utfärdat vid slutet av 1917 års lagtima riksdag

Bihang till riksdagens protokoll 1917. 15 samt. 1 avd. 4 käft. (Riksgäldskontorets reglemente.) Innehållsförteckning. Allmänna bestämmelser §§ 1 och 2. Riksgäldskontorets styrelse §§ 3—11. :» lånerörelse §§ 12—19. x> fonder §§ 20—24. d befattning med riksstatsinkomsterna §§ 25—30. 5) » riksstatsutgifteroa §§ 81—37. På riksgäldskontoret anvisade kreditiv §§38 och 39. Huvudbok och medelsredovisning §§ 40 och 41. Fullmäktiges sammankomster §§ 42—49. k särskilda åligganden och uppdrag §§ 50—66. Tjänstinnehavare vid riksgäldskontoret, riksdagens bibliotek och riksdagen hus §§ 67—71. Behandlingen av frågor rörande tjänsteförsummelser m. m. §§ 72—77. Pensioneringen av tjänstinnehavare vid riksgäldskontoret, riksdagens bibliotek och riksdagens hus §§ 78—79. Kvinnliga biträden i riksgäldskontoret § 80. Angående ersättning för olycksfall i arbete § 81. Riksgäldskontorets vid 1916 års slut utbalanserade skulder, sid. 46. , » » » » » kapitalfordringar för ut lämnade lån till vissa bestämda ändamål, sid. 52. Av 1910 års riksdag meddelade bestämmelser angående låneunderstöd från järnvägslånefonden, sid. 67. Av 1911 års riksdag meddelade bestämmelser angående låneunderstöd från bibanelånefonden med däri av 1916 års riksdag beslutad ändring, sid. 69. Av 1916 års riksdag meddelade bestämmelser angående låneunderstöd från järnvägslånefonden, sid. 78. Instruktion för övervaktmästaren i riksdagens hus, sid. 75. Avlöningsstat för tjänstinnehavare vid riksgäldskontoret, gällande från och med år 1918, sid. 76. , ■» > T> riksdagens bibliotek, sid. 77. » » > » riksdagens hus, gällande från och med år 1918, sid. 77. Pensionsstat vid riksgäldskontoret, sid. 78. a Reglemente för riksgäldskontoret. Allmänna bestämmelser. § I Kiksgäldskontoret bär till föremål: a) att ombesörja likviden av svenska statens skuld, för vilken riks* dagen enligt § 66 regeringsformen ansvarar; b) att verkställa alla de utbetalningar, som av rikets ständer eller riksdagen blivit å detta verk anvisade; c) att mottaga, förvalta och redovisa alla härtill anslagna tillgångar och inkomster samt hålla uppkommande, till riksgäldskontoret levererade överskott och behållningar riksdagen till hända; d) att, i saknad av annan tillgång för bestridande av beviljade och å riksgäldskontoret anvisade utgifter, upplåna därtill oundgängligen erforderliga medel; och e) att utföra alla uppdrag och åligganden, som riksgäldskontoret för övrigt av rikets ständer eller riksdagen erhållit. § 2. De till riksgäldskontoret hörande och dit anslagna medel må icke under någon förevändning eller med vad villkor som helst därifrån ryckas eller användas till andra behov än dem riksdagen bestämt. Allt förordnande, som däremot strider, vare kraftlöst (§68 regeringsformen). Och må, vid likviderande av riksgäldskontorets fordringar, ackord, utan riksdagens särskilda samtycke, icke medgivas. 4 Riksgäldskontorets styrelse. § 3. Förvaltningen av riksgäld skontoret, dess medel och tillhörigheter är av riksdagen uppdragen åt sju fullmäktige, vilka vid lagtima riksdag utses i den ordning, § 71 riksdagsordningen stadgar. Vid fullmäktiges sammankomster föres ordet av den, som av riksdagen blivit därtill utsedd; tillkommande fullmäktige att själva bland sig välja en vice ordförande att föra ordet, när hinder för ordföranden inträffar. § 4. Uppkommer ledighet bland fullmäktige, inträder suppleant enligt av riksdagen bestämd ordning. § 5. Är styrelsen ej så fulltalig, som för besluts fattande erfordras, enligt vad här nedan föreskrives, äger fullmäktiges ordförande att inkalla erforderligt antal suppleanter. Suppleant, som inkallas till tjänstgöring, skall från och med år 1918 äga uppbära dagarvode och reseersättning enligt de grunder, som äro eller bliva bestämda för ledamot av riksdagen. § 6. Fullmäktige äro förbundna att vid riksgäldskontorets förvaltning ställa sig till efterrättelse ej mindre rikets grundlagar än även detta reglemente samt övriga rörande riksgäldskontoret gällande föreskrifter; börande fullmäktige dolt och förtegat hålla, vad vid kontorets förvaltning förefaller, som tyst vara bör. § 7. Blir fullmäktig ledamot av statsrådet eller kommer i den författning, att han, jämlikt något av mom. a, b, c, d och e i § 26 riksdagsordningen, icke må såsom riksdagsman godkännas, skall han genast frånträda fullmäktigbefattningen och suppleant inträda i hans ställe. § 8. Jämte noggrant iakttagande av vad i avseende på förvaltningen av riksgäldskontoret och dit anslagna medel är stadgat, åligger fullmäktige att 5 omsorgsfullt vårda och befrämja detta verks rätt, säkerhet och förmån samt för övrigt vidtaga alla på fullmäktige ankommande åtgärder i och för verkställigheten av de i sådant avseende meddelade beslut samt fullmäktige givna uppdrag. § 9. Fullmäktige utse inom sig, på sätt sista punkten av § 48 innehåller, två deputerade, en förste och en andre, vilka det åligger att i överensstämmelse med detta reglemente samt de beslut och föreskrifter, som fullmäktige meddela, ombesörja lånemedlens indragning, verkställa de för riksgäldskontorets räkning erforderliga utländska likvider, anordna medel till vissa av fullmäktige beslutade eller eljest ovillkorligen bestämda utbetalningar, föredraga ärenden inför fullmäktige, tillse utförandet av fullmäktiges beslut, utöva tillsyn över arbetet inom riksgäldskontoret samt i allmänhet handhava den löpande förvaltningen. Fördelningen mellan deputerade av dem gemensamt tillhörande göromål bestämmes av fullmäktige. Vid varje sammankomst böra deputerade redogöra för sina åtgärder under den efter fullmäktiges näst föregående sammankomst förflutna tid. Förste deputeraden äger att under tiden mellan fullmäktiges sammanträden meddela nödiga föreskrifter samt att för sjukdoms- eller annat laga förfall eller för enskilda angelägenheters besörjande bevilja tjänstemännen ävensom vaktbetjänte ledighet under högst fjorton dagar, ävensom meddela föreskrift om tjänstens uppehållande intill fullmäktiges nästa ordinarie sammankomst. Han utövar jämväl beträffande vården av kontorets värdepapper det uppdrag, tjänstgöringsordningen i sådant avseende innehåller. Deputerade äga att vardera under en och en halv månad årligen åtnjuta ledighet utan avdrag å arvodet. Till den bland fullmäktige, som av dem utses att under sådan ledighet bestrida deputerads befattning, utgår av de till riksgäldskontoret anslagna medel särskild ersättning med belopp, motsvarande den ledige deputeradens arvode för ifrågavarande tid. Därest förste deputeraden förut innehar tjänst å rikets stat, är han skyldig att frånträda den därmed förenade avlöning, så länge han uppbär arvode såsom förste deputerad. Fullmäktige må vara obetaget att, om sådant finnes behövligt för lånetransaktioner, utse ombud för bedrivande av därvid erforderliga underhandlingar. 6 § 10. Befallningar, som av någon annan än riksdagen meddelas angående användandet av riksgäldskontorets tillgångar eller förvaltandet av samma verk, få icke av fullmäktige åtlydas och efterkommas; varande fullmäktige för sina åtgärder i denna egenskap riksdagen eller dess bankoutskott och revisorer allena redo skyldiga samt kunna icke för sitt förhållande till ansvar ställas utan i laga ordning och till följd av riksdagens eller dess revisorers beslut eller, mellan riksdagar och revisioner, genom justitieombudsmannen. § Il Till ledning vid prövningen och avgörandet av förekommande ärenden, för vilkas behandling antingen icke några eller mindre tillämpliga och bestämda föreskrifter blivit meddelade, äga fullmäktige att av revisorerna begära råd och yttranden. Riksgäldskontorets lånerörelse. § 12. 1. För beredande av tillgång till de utbetalningar, som blivit av riksdagen anvisade att täckas av lånemedel eller i övrigt skola utgå av dylika medel, äger riksgäldskontoret att i mån av behov försälja obligationer, ouppsägbara från långivarens sida, men ställda att återbetalas antingen viss tid efter av riksgäldskontoret verkställd uppsägning eller enligt uppgjord amorteringsplan, med rätt tillika för fullmäktige att bestämma dessa obligationers valörer, räntefot och uppsägningstid. 2. För konvertering av äldre statslån, när omständigheterna därtill föranleda och sådant med fördel för staten kan ske, äga fullmäktige att, på sätt och till belopp fullmäktige finna lämpligt, dock ej utöver vad som till konvertering åtgår, försälja eller träffa avtal om blivande försäljning av statsobligationer, förskrivna med lägre ränta än det statslån, som utgör föremål för konvertering. 3. Därest fullmäktige finna sådant med hänsyn till lånemarknadens läge eller eljest ändamålsenligt, äga fullmäktige att i övrigt verkställa medgiven upplåning mot riksgäldskontorets skuldförbindelser eller begagnande av krediter på villkor, som fullmäktige med hänsyn till de vid upplåningen sig företeende omständigheter och förhållanden äga bestämma. I 4. För beredande av tillgång till kassaförstärkning åt statsverket, då sådan enligt Kungl. Maj:ts beslut påkallas, äga fullmäktige i mån av behov upplåna medel mot vare sig riksgäldskontorets skuldförbindelser eller obligationer i svenskt mjmt, ställda till inlösen antingen efter viss förfallotid eller efter föregången, av riksgäldskontoret verkställd uppsägning, och må fullmäktige, jämväl i avseende å denna upplåning, såväl bestämma räntevillkoren som fastställa betalningsterminerna. § 13. 1. 1 ullmäktige i riksgäldskontoret äga att på framställning av fullmäktige i riksbanken ställa till riksbankens förfogande riksgäldskontorets skuldförbindelser i form av skattkammarväxlar eller i annan form intill ett belopp av 40,000,000 kronor i utländskt mynt med en löpetid av högst två år ävensom att genom överenskommelse med fullmäktige i riksbanken träffa erforderliga närmare bestämmelser rörande skuldförbindelsernas form, belopp, löpetid, myntslag, inlösen m. m. 2. 1911 års riksdag har medgivit, att postsparbanken må äga att vid behov av medel för bedrivande av sin rörelse få i riksgäldskontoret tillgodonjuta kredit till ett belopp av högst 5,000,000 kronor mot gottgörelse, motsvarande den effektiva ränta jämte lånekostnader, som riksgäldskontoret enligt sina beräkningar har att självt utgiva å sålunda försträckta medel, ävensom på de villkor i övrigt, som genom överenskommelse mellan fullmäktige i riksgäldskontoret och styrelsen för postsparbanken varda fastställda. För beredande av medel till ifrågakommande utbetalningar å nämnda kredit äger riksgäldskontoret i mån av behov verkställa upplåning på sätt rörande kassaförstärkning åt statsverket stadgats. 3. 1915 års riksdag har medgivit, att för varje centralkassa för jordbrukskredit, som vinner godkännande från det allmännas sida, svenska statens obligationer till värde av 100,000 kronor må från riksgäldskontoret överlämnas till Sveriges riksbank att av denna innehavas såsom en gemensam pant för samtliga centralkassans förbindelser, med rätt för kassans fordringsägare att använda panten till täckande av sina fordringar, i den mån kassans egna tillgångar, de belopp inberäknade, som på grund av medlemmarnas i kassan ansvarighet för dess förbindelser kunna från dem uttaxeras, därtill visa sig otillräckliga, och under villkor: att behovet av pantens tillgripande skall styrkas genom intyg av det ombud, som skall 8 förordnas för tillsyn över kassans verksamhet, att medgivande till pantens användande skall lämnas av Kungl. Maj:ts befallningshavande i det län, där centralkassans styrelse har sitt säte, därvid tillika skola meddelas erforderliga föreskrifter angående sättet för pantens tillgodogörande och för därigenom influtna medels fördelning mellan fordringsägarna, att riksgäldskontor ofördröjligen underrättas, då dylikt medgivande lämnats, samt att obligationerna därvid tillika i första hand hembjudas riksgäldskontor till inlösen. § 14. 1. Om sådana statsobligationer, i vilka någon viss, ovillkorlig återbetalning medelst årlig amortering ej blivit av staten utfäst, varda av fullmäktige i riksgäldskontor utfärdade, skola fullmäktige snarast möjligt göra framställning till riksdagen om anvisande a riksstaten under titel »Utgifter för kapitalökning. Avbetalning å statsskulden» av de medel, vilka böra årligen avsättas till fonden för statsskuldens amortering. 2. I avseende på riksgäldskontorets skulder, om vilka kontorets räkenskaper och handlingar lämna fullständig upplysning, och vilkas kapitalbelopp vid nästlidna års slut finnas summariskt uppgivna uti en vid detta reglemente fogad bilaga, jämväl innefattande förteckning å vid årsskiftet befintliga återstående utgifter å föregående års låneanslag, höra i övrigt de föreskrifter, som äro intagna uti de vid föregående riksdagar för riksgäldskontor utfärdade reglementen, i de delar, samma föreskrifter ännu icke blivit fullgjorda, fortfarande tjäna till efterrättelse. 3. Där preskriptionstid i avseende på någon särskild del av riksgäldskontorets skulder icke blivit stadgad, skola skulderna, intill dess annorlunda förordnas, i vederbörlig ordning likvideras, utan avseende å den tid, inom vilken fordringar hos enskilda eller hos Kungl. Maj:t och kronan skola nu eller framdeles göras gällande. 4. Då s. k. riksgäldssedlar i riksgäldskontoret till inlösen företes, äga fullmäktige att, därest sedlarna befinnas riktiga, desamma infria. 5. Fullmäktige må, när sådant icke för riksgäldskontoret medför olägenhet, kunna medgiva omedelbar inlösen i riksgäldskontoret av förfallna obligationer och räntekuponger, fastän desamma enligt obligationernas lydelse och stadgandena i lånekontrakten böra å däruti angivna utrikes orter infrias; för vilket ändamål fullmäktige må träffa erforderliga överenskommelser med de lånövertagare, som kontraktsenligt skola ombesörja denna inlösen. 9 6. Beträffande antalet egenhändiga underskrifter å riksgäldskontorets obligationer skall gälla, att obligationer, som komma att av riksgäldskontoret utfärdas, böra, då deras valör överstiger 1,000 kronor eller motsvarande belopp i utländskt myntslag, vara försedda med minst en handskriven namnteckning, samt att obligationer å lägre valör må kunna av riksgäldskontoret utfärdas utan att vara försedda med någon handskriven namnteckning. § 15. 1. Fullmäktige må i riksgäldskontoret inrätta en statsskuldbok. Fordran på grund av riksgäldskontorets obligationer av de lån, som fullmäktige bestämma, må kunna genom obligationers inlämnande till riksgäldskontoret förvandlas till en i statsskuld boken införd fordran. Jämväl kan svensk undersåte genom kontant inbetalning bliva inskriven i statsskuldboken såsom ägare av riksgäldskontorets obligationer till motsvarande belopp. Fullmäktige äga fastställa bestämmelserna rörande statsskuldbokens anordning samt villkoren för dess begagnande. 2. Obligation, som försetts med påskrift, att den gäller endast i viss mans hand, ma, på framställning av dess ägare, göras ånyo gällande i varje innehavares hand, allt under de villkor i avseende på behöriga anteckningar å själva obligationen samt i kontorets räkenskaper, som fullmäktige äga föreskriva. § 16. För bestridande av riksgäldskontoret åliggande betalningar äger detta verk att begagna ett kassakreditiv i riksbanken till belopp av högst 1,500,000 kronor; börande i avseende på kreditivets begagnande de i bankoreglementet därom meddelade föreskrifter lända till efterrättelse. § 17. 1. Riksgäldskontorets kontanta tillgångar skola, såvitt och så länge de icke behöva användas för samma verk åliggande utbetalningar, insättas i riksbanken eller placeras i lätt förytterliga utländska valutor; dock gäller i fråga om placeringen av riksgäldskontorets kassareserver vad här nedan stadgas. 2. Av de medel, 80,000,000 kronor, som av fullmäktige i riksgäldskontoret enligt bemyndigande av riksdagen anskaffats för beredande av kassareserver åt riksgäldskontoret, böra minst 15,000,000 kronor vara pla (Rlksgäldskontorets reglemente.) 2 10 cerade i guld och återstoden i regel hållas placerad i lätt förytterliga utländska valutor. § IB. Därest statsverket erhåller större behållningar å sina räkningar i riksbanken än som för de löpande statsutgifternas bestridande anses erforderliga, äger riksgäldskontoret att, på de återbetalningsvillkor, som av fullmäktige medgivas, sådana behållningar av statsverket till förvaltning mottaga. § 19. Utfärdas av riksgäldskontoret nya obligationer, skola fullmäktige underställa Kungl. Maj :ts fastställelse de beslut, som rörande sådan upplåning fattas, med anhållan, att Kungl. Maj:t täcktes å det nya lånet meddela sin garanti. Riksgäldskontorets fonder. § 20. Riksgäldskontoret förvaltar och skall särskilt bokföra fonden för ännuitetslikvider, till vilken, enligt vad i § 33 sägs, överföras de medel, som av riksgäldskontoret lyftas å de i riksstaten uppförda förslagsanslag till förräntning och amortering av statsskulden. Från denna fond skola utgå: dels de belopp, som åtgå för inlösen av förfallna obligationer och räntekuponger, tillhörande statslånen samt av staten övertagna lån, dels ock de för gäldande av ränta å övrig medgiven upplåning erforderliga belopp. § 21. Hos riksgäldskontoret skall finnas upplagd en fond för statsskuldens amortering, till vilken föras de anslag, som kunna komma att av riksdagen anvisas till avbetalning å statsräntelånen. Till samma fond skall överföras behållningen vid 1917 års utgång av likvidations- och amortissementsfonden, vilken vid nämnda tidpunkt skall upphöra. Behållningen av fonden för statsskuldens amortering skall av fullmäktige förräntas samt med hänsyn till föreliggande förhållanden användas antingen till amortering av statsskulden medelst utlottning eller obligationsköp eller ock till minskning i den nya upplåning, vartill fullmäktige av 11 riksdagen erhållit bemyndigande. Med avseende å statsskuldens amortering skall iakttagas, att 1894 års statslån skall vara slutbetalt senast inom år 195(1 § 22. 1. De medel, som blivit av riksdagen avsatta till understödjande av enskilda järnvägsanläggningar, skola av riksgäldskontoret förvaltas och, i den mån de icke utbetalts till låntagarna, bokföras under namn av järnvägslånefonden. Statsverkets kapitalfordringar vid 1916 års utgång å från fonden utgivna lån samt de bestämmelser, som gälla för låneunderstöd från fonden, finnas angivna i de vid detta reglemente fogade särskilda bilagor. 2. De medel, som blivit av riksdagen anslagna för att underlätta åstadkommandet av bibanor inom västra delarna av Värmlands, Kopparbergs och Jämtlands län samt delar av Bohuslän och Dalsland, skola av riksgäldskontoret förvaltas i enlighet med de av riksdagen därför givna föreskrifter samt, i den män de icke utbetalts till låntagarna, bokföras under namn av fonden för bibanor i västra delarna av riket. De för denna fond gällande föreskrifter finnas intagna i en vid detta reglemente fogad bilaga. 3. Det åligger fullmäktige att ej mindre, om anledning därtill gives, söka förebygga, att med statslån understött järnvägsbolags inkomster, med åsidosättande av bolagets skyldighet att erlägga föreskriven inbetalning till riksgäldskontoret, användas till bestridande av andra utgifter än sådana, som äro nödvändiga för järnvägsdriftens uppehållande, än även, därest tvångsförsäljning sker av järnvägsbolags egendom, uti vilken riksgäldskontoret har inteckning till säkerhet för statens fordran, så förfara, att dylik försäljning ej må ske till lägre pris, än att denna fordran av köpeskillingen varder betäckt. § 23. De medel, som blivit av riksdagen anvisade till understödjande av vissa allmänna byggnadsföretag, den s. k. allmänna byggnadslånefonden, skola av riksgäldskontoret förvaltas och, i den mån de återbetalas till riksgäldskontoret, redovisas till statsverket. Statsverkets kapitalfordringar vid 1916 års utgång å från fonden utlämnade lån finnas angivna i en vid detta reglemente fogad bilaga. : § 24- De tjänstinnehavare vid riksgäldskontoret, riksdagens bibliotek och riksdagens hus åliggande pensionsavgifter ingå till en under fullmäktiges 12 förvaltning ställd fond, vilken skall förräntas och särskilt bokföras under benämning pensionsfonden. De pensioner, som skola utgå från denna fond, bestridas dock till 1917 års utgång av förslagsanslaget till avlöningar m. fl. förvaltningskostnader vid riksgäldskontoret samt därefter tills vidare av förslagsanslaget till avlöningar och pensioner m. m. vid riksgälds- och riksdagsförvaltningen. Riksgäldskontorets befattning med riksstatsinkomsterna. § 25. Då enligt riksstaten lånemedel skola tagas i anspråk för bestridande av utgifter, skall riksgäldskontoret i den mån dessa medel, på sätt i §§ 35 och 36 närmare förmäles, utgå, låta i sina räkenskaper bokföra desamma under riksstatens inkomsttitel »Lånemedel». § 26. Samtliga till riksgäldskontoret inflytande räntor å tills vidare förräntade medel och kursvinster skola å lämpliga tider insättas å statsverkets giroräkning i riksbanken samt i riksgäldskontorets räkenskaper bokföras å kontot för riksstatens inkomsttitel »Diverse inkomster». § 27. Till riksgäldskontoret inflytande räntor å lån från järnvägslånefonden och allmänna byggnadslånefonden skola insättas å statsverkets giroräkning i riksbanken samt i riksgäldskontorets räkenskaper bokföras å konti för »Inkomster av statens produktiva fonder. Statens utlåningsfonder (överskott)», allmänna jämvägslånefonden resp. allmänna byggnadslånefonden. § 28. Till riksgäldskontoret inflytande kapitalavbetalningar å lån från järnvägslånefonden och allmänna byggnadslånefonden skola, i den mån de inflyta, insättas å statsverkets giroräkning i riksbanken och i riksgäldskontorets räkenskaper bokföras å konti för »i anspråk tagna kapitaltillgångar», allmänna jämvägslånef ond en resp. allmänna byggnadslånefonden. § 29. Därest till riksgäldskontoret inflyta medel, vilka äro att hänföra till särskilda uppbördsmedel för något av de å riksstaten till utgående från riks - 13 guldskontoret anvisade utgiftsanslag, skola dessa medel insättas å statsverkets giroräkning i riksbanken samt i riksgäldskontor räkenskaper bokföras å konto för det utgiftsanslag, till vilket medlen höra. § 30. Då obligationer och räntekuponger för de av riksgäldskontoret upptagna lån icke varda inom den för deras inlösande bestämda preskriptionstid hos riksgäldskontoret företedda, skola de medel, vilka för infriande av sådana obligationer och räntekuponger varit avsedda, avföras från fonden för annuitetslikvider samt insättas å statsverkets giroräkning i riksbanken och i riksgäldskontorets räkenskaper bokföras å riksstatstiteln »Diverse inkomster». Riksgäldskontorets befattning med riksstatsutgifterna. § 31. Från riksgäldskontoret skola direkt utbetalas samtliga de utgifter, som enligt riksstaten och i detta reglemente givna föreskrifter skola utgå från anslagen till riksdags- och revisionskostnader m. m. Medel till dessa utgifter, vilka enligt riksstaten skola utgå av de allmänna statsinkomsterna, äger riksgäldskontoret bereda sig genom direkt uttag i mån av behov å statsverkets giroräkning1 i riksbanken. § 32. Alla på riksdagens beslut grundade utgifter för riksdagskostnader skola omedelbart från riksgäldskontoret till vederbörande utbetalas, varförutom sådana av riksdag föranledda utgifter, som i anseende till deras föremål eller beskaffenhet dels