utfärdat vid slutet ay 1915 års lagtima riksdag

Bihang till riksdagens protokoll 1915. 15 saml. 1 avd. 4 käft. Innehåflsförteckning. Allmänna bestämmelser §§ 1 och 2. Riksgäldskontorets styrelse §§ 3—11. 5> lånerörelse §§ 12—19. x> fonder §§ 20—24. » befattning med riksstatsinkomsterna §§ 25—30. » » » riksstatsutgifterna §§ 81—37. På riksgäldskontoret anvisade kreditiv §§88 och 39. Huvudbok och medelsredovisning §§ 40 och 41. Fullmäktiges sammankomster §§ 42—49. » särskilda åligganden och uppdrag §§ 50—66. Tjänstinnehavare vid riksgäldskontoret, riksdagens bibliotek och riksdagens hus §§ 67—71. Behandlingen av frågor rörande tjänsteförsummelser m. m. §§ 72—77. Pensioneringen av tjänstinnehavare vid riksgäldskontoret, riksdagens bibliotek och riksdagens hus §§ 78—80. Kvinnliga biträden i riksgäldskontoret § 81. Riksgäldskontorets vid 1914 års slut utbalanserade skulder, sid. 89. » » » » » » kapitalfordringar för ut lämnade lån till vissa bestämda ändamål, sid. 45. Av 1906 års riksdag meddelade bestämmelser angående låneunderstöd från järn vägslånefonden, sid. 60. Av 1910 års riksdag meddelade bestämmelser angående låneunderstöd från järnvägslånefonden, sid. 62. Av 1911 års riksdag meddelade bestämmelser angående låneunderstöd frän fonden för bibanor i västra delarna av riket, sid. 65. Instruktion för övervaktmästaren i riksdagens hus, sid. 68. Avlöningsstat för tjänstinnehavare vid riksgäldskontoret sid 69. » » » » riksdagens bibliotek, sid. 70. » » j> » riksdagens hus, sid. 70. Pensionsstat vid riksgäldskontoret, sid. 71. Reglemente för riksgäldskontoret. Allmänna bestämmelser. § 1. Riksgäldskontoret har till föremål: a) att ombesörja likviden av svenska statens skuld, för vilken riksdagen enligt § 66 regeringsformen ansvarar; b) att verkställa alla de utbetalningar, som av rikets ständer eller riksdagen blivit å detta verk anvisade; c) att mottaga, förvalta och redovisa alla härtill anslagna tillgångar och inkomster samt hålla uppkommande, till riksgäldskontoret levererade överskott och behållningar riksdagen till hända; d) att, i saknad av annan tillgång för bestridande av beviljade och å riksgäldskontoret anvisade utgifter, upplåna därtill oundgängligen erforderliga medel; och e) att. utföra alla uppdrag och åligganden, som riksgäldskontoret för övrigt av rikets ständer eller riksdagen erhållit. § 2. De till riksgäldskontoret hörande och dit anslagna medel må icke under någon förevändning eller med vad villkor som helst därifrån ryckas eller användas till andra behov än dem riksdagen bestämt. Allt förordnande, som däremot strider, vare kraftlöst (§ 68 regeringsformen). Och må, vid likviderande av riksgäldskontorets fordringar, ackord, utan riksdagens särskilda samtycke, icke medgivas. 6 Riksgäldskontorets styrelse. § 3- Förvaltningen av riksgäldskontoret, dess medel och tillhörigheter är av riksdagen uppdragen åt sju fullmäktige, vilka vid lagtima riksdag utses i den ordning, § 71 riksdagsordningen stadgar. Vid fullmäktiges sammankomster föres ordet av den, som av riksdagen blivit därtill utsedd; tillkommande fullmäktige att själva bland sig välja en vice ordförande att föra ordet, när hinder för ordföranden inträffar. § 4. Uppkommer ledighet bland fullmäktige, inträder suppleant enligt av riksdagen bestämd ordning. § 5. Är styrelsen ej så fulltalig, som för besluts fattande erfordras, enligt vad här nedan föreskrives, äger fullmäktiges ordförande att inkalla erforderligt antal suppleanter. § 6. Fullmäktige äro förbundna att vid riksgäldskontorets förvaltning ställa sig till efterrättelse ej mindre rikets grundlagar än även detta reglemente samt övriga rörande riksgäldskontoret gällande föreskrifter; börande fullmäktige dolt och förtegat hålla, vad vid kontorets förvaltning förefaller, som tyst vara bör. § 7. Blir fullmäktig ledamot av statsrådet eller kommer i den författning, att han, jämbkt något av mom. a, b, c, d och e i § 26 riksdagsordningen, icke må såsom riksdagsman godkännas, skall han genast frånträda fullmäktigbefattningen och suppleant inträda i hans ställe. § 8- Jämte noggrant iakttagande av vad i avseende på förvaltningen av riksgäldskontoret och dit anslagna medel är stadgat, åligger fullmäktige att omsorgsfullt vårda och befrämja detta verks rätt, säkerhet och förmån samt för övrigt vidtaga alla på fullmäktige ankommande åtgärder i och för verk - 7 ställigheten av de i sådant avseende meddelade beslut samt fullmäktige givna uppdrag. § 9. Fullmäktige utse inom sig, pa sätt sista punkten av § 48 innehåller’, två deputerade, en förste och en andre, vilka det åligger att ombesörja lånemedels indragning, verkställa de för riksgäldskontorets räkning erforderliga utländska likvider, anordna medel till vissa av fullmäktige beslutade eller eljest ovillkorligen bestämda utbetalningar med mera, allt i överensstämmelse med de beslut och föreskrifter, som fullmäktige meddela; ägande deputerade att sig emellan närmare fördela dessa dem gemensamt tillhörande göromål. Vid varje sammankomst böra deputerade redogöra för sina åtgärder under den efter fullmäktiges näst föregående sammankomst förflutna tid. Förste deputeraden utövar därjämte närmaste tillsyn över det sätt, varpå tjänstemännen fullgöra sina åligganden, och tillser, att fullmäktiges beslut varda i behörig tid och ordning verkställda. Han äger att under tiden mellan fullmäktiges sammanträden meddela nödiga föreskrifter samt att för sjukdoms- eller annat laga förfall eller för enskilda angelägenheters besörjande bevilja tjänstemännen ävensom vaktbetjänte tjänstledighet under högst fjorton dagar, ävensom meddela föreskrift om tjänstens uppehållande intill fullmäktiges nästa ordinarie sammanträde. Han utövar jämväl beträffande vården av kontorets värdepapper det uppdrag, tjänstgöringsordningen i sådant avseende innehåller. Deputerade äga att vardera under en och en halv månad årligen åtnjuta ledighet utan avdrag å arvodet. Till den bland fullmäktige, som av dem utses att under sådan ledighet bestrida deputerads befattning, utgår av de till riksgäldskontoret anslagna medel särskild ersättning med belopp, motsvarande den ledige deputeradens arvode för ifrågavarande tid. Fullmäktige må vara obetaget att, om sådant finnes behövligt för lånetransaktioner, utse ombud för bedrivande av därvid erforderliga underhandlingar. § io. Befallningar, som av någon annan än riksdagen meddelas angående användandet av riksgäldskontorets tillgångar eller förvaltandet av samma verk, få icke av fullmäktige åtlydas och efterkommas; varande fullmäktige för sina åtgärder i denna egenskap riksdagen eller dess bankoutskott 8 och. revisorer allena redo skyldiga samt kunna icke för sitt förhållande till ansvar ställas utan i laga ordning och till följd av riksdagens eller dess revisorers beslut eller, mellan riksdagar och revisioner, genom justitieombudsmannen. § Il Till ledning vid prövningen och avgörandet av förekommande ärenden, för vilkas behandling antingen icke några eller mindre tillämpliga och bestämda föreskrifter blivit meddelade, äga fullmäktige att av revisorerna begära råd och yttranden. Riksgäldskontorets lånerörelse. § 12- 1. För beredande av tillgång till de utbetalningar, som blivit av riksdagen anvisade att täckas av lånemedel eller i övrigt skola. utgå av dylika medel, äger riksgäldskontoret att i mån av behov försälja obligationer, ouppsägbara från långivarens sida, men ställda att återbetalas antingen viss tid efter av riksgäldskontoret verkställd uppsägning eller enligt uppgjord amorteringsplan, med rätt tillika för fullmäktige att bestämma dessa obligationers valörer, räntefot och uppsägningstid. 2. För konvertering1 af äldre statslån, när omständigheterna däitill föianleda och sådant med fördel för staten kan ske, äga fullmäktige att, pa sätt och till belopp fullmäktige finna lämpligt, dock ej utöver vad som till konvertering åtgår, försälja eller träffa avtal om blivande försäljning av statsobligationer, förskrivna med lägre ränta än det statslån, som utgör föremål för konvertering. 3. Därest fullmäktige finna sådant med hänsyn till lånemarknadens läge eller eljest ändamålsenligt, äga fullmäktige att i övrigt verkställa medgiven upplåning mot riksgäldskontorets skuldförbindelser eller begagnande av krediter på villkor, som fullmäktige med hänsyn till de vid upplåningen sig företeende omständigheter och förhållanden äga bestämma. 4. För beredande av tillgång till kassaförstärkning åt statsverket, då sådan enligt Kungl. Maj:ts beslut påkallas, äga fullmäktige i mån av behov upplåna medel mot vare sig riksgäldskontorets skuldförbindelser eller obligationer i svenskt mynt, ställda till inlösen antingen efter viss förfallotid eller efter föregången, av riksgäldskontoret verkställd uppsägning, och må 9 fullmäktige, jämväl i avseende å denna upplåning, såväl bestämma räntevillkoren som fastställa betalningsterminerna. § 13. 1. Fullmäktige i riksgäldskontor äga att på framställning av fullmäktige i riksbanken ställa till riksbankens förfogande riksgäldskontorets skuldförbindelser i form av skattkammarväxlar eller i annan form intill ett belopp av 40,000,000 kronor i utländskt mynt med en löpetid av högst två år ävensom att genom överenskommelse med fullmäktige i riksbanken träffa erforderliga närmare bestämmelser rörande skuldförbindelsernas form, belopp, löpetid, myntslag, inlösen m. m. 2. 1911 års riksdag har medgivit, att postsparbanken må äga att vid behov av medel för bedrivande av sin rörelse få i riksgäld skontoret tillgodonjuta kredit till ett belopp av högst 5,000,000 kronor mot gottgörelse, motsvarande den effektiva ränta jämte lånekostnader, som riksgäldskontoret enligt sina beräkningar har att självt utgiva å sålunda försträckta medel, ävensom på de villkor i övrigt, som genom överenskommelse mellan fullmäktige i riksgäldskontoret och styrelsen för postsparbanken varda fastställda. För beredande av medel till ifrågakommande utbetalningar å nämnda kredit äger riksgäldskontoret i mån av behov verkställa upplåning på sätt rörande kassaförstärkning åt statsverket stadgats. 3. 1915 års riksdag har medgivit, att för varje centralkassa för jordbrukskredit, som vinner godkännande från det allmännas sida, svenska statens obligationer till värde av 100,000 kronor må från riksgäldskontoret överlämnas till Sveriges riksbank att av denna innehavas såsom eu gemensam pant för samtliga centralkassans förbindelser, med rätt för kassans fordringsägare att använda panten till täckande av sina fordringar, i den mån kassans egna tillgångar, de belopp inberäknade, som på grund av medlemmarnas i kassan ansvarighet för dess förbindelser kunna från dem uttaxeras, därtill visa sig otillräckliga, och under villkor: att behovet av pantens tillgripande skall styrkas genom intyg av det ombud, som skall förordnas för tillsyn över kassans verksamhet, att medgivande till pantens användande skall lämnas av Kungl. Maj:ts befallningshavande i det län, där centralkassans styrelse har sitt säte, därvid tillika skola meddelas erforderliga föreskrifter angående sättet för pantens tillgodogörande och för därigenom influtna medels fördelning mellan fordringsägarna, att riks Bihang till riksdagens protokoll 1915. 15 samt. 1 avd. 4 käft.. 2 10 gäldskontoret ofördröjligen underrättas, da dylikt medgivande lämnats, samt att obligationerna därvid tillika i första hand hembjudas riksgäldskontoret till inlösen. § U. 1. Om sådana statsobligationer, i vilka någon viss, ovillkorlig återbetalning medelst årlig amortering ej blivit av staten utfäst, varda av fullmäktige i riksgäldskontoret utfärdade, skola fullmäktige snarast möjligt gorå framställning till riksdagen om anvisande å riksstaten under titel »Utgifter för kapitalökning. Avbetalning å statsskulden» av de medel, vilka böra årligen avsättas till fonden för statsskuldens amortering. 2. I avseende på riksgäldskontorets skulder, om vilka kontorets räkenskaper och handlingar lämna fullständig upplysning, och vilkas kapitalbelopp vid nästlidna års slut finnas summariskt uppgivna uti en vid detta reglemente fogad bilaga, jämväl innefattande förteckning å vid årsskiftet befintliga återstående utgifter å föregående års låneanslag, böra i övrigt de föreskrifter, som äro intagna uti de vid föregående riksdagar för riksgäldskontoret utfärdade reglementen, i de delar, samma föreskrifter ännu icke blivit fullgjorda, fortfarande tjäna till efterrättelse. 3. Där preskriptionstid i avseende på någon särskild del av riksgäldskontorets skulder icke blivit stadgad, skola skulderna, intill dess annorlunda förordnas, i vederbörlig ordning likvideras, utan avseende å den tid, inom vilken fordringar hos enskilda eller hos Kungl. Maj:t och kronan skola nu eller framdeles göras gällande. 4. Då s. k. riksgäldssedel- i riksgäldskontoret till inlösen företes, äga fullmäktige att, därest sedlarna befinnas riktiga, desamma infria. 5. Fullmäktige må, när sådant icke för riksgäldskontoret medför olägenhet, kunna medgiva omedelbar inlösen i riksgäldskontoret av förfallna obligationer och räntekuponger, fastän desamma enligt obligationernas lydelse och'' stadgandena i lånekontrakten böra å däruti angivna utrikes orter infrias; för vilket ändamål fullmäktige må träffa erforderliga överenskommelser med de lånövertagare, som kontraktsenligt skola ombesörja denna inlösen. 6. Beträffande antalet egenhändiga underskrifter å riksgäldskontorets obligationer skall gälla, att obligationer, som komma att av riksgäldskontoret utfärdas, böra, då deras valör överstiger 1,000 kronor eller motsvarande belopp i utländskt myntslag, vara försedda med minst en handskriven namn - 11 teckning, samt att obligationer å lägre valör må kunna av riksgäldskontoret utfärdas utan att vara försedda med någon handskriven namnteckning. § 15- 1. Fullmäktige må i riksgäldskontoret inrätta en statsskuldbok. Fordran på grund av riksgäldslcontorets obligationer av de lån, som fullmäktige bestämma, må kunna genom obligationers inlämnande till riksgäldskontoret förvandlas till en i statsskuld boken införd fordran. Fullmäktige äga fastställa bestämmelserna rörande statsskuldbokens anordning samt villkoren för dess begagnande. 2. Obligation, som försetts med påskrift, att den gäller endast i viss mans hand, ma, på framställning av dess ägare, göras ånyo gällande i varje innehavares hand, allt under de villkor i avseende på behöriga anteckningar å själva obligationen samt i kontorets räkenskaper, som fullmäktige äga föreskriva. § 16. För bestridande av riksgäldskontoret åliggande betalningar äger detta verk att begagna ett kassakreditiv i riksbanken till belopp av högst 1,500,000 kronor; börande i avseende på kreditivets begagnande de i bankoreglementet därom meddelade föreskrifter lända till efterrättelse. § 17. 1. Biksgäldskontorets kontanta tillgångar skola, såvitt och så länge de icke behöva användas för samma verk åliggande utbetalningar, insättas i riksbanken eller placeras i lätt förytterliga utländska valutor; dock gäller i fråga om placeringen av riksgäldskontorets kassareserver vad här nedan stadgas. 2. Av de medel, 80,000,000 kronor, som av fullmäktige i riksgäldskontoret enligt bemyndigande av riksdagen anskaffats för beredande av kassareserver åt riksgäldskontoret, böra minst 15,000,000 kronor vara placerade i guld och återstoden i regel hållas placerad i lätt förytterliga utländska valutor. § 18. Därest statsverket erhåller större behållningar å sina räkningar i riksbanken än som för de löpande statsutgifternas bestridande anses erforderliga, 12 äger riksgäldskontoret att, på de återbetalningsvillkor, som av fullmäktige medgivas, sådana behållningar av statsverket till förvaltning mottaga. § 19- Utfärdas av riksgäldskontoret nya obligationer, skola fullmäktige underställa Kungl. Maj:ts fastställelse de beslut, som rörande sådan upplåning fattas, med anhållan, att Kungl. Maj:t täcktes å det nya lånet meddela sin garanti. Riksgäldskontorets fonder. 20. Riksgäldskontoret förvaltar och skall särskilt bokföra den s. k. likvidations- och amortissementsfonden, till vilken, enligt vad i § 33 sägs, överföras de medel, vilka få av riksgäldskontoret lyftas å de i riksstaten uppförda anslagen till avbetalning och förräntning av statsskulden. Uran denna fond skola under år 191G utgå: dels de belopp, som åtgå för amortering och förräntning av amorterings - lånen; dels de belopp, som åtgå för amortering och förräntning av utav staten övertagna lån; dels de annuitetsanslag, som avse statsräntelånen; dels ock ränta å den 1 december 1916 förfallande skattkammarväxlar samt ränta å medgiven och beräknad, men ännu icke verkställd upplåning. Av de för statsräntelånen avsedda annuitetsanslagen skall utgå ränta å vederbörande lån, och till den i nästföljande § omförmälda fonden för statsskuldens amortering skola överföras de å rikssstaten anvisade avsätt - ningsbelopp. § 21. Hos riksgäldskontoret skall finnas upplagd en fond för statsskuldens amortering, till vilken från likvidations- och amortissementsfonden överföras, på sätt i nästföregående paragraf omförmäles, de för fonden avsedda medel. Behållningen av denna fond skall av fullmäktige förräntas samt med hänsvn till föreliggande förhållanden användas antingen till amortering av statsskulden medelst utlottning eller obligationsköp eller ock till minskning i den nya upplåning, vartill fullmäktige av riksdagen erhållit bemyndigande. Med avseende å statsskuldens amortering skall iakttagas, att 1894 års statslån skall vara slutbetalt senast inom år 1950. 13 § 22. 1. De medel, som blivit av riksdagen avsatta till understödjande av enskilda järnvägsanläggningar, skola av riksgäldskontoret förvaltas och bokföras under namn av järnväg slånefonden. Denna fonds kapitalfordringar vid 1914 års utgång samt de bestämmelser, som gälla för låneunderstöd från fonden, finnas angivna i de vid detta reglemente fogade särskilda bilagor. 2. De medel, som blivit av riksdagen anslagna för att underlätta åstadkommandet av bibanor inom västra delarna av Värmlands, Kopparbergs och Jämtlands län samt delar av Bohuslän och Dalsland, skola av riksgäldskontoret förvaltas i enlighet med de av riksdagen därför givna föreskrifter samt bokföras under namn av fonden för bibanor i västra delarna av riket. De för denna fond gällande föreskrifter finnas intagna i en vid detta reglemente fogad bilaga. 3. Det åligger fullmäktige att ej mindre, om anledning därtill gives, söka förebygga, att med statslån understött järnvägsbolags inkomster, med åsidosättande av bolagets skyldighet att erlägga föreskriven inbetalning till riksgäldskontoret, användas till bestridande av andra utgifter än sådana, som äro nödvändiga för järnvägsdriftens uppehållande, än även, därest tvångsförsäljning sker av järnvägsbolags egendom, uti vilken riksgäldskontoret har inteckning till säkerhet för fordran, så förfara, att dylik försäljning ej må ske till lägre pris, än att riksgäldskontorets fordran av köpeskillingen varder betäckt. § 23. De medel, som blivit av riksdagen anvisade till understödjande av vissa allmänna byggnadsföretag, skola av riksgäldskontoret förvaltas och bokföras under namn av allmänna byggnadslånefonden. Denna fonds kapitalfordringar vid 1914 års utgång finnas angivna i en vid detta reglemente fogad bilaga. § 24. De tjänstinnehavare vid riksgäldskontoret, riksdagens bibliotek och riksdagens hus åliggande pensionsavgifter ingå till en under fullmäktiges förvaltning ställd fond, vilken skall förräntas och särskilt bokföras under benämning pensionsfonden. Från riksgäldskontoret utgående pensioner bestridas dock fortfarande och tills vidare av förslagsanslaget till avlöningar m. fl. förvaltningskostnader vid riksgäldskontoret. 