för riksbankens styrelse och förvaltning(Bankoreglementet)

utfärdat den 13 juni 1939. § 1. Utöver vad i lagen för Sveriges riksbank den 30 juni 1934 stadgas, skola för förvaltningen av riksbanken i detta reglemente givna föreskrifter lända till efterrättelse. AVD. I. Om sedelutgivningen och bankrörelsen. § 2. Mom. 1. Å de sedlar, som riksbanken utgiver, anbringas genom tryck namnteckningar av fullmäktig, den av fullmäktige utsedde suppleanten för förste deputeraden eller tjänsteman, två i förening. Mom. 2. Riksbanken är skyldig att, när så påfordras, vid sitt huvudkontor inlösa sina sedlar efter den grund, Konung och riksdag fastställt. Mom. 3. Inlösen av bristfälliga och förslitna sedlar samt ersättning för helt förstörda sedlar äga fullmäktige att medgiva med hänsyn till föreliggande skäl och omständigheter. § 3. Riksbanken skall hava avdelningskontor å följande platser: Göteborg, Malmö, Falun, Gävle, Halmstad, Härnösand, Jönköping, Kalmar, Karlskrona, Karlstad, Kristianstad, Linköping, Luleå, Mariestad, Norrköping, Nyköping, Sundsvall, Umeå, Uppsala, Visby, Vänersborg, Västerås, Växjö, örebro, Östersund. § 4. Guld och silver i plants försäljas vid huvudkontoret i mån av tillgång till pris, som av fullmäktige bestämmes. § 5. Svenskt mynt, präglat efter myntordningar, vilka äro äldre än lagen örn rikets mynt den 30 maj 1873, inlöses av riksbanken efter sitt värde i gångbart mynt. Bihang till riksdagens protokoll 1939. 15 sami. 1 avd. Nr 2. I 2 § 6. Diskontering, lån eller kredit i checkräkning må ej utan fullmäktiges medgivande beviljas annan än den, som är mantalsskriven eller driver stadigvarande rörelse inom det lånedistrikt, som fullmäktige bestämt för varje kontor. Utan hinder av distriktsindelningen må dock mot realsäkerhet beviljas lån utan avbetalningsrätt och kredit i checkräkning. Dessutom må bankinrättningar, även om de icke tillhöra huvudkontorets distrikt, i samtliga lånegrenar anlita detta kontor. § 7. Från de medel å femtio miljoner kronor, som avsatts till riksbankens avhetalningslånefond, äger riksbanken att driva utlåning enligt nedan angivna grunder. Från denna lånefond kunna mot säkerhet av borgen såsom för egen skuld eller med pant av värdepapper utlämnas avbetalningslån och lån utan amortering. Ränta erlägges var sjätte månad. Avbetalningslån utlämnas för en tid av högst åtta år och skola återbetalas genom erläggande var sjätte månad av minst en sextondedel av det ursprungliga lånebeloppet. Å avbefalningslån må, med iakttagande av att den sammanlagda lånetiden icke överskrider åtta år, medgivas frihet från amortering under högst fyra år. Lån utan amortering utlämnas på sammanlagt högst fyra år. Lån må ej utlämnas å lägre belopp än 300 kronor, och såsom låntagare må icke någon häfta i skuld för högre belopp än 10 000 kronor. § 8. För utlåningsrörelsen i dess helhet skola gälla följande särskilda bestämmelser. Mom. 1. Diskontering, lån eller kredit i checkräkning må ej beviljas: a) fullmäktig i riksbanken, dock att fullmäktig må erhålla lån och kredit i checkräkning mot säkerhet av statens, allmänna hypoteksbankens eller konungariket Sveriges stadshypotekskassas obligationer; b) tjänsteman i riksbanken, dock att tjänsteman må erhålla dels vid huvudkontoret avbetalningslån, varom i § 7 sägs, dels ock vid huvudkontoret eller det avdelningskontor, där han tjänstgör, lån och kredit i checkräkning mot säkerhet av obligationer, utfärdade av staten, allmänna hypoteksbanken, konungariket Sveriges stadshypotekskassa eller kommun, eller ock obligationer, som i belåningshänseende av fullmäktige likställas med sistnämnda slag av obligationer. Mom. 2. Styrelseledamot vid avdelningskontor äger att vid huvudkontoret erhålla avbetalningslån, varom i § 7 sägs. Åt sådan styrelseledamot v 3 må i övrigt lån eller kredit i checkräkning beviljas endast mot pant, som prövas i och för sig innebära fullgod säkerhet. Växel, å vilken annan styrelseledamot än direktör är acceptant, trassent eller endossent, må ej diskonteras i riksbanken med mindre sådan växel är grundad å verklig handelsaffär eller siste endossenten är av Kungl. Maj:t oktrojerud bankinrättning. Mom. 3. Lån eller kredit i checkräkning må ej beviljas med borgen av fullmäktig, styrelseledamot vid avdelningskontor eller tjänsteman eller mot säkerhet av fordringsbevis, för vilket sådan person svarar. Styrelseledamot vid avdelningskontor