redan blivit, dels framdeles varda av Kungl. Maj:t godkända och å statskontoret förskottsvis anvisade, må, efter erhållna rekvisitioner och anställd granskning av därför avlämnade verifikationshandlingar, statskontoret av riksgäldskontoret gottgöras. För sådant ändamål äro i riksstaten för år 191S, undergruppen »riksdags- och revisionskostnader m. in.», uppförda följande anslag, nämligen: 1. Till riksdags- och revisionskostnader samt kostnader för riksdagens hus, förslagsanslag, 1,373,000 kronor. Från detta anslag skola utgå a) ledamöter av riksdagen tillkommande traktamenten och resekostnadsersättningar, expenser för utskotten, arvoden åt riksdagens och utskotttens 14 sekreterare och kanslipersonal, tryckningskostnader och dylika utgifter, som hittills plägat från detta anslag bestridas, ävensom de ersättningsbelopp, som jämlikt bestämmelse i § 81 här nedan kunna komma att vid skada till följd av olycksfall i arbete utbetalas till den personal, som är anställd vid eller utför arbete för riksdagen, dess utskott och delegationer samt tryckeriexpedition; b) de traktamenten och resekostnadsersättningar, som tillkomma riksdagens revisorer, ävensom kostnaderna för tryckning, häftning och utdelning av revisorernas berättelser och de förklaringar, som i anledning därav varda avgivna; ägande revisorerna att utom de av dem fastställda arvoden till de bos dem anställda sekreterare samt kameral- och kanslipersonal jämte vaktbetjäning till utgående från detta anslag anvisa ersättning för inköp av papper, skrivmaterialier och andra dylika utgifter, för annonser om revisorernas sammanträden samt för de kostnader, som kunna föranledas av verkställda resor; c) det understöd av 2,300 kronor, som riksdagen beviljat förste notarien hos andra kammaren Tore Hedrén för utgivande av en uppslagsbok över 1917 års lagtima riksdags verksamhet — med rätt dock för fullmäktige att, därest sekreteraren Hedrén skulle av sjukdom eller annorledes förhindras att utgiva boken, uppdraga bokens utarbetande och utgivande åt annan lämplig person — under villkor att 425 exemplar av boken, som skall i bokhandeln hållas tillgänglig för ett pris av en krona, snarast möjligt och senast den 1 augusti 1917 kostnadsfritt överlämnas till riksgäldskontoret för omedelbar utdelning bland riksdagens ledamöter; d) kostnaderna, enligt 1912 års riksdags beslut, för utgivandet på svenska språket genom fackkunnig person i en upplaga å 2,000 exemplar av en samling grundlagar, vallagar och parlamentariska arbetsordningai i främmande länder i överensstämmelse med ett av utsedda kommitterade av privet förslag, skolande detta arbete, i män de olika häftena utkomma, avgiftsfritt tillställas de riksdagens ledamöter, som därom framställa begäran, samt i övrigt till det antal exemplar, fullmäktige äga bestämma, hållas till försäljning till ett pris av en krona för varje häfte; e) utgifterna, enligt 1914 års senare lagtima riksdags beslut, för tryckning i en upplaga av sexhundra exemplar av konstitutionsutskottets protokoll under riksdagarna 1810, 1812 och 1815; /) det understöd å 2,000 kronor årligen, som av 1917 års riksdag beviljats skulptören Sven Andersson att utgå från och med den 1 januari 1917 under hans återstående livstid; 15 g) kostnaden, enligt 1917 års riksdags beslut, för utarbotende och tryckning i en upplaga av 800 exemplar av register över kyrkomötets protokoll jämte bihang för åren 1808—1915; h) ett belopp av 8,000 kronor enligt 1917 års riksdags beslut, för påbörjande av arbetet med utarbetande av ett fullständigt personregister till riksdagens protokoll för tiden 1809—1866; i) enligt 1917 års riksdags beslut dels ett belopp av 2,500 kronor såsom bidrag till tryckningen av andra delen av fil. d:r L. M. Bååths arbete »Helgeandsholmen och Norrström från äldsta tid till våra dagar» att till Bååth utbetalas efter tryckningens fullbordande dels ock ett belopp av 500 kronor till inlösen av 50 exemplar av arbetet efter 10 kronor för exemplar; k) kostnaderna för nödiga reparationer och andra arbeten för vederbörligt underhåll och tillsyn av den för riksdagens sammankomster avsedda fasta egendom samt för de uti samma egendom befintliga inventariers underhåll och komplettering; T) kostnaderna för tryckning av justitieombudsmannens och militieombudsmannens ämbetsberättelser. 2. Till avlöningar och pensioner in. in. vid riksgälds- och riksdagsförvaltningen, förslagsanslag, 196,000 kronor. För användningen av detta anslag gälla följande bestämmelser: a) arvode till fullmäktig i riksgäldskontoret skall utgå med 3,000 kronor om året. Därutöver skall ordföranden åtnjuta 1,000 kronor, förste deputeraden 9,000 kronor och andre deputeraden 2,000 kronor, allt för år räknat. Fullmäktig, som ej är bosatt i Stockholm, skall dessutom äga uppbära reseersättning för varje resa, som han efter kallelse till sammanträde företager från sin hemort till sammanträdesorten och åter enligt de grunder, som äro eller varda bestämda för ledamot av riksdagen. För tiden till 1917 års utgång skola dock utgå arvoden och resekostnadsersättning enligt § 32 avd. 4 mom. a) i det av 1916 års riksdag utfärdade reglementet; och äger förste deputeranden att till nämnda tid uppbära jämväl där omförmälda tilläggsarvode av 3,000 kronor för året räknat; b) vid semester för fullmäktiges deputerade utgår vikariatsersättning enligt bestämmelsen i § 9 av detta reglemente; c) avlöningen för tjänstinnehavare vid riksgäldskontoret, riksdagens bibliotek och riksdagens hus utgår enligt av riksdagen fastställda avlöningsstater med tillhörande villkor och bestämmelser; och äga fullmäktige icke att tilldela nämnda tjänstinnehavare andra arvoden än de i avlöningsstaterna bestämda; 16 d) till arvoden åt extra ordinarie tjänstemän och vaktmästare i riksgäldskontoret samt till belöning för extra arbeten inom kontoret äga fullmäktige att använda ett förslagsanslag av 12,000 kronor för år; é) till arvoden åt extra ordinarie personal vid riksdagens bus äga fullmäktige disponera erforderligt belopp; /) från detta anslag skola utgå ersättningsbelopp, som jämlikt bestämmelse i § 81 bär nedan kunna komma att vid skada till följd av olycksfall i arbete utbetalas till personalen vid riksgäldskontoret, riksdagen bibliotek och riksdagens bus; g) såsom begravningshjälp eller understöd för stärbbusen efter avlidna obemedlade tjänstemän och vaktbetjänte vid riksgäldskontoret och f. d. generalassistanskontoret äga fullmäktige att under loppet av varje år disponera en summa av högst 225 kronor; h) från ifrågavarande anslag skola vidare utgå pensioner till förutvarande tjänstinnehavare vid riksgäldskontoret, riksdagens bibliotek och riksdagens bus, ävensom de pensioner i övrigt, vilka enligt särskilda av riksdagen fattade beslut skola utbetalas av riksgäldskontoret; i) därest änke- och pupillkassans vid riksgäldskontoret avslutade och vederbörligen granskade räkenskaper för tiden till och med det år, då nästa riksdag slutar, skulle visa, att kassans inkomster under året understigit de utbetalningar, som därunder ålegat kassan, må den sålunda uppkomna bristen gottgöras inom ett belopp av högst 2,250 kronor för året, dock under förbehåll, att vad utav denna anslagssumma för ett år ej behövt användas icke får för ett annat år av kassan tillgodonjutas, och under villkor, att delägarnas bidrag under tiden utgå utan förminskning av deras uti det för kassan nu gällande reglemente bestämda belopp, samt att pensionerna för änkor och barn efter ämbets- och tjänstemän samt vaktbetjänte vid riksgäldskontoret icke få böjas utöver en fjärdedel av den ordinarie lön, vilken den avlidne delägaren senast vid detta verk innehaft, och för tjänstemäns samt vaktbetjäntes vid f. d. generalassistanskontoret efterlämnade änkor och barn icke utöver fem sextondelar av det lönebelopp, efter vilket den för sistnämnda kontors tjänstemannapersonal stadgade årliga avgift till samma kassa blivit beräknad och vederbörligen inbetald. Från kassan må, för beredande av dyrtidstillägg under år 1917 åt kassans pensionärer, utbetalas ett belopp av högst 1,800 kronor; och må kassan utan avseende å den böjning av pensionerna, som genom utbetalning av nämnda dyrtidstillägg kommer att inträda, bibehållas vid sin 17 hittillsvarande rättighet att under viss förutsättning erhålla statsbidrag av intill 2,250 kronor. 3. Till kostnader för riksdagens bibliotek, reservationsanslag, 7,000 kronor. Detta anslag får användas för komplettering och utvikning av riksdagens bibliotek samt därmed förenade utgifter; och skola de av 1913 års riksdag fastställda stadgar för riksdagens bibliotek samt instruktion för bibliotekarien vid riksdagens bibliotek tjäna till efterrättelse. 4. Till kontorsexpenser, inlösning sprovisioner och andra omkostnader för statsskulden, förslagsanslag, 90,000 kronor. Från detta anslag skola utgå: a) riksgäldskontorets kontorsexpenser, såsom utgifter för städning, anskaffning av inventarier och förbrukningsartiklar, underhåll av inventarier, belysning m. m.; bj utgifter för inköp av obligationspapper, tryckning av obligationer m. m. samt inlösningsprovisioner. 5. Till avlöning, resekostnader och expenser för justitieombudsmannen och hans expedition, förslagsanslag, 34,000 kronor. Beträffande detta anslag bar riksdagen fastställt följande villkor: l:o) a) att justitieombudsmannens avlöning är bestämd till 11,000 kronor för år, varav ett belopp av 3,000 kronor skall anses utgöra tjänstgöringspenningar; b) att tjänstgöringspenningarna må uppbäras för den tid, justitieombudsmannen utövar sitt ämbete eller åtnjuter semester, men för annan tid utgå till den, som därunder bestrider ämbetet; c) att justieombudsmannen må äga att uppbära den del av avlöningen som ej utgör tjänstgöringspenningar, oavkortad jämväl för tid, varunder han är av sjukdom hindrad att utöva ämbetet, men däremot för sådan tid, varunder ban av annan anledning än semester eller sjukdom icke bestrider ämbetet, må kunna enligt bestämmande av fullmäktige i riksbanken och fullmäktige i riksgäldskontoret förpliktas att av samma avlöningsdel avstå vad i varje särskilt fall prövas skäligt; d) att justitieombudsmannen, därest ban förut innebar tjänst å rikets stat, skall vara skyldig att frånträda den därmed förenade löneinkomst, så länge ban uppbär justitieombudsmans avlöning; och é) att justitieombudsman, som vid ämbetets tillträde icke är bosatt i huvudstaden, må äga att utöver den fastställda avlöningen uppbära flyttningshjälp med 1,500 kronor; (Riksgäldskontorets reglemente.) 3 18 2;o) a) att tjänstgöringsarvodet för justitieombudsmannens ersättare skall utgå efter 11,000 kronor för helt år räknat; b) att justitieombudsmannens ersättare skall, därest han innehar tjänst å rikets ståt, vara skyldig att frånträda den därmed förenade löneinkomst för den tid, för vilken han uppbär nämnda tjänstgöringsarvode; och c) att justitieombudsmannens ersättare må, därest han vid inträde i utövning av justitieombudsmansämbetet icke är bosatt i huvudstaden, äga att för resa från boningsorten till huvudstaden och åter uppbära särskild resekostnads- och traktamentsersättning; 3:o) a) att för sekreteraren hos justitieombudsmannen är bestämd en begynnelseavlöning av 6,000 kronor för år, varav 1,800 kronor skola anses utgöra tjänstgöringspenningar, och att för registratorn-kanslisten är bestämd en begynnelseavlöning av 4,000 kronor för år, varav 1,500 kronor skola likaledes anses utgöra tjänstgöringspenningar, vilka avlöningar må till den del, som ej utgör tjänstgöringspenningar, kunna efter 5 år höjas med 500 kronor och efter 10 år med ytterligare 500 kronor; och b) att, därest sekreteraren förut innehar tjänst på rikets stat, samma villkor och förbehåll skola vid uppbärandet av ovanberörda avlöning iakttagas, som äro stadgade i avseende på utbetalningen av justitieombudsmansavlöningen i enahanda fall; 4-o) a) att den årliga avlöningen för vaktmästaren å justitieombudsmansexpeditionen skall utgå med 1,200 kronor, därav 350 kronor skola anses utgöra tjänstgöringspenningar, vilken avlöning må till den del, som ej utgör tjänstgöringspenningar, kunna efter 5 år höjas med 100 kionor och efter 10 år "med ytterligare 100 kronor; och b) att, därest vaktmästaren i denna sin egenskap åtnjuter fri bostad och bränsle, från den del av hans avlöning, som ej utgör tjänstgöringspenningar, skall, så länge nämnda förmån kvarstår, avdragas ett belopp av 250 kronor årligen; 5:o) att i övrigt de för justitiekanslersexpeditionen gällande bestämmelser och villkor skola i tillämpliga delar, efter justitieombudsmannens beprövande, gälla även för justitieombudsmansexpeditionen, G;o) att ett årligt anslag av 4,000 kronor må av justitieombudsmannen, emot behörig redogörelse, användas till befordrande av göromålens gång inom justitieombudsmansexpeditionen, vikariatsersättning, renskrivning m. m.; 7 :o) att till kostnader för justitieombudsmannens ämbetsresor må på 19 hans rekvisition och mot därför inom varje års utgång avgivande redogörelse förskottsvis utbetalas intill ett belopp av 2,000 kronor; 8:o) att till kostnader för expenser vid justitieombudsmannens och tryckfrihetskommitténs expedition må till justitieombudsmannens förfogande, mot behörig redovisning, ställas ett belopp av 1,200 kronor. Vidare må, enligt 1907 års riksdags beslut, av detta anslag utgå kostnaderna för utarbetandet av en historik över justitieombudsmansämbetets förvaltning under det första seklet av detta ämbetes tillvaro, för vilket ändamål må till justitieombudsmannen, på dennes rekvisition och emot framdeles skeende redovisning, förskottsvis utbetalas ett belopp av högst 20,000 kronor. 6. Till avlöning, resekostnader och expenser rn. m. för militieombudsmannen och hans expedition, förslagsanslag, 43,000 kronor. Beträffande detta anslag har riksdagen fastställt följande villkor: l:o) a) att militieombudsmannens avlöning är bestämd till 11,000 kronor för år, varav ett belopp av 3,000 kronor skall anses utgöra tjänstgöringspenningar; b) att tjänstgöringspenningarna må uppbäras för den tid, militieombudsmannen utövar sitt ämbete eller åtnjuter semester, men för annan tid utgå till den, som därunder bestrider ämbetet; c) att militieombudsmannen må äga att uppbära den del av avlöningen, som ej utgör tjänstgöringspenningar, oavkortad jämväl för tid, varunder han är av sjukdom hindrad att utöva ämbetet, men däremot för sådan tid, varunder han av annan anledning än semester eller sjukdom icke bestrider ämbetet, må kunna enligt bestämmande av fullmäktige i riksbanken och fullmäktige i riksgäldskontoret förpliktas att av samma avlöningsmedel avstå vad i varje särskilt fall prövas skäligt; d) att militieombudsmannen, därest han förut innebar tjänst å rikets stat, skall vara skyldig att frånträda den därmed förenade löneinkomst, så länge han uppbär militieombudsmannens avlöning; och e) att militieombudsman, som vid ämbetets tillträde icke är bosatt i huvudstaden, må äga att utöver den fastställda avlöningen uppbära flvttningsbjälp med 1,500 kronor; 2:o) a) att tjänstgöringsarvodet för militieombudsmannens ersättare skall utgå efter 11,000 kronor för helt år räknat; b) att militieombudsmannens ersättare skall, därest lian innehar tjänst 20 å rikets stat, vara skyldig att frånträda den därmed förenade löneinkomst för den tid, för vilken han uppbär nämnda tjänstgöringsarvode; och c) att militieombudsmannens ersättare må, därest han vid inträde i utövning av militieombudsmansämbetet icke är bosatt i huvudstaden, äga att för resa från boningsorten till huvudstaden och åter uppbära särskild resekostnads- och traktamentsersättning; 3ro) a) att den årliga avlöningen för sekreteraren å militieombudsmansexpeditionen är bestämd till 6,000 kronor, därav 1,800 kronor skola anses utgöra tjänstgöringspenningar, vilken avlöning må till den del, som ej utgör tjänstgöringspenningar, kunna efter 5 år höjas med 500 kronor och efter 10 år med ytterligare 500 kronor; och b) att, därest sekreteraren förut innehar tjänst på rikets stat, samma villkor och förbehåll skola vid uppbärandet av ovanberörda avlöning iakttagas, som äro stadgade i avseende på utbetalningen av militieombudsmansavlöningen i enahanda fall; 4:o) a) att till den, som må varda anställd såsom byråintendent vid militieombudsmansexpeditionen, skall utgå ett arvode av 5,500 kronor, därav 1,700 kronor skola anses utgöra tjänstgöringspenningar, vilken avlöning må till den del, som ej utgör tjänstgöringspenningar, kunna efter 5 år höjas med 500 kronor och efter 10 år med ytterligare 500 kronor, och efter 15 år med ytterligare 500 kronor; och b) att, därest en intendenturofficer må varda anställd såsom byråintendent å ifrågavarande expedition, denne skall, så vitt han ej erhåller full sysselsättning därstädes, vara skyldig att utan särskild ersättning fullgöra den tjänstgöring vid arméförvaltningens intendentsdepartement, som, efter medgivande av Kungl. Maj:t, må kunna beredas honom; 5:o) att till ett kvinnligt skrivbiträde å militieombudsmansexpeditionen skall utgå en årlig avlöning av 1,600 kronor, därav 550 kronor skola anses utgöra tjänstgöringspenningar, vilken avlöning ma till den del, som ej utgör tjänstgöringspenningar, kunna efter 5 år höjas med 200 kronor och efter 10 år med ytterligare 200 kronor; 6:o) a) att den årliga avlöningen för vaktmästaren å militieombudsmansexpeditionen skall utgå med 1,200 kronor, därav 350 kronor skola anses utgöra tjänstgöringspenningar, vilken avlöning må till den del, som ej utgör tjänstgöringspenningar, kunna efter 5 år höjas med 100 kronor och efter 10 år med ytterligare 100 kronor; och b) att, därest vaktmästaren i denna sin egenskap åtnjuter fri hostad 21 och bränsle, från den del av hans avlöning, som ej utgör tjänstgöringspenningar, skall, så länge nämnda förmån kvarstår, avdragas ett belopp av 250 kronor årligen; 7:o) att i övrigt de för justitiekanslersexpeditionen gällande villkor och bestämmelser för avlöningsförmånernas åtnjutande skola i tillämpliga delar, efter militieombudsmannens beprövande, gälla även för militieombudsmansexpeditionen; 8:o) a) att de personer, som för närvarande äro anställda såsom sekreterare, kvinnligt skrivbiträde och vaktmästare å militieombudsmansexpeditionen, må i och för ålderstillägg vid motsvarande befattningar enligt de bestämmelser, som blivit av riksdagen antagna, få räkna sig till godo den tjänstgöring, de fullgjort på grund av sin hittills varande anställning hos militieombudsmannen; och b) att den nuvarande sekreteraren må i och för ålderstillägg tillgodoräkna sig även den tid, han omedelbart före sitt tillträde av befattningen innehaft sekreterarbefattningen med enahanda begynnelseavlöning (6,000 kronor för år räknat) hos justitieombudsmannen efter företrädaren beviljat avsked; 9:o) att ett årligt anslag å 4,000 kronor må ställas till militieombudsmannens förfogande att användas till befordrande av göromålens gång inom expeditionen samt till vikariatsersättning, med rätt för militieombudsmannen att härav anvisa ett belopp av 800 kronor åt den tjänsteman, som ansvarar för registratorsgöromålen å expeditionen; 10:o) att till bestridande av expenser vid militieombudsmansexpeditionen må anvisas ett årligt anslag å 1,600 kronor; ll:o) att till bestridande av kostnaden för militieombudsmannens ämbetsresor må på hans rekvisition och mot därför inom varje års utgång avgivande räkning förskottsvis utbetalas 5,000 kronor; 12:o) att till bestridande av kostnaden för hyra för lokal åt militieombudsmansexpeditionen ävensom lokalens uppvärmning må användas ett förslagsanslag av 3,000 kronor för år; och har riksdagen uppdragit åt fullmäktige att ombesörja förhyrandet av lämplig lokal för nämnda expedition; 13) att, därest ombyte av lokal för militieombudsmannens expedition ifrågakommer, erforderligt belopp må av riksgiildskontoret utbetalas till bestridande av uppkommande flyttningskostnad. 1917 års riksdag har dels medgivit, att för bortarbetande av uppkommen arbetsbalans å militieombudsmannens expedition militieombuds - 22 mannen må av 1917 års förslagsanslag till avlöning, resekostnader ock expenser m. m. för militieombudsmannen och hans expedition använda högst tvåtusen kronor, dels ock för år 1918 för enahanda ändamål anvisat likaledes högst 2,000 kronor. Riksdagen har år 1917 1 :o) dels medgivit, att krigstidstillägg och krigstidshjälp enligt de grunder, som finnas angivna i första särskilda utskottets den 14 maj 1917 avgivna utlåtande nr 3, må under år 1917 utgå till befattningshavare vid riksgäldskontoret, riksdagens bibliotek och riksdagens hus, dels ock bemyndiga! fullmäktige i riksgäldskontoret att för ifrågavarande ändamål av förslagsanslagen till riksdags- och revisionskostnader, till kostnader för riksdagens hus samt till avlöningar m. fl. förvaltningskostnader vid riksgäldskontoret använda erforderliga belopp; 2:o) dels medgivit, att krigstidstillägg och krigstidshjälp må under år 1917 utgå till befattningshavare vid justitieombudsmannens expedition enligt de i mom. l:o) här ovan angivna grunder, dels ock bemyndigat justitieombudsmannen att för ifrågavarande ändamål av förslagsanslaget till avlöning, resekostnader och expenser för justitieombudsmannen och hans expedition använda erforderligt belopp; 8:o) dels medgivit, att krigstidstillägg och krigstidshjälp må under år 1917 utgå till befattningshavare vid militieombudsmannens expedition enligt de i mom. l:o) här ovan angivna grunder, dels ock bemyndigat militieombudsmannen att för ifrågavarande ändamål av förslagsanslaget till avlöning, resekostnader och expenser m. m. för militieombudsmannen och hans expedition använda erforderligt belopp. 4: o) dels medgivit a) att ett tillfälligt tillägg av femton procent av månads- och .dagarvoden må, med här nedan under b) och c) angivna undantag, utgå till den vid 1917 års riksdag tillfälligt anställda personalen, ävensom att ett dylikt tillägg må utgå jämväl å arvodet till den eller de personer, som upprätta register över kamrarnas protokoll med därtill hörande bihang, b) att ett tillfälligt tillägg av tjugu procent av månads- och dagarvoden må utgå till den vid 1917 års riksdag tillfälligt anställda vaktpersonalen; c) att från åtnjutande av ifrågavarande tillägg må undantagas den per - 23 sonal, som för sin tjänstgöring vid 1917 års riksdag redan erhållit tillfälligt arvodestillägg: och d) att de av ifrågavarande personal, som efter inkallelse under riksdagen fullgjort eller framdeles under riksdagens lopp komma att fullgöra militärtjänstgöring, må under av sådan anledning föranlett avbrott i tjänstgöring hos riksdagen uppbära ersättning för därigenom förorsakad inkomstminskning under sammanlagt högst 50 dagar med belopp, motsvarande för tjänsteman hälften och för vaktmästare två tredjedelar av på sagda tid av militärtjänstgöringen belöpande arvode, inklusive av riksdagen beviljat tillfälligt tillägg; dels ock bemyndigat fullmäktige i riksgäldskontoret att av anslaget till riksdags- och revisionskostnader utbetala ifrågavarande arvodestillägg och ersättningar. § 33. De förslagsanslag, som finnas i riksstaten för år 1918 uppförda under anslagsgrupperna »räntor å statsskulden m. m.» och »utgifter för kapitalökning, avbetalning å statsskulden», och vilka skola täckas av de allmänna statsinkomsterna, äger riksgäldskontoret att i mån av behov direkt draga å statsverkets giroräkning i riksbanken samt tillgodoföra fonden för annuitetslikvider. 