utfärdad t vid slutet af 1908 års riksdag

(Riksg.-kontorets reglemente.) Innehållsförteckning. Riksgäldskontorets föremål § 1. » skulder §§ 2—8. » fordringar för utlämnade lån §§ 9—11. 5) återstående utgifter till följd af beslut vid föregående riksdagar §§ 12—34. )) utgifter, anvisade vid innevarande riksdag, §§ 35—53. Med statsregleringen gemenskap ägande utgifter § 54. På riksgäldskontoret anvisade kreditiv §§ 55—58. Från riksgäldskontoret utgående riksdags- och revisionskostnader, aflöningar, förvaltningsutgifter m. m. §§ 59—74. Riksgäldskontorets inkomster och tillgångar §§ 75—87. Redovisningen af de till riksgäldskontoret ingående medel §§ 88—91. Riksgäldskontorets styrelse §§ 92—100. Fullmäktiges sammankomster §§ 101—108. » särskilda åligganden och uppdrag §§ 109—123. Tjänsteinnehafvare vid riksgäldskontoret §§ 124—128. Behandlingen af frågor rörande tjänsteförsummelser m. m. §§ 129—134. Pensioneringen af tjänsteinnehafvare vid riksgäldskontoret §§ 135—137. 3 Reglemente för riksgäldskontoret. § l. Riksgäldskontoret har till föremål: a) att ombesörja likviden af svenska statens skuld, för hvilken Riksdagen enligt § 66 regeringsformen ansvarar; b) att verkställa alla de utbetalningar, som af Rikets Ständer eller Riksdagen blifvit å detta verk anvisade; c) att mottaga, förvalta och redovisa alla härtill anslagna tillgångar och inkomster samt hålla uppkommande, till riksgäldskontoret levererade öfverskott och behållningar Riksdagen till banda; d) att, i saknad af annan tillgång för bestridande af beviljade och å riksgäldskontoret anvisade utgifter, upplåna därtill oundgängligen erforderliga medel; och e) att utföra alla uppdrag och åligganden, som riksgäldskontoret för öfrigt af Rikets Ständer eller Riksdagen erhållit. Angående riksgäldskontorets skulder. § 2. De af riksgäldskontoret för upptagna lån utfärdade och förut icke inlösta eller eljest, jämlikt behörig föreskrift, ur räkenskaperna alförda obligationer, äfvensom de obligationer, hvilka hädanefter varda af detta verk utgifna, böra, så till kapital som upplupna räntor, enligt desammas ordalydelse infrias. Där preskriptionstid i afseende på någon särskild del af riksgäldskontorets skulder icke blifvit stadgad, komma skulderna, intill dess annorlunda förordnas, att i vederbörlig ordning likvideras, utan afseende å den 4 tid, inom hvilken fordringar hos enskilda eller hos Kungl. Maj:t och kronan skola nu eller framdeles göras gällande. Härförutom har Eiksdagen medgifvit: a) att till innehafvaren ställd obligation må, då därom hos fullmäktige göres framställning, på viss namngifven person öfverlåtas för att endast i dennes hand vara gällande samt, därest ägaren sedermera det önskar, ånyo kunna göras gällande i hvarje innehafvares hand, allt under de villkor i afseende på behöriga anteckningar å själfva obligationen samt i kontorets räkenskaper, som fullmäktige äga föreskrifva; b) att fullmäktige må i riksgäldskontoret inrätta eu statsskuldbok; att fordran på grund af riksgäld skontorets obligationer af de lån, som fullmäktige bestämma, må kunna genom obligationers inlämnande till riksgäldskontoret förvandlas till en i statsskuldboken införd fordran; samt att fullmäktige äga fastställa bestämmelserna rörande statsskuldbokens anordning samt villkoren för dess begagnande; c) att fullmäktige må, när sådant icke för riksgäldskontoret medför olägenhet, kunna medgifva omedelbar inlösen i riksgäldskontoret af förfallna obligationer och räntekuponger, fastän desamma enligt obligationernas lydelse och stadgandena i lånekontrakten böra å däruti angifna utrikes orter infrias; för hvilket ändamål fullmäktige må träffa erforderliga öfverenskommelser med de låneöfvertagare, som kontraktsenligt skola ombesörja denna inlösen; samt d) att, då s. k. riksgäldssedlar i riksgäldskontoret till inlösen företes, fullmäktige äga att, därest sedlarna befinnas riktiga, låta desamma med riksgäldskontorets medel infria. Beträffande antalet egenhändiga underskrifter å riksgäldskontorets obligationer har Eiksdagen föreskrifvit, att obligationer, som komma att af riksgäldskontoret utlämnas, böra vara försedda, då deras valör ej uppgår till 1,000 kronor eller motsvarande belopp i utländskt myntslag, med minst en, då valören utgör 1,000 kronor eller högre belopp till och med 2,000 kronor eller motsvarande belopp i utländskt myntslag, med minst två samt, då valören öfverstiger 2,000 kronor eller motsvarande belopp i utländskt myntslag, med minst tre handskrifna namnteckningar. I afseende på riksgäldskontorets skulder, om hvilka kontorets räkenskaper och handlingar lämna fullständig upplysning, och hvilkas belopp vid nästlidna års slut finnas summariskt uppgifna uti en vid detta reglemente fogad bilaga, böra i öfrigt de föreskrifter, som äro intagna uti de vid föregående riksdagar för riksgäldskontoret utfärdade reglementen, i de delar, samma föreskrifter ännu icke blifvit fullgjorda, fortfarande tjäna till efterrättelse. 5 § 3. Enligt 1889 års Riksdags beslut skall, med anledning af 1888 års svenska tre procents statslåns upptagande, till de under riksgäldskontorets förvaltning stående likvidations- och amortissementsfonderna årligen utbetalas en annuitet till belopp, motsvarande fyra procent af den för detta lån erhållna valuta, eller 885,388 kronor 33 öre, af hvilken annuitet ränta å 18S8 års lån främst skall utgå, men återstoden användas till amortering å statsskulden medelst ökad utlottning eller obligationsinköp tid efter annan. § 4. Enligt 1895 års Riksdags beslut skall till de under riksgäldskontorets förvaltning stående likvidations- och amortissementsfonderna från och med år 1896 årligen utbetalas ett belopp af 672,300 kronor, hvaraf främst skall utgå ränta å 1894 års svenska 8-procents statslån och återstoden användas till amortering därå på tider och sätt, som fullmäktige i riksgäldskontoret må finna lämpligast, dock att hela lånet skall vara slutbetaldt inom år 1950. § 5- Enligt 1901 års Riksdags beslut skall i anledning af 1900 års svenska statslåns upptagande från och med år 1901 till de under riksgäldskontorets förvaltning stående likvidations- och amortissementsfonderna årligen utbetalas en annuitet af 1,452,800 kronor, hvaraf främst skall utgå ränta å 1900 års statslån och återstoden användas till amortering å statsskulden medelst ökad utlottning eller obligationsinköp tid efter annan. § 6. Enligt 1905 års Riksdags beslut skall i anledning af upptagandet af 1904 års 31/,, procents statsräntelån å 36,000,000 kronor från och med år 1905 till de under riksgäldskontorets förvaltning stående likvidationsoch amortissementsfonderna årligen utbetalas en annuitet af 1,880,000 kronor, hvaraf främst skall utgå ränta å nämnda lån och återstoden användas till amortering å statsskulden medelst ökad utlottning eller obligationsinköp tid efter annan. Enligt 1907 års Riksdags beslut skall i anledning af upptagandet af 1906 års BYj % statsräntelån å 43,200,000 kronor från och med år 1907 till de under riksgäldskontorets förvaltning stående likvidations- och amortissementsfonderna årligen utbetalas en annuitet af 1,656,000 kronor, hvaraf främst skall utgå ränta å nämnda lån och återstoden användas till amortering å statsskulden medelst ökad utlottning eller obligationsinköp tid efter annan. § 8. Enligt 1908 års Riksdags beslut skall i anledning af upptagandet af 1907 års statsräntelån å 46,800,000 kronor från och med år 1908 till de under riksgäldskontorets förvaltning stående likvidations- och amortissementsfonderna årligen utbetalas en annuitet af 1,872,000 kronor, hvaraf främst skall utgå ränta å nämnda lån och återstoden användas till amortering å skatsskulden medelst ökad utlottning eller obligationsinköp tid efter annan. Angående riksgäldskontorets fordringar för utlämnade lån. § 9- Beträffande riksgäldskontorets fordringar för meddelade lån, om hvilkas belopp kontorets böcker och räkenskaper lämna fullständig upplysning och å hvilka, för tiden vid nästlidna års slut, en förteckning jämväl finnes detta reglemente bifogad, skola de förbindelser, å hvilka fordringarna sig grunda, jämte föreskrifterna uti äldre reglementen i tillämpliga delar fortfarande tjäna till efterrättelse. § io. Riksdagen har år 1908 medgifvit, att återbetalningen af det till restaurering af Vadstena klosterkyrka af 1898 års Riksdag beviljade räntefria lån från riksgäldskontoret å 16,000 kronor må af Vadstena och S:t Pers församlingar verkställas med minst en tiondel af lånebeloppet årligen senast från och med år 1918. < § n. Riksdagen har år 1908 medgifvit, att de skulder, hvari byggnadskassorna i Uppsala, Skara och Kalmar stift den 1 maj 1909 häfta till riksgäldskontoret, må, i den mån de icke täckas af dessa kassors tillgångar, efter det kassornas öfriga skulder blifvit guldna, afskrifvas. Angående riksgäldskontoret åliggande utbetalningar. l:o. Återstående utgifter till följd af beslut vid föregående riksdagar. § 12. Riksdagen har år 1898 beslutat, att till odlingslånefouden må under hvart af åren 1899—1903 ej mindre ingå de till statskontoret inflytande annuiteter å odlingslån, än äfven af riksgäldskontoret, i mån af behof och uppå rekvisition af Kungl. Maj:t, öfverlämnas medel till så stort belopp, som jämte, de till fonden ingående annuiteter kan erfordras till fyllande af högst eu million kronor årligen, samt att riksgäldskontoret skall af fonden erhålla godtgörelse för den ränteutgift, som genom berörda medels öfverlämnande till fonden för riksgäldskontoret förorsakas. § 13. Riksdagen har år 1903 beslutat, att till odlingslånefonden må under hvart af åren 1904—1908 ej mindre ingå de till statskontoret inflytande annuiteter å odlingslån, än äfven af riksgäldskontoret, i mån af behof och uppå rekvisition af Kungl. Maj:t, öfverlämnas medel till så stort belopp, som jämte de till fonden ingående annuiteter kan erfordras till fyllande af högst en million kronor årligen, samt att riksgäldskontoret skall af fonden erhålla godtgörelse för den ränteutgift, som genom berörda medels öfverlämnande till fonden för riksgäldskontoret förorsakas. § 14. Riksdagen har år 1904, för bildande af en egnahemslånefond att användas för af Riksdagen angifvet ändamål, bemyndigat riksgäldskontoret att under åren 1905—1909 tillhandahålla statskontoret ett belopp af högst tio millioner kronor; hvarjämte Riksdagen dels beslutat, att riksgälds - 8 kontoret skall af fonden erhålla godtgörelse för den ränteutgift, som genom berörda medels öfverlämnande till fonden förorsakas riksgäldskontoret, dels ock medgifvit, att de kapitalinbetalningar, som å de från fonden utlämnade lånen verkställas, må intill utgången af år 1909 tilläggas fonden. § 15. 1906 års Riksdag har, i anledning af Kungl. Majrts därom gjorda framställning, beslutat, bland annat: att en särskild fond å 300,000 kronor skall inrättas för befrämjande af uppodling af jord i Norrland och Dalarna, från hvilken fond i mån af tillgång lån må tilldelas landsting eller hushållningssällskap, som förklarat sig villigt att utlämna låneunderstöd till mindre jordbrukare för uppodling af till åker lämplig mark; att inflytande räntor å de från fonden utlämnade lån må inga till fonden för att tillsammans med fondens öfriga tillgångar användas för det med fonden afsedda ändamål; att fonden skall af statskontoret förvaltas; samt att bemyndiga riksgäldskontoret att för ändamålet under år 1907 i mån af behof tillhandahålla statskontoret ett belopp af högst 100,000 kronor. Vidare har 1907 års Riksdag bemyndigat riksgäldskontoret att under år 1908 i mån af behof tillhandahålla statskontoret ett belopp af högst 100,000 kronor att tillföras nämnda fond. § 16. 1907 års Riksdag har under hufvudsakligen samma villkor och bestämmelser, som i fråga om den redan bildade lånefonden för rederinäringens understödjande stadgats med afseende å dess förvaltning och användning samt rörande dispositionen af inflytande räntor och kapitalafbetalningar å de från fonden utlämnade lån bemyndigat riksgäldskontoret att, utöfver de till samma fond åren 1908 och 1905 anvisade belopp af tillhopa 10,000,000 kronor, i män af behof tillhandahålla statskontoret ytterligare 5,000,000 kronor. § 17. Under förutsättning att det under bildning varande aktiebolaget svenska ostasiatiska kompaniet kommer till stånd samt att aftal mellan detta bolag 9 och det danska »östasiatiske kompagni» varder träffadt om upprättande af gemensam regelbunden ångbåtsförbindelse mellan Sverige och Danmark, å ena, samt Ostasien, å andra sidan, bar 1907 års Eiksdag medgifvit, att statskontoret må på enahanda villkor och med enahanda återbetalningsskyldighet, som i fråga om lån ur lånefonden till rederinäringens understödjande äro stadgade, för anskaffande af fartyg till uppehållande af nämnda förbindelse bevilja" bolaget lån å tillhopa 2,000,000 kronor, samt för sådant ändamål bemyndigat riksgäldskontoret att, i män af behof, tillhandahålla statskontoret nämnda belopp, med skyldighet för statskontoret att, i den mån de utlånade medlen eller därå förfallna räntor varda till statskontoret inbetalade, leverera hvad sålunda guldris tillbaka till riksgäldskontoret. § 18. 1907 års Eiksdag bar dels bemyndigat riksgäldskontoret att för höjning af fonden för torfindustriens befrämjande, i män af behof, tillhandahålla statskontoret utöfver de af Eiksdagen redan förut anvisade medel en summa af högst 2,000,000 kronor, däraf under år 1907 högst 7 50,000 kronor, dels och medgifvit, att de kapitalafbetalningar, bvilka enligt gällande bestämmelser skola verkställas å lån, som erhållits från fonden, må, oafsedt om de afse lån, som beviljats af nu ifrågavarande medel, eller lån, som utgått af fondens öfriga tillgångar, intill utgången af år 191B tilläggas fonden. § 19. 1907 års Eiksdag har a) bemyndigat riksgäldskontoret att för hvart och ett af åren 1907 — 1911 på rekvisition af Kung! Maj:t till fonden för fiskerinäringens befrämjande, i mån af behof, öfverlämna medel till så stort belopp, som finnes erforderligt för att tillsammans med till fonden inflytande annuiteter å utlämnade lån och andra fonden tillhöriga medel, med undantag för år 1907 af redan beviljadt statsanslag, ej mindre bestrida den i nästa punkt omförmälda ränteutgift än äfven tillgodose ett årligt lånebehof af 750,000 kronor; och b) beslutat, att riksgäldskontoret skall af fonden erhålla godtgörelse för den ränteutgift, som genom medels öfverlämnande till fonden för riksgäldskontoret förorsakas. Bih. till Biksd. Prof. 1908. 10 Sami. 1 Afd. 2 Band. 2 (Riksg.-kontorets reglemente.) 10 § 20. 