och tjänsteman, vilka på sätt här ovan i mom. 1 och 2 sägs må kunna beviljas avbetalningslån, äga dock teckna borgen för dylika vid huvudkontoret utlämnade lån. Växel, å vilken fullmäktig eller tjänsteman är acceptant, trassent eller endossent, må ej diskonteras i riksbanken. Mom. 4. Vad i denna paragraf stadgas om fullmäktig gäller ock suppleant för fullmäktig ävensom direktionsledamot, som ej är fullmäktig. För suppleant för styrelseledamot gäller vad i denna paragraf stadgas örn styrelseledamot. Angående bolag eller förening, vari person, som omförmäles i denna paragraf, såsom delägare eller medlem äger ett väsentligt ekonomiskt intresse, gäller vad örn sådan person stadgas. § 9. Fullmäktig i riksbanken, den av fullmäktige utsedde suppleanten för förste deputeraden, ledamot av styrelse vid avdelningskontor samt tjänsteman i riksbanken må icke såsom kommissionär taga befattning med växeldiskontering eller med anskaffande av lån eller annan kredit i riksbanken. Därest fullmäktig överträder detta förbud, göres anmälan därom hos riksdagens justitieombudsman. Överträdes förbudet av den av fullmäktige utsedde suppleanten för förste deputeraden, där han icke är fullmäktig, eller av ledamot i avdelningskontors styrelse, anmäles förhållandet hos fullmäktige. Överträder tjänsteman detta förbud, gäller vad i § 40 stadgas. § 10. Vid ansökan om växeldiskontering, lån eller kredit i checkräkning skall den erbjudna säkerheten noga prövas. Särskilt bör vid diskontering av växlar hänsyn tagas till växlarnas ursprung. § Il Räntan för lån och kredit i checkräkning samt vid diskontering av växlar äga fullmäktige alt bestämma med avseende å såväl penningställningen 4 som utlåningstiden och de säkerheter, vilka erbjudas. Likaledes äga fullmäktige att bestämma avgiften för kredit i checkräkning ävensom att medgiva befrielse från sådan avgift. § 12- Riksbankens huvud- och avdelningskontor äga med stöd av Kungl. Maj:ts plakat och påbud till domhavande och exekutorer örn en promt handräckning och exekution för rikets ständers bank den 18 april 1681 att av såväl Överståthållarämbetet i Stockholm som samtliga Konungens befallningshavande och övriga exekutorer skyndsamligen erhålla laga handräckning i alla de utsökningsmål, som av huvud- och avdelningskontorens utlåningar härröra, med åliggande för bemälda myndigheter att, efter skuldens indrivande, ofördröjligen insända de influtna medlen till riksbanken. § 13. Obligationer, utfärdade av riksbanken å medel, upplånade före år 1830, få icke i riksbanken belånas, men riksbanken infriar vid anfordran sådana av dessa obligationer, vilka ej innefatta förbud mot medlens uttagning. § 14- Beträffande den förvaring av värdepapper eller av gods under försegling, som omförmäles i 24 § lagen för Sveriges riksbank, äga fullmäktige att bestämma förvaringsavgiften ävensom att medgiva befrielse från sådan avgift. AVD. II. Om tryckerirörelsen och papperstillverkningen. § 15. Angående driften av sedeltryckeriet och pappersbruket äga fullmäktige meddela erforderliga bestämmelser. AVD. III. Om styrelsen och förvaltningen m. m. A. Fullmäktige. § 16. Mom. 1. Fullmäktige utse inom sig en förste deputerad alt vara chef för riksbanken (riksbankschef) samt inom eller utom sig en suppleant för honom att med fullmäktigs rätt och ansvar vid inträffande förfall träda i hans ställe (vice riksbankschef). 5 Därjämte utse fullmäktige inom sig två andre deputerade. Mom. 2. Är styrelsen ej så fulltalig, som för besluts fattande erfordras, enligt vad här nedan föreskrives, inkallas suppleant, utsedd av riksdagen. Den av Konungen förordnade suppleanten inkallas, när förfall för ordföranden anmälts. Mom. 3. Därest vid förfall för riksbankschefen vice riksbankschefen är förhindrad att träda i hans ställe, äga fullmäktige förordna andre deputerad att uppehålla riksbankschefens befattning. Fullmäktige äga vid behov förordna vikarie för andre deputerad. Mom. 4. När fullmäktig på grund av bestämmelserna i 30 och 31 §§ av lagen för Sveriges riksbank icke får utöva befattning såsom sådan, skall han genast frånträda densamma, samt suppleant då inkallas att i stället inträda såsom fullmäktig. Mom. 5. Envar av fullmäktige äger uppbära ett årligt arvode av 7 000 kronor. Till fullmäktiges ordförande utgår därutöver jämlikt 29 § lagen för Sveriges riksbank arvode, för år räknat, med 1 500 kronor. Han äger åtnjuta