utfärdadt vid slutet af 1911 års riksdag

Bihang till Biksd. prof. 1911. 10 Sami. 1 Afd. 2 Band. (RlkagUldakontoretg reglemente.) Innehållsförteckning. Riksgäldskontorets föremål § 1. ® skulder §§ 2—3. » fordringar för utlämnade lån §§ 4—7. » återstående utgifter till följd af beslut vid föregående riksdagar §§ 8—42. » utgifter, anvisade vid innevarande riksdag, §§ 43—67. Med statsregleringen gemenskap ägande utgifter § 68. På riksgäldskontor anvisade kreditiv §§ 69—72. Från riksgäldskontoret utgående riksdags- och revisionskostnader, aflöningar, förvaltningsutgifter m. m. §§ 73—88. . Riksgäldskontorets inkomster och tillgångar §§ 89—102. Redovisningen af de till riksgäldskontoret ingående medel §§ 103—106. Riksgäldskontorets styrelse §§ 107—115. Fullmäktiges sammankomster §§ 116—123. » särskilda åligganden och uppdrag §§ 124—140. Tjänsteinnehafvare vid riksgäldskontoret §§ 141—145. Behandlingen af frågor rörande tjänsteförsummelser m. m. §§ 146—151. Pensioneringen af tjänsteinnehafvare vid riksgäldskontoret §§ 152—154. 3 Reglemente för riksgäldskontoret. § l. Riksgäldskontoret har till föremål: a) att ombesörja likviden af svenska statens skuld, för hvilken Riksdagen enligt § 66 regeringsformen ansvarar; b) att verkställa alla de utbetalningar, som af Rikets Ständer eller Riksdagen blifvit å detta verk anvisade; c) att mottaga, förvalta och redovisa alla härtill anslagna tillgångar och inkomster samt hålla uppkommande, till riksgäldskontoret levererade öfverskott och behållningar Riksdagen till hända; d) att, i saknad af annan tillgång för bestridande af beviljade och å riksgäldskontoret anvisade utgifter, upplåna därtill oundgängligen erforderliga medel; och e) att utföra alla uppdrag och åligganden, som ’riksgäldskontoret för öfrigt af Rikets Ständer eller Riksdagen erhållit. Angående riksgäldskontoret» skulder. § 2. De af riksgäldskontoret för upptagna lån utfärdade och förut icke inlösta eller eljest, jämlikt behörig föreskrift, ur räkenskaperna afförda obligationer, äfvensom de obligationer, hvilka hädanefter varda af detta verk utgifna, böra, så till kapital som upplupna räntor, enligt desammas ordalydelse infrias. Där preskriptionstid i afseende på någon särskild del af riksgäldskontorets skulder icke blifvit stadgad, komma skulderna, intill dess annorlunda förordnas, att i vederbörlig ordning likvideras, utan afseende å den 4 tid, inom hvilken fordringar hos enskilda eller hos Kungl. Maj:t och kronan skola nu eller framdeles göras gällande. Härförutom har Riksdagen medgifvit: a) att till innehafvaren ställd obligation må, då därom hos fullmäktige göres framställning, på viss namngifven person öfverlåtas för att endast i dennes hand vara gällande samt, därest ägaren sedermera det önskar, ånyo kunna göras gällande i hvarje innehafvares hand, allt under de villkor i afseende på behöriga anteckningar å själfva obligationen samt i kontorets räkenskaper, som fullmäktige äga föreskrifva; b) att fullmäktige må i rik*sgäldskontoret inrätta en statsskuldbok; att fordran på grund af riksgäldskontorets obligationer af de lån, som fullmäktige bestämma, må kunna genom obligationers inlämnande till riksgäldskontoret förvandlas till en i statsskuldboken införd fordran; samt att fullmäktige äga fastställa bestämmelserna rörande statsskuldbokens anordning samt villkoren för dess begagnande; c) att fullmäktige må, när sådant icke för riksgäldskontoret medför olägenhet, kunna medgifva omedelbar inlösen i riksgäldskontoret af förfallna obligationer och räntekuponger, fastän desamma enligt obligationernas lydelse och stadgandena i lånekontrakten böra å däruti angifna utrikes orter infrias; för hvilket ändamål fullmäktige må träffa erforderliga öfverenskommelser med de låneöfvertagare, som kontraktsenligt skola ombesörja denna inlösen; samt d) att, då s. k. riksgäldssedlar i riksgäldskontoret till inlösen företes, fullmäktige äga att, därest sedlarna befinnas riktiga, låta desamma med riksgäldskontorets medel infria. Beträffande antalet egenhändiga underskrifter å riksgäldskontorets obligationer bar Riksdagen föreskrifvit, att obligationer, som komma att af riksgäldskontoret utfärdas, böra, då deras valör öfverstiger 1,000 kronor eller motsvarande belopp i utländskt myntslag, vara försedda med minst en handskrifven namnteckning, samt att obligationer å lägre valör må kunna af riksgäldskontoret utfärdas utan att vara försedda med någon handskrifven namnteckning. I afseende på riksgäldskontorets skulder, om hvilka kontorets räkenskaper och handlingar lämna fullständig upplysning, och hvilkas belopp vid nästlidna års slut finnas summariskt uppgifna uti en vid detta reglemente fogad bilaga, böra i öfrigt de föreskrifter, som äro intagna uti de vid föregående riksdagar för riksgäldskontoret utfärdade reglementen, i de delar, samma föreskrifter ännu icke blifvit fullgjorda, fortfarande tjäna till efterrättelse 5 § 3. Till de under riksgäldskontorets förvaltning stående likvidations- och amortissementsfonderna skola, i anledning af upptagandet af nedannämnda statslån, årligen utbetalas följande annuitetsanslag, nämligen: för 1888 års lån. » 1894 » » . » 1900 » » . » 1904 » » . » 1906 » > . » 1907 » » .. » 1908 » » kronor 885,833: 83 » 672,800: — * 1,452,800: — » 1,380,000: — » 1,656,000: — » 1,872,000: — * 2,451,600: — samt för 1887 års 3,6 procents lån ett annuitetsanslag beräknadt till 4 l/a procent af lånets vid 1909 års början utelöpande belopp, hvilket anslag, i händelse nja obligationer af lånet komma att försäljas, skall från och med ret näst efter det, hvarunder försäljningen sker, ökas med 4 */ procent af det under det sistförfluten året försålda obligationsbeloppet. Af ofvannämnda annuitetsanslag skall främst utgå ränta å vederbörande lån samt återstoden öfverföras till fonden för statsskuldens amortering. Behållningen å fonden för statsskuldens amortering skall af fullmäktige med hänsyn till föreliggande förhållanden användas antingen till amortering af statsskulden medelst ökad utlottning eller obligationsinköp eller ock till minskning i den nya upplåning, hvartill fullmäktige af Riksdagen erhållit bemyndigande. Med afseende å statsskuldens amortering skall iakttagas, att 1894 års statslån skall vara slutbetaldt senast inom år 1950. Angående riksgäldskontorets fordringar för utlämnade lån § 4. Beträffande riksgäldskontorets fordringar för meddelade lån, om hvilkas belopp kontorets böcker och räkenskaper lämna fullständig upplysning och å hvilka, för tiden vid nästlidna års slut, en förteckning jämväl finnes detta reglemente bifogad, skola de förbindelser, å hvilka fordringarna sig grunda, jämte föreskrifterna uti detta och äldre reglementen i tillämpliga delar tjäna till efterrättelse. 6 § 5- I enlighet med de af 1911 års Riksdag godkända grunderna för förändrad uppställning af riksstaten skall efter utgången af år 1911 icke vidare såsom tillgång i riksgäldskontorets räkenskaper bokföras någon fordran för de medel, som af riksgäldskontoret dels erlagts såsom köpeskilling för Trollhätte kanalverk, dels såsom lån tillhandahållits telegrafstyrelsen, dels ock öfverlämnats för utlåning till aktiebolaget Svenska Ostasiatiska kompaniet samt till nedan nämnda lånefonder, nämligen: odlingslånefonden, torfindustrilånefonden, egnahemslånefonden, norrländska nyodlingsfonden, rederilånefonden, fiskerilånefonden, jordförmedlingsfonden, handtverkslånefonden och Trollhättans egnahemslånefond; kommande för tiden efter år 1911 ej någon rånte- eller kapitalbetalning å ifrågavarande medel att erläggas till riksgäldskontoret. § 6. Riksdagen har år 1908 medgifvit, att de skulder, hvari byggnadskassorna i Uppsala, Skara och Kalmar stift den 1 maj 1909 häfta till riksgäldskontoret, må, i den mån de icke täckas af dessa kassors tillgångar, efter det kassornas öfriga skulder blifvit guldna, afskrifvas. § 7- Riksdagen har år 1911, i anledning af Kungl. Maj:ts proposition nr 120, medgifvit, att af statens fordran för det Siljans järnvägsaktiebolag för järnvägsanläggning mellan Borlänge och Insjön den 6 oktober 1882 beviljade statslån å 950,000 kronor må efterskänkas såväl anståndsräntan som ock alla andra till och med den 1 september 1911 å lånet upplupna räntor, under förutsättning att Södra Dalarnes järnvägsaktiebolag ej mindre öfvertager betalningsskyldigheten för återstoden af ifrågavarande lån, att förräntas och amorteras i öfverensstämmelse med de för lånet nu gällande villkor, än äfven medgifver, att inteckning för lånet med förmånsrätt framför hvarje annan fordran än statens må fastställas i, förutom järnvägen Borlänge—Insjön, jämväl järnvägarna Krylbo—Borlänge och Knippboheden— Rättvik. 7 Angående riksgäldskontoret åliggande utbetalningar. l.o. Återstående utgifter till följd af beslut Tid föregående riksdagar. § 8. Riksdagen har år 1898 beslutat, att till odling slånefonden må under hvart af åren 1899—1903 ej mindre ingå de till statskontoret inflytande annuiteter å odlingslån, än äfven af riksgäldskontoret, i mån af behof och uppå rekvisition af Kungl. Maj:t, öfverlämnas medel till så stort belopp, som jämte de till fonden ingående annuiteter kan erfordras till fyllande af högst en million kronor årligen, samt att riksgäldskontoret skall af fonden erhålla godtgörelse för den ränteutgift, som genom berörda medels öfverlämnande till fonden för riksgäldskontoret förorsakas. Riksdagen har ar 1908 beslutat, att till odling slånefonden må under hvart af åren 1904—1908 ej mindre ingå de till statskontoret inflytande annuiteter å odlingslån, än äfven af riksgäldskontoret, i mån af behof och uppå rekvisition af Kungl. Maj:t, öfverlämnas medel till så stort belopp, som jämte de till fonden ingående annuiteter kan erfordras till fyllande af högst en million kronor årligen, samt att riksgäldskontoret skall af fonden erhålla godtgörelse för den ränteutgift, som genom berörda medels öfverlämnande till fonden för riksgäldskontoret förorsakas. Biksdagen har år 1908 medgifvit, att till odling slånefonden må under hvart af åren 1909—1918 ej mindre ingå de till statskontoret inflytande annuiteter å odlingslån, än äfven af riksgäldskontoret, i mån af behof och uppå rekvisition af Kungl. Maj:t, öfverlämnas medel till så stort belopp, som jämte de till fonden ingående annuiteter kan erfordras till fyllande af högst en million kronor årligen, äfvensom beslutat, att riksgäldskontoret skall af fonden erhålla godtgörelse för den ränteutgift, som genom berörda medels öfverlämnande till fonden för riksgäldskontoret förorsakas. Grenom 1911 års Riksdags beslut om anvisande för år 1912 af ett särskildt anslag till kapitalökning för odlingslånefonden hafva de förut meddelade bestämmelserna om fyllnadsmedels tillhandahållande från riksgäldskontoret förfallit i hvad dessa bestämmelser afse tiden efter år 1911. § 9- 1909 års Riksdag har bemyndigat riksgäldskontoret att under år 1910 i mån af behof tillhandahålla statskontoret medel att tillföras den 8 under benämningen norrländska nyodlingsfonden inrättade fond för befrämjande af uppodling af jord i Dalarne och Norrland till så stort belopp, som finnes erforderligt för att, tillsammans med till fonden inflytande annuiteter å utlämnade lån och andra fonden tillhöriga medel, tillgodose ett lånebehof af 300,000 kronor. 1910 års Riksdag har bemyndigat riksgäldskontoret att under år 1911 i mån af behof tillhandahålla statskontoret medel att tillföras fonden till så stort belopp, som finnes erforderligt för att, tillsammans med till fonden inflytande annuiteter å utlämnade lån och andra fonden tillhöriga medel, tillgodose ett lånebehof af 300,000 kronor. § io. 1907 års Riksdag har under hufvudsakligen samma villkor och bestämmelser, som i fråga om''den redan bildade lånefonden för rederinäringens understödjande stadgats med afseende å dess förvaltning och användning samt rörande dispositionen af inflytande räntor och kapitalafbetalningar a de från fonden utlämnade lån, bemyndigat riksgäldskontoret att, utöfver de till samma fond åren 1908 och 1905 anvisade belopp af tillhopa 10,000,000 kronor, i mån af behof tillhandahålla statskontoret ytterligare 5,000,000 kronor. 1909 års Riksdag har medgifvit, att de kapitalafbetalningar, som å de från lånefonden för rederinäringens understödjande utgående lånen verkställas, må äfven för tiden efter år 1909 intill utgången af år 1911 tilläggas fonden. § 11. 1907 års Riksdag har dels bemyndigat riksgäldskontoret att för höjning af fonden för torfindustriens befrämjande, i mån af behof, tillhandahålla statskontoret utöfver de af Riksdagen redan förut anvisade medel en summa af högst 2,000,000 kronor, däraf under år 1907 högst 750,000 kronor, dels ock medgifvit, att de kapitalafbetalningar, hvilka enligt gällande bestämmelser skola verkställas å lån, som erhållits från fonden, ma., oafsedt om de, afse lån, som beviljats af nu ifrågavarande medel, eller lån, som utgått af fondens öfriga tillgångar, intill utgången af år 1913 tilläggas fonden. 9 § 12. 1907 års Riksdag har a) bemyndigat riksgäldskontoret att för hvart och ett af åren 1907— 1911 pa rekvisition af Kungl. Maj:t till fonden för fiskerinäringens befrämjande, i män af behof, öfverlämna medel till så stort belopp, som finnes erforderligt för att tillsammans med till fonden inflytande annuiteter å utlämnade lån och andra fonden tillhöriga medel, med undantag för år 1907 af redan beviljadt statsanslag, ej mindre bestrida den i nästa punkt omförmälda ränteutgift än äfven tillgodose ett årligt lånebehof af 750,000 kronor; och b) beslutat, att riksgäldskontoret skall af fonden erhålla godtgörelse för den ränteutgift, som genom medels öfverlä ornande till fonden för riksgäldskontoret förorsakas. § 13. 1909 års Riksdag har o dels bemyndigat riksgäldskontoret att under åren 1910 och 1911 tillhandadahålla statskontoret, för utlämnande af lån från jordförmedlingsfonden, så stort belopp, att detta tillsammans med hvad som under åren 1908 och 1909 af för dessa år anvisade medel blifvit för ändamålet till statskontoret öfverlämnadt, uppgår till högst 2,000,000 kronor; dels beslutat, att riksgäldskontoret skall af fondens medel erhålla godtgörelse för den ränteutgift, som genom ofvanberörda medels öfverlämnande till fonden för riksgäldskontoret förorsakas; dels ock medgifvit, att till fonden inflytande kapitalbetalningar och räntor, i den man de icke åtgå till ersättande af riksgäldskontorets ränteutgift, må intill utgången af år 1911 tilläggas fondens kapital. § U. I anledning af Kungl. Maj:ts proposition nr 96 har 1908 års Riksdag dels medgifvit, att till egnahemslånefonden må under hvart och ett af åren 1910—1913 ingå de till statskontoret inflytande rånte- och kapitalinbetalningar å från fonden utlämnade lån; dels bemyndigat riksgäldskontoret att, på rekvisition i mån af behof, till egnahemslånefonden öfverlämna ej mindre för år 1908, utöfver hvad Bihang till Biksd. prof. 1911. 10 Samt. 1 Afd. 2 Band. 2 (Illksgiildskontorets reglemente.) 10 Riksdagens år 1904 fattade beslut angående egnahemslånefonden föranleder, ett belopp af högst 800,000 kronor, än äfven för hvart och ett af åren 1909—1913 medel till så stort belopp, som finnes erforderligt för att tillsammans med till fonden inflytande rånte- och kapitalinbetalningar å utlämnade lån samt andra fonden tillhöriga medel saväl bestrida den här nedan omförmälda ränteutgift och, under år 1909, visst närmare angifvet förvaltningsbidrag, som ock tillgodose ett ärligt lanebehof af 5 millioner kronor, dels ock beslutat, att riksgäldskontoret skall af fonden erhålla godtgörelse för den ränteutgift, som genom medels öfverlämnande till fonden för riksgäldskontoret förorsakas. Genom 1911 års Riksdags beslut om anvisande för år 1912 af ett särskildt anslag till kapitalökning för egnahemslånefonden hafva de förut meddelade bestämmelserna om fyllnadsmedels tillhandahallande från riksgäldskontoret förfallit i hvad dessa bestämmelser afse tiden efter år 1911. § 15. Med anledning af Kungl. Maj:ts proposition nr 142 har 1910 års Riksdag dels beslutat, att en särskild fond å 200,000 kronor skall inrättas för befrämjande af handtverk och därmed jämförlig mindre industri, från hvilken fond, efter pröfning af Kungl. Maj:t, i mån af tillgång lån må tilldelas Sveriges handtverksorganisation, som förklarat sig villig att i egenskap af låneförmedlare utlämna låneunderstöd till handtverkare och mindre industriidkare för anskaffande af arbetsmaskiner, motorer och andra dyrbarare arbetsredskap, samt att inflytande räntor å de från fonden utlämnade lån må ingå till fonden för att tillsammans med fondens öfriga tillgångar användas för det med fonden afsedda ändamål, dels ock bemyndigat riksgäldskontoret att för ändamålet under år 1911 i mån af behof tillhandahålla statskontoret ett belopp af högst 50,000 kronor. § 16- Till låneunderstöd för enskilda järnvägar har 1906 års Riksdag beviljat och ställt till Kungl. Maj:ts disposition ett extra anslag af 7,500,000 kronor, att utgå under fem år från och med ar 1907 med 1,500,000 kronor årligen, dock så att belopp, som ej blifvit till utgående under ett af dessa år anvisadt, må för ett efterföljande år af samma femårsperiod 11 disponeras, ägande Kungl. Maj:t att å detta anslag till understödjande af nya, ännu ej påbörjade enskilda järnvägsanläggningar anvisa af Kungl. Maj:t beviljade understödsbelopp, att utgå i enlighet med följande villkor och bestämmelser: l:o) att kostnadsförslag och arbetsplan fastställas af Kungl Maj:t, som ock närmare bestämmer de ställen, hvilka järnväg skall beröra, varande det sökande bolaget skyldigt att godtgöra de särskilda kostnaderna för möjligen erforderliga kontrollundersökningar, besiktningar, extra biträdens användande med mera dylikt, hvilka kunna af kostnadsförslagets och arbetsplanens granskning föranledas; 2:o) att det lånesökande bolaget, för att kunna erhålla statsunderstöd, skall vara skyldigt hos Kungl. Maj:t styrka, att det förfogar öfver ett kapital, som jämte statslånet är fullt tillräckligt till järnvägsanläggningens utförande på sätt arbetsplan och kostnadsförslag innehålla och hvaraf minst så stor del, som motsvarar hälften af den beräknade anläggningskostnaden, bör utgöras af inbetaldt eller tecknadt aktiebelopp eller eljest utan återbetalningsskyldighet lämnadt tillskott till järnvägsanläggningens utförande; 3:o) att låneunderstödet må utgöra högst hälften af anläggningskostnaden efter det fastställda kostnadsförslaget samt lyftas i mån af arbetets fortgång på sätt och å tider, som Kungl. Maj:t bestämmer, dock med iakttagande däraf, att inbetalningarna å den del af anläggningskapitalet, som bör utgöras af aktiekapital eller eljest utan återbetalningsskyldighet lämnadt tillskott, skola ske i förhållande till de andelar af lånesumman, som lyftas, och före lyftningen af dessa låneandelar; skolande härjämte en tiondedel af den beviljade låneförsträckningen innestå, till dess besiktning af järnvägsanläggningen blifvit i öfverensstämmelse med § 2 mom. 2 af kungl. kungörelsen den 11 december 1874 angående ordningen för afsyning och besiktning af enskilda järnvägar och deras upplåtande för allmän trafik förrättad samt väg- och vattenbyggnadsstyrelsen meddelat tillstånd till banans öppnande för allmän trafik; 4:o) att i afseende å ifrågavarande försträckningar skall iakttagas: a) att annuiteten beräknas till fem procent å ursprungliga försträckningsbeloppet, af hvilken annuitet först godtgöres ränta efter fyra och en half för hundra å oguldet kapitalbelopp och återstoden utgör afbetalning därå; b) att anstånd med räntans erläggande må medgifvas för högst tre år, dock icke utöfver ett år från den dag, då enligt Kungl. Maj:ts bestämmande järnväg senast skall vara färdig och för trafik öppnad; skolande 12 beloppet af den ränta, med hvars erläggande anstånd sålunda medgifves, till staten inbetalas, sedan genom de stadgade annuitetslikviderna all öfrig ränta, med hvilken anstånd icke beviljats, blifvit gulden och kapitalet godtgjordt, så att efter nämnda tids förlopp med annuitetens erläggande fortfares så länge, till dess äfven beloppet af den ränta med hvars erläggande anstånd medgifvits, blifver till staten inbetaldt; c) att kapitalafbetalning skall vidtaga tre år efter den dag, då enligt Kung!. Maj:ts bestämmande järnväg senast skall vara färdig och för trafik öppnad; och d) att, därest till betalning förfallet belopp icke i föreskrifven ordning erlägges, låntagaren skall därå gälda fem procent årlig ränta, intill dess samma belopp varder behörigen inbetaldt; 5:o) att järnvägsanläggningen med alla därtill hörande byggnader och materiel äfvensom all bolagets öfriga egendom skall utgöra säkerhet för den af staten lämnade försträckning och staten till säkerhet för sin fordrans utbekommande erhålla inteckning med förmånsrätt framför hvarje annan fordran i den järnväg, för hvars anläggning den ifrågavarande försträckningen beviljats; börande ej mindre såsom villkor för statslånets erhållande och tillgodonjutande i bolagsordningen intagas stadgande om bolagets skyldighet att till säkerhet för statens fordran inteckna bolagets järnväg med förmånsrätt för samma fordran framför hvarje annan fordran hos bolaget, än ock en tredjedel af det beviljade statslånet innestå, till dess inteckning med ofvan stadgad förmånsrätt i bolagets järnväg meddelats för förut lyftade andelar af lånet; hvarjämte ofvanberörda sista tredjedel ej må utbekommas, förrän inteckning för dess belopp med förmånsrätt framför hvarje annan fordran än statens blifvit i bolagets järnväg behörigen meddelad; 6:o) att Kungl. Maj:t skall insätta en med särskild instruktion försedd ledamot i direktionen för hvarje järnvägsbolag, som innehar lån af staten, och utse en revisor att deltaga uti granskningen af bolagets förvaltning och räkenskaper, samt att arfvode till sålunda utsedd direktör och revisor skall bekostas af bolaget; 7:o) att hvarje järnvägsbolag, som erhållit statsunderstöd, skall vara skyldigt underkasta sig såväl de bestämmelser i fråga om samtrafik, hvilka Kungl. Maj:t kan finna godt för bolaget bestämma, som ock i öfrigt alla de villkor och kontroller, som af Kungl. Maj:t pröfvas lämpliga och nödiga; samt 8:o) att hvarje sådant bolag, som nyss är nämndt, må, då KungL Maj:t så pröfvar lämpligt, 13 dels erhålla upplåtelse af den för järnvägsanläggningen erforderliga, kronan tillhöriga jord sålunda: att jord, som står under kronans omedelbara disposition, upplåtes utan någon ersättning; att jord från de under bruk och bergverk för nödigt skogsfång upplåtna kronoallmänningar upplåtes utan annan godtgörelse än ersättning till vederbörande innehafvare för intrång i nyttjanderätten; att jord från de genom domänstyrelsens försorg utarrenderade kronoegendomar, hvilka icke upplåtits till förenade mötespassevolanskassornas fond, stuterierna eller Vadstena krigsmanshusfond, upplåtes utan annan ersättning än för minskning i arrendator^ brukningsområde under den återstående arrendetiden äfvensom för skada och intrång; samt att för jord, som är till boställe eller åt enskild person, menighet eller inrättning med åborätt eller annorledes än hvad ofvan sagts upplåten, ersättning skall lämnas såväl för själfva marken som för skada och intrång; skolande ersättningen i ofvannämnda fall bestämmas i den ordning, förordningen angående jords eller lägenhets afstående för allmänt behof den 14 april 1866 stadgar; dels ock kostnadsfritt begagna för anläggningen sådana å kronans ägor belägna kalk- och stenbrott jämte grustäkter, som kunna vara disponibla; och åligger det fullmäktige i riksgäldskontoret att