utfärdadt Tid slutet af 1909 års riksdag

Bill. till Riksd. Prot. 1909. 10 Sami. 1 Afd. 2 Band. (Riksg.-kontorets reglemente.) Innehållsförteckning. Riksgäldskontorets föremål § 1. » skulder §§ 2—4. » fordringar för utlämnade lån §§ 5—7. » återstående utgifter till följd af beslut vid föregående riksdagar §§ 8—36. » utgifter, anvisade vid innevarande riksdag, §§ 37—52. Med statsregleringen gemenskap ägande utgifter § 53. På riksgäldskontor anvisade kreditiv §§ 54—57. Från riksgäldskontor utgående riksdags- och revisionskostnader, aflöningar, förvaltningsutgifter m. m. §§ 58—72. Riksgäldskontorets inkomster och tillgångar §§ 73—85. Redovisningen af de till riksgäldskontor ingående medel §§ 86—89. Riksgäldskontorets styrelse §§ 90—98. Fullmäktiges sammankomster §§ 99—106. » särskilda åligganden och uppdrag §§ 107—123. Tjänsteinnehafvare vid riksgäldskontor §§ 124—128. Behandlingen af frågor rörande tjänsteförsummelser m. m. §§ 129—184. Pensioneringen af tjänsteinnehafvare vid riksgäldskontor §§ 135—137. 3 Reglemente för riksgäldskontoret. § l. Riksgäldskontoret har till föremål: a) att ombesörja likviden af svenska statens skuld, för hvilken Riksdagen enligt § 66 regeringsformen ansvarar; b) att verkställa alla de utbetalningar, som af Rikets Ständer eller Riksdagen blifvit å detta verk anvisade; c) att mottaga, förvalta och redovisa alla härtill anslagna tillgångar och inkomster samt hålla uppkommande, till riksgäldskontoret levererade öfverskott och behållningar Riksdagen till hända; d) att, i saknad af annan tillgång för bestridande af beviljade och å riksgäldskontoret anvisade utgifter, upplåna därtill oundgängligen erforderliga medel; och e) att utföra alla uppdrag och åligganden, som riksgäldskontoret för öfrigt af Rikets Ständer eller Riksdagen erhållit. Angående riksgäldskontorets skulder. § 2. De af riksgäldskontoret för upptagna lån utfärdade och förut icke inlösta eller eljest, jämlikt behörig föreskrift, ur räkenskaperna affärda obligationer, äfvensom de obligationer, hvilka hädanefter varda af detta verk utgifna, böra, så till kapital som upplupna räntor, enligt desammas ordalydelse infrias. Där preskriptionstid i afseende på någon särskild del af riksgäldskontorets skulder icke blifvit stadgad, komma skulderna, intill dess annorlunda förordnas, att i vederbörlig ordning likvideras, utan afseende å den 4 tid, inom hvilken fordringar hos enskilda eller hos Kungl. Maj:t och kronan skola nu eller framdeles göras gällande. Härförutom har Riksdagen medgifvit: a) att till innehafvaren ställd obligation må, då därom hos fullmäktige göres framställning, på viss namngifven person öfverlåtas för att endast i dennes hand vara gällande samt, därest ägaren sedermera det önskar, ånyo kunna göras gällande i hvarje innehafvares hand, allt under de villkor i afseende på behöriga anteckningar å själfva obligationen samt i kontorets räkenskaper, som fullmäktige äga föreskrifva; b) att fullmäktige må i riksgäldskontoret inrätta en statsskuldbok; att fordran på grund af riksgäldskontorets obligationer af de lån, som fullmäktige bestämma, må kunna genom obligationers inlämnande till riksgäldskontoret förvandlas till en i statsskuldboken införd fordran; samt att fullmäktige äga fastställa bestämmelserna rörande statsskuldbokens anordning samt villkoren för dess begagnande; c) att fullmäktige må, när sådant icke för riksgäldskontoret medför olägenhet, kunna medgifva omedelbar inlösen i riksgäldskontoret af förfallna obligationer och räntekuponger, fastän desamma enligt obligationernas lydelse och stadgandena i lånekontrakten böra å däruti angifna utrikes orter infrias; för hvilket ändamål fullmäktige må träffa erforderliga öfverenskommelser med de låneöfvertagare, som kontraktsenligt skola ombesörja denna inlösen; samt d) att, då s. k. riksgäldssedlar i riksgäldskontoret till inlösen företes, fullmäktige äga att, därest sedlarna befinnas riktiga, låta desamma med riksgäldskontorets medel infria. Beträffande antalet egenhändiga underskrifter å riksgäldskontorets obligationer har Riksdagen föreskrifvit, att obligationer, som komma att af riksgäldskontoret utlämnas, böra vara försedda, då deras valör ej uppgår till 1,000 kronor eller motsvarande belopp i utländskt myntslag, med minst en, då valören utgör 1,000 kronor eller högre belopp till och med 2,000 kronor eller motsvarande belopp i utländskt myntslag, med minst två samt, då valören öfverstiger 2,000 kronor eller motsvarande belopp i utländskt myntslag, med minst tre handskrifna namnteckningar. I afseende på riksgäldskontorets skulder, om hvilka kontorets räkenskaper och handlingar lämna fullständig upplysning, och hvilkas belopp vid nästlidna års slut finnas summariskt uppgifna uti en vid detta reglemente fogad bilaga, böra i öfrigt de föreskrifter, som äro intagna uti de vid föregående riksdagar för riksgäldskontoret utfärdade reglementen, i de delar, samma föreskrifter ännu icke blifvit fullgjorda, fortfarande tjäna till efterrättelse. ♦ 5 § 8. Till de under riksgäldskontorets förvaltning stående likvidations- och amortissementsfonderna skola, i anledning af upptagandet af nedannämnda statslån, årligen utbetalas följande annuitetsanslag, nämligen: för 1888 års lån » 1894 » » » 1900 » » » 1904 » » » 1906 » » » 1907 » » 1908 » » kronor 885,833: 83 » 672,800: — » 1,452,800: — » 1,880,000: — » 1,656,000: — » 1,872,000: — » 2,451,600: — samt för 1887 års 3,6 procents lån ett annuitetsanslag beräknadt till 4 */, procent af lånets vid 1909 års början utelöpande belopp, hvilket anslag, i händelse nya obligationer af lånet komma att försäljas, skall från och med året näst efter det, hvarunder försäljningen sker, ökas med 4 1/i procent af det under det sistförflutna året försålda obligationsbeloppet. Af ofvannämnda annuitetsanslag skall främst utgå ränta å vederbörande lån samt återstoden öfverföras till fonden för statsskuldens amortering. Behållningen å fonden för statsskulden amortering skall af fullmäktige med hänsyn till föreliggande förhållanden användas antingen till amortering af statsskulden medelst ökad utlottning eller obligationsinköp eller ock till minskning i den nya upplåning, hvartill fullmäktige af Riksdagen erhållit bemyndigande. Med afseende å statsskuldens amortering skall iakttagas, att 1894 års statslån skall vara slutbetaldt senast inom år 1950. § 4. 1909 års Riksdag, som i anledning af Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning för sin del antagit förordningar angående konungariket Sveriges stadshypotekskassa och angående grunderna för stadshypoteksföreningars bildande och verksamhet, har därvid tillika beslutat att,, sedan konungariket Sveriges stadshypotekskassa kommit till stånd, skola från riksgäldskontoret till kassan såsom dess grundfond öfverlämnas 30,000,000 kronor i svenska statens tre och en half procent obligationer med rätt för kassan att i enlighet med de i förordningen angående konungariket Sveriges stadshypotekskassa gifna bestämmelser disponera sagda obligationer, dock under villkor att, om kassans grundfond genom på kassans rörelse uppkomna förluster 6 skulle nedgå till 26,000,000 kronor, kassan icke äger upptaga nytt lån, med mindre Riksdagen på Kungl. Maj:ts framställning sådant medgifver. Angående riksgäldskontorets fordringar förgutlämnade lån. § 5. Beträffande riksgäldskontorets fordringar för meddelade lån, om hvilkas belopp kontorets böcker och räkenskaper lämna fullständig upplysning och å hvilka, för tiden vid nästlidna års slut, en förteckning jämväl finnes detta reglemente bifogad, skola de förbindelser, å hvilka fordringarna sig grunda, jämte föreskrifterna uti äldre reglementen i tillämpliga delar fortfarande tjäna till efterrättelse. § 6. Riksdagen har år 1908 medgifvit, att återbetalningen af det till restaurering af Vadstena klosterkyrka af 1898 års Riksdag beviljade räntefria lån från riksgäldskontoret å 16,000 kronor må af Vadstena och S:t Pers församlingar verkställas med minst en tiondel af lånebeloppet årligen senast från och med år 1918. § 7. Riksdagen har år 1908 medgifvit, att de skulder, hvari byggnadskassorna i Uppsala, Skara och Kalmar stift den 1 maj 1909 häfta till riksgäldskontoret, må, i den mån de icke täckas af dessa kassors tillgångar, efter det kassornas öfriga skulder blifvit guldna, afskrifvas. Angående riksgäldskontoret åliggande utbetalningar. l:o. Återstående utgifter till följd af beslut vid föregående riksdagar. § 8. Riksdagen har år 1898 beslutat, att till odlingslånefonden må under hvart af åren 1899—1908 ej mindre ingå de till statskontoret inflytande 7 annuiteter å odlingslån, än äfven af riksgäldskontoret, i mån af behof och uppå rekvisition af Kungl. Maj:t, öfverlämnas medel till så stort belopp, som jämte de till fonden ingående annuiteter kan erfordras till fyllande af högst en million kronor årligen, samt att riksgäldskontoret skall af fonden erhålla godtgörelse för den ränteutgift, som genom berörda medels öfverlämnande till fonden för riksgäldskontoret förorsakas. § 9- Riksdagen har år 1908 beslutat, att till odlingslånefonden må under hvart af åren 1904—1908 ej mindre ingå de till statskontoret inflytande annuiteter å odlingslån, än äfven af riksgäldskontoret, i mån af behof och uppå rekvisition af Kungl. Maj:t, öfverlämnas medel till så stort belopp, som jämte de till fonden ingående annuiteter kan erfordras till fyllande af högst en million kronor årligen, samt att riksgäldskontoret skall af fonden erhålla godtgörelse för den ränteutgift, som genom berörda medels öfverlämnande till fonden för riksgäldskontoret förorsakas. § io. Riksdagen har år 1908 medgifvit, att till odlingslånefonden må under hvart af åren 1909—1913 ej mindre ingå de till statskontoret inflytande annuiteter å odlingslån, än äfven af riksgäldskontoret, i mån af behof och uppå rekvisition af Kungl. Maj:t, öfverlämnas medel till så stort belopp, som jämte de till fonden ingående annuiteter kan erfordras till fyllande af högst en million kronor årligen, äfvensom beslutat, att riksgäldskontoret skall af fonden erhålla godtgörelse för den ränteutgift, som genom berörda medels öfverlämnande till fonden för riksgäldskontoret förorsakas. § 11. 1906 års Riksdag har, i anledning af Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning, beslutat, bland annat: att en särskild fond å 800,000 kronor skall inrättas för befrämjande af uppodling af jord i Norrland och Dalarna, från hvilken fond i mån af tillgång lån må tilldelas landsting eller hushållningssällskap, som förklarat sig villigt att utlämna låneunderstöd till mindre jordbrukare för uppodling af till åker lämplig mark; att inflytande räntor å de från fonden utlämnade lån må ingå till 8 fonden för att tillsammans med fondens ofri ga tillgångar användas för det med fonden afsedda ändamål; att fonden skall af statskontoret förvaltas; samt att bemyndiga riksgäldskontoret att för ändamålet under år 1907 i mån af behof tillhandahålla statskontoret ett belopp af högst 100,000 kronor. Vidare har Riksdagen åren 1907 och 1908 bemyndigat riksgäldskontoret att i mån af behof tillhandahålla statskontoret under år 1908 ett belopp af högst 200,000 kronor och under år 1909 ett belopp af högst 300,000 kronor att tillföras nämnda fond. § 12- 1907 års Riksdag har under hufvudsakligen samma villkor och bestämmelser, som i fråga om den redan bildade lånefonden för rederinäringens understödjande stadgats med afseende å dess förvaltning och användning samt rörande dispositionen af inflytande räntor och kapitalafbetalningar å de från fonden utlämnade lån bemyndigat riksgäldskontoret att, utöfver de till samma fond åren 1908 och 1905 anvisade belopp af tillhopa 10,000,000 kronor, i mån af behof tillhandahålla statskontoret ytterligare 5,000,000 kronor. 1909 års Riksdag har medgifvit, att de kapitalafbetalningar, som å de från lånefonden för rederinäringens understödjande utgående lånen verkställas, må äfven för tiden efter år 1909 intill utgången af år 1911 tilläggas fonden. § 13. 1907 års Riksdag har dels bemyndigat riksgäldskontoret att för höjning af fonden för torf industriens befrämjande, i mån af behof, tillhandahålla statskontoret utöfver de af Riksdagen redan förut anvisade medel en summa af högst 2,000,000 kronor, däraf under år 1907 högst 750,000 kronor, dels ock medgifvit, att de kapitalafbetalningar, hvilka enligt gällande bestämmelser skola verkställas å lån, som erhållits från fonden, må, oafsedt om de afse lån, som beviljats af nu ifrågavarande medel, eller lån, som utgått af fondens öfriga tillgångar, intill utgången af år 1913 tilläggas fonden. § H. 1907 års Riksdag har a) bemyndigat riksgäldskontoret att för hvart och ett af åren 1907— 1911 på rekvisition af Kungl. Maj:t till fonden för fiskerinäringens be - 9 främjande, i mån af behof, öfverlämna medel till så stort belopp, som finnes erforderligt för att tillsammans med till fonden inflytande annuiteter å utlämnade lån och andra fonden tillhöriga medel, med undantag för år 1907 af redan beviljadt statsanslag, ej mindre bestrida den i nästa punkt omförmälda ränteutgift än äfven tillgodose ett årligt lånebehof af 750,000 kronor; och b) beslutat, att riksgäldskontoret skall af fonden erhålla godtgörelse för den ränteutgift, som genom medels öfverlämnande till fonden för riksgäldskontoret förorsakas. § 15. 1907 års Riksdag har dels bemyndigat riksgäldskontoret att under åren 1908—1909 tillhandahålla statskontoret ett belopp af högst 2,000,000 kronor för bildande af en lånefond, afseende underlättandet af inköp på landsbygden eller å till stad hörande, men utanför det planlagda området belägen mark af större jordområden, som kunna erhållas för billigt pris och särskild t lämpa sig att helt och hållet eller till väsentlig del utstyckas till egnahemslägenheter (jordförmedlingsfonden), dels beslutat, att riksgäldskontoret skall af fondens medel erhålla godtgörelse för den ränteutgift, som genom ofvanberörda medels öfverlämnande till fonden för riksgäldskontoret förorsakas, dels ock medgifvit, att till fonden inflytande kapitalbetalningar och räntor, i den mån de icke åtgå till ersättande af riksgäldskontorets ränteutgift, må intill utgången af år 1909 tilläggas fondens kapital. § 16- I anledning af Kungl. Maj:ts proposition n:o 96 har 1908 års Riksdag dels medgifvit, att till egnahemslånefonden må under hvart och ett af åren 1910—1913 ingå de till statskontoret inflytande rånte- och kapitalinbetalningar å från fonden utlämnade lån; dels bemyndigat riksgäldskontoret att, på rekvisition i mån af behof, till egnahemslånefonden öfverlämna ej mindre för år 1908, utöfver hvad Riksdagens år 1904 fattade beslut angående egnahemslånefonden föranleder, ett belopp af högst 800,000 kronor, än äfven för hvart och ett af åren 1909—1913 medel till så stort belopp, som finnes erforderligt för att tillsammans med till fonden inflytande rånte- och kapitalinbetalningar å utlämnade lån samt andra fonden tillhöriga medel såväl bestrida den härnedan Bih. till Riksd. Prof. 1909. 10 Sami. 1 Afd. 2 Band. 2 (Riksg.-kontorets reglemente.) 10 omförmälda ränteutgift och, under år 1909, visst närmare angifvet förvaltningsbidrag, som ock tillgodose ett årligt lånebehof af 5 millioner kronor; dels och beslutat, att riksgäldskontoret skall af fonden erhålla godtgörelse för den ränteutgift, som genom medels öfverlämnande till fonden för riksgäldskontoret förorsakas. § 17. 1908 års Riksdag har dels bemyndigat riksgäldskontoret att på rekvisition tillhandahålla styrelsen för Trollhätte kanal- och vattenverk ett lånebelopp af intill 400,000 kronor för att enligt de närmare bestämmelser, som Kung!. Maj:t utfärdar, användas för utlämnande af byggnadslån åt personer, till hvilka med äganderätt eller tomträtt upplåtas tomter inom det af styrelsen i skrifvelse till Kungl. Maj:t den 12 april 1900 föreslagna egnahemsområde vid Trollhättan, dels och beslutat, att hvad sålunda af styrelsen för Trollhätte kanal- och vattenverk upplånats skall jämte ränta, motsvarande den ränteutgift, som genom ifrågavarande lån förorsakas riksgäldskontoret, inom tjugufem år från första lyftningsdagen återgäldas medelst af betalningar i den mån sådant finnes lämpligt, dock att dylika afbetalningar skola minst en månad förut hos riksgäldskontoret tillkännagifvas. § 18. Till låneunderstöd för enskilda järnvägar har 1906 års Riksdag beviljat och ställt till Kungl. Maj:ts disposition ett extra anslag af 7,500,000 kronor, att utgå under fem år från och med år 1907 med 1,500,000 kronor årligen, dock så att belopp, som ej blifvit till utgående under ett af dessa år anvisadt, må för ett efterföljande år af samma femårsperiod disponeras, ägande Kungl. Maj:t att å detta anslag till understödjande af nya, ännu ej påbörjade enskilda järnvägsanläggningar anvisa af Kungl. Maj:t beviljade understödsbelopp, att utgå i enlighet med följande villkor och bestämmelser: l:o) att kostnadsförslag och arbetsplan fastställas af Kungl. Maj:t, som ock närmare bestämmer de ställen, hvilka järnväg skall beröra, varande det sökande bolaget skyldigt att godtgöra de särskilda kostnaderna för möjligen erforderliga kontrollundersökningar, besiktningar, extra biträdens användande med mera dylikt, hvilka kunna af kostnadsförslagets och arbetsplanens granskning föranledas; 2ro) att det lånesökande bolaget, för att kunna erhålla statsunderstöd, skall vara skyldigt hos Kungl. Maj:t styrka, att det förfogar öfver ett 11 kapital, som jämte statslånet är fullt tillräckligt till järnvägsanläggningens utförande på sätt arbetsplan och kostnadsförslag innehålla och hvaraf minst sä stor del, som motsvarar hälften af den beräknade anläggningskostnaden, bör utgöras af inbetaldt eller tecknadt aktiebelopp eller eljest utan återbetalningsskyldighet lämnadt tillskott till järnvägsanläggningens utförande; 3:o) att låneunderstödet må utgöra högst hälften af anläggningskostnaden efter det fastställda kostnadsförslaget samt lyftas i mån af arbetets fortgång på sätt och å tider, som Kungl. Maj:t bestämmer, dock med iakttagande däraf, att inbetalningarna å den del af anläggningskapitalet, som bör utgöras af aktiekapital eller eljest utan återbetalningsskyldighet lämnadt tillskott, skola ske i förhållande till de andelar af lånesumman, som lyftas, och före lyftningen af dessa låneandelar; skolande härjämte eu tiondedel af den beviljade låneförsträckningen innestå, till dess besiktning af järnvägsanläggningen blifvit i öfverensstämmelse med § 2 mom. 2 af kungl. kungörelsen den 11 december 1874 angående ordningen för afsyning och besiktning af enskilda järnvägar och deras upplåtande för allmän trafik förrättad samt väg- och vattenbyggnadsstyrelsen meddelat tillstånd till banans öppnande för allmän trafik; 4:o) att i afseende å ifrågavarande försträckningar skall iakttagas: a) att annuiteten beräknas till fem procent å ursprungliga försträck - ningsbeloppet, af hvilken annuitet först godtgöres ränta efter fyra och en half för hundra å oguldet kapitalbelopp och återstoden utgör afbetalning därå; b) att anstånd med räntans erläggande må medgifvas för högst tre år, dock icke utöfver ett år från den dag, då eldigt Kungl. Maj:ts bestäm* mande järnväg senast skall vara färdig och för trafik öppnad; skolande beloppet af den ränta, med hvars erläggande anstånd sålunda medgifves, till staten inbetalas,''sedan genom de stadgade annuitetslikviderna all öfrig ränta, med hvilken anstånd icke beviljats, blifvit gulden och kapitalet godtgjordt, så att efter nämnda tids förlopp med annuitetens erläggande fortfares så länge, till dess äfven beloppet af den ränta, med hvars erläggande anstånd medgifvits, blifver till staten inbetaldt; c) att kapitalafbetalning skall vidtaga tre år efter den dag, då enligt Kungl. Maj:ts bestämmande järnväg senast skall vara färdig och för trafik öppnad; och « d) att, därest till betalning förfallet belopp icke i föreskrifven ordning erlägges, låntagaren skall därå gälda fem procent årlig ränta, intill dess samma belopp varder behörigen inbetaldt; 12 5:o) att järnvägsanläggningen med alla därtill hörande byggnader och materiel äfvensom all bolagets öfriga egendom skall utgöra säkerhet för den af staten lämnade försträckning och staten till säkerhet för sin fordrans utbekommande erhålla inteckning med förmånsrätt framför hvarje annan fordran i den järnväg, för hvars anläggning den ifrågavarande försträckningen beviljats; börande ej mindre såsom villkor för statslånets erhållande och tillgodonjutande i bolagsordningen intagas stadgande om bolagets skyldighet att till säkerhet för statens fordran inteckna bolagets järnväg med förmånsrätt för samma fordran framför hvarje annan fordran hos bolaget, än ock en tredjedel af det beviljade statslånet innestå, till dess inteckning med ofvan stadgad förmånsrätt i bolagets järnväg meddelats för förut lyftade andelar af lånet; hvarjämte ofvanberörda sista tredjedel ej må utbekommas, förrän inteckning för dess belopp med förmånsrätt framför hvarje annan fordran än statens blifvit i bolagets järnväg behörigen meddelad; 6:o) att Kungl. Maj:t skall insätta en med särskild instruktion försedd ledamot i direktionen för hvarje järnvägsbolag, som innehar lån af staten, och utse en revisor att deltaga uti granskningen af bolagets förvaltning och räkenskaper, samt att arfvode till sålunda utsedd direktör och revisor skall bekostas af bolaget; 7:o) att hvarje järnvägsbolag, som erhållit statsunderstöd, skall vara skyldigt underkasta sig såväl de bestämmelser i fråga om samtrafik, hvilka Kungl. Maj:t kan finna godt för bolaget bestämma, som ock i öfrigt alla de villkor och kontroller, som af Kungl. Maj:t pröfvas lämpliga och nödiga; samt 8:o) att hvarje sådant bolag, som nyss är nämndt, må, då Kungl. Maj: t så pröfvar lämpligt, dels erhålla upplåtelse af den för järnvägsanläggningen erforderliga, kronan tillhöriga jord sålunda: att jord, som står under kronans omedelbara disposition, upplåtes utan någon ersättning; att jord från de under bruk och bergverk för nödigt skogsfång upplåtna kronoallmänningar upplåtes utan annan godtgörelse än ersättning till vederbörande innehafvare för intrång i nyttjanderätten; att jord från de genom domänstyrelsens försorg utarrenderade kronoegendomar, hvilka icke upplåtits till förenade mötespassevolanskassornas fond, stuterierna eller Vadstena krigsmanshusfond, upplåtes utan annan ersättning än för minskning i arrendatorns brukningsområde under den återstående arrendetiden äfvensom för skada och intrång; samt att för jord, som är till boställe eller åt enskild person, menighet eller inrättning med åborätt eller annorledes än hvad ofvan sagts upplåten, ersätt - 13 ning skall lämnas såväl för själfva marken som för skada och intrång; skolande ersättningen i ofvannämnda fall bestämmas i den ordning, förordningen angående jords eller lägenhets afstående för allmänt behof den 14 april 1866 stadgar; dels ock kostnadsfritt begagna för anläggningen sådana å kronans ägor belägna kalk- och stenbrott jämte grustäkter, som kunna vara disponibla; och åligger det fullmäktige i riksgäldskontoret att behörigen tillhandahålla och utbetala de belopp, Kungl. Maj:t kan komma att å detta anslag anvisa. § 19. 