1907 års Riksdag kar dels bemyndigat riksgäldskontoret att under åren 1908—1909 tillhandahålla statskontoret ett belopp af högst 2,000,000 kronor för bildande af en lånefond, afseende underlättandet af inköp på landsbygden eller å till stad hörande, men utanför det planlagda området belägen mark af större jordområden, som kunna erhållas för billigt pris och särskildt lämpa sig att helt och hållet eller till väsentlig del utstyckas till egnahemslägenheter (jordförmedlingsfonden), dels beslutat, att riksgäldskontoret skall af fondens medel erhålla godtgörelse för den ränteutgift, som genom ofvanberörda medels öfverlämnande till fonden för riksgäldskontoret förorsakas, dels och medgifvit, att till fonden inflytande kapitalbetalningar och räntor, i den mån de icke åtgå till ersättande af riksgäldskontorets ränteutgift, må intill utgången af år 1909 tilläggas fondens kapital. § 21. Till låneunderstöd för enskilda järnvägar har 1896 års Riksdag beviljat och ställt till Kungl. Maj:ts disposition ett extra anslag af 7,500,000 kronor, att utgå under fem år från och med år 1897 med 1,500,000 kronor årligen, dock så att belopp, som ej blifvit till utgående under ett af dessa år anvisadt, må för ett efterföljande år af samma femårsperiod disponeras, ägande Kungl. Maj:t att å detta anslag till understödjande af nya, ännu ej påbörjade enskilda järnvägsanläggningar anvisa af Kungl. Maj:t beviljade understödsbelopp, att utgå i enlighet med följande villkor och bestämmelser: l:o) att kostnadsförslag och arbetsplan fastställas af Kungl. Maj:t, som ock närmare bestämmer de ställen, hvilka järnväg skall beröra, varande det sökande bolaget skyldigt att godtgöra de särskilda kostnaderna för möjligen erforderliga kontrollundersökningar, besiktningar, extra biträdens användande med mera dylikt, hvilka kunna af kostnadsförslagets och arbetsplanens granskning föranledas; 2:o) att det lånesökande bolaget, för att kunna erhålla statsunderstöd, skall vara skyldigt bos Kungl. Maj:t styrka, att det förfogar öfver ett kapital, som jämte statslånet är fullt tillräckligt till järnvägsanläggningens utförande på sätt arbetsplan och kostnadsförslag innehålla och hvaraf minst så stor del, som motsvarar hälften af den beräknade anläggningskostnaden, bör utgöras af inbetaldt eller tecknadt aktiebelopp eller eljest utan återbetalningsskyldighet lämnadt tillskott till järnvägsanläggningens utförande; 11 3:o) att låneunderstödet må utgöra högst hälften af anläggningskostnaden efter det fastställda kostnadsförslaget samt lyftas i män af arbetets fortgång på sätt och å tider, som Kungi. Maj:t bestämmer, dock med iakttagande däraf, att inbetalningarna å den del af anläggningskapitalet, som bör utgöras af aktiekapital eller eljest utan återbetalningsskyldigbet lämnadt tillskott, skola ske i förhållande till de andelar af lånesumman, som lyftas, och före lyftningen af dessa låneandelar; skolande härjämte en tiondedel af den beviljade låneförsträckningen innestå, till dess besiktning af järnvägsanläggningen blifvit i öfverensstämmelse med § 2 mom. 2 af kungl. kungörelsen den 11 december 1874, angående ordningen för afsyning och besiktning af enskilda järnvägar och deras upplåtande för allmän trafik, förrättad, och väg- och vattenbyggnadsstyrelsen meddelat tillstånd till banans öppnande för allmän trafik; 4:o) att i afseende å ifrågavarande försträckningar skall iakttagas: a) att annuiteten beräknas till fem procent å ursprungliga försträck - ningsbeloppet, af hvilken annuitet först godtgöres ränta efter fyra och en half för hundra å oguldet kapitalbelopp och återstoden utgör afbetalning därå; b) att anstånd med räntans erläggande må medgifvas för högst tre år, dock icke utöfver ett år från den dag, då, enligt Kungl. Maj:ts bestämmande, järnväg senast skall vara färdig och för trafik öppnad; skolande beloppet af den ränta, med hvars erläggande anstånd sålunda medgifves, till staten inbetalas, sedan genom de stadgade annuitetslikviderna all öfrig ränta, med hvilken anstånd icke beviljats, blifvit gulden och kapitalet godtgjordt, så att efter nämnda tids förlopp med annuitetens erläggande fortfares så länge, till dess äfven beloppet af den ränta, med hvars erläggande anstånd medgifvits, blifvit till staten inbetaldt; och c) att kapitalafbetalning skall vidtaga tre år efter den dag, då, enligt Kungl. Maj:ts bestämmande, järnväg senast skall vara färdig och för trafik öppnad; 5:o) att järnvägsanläggningen med alla därtill hörande byggnader och materiel, äfvensom all bolagets öfriga egendom, skall utgöra säkerhet för den af staten lämnade försträckning, och staten till säkerhet för sin fordrans utbekommande erhålla inteckning med förmånsrätt framför hvarje annan fordran i den järnväg, för hvars anläggning den ifrågavarande försträckningen beviljats; börande ej mindre, såsom villkor för statslånets erhållande och tillgodonjutande, i bolagsordningen intagas stadgande om bolagets skyldighet att till säkerhet för statens fordran inteckna bolagets järnväg med förmånsrätt för samma fordran framför hvarje annan fordran 12 hos bolaget, än ock en tredjedel af det beviljade statslånet innestå, till dess inteckning med ofvan stadgad förmånsrätt i bolagets järnväg meddelats för förut lyfta andelar af lånet; hvarjämte ofvanberörda sista tredjedel ej må utbekommas, förrän inteckning för dess belopp med förmånsrätt framför hvarje annan fordran än statens blifvit i bolagets järnväg behörigen meddelad; 6:o) att Kungl. Maj:t skall insätta eu med särskild instruktion försedd ledamot i direktionen för hvarje järnvägsbolag, som innehar lån af staten, och utse en revisor att deltaga uti granskningen af bolagets förvaltning och räkenskaper, samt att arfvode till sålunda utsedd direktör och revisor skall bekostas af bolaget; 7:o) att hvarje järnvägsbolag, som erhållit statsunderstöd, skall vara skyldigt underkasta sig såväl de bestämmelser i fråga om samtrafik, hvilka Kungl. Maj:t kan finna godt för bolaget bestämma, som ock i öfrigt alla de villkor och kontroller, som af Kungl. Maj:t pröfvas lämpliga och nödiga; samt 8:o) att hvarje sådant bolag, som nyss är nämndt, må, då Kungl. Maj:t så pröfvar lämpligt, dels utan kostnad eller årlig ersättning undfå upplåtelse af den för järnvägsanläggningen erforderliga, kronan tillhöriga mark, som står under dess omedelbara disposition, hvaremot, när fråga är om boställsjord eller annan åt enskild person med åborätt eller annorledes upplåten kronojord, ersättning därför af bolaget bör lämnas i enlighet med gällande expropriationslag, dels ock kostnadsfritt begagna sådana å kronans ägor belägna kalk- och stenbrott jämte grustäkter, som kunna vara disponibla; och åligger det fullmäktige att behörigen tillhandahålla och utbetala de belopp, Kungl. Maj:t kan komma att å detta anslag anvisa. § 22. Till låneunderstöd för enskilda järnvägar har 1901 års Riksdag beviljat och ställt till Kungl. Maj:ts disposition ett extra anslag af 7,500,000 kronor, att utgå under fem år från och med år 1902 med 1,500,000 kronor årligen, dock så att belopp, som ej blifvit till utgående under ett af dessa år anvisadt, må för ett efterföljande år af samma femårsperiod disponeras, ägande Kungl. Maj:t att å detta anslag till understödjande af nya, ännu ej påbörjade enskilda järnvägsanläggningar anvisa af Kungl. Maj:t beviljade understödsbelopp, att utgå i enlighet med följande villkor och bestämmelser : 13 1:°) att kostnadsförslag och arbetsplan fastställas af Kungl. Maj:t, som och närmare bestämmer de ställen, hvilka järnväg skall beröra, varande det sökande bolaget skyldigt att godtgöra de särskilda kostnaderna för möjligen erforderliga kontrollundersökningar, besiktningar, extra biträdens användande med mera dylikt, bvilka kunna af kostnadsförslagets och arbetsplanens granskning föranledas; 2: o) att det lånesökande bolaget, för att kunna erhålla statsunderstöd, skall vara skyldigt hos Kungl. Maj:t styrka, att det förfogar öfver ett kapital, som jämte statslånet är fullt tillräckligt till järnvägsanläggningens utförande pa sätt arbetsplan och kostnadsförslag innehålla och hvaraf minst så stor del, som motsvarar hälften af den beräknade anläggningskostnaden, bör utgöras af inbetaldt eller tecknadt aktiebelopp eller eljest utan återbetalningsskyldighet lämnadt tillskott till järnvägsanläggningens utförande; 3:o) att låneunderstödet ma utgöra högst hälften af anläggningskostnaden efter det fastställda kostnadsförslaget samt lyftas i mån af arbetets fortgång på sätt och å tider, som Kungl. Maj:t bestämmer, dock med iakttagande däraf, att inbetalningarna å den del af anläggningskapitalet, som bör utgöras af aktiekapital eller eljest utan återbetalningsskyldighet lämnadt tillskott, skola ske i förhållande till de andelar af lånesumman, som lyftas, och före lyftningen af dessa låneandelar; skolande härjämte en tiondedel af den beviljade låneförsträckningen innestå, till dess besiktning af järnvägsanläggningen blifvit i öfverensstämmelse med § 2 mom. 2 af kungl. kungörelsen den 11 december 1874, angående ordningen för afsyning och besiktning af enskilda järnvägar och deras upplåtande för allmän trafik, förrättad, och väg- och vattenbyggnadsstyrelsen meddelat tillstånd till banans öppnande för allmän trafik; 4:o) att i afseende å ifrågavarande försträckningar skall iakttagas: a) att annuiteten beräknas till fem procent å ursprungliga försträckningsbeloppet, af hvilken annuitet först godtgöres ränta efter fyra och en half för hundra å oguldet kapitalbelopp och återstoden utgör afbetalning därå; b) att anstånd med räntans erläggande må medgifvas för högst tre år, dock icke utöfver ett år från den dag, då, enligt Kungl. Maj:ts bestämmande, järnväg senast skall vara färdig och för trafik öppnad; skolande beloppet af den ränta, med hvars erläggande anstånd sålunda medgifves, till staten inbetalas, sedan genom de stadgade annuitetslikviderna all öfrig ränta, med hvilken anstånd icke beviljats, blifvit gulden och kapitalet godtgjordt, så att efter nämnda tids förlopp med annuitetens erläggande 14 fortfares så länge, till dess äfven beloppet af den ränta, med hvars erläggande anstånd medgifvits, blifver till staten inbetaldt; och c) att kapitalafbetalning skall vidtaga tre år efter den dag, då, enligt Kungl. Maj:ts bestämmande, järnväg senast skall vara färdig och för trafik öppnad; 5:o) att järnvägsanläggningen med alla därtill hörande byggnader och materiel, äfvensom all bolagets öfriga egendom, skall utgöra säkerhet för den af staten lämnade försträckning, och staten till säkerhet för sin fordrans utbekommande erhålla inteckning med förmånsrätt framför hvarje annan fordran i den järnväg, för hvars anläggning den ifrågavarande försträckningen beviljats; börande ej mindre, såsom villkor för statslånets erhållande och tillgodonjutande, i bolagsordningen intagas stadgande om bolagets skyldighet att till säkerhet för statens fordran inteckna bolagets järnväg med förmånsrätt för samma fordran framför hvarje annan fordran hos'' bolaget, än ock en tredjedel af det beviljade statslånet innestå, till dess inteckning med ofvan stadgad förmånsrätt i bolagets järnväg meddelats för förut lyftade andelar af lånet; hvarjämte ofvanberörda sista tredjedel ej må utbekommas, förrän inteckning för dess belopp med förmånsrätt framför hvarje annan fordran än statens blifvit i bolagets järnväg behörigen meddelad; 6:o) att Kungl. Maj:t skall insätta en med särskild instruktion försedd ledamot i direktionen för hvarje järnvägsbolag, som innehar lån af staten, och utse en revisor att deltaga uti granskningen af bolagets förvaltning och räkenskaper, samt att arfvode till sålunda utsedd direktör och revisor skall bekostas af bolaget; 7:o) att hvarje järnvägsbolag, som erhållit statsunderstöd, skall vara skyldigt underkasta sig såväl de bestämmelser i fråga om samtrafik, hvilka Kungl. Maj:t kan finna godt för bolaget bestämma, som ock i öfrigt alla de villkor och kontroller, som af Kungl. Maj:t pröfvas lämpliga och nödiga; samt 8:o) att hvarje sådant bolag, som nyss är nämndt, må, då Kungl. Maj:t så pröfvar lämpligt, dels utan kostnad eller årlig ersättning undfå upplåtelse af den för järnvägsanläggningen erforderliga, kronan tillhöriga mark, som står under dess omedelbara disposition, hvaremot, när fråga är om boställsjord eller annan åt enskild person med åborätt eller annorledes upplåten kronojord, ersättning därför af bolaget bör lämnas i enlighet med gällande expropriationslag, dels ock kostnadsfritt begagna sådana å kronans ägor belägna kalk- och stenbrott jämte grustäkter, som kunna vara disponibla; 15 och åligger det fullmäktige att behörigen tillhandahålla och utbetala de belopp, Kungl. Maj:t kan komma att å detta anslag anvisa. § 23. Riksdagen har år 1905 medgift, att å det af Riksdagen enligt skrifvese den 7 maj 1901 (n:o 74) till låneunderstöd för enskilda järnvägar beviljade och till Kungl. Maj:ts förfogande ställda extra anslag af 7 500 000 ron or ma, utan iakttagande af i statsrådsprotokollet öfver civilärenden den 10 mars 1905 omförmälda, i Riksdagens berörda skrifvelse stadgade villkor, åt Orsa— Harjeadalens järnvägsaktiebolag till fullbordande af den redan paborjade järnvägsanläggningen mellan Orsa och Sveg kunna anvisas ytterligare ett låneunderstöd till belopp af 2,200,000 kronor, dock under vilkor dels att landsting, kommuner eller enskilda i afgifven förbindelse ,SOm.at Kungl. Maj:t godkännes, utfäst sig att, i händelse de af statsmedel or jarnyagsanlaggnmgens utförande anvisade låneunderstöd jämte öfriga för bolaget tillgängliga medel skulle visa sig icke vara tillräckliga för järnvägsyggnadens fullbordande enligt plan, som af Kungl. Maj:t fastställes, tillhandahalla bolaget for detta ändamål ytterligare erforderliga medel intill ett belopp af 250,000 kronor, dels ock att, därest från statsverkets sida payrkas inlösning af järnvägen, innan 10 år förflutit från det någon del daraf öppnats for allmän trafik, staten skall äga påfordra, att inlösningsvardet bestämmes af gode män, på sätt i den å ifrågavarande järnvägsanläggning meddelade koncessionen är föreskrifvet för den händelse inlösning skulle senare ifrågakomma. § 24. ... ±Til\ ^neunderstöd för enskilda järnvägar har 1906 års Riksdag beviljat och ställt till Kungl. Maj:ts disposition ett extra anslag af 7,500 000 kronor, att utgå under fem år från och med år 1907 med 1,500 000 kronor årligen, dock så att belopp, som ej blifvit till utgående under ett åt dessa ar anvisadt, må för ett efterföljande år af samma femårsperiod isponeras, agande Kungl. Maj:t att å detta anslag till understödjande af nya, ännu ej paborjade enskilda järnvägsanläggningar anvisa af Kungl. Maj:t beviljade understödsbelopp, att utgå i enlighet med följande villkor och bestämmelser: l:o) att kostnadsförslag och arbetsplan fastställas af Kungl Maj-t aom ock närmare bestämmer de ställen, hvilka järnväg skall beröra, varande 16 det sökande bolaget skyldigt att godtgöra de särskilda kostnaderna för möjligen erforderliga kontrollundersökningar, besiktningar, extra biträdens användande med mera dylikt, hvilka kunna af kostnadsförslagets och arbetsplanens granskning föranledas; 2:o) att det lånesökande bolaget, för att kunna erhålla statsunderstöd, skall vara skyldigt hos Kungl. Maj:t styrka, att det förfogar öfver ett kapital, som jämte statslånet är fullt tillräckligt till järnvägsanläggningens utförande på sätt arbetsplan och kostnadsförslag innehålla och hvaraf minst så stor del, som motsvarar hälften af den beräknade anläggningskostnaden, bör utföras af inbetaldt eller tecknadt aktiebelopp eller eljest utan aterbetalningsskyldighet lämnadt tillskott till järnvägsanläggningens utförande; 8: o) att låneunderstödet må utgöra högst hälften af anläggningskostnaden efter det fastställda kostnadsförslaget samt lyftas i mån af arbetets fortgång på sätt och å tider, som Kungl. Maj:t bestämmer, dock med iakttagande häraf, att inbetalningarna å den del af anläggningskapitalet, som bör utgöras af aktiekapital eller eljest utan återbetalmngsskyldighet lämnadt tillskott, skola ske i förhållande till de andelar af lånesumman, som lyftas, och före lyftningen af dessa låneandelar; skolande härjämte en tiondedel af den beviljade låneförsträckningen innestå, till dess besiktning af järnvägsanläggningen blifvit i öfverensstämmelse med § 2 mom. 2 af kungl. kungörelsen den 11 december 1874 angående ordningen för afsyning och besiktning af enskilda järnvägar och deras upplåtande för allmän trafik förrättad samt väg- och vattenbyggnadsstyrelsen meddelat tillstånd till banans öppnande för allmän trafik; 4:o) att i afseende å ifrågavarande försträckningar skall iakttagas: a) att annuiteten beräknas till fem procent å ursprungliga försträckningsbeloppet, af hvilken annuitet först godtgöres^ ränta efter fyra och en half för hundra å oguldet kapitalbelopp och återstoden utgör afbetalning därå; b) att anstånd med räntans erläggande må medgifvas för högst tre ar, dock icke utöfver ett år från den dag, då enligt Kungl. Maj:ts bestämmande järnväg senast skall vara färdig och för trafik öppnad; skolande beloppet af den ränta, med hvars erläggande anstånd sålunda medgifves, till staten inbetalas, sedan genom de stadgade annuitetslikviderna all öfrig ränta, med hvilken anstånd icke beviljats, blifvit gulden och kapitalet godtgjordt, så att efter nämnda tids förlopp med annuitetens erläggande fortfares så länge, till dess äfven beloppet af den ränta, med hvars erläggande anstånd medgifvits, blifver till staten inbetaldt; 17 c) att kapitalafbetalning skall vidtaga tre år efter den dag, då enligt Kung! Maj:ts bestämmande järnväg senast skall vara färdig och för trafik öppnad; och d) att, därest till betalning förfallet belopp icke i föreskrifven ordning erlägges, låntagaren skall därå gälda fem procent årlig ränta, intill dess samma belopp varder behörigen inbetaldt; 5:o) att järnvägsanläggningen med alla därtill hörande byggnader och materiel äfvensom all bolagets öfriga egendom skall utgöra säkerhet för den af staten lämnade försträckning och staten till säkerhet för sin fordrans utbekommande erhålla inteckning med förmånsrätt framför hvarje annan fordran i den järnväg, för hvars anläggning den ifrågavarande försträckningen beviljats; börande ej mindre såsom villkor för statslånets erhållande och tillgodonjutande i bolagsordningen intagas stadgande om bolagets skyldighet att till säkerhet för statens fordran inteckna bolagets järnväg med förmånsrätt för samma fordran framför hvarje annan fordran hos bolaget, än ock en tredjedel af det beviljade statslånet innestå, till dess inteckning med ofvan stadgad förmånsrätt i bolagets järnväg meddelats för förut lyftade andelar af lånet; hvarjemte of vanberörda sista tredjedel ej må utbekommas, förrän inteckning för dess belopp med förmånsrätt framför hvarje annan fordran än statens blifvit i bolagets järnväg behörigen meddelad; 6:o) att Kungl. Maj:t skall insätta en med särskild instruktion försedd ledamot i direktionen för hvarje järnvägsbolag, som innehar lån af staten, och utse en revisor att deltaga uti granskningen af bolagets förvaltning och räkenskaper, samt att arfvode till sålunda utsedd direktör och revisor skall bekostas af bolaget; 7:o) att hvarje järnvägsbolag, som erhållit statsunderstöd, skall vara skyldigt underkasta sig såväl de bestämmelser i fråga om samtrafik, hvilka Kungl. Maj:t kan finna godt för bolaget bestämma, som ock i öfrigt alla de villkor och kontroller, som af Kungl. Maj:t pröfvas lämpliga och nödiga; samt 8:o) att hvarje sådant bolag, som nyss är nämndt, må, då Kungl. Maj: t så pröfvar lämpligt, dels erhålla upplåtelse af den för järnvägsanläggningen erforderliga, kronan tillhöriga jord sålunda: att jord, som står under kronans omedelbara disposition, upplåtes utan någon ersättning; att jord från de under bruk och bergverk för nödigt skogsfång upplåtna kronoallmänningar upplåtes utan annan godtgörelse än ersättning till vederbörande innehafvare för intrång i nyttjanderätten; att jord från de genom domänstyrelsens försorg utarrende Bil. till Biksd. Prof. 1908. 