för riksbankens styrelse och förvaltning1

Allmänna föreskrifter. § 1. Riksbanken förbliver under Riksdagens garanti samt förvaltas av därtill förordnade fullmäktige efter av Konungen och Riksdagen gemensamt stiftad lag samt de särskilda föreskrifter, som äro meddelade i detta reglemente. (Jfr regeringsformen § 72.) § 2. Mom. 1. Om riksbankens grundfond och reservfond är stadgat i lagen för Sveriges riksbank av den 12 maj 1897, §§ 2 och 26. Mom. 2. Vad riksbanken äger utöver grundfonden och reservfonden må vid bokslutet föras såsom reserverade medel. § 3. Om riksbankens sedelutgivning och metalliska kassa är stadgat i lagen för Sveriges riksbank av den 12 maj 1897, kap. II. Bihang till Riksdagens protokoll 1913. 15 sand. 3 käft. 1 (B nnkoreglementet.) 2 § 4. Riksbanken är skyldig att, när så påfordras, vid sitt huvudkontor inlösa sina sedlar efter den grund, Konung och Riksdag fastställt, vadan sedlar å kronor och riksdaler riksmynt inlösas efter deras lydelse, sedlar å specie eller banko efter den grund, att eu riksdaler specie eller banko gäller lika med en riksdaler femtio öre riksmynt, samt sedlar å 14 och 10 skillingar uti koppar efter enahanda grund som för inlösen av sedlar, lydande å banko. Se 1) lag för Sveriges riksbank av den 12 maj 1897, kungl. förordningen om rikets mynt av den 8 februari 1855, lagarna om rikets mynt och om övergången till det nya myntsystemet av den 80 maj 1878, 2) lag med vissa bestämmelser om riksbankens sedelutgivningsrätt, så ock angående forum för riksbanken av den 12 maj 1897. § 5. Om förfarandet, ifall riksbanken vägrar att sedel vid uppvisandet inlösa, stadgas i lagen med vissa bestämmelser om riksbankens sedelutgivningsrätt, så ock angående forum för riksbanken den 12 maj 1897, § 2. § 6. Om offentliggörande av uppgifter angående riksbankens ställning stadgas i §§ 23 och 24 av lagen för Sveriges riksbank av den 12 maj 1897. AVDELNING IT. Om bankens rörelse. A. Om köp och försäljning av guld, silver, utländska växlar och obligationer samt om metalliska kassans upprätthållande. § 7- Mom. 1. I riksbankens såväl huvud- som avdelningskontor emottages svenskt guldmynt, präglat i enlighet med kungl. förordningen av den 81 juli 1868 och äldre författningar, efter dess värde i gångbart mynt. 3 Mom. 2. De i enlighet med kungl. förordningen den 3 februari 1855 eller äldre författningar präglade svenska silvermynt emottagas av riksbanken enligt den i § 3 av lagen den 30 maj 1873 om övergången till det nya myntsystemet stadgade grund. Mom. 3. I avseende på utländska guld- och silvermyntsorter, vilka icke, till följd av avslutad konvention, skola gälla såsom gångbart mynt i riket, äga fullmäktige bestämma såväl vilka slag må köpas som pris därå. Mom. 4. Om köp och försäljning av guld och silver är stadgat i lagen för Sveriges riksbank av den 12 maj 1897, § 10. Guld och silver, som sjöledes införas, skola mot sjöfara försäkras. Mom. 5. Fullmäktige äga att i avseende å mottagande av omyntat guld vid avdelningskontoren meddela de särskilda föreskrifter, fullmäktige anse behövliga. Mom. 6. Fullmäktige äga pröva, om och till vilket pris silver i plants samt annat omyntat silver må av riksbanken inköpas. Mom. 7. I fråga om utlämnande av svenskt guldmynt, präglat före år 1873, eller av utländskt guld- eller silvermynt, som icke, i följd av avslutad konvention, skall gälla såsom gångbart mynt i riket, äga fullmäktige besluta. Mom. 8. Guld och silver i plants tillhandahållas vid huvudkontoret i mån av tillgång till pris, som fullmäktige äga bestämma. § 8. Mom. 1. Om rätt för riksbanken att köpa eller genom annat avtal övertaga och att sälja dels utländska valutor dels vissa slag av obligationer samt att förmedla köp och försäljning av in- och utländska obligationer är stadgat i lagen för Sveriges riksbank av den 12 maj 1897, §§ 11 och 12. Mom. 2. Riksbankens behållning i utländska valutor äga fullmäktige att hava innestående hos kända och säkra utländska bankinrättningar eller handelshus samt att å dessa behållningar utställa växlar eller anvisningar. Mom. 3. I fråga om öppnandet av räkning med utländska bankinrättningar och handelshus enligt lagen för Sveriges riksbank av den 12 maj 1897, § 20, 2:dra stycket, äga fullmäktige rätt att för varje särskilt fall bestämma villkoren. 4 § 9. Om metalliska kassan visar benägenhet att nedgå till det i lagen för Sveriges riksbank av den 12 maj 1897, § 8, bestämda minsta belopp, böra fullmäktige i tid vidtaga de åtgärder, vilka med avseende på förhållandena för tillfället finnas lämpliga, medelst avyttrande av obligationer eller statspapper, medelst sedelstockens förminskning genom indragning å lånerörelsen eller medelst anlitande av kredit å utrikes ort; ägande fullmäktige att av dessa utvägar välja den eller dem, som för tillfället må finnas bäst leda till ändamålet. § io. Beloppet av den utländska kredit, som riksbanken enligt lagen för Sveriges riksbank av den 12 maj 1897, § 20, lista stycket, äger begagna, må ej överstiga 20 miljoner kronor. B. Om riksbankens sedlar, om växling av mynt och sedlar samt om andra betalningsmedel, som i riksbankens kassor mottagas. Mom. 1. Texten å de sedlar, som riksbanken enligt lagen för Sveriges riksbank av den 12 maj 1897 utgiver, skall lyda sålunda: Sveriges riksbank inlöser vid anfordran denna sedel å 00 kronor med guldmynt enligt lagen om rikets mynt av den 30 maj 1878. Mom. 2,o Dessa sedlar förses med namnteckning av två riksbankens tjänstemän. A sedlar av 1,000 kronors valör handskrivas namnteckningarna, men å övriga sedlar anbringas desamma genom tryck. Mom. 3. Riksbankens huvud- och avdelningskontor skola alltid vara försedda med riksbankens sedlar till utväxling mot det i riket gångbara myntet. Mom. 4. I fråga om inlösen av bristfälliga och förslitna sedlar iakttages vad som dels är stadgat i kungl. kungörelserna av den 5 mars 1836, den 4 februari 1859, den 7 november 1878 och den 24 oktober 1890, dels föreskrives i stadgarna för tjänstgöringen i riksbankens huvudkontor. Mom. 5. Framställning om inlösen av sedel, som blivit så stympad och skadad, att denna inlösen beror icke av sedelns granskning, utan på undersökning och prövning av särskilda skäl och omständigheter, prövas och avgöres av fullmäktige. Mom. 6. Sedlar å riksdaler ävensom å eu krona, då sådana till riksbanken ingå, skola på föreskrivet sätt obrukbargöras. § 12- Riksbanken tillhandahåller svenskt mynt och skiljemjmt av alla de valörer, som utmyntas enligt gällande lag om rikets mynt, och gäller i avseende å myntväxling vad därom i kungl. kungörelsen den 31 december 1908 är stadgat. Rörande gångbarheten av mynt och skiljemynt är stadgat i §§ 18 och 14 av lagen om rikets mynt. § 13. Mom. 1. Vid riksbankens huvud- och avdelningskontor skall mottagas till inväxling med gångbart mynt vilket som helst belopp av kopparmynt, präglat efter myntordningar äldre än 1855 års myntordning, samt av riksgäldskontorets polletter. Sådant mynt får icke åter utväxlas. Mom. 2. Kopparskiljemynt, präglat enligt 1855 års myntordning, skall likaledes i riksbanken kvarhållas. Mom. 3. Fullmäktige äga bestämma, till vilket värde sådant kopparskiljemynt, som ej vidare i rörelsen utlämnas, skall i riksbankens räkenskaper bokföras. § 14. Vid insättningar och likvider i riksbankens huvud- och avdelningskontor kunna, utom rikets m}rnt och riksbankens sedlar, användas dels huvud- och avdelningskontorens växlar, dels av enskilda banker utgivna sedlar, vilka av fullmäktige prövas böra till emottagande godkännas, dels ock, efter fullmäktiges prövning, vid uppvisandet betalbara, av enskilda penninganstalter utställda växlar. Om förfaringssättet med mottagna enskilda penninganstalters sedlar och växlar äga fullmäktige meddela föreskrifter. § 15. Huvud- och avdelningskontorens kassor skola å varje helgfri dag hållas för allmänheten tillgängliga å tider, som av fullmäktige bestämmas. 6 C. Om postväxelrörelsen. § 16. Mom. 1. De växlar, som riksbanken enligt § 18 i lagen för Sveriges riksbank av den 12 maj 1897 utgiver, skola vara ställda till viss man eller order och få ej in blanco transporteras. Mom. 2. I varje av riksbankens kontor må penningar insättas och ett däremot svarande belopp efter telegram av det kontor, där insättningen ägt rum, av vilket som helst annat riksbankens kontor till vederbörande i behörig ordning utbetalas, dock med rättighet för det senare kontoret att, om svårighet möter för beloppets utbetalande i reda penningar, å detsamma utfärda postväxel att inlösas vid huvudkontoret; och äga fullmäktige genom meddelade särskilda föreskrifter bestämma de avgifter och de villkor i övrigt, som med hänsyn till riksbankens säkerhet kunna prövas för åtnjutande av omförmälda rättighet erforderliga. D. Om depositions-, giro- samt upp- och avskrivningsrörelsen. § 17. Enligt lagen för Sveriges riksbank av den 12 maj 1897, § 16 a), äger riksbanken såväl vid huvudkontoret som vid avdelningskontoren på deposition avgiftsfritt mottaga penningar att utan räntegottgörelse återbetalas vid anfordran eller å tid, som vid insättningen bestämmes; skolande bevis över sålunda insatta penningar ställas till viss man. Sådant insättningsbevis skall återställas, då penningarna lyftas. § 18- Mom. 1. Enligt lagen för Sveriges riksbank av den 12 maj 1897, § 16 b) och § 17, äger riksbanken dels vid såväl huvudkontoret som avdelningskontoren utan avgift eller räntegottgörelse mottaga och å giroräkning föra penningar, med förbindelse att vid anfordran tillhandahålla räkningshavaren vad å räkningen innestår, dels ock utan räntegottgörelse för statsverkets räkning mottaga penningar och av statsverkets tillgodohavande verkställa utbetalningar. Mom. 2. För denna rörelse gälla följande huvudsakliga bestämmelser: a) om öppnande av räkning göres skriftlig anmälan; b) insättningar och uttagningar få ske även i brutna tal; c) å insättning meddelas kvitto, vilket ej får å annan överlåtas; d) för uttagning kan begagnas antingen handskriven eller tryckt anvisning eller till viss man eller order ställd check, vilken icke får in blanco transporteras; skolande behörigen folierade och numrerade checkblanketter räkningshavaren tillhandahållas utan avgift. I övrigt erforderliga föreskrifter meddelas av fullmäktige. § 19. Hava fullmäktige enligt § 16 i lagen för Sveriges riksbank av den 12 maj 1897 åt firmor, som hava växeldiskontering i riksbanken och ej själva driva bankrörelse, öppnat upp- och avskrivningsräkning mot räntegottgörelse, skola för begagnande av sådan räkning gälla följande huvudsakliga bestämmelser: a) insättningar och uttagningar få ske även i brutna tal; b) å insättning meddelas kvitto, vilket icke får å annan överlåtas; c) för uttagning begagnas till viss man eller order ställd check, vilken icke får in blanco transporteras. Käkningshavaren äger icke begagna andra checkblanketter än sådana, som av riksbanken honom tillhandahållas. För dessa checkblanketter, å vilka kvitto skall lämnas, får avgift icke upptagas; d) å räkningen utställd check är betalbar vid uppvisandet, under förutsättning att å räkningen finnes behållning, motsvarande checkens belopp; e) å insatta medel beräknas ränta från och med första helgfria dag efter insättningen å högsta fulla 100-tal av behållningen; f) fullmäktige bestämma det belopp, som högst må å räkning innestå, ävensom räntefoten, vilken kan vara olika i huvudkontoret och de särskilda avdelningskontoren. I övrigt meddela fullmäktige de bestämmelser, som för begagnande av sådan räkning finnas erforderliga. 