24 Dessa förslagsanslag utgöra för nedanstående statens skulder: A. Statens amorteringslån. Till ränta och amortering 1880 års lån.............................. 1886 ► » .............................. 1890 » » .............................. 1899 » » .............................. B. Statsräntelånen. 3,e % lånet .............................. 1888 års lån............................... 1894 » » .............................. 1900 > » .............................. 1904—1906 års lån..................... 1907 års lån............................. 1908 > * .............................. 1911 ► » .............................. 1913 » » ............................. 1914 » » ............................ 1916 » » ............................. 1917 ............................... C. (irrig statsskuld. Kommunlån ............................•••• Örebro—Svartå järnvägsaktieb. obligationslån Jämvägsaktiebolaget Malmö—Kontinentens obligationslån av år 1898 ..................... » » 1902 ..................... Järnvägsaktiebolaget Mora—Vänerns obligationslån av år 1896 1/1........................... » » 1896 V,........................... » » 1903.............................. » » 1914.............................. Årsanslaget till H. M. Konungen ............... Ränta å köpeskillingen för fastigheten nr 1 i kvarteret Lejonet i Stockholm ............ Ränta å Konung Carl XIII:s hemgiftskapital Ränta å Göta kanals reparationsfond......... D. Ränta å medgiven och beräknad, ej verkställd upplåning Till räntor Till avbetalning Summa 1,898,200 3,375,900 5,274,100 1,882,200 — 600,000 — 2,482,200 — 816,800 — 687,200 — 1,504,000 — 1,082,000 — 441,400 — 1,523,400 3,012,840 _ 3,012,840 _ 725,500 — — — 725,500 — 506,400 — — — 506,400 — 1,271,200 — — — 1,271,200 — 2,766,960 — — — 2,766,960 — 1,638,000 — — — 1,638,000 — 2,043,000 — — — 2,043,000 — 2,880,000 — — — 2,880,000 — 3,240,000 — — — 3,240,000 — 8,155,000 — — — 8,155,000 — 5,925,000 — — — 5,925,000 — 3,500,000 — — — 3,500,000 10,680 49,100 59,780 _ 22,600 — 19,000 — 41,600 — 52,480 _ 35,000 _ 87,480 — 29,120 — 17,000 — 46,120 — 57,080 _ 51,000 _ 108,080 — 14,320 — 13,000 — 27,320 — 134,575 — 63,000 — 197,575 — 49,500 — — — 49,500 — 300,000 — — — 300,000 — 90,000 _ _ _ 90,000 — 7,500 — — — 7,500 — 7,045 — — — 7,045 — 15,000,000 — — — 15,000,000 — 57,118,000 | — 5,351,600 — 62,469,600 — § 34. 1. Av riksgäldskontoret skola upplånas och enligt Kung]. Maj:ts disposition utbetalas följande av riksdagen år 1917 beslutade och i riksstaten för år 1918 uppförda anslag: a) » Utgifter för kapitalökning. Statens affärsverksamhet»: Postverket: för tillbyggnad av centralposthuset i Stockholm ............ kr. » nybyggnad » posthus i Linköping ........................... » » inköp av tomt i Göteborg samt uppförande av ny posthusbyggnad därå ................................................... » > nybyggnad av posthus i Gällivare .............................. > 300,000: - 210,000: — 700,000: — 100,000: — Telegrafverket: för inköp och bebyggande av fastigheter........................ kr. 2,475,000: — » fortsatt utveckling av statens telefon- och telegrafväsende ...................................................................... » 12,500,000: — Statens järnvägar: för nya byggnader och anläggningar vid statens trafikerade järnvägar ............................................................ > täckande av brist å vissa till utförande av nya byggnader och anläggningar beviljade anslag............... » inköp av mark, som erfordras för utvidgning av vissa järnvägsstationer ............................................. » ombyggnad av Malmö statsbangård ........................ » utförande av vissa förändringar vid centralstationen i Stockholm ...................................................... » anläggning av huvudrangerbangård vid Hallsberg » utvidgning av Yästanfors station .............................. » » » Ockelbo station.................................... » 8 » spårsystemet vid bangården i Mjölby * * » » » Värtan..................... » ombyggnad av statens järnvägars reparationsverkstäder i Malmö ........................................................ » uppförande av lokomotivstation i Örebro................. » » » » vid Krylbo............... » » » plåtslagarverkstad vid Notviken...... » utläggning av ytterligare ett järnvägsspår mellan Norrköping och Mjölby .......................................... » utläggning av ytterligare ett järnvägsspår mellan Aneby och Sandsjö................................................... (Riksgäldskontor#!;* reglemente.) kr. 8,903,600: — 1,252,900: — 800,000: — 500,000: — 1,550,900: — 1,000,000: — 100,000: — 150,000: — 106,000: — 400,000: — 600,000: — 175,000: — 290,000: — 300,000: — 1,800,000: — 2,700,000: — 4 26 för utläggning av ytterligare ett järnvägsspår från Örebro över Hallsberg till Laxå ........................ kr. 500,000: — » utläggning av ytterligare ett järnvägsspår mellan Rönninge och Järna m. m.................................... » 75,000: » omläggning av statsbanelinjen Lindome—Anneberg » 200,000: » förvärv av järnvägen Mora Noret—Orsa ............... » 1,290,000: » anläggande av bro från Mora station till järnvägen Mora Noret—Orsa ....................................... » 500,000: > ombyggnad av Bohusbanans viadukt över Säveån > 800,000: — » utnötning av svagströmsledningar vid bandelen Kiruna—Riksgränsen................................................ » 150,000: — > påbörjande av elektrifieringen av linjen Kiruna— Svartön ........................................................................ 31 3,500,000: » fortsättning av statsbanan Sveg—Brunflo ............... » 2,500,000: — » järnvägsförbindelse mellan de svenska och finska järnvägsnäten ............................................................ * 1,230,000: » fortsättning av inlandsbanan mellan \ olgsjön och Grällivare .................................................................... * 4,000,000: » påbörjande av tvärbanan Forsmo—Hoting............... » 1,000,000: » anskaffande av rullande materiel................................. » 13,000,000: Statens vattenfallsverk: för utbyggnad av Stallbackakanalen m. m...................... » 115,000: — > fortsättande av arbetena med Södertälje kanals ombyggnad.................................................................. !> 600,000: » utbyggnad av Trollhätte kraftstation ........................ » 3,620,000: — » » » Porjus kraftstation .............................. » 1,075,000: — » utvidgning av Västerås ångkraftstation..................... » 500,000: — ■» regleringsåtgärder inom Dalälvens flodområde ......... » 20,000: » förberedande åtgärder för kraftverksanläggning vid Motala ....................................................................... » 100,000: » inköp av vattenfall och fastigheter m. m................ » 2,000,000: — > distributionsanläggningar ............................................. » 4,000,000: b) »Utgifter för kapitalökning. Statens utlånings fonder»-. för kapitalökning å allmänna järn vägslånefonden ......... kr. 1,500,000: — » » å fonden för bibanor inom vissa delar av riket...................................... » 2,000,000: — 27 för kapitalökning å lånefonden för tjänstemannasam- hället vid Mörby.............................. kr. 200,000 — å odlingslånefonden .............................. » 400,000 -- T> > å torvindustrilånefonden .................... » 650,000 — » » å egnahemslånefonden ........................ » 6,500,000 — » > å norrländska nyodlingsfonden ......... » 80,000 — » » å täckdikningslånefonden .................. » 140,000 — » » å allmänna nyodlingsfonden............... » 30,000 — > å norrländska andelsmejerifonden...... 150,000 — c) Spannmålslag erhus in. m. för anordnande av spannmålslagerhus och kylhus......... kr. 8,000,000: — S 35. De i nästföregående paragraf omförmälda anslag skola av riksgäldskontor, i mån av rekvisition, utbetalas medelst insättning i riksbanken, vad statskontoret beträffar, å statsverkets giroräkning med angivande att insättningen sker för statskontorets räkning, och vad angår övriga ämbetsverk åresp. verks giroräkning i riksbanken. Samtidigt med insättningen skola medlen, jämte bifogande av riksbankens attest å insättningen, inreverseras till vederbörande verk. I riksgäldskontorets räkenskaper skola dessa medel uppdebiteras å kontot för riksstatens inkomsttitel: »Lånemedel» och avföras å konto för riksstatens vederbörande utgiftstitel. § 36. Det i § 34 här ovan omförmälda, i riksstaten för år 1918 under »Utgifter för kapitalökning. Statens utlåningsfonder» uppförda anslaget till »allmänna järnvägslånefonden» och »fonden för bibanor i västra delarna av riket», 1,500,000 kronor och 2,000,000 kronor, äger riksgäldskontoret att i sina räkenskaper omföra från kontona för riksstatens berörda utgiftstitlar till dessa fonders konton. Samtidigt skola beloppen uppdebiteras å kontot för riksstatens inkomsttitel »Lånemedel». § 37. Uttagning enligt detta reglemente av medel å statsverkets giroräkning i riksbanken skall ske genom checkar, underskrivna av en bland fullmäktige 28 samt kontrasignerade av kamreraren (riksgäldskommissarien) och en annan tjänstinnehavare i riksgäldskontoret; och skola i övrigt iakttagas föreskrifterna i kungörelsen den 10 december 1909 angående statsverkets giroräkning i riksbanken. På riksgäldskontoret anvisade kreditiv. § 38. Till följd av stadgandet i § 63 regeringsformen har riksdagen anslagit och till utbetalning från riksgäldskontoret anvisat en kreditivsumma av 15,000,000 kronor, för att vid infallande krig av Konungen lyftas, sedan han statsrådet in pleno hört och riksdagen sammankallat. Riksdagens å denna summa utfärdade förseglade anordning får ej förr brytas eller summan av fullmäktige utbetalas, än sedan riksdagskallelsen blivit i allmänna tidningarna kungjord. § 39. Den kreditivsumma, som, enligt ovan åberopade grundlagsstadgande, bör å riksgäldskontoret anvisas för att, på sätt detsamma innehåller, under tiden mellan innevarande och nästkommande riksdag vara tillgänglig, då Konungen till rikets försvar eller andra högst viktiga och angelägna ändamål, sedan hela statsrådets tankar däröver blivit inhämtade, finner den vara oundgängligen nödig, har riksdagen fastställt till 15,000,000 kronor. Huvudbok och medelsredovisning. § 40. Över riksgäldskontorets samtliga tillgångar och skulder samt inkomster och utgifter uppgöres och avslutas för varje år en fullständig huvudbok, vilken skall inom den 1 april året näst efter det, vilket densamma omfattar, vara avslutad samt före den 1 därpå följande juni behörigen granskad. Riksgäldskontorets huvudbok bör vid lämpliga tider hållas statskontoret till hända, på det att riksgäldskontorets räkenskaper må kunna i nödiga delar intagas i rikshuvudboken. Tillika skall det åligga vederbörande tjänsteman hos riksgäldskontoret att till statskontorets riksboksslutsbyrå för varje månad före den 15 i därpå 29 följande månad avlämna fullständiga räkenskapsuppgifter enligt fastställda formulär angående riksgäldskontorets rörelse under månaden samt uppgift å befintlig kassabehållning vid månadens början och slut. § Under loppet av juni månad varje år höra, till upplysning för allmänheten om riksgäldskontorets ställning, särskilda, efter det därmed avsedda ändamålet lämpade utdrag av detta verks räkenskaper för det näst föregående året genom trycket offentliggöras och med allmänna tidningarna utdelas. Angående fullmäktiges sammankomster. § 42. Fullmäktige sammanträda en gång i varje vecka å tid, som av dem bestämmes. Därjämte böra, då ärendenas beskaffenhet och oavbrutna gång sadant fordra, särskilda sammankomster hållas å tid, som ordföranden bestämmer. Vid varje sammankomst skall protokoll föras. § 43. Med undantag av de enligt § 9 åt vissa deputerade uppdragna bestyr och åligganden böra alla fullmäktiges behandling tillhörande mål inför fullmäktige vid deras sammankomster föredragas och få endast där avgöras. § 44. Åstundar fullmäktig att under längre eller kortare tid från staden avresa, bör han sådant förut vid sammankomst eller hos ordföranden anmäla samt då tillika uppgiva tiden för sin frånvaro. § 45. År fullmäktig, som icke, på sätt i näst ovanstående paragraf föreskrives, till erhållande av ledighet sig anmält, genom opasslighet eller enskilda angelägenheter hindrad att sammankomst bevista, bör han sitt förfall varje gång tillkännagiva. 30 § 46. Vid sammankomst skola minst fem fullmäktige vara tillstädes, dock må ärenden, som ej tåla uppskov, avgöras av allenast fyra fullmäktige, därest de äro om besluten ense. Frågor om låns upptagande, de i regeringsformen omförmälda kreditivs utbetalning eller andra ärenden av mera allmän vikt få icke avgöras, ej heller tjänster tillsättas eller pensioner beviljas, såvida icke minst fem fullmäktige äro närvarande. § 47. Fullmäktige vare ej tillåtet att företaga någon överläggning i närvaro av Konungens ombud, ifall det, utan att av fullmäktige därom vara anmodat, skulle vid deras sammankomst sig infinna. § 4S. Yppas under fullmäktiges överläggningar skiljaktighet i meningarna, böra samtliga närvarande fullmäktige till protokollet avgiva sina röster, vilka per capita beräknas. Därest flera skiljaktiga meningar yttras, hora de sinsemellan närmast överensstämmande, såvitt möjligt är, sammanjämkas. Då ett lika antal röster utfaller för vardera meningen, är ord förandens röst avgörande. Den vid sammankomst närvarande fullmäktig, som sin röst ej särskilt avgiver eller, efter börjad överläggning om ett föredraget ämne, sig avlägsnat, anses hava det då fattade beslutet bitratt. Sluten omröstning må endast företagas vid val till sådana befattningar, därtill någon bland fullmäktige kan utses. § 49. Över fullmäktiges beslut i mål, som röra riksgäldskontorets tjänstemän eller andra enskilda personer, äger den eller de, på vilkas rätt och bästa dessa beslut kunna inverka, att hos bankoutskottet anföra besvär, därvid klaganden dock, såvida besvären skola till prövning upptagas, bor inom trettio dagar efter bevisligen erhållen del av det meddelade beslutet sitt missnöje däremot hos fullmäktige skriftligen anmäla; varjämte det, vid enahanda äventyr, åligger honom att senast en månad före riksdagens början sina besvär ingiva till fullmäktige, av vilka desamma, jämte utlåtande däröver, till banko utskottet överlämnas. Besvär över fullmäktiges nyss före eller under riksdagens sammanvaro i dylika mål meddelade beslut böra inom fjorton dagar efter delfåendet, den dagen likväl oräknad, omedelbarligen av vederbörande till bankoutskottet inlämnas. 31 Angående fullmäktige tillhörande särskilda åligganden och uppdrag. § 50. Fullmäktige skola minst en gång varje år granska kamrerns och kassörens anteckningsböcker jämte ombudsmannens diarium samt genomgå och inventera de under kamrerns och kassörens vård befintliga låne- och säkerhets- med flera handlingar. § 51. En gång varje år böra fullmäktige anställa besiktning å riksdagens hus, vilket star under deras vård och inseende. Dessutom har riksdagen uppdragit åt fullmäktige att låta tillse, det icke allenast värde å de inom riksdagens hus befintliga möbler och andra inventarier finnes uti inventarieförteckningen upptaget, utan ock att inköpspris pa de möbler och inventarier, som hädanefter anskaffas, uti inventarieförteckningen utsättes, jämte tiden, då inköpet ägt rum, ävensom att, vid skeende kasseringar av obrukbara eller obehövliga inventarier, desamma varda utur inventarieförteckningen avförda, med anteckning av det pris, vartill desamma vid möjligen skeende försäljning blivit föryttrade. § 52. Under de tider, da riksdagen icke är församlad, må lediga rum och lägenheter inom riksdagens hus av fullmäktige hyresfritt upplåtas för tillfälligt begagnande ej allenast av de kommittéer och revisioner, som kunna varda av Kungl. Maj:t sammankallade och för vilkas sammanträden erforderhga lokaler inom kronans hus här i huvudstaden icke finnas att tillgå, utan även av allmänna ämbetsmyndigheter, som antingen av särskild anledning^ icke kunna för någon tid begagna åt dem anvisade ämbetsrum eller också sakna egen lokal, ävensom för andra, allmänt gagn avseende ändamålägande fullmäktige vid varje sådan upplåtelse föreskriva de villkor, som fullmäktige för de upplåtna rummens samt möblernas och inventariernas noggranna och omsorgsfulla vårdande finna nödvändiga. Dylik upplåtelse bör alltid upphöra så tidigt före riksdagens sammankomst, att rummen och inventarierna därförinnan kunna vara försatta i ordnat och fullständigt skick samt, om sa erfordras, reparerade. § 58. Fullmäktige i riksgäldskontor äga att förvalta den jämlikt beslut vid 1888 års riksdag bildade byggnadsfonden för riksdags- och riksbankshus. 32 Gemensamt med fullmäktige i riksbanken äga fullmäktige i nksgäldskontoret att vidtaga de åtgärder, som erfordras för utförande av riksdagens beslut i fråga om nya byggnader för riksdagen m. m. och riksbanken, allt i överensstämmelse med de närmare föreskrifter, som i särskilda skrivelser av den 11 och 12 maj 1888 samt den 6 april 1906 blivit av riksdagen meddelade. § 54. Då revisorerna över stats-, banko- och riksgäldsverken sammanträda, skola fullmäktige till dem avgiva berättelse om riksgäldskontorets stallning och förvaltning under den tid, som revisorernas granskning kommer att °mfa Dessutom skola fullmäktige vid nästa riksdags början till riksdagen avgiva och till bankoutskottet avlämna berättelse för hela den tid, som förflutit, sedan fullmäktiges berättelse till nuvarande riksdag avgavs. § 55. Fullmäktige böra varje år till riksdagens revisorers första sammanträde, som skall äga rum i riksdagens hus i Stockholm den 1 oktober eller, om helgdag då inträffar, dagen därefter, utfärda kallelse genom kungörelse i tidningar. ...... Därest revisor, sedan lagtima riksdag är avslutad och innan revisorerna sammanträtt, bos fullmäktige anmäler hinder att deltaga i revisionen, skola fullmäktige ofördröjligen inkalla den närmast i ordningen varande suppleanten På enahanda sätt förfares, då hinder anmäles av inkallad suppleant. § 56. Efter varje revisions slut skola fullmäktige föranstalta om tryckning av revisorernas över revisionen av statsverket och riksgäldskontor avgivna och fullmäktige tillställda berättelser jämte därtill hörande förklaringar, vilka handlingar även genom fullmäktiges försorg böra till näst sammanträdande riksdag och revisorer överlämnas. Prenumerant å allmänna tidningarna ävensom kommun, som utan erläggande av prenumerationsavgift men mot stadgad postbefordringsavgi t er håller nämnda tidningar, må efter rekvisition hos fullmäktige i man av tillgång få ett exemplar av ifrågavarande berättelser sig tillsänt. § 57. Före nästkommande riksdags början böra fullmäktige. a) föranstalta om upphandling av det för tryckningen av riksdagens 33 protokoll med därtill hörande bihang under samma riksdag erforderliga papper och, med behörigt iakttagande av de i sådant avseende meddelade föreskrifter, lata upprätta kontrakt angående verkställighet av såväl protokollets som bihangets tryckning; b) upprätta kontrakt om tillhandahållande, under riksdagens lopp, av de skrivmaterialier och övriga effekter, som för riksdagens behov kunde erfordras; samt c) låta komplettera och iståndsätta inventariepersedlarna i riksdagens hus. Vid verkställigheten härav iakttages, att anbud, genom kungörelser i allmänna tidningarna, infordras av dem, som kunna vara hugade att tillhandahålla och leverera berörda efEekter eller besörja omförmälda tryckningsmed flera arbeten. För övrigt äga fullmäktige att utse någon bland riksgäldskontorets tjänstemän, som bör ej allenast före och under riksdagen mottaga, vårda och efter vederbörliga rekvisitioner utlämna de upphandlade effekterna samt ombesörja de under riksdagens fortgång ifrågakommande ytterligare uppköp, äfvensom erforderliga reparationer å inventariepersedlarna, utan ock vid varje kalenderårs slut upprätta och avgiva fullständig redovisning för alla dessa av honom mottagna effekter. § 58. Fullmäktige böra genom i riksgäldskontoret anställd tjänsteman emottaga, vårda, utdela och redovisa ej mindre de från trycket utgivna riksdagsprotokoll jämte därtill hörande bihang än även andra tryckta handlingar, som till riksgäldskontoret för förvaring och framtida utdelning enligt gällande bestämmelser avlämnas. § 59. Som, enligt de av Kungl. Maj:t för Strömsholms nya kanalbolag den 27 april 1894 fastställda regler, kanaldirektionens förvaltning och kanal verkets räkenskaper skola årligen granskas utav två revisorer, av vilka den ene bör utses av fullmäktige i riksgäldskontoret, så skola fullmäktige för varje revision välja en person att uti berörda revision sförrättning deltaga. Jämväl skola fullmäktige, i enlighet med den av Kungl. Maj:t för Kinda kanals aktiebolag den 4 september 1874 fastställda bolagsordning, årligen utse en revisor att granska detta bolags förvaltning och räkenskaper. (Riksgäldskontorets reglemente.) 