ledighet med bibehållet arvode 45 dagar årligen men har att för tid därutöver avstå arvodet såsom fullmäktig. I sådan ledighet inräknas ej tid, varunder ordföranden är frånvarande med anledning av tillfälligt uppdrag i riksbankens tjänst. Beträffande den avlöning, som •— utöver i förekommande fall utgående arvode såsom fullmäktig -— tillkommer riksbankschefen, vice riksbankschefen samt andre deputerad, så ock beträffande ersättning till vikarie i fall, som avses i mom. 3, stadgas i avlöningsreglementet för riksdagens verk. Mom. 6. Av Konungen förordnad eller av riksdagen vald suppleant äger att under tid, då han tjänstgör såsom fullmäktig, åtnjuta ersättning med 7 000 kronor för år räknat. Mom. 7. Vid resa för förrättning i riksbankens ärenden äger fullmäktig åtnjuta resekostnads- och traktamentsersättning a) vid resa inom riket med belopp, som enligt grunderna i allmänna resereglementet tillkommer förrättningsman, vilken är hänförd till rese- och traktamentsklass I A; samt b) vid resa utom riket enligt grunder, som av fullmäktige bestämmas. Suppleant äger att vid resa för inträde i tjänstgöring såsom fullmäktig samt vid återresa efter slutad tjänstgöring, så ock vid resa såsom fullmäktig i riksbankens ärenden åtnjuta resekostnads- och traktamentsersättning enligt vad ovan i detta moment stadgats beträffande fullmäktig. § iv. Fullmäktige äga uppdraga åt en direktion, bestående av riksbankschefen, vice riksbankschefen samt de två andre deputerade att i överensstämmelse med den instruktion, som av fullmäktige faställes, samt i övrigt efter av 6 fullmäktige bestämd fördelning av göromålen mellan direktionens ledamöter föredraga ärenden inför fullmäktige, tillse utförandet av fullmäktiges beslut, utöva tillsyn över göromålen inom banken, verkställa köp och försäljning av utländska valutor, pröva utlåningsärenden, som ej kunna uppskjutas till handläggning av den i § 18 mom. 2 omförmälda delegationen, samt handhava den löpande förvaltningen i övrigt. Fullmäktige äga vidare att inom eller utom sig utse en inspektör att i stället för direktionen utöva tillsynen över riksbankens sedeltryckeri och inför fullmäktige föredraga tryckeriet rörande ärenden samt att på samma sätt utse en inspektör med motsvarande uppdrag beträffande pappersbruket. Till inspektör för sedeltryckeriet eller pappersbruket, vilken icke är ledamot av riksbankens direktion, utgår särskilt arvode av 1 500 kronor för år. § 18. Mom. 1. För behandling av allmänna ärenden sammanträda fullmäktige en gång i varje vecka eller oftare, örn ärendenas beskaffenhet och oavbrutna gång sådant fordra, och skola därvid minst fem fullmäktige vara tillstädes; dock må ärenden, som böra skyndsamt handläggas, kunna avgöras av allenast fyra fullmäktige, därest tre av dem äro om beslutet ense. Framställas under fullmäktiges överläggningar olika yrkanden, skola samtliga närvarande fullmäktige till protokollen avgiva sina röster. Vid lika röstetal är ordförandens röst avgörande. Den, som icke yttrat sig till protokollet, anses hava bejakat pluralitetens beslut, och fullmäktig, som av en eller annan anledning varit hindrad att övervara något fullmäktiges beslut, får ej på sådan grund undandraga sig att deltaga i de överläggningar, som vidare kunna uppstå i följd av samma beslut. Endast vid val till sådan befattning, vartill någon bland fullmäktige kan utses, får sluten omröstning ske och skall i sådant fall äga rum, när yrkande härom framställes. Vid fullmäktiges sammankomster skall vice riksbankschefen närvara. Han äger, även örn han ej är fullmäktig, deltaga i förhandlingarna. I ärende, vari han är föredragande, är han skyldig att låta till protokollet anteckna sin mening, när denna är skiljaktig från fullmäktiges beslut. Expeditioner i fullmäktiges namn må ej utgå utan till följd av beslut, fattat vid fullmäktiges sammankomst. Mom. 2. Fullmäktige äga uppdraga åt en delegation att enligt av fullmäktige fastställd instruktion verkställa prövning av utlåningsärenden. Delegationen skall bestå av antingen minst fyra fullmäktige eller minst tre fullmäktige jämte vice riksbankschefen, där denne ej är fullmäktig; dock att frågor örn beviljande av lån från avbetalningslånefonden, spannmålskreditfonden och statens bosättningslånefond må, med här nedan angivna undantag, avgöras av antingen minst tre fullmäktige eller minst två fullmäktige jämte vice riksbankschefen, där