utfärdat Tid slutet ay 1916 års lagtima riksdag

Bihang till riksdagens protokoll 1916. 15 samt. 1 ard. 4 käft. (Kiksgriildskontorets reglemente.) Innehållsförteckning. Allmänna bestämmelser §§ 1 och 2. Riksgäldskontorets styrelse §§ 8—11. d lånerörelse §§ 12—19. i> fonder §§ 20—24. d befattning med riksslatsinkomsterna §§ 25—30. » > > riksstatsutgifterna §§ 81—37. På riksgäldskontor anvisade kreditiv §§88 och 39. Huvudbok och medelsredovisning §§ 40 och 41. Fullmäktiges sammankomster §§ 42—49. d särskilda åligganden och uppdrag §§ 50—66. Tjänstinnehavare vid riksgäldskontor, riksdagens bibliotek och riksdagens hus §§ 67—71. Behandlingen av frågor rörande tjänsteförsummelser m. m. §§ 72—77. Pensioneringen av tjänstinnehavare vid riksgäldskontoret, riksdagens bibliotek och riksdagens hus §§ 78—80. Kvinnliga biträden i riksgäldskontoret § 81. Riksgäldskontorets vid 1915 års slut utbalanserade skulder, sid. 44. > » » » » » kapitalfordringar för ut lämnade lån till vissa bestämda ändamål, sid. 50. Av 1906 års riksdag meddelade bestämmelser angående låneunderstöd från jämvägslånelonden, sid. 65. Av 1910 års riksdag meddelade bestämmelser angående låneunderstöd från järnvägslånefonden, sid. 67. Av 1911 års riksdag meddelade bestämmelser angående låneunderstöd från fonden för bibanor i västra delarna av riket, sid. 70. Av 1916 års riksdag meddelade bestämmelser angående låneunderstöd från järnvägslånefonden och bibanefonden, sid. 78. Instruktion för övervaktmästaren i riksdagens hus, sid. 76. Avlöningsstat för tjänstinnehavare vid riksgäldskontoret sid 78. » » » » riksdagens bibliotek, sid. 79. » » » » riksdagens hus, sid. 79. Pensionsstat vid riksgäldskontoret, sid. SO. 3 Reglemente för riksgäldskontoret. Allmänna bestämmelser. Riksgäldskontoret kar till föremål: a) att ombesörja likviden av svenska statens skuld, för vilken riksdagen enligt § 66 regeringsformen ansvarar; b) att verkställa alla de utbetalningar, som av rikets ständer eller riksdagen blivit å detta verk anvisade; c) att mottaga, förvalta och redovisa alla härtill anslagna tillgångar och inkomster samt hålla uppkommande, till riksgäldskontoret levererade överskott och behållningar riksdagen till banda; d) att, i saknad av annan tillgång för bestridande av beviljade och å riksgäldskontoret anvisade utgifter, upplåna därtill oundgängligen erforderliga medel; och e) att utföra alla uppdrag och åligganden, som riksgäldskontoret för övrigt av rikets ständer eller riksdagen erhållit. § 2. De till riksgäldskontoret hörande och dit anslagna medel må icke under någon förevändning eller med vad villkor som helst därifrån ryckas eller användas till andra behov än dem riksdagen bestämt. Allt förordnande, som däremot strider, vare kraftlöst (§68 regeringsformen). Och må, vid likviderande av riksgäldskontorets fordringar, ackord, utan riksdagens särkilda samtycke, icke medgivas. 4 Riksgäldskontorets styrelse. § 3. Förvaltningen av riksgäldskontoret, dess medel och tillhörigheter klav riksdagen uppdragen åt sju fullmäktige, vilka vid lagtima riksdag utses i den ordning, § 71 riksdagsordningen stadgar. Vid fullmäktiges sammankomster föres ordet av den, som av riksdagen blivit därtill utsedd; tillkommande fullmäktige att själva bland sig välja en vice ordförande att föra ordet, när hinder för ordföranden inträffar. § 4. Uppkommer ledighet bland fullmäktige, inträder suppleant enligt av riksdagen bestämd ordning. § 5- År styrelsen ej så fulltalig, som för besluts fattande erfordras, enligt vad bär nedan föreskrives, äger fullmäktiges ordförande att inkalla erforderligt antal suppleanter. § 6. Fullmäktige äro förbundna att vid riksgäldskontorets förvaltning ställa sig till efterrättelse ej mindre rikets grundlagar än även detta reglemente samt övriga rörande riksgäldskontoret gällande föreskrifter; börande fullmäktige dolt och förtegat hålla, vad vid kontorets förvaltning förefaller, som tyst vara bör. § 7. Blir fullmäktig ledamot av statsrådet eller kommer i den författning, att han, jämlikt något av mom. a, b, c, d och e i § 26 riksdagsordningen, icke må såsom riksdagsman godkännas, skall han genast frånträda fullmäktigbefattningen och suppleant inträda i hans ställe. § 8. Jämte noggrant iakttagande av vad i avseende på förvaltningen av riksgäldskontoret och dit anslagna medel är stadgat, åligger fullmäktige att omsorgsfullt vårda och befrämja detta verks rätt, säkerhet och förmån samt för övrigt vidtaga alla på fullmäktige ankommande åtgärder i och för verk - 5 ställigheten av de i sådant avseende meddelade beslut samt fullmäktige givna uppdrag. § 9. Fullmäktige utse inom sig, på sätt sista punkten av § 48 innehåller, två deputerade, en förste och en andre, vilka det åligger att ombesörja lånemedels indragning, verkställa de för riksgäldskontorets räkning erforderliga utländska likvider, anordna medel till vissa av fullmäktige beslutade eller eljest ovillkorligen bestämda utbetalningar med mera, allt i överensstämmelse med de beslut och föreskrifter, som fullmäktige meddela; ägande deputerade att sig emellan närmare fördela dessa dem gemensamt tillhörande göromål. Vid varje sammankomst böra deputerade redogöra för sina åtgärder under den efter fullmäktiges näst föregående sammankomst förflutna tid. Förste deputeraden utövar därjämte närmaste tillsyn över det sätt, varpå tjänstemännen fullgöra sina åligganden, och tillser, att fullmäktiges beslut varda i behörig tid och ordning verkställda. Han äger att under tiden mellan fullmäktiges sammanträden meddela nödiga föreskrifter samt att för sjukdoms- eller annat laga förfall eller för enskilda angelägenheters besörjande bevilja tjänstemännen ävensom vaktbetjänte tjänstledighet under högst fjorton dagar, ävensom meddela föreskrift om tjänstens uppehållande intill fullmäktiges nästa ordinarie sammanträde. Han utövar jämväl beträffande vården av kontorets värdepapper det uppdrag, tjänstgöringsordningen i sådant avseende innehåller. Deputerade äga att vardera under en och en halv månad årligen åtnjuta ledighet utan avdrag å arvodet. Till den bland fullmäktige, som av dem utses att under sådan ledighet bestrida deputerads befattning, utgår av de till riksgäldskontor anslagna medel särskild ersättning med belopp, motsvarande den ledige deputeradens arvode för ifrågavarande tid. Fullmäktige må vara obetaget att, om sådant finnes behövligt för lånetransaktioner, utse ombud för bedrivande av därvid erforderliga underhandlingar. § 10. Befallningar, som av någon annan än riksdagen meddelas angående användandet av riksgäldskontorets tillgångar eller förvaltandet av samma verk, få icke av fullmäktige åtlydas och efterkommas; varande fullmäktige för sina åtgärder i denna egenskap riksdagen eller dess bankoutskott 6 och revisorer allena redo skyldiga samt kanna icke för sitt förhållande till ansvar ställas utan i laga ordning och till följd av riksdagens eller dess revisorers beslut eller, mellan riksdagar och revisioner, genom justitieombudsmannen. § Il Till ledning vid prövningen och avgörandet av förekommande ärenden, för vilkas behandling antingen icke några eller mindre tillämpliga och bestämda föreskrifter blivit meddelade, äga fullmäktige att av revisorerna begära råd och yttranden. Riksgäldskontorets lånerörelse. § 12. 1. För beredande av tillgång till de utbetalningar, som blivit av riksdagen anvisade att täckas av lånemedel eller i övrigt skola utgå av dylika medel, äger riksgäldskontoret att i mån av behov försälja obligationer, ouppsägbara från långivarens sida, men ställda att återbetalas antingen viss tid efter av riksgäldskontoret verkställd uppsägning eller enligt uppgjord amorteringsplan, med rätt tillika för fullmäktige att bestämma dessa obligationers valörer, räntefot och uppsägningstid. 2. För konvertering av äldre statslån, när omständigheterna därtill föranleda och sådant med fördel för staten kan ske, äga fullmäktige att, på sätt och till belopp fullmäktige finna lämpligt, dock ej utöver vad som till konvertering åtgår, försälja eller träffa avtal om blivande försäljning av statsobligationer, förskrivna med lägre ränta än det statslån, som utgör föremål för konvertering. 3. Därest fullmäktige finna sådant med hänsyn till lånemarknadens läge eller eljest ändamålsenligt, äga fullmäktige att i övrigt verkställa medgiven upplåning mot riksgäldskontorets skuldförbindelser eller begagnande av krediter på villkor, som fullmäktige med hänsyn till de vid upplåningen sig företeende omständigheter och förhållanden äga bestämma. 4. För beredande av tillgång till kassaförstärkning åt statsverket, då sådan enligt Kungl. Maj:ts beslut påkallas, äga fullmäktige i mån av behov upplåna medel mot vare sig riksgäldskontorets skuldförbindelser eller obligationer i svenskt mynt, ställda till inlösen antingen efter viss förfallotid eller efter föregången, av riksgäldskontoret verkställd uppsägning, och må 7 fullmäktige, jämväl i avseende å denna upplåning, såväl bestämma räntevillkoren som fastställa betalningsterminerna. § 13. 1. Fullmäktige i riksgäldskontoret äga att på framställning av fullmäktige i riksbanken ställa till riksbankens förfogande riksgäldskontorets skuldförbindelser i form av skattkammarväxlar eller i annan form intill ett belopp av 40,000,000 kronor i utländskt mynt med en löpetid av högst två år ävensom att genom överenskommelse med fullmäktige i riksbanken träffa erforderliga närmare bestämmelser rörande skuldförbindelsernas form, belopp, löpetid, ''myntslag, inlösen m. m. 2. 1911 års riksdag har medgivit, att postsparbanken må äga att vid behov av medel för bedrivande av sin rörelse få i riksgäldskontoret tillgodonjuta kredit till ett belopp av högst 5,000,000 kronor mot gottgörelse, motsvarande den effektiva ränta jämte lånekostnader, som riksgäldskontoret enligt sina beräkningar har att självt utgiva å sålunda försträckta medel, ävensom på de villkor i övrigt, som genom överenskommelse mellan fullmäktige i riksgäldskontoret och styrelsen för postsparbanken varda fastställda. För beredande av medel till ifrågakommande utbetalningar å nämnda kredit äger riksgäldskontoret i mån av behov verkställa upplåning på sätt rörande kassaförstärkning åt statsverket stadgats. 3. 1915 års riksdag har medgivit, att för varje centralkassa för jordbrukskredit, som vinner godkännande från det allmännas sida, svenska statens obligationer till värde av 100,000 kronor må från riksgäldskontoret överlämnas till Sveriges riksbank att av denna innehavas såsom en gemensam pant för samtliga centralkassans förbindelser, med rätt för kassans fordringsägare att använda panten till täckande av sina fordringar, i den mån kassans egna tillgångar, de belopp inberäknade, som på grund av medlemmarnas i kassan ansvarighet för dess förbindelser kunna från dem uttaxeras, därtill visa sig otillräckliga, och under villkor: att behovet av pantens tillgripande skall styrkas genom intyg av det ombud, som skall förordnas för tillsyn över kassans verksamhet, att medgivande till pantens användande skall lämnas av Kungl. Maj:ts befallningshavande i det län, där centralkassans styrelse har sitt säte, därvid tillika skola meddelas erforderliga föreskrifter angående sättet för pantens tillgodogörande och för därigenom influtna medels fördelning mellan fordringsägarna, att riks - gäldskontoret ofördröjligen underrättas, då dylikt medgivande lämnats, samt att obligationerna därvid tillika i första hand hembjudas riksgäl dskontoret till inlösen. § 14- 1. Om sådana statsobligationer, i vilka någon viss, ovillkorlig återbetalning medelst årlig amortering ej blivit av staten utfäst, varda av fullmäktige i riksgäldskontoret utfärdade, skola fullmäktige snarast möjligt göra framställning till riksdagen om anvisande å riksstaten under titel »Utgifter för kapitalökning. Avbetalning å statsskulden» av de medel, vilka böra årligen avsättas till fonden för statsskuldens amortering. 2. I avseende på riksgäldskontorets skulder, om vilka kontorets räkenskaper och handlingar lämna fullständig upplysning, och vilkas kapitalbelopp vid nästlidna års slut finnas summariskt uppgivna uti en vid detta reglemente fogad bilaga, jämväl innefattande förteckning å vid årsskiftet befintliga återstående utgifter å föregående års låneanslag, böra i övrigt de föreskrifter, som äro intagna uti de vid föregående riksdagar för riksgäldskontoret utfärdade reglementen, i de delar, samma föreskrifter ännu icke blivit fullgjorda, fortfarande tjäna till efterrättelse. 3. Där preskriptionstid i avseende på någon särskild del av riksgäldskontorets skulder icke blivit stadgad, skola skulderna, intill dess annorlunda förordnas, i vederbörlig ordning likvideras, utan avseende å den tid, inom vilken fordringar hos enskilda eller hos Kungl. Maj:t och kronan skola nu eller framdeles göras gällande. 4. Då s. k. riksgäldssedel'' i riksgäldskontoret till inlösen företes, äga fullmäktige att, därest sedlarna befinnas riktiga, desamma infria. 5. Fullmäktige må, när sådant icke för riksgäldskontoret medför olägenhet, kunna medgiva omedelbar inlösen i riksgäldskontoret av förfallna obligationer och räntekuponger, fastän desamma enligt obligationernas lydelse och’'' stadgandena i lånekontrakten böra å däruti angivna utrikes orter infrias ; för vilket ändamål fullmäktige må träffa erforderliga överenskommelser med de lånövertagare, som kontraktsenligt skola ombesörja denna inlösen. 6. Beträffande antalet egenhändiga underskrifter å riksgäldskontorets obligationer skall gälla, att obligationer, som komma att av riksgäldskontoret utfärdas, böra, då deras valör överstiger 1,000 kronor eller motsvarande belopp i utländskt myntslag, vara försedda med minst eu handskriven namn - 9 teckning, samt att obligationer å lägre valör må kunna av riksgäldskontoret utfärdas utan att vara försedda med någon handskriven namnteckning. § 15- 1. Fullmäktige må i riksgäldskontor inrätta en statsskuldbok. Fordran på grund av riksgäldskontorets obligationer av de lån, som fullmäktige bestämma, må kunna genom obligationers inlämnande till riksgäld skontoret förvandlas till en i statsskuld boken införd fordran. Jämväl kan svensk undersåte genom kontant inbetalning bliva inskriven i statsskuldboken såsom ägare av riksgäldskontorets obligationer till motsvarande belopp. Fullmäktige äga fastställa bestämmelserna rörande statsskuldbokens anordning samt villkoren för dess begagnande. 2. Obligation, som försetts med påskrift, att den gäller endast i viss mans hand, må, på framställning av dess ägare, göras ånyo gällande i varje innehavares hand, allt under de villkor i avseende på behöriga anteckningar å själva obligationen samt i kontorets räkenskaper, som fullmäktige äga föreskriva. § 16. För bestridande av riksgäld skontoret åliggande betalningar äger detta verk att begagna ett kassakreditiv i riksbanken till belopp av högst 1,500,000 kronor; börande i avseende på kreditivets begagnande de i bankoreglementet därom meddelade föreskrifter lända till efterrättelse. § 17. 1. Eiksgäldskontorets kontanta tillgångar skola, såvitt och så länge de icke behöva användas för samma verk åliggande utbetalningar, insättas i riksbanken eller placeras i lätt förytterliga utländska valutor; dock gäller i fråga om placeringen av riksgäldskontorets kassareserver vad här nedan stadgas. 2. Av de medel, 80,000,000 kronor, som av fullmäktige i riksgäldskontoret enligt bemyndigande av riksdagen anskaffats för beredande av kassareserver åt riksgäldskontoret, böra minst 15,000,000 kronor vara placerade i guld och återstoden i regel hållas placerad i lätt förytterliga utländska valutor. Bihang till riksdagens protokoll 1916. 15 samt. I avel. 4 haft. 2 (Riksgiildakontorcts reglemente.) 10 § 18. Därest statsverket erhåller större behållningar å sina räkningar i riksbanken än som för de löpande statsutgifternas bestridande anses erforderliga, äger riksgäldskontoret att, på de återbetalningsvillkor, som av fullmäktige medgivas, sådana behållningar av statsverket till förvaltning mottaga. § 19. Utfärdas av riksgäldskontoret nja obligationer, skola fullmäktige underställa Kungl. Maj:ts fastställelse de beslut, som rörande sådan upplåning fattas, med anhållan, att Kungl. Magt täcktes å det nya lånet meddela sin garanti. Riksgäldskontorets fonder. § 20. Riksgäldskontoret förvaltar och skall särskilt bokföra den s. k. likvidations- och amortissementsfonden, till vilken, enligt vad i § 33 sägs, överföras de medel, vilka få av riksgäldskontoret lyftas å de i riksstaten uppförda anslagen till avbetalning och förräntning av statsskulden. Från denna fond skola under år 1917 utgå: dels de belopp, som åtgå för amortering och förräntning av amorteringslånen ;| dels de belopp, som åtgå för amortering och förräntning av utav staten övertagna lån; dels de annuitetsanslag, som avse statsräntelånen; dels ock ränta å medgiven och beräknad, men ännu icke verkställd upplåning. Av de för statsräntelånen avsedda annuitetsanslagen skall utgå ränta å vederbörande lån, och till den i nästföljande § omförmälda fonden för statsskuldens amortering skola överföras de å rikssstaten anvisade avsättningsbelopp. § 21. Hos riksgäldskontoret skall finnas upplagd en fond för statsskuldens amortering, till vilken från likvidations- och amortissementsfonden överföras, på sätt i nästföregående paragraf omförmäles, de för fonden avsedda medel. Behållningen av denna fond skall av fullmäktige förräntas samt med hänsyn till föreliggande förhållanden användas antingen till amortering av 11 statsskulden medelst utlottning eller obligationsköp eller ock till minskning i den nya upplåning, vartill fullmäktige av riksdagen erhållit bemyn digande. Med avseende å statsskuldens amortering skall iakttagas, att 1894 års statslån skall vara slutbetalt senast inom år 1950. § 22. 1. De medel, som blivit av riksdagen avsatta till understödjande av enskilda järnvägsanläggningar, skola av riksgäldskontoret förvaltas och bokföras under namn av järnväg slånefonden. Denna fonds kapitalfordringar vid 1915 års utgång samt de bestämmelser, som gälla för låneunderstöd från fonden, finnas angivna i de vid detta reglemente fogade särskilda bilagor. 2. De medel, som blivit av riksdagen anslagna för att underlätta åstadkommandet av bibanor inom västra delarna av Värmlands, Kopparbergs och Jämtlands län samt delar av Bohuslän och Dalsland, skola av riksgäldskontoret förvaltas i enlighet med de av riksdagen därför givna föreskrifter samt bokföras under namn av fonden för bibanor i västra delarna av riket. De för denna fond gällande föreskrifter finnas intagna i en vid detta reglemente fogad bilaga. 3. Det åligger fullmäktige att ej mindre, om anledning därtill gives, söka förebygga, att med statslån understött järnvägsbolags inkomster, med åsidosättande av bolagets skyldighet att erlägga föreskriven inbetalning till riksgäldskontoret, användas till bestridande av andra utgifter än sådana, som äro nödvändiga för järnvägsdriftens uppehållande, än även, därest tvångsförsäljning sker av järnvägsbolags egendom, uti vilken riksgäldskontoret har inteckning till säkerhet för fordran, så förfara, att dylik försäljning ej må ske till lägre pris, än att riksgäldskontorets fordran av köpeskillingen varder betäckt. § 23. De medel, som blivit av riksdagen anvisade till understödjande av vissa allmänna byggnadsföretag, skola av riksgäldskontoret förvaltas och bokföras under namn av allmänna byggnadslånefonden. Denna fonds kapitalfordringar vid 1915 års utgång finnas angivna i en vid detta reglemente fogad bilaga. § 24. De tjänstinnehavare vid riksgäldskontoret, riksdagens bibliotek och riksdagens hus åliggande pensionsavgifter ingå till en under fullmäktiges 12 förvaltning ställd fond, vilken skall förräntas och särskilt bokföras under benämning pensionsfonden. Ifrån riksgäldskontor^ utgående pensioner bestridas dock fortfarande och tills vidare av förslagsanslaget till avlöningar m. fl. förvaltningskostnader vid riksgäldskontoret. Riksgäldskontorets befattning med riksstatsinkomsterna. § 25. Då enligt riksstaten lånemedel skola tagas i anspråk för bestridande av utgifter, skall riksgäldskontoret i den mån dessa medel, på sätt i §§ 85 och 36 närmare förmäles, utgå, låta i sina räkenskaper uppdebitera desamma under riksstatens inkomsttitel »Lånemedel». § 26. Samtliga till riksgäldskontoret inflytande räntor å tills vidare förräntade medel och kursvinster skola å lämpliga tider insättas å statsverkets giroräkning i riksbanken samt i riksgäldskontorets räkenskaper uppdebiteras å kontot för riksstatens inkomsttitel »Diverse inkomster». § 27. Till riksgäldskontoret inflytande räntor å lån, tillhörande järnvägslånefonden och allmänna byggnadslånefonden, i riksstaten för år 1917 beräknade till sammanlagt 1,429,000 kronor, skola insättas å statsverkets giroräkning i riksbanken samt i riksgäldskontorets räkenskaper uppdebiteras å konti för »Inkomster av statens produktiva fonder. Statens utlåningsfonder (överskott)», järn vägslånefonden resp. allmänna byggnadslånefonden. § 28. Till riksgäldskontoret inflytande kapitalavbetalningar å lån från järnvägslånefonden och allmänna byggnadslånefonden, i riksstaten för år 1917 beräknade till sammanlagt 1,557,500 kronor, varav 920,500 kronor utgöra avskrivning å lån till Mora—Vänerns järnvägsaktiebolag, skola, i den mån de inflyta kontant, insättas å statsverkets giroräkning i riksbanken och i riksgäldskontorets räkenskaper uppdebiteras å konti för »I anspråk tagna kapitaltillgångar», jämvägslånefonden resp. allmänna byggnadslånefonden, varemot den del, som utgör avskrivning, uppdebiteras å kontot »Likvider med övriga ämbetsverk». 13 § 29. Därest till riksgäldskontoret inflyta medel, vilka äro att hänföra till särskilda uppbördsmedel för något av de å riksstaten till utgående från riksgäldskontoret anvisade utgiftsanslag, skola dessa medel insättas å statsverkets giroräkning i riksbanken samt i riksgäldskontorets räkenskaper uppdebiteras å konto för det utgiftsanslag, till vilket medlen höra. § 30- Då obligationer och räntekuponger för de av riksgäldskontoret upptagna lån icke varda inom den för deras inlösande bestämda preskriptionstid hos riksgäldskontoret företedda, skola de medel, vilka för infriande av sådana obligationer och räntekuponger varit avsedda, avföras från likvidations- och amortissementsfonden samt insättas å statsverkets giroräkning i riksbanken och i riksgäldskontorets räkenskaper uppdebiteras å riksstatstiteln »Diverse inkomster». Riksgäldskontorets befattning med riksstatsutgifterna. § 31. Från riksgäldskontoret skola direkt utbetalas samtliga de utgifter, som enligt riksstaten och i detta reglemente givna föreskrifter skola utgå från anslagen till riksdags- och revisionskostnader m. m. Medel till dessa utgifter, vilka enligt riksstaten skola utgå av de allmänna statsinkomsterna, äger riksgäldskontoret bereda sig genom direkt uttag i mån av behov å statsverkets giroräkning i riksbanken. § 32. Alla på riksdagens beslut grundade utgifter för riksdagskostnader skola omedelbart från riksgäldskontoret till vederbörande utbetalas, varförutom sådana av riksdag föranledda utgifter, som i anseende till deras föremål eller beskaffenhet dels redan blivit, dels framdeles varda av Kungl. Maj:t godkända och å statskontoret förskottsvis anvisade, må, efter erhållna rekvisitioner och anställd granskning av därför avlämnade verifikationshandlingar, statskontoret av riksgäldskontoret gottgöras. För sådant ändamål äro i riksstaten för år 1917, under gruppen »riksdags- och revisionskostnader m. m.» uppförda följande anslag, nämligen: 1. Till riksdags- och revisionskostnader, förslagsanslag, 1,270,000 kronor. 