5 34 § 60. Då de bolag, som för järnvägsanläggningars utförande från riksgäldskontoret utbekommit beviljade låneunderstöd, uti sina med Kungl. Maj:t och kronan avslutade kontrakt medgivit staten att genom ombud, som Kungl. Maj:t utser, deltaga i de årliga revisionerna av bolagets förvaltning och räkenskaper, samt berättelserna om dessa revisioner skola till civildepartementet insändas, böra fullmäktige efter erhållen del av dessa berättelser taga under övervägande, huruvida nagra åtgärder erfordras för bevarande av riksgäldskontorets rätt och säkerhet för de utgivna lånens fortsatta likviderande. § 61. Uti styrelsen för Sveriges allmänna hypoteksbank bör en ledamot, som skall vara vice ordförande, utses av fullmäktige i riksgäldskontoret. Likaså utses av fullmäktige till deltagande i den årliga revisionen av hypoteksbankens förvaltning och räkenskaper en revisor, som vid revisionen förer ordet. Dessutom böra fullmäktige utse ett ombud såväl till den allmänna ordinarie sammankomst, som mellan hypoteksbankens delägare skall äga rum varje år efter avslutad revision, som till allmän extra ordinarie sammankomst. § 62. Det tillkommer fullmäktige i riksgäldskontoret att i styrelsen för konungariket Sveriges stadshypotekskassa utse dels en ledamot, vilken skall vara vice ordförande, dels en suppleant för vice ordföranden. Likaså tillkommer det fullmäktige att utse en revisor för deltagande i den årliga revisionen av nämnda styrelses förvaltning och hypotekskassans räkenskaper. § 63. Fullmäktige i riksgäldskontoret skola bland sig utse en ledamot i postsparbankens styrelse. § 64. Överinseendet över riksdagens bibliotek tillkommer fullmäktige i riksgäldskontoret; och skola fullmäktige bland sig utse en inspektor för utövande av den närmaste tillsynen över biblioteket. § 65. Gemensamt med fullmäktige i riksbanken skola riksgäldskontorets fullmäktige: 35 a) avgiva sitt underdåniga yttrande och råd till Kungl. Maj:t i fråga om den ort, där riksdag bör samlas, i de fall, då fiendens framträngande eller pest eller andra lika viktiga hinder göra riksdags hållande i huvudstaden omöjligt eller för riksdagens frihet och säkerhet vådligt (§ 50 regeringsformen) ; b) efter stadgade grunder uppgöra och utfärda ny bevillningsförordning, i den händelse att vid riksdags slut bevillningens hela belopp är bestämt, men kamrarna icke hunnit om fördelningen därav bliva ense (§ 109 regeringsformen); c) uti justitieombudsmansämbetet eller militieombudsmansämbetet genast insätta den man, som blivit utsedd till efterträdare, ifall ombudsman mellan riksdagarna avsäger sig det erhållna förtroendet eller med döden avgår, ävensom utvälja annan behörig man i stället för ombudsmans utsedde efterträdare, därest även han mellan riksdagarna avsäger sig förtroendet eller i ombudsmansämbete insättes eller med döden avgår (§98 regeringsformen); d) för framtida uppsikten och kontrollen över Göta kanals vidmakthållande utse och välja ej mindre en person för att såsom ledamot å bankens och riksgäldskontorets vägnar inträda i direktionen över nämnda kanal, än ock ett ombud att å samma verks vägnar deltaga i revisionerna av kanalens räkenskaper; skolande valet till ledamot i direktionen förnyas varje år, och till ombud vid revisionerna före desammas början; dock må förut härtill utsedda personer kunna återväljas. Vid fullmäktiges i banken och riksgäldskontoret gemensamma sammanträden böra, såvitt beslut skall kunna fattas, minst fem av fullmäktige i vartdera verket vara tillstädes. § 66. Vid de tillfällen, då riksdagsmäns fullmakter granskas av chefen för justitiedepartementet eller den person, Konungen i hans ställe förordnat, skola tre bland fullmäktige i riksgäldskontoret vara tillstädes. Angående tjänstinnehavare vid riksgäldskontoret, riksdagens bibliotek och riksdagens hus. § 67. Riksdagen har för åtnjutande av de i staterna för riksgäldskontoret och riksdagens hus upptagna avlöningsförmåner fastställt följande villkor och bestämmelser att gälla från ingången av år 1918: 36 l:o) Tjänstinnehavare skall, i den mån ej undantag anses böra stadgas eller för särskilda fall efter prövning medgivas, vara å tjänsterummet tillstädes minst sex timmar varje söckendag. Tjänstinnehavare skall vara underkastad den vidsträcktare tjänstgöringsskvldighet eller den jämkning i åligganden, som vid en möjligen inträdande förändrad organisation av detta verk eller eljest kan varda stadgad; och böra de fullmakter och konstitutorial, som för tjänstinnebavare utfärdas, innefatta förbehåll om vederbörandes skyldighet att åtaga sig de nya eller förändrade göromål, vilka kunna dem åläggas. Fullmakt eller konstitutorial å annan tjänstemannabeställning i riksgäldskontor än riksgäldssekreterarens, riksgäldskommissariens och förste revisorns skall avse icke viss tjänst, utan tjänst i allmänhet inom tjänstegraden, med förbehållen rätt för fullmäktige att anställa innehavaren å den plats inom graden, där det av behovet fordras eller han finnes företrädesvis passande. 2:o) Tjänsteman skall vara skyldig att, om han förordnas till högre befattning, densamma bestrida mot åtnjutande av de för befattningen anslagna tjänstgöringspenningar och missräkningspenningar eller däremot svarande belopp, dock med avstående av egna tjänstgöringspenningar och missr äkningspennin gar. 3:o) Med ordinarie befattningar i riksgäldskontoret eller vid riksdagens hus må icke förenas annan tjänst å rikets, riksdagens eller kommuns stat. Med ordinarie befattning må ej heller förenas vare sig uppdrag såsom ordförande eller ledamot i styrelsen för verk eller bolag, som är med Kungl. Maj:ts oktroj försett eller blivit såsom aktiebolag registrerat, eller befattning såsom tjänsteman i sådant verk eller bolag eller annan tjänstebefattning av vad slag som helst, såframt ej fullmäktige uppå därom gjord framställning och efter prövning, att ifrågavarande uppdrag eller tjänstebefattning ej må anses inverka hinder ligt för tjänstgöringen i riksgäldskontoret eller riksdagens hus, finna uppdraget eller befattningen kunna få tills vidare mottagas och bibehållas. 4: o) Semester må årligen, när sådant kan ske utan hinder för göromålens jämna och oavbrutna gång, åtnjutas av riksgäldssekreteraren, riksgäldskommissarien, förste revisorn och tjänstemännen inom tredje tjänstegraden i riksgäldskontoret under en och en halv månad samt av övriga tjänstemän i samma verk under en månad. 5:o) Där förhöjning i lönen efter viss tids tjänstgöring är enligt stat medgiven, må, ändå att den föreskrivna tiden är tilländalupen, förhöjning ej beviljas, förrän tjänstinnehavaren under minst fyra femtedelar av samma 37 tid med gott vitsord bestritt sin egen eller på grund av förordnande annan statens tjänst eller fullgjort annat offentligt uppdrag, dock att härvid icke må föras honom till last den tid han åtnjutit semester eller ledighet för fullgörande av värnplikt. Då löneförhöjning genom ålderstillägg beviljas, må den förhöjda lönen åtnjutas från början av kalenderåret näst efter det, varunder den stadgade tjänsteåldern blivit uppnådd. Tjänsteman i tredje tjänstegraden inom riksgäldskontoret, som befordrats till förste revisor, äger att för erhållande av ålderstillägg tillgodoräkna sig den tid, han tjänstgjort inom nämnda grad. Med avseende å tiden för erhållande av i de nya avlöningsstaterna vid riksgäldskontoret och riksdagens hus för de särskilda tjänsterna stadgade lönetillägg skall vidare iakttagas, att löntagare, som övergår från den förutvarande till den nya staten, bör tillgodoräknas ej mindre den tid, som före den nya statens trädande i kraft förflutit från hans tillträde till befattningen eller motsvarande ordinarie tjänst inom riksgäldskontoret eller vid riksdagens hus, än även i förekommande fall den tid, varunder han omedelbart före tillträdet bestritt sådant förordnande, som, enligt de å den förutvarande staten tillämpliga bestämmelser, kunnat få tillgodoräknas för erhållande av ålderstillägg. Vad beträffar de å den nya avlöningsstaten vid riksdagens hus uppförda förste eldare- och portvaktstjänsterna skall iakttagas, att de personer, som befordras till innehavare av nämnda tjänster, äga att för erhållande av ålderstillägg tillgodoräkna sig den tid, varunder de omedelbart före den nya statens trädande i kraft mot fast arvode inom riksdagshuset utfört arbete av motsvarande eller jämförlig beskaffenhet som det, vilket de såsom ordinarie tjänstinnehavare hava att fullgöra. 6ro) Tjänstgöringspenningar ävensom i förekommande fall missräkningspenningar få uppbäras endast för den tid, tjänstinnehavaren verkligen tjänstgjort eller åtnjutit semester, men skola eljest utgå till den, som uppehållit tjänsten. För den tid, varunder tjänstinnehavare åtnjuter semester och i följd därav är berättigad att uppbära de för tjänsten anslagna tjänstgöringspenningar och missräkningspenningar, äga fullmäktige att anvisa erforderliga medel för att den, som på förordnande bestrider tjänsten, må komma i åtnjutande av ersättning till belopp, motsvarande ifrågavarande tjänstgöringspenningar och missräkningspenningar. 38 7:o) Bliver tjänstinnehavare av sjukdom hindrad att förrätta sin tjänst, äger han att under tjänstledigheten uppbära hela lönen. 8:o) Erhåller tjänstinnehavare efter egen ansökan tjänstledighet för svag hälsas vårdande, för enskilda angelägenheter, för tjänstgöring hos riksdagen eller dess revisorer eller för andra särskilda uppdrag, eller för dias vikariat för tjänstinnehavare på den grund, att han i behörig oidning aystänges från tjänstgöring eller eljest är lagligen förhindrad att sköta sin tjänst, kunna fullmäktige besluta, att den tjänstledige skall utöver tjänstgöringspenningar och missräkningspenningar till sin vikarie avstå så mycket av lönen, som fullmäktige pröva för tjänstens uppehållande nödigt. 9:o) Fullmäktige må kunna, på därom gjord framställning och efter prövning av förekommande omständigheter, medgiva vaktmästare ledighet under högst femton dagar varje år, med rätt för honom att under tiden uppbära alla med tjänsten förenade avlöningsförmåner. I detta fall liksom ock då vaktmästare erhållit tjänstledighet för sjukdom eller annat laga förfall, eller då vaktmästartjänst är ledig, äga fullmäktige, därest i anledning härav extra ordinarie vaktmästare förordnas för uppehållande av vaktmästartjänst, att tilldela denne arvode med sådant belopp, att han såsom gottgörelse för tjänstens uppehållande kommer i åtnjutande av sammanlagt fvra kronor om dagen. Ledighet må därjämte av fullmäktige beviljas övervaktmästaren och overmaskinisten i riksdagshuset under högst tre veckor årligen samt förste eldaren och de två portvakterna i samma hus under högst femton dagar årligen, ägande dessa befattningshavare att under ledigheten tillgodonjuta sina avlöningsförmåner oavkortade. Därest vikarie för ifrågavarande tjänstinnehavare erfordras för tjänstens uppehållande under sådan ledighet eller av annan anledning, bestämmes avlöningen till vikarien på sätt fullmäktige pröva skäligt. 10:o) Fullmäktige äga dels att utöver stat för biträde vid nattbevakningen i riksgäldskontoret låta utbetala de arvoden, fullmäktige finna skäliga, dels ock att anvisa nödiga medel för tillhandahållande åt vaktmästare av lämplig uniformsbeklädnad vid tjänstgöring. 11;0) Tjänstinnehavare skall såsom bidrag till kostnaden för beredande av pension erlägga pensionsavgift till årligt belopp av nedan angivna procent å det för hans tjänst gällande pensionsunderlaget. Avgiftsprocenten utgör en tiondedel procent för varje helt hundratal kronor av pensionsunderlaget, dock icke i något fall mindre än tre procent. Avgiften erlägges för varje månad, för vilken lön åtnjutes, ävensom för månad, under vilken, 39 på grund av tjänstledighet eller i följd av ådömd mistning av tjänsten för viss tid, lönen i dess helhet eller delvis ej uppbäres. Rätt att återbekomma erlagda pensionsavgifter medgives allenast vid övergång till annan statstjänst, därest med inträdet i denna tjänst är förenad skyldighet att för beredande av pension erlägga retroaktiv avgift, dock ej till högre belopp än det, vartill retroaktivavgiften uppgår. Härjämte har riksdagen förklarat, att den, som från och med eller efter den tid, då de nya staterna träda i kraft, tillträder ordinarie befattning vid riksgäldskontoret och riksdagens hus, skall vara pliktig att underkasta sig de för åtnjutande av avlöningsförmånerna fastställda villkor och bestämmelser, samt att de förutvarande innehavare av ordinarie befattningar vid riksgäldskontoret och riksdagens hus, vilka icke inom en månad efter det de nya avlöningsstaterna trätt i kraft anmäla, att de vilja övergå till den nya staten samt underkasta sig de för avlöningens åtnjutande stadgade villkor och bestämmelser, och som icke lagligen kunna därtill förbindas, skola varda bibehållna vid dem enligt dittills gällande stat med tillhörande bestämmelser tillkommande avlönings- och pensionsförmåner. För tiden till 1917 års utgång gälla beträffande tillämpningen av avlöningsstaterna vid riksgäldskontoret och riksdagens hus de villkor och bestämmelser, som återfinnas i § 67 av det vid 1916 års riksdag fastställda reglementet för riksgäldskontoret. Samma villkor och bestämmelser skola även tills vidare lända till efterrättelse vid tillämpningen av avlöningsstaten för tjänstinnehavare vid riksdagens bibliotek. § os. Vid inträffad ledighet av sådan å riksgäldskontorets stat uppförd tjänst, som bör återbesättas, skall, efter avdrag av vad för tjänstens bestridande måst utbetalas, den lönebesparing, vilken uppkommer intill dess efter ansökningstidens förlopp tjänsten blivit i nedan stadgad ordning återbesatt, tillfalla änke- och pupillkassan vid riksgäldskontoret; kommande nämnda kassas rätt till dylik besparing att upphöra, så snart den nytillträdande äger åtnjuta den med tjänsten förenade lönen. 40 § 69. Innan ledig tjänst av fullmäktige återbesattes, skall sådant jämte de med samma tjänst förenade löneförmåner, ävensom tiden, inom vilken sökande äga att sig anmäla, tillkännagivas medelst anslag å vanliga ställen inom riksgäldskontoret. Ansökningstiden bestämmes till minst fjorton dagar från anslagets utfärdande; dock beror av fullmäktige att utsätta ny ansökningstid, därest, inom den först bestämda tiden, någon till tjänstens erhållande fullt skicklig och lämplig sökande sig icke anmält. § 70. För att kunna antagas till tjänsteman vid riksgäldskontoret fordras att hava undergått godkänd avgångsexamen från högre elementarläroverk; dock böra de tjänstemän, som anställas vid fullmäktiges kansli, hava avlagt den akademiska examen, som fordras för att vinna inträde i Konungens kansli eller i rättegångsverken; ävensom den, vilken befordras till ombudsmannasysslan, bör hava fullgjort vad författningarna föreskriva i avseende på dem, som i domarevärv må begagnas. § 71. Vid lediga tjänsters tillsättande utnämnes bland kompetente sökande den, som fullmäktige, med avseende å vikten och ansvarigheten av de särskilda befattningarna, finna till den lediga tjänsten mest skicklig och passande; dock äga fullmäktige att, där de så lämpligt finna, tillsätta lediga tjänster endast med konstitutorial; varvid den tjänsteman, som sådant konstitutorial erhåller, under den tid, han tjänsten innehaver, äger åtnjuta de lönevillkor, avlönmgsstaten för tjänsten bestämmer. Angående behandlingen av frågor rörande tjänsteförsummelser m. m. § 72. Om någon tjänsteman vid mindre förseelser i tjänsten ej låtit sig råtta av vederbörandes'' tillsägelser och varningar eller blivit beträdd med vårdslöshet eller försummelse i sin tjänstgöring eller ock i allmänna levernet ådagalagt ett mindre värdigt uppförande, bör han inför fullmäktige tillrättavisas och varnas. I händelse den, som på detta sätt undergått första varningsgraden, ej därav låter sig rätta, äga fullmäktige att, med avseende å förekommande omständigheter, på längre eller kortare tid suspendera 41 honom från innehavande tjänst, med förlust av hela eller halva lönen, vilken under tiden ma i ersättning för tjänstens förrättande användas. § 73. Därest tjänsteman, vilken förut blivit för tjänsteförsummelse eller annat förhållande suspenderad, ånyo gör sig skyldig till dylik förseelse, ankommer på fullmäktige att, efter förseelsens beskaffenhet, antingen ytterligare suspendera honom eller helt och hållet skilja honom från innehavande tjänst och lön. Likaledes beror på fullmäktiges särskilda prövning, huruvida tjänsteman i riksgäldskontoret, som blivit nödsakad till borgenärer avträda sin egendom, må vidare bibehålla och utöva sin beställning. § 74. Tjänsteman, som begått ärerörigt brott eller annan förseelse i eller utom tjänsten av den svåra beskaffenhet, att verkets trygghet eller anseende fordrar hans entledigande, har därigenom gjort sig förlustig sin innehavande tjänst. § 75. Om någon av vaktbetjäningen i sin tjänst varit försumlig eller eljest på ett tadelvärt sätt sig förhållit, må han, efter sig företeende omständigheter, antingen av fullmäktiges deputerade erhålla föreställning eller genast hos fullmäktige anmälas till suspension eller entledigande. § 76. Innan tjänsteman eller vaktmästare varder suspenderad eller skild från tjänsten, bör hans skriftliga förklaring över vad emot honom förekommit infordras.. Fullmäktiges beslut, varigenom tjänsteman suspenderas eller för alltid skiljes från tjänsten, bör jämte hänvisning för besvärs anförande honom ^skriftligen meddelas. Tjänst, som till följd av sådant beslut blir ledig, får, därest den avsatte tjänstemannen inom föreskriven tid anmält sig ämna samma beslut överklaga, icke återbesättas förr, än besvären blivit av bankoutskottet avgjorda eller den bestämda tiden för besvärens fullföljande försuttits; kommande dock den, som emellertid förordnas till tjänstens bestridande, att de med densamma förenade löneförmåner åtniuta. § 77. Extra ordinarie tjänsteman eller extra vaktmästare, som utan erhållen tillåtelse eller anmält laga förfall från tjänstgöring uteblivit under trenne efter varandra följande manader, eller vid flera tillfällen undandragit sig (Riksgäldskontorets reglemente.) 6 42 att lämna äskat biträde, där han blivit anställd, anses hava förverkat sin rätt att i riksgäldskontoret vidare tjänstgöra. Den extra ordinarie tjänsteman eller extra vaktmästare, som under honom uppdragen tjänstgöring förhållit sig försumligt eller felaktigt och, efter att, på sätt i § 72 stadgas, blivit varnad, sig icke rättat, bör förklaras vara från riksgäldskontoret skild. För övrigt anses den extra ordinarie tjänsteman eller vaktmästare, som begått ärerörigt brott eller annan förbrytelse av svårare beskaffenhet, vara från verket utesluten. Angående pensioneringen av tjänstinnehavare vid riksgäldskontoret, riksdagens bibliotek och riksdagens hus. § 7S. Beträffande pensioneringen av tjänstinnehavare vid riksgäldskontoret och riksdagens hus har riksdagen meddelat följande bestämmelser att gälla från ingången av år 1918: l:o) Tjänstinnehavare skall, då han uppnått sextiofem levnadsår och tillbragt trettiofem år i allmän tjänst, vara förpliktad att avgå från sin tjänst med pension till samma belopp som det för tjänsten gällande pensionsunderlaget, fullmäktige likväl obetaget att låta med avskedet anstå, därest och så länge den pensionsberättigade prövas kunna i tjänsten på ett tillfredsställande sätt fullgöra sina åligganden och kan finnas villig att i tjänsten kvarstå. 2:o) Den tjänsteman eller vaktmästare, som efter ådagalagt välförhållande anhåller om avsked, är, såvida han fyllt sextio år och varit i allmän tjänst trettiofem år, berättigad att såsom pension för livstiden åtnjuta tre fjärdedelar av det för hans tjänst gällande pensionsunderlaget. 3;o) Före uppnådda sextio levnadsår och trettiofem tjänstår kan avskedssökande endast i händelse av bevislig oförmögenhet till vidare tjänstgöring, erhålla pension. Pensionsbeloppet bestämmes då efter tjänståren allena på det sätt, att å tre fjärdedelar av pensionsunderlaget avdrages en trettiofemtedel för varje bristande tjänstår. Överstiga däremot tjänståren trettiofem och åldersåren sextio, ökas det ovan bestämda pensionsbeloppet med en trettiofemtedel för varje överskjutande tjänstår eller ock med en sextiondedel för varje överstigande åldersår, därest detta sistnämnda beräkningssätt skulle för avskedssökanden utfalla förmånligare. 4: o) Då sådant för göromålens säkra och skyndsamma gång finnes erforderligt, kunna fullmäktige på pensionsstat förflytta tjänstinnehavare, som 43 av sjukdom eller minskad arbetsförmåga iir förhindrad att vidare på ett tillfredsställande sätt fullgöra sina åligganden, oaktat lian sig ej om avsked anmält. I sådant fall äga fullmäktige att efter omständigheterna tillägga tjänstinnehavaren såsom pension antingen ett belopp, motsvarande hela det för hans tjänst gällande pensionsunderlaget, evad de föreskrivna levnads- och tjänståren äro uppnådda eller icke, eller ock en del av pensionsunderlaget, dock ej mindre än vad med tillämpning av bestämmelserna i mom. 2:o) och 3:o) här ovan belöper. § 79. För tiden till 1917 års utgång gälla i fråga om pensioneringen av tjänstinnehavare vid riksgäldskontoret och riksdagens hus de bestämmelser, som finnas intagna i §§ 78—80 av 1916 års reglemente för riksgäldskontoret. Samma bestämmelser skola även tills vidare tillämpas beträffande pensioneringen av tjänstinnehavare vid riksdagens bibliotek. Angående kvinnliga biträden i riksgäldskontoret. § 80. Beträffande de i staten för tjänstinnehavare i riksgäldskontoret upptagna kvinnliga biträdesbefattningarna har riksdagen föreskrivit följande villkor och bestämmelser att gälla från ingången av år 1918: l:o) Kvinnligt biträde skall vara underkastat den vidsträcktare tjänstgöringsskyldighet eller den jämkning i åligganden, som kan varda stadgad; och böra de konstitutorial, som för dessa biträden utfärdas, innefatta förbehåll om vederbörandes skyldighet att åtaga sig de nya eller förändrade göromål, vilka kunna dem åläggas. 2 ro) Därest kvinnligt biträde förordnas att bestrida ordinarie tjänstemannabefattning i riksgäldskontoret, är biträdet skyldigt att mottaga sådant förordnande mot åtnjutande av de för samma tjänst anslagna tjänstgöringspenningar, dock med avstående av egna tjänstgöringspenningar. 3: o) Kvinnligt biträde äger att, såvitt sådant utan hinder för göromålens jämna och oavbrutna gång kan ske, årligen åtnjuta semester under en månad. 4:o) Kvinnligt biträdes arbetstid å tjänsterummet skall vara lika med den, som är bestämd för riksgäldskontorets tjänstemän. 44 5:o) Bliver kvinnligt biträde av sjukdom hindrat att uppehålla sin befattning, äger hon under tjänstledigheten uppbära hela lönen. Beviljas kvinnligt biträde tjänstledighet för svag hälsas vårdande eller eljest av annan orsak än sjukdom, kunna fullmäktige besluta, att hon skall utöver tjänstgöringspenningarna till sin vikarie avstå så mycket av lönen, som erfordras för befattningens uppehållande eller eljest prövas skäligt. 6: o) Därest kvinnligt biträde, som vid den tidpunkt, då den nya avlöningsstaten träder i kraft, är anställt i riksgäld skontoret och befordras till ordinarie biträde från samma tidpunkt, omedelbart dessförinnan mot fast arvode utfört arbete av motsvarande eller jämförlig beskaffenhet därstädes, skall biträdet äga att för åtnjutande av löneförhöjning räkna sig till godo den tid, biträdet utfört sådant arbete i riksgäldskontoret. Då kvinnligt biträde med avlöning efter lägre grad, som redan intjänat andra ålderstillägget, befordras till biträdesbefattning, för vilken avlöning utgår efter högre grad, äger nämnda biträde att omedelbart komma i åtnjutande av ett ålderstillägg i sistnämnda grad. 7:o) I händelse kvinnligt biträde ingår äktenskap, skall hon icke vara skyldig att av sådan anledning avgå från sin befattning, därest icke fullmäktige med hänsyn till befattningens behöriga upprätthållande finna det nödigt. 8: o) Kvinnligt biträde är skyldigt att såsom bidrag till kostnaden för sin pensionering erlägga pensionsavgift, vilken beräknas enligt de grunder, som äro stadgade för manliga tjänstinnehavare vid riksgäldskontoret. 9:o) Kvinnligt biträde skall, då hon uppnått 60 levnadsår och varit 30 år i allmän tjänst, vara förpliktat att avgå från sin befattning med pension till samma belopp som det för tjänsten gällande pensionsunderlag, fullmäktige likväl obetaget att låta med avskedet anstå, därest och så länge biträdet prövas kunna i tjänsten på ett tillfredsställande sätt fullgöra sina åligganden. Kvinnligt biträde, som fyllt 55 år och uppnått 30 tjänstår, är, därest hon efter ådagalagt välförhållande anhåller om avsked, berättigat att åtnjuta pension till belopp, motsvarande tre fjärdedelar av det för hennes tjänst gällande pensionsunderlaget. Före uppnådda 55 levnadsår och 30 tjänstår kan kvinnligt biträde erhålla pension endast i det fall, att hon på grund av sjukdom eller minskad arbetsförmåga är förhindrad att på ett tillfredsställande sätt fullgöra sina åligganden. Pensionsbeloppet bestämmes då efter tjänståren allena medelst avdrag å det i andra stycket av detta moment omförmälda pensionsbeloppet av en trettiondedel för varje bristande tjänstår. 45 10:o) Befattning såsom kvinnligt biträde skall av fullmäktige tillsättas medelst konstitutorial efter befattningens ledigförklarande genom kungörelse. ll:o) Eörande tillsättningen i övrigt, kompetensfordringar, ordningen för meddelande av tjänstledighet och avsked samt för disciplinär bestraffning skola gälla de närmare stadganden, som må varda av riksdagen bestämda. 