14 Riksgäldskontorets befattning med riksstatsinkomsterna. § 25. Då enligt riksstaten lånemedel skola tagas i anspråk för bestridande av utgifter, skall riksgäldskontoret i den mån dessa medel, på sätt i §§ 35 och 36 närmare förmäles, utgå, låta i sina räkenskaper uppdebitera desamma under riksstatens inkomsttitel »Lånemedel». § 26. Samtliga till riksgäldskontoret inflytande räntor å tills vidare förräntade medel och kursvinster skola å lämpliga tider insättas å statsverkets giroräkning i riksbanken samt i riksgäldskontorets räkenskaper uppdebiteras å kontot för riksstatens inkomsttitel »Diverse inkomster». § 27. Till riksgäldskontoret inflytande räntor å lån, tillhörande järnvägslånefonden och allmänna byggnadslånefonden, i riksstaten för år 1916 beräknade till sammanlagt 1,465,000 kronor, skola insättas å statsverkets giroräkning i riksbanken samt i riksgäldskontorets räkenskaper uppdebiteras å konti för »Inkomster av statens produktiva fonder. Statens utlåningsfonder (överskott)», järnvägslånef onden resp. allmänna byggnadslånefonden. § 28. Till riksgäldskontoret inflytande kapitalavbetalningar å lån från järnvägslånefonden och allmänna byggnadslånefonden, i riksstaten för år 1916 beräknade till sammanlagt 689,000 kronor, skola insättas å statsverkets giroräkning i riksbanken och i riksgäldskontorets räkenskaper uppdebiteras å konti för »I anspråk tagna kapitaltillgångar», järnvägslånef onden resp. allmänna byggnadslånefonden. § 29. Därest till riksgäldskontoret inflyta medel, vilka äro att hänföra till särskilda uppbördsmedel för något av de å riksstaten till utgående från riksgäldskontoret anvisade utgiftsanslag, skola dessa medel insättas å statsverkets giroräkning i riksbanken samt i riksgäldskontorets räkenskaper uppdebiteras å konto för det utgiftsanslag, till vilket medlen höra. 15 § 30. Då obligationer och räntekuponger för de av riksgäldskontor upptagna lån icke varda inom den för deras inlösande bestämda preskriptionstid bos riksgäldskontor företedda, skola de medel, vilka för infriande av sådana obligationer och räntekuponger varit avsedda, avföras från likvidations- och amortissementsfonden samt insättas å statsverkets giroräkning i riksbanken och i riksgäldskontorets räkenskaper uppdebiteras å riksstatstiteln »Diverse inkomster». Riksgäldskontorets befattning med riksstatsutgifterna. § 31. Från riksgäldskontor skola direkt utbetalas samtliga de utgifter, som enligt riksstaten och i detta reglemente givna föreskrifter skola utgå från anslagen till riksdags- och revisionskostnader m. m. Medel till dessa utgifter, vilka enligt riksstaten skola utgå av de allmänna statsinkomsterna, äger riksgäldskontoret bereda sig genom direkt uttag i mån av behov å statsverkets giroräkning i riksbanken. § 32. Alla på riksdagens beslut grundade utgifter för riksdagskostnader skola omedelbart från riksgäldskontoret till vederbörande utbetalas, varförutom sådana av riksdag föranledda utgifter, som i anseende till deras föremål eller beskaffenhet dels redan blivit, dels framdeles varda av Kungl. Maj:t godkända och å statskontoret förskottsvis anvisade, må, efter erhållna rekvisitioner och anställd granskning av därför avlämnade verifikationshandlingar, statskontoret av riksgäldskontoret gottgöras. För sådant ändamål äro i riksstaten för år 1916, under gruppen »riksdags- och revisionskostnader m. in.» uppförda följande anslag, nämligen: 1. Till riksdags- och revisionskostnader, förslagsanslag, 1,250,000 kronor. Från detta anslag skola utgå a) de ledamöter av riksdagen tillkommande traktamenten och resekostnadsersättningar, expenser för utskotten, arvoden åt riksdagens och utskottens sekreterare och kanslipersonal, tryckningskostnader och dylika utgifter, som hittills plägat från detta anslag bestridas; varjämte ledamot av riksdagen, som under lagtima riksdag efter beviljad ledighet besöker hemorten, äger att av statsmedel undfå ersättning för därav föranledd resekostnad, dock högst för två resor fram och åter; b) de traktamenten och resekostnadsersättningar, som tillkomma riksdagens revisorer ävensom kostnaderna för tryckning, häftning och utdelning 16 av revisorernas berättelser och de förklaringar, som i anledning därav varda avgivna; ägande revisorerna att utom de av dem fastställda arvoden till de hos dem anställda sekreterare samt kameral- och kanslipersonal jämte vaktbetjäning till utgående från detta anslag anvisa ersättning för inköp av papper, skrivmaterialier och andra dylika utgifter, för annonser om revisorernas sammanträden samt för de kostnader, som kunna föranledas av verkställda resor; c) det understöd av 2,000 kronor, som riksdagen beviljat förste notarien hos andra kammaren Tore Hedrén för utgivande av en uppslagsbok över 1915 års lagtima riksdags verksamhet, under villkor att 400 exemplar av boken, som skall i bokhandeln hållas tillgänglig för ett pris av en krona, snarast möjligt och senast inom två och en halv månad efter 1915 års riksdags avslutande kostnadsfritt överlämnas till riksgäldskontoret för omedelbar utdelning till riksdagens ledamöter; d) kostnaderna, enligt 1912 års riksdags beslut, för utgivandet pa svenska språket genom fackkunnig person i en upplaga å 2,000 exempar av en samling grundlagar, vallagar och parlamentariska arbetsordningar i främmande länder i överensstämmelse med ett av utsedda kommitterade avgivet förslag; skolande detta arbete, i mån de olika häftena utkomma, avgiftsfritt tillställas de riksdagens ledamöter, som därom framställa begäran, samt i övrigt till det antal exemplar, fullmäktige äga bestämma, hållas till försäljning till ett pris av en krona för varje häfte; é) utgifterna, enligt 1914 års senare lagtima riksdagsbeslut, förtryckning i en upplaga av sexhundra exemplar av konstitutionsutskottets protokoll under riksdagarna 1810, 1812 och 1815; /) kostnaden, enligt 1915 års riksdags beslut, för inlösen från vederbörande förlagsfirma av nödigt antal exemplar för utdelning till riksdagens ledamöter av den svenska editionen av handboken Sveriges land och folk, g) avlöning och arvoden åt bibliotekarie och amanuenser samt vaktmästare vid riksdagens bibliotek enligt vid detta reglemente fogad stat. 2. Till kostnader för riksdagens hus, förslagsanslag, 75,000 kronor. Härifrån bestridas a) kostnaderna för nödiga reparationer och andra arbeten för vederbörligt underhåll och tillsyn av den för riksdagens sammankomster avsedda fasta egendom samt för de uti samma egendom befintliga inventariers underhåll och komplettering; b) avlöning till övervaktmästaren och över maskinisten vid riksdagens hus enligt vid detta reglemente fogad stat. 17 3. Till kostnader för riksdagens bibliotek, reservationsanslag, 7,000 kronor. Detta anslag får användas för komplettering och utvidgning av riksdagens bibliotek samt därmed förenade utgifter; och skola de av 1913 års riksdag fastställda stadgar för riksdagens bibliotek samt instruktion för bibliotekarien vid riksdagens bibliotek tjäna till efterrättelse. 4. Till avlöningar m. fl. förvaltningskostnader för riksgäldskontor et, förslagsanslag, 175,000 kronor. För användningen av detta anslag gälla följande bestämmelser: a) såsom arvode åtnjuter fullmäktiges ordförande 3,200 kronor samt var och en av de övrige fullmäktige 1,600 kronor årligen; varförutom fullmäktig, som ej är i Stockholm bosatt, äger att för en resa årligen till och från hemorten uppbära kostnadsersättning, beräknad efter samma grunder, som galla för beräknandet av resekostnadsersättningen åt riksdagens ledamöter. Fullmäktiges deputerade åtnjuta härjämte särskilda årliga arvoden, som utgå med 5,000 kronor till förste deputeraden och med 3,000 kronor till andre deputeraden; b) avlöningen för tjänstinnehavare vid riksgäldskontoret utgår enligt av riksdagen fastställd, vid detta reglemente fogad avlöningsstat; c) vid semester för fullmäktiges deputerade samt vid semester och tjänstledighet för tjänstinnehavare i riksgäldskontoret utgår vikariatsersättning på sätt i detta reglemente finnes särskilt stadgat; d) till arvoden åt extra ordinarie tjänstemän och vaktmästare samt till belöning för extra arbeten äga fullmäktige att använda ett förslagsanslag av 12,000 kronor för år. För övrigt äga fullmäktige icke att tilldela tjänstinnehavare vid riksgäldskontoret andra arvoden än de i avlöningsstaten och detta reglemente särskilt bestämda eller medgivna; e) såsom begravningshjälp eller understöd för stärbhusen efter avlidne obemedlade tjänstemän och vaktbetjänte vid riksgäldskontoret och f. d. generalassistanskontoret äga fullmäktige att under loppet av varje år disponera en summa av högst 225 kronor; /) därest änke- och pupillkassans vid riksgäldskontoret avslutade och vederbörligen granskade räkenskaper för tiden till och med det år, då nästa riksdag slutar, skulle visa, att kassans inkomster under året understigit de utbetalningar, som därunder kassan ålegat, må den sålunda uppkomna bristen gottgöras inom ett belopp av högst 2,250 kronor för året, dock under förbehåll, att vad utav denna anslagssumma för ett år ej behövt användas icke får för ett annat år av kassan tillgodonjutas, och under villkor, att delägarnes bidrag under tiden utgå utan förminskning av deras Bihang till riksdagens protokoll 1915. 15 samt. 1 avd. å käft. 3 18 uti det för kassan nu gällande reglemente bestämda belopp, samt att pensionerna för ankor och barn efter ämbets- och tjänstemän samt vaktbetjänte vid riksgäldskontoret icke få höjas utöver eu fjärdedel av den ordinarie lön, vilken den avlidne delägaren senast vid detta verk innehaft, och för tjänstemäns samt vaktbetjäntes vid f. d. generalassistanskontoret efterlämnade änkor och barn icke utöver fem sextondelar av det lönebelopp, efter vilket den för sistnämnda kontors tjänstemannapersonal stadgade årliga avgift till samma kassa blivit beräknad och vederbörligen inbetald. 5. Till avlöning, resekostnader och expenser för justitieombudsmannen och hans expedition, förslagsanslag, 39,000 kronor. Från detta anslag skall utgå a) avlöning för justitieombudsmannen och den, som under semester förestår justitieombudsmansämbetet, samt den hos justitieombudsmannen anställda kanslipersonal och vaktbetjäning; skolande årligen lönen för justitieombudsmannen under innevarande och nästkommande ar utgå med 11,000 kronor, efter vilket belopp, för år räknat, avlöning jämväl skall utgå till den, som enligt 25 § i instruktionen för justitieombudsmannen under semester förestår dennes ämbete; varemot såväl justitieombudsmannen som den, vilken under semester förestår justitieombudsmansämbetet, är skyldig att,''därest han förut innehar tjänst på rikets stat, frånträda den därmed förenade löneinkomst, så länge han uppbär justitieombudsmans avlöning. Utöver den fastställda avlöningen äger den justitieombudsman, som hädanefter tillträder detta ämbete och dessförinnan icke är i huvudstaden bosatt, att såsom flyttningshjälp från riksgäldskontoret uppbära 1,500 kronor. Är den, som under semester förestår justitieombudsmansämbetet, icke bosätt i huvudstaden, äger han för resa från sin boningsort till huvudstaden och åter uppbära särskild resekostnads- och traktamentsersättning. Avlöningen för befattningshavare vid justitieombudsmansexpeditionen utgår med följande årliga belopp, nämligen för sekreteraren 6,000 kronor, för registratorn och kanslisten 4,000 kronor, vilka två avlöningar kunna höjas efter fem års tjänstgöring med 500 kronor och efter tio års tjänstgöring med ytterligare 500 kronor, samt för vaktmästaren 1,100 kronor, vilken avlöning kan efter fem års tjänstgöring höjas med 100 kronor; b) ett årligt anslag av 4,000 kronor att av justitieombudsmannen, 19 emot behörig redogörelse, användas till befordrande av göromålens gång inom justitieombudsmansexpeditionen, vikariat,sersättning, renskrivning m. m. ; c) kostnader för justitieombudsmannens ämbetsresor, vilka få, på hans rekvisition och mot därför inom varje års utgång avgivande redogörelse, förskottsvis utbetalas intill ett belopp av 2,000 kronor; d) kostnaderna för expenser vid justitieombudsmannens och tryckfrihetskommitténs expedition, för vilket ändamål må till justitieombudsmannens förfogande, mot behörig redovisning, ställas ett belopp av 1,200 kronor. Från detta anslag må emellertid icke utgå kostnaderna för tryckning m. m. av justitieombudsmannens ämbetsberättelser. e) kostnaderna för utarbetandet, enligt 1907 års riksdags beslut, av en historik över justitieombudsmansämbetets förvaltning under det första seklet av detta ämbetes tillvaro, för vilket ändamål må till justitieombudsmannen, på dennes rekvisition och emot framdeles skeende redovisning, förskottsvis utbetalas ett belopp av högst 20,000 kronor. 6. Till avlöning, resekostnader och expenser m. m. för militieombudsmannen och hans expedition, förslagsanslag, 40,000 kronor. Från detta anslag skall utgå a) avlöning till militieombudsmannen med 11,000 kronor årligen, efter vilket belopp, för år räknat, avlöning jämväl skall utgå till den, som enligt 23 § i instruktionen för militieombudsmannen under semester förestår dennes ämbete; varemot såväl militieombudsmannen som den, vilken under semester förestår militieombudsmansämbetet, är skyldig att, därest han förut innehar tjänst på rikets stat, frånträda den därmed förenade löneinkomst, så länge han uppbär militieombudsmans avlöning. Utöver den fastställda avlöningen äger militieombudsmannen, därest han vid ämbetets tillträdande icke är bosatt i huvudstaden, uppbära fiyttningshjälp med 1,500 kronor. Är den, som under semester förestår militieombudsmansämbetet, icke bosatt i huvudstaden, äger lian för resa från sin boningsort till huvudstaden och åter uppbära särskild resekostnads- och traktamentsersättning; b) avlöning åt den vid militieombudsmannens expedition erforderliga tjänstepersonalen, till expenser, rese- och tryckningskostnader, hyresersättning m. m. förslagsvis årligen 27,500 kronor. De belopp, som i enlighet med de under mom. a och b här ovan angivna grunder under innevarande år må visa sig erforderliga för militieombudsmannen och hans expedition, ävensom medel för inköp av nödiga 20 möbler och övriga inventarier vid militieombudsmannens expedition må av riksgäldskontoret utbetalas och avföras å 1915 års anslag till riksdags- och revisionskostnader m. m. § 38. De anslag, som finnas å riksstaten för år 1916 uppförda under anslagsgrupperna »räntor å statsskulden m. m.» och »utgifter för kapitalökning, avbetalning å statsskulden», och vilka skola täckas av de allmänna statsinkomsterna, äger riksgäldskontoret att i mån av behov direkt draga å statsverkets giroräkning i riksbanken samt tillgodoföra likvidations- och amortissementsf onden. Dessa anslag utgöra för nedanstående statens skulder: A. Statens amorteringslån. Till räntor Till avbetalning Summa Till ränta och direkt amortering 5,283,036 1880 års lån....................................... 2,124,936 — 3,158,100 — — 1886 » » ....................................... 1,917,370 — 510,000 — 2,427,370 — 1890 » » ....................................... 863,201 — 641,342 — 1,504,543 — 1899 » > ....................................... B. Statsräntelånen. 1,111,345 412,200 1,523,545 fl Till ränta och avsättning till fonden för stats- skuldens amortering 3,053,517 3,6 % lånet ....................................... 3,053,517 — — — — 1888 års lån....................................... 725,733 — — — 725,733 — 1894 » > ....................................... 525,096 — — — 525,096 — 1900 » > ....................................... 1,271,200 — — — 1,271,200 — 1904 » > ....................................... 1,260,000 — — — 1,260,000 — 1906 » * ....................................... 1,512,000 — — — 1,512,000 — 1907 » » ....................................... 1,638,000 — — — 1,638,000 — 1908 » > ....................................... 2,179,200 — — — 2,179,200 — 1911 > » ....................................... 2,880,000 — -. — 2,880,000 - 1 3,240,000 — — — 3,240,000 1914 » > ....................................... 7,025,000 — — — 7,025,000 — ! C. Övrig statsskuld. Kommunlån .......................................... 15,338 — 49,658 — 64,996 — Örebro—Svartå järnvägsaktieb. obligationslån 24,040 — 18,000 — 42,040 — Järnvägsaktiebolaget Malmö—Kontinentens 34,000 89,240 obligationslån av år 1898 ..................... 55,240 — — — av år 1902 ..................... 30,440 — 16,000 — 46,440 —; Årsanslaget till H. M. Konungen ............... 300,000 — — — 300,000 — Ränta å köpeskillingen för fastigheten nr 1 90,000 i kvarteret Lejonet i Stockholm ............ 90,000 — — — — Ränta å Konung Carl XIII-.s hemgiftskapital 7,500 — — — 7,500 — Ränta å Göta kanals reparationsfond......... 7.044 — — — i ,044 — Ränta å svenska skattkammarväxlar ......... i i I). Ränta å medgiven och beräknad, ännu 1,119,000 1 1,119,000 icke verkställd upplåning, förslagsvis... 100,000 — | - 100,000 —• | Kronor 33,075,200 - 4,839,300 | — 37,914,500 — 21 § 34. Av riksgäldskontoret skola upplåna^ och enligt Kung!. Maj:ts disposition utbetalas följande av riksdagen år 1915 beslutade och i riksstaten för år 1916 uppförda anslag: a) » Utgifter för kapitalökning. Statens affärsverksamhet»: Telegrafverket: för fortsatt utveckling av statens telefon- och telegrafväsende ....................................................................... kr. 5,800,000: — Statens järnvägar: för nja byggnader och anläggningar vid statens trafikerade järnvägar ............................................................ kr. 1.500,000: — » inköp av mark för utvidgning av vissa järnvägsstationer » 400,000: — » vissa förändringar vid centralstationen i Stockholm m. m............................................................................ » 2,000,000: — » ombyggnad av Malmö statsbangård .......................... » 1,000,000: — > ombyggnad av statens järnvägars reparationsverkstä der i Malmö.............................................................. » 600,000: — ;> anläggning av dubbelspår Norrköping—Mjölby ...... » 2,150,000: — » anskaffande av ny rullande materiel vid statens järnvägar. .....................................................................''....... » 6,300,000: — » fortsättning av statsbanan Ulriksfors—Yolgsjön ...... » 2,050,000: — » fortsättning av statsbanan Sveg—Brunflo .................. » 2,000,000: — » anordnande vid Haparanda av järnvägsförbindelse mellan svenska och finska järnvägsnäten ............ » 1,000,000: -— Statens vattenfallsverk: för anläggning av en ny farled mellan Vänersborg och Gröteborg ..................................................................... kr. 1,000,000: — * nJ fyrbelysning vid farleden mellan Vänersborg och Gröteborg ..................................................................... » 200,000: — > utvidgning av Södertälje kanal mellan Maren och Saltsjön ....................................................................... » 250,000: — » tredje utbyggnaden av Trollhätte kraftstation ......... » 2,500,000: — » första utbyggnaden av Porjus kraftstation.................. » 1,300,000: —- >'' anordningar för elektrisk uppvärmning av isgrindarna vid Älvkarleby kraftstation....................................... 125,000: —■ 22 för anläggning av ångkraftstation för Älvkarleby kraftverk kr. 1,000,000. » distributionsanläggningar för statens kraftverk ......... » 800,000: b) »Utgifter''för kapitalökning. Statens utlåning sfonder»''. Riksgäldskontor et: för allmänna järnvägslånefonden.......................................... kr. 1,500,000: c) »Kostnader för införande av tobaksmonopoh: Statskontoret: för kostnader för införandet av statsmonopol å tobaks tillverkningen i riket ................................................kr. 20,200,000: § 35. De i nästföregående paragraf omförmälda anslag skola av riksgäldskontoret, i mån av rekvisition, utbetalas medelst insättning i riksbanken, vad statskontoret beträffar, å statsverkets giroräkning med angivande att insättningen sker för statskontorets räkning, och vad angår övriga ämbetsverk å resp. verks giroräkning i riksbanken. Samtidigt med insättningen skola medlen, jämte bifogande av riksbankens attest å insättningen, inreverseras till vederbörande verk. I riksgäldskontorets räkenskaper skola dessa medel uppdebiteras å kontot för riksstatens inkomsttitel: »Lånemedel» och avföras å konto för riksstatens vederbörande utgiftstitel. § 36. Det i § 84 här ovan omförmälda, i riksstaten för år 1916 under »Utgifter för kapitalökning. Statens utlåningsfonder» uppförda anslaget till »allmänna järnvägslånefonden», 1,500,000 kronor, äger riksgäldskontor^ att. i sina räkenskaper omföra från kontot för riksstatens berörda utgiftstitel till samma fonds konto. Samtidigt skall beloppet uppdebiteras å kontot för riksstatens inkomsttitel »Lånemedel». § 37. Då riksgäldskontor enligt detta reglemente berättigas att uttaga medel å statsverkets giroräkning i riksbanken, skall detta ske genom checker, vilka skola vara underskrivna av en bland fullmäktige samt kontrasignerade av riksgäldskontorets förste revisor och kassör; skolande i övrigt i berörda hänseende gälla föreskrifterna i kungörelsen den 10 december 1909 om statsverkets giroräkning i riksbanken. 