10 Sami. 1 Afd. 2 Band. 3 (Itiksg.-kontorets reglemente.) 18 rade kronoegendomar, hvilka icke upplåtits till förenade mötespassevolanskassornas fond, stuterierna eller Vadstena krigsmanshusfond, upplåtes utan annan ersättning än för minskning i arrendatorns brukningsområde under den återstående arrendetiden äfvensom för skada och intrång; samt att för jord, som är till boställe eller åt enskild person, menighet eller inrättning med åborätt eller annorledes än hvad ofvan sagts upplåten, ersättning skall lämnas såväl för själfva marken som för skada och intrång; skolande ersättningen i ofvannämnda fall bestämmas i den ordning, förordningen angående jords eller lägenhets afstående för allmänt behof den 14 april 1866 stadgar; dels ock kostnadsfritt begagna för anläggningen sådana å kronans ägor belägna kalk- och stenbrott jämte grustäkter, som kunna vara disponibla; och åligger det fullmäktige i riksgäldskontoret att behörigen tillhandahålla och utbetala de belopp, Kungl. Maj:t kan komma att å detta anslag anvisa. § 25. 1902 års Riksdag har a) för sin del förklarat, att hinder icke möter för försäljning af fastigheten n:o 1 efter 1810 års nummerordning i kvarteret Lejonet i Stockholm under villkor, dels att fastigheten inköpes för statsverkets räkning för en köpeskilling af högst 2,250,000 kronor, hvilken köpeskilling efter köpets afslutande, tills vidare och intill dess Riksdagen i fråga om densammas utbetalande till säljaren annorlunda förordnar, skall för den genom öfverenskommelsen emellan konung Gustaf III och prinsessan Sophia Albertina den 17 mars 1788 bildade stiftelsens räkning innestå i riksgäldskontoret, som å innestående beloppet årligen, räknadt från den dag fastigheten till statsverkets disposition öfverlämnas, utbetalar fyra procent ränta till den, som enligt bestämmelserna i nämnda öfverenskommelse må vara därtill berättigad, dels att köpeskillingen må i sin helhet eller till större eller mindre del, efter det Riksdagens medgifvande för hvarje särskilt fall inhämtats, användas till fastighetsförvärf för omförmälda stiftelses räkning; dels och; att statsmedel icke må användas till reparation eller underhåll af sålunda inköpt fastighet eller till andra utgifter för densamma; samt b) bemyndigat riksgäldskontoret att, därest den ifrågavarande försäljningen kommer till stånd, ej mindre verkställa den i mom. a) omförmälda årliga ränteutbetalning, utan äfven tillhandahålla erforderliga 19 medel till de fastighetsinköp, som enligt samma moment framdeles kunna för stiftelsens räkning förekomma. § 26‘ Riksdagen har år 1906 dels medgifvit, att inköp af sådana, helt eller delvis, i enskild ägo befintliga vattenfall, som inom den närmaste framtiden anses komma att för drift af statens järnvägar erfordras och hvilkas inköp icke utan men för staten anses kunna uppskjutas, må af Kungl. Maj:t beslutas till ett sammanlagdt belopp af intill 5,000,000 kronor; samt att den afkastning, samma vattenfall kunna komma att lämna under tiden, intill dess de varda för det med inköpet afsedda ändamålet använda, skall inlevereras till statskontoret för att redovisas under titel extra uppbörd; dels ock bemyndigat fullmäktige i riksgäldskontoret att i mån af behof, enligt Kungl. Maj:ts rekvisition, utanordna för ändamålet erforderliga medel intill nämnda summa. § 27. 1907 års Riksdag har dels bemyndigat riksgäldskontoret att tillhandahålla telegrafstyrelsen för anskaffande af lokaler för telegrafverkets behof ett lånebelopp af 3,000,000 kronor att, i mån af behof och sedan detta för hvarje gång blifvit af Kungl. Maj:t och Riksdagen pröfvadt, af telegrafstyrelsen i riksgäldskontoret lyftas och jämte ränta, motsvarande den ränteutgift, som genom berörda belopps öfverlämnande till telegrafstyrelsen förorsakas riksgäldskontoret, inom tjugu år från första lyftningsdagen återgäldas medelst afbetalningar, i den mån telegrafverkets medel därtill lämna tillgång, dock så att dylika afbetalningar böra en månad förut af telegrafstyrelsen för riksgäldskontoret tillkännagifvas; dels af nämnda lånemedel anvisat till inköp för telegrafverkets behof af egendomarna n:is IX och II i kvarteret Skvalperup i Malmö 350,000 kronor samt för utförande af vissa byggnadsarbeten för utvidgning af stationslokalerna i Malmö 169,000 kronor; dels och medgifvit, att för telegrafverkets behof må efter Kungl. Maj:ts pröfning och godkännande, inköpas för byggnadstomter lämpliga fastigheter i Göteborg, Norrköping, Landskrona, Örebro och Västerås, äfvensom att köpeskillingarna därför må utbetalas af ofvannämnda lånemedel. 20 § 28. Till fortsättning af statsbanan från Morjärv öfver Storträsk till Lappträsk samt landsvägen mellan Morjärv och Lappträsk har 1907 års Riksdag för år 1908 beviljat och till utgående från riksgäldskontoret anvisat ett anslag af 1,200,000 kronor, att enligt Kungl. Maj:ts disposition utbetalas. § 29. Till påbörjandet af en statsbana från Järna station å västra stambanan öfver Vagnhärad och Nyköping förbi Lunda till Norrköping har 1907 års Riksdag för ar 1908 beviljat och till utgående från riksgäldskontoret anvisat 2,000,000 kronor, att enligt Kungl. Maj:ts disposition utbetalas. § 30. Till påbörjandet af en statsbana från Bastuträsks station å norra stambanan till Skellefteå och vidare till Kallholmsfjärden har 1907 års Riksdag för år 190S beviljat och till utgående från riksgäldskontoret anvisat 800,000 kronor, att enligt Kungl. Maj:ts disposition utbetalas. § 31. Till påbörjandet af en statsbana från Östersund till Ströms vattudal (Ulriksfors) jämte bispår från Ulriksfors till Strömsund har 1907 års Riksdag för ar 1908 beviljat och till utgående från riksgäldskontoret anvisat 2,000,000 kronor, att enligt Kungl. Majrts disposition utbetalas. § 32. Med bifall till Kungl. Maj:ts därom framställda proposition (n:o 184) har 1907 års Riksdag 1) medgifvit, att det köp, hvarigenom ledamöterna i styrelsen för Trollhätte kanal- och vattenverk, majoren F. W. Hansen och direktören E. Frisell enligt statsrådsprotokollet öfver civilärenden den 4 april 1907 bifogadt köpekontrakt förvärfvat egendomen s/8 mantal Sjöboda n:o 1 i Västra Tunhems socken och Väne härad af Älfsborgs län, må för Kungl. Maj:ts 21 och kronans räkning öfvertagas och de verificerade omkostnaderna för samma köp af statsmedel gäldas; 2) godkänt och antagit det samma statsrådsprotokoll jämväl bifogade, af grosshandlaren Gustaf G. E. Sandberg den 30 oktober 1906 undertecknade köpeaftal angående landerierna Källshagen med den s. k. Hafvenströmska lyckan och Fredrikslund med åkerlyckan Yårtäppan, belägna å Vänersborgs stads donationsjord, med rätt för Kungl. Maj:t att i aftalet vidtaga de formella ändringar, som kunna finnas påkallade; 3) medgifvit, att det köp, hvarigenom majoren Hansen enligt statsrådsprotokollet bilagdt köpekontrakt förvärfvat den från frälsehemmanet 1/3 mantal Hörlycke i Gärdhems socken och Vane härad af Älfsborgs län afsöndrade lägenheten Holmen, må för Kungl. Maj:ts och kronans räkning öfvertagas och de verificerade kostnaderna för samma köp af statsmedel gäldas; 4) medgifvit, att inköp af andra fastigheter, som kunna erfordras för statens nuvarande eller blifvande anläggningar vid Trollhättan, må af Kungl. Maj:t beslutas till ett sammanlagdt belopp af intill 300,000 kronor; samt 5) bemyndigat riksgäldskontoret att på rekvisition, i mån af behof, tillhandahålla Kungl. Maj:t ej mindre de medel, som erfordras för fullgörande af likviden till majoren Hansen, direktören Erisell och grosshandlaren Sandberg, än äfven det under mom. 4 omförmälda belopp af intill 300,000 kronor. § 33. Med bifall till Kungl. Maj:ts därom framställda proposition (n:o 136) har 1907 års Riksdag 1) för anläggning af en kraftstation för tillgodogörande af den staten tillhöriga vattenkraften i Trollhätte strömmar med mera samt fortsättande och fullbordande af den för kraftstationen erforderliga kraftkanalen, i hufvudsaklig öfverensstämmelse med af styrelsen för Trollhätte kanal- och vattenverk framlagdt förslag, anvisat ett belopp af 7,750,000 kronor; 2) för godtgörelse af kostnaderna för utredningen rörande kraftstationens anläggning och för två rättegångar rörande vattenrätt m. m. vid Trollhättan anvisat ett belopp af 80,887 kronor; samt 3) bemyndigat riksgäldskontoret att af dessa medel på rekvisition tillhandahålla Kungl. Maj:t under år 1907 2,080,887 kronor och under år 1908 3,000,000 kronor. 22 § 84. 1907 års Riksdag har dels för anläggning af ledningar, afsedda att distribuera elektrisk energi från statens redan befintliga eller blifvande kraftstationer vid Trollhättan, samt därmed sammanhängande arbeten anvisat ett belopp af 1,500,000 kronor att användas enligt de närmare föreskrifter, Kung! Maj:t meddelar, dels och bemyndigat riksgäldskontoret att på rekvisition, i mån af behof, tillhandahålla Kungl. Maj:t dessa medel. 2:o. Under innevarande riksdag på riksgäldskontoret anvisade utgifter. § 35. Riksdagen har år 1908 bemyndigat riksgäldskontoret att tillhandahålla telegrafstyrelsen för fortsatt utveckling af statens telefonväsende ett lånebelopp för år 1908 af 5,000,000 kronor att, i mån af behof och sedan detta för hvarje gång blifvit af Kungl. Maj:t pröfvadt, af telegrafstyrelsen i riksgäldskontoret lyftas och jämte ränta, motsvarande den ränteutgift, som genom berörda belopps öfverlämnande till telegrafstyrelsen förorsakas riksgäldskontoret, inom tjugu år från första lyftningsdagen återgäldas medelst afbetalningar, i den mån telegrafverkets medel därtill lämna tillgång, dock så, att dylika afbetalningar böra en månad förut af telegrafstyrelsen för riksgäldskontoret tillkännagifvas. § 36. Riksdagen har år 1908 bemyndigat riksgäldskontoret att tillhandahålla telegrafstyrelsen för uppförande af stationsbyggnader för telegrafverkets behof i Stockholm och i Göteborg ett lånebelopp af 1,280,000 kronor att, i mån af behof och sedan detta för hvarje gång blifvit af Kungl. Maj:t pröfvadt, af telegrafstyrelsen i riksgäldskontoret lyftas och jämte ränta, motsvarande den ränteutgift, som genom berörda belopps öfverlämnande till telegrafstyrelsen förorsakas riksgäldskontoret, inom tjugu år från första lyftningsdagen återgäldas medelst afbetalningar, i den mån telegrafverkets medel därtill lämna tillgång, dock så, att dylika afbetalningar böra en månad förut af telegrafstyrelsen för riksgäldskontoret tillkännagifvas. 23 § 37. Riksdagen har ar 1908 medgifvit, att till odlingslånefonden må under hvart af aren 1909 1913 ej mindre ingå de till statskontoret inflytande annuiteter å odlingslån, än äfven af riksgäldskontoret, i mån af behof och uppå rekvisition af Kungl. Maj:t, öfverlämnas medel till så stort belopp, som jämte de till fonden ingående annuiteter kan erfordras till fyllande af högst en million kronor årligen, äfvensom beslutat, att riksgäldskontoret skall af fonden erhålla godtgörelse för den ränteutgift, som genom berörda medels öfverlämnande till fonden för riksgäldskontoret förorsakas. § 38. 1908 års Riksdag har bemyndigat riksgäldskontoret att, i man af behof, tillhandahålla statskontoret under år 1908 ett belopp af högst 100,000 kronor, utöfver redan förut bestämda högst 100,000 kronor, samt under år 1909 ett belopp af högst 300,000 kronor, att tillföras den under benämning norrländska nyodlingsfonden inrättade fond för befrämjande af uppodling af jord i Dalarna och Norrland. § 39. I anledning af Kungl. Maj:ts proposition n:o 96 har 1908 års Riksdag dels medgifvit, att till egnahemslånefonden må under hvart och ett af åren 1910—1913 ingå de till statskontoret inflytande rånte- och kapitalinbetalningar å från fonden utlämnade lån; dels bemyndigat riksgäldskontoret att, på rekvisition i mån af behof, till egnahemslånefonden öfverlämna ej mindre för år 1908, utöfver hvad Riksdagens år 1904 fattade beslut angående egnahemslånefonden föranleder, ett belopp af högst 800,000 kronor, än äfven för hvart och ett af åren 1909 1913 medel till sa stort belopp, som finnes erforderligt för att till sammans med till fonden inflytande rånte- och kapitalinbetalningar å utlämnade l§n samt andra fonden tillhöriga medel såväl bestrida den härnedan omförmälda ränteutgift och, under år 1909, visst närmare angifvet förvaltningsbidrag, som ock tillgodose ett årligt lånebehof af 5 millioner kronor; dels och beslutat, att riksgäldskontoret skall af fonden erhålla godtgörelse för den ränteutgift, som genom medels öfverlämnande till fonden för riksgäldskontoret förorsakas. 24 § 40. 1908 års Riksdag har dels bemyndigat riksgäldskontoret att på rekvisition tillhandahålla styrelsen för Trollhätte kanal- och vattenverk ett lånebelopp af intill 400,000 kronor för att enligt de närmare bestämmelser, som Kungi. Maj it utfärdar, användas för utlämnande af byggnadslån åt personer, till hvilka med äganderätt eller tomträtt upplåtas tomter inom det af styrelsen i skrifvelse till Kungl. Maj:t den 12 april 1906 föreslagna egnahemsområde vid Trollhättan, dels ock beslutat, att hvad sålunda af styrelsen för Trollhätte kanal- och vattenverk upplånats skall jämte ränta, motsvarande den ränteutgift, som genom ifrågavarande lån förorsakas riksgäldskontoret, inom tjugufem år från första lyftningsdagen återgäldas medelst af betalningar i den mån sådant finnes lämpligt, dock att dylika afbetalningar skola minst en månad förut hos riksgäldskontoret tillkännagifvas. § 41. Till anskaffande af ny rörlig materiel vid statens redan trafikerade järnvägar har 1908 års Riksdag för år 1909 beviljat och till utgående från riksgäldskontoret anvisat ett anslag af 6,650,000 kronor, att enligt Kungl. Maj:ts disposition utbetalas. § 42. Till fortsättande af erforderliga kompletteringsarbeten å järnvägen Grellivare—Riksgränsen har 1908 års Riksdag för år 1909 beviljat och till utgående från riksgäldskontoret anvisat ett anslag af 1,200,000 kronor, att enligt Kungl. Maj:ts disposition utbetalas. § 43. Till afstötande af arbetet med utläggning af ytterligare ett järnvägsspår mellan Järfva och Uppsala järnvägsstationer har 1908 års Riksdag för år 1909 beviljat och till utgående från riksgäldskontoret anvisat ett belopp af 420,000 kronor, att enligt Kungl. Maj:ts disposition utbetalas. 25 § 44. Till fortsättning af statsbanan från Morjärv öfver Storträsk till Lappträsk samt fullbordande af landsvägen mellan Morjärv och Lappträsk har 1908 års .Riksdag för år 1909 beviljat och till utgående från riksgäldskontoret anvisat ett belopp af 1,500,000 kronor, att enligt Kungl. Maj:ts disposition utbetalas. § 45. Till fortsättning af statsbanan från Bastuträsk till Skellefteå och vidare till Kallholmsfjärden bar 1908 års Riksdag för år 1909 beviljat och till utgående från riksgäldskontoret anvisat ett belopp af 1,500,000 kronor, att enligt Kungl. Maj:ts disposition utbetalas. § 46. Till fortsättning af statsbanan från Östersund till Ströms vattudal (Ulriksfors) jämte bispår från Ulriksfors till Strömsund har 1908 års Riksdag för år 1909 beviljat och till utgående från riksgäldskontoret anvisat ett belopp af 8,000,000 kronor, att enligt Kungl. Maj:ts disposition utbetalas. § 47. Till fortsättning af statsbanan från Järna öfver Yagnhärad och Nyköping förbi Lunda till Norrköping har 1908 års Riksdag för år 1909 beviljat och till utgående från riksgäldskontoret anvisat ett belopp af 1,800,000 kronor, att enligt Kungl. Maj:ts disposition utbetalas. § 48. I anledning af Kungl. Maj:ts till 1908 års Riksdag därom framställda proposition, n:o 20, har Riksdagen dels till anskaffande af två ångfärjor, att insättas i trafik mellan Sverige och Tyskland, beviljat ett belopp af 4,500,000 kronor, äfvensom bemyndigat riksgäldskontoret att i mån af behof och, efter Kungl. Maj:ts Bih. till Biksd. Prof. 1908. 