denne ej är fullmäktig. I delegationen skall alltid finnas en fullmäktig, som ej tillhör den i § 17 omför - 7 mälda direktionen. Lånedelegationen skall sammanträda varje söckendag, där ej fullmäktige med hänsyn till särskilda omständigheter för viss dag annorlunda besluta. Vid dylikt sammanträde förekommande ärende skall hänskjutas till fullmäktige, därest någon av de närvarande så yrkar. Vid sammanträdet skola anmälas de krediter, som jämlikt § 17 sedan nästföregående sammanträde beviljats av direktionen. Lån från avbetalningslånefonden till eller med borgen av tjänsteman i riksbanken eller styrelseledamot vid avdelningskontor, varom i § 8 sägs, må beviljas endast av fullmäktige. Mom. 3. Fullmäktig eller vice riksbankschef äger ej deltaga i behandling av fråga rörande avtal mellan honom och riksbanken. Ej heller må han deltaga i behandling av fråga örn avtal mellan riksbanken och tredje man, där han i frågan äger ett väsentligt intresse, som kan vara stridande mot riksbankens. Vad sålunda är stadgat åge motsvarande tillämpning beträffande rättegång eller annan talan mot fullmäktig, vice riksbankschef eller tredje man. Mom. 4. Vid fullmäktiges i riksbanken och i riksgäldskontoret gemensamma sammanträden skola, för att beslut skall kunna fattas, minst fem av fullmäktige i vartdera verket vara tillstädes och skall omröstning därvid verkställas per capita. § 19- Fullmäktige åligger att verkställa eller genom ombud, utsett inom eller utom fullmäktige, låta verkställa erforderliga undersökningar av riksbankens kontor och avdelningar, kassor och förvaringsrum samt sedeltryckeri och pappersbruk ävensom erforderliga besiktningar av riksbankens fastigheter och inventarier. Härvid skall iakttagas, att varje avdelningskontor minst en gång varje år skall såväl inspekteras av fullmäktig eller vice riksbankschefen eller suppleant för fullmäktige som ock undersökas av för detta ändamål av fullmäktige utsedda tjänstemän. För dylik förrättning, som verkställes av fullmäktig eller vice riksbankschefen eller av suppleant för fullmäktig, utgår ej särskilt arvode utan endast ersättning för därav föranledd resekostnad samt traktamente enligt vad härom är särskilt stadgat. Till annat ombud lämnas gottgörelse efter fullmäktiges bestämmande. § 20. Mom. 1. Varje avdelningskontors räkenskaper och förvaltning granskas årligen genom fyra personer, vilka jämte ett lika antal suppleanter väljas av en nämnd, bestående av fyrtioåtta valmän, utsedda på enahanda sätt, som i § 71 i riksdagsordningen är föreskrivet i fråga örn den nämnd, som skall välja fullmäktige i riksbanken och i riksgäldskontoret. 8 Morn. 2. Berättelser skola av styrelserna för avdelningskontoren avgivas såväl till bemälde revisorer, när de sammanträda, angående utlåningsrörelsen samt dithörande bevaknings- och utsökningsärenden som ock till riksdagens bankoutskott och revisorer över stats-, banko- och riksgäldsverken angående avdelningskontorets rörelse på det hela; börande sistnämnda berättelser till fullmäktige inlämnas, den till bankoutskottet senast å dagen före riksdagens början och den till revisorerna åtminstone fjorton dagar före deras sammanträde. Berättelserna skola av fullmäktige överlämnas till bankoutskottet respektive revisorerna. Härjämte skola fullmäktige till revisorerna överlämna de från revisorerna för avdelningskontoren inkomna utlåtandena, åtföljda av de meddelanden och förklaringar, vilka må finnas av de i sistnämnda utlåtanden gjorda framställningar eller anmärkta förhållanden påkallade. § 21. Riksbanken tillhörig fastighet, med undantag av sådan, som till täckande av riksbankens däruti intecknade fordran blivit för dess räkning inropad, må icke av fullmäktige utan riksdagens medgivande avyttras. Nybyggnad eller större reparation å bankens för rörelsen avsedda byggnader må ej, utan oundgängligt behov, av fullmäktige företagas, innan de därtill erhållit medgivande av riksdagen. § 22. Mom. 1. Fullmäktige äga att av riksbankens medel utbetala l:o) av riksdagen till enskilda personer fastställda årliga anslag; 2:o) vad som erfordras för överinseendet över brand väsendet inom riksbankens byggnad i Stockholm samt för polis- och annan bevakning; 3:o) bidrag till frukostservering under arbetstiden åt riksbankens tjänstemän. Mom. 2. Vid efterapning eller förfalskning av riksbankssedel ävensom vid utprångling av sådan efterapad