23 På riksgäldskontoret anvisade kreditiv. § 38. Till följd av stadgandet i § 63 regeringsformen liar riksdagen anslagit och till utbetalning från riksgäldskontoret anvisat en kreditivsumma av 15,000,000 kronor, för att vid infallande krig av Konungen lyftas, sedan han statsrådet in pleno hört och riksdagen sammankallat. Riksdagens å denna summa utfärdade förseglade anordning får ej förr brytas eller summan av fullmäktige utbetalas, än sedan riksdagskallelsen blivit i allmänna tidningarna kungjord. § 39. Den kreditivsumma, som, enligt ovan åberopade grundlagsstadgande bör å riksgäldskontoret anvisas för att, på sätt detsamma innehåller, undertiden mellan innevarande och nästkommande riksdag vara tillgänglig, då Konungen till rikets försvar eller andra högst viktiga och angelägna ändamål, sedan hela statsrådets tankar däröver blivit inhämtade, finner den vara oundgängligen nödig, har riksdagen fastställt till 15,000,000 kronor. Huvudbok och medelsredovisning. § 40. Över riksgäldskontorets samtliga tillgångar och skulder samt inkomster och utgifter uppgöres och avslutas för varje år en fullständig huvudbok, vilken skall inom den 1 april året näst efter det, vilket densamma omfattar, vara avslutad samt före den 1 därpå följande juni behörigen granskad. Riksgäldskontorets huvudbok bör vid lämpliga tider hållas statskontoret till hända, på det att riksgäldskontorets räkenskaper må kunna i nödiga delar intagas i rikshuvudboken. Tillika skall det åligga vederbörande tjänsteman hos riksgäldskontoret att till statskontorets riksbokslutsbyrå för varje månad inom utgången av den därpå följande avlämna uppgifter dels om under månaden verkställda uppdebiteringar å riksstatens inkomsttitlar samt verkställda utbetalningar å riksstatens utgiftsanslag ävensom motsvarande insättningar och uttag å statsverkets giroräkning i riksbanken, dels och om sammanlagda kassatillgången vid månadens början och slut. § 41. Under loppet av juni månad varje år böra, till upplysning för allmänheten om riksgäldskontorets ställning, särskilda, efter det därmed av - 24 sedda ändamålet lämpade utdrag av detta verks räkenskaper för det näst föregående året genom trycket offentliggöras och med allmänna tidningarna utdelas. Angående fullmäktiges sammankomster. § 42. Fullmäktige sammanträda eu gång i varje vecka å tid, som av dem bestämmes. Därjämte böra, då ärendenas beskaffenhet och oavbrutna gång sådant fordra, särskilda sammankomster hållas å tid, som ordföranden bestämmer. Vid hvarje sammankomst skall protokoll föras. § 43. Med undantag av de enligt § 9 åt vissa deputerade uppdragna bestyr och åligganden böra alla fullmäktiges behandling tillhörande mal inför fullmäktige vid deras sammankomster föredragas och få endast där avgöras. § 44. Åstundar fullmäktig att under längre eller kortare tid från staden avresa, bör han sådant förut vid sammankomst eller hos ordföranden anmäla samt då tillika uppgiva tiden för sin frånvaro. § 45. Är fullmäktig, som icke, pa sätt i näst ovanstående paragraf föreskrives, till erhållande av ledighet sig anmält, genom opasslighet eller enskilda angelägenheter hindrad att sammankomst bevista, bör han sitt förfall varje gång tillkännagiva. § 46. Vid sammankomst skola minst fem fullmäktige vara tillstädes; dock må ärenden, som ej tåla uppskov, avgöras av allenast fyra fullmäktige, därest de äro om besluten ense. Frågor om låns upptagande, de i regeringsformen omförmälda kreditivs utbetalning eller andra ärenden av mera allmän vikt fn icke avgöras, ej heller tjänster tillsättas eller pensioner beviljas, savida icke minst fem fullmäktige äro närvarande. 25 § 47. Fullmäktige vare ej tillåtet att företaga någon överläggning i närvaro av Konungens ombud, ifall det, utan att av fullmäktige därom vara anmodat, skulle vid deras sammankomst sig infinna. § 48. Yppas under fullmäktiges överläggningar skiljaktighet i meningarna, böra samtliga närvarande fullmäktige till protokollet avgiva sina röster, vilka per capita beräknas. Därest flera skiljaktiga meningar yttras, böra de sinsemellan närmast överensstämmande, såvitt möjligt är, sammanjämkas. Då ett lika antal röster utfaller för vardera meningen, är ordförandens röst avgörande. Den vid sammankomst närvarande fullmäktig, som sin röst ej särskilt avgiver eller, efter börjad överläggning om ett föredraget ämne, sig avlägsnat, anses hava det då fattade beslutet biträtt. Sluten omröstning må endast företagas vid val till sådana befattningar, därtill någon bland fullmäktige kan utses. § 49. Över fullmäktiges beslut i mål, som röra riksgäldskontorets tjänstemän eller andra enskilda personer, äger den eller de, på vilkas rätt och bästa dessa beslut kunna inverka, att hos bankoutskottet anföra besvär, därvid klaganden dock, såvida besvären skola till prövning upptagas, bör inom trettio dagar efter bevisligen erhållen del av det meddelade beslutet sitt missnöje däremot hos fullmäktige skriftligen anmäla; varjämte det, vid enahanda äventyr, åligger honom att senast en månad före riksdagens början sina besvär ingiva till fullmäktige, av vilka desamma, jämte utlåtande däröver, till banko utskottet överlämnas. Besvär över fullmäktiges nyss före eller under riksdagens sammanvaro i dylika mål meddelade beslut böra inom fjorton dagar efter delfåendet, den dagen likväl oräknad, omedelbarligen av vederbörande till bankoutskottet inlämnas. Angående fullmäktige tillhörande särskilda åligganden och uppdrag. § 50. Fullmäktige skola minst en gång varje år granska kamrerns och kassörens anteckningsböcker jämte ombudsmannens diarium samt genomgå och inventera de under kamrerns och kassörens vård befintliga låne- och säkerhets- med flera handlingar. Bihang till riksdagens protokoll 1915. 15 samt. 1 avd. 4 käft. 4 26 § 51. En gång varje år böra fullmäktige anställa besiktning å riksdagens bus, vilket står under deras vård och inseende. Dessutom har riksdagen uppdragit åt fullmäktige att låta tillse, det icke allenast värde å de inom riksdagens bus befintliga möbler och andra inventarier finnes uti inventarieförteckningen upptaget, utan ock att inköpspris på de möbler och inventarier, som hädanefter anskaffas, uti inventarieförteckningen utsättes, jämte tiden, då inköpet ägt rum, ävensom att, vid skeende kasseringar av obrukbara eller obehövliga inventarier, desamma varda utur inventarieförteckningen avförda, med anteckning av det pris, vartill desamma vid möjligen skeende försäljning blivit föryttrade. § 52. Under de tider, då riksdagen icke är församlad, må lediga rum och lägenheter inom riksdagens hus av fullmäktige hyresfritt upplåtas för tillfälligt begagnande ej allenast av de kommittéer och revisioner, som kunna varda av Kungl. Maj:t sammankallade och för vilkas sammanträden erforderliga lokaler inom kronans hus här i huvudstaden icke finnas att tillgå, utan även av allmänna ämbetsmyndigheter, som antingen av särskild anledning icke kunna för någon tid begagna åt dem anvisade ämbetsrum eller också sakna egen lokal, ävensom för andra, allmänt gagn avseende ändamål; ägande fullmäktige vid varje sådan upplåtelse föreskriva de villkor, som fullmäktige för de upplåtna rummens samt möblernas och inventariernas noggranna och omsorgsfulla vårdande finna nödvändiga. Dylik upplåtelse bör alltid upphöra så tidigt före riksdagens sammankomst, att rummen och inventarierna därförinnan kunna vara försatta i ordnat och fullständigt skick samt, om så erfordras, reparerade. § 53. Fullmäktige i riksgäldskontoret äga att förvalta den jämlikt beslut vid 1888 års riksdag bildade byggnadsfonden för riksdags- och riksbankshus. Gemensamt med fullmäktige i riksbanken äga fullmäktige i riksgäldskontoret att vidtaga de åtgärder, som erfordras för utförande av riksdagens beslut i fråga om nya byggnader för riksdagen m. m. och riksbanken, allt i överensstämmelse med de närmare föreskrifter, som i särskilda skrivelser av den 11 och 12 maj 1888 samt den 6 april 1906 blivit av riksdagen meddelade. 27 § 54. Då revisorerna över stats-, banko- och riksgäldsverken sammanträda, skola fullmäktige till dem avgiva berättelse om riksgäldskontorets ställning och förvaltning under den tid, som revisorernas granskning kommer att omfatta. Dessutom skola fullmäktige vid nästa riksdags början till riksdagen avgiva och till bankoutskottet avlämna berättelse för hela den tid, som förflutit, sedan fullmäktiges berättelse till nuvarande riksdag avgavs. § 55. Fullmäktige böra varje år till riksdagens revisorers första sammanträde, som skall äga rum i riksdagens hus i Stockholm den 1 oktober eller, om helgdag då inträffar, dagen därefter, utfärda kallelse genom kungörelse i tidningar. Därest revisor, sedan lagtima riksdag är avslutad och innan revisorerna sammanträtt, hos fullmäktige anmäler hinder att deltaga i revisionen, skola fullmäktige ofördröjligen inkalla den närmast i ordningen varande suppleanten. På enahanda sätt förfares, då hinder anmäles av inkallad suppleant. § 56. Efter varje revisions slut skola fullmäktige föranstalta om tryckning av revisorernas över revisionen av statsverket och riksgäldskontoret avgivna och fullmäktige tillställda berättelser jämte därtill hörande förklaringar, ''solka handlingar även genom fullmäktiges försorg böra till näst sammanträdande riksdag och revisorer överlämnas. Prenumerant å allmänna tidningarna ävensom kommun, som utan erläggande av prenumerationsavgift men mot stadgad postbefordringsavgift erhåller nämnda tidningar, må efter rekvisition hos fullmäktige i mån av tillgång få ett exemplar av ifrågavarande berättelser sig tillsänt. § 57. Före nästkommande riksdags början böra fullmäktige: a) föranstalta om upphandling av det för tryckningen av riksdagens protokoll med därtill hörande bihang under samma riksdag erforderliga papper och, med behörigt iakttagande av de i sådant avseende meddelade föreskrifter, låta upprätta kontrakt angående verkställighet av såväl protokollets som bihangets tryckning; 28 b) upprätta kontrakt om tillhandahållande, under riksdagens lopp, av de skrivmaterialier och övriga effekter, som för riksdagens behov kunde erfordras; samt c) låta komplettera och iståndsätta inventariepersedlarna i riksdagens hus. Vid verkställigheten härav iakttages, att anbud, genom kungörelser i allmänna tidningarna, infordras av dem, som kunna vara hugade att tillhandahålla och leverera berörda effekter eller besörja omförmälda tryckningsmed flera arbeten. För övrigt äga fullmäktige att utse någon bland riksgäldskontorets tjänstemän, som bör ej allenast före och under riksdagen mottaga, vårda och efter vederbörliga rekvisitioner utlämna de upphandlade effekterna samt ombesörja de under riksdagens fortgång ifrågakommande ytterligare uppköp, äfvensom erforderliga reparationer å inventariepersedlarna, utan ock vid varje kalenderårs slut upprätta och avgiva fullständig redovisning för alla dessa av honom mottagna effekter. § 58. Fullmäktige böra genom i riksgäldskontoret anställd tjänsteman emottaga, vårda, utdela och redovisa ej mindre de från trycket utgivna riksdagsprotokoll jämte därtill hörande bihang än även andra tryckta handlingar, som till riksgäldskontoret för förvaring och framtida utdelning enligt gällande bestämmelser avlämnas. § 59. Som, enligt de av Kungl. Maj:t för Strömsholms nya kanalbolag den 27 april 1894 fastställda regler, kanaldirektionens förvaltning och kanal verkets räkenskaper skola årligen granskas utav två revisorer, av vilka den ene bör utses av fullmäktige i riksgäldskontoret, så skola fullmäktige för varje revision välja en person att uti berörda revisionsförrättning deltaga. Jämväl skola fullmäktige, i enlighet med den av Kungl. Maj:t för Kinda kanals aktiebolag den 4 september 1874 fastställda bolagsordning, årligen utse en revisor att granska detta bolags förvaltning och räkenskaper. § 60. Då de bolag, som för järnvägsanläggningars utförande från riksgäldskontoret utbekommit beviljade låneunderstöd, uti sina med Kungl. Maj:t och kronan avslutade kontrakt medgivit staten att genom ombud, som Kungl. 29 Maj:t utser, deltaga i de årliga revisionerna av bolagets förvaltning och räkenskaper, samt berättelserna om dessa revisioner skola till civildepartementet insändas, böra fullmäktige efter erhållen del av dessa berättelser taga under övervägande, huruvida några åtgärder erfordras för bevarande av riksgäldskontorets rätt och säkerhet för de utgivna lånens fortsatta likviderande. § 61. Uti styrelsen för Sveriges allmänna hypoteksbank bör en ledamot, som skall vara vice ordförande, utses av fullmäktige i riksgäldskontoret. Likaså utses av fullmäktige till deltagande i den årliga revisionen av hypoteksbankens förvaltning och räkenskaper en revisor, som vid revisionen förer ordet. Dessutom böra fullmäktige utse ett ombud såväl till den allmänna ordinarie sammankomst, som mellan hypoteksbankens delägare skall äga rum varje ar efter avslutad revision, som till allmän extra ordinarie sammankomst. § 62. Det tillkommer fullmäktige i riksgäldskontoret att i styrelsen för konungariket Sveriges stadshypotekskassa utse dels en ledamot, vilken skall vara vice ordförande, dels en suppleant för vice ordföranden. Likaså tillkommer det fullmäktige att utse eu revisor för deltagande i den årliga revisionen av nämnda styrelses förvaltning och hypotekskassans räkenskaper. § 63. Fullmäktige i riksgäldskontoret skola bland postsparbankens styrelse. § 64. sig utse en ledamot i Överinseendet över riksdagens bibliotek tillkommer fullmäktige i riksgäldskontoret; och skola fullmäktige bland sig utse en inspektor för utövande av den närmaste tillsynen över biblioteket. § 65. Gremensamt med fullmäktige i riksbanken skola riksgäldskontorets fullmäktige: a) avgiva sitt underdåniga yttrande och råd till Kungl. Maj:t i fråssa om den ort, där riksdag bör samlas, i de fall, då fiendens framträngande eller pest eller andra lika viktiga hinder göra riksdags hållande i huvud - 30 staden omöjligt eller för riksdagens frihet och säkerhet vådligt (§ 50 regeringsformen) ; b) efter stadgade grunder uppgöra och utfärda ny bevillningsförordning, i den händelse att vid riksdags slut bevillningens hela belopp är bestämt, men kamrarna icke hunnit om fördelningen därav bliva ense (§ 109 regeringsformen); c) uti justitieombudsmansämbetet genast insätta den man, som blivit utsedd till efterträdare åt justitieombudsmannen, ifall denne mellan riksdagarna avsäger sig det erhållna förtroendet eller med döden avgår, ävensom utvälja annan behörig man i stället för justitieombudsmannens utsedde efterträdare, därest även han mellan riksdagarna avsäger sig förtroendet eller i justitieombudsmansämbetet insättes eller med döden avgår (§98 regeringsformen); d) för framtida uppsikten och kontrollen över Gröta kanals vidmakthållande utse och välja ej mindre en person för att såsom ledamot a bankens och riksgäldskontorets vägnar inträda i direktionen över nämnda kanal, än ock ett ombud att å samma verks vägnar deltaga i revisionerna av kanalens räkenskaper; skolande valet till ledamot i direktionen förnyas varje år, och till ombud vid revisionerna före desammas början; dock må förut härtill utsedda personer kunna återväljas. Vid fullmäktiges i banken och riksgäldskontoret gemensamma sammanträden böra, såvitt beslut skall kunna fattas, minst fem av fullmäktige i vartdera verket vara tillstädes. § 66. Vid de tillfällen, då riksdagsmäns fullmakter granskas av chefen för justitiedepartementet eller den person, Konungen i hans ställe förordnat, skola tre bland fullmäktige i riksgäldskontoret vara tillstädes. Angående tjänstinnehavare vid riksgäldskontoret, riksdagens bibliotek och riksdagens hus. § 67. Kiksdagen har dels såsom villkor för åtnjutande av de i staterna för tjänstinnehavare vid riksgäldskontoret, riksdagens bibliotek och riksdagens hus upptagna avlöningsförmåner, dels ock i övrigt med avseende å tilllämpningen av samma stater meddelat följande bestämmelser: 31 1:°) Tjänstinnehavare skall vara underkastad den vidsträcktare tjänstgöringsskyldighet eller den jämkning i åligganden, som vid en möjligen inträdande förändrad organisation av detta verk eller eljest kan varda stadgad, och höra de fullmakter och konstitutorial, som för tjänstinnehavare utfärdas, innefatta förbehåll om vederbörandes skyldighet att åtaga sig de nya eller förändrade göromål, vilka kunna dem åläggas. Fullmakt eller konstitutorial å annan tjänstemannabeställning i riksgäldskontor än sekreterarens och ombudsmannens samt kamrerns skall avse icke viss tjänst, utan tjänst i allmänhet inom tjänstegraden, med förbehållen rätt för fullmäktige att anställa innehavaren å den plats inom graden, däi^det av behovet fordras eller han finnes företrädesvis passande. 2-°) Tjänsteman skall vara skyldig att, om han förordnas till högre befattning, densamma bestrida mot åtnjutande av de för befattningen anslagna tjänstgöringspenningar och missräkningspenningar eller däremot svarande belopp, dock med avstående av egna tjänstgöringspenningar och missräkningspenningar. 3:o) Med. ordinarie befattning i riksgäldskontor eller riksdagens bibliotek må icke förenas annan tjänst å rikets, riksdagens eller kommuns stat. Med ordinarie befattning ma ej heller förenas vare sig uppdrag såsom ordförande . eller ledamot i styrelsen för verk eller bolag, som är med Kungl.. Maj:ts oktroj försett eller blivit såsom aktiebolag registrerat, eller oefattning såsom tjänsteman i sadant verk eller bolag eller annan tjänstebefattning av vad slag som helst, såframt ej fullmäktige uppå därom gjord framställning och efter prövning, att ifrågavarande uppdrag eller tjänstebefattning ej må anses inverka hinderligt för tjänstgöringen i riksgäldskontoret eller riksdagens bibliotek, finna uppdraget eller befattningen kunna få tills vidare mottagas och bibehållas. o 4:*°) Tjänstemännen äga årligen, såvitt sådant utan hinder för göromalens jämna och oavbrutna gång kan ske, var i sin ordning åtnjuta semester, sekreteraren och kamrern i riksgäldskontoret vardera under en och en halv månad, de övriga tjänstemännen i samma verk envar under en månad, samt riksdagens bibliotekarie under en och en halv månad. 5:o) Bär förhöjning i lönen efter viss tids tjänstgöring är enligt stat medgiven, må, ändå att den föreskrivna tiden är lillända!upen, förhöjning ej beviljas, förrän tjänstinnehavaren under minst fyra femtedelar av samma tid med gott vitsord bestritt sin egen eller på grund av förordnande annan statens tjänst eller fullgjort annat offentligt uppdrag, dock 32 att härvid icke må föras honom till last den tid han åtnjutit semester, och må, då förhöjning i lönen beviljas, den förhöjda lönen åtnjutas från och med månaden näst efter den, under vilken de för förhöjningen stadgade villkoren blivit uppfyllda. Därest tjänstinnehavare, som befordrats till tjänst i högre grad, vid den förra befattningen på grund av intjänat ålderstillägg uppburit lön och tjänstgöringspenningar till högre belopp än honom vid den nya befattningen tillkommer, äger han såsom personligt tillägg till lönen uppbära skillnaden, intill dess avlöningen vid den nya tjänsten genom intjänande av ålderstillägg stigit till det förut innehavda beloppet. Med avseende å tiden för erhållande av i den nya avlöningsstaten vid riksgäldskontoret för de särskilda tjänsterna stadgade lönetillägg bör vidare iakttagas, att löntagare tillgodoräknas den tid, varunder han före nämnda stats trädande i kraft innehaft motsvarande ordinarie tjänst inom verket, ävensom att förordnande, som oavbrutet fortfarit till dess den tillförordnade befordrats till ordinarie innehavare av den tjänst, han sålunda bestritt, eller annan av samma grad, må anses lika med ordinarie tjänstetid. 