utfärdat vid slutet af 1914 års senare riksdag

Bihang till senare riksdagens protokoll 1914. 15 samt. I avd. 4 haft. (RiksgHIdskontoreta reglemente.) Innehållsförteckning. Allmänna bestämmelser §§ 1 och 2. Riksgäldskontorets styrelse §§ 3—11. j> lånerörelse §§ 12—19. D fonder §§ 20—24. )> befattning med rikssiatsinkomsterna §§ 25—30. » > » riksstatsutgifterna §§ 31—37. På riksgäldskontoret anvisade kreditiv §§ 38 och 39. Huvudbok och medelsredovisning §§ 40 och 41. Fullmäktiges sammankomster §§ 42—-49. » särskilda åligganden och uppdrag §§ 50—66. Tjänstinnehavare vid riksgäldskontoret, riksdagens bibliotek och riksdagens hus §§ 67—71. Behandlingen av frågor rörande tjänsteförsummelser m. m. §§ 72—77. Pensioneringen av tjänstinnehavare vid riksgäldskontoret, riksdagens bibliotek och riksdagens hus §§ 78—80. Kvinnliga biträden i riksgäldskontoret § 81. Riksgäldskontorets vid 1913 års slut utbalanserade kapitalskulder, sid. 89. » » s » » » kapitalfordringar för ut lämnade lån till vissa bestämda ändamål, sid. 45. Av 1906 års riksdag meddelade bestämmelser angående låneunderstöd från järnvägslånefonden, sid. 60. Av 1910 års riksdag meddelade bestämmelser angående låneunderstöd från järnvägslånefonden, sid. 62. Av 1911 års riksdag meddelade bestämmelser angående låneunderstöd från fonden för bibanor i västra delarna av riket, sid. 65. Instruktion för övervaktmästaren i riksdagens hus, sid. 68. Avlöningsstat för tjänstinnebavare vid riksgäldskontoret sid 69. » » » » riksdagens bibliotek, sid. 70. » » > » riksdagens hus, sid. 70. Pensionsstat vid riksgäldskontoret, sid. 71. Register till 1914 års reglemente för riksgäldskontoret, sid. 74. 3 Reglemente för riksgäldskontoret. Allmänna bestämmelser. § I Riksgäldskontoret bär till föremål: a) att ombesörja likviden av svenska statens skuld, för vilken riksdagen enligt § 66 regeringsformen ansvarar; b) att verkställa alla de utbetalningar, som av rikets ständer eller riksdagen blivit å detta verk anvisade; c) att mottaga, förvalta och redovisa alla härtill anslagna tillgångar och inkomster samt hålla uppkommande, till riksgäldskontoret levererade överskott och behållningar riksdagen till banda; d) att, i saknad av annan tillgång för bestridande av beviljade och å riksgäldskontoret anvisade utgifter, upplåna därtill oundgängligen erforderliga medel; och e) att utföra alla uppdrag och åligganden, som riksgäldskontoret för övrigt av rikets ständer eller riksdagen erhållit. § 2. De till riksgäldskontoret börande och dit anslagna medel må icke under någon förevändning eller med vad villkor som helst därifrån ryckas eller användas till andra behov än dem riksdagen bestämt. Allt förordnande, som däremot strider, vare kraftlöst (§ 68 regeringsformen). Och må, vid likviderande av riksgäldskontorets fordringar, ackord, utan riksdagens särskilda samtycke, icke medgivas. 4 Riksgäldskontorets styrelse. § 3. Förvaltningen av riksgäld skontoret, dess medel och tillliörigheter är av riksdagen uppdragen åt sju fullmäktige, vilka vid lagtima riksdag utses i den ordning, § 71 riksdagsordningen stadgar. Vid fullmäktiges sammankomster föres ordet av den, som av riksdagen blivit därtill utsedd; tillkommande fullmäktige att själva bland sig välja en vice ordförande att föra ordet, när hinder för ordföranden inträffar. § 4. Uppkommer ledighet bland fullmäktige, inträder suppleant enligt av riksdagen bestämd ordning. § 5- Är styrelsen ej så fulltalig, som för besluts fattande erfordras, enligt vad här nedan föreskrives, äger fullmäktiges ordförande att inkalla erforderligt antal suppleanter. § 6- Fullmäktige äro förbundna att vid riksgäldskontorets förvaltning ställa sig till efterrättelse ej mindre rikets grundlagar än även detta reglemente samt övriga rörande riksgäldskontoret gällande föreskrifter; börande fullmäktige dolt och förtegat hålla, vad vid kontorets förvaltning förefaller, som tyst vara bör. § 7. Blir fullmäktig ledamot av statsrådet eller kommer i den författning, att han, jämlikt något av mom. a, b, c, d och e i § 26 riksdagsordningen, icke må såsom riksdagsman godkännas, skall han genast frånträda fullmäktigbefattningen och suppleant inträda i hans ställe. § 8- Jämte noggrannt iakttagande av vad i avseende på förvaltningen av riksgäldskontoret och dit anslagna medel är stadgat, åligger fullmäktige att omsorgsfullt vårda och befrämja detta verks rätt, säkerhet och förmån samt för övrigt vidtaga alla på fullmäktige ankommande åtgärder i och för verk - 0 ställigheten av de i sådant avseende meddelade beslut samt fullmäktige givna uppdrag. § 9. Fullmäktige utse inom sig, på sätt sista punkten av § 48 innehåller, två deputerade, en förste och eu andre, vilka det åligger att ombesörja lånemedels indragning, verkställa de för riksgäldskontorets räkning erforderliga utländska likvider, anordna medel till vissa av fullmäktige beslutade eller eljest ovillkorligen bestämda utbetalningar med mera, allt i överensstämmelse med de beslut och föreskrifter, som fullmäktige meddela; ägande deputerade att sig emellan närmare fördela dessa dem gemensamt tillhörande göromål. Vid varje sammankomst böra deputerade redogöra för sina åtgärder under den efter fullmäktiges näst föregående sammankomst förflutna tid. Förste deputeraden utövar därjämte närmaste tillsyn över det sätt, varpå tjänstemännen fullgöra sina åligganden, och tillser, att fullmäktiges beslut varda i behörig tid och ordning verkställda. Han äger att undertiden mellan fullmäktiges sammanträden meddela nödiga föreskrifter samt att för sjukdoms- eller annat laga förfall eller för enskilda angelägenheters besörjande bevilja tjänstemännen ävensom vaktbetjänte tjänstledighet under högst fjorton dagar, ävensom meddela föreskrift om tjänstens uppehållande intill fullmäktiges nästa ordinarie sammanträde. Han utövar jämväl beträffande vården av kontorets värdepapper det uppdrag, tjänstgöringsordningen i sådant avseende innehåller. Deputerade äga att vardera under en och eu halv månad årligen åtnjuta ledighet utan avdrag å arvodet. Till den bland fullmäktige, som av dem utses att under sådan ledighet bestrida deputerads befattning, utgår av de till riksgäldskontoret anslagna medel särskild ersättning med belopp, motsvarande den ledige deputeradens arvode för ifrågavarande tid. Fullmäktige må vara obetaget att, om sådant finnes behövligt för lånetransaktioner, utse ombud för bedrivande av därvid erforderliga underhandlingar. § 10. Befallningar, som av någon annan än riksdagen meddelas angående användandet av riksgäldskontorets tillgångar eller förvaltandet av samma verk, få icke av fullmäktige åtlydas och efterkommas; varande fullmäktige för sina åtgärder i denna egenskap riksdagen eller dess bankoutskott 6 och revisorer allena redo skyldiga samt kunna icke för sitt förhållande till ansvar ställas utan i laga ordning och till följd av riksdagens eller dess revisorers beslut eller, mellan riksdagar och revisioner, genom justitieombudsmannen. § Il Till ledning vid prövningen och avgörandet av förekommande ärenden, för vilkas behandling antingen icke några eller mindre tillämpliga och bestämda föreskrifter blivit meddelade, äga fullmäktige att av revisorerna begära råd och yttranden. Riksgäldskontorets lånerörelse. § 12. 1. För beredande av tillgång till de utbetalningar, som blivit av riksdagen anvisade att täckas av lånemedel eller i övrigt skola utgå av dylika medel, äger riksgäldskontoret att i mån av behov försälja obligationer, ouppsägbara från långivarens sida, men ställda att återbetalas antingen viss tid efter av riksgäldskontoret verkställd uppsägning eller enligt uppgjord amorteringsplan, med rätt tillika för fullmäktige att bestämma dessa obligationers valörer, räntefot och uppsägningstid. 2. För konvertering af äldre statslån, när omständigheterna därtill föranleda och sådant med fördel för staten kan ske, äga fullmäktige att, på sätt och till belopp fullmäktige finna lämpligt, dock ej utöver vad som till konvertering åtgår, försälja eller träffa avtal om blivande försäljning av statsobligationer, förskrivna med lägre ränta än det statslån, som utgör föremål för konvertering. 3. Därest fullmäktige finna sådant med hänsjni till lånemarknadens läge eller eljest ändamålsenligt, äga fullmäktige att i övrigt verkställa medgiven upplåning mot riksgäldskontorets skuldförbindelser eller begagnande av krediter på villkor, som fullmäktige med hänsyn till de vid upplåningen sig företeende omständigheter och förhållanden äga bestämma. 4. För beredande av tillgång till kassaförstärkning åt statsverket, då sådan enligt Kungl. Maj:ts beslut påkallas, äga fullmäktige i mån av behov upplåna medel mot vare sig riksgäldskontorets skuldförbindelser eller obligationer i svenskt mynt, ställda till inlösen antingen efter viss förfallotid eller efter föregången, av riksgäldskontoret verkställd uppsägning, och må 7 fullmäktige, jämväl i avseende å denna upplåning, såväl bestämma räntevillkoren som fastställa betalningsterminerna. § 13- 1. Fullmäktige i riksgäldskontoret äga att på framställning av fullmäktige i riksbanken ställa till riksbankens förfogande riksgäldskontorets skuldförbindelser i form av skattkam marväxlar eller i annan form intill ett belopp av 40,000,000 kronor i utländskt mynt med en löjjetid av högst två år ävensom att genom överenskommelse med fullmäktige i riksbanken träffa erforderliga närmare bestämmelser rörande skuldförbindelsernas form, belopp, löpetid, myntslag, inlösen m. m. 2. 1911 års riksdag har medgivit, att postsparbanken må äga att vid behov av medel för bedrivande av sin rörelse få i riksgäldskontoret tillgodonjuta kredit till ett belopp av högst 5,000,000 kronor mot gottgörelse, motsvarande den effektiva ränta jämte lånekostnader, som riksgäldskontoret enligt sina beräkningar har att självt utgiva å sålunda försträckta medel, ävensom på de villkor i övrigt, som genom överenskommelse mellan fullmäktige i riksgäldskontoret och styrelsen för postsparbanken varda fastställda. För beredande av medel till ifrågakommande utbetalningar å nämnda kredit äger riksgäldskontoret i måD av behov verkställa upplåning på sätt rörande kassaförstärkning åt statsverket stadgats. § 14. 1. Om sådana statsobligationer, i vilka någon viss, ovillkorlig återbetalning medelst årlig amortering ej blivit av staten utfäst, varda av fullmäktige i riksgäldskontoret utfärdade, skola fullmäktige snarast möjligt göra framställning till riksdagen om anvisande å riksstaten under titel »Utgifter för kapitalökning. Avbetalning å statsskulden» av de medel, vilka böra årligen avsättas till fonden för statsskuldens amortering. 2. I avseende på riksgäldskontorets skulder, om vilka kontorets räkenskaper och handlingar lämna fullständig upplysning, och vilkas kapitalbelopp vid nästlidna års slut finnas summariskt uppgivna uti en vid detta reglemente fogad bilaga, jämväl innefattande förteckning å vid årsskiftet befintliga återstående utgifter å föregående års låneanslag, böra i övrigt de föreskrifter, som äro intagna uti de vid föregående riksdagar för riksgäldskontoret 8 utfärdade reglementen, i de delar, samma föreskrifter ännu icke blivit fullgjorda, fortfarande tjäna till efterrättelse. 3. Där preskriptionstid i avseende på någon särskild del av riksgäldskontorets skulder icke blivit stadgad, skola skulderna, intill dess annorlunda förordnas, i vederbörlig ordning likvideras, utan avseende å den tid, inom vilken fordringar hos enskilda eller hos Kungl. Maj:t och kronan skola nu eller framdeles göras gällande. 4. Då s. k. riksgäldssedlar i riksgäldskontoret till inlösen företes, äga fullmäktige att, därest sedlarna befinnas riktiga, desamma infria. 5. Fullmäktige må, när sådant icke för riksgäldskontoret medför olägenhet, kunna medgiva omedelbar inlösen i riksgäldskontoret av förfallna obligationer och räntekuponger, fastän desamma enligt obligationernas lydelse och stadgandena i lånekontrakten böra å däruti angivna utrikes orter infrias ; för vilket ändamål fullmäktige må träffa erforderliga överenskommelser med de lånövertagare, som kontraktsenligt skola ombesörja denna inlösen. 6. Beträffande antalet egenhändiga underskrifter å riksgäldskontorets obligationer skall gälla, att obligationer, som komma att av riksgäldskontoret utfärdas, böra, då deras valör överstiger 1,000 kronor eller motsvarande belopp i utländskt myntslag, vara försedda med minst en handskriven namnteckning, samt att obligationer å lägre valör må kunna av riksgäldskontoret utfärdas utan att vara försedda med någon handskriven namnteckning. § 15. 1. Fullmäktige må i riksgäldskontoret inrätta en statsskuldbok. Fordran på grund av riksgäldskontorets obligationer av de lån, som fullmäktige bestämma, må kunna genom obligationers inlämnande till riksgäldskontoret förvandlas till en i statsskuldboken införd fordran. Fullmäktige äga fastställa bestämmelserna rörande statsskuldbokens anordning samt villkoren för dess begagnande. 2. Till innehavaren ställd obligation må, då därom hos fullmäktige göres framställning, på viss namngiven person överlåtas för att endast i dennes hand vara gällande samt, därest ägaren sedermera det önskar, ånyo kunna göras gällande i varje innehavares hand, allt under de villkor i avseende på behöriga anteckningar å själva obligationen samt i kontorets räkenskaper, som fullmäktige äga föreskriva. 9 § ic. För bestridande av riksgiildskontoret åliggande betalningar äger detta verk att begagna ett kassakreditiv i riksbanken tillbelopp av högst 1,500,000 kronor; börande i avseende på kreditivets begagnande de i bankoreglementet därom meddelade föreskrifter lända till efterrättelse. § 17. 1. Kiksgäldskontorets kontanta tillgångar skola, såvitt och så länge de icke behöva användas för samma verk åliggande utbetalningar, insättas i riksbanken eller hållas allmänna rörelsen till hända och göras räntebärande genom deras utlåning på sätt, som fullmäktige i riksgäldskontoret anse innefatta full säkerhet; ägande fullmäktige jämväl att för sådana medel uppköpa obligationer eller andra förbindelser, som anses kunna utan svårighet och kapitalförlust vid inträffande behov föryttras. Vid utlåning skola riksgäldskontorets räntebärande obligationer såsom hypotek åtnjuta företräde framför varje annan erbjuden säkerhet. Utlåningstiden, lånesummans förhållande till hypoteket samt den ränta, vilken för ifrågavarande lån skall till riksgäldskontoret erläggas, må, med avseende å såväl penningställningen som säkerhetens beskaffenhet, av fullmäktige bestämmas. 2. De medel till belopp av 15,000,000 kronor, som av fullmäktige i riksgäldskontoret enligt bemyndigande av 1904 års riksdag anskaffats för beredande åt riksgäldskontoret av kassareserver i utlandet, böra i regel hållas innestående hos utländska banker och bankirhus eller vara placerade i främmande staters skuldförbindelser. § 18. Därest statsverket erhåller större behållningar å sina räkningar i riksbanken än som för de löpande statsutgifternas bestridande anses erforderliga, äger riksgäldskontoret att, på de återbetalningsvillkor, som av fullmäktige medgivas, sådana behållningar av statsverket till förvaltning mottaga. § 19. Utfärdas av riksgäldskontoret nya obligationer, skola fullmäktige underställa Kung]. Maj:ts fastställelse de beslut, som rörande sådan upplåning fattas, med anhållan, att Kungl. Maj:t täcktes å det nya lånet meddela sin garanti. Bihang (ill senare riksdagens protokoll 1914. IS samt. 1 avd. 4 käft. 2 (KikHgiildskontoreta rngrlemonte.) 10 Riksgäldskontorets fonder. § 20. Riksgäldskontoret förvaltar ock skall särskilt bokföra den s. k. likvidations- och amortissemmtsfonden, till vilken, enligt vad i § 33 sägs, överföras de medel, vilka få av riksgäldskontor lyftas å de i riksstaten uppförda anslagen till avbetalning och förräntning av statsskulden. Från denna fond skola under år 1915 utgå: dels de annuitetsanslag, som avse amortering och förräntning av amorteringslånen, nämligen för 1880 års lån ........................ kronor 5,171,260: — » 1886 » * > 2,429,425: — » 1890 > » » 1,505,274: — » 1899 » » > 1,523,813: — dels de annuitetsanslag, som avse amortering och förräntning av övertagna lån, nämligen för kommunlån ...................................................................... kronor 65,051: 95 » Örebro—Svartå järnvägsaktiebolags obligationslån ... » 41,720: — » Järnvägsaktiebolaget Malmö—Kontinentens obhgationslån av år 1898 .................................................................. » 88,520: — » år 1902 ............................................................... » 47,080: — dels de annuitetsanslag, som avse statsräntelånen, nämligen för 3,G % lånet ..................... kronor 3,053,481 — 1888 års lån ..................... » 725,733 — > 1894 » » ..................... » 525,090 — > 1900 » » ..................... 1,271,200 — » 1904 » » ..................... » 1,260,000 — » 1906 » » ..................... 1,512,000 —- » 1907 » » ..................... > 1,872,000 — 1908 > * ..................... » 2,179,200 — » 1911 » » ..................... > 2,880,000 — » 1913 » > .................... dels ock ränta å svenska skattkammar- 3,780,012 05 växlar per 15/< 1915....................... 399,520: — samt ränta å medgiven och beräknad men ännu icke verkställd upplåning 11 Av de för statsräntelånen avsedda annuitetsanslagen skall utgå ränta å vederbörande lån, och till den i nästföljande § omförmälda fonden för statsskuldens amortering skola överföras de å rikssstaten anvisade avsättningsbelopp. § 21. Hos riksgäldskontor skall finnas upplagd en fond för statsshddens amortering, till vilken från likvidations- och amortissementsfonden överföras, på sätt i nästföregående paragraf omförmäles, de för fonden avsedda medel. Behållningen av denna fond skall av fullmäktige förräntas samt med hänsyn till föreliggande förhållanden användas antingen till amortering av statsskulden medelst utlottning eller obligationsköp eller ock till minskning i den nya upplåning, vartill fullmäktige av riksdagen erhållit bemyndigande. Med avseende å statsskuldens amortering skall iakttagas, att 1894 års statslån skall vara slutbetalt senast inom år 1950. § 22. 1. De medel, som blivit av riksdagen avsatta till understödjande av enskilda järnvägsanläggningar, skola av riksgäld skontoret förvaltas och bokföras under namn av järnväg slånefondern. Denna fonds kapitalfordringar vid 1913 års utgång samt de bestämmelser, som gälla för låneunderstöd från fonden, finnas angivna i de vid detta reglemente fogade särskilda bilagor. 2. De medel, som blivit av riksdagen anslagna för att underlätta åstadkommandet av bibanor inom västra delarna av Värmlands, Kopparbergs och Jämtlands län samt delar av Bohuslän och Dalsland, skola av riksgäldskontoret förvaltas i enlighet med de av riksdagen därför givna föreskrifter samt bokföras under namn av fonden för)'' bibanor i rustra delarna av riket. De för denna fond gällande föreskrifter finnas intagna i en vid detta reglemente fogad bilaga. 