14 Från detta anslag skola utgå a) de ledamöter av riksdagen tillkommande traktamenten och resekostnadsersättningar, expenser för utskotten, arvoden åt riksdagens och utskottens sekreterare och kanslipersonal, tryckningskostnader och dylika utgifter, som hittills plägat från detta anslag bestridas; varjämte ledamot av riksdagen, som under lagtima riksdag efter beviljad ledighet besöker hemorten, äger att av statsmedel undfå ersättning för därav föranledd resekostnad, dock högst för två resor fram och åter; b) de traktamenten och resekostnadsersättningar, som tillkomma riksdagens revisorer ävensom kostnaderna för tryckning, häftning och utdelningav revisorernas berättelser och de förklaringar, som i anledning därav varda avgivna; ägande revisorerna att utom de av dem fastställda arvoden till de hos dem anställda sekreterare samt kameral- och kanslipersonal jämte vaktbetjäning till utgående från detta anslag anvisa ersättning för inköp av papper, skrivmaterialier och andra dylika utgifter, för annonser om revisorernas sammanträden samt för de kostnader, som kunna föranledas av verkställda resor; c) det understöd av 2,000 kronor, som riksdagen beviljat förste notarien hos andra kammaren Tore Hedrén för utgivande av en uppslagsbok över 1916 års lagtima riksdags verksamhet — med rätt dock för fullmäktige att, därest sekreteraren Hedrén skulle av sjukdom eller annorledes förhindras att utgiva boken, uppdraga bokens utarbetande och utgivande åt annan lämplig person — under villkor att 425 exemplar av boken, som skall i bokhandeln hållas tillgänglig för ett pris av en krona, snarast möjligt och senast inom två och en halv månad efter 1916 års riksdags avslutande kostnadsfritt överlämnas till riksgäldskontoret för omedelbar utdelning till riksdagens ledamöter; d) kostnaderna, enligt 1912 års riksdags beslut, för utgivandet på svenska språket genom fackkunnig person i en upplaga å 2,000 exemplar av en samling grundlagar, vallagar och parlamentariska arbetsordningar i främmande länder i överensstämmelse med ett av utsedda kommitterade avgivet förslag; skolande detta arbete, i mån de olika häftena utkomma, avgiftsfritt tillställas de riksdagens ledamöter, som därom framställa begäran, samt i övrigt till det antal exemplar, fullmäktige äga bestämma, hållas till försäljning till ett pris av en krona för varje häfte; é) utgifterna, enligt 1914 års senare lagtima riksdags beslut, för tryckning i en upplaga av sexhundra exemplar av konstitutionsutskottets protokoll under riksdagarna 1810, 1812 och 1815; 15 f) kostnaden, enligt 1915 års riksdags beslut, för inlösen från vederbörande förlagsfirma av nödigt antal exemplar för utdelning till riksdagens ledamöter av den svenska editionen av handboken Sveriges land och folk; g) avlöning och arvoden åt bibliotekarie och amanuenser samt vaktmästare vid riksdagens bibliotek enligt vid detta reglemente fogad stat; It) kostnaden, enligt 1910 års riksdags beslut, för utredning angående upprättande och utgivande av ett fullständigt personregister till riksdagens protokoll för tidevarvet 1809—1866; i) kostnaden, enligt 1916 års riksdags beslut, för fullständig utredning rörande ifrågasatt påbyggnad av riksdaghuset och samtliga därmed ävensom med behovet av ökade lokalutrymmen därstädes sammanhängande frågor; k) kostnaden, 4,560 kronor, enligt 1916 års riksdags beslut, för krigstidslijälp ej mindre åt befattningshavare vid riksgäldskontoret, riksdagens bibliotek och riksdagens hus enligt de i mom. 1 :o av bankoutskottets utlåtande nr 61 angivna grunder än även till den vid 1916 års riksdag tillfälligt anställda personalen, vaktmästare hos kammare och utskott, extra portvakter m. fl., med tio procent av deras dagavlöning. Vidare har riksdagen bemyndigat fullmäktige att utbetala och å anslaget till riksdags- och revisionskostnader m. m. avföra kostnaden för tryckning av militieombudsmannens ämbetsberättelse, varjämte riksdagen, utan fastställande av visst högsta belopp för hyran, dels uppdragit åt fullmäktige att hyra lämplig lokal för militieombudsmansexpeditionen, dels ock medgivit fullmäktige att utbetala och å anslaget till riksdags- och revisionskostnader m. m. avföra kostnaden för hyra och för lokalens uppvärmning ävensom uppkommande kostnad för flyttning. 2. Till kostnader för riksdagens hus, förslagsanslag, 75,000 kronor. Härifrån bestridas a) kostnaderna för nödiga reparationer och andra arbeten för vederbörligt underhåll och tillsyn av den för riksdagens sammankomster avsedda fasta egendom samt för de nti samma egendom befintliga inventariers underhåll och komplettering; b) avlöning till övervaktmästaren och övermaskinisten vid riksdagens hus enligt vid detta reglemente fogad stat. 3. Till kostnader för riksdagens bibliotek, reservationsanslag, 7,000 kronor. Detta anslag får användas för komplettering och utvidgning av riksdagens bibliotek samt därmed förenade utgifter; och skola de av 1918 års 16 riksdag fastställda stadgar för riksdagens bibliotek samt instruktion för bibliotekarien vid riksdagens bibliotek tjäna till efterrättelse. 4. Till avlöningar m. fl. förvaltningskostnader för riksgäldskontor et, förslagsanslag, 200,000 kronor. För användningen av detta anslag gälla följande bestämmelser: a) såsom arvode åtnjuter fullmäktiges ordförande 3,200 kronor samt var och en av de övrige fullmäktige 1,600 kronor årligen; varförutom fullmäktig, som ej är i Stockholm bosatt, äger att för en resa årligen till och från hemorten uppbära kostnadsersättning, beräknad efter samma grunder, som gälla för beräknandet av resekostnadsersättningen åt riksdagens ledamöter. Fullmäktiges deputerade åtnjuta härjämte särskilda årliga arvoden, som utgå med 5,000 kronor till förste deputeraden och med 3,000 kronor till andre deputeraden, varjämte förste deputeraden äger uppbära — från och med maj månad 1916, intill dess riksdagen beslutat i anledning av eventuellt förslag rörande omläggning av arbetet inom riksgäldskontoret, dock längst för tiden till den 1 juni 1917 — ett tilläggsarvode av 3,000 kronor för år räknat; b) avlöningen för tjänstinnehavare vid riksgäldskontoret utgår enligt av riksdagen fastställd, vid detta reglemente fogad avlöningsstat; c) vid semester för fullmäktiges deputerade samt vid semester och tjänstledighet för tjänstinnehavare i riksgäldskontoret utgår vikariatsersättning på sätt i detta reglemente finnes särskilt stadgat; d) till arvoden åt extra ordinarie tjänstemän och vaktmästare samt till belöning för extra arbeten äga fullmäktige att använda ett förslagsanslag av 12,000 kronor för år. För övrigt äga fullmäktige icke att tilldela tjänstinnehavare vid riksgäldskontoret andra arvoden än de i avlöningsstaten och detta reglemente särskilt bestämda eller medgivna; e) såsom begravningshjälp eller understöd för stärbhusen efter avlidne obemedlade tjänstemän och vaktbetjänte vid riksgäldskontoret och f. d. generalassistanskontoret äga fullmäktige att under loppet av varje år disponera en summa av högst 225 kronor; /) därest änke- och pupillkassans vid riksgäldskontoret avslutade och vederbörligen granskade räkenskaper för tiden till och med det år, då nästa riksdag slutar, skulle visa, att kassans inkomster under året understigit de utbetalningar, som därunder kassan ålegat, må den sålunda uppkomna bristen gottgöras inom ett belopp av högst 2,250 kronor för året, dock under förbehåll, att vad utav denna anslagssumma för ett år ej behövt 17 användas icke får för ett annat år av kassan tillgodonjutas, och under villkor, att delägarnas bidrag under tiden utgå utan förminskning av deras uti det för kassan nu gällande reglemente bestämda belopp, samt att pensionerna för änkor och barn efter ämbets- och tjänstemän samt vaktbetjänte vid riksgäld skontoret icke få höjas utöver en fjärdedel av den ordinarie lön, vilken den avlidne delägaren senast vid detta verk innehaft, och för tjänstemäns samt vaktbetjäntes vid f. d. generalassistanskontoret efterlämnade änkor och barn icke utöver fem sextondelar av det lönebelopp, efter vilket den för sistnämnda kontors tjänstemannapersonal stadgade årliga avgift till samma kassa blivit beräknad och vederbörligen inbetald. 5. Till avlöning, resekostnader och expenser för justitieombudsmannen och hans expedition, förslagsanslag, 36,000 kronor. Beträffande detta anslag har riksdagen fastställt följande villkor att gälla från och med år 1917, nämligen l:o) a) att justitieombudsmannens avlöning är bestämd till 11,000 kronor för år, varav ett belopp av 3,000 kronor skall anses utgöra tjänstgöringspenningar; b) att tjänstgöringspenningarna må uppbäras för den tid, justitieombudsmannen utövar sitt ämbete eller åtnjuter semester, men för annan tid utgå till den, som därunder bestrider ämbetet; c) att justieombudsmannen må äga att uppbära den del av avlöningen som ej utgör tjänstgöringspenningar, oavkortad jämväl för tid, varunder han är av sjukdom hindrad att utöva ämbetet, men däremot för sådan tid, varunder han av annan anledning än semester eller sjukdom icke bestrider ämbetet, må kunna enligt bestämmande av fullmäktige i riksbanken och fullmäktige i riksgäldskontoret förpliktas att av samma avlöningsdel avstå vad i varje särskilt fall prövas skäligt; d) att justitieombudsmannen, därest han förut innehar tjänst å rikets stat, skall vara skyldig att frånträda den därmed förenade löneinkomst, så länge han uppbär justitieombudsmans avlöning; och e) att justitieombudsman, som vid ämbetets tillträde icke är bosatt i huvudstaden, må äga att utöver den fastställda avlöningen uppbära flyttningshjälp med 1,500 kronor; 2:o) a) att tjänstgöringsarvodet för justitieombudsmannens ersättare skall utgå efter 11,000 kronor för helt år räknat; b) att justitieombudsmannens ersättare skall, därest han innehar tjänst å rikets stat, vara skyldig att frånträda den därmed förenade löneinkomst för den tid, för vilken han uppbär nämnda tjänstgöringsarvode; och Bihang till riksdagens protokoll 1916. 15 samt. 1 avd. 4 käft. 3 (Iiiksgiildskontorets reglemente.) 18 c) att justitieombudsmannens ersättare må, därest han vid inträde i utövning av justitieombudsmansämbetet icke är bosatt i huvudstaden, äga att för resa från boningsorten till huvudstaden och åter uppbära särskild resekostnads- och traktamentsersättning; 3:o) a) att för sekreteraren bos justitieombudsmannen är bestämd en begynnelseavlöning av 6,000 kronor för år, varav 1,800 kronor skola anses utgöra tjänstgöringspenningar, och att för registratorn-kanslisten är bestämd en begynnelseavlöning av 4,000 kronor för år, varav 1,500 kronor skola likaledes anses utgöra tjänstgöringspenningar, vilka avlöningar må till den del, som ej utgör tjänstgöringspenningar, kunna efter 5 år böjas med 500 kronor och efter 10 år med ytterligare 500 kronor; och b) att, därest sekreteraren förut innehar tjänst på rikets stat, samma villkor och förbehåll skola vid uppbärandet av ovanberörda avlöning iakttagas, som äro stadgade i avseende på utbetalningen av justitieombudsmansavlöningen i enahanda fall; 4:o) a) att den årliga avlöningen för vaktmästaren å justitieombudsmansexpeditionen skall utgå med 1,200 kronor, därav 850 kronor skola anses utgöra tjänstgöringspenningar, vilken avlöning må till den del, som ej utgör tjänstgöringspenningar, kunna efter 5 år höjas med 100 kronor och efter 10 år med ytterligare 100 kronor; och b) att, därest vaktmästaren i denna sin egenskap åtnjuter fri bostad och bränsle, från den del av hans avlöning, som ej utgör tjänstgöringspenningar, skall, så länge nämnda förmån kvarstår, avdragas ett belopp av 250 kronor årligen; 5:o) att i övrigt de för justitiekanslersexpeditionen gällande bestämmelser och villkor skola i tillämpliga delar, efter justitieombudsmannens beprövande, gälla även för justitieombudsmansexpeditionen; 6:o) att ett årligt anslag av 4,000 kronor må av justitieombudsmannen, emot behörig redogörelse, användas till befordrande av göromålens gång inom justitieombudsmansexpeditionen, vikariatsersättning, renskrivning m. m.; 7:o) att till kostnader för justitieombudsmannens ämbetsresor må på hans rekvisition och mot därför inom varje års utgång avgivande redogörelse förskottsvis utbetalas intill ett belopp av 2,000 kronor; 8:o) att till kostnader för expenser vid justitieombudsmannens och tryckfrihetskommitténs expedition må till justitieombudsmannens förfogande, mot behörig redovisning, ställas ett belopp av 1,200 kronor, från vil - 19 ket anslag emellertid icke må utgå kostnaderna för tryckning m. m. av justitieombudsmannens ämbetsberättelser. För tiden till ingången av år 1917 gälla de bestämmelser, som finnas intagna i § 32 mom. 5 av det vid slutet av 1915 års lagtima riksdag utfärdade reglementet. Vidare bar riksdagen bestämt, dels att av detta anslag må utgå kostnaderna för utarbetandet, enligt 1907 års riksdags beslut, av en historik över justitieombudsmansämbetets förvaltning under det första seklet av detta ämbetes tillvaro, för vilket ändamål må till justitieombudsmannen, på dennes rekvisition och emot framdeles skeende redovisning, förskottsvis utbetalas ett belopp av högst 20,000 kronor, dels ock att av ifrågavarande anslag ett belopp av 800 kronor må, emot behörig redovisning, under år 1916, utgå till täckande av uppkommen brist å anslaget till bestridande av expenser vid justitieombudsmannens och tryckfrihetskommitténs expedition. 6. Till avlöning, resekostnader och expenser m. m. för militieombudsmannen och hans expedition, förslagsanslag, 40,000 kronor. Beträffande detta anslag har riksdagen fastställt följande villkor att gälla från och med år 1917, nämligen l:o) a) att militieombudsmannens avlöning är bestämd till 11,000 kronor för år, varav ett belopp av 3,000 kronor skall anses utgöra tjänstgöringspenningar; b) att tjänstgöringspenningarna må uppbäras för den tid, militieombudsmannen utövar sitt ämbete eller åtnjuter semester, men för annan tid utgå till den, som därunder bestrider ämbetet; - c) att militieombudsmannen må äga att uppbära den del av avlöningen, som ej utgör tjänstgöringspenningar, oavkortad jämväl för tid, varunder han är av sjukdom hindrad att utöva ämbetet, men däremot för sådan tid, varunder han av annan anledning än semester eller sjukdom icke bestrider ämbetet, må kunna enligt bestämmande av fullmäktige i riksbanken och fullmäktige i riksgäldskontoret förpliktas att av samma avlöningsmedel avstå vad i varje särskilt fall prövas skäligt; d) att militieombudsmannen, därest han förut innehar tjänst å rikets stat, skall vara skyldig att frånträda den därmed förenade löneinkomst, så länge han uppbär militieombudsmannens avlöning; och e) att militieombudsman, som vid ämbetets tillträde icke är bosatt i huvudstaden, må äga att utöver den fastställda avlöningen uppbära flyttningshjälp med 1,500 kronor; 20 2:o) a) att tjänstgöringsarvodet för militieombudsmannens ersättare skall utgå efter 11,000 kronor för helt år räknat; b) att militieombudsmannens ersättare skall, därest han innehar tjänst å rikets stat, vara skyldig att frånträda den därmed förenade löneinkomst för den tid, för vilken han uppbär nämnda tjänstgöringsarvode; och c) att militieombudsmannens ersättare må, därest han vid inträde i utövning av militieombudsmansämbetet icke är bosatt i huvudstaden, äga att för resa från boningsorten till huvudstaden och åter uppbära särskild resekostnads- och traktamentsersättning; 3:o) a) att den årliga avlöningen för sekreteraren å militieombudsmansexpeditionen är bestämd till 6,000 kronor, därav 1,800 kronor skola anses utgöra tjänstgöringspennmgar, vilken avlöning må till den del, som ej utgör tjänstgöringspennmgar, kunna efter 5 år höjas med 500 kronor och efter 10 år med ytterligare 500 kronor; och b) att, därest sekreteraren förut innehar tjänst på rikets stat, samma villkor och förbehåll skola vid uppbärandet av ovanberörda avlöning iakttagas, som äro stadgade i avseende på utbetalningen av militieombudsmansavlöningen i enahanda fall; 4ro) a) att till den, som må varda anställd såsom byråintendent vid militieombudsmansexpeaitionen, skall utgå ett arvode av 5,500 kronor, därav 1,700 kronor skola anses utgöra tjänstgöringspennmgar, vilken avlöning må till den del, som ej utgör tjänstgöringspennmgar, kunna efter 5 år höjas med 500 kronor och efter 10 år med ytterligare 500 kronor, och efter 15 år med ytterligare 500 kronor; och b) att, därest en intendenturofficer må varda anställd såsom byråintendent å ifrågavarande expedition, denne skall, så vitt han ej erhåller full sysselsättning därstädes, vara skyldig att utan särskild ersättning fullgöra den tjänstgöring vid arméförvaltningens intendentsdepartement, som, efter medgivande av Kungl. Maj:t, må kunna beredas honom; 5:o) att till ett kvinnligt skrivbiträde å militieombudsmansexpeditionen skall utgå en årlig avlöning av 1,600 kronor, därav 550 kronor skola anses utgöra tjänstgöringspennmgar, vilken avlöning må till den del, som ej utgör tjänstgöringspennmgar, kunna efter 5 år höjas med 200 kronor och efter 10 år med ytterligare 200 kronor; 6:o) a) att den årliga avlöningen för vaktmästaren å militieombudsmansexpeditionen skall utgå med 1,200 kronor, därav 350 kronor skola anses utgöra tjänstgöringspennmgar, vilken avlöning må till den 21 del, som ej utgör tjänstgöringspenningar, kunna efter 5 år höjas med 100 kronor och efter 10 år med ytterligare 100 kronor; och b) att, därest vaktmästaren i denna sin egenskap åtnjuter fri bostad och bränsle, från den del av hans avlöning, som ej utgör tjänstgöringspenningar, skall, så länge nämnda förmån kvarstår, avdragas ett belopp av 250 kronor årligen; 7: o) att i övrigt de för justitiekanslersexpeditionen gällande villkor och bestämmelser för avlöningsförmånernas åtnjutande skola i tillämpliga delar, efter militieombudsmannens beprövande, gälla även för militieombudsmansexpeditionen; 8:o) a) att de personer, som för närvarande äro anställda såsom sekreterare, kvinnligt skrivbiträde och vaktmästare å militieombudsmansexpeditionen, må i och för ålderstillägg vid motsvarande befattningar enligt de bestämmelser, som blivit av riksdagen antagna, få räkna sig till godo den tjänstgöring, de fullgjort på grund av sin hittills varande anställning hos militieombudsmannen; och b) att den nuvarande sekreteraren må i och för ålderstillägg tillgodoräkna sig även den tid, han omedelbart före sitt tillträde av befattningen innehaft sekreterarbefattningen med enahanda begynnelseavlöning (6,000 kronor för år räknat) hos justitieombudsmannen efter företrädaren beviljat avsked; 9:o) att ett årligt anslag å 4,000 kronor må ställas till militieombudsmannens förfogande att användas till befordrande av göromålens gång inom expeditionen samt till vikariatsersättning, med rätt för militieombudsmannen att härav anvisa ett belopp av 800 kronor åt den tjänsteman, som ansvarar för registratorsgöromålen å expeditionen; 10:o) att till bestridande av expenser vid militieombudsmansexpeditionen må anvisas ett årligt anslag å 1,600 kronor; 1 l:o) att till bestridande av kostnaden för militieombudsmannens ämbetsresor må på hans rekvisition och mot därför inom varje års utgång avgivande räkning förskottsvis utbetalas 5,000 kronor; För tiden till ingången av år 1917 gälla de bestämmelser, som finnas intagna i § 32 mom. 6 a) och b), första stycket av det vid slutet av 1915 års lagtima riksdag utfärdade reglementet. § 33. De anslag, som finnas i riksstaten för år 1917 uppförda under anslagsgrupperna i räntor å statsskulden m. m.» och »utgifter för kapitalökning, avbetalning å statsskulden», och vilka skola täckas av de allmänna 22 statsinkomsterna, äger riksgäldskontoret att i mån av behov direkt draga å statsverkets giroräkning i riksbanken samt tillgodoföra likvidations- och amortissementsf onden. Dessa anslag utgöra för nedanstående statens skulder: A. Statens amorteringslån. Till räntor Till avbetalning Summa Till ränta och amortering . 1880 års lån....................................... 2,014,000 — 3,210,657 — 5,224,657 — 1886 ► » ....................................... 1,901,000 — 437,000 — 2,338,000 — 1890 » » ....................................... 840,358 — 664,000 — 1,504,358 — 1899 » » ...................................... 1,096,918 — 426,600 — 1,523,518 — B. Statsräutelånen. 3,6 % lånet ....................................... 3,053,517 — — — 3,053,517 — 1888 års lån....................................... 725,733 — — — 725,733 — 1894 . » ....................................... 525,096 — — — 525,096 — 1900 • * ....................................... 1,271,200 — — — 1,271,200 — 1904 . * ....................................... 1,260,000 — — — 1,260,000 — 1906 . » ....................................... 1,512,000 — — — 1,512,000 — 1907 . » ....................................... 1,638,000 — — — 1,638,000 — 1908 . . ....................................... 2,179,200 — — — 2,179,200 — 1911 * » ....................................... 2,880,000 — — — 2,880,000 — 1913 » » ....................................... 3,240,000 — — — 3,240,000 — 1914 » » ..............................,....... 8,463,000 — — — 8,463,000 — 1916 > » ....................................... 3,000,000 — — — 3,000,000 — C. (irrig statsskuld. Kommunlån .......................................... 12,879 — 46,743 — 59,622 — Örebro—Svartå järnvägsaktieb. obligationslån 23,320 — 18,000 — 41,320 — Jämvägsaktiebolaget Malmö—Kontinentens obligationslån av år 1898 ..................... 53,880 — 35,000 — 88,880 — » » 1902 ..................... 29,800 — 17,000 — 46,800 — Järnvägsaktiebolaget Mora—Vänerns obliga- tionslåu av år 1896 ‘/t........................... 59,040 — 49,000 — 108,040 — » » 1896 Va........................... 14,800 — 12,000 — 26,800 — » » 1903 .............................. 137,363 — 61,000 — 198,363 — » » 1914.............................. 49.500 — — — 49,500 — Arsanslaget till H. M. Konungen ............... 300,000 — — — 300,000 — Ränta å köpeskillingen för fastigheten nr 1 i kvarteret Lejonet i Stockholm ............ 90,000 _ _ _ 90,000 _ Ränta å Konung Carl XIII:s hemgiftskapital 7,500 — — — 7,500 — Ränta å Göta kanals reparationsfond......... 7,044 — — — 7,044 — D. Ränta å medgiven och beräknad, ej verkställd upplåning ........................ 4,097,252 — — 4,097,252 — = 40,482,400 — 4,977,000 — 45,459,400 —• § 34. 1. Av riksgäldskontoret skola upplånas och enligt Kungl. Maj:ts disposition utbetalas följande av riksdagen år 1916 beslutade och i riksstaten för år 1917 uppförda anslag: 23 a) »Utgifter för kapitalökning. Statens affärsverksamhet»: Postverket: för tillbyggnad av centralposthuset i Stockholm ............ kr. 350,000: — » nybyggnad » posthus i Kristianstad ........................ > 163,400: — » » » posthus i Linköping ........................... » 120,000: — > inköp av tomt i Göteborg samt uppförande av ny posthusbyggnad därå......................................... » 860,000: — Telegrafverket: för inköp och bebyggande av fastigheter........................ kr. 250,000: — » fortsatt utveckling av statens telefon- och telegrafväsende ...................................................................... » 7,000,000: — Statens järnvägar: för nya byggnader och anläggningar vid statens trafikerade järnvägar ............................................................ kr. 3,000,000: — » inköp av mark, som erfordras för utvidgning av vissa järnvägsstationer ............................................. » 500,000: — » utförande av vissa förändringar vid centralstationen i Stockholm ...................................................... » 1,409,900: — > utläggning av ytterligare ett järnvägsspår mellan Göteborg och Alingsås............................................. » 2,900,000: — » utläggning av ytterligare ett järnvägsspår mellan Norrköping och Mjölby .......................................... » 2,000,000: — » utläggning av ytterligare ett järnvägsspår mellan Aneby och Sandsjö................................................... » 500,000: — » ombyggnad av Malmö statsbangård.......................... » 1,000,000: — » » » statens järnvägars reparationsverkstäder i Malmö ........................................................ » 400,000: — » ombyggnad av bangården i Norrköping .................. » 150,000: — » statsbanan Ulriksfors—Yolgsjön ................................ » 500,000: — » statsbanebyggnaden Volgsjön—Stensele m. m....... > 2,500,000: — » » Gällivare—Porjus—Jockmock i 1,000,000: — statsbanan Sveg—Brunflo .......................................... » 3,000,000: — 24 för inköp av Mora—Vänerns järnvägsaktiebolag tillhöriga bandelar m. m................................................. kr. 10,854,500: — » kompletteringsarbeten å samma bandelar.................. * 630,000: — » täckande av brist å anslagen för Itiksgränsbanans elektrifiering............................................................. » 650,000: — » anläggning av torvpulverfabrik för statens järnvägar .......................................................................... » 390,000: — » anskaffande av rullande materiel för statens järnvägar ........................................................................... » 6,740,000: — Statens vattenfallsverJc: för anläggning av ny farled mellan Vänersborg och Göteborg ..................................................................... kr. 300,000: — > ombyggnad av Södertälje kanal m. m...................... » 400,000: — » utbyggnad av Trollhätte kraftstation ....................... » 3,700,000: — » » > Porjus kraftstation .............................. » 625,000: — » anläggande av ångkraftstation för Älvkarleby kraftverk .............................................................................. » 1,650,000: — » uppränsning av Masurforsen............................... » 600,000: — » gäldande av statens kostnader för Skattungens och Oresjöns reglering ............................................. » 44,500: —- > gäldande av statens kostnader för vattenfallsstyrel sens inträde i Dalälvens regleringsförening ......... » 67,000: — » distributionsanläggningar för statens kraftverk......... » 3,000,000: — b) » Utgifter för kapitalökning. Statens utlåningsfonder»: för kapitalökning å allmänna järn vägslånefonden ......... kr. 1,500,000: — » » å fonden för bibanor inom vissa delar av riket................................................................. » 1,000,000: — » bildande av eu lånefond för bekämpande av arbetslösheten bland stenarbetarna.................................... » 3,500,000: — » kapitalökning å odlingslånefonden.............................. » 250,000: — » » å egnahemslånefonden ........................ » 5,000,000: — » » å torvindustrilånefonden .................... » 600,000: — » » å allmänna nyodlingsfonden............... » 60,000: — 25 c) »Kostnader för tobaksmonopolet»: för kostnader för införandet av statsmonopol å tobaks tillverkningen i riket ................................................kr. 8,650,000: — d) »Neutralitetskostnader»: tillfälliga lånemedel för täckande av kostnader för tryggande av rikets neutralitet .................................... kr. 27,000,000: — 2. Köpeskillingen för Mora—Vänerns järnväg skall enligt 1916 års riksdags beslut likvideras sålunda, att 1) kvittningsvis avräknas vad vid tillträdestiden återstår oguldet av det bolaget beviljade statslån, som — ursprungligen å 1,000,000 kronor och beviljat mot säkerhet av inteckning å detta belopp i Mora—Vänerns järnväg — efter beräkning av vederbörliga räntelikvider och kapitalavbetalningar till och med år 1916 här utföres sålunda: Kapital................................................... kr. 818,483:10 Anståndsränta ...................................... » 92,870: 81 Upplupen, ej förfallen ränta ............ » 9,105: 62 920,459: 53 2) Staten övertager betalningsskyldigheten för följande lån, i den mån sådan betalningsskyldighet enligt amorteringsplan inträder efter den 1 januari 1917, nämligen: a) bolagets 4 % obligationslån av den 1 juli 1896, som — ursprungligen å 2,000,000 kronor mot säkerhet av inteckningar å nämnda belopp i Mora—Vänerns järnväg — efter beräkning av vederbörliga räntelikvider och kapitalavbetalningar enligt uppgjord amorteringsplan till och med år 1916 här utföres sålunda: Kapital................................................... kr. 1,476,000: — Upplupen, ej förfallen ränta ............ » —: — 1,476,000: _ b) bolagets 4 % obligationslån av den 1 september 1896, som — ursprungligen å 500,000 kronor mot säkerhet av inteckning å nämnda belopp i Mora—Vänerns järnväg — efter beräkning av vederbörliga räntelikvider och Transport kronor 2,396,459: 53 Bihang till riksdagens protokoll 1916. 15 sand. 1 avd. 4 käft. 4 (Itlkig&ldskontorets reglemente.) 26 Transport kronor 2,396,459: 53 kapitalavbetalningar enligt uppgjord amorteringsplan till och med år 1916 här utföres sålunda: Kapital ................................................... kr. 370,000: — Upplupen, ej förfallen ränta............... » 4,892: 22 374,892: 22 c) bolagets 41/2 % obligationslån av den 15 maj 1903, som — ursprungligen å 8,250,000 kronor mot säkerhet av inteckning å nämnda belopp i Östra Värmlands järnväg — efter beräkning av vederbörliga räntelikvider och kapitalavbetalningar enligt, uppgjord amorteringsplan till och med år 1916 här utföres sålunda: Kapital................................................... kr. 3,083,000: — Upplupen, ej förfallen ränta ............ » 17,341: 87 8,100,341: 87 d) bolagets 5 7, % obligationslån av den 1 april 1914 å 900,000 kronor mot säkerhet av inteckningar å sammanlagt nämnda belopp i Östra Värmlands järnväg, vilket lån efter beräkning av vederbörliga räntelikvider till och med år 1916 här utföres sålunda: Kapital................................................. kr. 900,000: — Upplupen, ej förfallen ränta ............ » 12,237: 50 912,237: 50 3) Staten gäldar till bolaget den 2 januari 1917 återstående delen av köpeskillingen, kronor 4,195,450: 05, på följande sätt: a) till bolaget överlämnas certifikat, utfärdade av riksgäldskontor et, över i statsskuldboken gjorda inskrivningar rörande obligationer av 1914 eller 1916 års 5 % statslån å sammanlagt 2,720,000 kronor, vilka certifikat skola utfärdas å de belopp av jämna 1,000-tal kronor, som bolaget önskar, och ställas å de obligationsägare, som bolaget uppgiver, skolande i avseende å nämnda obligationer gälla, att räntan utgår från och med den 1 januari 1917 samt att de ej kunna av ägarna uttagas förrän efter utgången av år 1926, vid vilken tidpunkt obligationerna mot certifikatens återställande kunna utbekommas i riksgäldskontorets kassa kr. 2,720,000: — Transport kronor 9,503,931: 12 27 Transport kronor 9,508,981: 12 b) till bolaget överlämnas dels sammanlagt 800,000 kronor svenska statens 5 % obligationer av år 1914 eller år 1916 till en kurs av 98 % .................................................................. .................... kr. 784,000: — varvid bolaget erlägger upplupen, icke förfallen kupongränta, dels och kontant återstoden av köpeskillingen,......... kr. 987,068:88 Summa kronor 11,275,000: — Beträffande den under mom. 1) härovan omförmälda delen av köpeskillingen kronor 920,459: 53 har riksdagen beslutit, att för detta belopp skall å riksstatens inkomstsida ske en motsvarande höjning av inkomsttiteln för i anspråk tagna kapitaltillgångar från allmänna järnvägslånefonden. Riksdagen har vidare i anledning härav medgivit, att fullmäktige må av å sagda inkomsttitel uppförda belopp för likviden av Mora—Yänerns järnväg disponera intill 920,500 kronor. § 35. De i nästföregående paragraf omförmälda anslag skola av riksgäldskontoret, i mån av rekvisition, utbetalas medelst insättning i riksbanken, vad statskontoret beträffar, å statsverkets giroräkning med angivande att insättningen sker för statskontorets räkning, och vad angår övriga ämbetsverk å resp. verks giroräkning i riksbanken. Samtidigt med insättningen skola medlen, jämte bifogande av riksbankens attest å insättningen, inreverseras till vederbörande verk. I riksgäldskontorets räkenskaper skola dessa medel uppdebiteras å kontot för riksstatens inkomsttitel: »Lånemedel» och avföras å konto för riksstatens vederbörande utgiftstitel. § 36. Det i § 34 här ovan omförmälda, i riksstaten för år 1917 under »Utgifter för kapitalökning. Statens utlåningsfonder» uppförda anslaget till »allmänna järnvägslånefonden» och »fonden för bibanor i västra delarna av riket», 1,500,000 kronor och 1,000,000 kronor, äger riksgäldskontoret att i sina räkenskaper omföra från kontona för riksstatens berörda utgiftstitlar till dessa fonders konton. Samtidigt skola beloppen uppdebiteras å kontot för riksstatens inkomsttitel »Lånemedel». Då riksgäldskontoret enligt detta reglemente berättigas att uttaga medel å statsverkets giroräkning i riksbanken, skall detta ske genom checker, vilka skola vara underskrivna av en bland fullmäktige samt kontrasignerade av riksgäldskontorets förste revisor och kassör; skolande i övrigt i berörda hänseende gälla föreskrifterna i kungörelsen den 10 december 1909 om statsverkets giroräkning i riksbanken. På riksgäldskontoret anvisade kreditiv. § 38. Till följd av stadgandet i § 63 regeringsformen har riksdagen anslagit och till utbetalning från riksgäldskontoret anvisat en kreditivsumma av 15,000,000 kronor, för att vid infallande krig av Konungen lyftas, sedan han statsrådet in pleno hört och riksdagen sammankallat. Riksdagens å denna summa utfärdade förseglade anordning får ej förr brytas eller summan av fullmäktige utbetalas, än sedan riksdagskallelsen blivit i allmänna tidningarna kungjord. § 39. Den kreditivsumma, som, enligt ovan åberopade grundlagsstadgande, bör å riksgäldskontoret anvisas för att, på sätt detsamma innehåller, under tiden mellan innevarande och nästkommande riksdag vara tillgänglig, då Konungen till rikets försvar eller andra högst viktiga och angelägna ändamål, sedan hela statsrådets tankar däröver blivit inhämtade, finner den vara oundgängligen nödig, har riksdagen fastställt till 15,000,000 kronor. Huvudbok och medelsredovisning. § 40. Över riksgäldskontorets samtliga tillgångar och skulder samt inkomster och utgifter uppgöres och avslutas för varje år en fullständig huvudbok, vilken skall inom den 1 april året näst efter det, vilket densamma omfattar, vara avslutad samt före den 1 därpå följande juni behörigen granskad. Riksgäldskontorets huvudbok bör vid lämpliga tider hållas statskontoret till hända, på det att riksgäldskontorets räkenskaper må kunna i nödiga delar intagas i rikshuvudboken. Tillika skall det åligga vederbörande tjänsteman hos riksgäldskontoret att till statskontorets riksbokslutsbyrå för varje månad inom utgången av den därpå följande avlämna uppgifter dels om 29 under månaden verkställda uppdebiteringar å riksstatens inkomsttitlar samt verkställda utbetalningar å riksstatens utgiftsanslag ävensom motsvarande insättningar och uttag å statsverkets giroräkning i riksbanken, dels ock om sammanlagda kassatillgången vid månadens början och slut. § «. Under loppet av juni månad varje år böra, till upplysning för allmänheten om riksgäldskontorets ställning, särskilda, efter det därmed avsedda ändamålet lämpade utdrag av detta verks räkenskaper för det näst föregående året genom trycket offentliggöras och med allmänna tidningarna utdelas. Angående fullmäktiges sammankomster. § 42. Fullmäktige sammanträda en gång i varje vecka å tid, som av dem bestämmes. Därjämte böra, då ärendenas beskaffenhet och oavbrutna gång sådant fordra, särskilda sammankomster hållas å tid, som ordföranden bestämmer. Vid varje sammankomst skall protokoll föras. § 43. Med undantag av de enligt § 9 åt vissa deputerade uppdragna bestyr och åligganden böra alla fullmäktiges behandling tillhörande mål inför fullmäktige vid deras sammankomster föredragas och få endast där avgöras. § 44. Åstundar fullmäktig att under längre eller kortare tid från staden avresa, bör han sådant förut vid sammankomst eller hos ordföranden anmäla samt då tillika uppgiva tiden för sin frånvaro. § 45. Är fullmäktig, som icke, på sätt i näst ovanstående paragraf föreskrives, till erhållande av ledighet sig anmält, genom opasslighet eller enskilda angelägenheter hindrad att sammankomst bevista, bör han sitt förfall varje gång tillkännagiva. 30 § 46. Vid sammankomst skola minst fem fullmäktige vara tillstädes; dock må ärenden, som ej tåla uppskov, avgöras av allenast fyra fullmäktige, därest de äro om besluten ense. Frågor om låns upptagande, de i regeringsformen omförmälda kreditivs utbetalning eller andra ärenden av mera allmän vikt få icke avgöras, ej heller tjänster tillsättas eller pensioner beviljas, såvida icke minst fem fullmäktige äro närvarande. § 47. Fullmäktige vare ej tillåtet att företaga någon överläggning i närvaro av Konungens ombud, ifall det, utan att av fullmäktige därom vara anmodat, skulle vid deras sammankomst sig infinna. § 48. Yppas under fullmäktiges överläggningar skiljaktighet i meningarna, böra samtliga närvarande fullmäktige till protokollet avgiva sina röster, vilka per capita beräknas. Därest flera skiljaktiga meningar yttras, böra de sinsemellan närmast överensstämmande, såvitt möjligt är, sammanjämkas. Då ett lika antal röster utfaller för vardera meningen, är ordförandens röst avgörande. Den vid sammankomst närvarande fullmäktig, som sin röst ej särskilt avgiver eller, efter börjad överläggning om ett föredraget ämne, sig avlägsnat, anses hava det då fattade beslutet biträtt. Sluten omröstning må endast företagas vid val till sådana befattningar, därtill någon bland fullmäktige kan utses. § 49. Över fullmäktiges beslut i mål, som röra riksgäldskontorets tjänstemän eller andra enskilda personer, äger den eller de, på vilkas rätt och bästa dessa beslut kunna inverka, att hos bankoutskottet anföra besvär, därvid klaganden dock, såvida besvären skola till prövning upptagas, bör inom trettio dagar efter bevisligen erhållen del av det meddelade beslutet sitt missnöje däremot hos fullmäktige skriftligen anmäla; varjämte det, vid enahanda äventyr, åligger honom att senast en månad före riksdagens början sina besvär ingiva till fullmäktige, av vilka desamma, jämte utlåtande däröver, till bankoutskottet överlämnas. Besvär över fullmäktiges nyss före eller under riksdagens sammanvaro i dylika mål meddelade beslut böra inom fjorton dagar efter delfåendet, den dagen likväl oräknad, omedelbarligen av vederbörande till bankoutskottet inlämnas. 31 Angående fullmäktige tillhörande särskilda åligganden och uppdrag. § 50. Fullmäktige skola minst en gång varje år granska kamrerns och kassörens anteckningsböcker jämte ombudsmannens diarium samt genomgå och inventera de under kamrerns och kassörens vård befintliga låne- och säkerhets- med flera handlingar. § 51. En gång varje år böra fullmäktige anställa besiktning å riksdagens hus, vilket står under deras vård och inseende. Dessutom har riksdagen uppdragit åt fullmäktige att låta tillse, det icke allenast värde å de inom riksdagens hus befintliga möbler och andra inventarier finnes uti inventarieförteckningen upptaget, utan ock att inköpspris på de möbler och inventarier, som hädanefter anskaffas, uti inventarieförteckningen utsättes, jämte tiden, då inköpet ägt rum, ävensom att, vid skeende kasseringar av obrukbara eller obehövliga inventarier, desamma varda utur inventarieförteckningen avförda, med anteckning av det pris, vartill desamma vid möjligen skeende försäljning blivit föryttrade. § 52. Under de tider, då riksdagen icke är församlad, må lediga rum och lägenheter inom riksdagens hus av fullmäktige hyresfritt upplåtas för tillfälligt begagnande ej allenast av de kommittéer och revisioner, som kunna varda av Kungl. Maj:t sammankallade och för vilkas sammanträden erforderliga lokaler inom kronans hus här i huvudstaden icke finnas att tillgå, utan även av allmänna ämbetsmyndigheter, som antingen av särskild anledning icke kunna för någon tid begagna åt dem anvisade ämbetsrum eller också sakna egen lokal, ävensom för andra, allmänt gagn avseende ändamål; ägande fullmäktige vid varje sådan upplåtelse föreskriva de villkor, som fullmäktige för de upplåtna rummens samt möblernas och inventariernas noggranna och omsorgsfulla vårdande finna nödvändiga. Dylik upplåtelse bör alltid upphöra så tidigt före riksdagens sammankomst, att rummen och inventarierna därförinnan kunna vara försatta i ordnat och fullständigt skick samt, om så erfordras, reparerade. § 58. Fullmäktige i riksgäldskontor äga att förvalta den jämlikt beslut vid 1888 års riksdag bildade byggnadsfonden för riksdags- och riksbankshus. 32 Gemensamt med fullmäktige i riksbanken äga fullmäktige i riksgäldskontor att vidtaga de åtgärder, som erfordras för utförande av riksdagens beslut i fråga om nya byggnader för riksdagen m. m. och riksbanken, allt i överensstämmelse med de närmare föreskrifter, som i särskilda skrivelser av den 11 och 12 maj 1888 samt den 6 april 1906 blivit av riksdagen meddelade. § 54. Då revisorerna över stats-, banko- och riksgäldsverken sammanträda, skola fullmäktige till dem avgiva berättelse om riksgäldskontorets ställning och förvaltning under den tid, som revisorernas granskning kommer att omfatta. Dessutom skola fullmäktige vid nästa riksdags början till riksdagen avgiva och till bankoutskottet avlämna berättelse för hela den tid, som förflutit, sedan fullmäktiges berättelse till nuvarande riksdag avgavs. § 55. Fullmäktige böra varje år till riksdagens revisorers första sammanträde, som skall äga rum i riksdagens hus i Stockholm den 1 oktober eller, om helgdag då inträffar, dagen därefter, utfärda kallelse genom kungörelse i tidningar. Därest revisor, sedan lagtima riksdag är avslutad och innan revisorerna sammanträtt, hos fullmäktige anmäler hinder att deltaga i revisionen, skola fullmäktige ofördröjligen inkalla den närmast i ordningen varande suppleanten. På enahanda sätt förfares, då hinder anmäles av inkallad suppleant. § 56. Efter varje revisions slut skola fullmäktige föranstalta om tryckning av revisorernas över revisionen av statsverket och riksgäldskontoret avgivna och fullmäktige tillställda berättelser jämte därtill hörande förklaringar, vilka handlingar även genom fullmäktiges försorg böra till näst sammanträdande riksdag och revisorer överlämnas. Prenumerant å allmänna tidningarna ävensom kommun, som utan erläggande av prenumeration savgift men mot stadgad postbefordringsavgift erhåller nämnda tidningar, må efter rekvisition hos fullmäktige i mån av tillgång få ett exemplar av ifrågavarande berättelser sig tillsänt. § 57. Före nästkommande riksdags början böra fullmäktige: a) föranstalta om upphandling av det för tryckningen av riksdagens 33 protokoll med därtill hörande bihang under samma riksdag erforderliga papper och, med behörigt iakttagande av de i sådant avseende meddelade föreskrifter, låta upprätta kontrakt angående verkställighet av såväl protokollets som bihangets tryckning; b) upprätta kontrakt om tillhandahållande, under riksdagens lopp, av de skrivmaterialier och övriga effekter, som för riksdagens behov kunde erfordras; samt c) låta komplettera och iståndsätta inventariepersedlarna i riksdagens hus. Vid verkställigheten härav iakttages, att anbud, genom kungörelser i allmänna tidningarna, infordras av dem, som kunna vara hugade att tillhandahålla och leverera berörda effekter eller besörja omförmälda tryckningsmed flera arbeten. För övrigt äga fullmäktige att utse någon bland riksgäldskontorets tjänstemän, som bör ej allenast före och under riksdagen mottaga, vårda och efter vederbörliga rekvisitioner utlämna de upphandlade effekterna samt ombesörja de under riksdagens fortgång ifrågakommande ytterligare uppköp, äfvensom erforderliga reparationer å inventariepersedlarna, utan ock vid varje kalenderårs slut upprätta och avgiva fullständig redovisning för alla dessa av honom mottagna effekter. § 58. Fullmäktige böra genom i riksgäldskontoret anställd tjänsteman emottaga, vårda, utdela och redovisa ej mindre de från trycket utgivna riksdagsprotokoll jämte därtill hörande bihang än även andra tryckta handlingar, som till riksgäldskontoret för förvaring och framtida utdelning enligt gällande bestämmelser avlämnas. § 59. Som, enligt de av Kungl. Maj:t för Strömsholms nya kanalbolag den 27 april 1894 fastställda regler, kanaldirektionens förvaltning och kanalverkets räkenskaper skola årligen granskas utav två revisorer, av vilka den ene bör utses av fullmäktige i riksgäldskontoret, så skola fullmäktige för varje revision välja en person att uti berörda revisionsförrättning deltaga. Jämväl skola fullmäktige, i enlighet med den av Kungl. Maj:t för Kinda kanals aktiebolag den 4 september 1874 fastställda bolagsordning, årligen utse en revisor att granska detta bolags förvaltning och räkenskaper. Bihang till riksdagens protokoll 1916. 15 samt. 1 avd. 4 käft. 5 (RikNglildslioiitorets reglemente.) 