Supreme Court reduces father's child support when children spend equal time with both parents.

Lapset, jotka oli määrätty erillään asuvien vanhempien yhteishuoltoon ja asumaan äitinsä luona, oleskelivat tapaamis- ja luonapito-oikeuden perusteella yhtä paljon isänsä luona. Kysymys isän velvoittamisesta maksamaan lapsille elatusapua. (Ään.) Vrt. KKO:1997:201

ElatusL 2 §

ElatusL 4 §

---

[SV]

Barnen, vars vårdnad anförtrotts båda deras särboende föräldrar gemensamt och som förordnats att bo hos sin mor, vistades till följd av umgängesrätten lika mycket hos sin far. Fråga om fadern skulle åläggas att betala underhållsbidrag till barnen. (Omröstn.) Jfr KKO:1997:201

L om underhåll för barn 2 §, 4 §

MÅLETS HANDLÄGGNING I DE LÄGRE DOMSTOLARNA

Käromålet i Ålands tingsrätt

Såsom företrädare för sina tre minderåriga barn yrkade A i samband med sin talan om äktenskapsskillnad mot B, förutom annat, att barnen förordnas att bo hos A och att barnen beviljas umgängesrätt med B varannan vecka från onsdag kl. 18.00 till söndag kl. 18.00 och att B åläggs att från och med 19.3.1998 i underhållsbidrag för vart och ett barn betala 650 mark månatligen i förskott tills barnen fyllt 18 år.

B bestred yrkandena. Han yrkade att barnen förordnas att bo hos honom, att de har rätt att umgås med A varannan vecka och att underhållsbidrag inte skall fastställas eftersom barnen är lika mycket hos båda föräldrarna och de då står för barnens uppehälle.

A och B var eniga att vårdnaden av barnen förblev gemensam.

Tingsrättens beslut 8.12.1998

Saken har avgjorts av tingsdomaren Kristina Fagerlund (skiljaktig mening) jämte nämndemännen Sigvard Helin, Elsbet Jansson och Sune Mattsson.

Tingsdomaren Fagerlund yttrade, förutom annat, att barnens umgängesrätt med B borde förverkligas i form av förlängda veckoslut, varannan vecka från onsdag kväll till söndag kväll. I konsekvens med detta borde B åläggas att erlägga underhåll för de tre barnen med 650 mark per månad månatligen i förskott tills vart och ett av barnen fyllt 18 år.

Åbo hovrätts dom 15.9.1999

A sökte ändring.

Hovrätten godkände tingsrättens domskäl.

Tingsrättens domslut ändrades inte.

Saken har avgjorts av hovrättens medlemmar Päivi Hirsikangas, Peter Sandholm och Maile Åkerberg (skiljaktig mening). Föredragande Lea Pohjola.

Hovrättsrådet Åkerberg yttrade förutom annat: Jag anser att barnens umgängesrätt med B skall förverkligas i enlighet med A:s yrkanden varannan vecka från onsdag kväll till söndag kväll och att B skall betala underhåll för vart och ett barn 650 mark per månad månatligen i förskott tills barnen fyllt 18 år.

ÄNDRINGSSÖKANDE I HÖGSTA DOMSTOLEN

A beviljades besvärstillstånd.

A har i sina besvär yrkat, att B åläggs att från och med 19.3.1998 i underhållsbidrag betala till två av barnen 650 mark månatligen till vartdera barnet tills de fyllt 18 år och till ett barn till 29.2.1999.

B har avgivit inbegärt bemötande i vilket han yrkat att besvären skall förkastas.

HÖGSTA DOMSTOLENS AVGÖRANDE

Domskäl

Enligt 2 § 1 mom. lagen om underhåll för barn svarar föräldrarna för barnets underhåll efter sin förmåga. Vid bedömandet av föräldrarnas underhållsförmåga beaktas bland annat de tillbudsstående medlen samt föräldrarnas övriga, på lag grundade underhållsansvar. Enligt lagens 4 § kan det fastställas att underhållsbidrag skall betalas till barnet om förälder inte på annat sätt sörjer för barnets underhåll eller barnet inte bor varaktigt tillsammans med föräldern.

A:s och B:s barn vårdas gemensamt av sina föräldrar. Barnen har förordnats att bo hos A, men den umgängesrätt som fastställts för B är så omfattande att barnen tillbringar ungefär halva tiden hos B.

I målet är det fråga om huruvida det finns förutsättningar att ålägga B att betala underhållsbidrag till barnen eller om man under nuvarande förhållanden kan anse att han på grund av den omfattande umgängesrätten på annat sätt sörjer för barnens underhåll.

Enligt den utredning som gjorts av socialnämnden och som tillställts hovrätten är både A:s och B:s nettoinkomster cirka 6000 - 7000 mark i månaden. Ingendera har någon annan underhållsskyldighet.