eller förfalskad segel äga fullmäktige att efter sig företeende omständigheter i varje särskilt fall för upptäckt av brottets förövare eller däri delaktig utfästa eller tilldela de belöningar av riksbankens medel, vilka fullmäktige finna lämpliga. § 23. Mom. 1. Fullmäktige berättigas att efter noggrann prövning av omständigheterna i varje särskilt fall bevilja de riksbankens gäldenärer, vilka försatts i konkurs eller vid försök till utmätning befunnits sakna utmätningsbar tillgång och därefter avlagt utmätningsed, ackord eller eftergift å deras skuld så ock eljest biträda överenskommelse mellan gäldenär och hans fordringsägare om betalning av gäld. I övrigt äga fullmäktige icke efterskänka 9 något av vad enligt givna föreskrifter och gällande författningar bör erläggas, utan skola alla frågor därom underställas bankoutskottet. Fullmäktige äga att bevilja riksbankens gäldenärer anstånd med betalning av skuld till riksbanken och äga jämväl att uppdraga åt direktionen och styrelserna vid avdelningskontoren att bevilja sådant anstånd. Mom. 2. Fullmäktige äga att bestämma, vilka såsom osäkra ansedda fordringar skola föras inom linjen i räkenskaperna. § 24. Fullmäktige skola alltid vara beredda på sådana åtgärder, varigenom bankens tillgångar i ädla metaller och värdepapper samt bankens räkenskaper må kunna, om så fordras, utan tidsutdräkt flyttas till annan såsom säker ansedd ort. § 25. Mom. 1. Fullmäktige skola utse en ledamot i den kommission, som jämlikt instruktionen för mynt- och justeringsverket har att pröva myntat gulds halt och vikt. Mom. 2. Vid de tillfällen då riksdagsmäns fullmakter enligt § 32 riksdagsordningen granskas av chefen för justitiedepartementet eller den person, Konungen i hans ställe förordnat, skola tre bland de av riksdagen valda fullmäktige vara tillstädes. Mom. 3. Åt de av riksdagen valda fullmäktige i riksbanken och fullmäktige i riksgäldskontoret gemensamt är uppdraget: a) enligt § 50 regeringsformen att med Konungen samråda om utsättande av riksdagsort, då, i anseende till de i nämnda paragraf omförmälda hinder, riksdag ej kan hållas i huvudstaden; b) enligt § 98 regeringsformen att, om justitieombudsmannen eller militieombudsmannen mellan riksdagarna avsäger sig det erhållna förtroendet eller med döden avgår, i ämbetet genast insätta den man, som blivit till efterträdare utsedd, samt att, därest ombudsmans utsedde efterträdare mellan riksdagarna avsäger sig det erhållna förtroendet eller i ombudsmansämbetet insättes eller med döden avgår, välja en annan behörig man i hans ställe. Mom. 4. Gemensamt med fullmäktige i riksgäldskontoret äga fullmäktige i riksbanken dessutom: a) att för framtida uppsikten oell kontrollen över Göta kanals vidmakthållande utse och välja ej mindre en person för att såsom ledamot å riksbankens och riksgäldskontorets vägnar inträda i direktionen över nämnda kanal än ock ett ombud att å samma verks vägnar deltaga i revisionen av kanalens räkenskaper; skolande valet till ledamot i direktionen förnyas varje år och till ombud i revisionerna före desammas början; dock må förut härtill utsedda personer kunna återväljas; 10 b) att vidtaga åtgärder i frågor rörande riksbyggnaderna å Helgeandsholmen, i den mån dessa frågor icke skola behandlas av respektive fullmäktige. B. Avdelningskontorens styrelser. § 26. Mom. 1. Styrelse vid avdelningskontor skall bestå, förutom av direktören vid kontoret, vid vartdera av kontoren i Göteborg och Malmö av tre ledamöter samt vid vart och ett av övriga kontor av två ledamöter. Direktör ävensom övriga styrelseledamöter jämte erforderligt antal suppleanter för dem utses av fullmäktige för högst tre år i sänder, med rätt för fullmäktige att, när de därtill finna anledning, entlediga en eller flera av dessa ledamöter. Avgår, avlider eller entledigas styrelseledamot, utses ny ledamot i hans ställe. Mom. 2. Styrelse väljer inom sig ordförande och vice ordförande. Till sådant uppdrag må direktören vid kontoret icke utses. Mom. 3. Är direktören förhindrad tjänstgöra, anmäles förhållandet skyndsamt hos direktionen; och äger styrelsen, intill dess beslut i anledning därav meddelats, förordna om göromålens uppehållande. Vid hinder eller ledighet för annan styrelseledamot skall suppleant inkallas, om styrelsen eljest icke är beslutför eller ärende av särskild vikt skall avgöras. Morn. 4. Angående avlöningsförmåner till direktör