utfärdat Tid slutet av 1918 års lagtima riksdag

Bihang till riksdagens protokoll 1918. 15 samt. 3 käft. (Riksgäldskontorets reglemente.) Innehållsförteckning. Allmänna bestämmelser §§ 1 och 2. Riksgäldskontorets styrelse §§ 3—11. y> lånerörelse §§ 12—19. » fonder §§ 20—24. » befattning med riksstatsinkomsterna §§ 25—30. » » » riksstatsutgifterna §§ 81—37. På riksgäldskontoret anvisade kreditiv §§88 och 39. Huvudbok och medelsredovisning §§ 40 och 41. Fullmäktiges sammankomster §§ 42—49. D särskilda åligganden och uppdrag §§ 50—66. Tjänstinnehavare vid riksgäldskontoret, riksdagens bibliotek och riksdagens hus §§ 67—71. Behandlingen av frågor rörande tjänsteförsummelser m. m. §§ 72—77. Pensioneringen av tjänstinnehavare vid riksgäldskontoret, riksdagens bibliotek och riksdagens hus §§ 78—79. Kvinnliga biträden i riksgäldskontoret § 80. Ersättning för olycksfall i arbete § 81. Riksgäldskontorets vid 1917 års slut utbalanserade skulder, sid. 49. Statsverkets kapitalfordringar för genom riksgäldskontoret utlämnade lån till vissa bestämda ändamål, sid. 56. Av 1910 års riksdag meddelade bestämmelser angående låneunderstöd från järnvägslånefonden, sid. 72. Av 1911 års riksdag meddelade bestämmelser angående låneunderstöd från bibanelånefonden med däri av 1916 års riksdag beslutad ändring, sid. 74. Av 1916 års riksdag meddelade bestämmelser angående låneunderstöd från järnvägslånefonden, sid. 78. Instruktion för övervaktmästaren i riksdagens hus, sid. 75. Avlöningsstat för tjänstinnehavare vid riksgäldskontoret, gällande från och med år 1918, sid. 81. Stat för riksdagbiblioteket, sid. 82. Aflöningsstat för tjänstinnehavare vid riksdagens hus, gällande från och med år 1918, sid. 83. Pensionsstat vid riksgäldskontoret, sid. 88. 3 Reglemente för riksgäldskontoret. Allmänna bestämmelser. § L Riksgäldskontoret har till föremål: a) att ombesörja likviden av svenska statens skuld, för vilken riksdagen enligt § 66 regeringsformen ansvarar; bj att verkställa alla de utbetalningar, som av rikets ständer eller riksdagen blivit å detta verk anvisade; _ c) att mottaga, förvalta och redovisa alla härtill anslagna tillgångar och inkomster samt hålla uppkommande, till riksgäldskontoret levererade överskott och behållningar riksdagen till banda, . dj att i saknad av annan tillgång för bestridande av beviljade och a riksgäldskontoret anvisade utgifter, upplåna därtill oundgängligen erforderliga medel; och eJ att utföra alla uppdrag och åligganden, som riksgäldskontoret for övrigt av rikets ständer eller riksdagen erhållit. § 2- De till riksgäldskontoret börande och dit anslagna medel må icke under någon förevändning eller med vad villkor som helst därifrån ryckas eller användas till andra behov än dem riksdagen bestämt. Allt förordnande, som däremot strider, vare kraftlöst (§68 regeringsformen). Och ma, vid likviderande av riksgäldskontorets fordringar, ackord, utan riksdagens särskilda samtycke, icke medgivas. 4 Riksgäldskontorets styrelse. § 3. Förvaltningen av riksgäld skontoret, dess medel och tillhörigheter är av riksdagen uppdragen åt sju fullmäktige, vilka vid lagtima riksdag utses i den ordning, § 71 riksdagsordningen stadgar. Vid. fullmäktiges sammankomster föres ordet av den, som av riksdagen hlivit därtill utsedd; tillkommande fullmäktige att själva bland sig välja en vice ordförande att föra ordet, när hinder för ordföranden inträffar. § 4. Uppkommer ledighet bland fullmäktige, inträder suppleant enligt av riksdagen bestämd ordning. § 5. Är styrelsen ej så fulltalig, som för besluts fattande erfordras, enligt vad här nedan föreskrives, äger fullmäktiges ordförande att inkalla erforderligt antal suppleanter. Suppleant, som inkallas till tjänstgöring, äger uppbära dagarvode och reseersättning enligt de grunder, som äro eller bliva bestämda för ledamot av riksdagen. § 6. Fullmäktige äro förbundna att vid riksgäldskontorets förvaltning ställa sig till efterrättelse ej mindre rikets grundlagar än även detta reglemente samt övriga rörande riksgäldskontoret gällande föreskrifter; börande fullmäktige dolt och förtegat hålla, vad vid kontorets förvaltning förefaller, som tyst vara bör. § 7. Blir fullmäktig ledamot av statsrådet eller kommer i den författning, att han, jämlikt något av mom. a, b, c, d och e i § 26 riksdagsordningen, icke må såsom riksdagsman godkännas, skall han genast frånträda fullmäktigbefattningen och suppleant inträda i hans ställe. § 8. Jämte noggrant iakttagande av vad i avseende på förvaltningen av riksgäldskontoret och dit anslagna medel är stadgat, åligger fullmäktige att 5 omsorgsfullt vårda ocli befrämja detta verks rätt, säkerhet och förman samt för övrigt vidtaga alla på fullmäktige ankommande åtgärder i och föi verkställigheten av de i sådant avseende meddelade beslut samt fullmäktige givna uppdrag. § 9. Fullmäktige utse inom sig, på sätt sista punkten av § 48 innehåller, två deputerade, en förste och en andre, vilka det åligger att i överensstämmelse med detta reglemente samt de beslut och föreskrifter, som fullmäktige meddela, ombesörja lånemedlens indragning, verkställa de för riksgäldskontorets räkning erforderliga utländska likvider, anordna medel till vissa av fullmäktige beslutade eller eljest ovillkorligen bestämda utbetalningar, föredraga ärenden inför fullmäktige, tillse utförandet av fullmäktiges beslut, utöva tillsyn över arbetet inom riksgäldskontoret samt i allmänhet handhava den löpande förvaltningen. Fördelningen mellan deputerade av dem gemensamt tillhörande göromål bestämmes av fullmäktige. Vid varje sammankomst böra deputerade redogöra för sina åtgärder under den efter fullmäktiges näst föregående sammankomst förflutna tid. Förste deputeraden äger att för sjukdoms- eller annat laga förfall eller för enskilda angelägenheters besörjande bevilja tjänstemännen ävensom vaktbetjänte ledighet under högst fjorton dagar, ävensom meddela föreskrift om tjänstens uppehållande intill fullmäktiges nästa ordinarie sammankomst. lian utövar jämväl beträffande vården av kontorets värdepapper det uppdrag, tjänstgöringsordningen i sådant avseende innehåller. Deputerade äga att vardera under en och en halv månad årligen åtnjuta ledighet utan avdrag å arvodet. Till den bland fullmäktige, som av dem utses att under sådan ledighet bestrida deputerads befattning, utgår av de till riksgäldskontoret anslagna medel särskild ersättning med belopp, motsvarande den ledige deputeradens arvode för ifrågavarande tid. Därest förste deputeraden förut innehar tjänst å rikets stat, är han skyldig att frånträda den därmed förenade avlöning, så länge han uppbär arvode såsom förste deputerad. _ Fullmäktige må vara obetaget att, om sådant finnes behövligt för lånetransaktioner, utse ombud för bedrivande av därvid erforderliga underhandlingar. 6 § 10. Befallningar, som av någon annan än riksdagen meddelas angående användandet av riksgäldskontorets tillgångar eller förvaltandet av samma verk, få icke. av fullmäktige åtlydas och efterkommas; varande fullmäktige för sina åtgärder i denna egenskap riksdagen eller dess bankoutskott och revisorer allena redo skyldiga samt kunna icke för sitt förhållande till ansvar ställas utan i laga ordning och till följd av riksdagens eller dess revisorers beslut eller, mellan riksdagar och revisioner, genom justitieombudsmannen. § 11. Till ledning vid prövningen och avgörandet av förekommande ärenden, för vilkas behandling antingen icke några eller mindre tillämpliga och bestämda föreskrifter blivit meddelade, äga fullmäktige att av revisorerna begära råd och yttranden. Riksgäldskontorets lånerörelse. § 12. 1. För beredande av tillgång till de utbetalningar, som blivit av riksdagen anvisade att täckas av lånemedel eller i övrigt skola utgå av dylika medel, äger riksgäldskontoret att i mån av behov försälja obligationer, ouppsägbara från långivarens sida, men ställda att återbetalas antingen viss tid efter av riksgäldskontoret verkställd uppsägning eller enligt uppgjord arnorteringsplan, med rätt tillika för fullmäktige att bestämma dessa obligationers valörer, räntefot och uppsägningstid. 2. För konvertering av äldre statslån, när omständigheterna därtill föranleda och sådant med fördel för staten kan ske, äga fullmäktige att, på sätt och till belopp fullmäktige finna lämpligt, dock ej utöver vad som till konvertering åtgår, försälja eller träffa avtal om blivande försäljning av statsobligationer, förskrivna med lägre ränta än det statslån, som utgör föremål för konvertering. 3.. Därest fullmäktige finna sådant med hänsyn till lånemarknadens läge eller , eljest ändamålsenligt, äga fullmäktige att i övrigt verkställa medgiven upplåning mot riksgäldskontorets skuldförbindelser eller begagnande av krediter på villkor, som fullmäktige med hänsyn till de vid upplåningen sig företeende omständigheter och förhållanden äga bestämma. 7 § 13. 1. Fullmäktige i riksgäldskontor äga att på framställning av fullmäktige i riksbanken ställa till riksbankens förfogande riksgäldskontorets skuldförbindelser i form av skattkammarväxlar eller i annan form intill ett belopp av 40,000,000 kronor i utländskt mynt med en löpetid av högst två år ävensom att genom överenskommelse med fullmäktige i riksbanken träffa erforderliga närmare bestämmelser rörande skuldförbindelsernas form, belopp, löpetid, myntslag, inlösen m. m. 2. 1911 års riksdag bar medgivit, att postsparbanken må äga att vid behov av medel för bedrivande av sin rörelse få i riksgäldskontoret tillgodonjuta kredit till ett belopp av högst 5,000,000 kronor mot gottgörelse, motsvarande den effektiva ränta jämte lånekostnader, som riksgäldskontoret enligt sina beräkningar har att självt utgiva å sålunda försträckta medel, ävensom på de villkor i övrigt, som genom överenskommelse mellan fullmäktige i riksgäldskontoret och styrelsen för postsparbanken varda fastställda. • För beredande av medel till ifrågakommande utbetalningar å nämnda kredit äger riksgäldskontoret i män av behov verkställa upplåning på sätt rörande kassaförstärkning åt statsverket stadgats. 3. 1915 års riksdag har medgivit, att för varje centralkassa för jordbrukskredit, som vinner godkännande från det allmännas sida, svenska statens obligationer till värde av 100,000 kronor må från riksgäldskontoret överlämnas till Sveriges riksbank att av denna innehavas såsom en gemensam pant för samtliga centralkassans förbindelser, med rätt för kassans fordringsägare att använda panten till täckande av sina fordringar, i den mån kassans egna tillgångar, de belopp inberäknade, som på grund av medlemmarnas i kassan ansvarighet för dess förbindelser kunna från dem uttaxeras, därtill visa sig otillräckliga, och under villkor: att behovet av pantens tillgripande skall styrkas genom intyg av det ombud, som skall förordnas för tillsyn över kassans verksamhet, att medgivande till pantens användande skall lämnas av Kungl. Maj:ts befallningshavande i det län, där centralkassans styrelse har sitt säte, därvid tillika skola meddelas erforderliga föreskrifter angående sättet för pantens tillgodogörande och för därigenom influtna medels fördelning mellan fordringsägarna, att riksgäldskontoret ofördröjligen underrättas, då dylikt medgivande lämnats, samt att obligationerna därvid tillika i första hand hembjudas riksgäl dskontoret till inlösen. 8 4. 1918 års riksdag kar medgivit, att såsom säkerhet för obligationer, utgivna av ett i huvudsaklig öfverensstämmelse med i statsrådsprotokollet över finansärenden den 8 februari 1918 angivna grunder bildat aktiebolag, med uppgift att åt utländska banker och bankirer bereda svensk kredit (svenska kronkreditaktiebolaget), må genom riksgäldskontoret tillhandahållas bolaget ett belopp av 10,000,000 kronor i av svenska staten utgivna 5 procents obligationer. 5. 1918 års riksdag bar beslutit, att för ökning av konungariket Sveriges stadsbypotekskassas grundfond skola från riksgäldskontoret till kassan överlämnas 20,000,000 kronor i svenska statens tre och en halv procent obligationer med rätt för kassan att i enlighet med de i förordningen den 5 juni 1909 angående konungariket Sveriges stadshypotekskassa givna bestämmelser disponera sagda obligationer, dock under villkor att, om kassans grundfond genom på kassans rörelse uppkomna förluster skulle nedgå till 44,000,000 kronor, kassan icke äger upptaga nytt lån, med mindre riksdagen på Kungl. Maj:ts framställning sådant medgiver. # § 14. 1. Om sådana statsobligationer, i vilka någon viss, ovillkorlig återbetalning medelst årlig amortering ej blivit av staten utfäst, varda av fullmäktige i riksgäldskontoret utfärdade, skola fullmäktige snarast möjligt göra framställning till riksdagen om anvisande å riksstaten under titel »Utgifter för kapitalökning. Avbetalning å statsskulden» av de medel, vilka böra årligen avsättas till fonden för statsskuldens amortering. 2. I avseende på riksgäldskontorets skulder, om vilka kontorets räkenskaper och handlingar lämna fullständig upplysning, och vilkas kapitalbelopp vid nästlidna års slut finnas summariskt uppgivna uti en vid detta reglemente fogad bilaga, jämväl innefattande förteckning å vid årsskiftet befintliga återstående utgifter å föregående års låneanslag, höra i övrigt de föreskrifter, som äro intagna uti de vid föregående riksdagar för riksgäldskontoret utfärdade reglementen, i de delar, samma föreskrifter ännu icke blivit fullgjorda, fortfarande tjäna till efterrättelse. 3. Där preskriptionstid i avseende på någon särskild del av riksgäldskontorets skulder icke blivit stadgad, skola skulderna, intill dess annorlunda föroi''dnas, i vederbörlig ordning likvideras, utan avseende å den tid, inom vilken fordringar bos enskilda eller hos Kungl. Maj:t och kronan skola nu eller framdeles göras gällande. 9 4. Då s. k. riksgäldssedlar i riksgäldskontoret till inlösen företes, äga fullmäktige att, därest sedlarna befinnas riktiga, desamma infria. 5. Fullmäktige må, när sådant icke för riksgäldskontoret medför olägenhet, kunna medgiva omedelbar inlösen i riksgäldskontoret av förfallna obligationer och räntekuponger, fastän desamma enligt obligationernas lydelse och stadgandena i lånekontrakten böra å däruti angivna utrikes orter infrias; för vilket ändamål fullmäktige må träffa erforderliga överenskommelser med de lånövertagare, som kontraktsenligt skola ombesörja denna m 6. Beträffande antalet egenhändiga underskrifter å riksgäldskontorets obligationer skall gälla, att obligationer, som komma att av riksgäldskontoret utfärdas, böra, då deras valör överstiger 1,000 kronor eller motsvarande belopp i utländskt myntslag, vara försedda med minst en handskriven namnteckning, samt att obligationer å lägre valör må kunna av nksgaldskontoret utfärdas utan att vara försedda med någon handskriven namnteckning. 1. Fullmäktige må i riksgäldskontoret inrätta en statsskuldbok. Fordran på grund av riksgäldskontorets obligationer av de lån, som fullmäktige bestämma, må kunna genom obligationers inlämnande till riksgäldskontoret förvandlas till en i statsskuldboken införd fordran. Inskrivning i statsskuldboken kan även äga rum genom kontant inbetalning, varvid sökanden antecknas såsom ägare av riksgäldskontorets obligationer till motsvarande belopp. Fullmäktige äga fastställa bestämmelserna rörande statsskuldbokens anordning samt villkoren för dess begagnande. . . . 2. Obligation, som forsetts med påskrift, att den gäller endast i viss mans hand, må, på framställning av dess ägare, göras ånyo gällande i varje innehavares hand, allt under de villkor i avseende på behöriga anteckningar å själva obligationen samt i kontorets räkenskaper, som fullmäktige aga För bestridande av riksgäldskontoret åliggande betalningar ager detta verk att begagna ett kassakreditiv i riksbanken tillbelopp av högst 1,500,000 kronor; börande i avseende på kreditivets begagnande de i bankoreglementet därom meddelade föreskrifter lända till efterrättelse. Bihang till riksdagens protokoll 1918. 15 samt. 3 käft. 15. föreskriva. 16. (Riksgäldskontorets reglemente.) 10 § 17. 1. Riksgäldskontorets kontanta tillgångar skola, såvitt och så länge de icke behöva användas för samma verk åliggande utbetalningar, insättas i riksbanken eller placeras i lätt förytterliga valutor; dock gäller i fråga om placeringen av riksgäldskontorets kassareserver vad bär nedan stadgas. 2. De medel, 80,000,000 kronor, som av fullmäktige i riksgäldskontoret enligt bemyndigande av riksdagen anskaffats för beredande av kassareserver åt riksgäldskontoret, böra vara placerade i guld eller lätt förytterliga valutor. § 18. Därest statsverket erhåller större behållningar å sina räkningar i riksbanken än som för de löpande statsutgifternas bestridande anses erforderliga, äger riksgäldskontoret att, på de återbetalningsvillkor, som av fullmäktige medgivas, sådana behållningar av statsverket till förvaltning mottaga. § 19. Utfärdas av riksgäldskontoret nya obligationer, skola fullmäktige underställa Kungl. Maj:ts fastställelse de beslut, som rörande sådan upplåning fattas, med anhållan, att Kungl. Maj:t täcktes å det nya lånet meddela sin garanti. Riksgäldskontorets fonder. § 20. Riksgäldskontoret förvaltar och skall särskilt bokföra fonden för annuitetslikyider, till vilken, enligt vad i § 33 sägs, överföras de medel, som av riksgäldskontoret lyftas å de i riksstaten uppförda anslag till förräntning och amortering av statsskulden. Från denna fond skola utgå: dels de belopp, som åtgå för inlösen av förfallna obligationer och räntekuponger, tillhörande statslånen samt av staten övertagna lån, dels och de för gäldande av ränta å övrig medgiven upplåning erforderliga belopp. § 21. Hos riksgäldskontoret skall finnas upplagd en fond för statsskiddens amortering, till vilken föras de anslag, som kunna komma att av riksdagen anvisas till avbetalning å statsräntelånen. 11 Behållningen av denna fond skall av fullmäktige förräntas samt med hänsyn till föreliggande förhållanden användas antingen till amortering av statsskulden medelst utlottning eller obligationsköp eller ock till minskning i den nya upplåning, vartill fullmäktige av riksdagen erhållit bemyndigande. Med avseende å statsskuldens amortering skall iakttagas, att 1894 års statslån skall vara slutbetalt senast inom år 1950. § 22. 1. De medel, som blivit av riksdagen avsatta till understödjande av enskilda järnvägsanläggningar, skola av riksgäldskontoret förvaltas och, i den mån de icke utbetalts till låntagarna, bokföras under namn av järnvägslånefonden. Statsverkets kapitalfordringar vid 1917 års utgång å från fonden utgivna lån samt de bestämmelser, som gälla för låneunderstöd från fonden, finnas angivna i de vid detta reglemente fogade särskilda bilagor. 2. De medel, som blivit av riksdagen anslagna för att underlätta åstadkommandet av bibanor inom västra delarna av Värmlands, Kopparbergs och Jämtlands län samt delar av Bohuslän och Dalsland, skola av riksgäldskontoret förvaltas i enlighet med de av riksdagen därför givna föreskrifter samt, i den mån de icke utbetalts till låntagarna, bokföras under namn av fonden för hibanor i västra delarna av riket. Statsverkets kapitalfordringar vid 1917 års utgång å från denna fond utlämnade lån ävensom de för fonden gällande föreskrifter finnas angivna i särskilda vid detta reglemente fogade bilagor. 3. Det åligger fullmäktige att ej mindre, om anledning därtill gives, söka förebygga, att med statslån understött järnvägsbolags inkomster, med åsidosättande av bolagets skyldighet att erlägga föreskriven inbetalning till riksgäldskontoret, användas till bestridande av andra utgifter än sådana, som äro nödvändiga för järnvägsdriftens uppehållande, än även, därest tvångsförsäljning sker av järnvägsbolags egendom, uti vilken riksgäldskontoret har inteckning till säkerhet för statens fordran, så förfara, att dylik försäljning ej må ske till lägre pris, än att denna fordran av köpeskillingen varder betäckt. § 23. De medel, som blivit av riksdagen anvisade till understödjande av vissa allmänna byggnadsföretag, den s. k. allmänna bygga adslan ef o liden, skola av riksgäldskontoret förvaltas och, i den mån de återbetalas till riksgäldskontoret, redovisas till statsverket. 12 Statsverkets kapitalfordringar vid 1917 års utgång å från fonden utlämnade lån finnas angivna i en vid detta reglemente fogad bilaga. § 24. De tjänstinnehavare vid riksgäldskontoret, riksdagens bibliotek och riksdagens hus åliggande pensionsavgifter ingå till en under fullmäktiges förvaltning ställd fond, vilken skall förräntas och särskilt bokföras under benämning pensionsfonden. De pensioner, som skola utgå från denna fond, bestridas dock tills vidare av förslagsanslaget till avlöningar och pensioner m. m. vid riksgäldsoch riksdagsförvaltningen. Riksgäldskontorets befattning med riksstatsinkomsterna. § 25. Då enligt riksstaten lånemedel skola tagas i anspråk för bestridande av utgifter, skall riksgäldskontoret i den mån dessa medel, på sätt i §§ 35 och 36 närmare förmärs, utgå, låta i sina räkenskaper bokföra desamma under riksstatens inkomsttitel »Lånemedel». § 26. Samtliga till riksgäldskontoret inflytande räntor å tills vidare förräntade medel och kursvinster skola å lämpliga tider insättas å statsverkets giroräkning i riksbanken samt i riksgäldskontorets räkenskaper bokföras å kontot för riksstatens inkomsttitel »Diverse inkomster». § 27. Till riksgäldskontoret inflytande räntor å lån från järnvägslånefonden och allmänna byggnadslånefonden skola insättas å statsverkets giroräkning i riksbanken samt i riksgäldskontorets räkenskaper bokföras å konti för »Inkomster av statens produktiva fonder. Statens utlåningsfonder (överskott)», allmänna järnvägslånef onden resp. allmänna byggnadslånefonden. § 28. riksgäldskontoret inflytande kapitalavbetalningar å lån från järnvägslånefonden och allmänna byggnadslånefonden skola, i den mån de inflyta, insättas å statsverkets giroräkning i riksbanken och i riksgäldskontorets räken - 13 skaper bokföras å konti för »i anspråk tågna kapitaltillgångar», allmänna järnvägslånefonden resp. allmänna byggnadslånefonden. § 29. Därest till riksgäld skontoret inflyta medel, vilka äro att hänföra till särskilda uppbördsmedel för något av de å riksstaten till utgående från riksgäldskontoret anvisade utgiftsanslag, skola dessa medel insättas å statsverkets giroräkning i riksbanken samt i riksgäldskontorets räkenskaper bokföras å konto för det utgiftsanslag, till vilket medlen höra. § 30. Då obligationer och räntekuponger för de av riksgäldskontoret upptagna lån icke varda inom den för deras inlösande bestämda preskriptionstid hos riksgäldskontoret företedda, skola de medel, vilka för infriande av sådana obligationer och räntekuponger varit avsedda, avföras från fonden för annuitetslikvider samt insättas å statsverkets giroräkning i riksbanken och i riksgäldskontorets räkenskaper bokföras å riksstatstiteln »Diverse inkomster». Riksgäldskontorets ^befattning med riksstatsutgifterna. § 31. Från riksgäldskontoret skola direkt utbetalas samtliga de utgifter, som enligt riksstaten och i detta reglemente givna föreskrifter skola utgå från anslagen till riksdags- och revisionskostnader m. m. Medel till dessa utgifter, vil^a enligt riksstaten skola utgå av de allmänna statsinkomsterna, äger riksgäldskontoret bereda sig genom direkt uttag i mån av behov å statsverkets giroräkning i riksbanken. § 32. Alla på riksdagens beslut grundade utgifter för riksdagskostnader skola omedelbart från riksgäldskontoret till vederbörande utbetalas, varförutom sådana av riksdag föranledda utgifter, som i anseende till deras föremål eller beskaffenhet dels redan blivit, dels framdeles varda av Kungl. Maj:t godkända och å statskontoret förskottsvis anvisade, må, efter erhållna rekvisitioner och anställd granskning av därför avlämnade verifikationshandlingar, statskontoret av riksgäldskontoret gottgöras. 