Legislator Jurisprudence & Législation
Ålands FD 24.10.2013 77/2013 Généré par l'IA

Administrative court dismissed claim for compensation due to lack of authority under national road law.

Numéro de cause Ålands FD 24.10.2013 77/2013
Autorité / Tribunal
Juridiction Finlande (FI)
Date de la décision
Issue du litige Rejeté (Dismissed)

Synthèse Legislator

Généré par l'IA

The administrative court dismissed the property owner's compensation claim because the state agency lacked jurisdiction, which had been previously adjudicated by the road court. Although the agency argued prior proceedings barred the claim, the court ruled that legislative competence for such compensation lies with the national government under the Self-Government Act. Consequently, the national road law superseded the outdated regional provisions, leaving the agency without authority to handle the matter.

Regeste Legislator

Généré par l'IA

Self-Government Act 18 § 21 point 1, 19 § 3, 27 § 16 point; Road Act 74 § 2 point 2: Where national legislation grants exclusive jurisdiction over compensation claims for public roads, regional authorities lack authority to adjudicate such claims even if regional laws previously assigned them, as national statutes prevail over unchanged regional provisions.

Mots-clés

Généré par l'IA
legislative competence road compensation claims jurisdictional authority national law supremacy administrative jurisdiction violation du mandat demande de réexamen administratif motif de révision

Dispositions légales citées

Généré par l'IA
Self-Government Act for Åland 18 § 21 point 1, 19 § 3, 27 § 16 point
Road Act for Åland 75 §
National Road Act 74 § 2 point 2
Généré par l'IA

Vous souhaitez savoir comment cet arrêt s'applique à votre dossier ?

Analysez cette décision avec la législation fédérale, le droit cantonal, la doctrine et la jurisprudence subséquente dans Legislator AI.

Ouvrir dans Legislator →

Texte complet

Fastighetsägaren hade hos statens ämbetsverk på Åland framställt ett ersättningsanspråk enligt landskapslagen om allmänna vägar. Statens ämbetsverk hade i sitt beslut ansett att det inte kan pröva yrkanden som redan prövats vid vägförrättning.

Även förvaltningsdomstolens slutsats var att statens ämbetsverk saknat behörighet i ärendet, men på olika grund än ämbetsverkets.

Förvaltningsdomstolen konstaterade att lagstiftningsbehörigheten avseende forum för dylika ersättningsanspråk enligt självstyrelselagen hör till riket, vilket den gjort även enligt [1951 års självstyrelselag]. Också av förarbeten samt efterhandsgranskningen av landskapslagen om allmänna vägar framgick att de i detta avseende aktuella bestämmelserna tagits in i landskapslagen för överskådlighetens skull, vilket inte påverkar sagda behörighetsfördelning. Då rikslagstiftningen sedermera ändrats, måste den nya rikslagstiftningen i enlighet med självstyrelselagen ges företräde över de oförändrade bestämmelser som kvarstår i landskapslagen. Enligt gällande rikslagstiftning har den dåvarande länsstyrelsen, numera statens regionalförvaltning, inte längre behörighet att handlägga ersättningsanspråk, utan alla ersättningsfrågor har koncentrerats till vägförrättning. Av denna orsak saknade statens ämbetsverk behörighet i ärendet.

Förvaltningsdomstolen noterade att om det förfarande markägaren har till sitt förfogande för att få sina anspråk prövade, till den del så inte redan skett, gäller i övrigt vad som därom föreskrivs i rikets landsvägslag.

Självstyrelselagen för Åland 18 § 21 punkt, 19 § 3 mom, 27 § 16 punkt

Landskapslagen (ÅFS 1957/23, resp. ÅFS 1989/29) om allmänna vägar i landskapet Åland 75 §

Landsvägslagen (FFS 503/2005) 74 § 2 mom

Ärendet har avgjorts av förvaltningsdomstolens ledamöter Emil Waris (föredr.), Kristina Fagerlund och Irina Wikström.

Inte överklagat