34 § 60. Då de bolag, som för järnvägsanläggningars utförande från riksgäldskontor utbekommit beviljade låneunderstöd, uti sina med Kungl. Maj-t. och kronan avslutade kontrakt medgivit staten att genom ombud, som Kungl. Maj:t utser, deltaga i de årliga revisionerna av bolagets förvaltning och räkenskaper, samt berättelserna om dessa revisioner skola till civildepartementet insändas, böra fullmäktige efter erhållen del av dessa berättelser taga under övervägande, huruvida några åtgärder erfordras för bevarande av riksgäldskontorets rätt och säkerhet för de utgivna lånens fortsatta likviderande. § 61. Uti styrelsen för Sveriges allmänna hypoteksbank bör en ledamot, som skall vara vice ordförande, utses av fullmäktige i riksgäldskontoret. Likaså utses av fullmäktige till deltagande i den årliga revisionen av hypoteksbankens förvaltning och räkenskaper en revisor, som vid revisionen förer ordet. Dessutom böra fullmäktige utse ett ombud såväl till den allmänna ordinarie sammankomst, som mellan hypoteksbankens delägare skall äga rum varje år efter avslutad revision, som till allmän extra ordinarie sammankomst. § 62. Det tillkommer fullmäktige i riksgäldskontoret att i styrelsen för konungariket Sveriges stadshypotekskassa utse dels en ledamot, vilken skall vara vice ordförande, dels en suppleant för vice ordföranden. Likaså tillkommer det fullmäktige att utse en revisor för deltagande i den årliga revisionen av nämnda styrelses förvaltning och hypotekskassans räkenskaper. § 63. Fullmäktige i riksgäldskontoret skola bland sig utse en ledamot i postsparbankens styrelse. § 64. Överinseendet över riksdagens bibliotek tillkommer fullmäktige i riksgäldskontoret; och skola fullmäktige bland sig utse en inspektor för utövande av den närmaste tillsynen över biblioteket. § 65. Gemensamt med fullmäktige i riksbanken skola riksgäldskontorets fullmäktige: 35 a) avgiva sitt underdåniga yttrande och råd till Kungl. Maj:t i fråga om den ort, där riksdag bör samlas, i de fall, då fiendens framträngande eller pest eller andra lika viktiga hinder göra riksdags hållande i huvudstaden omöjligt eller för riksdagens frihet och säkerhet vådligt (§ 50 regeringsformen) ; b) efter stadgade grunder uppgöra och utfärda ny bevillningsförordning, i den händelse att vid riksdags slut bevillningens hela belopp är bestämt, men kamrarna icke hunnit om fördelningen därav bliva ense (§ 109 regeringsformen); c) uti justitieombudsmansämbetet eller militieombudsmansämbetet genast insätta den man, som blivit utsedd till efterträdare, ifall ombudsman mellan riksdagarna avsäger sig det erhållna förtroendet eller med döden avgår, ävensom utvälja annan behörig man i stället för ombudsmans utsedde efterträdare, därest även han mellan riksdagarna avsäger sig förtroendet eller i ombudsmansämbete insättes eller med döden avgår (§98 regeringsformen) ; d) för framtida uppsikten och kontrollen över Göta kanals vidmakthållande utse och välja ej mindre en person för att såsom ledamot å bankens och riksgäldskontorets vägnar inträda i direktionen över nämnda kanal, än ock ett ombud att å samma verks vägnar deltaga i revisionerna av kanalens räkenskaper; skolande valet till ledamot i direktionen förnyas varje år, och till ombud vid revisionerna före desammas början; dock må förut härtill utsedda personer kunna återväljas. Vid fullmäktiges i banken och riksgäldskontoret gemensamma sammanträden böra, såvitt beslut skall kunna fattas, minst fem av fullmäktige i vartdera verket vara tillstädes. § 66. Vid de tillfällen, då riksdagsmäns fullmakter granskas av chefen för justitiedepartementet eller den person, Konungen i hans ställe förordnat, skola tre bland fullmäktige i riksgäldskontoret vara tillstädes. Angående tjänstinnehavare vid riksgäldskontoret, riksdagens bibliotek och riksdagens hus. § 67. Riksdagen har dels såsom villkor för åtnjutande av de i staterna för tjänstinnehavare vid riksgäldskontoret, riksdagens bibliotek och riksda - 36 gens hus upptagna avlöningsförmåner, dels ock i övrigt med avseende å tilllämpningen av samma stater meddelat följande bestämmelser: l:o) Tjänstinnehavare skall vara underkastad den vidsträcktare tjänstgöringsskyldighet eller den jämkning i åligganden, som vid en möjligen inträdande förändrad organisation av detta verk eller eljest kan varda stadgad; och böra de fullmakter och konstitutorial, som för tjänstinnehavare utfärdas, innefatta förbehåll om vederbörandes skyldighet att åtaga sig de nya eller förändrade göromål, vilka kunna dem åläggas. Fullmakt eller konstitutorial å annan tjänstemannabeställning i riksgäldskontoret än sekreterarens och ombudsmannens samt kamrerns skall avse icke viss tjänst, utan tjänst i allmänhet inom tjänstegraden, med förbehållen rätt för fullmäktige att anställa innehavaren å den plats inom graden, där det av behovet fordras eller han finnes företrädesvis passande. 2:o) Tjänsteman skall vara skyldig att, om han förordnas till högre befattning, densamma bestrida mot åtnjutande av de för befattningen anslagna tjänstgöringspenningar och missräkningspenningar eller däremot svarande belopp, dock med avstående av egna tjänstgöringspenningar och missräkningspenningar. 3:o) Med ordinarie befattning i riksgäldskontoret eller riksdagens bibliotek må icke förenas annan tjänst å rikets, riksdagens eller kommuns stat. Med ordinarie befattning må ej heller förenas vare sig uppdrag såsom ordförande eller ledamot i styrelsen för verk eller bolag, som är med Kungl. Maj:ts oktroj försett eller blivit såsom aktiebolag registrerat, eller befattning såsom tjänsteman i sådant verk eller bolag eller annan tjänstebefattning av vad slag som helst, såframt ej fullmäktige uppå därom gjord framställning och efter prövning, att ifrågavarande uppdrag eller tjänstebefattning ej må anses inverka hinderligt för tjänstgöringen i riksgäldskontoret eller riksdagens bibliotek, finna uppdraget eller befattningen kunna få tills vidare mottagas och bibehållas. 4:o) Tjänstemännen äga årligen, såvitt sådant utan hinder för göromålens jämna och oavbrutna gång kan ske, -var i sin ordning åtnjuta semester, sekreteraren och kamrern i riksgäldskontoret vardera under en och en halv månad, de övriga tjänstemännen i samma verk envar under en månad, samt riksdagens bibliotekarie under en och en halv månad. 5:o) Där förhöjning i lönen efter viss tids tjänstgöring är enligt stat medgiven, må, ändå att den föreskrivna tiden är tilländalupen, förhöjning ej beviljas, förrän tjänstinnehavaren under minst fyra femtedelar av 37 gamma tid med gott vitsord bestritt sin egen eller på grund av förordnande annan statens tjänst eller fullgjort annat offentligt uppdrag, dock att härvid icke må föras honom till last den tid han åtnjutit semester; och må, då förhöjning i lönen beviljas, den förhöjda lönen åtnjutas från och med månaden näst efter den, under vilken de för förhöjningen stadgade villkoren blivit uppfyllda. Därest tjänstinnehavare, som befordrats till tjänst i högre grad, vid den förra befattningen på grund av intjänat ålderstillägg uppburit lön och tjänstgöringspenningar till högre belopp än honom vid den nya befattningen tillkommer, äger han såsom personligt tillägg till lönen uppbära skillnaden, intill dess avlöningen vid den nya tjänsten genom intjänande av ålderstillägg stigit till det förut innehavda beloppet. Med avseende å tiden för erhållande av i den nya avlöningsstaten vid riksgäldskontoret för de särskilda tjänsterna stadgade lönetillägg bör vidare iakttagas, att löntagare tillgodoräknas den tid, varunder han före nämnda stats trädande i kraft innehaft motsvarande ordinarie tjänst inom verket, ävensom att förordnande, som oavbrutet fortfarit till dess den tillförordnade befordrats till ordinarie innehavare av den tjänst, han sålunda bestritt, eller annan av samma grad, må anses lika med ordinarie tjänstetid. 6:o) Tjänstgöringspenningar få uppbäras endast för den tid, tjänstinnehavaren verkligen tjänstgjort eller åtnjutit semester eller vid tjänstledighet för sjukdom varit därtill jämlikt mom. 7:o) här nedan berättigad, men skola för den tid, han eljest varit befriad från tjänstgöring, utgå till den, som uppehållit tjänsten. Till kassören i riksgäldskontoret anslagna missräkningspenningar få av honom uppbäras endast för den tid, han verkligen tjänstgjort i sådan egenskap eller åtnjutit semester, men skola för den tid, han eljest icke bestritt kassörsgöromålen, utgå till den, som i hans ställe varit förordnad därtill. För de fall, då tjänstinnehavare vid ledighet är berättigad att uppbära de för tjänsten anslagna tjänstgöringspenningar och missräkningspenningar, äga fullmäktige att anvisa erforderliga medel för att den, som under ledigheten på förordnande bestrider tjänsten, må komma i åtnjutande av ersättning till belopp motsvarande ifrågavarande tjänstgöringspenningar och missräkningspenningar. 7:o) Bliver tjänstinnehavare av sjukdom hindrad att förrätta sin tjänst, äger han under tjänstledigheten uppbära hela lönen samt dessutom, efter fullmäktiges prövning, under högst en månad varje år de för tjänsten anslagna tjänstgöringspenningar. 38 8:o) Erhåller tjänstinnehavare efter egen ansökan tjänstledighet för svag hälsas vårdande, för enskilda angelägenheter, för tjänstgöring hos riksdagen eller dess revisorer eller för andra särskilda uppdrag, eller fordras vikariat för tjänstinnehavare på den grund, att han i behörig ordning avstäuges från tjänstgöring eller eljest är lagligen förhindrad att sköta sin tjänst, kunna fullmäktige besluta, att den tjänstledige skall utöver tjänstgöringspenningar och missräkningspenningar till sin vikarie avstå så mycket av lönen, som fullmäktige pröva för tjänstens uppehållande nödigt. 9:o) Fullmäktige må kunna, på därom gjord framställning och efter prövning av förekommande omständigheter, medgiva vaktmästare ledighet under högst femton dagar varje år, med rätt för honom att under tiden uppbära alla med tjänsten förenade avlöningsförmåner. I detta fall liksom ock då vaktmästare erhållit tjänstledighet för sjukdom eller annat laga förfall, eller då vaktmästartjänst är ledig, äga fullmäktige, därest i anledning härav extra ordinarie vaktmästare förordnas för uppehållande av vaktmästartjänst, att tilldela denne arvode med sådant belopp, att han såsom gottgörelse för tjänstens uppehållande kommer i åtnjutande av sammanlagt fyra kronor om dagen. 10:o) Fullmäktige äga dels att utöver stat för biträde vid nattbevakningen i riksgäldskontoret låta utbetala de arvoden, fullmäktige finna skäliga, dels ock att anvisa nödiga medel för tillhandahållande åt vaktmästare av lämplig uniformsbeklädnad vid tjänstgöring. 11 :o) Tjänstinnehavare skall såsom bidrag till kostnaden för beredande av pension erlägga pensionsavgift till årligt belopp av nedan angivna procent å den lön, han äger uppbära. Avgiftsprocenten utgör en tiondedels procent för varje helt hundratal kronor av högsta lönen för den tjänst han innehar, dock icke i något fall mindre än tre procent. Avgiften erlägges för varje månad, för vilken lön åtnjutes, ävensom för månad, under vilken, på grund av tjänstledighet eller i följd av ådömd mistning av tjänsten för viss tid, lönen i dess helhet eller delvis ej uppbäres. Rätt att återbekomma erlagda pensionsavgifter medgives allenast vid övergång till annan statstjänst, därest med inträdet i denna tjänst är förenad skyldighet att för beredande av pension erlägga retroaktiv avgift, dock ej till högre belopp än det, vartill retroaktivavgiften uppgår. § 68. Vid inträffad ledighet av sådan å riksgäldskontorets stat uppförd tjänst, som bör återbesättas, skall, efter avdrag av vad för tjänstens bestridande 39 måst utbetalas, den lönebesparing, vilken uppkommer intill dess efter ansökningstidens förlopp tjänsten blivit i nedan stadgad ordning återbesatt, tillfalla änke- och pupillkassan vid riksgäldskontoret; kommande nämnda kassas rätt till dylik besparing att upphöra, så snart den nytillträdande äger åtnjuta den med tjänsten förenade lönen. § 69. Innan ledig tjänst av fullmäktige återbesättes, skall sådant jämte de med samma tjänst förenade löneförmåner, ävensom tiden, inom vilken sökande äga att sig anmäla, tillkännagivas medelst anslag å vanliga ställen inom riksgäldskontoret. Ansökningstiden bestämmes till minst fjorton dagar från anslagets utfärdande; dock beror av fullmäktige att utsätta ny ansökningstid, därest, inom den först bestämda tiden, någon till tjänstens erhållande fullt skicklig och lämplig sökande sig icke anmält. § 70. För att kunna antagas till tjänsteman vid riksgäldskontoret fordras att hava undergått godkänd avgångsexamen från högre elementarläroverk; dock böra de tjänstemän, som anställas vid fullmäktiges kansli, hava avlagt den akademiska examen, som fordras för att vinna inträde i Konungens kansli eller i rättegångsverken; ävensom den, vilken befordras till ombudsmannasysslan, bör hava fullgjort vad författningarna föreskriva i avseende på dem, som i domarevärv må begagnas. § 71. Vid lediga tjänsters tillsättande utnämnes bland kompetente sökande den, som fullmäktige, med avseende å vikten och ansvarigheten av de särskilda befattningarna, finna till den lediga tjänsten mest skicklig och passande; dock äga fullmäktige att, där de så lämpligt finna, tillsätta lediga tjänster endast med konstitutorial; varvid den tjänsteman, som sådant konstitutorial erhåller, under den tid, han tjänsten innehaver, äger åtnjuta de lönevillkor, avlöningsstaten för tjänsten bestämmer. Angående behandlingen av frågor rörande tjänsteförsummelser m. m. § 72. Om någon tjänsteman vid mindre förseelser i tjänsten ej låtit sig råtta av vederbörandes tillsägelser och varningar eller blivit beträdd med vårds - 40 löshet eller försummelse i sin tjänstgöring eller ock i allmänna levernet ådagalagt ett mindre värdigt uppförande, bör han inför fullmäktige tillrättavisas och varnas. I händelse den, som på detta sätt undergått första varningsgraden, ej därav låter sig rätta, äga fullmäktige att, med avseende å förekommande omständigheter, på längre eller kortare tid suspendera honom från innehavande tjänst, med förlust av hela eller halva lönen, vilken under tiden må i ersättning för tjänstens förrättande användas. § 73. Därest tjänsteman, vilken förut blivit för tjänsteförsummelse eller annat förhållande suspenderad, ånyo gör sig skyldig till dylik förseelse, ankommer på fullmäktige att, efter förseelsens beskaffenhet, antingen ytterligare suspendera honom eller helt och hållet skilja honom från innehavande tjänst och lön. Likaledes beror på fullmäktiges särskilda prövning, huruvida tjänsteman i riksgäldskontoret, som blivit nödsakad till borgenärer avträda sin egendom, må vidare bibehålla och utöva sin beställning. § 74. Tjänsteman, som begått ärerörigt brott eller annan förseelse i eller utom tjänsten av den svåra beskaffenhet, att verkets trygghet eller anseende fordrar hans entledigande, har därigenom gjort sig förlustig sin innehavande tjänst. § 75. Om någon av vakthetj än ingen i sin tjänst varit försumlig eller eljest på ett tadelvärd sätt sig förhållit, må han, efter sig företeende omständigheter, antingen av fullmäktiges deputerade erhålla föreställning eller genast hos fullmäktige anmälas till suspension eller entledigande. § 76. Innan tjänsteman eller vaktmästare varder suspenderad eller skild från tjänsten, bör hans skriftliga förklaring över vad emot honom förekommit infordras. Fullmäktiges beslut, varigenom tjänsteman suspenderas eller för alltid skiljes från tjänsten, bör jämte hänvisning för besvärs anförande honom skriftligen meddelas. Tjänst, som till följd av sådant beslut blir ledig, får, därest den avsatte tjänstemannen inom föreskriven tid anmält sig ämna samma beslut överklaga, icke återbesättas förr, än besvären blivit av bankoutskottet avgjorda eller den bestämda tiden för besvärens fullföljande försuttits; kommande dock den, som emellertid förordnas till tjänstens bestridande, att de med densamma förenade löneförmåner åtnjuta. 41 § 77. Extra ordinarie tjänsteman eller extra vaktmästare, som utan erhållen tillåtelse eller anmält laga förfall från tjänstgöring uteblivit under trenne efter varandra följande månader, eller vid flera tillfällen undandragit sig att lämna äskat biträde, där han blivit anställd, anses hava förverkat sin rätt att i riksgäldskontoret vidare tjänstgöra. Den extra ordinarie tjänsteman eller extra vaktmästare, som under honom uppdragen tjänstgöring förhållit sig försumligt eller felaktigt och, efter att, på sätt i § 72 stadgas, blivit varnad, sig icke rättat, bör förklaras vara från riksgäldskontoret skild. För övrigt anses den extra ordinarie tjänsteman eller vaktmästare, som begått ärerörigt brott eller annan förbrytelse av svårare beskaffenhet, vara från verket utesluten. Angående pensioneringen av tjänstinnehavare vid riksgäldskontoret, riksdagens bibliotek och riksdagens hus. § 78. Tjänstinnehavare skall, då han uppnått sextiofem levnadsår och tillbragt trettiofem år i allmän tjänst, vara förpliktad att med oavkortad lön såsom pension från tjänsten avgå, fullmäktige likväl obetaget att låta med avskedet anstå, därest och så länge den pensionsberättigade prövas kunna i tjänsten på ett tillfredsställande sätt fullgöra sina åligganden och kan finnas villig att i tjänsten kvarstå. § 79. Den tjänsteman eller vaktmästare, som efter ådagalagt välförhållande anhåller om avsked, är, såvida han fyllt sextio år och varit i allmän tjänst trettiofem år, berättigad att såsom pension för livstiden åtnjuta tre fjärdedelar av innehavande lön. Före uppnådda sextio levnadsår och trettiofem tjänstår kan avskedssökande endast i händelse av bevislig oförmögenhet till vidare tjänstgöring erhålla pension. Pensionsbeloppet bestämmes då efter tjänståren allena medelst avdrag å tre fjärdedelars lön av en trettiofemtedel för varje bristande tjänstår. Överstiga däremot tjänståren trettiofem och åldersåren sextio, ökas det ovan bestämda pensionsbeloppet med en trettiofemtedel för varje överskjutande tjänstår eller ock med en sextiondedel för varje överstigande åldersår, därest detta sistnämnda beräkningssätt skulle för avskedssökanden utfalla förmånligare. Bihang till riksdagens protokoll 1916. 15 samt. 1 avd. 4 käft. 6 (RikNgilldskontorets reglemente.) 42 § 80. Då sådant för göromålens säkra och skyndsamma gång linnes erforderligt, kunna fullmäktige på pensionsstat förflytta tjänstinnehavare, som av sjukdom eller minskad arbetsförmåga är förhindrad att vidare på ett tillfredsställande sätt fullgöra sina åligganden, oaktat han sig ej om avsked anmält. I sådant fall äga fullmäktige att efter omständigheterna tillägga tjänstinnehavaren såsom pension antingen hela lönen, evad de föreskrivna levnads- och tjänståren äro uppnådda eller icke, eller ock en del av lönen, dock ej mindre än vad med tillämpning av bestämmelserna i nästföregående paragraf belöper. Angående kvinnliga biträden i riksgäldskontoret. § 81. Beträffande de å riksgäldskontorets stat uppförda kvinnliga biträdena gälla följande bestämmelser: l:o) Kvinnligt biträde skall vara underkastat den vidsträcktare tjänstgöringsskyldighet eller den jämkning i åligganden, som kan varda stadgad; och böra de konstitutorial, som för dessa biträden utfärdas, innefatta förbehåll om vederbörandes skyldighet att åtaga sig de nya eller förändrade göromål, vilka kunna dem åläggas. 2:o) Därest kvinnligt biträde förordnas att bestrida ordinarie tjänstemannabefattning i riksgäldskontoret, är biträdet skyldigt att mottaga sådant förordnande mot åtnjutande av de för samma tjänst anslagna tjänstgöringspenningar, dock med avstående av egna tjänstgöringspenningar. 3:o) Kvinnligt biträde äger att, såvitt sådant utan hinder för göromålens jämna och oavbrutna gång kan ske, årligen åtnjuta semester under en månad. 4:o) Kvinnligt biträdes arbetstid å tjänsterummet skall vara lika med den, som i gällande tjänstgöringsordning är bestämd för riksgäldskontorets tjänstemän. 5:o) Bliver kvinnligt biträde av sjukdom hindrat att uppehålla sin befattning, äger hon under tjänstledigheten uppbära hela lönen samt dessutom, efter fullmäktiges prövning, under högst en månad varje år de för befattningen anslagna tjänstgöringspenningar. Beviljas kvinnligt biträde tjänstledighet för svag hälsas vårdande eller eljest av annan orsak än sjukdom, kunna fullmäktige besluta, att hon skall utöver tjänstgöringspennin - 43 garna till sin vikarie avstå så mycket av lönen, som erfordras för befattningens uppehållande eller eljest prövas skäligt. 6:o) I händelse kvinnligt biträde ingår äktenskap, skall hon icke vara skyldig att av sådan anledning avgå från sin befattning, därest icke fullmäktige med hänsyn till befattningens behöriga upprätthållande finna det nödigt. 7:o) Kvinnligt biträde är skyldigt att såsom bidrag till kostnaden för sin pensionering erlägga pensionsavgift, som beräknas efter pensionsunderlaget, men i övrigt enligt de grunder, som äro stadgade för manliga tjänstinnehavare vid riksgäldskontoret. 8) Kvinnligt biträde skall, då hon uppnått 60 levnadsår och varit 30 år i allmän tjänst, vara förpliktat att avgå från sin befattning med pension till samma belopp som det för tjänsten gällande pensionsunderlag, fullmäktige likväl obetaget att låta med avskedet anstå, därest och så länge biträdet prövas kunna i tjänsten på ett tillfredsställande sätt fullgöra sina åligganden. Före uppnådda 60 levnadsår och SO tjänstår kan kvinnligt biträde erhålla pension endast i det fall att hon på grund av sjukdom eller minskad arbetsförmåga är förhindrad att på ett tillfredsställande sätt fullgöra sina åligganden. Pensionsbeloppet bestämmes i sådant fall av fullmäktige, dock med iakttagande därav att detsamma ej må överstiga det för tjänsten gällande pensionsunderlag. 9:o) Befattning såsom kvinnligt biträde skall av fullmäktige tillsättas medelst konstitutorial efter befattningens ledigförklarande genom kungörelse. 10:o) Rörande tillsättningen i övrigt, kompetensfordringar, ordningen för meddelande av tjänstledighet och avsked samt för disciplinär bestraffning skola gälla de närmare stadganden, som må varda av riksdagen bestämda. ll:o) I övrigt skola de bestämmelser, som i detta reglemente äro meddelade beträffande riksgäldskontorets tjänstemän, i tillämpliga delar och i den mån de icke stå i strid mot vad här ovan stadgats, lända till efterrättelse i fråga om de kvinnliga biträdena. Givet och utfärdat vid lagtima riksdagen den 15 juni 1916. På Riksdagens vägnar: för Första kammaren för Andra kammaren Hugo Hamilton Johan Widén Talman. Talman. 44 Riksgäldskontorets yid 1915 års slut utbalanserade skulder. Reglemen tets - Årtal. §. 1880 1886 1888 1890 38 42 40 39 Obligationer för 36/10 % statslånets åtta emissioner å tillsammans kr. 96,000,000, varav blivit utlämnade obligationer å kr. 85,656,360................................................... Obligationer för 1880 års statslåns tre emissioner å tillsammans kr. 119,790,000, motsvarande £ St. 6,600,000, francs 166,320,000 eller rmk 134,640,000 .............................. Obligationer för 1886 års statslån å kr. 72,000,000 eller rmk 81,000,000, varav blivit utlämnade obligationer å rmk 72,614,500 ................................................ Obligationer för 1888 års statslån å kr. 26,666,666:6 7, motsvarande rmk 30,000,000 eller £ St. 1,470,000 eller francs 37,020,000 Obligationer för 1890 års statslån å kr. 35,555,555:66, motsvarande rmk40,000,000, £ St. 1,960,000 eller francs 49,360,000 ... Eden, då förbindelserna blivit utfärdade. Räntefot. Återstående kapitalskuld den 31 december 1915. 1887 d. 30/12 1904 d. 30/12 1909 d. 3% 1909 d. 30/12 1880 d. 7, 1886 d. y6 1888 d. / 8 1890 d. 7, 37: 10 37, 37, 37, * Er. 84,819,920 Er. 62,327,826 £ St. 3,434,040 Frcs 86,537,808 Rmk 70,054,416 f Er. 55,053,333.34 (Rmk 61,935,000 Er. 24,191,111:11 Rmk 27,215,000 £ St. 1,333,535 Frcs 33,583,310 Er. 24,983,555:66 Rmk 28,106,500 £ St. 1,377,218:10 Frcs 34,683,421 45 Reglemen tets - Årtal. 1894 1899 42 42 43 Tiden, då förbindelserna bli vit utfärdade. Räntefot. Återstående kapitalskuld den 31 december 1915. Obligationer för 1894 års statslån å kr. 36,000,000, motsvarande francs 50,000,000, £ St. 1,980,000 eller rmk 40,400,000, varav hälften utlämnats ........................... 1894 d. »/t• Obligationer för 1899 års statslån å kr. 72,000,000, motsvarande francs 100,000,000, £ St. 3,960,000 eller rmk 80,800,000, varav hälften utlämnats ........................... 1899 d. 15/5 Kr. 17,503,200 Frcs 24,310,000 £ St. 962,676 Rmk 19.642,480 37, Kr. 31,752,720 Frcs 44,101,000 £ St. 1,746,399:12 Rmk 35,633,608 1900 44 Obligationer för 1900 års statslån å kr. 36,320,000, motsvarande £ St. 2,000,000, rmk 40,800,000 eller francs 50,400,000 ... 1900 d. 15/g 1904 51 Obligationer för 1904 års statslån å kr. 36,000,000, motsvarande francs 50,000,000, £ St. 1,980,000 eller rmk 40,400,000...... 1904 d. 7, 1906 58 Obligationer för 1906 års statslån å kr. 43,200,000, motsvarande francs 60,000,000, £ St. 2,376,000 eller rmk 48,480,000...... 1906 d. 7* 1907 72 Obligationer för 1907 års statslån å kr. 46,800,000, motsvarande francs 65,000,000, £ St. 2,574,000 eller rmk 52,520,000 ...... 1907 d. 7g 1908 82 Obligationer för 1908 års statslån å kr. 54,480,000, motsvarande £ St. 3,000,000, francs 75,600,000 eller rmk 61,200,000...... 1908 d. 2% 1911 97 Obligationer för 1911 års statslån å kr. 72,000,000,motsvarande francs 100,000,000, £ St. 3,960,000 eller rmk 80,800,000...... 1911 d. V» 37, % 37* % Kr. 36,320.000 £ St. 2,000,000 Rmk 40,800,000 Frcs 50,400,000 Kr. 36,000,000 Frcs 50,000,000 £ St. 1,980,000 Rmk. 40,400,000 372 X Kr. 43,200,000 Frcs 60,000,000 £ St. 2,376,000 Rmk 48,480,000 37* % Kr. 46,800,000 Frcs 65,000,000 £ St. 2,574,000 Rmk 52,520,000 4 % t. o. m. d.20/, 1918, därefter . 3''/, % Kr. 54,480,000 £ St. 3,000,000 Frcs 75,600,000 Rmk 61,200,000 4 % t. o. m. d. 7,1926, därefter 37, % Kr. 72,000,000 Frcs 100,000,000 £ St. 3,960,000 Rmk 80,800,000 46 Reglemen- tets Tiden, då för- bindelserna bli- vit utfärdade. Räntefot. Återstående kapitalskuld den 31 december 1915. Årtal. §• 1913 34 Obligationer för 1913 års statslån å kr. r Kr. 72,000,000 j Tres 100,000,000 ) £ St. 3,960,000 72,000,000, motsvarande francs 100,000,000, £ St. 3,960,000 eller rmk 80,800,000 . 