14 För sådant ändamål äro i riksstaten för år 1919, undergruppen »riksdags- och revisionskostnader m. m.», uppförda följande anslag, nämligen: 1. Till riksdags- och revisionskostnader samt kostnader för riksdagens hus, förslagsanslag, 2,270,500 kronor. Från detta anslag skola utgå a\ ledamöter av riksdagen tillkommande traktamenten och resekostnadsersattnmgar, expenser för utskotten, arvoden åt riksdagens och utskottens ocil kanslipersonal, tryckningskostnader och dylika utgifter som hittills plagat från detta anslag bestridas, ävensom de ersättningsbelopp J''aifllkt bestämmelse i § 81 här nedan kunna komma att vid skada tdl följd av olycksfall i arbete utbetalas till den personal, som är anställd vid eller utför arbete för riksdagen, dess utskott och delegationer samt tryckeriexpedition; 5) de traktamenten och resekostnadsersättningar, som tillkomma riksdagens revisorer, ävensom kostnaderna för tryckning, häftning och utdelning av revisorernas berättelser och de förklaringar, som i anledning därav varda avgivna, ägande revisorerna att utom de av dem fastställda arvoden till de hos dem anställda sekreterare samt kameral- och kanslipersonal jämte vaktel änmg till utgående från detta anslag anvisa ersättning för inköp av papper, sknvmaterialier och andra dylika utgifter, för annonser om revisorernas sammantraden samt för de kostnader, som kunna föranledas av verkställda resor; . c) ^ understöd av 3,300 kronor, som riksdagen beviljat förste notarien hos andra kammaren Tore Hedrén för utgivande av en uppslagsbok over 1918 års lagtima riksdags verksamhet — med rätt dock för fullmäktige att, därest sekreteraren Hedrén skulle av sjukdom eller annorledes förhindras att utgiva boken, uppdraga bokens utarbetande och utgivande åt annan lämplig person — under villkor att 425 exemplar av boken, som fr"1 1 bokhandeln hållas tillgänglig för ett pris av en krona, snarast möjligt och senast den 1 augusti 1918 kostnadsfritt överlämnas till rikso-äldskontoret för omedelbar utdelning bland riksdagens ledamöter; varjämte°riksdagen uppdragit åt fullmäktige i riksgäldskontoret ej mindre att med utgivaren av boken träffa avtal om densammas övertagande för riksdagens ra„ nf!''fn.-,0,ch med år 1919’ än även att därefter, genom person och pa satt fullmäktige må finna lämpligt, ombesörja bokens fortsatta utgivande etter ungefär enahanda plan som hittills; d) kostnaderna, enligt 1912 års riksdags beslut, för utgivandet på svenska språket genom fackkunnig person i en upplaga å 2,000 exemplar 15 av en samling grundlagar, vallagar och parlamentariska arbetsordningar i främmande länder i överensstämmelse med ett av utsedda kommitterade avgivet förslag, skolande detta arbete, i mån de olika häftena utkomma, avgiftsfritt tillställas de riksdagens ledamöter, som därom framställa begäran, samt i övrigt till det antal exemplar, fullmäktige äga bestämma, hållas till försäljning till ett pris av en krona för varje häfte; e) utgifterna, enligt 1914 års senare lagtima riksdags beslut, för tryckning i en upplaga av sexhundra exemplar av konstitutionsutskottets protokoll under riksdagarna 1810, 1812 och 1815; /) det understöd å 2,000 kronor årligen, som av 1917 års riksdag beviljats skulptören Sven Andersson att utgå från och med den 1 januari 1917 under hans återstående livstid; g) kostnaden, enligt 1917 års riksdags beslut, för utarbetande och tryckning i en upplaga av 800 exemplar av register över kyrkomötets protokoll jämte bihang för åren 1868—1915; börande detta register jämväl omfatta 1918 års kyrkomötes tryckta handlingar; h) ett belopp av 8,000 kronor enligt 1917 års riksdags beslut, för påbörjande av arbetet med utarbetande av ett fullständigt personregister till riksdagens protokoll för tiden 1809—1866; i) kostnaden, enligt 1918 års riksdags beslut, för utarbetande och tryckning i en upplaga av högst 800 exemplar av ett fullständigt person- och sakregister till riksdagens protokoll med bihang för åren 1911—1920; k) enligt 1917 års riksdags beslut dels ett belopp av 2,500 kronor såsom bidrag till tryckningen av andra delen av fil. d:r L. M. Bååths arbete »Helgeandsholmen och Norrström från äldsta tid till våra dagar» att till Bååth utbetalas efter tryckningens fullbordande dels ock ett belopp av 500 kronor till inlösen av 50 exemplar av arbetet efter 10 kronor för exemplar; l) enligt 1918 års riksdags beslut ett belopp av 2,000 kronor såsom ytterligare bidrag till tryckningen av andra delen av förenämnda arbete »Helgeandsholmen och Norrström från äldsta tid till våra dagar» att utbetalas till fil. d:r L. M. Bååth under villkor att tryckningen av nämnda del fullbordas under år 1918; m) kostnaderna för nödiga reparationer och andra arbeten för vederbörligt underhåll och tillsyn av den för riksdagens sammankomster avsedda fasta egendom samt för de uti samma egendom befintliga inventariers underhåll och komplettering; ri) kostnaderna för följande, av 1918 års riksdag beslutade ändringsoch inredningsarbeten i riksdagshuset: 16 1. förändring av de tillfälliga utskottslokalerna i utskottsvåningen till lokaler för det nya lagutskottet; 2. inredande av lokal för ett tillfälligt utskott i en del av riksdagsbibliotekets bokmagasin; 3. inredande av en del av utrymmet under andra kammarens plenisal till bokmagasin; 4. inredande av tre rum å vinden i husets mittparti åt Norrbro; o) kostnaderna för tryckning av justitieombudsmannens och militieombudsmannens ämbetsberättelser; p) kostnaden enligt 1918 års riksdags beslut för beredande åt riksdagsbiblioteket av lokal i huvudsaklig överensstämmelse med det senare av de i statsrådsprotokollet över finansärenden för den 5 april samma år omförmälda två alternativen. 2. Till avlöningar och pensioner m. m. vid riksgälds- och riksdagsförvaltningen, förslagsanslag, 204,000 kronor. För användningen av detta anslag gälla följande bestämmelser: a) arvode till fullmäktig i riksgäldskontoret skall utgå med 3,000 kronor om året. Därutöver skall ordföranden åtnjuta 1,000 kronor, förste deputeraden 9,000 kronor och andre deputeraden 2,000 kronor, allt för år räknat. Fullmäktig, som ej är bosatt i Stockholm, skall dessutom äga uppbära reseersättning för varje resa, som han efter kallelse till sammanträde företager från sin hemort till sammanträdesorten och åter enligt de grunder, som äro eller varda bestämda för ledamot av riksdagen; b) vid semester för fullmäktiges deputerade utgår vikariatsersättning enligt bestämmelsen i § 9 av detta reglemente; c) avlöningen för tjänstinnehavare vid riksgäldskontoret och riksdagens hus utgår enligt av riksdagen fastställda avlöningsstater med tillhörande villkor och bestämmelser; och äga fullmäktige icke att tilldela nämnda tjänstinnehavare andra arvoden än de i avlöningsstaterna bestämda; d) till arvoden åt extra ordinarie tjänstemän och vaktmästare i riksgäldskontoret samt till belöning för extra arbeten inom kontoret äga fullmäktige att använda ett förslagsanslag av 12,000 kronor för år; e) till arvoden åt extra ordinarie personal vid riksdagens hus äga fullmäktige disponera erforderligt belopp; f) från detta anslag skola utgå ersättningsbelopp, som jämlikt bestämmelse i § 81 här nedan kunna komma att vid skada till följd av olycksfall i arbete utbetalas till personalen vid riksgäldskontoret, riksdagens bibliotek och riksdagens hus; 17 g) såsom begravningshjälp eller annat tillfälligt understöd för stärbhusen efter avlidna, obemedlade tjänstemän och vaktbetjiinte vid riksgäldskontoret och f. d. generalassistanskontoret äga fullmäktige att under loppet av varje år disponera eu summa av högst 500 kronoi, h) från ifrågavarande anslag skola vidare utgå pensioner till förutvarande tjänstinnehavare vid riksgäldskontoret, riksdagens bibliotek och riksdagens'' hus, ävensom de pensioner i övrigt, vilka enligt särskilda av riksdagen fattade beslut skola utbetalas av riksgäldskontoret, i) därest änke- och pupillkassans vid riksgäldskontoret avslutade och vederbörligen granskade räkenskaper för tiden till och med det år, då nästa riksdag slutar, skulle visa, att kassans inkomster under året understigit de utbetalningar, som därunder ålegat kassan, må den sålunda uppkomna bristen gottgöras inom ett belopp av högst 2,250 kronor för året, dock under förbehåll, att vad utav denna anslagssumma för ett år ej behövt användas icke får för ett annat år av kassan tillgodonjutas, och under villkor, att delägarnas bidrag under tiden utgå utan förminskning av deras uti det för kassan nu gällande reglemente bestämda belopp, samt att pensionerna för änkor och barn efter ämbets- och tjänstemän samt vaktbetjänte vid riksgäldskontoret icke få höjas utöver en fjärdedel av den ordinarie lön, vilken den avlidne delägaren senast vid detta verk innehaft, och för tjänstemäns samt vaktbetjäntes vid f. d. generalassistanskontoret efterlämnade änkor och barn icke utöver fem sextondelar av det lönebelopp, efter vilket den för sistnämnda kontors tjänstemannapersonal stadgade årliga avgift till samma kassa blivit beräknad och vederbörligen inbetald. 1918 års riksdag har dels medgivit, att krigstidstillägg enligt de grunder, som finnas angivna i första särskilda utskottets den 1 mars 1918 avgivna utlåtande nr 6, må under år 1918 utgå till änkor och barn, som åtnjuta pension från riksgäldskontorets änke- och pupillkassa samt till å riksgäldskontorets pensionsstat uppförda änkorna Anna Amalia Sandström ock "Hedvig Axelina Gottfrida Olivia Levin, dels ock bemyndigat fullmäktige i riksgäldskontoret att för ifrågavarande ändamål av förslagsanslaget till avlöningar och pensioner m. m. vid riksgälds- och riksdagsförvaltningen använda erforderligt belopp ävensom medgivit, att krigstidstillägget må på en gång utbetalas i den ordning, som av fullmäktige bestämmes. Avlöningen för år 1918 till styrelse- och befattningshavare vid riksdagsbiblioteket skall utgå av samma års förslagsanslag till avlöningar och Bihang till riksdagens protokoll 1918. 15 samt. o käft. 3 (Riksgäldskontorets reglemente.) 18 pensioner m. m. vid riksdags- och riksgäldsförvaltningen; och skall därvid iakttagas, att den nya staten för biblioteket, vad angår styrelse och riksdagsbibliotekarie, träder i kraft den 1 september 1918. 3. Till kostnader för riksdagsbiblioteket, 88,500 kronor. i ör användningen av detta anslag gälla följande bestämmelser: a) arvode till ledamot i bibliotekets styrelse skall utgå med 500 kronor om året; b) avlöningen för tjänstinnehavare vid biblioteket utgår enligt av riksdagen fastställd avlöningsstat med tillhörande villkor och bestämmelser; c) till arvoden åt extra biträden, vikariatsersättning och expenser vid biblioteket äger styrelsen att använda ett förslagsanslag av 5,200 kronor årligen; d) till komplettering och utvidgning av biblioteket samt därmed iörenade utgifter har riksdagen anvisat ett reservationsanslag av 12,000 kronor. 4. Till kontorsexpenser, inlösning spr o-visioner och andra omkostnader för statsskulden, förslagsanslag, 90,000 kronor. Från detta anslag skola utgå: a) riksgäldskontorets kontorsexpenser, såsom utgifter för städning, anskaffning av inventarier och förbrukningsartiklar, underhåll av inventarier, belysning, bidrag till anordnande av frukostservering för riksgäldskontorets personal m. m.; b) utgifter för inköp av obligationspapper, tryckning av obligationer m. in. samt inlösningsprovisioner. 5 5. Till avlöningar, resekostnader och expenser för justitieombudsmannen och hans expedition, förslagsanslag, 40,000 kronor. Beträffande detta anslag har riksdagen fastställt följande villkor: l:o) a) att justitieombudsmannens avlöning är bestämd till 11,000 kronor för år, varav ett belopp av 3,000 kronor skall anses utgöra tjänstgöringspenningar; b) att tjänstgöringspenningarna må uppbäras för den tid, justitieombudsmannen utövar sitt ämbete eller åtnjuter semester, men för annan tid utgå till den, som därunder bestrider ämbetet; c) att justieombudsmannen må äga att uppbära den del av avlöningen som ej utgör tjänstgöringspenningar, oavkortad jämväl för tid, varunder han är av sjukdom hindrad att utöva ämbetet, men däremot för sådan tid, varunder han av annan anledning än semester eller sjukdom icke bestrider 19 ämbetet, må kunna enligt bestämmande av fullmäktige i riksbanken och fullmäktige i riksgäldskontor förpliktas att av samma avlöningsdel avstå vad i varje särskilt fall prövas skäligt; ..... d) att justitieombudsmannen, därest lian förut innehar tjänst a rikets stat, skall vara skyldig att frånträda den därmed förenade löneinkomst, så länge han uppbär justitieombudsmans avlöning; och e) att justitieombudsman, som vid ämbetets tillträde icke är bosatt i huvudstaden j må äga att utöver den fastställda avlöningen uppbära tiyttningshjälp med 1,500 kronor; 2;o) a) att tjänstgöringsarvodet för justitieombudsmannens ersättare skall utgå efter 11,000 kronor för helt år räknat; b) att justitieombudsmannens ersättare skall, därest han innehar tjänst å rikets stat, vara skyldig att frånträda den därmed förenade löneinkomst för den tid, för vilken han uppbär nämnda tjänstgöringsarvode; och c) att justitieombudsmannens ersättare må, därest han vid inträde i utövning av justitieombudsmansämbetet icke är bosatt i huvudstaden, äga att för resa från boningsorten till huvudstaden och åter uppbara särskild resekostnads- och traktamentsersättning; 3 o) a) att avlöningen för expeditionssekreteraren vid justitieombudsmansexpeditionen är bestämd att från och med år 1919 utgå med 8,100 kronor för år, därav 2,500 kronor skola anses utgöra tjänstgöringspenningar, vilken avlöning till den del, som ej utgör tjänstgöringspenningar, kan efter 5 ar höjas med 600 kronor; dock må nuvarande innehavaren av sekreterarbefattningen å justitieombudsmansexpeditionen icke för ålderstilläggs åtnjutande i egenskap av expeditionssekreterare tillgodoräkna sig den tid, han tjänstgjort såsom sekreterare; > . . , , , b) att, därest expeditionssekreteraren förut innehar tjänst pa rikets stat, samma villkor och förbehåll skola vid uppbärandet av ovanberörda avlöning iakttagas, som äro stadgade i avseende på utbetalningen av justitieombudsmansavlöningen i enahanda fall; c) att för åtnjutande av de avlöningsförmåner, vilka tillkomma expeditionssekreteraren, '' skola i övrigt i tillämpliga delar gälla samma villkor och bestämmelser, som äro eller bliva stadgade med avseende a de sekreteraren hos justitiekanslersämbetet tillkommande avlöningsförmåner; il att avlöningen för den vid justitieombudsmansexpeditionen anstallde registratorn-kanslisten utgår med 4,000 kronor för år, därav 1 500 kronor skola anses utgöra tjänstgöringspenningar, vilken avlöning till den del, som 20 ej utgör tjänstgöringspenningar, kan efter fem år höjas med 500 kronor och efter tio år med ytterligare 500 kronor; ej att avlöningen för det å justieombudsmansexpeditionen anställda kvinnliga skrivbiträdet är fastställd att från och med år 1919 utgå med 1,600 kionor, därav 550 kronor skola anses utgöra tjänstgöringspenningar, vilken avlöning till den del, som ej utgör tjänstgöringspenningar, kan efter fem år höjas med 200 kronor och efter 10 år med ytterligare 200 kronor. 4:°) a) att den årliga avlöningen för vaktmästaren å justitieombudsmansexpeditionen skall utgå med 1,200 kronor, därav 850 kronor skola anses utgöra tjänstgöringspenningar, vilken avlöning må till den del, som ej utgör tjänstgöringspenningar, kunna efter 5 år höjas med 100 kronor och efter 10 år med ytterligare 100 kronor; och b) att, därest vaktmästaren i denna- sin egenskap åtnjuter fri bostad och bränsle, från den del av hans avlöning, som ej utgör tjänstgöringspenningar, skall, så länge nämnda förmån kvarstår, avdragas ett belopp av 250 kronor årligen; 5.o) att i övrigt de för justitiekanslersexpeditionen gällande bestämmelser och villkor skola i tillämpliga delar, efter justitieombudsmannens beprövande, gälla även för justitieombudsmansexpeditionen; 6.°) årligt anslag av 5,200 kronor må av justitieombudsman nen från och med år 1919, emot behörig redovisning, användas till bestridande av expenser för justitieombudsmannens och tryckfrihetskommitténs expedition, vikariatsersättning m. m.; 7:o) att till kostnader för justitieombudsmannens ämbetsresor må på hans rekvisition och mot därför inom varje års utgång avgivande redogörelse förskottsvis utbetalas intill ett belopp av 2,000 kronor. Vidare må, enligt 1907 års riksdags beslut, av detta anslag utgå kostnaderna för utarbetandet av en historik över justitieombudsmansämbetets förvaltning. under det första seklet av detta ämbetes tillvaro, för vilket ändamål må till justitieombudsmannen, på dennes rekvisition och emot framdeles skeende redovisning, förskottsvis utbetalas ett belopp av högst 20 000 kronor. 1918 års riksdag har medgivit, att justitieombudsmannen må av samma års förslagsanslag till avlöningar, resekostnader och expenser för justitieombudsmannen och hans expedition använda, utöver förut anvisade belopp, ytterligare högst 2,000 kronor för bortarbetande av uppkommen arbetsbalans å justitieombudsmansexpeditionen. 21 I övrigt skola beträffande användandet av sistnämnda anslag för tiden intill 1918 års utgång gälla de villkor och bestämmelser, som finnas intagna i § 32 avd. 5 av det vid 1917 års riksdag fastställda reglementet för riksgäldskontoret. (». Till avlöningar, resekostnader och expenser m. m. för militieombudsmannen och hans expedition, förslagsanslag, 48,000 kronor. Beträffande detta anslag har riksdagen fastställt följande villkor: l;o) a) att militieombudsmannens avlöning är bestämd till 11,000 kronor för år, varav ett belopp av 3,000 kronor skall anses utgöra tjänstgöringspenningar; b) att tjänstgöringspenningarna må uppbäras för den tid, militieombudsmannen utövar sitt ämbete eller åtnjuter semester, men för annan tid utgå till den, som därunder bestrider ämbetet; c) att militieombudsmannen må äga att uppbära den del av avlöningen» som ej utgör tjänstgöringspenningar, oavkortad jämväl för tid, varunder han är av sjukdom hindrad att utöva ämbetet, men däremot för sådan tid, varunder han av annan anledning än semester eller sjukdom icke bestrider ämbetet, må kunna enligt bestämmande av fullmäktige i riksbanken och fullmäktige i riksgäldskontoret förpliktas att av samma avlöningsmedel avstå vad i varje särskilt fall prövas skäligt; d) att militieombudsmannen, därest han förut innehar tjänst å rikets stat, skall vara skyldig att frånträda den därmed förenade löneinkomst, så länge han uppbär militieombudsmannens avlöning; och é) att militieombudsman, som vid ämbetets tillträde icke är bosatt i huvudstaden, må äga att utöver den fastställda avlöningen uppbära flvttningshjälp med 1,500 kronor; 2:o) a) att tjänstgöringsarvodet för militieombudsmannens ersättare skall utgå efter 11,000 kronor för helt år räknat; b) att militieombudsmannens ersättare skall, därest han innehar tjänst å rikets stat, vara skyldig att frånträda den därmed förenade löneinkomst för den tid, för vilken han uppbär nämnda tjänstgöringsarvode; och c) att militieombudsmannens ersättare må, därest han vid inträde i utövning av militieombudsmansämbetet icke är bosatt i huvudstaden, äga att för resa från boningsorten till huvudstaden och åter uppbära särskild resekostnads- och traktamentsersättning; 22 3: o) a) att avlöningen för expeditionssekreteraren vid militieombudsmansexpeditionen är bestämd att från och med år 1919 utgå med 8,100 kronor för år, därav 2,500 kronor skola anses utgöra tjänstgöringspenningar, vilken avlöning till den del, som ej utgör tjänstgöringspenningar, kan efter fem åi böjas med 600 kronor; dock må nuvarande innehavaren av sekreterarbefattningen å militieombudsmansexpeditionen icke för ålderstilläggs åtnjutande i egenskap av expeditionssekreterare tillgodoräkna sig den tid, han tjänstgjort såsom sekreterare; b) att, därest expeditionssekreteraren förut innehar tjänst på rikets stat, samma villkor och förbehåll skola vid uppbärandet av ovanberörda avlöning iakttagas, som äro stadgade i avseende på utbetalningen av militieombudsmansavlöningen i enahanda fall; c) att för åtnjutande av de avlöningsförmåner, vilka tillkomma expeditionssekreteraren, skola i övrigt i tillämpliga delar gälla samma villkor och bestämmelser, som äro eller bliva stadgade med avseende å de sekreteraren hos justitiekanslersämbetet tillkommande avlöningsförmåner; 4:o) a) att till den, som må varda anställd såsom byråintendent vid militieombudsmansexpeditionen, skall utgå ett arvode av 5,500 kronor, därav 1,700 kronor skola anses utgöra tjänstgöringspenningar, vilken avlöning må till den del, som ej utgör tjänstgöringspenningar, kunna efter 5 år höjas med 500 kronor och efter 10 år med ytterligare 500 kronor, och efter 15 år med ytterligare 500 kronor; och b) att, därest en intendenturofficer må varda anställd såsom byråintendent å ifrågavarande expedition, denne skall, så vitt han ej erhåller full sysselsättning därstädes, vara skyldig att utan särskild ersättning fullgöra den tjänstgöring vid arméförvaltningens intendentsdepartement, som, efter medgivande av Kungl. Maj:t, må kunna beredas honom; 5:°) att till ett kvinnligt skrivbiträde å militieombudsmansexpeditionen skall utgå en årlig avlöning av 1,600 kronor, därav 550 kronor skola anses utgöra tjänstgöringspenningar, vilken avlöning må till den del, som ej utgör tjänstgöringspenningar, kunna efter 5 år höjas med 200 kronor och efter 10 år med ytterligare 200 kronor; 6:o) a) att den årliga avlöningen för vaktmästaren å militieombudsmansexpeditionen skall utgå med 1,200 kronor, därav 350 kronor skola anses utgöra tjänstgöringspenningar, vilken avlöning må till den del, som ej utgör tjänstgöringspenningar, kunna efter 5 år höjas med 100 kronor och efter 10 år med ytterligare 100 kronor; och b) att, därest vaktmästaren i denna sin egenskap åtnjuter fri bostad och bränsle, från den del av hans avlöning, som ej utgör tjänstgöringspenningar, skall, så långe nämnda förmån kvarstår, avdragas ett belopp av 250 kronor årligen; 7:o) att i övrigt de för justitiekanslersexpeditionen gällande villkor och bestämmelser för avlöningsförmånernas åtnjutande skola i tillämpliga delar, efter militieombudsmannens beprövande, gälla även för militieombudsinansexpeditionen; 8:o) att de personer, som för närvarande äro anställda såsom kvinnligt skrivbiträde och vaktmästare å militieombudsmansexpeditionen, må i och för ålderstillägg vid motsvarande befattningar enligt de bestämmelser, som blivit av riksdagen antagna, få räkna sig till godo den tjänstgöring, de fullgjort på grund av sin hittills varande anställning hos militieombud smannen; 9:o) att ett årligt anslag å 3,200 kronor må ställas till militieombudsmannens förfogande att användas till befordrande av göromålens gånginom expeditionen samt till vikariatsersättning; 10:o) att för bortarbetande av uppkommen arbetsbalans å militieombudsmannens expedition må under år 1919 användas ett belopp av högst 2,000 kronor; H;o) att till bestridande av expenser vid militieombudsmansexpeditionen må under år 1919 användas, förutom det i staten nu upptagna belopp 1,600 kronor, ytterligare högst 900 kronor; 12:o) att till bestridande av kostnaden för militieombudsmannens ämbetsresor må under år 1919, på hans rekvisition och mot därför inom årets utgång avgivande räkning, förskottsvis utbetalas, utöver det i staten nu uppförda belopp 5,000 kronor, ytterligare högst 3,000 kronor; 13:o) att till bestridande av kostnaden för hyra för lokal åt militieombudsmansexpeditionen ävensom lokalens uppvärmning må användas ett förslagsanslag av 3,000 kronor för år; och har riksdagen uppdragit åt fullmäktige att ombesörja förhyrandet av lämplig lokal för nämnda expedition; 14:o) att, därest ombyte av lokal för militieombudsmannens expedition ifrågakommer, erforderligt belopp må av riksgäldskontoret utbetalas till bestridande av uppkommande flyttningskostnad. 