3. Det åligger fullmäktige att ej mindre, om anledning därtill gives, söka förebygga, att med statslån understött järnvägsbolags inkomster, med åsidosättande av bolagets skyldighet att erlägga föreskriven inbetalning till riksgäldskontoret, användas till bestridande av andra utgifter än sådana, som äro nödvändiga för järnvägsdriftens uppehållande, än även, därest tvångsförsäljning sker av järnvägsbolags egendom, uti vilken riksgäldskontoret 12 har inteckning till säkerhet för fordran, så förfara, att dylik försäljning ej må ske till lägre pris, än att riksgäldskontorets fordran av köpeskillingen varder betäckt. § 23. De medel, som blivit av riksdagen anvisade till understödjande av vissa allmänna byggnadsföretag, skola av riksgäldskontoret förvaltas och bokföras under namn av allmänna byggnadslånefonden. Denna fonds kapitalfordringar vid 1918 års utgång finnas angivna i en vid detta reglemente fogad bilaga. § 24. De tjänstinnehavare vid riksgäldskontoret, riksdagens bibliotek och riksdagens hus åliggande pensionsavgifter ingå till en under fullmäktiges förvaltning ställd fond, vilken skall förräntas och särskilt bokföras under benämning pensionsfonden. Från riksgäldskontoret utgående pensioner bestridas dock fortfarande och tills vidare av förslagsanslaget till avlöningar m. fl. förvaltningskostnader vid riksgäldskontoret. Riksgäldskontorets befattning med riksstatsinkomsterna. § 25. Då enligt riksstaten lånemedel skola tagas i anspråk för bestridande av utgifter, skall riksgäldskontoret i den mån dessa medel, på sätt i §§ 35 och 36 närmare förmäles, utgå, låta i sina räkenskaper uppdebitera desamma under riksstatens inkomsttitel »Lånemedel». § 26. Samtliga till riksgäldskontoret inflytande räntor å tills vidare förräntade medel och kursvinster skola å lämpliga tider insättas å statsverkets giroräkning i riksbanken samt i riksgäldskontorets räkenskaper uppdebiteras å kontot för riksstatens inkomsttitel »Diverse inkomster». § 27. Till riksgäldskontoret inflytande räntor å lån tillhörande järn vägslånefonden och allmänna byggnadslånefonden, i riksstaten för år 1915 be - 13 räknade till sammanlagt 1,606,300 kronor, skola insättas å statsverkets giroräkning i riksbanken samt i riksgäld skontorets räkenskaper uppdebiteras å konti för »Inkomster av statens produktiva fonder. Statens utlåningsfonder (överskott)», järn vägslånefonden resp. allmänna byggnadslånefonden. § 28. Till riksgäldskontoret inflytande kapitalavbetalningar å lån från järnvägslånefonden och allmänna byggnadslånefonden, i riksstaten för år 1915 beräknade till sammanlagt 656,100 kronor, skola insättas å statsverkets giroräkning i riksbanken och i riksgäld skontorets räkenskaper uppdebiteras å konti för »I anspråk tagna kapitaltillgångar», jämvägslånefonden resp. allmänna byggnadslånefonden. § 29. Därest till riksgäldskontoret inflyta medel, vilka äro att hänföra till särskilda uppbördsmedel för något av de å riksstaten till utgående från riksgäldskontoret anvisade utgiftsanslag, skola dessa medel insättas å statsverkets giroräkning i riksbanken samt i riksgäldskontor® räkenskaper uppdebiteras å konto för det utgiftsanslag, till vilket medlen höra. § 30. Då obligationer och räntekuponger för de av riksgäldskontoret upptagna lån icke varda inom den för deras inlösande bestämda preskriptionstid bos riksgäldskontoret företedda, skola de medel, vilka för infriande av sådana obligationer och räntekuponger varit avsedda, avföras från likvidations- och amortissementsfonden samt insättas å statsverkets giroräkning i riksbanken och i riksgäldskontorets räkenskaper uppdebiteras å riksstatstiteln »Diverse inkomster». Riksgäldskontorets befattning med riksstatsutgifterna. § 31. Från riksgäldskontoret skola direkt utbetalas samtliga de utgifter, som enligt riksstaten och i detta reglemente givna föreskrifter skola utgå från anslagen till riksdags- och revisionskostnader m. m. 14 Medel till dessa utgifter, vilka enligt riksstateu skola utgå av de allmänna statsinkomsterna, äger riksgäldskontoret bereda sig genom direkt uttag i män av behov å statsverkets giroräkning i riksbanken. § 32. Alla på riksdagens beslut grundade utgifter för riksdagskostnader skola omedelbart från riksgäldskontoret till vederbörande utbetalas, varförutom sådana av riksdag föranledda utgifter, som i anseende till deras föremål eller beskaffenhet dels redan blivit, dels framdeles varda av Kungl. Maj: t godkända och å statskontoret förskottsvis anvisade, må, efter erhållna rekvisitioner och anställd granskning av därför avlämnade verifikationshandlingar, statskontoret av riksgäldskontoret gottgöras. För sådant ändamål äro i riksstaten för år 1915, under gruppen »riksdags- och revisionskostnader m. m.» uppförda följande anslag, nämligen: * 1. Till riksdags- och revisionskostnader, förslagsvis 1,225,000 kronor. Från detta anslag skola utgå a) de ledamöter av riksdagen tillkommande traktamenten och resekostnadsersättningar, expenser för utskotten, arvoden åt riksdagens och utskottens sekreterare och kanslipersonal, tryckningskostnader och dylika utgifter, som hittills plägat från detta anslag bestridas; varjämte ledamot av riksdagen, som under lagtima riksdag efter beviljad ledighet besöker hemorten, iiger att av statsmedel undfå ersättning för därav föranledd resekostnad, dock högst för två resor fram och åter; b) de traktamenten och resekostnadsersättningar, som tillkomma riksdagens revisorer ävensom kostnaderna för tryckning, häftning och utdelning av revisorernas berättelser och de förklaringar, som i anledning därav varda avgivna; ägande revisorerna att utom de av dem fastställda arvoden till de hos dem anställda sekreterare samt kameral- och kanslipersonal jämte vaktbetjäning till utgående från detta anslag anvisa ersättning för inköp av papper, skrivmaterialier och andra dylika utgifter, för annonser om revisorernas sammanträden samt för de kostnader, som kunna föranledas av verkställda resor; c) det understöd av 2,000 kronor, som riksdagen beviljat förste notarien hos andra kammaren Tore Hedrén för utgivande av en uppslagsbok över 1914 års lagtima riksdagars verksamhet, under villkor att 400 15 exemplar av boken, som skall i bokhandeln hållas tillgänglig för ett pris av en krona, snarast möjligt efter 1914 års senare lagtima riksdags avslutande kostnadsfritt överlämnas till riksgäldskontoret för omedelbar utdelning till riksdagens ledamöter; cl) kostnaderna, enligt 1912 års riksdags beslut, för utgivandet på svenska språket genom fackkunnig person i en upplaga å 2,000 exempar av eu samling grundlagar, vallagar och parlamentariska arbetsordningar i främmande länder i överensstämmelse med ett av utsedda kommitterade avgivet förslag; skolande detta arbete, i mån de olika häftena utkomma, avgiftsfritt tillställas de riksdagens ledamöter, som därom framställa begäran, samt i övrigt till det antal exemplar, fullmäktige äga bestämma, hållas till försäljning till ett pris av en krona för varje häfte; é) utgifterna, enligt 1914 års senare lagtima riksdags beslut, för tryckning i en upplaga av sexhundra exemplar av konstitutionsutskottets protokoll under riksdagarna 1810, 1812 och 1815; f) avlöning och arvoden åt bibliotekarie och amanuenser samt vaktmästare vid riksdagens bibliotek enligt vid detta reglemente fogad stat. 2. Till kostnader för riksdagens hus, förslagsvis 75,000 kronor. Härifrån bestridas a) kostnaderna för nödiga reparationer och andra arbeten för vederbörligt underhåll och tillsyn av den för riksdagens sammankomster avsedda fästa egendom samt för de uti samma egendom befintliga inventariers underhåll och komplettering; b) avlöning till övervaktmästaren och övermaskinisten vid riksdagens hus enligt vid detta reglemente fogad stat. 3. Till kostnader för riksdagens bibliotek, reservationsanslag 7,000 kronor. Detta anslag får användas för komplettering och utvidgning av riksdagens bibliotek samt därmed förenade utgifter; och skola de av 1913 års riksdag fastställda stadgar för riksdagens bibliotek samt instruktion för bibliotekarien vid riksdagens bibliotek tjäna till efterrättelse. 4. Till avlöningar m. fl. förvaltningskostnader för riksgäldskontoret, förslagsvis 175,000 kronor. För användningen av detta anslag gälla följande bestämmelser: 16 a) såsom arvode åtnjuter fullmäktiges ordförande 3,200 kronor samt var och en av de övrige fullmäktige 1,600 kronor årligen; varförutom fullmäktig, som ej är i Stockholm bosatt, äger att för en resa årligen till och från hemorten uppbära kostnadsersättning, beräknad efter samma grunder, som gälla för beräknandet av resekostnadsersättningen åt riksdagens ledamöter. Fullmäktiges deputerade åtnjuta härjämte särskilda årliga arvoden, som utgå med 5,000 kronor till förste deputeraden och med 3,000 kronor till andre deputeraden. b) avlöningen för tjänstinnehavare vid riksgäldskontoret utgår enligt av riksdagen fastställd, vid detta reglemente fogad avlöningsstat; c) vid semester för fullmäktiges deputerade samt vid semester och tjänstledighet för tjänstinnehavare i riksgäldskontoret utgår vikariatsersättning på sätt i detta reglemente finnes särskilt stadgat; d) till arvoden åt extra ordinarie tjänstemän och vaktmästare samt till belöning för extra arbeten äga fullmäktige att använda 11,000 kronor under år 1914 och 9,000 kronor under år 1915. För övrigt äga fullmäktige icke att tilldela tjänstinnehavare vid riksgäldskontoret andra arvoden än de i avlöningsstaten och detta reglemente särskilt bestämda eller medgivna; e) såsom begravningshjälp eller understöd för stärbhusen efter avlidne obemedlade tjänstemän och vaktbetjänte vid riksgäldskontoret och f. d. generalassistanskontoret äga fullmäktige att under loppet av varje år disponera en summa av högst 225 kronor; f) därest änke- och pupillkassans vid riksgäldskontoret avslutade och vederbörligen granskade räkenskaper för tiden till och med det år, då nästa riksdag slutar, skulle visa, att kassans inkomster under året understigit de utbetalningar, som därunder kassan ålegat, må den sålunda uppkomna bristen gottgöras inom ett belopp av högst 2,250 kronor för året, dock under förbehåll, att vad utav denna anslagssumma för ett år ej behövt användas icke får för ett annat år av kassan tillgodonjutas, och under villkor, att delägarnes bidrag under tiden utgå utan förminskning av deras uti det för kassan nu gällande reglemente bestämda belopp, samt att pensionerna för änkor och barn efter ämbets- och tjänstemän samt vaktbetjänte vid riksgäldskontoret icke få höjas utöver en fjärdedel av den ordinarie lön, vilken den avlidne delägaren senast vid detta verk innehaft, och för tjänstemäns samt vaktbetjäntes vid f. d. generalassistanskontoret efterlämnade änkor och barn icke utöver fem sextondelar av det lönebelopp, 17 efter vilket den för sistnämnda kontors tjänstemannapersonal stadgade årliga avgift till samma kassa blivit beräknad och vederbörligen inbetald. 5. Till avlöning, resekostnader och expenser'' för justitieombudsmannen och hans expedition, förslagsvis 36,000 kronor. Från detta anslag skall utgå a) avlöning för justitieombudsmannen samt den bos honom anställda kanslipersonal och vaktbetjäning; skolande lönen för justitieombudsmannen under innevarande och nästkommande år utgå med 11,000 kronor årligen, varemot justitieombudsmannen, därest ban förut innebar tjänst på rikets stat, är skyldig att den därmed förenade löneinkomst frånträda, så länge ban uppbär justitieombudsmanslönen. Utöver den fastställda avlöningen äger den justitieombudsman, som hädanefter tillträder detta ämbete och dessförinnan icke är i huvudstaden bosatt, att såsom flyttningsbjälp från riksgäldskontoret uppbära 1,500 kronor. Avlöningen för befattningshavare vid justitieombudsmansexpeditionen utgår med följande årliga belopp, nämligen för sekreteraren 6,000 kronor, för registratorn och kanslisten 4,000 kronor, vilka två avlöningar kunna böjas efter fem års tjänstgöring med 500 kronor och efter tio års tjänstgöring med ytterligare 500 kronor, samt för vaktmästaren 1,100 kronor, vilken avlöning kan efter fem års tjänstgöring böjas med 100 kronor. b) ett årligt anslag av 4,000 kronor att av justitieombudsmannen, emot behörig redogörelse, användas till befordrande av göromålens gång inom justitieombudsmansexpeditionen, vikariatsersättning, renskrivning m. m.; c) kostnader för justitieombudsmannens ämbetsresor, vilka få, på hans rekvisition och mot därför inom varje års utgång avgivande redogörelse, förskottsvis utbetalas intill ett belopp av 2,000 kronor; d) kostnaderna för expenser vid justitieombudsmannens och tryckfrihetskommitténs expedition, för vilket ändamål må till justitieombudsmannens förfogande, mot behörig redovisning, ställas ett belopp av 1,200 kronor. Från detta anslag må emellertid icke utgå kostnaderna för tryckning m. m. av justitieombudsmannens ämbetsberättelser. e) kostnaderna för utarbetandet, enligt 1907 års riksdags beslut, av en historik över justitieombudsmansämbetets förvaltning under det första Bihang till senare riksdagens protokoll 1914. 15 samt. 1 avd. 4 höft. 3 (äliksgiildskontorets reglemente.) 18 seklet av detta ämbetes tillvaro, för vilket ändamål må till justitieombudsmannen, på dennes rekvisition och emot framdeles skeende redovisning, förskottsvis utbetalas ett belopp av högst 20,000 kronor. § 33. De anslag, som finnas å riksstaten för år 1915 uppförda under anslagsgrupperna »räntor å statsskulden m. m.» och »utgifter för kapitalökning, avbetalning å statsskulden», och vilka skola täckas av de allmänna statsinkomsterna, äger riksgäldskontoret att i mån av behov direkt draga å statsverkets giroräkning i riksbanken samt tillgodoföra likvidations- och amortissementsf onden. Dessa anslag utgöra för nedanstående statens skulder: A. Statens amorteringslån. Till ränta och direkt amortering Till räntor Till avbetalning Summa 1880 års lån....................................... 2,230,960 — 2,940,300 — 5,171,260 — 1886 ► » ...................................... 1,934,425 — 495,000 — 2,429,425 — 1890 » * ....................................... 885,274 — 620,000 — 1,505,274 — 1899 » » ....................................... 1,125,293 398,520 — 1,523,813 — B. Statsräntelånen. Till ränta och avsättning till fonden för stats- skuldens amortering 3,6 % lånet ...................................... 3,053,481 — — — 3,053,481 — 1888 års lån....................................... 725,733 — — — 725,733 — 1891 » » ....................................... 525,096 — — — 525,096 — 1900 » » ....................................... 1,271,200 — — — 1,271,200 — 1904 » > ....................................... 1,260,000 — — — 1,260,000 — 1906 » * ....................................... 1,512,000 — — — 1,512,000 — 1907 » » ....................................... 1,872,000 — — — 1,872,000 — 1908 ......................................... 2,179,200 — — — 2,179,200 — 1911 » » ....................................... 2,880,000 — — — 2,880,000 — 1913 » » ....................................... 3,240,000 — 540,012 05 3,780,012 05 C. Övrig statsskuld. Kommunlån .......................................... 17,684 47,367 95 65,051 95 Örebro —Svartå järnvägsaktieb. obligationslån 24,720 17,000 — 41,720 — Järnvägsaktiebolaget Malmö—Kontinentens obligationslån av år 1898 ..................... 56,520 — 32,000 — 88,520 — av år 1902 ..................... 31,080 — 16,000 — 47,080 — Arsanslaget till H. M. Konungen ............... 300,000 — — — 300,000 — Ränta å köpeskillingen för fastigheten nr 1 i kvarterei Lejonet i Stockholm ............ 90,000 — — — 90,000 — Ränta å Konung Carl XIII:s hemgiftskapital 7,500 — — — 7,500 — Ränta å Göta kanals reparationsfond......... 7,044 — — — 7,044 — Ränta å svenska skattkammarväxlar ......... 399,520 — — — 399,620 — D. Ränta å medgiven och beräknad, ännu icke verkställd upplåning, förslagsvis... 2,983,570 — — — 2,983,570 — Kronor 28,612,300 — 5,106,200 — 33,718,500 — 19 § 34. 1. Enligt riksdagens beslut intill utgången av år 1913 åligger det riksgäldskontoret att upplåna tillsammans 26,072,788 kronor 94 öre, avseende följande ändamål: Telegrafverket: anordnande av telefonförbindelse mellan Grottland och fastlandet. Statens järnvägar: utläggning av dubbelspår ltönn inge—Järna; anläggning eller fullbordande av följande statsbanor: Järna—Nyköping—Norrköping; Gröteborg—Skee; Östersund—Ströms vattudal; Ulriksf ors—V olgsj ön; Y eittij ärvi—Karnngi—Matarengi; Karungi—Haparanda; ombyggnad av Malmö statsbangård; införande av elektrisk drift å bandelen Kiruna—Riksgränsen; ökning av utrustningen för den elektriska driften å samma handel. Statens vattenfallsverk: kraftverksanläggningarna vid Porjus; anläggning av elektriska distributionsledningar från Trollhätte kraftverk; kraftverksanläggningarna vid Älvkarleby och anläggning av elektriska distributionsledningar därifrån; anläggning av en ny farled mellan Vänersborg och Gröteborg. Statens utlåningsfonder. Kapitalökning för åtskilliga av dessa fonder. 2. Av riksgäldskontoret skola vidare upplånas och enligt Kungl. Maj:ts disposition utbetalas följande av riksdagen år 1914 beslutade och i riksstaten för år 1915 uppförda anslag: a) » Utgifter för kapitalökning. Statens affärsverksamhet»: Telegrafverket: för fortsatt utveckling av statens telegraf- och telefonväsende ....................................................................... kr. 4,650,000: — 20 för anordnande av direkt telefonförbindelse mellan Sverige och Tyskland...................................................... kr. Statens järnvägar: för ombyggnad av Malmö statsbangård.............................. » » inköp av mark, som erfordras för utvidgning av vissa järnvägsstationer.............................................. > » anskaffande av ny rullande materiel vid statens järnvägar. ............................................................................. » » fortsättandet av arbetet med utläggande av ytterligare ett järnvägsspår mellan Bönninge och Järna m. m. » » fortsättande av arbetet med utläggning av ytterligare ett järnvägsspår mellan Göteborg och Alingsås m. m. » » fortsättande av statsbanan Jama—Norrköping ......... » » anläggningar i Nyköping för trafikutbyte mellan statsbanan Jäma—Norrköping samt Oxelösund— Flen—Västmanlands järnväg.................................... » » anläggning av ytterligare ett järnvägsspår mellan Norrköping och Mjölby ....................................... » » fortsättande av statsbanan Ulriksfors—Volgsjön ..... » » fortsättande av statsbanan Alvsby—Piteå................. » » fortsättande av statsbanan Sveg—Brunflo .................. » » fortsättande av statsbanan Karungi—Haparanda...... » » anläggning av en statsbana Bagarn—Hultebo ......... » » vissa omändringar vid centralstationen i Stockholm m. m............................................................................ » anläggningar å linjen Kiruna—Biksgränsen för ökad malmtransport ........................................................... » anläggningar å linjen Gällivare—Svartön för ökad malmtransport ............................................................ » Statens vattenfallsverk: för anläggning av eu ny farled mellan Vänersborg och Göteborg ..................................................................... kr. » påbörjande av en tredje utbyggnad av Trollhätte kraftverk ..................................................................... » > reglerande av Stora Lule älvs vattensystem ovanför Porjus ........................................................................... » 325,000: — 1,000,000: — 300,000: — 3,900,000: — 574,200: — 1,750,000: — 1,612,000: — 50,000: — 1,000,000: — 1,300,000: — 935,000: — 1,800,000: — 1,042,400: — 435,000: — 2,480,000: — 400,000: — 300,000: — 3,000,000: — 300,000: — 500,000: — 21 för anläggande av ett statens kraftverk vid Älvkarleby... kr. 1,110,000: — » anläggning av ledningar för distribuering av elektrisk energi från statens kraftverk........................... » 2,200,000: — » utvidgning av Södertälje kanal mellan Maren och Saltsjön ....................................................................... » 300,000: — b) ''»Utgifter för kapitalökning. Statens utlåning sfonder»: Statskontoret; för fonden för bibanor inom vissa delar av riket............ kr. 2,000,000: — » allmänna järn vägslånefonden.......................................... » 1,500,000: — » hantverkslånefonden ......................................................... » 25,000:_ » odlingslånefonden ............................................................ » 450,000:_ » egnahemslånefonden ......................................................... » 5,200,000: — » fiskerilånefonden............................................................... » 100,000: _ » jordförmedlingsfonden...................................................... » 200,000: — » täckdikningslånefonden ................................................... » 200,000: — » allmänna nyodlingsfonden ............................................. » 100,000: — c) »Kostnader för införande av tobaksmonopol»: Statskontoret: till bestridande av kostnader för vissa av införande av statsmonopol av tobakstillverkningen i riket föranledda förberedande åtgärder, förslagsanslag...... kr. 100,000: — § 35. De i nästföregående paragraf omförmälda anslag skola av riksgäldskontoret, i mån av rekvisition, utbetalas medelst insättning i riksbanken, vad statskontoret beträffar, å statsverkets giroräkning med angivande att insättningen sker för statskontorets räkning och vad angår övriga ämbetsverk å resp. verks giroräkning i riksbanken. Samtidigt med insättningen skola medlen, jämte bifogande av riksbankens attest å insättningen, inreverseras till vederbörande verk. I riksgäldskontorets räkenskaper skola dessa medel uppdebiteras å kontot för riksstatens inkomsttitel: »Lånemedel» och avföras å konto för riksstatens vederbörande utgiftstitel. § 36. Vidare skall riksgäldskontor upplåna de medel, som erfordras för täckande av de utav riksdagen år 1914 beslutade och i riksstaten för år 22 1915 under »Utgifter för kapitalökning. Statens utlåningsf onder» uppförda anslag till a) den under riksgäldskontorets förvaltning stående »fonden för bibanor i västra delarna av riket» 2,000,000 kronor. Detta anslag äger riksgäldskontoret att i sina räkenskaper omföra från kontot för riksstatens berörda utgiftstitel till fondens konto. Samtidigt skall beloppet uppdebiteras å kontot för riksstatens inkomsttitel »Lånemedel». b) den under riksgäldskontorets förvaltning stående »järnvägslånefonden» 1,500,000 kronor. Detta anslag äger riksgäldskontoret att i sina räkenskaper omföra från kontot för riksstatens berörda utgiftstitel till järnvägslånefondens konto. Samtidigt skall beloppet uppdebiteras å kontot för riksstatens inkomsttitel »Lånemedel» § 37. Då riksgäldskontoret enligt detta reglemente berättigas att uttaga medel å statsverkets giroräkning i riksbanken, skall detta ske genom checker, vilka skola vara underskrivna av en bland fullmäktige samt kontrasignerade av riksgäldskontorets förste revisor och kassör; skolande i övrigt i berörda hänseende gälla föreskrifterna i kungl. kungörelsen den 10 december 1909 om statsverkets giroräkning i riksbanken. På riksgäldskontoret anvisade kreditiv. § 38. Till följd av stadgandet i § 63 regeringsformen har riksdagen anslagit och till utbetalning från riksgäldskontoret anvisat en kreditivsumma av 15,000,000 kronor, för att vid infallande krig av Konungen lyftas, sedan han statsrådet in pleno hört och riksdagen sammankallat. Riksdagens å denna summa utfärdade förseglade anordning får ej förr brytas eller summan av fullmäktige utbetalas, än sedan riksdagskallelsen blivit i allmänna tidningarna kungjord. § 39. Den kreditivsumma, som, enligt ovan åberopade grundlagsstadgande bör å riksgäldskontoret anvisas för att, på sätt detsamma innehåller, under tiden mellan innevarande och nästkommande riksdag vara tillgänglig, då Konungen till rikets försvar eller andra högst viktiga och angelägna ändamål, sedan hela statsrådets tankar däröver blivit inhämtade, finner den vara oundgängligen nödig, har riksdagen fastställt till 15,000,000 kronor. Huvudbok och medelsredovisning. § 40. Över riksgäldskontorets samtliga tillgångar och skulder samt inkomster och utgifter uppgöres och avslutas för varje år en fullständig huvudbok, vilken skall inom den 1 april året näst efter det, vilket densamma omfattar, vara avslutad samt före den 1 därpå följande juni behörigen granskad. Biksgäldskontorets huvudbok bör vid lämpliga tider hållas statskontoret till hända, på det att riksgäldskontorets räkenskaper må kunna i nödiga delar intagas i rikshuvudboken. Tillika skall det åligga vederbörande tjänsteman hos riksgäldskontoret att till statskontorets riksbokslutsbyrå för varje månad inom utgången av den därpå följande avlämna uppgifter dels om under månaden verkställda uppdebiteringar å riksstatens inkomsttitlar samt verkställda utbetalningar å riksstatens utgiftsanslag ävensom motsvarande insättningar och uttag å statsverkets giroräkning i riksbanken, dels ock om sammanlagda kassatillgången vid månadens början och slut. § 41. Under loppet av juni månad varje år böra, till upplysning för allmänheten om riksgäldskontorets ställning, särskilda, efter det därmed avsedda ändamålet lämpade utdrag av detta verks räkenskaper för det näst föregående året genom trycket offentliggöras och med allmänna tidningarna utdelas. Angående fullmäktiges sammankomster. § 42. Fullmäktige sammanträda en gång i varje vecka å tid, som av dem bestämmes. Därjämte böra, då ärendenas beskaffenhet och oavbrutna gång sådant fordra, särskilda sammankomster hållas å tid, som ordföranden bestämmer. Vid hvarje sammankomst skall protokoll föras. § 43. Med undantag av de enligt § 9 åt vissa deputerade uppdragna bestyr och åligganden böra alla fullmäktiges behandling tillhörande mål inför fullmäktige vid deras sammankomster föredragas och få endast där avgöras. 24 § 44. Astundar fullmäktig att under längre eller kortare tid från staden avresa, bör han sådant förut vid sammankomst eller hos ordföranden anmäla samt då tillika uppgiva tiden för sin frånvaro. § 45. År fullmäktig, som icke, på sätt i näst ovanstående paragraf föreskrives, till erhållande av ledighet sig anmält, genom opasslighet eller enskilda angelägenheter hindrad att sammankomst bevista, bör han sitt förfall varje gång tillkännagiva. § 46. Vid sammankomst skola minst fem fullmäktige vara tillstädes; dock må ärenden, som ej tåla uppskov, avgöras av allenast fyra fullmäktige, därest de äro om besluten ense. Frågor om låns upptagande, de i regeringsformen omförmälda kreditivs utbetalning eller andra ärenden av mera allmän vikt få icke avgöras, ej heller tjänster tillsättas eller pensioner beviljas, såvida icke minst fem fullmäktige äro närvarande. § 47. Fullmäktige vare ej tillåtet att företaga någon överläggning i närvaro av Konungens ombud, ifall det, utan att av fullmäktige därom vara anmodat, skulle vid deras sammankomst sig infinna. § 48. Yppas under fullmäktiges överläggningar skiljaktighet i meningarna, böra samtliga närvarande fullmäktige till protokollet avgiva sina röster, vilka per capita beräknas. Därest flera skiljaktiga meningar yttras, böra de sinsemellan närmast överensstämmande, såvitt möjligt är, sammanjämkas. Då ett lika antal röster utfaller för vardera meningen, är ordförandens röst avgörande. Den vid sammankomst närvarande fullmäktig, som sin röst ej särskilt avgiver eller, efter börjad överläggning om ett föredraget ämne, sig avlägsnat, anses hava det då fattade beslutet biträtt. Sluten omröstning må endast företagas vid val till sådana befattningar, därtill någon bland fullmäktige kan utses. 25 § 49. Över fullmäktiges beslut i mål, som röra riksgäldskontorets tjänstemän eller andra enskilda personer, äger den eller de, på vilkas rätt och bästa dessa beslut kunna inverka, att bos bankoutskottet anföra besvär, därvid klaganden dock, såvida besvären skola till prövning upptagas, bör inom trettio dagar efter bevisligen erhållen del av det meddelade beslutet sitt missnöje däremot hos fullmäktige skriftligen anmäla; varjämte det, vid enahanda äventyr, åligger honom att senast en månad före riksdagens början sina besvär ingiva till fullmäktige, av vilka desamma, jämte utlåtande däröver, till bankoutskottet överlämnas. Besvär över fullmäktiges nyss före eller under riksdagens sammanvaro i dylika mål meddelade beslut böra inom fjorton dagar efter delfåendet, den dagen likväl oräknad, omedelbarligen av vederbörande till bankoutskottet inlämnas. Angående fullmäktige tillhörande särskilda åligganden och uppdrag. § 50. Fullmäktige skola minst en gång varje år granska kamrerns och kassörens anteckningsböcker jämte ombudsmannens diarium samt genomgå och inventera de under kamrerns och kassörens vård befintliga låne- och säkerhets- med flera handlingar. § 51. Eu gång varje år böra fullmäktige anställa besiktning å riksdagens hus, vilket står under deras vård och inseende. Dessutom har riksdagen uppdragit åt fullmäktige att låta tillse, det icke allenast värde å de inom riksdagens hus befintliga möbler och andra inventarier finnes uti inventarieförteckningen upptaget, utan ock att inköpspris på de möbler och inventarier, som hädanefter anskaffas, uti inventarieförteckningen utsättes, jämte tiden, då inköpet ägt rum, ävensom att, vid skeende kasseringar av obrukbara eller obehövliga inventarier, desamma varda utur inventarieförteckningen avförda, med anteckning av det pris, avrtill desamma vid möjligen skeende försäljning blivit föryttrade. Bihang till senare riksdagens protokoll 1914. 15 saml. 1 avd. 4 httft. 4 (Ulksgiil<l»kontoretg rejflomonto.) 26 § 52. Under de tider, dä riksdagen icke är församlad, må lediga rum och lägenheter inom riksdagens hus av fullmäktige hyresfritt upplåtas för tillfälligt begagnande ej allenast av de kommittéer och revisioner, som kunna varda av Kungl. Maj:t sammankallade och för vilkas sammanträden erforderliga lokaler inom kronans hus bär i huvudstaden icke finnas att tillgå, utan även av allmänna ämbetsmyndigheter, som antingen av särskild anledning icke kunna för någon tid begagna åt dem anvisade ämbetsrum eller också sakna egen lokal, ävensom för andra, allmänt gagn avseende ändamål; ägande fullmäktige vid varje sådan upplåtelse föreskriva de villkor, som fullmäktige för de upplåtna rummens samt möblernas och inventariernas noggranna och omsorgsfulla vårdande finna nödvändiga. Dylik upplåtelse bör alltid upphöra så tidigt före riksdagens sammankomst, att rummen och inventarierna därförinnan kunna vara försatta i ordnat och fullständigt skick samt, om så erfordras, reparerade. § 53. Fullmäktige i riksgäldskontor äga att förvalta den jämlikt beslut vid 1888 års riksdag bildade byggnadsfonden för riksdags- och riksbankshus. Gemensamt med fullmäktige i riksbanken äga fullmäktige i riksgäldskontor att vidtaga de åtgärder, som erfordras för utförande af riksdagens beslut i fråga om nya byggnader för riksdagen m. m. och riksbanken, allt i överensstämmelse med de närmare föreskrifter, som i särskilda skrivelser av den 11- och 12 maj 1888 samt den 6 april 1906 blivit av riksdagen meddelade. § 54. Då revisorerna över stats-, banko- och riksgäldsverken sammanträda, skola fullmäktige till dem avgiva berättelse om riksgäldskontorets ställning och förvaltning under den tid, som revisorernas granskning kommer att omfatta. Dessutom skola fullmäktige vid nästa riksdags början till riksdagen avgiva och till bankoutskottet avlämna berättelse för hela den tid, som förflutit, sedan fullmäktiges berättelse till nuvarande riksdag avgavs. § 55. Fullmäktige böra varje år till riksdagens revisorers första sammanträde, som skall äga rum i riksdagens hus i Stockholm den 1 oktober 27 eller, om helgdag då inträffar, dagen därefter, utfärda kallelse genom kungörelse i tidningar. Därest revisor, sedan lagtima riksdag är avslutad och innan revisorerna sammanträtt, hos fullmäktige anmäler hinder att deltaga i revisionen, skola fullmäktige ofördröjligen inkalla den närmast i ordningen varande suppleanten. På enahanda sätt förfares, då hinder anmäles av inkallad suppleant. § 56. Efter varje revisions slut skola fullmäktige föranstalta om tryckning av revisorernas över revisionen av statsverket och riksgäldskontoret avgivna och fullmäktige tillställda berättelser jämte därtill hörande förklaringar, vilka handlingar även genom fullmäktiges försorg böra till näst sammanträdande riksdag och revisorer överlämnas. Prenumerant å allmänna tidningarna ävensom kommun, som utan erläggande av prenumerationsavgift men mot stadgad postbefordringsavgift erhåller nämnda tidningar, må efter rekvisition hos fullmäktige i mån av tillgång få ett exemplar av ifrågavarande berättelser sig tillsänt. § 57. Före nästkommande riksdags början böra fullmäktige: a) föranstalta om upphandling av det för tryckningen av riksdagens protokoll med därtill hörande bihang under samma riksdag erforderliga papper och, med behörigt iakttagande af de i sådant avseende meddelade föreskrifter, låta upprätta kontrakt angående verkställighet av såväl protokollets som bihan gets tryckning; b) upprätta kontrakt om tillhandahållande, under riksdagens lopp, av de skrivmaterialier och övriga effekter, som för riksdagens behov kunde erfordras; samt c) låta komplettera och iståndsätta inventariepersedlarna i riksdagens hus. Vid verkställigheten härav iakttages, att anbud, genom kungörelser i allmänna tidningarna, infordras av dem, som kunna vara hugade att tillhandahålla och leverera berörda effekter eller besörja omförmälda tryckningsmed flera arbeten. För övrigt äga fullmäktige att utse någon bland riksgäldskontorets tjänstemän, som bör ej allenast före och under riksdagen mottaga, vårda pall efter vederbörliga rekvisitioner utlämna de upphandlade effekterna samt 28 ombesörja de under riksdagens fortgång ifrågakommande ytterligare uppköp, äfvensom erforderliga reparationer å inventariepersedlarna, utan ock vid varje kalenderårs slut upprätta och avgiva fullständig redovisning för alla dessa av honom mottagna effekter. § 58. Fullmäktige böra genom i riksgäldskontoret anställd tjänsteman emottaga, vårda, utdela och redovisa ej mindre de från trycket utgivna riksdagsprotokoll jämte därtill hörande bihang än även andra tryckta handlingar, som till riksgäldskontoret för förvaring och framtida utdelning enligt gällande bestämmelser avlämnas. § 59. Som, enligt de av Kungl. Maj:t för Strömsholms nya kanalbolag den 27 april 1894 fastställda regler, kanaldirektionens förvaltning och kanalverkets räkenskaper skola årligen granskas utav två revisorer, av vilka den ene bör utses av fullmäktige i riksgäldskontoret, så skola fullmäktige för varje revision välja eu person att uti berörda revisionsförrättning deltaga. Jämväl skola fullmäktige, i enlighet med den av Kungl. Maj:t för Kinda kanals aktiebolag den 4 september 1874 fastställda bolagsordning, årligen utse en revisor att granska detta bolags förvaltning och räkenskaper. § 60. Då de bolag, som för järnvägsanläggningars utförande från riksgäldskontoret utbekommit beviljade låneunderstöd, uti sina med Kungl. Maj:t och kronan avslutade kontrakt medgivit staten att genom ombud, som Kungl. Maj:t utser, deltaga i de årliga revisionerna av bolagets förvaltning och räkenskaper, samt berättelserna om dessa revisioner skola till civildepartementet insändas, böra fullmäktige efter erhållen del av dessa berättelser taga under övervägande, huruvida några åtgärder erfordras för bevarande av riksgäldskontorets rätt och säkerhet för de utgivna lånens fortsatta likviderande. § 61. Uti styrelsen för Sveriges allmänna hypoteksbank bör en ledamot, som skall vara vice ordförande, utses av fullmäktige i riksgäldskontoret. Likaså utses av fullmäktige till deltagande i den årliga revisionen av hypotek*- 29 bankens förvaltning och räkenskaper eu revisor, som vid revisionen förer ordet. Dessutom böra fullmäktige utse ett ombud såväl till den allmänna ordinarie sammankomst, som mellan hypoteksbankens delägare skall äga rum varje år efter avslutad revision, som till allmän extra ordinarie sammankomst. § 62. Det tillkommer fullmäktige i riksgäldskontoret att i styrelsen för konungariket Sveriges stadshypotekskassa utse dels en ledamot, vilken skall vara vice ordförande, dels en suppleant för vice ordföranden. Likaså tillkommer det fullmäktige att utse en revisor för deltagande i. den årliga revisionen av nämnda styrelses förvaltning och hypotekskassans räkenskaper. § 63. Fullmäktige i riksgäldskontoret skola bland sig utse en ledamot i postsparbankens styrelse. § 64. Överinseendet över riksdagens bibliotek tillkommer fullmäktige i riksgäldskontoret; och skola fullmäktige bland sig utse en inspektor för utövande av den närmaste tillsynen över biblioteket. § 65. Gemensamt med fullmäktige i riksbanken skola riksgäldskontorets fullmäktige: a) avgiva sitt underdåniga yttrande och råd till Kungl. Maj:t i fråga om den ort, där riksdag bör samlas, i de fall, då fiendens framträngande eller pest eller andra lika viktiga hinder göra riksdags hållande i huvudstaden omöjligt eller för riksdagens frihet och säkerhet vådligt (§ 50 regeringsformen) ; b) efter stadgade grunder uppgöra och utfärda ny bevillningsförordning, i den händelse att vid riksdags slut bevil Inin gens hela belopp är bestämt, men kamrarna icke hunnit om fördelningen därav bliva ense (§ 109 regeringsformen); c) uti j ustitieombudsmansämbetet genast insätta den man, som blivit utsedd till efterträdare åt justitieombudsmannen, ifall denne mellan riksdagarna avsäger sig det erhållna förtroendet eller med döden avgår, ävensom utvälja annan behörig man i stället för justitieombudsmannens utsedde efterträdare, därest även han mellan riksdagarna avsäger sig förtroendet 30 eller i justitieombudsmansämbetet insattes eller med döden avgår (§98 regeringsformen); d) för framtida uppsikten och kontrollen över Gröta kanals vidmakthållande utse och välja ej mindre en person för att såsom ledamot å bankens och riksgäldskontorets vägnar inträda i direktionen över nämnda kanal, än ock ett ombud att å samma verks vägnar deltaga i revisionerna av kanalens räkenskaper; skolande valet till ledamot i direktionen förnyas varje år, och till ombud vid revisionerna före desammas början; dock må förut härtill utsedda personer kunna återväljas. Vid fullmäktiges i banken och riksgäldskontoret gemensamma sammanträden böra, såvitt beslut skall kunna fattas, minst fem av fullmäktige i vartdera verket vara tillstädes. § 66. Vid de tillfällen, då riksdagsmäns fullmakter granskas av chefen för justitiedepartementet eller den person, Konungen i hans ställe förordnat, skola tre bland fullmäktige i riksgäldskontoret vara tillstädes. Angående tjänstinnehavare vid riksgäldskontoret, riksdagens bibliotek och riksdagens hus. § 67. Riksdagen har dels såsom villkor för åtnjutande av de i staterna för tjänstirmehavare vid riksgäldskontoret, riksdagens bibliotek och riksdagens hus upptagna avlöningsförmåner, dels ock i övrigt med avseende å tilllämpningen av samma stater meddelat följande bestämmelser: l:o) Tjänstinnehavare skall vara underkastad den vidsträcktare tjänstgöringsskyldighet eller den jämkning i åligganden, som vid eu möjligen inträdande förändrad organisation av detta verk eller eljest kan varda stadgad; och böra de fullmakter och konstitutorial, som för tjänstinnehavare utfärdas, innefatta förbehåll om vederbörandes skyldighet att åtaga sig de nya eller förändrade göromål, vilka kunna dem åläggas. Fullmakt eller konstitutorial å annan tjänstemannabeställning i riksgäldskontoret än sekreterarens och ombudsmannens samt kamrerns skall avse icke viss tjänst, utan tjänst i allmänhet inom tjänstegraden, med för - 31 behållen rätt för fullmäktige att anställa innehavaren å den plats inom graden, där det av behovet fordras eller han finnes företrädesvis passande. 2:o) Tjänsteman skall vara skyldig att, om han förordnas till högre befattning, densamma bestrida mot åtnjutande av de för befattningen anslagna tjänstgöringspenningar och missräkningspenningar eller däremot svarande belopp, dock med avstående av egna tjänstgöringspenningar och missräkningspenningar. 3:o) Med ordinarie befattning i riksgäldskontoret eller riksdagens bibliotek må icke förenas annan tjänst å rikets, riksdagens eller kommuns stat. Med ordinarie befattning må ej heller förenas vare sig uppdrag såsom ordförande eller ledamot i styrelsen för verk eller bolag, som är med Kungl. Maj:ts oktroj försett eller blivit såsom aktiebolag registrerat, eller befattning såsom tjänsteman i sådant verk eller bolag eller annan tjänstebefattning av vad slag som helst, såframt ej fullmäktige uppå därom gjord framställning och efter prövning, att ifrågavarande uppdrag eller tjänstebefattning ej må anses inverka hinderlig! för tjänstgöringen i riksgäldskontoret eller riksdagens bibliotek, finna uppdraget eller befattningen kunna få tills vidare mottagas och bibehållas. 4:o) Tjänstemännen äga årligen, såvitt sådant utan hinder för göromålens jämna och oavbrutna gång kan ske, var i sin ordning åtnjuta semester, sekreteraren och kamrern i riksgäldskontoret vardera under en och en halv månad, de övriga tjänstemännen i samma verk envar under en månad, samt riksdagens bibliotekarie under eu och en halv månad. 