1902 års Riksdag har a) för sin del förklarat, att hinder icke möter för försäljning af fastigheten n:o 1 efter 1810 års nummerordning i kvarteret Lejonet i Stockholm under villkor, dels att fastigheten inköpes för statsverkets räkning för en köpeskilling af högst 2,250,000 kronor, hvilken köpeskilling efter köpets afslutande, tills vidare och intill dess Riksdagen i fråga om densammas utbetalande till säljaren annorlunda förordnar, skall för den genom öfverenskommelsen emellan konung Gustaf III och prinsessan Sophia Albertina den 17 mars 1783 bildade stiftelsens räkning innestå i riksgäldskontoret, som å innestående beloppet årligen, räknadt från den dag fastigheten till statsverkets disposition öfverlämnas, utbetalar fyra procent ränta till den, som enligt bestämmelserna i nämnda öfverenskommelse må vara därtill berättigad, dels att köpeskillingen må i sin helhet eller till större eller mindre del, efter det Riksdagens medgifvande för hvarje särskild! fall inhämtats, användas till fastighetsförvärf för omförinälda stiftelses räkning; dels ock att statsmedel icke må användas till reparation eller underhåll af sålunda inköpt fastighet eller till andra utgifter för densamma; samt b) bemyndigat riksgäldskontoret att, därest den ifrågavarande försäljningen kommer till stånd, ej mindre verkställa den i mom. a) omförmälda årliga ränteutbetalning, utan äfven tillhandahålla erforderliga medel till de fastighetsinköp, som enligt samma moment framdeles kunna för stiftelsens räkning förekomma. § 20. Riksdagen har år 1906 dels medgifvit, att inköp af sådana, helt eller delvis, i enskild ägo befintliga vattenfall, som inom den närmaste framtiden anses komma att 14 för drift af statens järnvägar erfordras och hvilkas inköp icke utan men för staten anses kunna uppskjutas, må af Kungl. Maj:t beslutas till ett sammanlagdt belopp af intill 5,000,000 kronor; samt att den afkastning, samma vattenfall kunna komma att lämna under tiden, intill dess de varda för det med inköpet afsedda ändamålet använda, skall inlevereras till statskontoret för att redovisas under titel extra uppbörd; dels ock bemyndigat fullmäktige i riksgäldskontoret att i mån af behof, enligt Kungl. Maj:ts rekvisition, utanordna för ändamålet erforderliga medel intill nämnda summa. § 21. 1907 års Riksdag har dels bemyndigat riksgäldskontoret att tillhandahålla telegrafstyrelsen för anskaffande af lokaler för telegrafverkets behof ett lånebelopp af 3,000,000 kronor att, i mån af behof och sedan detta för hvarje gång blifvit af Kungl. Maj:t och Riksdagen pröfvadt, af telegrafstyrelsen i riksgäldskontoret lyftas och jämte ränta, motsvarande den ränteutgift, som genom berörda belopps öfverlämnande till telegrafstyrelsen förorsakas riksgäldskontoret, inom tjugu år från första lyftningsdagen återgäldas medelst afbetalningar, i den mån telegrafverkets medel därtill lämna tillgång, dock så att dylika afbetalningar böra en månad förut af telegrafstyrelsen för riksgäldskontoret tillkännagifvas; dels af nämnda lånemedel anvisat till inköp för telegrafverkets behof af egendomarna n:is IX och II i kvarteret Skvalperup i Malmö 350,000 kronor samt för utförande af vissa byggnadsarbeten för utvidgning af stationslokalerna i Malmö 169,000 kronor; dels och medgifvit, att för telegrafverkets behof må efter Kungl. Maj:ts pröfning och godkännande, inköpas för byggnadstomter lämpliga fastigheter i Göteborg, Norrköping, Landskrona, Örebro och Västerås, äfvensom att köpeskillingarna därför må utbetalas af ofvannämnda lånemedel. § 22. Riksdagen har år 1908 bemyndigat riksgäldskontoret att tillhandahålla telegrafstyrelsen för uppförande af stationsbyggnader för telegrafverkets behof i Stockholm och i Göteborg ett lånebelopp af 1,280,000 kronor att, i mån af behof och sedan detta för hvarje gång blifvit af Kungl. Maj:t pröfvadt, af telegrafstyrelsen i riksgäldskontoret lyftas och jämte 15 ränta, motsvarande den ränteutgift, som genom berörda belopps öfverläm - nande till telegrafstyrelsen förorsakas riksgäldskontor, inom tjugu år från första lyftningsdagen återgäldas medelst afbetalningar, i den mån telegrafverkets medel därtill lämna tillgång, dock så, att dylika afbetalningar böra en månad förut af telegrafstyrelsen för riksgäldskontor tillkännagifvas. § 23. Till påbörjandet af en statsbana från Järna station å västra stambanan öfver Vagnhärad och Nyköping förbi Lunda till Norrköping har 1907 års Riksdag för år 1908 beviljat och till utgående från riksgäldskontor anvisat 2,000,000 kronor, att enligt Kungl. Maj:ts disposition utbetalas. § 24. Till fortsättning af statsbanan från Järna öfver Vagnhärad och Nyköping förbi Lunda till Norrköping har 1908 års Riksdag för år 1909 beviljat och till utgående från riksgäldskontor anvisat ett belopp af 1,800,000 kronor, att enligt Kungl. Maj:ts disposition utbetalas. § 25. Till påbörjandet af en statsbana från Bastuträsks station å norra stambanan till Skellefteå och vidare till Kallholmsfjärden har 1907 års Riksdag för år 190S beviljat och till utgående från riksgäldskontor anvisat 800,000 kronor, att enligt Kungl. Maj:ts disposition utbetalas. §526- Till fortsättning af statsbanan från Bastuträsk till Skellefteå och vidare till Kallholmsfjärden har 1908 års Riksdag för år 1909 beviljat och till utgående från riksgäldskontoret anvisat ett belopp af 1,500,000 kronor, att enligt Kungl. Majrts disposition utbetalas. § 27. Till fortsättning af statsbanan från Morjärv öfver Storträsk till Lappträsk samt fullbordande af landsvägen mellan Morjärv och Lappträsk har 1908 års Riksdag för år 1909 beviljat och till utgående från riksgälds - 16 kontoret anvisat ett belopp af 1,500,000 kronor, att enligt Kungl. Maj:ts disposition utbetalas. § 28. Till fortsättning af statsbanan från Östersund till Ströms vattudal (Ulriksfors) jämte bispår från Ulriksfors till Strömsund har 1908 års Riksdag för år 1909 beviljat och till utgående från riksgäldskontor anvisat ett belopp af 8,000,000 kronor, att enligt Kungl. Maj:ts disposition utbetalas. § 29. Till fortsättande af erforderliga kompletteringsarbeten å järnvägen Grellivare—Riksgränsen bar 1908 års Riksdag för år 1909 beviljat och till utgående från riksgäldskontor anvisat ett anslag af 1,200,000 kronor, att enligt Kungl. Maj:ts disposition utbetalas. § 30. Till af slutan de af arbetet med utläggning af ytterligare ett järnvägsspår mellan Järfva och Uppsala järnvägsstationer har 1908 års Riksdag för år 1909 beviljat och till utgående från riksgäldskontor. anvisat ett belopp af 420,000 kronor, att enligt Kungl. Maj:ts disposition utbetalas. § 81. I anledning af Kungl. Majrts till 1908 års Riksdag därom framställda proposition, n:o 20, har Riksdagen dels till anskaffande af två ångfärjor, att insättas i trafik mellan Sverige och Tyskland, beviljat ett belopp af 4,500,000 kronor, äfvensom bemyndigat riksgäldskontor att i mån af behof och, efter Kungl. Majrts beslut i hvarje särskildt fall, jämväl under år 1908 tillhandahålla järnvägsstyrelsen nämnda belopp; dels till anläggande af ångfärjelägen i Trelleborgs hamn med tillhörande broklaffar och spårförbindelser, rangerings- och uppställningsbangård samt stationspaviljong beviljat ett belopp af 900,000 kronor, äfvensom bemyndigat riksgäldskontoret att i mån af behof och, efter Kungl. Majrts beslut i hvarje särskildt fall, jämväl under år 1908 tillhandahålla järnvägsstyrelsen nämnda belopp; 17 dels ock bemyndigat riksgäldskontoret att efter ingången af år 1909 pa rekvisition tillhandahålla Kungl. Maj:t 850,504 kronor 5 öre att användas till godtgörelse åt rederiaktiebolaget Sverige—Tyskland för upphäfvande af det mellan generalpoststyrelsen och nämnda bolag i oktober 1905 afslutade kontraktet angående uppehållande af sjöpostförbindelse mellan Trelleborg och Sassnitz. Med bifall till Kungl. Maj:ts proposition n:o 24 har 1908 års Kiksdag vidare, under förutsättning att vederbörliga beslut under samma år fattas om anordnande af en ångfärjeförbindelse mellan Trelleborg och Sassnitz, beslutat att, med godkännande till hufvudsakliga delar af det vid statsrådsprotokollet öfver civilärenden den 1 februari 1908 fogade förslagskontraktet angående förvärfvande för svenska statens räkning af den järnvägsaktiebolaget Malmö—Kontinenten tillhöriga järnvägen mellan Malmö och Trelleborg, ej mindre bemyndiga riksgäldskontoret att på rekvisition af järnvägsstyrelsen utanordna de medel, som erfordras för gäldande af hvad för järnvägen skall kontant till dess ägare utbetalas samt för fullgörande af räntelikvider och kapitalafbetalningar å de i järnvägen intecknade obligationslån, än äfven för år 1909 anvisa till kompletteringsarbeten å järnvägen 84,000 kronor att utgå från riksgäldskontoret. § 82. Med bifall till Kungl. Maj:ts därom framställda proposition (n:o 184) har 1907 års Riksdag 1) medgifvit, att det köp, hvarigenom ledamöterna i styrelsen för Trollhätte kanal- och vattenverk, majoren F. W. Hansen och direktören E. Frisell enligt statsrådsprotokollet öfver civilärenden den 4 april 1907 bifogadt köpekontrakt förvärfvat egendomen */g mantal Sjöboda n:o 1 i Västra Tunhems socken och Väne härad af Älfsborgs län, må för Kungl. Maj:ts och kronans räkning öfvertagas och de verificerade omkostnaderna för samma köp af statsmedel gäldas; 2) godkänt och antagit det samma statsrådsprotokoll jämväl bifogade, af grosshandlaren Grustaf Gr. E. Sandberg den 30 oktober 1906 undertecknade köpeaftal angående landerierna Källshagen med den s. k. Hafvenströmska lyckan och Eredrikslund med åkerlyckan Vårtäppan, belägna å Vänersborgs stads donationsjord, med rätt för Kungl. Maj:t att i avtalet vidtaga de formella ändringar, som kunna finnas påkallade; 3) medgifvit, att det köp, hvarigenom majoren Hansen enligt stats Bih. till Biksd. Prof. 1909. 10 Sand. 1 Afd. 2 Band. 5 (Rikgg.-kontorets reglemente.) 18 rådsprotokollet bilagdt köpekontrakt förvärfvat den från frälsehemmanet Y, mantal Hörlycke i Gärdhems socken och Yäne härad af Alfsborgs län afsöndrade lägenheten Holmen, må för Kungl. Maj:ts och kronans räkning öfvertagas och de verificerade kostnaderna för samma köp af statsmedel gäldas; 4) medgifvit, att inköp af andra fastigheter, som kunna erfordras för statens nuvarande eller blifvande anläggningar vid Trollhättan, må af Kungl. Maj:t beslutas till ett sammanlagdt belopp af intill 300,000 kronor; samt 5) bemyndigat riksgäldskontoret att på rekvisition, i mån af behof, tillhandahålla Kung!. Maj:t ej mindre de medel, som erfordras för fullgörande af likviden till majoren Hansen, direktören Frisell och grosshandlaren Sandberg, än äfven det under mom. 4 omförmälda belopp af intill 300,000 kronor. § 33- 1908 års Riksdag har dels af det utaf 1907 års Riksdag för anläggande af en kraftstation för tillgodogörande af den staten tillhöriga vattenkraften i Trollhätte strömmar med mera samt fortsättande och fullbordande af den för kraftstationen erforderliga kraftkanalen beviljade anslaget å 7,750,000 kronor till utgående från riksgäldskontoret under år 1909 anvisat återstående beloppet 2,750,000 kronor, dels ock för år 1909 beviljat och till utgående från riksgäldskontoret anvisat ytterligare ett belopp af 2,800,000 kronor att, i den mån Kungl. Maj:t pröfvar erforderligt, användas för att i hufvudsaklig öfverensstämmelse med ett af styrelsen för Trollhätte kanal- och vattenverk framlagdt förslag utbygga berörda kraftstation för en leveransförmåga af 76,000 elektriska hästkrafter. § 34. 1908 år3 Riksdag har för år 1909 beviljat och till utgående från riksgäldskontoret anvisat ett belopp af 1,000,000 kronor att enligt de närmare föreskrifter, Kungl. Maj:t meddelar, användas för anläggning af ledningar, afsedda att distribuera elektrisk energi från statens kraftstationer vid Trollhättan, samt därmed sammanhängande arbeten. § 35. Med bifall till Kungl. Maj:ts proposition n:o 169 har 1908 års Riksdag beslutat, bland annat, 19 att godkänna och antaga tre särskilda vid statsrådsprotokollet öfver civilärenden den 9 april 1908 fogade köpeaftal, undertecknade ett af Vargöns aktiebolag den 8 januari, ett af Inlands pappfabriksaktiebolag den 24 februari och ett af Lilla Edets pappersbruksaktiebolag den 29 februari 1908, angående försäljning till Kungl. Maj:t och kronan af viss nämnda bolag tillhörig egendom, jämte de statsrådsprotokollet jämväl bilagda tilllägg till de af Inlands pappfabriksaktiebolag och Lilla Edets pappersbruksaktiebolag undertecknade köpeaftalen; att medgifva, att Kungl. Maj:t må i aftalen vidtaga de formella ändringar, som kunna finnas påkallade; samt att bemyndiga riksgäldskontoret att, på rekvisition, i man af behof tillhandahålla Kungl. Maj:t de medel, som erfordras för fullgörande af likviderna enligt omförmälda köpeaftal. § 36. För uppförande å det till tomt för naturhistoriska riksmuseet inköpta området vid Djurgårds-Frescati af nya byggnader för museet har Riksdagen år 1908 beslutat, bland annat, att ett belopp intill 990,000 kronor skall af riksgäldskontoret förskottsvis utbetalas, på sätt Kungl. Maj:t bestämmer, för att återgäldas i den män ännu osålda, staten tillhöriga andelar af kvarteren Grönlandet södra och Grönlandet norra i Stockholm äfvensom statens byggnader i samma kvarter varda försålda och köpeskillingar därför inflyta. 2:o. Under innevarande riksdag på riksgäldskontoret anvisade utgifter. § 37. Riksdagen har år 1909 bemyndigat riksgäldskontoret att tillhandahålla telegrafstyrelsen för fortsatt utveckling af statens telefonväsende ett lånebelopp för år 1909 af 4,000,000 kronor att, i mån af behof och sedan detta för hvarje gång blifvit af Kungl. Maj:t pröfvadt, af telegrafstyrelsen i riksgäldskontoret lyftas och jämte ränta, motsvarande den ränteutgift, som genom berörda belopps öfverlämnande till telegrafstyrelsen förorsakas riksgäldskontoret, inom tjugu år från första lyftningsdagen återgäldas medelst af betalningar, i den mån telegrafverkets medel därtill lämna tillgång, 20 dock så, att dylika af betalningar böra en månad förut af telegrafstyrelsen för riksgäldskontoret tillkännagifvas. § 38. 1909 års Riksdag har dels bemyndigat riksgäldskontoret att under åren 1910 och 1911 tillhandahålla statskontoret för utlämnande af lån från jordförmedlingsfonden så stort belopp, att detta tillsammans med hvad som under åren 1908 och 1909 af för dessa år anvisade medel blifvit för ändamålet till statskontoret öfverlämnadt uppgår till högst 2,000,000 kronor; dels beslutat, att riksgäldskontoret skall af fondens medel erhålla godtgörelse för den ränteutgift, som genom ofvanberörda medels öfverlämnande till fonden för riksgäldskontoret förorsakas; dels och medgifvit, att till fonden inflytande kapitalbetalningar och räntor, i den mån de icke åtgå till ersättande af riksgäldskontorets ränteutgift, må intill utgången af år 1911 tilläggas fondens kapital. § 39. 1909 års Riksdag har bemyndigat riksgäldskontoret att under år 1910 i mån af behof tillhandahålla statskontoret medel att tillföras den under benämningen norrländska nyodlingsfonden inrättade fond för befrämjande af uppodling af jord i Dalarne och Norrland till så stort belopp, som finnes erforderligt för att, tillsammans med till fonden inflytande annuiteter å utlämnade lån och andra fonden tillhöriga medel, tillgodose ett lånebehof af 300,000 kronor. § 40. Till anskaffande af ny rörlig materiel vid statens redan trafikerade järnvägar har 1909 års Riksdag för år 1910 beviljat ett anslag å 4,000,000 kronor och däraf till utgående från riksgäldskontoret anvisat 3,500,000 kronor att enligt Kungl. Maj:ts disposition utbetalas. § 41. Till fullbordande af statsbanan från Morj ärv öfver Storträsk till Lappträsk samt af landsvägen mellan Morjärv och Lappträsk har 1909 års 21 Riksdag för år 1910 beviljat och till utgående från riksgäldskontoret anvisat ett belopp af 1,061,246 kronor, att enligt Kungl. Maj:ts disposition utbetalas. § 42. Till fortsättning af statsbanan från Bastuträsk till Skellefteå och vidare till Kallholmsfjärden bar 1909 års Riksdag för år 1910 beviljat och till utgående från riksgäldskontoret anvisat ett belopp af 1,000,000 kronor, att enligt Kungl. Maj:ts disposition utbetalas. § 43. Till fortsättning af statsbanan från Östersund till Ströms vattudal (^Ulriksfors) jämte bispår från Ulriksfors till Strömsund har 1909 års Riksdag för år 1910 beviljat och till utgående från riksgäldskontoret anvisat ett belopp af 3,000,000 kronor, att enligt Kungl. Maj:ts disposition utbetalas. § 44. Till fortsättning af statsbanan från Järna öfver Vagnhärad och Nyköping förbi Lunda till Norrköping har 1909 års Riksdag för år 1910 beviljat och till utgående från riksgäldskontoret anvisat ett belopp af 2,000,000 kronor, att enligt Kungl. Majrts disposition utbetalas. § 45. För utläggning af ytterligare ett järnvägsspår mellan Tomteboda och Järfva järnvägsstationer samt anordnande af ny håll- och lastplats vid Hagalund, för förvärfvande af mark dels för utvidgning af berörda hållplats till fullständig station, dels för utbyggnad af Tomteboda rangerbangård och dels för anordnande i närheten af Hagalund af en driftbangård med verkstadsanläggningar äfvensom för utförande af en del af driftbangården har 1909 års Riksdag beviljat ett anslag af 2,150,000 kronor samt däraf för år 1910 till utgående från riksgäldskontoret anvisat ett belopp af 1,450,000 kronor, att enligt Kungl. Maj:ts disposition utbetalas. § 46. 1909 års Riksdag har för inköp af områden, som kunna erfordras för blifvande dubbelbananordningar å linjerna Falköping—Ranten—Ols - 22 kroken samt Norrköping—Linköping, för år 1910 beviljat och till utgående från riksgäldskontor anvisat ett belopp af 200,000 kronor att enligt Kungl. Maj:ts disposition utbetalas. § 47. 1909 års Riksdag har för anläggning af en reparationsverkstad vid Notviken beviljat, utöfver redan tillgängliga medel, ett anslag af 500,000 kronor samt däraf för år 1910 till utgående från riksgäldskontor anvisat ett belopp af 250,000 kronor, att enligt Kungl. Maj:ts disposition utbetalas. § 48. För utvidgning af inseglingsrännan till Trelleborgs hamn, i hufvudsaklig öfverensstämmelse med af järnvägsstyrelsen uti skrifvelse till Kungl. Maj:t af den 7 januari 1909 angifven plan, har 1909 års Riksdag beviljat ett belopp af 130,000 kronor äfvensom bemyndigat riksgäldskontoret att redan under samma år tillhandahålla järnvägsstyrelsen nämnda belopp. § 49. Under villkor dels att Göteborgs stad åtager sig att bekosta anläggning af farled i Göta älf nedanför Bohusbanans bro till sådant djup, att fartyg med. 4 meters djupgående obehindradt kunna vid lågvatten där framgå, dels ock att kommuner eller enskilda förbinda sig att bestrida kostnaderna för de åtgärder, som behöfva vidtagas för att fartyg med nämnda djupgående skola kunna ingå till och angöra hamnar vid Karlstad, Kristinehamn, Otterbäcken och Åmål, har 1909 års Riksdag för anläggning af en ny farled mellan Vänersborg och Göteborg, i hufvudsaklig öfverensstämmelse med styrelsens för Trollhätte kanal- och vattenverk i statsrådsprotokollet öfver civilärenden den 19 mars 1909 omförmälda förslag, beviljat ett belopp af 22,800,000 kronor samt bemyndigat riksgäldskontoret att af dessa medel på rekvisition tillhandahålla Kungl. Maj:t under år 1909 1,000,000 kronor och under år 1910 8,000,000 kronor. § 50. 