1918 års riksdag har medgivit militieombudsmannen att av samma års förslagsanslag till avlöningar, resekostnader och expenser m. m. för null - 24 tieombudsmannen och hans expedition använda, utöver förut anvisade belopp, ytterligare högst 900 kronor till bestridande av expenser och högst 3,000 kronor till bestridande av kostnaden för militieombudsmannens ämbetsresor. I övrigt skola beträffande användandet av sistnämnda anslag för tiden intill 1918 års utgång gälla de villkor och bestämmelser, som finnas intagna i § 32 avd. 6 av det vid 1917 års riksdag fastställda reglementet för riksgäldskontoret. Eiksdagen har år 1918 1:°) dels medgivit, att krigstidstillägg och krigstidshjälp enligt de grunder, som finnas angivna i första särskilda utskottets den 27 februari 1918 avgivna utlåtande nr 3, må under år 1918 utgå till befattningshavare vid riksgäldskontoret, riksdagens bibliotek och riksdagens hus, dels ock bemyndigat fullmäktige i riksgäldskontoret att för ifrågavarande ändamål av förslagsanslaget till avlöningar och pensioner m. m. vid riksgälds- och riksdagsförvaltningen använda erforderliga belopp; 2:o) dels medgivit, att krigstidstillägg och krigstidshjälp må under år 1918 utgå till justitieombudsmannen och befattningshavare vid justitieombudsmannens expedition enligt de i mom. l:o) här ovan angivna grunder, dels ock bemyndigat justitieombudsmannen att för ifrågavarande ändamål av förslagsanslaget till avlöningar, resekostnader och expenser för justitieombudsmannen och hans expedition använda erforderligt belopp; 8:o) dels medgivit, att krigstidstillägg och krigstidshjälp må under år 1918 utgå till militieombudsmannen och befattningshavare vid militieombudsmannens expedition enligt de i mom. 1 :o) här ovan angivna grunder, dels ock bemyndigat militieombudsmannen att för ifrågavarande ändamål av förslagsanslaget till avlöningar, resekostnader och expenser m. m. för militieombudsmannen och hans expedition använda erforderligt belopp; 4: o) dels medgivit, att krigstidstillägg enligt de grunder, som finnas angivna i första särskilda utskottets den 1 mars 1918 avgivna utlåtande nr 4 må under år 1918 utgå till pensionerade f. d. befattningshavare vid riksdagen, riksgäldskontoret, riksdagens bibliotek, riksdagens hus och justi - tieombudsmannens expedition, dels ock bemyndigat fullmäktige i riksgäldskontoret att för ifrågavarande ändamål av förslagsanslaget till avlöningar och pensioner m. in. vid riksgälds- och riksdagsförvaltningen använda erforderligt belopp ävensom medgivit, att krigstidstillägget må på eu gång utbetalas i den ordning, som av fullmäktige bestämmes; 5;o dels medgivit, att såsom förskott i avräkning å det krigstidstillägg, som för år 1919 kan varda tillerkänt befattningshavare vid riksgäldskontoret, riksdagens bibliotek och riksdagens hus, justitieombudsmannen, militieombudsmannen och befattningshavare vid deras expeditioner, må, intill dess riksdagen fattat beslut om sistberörda krigstidstillägg, utbetalas vad som enligt0 1918 års riksdags skrivelser nr 73 och 74 skolat till respektive befattningshavare såsom krigstidstillägg vid utgången av varje avlöningsperiod utbetalas, därest i samma skrivelser meddelade bestämmelser varit för år 1919 gällande, dock att dylikt förskott icke må utgå å den s. k. grundplåten; dels ock medgivit, att erforderliga belopp må för ändamålet av fullmäktige i riksgäldskontoret, resp. justitieombudsmannen och militieombudsmannen förskjutas av de medel, som i riksdagens berörda skrivelser angivits, för att sedermera ersättas av medel, som riksdagen kan komma att anvisa till krigstidstillägg och krigstidshjälp för år 1919 åt ifrågavarande befattningshavare. Vidare har riksdagen år 1918 beslutit, a) att ett tillfälligt tillägg av en tredjedel utav månads- och dagarvoden må utgå till den vid 1918 års riksdag tillfälligt anställda personalen; och b) att de av ifrågavarande personal, som efter inkallelse under riksdagen fullgjort eller framdeles under riksdagens lopp komma att fullgöra militärtjänstgöring, må under av sådan anledning föranlett avbrott i tjänstgöring hos riksdagen uppbära ersättning för därigenom förorsakad inkomstminskning under sammanlagt högst 50 dagar med belopp, motsvarande för tjänsteman hälften och för vaktmästare två tredjedelar av på sagda tid av militärtjänstgöringen belöpande arvode, inklusive av riksdagen beviljat tillfälligt tillägg. § 38. De anslag, som finnas i riksstaten för år 1919 och tilläggsstaten för år 1918 uppförda under anslagsgruppema > räntor å statsskulden m. m.» och »utgifter för kapitalökning, avbetalning å statsskulden», och vilka skola täckas av de allmänna statsinkomsterna, äger riksgäldskontoret att i mån av behov direkt draga å statsverkets giroräkning i riksbanken samt tillgodoföra fonden för annuitetslikvider. Bihang till riksdagens protokoll 1918. 15 samt. 3 käft. 4 (Riksgäldskontorets reglemente.) 26 Dessa anslag utgöra för nedanstående statens skulder: Till räntor Till avbetal- ning Summa I. Enligt 1919 års riksstat. A. Statens amorteringsldn. Till ränta och amortering: 1880 års lån..................................... 1,780,500 3,484,800 5,265,300 1886 » > ....................................... 1,863,100 621,400 2,484,500 1890 » > .................................... 792,300 711,200 1,503,500 1899 * ■» ...................................................... 1,066.600 457,200 1 628 800 1 B. Statsräntelåncn. 3.6 % lånet ........................... 3,012,840 j 3,012,840 1888 års lån................................ 725,500 _ 725,500 1894 » > ................................... 506,400 — 506,400 1900 > * ................... 1,271,200 _ 1,271,200 1904—6 års lån ....................... 2,766,960 _ 2,766,960 1907 års lån.......................................... 1,638,000 _ 1,638,000 1908 » » ................................................ 1,906,800 1,906,800 1911 > > ................................................... 2,880,000 — 2,880,000 1913 > » .............................................. 3,240,000 — 3,240,000 1914 » » ................................................. 8,155,000 — 8,155,000 1916 » > ................................■............. 5,921,500 — 5,921,500 1917 » » .............................................. 3,410,000 3,410,000 1918 » > ...................................................... 2,500,000 ‘- 2,500,000 C. övrig statsskuld. : Kommunlån ................................. 8,200 51,600 59,800 Örebro—Svartå järnvägsaktiebolags obligationslån Jämvägsaktiebolaget Malmö—Kontinentens obliga- 21,840 20,000 41,840 tionslån av år 1898.......................................... Järnvägsaktiebolaget Malmö—Kontinentens obliga- 51,080 38,000 89,080 tionslån av år 1902.......................................... Järnvägsaktiebolaget Mora—Vänerns obligationslån 28,440 18,000 46,440 av år 1896 */» ........................................ 55,100 54,000 109,100 » * 1896 V, ................................................ 13,800 13,000 26,800 » » 1903...................................................... 131,700 67,000 198,700 . > » 1914...................................................... Arsanslaget till H. M. Konungen........................... Ränta å köpeskillingen för fastigheten nr 1 i kvarteret 49,500 300,000 Z 49,500 300,000 Lejonet i Stockholm .................. 90,000 90,000 7,500 7,140 Ränta å Konung Carl XIII.s hemgiftskapitai...... 7,500 Ränta å Göta kanals reparationsfond..................... 7,140 — D. Ränta d medgiven och beräknad, ej verkställd upp- Idning............................................................... 19,200,000 — 19,200,000 II. Enligt 1918 års tilläggsstat. 63,401,000 5,536,200 68,937,200 K. Till avbetalning d tillfällig uppldning — 162,648,300 162,648,300 Summa 63,401,000 168,184,500 231,585,500 27 § 34. 1. Av riksgäldskontor skola upplåna» och enligt Kungl. Maj:ts disposition utbetalas följande av riksdagen år 1918 beslutade och i tillaggsstaten för år 1918 uppförda anslag: a) Utgifter för kapitalökning: Statens affärsverksamhet: Postverket................................ Telegrafverket.......................... Statens järnvägar..................... Statens vattenfallsverk........... Statms aktier................................... Statens utlåningsfonda)''.................... Spannmålslagerhus m. m............... ............ Kr. 1,205,000: — ............. » 15,046,700: - ... » 12,844,200: — ...... » 11,715,000: — ............. > 1,010,000: - ........ » 3,200,000: — ....... > 2,500,000: - Summa Kronor 47,520,900: b) Tillfällig upplåning: Tillfällig försträckning åt statms järnvägar ............... Kr. 30,000,000 Statens utlåningsfonder...................................................... * 3,000,0 0 Förlag till statsverket: Hov- och slottsstaterna .................... Lantförsvarsdepartementet................. Rörelsekapital för kristidskommissionema Låneunderstöd............................................... 1,157,000: — 19,345,949: — » 330,000,000: — ............... » 3,350,000: ^ Säger Kronor 386,852,949: För anslag under fjärde huvudtiteln: Merkostnader för vissa i samband med 1914 års härordning beslutade byggnadsföretag vid armén...... Kr. 1,000,000: - Täckande av förskjutna kostnader för vissa i samband med 1914 års härordning beslutade byggnadsföretag vid armén .............................-........•••••........... * 15,801, • —; Transport Kr. 16,801,83?;- 28 __ Transport Kr. 16,801,882: — läckande av förskjutna kostnader för uppförande av kasärnetablissemang för vissa infanteriregementen > 4,000,000:_ Täckande av förskjutna kostnader för uppförande av intendenturetablissemang å Karlsborg och i Boden > 1,217,150:_ Täckande av förskjutna kostnader för nytt kasärneta - blissemang för livgardet till häst .......................... » 1,586,730: Täckande av förskjut Aa kostnader för mark m. m. för Järvafältet..................................................................... > 4,000,000: — För anslag under nionde huvudtiteln: Täckande av förskjutna kostnader för uppförande av nya byggnader för veterinärhögskolan m. m....... Kr. 277,900: — Täckande av förskjutna kostnader för uppförande av nybyggnad för skogshögskolan m. m................... » 397,000: Säger Kr. 674,900: — Summa Kr. 415,133,561: — 2. Av riksgäldskontoret skola upplånas och enligt Kungl. Maj:ts disposition utbetalas följande av riksdagen år 1918 beslutade och i riksstaten för år 1919 uppförda anslag: ^ a) » Utgifter för kapitalökning: 1) Statens affärsverksamhet»; Postverket ............................................. Telegrafverket...................................... Statens järnvägar................................. Statens vattenfallsverk........................ 2) > Utgifter för kapitalökning: Statens utlåningsjonder > ..................... b) Tillfälliga lånemedel: För anslag under fjärde huvudtiteln: ............. Kr. 800,000: — .............. > 12,025,800: — .............. » 53,255,300: — .............. * 14,466,260: - Summa Kr. 80,547,360: — ............. Kr. 13,830,000: - Summa Kr. 94,377,360: — Byggnader vid Norrlands ingenjörkår-....................... » 484,000: Nytt etablissemang å Järvafältet för fälttelegrafkåren » 598,000: 29 Merkostnader för vissa i saraband med 1914 års härordning beslutade byggnadsföretag vid armén Kr. 1,000,000: — Statens affärsverksamhet. Statens vattenfallsverk: Dalälvens reglering ......... » 183,000: — Statens utlåningsfonder: Dräneringsfonden ..................... » 6,000,000: Summa Kr. 8,265,000: — 3. Köpeskillingen för Orsa—Svegs järnväg skall enligt beslut av 1918 års riksdag av riksgäldskontoret likvideras sålunda, att 1) kvittningsvis avräknas vad vid tillträdestiden återstår oguldet av de bolaget åren 1901 och 1905 beviljade statslån, som — ursprungligen å tillhopa 4,050,000 kronor och beviljade mot säkerhet av inteckning å detta belopp i Orsa—Härjedalens järnväg — efter beräkning av vederbörliga räntelikvider och kapitalavbetalningar till och med år 1918 här utföras sålunda: Å äldre lånet av år 1901: förfallet kapital kr. 150,902:78 icke förfallet kapital ......... > 1,699,097:^2 ^850,000:— ränta ......................................... kr. 991,274:37 överränta .................................... * 380,889: 36 anståndsränta ........................... »_ 166,455: — 3,338,618: 73 Å yngre lånet av år 1905: förfallet kapital kr. 103,180:15 icke förfallet kapital ......... * 2,096,819: 85 2,200,000: — ränta.......................................... kr. 942,405: 52 överränta.................................... * 227,518:42 , anståndsränta ........................... » 220,718: 75 3,590,637:69 6,929,256:42 2) avräknas det av staten till bolaget genom nådigt brev den 24 april 1908 angående statsbidrag till bro över Ljusne älv såsom bidrag till byggandet av berörda bro under visst villkor överlämnade beloppet -................ Transport kr. 6,992,456:42 30 Transport kr. 6,992,456:42 3) den 2 januari 1919 utbetalas till bolaget återstående beloppet av löseskillingen på det sätt, att till bolaget överlämnas dels sammanlagt 400,000 kronor svenska statens 5 % obligationer av år 1917, bär beräknade till kurs av 97 % » 388,000: dels ock kontant återstoden av köpeskillingen ..................... » 331,543:58 Summa kr. 7,712,000: — I sammanhang härmed bar riksdagen beslutit, att i 1919 års riksstat de bland inkomsterna under rubriken »i anspråk tagna kapitaltillgångar från allmänna järnvägslånefonden» upptagna medel skola höias med 6,929,300 kronor. §35. De i nästföregående paragraf omförmälda anslag skola av riksgäldskontor, i män av rekvisition, utbetalas medelst insättning i riksbanken, vad statskontoret beträffar, å statsverkets giroräkning med angivande att insättningen sker för statskontorets räkning, och vad angår övriga ämbetsverk å resp. verks giroräkning i riksbanken. Samtidigt med insättningen skola medlen^ jämte bifogande av riksbankens attest å insättningen, inreverseras till vederbörande verk. I riksgäldskontor räkenskaper skola dessa medel uppdebiteras å kontot för riksstatens inkomsttitel: »Lånemedel» och avföras å konto för riksstatens vederbörande utgiftstitel. § 36. Det i § 34 här ovan omförmälda, i riksstaten för år 1919 under »Utgifter för kapitalökning. Statens utlåningsfonder» uppförda anslaget till »allmänna järnvägslånefonden» och »fonden för bibanor i västra delarna av riket», 1,500,000 kronor och 2,000,000 kronor, äger riksgäldskontor att i sina räkenskaper omföra från kontona för riksstatens berörda utgiftstitlar till dessa fonders konton. Samtidigt skola beloppen uppdebiteras å kontot för riksstatens inkomsttitel »Lånemedel». § 37. Uttagning enligt detta reglemente av medel å statsverkets giroräkning i riksbanken skall ske genom checkar, underskrivna av en bland fullmäktige 31 samt kontrasignerade av kamreraren (riksgäldskommissarien) och en annan tjänstinnehavare i riksgäldskontoret; och skola i övrigt iakttagas föreskrifterna i kungörelsen den 10 december 1909 angående statsverkets giroriikning i riksbanken. På riksgäldskontoret anvisade kreditiv. § 38. Till följd av stadgandet i § 63 regeringsformen har riksdagen anslagit och till utbetalning från riksgäldskontoret anvisat en kreditivsumma av 15,000,000 kronor, för att vid infallande krig av Konungen lyftas, sedan han statsrådet in pleno hört och riksdagen sammankallat. Riksdagens å denna summa utfärdade förseglade anordning får ej förr brytas eller summan av fullmäktige utbetalas, än sedan riksdagskallelsen blivit i allmänna tidningarna kungjord. § 39. Den kreditivsumma, som, enligt ovan åberopade grundlagsstadgande, bör å riksgäldskontoret anvisas för att, på sätt detsamma innehåller, under tiden mellan innevarande och nästkommande riksdag vara tillgänglig, då Konungen till rikets försvar eller andra högst viktiga och angelägna ändamål, sedan hela statsrådets tankar däröver blivit inhämtade, finner den vara oundgängligen nödig, har riksdagen fastställt till 15,000,000 kronor. Huvudbok och medelsredovisning. § 40. Över riksgäldskontor!® samtliga tillgångar och skulder samt inkomster och utgifter uppgöres och avslutas för varje år en fullständig huvudbok, vilken skall inom den 1 mars året näst efter det, vilket densamma omfattar, vara avslutad samt före den 1 därpå följande april behörigen granskad. Riksgäldskontorets huvudbok bör vid lämpliga tider hållas statskontoret till hända, på det att riksgäldskontorets räkenskaper må kunna i nödiga delar intagas i rikshuvudboken. Tillika skall det åligga vederbörande tjänsteman hos riksgäldskontoret att till statskontorets riksboksslutsbyrå för varje månad före*den 15 i därpå 32 följande månad avlämna fullständiga räkenskapsuppgifter enligt fastställda formulär angående riksgäldskontorets rörelse under månaden samt uppgift å befintlig kassabehållning vid månadens början och slut. § 41. Under loppet av april månad varje år böra, till upplysning för allmänheten om riksgäldskontorets ställning, särskilda, efter det därmed avsedda^ ändamålet lämpade utdrag av detta verks räkenskaper för det näst föregående året genom trycket offentliggöras och med allmänna tidningarna utdelas. Angående fullmäktiges sammankomster. § 42. Fullmäktige sammanträda en gång i varje vecka å tid, som av dem bestämmes. Därjämte böra, då ärendenas beskaffenhet och oavbrutna gång sådant fordra, särskilda sammankomster hållas å tid, som ordföranden be stämmer. Vid varje sammankomst skall protokoll föras. § 43. Med undantag av de enligt § 9 åt vissa deputerade uppdragna bestyr och åligganden böra alla fullmäktiges behandling tillhörande mål inför fullmäktige vid deras sammankomster föredragas och få endast där avgöras. § 44. Åstundar fullmäktig att under längre eller kortare tid från staden avresa, bör han sådant förut vid sammankomst eller hos ordföranden anmäla samt då tillika uppgiva tiden för sin frånvaro. § 45. År. fullmäktig, som icke, pa sätt i näst ovanstående paragraf föreskrives, till erhållande av ledighet sig anmält, genom opasslighet eller enskilda angelägenheter hindrad att sammankomst bevista, bör han sitt förfall varje gång tillkännagiva. 33 § 46. Vid sammankomst skola minst fem fullmäktige vara tillstädes; dock må ärenden, som ej tåla uppskov, avgöras av allenast fyra fullmäktige, därest de äro om besluten ense. Frågor om låns upptagande, de i regeringsformen omförmälda kreditivs utbetalning eller andra ärenden av mera allmän vikt få icke avgöras, ej heller tjänster tillsättas eller pensioner beviljas, såvida icke minst fem fullmäktige äro närvarande. § 47. Fullmäktige vare ej tillåtet att företaga någon överläggning i närvaro av Konungens ombud, ifall det, utan att av fullmäktige därom vara anmodat, skulle vid deras sammankomst sig infinna. § 48. Yppas under fullmäktiges överläggningar skiljaktighet i meningarna, böra samtliga närvarande fullmäktige till protokollet avgiva sina röster, vilka per capita beräknas. Därest flera skiljaktiga meningar yttras, böra de sinsemellan närmast överensstämmande, såvitt möjligt är, sammanjämkas. Då ett lika antal röster utfaller för vardera meningen, är ordförandens röst avgörande. Den vid sammankomst närvarande fullmäktig, som sin röst ej särskilt avgiver eller, efter börjad överläggning om ett föredraget ämne, sig avlägsnat, anses hava det då fattade beslutet biträtt. Sluten omröstning må endast företagas vid val till sådana befattningar, därtill någon bland fullmäktige kan utses. § 49. Över fullmäktiges beslut i mål, som röra riksgäldskontorets tjänstemän eller andra enskilda personer, äger den eller de, på vilkas rätt och bästa dessa beslut kunna inverka, att bos bankoutskottet anföra besvär, därvid klaganden dock, såvida besvären skola till prövning upptagas, bör inom trettio dagar efter bevisligen erhållen del av det meddelade beslutet sitt missnöje däremot hos fullmäktige skriftligen anmäla; varjämte det, vid enahanda äventyr, åligger honom att senast en månad före riksdagens början sina besvär ingiva till fullmäktige, av vilka desamma, jämte utlåtande däröver, till bankoutskottet överlämnas. Bihang till riksdagens protokoll 1918. 15 samt. 3 käft. 5 (Riksgäldskontorets reglemente.) 34 Besvär över fullmäktiges nyss före eller under riksdagens sammanvaro i dylika mål meddelade beslut böra inom fjorton dagar efter delfåendet, den dagen likväl oräknad, omedelbarligen av vederbörande till bankoutskottet inlämnas. Angående fullmäktige tillhörande särskilda åligganden och uppdrag. § 50. Fullmäktige skola minst en gång varje år genomgå och inventera de obligationer, skuldförbindetser och övriga värdehandlingar, som antingen tillhöra riksgäldskontoret eller där förvaras för annans räkning. Fullmäktige böra jämväl en gång årligen granska ombudsmannens diarium. § 51. En gång varje år böra fullmäktige anställa besiktning å riksdagens hus, vilket står under deras vård och inseende. Dessutom har riksdagen uppdragit åt fullmäktige att låta tillse, det icke allenast värde å de inom riksdagens hus befintliga möbler och andra inventarier finnes uti inventarieförteckningen upptaget, utan ock att inköpspris på de möbler och inventarier, som hädanefter anskaffas, uti inventarieförteckningen utsättes, jämte tiden, då inköpet ägt rum, ävensom att, vid skeende kasseringar av obrukbara eller obehövliga inventarier, desamma varda utur inventarieförteckningen avförda, med anteckning av det pris, vartill desamma vid möjligen skeende försäljning blivit föryttrade. § 52. Under de tider, då riksdagen icke är församlad, må lediga rum och lägenheter inom riksdagens hus av fullmäktige hyresfritt upplåtas för tillfälligt begagnande ej allenast av de kommittéer och revisioner, som kunna varda av Kungl. Maj:t sammankallade och för vilkas sammanträden erforderliga lokaler inom kronans hus här i huvudstaden icke finnas att tillgå, utan även av allmänna ämbetsmyndigheter, som antingen av särskild anledning icke kunna för någon tid begagna åt dem anvisade ämbetsrum eller också sakna egen lokal, ävensom för andra, allmänt gagn avseende ändamål; ägande fullmäktige vid varje sådan upplåtelse föreskriva de villkor, som fullmäktige för de upplåtna rummens samt möblernas och inventariernas noggranna och omsorgsfulla vårdande finna nödvändiga. Dylik upplåtelse 85 bör alltid upphöra så tidigt före riksdagens sammankomst, att rummen och inventarierna därförinnan kunna vara försatta i ordnat och fullständigt skick samt, om så erfordras, reparerade. § 53. Fullmäktige i riksgäldskontor äga att förvalta den jämlikt beslut vid 1888 års riksdag bildade byggnadsfonden för riksdags-och riksbankshus. Gemensamt med fullmäktige i riksbanken äga fullmäktige i riksgäldskontor att vidtaga de åtgärder, som erfordras för utförande av riksdagens beslut i fråga om nya byggnader för riksdagen m. m. och riksbanken, allt i överensstämmelse med de närmare föreskrifter, som i särskilda skrivelser av den 11 och 12 maj 1888 samt den 6 april 1906 blivit av riksdagen meddelade. § 54. Då revisorerna över stats-, banko- och riksgäldsverken sammanträda, skola fullmäktige till dem avgiva berättelse om riksgäldskontorets ställning och förvaltning under den tid, som revisorernas granskning kommer att omfatta. Dessutom skola fullmäktige vid nästa riksdags början till riksdagen avgiva och till bankoutskottet avlämna berättelse för hela den tid, som förflutit, sedan fullmäktiges berättelse till nuvarande riksdag avgavs. § 55. Fullmäktige böra varje år till riksdagens revisorers första sammanträde, som skall äga rum i riksdagens hus i Stockholm den 1 oktober eller, om helgdag då inträffar, dagen därefter, utfärda kallelse genom kungörelse i tidningar. Därest revisor, sedan lagtima riksdag är avslutad och innan revisorerna sammanträtt, hos fullmäktige anmäler hinder att deltaga i revisionen, skola fullmäktige ofördröjligen inkalla den närmast i ordningen varande suppleanten. På enahanda sätt förfares, då hinder anmäles av inkallad suppleant. § 56. Efter varje revisions slut skola fullmäktige föranstalta om tryckning av revisorernas över revisionen av statsverket och riksgäldskontoret avgivna och fullmäktige tillställda berättelser jämte därtill hörande förklaringar, vilka handlingar även genom fullmäktiges försorg böra till näst sammanträdande riksdag och revisorer överlämnas. 