behörigen tillhandahålla och utbetala de belopp, Kuugl. Maj:t kan komma att å detta anslag anvisa. § 17. Till låneunderstöd för enskilda järnvägar har 1910 års Riksdag beviljat och ställt till Kungl. Maj:ts förfogande ett extra anslag af 7,500,000 kronor att utgå under fem år från och med år 1912 med 1,500,000 kronor årligen, dock så att belopp, som ej blifvit till utgående under ett af dessa år anvisadt, må för ett efterföljande år af samma femårsperiod disponeras, ägande Kungl. Maj:t att å detta anslag till understödjande af nya, ännu ej påbörjade enskilda järnvägsanläggningar anvisa af Kungl. Maj:t beviljade understödsbelopp att utgå i enlighet med följande villkor och bestämmelser: Jku - l:o) att kostnadsförslag och arbetsplan fastställas af Kungl. Maj:t, som ock närmare bestämmer de ställen, hvilka järnväg skall beröra, varande det sökande bolaget skyldigt att godtgöra de särskilda kostnaderna för möjligen erforderliga kontrollundersökningar, besiktningar, extra biträdens användande med mera dylikt, hvilka kunna af kostnadsförslagets och arbetsplanens granskning föranledas; 14 2:o) att det lånesökande bolaget, för att kunna erhålla statsunderstöd, skall vara skyldigt hos Kungl. Maj:t styrka, att det förfogar öfver ett kapital, som jämte statslånet är fullt tillräckligt till järnvägsanläggningens utförande på sätt arbetsplan och kostnadsförslag innehålla och hvaraf minst så stor del, som motsvarar hälften af den beräknade anläggningskostnaden, bör utgöras af inbetaldt eller tecknadt aktiebelopp eller eljest utan åter betalningsskyldighet lämnadt tillskott till järnvägsanläggningens utförande; 8:o) att låneunderstödet må utgöra högst hälften af anläggningskostnaden efter det fastställda kostnadsförslaget samt lyftas i mån af arbetets fortgång på sätt och å tider, som Kungl. Maj:t bestämmer, dock med iakttagande däraf, att inbetalningarna å den del af anläggningskapitalet, som bör utgöras af aktiekapital eller eljest utan återbetalningsskyldighet lämnadt tillskott, skola ske i förhållande till de andelar af lånesumman, som lyftas, och före lyftningen af dessa låneandelar; skolande härjämte en tiondedel af den beviljade låneförsträckningen innestå, till dess besiktning af järnvägsanläggningen blifvit i öfverensstämmelse med § 2 mom. 2 af kungl. kungörelsen den 11 december 1874 angående ordningen för afsyning och besiktning af enskilda järnvägar och deras upplåtande för allmän trafik förrättad samt väg- och vattenbyggnadsstyrelsen meddelat tillstånd till banans öppnande för allmän trafik; 4:o) att med afseende å ifrågavarande försträckningar skall iakttagas: a) att annuiteten för låneunderstödets återgäldande beräknas till fem procent å ursprungliga försträckningsbeloppet, af hvilken annuitet först godtgöres ränta efter fyra och en half procent å oguldet kapitalbelopp och återstoden utgör afbetalning därå; b) att beträffande den ränta, som å lyftade lånebelopp upplöper under en tid omfattande högst tre år från lyftningsdagarna men dock ej sträckande sig utöfver ett år från den dag, då järnvägen enligt Kungl. Maj:ts bestämmande senast skall vara färdig och öppnad för trafik, må medgifvas anstånd med betalningen på det sätt, att denna ränta, benämnd anståndsränta, genom fortsatt annuitetslikvid erlägges till staten först sedan i stadgad ordning såväl all annan ränta som ock hela lånekapitalet inbetalts; c) att så snart å lyftadt lånebelopp upplupit ett års ränta, som icke är att hänföra till anståndsränta, förstnämnda räntas belopp skall inbetalas till staten; d) att kapitalafbetalning skall genom erläggande af fullständig annuitet vidtaga tre år efter den dag, då järnvägen enligt Kungl. Maj:ts bestämmande senast skall vara färdig och öppnad för trafik, skolande i samman - 15 hang härmed likvid ske af all därförinnan upplupen, obetald ränta, som icke är att hänföra till anståndsränta; och e) att, därest till betalning förfallet belopp icke i föreskrifven ordning erlägges, låntagaren skall därå gälda fem procent ränta, intill dess samma belopp varder behörigen inbetaldt; 5:o) att järnvägsanläggningen med alla därtill börande byggnader och materiel äfvensom all bolagets öfriga egendom skall utgöra säkerhet för den af staten lämnade försträckning och staten till säkerhet för sin fordrans utbekommande erhålla inteckning med förmånsrätt framför hvarje annan fordran i den järnväg, för hvars anläggning den ifrågavarande försträckningen beviljats; börande ej mindre såsom villkor för statslånets erhållande och tillgodonjutande i bolagsordningen intagas stadgande om bolagets skyldighet att till säkerhet för statens fordran inteckna bolagets järnväg med förmånsrätt för samma fordran framför hvarje annan fordran hos bolaget, än ock en tredjedel af det beviljade statslånet innestå, till dess inteckning med ofvan stadgad förmånsrätt i bolagets järnväg meddelats för förut lyftade andelar af lånet; hvarjämte ofvanberörda sista tredjedel ej må utbekommas, förrän inteckning för dess belopp med förmånsrätt framför hvarje annan fordran än statens blifvit i bolagets järnväg behörigen meddelad; 6:o) att Kungi. Maj:t skall insätta en med särskild instruktion försedd ledamot i direktionen för hvarje järnvägsbolag, som innehar lån af staten, och utse en revisor att deltaga uti granskningen af bolagets förvaltning och räkenskaper, samt att arfvode till sålunda utsedd direktör och revisor skall bekostas af bolaget; 7:6) att hvarje järnvägsbolag, som erhållit statsunderstöd, skall vara skyldigt underkasta sig såväl de bestämmelser i fråga om samtrafik, hvilka Kungl. Maj:t kan finna godt för bolaget bestämma, som ock i öfrigt alla de villkor och kontroller, som af Kungl. Maj:t prof vas lämpliga och nödiga; samt 8:o) att hvarje sådant bolag, som nyss är nämndt, må, då Kungl. Maj:t så pröfvar lämpligt, dels erhålla upplåtelse af den för järnvägsanläggningen erforderliga, kronan tillhöriga jord sålunda: att jord, som står under kronans omedelbara disposition, upplåtes utan någon ersättning; att jord från de under bruk och bergverk för nödigt skogsfång upplåtna kronoallmänningar upplåtes utan annan godtgörelse än ersättning till vederbörande innehafvare för intrång i nyttjanderätten; att jord från de genom domänstyrelsens försorg utarrenderade kronoegendomar, hvilka icke upplåtits till förenade mötes - 16 passevolanskassornas fond, stuterierna eller Vadstena krigsmanshusfond, upplåtes utan annan ersättning än för minskning i arrendatorns brukningsområde under den återstående arrendetiden, äfvensom för skada och intrång; samt att för jord, som är till boställe eller åt enskild person, menighet eller inrättning med åborätt eller annorledes än hvad ofvan sagts upplåten, ersättning skall lämnas såväl för själfva marken som för skada och intrång; skolande ersättningen i ofvannämnda fall bestämmas i den ordning, förordningen angående jords eller lägenhets afstående för allmänt behof den 14 april 1866 stadgar; dels ock kostnadsfritt begagna för anläggningen sådana å kronans ägor belägna kalk- och stenbrott jämte grustäkter, som kunna vara disponibla; och åligger det fullmäktige i riksgäldskontoret att behörigen tillhandahålla och utbetala de belopp, Kungl. Maj:t kan komma att å detta anslag anvisa. § 18. 1902 års Riksdag har a) för sin del förklarat, att hinder icke möter för försäljning af fastigheten nr 1 efter 1810 års nummerordning i kvarteret Lejonet i Stockholm under villkor, dels att fastigheten inköpes för statsverkets räkning för en köpeskilling af högst 2,250,000 kronor, hvilken köpeskilling efter köpets afselande, tills vidare och intill dess Riksdagen i fråga om densammas utbetalande till säljaren annorlunda förordnar, skall för den genom öfverenskommelsen emellan konung Gustaf III och prinsessan Sophia Albertina den 17 mars 1783 bildade stiftelsens räkning innestå i riksgäldskontoret, som å innestående beloppet årligen, räknadt från den dag fastigheten till statsverkets disposition öfverlämnas, utbetalar fyra procent ränta till den, som enligt bestämmelserna i nämnda öfverenskommelse må vara därtill berättigad; dels att köpeskillingen må i sin helhet eller till större eller mindre del, efter det Riksdagens medgifvande för hvarje särskildt fall inhämtats, användas till fastighetsförvärf för omförmälda stiftelses räkning; dels och att statsmedel icke må användas till reparation eller underhåll af sålunda inköpt fastighet eller till andra utgifter för densamma; samt b) bemyndigat riksgäldskontoret att, därest den ifrågavarande försäljningen kommer till stånd, ej mindre verkställa den i mom. a) omförmälda årliga ränteutbetalning, utan äfven tillhandahålla erforderliga medel till de fastighetsinköp, som enligt samma moment framdeles kunna för stiftelsens räkning förekomma. 17 § 19. Riksdagen har år 1906 dels medgift, att inköp af sådana, helt eller delvis, i enskild ägo befintliga vattenfall, som inom den närmaste framtiden anses komma att för drift af statens järnvägar erfordras och hvilkas inköp icke utan men för staten anses kunna uppskjutas, må af Kungl. Maj:t beslutas till ett sammanlagdt belopp af intill 5,000,000 kronor; samt att den afkastning, samma vattenfall kunna komma att lämna under tiden, intill dess de varda för det med inköpet alsedda ändamålet använda, skall inlevereras till statskontoret för att redovisas under titel extra uppbörd; dels ock bemyndigat fullmäktige i riksgäldskontoret att i mån af behof, enligt Kungl. Maj:ts rekvisition, utanordna för ändamålet erforderliga medel intill nämnda summa. § 20. Riksdagen har år 1908 bemyndigat riksgäldskontoret att tillhandahålla telegrafstyrelsen för uppförande af stationsbyggnader för telegrafverkets behof i Stockholm och i Göteborg ett lånebelopp af 1,280,000 kronor att, i mån åt behof och sedan detta för hvarje gång blifvit af Kungl. Maj:t pröfvadt, af telegrafstyrelsen i riksgäldskontoret lyftas och jämte ränta, motsvarande den ränteutgift, som genom berörda belopps öfverlämnande till telegrafstyrelsen förorsakas riksgäldskontoret, inom tjugu år från första lyftningsdagen återgäldas medelst afbetalningar, i den mån telegrafverkets medel därtill lämna tillgång, dock så, att dylika afbetalningar böra en månad förut af telegrafstyrelsen för riksgäldskontoret tillkännagifvas. § 21. Till anskaffande af ny rörlig materiel vid statens redan trafikerade järnvägar har 1910 års Riksdag för år 1911 beviljat och till utgående från riksgäldskontoret anvisat ett anslag å 8,325,000 kronor, att enligt Kungl. Maj:ts disposition utbetalas. § 22. Till fortsättning af statsbanan från Järna öfver Vagnhärad och Nyköping förbi Lunda till Norrköping har 1909 års Riksdag för år 1910 beviljat och till utgående från riksgäldskontoret anvisat ett belopp af 2,000,000 kronor, att enligt Kungl. Maj:ts disposition utbetalas. Bihang till Riksd. prot. 1911. 10 Sami. 1 Afd. 2 Band. 3 (Ulksgiildskontorets reglemente.) 18 § 23. Till fortsättning af statsbanan från Järna öfver Vagnhärad och Nyköping förbi Lunda till Norrköping har 1910 års Riksdag beviljat och till utgående från B riksgäldskontoret anvisat ett belopp af 1,000,000 kronor, att enligt Kungl. Maj:ts disposition utbetalas. § 24. Till fullbordande af statsbanan från Morjärv öfver Storträsk till Lappträsk samt af landsvägen mellan Morjärv och Lappträsk har 1909 års Riksdag för år 1910 beviljat och till utgående från riksgäldskontoret anvisat ett belopp af 1,061,246 kronor, att enligt Kungl. Maj:ts disposition utbetalas. § 25. Till fortsättning af statsbanan från Bastuträsk till Skellefteå och vidare till Kallholmsfjärden har 1910 års Riksdag för år 1911 beviljat och till utgående från riksgäldskontoret anvisat ett belopp af 1,000,000 kronor, att enligt Kungl. Maj:ts disposition utbetalas. § 26. Till fortsättning af statsbanan från Östersund till Ströms vattudal Ulriksfors) jämte bispår från Ulriksfors till Strömsund har 1909 års Riksdag för år 1910 beviljat och till utgående från riksgäldskontoret anvisat ett belopp af 3,000,000 kronor, att enligt Kungl. Maj:ts disposition utbetalas. § 27. Till fortsättning af statsbanan från Östersund till Ströms vattudal (Ulriksfors) jämte bispår från Ulriksfors till Strömsund har 1910 års Riksdag för år 1911 beviljat och till utgående från riksgäldskontoret anvisat ett belopp af 1,500,000 kronor, att enligt Kungl. Maj:ts disposition utbetalas. § 28. Till fullbordande af statsbanan från Göteborg till Skee har 1910 års Riksdag för år 1911 beviljat ett anslag af 2,088,000 kronor, att emellertid utgå redan under år 1910; och har Riksdagen anvisat detta anslag till utbetalning från riksgäldskontoret. 19 § 29. 1909 års Riksdag har för anläggning af en reparationsverkstad vid Notviken beviljat, utöfver redan tillgängliga medel, ett anslag af 500,000 kronor samt däraf för år 1910 till utgående från riksgåldskontoret anvisat ett belopp af 250,000 kronor, att enligt Kungl. Maj:ts disposition utbetalas. § 30. För fullbordande af anläggningen af en reparationsverkstad vid Notviken har 1910 års Riksdag för år 1911 beviljat och till utgående från riksgåldskontoret anvisat ett belopp af 250,000 kronor, att enligt Kungl. Maj:ts disposition utbetalas. § 31. Under förbehåll att de i statsrådsprotokollet öfver civilärenden för den 15 april 1910 förutsatta villkor om kostnadsfri upplåtelse af mark m. m. iakttagas, har 1910 års Riksdag beslutat anläggning af en statsbana från Lappträsk till Veittijärvi och i sammanhang därmed byggande af utfartsväg från Keräsjoki, med rätt för Kungl. Maj:t att närmare förordna om de orter, järnvägen bör genomgå, samt för ändamålet till utgående från riksgåldskontoret anvisat 150,000 kronor för år 1910 och 893,000 kronor för år 1911, att enligt Kungl. Majrts disposition utbetalas. § 32. Till afsilande af arbetet med utläggning af ytterligare ett järnvägsspår mellan Tomteboda och Järfva järnvägsstationer samt, de i sammanhang därmed stående arbeten och markförvärf har 1910 års Riksdag för år 1911 beviljat och till utgående från riksgåldskontoret anvisat ett belopp af 700,000 kronor att enligt Kungl. Maj:ts disposition utbetalas. § 33. Under förbehåll af kostnadsfri upplåtelse af mark och kontant bidrag af staden Södertälje, Södertälje kanal- och slussverks aktiebolag och C. F. Liljewalchs sterbhus enligt afgifna förbindelser, har 1910 års Riksdag beslutat dels utläggning af ytterligare ett järnvägsspår mellan Rönninge och Järna stationer å västra stambanan, dels banans framdragande i ändrad 20 sträckning från Rönninge på fast bro å segelfri höjd öfver Södertälje kanal norr om slussen därstädes och vidare genom staden Södertälje, dels ock af ifrågavarande arbeten föranledda stationsanordningars utförande, allt för en beräknad kostnad af 6,200,000 kronor, och har Riksdagen för påbörjande af berörda anläggningar för år 1911 till utgående från riksgäldskontoret anvisat ett belopp af 500,000 kronor, att enligt Kungl. Majrts disposition utbetalas. § 34. Med bifall till Kungl. Maj:ts därom framställda proposition (nr 184) har 1907 års Riksdag 1) medgifvit, att det köp, hvarigenom ledamöterna i styrelsen för Tro 11- hätte kanal- och vattenverk, majoren F. W. Hansen och direktören E. Frisell, enligt statsrådsprotokollet öfver civilärenden den 4 april 1907 bifogadt köpekontrakt förvärfvat egendomen s/g mantal Sjöboda nr 1 i Västra Tunhems socken och Väne härad af Alfsborgs län, må för Kungl. Maj:ts och kronans räkning öfvertagas och de verificerade omkostnaderna för samma köp af statsmedel gäldas; 2) godkänt och antagit det samma statsrådsprotokoll jämväl bifogade, af grosshandlaren Gustaf G. E. Sandberg den 30 oktober 1906 undertecknade köpeaftal angående landerierna Källshagen med den s. k. Hafvenströmska lyckan och Fredrikslund med åkerlyckan Vårtäppan, belägna å Vänersborgs stads donationsjord, med rätt för Kungl. Maj:t att i avtalet vidtaga de formella ändringar, som kunna finnas påkallade; 3) medgifvit, att det köp, hvarigenom majoren Hansen enligt statsrådsprotokollet bilagdt köpekontrakt förvärfvat den från frälsehemmanet */ mantal Hörlycke i Gärdhems socken och Väne härad af Alfsborgs län afsöndrade lägenheten Holmen, må för Kungl. Majrts och kronans räkning öfvertagas och de verificerade kostnaderna för samma köp af statsmedel gäldas; 4) medgifvit, att inköp af andra fastigheter, som kunna erfordras för statens nuvarande eller blifvande anläggningar vid Trollhättan, må af Kungl. Majrt beslutas till ett sammanlagdt belopp af intill 300,000 kronor; samt 5) bemyndigat riksgäldskontoret att på rekvisition, i mån af behof, tillhandahålla Kungl. Majrt ej mindre de medel, som erfordras för fullgörande af likviden till majoren Hansen, direktören Frisell och grosshandlaren Sandberg, än äfven det under mom. 4 omförmälda belopp af intill 300,000 kronor. 21 § 35. Med bifall till Kungl. Maj:ts därom framställda proposition har 1909 års Riksdag 1) medgifvit, att de i statsrådsprotokollet öfver civilärenden den 26 mars 1909 omförmälda köp, hvarigenom förvärfvats dels 11/44 mantal Starkekärr nr 1 och 1/e mantal Grudmundstorp nr 1 i Vassända-Naglums socken af Alfsborgs län, dels ett område om 4,39 hektar af de till Vänersborgs stads donationsjord hörande åkerlyckorna nr 231 och 232 och dels ytterligare ett område af förenämnda åkerlyckor, betecknadt med nr 65—78, må för Kungl. Maj:ts och kronans räkning öfvertagas mot de vid inköpen betingade köpeskillingarna, sammanlagdt 50,800 kronor, och de verificerade kostnaderna för samma köp af statsmedel gäldas; 2) medgifvit, att inköp af fastigheter, som kunna erfordras för statens nuvarande eller blifvande anläggningar vid Trollhättan äfvensom i öfrigt för ändamålsenligt genomförande af de uppdrag, som lämnats eller komma att lämnas vattenfallsstyrelsen, må af Kungl. Maj:t beslutas till ett sammanlagdt belopp af högst 500,000 kronor; samt 3) bemyndigat riksgäldskontoret att på rekvisition, i mån af behof, tillhandahålla Kungl. Maj:t ej mindre de medel, som, på sätt i moment 1 omförmäles, erfordras till gäldande af likviden och kostnaderna för de i nämnda moment omförmälda fastighetsköp, än äfven under moment 2 omförmälda belopp af högst 500,000 kronor. § 36. 1908 års Riksdag har dels af det utaf 1907 års Riksdag för anläggande af en kraftstation för tillgodogörande af den staten tillhöriga vattenkraften i Trollhätte strömmar med mera samt fortsättande och fullbordande af den för kraftstationen erforderliga kraftkanalen beviljade anslaget å 7,750,000 kronor till utgående från riksgäldskontoret under år 1909 anvisat återstående beloppet 2,750,000 kronor, dels ock för år 1909 beviljat och till utgående från riksgäldskontoret anvisat ytterligare ett belopp af 2,800,000 kronor att, i den mån Kungl. Maj:t pröfvar erforderligt, användas för att i hufvudsaklig öfverensstämmelse med ett af styrelsen för Trollhätte kanal- och vattenverk framlagdt förslag utbygga berörda kraftstation för en leveransförmåga af 76,000 elektriska hästkrafter. 22 § 37. 1909 års Eiksdag har för år 1910 beviljat och till utgående från riksgäldskontoret anvisat ett belopp af 1,500,000 kronor att enligt de närmare föreskrifter, Kungl. Maj:t meddelar, användas för anläggning af ledningar, afsedda att distribuera elektrisk energi från statens kraftstationer vid Trollhättan, samt därmed sammanhängande arbeten. § 38. 1910 års Eiksdag har för år 1911 beviljat och till utgående från riksgäldskontoret anvisat ett belopp af 1,000,000 kronor att enligt de närmare föreskrifter, Kungl. Maj:t meddelar, användas för anläggning af ledningar, afsedda att distribuera elektrisk energi från statens kraftstationer vid Trollhättan, samt därmed sammanhängande arbeten. § 39 Af det utaf Eiksdagen för anläggning af en ny farled mellan Vänersborg och Göteborg beviljade anslaget å 22,800,000 kronor har 1910 års Eiksdag anvisat ett belopp af 2,000,000 kronor, att under år 1911 utgå från riksgäldskontoret och enligt Kungl. Majits disposition utbetalas. § 40. För uppförande af en elektrisk kraftstation vid Porjusfallen i Stora Lule älf och i sammanhang därmed anläggning af järnväg mellan Gellivare och Porjus samt för öfriga erforderliga åtgärder i och för införande af elektrisk drift å bandelen Kiruna—Eiksgränsen har 1910 års Eiksdag beviljat ett anslag af 21,500,000 kronor och däraf till utgående från riksgäldskontoret anvisat för år 1910 4,915,000 kronor samt för år 1911 2,650,000 kronor, att enligt Kungl. Maj:ts disposition utbetalas. § 41. För uppförande å det till tomt för naturhistoriska riksmuseet inköpta området vid Djurgårds-Frescati af nya byggnader för museet har Eiksdagen år 1908 beslutat, bland annat, att ett belopp intill 990,000 kronor skall af riksgäldskontoret förskottsvis utbetalas, på sätt Kungl. Maj:t bestämmer, för att återgäldas i den mån ännu osålda, staten tillhöriga andelar af kvarteren Grönlandet södra och Grönlandet norra i Stockholm äfven - 23 som statens byggnader i samma kvarter varda försålda och köpeskillingar därför inflyta. § 42. Riksdagen har år 1909 beslutat att för uppförande å viss för ändamålet upplåten tomtplats af nya byggnader för allmänna barnbördshuset i Stockholm äfvensom för anskaffande af nya inventarier för barnbördshuset ett belopp intill 574,860 kronor skall af riksgäldskontoret förskottsvis utbetalas, på sätt Kungl. Maj:t bestämmer, för att återgäldas i den mån den allmänna barnbördshuset tillhöriga fastigheten nr 8 kvarteret Murmästaren i Stockholm varder försåld och köpeskilling därför inflyter. 8:o. Under innevarande riksdag på riksgäldskontoret anvisade utgifter. § 43. Till kapitalökning för odlingslånefonden har 1911 års Riksdag för år 1912 beviljat och till utbetalning från riksgäldskontoret anvisat ett anslag af 524,000 kronor. § 44. 1911 års Riksdag har till ökning af egnahemslånefondens kapital för år 1912 beviljat och till utbetalning från riksgäldskontoret anvisat ett anslag af 5,000,000 kronor. § 45. Till kapitalökning för fonden för fiskerinäringens befrämjande har 1911 års Riksdag för år 1912 beviljat och till utbetalning från riksgäldskontoret anvisat ett anslag af 116,000 kronor. § 46. Till ökning af norrländska nyodlingsfondens kapital har 1911 års Riksdag för år 1912 beviljat och till utbetalning från riksgäldskontoret anvisat ett anslag af 210,000 kronor. 24 § 47. Till kapitalökning för jordförmedlingsfonden har 1911 års Riksdag för år 1912 beviljat och till utbetalning från riksgäldskontoret anvisat ett anslag af 800,000 kronor. § 48. Till ökning af fondens för befrämjande af handtverk och därmed jämförlig mindre industri kapital har 1911 års Riksdag för år 1912 beviljat och till utbetalning från riksgäldskontoret anvisat ett anslag af 75,000 kronor. § 49. 1911 års Riksdag har beslutit, att en lånefond, benämnd lånefonden för tjänstemannasamhället vid Mörby, skall bildas, samt för afsättning till denna fond för år 1912 beviljat och till utbetalning från riksgäldskontoret anvisat ett anslag af 930,000 kronor. § 50- För afsättning till järn vägslånefonden har 1911 års Riksdag i riksstaten för år 1912 upptagit ett belopp af 1,500,000 kronor, att utgå från riksgäldskontoret. § 51. Riksdagen har år 1911 dels beslutat att för att underlätta åstadkommandet af bibanor inom västra delarna af Värmlands, Kopparbergs och Jämtlands län, samt delar af Bohuslän och Dalsland skall bildas en lånefond af 5,000,000 kronor att afsättas under fem år från och med år 1912 med 1,000,000 kronor årligen, dock så att belopp, som ej blifvit till utgående under ett af dessa år anvisadt, må för ett efterföljande år af samma femårsperiod disponeras, med rätt för Kungl. Maj:t att från denna fond anvisa statslån till understödjande af nya, ännu ej påbörjade enskilda järnvägsanläggningar, om hvilka här är fråga; dels för afsättning till berörda fond beviljat och till utbetalning från . riksgäldskontoret anvisat ett anslag för år 1912 af 1,000,000 kronor; dels ock föreskrifvit följande villkor och bestämmelser för åtnjutande af lån från ifrågavarande fond: 25 1:°) Behofvet af banbyggnaden, särskilt dess vikt i nationalekonomiskt hänseende, skall genom tillfredsställande utredning vara ådagalagdt. 