1909 års Riksdag har för år 1910 beviljat och till utgående från riksgäldskontoret anvisat ett belopp-af 1,500,000 kronor att enligt de när - 23 mare föreskrifter, Kungl. Maj:t meddelar, användas för anläggning af ledningar, afsedda att distribuera elektrisk energi från statens kraftstationer vid Trollhättan, samt därmed sammanhängande arbeten. § 51. Med bifall till Kungl. Maj:ts därom framställda proposition har 1909 års Riksdag 1) medgifvit, att de i statsrådsprotokollet öfver civilärenden den 26 mars 1909 omförmälda köp, hvarigenom förvärfvats dels u/64 mantal Starkekärr n:r 1 och 1/a mantal Grudmundstorp n:r 1 i Vassända-Naglums socken af Älfsborgs län, dels ett område om 4,3 9 hektar af de till Vänersborgs stads donationsjord hörande åkerlyckorna n:r 231 och 232 och dels ytterligare ett område af förenämnda åkerlyckor, betecknadt med n:r 65—73, må för Kungl. Majrts och kronans räkning öfvertagas mot de vid inköpen betingade köpeskillingarna, sammanlagdt 50,300 kronor, och de verificerade kostnaderna för samma köp af statsmedel gäldas; 2) medgifvit, att inköp af fastigheter, som kunna erfordras för statens nuvarande eller blifvande anläggningar vid Trollhättan äfvensom i öfrigt för ändamålsenligt genomförande af de uppdrag, som lämnats eller komma att lämnas vattenfallsstyrelsen, må af Kungl. Maj:t beslutas till ett sammanlagdt belopp af högst 500,000 kronor; samt 3) bemyndigat riksgäldskontoret att på rekvisition, i mån af behof, tillhandahålla Kungl. Maj:t ej mindre de medel, som, på sätt i moment 1 omförmäles, erfordras till gäldande af likviden och kostnaderna för de i nämnda moment omförmälda fastighetsköp, än äfven under moment 2 omförmälda belopp af högst 500,000 kronor. § 52. Riksdagen har år 1909 beslutat att för uppförande å viss för ändamålet upplåten tomtplats af nya byggnader för allmänna barnbördshuset i Stockholm äfvensom för anskaffande af nya inventarier för barnbördshuset ett belopp intill 574,860 kronor skall af riksgäldskontoret förskottsvis utbetalas, på sätt Kungl. Maj:t bestämmer, för att återgäldas i den mån den allmänna barnbördshuset tillhöriga fastigheten n:o 8 kvarteret Murmästaren i Stockholm varder försåld och köpeskilling därför inflyter. 24 3:o. Med statsregleringen gemenskap ägande utgifter. § 58. I händelse under löpande året skulle visa sig, att statskontorets inkomster äro otillräckliga för bestridande af dess utgifter, åligger det riksgäldskontoret att, sedan Kungl. Maj:t, uppå statskontorets underdåniga anmälan, pröfvat behofvet, för dess fyllande tillhandahålla statskontoret det belopp, Kungl. Maj:t för sådant ändamål finner för godt bestämma; dock med förbindelse för statskontoret att, så snart dess tillgångar det medgifva, återgälda hvad riksgäldskontoret sålunda förskjutit. 4:o. På riksgäldskontoret anvisade kreditiv. § 54. Till följd af stadgandet i regeringsformens 63 § har Riksdagen anslagit och till utbetalning från riksgäldskontoret anvisat en kreditivsumma af sju millioner fem hundra tusen kronor, för att vid infallande krig af Konungen lyftas, sedan han statsrådet in pleno hört och Riksdagen sammankallat. Riksdagens å denna summa utfärdade förseglade anordning får ej förr brytas eller summan af fullmäktige utbetalas, än sedan riksdagskallelsen blifvit i allmänna tidningarna kungjord. § 55. Den kreditivsumma, som, enligt ofvan åberopade grundlagsstadgande, bör å riksgäldskontoret anvisas för att, på sätt detsamma innehåller, under tiden mellan innevarande och nästkommande riksdag vara tillgänglig, då Konungen till rikets försvar eller andra högst viktiga och angelägna ändamål, sedan hela statsrådets tankar däröfver blifvit inhämtade, finner den vara oundgängligen nödig, har Riksdagen fastställt till sju millioner fem hundra tusen kronor. § 56. För bestridande af ifrågakommande utbetalningar utaf de genom näst föregående paragrafer å riksgäldskontoret anvisade kreditiv böra detta verks 25 härtill disponibla tillgångar begagnas, och, ifall dessa icke äro tillräckliga, de därutöfver erforderliga medlen af riksgäldskontoret upplånas mot kontorets obligationer, ställda till inlösen antingen efter viss förfallotid eller efter föregången uppsägning; ägande fullmäktige att, med hänsikt till de vid upplåningen sig företeende omständigheter och förhållanden, bestämma räntevillkoren samt fastställa betalningsterminerna för dessa obligationer; dock får obligationernas förfallotid icke utsättas senare än fem år efter deras utgifningsdag. § 57. Till bestridande af sådana telegrafverkets oförutsedda utgifter, som för uppfyllande af traktatsenliga förbindelser kunna erfordras, har Riksdagen medgifvit, att Kungi. Maj:t må äga att, i händelse verkets egna medel därtill icke lämna tillgång, i riksgäldskontoret utbekomma förskott till belopp af högst 150,000 kronor. 5:o. Från riksgäldskontoret utgående riksdags- och revisionskostnader, aflöningar, förvaltningsntgifter m. m. § 58. Alla på Riksdagens beslut grundade utgifter för riksdagskostnader skola, intill dess annorlunda af Riksdagen förordnas, under behörigt iakttagande af samma genom Riksdagens statsutskott fullmäktige till efterrättelse härvid meddelade beslut, omedelbart från riksgäldskontoret till vederbörande utbetalas, hvarförutan sådana af Riksdag föranledda utgifter, som i anseende till deras föremål eller beskaffenhet dels redan blifvit, dels framdeles varda af Kungl. Maj:t godkända och å statskontoret anvisade, må, efter erhållna rekvisitioner och anställd granskning af därför aflämnade verifikationshandlingar, statskontoret af riksgäldskontoret godtgöras. § 59. Kostnaderna för nödiga reparationer och andra arbeten för vederbörligt underhåll och tillsyn af den för Riksdagens sammankomster afsedda fasta egendom äfvensom för de uti samma egendom befintliga inventariers Bih. till Riksd. Prof. 1909. 10 Sami. 1 Afd. 2 Band. 4 (Riksg.-kontorets reglemente.) 26 underhåll och komplettering skola utaf riksgäldskontorets medel bestridas, i likhet med andra till så kallade kontorsexpenser vanligen hänförda utgifter. § 60. Aflöning till öfvervaktmästaren och öfvermaskinisten vid Riksdagens hus utgår enligt af Riksdagen fastställd, vid detta reglemente fogad stat. Med afseende å tillämpningen af denna stat och villkoren för åtnjutande af däri upptagna aflöningsförmåner äfvensom beträffande nämnda tjänsteinnehafvares antagande, entledigande och pensionering gälla enahanda bestämmelser, som i riksgäldskontorets reglemente äro meddelade i fråga om vaktmästare vid detta verk. § 61. För komplettering och utvidgning af Riksdagens bibliotek samt därmed förenade utgifter utgår ett årligt anslag af 4,500 kronor; och skola de af 1882 års Riksdag fastställda stadgar för Riksdagens bibliotek, med däri vid 1894 och 1899 års riksdagar vidtagna ändringar samt instruktion för bibliotekarien vid Riksdagens bibliotek tjäna till efterrättelse. Aflöning till Riksdagens bibliotekarie samt vaktmästaren vid biblioteket utgår enligt af Riksdagen fastställd, vid detta reglemente fogad stat. Bibliotekarien äger, såvidt sådant utan hinder för göromålens jämna och oafbrutna gång kan ske, att åtnjuta semester under en och en half månad årligen å tid, som fullmäktige bestämma. Utöfver den i staten upptagna aflöningen för vaktmästaren vid biblioteket äga fullmäktige tilldela honom ett extra arfvode af 2 kronor 50 öre om dagen under den tid, Riksdagen är samlad. I öfrigt gälla med afseende å tillämpningen af staten för tjänsteinnehafvare vid Riksdagens bibliotek och villkoren för åtnjutande af däri upptagna aflöningsförmåner liksom ock beträffande dessa tjänsteinnehafvares antagande, entledigande och pensionering enahanda bestämmelser, som i riksgäldskontorets reglemente äro meddelade för tjänsteinnehafvare vid detta verk. Under riksdag äga fullmäktige att vid biblioteket anställa en amanuens med arfvode af 10 kronor om dagen. Fullmäktige äga att under de tider af året, då behof däraf förefinnes, vid biblioteket anställa en extra vaktmästare med åtnjutande under den tid riksdag pågår af enahanda arfvode, som är eller varder bestämdt för 27 vaktmästare hos Riksdagens kamrar, samt å andra tider mot den godtgörelse, som fullmäktige pröfva skälig. Fullmäktige äga årligen förfoga öfver ett belopp af 1,000 kronor för beredande åt Riksdagens bibliotekarie under de tider, då sådant pröfvas vara erforderligt, af biträde vid katalogisering samt vissa andra i biblioteket förekommande göromål. § 62. De traktamenten och resekostnadsersättningar, som tillkomma Riksdagens revisorer, skola, enligt behörigen granskade och godkända räkningar, utbetalas af riksgäldskontoret; ägande revisorerna att, utom de af dem fastställda arfvoden till de hos dem anställda sekreterare samt kameral-, kansli- och vaktbetjäning, på riksgäldskontoret anvisa ersättning för inköp af papper, skrifmaterialier och andra dylika utgifter, för annonser om revisorernas sammanträden samt för de kostnader, som kunna föranledas af verkställda resor. Kostnaderna för tryckning, häftning och utdelning af revisorernas berättelse öfver revisionen af statsverket, riksbanken och riksgäldskontoret, äfvensom af de förklaringar, som i anledning däraf kunna varda afgifna, böra äfven af riksgäldskontorets medel bestridas. § 63. Aflöningen för justitieombudsmannen samt den hos honom anställda kansli- och vaktbetjäningen bör af riksgäldskontoret utbetalas; skolande lönen för justitieombudsmannen under innevarande och nästkommande år utgå med 11,000 kronor årligen; hvaremot justitieombudsmannen, därest han förut innehar tjänst på rikets stat, är skyldig att den därmed förenade löneinkomst frånträda, så länge han uppbär justitieombudsmanslönen. Utöfver den fastställda aflöningen äger den justitieombudsman, som hädanefter tillträder detta ämbete och dessförinnan icke är i hufvudstaden bosatt, att såsom flyttningshjälp uppbära från riksgäldskontoret 1,500 kronor. För ofvan bemälda kansli- och vaktbetjäning utgår aflöningen under år 1909 med följande belopp, nämligen: för sekreteraren med 4,500 kronor; för en kanslist, som tillika har skyldighet att ombesörja registratorsgöromålen, med 3,000 kronor; hvilka två löner dock kunna höjas efter fem år med 500 kronor och efter tio år med ytterligare 500 kronor; 28 för en kanslist med 2,500 kronor, dock med rätt för justitieombudsmannen att, utan tillsättning af omförmälde kanslist, till befordrande af göromålens gång inom expeditionen, vikariatsersättning, renskrifning m. m. använda nämnda belopp, dock med skyldighet å hans sida att för medlens användning redovisa; samt för en vaktmästare med 950 kronor, hvilket belopp dock efter fem års innehafvande af tjänsten kan höjas med 100 kronor. För tiden från och med år 1910 är aflöningen för befattningshafvare vid justitieombudsmansexpeditionen fastställd till följande årliga belopp, nämligen: för sekreteraren 6,000 kronor, för registratorn och kanslisten 4,000 kronor, hvilka två aflöningar kunna höjas efter fem års tjänstgöring med 500 kronor och efter tio års tjänstgöring med ytterligare 500 kronor, samt för vaktmästaren 1,100 kronor, hvilken aflöning kan efter fem års tjänstgöring höjas med 100 kronor. Vidare har Riksdagen för tiden från och med år 1910 till utbetalning från riksgäldskontoret anvisat ett årligt anslag af 4,000 kronor att af justitieombudsmannen, emot behörig redogörelse, användas till befordrande af göromålens gång inom justitieombudsmansexpeditionen, vikariatsersättning, renskrifning m. m. I öfrigt skola de för justitiekanslersexpeditionen gällande bestämmelser och villkor i tillämpliga delar, efter justitieombudsmannens bepröfvande, gälla äfven för justitieombudsmansexpeditionen; hvarjämte särskildt är stadgadt, att sekreteraren hos justitieombudsmannen bör utan särskild ersättning jämväl bestrida de göromål, som tillhöra sekreterarebefattningen hos tryck - frihetskommittén, samt att, därest sekreteraren förut innehar tjänst på rikets stat, samma villkor och förbehåll skola vid uppbärandet af ofvan berörda aflöning iakttagas, som äro stadgade i afseende på utbetalningen af justitieombudsmanslönen vid enahanda fall. § 64. Riksdagen har medgifvit, att för år 1909 extra lönetillägg må till tjänstemän vid justitieombudsmansexpeditionen utgå efter samma grunder, som blifvit bestämda för beräknande af det extra lönetillägg, som af Riksdagen för nämnda år tillerkänts befattningshafvare vid statens ämbetsverk; skolande det extra lönetillägget till tjänstemän vid justitieombudsmansexpeditionen utbetalas af riksgäldskontoret. 29 § 65. Till kostnader för justitieombudsmannens ämbetsresor bör riksgäldskontor uppå hans rekvisition och emot därför inom hvarje års utgång afgifvande redogörelse förskottsvis utbetala en summa af 2,000 kronor. Till bestridande af expenser vid justitieombudsmannens och tryckfrihetskömmitténs expedition bör för år 1909 ett belopp af 1,000 kronor, emot behörig redogörelse, förskottsvis af riksgäldskontoret till justitieombudsmannen utbetalas. Riksdagen har för tiden från och med år 1910 till utbetalning från riksgäldskontoret anvisat ett årligt anslag af 1,200 kronor att af justitieombudsmannen, emot behörig redogörelse, användas till bestridande af expenser vid justitieombudsmannens och tryckfrihetskommitténs expedition. Tryckningen och häftningen af justitieombudsmannens ämbetsberättelser jämte därtill hörande bilagor böra verkställas och papperet för dessa handlingars tryckning anskaffas genom fullmäktiges försorg; dock skall den därvid erforderliga korrekturläsningen besörjas på sätt förut skett; börande samtliga trycknings- och häftningskostnaderna för ifrågavarande berättelser och bilagor omedelbart utaf riksgäldskontoret godtgöras, utan afdrag å de till expenser för sagda expedition beviljade anslag, hvaremot de medel, hvilka inflyta genom samma berättelsers försäljning i bokhandeln, skola af justitieombudsmannen, som härom äger foga anstalt, inför fullmäktige särskilt redovisas. § 66. Riksdagen har år 1907 dels uppdragit åt justitieombudsmannen att låta utarbeta och i en upplaga af 1,000 exemplar till trycket befordra en utförlig historik öfver justitieombudsmansämbetets förvaltning under det första seklet af detta ämbetes tillvaro, dels ock bemyndigat fullmäktige i riksgäldskontoret att till justitieombudsmannen, på dennes rekvisition och emot framdeles skeende redovisning, förskottsvis utbetala för arbetets utförande nödiga medel intill ett belopp af 20,000 kronor att utgå af förslagsanslaget till riksdagskostnader. § 67. Riksdagen har för utgifvande af en uppslagsbok öfver 1909 års lagtima Riksdags verksamhet beviljat förste notarien hos Andra Kammaren Tore Hedrén ett understöd af 1,200 kronor att af fullmäktige i riksgäldskontoret från förslagsanslaget till riksdagskostnader utbetalas, under villkor 30 att 400 exemplar af boken senast den 15 augusti 1909 kostnadsfritt öfverlämnas till riksgäldskontoret för utdelning bland Riksdagens ledamöter. § 68. Såsom arfvode åtnjuter fullmäktiges ordförande 8,200 kronor samt hvar och en af de öfrige fullmäktige 1,600 kronor årligen; hvarförutom fullmäktig, som ej är i Stockholm bosatt, äger att för en resa årligen till och från hemorten uppbära kostnadsersättning, beräknad efter samma grunder, som gälla för beräknandet af resekostnadsersättningen åt Andra Kammarens ledamöter. Fullmäktiges deputerade åtnjuta härjämte särskilda årliga arfvoden, som utgå med 5,000 kronor till förste deputeraden och med 8,000 kronor till andre deputeraden. § 69. Aflöningen för tjänsteinnehafvare vid riksgäldskontoret utgår enligt af Riksdagen fastställd, vid detta reglemente fogad aflöningsstat, hvilken icke får öfverskridas. § 70. Till arfvoden åt extra ordinarie tjänstemän och vaktmästare samt till belöning för extra arbeten äga fullmäktige att använda 8,000 kronor årligen; hvad häraf under årets lopp icke behöft utgifvas får dock icke under ett påföljande år användas för samma ändamål. För öfrigt äga fullmäktige icke att tilldela tjänsteinnehafvare vid riksgäldskontoret andra arfvoden än de i afloningsstaten och detta reglemente särskildt bestämda eller medgifna. § 71. Såsom begrafningshjälp eller understöd för sterbhusen efter aflidne obemedlade tjänstemän och vaktbetjänte vid riksgäldskontoret och f. d. generalassistanskontoret äga fullmäktige att under loppet af hvarje år disponera en summa af högst 225 kronor. § 72. Därest änke- och pupillkassans vid riksgäldskontoret afslutade och vederbörligen granskade räkenskaper för tiden till och med det år, då nästa 31 riksdag slutar, skulle visa, att kassans inkomster under året understigit de utbetalningar, som därunder kassan ålegat, må den sålunda uppkomna bristen, inom ett belopp af högst 2,250 kronor för året, af riksgäldskontorets medel godtgöras, under förbehåll likväl, att hvad utaf denna anslagssumma för ett år ej behöft användas icke får för ett annat af kassan tillgodonjutas, och under villkor, att delägarnes bidrag under tiden utgå utan förminskning af deras uti det för kassan nu gällande reglemente bestämda belopp, samt att pensionerna för äpkor och barn efter ämbets- och tjänstemän samt vaktbetjänte vid riksgäldskontoret icke få höjas utöfver eu fjärdedel af den ordinarie lön, hvilken den aflidne delägaren senast vid detta verk innehaft, och för tjänstemäns samt vaktbetjäntes vid f. d. generalassistanskontoret efterlämnade änkor och barn icke utöfver fem sextondedelar af det lönebelopp, efter hvilket den för sistnämnda kontors tjänstemannapersonal stadgade årliga afgift till samma kassa blifvit beräknad och vederbörligen inbetald. Angående riksgäldskontorets inkomster och öfriga tillgångar utom lånefordringarna. § 73. De till riksgäldskontoret hörande och dit anslagna medel må icke, under någon förevändning eller med hvad villkor som helst, därifrån ryckas eller användas till andra behof, än dem Eiksdagen bestämt. Allt förordnande, som däremot strider, vare kraftlöst (68 § regeringsformen). Och må, vid likviderande af riksgäldskontorets fordringar, ackord, utan Riksdagens särskilda samtycke, icke medgifvas. § 74. Riksgäldskontoret äger att emottaga de medel, hvilka kunna inflyta vid försäljning af kronan tillhöriga hus i städerna — hvarifrån dock undantagas auktionsmedlen för sådana hus, som äro inköpta för kungl. flottans i Karlskrona behof eller för allmänna magasinsinrättningens räkning — såvida ej dessa medel blifvit af Rikets Ständer eller Riksdagen för särskildt ändamål anvisade. 32 § 75. Sedan 1877 års Riksdag, i fråga om bergverkstiondens upphörande, beslutat, bland annat, att, med undantag tills vidare för Höganäs stenkolsverk, alla öfriga verk, som nu äro förpliktade till bergverkstiondes utgörande, från och med år 1878 befrias från dylik tionde, dock hvad nedan nämnda verk angår med följande villkor och förbehåll: a) för Tunabergs kopparverk, att dess ägare inom 1878 års slut antingen till kronan afstår all rätt till Tunabergs bergslags allmänning eller ock efter fulla värdet, sådant det vid behörig uppskattning kan varda bestämdt, till riksgäldskontoret erlägger lösen för den del af allmänningen, som, sedan de till skogsfång därifrån berättigade hemman och lägenheter erhållit mot denna förmån svarande skogsmark, kan verket tillkomma; b) för Löfås silfververk, att ägarne af detta verk före 1878 års slut till riksgäldskontoret inbetala löseskilling för den af verket utgående afrad med 11,844 kronor 60 öre; och c) för Dylta svafvel-, vitriol- och rödfärgsverk, att ägaren af detta verk likaledes före 1878 års utgång till riksgäldskontoret inbetalar löseskilling för den af detta verk utgående afrad med 13,958 kronor 40 öre; samt med rätt i öfrigt för bergverken att komma i åtnjutande af befrielsen från tionden från och med det år, under hvilket de uppfyllt de ofvan nämnda villkor och förbehåll, som för vissa bland dem blifvit för sådan befrielse bestämda; så äger riksgäldskontoret att mottaga de belopp, hvilka till följd af ofvan nämnda villkor komma att till riksgäldskontoret inbetalas. § 76. Om statskontoret erhåller större behållningar å sina räkningar i riksbanken, än som för de löpande statsutgifternas bestridande anses erforderliga, äger riksgäldskontoret att i afräkning å riksgäldskontoret tillkommande anslag eller på de återbetalningsvillkor, som af fullmäktige medgifvas, sådana behållningar af statskontoret till förvaltning mottaga. § 77. Från statskontoret äger riksgäldskontoret att, i mån af behof, under åren 1909 och 1910 utbekomma de i hvartdera årets riksstat till utgående från riksgäldskontoret förslagsvis uppförda anslag till riksdags- och revisions - 33 kostnader samt aflöningar, äfvensom till räntor och afbetalningar å statsskulden efter afdrag af till riksgäldskontoret ingående ränte- och kapitalbetalningar; börande i den likvid, som skall för det sistförflutna året i riksgäldskontoret med statsverket upprättas, statskontoret påföras eller godtgöras det belopp, hvarmed de till riksgäldskontoret inbetalda förenämnda anslag må hafva understigit eller öfverskjutit den summa, hvarmed berörda utgifter, efter frånräknande af omförmälda afdrag, i verkligheten från riksgäldskontoret utgått. § 78. Riksdagen har år 1877 medgifvit, att de medel, som influtit eller därefter inflöte för försäljning, jämlikt kungl. brefvet den 29 maj 1874, af åtskilliga mindre kronolägenheter och enligt Riksdagens skrifvelse den 11 i samma månad skulle af statskontoret levereras till riksgäldskontoret att där särskildt bokföras, intill dess Riksdagen fattat beslut om deras användande till inköp af skogbärande eller till skogsodling tjänlig mark, finge, i den mån tillfällen sig yppade till inköp af dylik mark, hvilka af Kungl. Maj:t pröfvades vara fördelaktiga och hvartill medel icke kunde beredas från de till skogsväsendet anvisade reservationsanslag, för sådant ändamål af Kungl. Maj:t disponeras. Sedan 1888 års Riksdag ytterligare medgifvit försäljning af vissa andra mindre kronoegendomar, dock under villkor, att de genom denna försäljning inflytande medel skulle användas för inköp af skogbärande eller till skogsbörd tjänlig mark, och i sammanhang därmed föreskrifvit, att äfven dessa medel borde inlevereras till riksgäldskontoret och där bokföras på sätt stadgadt vore angående köpeskillingarna för de kronoegendomar, som såldes enligt kungl. brefvet den 29 maj 1874, har 1889 års Riksdag medgifvit, att de sålunda, efter försäljning jämlikt kungl. brefvet den 18 maj 1888, influtna eller hädanefter inflytande medel finge för ofvan angifna ändamål under en tid af tre år, räknadt från den 1 januari 1889, af Kungl. Maj:t disponeras. Riksdagen har år 1891 medgifvit, dels att ytterligare vissa andra mindre kronoegendomar finge försäljas, dock under samma villkor i fråga om försäljningsmedlens användande och med samma föreskrift angående medlens inleverering till riksgäldskontoret och bokföring därstädes, som i nästföregående stycke omförmälas, dels och att ej mindre köpeskillingarna för de kronoegendomar, rörande hvilkas försäljning beslut jämlikt kungl. brefvet den 18 maj 1888 fattades under tiden till och med utgången af år Bill. till Riksd. Prot. 1909. 