6:o) Tjänstgöringspenningar få uppbäras endast för den tid, tjänstinnehavaren verkligen tjänstgjort eller åtnjutit semester eller vid tjänstledighet för sjukdom varit därtill jämlikt mom. 7:o) här nedan berättigad, men skola för den tid, han eljest varit befriad från tjänstgöring, utgå till den, som uppehållit tjänsten. Till kassören i riksgäldskontoret anslagna missräkningspenningar få av honom uppbäras endast för den tid, han verkligen tjänstgjort i sådan egenskap eller åtnjutit semester, men skola för den tid, han eljest icke bestritt kassörsgöromålen, utgå till den, som i hans ställe varit förordnad därtill. För de fall, då tjänstinnehavare vid ledighet är berättigad att uppbära de för tjänsten anslagna tjänstgöringspenningar och missräkningspenningar, äga fullmäktige att anvisa erforderliga medel för att den, som under ledigheten på förordnande bestrider tjänsten, må komma i åtnjutande av ersättning till belopp motsvarande ifrågavarande tjänstgöringspenningar och missräkningspenningar. 7:o) Bliver tjänstinnehavare av sjukdom hindrad att förrätta sm tjänst, äger han under tjänstledigheten uppbära hela lönen samt dessutom, efter fullmäktiges prövning, under högst en månad varje år de för tjänsten anslagna tjänstgöringspenningar. 8:o) Erhåller tjänstinnehavare efter egen ansökan tjänstledighet för svag hälsas vårdande, för enskilda angelägenheter, för tjänstgöring hos riksdagen eller dess revisorer eller för andra särskilda uppdrag, eller 33 fordras vikariat för tjänstinnehavare på den grund, att han i behörig ordning avstänges från tjänstgöring eller eljest är lagligen förhindrad att sköta sin tjänst, kunna fullmäktige besluta, att den tjänstledige skall utöver tjänstgöringspenningar och missräkningspenningar till sin vikarie avstå så mycket av lönen, som fullmäktige pröva för tjänstens uppehållande nödigt. 9:o) Fullmäktige må kunna, på därom gjord framställning och efter prövning av förekommande omständigheter, medgiva vaktmästare ledighet under högst femton dagar varje år, med rätt för honom att under tiden uppbära alla med tjänsten förenade avlöningsförmåner. I detta fall liksom ock då vaktmästare erhållit tjänstledighet för sjukdom eller annat laga förfall, eller då vaktmästartjänst är ledig, äga fullmäktige, därest i anledning härav extra ordinarie vaktmästare förordnas för uppehållande av vaktmästartjänst, att tilldela denne arvode med sådant belopp, att han såsom gottgörelse för tjänstens uppehållande kommer i åtnjutande av sammanlagt fyra kronor om dagen. 10:o) Fullmäktige äga dels att utöver stat för biträde vid nattbevakningen i riksgäldskontoret låta utbetala de arvoden, fullmäktige finna skäliga, dels ock att anvisa nödiga medel för tillhandahållande åt vaktmästare av lämplig uniformsbeklädnad vid tjänstgöring. ll:o) Tjänstinnehavare skall såsom bidrag till kostnaden för beredande av pension erlägga pensionsavgift till årligt belopp av nedan angivna procent å den lön, han äger uppbära. Avgiftsprocenten utgör en tiondedels procent för varje helt hundratal kronor av högsta lönen för den tjänst han innehar, dock icke i något fall mindre än tre procent. Avgiften erlägges för varje månad, för vilken lön åtnjutes, ävensom för månad, under vilken, på grund av tjänstledighet eller i följd av ådömd mistning av tjänsten för viss tid, lönen i dess helhet eller delvis ej uppbäres. Rätt att återbekomma erlagda pensionsavgifter medgives allenast vid övergång till annan statstjänst, därest med inträdet i denna tjänst är förenad skyldighet att för beredande av pension erlägga retroaktiv avgift, dock ej till högre belopp än det, vartill retroaktivavgiften uppgår. § 68. Vid inträffad ledighet av sådan å riksgäldskontorets stat uppförd tjänst som bör återbesättas, skall, efter avdrag av vad för tjänstens bestridande måst utbetalas, den lönebesparing, vilken uppkommer intill dess efter ansökningstidens förlopp tjänsten blivit i nedan stadgad ordning återbesatt, tillfalla änke- och pupillkassan vid riksgäldskontoret; kommande nämnda kassas Bihang till riksdagens protokoll 1915. 15 samt. 1 avd. 4 käft. 5 34 rätt till dylik besparing att upphöra, så snart den nytillträdande äger åtnjuta den med tjänsten förenade lönen. § 69. Innan ledig tjänst av fullmäktige återbesättes, skall sådant jämte de med samma tjänst förenade löneförmåner, ävensom tiden, inom vilken sökande äga att sig anmäla, tillkännagivas medelst anslag å vanliga ställen inom riksgäldsko ntoret. Ansökningstiden bestämmes till minst fjorton dagar från anslagets utfärdande; dock beror av fullmäktige att utsätta ny ansökningstid, därest, inom den först bestämda tiden, någon till tjänstens erhållande fullt skicklig och lämplig sökande sig icke anmält. § 70. För att kunna antagas till tjänsteman vid riksgäldsko ntoret fordras att hava undergått godkänd avgångsexamen från högre elementarläroverk; dock böra de tjänstemän, som anställas vid fullmäktiges kansli, hava avlagt den akademiska examen, som fordras för att vinna inträde i Konungens kansli eller i rättegångsverken; ävensom den, vilken befordras till ombudsmannasysslan, bör hava fullgjort vad författningarna föreskriva i avseende på dem, som i domarevärv må begagnas. § 71. Vid lediga tjänsters tillsättande utnämnes bland kompetente sökande den, som fullmäktige, med avseende å vikten och ansvarigheten av de särskilda befattningarna, finna till den lediga tjänsten mest skicklig och passande; dock äga fullmäktige att, där de så lämpligt finna, tillsätta lediga tjänster endast med konstitutorial; varvid den tjänsteman, som sådant konstitutorial erhåller, under den tid, han tjänsten innehaver, äger åtnjuta de lönevillkor, avlöningsstaten för tjänsten bestämmer. Angående behandlingen av frågor rörande tjänsteförsummelser m. m. § 72. Om någon tjänsteman vid mindre förseelser i tjänsten ej låtit sig rätta av vederbörandes tillsägelser och varningar eller blivit beträdd med vårdslöshet eller försummelse i sin tjänstgöring eller ock i allmänna levernet ådagalagt ett mindre värdigt uppförande, bör han inför fullmäktige tillrättavisas och varnas. I händelse den, som på detta sätt undergått första var - 35 ningsgraden, ej därav låter sig rätta, äga fullmäktige att, med avseende å förekommande omständigheter, på längre eller kortare tid suspendera honom från innehavande tjänst, med förlust av hela eller halva lönen, vilken under tiden må i ersättning för tjänstens förrättande användas. § 73. Därest tjänsteman, vilken förut blivit för tjänsteförsummelse eller annat förhållande suspenderad, ånyo gör sig skyldig till dylik förseelse, ankommer på fullmäktige att, efter förseelsens beskaffenhet, antingen ytterligare suspendera honom eller helt och hållet skilja honom från innehavande tjänst och lön. Likaledes beror på fullmäktiges särskilda prövning, huruvida tjänsteman i riksgäldskontoret, som blivit nödsakad till borgenärer avträda sin egendom, må vidare bibehålla och utöva sin beställning. § 74. Tjänsteman, som begått ärerörigt brott eller annan förseelse i eller utom tjänsten av den svåra beskaffenhet, att verkets trygghet eller anseende fordrar hans entledigande, har därigenom gjort sig förlustig sin inneharande tjänst. § 75. Om någon av vaktbetjaningen i sin tjänst varit försumlig eller eljest på ett tadelvärt sätt sig förhållit, må han, efter sig företeende omständigheter, antingen av fullmäktiges deputerade erhålla föreställning eller genast hos fullmäktige anmälas till suspension eller entledigande. § 76. Innan tjänsteman eller vaktmästare varder suspenderad eller skild från tjänsten, bör hans skriftliga förklaring över vad emot honom förekommit infordras. Fullmäktiges beslut, varigenom tjänsteman suspenderas eller för alltid skiljes från tjänsten, bör jämte hänvisning för besvärs anförande honom skriftligen meddelas. Tjänst, som till följd av sådant beslut blir ledig, får, därest den avsatte tjänstemannen inom föreskriven tid anmält sig ämna samma beslut överklaga, icke återbesättas förr, än besvären blivit av bankoutskottet avgjorda eller den bestämda tiden för besvärens fullföljande försuttits; kommande dock den, som emellertid förordnas till tjänstens bestridande, att de med densamma förenade löneförmåner åtnjuta. § 77. Extra ordinarie tjänsteman eller extra vaktmästare, som utan erhållen tillåtelse eller anmält laga förfall från tjänstgöring uteblivit under trenne 36 efter varandra följande månader, eller vid flera tillfällen undandragit sig att lämna äskat biträde, där lian blivit anställd, anses hava förverkat sin rätt att i riksgäldskontoret vidare tjänstgöra. Den extra ordinarie tjänsteman eller extra vaktmästare, som under honom uppdragen tjänstgöring förhållit sig försumligt eller felaktigt och, efter att, på sätt i § 72 stadgas, blivit varnad, sig icke rättat, bör förklaras vara från riksgäldskontoret skild. För övrigt anses den extra ordinarie tjänsteman eller vaktmästare, som begått ärerörigt brott eller annan förbrytelse av svårare beskaffenhet, vara från verket utesluten. Angående pensioneringen av tjänstinnehavare vid riksgäldskontoret, riksdagens bibliotek och riksdagens hus. § 78. Tjänstinnehavare skall, då han uppnått sextiolem levnadsår och tillbragt trettiofem år i allmän tjänst, vara förpliktad att med oavkortad lön såsom pension från tjänsten avgå, fullmäktige likväl obetaget att låta med avskedet anstå, därest och så länge den pensionsberättigade prövas kunna i tjänsten på ett tillfredsställande sätt fullgöra sina åligganden och kan finnas villig att i tjänsten kvarstå. § 79. Den tjänsteman eller vaktmästare, som efter ådagalagt välförhållande anhåller om avsked, är, såvida han fyllt sextio år och varit i allmän tjänst trettiofem år, berättigad att såsom pension för livstiden åtnjuta tre fjärdedelar av innehavande lön. Före uppnådda sextio levnadsår och trettiofem tjänstår kan avskedssökande endast i händelse av bevislig oförmögenhet till vidare tjänstgöring erhålla pension. Pensionsbeloppet bestämmes då efter tjänståren allena medelst avdrag å tre fjärdedelars lön av en trettiofemtedel för varje bristande tjänstår. Överstiga däremot tjänståren trettiofem och äldersåren sextio, ökas det ovan bestämda pensionsbeloppet med en trettiofemtedel för varje överskjutande tjänstår eller ock med en sextiondedel för varje överstigande åldersår, därest detta sistnämnda beräkningssätt skulle för avskedssökanden utfalla förmånligare. § SO. Då sådant för göromålens säkra och skyndsamma gång finnes erforderligt, kunna fullmäktige på pensionsstat förflytta tjänstinnehavare, som 37 av sjukdom eller minskad arbetsförmåga är förhindrad att vidare på ett tillfredsställande sätt fullgöra sina åligganden, oaktat han sig ej om avsked anmält. I sådant fall äga fullmäktige att efter omständigheterna tillägga tjänstinnehavaren såsom pension antingen hela lönen, evad de föreskrivna levnads- och tjänståren äro uppnådda eller icke, eller ock en del av lönen, dock ej mindre än vad med tillämpning av bestämmelserna i nästföregående paragraf belöper. Angående kvinnliga biträden i riksgäldskontoret. § 81. Beträffande de å riksgäldskontorets stat uppförda kvinnliga biträdena gälla följande bestämmelser: l:o) Kvinnligt biträde skall vara underkastat den vidsträcktare tjänstgöringsskyldighet eller den jämkning i åligganden, som kan varda stadgad; och böra de konstitutorial, som för dessa biträden utfärdas, innefatta förbehåll om vederbörandes skyldighet att åtaga sig de nya eller förändrade göromål, vilka kunna dem åläggas. 2:o) Därest kvinnligt biträde förordnas att bestrida ordinarie tjänstemannabefattning i riksgäldskontoret, är biträdet skyldigt att mottaga sådant förordnande mot åtnjutande av de för samma tjänst anslagna tjänstgöringspenningar, dock med avstående av egna tjänstgöringspenningar. 3:o) Kvinnligt biträde äger att, såvitt sådant utan hinder för göromålens jämna och oavbrutna gång kan ske, årligen åtnjuta semester under eu månad. 4:o) Kvinnligt biträdes arbetstid å tjänsterummet skall vara lika med den, som i gällande tjänstgöringsordning är bestämd för riksgäldskontorets tjänstemän. 5:o) Bliver kvinnligt biträde av sjukdom hindrat att uppehålla sin befattning, äger hon under tjänstledigheten uppbära hela lönen samt dessi utom, efter fullmäktiges prövning, under högst en månad varje år de för befattningen anslagna tjänstgöringspenningar. Beviljas kvinnligt biträde tjänstledighet för svag hälsas vårdande eller eljest av annan orsak än sjukdom, kunna fullmäktige besluta, att hon skall utöver tjänstgöringspenningarna till sin vikarie avstå så mycket av lönen, som erfordras för befattningens uppehållande eller eljest prövas skäligt. 38 6:o) I händelse kvinnligt biträde ingår äktenskap, skall hon icke vara skyldig att av sådan anledning avgå från sin befattning, därest icke fullmäktige med hänsyn till befattningens behöriga upprätthållande finna det nödigt. 7: o) Kvinnligt biträde är skyldigt att såsom bidrag till kostnaden för sin pensionering erlägga pensionsavgift, som beräknas efter pensionsunderlaget, men i övrigt enligt de grunder, som äro stadgade för manliga tjänstinnehavare vid riksgäldskontoret. 8) Kvinnligt biträde skall, då hon uppnått 60 levnadsår och varit 30 år i allmän tjänst, vara förpliktat att avgå från sin befattning med pension till samma belopp som det för tjänsten gällande pensionsunderlag, fullmäktige likväl obetaget att låta med avskedet anstå, därest och så länge biträdet prövas kunna i tjänsten på ett tillfredsställande sätt fullgöra sina åligganden. Före uppnådda 60 levnadsår och 30 tjänstår kan kvinnligt biträde erhålla pension endast i det fall att hon på grund av sjukdom eller minskad arbetsförmåga är förhindrad att på ett tillfredsställande sätt fullgöra sina åligganden. Pensionsbeloppet bestämmes i sådant fall av fullmäktige, dock med iakttagande därav att detsamma ej må överstiga det för tjänsten gällande pensionsunderlag. 9:o) Befattning såsom kvinnligt biträde skall av fullmäktige tillsättas medelst konstitutorial efter befattningens ledigförklarande genom kungörelse. 10:o) Körande tillsättningen i övrigt, kompetensfordringar, ordningen för meddelande av tjänstledighet och avsked samt för disciplinär bestraffning skola gälla de närmare stadganden, som må varda av riksdagen bestämda. 1 l:o) I övrigt skola de bestämmelser, som i detta reglemente äro meddelade beträffande riksgäldskontorets tjänstemän, i tillämpliga delar och i den mån de icke stå i strid mot vad här ovan stadgats, lända till efterrättelse i fråga om de kvinnliga biträdena. Givet och utfärdat vid lagtima riksdagen den 29 maj 1915. På Riksdagens vägnar: För Första kammaren För Andra kammaren Ivar Afzelius Johan Widén Talman. Talman. 39 Riksgäldskontorets vid 1914 års slut utbalanserade skulder. Eeglemen- | tets Årtal. §• Obligationer för 36/10 % statslånets åtta emis- sioner å tillsammans kr. 96,000,000, var- av blivit utlämnade obligationer å kr. 85,656,360......................... 1880 38 Obligationer för 1880 års statslåns tre emis- sioner å tillsammans kr. 119,790,000, mot- svarande £ St. 6,600,000, francs 166,320,000 eller rmk 134,640,000 ...... 1886 42 Obligationer för 1886 års statslån å kr. 72,000,000 eller rmk 81,000,000, varav blivit utlämnade obligationer å rmk 72,614,500 ......................... 1888 40 Obligationer för 1888 års statslån å kr. 26,666,666:6 7, motsvarande rmk 30,000,000 eller £ St. 1,470,000 eller francs 37,020,000 1890 39 Obligationer för 1890 års statslån å kr. 35,555,555:66, motsvarande rmk40,000,000, £ St. 1,960,000 eller francs 49,360,000 ... Tiden, då för- bindelserna bli- vit utfärdade. Räntefot. Återstående kapitalskuld den 31 december 1914. 1887 d. 3%2 1904 d. 3%" 1909 d. 3o/6 1909 d. 36/io % Kr. 84,819,920 t—4 OO oo o p- 3% X Kr. 65,231,826 £ St. 3,594,040 Frcs 90,569,808 Rmk 73,318,416 1886 d. y6 3 7, X /Kr. 55,533,777.78 /Rmk 62,475,500 1888 d. yg 3 X Kr. 24,191,lll:n Rmk 27,215,000 £ St. 1,333,535 Frcs 33,583,310 1890 d. V, 37, X Kr. 25,603,555:66 Rmk 28,804,000 £ St. 1,411,396 Frcs 35,544,136 40 Reglemen tets - Årtal. §. ; 1894 42 Obligationer för 1894 års statslån å kr. 36,000,000, motsvarande francs 50,000,000, £ St. 1,980,000 eller rmk 40,400,000, varav hälften utlämnats ........................... 1899 42 ^Obligationer för 1899 års statslån å kr 43 '' 72,000,000, motsvarande francs 100,000,000’ £ St. 3,960,000 eller rmk 80,800,000, varav hälften utlämnats ........................... 1900 1904 1906 1907 1908 1911 44 51 58 72 82 97 Obligationer för 1900 års statslån å kr. 36.320.000, motsvarande £ St. 2,000,000, rmk 40,800,000 eller francs 50,400,000 ... Obligationer för 1904 års statslån å kr. 36.000. 000, motsvarande francs 50,000,000, £ St. 1,980,000 eller rmk 40,400,000...... Obligationer för 1906 års statslån å kr. 43.200.000, motsvarande francs 60,000,000, £ St. 2,376,000 eller rmk 48,480,000...... Obligationer för 1907 års statslån å kr. 46.800.000, motsvarande francs 65,000,000, £ St. 2,574,000 eller rmk 52,520,000 Obligationer för 1908 års statslån å kr. 54.480.000, motsvarande £ St. 3,000,000, francs 75,600,000 eller rmk 61,200,000 Obligationer för 1911 års statslån å kr. 72,000,000,motsvarande francs 100,000,000, £ St. 3,960,000 eller rmk 80,800,000 Tiden, då för- bindelserna bli- vit utfärdade. Räntefot. Återstående kapitalskuld den 31 december 1914. 1894 d. »/« ■ 3 X Kr. 17,503.200 Frcs 24,310,000 £ St. 962,676 Rmk 19,642,480 1899 d. 15/6 37, X Er. 32,151,240 Frcs 44,654,500 £ St. 1,768,318:4 Rmk 36,080,836 1900 d. 16/8 31/» % Er. 36,320,000 £ St. 2,000,000 Rmk 40,800,000 Frcs 50,400,000 1904 d. Vs 3 Vs X Er. 36,000,000 Frcs 50,000,000 £ St. 1,980,000 Rmk. 40,400,000 1906 d. V, 01/ 0/ ° / 2/0 Er. 43,200,000 Frcs 60,000,000 £ St. 2,376,000 Rmk 48,480,000 1907 d. Vs 4 % t. o. nr. jd.7.1915, därefter 31/, % Er. 46,800,000 Frcs 65,000,000 '' £ St. 2,574,000 Rmk 52,520,000 1908 d. 2% 4 % t. o. m. A.''0/, 1918, därefter 3''/, % Er. 54,480,000 £ St. 3,000,000 Frcs 75,600,000 Rmk 61,200,000 1911 d. Vs 4 % t. o. m. <d. 7,1920, därefter 37, % Er. 72,000,000 Frcs 100,000,000 '' £ St. 3,960,000 Rmk 80,800,000 Beglemen- Tiden, då för- tets bindelserna bli- vit utfärdade. Räntefot. Årtal. §• 1913 34 Obligationer för 1913 års statslån å kr. 72,000,000 motsvarande francs 100,000,000, £ St. 3,960,000 eller rmk 80,800,000 1913 d. y10 % 1914 34 Obligationer för 1914 års statslån, varav ut- lämnats obligationer å kr. 30,000,000 1914 d. Xto 5 X 1913 34 Svenska skattkammarväxlar pr 1B/i 1915 å £ St. 1,100,000 ......... 1913 d. ''y, 4 X 1906 28 Av Örebro—Svärta järnvägsaktiebolag upp- lagt obligationslån, för vilket staten i sammanhang med förvärvandet av Örebro - —Svartå järnväg övertagit betalnings- skyldigheten .................... 1908 48 Av järnvägsaktiebolaget Malmö—Kontinenten -*• /o upplagda två obligationslån, för vilka sta- ten i sammanhang med förvärvandet av bolagets järnväg mellan Malmö och Trälle- '' borg övertagit betalningsskyldigheten, näm- ligen: obligationslånet av år 1898........................ 4 X » » » 1902 ........................ 4- °Z 1895 16 Kommunlån, för vilka staten i samman- hang med Yästkustbanans förvärvande övertagit betalningsskyldigheten ............ 5 %'' 1895 16 Kommunlån, för vilka staten i samman- hang med Västkustbanans förvärvande övertagit betalningsskyldigheten ............ 4,7 % 1866 18 Innestående fond för Göta kanals underhal- lande ........ 1833 d. 3712 5 X 1902 23 Innestående köpeskilling för fastigheten nr: l kvarteret Lejonet i Stockholm (f. d. Arvfurstens palats) ....................... 4 % — Hvpotekslån i riksbanken........ 1914 d. 9 5 X Bihang till riksdagens protokoll 1915. 15 samt. 1 avel. 4 käft. Återstående kapitalskuld den 31 december 1914. ! Kr. 72,000,000 J Eros 100,000,000 m St. 3,960,000 i iRmk 80,800,000 Kr. 30,000,000 I Er. 20,064,000 | £ St. 1,100,000 Er. 618,000 Kr. 1,413,000 Kr. 777,000 Er. 301,466:75 Er. 55,543:07 Kr. 140,889 Er. 2,250,000 Er. 23,000,000 6 42 I Beglemen! tets i ; Tiden, då för; bindelserna blii vit utfärdade. Årtal. §. 1890; 14 !1909 i 4 1911 j 92 Av statskontojet till riksgäldskontorets förvaltning överlämnade kassabehållningar ... Skuld a 1914 års anslag till räntor å stats- j skulden m. m.............................................j Till riksgäldskontoret inlevererad avkastning å byggnadsfondens för riksdags- och riksbankshus behållning ................................. Obligationer å 30,000,000 kr., vilka utfärdats såsom grundfond för Sveriges allmänna hypoteksbank, bokförda inom linjen med nämnda belopp .......................... Obligationer å 30,000,000 kr., vilka utfärdats såsom grundfond för konungariket Sveriges stadshypotekskassa, bokförda inom linjen med nämnda belopp........................ Årliga anslaget till H. M. Konungen 300,000 I kr. (icke kapitaliserat) .............................. Hertigens av Södermanland, sedermera Konung Carl XIII, hemgiftskapital, bokfört inom linjen med 150,000 kr............................ Fond för Hjälmar kanals och slussverks underhållande (utgör blott ett depositum av fordringshandlingar) ................................. 21 (Dito för Strömsholms kanals dito (dito)......... 23 Lappmarks ecklesiastikfonds behållning, bokförd inom linjen med kr. 100,777:16 (statsutskottets utlåtande nr 23 vid 1869 års riksdag)...................................................... 77 !Post-assuransfonden (ingår bland riksgäldskontorets övriga tillgångar, men med den förbindelse, som § 77 i 1869 års reglemente innehåller)....................................... 30 Återstoden av anslaget å 5,000,000 kronor till inköp av vattenfall, lämpliga för elektrisk drift å statens järnvägar.................. 1866! 1866! 16 17 1806120 1866 1866 1869 1900 Räntefot. Återstående kapitalskuld den 81 december 1914. Kr. 20,000,000 Kr. 102,676:11 ;Kr. 18,424:7 6 1890 d. 16/s 1909 d. 30/„ 1815 d. 7n 1778 37, 372 Kr. 80.241:67 43 j Reglemen- tets Tiden, då för- bindelserna bli- vit utfärdade. | Räntefot. Återstående kapitalskuld den 31 december 1914. Årtal. ! §• i 1907 40 Dito av dito å 300,000 kronor till inköp av vissa fastigheter för statens anläggningar vid Trollhättan ......................................... Kr. 75,392:64 1909 51 Dito av dito å 500,000 kronor för inköp av vissa fastigheter för statens anläggningar vid Trollhättan in. in.............................. Kr. 279,161:53 1910 47 Dito av dito å 2,038,000 kronor för full- bordande av statsbanan från Göteborg till Skee.............................................. Kr. 100,000 i 1911 56 Återstoden av anslaget å 1,400,000 kronor för fullbordande av statsbanan från Öster- sund till Ströms vattudal jämte bispår...... Kr. 300,000 1911 65 Återstoden av anslaget å 1,500,000 kronor för anläggning av ledningar för distribue- ring av elektrisk energi från statens kraft- verk vid Trollhättan ................................. — Kr. 750,000 1912 52 Dito av dito å 2,900,000 kronor för fortsätt- ning av arbetet med utläggning av ytter- ligare ett järnvägsspår mellan Rönninge och Jama m. m. Kr. 450,000 1912 56 Anslaget till anläggning av ledningar för distribuering av elektrisk energi från sta- tens kraftverk vid Trollhättan m. m....... Kr. 1,500,000 1914 34 Återstoden av anslaget å 600,000 kronor till telefonkabel till Gottland........................... --- ——- Kr. 250,000 1914 34 Anslaget till utläggning av ytterligare ett järn- vägsspår mellan Rönninge och Tärna m. m. — Kr. 1,600,000 1914 34 Återstoden av anslaget å 1,500,000 kronor till fortsättande av statsbanan Jama—Norr- köping ...................................................... Kr. 1,000,000 1914 34 Dito av dito å 600,000 kronor till statsbana från Karungi till Haparanda..................... — Kr. 100,000 44 Reglemen- tets Tiden, då för- bindelserna bli- vit utfärdade. Räntefot. Återstående kapitalskuld den 31 december 1914. Årtal. §• 1914 j 34 Återstoden av anslaget å 5,297,000 kronor till i införande av elektrisk drift å bandelen Kiruna—Riksgränsen. 1 i Kr. 3,697,000 1914 34 Dito av dito å 400,000 kronor till ökning av j utrustningen för elektriska driften å ban- delen Kiruna—Riksgränsen ....................... Kr. 200,000 1914 34 Dito av dito å 3,000,000 kronor för anlägg- ning av ny farled Vänersborg—Göteborg Kr. 2,400,000 ! 1914 34 Dito av dito å 2,500,000 kronor för anläg- gande av ett statens kraftverk vid Älv- karleby ...................................................... Er. 1,200,000 1914 34 Dito av dito å 2,500,000 kronor till lednin- gar för distribuering av elektrisk energi från Älvkarleby.......................................... Kr. 1,500,000 1906 22 Återstoden av anslaget för åren 1907—1911 å 7,500,000 kronor till allmänna järnvägs- lånefonden................................................... Kr. 42,300 1910 42 Återstoden av anslaget för åren 1912—1914 å 4,500,000 kronor till allmänt järn- vägslånefonden .......................................... Er. 1,368,400 1911 1912 51] 69| Anslagen för åren 1912—1914 till fonden för åstadkommande av bibanor inom vissa delar av riket............................................. Kr. 4,000,000 Diverse skulder. Å reservationsanslaget till utvidgning och komplettering av riksdagens bibliotek...... Er. 5,260: oi ■ Utelöpande förfallna obligationer och kuponger |Kr. 16,110,080: 81 ! ■ Riksgäldskontor ets fonder. Likvidations- och amortissementsfonden ...... Kr. 4,786,772:15 Fonden för statsskuldens amortering............ Kr. 15,419,637: 22 Riksgäldskontorets pensionsfond .................. Er. 14,883:5 4 i Summa Kr. 821,804,759: 20 Inom linjen balanserade skulder Kr..................... ............... 60,250,777:16 1 45 Riksgäldskontorets vid 1914 års slut utbalanserade kapitalfordringar för utlämnade lån till vissa bestämda ändamål. Reglementets Tiden, då lånet Annuitet. Räntefot. Ursprungliga Kapitalåterstod vid 1914 års utbetalts. Dröppel. slut. Årtal. §■ a) Allmänna byggnadslåne- fonden. 1866 43 Lån till Västerås domkyrka, för densammas reparation 1860 — — 28,000 — 28,000 —: 1866 148 ^ Lån till staden Kristianstad, för utvidgande av elemen- ta rl äro verksb y gg nåd e n där- städes ................... 1873-1875 5 % /t °/ 20,000 5,319 48 1874 5 Lån till seminarium för bildande av lärarinnor, för inköp av byggnad åt semi- nariet (numera övertaget av direktionen över Stock- boims stads undervisnings- verk) ................................. 1875 5 X 4 % 59,000 — 5,906 34 1882 ‘17 Lån till Linköpings dom- kyrka, för fullbordande av tornbyggnaden å kyrkan... 1883 5 % 4X 30,000 — 19,055 54 Transport — — 1 58,281 36 '') Jfr § 8 i 1873 års reglemente samt § 5 mom. 3 i 1875 års reglemente. 46 Reglementets liden, då lånet utbetalts. Annuitet. Räntefot. Ursprungliga beloppet. Kapitalåterstod vid 1914 års slut. Årtal. §■ Transport — 58,281 36 1887 15 Ytterligare lån till Linkö- pings domkyrka, för betäc- kande av uppkommen brist i den beräknade kostnaden för tornbyggnaden å kyr- kan .................................... 1888 5 X 4 X 30,000 22,308 17 1892 17 Lån till Skara domkyrka, för fullbordande av restau- rationsarbetet å densamma 1893 r. o/ V /o 4 X 40,000 _ 29,554 85 1896 16 Lån till Härnösands dom- kapitel, för uppförande av ny byggnad för allmänna läroverket i Östersund...... 1897 Lånet återbeta- las med 500 kr. årligen j under j 30 år. ) — 15,000 —- 6,500 — ) 1898 \1908 171 10/ Lån till Yadstena och S:t Fers församlingar, för full- bordande av Yadstena klo- sterkyrkas restaurering ... 1898 Lånet åter- betalas senast fr. o. m. år 1918 med minst »rf. — 16,000 16,000 18771) 7 Lån till staden Strömstad, för ny tomtreglering efter 1876 års eldsvåda ............ 1878 6 X 5 X 50,000 — 20,798 70 /1877 \ 187 8 e} Lån till staden Söderhamn, för ny tomtreglering efter 1876 års eldsvåda ............ 1878-1879 6 X 5 X 200,000 49,402 32 ! Transport — — 202,845 40 :) Se vidare § 3 i 1881 års reglemente. 47 1 j Reglementets Tiden, då Ursprungliga kapitalåterstod lånet Annuitet. Eän tefot. vid 1914 års utbetalts. poppel. slut. Årtal. §• lOj Transport _ _ 202,845 40 /1880 (1881 Lån till staden Hudiksvall, för ny tomtreglering efter 1878 ock 1879 årens elds- vådor ................................. OO CO 1 *—* CO oo to 6 X 5 X 200,000 75,354 56 1838 15 Lån till staden Luleå, för ny tomtreglering efter 1887 års eldsvåda .................... 1889 5 X 4 X 100,000 — 65,752 05 1889 17 Lån till staden Umeå, för ny tomtreglering efter 1888 års eldsvåda ..................... 1890 5 X 4 X 200,000 — 136,061 59 1896 15 Lån till staden Mariestad, för ny tomtreglering efter 1895 års eldsvåda ........... 1897 47,. X 37,. X 150,000 — 125,678 59 1902 20 Lån till staden Åmål för ny tomtreglering efter 1901 års eldsvåda ..................... 1903 5 x 4 X 300,000 — 276,305 11 1 941) Lån till Kinda kanalaktie- 1866 118 bolag, för utsträckning av 1 143 Kinda båtled medelst kanali- sering av Stångån från sjön Rengen till bamnen vid Linköping........................... 1865- 1870 5 X P o/ 437,500 325,431 77 = 1,207,429; 07 Transport - | _. — — 1,207,429 07 *) Se vidare § 134 mom. 14 i 1863 års reglemente; § 11 mom. 9 i 1867 års reglemente; § 33 mom. 9 och § 41 mom. 11 i 1868 års reglemente § 24 mom. 11 och § 31 mom. 5 i 1869 års reglemente. 48 Reglementets liden, då lånet utbetalts. Annuitet. 1 Räntefot. Ursprungliga beloppet. Kapitalåterstod vid 1914 års j Årtal. §■ ! Transport — ---- — 1,207,429 i 07 b) Allmänna Järnvägslåne- fonden. (1866 (1897 82j 13/ Lån till Uddevalla—Väners- borg—Herrljunga järnvägs- aktiebolag, för anläggning av järnväg från Herrljunga över Vänersborg till Udde- valla samt för donna järn- vägs ombyggnad till nor- mal spån''g ........................... (1865-1867/ 5 %" 4 X 2,600,000 1,972,501 92 ( 1898 f ! 1871 31 Lån till Karlskrona—Växjö järnvägsaktiebolag, för an- läggning av järnväg mellan Karlskrona och Växjö...... 1872—1874 5 X 2) 47, X 2,600,000 — 924,208 i i i 54; 1871 31 Lån till Bergslagernas järn- vägsaktiebolag, för anlägg- ning av järnväg från Lud- vika till Kil........................ 1874-1876 57aX3) 5 % 5,000,000 2,760,536 80 Transport | — — 6,864,676 33 *) Av ifrågavarande lån, som under åren 1865—1867 utbetaldes med sammanlagt 3,240,000 kr. för anläggning av järnväg från Herrljunga över Vänersborg till Uddevalla, återstod vid 1897 års slut i kapital och ränta sammanlagt 2,000,000 kr., vilket belopp jämlikt beslut av 1897 och 1898 års Riksdagar kapitaliserades och ökades med nytt låneunderstöd å 600,000 kr. för järnvägens ombyggnad till normalspårig eller sålunda till 2,600,000 kr. ’) Se § 8 av 1886 års reglemente. 3) Se § 8 av 1888 års reglemente. 49 Reglementets Tiden, då lånet Annuitet. Räntefot. Ursprungliga Kapitalåterstod vid 1914 års O utbetalts. slut. Årtal. §• Transport — _ _ 0,864,676 33 1876 5 Lån till Västervik—Åtvida- berg—Bersbo järnvägsaktie- i bolag, för anläggning av järnväg från Västervik över Jenny, Gamleby och Åtvida- berg till Bersbo, med bi- bana............... 1877 -1879 5 X1) 47, X 1,865,000 1,526,529 90 1876 5 Lån till Hultsfred—Väster- viks järnvägsaktiebolag, för anläggning av järnväg mel- lan Hultsfred och Jenny, med bibana och sidospår... 1877-1879 5 X1; 4. l / o/ 7* / >> /» 1,750,000 1,475,550 16 (1876 (1904 5| V Lån för anläggning av järn- väg från Vi slända till Bolmen (numera övertaget av Karls- hamn—Vislanda järnvägs- 1877-1878 57l6 X 4 V2 X 500,000’) 465,439 41 1876 5 Lån till Gottlands järnvägs- aktiebolag, för anläggning av järnväg från Visby till Hemse .............................. 1877—1879 472 X 500,000 1 8 134 79 (1876 (1879 51 13/ Lån till Södra Dalarnes järn- vägsaktiebolag, för anlägg- ningav järnväg frånKrylbo till Borlänge med bibana... 1879-1882 o X1) 47g X 2,375,000 1,692,906 62 Transport 1 — — 1 — 12,343,236 64 G Se § 3 av 1883 och 1886 års reglementen. *) Ifrågavarande lån, som under åren 1877 och 1878 utbetaldes med 785,000 kronor, har jämlikt beslut av 1904 års riksdag dels genom avskrivning, dels genom avbetalning år 1905 nedbragts till ett kapitalbelopD av 500,000 kronor, varför ny skuldförbindelse med ändrade amorteringsvillkor avlämnats. Bihang till riksdagens protokoll 1915. 15 samt. 1 avd. 4 käft. 7 50 Reglementets Tiden, då lånet utbetalts. Annuitet. Räntefot. Ursprungliga beloppet. Kapitalåterstod j vid 1914 års 1 Årtal. §• Transport '' — — — 12,343,236 64 1913 22) 36/ Lån till Södra Dalarnes järn- vägsaktiebolag, för anlägg- ning av järnväg från Knipp- boheden till Rättvik......... 1913 5 X 4Va X 1,252,000'') 834,600 1876 5 Lån till Yarberg—Borås järn- vägsaktiebolag, för anlägg- ningav järnvägfrån Yarberg till Borås........................... 1879—1881 5 %*) 472 X 2,600,000 1,806,685 | 10 jl 881 (1912 i} Lån för anläggning av järn- väg mellan Borlänge och Insjön (numera övertaget av Södra Dalarnes järnvägs- aktiebolag) ........................ 1883-1886 5 X 4 Vs X 950,000 854,591 35 CO CO 15 Lån till Yetianda—Sävsjö järnvägsaktiebolag, för an- läggning av järnväg mellan Yetianda och Sävsjö ......... 1883-1886 5 % 47* x 300,000 228,644 06 1881 15 Lån för anläggning av järn- väg från Finspong till Nors- holm (numera övertaget av Norra Östergötlands järn- vägsaktiebolag) .................. 1883-1886 5 % i 47,.% 500,000 373,221 66 j 1881 15 Lån till Stockholm—Rimbo järnvägsaktiebolag, för an- läggning av järnväg mellan Stockholm och Rimbo ...... 1883—1887 \ * % 472 X 500,000 381,073 36 Transport i 1 — i 16,822,052 1 17 1 '') Varav vid 1914 års slut återstodo ej lyftade kr. 417,400. 2) Se § 3 av 1883 och 1886 års reglemente. 51 Reglementets | Årtal. : §• 1881 15 1886 16 1886 16 1886 16 1886 16 Tiden, då lånet Annuitet. Räntefot. Ursprungliga Kapitalåterstod vid 1914 års utbetalts. neioppet. slut. Transport — • - ___ __ 16,822,052 17 Lån för anläggning av järn- väg mellan Borås och Sven- ljunga (numera övertaget av Borås—Alvesta järn- vägsaktiebolag) ...... 1884--1887 5 Y 47* X 500,000 388,586 Qo Lån för anläggning av järn- väg från Skara över Gös- säter till Yänern (numera övertaget av Yästergötland —Göteborgs järnvägsaktie- bolaer’) ........................... 1887—1889 5 % 472 X 324,000 256,463 50 Lån till Halmstad—Bolmens järnvägsaktiebolag, för an- läggning av järnväg från Halmstad till Bolmen med sidospår.............................. 1887—1890 5 X 47, X 824,915 *) 664,316 27 Lån till Fågelsta—Yadstena —Ödeshögs järnvägsaktie- bolag för anläggning av järn- väg från Yadstena till Ödes- höa; ................................... 1888-1890 5 % 4 72 X 300,000 241,594 48 Lån till Mellersta Blekinge järnvägsaktiebolag, för an- läggning av järnväg från Karlshamn till Gullbärna med bibana och bamnspår 1888-1893 5 X 472 X 1,102,2502) — 887,672 60 Transport 1 _ | _ — — — 19,260,685 97 ''I Enligt kung!, brev av d. M/, 1888 är statslånets belopp nedsatt med 85 kronor. 2) Återstoden, 18,000 kr., av det beviljade beloppet, 1,120,250 kr., har bolaget förklarat sig icke komma att lyfta. 52 Reglementets Tiden, då lånet a utbetalts. • Annuitet. Räntefot. Ursprungliga belonnet. Kapitalåterstod vid 1914 års Årtal. §• Slut. Transport i — — — 19,260,685 97 1888 16 Lån till Mora—Yänerns järn- vägsaktiebolag, för anlägg- ning av järnväg från Mora strand till östra Värmlands järnväg jämte bibana......... 1889-1893 5 ^ 4 v* X 1,000,000 843,142 '' 88 1880 ! 16 Lån för anläggning av järn- väg från Mariestad till Gös- säter med bispår (numera övertaget av Västergötland —Göteborgs järnvägsaktie- bolag) ................................. 1890-1891 5 X 4V* X 472 % 305.000 404.000 253,480 68 | 1886 16 Lån för anläggning av järn- väg mellan Vittsjö och Häss- leholm (numera övertaget av Hässleholm—Markaryds järnvägsaktiebolag) ............ 1890-1892 5 X 390,481 87 i 1886 16 Lån till Skymnäs—Munkfors järnvägsaktiebolag, för an- läggning av järnväg från Björndalsbron till Munk- fors .................................... 1891-1892 5 X 472 % 90,835 76,586 | 88 1886 16 Lån för anläggning av järn- väg från Klippan till Rös- tånga (numera övertaget av Hälsingborg — Hässleholms 1 järnvägsaktiebolag) ............ 1892—1893 5 X 472 % 290,000 244,511 40 Transport 1 ! — 1 — t 1 — 21,068,839 1 68 53 Reglementets Tiden, då lånet Annuitet. Räntefot. Ursprungliga Kapitalåterstod vid 1914 års Årtal. §. utbetalts. slut. Transport — — — 21,068,839 68 1891 18 Lån till Malmö—Tomelilla järnvägsaktiebolag, för an- läggning av järnväg från Malmö till Tomelilla ......... 1892—1896 5 X 4% X 1,300,000 1,152,324- 34 1891 18 Lån till Norra Söderman- lands järnvägsaktiebolag, för anläggning av järnvåg från Nyby bruk till Södertälje med bibanor .................. 1892—1896 5 % 47* X 4=V2 % 1,800,000 2,350,000 1,781,595 2,034,452 1891 19 Lån till Härnösand—Sol- lefteå järnvägsaktiebolag, för anläggning av järnväg från Härnösand till Sollefteå ... 1892—1895 5 X 77 1891 18 Lån till Norrköping—Söder- köping—Yikbolandets järn- vägsaktiebolag, för anlägg- ning av järnväg från Norr- köping över Kummelby till Söderköping och från Kum- melby till Arkösund ......... 1893—1895 5 X *7. X 653,000 572,218 32 1891 18 Lån till Uddevalla—Lolån- gens järnvägsaktiebolag, för anläggning av järnväg från Uddevalla till Lelången ... 1895—1896 5 X 47. X 1,247,000 1,117,411 43 1896 14 Lån till östra Blekinge järn- vägsaktiebolag, för anlägg- ning av järnväg från Gull- bärna till Torsås ............ 1897—1899 5 X 47, % 537,500 — 491,382 73 Transport - — — 28,218,224 27 54 Reglementets Tiden, då lånet utbetalts. Annuitet. Räntefot. Ursprungliga beloppet. Kapital återstod vid 1914 års Årtal. §• Transport —— — — —— — 28,218,224 27 1910 7 Lån till Östra Blekinge järn - vägsaktiebolag, vilket lån bildats genom kapitalise- ring av förfallna annuitets- och räntebelopp å nästföre- gående lån ........................ 1910 sy* % 41/, x 108,000 103,379 55 1896 14 Lån till Klintehamn—Roma järnvägsaktiebolag, för an- läggning av järnväg från K lin tehamn till Roma...... 1897“1900 5 X 41/, X 213,250*) 213,250 _ 1896 14 Lån till Markaryd—Yeinge järnvägsaktiebolag, för an- läggning av järnväg från Markaryd till Yeinge ...... 1897-1900 5 X 47* X 563,000s) 561,000 1896 14 Lån till Gottlands järnvägs- aktiebolag, för anläggning- av järnväg mellan Yäst- kinde och Tingstäde ......... 1899,1902 5 X 47* x 119,0003) 108,153 24 1896 14 1 Lån till Sala—Gysinge— Gävle järnvägsaktiebolag,för anläggning av järnväg från Sala över Gysinge till Haga- ström ................................. 1899-1901 5 X 47* X 47, x 1,545,500 1,438,542 29 — Lån till Sala—Gysinge— Gävle nya järnvägsaktiebo- lag, för anläggning av järn- väg från Sala över Gysinge till Hagaström4) ............... 1914 300,0494) 94 300,049 94 Transport — — — 30,942,599 29 *) Enligt kungl. brev av den 16/n 1900 har statslånets från början beviljade belopp, 214,000 kr., blivit nedsatt med 750 kr. 2) Varav vid 1914 års slut återstodo ej lyftade 2,000 kr. 8) Enligt kungl. brev av den 2/u 1900 har statslånets från början beviljade belopp, 120,000 kr., blivit nedsatt med 1,000 kr. 4 Av lånet av år 1898 till Sala—Gysinge—Gävle järnvägsaktiebolag överfördes enligt kungl. brevet den 30/6 1913 till särskilt lån till Sala—Gysinge—Gävle nya järnvägsaktiebolag ett förfallet belopp av kr. 300,049: 94 att likvideras i enlighet med i samma brev meddelade föreskrifter. 55 | Reglementets 1 1 liden, då lånet Annuitet. Räntefot. Ursprungliga Kapitalåterstod i Årtal, j §. utbetalts. Deioppet. slut. Transport | — ; - 30,942,599 1 !29l 1 1896 14 Lån till Östra Centralbanans järnvägsaktiebolag, för an- ■ läggning av järnväg från Linköping över Rimforsa ; och Kisa till Vimmerby ... 1899-1902 5 % *7. X 1,710,000 — 1,710,000 — ! 1896 14 Lån till Slite—Roma järn- vägsaktiebolag, för anlägg- ning av järnväg från Roma till Slite................ 1900, 1902 472 X 339,000''} 339,000 ° /o j/1900 19} Lån till Borås—Ålvesta \ 1901 18/ järnvägsaktiebolag, för an- läggning av järnväg från Borås till Ålvesta ........... 1901-1903 5 % 472 X 4,795,000 — 4,500,390 18 j 1896 j 14 Lån till Ealkenbergs järn- vägsaktiebolag, för anlägg- ning av järnväg från Holts- /1902/ /l905/ ljunga till Limmared......... 5 % 472 X 505,000 481,315 46 1896 14 Lån till Orsa—Härjeådalens järnvägsaktiebolag, för an- läggning av järnväg från Orsa till Sveg .. (19021 1907 K o ■■ i /o 41 / 0/ ^ / 2 /o 1,850,000 1,850,000 1909 11896 11001 14) 17/ Lån till Skövde—Ax valls järnvägsaktiebolag, för an- läggning av järnväg från (1902/ | 41/ 0/ ! ^ / 2 /o 363,5002) Skövde till Axvall............ (1905J 5 X 1 — 363,500 I Transport — I 40,186,804 | 93 1 000 kr. Enl''St kUnS'''' br6V aV den 1904 hal statslånets från bör)''an beviljade belopp, 340,000 kr., blivit nedsatt med r e aa 2 ™ dm 12/‘ 1905 har statslånets från bölian beviljade belopp, 369,000 kr., blivit nedsatt med 56 Reglementets Tiden, då lånet utbetalts. Annuitet. Räntefot. Ursprungliga beloppet. Kapitalåterstod vid 1914 års slät. • ! Årtal. §• Transport _ ! — 40,186,804 i 93 1901 17 Lån för anläggning av järn- väg från Enköpings hamn över Heby till Enåker (nu- mera övertaget av Stock- holm-Västerås-Bergslager- nas nya järn vägsaktiebolag) 1904-1906 5 X 4 7* X 1,028,700 ” 1,000,561 40 1901 17 Lån till Norrköping—Söder- köping—Yikbolandets järn- vägsaktiebolag, för anlägg- ning av järnväg från Yal- demarsvik till Söderköping med hamnspår till sjön Yxningen ....................... 1904, 1907 5 X *7» X 591,500 571,634 801 1901 17 Lån till Landskrona—Kjev- 1 linge—Sjöbo järnvägsaktie- bolag, för anläggning av järnväg från Kjevlinge till 1 Sjöbo med sidospår till Ö vedsklos ter ..................... J1901j 5 % 47, x 1,192,000 1,192,000 _ Lån till Mellersta Söderman- (1908) 1901 17 lands järnvägsaktiebolag, för anläggning av järnväg från Stålboga över Malm- 11905) (1908/ - köping till Skebokvarn...... 5 X 47»* 532,500 — 532,500 1901 17 Lån till Tidaholms järnvägs- aktiebolag, för anläggning av järnväg från Tidaholm 11905) 510,000 till Yartofta ..................... 1906 5 X 4 7»X 510,000 — — 1901 17 Lån till Åtvidaberg—Bjärka —Säby järnvägsaktiebolag, för anläggning af järnväg från Bjärka till Åtvidaberg 11909) 1905, 1906 5 X 47» V 290,000 — 290,000 — Transport : — i 44,283,501 13 57 Reglementets Tiden, då Ursprungliga Ivapitalåterstod lånet Annuitet. Räntefot. vid 1914 års utbetalts. Deioppet. slut. Årtal. Transport — —- — — 44,283,501 13 1901 17 Lån till järnvägsaktiebolaget Borgholm—Böda, för an- läggning av järnväg från 11905] Borgholm till Böda ......... {1907 5 X 47, X 419,000 — 419,000 — 1901 17 Lån till Ruda—Einsjö—Os- (l90SJ karshamns järnvägsaktie- bolag, för anläggning av järnväg från Oskarshamn till Ruda........................... 1900, 1907 5 %'' 47* X 483,300 483,300 11901 17) Lån till Orsa—Härjeådalens 11905 17/ järnvägsaktiebolag, för full- bordande av järnvägsanlägg- ningen mellan Orsa och Sveg 1905-1907 1909 5 X 472 X 2,200,000 2,200,000 1905 9 Stockholm—Rimbo järnvägs- aktiebolags skuld för ogul- den köpeskilling för Ränna— Norrtälje järnväg............... 1905 5 X 472 X 500,000 479,952 11 1900 22 Lån till Södra Ölands järn- vägsaktiebolag, för anlägg- ning av järnväg från Borg- holm till Näsby ............... 1908-1910 5 X 47ä X 951,5007 950,500 1906 22 Lån till Lidköping—Kållands järnvägsaktiebolag, för an- läggning av järnväg från Lidköping till Tun............ (19081 \1910( 5 X 367,500 367,500 472 x 1900 22 Lån till Yarberg—Ätrans järnvägsaktiebolag, för an- läggning av järnväg från Yarberg över Ullared till Ätrans station .................. 1908, 1912 5 X 472 X 1,185,000 1,185,000 Transport | I 50,368,753 24 '') Varav vid 1914 års slut återstodo ej lyftade kr. 1,000, Bihang till riksdagens protokoll 1915. 15 sand. 1 avd. 4 käft. 8 58 Reglementets Tiden, då lånet utbetalts. Annuitet. Räntefot. Ursprungliga beloppet. Kapitalåterstod vid 1914 års Årtal. §• Transport — -- — 50,368,753 24 1910 42 Lån till Yarberg—Åtrans järnvägsaktiebolag, för full- bordande av järnvägsan- läggning från Varborg över TJllared till Ätrans station 1913—1914 5 X 4 v, X 65,000 65,000 1906 22 Lån till Skara—Timmersdala järnvägsaktiebolag, för an- läggning av järnväg från Skara till Timmersdala...... (191l} O /o" 4 Va X 352,500 352,500 1906 22 Lån till Mjölby—Hästhol- mens järnvägsaktiebolag, för anläggning av järnväg från Mjölby till Hästholmen...... 1908—1910 5 X 4 Vä X 800,000*) 799,600 1906 22 Lån till Uppsala-Enköpings järnvägsaktiebolag, för an- läggning av järnväg från Uppsala till Enköping ...... 1909 5 X 4 Vä X 1,040,000 1,040,000 (1906 (1910 221 42/ Lån till Kil—Eryksdalens järnvägsaktiebolag, för an- läggning av järnväg från Kil till Torsby.................. 1911—1914 5 X 4V, X 2,500,0002) 2,250,000 (1906 (1910 221 42/ Lån till Lysekils järnvägs- aktiobolag, för anläggning av järnväg från Lysekil till Smedberg.......................... 1911—1912 5 X 4V, X 1,200,000») 800,000 Transport —- — — — 55,675,853 24 *) Varav vid 1914 års slut återstodo ej lyftade kr. 400. !) D:0 vid d:o d:o » 250,000. 3) D:o vid d:o d:o » 400.000, 59 Tiden, då lånet utbetalts. Annuitet. Räntefot. Ursprungliga beloppet. Kapitalåterstod vid 1914 års slut. — — — 55,675,858 24 1912 5 X 4 Va X 788,500*) — 492,500 — 1912 5 % 4 Vt * 100,000*) — 66,600 — 1913-1914 5 % 4‘A, X 2,581,500*) — 1,105,500 — 1914 5 4 Va X 555,0004) — 280,000 — _ _ _ — 57,620,453 24 Reglementets Årtal. §. 1906 1906 1910 1910 22 Transport Lån till Väderstad—Skeninge—Bränninge järnvägsak tiebolag, för anläggning av järnväg från Väderstad över Skeninge till Bränninge ................................. 22 Lån till Lindfors—Bosjöns järnvägsaktiebolag, för anläggning av järnväg från Lindfors till Bosjön............ 42 Lån till Sävsjöström—Nässjö järnvägsaktiebolag för anläggning av järnväg från Nässjö till Sävsjöström...... Lån till Trollhättan—Nossebro järnvägsaktiebolag, för anläggning av järnväg från Trollhättan till Nossebro... = 56,418,024: i 7 Summa ‘) Varav vid 1914 års s lut återstodo ej a) D:o vid do d:o 3) D:o vid d;o do *) D:0 vid d:o d:o » 33,400. »1,476,000. » 275,000. 60 Av 1906 års riksdag meddelade bestämmelser angående låneunderstöd från järnvägslånefonden. Till låneunderstöd för enskilda järnvägar har 1906 års riksdag beviljat och ställt till Kungl. Maj:ts disposition ett extra anslag av 7,500,000 kronor, att utgå under fem år från och med år 1907 med 1,500,000 kronor årligen, dock så att belopp, som ej blivit till utgående under ett av dessa år anvisat, må för ett efterföljande år av samma femårsperiod disponeras, ägande Kungl. Maj:t att å detta anslag till understödjande av nya, ännu ej påbörjade enskilda järnvägsanläggningar anvisa av Kungl. Maj:t beviljade understödsbelopp, att utgå i enlighet med följande villkor och bestämmelser: l:o) att kostnadsförslag och arbetsplan fastställas av Kungl. Maj:t, som ock närmare bestämmer de ställen, vilka järnväg skall beröra, varande det. sökande bolaget skyldigt att gottgöra de särskilda kostnaderna för möjligen erforderliga kontrollundersökningar, besiktningar, extra biträdens användande med mera dylikt, vilka kunna av kostnadsförslagets och arbetsplanens granskning föranledas; 2:o) att det lånesökande bolaget, för att kunna erhålla statsunderstöd, skall vara skyldigt hos Kungl. Maj:t styrka, att det förfogar över ett kapital, som jämte statslånet är fullt tillräckligt till järnvägsanläggningens utförande på sätt arbetsplan och kostnadsförslag innehålla och varav minst så stor del, som motsvarar hälften av den beräknade anläggningskostnaden, bör utgöras av inbetalt eller tecknat aktiebelopp eller eljest utan återbetalningsskyldighet lämnat tillskott till järnvägsanläggningens utförande; 3:o) att låneunderstödet må utgöra högst hälften av anläggningskostnaden efter det fastställda kostnads förslaget samt lyftas i mån av arbetets fortgång på sätt och å tider, som Kungl. Maj:t bestämmer, dock med iakttagande därav, att inbetalningarna å den del av anläggningskapitalet, som bör utgöras av aktiekapital eller eljest utan återbetalningsskyldighet lämnat tillskott, skola ske i förhållande till de andelar av lånesumman, som lyftas, och före lyftningen av dessa låneandelar; skolande härjämte en tiondedel av den beviljade låneförsträckningen innestå, till dess besiktning av järnvägsanläggningen blivit i överensstämmelse med § 2 mom. 2 av kungl kungörelsen den 11 december 1874 angående ordningen för avsyning och besiktning av enskilda järnvägar och deras upplåtande för allmän trafik förrättad samt väg- och vattenbyggnadsstyrelsen meddelat tillstånd till banans öppnande för allmän trafik; 61 4:o) att i avseende å ifrågavarande försträckningar skall iakttagas: a) att annuiteten beräknas till fem procent å ursprungliga försträckningsbeloppet, av vilken annuitet först gottgöres ränta efter fyra och en haiv för blindrå å oguldet kapitalbelopp och återstoden utgör avbetalning därå; b) att anstånd med räntans erläggande må medgivas för högst tre år, dock icke utöver ett år från den dag, då enligt Kungl. Maj:ts bestämmande järnväg senast skall vara färdig och för trafik öppnad; skolande beloppet av den ränta, med hvars erläggande anstånd sålunda medgives, till staten inbetalas, sedan genom de stadgade annuitetslikviderna all övrig ränta, med vilken anstånd icke beviljats, blivit gulden och kapitalet gottgjort, sa att efter nämnda tids förlopp med annuitetens erläggande fortfares så länge, till dess även beloppet av den ränta med vars erläggande anstånd medgivits, bliver till staten inbetalt; c) att kapitalavbetalning skall vidtaga tre år efter den dag, då enligt Kungl. Maj:ts bestämmande järnväg senast skall vara färdig och för trafik öppnad; och d) att, därest till betalning förfallet belopp icke i föreskriven ordning erlägges, låntagaren skall därå gälda fem procent årlig ränta, intill dess samma belopp varder behörigen inbetalt; 5:o) att järnvägsanläggningen med alla därtill hörande byggnader och materiel ävensom all bolagets övriga egendom skall utgöra säkerhet för den av staten lämnade försträckning och staten till säkerhet för sin fordrans utbekommande erhålla inteckning med förmånsrätt framför varje annan fordran i den järnväg, för vars anläggning den ifrågavarande försträckningen beviljats; börande ej mindre såsom villkor för statslånets erhållande och tillgodonjutande i bolagsordningen intagas stadgande om bolagets skyldighet att till säkerhet för statens fordran inteckna bolagets järnväg med förmånsrätt för samma fordran framför varje annan fordran hos bolaget, än ock en tredjedel av det beviljade statslånet innestå, till dess inteckning med ovan stadgad förmånsrätt i bolagets järnväg meddelats för förut lyftade andelar av lånet; varjämte ovanberörda sista tredjedel ej må utbekommas, förrän inteckning för dess belopp med förmånsrätt framför varje annan fordran än statens blivit i bolagets järnväg behörigen meddelad; 6:o) att Kungl. Maj:t skall insätta en med särskild instruktion försedd ledamot i direktionen för varje järnvägsbolag, som innehar lån av staten, och utse en revisor att deltaga uti granskningen av bolagets förvaltning och räkenskaper, samt att arvode till sålunda utsedd direktör och revisor skall bekostas av bolaget; 62 7:o) alt varje järnvägsbolag, som erhållit statsunderstöd, skall vara skyldigt underkasta sig såväl de bestämmelser i fråga om samtrafik, vilka Kungl. Maj:t kan finna gott för bolaget bestämma, som ock i övrigt alla de villkor och kontroller, som av Kungl. Maj:t prövas lämpliga och nödiga; samt 8:o) att varje sådaot bolag, som nyss är nämnt, må, då Kungl. Maj it så prövar lämpligt, dels erhålla upplåtelse av den för järnvägsanläggningen erforderliga, kronan tillhöriga jord sålunda: att jord, som står under kronans omedelbara disposition, upplåtes utan någon ersättning; att jord från de under bruk och bergverk för nödigt skogsfång upplåtna kronoallmänningar upplåtes utan annan gottgörelse än ersättning till vederbörande innehavare för intrång i nyttjanderätt en; att jord från de genom domänstyrelsens försorg utarrenderade kronoegendomar, vilka icke upplåtits till förenade mötespassevolanskassornas fond, stuterierna eller Yadstena krigsmanshusfond, upplåtes utan annan ersättning än för minskning i arrendatorns bruknmgsområde under den återstående arrendetiden ävensom för skada och inträng; samt att för jord, som är till boställe eller åt enskild person, menighet eller inrättning med åborätt eller annorledes än vad ovan sagts upplåten,, ersättning skall lämnas såväl för själva marken som för skada och intrång; skolande ersättningen i ovannämnda fall bestämmas i den ordning, förordningen angående jords eller lägenhets avstående för allmänt behov den 14 april 1866 stadgar; dels ock kostnadsfritt begagna för anläggningen sådana å kronans ägor belägna kalk- och stenbrott jämte grustäkter, som kunna vara disponibla; och åligger det fullmäktige i riksgäldskontor att behörigen tillhandahålla och utbetala de belopp, Kungl. Maj: t kan komma att å detta anslag anvisa. Av 1910 års riksdag meddelade bestämmelser angående låneunderstöd från järnvägslånefonden. Till låneunderstöd för enskilda järnvägar bar 1910 års riksdag beviljat och ställt till Kungl. Maj:ts förfogande ett extra anslag av 7,500,000 kronor att utgå under fem år från och med år 1912 med 1,500,000 kronor årligen, dock så att belopp, som ej blivit till utgående under ett av dessa år anvisat, må för ett efterföljande år av samma femårsperiod disponeras, ägande Kungl. Maj:t att å detta anslag till understödjande av nya, 63 ännu ej påbörjade enskilda järnvägsanläggningar anvisa av Kungl. Maj it beviljade understödsbelopp att utgå i enlighet med följande villkor och bestämmelser: l:o) att kostnadsförslag och arbetsplan fastställas av Kungl. Maj:t, som ock närmare bestämmer de ställen, vilka järnväg skall beröra, varande det sökande bolaget skyldigt att gottgöra de särskilda kostnaderna för möjligen erforderliga kontrollundersökningar, besiktningar, extra biträdens användande med mera dylikt, vilka kunna av kostnadsförslagets och arbetsplanens granskning föranledas; 2.0) att det lanesökande bolaget, för att kunna erhålla statsunderstöd, skall vara skyldigt hos Kungl. Maj:t styrka, att det förfogar över ett kapital, som jämte statslånet är fullt tillräckligt till järnvägsanläggningens utförande pa sätt arbetsplan och kostnadsförslag innehålla och varav minst så stor del, som motsvarar hälften av den beräknade anläggningskostnaden, bör utgöras av inbetalt eller tecknat aktiebelopp eller eljest utan återbetalningsskyldighet lämnat tillskott till järnvägsanläggningens utförande; 3.0) att låneunderstödet ma utgöra högst hälften av anläggningskostnaden efter det fastställda kostnadsförslaget samt lyftas i mån av arbetets fortgång pa sätt och å tider, som Kungl. Maj:t bestämmer, dock med iakttagande därav, att inbetalningarna å den del av anläggningskapitalet, som bör utgöras av aktiekapital eller eljest utan återbetalningsskyldighet lämnat tillskott, skola ske i förhållande till de andelar av lånesumman, som lyftas, och före lyftningen av dessa låneandelar; skolande härjämte en tiondedel av den beviljade låneförsträekningen innestå, till dess besiktning av järnvägsanläggningen blivit i överensstämmelse med § 2 mom. 2 av kungl. kungörelsen den 11 december 1874 angående ordningen för avsyning och besiktning av enskilda järnvägar och deras upplåtande för allmän trafik förrättad samt väg- och vattenbyggnadsstyrelsen meddelat tillstånd till banans öppnande för allmän trafik; 4:o) att med avseende å ifrågavarande försträckniugar skall iakttagas: a) att annuiteten för låneunderstödets återgäldande beräknas till fem procent å ursprungliga försträckningsbeloppet, av vilken annuitet först gottgöres ränta efter fyra och en halv procent å oguldet kapitalbelopp och återstoden utgör avbetalning därå; b) att beträffande den ränta, som å lyftade lånebelopp upplöper under eu tid omfattande högst tre ar från lyftningsdagarna men dock ej sträckande sig utöver ett år från den dag, då järnvägen enligt Kungl. Maj:ts bestämmande senast skall vara färdig och öppnad för trafik, må medgivas 64 anstånd med betalningen på det sätt, att denna ränta, benämnd anståndsränta, genom fortsatt annuitetslikvid erlägges till staten först sedan i stadgad ordning såväl all annan ränta som ock hela lånekapitalet inbetalts; c) att så snart å lyftat lånebelopp upplupit ett års ränta, som icke är att hänföra till anståndsränta, förstnämnda räntas belopp skall inbetalas till staten; d) att kapitalavbetalning skall genom erläggande av fullständig annuitet vidtaga tre år efter den dag, då järnvägen enligt Kungl. Maj:ta bestämmande senast skall vara färdig och öppnad för trafik, skolande i sammanhang härmed likvid ske av all därförinnan upplupen, obetald ränta, som icke är att hänföra till anståndsränta; och e) att, därest till betalning förfallet belopp icke i föreskriven ordning erlägges, låntagaren skall därå gälda fem procent ränta, intill dess samma belopp varder behörigen inbetalt; 5:o) att järnvägsanläggningen med alla därtill hörande byggnader och materiel ävensom all bolagets övriga egendom skall utgöra säkerhet för den av staten lämnade försträckning och staten till säkerhet för sin fordrans utbekommande erhålla inteckning med förmånsrätt framför varje annan fordran i den järnväg, för vars anläggning den ifrågavarande försträckningen beviljats; börande ej mindre såsom villkor för statslånets erhållande och tillgodonjutande i bolagsordningen intagas stadgande om bolagets skyldighet att till säkerhet för statens fordran inteckna bolagets järnväg med förmånsrätt för samma fordran framför varje annan fordran hos bolaget, än ock en tredjedel av det beviljade statslånet innestå, till dess inteckning med ovan stadgad förmånsrätt i bolagets järnväg meddelats för förut lyftade andelar av lånet; varjämte ovanberörda sista tredjedel ej må utoekommas, förrän inteckning för dess belopp med förmånsrätt framför varje annan fordran än statens blivit i bolagets järnväg behörigen meddelad; 6:o) att Kungl. Maj:t skall insätta en med särskild instruktion försedd ledamot i direktionen för varje järnvägsbolag, som innehar lån av staten, och utse eu revisor att deltaga uti granskningen av bolagets förvaltning och räkenskaper, samt att arvode till sålunda utsedd direktör och revisor skall bekostas av bolaget; 7:o) att varje järnvägsbolag, som erhållit statsunderstöd, skall vara skyldigt underkasta sig såväl de bestämmelser i fråga om samtrafik, vilka Kungl Maj:t kan finna gott för bolaget bestämma, som ock i övrigt alla de villkor och kontroller, som av Kungl. Maj:t prövas lämpliga och nödiga; samt 65 8:°) att varje sådant bolag, som nyss är nämnt, må, då Kungl. Maj:t så prövar lämpligt, dels erhålla upplåtelse av den för järnvägsanläggningen erforderliga, kronan tillhöriga jord sålunda: att jord, som står under kronans omedelbara disposition, upplåtes utan någon ersättning; att jord från de under bruk och bergverk för nödigt skogsfång upplåtna kronoallmänningar upplåtes utan annan gottgörelse än ersättning till vederbörande innehavare för intrång i nyttjanderätten; att jord från de genom domänstyrelsens försorg utarrenderade kronoegendomar, vilka icke upplåtits till förenade mötespassevolanskassornas fond, stuterierna eller Vadstena krigsmanshusfond, upplåtes utan annan ersättning än för minskning i arrendatorns brukningsområde under den återstående arrendetiden, ävensom för skada och intrång; samt att för jord, soin är till boställe eller åt enskild person, menighet eller inrättning med åborätt eller annorledes än vad ovan sagts upplåten, ersättning skall lämnas såväl för själva marken som för skada och intrång; skolande ersättningen i ovannämnda fall bestämmas i den ordning, förordningen angående jords eller lägenhets avstående för allmänt behov den 14 april 1866 stadgar; dels ock kostnadsfritt begagna för anläggningen sådana å kronans ägor belägna kalk- och stenbrott jämte grustäkter, som kunna vara disponibla; och åligger det fullmäktige i riksgäldskontoret att behörigen tillhandahålla och utbetala de belopp, Kungl. Maj:t kan komma att å detta anslag anvisa. Av 1911 års riksdag meddelade bestämmelser angående låneunderstöd från fonden för bibanor i västra delarna av riket. Riksdagen har år 1911 dels beslutat att för att underlätta åstadkommandet av bibanor inom västra delarna av Värmlands, Kopparbergs och Jämtlands län, samt delar av Bohuslän och Dalsland skall bildas en lånefond av 5,000,000 kronor att avsättas under fem år från och med år 1912 med 1,000,000 kronor årligen, dock så att belopp, som ej blivit till utgående undei ett av dessa ar anvisat, ma för ett efterföljande år av samma femårsperiod^ disponeras, med rätt för Kungl. Maj:t att från denna fond anvisa statslån till understödjande av nya, ännu ej påbörjade enskilda järnvägsanläggningar, om vilka här är fråga; dels för avsättning till berörda fond beviljat och till utbetalning från riksgäldskontoret anvisat ett anslag för år 1912 av 1,000,000 kronor; Bihang till riksdagens protokoll 1915. 