2:o) Förslaget till banbyggnaden, som bör afse så billig anläggning, som är förenlig med den uppgift banbyggnaden har att fylla, skall vara uPPgj°rdt enligt tekniska bestämmelser, som af Kungl. Maj:t godkännas. 3:o) Kostnadsförslaget och de undersökningar, hvarpå detta grundar sig, skola vara så omsorgsfullt gjorda och så specificerade, att fullständig ledning däraf kan erhallas för bedömande af den beräknade kostnadssummans tillräcklighet. 4:°) Kostnadsförslag och arbetsplan skola fastställas af Kung. Maj:t, som ock närmare bestämmer de ställen, hvilka järnväg skall beröra; och är det sökande bolaget skyldigt att godtgöra de särskilda kostnaderna för möjligen erforderliga kontrollundersökningar, besiktningar, extra biträdens användande med mera dylikt, hvilka kunna af kostnadsförslagets och arbetsplanens granskning föranledas. 5:o) Det lånesökande bolaget skall för att kunna erhålla statslån vara skyldigt hos^ Kungl. Maj:t styrka, att det förfogar öfver ett kapital, som järnte^ statslånet är fullt tillräckligt till järnvägsanläggningens utförande ^ på sätt arbetsplan och kostnadsförslag innehålla och hvaraf minst så stor del, som motsvarar en fjärdedel af den beräknade anläggningskostnaden, bör utgöras af inbetaldt eller tecknadt aktiebelopp eller eljest utan återbetalningsskyldighet lämnadt tillskott till järnvägsanWningens utförande. 6:o) Statslånet må utgöra högst tre fjärdedelar af anläggningskostnaden efter det fastställda kostnadsförslaget samt lyftas i mån af arbetets fortgång på sätt och å tider, som Kungl. Maj:t bestämmer, dock med iakttagande däraf, att inbetalningarna å den del af anläggningskapitalet, som bör utgöras af aktiekapital eller eljest utan återbetalningsskyldighet lämnadt tillskott, skola ske i förhållande till de andelar af lånesumman, som lyftas, och före lyftningen af dessa låneandelar. Eu femtondel af den beviljade låneförsträckningen skall innestå, till dess besiktning af järnvägsanläggningen blifvit i öfverensstämmelse med § 2 mom. 2 åf kungl. kungörelsen den 11 december 1874 angående ordningen för afsyning och besiktning af enskilda järnvägar och deras upplåtande för allmän trafik förrättad samt väg- och vattenbyggnadsstyrelsen meddelat tillstånd till banans öppnande för allmän trafik. 7:°) Med afseende å ifrågavarande försträckningar skall iakttagas: Bihang till Biksd. prof. 1911. 10 Sami. 1 AflI. 2 Band. 4 (Rlkggilldskontorets reglemente.) 26 att två tredjedelar af det beviljade statslånet skall förräntas och amorteras sålunda, a) att annuiteten för statslånets återgäldande beräknas till fem procent å ursprungliga försträckningsbeloppet, af hvilken annuitet först godtgöres ränta efter fyra och en half procent å oguldet kapitalbelopp och återstoden utgör afbetalning därå; b) att beträffande den ränta, som å lyftade lånebelopp upplöper under en tid, omfattande högst fyra år från lyftningsdagarna, men dock ej sträckande sig utöfver två år från den dag, då järnvägen enligt Kungl. Maj:ts bestämmande senast skall vara färdig och öppnad för trafik, må medgifvas anstånd med betalningen på det sätt, att denna ränta, benämnd anståndsränta, genom fortsatt annuitetslikvid erlägges till staten först sedan i stadgad ordning såväl all annan ränta som ock hela lånekapitalet inbetalts; c) att, så snart å lyftadt lånebelopp upplupit ett års ränta, som icke är att hänföra till anståndsränta, förstnämnda räntas belopp skall inbetalas till staten; d) att kapitalafbetalning skall genom erläggande af fullständig annuitet vidtaga fyra år efter den dag, då järnvägen enligt Kungl. Maj:ts bestämmande senast skall vara färdig och öppnad för trafik; skolande i sammanhang härmed likvid ske af all därförinnan upplupen, obetald ränta, som icke är att hänföra till anståndsränta; och e) att, därest till betalning förfallet belopp icke i föreskrifven ordning erlägges, låntagaren skall därå gälda fem procents ränta, intill dess samma belopp varder behörigen inbetaldt; samt att återstående tredjedel af statslånet skall åtnjutas räntefritt, men amorteras med en annuitet af fem procent å nu ifrågavarande del af försträckningsbeloppet, hvilken annuitet dock icke skall börja erläggas, förrän 60 år förflutit från det någon del af statslånet blifvit lyftad. 8:o) Järnvägsanläggningen med alla därtill hörande byggnader och materiel äfvensom all bolagets öfriga egendom skall utgöra säkerhet för den af staten lämnade försträckning och staten till säkerhet för sin fordrans utbekommande erhålla inteckning med förmånsrätt framför hvarje annan fordran i den järnväg, för hvars anläggning den ifrågavarande försträckningen beviljats; och bör en tredjedel af det beviljade statslånet innestå, till dess inteckning med ofvan stadgad förmånsrätt i bolagets järnväg meddelats för förut lyftade andelar af lånet; hvarjämte ofvanberörda sista tredjedel ej må utbekommas, förrän inteckning för dess belopp med förmånsrätt 27 framför hvarje annan fordran än statens blifvit i bolagets järnväg behörigen meddelad. 9:o) KuDgl. Maj:t skall insätta en med särskild instruktion försedd ledamot i direktionen för hvarje järnvägsbolag, som innehar lån af staten, och utse en revisor att deltaga uti granskningen af bolagets förvaltning och räkenskaper. Arfvode till sålunda utsedd direktör och revisor skall bekostas af bolaget. 10:o) Byggnaden skall utföras under statens kontroll. ll:o) Hvarje järnvägsbolag, som erhållit statslån, skall vara skyldigt underkasta sig såväl de bestämmelser i fråga om samtrafik, hvilka Kungl. Maj:t kan finna godt för bolaget bestämma, som ock i öfrigt alla de villkor och kontroller, som af Kungl. Maj:t pröfvas lämpliga och nödiga. § 52. För fortsatt utveckling af statens telefonväsende har 1911 års Biksdag för år 1912 beviljat och till utbetalning från riksgäldskontoret anvisat ett anslag å 4,000,000 kronor. § 53. 1911 års Biksdag har för år 1912 till anskaffande af ny rörlig materiel vid statens redan trafikerade järnvägar beviljat och till utbetalning från riksgäldskontoret anvisat ett anslag af 3,250,000 kronor. § 54. Till fortsättande å sträckan mellan Järna och en punkt omkring 1 kilometer söder om Saltskog af arbetet med utläggande af ytterligare ett järnvägsspår mellan Bönninge och Järna m. m. har 1911 års Biksdag för år 1912 beviljat och till utbetalning från riksgäldskontoret anvisat ett belopp af 250,000 kronor. § 55. Till fullbordande af statsbanan från Bastuträsk till Skellefteå och vidare till Kallholmsfjärden har 1911 års Biksdag för år 1912 beviljat och till utbetalning från riksgäldskontoret anvisat ett anslag af 1,028,000 kronor. 28 § 56. Till fullbordande af statsbanan från Östersund till Ströms vattudal (Ulriksfors) jämte bispår har 1911 års Riksdag för år 1912 beviljat och till utbetalning från riksgäldskontoret anvisat ett anslag af 1,400,000 kronor. § 57. Till fortsättning af statsbanan Järna—Norrköping har 1911 års Riksdag för år 1912 beviljat och till utbetalning från riksgäldskontoret anvisat ett anslag af 4,000,000 kronor. § 58. 1911 års Riksdag har dels^ beslutat anläggning af en statsbana från Ströms vattudal (Ulriksfors) till Angerrnanälfven (Volgsjön) för en beräknad kostnad af 9,050,000 kronor, med rätt för Kungl. Maj:t att närmare förordna om de orter, järnvägen bör genomgå, dels ock för banans påbörjande beviljat och * till utbetalning från riksgäldskontoret anvisat ett anslag för år 1912 af 900,000 kronor. § 59. 1911 års Riksdag har beslutat anläggning af statsbana från Yeittijärvi till Karungi samt från Karungi till Matarengi för en beräknad kostnad af 2,837,000 kronor, med rätt för Kungl. Maj:t att närmare förordna om de orter, järnvägarna böra genomgå, och för år 1912 beviljat och till utbetalning från riksgäldskontoret anvisat, dels till påbörjande af samma anläggningar ett anslag af 900,000 kronor, dels ock för anordnande af militärstation vid Keräsjoki håll- och mötesplats å järnvägen Lappträsk—Veittijärvi ett anslag af 32,500 kronor. § 60. För utförande af nödiga kompletteringsarbeten å järnvägslinjen Kiruna— Svartön har 1911 års Riksdag för år 1912 beviljat och till utgående från riksgäldskontoret anvisat ett anslag af 1,070,000 kronor. § 61. För utläggning af ytterligare ett järnvägsspår mellan Göteborg och Alingsås och utförande af därmed sammanhängande arbeten har 1911 29 års Riksdag beviljat ett anslag af 5,100,000 kronor samt däraf till utgående från riksgäldskontoret för år 1912 anvisat ett belopp af 650,000 kronor. § 62. Såsom tilläggsanslag för redan utförda anläggningar vid Trälleborgs ångfärjestation bar 1911 års Riksdag för år 1912 anvisat ett belopp af 204,400 kronor att utgå från riksgäldskontoret. § 63. För inköp af mark, som erfordras i och för ordnande af Stockholms bangårdsförbållanden samt för utvidgning af andra järnvägsstationer bar 1911 års Riksdag för år 1912 beviljat och till utbetalning från riksgäldskontoret anvisat ett anslag af 2,000,000 kronor. § 64. Af det utaf Riksdagen för anläggning af en ny farled mellan Vänersborg och Göteborg beviljade anslaget å 22,800,000 kronor har 1911 års Riksdag för år 1912 till utbetalning från riksgäldskontoret anvisat ett belopp af 5,000,000 kronor. § 65. 1911 års Riksdag har för år 1912 beviljat och till utbetalning från riksgäldskontoret anvisat ett belopp af 1,500,000 kronor att enligt de närmare föreskrifter, Kungl. Maj:t meddelar, användas för anläggning af ledningar, afsedda att distribuera elektrisk energi från statens kraftverk vid Trollhättan, samt därmed sammanhängande arbeten. § 66. Af det af Riksdagen för uppförande af en elektrisk kraftstation vid Porjusfallen i Stora Lule älf och i sammanhang därmed anläggning af järnväg mellan Gällivare och Porjus samt för öfriga erforderliga åtgärder i och för införande af elektrisk drift å bandelen Kiruna—Riksgränsen beviljade anslaget å 21,500,000 kronor har 1911 års Riksdag för år 1912 beviljat och till utbetalning från riksgäldskontoret anvisat ett belopp af 4,000,000 kronor. 30 § 67. För anläggande af ett statens kraftverk vid Alfkarleby har 1911 års Riksdag beviljat ett anslag af 9,210,000 kronor samt däraf för år 1912 till utbetalning från riksgäldskontoret anvisat ett belopp af 3,450,000 kronor. 3:o. Med statsregleringen gemenskap ägande utgifter. § 68. I händelse under löpande året skulle visa sig, att statskontorets inkomster äro otillräckliga för bestridande af dess utgifter, åligger det riksgäldskontoret att, sedan Kungl. Maj:t, uppå statskontorets underdåniga anmälan, pröfvat behofvet, för dess fyllande tillhandahålla statskontoret det belopp, Kungl. Maj:t för sådant ändamål finner för godt bestämma; dock med förbindelse för statskontoret att, så snart dess tillgångar det medgifva, återgälda hvad riksgäldskontoret sålunda förskjutit. 4:o. På riksgäldskontoret anvisade kreditiv. § 69. Till följd af stadgandet i regeringsformens 68 § har Riksdagen anslagit och till utbetalning från riksgäldskontoret anvisat en kreditivsumma af sju millioner fem hundra tusen kronor, för att vid infallande krig af Konungen lyftas, sedan han statsrådet in pleno hört och Riksdagen sammankallat. Riksdagens å denna summa utfärdade förseglade anordning får ej förr brytas eller summan af fullmäktige utbetalas, än sedan riksdagskallelsen blifvit i allmänna tidningarna kungjord. § 70. Den kreditivsumma, som, enligt ofvan åberopade grundlagsstadgande, bör å riksgäldskontoret anvisas för att, på sätt detsamma innehåller, under tiden mellan innevarande och nästkommande riksdag vara tillgänglig, då Konungen till rikets försvar eUer andra högst viktiga och angelägna ändamål, sedan hela statsrådets tankar däröfver blifvit inhämtade, finner den 3i vara oundgängligen nödig, har Riksdagen fastställt till sju millioner fem hundra tusen kronor. § 71. För bestridande af ifrågakommande utbetalningar utaf de genom näst föregående paragrafer å riksgäldskontor anvisade kreditiv böra detta verks härtill disponibla tillgångar begagnas, och, ifall dessa icke äro tillräckliga, de därutöfver erforderliga medlen af riksgäldskontoret upplånas mot kontorets obligationer, ställda till inlösen antingen efter viss förfallotid eller efter föregången uppsägning; ägande fullmäktige att, med hänsikt till de vid upplåningen sig företeende omständigheter och förhållanden, bestämma räntevillkoren samt fastställa betalningsterminerna för dessa obligationer; dock får obligationernas förfallotid icke utsättas senare än fem år efter deras utgifningsdag. § 72. 1911 års Riksdag har medgifvit, att postsparbanken må äga att vid behof af medel för bedrifvande af sin rörelse få i riksgäldskontoret tillgodonjuta kredit till ett belopp af högst 5,000,000 kronor mot godtgörelse, motsvarande den effektiva ränta jämte lånekostnader, som riksgäldskontoret enligt sina beräkningar har att själft utgifva å sålunda försträckta medel, äfvensom på de villkor i öfrigt, som genom öfverenskommelse mellan fullmäktige i riksgäldskontoret och styrelsen för postsparbanken varda fastställda. 5:o. Från riksgäldskontoret utgående riksdags- och revisionskostnader, aflöningar, förvaltningsutgifter m. m. § 73. Alla på Riksdagens beslut grundade utgifter för riksdagskostnader skola, intill dess annorlunda af Riksdagen förordnas, under behörigt iakttagande af samma genom Riksdagens statsutskott fullmäktige till efter rättelse härvid meddelade beslut, omedelbart från riksgäldskontoret till vederbörande utbetalas, hvarförutan sådana af Riksdag föranledda utgifter, som i anseende till deras föremål eller beskaffenhet dels redan blifvit, dels framdeles varda af Kungl. Maj:t godkända och å statskontoret anvisade, 32 må, efter erhållna rekvisitioner och anställd granskning af därför aflämnade verifikationshandlingar, statskontoret af riksgäldskontoret godtgöras. § 74. Kostnaderna för nödiga reparationer och andra arbeten för vederbörligt underhåll och tillsyn af den för Riksdagens sammankomster afsedda fasta egendom äfvensom för de uti samma egendom befintliga inventariers underhåll och komplettering skola utaf riksgäldskontorets medel bestridas, i likhet med andra till så kallade kontorsexpenser vanligen hänförda utgifter. § 75. Aflöning till öfvervaktmästaren och öfvermaskinisten vid Riksdagens hus utgår enligt af Riksdagen fastställd, vid detta reglemente fogad stat. Med afseende å tillämpningen af denna stat och villkoren för åtnjutande af däri upptagna aflöningsförmåner äfvensom beträffande nämnda tjänsteinnehafvares antagande, entledigande och pensionering gälla enahanda bestämmelser, som i riksgäldskontorets reglemente äro meddelade i fråga om vaktmästare vid detta verk. § 76. ’ För komplettering och utvidgning af Riksdagens bibliotek samt därmed förenade utgifter utgår ett årligt anslag af 4,500 kronor; och skola de af 1882 års Riksdag fastställda stadgar för Riksdagens bibliotek, med däri vid 1894 och 1899 års riksdagar vidtagna ändringar samt instruktion för bibliotekarien vid Riksdagens bibliotek tjäna till efterrättelse. Aflöning till Riksdagens bibliotekarie samt vaktmästaren vid biblioteket utgår enligt af Riksdagen fastställd, vid detta reglemente fogad stat. Bibliotekarien äger, såvidt sådant utan hinder för göromålens jämna och oafbrutna gång kan ske, att åtnjuta semester under en och en half månad årligen å tid, som fullmäktige bestämma. Utöfver den i staten upptagna aflöningen för vaktmästaren vid biblioteket äga fullmäktige tilldela honom ett extra arfvode af 2 kronor 50 öre om dagen under den tid, Riksdagen är samlad. I öfrigt gälla med afseende å tillämpningen af staten för tjänsteinnehafvare vid Riksdagens bibliotek och villkoren för åtnjutande af däri upptagna aflöningsförmåner liksom ock beträffande dessa tjänsteinnehafvares 33 antagande, entledigande och pensionering enahanda bestämmelser, som i riksgäldskontorets reglemente äro meddelade för tjänsteinnehafvare vid detta verk. Under riksdag äga fullmäktige att vid biblioteket anställa en amanuens med arfvode af 10 kronor om dagen. Fullmäktige äga att under de tider af året, då behof däraf förefinnes, vid biblioteket anställa en extra vaktmästare med åtnjutande under den tid riksdag pågår af enahanda arfvode, som är eller varder bestämdt för vaktmästare hos Riksdagens kamrar, samt å andra tider mot den godtgörelse, som fullmäktige pröfva skälig. Fullmäktige äga årligen förfoga öfver ett belopp af 1,000 kronor för beredande åt Riksdagens bibliotekarie under de tider, då sådant pröfvas vara erforderligt, af biträde vid katalogisering samt vissa andra i biblioteket förekommande göromål. § 77. De traktamenten och resekostnadsersättningar, som tillkomma Riksdagens revisorer, skola, enligt behörigen granskade och godkända räkningar, utbetalas af riksgäldskontoret; ägande revisorerna att, utom de af dem fastställda arfvoden till de hos dem anställda sekreterare samt kameral-, kansli- och vaktbetjäning, på riksgäldskontoret anvisa ersättning för inköp af papper, skrifmaterialier och andra dylika utgifter, för annonser om revisorernas sammanträden samt för de kostnader, som kunna föranledas af verkställda resor. Kostnaderna för tryckning, häftning och utdelning af revisorernas berättelse öfver revisionen af statsverket, riksbanken och riksgäldskontoret, äfvensom af de förklaringar, som i anledning däraf kunna varda afgifna, böra äfven af riksgäldskontorets medel bestridas. § 78. Aflöningen för justitieombudsmannen samt den hos honom anställda kansli- och vaktbetjäningen bör af riksgäldskontoret utbetalas; skolande lönen för justitieombudsmannen under innevarande och nästkommande år utgå med 11,000 kronor årligen; hvaremot justitieombudsmannen, därest han förut innehar tjänst på rikets stat, är skyldig att den därmed förenade löneinkomst frånträda, så länge han uppbär justitieombudsmanslönen. Utöfver den fastställda aflöningen äger den justitieombudsman, som hädanefter tillträder detta ämbete och dessförinnan icke är i hufvudstaden Bihang till Ri/csd. prof. 1911. 10 Samt. 1 Afd. 2 Band. 5 (Riksgäldskontorets reglemente.) 84 bosatt, att såsom flyttningshjälp uppbära från riksgäldskontoret 1,500 kronor. Aflöningen för befattningshafvare vid justitieombudsmansexpeditionen utgår med följande årliga belopp, nämligen: för sekreteraren 6,000 kronor, för registratorn och kanslisten 4,000 kronor, hvilka två aflöningar kunna höjas efter fem års tjänstgöring med 500 kronor och efter tio års tjänstgöring med ytterligare 500 kronor, samt för vaktmästaren 1,100 kronor, hvilken aflöning kan efter fem års tjänstgöring höjas med 100 kronor. Vidare har Riksdagen till utbetalning från riksgäldskontoret anvisat ett årligt anslag af 4,000 kronor att af justitieombudsmannen, emot behörig redogörelse, användas till befordrande af göromålens gång inom justitieombudsmansexpeditionen, vikariatsersättning, renskrifning m. m. I öfrigt skola de för justitiekanslersexpeditionen gällande bestämmelser och villkor i tillämpliga delar, efter justitieombudsmannens bepröfvande, gälla äfven för justitieombudsmansexpeditionen; hvarjämte särskilt är stadgadt, att sekreteraren hos justitieombudsmannen bör utan särskild ersättning jämväl bestrida de göromål, som tillhöra sekreterarebefattningen hos tryckfrihetskommittén, samt att, därest sekreteraren förut innehar tjänst på rikets stat, samma villkor och förbehåll skola vid uppbärandet af ofvan berörda aflöning iakttagas, som äro stadgade i afseende på utbetalningen af justitieombudsmanslönen vid enahanda fall. § 79. Till kostnader för justitieombudsmannens ämbetsresor bör riksgäldskontoret uppå hans rekvisition och emot därför inom hvarje års utgång afgifvande redogörelse förskottsvis utbetala en summa af 2,000 kronor. Riksdagen har till utbetalning från riksgäldskontoret anvisat ett årligt anslag af 1,200 kronor att af justitieombudsmannen, emot behörig redogörelse, användas till bestridande af expenser vid justitieombudsman nens och tryckfrihetskommitténs expedition. Tryckningen och häftningen af justitieombudsmannens ämbetsberättelser jämte därtill hörande bilagor höra verkställas och papperet för dessa handlingars tryckning anskaffas genom fullmäktiges försorg; dock skall den därvid erforderliga korrekturläsningen besörjas på sätt förut skett; börande samtliga trycknings- och häftningskostnaderna för ifrågavarande berättelser 35 och bilagor omedelbart utaf riksgäldskontoret godtgöras, utan afdrag å de till expenser för sagda expedition beviljade anslag, hvaremot de medel, hvilka inflyta genom samma berättelsers försäljning i bokhandeln, skola af justitieombudsmannen, som härom äger foga anstalt, inför fullmäktige särskilt redovisas. § 80. Riksdagen har år 1907 dels uppdragit åt justitieombudsmannen att låta utarbeta och i en upplaga af 1,000 exemplar till trycket befordra en utförlig historik öfver justitieombudsmansämbetets förvaltning under det första seklet af detta ämbetes tillvaro, dels ock bemyndigat fullmäktige i riksgäldskontoret att till justitieombudsmannen, på dennes rekvisition och emot framdeles skeende redovisning, förskottsvis utbetala för arbetets utförande nödiga medel intill ett belopp af 20,000 kronor att utgå af förslagsanslaget till riksdagskostnader. § 81. Riksdagen har för utgifvande af en uppslagsbok öfver 1911 års lagtima Riksdags arbeten beviljat förste notarien hos Andra kammaren, sekreteraren Tore Hedrén ett understöd af 1,200 kronor att af fullmäktige i riksgäldskontoret från förslagsanslaget till riksdagskostnader utbetalas, under villkor att 400 exemplar af boken senast den 15 augusti 1911 kostnadsfritt öfverlämnats till riksgäldskontoret för utdelning bland Riksdagens ledamöter. § 82. 1911 års Riksdag har uppdragit åt fullmäktige i riksgäldskontoret att, efter på deras föranstaltande verkställd utredning, om möjligt för 1912 års Riksdag framlägga plan och kostnadsberäkningar för utgifvande på svenska språket af en samling gällande grundlagar, vallagar och parlamentariska arbetsordningar i främmande länder i hufvudsaklig öfverensstämmelse med en vid 1911 års riksdag väckt motion i ämnet äfvensom bemyndigat fullmäktige att af förslagsanslaget till riksdagskostnader bestrida de utgifter, som må med denna förberedande utredning varda förenade. § 83. 