10 Sami. I Afd. 2 Band. 5 (Riksg.-kontorets reglemente.) 34 1894, än äfven köpeskillingarna för de egendomar, om hvilkas försäljning på grund af 1891 års Eiksdags medgifvande beslut under nyssnämnda tid fattades, finge för ofvan angifna ändamål af Kungl. Maj:t disponeras. Eiksdagen har vidare år 1894 medgifvit, att enahanda bestämmelser rörande ifrågavarande köpeskillingar skulle vara gällande med afseende å de kronoegendomar, rörande hvilkas försäljning beslut jämlikt kungl. brefven den 18 maj 1888 och den 29 maj 1891 fattades under tiden till och med 1897 års utgång, hvilken tid af 1897 års Eiksdag utsträckts till och med utgången af år 1900 och af 1900 års Riksdag till och med utgången af år 1908. År 1902 medgaf Eiksdagen, dels att ytterligare vissa andra mindre kronoegendomar samt till inköpta skogsegendomar hörande områden finge försäljas, dock under samma villkor i fråga om försäljningsmedlens användande och med samma föreskrift angående medlens inleverering till riksgäldskontoret och bokföring därstädes, som, enligt hvad här ofvan nämnts, af Eiksdagen år 1888 och 1891 meddelats, dels och att köpeskillingarna för de kronoegendomar samt till inköpta skogsegendomar hörande områden, rörande hvilkas försäljning på grund af 1902 års Eiksdags medgifvande beslut fattades under tiden till och med utgången af år 1903, finge för inköp af skogbärande eller till skogsbörd tjänlig mark af Kungl. Maj:t disponeras. Eiksdagen medgaf år 1903, att Kungl. Maj:t ägde för ofvan angifna ändamål disponera köpeskillingarna för de kronoegendomar samt till inköpta skogsegendomar hörande områden, rörande hvilkas försäljning beslut jämlikt kungl. brefven den 18 maj 1888, den 29 maj 1891 och den 23 maj 1902 fattades under tiden till och med utgången af år 1906, och har denna tid af 1906 års Eiksdag utsträckts till och med utgången af år 1909. På grund häraf åligger det riksgäldskontoret att, på Kungl. Maj:ts rekvisition, utbetala ofvan omförmälda, till riksgäldskontoret inlevererade försälj ningsmedel. Eiksdagen har år 1909 medgifvit, att köpeskillingarna ej mindre för de kronoegendomar samt till inköpta skogsegendomar hörande områden, rörande hvilkas försäljning beslut jämlikt kungl. brefven den 18 maj 1888, den 29 maj 1891 och den 28 maj 1902 af Kungl. Maj:t fattas under tiden från och med 1910 års början till och med utgången af år 1912, än äfven för sådana områden och lägenheter, till hvilkas försäljning från de under domänstyrelsens förvaltning ställda, staten tillhöriga 35 skogsegendomar eller utarrenderade jordbruksegendomar Riksdagen under sistnämnda tid på därom särskilt gjorda framställningar må lämna tillstånd, må af Kungl. Maj:t disponeras för inköp af skogbärande eller till skogsbörd tjänlig mark äfvensom till inlösen af ströängar å kronoparkerna i Norrland och Dalarne och följaktligen på Kungl. Maj:ts rekvisition från riksgäldskontor utbetalas. § 79. I öfverensstämmelse med Riksdagens beslut i fråga om begagnandet af de för undsättningar vid missväxter eller felslagna skördar afsedda medel, intill dess desamma behöfva för sagda ändamål användas, skola dessa medel, till den del de icke äro för anvisade utbetalningar erforderliga, öfverlämnas till riksgäldskontoret; hvaremot det åligger riksgäldskontoret att sådana mottagna medel, enligt Kungl. Maj:ts föreskrift, statskontoret uppå dess rekvisitioner tillhandahålla. § 80. Riksdagen har åren 1898, 1908 och 1908 bemyndigat riksgäldskontoret att, för beredande af den tillgång till riksgäldskontoret åliggande försträckningar till odlingslånefonden, som kan erfordras utöfver hvad enligt särskilda beslut må blifva för sådant ändamål till riksgäldskontoret öfverlämnadt, i mån af behof försälja obligationer i svenskt mynt, ouppsägbara från långifvarens sida, men ställda att återbetalas viss kortare tid efter af riksgäldskontoret verkställd uppsägning, med rätt tillika för fullmäktige att bestämma dessa obligationers valörer, räntefot och uppsägningstid. Riksdagen har år 1907 bemyndigat riksgäldskontoret att medelst försäljning af statsobligationer bereda erforderlig tillgång för utbetalning af de medel, som för hvart och ett af åren 1907 —1911 erlordras för att fonden för fiskerinäringens befrämjande skall kunna bestrida viss ränteutgift äfvensom tillgodose ett årligt lånebehof af 750,000 kronor. Riksdagen har år 1908 bemyndigat riksgäldskontoret att medelst försäljning af statsobligationer bereda erforderlig tillgång för utbetalning af dels 2,750,000 kronor för anläggande af en kraftstation för tillgodogörande af den staten tillhöriga vattenkraften i Trollhätte strömmar m. m., dels 2,800,000 kronor till utbyggande af berörda kraftstation för viss högre leveransförmåga, 36 dels ock, för öfverlämnande till egnahemslånefonden, år 1908 högst 800,000 kronor samt hvart och ett af åren 1909—1918 de medel, som erfordras för att tillsammans med till fonden inflytande rånte- och kapitalinbetalningar å utlämnade lån samt andra fonden tillhöriga medel såväl bestrida fondens ränteutgift till riksgäldskontoret och, under år 1909, visst förvaltningsbidrag, som ock tillgodose ett årligt lånebehof af 5,000,000 kronor. Riksdagen har år 1909 bemyndigat riksgäldskontoret att medelst försäljning af statsobligationer bereda erforderlig tillgång för utbetalning af dels 4,000,000 kronor, lån till telegrafstyrelsen för fortsatt utveckling af statens telefonväsende, dels 3,500,000 kronor till anskaffande af ny rörlig materiel vid statens redan trafikerade järnvägar, dels 1,061,246 kronor till fullbordande af statsbanan Morjärv—Storträsk—Lappträsk och landsvägen mellan Morjärv och Lappträsk, dels 1,000,000 kronor till fortsättning af statsbanan Bastuträsk—Skellefteå—Kallholmstjärden, dels 3,000,000 kronor till fortsättning af statsbanan Östersund—Ströms vattudal med bispår, dels 2,000,000 kronor till fortsättning af statsbanan Järna—Nyköping—N orrköping, dels 1,450,000 kronor för utläggning af ytterligare ett järnvägsspår mellan Tomteboda och Järfva järnvägsstationer m. m., dels 200,000 kronor för inköp af områden, som kunna erfordras för blifvande dubbelbananordningar å linjerna Falköping—Ranten—Olskroken och Norrköping—Linköping, dels 250,000 kronor för anläggning af en reparationsverkstad vid Notviken, dels 180,000 kronor för utvidgning af inseglingsrännan till Trelleborgs hamn, dels under år 1909 1,000,000 kronor och under år 1910 8,000,000 kronor för anläggning af ny farled mellan Vänersborg och Göteborg, dels 1,500,000 kronor för anläggning af ledningar, afsedda att distribuera elektrisk energi från statens kraftstationer vid Trollhättan, m. m., dels ej mindre de medel, som erfordras till gäldande af likviden, 50,800 kronor, samt kostnaderna för köp af vissa fastigheter i närheten af Trollhättan, än äfven ett belopp af högst 500,000 kronor för inköp af andra fastigheter, som kunna erfordras för statens nuvarande eller blifvande anläggningar vid Trollhättan m. m., 37 dels 1,500,000 kronor, för år 1910 beviljade medel af 1906 års fond till låneunderstöd för enskilda järnvägsanläggningar, dels ock de medel, som erfordras för att norrländska nyodlingsfonden skall kunna under år 1910 tillgodose ett lånebehof af 800,000 kronor. För konvertering af äldre statslån, när omständigheterna därtill föranleda och sådant med fördel för staten kan ske, äga fullmäktige att, på sätt och till belopp fullmäktige finna lämpligt, dock ej utöfver hvad som till konvertering åtgår, försälja eller träffa aftal om blifvande försäljning af statsobligationer, förskrifna med lägre ränta än det statslån, som utgör föremål för konvertering. För den händelse nya obligationer komma att af riksgäldskontoret utfärdas, skola fullmäktige underställa Kungl. Maj:ts fastställelse de beslut, som rörande sådan upplåning kunna komma att fattas, med anhållan, att Kungl. Maj:t täcktes å det nya lånet meddela sin garanti. Om nya statsobligationer, i hvilka någon viss, ovillkorlig återbetalning medelst årlig amortering ej blifvit af staten utfäst, varda af fullmäktige i riksgäldskontoret utfärdade, skola fullmäktige snarast möjligt göra framställning om anvisande af de medel, hvilka böra årligen afsättas för skuldbeloppets amortering inom den tid, fullmäktige anse lämplig; skolande dessa medel ingå till fonden för statsskuldens amortering för att användas på sätt beträffande denna fond är i reglementet särskildt stadgadt. Dessutom höra fullmäktige — sedan Kungl. Maj:t bifallit Riksdagens begäran därom, att utlottningslistorna rörande de i svenskt mynt förskrifna statsobligationer må såsom bihang få medfölja svensk författningssamling — föranstalta, det nämnda listor hädanefter varda till vederbörande behörigen aflämnade, för att på nämnda sätt komma till allmänhetens kännedom. § 81. Då obligationer och räntekuponger för de af riksgäldskontoret upptagna lån icke varda inom den för deras inlösande bestämda preskriptionstid hos riksgäldskontoret företedda, skola de medel, hvilka för infriande af sådana obligationer och räntekuponger varit afsedda, afföras från likvidations- och amortissementsfonderna för att användas till fyllande af riksgäldskontorets öfriga behof. § 82. De medel till belopp af 15,000,000 kronor, som af fullmäktige i riksgäldskontoret enligt bemyndigande af 1904 års Riksdag anskaffats för 38 beredande åt riksgäldskontoret af kassareserver i utlandet, böra i regel hållas innestående hos utländska banker och bankirhus eller vara placerade i främmande staters skuldförbindelser. Riksgäldskontorets öfriga kontanta tillgångar skola, såvidt och så länge de icke behöfva användas för samma verk åliggande utbetalningar, insättas i riksbanken eller hållas allmänna rörelsen till hända och göras räntebärande genom deras utlåning på sätt, som fullmäktige i riksgäldskontoret anse innefatta full säkerhet; ägande fullmäktige jämväl att för sådana medel uppköpa antagliga obligationer eller andra förbindelser, som anses kunna utan svårighet och kapitalförlust vid inträffande behof föryttras. Vid utlåning skola riksgäldskontorets räntebärande obligationer såsom hypotek åtnjuta företräde framför hvarje annan erbjuden säkerhet. Utlåningstiden, lånesummans förhållande till hypoteket samt den ränta, hvilken för ifrågavarande lån skall till riksgäldskontoret erläggas, må, med afseende å såväl penningställningen som säkerhetens beskaffenhet, af fullmäktige bestämmas. § 83. För bestridande af riksgäldskontoret åliggande betalningar äger detta verk att begagna ett kreditiv i riksbanken till belopp af högst en million fem hundra tusen kronor; börande i afseende på kreditivets begagnande de uti bankoreglementet därom meddelade föreskrifter lända till efterrättelse. § 84. Fullmäktige i riksgäldskontoret äga att på framställning af fullmäktige i riksbanken ställa till riksbankens förfogande riksgäldskontorets skuldförbindelser i form af skattkammarväxlar eller i annan form intill ett belopp af 40 millioner kronor i utländskt mynt med en löpetid af högst två år äfvensom att genom öfverenskommelse med fullmäktige i riksbanken träffa erforderliga närmare bestämmelser, rörande skuldförbindelsernas form, belopp, löpetid, myntslag, inlösen m. m. § 85. Därest sådant för verkställigheten af riksgäldskontoret åliggande utbetalningar finnes nödvändigt, äga fullmäktige att anskaffa därtill erforderliga medel genom upplåning mot riksgäldskontorets skuldförbindelser eller begagnandet af krediter på villkor, som fullmäktige äga bestämma; ägande fullmäktige därjämte att, för beredande af tillgång till erforderlig kassaför - 39 stärkning åt statskontoret, i mån af behof upplåna medel mot vare sig riksgäldskontorets skuldförbindelser eller obligationer i svenskt mynt, ställda till inlösen antingen efter viss förfallotid eller efter föregången, af riksgäldskontoret verkställd uppsägning; varande åt fullmäktige öfverlämnadt att, med hänsikt till de vid upplåningen sig företeende omständigheter och förhållanden, bestämma räntevillkoren samt fastställa betalningsterminerna för dessa obligationer. I afseende på öfrig upplåning mot tryckta eller graverade obligationer lämnar Riksdagen särskilda föreskrifter. Angående redovisningen af de till riksgäldskontoret ingående medel. § 86. Öfver riksgäldskontor!® samtliga tillgångar och skulder samt inkomster och utgifter uppgöres och afslutas för hvarje år en fullständig hufvudbok, hvaruti skall ingå redovisning för de fonderade statslånens likvidations- och amortissementsfonder. Hufvudboken skall inom den 1 april året näst efter det, hvilket densamma omfattar, vara afslutad samt före den 1 därpå följande juni behörigen granskad. Riksgäldskontorets hufvudbok bör vid lämpliga tider hållas statskontoret till hända, på det att riksgäldskontorets räkenskaper må kunna i nödiga delar intagas i rikshufvudboken. § 87 Under loppet af juni månad hvarje år böra, till upplysning för allmänheten om riksgäldskontorets ställning, särskilda, efter det därmed afsedda ändamål lämpade utdrag af detta verks räkenskaper för det näst föregående året genom trycket offentliggöras och med allmänna tidningarna utdelas. § 88. I april månad hvarje år upprättas uti riksgäldskontoret likvid med statsverket för det sist förflutna året. Af denna likvid meddelas stats - 40 kontoret tvenne exemplar, hvaraf det ena, därå fullmäktige tecknat sitt godkännande, bör därstädes tvärstanna, samt det andra, sedan det blifvit försedt med anteckning om likvidens godkännande af statskontoret, bör till riksgäldskontoret återställas, för att såsom verifikation dess hufvudbok biläggas. § 89. De tjänsteinnehafvare vid riksgäldskontoret, Eiksdagens bibliotek och Riksdagens bus åliggande pensionsafgifter ingå till en särskild, under fullmäktiges förvaltning ställd fond, å hvilkens tillgodohafvande fullmäktige äga godtskrifva skälig ränta. Från riksgäldskontoret utgående pensioner bestridas dock fortfarande och tills vidare af anslagsmedel. Angående styrelsen för riksgäldskontoret. § 90. Förvaltningen af riksgäldskontoret, des* medel och tillhörigheter är utaf Riksdagen uppdragen åt sju fullmäktige, hvilka vid lagtima riksdag utses i den ordning, 71 § riksdagsordningen stadgar. Vid fullmäktiges sammankomster föres ordet af den, som af Riksdagen blifvit därtill utsedd; tillkommande fullmäktige att själfva bland sig välja en vice ordförande att föra ordet, när hinder för ordföranden inträffar. § 91. Uppkommer ledighet bland fullmäktige, inträder suppleant enligt af Riksdagen bestämd ordning. § 92 Är styrelsen ej så fulltalig, som för besluts fattande erfordras, enligt hvad här nedan föreskrifves, äger fullmäktiges ordförande att inkalla erforderligt antal suppleanter. § 93. Fullmäktige äro förbundna att vid riksgäldskontorets förvaltning ställa sig till efterrättelse ej mindre rikets grundlagar än äfven detta reglemente 41 samt öfriga rörande riksgäldskontoret gällande föreskrifter; börande fullmäktige doldt och förtegadt hålla, hvad vid kontorets förvaltning förefaller, som tyst vara bör. § 94. Blir fullmäktig ledamot af statsrådet eller kominer i den författning, att han, jämlikt något af mom. a, b, c, d och e uti 26 § riksdagsordningen, icke må såsom riksdagsman godkännas, skall han genast frånträda fullmäktigbefattningen och suppleant inträda i hans ställe. § 95. Jämte noggrant iakttagande af hvad i afseende på förvaltningen af riksgäldskontoret och dit anslagna medel är stadgadt, åligger fullmäktige att omsorgsfullt vårda och befrämja detta verks rätt, säkerhet och förmån samt för öfrigt vidtaga alla på fullmäktige ankommande åtgärder i och för verkställigheten af de i sådant afseende meddelade beslut samt fullmäktige gifna uppdrag; börande fullmäktige således ej mindre, om anledning därtill gifves, söka förebygga, att med statslån understödt järnvägsbolags inkomster, med åsidosättande af bolagets skyldighet att erlägga föreskrifven inbetalning till riksgäldskontoret, användas till bestridande af andra utgifter än sådana, som äro nödvändiga för järnvägsdriftens uppehållande, än äfven, därest tvångsförsäljning sker af järnvägsbolags egendom, uti hvilken riksgäldskontoret har inteckning till säkerhet för fordran, så förfara, att dylik försäljning ej må ske till lägre pris, än att riksgäldskontorets fordran af köpeskillingen varder betäckt. § 96. Fullmäktige utse inom sig, på sätt sista punkten af § 105 innehåller, två deputerade, en förste och en andre, hvilka det åligger att ombesörja lånemedels indragning, verkställa de för riksgäldskontorets räkning erforderliga utländska likvider, anordna medel till vissa af fullmäktige beslutade eller eljest ovillkorligen bestämda utbetalningar med mera, allt i öfverensstämmelse med de beslut och föreskrifter, som fullmäktige meddela; ägande deputerade att sig emellan närmare fördela dessa dem gemensamt tillhörande göromål. Vid hvarje sammankomst böra deputerade redogöra för sina åtgärder under den efter fullmäktiges näst föregående sammankomst förflutna tid. Bih. till Riksd. Prof. 1909. 10 Sami. 1 Afd. 2 Band. 6 (Riksg..kontorets reglemente.) 42 Förste deputeraden utöfvar därjämte närmaste tillsyn öfver det sätt, hvarpå tjänstemännen fullgöra sina åligganden, och tillser, att fullmäktiges beslut varda i behörig tid och ordning verkställda. Han äger att under tiden mellan fullmäktiges sammanträden meddela nödiga föreskrifter samt att för sjukdoms- eller annat laga förfall eller för enskilda angelägenheters besörjande bevilja tjänstemännen, äfvensom vaktbetjänte, tjänstledighet under högst fjorton dagar, äfvensom meddela föreskrift om tjänstens uppehållande intill fullmäktiges nästa ordinarie sammanträde. Han utöfvar jämväl beträffande vården af kontorets värdepapper det uppdrag, tjänstgöringsordningen i sådant afseende innehåller. Deputerade äga att hvardera under en och en half månad årligen åtnjuta ledighet utan afdrag å arfvodet. Till den bland fullmäktige, som af dem utses att under sådan ledighet bestrida deputerads befattning, utgår af de till riksgäldskontoret anslagna medel särskild ersättning med belopp, motsvarande den ledige deputeradens arfvode för ifrågavarande tid. Fullmäktige må vara obetaget att, om sådant finnes behöfligt för lånetransaktioner, utse ombud för bedrifvande af därvid erforderliga underhandlingar. § 97. Befallningar, som af någon annan än Riksdagen meddelas angående användandet af riksgäldskontorets tillgångar eller förvaltandet af samma verk, få icke af fullmäktige åtlydas och efterkommas; varande fullmäktige, för sina åtgärder i denna egenskap, Riksdagen eller dess bankoutskott och revisorer allena redo skyldiga samt kunna icke för sitt förhållande till ansvar ställas utan i laga ordning och till följd af Riksdagens eller dess revisorers beslut eller, mellan riksdagar och revisioner, genom justitieombudsmannen. § 98. Till ledning vid pröfningen och afgörandet af förekommande ärenden, för hvilkas behandling antingen icke några eller mindre tillämpliga och bestämda föreskrifter blifvit meddelade, äga fullmäktige att af revisorerna begära råd och yttranden. 