10 Sami. 1 Afd. 2 Band. 4 (Riksg.-kontorets reglemente.) 26 beslut i hvarje särskild! fall, jämväl under år 1908 tillhandahålla järnvägsstyrelsen nämnda belopp; dels till anläggande af ångfärjelägen i Trelleborgs hamn med tillhörande broklaffar och spårförbindelser, rangerings- och uppställningsbangård samt stationspaviljong beviljat ett belopp af 900,000 kronor, äfvensom bemyndigat riksgäldskontoret att i mån af behof och, efter Kungl. Maj :ts beslut i hvarje särskildt fall, jämväl under år 1908 tillhandahålla järnvägsstyrelsen nämnda belopp; dels ock bemyndigat riksgäldskontoret att efter ingången af år 1909 på rekvisition tillhandahålla Kungl. Maj:t 850,504 kronor 5 öre att användas till godtgörelse åt rederiaktiebolaget Sverige—Tyskland för upphäfvande af det mellan generalpoststyrelsen och nämnda bolag i oktober 1905 afslutade kontraktet angående uppehållande af sjöpostförbindelse mellan Trelleborg och Sassnitz. Med bifall till Kungl. Maj:ts proposition n:o 24 har 1908 års Riksdag vidare, under förutsättning att vederbörliga beslut under samma år fattas om anordnande af en ångfärjeförbindelse mellan Trelleborg och Sassnitz, beslutat att, med godkännande till hufvudsakliga delar af det vid statsrådsprotokollet öfver civilärenden den 1 februari 1908 fogade förslagskontraktet angående förvärfvande för svenska statens räkning af den järnvägsaktiebolaget Malmö—Kontinenten tillhöriga järnvägen mellan Malmö och Trelleborg, ej mindre bemyndiga riksgäldskontoret att på rekvisition af järnvägsstyrelsen utanordna de medel, som erfordras för gäldande af hvad för järnvägen skall kontant till dess ägare utbetalas samt för fullgörande af räntelikvider och kapitalafbetalningar å de i järnvägen intecknade obligationslån, än äfven för år 1909 anvisa till kompletteringsarbeten å järnvägen 84,000 kronor att utgå från riksgäldskontoret. § 49. 1908 års Riksdag har dels af det utaf 1907 års Riksdag för anläggande af en kraftstation för tillgodogörande af den staten tillhöriga vattenkraften i Trollhätte strömmar med mera samt fortsättande och fullbordande af den för kraftstationen erforderliga kraftkanalen beviljade anslaget å 7,750,000 kronor till utgående från riksgäldskontoret under år 1909 anvisat återstående beloppet 2,750,000 kronor, dels ock för år 1909 beviljat och till utgående från riksgäldskontoret anvisat ytterligare ett belopp af 2,800,000 kronor att, i den mån Kungl. 27 Maj:t pröfvar erforderligt, användas för att i hufvudsaklig öfverensstämmelse med ett af styrelsen för Trollhätte kanal- och vattenverk framlagdt förslag utbygga berörda kraftstation för en leveransförmåga af 76,000 elektriska hästkrafter. § BO. 1908 års Riksdag har för år 1909 beviljat och till utgående från riksgäldskontoret anvisat ett belopp af 1,000,000 kronor att enligt de närmare föreskrifter, Kungl. Maj:t meddelar, användas för anläggning af ledningar, afsedda att distribuera elektrisk energi från statens kraftstationer vid Trollhättan, samt därmed sammanhängande arbeten. § Bl. För uppförande å det till tomt för naturhistoriska riksmuseet inköpta området vid I)j urgårds-Frescati af nya byggnader för museet har Riksdagen år 1908 beslutat, bland annat, att ett belopp intill 990,000 kronor skall af riksgäldskontoret förskottsvis utbetalas, på sätt Kungl. Maj:t bestämmer, för att återgäldas i den mån ännu osålda, staten tillhöriga andelar af kvarteren Grönlandet södra och Grönlandet norra i Stockholm äfvensom statens byggnader i samma kvarter varda försålda och köpeskillingar därför inflyta. § 52. Med bifall till Kungl. Maj:ts proposition n:o 169 har 1908 års Riksdag beslutat, bland annat, att godkänna och antaga tre särskilda vid statsrådsprotokollet öfver civilärenden den 9 april 1908 fogade köpeaftal, undertecknade ett af Vargöns aktiebolag den 8 januari, ett af Inlands pappfabriksaktiebolag den 24 februari och ett af Lilla Edets pappersbruksaktiebolag den 29 februari 1908, angående försäljning till Kungl. Maj:t och kronan af viss nämnda bolag tillhörig egendom, jämte de statsrådsprotokollet jämväl bilagda tilllägg till de af Inlands pappfabriksaktiebolag och Lilla Edets pappersbruksaktiebolag undertecknade köpeaftalen; att medgifva, att Kungl. Maj:t må i aftalen vidtaga de formella ändringar, som kunna finnas påkallade; 28 samt att bemyndiga riksgäldskontoret att, på rekvisition, i mån af behof tillhandahålla Kungl. Maj:t de medel, som erfordras för fullgörande af likviderna enligt omförmälda köpeaftal. § 53. I anledning af Kungl. Maj:ts till 1908 års Riksdag aflåtna proposition n:o 176 har Riksdagen a) bemyndigat Kungl. Maj:t att angående de fastigheter samt grufvor, grufveandelar m. m., som omhandlas i det vid statsrådsprotokollet öfver civilärendenden den 9 april 1908 fogade förslaget till aftal mellan svenska staten, å ena, samt aktiebolaget Svappavaara malmfält, å andra sidan, med nämnda bolag för statens räkning afsluta köp på de i berörda förslag till aftal innefattade villkor, dock med följande ändringar: att köpeskillingen för fyndigheterna inom Svappavaara, Tansari och Salmivaara malmfält bestämmes till sammanlagdt 3,475,000 kronor och för fyndigheterna inom Leveäniemi malmfält till 5,000,000 kronor; att sistnämnda köpeskillingsbelopp 5,000,000 kronor jämte ränta därå från den 1 juli 1908 skall erläggas först sedan de af A. G. Rådell gjorda inmutningarna inom Leveäniemi malmfält genom laga kraft ägande dom förklarats ogiltiga eller annorledes upphört att vara gällande, eller ock all på mutsedlarna grundad rätt blifvit å staten öfverlåten; samt att, om ofvannämnda i fråga om Rådells inmutningar uppställda villkor icke blifvit uppfyllda före den 1 januari 1913, Kungl. Maj:t och Riksdagen skola äga bestämma, att köpet i hvad det afser fyndigheterna inom Leveäniemi malmfält skall återgå; b) för nämnda ändamål beviljat ett anslag af fem millioner kronor samt bemyndigat riksgäldskontoret att, i mån af behof och efter Kungl. Maj:ts beslut, från och med den 1 juli 1908 tillhandahålla Kungl. Maj:t nämnda belopp; och c) under förutsättning, att det i mom. a) omförmälda köpet blifver afslutadt, bemyndigat Kungl. Maj:t att å statens vägnar med Luossavaara —Kiirunavaara aktiebolag och trafikaktiebolaget Grängesberg—Oxelösund träffa öfverenskommelse angående ökad brytning och ^fraktning af malm m. m. i enlighet med statsrådsprotokollet bilagdt förslag till sådan öfverenskommelse. 29 3:o. Med statsregleringen gemenskap ägande utgifter. § 54. I händelse under löpande året skulle visa sig, att statskontorets inkomster äro otillräckliga för bestridande af dess utgifter, åligger det riksgäldskontor att, sedan Kungl. Maj:t, uppå statskontorets underdåniga anmälan, pröfvat behofvet, för dess fyllande tillhandahålla statskontoret det belopp, Kungl. Maj:t för sådant ändamål finner för godt bestämma; dock med förbindelse för statskontoret att, så snart dess tillgångar det medgifva, återgälda hvad riksgäldskontoret sålunda förskjutit. 4:o. På riksgäldskontoret anvisade kreditiv. § 55. Till följd af stadgandet i regeringsformens 68 § har Riksdagen anslagit och till utbetalning från riksgäldskontoret anvisat en kreditivsumma af sju millioner fem hundra tusen kronor, för att vid infallande krig af Konungen lyftas, sedan han statsrådet in pleno hört och Riksdagen sammankallat. Riksdagens å denna summa utfärdade förseglade anordning får ej förr brytas eller summan af fullmäktige utbetalas, än sedan riksdagskallelsen bbfvit i allmänna tidningarna kungjord. § 56. Den kreditivsumma, som, enligt ofvan åberopade grundlagsstadgande, bör å riksgäldskontoret anvisas för att, på sätt detsamma innehåller, under tiden mellan innevarande och nästkommande riksdag vara tillgänglig, då Konungen till rikets försvar eller andra högst viktiga och angelägna ändamål, sedan hela statsrådets tankar däröfver blifvit inhämtade, finner den vara oundgängligen nödig, har Riksdagen fastställt till sju millioner fem hundra tusen kronor. § 57, För bestridande af ifrågakommande utbetalningar utaf de genom näst föregående paragrafer å riksgäldskontoret anvisade kreditiv böra detta verks 30 härtill disponibla tillgångar begagnas, och, ifall dessa icke äro tillräckliga, de därutöfver erforderliga medlen af riksgäldskontoret upplånas mot kontorets obligationer, ställda till inlösen antingen efter viss förfallotid eller efter föregången uppsägning; ägande fullmäktige att, med hänsikt till de vid upplåningen sig företeende omständigheter och förhållanden, bestämma räntevillkoren samt fastställa betalningsterminerna för dessa obligationer; dock får obligationernas förfallotid icke utsättas senare än fem år efter deras utgifningsdag. § 58. Till bestridande af sådana telegrafverkets oförutsedda utgifter, som för uppfyllande af'' traktatsenliga förbindelser kunna erfordras, har Riksdagen medgifvit, att Kungl. Maj:t må äga att, i händelse verkets egna medel därtill icke lämna tillgång, i riksgäldskontoret utbekomma förskott till belopp af högst 150,000 kronor. 5:o. Från riksgäldskontoret utgående riksdags- och revisionskostnader, aflöning»!’, förvaltningsutgifter m. ni. § 59. Alla på Riksdagens beslut grundade utgifter för riksdagskostnader skola, intill dess annorlunda af Riksdagen förordnas, under behörigt iakttagande af samma genom Riksdagens statsutskott fullmäktige till efterrättelse härvid meddelade beslut, omedelbart från riksgäldskontoret till vederbörande utbetalas, hvarförutan sådana af Riksdag föranledda utgifter, som i anseende till deras föremål eller beskaffenhet dels redan blifvit, dels framdeles varda af Kungl. Maj:t godkända och å statskontoret anvisade, må, efter erhållna rekvisitioner och anställd granskning af därför aflämnade verifikation shandlingar, statskontoret af riksgäldskontoret godtgöras. § 60. Kostnaderna för nödiga reparationer och andra arbeten för vederbörligt underhåll och tillsyn af den för Riksdagens sammankomster afsedda 31 fasta egendom äfvensom för de uti samma egendom befintliga inventariers underhåll och komplettering skola utaf riksgäldskontorets medel bestridas, i likhet med andra till så kallade kontorsexpenser vanligen hänförda utgifter. § 61. Aflöning till öfvervaktmästaren och öfvermaskinisten vid Riksdagens hus utgår enligt af Riksdagen fastställd, vid detta reglemente fogad stat. Med afseende å tillämpningen af denna stat och villkoren för åtnjutande af däri upptagna aflöningsförmåner äfvensom beträffande nämnda tjänsteinnehafvares antagande, entledigande och pensionering gälla enahanda bestämmelser, som i riksgäldskontorets reglemente äro meddelade i fråga om vaktmästare vid detta verk. § 62. För år 1908 är till fullmäktiges disposition anvisadt ett särskildt arfvode af 1,000 kronor, att efter vederbörligen fullgjord redovisningsskyldighet tilldelas den person, som under året haft sig af fullmäktige uppdragen befattningen att emottaga, vårda, utdela och redovisa ej mindre de från trycket utgifna riksdagsprotokoll jämte därtill hörande bihang, än äfven andra tryckta handlingar, som blifvit till riksgäldskontoret aflämnade och finnas i kontorets förvar för att därstädes på föreskrifvet sätt tillhandahållas och utdelas; börande den, som erhåller detta arfvode, emot åtnjutande däraf vara skyldig att, då tryckning på allmän bekostnad förekommer af sådana handlingar, som kunna anses tillhöra Riksdagens protokoll eller skola bland riksdagsmännen utdelas, vaka däröfver, att det i sådant afseende erforderliga antal exemplar varder afdraget och till riksgäldskontoret vederbörligen aflämnadt, äfvensom att fullgöra öfriga åligganden, som med nämnda befattning äro förenade. § 63. För komplettering och utvidgning af Riksdagens bibliotek samt därmed förenade utgifter utgår ett årligt anslag af 4,500 kronor; och skola de af 1882 års Riksdag fastställda stadgar för Riksdagens bibliotek, med däri vid 1894 och 1899 års riksdagar vidtagna ändringar samt instruktion för bibliotekarien vid Riksdagens bibliotek tjäna till efterrättelse. Aflöning till Riksdagens bibliotekarie samt vaktmästaren vid biblioteket utgår enligt af Riksdagen fastställd, vid detta reglemente fogad stat. 32 Bibliotekarien äger, såvidt sådant utan hinder för göromålens jämna och ohfbrutna gång kan ske, att åtnjuta semester under en och en half månad årligen å tid, som fullmäktige bestämma. Utöfver den i staten upptagna aflöningen för vaktmästaren vid biblioteket äga fullmäktige tilldela honom ett extra arfvode af 2 kronor 50 öre om dagen under den tid, Riksdagen är samlad. I öfrigt gälla med afseende å tillämpningen af staten för tjänsteinnehafvare vid Riksdagens bibliotek och villkoren för åtnjutande af däri upptagna aflöningsförmåner liksom ock beträffande dessa tjänsteinnehafvares antagande, entledigande och pensionering enahanda bestämmelser, som i riksgäldskontorets reglemente äro meddelade för tjänsteinnehafvare vid detta verk. Under riksdag äga fullmäktige att vid biblioteket anställa en amanuens med ett arfvode, som från och med 1908 års riksdag utgår med 10 kronor om dagen. Fullmäktige äga att under de tider af året, då behof däraf förefinnes, vid biblioteket anställa en extra vaktmästare med åtnjutande under den tid riksdag pågår af enahanda arfvode, som är eller varder bestämdt för vaktmästare hos Riksdagens kamrar, samt å andra tider mot den godtgörelse, som fullmäktige pröfva skälig. Fullmäktige äga årligen förfoga öfver ett belopp af 1,000 kronor för beredande åt Riksdagens bibliotekarie under de tider, då sådant pröfvas vara erforderligt, af biträde vid katalogisering samt vissa andra i biblioteket förekommande göromål. § 64. De traktamenten och resekostnadsersättningar, som tillkomma Riksdagens revisorer, skola, enligt behörigen granskade och godkända räkningar, utbetalas af riksgäldskontoret; ägande revisorerna att, utom de af dem fastställda arfvoden till de hos dem anställda sekreterare samt kameral-, kansli- och vaktbetjäning, på riksgäldskontoret anvisa ersättning för inköp af papper, skrifmaterialier och andra dylika utgifter, för annonser om revisorernas sammanträden samt för de kostnader, som kunna föranledas af verkställda resor. Kostnaderna för tryckning, häftning och utdelning af revisorernas berättelse öfver revisionen af statsverket, riksbanken och riksgäldskontoret, äfvensom af de förklaringar, som i anledning däraf kunna varda afgifna, böra äfven af riksgäldskontorets medel bestridas. 33 § 65. Åflöningen för justitieombudsmannen samt den bos honom anställda kansli- och vaktbetjäningen bör, af riksgäldskontoret utbetalas; skolande lönen för justitieombudsmannen utgå med 8,000 kronor under år 1908 och med 11,000 kronor under år 1909; hvaremot justitieombudsmannen, därest han förut innehar tjänst på rikets stat, är skyldig att den därmed förenade löneinkomst frånträda, så länge han uppbär justitieombudsmanslönen. Utöfver den fastställdajaflöningen äger den justitieombudsman, som hädanefter tillträder detta ämbete och dessförinnan icke är i hufvudstaden bosatt, att såsom flyttningshjälp uppbära från riksgäldskontoret 1,500 kronor. Rör ofvan bemälda kansli- och vaktbetj aning utgår åflöningen med följande årliga belopp, nämligen: för sekreteraren med 4,500 kronor; j> en kanslist, som tillika har skyldighet att ombesörja registratorsgöromålen, med 3,000 kronor; hvilka två löner dock kunna höjas efter fem år med 500 kronor och efter tio år med ytterligare 500 kronor; x> en kanslist med 2,500 kronor, dock med rätt för justitieombudsmannen att, utan tillsättning af omförmälde kanslist, till befordrande af göromålens gång inom expeditionen, vikariatsersättning, renskrifning m. m. använda nämnda belopp, dock med skyldighet å hans sida att för medlens användning redovisa; samt för en vaktmästare med 950 kronor, hvilket belopp dock efter fem års innehafvande af tjänsten kan höjas med 100 kronor. I öfrigt skola de för justitiekanslersexpeditionen gällande bestämmelser och villkor i tillämpliga delar, efter justitieombudsmannens bepröfvande, gälla äfven för justitieombudsmansexpeditionen; kvarjämte särskildt är stadgadt, dels att sekreteraren hos justitieombudsmannen bör utan särskild ersättning jämväl bestrida de göromål, som tillhöra sekreterarebefattningen hos tryckfrihetskommittén, dels att, därest han förut innehar tjänst på rikets stat, samma villkor och förbehåll skola vid uppbärandet af ofvan berörda aflöning iakttagas, som äro stadgade i afseende på utbetalningen af justitieombudsmanslönen vid enahanda fall. § 66. Riksdagen har medgifvit, att för år 1908 extra lönetillägg må till tjänstemän vid justitieombudsmansexpeditionen utgå efter samma grunder, Bih. till Riksd. Prof. 1908. 