1911 års Riksdag har bemyndigat fullmäktige i riksgäldskontoret att, med anlitande af förslagsanslaget till riksdagskostnader, af den på sin tid 36 af skulptören Sven Andersson såsom gåfva till Riksdagen öfverlämnade porträttsamlingen låta verkställa afgjutning i brons af porträttmedaljonger af de tjugu i bankoutskottets utlåtande nr 42 uppräknade f. d. riksdagsmännen äfvensom efter samråd med skulptören låta i för ändamålet lämpliga lokaler inom riksdagshuset uppsätta ifrågavarande bronsafgjutningar. § 84. Såsom arfvode åtnjuter fullmäktiges ordförande 8,200 kronor samt hvar och en af de öfrige fullmäktige 1,600 kronor årligen; hvarförutom fullmäktig, som ej är i Stockholm bosatt, äger att för en resa årligen till och från hemorten uppbära kostnadsersättning, beräknad efter samma grunder, som gälla för beräknandet af resekostnadsersättningen åt Andra kammarens ledamöter. Fullmäktiges deputerade åtnjuta härjämte särskilda årliga arfvoden, som utgå med 5,000 kronor till förste deputeraden och med 8,000 kronor till andre deputeraden. § 85. Aflöningen för tjänsteinnehafvare vid riksgäldskontoret utgår enligt af Riksdagen fastställd, vid detta reglemente fogad aflöningsstat, hvilken icke får öfverskridas. § 86. Till arfvoden åt extra ordinarie tjänstemän och vaktmästare samt till belöning för extra arbeten äga fullmäktige att använda 11,000 kronor årligen; hvad häraf under årets lopp icke behöft utgifvas får dock icke under ett påföljande år användas för samma ändamål. För öfrigt äga fullmäktige icke att tilldela tjänsteinnehafvare vid riksgäldskontoret andra arfvoden än de i aflöningsstateD och detta reglemente särskildt bestämda eller medgifna. § 87. Såsom begrafningshjälp eller understöd för sterbhusen efter aflidne obemedlade tjänstemän och vaktbetjänte vid riksgäldskontoret och f. d. generalassistanskontoret äga fullmäktige att under loppet af hvarje år disponera en summa af högst 225 kronor. 37 § 88. Därest änke- och pupillkassans vid riksgäldskontoret afslutade och vederbörligen granskade räkenskaper för tiden till och med det år, då nästa riksdag slutar, skulle visa, att kassans inkomster under året understigit de utbetalningar, som därunder kassan alegat, må den sålunda uppkomna bristen, inom ett belopp af högst 2,250 kronor för året, af riksgäldskontor!» medel godtgöras, under förbehåll likväl, att hvad utaf denna anslagssumma för ett år ej behöft användas icke får för ett annat af kassan tillgodonjutas, och under villkor, att delägarnes bidrag under tiden utgå utan förminskning af deras uti det för kassan nu gällande reglemente bestämda belopp, samt att pensionerna för änkor och barn efter ämbets- och tjänstemän samt vaktbetjänte vid riksgäldskontoret icke få höjas utöfver en fjärdedel af den ordinarie lön, hvilken den aflidne delägaren senast vid detta verk innehaft, och för tjänstemäns samt vaktbetjäntes vid f. d. generalassistanskontoret efterlämnade änkor och barn icke utöfver fem sextondedelar af det lönebelopp, efter hvilket den för sistnämnda kontors tjänstemannapersonal stadgade arliga afgift till samma kassa blifvit beräknad och vederbörligen inbetald. Angående riksgäldskontorets inkomster och öfriga tillgångar utom lånefordringarna. § 89. De till riksgäldskontoret hörande och dit anslagna medel må icke, under någon förevändning eller med hvad villkor som helst, därifrån ryckas eller användas till andra behof, än dem Riksdagen bestämt. Allt förordnande, . som däremot strider, vare kraftlöst (68 § regeringsformen). Och må, vid likviderande af riksgäldskontorets fordringar, ackord, utan Riksdagens särskilda samtycke, icke medgifvas. § 90. Riksgäldskontoret äger att emottaga de medel, hvilka kunna inflyta vid försäljning af kronan tillhöriga hus i städerna — hvarifrån dock undan - 38 tagas auktionsmedlen för sådana hus, som äro inköpta för kungl. flottans i Karlskrona behof eller för allmänna magasinsinrättningens räkning — såvida ej dessa medel blifvit af Rikets Ständer eller Riksdagen för särskildt ändamål anvisade. § 91. Sedan 1877 års Riksdag, i fråga om bergverkstiondens upphörande, beslutat, bland annat, att, med undantag tills vidare för Höganäs stenkolsverk, alla öfriga verk, som nu äro förpliktade till bergverkstiondes utgörande, från och med år 1878 befrias från dylik tionde, dock hvad nedan nämnda verk angår med följande villkor och förbehåll: a) för Tunabergs kopparverk, att dess ägare inom 1878 års slut an tingen till kronan afstår afl rätt till Tunabergs bergslags allmänning eller ock efter fulla värdet, sådant det vid behörig uppskattning kan varda bestämdt, till riksgäldskontoret erlägger lösen för den del af allmänningen, som, sedan de till skogsfång därifrån berättigade hemman och lägenheter erhållit mot denna förmån svarande skogsmark, kan verket tillkomma; b) för Löfås silfververk, att ägarne af detta verk före 1878 års slut till riksgäldskontoret inbetala löseskilling för den af verket utgående afrad med 11,844 kronor 60 öre; och c) för Dylta svafvel-, vitriol- och rödfärgsverk, att ägaren af detta verk likaledes före 1878 års utgång till riksgäldskontoret inbetalar löseskilling för den af detta verk utgående afrad med 18,958 kronor 40 öre; samt med rätt i öfrigt för bergverken att komma i åtnjutande af befrielsen från tionden från och med det ar, under hvilket de uppfyllt de ofvan nämnda villkor och förbehåll, som för vissa bland dem blifvit för sådan befrielse bestämda; så äger riksgäldskontoret att mottaga de belopp, hvilka till följd af ofvan nämnda villkor komma att till riksgäldskontoret inbetalas. § 92. Om statskontoret erhåller större behållningar a sina räkningar i riksbanken, än som för de löpande statsutgifternas bestridande anses erforderliga, äger riksgäldskontoret att i afräkning å riksgäldskontoret tillkommande anslag eller på de återbetalnings villkor, som af fullmäktige medgifvas, sådana behållningar af statskontoret till förvaltning mottaga. 39 § 93. Från statskontoret äger riksgäldskontoret att, i mån af behof, under år 1911 utbekomma det i årets riksstat till utgående från riksgäldskontoret förslagsvis uppförda anslag till riksdags- och revisionskostnader samt aflöningar, äfvensom till räntor och afbetalningär å statsskulden efter afdrag af till riksgäldskontoret ingående rånte- och kapitalbetalningar; börande i den likvid, som skall för det sistförflutna året i riksgäldskontoret med statsverket upprättas, statskontoret påföras eller godtgöras det belopp, hvarmed de till riksgäldskontoret inbetalda förenämnda anslag må hafva understigit eller öfverskjutit den summa, hvarmed berörda utgifter, efter frånräknande af omförmälda afdrag, i verkligheten från riksgäldskontoret utgått. § 94. Hos statskontoret äger riksgäldskontoret att, i mån af behof, under ar 1912 lyfta medel å de i riksstaten för året uppförda förslagsanslagen till riksdags- och revisionskostnader m. m., till räntor å statsskulden m. m. samt till afbetalning å statsskulden. Till riksgäldskontoret under året inflytande räntor å lån tillhörande järnvägslånefonden och allmänna byggnadslånefonden äfvensom räntor å tillsvidare förräntade medel skola af riksgäldskontoret godtgöras statskontoret i afräkning å anslaget till räntor å statsskulden. De kapitalafbetalningar, som å nämnda lån till riksgäldskontoret erläggas, skola däremot godtgöras statskontoret i afräkning å anslaget till afbetalning å statsskulden. § 95. Riksdagen har år 1877 medgifvit, att de medel, som influtit eller därefter inflöte för försäljning, jämlikt kungl. brefvet den 29 maj 1874, af åtskilliga mindre kronolägenheter och enligt Riksdagens skrifvelse den 11 i samma månad skulle af statskontoret levereras till riksgäldskontoret att där särskilt bokföras, intill dess Riksdagen fattat beslut om deras användande till inköp af skogbärande eller till skogsodling tjänlig mark, finge, i den mån tillfällen sig yppade till inköp af dylik mark, hvilka af Kungl. Maj:t pröfvades vara fördelaktiga och hvartill medel icke kunde beredas från de till skogsväsendet anvisade reservationsanslag, för sådant ändamål af Kungl. Maj:t disponeras. Sedan 1888 års Riksdag ytterligare medgifvit försäljning af vissa andra mindre kronoegendomar, dock under villkor, att de genom denna 40 försäljning inflytande medel skulle användas för inköp af skogbärande eller till skogsbörd tjänlig mark, och i sammanhang därmed föreskrifvit, att äfven dessa medel borde inlevereras till riksgäldskontoret och där bokföras på sätt stadgadt vore angående köpeskillingarna för de kronoegendomar, som såldes enligt kungl. brefvet den 29 maj 1874, har 1889 års Riksdag medgifvit, att de sålunda, efter försäljning jämlikt kungl. brefvet den 18 maj 1888, influtna eller hädanefter inflytande medel finge för ofvan angifna ändamål under en tid af tre år, räknadt från den 1 januari 1889, af Kungl. Maj:t disponeras. Riksdagen har år 1891 medgifvit, dels att ytterligare vissa andra mindre kronoegendomar finge försäljas, dock under samma villkor i fråga om försäljningsmedlens användande och med samma föreskrift angående medlens inleverering till riksgäldskontoret och bokföring därstädes, som i nästföregående stycke omförmälas, dels ock att ej mindre köpeskillingarna för de kronoegendomar, rörande hvilkas försäljning beslut jämlikt kungl. brefvet den 18 maj 1888 fattades under tiden till och med utgången af år 1894, än äfven köpeskillingarna för de egendomar, om hvilkas försäljning på grund af 1891 års Riksdags medgifvande beslut under nyssnämnda tid fattades, finge för ofvan angifna ändamål af Kungl. Maj:t disponeras. Riksdagen har vidare år 1894 medgifvit, att enahanda bestämmelser rörande ifrågavarande köpeskillingar skulle vara gällande med afseende å de kronoegendomar, rörande hvilkas försäljning beslut jämlikt kungl. brefven den 18 maj 1888 och den 29 maj 1891 fattades under tiden till och med 1897 års utgång, hvilken tid af 1897 års Riksdag utsträckts till och med utgången af år 1900 och af 1900 års Riksdag till och med utgången af år 1903. År 1902 medgaf Riksdagen, dels att ytterligare vissa andra mindre kronoegendomar samt till inköpta skogsegendomar hörande områden finge försäljas, dock under samma villkor i fråga om försäljningsmedlens användande och med samma föreskrift angående medlens inleverering till riksgäldskontoret och bokföring därstädes, som, enligt hvad bär ofvan nämnts, af Riksdagen år 1888 och 1891 meddelats, dels ock att köpeskillingarna för de kronoegendomar samt till inköpta skogsegendomar hörande områden, rörande hvilkas försäljning på grund af 1902 års Riksdags medgifvande beslut fattades under tiden till och med utgången af år 1903, finge för inköp af skogbärande eller till skogsbörd tjänlig mark af Kungl. Maj:t disponeras. Riksdagen medgaf år 1903, att Kungl. Maj:t ägde för ofvan angifna 41 ändamål disponera köpeskillingarna för de kronoegendomar samt till inköpta skogsegendomar hörande områden, rörande hvilkas försäljning beslut jämlikt kungl. brefven den 18 maj 1888, den 29 maj 1891 och den 23 maj 1902 fattades under tiden till och med utgången af år 1906, och har denna tid af 1906 års Riksdag utsträckts till och med utgången afår 1909. På grund häraf åligger det riksgäldskontoret att, på Kungl. Maj:ts rekvisition, utbetala ofvan omförmälda, till riksgäldskontoret inlevererade försäljningsmedel. Riksdagen har år 1909 medgifvit, att köpeskillingarna ej mindre för de kronoegendomar samt till inköpta skogsegendomar hörande områden, rörande hvilkas försäljning beslut jämlikt kungl. brefven den 18 maj 1888, den 29 maj 1891 och den 28 maj 1902 af Kungl. Maj:t fattas under tiden från och med 1910 års början till och med utgången af år 1912, än äfven för sådana områden och lägenheter, till hvilkas försäljning från de under domänstyrelsens förvaltning ställda, staten tillhöriga skogsegendomar eller utarrenderade jordbruksegendomar Riksdagen under sistnämnda tid på därom särskildt gjorda framställningar må lämna tillstånd, må af Kungl. Maj:t disponeras för inköp af skogbärande eller till skogsbörd tjänlig mark äfvensom till inlösen af ströängar å kronoparkerna i Norrland och Dalarne och följaktligen på Kungl. Ma.j:ts rekvisition från riksgäldskontoret utbetalas. Riksdagen har år 1911 dels medgifvit, att de efter den 1 januari 1912 för försålda kronoegendomar inflytande köpeskillingar af beskaffenhet att böra enligt hittills gällande bestämmelser inlevereras till riksgäldskontoret och reserveras till inköp af skogbärande eller till skogsbörd tjänlig mark äfvensom till inlösen af ströängar å kronoparkerna i Norrland och Dalarna skola från och med 1912 års början inlevereras till domänstyrelsen; dels och föreskrifva att de köpeskillingar af ifrågavarande beskaffenhet, som vid nämnda tidpunkt må finnas hos riksgäldskontoret innestående, skola till domänstyrelsen öfverlämnas. § 96. I öfverensstämmelse med Riksdagens beslut i fråga om begagnandet af de för undsättningar vid missväxter eller felslagna skördar afsedda medel, intill dess desamma behöfva för sagda ändamål användas, skola dessa medel, till den del de icke äro för anvisade utbetalningar erforderliga, öfverlämnas Bihang till Rilcsd. prof. 1911. 10 Sami. 1 Afd. 2 Band. 6 (Rlkägiildskoutorots reglemente.) 42 till riksgäldskontoret; hvaremot det åligger riksgäldskontor att sådana mottagna medel, enligt Kungl. Maj:ts föreskrift, statskontoret uppå dess rekvisitioner tillhandahålla. ''~s pra § 97 1 SEt K9 Riksdagen har åren 1898, 1908 och 1908 bemyndigat riksgäldskontoret att, för beredande af den tillgång till riksgäldskontoret åliggande försträckningar till odlingslånefonden, som kan erfordras utöfver hvad enligt särskilda beslut må blifva för sådant ändamål till riksgäldskontoret öfverlämnadt, i mån af behof försälja obligationer i svenskt mynt, ouppsägbara från långifvarens sida, men ställda att återbetalas viss kortare tid efter af riksgäldskontoret verkställd uppsägning, med rätt tillika för fullmäktige att bestämma dessa obligationers valörer, räntefot och uppsägningstid. Riksdagen bär år 1907 bemyndigat riksgäldskontoret att medelst försäljning af statsobligationer bereda erforderlig tillgång för utbetalning af de medel, som för hvart och ett af åren 1907 — 1911 erfordras för att fonden för fiskerinäringens befrämjande skall kunna bestrida viss ränteutgift äfvensom tillgodose ett årligt lånebehof af 750,000 kronor. Riksdagen har år 1908 bemyndigat riksgäldskontoret att medelst försäljning af statsobligationer bereda erforderlig tillgång för öfverlämnande till egnahemslånefonden af år 1908 högst 800,000 kronor samt hvart och ett af åren 1909—1918 de medel, som erfordras för att tillsammans med till fonden inflytande rånte- och kapitalinbetalningar å utlämnade lån samt andra fonden tillhöriga medel såväl bestrida fondens ränteutgift till riksgäldskontoret och, under år 1909, visst förvaltningsbidrag, som ock tillgodose ett årligt lånebehof af 5,000,000 kronor. Riksdagen har år 1909 bemyndigat riksgäldskontoret att medelst försäljning af statsobligationer bereda erforderlig tillgång för utbetalning af dels 3,000,000 kronor till fortsättning af statsbanan Östersund—Ströms vattudal med bispår, dels 2,000,000 kronor till fortsättning af statsbanan Järna—Nyköping—N orrköping, dels ej mindre de medel, som erfordras till gäldande af likviden, 50,800 kronor, samt kostnaderna för köp af vissa fastigheter i närheten af Trollhättan, än äfven ett belopp af högst 500,000 kronor för inköp af andra fastigheter, som kunna erfordras för statens nuvarande eller blifvande anläggningar vid Trollhättan m. m., 43 dels ock 1,500,000 kronor, för år 1910 beviljade medel af 1906 års fond till låneunderstöd för enskilda järnvägsanläggningar. Riksdagen har år 1910 bemyndigat riksgäldskontoret att medelst försäljning af statsobligationer bereda erforderlig tillgång för utbetalning af dels 8,500,000 kronor, lån till telegrafstyrelsen för fortsatt utveckling af statens telefonväsende, dels de medel, som erfordras, för att norrländska nyodlingsfonden skall kunna under år 1911 tillgodose ett lånebebof af 800,000 kronor, dels högst 50,000 kronor, att tillföras handtverkslånefonden, dels 8,325,000 kronor, till anskaffande af ny rörlig materiel vid statens redan trafikerade järnvägar, dels 1,000,000 kronor, till fortsättning af statsbanan Järna—Nyköping —Norrköping, dels 1,000,000 kronor, till fortsättning af statsbanan Bastuträsk—Skellefteå—Kallholmsfjärden, dels 1,500,000 kronor, till fortsättning af statsbanan Östersund—Ströms vattudal med bispår, dels 2,088,000 kronor, till fullbordande af statsbanan Göteborg—Skee, att utgå under år 1910, dels 700,000 kronor, för utläggning af ytterligare ett järnvägsspår mellan Tomteboda och Järfva järnvägsstationer m. m., dels 500,000 kronor, för påbörjande af utläggning af ytterligare ett järnvägsspår mellan Rönninge och Järna stationer m. m., dels 150,000 kronor år 1910 och 893,000 kronor år 1911, för anläggning af en statsbana Lappträsk—Veittijärvi m. m., \ dels 250,000 kronor, för fullbordande af anläggningen af en reparationsverkstad vid Notviken, dels 2,000,000 kronor, till fortsättning af anläggningen af en ny farled mellan Vänersborg och Göteborg, dels 1,000,000 kronor, för anläggning af ledningar, afsedda att distribuera elektrisk energi från statens kraftstationer vid Trollhättan m. m., för dels 4,915,000 kronor år 1910 och 2,650,000 kronor år 1911, påbörjande af en elektrisk kraftstation vid Porjusfallen i Stora Lule älf m. m., dels ock 1,500,000 kronor, för år 1911 beviljade medel af 1906 års fond till låneunderstöd för enskilda järnvägsanläggningar. Riksdagen har år 1911 bemyndigat riksgäldskontoret att medelst försäljning af statsobligationer bereda erforderlig tillgång för utbetalning af följande för år 1912 anvisade anslag, nämligen: 44 524.000 kronor till kapitalökning för odlingslånefonden, 5.000. 000 kronor till ökning af egnahemslånefondens kapital, 116.000 kronor till kapitalökning för fonden för fiskerinäringens befrämjande, 210.000 kronor till ökning af norrländska nyodlingsfondens kapital, 800.000 kronor till kapitalökning för jordförmedlingsfonden, 75.000 kronor till ökning af handtverkslånefondens kapital, 1.500.000 kronor för afsättning till järnvägslånefonden, 1.000. 000 kronor för afsättning till lånefonden för bibanor i västra Sverige. 930.000 kronor för afsättning till lånefonden för tjänstemannasamhället vid Mörby, 4.000. 000 kronor till fortsatt utveckling af statens telefonväsende, 3.250.000 kronor till anskaffande af ny rörlig materiel vid statens redan trafikerade järnvägar, 250.000 kronor till utläggning af ytterligare ett järnvägsspår mellan Eönninge och Järna järnvägsstationer, 1.028.000 kronor till fullbordande af statsbanan Bastuträsk—Skellefteå —Kallholmsfjärden, 1.400.000 kronor till fullbordande af statsbanan Östersund—Ströms vattudal med bispår, 4.000. 000 kronor till fortsättning af statsbanan Järna—Nyköping— Norrköping, 900.000 kronor till anläggning af en statsbana från Ströms vattudal till Angermanälfven, 932,500 kronor till anläggning af en statsbana från Veittijärvi till Karungi samt från Karungi till Matarengi m. m., 1.070.000 kronor till kompletteringsarbeten å järnvägslinjen Kiruna— Svartön. 650.000 kronor till utläggning af ytterligare ett järnvägsspår mellan Göteborg och Alingsås in. m., 204,400 kronor tilläggsanslag för redan utförda anläggningar vid Trälleborgs ångfärjestation, 2.000. 000 kronor till inköp af mark, som erfordras i och för ordnande af Stockholms bangårdsförhållanden m. m., 5.000. 000 kronor till anläggning af en ny farled mellan Vänersborg och Göteborg, 45 1.500.000 kronor till anläggningar af ledningar för distribuering elektrisk energi från statens kraftverk vid Trollhättan m. m., 4,000,000 kronor till uppförande ^ af en'' elektrisk kraftstation vid Porjusfallen i Stora Lule älf och anläggning af järnväg mellan Gällivare och Porjus m. m., och 8.450.000 kronor till anläggning af ett statens kraftverk vid Ålfkarleby. För konvertering af äldre statslån, när omständigheterna därtill föranleda och sådant med fördel för staten kan ske, äga fullmäktige att, på sätt och till belopp fullmäktige finna lämpligt, dock ej utöfver hvad som till konvertering åtgår, försälja eller träffa aftal om blifvande försäljning af statsobligationer, förskrifna med lägre ränta än det statslån, som utgör föremål för konvertering. För den händelse nya obligationer komma att af riksgäldskontoret utfärdas, skola fullmäktige underställa Kungl. Maj:ts fastställelse de beslut, som rörande sådan upplåning kunna komma att fattas, med anhållan, att Kungl. Maj:t täcktes å det nya lånet meddela sin garanti. Om nya statsobligationer, i hvilka någon viss, ovillkorlig återbetalning medelst årlig amortering ej blifvit af staten utfäst, varda af fullmäktige i riksgäldskontoret utfärdade, skola fullmäktige snarast möjligt göra framställning om anvisande af de medel, hvilka böra årligen afsättas för skuldbeloppets amortering inom den tid, fullmäktige anse lämplig; skolande dessa medel ingå till fonden för statsskuldens amortering för att an. vändas på sätt beträffande denna fond är i reglementet särskildt stadgadt. Dessutom böra fullmäktige — sedan Kungl. Maj:t bifallit Riksdagens begäran därom att utlottningslistorna rörande de i svenskt mynt förskrifna statsobligationer må såsom bihang få medfölja svensk författningssamling — föranstalta det nämnda listor hädanefter varda till vederbörande behörigen aflämnade för att på nämnda sätt komma till allmänhetens kännedom. § 98. |J Då obligationer och räntekuponger för de af riksgäldskontoret upptagna lån icke varda inom den för deras inlösande bestämda preskriptionstid hos riksgäldskontoret företedda, skola de medel, hvilka för infriande af sådana obligationer och räntekuponger varit afsedda, afföras från likvidations- och amortissementsfonderna för att användas till fyllande af riksgäldskontorets öfriga behof. 46 § 99. De medel till belopp af 15,000,000 kronor, som af fullmäktige i riksgäldskontor enligt bemyndigande af 1904 års Riksdag anskaffats för beredande åt riksgäldskontor af kassareserver i utlandet, böra i regel hållas innestående hos utländska banker och bankirhus eller vara placerade i främmande staters skuldförbindelser. Riksgäldskontorets öfriga kontanta tillgångar skola, såvidt och så länge de icke behöfva användas för samma verk åliggande utbetalningar, insättas i riksbanken eller hållas allmänna rörelsen till banda och göras räntebärande genom deras utlåning pa sätt, som fullmäktige i riksgäldskontoret anse innefatta full säkerhet; ägande fullmäktige jämväl att för sådana medel uppköpa antagliga obligationer eller andra förbindelser, som anses kunna utan svårighet och kapitalförlust vid inträffande behof föryttras. Vid utlåning skola riksgäldskontorets räntebärande obligationer såsom hypotek åtnjuta företräde framför hvarje annan erbjuden säkerhet. Utlåningstiden, lånesummans förhållande till hypoteket samt den ränta, hvilken för ifrågavarande lån skall till riksgäldskontoret erläggas, må, med afseende å såväl penningställningen som säkerhetens beskaffenhet, af fullmäktige bestämmas. § 100. För bestridande af riksgäldskontoret åliggande betalningar äger detta verk att begagna ett kreditiv i riksbanken till belopp af högst en million fem hundra tusen kronor; börande i afseende på kreditivets begagnande de uti bankoreglementet därom meddelade föreskrifter lända till efterrättelse. § 101. Fullmäktige i riksgäldskontoret äga att på framställning af fullmäktige i riksbanken ställa till riksbankens förfogande riksgäldskontorets skuldförbindelser i form af skattkammarväxlar eller i annan form intill ett belopp af 40 millioner kronor i utländskt mynt med en löpetid af högst två år äfvensom att genom öfverenskommelse med fullmäktige i riksbanken träffa erforderliga närmare bestämmelser, rörande skuldförbindelsernas form, belopp, löpetid, myntslag, inlösen m. m. § 102. Därest sådant för verkställigheten af riksgäldskontoret åliggande utbetalningar finnes nödvändigt, äga fullmäktige att anskaffa därtill erforder - 47 liga medel genom upplåning mot riksgäldskontorets skuldförbindelser eller begagnandet af krediter på villkor, som fullmäktige äga bestämma; ägande fullmäktige därjämte att, för beredande af tillgång till erforderlig kassaförstärkning åt statskontoret, i mån af behof upplåna medel mot vare sig riksgäldskontorets skuldförbindelser eller obligationer i svenskt mynt, ställda till inlösen antingen efter viss förfallotid eller efter föregången, af riksgäldskontoret verkställd uppsägning; varande åt fullmäktige öfverlämnadt att, med hänsikt till de vid upplåningen sig företeende omständigheter och förhållanden, bestämma räntevillkoren samt fastställa betalningsterminerna för dessa obligationer. I afseende på öfrig upplåning mot tryckta eller graverade obligationer lämnar Riksdagen särskilda föreskrifter. Angående redovisningen af de till riksg.