36 Prenumerant å allmänna tidningarna ävensom kommun, som utan erläggande av prenumerationsavgift men mot stadgad postbefordringsavgift erhåller nämnda tidningar, må efter rekvisition hos fullmäktige i mån av tillgång få ett exemplar av ifrågavarande berättelser sig tillsänt. § 57. Före nästkommande riksdags början böra fullmäktige: a) föranstalta om upphandling av det för tryckningen av riksdagens protokolljr.med därtill hörande bihang under samma riksdag erforderliga papper och, med behörigt iakttagande av de i sådant avseende meddelade föreskrifter, låta upprätta kontrakt angående verkställighet av såväl protokollets som bihangets tryckning; b) upprätta kontrakt om tillhandahållande, under riksdagens lopp, av de skrivmaterialier och övriga effekter, som för riksdagens behov kunde erfordras; samt c) låta komplettera och iståndsätta inventariepersedlarna i riksdagens hus. Vid verkställigheten härav iakttages, att anbud, genom kungörelser i allmänna tidningarna, infordras av dem, som kunna vara hugade att tillhandahållajoch leverera berörda effekter eller besörja omförmälda tryckningsmed^flera arbeten. För övrigt äga fullmäktige att utse någon bland riksgäldskontorets tjänstemän, som bör ej allenast före och under riksdagen mottaga, vårda och efter vederbörliga rekvisitioner utlämna de upphandlade effekterna samt ombesörja de under riksdagens fortgång ifrågakommande ytterligare uppköp, äfvensom erforderliga reparationer å inventariepersedlarna, utan ock vid varje kalenderårs slut upprätta och avgiva fullständig redovisning för alla dessa av honom mottagna effekter. § 58. Fullmäktige böra genom i riksgäldskontoret anställd tjänsteman emottaga, ^vårda, utdela och redovisa ej mindre de från trycket utgivna riksdagsprotokoll jämte därtill hörande bihang än även andra tryckta handlingar, som till riksgäldskontoret för förvaring och framtida utdelning enligt gällande bestämmelser avlämnas. § 59. Som, enligt de av Kungl. Maj:t för Strömsholms nya kanalbolag den 27 april 1894 fastställda regler, kanaldirektionens förvaltning och kanaiver - kets räkenskaper skola årligen granskas utav två revisorer, av vilka den ene bör utses av fullmäktige i riksgäldskontoret, så skola fullmäktige för varje revision välja en person att uti berörda revisionsförrättning deltaga. Jämväl skola fullmäktige, i enlighet med den av Kungl. Maj:t för Kinda kanals aktiebolag den 4 september 1874 fastställda bolagsordning, årligen utse en revisor att granska detta bolags förvaltning och räkenskaper. § 60. Då de bolag, som för järnvägsanläggningars utförande från riksgäldskontoret utbekommit beviljade låneunderstöd, uti sina med Kungl. Maj:t och kronan avslutade kontrakt medgivit staten att genom ombud, som Kungl. Maj:t utser, deltaga i de årliga revisionerna av bolagets förvaltning och räkenskaper, samt berättelserna om dessa revisioner skola till civildepartementet insändas, böra fullmäktige efter erhållen del av dessa berättelser taga under övervägande, huruvida några åtgärder erfordras för bevarande av riksgäldskontorets rätt och säkerhet för de utgivna lånens fortsatta likviderande. § 61. Uti styrelsen för Sveriges allmänna hypoteksbank bör en ledamot, som skall vara vice ordförande, utses av fullmäktige i riksgäldskontoret. Likaså utses av fullmäktige till deltagande i den årliga revisionen av hypoteksbankens förvaltning och räkenskaper en revisor, som vid revisionen förer ordet. Dessutom böra fullmäktige utse ett ombud såväl till den allmänna ordinarie sammankomst, som mellan hypoteksbankens delägare skall äga rum varje år efter avslutad revision, som till allmän extra ordinarie sammankomst. § 62. Det tillkommer fullmäktige i riksgäldskontoret att i styrelsen för konungariket Sveriges stadshypotekskassa utse dels en ledamot, vilken skall vara vice ordförande, dels en suppleant för vice ordföranden. Likaså tillkommer det fullmäktige att utse en revisor för deltagande i den årliga revisionen av nämnda styrelses förvaltning och hypotekskassans räkenskaper. § 63. Fullmäktige i riksgäldskontoret skola bland sig utse en ledamot i postsparbankens styrelse. Vidare skola fullmäktige utse en ledamot i styrelsen för Svenska kronkreditaktiebolaget jämte suppleant för denne. 38 § 64. Överinseendet över riksdagens bibliotek tillkommer fullmäktige i riksgäldskontoret; och skola fullmäktige bland sig utse en inspektor för utövande av den närmaste tillsynen över biblioteket. Vad i denna § är stadgat skall dock upphöra att gälla, då enligt 1918 års riksdags beslut ny styrelse för biblioteket blivit utsedd och börjat fungera. § 65. Gemensamt med fullmäktige i riksbanken skola riksgäldskontorets fullmäktige: a) avgiva sitt underdåniga yttrande och råd till Kungl. Maj:t i fråga om den ort, där riksdag bör samlas, i de fall, då fiendens framträngande eller pest eller andra lika viktiga hinder göra riksdags hållande i huvudstaden omöjligt eller för riksdagens frihet och säkerhet vådligt (§50 regeringsformen) ; b) efter stadgade grunder uppgöra och utfärda ny bevillningsförordning, i den händelse att vid riksdags slut bevillningens hela belopp är bestämt, men kamrarna icke hunnit om fördelningen därav bliva ense (§ 109 regeringsformen) ; c) uti justitieombudsmansämbetet eller militieombudsmansämbetet genast insätta den man, som blivit utsedd till efterträdare, ifall ombudsman mellan riksdagarna avsäger sig det erhållna förtroendet eller med döden avgår, ävensom utvälja annan behörig man i stället för ombudsmans utsedde efterträdare, därest även han mellan riksdagarna avsäger sig förtroendet eller i ombudsmansämbete insättes eller med döden avgar (§98 regeringsformen) j d) för framtida uppsikten och kontrollen över Göta kanals vidmakthållande utse och välja ej mindre en person för att såsom ledamot å bankens och riksgäldskontorets vägnar inträda i direktionen över nämnda kanal, än ock ett ombud att å samma verks vägnar deltaga i revisionerna av kanalens räkenskaper, skolande valet till ledamot i direktionen förnyas varje år, och till ombud vid revisionerna före desammas början; dock må förut härtill utsedda personer kunna återväljas. Vid fullmäktiges i banken och riksgäldskontoret gemensamma sammanträden böra, såvitt beslut skall kunna fattas, minst fem av fullmäktige i vartdera verket vara tillstädes. § 66. Vid de tillfällen, då riksdagsmäns fullmakter granskas av chefen för justitiedepartementet eller den person, Konungen i hans ställe förordnat, skola tre bland fullmäktige i riksgäldskontoret vara tillstädes. Angående tjänstinnehavare vid riksgäldskontoret, riksdagens bibliotek och riksdagens hus. § 67. Riksdagen har för åtnjutande av de i staterna för riksgäldskontoret och riksdagens hus upptagna avlöningsförmåner fastställt följande villkor och bestämmelser: l:o) Tjänstinnehavare skall, i den mån ej undantag anses böra stad gas eller för särskilda fall efter prövning medgivas, vara å tjänsterummet tillstädes minst sex timmar varje söckendag. Tjänstinnehavare skall vara underkastad den vidsträcktare tjänstgöringsskyldighet eller den jämkning i åligganden, som vid en möjligen inträdande förändrad organisation av detta verk eller eljest'' kan varda stadgad; och böra de fullmakter och konstitutorial, som för tjänstinnehavare utfärdas, innefatta förbehåll om vederbörandes skyldighet att åtaga sig de nya eller förändrade göromål, vilka kunna dem åläggas. Fullmakt eller konstitutorial å annan tjänstemannabeställning i riksgäldskontoret än riksgäldssekreterarens, riksgäldskommissariens och förste revisorns skall avse icke viss tjänst, utan tjänst i allmänhet inom tjänstegraden, med förbehållen rätt för fullmäktige att anställa innehavaren å den plats inom graden, där det av behovet fordras eller han finnes företrädesvis passande. 2ro) Tjänsteman skall vara skyldig att, om han förordnas till högre befattning, densamma bestrida mot åtnjutande av de för befattningen anslagna tjänstgöringspenningar och missräkningspenningar eller däremot svarande belopp, dock med avstående av egna tjänstgöringspenningar och missräkningspenningar. 3:o) Med ordinarie befattningar i riksgäldskontoret eller vid riksdagens hus må icke förenas annan tjänst å rikets, riksdagens eller kommuns stat. Med ordinarie befattning må ej heller förenas vare sig uppdrag såsom ordförande eller ledamot i styrelsen för verk eller bolag, som är med Kungl. Maj:ts oktroj försett eller blivit såsom aktiebolag registrerat, eller befattning såsom tjänsteman i sådant verk eller bolag eller annan tjänste - 40 befattning av vad slag som helst, såframt ej fullmäktige uppå därom gjord framställning och efter prövning, att ifrågavarande uppdrag eller tjänstebefattning ej må anses inverka hinderligt för tjänstgöringen i riksgäldskontor eller riksdagens hus, finna uppdraget eller befattningen kunna få tills vidare mottagas och bibehållas. 4:o) Semester må årligen, när sådant kan ske utan hinder för göromålens jämna och oavbrutna gång, åtnjutas av riksgäldssekreteraren, riksgäldskommissarien, förste revisorn och tjänstemännen inom tredje tjänstegraden i riksgäldskontoret under en och en halv månad samt av övriga tjänstemän i samma verk under en månad. 5:o) Där förhöjning i lönen efter viss tids tjänstgöring är enligt stat medgiven, må, ändå att den föreskrivna tiden är tilländalupen, förhöjning ej beviljas, förrän tjänstinnehavaren under minst fyra femtedelar av samma tid med gott vitsord bestritt sin egen eller på grund av förordnande annan statens tjänst eller fullgjort annat offentligt uppdrag, dock att härvid icke må föras honom till last den tid han åtnjutit semester eller ledighet för fullgörande av värnplikt. Då löneförhöjning genom ålderstillägg beviljas, må den förhöjda lönen åtnjutas från början av kalenderåret näst efter det, varunder den stadgade tjänsteåldern blivit uppnådd. Tjänsteman i tredje tjänstegraden inom riksgäldskontoret, som befordrats till förste revisor, äger att för erhållande av ålderstillägg tillgodoräkna sig den tid, han tjänstgjort inom nämnda grad. Med avseende å tiden för erhållande av i de nya avlöningsstaterna vid riksgäldskontoret och riksdagens hus för de särskilda tjänsterna stadgade lönetillägg skall vidare iakttagas, att löntagare, som övergår från den förutvarande till den nya staten, bör tillgodoräknas ej mindre den tid, som före den nya statens trädande i kraft förflutit från hans tillträde till befattningen eller motsvarande ordinarie tjänst inom riksgäldskontoret ellerTvid riksdagens hus, än även i förekommande fall den tid, varunder han omedelbart före tillträdet bestritt sådant förordnande, som, enligt de å den förutvarande staten tillämpliga bestämmelser, kunnat få tillgodoräknas för erhållande av ålderstillägg. Yad beträffar de å den nya avlöningsstaten vid riksdagens hus uppförda förste eldare- och portvaktstjänsterna skall iakttagas, att de personer, som befordras till innehavare av nämnda tjänster, äga att för erhållande av ålderstillägg tillgodoräkna sig den tid, varunder de omedelbart före den 41 nya statens trädande i kraft mot fast arvode inom riksdagshuset utfört arbete av motsvarande eller jämförlig beskaffenhet som det, vilket de såsom ordinarie tjänstinnehavare hava att fullgöra. 6:o) Tjänstgöringspenniugar ävensom i förekommande fall missräkningspenningar få uppbäras endast för den tid, tjänstinnehavaren verkligen tjänstgjort eller åtnjutit semester, men skola eljest utgå till den, som uppehållit tjänsten. För den tid, varunder tjänstinnehavare åtnjuter semester och i följd därav är berättigad att uppbära de för tjänsten anslagna tjänstgöringspenningar och missriikningspenningar, äga fullmäktige att anvisa erforderliga medel för att den, som på förordnande bestrider tjänsten, må komma i åtnjutande av ersättning till belopp, motsvarande ifrågavarande tjänstgöringspenningar och missräkningspenningar. 7:o) Bliver tjänstinnehavare av sjukdom hindrad att förrätta sin tjänst, äger han att under tjänstledigheten uppbära hela lönen. 8:o) Erhåller tjänstinnehavare efter egen ansökan tjänstledighet för svag hälsas vårdande, för enskilda angelägenheter, för tjänstgöring hos riksdagen eller dess revisorer eller'' för andra särskilda uppdrag, eller fordras vikariat för tjänstinnehavare på den grund, att han i behörig ordning avstänges från tjänstgöring eller eljest är lagligen förhindrad att sköta sin tjänst, kunna fullmäktige besluta, att den tjänstledige skall utöver tjänstgöringspenningar och missräkningspenningar till sin vikarie avstå så mycket av lönen, som fullmäktige pröva för tjänstens uppehållande nödigt. 9:o) Fullmäktige må kunna, på därom gjord framställning och efter prövning av förekommande omständigheter, medgiva vaktmästare ledighet under högst femton dagar varje år, med rätt för honom att under tiden uppbära alla med tjänsten förenade avlöningsförmåner. I detta fall liksom ock då vaktmästare erhållit tjänstledighet för sjukdom eller annat laga förfall, eller då vaktmästareänst är ledig, äga fullmäktige, därest i anledning härav extra ordinarie vaktmästare förordnas för uppehållande av vaktmästartjänst, att tilldela denne arvode med sådant belopp, att han såsom gottgörelse för tjänstens uppehållande kommer i åtnjutande av sammanlagt fyra kronor om dagen. Ledighet må därjämte av fullmäktige beviljas övervaktmästaren och övermaskinisten i riksdagshuset under högst tre veckor årligen samt förste eldaren och de två portvakterna i samma hus under högst femton dagar årligen; ägande dessa befattningshavare att under ledigheten tillgodonjuta sina avBihang till riksdagens protokoll 1918. 15 sand. 3 höft. 6 (ttiksgäldskontorets reglemente.) 42 löningsförmåner oavkortade. Därest vikarie för ifrågavarande tjänstinnehavare erfordras för tjänstens uppehållande under sådan ledighet eller av annan anledning, bestämmes avlöningen till vikarien på sätt fullmäktige pröva skäligt. 10:o) Fullmäktige äga dels att utöver stat för biträde vid nattbevakningen i riksgäldskontoret låta utbetala de arvoden, fullmäktige finna skäliga, dels ock att anvisa nödiga medel för tillhandahållande åt vaktmästare av lämplig uniformsbeklädnad vid tjänstgöring. 11.-o) Tjänstinnehavare skall såsom bidrag till kostnaden för beredande av pension erlägga pensionsavgift till årligt belopp av nedan angivna procent å det för hans tjänst gällande pensionsunderlaget. Avgiftsprocenten utgör en tiondedel procent för varje helt hundratal kronor av pensionsunderlaget, dock icke i något fall mindre än tre procent. Avgiften erlägges för varje månad, för vilken lön åtnjutes, ävensom för månad, under vilken, på grund av tjänstledighet eller i följd av ådömd mistning av tjänsten för viss tid, lönen i dess helhet eller delvis ej uppbäres. Rätt att återbekomma erlagda pensionsavgifter medgives allenast vid övergång till annan statstjänst, därest med inträdet i denna tjänst är förenad skyldighet att för beredande av pension erlägga retroaktiv avgift, dock ej till högre belopp än det, vartill retroaktivavgiften uppgår. Härjämte har riksdagen förklarat, att den, som från och med eller efter den tid, då de nya staterna träda i kraft, tillträder ordinarie befattning vid riksgäldskontoret och riksdagens hus, skall vara pliktig att underkasta sig de för åtnjutande av avlöningsförmånerna fastställda villkor och bestämmelser. De villkor och bestämmelser, som återfinnas i § 67 av det vid 1916 års riksdag fastställda reglementet för riksgäldskontoret, skola vid tilllämpning av avlöningsstaten för tjänstinnehavare vid riksdagens bibliotek lända till efterrättelse, vad beträffar bibliotekarien till den 1 september 1918 och vad beträffar övriga tjänstinnehavare vid biblioteket till samma års utgång. § 68. Vid inträffad ledighet av sådan å riksgäldskontorets stat uppförd tjänst, som bör återbesättas, skall, efter avdrag av vad för tjänstens bestridande måst utbetalas, den lönebesparing, vilken uppkommer intill dess efter ansökningstidens förlopp tjänsten blivit i nedan stadgad ordning återbesatt, till - 43 falla änka- och pupillkassan vid riksgäldskontoret; kommande nämnda kassas rätt till dylik besparing att upphöra, så snart den ny tillträdande äger åtnjuta den med tjänsten förenade lönen. § 69. Innan ledig tjänst av fullmäktige återbesattes, skall sådant jämte de med samma tjänst förenade löneförmåner, ävensom tiden, inom vilken sökande äga att sig anmäla, tillkännagivas medelst anslag å vanliga ställen inom riksgäldskontoret. Ansökningstiden bestämmes till minst fjorton dagar från anslagets utfärdande; dock beror av fullmäktige att utsätta ny ansökningstid, därest, inom den först bestämda tiden, någon till tjänstens erhållande fullt skicklig och lämplig sökande sig icke anmält. § 70. För att kunna antagas till tjänsteman vid riksgäldskontoret fordras att hava undergått godkänd avgångsexamen från högre elementarläroverk; dock böra de tjänstemän, som anställas vid fullmäktiges kansli, hava avlagt den akademiska examen, som fordras för att vinna inträde i Konungens kansli eller i rättegångsverken; ävensom den, vilken befordras till ombudsmannasysslan, bör hava fullgjort vad författningarna föreskriva i avseende på dem, som i domarevärv må begagnas. § 71. Vid lediga tjänsters tillsättande utnämnes bland kompetente sökande den, som fullmäktige, med avseende å vikten och ansvarigheten av de särskilda befattningarna, finna till den lediga tjänsten mest skicklig och passande; dock äga fullmäktige att, där de sa lämpligt finna, tillsätta lediga tjänster endast med konstitutorial; varvid den tjänsteman, som sådant konstitutorial erhåller, under den tid, han tjänsten innehaver, äger åtnjuta de lönevillkor, avlöningsstaten för tjänsten bestämmer. 44 Angående behandlingen av frågor rörande tjänsteförsummelser m. m. § 72. Om någon tjänsteman vid mindre förseelser i tjänsten ej låtit sig rätta av vederbörandes tillsägelser och varningar eller blivit beträdd med vårdslöshet eller försummelse i sin tjänstgöring eller ock i allmänna levernet ådagalagt ett mindre värdigt uppförande, bör han inför fullmäktige tillrättavisas och varnas. I händelse den, som på detta sätt undergått första varningsgraden, ej därav låter sig rätta, äga fullmäktige att, med avseende å förekommande omständigheter, på längre eller kortare tid suspendera honom från innehavande tjänst, med förlust av hela eller halva lönen, vilken under tiden må i ersättning för tjänstens förrättande användas. § 73; Därest tjänsteman, vilken förut blivit för tjänsteförsummelse eller annat förhållande suspenderad, ånyo gör sig skyldig till dylik förseelse, ankommer på fullmäktige att, efter förseelsens beskaffenhet, antingen ytterligare suspendera honom eller helt och hållet skilja honom från innehavande tjänst och lön. Likaledes beror på fullmäktiges särskilda prövning, huruvida tjänsteman i riksgäldskontoret, som blivit nödsakad till borgenärer avträda sin egendom, må vidare bibehålla och utöva sin beställning. § 74. Tjänsteman, som begått ärerörigt brott eller annan förseelse i eller utom tjänsten av den svåra beskaffenhet, att verkets trygghet eller anseende fordrar hans entledigande, har därigenom gjort sig förlustig sin innehavande tjänst. § 75. Om någon av vaktbetjäningen i sin tjänst varit försumlig eller eljest på ett tadelvärt sätt sig förhållit, må han, efter sig företeende omständigheter, antingen av fullmäktiges deputerade erhålla föreställning eller genast hos fullmäktige anmälas till suspension eller entledigande. § 76. Innan tjänsteman eller vaktmästare varder suspenderad eller skild från tjänsten, bör hans skriftliga förklaring över vad emot honom förekommit infordras. Fullmäktiges beslut, varigenom tjänsteman suspenderas eller för alltid skiljes från tjänsten, bör jämte hänvisning för besvärs anförande honom skriftligen meddelas. Tjänst, som till följd av sådant beslut blir ledig, får, därest den avsatte tjänstemannen inom föreskriven tid anmält sig ämna samma beslut överklaga, icke återbesättas förr, än besvären blivit av bankoutskottet avgjorda eller den bestämda tiden för besvärens fullföljande försuttits; kommande dock den, som emellertid förordnas till tjänstens bestridande, att de med densamma förenade löneförmåner åtnjuta. § 77. Extra ordinarie tjänsteman eller extra vaktmästare, som utan erhållen tillåtelse eller anmält laga förfall från tjänstgöring uteblivit under trenne efter varandra följande månader, eller vid flera tillfällen undandragit sig att lämna äskat biträde, där han blivit anställd, anses hava förverkat sin rätt att i riksgäldskontor vidare tjänstgöra. Den extra ordinarie tjänsteman eller extra vaktmästare, som under honom uppdragen tjänstgöring förhållit sig försumligt eller felaktigt och, efter att, på sätt i § 7 2 stadgas, blivit varnad, sig icke rättat, bör förklaras vara från riksgäldskontor skild. För övrigt anses den extra ordinarie tjänsteman eller vaktmästare, som begått ärerörigt brott eller annan förbrytelse av svarare beskaffenhet, vara från verket utesluten. Angående pensioneringen av tjänstinnehavare vid riksgäldskontor, riksdagens bibliotek och riksdagens hus. § 78. Beträffande pensioneringen av tjänstinnehavare vid riksgäldskontoret och riksdagens hus har riksdagen meddelat följande bestämmelser: 1 :o) Tjänstinnehavare skall, då han uppnått sextiofem levnadsår och tillbragt trettiofem år i allmän tjänst, vara förpliktad att avgå från sin tjänst med pension till samma belopp som det för tjänsten gällande pensionsunderlaget, fullmäktige likväl obetaget att låta med avskedet anstå, därest och så länge den pensionsberättigade prövas kunna i tjänsten på ett tillfredsställande sätt fullgöra sina åligganden och kan finnas villig att i tjänsten kvarstå. 