8 E. Om mottagning i förvar av guld, silver och värdepapper samt av gods under försegling. § 20. Mom. 1. Då, jämlikt § 19 i lagen för Sveriges riksbank av den 12 maj 1897, i riksbankens huvudkontor till förvar mottages guld eller silver, myntat eller i plants, skall bevis därom utfärdas. Detta bevis, som skall vara ställt till viss man, bör innehålla: a) för såväl myntat som omyntat guld eller silver vikt och dessutom, i fråga om mynt, antal och valör av varje slag samt, beträffande metall i plants, uppgift å finheten, vilken inlämnaren har att styrka med företeende av attest från kontrollverket; b) beräknat värde i rikets mynt; och c) förbindelse för riksbanken att, emot bevisets återbekommande och betalning av nedan bestämda förvaringsavgift, återställa det till förvar mottagna eller, om sådant ej kan ske, betala dess i beviset upptagna värde i rikets mynt. Mom. 2. När, jämlikt det i mom. 1 åberopade stadgande i lagen för Sveriges riksbank, till förvar i riksbankens huvudkontor mottagas obligationer, aktier eller andra värdepapper av de slag, fullmäktige bestämma, skall likaledes därom utfärdas bevis till viss person, varvid bör iakttagas, att varje slag av obligationer, aktier eller andra värdepapper anses såsom en särskild deposition, och att å ett bevis således endast upptagas värdepapper af samma slag och beskaffenhet. I övrigt bör beviset innehålla: a) uppgift å värdepapperens antal, utgivningsdag och belopp samt serie, nummer eller annan beteckning jämte å papperen satt värde, detta senare, såvitt ske kan, upptaget efter gällande pris; och b) förbindelse för riksbanken att, mot bevisets återbekommande och betalning av nedan bestämda förvaringsavgift, återställa de i förvar mottagna handlingarna eller lämna andra av samma slag, beskaffenhet och belopp eller ock utbetala det värde, som för det eller de felande papperen, efter det i beviset bestämda pris, belöper. Mom. 3. Avgiften för i förvar lämnat guld, silver eller värdepapper utgör för år räknat x/30 procent av det deponerades i beviset upptagna värde, varvid del av tusental beräknas som helt. Utan avseende på förvaringstidens längd skall vid inlämnandet avgift erläggas för minst ett år. Avgiften för varje särskild deposition må i intet fall understiga en krona för år räknat. 9 Då insättare till förvar lämnar värdepapper av samma slag och beskaffenhet, som han å tidigare deposition redan har i riksbanken inneliggande, må han, mot återställande av det äldre depositionsbeviset, kunna erhålla nytt bevis, omfattande såväl den tidigare depositionen som de nya till förvar ingivna värdepapperen, och må i detta fall avgiften för det nya beviset, vilket utfärdas för den tid, som å det äldre kan återstå, beräknas endast i förhållande till den återstående tiden och för de nyinlagda värdepapperen; den må dock icke understiga en krona. Därest ej depositionen återtages inom den tid, för vilken avgift erlagts, anses den såsom på ett år förnyad på då gällande villkor. Uttager insättare depositionen före utgången av den tid, för vilken avgift blivit erlagd, äger han likväl ej rätt att återbekomma erlagd avgift; utlottat eller till betalning uppsagt värdepapper må dock kunna mot annat eller andra av samma slag och beskaffenhet samt intill samma belopp avgiftsfritt utbytas. Om utbyte mot annat värdepapper på nyss antytt sätt icke äger rum, bör nytt förvaringsbevis å återstående beloppet kostnadsfritt utfärdas för den tid, avgift redan erlagts. Mom. 4. Hava fullmäktige på grund av sista punkten i § 19 i lagen för Sveriges riksbank av den 12 maj 1897 medgivit mottagande till förvar i huvudkontoret av paket eller annan flyttbar egendom, skall det till förvar anmälda, sedan en av fullmäktige därtill utsedd tjänsteman förvissat sig om, att innehållets beskaffenhet ej utgör hinder för mottagande, inför samma tjänsteman inom riksbankens kontor förseglas med deponentens sigill, samt förvaringsbevis utfärdas. Beviset, som skall ställas till viss person, bör i övrigt innehålla: a) beskrivning å det till förvar avlämnades yttre skick och rymd; och b) förbindelse för riksbanken att, mot återställande av beviset och erläggande av nedan bestämda avgift, återlämna godset med obruten försegling; dock utan ansvarighet å riksbankens sida för oförvållad skada eller tillfällig olycka. Mom. 5. För gods under försegling beräknas förvaringsavgiften efter godsets rymd och förvaringstiden sålunda, att för varje månad betalas: för gods med rymd av högst 25 kub.-decim. kr. 0:50 3> 3) 3) 3) därutöver t. 0. m. 50 3) 3) 3> 0:75 3> 3> 3) 3) 3) 3) 75 3) 3) 3) 1:— 3) 3) 3) 3) 3) 3) 100 3) 3> 3) 1:25 3) 3) 3) 3) 3) 3) 125 3> 3) 3) 1:40 3> 3) 3) 3) 3) 3) 150 3) 3) 3) 1:55 Bihang till Riksdagens protokoll 1913. 15 samt. 3 /luft. (Bankoreglementet.) 10 o. s. v. med 15 öres förhöjning för varje ytterligare rymd av 25 kub.- decimeter eller del därav; skolande, utan avseende å förvaringstiden, avgift alltid erläggas för minst tre månader. Mom. 6. I övrigt iakttages i avseende å till förvar inlämnat guld, silver, värdepapper eller förseglat gods: att, om inläinnaren icke åtnöjes med det av riksbanken beräknade värdet å guldet, silvret eller värdepapperen eller med uppmätningen av förseglat gods eller med påförd förvaringsavgift, depositum icke mottages; varjämte i fråga om förseglat gods tjänar till efterrättelse: att vid inlämnandet skall betalas den avgift, som, enligt vad ovan är stadgat, bör för varje fall minst erläggas; att för börjad månad förvaringsavgift påföres såsom för en hel månad; samt att obetald förvaringsavgift skall för varje kalenderår inbetalas. Mom. 7. De för bedrivande av den i mom. 1 — 6 omförmälda rörelse vid huvudkontoret i övrigt erforderliga föreskrifter meddelas av fullmäktige. Mom. 8. Hava fullmäktige på grund av § 19 i lagen för Sveriges riksbank av den 12 maj 1897 medgivit, att vid avdelningskontor av riksbanken må till förvar mottagas guld, silver, värdepapper eller förseglat gods, äga fullmäktige, med iakttagande av här ovan stadgade grunder, meddela de närmare bestämmelser, som för den ifrågavarande rörelsens bedrivande finnas erforderliga. Mom. 9. Med statens verk eller med andra, när särskilda omständigheter sådant föranleda, äga fullmäktige angående förvaring av värdepapper eller av gods under försegling träffa särskild överenskommelse, och må därvid deposition kunna mot nedsatt avgift eller utan avgift mottagas. Bestämmelser angående förvarande i riksbanken av postsparbanken tillhöriga obligationer och värdepapper samt om förvarande m. m. av handlingar enligt överenskommelse mellan svenska staten, å ena, samt Luossavaara-Kiirunavaara aktiebolag m. fl., å andra sidan, angående viss gruvegendom m. m. äro meddelade i § 51 här nedan. Mom. 10. Utan hinder av bestämmelserna i mom. 2 och 3 härovan angående depositionsbevisens form och innehåll samt angående värdehandlingarnas återställande äga fullmäktige att därom beträffande större depositioner meddela de föreskrifter, som de finna lämpliga. 11 F. Om utlåningsrörelsen. § 21. Mom. 1. Riksbankens utlåningsrörelse drives genom huvudkontoret i Stockholm för Stockholms stad, för Stockholms län med undantag av de delar av Erlinghundra, Närdinghundra, Frösåkers och Långhundra härad, som tillhöra Uppsala-kontoret, för Åsunda härad med Enköpings stad, Trögds och Bro härad samt Håbo härad utom Skoklosters socken av Uppsala län samt för Åkers och Selebo härad av Södermanlands län; genom avdelningskontoret i Göteborg för Göteborgs och Bohus län, Yätle, Ale, Yedens, Bollebygds, Marks och Kinds härad samt västra länsmansdistriktet av Kullings härad inom Älfsborgs län ävensom för Fjäre härad av Hallands län; genom avdelningskontoret i Malmö för Malmöhus län; genom avdelningskontoret i Falun för Kopparbergs län; genom avdelningskontoret i Gävle för Gävleborgs län, Vala härad av Västmanlands län samt Älvkarleby socken av Örbyhus härad och Hållnäs socken av Olands härad inom Uppsala län; genom avdelningskontoret i Halmstad för Hallands län med undantag av Fjäre härad, för Bjäre härad av Kristianstads län, för första (sydvästra), andra (sydöstra) och tredje (nordvästra) länsmansdistrikten av Västbo härad inom Jönköpings län ävensom för södra och sydvästra länsmansdistrikten inom Sunnerbo härad av Kronobergs län; genom avdelningskontoret i Härnösand för Västernorrlands län med undantag av provinsen Medelpad; genom avdelningskontoret i Jönköping för Jönköpings län med undantag av förenämnda tre länsmansdistrikt av Västbo härad, för Redvägs härad av Älvsborgs län samt för Leaby och Slättängs tingslag av Vartofta och Frökinds härad av Skaraborgs län; genom avdelningskontoret i Kalmar för Kalmar läns södra landstingsområde eller Morra och Södra Möre samt Stranda och Handbörds härad jämte Öland, ävensom för Aspelands härad av Kalmar läns norra landstingsområde; genom avdelningskontoret i Karlskrona för Blekinge län; genom avdelningskontoret i Karlstad för Värmlands län; genom avdelningskontoret i Kristianstad för Kristianstads län med undantag av Bjäre härad; genom avdelningskontoret i Linköping för Östergötlands län med undantag av de delar därav, vilka tillhöra avdelningskontoret i Norrköping för Norra Tjusts härad av Kalmar läns norra landstingsområde med undantag av de socknar, som tillhöra Norrköpingskontoret, samt för Södra Tjust, Sevede och Tunaläns härad av Kalmar läns norra landstingsområde; genom avdelningskontoret i Luleå för 12 Norrbottens län; genom avdelningskontoret i Mariestad för Skaraborgs län med undantag av dels nyssnämnda båda tingslag av Yartofta och Frökinds härad, dels ock Ase, Viste, Laske och Barne härad; genom avdelningskontoret i Norrköping för Norrköping och Söderköping samt Finspånga läns, Bråbo, Memmings, Lösings, Skärkinds, Östkinds, Björkekinds och Hammarkinds här*d med Valdemarsviks köping av Östergötlands län ävensom Tryserums och Östra Eds socknar av Norra Tjusts härad av Kalmar läns norra landstingsområde; genom avdelningstcontor et i Nyköping för Södermanlands län med undantag avÅkers och Selebo härad; genom avdelningskontoret i Sundsvall för provinsen Medelpad; genom avdelningskontoret i Umeå för Västerbottens län; genom avdelningskontoret i Uppsala för Uppsala stad, förLagunda, Hagunda, Ulleråkers, Vaksala, Rasbo, Bälinge och Norunda härad samt Örbyhus härad utom Älvkarleby socken, Olands härad utom Hållnäs socken och av Håbo härad Skoklosters socken av Uppsala län, för Erlinghundra härad utom Norrsunda socken, Närdingliundra härad utom Ununge och Edsbro socknar, Frösåkers härad utom Edebo socken, med städerna Östhammar och Öregrund, samt Östuna, Lagga och Husby-Långhundra socknar av Långhundra härad inom Stockholms län ävensom för Torstuna härad av Västmanlands län; genom avdelningskontoret i Visby för Gottian ds län; genom avdelningskontoret i Vänersborg för Älvsborgs län med undantag av Vätle, Ale, Vedens, Bollebygds, Marks, Kinds och Redvägs härad samt västra länsmansdistriktet av Kullings härad, ävensom för Åse, Viste, Laske och Barne härad av Skaraborgs län; genom avdelningskontoret i Västerås för Västmanlands län, med undantag av Våla och Torstuna härad; genom avdelningskontoret i Växjö för Kronobergs län med undantag av södra och sydvästra länsmansdistrikten inom Sunnerbo härad; genom avdelningskontoret i Örebro för Örebro län, samt genom avdelningskontoret i Östersund för Jämtlands län, under iakttagande i avseende å samtliga avdelningskontoren av de villkor och bestämmelser beträffande lånerörelsen, vilka fullmäktige äga föreskriva. Mom. 2. Diskontering, lån, kreditiv eller kredit i löpande räkning må ej beviljas annan än den, som är inom lånedistriktet mantalsskriven eller där driver stadigvarande rörelse; dock att växelutgivare, acceptant eller endossent likasom hypoteksutgivare eller löftesman må kunna antagas, även om han tillhör annat lånedistrikt, än där diskontering, lån, kreditiv eller kredit i löpande räkning sökes. Utan hinder av distriktsindelningen må lån utan avbetalningsrätt mot realsäkerhet samt kreditiv mot enahanda slags säkerhet samt vid huvudkontoret kredit i löpande räkning meddelas. 13 Dessutom må bankanstalter, även om de icke tillköra huvudkontorets distrikt, i samtliga lånegrenar anlita detta kontor. § 22. I öfverensstämmelse med vad § 13 i lagen för Sveriges riksbank av den 12 maj 1897 stadgar, omfattar utlåningsrörelsen: a) diskontering av växlar; b) utlåning mot pant av obligationer, aktier eller andra värdepapper eller, i vissa fall, ensamt mot låntagarens förbindelse; c) utlåning mot pant av varor; d) beviljande av kassakreditiv och kredit i löpande räkning; e) beviljande av lån från avbetalningslånefonden. a) Diskontering’ av växlar. § 28. Mom. 1. Växel, som av riksbanken diskonteras, skall vara utställd i svenskt mynt, accepterad samt betalbar inom sex månader efter diskonteringsdagen å sådan inrikes ort, som av fullmäktige såsom bankplats godkänts. Mom. 2. År växel ställd att betalas å annan ort, än där acceptanten bor, skall å växeln uppgivas namnet på en å betalningsorten bosatt person eller firma, hos vilken betalningen vid förfallotiden tillhandahålles. b) Utlåning mot pant av obligationer, aktier eller andra värdepapper eller, i vissa fall, ensamt mot låntagarens förbindelse. § 24. Mom. 1. Utlåning sker mot förbindelse till återbetalning antingen å bestämd tid av högst sex månader eller ock efter högst tre månaders uppsägning samt mot pant av obligationer, aktier eller andra värdepapper. Det tillkommer fullmäktige att bestämma vilka värdepapper äro i riksbanken belåningsbara samt den kurs, till vilken de må belånas. Mom. 2. Kommun och annan därmed jämförlig samfällighet ävensom stiftelse må på ovan stadgade återbetalningsvillkor kunna erhålla lån utan annan säkerhet än dess egen förbindelse. 