5:o) Där förhöjning i lönen efter viss tids tjänstgöring är enligt stat medgiven, må, ändå att den föreskrivna tiden är tilländalupen, förhöjning ej beviljas, förrän tjänstinnehavaren under minst fyra femtedelar av samma tid med gott vitsord bestritt sin egen eller på grund av förordnande annan statens tjänst eller fullgjort annat offentligt uppdrag, dock att härvid icke må föras honom till last den tid han åtnjutit semester; och må, då förhöj rang i lönen beviljas, den förhöjda lönen åtnjutas från och med månaden näst efter den, under vilken de för förhöjningen stadgade villkoren blivit uppfyllda. Därest tjänstinnehavare, som befordrats till tjänst i högre grad, vid den förra befattningen på grund av intjänat ålderstillägg uppburit lön och tjänstgöringspenningar till högre belopp än honom vid den nya befattningen tillkommer, äger han såsom personligt tillägg till lönen upp - 32 bära skillnaden, intill dess avlöningen vid den nya tjänsten genom intjänande av ålderstillägg stigit till det förut innehavda beloppet. Med avseende å tiden för erhållande av i den nya avlöningsstaten vid riksgäldskontoret för de särskilda tjänsterna stadgade lönetillägg bör vidare iakttagas, att löntagare tillgodoräknas den tid, varunder han före nämnda stats trädande i kraft innehaft motsvarande ordinarie tjänst inom verket, ävensom att förordnande, som oavbrutet fortfarit till dess den tillförordnade befordrats till ordinarie innehavare av den tjänst, han sålunda bestritt, eller annan av samma grad, må anses lika med ordinarie tjänstetid. 6:o) Tjänstgöringspenningar få uppbäras endast för den tid, tjänstinnehavaren verkligen tjänstgjort eller åtnjutit semester eller vid tjänstledighet för sjukdom varit därtill jämlikt mom. 7:o) här nedan berättigad, men skola för den tid, han eljest varit befriad från tjänstgöring, utgå till den, som uppehållit tjänsten. Till kassören i riksgäldskontoret anslagna missräkningspenningar få av honom uppbäras endast för den tid, han verkligen tjänstgjort i sådan egenskap eller åtnjutit semester, men skola för den tid, han eljest icke bestritt kassörsgöromålen, utgå till den, som i hans ställe varit förordnad därtill. För de fall, då tjänstinnehavare vid ledighet är berättigad att uppbära de för tjänsten anslagna tjänstgöringspenningar och missräkningspenningar, äga fullmäktige att anvisa erforderliga medel för att den, som under ledigheten på förordnande bestrider tjänsten, må komma i åtnjutande av ersättning till belopp motsvarande ifrågavarande tjänstgöringspenningar och missräkningspenningar. 7:o) Bliver tjänstinnehavare av sjukdom hindrad att förrätta sin tjänst, äger han under tjänstledigheten uppbära hela lönen samt dessutom, efter fullmäktiges prövning, under högst en månad varje år de för tjänsten anslagna tjänstgöringspenningar. 8:o) Erhåller tjänstinnehavare efter egen ansökan tjänstledighet för svag hälsas vårdande, för enskilda angelägenheter, för tjänstgöring hos riksdagen eller dess revisorer eller för andra särskilda uppdrag, eller fordras vikariat för tjänstinnehavare på den grund, att han i behörig ordning avstänges från tjänstgöring eller eljest är lagligen förhindrad att sköta sin tjänst, kunna fullmäktige besluta, att den tjänstledige skall utöver tjänstgöringspenningar och missräkningspenningar till sin vikarie avstå så mycket av lönen, som fullmäktige pröva för tjänstens uppehållande nödigt. 9:o) Fullmäktige må kunna, på därom gjord framställning och efter 33 prövning av förekommande omständigheter, medgiva vaktmästare ledighetunder högst femton dagar varje år, med rätt för honom att under tiden uppbära alla med tjänsten förenade avlöningsförmåner. I detta fall liksom ock då vaktmästare erhållit tjänstledighet för sjukdom eller annat laga förfall, eller då vaktmästartjänst är ledig, äga fullmäktige, därest i anledning härav extra ordinarie vaktmästare förordnas för uppehållande av vaktmästartjänst, att tilldela denne arvode med sådant belopp, att han såsom gottgörelse för tjänstens uppehållande kommer i åtnjutande av sammanlagt fyra kronor om dagen. 10:o) Fullmäktige äga dels att utöver stat för biträde vid nattbevakningen i riksgäldskontoret låta utbetala de arvoden, fullmäktige finna skäliga, dels ock att anvisa nödiga medel för tillhandahållande åt vaktmästare av lämplig uniformsbeklädnad vid tjänstgöring. ll:o) Tjänstinnehavare skall såsom bidrag till kostnaden för beredande af pension erlägga pensionsavgift till årligt belopp av nedan angivna procent å den lön, han äger uppbära. Avgiftsprocenten utgör en tiondedels procent för varje helt hundratal kronor af högsta lönen för den tjänst han innehar, dock icke i något fall mindre än tre procent. Avgiften erlägges för varje månad, för vilken lön åtnjutes, ävensom för månad, under vilken, på grund av tjänstledighet eller i följd af ådömd mistning av tjänsten för viss tid, lönen i dess helhet eller delvis ej uppbäres. Rätt att återbekomma erlagda pensionsavgifter medgives allenast vid övergång till annan statstjänst, därest med inträdet i denna tjänst är förenad skyldighet att för beredande av pension erlägga retroaktiv avgift, dock ej till högre belopp än det, vartill retroaktivavgiften uppgår. § 68. Vid inträffad ledighet av sådan å riksgäldskontorets stat uppförd tjänst, som bör återbesättas, skall, efter avdrag av vad för tjänstens bestridande måst utbetalas, den lönebesparing, vilken uppkommer intill dess efter ansökningstidens förlopp tjänsten blivit i nedan stadgad ordning återbesatt, tillfalla änke- och pupillkassan vid riksgäldskontoret; kommande nämnda kassas rätt till dylik besparing att upphöra, så snart den nytillträdande äger åtnjuta den med tjänsten förenade lönen. § 69. Innan ledig tjänst av fullmäktige återbesättes, skall sådant jämte de med samma tjänst förenade löneförmåner, ävensom tiden, inom vilken Bihang iill senare riksdagens protokoll 1914. 15 samt. 1 avd. 4 käft. 5 (Klksgnldskontoroti roprlementc.) 34 sökande äga att sig anmäla, tillkännagivas medelst anslag å vanliga ställen inom riksgäldskontoret. Ansökningstiden bestämmes till minst fjorton dagar från anslagets utfärdande; dock beror av fullmäktige att utsätta ny ansökningstid, därest, inom den först bestämda tiden, någon till tjänstens erhållande fullt skicklig och lämplig sökande sig icke anmält. § 70. För att kunna antagas till tjänsteman vid riksgäldskontoret fordras att hava undergått godkänd avgångsexamen från högre elementarläroverk; dock böra de tjänstemän, som anställas vid fullmäktiges kansli, hava avlagt den akademiska examen, som fordras för att vinna inträde i Konungens kansli eller i rättegångsverken; ävensom den, vilken befordras till ombudsmannasysslan, bör hava fullgjort vad författningarna föreskriva i avseende på dem, som i domarevärv må begagnas. § 71. Vid lediga tjänsters tillsättande utnämnes bland kompetente sökande den, som fullmäktige, med avseende å vikten och ansvarigheten av de särskilda befattningarna, finna till den lediga tjänsten mest skicklig och passande; dock äga fullmäktige att, där de så lämpligt finna, tillsätta lediga tjänster endast med konstitutorial; varvid den tjänsteman, som sådant konstitutorial erhåller, under den tid, han tjänsten innehaver, äger åtnjuta de lönevillkor, avlöningsstaten för tjänsten bestämmer. Angående behandlingen av frågor rörande tjänsteförsummelser m. m. § 72. Om någon tjänsteman vid mindre förseelser i tjänsten ej låtit sig rätta av vederbörandes tillsägelser och varningar eller blivit beträdd med vårdslöshet eller försummelse i sin tjänstgöring eller ock i allmänna levernet ådagalagt ett mindre värdigt uppförande, bör han inför fullmäktige tillrättavisas och varnas. I händelse den, som på detta sätt undergått första varningsgraden, ej därav låter sig rätta, äga fullmäktige att, med avseende å förekommande omständigheter, på längre eller kortare tid suspendera honom från innehavande tjänst, med förlust av hela eller halva lönen, vilken under tiden må i ersättning för tjänstens förrättande användas. 35 § 73. Därest tjänsteman, vilken förut blivit för tjänsteförsummelse eller annat förhållande suspenderad, ånyo gör sig skyldig till dylik förseelse, ankommer på fullmäktige att, efter förseelsens beskaffenhet, antingen ytterligare suspendera honom eller helt och hållet skilja honom från innehavande tjänst och lön. Likaledes beror på fullmäktiges särskilda prövning, huruvida tjänsteman i riksgäldskontoret, som blivit nödsakad till borgenärer avträda sin egendom, må vidare bibehålla och utöva sin beställning. § 74. Tjänsteman, som begått ärerörigt brott eller annan förseelse i eller utom tjänsten av den svåra beskaffenhet, att verkets trygghet eller anseende fordrar hans entledigande, har därigenom gjort sig förlustig sin innehavande tjänst. § 75. Om någon av vaktbetjäningen i sin tjänst varit försumlig eller eljest på ett tadelvärt sätt sig förhållit, må han, efter sig företeende omständigheter, antingen av fullmäktiges deputerade erhålla föreställning eller genast hos fullmäktige anmälas till suspension eller entledigande. § 76. Innan tjänsteman eller vaktmästare varder suspenderad eller skild från tjänsten, bör hans skriftliga förklaring över vad emot honom förekommit infordras. Fullmäktiges beslut, varigenom tjänsteman suspenderas eller för alltid skiljes frän tjänsten, bör jämte hänvisning för besvärs anförande honom skriftligen meddelas. Tjänst, som till följd av sådant beslut blir ledig, får, därest den afsatte tjänstemannen inom föreskriven tid anmält sig ämna samma beslut öfverklaga, icke återbesättas förr, än besvären blivit av bankoutskottet avgjorda eller den bestämda tiden för besvärens fullföljande försuttits; kommande dock den, som emellertid förordnas till tjänstens bestridande, att de med densamma förenade löneförmåner åtnjuta. § 77. Extra ordinarie tjänsteman eller extra vaktmästare, som utan erhållen tillåtelse eller anmält laga förfall från tjänstgöring uteblivit under tvenne efter varandra följande månader, eller vid flera tillfällen undandragit sig att lämna äskat biträde, där han blivit anställd, anses hava förverkat sin rätt att i riksgäldskontoret vidare tjänstgöra. Den extra ordinarie tjänste - 36 man eller extra vaktmästare, som under honom uppdragen tjänstgöring förhållit sig försumligt eller felaktigt och, efter att, på sätt i § 72 stadgas, blivit varnad, sig icke rättat, bör förklaras vara från riksgäldskontoret skild. För övrigt anses den extra ordinarie tjänsteman eller vaktmästare, som begått ärerörigt brott eller annan förbrytelse av svårare beskaffenhet, vara från verket utesluten. Angående pensioneringen av tjänstinnehavare vid riksgäldskontoret, riksdagens bibliotek och riksdagens hus. § 78. Tjänstinnehavare skall, då han uppnått sextiofem levnadsår och tillbragt trettiofem år i allmän tjänst, vara förpliktad att med oavkortad lön såsom pension från tjänsten afgå, fullmäktige likväl obetaget att låta med avskedet anstå, därest och så länge den pensionsberättigade prövas kunna i tjänsten på ett tillfredsställande sätt fullgöra sina åligganden och kan finnas villig att i tjänsten kvarstå. § 79. Den tjänsteman eller vaktmästare, som efter ådagalagt välförhållande anhåller om avsked, är, såvida han fyllt sextio år och varit i allmän tjänst trettiofem år, berättigad att såsom pension för livstiden åtnjuta tre fjärdedelar av innehavande lön. Före uppnådda sextio levnadsår och trettiofem tjänstår kan avskedssökande endast i händelse av bevislig oförmögenhet till vidare tjänstgöring erhålla pension. Pensionsbeloppet bestämmes då efter tjänståren allena medelst avdrag å tre fjärdedelars lön av en trettiofemtedel för varje bristande tjänstår. Överstiga däremot tjänståren trettiofem och åldersåren sextio, ökas det ovan bestämda pensionsbeloppet med en trettiofemtedel för varje överskjutande tjänstår eller ock med en sextiondedel för varje överstigande åldersår, därest detta sistnämnda beräkningssätt skulle för avskedssökanden utfalla förmånligare. § 80. Då sådant för göromålens säkra och skyndsamma gång finnes erforderligt, kunna fullmäktige på pensionsstat förflytta tjänstinnehavare, som 37 av sjukdom eller minskad arbetsförmåga är förhindrad att vidare på ett tillfredsställande sätt fullgöra sina åligganden, oaktat han sig ej om avsked anmält. I sådant fall äga fullmäktige att efter omständigheterna tillägga tjänstinnehavaren såsom pension antingen hela lönen, evad de föreskrivna levnads- och tjänståren äro uppnådda eller icke, eller ock en del av lönen, dock ej mindre än vad med tillämpning av bestämmelserna i nästföregående paragraf belöper. Angående kvinnliga biträden i riksgäldskontoret. § 81. Beträffande de å riksgäldskontorets stat uppförda kvinnliga biträdena gälla följande bestämmelser: l:o) Kvinnligt biträde skall vara underkastat den vidsträcktare tjänstgöringsskyldighet eller den jämkning i åligganden, som kan varda stadgad; och böra de konstitutorial, som för dessa biträden utfärdas, innefatta förbehåll om vederbörandes skyldighet att åtaga sig de nya eller förändrade göromål, vilka kunna dem åläggas. 2:o) Därest kvinnligt biträde förordnas att bestrida ordinarie tjänstemannabefattning i riksgäldskontoret, är biträdet skyldigt att mottaga sådant förordnande mot åtnjutande av de för samma tjänst anslagna tjänstgöringspenningar, dock med avstående av egna tjänstgöringspenningar. 3:o) Kvinnligt biträde äger att, såvitt sådant utan hinder för göroraålens jämna och oavbrutna gång kan ske, årligen åtnjuta semester under en månad. 4:o) Kvinnligt biträdes arbetstid å tjänsterummet skall vara lika med den, som i gällande tjänstgöringsordning är bestämd för riksgäldskontorets tjänstemän. 5:o) Bliver kvinnligt biträde av sjukdom hindrat att uppehålla sin befattning, äger hon under tjänstledigheten uppbära hela lönen samt dessutom, efter fullmäktiges prövning, under högst en månad varje år de för befattningen anslagna tjänstgöringspenningar. Beviljas kvinnligt biträde tjänstledighet för svag hälsas vårdande eller eljest av annan orsak än sjukdom, kunna fullmäktige besluta, att hon skall utöver tjänstgöringspenningarna till sin vikarie avstå så mycket av lönen, som erfordras för befattningens uppehållande eller eljest prövas skäligt. 38 6:o) I händelse kvinnligt biträde ingår äktenskap, skall hon icke vara skyldig att av sådan anledning avgå från sin befattning, därest icke fullmäktige med hänsyn till befattningens behöriga upprätthållande finna det nödigt. 7:o) Kvinnligt biträde är skyldigt att såsom bidrag till kostnaden för sin pensionering erlägga pensionsavgift, som beräknas efter pensionsunderlaget, men i övrigt enligt de grunder, som äro stadgade för manliga tjänstinnehavare vid riksgäldskontoret. 8) Kvinnligt biträde skall, då hon uppnått 60 levnadsår och varit 30 år i allmän tjänst, vara förpliktat att avgå från sin befattning med pension till samma belopp som det för tjänsten gällande pensionsunderlag, fullmäktige likväl obetaget att låta med avskedet anstå, därest och så länge biträdet prövas kunna i tjänsten på ett tillfredsställande sätt fullgöra sina åligganden. Före uppnådda 60 levnadsår och SO tjänstår kan kvinnligt biträde erhålla pension endast i det fall att hon på grund av sjukdom eller minskad arbetsförmåga är förhindrad att på ett tillfredsställande sätt fullgöra sina åligganden. Pensionsbeloppet bestämmes i sådant fall av fullmäktige, dock med iakttagande därav att detsamma ej må överstiga det för tjänsten gällande pensionsunderlag. 9:o) Befattning såsom kvinnligt biträde skall av fullmäktige tillsättas medelst konstitutorial efter befattningens ledigförklarande genom kungörelse. 10:o) Rörande tillsättningen i övrigt, kompetensfordringar, ordningen för meddelande av tjänstledighet och avsked samt för disciplinär bestraffning skola gälla de närmare stadganden, som må varda av riksdagen bestämda. ll:o) I övrigt skola de bestämmelser, som i detta reglemente äro meddelade beträffande riksgäldskontorets tjänstemän, i tillämpliga delar och i den mån de icke stå i strid mot vad här ovan stadgats, lända till efterrättelse i fråga om de kvinnliga biträdena. Givet och utfärdat vid senare lagtima riksdagen den 28 september 1914. På riksdagens vägnar: För första kammaren För andra kammarm Ivar Afzelius Johan Widén Talman. Talman. 39 Riksgäldskontorets vid 1913 års slut utbalanserade kapitalskulder. Reglemen tets - Årtal. §. 1880 1886 1888 1890 1894 42 40 39 42 Obligationer för 36/10 % statslånets åtta emissioner å tillsammans kr. 96,000,000, varav blivit utlämnade obligationer å kr. 85,655,360................................................... 38 Obligationer för 1880 års statslåns tre emissioner å tillsammans kr. 119,790,000, motsvarande £ St. 6,600,000, francs 166,320,000 eller rmk 134,640,000 .............................. Obligationer för 1886 års statslån å kr. 72.000. 000 eller rmk 81,000,000, varav blivit utlämnade obligationer å rmk 72,614,500 ................................................ Obligationer för 1888 års statslån å kr. 26,666,666:0 7, motsvarande rmk 30,000,000 eller £ St. 1,470,000 eller francs 37,020,000 Obligationer för 1890 års statslån å kr. 35,555,555:66, motsvarande rmk40,000,000, £ St. 1,960,000 eller francs 49,360,000 ... Obligationer för 1894 års statslån å kr. 36.000. 000, motsvarande francs 50,000,000, £ St. 1,980,000 eller rmk 40,400,000, varav hälften utlämnats ........................... Tiden, då förbindelserna blivit utfärdade. Räntefot. Återstående kapitalskuld den 31 december 1913. 1887 d. 3°/12 1904 d. 30/12 1909 d. 3% 1909 d. 30/lä 1880 d. */4 1886 d. y6 1888 d. »/g 1890 d. V, 1894 d. 16/ It 36/io * 37. 37. 37, X Kr. 84,818,920 Er. 68,043,261 £ St. 3,748,940 Eros 94,473,288 Rmk 76,478,376 \ Kr. 55,985,777:78 \Rmk 62,984,000 Er. 24,191.111:ii Rmk 27,215,000 £ St. 1,333,535 Frcs 33,583,310 Er. 26,202,222:22 Rmk 29,477,500 £ St. 1,444,397:10 Frcs 36,375,235 Er. 17,503,200 Frcs 24,310,000 £ St. 962,676 Rmk 19,642,480 40 Reglemen- tets Tiden, då för- bindelserna bli- vit utfärdade. Räntefot. Årtal. §• 1899 42 43 Obligationer för 1899 års statslån å kr. 72,000,000, motsvarande francs 100,000,000, £ St. 3,960,000 eller rmk 80,800,000, varav hälften utlämnats ........................... 1899 d. 15/5 1900 d. 16/8 1 i 37, X 1900 44 Obligationer för 1900 års statslån å kr. 36,320,000, motsvarande £ St. 2,000,000, rmk 40,800,000 eller francs 50,400,000 ... ■ 3V,X 1904 51 Obligationer för 1904 års statslån å kr. 36,000,000, motsvarande francs 50,000,000, £ St. 1,980,000 eller rmk 40,400,000...... 1904 d. Va 3 Vs X 1906 58 Obligationer för 1906 års statslån å kr. 43,200,000, motsvarande francs 60,000,000, £ St. 2,376,000 eller rmk 48,480,000...... 1906 d. Vs 3 Vs X '' 1907 72 Obligationer för 1907 års statslån å kr. 46,800,000, motsvarande francs 65,000,000, £ St. 2,574,000 eller rmk 52,520,000 ...... 1907 d. V8 4 % t. o. m. .d. 7,1915, • därefter 1908 82 Obligationer för 1908 års statslån å kr. 54,480,000, motsvarande £ St. 3,000,000, francs 75,600,000 eller rmk 61,200,000...... 1908 d. 2% O /o 4 % t. o. m. ■jd.20/* 1918,1 därefter 3''/s % 1911 97 Obligationer för 1911 års statslån å kr. 72,000,000, motsvarande francs 100,000,000, £ St. 3,960,000 eller rmk 80,800.000...... 1911 d. Vs 4 % t. o. m. <d.7„ 1926,■ därefter 31/, % 1913 34 Obligationer för 1913 års statslån å kr. 72,000,000 motsvarande francs 100,000,000, £ St. 3,960,000 eller rmk 80,800,000 ...... 1913 d. Vid 4 Va X ■ Kr. 32,536,080 Frcs 45,189,000 £ St. 1,789,484:8 Knak 36,512,712 Kr. 36,320,000 £ St. 2,000,000 Rmk 40,800,000 Frcs 50,400,000 Kr. 36,000,000 Frcs 50,000,000 £ St. 1,980,000 Rmk. 40,400,000 Kr. 43,200,000 Frcs 60,000,000 £ St. 2,376,000 Rmk 48,480,000 Kr. Frcs £ St. Rmk Kr. £ St. Frcs Rmk 46.800.000 65,000,000 2,574,000 52.520.000 54.480.000 3,000,000 75.600.000 61.200.000 Kr. 72,000,000 Frcs 100,000,000 £ St. 3,960,000 Rmk 80,800,000 Kr. 24,480,000 Frcs 34,000,000 £ St. 1,346,400 Rmk 27,472,000 41 Reglemen tets - Årtal. §. 1913 1906 1908 34 28 48 Svenska skattkam mar växlar £ St. 1,100,000 ................. pr 15/4 1915 å 1895 1895 1866 1902 1911 1890 16 16 18 23 92 14 Av Örebro—Svärta järnvägsaktiebolag upplagt obligationslån, för vilket staten i sammanhang med förvärvandet av Örebro —Svartå järnväg övertagit betalningsskyldigheten ............................................. Av järnvägsaktiebolaget Malmö—Kontinenten upplagda två obligationslån, för vilka staten i sammanhang med förvärvandet av bolagets järnväg mellan Malmö och Trälleborg övertagit betalningsskyldigheten, nämligen: obligationslånet av år 1898........................ » » » 1902 ........................ Kommunlån, för vilka staten i sammanhang med Yästkustbanans förvärvande övertagit betalningsskyldigheten ............ Kommunlån, för vilka staten i sammanhang med Yästkustbanans förvärvande övertagit betalningsskyldigheten ............... Tiden, då förbindelserna blivit utfärdade. Räntefot. Återstående kapitalskuld den SI december 1913. 1913 d. 12/4 Innestående lande ..... fond för Göta kanals underhål - Innestående köpeskilling för fastigheten nr 1 kvarteret Lejonet i Stockholm (f. d. Arvfurstens palats) .................................... Av statskontoret till riksgäldskontorots förvaltning överlämnade kassabehållningar ... Obligationer å 30,000,000 kr., vilka utfärdats såsom grundfond för Sveriges allmänna hypoteksbank, bokförda inom linjen med nämnda belopp .......................... Bihang till senare riksdagens protokoll 1914. (Rlksgäldskontorets reglemente.) 1833 d. 31/12 4 X 4 4 5 X 4,7 4 X Kr. 20,064,000 £ St. 1,100,000 Kr. 634,000 Kr. 1,443,000 Kr. 792,000 Kr. 339,368:32 Kr. 62,774:49 Kr. 140,889 Kr. 2,250,000 Kr. 30,000,000 1890 d. ’*/, 3''/. X 15 samt. 1 avd. 4 käft. 42 Reglemen- tets Tiden, då för- bindelserna bli- vit utfärdade. Räntefot. Återstående kapitalskuld den 31 december 1913. Årtal. §• 1909 4 Obligationer å 30,000,000 kr., vilka ut- färdats såsom grundfond för konungariket Sveriges stadshypotekskassa, bokförda inom linjen med nämnda belopp........................ 1909 d. 30/6 X __W ce 1866 16 Årliga anslaget till H. M. Konungen 300,000 kr. (icke kapitaliserat) .............................. 1815 d. •/„ 1866 17 Hertigens av Södermanland, sedermera Konung Carl XIII, bemgiftskapital, bokfört inom linjen med 150,000 kr..................... 1778 5 % 1866 20 Fond för Hjälmare kanals och slussverks un- derhållande (utgör blott ett depositum av fordringshandlinvar) ....................... 1866 21 Dito för Strömsholms kanals dito (dito)......... — — 1866 23 Lappmarks ecklesiastikfonds behållning, bok- förd inom linjen med kr. 100,777:16 (stats- utskottets utlåtande nr 23 vid 1869 års riksdag) .......... 1869 77 Post-assuransfonden (ingår bland riksgälds- kontorets övriga tillgångar, men med den förbindelse, som § 77 i 1869 års regle- mente innehåller) ................. 1906 30 Återstoden av anslaget å 5,000,000 kronor till inköp av vattenfall, lämpliga för elek- trisk drift å statens järnvägar.................. Kr. 80,241:6 7 1907 40 Dito av dito å 300,000 kronor till inköp av vissa fastigheter för statens anläggningar vid Trollhättan .......................................... Kr. 75,392:64 1909 51 Dito av dito å 500,000 kronor för inköp av vissa fastigheter för statens anläggningar vid Trollhättan m. m............................... Kr. 278,025:63 Kr. 100,000 1910 47 Dito av dito å 2,038,000 kronor för full- bordande av statsbanan från Göteborg till Skeo...................................................... 43 Reglemen tets - Årtal. § 1911 55 1911|56 1911 65 1912147 1912|52 1912 55 1912 56 1912 60 1912161 1906''22 Tiden, då förbindelserna blivit utfärdade. Återstoden av anslaget å 1,028,000 kronor för fullbordande av statsbanan från Bastuträsk till Skellefteå och vidare till Kallholmsfjärden. ............................................... Återstoden av anslaget å 1,400,000 kronor för fullbordande av statsbanan från Östersund till Ströms vattudal jämte bispår...... Återstoden av anslaget å 1,500,000 kronor för anläggning av ledningar för distribuering av elektrisk energi från statens kraftverk vid Trollhättan ................................. Återstoden av anslaget å 3,200,000 kronor till fortsättning av statsbanan Järna—Norrköping ......................................................... Dito av dito å 2,900,000 kronor för fortsättning av arbetet med utläggning av ytterligare ett järnvägsspår mellan Rönninge och Jama m. m........................................ Dito av dito å 4,500,000 kronor för anläggning av ny farled mellan Vänersborg och Göteborg..................................................... Anslaget till anläggning av ledningar för distribuering av elektrisk energi från statens kraftverk vid Trollhättan in. m....... Återstoden av anslaget å 2,150,000 kronor till anläggning av ett statens kraftverk vid Älvkarleby ......................................... Återstoden av anslaget å 1,500,000 kronor till anläggning av ledningar för distribuering av elektrisk energi från statens kraftverk vid Älvkarleby ................................. Återstoden av anslaget för åren 1907—1911 å 7,500,000 kronor till allmänna järnvägslånefonden. .................................................. Räntefot. Återstående kapitalskuld den 31 december 1913. Kr. 328,000 Kr. 1,000,000 Kr. 1,100,000 Er. 1,900,000 Kr. 1,450,000 Kr. 2,500,000 Er. 1,500,000 Er. 1,350,000 Er. 900,000 Er. 42,300 44 Reglemen- tets Tiden, då för- bindelserna bli- vit utfärdade. Räntefot. Återstående kapitalskuld den 31 december 1913. Årtal. §• 1910 42 Återstoden av anslaget för åren 1912 och 1913 å 3,000,000 kronor till allmänna järn vägslånefonden .................................... Kr. 1,707,900 1911 1912 51.1 69| Anslagen för åren 1912 och 1913 till fonden för åstadkommande av bibanor inom vissa delar av riket............................................ _ . . Kr. 2,000,000 Summa Kr. I 694,598,468:7 6 ! ’ ’ Inom linjen balanserade skulder Kr..................................... 60,250,777:16 45 Riksgäldskontorets vid 1913 års slut utbalanserade kapitalfordringar för utlämnade lån till vissa bestämda ändamål. Reglementets Tiden, då lånet Annuitet. Räntefot. Ursprungliga j Kapitalåterstod vid 1913 års Årtal. §■ utbetalts. Dröppel. slut. a) Allmänna byggnadslåne- fonden. 1866 43 Lån till Västerås domkyrka, för densammas reparation 1860 — — 28,000 — 28,000 —j 1866 1481) Lån till staden Vänersborg, för uppförande av ny byggnad för elementarläro- verket därstädes ......... 1867-1868 5 V 4. q/ 40,000 146 41 1866 148’) Lån till staden Kristianstad, för utvidgande av elemen- tarläroverksbyggnaden där- städes ........................ 1873-1875 5 % 20,000 6,076 43 1874 5 Lån till seminarium för *» /o bildande av lärarinnor, för inköp av byggnad åt semi- nariet (numera övertaget av direktionen över Stock- kolms stads undervisnings- verk) ................................. 1875 5 X 4 % 59,000 8,515 71 Transport — — — — 42,738 1 55 '') Jfr § 16 mom. 3 i 1867 års reglemente. '') Jfr § 8 i 1873 års reglemente samt § 5 mom. 3 i 1875 års reglemente. 46 Reglementets Tiden, då lånet utbetalts. Annuitet. Räntefot. Ursprungliga beloppet. Kapitalåterstod vid 1913 års slut. Årtal. §. Transport — — — 42,738 55 1882 17 Lån till Linköpings dom- kyrka, för fullbordande av tornbyggnaden å kyrkan... 1883 5 X 4 X 30,000 — 19,055 54 1887 15 Ytterligare lån till Linkö- pings domkyrka, för betäc- kande av uppkommen brist i den beräknade kostnaden för tornbyggnaden ä kyr- 30,000 22,308 kan.................................... 1888 5 X 4 X — 17 1892 17 Lån till Skara domkyrka, för fullbordande av restau- rationsarbetet å densamma 1893 5 X 4 X 40,000 — 29,632 55 1896 16 Lån till Härnösands dom- kapitel, för uppförande av Lånet ny byggnad för allmänna las med 7,000 läroverket i Östersund...... 1897 600 kr. årligen under 30 år. 15,000 i)1898 | 17\ 10/ Lån till Yadstena och S:t Pers församlingar, för full- åter- bördande av Yadstena klo- senast 16,000 16,000 storkyrkas restaurering ... 1898 fr. o. m. år 1918 — j med minst •/,. in- r- 00 T—t 7 Lån till staden Strömstad, för ny tomtreglering efter 1876 års eldsvåda ............ 1878 6 X 5 X 50,000 22,665 43 Transport — — — — — 159,400 24 ) Se vidare § 3 i 1881 års reglemente. 47 Reglementets Tiden, då lånet Annuitet. Räntefot. Ursprungliga Kapitalåterstod vid 1913 års utbetalts. oeioppet. sint. Årtal. §• /1877 \1878 Transport — — _ 159,400 24 81 Lån till staden Söderhamn, b) för ny tomtreglering efter 1876 års eldsvåda ............ 1878-1879 6 X 5 X 200,000 58,478 40 /1880 \1881 13l 10/ Lån till staden Hudiksvall, för ny tomtreglering efter 1878 och 1879 årens elds- vådor ................................ 1881-1882 6 X 5 X 200,000 83,194 82 1888 15 Lån till staden Luleå, för ny tomtreglering efter 1887 års eldsvåda .......... ......... 1889 5 X 4 X 100,000 _ 68,030 82 1889 17 Lån till staden IJmeå, för ny tomtreglering efter 1888 års eldsvåda .................... 1890 5 X 4 X 200,000 140,443 84 1896 15 Lån till staden Mariestad, för ny tomtreglering efter 1895 års eldsvåda ........... 1897 47„ X 37» X 150,000 _ 125,678 59 1902 20 Lån till staden Åmål för ny tomtreglering efter 1901 års eldsvåda ..................... 1903 5 X 4 X 300,000 — 280,101 07 ( 941) Lån till Kinda kanalaktie- 1866 118 bolag, för utsträckning av l 143 Kinda båtled medelst kanali- sering av Stångån från sjön Rengen till hamnen vid Linköping........................... 1865-1870 5 X 3 X 437,500 325,431 77 = 1,240,759: 66 Transport — — — — — 1,240,759 55 '') Se vidare § 134 mom. 14 i 1863 års reglemente; § 11 mom. 9 i 1867 års reglemente; § 33 mom. 9 och § 41 mom. 11 i 1868 års reglemente § 24 mom. 11 och § 31 mom. 5 i 1869 års reglemente. 48 Reglementets Tiden, då lånet utbetalts. Annuitet. Räntefot. Ursprungliga beloppet. Kapitalåterstod vid 1913 års sint Årtal. §• . Transport — — 1 — — 1,240,759 55 b) Allmänna Järnvägslåne- fonden. (1866 (1897 82\ 13/ Lån till Uddevalla—Väners- borg—Herrljunga järnvägs- aktiebolag, för anläggning av järnväg från Herrljunga över Vänersborg till Uddé- valla samt för donna järn- vägs ombyggnad till nor- malspårig ........................... (1865-1867\ \ 1898 / 5 °4 4 % 2,600,000'') 2,021,636 46 1871 31 Lån till Karlskrona—Växjö järnvägsaktiebolag, för an- läggning av järnväg mellan Karlskrona och Växjö...... 1872—1874 2) 47, X 2,600,000 1,008,812 _ 1871 31 Lån till Uppsala—Margrete- bills järnvägsaktiebolag, för anläggning av järnväg från Uppsala till Gävle med bi- banor ................................. 1873 6 % 5 X 500,000 20,818 37 Transport — — — 4,292,026 38 '') Av ifrågavarande lån, som under åren 1865—1867 utbetaldes med sammanlagt 3,240,000 kr. för anläggning av järnväg från Herrljunga över Vänersborg till Uddevalla, återstod vid 1897 års slut i kapital och ränta sammanlagt 2,000,000 kr., vilket belopp jämlikt beslut av 1897 och 1898 års Riksdagar kapitaliserades och ökades med nytt låneunderstöd å 600,000 kr. för järnvägens ombyggnad till normalspårig eller sålunda till 2,600,000 kr. *) Se § 8 av 1886 års reglemente. 49 Reglementets Tiden, då lånet Annuitet. Räntefot. Ursprungliga 1 Kapitalåterstod vid 1913 års utbetalts. Dröppel. slut. Årtal. §• Transport — — — — — 4,292,026 38 1871 31 Lån till Bergslagernas järn- vägsaktiebolag, för anlägg- ning av järnväg från Lud- vika till-Kil........................ 1874-1876 57, X1) 5 X 5,000,000 2,890,987 43 1876 5 Lån till Yästervik—Åtvida- berg—Bersbo järnvägsaktie- bolag, för anläggning av järnväg från Yästervik över Jenny, Gamlebv och Åtvida- berg till Bersbo, med bi- bana...................... 1877-1879 5 X2) 47, X 1,865,000 1,526,529 33 1876 5 Lån till Hultsfred—Väster- (1876 \l904 viks järnvägsaktiebolag, för anläggning av järnväg mel- lan Hultsfred och Jenny, med bibana och sidospår... 1877-1879 5 X*) 47, X 1,750,000 1,475,550 16 ?} Lån för anläggning av järn- väg frånV islanda till Bolmen (numera övertaget av Karls- hamn—Yislanda järnvägs- aktiebolag) ........................ 1877-1878 57i« X 47, X 500,0003) 469,619 05 1876 5 Lån till Gottlands järnvägs- aktiebolag, för anläggning av järnväg från Yisby till Hemse .............................. 1877-1879 5 X4) 47, X 500,000 328,358 65 Transport ■ - — — — 10,983,071 — '') Se § 3 av 1883 års reglemente. Se § 3 av 1883 och 1886 års reglementen. 3) Ifrågavarande lån, som under åren 1877 och 1878 utbetaldes med 785,000 kronor, har jämlikt beslut av 1904 års riksdag dels genom avskrivning, dels genom avbetalning år 1905 nedbragts till ett kapitalbelopp av 500,000 kronor, varför ny skuldförbindelse med ändrade amorteringsvillkor avlämnats. 4) Se § 3 av 1883 och 1886 års reglementen. Bihang till senare riksdagens protokoll 1914. 15 samt. 1 avd. 4 käft. 7 (Klbsgiildskontorcts reglemente.) 50 Reglementets Tiden, då lånet utbetalts. Annuitet. Räntefot. Ursprungliga beloppet. Kapitalåterstod vid 1913 års Årtal. §• Transport — — — — — 10,983,071 j /1876 \1879 1?/ Lån till Södra Dalarnes järn- vägsaktiebolag, för anlägg- ning av järnväg från Krylbo till Borlänge med bibana... 1879-1882 5 9o *) 47* X 2,375,000 _ 1,692,906 62 1913 221 36/ Lån till Södra Dalarnes järn- vägsaktiebolag, för anlägg- ning av järnväg från Knipp- boheden till Rättvik......... 1913 5 % 4%X 1,252,000*) 834,600 _ 1876 5 Lån till Yarberg—Borås järn- vägsaktiebolag, för anlägg- ningav järnväg från Yarberg till Borås........................... 1879—1881 5 X1) 5 X 4=7* X 4 Va X 2,600,000 1,853,287 18 /1881 \1912 Lån för anläggning av järn- väg mellan Borlänge och Insjön (numera övertaget av Södra Dalarnes järnvägs- nVt.ifthftlae^ ........................ 1883-1886 950,000 854,591 35 1881 15 Lån till Yetlanda—Sävsjö järnvägsaktiebolag, för an- läggning av järnväg mellan Yetlanda och Sävsjö ......... 1883-1886 5 X 47» X 300,000 _ 233,152 21 ! 1881 ; 15 Lån föranläggning av järn- väg från Finspong till Nors- holm (numera övertaget av Norra Östergötlands järn- vägsaktiebolag) .................. 1883-1886 5 X 47a X 500,000 381,073 36 1 Transport —— — — — 16,832,681 72 !) Se § 3 av 1883 och 1886 års reglementen. *) Varav vid 1913 års slut återstodo ej lyftade kr. 417,400. 51 Reglementets Tiden, då lånet utbetalts. Annuitet. Räntefot. Ursprungliga beloppet. Kapitalåterstod vid 1913 års Årtal. §• Transport — — — — — 16,832,681 72 1881 15 Lån till Stockholm—Rimbo järnvägsaktiebolag, för an- läggning av järnväg mellan Stockholm och Rimbo ...... 1883—1887 5 X 47* X 500,000 — 388,586 95 1881 15 Lån för anläggning av järn- väg mellan Borås och Sven- ljunga (numera övertaget av Borås—Alvesta järn- vägsa.ktiehola.g''1 ...... 1884—1887 5 X 47* X 00,000 395,776 99 1886 16 Lån för anläggning av järn- väg från Skara över Gös- säter till Yänern (numera övertaget av Västergötland —Göteborgs järnvägsaktie- bolaer''! ........................... 1887—1889 5 X 47* X 324,000 260,922 01 1886 16 Lån till Halmstad—Bolmens järnvägsaktiebolag, för an- läggning av järnväg från Halmstad till Bolmen med sidospår............................. 1887—1890 5 X 47, X 824,915 *) 675,178 97 1886 16 Lån till Fågelsta—Vadstena —Ödeshögs järnvägsaktie- bolag för anläggning av järn- väg från Vadstena till Ödes- hög .................................... 1888—1890 5 X 47* X 300,000 245,544 96 Transport — — — •- — 18,798,691 60 ’) Enligt kung!, brev av d. "/b 1888 är statslånets belopp nedsatt med 85 kronor. 52 Reglera entets liden, då lånet utbetalts. Annuitet. Räntefot. Ursprungliga belormet. Kapitalåterstod vid 1913 års Årtal. §• Slut. Transport --- — — — 18,798,691 60} 1886 16 Lån till Mellersta Blekinge järnyägsaktiebolag, för an- läggning av järnväg från Karlshamn till Gullbärna med bibana och hamnspår 1888-1893 5 X 47* X 1,102,250’) 902,186 70 1886 16 Lån till Mora—Yänerns järn- vägsaktiebolag, för anlägg- ning av järnväg från Mora strand till Östra Yärmlands järnväg jämte bibana......... 1889-1893 5 % 47* X 1,000,000 854,682 18 1886 16 Lån för anläggning av järn- väg från Mariestad till Gös- säter med bispår (numera övertaget av Yästergötland —Göteborgs järnvägsaktie- bolag) ................................. 1890-1891 5 X 5 X 47* x 47* X 305,000 257,158 55 1886 16 Lån för anläggning av järn- väg mellan Yittsjö och Häss- leholm (numera övertaget av Hässleholm—Markaryds järnvägsaktiebolag) ............ 1890-1892 404,000 390,431 i 87 1886 16 Lån till Skymnäs—Munkfors järnvägsaktiebolag, för an- läggning av järnväg från Björndalsbron till Munk- fors ............................. 1891-1892 5 X 47* x 90,835 77,635 05 Transport — — — — 21,280,785 95 '') Återstoden, 18,000 kr., av det beviljade beloppet, 1,120,250 kr., har bolaget förklarat sig icke komma att lyfta. 53 Reglementets Tiden, då Ursprungliga beloppet. Kapitalåterstod lånet utbetalts. Annuitet. Räntefot. vid 1913 års Årtal. §• Transport — — — — 21,280,785 95 1886 16 Lån för anläggning av järn- Tåg från Klippan till Rös- tånga (numera övertaget av Hälsingborg — Hässleholms järnväffsaktiebolag) ............ 1892—1893 5 % 4 Vs X 290,000 247,857 80 1891 18 Lån till Malmö—Tomelilla järnvägsaktiebolag, för an- läggning av järnväg från Malmö till Tomelilla ......... 1892—1896 5 X 41/* X 1,300,000 _ 1,164,903 67 1891 18 Lån till Norra Söderman- lands järnvägsaktiebolag, för anläggning av järnväg från Nyby bruk till Södertälje med bibanor ..................... 1892—1896 5 % 4 Vs X 1,800,000 1,781,595 1891 19 Lån till Härnösand—Sol- lefteå järnvägsaktiebolag, för anläggning av järnväg från Härnösand till Sollefteå ... 1892—1895 0 % 41/* X 2,350,000 — 2,059,284 95 1891 18 Lån till Norrköping—Söder- köping—Vikbolandets järn- vägsaktiebolag, för anlägg- ning av järnväg från Norr- köping över Kummelby till Söderköping och från Kum- melby till Arkösund.......... 1893—1895 5 X 4 Va X 653,000 _ 578,821 36 1891 18 Lån till Uddovalla—Lelån- gens järnvägsaktiebolag, för anläggning av järnväg från Uddevalla till Lelången ... 1895—1896 5 X 41/* X 1,247,000 — 1,117,411 43 Transport — — — — 28,230,660 16 54 Reglementets Tiden, då lånet utbetalts. Annuitet. Räntefot. Ursprungliga beloppet. Kapitalåterstod vid 1913 års slut. Årtal. §■ Transport — — — — 28,230,660 16 1896 14 Lån till Östra Blekinge järn- vägsaktiebolag, för anlägg- ning av järnväg från Gull- 495,940 41 bärna till Torsås ............ 1897-1899 5 X 47, % 537,500 — 1910 7 Lån till Östra Blekinge järn- vägsaktiebolag, vilket lån bildats genom kapitalise- ring av förfallna annuitets- och rän tebelopp å nästföre- 104,612 01 gående lån ....................... 1910 57, X 47, X 108,000 — 1896 14 Lån till Klintehamn—Roma järnvägsaktiebolag, för an- läggning av järnväg från 47.X 213,250'') 213,250 Klintehamn till Roma...... 1897-1900 5 X — 1896 14 Lån till Markaryd—Yeinge järnvägsaktiebolag, för an- läggning av järnväg från Markaryd till Yeinge ...... 1897-1900 5 X 47.X 563,000’) _ 561,000 — 1896 14 Lån till Gottlands järnvägs- aktiebolag, för anläggning av järnväg mellan Yäst- kinde och Tingstäde ......... 1899, 1902 5 X 47. X 119,0003) _ 109,189 70 1896 14 Lån till Sala—Gysinge— v Gävle järnvägsaktiebolag,för anläggning av järnväg från Sala över Gysinge till Haga- ström ................................. 1899-1901 5 X 47.X 1,545,500 _ 1,509,774 84 Transport — — — — 31,224,427 12 '') Enligt kungl. brev av den 16/ii 1900 har statslånets från början beviljade belopp, 214,000 kr., blivit nedsatt med 750 kr. !) Varav vid 1913 års slut återstodo ej lyftade 2,000 kr. *) Enligt kungl. brev av den 2/u 1900 har statslånets från början beviljade belopp, 120,000 kr., blivit nedsatt med 1,000 kr. 55 Reglementets Tiden, då lånet utbetalts. Aimuitet. Räntefot. Ursprungliga beloppet. Kapitalåterstod vid 1913 års Årtal. §• Transport — — — —_ — 31,224,427 12 1896 14 Lån till östra Centralbanans jämvägsaktiebolag, för an- läggning av järnväg från Linköping över Rimforsa och Kisa till Yimmerby... 1899-1902 5 X 472 X 1,710,000 1,710,000 _ 1896 14 Lån till Slite—Roma järn- vägsaktiebolag, för anlägg- ning av järnväg från Roma 339,000 *) 339,000 till Slite ........................... 1900, 1902 5 X 47. X — — J1900 191 Lån till Borås—Alvesta \1901 18/ järnvägsaktiebolag, för an- läggning av järnväg från Borås till Alvesta ............ 1901-1903 5 X 472 X 4,795,000 4,536,019 31 1896 14 Lån till Falkenbergs järn- vägsaktiebolag, för anlägg- ning av järnväg från Holts- ljunga till Limmared......... (1902/ (1905/ 5 X 472 x 505,000 — 484,751 64 1896 14 Lån till Orsa—Härjeådalens järnvägsaktiebolag, för an- läggning av järnväg från (19021 472 X 1,850,000 1,850,000 Orsa till Sveg .................. <19071 5 % — — (l909( J1896 !4\ Lån till Skövde—Axvalls (1901 17/ järnvägsaktiebolag, för an- läggning av järnväg från Skövde till Axvall ............ (1902/ (1905/ 5 X 472 X 363,500 s) — 363,500 — Transport j - — — — 40,507,698 07 *) Enligt kung], brev av den **/, 1904 har statslånets från början beviljade belopp, 340,000 kr., blivit nedsatt med 1,000 kr kungl brev den it/^ 1905 har statslånets från början beviljade belopp, 309,000 kr., blivit nedsatt med 5.500 kr. till 363,500 kr. 56 Reglementets Tiden, då lånet utbetalts. Annuitet. Räntefot. Ursprungliga beloppet. Kapitalåterstod vid 1913 års Årtal. §• Transport 40,507,698 07 1901 17 Lån för anläggning av järn- väg från Enköpings hamn över Heby till Enåker (nu- mera övertaget av Stock- holm-Y ästerås -Bergslager- nas nya järnvägsaktiebolag) 1904-1906 5 X 47» X 1,028,700 1,006,695 12 1901 17 Lån till Norrköping—Söder- köping—Yikbolandets järn- vägsaktiebolag, för anlägg- ning af järnväg från Yal- demarsvik till Söderköping med hamnspår till sjön Yxningen........................... 1904, 1907 5 X 47» X 591,500 575,320 38 1901 17 Lån till Landskrona—Kjev- linge—Sjöbo järnvägsaktie- bolag, för anläggning av järnväg från Kjevlinge till Sjöbo med sidospår till Övedskloster ..................... 11904) \1908J 5 X 47» X 1,192,000 — 1,192,000 — 1901 17 Lån till Mellersta Söderman- lands järnvägsaktiebolag, för anläggning av järnväg från Stålboga över Malm- köping till Skebokvarn...... 119051 11908/ 5 X 47» X 532,500 532,500 1901 17 Lån till Tidaholms järnvägs- aktiebolag, för anläggning av järnväg från Tidaholm 119051 till Yartofta ..................... ''1906> 5 X •i7*X 510,000 510,000 _ 1901 17 Lån till Åtvidaberg—Bjärka |l909j —Säby järnvägsaktiebolag, för anläggning af järnväg från Bjärka till Åtvidaberg 1905, 1906 5 X 47» x 290,000 _ 290,000 _ Transport — — — — 44,614,213 57 57 Reglementets Tiden, då lånet utbetalts. '' Annuitet. Räntefot. Ursprungliga beloppet. Kapitalåterstod vid 1913 års Årtal. §• j Transport i — — — — 44,614,213 57 1901 - 17 Lån till järnvägsaktiebolaget Borgholm—Böda, för an- läggning av järnväg från (1905) 419,000 Borgholm till Böda ......... f1907 > 5 X *7, X 419,000 — — 1901 17 Lån till Ruda—Finsjö—Os- (1908J karshamns järnvägsaktie- bolag, för anläggning av järnväg från Oskarshamn till Ruda ...................... 1906, 1907 5 X 47, X 483,300 483,300 (1901 171 Lån till Orsa—Härjeådalens j\1905 17/ järnvägsaktiebolag, för full- bordande av järnvägsanlägg- ningen mellan Orsa och Sveg 1905-1907 1909 5 X 47, X 2,200,000 2,200,000 _ 1905 9 Stockholm—Rimbo järnvägs- aktiebolags skuld för ogul- den köpeskillingförLänna— 500,000 483,207 76 Norrtälje järnväg............... 1905 5 X 47, X — 1906 22 Lån till Södra Ölands järn- vägsaktiebolag, för anlägg- ning av järnväg från Borg- holm till Näsby ............... 1908-1910 5 X 47, X 951,5000 950,500 _ 1906 22 Lån till Lidköping—Kållands järnvägsaktiebolag, för an- läggning av järnväg från Lidköping till Tun............ J1908\ 5 X 47, X 367,500 367,500 Lån till Yarberg—Ätrans \l910j 1906 22 järnvägsaktiebolag, för an- läggning av järnväg från Yarberg över TJllared till 1,185,000 Ätrans station .................. 1908, 1912 5 X 47, X 1,185,000 Transport — — — - |—| 50,702,721 33 *) Varav vid 1913 års slut återstodo ej lyftade kr. 1,000. Bihang till senare riksdagens protokoll 1914. 15 samt. 1 avd. 4 käft. 8 (RlksgUldskontorets reglemente.) 58 Reglementets Tiden, då lånet utbetalts. Annuitet. Räntefot. Ursprungliga hftlonnpit. Kapitalåterstod vid 1913 års 1 | Årtal. §• slut. Transport _ _ _ 50,702,721 33 1910 42 Lån till Varberg—Åtrans järnvägsak tiobolag, för full- bordande av järnvägsan- läggning från Yarbergöver TJllared till Ätrans station 1913 5 X 4 Va X 65,000*) 43.000 1906 | 22 Lån till Skara—Timmersdala järnvägsaktiebolag, för an- läggning av järnväg från Skara till Timmersdala...... /1908\ (1911/ 5 X 4 V« X 352,500 352,500 1906 22 Lån till Mjölby—Hästhol- mens järnvägsaktiebolag, för anläggning av järnväg från Mjölby till Hästholmen...... 1908—1910 5 X 41/, x 800,0002) 799,600 __ 1906 22 Lån till Uppsala-Enköpings järnvägsaktiebolag, för an- läggning av järnväg från Uppsala till Enköping ...... 1909 •5 X 47. X 1,040,000 1,040,000 /l906 11910 221 42/ Lån till Kil—Eryksdalens järnvägsaktiebolag, för an- läggning av järnväg från Kil till Torsby.................. 1911—1912 5 X 4V, X 2,500,000*) 1,666,500 (1906 \1910 221 42/ Lån till Lysekils järnvägs- aktiebolag, för anläggning av järnväg från Lysekil till Smedberg.......................... 1911—1912 5 X 47, X 1,200,000*) 800,000 Transport — —- 55,404,321 33 >) Varav vid 1913 års slut återstodo ej lyftade kr. 22,000. '') D:0 vid d.o d:o » 400. '') D:0 vid d:0 d:o * 833,600. *) D.o vid d:o d:o » 400,000. 59 Reglementets Tiden, då lånet utbetalts. Annuitet. Räntefot. Ursprungliga helonnpt Kapitalåterstod vid 1913 års Årtal. §• slut. Transport — 55,404,321 33 1906 22 Lån till Väderstad—Ske- ningo—Bränninge järnvägs- aktiebolag, för anläggning av järnväg från Vädorstad över Skeninge till Brän- ninge ................................ 1912 5 % 4 Va X 788,500*) 492,500 1 1906 22 Lån till Lindfors—Bosjöns järnvägsaktiebolag, för an- läggning av järnväg från Lindfors till Bosjön............ 1912 5 % 4 V* % 100,000*) 66,600 1910 42 Lån till Sävsjöström—Näs- sjö järnvägsaktiebolag för anläggning av järnväg från Nässjö till Sävsjöström...... = 54,874,161: 78 1913 5 X 4 7* % 2,581,5003) 151,500 '' > I i _ Summa — — 56,114,921 33 *) Varav vid 1913 års slut återstodo ej lyftade kr. 296,000. ’) D:o vid d:o d:o » 33,400. 3) D:o vid d:o d:o »2,403,000. 60 Av 1906 års riksdag meddelade bestämmelser angående låneunderstöd från järnvägslånefonden. Till låneunderstöd för enskilda järnvägar har 1906 års riksdag beviljat och ställt till Kungl. Maj:ts disposition ett extra anslag av 7,500,000 kronor, att utgå under fem år från och med år 1907 med 1,500,000 kronor årligen, dock så att belopp, som ej blivit till utgående under ett av dessa år anvisat, må för ett efterföljande år av samma femårsperiod disponeras, ägande Kungl. Maj:t att å detta anslag till understödjande av nya, ännu ej påbörjade enskilda järnvägsanläggningar anvisa av Kungl. Maj:t beviljade understödsbelopp, att utgå i enlighet med följande villkor och bestämmelser: l:o) att kostnadsförslag och arbetsplan fastställas av Kungl. Maj:t, som ock närmare bestämmer de ställen, vilka järnväg skall beröra, varande det sökande bolaget skjddigt att gottgöra de särskilda kostnaderna för möjligen erforderliga kontrollundersökningar, besiktningar, extra biträdens användande med mera dylikt, vilka kunna av kostnadsförslagets och arbetsplanens granskning föranledas; 2:o) att det lånesökande bolaget, för att kunna erhålla statsunderstöd, skall vara skyldigt hos Kungl. Maj:t styrka, att det förfogar över ett kapital, som jämte statslånet är fullt tillräckligt till järnvägsanläggningens utförande på sätt arbetsplan och kostnadsförslag innehålla och varav minst så stor del, som motsvarar hälvten av den beräknade anläggningskostnaden, bör utgöras av inbetalt eller tecknat aktiebelopp eller eljest utan återbetalningsskyldighet lämnat tillskott till järnvägsanläggningens utförande; 3: o) att låneunderstödet må utgöra högst hälvten av anläggningskostnaden efter det fastställda kostnadsförslaget samt lyftas i mån av arbetets fortgång på sätt och å tider, som Kungl. Maj:t bestämmer, dock med iakttagande därav, att inbetalningarna å den del av anläggningskapitalet, som bör utgöras av aktiekapital eller eljest utan återbetalningsskyldighet lämnat tillskott, skola ske i förhållande till de andelar av lånesumman, som lyftas, och före lyftningen av dessa låneandelar; skolande härjämte en tiondedel av den beviljade låneförsträckningen innestå, till dess besiktning av järnvägsanläggningen blivit i överensstämmelse med § 2 mom. 2 av kungl, kungörelsen den 11 december 1874 angående ordningen för avsyning och besiktning av enskilda järnvägar och deras upplåtande för allmän trafik förrättad samt väg- och vattenbyggnadsstyrelsen meddelat tillstånd till banans öppnande för allmän trafik; fil 4:o) att i avseende å ifrågavarande försträckningar skall iakttagas: a) att annuiteten beräknas till fem procent å ursprungliga försträckningsbeloppet, av vilken annuitet först gottgöres ränta efter fyra och eu halv för hundra å oguldet kapitalbelopp och återstoden utgör avbetalning därå; b) att anstånd med räntans erläggande må medgivas för högst tre år, dock icke utöver ett år från den dag, då enligt Kungl. Maj:ts bestämmande järnväg senast skall vara färdig och för trafik öppnad; skolande beloppet av den ränta, med hvars erläggande anstånd sålunda medgives, till staten inbetalas, sedan genom de stadgade annuitetslikviderna all övrig ränta, med vilken anstånd icke beviljats, blivit gulden och kapitalet gottgjort, så att efter nämnda tids förlopp med annuitetens erläggande fortfares så länge, till dess även beloppet av den ränta med vars erläggande anstånd medgivits, bliver till staten inbetalt; c) att kapitalavbetalning skall vidtaga tre år efter den dag, då enligt Kungl. Maj:ts bestämmande järnväg senast skall vara färdig och för trafik öppnad; och d) att, därest till betalning förfallet belopp icke i föreskriven ordning erlägges, låntagaren skall därå gälda fem procent årlig ränta, intill dess samma belopp varder behörigen inbetalt; 5:o) att järnvägsanläggningen med alla därtill hörande byggnader och materiel ävensom all bolagets övriga egendom skall utgöra säkerhet för den av staten lämnade försträckning och staten till säkerhet för sin fordrans utbekommande erhålla inteckning med förmånsrätt framför varje annan fordran i den järnväg, för vars anläggning den ifrågavarande försträckningen beviljats; börande ej mindre såsom villkor för statslånets erhållande och tillgodonjutande i bolagsordningen intagas stadgande om bolagets skyldighet att till säkerhet för statens fordran inteckna bolagets järnväg med förmånsrätt för samma fordran framför varje annan fordran bos bolaget, än ock en tredjedel av det beviljade statslånet innestå, till dess inteckning med ovan stadgad förmånsrätt i bolagets järnväg meddelats för förut lyftade andelar av lånet; varjämte ovanberörda sista tredjedel ej må utbekommas, förrän inteckning för dess belopp med förmånsrätt framför varje annan fordran än statens blivit i bolagets järnväg behörigen meddelad; 6:o) att Kungl. Maj:t skall insätta eu med särskild instruktion försedd ledamot i direktionen för varje järnvägsbolag, som innehar lån av staten, och utse eu revisor att deltaga uti granskningen av bolagets förvaltning och räkenskaper, samt att arvode till sålunda utsedd direktör och revisor skall bekostas av bolaget; 62 7:o) att varje järnvägsbolag, som erhållit statsunderstöd, skall vara skyldigt underkasta sig såväl de bestämmelser i fråga om samtrafik, vilka Kungl. Maj:t kan finna gott för bolaget bestämma, som ock i övrigt alla de villkor och kontroller, som av Kungl. Maj:t prövas lämpliga och nödiga; samt 8:o) att varje sådant bolag, som nyss är nämnt, må, då Kungl. Maj: t så prövar lämpligt, dels erhålla upplåtelse av den för järnvägsanläggningen erforderliga, kronan tillhöriga jord sålunda: att jord, som står under kronans omedelbara disposition, upplåtes utan någon ersättning; att jord från de under bruk och bergverk för nödigt skogsfång upplåtna kronoallmänningar upplåtes utan annan gottgörelse än ersättning till vederbörande innehavare för intrång i nyttjanderätten; att jord från de genom domänstyrelsens försorg utarrenderade kronoegendomar, vilka icke upplåtits till förenade mötespassevolanskassornas fond, stuterierna eller Vadstena krigsmanshusfond, upplåtes utan annan ersättning än för minskning i arrendator^ brukningsområde under den återstående arrendetiden ävensom för skada och inträng; samt att för jord, som är till boställe eller åt enskild person, menighet eller inrättning med åborätt eller annorledes än vad ovan sagts upplåten, ersättning skall lämnas såväl för själva marken som för skada och intrång; skolande ersättningen i ovannämnda fall bestämmas i den ordning, förordningen angående jords eller lägenhets avstående för allmänt behov den 14 april 1866 stadgar; dels ock kostnadsfritt begagna för anläggningen sådana å kronans ägor belägna kalk- och stenbrott jämte grustäkter, som kunna vara disponibla; och åligger det fullmäktige i riksgäldskontoret att behörigen tillhandahålla och utbetala de belopp, Kungl. Maj:t kan komma att å detta anslag anvisa. Av 1910 års riksdag meddelade bestämmelser angående låneunderstöd från järnvägslånefonden. Till låneunderstöd för enskilda järnvägar har 1910 års riksdag beviljat och ställt till Kungl. Maj:ts förfogande ett extra anslag av 7,500,000 kronor att utgå under fem år från och med år 1912 med 1,500,000 kronor årligen, dock så att belopp, som ej blivit till utgående under ett av dessa år anvisat, må för ett efterföljande år'' av samma femårsperiod disponeras, ägande Kungl. Maj:t att å detta anslag till understödjande av nya, 63 ännu ej påbörjade enskilda järnvägsanläggningar anvisa av Kungl. Maj:t beviljade nnderstödsbelopp att utgå i enlighet med följande villkor och bestämmelser: 1:°) att kostnadsförslag och arbetsplan fastställas av Kungl. Maj:t, som ock närmare bestämmer de ställen, vilka järnväg skall beröra, varande det sökande bolaget skyldigt att gottgöra de särskilda kostnaderna för möjligen erforderliga kontrollundersökningar, besiktningar, extra biträdens användande med mera dylikt, vilka kunna av kostnadsförslagets och arbetsplanens granskning föranledas; 2:o) att det lånesökande bolaget, för att kunna erhålla statsunderstöd, skall vara skyldigt hos Kungl. Maj:t styrka, att det förfogar över ett kapital, som jämte statslånet är fullt tillräckligt till järnvägsanläggningens utförande pa sätt arbetsplan och kostnadsförslag innehålla och varav minst sa stor del, som motsvarar hälvten av den beräknade anläggningskostnaden, bör utgöras av inbetalt eller tecknat aktiebelopp eller eljest utan återbetalningsskyldighet lämnat tillskott till järnvägsanläggningens utförande; 8:o) att låneunderstödet må utgöra högst hälvten av anläggningskostnaden efter det fastställda kostnadsförslaget samt lyftas i mån av arbetets fortgång på sätt och å tider, som Kungl. Maj:t bestämmer, dock med iakttagande därav, att inbetalningarna å den del av anläggningskapitalet, som bör utgöras av aktiekapital eller eljest utan återbetalningsskyldighet lämnat tillskott, skola ske i förhållande till de andelar av lånesumman, som lyftas, och före lyftningen av dessa låneandelar; skolande härjämte en tiondedel av den beviljade låneförsträckningen innestå, till dess besiktning av järnvägsanläggningen blivit i överensstämmelse med § 2 mom. 2 "av kungl. kungörelsen den 11 december 1874 angående ordningen för avsyning och besiktning av enskilda järnvägar och deras upplåtande för allmän trafik förrättad samt väg- och vattenbyggnadsstyrelsen meddelat tillstånd till banans öppnande för allmän trafik; 4:o) att med avseende å ifrågavarande försträckningar skall iakttagas: a) att annuiteten för låneunderstödets återgäldande beräknas till fem procent å ursprungliga försträckningsbeloppet, av vilken annuitet först gottgöres ränta efter fyra och en halv procent å oguldet kapitalbelopp och återstoden utgör avbetalning därå; b) att beträffande den ränta, som å lyftade lånebelopp upplöper under eu tid omfattande högst tre år från lyftningsdagarna men dock ej sträckande sig utöver ett år från den dag, då järnvägen enligt Kungl. Maj:ts bestämmande senast skall vara färdig och öppnad för trafik, må medgivas 64 anstånd med betalningen på det sätt, att denna ränta, benämnd anståndsränta, genom fortsatt annuitetslikvid erlägges till staten först sedan i stadgad ordning såväl all annan ränta som ock hela lånekapitalet inbetalts; c) att så snart å lyftat lånebelopp upplupit ett års ränta, som icke är att hänföra till anståndsränta, förstnämnda räntas belopp skall inbetalas till staten; d) att kapitalavbetalning skall genom erläggande av fullständig annuitet vidtaga tre år efter den dag, då järnvägen enligt Kungl. Majrts bestämmande senast skall vara färdig och öppnad för trafik, skolande i sammanhang härmed likvid ske av all därförinnan upplupen, obetald ränta, sena icke är att hänföra till anståndsränta; och e) att, därest till betalning förfallet belopp icke i föreskriven ordning erlägges, låntagaren skall därå gälda fem procent ränta, intill dess samma belopp varder behörigen inbetalt; 5:o) att järnvägsanläggningen med alla därtill hörande byggnader och materiel ävensom all holagets övriga egendom skall utgöra säkerhet för den av staten lämnade försträckning och staten till säkerhet för sin fordrans utbekommande erhålla inteckning med förmånsrätt framför varje annan fordran i den järnväg, för vars anläggning den ifrågavarande försträckningen beviljats; börande ej mindre såsom villkor för statslånets erhållande och tillgodonjutande i bolagsordningen intagas stadgande om bolagets skyldighet att till säkerhet för statens fordran inteckna bolagets järnväg med förmånsrätt för samma fordran framför varje annan fordran hos bolaget, än ock en tredjedel av det beviljade statslånet innestå, till dess inteckning med ovan stadgad förmånsrätt i bolagets järnväg meddelats för förut lyftade andelar av lånet; varjämte ovanberörda sista tredjedel ej må utbekommas, förrän inteckning för dess belopp med förmånsrätt framför varje annan fordran än statens blivit i bolagets järnväg behörigen meddelad; 6:o) att Kungl. Maj:t skall insätta eu med särskild instruktion försedd ledamot i direktionen för varje järnvägsbolag, som innehar lån av staten, och utse en revisor att deltaga uti granskningen av bolagets förvaltning och räkenskaper, samt att arvode till sålunda utsedd direktör och revisor skall bekostas av bolaget; 7:o) att varje järnvägsbolag, som erhållit statsunderstöd, skall vara skyldigt underkasta sig såväl de bestämmelser i fråga om samtrafik, vilka Kungl. Maj:t kan finna gott för bolaget bestämma, som ock i övrigt alla de villkor och kontroller, som av Kungl. Maj:t prövas lämpliga och nödiga; samt 65 8:o) att varje sådant bolag, som nyss är nämnt, må, då Kungl. Maj:t så prövar lämpligt, dels erhålla upplåtelse av den för järnvägsanläggningen erforderliga, kronan tillhöriga jord sålunda: att jord, som står under kronans omedelbara disposition, upplåtes utan någon ersättning; att jord från de under bruk och bergverk för nödigt skogsfång upplåtna kronoallmänningar upplåtes utan annan gottgörelse än ersättning till vederbörande innehavare för intrång i nyttjanderätten; att jord från de genom dornänstyrelsens försorg utarrenderade kronoegendomar, vilka icke upplåtits till förenade inötespassevolanskassornas fond, stuterierna eller Vadstena krigsmanshusfond, upplåtes utan annan ersättning än för minskning i arrendatorns brukningsområde under den återstående arrendetiden, ävensom för skada och intrång; samt att för jord, som är till boställe eller åt enskild person, menighet eller inrättning med åborätt eller annorledes än vad ovan sagts upplåten, ersättning skall lämnas såväl för själva marken som för skada och intrång; skolande ersättningen i ovannämnda fall bestämmas i den ordning, förordningen angående jords eller lägenhets avstående för allmänt behov den 14 april 1866 stadgar; dels ock kostnadsfritt begagna för anläggningen sådana å kronans ägor belägna kalk- och stenbrott jämte grustäkter, som kunna vara disponibla; och åligger det fullmäktige i riksgäldskontoret att behörigen tillhandahålla och utbetala de belopp, Kungl. Maj:t kan komma att å detta anslag anvisa. Av 1911 års riksdag meddelade bestämmelser angående låneunderstöd från fonden för bibanor i västra delarna av riket. Riksdagen har år 1911 dels beslutat att för att underlätta åstadkommandet av bibanor inom västra delarna av Värmlands, Kopparbergs och Jämtlands län, samt delar av Bohuslän och Dalsland skall bildas en lånefond av 5,000,000 kronor att avsättas under fem år från och med år 1912 med 1,000,000 kronor årligen, dock så att belopp, som ej blivit till utgående under ett av dessa år anvisat, må för ett efterföljande år av samma femårsperiod disponeras, med rätt för Kungl. Maj:t att från denna fond anvisa statslån till understödjande av nya, ännu ej påbörjade enskilda järnvägsanläggningar, om vilka här är fråga; dels för avsättning till berörda fond beviljat och till utbetalning från riksgäldskontoret anvisat ett anslag för år 1912 av 1,000,000 kronor; Bihang till senare riksdagens protokoll 1914. 