12:o) I övrigt skola de bestämmelser, som i detta reglemente äro meddelade beträffande riksgäld skontorets tjänstemän, i tillämpliga delar och i den mån de icke stå i strid mot vad här ovan stadgats, lända till efterrättelse i fråga om de kvinnliga biträdena. För tiden till 1917 års utgång gälla beträffande de å riksgäldskontorets stat uppförda kvinnliga biträdena de bestämmelser, som finnas intagna i § 81 av det vid 1916 års riksdag fastställda reglementet förriksgäldskontoret. Angående ersättning för olycksfall i arbete. § 81. Vid skada till följd av olycksfall i arbete skall envar, som är anställd vid eller utför arbete för riksgäldskontoret, riksdagens bibliotek och riksdagens hus och enligt lagen om försäkring för olycksfall i arbete den 17 juni 1916 är att anse såsom arbetare, vara berättigad att, i den män han eller hon icke på grund av gällande stadganden för ifrågavarande personal kommer i åtnjutande av förmåner, motsvarande nämnda lags bestämmelser, av riksgäldskontoret utfå det felande; och skola vid inträffande olycksfall i arbetet bestämmelserna i samma lag i tillämpliga delar tjäna till efterrättelse. Vad här ovan är stadgat gäller även beträffande den personal, som är anställd vid eller utför arbete för riksdagen, dess utskott och delegationer samt tryckeriavdelning. Givet och utfärdat vid lagtima riksdagen den 18 juni 1917. På Riksdagens vägnar: för Första kammaren för Andra kammaren Talman. Talman. 46 Riksgäldskontor» vid 1916 års slut utbalanserade skulder. Reglemen tets - Årtal. §. 1880 1886 1888 1890 Obligationer för 36/10 % statslånets åtta emissioner å tillsammans kr. 96,000,000, varav blivit utlämnade obligationer å kr. 85,656,360................................................... 38 42 40 39 Obligationer för 1880 års statslåns tre emissioner å tillsammans kr. 119,790,000, motsvarande £ St. 6,600,000, francs 166,320,000 eller rmk 134,640,000 .............................. Obligationer för 1886 års statslån å kr. 72,000,000 eller rmk 81,000,000, varav blivit utlämnade obligationer å rmk 72,614,500 ................................................ Obligationer för 1888 års statslån å kr. 26,666,666:8 7, motsvarande rmk 30,000,000 eller £ St. 1,470,000 eller francs 37,020,000 Obligationer för 1890 års statslån å kr. 35,555,555:68, motsvarande rmk40,000,000, £ St. 1,960,000 eller francs 49,360,000 Tiden, då för- bindelserna bli- vit utfärdade. Räntefot. Återstående skald den 31 december 1916. 1887 d. 3%s) 1904 d. 30/lsl 1909 d. 3% 1909 d. »•/„] SVio X Kr. 83,689,360 1880 d. V4 37, X Kr. 59,187,876 £ St. 3,261,040 Frcs 82,178,208 Rmk 66,525,216 1886 d. V6 37, X / Kr. 54,566,222:2 3 \Rmk 61,387,000 1888 d. 7, 3 X Kr. 24,183,111:11 Rmk 27,206,000 £ St. 1,333,094 (Frcs 33,572,204 1890 d. 7, 37, X (Kr. 24,342,222:22 Rmk 27,385,000 £ St. 1,341,865 (Frcs 33,793,090 47 Reglemen- tets Årtal. §• 1894 42 Obligationer för 1894 års statslån å kr. 36,000,000, motsvarande francs 50,000,000, £ St. 1,980,000 eller rmk 40,400,000, varav hälften utlämnats .......... 1899 42 43 Obligationer för 1899 års statslån å kr. 72,000,000, motsvarande francs 100,000,000, £ St. 3,960,000 eller rmk 80,800,000, varav hälften utlämnats ............. 11900 44 Obligationer för 1900 års statslån å kr. 36,320,000, motsvarande £ St. 2,000,000, rmk 40,800,000 eller francs 50,400,000 ... 1904 1906 15 i (58 Obligationer för 1904—1906 års statslån å kr. 79,200,000, motsvarande francs 110,000,000, £ St. 4,356,000 eller rmk. 88,880,000 ... 1907 72 Obligationer för 1907 års statslån å kr. 46,800,000, motsvarande francs 65,000,000, £ St. 2,574,000 eller rmk 52,520,000 .. 1908 82 Obligationer för 1908 års statslån å kr. 54,480,000, motsvarande £ St. 3,000,000, francs 75,600,000 eller rmk 61,200,000 1911 97 Obligationer för 1911 års statslån å kr. 72,000,000,motsvarande francs 100,000,000, £ St. 3,960,000 eller rmk 80,800,000...... Tiden, då för- bindelserna bli- vit utfärdade. Ränteiot. Återstående skuld den 81 december 1916. 1894 d. «/i* 3 X (Kr. 16,878,600 Frcs 23,442,500 £ St. 928,323 (Rmk 18,941,540 1899 d. »/, 37.X Kr. 31,340,520 Frcs 43,528,500 £ St. 1,723,728:12 (Rmk 35,171,028 1900 d. 15/8 SV.X Kr. 36,320,000 , £ St. 2,000,000 Rmk 40,800,000 Frcs 50,400,000 1 1904 d. i/s j 1906 d. Vs } 31/* x Kr. 79,056,000 Frcs 109,800,000 £ St. 4,348,080 Rmk. 88,718,400 1907 d. Vs 3Vi* Kr. 46,800,000 Frcs 65,000,000 £ St. 2,574,000 Rmk 52,520,000 1908 d. *»/, 4 % t. o. m. d.’% 1918, därefter sv. % Kr. 54,480,000 £ St. 3,000,000 Frcs 75,600,000 Rmk 61,200,000 1911 d. Vs 4 % t. o. m. d. 7,1926, därefter 37, % II Kr. 72,000,000 Frcs 100,000,000 £ St. 3,960,000 Rmk 80,800,000 48 Reglemen- tets Årtal. §• 1913 34 Obligationer för 1913 års statslån å kr. 72,000,000, motsvarande francsl00,000,000, £ St. 3,960,000 eller rmk 80,800,000 ...... 1914 34 Obligationer för 1914 års statslån å kr. 159,567,200 1916 — Obligationer för 1916 års statslån å Kr. 115,805,700 — Svenska 4 3/4 X statsskuldsförbindelser av den 5 juli 1916.......................................... Tiden, då för- bindelserna bli- vit utfärdade. Räntefot. 1913 d. Vid 47* X 1 1914 d. 15/io\ \o. 1915 d. VsJ 5 X j 1916 d. 15/3 \ \ » »Viol 5 X 1916 d. 5/7 43/4 X 1906 '' I 1908 1895 1895 1866 28 48 Av Örebro—Svartå järnvägsaktiebolag upplagt obligationslån, för vilket staten i sammanhang med förvärvandet av Örebro —Svartå järnväg övertagit betalningsskyldigheten ............................................. Av järnvägsaktiebolaget Malmö—Kontinenten upplagda två obligationslån, för vilka staten i sammanhang med förvärvandet av bolagets järnväg mellan Malmö och Trälleborg övertagit betalningsskyldigheten, nämligen: obligationslånet av år 1898........................ » » » 1902........................ 16 16 18 Kommunlån, för vilka staten i sammanhang med Yästkustbanans förvärvande övertagit betalningsskyldigheten ............ Kommunlån, för vilka staten i sammanhang med Yästkustbanans förvärvande övertagit betalningsskyldigheten............... Innestående fond för Göta kanals underhållande ......................................................... 1833 d. 31/12 4 X 4 X 4 X 5 X 4,7 X 5 X Återstående skuld den 31 december 1916. Kr. 72,000,000 Frcs 100,000,000 £ St. 3,960,000 .Rmk 80,800,000 Kr. 159,567,200 Kr. 115,805,700 Kr. 44,600,000 Kr. 583’000 Kr. 1,347,000 Kr. 745,000 Kr. 219,883:61 Kr. 40,100:09 Kr. 140,889 49 Reglemen- tets Tiden, di för- bindelserna bli- Räntefot. Återstående skuld den 81 december 1916. Årtal. §• vit utfärdade. 1902 23 Innestående köpeskilling för fastigheten nr 1 kvarteret Lejonet i Stockholm (f. d. Arvfurstens palats) ............ Kr. 2,250,000 4 /O 1890 14 Obligationer å 30,000,000 kr., vilka ut- färdats såsom grundfond för Sveriges all- männa hypoteksbank, bokförda inom lin- jen med nämnda belopp ...... 1890 d. *•/» 1909 d. 30/6 1815 d. */„ 1778 37, X 37ä X 1909 4 Obligationer å 30,000,000 kr., vilka ut- färdats såsom grundfond för konungariket Sveriges stadshypotekskassa, bokförda inom linjen med nämnda belopp......... 1866 16 Årliga anslaget till H. M. Konungen, 300,000 kr. (icke kapitaliserat) ....... 1866 17 Hertigens av Södermanland, sedermera Konung Carl XIII, hemgiftskapital, bokfört inom linjen med 150,000 kr. 5 X 1866 20 Fond för Hjälmare kanals och slussverks un- derhållande (utgör blott ett depositum av fordringshandlingar) .................. 1866 21 Dito för Strömsholms kanals dito (dito)... . — - • 1866 23 Lappmarks ecklesiastikfonds behållning, bok- förd inom linjen med kr. 100,777:16 (stats- utskottets utlåtande nr 23 vid 1869 års riksdag)........................ 1869 77 Post-assuransfonden (ingår bland riksgälds- kontorets övriga tillgångar, men med den förbindelse, som § 77 i 1869 års regle- mente innehåller)................ 1906 30 Återstoden av anslaget å 5,000,000 kronor till inköp av vattenfall, lämpliga för elek- trisk drift å statens järnvägar Er. 80,241:6 7 (Riksgäldskontorets reglemente.) 50 Reglemen Årtal. §• 1907 40 1909 51 1910 47 1911 56 1914 34 1914 34 1914 34 • 1914 34 1914 34 1915 34 1915 34 Återstoden av anslaget å 300,000 kronor till inköp av vissa fastigheter för statens anläggningar vid Trollhättan ........................ Dito av dito å 500,000 kronor för inköp av vissa fastigheter för statens anläggningar vid Trollhättan m. m............................... Dito av dito å 2,038,000 kronor för fullbordande av statsbanan från Göteborg till Skee...................................................... Dito av dito å 1,400,000 kronor för fullbordande av statsbanan från Östersund till Ströms vattudal jämte bispår..................... Dito av dito å 600,000 kronor till telefonkabel till Gottland ................................... Anslaget till direkt telefonförbindelse mellan Sverige och Tyskland................................. Återstoden å anslaget å 1,612,000 kronor till fortsättande av statsbanan Järna—Norrköping ................................................... Anslaget till anläggningar i Nyköping för trafikutbyte mellan statsbanan Järna— Norrköping samt Oxelösund—Flen—Näst manlands järnväg...................................... Återstoden å anslaget å 935,000 kronor till fortsättande av statsbanan Ålvsby—Piteå... Norrköping—Mjölby..................... Återstoden av anslaget till anordn Haparanda av järnvägsförbindels svenska och finska järnvägsnäten. Tiden, då för- bindelserna bli- vit utfärdade. Räntefot. Återstående skuld den 31 december 1916. — — Kr. 75,392:64 — — Kr. 213,161:63 — — Kr. 100,000 — — Kr. 75,000 — — Kr. 250,000 — — Kr. 325,000 — — Kr. 812,000 — — Kr. 50,000 — — Kr. 85,000 — — Kr. 600,000 Kr. 25,000 51 Tiden, då för- bindelserna bli- vit utfärdade. Räntefot. Återstående skuld den 31 december 1916. — — Kr. 42,300 Kr. 1,332,850 Kr. 5,000,000 — Kr. 20,484,274:6 6 — 5 % Kr. 302,916: 67 — *7i % Kr. 12,000,000 — 5 X Kr. 800,000 — — Kr. 10,000,000 • — — Kr. 32,424: 76 — Kr. 6,097,017: 03 — Er. 15,166,040: 8 6 — Kr. 20,219: Öl Summa Kr. 1,054,111,522: 98 Reglemen tets - Årtal. §• 1906 22 1910 42 1914 36 1911 51 1912 69 1914 36 1911 Återstoden av anslaget för åren 1907—1911 å 7,500,000 kronor till allmänna järnvägslånefonden. ...... Dito av dito för åren 1912—1916 å 7,500,000 kronor till allmänna järn vägslånefonden ... Anslagen för åren 1912—1915 till fonden för åstadkommande av bibanor inom vissa delar av riket.......... 92 Diverse skulder. Utelöpande förfallna obligationer och kuponger Reverslån hos Rederiaktiebolaget Sverige, jämte därå upplupen ränta..................... Förräntade värnskattemedel.......................... Kungl. vattenfallsstyrelsens förnyelsefond Av statskontoret till riksgäldskontorets förvaltning överlämnade kassabehållningar ... Till riksgäldskontoret inlevererad avkastning å byggnadsfondens för riksdags- och riksbankshus behållning ................................. Riksgäldskontorets fonder. Likvidations- och amortissementsfonden Fonden för statsskuldens amortering..... Riksgäldskontorets pensionsfond ........... Inom linjen balanserade skulder Kr. 52 Statsverkets kapitalfordringar vid 1916 års slut för genom riksgäldskontoret utlämnade lån till vissa bestämda ändamål. Reglementets liden, då lånet utbetalts. Annuitet. Räntefot. Ursprungliga beloppet. Kapitalåterstod vid 1916 års slut. Årtal. | §• a) Allmänna byggnadslåne- fonden. 1866 43 Lån till Västerås domkyrka, för densammas reparation 1860 — — 28,000 — 28,000 — 1866 148l) Lån till staden Kristianstad, för utvidgande av elemen- tarläroverksbyggnaden där- städes ............................... 1873-1875 5 X 4 X 20,000 3,713 55 1882 17 Lån till Linköpings dom- kyrka, för fullbordande av tornbyggnaden å kyrkan... 1883 5 X 4X 30,000 19,055 54 Transport — — — — 50,769 09 *) Jfr § 8 i 1878 års reglemente samt § 5 mom. 3 i 1875 års reglemente. 53 Reglementets liden, då lånet utbetalts. Annuitet. Räntefot. Ursprungliga Kapitalåterstod vid 1916 års slut. Årtal. 8 Transport 50,769 09 1887 15 Ytterligare lån till Linkö- pings domkyrka, för betäc- kande av uppkommen brist i den beräknade kostnaden för tornbyggnaden å kyr- kan .................................... 1888 4 X 30,000 22,308 17 1892 17 Lån till Skara domkyrka, för fullbordande av restau- rationsarbetet å densamma 1893 5 X 4 X 40,000 — 2,390 43 1896 16 Lån till Härnösands dom- kapitel, för uppförande av Lånet 11898 \1908 m 10/ ny byggnad för allmänna läroverket i Östersund...... 1897 återbeta- las med 600 kr. årligen under 30 år. — 15,000 — 5,500 — Lån till Vadstena och S:t Lånet åter- Pers församlingar, för full- bördande av Vadstena klos- betalas terkyrkas restaurering ... 1898 fr. o. m. år 1918 — 16,000 — 16,000 — 1877‘) med minst irl. 7 Lån till staden Strömstad, för ny tomtreglering efter 1876 års eldsvåda ............ 1878 6 X 5 X 50,000 16,780 56 00 t- t''- 00 00 el Lån till staden Söderhamn, 6/ för ny tomtreglering efter 1876 års eldsvåda ............ 1878-1879 6 X 5 200,000 39,872 44 u /• Transport — — - i — 153,620 69 '') Se vidare § 3 i 1881 års reglemente. 54 Reglementets Tiden, då lånet utbetalts. Annuitet. Räntefot. Ursprungliga beloppet. Kapitalåterstod vid 1916 års Årtal. §■ 11880 \1881 131 10/ Transport — — — — — 153,620 69 Lån till staden Hudiksvall, för ny tomtreglering efter 1878 och 1879 årens elds- vådor ................................. 1881-1882 6 X 5 X 200,000 58,478 40 1888 15 Lån till staden Luleå, för ny tomtreglering efter 1887 års eldsvåda .................... 1889 5 X 4 X 100,000 63,382 13 1889 17 Lån till staden Umeå, för ny tomtreglering efter 1888 års eldsvåda ..................... 1890 5 X t 4 X 200,000 131,504 05 1896 15 Lån till staden Mariestad, för ny tomtreglering efter 1895 års eldsvåda ........... 1897 4%. X sv,. X 150,000 120,841 93 1902 20 Lån till staden Åmål, för ny tomtreglering efter 1901 års eldsvåda ..................... 1903 5 X 4 X 300,000 268,251 60 f 941) Lån till Kinda kanalaktie- 1866{ 118 bolag, för utsträckning av [ 143 Kinda båtled medelst kanali- sering av Stångån från sjön Eengen till hamnen vid Linköping........................... 1865-1870 5 X 3 X 437,500 325,431 77 “= 1,121,510: 67 Transport — — — — — 1,121,510 57 Se ridare § 134 mom. 14 i 1863 års reglemente; § 11 mom. 9 i 1867 års reglemente; § 33 mom. 9 och § 41 mom. 11 i 1868 års reglemente; § 24 mom. 11 och § 31 mom. 5 i 1869 års reglemente. 55 Reglementets Tiden, då lånet Annuitet. Räntefot. Ursprungliga Kapitalåterstod vid 1916 års Årtal. §• utbetalts. slät. Transport — — — 1,121,510 57 b) Allmänna järnvägslåne- Jonden. J1866 (1897 eTco'' OO rH Lån till Uddevalla—Väners- borg—Herrljunga järnvägs- aktiebolag, för anläggning av järnväg från Herrljunga över Vänersborg till Udde- valla samt för denna järn- vägs ombyggnad till nor- malspårig ........................... (1865-1867( 5* 4 X 2,600,000*) 1,868,258 08 ( 1898 / 1871 31 Lån till Karlskrona—Växjö järnvägsaktiebolag, för an- läggning av järnväg mellan Karlskrona och Växjö...... 1872—1874 5 JO 47, X 2,600,000 — 743,408 83 1871 31 Lån till Bergslagernas jäm- vägsaktiebolag, för anlägg- ning av järnväg från Lud- vika till Kil........................ 1874-1876 57,X3) 5,000,000 2,479,741 82 ° 7o Transport — — — — — 6,212,919 30 „ 1),4V ifrågavarande lån, som under åren 1865—1867 utbetaldes med sammanlagt 8,240,000 fa. för anläggning av järnväg från Herrljunga över Vänersborg till Uddevalla, återstod vid 1897 års slut i kapital och ränta sammanlagt 2,000,000 “> ™ ^ belopp jämlikt beslut av 1897 och 1898 års riksdagar kapitaliserades och ökades med nytt låneunderstöd å 600,000 fa. för järnvägens ombyggnad till normalspårig eller sålunda till 2,600,000 kr. *) Se § 3 av 1886 års reglemente. s) Se § 8 av 1883 års reglemente. 56 Reglementets Tiden, då lånet utbetalts. Annuitet. Räntefot. Ursprungliga beloppet. Kapitalåterstod vid 1916 års slut Årtal. §• Transport — — — — 6,212,919 30 1876 5 Lån till Hultsfred—Väster- vik —Åtvidaberg—Ber sbo järnvägsaktiebolag, för an- läggning av järnväg från Västervik över Jenny, Gam- leby och Åtvidaberg till Bersbo, med bibana......... 1877-1879 5 X1) 4=7. X 1,865,000 1,526,529 33 1876 5 Lån till Hultsfred—Väster- vik—Åtvidaberg—Bersbo järnvägsaktiebolag, för an- läggning av järnväg mel- lan Hultsfred och Jenny, med bibana och sidospår... 1877-1879 5 X1) 4=7» X 1,750,000 1,475,550 16 /1876 \1904 ?} Lån för anläggning av järn- väg frånV islanda till Bolmen (numera övertaget av Karls- hamn—Vislanda järnvägs- ... ............... 1877-1878 ^ V16 X 5 X1) 5 °/.1) 4=7» X 47» X 47» X 500,000*) 456,507 41 1876 5 Lån till Gottlands järnvägs- aktiebolag, för anläggning av järnväg från Visby till TT Am sfi .............................. 1877-1879 1879-1882 500,000 2,375,000 296,286 15 /1876 \1879 13/ Lån till Södra Dalarnes jäm- vägsaktiebolag, för anlägg- ning av järnväg frånKrylbo till Borlänge med bibana... 1,559,365 97 Transport — — — 11,527,158 32 Se § 3 av 1883 och 1886 års reglementen. ... ’) Ifrågavarande lån, som under åren 1877 och 1878 utbetaldes med 785,000 kronor, har jämlik.beslut av 1904 ars riksdag dels genom avskrivning, dels genom avbetalning år 1905 nedbragts till ett kapitalbelopp av 500,000 kronor, varför ny skuldförbindelse med ändrade amorteringsvillkor avlämnats. 57 Reglementets Årtal. §■ 1913 22) 36/ 1876 5 11881 \1912 1} 1881 15 1881 15 1881 15 Tiden, då lånet utbetalts. Annuitet. Räntefot. Ursprungliga beloppet. Kapitalåterstod vid 1916 års slut. Transport — — — 11,527,158 32 Lån till Södra Dalarnes järn- vägsaktiebolag, för anlägg- ning av järn väg från Knipp- boheden till Rättvik 1913 5 % •t1/ »/ * 2/o 1,252,000 1,252,000 Lån till Yarberg—Borås järn- vägsaktiebolag, för anlägg- ningav järnväg från Yarberg till Borås.................... 1879-1881 5 X1) AXf o/ 2,600,000 1,707,095 30 * / 2 /o Lån för anläggning av järn- väg mellan Borlänge och Insjön (numera övertaget av Södra Dalarnes järnvägs- aktiebolag) ........................ 1883-1886 5 X 47, X 950,000 826,222 01 Lån till Yetlanda—Sävsjö järnvägsaktiebolag, för an- läggning av järnväg mellan Yetlanda och Sävsjö ......... 1883-1886 5 X 47* X 300,000 223,933 04 Lån för anläggning av järn- väg från Finspong till Nors- holm (numera övertaget av Norra Östergötlands järn- vägsaktiebolag) .................. 1883-1886 5 X 47* X 500,000 365,016 63 Lån till Stockholm—Rimbo järnvägsaktiebolag, för an- läggning av järnväg mellan Stockholm och Rimbo ...... 1883-1887 5 X 47* X 500,000 365,016 63 Transport j — — — — 16,266,441 93 ‘) Se § 3 av 1883 och 1886 års reglementen. (Riksgäldskontorets reglemente.) 58 Reglementets Tiden, då lånet utbetalts. Annuitet. Räntefot. Ursprungliga beloppet. Kapitalåterstod vid 1916 års slut. Årtal. §• Transport — — — — 16,266,441 13 1881 15 Lån för anläggning av järn- väg mellan Borås och Sven- ljunga (numera övertaget av Borås—Alvesta järn- vägsaktiebolag) .................. 1884—1887 5 X 47* X 500,000 373,221 86 1886 16 Lån för anläggning av järn- väg från Skara över Gös- säter till Vänern (numera övertaget av "Västergötland —Göteborgs järnvägsaktie- 1887—1889 5 X 47* X 324,000 246,935 56 1886 16 Lån till Halmstad—Bolmens järnvägsaktiebolag, för an- läggning av järnväg från Halmstad till Bolmen med 1887—1890 5 X 47, X 824,915*) 641,102 41 J 1886 16 '' | Lån till Fågelsta—Vadstena —Ödeshögs järnvägsaktie- bolag för anläggning av järn- väg från Vadstena till Ödes- 1888—1890 5 X 472 X 300,000 _ 233,152 21 1886 16 ............................. Lån till Mellersta Blekinge järnvägsaktiebolag, för an- läggning av järnväg från Karlshamn till Gullbärna med bibana och hamnspåi 1888—189c 5 X 47* X 1,102,250* )- - 872,505 37 Transport — *- - 18,633,359 14 *) Enligt kungl. brev av d. 11 2) Återstoden, 18,000 kr., av 1888 är statslånets belopp nedsatt med 85 kronor. .... ,. beviljade beloppet, 1,120,250 kr., har bolaget förklarat sig icke komma att lyfta. 59 Reglementets Tiden, dä Ursprungliga beloDnet. Kapitalåterstod lånet Annuitet. Räntefot. vid 1916 års Årtal. utbetalts. Slut. §■ Transport — — — — 18,633,359 14 1886 16 Lån till Mora—Yänerns järn- vägsaktiebolag, för anlägg- ning av järnväg från Mora strand till östra Yännlands järnväg jämte bibana......... 1889-1893 5 % 41/, X 1,000,000 — 818,483 10 1886 16 Lån för anläggning av järn- väg från Mariestad till Gös- säter med bispår (numera övertaget av Yästergötland —Göteborgs järnvägsaktie- bolag) ................................. 1890-1891 5 X 41/, X 305,000 245,620 99 1886 16 Lån för anläggning av järn- väg mellan Yittsjö och Häss- leholm (numera övertaget av Hässleholm—Markaryds järnvägsaktiebolag) ............ 1890-1892 5 X 47* X 404,000 390,431 87 1886 16 Lån till Skymnäs—Munkfors järnvägsaktiebolag, för an- läggning av järnväg från Björndalsbron till Munk- fors .................................... 1891-1892 5 X 47, x 90,835 74,346 91 1886 16 Lån för anläggning av järn- väg från Klippan till Rös- tånga (numera övertaget av Hälsingborg — Hässleholms järnvägsaktiebolag) .......... 1892—1893 5 X 47s X 290,000 237,360 06 Transport — — — — — 20,399,602 07 60 Reglementets Tiden, då lånet utbetalts. Annuitet. Räntefot. Ursprungliga beloppet. Kapitalåterstod vid 1916 års Årtal. §• Transport — — — — 20,399,602 07 1891 18 Lån till Malmö—Tomelilla järnvägsaktiebolag, för an- läggning av järnväg från Malmö till Tomelilla ......... 1892—1896 5 X 4 Vs X 1,300,000 — 1,125,441 99 1891 18 Lån till Norra Söderman- lands järnvägsaktiebolag, för anläggning av järnväg från Nyby bruk till Södertälje med bibanor 1892—1896 5 X 4 Va X 1,800,000 1,781,595 1891 19 Lån till Härnösand—Sol- lefteå järnvägsaktiebolag, för anläggning av järnväg från Härnösand till Sollefteå ... 1892—1895 5 X 4 Va X 2,350,000 1,981,385 78 1891 18 Lån till Norrköping—Söder- köping—Yikbolandets järn- vägsaktiebolag, för anlägg- ning av järnväg från Norr- köping över Kummelby till Söderköping och från Kum- melby till Arkösund......... 1893—1895 5 X 4 Va X 653,000 558,107 46 1891 18 Lån till Uddevalla—Lelån- gens järnvägsaktiebolag, för anläggning av järnväg från Uddevalla till Lelången ... 1895—1896 5 X 4 Va X 1,247,000 — 1,117,411 43 1896 14 Lån till östra Blekinge järn- vägsaktiebolag, för anlägg- ning av järnväg från Gull- bärna till Torsås ............ 1897—1899 5 X 4 V, % 537,500 . 481,642 85 Transport — — — — — 27,445,186 58 61 Reglementets Tiden, då lånet Annuitet. Räntefot Ursprungliga Kapitalåterstod Årtal. §• utbetalts. beloppet. slut. Transport — _ — ----- - 27,445,186 58 1910 7 Lån till östra Blekinge järn- vägsaktiebolag, vilket lån bildats genom kapelle- ring av förfallna annuitets- och räntebelopp å nästföre- gående lån .... 1910 57, X 47, X 108,000 100,745 75 ............ 1896 14 Lån till Klintehamn—Roma järnvägsaktiebolag, för an- läggning av järnväg från Klintehamn till Roma...... 1897-1900 5 X 47.X 213,250*) 213,250 1896 14 Lån till Markaryd—Yeinge järnvägsaktiebolag, för an- läggning av järnväg från Markaryd till Yeinge ...... 1897-1900 5 X 47, X 563,000*) 561,000 1896 14 Lån till Gottlands järnvägs- aktiebolag, för anläggning av järnväg mellan Yäst- kinde och Tingstäde ......... 1899, 1902 5 X 47* X 119,0003) 105,938 30 1896 14 Lån till Sala—Gysinge— Gävle järnvägsaktiebolag,för anläggning av järnväg från Sala över Gysinge till Haga- ström ................... 