14 e) Utlåning1 mot pant av varor. § 25. Mom. 1. Utlåning sker mot förbindelse till återbetalning å bestämd tid av högst sex månader samt mot pant av varor, liggande å allmän väg eller satta i förvar hos tredje man, som förbundit sig att halla dem eller deras värde riksbanken till hända, samt prövas för en sådan förbindelse Panten skall i attest, som bör vara utställd till eller överläten a riksbankens huvudkontor eller vederbörande avdelningskontor, upptagas och beskrivas. ... - T ,• Mom. 2. Fullmäktige bestämma såväl vilka slag av varor ma belånas som även belåningspriset, och äga att föreskriva de kontroller med avseende på de upplagda varornas behöriga förvarande, som de finna ändamålsenliga och för riksbankens säkerhet behövliga. Mom. 3. Med frigivning av den för dessa lån lämnade panten eller en del därav förhålles i enlighet med vad för närvarande är stadgat eller framdeles kan av fullmäktige föreskrivet varda. _ Mom. 4. Såväl fullmäktige som vederbörande avdelningskontors styrelser, de sistnämnda var för sitt lånedistrikt, äga att, så ofta och på satt lämpligast samt för riksbankens säkerhet nödigt finnes, låta anställa besiktningar å och inventeringar av de på vågar eller andra upplagsplatser forvarade, hos riksbanken pantsatta varor. d) Beviljande av kassakreditiv och kredit i löpande rakning''. § 26. Mom. 1. Kassakreditiv beviljas riksgäldskontoret pa sätt i lagen för Sveriges riksbank av den 12 maj 1897, § 14, säges. Mom. 2. I övrigt må kassakreditiv, efter vederbörande styrelses eller, där sådant särskilt föreskrives, fullmäktiges prövning och bestämmande beviljas mot pant av obligationer, aktier eller i fast egendom mtecknade skuldebrev eller ock mot säkerhet av borgen såsom för egen skuld Mom. 3. Kreditiv må ej beviljas på längre tid än tolv månader. Mom. 4. Kreditivavgiftens belopp bestämmes av fullmäktige och kan vara olika för de särskilda kreditivhavarne. Mom. 5. Uttagningar och insättningar få verkställas även i brutna 15 tal. Räntan beräknas å lyftat belopp från och med den dag, då det lyftats. Om utestående belopp ej slutar å jämnt tiotal kronor, skall räntan beräknas å närmast överskjutande jämnt tiotal. Mom. 6. För uttagning begagnas antingen på viss man ställd, handskriven anvisning eller ock på viss man eller order ställd check, vilken icke får in blanco transporteras. Kreditivhavaren äger icke begagna andra checkblanketter än sådana, som av riksbanken honom tillhandahållas. För dessa blanketter, å vilka kvitto skall lämnas, får avgift icke upptagas. Mom. 7. Kreditivtagare, som vid utgången av kreditivtiden erhållit nytt kreditiv att omedelbart därefter begagnas, är berättigad att låta till det nya kreditivet överföra vid kreditivtidens utgång till äventyrs befintlig kapitalskuld, i mån som denna icke överstiger det nya kreditivets belopp. Mom. 8. Kredit i löpande räkning kan av fullmäktige beviljas på högst tolv månader och mot samma slag av säkerhet, som för kreditiv äro fastställda, samt på de villkor i övrigt, som fullmäktige bestämma, dock att avgift för dylik kredit ej erlägges. Mom. 9. Sammanlagda beloppet av de kreditiv, som riksbanken enligt mom. 2 utlämnar, och av beviljade krediter i löpande räkning må, på sätt i lagen för Sveriges riksbank av den 12 maj 1897, § 13 d), är bestämt, ej överstiga femton miljoner kronor. Mom. 1. Avbetalningslån lämnas mot lånesökandes förbindelse, försedd antingen med pant av obligationer, aktier eller i fast egendom intecknade skuldebrev eller ock med borgen såsom för egen skuld. Mom. 2. Lånen återbetalas medelst erläggande var sjätte månad efter utlåningsdagen av minst en tiondedel utav lånebeloppet jämte upplupen ränta, vid äventyr, om sådant försummas, att hela obetalda delen av lånet varder till betalning förfallen. Mom. 3. Lån utgivas ej å mindre belopp än 300 kronor. Mom. 4. För lån, utgivna mot borgen, åligger det låntagaren att vid varje avbetalningstid, om så fordras, förete intyg om egen och löftesmäns fortfarande vederhäftighet, eller ock att ställa ny säkerhet, som godkännes, vid påföljd att eljest hela återstående lånebeloppet anses förfallet. Mom. 5. Såsom låntagare får ingen häfta för högre belopp än 6,000 kronor. e) Beviljande av lån från avbetalningnlånefonden. 8 27. 16 Mom. 6. Övriga bestämmelser, som för riksbankens säkerhet kunna i avseende å denna lånegren anses erforderliga, meddelas av fullmäktige. Mom. 7. Inlämnas till huvud- eller avdelningskontor ansökningar om lån av detta slag å större sammanlagt belopp, än tillgångarna medgiva, prövas låneansökningarna i den ordning de ingått. Särskilda bestämmelser om utlåningrsrörelsen. § 28. För utlåningsrörelsen i dess helhet skola gälla följande särskilda bestämmelser : Mom. 1. Diskontering, lån, kreditiv eller kredit i löpande räkning må ej beviljas: l:o) fullmäktige i riksbanken och ledamöterna i styrelserna över avdelningskontoren, dock att de kunna erhålla dels lån mot pant av varor, liggande å allmän våg, eller av statens, allmänna hypoteksbankens eller hypoteksföreningars obligationer, dels kassakreditiv mot säkerhet av nämnda obligationer; 2:o) tjänstemän och betjänte i riksbankens huvudkontor eller avdelningskontor; dock äga bemälde tjänstemän och betjänte att vid huvudkontoret eller vederbörande adelningskontor erhålla lån eller kreditiv mot säkerhet av statens, allmänna hypoteksbankens, hypoteksföreningars eller kommuners obligationer. Mom. 2. Lån, kassakreditiv eller kredit i löpande räkning mot borgen av fullmäktig eller styrelseledamot eller tjänstemän eller betjänte i riksbanken må icke beviljas samt ej heller växel, å vilken fullmäktig eller styrelseledamot eller tjänsteman eller betjänte hos riksbanken är tecknad såsom acceptant, trassent eller siste endossent, i riksbanken diskonteras. (Jfr § 15 i lagen för Sveriges riksbank den 12 maj 1897.) Mom. 3. De i §§ 24, 25 och 27 omförmälda lån utgivas endast å jämna tiotal kronor. § 29. Mom. 1. Förbindelse för lån, kreditiv eller kredit i löpande räkning skall, därest låntagares eller löftesmäns vederhäftighet ej är inom styrelsen 17 känd, eller den erbjudna panten icke ensam för sig anses innefatta fullgod säkerhet, vara försedd med av ämbetsmyndighet, offentlig tjänsteman eller enskild person, för vilken styrelsen hyser fullt förtroende, utfärdat intyg angående vederhäftigheten. Men oberoende härav åligger det styrelsen att med avseende å varje sökt växeldiskontering, lån, kreditiv eller kredit i löpande räkning pröva antagligheten av den därför erbjudna säkerhet samt med noggrannhet tillse, att riksbankens säkerhet i varje fall betryggas; och må styrelsen icke underlåta att för vinnande av detta ändamål förskaffa sig alla de upplysningar, som kunna inverka på omdömet om gäldenärernas ställning och förmåga att i allo uppfylla ingångna förbindelser. Särskilt bör vid diskontering av växlar hänsyn tagas till växlarnas ursprung. Mom. 2. Då låntagare eller hypoteksutgivare eller löftesmän ej själva kunna skriva eller icke hava för styrelsen känd namnteckning, skall av två trovärdiga män alltid vara bestyrkt, i förra fallet att de, vid deras namns tecknande närvarande, erkänt förbindelsen, och i det senare underskrifternas egenhändighet. § 30. Mom. 1. Allmänheten är berättigad att i upp- och utlåningsärenden hos riksbankens huvud- och avdelningskontor med dem omedelbart skriftväxla. Alla härav i huvud- och avdelningskontoren härflytande bestyr besörjas avgiftsfritt under de villkor och förbehåll, fullmäktige bestämma. Mom. 2. Det förbud, som enligt § 35 i lagen för Sveriges riksbank av den 12 maj 1897 är meddelat för fullmäktig i riksbanken och ledamot av styrelse vid avdelningskontor att såsom kommissionär taga någon befattning med växeldiskontering eller med anskaffande av lån eller kreditiv vid huvud- eller avdelningskontor, skall även gälla beträffande tjänstemännen vid riksbankens huvud- och avdelningskontor. Överträder fullmäktig detta förbud, göres anmälan därom hos Riksdagens justitieombudsman, som anställer åtal i enlighet med den för fullmäktige gällande ansvarighetslag. Överträdes förbudet av ledamot i avdelningskontors styrelse, anmäles förhållandet hos fullmäktige, som i fråga om åtals anställande äga förfara på sätt den särskilda ansvarighetslagen för dessa styrelseledamöter bestämmer. Bihang Ull Riksdagens protokoll 1913. 15 samt. 3 höft. 3 (Bankoreglemente!.) 18 Bryter tjänsteman mot berörda förbud, anmäles sådant bos fullmäktige eller vederbörande styrelse, vilka äga att antingen för alltid eller för viss tid av minst sex månader skilja den felaktige från befattningen och densamma åtföljande förmåner. § 31. Mom 1. Räntan för lån, kreditiv och kredit i löpande räkning samt vid köp av växlar äga fullmäktige bestämma med avseende å såväl penningställningen som utlåningstiden och de säkerbeter, vilka erbjudas; och kan denna ränta vara olika i riksbankens huvud- och avdelningskontor. Mom. 2. För låne- och kreditivbelopp, som ej senast å förfallodagen betalas, påföres från nämnda dag sex procent ränta för år räknat, där ej högre ränta är å försträckningen betingad, i vilket fall denna högre ränta utgår, intill dess full betalning sker. § 32. Utlåning sker vid riksbankens såväl huvud- som avdelningskontor alla söckendagar i veckan. § 33. Riksbankens huvud- och avdelningskontor äga med stöd av Kungl. Maj:ts plakat och påbud till domhavande och exekutorer om en prompt handräckning och exekution för Rikets Ständers bank den 18 april 1681 att av såväl överståthållareämbetet i Stockholm som samtliga Konungens befallningshavande och övriga exekutorer skyndsamligen erhålla laga handräckning i alla de utsökningsmål, som av huvud- och avdelningskontorens utlåningar härröra, med åliggande för bemälda myndigheter att, efter skuldens indrivande, de influtna medlen ofördröjligen till huvud- eller avdelningskontor insända. § 34. Obligationer, utfärdade av riksbanken å medel, upplånade före år 1830, få icke i riksbanken belånas, men riksbanken infriar vid anfordran sådana av dessa obligationer, vilka ej innefatta förbud mot medlens uttagning. 19 § 35. Om särskild rediskonteringsrätt samt om beviljande av särskilda låneoch kreditivförmåner åt enskilda banker är stadgat i lagen för Sveriges riksbank, övergångsstadganden, § 41. AVDELNING III. Om riksbankens styrelse och dennas åligganden. § 36. Mom. 1. Riksbanken förvaltas enligt § 72 regeringsformen och § 71 riksdagsordningen av sju fullmäktige. Ordföranden, som ej må utöva annan befattning inom riksbankens styrelse, åtnjuter av riksbankens medel årligt arvode till belopp, motsvarande vad envar av de övriga fullmäktige i denna sin egenskap äger uppbära enligt avlöningsstat, fastställd av Riksdagen, samt därutöver tvåtusen kronor för år räknat. Mom. 2. För fullmäktige skola jämlikt § 72 regeringsformen och § 78 riksdagsordningen finnas fyra suppleanter, eu förordnad av Konungen och tre valde av Riksdagen. Mom. 8. På sätt § 71 riksdagsordningen föreskriver, välja fullmäktige själva bland sig en vice ordförande att föra ordet, när hinder för ordföranden inträffar. Mom. 4. År styrelsen ej så fulltalig, som för besluts fattande erfordras, enligt vad här nedan föreskrives, inkallas suppleant, utsedd av Riksdagen. Den av Konungen förordnade suppleanten inkallas, när förfall för ordföranden anmälts. Mom. 5. När fullmäktig på grund av bestämmelserna i §§ 29 och 30 av lagen för Sveriges riksbank av den 12 maj 1897 ej får utöva befattning såsom sådan, skall han genast frånträda densamma samt suppleant då inkallas att i stället såsom fullmäktig inträda. 