Supreme Court allows alimony for younger children after older siblings turn 18, finding a material change in circumstances.
Legislator summary
AI generatedThe Supreme Court of Finland allowed the mother to claim alimony for her two younger children after the older siblings reached adulthood. The lower courts had previously denied support because the older children lived with the father, but the Supreme Court ruled that the older children turning 18 constituted a material change in circumstances under the Child Support Act. Consequently, the court found the father capable of supporting the younger children and ordered him to pay monthly alimony.
Legislator headnote
AI generatedL om underhåll för barn 1 §; 2 §; 4 §; 11 §: A material change in circumstances justifying an increase or modification of child support arises when the support obligation for some children ceases due to their reaching majority, thereby altering the financial balance between parents.
Keywords
AI generatedCited Legislation
AI generatedCited Case Law
AI generatedRelated Decisions
AI generatedFull text
Aviopuolisoiden kaksi vanhinta lasta oli avioeron yhteydessä määrätty asumaan isänsä luona ja kaksi nuorinta lasta äitinsä luona. Käräjäoikeus oli määrännyt, että kenellekään lapselle ei maksettu elatusapua. Äiti vaati kahden nuoremman lapsen puolesta ajamassaan kanteessa isän velvoittamista suorittamaan elatusapua mainituille lapsille siitä lukien kuin isän luona asuvat lapset olivat tulleet täysi-ikäisiksi ja hänen elatusvelvollisuutensa heitä kohtaan oli lakannut. Kysymys elatusavun määräämisen edellytyksistä nuoremmille lapsille.
ElatusL 1 §, 2 §, 4 § ja 11 §
---
[SV]
I samband med äktenskapsskillnad hade makarnas två äldsta barn förordnats att bo hos sin far och de två yngsta barnen hos sin mor. Tingsrätten hade förordnat att inget underhållsbidrag skulle utgå för något av barnen. Modern väckte på de två yngre barnens vägnar talan om att fadern skulle förordnas erlägga underhållsbidrag till de yngre barnen från det att de hos fadern bosatta barnen blivit myndiga och hans underhållsplikt gentemot dem upphört. Fråga om förutsättningarna för bestämmande av underhållsbidrag för de yngre barnen.
L om underhåll för barn 1 §, 2 §, 4 § och 11 §
Målets handläggning i de lägre domstolarna
Bakgrund
Ålands tingsrätt avgjorde genom beslut 24.5.2002 äktenskapsskillnadsärendet mellan A och B. Vårdnaden om de fyra gemensamma barnen C (f.1988), D (f. 1989), E (f. 1993) och F (f. 1997) förblev gemensam. De två äldre sönerna, C och D, förordnades bo med sin far, och de två yngre barnen, E och F, med modern. Beträffande A och B:s yrkande på underhållsbidrag konstaterade tingsrätten att parternas ekonomiska förhållanden var likartade. Barnens umgängesrätt med den förälder hos vilken de inte bodde var likartad. Då C och D F var lika mycket hos fadern som E och F hos modern fann tingsrätten att något underhållsbidrag inte skulle utgå.
Käromålet i Ålands tingsrätt
Såsom företrädare för sina minderåriga barn E och F yrkade A genom ett 27.4.2006 anhängiggjort käromål att B, efter att de två äldre barnen fyllt 18 år, åläggs att erlägga underhållsbidrag till E F 110 euro månatligen i förskott från 1.5.2006 och F 110 euro månatligen i förskott från 1.11.2007.
Svaromål
B motsatte sig käromålet. Det faktum att de barn som bodde hos fadern skulle komma att fylla 18 år innan de barn som bodde hos modern gjorde det hade beaktats i tingsrättens beslut 24.5.2002. Dessutom saknade B underhållsförmåga.
Tingsrättens dom 21.9.2006
Tingsrätten konstaterade att det hade varit känt i tingsrätten 24.5.2002 att barnen skulle komma att fylla 18 år vid olika tidpunkter. Tingsrätten hade då avsett att inget underhållsbidrag skulle utgå till barnen fastän de fyllde 18 år vid olika tidpunkter. Den omständighet att C F redan fyllt 18 år och D F år 2007 skulle komma att fylla 18 år utgjorde således inte sådana ändringar i förhållandena som ensamma för sig skulle ge anledning till att ålägga B att betala underhållsbidrag till E och F.
På dessa grunder förkastade tingsrätten käromålet.