1913 d. 710 41/,* l Rmk 80,800,000 1914 34 Obligationer för 1914 års statslån å J 1914 d. 15/101 lo. 1915 d. VJ kr. 151,177,000 5 X Er. 151,177,000 — 1914 års tillfälliga lån mot 6 % skattkam- /Kr. 19,818,500 \ $ 5,000,000 marväxlar pr yi2 1916....... 1914 d. V12 6 X 1906 28 Av Örebro—Svartå järnvägsaktiebolag upp- lagt obligationslån, för vilket staten i sammanhang med förvärvandet av Örebro —Svartå järnväg övertagit betalnings- skyldigheten ....................... 4 % Kr. 601,000 1908 48 Av järnvägsaktiebolaget Malmö—Kontinenten upplagda två obligationslån, för vilka sta- ten i sammanhang med förvärvandet av bolagets järnväg mellan Malmö och Trälle- borg övertagit betalningsskyldigheten, näm- ligen : obligationslånet av år 1898........................ Kr. 1,381,000 4 % » » » 1902........................ Kr. 761,000 4 % 1895 16 Kommunlån, för vilka staten i samman- hang med Västkustbanans förvärvande övertagit betalningsskyldigheten ............ 1895 16 Kommunlån, för vilka staten i samman- 0 % -Hr. Jol,o<U:09 hang med Yästkustbanans förvärvande övertagit betalningsskyldigheten.......... 4,7 X Kr. 47,971:79 1866 18 Innestående fond för Göta kanals underhål- lande ....... 1833 d. 31/12 Kr. 140,889 5 % 1902 23 Innestående köpeskilling för fastigheten nr 1 kvarteret Lejonet i Stockholm (f. d. Arvfurstens palats) ...................... -....... ■ 4 % Kr. 2,250,000 47 Reglemen- Tiden, då för- bindelserna bli- vit utfärdade. tets Räntefot. Återstående kapitalskuld den 31 december 1915. Årtal. §. 1911 92 Av statskontoret till riksgäldskontorets för- vältning överlämnade kassabehållningar ... — — Kr. 20,000,000 — Till riksgäldskontoret inlevererad avkastning å byggnadsfondens för riksdags- och riks- bankshus behållning ........................ Kr. 25,424:7 6 1890 14 Obligationer å 30,000,000 kr., vilka ut- färdats såsom grundfond för Sveriges all- manna hypoteksbank, bokförda inom lin- jen med nämnda belopp ...... 1890 d. 37, X 1909 4 Obligationer å 30,000,000 kr., vilka ut- färdats såsom grundfond för konungariket Sveriges stadshypotekskassa, bokförda inom linjen med nämnda belopp........................ 1909 d. 30/6 372 X 1866 16 Årliga anslaget till H. M. Konungen, 300,000 kr. (icke kapitaliserat) .............................. 1815 d. — — 1866 17 Hertigens av Södermanland, sedermera Konung Carl XIII, hemgiftskapital, bokfört inom linjen med 150,000 kr................ 1778 5 % 1866 20 Fond för Hjälmare kanals och slussverks un- derhållande (utgör blott ett depositum av fordringshandlingar) ................................. - _ 1866 21 Dito för Strömsholms kanals dito (dito)......... — — 1866 23 Lappmarks ecklesiastikfonds behållning, bok- förd inom linjen med kr. 100,777:16 (stats- utskottets utlåtande nr 23 vid 1869 års riksdag)................................................ 1869 77 Post-assuransfonden (ingår bland riksgälds- kontorets Övriga tillgångar, men med den förbindelse, som § 77 i 1869 års regle- mente innehåller)....................................... 1906 30 Återstoden av anslaget å 5,000,000 kronor till inköp av vattenfall, lämpliga för elek- trisk drift å statens järnvägar.................. — Kr. 80,241:67 48 Reglemen- tets Tiden, då för- bindelserna bli- vit utfärdade. Räntefot. Återstående kapitalskuld den 31 december 1915. Årtal. §• 1907 40 Återstoden av anslaget å 300,000 kronor till inköp av vissa fastigheter för statens an- läggningar vid Trollhättan ........................ Er. 75,392:64 1909 51 Dito av dito å 500,000 kronor för inköp av vissa fastigheter för statens anläggningar vid Trollhättan m. in............................... Er. 223,161:63 100,000 1910 47 Dito av dito å 2,038,000 kronor för full- bordande av statsbanan från Göteborg till Skee...................................................... Er. 1911 56 Dito av dito å 1,400,000 kronor för full- bordande av statsbanan från Östersund till Ströms vattudal jämte bispår..................... Kr. 75,000 1912 56 Anslaget till anläggning av ledningar för distribuering av elektrisk energi från sta- tens kraftverk vid Trollhättan m. m....... Er. 1,500,000 1914 34 Återstoden av anslaget å 600,000 kronor till telefonkabel till Gottland........................... Kr. 250,000 1914 34 Anslaget till utläggning av ytterligare ett järn- vägsspår mellan Rönninge och Järna m. m. . ■ o - Er. 350,000 1914 34 Anslaget till direkt telefonförbindelse mellan Sverige och Tyskland................................. Er. 325,000 1914 34 Dito till utläggning av ytterligare ett järn- vägsspår mellan Rönninge och Järna ...... _ — Er. 574,200 1914 34 Återstoden å anslaget å 1,612,000 kronor till fortsättande av statsbanan Järna—Norr- köping .. ................................. Kr 1 112 000 1914 34 Anslaget till anläggningar i Nyköping för tralikutbyte mellan statsbanan Järna— Norrköping samt Oxelösund—Flen—Väst- manlands järnväg .................................. Kr. 50,000 250,000 1914 34 Återstoden å anslaget å 1,000,000 kronor till dubbelspår Norrköping—Mjölby ............... ______ Er. 49 Reglemen- tets Tiden, då för- bindelserna bli- vit utfärdade. Räntefot. Återstående kapitalskuld den 31 december 1915. Årtal. §• 1914 34 Återstoden å anslaget å 935,000 kronor till fortsättande av statsbanan Älvsby—Piteå... Er. 110,000 1914 34 Dito å dito å 2,480,000 kronor till anlägg- ningar vid Centralstationen i Stockholm m. m......................................................... ______ Er. 75,000 1914 34 Dito å dito å 3,000,000 kronor till an- läggning av en ny farled mellan Väners- borg och Göteborg .................................... Er. 600,000 1914 34 Dito å dito å 2,200,000 kronor till ledningar för distribuering av elektrisk energi från statens kraftverk ....................................... Er. 1,500,000 17,000,000 Förräntade värnskattemedel.......................... Er. 1906 22 Återstoden av anslaget för åren 1907—1911 å 7,500,000 kronor till allmänna järnvägs- lånefonden................................................... Er. 1 42,300 1910 42 Återstoden av anslaget för åren 1912—1915 1914 36 å 6,000,000 kronor till allmänna järn- vägslånefonden .......................................... Er. 793,400 1911 51l Anslagen för åren 1912—1915 till fonden 1912 69 för åstadkommande av bibanor inom vissa 1914 36) delar av riket............................................. Er. 6,000,000 Diverse skulder. Tillfälligt deponerade utländska valutor...... Å reservationsanslaget till utvidgning och Er. Er. 17,686,946: 84 6,033: 13 komplettering av riksdagens bibliotek...... Utelöpande förfallna obligationer och kuponger Er. 22,472,574: 24 Riksgäldskontorets fonder. Likvidations- och amortissementsfonden ...... Er. 3,701,270: 61 Fonden för statsskuldens amortering............ Er. 16,581,834: 88 Riksgäldskontorets pensionsfond .................. Er. 17,580: 90 Summa Er. 949,448,058: 08 Inom linjen balanserade skulder Er...................... ............... 60.250,77746 Bihang till riksdagens protokoll 1916. 15 saml. 1 avd. 4 häft. (Rlksgllldskontorets reglemente.) 7 50 Riksgäldskontorets yid 1915 års slut utbalanserade kapitalfordringar för utlämnade lån till yissa bestämda ändamål. Reglementets Tiden, då lånet Annuitet. Räntefot. Ursprungliga Kapitalåterstod vid 1915 års utbetalts. oeioppet. Årtal. §• slut. a) Allmänna byggnadslåne- fonden. 1866 43 Lån till Väster ås domkyrka, för densammas reparation 1860 28,000 28,000 — 1866 148l) Lån till staden Kristianstad, för utvidgande av elemen- tarläroverksbyggnaden där- städes .................. 1873—1875 5 4 X 20,000 4,532 26 1882 17 Lån till Linköpings dom- kyrka, för fullbordande av tornbyggnaden å kyrkan... 1883 5 X 4X 30,000 — 19,055 54 Transport — — — 51,587 80 J) Jfr § 8 i 1873 års reglemente samt § 5 mom. 3 i 1875 års reglemente. 51 Reglementets Tiden, då lånet Annuitet. Räntefot. Ursprungliga Kapitalåterstod vid 1915 års utbetalts. oeioppei. slut. Årtal. §• Transport 51,587 80 1887 15 Ytterligare lån till Linkö- pings domkyrka, för betäc- kande av uppkommen brist i den beräknade kostnaden för tornbyggnaden å kyr- kan .................................... 1888 5 x 4 X 30,000 22,308 17 1892 17 Lån till Skara domkyrka, för fullbordande av restau- rationsarbetet å densamma 1893 5 X 4 X 40,000 — 2,475 76 1896 16 Lån till Härnösands dom- kapitel, för uppförande av Lånet ny byggnad för allmänna återbeta- las med läroverket i Östersund...... 1897 500 kr. årligen under 30 år. 15,000 6,000 J1898 171 (1908 15} Lån till Yadstena och S:t Pers församlingar, för full- Lånet j åter- bördande av Yadstena klo- betalas 16,000 1877*) sterkyrkas restaurering ... 1898 fr. o. m. år 1918 med minst */,. ärl. 16,000 7 Lån till staden Strömstad, för ny tomtreglering efter 1876 års eldsvåda ............ 1878 6 X 5 X 50,000 18,838 63 /1877 8\ Låu till staden Söderhamn, (1878 6/ för ny tomtreglering efter 1876 års eldsvåda ............ 1878-1879 6 X 5 X 200,000 49,402 32 Transport — — — 166,612 68 ) Se vidare § 3 i 1881 års reglemente. 52 Reglementets Tiden, då Ursprungliga Kapitalåterstod lånet Annuitet. Räntefot. vid 1915 års utbetalts. neioppei. slut. Årtal. §• 13\ 10/ Transport - _ _ - _ 166,612 68 f 1880 \l 881 Lån till staden Hudiksvall, för ny tomtreglering efter 1878 och 1879 årens elds- vådor ................................. 1881-1882 6 X 5 X 200,000 67,122 29 1888 15 Lån till staden Luleå, för ny tomtreglering efter 1887 års eldsvåda .................... 1889 5 X 4 X 100,000 — 63,382 13 1889 17 Lån till staden IJmeå, för ny tomtreglering efter 1888 års eldsvåda ..................... 1890 5 X 4 X 200,000 — 131,504 05 1896 15 Lån till staden Mariestad, för ny tomtreglering efter 1895 års eldsvåda ........... 1897 ±7,. X 37,. X 150,000 — 120,841 93 1902 20 Lån till staden Åmål för ny tomtreglering efter 1901 års eldsvåda ..................... 1903 5 X 4 X 300,000 — 272,357 31 f 941) Lån till Kinda kanalaktie- 1866< 118 bolag, för utsträckning av l 143 Kinda båtled medelst kanali- sering av Stångån från sjön Rengen till hamnen vid Linköping........................... 1865-1870 5 X 3 X 437,500 325,431 77 = 1,147,252: 16 Transport — — — — — 1,147,252 16 *) Se vidare § 1S4 mom. 14 i 1863 års reglemente; § 11 mom. 9 i 1867 års reglemente; § 38 mom. 9 och § 41 mom. 11 i 1868 års reglemente; § 24 mom. 11 och § 31 mom. 5 1869 års reglemente. 53 Reglementets Tiden, då lånet utbetalts. Annuitet. Räntefot. Ursprungliga beloppet. Kapitalåterstod vid 1915 års slut. Årtal. §• Transport — — — — — 1,147,252 16 b) Allmänna järnväg slåne- fonden. (1866 \1897 821 13/ Lån till Uddevalla—Väners- borg—Herrljunga järnvägs- aktiebolag, för anläggning av järnväg från Herrljunga över Vänersborg till Udde- valla samt för denna järn- vägs ombyggnad till nor- malspårig ........................... (1865-1867\ \ 1898 / 5 X 4 X 2,600,0007 1,921,402 1871 31 Lån till Karlskrona—Växjö järnvägsaktiebolag, för an- läggning av järnväg mellan Karlskrona och Växjö...... 1872—1874 5X7 47, X 2,600,000 835,797 92 1871 31 Lån till Bergslagernas järn- vägsaktiobolag, för anlägg- ning av järnväg från Lud- vika till Kil........................ 1874—1876 57, X3) 5 X 5,000,000 2,623,563 64 Transport — — — — 6,528,015 72 '') Av ifrågavarande lån, som under åren 1865—1867 utbetaldes med sammanlagt 8,240,000 kr. för anläggning av järnväg från Herrljunga över Vänersborg till Uddevalla, återstod vid 1897 års slut i kapital och ränta sammanlagt 2,000,000 kr., vilket belopp jämlikt beslut av 1897 och 1898 års riksdagar kapitaliserades och ökades med nytt låneunderstöd å 600,000 kr. för järnvägens ombyggnad till normalspårig eller sålunda till 2,600,000 kr. ’) Se § 3 av 1886 års reglemente. a) Se § 8 av 1883 års reglemente. 54 Reglementets Tiden, då lånet Annuitet. Räntefot. Ursprungliga Kapitalåterstod vid 1915 års Årtal. utbetalts. slut. §• ✓ Transport — _ _ _____ _ 6,528,015 72 1876 5 Lån till Hultsfred—Yäster- Tik —Åtvidaberg—Bersbo järnvägsaktiebolag, för an- läggning av järnväg från Yästervik över Jenny, Gam- leby och Åtvidaberg till Bersbo, med bibana......... 1877-1879 5 X1) 47, X 1,865,000 1,526,529 33 1876 5 Lån till Hultsfred—Yäster- /1876 \1904 vik—Åtvidaberg—Bersbo järnvägsaktiebolag, för an- läggning av järnväg mel- lan Hultsfred och Jenny, med bibana och sidospår... 1877-1879 5 X1) 47* X 1,750,000 1,475,550 16 7} Lån för anläggning av järn- väg från Yislanda till Bolmen (numera övertaget av Karls- hamn—Yislanda järnvägs- aktiebolag) ..................... 1877-1878 57l6 X 47* X 500,000’) 465,439 41 1876 5 Lån till Gottlands järnvägs- aktiebolag, för anläggning av järnväg från Yisby till Hemse .............................. 1877-1879 5 X1) 47* X 500,000 307,450 86 — /1876 5) Lån till Södra Dalarnes järn- \1879 13/ vägsaktiebolag, för anlägg- ning av järnväg från Krylbo till Borlänge med bibana... 1879-1882 5 X1) 47* X 2,375,000 — 1,692,906 62 Transport — — — 11,995,892 10 M Se § 3 ar 1883 och 1886 års reglementen. ’) Ifrågavarande lån, som under åren 1877 och 1878 utbetaldes med 785,000 kronor, har jämlikt beslut av 1904 års riksdag dels genom avskrivning, dels genom avbetalning år 1905 nedbragts till ett kapitalbelopp av 500,000 kronor, varför ny skuldförbindelse med ändrade amorteringsvillkor avlämnats. 55 Reglementets Tiden, då lånet Annuitet. Räntefot. Ursprungliga Kapitalåterstod vid 1915 års utbetalts. Dröppel. slut. Årtal. §• 22\ 36/ Transport — — — — — 11,995,892 10 1913 Lån till Södra Dalarnes järn- vägsaktiebolag, för anlägg- ning av järnväg från Knipp- boheden till Rättvik......... 1913 5 X *7.X 1,252,000'') — 834,600 — 1876 5 Lån till Yarberg—Borås järn- vägsaktiebolag, för anlägg- ning av järnväg från Yarberg till Borås........................... 1879-1881 5 X *) 4V.X 2,600,000 0 1,757,985 93 J1881 \1912 1S,} Lån för anläggning av järn- väg mellan Borlänge och * Insjön (numera övertaget av Södra Dalarnes järnvägs- aktiebolag) ........................ 1883-1886 5 X 47, X 950,000 854,591 35 1881 15 Lån till Yetlanda—Sävsjö järnvägsaktiebolag, för an- läggning av järnväg mellan Yetlanda och Sävsjö ......... 1883-1886 5 X 472 X -300,000 — 223,933 04 1881 15 Lån för anläggning av järn- väg från Finspong till Nors- holm (numera övertaget av Norra Östergötlands järn- vägsaktiebolag) .................. 1883-1886 5 X 47, X 500,000 373,221 66 1881 15 Lån till Stockholm—Rimbo järnvägsaktiebolag, för an- läggning av järnväg mellan Stockholm och Rimbo ...... 1883-1887 5 X 47, X 500,000 373,221 66 Transport — — — ~ 10,413,445 74 *) Varav vid 1915 års slut återstodo ej lyftade kr. 417,400. s) Se § 3 av 1883 och 1886 års reglementen. 56 Reglementets Tideu, då lånet utbetalts. Annuitet. Räntefot. Ursprungliga beloppet. Kapitalåterstod vid 1915 års Årtal. §■ Transport — — — — 16,413,445 74 1881 15 Lån för anläggning av järn- väg mellan Borås och Sven- ljunga (numera övertaget av Borås—Alvesta järn- vägsaktiebolag) ....... 1884—1887 5 X 47* X 500,000 381,073 36 1886 16 Lån för anläggning av järn- väg från Skara över Gös- säter till Yänern (numera övertaget av Yästergötland —Göteborgs järnvägsaktie- bolair) ........................... 1887—1889 5 X 47* X 324,000 251,804 36 1886 16 Lån till Halmstad—Bolmens - järnvägsaktiebolag, för an- läggning av järnväg från Halmstad till Bolmen med sidospår............................ 1887—1890 5 X 47, X 824,915'') — 652,964 75 1886 16 Lån till Fågelsta—Yadstena —Ödeshögs järnvägsaktie- bolag för anläggning av järn- väg: från Yadstena till ödes- hög .................................... 1888-1890 5 X 4% X 300,000 — 237,466 23 1886 16 Lån till Mellersta Blekinge järnvägsaktiebolag, för an- läggning av järnväg från Karlshamn till Gullbärna med bibana och hamnspår 1888-1893 5 X 47* X 1,102,2502) — 887,672 |60 Transport — — — — 18,824,427 04 ‘1 Enligt kungl. brev av d. "/« 1888 är statslånets belopp nedsatt med 85 kronor. 2) Återstoden, 18,000 kr., av det beviljade beloppet, 1,120,250 kr., har bolaget förklarat sig icke komma att lyfta. 57 Reglementets Tiden, då lånet utbetalts. Annuitet. Räntefot. Ursprungliga beloppet. Kapitalåterstod vid 1915 års Årtal. §• Transport — — — — — 18,824,427 04 1886 16 Lån till Mora—Vänerns järn- vägsaktiebolag, för anlägg- ning av järnväg från Mora strand till östra Värmlands järnväg jämte bibana......... 1889-1898 5 % 47» X 1,000,000 _ 831,084 31 1886 16 Lån för anläggning av järn- väg från Mariestad till Gös- säter med bispår (numera övertaget av Västergötland —Göteborgs jämvägsaktie- bolael......... .................. 1890-1891 5 X 47* x 305,000 249,637 31 1886 16 Lån för anläggning av järn- väg mellan Vittsjö och Häss- leholm (numera övertaget av Hässleholm—Markaryds järnvägsaktiebolag) ............ 1890-1892 5 X 47» X 404,000 390,431 87 1886 16 Lån till Skymnäs—Munkfors järnvägsaktiebolag, för an- läggning av järnväg från Björndalsbron till Munk- 75,491 fors ............. 1891-1892 5 X 47* X 90,835 — 54 1886 16 Lån för anläggning av järn- väg från Klippan till Kös- tånga (numera övertaget av Hälsingborg — Hässleholms järnvägsak tiebolag) ............ 1892—1893 5 X 47* X 290,000 241,014 41 Transport — — — — — 20,612,086 48 Bihang till riksdagens protokoll 1916. 15 saml. 1 avd. 4 käft. (Rlksgäldskontorets reglemente.) 8 58 Reglementets Tiden, då Ursprungliga Kapitalåterstod lånet Annuitet. Räntefot. vid 1915 års utbetalts. Dröppel. slut. Årtal. §• Transport -- — — — — 20,612,086 48 1891 18 Lån till Malmö—Tomelilla järnvägsaktiebolag, för an- läggning av järnväg från Malmö till Tomelilla ......... 1892—1896 5 X 47* X 1,300,000 — 1,139,178 94 1891 18 Lån till Norra Söderman- lands järnvägsaktiebolag, för anläggning av järnväg från Nyby bruk till Södertälje med bibanor ..................... 1892—1896 5 X 47* X 1,800,000 1,781,595 1891 19 Lån till Härnösand—Sol- lefteå järnvägsaktiebolag, för anläggning av järnväg från Härnösand till Sollefteå ... 1892—1895 5 X 47* % 2,350,000 2,008,503 14 1891 18 Lån till Norrköping—Söder- köping—Yikbolandets jäm- vägsaktiebolag, för anlägg- ning av järnväg från Norr- köping över Kummelby till Söderköping och från Kum- melby till Arkösund......... 1893—1895 5 X 47* X 653,000 565,318 14 1891 18 Lån till Uddevalla—Lelån- gens järnvägsaktiebolag, för anläggning av järnväg från Uddevalla till Lelången ... 1895—1896 5 X 47* X 1,247,000 — 1,117,411 43 1896 14 Lån till östra Blekinge järn- vägsaktiebolag, för anlägg- ning av järnväg från Gull- bärna till Torsås ............ 1897—1899 5 X 47, % 537,500 486,619 95 Transport — — — — 27,710,713 08 59 Reglementets Tiden, då lånet utbetalts. Annuitet. Räntefot. Ursprungliga beloppet. Kapitalåterstod vid 1915 års slut. Årtal. §■ Transport — — — — 27,710,713 08 1910 7 Lån till Östra Blekinge järn- vägsaktiebolag, vilket lån bildats genom kapitalise- ring av förfallna annuitets- ocb räntebelopp å nästföre- gående lån ................... 1910 &7* % 47, X 108,000 102,091 63 1896 14 Lån till Klintehamn—Eoma järnvägsaktiebolag, för an- läggning av järnväg från Klintehamn till Eoma...... 1897-1900 5 X 47* X 213,2501) 213,250 1896 14 Lån till Markaryd—Yeinge järnvägsaktiebolag, för an- läggning av järnväg från Markaryd till Yeinge ...... 1897-1900 5 X 47* X 563,000*) 561,000 _ 1896 14 Lån till Gottlands järnvägs- aktiebolag, för anläggning av järnväg mellan Yäst- kinde och Tingstäde ......... 1899, 1902 5 X 47* X 119,0003) 107,070 14 1896 14 Lån till Sala-Gysinge- Gävle järn vägsaktiebolag,för anläggning av järnväg från Sala över Gysinge till Haga- ström ............................... 1899-1901 5 X 47* X 1,545,500 1,426,001 69 — Lån till Sala—Gysinge— Gävle nya järnvägsaktiebo- lag, för anläggning av järn- väg från Sala över Gysinge till Hagaström4) ............... 1914 47, X 300,0494) 94 300,049 94 Transport — — — — 30,420,176 48 till 1) Enligt kungl. brev av den u/u 1900 har statslånets från början beviljade belopp, 214,000 kr., blivit nedsatt med 750 kr. a) Varav vid 1915 års slut återstodo ej lyftade 2,000 kr. ... . , . *) Enligt kungl. brev av den !/„ 1900 har statslånets från början beviljade belopp, 120,000 kr blivit nedsatt med 1,000 kr. *) Av lånet av år 1898 till Sala-Gysinge-Gävle järnvägsakhebolag överfördes enligt kungl :brevet den /,,1913 särskilt lån till Sala—Gysinge—Gävle nya järnvägsaktiebolag ett forfallet belopp av kr. 300,049. 94 att likvideras i enlighet med i samma brev meddelade föreskrifter. 60 | Reglementets Tiden, då lånet Annuitet. Räntefot. Ursprungliga Kapitalåterstod vid 1915 års Årtal. §• utbetalts. slut. 1 Transport -- — --- _ 30,420,176 48 1896 : 14 Lån till östra Centralbanans järnvägsaktiebolag, för an- läggning av järnväg från Linköping över Rimforsa och Kisa till Vimmerby ... 1899-1902 5 X 4 Vs X 1,710,000 1,710,000 1896 1.4 Lån till Slite—Roma järn- vägsaktiebolag, för anlägg- ning av järnväg från Roma till Slite........................ 1900, 1902 5 X 4% X 339,000*) 339,000 r 1900 \ 1901 19\ 18/ Lån till Borås—Alvesta järnvägsaktiebolag, för an- läggning av järnväg från Borås till Alvesta ............ 1901-1908 4 Vs X 4,795,000 4,463,157 7 A ° 7° ( TCl 1896 14 Lån till Falkenbergs järn- vägsaktiebolag, för anlägg- ning av järnväg från Holts- ljunga till Limmared......... /1902( (1905/ 5 X 4 Vs X 505,000 477,724 66 1896 14 Lån till Orsa—Härjeådaiens järnvägsaktiebolag, för an- läggning av järnväg från Orsa till Sveg ................ (19021 /l907> 5 % 4 Vs X 1,850,000 1,850,000 11896 (1901 !4) 17/ (l909| Lån till Skövde—Axvalls järnvägsaktiebolag, för an- läggning av järnväg från Skövde till Axvall .......... /1902( (1905/ 5 X 4 Vs X 363,500 *) 363,500 Transport j _1 39,623,558 88 *) Enligt kung], brev av den ,s/6 1904 har statslånets från början beviljade belopp, 340,000 kr., blivit nedsatt med , caa ^ brev av den ”/« 1905 har statslånets från början beviljade belopp, 369,000 kr., blivit nedsatt med 5,500 kr. till 363,500 kr. 61 Reglementets Tiden, då lånet Annuitet. Räntefot. Ursprungliga Kapitalåterstod vid 1915 års Årtal. utbetalts. slut. §• Transport 39,623,558 88 1901 17 Lån för anläggning av järn- väg från Enköpings hamn över Heby till Enåker (nu- mera övertaget av Stock- holm—Y ästerås —Bergslager- nas nya järnvägsaktiebolag) 1904-1906 5 X 4V.X 1,028,700 994,151 66 1901 17 Lån till Norrköping—Söder- köping—Yikbolandets järn- vägsaktiebolag, för anlägg- ning av järnväg från Yal- demarsvik till Söderköping med hamnspår till sjön Yxningen.......................... 1904, 1907 47* X 591,500 567,783 37 1901 17 Lån till Landskrona—Kjev- linge—Sjöbo järnvägsaktie- bolag, för anläggning av järnväg från Kjevlinge till Sjöbo med sidospår till övedskloster ..................... 11904) 5 % 47, X 1,192,000 1,192,000 1901 17 Lån till Mellersta Söderman- (1908/ lands järnvägsaktiebolag, för anläggning av järnväg från Stålboga över Malm- /19051 (1908/ köping till Skebokvarn...... 5 X 4% X 532,500 — 532,500 — 1901 17 Lån till Tidaholms järnvägs- aktiebolag, för anläggning av järnväg från Tidaholm till Yartofta ..................... 11905) 1906 5 Y 47* X 510,000 510,000 1901 17 Lån till Åtvidaberg—Bjärka |l909J —Säby järnvägsaktiebolag, för anläggning af järnväg från Bjärka till Åtvidaberg 1905, 1906 5 X 47* x 290.000 290,000 Transport .--- 1 _ — — 43,709,993 91 62 Reglementets Årtal. §. 1901 17 1901 17 /1901 17\ \1905 1905 9 1906 22 1906 22 1906 22 Tiden, då lånet utbetalts. Annuitet. Räntefot. Ursprungliga beloppet. Kapitalåterstod vid 1915 års slut. Transport — — — — 43,709,993 91 Lån till järnvägsaktiebolaget Borgholm—Böda, för an- läggning av järnväg från (19051 419,000 Borgholm till Böda ......... <1907> 5 X Å1/* X 419,000 — — Lån till Ruda—Finsjö—Os- (1908J karshamns järnvägsaktie- holag, för anläggning av järnväg från Oskarshamn till Ruda ........................ 