vid avdelningskontor är särskilt stadgat. Annan ledamot i styrelsen vid något av kontoren i Göteborg och Malmö äger uppbära arvode av 2 500 kronor för år. Vid övriga kontor äger annan styrelseledamot än direktör uppbära ett årligt arvode av 1 800 kronor. Därest hinder härför icke möter, må styrelseledamot, som här avses, efter anmälan hos styrelsen åtnjuta ledighet med bibehållet arvode under högst 30 dagar årligen. Morn. 5. Suppleant äger att för tid, under vilken han uppehåller befattning såsom styrelseledamot, uppbära ersättning med belopp, motsvarande det för ledamot bestämda arvodet. § 27. Mom. 1. För behandling av allmänna ärenden sammanträder styrelsen så ofta ärendenas beskaffenhet och oavbrutna gång sådant fordra. Styrelsen vare ej beslutför, med mindre än att vid avdelningskontoren i Göteborg och Malmö tre ledamöter och vid övriga avdelningskontor samtliga ledamöter äro tillstädes. Uppstå vid dessa sammanträden, därvid protokoll skall föras, skiljaktiga meningar, gäller den mening, för vilken de flesta rösterna avgivas. Vid lika röstetal är ordförandens röst avgörande. 11 Mom. 2. För prövning av utlåningsärenden sammanträder styrelsen alla söckendagar, där ej för viss dag med hänsyn till särskilda omständigheter av fullmäktige annorlunda bestämmes. Örn styrelsens beslutförhet gäller vad i mom. 1 sägs; och må låneansökan ej anses bifallen, såvida ej vid avdelningskontoren i Göteborg och Malmö tre ledamöter och vid övriga avdelningskontor samtliga ledamöter äro om beslutet ense. Mom. 3. Styrelseledamot äger ej deltaga i behandling av fråga rörande avtal mellan honom och riksbanken, ej heller må han deltaga i fråga om avtal mellan riksbanken och tredje man, där han i frågan äger ett väsentligt intresse, som kan vara stridande mot riksbankens. Vad sålunda är stadgat åge motsvarande tillämpning beträffande rättegång eller annan talan mot styrelseledamot eller tredje man. § 28. Vid förvaltningen av avdelningskontoret har styrelsen att ställa sig till efterrättelse icke endast bestämmelserna i lagen för Sveriges riksbank och i detta reglemente utan även av fullmäktige och direktionen meddelade föreskrifter. Den löpande förvaltningen handhaves av direktören. Det åligger denne att hava inseende över den vid kontoret anställda personalen, att ordna göromålens handläggning inom kontoret, att utöva erforderlig kontroll samt att föredraga låne- och andra ärenden, allt i överensstämmelse med av fullmäktige eller direktionen meddelade föreskrifter. C. Tjänstemännen. § 29. Mom. 1. Antalet ordinarie tjänster i varje lönegrad är bestämt i den av riksdagen för riksbanken fastställda personalförteckningen, och äga fullmäktige att mellan kontoren fördela dessa tjänster på sätt fullmäktige med hänsyn till göromålens omfattning finna lämpligt. Mom. 2. När ordinarie tjänsteman utses till direktionsledamot, bankråd eller direktör vid avdelningskontor, skall hans tjänst i vanlig ordning återbesättas. Upphör sådant uppdrag eller förordnande, äger tjänstemannen återgå till befattning i den lönegrad, som han före uppdraget eller förordnandet tillhörde eller därunder kommit att tillhöra. Den tillfälliga ökning av antalet ordinarie tjänster, som härav kan föranledas, äga fullmäktige besluta utan hinder av vad i mom. 1 stadgas. Mom. 3. Pröva fullmäktige ledigbliven tjänst kunna umbäras, äga fullmäktige låta med tillsättningen därav anstå ävensom, därest fullmäktige anse tjänst lämpligen kunna ersättas med tjänst i lägre lönegrad, förordna örn tillsättande av sådan tjänst. 12 § 30. Mom. 1. För erhållande av ordinarie tjänst med lön enligt den i avlöningsreglementet för riksdagens verk intagna löneplanen RA gälla följande kompetensvillkor, nämligen l:o) beträffande tjänst, tillhörande någon av 16:e—34:e lönegraderna: a) studentexamen eller b) avgångsexamen från statsunderstött eller under skolöverstyrelsens inseende ställt handelsgymnasium eller motsvarande bildningsanstalt; dock att till ombudsman eller biträdande ombudsman endast den kan antagas, som fullgjort vad författningarna föreskriva i avseende å dem, som i domarevärv må begagnas; 2:o) beträffande tjänst i lägre lönegrad än den 16 :e, vilken icke avses under 3:o): a) realexamen eller b) avgångsbetyg från kommunal flickskola eller högre läroanstalt för flickor medförande s. k. normalskolekompetens; 3:o) beträffande vaktmästartjänst samt tjänst såsom