20 § 37. Vid förvaltningen av riksbanken hava fullmäktige att ställa sig till efterrättelse ej mindre rikets grundlagar än även de i avseende på riksbanken särskilt utfärdade lagar, reglementariska föreskrifter och stadgar. § 38. Mom. 1. Fullmäktige utse inom sig tre deputerade, en förste och två andre, vilka det åligger att, i överensstämmelse med bankoreglementet och den instruktion, som av fullmäktige fastställes, samt i övrigt efter av fullmäktige bestämd fördelning av göromålen dem emellan, föredraga ärenden inför fullmäktige, tillse utförandet av fullmäktiges beslut, verkställa köp och försäljning av utländska växlar med vad därtill hörer, utöva tillsyn över göromålen inom riksbanken samt handhava den löpande förvaltningen i övrigt. Mom. 2. Deputerade äga åtnjuta ledighet envar eu och en halv månad årligen. Mom. 3. Fullmäktige utse, likaledes inom sig, en fullmäktig för att enligt meddelade föreskrifter utöva tillsyn över riksbankens pappersbruk och tryckeri samt inför fullmäktige föredraga bruket och tryckeriet rörande ärenden. Detta uppdrag må, dock endast tillfälligtvis, innehavas av deputerad. Mom. 4. De till fullmäktige och deras deputerade samt den fullmäktig, som besörjer tillsynen vid riksbankens pappersbruk och tryckeri, utgående avlöningsförmåner äro bestämda i den av Riksdagen fastställda avlöningsstat. Mom. 5. När, med begagnande av den i mom. 2 medgivna rätt, deputerad begagnar ledighet och till följd därav eller med anledning av fullmäktig meddelat tillfälligt uppdrag i riksbankens angelägenheter suppleant inkallas och deltager i riksbankens styrelse, äger denne att för tiden i fråga av bankens medel uppbära ersättning med belopp, motsvarande det för fullmäktig i staten anvisade arvode. Mom. 6. Därest deputerad åtnjuter ledighet eller i uppdrag för riksbankens räkning är från huvudkontoret frånvarande samt fullmäktige finna erforderligt att förordna särskild vikarierande deputerad, äger denne att för tiden i fråga av bankens medel uppbära ersättning med belopp, motsvarande det för en andre deputerad i staten anvisade arvode. 21 Mom. 7. Då vid förfall för ordföranden den av Konungen förordnade suppleanten tjänstgjort, utgår till denne ersättning av bankens medel, beräknad i förhållande till det för ordföranden bestämda arvodet, dock ej för längre tid än sammanlagt halvannan manad varje år; häri ej inberäknad den tid, ordföranden kan hava vant frånvarande med anledning av tillfälligt uppdrag i riksbankens tjänst. § 39. Mom. 1. För behandling av allmänna ärenden sammanträda fullmäktige en gång i varje vecka eller oftare om ärendenas beskaffenhet och oavbrutna gång sådant fordra, och skola därvid minst fem fullmäktige vara tillstädes; dock må ärenden, som böra skyndsamt handläggas, kunna avgöras av allenast fyra fullmäktige, därest tre av dem äro om beslutet ense; men i sammanträden med fullmäktige i riksgäldskontoret skola minst fem av fullmäktige i riksbanken deltaga. Uppstår vid fullmäktiges överläggningar skiljaktighet i meningarna, böra fullmäktige till protokollet avgiva sina röster, vilka per capita beräknas. I de fall, då rösterna äro lika, äge ordföranden avgörande röst. Den, som icke till protokollet sig yttrat, anses hava bejakat pluralitetens beslut, och fullmäktig, som av en eller annan anledning varit hindrad att något fullmäktiges beslut övervara, får ej på sådan grund sig undandraga att deltaga i de överläggningar, som vidare i följd av samma beslut kunna uppstå. Endast i fråga om val till sådana förrättningar, vartill någon ibland fullmäktige kan bliva utsedd, får röstning med slutna sedlar äga rum. Expeditioner i fullmäktiges namn må ej utgå utan till följd av beslut, fattat vid fullmäktiges sammankomst. Mom. 2. Prövning av utlåningsärenden verkställes alla söckendagar av minst fyra fullmäktige. § 40. Angående de ärenden, som böra hållas hemliga, ävensom om skyldigheten för fullmäktige, styrelseledamöter, revisorer och tjänstemän att dolt och förtegat hålla vad som rör enskilda personers förhållanden till riksbanken och annat, som bör hallas hemligt, är stadgat i lagen för Sveriges riksbank av den 12 maj 1897, §§ 36 och 37. 22 § 41. Mom. 1. Det åligger fullmäktige tillse, att guld, som mynt- och justeringsverket för riksbankens räkning till utmyntning eller av annan orsak mottagit, så fort lämpligen ske kan, redovisas genom dess avlämnande till riksbanken, myntat eller i plants; och bör omyntat guld hos riksbanken bokföras efter värdet i rikets mynt utan avdrag för myntningskostnaden. Mom. 2. Omyntat silver bokföres till det pris, fullmäktige efter omständigheterna bestämma. Mom. 3. Fullmäktige skola, när mynt- och justeringsverket för riksbankens räkning innehar guld och silver, genom delegerade deltaga i den inventering, som därstädes i januari månad varje år och oftare, där så nödigt prövas, anställes, på sätt Kungl. Maj:t finner gott förordna. Skulle därvid något finnas att erinra, må fullmäktige hos Kungl. Maj:t därom göra anmälan. Mom. 4. Av fullmäktige utses en ledamot i den kommission, som jämlikt instruktionen för mynt- och justeringsverket har att pröva myntat gulds halt och vikt; och skall nämnda ledamot utses första gången för två år och därefter för tre år. § 42. Fullmäktige skola minst en gång varje år icke allenast förrätta inventering av riksbankens huvudkontors alla kassor och övriga förvaringsrum, utan även anställa besiktning å riksbankens hus och inventarier i Stockholm. § 43. Mom. 1. Fullmäktige berättigas att, efter noggrann prövning av omständigheterna i varje särskilt fall, lämna riksbankens gäldenärer förlängning i den föreskrivna tiden för betalande av skuld till riksbanken ävensom bevilja de riksbankens gäldenärer, vilka avträtt sin egendom till borgenärers förnöjande, ackord eller eftergift å deras skuld så ock utom konkurs biträda överenskommelse mellan gäldenär och hans fordringsägare om betalning av gäld. I övrigt äga fullmäktige icke efterskänka något av vad enligt givna föreskrifter och gällande författningar bör erläggas, utan skola alla frågor därom underställas nästblivande bankoutskott till avgörande i den ordning, instruktionen för detta utskott stadgar. Mom. 2. Fullmäktige äga att såväl för huvudkontoret som, på förslag av vederbörande styrelse, för avdelningskontoren bestämma, vilka såsom osäkra ansedda fordringar skola föras inom linjen i räkenskaperna. 23 § 44. Över sådana till bankoutskottet ställda besvär eller ansökningar, som blivit inom behörig tid till fullmäktige inlämnade, skola fullmäktige avgiva utlåtande. § 45. Fullmäktige äro berättigade att när som helst genom ombud, utsett inom eller utom fullmäktige, anställa inventering och undersökning vid avdelnin gskontor en. För dylik förrättning, som verkställes av fullmäktig i riksbanken, utgår ej särskilt arvode, utan endast rese- och traktamentsersättning, beräknad enligt tredje klassen av gällande resereglemente. Till annat ombud lämnas gottgörelse efter bestämmande av fullmäktige. § 46. Mom. 1. Åt fullmäktige är överlämnat att låta av riksbankens medel utbetala: l:o) de åtskilliga barnhusinrättningar i riket anvisade anslag; 2:o) bidragen till änke- och pupillkassorna vid riksbankens huvud- och avdelningskontor samt pappersbruk; 3:o) åt de personer, vilka förut åtnjutit julgåva och fortfarande därav äro i behov, sådant understöd till oförändrat belopp; 4:o) de av Rikets Ständer eller Riksdagen till ännu kvarlevande enskilda personer fastställda årliga anslag; och 5:o) ersättning för utarbetande av fortsättning av registret över riksbankens handlingar. Om de med berörda anslag inträffade förändringar skola fullmäktige hos bankoutskottet göra anmälan. Mom. 2. Vid efterapning eller förfalskning av riksbankssedel ävensom vid utprångling av sådan efterapad eller förfalskad sedel äga fullmäktige att efter sig företeende omständigheter i varje särskilt fall utfästa eller tilldela de belöningar av riksbankens medel, vilka fullmäktige finna lämpliga. § 47. Mom. 1. Fullmäktige utöva överinseende över riksbankens pappersbruk vid Tumba. 24 Det tillkommer dem att besluta rörande de allmänna bestämmelserna för brukets drift med vad därtill hörer; börande alla frågor om utgifter för bruket, de där icke äro genom fastställda stater bestämda eller tillhörande den löpande bruksdriften, underställas fullmäktiges prövning och beslut. Nybyggnad eller större reparation å brukets byggnader må ej, utan oundgängligt behov, av fullmäktige företagas, innan de därtill erhållit medgivande av bankoutskottet. Mom. 2. Det åligger fullmäktige icke allenast att, sedan årsräkenskaperna vid bruket blivit avslutade, samfält eller genom delegerade, på stället taga kännedom av föregående årets förvaltning samt tillse byggnaders och maskiners tillstånd med mera, utan även att vid varje förvaltares avgång och däremellan vart tredje år låta verkställa inventering av förråden vid bruket. § 48. .Riksbanken tillhörig fastighet, med undantag av sådan, som till betäckande av riksbankens däruti intecknade fordran blivit för dess räkning inropad, må icke av fullmäktige utan Riksdagens medgivande avyttras. § 49. Enligt stadgandet i § 82 av lagen för Sveriges riksbank av den 12 maj 1897 skola fullmäktige varje år till Riksdagens bankoutskott avgiva berättelse angående riksbankens tillstånd, rörelse och förvaltning. Denna berättelse skall till trycket befordras och hållas för allmänheten tillgänglig. Härförutom hava fullmäktige att till Riksdagens revisorer över statsverket, riksbanken och riksgäldskontoret avgiva berättelse i omförmälda hänseende. Jämte dessa berättelser skola fullmäktige till bankoutskottet och revisorerna låta överlämna de berättelser, styrelserna för avdelningskontoren hava att avgiva, samt till revisorerna dessutom de från revisorerna för avdelningskontoren inkomna berättelser, åtföljda av de meddelanden och förklaringar, vilka må finnas av de i sistnämnda berättelser gjorda framställningar eller anmärkta förhållanden påkallade. Den berättelse angående verkställd granskning av riksbanken i dess helhet, som jämlikt gällande instruktion för varje år av Riksdagens revisorer avgives, skall på fullmäktiges föranstaltande tryckas, offentliggöras och till Riksdagen överlämnas jämte de yttranden och förklaringar, till vilka densamma kan giva anledning. 25 § 50. Fullmäktige skola alltid vara beredda på sådana anstalter, varigenom riksbankens redbarbeter samt angelägna handlingar och dokumenter må kunna, om så fordras, utan tidsutdräkt till säker ort förflyttas; och böra fullmäktige vid sådant förhållande av Kungl. Maj:t utbedja sig råd och upplysningar. § 51. o Mom. 1. Åt de av Riksdagen valde fullmäktige är uppdraget: enligt regeringsformens § 50 att, jämte fullmäktige i riksgäldskontoret, med Konungen samråda om utsättande av annan riksdagsort, då, i anseende till viktiga hinder, riksdag ej kan hållas i huvudstaden; enligt regeringsformens § 98 att, om justitieombudsmannen dör eller sin befattning nedlägger, då gemensamt med fullmäktige i riksgäldskontoret insätta i ämbetet den person, Kiksdagen till hans efterträdare utsett, samt att, då den person, som Kiksdagen utsett att justitieombudsmannen efterträda, till verklig justitieombudsman förordnas eller genom döden avgår eller rättigheten till efterträdandet sig avsäger, genast samfält med riksgäldskontorets fullmäktige per capita välja en annan; enligt regeringsformens § 109 att, därest Kiksdagen bestämt bevillningens hela belopp, men icke före riksdagens slut om bevillningens fördelning blivit ense, då gemensamt med fullmäktige i riksgäldskontoret uppsätta och utfärda ny bevillningsförordning på sådan grund, att de i den förut gällande bevillningsförordningen stadgade artiklar jämlikt ökas eller minskas efter den fastställda bevillningssummans förhållande till den, som vid föregående riksdag blivit fördelad; enligt riksdagsordningens § 32, att vid riksdagens början genom tre delegerade tillstädesvara vid granskning av de fullmakter, varmed riksdagsmännen skola styrka sin behörighet. Mom. 2. Enligt kungl. förordningen angående eu postsparbank för riket äga fullmäktige att inom sig utse en fullmäktig att vara ledamot i postsparbankens styrelse; att låta för postsparbankens räkning i riksbanken förvara de postsparbanken tillhöriga obligationer och andra värdehandlingar mot den ersättning till riksbanken, som av fullmäktige bestämmes, samt att på framställning av postsparbankens styrelse föranstalta om försäljning eller pantsättning av postsparbankens värdehandlingar till det belopp, styrelsen finner nödigt. Bihang till Riksdagens protokoll 1913. 