1 1899-1901 47, X 1,545,500 1,412,896 77 o Lån till Sala—Gysinge— Gävle nya järnvägsaktiebo- lag, för anläggning av järn- väg från Sala över Gysinge till Hagaström4) ......... 1914 47, X 300,0494) 94 300,049 94 Transport — — — — i 30,139,067 34 4 w ?.SÄk6li“beviljade belopp’ 214’°°°kr-’blivit nedsatt raed 750 kr **} Avhlånetn!vbårV] 8981 tillVSaL90°rhar- statsl^.etf fr.ån början beviljade belopp, 120,000 kr., blivit nedsatt med 1,000 kr. till särskilt län tifl t mr ‘ S P“^ysmge^.?avle laravagsaktiebolag överfördes enligt kung! brevet den ••/, 1913 i enlighet'' med 1 *" “r“,t b"°PP " kr 30°''°49! 94 ** Kk>il”“ 62 Reglementets Tiden, då lånet utbetalts. Annuitet. Räntefot. Ursprungliga beloppet. Kapitalåterstod vid 1916 års slut. Årtal. §• Transport _ —— _ — 30,139,067 34 1896 14 Lån till östra Centralbanans järnvägsaktiebolag, för an- läggning av järnväg från Linköping över Rimforsa och Kisa till Yimmerby ... 1899-1902 5 X 47* X 1,710,000 1,563,282 75 , Lån till Östra Centralbanans järnvägsaktiebolag (Kungl. brev av den 81/s 1916). Detta lån har bildats genom över- föring till särskilt lån av förfallna kapital- och ränte- belopp å nästföregående lån 1916 5,439% 47, X 1,342,046 46 1,329,438 55 1896 14 Lån till Slite—Korna järn- vägsaktiebolag, för anlägg- ning av järnväg från Korna till Slite.............................. 1900, 1902 5 % 47* X 339,000*) 339,000 ___ (1900 i9\ Lån till Borås—Alvesta \1901 18/ järnvägsaktiebolag, för an- läggning av järnväg från 1901-1903 5 % 47* x 4,795,000 — 4,424,249 84 1896 14 Lån till Falkenbergs järn- vägsaktiebolag, för anlägg- ning av järnväg från Holts- (1902) I 5 % 47* X 505,000 473,972 27 ljunga till Limmared......... \1905( 1896 14 Lån till Orsa—Härjeådalens (1902) järnvägsaktiebolag, för an- 47* X 1,850,000 1,850,000 - läggning av järnväg från <( 1907} Ö /« Orsa till Sveg .................. (l909j 11896 14) Lån till Skövde—Axvalls \1901 17J järnvägsaktiebolag, för an- läggning av järnväg från (1902) 5 % 47* x 363,5008 )- 363,500 Skövde till Axvall ............ (1905) - Transport 1 1 — — — — 40,482,510 blivit nedsatt 75 med *) Enligt kung!, brev av den “/s 1904 har statslånets från början beviljade belopp, 340,UUU Kr., 1,000 ^ Enligt kungl. brev av den *’/, 1905 har statslånets från början beviljade belopp, 369,000 kr., blivit nedsatt med 5.500 kr. till 363,500 kr. 63 Reglementets Tiden, då lånet Annuitet. Räntefot. Ursprungliga Kapitalåterstod vid 1916 års Årtal. §• utbetalts. ueiuppei. slut. 1901 Transport 40,482,510 75 17 Lån för anläggning av järn- väg från Enköpings hamn över Heby till,Enåker (nu- mera övertaget av Stock- holm—Y ästerås —Bergslager- nas nya järnvägsaktiebolag) 1904-1906 5 X 4 Vi X 1,028,700 987,453 48 1901 17 Lån till Norrköping—Söder- köping—Yikbolandets järn- vägsaktiebolag, för anlägg- ning av järnväg från Yal- demarsvik till Söderköping med hamnspår till sjön Yxningen...... 1904, 1907 5 X 4y,x 591,500 563,758 62 1901 17 Lån till Landskrona—Kjev- linge—Sjöbo järnvägsaktie- bolag, för anläggning av järnväg från Kjevlinge till Sjöbo med sidospår till övedskloster ....... J1904/ 5 X 47* X 1,192,000 1,192,000 1901 (1908/ 17 Lån till Mellersta Söderman- lands järnvägsaktiebolag, för anläggning av järnväg från Stålboga över Malm- köping till Skebokvarn...... /19051 (1908/ 5 X 47* X 532,500 532,500 1901 17 Lån till Tidaholms järnvägs- aktiebolag, för anläggning av järnväg från Tidaholm 119051 till Yartofta .................. {19061 5 X 47* X 510,000 510,000 w /o 1901 17 Lån till Åtvidaberg—Bjärka (1909J —Säby järnvägsaktiebolag, för anläggning af järnväg • från Bjärka till Åtvidaberg 1905, 1906 5 X 47* X 290,000 290,000 Transport | — — — 44,558,222 85 64 Reglementets Tiden, då lånet utbetalts. Annuitet. Räntefot. Ursprungliga beloppet. Kapitalåterstod vid 1916 års slut. Årtal. §• i Transport — 1 i 44,558,222 35 1901 17 Lån till järnvägsaktiebolaget Borgholm—Böda, för an- läggning av järnväg från Borgholm till Böda ......... (19051 11907 5 X 47, X 419,000 419,000 1901 17 Lån till Ruda—Finsjö—Os- (1908J karshamns järnvägsaktie- bolag, för anläggning av järnväg från Oskarshamn 483,300 483,300 till Ruda. ........................ 1906, 1907 5 X 47, X — — (1901 171 Lån till Orsa—Härjeådalens (1905 17/ järnvägsaktiebolag, för full- bordande av järnvägsanlägg- 1905-1907 47* X 2,200,000 2,200,000 ningen mellan Orsa och Sveg 1909 5 X — 1905 9 Stockholm—Rimbo järnvägs- aktiebolags skuld för ogul- den köpeskilling förLänna— 1905 5 X 4-7* X 500,000 472,994 70 Lån till Södra Ölands järn- 1906 22 vägsaktiebolag, för anlägg- ning av järnväg från Borg- linlm till Näsby ............... 1908-1910 5 X 47* X 951,5001) 950,500 1906 22 Lån till Lidköping—Kållands järnvägsaktiebolag, för an- läggning av järnväg från Lidköping till Tun............ J1908( (1910/ 5 % 47* x 367,500 367,500 — 1906 22 Lån till Yarberg—Ätrans järnvägsaktiebolag, för an- läggning av järnväg från Yarberg över Ullared till Ätrans station .................. 1908, 1912 5 % 47* X 1,185,000 1,185,000 — Transport — — | - 50,636,517 55 '') Varav vid 1915 års slut återstodo ej lyftade kr. 1,000. 65 Reglementets Tiden, då lånet Annuitet Räntefot. Ursprungliga Kapitalåterstod Årtal. §• utbetalts. ueioppet. slut. Transport _ _ 50,636,517 55 1910 42 Lån till Yarberg—Åtrans järnvägsaktiebolag, för full- bordande av järnvägsan- läggning från Yarberg över Ullared till Ätrans station 1913—1914 5 X 4 Va X 65,000 65,000 1906 22 Lån till Skara—Timmersdala järnvägsaktiebolag, för an- läggning av järnväg frän Skara till Timmersdala..... /1908( (1911/ 5 % 4 Va X 352,500 352,500 1906 22 Lån till Mjölby—Hästhol- mens järnvägsaktiebolag, för anläggning av järnväg från Mjölby till Hästholmen...... 1908—1910 5 X 4 Va X 800,0007 799,600 1906 22 Lån till Uppsala Enköpings järnvägsaktiebolag, för an- läggning av järnväg från Uppsala till Enköping...... 1909 5 X 47, X 1,040,000 1,034,800 /1906 (1910 221 42/ Lån till Kil—Eryksdalens järnvägsaktiebolag, för an- läggning av järnväg från Kil till Torsby.......... 1911—1915 5 °/ 47. X 2,500,000 2,500,000 (1906 (1910 221 42/ Lån till Lysekils järnvägs- aktiebolag, för anläggning av järnväg från Lysekil till Smedberg........ f 1911-1912, 11915 5 X 47. X 1,200,000 1,200,000 Transport — — — -- 56,588,417 55 7 Varav vid 1915 års slut återstodo ej lyftade kr. 400. (Riksgäldskontorets reglemente.) 9 66 Reglementets Tiden, då lånet utbetalts. Annuitet. Räntefot. Ursprungliga beloppet. Kapitalåterstod vid 1916 års slut. Årtal. §• Transport — — — — 56,588,417 55 1906 22 Lån till Väderstad—Ske- ninge—Bränninge järnvägs- aktiebolag, för anläggning av järnväg från Väderstad över Skeninge till Grän- ning© .............................. 1912, 1915 5 X 4 Vs X 788,500'') 709,650 1906 22 Lån till Lindfors—Bosjöns järnvägsaktiebolag, för an- läggning av järnväg från Tjinrl fors till BosjöD............ 1912 5 X 4 Va X 100,0002) 66,600 1910 42 Lån till Sävsjöström—Näs- sjö järnvägsaktiebolag för anläggning av järnväg från Nässjö till Sävsjöström...... 1913-1915 5 X 47.X 2,581,500 2,581,500 1910 42 Lån till Trollhättan—Nosse- bro järnvägsaktiebolag, för anläggning av järnväg från Trollhättan till Nossebro... = 59,379,656: 98 1914 5 4 7,X 555,000 — 555,000 — c) Fonden för bilanor i västra delarna av riket. Lån till Dal—Västra Värm- lands järnvägsaktiebolag för järnvägsanläggning från Billingsfors till År 1916 5,4 % (iÄl < återsto- I den rän- \ tefritt. 5,622,0003 >- 1,000,00C — Summ i| - — — — 1 _ - 61,501,16" 55 *) Varav *) D:o *) D:o vid 1916 års slut återstodo ej lyftade kr. vid d:o d:o » vid d:o d:0 » 78,850. 33,400. 4,622,000. 67 Av 1910 års riksdag meddelade bestämmelser angående låneunderstöd från järn vägslånefonden. Till låneunderstöd för enskilda järnvägar har 1910 års riksdag beviljat och ställt till Kungl. Maj:ts förfogande ett extra anslag av 7,500,000 kronor att utgå under fem år från och med år 1912 med 1,500,000 kronor årligen, dock sa att belopp, som ej blivit till utgående under ett av dessa år anvisat, ma för ett efterföljande år av samma femårsperiod disponeras, ägande Kungl. Maj:t att å detta anslag till understödjande av nya, ännu ej påbörjade enskilda järnvägsanläggningar anvisa av Kungl. Maj:t beviljade understödsbelopp att utgå i enlighet med följande villkor och bestämmelser: l:o) att kostnadsförslag och arbetsplan fastställas av Kungl. Maj:t, som ock närmare bestämmer de ställen, vilka järnväg skall beröra, varande det sökande bolaget skyldigt att gottgöra de särskilda kostnaderna för möjligen erforderliga kontrollundersökningar, besiktningar, extra biträdens användande med mera dylikt, vilka kunna av kostnadsförslagets och arbetsplanens granskning föranledas; 2:o) att det lånesökande bolaget, för att kunna erhålla statsunderstöd, skall vara skyldigt hos Kungl. Maj:t styrka, att det förfogar över ett kapital, som jämte statslånet är fullt tillräckligt till järnvägsanläggningens utförande på sätt arbetsplan och kostnadsförslag innehålla och varav minst så stor del, som motsvarar hälften av den beräknade anläggningskostnaden, bör utgöras av inbetalt eller tecknat aktiebelopp eller eljest utan återbetalningsskyldighet lämnat tillskott till järnvägsanläggningens utförande; 8.o) att låneunderstödet ma utgöra högst hälften av anläggningskostnaden efter det fastställda kostnadsförslaget samt lyftas i mån av arbetets fortgång på sätt och å tider, som Kungl. Maj:t bestämmer, dock med iakttagande därav, att inbetalningarna å den del av anläggningskapitalet, som bör utgöras av aktiekapital eller eljest utan återbetalningsskyldighet lämnat tillskott, skola ske i förhållande till de andelar av lånesumman, som lyftas, och före lyftningen av dessa låneandelar; skolande härjämte en tiondedel av den beviljade låneförsträckningen innestå, till dess besiktning av järnvägsanläggningen blivit i överensstämmelse med § 2 mom. 2 av kungl. kungörelsen den 11 december 1874 angående ordningen för avsyning och besiktning av enskilda järnvägar och deras upplåtande för allmän trafik förrättad samt väg- och vattenbyggnadsstyrelsen meddelat tillstånd till banans öppnande för allmän trafik; 68 4;o) att med avseende å ifrågavarande försträckningar skall iakttagas: a) att annuiteten för låneunderstödets återgäldande beräknas till fem procent å ursprungliga försträckningsbeloppet, av vilken annuitet först gottgöres ränta efter fyra och en halv procent å oguldet kapitalbelopp och återstoden utgör avbetalning därå; b) att beträffande den ränta, som å lyftade lånebelopp upplöper under en tid omfattande högst tre år från lyftningsdagarna men dock ej sträckande sig utöver ett år från den dag, då järnvägen enligt Kungl. Maj:ts bestämmande senast skall vara färdig och öppnad för trafik, må medgivas anstånd med betalningen på det sätt, att denna ränta, benämnd anståndsränta, genom fortsatt annuitetslikvid erlägges till staten först sedan i stadgad ordning såväl all annan ränta som ock hela lånekapitalet inbetalts, c) att så snart å lyftat lånebelopp upplupit ett års ränta, som icke är att hänföra till anståndsränta, förstnämnda räntas belopp skall inbetalas till staten; d) att kapitalavbetalning skall genom erläggande av fullständig annuitet vidtaga tre år efter den dag, då järnvägen enligt Kungl. Maj:ts bestämmande senast skall vara färdig och öppnad för trafik, skolande i sammanhang härmed likvid ske av all därförinnan upplupen, obetald ränta, som icke är att hänföra till anståndsränta; och e) att, därest till betalning förfallet belopp icke i föreskriven ordning erlägges, låntagaren skall därå gälda fem procent ränta, intill dess samma belopp varder behörigen inbetalt; 5ro) att järnvägsanläggningen med alla därtill hörande byggnader och materiel ävensom all bolagets övriga egendom skall utgöra säkerhet för den av staten lämnade försträckning och staten till säkerhet för sin fordrans utbekommande erhålla inteckning med förmånsrätt framför varje annan fordran i den järnväg, för vars anläggning den ifrågavarande försträckningen beviljats; börande ej mindre såsom villkor för statslånets erhållande och tillgodonjutande i bolagsordningen intagas stadgande om bolagets skyldighet att till säkerhet för statens fordran inteckna bolagets järnväg med förmånsrätt för samma fordran framför varje annan fordran hos bolaget, än ock en tredjedel av det beviljade statslånet innestå, till dess inteckning med ovan stadgad förmånsrätt i bolagets järnväg meddelats för förut lyftade andelar av lånet; varjämte ovanberörda sista tredjedel ej må utbekommas, förrän inteckning för dess belopp med förmånsrätt framför varje annan fordran än statens blivit i bolagets järnväg behörigen meddelad; 6:o) att Kungl. Maj:t skall insätta en med särskild instruktion försedd 69 ledamot i direktionen för varje järnvägsbolag, som innehar lån av staten, och utse en revisor att deltaga uti granskningen av bolagets förvaltning och räkenskaper, samt att arvode till sålunda utsedd direktör och revisor skall bekostas av bolaget; 7:o) att varje järnvägsbolag, som erhållit statsunderstöd, skall vara skyldigt underkasta sig såväl de bestämmelser i fråga om samtrafik, vilka Kungl. Maj:t kan finna gott för bolaget bestämma, som ock i övrigt alla de villkor och kontroller, som av Kungl. Maj: t prövas lämpliga och nödiga; samt 8:o) att varje sådant bolag, som nyss är nämnt, må, då Kungl, Maj:t så prövar lämpligt, dels erhålla upplåtelse av den för järnvägsanläggningen erforderliga, kronan tillhöriga jord sålunda: att jord, som står under kronans omedelbara disposition, upplåtes utan någon ersättning; att jord från de under bruk och bergverk för nödigt skogsfång upplåtna kronoallmänningar upplåtes utan annan gottgörelse än ersättning till vederbörande innehavare för intrång i nyttjanderätten; att jord från de genom domänstyrelsens försorg utarrenderade kronoegendomar, vilka icke upplåtits till förenade mötespassevolanskassornas fond, stuterierna eller Vadstena krigsmanshusfond, upplates utan annan ersättning än för minskning i arrendatorns brukningsområde under den återstående arrendetiden, ävensom för skada och intrång; samt att för jord, som är till boställe eller åt enskild person, menighet eller inrättning med åborätt eller annorledes än vad ovan sagts upplåten, ersättning skall lämnas såväl för själva marken som för skada och intrång; skolande ersättningen i ovannämnda fall bestämmas i den ordning, förordningen angående jords eller lägenhets avstående för allmänt behov den 14 april 1866 stadgar; dels ock kostnadsfritt begagna för anläggningen sådana å kronans ägor belägna kalk- och stenbrott jämte grustäkter, som kunna vara disponibla; och åligger det fullmäktige i riksgäldskontoret att behörigen tillhandahålla och utbetala de belopp, Kungl. Maj: t kan komma att å detta anslag anvisa. Av 1911 års riksdag meddelade bestämmelser angående låneunderstöd från bibanelånefonden med däri av 1916 års riksdag beslutad ändring. Riksdagen har ar 1911 beslutat att för att underlätta åstadkommandet av bibanor inom västra delarna av Värmlands, Kopparbergs och 70 Jämtlands län samt delar av Bohuslän och Dalsland skall bildas en lånefond av 5,000,000 kronor att avsättas under fem år från och med år 1912 med 1,000,000 kronor årligen, dock så att belopp, som ej blivit till utgående under ett av dessa år anvisat, må för ett efterföljande år av samma femårsperiod disponeras, med rätt för Kungl. Maj:t att från denna fond anvisa statslån till understödjande av nya, ännu ej påbörjade enskilda järnvägsanläggningar, om vilka här är fråga. Vidare bar 1913 års riksdag beslutat att öka ifrågavarande fond från 5,000,000 kronor till 8,000,000 kronor på det sätt, att under tre år från oeb med år 1914 avsättas ytterligare 1,000,000 kronor årligen, dock så att belopp, som ej blivit till utgående under ett av dessa år anvisat, må för ett efterföljande år av samma treårsperiod disponeras, med rätt för Kungl. Maj:t att från denna fond anvisa statslån till understödjande av nya, ännu ej påbörjade enskilda järnvägsanläggningar, om vilka bär är fråga. 1914 års senare riksdag har beslutat, att ovannämnda fond skall ökas från 8,000,000 kronor till 12,000,000 kronor på det sätt, att under vartdera av åren 1917 och 1918 avsättas ytterligare 2,000,000 kronor, dock så att belopp, som ej blivit till utgående under ett av dessa år anvisat, må för ett efterföljande år disponeras, med rätt för Kungl. Maj:t att från fonden anvisa statslån till understödjande av nya, ännu ej påbörjade enskilda järnvägsanläggningar, om vilka bär är fråga. 1915 års riksdag bar beslutat, att de avsättningar till ifrågavarande fond, som enligt riksdagens tidigare beslut skolat ske under åren 1916 1918, i stället skola äga rum under åren 1917—1919. Slutligen bar 1916 års riksdag dels beslutat att för avsättning till ifrågavarande fond i riksstaten för år 1917 upptaga ett belopp av 1,000,000 kronor; dels beslutat att återstoden av det belopp, som enligt riksdagens tidigare beslut skolat avsättas till fönden under år 1917, i stället skall anvisas för år 1920; dels och medgivit, att Kungl. Maj:t må under tiden till och med år 1920 förfoga över samtliga av riksdagen för avsättning till fonden anvisade medel. För åtnjutande av lån från denna fond bar riksdagen fastställt följande villkor och bestämmelser: l:o) Behovet av banbyggnaden, särskilt dess vikt i nationalekonomiskt hänseende, skall genom tillfredsställande utredning vara ådagalagt. 71 2:o) Förslaget till banbyggnaden, som bör avse så billig anläggning, som år förenlig med den uppgift banbyggnaden har att fylla, skall vara uPPgj°rt enligt tekniska bestämmelser, som av Kungl. Maj:t godkännas. 3:o) Kostnadsförslaget och de undersökningar, varpå detta grundar sig, skola vara sa omsorgsfullt gjorda och så specificerade, att fullständig ledning därav kan erhållas för bedömande av den beräknade kostnadssummans tillräcklighet. 4:o) Kostnadsförslag och arbetsplan skola fastställas av Kungl. Maj:t, som ock närmare bestämmer de ställen, vilka järnväg skall beröra; och är det sökande bolaget skyldigt att gottgöra de särskilda kostnaderna för möjligen erforderliga kontrollundersökningar, besiktningar, extra biträdens användande med mera dylikt, vilka kunna av kostnadsförslagets och arbetsplanens granskning föranledas. 5ro) Det lånesökande bolaget skall för att kunna erhålla statslån vara skyldigt hos Kungl. Maj:t styrka, att det förfogar över ett kapital, som jämte statslånet är fullt tillräckligt till järnvägsanläggningens utförande på sätt arbetsplan och kostnadsförslag innehålla och varav minst så stor del, som motsvarar en fjärdedel av den beräknade anläggningskostnaden, bör utgöras av inbetalt eller tecknat aktiebelopp eller eljest utan återbetalningsskyldighet lämnat tillskott till järnvägsanläggningens utförande. 6.0) Statslånet ma utgöra högst tre fjärdedelar av anläggningskostnaden efter det fastställda kostnadsförslaget samt lyftas i mån av arbetets fortgång pa sätt och a tider, som Kungl. Maj:t bestämmer, dock med iakttagande därav, att inbetalningarna å den del av anläggningskapitalet, som bör. utgöras av aktiekapital eller eljest utan återbetalningsskyldighet lämnat tillskott, skola ske i förhållande till de andelar av lånesumman, som lyftas, och före lyftningen av dessa låneandelar. En femtondel av den beviljade låneförsträckningen skall innestå, till dess besiktning av järnvägsanläggningen blivit i överensstämmelse med § 2 mom. 2 av kungl. kungörelsen den 11 december 1874 angående ordningen för avsyning och besiktning av enskilda järnvägar och deras upplåtande för allmän trafik förrättad samt väg- och vattenbyggnadsstyrelsen meddelat tillstånd till banans öppnande för allmän trafik. 7:o) Med avseende å ifrågavarande försträckningar skall iakttagas: att två tredjedelar av det beviljade statslånet skall förräntas och amorteras sålunda, a) att annuiteten för statslånets återgäldande beräknas till fem och 72 fyra tiondels procent å ursprungliga försträckningsbeloppet, av vilken annuitet först gottgöres ränta efter fem procent å oguldet kapitalbelopp och återstoden utgör avbetalning därå; b) att beträffande den ränta, som å lyftade lånebelopp upplöper under en tid, omfattande högst fyra år från lyftningsdagarna, men dock ej sträckande sig utöver två år från den dag, då järnvägen enligt Kungl. Maj:ts bestämmande senast skall vara färdig och öppnad för trafik, må medgivas anstånd med betalningen på det sätt, att denna ränta, benämnd anståndsränta, genom fortsatt annuitetslikvid erlägges till staten först sedan i stadgad ordning såväl all annan ränta som ock hela lånekapitalet inbetalts; c) att, så snart ränta, som icke är att hänföra till anståndsränta, upplupit å lyftat lånebelopp till och med den datum, som motsvarar den för kapitalavbetalning fastställda, sådan räntas belopp skall inbetalas till staten; d) att kapitalavbetalning skall genom erläggande av fullständig annuitet vidtaga fyra år efter den dag, då järnvägen enligt Kungl. Maj:ts bestämmande senast skall vara färdig och öppnad för trafik; och é) att, därest till betalning förfallet belopp icke i föreskriven ordning erlägges, låntagaren skall därå gälda fem och en halv procent ränta, intill dess samma belopp varder behörigen inbetalt; samt att återstående tredjedel av statslånet skall åtnjutas räntefritt, men amorteras med eu annuitet av fem och fyra tiondels procent å nu ifrågavarande del av försträckningsbeloppet, vilken annuitet dock icke skall börja erläggas, förrän 60 år förflutit från det någon del av statslånet blivit lyftad; skolande, därest till betalning förfallet belopp icke i föreskriven ordning erlägges, låntagaren därå gälda fem och en halv procent ränta, intill dess samma belopp varder behörigen inbetalt.*) 8:o) Järnvägsanläggningen med alla därtill hörande byggnader och materiel ävensom all bolagets övriga egendom skall utgöra säkerhet för den av staten lämnade försträckning och staten till säkerhet för sin fordrans utbekommande erhålla inteckning med förmånsrätt framför varje annan fordran i den järnväg, för vars anläggning den ifrågavarande försträckningen beviljats; och bör en tredjedel av det beviljade statslånet innestå, till dess inteckning med ovan stadgad förmånsrätt i bolagets järnväg meddelats för förut lyftade andelar av lånet; varjämte ovanberörda sista tredjedel ej må utbekommas, förrän inteckning för dess belopp med förmånsrätt framför varje annan fordran än statens blivit i bolagets järnväg behörigen meddelad. *) Mom. 7:o har erhållit sin nuvarande lydelse genom beslut av 1916 års riksdag. 711 9:o) Kungl. Maj:t skall insätta en med särskild instruktion försedd ledamot i direktionen för varje järnvägsbolag, som innehar lån av staten, och utse en revisor att deltaga uti granskningen av bolagets förvaltning och räkenskaper. Arvode till sålunda utsedd direktör och revisor skall bekostas av bolaget. 10:o) Byggnaden skall utföras under statens kontroll. 