43 Angående fullmäktiges sammankomster. § 99. Fullmäktige sammanträda en gång i hvarje vecka å tid, som af dem bestämmes. Därjämte böra, då ärendenas beskaffenhet och oafbrutna gång 6ådant fordra, särskilda sammankomster hållas å tid, som ordföranden bestämmer. Vid hvarje sammankomst skall protokoll föras. § 100. Med undantag af de enligt § 96 åt vissa deputerade uppdragna bestyr och åligganden böra alla fullmäktiges behandling tillhörande mål inför fullmäktige vid deras sammankomster föredragas och få endast där afgöras. § 101. Åstundar fullmäktig att under längre eller kortare tid från staden afresa, bör han sådant förut vid sammankomst eller hos ordföranden anmäla samt då tillika uppgifva tiden för sin frånvaro. § 102. Är fullmäktig, som icke, på sätt i näst ofvanstående paragraf föreskrifves, till erhållande af ledighet sig anmält, genom opasslighet eller enskilda angelägenheter hindrad att sammankomst bevista, bör han sitt förfall hvarje gång tillkännagifva. § 103. Vid sammankomst skola minst fem fullmäktige vara tillstädes; dock må ärenden, som ej tåla uppskof, afgöras af allenast fyra fullmäktige, därest de äro om besluten ense. Frågor om låns upptagande, de i regeringsformen omförmälda kreditivs utbetalning eller andra ärenden af mera allmän vikt få icke afgöras, ej heller tjänster tillsättas eller pensioner beviljas, såvida icke minst fem fullmäktige äro närvarande. § 104. Fullmäktige vare ej tillåtet att företaga någon öfverläggning i närvaro af Konungens ombud, ifall det, utan att af fullmäktige därom vara anmodadt, skulle vid deras sammankomst sig infinna, I 44 § 105. Yppas under fullmäktiges öfverläggningar skiljaktighet i meningarna, böra samtliga närvarande fullmäktige till protokollet afgifva sina röster, hvilka per capita beräknas. Därest flere skiljaktiga meningar yttras, böra de sinsemellan närmast öfverensstämmande, såvidt möjligt är, sammanjämkas. Då ett lika antal röster utfaller för hvardera meningen, är ordförandens röst afgörande. Den vid sammankomst närvarande fullmäktig, som sin röst ej särskildt afgifver eller, efter börjad öfverläggning om ett föredraget ämne, sig aflägsnat, anses hafva det då fattade beslutet biträdt. Sluten omröstning må endast företagas vid val till sådana befattningar, därtill någon bland fullmäktige kan utses. § 106. Öfver fullmäktiges beslut i mål, som röra riksgäldskontorets tjänstemän eller andra enskilda personer, äger den eller de, på hvilkas rätt och bästa dessa beslut kunna inverka, att hos revisorerna eller bankoutskottet anföra besvär, därvid klaganden dock, såvida besvären skola till pröfning upptagas, bör inom trettio dagar efter bevisligen erhållen del af det meddelade beslutet sitt missnöje däremot hos fullmäktige skriftligen anmäla; hvarjämte det, vid enahanda äfventyr, åligger honom att senast en månad före revisorernas näst förestående sammankomst eller riksdagens början, därest revision dessförinnan icke inträffar, sina besvär ingifva till fullmäktige, af hvilka desamma, jämte utlåtande däröfver, till revisorerna eller banko utskottet öfverlämnas. Besvär öfver fullmäktiges nyss före eller under riksdagens eller revisorernas sammanvaro i dylika mål meddelade beslut böra inom fjorton dagar efter delfåendet, den dagen likväl oräknad, omedelbarligen af vederbörande till bankoutskottet eller revisorerna inlämnas. 45 Angående fullmäktige tillhörande särskilda åligganden och uppdrag. § 107. Fullmäktige skola minst en gång hvarje år granska kamrerarens och kassörens anteckningsböcker jämte ombudsmannens diarium samt genomgå och inventera de under kamrerarens och kassörens vård befintliga låne- och säkerhets- med flere handlingar. § 108. En gång hvarje år böra fullmäktige anställa besiktning å Riksdagens hus, hvilket står under deras vård och inseende. Dessutom har Riksdagen uppdragit åt fullmäktige att låta tillse, det icke allenast värde å de inom Riksdagens hus befintliga möbler och andra inventarier finnes uti inventarieförteckningen upptaget, utan ock att inköpspris på de möbler och inventarier, som hädanefter anskaffas, uti inventarieförteckningen utsättes, jämte tiden, då inköpet ägt rum, äfvensom att, vid skeende kasseringar af obrukbara eller obehöfliga inventarier, desamma varda utur inventarieförteckningen afförda, med anteckning af det pris, hvartill desamma vid möjligen skeende försäljning blifvit föryttrade. * § 109. Under de tider, då Riksdagen icke är församlad, må lediga rum och lägenheter inom Riksdagens hus af fullmäktige hyresfritt upplåtas för tillfälligt begagnande ej allenast af de kommittéer och revisioner, som kunna varda af Kungl. Maj:t sammankallade och för hvilkas sammanträden erforderliga lokaler inom kronans hus här i hufvudstaden icke finnas att tillgå, utan äfven af allmänna ämbetsmyndigheter, som antingen af särskild anledning icke kunna för någon tid begagna åt dem anvisade ämbetsrum eller också sakna egen lokal, äfvensom för andra, allmänt gagn afseende ändamål; ägande fullmäktige vid hvarje sådan upplåtelse föreskrifva de villkor, som fullmäktige för de upplåtna rummens samt möblernas och inventariernas noggranna och omsorgsfulla vårdande finna nödvändiga. Dylik upplåtelse bör alltid upphöra så tidigt före Riksdagens sammankomst, att rummen och 46 inventarierna därförinnan kunna vara försatta i ordnadt och fullständigt skick samt, om så erfordras, reparerade. § no. Fullmäktige i riksgäldskontoret äga att förvalta den jämlikt beslut vid 1888 års riksdag bildade byggnadsfonden för riksdags- och riksbankshus. Gemensamt med fullmäktige i riksbanken äga fullmäktige i riksgäldskontoret att vidtaga de åtgärder, som erfordras för utförande af Riksdagens beslut i fråga om nya byggnader för Riksdagen m. m. och riksbanken, allt i öfverensstämmelse med de närmare föreskrifter, som i särskilda skrifvelser af den 11 och 12 maj 1888 samt den 6 april 1906 blifvit af Riksdagen meddelade. § in. Då revisorerna öfver stats-, banko- och riksgäldsverken sammanträda, skola fullmäktige till dem afgifva berättelse om riksgäldskontorets ställning och förvaltning under den tid, som revisorernas granskning kommer att omfatta. Dessutom skola fullmäktige vid nästa riksdags början till Riksdagen afgifva och till bankoutskottet aflämna berättelse för hela den tid, som förflutit, sedan fullmäktiges berättelse till nuvarande Riksdag afgafs. § 112. Fullmäktige böra hvarje år till Riksdagens revisorers första sammanträde, som skall äga rum i Riksdagens hus i Stockholm den 1 oktober eller, om helgdag då inträffar, dagen därefter, utfärda kallelse genom kungörelse i tidningar. Därest revisor, sedan lagtima riksdag är afslutad och innan revisorerna sammanträdt, hos fullmäktige anmäler hinder att deltaga i revisionen, skola fullmäktige ofördröjligen inkalla den närmast i ordningen varande suppleanten. På enahanda sätt förfares, då hinder anmäles af inkallad suppleant. § 113. Efter hvarje revisions slut skola fullmäktige föranstalta om tryckning och utdelning med allmänna tidningarna af revisorernas öfver revisionen af statsverket och riksgäldskontoret afgifna och fullmäktige tillställda berättelser 47 järnte därtill hörande förklaringar, hvilka handlingar äfven genom fullmäktiges försorg böra till näst sammanträdande Riksdag och revisorer öfverlämnas. § 114. Före nästkommande riksdags början böra fullmäktige: a) föranstalta om upphandling af det för tryckningen af Riksdagens protokoll med därtill hörande bihang under samma riksdag erforderliga papper och, med behörigt iakttagande af de i sådant afseende meddelade föreskrifter, låta upprätta kontrakt angående verkställighet af såväl protokollets som bihangets tryckning; b) upprätta kontrakt om tillhandahållande, under riksdagens lopp, af de skrifmaterialier och öfriga effekter, som för Riksdagens behof kunde erfordras; samt c) låta komplettera och iståndsätta inventariepersedlarna i Riksdagens hus. Vid verkställigheten häraf iakttages, att anbud, genom kungörelser i allmänna tidningarna, infordras af dem, som kunna vara hugade att tillhandahålla och leverera berörda effekter eller besörja omförmälda tryckningsmed flere arbeten. För öfrigt äga fullmäktige att utse någon bland riksgäldskontorets tjänstemän, som bör ej allenast före och under riksdagen mottaga, vårda och efter vederbörliga rekvisitioner utlämna de upphandlade effekterna samt ombesörja de under riksdagens fortgång ifrågakommande ytterligare uppköp, äfvensom erforderliga reparationer å inventariepersedlarne, utan ock vid hvarje kalenderårs slut upprätta och afgifva fullständig redovisning för alla dessa af honom mottagna effekter. § 115. Fullmäktige böra genom i riksgäldskontoret anställd tjänsteman emottaga, vårda, utdela och redovisa ej mindre de från trycket utgifna riksdagsprotokoll jämte därtill hörande bihang än äfven andra tryckta handlingar, som till riksgäldskontoret för förvaring och framtida utdelning enligt gällande bestämmelser aflämnas. § 116 Som, enligt de af Kungl. Maj:t för Strömsholms nya kanalbolag den 27 april 1894 fastställda regler, kanaldirektionens förvaltning och kanalverkets räkenskaper skola årligen granskas utaf två revisorer, af hvilka den ene bör utses af fullmäktige i riksgäldskontoret, så skola fullmäktige för 48 hvarje revision välja en person att uti berörda revisionsförrättning deltaga. Jämväl skola fullmäktige, i enlighet med den af Kungl. Maj:t för Kinda kanals aktiebolag den 4 september 1874 fastställda bolagsordning, årligen utse en revisor att granska detta bolags förvaltning och räkenskaper. § H7. Då de bolag, som för järnvägsanläggningars utförande från riksgäldskontoret utbekommit beviljade låneunderstöd, uti sina med Kungl. Maj:t och kronan afslutade kontrakt medgifvit staten att genom ombud, som Kungl. Maj:t utser, deltaga i de årliga revisionerna af bolagets förvaltning och räkenskaper, samt berättelserna om dessa revisioner skola till civildepartementet insändas, böra fullmäktige efter erhållen del af dessa berättelser taga under öfvervägande, huruvida några åtgärder erfordras för bevarande af riksgäldskontorets rätt och säkerhet för de utgifna lånens fortsatta likviderande. § H8. Uti styrelsen för Sveriges allmänna hypoteksbank bör en ledamot, som skall vara vice ordförande, utses af fullmäktige i riksgäldskontoret. Likaså utses af fullmäktige till deltagande i den årliga revisionen af hypoteksbankens förvaltning och räkenskaper en revisor, som vid revisionen förer ordet. Dessutom böra fullmäktige utse ett ombud såväl till den allmänna ordinarie sammankomst, som mellan hypoteksbankens delägare skall äga rum hvarje år efter afslutad revision, som till allmän extra ordinarie sammankomst. § H9. Enligt den förordning angående konungariket Sveriges stadshypotekskassa, som 1909 års Riksdag i anledning af Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning för sin del antagit, tillkommer det fullmäktige i riksgäldskontoret att utge dels en ledamot i hypotekskassans styrelse, hvilken ledamot skall vara vice ordförande, dels en suppleant för vice ordföranden, dels ock en revisor för deltagande i den årliga revisionen af nämnda styrelses förvaltning och hypotekskassans räkenskaper. 49 § 120. Fullmäktige i riksgäldskontoret skola bland sig utse en ledamot i postsparbankens styrelse. § 121. öfverinseendet öfver Riksdagens bibliotek tillkommer fullmäktige i riksgäldskontoret; och skola fullmäktige bland sig utse en inspektor för utöfvande af den närmaste tillsynen öfver biblioteket. § 122. Gemensamt med fullmäktige i riksbanken skola riksgäldskontorets fullmäktige: a) afgifva sitt underdåniga yttrande och råd till Kungl. Maj:t i fråga om den ort, där Riksdag bör samlas, i de fall, då fiendens framträngande eller pest eller andra lika viktiga hinder göra riksdags hållande i hufvudstaden omöjligt eller för Riksdagens frihet och säkerhet vådligt (50 § regeringsformen); b) efter stadgade grunder uppgöra och utfärda ny bevillningsförordning, i den händelse att vid riksdags slut bevillningens hela belopp är bestämdt, men kamrarna icke hunnit om fördelningen däraf blifva ense (109 § regeringsformen); c) uti justitieombudsmansämbetet genast insätta den man, som blifvit utsedd till efterträdare åt justitieombudsmannen, ifall denne mellan riksdagarna afsäger sig det erbållna förtroendet eller med döden afgår, äfvensom utvälja annan behörig man i stället för justitieombudsmannens utsedde efterträdare, därest äfven han mellan riksdagarna afsäger sig förtroendet eller i justitieombudsmansämbetet insättes eller med döden afgår (98 § regeringsformen); d) för framtida uppsikten och kontrollen öfver Göta kanals vidmakthållande utse och välja ej mindre en person för att såsom ledamot å bankens och riksgäldskontorets vägnar inträda i direktionen öfver nämnda kanal, än ock ett ombud att å samma verks vägnar deltaga i revisionerna af kanalens räkenskaper; skolande valet till ledamot i direktionen förnyas hvarje år, och till ombud vid revisionerna före desammas början; dock må förut härtill utsedda personer kunna återväljas. Vid fullmäktiges i banken och riksgäldskontoret gemensamma sammanträden böra, såvidt beslut skall kunna fattas, minst fem af fullmäktige i hvartdera verket vara tillstädes. Bih. till Rihsd. Prof. 1909. 10 Sami. 1 Afd. 2 Band. 7 (Riksg.-kontorets reglemente.) 50 § 123. Vid de tillfällen, då riksdagsmäns fullmakter granskas af chefen för justitiedepartementet eller den person, Konungen i hans ställe förordnat, skola tre bland fullmäktige i riksgäldskontoret vara tillstädes. Angående tjänsteinnehafvare vid riksgäldskontoret. § 124. Riksdagen har dels såsom villkor för åtnjutande af de i staten för tjänsteinnehafvare vid riksgäldskontoret upptagna aflöningsförmåner, dels ock i öfrigt med afseende å tillämpningen af samma stat meddelat följande bestämmelser: l:o) Tjänsteinnehafvare skall vara underkastad den vidsträcktare tjänstgöringsskyldighet eller den jämkning i åligganden, som vid en möjligen inträdande förändrad organisation af detta verk eller eljest kan varda stadgad; och böra de fullmakter och konstitutorial, som för tjänsteinnehafvare utfärdas, innefatta förbehåll om vederbörandes skyldighet att åtaga sig de nya eller förändrade göromål, hvilka kunna dem åläggas. Fullmakt eller konstitutorial å annan tjänstemannabeställning i riksgäldskontoret än sekreterarens och ombudsmannens samt kamrerarens skall afse icke viss tjänst, utan tjänst i allmänhet inom tjänstegraden, med förbehållen rätt för fullmäktige att anställa innehafvaren å den plats inom graden, där det af behofvet fordras eller han finnes företrädesvis passande. 2:o) Tjänsteman skall vara skyldig att, om han förordnas till högre befattning inom verket, densamma bestrida mot åtnjutande af de för befattningen anslagna tjänstgöringspenningar och missräkningspenningar eller däremot svarande belopp, dock med afstående af egna tjänstgöringspenningar och missräkningspenningar. 3:o) Med ordinarie befattning i riksgäldskontoret må icke förenas annan tjänst å rikets, Riksdagens eller kommuns stat. Med ordinarie befattning i riksgäldskontoret må ej heller förenas vare sig uppdrag såsom ordförande eller ledamot i styrelsen för verk eller bolag, som är med Kungl. Maj:ts oktroj försedt eller blifvit såsom aktiebolag 51 registreradt, eller befattning såsom tjänsteman i sådant verk eller bolag eller annan tjänstebefattning af hvad slag som helst, såframt ej fullmäktige uppå därom gjord framställning och efter pröfning, att ifrågavarande uppdrag eller tjänstebefattning ej må anses inverka hinderligt för tjänstgöringen i riksgäldskontoret, finna uppdraget eller befattningen kunna få tills vidare mottagas och bibehållas. Do) Tjänstemännen äga årligen, såvidt sådant utan hinder för göromålens jämna och oafbrutna gång kan ske, hvar i sin ordning åtnjuta semester, sekreteraren och kamreraren hvardera under en och en half månad och de öfriga tjänstemännen enhvar under en månad. 5:o) Där förhöjning i lönen efter viss tids tjänstgöring är enligt stat medgifven, må, ändå att den föreskrifna tiden är tilländalupen, förhöjning ej beviljas, förrän tjänsteinnehafvaren under minst fyra femtedelar af samma tid med godt vitsord bestridt sin egen eller på grund af förordnande annan statens tjänst eller fullgjort annat offentligt uppdrag, dock att härvid icke må föras honom till last den tid han åtnjutit semester; och må, då förhöjning i lönen beviljas, den förhöjda lönen åtnjutas från och med månaden näst efter den, under hvilken de för förhöjningen stadgade villkoren blifvit uppfyllda. Därest tjänsteinnehafvare, som befordrats till tjänst i högre grad, vid den förra befattningen på grund af intjänadt ålderstillägg uppburit lön och tjänstgöringspenningar till högre belopp än honom vid den nya befattningen tillkommer, äger han såsom personligt tillägg till lönen uppbära skillnaden, intill dess aflöningen vid den nya tjänsten genom intjänande af ålderstillägg stigit till det förut innehafda beloppet. Med afseende å tiden för erhållande af i den nya aflöningstaten för de särskilda tjänsterna stadgade lönetillägg bör vidare iakttagas, att löntagare tillgodoräknas den tid, hvarunder han före nämnda stats trädande i kraft innehaft motsvarande ordinarie tjänst inom verket, äfvensom att förordnande, som oafbrutet fortfarit till dess den tillförordnade befordrats till ordinarie innehafvare af den tjänst, han sålunda bestridt, eller annan af samma grad, må anses lika med ordinarie tjänstetid. 6:o) Tjänstgöringspenningar få uppbäras endast för den tid, tjänsteinnehafvaren verkligen tjänstgjort eller åtnjutit semester eller vid tjänstledighet för sjukdom varit därtill jämlikt mom. 7:o) här nedan berättigad, men skola för den tid, han eljest varit befriad från tjänstgöring, utgå till den, som uppehållit tjänsten. Till kassören anslagna missräkningspenningar få af honom uppbäras 52 endast för den tid, han verkligen tjänstgjort i sådan egenskap eller åtnjutit semester, men skola för den tid, han eljest icke bestridt kassörsgöromålen, utgå till den, som i hans ställe varit förordnad därtill. För de fall, då tjänsteinnehafvare vid ledighet är berättigad att uppbära de för tjänsten anslagna tjänstgöringspenningar och missräkningspenningar, äga fullmäktige att anvisa erforderliga medel för att den, som under ledigheten på förordnande bestrider tjänsten, må komma i åtnjutande af ersättning till belopp motsvarande ifrågavarande tjänstgöringspenningar och missräkningspenningar. 7:o) Blifver tjänsteinnehafvare af sjukdom hindrad att förrätta sin tjänst, äger han under tjänstledigheten uppbära hela lönen samt dessutom, efter fullmäktiges pröfning, under högst en månad hvarje år de för tjänsten anslagna tjänstgöringspenningar. 8ro) Erhåller tjänsteinnehafvare efter egen ansökan tjänstledighet för svag hälsas vardande, för enskilda angelägenheter, för tjänstgöring hos Riksdagen eller dess revisorer eller för andra särskilda uppdrag, eller fordras vikariat för tjänsteinnehafvare på den grund, att han i behörig ordning afstänges från tjänstgöring eller eljest är lagligen förhindrad att sköta sin tjänst, kunna fullmäktige besluta, att den tjänstledige skall utöfver tjänstgöringspenningar och missräkningspenningar till sin vikarie afstå så mycket af lönen, som fullmäktige pröfva för tjänstens uppehållande nödigt. 9:o) Fullmäktige må kunna, på därom gjord framställning och efter pröfning af förekommande omständigheter, medgifva vaktmästare ledighet under högst femton dagar hvarje år, med rätt för honom att under tiden uppbära alla med tjänsten förenade aflöningsförmåner. I detta fall liksom ock då vaktmästare erhållit tjänstledighet för sjukdom eller annat laga förfall, eller då vaktmästartjänst är ledig, äga fullmäktige, därest i anledning häraf extra ordinarie vaktmästare förordnas för uppehållande af vaktmästartjänst, att tilldela denne arfvode med sådant belopp, att han såsom godtgörelse för tjänstens uppehållande kommer i åtnjutande af sammanlagdt tre kronor om dagen. 10:o) Fullmäktige äga dels att utöfver stat för biträde vid nattbevakningen i riksgäldskontoret låta utbetala de arfvoden, fullmäktige finna skäliga, dels ock att anvisa nödiga medel för tillhandahållande åt vaktmästare af lämplig uniformsbeklädnad vid tjänstgöring. ll:o) Tjänsteinnehafvare skall såsom bidrag till kostnaden för beredande af pension erlägga pensionsafgift till årligt belopp af nedan angifna 53 procent å den lön, han äger uppbära. Afgiftsprocenten utgör en tiondedels procent för hvarje helt hundratal kronor af högsta lönen för den tjänst han innehar, dock icke i något fall mindre än tre procent. Afgiften erlägges för hvarje månad, för hvilken lön åtn jutes, äfvensom för månad, under hvilken, på grund af tjänstledighet eller i följd af ådömd mistning af tjänsten för viss tid, lönen i dess helhet eller delvis ej uppbäres. Rätt att återbekomma erlagda pensionsafgifter medgifves allenast vid öfvergång till annan statstjänst, därest med inträdet i denna tjänst är förenad skyldighet att för beredande af pension erlägga retroaktiv afgift, dock ej till högre belopp än det, hvartill retroaktivafgiften uppgår. § 125. Vid inträffad ledighet af tjänst, som bör återbesättas, skall, efter afdrag af hvad för tjänstens bestridande måst utbetalas, den lönebesparing, hvilken uppkommer intill dess efter ansökningstidens förlopp tjänsten blifvit i nedan stadgad ordning återbesatt, tillfalla änke- och pupillkassan vid riksgäldskontoret; kommande nämnda kassas rätt till dylik besparing att upphöra, så snart den nytillträdande äger åtnjuta den med tjänsten förenade lönen. § 126. Innan ledig tjänst af fullmäktige återbesattes, skall sådant jämte de med samma tjänst förenade löneförmåner, äfvensom tiden, inom hvilken sökande äga att sig anmäla, tillkännagifvas medelst anslag å vanliga ställen inom riksgäldskontoret. Ansökningstiden bestämmes till minst fjorton dagar från anslagets utfärdande; dock beror af fullmäktige att utsätta ny ansökningstid, därest, inom den först bestämda tiden, någon till tjänstens erhållande fullt skicklig och lämplig sökande sig icke anmält. § 127. För att kunna antagas till tjänsteman vid riksgäldskontoret fordras att hafva undergått godkänd afgångsexamen från högre elementarläroverk; dock böra de tjänstemän, som anställas vid fullmäktiges kansli, hafva aflagt den akademiska examen, som fordras för att vinna inträde i Konungens kansli eller i rättegångsverken; äfvensom den, hvilken befordras till ombudsmannasysslan, bör hafva fullgjort hvad författningarna föreskrifva i afseende på dem, som i domarevärf må begagnas. 