1906, 1907 5 % 47, X 483,800 483,300 Lån till Orsa—Härjeådalens järnvägsaktiebolag, för full- bordande av järnvägsanlägg- 1905-1907 2,200,000 ningen mellan Orsa och Sveg Stockholm—Rimbo järnvägs- 1909 5 X 47, X 2,200,000 aktiebolags skuld för ogul- den köpeskilling f&rLänna— Norrtälje järnväg............... 1905 5 X 47, X 500,000 476,549 95 Lån till Södra Ölands järn- vägsaktiebolag, för anlägg- ning av järnväg från Borg- 951,5007 950,500 holm till Näsby ............... 1908-1910 5 X 47, X — Lån till Lidköping—Kållands järnvägsaktiebolag, för an- läggning av järnväg från Lidköping till Tun............ /1908/ 5 X 47, X 367,500 367,500 Lån till Yarberg—Ätrans järnvägsaktiebolag, för an- (1910/ läggning av järnväg från Yarberg över Ullar ed till 1,185,000 Ätrans station .................. 1908, 1912 5 X 47, X 1,185,000 — — Transport — — — 1 |— 1 49,791,843 86 *) Varav vid 1915 års slut återstodo ej lyftade kr. 1,000. 63 Reglementets Tiden, då lånet utbetalts. Annuitet. Räntefot. Ursprunglig beloppet. a Eapitalåterstod vid 1915 års Årtal. §• Slut. Transport ■ — _ _ _ _ 49,791,843 86 1910 42 Lån till Yarberg—Åtrans järnvägsaktiebolag, för full- bordande av järnvägsan- läggning från Varberg över Ullared till Ätrans station 1913—1914 5 X 47, X 65,000 65,000 1906 22 Lån till Skara—Timmersdala järnvägsaktiebolag, för an- läggning av järnväg från Skara till Timmersdala...... J19081 11911/ 5 X 47* X 352,500 352,500 1906 22 Lån till Mjölby—Hästhol- mens järnvägsaktiebolag, för anläggning av järnväg från Mjölby till Hästholmen...... 1908—1910 5 X 47* x 800,0007 799,600 1906 22 Lån till Uppsala-Enköpings järnvägsaktiebolag, för an- läggning av järnväg från Uppsala till Enköping ...... 1909 5 X 47* X 1,040,000 1,034,800 /1906 \l910 221 42/ Lån till Kil—Fryksdalens järnvägsaktiebolag, för an- läggning av järnväg från Kil till Torsby.................. 1911—1915 5 X 47, X 2,500,000 2,500,000 (1906 \l910 221 42) Lån till Lysekils järnvägs- aktiebolag, för anläggning av järnväg från Lysekil till Smedberg.......................... /1911-1912, 11915 5 X 47, X 1,200,000 1,200,000 Transport — — — -- — 55,743,743 86 *) Varav vid 1915 års slut återstodo ej lyftade kr. 400. 64 Tiden, då lånet utbetalts. Annuitet. Räntefot. Ursprungliga beloppet. Kapitalåterstod vid 1915 års slut. Transport — — — 55,743,743 86 Lån till Väderstad—Ske- ninge—Bränninge järnvägs- aktiebolag, för anläggning av järnväg från Väderstad över Skeninge till Brän- ninge ................................ 1912, 1915 5 X 4 7* X 788,500'') _ 709,650 _ Lån till Lindfors—Bosjöns järnvägsaktiebolag, för an- läggning av järnväg från Lindfors till Bosjön............ 1912 5 % 4% X 100,0002) 66,600 Lån till Sävsjöström—Näs- sjö järnvägsaktiebolag för anläggning av järnväg från Nässjö till Sävsjöström...... 1913—1915 5 X 47* X 2,581,500'') _ 2,223,350 _ Lån till Trollhättan—Nosse- bro järnvägsaktiebolag, för anläggning av järnväg från Trollhättan till Nossebro... 1914 5 X 47* x 555.0004) 370,000 = 57,966,091: 70 Summa — — _ _ 59,113,843 86 Reglementets Årtal. 1906 1906 1910 1910 22 22 42 42 1) Varav vid 1915 års slut återstodo ej lyftade kr. 78,850. *) D:o vid d:o d:o » 33,400. s) D:o vid d:o d:0 » 358,150. *) D:0 vid d:o d:o » 185,000. 65 Av 1906 års riksdag meddelade bestämmelser angående låneunderstöd från järnvägslånefonden. Till låneunderstöd för enskilda järnvägar har 1906 års riksdag beviljat och ställt till Kungl. Maj:ts disposition ett extra anslag av 7,500,000 kronor, att utgå under fem år från och med år 1907 med 1,500,000 kronor årligen, dock så att belopp, som ej blivit till utgående under ett av dessa år anvisat, må för ett efterföljande år av samma femårsperiod disponeras, ägande Kungl. Maj:t att å detta anslag till understödjande av nya, ännu ej påbörjade enskilda järnvägsanläggningar anvisa av Kungl. Maj:t beviljade understödsbelopp, att utgå i enlighet med följande villkor och bestämmelser: l:o) att kostnadsförslag och arbetsplan fastställas av Kungl. Maj:t, som ock närmare bestämmer de ställen, vilka järnväg skall beröra, varande det sökande bolaget skyldigt att gottgöra de särskilda kostnaderna för möjligen erforderliga kontrollundersökningar, besiktningar, extra biträdens användande med mera dylikt, vilka kunna av kostnads förslagets och arbetsplanens granskning föranledas; 2:o) att det lånesökande bolaget, för att kunna erhålla statsunderstöd, skall vara skyldigt hos Kungl. Maj:t styrka, att det förfogar över ett kapital, som jämte statslånet är fullt tillräckligt till järnvägsanläggningens utförande på sätt arbetsplan och kostnadsförslag innehålla och varav minst så stor del, som motsvarar hälften av den beräknade anläggningskostnaden, bör utgöras av inbetalt eller tecknat aktiebelopp eller eljest utan återbetalningsskyldighet lämnat tillskott till järnvägsanläggningens utförande; 3:o) att låneunderstödet må utgöra högst hälften av anläggningskostnaden efter det fastställda kostnadsförslaget samt lyftas i mån av arbetets fortgång på sätt och å tider, som Kungl. Maj:t bestämmer, dock med iakttagande därav, att inbetalningarna å den del av anläggningskapitalet, som bör utgöras av aktiekapital eller eljest utan återbetalningsskyldighet lämnat tillskott, skola ske i förhållande till de andelar av lånesumman, som lyftas, och före lyftningen av dessa låneandelar; skolande härjämte en tiondedel av den beviljade låneförsträckningen innestå, till dess besiktning av järnvägsanläggningen blivit i överensstämmelse med § 2 mom. 2 av kungl. kungörelsen den 11 december 1874 angående ordningen för avsyning och besiktning av enskilda järnvägar och deras upplåtande för allmän trafik förrättad samt väg- och vattenbyggnadsstyrelsen meddelat tillstånd till banans öppnande för allmän trafik; Bihang till riksdagens protokoll 1916. 15 sand. 1 avd. 4 käft. 9 (Rikggiildgkontoretg reglemente.) 66 4:o) att i avseende å ifrågavarande försträckningar skall iakttagas: a) att annuiteten beräknas till fem procent å ursprungliga försträckningsbeloppet, av vilken annuitet först gottgöres ränta efter fyra och en halv för hundra å oguldet kapitalbelopp och återstoden utgör avbetalning därå; b) att anstånd med räntans erläggande må medgivas för högst tre år, dock icke utöver ett år från den dag, då enligt Kungl. Maj:ts bestämmande järnväg senast skall vara färdig och för trafik öppnad; skolande beloppet av den ränta, med vars erläggande anstånd sålunda medgives, till staten inbetalas, sedan genom de stadgade annuitetslikviderna all övrig ränta, med vilken anstånd icke beviljats, blivit gulden och kapitalet gottgjort, så att efter nämnda tids förlopp med annuitetens erläggande fortfares så länge, till dess även beloppet av den ränta, med vars erläggande anstånd medgivits, bliver till staten inbetalt; c) att kapitalavbetalning skall vidtaga tre år efter den dag, då enligt Kungl. Maj:ts bestämmande järnväg senast skall vara färdig och för trafik öppnad; och d) att, därest till betalning förfallet belopp icke i föreskriven ordning erlägges, låntagaren skall därå gälda fem procent årlig ränta, intill dess samma belopp varder behörigen inbetalt; 5:o) att järnvägsanläggningen med alla därtill hörande byggnader och materiel ävensom all bolagets övriga egendom skall utgöra säkerhet för den av staten lämnade försträckning och staten till säkerhet för sin fordrans utbekommande erhålla inteckning med förmånsrätt framför varje annan fordran i den järnväg, för vars anläggning den ifrågavarande försträckningen beviljats; börande ej mindre såsom villkor för statslånets erhållande och tillgodonjutande i bolagsordningen intagas stadgande om bolagets skyldighet att till säkerhet för statens fordran inteckna bolagets järnväg med förmånsrätt för samma fordran framför varje annan fordran hos bolaget, än ock en tredjedel av det beviljade statslånet innestå, till dess inteckning med ovan stadgad förmånsrätt i bolagets järnväg meddelats för förut lyftade andelar av lånet; varjämte ovanberörda sista tredjedel ej må utbekommas, förrän inteckning för dess belopp med förmånsrätt framför varje annan fordran än statens blivit i bolagets järnväg behörigen meddelad; 6:o) att Kungl. Maj:t skall insätta en med särskild instruktion försedd ledamot i direktionen för varje järnvägsbolag, som innehar lån av staten, och utse en revisor att deltaga uti granskningen av bolagets förvaltning och räkenskaper, samt att arvode till sålunda utsedd direktör och revisor skall bekostas av bolaget; 67 7:o) att varje järnvägsbolag, som erhållit statsunderstöd, skall vara skyldigt underkasta sig såväl de bestämmelser i fråga om samtrafik, vilka Kungl. Maj:t kan finna gott för bolaget bestämma, som ock i övrigt alla de villkor och kontroller, som av Kungl. Maj:t prövas lämpliga och nödiga; samt 8:o) att varje sådant bolag, som nyss är nämnt, må, då Kung], Maj:t så prövar lämpligt, dels erhålla upplåtelse av den för järnvägsanläggningen erforderliga, kronan tillhöriga jord sålunda: att jord, som står under kronans omedelbara disposition, upplåtes utan någon ersättning; att jord från de under bruk och bergverk för nödigt skogsfång upplåtna kronoallmänningar upplåtes utan annan gottgörelse än ersättning till vederbörande innehavare för intrång i nyttjanderätten; att jord från de genom domänstyrelsens försorg utarrenderade kronoegendomar, vilka icke upplåtits till förenade mötespassevolanskassornas fond, stuterierna eller Vadstena krigsmanshusfond, upplåtes utan annan ersättning än för minskning i arrendatorns brukningsområde under den återstående arrendetiden ävensom för skada och inträng; samt att för jord, som är till boställe eller åt enskild person, menighet eller inrättning med åborätt eller annorledes än vad ovan sagts upplåten, ersättning skall lämnas såväl för själva marken som för skada och intrång; skolande ersättningen i ovannämnda fall bestämmas i den ordning, förordningen angående jords eller lägenhets avstående för allmänt behov den 14 april 1866 stadgar; dels ock kostnadsfritt begagna för anläggningen sådana å kronans ägor belägna kalk- och stenbrott jämte grustäkter, som kunna vara disponibla; och åligger det fullmäktige i riksgäldskontoret att behörigen tillhandahålla och utbetala de belopp, KuDgl. Maj:t kan komma att å detta anslag anvisa. Av 1910 års riksdag meddelade bestämmelser angående låneunderstöd från järnvägslånefonden. Till låneunderstöd för enskilda järnvägar har 1910 års riksdag beviljat och ställt till Kungl. Maj:ts förfogande ett extra anslag av 7,500,000 kronor att utgå under fem år från och med år 1912 med 1,500,000 kronor årligen, dock så att belopp, som ej blivit till utgående under ett av dessa år anvisat, må för ett efterföljande år av samma femårsperiod disponeras, ägande Kungl. Maj:t att å detta anslag till understödjande av nya, 68 ännu ej påbörjade enskilda järnvägsanläggningar anvisa av Kungl. Maj:t beviljade understödsbelopp att utgå i enlighet med följande villkor och bestämmelser: l:o) att kostnadsförslag oeh arbetsplan fastställas av Kungl. Maj:t, som ock närmare bestämmer de ställen, vilka järnväg skall beröra, varande det sökande bolaget skyldigt att gottgöra de särskilda kostnaderna för möjligen erforderliga kontrollundersökningar, besiktningar, extra biträdens användande med mera dylikt, vilka kunna av kostnadsförslagets och arbetsplanens granskning föranledas; 2:o) att det lånesökande bolaget, för att kunna erhålla statsunderstöd, skall vara skyldigt hos Kungl. Maj:t styrka, att det förfogar över ett kapital, som jämte statslånet är fullt tillräckligt till järnvägsanläggningens utförande på sätt arbetsplan och kostnadsförslag innehålla och varav minst så stor del, som motsvarar hälften av den beräknade anläggningskostnaden, bör utgöras av inbetalt eller tecknat aktiebelopp eller eljest utan återbetalningsskyldighet lämnat tillskott till järnvägsanläggningens utförande; 3:o) att låneunderstödet må utgöra högst hälften av anläggningskostnaden efter det fastställda kostnadsförslaget samt lyftas i män av arbetets fortgång på sätt och å tider, som Kungl. Maj:t bestämmer, dock med iakttagande därav, att inbetalningarna å den del av anläggningskapitalet, som bör utgöras av aktiekapital eller eljest utan återbetalningsskyldighet lämnat tillskott, skola ske i förhållande till de andelar av lånesumman, som lyftas, och före lyftningen av dessa låneandelar; skolande härjämte en tiondedel av den beviljade låneförsträckningen innestå, till dess besiktning av järnvägsanläggningen blivit i överensstämmelse med § 2 mom. 2 av kungl. kungörelsen den 11 december 1874 angående ordningen för avsyning och besiktning av enskilda järnvägar och deras upplåtande för allmän trafik förrättad samt väg- och vattenbyggnadsstyrelsen meddelat tillstånd till banans öppnande för allmän trafik; 4:o) att med avseende å ifrågavarande försträckningar skall iakttagas: a) att annuiteten för låneunderstödets återgäldande beräknas till fem procent å ursprungliga försträckningsbeloppet, av vilken annuitet först gottgöres ränta efter fyra och en halv procent å oguldet kapitalbelopp och återstoden utgör avbetalning därå; b) att beträffande den ränta, som å lyftade lånebelopp upplöper under en tid omfattande högst tre år från lyftningsdagarna men dock ej sträckande sig utöver ett år från den dag, då järnvägen enligt Kungl. Maj:ts bestämmande senast skall vara färdig och öppnad för trafik, må medgivas 69 anstånd med betalningen på det sätt, att denna ränta, benämnd anståndsränta, genom fortsatt annuitetslikvid erlägges till staten först sedan i stadgad ordning såväl all annan ränta som ock hela lånekapitalet inbetalts; c) att så snart å lyftat lånebelopp upplupit ett års ränta, som icke är att hänföra till anståndsränta, förstnämnda räutas belopp skall inbetalas till staten; d) att kapitalavbetalning skall genom erläggande av fullständig annuitet vidtaga tre år efter den dag, då järnvägen enligt Kungl. Maj:ts bestämmande senast skall vara färdig och öppnad för trafik, skolande i sammanhang härmed likvid ske av all därförinnan upplupen, obetald ränta, som icke är att hänföra till anståndsränta; och e) att, därest till betalning förfallet belopp icke i föreskriven ordning erlägges, låntagaren skall därå gälda fem procent ränta, intill dess samma belopp varder behörigen inbetalt; 5:o) att järnvägsanläggningen med alla därtill hörande byggnader och materiel ävensom all bolagets övriga egendom skall utgöra säkerhet för den av staten lämnade försträckning och staten till säkerhet för sin fordrans utbekommande erhålla inteckning med förmånsrätt framför varje annan fordran i den järnväg, för vars anläggning den ifrågavarande försträckningen beviljats; börande ej mindre såsom villkor för statslånets erhållande och tillgodonjutande i bolagsordningen intagas stadgande om bolagets skyldighet att till säkerhet för statens fordran inteckna bolagets järnväg med förmånsrätt för samma fordran framför varje annan fordran hos bolaget, än ock en tredjedel av det beviljade statslånet innestå, till dess inteckning med ovan stadgad förmånsrätt i bolagets järnväg meddelats för förut lyftade andelar av lånet; varjämte ovanberörda sista tredjedel ej må utbekommas, förrän inteckning för dess belopp med förmånsrätt framför varje annan fordran än statens blivit i bolagets järnväg behörigen meddelad; 6:o) att Kungl. Maj:t skall insätta en med särskild instruktion försedd ledamot i direktionen för varje järnvägsbolag, som innehar lån av staten, och utse en revisor att deltaga uti granskningen av bolagets förvaltning och räkenskaper, samt att arvode till sålunda utsedd direktör och revisor skall bekostas av bolaget; 7:o) att varje järnvägsbolag, som erhållit statsunderstöd, skall vara skyldigt underkasta sig såväl de bestämmelser i fråga om samtrafik, vilka Kung!. Maj:t kan finna gott för bolaget bestämma, som ock i övrigt alla de villkor och kontroller, som av Kungl. Maj:t prövas lämpliga och nödiga; samt 70 8:o) att varje sådant bolag, som nyss är nämnt, må, då Kungl, Maj:t så prövar lämpligt, dels erhålla upplåtelse av den för järnvägsanläggningen erforderliga, kronan tillhöriga jord sålunda: att jord, som står under kronans omedelbara disposition, upplåtes utan någon ersättning; att jord från de under bruk och bergverk för nödigt skogsfång upplåtna kronoallmänningar upplåtes utan annan gottgörelse än ersättning till vederbörande innehavare för intrång i nyttjanderätten; att jord från de genom domänstyrelsens försorg utarrenderade kronoegendomar, vilka icke upplåtits till förenade mötespassevolanskassornas fond, stuterierna eller Vadstena krigsmanshusfond, upplåtes utan annan ersättning än för minskning i arrendator^ brukningsomrade under den återstående arrendetiden, ävensom för skada och intrång; samt att för jord, som är till boställe eller åt enskild person, menighet eller inrättning med åborätt eller annorledes än vad ovan sagts upplåten, ersättning skall lämnas såväl för själva marken som för skada och intrång; skolande ersättningen i ovannämnda fall bestämmas i den ordning, förordningen angående jords eller lägenhets avstående för allmänt behov den 14 april 1866 stadgar; dels ock kostnadsfritt begagna för anläggningen sådana å kronans ägor belägna kalk- och stenbrott jämte grustäkter, som kunna vara disponibla; och åligger det fullmäktige i riksgäldskontoret att behörigen tillhandahålla och utbetala de belopp, Kungl. Maj:t kan komma att å detta anslag anvisa. Av 1911 års riksdag meddelade^bestämmelser angående låneunderstöd från fonden för bibanor i västra delarna av riket. Riksdagen har år 1911 dels beslutat att för att underlätta åstadkommandet av bibanor inom västra delarna av Värmlands, Kopparbergs och Jämtlands län samt delar av Bohuslän och Dalsland skall bildas en lånefond av 5,000,000 kronor att avsättas under fem år från och med år 1912 med 1,000,000 kronor årligen, dock så att belopp, som ej blivit till utgående under ett av dessa år anvisat, må för ett efterföljande år av samma femårsperiod disponeras, med rätt för Kungl. Maj:t att från denna fond anvisa statslån till understödjande av nya, ännu ej påbörjade enskilda järnvägsanläggningar, om vilka här är fråga; dels för avsättning till berörda fond beviljat och till utbetalning från riksgäldskontoret anvisat ett anslag för år 1912 av 1,000,000 kronor; 71 dels ock föreskrivit följande villkor och bestämmelser för åtnjutande av lån från ifrågavarande fond: l:o) Behovet av banbyggnaden, särskilt dess vikt i nationalekonomiskt hänseende, skall genom tillfredsställande utredning vara ådagalagt. 2:o) Förslaget till banbyggnaden, som bör avse så billig anläggning, som är förenlig med den uppgift banbyggnaden har att fylla, skall vara uppgjort enligt tekniska bestämmelser, som av Kungl. Maj:t godkännas. 3:o) Kostnadsförslaget och de undersökningar, varpå detta grundar sig, skola vara så omsorgsfullt gjorda och så specificerade, att fullständig ledning därav kan erhållas för bedömande av den beräknade kostnadssummans tillräcklighet. 4:o) Kostnadsförslag och arbetsplan skola fastställas av Kungl. Maj:t, som ock närmare bestämmer de ställen, vilka järnväg skall beröra; och är det sökande bolaget skyldigt att gottgöra de särskilda kostnaderna för möjligen erforderliga kontrollundersökningar, besiktningar, extra biträdens användande med mera dylikt, vilka kunna av kostnadsförslagets och arbetsplanens granskning föranledas. 5: o) Det lånesökande bolaget skall för att kunna erhålla statslån vara skyldigt hos Kungl. Maj:t styrka, att det förfogar över ett kapital, som jämte statslånet är fullt tillräckligt till järnvägsanläggningens utförande på sätt arbetsplan och kostnadsförslag innehålla och varav minst så stor del, som motsvarar en fjärdedel av den beräknade anläggningskostnaden, bör utgöras av inbetalt eller tecknat aktiebelopp eller eljest utan återbetalningsskyldighet lämnat tillskott till järnvägsanläggningens utförande. 6:o) Statslånet må utgöra högst tre fjärdedelar av anläggningskostnaden efter det fastställda kostnadsförslaget samt lyftas i mån av arbetets fortgång på sätt och å tider, som Kungl. Maj:t bestämmer, dock med iakttagande därav, att inbetalningarna å den del av anläggningskapitalet, som bör utgöras av aktiekapital eller eljest utan återbetalningsskyldighet lämnat tillskott, skola ske i förhållande till de andelar av lånesumman, som lyftas, och före lyftningen av dessa låneandelar. En femtondel av den beviljade låneförsträckningen skall innestå, till dess besiktning av järnvägsanläggningen blivit i överensstämmelse med § 2 mom. 2 av kungl. kungörelsen den 11 december 1874 angående ordningen för avsyning och besiktning av enskilda järnvägar och deras upplåtande för allmän trafik förrättad samt väg- och vattenbyggnadsstyrelsen meddelat tillstånd till banans öppnande för allmän trafik. 72 7:o) Med avseende å ifrågavarande försträckningar skall iakttagas: att två tredjedelar av det beviljade statslånet skall förräntas och amorteras sålunda, a) att annuiteten för statslånetB återgäldande beräknas till fem procent å ursprungliga försträckningsbeloppet, av vilken annuitet först gottgöres ränta efter fyra och en halv procent å oguldet kapitalbelopp och återstoden utgör avbetalning därå; b) att beträffande den ränta, som å lyftade lånebelopp upplöper under en tid, omfattande högst fyra år från lyftningsdagarna, men dock ej sträckande sig utöver två år från den dag, då järnvägen enligt Kungl. Majits bestämmande senast skall vara färdig och öppnad för trafik, må medgivas anstånd med betalningen på det sätt, att denna ränta, benämnd anståndsränta, genom fortsatt annuitetslikvid erlägges till staten först sedan i stadgad ordning såväl all annan ränta som ock hela lånekapitalet inbetalts; c) att, så snart å lyftat lånebelopp upplupit ett års ränta, som icke är att hänföra till anståndsränta, förstnämnda räntas belopp skall inbetalas till staten; d) att kapitalavbetalning skall genom erläggande av fullständig annuitet vidtaga fyra år efter den dag, då järnvägen enligt Kungl. Maj:ts bestämmande senast skall vara färdig och öppnad för trafik; skolande i sammanhang härmed likvid ske av all därförinnan upplupen, obetald ränta, som icke är att hänföra till anståndsränta; och e) att, därest till betalning förfallet belopp icke i föreskriven ordning erlägges, låntagaren skall därå gälda fem procents ränta, intill dess samma belopp varder behörigen inbetalt; samt att återstående tredjedel av statslånet skall åtnjutas räntefritt, men amorteras med en annuitet av fem procent å nu ifrågavarande del av försträckningsbeloppet, vilken annuitet dock icke skall börja erläggas, förrän 60 år förflutit från det någon del av statslånet blivit lyftad.*) 8:o) Järnvägsanläggningen med alla därtill hörande byggnader och materiel ävensom all bolagets övriga egendom skall utgöra säkerhet för den av staten lämnade försträckning och staten till säkerhet för sin fordrans utbekommande erhålla inteckning med förmånsrätt framför varje annan fordran i den järnväg, för vars anläggning den ifrågavarande försträckningen beviljats; och bör en tredjedel av det beviljade statslånet innestå, till dess inteckning med ovan stadgad förmånsrätt i bolagets järnväg meddelats *) Mom. 7:o har genom beslut av 1916 års riksdag erhållit förändrad lydelse; se sid. 75—76. 73 för förut lyftade andelar av lånet; varjämte ovanberörda sista tredjedel ej må utbekommas, förrän inteckning för dess belopp med förmånsrätt framför varje annan fordran än statens blivit i bolagets järnväg behörigen meddelad. 