2:o) Den tjänsteman eller vaktmästare, som efter ådagalagt välförhållande anhåller om avsked, är, såvida han fyllt sextio år och varit allmän tjänst trettiofem år, berättigad att såsom pension för livstiden åtnjuta tre fjärdedelar av det för hans tjänst gällande pensionsunderlaget. 46 3 ro) Före uppnådda sextio levnadsår och trettiofem tjänstår kan avskedssökande endast i händelse av bevislig oförmögenhet till vidare tjänstgöring, erhålla pension. Pensionsbeloppet bestämmes då efter tjänståren allena på det sätt, att å tre fjärdedelar av pension sunderlaget avdrages en trettiofemtedel för varje bristande tjänstår. Överstiga däremot tjänståren trettiofem och åldersaren sextio, ökas det ovan bestämda pensionsbeloppet med en trettiofemtedel för varje överskjutande tjänstår eller ock med en sextiondedel för varje överstigande åldersår, därest detta sistnämnda beräkningssätt skulle för avskedssökanden utfalla förmånligare. 4r:o) Då sådant för göromålens säkra och skyndsamma gång finnes erforderligt, kunna fullmäktige på pensionsstat förflytta tjänstinnehavare, som av sjukdom eller minskad arbetsförmåga är förhindrad att vidare på ett tillfredsställande sätt fullgöra sina åligganden, oaktat han sig ej om avsked anmält. I sådant fall äga fullmäktige att efter omständigheterna tillägga tjänstinnehavaren såsom pension antingen ett belopp, motsvarande hela det för hans tjänst gällande pensionsunderlaget, evad de föreskrivna levnads- och tjänståren äro uppnådda eller icke, eller ock en del av pensionsunderlaget, dock ej mindre än vad med tillämpning av bestämmelserna i mom. 2:o) och 3:o) bär ovan belöper. § 79. I fråga om pensioneringen av tjänstinnhavare vid riksdagens bibliotek skola de i §§ 78—80 av 1916 års reglemente för riksgäldskontoret meddelade bestämmelser tillämpas, vad beträffar riksdagens bibliotekarie till den 1 september 1918 och vad angår vaktmästaren vid biblioteket till samma års utgång. Angående kvinnliga biträden i riksgäldskontoret. §80. Beträffande de i staten för tjänstinnebavare i riksgäldskontoret upptagna kvinnliga biträdesbefattningarna bar riksdagen föreskrivit följande villkor och bestämmelser att gälla från ingången av år 1918: l:o) Kvinnligt biträde skall vara underkastat den vidsträcktare tjänstgöringsskyldighet eller den jämkning i åligganden, som kan varda stadgad; och böra de konstitutorial, som för dessa biträden utfärdas, innefatta förbehåll om vederbörandes skyldighet att åtaga sig de nya eller förändrade göromål, vilka kunna dem åläggas. 2:o) Därest kvinnligt biträde förordnas att bestrida ordinarie tjänstemannabefattning i riksgäldskontoret, är biträdet skyldigt att mottaga sådant 47 förordnande mot åtnjutande av de för samma tjänst anslagna tjänstgöringspenningar, dock med avstående av egna tjänstgöringspenningar. 3:o) Kvinnligt biträde äger att, såvitt sådant utan hinder för göromålens jämna och oavbrutna gång kan ske, årligen åtnjuta semester under en månad. 4:o) Kvinnligt biträdes arbetstid å tjänsterummet skall vara lika med den, som är bestämd för riksgäldskontorets tjänstemän. 5:o) Bliver kvinnligt biträde av sjukdom hindrat att uppehålla sin befattning, äger hon under tjänstledigheten uppbära hela lönen. Beviljas kvinnligt biträde tjänstledighet för svag hälsas vårdande eller eljest av annan orsak än sjukdom, kunna fullmäktige besluta, att hon skall utöver tjänstgöringspenningarna till sin vikarie avstå så mycket av lönen, som erfordras för befattningens uppehållande eller eljest prövas skäligt. 6:o) Därest kvinnligt biträde, som vid den tidpunkt, då den nya avlöningsstaten träder i kraft, är anställt i riksgäld skontoret och befordras till ordinarie biträde från samma tidpunkt, omedelbart dessförinnan mot fast arvode utfört arbete av motsvarande eller jämförlig beskaffenhet därstädes, skall biträdet äga att för åtnjutande av löneförhöjning räkna sig till godo den tid, biträdet utfört sådant arbete i riksgäldskontoret. Då kvinnligt biträde med avlöning efter lägre grad, som redan intjänat andra ålderstillägget, befordras till biträdesbefattning, för vilken avlöning utgår efter högre grad, äger nämnda biträde att omedelbart komma i åtnjutande av ett ålderstillägg i sistnämnda grad. 7:o) I händelse kvinnligt biträde ingår äktenskap, skall hon icke vara skyldig att av sådan anledning avgå från sin befattning, därest icke fullmäktige med hänsyn till befattningens behöriga upprätthållande finna det nödigt. 8: o) Kvinnligt biträde är skyldigt att såsom bidrag till kostnaden för sin pensionering erlägga pensionsavgift, vilken beräknas enligt de grunder, som äro stadgade för manliga tjänstinnehavare vid riksgäldskontoret. 9:o) Kvinnligt biträde skall, då hon uppnått 60 levnadsår och varit 30 år i allmän tjänst, vara förpliktat att avgå från sin befattning med pension till samma belopp som det för tjänsten gällande pensionsunderlag, fullmäktige likväl obetaget att låta med avskedet anstå, därest och så länge biträdet prövas kunna i tjänsten på ett tillfredsställande sätt fullgöra sina åligganden. Kvinnligt biträde, som fyllt 55 år och uppnått 30 tjänstår, är, därest hon efter ådagalagt välförhållande anhåller om avsked, berättigat att åtnjuta pension till belopp, motsvarande tre fjärdedelar av det för hennes tjänst gällande pensionsunderlaget. 48 Före uppnådda 55 levnadsår och 30 tjänstår kan kvinnligt biträde erhålla pension endast i det fall, att hon på grund av sjukdom eller minskad arbetsförmåga är förhindrad att på ett tillfredsställande sätt fullgöra sina åligganden. Pensionsbeloppet bestämmes då efter tjänståren allena medelst avdrag å det i andra stycket av detta moment omförmälda pensionsbeloppet av en trettiondedel för varje bristande tjänstår. 10:o) Befattning såsom kvinnligt biträde skall av fullmäktige tillsättas medelst konstitutorial efter befattningens ledigförklarande genom kungörelse. ll:o) Rörande tillsättningen i övrigt, kompetensfordringar, ordningen för meddelande av tjänstledighet och avsked samt för disciplinär bestraffning skola gälla de närmare stadganden, som må varda av riksdagen bestämda. 12:o) I övrigt skola de bestämmelser, som i detta reglemente äro meddelade beträffande riksgäld skontorets tjänstemän, i tillämpliga delar och i den mån de icke stå i strid mot vad bär ovan stadgats, lända till efterrättelse i fråga om de kvinnliga biträdena. Vid skada till följd av olycksfall i arbete skall envar, som är anställd vid eller utför arbete för riksgäldskontoret, riksdagens bibliotek och riksdagens bus och enligt lagen om försäkring för olycksfall i arbete den 17 juni 1916 är att anse såsom arbetare, vara berättigad att, i den mån ban eller bon icke på grund av gällande stadganden för ifrågavarande personal kommer i åtnjutande av förmåner, motsvarande nämnda lags bestämmelser, av riksgäldskontoret utfå det felande; och skola vid inträffande olycksfall i arbetet bestämmelserna i samma lag i tillämpliga delar tjäna till efterrättelse. Vad bär ovan är stadgat gäller även beträffande den personal, som är anställd vid eller utför arbete för riksdagen, dess utskott och delegationer samt tryckeriavdelning. Givet och utiärdat vid lagtima riksdagen den 22 juni 1918. Angående ersättning för olycksfall i arbete. 81. På Riksdagens vägnar; för Första hammaren Hugo Hamilton för Andra hammaren Herm. Lindqvist Talman. Talman. 49 Riksgiildskontorets vid 1917 års slut utbalanserade skulder. Reslemen - ä) Skulder löpande med ränta. Obligationer för 36/i0 X statslånets åtta emissioner å tillsammans kr. 96,000,000, varar blivit utlämnade obligationer å kr. 85,656,360................................................... 1880 38 Obligationer för 1880 års statslåns tre emissioner å tillsammans kr. 119,790,000, motsvarande £ St. 6,600,000, francs 166,320,000 eller rmk 134,640,000 .............................. 1886 42 Obligationer för 1886 års statslån å kr. 72,000,000 eller rmk 81,000,000, varav blivit utlämnade obligationer å rmk 72,614,500 ................................./.............. 1888 40 Obligationer för 1888 års statslån å kr. 26,666,666:8 7, motsvarande rmk 30,000,000 eller £ St. 1,470,000 eller francs 37,020,000 1890 39 Obligationer för 1890 års statslån å kr. 35,555,555:66, motsvarande rmk40,000,000, £ St. 1,960,000 eller francs 49,360,000 ... (Riksgäldskontorets reglemente.) Tiden, då för- bindelserna bli- vit utfärdade. Räntefot. Återstående skuld den 31 december 1917. 1887 d. 30/12) 1904 d. 30/12l 1909 d. 3% 1909 d. 30/J 36/10 X Kr. 83,689,360 1880 d. 7, 37, X Kr. 55,948,464 £ St. 3,082,560 Frcs 77,680,512 Rmk 62,884,224 1886 d. y6 37, X / Kr. 54,049,777:79 \Rmk 60,806,000 1888 d. V8 3 X Kr. 24,183,111:11 Rmk 27,206,000 £ St. 1,333,094 (Frcs 33,572,204 1890 d. V, 37, X (Kr. 23,678,222:22 Rmk 26,638,000 £ St. 1,305,262 Frcs 32,871,292 3 käft. 7 50 Reflemen- tets Tiden, då för- bindelserna bli- vit utfärdade. Räntefot. Återstående skuld den 81 december 1917. Årtal. §• 1894 42 Obligationer för 1894 års statslån å kr. 36,000,000, motsvarande francs 50,000,000, £ St. 1,980,000 eller rmk 40,400,000, varav hälften utlämnats ..................... 1894 d. «/10 1899 d. «/, 3 X 37, X Kr. 16,878,600 Frcs 23,442,500 1899 42 43 Obligationer för 1899 års statslån å kr. 72,000,000, motsvarande francs 100,000,000, £ St. 3,960,000 eller rmk 80,800,000, varav hälften utlämnats ........................ £ St. 928,323 (Rmk 18,941,540 (Kr. 30,913,920 Frcs 42,936,000 £ St. 1,700,265:12 (Rmk 34,692,288 1900 44 Obligationer för 1900 års statslån å kr. 36,320,000, motsvarande £ St. 2,000,000, rmk 40,800,000 eller francs 50,400,000 ... 1900 d. 15/g 372 X Kr. 36,320,000 , £ St. 2,000,000 Rmk 40,800,000 Frcs 50,400,000 1904 1906 i51 |58 Obligationer för 1904—1906 års statslån å kr. 79,200,000, motsvarande francs 110,000,000, £ St. 4,356,000 eller rmk. 88,880,000 ... 1 1904 d. 7g j 1906 d. 7, } 372 X Kr. 79,056,000 Frcs 109,800,000 £St. 4,348,080 Rmk. 88,718,400 1907 72 Obligationer för 1907 års statslån å kr. 46,800,000, motsvarande francs 65,000,000, £ St. 2,574,000 eller rmk 52,520,000 .... 1907 d. 7* 372.% Kr. 46,800,000 Frcs 65,000,000 £ St. 2,574,000 Rmk 52,520,000 1908 82 Obligationer för 1908 års statslån å kr. 54,480,000, motsvarande £ St. 3,000,000, francs 75,600,000 eller rmk 61,200,000 1908 d. J% 4 % t. 0. m. d.,0/« 1918, därefter 3''/, % Kr. 54,480,000 £ St. 3,000,000 Frcs 75,600,000 Rmk 61,200,000 1911 97 Obligationer för 1911 år3 statslån å kr. 72,000,000, motsvarande francs 100,000,000, £ St. 3,960,000 eller rmk 80,800,000...... 1911 d. 7, 4 % t. 0. m. d. 7, 1926, därefter 37, % Kr. 72,000,000 Frcs 100,000,000 £ St. 3,960,000 Rmk 80,800,000 51 Reglemen tets - Årtal. §. 1913 1914 1916 1917 1906 34 34 Obligationer för 1913 års statslån å kr. 72,000,000, motsvarande francs 100,000,000, £ St. 3,960,000 eller rmk 80,800,000 ...... 28 1908 1916 48 Obligationer för 1914 års statslån å kr. 163,100,000 Obligationer för 1916 års statslån å Kr. 118,430,000 Obligationer för 1917 års statslån (ej avslutat) ......................................................... Av Örebro—Svartå järnvägsaktiebolag upplagt obligationslån, för vilket staten i sammanhang med förvärvandet av Örebro —Svartå järnväg övertagit betalningsskyldigheten ............................................. Av järnvägsaktiebolaget Malmö—Kontinenten upplagda två obligationslån, för vilka staten i sammanhang med förvärvandet av bolagets järnväg mellan Malmö och Trälleborg övertagit betalningsskyldigheten, nämligen: obligationslånet av år 1898........................ » » » 1902........................ 34 Av Mora—Yänerns järnvägsaktiebolag upplagda fyra obligationslån, för vilka staten i sammanhang med förvärvandet av bolagets järnväg övertagit betalningsskyldigheten, nämligen: obligationslånet av */? 1896 ............... » » V, 1896 ............... » »år 1903 ............... » » » 1914 ............... Tiden, då för- bindelserna bli- vit utfärdade. Räntefot. Återstående skuld den 31 december 1917. (Kr. 72,000,000 1913 d. Vid 47 *X Eros 100,000,000 £ St. 3,960,000 Rmk 80,800,000 1 1914 d. »/l0\ \o. 1915 d. Vs/ 5 X Kr. 163,100,000 1 1916 d. «/, \ \ » » Viol 5 X Kr. 118,430,000 1917 d. 15/8 5 ^ Kr. 66,471,500 — 4 X Kr. 565,000 4 X Kr. 1,312,000 4 X Kr. 728,000 4 X Kr. 1,427,000 ■ - 4 X Kr. 358,000 __ 47* X Kr. 3,022,000 —- 57* Kr. 900,000 62 Reglemen- tets Tiden, då för- bindelserna bli- vit utfärdade. Räntefot. Återstående skuld den 31 december 1917. Årtal. §• 1895 16 Kommunlån, för vilka staten i samman- hang med Västkustbanans förvärvande övertagit betalningsskyldigheten 5 X • Kr. 176,007:78 Kr. 37,232:98 1895 16 Kommunlån, för vilka staten i samman- hang med Västkustbanans förvärvande övertagit betalningsskyldigheten .............. 4,7 X 1866 18 Innestående fond för Göta kanals underhål- lande....................................... 1833 d. »»/„ 5 X Kr. 140,889 Kr. 2,250,000 Kr. 63,500,000 Kr. 8,000,000 Kr. 25,000,000 1902 23 Innestående köpeskilling för fastigheten nr 1 kvarteret Lejonet i Stockholm (f. d. Arvfurstens palats) ................................... 4 % — Svenska 5''/2 X statsskuldförbindelser per 5 juli 1918 ............................ 1917 d. 5/7 5 Vs X Växelkredit i riksbanken — Riksgäldskontorets av riksbanken övertagna växlar per 15/0 1918 Förräntade värnskattemedel........................... Kr. 6,000,000 Kr. 6,000,000 — Vattenfallsstyrelsens förnyelsofond .............. — Kr. 800,000 — Reverslån hos statens krigsförsäkringskom- mission .................................................... Kr. 10,250,000 — Lån å tillfällig räkning hos statens krigs- försäkringskommission .............................. — Kr. 20,760,713:66 — Fonden för statsskuldens amortering............ — Kr. 21,731,760:38 — Riksgäldskontorets pensionsfond .................. — Kr. 23,149 53 .t.: —--- --I!-L............ """*■ ...... Reglemen- liden, då för- Återstående skuld tets bindelserna bli- Räntefot. den SI december 1917. vit utfärdade. Årtal. §• b) Skulder icke löpande med ränta. 1910 47 Återstoden av anslaget å 2,038,000 kronor för fullbordande av statsbanan från Göte- Kr. 100,000 borg till Skeo............................................ 1914 34 Dito av dito å 1,612,000 kronor till fortsät- Kr 32.000 tande av statsbanan Jama—Norrköping 1914 34 Anslaget till anläggningar i Nyköping för trafikutbyte mellan statsbanan Järna— Norrköping samt Oxelösund—Flen—Väst- Kr. 50,000 manlands järnväg....................................... 1906 30 Återstoden av anslaget å 5,000,000 kronor till inköp av vattenfall, lämpliga för elek- Kr. 1,366:6 7 frisk drift å statens järnvägar.................. 1907 401 Dito av dito å 800,000 kronor till inköp av 1909 51| vissa fastigheter för statens anläggningar Kr. 166,054:17 vid Trollhättan .......................................... 1906 22 Återstoden av anslaget för åren 1907—1911 å 7,500,000 kronor till allmänna järnvägs- Kr. 42,300 1910 421 Dito av dito för åren 1912—1916 å 7,500,000 Kr. 904,250 1914 36 kronor till allmänna järn vägslånefonden ... 1916 36 Dito av dito för år 1917 å 1,500,000 kronor Kr. 557,800 till allm. järn vägslånefonden..................... 1911 51 Anslagen för åren 1913—1915 samt år 1917 1912 69 till fonden för åstadkommande av bibanor Kr. 5,000,000 1914 36 inom vissa delar av riket ........................ 1916 34 Återstoden å anslaget å 163,400 kronor till Kr. 73,400 nybyggnad för postverket i Kristianstad... 1916 34 Dito å dito å 860,000 kronor till inköp av tomt i Göteborg för dito och nybyggnad Kr. 160,000 54 Regjemen- , tets- Tiden, då för- bindelserna bli- vit utfärdade. Räntefot. Återstående skuld den 31 december 1917. Årtal §• 1916 34 Återstoden av anslaget å 1,409,900 kronor till förändringar vid Centralstationen i Stockholm .... Kr. 540,000 Kr. 300,000 Kr. 150,000 Kr. 150,000 Kr. 630,000 Kr. 25,000 1916 34 Dito av dito å 2,900,000 kronor till dubbel- spår Göteborg—Alingsås ......... . 1916 34 Dito av dito å 2,000,000 kronor till dubbel- spår Norrköping—Mjölby 1916 34 Anslaget till ombyggnad av bangården i Norr- köping ......... 1916 34 r ........................;............... Anslaget till komplettering av Mora—Yänerns järnväg m. m.. 1916 34 -t** v* ...................................... Återstoden av anslaget å 400,000 kronor till ombyggnad av Södertälje kanal m. m. 1916 34 Dito av dito å 3,500,000 kronor till bildande av en lånefond för bekämpande av arbets- lösheten bland stenarbetarna Kr. 1,500,000 Kr. 2,916:6 7 Kr. 24,084,461: 6 9 Kr. 35,000,000 Utgiftsréster ...... Fonden för annuitetslik vider 1911 92 Av statskontoret till riksgäldskon tor ets för- -valtning överlämnade kassabehållningar ... _ Till riksgäldskontoret inlevererad avkastning å byggnadsfondens för riksdags- och riks- bankshus behållning Kr. 39,424: 76 . ,. c) inom linjen balanserade skulder. Summa Kr. 1,240,489.681: 88 1890 14 Obligationer å 30,000,000 kr., vilka ut- färdats såsom grundfond för Sveriges all- männa hypoteksbank, bokförda inom lin- jen med nämnda belopp ...... 1890 d. 7, | 3yg X 55 Reglemen tets - Årtal. §• 1909 4 1866 17 1866 20 1866 21 1866 23 1869 77 1916 13 1916 13 1916 13 färdats såsom grundfond för konungariket Sveriges stadshypotekskassa, bokförda inom linjen med nämnda belopp ........................ [ertigens av Södermanland, sedermera Konung Carl XIII, hemgiftskapital, bokfört inom linjen med 150,000 kr............................ Fond för Hjälmare kanals och slussverks underhållande (utgör blott ett depositum av fordringshandlingar) ................................. Dito för Strömsholms kanals dito (dito)......... Lappmarks ecklesiastikfonds behållning, bokförd inom linjen med kr. 100,777:16 (statsutskottets utlåtande nr 23 vid 1869 års riksdag)...................................................... Post-assuransfonden (ingår bland riksgäldskontorets Övriga tillgångar, men med den förbindelse, som § 77 i 1869 års reglemente innehåller)....................................... Av riksgäldskontoret utfärdade förbindelser att tillhandahålla riksbanken obligationer till nedan angivet värde såsom säkerhet för samtliga av nedanstående kassor ingångna förbindelser: Kristianstads läns centralkassa för jordbrukskredit kronor 100,000 .................. Mälaroprovinsernas centralkassa för jordbrukskredit kronor 100,000 .................. Malmöhus läns centralkassa för jordbrukskredit kronor 100,000 ........................... Tiden, då förbindelserna blivit utfärdade. 1909 d. 30/6 1778 Räntefot. 3V, 2 /® 5 X Summa inom linjen balanserade skulder Kr. 1916 d. w/4 1916 d. 274 1916 d. 27i ............ 60,550,777:16 Återstående skuld den 31 december 1917. 56 Statsverkets kapitalfordringar vid 1917 års slut för genom riksgäldskontoret utlämnade lån till vissa bestämda ändamål. Reglementets Tiden, då lånet Annuitet. Räntefot. Ursprungliga Kapitalåterstod vid 1917 års Årtal. §• ntbetalts. slut. a) Allmänna byggnadslåne- fonden. 1866 43 Lån till Västerås domkyrka, för densammas reparation 1860 28,000 — 28,000 — 1866 148») Lån till staden Kristianstad, för utvidgande av elemen- tarläroverksbyggnaden där- städes .............................. 1873-1875 5 X 4 X 20,000 2,862 09 1882 17 Lån till Linköpings dom- kyrka, för fullbordande av tornbyggnaden å kyrkan... 1883 5 % 4X 30,000 — 19,055 54 Transport — — — — — 49,917 63 '') Jfr § 8 i 1878 års reglemente samt § 5 mom. 3 i 1875 års reglemente. 57 Reglementets Tiden, då lånet utbetalts. Annuitet. Räntefot. Ursprungliga beloppet. Kapitalåterstod vid 1917 års slut. Årtal. §• Transport — — 1 - _ 49,917 63 1887 15 Ytterligare lån till Linkö- pings domkyrka, för betäc- kande av uppkommen brist i den beräknade kostnaden för tornbyggnaden å kyr- kan .................................... 1888 5 X 4 X 30.000 40.000 22,308 17 1892 17 Lån till Skara domkyrka, för fullbordande av restau- rationsarbetet å densamma 1893 5 X 4 X _ 2,302 54 1896 16 Lån till Härnösands dom- kapitel, för uppförande av ny byggnad för allmänna läroverket i Östersund...... 1897 Länet återbeta- las med 600 kr. årligen under 30 år. '' — 15,000 — 5,000 — 1877») 7 Lån till staden Strömstad, för ny tomtreglering efter 1876 års eldsvåda ............ 1878 6 X 6 X 6 X 5 X 50,000 14,619 59 11877 \1878 Lån till staden Söderhamn, för ny tomtreglering efter 1876 års eldsvåda ............ 1878-1879 5 X 200,000 19,359 36 11880 \1881 a> Lån till staden Hudiksvall, för ny tomtreglering efter 1878 och 1879 årens elds- vådor ................................. 1881-1882 5 X 200,000 49,402 32 Transport — — — 162,909 Öl '') Se vidare § 3 i 1881 års reglemente. Bihang till riksdagens protokoll 1918. 15 sand. 3 käft. (Riksgäldskontorets reglemente.) 8 58 Reglementets Tiden, då lånet Annuitet. Räntefot. Ursprungliga Kapitalåterstod vid 1917 års Årtal. utbetalts. slut. §■ Transport — — — 162,909 61 1888 15 Lån till staden Luleå, för ny tomtreglering efter 1887 års eldsvåda .................... 1889 5 X 4 X 100,000 58,354 12 1889 17 Lån till staden Umeå, för ny tomtreglering efter 1888 års eldsvåda ............... 1890 5 V* 4 X 200,000 126,764 o i 1896 15 Lån till staden Maries tad, för ny tomtreglering efter 1895 års eldsvåda ........... 1897 4‘/u X 3#A, X 150,000 115,650 76 1902 20 Lån till staden Åmål, för ny tomtreglering efter 1901 års eldsvåda ................. 1903 5 X 4 x 300,000 263,981 66 I 941) Lån till Kinda kanalaktie- 1866< 118 bolag, för utsträckning av l 143 Kinda båtled medelst kanali- sering av Stångån från sjön Rengen till hamnen vid Linköping:.......................... 1865-1870 5 X 3 X 437,500 325,431 i l = 1,053,092: is Transport — - | — — — 1,053,092 13 *) Se vidare § 134 mom. 14 i 1863 års reglemente § 11 mom- 9 i 1867 års reglemente; § 33 mom. 9 och § 41 mom. 11 i 1868 års reglemente; § 24 mom. 11 och § 31 mom. 5 i 1869 års reglemente. 59 Reglementets | Tiden, då lånet utbetalts. Annuitet. Räntefot. Ursprungliga beloppet. Kapitalåterstod vid 1917 års slut. Årtal. 1 §• Transport — — — — “1 1,053,092 13 11866 (1897 821 13/ • b) Allmänna järnvägslåne- jonden. Lån till Uddevalla—''Väners- borg—Herrljunga järnvägs- aktiebolag, för anläggning av järnväg från Herrljunga över Vänersborg till Udde- valla samt för denna järn- vägs ombyggnad till nor- 11865-18671 \ 1898 / 5 X 4 X 2,600,0001> 1,812,988 40 1871 31 Lån till Karlskrona—Växjö järnvägsaktiebolag, för an- läggning av järnväg mellan Karlskrona och Växjö...... 1872—1874 5 X *) *7. X 2,G00;000 646,862 23 1871 31 Lån till Bergslagernas jäm- vägsaktiebolag, för anlägg- ning av järnväg från Lud- 1874-1876 57, X 7 5 X 5,000,000 2,328,728 91 Transport — — — — 5,841,671 67 M Av ifrågavarande lån, som under åren 1865-1867 utbetaldes med sammanlagt 3,240,000 kr. för anläggning av järnväg från Herrliunga över Vänersborg till Uddevalla, återstod vid 1897 års slut i kapital och ränta sammanlagt 2,000,000 kr vilket belopp jämlikt beslut av 1897 och 1898 års riksdagar kapitaliserades och okades med nytt låneunderstöd a ,_______ _______ av 600,000 kr. för järnvägens ombyggnad till normalspårig eller sålunda till 2,600,000 kr. ’) Se § 3 av 1886 års reglemente. 9) Se § 3 av 1883 års reglemente. 60 Reglementets Tiden, då lånet Annuitet. Räntefot. Ursprungliga Kapitalåterstod Årtal. §• utbetalts. DeiODpef slut. Transport — _ _ 1 5,841,671 67 1876 5 Lån till Hultsfred—Väster- Tik —Åtvidaberg—Bersbo järnvftgsaktiebolag, för an- läggning av järnväg från Västervik över Jenny, Gam- leby och Åtvidaberg till Bersbo, med bibana........ 