10 Sami. 1 Afd. 2 Band. 5 (Itiksg.-koutorets reglemente.) 34 som blifvit bestämda för beräknande af det extra lönetillägg, som af Riksdagen tör nämnda år tillerkänts befattningshafvare vid statens ämbetsverk; skolande det extra lönetillägget till tjänstemän vid justitieombudsmansexpeditionen utbetalas af riksgäldskontoret. § 67. Till kostnader för justitieombudsmannens ämbetsresor bör riksgäldskontoret uppå hans rekvisition och emot därför inom hvarje års utgång afgifvande redogörelse förskottsvis utbetala en summa af 2,000 kronor. Till bestridande af expenser vid justitieombudsmannens och tryckfrihetsko mmitténs expedition bör årligen ett belopp af 1,000 kronor, emot behörig redogörelse, förskottsvis af riksgäldskontoret till justitieombudsmannen utbetalas. Tryckningen och häftningen af justitieombudsmannens ämbetsberättelser jämte därtill hörande bilagor böra verkställas och papperet för dessa handlingars tryckning anskaffas genom fullmäktiges försorg; dock skall den därvid erforderliga korrekturläsningen besörjas på sätt förut skett; börande samtliga trycknings- och häftningskostnaderna för ifrågavarande berättelser och bilagor omedelbart utaf riksgäldskontoret godtgöras, utan afdrag å de till expenser för sagda expedition beviljade anslag, hvaremot de medel, hvilka inflyta genom samma berättelsers försäljning i bokhandeln, skola af justitieombudsmannen, som härom äger foga anstalt, inför fullmäktige särskilt redovisas. § 68. Riksdagen har år 1907 dels uppdragit åt justitieombudsmannen att låta utarbeta och i en upplaga af 1,000 exemplar till trycket befordra en utförlig historik öfver justitieombudsmansämbetets förvaltning under det första seklet af detta ämbetes tillvaro, dels ock bemyndigat fullmäktige i riksgäldskontoret att till justitieombudsmannen, på dennes rekvisition och emot framdeles skeende redovisning, förskottsvis utbetala för arbetets utförande nödiga medel intill ett belopp af 20,000 kronor att utgå af förslagsanslaget till riksdagskostnader. § 69. Riksdagen har för utgifvande af en uppslagsbok öfver 1908 års lagtima Riksdags verksamhet beviljat amanuensen Tore Hedrén ett understöd af 35 1,000 kronor att af fullmäktige i riksgäldskontoret från förslagsanslaget till riksdagskostnader utbetalas, under villkor att 400 exemplar af boken kostnadsfritt öfverlämnas till riksgäldskontoret för utdelning bland Riksdagens ledamöter. § 70. Såsom arfvode åtnjuter fullmäktiges ordförande 8,200 kronor, samt hvar och en af de öfrige fullmäktige 1,600 kronor årligen; hvarförutom fullmäktig, som ej är i Stockholm bosatt, äger att för en resa årligen till och från hemorten uppbära kostnadsersättning, beräknad efter samma grunder, som gälla för beräknandet af resekostnadsersättningen åt Andra Kammarens ledamöter. Fullmäktiges deputerade åtnjuta härjämte särskilda årliga arfvoden, som utgå med 5,000 kronor till förste deputeraden och med 8,000 kronor till andre deputeraden. § 71. Allöniugen för tjänsteinnehafvare vid riksgäldskontoret utgår enligt af Riksdagen fastställd, vid detta reglemente fogad afiöningsstat, hvilken icke får öfverskridas. § 72. Till arfvoden åt extra ordinarie tjänstemän och vaktmästare samt till belöning för extra arbeten äga fullmäktige att använda 8,000 kronor årligen; hvad häraf under årets lopp icke behöft utgifvas får dock icke under ett påföljande år användas för samma ändamål. För öfrigt äga fullmäktige icke att tilldela tjänsteinnehafvare vid riksgäldskontoret andra arfvoden än de i aflöningsstaten och detta reglemente särskildt bestämda eller medgifna. § 78. Såsom begrafningshjälp eller understöd för sterbhusen efter aflidne obemedlade tjänstemän och vaktbetjänte vid riksgäldskontoret och f. d. generalassistanskontoret äga fullmäktige att under loppet af hvarje år disponera eu summa af högst 225 kronor. § 74. Därest änke- och pupillkassans vid riksgäldskontoret afslutade och vederbörligen granskade räkenskaper för tiden till och med det år, då nästa 36 riksdag slutar, skulle visa, att kassans inkomster under året understigit de utbetalningar, som därunder kassan ålegat, må den sålunda uppkomna bristen, inom ett belopp af högst 2,250 kronor för året, af riksgäldskontorets medel godtgöras, under förbehåll likväl, att hvad utaf denna auslagssumma för ett år ej beliöft användas icke får för ett annat af kassan tillgodonjutas, och under villkor, att delägarnes bidrag under tiden utgå utan förminskning af deras uti det för kassan nu gällande reglemente bestämda belopp, samt att pensionerna för änkor och barn efter ämbets- och tjänstemän samt vaktbetjänte vid riksgäldskontoret icke få höjas utöfver en fjärdedel af den ordinarie lön, hvilken den aflidne delägaren senast vid detta verk innehaft, och för tjänstemäns samt vaktbetjäntes vid f. d. generalassistanskontoret efterlämnade änkor och barn icke utöfver fem sextondedelar af det lönebelopp, efter hvilket den för sistnämnda kontors tjänstemannapersonal stadgade årliga afgift till samma kassa blifvit beräknad och vederbörligen inbetald. Angående riksgäldskontorets inkomster och öfriga tillgångar utom lånefordringarna. § 75. De till riksgäldskontoret hörande och dit anslagna medel må icke, under någon förevändning eller med hvad villkor som helst, därifrån ryckas eller användas till andra behof, än dem Riksdagen bestämt. Allt förordnande, som däremot strider, vare kraftlöst (68 § regeringsformen). Och må, vid likviderande af riksgäldskontorets fordringar, ackord, utan Riksdagens särskilda samtycke, icke medgifvas. § 76. Riksgäldskontoret äger att emottaga de medel, hvilka kunna inflyta vid försäljning af kronan tillhöriga hus i städerna — hvarifrån dock undantagas auktionsmedlen för sådana hus, som äro inköpta för kungl. flottans i Karlskrona behof eller för allmänna magasinsinrättningens räkning'' — såvida ej dessa medel blifvit af Rikets Ständer eller Riksdagen för särskildt ändamål anvisade. 37 § 77. Sedan 1877 års Riksdag, i fråga om berg ver ksti on dens upphörande, beslutat, bland annat, att, med undantag tills vidare för Höganäs stenkolsverk, alla öfriga verk, som nu äro förpliktade till bergverkstiondes utgörande, från och med år 1878 befrias från dylik tionde, dock hvad nedan nämnda verk angår med följande villkor och förbehåll: a) för Tunabergs kopparverk, att dess ägare inom 1878 års slut antingen till kronan afstår all rätt till Tunabergs bergslags allmänning eller ock efter fulla värdet, sådant det vid behörig uppskattning kan varda bestämdt, till riksgäldskontoret erlägger lösen för den del af allmänningen, som, sedan de till skogsfång därifrån berättigade hemman och lägenheter erhållit mot denna förmån svarande skogsmark, kan verket tillkomma; b) för Löfås silfververk, att ägarne af detta verk före 1878 års slut till riksgäldskontoret inbetala löseskilling för den af verket utgående afrad med 11,844 kronor 60 öre; och c) för Dylta svafvel-, vitriol- och rödfärgsverk, att ägaren af detta verk likaledes före 1878 års utgång till riksgäldskontoret inbetalar löseskilling för den af detta verk utgående afrad med 13,958 kronor 40 öre; samt med rätt i öfrigt för bergverken att komma i åtnjutande af befrielsen från tionden från och med det år, under lxvilket de uppfyllt de ofvan nämnda villkor och förbehåll, som för vissa bland dem blifvit för sådan befrielse bestämda; så äger riksgäldskontoret att mottaga de belopp, hvilka till följd af ofvan nämnda villkor komma att till riksgäldskontoret inbetalas. § 78. Om statskontoret erhåller större behållningar å sina räkningar i riksbanken, än som för de löpande statsutgifternas bestridande anses erforderliga, äger riksgäldskontoret att i afräkning å riksgäldskontoret tillkommande anslag eller på de återbetalnings villkor, som af fullmäktige medgifvas, sådana behållningar af statskontoret till förvaltning mottaga. § 79. Från statskontoret äger riksgäldskontoret att, i mån af behof, under åren 1908 och 1909 utbekomma de i hvardera årets riksstat till utgående 38 från riksgäldskontoret förslagsvis uppförda anslag till riksdags-, kyrkomötesoch revisionskostnader samt aflöning^, äfvensom till räntor och afbetalningär å statsskulden efter afdrag af till riksgäldskontoret ingående rånte- och kapitalbetalningar; börande i den likvid, som skall för det sistförflutna året i riksgäldskontoret med statsverket upprättas, statskontoret påföras eller godtgöras det belopp, hvarmed de till riksgäldskontoret inbetalda förenämnda anslag må hafva understigit eller öfverskjutit den summa, hvarmed berörda utgifter, efter framräknande af omförmälda afdrag, i verkligheten från riksgäldskontoret utgått. § 80. Riksdagen har år 1877 medgifvit, att de medel, som influtit eller därefter inflöte för försäljning, jämlikt kungl. brefvet den 29 maj 1874, af åtskilliga mindre kronolägenheter och enligt Riksdagens skrifvelse den 11 i samma månad skulle af statskontoret levereras till riksgäldskontoret att där särskild! bokföras, intill dess Riksdagen fattat beslut om deras användande till inköp af skogbärande eller till skogsodling tjänlig mark, finge, i den mån tillfällen sig yppade till inköp af dylik mark, hvilka af Kungl. Maj:t pröfvades vara fördelaktiga och hvartill medel icke kunde beredas från de till skogsväsendet anvisade reservationsanslag, för sådant ändamål af Kungl. Maj:t disponeras. Sedan 1888 års Riksdag ytterligare medgifvit försäljning af vissa andra mindre kronoegendomar, dock under villkor, att de genom denna försäljning inflytande medel skulle användas för inköp af skogbärande eller till skogsbörd tjänlig mark, och i sammanhang därmed föreskrifvit, att äfven dessa medel borde inlevereras till riksgäldskontoret och där bokföras på sätt stadgadt vore angående köpeskillingarna för de kronoegendomar, som såldes enligt kungl. brefvet den 29 maj 1874, bär 1889 års Riksdag medgifvit, att de sålunda, efter försäljning jämlikt kungl. brefvet den 18 maj 1888, influtna eller hädanefter inflytande medel finge för ofvan angifna ändamål under en tid af tre år, räknadt från den 1 januari 1889, af Kungl. Maj:t disponeras. Riksdagen har år 1891 medgifvit, dels att ytterligare vissa andra mindre kronoegendomar finge försäljas, dock under samma villkor i fråga om försäljningsmedlens användande och med samma föreskrift angående medlens inleverering till riksgäldskontoret och bokföring därstädes, som i nästföregående stycke omförmälas, dels och att ej mindre köpeskillingarna för de kronoegendomar, rörande hvilkas försäljning beslut jämlikt kungl. bref - 39 vet den 18 maj 1888 fattades under tiden till och med utgången af år 1894, än äfven köpeskillingarna för de egendomar, om hvilkas försäljning på grund af 1891 års Eiksdags medgifvande beslut under nyssnämnda tid fattades, finge för ofvan angifna ändamål af Kungl. Maj:t disponeras. Riksdagen har vidare år 1894 medgifvit, att enahanda bestämmelser rörande ifrågavarande köpeskillingar skulle vara gällande med afseende å de kronoegendomar, rörande hvilkas försäljning beslut jämlikt kungl. brefven den 18 maj 1888 och den 29 maj 1891 fattades under tiden till och med 1897 års utgång, hvilken tid af 1897 års Riksdag utsträckts till och med utgången af år 1900 och af 1900 års Riksdag till och med utgången af år 1908. År 1902 medgaf Riksdagen, dels att ytterligare vissa andra mindre kronoegendomar samt till inköpta skogsegendomar hörande områden finge försäljas, dock under samma villkor i fråga om försäljningsmedlens användande och med samma föreskrift angående medlens inleverering till riksgäldskontoret och bokföring därstädes, som, enligt hvad här ofvan nämnts, af Riksdagen år 1888 och 1891 meddelats, dels och att köpeskillingarna för de kronoegendomar samt till inköpta skogsegendomar hörande områden, rörande hvilkas försäljning på grund af 1902 års Riksdags medgifvande beslut fattades under tiden till och med utgången af år 1903, finge för inköp af skogbärande eller till skogsbörd tjänlig mark af Kungl. Maj-t disponeras. Riksdagen medgaf år 1903, att Kungl. Maj:t ägde för ofvan angifna ändamål disponera köpeskillingarna för de kronoegendomar samt till inköpta skogsegendomar hörande områden, rörande hvilkas försäljning beslut jämlikt kungl. brefven den 18 maj 1888, den 29 maj 1891 och den 23 maj 1902 fattades under tiden till och med utgången af år 1906, och har denna tid af 1906 års Riksdag utsträckts till och med utgången af år 1909. På grund häraf åligger det riksgäldskontoret att, på Kungl. Maj:ts rekvisition, utbetala ofvan omförmälda, till riksgäldskontoret inlevererade försäljningsmedel. '' § 81. I öfverensstämmelse med Riksdagens beslut i fråga om begagnandet af de för undsättningar vid missväxter eller felslagna skördar afsedda medel, intill dess desamma behöfva för sagda ändamål användas, skola dessa medel,’ till den del de icke äro för anvisade utbetalningar erforderliga, öfverlämnas till riksgäldskontoret; hvaremot det åligger riksgäldskontoret att sådana 40 mottagna medel, enligt Kungl. Maj:ts föreskrift, statskontoret uppå dess rekvisitioner tillhandahålla. § 82. Riksdagen har åren 1898, 1908 och 1908 bemyndigat riksgäldskontoret att, för beredande af den tillgång till riksgäldskontoret åliggande försträckningar till odlingslånefonden, som kan erfordras utöfver hvad enligt särskilda beslut må blifva för sadant ändamål till riksgäldskontoret öfverlämnadt, i män af behof försälja obligationer i svenskt mynt, ouppsägbara från långifvarens sida, men ställda att återbetalas viss kortare tid efter af riksgäldskontoret verkställd uppsägning, med rätt tillika för fullmäktige att bestämma dessa obligationers valörer, räntefot och uppsägningstid. Riksdagen bär år 1907 bemyndigat riksgäldskontoret att medelst försäljning af statsobligationer bereda erforderlig tillgång för utbetalning af de medel, som för hvart och ett af åren 1907 —1911 erfordras för att fonden för fiskerinäringens befrämjande skall kunna bestrida viss ränteutgift äfvensom tillgodose ett årligt lånebehof af 750,000 kronor. Riksdagen har år 1908 bemyndigat riksgäldskontoret att medelst försäljning af statsobligationer bereda erforderlig tillgång för utbetalning af dels 5,000,000 kronor, lån till telegrafstyrelsen för fortsatt utveckling af statens telefonväsende, dels 1,280,000 kronor, lån till telegrafstyrelsen för uppförande af stationsbyggnader för telegrafverkets behof i Stockholm och i Göteborg, dels 4,500,000 kronor till anskaffande af två ångfärjor att insättas i trafik mellan Sverige och Tyskland, dels 900,000 kronor till anläggande af ångfärjelägen i Trelleborgs hamn med tillhörande broklaifar och spårförbindelser, rangerings- och uppställningsbangård samt stationspaviljong, dels 850,504 kronor 5 öre, godtgörelse åt rederi aktiebolaget Sverige—• Tyskland för upphäfvande af ett kontrakt angående uppehållande af sjöfartsförbindelse mellan Trelleborg och Sassnitz, dels de medel, som enligt kontrakt angående förvärfvande försvenska statens räkning af den järnvägsaktiebolaget Malmö—Kontinenten tillhöriga järnvägen mellan Malmö och Trelleborg erfordras för gäldande af hvad för järnvägen skall kontant till dess ägare utbetalas, 41 dels 84,000 kronor till kompletteringsarbeten å nämnda järnväg, dels 2,750,000 kronor för anläggande af en kraftstation för tillgodogörande af den staten tillhöriga vattenkraften i Trollhätte strömmar m. m., dels 2,800,000 kronor till utbyggande af berörda kraftstation för viss högre leveransförmåga, dels 1,000,000 kronor till anläggning af ledningar, af sedda att distribuera elektrisk energi från statens kraftstationer vid Trollhättan m. m., dels 420,000 kronor till afslutande af arbetet med utläggning af ytterligare ett järnvägsspår mellan Uppsala och Järfva järnvägsstationer, dels 6,650,000 kronor till anskaffande af ny rörlig materiel vid statens redan trafikerade järnvägar, dels 1,200,000 kronor till fortsättande af erforderliga kompletteringsarbeten å järnvägen Gellivare—Riksgränsen, dels 1,500,000 kronor till fortsättning af statsbanan Morjärv—Storträsk—Lappträsk samt fullbordande af landsvägen mellan Morjärv och Lappträsk, dels 1,500,000 kronor till fortsättning af statsbanan Bastuträsk—Skellefteå—Kallholmsfjärden, dels 3,000,000 kronor till fortsättning af statsbanan Östersund—Ströms vattudal med bispår, dels 1,800,000 kronor till fortsättning af statsbanan Järna—Nyköping—N orrköping, dels 1,500,000 kronor, för år 1909 beviljade medel af 1906 års fond till låneunderstöd för enskilda järnvägsanläggningar, dels för år 1908 högst 100,000 kronor och för år 1909 högst 300,000 kronor, att tillföras norrländska nyodlingsfonden, dels, för öfverlämnande till egnahemslånefonden, år 1908 högst 800,000 kronor samt hvart och ett af åren 1909—1913 de medel, som erfordras för att tillsammans med till fonden inflytande rånte- och kapitalinbetalningar å utlämnade lån samt andra fonden tillhöriga medel såväl bestrida fondens ränteutgift till riksgäldskontoret och, under år 1909, visst förvaltningsbidrag, som ock tillgodose ett årligt lånebehof af 5,000,000 kronor, dels 400,000 kronor, lån till styrelsen för Trollhätte kanal- och vattenverk att användas för utlämnande af byggnadslån, dels de medel, som erfordras för fullgörande af likviderna enligt vissa köpeaftal, som Kungl. Maj:t bemyndigats afsluta med Vargöns aktiebolag, Inlands pappfabriksaktiebolag och Lilla Edets pappersbruksaktiebolag angående försäljning till staten af viss nämnda bolag tillhörig egendom, och Bih. till Biksd. Prot. 1908. 