äldskontoret ingående medel. § 103. Öfver riksgäldskontorets samtliga tillgångar och skulder samt inkomster och utgifter uppgöres och afslutas för hvarje år en fullständig hufvudbok, hvaruti skall ingå redovisning för de fonderade statslånens likvidations- och amortissementsfonder. Hufvudboken skall inom den 1 april året näst efter det, hvilket densamma omfattar, vara afslutad samt före den 1 därpå följande juni behörigen granskad. Riksgäldskontorets hufvudbok bör vid lämpliga tider hållas statskontoret till hända, på det att riksgäldskontorets räkenskaper må kunna i nödiga delar intagas i rikshufvudboken. § 104. Under loppet af juni månad hvarje år böra, till upplysning för allmänheten om riksgäldskontorets ställning, särskilda, efter det därmed afsedda ändamål lämpade utdrag af detta verks räkenskaper för det näst föregående året genom trycket offentliggöras och med allmänna tidningarna utdelas. § 105. I april månad hvarje år upprättas uti riksgäldskontoret likvid med statsverket för det sist förflutna året. Af denna likvid meddelas statskontoret tvänne exemplar, hvaraf det ena, därå fullmäktige tecknat sitt 48 godkännande, bör därstädes tvärstanna, samt det andra, sedan det blifvit försedt med anteckning om likvidens godkännande af statskontoret, bör till riksgäldskontoret återställas, för att såsom verifikation dess hufvudbok biläggas. § 106. De tjänsteinnehafvare vid riksgäldskontoret, Riksdagens bibliotek och Riksdagens hus åliggande pensionsafgifter ingå till en särskild, under fullmäktiges förvaltning ställd fond, å hvilkens tillgodohafvande fullmäktige äga godtskrifva skälig ränta. Från riksgäldskontoret utgående pensioner bestridas dock fortfarande och tills vidare af anslagsmedel. Angående styrelsen för riksgäldskontoret. § 107. Förvaltningen af riksgäldskontoret, dess medel och tillhörigheter är utaf Riksdagen uppdragen åt sju fullmäktige, hvilka vid lagtima riksdag utses i den ordning, 71 § riksdagsordningen stadgar. Vid fullmäktiges sammankomster föres ordet af den,‘som af Riksdagen blifvit därtill utsedd; tillkommande fullmäktige att sjkifva bland sig välja en vice ordförande att föra ordet, när hinder för ordföranden inträffar. § 108. Uppkommer ledighet bland fullmäktige, inträder suppleant enligt af Riksdagen bestämd ordning. § 109. Är styrelsen ej så fulltalig, som för besluts fattande erfordras, enligt hvad här nedan föreskrifves, äger fullmäktiges ordförande att inkalla erforderligt antal suppleanter. § no. Fullmäktige äro förbundna att vid riksgäldskontorets förvaltning ställa sig till efterrättelse ej mindre rikets grundlagar än äfven detta reglemente samt öfriga rörande riksgäldskontoret gällande föreskrifter; börande fullmäktige doldt och förtegadt hålla, hvad vid kontorets förvaltning förefaller, som tyst vara bör. 49 § in. Blir fullmäktig ledamot af statsrådet eller kominer i den författning, att han, jämlikt något af mom. a, b, c, d och e uti 26 § riksdagsordningen, icke må såsom riksdagsman godkännas, skall han genast frånträda fullmäktigbefattningen och suppleant inträda i hans ställe. § 112. Jämte noggrant iakttagande af hvad i afseende på förvaltningen af riksgäldskontoret och dit anslagna medel är stadgadt, åligger fullmäktige att omsorgsfullt vårda och befrämja detta verks rätt, säkerhet och förmån samt för öfrigt vidtaga alla på fullmäktige ankommande åtgärder i och för verkställigheten af de i sådant afseende meddelade beslut samt fullmäktige gifna uppdrag; börande fullmäktige således ej mindre, om anledning därtill gifves, söka förebygga, att med statslån understödt järnvägsbolags inkomster, , med åsidosättande af bolagets skyldighet att erlägga föreskrifven inbetalning till riksgäldskontoret, användas till bestridande af andra utgifter än sådana, som äro nödvändiga för järnvägsdriftens uppehållande, än äfven, därest tvångsförsäljning sker af järnvägsbolags egendom, uti hvilken riksgälds* kontoret har inteckning till säkerhet för fordran, så förfara, att dylik försäljning ej må ske till lägre pris, ån att riksgäldskontorets fordran af köpeskillingen varder betäckt. § H3. Fullmäktige utse inom sig, på sätt sista punkten af § 122 innehåller, två deputerade, eu förste och en andre, hvilka det åligger att ombesörja lånemedels indragning, verkställa de för riksgäldskontorets räkning erforderliga utländska likvider, anordna medel till vissa af fullmäktige beslutade eller eljest ovillkorligen bestämda utbetalningar med mera, allt i öfverensstämmelse med de beslut och föreskrifter, som fullmäktige meddela; ägande deputerade att sig emellan närmare fördela dessa dem gemensamt tillhörande göromål. Vid hvarje sammankomst böra deputerade redogöra för sina åtgärder under den efter fullmäktiges näst föregående sammankomst förflutna tid. Förste deputeraden utöfvar därjämte närmaste tillsyn öfver det sätt, hvarpå tjänstemännen fullgöra sina åligganden, och tillser, att fullmäktiges beslut varda i behörig tid och ordning verkställda. Han äger att under tiden mellan fullmäktiges sammanträden meddela nödiga föreskrifter Bihang till Riksd. prof. 1911. 10 Sami. 1 Afd. 2 Band. 7 (UiksgiildskontoretH refdwnonte.) 50 samt att för sjukdoms- eller annat laga förfall eller för enskilda angelägenheters besörjande bevilja tjänstemännen, äfvensom vaktbetjänte, tjänstledighet under högst fjorton dagar, äfvensom meddela föreskrift om tjänstens uppehållande intill fullmäktiges nästa ordinarie sammanträde. Han utöfvar jämväl beträffande vården af kontorets värdepapper det uppdrag, tjänstgöringsordningen i sådant afseende innehåller. Deputerade äga att hvardera under en och en half månad årligen åtnjuta ledighet utan afdrag å arfvodet. Till den bland fullmäktige, som af dem utses att under sådan ledighet bestrida deputerads befattning, utgår af de till riksgäldskontoret anslagna medel särskild ersättning med belopp, motsvarande den ledige deputeradens arfvode för ifrågavarande tid. Fullmäktige må vara obetaget att, om sådant finnes behöfligt för lånetransaktioner, utse ombud för bedrifvande af därvid erforderliga underhandlingar. § 114. Befallningar, som af någon annan än Riksdagen meddelas angående * användandet af riksgäldskontorets tillgångar eller förvaltandet af samma verk, få icke af fullmäktige åtlydas och efterkommas; varande fullmäktige, för sina åtgärder i denna egenskap, Riksdagen eller dess bankoutskott och revisorer allena redo skyldiga samt kunna icke för sitt förhållande till ansvar ställas utan i laga ordning och till följd af Riksdagens eller dess revisorers beslut eller, mellan riksdagar och revisioner, genom justitieombudsmannen. § 115. Till ledning vid pröfningen och af görandet af förekommande ärenden, för hvilkas behandling antingen icke några eller mindre tillämpliga och bestämda föreskrifter blifvit meddelade, äga fullmäktige att af revisorerna begära råd och yttranden. Angående fullmäktiges sammankomster. § H6. Fullmäktige sammanträda en gång i hvarje vecka å tid, som af dem bestämmes. Därjämte böra, då ärendenas beskaffenhet och oafbrutna gång 51 sådant fordra, särskilda sammankomster hållas å tid, som ordföranden bestämmer. Vid hvarje sammankomst skall protokoll föras. § 117. Med undantag af de enligt § 118 åt vissa deputerade uppdragna bestyr och åligganden böra alla fullmäktiges behandling tillhörande mål inför fullmäktige vid deras sammankomster föredragas och få endast där afgöras. § H8. Åstundar fullmäktig att under längre eller kortare tid från staden afresa, hör han sådant förut vid sammankomst eller hos ordföranden anmäla samt då tillika uppgifva tiden för sin frånvaro. § 119. År fullmäktig, som icke, på sätt i näst ofvanstående paragraf föreskrifves, till erhållande af ledighet sig anmält, genom opasslighet eller enskilda angelägenheter hindrad att sammankomst bevista, bör han sitt förfall hvarje gång tillkännagifva. § 120. Vid sammankomst skola minst fem fullmäktige vara tillstädes; dock må ärenden, som ej tåla uppskof, afgöras af allenast fyra fullmäktige, därest / de äro om besluten ense. Frågor om låns upptagande, de i regeringsformen omförmälda kreditivs utbetalning eller andra ärenden af mera allmän vikt få icke afgöras, ej heller tjänster tillsättas eller pensioner beviljas, såvida icke minst fem fullmäktige äro närvarande. § 121. Fullmäktige vare ej tillåtet att företaga någon öfverläggning i närvaro af Konungens ombud, ifall det, utan att af fullmäktige därom vara anmodadt, skulle vid deras sammankomst sig infinna. § 122. Yppas under fullmäktiges öfverläggningar skiljaktighet i meningarna, böra samtliga närvarande fullmäktige till protokollet afgifva sina röster, hvilka per capita beräknas. Därest flere skiljaktiga meningar yttras, böra de sinsemellan närmast öfverensstämmande, såvidt möjligt är, samman - 52 jämkas. Då ett lika antal röster utfaller för hvardera meningen, är ordförandens röst afgörande. Den vid sammankomst närvarande fullmäktig, som sin röst ej särskildt afgifver eller, efter börjad öfverläggning om ett föredraget ämne, sig aflägsna^ anses hafva det då fattade beslutet biträdt. Sluten omröstning må endast företagas vid val till sådana befattningar, därtill någon bland fullmäktige kan utses. § 123. Öfver fullmäktiges beslut i mål, som röra riksgäldskontorets tjänstemän eller andra enskilda personer, äger den eller de, på hvilkas rätt och bästa dessa beslut kunna inverka, att hos bankoutskottet anföra besvär, därvid klaganden dock, såvida besvären skola till pröfning upptagas, bör inom trettio dagar efter bevisligen erhållen del af det meddelade beslutet sitt missnöje däremot hos fullmäktige skriftligen anmäla; hvarjämte det, vid enahanda äfventyr, åligger honom att senast eu månad före riksdagens början sina besvär ingifva till fullmäktige, af hvilka desamma, jämte utlåtande däröfver, till bankoutskottet öfverlämnas. Besvär öfver fullmäktiges nyss före eller under riksdagens sammanvaro i dylika mål meddelade beslut böra inom fjorton dagar efter delfåendet, den dagen likväl oräknad, omedelbarligen af vederbörande till bankoutskottet inlämnas. Angående fullmäktige tillhörande särskilda åligganden och uppdrag. § 124. Fullmäktige skola minst en gång hvarje år granska kamrerarens och kassörens anteckningsböcker jämte ombudsmannens diarium samt genomgå och inventera de under kamrerarens och kassörens vård befintliga låne- och säkerhets- med flere handlingar. § 125. En gång hvarje år böra fullmäktige anställa besiktning å Riksdagens hus, hvilket står under deras vård och inseende. Dessutom har Riksdagen uppdragit åt fullmäktige att låta tillse, det icke allenast värde å de inom Riksdagens hus befintliga möbler och andra 53 inventarier finnes uti inventarieförteckningen upptaget, utan ock att inköpspris på de möbler och inventarier, som hädanefter anskaffas, uti inventarieförteckningen utsattes, jämte tiden, då inköpet ägt rum, äfvensom att, vid skeende kasseringar af obrukbara eller obehöfliga inventarier, desamma varda utur inventarieförteckningen afförda, med anteckning af det pris, hvartill desamma vid möjligen skeende försäljning blifvit föryttrade. § 126. Under de tider, då Riksdagen icke är församlad, må lediga rum och lägenheter inom Riksdagens hus af fullmäktige hyresfritt upplåtas för tillfälligt begagnande ej allenast af de kommittéer och revisioner, som kunna varda af Kungl. Maj:t sammankallade och för hvilkas sammanträden erforderliga lokaler inom kronans hus här i hufvudstaden icke finnas att tillgå, utan äfven af allmänna ämbetsmyndigheter, som antingen af särskild anledning icke kunna för någon tid begagna åt dem anvisade ämbetsrum eller också sakna egen lokal, äfvensom för andra, allmänt gagn afseende ändamål; ägande fullmäktige vid hvarje sådan upplåtelse föreskrifva de villkor, som fullmäktige för de upplåtna rummens samt möblernas och inventariernas noggranna och omsorgsfulla vårdande finna nödvändiga. Dylik upplåtelse bör alltid upphöra så tidigt före Riksdagens sammankomst, att rummen och inventarierna därförinnan kunna vara försatta i ordnadt och fullständigt skick samt, om så erfordras, reparerade. § 127. Fullmäktige i riksgäldskontor äga att förvalta den jämlikt beslut vid 1888 års riksdag bildade byggnadsfonden för riksdags-och riksbankshus. Gemensamt med fullmäktige i riksbanken äga fullmäktige i riksgäldskontor att vidtaga de åtgärder, som erfordras för utförande af Riksdagens beslut i fråga om nya byggnader för Riksdagen m. m. och riksbanken, allt i öfverensstämmelse med de närmare föreskrifter, som i särskilda skrivelser af den 11 och 12 maj 1888 samt den 6 april 1906 blifvit af Riksdagen meddelade. § 128. Då revisorerna öfver stats-, banko- och riksgäldsverken sammanträda, skola fullmäktige till dem afgifva berättelse om riksgäldskontorets ställning och förvaltning under den tid, som revisorernas granskning kommer att omfatta. 54 Dessutom skola fullmäktige vid nästa riksdags början till Riksdagen afgifva och till bankoutskottet aflämna berättelse för hela den tid, som förflutit, sedan fullmäktiges berättelse till nuvarande Riksdag afgafs. § 129. Fullmäktige böra hvarje år till Riksdagens revisorers första sammanträde, som skall äga rum i Riksdagens hus i Stockholm den 1 oktober eller, om helgdag då inträffar, dagen därefter, utfärda kallelse genom kungörelse i tidningar. Därest revisor, sedan lagtima riksdag är afslutad och innan revisorerna sammanträdt, hos fullmäktige anmäler hinder att deltaga i revisionen, skola fullmäktige ofördröjligen inkalla den närmast i ordningen varande suppleanten. På enahanda sätt förfares, då hinder anmäles af inkallad suppleant. § ISO. Efter hvarje revisions slut skola fullmäktige föranstalta om tryckning af revisorernas öfver revisionen af statsverket och riksgäldskontoret afgifna och fullmäktige tillställda berättelser jämte därtill hörande förklaringar, hvilka handlingar äfven genom fullmäktiges försorg böra till näst sammanträdande Riksdag och revisorer öfverlämnas. Prenumerant å allmänna tidningarna äfvensom kommun, som utan erläggande af prenumerationsafgift men mot stadgad postbefordringsafgift erhåller nämnda tidningar, må efter rekvisition hos fullmäktige i mån af tillgång få ett exemplar af ifrågavarande berättelser sig tillsändt. § 131. Före nästkommande riksdags början böra fullmäktige: a) föranstalta om upphandling af det för tryckningen af Riksdagens protokoll med därtill hörande bihang under samma riksdag erforderliga papper och, med behörigt iakttagande af de i sådant afseende meddelade föreskrifter, låta upprätta kontrakt angående verkställighet af såväl protokollets som bihangets tryckning; b) upprätta kontrakt om tillhandahållande, under riksdagens lopp, af de skrifmaterialier och öfriga efEekter, som för Riksdagens behof kunde erfordras; samt c) låta komplettera och iståndsätta inventariepersedlarna i Riksdagens hus. 55 Vid verkställigheten häraf iakttages, att anbud, genom kungörelser i allmänna tidningarna, infordras af dem, som kunna vara hugade att tillhandahålla och leverera berörda effekter eller besörja omförmälda tryckningsmed flere arbeten. För öfrigt äga fullmäktige att utse någon bland riksgäldskontorets tjänstemän, som bör ej allenast före och under riksdagen mottaga, vårda och efter vederbörliga rekvisitioner utlämna de upphandlade effekterna samt ombesörja de under riksdagens fortgång ifrågakommande ytterligare uppköp, äfvensom erforderliga reparationer å inventariepersedlarne, utan ock vid hvarje kalenderårs slut upprätta och afgifva fullständig redovisning för alla dessa af honom mottagna effekter. § 132. Fullmäktige böra genom i riksgäldskontoret anställd tjänsteman emottaga, varda, utdela och redovisa ej mindre de från trycket utgifna riksdagsprotokoll jämte därtill hörande bihang än äfven andra tryckta handlingar, som till riksgäldskontoret för förvaring och framtida utdelning enligt gällande bestämmelser aflämnas. § 133. Som, enligt de af Kungl. Maj:t för Strömsholms nya kanalbolag den 27 april 1894 fastställda regler, kanaldirektionens förvaltning och kanal verkets räkenskaper skola årligen granskas utaf två revisorer, af hvilka den ene bör utses af fullmäktige i riksgäldskontoret, så skola fullmäktige för hvarje revision välja en person att uti berörda revisionsförrättning deltaga. Jämväl skola fullmäktige, i enlighet med den af Kungl. Maj:t för Kinda kanals aktiebolag den 4 september 1874 fastställda bolagsordning, årligen utse en revisor att granska detta bolags förvaltning och räkenskaper. § 134. Då de bolag, som för järnvägsanläggningars utförande från riksgäldskontoret utbekommit beviljade låneunderstöd, uti sina med Kungl. Maj:t och kronan afslutade kontrakt medgifvit staten att genom ombud, som Kungl. Maj:t utser, deltaga i de årliga revisionerna af bolagets förvaltning och räkenskaper, samt berättelserna om dessa revisioner skola till civildepartementet insändas, böra fullmäktige efter erhållen del af dessa berättelser taga under öfvervägande, huruvida några åtgärder erfordras för 56 bevarande af riksgäldskontorets rätt och säkerhet för de utgifna lånens fortsatta likviderande. § 135. Uti styrelsen för Sveriges allmänna hypoteksbank bör en ledamot, som skall vara vice ordförande, utses af fullmäktige i riksgäldskontoret. Likaså utses af fullmäktige till deltagande i den årliga revisionen af hypoteksbankens förvaltning och räkenskaper en revisor, som vid revisionen förer ordet. Dessutom böra fullmäktige utse ett ombud såväl till den allmänna ordinarie sammankomst, som mellan hypoteksbankens delägare skall äga rum hvarje år efter afslutad revision, som till allmän extra ordinarie sammankomst. § 136. Det tillkommer fullmäktige i riksgäldskontoret att i styrelsen för konungariket Sveriges stadshypotekskassa utse dels en ledamot, hvilken skall vara vice ordförande, dels en suppleant för vice ordföranden. Likaså tillkommer det fullmäktige att utse en revisor för deltagande i den årliga revisionen af nämnda styrelses förvaltning och hypotekskassans räkenskaper. § 137. Fullmäktige i riksgäldskontoret skola bland sig utse en ledamot i postsparbankens styrelse. § 138. Öfverinseendet öfver Riksdagens bibliotek tillkommer fullmäktige i riksgäldskontoret; och skola fullmäktige bland sig utse en inspektor för utöfvande af den närmaste tillsynen öfver biblioteket. § 139. Gemensamt med fullmäktige i riksbanken skola riksgäldskontorets fullmäktige: .... a) afgifva sitt underdåniga yttrande och råd till Kungl. Maj:t i fråga om den ort, där Riksdag bör samlas, i de fall, då fiendens framträngande eller pest eller andra lika viktiga hinder göra riksdags hållande i hufvudstaden omöjligt eller för Riksdagens frihet och säkerhet vådligt (50 § regeringsformen); b) efter stadgade grunder uppgöra och utfärda ny bevillningsförordning, i den händelse att vid riksdags slut bevillningens hela belopp är bestämdt, 57 men kamrarna icke hunnit om fördelningen däraf blifva ense (109 § regeringsformen); c) uti justitieombudsmansämbetet genast insätta den man, som blifvit utsedd till efterträdare åt justitieombudsmannen, ifall denne mellan riksdagarna afsäger sig det erhållna förtroendet eller med döden afgår, äfvensom utvälja annan behörig man i stället för justitieombudsmannens utsedde efterträdare, därest äfven han mellan riksdagarna afsäger sig förtroendet eller i justitieombudsmansämbetet insättes eller med döden afgår (98 § regeringsformen); d) för framtida uppsikten och kontrollen öfver Göta kanals vidmakthållande utse och välja ej mindre en person för att såsom ledamot å bankens och riksgäldskontorets vägnar inträda i direktionen öfver nämnda kanal, än ock ett ombud att å samma verks vägnar deltaga i revisionerna af kana lens räkenskaper; skolande valet till ledamot i direktionen förnyas hvarje år, och till ombud vid revisionerna före desammas början; dock må förut härtill utsedda personer kunna återväljas. Vid fullmäktiges i banken och riksgäldskontoret gemensamma sammanträden böra, såvidt beslut skall kunna fattas, minst fem af fullmäktige i hvartdera verket vara tillstädes. § 140. Vid de tillfällen, då riksdagsmäns fullmakter granskas af chefen för justitiedepartementet eller den person, Konungen i hans ställe förordnat, skola tre bland fullmäktige i riksgäldskontoret vara tillstädes. Angående tjänsteinnehafvare yid riksgäldskontoret. § 141. Kiksdagen har dels såsom villkor för åtnjutande af de i staten för ijänsteinnehafvare vid riksgäldskontoret upptagna aflöningsförmåner, dels ock i öfrigt med afseende å tillämpningen af samma stat meddelat följande bestämmelser: l:o) Tjänsteinnehafvare skall vara underkastad den vidsträcktare tjänstgöringsskyldighet eller den jämkning i åligganden, som vid en möjligen inträdande förändrad organisation af detta verk eller eljest kan varda stadBihang till Biksd. prof. 1911. 10 Sami. 1 Afd. 2 Band. 8 (Riksgäldskontoret» reglemente.) 58 gad; och böra de fullmakter och konstitutorial, som för tjänsteinnehafvare utfärdas, innefatta förbehåll om vederbörandes skyldighet att åtaga sig de nya eller förändrade göromål, hvilka kunna dem åläggas. Fullmakt eller konstitutorial å annan tjänstemannabeställning i riksgäldskontoret än sekreterarens och ombudsmannens samt kamrerarens skall afse icke viss tjänst, utan tjänst i allmänhet inom tjänstegraden, med förbehållen rätt för fullmäktige att anställa innehafvaren å den plats inom graden, där det af behofvet fordras eller han finnes företrädesvis passande. 2:o) Tjänsteman skall vara skyldig att, om han förordnas till högre befattning inom verket, densamma bestrida mot åtnjutande af de för befattningen anslagna tjänstgöringspenningar och missräkningspenningar eller däremot svarande belopp, dock med afstående af egna tjänstgöringspenningar och missräkningspenningar. 3:o) Med ordinarie befattning i riksgäldskontor et må icke förenas annan tjänst å rikets, Riksdagens eller kommuns stat. Med ordinarie befattning i riksgäldskontoret må ej heller förenas vare sig uppdrag såsom ordförande eller ledamot i styrelsen för verk eller bolag, som är med Kungl. Maj:ts oktroj försedt eller blifvit såsom aktiebolag registreradt, eller befattning såsom tjänsteman i sådant verk eller bolag eller annan tjänstebefattning af hvad slag som helst, såframt ej fullmäktige uppå därom gjord framställning och efter pröfning, att ifrågavarande uppdrag eller tjänstebefattning ej må anses inverka hinderligt för tjänstgöringen i riksgäldskontoret, finna uppdraget eller befattningen kunna få tills vidare mottagas och bibehållas. 4:o) Tjänstemännen äga årligen, såvidt sådant utan hinder för göromålens jämna och oafbrutna gång kan ske, hvar i sin ordning åtnjuta semester, sekreteraren och kamreraren hvardera under en och en half månad och de öfriga tjänstemännen enhvar under en månad. 5:o) Där förhöjning i lönen efter viss tids tjänstgöring är enligt stat medgifven, må, ändå att den föreskrifna tiden är tilländalupen, förhöjning ej beviljas, förrän tjänsteinnehafvaren under minst fyra femtedelar af samma tid med godt vitsord bestridt sin egen eller på grund af förordnande annan statens tjänst eller fullgjort annat offentligt uppdrag, dock att härvid icke må föras honom till last den tid han åtnjutit semester; och må, då förhöjning i lönen beviljas, den förhöjda lönen åtnjutas från och med månaden näst efter den, under hvilken de för förhöjningen stadgade villkoren blifvit uppfyllda. 