15 sand. 1 avd. 4 käft. 9 66 dels ock föreskrivit följande villkor och bestämmelser för åtnjutande av lån från ifrågavarande fond: l:o) Behovet av banbyggnaden, särskilt dess vikt i nationalekonomiskt hänseende, skall genom tillfredsställande utredning vara ådagalagt. 2:o) Förslaget till banbyggnaden, som bör avse så billig anläggning, som är förenlig med den uppgift banbyggnaden har att fylla, skall vara uppgjort enligt tekniska bestämmelser, som av Kungl. Maj:t godkännas. 3:o) Kostnadsförslaget och de undersökningar, varpå detta grundar sig, skola vara så omsorgsfullt gjorda och så specificerade, att fullständig ledning därav kan erhållas för bedömande av den beräknade kostnads O summans tillräcklighet. 4:o) Kostnadsförslag och arbetsplan skola fastställas av Kungl. Maj:t, som ock närmare bestämmer de ställen, vilka järnväg skall beröra; och är det sökande bolaget skyldigt att gottgöra de särskilda kostnaderna för möjligen erforderliga kontrollundersökningar, besiktningar, extra biträdens användande med mera dylikt, vilka kunna av kostnadsförslagets och arbetsplanens granskning föranledas. 5:o) Det lånesökande bolaget skall för att kunna erhålla statslån vara skyldigt hos Kungl. Maj:t styrka, att det förfogar över ett kapital, som jämte statslånet är fullt tillräckligt till järnvägsanläggningens utförande på sätt arbetsplan och kostnadsförslag innehålla och varav minst så stor del, som motsvarar eu fjärdedel av den beräknade anläggningskostnaden, bör utgöras av inbetalt eller tecknat aktiebelopp eller eljest utan återbetalningsskyldighet lämnat tillskott till järnvägsanläggningens utförande. 6:o) Statslånet må utgöra högst tre fjärdedelar av anläggningskostnaden efter det fastställda kostnadsförslaget samt lyftas i mån av arbetets fortgång på sätt och å lider, som Kungl. Maj:t bestämmer, dock med iakttagande därav, att inbetalningarna å den del av anläggningskapitalet, som bör utgöras av aktiekapital eller eljest utan återbetalningsskyldighet lämnat tillskott, skola ske i förhållande till de andelar av lånesumman, som lyftas, och före lyftningen av dessa låneandelar. Eu femtondel av den beviljade låneförsträckningen skall innestå, till dess besiktning av järnvägsanläggningen blivit i överensstämmelse med § 2 mom. 2 av kungl. kungörelsen den 11 december 1874 angående ordningen för avsyning och besiktning av enskilda järnvägar och deras upplåtande för allmän trafik förrättad samt väg- och vattenbyggnadsstyrelsen meddelat tillstånd till banans öppnande för allmän trafik. 67 7:o) Med avseende å ifrågavarande försträckningar skall iakttagas: att två tredjedelar av det beviljade statslånet skall förräntas och amorteras sålunda, a) att annuiteten för statslånets återgäldande beräknas till fem procent å ursprungliga försträckningsbeloppet, av vilken annuitet först gottgöres ränta efter fyra och en halv procent å oguldet kapitalbelopp och återstoden utgör avbetalning därå; b) att beträffande den ränta, som å lyftade lånebelopp upplöper under eu tid, omfattande högst fyra år från lyftningsdagarna, men dock ej sträckande sig utöver två år från den dag, då järnvägen enligt Kungl. Maj:ts bestämmande senast skall vara färdig och öppnad för trafik, må medgivas anstånd med betalningen på det sätt, att denna ränta, benämnd an stånd sränta, genom fortsatt arinuitetslikvid erlägges till staten först sedan i stadgad ordning såväl all annan ränta som ock hela lånekapitalet inbetalts; c) att, så snart å lyftat lånebelopp upplupit ett års ränta, som icke är att hänföra till anståndsränta, förstnämnda räntas belopp skall inbetalas till staten; d) att kapitalavbetalning skall genom erläggande av fullständig annuitet vidtaga fyra år efter den dag, då järnvägen enligt Kungl. Maj:ts bestämmande senast skall vara färdig och öppnad för trafik; skolande i sammanhang härmed likvid ske av all därförinnan upplupen, obetald ränta, som icke är att hänföra till anståndsränta; och e) att, därest till betalning förfallet belopp icke i föreskriven ordning erlägges, låntagaren skall därå gälda fem procents ränta, intill dess samma belopp varder behörigen inbetalt; samt att återstående tredjedel av statslånet skall åtnjutas räntefritt, men amorteras med en annuitet av fem procent å nu ifrågavarande del av försträckningsbeloppet, vilken annuitet dock icke skall börja erläggas, förrän 60 år förflutit från det någon del av statslånet blivit lyftad. 8:o) Järnvägsanläggningen med alla därtill hörande byggnader och materiel ävensom all bolagets övriga egendom skall utgöra säkerhet för den av staten lämnade försträckning och staten till säkerhet för sin fordrans utbekommande erhålla inteckning med förmånsrätt framför varje annan fordran i den järnväg, för vars anläggning den ifrågavarande försträckningen beviljats; och bör en tredjedel av det beviljade statslånet innestå, till dess inteckning med ovan stadgad förmånsrätt i bolagets järnväg meddelats för förut lyftade andelar av lånet; varjämte ovanberörda sista tredjedel ej må utbekommas, förrän inteckning för dess belopp med förmånsrätt 68 framför varje annan fordran än statens blivit i bolagets järnväg behörigen meddelad. 9: o) KuBgl. Maj:t skall insätta en med särskild instruktion försedd ledamot i direktionen för varje järnvägsbolag, som innebar lån av staten, och utse en revisor att deltaga uti granskningen av bolagets förvaltning och räkenskaper. Arvode till sålunda utsedd direktör och revisor skall bekostas av bolaget. 10:o) Byggnaden skall utföras under statens kontroll. ll:o) Varje järnvägsbolag, som erhållit statslån, skall vara skyldigt underkasta sig såväl de bestämmelser i fråga om samtrafik, vilka Kungl. Maj:t kan finna gott för bolaget bestämma, som ock i övrigt alla de villkor och kontroller, som av Kungl. Maj:t prövas lämpliga och nödiga. Instruktion för övervaktmästaren i riksdagens hus. Övervaktmästaren i riksdagens hus är skyldig att i sin tjänstgöring ställa sig till efterrättelse de föreskrifter, som av fullmäktige i riksgäldskontoret honom meddelas, och åligger honom huvudsakligen: att utöva förmanskap såväl över den tjänstepersonal, som enligt beslut av fullmäktige är anställd i riksdagshuset för vakthållning vid portarna, skötsel av hissarna eller dylikt, som ock över all den vaktbetjäning, som är anställd hos riksdagens kamrar, utskott och tryckeriexpedition eller tjänstgör hos kyrkomöte, statsrevision, kommittéer eller andra församlingar och beredningar, som begagna lokaler i riksdagshuset; skolande övervaktmästaren såväl under som mellan riksdagarna ansvara för vakthållningen vid portarna och hava uppsikt över att den i riksdagens lokaler anställda vaktbetjäningen iakttager god ordning och äger han att, då anledning till anmärkning härutinnan förekommer, därom till vederbörande göra anmälan, att låta ombesörja renhållning och städning av sådana för riksdagen avsedda lokaler i riksdagshuset, i avseende å vilka särskilda föreskrifter icke meddelats av fullmäktige, samt att tillhandagå vice värden med biträde vid vården om riksdagshuset och dess inventarier samt beträffande mottagande och utlämnande av för riksdagens behov upphandlade effekter. 69 Avlöningsstat för tjänstinnehavare vid riksgäldskontoret. 1 sekreterare och ombudsman.. 1 kamrer ............................. 1 tredje gradens tjänsteman, förste revisor .................... 1 d:o d:o ............................. 1 andra gradens tjänsteman, kassör................................ 1 d:o registrator och kanslist.. 1 d:o revisor och bokhållare ... 1 första gradens tjänsteman, kam marskrivare ........................ 2 d:o d:o .............................. 1 kvinnligt biträde .................. 1 d:o .................................... 1 förste vaktmästare ............... 1 vaktmästare ........................ 2 d:o .................................... Summa Lön Kr. Tjänst- görings- pen- ningar Kr. Miss- räk- nings- pen- ningar Kr. Summa Kr. 5,000 2,800 7,800 5,000 2,500 — 7,500 3,500 1,500 _ 5,000 3,500 1,500 — 5,000 3,000 1,500 1,000 5,500 3,000 1,500 — 4,500 3,000 1,500 — 4,500 1,800 1,000 _ 2,800 3,600 2,000 — 5,600 1,050 550 — 1,600 1,050 550 — 1,600 1,200 600 — 1,800 800 600 — 1,400 1,600 1,200 — 2,800 37,100 19,300 1,000 J 57,400 Ålderstillägg (Efter 5 år kan lönen höjas / med 500 kr. {Efter 5 år kan lönen höjas med 500 kr. och efter 10 år med ytterligare 500 kr. Efter 5 år kan lönen höjas med 500 kr. och efter 10 år med ytterligare 500 kr. {Efter 3 år kan lönen höjas med 500 kr. och efter 6 år med ytterligare 500 kr. j Efter 5 år kan lönen höjas > med 200 kr. och efter 10 J år med ytterligare 200 kr. (Efter 5 år kan lönen höjas / med 200 kr. 1 Efter 5 år kan lönen höjas i med 200 kr. och efter 10 ) år med ytterligare 200 kr. i Anm. 1. För kvinnlig biträdesbefattning utgör pensionsunderlaget 1,300 kronor (= lön och två ålderstillägg, med avdrag av 150 kronor). Anm. 3. Därest vaktmästare i sådan egenskap åtnjuter fri bostad — varmed äro förenade förmånerna av nödigt bränsle samt elektriskt ljus med en strömförbrukning av högst 100 kilowatt om året — skall å hans lön avdragas 400 kronor. Anm. 3. Den av riksgäldskontorets tjänstemän, som erhåller uppdrag att vara vice värd i riksdagens hus, äger att härför åtnjuta ett arvode av högst 1,200 kronor, 70 Avlöningsstat för tjänstinnehavare vid riksdagens bibliotek. . . ! Lön Kr. Tjänst- görings- pen- ningar Kr. Summa Kr. Ålderstillägg 4,000 1,800 5,800 (Efter 5 år kan lönen höjas med l 500 kr. och efter 10 år med ( ytterligare 500 kr. 800 600 1,400 (Efter 5 år kan lönen höjas med t 200 kr. och efter 10 år med ( ytterligare 200 kr. Summa 4,800 2,400 7,200 Anm. 1. Därest vaktmästaren i sådan egenskap åtnjuter fri bostad — varmed äro förenade förmånerna av nödigt bränsle samt elektriskt ljus med en strömförbrukning av högst 100 kilowatt om året — skall å hans lön avdragas 400 kronor. Anm. 2. Utöver den här ovan upptagna avlöningen för vaktmästaren vid biblioteket äga full'' mäktige tilldela honom ett extra arvode av 2 kronor 50 öre om dagen under den tid, Riksdagen är samlad. Amu. 3. Fullmäktige äga att vid riksdagens bibliotek anställa dels, för tjänstgöring under hela året, en amanuens med ett årligt arvode av 3,000 kronor, dels ock, för tjänstgöring under den tid riksdag pågår, ytterligare en amanuens med ett arvode av 5 kronor om dagen. Anm. 4. Fullmäktige äga att under de tider av året, då behov därav förefinnes, vid biblioteket anställa en extra vaktmästare med åtnjutande under den tid riksdag pågår av enahanda arvode, som är eller varder bestämt för vaktmästare hos riksdagens kamrar, samt å andra tider mot den gottgörelse, som fullmäktige pröva skälig. Avlöningsstat för tjänstinnehavare vid riksdagens hus. 1 övervaktmästare .................. 1 övermaskinist ..................... Lön Kr. Tjänst- görings- pen- ningar Kr. Summa Kr. Ålderstillägg 1,400 1,400 1,000 1,000 2,400 2,400 (Efter 5 år kan lönen höjas med \ 200 kr. (Efter 5 år kan lönen höjas med \ 200 kr. Summa 2,800 2,000 4,800 Anm. 1. Övervaktmästaren åtnjuter fri bostad med nödigt bränsle samt elektriskt ljus med en strömförbrukning av högst 200 kilowatt om året, ävensom uniformsbeklädnad. Anm. 2. Övermaskinisten åtnjuter fri bostad med nödigt bränsle samt elektriskt ljus med en strömförbrukning av högst 100 kilowatt om året. Anm. 3. Av de i staten för övermaskinisten upptagna tjänstgöringspenningarna utgöra 300 kronor ersättning för tillsyn å de elektriska anläggningarna i riksdagshuset samt för upprättande av statistik över förbrukningen av elektricitet. 71 Pensionsstat vid riksgäldskontoret. Kr. Förre registratorn och kanslisten Jakob Peter Ferdinand Mmtell 2,500 — » kammarskrivaren Sven Ludvig Stuart.............................. 2,000 » bibliotekarien vid riksdagens bibliotek Pehr Edvin Stenfelt ... 4,000 - ! » vaktmästaren vid riksdagens bibliotek John Emil Eydman ... 1,000 » sekreteraren i riksdagens statsutskott, v. häradshövdingen Johan Magnus Stuart ............................................. 4,000 » korrekturläsaren vid riksdagens tryckeriexpedition Hjalmar Brander 1,500 » förste vaktmästaren Carl Johan Lundell ............. 1,400 — » vaktmästaren Gustaf Sturkell ...................... 1,200 — » sekreteraren hos riksdagens justitieombudsman, v. häradshövdingen Knut von Matern .................................... 3,290 — 1 » revisorn och bokhållaren Nils Axel Fredrik Erdmann ................. 3,100 1 » notarien hos riksdagens andra kammare Carl Napoleon Sandströms änka Anna Amalia Sandström, född Pilblad....................... 500 — | Summa kionor 24,490 — Anmärkning. Ovanstående pensioner indragas vid innehavarens frånfälle och även dessförinnan såvida de för pensionernas utgående stadgade villkor upphöra. 72 Fullmäktige i Riksgäldskontor. Per Axel Henrik Cavalli, J. D., K. in. st. k. N. O., K. V. O. l:a kl., Stk. P. da C. O., E. Pr. Kr. O. l:a kl. m. br., St.-Off. Er. H. L., St.-Off. Gr. Fr. O., ordförande (vald 1913); Gustaf Fredrik Östberg, Fil. K., godsägare, K. V. O. l:a kl., E. N. O., vice ordförande (vald 1914); Carl Emil Kinander, J. o. Fil. K., fullmäktig i järnkontoret, K. N. O. 2:a kl., E. V. O., K. N. S:t O. O. 2:a kl., andre deputerad (vald 1913); Axel Ekman, bruksägare, K. V. O. 2:a kl., E. N. O., R. D. D. O. (vald 1915); Johan Gustaf Lagerbjelite, greve, J. K. godsägare, K. N. O. 2:a kl., E. V. O., E. Pr. Joh. O., E. Ank. A. Bj. O. l:a kl., förste deputerad (vald 1914); Gustaf Kobb, Fil. D., professor, Off. Fr. d’A. (vald 1913). Henne Sebastian Tamm, godsägare, verkställande direktör i Sveriges allmänna kypoteksbank (vald 1915). Suppleanter: Svante Herman Kvarmelius, förlikningsman, E. N. 0., R. V. 0.; Jöns Peter Jesper son, lantbrukare, R V. 0. Erik Kute Palmstierna, friherre, kapten. 73 Revisorer av stats-, banko- och riksgäldsverken vid 1914 års statsrevision. Utsedda av riksdagens första kammare: Revisorer: Ledamöterna av första kammaren: frih. O. H. A. Fleming, K. E. von Greijer, E. A. Hallin, A. Åström, D. K. Bergström, S. F. E. Söderbergh. Suppleanter: Ledamöterna av samma kammare: J. Nilsson, O. Gr. Ekman, K. J. A. Gustafsson. Utsedda av riksdagens andra kammare: Revisorer: Ledamöterna av andra kammaren: J. B. Eriksson i Grängesberg, K. V. Bydén, J. Olofsson i Digernäs, J. P. Jesperson, Y. Larsson i Yästerås, S. Söderberg i Hobborn. Suppleanter: Ledamöterna av samma kammare: A. Anderson i Båstock, P. M. Olsson i Blädinge, A. F. Janson i Bråten. Bihang till riksdagens protokoll 1915. 15 samt. 1 avd. 4 käft. 10 75 REGISTER till 1915 års reglemente för riksgäldskontoret. Ackord för riksgäldskontorets fordringar får icke utan riksdagens samtycke medgivas ......................................................... Allmänna byggnadslånefonden......................................................£ Allmänna hypoteksbanken ............................................................ Allmänna järnvägslånefonden....................................... §§ 22, 28, Amortering, fonden för statsskuldens .......................................... Anslag å riksstaten .................................................................. Ansvarsskyldighet, fullmäktiges ................................................... Ansökningstid till lediga tjänster ................................................ Anteckningsböcker, kamrerarens och kassörens.............................. Arvfurstens palats, ang. köpeskillingen för ................................. Arvoden för fullmäktige samt deras ordförande och två deputerade » * riksdagens revisorers kansli och vaktbetjäning......... » » e. o. tjänstemän och vaktmästare vid riksgäldskontoret Avbetalning å statsskulden, anslag till ....................................... Avlöningsstat för tjänstinnehavare vid riksgäldskontoret ............ » för d:o vid riksdagens bibliotek ...... » t för d:o vid riksdagens hus ............... Avsked för tjänstemän och vaktbetjäning .................................... Befordringsgrunder vid riksgäldskontoret .................................... Begravningshjälp efter obemedlade tjänstemän och vaktbetjänte ... Behållningar, statsverkets............................................................ Belöning för extra arbeten i riksgäldskontoret ........................... Berättelser, fullmäktiges............................................................... » justitieombudsmannens ............................................. » riksdagens revisorers ................................................ Besiktning å riksdagens hus ..................................................... Besvär över fullmäktiges beslut ................................................ Bevillningsförordning, utfärdande av ny ....................................... Bibanelänefonden .................................................................... Bibliotek, riksdagens .................................................................. Bibliotekarie, » .................................................................. Biträden, riksgäldskontorets kvinnliga ....................................... § 2. § 23, 28 o. sid. 45—47. § 61. 34, 36 o. sid. 48—65. §§ 14, 20, 21. §§ 20, 33, 34. § io. § 69. § 50. § 33. § 32 mom. 4. § 32 mom. 1. § 32 mom. 4. §§ 20, 33. Sid. 69. Sid. 70. Sid. 70. §§ 78-80. § 71. § 32 mom. 4. § 18. § 32 mom. 4. § 54. § 32 mom. 5. §§ 32, mom. 1, 56. § 51. §§ 49, 76. § 65. § 22 o. sid. 65—68. §§ 32, 64. §§ 32, 67. § 81. 76 Byggnadsfond för riksdags- ock riksbankskus.............................. § 53. Byggnadslånefonden, allmänna...................................................... §§ 23,28o. sid.45—47, Centralkassa för jordbrukskredit, ang. överlämnande till riksbanken av statsobligationer för............................................. § 13. Check för uttagning av medel å statsverkets giroräkning ......... § 37. Deputerade, fullmäktiges ............................................................ §§ 9, 32 mom. 4. Diarium, ombudsmannens............................................................. § 50. Elektrisk uppvärmning av isgrindarna vid Älvkarleby kraftstation, anslag till.................................... § 34. Entledigande av tjänstemän och vaktbetjänte vid riksgäldskontoret § 80. Ersättning för bestridande av lediga tjänster .............................. § 67. Expenser för justitieombudsmannens och tryckfriketskommitténs expedition ............................................................... § 32. » för militieombudsmannens expedition ........................... § 32. Extra ordinarie tjänstemän, ang. villkoren för deras antagande ... § 70. » » » ock vaktmästare, deras skiljande från riksgäldskontoret........................... § 77. > » » arvoden åt ....................................... § 32 mom. 4. Flyttningshjälp för justitieombudsmannen .................................... § 32 mom. 5. » » militieombudsmannen .................................... § 32 mom. 6. Fonden för statsskuldens amortering .......................................... §§ 14, 20, 21. Fonder, riksgäldskontorets ......................... §§ 20, 24. Fordringar, riksgäldskontorets...................................................... §§ 22, 23, 36. i » , förteckning å .............................. Sid. 45—59. Fullmakter för riksgäldskontorets tjänstemän .............................. § 67. » granskning av riksdagsmännens ................................. § 66. Fullmäktige i riksgäldskontoret ock deras suppleanter.................. Sid. 72. » anhålla om Kungl. Haj:ts garanti å ny upplåning ... § 19. s äga att av riksdagens revisorer begära råd ock yttranden ................................................................. § 11. Fullmäktiges ansvarsskyldighet ................................................... § 10. » antal för besluts fattande ....................................... §§ 46, 65. » arvoden och resekostnadsersättningar ..................... § 32 mom. 4. » befattning uppkör................................................... § 7. » berättelser............................................................... § 54. » besluts överklagande ............................................ §§ 49, 76. s> deputerade ........................................................... §§ 9, 32 mom. 4. » ombud..................................................................... §§ 9, 61. » omröstningar ......................................................... § 48. i> ordförande och vice ordförande .............................. § 3. » protokoll ............................................................... § 42. » sammankomster ...................................................... §§ 42—49. » sammanträden gemensamt med fullmäktige i riksbanken. ............................................................. § 65. » ställande till ansvar................................................ § 10. » suppleanter ........................................................... Sid. 72. 77 Fullmäktiges suppleanter, deras inträdande.................. » särskilda uppdrag................................... * tjänstledighet .................................. » överläggningar ................................. Förfall för fullmäktige ..................................... Förräntning av riksgäldskontorets kontanta tillgångar och behållningar. ....................................... Garanti, Kungl. Maj:ts, å ny upplåning, fullmäktiges anhållan om Generalassistanskontoret, f. d., understöd för stärbhusen efter obe medlade tjänstemän m. fl. vid ... Gratifikationer för extra arbeten i riksgäldskontoret Grundlagar m. m., utgivning av en samling utländska ............... Gxdd, ang. placering av riksgäldskontorets kassareserver i Göta kanal, ledamot i styrelsen och ombud vid revisionen utses Haparanda, anslag till anordnande av järnvägsförbindelse mellan svenska och finska järnvägsnäten vid................... Hus, riksdagens ............................ * anS- uppförande av nya för riksdagen och riksbanken m. m. Huvudbok, riksgäldskontorets ............................ Hypoteksbank, Sveriges allmänna Inkomster, riksgäldskontorets ...................................................... Inlösen av förfallna obligationer och räntekuponger » » s. k. riksgäldssedlar.............................. Inspektor över riksdagens bibliotek utses av fullmäktige ............ Instruktion för övervaktmästaren i riksdagens hus Inventarier i riksdagens hus Inventering av Iåns- och säkerhetshandlingar Jordbrukskredit, centralkassa för ........................ Justitieombudsmannen, flyttningshjelp för................ Justitieombudsmannens jämte den hos honom anställda kansli- och vaktbetjänings avlöning ........................ » suppleant............................................... 1 ämbetsberättelse ........................... » ämbetsresor............................. * expedition, dess expenser........................... s insättande i ämbetet Justilieombudsmansämbetets förvaltning, anslag till utarbetande av en historik över .............................. Järnvägar, enskilda, ang. låneunderstöd för......................... * statens, anslag till .................................... Järnvägsbolag, enskilda, revision av deras förvaltning m. m....... Järnväg slånefonden ....................................... gg 22 28 Järnvägsmateriel, anslag till anskaffande av ny rullande ............ ’ Järnvägsstationer, anslag till utvidgning av.................... Kapitalfordringar, riksgäldskontorets vid 1914 års slut utbalanserade ....... §§ 4, 5, 7. §§ 50-66. §§ 44, 45. §§ 47, 48. § 44. § 17. § 19. § 32 mom . 4. § 32 mom . 4. § 32 mom . 1. § 17. § 65. § 34. §8 32, 51, 52. § 53. § 40. § 61. §§ 2, : 12-19, § 14. 8 14. § 64. Sid. 68. §§ 51, 57. § 50. § 13. § 32 mom. 5. § 32 mom. 5. § 32 mom. 5. § 32 : mom. 5. § 32 : mom. 5. § 32 : mom. 5. § 65. § 32 j mom. 5. § 22 c 1. sid. 1 CO -65. § 34. § 60. 34, 36 c >. sid. rf*- 00 1 -65. § 34. § 34. Sid. 45—59. 78 Kapitalskulder, riksgäldskontorets vid 1914 års slut utbalanserade Kassaförstärkning åt statsverket................................................... Kassareserver• i utlandet, riksgäldskontorets ................................. Kassareserver, riksgäldskontorets, ang. deras placering i guld...... Kinda kanals aktiebolag, revision av........................................... Kompetensvillkor för riksgäldskontorets tjänstemän ..................... Konstitutionsutskottets protokoll, ang. tryckning av ..................... Konstitutorial för tjänsteinnehavare ............................................. Konvertering av äldre statslån...................v.................................. Kraftstation vid Porjusfallen ..................................................... » » Trollhättan......................................................... » » Älvkarleby ...................................................... Kreditiv, anvisade på riksgäldskontor....................................... » riksgäldskontorets, i riksbanken.................................... Kuponger tillhörande statsobligationer, inlösen av........................ Kvinnliga biträden, riksgäldskontorets.......................................... Sid. 39—44. § 12. § 17. 8 17. § 59. § 70. § 32 mom. 1. § 67. § 12- § 34. § 34. § 34. §§ 13, 38, 39. § 16. . § 14. § 81. Ledigheter bland fullmäktige ...................................................... Likvidations- och amortissementsfonderna....................................... Låne- och s/ikerheishandlingar, inventering av.............................. Länsrätt, riksgäldskontorets......................................................... Lånerörelse, riksgäldskontorets ................................................... Låneunderstöd åt enskilda järnvägar .......................................... Lönebesparing.............................................................................. Löneförhöjning, villkor för åtnjutande av .................................... Malmö, anslag till ombyggnad av statens järnvägars reparationsverkstäder i..................................................................... Malmö statsbangård, anslag till ombyggande av ........................ Markförvärv för stationsntvidgningar, anslag till ........................ Milit''^ombudsmannen, flyttaingshjälp för ............. ..................... Militieombudsmannens jämte den hos honom anställda tjänstepersonals avlöning .................................... » expedition, dess expenser........................... » suppleant................................................... Nattbevakningen i riksgäldskontoret, arvode för ........................... Norrköping—Mjölby, anslag till dubbelspår................................. Obligationer, riksgäldskontorets .......................................... §§12, Ombud, Konungens..................................................................... » , fullmäktiges .................................................................. Omröstningar, fullmäktiges ......................................................... Ordförande bland fullmäktige...................................................... Ordförande, vice, bland fullmäktige ............................................. Papper, upphandling av............................................................... Pensionering av tjänsteinnehavare vid riksgäldskontoret, riksdagens bibliotek och riksdagens hus .......................................... Pensionsfond för tjänsteinnehavare vid riksgäldskontoret m. fl. §§ 4, 7. §§ 20, 30, 33. § 50. §§ 34, 36. §§ 12-19. § 22 o. sid. 48—65. § 68. § 67. § 34. § 34. § 34. § 32 mom. 6. § 32 mom. 6. § 32 mom. C. § 32 mom. 6. § 67. § 34. 13, 14, 15,17,19, 30. § 47. §§ 9, 61. § 48. § 3. § 3. § 57. §§ 78-80. § 24. Pensionsavgifter, tjänsteinnehavares vid riksgäldskontoret, riks - dagens bibliotek och riksdagens hus .............................. § 67. Pensionsavgifter, kvinnliga biträdens i riksgäldskontoret ............ § 81. Pensionsstat vid riksgäldskontoret................................................ Sid. 71. Porjus kraftstation, anslag för en första utbyggnad av............... § 34. Postsparbanken, kredit i riksgäldskontoret ................................ § 13. » ledamot i styrelsen för, utses av fullmäktige ...... § 63. Preskriptionstid för riksgäldskontorets skulder.............................. §§ 14; 30. Protokoll, fullmäktiges ............................................................... g 42. » riksdagens, tryckning av .......................................... § 57. Redovisning av de till riksgäldskontoret ingående medel............... Resekostnadsersättning för 1) riksdagens ledamöter 2) riksdagens revisorer ..................... 3) fullmäktige .................................... 4) justitieombudsmannen ..................... 5) militieombudsmannen........................ Revisionsberättelser från enskilda järnvägsbolag Revisionskostnader........................................................................ Revisorer, riksdagens, vid 1915 års statsrevision, och deras suppleanter...................................................... » » ang. utfärdande av kallelse till deras första sammanträde................................................ » » ang. inkallande av suppleanter........................ » » råd och yttranden av dem äga fullmäktige att begära......................................................... » » traktamenten och resekostnader för ............... » utses av fullmäktige för granskning av Strömsholms nya kanalbolags, Kinda kanals aktiebolags, Sveriges allmänna hypoteksbanks och konungariket Sveriges stadshypotekskassas förvaltning ................................. Revisorernas berättelser ............................................................ Riksbanken, ang. bemyndigande för riksgäldskontoret att ställa skattkammarväxlar till dess förfogande.................... » ang. kreditiv i banken för riksgäldskontoret............ » ang. uppförande av nytt hus för.............................. » ang. överlämnande till denna bank av obligationer för centralkassa för jordbrukskredit Riksdag, 1915 års, anslag till en uppslagsbok över dess arbeten.. Riksdagens bibliotekarie ............................................................... * ledamöter, reseersättning till....................................... » hus ........................................................................... * » , ang. avlöning för övervaktmästaren och över maskinisten vid m. m....................................... * » , instruktion för övervaktmästaren i ..................... » » , lokaler inom, få för vissa ändamål upplåtas ...... § 40. § 32 mom. 1. § 32 mom. 1. § 32 mom. 4. § 32 mom. 5. § 32 mom. 6. § 60. § 32 mom. 1. Sid. 73. § 55. § 55. § 11- § 32 mom. 1. §§ 59, 61, 62. §§ 32, 56. § 13. § 16. § 53. § 13. § 32 mom. 1. §§ 32, 67. § 32 mom. 1. §§ 32, 51, 52. § 32. Sid. 68. § 52. 80 Riksdagsbiblioteket.................................................................... Riksdagshandlingar, ang. vården av tryckta .......................... Riksdagshus, angående byggnadsfonden för nytt ................... Riksdagskostnader.................................................................... » anslag till .................................................. Riksdagsort, fullmäktiges yttrande därom ................................ Riksgäldskontorets befattning med riksstatsinkomsterna ........... » befattning med riksstatsntgifterna .................. » fonder ............................................................ » fordringar för utlämnade lån .................. §§22 » fullmäktige...................................................... i föremål............................................................ s huvudbok ...................................................... » inkomster och särskilda tillgångar .................. » kreditiv i riksbanken....................................... s lånerätt............................................................ » lånerörelse ...................................................... * obligationer...................................................... s räkenskaper...................................................... » skulder........................................................... * styrelse............................................................ » upplåning......................................................... * utbetalningar ................................................... » utlåning ......................................................... » änke- och pupillkassa....................................... Riksgäldssedlar, s. k., inlösen av ................................................ Riksstatsinkomsterna, riksgäldskontorets befattning med............... Riksstatsntgifterna, riksgäldskontorets befattning med.................. Rullande materiel vid statens järnvägar, anslag till ..................... Rtikenskaper, riksgäldskontorets................................................... Räntekuponger, inlösen av............................................................ Räntor å statsskulden, anslag till................................................ Sammankomster, fullmäktiges...................................................... Sammanträde, riksdagens revisorers första, ang. utfärdande av kallelse till ...................................................... Sammanträden, fullmäktiges i riksbanken och riksgäldskontoret gemensamma ...................................................... Semester för deputerade.............................................................. » » tjänsteinnehavare vid riksgäldskontoret, riksdagens bibliotek och riksdagens hus .......................................... Skattkammarväxlar, riksgäldskontorets, tillhandahållas riksbanken Skiljaktiga meningar bland Mlmäktige ...................................... Skrifmaterialier för riksdagens behov .......................................... Skulder, riksgäldskontorets, preskriptionstid för........................... » riksgäldskontorets, förteckning & .................................... Stadshypotekskassa, konungariket Sveriges ................................. §§ 32, 64. § 58. § 53. § 32. § 32. § 65. §§ 25-30. §§ 31-37. §§ 20, 24. ,23, 36 o. sid. 45—59. Sid. 72. § I § 40. §§ 2, 12-19. § 16. §§ 34, 36. §§ 12-19. §12,14,15,17,19,30. §§ 40, 41. § 14 o. sid. 39—44 §§ 3-11. §§ 12, 19, 34, 36. §§ 31-39. § 17- § 32 mom. 4. § 14 mom. 4. §§ 25-30. §§ 31-37. § 34. §§ 40, 41. § 14. §§ 20, 33. §§ 42-49. § 55. § 65. §§ 9, 32. § 67. § 13. § 48. § 57. §§ 14, 30. Sid. 39—44. § 62. 81 Statens -järnvägar, anslag för anskaffande av ny rullande materiel vid .................................................................. § 34. » kraftverk, distributionsledningar för .............................. § 34. » telefon- ock telegrafväsende, anslag till........................... § 34. d trafikerade järnvägar, anslag för nya byggnader och anläggningar vid ......................................................... § 34. Statsverkets behållningar avlämnas till riksgälds kontoret ............ § 18. Statslån, äldre, konvertering av................................................... § 12. Statsskuldbok, ang. inrättande av................................................ § 15. Stockholms centralstation, anslag till vissa omändringar vid ...... § 34. Strömsholms nya kanalbolag, revision av dess förvaltning............ § 59. Styrelsen för riksgäldskontoret...................................................... §§ 3—11. Suppleanter för fullmäktige......................................................... Sid. 72. » , deras inträdande ...................................................... §§ 4, 5, 7. » för riksdagens revisorer .......................................... Sid. 73. » » » » , ang. inkallande av ............ § 55. » för justitieombudsmannen och militieombudsmannen... § 32. Suspension av tjänstemän och vaktbetjäning ................................. £§ 72—77. Svag—Brunflo, anslag till statsbanan mellan .............................. § 34. Södertälje kanal mellan Maren och Saltsjön, ang. utvidgning av § 34. Telefon- och telegrafväsende, statens, anslag till fortsatt utveckling av § 34. Tjänsteförsummelser, frågor rörande ............................................. §§ 72—77. Tjänsteinnehavare vid riksgäldskontoret, riksdagens bibliotek och riksdagens hus, besvärshänvisning för................................................ § 76. entledigande av ......................................................... § 80. pensionering av......................................................... §§ 78—80. Tjänstemän vid riksgäldskontoret, antagande av ........................... § 70. » » s , avlöning för.............................. § 32. » » riksdagens bibliotek .......................................... §§ 32, 67. » » riksdagens hus ................................................ §§ 32, 67. » » justitieombudsmannens expedition........................ § 32. » » militieombudsmannens expedition........................ § 32. Tjänster i riksgäldskontoret, bestridande och återbesättande av lediga §§ 68, 69,71. Tjänstledighet för fullmäktige ...................................................... §§ 44, 45. » » tjänsteinnehavare vid riksgäldskontoret, riksdagens bibliotek och riksdagens hus ............ § 67. Tobaksmonopol, anslag för bestridande av kostnader för införande av § 34. Traktamenten, riksdagens revisorers .......................................... § 32 mom. 1. Trollhätte kraftstation, anslag för en tredje utbyggnad av............ § 34. Tryckfrihetskommitténs expedition och expenser.............................. § 32. Tryckning av riksdagens protokoll med därtill hörande bihang ... § 57. » av revisorernas berättelser .......................................... §§ 32, 56. Tryckningskostnader för justitieombudsmannens ämbetsberättelser... § 32. Ulriksfors—Volgsjön, anslag till statsbanan mellan..................... § 34. Underskrifter, antalet egenhändiga å riksgäldskontorets obligationer § 14. Bihang till riksdagens protokoll 1915. 15 samt. 1 avd. 4 käft. 11 82 Understöd för obemedlade tjänstemäns och vaktbetjäntes stärbhus § 32 mom. 4. Uniformsbeklädnad, vaktmästares ................................................ § 67. Uppbördsmedel, särskilda ............................................................ § 29. Uppdrag, fullmäktiges särskilda................................................... §§ 50—66. Upphandling av papper för tryckning av riksdagens protokoll...... § 57. Upplåning, riksgäldskontorets ...................................................... §§ 12, 19, 34, 36. Uppslagsbok över 1915 års riksdags arbeten................................. § 32 mom. 1. Utbetalningar, åliggande riksgäld skontoret.................................... §§ 31—39. Utdrag av riksgäldskontorets räkenskaper.................................... § 41. Utlåning, riksgäldskontorets......................................................... § 17. Vatten/allsverk, statens, anslag till................................................ § 34. Vice värden i riksdagens hus ................................................... § 57 o, sid. 69. Villkor för löneförhöjning vid riksgäldskontor^, riksdagens bibliotek och riksdagens hus ....................................... § 67. » » att kunna antagas till tjänsteman vid riksgäldskontoret § 70. Vänersborg—Göteborg, anläggning av ny farled........................... § 34. » anslag för ny fyrbelysning vid denna farled § 34. Ålderstillägg för tjänsteinnehavare vid riksgäldskontoret, riksdagens bibliotek och riksdagens hus ............................. § 67. Återtransport till innehavaren av på viss person överlåten obligation ............................................................................. § 15. Älvkarleby kraftstation, anslag till anordningar för elektrisk uppvärmning av isgrindarna vid .......................................... § 34. Älvkarleby kraftverk, anslag för anläggning av ångkraftstation för § 34. Änke- och pupillkassan vid riksgäldskontoret.............................. § 32 mom. 4. överläggningar, fullmäktiges ...................................................... §§ 47, 48. Övertagna lån, amortering och förräntning av .......................... §§ 20, 33. Övervaktmästaren i riksdagens hus, instruktion för .................. Sid. 68. övervaktmästaren och övermaskinisten i riksdagens hus ............... § 32. CENTRALTRTCKERIET, STOCKHOLM 1915.