11 ro) Varje järnvägsbolag, som erhållit statslån, skall vara skyldigt underkasta sig såväl de bestämmelser i fråga om samtrafik, vilka Kungl. Maj:t kan finna gott för bolaget bestämma, som ock i övrigt alla de villkor och kontroller, som av Kungl. Maj:t prövas lämpliga och nödiga. Av 1916 års riksdag meddelade bestämmelser angående låneunderstöd från järnvägslånefonden. Till låneunderstöd för enskilda järnvägar har 1916 års riksdag beviljat och ställt till Kungl. Maj:ts förfogande ett anslag av 7,500,000 kronor att utgå under fem år från och med år 1917 med 1,500,000 kronor årligen, dock så att belopp, som ej blivit till utgående under ett av dessa år anvisat, må för ett efterföljande år av samma femårsperiod disponeras ägande Kungl. Maj:t att å detta anslag till understödjande av nya, ännu ej påbörjade enskilda järnvägsanläggningar anvisa av Kungl. Maj-t beviljade understödsbelopp att utgå i enlighet med följande villkor och bestämmelser: 1°) kostnadsförslag och arbetsplan fastställas av Kungl. Maj:t som ock närmare bestämmer de ställen, vilka järnväg skall beröra; varande det sökande bolaget skyldigt att gottgöra de särskilda kostnaderna för möjligen erforderliga kontrollundersökningar, besiktningar, extra biträdens användande med mera dylikt, vilka kunna av kostnadsförslagets och arbetsplanens granskning föranledas; 2:o) att det lånesökande bolaget, för att kunna erhålla statsunderstöd skall vara skyldigt hos Kungl. Maj:t styrka, att det förfogar över ett kapital, som jämte statslånet är fullt tillräckligt till järnvägsanläggningens utförande på sätt arbetsplan och kostnadsförslag innehålla och varav minst sa stor del, som motsvarar hälften av den beräknade anläggningskostnaden, bör utgöras av inbetalt eller tecknat aktiebelopp eller eljest utan återbetalmngsskyldighet lämnat tillskott till järnvägsanläggningens utförande; (Biksgiildskontorets reglemente.) ] n 74 3: o) att låneunderstödet må utgöra högst hälften av anläggningskostnaden efter det fastställda kostnadsförslaget samt lyftas i mån av arbetets fortgång på sätt och å tider, som Kungl. Maj:t bestämmer dock med iakttagande därav, att inbetalningarna å den del av anläggningskapitalet, som bör utgöras av aktiekapital eller eljest utan återbetalningsskyldighet lämnat tillskott, skola ske i förhållande till de andelar av lånesumman, som lyftas, och före lyftningen av dessa låneandelar; skolande härjämte en tiondel av den beviljade låneförsträckningen innestå, till dess besiktning av järnvägsanläggningen blivit i överensstämmelse med § 2 mom. 2 av kungl. kungörelsen den 11 december 1874 angående ordningen för avsyning och besiktning av enskilda järnvägar och deras upplåtande för allmän trafik förrättad samt väg- och vattenbyggnadsstyrelsen meddelat tillstånd till banans öppnande för allmän trafik; 4ro) att med avseende å ifrågavarande försträckningar skall iakttagas: a) att annuiteten för låneunderstödets återgäldande beräknas till fem och fyra tiondels procent å ursprungliga försträckningsbeloppet, av vilken annuitet först gottgöres ränta efter fem procent å oguldet kapitalbelopp och återstoden utgör avbetalning därå; b) att beträffande den ränta, som å lyftade lånebelopp upplöper under en tid, omfattande högst tre år från lyftningsdagarna, men dock ej sträckande’sig utöver ett år från den dag, då järnvägen enligt Kungl. Maj:ts bestämmande senast skall vara färdig och öppnad för trafik, må medgivas anstånd med betalningen på det sätt, att denna ränta, benämnd anståndsränta, genom fortsatt annuitetslikvid erlägges till staten först sedan i stadgad ordning såväl all annan ränta som ock hela lånekapitalet inbetalts, c) att, så snart ränta, som icke är att hänföra till anståndsränta, upplupit å lyftat lånebelopp till och med den datum, som motsvarar den för kapitalavbetalning fastställda, sådan räntas belopp skall inbetalas till staten; d) att kapitalavbetalning skall genom erläggande av fullständig annuitet vidtaga tre år efter den dag, då järnvägen enligt Kungl. Maj:ts bestämmande senast skall vara färdig och öppnad för trafik; och e) att, därest till betalning förfallet belopp icke i föreskriven ordning erlägges, låntagaren skall därå gälda fem och en halv procent ränta, inti dess samma belopp varder behörigen inbetalt; 5:o) att järnvägsanläggningen med alla därtill hörande byggnader och materiel ävensom all bolagets övriga egendom skall utgöra säkerhet för den av staten lämnade försträckning och staten till säkerhet för sin fordrans utbekommande erhålla inteckning med förmånsrätt framför varje annan fordran 75 i den järnväg, för vars anläggning den ifrågavarande försträckningen beviljats; och bör en tredjedel av det beviljade statslånet innestå, till dess inteckning med ovan stadgad förmånsrätt i bolagets järnväg meddelats för förut lyftade andelar av lånet; varjämte ovanberörda sista tredjedel ej må utbekommas, förrän inteckning för dess belopp med förmånsrätt framför varje annan fordran än statens blivit i bolagets järnväg behörigen meddelad; 6:o) att Kungl. Maj:t skall insätta en med särskild instruktion försedd ledamot i direktionen för varje järnvägsbolag, som innehar lån av staten, och utse en revisor att deltaga uti granskningen av bolagets förvaltning och räkenskaper, samt att arvode till sålunda utsedd direktör och revisor skall bekostas av bolaget; 7:o) att byggnaden skall utföras under statens kontroll; samt 8:o) att varje järnvägsbolag, som erhållit statsunderstöd, skall vara skyldigt underkasta sig såväl de bestämmelser i fråga om samtrafik, vilka Kungl. Maj:t kan finna gott för bolaget bestämma, som ock i övrigt alla de villkor och kontroller, som av Kungl. Maj:t prövas lämpliga och nödiga. Instruktion för övervaktmästaren i riksdagens hus. Övervaktmästaren i riksdagens hus är skyldig att i sin tjänstgöring ställa sig till efterrättelse de föreskrifter, som av fullmäktige i riksgäldskontoret honom meddelas, och åligger honom huvudsakligen: att utöva förmanskap såväl över den tjänstepersonal, som enligt beslut av fullmäktige är anställd i riksdagshuset för vakthållning vid portarna, skötsel av hissarna eller dylikt, som ock över all den vaktbetjäning, som är anställd hos riksdagens kamrar, utskott och tryckeriexpedition eller tjänstgör hos kyrkomöte, statsrevision, kommittéer eller andra församlingar och beredningar, som begagna lokaler i riksdagshuset; skolande övervaktmästaren såväl under som mellan riksdagarna ansvara för vakthållningen vid portarna och hava uppsikt över att, den i riksdagens lokaler anställda vaktbetjäningen iakttager god ordning och äger han att, då anledning till anmärkning härutinnan förekommer, därom till vederbörande göra anmälan, att låta ombesörja renhållning och städning av sådana för riksdagen avsedda lokaler i riksdagshuset, i avseende å vilka särskilda föreskrifter icke meddelats av fullmäktige, samt att tillhandagå vice värden med biträde vid vården om riksdagshuset och dess inventarier samt beträffande mottagande och utlämnande av för riksdagens behov upphandlade efFekter. 76 Avlöninysstat för tjänstinnehavare vid riksgäldskontoret, gällande från och med år 1918* 1 riksgäldssekreterare, tillika om-) budsman.................................j 1 riksgäldskommissarie ............... D I 1 förste revisor...........................j 1 tjänsteman i tredje graden, kärn-} rerare ....................................I 1 tjänsteman i tredje graden, kam-j rerare....................................| 1 tjänsteman i andra graden, kassör) Missräkningspenningar till denne... 1 tjänsteman i andra graden, re-j gistrator och kanslist ............... 1 tjänsteman i andra graden, revisor! 1 tjänsteman i andra graden, revisor) 1 tjänsteman i första graden, kam-j marskrivare ........................... 1 tjänsteman i första graden, kammarskrivare ........................... 1 tjänsteman i första graden, kammarskrivare ...........................| 1 kvinnligt biträde av högre grad...| 1 kvinnligt biträde av högre grad...} 1 kvinnligt biträde av lägre grad... 1 kvinnligt biträde av lägre grad... 1 förste vaktmästare .................. 1 vaktmästare ........................... 1 vaktmästare ........................... 1 vaktmästare ........................... Summa Tjänst- Pen- Lön j görings- pen- Summa Ålderstillägg till lön sions- under- ningar lag Kr. 1 Kr. Kr. Kr. Kr. 5,400 2,700 i 8,100 il 600 kr. efter 5 år. > 5,600 5,400 2,700 8,100 4,500 2,300 6,800 p '' 500 kr. efter 5 år, 500 kr. efter ytterligare 5 år. \ 5,200 4,300 2,100 6,400 ; i 500 kr. efter 5 år, 500 5,000 [ kr. efter ytterligare 5 år. 4,300 2,100 6,400 3,200 1,600 4,800 — — 1,000 3,200 3,200 1,600 1,600 4,800 4,800 . 500 kr. efter 5 år, 500 kr. efter ytterligare 5 år. 4,000 3,200 1,600 4,800 2,100 1,100 3,200 500 kr. efter 5 år, 500 kr. '' 2,800 2,100 1,100 3,200 efter ytterligare 5 år. 2,100 1,100 3,200 ) 1,500 1,250 750 2,000 > 200 kr. efter 5 år, 200 kr. 1,250 750 2,000 * efter ytterligare 5 år. ) \ 1,300 1,050 550 1,600 > 200 kr. efter 5 år, 200 kr. 1,050 550 1,600 efter ytterligare 5 år. ) 1,400 600 2,000 \ 200 kr. efter 5 år. , 1,400 1,100 550 1,650 1150 kr. efter 5 år, 150 kr. l j 1,200 1,100 1.10C 550 550 l,6hu 1,650 J efter ytterligare 5 år. 52,300| 26,450 ) 79,750 Anm. 1. Därest vaktmästare i sådan egenskap åtnjuter fri bostad — varmed äro förenade förmånerna av nödigt bränsle samt elektriskt ljus med en strömförbrukning av högst 100 kw. om året skall å hans lön avdragas 400 kronor. Anm. 2. Vaktmästare åtnjuter, utom övriga löneförmåner, uniformsbeklädnad. . . Anm. 3. Den av riksgäldskontorets tjänstemän, som erhåller uppdrag att vara vice värd i riksdagens hus, äger att härför åtnjuta ett arvode av högst 1,200 kronor. Anm. 4. 1917 års riksdag har bemyndigat fullmäktige i riksgäldskontoret dels att, i avbidan på slutförandet av vis3 i bankoutskottets utlåtande nr 45 omtörmäld utredning, tills vidare förordna en tjänsteman i andra graden mot en avlöning, icke överstigande vad enligt gällande stat tillkommer en motsvarande befattningshavare; dels ock att tills vidare under år 1917 förordna det antal tjänstemän, som må anses erforderligt för arbetets behöriga gång, mot en avlöning, icke överstigande vad som enligt den till samma års slut gällande stat skulle utgå till motsvarande befattningshavare. __» *) Den i 1916 års reglemente intagna avlöningsstaten för tjänstinnehavare vid riksgäldskontoret skall fortfarande tillämpas intill utgången av år 1917. 77 Avlöningsstat för tjänstinnehavare vid riksdagens bibliotek. Tjänst- ~ Lön görings- Summa k lderstillägg pen- Kr. ningar Kr. Kr. fEfter 5 år kan lönen höjas med < 500 kr. och efter 10 år med 1 ytterligare 500 kr. Riksdagens bibliotekarie ____ 4,000 1,800 5,800 1 vaktmästare .............. fEfter 5 år kan lönen höjas med < 200 kr. och efter 10 år med 800 600 1,400 | ytterligare 200 kr. Summa 4,800 2,400 7,200 Anm. 1. Därest vaktmästaren i sådan egenskap åtnjuter fri bostad — varmed äro förenade förmånerna av nödigt bränsle samt elektriskt ljus med en strömförbrukning av högst 100 kilowatt om året — skall å hans lön avdragas 400 kronor. Anm. 2. Utöver den här ovan upptagna avlöningen för vaktmästaren vid biblioteket äga fullmäktige tilldela honom ett extra arvode av 2 kronor 50 öre om dagen under den tid, riksdagen är samlad. Anm. 3. Fullmäktige äga att vid riksdagens bibliotek anställa för tjänstgöring under hela året en amanuens med ett årligt arvode av 3,000 kronor. Innehavaren av denna amanuensbefattning må äga att, så vitt sådant utan hinder för göromålens jämna och oavbrutna gång kan ske, åtnjuta semester under en månad årligen. För tjänstgöring under den tid, amanuensen åtnjuter semester eller ledighet från sin tjänst vare sig för sjukdom eller för uppehållande av bibliotekariebefattningen, äga fullmäktige antaga en tillfällig amanuens och i varje särskilt fall bestämma ersättning åt denne. Därjämte äga fullmäktige för tjänstgöring under den tid riksdag pågår anställa ytterligare en amanuens med ett arvode av 8 kronor om dagen.*) Anm. 4. Fullmäktige äga att under de tider av året, då behov därav förefinnes, vid biblioteket anställa en extra vaktmästare med åtnjutande under den tid riksdag pågår av enahanda arvode, som är eller varder bestämt för vaktmästare hos riksdagens kamrar, samt å __ andra tider mot den gottgörelse, som fullmäktige pröva skälig. Avlöningsstat för tjänstinnehavare vid riksdagens hus, gällande från och med år 1918.**) Tjänst- » Peu- Lön görings- pen- Summa Ålderstillägg till lön sions- under- ningar lag Kr. Kr. Kr. Kr. Kr. 1 övervaktmästare ............ 1,600 1,600 1,200 1,100 1,100 1,000 1,000 500 2,600 2,600 1,700 1,600 1,600 1 300 kr. efter 5 år, 300 kr. efter / ytterligare 5 år. i 150 kr. efter 5 år, 150 kr. efter | 1,800 1 övermaskinist ............... 1 förste eldare .................. 1,300 1 ____ 1 portvakt....................... 500 1 d:o ....................... 500 | ytterligare 5 år. } 1,200 Summa 6,600 3,500 10,100 *) Amanuensen R. Höckert åtnjuter enligt riksdagens beslut ett personligt lönetillägg för år 1917 av 1,000 kronor. **) I 1916 års reglemente intagen avlöningsstat för tjänstinnehavare vid riksdagens hus galle intill utgången av år 1917. 78 Anm. 1. Övervaktmästaren åtnjuter fri bostad med nödigt bränsle samt elektriskt ljus med en strömförbrukning av högst 200 kw. om året ävensom uniformsbeklädnad. Anm. 2. Övermaskinisten och förste eldaren åtnjuta fri bostad med nödigt bränsle samt elektriskt ljus med en strömförbrukning av högst 100 kw. om året. Anm 3. Av de i staten för övermaskinisten upptagna tjänstgöringspenningarna utgöra 300 kronor ersättning för tillsyn å de elektriska anläggningarna i riksdagshuset samt för upprättande av statistik över förbrukningen av elektricitet. Anm. 4. Portvakterna åtnjuta fri bostad med nödigt bränsle samt elektriskt ljus med en strömförbrukning av högst 150 kw. om året ävensom uniformsbeklädnad. Pensionsstat vid riksgäldskontoret. Kr. Förre registratorn och kanslisten Jakob Peter Ferdinand Montell............ 2,500 — » kammarskrivaren Sven Ludvig Stuart.......................................... 2,000 — > bibliotekarien vid riksdagens bibliotek Pehr Edvin Sten/eif ......... 4,000 — » vaktmästaren vid riksdagens bibliotek John Emil Rydman ......... 1,000 » sekreteraren i riksdagens statsutskott, v. häradshövdingen Johan Magnus Stuart .................................................................. 4,000 — i > korrekturläsaren vid riksdagens tryckeriexpedition Hjalmar Brander 1,500 — \ > förste vaktmästaren Carl Johan Lundell .................................... 1,400 - » vaktmästaren Gustaf Sturkell ................................................... 1,200 — | > sekreteraren hos riksdagens justitieombudsman, v. häradshövdingen Knut von Matem .............................................................. 3,290 — » revisorn och bokhållaren Nils Axel Fredrik Erdmann .................. 3,100 — | i » notarien hos riksdagens andra kammare Carl Napoleon Sandströms änka Anna Amalia Sandström, född Pilblad........................... 500 — » övermaskinisten Carl Gustaf Levins änka Hedvig Axelina Gottfrida Olivia Levin, född Vestermark ............................................. 500 — Summa kronor 24,990 — Anmärkning Ovanstående pensioner indragas vid innehavarens frånfälle och även dessförinnan, såvida de för pensionernas utgående stadgade villkor upphöra. 79 Fullmäktige i riksgäldskontor. Carl Emil Kinander, J. o. Fil. K., fullmäktig i järnkontoret, K. N. O. 2:a kl., R. V. 0., K. N. S:t 0. 0. 2:a kl., ordförande (vald 1916); Axel Ekman, bruksägare, K. Y. 0. 2:a kl., R. N. 0., R. D. D. 0., vice ordförande (vald 1915); Johan Gustaf Lagerbjelke, greve, J. K., godsägare, K. N. 0. 2:a kl., R. V. 0., R. Pr. Joh. 0., R. Anh. A. Bj. 0. l:a kl., förste deputerad (vald 1917); Gustaf Kobb, Fil. D., professor, Off. Fr. d’A., andre deputerad (vald 1916). Henne Sebastian Tamm, godsägare, verkställande direktör i Sveriges allmänna bypoteksbank, R. N. 0. (vald 1915); Karl Emil Hildebrand Hildebrand, Fil. D., R. V. O. (vald 1916); Erik Kule Palmstierna, friherre, kapten (vald 1917). Suppleanter: Svante Herman Kvarnzelius, förlikningsman, K. Y. 0 2 a kl , R N 0 R. D. D. 0.; ‘ ’’ Jöns Peter Jesperson, lantbrukare, R. V. 0.; Otto Mauritz Strömberg, bruksdisponent, K. V. 0. 2:a kl. Revisorer av stats-, banko- och riksgäldsverken vid 1917 års statsrevision. Utsedda av riksdagens första kammare: Revisorer: Ledamöterna av första kammaren: frih. O. H. A. Fleming, K. E. von Geijer, K. J. A. Gustafsson, A. Hult, I. E. G. Svensson, C. G. Ekman. Suppleanter: Ledamöterna av samma kammare: frih. O. B. A. Silfverschiöld, A. Ingeström, S. Clason. Utsedda av riksdagens andra kammare: Revisorer: Ledamöterna av andra kammaren: A. Anderson i Eåstock, Y. Larsson i Västerås, S. Linders, J. Olofsson i Digernäs, P. M. Olsson i Blädinge, D. H. Pettersson i Bjälbo. Suppleanter: Ledamöterna av samma kammare: A. F. Janson i Kungsör, M. Sommelius, E. Kristensson. .si REGISTER till 1917 års reglemente för riksgäldskontor. Ackord för riksgäldskontorets fordringar får icke utan riksdagens samtycke medgivas ......................................................... § 2. Allmänna byggnadslånefonden......................................................§§ 23, 28 o. sid. 52 54. Allmänna hypoteksbanken ............................................................ g 61. Allmänna järnvägslånefondtn ........................ §§ 22, 28, 34, 36 o. sid. 55—69, 73—75. Allmänna nyodlingsfonden............................................................ g 34. Amortering, fonden för statsskuldens .......................................... gg 14, 20, 21. Andelsmejerifonden .................................................................... g 34 Andersson, Sven, ang. understöd åt............................................. g 32 mom. 1. Aneby och Sandsjö, anslag för dubbelspår mellan ....................... § 34 Annuitetslikvider, fonden för......................................................... gg 20, 30. Anslag å riksstaten .................................................................. gg 33, 34. Ansvarsskyldighet, fullmäktiges ................................................... g 10. Ansökningstid till lediga tjänster ................................................ g 69. Anteckningsböcker, kamrerarens och kassörens.............................. g 50. Arvfurstens palats, ang. köpeskillingen för ................................. § 33. Arvoden för fullmäktige samt deras ordförande och två deputerade § 32 mom. 2. » » riksdagens revisorers kansli och vaktbetjäning......... § 32 mom. 1. » » e. 0. tjänstemän och vaktmästare vid riksgäldskontoret § 32 mom. 2. Arvodestillägg, tillfälligt, ang. utbetalande av .............................. g 32. Avbetalning & statsskulden, anslag till ....................................... gg 20, 21, 33. Avlöningsstat för tjänstinnehavare vid riksgäldskontoret ............ Sid. 76. » för d:o vid riksdagens bibliotek ...... Sid. 77. för d:o vid riksdagens hus ............... Sid. 77. Avsked för tjänstemän och vaktbetjäning .................................... gg 78—79. Befordringsgrunder vid riksgäldskontoret .................................... g 71. Begravningshjälp efter obemedlade tjänstemän och vaktbetjänte ... § 32 mom. 2. Behållningar, statsverkets............................................................ § 18. Belöning för extra arbeten i riksgäldskontoret ........................... g 32 mom. 2. Berättelser, fullmäktiges............................................................... g 54. > justitieombudsmannens ............................................. g 32 mom. 5. » riksdagens revisorers ................................................ gg 32, mom. 1, 56. (Riksgäldskontorets reglemente.) 11 82 Besiktning & riksdagens hus ..................................................... Besvär över fullmäktiges beslut ................................................ Bevillningsförordning, utfärdande av ny ....................................... Bibanelånefonden......................................................... §§ 22, 34 Bibliotek, riksdagens .................................................................. Bibliotekarie, » .................................................................. Biträden, riksgäldskontorets kvinnliga ....................................... Bohusbanans viadukt över Säveån, ombyggnad av ..................... Byggnadsfond för riksdags- och riksbankshus.............................. Byggnadslånefonden, allmänna...................................................... '' Centralkassa för jordbrukskredit, ang. överlämnande till riksbanken av statsobligationer för............................................. Check för uttagning av medel å statsverkets giroräkning ......... Dalälvens flodområde, anslag till regleringsåtgärder inom............ Deputerade, fullmäktiges ............................................................ Diarium, ombudsmannens........................................................... Dyr tidst iltåg g från riksgälsdkontorets änke- och pupillkassa......... Egendom, riksdagens anslag till underhåll av.............................. Egnahemslånefonden...............•''..................................................... Entledigande av tjänstemän och vaktbetjänte vid riksgäldskontoret Ersättning för bestridande av lediga tjänster .............................. Expenser för justitieombudsmannens och tryckfrihetskommitténs expedition ............................................................... » för militieombudsmannens expedition ........................... Extra ordinarie tjänstemän, ang. villkoren för deras antagande ... » » » och vaktmästare, deras skiljande från riksgäldskontoret........................... » » » arvoden åt ....................................... Finska och svenska järnvägsnäten, förbindelse mellan.................. Flyttningshjälp för justitieombudsmannen .................................... » » militieombudsmannen .................................... Fonden för statsskuldens amortering .......................................... Fonder, riksgäldskontorets ......................................................... Fordringar, riksgäldskontorets, förteckning å .............................. Forsmo—Hoting, tvärbana mellan................................................ Fullmakter för riksgäldskontorets tjänstemän .............................. » granskning av riksdagsmännens ................................. Fullmäktige i riksgäldskontoret och deras suppleanter.................. » anhålla om Kungl. Maj:ts garanti å ny upplåning ... » äga att av riksdagens revisorer begära råd och yttranden ................................................................. Fullmäktiges ansvarsskyldighet ................................................... » antal för besluts fattande ....................................... » arvoden och resekostnadsersättningar ..................... » befattning upphör................................................... » berättelser............................................................... § 51. §§ 49, 76. § 65. o. 36 o. sid. 69—73. §§ 32, 64, 67. § 32. 8 BO. § 34. 8 53. 5§ 23,28o.sid.52—54. 8 13. § 37. § 31. §§ 9, 32 mom. 2. 8 50. § 32 mom. 2. § 32 mom. 1. § 34. §8 72—79. § 67. § 32. § 32. § 70. § 77. § 32 mom. 2. 8 34. § 32 mom. 5. § 32 mom. 6. §§ 14, 20. 21. §§ 20-24. Sid. 52—66. § 34. § 67. 8 66. Sid. 79. § 19. 8 11- 5 10. §8 46, 65. § 32 mom. 2. § 7. S 54. 