15 sand. 3 käft. 4 (Bankoreglemente!;.) 26 På grund av den av 1907 års Riksdag godkända överenskommelsen emellan svenska staten, å ena, samt Luossavaara-Kiirunavaara aktiebolag, aktiebolaget Gellivare malmfält och Trafikaktiebolaget Grängesberg-Oxelösund, å andra sidan, angående viss gruvegendom m. m., äga fullmäktige att mottaga och utan avgift förvara samt i enlighet med nämnda överenskommelse förvalta däri avsedda handlingar. Mom. 8. Gemensamt med fullmäktige i riksgäldskontoret äga fullmäktige i riksbanken dessutom a) att för framtida uppsikten och kontrollen över Göta kanals vidmakthållande utse och välja en person att å riksbankens och riksgäldskontorets vägnar såsom ledamot deltaga i Götakanaldirektionen; skolande nytt val därtill varje år anställas, varvid dock det förut utsedda ombudet kan åter inväljas, b) att utse ett ombud att å riksbankens och riksgäldskontorets vägnar deltaga i revisionerna av kanalverkets räkenskaper, och c) att vidtaga de åtgärder, som erfordras för utförande av Riksdagens beslut i fråga om nya byggnader för riksdagen m. m. och riksbanken, allt i överensstämmelse med de närmare föreskrifter, som i särskilda skrivelser av den 11 och 12 maj 1888 samt den 6 april 1906 blivit av Riksdagen meddelade. AVDELNING IV. Om styrelserna vid riksbankens avdelningskontor. § 52. Mom. 1. Styrelsen över vartdera avdelningskontoret i Göteborg och Malmö utgöres av fyra ledamöter och över varje av de övriga avdelningskontoren av tre ledamöter, vilka alla, jämte nödigt antal suppleanter, för ett år i sänder, efter kalenderår räknat, utses av fullmäktige, med rättighet för fullmäktige att, när de därtill finna anledning, entlediga en eller flere ledamöter i dessa styrelser; och skola i den eller de entledigades ställe annan eller andra ledamöter genast inväljas. Avgår eljest ledamot under den tid, för vilken han är vald, utses ny ledamot att deltaga i styrelsen under den tid, som för den avgångne 27 ledamoten återstått. Vid de årliga valen kan avgående styrelseledamot återväljas. Mom. 2. Bland ledamöter i varje styrelse skola fullmäktige särskilt utse en att i egenskap av verkställande styrelseledamot handhava den dagliga förvaltningen, men styrelsen väljer inom sig ordförande och vice ordförande. Mom. 8. Suppleant inkallas i styrelsen, när på grund av tillfälligt hinder för ordinarie ledamot styrelsen ej är beslutför. Inträffar hinder för verkställande styrelseledamot, äger styrelsen att förordna om göromålens uppehållande intill dess fullmäktige i ärendet beslutat. Mom. 4. A den tid, som fullmäktige på därom gjord framställning bestämma, och sedan de förordnat om göromålens skötande, äger verkställande styrelseledamot årligen åtnjuta ledighet vid riksbankens avdelningskontor i Göteborg eller Malmö en och en halv månad samt vid annat avdelningskontor en månad, men från och med sjätte året efter det, varunder han förordnats till verkställande styrelseledamot, en och en halv månad. Övriga ordinarie styrelseledamöter vid avdelningskontor med styrelse, bestående av blott tre ledamöter, äga jämväl att efter anmälan hos vederbörande styrelse och, för så vitt ej särskilt hinder därför skulle möta, på riksbankens bekostnad begagna ledighet, var och en under en tid av sammanlagt högst en månad årligen. § 53. Vid förvaltningen av avdelningskontoret har styrelsen att ställa sig till efterrättelse icke allenast de för riksbanken utfärdade lagar, reglementariska föreskrifter och stadgar, utan även de föreskrifter, som äro eller varda av fullmäktige eller deras deputerade meddelade. § 54. Det åligger verkställande styrelseledamoten vid avdelningskontor att hava inseende över de vid kontoret anställda tjänstemän, att ordna och utöva noggrann tillsyn över göromålens handläggning inom kontoret, att göra erforderliga kontrollanteckningar samt att föredraga låne- och andra ärenden, allt i överensstämmelse med de föreskrifter, som äro eller varda meddelade av fullmäktige eller deras deputerade. t 28 § 55. Mom. 1. För behandling av allmänna ärenden sammanträda styrelserna så ofta ärendenas beskaffenhet och oavbrutna gång sådant fordra. Styrelsen vare ej beslutför, med mindre tre ledamöter äro tillstädes. Uppstå vid dessa sammanträden, därvid protokoll skall föras, skiljaktiga meningar, galle flesta rösterna och, då dessa äro lika, iige ordföranden avgörande röst. Mom. 2. För prövning av utlåningsärenden sammanträda styrelserna alla söckendagar. Om styrelsens beslutförhet gälle vad i mom. 1 sägs; och må låneansökning ej anses bifallen, såvida ej tre ledamöter äro därom ense. Mom. 1. Varje avdelningskontors räkenskaper och förvaltning granskas årligen genom fyra personer, vilka jämte ett lika antal suppleanter väljas av en nämnd, bestående av fyrtioåtta valmän, utsedda på enahanda sätt, som i § 71 i riksdagsordningen är föreskrivet i fråga om den nämnd, som skall välja fullmäktige i riksbanken och i riksgäldskontoret. Mom. 2. Berättelser skola av styrelserna avgivas såväl till bemälde revisorer, när de sammanträda, angående utlåningsrörelsen samt dithörande bevaknings- och utsökningsärenden som ock till Riksdagens bankoutskott och revisorer över stats-, banko- och riksgäldsverken angående avdelningskontorets rörelse på det hela; börande sistnämnda berättelser till fullmäktige inlämnas, den till bankoutskottet senast å dagen före riksdagens början och den till revisorerna åtminstone fjorton dagar före deras sammanträde. Mom. 1. De till styrelsens ledamöter utgående avlöningsförmåner upptagas i särskild, av Riksdagen fastställd avlöningsstat. Mom. 2. Så länge inkallad suppleant bestrider ordinarie ledamots befattning i styrelsen, åtnjute han det för den senare bestämda arvode, lämpat efter den tid, han i kontorets styrelse och förvaltning deltager. § 56. 57. 29 AVDELNING V. A. Om tjänstemännen och vaktbetjäningen vid riksbankens huvud- och avdelningskontor, deras tillsättande, avlöning och åligganden; ordningsstadganden samt grunderna för pensions erhållande. § 58. Mom. 1. De av riksbankens huvud- och avdelningskontors verksamhet härflytande göromål handläggas av de vid varje kontor anställde tjänstemän, i överensstämmelse med gällande tjänstgöringsstadgar samt de av fullmäktige eller deras deputerade eller, för avdelningskontor, av dess styrelse eller verkställande styrelseledamoten meddelade föreskrifter. Mom. 2. I nämnda tjänstgöringsstadgar äga fullmäktige att vidtaga sådana förändringar, som kunna finnas nödiga och icke äro mot föreskrifterna i detta reglemente stridande; skolande likväl dylika, av fullmäktige beslutade förändringar vid nästkommande riksdag underställas bankoutskottets prövning och stadfästelse. § 59. Mom. 1. De ordinarie tjänstemännen i riksbanken äro indelade i t j än stegrader, särskilt för tjänstemännen vid huvudkontoret samt vid avdelningskontoren i Göteborg och Malmö och särskilt för tjänstemännen vid de i grupper indelade avdelningskontoren, dock att beträffande ombudsmännen gradindelning tillämpas endast på ombudsmännen vid huvudkontoret och vid avdelningskontoret i Göteborg. Tjänstegraderna äro: a) för tjänstemännen vid huvudkontoret samt vid avdelningskontoren i Göteborg och Malmö: första tj än stegraden eller kontors- och kassaskrivaregraden, andra tj änstegraden eller bokhållare- och kassörsgraden, tred je tj änstegraden eller kamreraregraden, samt fjärde tjänstegraden eller kommissa^iegraden; b) för tjänstemännen vid de i grupper indelade avdelningskontoren: registrator- och bokhållaregraden, kassörsgraden, samt kamreraregraden. 30 Mora. 2. Antalet tjänster i varje grad vid varje kontor fastställes i särskild avlöningsstat, men äga fullmäktige närmare bestämma, vilka tjänstebefattningar skola till varje grad hänföras, dock att bankosekreteraren, vilken tillika är ombudsman, skall vara tjänsteman i fjärde graden och ombudsmannen vid avdelningskontoret i Göteborg tjänsteman i andra graden. § 60. Mom. 1. På ordinarie stat må ej tillsättas flere tjänstemän vid varje kontor, än avlöningsstaten upptager. Fullmakt meddelas endast åt tjänstemännen av fjärde graden. Mom. 2. Skulle för göromålens obehindrade gång ökade arbetskrafter för någon tid finnas oundgängligen behövliga, äga fullmäktige att utöver stat anställa den eller de tjänstemän, som erfordras. Mom. 3. Yaktbetjäning anställes vid huvudkontoret till erforderligt antal av fullmäktige och vid avdelningskontor av vederbörande styrelse till det antal, avlöningsstaten angiver. Vid huvudkontoret äga deputerade antaga och entlediga extra vaktmästare ävensom extra biträden för värmeledningens skötande. Med fullmäktiges medgivande må extra vaktmästare vid avdelningskontor anställas; sådan vaktmästare antages och entledigas av kontorets styrelse. Extra polisbevakning vid huvud- eller avdelningskontor må. anordnas enligt bestämmande av fullmäktige. § Öl. Mom. 1. De till tjänstinnehavare vid riksbankens kontor utgående avlöningsförmåner äro bestämda i särskild av Riksdagen fastställd avlöningsstat med därtill hörande bestämmelser. Mom. 2. Tjänstinnehavare skall såsom bidrag till kostnaden för beredande av pension erlägga pensionsavgift till årligt belopp av nedan angivna procent å den lön, han äger uppbära. Avgiftsprocenten utgör en tiondedels procent för varje helt hundratal kronor av högsta lönen för den tjänstegrad han innehar, dock icke i något fall#mindre än tre procent. Avgiften erlägges för varje månad, för vilken lön åtnjutes, ävensom för månad, under vilken, på grund av tjänstledighet eller i följd av ådömd mistning av tjänsten för viss tid, lönen i dess helhet eller delvis ej uppbäres. Pensionsavgifterna ingå till en särskild fond. 31 Rätt att återbekomma erlagda pensionsavgifter medgives allenast vid övergång till annan statstjänst, därest med inträdet i denna tjänst är förenad skyldighet att för beredande av pension erlägga retroaktiv avgift, dock ej till högre belopp än det, vartill retroaktivavgiften uppgår. § 62. Mom. 1. För tillsättning av ordinarie tjänsteman utsattes vid huvudkontoret av fullmäktige och vid övriga kontor av vederbörande styrelse, medelst anslag å lämpligt ställe inom kontoret samt kungörelse i Post- och Inrikes Tidningar, ansökningstid av trettio dagar från kungörandet. Anslaget skall, där så ske kan, avse icke viss tjänst, utan i allmänhet tjänst inom viss tjänstegrad vid vederbörande kontor. I avseende å ombudsmansbefattningen vid avdelningskontoren må fullmäktige, då så anses lämpligt, låta med åtgärder för tillsättning å ordinarie stat av sådan befattning anstå och i enlighet därmed bestämma, att dylik tjänst må bestridas på förordnande tills vidare. Mom. 2. Anmäler sig efter anslag icke någon fullt lämplig och skicklig sökande, skall ny ansökningstid utsättas. Mom. 8. För tillsättning av tjänst vid avdelningskontor insändas ansökningshandlingarna av styrelsen jämte yttrande om tjänstens bebövligbet och de sökandes skicklighet och lämplighet till fullmäktige, vilka hava att tillsätta tjänsten samt utfärda förordnande för den utnämnde. Mom. 4. I händelse till styrelseledamot i avdelningskontor, med uppdrag att handhava den dagliga förvaltningen, av fullmäktige är eller bliver förordnad någon person, som innehaver ordinarie tjänst inom riksbanken, skall denna tjänst i vanlig ordning tillsättas, dock att den, som till innehavande av sådan tjänst efter honom förordnas, skall, när förre innehavaren återtager utövningen av densamma, vara skyldig att, med bibehållande av samma tjänst åtföljande lön och tjänstgöringspenningar, förrätta den tjänst vid något av riksbankens kontor, som fullmäktige, med hänsyn tagen såväl till den ifrågavarande personens förtjänst och skicklighet som till i övrigt föreliggande omständigheter, finna skäligt bestämma, intill dess han kan i laga ordning bliva befordrad till stadigvarande tjänst, varom allt särskilt förbehåll bör intagas i det förordnande eller den fullmakt, som för honom utfärdas. § 68. Prövas ledigbliven tjänst kunna umbäras, äga fullmäktige låta med tillsättningen anstå, äfvensom, därest tjänsten anses lämpligen kunna medelst 32 tjänst i lägre grad ersättas, fullmäktige äga att om tillsättning av sistnämnda tjänst förordna; skolande styrelsen för avdelningskontor om dylika förhållanden hos fullmäktige göra anmälan, innan