1877-1879 5 X1) 47, X 1,865,000 1,536,529 33 1876 5 Lån till Hultsfred—Väster- vik—Åtvidaberg—Bersbo järnvägsaktiebolag, för an- läggning av järnväg mel- lan Hultsfred och Jenny, /1876 (1904 ?} med bibana och sidospår... Lån för anläggning av järn- väg från V islanda till Bolmen (numera övertaget av Karls- 1877-1879 5 X1) 47, X 1,750,000 1,475,550 16 hamn—Vislanda järnvägs- aktiebolag) .................... 1877-1878 57l6 X 47, X 500,000’) 451,737 74 — 1876 5 Lån till Gottlands järnvägs- 1 aktiebolag, för anläggning av järnväg från Visby till Hemse ........................ 1877-1879 5 X1) 47, X 500,000 — 284,619 03 1896 14 Lån till Gottlands järnvägs- aktiebolag, för anläggning av järnväg mellan Väst- kinde och Tingstäde ......... 1899, 1902 5 X 47, X 119,0003) 104,755 52 1\ Transport — — 9,684,863 15 f vjc s u av 1000 och xooo ars reglementen. riV^o»lIfrågaVarande i4"’ SOm ™,der ären 1877 och 1878 utbetaldes med 785,000 kronor, har jämlikt beslut av 1904 in, ”dbr,s-,m eu *) Enligt kungl. brev av den ’/„ 1900 har statslånets från början beviljade belopp, 120,000 kr., blivit nedsatt med 1,000 kr. 61 Reglementets Tiden, då lånet utbetalts. Annuitet. Räntefot. Ursprungliga beloppet. Kapitalåterstod | vid 1917 års slut. Årtal. §■ i Transport — — — ----- 9,084,863 45 (1876 \ 1879 13/ Lån till Södra Dalarnes jäm- vägsaktiebolag, för anlägg- ningav järnväg frånKrylbo till Borlänge med bibana... 1 1879-1882 5 X1) 47* X 2,375,000 — 1,510,787 44 /1881 \1912 1} Lån för anläggning av järn- väg mellan Borlänge och Insjön (numera övertaget av Södra Dalarnes järnvägs- aktiebolag) ........................ 1883-1886 5 X 47* X 950,000 815,902 1913 i 221 36/ Lån till Södra Dalarnes järn- vägsaktiebolag, för anlägg- ning av järnväg från Knipp- boheden till Kättvik......... 1913 5 % 47. X 1,252,000 — 1,245,740 1 1876 5 Lån till Varberg—Borås järn- vägsaktiebolag, för anlägg- ningav järnväg från Tar ber g ti 11 Borås ........................... 1879—1881 5 X1) 47* X 2,600,000 1,653,914 J i ; 1881 15 Lån till Tetlanda—Sävsjö järnvägsaktiebolag, för an- läggning av järnväg mellan Vetlanda och Sävsjö ......... 1883-1886 5 X 47* X 1 300,000 — 219,010 03 1 1881 15 Lån föranläggning av järn- väg från Finspong till Nors- holm (numera övertaget av Norra Östergötlands järn- vägsaktiebolag) .................. 1883—1886 5 X '' 47* X 500,000 _ 347,482 29 1 Transport — — - — — 15,477,699 80 >) Se § 3 av 1883 och 1886 års reglementen. 62 Reglementets Årtal. §■ 1881 15 1905 9 1881 15 11900 19) (1901 18/ 1886 16 1886 16 Transport Stockholm och Rimbo Stockholm—Rimbo järn vägsaktiebolags skuld för ogulden köpeskillingförLänna Norrtälje järnväg............ väg mellan Borås och Svenljunga (numera övertaget av Borås—Alvesta järn vägsaktiebolag) .................. Lån till Borås—Alvesta järnvägsaktiebolag, för anläggning av järnväg från Borås till Alvesta ............ Lån för anläggning av järnväg från Skara över Gössäter till Vänern (numera övertaget av Västergötland —Göteborgs järnvägsaktiebolag) ................................. Lån till Halmstad—Bolmens järnvägsaktiebolag, för anläggning av järnväg från Halmstad till Bolmen med sidospår.............................. Transport Tiden, då lånet utbetalts. Annuitet. Räntefot. Ursprungliga beloppet. Kapitalåterstod vid 1917 års slut. — — — — 15,477,699 80 1883 1887 5 X 4% X 500,000 — 356,442 38 1905 5 X 47, X 500,000 — 469,279 46 1884—1887 5 X 47, X 500,000 — 365,016 63 1901—1903 5 X 47, X 4,795,000 — 4,383,591 08 1887—1889 5 X 47, X 324,000 — 241,847 66 1887—1890, 5 X 47, X 824,915x) 628,706 27 _ ; — — — - 21,922,583 28 "> Enligt kungl. brev av d. 1888 är statslånets belopp nedsatt med 85 kronor. Reglementets Reglementets liden, då lånet utbetalts. Annuitet. Räntefot. Ursprungliga beloppet. Kapitalåterstod vid 1917 års slut. Årtal. §• Transport — — — — 21,922,583 28 1886 16 Lån till Fågelsta—Vadstena —Ödeshögs järnvägsaktie- bolag för anläggning av järn- väg från Vadstena till ödes- höe .................................... 1888-1890 5 X 47, X 300,000 228,644 06 i 1886 16 Lån till Mellersta Blekinge järnvägsaktiebolag, för an- läggning av järnväg från Karlshamn till Gullbärna med bibana och bamnspår 1888-1893 5 X 47* X 1,102,250l) 840,092 61 1886 16 Lån för anläggning av järn- väg från Mariestad till Gös- säter med bispår (numera övertaget av Västergötland —Göteborgs järnvägsaktie- bölapa ............................ 1890-1891 5 X 41/, X 305,000 241,423 93 1886 16 Lån för anläggning av järn- väg mellan Vittsjö och Häss- leholm (numera övertaget av Hässleholm—Markaryds 1890-1892 5 X 47* X 404,000 390,431 87 1886 16 Lån till Skymnäs—Munkfors järnvägsaktiebolag, för an- läggning av järnväg från Björndalsbron till Munk- fors ................... 1891-1892 5 X 47* x 90,835 73,150 77 1 Transport — — — — | 23,696,326 52 ■) Återstoden, 18,000 kr., av det beviljade beloppet, 1,120,250 kr., har bolaget förklarat sig icke komma att lyfta. 64 Reglementets Tiden, då lånet Annuitet. Räntefot. Ursprungliga Kapitalåterstod vid 1917 års utbetalts. oeioppei. slut. Årtal. §• I Transport — — — — 23,696,326 52 1886 16 Lån för anläggning av järn- väg från Klippan till Rös- tånga (numera övertaget av Hälsingborg — Hässleholms järnvägsaktiebolag) ...... 1892—1893 5 X 47* X 290,000 233,541 26 1891 18 Lån till Malmö—Tomelilla järnvägsaktiebolag, för an- läggning av järnväg från Malmö till Tomelilla ......... 1892—1896 5 X 47* X 1,300,000 — 1,111,036 88 1891 18 Lån till Norra Söderman- , lands'' järnvägsaktiebolag, för anläggning av järnväg från Nyby bruk till Södertälje med bibanor ..................... ieqo i 5 X 4% X 1,800,000 1,781,595 1891 19 Lån till Härnösand—Sol- lefteå järnvägsaktiebolag, för anläggning av järnväg från Härnösand till Sollefteå ... 1892—1895 5 X 47* % 2,350,000 — 1,953,048 14 1891 18 Lån till Norrköping—Söder- köping—Yikbolandets järn- vägsaktiebolag, för anlägg- ning av järnväg från Norr- köping över Kummelby till Söderköping och från Kum- melby till Arkösund......... 1893—1895 5 X 47* X 653,000 — 550,572 30 1891 18 Lån till Uddevalla—Lelån- gens järnvägsaktiebolag, för anläggning av järnväg från Uddevalla till Lelängen ... 1895—1896 5 X 47* X 1,247,000 1,117,411 43 Transport — — — — 30,443,581j53 1 G5 Reglementets Tiden, då lånet utbetalts. Annuitet. Räntefot. Ursprungliga beloppet. Kapitalåterstod vid 1917 års slut. Årtal. §• Transport — — — — 30,443,581 53 1896 14 Lån till östra Blekinge järn- vägsaktiebolag, för anlägg- ning av järnväg från Gull- bärna till Torsås ............ 1897-1899 5 X 47, % 537,500 — 476,441 78 1910 7 Lån till östra Blekinge järn- vägsaktiebolag, vilket lån bildats genom kapitalise- ring av förfallna annuitets- ocb räntebelopp å nästföre- 99,339 31 gående lån .................. 1910 57g X 47, X 108,000 — 1896 14 Lån till Klintehamn—Korna järnvägsaktiebolag, för an- läggning av järnväg från 47* X 213,250*) 213,250 Klintehamn till Roma...... 1897-1900 5 X — 1896 14 Lån till Markaryd—Yeinge järnvägsaktiebolag, för an- läggning av järnväg från Markaryd till Yeinge ...... 1897-1900 5 X 47* X 563,000'') — 561,000 — 1896 14 Lån till Sala—Gysinge— Gävle järnvägsaktiebolag,för anläggning av järnväg från Sala över Gysinge tillHaga- 1,399,202 12 ström ................................. 1899-1901 5 X 47* X 1,545,500 Lån till Sala—Gysinge— Gävle nya järnvägsaktiebo- lag, för anläggning av järn- väg från Sala över Gysinge 1914 47, X 300,0493) 94 300,049 94 Transport — — — 33,492,864 68 l) Enligt kungl. brev av den ie/u 1900 har statslånets från början beviljade belopp, 214,000 kr., blivit nedsatt med 750 kr. ’) Varav vid 1917 års slut återstodo ej lyftade 2,000 kr. 8) Av lånet av år 1898 till Sala—Gysinge—Gävle järnvägsaktiebolag överfördes enligt kungl. brevet den s% 1913 till särskilt lån till Sala—Gysinge—Gävle nya järnvägsaktiebolag ett förfallet belopp av kr. 300,049: 94 att likvideras i enlighet med i samma brev meddelade föreskrifter. Bihang till riksdagens protokoll 1918. 15 samt. 3 käft. 9 (Riksgäldskontorets reglemente.) 66 Reglementets liden, då lånet utbetalts. Annuitet. Räntefot. Ursprungliga Kapitalåterstod vid 1917 års Årtal. slut. §. 14 Transport 33,492,864 68 1896 Lån till Östra Oentralbanans järnvägsaktiebolag, för an- läggning av järnväg från Linköping över Rimforsa och Kisa till Vimmerby ... Lån till östra Centralbanans 1899-1902 5 X 47* X 1,710,000 — 1,548,130 47 järnvägsaktiebolag (Kungl. brev av den 31/s 1916). Detta lån har bildats genom över- 1896 14 föring till särskilt lån av förfallna kapital- och ränte- belopp å nästföregående lån 1916 5,4 3 9 % 472 x 1,342,046 46 1,316,263 28 Lan till Slite—Koma järn- vägsaktiebolag, för anlägg- ning av järnväg från Roma till Slite........................... 1900, 1902 5 X 472 X 339,000 7 339,000 1 1896 14 Lån till Falkenbergs järn- vägsaktiebolag, för anlägg- ning av järnväg från Holts- 1896 14 ljunga till Limmared......... Lån till Orsa—Härjeådalens 1902, 1905 5 X 47* X 505,000 — 470,051 02 järnvägsaktiebolag, för an- 119021 läggning av järnväs: från {1907} 47* X 1,850,000 / Orsa till Sveg ............... (l909j 5 % — 1,850,000 — /1901 m Lån till Orsa—Härjeådalens \1905 17/ järnvägsaktiebolag, för full- bordande av järnvägsanlägg- [1905-19071 5 X 47* X 2,200,000 11896 U1 ningen mellan Orsa och Sveg Lån till Skövde—Axvalls 1909 j 2,200,000 — \1901 17/ järnvägsaktiebolag, för an- läggning av järnväg från Skövde till Axvall ............ 1902, 1905 5 X 47* x 363,500 7 363,500 Transport — ! ~ — — — 41,579,809 45 7 Enligt kungl. brev av den 12/6 1904 har statslånets från början beviljade belopp, 340,000 kr., blivit nedsatt med _ caa ?) kl3ngl- brev av den lVe 1905 har statslånets från början beviljade belopp, 369,000 kr., blivit nedsatt med o,oUU kr. till 363.500 kr. 67 Reglementets Tiden, då lånet utbetalts. Annuitet. Räntefot. Ursprungliga beloppet. Kapitalåterstod vid 1917 års slut. Årtal. §• Transport _ _ — 41,579,809 45 1901 17 Lån för anläggning av järn- väg från Enköpings hamn över Heby till Enåker (nu- mera övertaget av Stock- holm-V ästerås -Bergslager- nas nya järnvägsaktiebolag) 1904-1906 5 X 41/, X 1,028,700 980,453 89 1901 17 Lån till Norrköping—Söder- köping—Yikbolandets järn- vägsaktiebolag, för anlägg- ning av järnväg från Val- demarsvik till Söderköping * med hamnspår till sjön Yxningen........................... 1904, 1907 5 X 47* X 591,500 _ 559,552 76 1901 17 Lån till Landskrona—Kjev- Unge—Sjöbo järnvägsaktie- bolag, för anläggning av järnväg från Kjevlinge till Sjöbo med sidospår till övedskloster ..................... 1904, 1908 5 X 47* X 1,192,000 _ 1,192,000 — 1901 17 Lån till Mellersta Söderman- lands järnvägsaktiebolag, för anläggning av järnväg från Stålboga över Malm- 532,500 532,500 köping till Skebokvarn...... 1905, 1908 5 X 47* X — 1901 17 Lån till Tidaholms järnvägs- aktiebolag, för anläggning av järnväg från Tidaholm 11905) 510,000 till Vartofta ................... <1906> 5 X 47* X 510,000 — — 1901 17 Lån till Åtvidaberg—Bjärka \l909j —Säby järnvägsaktiebolag, för anläggning af järnväg från Bjärka till Åtvidaberg 1905, 1906 5 X 47* X 290,000 — 90,000 — Transport — — —— — 45,644,316 10 68 Reglementets liden, då lånet Annuitet. Räntefot. Ursprungliga Kapitalåterstod vid 1917 års utbetalts. Deioppei. slut. Årtal. §■ Transport — — — — — 45,644,316 10 1901 17 Lån till järnvägsaktiebolaget Borgholm—Böda, för an- 119051 läggning av järnväg från <1907> Borgholm till Böda ......... [1908] 5 X *7* X 419,000 — 419,000 — 1901 17 Lån till Ruda—Finsjö—Os- karshamns järnvägsaktie- bolag, för anläggning av järnväg från Oskarshamn till Ruda.................. 1906, 1907 5 X 47* X 483,300 483,300 1906 22 Lån till Södra Ölands järn- vägsaktiebolag, för anlägg- ning av järnväg från Borg- 11908-19101 holm till Näsby ............... | 1913 j 5 X 47* X 951,500!) — 950,500 — 1906 22 Lån till Lidköping—Kållands järnvägsaktiebolag, för an- läggning av järnväg från Lidköping till Tun............ 1908, 1910 5 X 47* X 367,500 367,500 1906 22 Lån till Yarberg—Ätrans järnvägsaktiebolag, för an- läggning aT järnväg från Yarberg över Ullared till Ätrans station .................. 1908, 1912 5 X 47* X 1,185,000 1,185,000 1910 42 Lån till Yarberg—Ätrans järnvägsaktiebolag, för full- bördande av järnvägsan- läggning från Yarberg över Ullared till Ätrans station 1913-1914 5 X 47* X 65,000 65,000 Transport — — — — — 49,114,616 10 *) Varav vid 1917 års slut återstodo ej lyftade kr. 1,000. 69 Reglementets Tiden, då lånet utbetalts. Annuitet. Räntefot. Ursprungliga beloppet. Kapital återstod vid 1917 års slut. Årtal. §• Transport — — — - — . 49,114,616 10 1906 22 Lån till Skara—Timmersdala järnvägsaktiebolag, för an- läggning av järnväg från Skara till Timmersdala...... 1908, 1911 5 X 47, X 352,500 - 352,500 — 1906 22 Lån till Mjölby—Hästhol- mens järnvägsaktiebolag, för anläggning av järnväg från Mjölby till Hästholmen...... 1908—1910 5 X 47*X 800,0007 - 799,600 — 1906 22 Lån till Uppsala-E nköpings järnvägsaktiebolag, för an- läggning av järnväg från Uppsala till Enköping ...... 1909, 1913 5 X 47* X 1,040,000 - - 1,034,800 — (1906 (1910 22\ 42/ Lån till Kil—Fryksdalens järnvägsaktiebolag, för an- läggning av järnväg från TTil till Torsbv ............... 11911-1912] (1914-1915| 5 X 47, X 2,500,000 - - 2,500,000 — (1906 (1910 22\ 42/ Lån till Lysekils järnvägs- aktiebolag, för anläggning av järnväg från Lysekil till SmaHhfvr^ ......................... (1911-1912, ii m k 5 X 47. X 1,200,000 - 1,194,000 — (lyio 1906 22 Lån till Yäderstad—Ske- ninge—Bränninge järnvägs- aktiebolag, för anläggning av järnväg från Väderstac över Skeninge till Brän- ninge .....„......................... 1912, 1915 5 X 4 7* x 788,5002) — 709,650 — Transpor — . — — — - 55,705,166 10 n Varav vid 1917 års slut återstodo ej lyftade kr. 400. ’) D:o vid d:o d:o » 78.850. 70 Reglementets Tiden, då lånet Annuitet Räntefot. Ursprungliga beloppet. Kapitalåterstod Årtal. §• utbetalts. slut. Transport — _ 55,705,16( 3 10 1906 22 Lån till Lindfors—Bosjöns järnvägsaktiebolag, för an- läggning av järnväg från Lindfors till Bosjön.. 1912 5 0/ 4 7* X 100,0001) 66,60C ° /• — 1910 42 Lån till Sävsjöström—Näs- sjö järnvägsaktiebolag för anläggning av järnväg från Nässjö till Sävsjöström... 1913-1916 5 x 47* X 2,581,500 2,581,500 1910 42 Lån till Trollhättan—Nosse- bro järnvägsaktiebolag, för anläggning av järnväg från Trollhättan till Nossebro... 1914—1916 5 X 47, x 555,000 555,000 1910 42 Lån till Eksjö—österbymo järnvägsaktiebolag för järn- vägsanläggning från Eksjö till österbymo ... 1917 °/ 47. x 643,0002) 428,600 1916 Lån till Borås—Ulricehamns järnvägsaktiebolag för järn- vägsanläggning från Gång- hester till Ulricehamn 1917 5,4 X 5 x 1,165,000’) 776,600 1916 Lån till Östra Blekinge järn- vägsaktiebolag för järnvägs- anläggning . från Gullabo till Torsås ...... 1917 5,4 X 248,5004) 165,600 = 59,225,973: 97 O /o Transport — — 60,279,066 10 '') 2) Varav vid 1917 års slut återstodo ej lyftade kr. D:o vid d:o do » D:o vid d:o d.o » D.o vid d:o d:o > 33,400. 214.400. 388.400. 82,900. 71 1 Reglementets Tiden, då lånet utbetalts. Annuitet. Räntefot. Ursprungliga beloppet. Kapitalåterstod vid 1917 års slut. Årtal. §• Transport — — — 60,279,066 10 c) Fonden för bibanor i västra delarna av riket. 1916 Lån till Dal—Västra Värm- lands järnvägsaktiebolag för järnvägsanläggning från Billingsfors till Ar- vika. med bibana ............ 1916 5,4 % < A */» av ) I lånet 5 %, I ^ återsto- 5,622,0001) 1,000,000 \ tefritt. J Lån till Åmål—Arjängs järn- vägsaktiebolag för järn- vägsanläggning från Åmål till Åriäner ...................... 1917 5,4 /o ( i 2/3 av j I lånet 5 %\ < återsto- . 3,273,7502) 1,000,000 = 2,000,000: — ( tefritt. J Summa • — — 62,279,066110 U Varav vid 1917 års slut återstodo ej lyftade kr. 4,622,000. 2) D:o vid d:o d:o > 2,273,750. 72 Av 1910 års riksdag meddelade bestämmelser angående låneunderstöd från järnvägslånefonden. Till låneunderstöd för enskilda järnvägar har 1910 års riksdag beviljat och ställt till Kungl. Maj:ts förfogande ett extra anslag av 7,500,000 kronor att utgå under fem år från och med år 1912 med 1,500,000 kronor årligen, dock så att belopp, som ej blivit till utgående under ett av dessa år anvisat, må för ett efterföljande år av samma femårsperiod disponeras, ägande Kungl. Maj:t att å detta anslag till understödjande av nya, ännu ej påbörjade enskilda järnvägsanläggningar anvisa av Kungl. Maj:t beviljade understödsbelopp att utgå i enlighet med följande villkor och bestämmelser: l:o) att kostnadsförslag och arbetsplan fastställas av Kungl. Maj:t, som ock närmare bestämmer de ställen, vilka järnväg skall beröra, varande det sökande bolaget skyldigt att gottgöra de särskilda kostnaderna för möjligen erforderliga kontrollundersökningar, besiktningar, extra biträdens användande med mera dylikt, vilka kunna av kostnadsförslagets och arbetsplanens granskning föranledas; 2:o) att det lånesökande bolaget, för att kunna erhålla statsunderstöd, skall vara skyldigt hos Kungl. Maj:t styrka, att det förfogar över ett kapital, som jämte statslånet är fullt tillräckligt tdl järnvägsanläggningens utförande på sätt arbetsplan och kostnadsförslag innehålla och varav minst så stor del, som motsvarar hälften av den beräknade anläggningskostnaden, bör utgöras av inbetalt eller tecknat aktiebelopp eller eljest utan återbetalningsskyldighet lämnat tillskott till järnvägsanläggningens utförande; 3:o) att låneunderstödet må utgöra högst hälften av anläggningskostnaden efter det fastställda kostnadsförslaget samt lyftas i mån av arbetets fortgång på sätt och å tider, som Kungl. Maj.t bestämmer, dock med iakttagande därav, att inbetalningarna å den del av anläggningskapitalet, som bör utgöras av aktiekapital eller eljest utan återbetalningsskyldighet lämnat tillskott, skola ske i förhållande till de andelar av lånesumman, som lyftas, och före lyftningen av dessa låneandelar; skolande härjämte en tiondedel av den beviljade låneförsträckningen innestå, till dess besiktning av järnvägsanläggningen blivit i överensstämmelse med § 2 mom. 2 av kungl. kungörelsen den 11 december 1874 angående ordningen för avsyning och besiktning av enskilda järnvägar och deras upplåtande för allmän trafik förrättad samt väg- och vattenbyggnadsstyrelsen meddelat tillstånd till banans öppnande för allmän trafik; 73 4:o) att med avseende å ifrågavarande försträckningar skall iakttagas: a) att annuiteten för låneunderstödets återgäldande beräknas till fem procent å ursprungliga försträckningsbeloppet, av vilken annuitet först gottgöres ränta efter fyra och en halv procent å oguldet kapitalbelopp och återstoden utgör avbetalning därå; b) att beträffande den ränta, som å lyftade lånebelopp upplöper under en tid omfattande högst tre år från lyftningsdagarna men dock ej sträckande sig utöver ett år från den dag, då järnvägen enligt Kungl. Maj:ts bestämmande senast skall vara färdig och öppnad för trafik, må medgivas anstånd med betalningen på det sätt, att denna ränta, benämnd anståndsränta, genom fortsatt annuitetslikvid erlägges till staten först sedan i stadgad ordning såväl all annan ränta som ock hela lånekapitalet inbetalts; c) att så snart å lyftat lånebelopp upplupit ett ars ränta, som icke är att hänföra till anståndsränta, förstnämnda räntas belopp skall inbetalas till staten; d) att kapitalavbetalning skall genom erläggande av fullständig annuitet vidtaga tre år efter den dag, då järnvägen enligt Kungl. Maj:ts bestämmande senast skall vara färdig och öppnad för trafik, skolande i sammanhang härmed likvid ske av all därförinnan upplupen, obetald ränta, som icke är att hänföra till anståndsränta; och e) att, därest till betalning förfallet belopp icke i föreskriven ordning erlägges, låntagaren skall därå gälda fem procent ränta, intill dess samma belopp varder behörigen inbetalt; 5:o) att järnvägsanläggningen med alla därtill hörande byggnader och materiel ävensom all bolagets övriga egendom skall utgöra säkerhet för den av staten lämnade försträckning och staten till säkerhet för sin fordrans utbekommande erhålla inteckning med förmånsrätt framför varje annan fordran i den järnväg, för vars anläggning den ifrågavarande förstrackningen beviljats; börande ej mindre såsom villkor för statslånets erhållande och tillgodonjutande i bolagsordningen intagas stadgande om bolagets skyldighet att till säkerhet för statens fordran inteckna bolagets järnväg med förmånsrätt för samma fordran framför varje annan fordran hos bolaget, än ock en tredjedel av det beviljade statslånet innestå, till dess inteckning med ovan stadgad förmånsrätt i bolagets järnväg meddelats för förut lyftade andelar av lånet; varjämte ovanberörda sista tredjedel ej må utbekommas, förrän inteckning för dess belopp med förmånsrätt framför varje annan fordran än statens blivit i bolagets järnväg behörigen meddelad; 6;o) att Kungl. Maj:t skall insätta en med särskild instruktion försedd Bihang till riksdagens protokoll 1918. 15 sand. 3 höft. 10 (Riksgiildskontorets reglemente.) 74 ledamot i direktionen för varje järnvägsbolag, som innebar lån av staten, och utse en revisor att deltaga uti granskningen av bolagets förvaltning och räkenskaper, samt att arvode till sålunda utsedd direktör och revisor skall bekostas av bolaget; 7:o) att varje järnvägsbolag, som erhållit statsunderstöd, skall vara skyldigt underkasta sig såväl de bestämmelser i fråga om samtrafik, vilka Kungl. Maj:t kan finna gott för bolaget bestämma, som ock i övrigt alla de villkor och kontroller, som av Kungl. Maj:t prövas lämpliga och nödiga; samt 8:o) att varje sådant bolag, som nyss är nämnt, må, då Kungl. Maj:t så prövar lämpligt, dels erhålla upplåtelse av den för järnvägsanläggningen erforderliga, kronan tillhöriga jord sålunda: att jord, som står under kronans omedelbara disposition, upplåtes utan någon ersättning; att jord från de under bruk och bergverk för nödigt skogsfång upplåtna kronoallmänningar upplåtes utan annan gottgörelse än ersättning till vederbörande innehavare för intrång i nyttjanderätten; att jord från de genom domänstyrelsens försorg utarrenderade kronoegendomar, vilka icke upplåtits till förenade mötespassevolanskassornas fond, stuterierna eller Vadstena krigsmanshusfond, upplåtes utan annan ersättning än för minskning i arrendatorns brukningsområde under den återstående arrendetiden, ävensom för skada och intrång; samt att för jord, som är till boställe eller åt enskild person, menighet eller inrättning med åborätt eller annorledes än vad ovan sagts upplåten, ersättning skall lämnas såväl för själva marken som för skada och intrång; skolande ersättningen i ovannämnda fall bestämmas i den ordning, förordningen angående jords eller lägenhets avstående för allmänt behov den 14 april 1866 stadgar; dels ock kostnadsfritt begagna för anläggningen sådana å kronans ägor belägna kalk- och stenbrott jämte grustäkter, som kunna vara disponibla; och åligger det fullmäktige i riksgäldskontoret att behörigen tillhandahålla och utbetala de belopp, Kungl. Maj:t kan komma att å detta anslag anvisa. Av 1911 års riksdag meddelade bestämmelser angående låneunderstöd från bibanelånefonden med däri av 1916 års riksdag beslutad ändring. Riksdagen har år 1911 beslutat att för att underlätta åstadkommandet av bibanor inom västra delarna av Värmlands, Kopparbergs och 75 Jämtlands län samt delar av Bohuslän och Dalsland skall bildas en lånefond av 5,000,000 kronor att avsättas under fem år från och med år 1912 med 1,000,000 kronor årligen, dock så att belopp, som ej blivit till utgående under ett av dessa år anvisat, må för ett efterföljande år av samma femårsperiod disponeras, med rätt för Kungl. Maj:t att från denna fond anvisa statslån till understödjande av nya, ännu ej påbörjade enskilda järnvägsanläggningar, om vilka här ar fråga. Vidare bär 1913 års riksdag beslutat att öka ifrågavarande fond från 5 000,000 kronor till 8,000,000 kronor på det sätt, att under tre år från oék med år 1914 avsättas ytterligare 1,000,000 kronor årligen, dock så att belopp, som ej blivit till utgående under ett av dessa år anvisat, må för ett efterföljande år av samma treårsperiod disponeras, med ratt for Kungl. Maj:t att från denna fond anvisa statslån till understödjande av nya, ännu ej påbörjade enskilda järnvägsanläggningar, om vilka här är fråga. 