54 § 128. Vid lediga tjänsters tillsättande utnämnes bland kompetente sökande den, som fullmäktige, med afseende å verkets fördel samt vikten och ansvarigheten af de särskilda befattningarna, finna till den lediga tjänsten mest skicklig och passande; dock äga fullmäktige att, där de så lämpligt finna, tillsätta lediga tjänster endast med konstitutorial; hvarvid den tjänsteman, som sådant konstitutorial erhåller, under den tid, han tjänsten innehafver, äger åtnjuta de lönevillkor, aflöningsstaten för tjänsten bestämmer. Angående behandlingen af frågor rörande tjänsteförsummelser m. in. § 129. Om någon riksgäldskontorets tjänsteman vid mindre förseelser i tjänsten ej låtit sig rätta af vederbörandes tillsägelser och varningar eller blifvit beträdd med vårdslöshet eller försummelse i sin tjänstgöring eller ock i allmänna lefvernet ådagalagt ett mindre värdigt uppförande, bör han inför fullmäktige tillrättavisas och varnas. I händelse den, som på detta sätt undergått första varningsgraden, ej däraf låter sig rätta, äga fullmäktige att, med afseende å förekommande omständigheter, på längre eller kortare tid suspendera honom från innehafvande tjänst, med förlust af hela eller halfva lönen, hvilken under tiden må i ersättning för tjänstens förrättande användas. § 180. Därest tjänsteman, hvilken förut blifvit för tjänsteförsummelse eller annat förhållande suspenderad, ånyo gör sig skyldig till dylik förseelse, ankommer på fullmäktige att, efter förseelsens beskaffenhet, antingen ytterligare suspendera honom eller helt och hållet skilja honom från hans vid detta verk innehafvande tjänst och lön. Likaledes beror på fullmäktiges särskilda pröfning, huruvida tjänsteman, som blifvit nödsakad till borgenärer afträda sin egendom, må vidare bibehålla och utöfva sin beställning. § 181. Tjänsteman, som begått ärerörigt brott eller annan förseelse i eller utom tjänsten af den svåra beskaffenhet, att verkets trygghet eller anseende 55 fordrar hans entledigande, har därigenom gjort sig förlustig sin innehafvande tjänst. § 132. Om någon af vaktbetjäningen i sin tjänst varit försumlig eller eljest på ett tadelvärdt sätt sig förhållit, må han, efter sig företeende omständigheter, antingen af fullmäktiges deputerade erhålla föreställning eller genast hos fullmäktige anmälas till suspension eller entledigande. § 133. Innan tjänsteman eller vaktmästare varder suspenderad eller skild från tjänsten, bör hans skriftliga förklaring öfver hvad emot honom förekommit infordras. Fullmäktiges beslut, hvarigenom tjänsteman suspenderas eller för alltid skiljes från tjänsten, bör jämte hänvisning för besvärs anförande honom skriftligen meddelas. Tjänst, som till följd af sådant beslut blir ledig, får, därest den afsatte tjänstemannen inom föreskrifven tid anmält sig ämna samma beslut öfverklaga, icke återbesättas förr, än besvären blifvit af statsutskottet eller revisorerna afgjorda eller den bestämda tiden för besvärens fullföljande försuttits; kommande dock den, som emellertid förordnas till tjänstens bestridande, att de med densamma förenade löneförmåner åtnjuta. § 134. Extra ordinarie tjänsteman eller extra vaktmästare, som utan erhållen tillåtelse eller anmäldt laga förfall från tjänstgöring uteblifvit under trenne efter hvarandra följande månader, eller vid flera tillfällen undandragit sig att lämna äskadt biträde, där han blifvit anställd, anses hafva förverkat sin rätt att i riksgäldskontoret vidare tjänstgöra. Den extra ordinarie tjänsteman eller extra vaktmästare, som under honom uppdragen tjänstgöring sig försumligt eller felaktigt förhållit och, efter att, på sätt i § 129 stadgas, blifvit varnad, sig icke rättat, bör förklaras vara från riksgäldskontoret skild. För öfrigt anses den extra ordinarie tjänsteman eller vaktmästare, som begått ärerörigt brott eller annan förbrytelse af svårare beskaffenhet, vara från verket utesluten. 56 Angående pensioneringen af tjänsteinnehafyare vid riksgäldskontoret. § 135. Tjänsteinnehafvare skall, då han uppnått sextiofem lefnadsår och tillbragd; trettiofem år i allmän tjänst, vara förpliktad att med oafkortad lön såsom pension från tjänsten afgå, fullmäktige likväl obetaget att låta med afskedet anstå, därest och så länge den pensionsberättigade pröfvas kunna i tjänsten på ett tillfredsställande sätt gagna riksgäldskontoret och kan finnas villig att i tjänsten kvarstå. § 136. Den tjänsteman eller vaktmästare, som efter ådagalagdt välförhållande anhåller om afsked, är, såvida han fyllt sextio år och varit i allmän tjänst trettiofem år, berättigad att såsom pension för lifstiden åtnjuta tre fjärdedelar af innehafvande lön. Före uppnådda sextio lefnadsår och trettiofem tjänstår kan afskedssökande endast i händelse af bevislig oförmögenhet till vidare tjänstgöring erhålla pension. Pensionsbeloppet bestämmes då efter tjänståren allena medelst afdrag å tre fjärdedelars lön af en trettiofemtedel för hvarje bristande tjänstår. Öfverstiga däremot tjänståren trettiofem och åldersåren sextio, ökas det ofvan bestämda pensionsbeloppet med en trettiofemtedel för hvarje Överskjutande tjänstår eller ock med en sextiondedel för hvarje öfverstigande åldersår, därest detta sistnämnda beräkningssätt skulle för afskedssökanden utfalla förmånligare. § 137. Då sådant för göromålens säkra och skyndsamma gång finnes erforderligt, kunna fullmäktige på pensionsstat förflytta tjänsteinnehafvare, som af sjukdom eller minskad arbetsförmåga är förhindrad att vidare på ett tillfredsställande sätt gagna riksgäldskontoret, oaktadt han sig ej om afsked anmält. I sådant fall äga fullmäktige att efter omständigheterna tillägga tjänsteinnehafvaren såsom pension antingen hela lönen, ehvad de föreskrifna lefnads- och tjänståren äro uppnådda eller icke, eller ock en del af lönen, dock ej mindre än hvad med tillämpning af bestämmelserna i nästföregående paragraf belöper. 57 § 138. Några tillförene meddelade och mot det nu utfärdade reglementet stridande stadganden angående riksgäldskontorets förvaltning och därmed gemenskap ägande ämnen få icke vidare åberopas och tillämpas. Oäfvet och utfärdadt vid lagtima riksdagen i Stockholm den 25 maj 1909. På Riksdagens vägnar: För Första Kammaren: För Andra Kammaren: Chr. Lundeberg, Axel Swartling, talman. talman. Bih, till Riksd. Prof. 1909. 10 Sami. 1 Afd. 2 Band. (Rlksg.-kontoretg reglemente.) 8 58 Aflöningsstat för tjänsteinnehafvare vid riksgäldskontoret. Lön Kr. Tjänst- görings- pen- ningar Kr. Miss- räk- nings- pen- ningar Kr. Summa Kr. Ålderstillägg 1 sekreterare och ombudsman... 5,000 5.000 3,500 3,500 3.000 3,000 3,000 2,800 2.500 1.500 1,500 1,500 1,500 1,500 — 7,800 7.500 5,000 5,000 5.500 4.500 4,500 (Efter 5 år kan lönen höjas / med 500 kr. 1 tredje gradens tjänsteman, 1 Efter 5 år kan lönen höjas > med 500 kr. och efter 10 1 d:o d:o .............................. j år med ytterligare 500 kr. 1 andra gradens tjänsteman, 1,000 Efter 5 år kan lönen höjas 1 d:o registrator och kanslist... 1 d:o revisor och bokhållare ... ■ med 500 kr. och efter 10 år med ytterligare 500 kr. 1 första gradens tjänsteman, kam- 1,800 1,800 1,200 1,000 1,000 2,800 | Efter 3 år kan lönen höjas > med 500 kr. och efter 6 1 d:o d:o .............................. 2,800 1,800 J år med ytterligare 500 kr. 1 förste vaktmästare ............... 600 /Efter 5 år kan lönen höjas \ med 200 kr. 1 vaktmästare ........................ 800 600 1,400 2,800 (Efter 5 år kan lönen höjas | med 200 kr. och efter 10 ) år med ytterligare 200 kr. 2 d:o .................................... 1,600 1,200 _ Summa 33,200 17,200 1,000 51,400 Anni. 1. Därest vaktmästare i sådan egenskap åtnjuter fri bostad — hvarmed äro förenade förmånerna af nödigt bränsle samt elektriskt ljus med en strömförbrukning af högst 100 kilowatt om året — skall å hans lön afdraga^ 400 kronor. Anm. 2. Den af riksgäldskontorets tjänstemän, som erhåller uppdrag att vara vice värd i Riksdagens hus, äger att härför åtnjuta ett arfvode af högst 1,200 kronor. 59 Aflöningsstat för tjänsteinnehafvare vid Riksdagens bibliotek. Lön Kr. Tjänst- görings- pen- ningar Kr. Summa Kr. Ålderstillägg 4,000 1,600 5,600 (Efter 5 år kan lönen höjas med •J 500 kr. och efter 10 år med t ytterligare 500 kr. 1 vaktmästare ....................... 800 600 1,400 (Efter 5 år kan lönen höjas med < 200 kr. och efter 10 år med l ytterligare 200 kr. Summa 4,800 2,800 7,000 Anm. Därest vaktmästaren i sådan egenskap åtnjuter fri bostad — hvarmed äro förenade förmånerna af nödigt bränsle samt elektriskt ljus med en strömförbrukning af högst 100 kilowatt om året — skall å hans lön afdragas 400 kronor. Aflöningsstat för tjänsteinnehafvare vid Riksdagens hus. Lön Kr. Tjänst- görings- pen- ningar Kr. Summa Kr. Ålderstillägg 1,400 600 2,000 (Efter 5 år kan lönen höjas med \ 200 kr. 1 fifvftrmaakinist ...... 1,400 1,000 2,400 /Efter 5 år kan lönen höjas med \ 200 kr. Summa 2,800 1,600 4,400 Anm. 1. Öfvervaktmästaren åtnjuter fri bostad med nödigt bränsle samt elektriskt ljus med en strömförbrukning af högst 200 kilowatt om året, äfvensom uniformsbeklädnad. Anm. 2. Öfvermaskinisten åtnjuter fri bostad med nödigt bränsle samt elektriskt ljus med en strömförbrukning af högst 100 kilowatt om året» Anm. 3. Af de i staten för öfvermaskinisten upptagna tjänstgöringspenningarna utgöra 300 kronor ersättning för tillsyn å de elektriska anläggningarna i riksdagshuset samt för upprättande af statistik öfver förbrukningen af elektricitet. 60 Pensionsstat vid riksgäldskontoret. Förre kassören, kommissarien Frans Christer Bolin . . 4,400 » notarien August Neijber ....................... 3,000 — » registratorn och kanslisten Jakob Peter Ferdinand Montell . 2,500 — » bibliotekarien vid Riksdagens bibliotek Pehr Edvin Stenfelt 4,000 — » maskinisten vid Riksdagens hus Earl Gustaf Oskar Nilsson . 700 — Summa kronor 14,600 — Anmärkning. Ofvanstående pensioner indragas vid innehafvarens frånfälle och äfven dessförinnan, såvida de för pensionernas utgående stadgade villkor upphöra. 61 Fullmäktige i Riksgäldskontor. Per Axel Henrik Cavalli, J. D., K. m. st. k. N. O., K. V. O. l:a kl., Stk. P. da C. O., R. Pr. Kr. O. Pa kl., St.-Off. Gr. Pr. O., K. Fr. H. L., ordförande (vald 1907); Otto Magnus Höglund, Pil. D., grosshandlare, K. V. O. Pa kl., R. N. O., K. D. D. O. 2:a gr., vice ordförande och förste deputerad (vald 1909); Oscar Wilhelm Odelberg, f. d. löjtnant, fabriksdisponent, K. V. O. Pa kl., R. N. O. (vald 1907); Gustaf Fredrik Östberg, Fil. K., godsägare, K. V. O. Pa kl., R. N. O., andre deputerad (vald 1908); Carl Emil Financier, J. o. Fil. K., fullmäktig i järnkontoret, R. N. O., R. Y. O. (vald 1907); Victor Ludvig Moll, verkställande direktör i Sveriges allmänna hypoteksbank, R. N. O. (vald 1908); Alexis Hammarström, byråchef i kungl. generaltullstyrelsen, K. V. O. 2:a kl., R. N. O. (vald 1909). Suppleanter: Per Henrik Santesson, J. K., vice häradshöfding, verkställande direktör i Nobelstiftelsen, R. N. O. Knut Fredrik Gerhard Almqvist, godsägare, R. V. O.; grefve Carl Oscar Taube, f. d. distriktschef, K. V. O. Pa kl., R. S. O., R. N. O., K. Ö. Fr. J. 0„ K. S. O. Hv. F. 2:a kl., R. D. D. O., R. P. da C. O., R. S. Albr. O. Pa kl. Revisorer Ledamöterna af Ledamöterna af Ledamöterna af Ledamöterna af af stats-, banko- och riksgäldsverken vid 1909 års statsrevision. Utsedda af Första Kammaren: Riksdagens Första Kammare: friherre J. G. Beck-Friis. P. E. Fahlbeck, A. H. Fahlén, G. Olsén, G. Ros, friherre N. A. A. Trolle. Suppleanter: samma kammare: A. Bellinder, C. E. L. Bohnstedt, C. II. von Mentzer. Utsedda af Andra Kammaren: Riksdagens Andra Kammare: L. J. Jansson i Djursätra, T. Zetterstrand, K. G. Karlsson i Göteborg, S. H. Kvarnzelius. E. Lindvall, P. Olsson i Fläsbro. Suppleanter: samma kammare: A. P. Gustafsson i Sjögesta, J. Ericsson i Vall sta, K. V. Rydén. 63 Riksgäldskontorets vid 1908 års slut utbalanserade skulder. Reglemen tets - Årtal. 1880 38 Obligationer för 1880 års statslåns tre emissioner å tillsammans kr. 119,790,000, motsvarandeilSt.6,600,000, francs 166,320,000 eller rmk 134,640,000 ............ 1886 1887 1888 1890 42 40 40 39 Obligationer för 1886 års statslån å kr. 72,000,000 eller rmk 81,000,000, hvaraf blifvit utlämnade obligationer å tillsammans rmk 72,614,500 ........................ Obligationer för 1887 års statslåns sex emissioner å tillsammans kr. 60,000,000, hvaraf blifvit utlämnade obligationer å..................... Obligationer för 1888 års statslån å kr. 26,666,666:6 7, motsvarande rmk 30,000,000 eller £ St. 1,470,000 eller francs 37,020,000 ............ Obligationer för1890 års statslån å kr. 35,555,555: s 6, motsvarande rmk 40,000,000, £ St. 1,960,000 eller francs 49,360,000 ........................ Tiden, då för- bindelserna blif- vit utfärdade. Räntefot. Återstående kapitalskuld den 31 december 1908. Fonderad skuld. Icke ionderad skuld. 1880 d. 7„ 37, X Kr. 81,130,500 £ St. 4,470,000 Frcs 112,644,000 Rmk 91,188,000 — 1886 d. 7, 37, X / Kr. 59,048,000 ^Rmk 66,429,000 — 1887 d. ”V,, 3‘A. % Kr. 52,551,360 — 1888 d. 7, 3 X [Kr. 24,666,666:87 Rmk 27,750,000 £ St. 1,359,750 iFrcs 34,243,500 — 1890 d. 7, 37, X [Kr. 28,905,777:77 Rmk 32,519,000 £ St. 1,593,431 Prcs 40,128,446 — 64 Reglemen tets - Årtal. 1894 1899 1900 1904 1906 1907 1908 42 42 43 44 51 58 72 82 Obligationer för 1894 års statslån å kr. 36,000,000, motsvarande francs 50,000,000, £ St. 1,980,000 eller rmk 40.400.000, hvaraf hälften utlämnats........................... Obligation er för 1899 års statslån å kr. 72,000,000, motsvarande francs 100,000,000, £ St. 3,960,000 eller rmk 80.800.000, hvaraf hälften utlämnats........................... Obligationer för 1900 års statslån å kr. 36,320,000, motsvarande £ St. 2,000,000, rmk 40,800,000 eller francs 50.400.000 ........................ Obligationer för 1904 års statslån å kr. 36,000,000, motsvarande francs 50,000,000, £ St. 1,980,000 eller rmk 40.400.000 ........................ Obligationer för 1906 års statslån å kr. 43,200,000, motsvarande francs 60,000,000, £ St. 2,376,000 eller rmk 48.480.000 ........................ Obligationerförl907 årsstats lån å kr. 46,800,000, motsvarande francs 65,000,000. £ St. 2,574,000 eller rmk 52.520.000 ........................ Obligationer för1908 års statslån å kr. 54,480,000, motsvarande £ St. 3,000,000, francs 75,600,000 eller rmk 61.200.000 ........................ Tiden, då för- bindelserna blif- vit utfärdade. Räntefot. Återstående kapitalskuld den 31 december 1908. Fond erad skuld. Icke fonderad skuld. 1894 d. »/„ B X Kr. 18,000,000 Frcs 25,000,000 £ St. 990,000 Rmk 20,200,000 — 1899 d. “/, 37, X Er. 34,273,440 Frcs 47,602,000 £ St. 1,885,039:4 Rmk 38,462,416 — 1900 d. 1904 d. 7g 4 X t. o. m. d- 16/8 1910, därefter .37,X 3 Yi X Er. 36,320,000 £ St. 2,000,000 Rmk 40,800,000 Frcs 50,400,000 Er. 36,000,000 Frcs 50,000,000 £ St. 1,980,000 Rmk. 40,400,000 1906 d. «/T 37* X Er. 43,200,000 Frcs 60,000,000 £ St. 2,376,000 Rmk 48,480,000 — 1907 d. 7, 4 % t. o. m. d. V, 1915, därefter sv, % Er. 46,800,000 Frcs 65,000,000 £ St. 2,574,000 Rmk 52,520,000 1908 d. *7. 4 % t. o. m. A2''/. 1918, därefter . 3‘/, % Er. 54,480,000 £ St. 3,000,000 Frcs 75,600,000 Rmk 61.200,000 — 65 Reglemen tets - Årtal. §. 1866 1866 1906 1895 1895 1902 1907 1890 13 18 28 16 16 23 68 14 Det s. k. gamla lånet, utgörande ouppsägbara skulder till Södertälje stads kyrka och skepparesocieteten i Stockholm........................... Innestående fond för Göta kanals underhållande ...... Af Örebro—Svartå järnvägsaktiebolag upplagdt obligationslån, för hvilket staten i sammanhang med förvärfvandet af Örebro—Svartå järnväg öfvertagit betalningsskyldigheten ............ Kommunlån, för hvilka staten i sammanhang med Västkustbanans förvärfvande öfvertagit betalningsskyldigheten ..................... Kommunlån, för hvilka staten i sammanhang med Västkustbanans förvärfvande öfvertagit betalningsskyldigheten ..................... Innestående köpeskilling för fastigheten n:o 1 kvarteret Lejonet i Stockholm (f. d. Arffurstens palats)............ Af statskontoret till riksgäldskontorets förvaltning öfverlämnade kassabehållningar Obligationer å 30,000,000 kr., hvilka utfärdats såsom grundfond för Sveriges allmänna hypoteksbank, bokförda inom linjen med nämnda belopp.................. Bih. till Riksd Prot. 1909. 10 Sami. (Riksg.-kontorets reglemente.) Tiden, då förbindelserna blifvit utfärdade. f 1798 d. •/, \ 1811 d. 1833 d. M/1# 1890 d. *7, Räntefot. 5 X 5 X 4 X 5 X 4,7 4 X Återstående kapitalskuld den 31 december 1908. 37, X 1 Afd. 2 Band. Fonderad skuld. Er. 10,125 Kr. 140,889 Icke fonderad skuld. Er. 707,000 Er. 503,462:38 Er. 94,344:10 Er. 2,250,000 Er. 3,000,000 66 Reglemen tets - Årtal. 1866 1866 1866 1866 16 17 20 21 Årliga anslaget till H. M. Konungen 300,000 r:dr (icke kapitaliseradt).......... Ränta å Hertigens af Södermanland, sedermera Konung Carl XIII, hemgiftskapital, bokfördt inom linjen med r:mt 150,000 r:dr ............................... Fond för Hjälmare kanals och slussverks underhållande (utgör blott ett depositum af fordringshandlingar).... Dito för Strömsholms kanals 1882 1866 1866 1869 3 23 25 77 dito (dito) ........................ Dito för Södertälje kanals dito (dito) ................................. Lappmarks ecklesiastikfonds behållning, bokförd inom linjen med r:mt 100,777:16 (statsutskottets utlåtande n:o 23 vid 1869 års riksdag) Brudgåfvovinsten (kapitalskulden afskrifven); (statsutskottets utlåtande n:o 15 vid 1859—60 årens riksdag) Post-assuransfonden (ingår bland riksgäldskontorets öfriga tillgångar, men med den förbindelse, som § 77 i 1869 års reglemente innehåller) .............................. Tiden, då för- bindelserna blif- vit utfärdade. Räntefot. Återstående kapitalskuld den 31 december 1908. Fonderad skuld. Icke fonderad skuld. 1815 d. •/„ — — — 1778 5 X — — — — — — — — — — 1 1 — — — — — — Summa Kr. 515,375,744:44 6,705,820:48 Inom linjen balanserade skulder Kr.......... 30,250,777:16 67 Riksgäldskontorets yid 1908 års slut utbalanserade kapitalfordringar för utlämnade lån till yissa bestämda ändamål. é Beglemen- tets Tiden, då lånet utbetalts. Annuitet. Eäntefot. Ursprungliga beloppet. Kapitalåterstod vid 1908 års sint. Årtal. §• t 1866 43 a) Byggnadslån. Lån till Yästerås domkyrka, för densammas reparation 1860 28,000 28,000 1866 37 Lån till staden Umeå, för uppförande af en byggnad till inrymmande af gymna- stiklokal m. m. för elemen- tarläroverket därstädes...... 1864 5 X 4 X 25,000 2,343 99 1866 37 Lån till staden Falun, för uppförande af ett nytt läro- verkshus därstädes ............ 1864 5 X 4 X 40,000 3,841 51 Transport — — — — — 34,185 50 68 Reglementets Tiden, då Kapitalåterstod lånet Annuitet. Räntefot. vid 1908 års utbetalts. oeioppet. slut. Årtal. §• Transport _____ _ _ _____ _ 34,185 50 1866 37 Lån till staden Sala, för upp- förande af ett nytt läro- verkshus därstädes ............ 1865 5 X 4 X 12,000 — 1,094 36 1866 37 Lån till staden Halmstad, för uppförande af ett nytt läroverkshus därstädes...... 1866 5 X 4 X 25,000 — 4,538 01 1866 37 ) Lån till Kalmar domkapitel, 1899 7 för uppförande af en bygg- 1908 11 1 nåd till inrymmande af gym- nastiklokal m. m. för ele- 1) mentarläroverket i Kalmar 1866 47, x 4 X 22,000 — 20,835 89 1866 148!) Lån till staden Yänersborg, för uppförande af ny byggnad för elementarläro- verket därstädes ............... 1867-1868 5 X 4 X 40,000 — 9,023 99 1866 148s) Lån till staden Västervik, för uppförande af ny bygg- nåd åt elementarläroverket därstädes ........................... 1867-1868 5 X 4 X 20,000 — 4,849 64 /1866 148‘)| Lån till Uppsala domkapitel, (1908 11 1 för uppförande af ny bygg- nåd för elementarläroverket i Uppsala........................... 1867-1868 5 X 4 X 140,000 — 33,717 68 1866 1485) Lån till Karlstads domka- pitel, för uppförande af ny byggnad för elementarläro- verket i Karlstad............... 1868 5 X 4 X 40,000 — 10,642 82 Transport — — — — — 118,887 89 ’) Sedan ifrågavarande lån, som år 1866 utbetaldes med 40,000 kronor, vid slutet af år 1899 genom amortering nedbragts till 22,000 kronor,^ har, jämlikt medgifvande åt 1899 års Riksdag, i utbyte mot den äldre skuldförbindelsen, ny sådan aflämnats å berörda låneåterstod, att med därå beräknad annuitet af 41/, X återbetalas. ’) Jfr § 16 mom. 8 i 1867 års reglemente. 3) Jfr § 16 mom. 4 i 1867 års reglemente. 4) Jfr § 16 mom. 1 i 1867 års reglemente. 6) Jfr § 26 mom. 2 i 1867 års reglemente. 69 Reglementets Tiden, då lånet utbetalts. Annuitet. Räntefot. Ursprungliga beloppet. Kapitalåterstod vid 1908 års Årtal. §• Transport — — — — — 118,887 89 11866 148 *)( Lån till Skara domkapitel, (1908 11 I för ändring och tillbygg- nad af elementarläroverks- h ii set i Skara............ 1868-1869 5 X 4 X 40,000 23,775 94 1866 1481) Lån till staden Kristianstad, för utvidgande af elemen- tarläroverksbyggnaden där- städes ............................. 1873-1875 5 X 4 X 20,000 9,446 22 1874 5 Lån till seminarium för bildande af lärarinnor, för inköp af byggnad åt semi- nariet ................................. 1875 5 X 4 X 59,000 20,151 39 1882 17 Lån till Linköpings dom- kyrka, för fullbordande af tornbyggnaden å kyrkan... 1883 5 X 4 X 30,000 — 19,055 54 1887 15 Ytterligare lån till Linkö- pings domkyrka, för betäc- kande af uppkommen brist i den beräknade kostnaden för tornbyggnaden å kyr- kan .................................... 1888 5 X 4 X 30,000 22,308 17 1892 17 Lån till Skara domkyrka, för fullbordande af restau- rationsarbetet å densamma 1893 5 X 4 X 40,000 — 32,039 17 Transport — — — — 245,664 32 '') Jfr § 27 i 1869 års reglemente. *) Jfr § 8 i 1873 års reglemente samt § 5 mom. 3 i 1875 års reglemente. 70 Reglementets Tiden, då lånet utbetalts. Annuitet. Räntefot. Ursprungliga beloDDet. Kapitalåterstod vid 1908 års Årtal. Slut. §• Transport _ _ __ _ _ 245,664 32 1896 16 Lån till Hernösands dom- kapitel, för uppförande af '' Lånet ny byggnad för allmänna las med läroverket i Östersund...... 