åtgärd för tillsättning av ledig tjänst utav styrelsen vidtages. § 64. Vid alla tjänstetillsättningar skola fullmäktige till tjänsten nämna den bland de sökande, som för tjänsten är mest skicklig och passande. Till ombudsman kan endast den nämnas, som avlagt prov för inträde i rikets rättegångsverk, vilket även erfordras för anställning till tjänstgöring i ombudsmansexpeditionen vid huvudkontoret, såvida ej tjänstgöringen är inskränkt till registrerings- eller diariiföring eller liknande sysselsättning. § 65. Tjänsteman vid huvudkontoret samt kamrerare och tjänsteman i andra eller första grad vid avdelningskontoren i Gröteborg och Malmö få icke annan tjänstebefattning utom riksbanken mottaga. Den, som till sådan tjänst inom riksbanken förordnas eller utnämnes, vare skyldig att annorstädes innehavande tjänstebefattning genast frånträda. Tjänsteman, som till följd av förut gällande stadganden innehar tjänst utom riksbanken, må dock densamma bibehålla, så länge den icke är för tjänstgöringen i riksbanken hinderlig. § 66. Uppflyttning till högre löneförmåner å innehavande tjänst må icke ske med mindre fullmäktige pröva tjänstinnehavaren hava genom sin föregående tjänstgöring och fortfarande duglighet gjort sig förtjänt av en dylik löneförbättring. Beträffande tjänstinnehavare vid avdelningskontoren sker sådan uppflyttning efter hemställan av vederbörande kontors styrelse. Tjänstinnehavare, som, då han intjänat stadgad tid för erhållande av löneförhöjning, redan uppnått den levnads- och tjänstålder, som jämlikt § 78 berättigar honom till pension, må icke tilldelas förhöjning i löneförmånerna. § 67. Mom. 1. Tjänstinnehavare vid riksbankens samtliga kontor äro skyldiga att underkasta sig den vidsträcktare tjänstgöringsskyldighet eller jämkning i åligganden, som vid en förändrad organisation av riksbanken eller eljest kan varda stadgad. Mom. 2. De tjänstemän, som före den 1 april 1913 på ordinarie stat förordnats eller befordrats vid huvudkontoret eller avdelningskontoren i Göteborg och Malmö, kunna av fullmäktige för en tid av högst sex månader förflyttas till tjänstgöring i samma eller högre grad vid annat av nyssnämnda kontor; ägande fullmäktige att bevilja den sålunda förflyttade ersättning av riksbankens medel för resekostnaden och annan utgift, som förflyttningen för honom kan medföra. Mom. 3. Den, som efter ingången av april månad 1913 förordnas eller befordras till tjänst på ordinarie stat vid riksbankens huvud- eller avdelningskontor, kan av fullmäktige förflyttas till tjänstgöring vid annat av riksbankens kontor mot åtnjutande av avlöning ej understigande den för hans innehavande tjänst bestämda; ägande fullmäktige att bevilja den sålunda förflyttade ersättning av riksbankens medel för resekostnaden och annan utgift, som förflyttningen för honom kan medföra. Skyldighet att vara underkastad sådan förflyttning åligger dock icke tjänstemän av fjärde graden vid huvudkontoret. § 68. Mom. 1. Tjänstledighet för tjänstemän meddelas vid huvudkontoret av deputerade för en tid av högst femton dagar i följd, vid avdelningskontor av dess styrelse för en tid av högst trettio dagar i följd. Tjänstledighet av längre varaktighet meddelas av fullmäktige, för tjänstemän vid avdelningskontor efter vederbörande styrelses hörande. Tjänstledighet för övervaktmästare eller ordinarie vaktmästare meddelas vid huvudkontoret av deputerade, vid avdelningskontor av styrelsen. Mom. 2. Bliver tjänst ledig och erfordras med anledning härav vikariat, förordna härom vid huvudkontoret fullmäktige, vid avdelningskontor styrelsen. Om vikariat, som av beviljad tjänstledighet föranledes, äger den myndighet att förordna, som meddelat tjänstledigheten. Då vikariat, jämlikt nedanstående §§72 eller 73, för någon tjänsteman fordras i anseende därtill, att han blivit ställd under förmyndare eller avträtt sin egendom åt borgenärer, skola fullmäktige härom förordna, beträffande tjänst vid avdelningskontor efter styrelsens hörande. Förordnande om vikariat för vaktbetjänt meddelas vid huvudkontoret av deputerade och vid avdelningskontor av styrelsen. Bihang till Riksdagens protokoll 1913. 15 sand. 3 Käft. 5 (Bankoreglemente!.) 34 § 69. Till extra ordinarie tjänsteman i riksbanken kan den antagas, som a) undergått godkänd avgångsexamen från högre allmänt läroverk; eller b) avlagt godkänd realskolexamen samt därefter genomgått nöjaktig kurs i handelsinstitut, handelsskola eller därmed jämförlig bildningsanstalt; eller ock c) på annat sätt ådagalagt erforderliga kunskaper för riksbankens tjänst, Extra ordinarie tjänstemän antagas av fullmäktige och äro skyldiga att enligt fullmäktiges bestämmelse tjänstgöra vid vilket som helst av riksbankens kontor. § 70. Tjänstemännen vid riksbankens huvud- och avdelningskontor äga att på tider, då sådant utan hinder för göromålens jämna och oavbrutna gång kan ske, var i sin ordning åtnjuta semester vid huvudkontoret och avdelningskontoren i Göteborg och Malmö: tjänstemännen i 3:dje och 4:de graderna under en och en halv månad samt tjänstemännen i lista och 2:dra graderna under en månad; vid övriga avdelningskontor: tjänstemännen i kamrerare- och kassörsgraderna under en månad, och tjänstemännen i registrators- och bokhållaregraden under en halv månad, men från och med fjärde året efter det, varunder de vunnit ordinarie anställning i riksbanken, en månad, allt varje år. Kassörer och andra tjänstemän, som hava sig anförtrodd kassavård, äro pliktiga att årligen begagna sig av medgiven semester. Semesterindelningen för varje år fastställes vid huvudkontoret av deputerade och vid avdelningskontor av styrelsen. § 71. Mom. 1. Om tjänsteman vid huvudkontoret, vilken å tjänsten innehar fullmakt, antingen vid mindre förseelser i tjänsten ej låter sig av deputerades tillsägelser och varningar rätta eller ock beträdes med större fel i tjänstgöringen eller med ett ovärdigt uppförande i allmänna levernet, vare vederbörande deputerad skyldig att förhållandet hos fullmäktige anmäla, och skola för sakens bedömande erforderliga upplysningar infordras samt tjänstemannen lämnas tillfälle att sig förklara. Finnes tjänstemannen beträdd med större eller mindre fel av förenämnda beskaffenhet, skall han 35 efter fullmäktiges prövning erhålla inför protokollet en allvarsam föreställning eller från tjänstgöring avhållas på längre eller kortare tid med förlust av större eller mindre del av lönen. Varder han sedermera till ny förseelse förvunnen, avhålles han från tjänstgöring på längre eller kortare tid med förlust av större eller mindre del av lönen, eller ock skiljes han från innehavande tjänst. Mom. 2. Av de tjänstemän åter vid huvudkontoret, som icke å tjänsten erhållit fullmakt, samt tjänstemännen vid avdelningskontor äga fullmäktige att, sedan vederbörande tjänsteman fått tillfälle sig förklara, från tjänsten och densamma åtföljande förmåner entlediga den, med vilken kontoret finnes icke vara belåtet; ägande fullmäktige att i avseende på tjänsteman vid avdelningskontor vidtaga sådan åtgärd på anmälan av vederbörande kontorsstyrelse. Anse åter fullmäktige eller kontorets styrelse av tjänsteman begångna fel kunna försonas med andra av de i mom. 1 omnämnda påföljder, äga de att sådana tillämpa. § 72. Tjänsteman, som varder under förmynderskap ställd, må det ej tillåtas att tjänsten förrätta, så länge hans omyndighetstillstånd fortfar. Bliver han icke inom två år från förmyndares inseende befriad, skiljes han från tjänsten, dock att, om hans omyndighetstillstånd varit föranlett av sjukdom, fullmäktige må äga att efter omständigheterna förfara. § 73. Den tjänstinnehavare, som till borgenärers förnöjande sin egendom avträtt, bör genast från tjänstgöring i riksbanken avhållas och skall, om han icke senast ett år, efter det inställelsedagen i konkursen inträffat, styrker sig vara från borgenärers krav befriad, skiljas från sin i riksbanken innehavande tjänstebefattning. § 74. Har tjänstinnehavare genom domstols utslag förklarats förlustig medborgerligt förtroende, bör han genast avhållas från tjänstgöring i riksbanken och skall, om utslaget vinner laga kraft, då skiljas från sin i riksbanken innehavande tjänstebefattning. § 75. Den extra ordinarie tjänsteman, som beträdes med ovärdigt uppförande i allmänna levernet eller eljest visar sig olämplig för riksbankens tjänst, 3(3 skall på anmälan av deputerade från listan över extra ordinarie tjänstemän avföras. § 76. Om någon av vaktbetjäningen visar ohörsamhet mot förmäns befallningar eller på annat sätt felar i tjänsten eller utom densamma förhåller sig otillbörligt, ankommer det på fullmäktige eller vederbörande kontorsstyrelse att avhålla den felaktige från tjänstgöring under längre eller kortare tid, med förlust av större eller mindre del av lönen, eller ock genast skilja honom från tjänsten. § 77. Beräknande av pension åt tjänstinnehavare grundas på dels den lön, han vid avgång från tjänsten innehar, dels levnadsåldern och dels det antal år, han varit anställd såsom extra ordinarie eller ordinarie i riksbankens eller annan statens tjänst. § 78. Mom. 1. Tjänstinnehavare skall, då han uppnått sextiofem levnadsår och räknar trettiofem tjänstår, vara förpliktad att med oavkortad lön såsom pension från tjänsten avgå, fullmäktige obetaget att, på framställning av tjänstinnehavaren, låta med avsked anstå, därest och så länge den pensionsberättigade prövas kunna i tjänsten på ett tillfredsställande sätt gagna riksbanken, dock icke i något fall längre än till fyllda sjuttio år. Mom. 2. Verkställande styrelseledamot vid avdelningskontor, vilken är tjänsteman i riksbanken, vare, om han vid ovan angivna levnads- och tjänstålder frånträder förstnämnda befattning, berättigad att i pension åtnjuta sin lön såsom sådan ledamot oavkortad. § 79. Den tjänstinnehavare, som efter ådagalagt välförhållande anmäler sig om avsked, är, såvida han fyllt sextio år och räknar trettiofem tjänstår, berättigad att såsom pension för lifstiden åtnjuta tre fjärdedelar av innehavande lön. Före uppnådda sextio levnadsår i förening med trettiofem tjänstår kan avskedssökande endast i händelse av bevislig oförmögenhet till vidare tjänstgöring pension erhålla. Pensionsbeloppet bestämmes då efter tjänståren allena medelst avdrag å tre fjärdedelars lön av en trettiofemtedel för varje bristande tjänstår. 37 Överstiga däremot tjänståren trettiofem och åldersåren sextio, ökas det ovan bestämda pensionsbeloppet med en trettiofemtedel för varje överskjutande tjänstår eller ock med en sextiondedel för varje överstigande åldersår, därest detta sistnämnda beräkningssätt skulle för avskedssökanden förmånligare utfalla. § 80. Då sådant för göromålens säkra och skyndsamma gång finnes erforderligt, kunna fullmäktige på pensionsstat förflytta tjänstinnehavare, som av sjukdom eller minskad arbetsförmåga är förhindrad att vidare på ett tillfredsställande sätt gagna riksbanken, oaktat han ej anmält sig om avsked. I sådant fall äga fullmäktige att efter omständigheterna tillägga den, som avskedas, antingen hela lönen i pension, evad de föreskrivna levnads- och tjänståren äro uppnådda eller icke, eller ock en del av lönen, dock ej mindre än vad med tillämpning av bestämmelserna i nästföregående paragraf belöper. Finna fullmäktige erforderligt att tidigare än i § 78 angives på pensionsstat överflytta verkställande styrelseledamot, vilken tillika är tjänsteman i riksbanken, äga fullmäktige att, såvida han under minst tio år tjänstgjort såsom verkställande styrelseledamot, enligt de i § 79 och denna paragraf angivna grunder beräkna pensionsbeloppet efter den lön, som för dylik ledamot är bestämd. § 81. Rätt till pension tillkommer ej den, som blivit från tjänsten avsatt eller för fel eller försumlighet från tjänsten skild. Har pensionstagare blivit dömd till förlust av medborgerligt förtroende eller till, i stället för avsättning, straff enligt 2 kapitlet 17 § strafflagen, skola, efter det sådant beslut vunnit laga kraft, två tredjedelar av pensionen anses förverkade, och pensionen alltså utgå med allenast en tredjedel av det ursprungliga beloppet. § 82. Mom. 1. Ansökningar från personer inom riksbanken rörande arvoden utöver fastställd stat, gratifikationer, eftergifter eller avskrivningar få endast ske hos bankoutskottet; och skola ansökningarna till fullmäktiges expedition inlämnas senast å den dag, Riksdagen sammanträder, vid påföljd, att de i annat fall icke varda till prövning upptagna. 