maskinist, eldare eller chaufför: avgångsbetyg från folkskola enligt § 47 folkskolestadgan samt intyg om för tjänsten i övrigt erforderliga kunskaper. Mom. 2. I undantagsfall och då särskilda omständigheter därtill föranleda må fullmäktige medgiva dispens från ovan i l:o) eller 2:o) meddelade bestämmelser, dock ej beträffande tjänst, för vilken föreskrivits juridisk kompetens. § 31. Mom. 1. Innan ordinarie tjänst, varmed är förenad lön enligt löneplanen RA, tillsättes, skall tjänsten till ansökan kungöras ledig genom anslag inom bankens samtliga kontor samt dessutom, beträffande tjänst inom 16 :e—34 :e lönegraderna, genom tillkännagivande i Post- och inrikes tidningar. Ansökningstiden må ej understiga fjorton dagar. Kungörelse skall avse tjänst i allmänhet i viss lönegrad. Mom. 2. Anmäler sig icke någon lämplig och skicklig sökande, skall ny ansökningstid utsättas. § 32. Till ledig tjänst skall den sökande utses, som är för tjänsten mest lämplig och skicklig. § 33. Ordinarie tjänster tillsättas av fullmäktige. Fullmakt meddelas därvid åt den, som erhållit tjänst inom 30 :e—34 :e lönegraderna i löneplanen RA. 13 För övriga ordinarie tjänstemän med lön enligt nämnda löneplan utfärdas konstitutorial. Bankråd samt föreståndare för sedeltryckeriet och förvaltare vid pappersbruket förordnas på viss tid, högst tre år i sänder. Beträffande förordnande för direktör vid avdelningskontor stadgas i § 26 mom. 1. § 34. Extra ordinarie tjänstemän antagas av fullmäktige. Andra icke-ordinarie tjänstemän anställas av direktionen. § 35. Göromålen vid riksbankens huvud- och avdelningskontor samt vid sedeltryckeriet och pappersbruket skola handläggas i överensstämmelse med av fullmäktige fastställda tjänstgöringsstadgar, instruktioner och arbetsordningar samt de föreskrifter härutöver, som meddelats av fullmäktige, direktionen eller beträffande sedeltryckeriet eller pappersbruket av inspektör, som i fråga örn dessa institutioner utsetts av fullmäktige. § 36. Beträffande tjänstemännens avlönings- och pensionsförhållanden är särskilt stadgat. § 37. Fullmäktige äga uppdraga åt direktionen, av fullmäktige utsedd inspektör för sedeltryckeriet eller pappersbruket, styrelse vid avdelningskontor samt föreståndare för sedeltryckeriet och förvaltaren vid pappersbruket att besluta om tjänstledighet för dem underordnad personal ävensom att förordna om uppehållande av ledigbliven tjänst. § 38. Tjänsteman, som förklaras omyndig, skall avhållas från tjänstgöring så länge omyndighetstillståndet fortfar. Bliver omyndighetsförklaringen icke hävd inom två år, skall han från tjänsten skiljas; dock äga fullmäktige, om omyndighetstillståndet föranletts av sjukdom, att efter omständigheterna förfara. § 39. Mom. 1. Tjänsteman, som försatts i konkurs, skall genast avhållas från Ijänstgöring och skall från tjänsten skiljas, örn han icke senast ett år efter det tiden för bevakning av fordran i konkursen gått lill ända, eller, där konkursen blivit avskriven jämlikt 185 § konkurslagen, från det beslut örn avskrivning meddelades, styrker sig vara befriad från borgenärernas krav. 14 Mom. 2. Om tjänstemans ekonomiska ställning blivit sådan, att fullmäktige finna hans fortsatta bestridande av tjänsten icke böra äga rum, äga fullmäktige avhålla honom från tjänstgöring, till dess hans ställning blivit ordnad. § 40. Mom. 1. Örn ordinarie tjänsteman begått mindre förseelse i tjänsten eller, visat vanvördnad eller ohörsamhet mot förman och ej låter sig rätta av ledamots av direktionen eller vederbörande kontorsstyrelses tillsägelser och föreställningar, eller örn sådan tjänsteman gör sig skyldig till större fel eller försummelse i sin befattning eller beträdes med ovärdigt uppförande i allmänna levernet, skall detta anmälas för fullmäktige. Sedan för sakens bedömande erforderliga upplysningar infordrats samt tjänstemannen beretts tillfälle att sig förklara, skall han inför fullmäktige tillrättavisas och varnas. Mom. 2. Därest tjänsteman, som sålunda erhållit varning, ej därav låter sig rätta utan gör sig skyldig till ny förseelse, skall, efter anmälan härom hos fullmäktige, hans skriftliga förklaring infordras, och äga därefter fullmäktige att med hänsyn till förekommande omständigheter avhålla honom från tjänstgöring under viss tid med förlust av lönen, så framt ej jämlikt 18 § 1 mom. avlöningsreglementet för ordinarie tjänstemän vid riksdagens verk