1897 500 kr. årligen — 15,000 — 9,500 — under J1898 17) Lån till Yadstena och S:t 30 år. Lånet åter- \1908 10/ Pers församlingar, för full- bördande af Yadstena klo- sterkyrkas restaurering ... 1898 betalas senast fr. o. m. år 1918 — 16,000 — 16,000 — = 271,164: 32 med minst årl. b) Tomtregleringslån. 18771) 7 Lån till staden Strömstad, för ny tomtreglering efter 1876 års eldsvåda ............ 1878 6 X 5 X 50,000 — 30,747 39 11877 8) Lån till staden Söderhamn, \1878 6/ för ny tomtreglering efter 1876 års eldsvåda ............ 1878-1879 6 X 5 X 200,000 — 97,773 08 11880 13\ Lån till staden Hudiksvall, \1881 10/ för ny tomtreglering efter 1878 och 1879 årens elds- vådor ................................ 1881-1882 6 X 5 X 200,000 117,139 04 1888 15 Lån till staden Luleå, för ny tomtreglering efter 1887 års eldsvåda ..................... 1889 5 X 4 X 10 78,175 49 Transport — — — — — 594,999 32 *) Se vidare § 3 i 1881 års reglemente. 71 Reglementets Tiden, då Ursprungliga Kapitalåterstod lånet Annuitet. Räntefot. vid 1908 års utbetalts. oeioppei. slut. Årtal. §• Transport — — — — — 594,999 32 1889 17 Lån till staden Umeå, för ny tomtreglering efter 1888 års eldsvåda ............... 1890 5 X 4 X 200,000 159,952 82 1896 15 Lån till staden Mariestad, för ny tomtreglering efter 1895 års eldsvåda ............ 1897 4*A. X 37u X 150,000 136,374 10 1902 20 Lån till staden Åmål för ny tomtreglering efter 1901 års eldsvåda ..................... 1903 5 X 4 X 300,000 300,000 = 920,161; 92 c) Lån till kanal- och sluss- anläggningar. ( 941) Lån till Kinda kanalaktie- 1866< 118 bolag, för utsträckning af l 143 Kinda båtled medelst kanali- sering af Stångån från sjön Rengen till hamnen vid Linköping:........................... 1865-1870 5 X 3 X 437,500 325,431 77 = 325,431: 77 ■ Transport — — — — — 1,516,758 01 *) Se vidare § 134 mom. 14 i 1863 års reglemente; § 11 mom- 9 i 1867 års reglemente; § 33 mom. 9 och § 41 mom. 11 i 1868 års reglemente; § 24 mom. 11 och § 31 mom. 5 i 1869 års reglemente. 72 Reglementets 1 liden, då lånet utbetalts. Annuitet. Räntefot. Ursprungliga beloppet. Kapitalåterstod vid 1908 års Årtal. §• Transport — — — — — 1,516,758 01 d) Lån till järnvägsanlägg- ningar. 1866 80 Lån till Tstad—Eslöfs järn- vägsaktiebolag, för anlägg- ning af järnväg från Eslöf till Tstad........................... 1864-1866 5 X 5 X 4 X 2,450,000 11,245 26 J1866 (1897 82\ 13/ Lån till Uddevalla—Väners- borg—Herrljunga järnvägs- aktiebolag, för anläggning af järnväg från Herrljunga öfver Vänersborg till Udde- valla samt för denna järn- vägs ombyggnad till nor- mal spår! g........................... /1865-1867\ 4 X 2,600,000*) 2,240,374 71 ( 1898 / 1871 81 Lån till Karlskrona—Växjö järnvägsaktiebolag, för an- läggning af järnväg mellan Karlskrona och Växjö...... 1872—1874 5X’) 47, X 2,600,000 1,380,219 22 1871 31 Lån till Krylbo—Norbergs jämvägsaktiebolag, för an- läggning af järnväg mellan Krylbo och Norberg ......... 1872-1873 6 X 5 X 406,000 100,286 71 Transport — — — — — 5,248,883 91 >) Af ifrågavarande lån, som under åren 1865—1867 utbetaldes med sammanlagdt 3,240,000 kr. för anläggning af järnväg från Herrljunga öfver Vänersborg till Uddevalla, återstod vid 1897 års slut i kapital och ränta sammanlagdt 2,000,000 kr., hvilket belopp jämlikt beslut af 1897 och 1898 års Riksdagar kapitaliserades och ökades med nytt låneunderstöd a 600,000 kr. för järnvägens ombyggnad till normalspårig eller sålunda till 2,600,000 kr. *) Se § 3 af 1886 års reglemente. 73 Reglementets Tiden, då lånet utbetalts. Annuitet. Räntefot. Ursprungliga beloppet. Eapitalåterstod vid 1908 års Årtal. §• Transport — — — — — 5,248,883 91 1871 31 Lån till Uppsala—Margrete- hills järnvägsaktiebolag, för anläggning af järnväg från Uppsala till Galle med bi- banor ................................. 1873 « X 5 X 500,000 — 146,196 04 1871 31 Lån till Bergslagernas järn- 1 vägsaktiebolag, för anlägg- ning af jäijiväg från Lud- vika till Kil........................ 1874-1876 57, X1) 5 X 5,000,000 3,455,770 38 1876 5 Lån till Yästervik—Åtvida- berg—Bersbo järnvägsaktie- bolag, för anläggning af järnväg från Yästervik öfver Jenny, Gamleby och Åtvida- berg till Bersbo, med bi- bana.................................... 1877-1879 5 X*) 47, X 1,865,000 1,526,529 33 1876 5 Lån till Hultsfred—Väster- viks järnvägsaktiebolag, för anläggning af järnväg mel- lan Hultsfred och Jenny, 1,475,550 16 11876 \1904 med bibana och sidospår... 1877-1879 5 X*) 47, X 1,750,000 — f} Lån för anläggning af järn- väg från Yislanda till Bolmen (numera öfvertaget af Karls- hamn—Yislanda järnvägs- aktiebolag) ........................ 1877—1878 5Vi«X 47, x 500,0003) 487,967 59 Transport — — — — — 12,340,897 41 *) Se § 8 af 1883 års reglemente. ”1 Se § 3 af 1883 och 1886 års reglementen. ... , , . '') Ifrågavarande lån, som under åren 1877 och 1878 utbetaldes med 785,000 kronor, har jämlikt beslut af 1904 års Riksdag dels genom afskrifning, dels genom afbetalning år 1905 nedbragts till ett kapitalbelopp af 500,000 kronor, hvarför ny skuldförbindelse med ändrade amorteringsvillkor aflämnats. Bih. till Riksd. Prot. 1909. 10 Sami. 1 Åfd. 2 Band. 10 (Riksg.-kontorets reglemente.) 74 Reglementets Tiden, då lånet Annuitet. Räntefot. Ursprungliga Kapitalåterstod vid 1908 års utbetalts. Deioppet. slut. Årtal. §• Transport 12,340,897 41 1876 5 Län till (Jottlands järnvägs- aktiebolag, för anläggning af järnväg från Visby till Hemse .............................. 1877—1879 5 X*) 47, X 500,000 373,241 16 /1876 \1879 51 131 Lån till Södra Dalar nes järn- vägsaktiebolag, för anlägg- ning af järnväg från Krylbo till Borlänge med bibana... 1879—1882 5 X1) 47.X 2,375,000 1,879,784 43 1876 5 Lån tillVarberg—Borås järn- vägsaktiebolag, för anlägg- ning af järnväg från Varberg till Borås......... 1879—1881 5 X1) 47* X 2,600,000 2,057,869 22 1881 15 Lån till Siljans järnvägs- aktiebolag, för anläggning af järnväg mellan Borlänge och Insjön ........................ 1883—1886 5 X 47.X 950,000 905,444 94 1881 15 Lån till Hvetlanda—Säfsjö järnvägsaktiebolag, för an- läggning af järnväg mellan Hvetlanda och Säfsjö......... 1883—1886 5 X 47.X 300,000 — 252,942 89 1881 15 Lån för anläggning af järn- väg från Finspong till Nors- holm (numera öfvertaget af Norra Östergötlands järn- vägsaktiebolag) .................. 1883-1886 5 X 47. X 500,000 415,542 14 Transport — — — — — 18,225,722 19 t '') Se § 3 af 1883 och 1886 års reglementen. 75 Reglementets Årtal. §. 1881 1881 1886 1886 1886 15 15 16 16 16 *1 Enligt Tiden, då lånet utbetalts. Annuitet. Räntefot. Ursprungliga beloppet. Kapitalåterstod vid 1908 års slut. Transport ■ '' ■ ■ — — — — 18,225,72 2 19 Lån till Stockholm—Rimbo järnvägsaktiebolag, för an- läggning af järnväg mellan Stockholm och Rimbo ...... 1883—1887 5 X 47* X 500,000 421,571 43 Lån till Kinds härads järn- vägsaktiebolag, för anlägg- ning af järnväg mellan Bo- rås och Svenljunga (numera öfvertaget af Borås—Alfve- sta järnvägsaktiebolag) ...... 1884—1887 5 X 47* X 500,000 427,341 08 Lån för anläggning af järn- väg från Skara öfver Gös- säter till Yänern (numera öfvertaget af Yästergötland —Göteborgs järnvägsaktie- bolag) ................................. 1887—1889 5 X 47* X 324,000 280,4 94 77 Lån till Svartälfs järnvägs- aktiebolag, för anläggning af järnväg mellan Karlsdal och Grythyttehed jämte si- dospår ................................. 1887—1890 5 X 47, X 341,000 341,000 Lån till Halmstad—Bolmens järnvägsaktiebolag, för an- läggning af järnväg från Halmstad till Bolmen med sidospår.............................. 1887-1890 5 X 47* X 824,915*) 722,865 95 Transport — — — — — 20,418,995 42 ktmgl. bref af d. n/s 1888 är statslånets belopp nedsatt med 85 kronor. 76 Reglementets liden, då lånet Annuitet. Räntefot. Ursprungliga Kapitalåterstod vid 1908 års Årtal. §• utbetalts. slut. Transport — — — — 20,418,995 42 1886 16 Lån till Fogelsta—Yadstena —Ödeshögs järnvägsaktie- bolag för anläggning af järn- väg från Yadstena till Odes- hög ........................... 1888-1890 5 X 47* X 300,000 262,887 46 1886 16 Lån till Mellersta Blekinge järnvägsaktiebolag, för an- läggning af järnväg från Karlshamn till Gullbärna med bibana och hamnspår 1888-1893 5 X 47* X 1,102,25c1) — 965,903 25 1886 16 Lån till Mora—Yänerns järn- vägsaktiebolag, för anlägg- ning af järnväg från Mora strand till östra Yärmlands järnväg jämte bibana......... 1889-1893 5 % 47* X 1,000,000 — 905,339 44 1886 16 Lån .för anläggning af järn- väg från Mariestad till Gös- säter med bispår (numera öfvertaget af Yästergötland —Göteborgs järnvägsaktie- bolae;) ............................... 1890-1891 5 X 47* X 305,000 281,183 44 1886 16 Lån för anläggning af järn- väg mellan Yittsjö och Hess- leholm (numera öfvertaget af Hessleholm—Markaryds järnvägsaktiebolag) ............ 1890-1892 5 X 47* X '' 404,000 390,431 87 Transport — — — — 23,224,740 88 '') Återstoden, 18,000 kr., af det beviljade beloppet 1,120,250 kr. har bolaget förklarat sig icke komma att lyfta. 77 Reglementets Tiden, då lånet utbetalts. Annuitet. Räntefot. Ursprungliga beloppet. Kapitalåterstod vid 1908 års Årtal. §• Slut. Transport — — — — — 23,224,740 88 1886 16 Lån till Skymnäs—Munkfors järnvägsaktiebolag, för an- läggning af järnväg från Björndalsbron till Munkfors 1891—1892 5 X 47. X 90,835 82,236 51 1886 16 Lån för anläggning af järn- väg från Klippan till Kös- tånga (numera öfvertaget af Helsingborg — Hessleholms järn våtsak ti ehol ag) 1892—1893 5 X 4 Vs X 47* X 290,000 262,548 42 1891 18 Lån till Malmö—Tomelilla järnvägsaktiebolag, för an- läggning af järnväg från Malmö till Tomelilla ......... 1892—1896 5 X 1,300,000 1,220,126 65 1891 18 Lån till Norra Söderman- lands järnvägsaktiebolag, för anläggning af järnväg från Nyby bruk till Södertälje med bibanor ................... 1892—1896 5 X 41/* x 1,800,000 1,781,595 1891 19 Lån till Hernösand—Sol- lefteå järnvägsaktiebolag, för anläggning af järnväg från Hernösand till Sollefteå ... 1892—1895 5 X 47. x 2,350,000 2,168,297 63 1891 18 Lån till Norrköping—Söder- köping—Vikbolandets järn- vägsaktiebolag, för anlägg- ning af järnväg från Norr- köping öfver Kummelby till Söderköping och från Kum- melby till Arkösund......... 1893—1895 5 X 47. x 653,000 617,731 10 Transport — — — — 29,357,276 19 78 Beglementets Tiden, då lånet utbetalts. Annuitet. Räntefot. Ursprungliga beloppet. Kapitalåterstod vid 1908 års Årtal. §• Transport — — — — 29,357,276 19 1891 18 Lån till Uddevalla—Lelån- gens järnvägsaktiebolag, för anläggning af järnväg från Uddevalla till Lelången ... 1895-1896 5 X 41/, % 1,247,000 1,170,383 02 1896 14 Lån till östra Blekinge järn- vägsaktiebolag, för anlägg- ning af järnväg från Gull- bärna till Torsås ............ 1897-1899 5 X 47.X 537,500 529,069 24 1896 14 Lån till Klintehamn—Roma järnvägsaktiebolag, för an- läggning af järnväg från Klintehamn till Roma...... 1897-1900 5 X 47* X 213,250*) 213,250 1896 14 Lån till Harkaryd—Yeinge järnvägsaktiebolag, för an- läggning af järnväg från Markaryd till Yeinge ...... 1897-1900 5 X 47, X 563,000*) 561,000 1896 14 Lån till Gottlands järnvägs- aktiebolag, för anläggning af järnväg mellan Yest- kinde och Tingstäde ......... 1899-1902 5 X 47, X 119,0003) 113,739 75 1896 14 Lån till Sala—Gysinge— Gäfle järnvägsaktiebolag, för anläggning af järnväg från Sala öfver Gysinge till Haga- ström ................................. 1899-1901 5 X 47, X 1,545,500 1,521,258 64 Transport -- — — — — 33,465,976 84 *) Enligt kungl. bref af den 16/n 1900 har statslånets från början beviljade belopp, 214,000 kr., blifvit nedsatt med 750 kr. !) Hvaraf vid 1908 års slut återstodo ej lyftade 2,000 kr. *) Enligt kungl. bref af den */u 1900 har statslånets från början beviljade belopp, 120,000 kr., blifvit nedsatt med 1,000 kr. 79 Reglementets Tiden, då Ursprungliga Kapitalåterstod lånet Annuitet. Räntefot. vid 1908 års utbetalts. Dröppel. slut. Årtal. §• Transport — — — — — 33,465,976 84 1896 14 Lån till östra Centralbanans järnvägsaktiebolag, för an- läggning af järnväg från Linköping öfver Rimforsa och Kisa till Yimmerby ... 1899-1902 5 X 47* X 1,710,000 — 1,710,000 — 1896 14 Lån till Slite—Korna järn- vägsaktiebolag, för anlägg- ning af järnväg från Roma till Slite..................... 1900-1902 5 X 47* X 339,000 7 339,000 /1900 i91 Lån till Borås—Alfvesta (1901 18/ järnvägsaktiebolag, för an- läggning af järnväg från Borås till Alfvesta............ 1901-1908 5 X 47* X 4,795,000 4,692,430 36 1896 14 Lån till Falkenbergs järn- vägsaktiebolag, för anlägg- ning af järnväg från Holts- /1902\ ljunga till Limmared......... 5 X 47* X 505,000 — 499,836 37 (1905/ 1896 14 Lån till Orsa—Härjeådalens järnvägsaktiebolag, för an- läggning af järnväg från Orsa till Sveg .................. 1902 5 X 47* X 1,850,000*) 1,654,200 11896 (1901 !4( 17/ Lån till Sköfde—Axvalls järnvägsaktiebolag, för an- läggning af järnväg från Sköfde till Axvall ............ f19021 (1905/ 5 X 47* X 363,5003) 363,500 Transport — — — — — 42,724,943 57 9 Enligt kung!, bref af den ''*/, 1904 har statslånets från början beviljade belopp, 340,000 kr., blifvit nedsatt med 1,000 kr. *) Hvaraf vid 1908 års slut återstodo ej lyftade kr. 195,800: —. *) Enligt kungl. bref den 1905 har statslånets från början beviljade belopp, 369,000 kr., blifvit nedsatt med 5.500 kr. till 363,500 kr. 80 Reglementets Tiden, då lånet utbetalts Annuitet. Räntefot. Ursprungliga beloppet. Kapitalåterstod vid 1908 års slut. Årtal. §■ Transport _ 42,724,943 57 1901 17 Lån till Enköping—Heby— Runhällens järnvägsaktie- bolag, för anläggningar järn- väg från Enköpings hamn öfver Heby till Enåker ... 1904-1905 5 X 4 V? X 1,028,700 1,028,700 1901 17 Lån till Norrköping—Söder- köping—Yikbolandets järn- vägsaktiebolag, för anlägg- ning af järnväg från Yal- demarsvik till Söderköping med hamnspår till sjön Yxningen........................... 1904 5 X 47* X 591,500 _ 591,500 _ 1901 17 Lån till Landskrona—Kjef- linge—Sjöbo järnvägsaktie- bolag, för anläggning af järnväg från Kjeflinge till Sjöbo med sidospår till öfvedskloster ..................... (19041 \1908J 5 X 47* X 1,192,000 1,192,000 1901 17 Lån till Mellersta Söderman- lands järnvägsaktiebolag, för anläggning af järnväg från Stålboga öfver Malm- köping till Skeboqvarn...... (19051 \1908j 5 X 47* X 532,500 532,500 1901 17 Lån till Tidaholms järnvägs- aktiebolag, för anläggning af järnväg från Tidaholm 510,0001) 340,000 till Yartofta .................... 1905 5 X 47* X — — 1901 17 Lån till Åtvidaberg—Bjärka —Säby järnvägsaktiebolag, för anläggning af järnväg från Bjärka till Åtvidaberg 1905 5 X 47* X 290,000 — 290,000 — Transport — — — — 46,699,643 57 1 Hvaraf vid 1908 års slut återstodo ej lyftade kr. 170,000: —. 81 Reglementets Årtal. §■ 1901 17 1901 17 (1901 (1905 171 17/ 1905 9 1906 22 1906 22 1906 22 Transport Lån till järnvägsaktiebolaget Borgholm—Böda, för anläggning af järnväg från Borgholm till Böda ......... Lån till Ruda—Finsjö—Oskarshamns järnvägsaktiebolag, för anläggning af järnväg från Oskarshamn till Ruda........................... Lån till Orsa—Härjeådalens järnvägsaktiebolag, för fullbordande af järnvägsanläggningen mellan Orsa och Sveg Stockholm—Rimbo järnvägsaktiebolags skuld för ogulden köpeskilling för Länna— Norrtälje järnväg............... Lån till Södra Ölands järnvägsaktiebolag, för anläggning af järnväg från Borgholm till Näsby .......... Lån till Lidköping—Kållands järnvägsaktiebolag, för an läggning af järnväg från Lidköping till Tun...... Lån till Varberg—Åtrans järnvägsaktiebolag, för an läggning af järnväg från Ätrans station Transport Tiden, då lånet utbetalts. Annuitet. Räntefot. Ursprungliga beloppet. K apitalåterstod vid 1008 års slut. — — — — 46,699,643 57 11905) (1908/ 5 X 47* X 419,000 — 419,000 — 1906 5 % 47* X 483,300 — 483,300 — 1905 5 X 47* X 2,200,0007 — 1,980,000 — 1905 5 X 47* X 500,000 — 497,500 — 1908 5 X 47* X 951,500*) — 634,300 — 1908 5 X 47* X 367,5003) 245,000 — 1908 5 X 47* X 1,185,0004) — 790,000 _ .- — — — — 51,748,743 57 d:o » 317,200. d:o 122,500. d:o 395,000. Bih. till Riksd. Prof. 1909. 10 Sami. 1 Afd. 2 Band. (Uttag -kontorets reglemente.) ’) D:0 vid d:0 8) D:o vid d:o 4) D:o vid d:o 11 82 Reglementets Årtal. §■ 1906 1906 22 22 Transport Lån till Skara—Timmersdala järnvägsaktiebolag, för an- läggning af järnväg från Skara till Timmersdala...... Lån till Mjölby—Hästhol- mens järnvägsaktiebolag, för anläggning af järnväg från Mjölby till Hästholmen..... = 50,610,485: 6 6 e) Lån för utveckling af statens telefonväsende. 1904 1905 20 23 Lån till telegrafstyrelsen ... D:o d:o......... 1906 21 D:o d:o... 1907 . 24 H:o d:o............... 1908 35 D:o d:o .............. = 17,275,000: — /) Lån för anskaffande af lokaler för telegrafverkets behof. 1907 25 Lån till telegrafstyrelsen ... = 1,863,500: — Summa Tiden, då lånet utbetalts Annuitet Räntefot. Ursprungliga .. belopp*. Vld års — — — 51,748,74 57 1908 5 % 47* X 352,5001) 235,000 — 1908 5 X 47, X 800,0002) 143,500 — 1904 -3) 33AX 1,775,000 — 1,775,000 — 1905 -3) 37* X 2,000,000 — 2,000,000 - 1906 —3) 33AX 3,500,000 - 3,500,000 — 1907 -3) 4 X 5,000.000 — 5,000,000 — 1908 -3) 4 % 5,000,000 — 5,000,000 — 1908 -3) 4 % 3,000,0004) — 1,863,500 - — — — 71,265,743 57 *) Hvaraf vid 1908 års slut återstodo ej lyftade kr. 117,600. ’) D:o vid d:o d o » 656,500. ’) Lånet skall återbelalas inom 20 år från första lyftningsdagen 4) Hvaraf vid 1908 års slut återstodo ej lyftade kr. 1,136,500. 83 REGISTER till 1908 års reglemente för riksgäldskontoret. Ackord för riksgäldskontorets fordringar får icke utan Riksdagens samtycke medgifvas ......................................................... § 73. Aflöningar, anslag till.................................................................. § 77. Aflöningsstat för tjänsteinnehafvare vid riksgäldskontoret ............ Sid. 58. » för d:o vid Riksdagens bibliotek ...... Sid. 59. » för d:o vid Riksdagens hus............... Sid. 59. Afsked för tjänstemän och vaktbetjäning .................................... §§ 135 137. Allmänna hypotekslanken ............................ § H8. , Amortering, fonden för statsskuldens .......................................... §§ 3, 80. Annuiteter och räntor, anslag till ................................................ §§ 3, 77. Anslag skall utfärdas angående lediga tjänster vid riksgäldskontoret § 126. Ansvarsskyldighet, fullmäktiges ................................................... § 97. Ansökningstid till lediga tjänster ................................................ § 126. Anteckningsböcker, kassörens och kamrerarens.............................. § 107. Arffurstens palats, ang. inköp för statsverkets räkning af............ § 19. Arfvode för fullmäktige samt deras ordförande och två deputerade § 68. t> » Riksdagens revisorers kansli och vaktbetjäning......... § 62. 84 Barnbördshuset, allmänna i Stockholm, förskott för uppförande af nya byggnader för ......................................................... g 52. Bastuträsk—Skellefteå—Kallholmsfjär den, anslag till en statsbana mellan....................................................................... §§ 25, 26, 42. Befordringsgrunder vid riksgäldskontoret .................................... g 128. Begrafningshjälp efter obemedlade tjänstemän och vaktbetjänte ... § 71. Behållningar, statskontorets................................................... g 73 Belöning för extra arbeten ......................................................... g 70 Bergverkstionden, villkor för upphörande af................................. § 75 Berättelser, fullmäktiges..................................................... g 444 » justitieombudsmannens ............................................. g 05 » Riksdagens revisorers................................................ §§62 113 Besiktning & Riksdagens hus ...................................................... g 49g Besvär öfver fullmäktiges beslut .............................................. g 400 Bevillningsförordning, utfärdande af ny ................................... g 422 Bibliotek, Riksdagens.................................................................. «g 61 121 Bibliotekarie, » g gj’ Byggnadsfond för riksdags- och riksbankshus.............................. g no. Byggnadskassor, stiftens, ang. afskrifning af deras skulder till riksgäldskontoret ............................................................ g 7 Deputerade, fullmäktiges ............................................................ gg 70 90 Diarium, ombudsmannens................................................... g 4Q7 Egnahemslånefonden ................................................................ g ^0 Elektriska ledningar för distribuering af energi från statens kraftstationer vid Trollhättan, anslag till .............................. gg 34 50 Enskilda järnvägar, låneunderstöd till.......................................... § 18 Entledigande af tjänstemän och vaktbetjänte vid riksgäldskontoret §''§ 129—134. Ersättning för bestridande af lediga tjänster .............................. g 424 mom. 2 8 9 Expenser för justitieombudsmannens och tryckfrihetskommitténs expeditioner ............................................................ g 05 Extra lönetillägg åt tjänstemännen vid justitieombudsmausexpedi tionen. ................. g 04 Extra ordinarie tjänstemän, ang. villkoren för deras antagande ... § 127. * » » och vaktmästare, deras skiljande från riksgäldskontoret........................... § 434. * » » gratifikationer åt .............................. g 79 Falköping—Banten—Olskroken, inköp af mark för dubbelbanan ordning mellan ........................................................... g 4g Fiskerinäringens befrämjande, fonden för .................................... g 44 Flyttningshjälp för justitieombudsmannen .................................... g 03 Fonden för statsskuldens amcniering ................................... gg 3 gQ Fordringar, riksgäldskontorets.............................................. g 5’ _ „ 5 , » . förteckning å .............................. Sid. 67—82. b ullmakter för riksgäldskontorets tjänstemän ............................ g 424 * granskning af riksdagsmännens ................................. g 423. 85 Fullmäktige i riksgäldskontoret och deras suppleanter.................. Sid. 61. » äga att af Riksdagens revisorer begära råd och yttranden ................................................................. § 98. Fullmäktiges ansvarsskyldighet ................................................... § 97. » antal för besluts fattande ....................................... §§ 103, 122. » arfvoden och resekostnadsersättningar..................... § 68. » befattning upphör................................................... § 94. » berättelser............................................................... § 111. » besluts öfverklagande ............................................ § 106. » deputerade ........................................................... §§ 70, 96. » ombud..................................................................... §§ 96, 118. » omröstningar ........................................................ § 105. » ordförande och vice ordförande .............................. § 90. » protokoll ............................................................... § 99. » sammankomster ...................................................... §§ 99—106. » sammanträden gemensamt med fullmäktige i riksbanken .............................................................. § 122. » ställande till ansvar................................................ § 97. » suppleanter ........................................................... Sid. 61. » » , deras inträdande ................................. §§ 91, 92, 94. » särskilda uppdrag................................................... §§ 107—123. » tjänstledighet ......................................................... §§ 101, 102. > öfverläggningar ...................................................... §§ 104, 105. Förfall för fullmäktige ............................................................... § 102. Förräntning af riksgäldskontorets kontanta tillgångar och behållningar. ........................... § 82. Försäljningsmedel för mindre kronolägenheter .............................. § 78. » » kronans hus i städerna .............................. § 74. Gellivare—Riksgränsen, anslag till kompletteringsarbeten å järnvägen mellan .......................... § 29. Generalassistanskontoret, f. d., understöd för sterbhusen efter obemedlade tjänstemän m. fl. vid... § 71. Gratifikationer till e. o. tjänstemän och vaktbetjänte vid riks gäldskontoret ................................................... § 70. Göta kanal, ledamot i styrelsen och ombud vid revisionen utses § 122. Göta älf, anslag till inköp af vissa vattenfall i........................... § 35. Hufvudbok, riksgäldskontorets...................................................... § 86, 88. Hus, kronans, i städerna ............................................................ § 74. » Riksdagens ....................................................................... §§ 59, 108, 109. » ang. uppförande af nya för Riksdagen och riksbanken m. m. § 110. Hypoteksbank, Sveriges allmänna ................................................ § 118. Inkomster, riksgäldskontorets ...................................................... §§ 73—85, Inköp af skogbärande eller till skogsbörd tjänlig mark............... § 78. Inlands pappfabriksaktiebolag, anslag till inköp af viss bolaget tillhörig egendom................................................................. § 35. 86 Inlösen af förfallna obligationer och räntekuponger ..................... gg 2, 81. » » s. k. riksgäldssedlar................................................... § 2. Inspektor öfver Riksdagens bibliotek utses af fullmäktige............ § 121. Inventarier i Riksdagens hus...................................................... gg 108, 114. Inventering af Iåns- och säkerhetshandlingar .............................. g 107. Jordförmedlings fonden.................................................................. gg ]5) 38. Justitieombudsmannen, flyttningshjelp för....................................... g 63. Justitieombudsmannens jämte den hos honom anställda kansli- och vaktbetjänings aflöning........................... gg 63, 64. » ämbetsberättelse ....................................... g 65. » ämbetsresor................................................ g 65. » expedition, dess expenser...................... g 65. » insättande i ämbetet ................................ g 122. Justitieombudsmansämbetets förvaltning, anslag till utarbetande af en historik öfver .......................................... g 66. Järfva—Uppsala, anslag till utläggning af ytterligare ett järnvägsspår mellan................................................... g 30. Järna—Nyköping—Norrköping, anslag till en statsbana mellan §§ 23, 24, 44. Järnvägar, enskilda, ang. låneunderstöd för................................. g 18. » statens, anslag till ................................................... gg 23—31, 40—47. Järnvägsbolag, enskilda, revision af deras förvaltning m. m....... g 117. Kalmar stifts byggnadskassa, ang. afskrifning af dess skuld till rikgäldskontoret............................................................... g 7. Kansli- och vaktbetjäning, justitieombudsmannens ........................ § 63. Kapitalfordringar, riksgäldskontorets vid 1907 års slut utbalan serade ......................................................... Sid. 67—82. Kapitalskulder, riksgäldskontorets vid 1907 års slut utbalanserade Sid. 63—66. Kassaförstärkning åt statskontoret................................................ gg 53^ 85. Kassareserver i utlandet, riksgäldskontorets ................................. g 82. Kinda kanals aktiebolag, revision af........................................... g H6. Kompetensvillkor för riksgäldskontorets tjänstemän ..................... g 127. Konstitutorial för tjänsteinnehafvare............................................. g 124. Kontorsexpenser..................... g 59. Konvertering af äldre statslån...................................................... g 80. Kraftstation vid Trollhättan, anslag till anläggning af.................. g 33, 34, 50. Kreditiv, anvisade på riksgäldskontor....................................... gg 54_57. » riksgäldskontorets, i riksbanken.................................... g 83. Kronolägenheter, mindre, medel, som inflyta för försäljning af...... § 78. Kuponger, tillhörande statsobligationer, inlösen af........................ g 2. Ledigheter bland fullmäktige ...................................................... gg 91^ 94, Likvid mellan stats- och riksgäldsverken .................................... gg 77 88. Likvidations- och amortissementsfonderna....................................... gg S, 81, 86. Lilla Edets pappersbruksaktiebolag, anslag till inköp af viss detsamma tillhörig egendom ............................................... g 35. 87 Låne- och säkerhet shandlingar, inventering af.............................. § 107. Länsrätt, riksgäldskontorets......................................................... § 80. Lånerörelse, riksgäldskontorets ................................................... § 82. Låneunderstöd åt enskilda järnvägar .......................................... § 18. Lönebesparing.............................................................................. § 125. Löneförhöjning, villkor för åtnjutande af .................................... § 124 mom. 5. Malmö—Trelleborgs järnväg, anslag till inköp af och komplette ringsarbeten å.................................................................. § 31. Missväxter, behöfvandes undsättning vid .................................... § 79. Morjärv-Lappträslc, anslag till fortsättning af statsbanan mellan m.m. §§ 27, 41. Naturhistoriska riksmuseum, förskott till uppförande af nya byggnader för ....................................................................... § 36. Nattbevakningen i riksgäldskontor et, arfvode för........................... § 124 mom. 10. Norrköping—Linköping, inköp af mark för dubbelanordning mellan § 46. Norrländska nyodlings fonden ...................................................... §§ 1 ], 39. Notviken, anläggning af en reparationsverkstad vid .................. § 47. Obligationer, riksgäldskontorets ................................................... §§ 2, 80—82. O dlin gslånef''onden ........................................................................ §§ 8—10. Ombud, Konungens ..................................................................... § 104. » , fullmäktiges .................................................................. §§ 96, 118. Omröstningar, fullmäktiges ......................................................... § 105. Ordförande bland fullmäktige...................................................... § 90. » , vice, bland fullmäktige ............................................. § 90. Papper, upphandling af............................................................... § 114. Pensionering af riksgäldskontorets tjänstemän och vaktbetjäning... §§ 135—137. Pensionsfond, för tjänsteinnehafvare vid riksgäldskontoret m. fl. § 89. Pensionsafgifter, tjänsteinnehafvares i riksgäldskontoret ............... § 124 mom. 11, Pensionsstat vid riksgäldskontoret................................................ Sid. 60. Postsparbanken, ledamot i styrelsen för, utses af fullmäktige ...... § 120. Preskriptionstid för riksgäldskontorets skulder.............................. §§ 2, 81. Protokoll, fullmäktiges ............................................................... § 99. » Riksdagens, tryckning af............................................. § 114. Rederinäringens understödjande, lånefond för .............................. § 12. Redovisning af de till riksgäldskontoret ingående medel............... §§ 86—89. Resekostnadsersättning för Riksdagens revisorer ........................... § 62. » » fullmäktige .......................................... § 68. » » justitieombudsmannen........................... § 65. Revisionsberättelser från enskilda järnvägsbolag ........................... § 117. Revisionskostnader........................................................................ §§ 62, 77. Revisorer, Riksdagens, vid 1908 års statsrevision och deras suppleanter...................................................... Sid. 62. » » ang. utfärdande af kallelse till deras första sammanträde................................................ § 112. » » ang. inkallande af suppleanter........................ § 112. * » råd och yttranden af dem äga fullmäktige att begära......................................................... § 98. 88 Revisorer, Riksdagens, traktamenten och resekostnader för ......... § 62. » utses af fullmäktige för granskning af Strömsholms nya kanalbolags, Kinda kanals aktiebolags, Sveriges allmänna hypoteksbanks och konungariket Sveriges stadshypotekskassas förvaltning................................. §§ 116, 118, 119. Revisorernas berättelser ............................................................. §§ 62, 113. Riksbanken, ang. bemyndigande för riksgäldskontor att ställa skattkammarväxlar till dess förfogande.................... § 84. » ang. uppförande af nytt hus för.............................. § 110. Riksdag, 1909 års, anslag till en uppslagsbok öfver dess verksamhet § 67. Riksdagens bibliotekarie............................................................... § 61. » hus ........................................................................... §§ 59, 108, 109. » » , ang. aflöning för öfvervaktmästaren och öfver maskinisten vid m. m....................................... § 60. » » , lokaler inom, få för vissa ändamål upplåtas ...... § 109. Riksdagsbiblioteket......................................................''.................. §§ 61, 121. Riksdagshandlingar, tryckta, ang. vården af .............................. § 115. Riksdagshus, nytt, angående byggnadsfonden för ....................... § 110. Riksdagskostnader........................................................................ §§ 58, 77. Riksdagsort, fullmäktiges yttrande därom .................................... § 122. Riksgäldskontorets änke- och pupillkassa....................................... §§ 72, 125. t fordringar för utlämnade lån ........................... §§ 5—7. » fullmäktige...................................................... Sid. 61. » föremål............................................................ § 1. ■» hufvudbok ...................................................... §§ 86, 88. » inkomster och särskilda tillgångar .................. §§ 73—85. » kreditiv i riksbanken....................................... § 83. » likvid med statsverket .................................... § 77, 88. » lånerörelse ...................................................... § 82. » obligationer...................................................... § 2. » räkenskaper...................................................... §§ 86, 87. > skulder............................................................ §§ 2—4. » styrelse............................................................ §§ 90—98. » upplåning......................................................... §§ 56, 80, 85. » utbetalningar ................................................... §§ 8—72. » utlåning ................................... § 82. Riksgäldssedel s. k., inlösen af ................................................ § 2. Räkenskaper, riksgäldskontorets................................................... §§ 86, 87. Räntekuponger, inlösen af............................................................ § 2. Rörlig materiel vid statens redan trafikerade jernvägar, anslag till § 40. Sammankomster, fullmäktiges...................................................... §§ 99—106. Sammanträde, första, Riksdagens revisorers, ang. utfärdande af kallelse till ............................................. § 112. Sammanträden, fullmäktiges i riksbanken och riksgäldskontor gemensamma ....................... § 122. 89 Semester för deputerade.............................................................. » » tjänstemännen vid riksgäldskontoret ........................ Skara stifts byggnadskassa, ang. afskrifning af dess skuld till riksgäldskontoret ............................................................ Skattkammarväxlar, riksgäldskontorets, tillhandahållas riksbanken Skiljaktiga meningar bland fullmäktige ....................................... Skrifmaterialier för justitieombudsmannens och tryckfrihetskom mitténs expedition ............................................. » för Riksdagens behof.......................................... Skulder, riksgäldskontorets, preskriptionstid för ........................... » riksgäldskontorets, förteckning å .................................... Stadshypotekskassa, konungariket Sveriges ................................. Statskontorets behållningar aflämnas till riksgäldskontoret............ » inkomster, brister i, fyllas .................................... Statslån, äldre, konvertering af ............................ ...................... Statsskuldbok, ang. inrättande af v.............................................. Strömsholms nya kanalbolag, revision af dess förvaltning ............ Styrelsen för riksgäldskontoret...................................................... Suppleanter för fullmäktige ......................................................... » , deras inträdande ...................................................... > för Riksdagens revisorer .......................................... » , ang. inkallande af .................................................. Suspension af tjänstemän och vaktbetjäning ................................. Telefonvtlsende, statens, ang. lån för fortsatt utveckling af............ Telegrafverket, förskott till ......................................................... » , lån för anskaffande af lokaler åt ........................ » , lån till uppförande af stationsbyggnader för dess behof i Stockholm och Göteborg........................... Tjänsteförsummelser, frågor rörande ............................................. Tjänstemän vid riksgäldskontoret, aflöning för.............................. » » » , antagande af ........................... » » » , besvärshänvisning för............... » » » , entledigande af ........................ » » i> , pensionering af ........................ » » Riksdagens bibliotek.......................................... » » Riksdagens hus ............................................••• » » justitieombudsmannens expedition........................ Tjänster i riksgäldskontoret, lediga, bestridande och återbesättande af Tjänstledighet för fullmäktige ..................................................... » » tjänstemännen och vaktbetjäningen..................... Tomteboda—Järfva, anslag till utläggning af ytterligare ett järnvägsspår mellan, m. m.................................................... Torf industrien, lånefond för understödjande af.............................. Trelleborgs hamn, utvidning af inseglingsrännan till..................... Traktamenten, Riksdagens revisorers .................... ..................... Trollhättan, anslag till anläggning af en kraftstation vid, m. m. Bih. till Riksd. Prof. 1909. 10 Sami. 1 Afd. 2 Band. (Riksg.-kontorets reglemente.) § 96. § 124. § 7. § 84. § 105. § 65. § 114. §§ 2, 81. Sid. 63—66. §§ 4, 119. § 76. § 53. § 80. § 2. § 116. §§ 90—98. Sid. 61. §§ 91, 92, 94. Sid. 62. § 112- §§ 129—133. § 37. § 57. § 21. § 22. §§ 129—134. § 69. § 127. § 133. §§ 130, 131. §§ 135—137. § 61. § 60. § 63. §§ 124—126. §§ 101, 102. § 124. § 45. § 13. § 48. § 62. §§ 33, 34, 50. 12 90 Trollhättans egnahemslånefond........................................... g J7 Trollhätte kanal- och vattenverk, ang. inköp af vissa fastigheter för dess räkning m. m.......... §§ 32, 51. Tryckfrihetskommitténs expedition och expenser.............................. § 65. Tryckning af Riksdagens protokoll med därtill hörande bihang... § 114. » af revisorernas berättelser .......................................... § pp3. Tryckningskostnader för justitieombudsmannens ämbetsberättelser... § 65. * » Riksdagens revisorers berättelser ............ § 62. Underskrifter, antalet egenhändiga å riksgäldskontorets obligationer § 2. Understöd för obemedlade tjänstemäns och vaktbetjäntes sterbhus § 71. Undsättningsmedel vid missväxter .......................................... g 79. Uniformsbeklädnad, vaktmästares ................................................ g 124 mom. 10 Uppdrag, fullmäktiges särskilda................................................... §§ 107 123. Upphandling af papper för tryckning af Riksdagens protokoll...... § 114. Upplåning, riksgäldskontorets ...................................................... gg 56 80, 85. Uppsala stifts byggnadskassa, ang. afskrifning af dess skuld till ’ riksgäldskontor ........................................................ g 7 Uppslagsbok öfver 1909 års Riksdags verksamhet ..................... § 67. Utbetalningar, åliggande riksgäldskontoret.................................... gg 8_72. Utdrag af riksgäldskontorets räkenskaper.................................... g 87. Utlottning slistor rörande de i svenskt mynt förskrifna statsobligationer § 80. Utlåning, riksgäldskontorets................................................... g 82. Vadstena klosterkyrka, ang. återbetalning af lånet till dess restaurering ............................ g o Vargöns aktiebolag, anslag till inköp af viss bolaget tillhörig egendom ........................................................................ g 35 Vattenfall, anslag till inköp af ............................................. g 20. Vice värden i Riksdagens hus ................................................... g 114 g^, 5g. Villkor för löneförhöjning vid riksgäldskontoret........................... § 124 mom. 5. » » att kunna antagas till tjänsteman vid riksgäldskontoret § 127. Vänersborg—Göteborg, anläggning af ny farled mellan............... § 49. Alderstillägg för riksgäldskontorets tjänstemän.............................. § 124 mom. 5. In g färjor för trafik mellan Sverige och Tyskland, anslag till anskaffande af................................................. g 37 Angfärjelägen i Trelleborgs hamn, anslag till............................. § 31. Änke- och pupillkassan vid riksgäldskontoret .............................. §§ 72, 125. öfverlåtelse på viss person af riksgäldskontorets obligationer ...... § 2.'' öfverläggningar, fullmäktiges ...................................................... gg 104, 105. Öfvervaktmästaren och öfvermaskinisten vid Riksdagens hus......... § 60. Östersund—Ströms vatludal, anslag till statsbana mellan ........... §§ 28, 43. CENTRALTRYCKERIET, STOCKHOLM 1909.