59 Därest tjänsteinnehafvare, som befordrats till tjänst i högre grad, vid den förra befattningen på grund af intjänadt ålderstillägg uppburit lön och tjänstgöringspenningar till högre belopp än honom vid den nya befattningen tillkommer, äger han såsom personligt tillägg till lönen uppbära skillnaden, intill dess aflöningen vid den nya tjänsten genom intjänande af ålderstillägg stigit till det förut innehafela beloppet. Med afseende å tiden för erhållande af i den nya aflöningstaten för de särskilda tjänsterna stadgade lönetillägg bör vidare iakttagas, att löntagare tillgodoräknas den tid, hvarunder han före nämnda stats trädande i kraft innehaft motsvarande ordinarie tjänst inom verket, äfvensom att förordnande, som oafbrutet fortfarit till dess den tillförordnade befordrats till ordinarie innehafvare af den tjänst, han sålunda bestridt, eller annan af samma grad, må anses lika med ordinarie tjänstetid. 6:o) Tjänstgöringspenningar få uppbäras endast för den tid, tjänsteinnehafvaren verkligen tjänstgjort eller åtnjutit semester eller vid tjänstledighet för sjukdom varit därtill jämlikt mom. 7:o) här nedan berättigad, men skola för den tid, han eljest varit befriad från tjänstgöring, utgå till den, som uppehållit tjänsten. Till kassören anslagna missräkningspenningar få af honom uppbäras endast för den tid, han verkligen tjänstgjort i sådan egenskap eller åtnjutit semester, men skola för den tid, han eljest icke bestridt kassörsgöromålen, utgå till den, som i hans ställe varit förordnad därtill. För de fall, då tjänsteinnehafvare vid ledighet är berättigad att uppbära de för tjänsten anslagna tjänstgöringspenningar och missräkningspenningar, äga fullmäktige att anvisa erforderliga medel för att den, som under ledigheten på förordnande bestrider tjänsten, må komma i åtnjutande af ersättning till belopp motsvarande ifrågavarande tjänstgöringspenningar och missräkningspenningar. 7:o) Blifver tjänsteinnehafvare af sjukdom hindrad att förrätta sin tjänst, äger han under tjänstledigheten uppbära hela lönen samt dessutom, efter fullmäktiges pröfning, under högst en månad hvarje år de för tjänsten anslagna tjänstgöringspenningar. 8:o) Erhåller tjänsteinnehafvare efter egen ansökan tjänstledighet för svag hälsas vårdande, för enskilda angelägenheter, för tjänstgöring hos Riksdagen eller dess revisorer eller för andra särskilda uppdrag, eller fordras vikariat för tjänsteinnehafvare på den grund, att han i behörig ordning afstänges från tjänstgöring eller eljest är lagligen förhindrad att sköta sin tjänst, kunna fullmäktige besluta, att den tjänstledige skall ut - 60 öfver tjänstgöringspenningar och missräkningspenningar till sin vikarie afstå så mycket af lönen, som fullmäktige pröfva för tjänstens uppehållande nödigt. 9:o) Fullmäktige må kunna, på därom gjord framställning och efter pröfning af förekommande omständigheter, medgifva vaktmästare ledighet under högst femton dagar hvarje år, med rätt för honom att under tiden uppbära alla med tjänsten förenade aflöningsförmåner. I detta fall liksom ock då vaktmästare erhållit tjänstledighet för sjukdom eller annat laga förfall, eller då vaktmästartjänst är ledig, äga fullmäktige, därest i anledning häraf extra ordinarie vaktmästare förordnas för uppehållande af vaktmästartjänst, att tilldela denne arfvode med sådant belopp, att han såsom godtgörelse för tjänstens uppehållande kommer i åtnjutande af sammanlagdt tre kronor om dagen. 10:o) Fullmäktige äga dels att utöfver stat för biträde vid nattbevakningen i riksgäldskontoret låta utbetala de arfvoden, fullmäktige finna skäliga, dels ock att anvisa nödiga medel för tillhandahållande åt vaktmästare af lämplig uniformsbeklädnad vid tjänstgöring. ll:o) Tjänsteinnehafvare skall såsom bidrag till kostnaden för beredande af pension erlägga pensionsafgift till årligt belopp af nedan angifna procent å den lön, han äger uppbära. Afgiftsprocenten utgör en tiondedels procent för hvarje helt hundratal kronor af högsta lönen för den tjänst han innehar, dock icke i något fall mindre än tre procent. Afgiften erlägges för hvarje månad, för hvilken lön åtnjutes, äfvensom för månad, under hvilken, på grund af tjänstledighet eller i följd af ådömd mistning af tjänsten för viss tid, lönen i dess helhet eller delvis ej uppbäres. Rätt att återbekomma erlagda pensionsafgifter medgifves allenast vid öfvergång till annan statstjänst, därest med inträdet i denna tjänst är förenad skyldighet att för beredande af pension erlägga retroaktiv afgift, dock ej till högre belopp än det, hvartill retroaktivafgiften uppgår. § 142. Vid inträffad ledighet af tjänst, som bör återbesättas, skall, efter afdrag af hvad för tjänstens bestridande måst utbetalas, den lönebesparing, hvilken uppkommer intill dess efter ansökningstidens förlopp tjänsten blifvit i nedan stadgad ordning återbesatt, tillfalla änke- och pupillkassan vid riksgäldskontoret; kommande nämnda kassas rätt till dylik besparing att upphöra, så snart den nytillträdande äger åtnjuta den med tjänsten förenade lönen. 61 § 143. Innan ledig tjänst af fullmäktige återbesattes, skall sådant jämte de med samma tjänst förenade löneförmåner, äfvensom tiden, inom hvilken sökande äga att sig anmäla, tillkännagifvas medelst anslag å vanliga ställen inom riksgäldskontoret. Ansökningstiden bestämmes till minst fjorton dagar från anslagets utfärdande; dock beror af fullmäktige att utsätta ny ansökningstid, därest, inom den först bestämda tiden, någon till tjänstens erhållande fullt skicklig och lämplig sökande sig icke anmält. § 144. För att kunna antagas till tjänsteman vid riksgäldskontoret fordras att hafva undergått godkänd afgångsexamen från högre elementarläroverk; dock böra de tjänstemän, som anställas vid fullmäktiges kansli, hafva aflagt den akademiska examen, som fordras för att vinna inträde i Konungens kansli eller i rättegångsverken; äfvensom den, hvilken befordras till ombudsmannasysslan, bör hafva fullgjort hvad författningarna föreskrifva i afseende på dem, som i domarevärf må begagnas. § 145. Vid lediga tjänsters tillsättande utnämnes bland kompetente sökande den, som fullmäktige, med afseende å verkets fördel samt vikten och ansvarigheten af de särskilda befattningarna, finna till den lediga tjänsten mest skicklig och passande; dock äga fullmäktige att, där de så lämpligt finna, tillsätta lediga tjänster endast med konstitutorial; hvarvid den tjänsteman, som sådant konstitutorial erhåller, under den tid, han tjänsten innehafver, äger åtnjuta de lönevillkor, aflöningsstaten för tjänsten bestämmer. Angående behandlingen af frågor rörande tjänsteförsummelser m. m. § 146. Om någon riksgäldskontorets tjänsteman vid mindre förseelser i tjänsten ej låtit sig rätta af vederbörandes tillsägelser och varningar eller blifvit beträdd med vårdslöshet eller försummelse i sin tjänstgöring eller ock i allmänna lefvernet ådagalagt ett mindre värdigt uppförande, bör han inför fullmäktige tillrättavisas och varnas. I händelse den, som på detta sätt 62 undergått första varningsgraden, ej däraf låter sig rätta, äga fullmäktige att, med afseende å förekommande omständigheter, på längre eller kortare tid suspendera honom från innehafvande tjänst, med förlust af hela eller halfva lönen, hvilken under tiden må i ersättning för tjänstens förrättande användas. § 147. Därest tjänsteman, hvilken förut blifvit för tjänsteförsummelse eller annat förhållande suspenderad, ånyo gör sig skyldig till dylik förseelse, ankommer på fullmäktige att, efter förseelsens beskaffenhet, antingen ytterligare suspendera honom eller helt och hållet skilja honom från hans vid detta verk innehafvande tjänst och lön. Likaledes beror på fullmäktiges särskilda pröfning, huruvida tjänsteman, som blifvit nödsakad till borgenärer afträda sin egendom, må vidare bibehålla och utöfva sin beställning. § H8. Tjänsteman, som begått ärerörigt brott eller annan förseelse i eller utom tjänsten af den svåra beskaffenhet, att verkets trygghet eller anseende fordrar hans entledigande, har därigenom gjort sig förlustig sin innehafvande tjänst. § 149. Om någon af vaktbetjäningen i sin tjänst varit försumlig eller eljest på ett tadelvärdt sätt sig förhållit, må han, efter sig företeende omständigheter, antingen af fullmäktiges deputerade erhålla föreställning eller genast hos fullmäktige anmälas till suspension eller entledigande. § if>o. Innan tjänsteman eller vaktmästare varder suspenderad eller skild från tjänsten, bör hans skriftliga förklaring öfver hvad emot honom förekommit infordras. Fullmäktiges beslut, hvarigenom tjänsteman suspenderas eller för alltid skiljes från tjänsten, bör jämte hänvisning för besvärs anförande honom skriftligen meddelas. Tjänst, som till följd af sådant beslut blir ledig, får, därest den afsatte tjänstemannen inom föreskrifven tid anmält sig ämna samma beslut öfverklaga, icke återbesättas förr, än besvären blifvit af bankoutskottet afgjorda eller den bestämda tiden för besvärens fullföljande försuttits; kommande dock den, som emellertid förordnas till tjänstens bestridande, att de med densamma förenade löneförmåner åtnjuta. 63 § 151. Extra ordinarie tjänsteman eller extra vaktmästare, som utan erhållen tillåtelse eller anmäl dt laga förfall från tjänstgöring uteblifvit under trenne efter hvarandra följande månader, eller vid flera tillfällen undandragit sig att lämna äskadt biträde, där han blifvit anställd, anses hafva förverkat sin rätt att i riksgäldskontoret vidare tjänstgöra. Den extra ordinarie tjänsteman eller extra vaktmästare, som under honom uppdragen tjänstgöring sig försumligt eller felaktigt förhållit och, efter att, på sätt i § 146 stadgas, blifvit varnad, sig icke rättat, bör förklaras vara från riksgäldskontoret skild. För öfrigt anses den extra ordinarie tjänsteman eller vaktmästare, som begått ärerörigt brott eller annan förbrytelse af svårare beskaffenhet, vara från verket utesluten. Angående pensioneringen af tjänsteinnehafvare vid riksgäldskontoret. § 152. Tjänsteinnehafvare skall, då han uppnått sextiofem lefnadsår och tillbragt trettiofem år i allmän tjänst, vara förpliktad att med oafkortad lön såsom pension från tjänsten afgå, fullmäktige likväl obetaget att låta med afskedet anstå, därest och så länge den pensionsberättigade pröfvas kunna i tjänsten på ett tillfredsställande sätt gagna riksgäldskontoret och kan finnas villig att i tjänsten kvarstå. § 153. Den tjänsteman eller vaktmästare, som efter ådagalagdt välförhållande anhåller om afsked, är, såvida han fyllt sextio år och varit i allmän tjänst trettiofem år, berättigad att såsom pension för lifstiden åtnjuta tre fjärdedelar af innehafvande lön. Före uppnådda sextio lefnadsår och trettiofem tjänstår kan af skedssökan de endast i händelse af bevislig oförmögenhet till vidare tjänstgöring erhålla pension. Pensionsbeloppet bestämmes då efter tjänståren allena medelst afdrag å tre fjärdedelars lön af en trettiofemtedel för hvarje bristande tjänstår. Öfverstiga däremot tjänståren trettiofem och åldersåren sextio, ökas det ofvan bestämda pensionsbeloppet med en trettiofemtedel för hvarje öfver - 64 skjutande tjänstår eller ock med en sextiondedel för hvarje öfverstigande åldersår, därest detta sistnämnda beräkningssätt skulle för afskedssökanden utfalla förmånligare. § 154. Då sådant för göromålens säkra och skyndsamma gång finnes erforderligt, kunna fullmäktige på pensionsstat förflytta tjänsteinnehafvare, som af sjukdom eller minskad arbetsförmåga är förhindrad att vidare pa ett tillfredsställande sätt gagna riksgäldskontoret, oaktadt han sig ej om afsked anmält. I sådant fall äga fullmäktige att efter omständigheterna tillägga tjänsteinnehafvaren såsom pension antingen hela lönen, ehvad de föresknfna lefnads- och tjänståren äro uppnådda eller icke, eller ock en del af lönen, dock ej mindre än hvad med tillämpning af bestämmelserna i nästföregående paragraf belöper. § 155. Några tillförene meddelade och mot det nu utfärdade reglementet stridande stadganden angående riksgäldsko ntorets förvaltning och därmed gemenskap ägande ämnen få icke vidare åberopas och tillämpas. Grifvet och utfärdadt vid lagtima riksdagen i Stockholm den 31 maj 1911. På Riksdagens vägnar: För Första Kammaren: För Andra Kammaren ■. Chr. Lundeberg. Axel Swartling. Talman. Talman. Aflöningsstat för tjänsteinnehafvare vid riksgäldskontoret. 1 sekreterare och ombudsman... 1 kamrerare........................... 11 1 • 1 |l ! 1 tredje gradens tjänsteman, förste revisor ..................... d:o d:o .............................. andra gradens tjänsteman, ! kassör.............................. d:o registrator och kanslist d:o revisor och bokhållare första gradens tjänsteman, kammarskrifvare ..................... 1 d:o d:o 1 förste vaktmästare 1 vaktmästare 2 d:o ............ Summa Lön Kr. 5,000 5.000 3,500 3,500 3.000 3,000 3,000 1,800 1,800 1,200 800 1,600 Tjänst görings pen ningar Kr. 2,800 2.500 1.500 1,500 1,500 1,500 1,500 1,000 1,000 600 600 1,200 Miss räk nings pen ningar Kr. 1,000 33,200 | 17,200 Summa Kr. 7.800 7.500 5,000 5,000 5.500 4.500 4,500 2.800 2,800 1,800 1,400 2,800 1,000 | 51,400 Ålderstillägg I Efter 5 år kan lönen höjas / med 500 kr. {Efter 5 år kan lönen höjas med 500 kr. och efter 10 år med ytterligare 500 kr. Efter 5 år kan lönen höjas med 500 kr. och efter 10 år med ytterligare 500 kr. 1 Efter 3 år kan lönen höjas > med 500 kr. och efter 6 J år med ytterligare 500 kr. fiber 5 år kan lönen höjas med 200 kr. {Efter 5 år kan lönen höjas med 200 kr. och efter 10 år med ytterligare 200 kr. Anm. 1. Därest vaktmästare i sådan egenskap åtnjuter fri bostad — hvarmed äro förenade förmånerna af nödigt bränsle samt elektriskt ljus med en strömförbrukning af högst 100 kilowatt om året — skall å hans lön afdragas 400 kronor. Anm. 2. Den af riksgäldskontorets tjänstemän, som erhåller uppdrag att vara vice värd i Riksdagens hus, äger att härför åtnjuta ett arfvode af högst 1,200 kronor. Bihang till Riksd. prof. 1911. 10 Sami. (Riksgäldskontorets reglemente.) 1 Afd. 2 Band. 9 6G Aflöningsstat för tjänsteinnehafvare vid Riksdagens bibliotek. Riksdagens bibliotekarie 1 vaktmästare ............. Summa Lön Kr. Tjänst- görings- pen- ningar Kr. Summa Kr. Ålderstillägg . I (Efter 5 år kan lönen höjas med \ ] 500 kr. och efter 10 år med \ ytterligare 500 kr. [Efter 5 år kan lönen höjas med 4,000 1,600 5,600 800 600 1,400 { 200 kr. och efter 10 år med i ytterligare 200 kr. 4,800 2,200 7,000 Anm. Därest vaktmästaren i sådan egenskap åtnjuter fri bostad — hvarmed äro förenade förmånerna af nödigt bränsle samt elektriskt ljus med en strömförbrukning af högst 100 kilowatt om året — skall å hans lön afdragas 400 kronor. Aflöningsstat för tjänsteinnehafvare vid Riksdagens hus. Lön Kr. Tjänst- görings- pen- ningar Kr. Summa Kr. Ålderstillägg 1,400 600 2,000 /Efter 5 år kan lönen höjas med \ 200 kr. 1 fifvftrmflRkiniflt, ...... 1,400 1,000 2,400 /Efter 5 år kan lönen höjas med \ 200 kr. Summa 2,800 1,600 4,400 Arm. 1. Öfvervaktmästaren åtnjuter fri bostad med nödigt bränsle samt elektriskt ljus med en strömförbrukning af högst 200 kilowatt om året, äfvensom uniformsbeklädnad. Anm. 2. öfvermaskinisten åtnjuter fri bostad med nödigt bränsle samt elektriskt ljus med en strömförbrukning af högst 100 kilowatt om året. Anm. 3. Af de i staten för öfvermaskinisten upptagna tjänstgöringspenningarna utgöra 300 kronor ersättning för tillsyn å de elektriska anläggningarna i riksdagshuset samt för upprättande af statistik öfver förbrukningen af elektricitet. 67 Pensionsstat vid riksgäldskontoret. Förre notarien August Neijber ............................................................ 3,000 • registratorn och kanslisten Jakob Peter Ferdinand Montell............ 2,500 — » bibliotekarien vid Riksdagens bibliotek Pehr Edvin Stenfelt ......... 4,000 — » maskinisten vid Riksdagens hus Karl Gustaf Oskar Nilsson ......... 700 — Summa kronor 10,200 — Anmärkning. Ofvanstående pensioner indragas vid innehafvarens frånfälle och äfven dessförinnan, såvida de för pensionernas utgående stadgade villkor upphöra. 68 Fullmäktige i Biksgäldskontoret. Per Axel Henrik Cavalli, J. D., K. m. st. k. N. 0., K. V. O. l:a kl., Stk. P. da C. 0., R. Pr. Kr. O. l:a kl., St.-Off. Fr. H. L., Stoff. Grr. Fr. 0., ordförande (vald 1910); Otto Magnus Höglund, Fil. D., grosshandlare, K. V. O. l:a kl., R. N. O., K. D. D. O. 2:a gr., vice ordförande och förste deputerad (vald 1909); Oscar Wilhelm Odelberg, f. d. löjtnant, fabriksdisponent, K. N. O. l:akl., K. Y. O. l:a kl., (vald 1910); Gustaf Fredrik Östberg, Fil. K., godsägare, K. V. O. l:a kl., R. N. O., andre deputerad (vald 1911); (Jarl Emil Kinander, J. o. Fil. K., fullmäktig i järnkontoret, R. N. O., R. V. O. (vald 1910); Victor Ludvig Moll, verkställande direktör i Sveriges allmänna liypoteksbank, R. N. O. (vald 1911); Knut Fredrik Gerhard Almqvist, godsägare, R. V. O. (vald 1910). Suppleanter: Per Henrik Santesson, J. K., verkställande direktör i Nobelstiftelsen, K. N. O. 2:a kl.; Axel Ekman, bruksägare, R. N. O., R. Y. O., R. D. D. Johan Gustaf Lagerbjelke, grefve, godsägare, R. N. O., R. V. O, Revisorer af stats-, banko- och riksgälds verken vid 1911 års statsrevision. Utsedda af Första kammaren: Ledamöterna af Riksdagens Första kammare: friherre J. Gr. Beck-Friis. A. Bellinder, C. E. L. Bohnstedt, P. E. Fahlbeck, A. H. Fahlén, E. A. Hallin. Suppleanter: Ledamöterna af samma kammare: O. Ton ning, friherre O. H. A. Fleming, o Ö'' A. Aströrn. Utsedda af Andra kammaren: Ledamöterna af Riksdagens Andra kammare: J. J. Byström, J. Ericsson i Yallsta, K. Y. Rydén, J. Ström i Transtrand, P. Nilsson i Bonarp, A. P. Gustafsson i Sjögesta. Suppleanter: Ledamöterna af samma kammare: C. P. Jansson i Edsbäcken, A. 0. Rune, O. N. Olsson i Broberg. 70 Riksgäldskontorets vid 1910 års slut utbalanserade skulder. Reglemen- tets liden, då för- bindelserna blif- Räntefot. Återstående kapitalskuld den 31 december 1910. Fonderad skuld. Icke fonderad vit utfärdade. Årtal. §• skuld. Obligationer för 36/io X stats- lånets åtta emissioner å till- sammans kr. 96,000,000, hvaraf blifvit utlämnade 1887 d. S0/12) 1904 d. 30/13l 1909 d. 3% obligationer åkr. 85,143,860 3''''/io Kr. 84,307,420 — 1880 38 Obligationer för 1880 års 1909 d. 30/ls] statslåns tre emissioner å tillsammans kr. 119,790,000, motsvarande £St.6,600,000, francs 166,320,000 eller rmk 134,640,000 ............ 1880 d. l/t 37, X Kr. 75,821,988 £ St. 4,177,520 • Fras 105^273^504 1886 42 Obligationer för 1886 års Rmk 85,221,408 statslån å kr. 72,000,000 eller rmk 81,000,000, hvar- af blifvit utlämnade obli- /Kr. 57,308,444:4 5 ( Rmk 64,472,000 gationer å rmk 72,614,500 1886 d. 7g 37, X 1888 40 Obligationer för 1888 års statslån å kr. 26,666,666:8 7, motsvarande rmk 30,000,000 eller £ St. 1,470,000 eller francs 37,020,000 ............ 1888 d. V, 3 X (Kr. 24,191,111:11 Rmk 27,215,000 £ St. 1,333,535 1 1890 39 Obligationer för1890 års stats- Frcs 33,583,310 lån åkr. 35,555,555:66,mot- svarande rmk 40,000,000, £ St. 1,960,000 eller francs Kr. 27,880,000 49,360,000 ........................ 1890 d. 7, 37, X Rmk 31,365,000 „_ I £ St. 1,536,885 (Frcs 38,704,410 71 Beglemen 1894 1899 1900 1904 1906 1907 1908 42 42 43 44 51 58 72 82 Obligationer för 1894 års statslån å kr. 36,000,000, motsvarande francs 50,000,000, £ St. 1,980,000 eller rmk 40.400.000, hvaraf hälften utlämnats........................... Obligationer för 1899 års statslån å kr. 72,000,000, motsvarande francs 100,000,000, £ St. 3,960,000 eller rmk 80.800.000, hvaraf hälften utlämnats........................... Obligationer för 1900 års statslån å kr. 36,320,000, motsvarande £ St. 2,000,000, rmk 40,800,000 eller francs 50.400.000 ........................ Obligationer för 1904 års statslån å kr. 36,000,000, motsvarande francs 50,000,000, £ St. 1,980,000 eller rmk 40.400.000 ........................ Obligationer för 1906 års statslån å kr. 43,200,000, motsvarande francs 60,000,000, £ St. 2,376,000 eller rmk 48.480.000 ........................ Obligationer för1907 års statslån å kr. 46,800,000, motsvarande francs 65,000,000, £ St. 2,574,000 eller rmk 52.520.000 ........................ Obligationer förl908 års statslån å kr. 54,480,000, motsvarande So St. 3,000,000, francs 75,600,000 eller rmk 61.200.000 ........................ Tiden, då förbindelserna blifvit utfärdade. Räntefot. Återstående kapitalskuld den 81 december 1910. Fonderad skuld. 1894 d. 15/: 10 1899 d. 15/5 1900 d. 15/8 1904 d. V8 1906 d. i/8 1907 d. Vs 1908 d. 2% 37, X 37, X S1/. X 37* 4 % t. o. m. d. V, 1915, därefter 3''/, % 4 % t. o. m. d.20/. 1918, därefter 3‘/, % Kr. 17,503,200 Frcs 24,310,000 £ St. 962,676 Rmk 19,642,480 Kr. 33,614,280 Frcs 46,686,500 £ St. 1,848,785:8 Rmk 37,722,692 Kr. 36,320,000 £ St. 2,000,000 Rmk 40,800,000 Frcs 50,400,000 t Kr. 36,000,000 Frcs 50,000,000 £ St. 1,980,000 Rmk. 40,400,000 Kr. 43,200,000 Frcs 60,000,000 £ St. 2,376,000 Rmk 48,480,000 Kr. Frcs £ St. Rmk fKr. £ St. Frcs Rmk 46.800.000 65,000,000 2,574,000 52.520.000 54.480.000 3,000,000 75.600.000 61.200.000 Icke fonderad skuld. Reglemen- Tiden, då för- bindelserna blif- vit utfärdade. Räntefot. Återstående kapitalskuld den 81 december 1910. Fonderad skuld. Icke fonderad Årtal. §• skuld. 1906 28 Af Örebro—Svartå järnvägs- aktiebolag upplagdt obliga- tionslån, för hvilket staten i sammanhang med förvärf- vandet af Örebro—Svärta järnväg öfvertagit betal- 4 % Kr. 680,000 1908 48 Af järnvägsaktiebolaget Malmö—Kontinenten upp- lagda två obligationslån, för hvilka staten i sammanhang med förvärfvandet af bola- gets järnväg mellan Malmö ochTrälleborg öfvertagit be- talningsskyldigheten, näm- ligen : obligationslånet af år 1898 » » » 1902 4 X 4 X . Kr. 1,528,000 Kr. 833,000 1895 16 Kommunlån, för hvilka sta- ten i sammanhang med Yästkustbanans förvärfvan- de öfvertagit betalnings- skyldigheten ..................... 5 X Kr. 442,583:75 1895 16 Kommunlån, för hvilka sta- ten i sammanhang med Yästkustbanans förvärfvan- de öfvertagit betalnings- skyldighet, eu ...... , 4,7 X Kr. 82,578:66 1866 18 Innestående fond för Göta kanals underhållande ...... 1833 d. 31/12 5 X — Kr. 140,889 1902 23 Innestående köpeskilling för fastigheten nr 1 kvarteret Lejonet i Stockholm (f. d. Arffurstens palats) ............ 4 X Kr. 2,250,000 73 Reglemen- tets Tiden, då för- Återstående kapitalskuld den 31 december 1910. bindelserna blil- Räntefot. Icke fonderad skuld. vit utfärdade. Årtal. §• Fonderad skuld. 1890 14 Obligationer å 30,000,000 kr., hvilka utfärdats såsom grundfond för Sveriges all- männa hypoteksbank, bok- förda inom linjen med nämnda belopp . 1890 d. ,3/6 CO 1909 4 Obligationer å 30,000,000 kr., hvilka utfärdats såsom grundfond för konungariket Sveriges stadshypoteks- kassa, bokförda inom linjen med nämnda belopp ......... 1909 d. S0/6 X — r* CO 1866 16 Årliga anslaget till H. M. Konungen 300,000 r:dr (icke kapitaliseradt)............ 1815 d. •/„ _ 1866 17 Ränta å Hertigens af Sö- dermanland, sedermera Ko- nung Carl XIII, hem- giftskapital, bokfördt inom linjen med r:mt 150,000 r:dr ........................ 1778 5 % 1866 20 Fond för Hjälmare kanals och slussverks underhållande (utgör blott ett depositum af fordringshandlingar)...... - ------- _ --- .. 1866 21 Dito för Strömsholms kanals dito (dito) ........................ — — 1882 3 Dito för Södertälje kanals dito (dito) ................................. — — — 1866 23 Lappmarks ecklesiastikfonds behållning, bokförd inom linjen med r:mt 100,777:16 (statsutskottets utlåtande nr 23 vid 1869 års riksdag) 1866 25 Brudgåfvovinsten (kapital- skulden afskrifven); (stats- utskottets utlåtande nr 15 vid 1859—60 årens riksdag) . _______ Bihang till Rihsd. prot. 1911. 10 Sami. 1 Afd. 2 Band. 10 (Rikggäldskontorets reglemente.) 74 Reglemen- tets Post-assuransfonden (ingår bland riksgäldskontorets öfriga tillgångar, men med den förbindelse, som § 77 i 1869 års reglemente inne- håller) .............................. Tiden, då för- bindelserna blif- vit utfärdade Räntefot. Återstående kapitalskuld den 31 december 1910. Fonderad skuld. Icke fonderad skuld. Årtal. §• 1869 77 Inom Summa Kr. linjen balanserade skulder Kr.......... 60,250,777:16 537,426,443:56 5,957,051:41 75 Riksgäldskontorets vid 1910 års slut utbalanserade kapitalfordriugar för utlämnade lån till vissa bestämda ändamål. Reglementets liden, då lånet Annuitet. Räntefot. Ursprungliga Kapitalåterstod vid 1910 års utbetalts. oeioppei. slut. Årtal. 8- a) Byggnadslån. 1866 43 Lån till Yästerås domkyrka, för densammas reparation 1860 — — 28,000 — 28,000 — 1866 37 Lån till staden Halmstad, för uppförande af ett nytt läroverkshus därstädes ...... 1866 5 % 4 X 25,000 — 2,356 57 1866 1481) Lån till staden Vänersborg, för uppförande af ny byggnad för elementarläro- verket därstädes ............... 1867-1868 5 X 4 X 40,000 5,680 35 1866 148’) Lån till staden Västervik, för uppförande af ny bygg- nad åt elementarläroverket därstädes ........................... 1867-1868 5 X 4 X 20,000 _ 3,209 45 /1866 148*)| Lån till Uppsala domkapitel, (1908 11 1 för uppförande af ny bygg- nad för elementarläroverket i Uppsala........................... 1867-1868 5 X 4 X 140,000 — 11,000 — Transport — — — — — 50,240 37 *) Jfr § 16 mom. 8 i 1867 års reglemente. ’) Jfr § 16 mom. 4 i 1867 års reglemente. '') Jfr § 16 mom. 1 i 1867 års reglemente. 76 Reglementets Tiden, då Ursprungliga Kapitalåterstod lånet Annuitet. Räntefot. vid 1910 års utbetalts. ueioppei. slut. Årtal. §• Transport — — — — — 50,246 37 1866 148*) Lån till staden Kristianstad, för utvidgande af elemen- tarläroverksbyggnaden där- städes ............................... 1873-1875 5 X 4 X 20,000 8,177 02 1874 5 Lån till seminarium för bildande af lärarinnor, för inköp af byggnad åt semi- nariet numera öfver taget af direktionen öfver Stock- holms stads undervisnings- verk) ................................. 1875 5 X 4 X 59,000 15,779 38 1882 17 Lån till Linköpings dom- kyrka, för fullbordande af tornbyggnaden å kyrkan... 1883 5 X 4 X 30,000 - 19,055 54 1887 15 Ytterligare lån till Linkö- pings domkyrka, för betäc- kande af uppkommen brist i den beräknade kostnaden för tornbyggnaden å kyr- kan .................................... 1888 5 X 4 X 30,000 22,308 17 1892 17 Lån till Skara domkyrka, för fullbordande af restau- rationsarbetet å densamma 1893 5 X 4 X 40,000 — 30,556 61 Transport — — — — I- 146,123 09 '') Jfr § 8 i 1873 års reglemente samt § 5 mom. 3 i 1875 års reglemente. 77 Reglementets Tiden, då lånet Annuitet. Räntefot. Ursprungliga Kapitalåterstod vid 1910 års utbetalts. ceioppei. Årtal. §• slut. Transport _ 146,123 09 1896 16 Län till Härnösands dom- kapitel, för uppförande af ny byggnad för allmänna Lånet återbeta- las med läroverket i Östersund...... 1897 500 kr. årligen — 15,000 — 8,500 — /1898 17\ Lån till Vadstena och S:t 30 år. (1908 10/ Pers församlingar, för full- åter- bördande af Vadstena klo- sterkyrkas restaurering ... 1898 betalas senast fr. o. m. — 16,000 — 16,000 — = 170,623: 09 med minst Vi# ftri» . b) Tomtregleringslån. 1877 0 7 Lån till staden Strömstad, för ny tomtreglering efter 1876 års eldsvåda ............ 1878 6 X 5 X 50,000 — 27,749 — f 1877 81 Lån till staden Söderhamn, (1878 6/ för ny tomtreglering efter 1876 års eldsvåda ............ 1878-1879 6 5 200,000 83,194 82 11880 131 Lån till staden Hudiksvall, (1881 10/ för ny tomtreglering efter 1878 och 1879 årens elds- vådor ................................ 1881-1882 fi V 5 X 200,000 104,545 79 1888 15 Lån till staden Luleå, för ny tomtreglering efter 1887 års eldsvåda ..................... 1889 5 X 4 X 100,000 _ 74,354 61 Transport — — — 460,467 31 '') Se vidare § 3 i|1881 års reglemente. 78 Reglementets Tiden, då lånet Annuitet. Räntefot. Ursprungliga Kapitalåterstod vid 1910 års utbetalts. Deioppei. slut. Årtal. §• Transport — — — — — 460,467 31 1889 17 Lån till staden Umeå, för ny tomtreglering efter 1888 års eldsvåda ..................... 1890 5 X 4 X 200,000 152,604 97 1896 15 Lån till staden Mariestad, för ny tomtreglering efter 1895 års eldsvåda ............ 1897 47,. X 37,. X 150,000 132,321 38 1902 20 Lån till staden Åmål för ny tomtreglering efter 1901 års eldsvåda .................... 1903 5 y. 4 X 300,000 290,635 20 « 865,405: 77 c) Lån till kanal- och sluss■ anläggningar. f 941) Lån till Kinda kanalaktie- ! 18661 118 bolag, för utsträckning af l 143 Kinda båtled medelst kanali- 1 . sering af Stångån från sjön Rengen till hamnen vid Linkfiping........................... 1865-1870 5 x 3 X 437,500 _ 325,431 77 = 325,431: 77 i Transport 1 — — — — — 1,361,460 63 *) Se vidare § 134 mom. 14 i 1863 års reglemente; § 11 mom- 9 i 1867 års reglemente; § 83 mom. 9 och § 41 mom. 11 i 1868 års reglemente; § 24 mom. 11 och § 31 mom. 5 i 1869 års reglemente. 79 Reglementets liden, då lånet Annuitet. Räntefot. Ursprungliga Kapitalåterstod vid 1910 års Årtal. §• utbetalts. Dröppel. slut. Transport — — — — 1,361,460 63 d) Lån till järnvägsanlägg- ningar. J1866 (1897 821 13/ Lån till Uddevalla—Väners- borg—Herrljunga järnvägs- aktiebolag, för anläggning af järnväg från Herrljunga öfver Vänersborg till Udde- valla samt för denna järn- vägs ombyggnad till nor- malspärig........................... /1865-1867) 4- X 2,600,000l) 2,157,989 29 ( 1898 / 1871 , 31 Lån till Karlskrona—Växjö järnvägsaktiebolag, för an- läggning af järnväg mellan Karlskrona och Växjö...... 1872—1874 5 X ’) 47,X 2,600,000 _ 1,241,383 89 1871 31 Lån till Krylbo—Norbergs järnvägsaktiebolag, för an- läggning af järnväg mellan Krylbo och Norberg ........ j 1872-1873 6 X 5 x 406,000 60,628 10 Transport — — — 4,821,461 91 „ ''frågayarande lan, som under åren 1865—1867 utbetaldes med sammanlagdt 3,240,000 kr. för anläggning af järnvåg från Herrljunga öfver Vänersborg till Uddevalla, återstod vid 1897 års slut i kapital och ränta sammanlagdt 2,000,000 ann nnn i ...e .,PP lämlllst beslut af 1897 och 1898 års Riksdagar kapitaliserades och ökades med nytt låneunderstöd å 600,000 kr. for järnvägens ombyggnad till normalspårig eller sålunda till 2,600,000 kr. ’) Se § 3 af 1886 års reglemente. 80 I Reglementets Tiden, då lånet utbetalts. Annuitet. Räntefot. Ursprungliga beloppet. Kapitalåterstod vid 1910 års I Årtal. §• Transport — — — — — 4,821,461 91 1871 31 Lån till Uppsala—Margrete- tills järnvägsaktiebolag, för anläggning af järnväg från Uppsala till Gäfle med bi- banor ............................ 1873 6 X ] 5 X 500,000 99,681 13 1871 31 Lån till Bergslagernas järn- , vägsaktiebolag, för anlägg- ning af järnväg från Lud- vika till Kil........................ 1874-1876 57, X1) 5 X 5,000,000 3,246,236 85 1876 5 Lån till Yästervik—Åtvida- berg—Bersbo järnvägsaktie- bolag, för anläggning af järnväg från Yästervik öfver Jenny, Gamleby och Åtvida- berg till Bersbo, med bi- 1,526,529 33 bana................................... 1877-1879 5 X1) 47, X 1,865,000 — 1876 5 Lån till Hultsfred—Yäster- viks järnvägsaktiebolag, för anläggning af järnväg mel- lan Hultsfred och Jenny, med bibana och sidospår... 1877-1879 5 X’) 47, X 1,750,000 1,475,550 16 (1876 (1904 ?} Lån för anläggning af järn- väg från Yislanda till Bolmen (numera öfvertaget af Karls- hamn—Yislanda järnvägs- aktiebolag) ........................ 1877—1878 ®7ieX 47, X 500,0003) 481,108 74 Transport — — — — 11,650,568 12 '') Se § 3 af 1883 års reglemente. Se § 3 af 1883 och 1886 års reglementen. . 3) Ifrågavarande lån, som under åren 1877 och 1878 utbetaldes med 785,000 kronor, har jämlikt beslut af 1» ar Riksdag dels genom afskrifning, dels genom afbetalning år 1905 nedbragts till ett kapitalbelopp af 500,000 kronor, hvarför ny skuldförbindelse med ändrade amorteringsvillkor aflämnats. 81 Reglementets Årtal. 1 * 1876 5 11876 (1879 51 13/ 1876 5 1881 15 i 1 1881 15 1881 15 Tiden, då lånet Annuitet, utbetalts. Räntefot. Transport Lån till Gottlands järnvägsaktiebolag, för anläggning af järnväg från Yisby till Hemse .............................. vägsaktiebolag, för anläggning af järnväg från Kry 1 bo till Borlänge med bibana... Lån till Yarberg—Borås järnvägsaktiebolag, för anläggning af järnväg från Varberg till Borås........................... aktiebolag, för anläggning af järnväg mellan Borlänge och Insjön ........................ Lån till Hvetlanda—Säfsjö järnvägsaktiebolag, för anläggning af järnväg mellan Hvetlanda och Säfsjö......... 1877—1879 1879—1882 1879—1881 1883—1886 1883—1886 Lån för anläggning af järnväg från Finspong till Norsholm (numera öfvertaget af Norra Östergötlands järnvägsaktiebolag) ..................i 1883—1886 5 X1) 5 X1) 5 X1) 47, X 47, Ursprungliga beloppet. 5 * Transport 47, 47, 47, 500,000 2,375,000 2,600,000 950,000 300,000 Kapitalåterstod vid 1910 års slut. 11,650,568 356,463 1,809,927 1,981,394 4% X 500,000 905,444 245,544 402,657 12 68 84 63 94 96 17,352,001 41 58 ‘) Se § 3 af 1883 och 1886 års reglementen. Bihang till Riksd. prof. 1911. 10 Sami. 1 Afd. 2 Band. (Riksgäldskontorets reglemente.) 11 82 Reglementets Årtal. §. 1881 15 1881 15 1886 16 1886 16 1886 i 16 i Tiden, då lånet utbetalts. Annuitet. Räntefot. Transport I - Lån till Stockholm—Rimbo; järnvägsaktiebolag, för anläggning af järnväg mellan Stockholm och Rimbo ...... 1883—1887 Lån för anläggning af järnväg mellan Borås och Svenljunga (numera öfvertaget af Borås—Alfvesta järnvägsaktiebolag) .................. .. i Kapitalåterstod I Ursprungliga | 19l0 års beloppet. 4.1/ */ * il /• 500,000 Lån för anläggning af järnväg från Skara öfver Gössäter till Vänern (numera öfvertaget af Västergötland —Göteborgs järnvägsaktiebolag) ................................. 1884—1887’ 5 % 1887—1889 Lån till Halmstad—Bolmens järnvägsaktiebolag, för anläggning af järnväg från Halmstad till Bolmen med sidospår.............................. Lån till Fogelsta—Vadstena —Ödeshögs järnvägsaktiebolag för anläggning af järnväg från Vadstena till Odeshög .................................... Transport 1887—1890 4 V 2 % 4 7: 2 /* slut. 17,352,001 |58 409,241 54 500,000 324,000 1888—18901 5 X 47, % 47 2 X 82-4,915 l)| — 300,000 — — 415,542 14 273,178 30 705,040 256,404 13 68 -119,411,408 37 l) Enligt kung!, bref af d. ll/6 1888 är statslånets belopp nedsatt med 85 kronor. 83 Reglementets i Tiden, då lånet Annuitet. Räntefot. Ursprungliga Kapitalåterstod vid 1910 års Årtal. §■ i utbetalts. slut. Transport — — 19,411,408 37 1886 1 16 Lån till Mellersta Blekingo järnvägsaktiebolag, för an- läggning af järnväg från Karlshamn till Gullbärna med bibana och hamnspår 1888-1893 5 X 47, X 1,102,250’) 942,085 44 1886 16 Lån till Mora—Vänerns järn- vägsaktiebolag, för anlägg- ning af järnväg från Mora strand till östra Yärmlands järnväg jämte bibana......... 1889-1893 5 % 47, X 1,000,000 886,403 i 30 ! 1886 16 Lån för anläggning af järn- väg från Mariestad till Gös- säter med bispår (numera öfver taget af Västergötland —Göteborgs järnvägsaktie- bolag) .............................. 1890-1891 47, X 305,000 1 O /o ^0 < jwOo OM 1886 16 Lån för anläggning af järn- väg mellan Yittsjö och Hess- leholm (numera öfvertaget af Hessleholm—Markaryds järnvägsaktiebolag) ............ 1890 -1892 47, X 404,000 390,431 i 87 i V /© 1886 16 Lån till Skymnäs—Munkfors järnvägsaktiebolag, för an- läggning af järnväg från Björndalsbron till Munk- fors ................................... 1891—1892 f) ^ '' 47, X 90,835 80,516 4*j U /o Transport — — 1 — _ 21,978,114 29 ) Återstoden, 18,000 kr., af det beviljade beloppet 1,120,250 kr. bar bolaget förklarat sig icke komma att lyfta. 84 Reglementets liden, då lånet utbetalts. Annuitet. Räntefot. Ursprungliga beloppet. Kapitalåterstod ! vid 1910 års i sint. Årtal. ! §• Transport — — — — 21,978,114 29 1886 16 Lån för anläggning af järn- väg från Klippan till Rös- tånga (numera öfvertaget af Hälsingborg — Hässleholms jjvrn vägsaV ti ©bolag) ............ 1892—1893 5 X 47* X 290,000 257,056 94 1891 1 18 Lån till Malmö—Tomelilla järnvägsaktiebolag, för an- läggning af järnväg från Malmö till Tomelilla ......... 1892—1896 5 X 47* X 1,300,000 1,199,483 81 1891 18 Lån till Norra Söderman- lands järnvägsaktiebolag, för anläggning af järnväg från Nyby bruk till Södertälje med bibanor ..................... 1892—1896 5 X 47* x 1,800,000 1,781,595 1891 19 Lån till Härnösand—Sol- lefteå järnvägsaktiebolag, för anläggning af järnväg från Härnösand till Sollefteå ... 1892—1895 5 X 47* X 2,350,000 2,127,547 72 1891 18 Lån till Norrköping—Söder- köping—Vikbolandets järn- vägsaktiebolag, för anlägg- ning af järnväg från Norr- köping öfver Kummelby till Söderköping och från Kum- melby till Arkösund......... 1893—1895 5 X 47* X 653,000 617,731 10 1891 18 Lån till Uddevalla—Lelån- gens järnvägsaktiebolag, för anläggning af järnväg från Uddevalla till Lelången ... 1895—1896 5 X 47s X 1,247,000 1,150,581 77 Transport — i — — 29,112,110 1 63 85 Reglementets Tiden, då lånet utbetalts. Annuitet. Räntelot. Ursprungliga beloDnet. Kapitalåterstod vid 1910 års Årtal. §• sim. 1896 14 Transport Lån till östra Blekinge järn- vägsaktiebolag, för anlägg- ning af järnväg från Gull- bärna till Torsås ............ 1897-1899 5 X 47, % 537,500 29,112,110 508,469 63 32 1910 7 Lån till Östra Blekinge järn- vägsaktiebolag, hvilket lån bildats genom kapitalise- ring af förfallna annuitets- och räntebelopp å nästföre- gående lån ....................... 1910 ■ 57* X 47, X 108,000 108,000 1896 14 Lån till Klintehamn—Korna järnvägsaktiebolag, för an- läggning af järnväg från Klintehamn till Roma...... 1897-1900 5 X 47* X 213,250'') 213,250 1896 14 Lån till Markaryd—Yeinge järnvägsaktiebolag, för an- läggning af järnväg från Markaryd till Yeinge ...... 1897-1900 5 X 47* X 563,000’) 561,000 1896 14 Lån till Gottlands järnvägs- aktiebolag, för anläggning af järnväg mellan Yäst- kinde och Tingstäde ......... 1899-1902 5 X 47* X 119,0003) 112,038 90 1896 14 Lån till Sala—Gysinge— Gäfle järnvägsaktiebolag, för anläggning af järnväg från Sala öfver Gysinge tillHaga- ström ................................. 1899-1901 5 47» X 1,545,500 1,521,258 64 Transport — — — — 32,136,127 49 '') Enligt kungl. bref af den 1900 bär statslånets från början beviljade belopp, 214,000 kr., blifvit nedsatt med 750 kr. *) Hvaraf vid 1910 års slut återstodo ej lyftade 2,000 kr. *) Enligt kungl. bref af den 1900 har statslånets från början beviljade belopp, 120,000 kr., blifvit nedsatt med 1,000 kr 86 Reglementets liden, då lånet utbetalts. Annuitet. Räntefot. Ursprungliga beloppet. Kapitalåterstod vid 1910 års Årtal. 91Ul« §• Transport — — — — — 32,136,127 49 1896 14 Lån till östra Centralbanans järnvägsaktiebolag, för an- läggning af järnväg från Linköping öfver Rimforsa och Kisa till Vimmerby ... 1899-1902 5 X 47, X 1,710,000 1,710,000 1896 14 Lån till Slite—Koma järn- vägsaktiebolag, för anlägg- ning af järnväg från Roma till Slite............................. 1900-1902 5 X 47, X 339,000'') 339,000 i/1900 19\ Lån till Borås—Alfvesta \ 1901 18/ järnvägsaktiebolag, för an- läggning af järnväg från Borås till Alfvesta............ 1901-1903 5 X 47, X 4,795,000 — 4,633,962 52 1896 14 Låu till Falkenbergs järn- vägsaktiebolag, för anlägg- ning af järnväg från Holts- ljunga till Limmared......... (1902/ \1905/ 5 X 47, X 505,000 — 494,197 57 i ! 1896 14 Lån till Orsa—Härjeådalens järnvägsaktiebolag, för an- läggning af järnväg från Orsa till Sveg .................. /1902( 11909/ r. O O % 47, X 1,850,000 — 1,850,000 j 1896 !4\ Lån till Sköfde—Axvalls (1901 17/ järnvägsaktiebolag, för an- läggning af järnväg från Sköfde till Axvall ............ I1902| (1905/ 5 X 47, X 363,500 a) ~ 363,500 Transport — — — — 41,526,787 58 l) Enligt kungl. bref af den “/, 1904 har statslånets från början beviljade belopp, 340,000 kr., blifvit nedsatt med 1,000 kr. s) Enligt kungl. bref den ''*/, 1905 har statslånets från början beviljade belopp, 369,000 kr., hlifvit nedsatt med 5.500 kr. till 368,500 kr. 87 Reglementets Årtal. | §. 1901 17 1901 17 1901 17 1901 17 1901 17 1901 17 Transport) Lån för anläggning af järnväg från Enköpings hamn j öfver Heby till Enåker (numera öfvertaget af Stockholm-Y ästerås -Bergslagernas nya järnvägsaktiebolag) Lån till Norrköping—Söderköping—Yikbolandets järnvägsaktiebolag, för anläggning af järnväg från Yaldemarsvik till Söderköping med hamnspår till sjön Yxningen........................... Lån till Landskrona—Kjeflinge—Sjöbo järnvägsaktiebolag, för anläggning af järnväg från Kjeflinge till Sjöbo med sidospår till öfvedskloster ..................... Lån till Mellersta Södermanlands järnvägsaktiebolag, för anläggning af järnväg från Stålboga öfver Malmköping tilXSkeboqvarn...... Lån till Tidaholms järnvägsaktiebolag, för anläggning af järnväg från Tidaholm, till Yartofta .....................] Lån till Åtvidaberg—Bjärka —Säby järnvägsaktiebolag, | för anläggning af järnväg från Bjärka till Åtvidaberg j Transport Tiden, då lånet utbetalts. Annuitet. Räntefot. Ursprunglig beloppet. a Kapitalåterstod vid 1910 års slut. --- — — — — 41,526,787 58 1904-1905 5 % 4 y, x 1,028,700 — 1,023,556 so 1904 5 X 4 7.x 591,500 — 591,500 —1 /1904) (1908| 5 X 47.X 1,192,000 — 1,192,000 119051 (1908/ 5 X 47.x 532,500 — 532,500 — /1905( (1909/ 5 X •«7.X 510,000 — 510,000 — 1905 5 X 47.X 290,000 290,000 — - - — — 45,666,344 08 88 Reglementets Tiden, då lånet utbetalts. Annuitet. Räntefot. Ursprungliga beloppet. | Kapitalåterstod i vid^lölO års Årtal. §• Transport — — _ 45,666,344 08 1901 17 Lån till järn vägsaktiebolaget Borgholm—Böda, för an- läggning af järnväg från jl905( (1908/ 419,000 Borgholm till Böda ......... ,5 X 47, X 419,000 — — 1901 17 Lån till Ruda—Finsjö—Os- karshamns järnvägsaktie- bolag, för anläggning af järnväg från Oskarshamn till Ruda ........................ 1906 5 X 47, X 483,300 483,300 (1901 17\ Lån till Orsa—Härjeådalens (1905 17/ järnvägsaktiebolag, för full- bordande af järnvägsanlägg- /19051 (1909/ 2,200,000 ningen mellan Orsa och Sveg 5 X 47, X 2,200,000 — — 1905 9 Stockholm—Rimbo järnvägs- aktiebolags skuld för ogul- den köpeskilling för Ränna— 47, X 500,000 492,157 44 Norrtälje järnväg............... 1905 5 X 1906 22 Lån till Södra Ölands järn- vägsaktiebolag, för anlägg- ning af järnväg från Borg- holm till Näsby ............... 1908-1910 5 X 47, X 951,5007 929,850 1906 22 Lån till Lidköping—Kållands - järnvägsaktiebolag, för an- läggning af järnväg från Lidköping till Tun............ (1908( (1910/ 5 X 472 x 367,500 367,500 _ 1906 22 Lån till Varberg—Ätrans järnvägsaktiebolag, för an- läggning af järnväg från Yarberg öfver Ullared till 790,000 Ätrans station .................. 1908 5 X 472 X 1,185,0002) — — Transport — — — — _ 51,348,151 52 *) Hvaraf vid 1910 års slut återstodo ej lyftade kr. *) D:o vid d:o d:o » 21,650. 395,000. 89 Reglementets Tiden, då lånet Annuitet. Räntefot. Ursprungliga Kapitalåterstod vid 1910 års Årtal. utbetalts. slut. §■ Transport 51,348,151 52 1906 22 Lån till Skara—Timmersdala järnvägsaktiebolag, för an- läggning af järnväg från Skara till Timmersdala______ 1908 5 X 47» X 352,5001) 235,000 1906 22 Lån till Mjölby—Hästhof mens järnvägsaktiebolag, för anläggning af järnväg från Mjölby till Hästholmen...... 1908—1910 5 % 47» x 800,000®) 799,600 1906 22 Lån till Uppsala-Enköpings järnvägsaktiebolag, för an- läggning af järnväg från Uppsala till Enköping ...... 1909 5 % 47» X 1,040,000®) 693,000 = 51,714,290: 89 e) Lån för utveckling af statens telefonväsende. 1906 21 Lån till telegrafstyrelsen ... 1906 -4) 374 X 3,500,000 — 3,395,000 _ 1907 24 D:o d:o............. 1907 -4) — 4, 4 5,000,000 5.000. 000 4.000. 000 3,500,000 5,000,000 5.000. 000 4.000. 000 3,500,000 1908 35 D:o d:o............... 1908 4 % 4 1909 37 D:o d:o............ 1909 -4) -4) 1910 39 D:o d:o ............... 1910 ■X /O 4 ^ - 20,895,000: — i /) Lån för anskaffande af lokaler för telegrafverkets behof. (1908) 1907 25 Lån till telegrafstvrelsen ... 19091 -4) 4 % 3.000,000 — 3,000,000 — = 3,000,000: — (1910J Summa — _ — 76,970,751 52 '') Hvaraf vid 1910 års slut återstodo ej lyftade kr. 117,500. ’) D.o vid d:o d:0 » 400. •) D:o vid d:o d.o » 347,000. 4) Lånet skall återbetalas inom 20 år från första lyftningsdagen Bihang till Riksd. Prof. 1911. 10 Sami. 1 Afd. 2 Band. 12 (Klksgilldskontoiets reglemente.) REGISTER till 1911 års reglemente för riksgäldskontor^. Ackord för riksgäldskontorets fordringar får icke utan Riksdagens samtycke medgifvas ......................................................... Afbetalning å statsskulden, anslag till ....................................... Aflöningsstat för tjänsteinnehafvare vid riksgäldskontoret ............ » för d:o vid Riksdagens bibliotek ...... » för d:o vid Riksdagens hus............... Afsked för tjänstemän och vaktbetjäning .................................... Allmänna hypoteksbanken ............................................................ Amortering, fonden för statsskuldens .......................................... Anslag ä riksstaten .................................................................. Ansvarsskyldighet, fullmäktiges ................................................... Ansökningstid till lediga tjänster ................................................ Anteckningsböcker, kamrerarens och kassörens.............................. Arffurstens palats, ang. köpeskillingen för ................................. Arfvoden för fullmäktige samt deras ordförande och två deputerade » > Riksdagens revisorers kansli och vaktbetjäning......... » » e. o. tjänstemän och vaktmästare vid riksgäldskontoret Barnbördshuset, allmänna i Stockholm, förskott för uppförande af nya byggnader för ......................................................... Bastuträsk—Skellefteå—Kallholms fjär den, anslag till en statsbana mellan.............................................................................. Befordringsgrunder vid riksgäldskontoret .................................... Begrafningshjälp efter obemedlade tjänstemän och vaktbetjänte ... Behållningar, statskontorets......................................................... Belöning för extra arbeten i riksgäldskontoret ........................... Bergverkstionden, villkor för upphörande af................................. Berättelser, fullmäktiges............................................................... » justitieombudsmannens ............................................. » Riksdagens revisorers................................................ Besiktning å Riksdagens hus ...................................................... Bihang till Riksd. prof. i 911. 10 Sami. 1 Afd. 2 Band. (Riksgltldskontorets reglemente.) § 89. §§ 93, 94. Sid. 65. Sid. 66. Sid. 66. §§ 152—154. § 135. §§ 3, 97. §§ 93, 94. § in. § 143. § 124. § 18. § 84. § 77. § 86. § 42. §§ 25, 55. § 145. § 87. § 92. § 86. § 91. § 128. 79. 77, 130. 125. 92 Besv/lr öfver fullmäktiges beslut ................................................ Bevillningsförordning, utfärdande af ny ....................................... Bibanelånefonckn ..................................................................... Bibliotek, Riksdagens.................................................................. Bibliotekarie, » .................................................................. Byggnadsfond för riksdags- och riksbankshus.............................. Byggnadskassor, stiftens, ang. afskrifning af deras skulder till riksgäldskontor ............................................................ Deputerade, fullmäktiges ............................................................ Diarium, ombudsmannens........................................................... Egnahemslanefonden ..................................................................... Elektriska ledningar för distribuering af energi från statens kraftstationer vid Trollhättan, anslag till .............................. Entledigande af tjänstemän och vaktbetjänte vid riksgäldskontor Ersättning för bestridande af lediga tjänster .............................. Expenser för justitieombudsmannens och tryckfrihetskommitténs expeditioner ............................................................ Extra ordinarie tjänstemän, ang. villkoren för deras antagande ... » » » och vaktmästare, deras skiljande från riksgäldskontor........................... » > » arfvoden åt....................................... Fiskerinäringens befrämjande, fonden för.................................... Flyttningshjälp för justitieombudsmannen .................................... Fonden för statsskuldens amortering .......................................... Fordringar, riksgäldskontorets...................................................... > » , förteckning å .............................. Fullmakter för riksgäldskontorets tjänstemän .............................. » granskning af riksdagsmännens ................................. Fullmäktige i riksgäldskontor och deras suppleanter.................. » äga att af Riksdagens revisorer begära råd och yttranden ................................................................. Fullmäktiges ansvarsskyldighet................................................... » antal för besluts fattande ....................................... » arfvoden och resekostnadsersättningar..................... » befattning upphör................................................... » berättelser............................................................... » besluts Överklagande ............................................ * deputerade ........................................................... » ombud..................................................................... > omröstningar ......................................................... » ordförande och vice ordförande .............................. k protokoll ............................................................... sammankomster ...................................................... » sammanträden gemensamt med fullmäktige i riksbanken .............................................................. » ställande till ansvar................................................ §§ 123, 150. § 139. § 51. *§ 76, 133. § 76. § 127. § 6. §3 84, 113. 3 124. §§ 14, 44. 37, 38, 65 146—151. § 141 mom. 2, 8, 9. § 79. 3 144. § 151. § 86. §§ 12, 45. § 78. §§ 3, 97- §3 4-7. Sid. 75—89. § 141- § 140. Sid. 68. § 115- § 114- §§ 120, 139. § 84. § in§ 128. §8 123, 150. §§ 84, 113. §§ H3, 135. § 122. § 107. § 116. §§ 116—123. § 139. § H4. 93 Fullmäktiges suppleanter ........................................................... Sid. 68. » » , deras inträdande ................................. §§ 108, 109, 111. » särskilda uppdrag..........................................§§ 124—140. » tjänstledighet .........................................................< §§ 118i 119* » öfverläggningar ...................................................... §§ 121, 122. Förfall för fullmäktige ............................................................... § 119. Förräntning af riksgäldskontorets kontanta tillgångar och behållningar. ................................................................. § 99. Försäljningmedel för mindre kronolägenheter.............................. § 95. » » kronans hus i städerna .............................. § 90. Generalassistanskontoret, f. d., understöd för sterbhusen efter obemedlade tjänstemän m. fl. vid... § 87. Gratifikationer för extra arbeten i riksgäldskontoret .................. § 86. Grundlagar m. in., utgifning af en samling utländska............... § 82. Göta kanal, ledamot i styrelsen och ombud vid revisionen utses § 139. Göteborg—Alingsås, anslag för utläggning af ytterligare ett järnvägsspår mellan ................................... § 61. Göteborg-Skee, anslag till fullbordande af statsbanan .................. § 28. Handtverkslånefonden.................................................................. §§ 15, 48. Hufvudbok, riksgäldskontorets...................................................... §§ 103, 105. Hus, kronans, i städerna ............................................................ § 90. > Riksdagens ........................................................................ §§ 74, 125, 126. » ang. uppförande af nya för Riksdagen och riksbanken m. m. § 127. Hypoteksbank, Sveriges allmänna ................................................ § 135. Inkomster, riksgäldskontorets ...................................................... §§ 89—102. Inköp af skogbärande eller till skogsbörd tjänlig mark............... § 95. Inlösen af förfallna obligationer och räntekuponger .................... §§ 2, 98. » » s. k. riksgäldssedlar................................................... § 2. Inspektor öfver Riksdagens bibliotek utses af fullmäktige............ § 138. Inventarier i Riksdagens hus...................................................... §§ 125, 131. Inventering af Iåns- och säkerhetshandlingar .............................. § 124. Jordförmedlings fonden.................................................................. §§ 13, 47. Justitieombudsmannen, flyttningshjälp för....................................... § 78. Justitieombudsmannens jämte den hos honom anställda kansli- och vaktbetjänings aflöning........................... § 78. » ämbetsberättelse ....................................... § 79. » ämbetsresor................................................ § 79. » expedition, dess expenser........................... § 79. » insättande i ämbetet ................................. § 139. Justitieombudsmansämbetets förvaltning, anslag till utarbetande af en historik öfver .......................................... § 80. Järna—Nyköping—Norrköping, anslag till en statsbana mellan §§ 22, 23, 57. Järnvägar, enskilda, ang. låneunderstöd för................................. §§ 16, 17, 50, 51. » statens, anslag till ................................................... §§ 21—33, 53 63 Järnvägsbolag, enskilda, revision af deras förvaltning m. m....... § 134. Järnväg slånefonden .................................................................... §§ 16, 17, 50. 94 Järnvägsmateriel, anslag till anskaffande af ny rörlig ............... Kalmar stifts byggnadskassa, ang. afskrifning af dess skuld till riksgäldskontoret ........................................................... Kansli- och vaktbetjaning, justitieombudsmannens ........................ Kapitalfordringar, riksgäldskontorets vid 1910 års slut utbalan serade ......................................................... Kapitalskulder, riksgäldskontorets vid 1910 års slut utbalanserade Karungi—Matarengi, anslag till anläggning af statsbana mellan Kassaförstärkning åt statskontoret................................................ Kassareserver i utlandet, riksgäldskontorets ................................. Kinda kanals aktiebolag, revision af........................................... Kiruna—Svartön, kompetteringsarbeten å järnvägslinjen ......... Kompetensvillkor för riksgäldskontorets tjänstemän ..................... Konstitutorial för tjänsteinnebafvare............................................. Kontorsexpenser ........................................................................... Konvertering af äldre statslån...................................................... Kraftstation vid Porjusfallen, anslag till anläggning af............... » » Trollhättan, » » » » ............... » » Ålfkarleby, > » » » ............... Kreditiv, anvisade på riksgäldskontoret....................................... > riksgäldskontorets, i riksbanken.................................... Kronolägenheter, mindre, medel, som inflyta för försäljning af...... Kuponger, tillhörande statsobligationer, inlösen af........................ Lappträsk—Veittijärvi, anslag till anläggning af statsbana mellan, m. ................................................................................ Ledigheter bland fullmäktige ...................................................... Likvid mellan stats- och riksgäldsverken .................................... Likvidations- och amortissementsfonderna....................................... Låne- och säkerhetshandlingar, inventering af.............................. Laner ätt, riksgäldskontorets........................................................ Lånerörelse, riksgäldskontorets ................................................... Låneunderstöd åt enskilda järnvägar .......................................... Lönebesparing.............................................................................. Löneförhöjning, villkor för åtnjutande af .................................... Missväxter, behöfvandes undsättning vid .................................... Morjarv-Lappträsk, anslag till fullbordande af statsbanan mellan, m. m. Mörby, lånefond för tjänstemannasamhället vid ..................... Naturhistoriska riksmuseum, förskott till uppförande af nya byggnader för ....................................................................... Nattbevakningen i riksgäldskontoret, arfvode för........................... Norrländska nyodlingsfonden ...................................................... Notviken, anläggning af en reparationsverkstad vid .................. Obligationer, riksgäldskontorets ................................................... Odlingslånefonden ........................................................................ Ombud, Konungens..................................................................... » , fullmäktiges .................................................................. § 21, 53. § 6. § 78. Sid. 75—89. Sid. 70—74. § 59. §§ 68, 102. § 99. § 133- § 60. § 144. § 141. § 74. § 97. §§ 40, 66. § 36. § 67. §§ 69-72. § ioo. § 95. §§ 2, 98. § 31. §§ 108, in. §§ 93, 105. §§ 3, 98, 103. § 124. §§ 71, 97, 102. § 99. §§ 16, 17, 50, 51. § 142. § 141 mom. 5. § 96. § 24. § 49. § 41. § 141 mom. 10. §§ 9, 46. §§ 29, 30. §§ 2, 97-99. §§ 8, 43. § 121- §§ H3, 135. 95 Omröstningar, fullmäktiges ......................................................... § 122. Ordförande bland fullmäktige...................................................... § 107. » , vice, bland fullmäktige ............................................. § 107. Papper, upphandling af............................................................... § 131. Pensionering af riksgäldskontorets tjänstemän och vaktbetjäning... §§ 152—154. Pensionsfond, för tjänsteinnehafvare vid riksgäldskontoret m. fl. § 106. Pensionsafgifter, tjänsteinnehafvares i riksgäldskontoret ............... § 141 mom. 11. Pension sstat vid riksgäldskontoret................................................ Sid. 67. Porjusfallen, anslag för anläggning af en kraftstation vid, m. m. §§ 40, 66. Porträttmedaljonger, af f. d. riksdagsmän, gjutning i brons af § 83. Postsparbanken, kredit i riksgäldskontoret................................. § 72. » ledamot i styrelsen för, utses af fullmäktige ...... § 137. Preskriptionstid för riksgäldskontorets skulder.............................. §§ 2, 98. Protokoll, fullmäktiges .............................................................. § 116. » Riksdagens, tryckning af............................................. § 131. Rederinäringens understödjande, lånefond för .............................. § 10. Redovisning af de till riksgäldskontoret ingående medel............... §§ 103—106. Resekostnadsersättning för Riksdagens revisorer ........................... § 77. » » fullmäktige .......................................... § 84. » > justitieombudsmannen........................... § 79. Revisionsberättelser från enskilda järnvägsbolag ........................... § 134. Revisionskostnader........................................................................ §§ 77, 93, 94. Revisorer, Riksdagens, vid 1911 års statsrevision och deras suppleanter...................................................... Sid. 69. » » ang. utfärdande af kallelse till deras första sammanträde................................................ § 129. » » ang. inkallande af suppleanter........................ § 129. » » råd och yttranden af dem äga fullmäktige att begära......................................................... § 115. » » traktamenten och resekostnader för ............... § 77. > utses af fullmäktige för granskning af Strömsholms nya kanalbolags, Kinda kanals aktiebolags, Sveriges allmänna hypoteksbanks och konungariket Sveriges stadshypotekskassas förvaltning................................. §§ 133, 135, 136. Revisorernas berättelser............................................................. §§ 77, 130. Riksbanken, ang. bemyndigande för riksgäldskontoret att ställa skattkammarväxlar till dess förfogande.................... § 101. » ang. kreditiv i banken för riksgäldskontoret ...... § 100. » ang. uppförande af nytt hus för.............................. § 127. Riksdag, 1911 års, anslag till en uppslagsbok öfver dess arbeten §'',81. Riksdagens bibliotekarie............................................................... § 76. » hus ........................................................................... §§ 74, 125, 126. » » , ang. aflöning för öfver vaktmästaren och öfver maskinisten vid m. m....................................... § 75. » » , lokaler inom, få för vissa ändamål upplåtas ...... § 126. Riksdagsbiblioteket........................................................................ §§ 76, 138. 96 Riksdagshandlingar, tryckta, ang. vården af .............................. Riksdagshus, nytt, angående byggnadsfonden för ....................... Riksdagskostnader........................................................................ » anslag till .................................................. Riksdagsort, fullmäktiges yttrande därom .................................... Riksgäldskontorets fordringar för utlämnade lån ........................... » fullmäktige...................................................... » föremål............................................................ » hufvudbok ...................................................... » inkomster och särskilda tillgångar .................. » kreditiv i riksbanken....................................... » likvid med statsverket .................................... > lånerörelse ...................................................... * obligationer...................................................... » räkenskaper...................................................... » skulder............................................................ » styrelse............................................................ » upplåning......................................................... > utbetalningar ................................................... » utlåning ......................................................... » änka- och pupillkassa....................................... Riksgäldssedel s. k., inlösen af ............................................... Räkenskaper, riksgäldskontorets................................................... Räntekuponger, inlösen af............................................................ Räntor å statsskulden, anslag till............................................... Rönninge—Järna, anslag för utläggning af ytterligare ett järnvägsspår mellan, m. in.................................................... Rörlig materiel vid statens redan trafikerade jernvägar, anslag till Sammankomster, fullmäktiges...................................................... Sammanträde, första, Riksdagens revisorers, ang. utfärdande af kallelse till ............................................. Sammanträden, fullmäktiges i riksbanken och riksgäldskontoret gemensamma ...................................................... Semester för deputerade.............................................................. » » tjänstemännen vid riksgäldskontoret ........................ Siljans järnvägsaktiebolag, ang. efterskänkandet af viss del af statens fordran hos ................................................... Skara stifts byggnadskassa, ang. afskrifning af dess skuld till riksgäldskontoret ............................................................ Skattkammarväxlar, riksgäldskontorets, tillhandahållas riksbanken Skiljaktiga meningar bland fullmäktige ....................................... Skrifmaterialier för Riksdagens behof.......................................... Skulder, riksgäldskontorets, preskriptionstid för........................... » riksgäldskontorets, förteckning å .................................... Stadshypotekskassa, konungariket Sveriges ................................. Statskontorets behållningar aflämnas till riksgäldskontoret............ § 132. § 127. § 73. §§ 93, 94. § 139. SS4—7 o. sid. 7 5—89. Sid. 68. § 1. §§ 103, 105. §§ 89—102. § ioo. §§ 93, 105. § 99. §§ 2, 97-99. §§ 103, 104. §§ 2, 3 o. sid. 70—74. §§ 107-115. §§ 71, 97, 102. §§ 8-88. § 99. §§ 88, 142. § ^ §§ 103, 104. §§ 2, 98. §§ 93, 94. §§ 33, 54. §§ 21, 53. §§ 116—123. § 129. § 139. § 113. § 141- § 7. § 6. § ioi. § 122. § 131. §§ 2, 98. Sid. 70—74. § 136. § 92. 97 Statskontorets inkomster, brister i, fyllas .................................... § 68. Statslån, äldre, konvertering af ........... § 97. Statsskuldbok, ang. inrättande af ................................................ § 2. Stockholms bangardsförhållanden, inköp af mark för ordnande af § 63. Strömsholms nya kanalbolag, revision af dess förvaltning ............ § 133. Ströms vattudal—Ångermanttlfven, anslag till statsbana mellan § 58. Styrelsen för riksgäldskontoret...................................................... §§ 107—115. Suppleanter för fullmäktige ......................................................... Sid. 68. » , deras inträdande ...................................................... §§ 108, 109, 111. » för Riksdagens revisorer .......................................... Sid. 69. » , ang. inkallande af ................................................... § 129. Suspension af tjänstemän och vaktbetjäning ................................. eg 146—150. Telefonväsende, statens, ang. anslag för fortsatt utveckling af...... § 52. Telegrafverket, lån till uppförande af stationsbyggnader för dess behof i Stockholm och Göteborg........................... § 20. Tjänsteförmmmelser, frågor rörande ............................................. §§ 146—151. Tjänstemannasamhället vid Mörby, lånefond för ....................... § 49. Tjänstemän vid riksgäldskontoret, aflöning för.............................. § 85. » » » , antagande af ........................... § 144. » » » , besvärshänvisning för............... § 150. » » » , entledigande af ........................ §§ 147, 148. » » » , pensionering af ........................ §§ 152—154. » » Riksdagens bibliotek.......................................... § 76. » » Riksdagens hus ................................................ § 75. » » justitieombudsmannens expedition........................ | 78. Tjänster i riksgäldskontoret, lediga, bestridande och återbesättande af §§ 142, 143. Tjänstledighet för fullmäktige ...................................................... §§ 118, 119. » > tjänsteinnehafvare vid riksgäldskontoret............ § 141. Tomteboda—Järfva, anslag till utläggning af ytterligare ett järnvägsspår mellan, m. m.................................................... § 32. Torfindustrien, lånefond för understödjande af.............................. § 11. Traktamenten, Riksdagens revisorers .......................................... § 77. Trollhättan, anslag till anläggning af en kraftstation vid, m. m. § 36. » , anslag till anläggning af elektriska kraftledningar från ........................................................................ §§ 37, 38, 65. Trollhätte kanal- och vattenverk, ang. inköp af vissa fastigheter för dess räkning m. m.......... §§ 34, 35. Tryckfr ihetskommitténs expedition och expenser.............................. § 79. Tryckning åt Riksdagens protokoll med därtill hörande bihang ... § 131. » af revisorernas berättelser .......................................... §§ 77 130. Tryckningskostnader för justitieombudsmannens ämbetsberättelser... § 79. Trälleborgs ångfärjestation, tilläggsanslag för.............................. § 62. Ulriksfors—Volgsjön, anslag till statsbana mellan..................... § 58. Underskrifter, antalet egenhändiga å riksgäldskontorets obligationer § 2. Understöd för obemedlade tjänstemäns och vaktbetjäntes sterbhus § 87. Undsättningsmedel vid missväxter ................................................ § 96. 98 Uniformsbeklädnad, vaktmästares ................................................ Uppdrag, fullmäktiges särskilda................................................... Upphandling af papper för tryckning af Riksdagens protokoll...... Upplåning, riksgäldskontorets ................................................... Uppsala stifts byggnadskassa, ang. afskrifning af dess skuld till riksgäldskontoret ........................................................... Uppslagsbok öfver 1911 års Riksdags arbeten ........................... Utbetalningar, åliggande riksgäldskontoret.................................... Utdrag af riksgäldskontorets räkenskaper ........................ . ......... Utlottningslistor rörande i svenskt mynt förskrifna statsobligationer Utlåning, riksgäldskontorets......................................................... Vattenfall, anslag till inköp af ................................................... VeittijUrvi—Karungi, anslag till anläggning af statsbana mellan Vice värden i Riksdagens hus ................................................... Vi likör för löneförhöjning vid riksgäldskontoret........................... > » att kunna antagas till tjänsteman vid riksgäldskontoret Vänersborg—Göteborg, anläggning af ny farled mellan............... Ålderstillägg för riksgäldskontorets tjänstemän.............................. Älfkarleby, anslag för anläggning af ett kraftverk vid ............ Änke- och pupillkassan vid riksgäldskontoret .............................. öfverlåtelse på viss person af riksgäldskontorets obligationer ...... öfverläggningar, fullmäktiges ..................................................... öfvervaktmästaren och öfvermaskinisten vid Riksdagens bus......... Östersund—Ströms vattudal, anslag till statsbana mellan ........... § 141 mom. 10. §§ 124-140. § 131. §§ 71, 97, 102. § 6. § 81. §§ 8-88. § 104. § 07. § 99. § 19- § 59. § 131, sid. 65. § 141 mom. 5. § 144. §§ 39, 64. § 141 mom. 5. § 67. §§ 88, 142. § 2. §§ 121, 122. § 75. §§ 26, 27, 56. CENTRALTRYCKERIET, STOCKHOLM 1»11.