10 saml. 1 Afd. 2 Band. 6 (liiksg.-kontoras reglemente.) 42 dels 5,000,000 kronor för inköp från aktiebolaget Svappavaara malmfält af vissa fastigheter samt grufvor, grufveandelar m. m. För konvertering af äldre statslån, när omständigheterna därtill föranleda och sådant med fördel för staten kan ske, äga fullmäktige att, på sätt och till belopp fullmäktige finna lämpligt, dock ej utöfver hvad som till konvertering åtgår, försälja eller träffa aftal om blifvande försäljning af statsobligationer, förskrifna med lägre ränta än det statslån, som utgör föremål för konvertering. För den händelse nya obligationer komma att af riksgäldskontoret utfärdas, skola fullmäktige underställa Kungl. Maj:ts fastställelse de beslut, som rörande sådan upplåning kunna komma att fattas, med anhållan, att Kungl. Maj:t täcktes å det nya lånet meddela sin garanti. Härjämte har Riksdagen år 1889 föreskrifvit, att, om nya statsobligationer, i hvilka någon viss, ovillkorlig återbetalning medelst årlig amortering ej blifvit af staten utfäst, varda af fullmäktige i riksgäldskontoret utfärdade, fullmäktige skola snarast möjligt göra framställning om anvisande af de medel, hvilka böra årligen afsättas för skuldbeloppets amortering inom den tid, fullmäktige anse lämplig; skolande dessa medel ingå till en för samtliga statslånen gemensam amorteringsfond samt af fullmäktige användas till amortering å statsskulden medelst ökad utlottning eller obligatonsinköp tid efter annan. Dessutom böra fullmäktige — sedan Kungl. Maj:t bifallit Riksdagens begäran därom, att utlottningslistorna rörande de i svenskt mynt förskrifna statsobligationer må såsom bihang få medfölja svensk författningssamling — föranstalta, det nämnda listor hädanefter varda till vederbörande behörigen aflämnade, för att på nämnda sätt komma till allmänhetens kännedom; skolande fullmäktige, om nya statsobligationer blifva i svenskt mynt förskrifna eller deras belopp varder i svenskt mynt evalveradt, tillse, att enahanda kungörelse i afseende å dem utfärdas, äfvensom söka utverka, att dessa obligationer tillhörande kuponger må i landtränterierna inlösas och i uppbörden mottagas. § 83. Då obligationer och räntekuponger för de af riksgäldskontoret upptagna lån icke varda inom den för deras inlösande bestämda preskriptionstid hos riksgäldskontoret företedda, skola de medel, hvilka för infriande af 43 sådana obligationer och räntekuponger varit afsedda, a (töras från likvida tions- och amortissementsfonderna för att användas till fyllande af riksgäldskontorets öfriga behof. § 84. De medel till belopp af 15,000,000 kronor, som af fullmäktige i riksgäldskontoret enligt bemyndigande af 1904 års Riksdag anskaffats för beredande åt riksgäldskontoret af kassareserver i utlandet, böra i regel hållas innestående hos utländska banker och bankirhus eller vara placerade i främmande staters skuldförbindelser. Riksgäldskontorets öfriga kontanta tillgångar skola, såvidt och så länge de icke behöfva användas för samma verk åliggande utbetalningar, insättas i riksbanken eller hållas allmänna rörelsen till hända och göras räntebärande genom deras utlåning på sätt, som fullmäktige i riksgäldskontoret anse innefatta full säkerhet; ägande fullmäktige jämväl att för sådana medel uppköpa antagliga obligationer eller andra förbindelser, som anses kunna utan svårighet och kapitalförlust vid inträffande behof föryttras. Vid utlåning skola riksgäldskontorets räntebärande obligationer såsom hypotek åtnjuta företräde framför hvarje annan erbjuden säkerhet. Utlåningstiden, lånesummans förhållande till hypoteket samt den ränta, hvilken för ifrågavarande lån skall till riksgäldskontoret erläggas, må, med afseende å såväl penningställningen som säkerhetens beskaffenhet, af fullmäktige bestämmas. § 85. För bestridande af riksgäldskontoret åliggande betalningar äger detta verk att begagna ett kreditiv i riksbanken till belopp af högst en million fem hundra tusen kronor; börande i afseende på kreditivets begagnande de uti bankoreglementet därom meddelade föreskrifter lända till efterrättelse. § 86. Fullmäktige i riksgäldskontoret äga att på framställning af fullmäktige i riksbanken ställa till riksbankens förfogande riksgäldskontorets skuldförbindelser i form af skattkammarväxlar eller i annan form intill ett belopp af 40 millioner kronor i utländskt mynt med en löpetid af högst två år äfvensom att genom öfverenskommelse med fullmäktige i riksbanken träffa erforderliga närmare bestämmelser, rörande skuldförbindelsernas form, belopp, löpetid, myntslag, inlösen m. m. 44 § 87. Därest sådant för verkställigheten af riksgäldskontoret åliggande utbetalningar finnes nödvändigt, äga fullmäktige att anskaffa därtill erforderliga medel genom upplåning mot riksgäldskontorets skuldförbindelser eller begagnandet af krediter på villkor, som fullmäktige äga bestämma; ägande fullmäktige därjämte att, för beredande af tillgång till erforderlig kassaförstärkning åt statskontoret, i mån af behof upplåna medel mot vare sig riksgäldskontorets skuldförbindelser eller obligationer i svenskt mynt, ställda till inlösen antingen efter viss förfallotid eller efter föregången, af riksgäldskontoret verkställd uppsägning; varande åt fullmäktige öfverlämnadt att, med hän sikt till de vid upplåningen sig företeende omständigheter och förhållanden, bestämma räntevillkoren samt fastställa betalningsterminerna för dessa obligationer. I afseende på öfrig upplåning mot tryckta eller graverade obligationer lämnar Riksdagen särskilda föreskrifter. Angående redovisningen af de till riksgäldskontoret ingående medel. § 88. Öfver riksgäldskontorets samtliga tillgångar och skulder samt inkomster och utgifter uppgöres och afslutas för hvarje år en fullständig hufvudbok, hvaruti skall ingå redovisning för de fonderade statslånens likvidations- och amortissementsfonder. Hufvudboken skall inom den 1 april året näst efter det, hvilket densamma omfattar, vara afslutad samt före den 1 därpå följande juni behörigen granskad. Riksgäldskontorets hufvudbok bör vid lämpliga tider hållas statskontoret till hända, på det att riksgäldskontorets räkenskaper må kunna i nödiga delar intagas i rikshufvudboken. § 89. Under loppet af juni månad hvarje år böra, till upplysning för allmänheten om riksgäldskontorets ställning, särskilda, efter det därmed af - 45 sedda ändamål lämpade utdrag af detta verks räkenskaper för det näst föregående året genom trycket offentliggöras och med allmänna tidningarna utdelas. § 90. I april månad hvarje år upprättas uti riksgäldskontoret likvid med statsverket för det sist förflutna året. Af denna likvid meddelas statskontoret tvenne exemplar, hvaraf det ena, därå fullmäktige tecknat sitt godkännande, bör därstädes kvarstanna, samt det andra, sedan det blifvit försedt med anteckning om likvidens godkännande af statskontoret, bör till riksgäldskontoret återställas, för att såsom verifikation dess hufvudbok biläggas. § 91. De tjänsteinnehafvare vid riksgäldskontoret, Riksdagens bibliotek och Riksdagens hus åliggande pensionsafgifter ingå till en särskild, under fullmäktiges förvaltning ställd fond, å bvilkens tillgodohafvande fullmäktige äga godtskrifva skälig ränta. Från riksgäldskontoret utgående pensioner bestridas dock fortfarande och tills vidare af anslagsmedel. Angående styrelsen för riksgäldskontoret. § 92. Förvaltningen af riksgäldskontoret, dess medel och tillhörigheter är utaf Riksdagen uppdragen åt sju fullmäktige, hvilka vid lagtima riksdag utses i den ordning, 71 § riksdagsordningen stadgar. Vid fullmäktiges sammankomster föres ordet af den, som af Riksdagen blifvit därtill utsedd; tillkommande fullmäktige att själfva bland sig välja en vice ordförande att föra ordet, när hinder för ordföranden inträffar. § 93. Uppkommer ledighet bland fullmäktige, inträder suppleant enligt af Riksdagen bestämd ordning. 46 § 94. År styrelsen ej så fulltalig, som för besluts fattande erfordras, enligt hvad här nedan föreskrifves, äger fullmäktiges ordförande att inkalla erforderligt antal suppleanter. § 95. Fullmäktige äro förbundna att vid riksgäldskontorets förvaltning ställa sig till efterrättelse ej mindre rikets grundlagar än äfven detta reglemente samt öfriga rörande riksgäldskontoret gällande föreskrifter; börande fullmäktige doldt och förtegadt hålla, hvad vid kontorets förvaltning förefaller, som tyst vara bör. § 96. Blir fullmäktig ledamot af statsrådet eller kommer i den författning, att han, jämlikt något af mom. a, b, c, d och e uti 26 § riksdagsordningen, icke må såsom riksdagsman godkännas, skall han genast frånträda fullmäktigbefattningen och suppleant inträda i hans ställe. § 97. Jämte noggrannt iakttagande af hvad i afseende på förvaltningen af riksgäldskontoret och dit anslagna medel är stadgadt, åligger fullmäktige att omsorgsfullt vårda och befrämja detta verks rätt, säkerhet och förmån samt för öfrigt vidtaga alla på fullmäktige ankommande åtgärder i och för verkställigheten af de i sådant afseende meddelade beslut samt fullmäktige gifna uppdrag; börande fullmäktige således ej mindre, om anledning därtill gifves, söka förebygga, att med statslån understödt järnvägsbolags inkomster, med åsidosättande af bolagets skyldighet att erlägga föreskrifven inbetalning till riksgäldskontoret, användas till bestridande af andra utgifter än sådana, som äro nödvändiga för järnvägsdriftens uppehållande, än äfven, därest tvångsförsäljning sker af järnvägsbolags egendom, uti hvilken riksgäldskontoret har inteckning till säkerhet för fordran, så förfara, att dylik försäljning ej må ske till lägre pris, än att riksgäldskontorets fordran af köpeskillingen varder betäckt. § 98. Fullmäktige utse inom sig, på sätt sista punkten af § 107 innehåller, två deputerade, en förste och eu andre, hvilka det åligger att ombesörja 47 lånemedels indragning, verkställa de för riksgäldskontorets räkning erforderliga utländska likvider, anordna medel till vissa af fullmäktige beslutade eller eljest ovillkorligen bestämda utbetalningar med mera, allt i öfverensstämmelse med de beslut och föreskrifter, som fullmäktige meddela; ägande deputerade att sig emellan närmare fördela dessa dem gemensamt tillhörande göromål. Vid hvarje sammankomst böra deputerade redogöra för sina åtgärder under den efter fullmäktiges näst föregående sammankomst förflutna tid. Förste deputeraden utöfvar därjämte närmaste tillsyn öfver det sätt, hvarpå tjänstemännen fullgöra sina åligganden, och tillser, att fullmäktiges beslut varda i behörig tid och ordning verkställda. Han äger att under tiden mellan fullmäktiges sammanträden meddela nödiga föreskrifter samt att för sjukdoms- eller annat laga förfall eller för enskilda angelägenheters besörjande bevilja tjänstemännen, äfvensom vaktbetjänte, tjänstledighet under högst fjorton dagar, äfvensom meddela föreskrift om tjänstens uppehållande intill fullmäktiges nästa ordinarie sammanträde. Han utöfvar jämväl beträffande vården af kontorets värdepapper det uppdrag, tjänstgöringsordningen i sådant afseende innehåller. Deputerade äga att hvardera under en och en half månad årligen åtnjuta ledighet utan afdrag ä arfvodet. Till den bland fullmäktige, som af dem utses att under sådan ledighet bestrida deputerads befattning, utgår af de till riksgäldskontoret anslagna medel särskild ersättning med belopp, motsvarande den ledige deputeradens arfvode för ifrågavarande tid. Fullmäktige må vara obetaget att, om sådant tinnes behöfligt för lånetransaktioner, utse ombud för bedrifvande af därvid erforderliga underhandlingar. § 99, Befallningar, som af någon annan än Riksdagen meddelas angående användandet af riksgäldskontorets tillgångar eller förvaltandet af samma verk, få icke af fullmäktige åtlydas och efterkommas; varande fullmäktige, för sina åtgärder i denna egenskap, Riksdagen eller dess statsutskott och revisorer allena redo skyldiga samt kunna icke för sitt förhållande till ansvar ställas utan i laga ordning och till följd af Riksdagens eller dess revisorers beslut eller, mellan riksdagar och revisioner, genom justitieombudsmannen. 48 § ioo. Till ledning vid pröfningen och afgörandet af förekommande ärenden, för hvilkas behandling antingen icke några eller mindre tillämpliga och bestämda föreskrifter blifvit meddelade, äga fullmäktige att af revisorerna begära råd och yttranden. Angående fullmäktiges sammankomster. § 101. Fullmäktige sammanträda en gång i hvarje vecka å tid, som af dem bestämmes. Därjämte böra, då ärendenas beskaffenhet och oafbrutna gång sådant fordra, särskilda sammankomster hållas a tid, som ordföranden bestämmer. Vid hvarje sammankomst skall protokoll föras. § 102. Med undantag af de enligt § 98 åt vissa deputerade uppdragna bestyr och åligganden böra alla fullmäktiges behandling tillhörande mal inför fullmäktige vid deras sammankomster föredragas och få endast där afgöras. § 103. Åstundar fullmäktig att under längre eller kortare tid från staden afresa, bör han sådant förut vid sammankomst eller hos ordföranden anmäla samt då tillika uppgifva tiden för sin frånvaro. § 104. Är fullmäktig, som icke, på sätt i näst ofvanstående paragraf föreskrifves, till erhållande af ledighet sig anmält, genom opasslighet eller enskilda angelägenheter hindrad att sammankomst bevista, bör han sitt förfall hvarje gång tillkännagifva. § 105. Vid sammankomst skola minst fem fullmäktige vara tillstädes; dock må ärenden, som ej tåla uppskof, afgöras af allenast fyra fullmäktige, därest 49 de äro om besluten ense. Frågor om låns upptagande, de i regeringsformen omförmälda krediti vs utbetalning eller andra ärenden af mera allmän vikt få icke afgöras, ej heller tjänster tillsättas eller pensioner beviljas, såvida icke minst fem fullmäktige äro närvarande. « § 106. Fullmäktige vare ej tillåtet att företaga någon öfverläggning i närvaro af Konungens ombud, ifall det, utan att af fullmäktige därom vara anmodadt, skulle vid deras sammankomst sig infinna, § 107. Yppas under fullmäktiges öfverläggningar skiljaktighet i meningarna, böra samtliga närvarande fullmäktige till protokollet afgifva sina röster, hvilka per capita beräknas. Därest flere skiljaktiga meningar yttras, böra de sinsemellan närmast öfverensstämmande, såvidt möjligt är, sammanjämkas. Då ett lika antal röster utfaller för hvardera meningen, är ordförandens röst afgörande. Den vid sammankomst närvarande fullmäktig, som sin röst ej särskildt afgifver eller, efter börjad öfverläggning om ett föredraget ämne, sig aflägsnat, anses hafva det då fattade beslutet biträdt. Sluten omröstning må endast företagas vid val till sådana befattningar, därtill någon bland fullmäktige kan utses. § 108. Öfver fullmäktiges beslut i mål, som röra riksgäldskontorets tjänstemän eller andra enskilda personer, äger den eller de, på hvilkas rätt och bästa dessa beslut kunna inverka, att hos revisorerna eller statsutskottet anföra besvär, därvid klaganden dock, såvida besvären skola till pröfning upptagas, bör inom trettio dagar efter bevisligen erhållen del af det meddelade beslutet sitt missnöje däremot hos fullmäktige skriftligen anmäla; hvarjämte det, vid enahanda äfventyr, åligger honom att senast en månad före revisorernas näst förestående sammankomst eller riksdagens början, därest revision dessförinnan icke inträffar, sina besvär ingifva till fullmäktige, af hvilka desamma, jämte utlåtande däröfver, till revisorerna eller statsutskottet öfverlämnas. Bih. till Riksd. Prof. 1908. 