15 samt. 1 avd. 4 käft. 9 (UikggUldskontoretg reglemente.) 66 dels ock föreskrivit följande villkor ock bestämmelser för åtnjutande av lån från ifrågavarande fond: l:o) Behovet av banbyggnaden, särskilt dess vikt i nationalekonomiskt hänseende, skall genom tillfredsställande utredning vara ådagalagt. 2:o) Förslaget till banbyggnaden, som bör avse så billig anläggning, som är förenlig med den uppgift banbyggnaden har att fylla, skall vara uppgjort enligt tekniska bestämmelser, som av Kungl. Maj:t godkännas. 3:o) Kostnadsförslaget och de undersökningar, varpå detta grundar sig, skola vara så omsorgsfullt gjorda och så specificerade, att fullständig ledning därav kan erhållas för bedömande av den beräknade kostnadssummans tillräcklighet. 4:o) Kostnadsförslag och arbetsplan skola fastställas av Kungl. Maj:t, som ock närmare bestämmer de ställen, vilka järnväg skall beröra; och är det sökande bolaget skyldigt att gottgöra de särskilda kostnaderna för möjligen erforderliga kontrollundersökningar, besiktningar, extra biträdens användande med mera dylikt, vilka kunna av kostnadsförslagets och arbetsplanens granskning föranledas. 5: o) Det lånesökande bolaget skall för att kunna erhålla statslån vara skyldigt hos Kungl. Maj:t styrka, att det förfogar över ett kapital, som jämte statslånet är fullt tillräckligt till järnvägsanläggningens utförande på sätt arbetsplan och kostnadsförslag innehålla och varav minst så stor del, som motsvarar en fjärdedel av den beräknade anläggningskostnaden, bör utgöras av inbetalt eller tecknat aktiebelopp eller eljest utan återbetalningsskyldighet lämnat tillskott till järnvägsanläggningens utförande. 6:o) Statslånet må utgöra högst tre fjärdedelar av anläggningskostnaden efter det fastställda kostnadsförslaget samt lyftas i mån av arbetets fortgång på sätt och å tider, som Kungl. Maj it bestämmer, dock med iakttagande därav, att inbetalningarna å den del av anläggningskapitalet, som bör utgöras av aktiekapital eller eljest utan återbetalningsskyldighet lämnat tillskott, skola ske i förhållande till de andelar av lånesumman, som lyftas, och före lyftningen av dessa låneandelar. En femtondel av den beviljade låneförsträckningen skall innestå, till dess besiktning av järnvägsanläggningen blivit i överensstämmelse med § 2 mom. 2 av kungl. kungörelsen den 11 december 1874 angående ordningen för avsyning och besiktning av enskilda järnvägar och deras upplåtande för allmän trafik förrättad samt väg- och vattenbyggnadsstyrelsen meddelat tillstånd till banans öppnande för allmän trafik. 67 7:o) Med avseende å ifrågavarande försträckningar skall iakttagas: att två tredjedelar av det beviljade statslånet skall förräntas och amorteras sålunda, a) att annuiteten för statslånets återgäldande beräknas till fem procent å ursprungliga försträckningsbeloppet, av vilken annuitet först gottgöres ränta efter fyra och en halv procent å oguldet kapitalbelopp och återstoden utgör avbetalning därå; b) att beträffande den ränta, som å lyftade lånebelopp upplöper under en tid, omfattande högst fyra år från lyftningsdagarna, men dock ej sträckande sig utöver två år från den dag, då järnvägen enligt Kungi. Maj:ts bestämmande senast skall vara färdig och öppnad för trafik, må medgivas anstånd med betalningen på det sätt, att denna ränta, benämnd anståndsränta, genom fortsatt annuitetslikvid erlägges till staten först sedan i stadgad ordning såväl all annan ränta som ock hela lånekapitalet inbetalts; c) att, så snart å lyftat lånebelopp upplupit ett års ränta, som icke är att hänföra till anståndsränta, förstnämnda räntas belopp skall inbetalas till staten; d) att kapitalavbetalning skall genom erläggande av fullständig annuitet vidtaga fyra år efter den dag, då järnvägen enligt Kungl. Maj:ts bestämmande senast skall vara färdig och öppnad för trafik; skolande i sammanhang härmed likvid ske av all därförinnan upplupen, obetald ränta, som icke är att hänföra till anståndsränta; och e) att, därest till betalning förfallet belopp icke i föreskriven ordning erlägges, låntagaren skall därå gälda fem procents ränta, intill dess samma belopp varder behörigen inbetalt; samt att återstående tredjedel av statslånet skall åtnjutas räntefritt, men amorteras med eu annuitet av fem procent å nu ifrågavarande del av försträckningsbeloppet, vilken annuitet dock icke skall börja erläggas, förrän 00 år förflutit från det någon del av statslånet blivit lyftad. 8:o) Järnvägsanläggningen med alla därtill hörande byggnader och materiel ävensom all bolagets övriga egendom skall utgöra säkerhet för den av staten lämnade försträckning och staten till säkerhet för sin fordrans utbekommande erhålla inteckning med förmånsrätt framför varje annan fordran i den järnväg, för vars anläggning den ifrågavarande försträckningen beviljats; och bör en tredjedel av det beviljade statslånet innestå, till dess inteckning med ovan stadgad förmånsrätt i bolagets järnväg meddelats för förut lyftade andelar av lånet; varjämte ovanberörda sista tredjedel ej må utbekommas, förrän inteckning för dess belopp med förmånsrätt 68 framför varje annan fordran än ''statens blivit i bolagets järnväg behörigen meddelad. 9:o) Kungl. Maj:t skall insätta en med särskild instruktion försedd ledamot i direktionen för varje järnvägsbolag, som innebar lån av staten, och utse en revisor att deltaga uti granskningen av bolagets förvaltning och räkenskaper. Arvode till sålunda utsedd direktör och revisor skall bekostas av bolaget. 10:o) Byggnaden skall utföras under statens kontroll. 11 ro) Yarje järnvägsbolag, som erhållit statslån, skall vara skyldigt underkasta sig såväl de bestämmelser i fråga om samtrafik, vilka Kungl. Maj:t kan finna gott för bolaget bestämma, som ock i övrigt alla de villkor och kontroller, som av Kungl. Maj:t prövas lämpliga och nödiga. Instruktion för övervaktmästaren i riksdagens hus. Övervaktmästaren i riksdagens hus är skyldig att i sin tjänstgöring ställa sig till efterrättelse de föreskrifter, som av fullmäktige i riksgäldskontor honom meddelas, och åligger honom huvudsakligen: att utöva förmanskap såväl över den tjänstepersonal, som enligt beslut av fullmäktige är anställd i riksdagshuset för vakthållning vid portarna, skötsel av hissarna eller dylikt, som ock över all den vaktbetjäning, som är anställd hos riksdagens kamrar, utskott och tryckeriexpedition eller tjänstgör hos kyrkomöte, statsrevision, kommittéer eller andra församlingar och beredningar, som begagna lokaler i riksdagshuset; skolande övervaktmästaren såväl under som mellan riksdagarna ansvara för vakthållningen vid portarna och liava uppsikt över att den i riksdagens lokaler anställda vaktbetjäningen iakttager god ordning och äger han att, då anledning till anmärkning härutinnan förekommer, därom till vederbörande göra anmälan, att låta ombesörja renhållning och städning av sådana för riksdagen avsedda lokaler i riksdagshuset, i avseende å vilka särskilda föreskrifter icke meddelats av fullmäktige, samt att tillhandagå vice värden med biträde vid vården om riksdagshuset och dess inventarier samt beträffande mottagande och utlämnande av för riksdagens behov upphandlade effekter. 69 Avlöningsstat för tjänstinnehavare vid riksgäldskontor et. 1 sekreterare och ombudsman... 1 kamrer .............................. 1 tredje gradens tjänsteman, förste revisor ..................... d:o d:o .............................. andra gradens tjänsteman, kassör................................. d:o registrator och kanslist... d:o revisor och bokhållare ... första gradens tjänsteman, kam marskrivare ........................ d:o d:o .............................. 2 1 1 d:o kvinnligt biträde 1 förste vaktmästare 1 vaktmästare 2 d:o ............ Lön Kr. Tjänst- görings- pen- ningar Kr. Miss- räk- nings- pen- ningar Kr. Summa Kr. 5,000 2,800 _ 7,800 | 5,000 2,500 — 7,500 / 3,500 1,500 — 5,000 3,500 1,500 — 5,000 J 3,000 1,500 1,000 5,500 3,000 1,500 — 4,500 3,0(10 1,500 — 4,500 1,800 1,000 — 2,800 ] 3,600 2,000 — 6,600 ) 1,050 550 — 1,600 1 1,050 550 — 1,600 ] 1,200 600 — 1,800 | 800 600 — 1,400 1,600 1,200 — 2,800 37,100 19,300 | 1,000 57,400 Ålderstillägg Efter 5 år kan lönen höjas med 500 kr. och efter 10 år med ytterligare 500 kr. med 500 kr. och efter 6 år med ytterligare 500 kr. Efter 5 år kan lönen höjas med 200 kr. och efter 10 år med ytterligare 200 kr. med 200 kr. och efter 10 år med ytterligare 200 kr. Anm. 1. För kvinnlig biträdesbefattning utgör pensionsunderlaget 1,300 kronor (= lön och två ålderstillägg, med avdrag av 150 kronor). Anm. 2. Därest vaktmästare i sådan egenskap åtnjuter fri bostad — varmed äro förenade förmånerna av nödigt bränsle samt elektriskt ljus med en strömförbrukning av högst 100 kilowatt om året — skall å hans lön avdragas 400 kronor. Anm. S. Den av riksgäldskontorets tjänstemän, som erhåller uppdrag att vara vice värd i riksdagens hus, äger att härför åtnjuta ett arvode av högst 1,200 kronor 70 Avlöningsstat för tjänstinnehavare vid riksdagens bibliotek. Lön Kr. Tjänst- görings- pen- ningar Kr. Summa Kr. Ålderstillägg Riksdagens bibliotekarie ......... 4,000 1,800 5,800 ["Efter 5 år kan lönen höjas med < 500 kr. och efter 10 år med t ytterligare 500 kr. 1 vaktmästare ....................... 800 600 1,400 [Efter 5 år kan lönen höjas med < 200 kr. och efter 10 år med ( ytterligare 200 kr. Summa 4,800 2,400 7,200 Anm. 1. Därest vaktmästaren i sådan egenskap åtnjuter fri bostad — varmed äro förenade förmånerna av nödigt bränsle samt elektriskt ljus med en strömförbrukning av högst 100 kilowatt om året — skall å hans lön avdragas 400 kronor. Anm. 2. Utöver den här ovan upptagna avlöningen för vaktmästaren vid biblioteket äga fullmäktige tilldela honom ett extra arvode av 2 kronor 50 öre om dagen under den tid, Riksdagen är samlad. Anm. 3. Fullmäktige äga att vid riksdagens bibliotek anställa dels, för tjänstgöring under hela året, en amanuens med ett årligt arvode av 3,000 kronor, dels ock, för tjänstgöring under den tid riksdag pågår, ytterligare en amanuens med ett arvode av 5 kronor om dagen. Anm. 4. Fullmäktige äga att under de tider av året, då behov därav förefinnes, vid biblioteket anställa en extra vaktmästare med åtnjutande under den tid riksdag pågår av enahanda arvode, som är eller varder bestämt för vaktmästare hos riksdagens kamrar, samt å andra tider mot den gottgörelse, som fullmäktige pröva skälig. Avlöningsstat för tjänstinnehavare vid riksdagens hus. Lön Kr. Tjänst- görings- pen- ningar Kr. Summa Kr. Ålderstillägg 1 övervaktmästare .................. 1,400 1,000 2,400 /Efter 5 år kan lönen höjas med \ 200 kr. 1 övermaskinist ..................... 1,400 1,000 2,400 (Efter 5 år kan lönen höjas med \ 200 kr. Summa 2,800 2,000 4,800 Anm. 1. Övervaktmästaren åtnjuter fri bostad med nödigt bränsle samt elektriskt ljus med en strömförbrukning av högst 200 kilowatt om året, ävensom uniformsbeklädnad. Anm. 2. Övermaskinisten åtnjuter fri bostad med nödigt bränsle samt elektriskt ljus med en strömförbrukning av högst 100 kilowatt om året. Anm. 3. Av de i staten för övermaskinisten upptagna tjänstgöringspenningarna utgöra 300 kronor ersättning för tillsyn å de elektriska anläggningarna i riksdagshuset samt för upprättande av statistik över förbrukningen av elektricitet. 71 Pensionsstat vid riksgäldskontoret. Kr. Förre notarien August Neijber ............................................................ 3,000 — » registratorn och kanslisten Jakob Peter Ferdinand Montell............ 2,500 — » kammarskrivaren Sven Ludvig Stuart .......................................... 2,000 — » bibliotekarien vid Riksdagens bibliotek Pehr Edvin Stenfelt ...t..... 4,000 — » vaktmästaren vid Riksdagens bibliotek John Emil Rydman ......... 1,000 — Summa kronor 12,500 — Anmärkning. Ovanstående pensioner indragas vid innehavarens frånfälle och även dessförinnan såvida de för pensionernas utgående stadgade villkor upphöra. 72 Fullmäktige i Riksgäldskontor! Per Axel Henrik Cavalli, J. D., K. m. st. k. N. O., K. V. O. l:a kl., Stk. P. da C. O., R. Pr. Kr. O. Pa kl. m. br., St.-Off. Fr. H. L., St.-Off. Gr. Fr. O., ordförande (vald 1918); Otto Magnus Höglund, Fil. D., grosshandlare, K. V. O. Pa kl., R. N. O., K. D. D. O. 2:a gr., vice ordförande och förste deputerad (vald 1912); Gustaf Fredrik Östberg, Fil. K., godsägare, K. V. O. Pa kl., R. N. O., andre deputerad (vald 1914); Carl Emil Kinander, J. o. Fil. K., fullmäktig i järnkontoret, K. N. O. 2:a kl., R. V. O. (vald 1913); Axel Ekman, bruksägare, K. Y. O. 2:a kl., R. N. O., R. D. D. O. (vald 1912); Johan Gustaf Lagerbjelke, greve, godsägare, R. N. O., R. V. O., R. Anh. A. Bj. O. Pa kl. (vald 1914); Gustaf Kobb, Fil. D., professor, Off. Fr. d’A. (vald 1913). Suppleanter: Henne Sebastian Tamm, direktör; Svante Herman Kvarnzelius, förlikningsman, R. N. O., R. Y. O.; Jöns Peter Jesperson, lantbrukare, R. V. O. Revisorer av stats-, banko- och riksgäldsverken vid 1914 års statsrevision. Utsedda av riksdagens forsta kammare: Revisorer: Ledamöterna av första kammaren: A. H. Fahlén, frib. O. H. A. Fleming-, K. E. von Geijer, A. N. Hahn, E. A. Hallin, A. Aström, Suppleanter: Ledamöterna av samma kammare: J. Nilsson, Gr. M. H. Ekelund, S. F. E. Söderbergk. Utsedda av riksdagens andra kammare: Revisorer: Ledamöterna av andra kammaren: J. B. Eriksson i Grängesberg, K. V. Rydén, C. P. Jansson i Edsbäcken, A. F. Jansson i Bråten, J. Olofsson i .Digernäs, J. P. Jesperson. Suppleanter: Ledamöterna av samma kammare: N. E. Lindberg, A. Anderson i Råstock, S. Söderberg i Hobborn. Bihang till senare riksdagens protokoll 1914. 15 samt. 1 avd. 4 käft. (IUksgäldskontorets reglemente.) 74 REGISTER till 1914 års reglemente för riksgäldskontoret. Ackord för riksgäldskontorets fordringar får icke utan riksdagens samtycke medgivas ......................................................... Allmänna byggnadslånefonden...................................................... Allmänna hypoteksbanken ............................................................ Allmänna ny odlings fonden............................................................ Amortering, fonden för statsskuldens .......................................... Anslag å riksstaten .................................................................. Ansvarsskyldighet, fullmäktiges .................................................... Ansökningstid till lediga tjänster ................................................ Anteckningsböcker, kamrerarens och kassörens.............................. Arvfurstens palats, ang. köpeskillingen för ................................. Arvoden för fullmäktige samt deras ordföi’ande och två deputerade » » riksdagens revisorers kansli och vaktbetjäning......... » » e. o. tjänstemän och vaktmästare vid riksgäldskontoret Avbetalning å statsskulden, anslag till ....................................... Avlöningsstat för tjänstinnehavare vid riksgäldskontoret ............ » för d:o vid riksdagens bibliotek ...... » för d:o vid riksdagens hus ............... Avsked för tjänstemän och vaktbetjäning .................................... Befordringsgrunder vid riksgäldskontoret .................................... Begravningshjälp efter obemedlade tjänstemän och vaktbetjänte ... Behållningar, statsverkets............................................................ Belöning för extra arbeten i riksgäldskontoret ........................... Berättelser, fullmäktiges............................................................... » justitieombudsmannens ............................................. » riksdagens revisorers ................................................ Besiktning å riksdagens hus ...................................................... Besvär över fullmäktiges beslut ................................................ Bevillningsförordning, utfärdande av ny ....................................... Bibanelånefonden ..................................................................... Bibliotek, riksdagens .................................................................. Bibliotekarie, » .................................................................. Biträden, riksgäldskontorets kvinnliga ....................................... § 2. §§ 23, 28 o. sid. 45—48 § 61. I 34. §§ 14, 20, 21. §§ 20, 33. § io. § 69. § 50. § 33. § 32 mom. 4. § 32 mom. 1. § 32 mom. 4. §§ 20, 33. Sid. 69. Sid. 70. Sid. 70. §§ 78-80. § 71. § 32 mom. 4. § 18. § 32 mom. 4. 9 54. § 32 mom. 5. §§ 32, mom. 1, 56. § 51. §§ 49, 76. § 65. §§ 22,36o.sid.65—68. §§ 32, 64. §§ 32, 67. § 81. 75 Byggnadsfond för riksdags- och riksbankshus.............................. Byggnadslånefonden, allmänna...................................................... Check för uttagning av medel å statsverkets girorältning ......... Dagarn—Hultebo, anslag till statsbana ....................................... Deputerade, fullmäktiges ............................................................ Diarium, ombudsmannens........................................................... Egnahemslånefonden ..................................................................... Elektriska ledningar för distribuering av energi från statens kraftverk vid Älvkarleby, anslag till...................................... Entledigande av tjänstemän och vaktbetjänte vid riksgäldskontoret Ersättning för bestridande av lediga tjänster .............................. Expenser för justitieombudsmannens och tryckfrihetskommitténs expedition ............................................................... Extra ordinarie tjänstemän, ang. villkoren för deras antagande ... » » » och vaktmästare, deras skiljande från riksgäldskontoret........................... » » » arvoden åt ....................................... Fiskerinäringens befrämjande, fonden för .................................... Flyttningshjälp för justitieombudsmannen .................................... Fonden för statsskuldens amortering .......................................... Fonder, riksgäldskontorets ......................................................... Fordringar, riksgäldskontorets...................................................... » » , förteckning å .............................. Fullmakter för riksgäldskontorets tjänstemän .............................. » granskning av riksdagsmännens ................................. Fullmäktige i riksgäldskontoret och deras suppleanter.................. » anhålla om Kungl. Maj:ts garanti å ny upplåning ... » äga att av riksdagens revisorer begära råd och yttranden ................................................................. Fullmäktiges ansvarsskyldighet ................................................... » antal för besluts fattande ....................................... » arvoden och resekostnadsersättningar ..................... » befattning upphör................................................... t berättelser............................................................... » besluts överklagande ............................................ » deputerade ........................................................... s> ombud..................................................................... * omröstningar ......................................................... » ordförande och vice ordförande .............................. i> protokoll ............................................................... » sammankomster ...................................................... » sammanträden gemensamt med fullmäktige i riksbanken. ............................................................. » ställande till ansvar................................................ » suppleanter ........................................................... » » , deras inträdande ................................. § §§ 23,28o.sid.45—48 S 37. § 34. §§ 9, 32 mom. 4. § 50. § 34. § 34. § 80. § 67. § 32. § 70. § 77. § 32 mom. 4. § 34. § 32 mom. 5. §§ 14, 20, 21. §§ 20, 24. §§ 22, 23, 36. Sid. 45—59. § 67. § 66. Sid. 72. § 19. § 11. 8 10. §8 46, 65. § 32 mom. 4. § 7- » § 54. §3 49, 76. §§ 9, 32 mom. 4. §§ 9, 61. § 42. §§ 42-49. § 65. § io. Sid. 72. §8 4, 5, 7. 76 Fullmäktiges särskilda uppdrag................................................... §§ 50—66. » tjänstledighet ......................................................... || 44, 45. » överläggningar ...................................................... §§ 47, 48. Förfall för fullmäktige ............................................................... § 44. Förräntning av riksgäldskontorets kontanta tillgångar och behållningar. ................................................................. § 17. Garanti, Kungl. Maj:ts, å ny upplåning, fullmäktiges anhållan om § 19. Generalassistanskontoret, /. d., understöd för sterbhusen efter obemedlade tjänstemän m. fl. vid ... § 32 mom. 4. Gratifikationer för extra arbeten i riksgäldskontoret .................. § 32 mom. 4. Grundlagar m. »»., utgivning av en samling utländska ............... § 32 mom. 1. Gällivare-Svartön, linjen mellan, anslag till anläggningar för ökad malmtransport å.................................... § 34. Göta kanal, ledamot i styrelsen och ombud vid revisionen utses § 65. Göteborg—Alingsås, anslag för utläggning av ytterligare ett järnvägsspår ............................................... § 34. Göteborg—Skee, anslag till statsbanan.......................................... § 34. Hantverkslånefonden .................................................................. § 34. Hus, riksdagens ........................................................................ §§ 32, 51, 52. » ang. uppförande av nya för riksdagen och riksbanken m. m. § 53. Huvudbok, riksgäldskontorets ...................................................... § 40. Hypoteksbank, Sveriges allmänna ................................................ § 61. Inkomster, riksgäldskontorets ...................................................... §§ 2, 12—19. Inlösen av förfallna obligationer och räntekuponger ..................... § 14. » » s. k. riksgäldssedlar................................................... § 14. Inspektor över riksdagens bibliotek utses av fullmäktige ............ § 64. Instruktion för övervaktmästaren i riksdagens hus ..................... Sid. 68. Inventarier i riksdagens hus ......... §§ 51, 57. Inventering av låne- och säkerhetshandlingax .............................. § 50. Jordförmedlings^onden.................................................................. § 34. Justitieombudsmannen, flyttningshjälp för....................................... § 32 mom. 5. Justitieombudsmannens jämte den hos honom anställda kansli- och vaktbetjänings avlöning ........................ § 32 mom. 5. » ämbetsberättelse ....................................... § 32 mom. 5. » ämbetsresor............................................... § 32 mom. 5. » expedition, dess expenser............ § 32 mom. 5. » insättande i ämbetet ................................ § 65. Justitieombudsmansämbetets förvaltning, anslag till utarbetande av en historik över .......................................... § 32 mom. 5. Järna—Nyköping—Norrköping, anslag till fortsättande av statsbanan § 34. Järnvägar, enskilda, ang. låneunderstöd för................................. § 22 o. sid. 48—65. f statens, anslag till ................................................... § 34. Järnvägsbolag, enskilda, revision av deras förvaltning m. m....... § 60. Järnvägslånefonden............................................................. §§ 22, 28, 36 o. sid. 48—65. Järnvägsmateriel, anslag till anskaöande av ny rörlig ............... § 34. 77 Järnvägsstationer, anslag till utvidgning av................................ § 34. Kapitalfordringar, riksgäldskontorets vid 1913 års slut utbalan serade ......................................................... Sid. 45—59. Kapitalskulder, riksgäldskontorets vid 1913 års slut utbalanserade Sid. 39—44. Karungi—Haparanda, anslag till anläggning av statsbanan ........ § 34. Kassaförstärkning åt statsverket................................................... § 12. Kassareserver i utlandet, riksgäldskontorets ................................. § 17. Kinda kanals aktiebolag, revision av........................................... § 59. Kiruna—Riksgränsen, införande av elektrisk drift å bandelen, m. m. § 34. Kompetensvillkor för riksgäldskontorets tjänstemän ..................... § 70. Konstitutionsutskottets protokoll, utredning för en publikation av § 32 mom. 1. Konstitutorial för tjänsteinnehavare ............................................. § 67. Konvertering av äldre statslån...................................................... § 12. Kraftstation vid Porjusfallen, anslag till anläggning av............... § 34. » » Trollhättan, » » » » ............... § 34. » » Älvkarleby, » » » » ............... § 34. Kreditiv, anvisade på riksgäldskontoret....................................... §§ 13, 38, 39. > riksgäldskontorets, i riksbanken.................................... § 16. Kuponger tillhörande statsobligationer, inlösen av ........................ §‘14. Kvinnliga biträden, riksgäldskontorets.......................................... § 81. Ledigheter bland fullmäktige ...................................................... §§ 4, 7. Likvidations- och amortissementsfonderna....................................... §§ 20, 30, 33. Låne- och säkerhetshandlingar, inventering av.............................. § 50. Lånerätt, riksgäldskontorets......................................................... §§ 34, 36. Lånerörelse, riksgäldskontorets ................................................... §§ 12—19. Låneunderstöd åt enskilda järnvägar .......................................... § 22 o. sid. 48—65. Lönebesparing.............................................................................. § 68. Löneförhöjning, villkor för åtnjutande av .................................... § 67. Malmö statsbangård, anslag till ombyggande av ........................ § 34. Markförvärv för stationsutvidgningar, anslag till ........................ § 34. Nattbevakningen i riksgäldskontoret, arvode för ........................... § 67. Norrköping—Mjölby, anslag till dubbelspår................................. § 34. Nyköping, anslag till statsbaneanläggningar i.............................. § 34. Ny odlings fonden, allmänna ......................................................... § 34. Obligationer, riksgäldskontorets ................................................... §§ 12,14,15,17,19,30. Odlingslånefonden ........................................................................ § 34. Ombud, Konungens ..................................................................... § 47. » , fullmäktiges .................................................................. §§ 9, 61. Omröstningar, fullmäktiges ......................................................... § 48. Ordförande bland fullmäktige...................................................... § 3. Ordförande, vice, bland fullmäktige ............................................. § 3. Papper, upphandling av............................................................... § 57. Pensionering av tjänsteinnehavare vid riksgäldskontoret, riksdagens bibliotek och riksdagens hus .......................................... §§ 78—80. Pensionsfond, för tjänsteinnehavare vid riksgäldskontoret in. fl. § 24. Pensionsavgifter, tjänsteinnehavares vid riksgäldskontoret, riksdagens bibliotek och riksdagens hus .............................. § 67. 78 Pensionsavgifter, kvinnliga biträdens i riksgäldskontoret ............ § 81. Pensionsstat vid riksgäldskontoret................................................ Sid. 71. Porjusfallen, anslag för anläggning av en kraftstation vid, m. m. § 34. Postsparbanken, kredit i riksgäldskontoret ................................. § 13. » ledamot i styrelsen för, utses av fullmäktige ...... § 63. Preskriptionstid för riksgäldskontorets skulder.............................. §§ 14, 30. Protokoll, fullmäktiges ............................................................... § 42. » riksdagens, tryckning av .......................................... § 57. Redovisning av de till riksgäldskontoret ingående medel............... § 40. Resekostnadsersättning för 1) riksdagens ledamöter ..................... § 32 mom. 1. 2) riksdagens revisorer ..................... § 32 mom. 1. 3) fullmäktige .................................... § 32 mom. 4. 4) justitieombudsmannen ..................... § 32 mom. 5. Revisionsberättelser från enskilda järnvägsbolag ........................... § 60. Revisionskostnader........................................................................ § 32 mom. 1. Revisorer, riksdagens, vid 1914 års statsrevision, och deras suppleanter...................................................... Sid. 73. » » ang. utfärdande av kallelse till deras första sammanträde................................................ § 55. * » ang. inkallande av suppleanter........................ § 55. » » råd och yttranden av dem äga fullmäktige att begära......................................................... § ll. » » traktamenten och resekostnader för ............... § 32 mom. 1. » utses av fullmäktige för granskning av Strömsholms nya kanalbolags, Kinda kanals aktiebolags, Sveriges allmänna hypoteksbanks och konungariket Sveriges stadshypotekskassas förvaltning................................. §§ 59, 61, 62. Revisorernas berättelser............................................................. §§ 32, 56. Riksbanken, ang. bemyndigande för riksgäldskontoret att ställa skattkammarväxlar till dess förfogande.................... § 13. » ang. kreditiv i banken för riksgäldskontoret............ § 16. » ang. uppförande av nytt hus för.............................. § 53. Riksdagar, 1914 års, anslag till en uppslagsbok över deras arbeten § 32 mom. 1. Riksdagens bibliotekarie ................................. §§ 32, 67. » ledamöter, reseersättning till....................................... § 32 mom. 1. •» hus ........................................................................... §§ 32, 51, 52. » » , ang. avlöning för övervaktmästaren och övermaskinisten vid m. m....................................... § 32. s » , instruktion för övervaktmästaren i ..................... Sid. 68. » » , lokaler inom, få för vissa ändamål upplåtas ...... § 52. Riksdagsbiblioteket........................................................................ §§ 32, 64. Riksdagshandlingar, ang. vården av tryckta .............................. § 58. Riksdagshus, angående byggnadsfonden för nytt ....................... § 53. Riksdagskostnader........................................................................ § 32. t> anslag till ..................................................... § 32. 79 Riksdagsort, fullmäktiges yttrande därom .................................... § 65. Riksgäldskontorets befattning med riksstatsinkomsterna ............... §§ 25—30. > befattning med riksstatsutgiftema .................. §§ 31—37. » fonder ............................................................ §§ 20, 24. » fordringar för utlämnade lån .................. §§ 22, 23, 36 o. sid. 45—59. » fullmäktige...................................................... Sid. 72. » föremål............................................................ § 1. » huvudbok ...................................................... § 40. » inkomster och särskilda tillgångar .................. §§ 2, 12—19. » kreditiv i riksbanken....................................... § 16. » lånerätt............................................................ §§ 34, 36. » lånerörelse ...................................................... §§ 12—19. » obligationer......................................................§§ 12, 14,15,17,19,30. * räkenskaper...................................................... §§ 40, 41. » skulder........................................................... § 14 o. sid. 39—44 > styrelse............................................................ §§ 3—11. » upplåning......................................................... §§ 12, 19, 34, 36. > utbetalningar ................................................... §§ 31 — 39. » utlåning ......................................................... § 17. > änke- och pupillkassa....................................... § 32 mom. 4. Riksgäldssedlar, s. k., inlösen av ................................................ § 14 mom. 4. Riksstatsinkomsterna, riksgäldskontorets befattning med............... §§ 25—30. Riksstatsutgiftema, riksgäldskontorets befattning med.................. §§ 31—37. Räkenskaper, riksgäldskontorets................................................... §§ 40, 41. Räntekuponger, inlösen av............................................................ § 14. Räntor å statsskulden, anslag till ................................................ §§ 20, 33. Rönninge—Järna, anslag till dubbelspår .................................... § 34. Rörlig materiel vid statens järnvägar, anslag till........................... § 34. Sammankomster, fullmäktiges ...................................................... §§ 42—49. Sammanträde, riksdagens revisorers första, ang. utfärdande av kallelse till ...................................................... § 55. Sammanträden, fullmäktiges i riksbanken och riksgäldskontor gemensamma ...................................................... § 65. Semester för deputerade.............................................................. §§ 9, 32. » » tjänsteinnehavare vid riksgäldskontoret, riksdagens bibliotek och riksdagens hus ......................................... § 67. Skattkammarväxlar, riksgäldskontorets, tillhandahållas riksbanken § 13. Skiljaktiga meningar bland fullmäktige ....................................... § 48. Skrifmaterialier för riksdagens behov .......................................... § 57. Skulder, riksgäldskontorets, preskriptionstid för........................... §§ 14, 30. » riksgäldskontorets, förteckning å .................................... Sid. 39—44. Stadshypotekskassa, konungariket Sveriges ................................. § 62. Statsverkets behållningar avlämnas till riksgäldskontoret ............ § 18. Statslån, äldre, konvertering av................................................... § 12. Statsskuldbok, ang. inrättande av................................................ § 15. Stockholms centralstation, anslag till vissa omändringar vid ...... § 34. 80 Strömsholms nya kanalbolag, revision av dess förvaltning............ § 59. Styrelsen för riksgäldskontoret...................................................... §§ 3—11. Suppleanter för fullmäktige......................................................... Sid. 72. » , deras inträdande ...................................................... §§ 4, 5, 7. » för riksdagens revisorer .......................................... Sid. 73. » , ang. inkallande av ................................................... § 55. Suspension av tjänstemän och vaktbetjäning................................. §§ 72—77. Sveg—Brunflo, anslag till statsbanan mellan .............................. § 34. Telefonkabel till Gottland, anslag till .......................................... § 34. Telefonförbindelse mellan Sverige och Tyskland, anslag för anordnande av .................................................................. § 34. Telegrafväsende, statens, anslag till fortsatt utveckling av............ § 34. Tjänsteförsummelser, frågor rörande ............................................. §§ 72—77. Tjänsteinnehavare vid riksgäldskontoret, riksdagens bibliotek och riksdagens hus, besvärshänvisning för................................................ § 76. entledigande av ......................................................... § 80. pensionering av......................................................... §§ 78—80. Tjänstemän vid riksgäldskontoret, antagande av ........................... § 70. » » > , avlöning för........................:..... § 32. » » riksdagens bibliotek .......................................... §§ 32, 67. » » riksdagens hus ................................................ §§ 32, 67. » » justitieombudsmannens expedition........................ § 32. Tjd)tster i riksgäldskontoret, bestridande och återbesättande av lediga §§ 68, 69, 71. Tjänstledighet för fullmäktige ...................................................... §§ 44, 45. » » tjänsteinnehavare vid riksgäldskontoret, riksdagens bibliotek och riksdagens hus ............ § 67. Tobaksmonopol, anslag för bestridande av kostnader för införande av § 34. Traktamenten, riksdagens revisorers .......................................... § 32 mom. 1. Trollhättan, anslag till anläggning av en kraftstation vid, m. m. § 34. Tryckfrihetskommitténs expedition och expenser.............................. § 32. Tryckning av riksdagens protokoll med därtill hörande bihang ... § 57. » av revisorernas berättelser .......................................... §§ 32, 56. Tryckningskostnader för justitieombudsmannens ämbetsberättelser... § 32. Täckdikningsfonden ..................................................................... § 34. Vlriksfors—Volgsjön, anslag till statsbanan mellan.................... § 34. Underskrifter, antalet egenhändiga å riksgäldskontorets obligationer § 14. Understöd för obemedlade tjänstemäns och vaktbetjäntes sterbhus § 32 mom. 4. Uniformsbeklädnad, vaktmästares ................................................ § 67. Uppbördsmedel, särskilda ............................................................ § 29. Uppdrag, fullmäktiges särskilda................................................... §§ 50—66. Upphandling av papper för tryckning av riksdagens protokoll...... § 57. Upplåning, riksgäldskontorets ...................................................... §§ 12, 19, 34, 36. Uppslagsbok över 1914 års riksdagars arbeten ........................... § 32 mom. 1. Utbetalningar, åliggande riksgäldskontoret.................................... §§ 31—39. Utdrag av riksgäldskontorets räkenskaper .................................... § 41. Utlåning, riksgäldskontorets......................................................... § 17. Vattenfallsverk, statens, anslag till................................................ § 34. Veittijärvi—Kaningi—Matarengi, anslag till statsbanan ............... § 34. Vice värden i riksdagens hus ................................................. § 57 o. sid. Villkor för löneförhöjning vid riksgäldskontoret, riksdagens bibliotek och riksdagens hus ....................................... § 67. » » att kunna antagas till tjänsteman vid riksgäldskontoret § 70. Vänersborg— Göteborg, anläggning av ny farled........................... § 34. Ålderstill(tgg för tjänsteinnehavare vid riksgäldskontoret, riksdagens bibliotek och riksdagens hus .............................. § 67. Älvkarleby, anslag för anläggning av ett kraftverk vid............... § 34. Älvkarleby, anslag till anläggning av elektriska kraftledningar från § 34. Älvsby—Piteå, anslag till statsbanan mellan .............................. § 34. Änke- och pupillkassan vid riksgäldskontoret .............................. § 32 mom. 4 Östersund—Ströms vatludal, anslag till statsbanan..................... § 34. Överlåtelse på viss person av riksgäldskontorets obligationer ...... § 15. överläggningar, fullmäktiges ...................................................... §§ 47, 48. Övertagna lån, amortering och förräntning av ........................... §§ 20, 33. Övervaktmästaren i riksdagens hus, instruktion för .................. Sid. 68. övervaktmästaren och övermaskinisten i riksdagens hus .............. § 32. Bihang till senare riksdagens protokoll 1914. 15 saml. 1 avd. 4 käft. (Riksgäldskontorets reglemente.)