finnes skäligt låta honom uppbära någon del därav. Mom. 3. Skulle tjänsteman, vilken förut för tjänsteförsummelse eller annat i mom. 1 här ovan omförmält förhållande avhållits från tjänstgöring, ånyo göra sig skyldig till dylik förseelse, ankommer på fullmäktige att efter anmälan härom och infordrande av tjänstemannens skriftliga förklaring, med hänsyn till förseelsens beskaffenhet antingen ytterligare avhålla honom från tjänstgöring, dock under minst 6 månader med förlust av lönen, eller förflytta honom till tjänst i lägre lönegrad, därvid bestämmelserna i 10 § 1 mom. tredje stycket avlöningsreglementet skola äga tillämpning, eller ock skilja honom från tjänsten. Mom. 4. Extra ordinarie tjänsteman, som gjort sig skyldig till fel eller försummelse i tjänsten eller låtit klandervärt uppförande komma sig till last och ej låter sig av ledamots av direktionen eller vederbörande kontorsstyrelses tillsägelser och föreställningar rälta, må, där förseelsens art så anses påkalla, omedelbart skiljas från riksbankens tjänst, ändock att viss uppsägningstid kan hava blivit bestämd. Mom. 5. Om tjänstefel är av sådan beskaffenhet, att i anledning därav anmälan sker för anställande av åtal, må fullmäktige i sammanhang härmed avhålla vederbörande tjänsteman från tjänstgöring. Mom. 6. Beslut, varigenom tjänsteman enligt denna paragraf avhålles från tjänstgöring, förflyttas till tjänst i lägre lönegrad eller skiljes från tjänsten, skall jämte besvärshänvisning honom skriftligen meddelas. 15 § 41. Över beslut av fullmäktige, vilka grunda sig på stadgandena i §§ 29—32 eller 37—40 i detta reglemente eller avse tillämpning av gällande avlöningsbestämmelser för tjänstemän vid riksbanken eller pensionsbestämmelser för sådana tjänstemän eller deras efterlevande eller vilka innefatta vägran att utlämna allmän handling, må besvär anföras hos bankoutskottet. Missnöje med beslutet skall, vid äventyr av talans förlust, skriftligen anmälas hos fullmäktige inom fjorton dagar efter den dag, då klaganden därav bevisligen erhållit del; skolande beslut i fråga örn tillsättande eller uppehållande av tjänst anses hava kommit klaganden till del den dag, beslutet blivit justerat eller offentligen tillkännagivet. Besvären skola därefter, vid enahanda äventyr, inom ytterligare fjorton dagar ingivas till fullmäktige. Besvär, som inom behörig tid inkommit, skola så snart ske kan av fullmäktige med utlåtande överlämnas till bankoutskottet. D. Arbetarna vid sedeltryckeriet och pappersbruket. § 42. Mom. 1. För arbetarna vid sedeltryckeriet och pappersbruket äga fullmäktige att fastställa lön och övriga förmåner. Mom. 2, Arbetarnas pensionsförhållanden äro angivna i reglementet angående tjänstepension för arbetare vid riksbankens sedeltryckeri och pappersbruk ävensom i reglementet angående familjepension för efterlevande till sådana arbetare. Över beslut av fullmäktige i ärenden, som avse tillämpning av förenämnda pensionsreglementen, må besvär anföras hos'' bankoutskottet. Beträffande anmälan om missnöje med sådant beslut samt tiden för besvärs ingivande till fullmäktige ävensom rörande yttrande över besvären skola bestämmelserna i § 41 äga motsvarande tillämpning. Jämlikt § 7 i instruktionen för bankoutskottet har utskottet på grund av riksdagens beslut upprättat förestående reglemente att tjäna till efterrättelse från och med den 1 juli 1939, intill dess annorlunda förordnas. Äldre oförändrade stadganden, instruktioner och förordnanden skola därjämte iakttagas, såvitt de icke strida mot här lämnade föreskrifter. Fullmäktige böra föranstalta, alt lagen angående myntbestämningen den 1 mars 1830, lagen för Sveriges riksbank den 30 juni 1934, lagen med vissa bestämmelser örn riksbankens sedelutgivningsrätt, så ock angående forum för riksbanken den 12 maj 1897, kungl, kungörelserna den 30 maj 1873, innefattande lagar örn rikets mynt och örn övergången till det nya 16 myntsystemet, myntkonventionen mellan de tre skandinaviska länderna av åren 1873 och 1875 med därtill hörande tilläggsartiklar samt detta reglemente ävensom de lagar och författningar i övrigt, som anses böra genom fullmäktiges försorg offentliggöras, efter riksdagens slut i lika format av trycket utgivas och tillhandahållas allmänheten. Stockholm den 13 juni 1939. På bankoutskottets vägnar: HARALD ÅKERBERG. / Sten Widlund. Centraltryckeriet, Esselte ab. Stockholm 1939 943118