10 Sami. 1 Afd. 2 Band. (Riksg.-kontorets reglemente.) 7 50 Besvär öfver fullmäktiges nyss före eller under riksdagens eller revisorernas sammanvaro i dylika mål meddelade beslut böra inom fjorton dagar efter delfåendet, den dagen likväl oräknad, omedelbarligen af vederbörande till statsutskottet eller revisorerna inlämnas. Angående fullmäktige tillhörande särskilda åligganden och uppdrag. § 109. Fullmäktige skola minst en gång hvarje år granska kamrerarens och kassörens anteckningsböcker jämte ombudsmannens diarium samt genomgå och inventera de under kamrerarens och kassörens vård befintliga låne- och säkerhets- med flere handlingar. § no. En gång hvarje år böra fullmäktige anställa besiktning å Biksdagens hus, hvilket står under deras vård och inseende. Dessutom har Riksdagen uppdragit åt fullmäktige att låta tillse, det icke allenast värde å de inom Riksdagens hus befintliga möbler och andra inventarier finnes uti inventarieförteckningen upptaget, utan ock att inköpspris på de möbler och inventarier, som hädanefter anskaffas, uti inventarieförteckningen utsättes, jämte tiden, då inköpet ägt rum, äfvensom att, vid skeende kasseringar af obrukbara eller obehöfliga inventarier, desamma varda utur inventarieförteckningen affärda, med anteckning af det pris, hvartill desamma vid möjligen skeende försäljning blifvit föryttrade. § inunder de tider, då Riksdagen icke är församlad, må lediga rum och lägenheter inom Riksdagens hus af fullmäktige hyresrätt upplåtas för tillfälligt begagnande ej allenast af de kommittéer och revisioner, som kunna varda af Kungl. Maj:t sammankallade och för hvilkas sammanträden erforderliga lokaler inom kronans hus här i hufvudstaden icke finnas att tillgå, utan äfven af allmänna ämbetsmyndigheter, som antingen af särskild anled - 51 ning icke kunna för någon tid begagna åt dem anvisade ämbetsrum eller också sakna egen lokal, äfvensom för andra, allmänt gagn afseende ändamål; ägande fullmäktige vid hvarje sådan upplåtelse föreskrifva de villkor, som fullmäktige för de upplåtna rummens samt möblernas och inventariernas noggranna och omsorgsfulla vårdande finna nödvändiga. Dylik upplåtelse bör alltid upphöra så tidigt före Riksdagens sammankomst, att rummen och inventarierna därförinnan kunna vara försatta i ordnadt och fullständigt skick samt, om så erfordras, reparerade. § 112. Fullmäktige i riksgäldskontor äga att förvalta den jämlikt beslut vid 1888 års riksdag bildade byggnadsfonden för riksdags-och riksbanksnus. Gemensamt med fullmäktige i riksbanken äga fullmäktige i riksgäldskontor att vidtaga de åtgärder, som erfordras för utförande af Riksdagens beslut i fråga om nya byggnader för Riksdagen m. m. och riksbanken, allt i öfverensstämmelse med de närmare föreskrifter, som i särskilda skrivelser af den 11 och 12 maj 1888 samt den 6 april 1906 blifvit af Riksdagen meddelade. § US. Då revisorerna öfver stats-, banko- och riksgäldsverken sammanträda, skola fullmäktige till dem afgifva berättelse om riksgäldskontorets ställning och förvaltning under den tid, som revisorernas granskning kommer att omfatta. Dessutom skola fullmäktige vid nästa riksdags början till Riksdagen afgifva och till statsutskottet aflämna berättelse för hela den tid, som förflutit, sedan fullmäktiges berättelse till nuvarande Riksdag afgafs. § H4. Fullmäktige böra hvarje år till Riksdagens revisorers första sammanträde, som skall äga rum i Riksdagens hus i Stockholm den 1 oktober eller, om helgdag då inträffar, dagen därefter, utfärda kallelse genom kungörelse i tidningar. Därest revisor, sedan lagtima riksdag är afslutad och innan revisorerna sammanträdt, hos fullmäktige anmäler hinder att deltaga i revisionen, skola fullmäktige ofördröjligen inkalla den närmast i ordningen varande suppleanten. På enahanda sätt förfares, då hinder anmäles af inkallad suppleant. 52 § H5. Efter hvarje revisions slut skola fullmäktige föranstalta om tryckning och utdelning med allmänna tidningarna af revisorernas öfver revisionen af statsverket och riksgäldskontoret afgifna och fullmäktige tillställda berättelser jämte därtill hörande förklaringar, hvilka handlingar äfven genom fullmäktiges försorg böra till näst sammanträdande Riksdag och revisorer öfverlämnas. § Hd. Före nästkommande riksdags början böra fullmäktige: a) föranstalta om upphandling af det för tryckningen af Riksdagens protokoll med därtill hörande bihang under samma riksdag erforderliga papper och, med behörigt iakttagande af de i sådant afseende meddelade föreskrifter, låta upprätta kontrakt angående verkställighet af såväl protokollets som bihangets tryckning; b) upprätta kontrakt om tillhandahållande, under riksdagens lopp, af de skrifmaterialier och öfriga effekter, som för Riksdagens behof kunde erfordras; samt c) låta komplettera och iståndsätta inventariepersedlarna i Riksdagens hus. Vid verkställigheten häraf iakttages, att anbud, genom kungörelser i allmänna tidningarna, infordras af dem, som kunna vara hugade att tillhandahålla och leverera berörda effekter eller besörja omförmälda tryckningsmed flere arbeten. För öfrigt äga fullmäktige att utse någon bland riksgäldskontorets tjänstemän, som bör ej allenast före och under riksdagen mottaga, vårda och efter vederbörliga rekvisitioner utlämna de upphandlade effekterna samt ombesörja de under riksdagens fortgång ifrågakommande ytterligare uppköp, äfvensom erforderliga reparationer å inventariepersedlarne, utan ock vid hvarje kalenderårs slut upprätta och afgifva fullständig redovisning för alla dessa af honom mottagna effekter. § 117. Som, enligt de af Kungl. Maj:t för Strömsholms nya kanalbolag den 27 april 1894 fastställda regler, kanaldirektionens förvaltning och kanalverkets räkenskaper skola årligen granskas utaf två revisorer, af hvilka den ene hör utses af fullmäktige i riksgäldskontoret, så skola fullmäktige för 58 hvarje revision välja en person att uti berörda revision sförrättning deltaga. Jämväl skola fullmäktige, i enlighet med den af Kung!. Maj it för Kinda kanals aktiebolag den 4 september 1874 fastställda bolagsordning, årligen utse en revisor att granska detta bolags förvaltning och räkenskaper. § H8. Då de bolag,, som för järnvägsanläggningars utförande från riksgäldskontor utbekommit beviljade låneunderstöd, uti sina med Kungl. Maj -t. och kronan afslutade kontrakt medgifva staten att genom ombud, som Kungl. Maj:t utser, deltaga i de årliga revisionerna af bolagets förvaltning och räkenskaper, samt berättelserna om dessa revisioner skola till civildepartementet insändas, böra fullmäktige efter erhållen del af dessa berättelser taga under öfvervägande, huruvida några åtgärder erfordras för bevarande, af riksgäldskontorets rätt och säkerhet för de utgifna lånens fortsatta likviderande. § H9. Uti styrelsen för Sveriges allmänna hypoteksbank bör en ledamot, som skall vara vice ordförande, utses af fullmäktige i riksgäldskontoret. Likaså utses af fullmäktige till deltagande i den årliga revisionen af hypoteksbankens förvaltning och räkenskaper en revisor, som vid revisionen förer ordet. Dessutom höra fullmäktige utse ett ombud såväl till den allmänna ordinarie sammankomst, som mellan hypoteksbankens delägare skall äga rum hvarje år efter afslutad revision, som till allmän extra ordinarie sammankomst. § 120. Fullmäktige i riksgäldskontoret skola bland sig utse en ledamot i postsparbankens styrelse. § 121. Öfverinseendet öfver Riksdagens bibliotek tillkommer fullmäktige i riksgäldskontoret; och skola fullmäktige bland sig utse en inspektor för utöfvande af den närmaste tillsynen öfver biblioteket. § 122. Gemensamt med fullmäktige i riksbanken skola riksgäldskontorets fullmäktige: a) afgifva sitt underdåniga yttrande och råd till Kungl. Maj:t i fråga 54 om den ort, där Riksdag bör samlas, i de fall, då fiendens framträngande eller pest eller andra lika viktiga hinder göra riksdags hållande i hufvudstaden omöjligt eller för Riksdagens frihet och säkerhet vådligt (50 § regeringsformen) ; b) efter stadgade grunder uppgöra och utfärda ny bevillningsförordning, i den händelse att vid riksdags slut bevillningens hela belopp är bestämdt, men kamrarna icke hunnit om fördelningen däraf blifva ense (109 § regeringsformen); c) uti justitieombudsmansämbetet genast insätta den man, som blifvit utsedd till efterträdare åt justitieombudsmannen, ifall denne mellan riksdagarna afsäger sig det erhållna förtroendet eller med döden afgår, äfvensom utvälja annan behörig man i stället för justitieombudsmannens utsedde efterträdare, därest äfven han mellan riksdagarna afsäger sig förtroendet eller i justitieombudsmansämbetet insättes eller med döden afgår (98 § regeringsformen); d) för framtida uppsikten och kontrollen öfver Gröta kanals vidmakthållande utse och välja ej mindre en person för att såsom ledamot å bankens och riksgäldskontorets vägnar inträda i direktionen öfver nämnda kanal, än ock ett ombud att å samma verks vägnar deltaga i revisionerna af kanalens räkenskaper; skolande valet till ledamot i direktionen förnyas hvarje år, och till ombud vid revisionerna före desammas början; dock må förut härtill utsedda personer kunna återväljas. Vid fullmäktiges i banken och riksgäldskontor gemensamma sammanträden böra, såvidt beslut skall kunna fattas, minst fem af fullmäktige i hvardera verket vara tillstädes. § 128. tf Vid de tillfällen, då riksdagsmäns fullmakter granskas af chefen för justitiedepartementet eller den person, Konungen i hans ställe förordnat, skola tre bland fullmäktige i riksgäldskontor vara tillstädes. Angående tjänsteinnehafvare vid riksgäldskontoret. § 124. 55 Riksdagen har dels såsom villkor för åtnjutande af de i staten för tjänsteinnehafvare vid riksgäldskontoret upptagna aflöningsförmåner, dels ock i öfrigt med afseende å tillämpningen af samma stat meddelat följande bestämmelser: l:o) Tjänsteinnehafvare skall vara underkastad den vidsträcktare tjänstgöringsskyldighet eller den jämkning i åligganden, som vid en möjligen inträdande förändrad organisation af detta verk eller eljest kan varda stadgad; och böra de fullmakter och konstitutorial, som för tjänsteinnehafvare utfärdas, innefatta förbehåll om vederbörandes skyldighet att åtaga sig de nya eller förändrade göromål, hvilka kunna dem åläggas. Fullmakt eller konstitutorial å annan tjänstemannabeställning i riksgäldskontoret än sekreterarens och ombudsmannens samt kamrerarens skall afse icke viss tjänst, utan tjänst i allmänhet inom tjänstegraden, med förbehållen rätt för fullmäktige att anställa innehafvaren å den plats inom graden, där det af behofvet fordras eller han finnes företrädesvis passande. 2:o) Tjänsteman skall vara skyldig att, om han förordnas till högre befattning inom verket, densamma bestrida mot åtnjutande af de för befattningen anslagna tjänstgöringspenningar och missräkningspenningar eller däremot svarande belopp, dock med afstående af egna tjänstgöringspenningar och missräkningspenningar. 3:o) Med ordinarie befattning i riksgäldskontoret må icke förenas annan tjänst å rikets, Riksdagens eller kommuns stat. Med ordinarie befattning i riksgäldskontoret må ej heller förenas vare sig uppdrag såsom ordförande eller ledamot i styrelsen för verk eller bolag, som är med Kungl. Maj:ts oktroj försedt eller blifvit såsom aktiebolag registreradt, eller befattning såsom tjänsteman i sådant verk eller bolag eller annan tjänstebefattning af hvad slag som helst, såframt ej fullmäktige uppå därom gjord framställning och efter pröfning, att ifrågavarande uppdrag eller tjänstebefattning ej må anses inverka Underligt för tjänstgöringen i riksgäldskontoret, finna uppdraget eller befattningen kunna få tills vidare mottagas och bibehållas. 56 4:o) Tjänstemännen äga årligen, såviclt sådant utan hinder för göromålens jämna och oafbrutna gång kan ske, hvar i sin ordning åtnjuta semester, sekreteraren och kamreraren hvardera under en och en half månad och de öfriga tjänstemännen enhvar under en månad. 5:o) Där förhöjning i lönen efter viss tids tjänstgöring är enligt stat medgifven, må, ändå att den föreskrifna tiden är tilländalupen, förhöjning ej beviljas förrän tjänsteinnehafvaren under minst fyra femtedelar af samma tid med godt vitsord bestridt sin egen eller på grund af förordnande annan statens tjänst eller fullgjort annat offentligt uppdrag, dock att härvid icke må föras honom till last den tid han åtnjutit semester; och må, då förhöjning i lönen beviljas, den förhöjda lönen åtnjutas från och med månaden näst efter den, under hvilken de för förhöjningen stadgade villkoren blifvit uppfyllda. Därest tjänsteinnehafvare, som befordrats till tjänst i högre grad, vid den förra befattningen på grund af intjänadt ålderstillägg uppburit lön och tjänstgöringspenningar till högre belopp än honom vid den nya befattningen tillkommer, äger han såsom personligt tillägg till lönen uppbära skillnaden, intill dess aflöningen vid den nya tjänsten genom intjänande af ålderstillägg stigit till det förut innehafva beloppet. Med afseende å tiden för erhållande af i den nya aflöningstaten för de särskilda tjänsterna stadgade lönetillägg bör vidare iakttagas, att löntagare tillgodoräknas den tid, hvarunder han före nämnda stats trädande i kraft innehaft motsvarande ordinarie tjänst inom verket, äfvensom att förordnande, som oafbrutet fortfarit till dess den tillförordnade befordrats till ordinarie innehafvare af den tjänst, han sålunda bestridt, eller annan af samma grad, må anses lika med ordinarie tjänstetid. 6:o) Tjänstgöringspenningar få uppbäras endast för den tid, tjänsteinnehafvaren verkligen tjänstgjort eller åtnjutit semester eller vid tjänstledighet för sjukdom varit därtill jämlikt mom. 7:o) här nedan berättigad, men skola för den tid, han eljest varit befriad från tjänstgöring, utgå till den, som uppehållit tjänsten. Till kassören anslagna missräkningspenningar få af honom uppbäras endast för den tid, han verkligen tjänstgjort i sådan egenskap eller åtnjutit semester, men skola för den tid, han eljest icke bestridt kassörsgöromålen, utgå till den, som i hans ställe varit förordnad därtill. För de fall, då tjänsteinnehafvare vid ledighet är berättigad att uppbära de för tjänsten anslagna tjänstgöringspenningar och missräkningspenningar, äga fullmäktige att anvisa erforderliga medel för att den, som 57 under ledigheten på förordnande bestrider tjänsten, må komma i åtnjutande af ersättning till belopp motsvarande ifrågavarande tjänstgöringspenningar och missräkningspenningar. 7:o) Blifver tjänsteinnehafvare af sjukdom hindrad att förrätta sin tjänst, äger han under tjänstledigheten uppbära hela lönen samt dessutom, efter fullmäktiges pröfning, under högst en månad hvarje år de för tjänsten anslagna tjänstgöringspenningar. 8:o) Erhåller tjänsteinnehafvare efter egen ansökan tjänstledighet för svag hälsas vårdande, för enskilda angelägenheter, för tjänstgöring hos Eiksdagen eller dess revisorer eller för andra särskilda uppdrag, eller fordras vikariat för tjänsteinnehafvare på den grund, att han i behörig ordning afstänges från tjänstgöring eller eljest är lagligen förhindrad att sköta sin tjänst, kunna fullmäktige besluta, att den tjänstledige skall utöfver tjänstgöringspenningar och missräkningspenningar till sin vikarie afstå så mycket af lönen, som fullmäktige pröfva för tjänstens uppehållande nödigt. 9:o) Fullmäktige må kunna, på därom gjord framställning och efter pröfning af förekommande omständigheter, medgifva vaktmästare ledighet under högst femton dagar hvarje år, med rätt för honom att under tiden uppbära alla med tjänsten förenade aflöningsförmåner. I detta fall liksom ock då vaktmästare erhållit tjänstledighet för sjukdom eller annat laga förfall, eller då vaktmästartjänst är ledig, äga fullmäktige, därest i anledning häraf extra ordinarie vaktmästare förordnas för uppehållande af vaktmästartjänst, att tilldela denne arfvode med sådant belopp, att han såsom godtgörelse för tjänstens uppehållande kommer i åtnjutande af sammanlagdt tre kronor om dagen. 10:o) Fullmäktige äga dels att utöfver stat för biträde vid nattbevakningen i riksgäldskontoret låta utbetala de arfvoden, fullmäktige finna skäliga, dels ock att anvisa nödiga medel för tillhandahållande åt vaktmästare af lämplig uniformsbeklädnad vid tjänstgöring. ll:o) Tjänsteinnehafvare skall såsom bidrag till kostnaden för beredande af pension erlägga pensionsafgift till årligt belopp af nedan angifna procent å den lön, han äger uppbära. Afgiftsprocenten utgör en tiondedel procent för hvarje helt hundratal kronor af högsta lönen för den tjänst han innehar, dock icke i något fall mindre än tre procent. Afgiften erlägges för hvarje månad, för hvilken lön åtnjutes, äfvensom för månad, under hvilken, på grund af tjänstledighet eller i följd af ådömd mistning af tjänsten för viss tid, lönen i dess helhet eller delvis ej uppbäres. Bill. till Biksd. Prof. 1908. 