9:o) Kungl. Maj:t skall insätta en med särskild instruktion försedd ledamot i direktionen för varje järnvägsbolag, som innebar lån av staten, och utse en revisor att deltaga uti granskningen av bolagets förvaltning och räkenskaper. Arvode till sålunda utsedd direktör och revisor skall bekostas av bolaget. 10:o) Byggnaden skall utföras under statens kontroll. ll:o) Yarje järnvägsbolag, som erhållit statslån, skall vara skyldigt underkasta sig såväl de bestämmelser i fråga om samtrafik, vilka Kungl. Maj:t kan finna gott för bolaget bestämma, som ock i övrigt alla de villkor och kontroller, som av Kungl. Maj:t prövas lämpliga och nödiga. Av 1916 års riksdag meddelade bestämmelser angående låneunderstöd från järnväg slånefonden och bibanefonden. Till låneunderstöd för enskilda järnvägar har 1916 års riksdag beviljat och ställt till Kungl. Maj:ts förfogande ett anslag av 7,500,000 kronor att utgå under fem år från och med år 1917 med 1,500,000 kronor årligen, dock så att belopp, som ej blivit till utgående under ett av dessa år anvisat, må för ett efterföljande år av samma femårsperiod disponeras, ägande Kungl. Maj:t att å detta anslag till understödjande av nya, ännu ej påbörjade enskilda järnvägsanläggningar anvisa av Kungl. Maj:t beviljade understödsbelopp att utgå i enlighet med följande villkor och bestämmelser : l:o) att kostnadsförslag och arbetsplan fastställas av Kungl. Maj:t, som ock närmare bestämmer de ställen, vilka järnväg skall beröra; varande det sökande bolaget skyldigt att gottgöra de särskilda kostnaderna för möjligen erforderliga kontrollundersökningar, besiktningar, extra biträdens användande med mera dylikt, vilka kunna av kostnadsförslagets och arbetsplanens granskning föranledas; 2:o) att det lånesökande bolaget, för att kunna erhålla statsunderstöd, skall vara skyldigt hos Kungl. Maj:t styrka, att det förfogar över ett kapital, som jämte statslånet är fullt tillräckligt till järnvägsanläggningens Bihang till riksdagens protokoll 1916. 15 saml. 1 avd. 4 käft. 10 (Riksgäl(Iskontorets reglemente.) 74 utförande på sätt arbetsplan och kostnadsförslag innehålla och varav minst så stor del, som motsvarar hälften av den beräknade anläggningskostnaden, bör utgöras av inbetalt eller tecknat aktiebelopp eller eljest utan återbetalningsskyldighet lämnat tillskott till järnvägsanläggningens utförande; 3:o) att låneunderstödet må utgöra högst hälften av anläggningskostnaden efter det fastställda kostnadsförslaget samt lyftas i mån av arbetets fortgång på sätt och å tider, som Kungl. Maj:t bestämmer dock med iakttagande därav, att inbetalningarna å den del av anläggningskapitalet, som bör utgöras av aktiekapital eller eljest utan återbetalningsskyldighet lämnat tillskott, skola ske i förhållande till de andelar av lånesumman, som lyftas, och före lyftningen av dessa låneandelar; skolande härjämte en tiondel av den beviljade låneförsträckningen innestå, till dess besiktning av järnvägsanläggningen blivit i överensstämmelse med § 2 mom. 2 av kungl. kungörelsen den 11 december 1874 angående ordningen för avsyning och besiktning av enskilda järnvägar och deras upplåtande för allmän trafik förrättad samt väg- och vattenbyggnadsstyrelsen meddelat tillstånd till banans öppnande för allmän trafik; 4:o) att med avseende å ifrågavarande försträckningar skall iakttagas: a) att annuiteten för låneunderstödets återgäldande beräknas till fem och fyra tiondels procent å ursprungliga försträckningsbeloppet, av vilken annuitet först gottgöres ränta efter fem procent å oguldet kapitalbelopp och återstoden utgör avbetalning därå; b) att beträffande den ränta, som å lyftade lånebelopp upplöper under en tid, omfattande högst tre år från lyftningsdagarna, men dock ej sträckande sig utöver ett år från den dag, då järnvägen enligt Kungl. Maj:ts bestämmande senast skall vara färdig och öppnad för trafik, må medgivas anstånd med betalningen på det sätt, att denna ränta, benämnd anståndsränta, genom fortsatt annuitetslikvid erlägges till staten först sedan i stadgad ordning såväl all annan ränta som ock hela lånekapitalet inbetalts; c) att, så snart ränta, som icke är att hänföra till anståndsränta, upplupit å lyftat lånebelopp till och med den datum, som motsvarar den för kapitalavbetalning fastställda, sådan räntas belopp skall inbetalas till staten; d) att kapitalavbetalning skall genom erläggande av fullständig annuitet vidtaga tre år efter den dag, då järnvägen enligt Kungl. Maj:ts bestämmande senast skall vara färdig och öppnad för trafik; och e) att, därest till betalning förfallet belopp icke i föreskriven ordning erlägges, låntagaren skall därå gälda fem och en halv procent ränta, intill dess samma belopp varder behörigen inbetalt; 75 5:o) att järnvägsanläggningen med alla därtill hörande byggnader och materiel ävensom all bolagets övriga egendom skall utgöra säkerhet för den av staten lämnade försträckning och staten till säkerhet för sin fordrans utbekommande erhålla inteckning med förmånsrätt framför varje annan fordran i den järnväg, för vars anläggning den ifrågavarande försträckningen beviljats; och bör en tredjedel av det beviljade statslånet innestå, till dess inteckning med ovan stadgad förmånsrätt i bolagets järnväg meddelats för förut lyftade andelar av lånet; varjämte ovanberörda sista tredjedel ej må utbekommas, förrän inteckning för dess belopp med förmånsrätt framför varje annan fordran än statens blivit i bolagets järnväg behörigen meddelad; 6:o) att Kungl. Maj:t skall insätta en med särskild instruktion försedd ledamot i direktionen för varje järnvägsbolag, som innehar lån av staten, och utse en revisor att deltaga uti granskningen av bolagets förvaltning och räkenskaper, samt att arvode till sålunda utsedd direktör och revisor skall bekostas av bolaget; 7:o) att byggnaden skall utföras under statens kontroll; samt 8:o) att varje järnvägsbolag, som erhållit statsunderstöd, skall vara skyldigt underkasta sig såväl de bestämmelser i fråga om samtrafik, vilka Kungl. Maj:t kan finna gott för bolaget bestämma, som ock i övrigt alla de villkor och kontroller, som av Kungl. Maj:t prövas lämpliga och nödiga. Till fonden för att underlätta åstadkommandet av bibanor inom vissa delar av riket har 1916 års riksdag anvisat ett belopp av 1,000,000 kronor och beslutat att återstoden av det belopp, som enligt riksdagens tidigare beslut skolat avsättas till fonden under år 1917, i stället skall anvisas för år 1920, samt medgivit, att Kungl. Maj:t må under tiden till och med år 1920 förfoga över samtliga av riksdagen för avsättning till fonden anvisade medel. Riksdagen har vidare beslutit sådan ändring i de av 1911 års riksdag fastställda villkor och bestämmelser för åtnjutande av lån från berörda fond, att vad under 7:o) av nämnda villkor och bestämmelser stadgas skall erhålla följande ändrade lydelse: »7:o) Med avseende å ifrågavarande försträckningar skall iakttagas: att två tredjedelar av det beviljade statslånet skall förräntas och amorteras sålunda, a) att annuiteten för statslånets återgäldande beräknas till fem och fyra tiondels procent å ursprungliga försträckningsbeloppet, av vilken annuitet först gottgöres ränta efter fem procent å oguldet kapitalbelopp och återstoden utgör avbetalning därå; 76 b) att beträffande den ränta, som å lyftade lånebelopp upplöper under en tid, omfattande högst fyra år från lyftningsdagarna, men dock ej sträckande sig utöver två år från den dag, då järnvägen enligt Kungl. Maj:ts bestämmande senast skall vara färdig och öppnad för trafik, må medgivas anstånd med betalningen på det sätt, att denna ränta, benämnd anståndsränta, genom fortsatt annuitetslikvid erlägges till staten först sedan i stadgad ordning såväl all annan ränta som ock hela lånekapitalet inbetalts; c) att, så snart ränta, som icke är att hänföra till anståndsränta, upplupit å lyftat lånebelopp till och med den datum, som motsvarar den för kapitalavbetalning fastställda, sådan räntas belopp skall inbetalas till staten; d) att kapitalavbetalning skall genom erläggande av fullständig annuitet vidtaga fyra år efter den dag, då järnvägen enligt Kungl. Majrts bestämmande senast skall vara färdig och öppnad för trafik; och é] att, därest till betalning förfallet belopp icke i föreskriven ordning erlägges, låntagaren skall därå gälda fem och en halv procent ränta, intill dess samma belopp varder behörigen inbetalt; samt att återstående tredjedel av statslånet skall åtnjutas räntefritt, men amorteras med en annuitet av fem och fyra tiondels procent å nu ifrågavarande del av försträckningsbeloppet, vilken annuitet dock icke skall börja erläggas, förrän 60 år förflutit från det någon del av statslånet blivit lyftad; skolande, därest till betalning förfallet belopp icke i föreskriven ordning erlägges, låntagaren därå gälda fem och en halv procent ränta, intill dess samma belopp varder behörigen inbetalt.» Instruktion för övervaktmästaren i riksdagens hus. Övervaktmästaren i riksdagens hus är skyldig att i sin tjänstgöring ställa sig till efterrättelse de föreskrifter, som av fullmäktige i riksgäldskontoret honom meddelas, och åligger honom huvudsakligen: att utöva förmanskap såväl över den tjänstepersonal, som enligt beslut av fullmäktige är anställd i riksdagshuset för vakthållning vid portarna, skötsel av hissarna eller dylikt, som ock över all den vaktbetjäning, som är anställd hos riksdagens kamrar, utskott och tryckeriexpedition eller tjänstgör hos kyrkomöte, statsrevision, kommittéer eller andra församlingar och beredningar, som begagna lokaler i riksdagshuset; skolande övervaktmästaren såväl under som mellan riksdagarna ansvara för vakthållningen 77 vid portarna och hava uppsikt över att den i riksdagens lokaler anställda vaktbetjäningen iakttager god ordning och äger han att, då anledning till anmärkning härutinnan förekommer, därom till vederbörande göra anmälan, att låta ombesörja renhållning och städning av sådana för riksdagen avsedda lokaler i riksdagshuset, i avseende å vilka särskilda föreskrifter icke meddelats av fullmäktige, samt att tillhandagå vice värden med biträde vid vården om riksdagshuset och dess inventarier samt beträffande mottagande och utlämnande av för riksdagens behov upphandlade effekter. 78 Avlöningsstat för tjänstinnehavare vid riksgäldskontoret. 1 sekreterare och ombudsman... 1 kamrer .............................. 1 tredje gradens tjänsteman, förste revisor ..................... 1 d:o d:o .............................. 1 andra gradens tjänsteman, kassör................................. 1 d:o registrator och kanslist... 1 d:o revisor och bokhållare ... 1 första gradens tjänsteman, kammarskrivare ........................ 2 d:o d:o .............................. 1 kvinnligt biträde ................... 1 d:o .................................... 1 förste vaktmästare ............... 1 vaktmästare ........................ 2 d:o .................................... Summa | Lön Kr. Tjänst- görings- pen- ningar Kr. Miss- räk- nings- pen- ningar Kr. Summa Kr. 5,000 2,800 _ 7,800 5,000 2,500 — 7,500 3,500 1,500 — 5,000 3,500 1,500 — 5,000 3,000 1,500 1,000 5,500 3,000 1,500 — 4,500 3,000 1,500 — 4,500 1,800 1,000 — 2,800 3,600 2,000 — 5,600 1,050 550 — 1,600 1,050 550 — 1,600 1,200 600 — 1,800 800 600 — 1,400 1,600 1,200 — 2,800 37,100 19,300 1,000 57,400 Ålderstillägg Efter 5 år kan lönen höjas med 500 kr. Efter 5 år kan lönen höjas > med 500 kr. och efter 10 år med ytterligare 500 kr. Efter 5 år kan lönen höjas med 500 kr. och efter 10 år med ytterligare 500 kr. j Efter 3 år kan lönen höjas > med 500 kr. och efter 6 ) år med ytterligare 500 kr. \ Efter 5 år kan lönen höjas > med 200 kr. och efter 10 ) år med ytterligare 200 kr. }Efter 5 år kan lönen höjas med 200 kr. Efter 5 år kan lönen höjas > med 200 kr. och efter 10 år med ytterligare 200 kr. Anm. 1. För kvinnlig biträdesbefattning utgör pensionsunderlaget 1,300 kronor (= lön och två ålderstillägg, med avdrag av 150 kronor). Anm. 2. Därest vaktmästare i sådan egenskap åtnjuter fri bostad — varmed äro förenade förmånerna av nödigt bränsle samt elektriskt ljus med en strömförbrukning av högst 100 kilowatt om året — skall å hans lön avdragas 400 kronor. Anm. 3. Den av riksgäldskontorets tjänstemän, som erhåller uppdrag att vara vice värd i riksdagens hus, äger att härför åtnjuta ett arvode av högst 1,200 kronor 79 Avlöningsstat för tjänstinnehavare vid riksdagens bibliotek. Lön Kr. Tjänst- görings- pen- ningar Kr. Summa Kr. Ålderstillägg Riksdagens bibliotekarie ......... 4,000 1,800 5,800 {Efter 5 år kan lönen höjas med | 500 kr. och efter 10 år med { ytterligare 500 kr. 1 vaktmästare ............. 800 600 1,400 {Efter 5 år kan lönen höjas med < 200 kr. och efter 10 år med ( ytterligare 200 kr. Summa 4,800 2,400 7,200 Anm. 1. Därest vaktmästaren i sådan egenskap åtnjuter fri bostad — varmed äro förenade förmånerna av nödigt bränsle samt elektriskt ljus med en strömförbrukning av högst 100 kilowatt om året — skall å hans lön avdragas 400 kronor. Anm. 2. Utöver den här ovan upptagna avlöningen för vaktmästaren vid biblioteket äga fullmäktige tilldela honom ett extra arvode av 2 kronor 60 öre om dagen under den tid, riksdagen är samlad. Anm. 3. Fullmäktige äga att vid riksdagens bibliotek anställa för tjänstgöring under hela året en amanuens med ett årligt arvode av 3,000 kronor. Innehavaren av denna amanuensbefattning må äga att* så vitt sådant utan hinder för göromålens jämna och oavbrutna gång kan ske, åtnjuta semester under en månad årligen. För tjänstgöring under den tid, amanuensen åtnjuter semester eller ledighet från sin tjänst vare sig för sjukdom eller för uppehållande av bibliotekariebefattningen, äga fullmäktige antaga en tillfällig amanuens och i varje särskilt fall bestämma ersättning åt denne. Därjämte äga fullmäktige för tjänstgöring under den tid riksdag pågår anställa ytterligare en amanuens med ett arvode av 5 kronor om dagen.*) Anm. 4. Fullmäktige äga att under de tider av året, då behov därav förefinnes, vid biblioteket anställa en extra vaktmästare med åtnjutande under den tid riksdag pågår av enahanda arvode, som är eller varder bestämt för vaktmästare hos riksdagens kamrar, samt å andra tider mot den gottgörelse, som fullmäktige pröva skälig. Avlöningsstat för tjänstinnehavare vid riksdagens hus. 1 över vaktmästare .................. Lön Kr. Tjänst- görings- pen- ningar Kr. Summa Kr. Ålderstillägg 1,400 1,400 1,000 1,000 2,400 2,400 /Efter 5 år kan lönen höjas med \ 200 kr. /Efter 5 år kan lönen höjas med \ 200 kr. 1 övermaskinist ..................... Summa 2,800 2,000 4,800 *) Amanuensen E. Höckert åtnjuter enligt riksdagens beslut ett personligt lönetillägg för år 1916 av 1,000 kronor. 80 Anm. 1. övervaktmästaren åtnjuter fri bostad med nödigt bränsle samt elektriskt ljus med en strömförbrukning av högst 200 kilowatt om året, ävensom uniformsbeklädnad. Anm. 2. Övermaskinisten åtnjuter fri bostad med nödigt bränsle samt elektriskt ljus med en strömförbrukning av högst 100 kilowatt om året. Anm. 3. Av de i staten för övermaskinisten upptagna tjänstgöringspenningarna utgöra 300 kronor ersättning för tillsyn å de elektriska anläggningarna i riksdagshuset samt för upprättande av statistik över förbrukningen av elektricitet. Pensionsstat vid riksgäldskontoret. Kr. Förre registrator!! ock kanslisten Jakob Peter Ferdinand Montell............ 2,500 — t> kammarskrivaren Sven Ludvig Stuart.......................................... 2,000 — » bibliotekarien vid riksdagens bibliotek Pehr Edvin Stenfelt ......... 4,000 — » vakta ästai en vid riksdagens bibliotek John Emil Rydman ......... 1,000 — » sekreteraren i riksdagens statsutskott, v. häradshövdingen Johan Magnus Stuart .................................................................. 4,000 — » korrekturläsaren vid riksdagens tryckeriexpedition Hjalmar Brander 1,500 — > förste vaktmästaren Carl Johan Lundell .................................... 1,400 — » vaktmästaren Gustaf Sturkell ................................................... 1,200 — > sekreteraren hos riksdagens justitieombudsman, v. häradshövdingen Knut von Matern ................................. ............................. 3,290 — » revisorn och bokhållaren Nils Axel Fredrik Erdmann .................. 3,100 — 3 notarien hos riksdagens andra kammare Carl Napoleon Sandströms änka Anna Amalia Sandström, född Pilblad........................... 500 — Summa kronor 24,490 | - Anmärkning. Ovanstående pensioner indragas vid innehavarens frånfälle och även dessförinnan, såvida de för pensionernas utgående stadgade villkor upphöra. Fullmäktige i riksgäldskontoret. Carl Emil Kinander, J. o. Fil. K., fullmäktig i järnkontoret, K. N. 0. 2:a kl., R. Y. 0., K. N. S:t 0. O. 2:a kl., ordförande (vald 1916); Axel Ekman, bruksägare, K. V. 0. 2:a kl., R. N. 0., R. D. D. 0., vice ordförande (vald 1915); Johan Gustaf Lagerbjelke, greve, J. K., godsägare, K. N. 0. 2:a kl., R. V. 0., R. Pr. Joll. 0., R. Anh. A. Bj. 0. l:a kl., förste deputerad (vald 1914); Gustaf Kobb, Fil. D., professor, Off. Fr. d’A., andre deputerad (vald 1916). Henne Sebastian Tamm, godsägare, verkställande direktör i Sveriges allmänna hypoteksbank (vald 1915); Karl Emil Hildebrand Hildebrand, Fil. D., R. V. O. (vald 1916); Erik Kute Palmstierna, friherre, kapten (vald 1916). Suppleanter: Svante Herman Kvarnzelius, förlikningsman, R. N. 0., R. V. 0., R. D. D. 0.; Jöns Peter Jesperson, lantbrukare, R. V. 0. Otto Maurits Strömberg, bruksdisponent, K. V. 0. 2:a kl. Bihanfi till riksdagens protokoll 1916. 15 saml. 1 avd. 4 höft. (Uiksgiildskoutorets reglemente.) 11 82 Revisorer av stats-, banko- och riksgäldsverken vid 1916 års statsrevision. Utsedda av riksdagens forsta kammare: Revisorer'': Ledamöterna av första kammaren: C. G. Ekman, frih. O. H. A. Fleming, K. E. von Geijer, K. J. A. Gustafsson, Johan Nilsson, S. F. E. Söderbergk. Suppleanter: Ledamöterna av samma kammare: I. E. G. Svensson, frib. O. B. A. Silfverschiöld, A. Hult. Utsedda av riksdagens andra kammare: Revisorer: Ledamöterna av andra kammaren: A. Anderson i Råstock, J. B. Eriksson i Grängesberg, V. Larsson i Västerås, J. Olofsson i Ligernäs, P. M. Olsson i Blädinge, S. Söderberg i Hobborn. Suppleanter: Ledamöterna av samma kammare: D. H. Pettersson i Bjälbo, A. F. Janson i Bråten. S. Linders. 83 REGISTER till 1916 års reglemente för riksgäldskontoret. Ackord för riksgäldskontorets fordringar får icke utan riksdagens samtycke medgivas ......................................................... § 2. Allmänna byggnadslånefonden......................................................§§ 23, 28 o. sid. 50—52. Allmänna hypoteksbanken ............................................................ § 61. Allmänna järnvägslånefonden ........................ §§ 22, 28, 34, 36 o. sid. 53—-70, 73—76. Allmänna nyodlingsfonden............................................................ § 34. Amortering, fonden för statsskuldens .......................................... §§ 14, 20, 21. Anéby och Sandsjö, anslag för dubbelspår mellan ....................... § 34 Anslag å riksstat en ................................................................. §§ 20, 33, 34. Ansvarsskyldighet, fullmäktiges ................................................... § 10. Ansökningstid till lediga tjänster ................................................ § 69. Anteckningsböcker, kamrerarens och kassörens.............................. § 50. Arvfurstens palats, ang. köpeskillingen för ..............................,... § 33. Arvoden för fullmäktige samt deras ordförande och två deputerade § 32 mom. 4. » » riksdagens revisorers kansli och vaktbetjäning.......:. § 32 mom. 1. » » e. o. tjänstemän och vaktmästare vid riksgäldskontoret § 32 mom. 4. Avbetalning å statsskulden, anslag till ....................................... §§ 20, 33. Avlöningsstat för tjänstinnehavare vid riksgäldskontoret ............ Sid. 78. » för d:o vid riksdagens bibliotek ...... Sid. 79. » för d:o vid riksdagens hus ............... Sid. 79. Avsked för tjänstemän och vaktbetjäning .................................... §§ 78—80. Befordringsgrunder vid riksgäldskontoret .................................... § 71. Begravningshjälp efter obemedlade tjänstemän och vaktbetjänte ... § 32 mom. 4. Behållningar, statsverkets............................................................ § 18. Belöning för extra arbeten i riksgäldskontoret ........................... § 32 mom. 4. Berättelser, fullmäktiges............................................................... § 54. » justitieombudsmannens ............................................. § 32 mom. 5. » riksdagens revisorers ................................................ §§ 32, mom. 1, 56. Besiktning å riksdagens hus .......................... § 51. Besvär över fullmäktiges beslut ................................................ §§ 49, 76. Bevillningsförordning, utfärdande av ny ....................................... § 65. Bibanelänefonden........................................................ §§ 22, 34 o. 36 o. sid. 70—76. 84 Bibliotek, riksdagens .................................................................. §§ 32, 64. Bibliotekarie, > .................................................................. §§ 32, 67. Biträden, riksgäldskontorets kvinnliga ....................................... § 81. Byggnadsfond för riksdags- och riksbankshus.............................. § 53. Byggnadslånefonden, allmänna...................................................... §§ 23,28o.sid.50—52. Centralkassa för jordbrukskredit, ang. överlämnande till riksbanken av statsobligationer för............................................. § 13. Check för uttagning av medel å statsverkets giroräkning ......... § 37. Dalälvens regleringsförening, anslag till gäldande av statens kostnad för vattenfallsstyrelsens inträde i.............................. § 34. Deputerade, fullmäktiges ............................................................ §§ 9, 32 mom. 4. Diarium, ombudsmannens........................................................... § 50. Egnahemslånefonden..................................................................... § 34. Entledigande av tjänstemän och vaktbetjänte vid riksgäldskontoret § 80. Ersättning för bestridande av lediga tjänster .............................. § 67. Expenser för justitieombudsmannens och tryckfrihetskommitténs expedition ............................................................... § 32. » för militieombudsmannens expedition ........................... § 32. Extra ordinarie tjänsteman, ang. villkoren för deras antagande ... § 70. » » » och vaktmästare, deras skiljande från rik sgäld skontoret........... ............... § 77. » » » arvoden åt ....................................... § 32 mom. 4. Flyttningshjälp för justitieombudsmannen .................................... § 32 mom. 5. > » militieombudsmannen .................................... § 32 mom. 6. Fonden för statsskuldens amortering .......................................... §§ 14, 20, 21. Fonder, riksgäldskontorets ......................................................... §§ 20, 24. Fordringar, riksgäldskontorets...................................................... §§ 22, 23, 36. > » , förteckning å .............................. Sid. 50—64. Fullmakter för riksgäldskontorets tjänstemän .............................. § 67. » granskning av riksdagsmännens ................................. § 66. Fullmäktige i riksgäldskontoret och deras suppleanter.................. Sid. 81. » anhålla om Kungl. Maj:ts garanti å ny upplåning ... § 19. » äga att av riksdagens revisorer begära råd och yttranden ................................................................. § 11. Fullmäktiges ansvarsskyldighet ................................................... § 10. » antal för besluts fattande ....................................... §§ 46, 65. » arvoden och resekostnadsersättningar ..................... § 32 mom. 4. » befattning upphör................................................... § 7. » berättelser............................................................... § 54. » besluts överklagande ............................................ §§ 49, 76. » deputerade ........................................................... §§ 9, 32 mom. 4. > ombud..................................................................... §§ 9, 61. » omröstningar ......................................................... § 48. » ordförande och vice ordförande .............................. § 3. » protokoll ............................................................... § 42. » sammankomster ...................................................... §§ 42—49. 85 Fullmäktiges sammanträden gemensamt med fullmäktige i riksbanken. ............................................................. § 65. » ställande till ansvar................................................ § 10. » * suppleanter ........................................................... Sid. 81. » suppleanter, deras inträdande................................. §§ 4, 5, 7. » särskilda uppdrag................................................... §§ 50—66. » tjänstledighet ......................................................... §§ 44, 45. » överläggningar ...................................................... §§ 47, 48. Förfall för fullmäktige ............................................................... § 44. Förräntning av riksgäldskontorets kontanta tillgångar och behållningar. ................................................................. § 17. Garanti, Kungl. Maj:ts, å ny upplåning, fullmäktiges anhållan om § 19. Generalassistanskontoret, f. d., understöd för stärbhusen efter obemedlade tjänstemän m. fl. vid ... § 32 mom. 4. Gratifikationer för extra arbeten i riksgäldskontoret .................. § 32 mom. 4. Grundlagar m. m., utgivning av en samling utländska ............... § 32 mom. 1. Guld, ang. placering av riksgäldskontorets kassareserver i ......... § 17. Gällivare—Porjus—Jockmock, anslag för statsbanebyggnaden mellan § 34. Göta kanal, ledamot i styrelsen och ombud vid revisionen utses § 65. Göteborg—Alingsås, utläggning av dubbelspår mellan.................. § 34. Hus, riksdagens ........................................................................ §§ 32, 51, 52. » ang. uppförande av nya för riksdagen och riksbanken m. m. § 53. Huvudbok, riksgäldskontorets ...................................................... § 40. Hypoteksbank, Sveriges allmänna ....................................,........... § 61. Inkomster, riksgäldskontorets ...................................................... §§ 2, 12 —19. Inlösen av förfallna obligationer och räntekuponger .................... § 14. » » s. k. riksgäldssedlar................................................... § 14. Inskrivning i statsskuldboken såsom ägare av riksgäldskontorets obligationer ..................................................................... § 15. Inspektor över riksdagens bibliotek utses av fullmäktige ............ § 64. Instruktion för övervaktmästaren i riksdagens hus ..................... Sid. 76. Inventarier i riksdagens hus ...................................................... §§ 51, 57. Inventering av låne- och säkerhetshandlingar .............................. § 50. Jordbrukskredit, centralkassa för ................................................ § 13. Justitieombudsmannen, flyttningshjälp för....................................... § 32 mom. 5. Justitieombudsmannens jämte den hos honom anställda kansli- och vaktbetjänings avlöning ........................ § 32 mom. 5. » suppleant................................................... § 32 mom. 5. > ämbetsberättelse ....................................... § 32 mom. 5. » ämbetsresor................................................ § 32 mom. 5. » expedition, dess expenser.......................... § 32 mom. 5. » insättande i ämbetet ................................ § 65. Justitieombudsmansämbetets förvaltning, anslag till utarbetande av en historik över .......................................... § 32 mom. 5. Järnvägar, enskilda, ang. låneunderstöd för................................ § 22 o. sid. 65—70. » statens, anslag till .................................................. § 34. 86 Järnvägsbolag, enskilda, revision av deras förvaltning m. m....... § 60. Jämvägslånefonden .................................... §§ 22,28,34, 36 o. sid. 65—70, 73—76. Järnvägsmateriel, anslag till anskaffande av ny rullande ............ § 34. Järnvägsstationer, anslag till utvidgning av................................. § 34. Kapitalfordringar, riksgäldskontorets vid 1915 års slut utbalan serade ......................................................... Sid. 50—64. Kapitalskulder, riksgäldskontorets vid 1915 års slut utbalanserade Sid. 44—49. Kassaförstärkning åt statsverket................................................... § 12. Kassareserver i utlandet, riksgäldskontorets ................................. § 17. Kassareserver, riksgäldskontorets, ang. deras placering i guld...... § 17. Kinda kanals aktiebolag, revision av........................................... § 59. Kompetensvillkor för riksgäldskontorets tjänstemän ..................... § 70. Konstitutionsutskottets protokoll, ang. tryckning av ..................... § 32 mom. 1. Konstitutorial för tjänsteinnehavare ............................................. § 67. Konvertering av äldre statslån...................................................... § 12. Kraftstation vid Porjusfallen ..................................................... § 34. » » Trollhättan........................................................ § 34. » » Älvkarleby ..................................................... § 34. Kraftverk, statens, anslag till distributionsanläggningar för......... § 34. Kreditiv, anvisade på riksgäldskontoret....................................... §§ 13, 38, 39. » riksgäldskontorets, i riksbanken.................................... § 16. Krigstidshjälp åt vissa befattningsinnehavare .............................. § 32 mom. 1. Kuponger tillhörande statsobligationer, inlösen av........................ § 14. Kvinnliga biträden, riksgäldskontorets.......................................... § 81. Ledigheter bland fullmäktige ...................................................... §§ 4, 7. Likvidations- och amortissementsfonder na....................................... §§ 20, 30, 33. hane- och säkerhetshandlingar, inventering av.............................. § 50. Lånerätt, riksgäldskontorets....................................................... §§ 81, 36. Lånerörelse, riksgäldskontorets ................................................... §§ 12—19. Låneunderstöd åt enskilda järnvägar .......................................... § 22 o. sid. 53—64. Lönebesparing.............................................................................. § 68. Löneförhöjning, villkor för åtnjutande av .................................... § 67. Malmö, anslag till ombyggnad av statens järnvägars reparationsverkstäder i.................................................................... § 34. Malmö statsbangård, anslag till ombyggande av ........................ § 34. Markförvärv för stationsntvidgningar, anslag till ........................ § 34. Masurforsen, anslag för upprensning av...................................... § 34. Militieombudsmannen, flyttningshjälp för .................................. § 32 mom. 6. » ang. tryckning av hans ämbetsberättelse ... § 32 mom. 1. » » förhyrande av lokal för ..................... § 32 » 1. Militieombudsmannens jämte den hos honom anställda tjänstepersonals avlöning .................................... § 32 mom. 6. » expedition, dess expenser........................... § 32 mom. 6. » suppleant................................................... § 32 mom. 6. Mora—Vänerns järnvägsaktiebolag, dess statsskuld ..................... § 33. 87 Mora— Vänerns järnvägsaktiebolag, likviderande av köpeskillingen för § 34. Nattbevakningen i riksgäldskontor et, arvode för ........................... § 67. Neutralitet, rikets, anslag för tryggande av................................. § 84. Norrköping, anslag fös ombyggnad av bangården vid.................. § 34. Norrköping—Mjölby, anslag till dubbelspår................................. § 34. Nyodlingsfonden, allmänna ......................................................... § 34. Obligationer, riksgäldskontorets .......................................... §§ 12, 13, 14, 15, 17, 19, BO. Odlingslånefonden, ..................................................................... § 34. Ombud, Konungens ..................................................................... § 47. » , fullmäktiges .................................................................. §§ 9, 61. Omröstningar, fullmäktiges ......................................................... § 48. Ordförande bland fullmäktige...................................................... § 3. Ordförande, vice, bland fullmäktige ............................................. § 3. Papper, upphandling av............................................................... § 57. Pensionering av tjänsteinnehavare vid riksgäldskontoret, riksdagens bibliotek och riksdagens hus .......................................... §§ 78—80. Pensionsfond, för tjänsteinnehavare vid riksgäldskontoret m. fl. § 24. Pensionsavgifter, tjänsteinnehavares vid riksgäldskontoret, riksdagens bibliotek och riksdagens hus .............................. § 67. Pensionsavgifter, kvinnliga biträdens i riksgäldskontoret ............ § 81. Pensionsstat vid riksgäldskontoret................................................ Sid. 80. Personregister till riksdagens protokoll med bihang för tidevarvet 1809—1866, utredning i och för upprättande av ............ § 32 mom. 1. Porjus kraftstation, anslag''för utbyggnad av.............................. § 34. Postsparbanken, kredit i riksgäldskontoret ................................ § 13. » ledamot i styrelsen för, utses av fullmäktige ...... § 63. Postverket, av riksdagen beslutade anslag till.............................. § 34. Preskriptionstid för riksgäldskontorets skulder.............................. §§ 14, 30. Protokoll, fullmäktiges ............................................................... § 42. » riksdagens, tryckning av .......................................... § 57. Redovisning av de till riksgäldskontoret ingående medel............... § 40. Resekostnadsersättning för 1) riksdagens ledamöter ..................... § 32 mom. 1. 2) riksdagens revisorer ..................... § 32 mom. 1. 3) fullmäktige .................................... § 32 mom. 4. 4) justitieombudsmannen ..................... § 32 mom. 5. 5) militieombudsmannen........................ § 32 mom. 6. Revisionsberättelser från enskilda järnvägsbolag .......................... § 60. Revisionskostnader........................................................................ § 32 mom. 1. Revisorer, riksdagens, vid 1916 års statsrevision, och deras suppleanter...................................................... Sid. 82. » » ang. utfärdande av kallelse till deras första sammanträde................................................ § 55. » » ang. inkallande av suppleanter........................ § 55. » >• råd och yttranden av dem äga fullmäktige att begära........................................................ § 11. 88 Revisorer, riksdagens traktamenten och resekostnader för ............ § 32 mom. 1. » utses av fullmäktige för granskning av Strömsholms nya kanalbolags, Kinda kanals aktiebolags, Sveriges allmänna hypoteksbanks och konungariket Sveriges stadshypotekskassas förvaltning ................................. §§ 59, 61, 62. Revisorernas berättelser ... ........................................................... §§ 32, 56. Riksbanken, ang. bemyndigande för riksgäldskontoret att ställa skattkammarväxlar till dess förfogande.................... § 13. » ang. kreditiv i banken för riksgäldskontoret............ § 16. » ang. uppförande av nytt hus för.............................. § 53. » ang. överlämnande till denna bank av obligationer för centralkassa för jordbrukskredit ..................... § 13. Riksdag, 1916 års, anslag till en uppslagsbok över dess arbeten.. § 32 mom. 1. Riksdagens bibliotekarie ............................................................... §§ 32, 67. » ledamöter, reseersättning till....................................... § 32 mom. 1. » hus ........................................................................... §§ 32, 51, 52. » » , ang. avlöning för övervaktmästaren och övermaskinisten vid m. m......................................... § 32. » » , instruktion för övervaktmästaren i ..................... Sid. 76. » » , lokaler inom, få för vissa ändamål upplåtas ...... § 52. Riksdagsbiblioteket........................................................................ §§ 32, 64. Riksdagshandlingar, ang. vården av tryckta .............................. § 58. Riksdagshus, angående byggnadsfonden för nytt § 53. » , utredning ang. ifrågasatt påbyggnad av.................. § 32 mom. 1. Riksdagskostnader........................................................................ § 32. » , anslag till ...................................................... § 32. Riksdagsort, fullmäktiges yttrande därom .................................... § 65. Riksgränsbanans elektrifiering, täckande av brist å anslag för...... § 34. Riksgäldskontorets befattning med riksstatsinkomsterna ............... §§ 25—30. » - befattning med riksstatsutgifterna .................. §§ 31—37. » fonder ............................................................ §§ 20, 24. » fordringar för utlämnade lån .................. §§ 22, 23, 36 o. sid. 50—64. » fullmäktige...................................................... Sid. 81. » föremål............................................................ § 1. » huvudbok ...................................................... § 40. » inkomster och särskilda tillgångar .................. §§ 2, 12—19. » kreditiv i riksbanken....................................... § 16. » lånerätt........................................................... §§ 34, 36. » lånerörelse .................................................... §§ 12—19. . » obligationer......................................................§§12,14,15,17,19,30. > räkenskaper..................................................... §§ 40, 41. » skulder........................................................... § 14 o. sid. 44—49. » styrelse........................................................... §§ 3—11. > upplåning........................................................ §§ 12, 19, 34, 36. » utbetalningar ................................................. §§ 31—39. » utlåning ................................................... § 17. Riksgäldskontorets änke- och pupillkassa....................................... § 32 mom. 4 Riksgäldssedlar, s. k., inlösen av................................................ § 14 mom. 4 Riksstatsinkomsterna, riksgäldskontorets befattning med............... §§ 25—30. Riksstatsutgifterna, riksgäldskontorets befattning med.................. §§ 31—37. Rullande materiel vid statens järnvägar, anslag till ..................... § 34. Räkenskaper, riksgäldskontorets................................................... §§ 40, 41. Räntekuponger, inlösen av............................................................ § 14. Räntor å statsskulden, anslag till ................................................ §§ 20, 33. Sammankomster, fullmäktiges...................................................... §§ 42—49. Sammanträde, riksdagens revisorers första, ang. utfärdande av kallelse till ...................................................... § 55. Sammanträden, fullmäktiges i riksbanken och riksgäldskontor gemensamma ...................................................... § 65. Semester för deputerade.............................................................. §§ 9, 32. * » tjänsteinnehavare vid riksgäldskontor, riksdagens bibliotek och riksdagens hus .......................................... § 67. Skattkammarväxlar, riksgäldskontorets, tillhandahållas riksbanken § 13. Skattungens och Oresjöns reglering, anslag för gäldande av statens kostnader för .................................................................. § 34. Skiljaktiga meningar bland fullmäktige ....................................... § 48. Skrifmaterialier för riksdagens behov.......................................... § 57. Skulder, riksgäldskontorets, preskriptionstid för........................... §§ 14, 30. » riksgäldskontorets, förteckning å .................................... Sid. 44—49. Stadshypotekskassa, konungariket Sveriges ................................. § 62. Statens järnvägar, anslag för anskaffande av ny rullande materiel vid .................................................................. § 34. » kraftverk, distributionsledningar för .............................. § 34. » telefon- och telegrafväsende, anslag till........................... § 34. » trafikerade järnvägar, anslag för nya byggnader och anläggningar vid ......................................................... § 34. Statsverkets behållningar avlämnas till riksgälds kontoret ............ § 18. Statslån, äldre, konvertering av................................................... § 12. Statsskuldbok, ang. inrättande av................................................ § 15. Stenarbetare, lånefond för bekämpande av arbetslösheten bland ... § 34. Stockholms centralstation, anslag till vissa omändringar vid ...... § 34. Strömsholms nya kanalbolag, revision av dess förvaltning............ § 59. Styrelsen för riksgäldskontoret...................................................... §§ 3—11. Suppleanter för fullmäktige ......................................................... Sid. 81. » , deras inträdande ...................................................... §§ 4, 5, 7. » för riksdagens revisorer .......................................... Sid. 82. » » » » , ang. inkallande av ............ § 55. » för justitieombudsmannen och militieombudsmannen... § 32. Suspension av tjänstemän och vaktbetjäning ................................. §§ 72—77. Svep—Brun/lo, anslag till statsbanan mellan .............................. § 34. »Sveriges land och folk», inlösen för riksdagens läkning av ett visst antal exemplar av denna publikation........................ § 32 mom. 1. Bihang till riksdagens protokoll 1916. 15 sand. 1 avd. 4 käft. (Riksgäldskontorets reglemente.) 90 Södertälje kanal, ang. ombyggnad av.......................................... Telefon- och telegrafväsende, statens, anslag till fortsatt utveckling av Telegrafverket, av riksdagen beslutade anslag till ........................ Tjänsteförsummelser, frågor rörande .............................. ............ Tjänsteinnehavare vid riksgäldskontoret, riksdagens bibliotek och riksdagens bus, besvärshänvisning för................................................ entledigande av ......................................................... pensionering av ......................................................... Tjänstemän vid riksgäldskontoret, antagande av ........................... , > » , avlöning för.............................. » » riksdagens bibliotek .......................................... » » riksdagens hus ............................................... » » justitieombudsmannens expedition........................ > » militieombudsmannens expedition ........................ Tjänster i riksgäldskontoret, bestridande och återbesättande av lediga Tjänstledighet för fullmäktige ............ ......................................... » » tjänsteinnehavare vid riksgäldskontoret, riksdagens bibliotek och riksdagens hus ............ Tobaksmonopol, anslag för bestridande av kostnader för införande av Torvindustr ilånefonden................................................................. Törvpulverfabrik för statens järnvägar, anläggning af.................. Traktamenten, riksdagens revisorers............................................. Trollhätte kraftstation, anslag för utbyggnad av........................... Tryckfrihetskommitténs expedition och expenser.............................. Tryckning av riksdagens protokoll med därtill hörande bihang > av revisorernas berättelser .......................................... Tryckningskostnader för justitieombudsmannens ämbetsberättelser... Vlriksfors—Volgsjön, anslag till statsbanan mellan.................... Underskrifter, antalet egenhändiga å riksgäldskontorets obligationer Understöd för obemedlade tjänstemäns och vaktbetjäntes stärbhus Uniformsbeklädn ad, vaktmästares ................................................ Uppbördsmedel, särskilda ............................................................ Uppdrag, fullmäktiges särskilda................................................... Upphandling av papper för tryckning av riksdagens protokoll...... Upplåning, riksgäldskontorets ...................................................... Uppslagsbok över 1916 års riksdags arbeten................................. Utbetalningar, åliggande riksgäldskontoret.................................... Utdrag av riksgäldskontorets räkenskaper .................................... Utlåning, riksgäldskontorets......................................................... Vattenfallsverk, statens, anslag till................................................ Vice värden i riksdagens hus ............................................■ ■•••• Villkor för löneförhöjning vid riksgäldskontoret, riksdagens bibliotek och riksdagens hus ........................................ » » att kunna antagas till tjänsteman vid riksgäldskontoret Volgsjön—Stensele, anslag för statsbanebyggnaden mellan............ § 34. § 34. § 34. §§ 72-77. § 76. § 80. §§ 78-80. § 70. § 32. §§ 32, 67. §§ 32, 67. § 32. § 32. §§ 68, 69, 71. §§ 44, 45. § 67. § 34. § 34. § 34. § 32 mom. 1. § 34. § 32. § 57. §§ 32, 56. § 32. § 34. § 14- § 32 mom. 4. § 67. § 29. §§ 50—66. § 57. §§ 12, 19, 34, 36. 8 32 mom. 1. §§ 31—39. § 41. § 17- § 34. § 57 o. sid. 78. § 67. § 70. § 34. Vänersborg—Göteborg, anläggning av ny farled........................... Ålderstillägg för tjänsteinnehavare vid riksgäldskontoret, riksdagens bibliotek och riksdagens bus .............................. Återtransport till innehavaren av på viss person överlåten obligation ............................................................................. Älvkarleby kraftverk, anslag för anläggning av ångkraftstation för Änke- och pupillkassan vid riksgäldskontoret.............................. överläggningar, fullmäktiges ...................................................... Övertagna lån, amortering och förräntning av ........................... Övervaktmästaren i riksdagens bus, instruktion för .................. Övervaktmästaren och övermaskinisten i riksdagens hus § 34. § 67. § 15. § 34. § 32 mom. 4. §§ 47, 48. §§ 20, 33. Sid. 76. § 32. CBNTRALTRYOKERIIflT, STOCKHOLM 1816.