38 Mom. 2. Över sådana av fullmäktige eller styrelse för avdelningskontor fattade beslut, som granda sig på stadgandena i denna avdelning av reglementet eller i de vid avlöningsstaten fogade bestämmelser angående statens tillämpning, kunna besvär anföras hos näst sammanträdande bankoutskott, dock vad angår beslut i ordningsmål endast i det fall, att klaganden blivit från tjänsten skild eller förklarats skyldig avstå någon del av sina löneinkomster. Besvären skola vid äventyr av talans förlust anmälas hos fullmäktige, i frågor om befordringar senast fjorton dagar efter det beslutet blivit justerat och i andra mål senast fjorton dagar efter det klaganden av beslutet bevisligen erhållit del, den oräknad, allt före klockan tolv på dagen, varefter besvären böra till fullmäktiges expedition inlämnas sist å den dag riksdag sammanträder, dock att, där beslutet är meddelat senare än fjorton dagar före utgången av den sålunda bestämda tiden, besvären böra till bankoutskottet omedelbart ingivas innan klockan tolv å fjortonde dagen efter den, då befordringsfråga blivit justerad eller beslut i annat mål blivit klaganden delgivet. B. Om tjänstemännen och arbetspersonalen vid Tumba pappersbruk. § 83. Tumba bruks egentliga förvaltning besörjes på stället av en förvaltare, som på förordnande tills vidare av fullmäktige tillsättes. Till förvaltarens biträde äro anställda för papperstillverkningen en verkmästare och en pappersmästare samt vid räkenskapsgöromålen och den övriga förvaltningen en bokhållare, vilka alla uppå förvaltarens förslag tillsättas på förordnande tills vidare av fullmäktige. För bruksförvaltaren och övrige tjänstemän vid Tumba bruk gäller till efterrättelse den av bankoutskottet den 9 mars 1903 fastställda instruktion och arbetsordning. § 84. Mom. 1. Tumba bruks tjänstemän tillkommande löne- och övriga förmåner äro bestämda i särskild, av Biksdagen fastställd avlöningsstat. Mom. 2. Den vid bruket anställda arbetspersonal antages och avskedas av förvaltaren, på sätt instruktionen föreskriver. För nämnda personal fastställa fullmäktige avlöning och övriga förmåner. 39 Jämlikt § 8 i den för bankoutskottet gällande instruktion har utskottet, på grund av under riksdagens lopp vidtagna beslut samt i noggrann överensstämmelse med de i lagen för Sveriges riksbank ävensom i lagen med vissa bestämmelser om riksbankens sedelutgivningsrätt, så ock angående forum för riksbanken, båda av den 12 maj 1897, fastställda grunder, upprättat och sammanfattat förestående reglemente att, intill dess annorlunda kan varda i vederbörlig ordning förordnat, tjäna till ovillkorlig efterlevnad och iakttagande; kommande dock äldre oförändrade stadganden, instruktioner och förordnanden att därjämte iakttagas, såvitt de vid förekommande särskilda fall, utan stridighet med här utstakade grunder och givna speciella föreskrifter, må kunna tjäna till efterrättelse; och böra fullmäktige besörja, att lagen angående myntbestämningen den 1 mars 1880, de ovanberörda bada lagarna av den 12 maj 1897, kungl. kungörelsen av den 30 maj 1873 angående rikets mynt och om övergången till det nya myntsystemet, myntkonventionerna mellan de tre skandinaviska landen av åren 1873 och 1876 samt detta reglemente efter riksdagens slut i lika format av trycket utgivas och till salu allmänheten tillhandahållas. Stockholm den 15 maj 1913. HJALMAR WIJK. K. A. WALLENBERG. F. HOLMQUIST. CONRAD VAHLQUIST. P. M. OLSSON. I. von STAPELMOHR K. J. A. GUSTAFSSON. JOHAN E. EKMAN. ADOLF ROOS. N A-.SON BERG. EMIL KRISTENSSON. SIXTEN NEIGLICK. P. M. CARLBERG. AUG. HENRICSON. HERM. CARLSON. ULRIK LEANDER. C. Törnébladh. Avlöningsstat för Sveriges riksbank. Fullmäktige i riksbanken: sju fullmäktige uppbära i årligt arvode, varje .................. varförutom ordföranden åtnjuter .......................................... förste deputeraden..................................................................... och två andre deputerade, vardera....................................... samt därförutom den fullmäktig, som besörjer tillsynen vid riksbankens pappersbruk och tryckeri ............... Huvudkontoret i Stockholm. Tjänstemännen: Å lönestat: fyrtiofyra i första tjänstegraden, varje .............................. vilket belopp kan förhöjas efter tre års ordinarie tjänst i graden till ......................................................... efter sex års tjänst i graden till ................................. trettiotre i andra tjänstegraden, varje ................................. vilket belopp kan förhöjas efter fem års ordinarie tjänst i graden till ......................................................... efter tio års tjänst i graden till.................................... kronor 4,000: b 2,000: b 86,000: b 14,000: » 2,000: kronor 1,800: b 2,800: B 2,800: B 3,000: B B 8,500: 4.000: 41 tio i tredje tjänstegraden, varje .......................................... kronor 4,000: — vilket belopp kan förhöjas efter fem års ordinarie tjänst i graden till ......................................................... d 4,500: — efter tio års tjänst i graden till ................................. » 5,000: — åtta i fjärde tjänstegraden, varje ....................................... j> 5,000: — vilket belopp efter fem års ordinarie tjänst i graden kan förhöjas till............................................................... j> 5,500: — Å arvodesstat: Tjänstgöring spenning ar: till tjänstemän i första tjänstegraden, varje ..................... kronor 1,000: — till tjänstemän i andra tjänstegraden, varje ..................... j> 1,500: — till tjänstemän i tredje tjänstegraden, varje ..................... » 2,000: — till tjänstemän i fjärde tjänstegraden, varje ..................... » 2,800: — Missräkning spenning ar: till kassörerna, varje ............................................................... kronor 1,000: — till den första gradens tjänsteman, som förordnas att förestå bronsmyntkassan ...................................................... j 600: — Arvoden: till brandckefen ..................................................................... kronor 600: — till vetenskapligt biträde för vården av riksbankens mynt och medaljsamling ...................................................... » 500: — Vaktbetjäningen: övervaktmästaren, tillika brandmästare, lön ..................... kronor 1,200: — vilket belopp efter fem års ordinarie tjänst och därunder ådagalagt välförhållande kan förhöjas till j> 1,500: — tjänstgöringspenningar................................................... » 1,000: — jämte fria husrum och vedbrand; Bihang till Riksdagens protokoll. 1913. 15 saml. 3 käft. 6 (Bankoreglementet.) 42 vice brandmästaren, lön......................................................... kronor tjänstgöringspenningar................................................... » jämte fria husrum och vedbrand; efter fem års ordinarie tjänst och därunder ådagalagt välförhållande kan lönen höjas till ............... b samt efter tio års ordinarie tjänst under fortsatt välförhållande till ......................................................... b övrige vaktmästare, varje, lön............................................ b tjänstgöringspenningar ................................................ B efter fem års ordinarie tjänst och därunder ådagalagt välförhållande kan lönen höjas till.................. b samt efter tio års ordinarie tjänst under fortsatt välförhållande till......................................................... b maskinisten, lön..................................................................... B vilket belopp efter fem års ordinarie tjänst hos banken och därunder ådagalagt välförhållande kan förhöjas till .................................................................. b tjänstgöringspenningar................................................... b varav kronor 400 utgöra arvode för tillsyn av körporten jämte fria husrum och vedbrand; biträdande maskinisten, arvode .......................................... B Avdelningskontoret i Göteborg. Styrelser): verkställande styrelseledamoten, lön ................................. kronor vilket belopp efter fem års tjänstgöring såsom verkställande styrelseledamot vid kontoret i Göteborg eller kontoret i Malmö kan höjas till............ B tjänstgöringspenningar ............................................... b i händelse verkställande styrelseledamot åtnjuter fri bostad, avdrages härför 500 kronor å lönen; tre andra styrelseledamöter, varje, i arvode ..................... b 800: — 700: — 1,000: — 1,200: — 800: — 600: — 1,000: — 1,200: — 1,200: — 1,500: — 1,000: — 1,800: — 5,000: — 5,500: — 4,000: — 2,400: — 43 Tjänstemännen: åtta i första tjänstegraden, åtta i andra tjänstegraden och en i tredje tjänstegraden, en var med avlöning enligt de i staten för huvudkontoret för tjänsteman i samma grad angivna grunder. Vaktbetjäningen: två vaktmästare, vardera, lön ................................................ kronor 800: — vilket belopp efter fem års ordinarie tjänst och därunder ådagalagt välförhållande kan höjas till...... x> 1,000: — efter tio års till............................................................... » 1,200: — samt tjänstgöringspenningar*) ....................................... » 300: — två husdrängar, vardera, lön................................................... » 900: — varjämte såväl dessa som vaktmästarna äga att åtnjuta fri bostad och vedbrand eller såsom ersättning för nämnda förmån ett belopp för varje av 300 kronor om året. Avdelningskontoret i Malmö. Styrelser): verkställande styrelseledamoten, lön.................................... kronor 5,000: — vilket belopp efter fem års tjänstgöring såsom verkställande styrelseledamot vid kontoret i Göteborg eller kontoret i Malmö kan höjas till............ D 5,500: — tjänstgöringspenningar ................................................ » 4,000: — i händelse verkställande styrelseledamot åtnjuter fri bostad, avdrages härför 500 kronor å lönen; tre andra styrelseledamöter, varje, i arvode..................... » 2,400: — *) 1904 års Riksdag har medgivit, att vardera av vaktmästarna vid riksbankens avdelningskontor i Göteborg Lars Gustav Olsson och Gustav Alfred Hansson må erhålla en personlig tillökning av dem tillkommande tjänstgöringspenningar med 100 kronor om året att utgå från 1904 års början. 44 Tjänstemännen: fem i första tjänstegraden, fem i andra tjänstegraden och en i tredje tjänstegraden, en var med avlöning enligt de i staten för huvudkontoret för i samma grad angivna grunder. Arvode: till ombudsmannen ............................................................... kronor Vaktbetjäningen: två vaktmästare, vardera, lön ............................................. kronor vilket belopp efter fem års ordinarie tjänst och därunder ådagalagt välförhållande kan höjas till )) efter tio års till............................................................ 3> samt tjänstgöringspenningar ....................................... y> ävensom för den ene vaktmästaren fri bostad och vedbrand och till den andre såsom ersättning därför 300 kronor om året. en husdräng, lön .................................................................. » jämte fri bostad och vedbrand. Övriga avdelningskontor. Styreisen: verkställande styrelseledamöter, en vid varje kontor, lön kronor vilket belopp efter fem års tjänstgöring såsom verkställande styrelseledamot vid något riksbankens kontor kan höjas till................................................... » och efter tio års till ................................................. » tjänstgöringspenningar................................................... D i händelse verkställande styrelseledamot åtnjuter fri bostad, avdrages härför 500 kronor å lönen; två andra styrelseledamöter vid ett vart av kontoren i Kalmar, Nyköping, Visby, Vänersborg, Västerås och Växjö, varje, i arvode.......................................... » två styrelseledamöter vid ett vart av övriga avdelningskontor, varje, i arvode................................................ i> tjänsteman 2,000: — 800: — 1,000: — 1,200: — 300: — 900: — 4,000: — 4,500: — 5,000: — 2,800: — 1,200: — 1,500: — Tjänstemännen: Å lönestat: registrator och bokhållare ................................................... kronor 1,800: vilket belopp kan förhöjas efter tre års ordinarie tjänst i graden till ...................................................... » 2,200: efter sex års tjänst i graden till .............................. » 2,600: kassör ....................................................................................... » 2,200: vilket belopp kan förhöjas efter tre års ordinarie tjänst i graden till......................................................... y> 2,600: efter sex års tjänst i graden till .............................. » 3,000: kamrerare................................................................................. » 8,000: vilket belopp kan förhöjas efter fem års ordinarie tjänst i graden till ...................................................... j> 3,500: efter tio års tjänst i graden till .............................. » 4,000: Å arvodesstat: Tjänstgör ing spenning ar: till tjänsteman i registrator- och bokhållaregraden ...... kronor 800: till kassör................................................................................ » 1,000: till kamrerare ........................................................................ » 1,700: Missräkningspenningar: till kassör vid något av kontoren i Kalmar, Nyköping, Visby, Vänersborg, Västerås eller Växjö ............... kronor 600: till kassör vid annat kontor............................................... j> 800: Arvoden: till ombudsman, vid varje kontor ................................... kronor 1,000: Antal tjänstemän å stat må utgöra: vid ett vart av kontoren i Gävle, Härnösand, Karlstad, Kristianstad, Linköping, Luleå, Sundsvall och Örebro: 1 kamrer, 1 kassör samt 3 i registrators- och bokhållaregraden; vid ett vart av kontoren i Falun, Halmstad, Jönköping, Karlskrona, Uppsala och Östersund: 1 kamrer, 1 kassör samt 2 i registrators- och bokhållaregraden; vid ett vart av kontoren i Kalmar, Mariestad, Norrköping, Umeå och Visby: 1 kamrer, 1 kassör samt 1 i registrators-och bokhållaregraden; vid ett vart av kontoren i Nyköping, Vänersborg och Västerås: 1 kassör och 2 i registrators- och bokhållaregraden; samt vid kontoret i Växjö: 1 kassör och 1 i registrators- och bokhållaregraden. Vaktbetjäning: Åt en vaktbetjänt vid varje kontor: lön ........................... kronor 700: — vilket belopp efter fem års ordinarie tjänst och därunder ådagalagt välförhållande kan höjas till...... 800: — och efter tio års till ...................................................... » 900: — tjänstgöringspenningar ................................................... » 300: jämte fri bostad och vedbrand. På gemensam stat för riksbankens huvudkontor och samtliga avdelningskontor. Arvode: till extra ordinarie tjänstemän samt för extra arbeten och semestervikariat, förslagsanslag........................ kronor 160,000: — 47 Riksdagen bär år 1913 dels beslutit, att, i den män fullmäktige i riksbanken pröva skäligt, följande nya ordinarie tjänstebefattningar må inrättas, nämligen nio i första tjänstegraden vid huvudkontoret, en i d:o vid avdelningskontoret i Gröteborg, två i d:o vid avdelningskontoret i Malmö samt sjutton i registrators- och bokhållargraden vid de mindre avdelningskontoren, med rätt för fullmäktige beträffande sistnämnda sjutton tjänster att fördela desamma mellan kontoren, såsom fullmäktige finna lämpligt, och i avseende å samtliga ovan angivna tjugunio nya tjänstebefattningar med skyldighet för de personer, som därtill förordnas, att tjänstgöra vid vilket som helst av riksbankens kontor; dels ock bemyndigat fullmäktige att från och med ingången av år 1914 indraga ombudsmansbefattningarna vid de av riksbankens mindre avdelningskontor, där fullmäktige pröva sådant lämpligen kunna ske, och att överflytta vid dessa kontor förekommande juridiska göromål på ombudsmansexpeditionen vid huvudkontoret. Riksdagen har dessutom anvisat nedan upptagna belopp samt med avseende å tillämpningen av denna stat därjämte fastställt följande: l:o) Därest annan än tjänsteman i banken förordnas till verkställande styrelseledamot vid avdelningskontor, äger denne att i arvode tillgodonjuta ersättning med samma belopp, som i staten finnes anvisat till avlöning åt verkställande styrelseledamoten vid kontoret utan ålderstillägg. Under semester samt vid tjänstledighet för sjukdom eller av annan orsak äger ban att av arvodet behålla vad av avlöningen skulle tillkomma sådan innehavare av befattningen, vilken är tjänsteman i riksbanken, dock utan ålderstillägg. 2:o) Vid förflyttning av extra ordinarie tjänsteman från ett kontor till annat äga fullmäktige att av riksbankens medel bevilja den sålunda förflyttade ersättning för resekostnaden och annan utgift, som förflyttningen kan medföra för den transporterade. 3:o) Då enligt medgivande i § 60 av reglementet tjänstemän över stat eller extra vaktmästare anställas, äga fullmäktige åt dem för tjänstgöringstiden anslå lämplig avlöning. Utöver vad staten upptager, äga fullmäktige därjämte att, där de finna särskilda omständigheter sådant påkalla, tilldela lämpliga arvoden åt biträden inom kontoret för riksbankens utrikes affärer. 48 Likaledes äga fullmäktige att anvisa nödiga medel för polis- och annan bevakning, för tillhandahållande åt vaktmästare av lämplig uniformsbeklädnad vid tjänstgöring och för biträde vid värmelednings skötande ävensom att vid huvudkontoret utöver stat till vaktmästare för postbefordran och inkasseringsuppdrag samt för tjänstgöring vid brandanstalterna meddela de arvoden, fullmäktige finna skäliga. 4:o) Den förhöjning i avlöningen, som efter viss tids tjänstgöring kan medgivas, må, ändå att den föreskrivna tiden är tilländalupen, ej beviljas, förrän tjänstinnehavaren under minst fyra femtedelar av samma tid med gott vitsord bestritt sin egen eller på grund av förordnande annan statens tjänst eller fullgjort annat offentligt uppdrag, dock att härvid icke må föras honom till last den tid, han åtnjutit semester; och må, då förhöjning i avlöningen beviljas, den förhöjda avlöningen åtnjutas från och med månaden näst efter den, under vilken de för förhöjningen stadgade villkoren blivit uppfyllda. Förordnande, som oavbrutet fortfarit, till dess den tillförordnade befordrats till ordinarie tjänst i samma grad, varuti han sålunda tjänstgjort, må dock såsom ordinarie tjänstetid anses och sålunda kunna, efter den i § 66 av reglementet föreskrivna prövning, inberäknas i den tid, som erfordras för erhållande av stadgat lönetillägg. Vaktbetjänt äger att i den för erhållande av tillägg å avlöningen stadgade tid inräkna sådant av honom tidigare innehaft, med nattjänstgöring förenat förordnande i riksbankens tjänst, som oavbrutet fortfarit, till dess han befordrats till ordinarie. 5:o) Tjänstgöringspenningar få uppbäras endast för den tid tjänstinnehavare verkligen tjänstgjort eller åtnjutit semester eller vid tjänstledighet för sjukdom varit därtill jämlikt 7ro) här nedan berättigad, men skola för den tid, han eljest varit från tjänstgöring befriad, utgå till den, som uppehållit befattningen. Till kassör anslagna missräkningspenningar få av honom uppbäras endast för den tid, han i sådan egenskap verkligen tjänstgjort eller åtnjutit semester, men skola för den tid, han eljest kassörsgöromålen icke bestritt utgå till den, som i hans ställe varit därtill förordnad. 6:o) För den tid, verkställande styrelseledamot vid avdelningskontor på grund av medgivande i § 52 mom. 4 åtnjuter semester, äga fullmäktige bestämma gottgörelse till vikarie att utgå av kontorets medel, med tillämpning därvid av de i avlöningsstaten meddelade föreskrifter angående avlöningsförmånerna för dylik ledamot; och då annan styrelseledamot vid avdelnings - 4 9 kontor enligt ovan åberopade stadgande åtnjuter semester samt suppleant till följd därav inträder i styrelsen, må till denne, likaledes av kontorets medel, utgå ersättning med belopp, motsvarande det för ordinarie ledamot staten anvisade arvode. För bestridande av tjänstgöring under semester, som åtnjutes av tjänsteman vid något av bankens kontor, äga fullmäktige samt styrelserna för avdelningskontoren att anvisa till extra ordinarie tjänstemän arvoden efter 1,800 kronor för år räknat eller, därest den förordnade skulle i sin egenskap av extra ordinarie tjänsteman komma i åtnjutande av högre arvode, detta högre arvode. Härjämte må till vikarie för kassör, som åtnjuter semester, utbetalas mot vederbörandes missräkningspenningar svarande belopp för tiden i fråga. 7:o) Bliver tjänsteman eller verkställande styrelseledamot, som tillika är tjänsteman i banken, av sjukdom hindrad att förrätta sin syssla, äger han under tjänstledigheten uppbära hela lönen samt dessutom, efter fullmäktiges eller vederbörande styrelses prövning, under högst en månad varje år de för tjänsten anslagna tjänstgöringspenningar. För bestridande av vikariat vid sjukdomsfall äga fullmäktige eller vederbörande styrelse att i varje särskilt fall av riksbankens medel använda 1,800 kronor för år räknat eller, därest den förordnade skulle i egenskap av extra ordinarie tjänsteman åtnjuta högre arvode, ett belopp motsvarande detta högre arvode. Härvid skall dock iakttagas, att, om e. o. tjänsteman, som erhållit förordnande att uppehålla ordinarie befattning, får uppbära med denna befattning förenade tjänstgöringspenningar, vikariatsersättningen utöver tjänstgöringspenningarna icke må överstiga 1,800 kr. för år räknat. 8:o) Erhåller tjänstinnehavare efter egen ansökan tjänstledighet för svag hälsas vårdande, för enskilda angelägenheter, för tjänstgöring hos Riksdagen eller dess revisorer eller för andra särskilda uppdrag, eller fordras vikariat för tjänstinnehavare på den grund, att han i behörig ordning avstänges från tjänstgöring eller eljest är lagligen förhindrad att sköta sin tjänst, kunna fullmäktige besluta, att den tjänstledige skall utöver tjänstgöringspenningar och missräkningspenningar till sin vikarie avstå så mycket av lönen, som fullmäktige pröva för tjänstens uppehållande nödigt. 9:o) Fullmäktige eller vederbörande styrelse må kunna dels medgiva vaktbetjänt, som av sjukdom hindras från tjänstens bestridande, att under högst en månad varje år uppbära de för tjänsten anslagna tjänstgöringspenningar, dels på framställning av vaktbetjänt, efter prövning av förekomBihang till Riksdagens protokoll 1913. 15 saml. 3 Käft. 7 {Bankoreglementet.) 50 mande omständigheter, medgiva honom ledighet under högst 15 dagar varje år med rätt för honom att under tiden uppbära alla med tjänsten förenade avlöningsförmåner. Då vaktbetjänt av sjukdom hindras att sin tjänst förrätta eller erhåller ledighet i den ordning, som här ovan är sagt, må, där annan person behöver förordnas för göromålens uppehållande, den, som av deputerad eller kontorsstyrelse förordnas att bestrida tjänsten, av riksbankens medel erhålla arvode, motsvarande högst 4 kronor om dagen. 51 Stat för Tumba bruks tjänstemän. Förvaltaren, lön....................................... kronor 5,000: — tjänstgöringspenningar................ » 1,500: — kronor 6,500: — 20 famnar ved samt trädgårdar, innehållande 49,37 ar, och åkerjord » 1,45 hektar. Nuvarande förvaltaren, J. Th. Fiebelkorn, är berättigad till pension i likhet med kamrerare vid huvudkontoret och betalar pensionsbidrag såsom sådan. Bokhållaren, lön .................................... kronor 1,600: — tjänstgöringspenningar................ » 800: — tr0nor 2,400: — 12 famnar ved samt trädgård, innehållande 9,71 ar, och åkerjord )) 7,09 » TContorshiträde åt förvaltaren, arvode .............. » 1,200 Verkmästaren, lön ................ ................ kronor 2,400: — tjänstgöringspenningar .. ................ » 1,200: — » 3,600 16 famnar ved samt trädgård, innehållande 23,14 ar, och åkerjord » 13,88 D Pappersmästaren, lön ........... ................ kronor 1,600: — tjänstgöringspenningar .. ................ )) 800: — B 2,400 12 famnar ved samt trädgård, innehållande 11,187 ar, och åkerjord » 16,97 » Skolläraren, lön...................... ................... kronor 500: — tjänstgöringspenningar . ................... )) 150: — arvode för söndagsskolan.................. i> 150: — 5) 800 jämte 8 famnar ved. Läkaren, arvode..................... V 1,200 Anmärkning: Veden skall bestå av blandad tall och gran.