83 Fullmäktiges bedluts överklagande ............................................ gg 49, 76. » deputerade ............................................................ gg 9, 32 mom. 2. » ombud..................................................................... gg 9, 61. » omröstningar ......................................................... § 48. > ordförande och vice ordförande .............................. § 3. » protokoll ............................................................... g 42. > sammankomster ...................................................... gg 42—49. » sammanträden gemensamt med fullmäktige i riksbanken. ............................................................. g 65. » ställande till ansvar................................................ § 10. » suppleanter ........................................................... Sid. 79. » suppleanter, deras inträdande................................. §§ 4, 5, 7. » särskilda uppdrag................................................... §§ 50—66. » tjänstledighet ......................................................... §§ 44, 45. * överläggningar ...................................................... gg 47, 48. Förfall för fullmäktige ............................................................... §g 44, 45. Förräntning av riksgäldskontorets kontanta tillgångar och behållningar. ................................................................. g 17. Garanti, Kungl. Maj:ts, å ny upplåning, fullmäktiges anhållan om § 19. Generalassistanskontoret, f. d., understöd för stärbhusen efter obemedlade tjänstemän m. fl. vid ... § 32 mom. 2. Gratifikationer för extra arbeten i riksgäldskontoret .................. § 32 mom. 2. Grundlagar m. in., utgivning av en samling utländska ............... § 32 mom. 1. Guld, ang. placering av riksgäldskontorets kassareserver i ......... § 17. Göta kanal, ledamot i styrelsen och ombud vid revisionen utses § 65. Hallsberg, huvudrangerbangård vid ............................................. g 34. Haparanda och finska gränsen, järnvägsförbindelse mellan............ § 34. »Helgeandsholmen och Norrström från äldsta tid till våra dagar» ang. anslag för utgivande och inlösen av detta arbete ... § 32 mom. 1. Hus, riksdagens ........................................................................ gg 32, 51, 52. » ang. uppförande av nya för riksdagen och riksbanken m. m. § 53. Huvudbok, riksgäldskontorets ...................................................... g 40. Hypoteksbank, ''Sveriges allmänna ................................................ § 61. Inkomster, riksgäldskontorets ...................................................... §§ 2, 12—19 Inlösen av förfallna obligationer och räntekuponger ..................... § 14. » » s. k. riksgäldssedlar................................................... g 14. Inskrivning i statsskuldboken såsom ägare av riksgäldskontorets obligationer ..................................................................... § 15. Inspektor över riksdagens bibliotek utses av fullmäktige ............ § 64. Instruktion för övervaktmästaren i riksdagens hus ..................... Sid. 75. Inventarier i riksdagens hus ...................................................... §g 51, 57. Inventering av Iåns- och säkerhetshandlingar .............................. g 50. Jordbrukskredit, centralkassa för ................................................ § 13. Justitieombudsmannen, flyttningshjälp för....................................... g 32 mom. 5. Justitieombudsmannens jämte den hos honom anställda kansli- och vaktbetjänings avlöning ........................ § 32 mom. 5. 84 Justitieombudsmannens suppleant................................................... i ämbetsberättelse ....................................... » ämbetsresor................................................ » expedition, dess expenser........................... » insättande i ämbetet ................................. Justilieombudsmansämbelets förvaltning, anslag till utarbetande av en historik över .......................................... Järnvägar, enskilda, ang. låneunderstöd för................................. > statens, anslag till ................................................... Järnvägsbolag, enskilda, revision av deras förvaltning m. m....... Järnvägslånefonden .................................... §§ 22, 28, 34, 36 o. Järnvägsmateriel, anslag till anskaffande av ny rullande ............ Järnvägsstationer, anslag till utvidgning av................................. Kapital for driv gar, statsverkets, vid 1916 års slut utbalanserade Kapitalskulder, riksgäldskontorets vid 1916 års slut utbalanserade Kassa för stärkning åt statsverket................................................... Kassareserver i utlandet, riksgäldskontorets ................................. Kassareserver, riksgäldskontorets, ang. deras placering i guld...... Kinda kanals aktiebolag, revision av........................................... Kiruna—Riksgränsen, utflyttning av svagströmsledningen vid ... Kiruna—Svartön, elektrifiering av linjen mellan ........................ Kompetensvillkor för riksgäldskontorets tjänstemän ..................... Konstitutionsutskottets protokoll, ang. tryckning av ..................... Konstitutorial för tjänsteinnehavare ............................................. Konvertering av äldre statslån...................................................... Kraftstation vid Porjusfallen ..................................................... i> » Trollhättan......................................................... » » Västerås ........................................................ Kraftverk, statens, anslag till distributionsanläggningar för......... Kreditiv, anvisade på riksgäldskontoret....................................... » riksgäldskontorets, i riksbanken.................................... Krigstidshjälp och krigstidstillägg åt vissa befattningsinnehavare Krylbo, uppförande av en lokomotivstation vid........................... Kuponger tillhörande statsobligationer, inlösen av........................ Kvinnliga biträden, riksgäldskontorets.......................................... Kyrkomötets protokoll med bihang för åren 1868—1915, ang. register till........................................................................ Ledigheter bland fullmäktige ...................................................... Likvidations- och amortissementsfonden.......................................... Lindome—Anneberg, statsbanelinjen mellan .............................. Ldne- och säkerhet shandlingar, inventering av.............................. Låner ätt, riksgäldskontorets.................................................. Lånerörelse, riksgäldskontorets ............................................ Låneunderstöd åt enskilda järnvägar ................................... Lönebesparing....................................................................... Löneförhöjning, villkor för åtnjutande av ............................. § 32 mom. 5. § 32 mom. 1. § 32 mom. 5. § 32 mom. 5. § 65. § 32 mom. 5. § 22 o. sid. 67—75. § 34. § 60. sid. 67—69, 73—75. § 34. § 34. Sid. 52—66. Sid. 46—51. § 12. § 17. S 17. § 59. § 34. § 34. § 70. § 32 mom. 1. §3 67, 80. § 12. § 34. § 34. § 34. § 34. §§ 13, 38, 39. § 16- § 32. § 34. § 14. § 80. § 32 mom. 1. §3 4, 7. $ 21. § 34. § 50. 8 34. §§ 12-19. § 22 o. sid. 67—75. § 68. § 67. 85 Malmö, anslag till ombyggnad av statens järnvägars reparationsverkstäder i....................... g 34. Malmö statsbangårcl, anslag till ombyggande av § 34. Markförvärv för stationsutvidgniDgar, anslag till § 34. Militieombudsmannen, flyttningshjälp för .................................. § 32 mom. 6. » ang. tryckning av hans ämbetsberättelse ... § 32 mom. 1. » » förhyrande av lokal för ..................... § 32 » 6. Militieombudsmannens jämte den hos honom anställda tjänstepersonals avlöning .................................... § 32 mom. 6. » expedition, dess expenser........................... § 32 mom. 6. » suppleant................................................... § 32 mom. 6. Militärtjänstgöring, ang. ersättning under................................... § 32. Mjölby, spårsystemet vid bangården i............ § 34. Mora—Noret—Orsa, järnvägen................................................... g 34. Motala, förberedande åtgärder för kraftverksanläggning vid § 34. Mörby, tjänstemannasamhället vid................................................ § 34. Nattbevakningen i riksgäldskontor et, arvode för ........................... § 67. Norrköping—Mjölby, anslag till dubbelspår................................. § 34. Notviken, plåtslagareverkstad vid ........................................... g 34. Nyodlings fonden, allmänna ........................................................ g 34. » norrländska ...................................................... g 34. Obligationer, riksgäldskontorets .......................................... gg 12, 13, 14, 15, 17,19 30. Ockelbo station, utvidgning av ...................................... g 34. Odling slånefonden, ............................................................... g 34. Olycksfall i arbete, ang. ersättning för....................................... gg 32 mom. 1, 81. Ombud, Konungens............................................................. g 47. » , fullmäktiges .................................................................. gg 9^ 54. Omröstningar, fullmäktiges ..................................................... g 48. Ordförande bland fullmäktige...................................................... g 3. Ordförande, vice, bland fullmäktige ............................................. g 3. Papper, upphandling av.......................................................... g 57. Pensionering av tjänsteinnehavare vid riksgäldskontor, riksdagens bibliotek och riksdagens hus .......................................... gg 78, 79. Pensionsfond för tjänsteinnehavare vid riksgäldskontor m. fl. g 24. Pensionsavgifter, tjänsteinnehavares vid riksgäldskontor, riksdagens bibliotek och riksdagens hus .............................. g 67. Pensionsavgifter, kvinnliga biträdens i riksgäldskontor ............ § 80. Pensionsstat vid riksgäldskontor................................................ Sid. 78. Personregister till riksdagens protokoll med bihang för tidevarvet 1809—1866, anslag till påbörjande av arbetet med utarbetandet av ..................................................................... g 32 mom. 1. Porjus kraftstation, anslag för utbyggnad av.............................. § 34. Postsparbanken, kredit i riksgäldskontor .......... § 13. » ledamot i styrelsen för, utses av fullmäktige ...... | 63. Postverket, av riksdagen beslutade anslag till.............................. § 34. Preskriptionstid för riksgäldskontorets skulder.............................. gg 14, 30. 86 Protokoll, fullmäktiges ..... ...................................................... > riksdagens, tryckning av .......................................... Redovisning av de till riksgäldskontoret ingående medel............. Register över kyrkomötets protokoll med bihang för åren 1868 1915 Resekostnadsersättning för 1) riksdagens ledamöter 2) riksdagens revisorer ..................... 3) fullmäktige .................................... 4) justitieombudsmannen ..................... 5) militieombudsmannen........................ Revisionsberättelser från enskilda järnvägsbolag ........................... .......................................................................................... Revisorer, riksdagens, vid 1917 års statsrevision, och deras suppleanter...................................................... » » ang. utfärdande av kallelse till deras första sammanträde................................................ » » ang. inkallande av suppleanter........................ » » råd och yttranden av dem äga fullmäktige att begära......................................................... » » traktamenten och resekostnader för ............... » utses av fullmäktige för granskning av Strömsholms nya kanalbolags, Kind a kanals aktiebolags, Sveriges allmänna hypoteksbanks och konungariket Sveriges stadshypotekskassas förvaltning ................................. Revisorernas berättelser ............................................................ Riksbanken, ang. bemyndigande för riksgäldskontoret att ställa skattkammarväxlar till dess förfogande.................... » ang. kreditiv i banken för riksgäldskontoret............ » ang. uppförande av nytt hus för.............................. » ang. överlämnande till denna bank av obligationer för centralkassa för jordbrukskredit ..................... Riksdag,'' 1917 års, anslag till en uppslagsbok över dess arbeten.. Riksdagens bibliotekarie ............................................................... » ledamöter, reseersättning till....................................... » hus ........................................................................... » » , ang. avlöning för övervaktmästaren och övermaskinisten vid m. m........................................ » » , instruktion för övervaktmästaren i .................... » » , lokaler inom, få för vissa ändamål upplåtas ..... Riksdagsbiblioteket....................................................................... Riksdagshandlingar, ang. vården av tryckta ............................. Riksdagshus, angående byggnadsfonden för nytt ..................... Riksdagskostnader........................................................................ » , anslag till ...................................................... Riksdagsort, fullmäktiges yttrande därom .................................... Riksgäldskontor befattning med riksstatsinkomsterna ............... » befattning med riksstatsutgifterna .................. § 42. § 57. § 40. § 32 mom. 1. § 32 mom. 1. § 32 mom. 1. § 32 mom. 2. § 32 mom. 5. § 32 mom. 6. § 60. § 32 mom. 1. Sid. 80. § 55. § 55. § 11- § 32 mom. 1. §§ 59, 61, 62. §§ 32, 56. § 13. § 16- § 53, § 13. § 32 mom. 1. §§ 32, 67. § 32 mom. 1. §§ 32, 51, 52. § 32 mom. 2. Sid. 75. § 52. S§ 32, 64. § 58. § 53. § 32. § 32. § 65. §§ 25-30. §§ 31-37. 87 Riksgäldskontorets fonder ............................................................ §§ 20 24. * fordringar för utlämnade lån .................. §§ 22, 23, 36 o. sid. 52—66. » fullmäktige...................................................... Sid. 79. » föremål............................................................ § 1. » huvudbok ...................................................... § 40. » inkomster och särskilda tillgångar .................. §§ 2, 12—19. » kreditiv i riksbanken....................................... § 16. » länsrätt ........................................................... § 34. » lånerörelse ..................................................... §§ 12—19. 1 obligationer......................................................§§ 12, 14,15,17,19,30. » räkenskaper...................................................... §§ 40, 41. » skulder............................................................ § 14o. sid. 46—51. » styrelse............................................................ §§ 3—11. > upplåning......................................................... §§ 12, 19, 34. > utbetalningar ................................................... §§ 31—39. » utlåning ....................................................... | 17. » änke- och pupillkassa....................................... § 32 mom. 2. Riksgäldssedlar, s. k., inlösen av................................................ § 14 mom. 4. Riksstatsinkomsterna, riksgäldskontorets befattning med............... §§ 25—30. Riksstatsulgifterna, riksgäldskontorets befattning med.................. §§ 31—37. Rullande materiel vid statens järnvägar, anslag till ..................... § 34. Räkenskaper, riksgäldskontorets................................................... §§ 40, 41. Räntekuponger, inlösen av............................................................ § 14. Räntor å statsskulden, anslag till ................................................ §§ 20, 33. Rönninge—-Järna, dubbelspår mellan .......................................... ''§ 34. Sammankomster, fullmäktiges ...................................................... §§ 42—49. Sammanträde, riksdagens revisorers första, ang. utfärdande av kallelse till ...................................................... § 55. Sammanträden, fullmäktiges i riksbanken och riksgäldskontor gemensamma ...................................................... § 65. Semester för deputerade.............................................................. §§ 9t 32. » » tjänsteinnehavare vid riksgäldskontor, riksdagens bibliotek och riksdagens hus ......................................... § 67. Skattkammarväxlar, riksgäldskontorets, tillhandahållas riksbanken § 13. Skiljaktiga meningar bland fullmäktige ....................................... § 48. Skrifmaterialier för riksdagens behov .......................................... § 57. Skulder, riksgäldskontorets, preskriptionstid för........................... §§ 14, 30. » riksgäldskontorets, förteckning å .................................... Sid. 46—51. Spannmålslagerhus och kylhus, anslag till anordnande av............ § 34. Stadshypotekskassa, konungariket Sveriges ................................. § 62. Stallbackakanalen, anslag för utbyggnad av................................. § 34. Statens järnvägar, anslag för anskaffande av ny rullande materiel vid .................................................................. § 34. » kraftverk, distributionsledningar för .............................. § 34. » telefon- och telegrafväsende, anslag till........................... § 34. 88 Statens trafikerade järnvägar, anslag för nya byggnader och anläggningar vid ......................................................... Statsverkets behållningar avlämnas till riksgäldskontoret ............ Statslån, äldre, konvertering av................................................... Statsskuldbok, ang. inrättande av................................................ Stockholms .centralstation, anslag till vissa omändringar vid ...... Strömsholms nya kanalbolag, revision av dess förvaltning............ Styrelsen för riksgäldskontoret...................................................... Suppleanter för fullmäktige ......................................................... » , deras inträdande ...................................................... » för riksdagens revisorer .......................................... , > » » , ang. inkallande av ............ > för justitieombudsmannen och militieombudsmannen... Suspension av tjänstemän och vaktbetjäning ................................. Sveg—Brunflo, anslag till statsbanan mellan .............................. Södertälje kanal, ang. ombyggnad av.......................................... Telefon- och telegrafväsende, statens, anslag till fortsatt utveckling av Telegrafverket, av riksdagen beslutade anslag till ........................ Tjänste/Örsummelser, frågor rörande .............................. ............. Tjänsteinnehavare vid riksgäldskontoret, riksdagens bibliotek och riksdagens hus, besvärshänvisning för................................................ entledigande av ......................................................... pensionering av......................................................... Tjänstemän vid riksgäldskontoret, antagande av ........................... » > » , avlöning för.............................. » » riksdagens bibliotek .......................................... » » riksdagens hus ................................................ » » justitieombudsmannens expedition........................ » » militieombudsmannens expedition........................ Tjänster i riksgäldskontoret, bestridande och återbesättande av lediga Tjänstledighet för fullmäktige ................................................ » » tjänsteinnehavare vid riksgäldskontoret, riksdagens bibliotek och riksdagens hus ............ Torvindustrilånefonden..................................................... ............ Traktamenten, riksdagens revisorers............................................. Trollhätte kraftstation, anslag för utbyggnad av........................... Tryckfrihetskommitténs expedition och expenser.............................. Tryckning av riksdagens protokoll med därtill hörande bihang ... > av revisorernas berättelser .......................................... Tryckningskostnader för justitieombudsmannens ämbetsberättelser... Täckdikningsfonden .............................................................. Underskrifter, antalet egenhändiga å riksgäldskontorets obligationer Understöd för obemedlade tjänstemäns och vaktbetjäntes stärbhus Understöd åt skulptören Sven Andersson .................................... Uniformsbeklädnad, vaktmästares ................................................ § 34. § 18. § 12. § 15. § 34. § 59. §§ 3—11. Sid. 79. §§ 4, 5, 7. Sid. 80. § 55. § 32. §§ 72-77. § 34. § 34. § 34. § 34. §§ 72-77. § 76. §§ 72—77. § 78. § 70. § 32 mom. 2. §§ 32, 67. §§ 32, 67. § 32 mom. 5. § 32 mom. 6. §§ 68, 69, 71. §§ 44, 45. § 67. § 34. § 32 mom. 1. § 34. § 32. § 57. §§ 32, 56. § 32. § 34. § 14. § 32 mom. 2. § 32 mom. 1. § 67. 89 Uppbördsmedel, särskilda ........................................ Uppdrag, fullmäktiges särskilda................................... Upphandling av papper för tryckning av riksdagens protokoll...... Upplåning, riksgäldskontorets ....................................... Uppslagsbok över 1917 års riksdags arbeten............................. Utbetalningar, åliggande riksgäldskontor................... Utdrag av riksgäldskontorets räkenskaper Utlåning, riksgäldskontorets................................. Vattenfall och fastigheter, anslag för inköp av Vattenfallsverk, statens, anslag till............................ Vice värden i riksdagens hus ................................. Villkor för löneförhöjning vid riksgäldskontor, riksdagens bibliotek och riksdagens hus ............................ » » att kunna antagas till tjänsteman vid riksgäldskontor Volgsjön—Gällivare, anslag för inlandsbanan mellan Värtan, utvidgning av spårsystemet vid Västanfors station, utvidgning av.................... AlderstiUägg för tjänsteinnehavare vid riksgäldskontoret, riksdagens bibliotek och riksdagens hus Återtransport till innehavaren av pä viss person överlåten obligation .................................................... Anke- och pupillkassan vid riksgäldskontor............................ Örebro, uppförande av en lokomotivstation i Örebro—Laxå, dubbelspår mellan överläggningar, fullmäktiges .................................... Övertagna lån, amortering och förräntning av Övervaktmästaren i riksdagens hus, instruktion för övervaktmästaren och övermaskinisten i riksdagens hus § 29. §§ 50—66. § 57. §3 12, 19, 34. § 32 mom. 1. §§ 31-39. § 41. § 17. § 34. § 34. § 57 o. sid. 78. § 67. § 70. § 34. § 34. § 34. § 67. § 15. § 32 mom. 2. § 34. § 34. §§ 47, 48. § 33. Sid. 75. § 32. j* (Riksgäldskontorets reglemente.) 12