Saken har avgjorts av lagmannen Kenneth Nygård.
Åbo hovrätts dom 17.10.2007
E och F företrädda av A sökte ändring.
Hovrätten ändrade inte tingsrättens dom.
Saken har avgjorts av hovrättens medlemmar Päivi Hirsikangas, Kim Fröman och Jouko Valtonen. Föredragande Camilla Mäkinen.
Ändringssökande i Högsta domstolen
E och F beviljades besvärstillstånd.
E och F har i sina besvär yrkat att B åläggs att erlägga underhåll till E F 110 euro månatligen från och med 1.5.2006 och till F 110 euro månatligen från och med 1.11.2007.
B har avgett bemötande i vilket han yrkat att besvären förkastas.
Högsta domstolens avgörande
Domskäl
1. I Högsta domstolen är det fråga om huruvida den omständigheten att C och D F, som i tingsrättens beslut 24.5.2002 förordnats bo hos B, fyllt 18 år utgör en sådan förändring i de förhållanden som avses i 11 § lagen om underhåll för barn. I lagrummet anges att fastställt underhållsbidrags belopp och sättet för dess betalning kan ändras genom avtal eller dom, om så väsentliga förändringar skett i de förhållanden som enligt 1 - 3 §§ skall beaktas när underhållsbidrag fastställs, att en ändring av underhållsbidraget kan anses skälig med beaktande av såväl barnets som den förälders förhållanden som betalar underhållsbidrag.
2. Enligt 1 § lagen om underhåll för barn äger barn rätt till tillräckligt underhåll och enligt 2 § 1 mom. svarar föräldrarna efter sin förmåga för barnets underhåll. Vid bedömandet av föräldrarnas underhållsförmåga beaktas bland annat de tillbudsstående medlen samt föräldrarnas övriga, på lag grundade underhållsansvar. Enligt 4 § kan det fastställas att underhållsbidrag skall betalas till barnet om förälder inte på annat sätt sörjer för barnets underhåll eller barnet inte varaktigt bor tillsammans med föräldern.
3. Tingsrättens beslut 24.5.2002, i vilket B inte ålagts att erlägga underhållsbidrag till E och F, har huvudsakligen grundat sig på den omständigheten att C och D F var lika mycket hos B som E och F hos A. B har således svarat för barnens underhåll på det sätt att han sörjt för underhållet av C och D F som bott hos honom.
4. Högsta domstolen finner att den omständigheten att D och C F fyllt 18 år, och B:s skyldighet att svara för de fyra gemensamma barnens underhåll enligt tingsrättens beslut 24.5.2002 upphört helt och hållet, utgör en sådan väsentlig förändring i de förhållanden som avses i 11 § lagen om underhåll för barn.
5. B har meddelat i Högsta domstolen att han saknar underhållsförmåga då hans bruttoårsinkomst som ladugårdsavbytare på deltid år 2007 bara var 21 893,29 euro och då han hade skulder och ytterligare två andra barn att försörja. Någon kompletterande utredning över de faktorer som skulle påverka underhållsskyldigheten har B inte företett. B har inte bestridit att han åren 2002 - 2004 sköntaxerats för en bruttoårsinkomst på 67 000 euro. Enligt den rättsregel som framgår av Högsta domstolens avgörande HD 1998:4 får B, då han inte företett en mer detaljerad utredning om sina inkomster och skulder för att möjliggöra en bedömning av hans underhållsförmåga, lida de menliga följderna av att hans inkomster och skulder inte kunnat utredas på ett tillförlitligt sätt.
6. Det är ostridigt att A:s bruttoårsinkomst har varit 17 000 euro.
7. Med beaktande av att B:s skyldighet att svara för C och D F:s underhåll upphört samt av de medel som B har till sitt förfogande har han förmåga att underhålla E och F. B är alltså skyldig att betala underhållsbidrag till dem. Högsta domstolen finner det begärda underhållsbidraget på 110 euro per månad per barn skäligt.
Domslut
Hovrättens dom ändras. B åläggs att i underhållsbidrag betala 110 euro månatligen i förskott till E från och med 1.5.2006 och till F från och med 1.11.2007 tills de var för sig fyllt 18 år eller i saken bestäms något annat.
Saken har avgjorts av justitieråden Gustaf Möller, Lauri Lehtimaja, Kari Kitunen, Gustav Bygglin och Marjut Jokela. Föredragande Caritha Aspelin.