1914 års senare riksdag har beslutat, att ovannämnda fond skall ökas från 8 000,000 kronor till 12,000,000 kronor på det sätt, att under vartdera av åren 1917 och 1918 avsättas ytterligare 2,000,000 kronor,, dock så att belopp, som ej blivit till utgående under ett av dessa år anvisat, må föi ett efterföljande år disponeras, med rätt för Kungl. Maj:t att från fonden anvisa statslån till understödjande av nya, ännu ej påbörjade enskilda järnvägsanläggningar, om vilka här är fråga. 1915 års riksdag har beslutat, att de avsättningar till ifrågavarande fond, som enligt riksdagens tidigare beslut skolat ske under åren 1916 1918, i stället skola äga rum under åren 1917—1919. Slutligen har 1916 års riksdag dels beslutat att för avsättning till ifrågavarande fond i riksstaten tor år 1917 upptaga ett belopp av 1,000,000 kronor; dels beslutat att återstoden av det belopp, som enligt riksdagens tidigare beslut skolat avsättas till fonden under år 1917, i stället skall anvisas för år 1920; _ , dels och medgivit, att Kungl. Maj:t ma under tiden till och med år 1920 förfoga över samtliga av riksdagen för avsättning till fonden anvisade medel. För åtnjutande av lån från denna fond har riksdagen fastställt följande villkor och bestämmelser: l:o) Behovet av banbyggnaden, särskilt dess vikt i nationalekonomiskt hänseende, skall genom tillfredsställande utredning vara ådagalagt. 76 2:o) Förslaget till banbyggnaden, som bör avse så billig anläggning, som är förenlig med den uppgift banbyggnaden har att fylla, skall vara uPPgj°rt enligt tekniska bestämmelser, som av Kungl. Maj:t godkännas. 3:°) Kostnadsfriaget och de undersökningar, varpå detta grundar sig, skola vara sa omsorgsfullt gjorda och så specificerade, att fullständig ledning därav kan erhållas för bedömande av den beräknade kostnadssummans tillräcklighet. 4:o) Kostnadsförslag och arbetsplan skola fastställas av Kungl. Maj:t, som ock närmare bestämmer de ställen, vilka järnväg skall beröra; och är det sökande bolaget skyldigt att gottgöra de särskilda kostnaderna för möjligen erforderliga kontrollundersökningar, besiktningar, extra biträdens användande med mera dylikt, vilka kunna av kostnadsförslagets och arbetsplanens granskning föranledas. 5:o) Det lånesökande bolaget skall för att kunna erhålla statslån vara skyldigt hos Kungl. Maj:t styrka, att det förfogar över ett kapital, som jämte statslånet är fullt tillräckligt till järnvägsanläggningens utförande pa sätt arbetsplan och kostnadsförslag innehålla och varav minst så stor del, som motsvarar en fjärdedel av den beräknade anläggningskostnaden, bör utgöras av inbetalt eller tecknat aktiebelopp eller eljest utan återbetalningsskyldighet lämnat tillskott till järnvägsanläggningens utförande. 6:o) Statslånet må utgöra högst tre fjärdedelar av anläggningskostnaden efter det fastställda kostnadsförslaget samt lyftas i mån av arbetets fortgång på sätt och å tider, som Kungl. Maj:t bestämmer, dock med iakttagande därav, att inbetalningarna å den del av anläggningskapitalet, som bör utgöras av aktiekapital eller eljest utan återbetalningsskyldighet lämnat tillskott, skola ske i förhållande till de andelar av lånesumman, som lyftas, och före lyftningen av dessa låneandelar. En femtondel av den beviljade låneförsträckningen skall innestå, till dess besiktning av järnvägsanläggningen blivit i överensstämmelse med § 2 mom. 2 av kungl. kungörelsen den 11 december 1874 angående ordningen för avsyning och besiktning av enskilda järnvägar och deras upplåtande för allmän trafik förrättad samt väg- och vattenbyggnadsstyrelsen meddelat tillstånd till banans öppnande för allmän trafik. 7ro) Med avseende å ifrågavarande försträckningar skall iakttagas: att två tredjedelar av det beviljade statslånet skall förräntas och amorteras sålunda, a) att annuiteten för statslånets återgäldande beräknas till fem och 77 fyra tiondels procent å ursprungliga försträckningsbeloppet, av vilken annuitet först gottgöres ränta efter fem procent å oguldet kapitalbelopp och återstoden utgör avbetalning därå; 6) att beträffande den ränta, som å lyftade lånebelopp upplöper under en tid, omfattande högst fyra år från lyftningsdagarna, men dock ej sträckande sig utöver två år från den dag, då järnvägen enligt Kungl. Maj:ts bestämmande senast skall vara färdig och öppnad för trafik, må medgivas anstånd med betalningen på det sått, att denna ränta, benämnd anståndsränta, genom fortsatt annuitetslikvid erlägges till staten först sedan i stadgad ordning såväl all annan ränta som ock hela lånekapitalet inbetalts, c) att, så snart ränta, som icke är att hänföra till anståndsränta, upplupit å lyftat lånebelopp till och med den datum, som motsvarar den för kapitalavbetalning fastställda, sådan räntas belopp skall inbetalas till staten; d) att kapitalavbetalning skall genom erläggande av fullständig annuitet vidtaga fyra år efter den dag, då järnvägen enligt Kungl. Maj:ts bestämmande senast skall vara färdig och öppnad för trafik; och é) att, därest till betalning förfallet belopp icke i föreskriven ordning erlägges, låntagaren skall därå gälda fem och en halv procent ränta, intill dess samma belopp varder behörigen inbetalt; samt att återstående tredjedel av statslånet skall åtnjutas räntefritt, men amorteras med en annuitet av fem och fyra tiondels procent å nu ifrågavarande del av försträckningsbeloppet, vilken annuitet dock icke skall börja erläggas, förrän 60 år förflutit från det någon del av statslånet blivit lyftad; skolande, därest till betalning förfallet belopp icke i föreskriven ordning erlägges, låntagaren därå gälda fem och en halv procent ränta, intill dess samma belopp varder behörigen inbetalt.*) 8: o) Järnvägsanläggningen med alla därtill hörande byggnader och materiel ävensom all bolagets övriga egendom skall utgöra säkerhet för den av staten lämnade försträckning och staten till säkerhet för sin fordrans utbekommande erhålla inteckning med förmånsrätt framför varje annan fordran i den järnväg, för vars anläggning den ifrågavarande försträckningen beviljats; och bör en tredjedel av det beviljade statslånet innestå, till dess inteckning med ovan stadgad förmånsrätt i bolagets järnväg meddelats för förut lyftade andelar av lånet; varjämte ovanberörda sista tredjedel ej må utbekommas, förrän inteckning för dess belopp med förmånsrätt framför varje annan fordran än statens blivit i bolagets järnväg behörigen meddelad. *) Mom. 7:o har erhållit sin nuvarande lydelse genom beslut av 1916 års riksdag. 78 9:o) KuDgl. Maj:t skall insätta en med särskild instruktion försedd ledamot i direktionen för varje järnvägsbolag, som innehar lån av staten, och utse en revisor att deltaga uti granskningen av bolagets förvaltning och räkenskaper. Arvode till sålunda utsedd direktör och revisor skall bekostas av bolaget. 10:o) Byggnaden skall utföras under statens kontroll. 11:°) Varje järnvägsbolag, som erhållit statslån, skall vara skyldigt underkasta sig såväl de bestämmelser i fråga om samtrafik, vilka Kungl. Maj:t kan finna gott för bolaget bestämma, som ock i övrigt alla de villkor och kontroller, som av Kungl. Maj:t prövas lämpliga och nödiga. Av 1916 års riksdag meddelade bestämmelser angående låneunderstöd från järnvägslånefonden. Till låneunderstöd för enskilda järnvågar har 1916 års riksdag beviljat och ställt till Kungl. Maj:ts förfogande ett anslag av 7,500,000 kronor att utgå under fem år från och med år 1917 med 1,500,000 kronor årligen, dock så att belopp, som ej blivit till utgående under ett av dessa år anvisat, må för ett efterföljande år av samma femårsperiod disponeras, ägande Kungl. Maj.t att a detta anslag till understödjande av nya, ännu ej påbörjade enskilda järnvägsanläggningar anvisa av Kungl. Maj:t beviljade understödsbelopp att utgå i enlighet med följande villkor och bestämmelser: l:o) att kostnadsförslag och arbetsplan fastställas av Kungl. Maj: t, som ock närmare bestämmer de ställen, vilka järnväg skall beröra; varande det sökande bolaget skyldigt att gottgöra de särskilda kostnaderna för möjligen erforderliga kontrollundersökningar, besiktningar, extra biträdens användande med mera dylikt, vilka kunna av kostnadsförslagets och arbetsplanens granskning föranledas; 2:°) att det lånesökande bolaget, för att kunna erhålla statsunderstöd, skall vara skyldigt hos Kungl. Maj:t styrka, att det förfogar över ett kapital, som jämte statslånet är fullt tillräckligt till järnvägsanläggningens utförande på sätt arbetsplan och kostnadsförslag innehålla och varav minst så stor del, som motsvarar hälften av den beräknade anläggningskostnaden, bör utgöras av inbetalt eller tecknat aktiebelopp eller eljest utan återbetalningsskyldighet lämnat tillskott till järnvägsanläggningens utförande; 79 3:o) att låneunderstödet må utgöra högst hälften av anläggningskostnaden efter det fastställda kostnadsförslaget samt lyftas i mån av arbetets fortgång på sätt och å tider, som Kungl. Maj:t bestämmer dock med iakttagande därav, att inbetalningarna å den del av anläggningskapitalet, som bör utgöras av aktiekapital eller eljest utan återbetalningsskyldigbet lämnat tillskott, skola ske i förhållande till de andelar av lånesumman, som lyftas, och före lyftningen av dessa laneandelar; skolande härjämte en tiondel av den beviljade låneförsträckningen innestå, till dess besiktning av järnvägsanläggningen blivit i överensstämmelse med § 2 mom. 2 av kungl. kungörelsen den 11 december 1874 angående ordningen för avsyning och besiktning av enskilda järnvägar och deras upplåtande för allmän trafik förrättad samt väg- och vattenbyggnadsstyrelsen meddelat tillstånd till banans öppnande för allmän trafik; 4:o) att med avseende å ifrågavarande försträckningar skall iakttagas: a) att annuiteten för låneunderstödets återgäldande beräknas till fem och fyra tiondels procent å ursprungliga försträckningsbeloppet, av vilken annuitet först gottgöres ränta efter fem procent å oguldet kapitalbelopp och återstoden utgör avbetalning därå; b) att beträffande den ränta, som å lyftade lånebelopp upplöper under en tid, omfattande högst tre år från lyftningsdagarna, men dock ej sträckande sig utöver ett år från den dag, då järnvägen enligt Kungl. Maj:ts bestämmande senast skall vara färdig och öppnad för trafik, må medgivas anstånd med betalningen på det sätt, att denna ränta, benämnd anståndsränta, genom fortsatt annuitetslikvid erlägges till staten först sedan i stadgad ordning såväl all annan ränta som ock hela lanekapitalet inbetalts, c) att, så snart ränta, som icke är att hänföra till anståndsränta, upplupit å lyftat lånebelopp till och med den datum, som motsvarar den för kaoitalavbetalning fastställda, sådan räntas belopp skall inbetalas till staten, d) att kapitalavbetalning skall genom erläggande av fullständig annuitet vidtaga tre år efter den dag, då järnvägen enligt ^ Kungl. Maj:ts bestämmande senast skall vara färdig och öppnad för trafik; och e) att, därest till betalning förfallet belopp icke i föreskriven ordning erlägges, låntagaren skall därå gälda fem och en balv procent ränta, intill dess samma belopp varder behörigen inbetalt; 5:o) att järnvägsanläggningen med alla därtill börande byggnader och materiel ävensom all bolagets övriga egendom skall utgöra säkerhet för den av staten lämnade försträckning och staten till säkerhet för sin fordrans utbekommande erhålla inteckning med förmånsrätt framför varje annan fordran 80 i den järnväg, för vars anläggning den ifrågavarande försträckningen beviljats;. och bör en tredjedel av det beviljade statslånet innestå, till dess inteckning med ovan stadgad förmånsrätt i bolagets järnväg meddelats för förut lyftade andelar av lånet; varjämte ovanberörda sista tredjedel ej må utbekommas, förrän inteckning för dess belopp med förmånsrätt framför varje annan fordran än statens blivit i bolagets järnväg behörigen meddelad; 6.0) att Kungl. Maj:t skall insätta en med särskild instruktion försedd ledamot i direktionen för varje järnvägsbolag, som innehar lån av staten, och utse en revisor att deltaga uti granskningen av bolagets förvaltning och räkenskaper, samt att arvode till sålunda utsedd direktör och revisor skall bekostas av bolaget; 7:o) att byggnaden skall utföras under statens kontroll; samt 8:0) att varje järnvägsbolag, som erhållit statsunderstöd, skall vara skyldigt underkasta sig såväl de bestämmelser i fråga om samtrafik, vilka Kungl. Maj:t kan finna gott för bolaget bestämma, som ock i övrigt alla de villkor och kontroller, som av Kungl. Maj:t prövas lämpliga och nödiga. 81 Avlöningsstat för tjänstinnehavare vid riksgäldskontoret, gällande från och med år 1918. 1 riksgäldssekreterare, budsman................. 1 riksgäldskommissarie 1 förste revisor........... tillika om - 1 tjänsteman i tredje graden, kamrerare .................................... 1 tjänsteman i tredje graden, kamrerare .................................... 1 tjänsteman i andra graden, kassör Missräkningspenningar till denne... 1 tjänsteman i andra graden, registrator och kanslist ............... 1 tjänsteman i andra graden, revisor 1 tjänsteman i andra graden, revisor 1 tjänsteman i första graden, kam marskrivare ....................... 1 tjänsteman i första graden, kam marskrivare ........................ 1 tjänsteman i första graden, kam marskrivare .......................... kvinnligt biträde av högre grad., kvinnligt biträde av högre grad., kvinnligt biträde av lägre grad., kvinnligt biträde av lägre grad.. förste vaktmästare ................. 1 vaktmästare .......................... 3 vaktmästare .......................... Summa Lön Kr. Tjänst- görings- pen- ningar Kr. Summa Kr. 5,400 2,700 8,100 5,400 2,700 8,100 4,500 2,300 6,800 4,300 2,100 6,400 4,300 2,100 6,400 3,200 1,600 4,800 — — 1,000 3,200 1,600 4,800 3,200 1,600 4,800 3,200 1,600 4,800 2,100 1,100 3,200 2,100 1,100 3,200 2,100 1,100 3,200 1,250 750 2,000 1,250 750 2,000 1,050 550 1,600 1,050 550 1,600 1,400 600 2,000 1,100 550 1,650 3,300 1,650 4,950 53,400 27,000 81,400 Ålderstillägg till lön Kr. 600 kr. efter 5 år. J 500 kr. efter 5 år, 500 kr. efter ytterligare 5 år. 500 kr. efter 5 år, 500 kr. efter ytterligare 5 år. 500 kr. efter 5 år, 500 kr. efter ytterligare 5 år. 500 kr. efter 5 år, 500 kr. efter ytterligare 5 år. 1200 kr. efter 5 år, 200 kr. ; efter ytterligare 5 år. > 200 kr. efter 5 år, 200 kr. '' efter ytterligare 5 år. 200 kr. efter 5 år. 1 150 kr. efter 5 år, 150 kr. / efter ytterligare 5 år. Pen sions under lag Kr. | 5,600 | 5,200 5.000 4.000 2,800 500 ,300 } } 1,: 1,400 } 1,200 Anm. 1. Därest vaktmästare i sådan egenskap åtnjuter fri bostad — varmed äro förenade förmånerna av nödigt bränsle samt elektriskt ljus med en strömförbrukning av högst 100 kw. om året — skall å hans lön avdragas 400 kronor. Anm. 2. Vaktmästare åtnjuter, utom övriga löneförmåner, uniformsbeklädnad. _ Anm. 3. Den av riksgäldskontor tjänstemän, som erhåller uppdrag att vara vice värd i riksdagens hus, äger att härför åtnjuta ett arvode av högst 1,200 kronor. Anm. 4. 1917 års riksdag har bemyndigat fullmäktige i riksgäldskontoret att, i avbidan på slutförandet av viss i bankoutskottets utlåtande nr 45 omförmäld utredning, tills vidare förordna en tjänsteman i andra graden mot en avlöning, icke överstigande vad enligt gällande stat tillkommer en motsvarande befattningshavare. Bihang till riksdagens protokoll 1918. 15 samt. 3 häjt. (Riksgäl dskontorets reglemente.) 11 82 Stat för riksdagsbiblioteket.*) Lön Kr. Tjänst- görings- pen- ningar Kr. Orts- tillägg Kr. Summa Kr. 3 ledamöter i styrelsen, arvo- den å 500 .......... 1,500 1 riksdagsbibliotekarie ......... 5,000 2,500 600 8,100 1 andre bibliotekarie ... 2,200 1,500 300 4,000 1 d:o 2,200 1,500 300 4,000 Föreståndaren för expeditio- nen, arvode ......... 1,000 1 förste vaktmästare ........ 900 450 150 1,500 1 vaktmästare ......... 700 350 150 1,200 Till arvoden åt extra biträden, vikariatsersättning och ex- penser (förslagsanslag) .. 5,200 Till kostnader för riksdags- bibliotekets komplettering och utvidgning (reserva- tionsanslag) ......... 12,000 Summa kronor - - _ 38,500 .Ålderstillägg till lön Kr. / Efter 5 år kan lönen höjas \ med 600 kronor. Efter 5 år kan lönen höjas med 500 kronor, efter 10 år med ytterligare 500 kronor och efter 15 år med än ytterligare 500 kronor. / Efter 5 år kan lönen höjas \ med 100 kronor. (Efter 5 år kan lönen höjas med 100 kronor och efter 10 år med ytterligare 100 kronor. Anm. Därest förste vaktmästaren eller vaktmästaren i sådan egenskap åtnjuter fri bostad samt bränsle, skall, så länge denna förmån kvarstår, ortstillägg ej till honom utgå ävensom å lönen avdiagas 100 kronor årligen. ^ ^“nPjaten .för tjänstinnehavare vid riksdagens bibliotek skall fortfarande till ÄÄ “ d“1 “p“"k"19,8 ”h äsäjt e- H“k“ *tnin,*r *",ig‘ b“''"‘« 83 Avlöningsstat för tjänstinnehavare vid riksdagens hus, gällande från och med år 1918. _ Lön Kr. Tjänst- görings- pen- ningar Kr. Summa Kr. - Ålderstillägg till lön Kr. Pen- sions- under- lag Kr. 1,600 1,600 1,200 1,100 1,000 2,600 1 300 kr. efter 5 år, 300 kr. efter | 1,800 1,000 2,600 / ytterligare 5 år. 500 1,700 1 150 kr. efter 5 år, 150 kr. efter | ytterligare 5 år. 1,300 500 1,600 } 1,200 1 d:o ........................ ..... 1,100 500 1,600 Summa 6,600| 3,500 10,100 Anm. 1. Anm. 3. Anm 3. Anm. 4. övervaktmästaren åtnjuter fri bostad med nödigt bränsle samt elektriskt ljus med en strömförbrukning av högst 200 kw. om året ävensom uniformsbeklädnad. Övermaskinisten och förste eldaren åtnjuta fri bostad med nödigt bränsle samt elektriskt ljus med en strömförbrukning av högst 100 kw. om året. _ . , Av de i staten för övermaskinisten upptagna tjänstgönngspenningarna utgöra 300 äronor ersättning för tillsyn å de elektriska anläggningarna i riksdagshuset samt för upprättande av statistik över förbrukningen av elektricitet. Portvakterna åtnjuta fri bostad med nödigt bränsle samt elektnskt ljus med eu stromforbrukmng av högst 160 kw. om året ävensom uniformsbeklädnad. Pensionsstat vid riksgäldskontoret. Förre registratorn och kanslisten Jakob Peter Ferdinand Morsell............ » kammarskrivaren Sven Ludvig Stuart.......................................... » vaktmästaren vid riksdagens bibliotek John Emil Rydman ......... , sekreteraren i riksdagens statsutskott, v. häradshövdingen Johan Magnus Stuart ............................................................•••••• » korrekturläsaren vid riksdagens tryckeriexpedition Hjalmar Brander » förste vaktmästaren Carl Johan Lundell .................................... i vaktmästaren Gustaf Sturkell ................................................... , sekreteraren hos riksdagens justitieombudsman, v. häradshövdingen Knut von Matem .............................................................. , revisorn och bokhållaren Nils Axel Fredrik Erdmann .................. » notarien hos riksdagens andra kammare Carl Napoleon Sandströms änka Anna Amalia Sandström, född Pilblad........................... » övevmaskinisten Carl Gustaf Levins änka Hedvig Axelina Gottfrida Olivia Levin, född Vestermark Summa kronor Anmärkning Ovanstående pensioner indragas vid innehavarens frånfälle och även dessförinnan, såvida de för pensionernas utgående stadgade villkor upphora. 3,290 21,190 84 Fullmäktige i riksgäldskontor. Carl Emil Kinander, J. o. Fil. K., fullmäktig i järnkontoret, K. V. 0. l:a ^:a 0- 2:a kl., ordförande (vald 1916); Johan Gustaf Lagerljelite, greve, J. K, godsägare, K. N. 0. 2:a kl., E. V. 0. K. Pr. Joh. 0., E. Anh. A. Bj. 0. l:a kl., vice ordförande förste deputerad (vald 1917); Gustaf Kobb, Fil. D., professor, Off. Fr. dA., andre deputerad (vald 1916). Henne Sebastian Tamm, godsägare, verkställande direktör i Sveriges allmänna hypoteksbank, R. N. 0. (vald 1918); Karl Emil Hildebrand Hildebrand, Fil. D., E. V. O. * (vald 1916); Svante Herman Kvarnzelius, förlikningsman, K. V. O. 2:a kl. E. N. 0 E. D. D. 0. (vald 1918); Ernst Julius Söderberg, kassör (vald 1918). Suppleanter: Jöns Peter Jesperson, lantbrukare, E. Y. 0.; Otto Mauritz Strömberg, bruksdisponent, K. V. 0. 2:a kl. Carl Gustaf Ekman, redaktör. Revisorer av stats-, banko- och riksgiildsverken vid 1918 års statsrevision. Utsedda av riksdagens första kammare: Revisorer: Ledamöterna av första kammaren: C. G. Ekman, K. E. von Geijer, K. J. A. Gustafsson, A. Hult, frih. O. B. A. Silfverscliiöld, S. Clason. Suppleanter: Ledamöterna av samma kammare: o A. Ingeström, • P. A. Dahl, C. J. A. Eoos. Utsedda av riksdagens andra kammare: Revisorer: Ledamöterna av andra kammaren: J. Jönsson i Revinge, E. Kristensson. V. Larsson i Västerås, O. Nilsson i Tånga, D. H. Pettersson i Bjälbo. M. Sommelius. Suppleanter: , Ledamöterna av samma kammare: K. O. Strid, J. Jönsson i Slätåker, A. W. T. von Sneidern. 86 REGISTER till 1918 års reglemente för riksgäldskontoret. Ackord för riksgäldskontorets fordringar får icke utan riksdagens samtycke medgivas ......................................................... g 2. Allmänna byggnadslanefonden......................................................§§ 23, 28 o. sid. 56—58. Allmänna hypoteksbanken ...... g gi Allmänna järnvägslånefonden............ §§ 22, 28, 34, 36 o. sid. 59—70, 72—74, 78—80. Amortering, fonden för statsskuldens .......................................... gg 20, 21. Andersson, Sven, ang. understöd åt............................................. g 32 mom. 1. Annuitetslikvider, fonden för........................................... gg 20 30 Anslag a riksstaten för år 1919 och tilläggsstaten för år 1918..’ §§ 33’ 34. Ansvarsskyldighet, fullmäktiges .....................................,............. g 10! Ansökningstid till lediga tjänster ................................................ g gg. Arvfurstens palats, ang. köpeskillingen för ................................. g 33. Arvoden för fullmäktige samt deras ordförande och två deputerade § 32 mom. 2. » » riksdagens revisorers kansli och vaktbetjäning......... § 32 mom. 1. » » e. 0. tjänstemän och vaktmästare vid riksgäldskontoret § 32 mom. 2. Avbetalning å statsskulden, anslag till ....................................... gg 20 21 33 Avlöningsstat för tjänstinnehavare vid riksgäldskontoret ............ Sid. 81. » för d:o vid riksdagens bibliotek ...... Sid. 82. * för d:o vid riksdagens hus ............... Sid. 83. Avsked för tjänstemän och vaktbetjäning .................................... gg 78_79. Befordringsgrunder vid riksgäldskontoret .................................... g 71. Begravningshjälp efter obemedlade tjänstemän och vaktbetjänte ... § 32 mom. 2. Behållningar, statsverkets............................................................ g 18. Belöning för extra arbeten i riksgäldskontoret'' .......................... g 32 mom. 2. Berättelser, fullmäktiges................. g 54 » _ riksdagens revisorers ................................................ gg 32, mom. 1, 56. Besiktning å riksdagens hus ................................................... g 51. Besvär över fullmäktiges beslut ................................................ gg 49^ 7g. Bevillningsförordning, utfärdande av ny ....................................... g 55'' Bibanelånefonden............................................................ §§ 22, 36 0. sid. 71, 74—78. Bibliotek, riksdagens .................................................................. gg o>2, 64, 67. Biträden, riksgäldskontorets kvinnliga ....................................... g 80. 87 Byggnadsfond, för riksdags och riksbankshus.............................. § 53. Centralkassa för jordbrukskredit, ang. överlämnande till riksbanken av statsobligationer för............................................. § 13. Check för uttagning av medel å statsverkets giroräkning ......... § 37. Dalälvens flodområde, anslag till regleringsåtgärder inom............ § 34. Dejmterade, fullmäktiges ............................................................ §§ 9, 32 mom. 2. Dianum, ombudsmannens........................................................... § 50. Dyrtidstillägg åt dem som uppbära pension från riksgäldskontorets änke- och pupillkassa m. fl............................................. § 52 mom. 2. Egendom, riksdagens anslag till underhåll av.............................. § 32 mom. 1. Entledigande av tjänstemän och vaktbetjänte vid riksgäldskontoret §§ 72—79. Ersättning för bestridande av lediga tjänster .............................. § 67. Expenser för justitieombudsmannens och tryckfrihetskommitténs expedition ......... § 52. t> för militieombudsmannens expedition ........................... § 32. Extra ordinarie tjänstemän, ang. villkoren för deras antagande ... § 70. s » s och vaktmästare, deras skiljande från riksgäldskontoret........................... § 77. » » » arvoden åt ....................................... § 32 mom. 2. Flyttningshjälp för justitieombudsmannen .................................... § 32 mom. 5. > » militieombudsmannen .................................... § 32 mom. 6. Fonden för statsskuldens amortering .......................................... §§ 14, 20, 21. Fonder, riksgäldskontorets ......................................................... §§ 20- 24. Fordringar, riksgäldskontorets, förteckning å .............................. Sid. 56—71. Frukostservering för riksgäldskontorets personal, bidrag till ........ § 32 mom. 4. Fullmakter för riksgäldskontorets tjänstemän .............................. § 67. » granskning av riksdagsmännens ................................. § 66. Fullmäktige i riksgäldskontoret och deras suppleanter.................. Sid. 84. » anhålla om Kungl. Maj:ts garanti å ny upplåning... § 19. » äga att av riksdagens revisorer begära råd och yttranden .................,............................................... § 11- Fullmäktiges ansvarsskyldighet ................................................... § 10. > antal för besluts fattande ....................................... §§ 46, 65. » arvoden och resekostnadsersättningar ..................... § 32 mom. 2. » befattning upphör................................................... § 7. » berättelser............................................................... § 54. > besluts överklagande ............................................ §9 49, 76. » deputerade ........................................................... §§ 0, 32 mom. 2. » ombud..................................................................... §§ 9> 61. » omröstningar ......................................................... § 48. » ordförande och vice ordförande ..............................v § 3. » protokoll ............................................................... § 42. » sammankomster ...................................................... §§ 42—49. » sammanträden gemensamt med fullmäktige i riksbanken, ............................................................. § 65. 88 Fullmäktiges ställande till ansvar................... » suppleanter ................................ » suppleanter, deras inträdande................... » särskilda uppdrag..................... » tjänstledighet ............................ » överläggningar ........................ Förfall för fullmäktige ................................. Förräntning av riksgäldskontorets kontanta tillgångar och behållningar. ....................................... Garanti, Kungl. Maj:ts, å ny upplåning, fullmäktiges anhållan om Generalassistanskontoret, f. d., understöd för stärbhusen efter obemedlade tjänstemän m. fl. vid ... Gratifikationer för extra arbeten i riksgäldskontoret Grundlagar m. m., utgivning av en samling utländska ....... Guld, ang. placering av riksgäldskontorets kassareserver i Göta kanal, ledamot i styrelsen och ombud vid revisionen utses *Helgeandsholmen och Norrström från äldsta tid till våra dagart, ang. anslag för utgivande och inlösen av detta arbete Hus, riksdagens ................................... » *ng. uppförande av nya för riksdagen och riksbanken m. m. Huvudbok, riksgäldskontorets ........................ Hgpoteksbank, Sveriges allmänna ............................ Inkomster, riksgäldskontorets ........................ Inlösen av förfallna obligationer och räntekuponger » » s. k. riksgäldssedlar....................................... Inskrivning i statsskuldboken såsom ägare av riksgäldskontorets obligationer ........................................... Inspektor över riksdagens bibliotek utses av fullmäktige Inventarier i riksdagens hus ........................ Inventering av Iåns- och säkerhetshandlingar Jordbrukskredit, centralkassa för .......................... Justitieombudsmannen, flyttningshjälp för................ Justitieombudsmannens jämte den hos honom anställda kansli- och vaktbetjänings avlöning » suppleant............................................... » ämbetsberättelse ...................... » ämbetsresor............................... » expedition, dess expenser........................... » insättande i ämbetet Justitieombudsmansämbetets förvaltning, anslag till utarbetande av en historik över ..................................... Järnvägar, enskilda, ang. låneunderstöd för..................... » statens, anslag till ................................. Järnvägsbolag, enskilda, revision av deras förvaltning m. m. . . Järnvägslånefonden........................ §§ 22,28,34, 36 o. sid. 59— § io. Sid. 84. §§ 4, 5, 7. §§ 50-66. §§ 44, 45. §§ 47, 48. §§ 44, 45. § 17. § 19. § 32 mom. . 2. § 32 mom, . 2. § 32 mom. . 1. § 17. § 65. § 32 mom. 1. §§ 32, 51, 52. § 53. § 40. § 61. §§ 2, 12-19 § 14. § 14. § 15. § 64. §§ 51, 57. § 50. § 13. § 32 mom. 5. § 82 mom. 5. § 32 mom. 5. § 32 mom. 1. § 32 mom. 5. § 32 mom. 5. § 65. § 32 mom. 5. § 22 o. sid. 72—80, § 34. § 60. 70, 72—74, 78—80. 89 Kavitalfordringar, statsverkets, vid 1917 fira slut utbalanserade Kapitalskulder, riksgäldskontor vid 1917 års slut utbalanserade Kasta för stärkning it statsverket................................................... Kassareserver, riksgäldskontorets ..........................;.....•.......■"...... Kassareserver, riksgäldskontorets, ang. deras placering i guld...... Kinda kanals aktiebolag, revision av................ Kompetentvillkor för riksgäldskontorets tjänsteman ..................... Konungariket Sveriges Stadshypotekskassa ................................... Konstitutionsutskottets protokoll, ang. tryckning av ..................... Konstitutorial för tjänsteinnehavare ............................................. Konvertering av äldre statslån.............................................. Kreditiv, anvisade på riksgäldskontor....................................... > riksgäldskontorets, i riksbanken............................. Krigstidshjälp och krigstidstillägg åt vissa befattningsinnehavare och pensionärer ............................................................... Kronkreditalctiebolaget, Svenska ................................................... Kuponger tillhörande statsobligationer, inlösen av........................ Kvinnliga biträden, riksgäldskontorets ......VsfiR 1918 amTre Kyrkomötets protokoll med bihang for åreu 1868—1918, ang. gister till....................................................................... Ledigheter bland fullmäktige ..........................•••......................... Levin, Hedvig A. Q. O., ang kngstiastillagg åt ........................ hane- och säkerhetshandlingar, inventering av.............................. Laner ätt, riksgäldskontorets....................................................... Lånerörelse, riksgäldskontorets ............................ Låneunderstöd åt enskilda järnvägar ................... Lönebesparing........................................................ Löneförhöjning, villkor för åtnjutande av ............. Militieombudsmannen, flyttningshjälp för .........._ , ■, ang. tryckning av hans embetsberättelse ... » » förhyrande av lokal för .......•_............. Militieombudsmannens jämte den hos honom anställda tjänstepersonals avlöning .................................... » expedition, dess expenser........................... » suppleant................................................... Militärtjänstgöring, ang. ersättning under... ........................... Nattbevakningen i riksgäldskontor et, arvode for ... Obligationer, riksgäldskontorets ........................... Olycksfall i arbete, ang. ersättning för ............................... Ombud, Konungens ............................................................. » , fullmäktiges ......................................................... Omröstningar, fullmäktiges ................................................ Ordförande bland fullmäktige ............................................. Ordförande,, vice, bland fullmäktige ................................. Qrsa—Svegs järnväg, likvid av köpeskillingen or ............ Papper, upphandling av............................................ Bihang till riksdagens protokoll 1918. 15 samt. f ■ (Riksgäldskontorets reglemente.) Sid. 56—71. Sid. 49—55. § 12. § 17- 8 17. I 59. § 70. §§ 13 o. 62. § 32 mom. 1. §§ 67, 80. § 12- §§ 13, 38, 39. § 16- § 32. §§ 13 o. § 14. 8 80. 63. § 32 mom. 1. §| 4, 7. 8 32 mom. 2. § 50. § 34. §§ 12-19. § 22. § 68. § 67. § 32 mom. 6. § 32 mom. 1. 8 32 * 6. § 32 mom. 6. § 32 mom. 6. § 32 mom. 6. § 32. ... § 67. ; 88 12, 13,14,15,17,19, 30. §§ 32 mom. 1, 81. § 47. ........... §§ 9, 61. ........... § 48. ........... § 3. ........... § 3. ........... § 34. .......... § 57. 12 90 Pensionering av tjänsteinnehavare vid riksgäldskontor, riksdagens bibliotek och riksdagens hus Pensionsfond för tjänsteinnehavare vid riksgäldskontor m fl'' Pensionsavgifter, tjänsteinnehavares vid riksgäldskontor riksdagens bibliotek och riksdagens hus Pensionsavgifter, kvinnliga biträdens i riksgäldskontor ” Pensionsstat vid riksgäldskontor.................. Personregister till riksdagens protokoll med bihang för tidevarvet 1809—1866, anslag till påbörjande av arbetet med utarbetandet av Person- och sakregister till riksdagens protokoll med bihang för åren 1911—1920, anslag till.................. g Postsparbanken, kredit i riksgäldskontor » ledamot i styrelsen för, utses av fullmäktige...... Postverket, av riksdagen beslutade anslag till............... Preskriptionstid för riksgäldskontorets skulder Protokoll, fullmäktiges » riksdagens, tryckning av Redovisning av de till riksgäldskontor ingående medel............... Register över kyrkomötets protokoll med bihang för åren 1868-1918, samt över riksdagens protokoll med bihang för åren 1809 —1866 och 1911—1920..................... Resekostnadsersättning för 1) riksdagens ledamöter 2) riksdagens revisorer 3) fullmäktige ................. 4) justitieombudsmannen , 5) militieombudsmannen......... Revisionsberättelser från enskilda järnvägsbolag Revisionskostnader............................... ........................... Revisorer, riksdagens, vid 1918'' års '' statsrevision, ''och '' deras suppleanter............................. » » ang. utfärdande av kallelse till deras första sammanträde................... » » ang. inkallande av suppleanter................ * * räd och yttranden av dem äga fullmäktige att begära................................... * * traktamenten och resekostnader för ............ utses av fullmäktige för granskning av Strömsholms nya kanalbolags, Kinda kanals aktiebolags, Sveriges allmänna hypoteksbanks och konungariket Sveriges stadshypotekskassas förvaltning Revisorernas berättelser ........................ ................................. Riksbanken, ang. bemyndigande för riksgäldskontoret^"ätt"ställa skattkammarväxlar till dess förfogande... » ang. kreditiv i banken för riksgäldskon törst............ » ang. uppförande av nytt hus för......... §§ 78, 79. § 24. § 67. § 80. Sid. 83. § 32 mom. 1. § 32 mom. 1. § 13. § 63. § 34. §3 14, 30. § 42. § 57. § 40. § 32 mom. 1. § 32 mom. 1. § 32 mom. 1. § 32 mom. 2. § 32 mom. 5. § 32 mom. 6. § 60. § 32 mom. 1. Sid. 85. § 55. § 55. § 11. § 32 mom. 1. §§ 59, 61, 62. §§ 32, 56. § 13. § 16. § 53. 91 Riksbanken, ang. överlämnande till denna bank av obligationer för centralkassa för jordbrukskredit ..................... Riksdag, 1918 års, anslag till en uppslagsbok över dess arbeten.. Riksdagens bibliotekarie ............................................................... » ledamöter, reseersättning till....................................... » hus ........................................................................... * » , ang. avlöning för övervaktmästaren och övermaskinisten vid m. m........................................ » » , lokaler inom, få för vissa ändamål upplåtas ...... Riksdagsbiblioteket, avlöning för styrelse och befattningshavare vid Riksdagshandlingar, ang. vården av tryckta .............................. Riksdagshus, angående byggnadsfonden för nytt ...................... » anslag till vissa ändrings- och inredningsarbeten i... Riksdagskostnader........................................................................ » , anslag till ...................................................... Riksdagsort, fullmäktiges yttrande därom .................................... Riksgäldskontor befattning med riksstatsinkomsterna ............... » befattning med riksstatsutgifterna .................. » fonder ................................................ > fordringar för utlämnade lån ............. » fullmäktige.......................................... > föremål............................................... » huvudbok ......................................... » inkomster och särskilda tillgångar ..... » kreditiv i riksbanken........................... » lånerätt................................................ » lånerörelse .......................................... s obligationer......................................... > räkenskaper...................................................... » skulder............................................................ » styrelse............................................................ ^ upplåning......................................................... » utbetalningar ................................................... » utlåning ................................................... ■ • • » änke- och pupillkassa....................................... Riksgäldssedel s. k., inlösen av................................................ Riksstatsinkomsterna, riksgäldskontorets befattning med............... Riksstatsutgifterna, riksgäldskontorets befattning med.................. Räkenskaper, riksgäldskontorets................................................... Räntekuponger, inlösen av.....................................................•...... Räntor å statsskulden, anslag till ................................................ Sammankomstér, fullmäktiges ...................................................... Sammanträde, riksdagens revisorers första, ang. utfärdande av kallelse till ...................................................... Sammanträden, fullmäktiges i riksbanken och riksgäldskontor gemensamma ...................................................... § 13. § 32 mom. 1. §§ 32, 67. § 32 mom. 1. §§ 32, 51, 52. § 32 mom. 2. § 52. §§ 32, 64. § 58. § 53. § 32 mom. 1. § 32. ...... § 32. ...... § 65. ...... §§ 25-30. ...... §3 31—37. ...... §§ 20-24. §§ 22, 23, 36 o. sid. 56—71. ...... Sid. 84. ....... § 1. ....... § 40. ....... §§ 2, 12-19. ...... § 16. ...... § 34. ..... §§ 12-19. ..... §§ 12, 14,15,17,19,30. ....... §§ 40, 41. ...... § 14 o. sid. 49—55. ....... §§ 3-11. ....... §§ 12, 19, 34. ...... §§ 31-39. ...... § 17- ...... § 32 mom. 2. ....... § 14 mom. 4. ....... §§ 25-30. ....... §§ 31-37. ....... §§ 40, 41. ....... § 14. ...... §§ 20, 33. §§ 42-49. § 55. § 65. 92 Sandström, Anna A., ang. krigstidstillägg åt.............................. § 32 mom. 2. Semester för deputerade.............................................................. gg 9 32. » » tjänsteinnehavare vid riksgäldskontoret, riksdagens bibliotek''och riksdagens hus ......................................... § 37. Skattkammarvtlxlar, riksgäldskontorets, tillhandahållas riksbanken § 13. Skiljaktiga meningar bland fullmäktige ..................................... § 43. Skrifmaterialier för riksdagens behov .......................................... g 57, Skulder, riksgäldskontorets, preskriptionstid för........................... gg 14j 30. » riksgäldskontorets, förteckning å .................................... Sid. 46_51. Spannmålslagerhus och kylhus, anslag till anordnande av............ g 34. Stadshypotekskassa, konungariket Sveriges ................................. gg 13 0. 62. Statens järnvägar, anslag till...................................................... g 34. » telefon- och telegrafväsende, anslag till,.......................... g 34. » vattenfallsverk, anslag till ............................................. g 34. Statsverkets behållningar avlämnas till riksgäldskontoret ............ g 18. Statslån, äldre, konvertering av................................................... g 12. Statsskuldbok, ang. inrättande av................................................ g 15. Strömsholms nya kanalbolag, revision av dess förvaltning............ g 59. Styrelsen för riksgäldskontoret...................................................... gg 3_44 Suppleanter för fullmäktige......................................................... Sid. 84. » , deras inträdande ...................................................... gg 4( 7 » för riksdagens revisorer .......................................... Sid. 85. * » » » , ang. inkallande av ............ g 55. » för justitieombudsmannen och militieombudsmannen... § 32 inom. 5—6. Suspension av tjänstemän och vaktbetjäning ................................. gg 72_77. Svenska kronkreditaktiebolaget ...................................................... gg 13 0. 63, Telefon- och telegrafväsende, statens, anslag till .............................. g 34. Telegrafverket, av riksdagen beslutade anslag till ........................ g 34. Tjänsteförsummelser, frågor rörande........................................... gg 72_77. Tjänsteinnehavare vid riksgäldskontoret, riksdagens bibliotek och riksdagens hus, besvärshänvisning för................................................ g 73 entledigande av ......................................................... gg 72_77. pensionering av......................................................... g 78_ Tjänstemän vid riksgäldskontoret, antagande av ........................... g 70. » » » » avlöning för.............................. g 32 mom. 2. » » riksdagens bibliotek .......................................... gg 32; 37. » » riksdagens hus ............................................... gg 32, 37. » » justitieombudsmannens expedition........................ g 32 mom. 5. » » militieombudsmannens expedition ........................ g 32 mom. 6. Tjänster i riksgäldskontoret, bestridande och återbesättande av lediga §§ 68, 69,71. Tjänstledighet för fullmäktige ...................................................... gg 44t 45. » » tjänsteinnehavare vid riksgäldskontoret, riksdagens bibliotek och riksdagens hus ............ g 67. Traktamenten, riksdagens revisorers............................................. g 32 mom. 1. Tryckfrihetskommittim expedition och expenser.............................. g 32. 93 Tryckning av riksdagens protokoll med därtill hörande bihang § 57. » av revisorernas berättelser .......................................... §§ 32, 56. Tryckningskostnader för justitieombudsmannens och militieombuds mannens ämbetsberättelser................................................ § 32. Underskrifter, antalet egenhändiga å riksgäldskontorets obligationer § 14. Understöd för obemedlade tjänstemäns och vaktbetjäntes stärbhus § 32 mom. 2. Understöd åt skulptören Sven Andersson .................................... § 32 mom. 1. Uniformsbeklädnad, vaktmästares ................................................ § 67. Uppbördsmedel, särskilda ............................................................ § 29. Uppdrag, fullmäktiges särskilda................................................... §§ 50 66. Upphandling av papper för tryckning av riksdagens protokoll...... § 57. Upplåning, riksgäldskontorets ...................................................... §§ 12, 19, 34. Uppslagsbok över 1918 och 1919 års riksdagars arbeten ............ § 32 mom. 1. Utbetalningar, åliggande riksgäld skontoret.................................... §§ 31—39. Utdrag av riksgäldskontorets räkenskaper .................................... § 41. Utlåning, riksgäldskontorets......................................................... § 17. Vattenfallsverk, statens, anslag till................................................ § 34. Vice värden i riksdagens hus ................................................... § 57 o. sid. 78. Villkor för löneförhöjning vid riksgäldskontoret, riksdagens bibliotek och riksdagens hus ....................................... § 67. » » att kunna antagas till tjänsteman vid riksgäldskontoret § 70. Ålderstillägg för tjänsteinnehavare vid riksgäldskontoret, riksdagens bibliotek och riksdagens hus .............................. § 67. Återtransport till innehavaren av på viss person överlåten obligation. ............................................................................ § 15. Änke- och pupillkassan vid riksgäldskontoret .............................. § 32 mom. 2. överläggningar, fullmäktiges ...................................................... §§ 47, 48. Övertagna lån, amortering och förräntning av ........................... § 33.