Då barnen vistas ungefär lika mycket hos sina båda föräldrar, ansvarar dessa i lika hög grad för barnens dagliga levnadskostnader. Nödvändiga utgifter förorsakas likväl också av till exempel kläder, resor, fritidsintressen och hälsovård. Barnbidragen, som nu betalas till A, kan inte anses helt täcka de andra utgifterna. B har uppgett att han betalat också sådana andra utgifter och som bevis på detta har B till hovrätten ingett ett kontoutdrag, varav det framgår att han i maj 1999 erlagt några betalningar som hänför sig till barnens fritidsintressen, dagvård och hälsovård. Högsta domstolen anser att B med denna utredning, som är begränsad till en månad, inte mot A:s bestridande har visat att han fortlöpande betalar sin andel av barnens utgifter också på annat sätt än genom att svara för deras dagliga levnadskostnader under de tider då barnen bor hos honom.

Därför och med beaktande av att det inte finns någon betydande skillnad mellan de medel som A och B har till sitt förfogande, kan B inte anses sörja för barnens underhåll i den mån som hans underhållsansvar förutsätter. Han är sålunda skyldig att betala underhållsbidrag till barnen. Vid bedömandet av underhållsbidragets belopp bör likväl som en omständighet som inverkar nedsättande på underhållsbidragets storlek beaktas att B till följd av den exceptionellt omfattande umgängesrätten delvis fullgör sin underhållsskyldighet genom att svara för barnens dagliga levnadskostnader i lika hög grad som A. På dessa grunder finner Högsta domstolen att ett underhållsbidrag på 300 mark per månad per barn är skäligt.

Barnen har inte bott hos A före tingsrättens 8.12.1998 givna beslut, varmed de förordnats att bo hos A. Sålunda finns det inte förutsättningar att döma underhållsbidrag för tiden före 9.12.1998.

Domslut

Hovrättens dom ändras. B åläggs att från och med 9.12.1998 i underhållsbidrag betala till barnen 300 mark månatligen i förskott till vart och ett av barnen tills de fyllt 18 år eller om saken annorlunda bestäms, till ett barn dock endast till 29.2.2000.

Saken har avgjorts av president Olavi Heinonen samt justitieråden Riitta Suhonen, Kati Hidén, Pertti Välimäki (skiljaktig mening) och Mikko Könkkölä (skiljaktig mening). Föredragande Kristiina Laakso.

De skiljaktiga ledamöternas yttranden

Justitierådet Könkkölä: Ett förordnande om att ett barn skall bo hos den ena av sina föräldrar är typiskt för en situation där vårdnaden om barnet anförtros båda föräldrar gemensamt. Ett sådant förordnande förändrar innehållet i den gemensamma vårdnaden så att den ena föräldern ges det huvudsakliga ansvaret för barnets faktiska vård. I det fall umgängesrätten innebär en rätt att längre tider hålla barnet hos sig, närmar sig umgängesrätten det förhållandet att barnet förordnas att bo också hos den andra föräldern. I detta fall har vårdnaden av barnen förblivit gemensam för deras föräldrar. Barnen har samtidigt förordnats att bo hos A men B har anförtrotts en omfattande umgängesrätt. Denna rätt innebär att barnen vistas ungefär hälften av tiden hos B.

På grund av att barnen vistas ungefär hälften av tiden hos både A och B och också i lika långa perioder betyder domstolens förordnande om barnens boende inte att det huvudsakliga ansvaret för vården skulle ankomma på den ena föräldern. Då är det inte heller motiverat att anse en förutsättning för fastställande av underhållsbidrag vara den omständigheten att de inte bor tillsammans med föräldern utan i stället den, att föräldern inte på annat sätt sörjer för barnens underhåll.

Då barn vistas hälften av tiden med vardera föräldern, deltar båda i kostnaderna för deras boende och under den tiden barnen vistas hos dem också för kostnaderna för deras mat. Deltagande t. ex. i kostnader för kläder, fritidsintressen, skolgång och hälsovård är inte på samma sätt förknippat med hur länge barnen vistas eller bor hos föräldern men under nämnda omständigheter kan man ta som utgångspunkt att båda föräldrarna deltar också i dessa kostnader, om inte annat visas.

Enligt utredningarna i saken finns det inga större skillnader mellan föräldrarnas inkomstnivå, levnadsförhållanden eller levnadskostnader. Barnbidragen utbetalas till A. I denna situation är det av ovan nämnda skäl A:s sak att visa att hon har sörjt för barnens underhåll till en större del än B har gjort. Eftersom hon inte har kunnat visa detta, godkänner jag det slut vartill hovrätten kommit.

Justitierådet Välimäki: Jag är av samma åsikt som justitierådet Könkkölä.