10 Sami. 1 Afd. 2 Band. 8 (Riksg-kontorets reglemente.) 58 Bätt att återbekomma erlagda pensionsafgifter medgifves allenast vid öfvergång till annan statstjänst, därest med inträdet i denna tjänst är förenad skyldighet att för beredande af pension erlägga retroaktiv afgift, dock ej till högre belopp än det, hvartill retroaktivafgiften uppgår. § 125. Vid inträffad ledighet af tjänst, som bör återbesättas, skall, efter afdrag af hvad för tjänstens bestridande måst utbetalas, den lönebesparing, hvilken uppkommer intill dess efter ansökningstidens förlopp tjänsten blifvit i nedan stadgad ordning återbesatt, tillfalla änke- och pupillkassan vid riksgäldskontoret; kommande nämnda kassas rätt till dylik besparing att upphöra, så snart den nytillträdande äger åtnjuta den med tjänsten förenade lönen. § 126. Innan ledig tjänst af fullmäktige återbesättes, skall sådant jämte de med samma tjänst förenade löneförmåner, äfvensom tiden, inom hvilken sökande äga att sig anmäla, tillkännagifvas medelst anslag å vanliga ställen inom riksgäldskontoret. Ansökningstiden bestämmes till minst fjorton dagar från anslagets utfärdande; dock beror af fullmäktige att utsätta ny ansökningstid, därest, inom den först bestämda tiden, någon till tjänstens erhållande fullt skicklig och lämplig sökande sig icke anmält. § 127. För att kunna antagas till tjänsteman vid riksgäldskontoret fordras att hafva undergått godkänd afgångsexamen från högre elementarläroverk; dock böra de tjänstemän, som anställas vid fullmäktiges kansli, hafva aflagt den akademiska examen, som fordras för att vinna inträde i Konungens kansli eller i rättegångsverken; äfvensom den, hvilken befordras till ombudsmannasysslan, bör hafva fullgjort hvad författningarna föreskrifva i afseende på dem, som i domarevärf må begagnas. § 128. Vid lediga tjänsters tillsättande utnämnes bland kompetente sökande den, som fullmäktige, med afseende å verkets fördel samt vikten och ansva - 59 righeten af de särskilda befattningarna, finna till den lediga tjänsten mest skicklig och passande; dock äga fullmäktige att, där de så lämpligt finna, tillsätta lediga tjänster endast med konstitutorial; hvarvid den tjänsteman, som sådant konstitutorial erhåller, under den tid, han tjänsten innehafver, äger åtnjuta de lönevillkor, aflöningsstaten för tjänsten bestämmer. Angående behandlingen af frågor rörande tjänsteförsummelser m. in. § 129. Om någon riksgäldskontorets tjänsteman vid mindre förseelser i tjänsten ej låtit sig rätta af vederbörandes tillsägelser och varningar eller blifvit beträdd med vårdslöshet eller försummelse i sin tjänstgöring eller ock i allmänna lefvernet ådagalagt ett mindre värdigt uppförande, bör han inför fullmäktige tillrättavisas och varnas. I händelse den, som på detta sätt undergått första varningsgraden, ej däraf låter sig rätta, äga fullmäktige att, med afseende å förekommande omständigheter, på längre eller kortare tid suspendera honom från innehafvande tjänst, med förlust af hela eller halfva lönen, hvilken under tiden må i ersättning för tjänstens förrättande användas. § 130. Därest tjänsteman, hvilken förut blifvit för tjänsteförsummelse eller annat förhållande suspenderad, ånyo gör sig skyldig till dylik förseelse, ankommer på fullmäktige att, efter förseelsens beskaffenhet, antingen ytterligare suspendera honom eller helt och hållet skilja honom från hans vid detta verk innehafvande tjänst och lön. Likaledes beror på fullmäktiges särskilda pröfning, huruvida tjänsteman, som blifvit nödsakad till borgenärer afträda sin egendom, må vidare bibehålla och utöfva sin beställning. § 131. Tjänsteman, som begått ärerörigt brott eller annan förseelse i eller utom tjänsten af den svåra beskaffenhet, att verkets trygghet eller anseende fordrar hans entledigande, har därigenom gjort sig förlustig sin innehafvande tjänst. 60 § 132. Om någon af vaktbetjaningen i sin tjänst varit försumlig eller eljest på ett tadelvärdt sätt sig förhållit, må han, efter sig företeende omständigheter, antingen af fullmäktiges deputerade erhålla föreställning eller genast hos fullmäktige anmälas till suspension eller entledigande. § 133. Innan tjänsteman eller vaktmästare varder suspenderad eller skild från tjänsten, bör hans skriftliga förklaring öfver hvad emot honom förekommit infordras. Fullmäktiges beslut, hvarigenom tjänsteman suspenderas eller för alltid skiljes från tjänsten, bör jämte hänvisning för besvärs anförande honom skriftligen meddelas. Tjänst, som till följd af sådant beslut blir ledig, får, därest den afsatte tjänstemannen inom föreskrifven tid anmält sig ämna samma beslut öfverklaga, icke återbesättas förr, än besvären blifvit af statsutskottet eller revisorerna afgjorda eller den bestämda tiden för besvärens fullföljande försuttits; kommande dock den, som emellertid förordnas till tjänstens bestridande, att de med densamma förenade löneförmåner åtnjuta. § 134. Extra ordinarie tjänsteman eller extra vaktmästare, som utan erhållen tillåtelse eller anmäldt laga förfall från tjänstgöring uteblifvit under trenne efter hvarandra följande månader, eller vid flera tillfällen undandragit sig att lämna äskadt biträde, där han blifvit anställd, anses hafva förverkat sin rätt att i riksgäldskontoret vidare tjänstgöra. Den extra ordinarie tjänsteman eller extra vaktmästare, som under honom uppdragen tjänstgöring sig försumligt eller felaktigt förhållit och, efter att, på sätt i § 129 stadgas, blifvit varnad, sig icke rättat, bör förklaras vara från riksgäldskontoret skild. För öfrigt anses den extra ordinarie tjänsteman eller vaktmästare, som begått ärerörigt brott eller annan förbrytelse af svårare beskaffenhet, vara från verket utesluten. 61 Angående pensioneringen af tjänsteinnehafyare vid ritsgäldskontoret. § 135. Tjänsteinnehafvare skall, då han uppnått sextiofem lefnadsår och tillbragt trettiofem år i allmän tjänst, vara förpliktad att med oafkortad lön såsom pension från tjänsten afgå, fullmäktige likväl obetaget att låta med afskedet anstå, därest och så länge den pensionsberättigade pröfvas kunna i tjänsten på ett tillfredsställande sätt gagna riksgäldskontoret och kan finnas villig att i tjänsten kvarstå. § 186. Den tjänsteman eller vaktmästare, som efter ådagalagdt välförhållande anhåller om afsked, är, såvida han fyllt sextio år och varit i allmän tjänst trettiofem år, berättigad att såsom pension för lifstiden åtnjuta tre fjärdedelar af innehafvande lön. före uppnådda sextio lefnadsår och trettiofem tjänstår kan afskedssökande endast i händelse af bevislig oförmögenhet till vidare tjänstgöring erhålla pension. Pensionsbeloppet bestämmes då efter tjånståren allena medelst afdrag å tre fjärdedelars lön af en trettiofemtedel för hvarje bristande tjänstår. Öfverstiga däremot tjänståren trettiofem och åldersåren sextio, ökas det ofvan bestämda pensionsbeloppet med en trettiofemtedel för hvarje Överskjutande tjänstår eller ock med en sextiondedel för hvarje öfverstigande åldersår, därest detta sistnämnda beräkningssätt skulle för afskedssökanden utfalla förmånligare. § 137. Då sådant för göromålens säkra och skyndsamma gång finnes erforderligt, kunna fullmäktige på pensionsstat förflytta tjänsteinnehafvare, som af sjukdom eller minskad arbetsförmåga är förhindrad att vidare på ett tillfredsställande sätt gagna riksgäldskontoret, oaktadt han sig ej om afsked anmält. I sådant fall äga fullmäktige att efter omständigheterna tillägga tjänsteinnehafvaren såsom pension antingen hela lönen, ehvad de föreskrifna lefnads- och tjänståren äro uppnådda eller icke, eller ock en del af lönen, dock ej mindre än hvad med tillämpning af bestämmelserna i nästföregående paragraf belöper. 62 § 138. Några tillförene meddelade och mot det nu utfärdade reglementet stridande stadganden angående riksgäldskontorets förvaltning och därmed gemenskap ägande ämnen få icke vidare åberopas och tillämpas. Gifvet och utfärdadt vid lagtima riksdagen i Stockholm den 3 juni 1908. På Riksdagens vägnar: O O För Första Kammaren: För Andra Kammaren: Gustaf Sparre, Axel Swartling, n. v. talman. n. v. talman. 63 Aflöningsstat för tj änsteinnehafvare vid riksgäldskontoret att gälla från och med den 1 juli 1908. Lön Kr. Tjänst- görings- pen- ningar Kr. Miss- räk- nings- pen- ningar Kr. Summa Kr. sekreterare och ombudsman... 5,000 2,800 7,800 kamrerare........................... 5,000 2,500 — 7,500 tredje gradens tjänsteman, förste revisor ..................... 3,500 1,500 5,000 d:o d:o .............................. 3,500 1,500 — 5,000 andra gradens tjänsteman, kassör................................. 3,000 1,500 1,000 5,500 d:o registrator och kanslist... 3,000 1,500 — 4,500 d:o revisor och bokhållare ... 3,000 1,500 — 4,500 första gradens tjänsteman, kam- marskrifvare ........................ 1,800 1,000 2,800 d:o d:0 .............................. 1,800 1,000 — 2,800 förste vaktmästare ............... 1,200 600 — 1,800 vaktmästare ........................ 800 600 — 1,400 d:o .................................... 1,600 1,200 — 2,800 Summa 33,200 17,200 1,000 51,400 Ålderstillägg I Efter 5 år kan lönen höjas / med 500 kr. } Ef ter 5 år kan lönen höjas med 500 kr. och efter 10 år med ytterligare 500 kr. Efter 5 år kan lönen höjas med 500 kr. och efter 10 år med ytterligare 500 kr. j Efter 3 år kan lönen höjas > med 500 kr. och efter 6 J år med ytterligare 500 kr. /Efter 5 år kan lönen höjas \ med 200 kr. 1 Efter 5 år kan lönen höjas > med 200 kr. och efter 10 ) år med ytterligare 200 kr. Anm. 1. Därest vaktmästare i sådan egenskap åtnjuter fri bostad — hvarmed äro förenade förmånerna af nödigt bränsle samt elektriskt ljus med en strömförbrukning af högst 100 kilowatt om året — skall å hans lön afdragas 400 kronor. Anm. 2. Den af riksgäldskontorets tjänstemän, som erhåller uppdrag att vara vice värd i Riksdagens hus, äger att härför åtnjuta ett arfvode af högst 1,200 kronor. 64 Aflöningsstat för tjänsteinnehavare vid Riksdagens bibliotek, att gälla från och med den 1 juli 1908. Lön Kr. Tjänst- görings- pen- ningar Kr. Summa Kr. Ålderstillägg Riksdagens bibliotekarie ......... 4,000 1,600 5,600 6Efter 5 år kan lönen höjas med •j 500 kr. och efter 10 år med { ytterligare 500 kr. 1 vaktmästare ....................... 800 600 1,400 (Efter 5 år kan lönen höjas med l 200 kr. och efter 10 år med 1 ytterligare 200 kr. Summa 4,800 2,200 7,000 Anm. Därest vaktmästaren i sådan egenskap åtnjuter fri bostad — hvarmed äro förenade förmånerna af nödigt bränsle samt elektriskt ljus med en strömförbrukning af högst 100 kilowatt om året — skall å hans lön afdragas 400 kronor. Aflöningsstat för tjänsteinnehafvare vid Riksdagens hus, att gälla från och med den 1 juli 1908. Lön Kr. Tjänst- görings- pen- ningar Kr. Summa Kr. Ålderstillägg 1 öfvervaktmästare.................. 1,400 600 2,000 /Efter 5 år kan lönen höjas med \ 200 kr. 1 öfvermaskinist ..................... 1,400 1,000 2,400 /Efter 5 år kan lönen höjas med \ 200 kr. Summa 2,800 1,600 4,400 Anm. 1. Öfvervaktmästaren åtnjuter fri bostad med nödigt bränsle samt elektriskt ljus med en strömförbrukning af högst 200 kilowatt om året, äfvensom uniformsbeklädnad. Anm. 2. Öfvermaskinisten åtnjuter fri bostad med nödigt bränsle samt elektriskt ljus med en strömförbrukning af högst 100 kilowatt om året. Anm. 3. Af de i staten för öfvermaskinisten upptagna tjänstgöringspenningarna utgöra 300 kronor ersättning för tillsyn å de elektriska anläggningarna i riksdagshuset samt för upprättande af statistik öfver förbrukningen af elektricitet. 65 Pensionsstat vid riksgäldskontor. Förre kassören, kommissarien Frans Christer Bolin............ 4,400 » notarien August Neijber ................................................ 3,000 — » registratorn och kanslisten Jakob Peter Ferdinand Montell ........................................................................ 2,500 t> bibliotekarien vid Riksdagens bibliotek Pehr Edvin Stenfelt ....................................................................... 4,000 — » maskinisten vid Riksdagens bus Karl Gustaf öskar Nilsson........................................................................... 700 Summa kronor 14,600 Anmärkning. Ofvanstående pensioner indragas vid innehafvarens frånfälle och äfven dessförinnan, såvida de för pensionernas utgående stadgade villkor upphöra. Bill. till Riksd. Prof. 1908. 10 Sami. 1 Afd. 2 Band. (Riksg.-kontorets reglemente.) 9 66 Fullmäktige i Riksgäldskontoret. Per Axel Henrik Cavalli, J. D., K. m. st. k. N. O. l:a kl., K. Y. O. l:a kl., Stk. P. da C. O., R. Pr. Kr. O. Pa kl., St.-Off. Gr. Fr. O., ordförande (vald 1907); Otto Magnus Höglund, Fil. D., grosshandlare, K. V. O. Pa kl.,R. N. O., K. D. D. O. 2:a gr., vice ordförande och förste deputerad (vald 1906); Oscar Wilhelm Odelberq, f. d. löjtnant, fabriksdisponent, K. V. O. Pa kl., R. N. O. (vald 1907); Gustaf Fredrik Östberg, Fil. K., godsegare, K. V. O. Pa kl., R. N. O., andre deputerad (vald 1908); Oart Emil Kinander, J. o. Fil. K., fullmäktig i järnkontoret, R. N. O., R. V. O. (vald 1907); Victor Ludvig Moll, verkställande direktör i Sveriges allmänna hypoteksbank, R. N. O. (vald 1908); Alexis Hammarström, byråchef i kungl. generaltullstyrelsen, K. V. O. 2:a kl., R. N. O. (vald 1906). Suppleanter: Knut Fredrik Gerhard Almqvist, godsegare, R. V. O.; grefve Carl Oscar Taube, f. d. distriktschef, K. V. O. Pa kl., R. S. O., R. N. O., K. Ö. Fr. J. O., K. S. O. Hv. F. 2:a kl., R. D. D. O., R. P. O. da C., R. S. Albr. O. Pa kl. Per Henrik Santesson, J. K., vice häradshöfding, verkställande direktör i Nobelstiftelsen, R. N. O. Revisorer af stats-, banko- och riksgäldsverken vid 1908 års revision. För Första Kammaren: Ledamöterna af Riksdagens Första Kammare, friherre J. Gf. Beck-Friis. O. Björklund, friherre C. FL. Falkenberg, J. A. Lilliesköld, Gr. Ros. friherre K. A. A. Trolle, Suppleanter: Ledamöterna af samma kammare, P. E. Fahlbeck, G. Olsén, C. 11. von Mentzer. För Andra Kammaren: Ledamöterna af Riksdagens Andra Kammare, K. G. Karlsson i Göteborg, T. Zetterstrand, E. G. H. Åkerlund, L. J. Jansson i Djursätra, S. H. Kvarnzelius. E. Lindvall. Suppleanter: Ledamöterna af samma kammare, A. P. Gustafsson i Sjögesta, L. Eriksson i Bäck, K. Starbäck. 68 Riksgäld&kontorets vid 1907 års slut utfoalanserade skulder. Reglemen tets - Årtal. §. 1880 38 Obligationer för 1880 års statslåns tre emissioner å tillsammans kr. 119,790,00 0, motsvarande £St.6,600,000, francs 166,320,000 eller rmk 134,640,000 ............ 1886 1887 1888 1890 42 40 40 39 Obligationer för 1886 års statslån å kr. 72,000,000 eller rmk 81,000,000, hvaraf blifvit utlämnade obligationer å tillsammans rmk 72,614,500 ........................ Obligationer för 1887 års statslåns sex emissioner å tillsammans kr. 60,000,000, hvaraf blifvit utlämnade obligationer å..................... Obligationer för 1888 års statslån å kr. 26,666,666:6 7, motsvarande rmk 30,000,000 eller £ St. 1,470,000 eller francs 37,020,000 ............ Obligationer för1890 års statslån å kr. 35,555,555:66,motsvarande rmk 40,000,000, £ St. 1,960,000 eller francs 49,360,000 ........................ Tiden, då för- bindelserna blif- vit utfärdade. Räntefot. Återstående kapitalskuld den 31 december 1907. Fonderad skuld. Icke fonderad skuld. 1880 d. 74 37, X Kr. 83,417,400 £ St. 4,596,000 Eros 115,819,200 Rmk 93,758,400 1886 d. ‘/e 37, X fKr. 59,424,888:8 9 \Rmk 66,853,000 —— 1887 d. 3718 36Ao % Kr. 52,551,360 1888 d. 7, 3 x Kr. 24,666,666:67 Rmk 27,750,000 £ St. 1,359,750 Fras 34,243,500 1890 d. 7, 37, X Kr. 29,392,888:8 8 Rmk 33,067,000 £ St. 1,620,283 Frcs 40.804.678 69 Reglemen tets - Årtal. §. 1894 1899 1900 1904 1906 1907 1866 1866 42 44 51 58 72 13 18 Obligationer för 1894 års statslån å kr. 36,000,000, motsvarande francs 50,000,000, £ st. 1,980,000 eller rmk 40.400.000, hvaraf hälften utlämnats........................... Obligationer för 1899 års statslån å kr. 72,000,000, motsvarande francs 100,000,000, £ st. 3,960,000 eller rmk 80.800.000, hvaraf hälften utlämnats........................... Obligationer för 1900 års statslån å kr. 36,320,000, motsvarande £ st. 2,000,000, rmk 40,800,000 eller francs 50.400.000 ........................ Obligationerförl904årsstats lån å kr. 36,000,000, motsvarande francs 50,000,000, £ st. 1,980,000 eller rmk 40.400.000 ........................ Obligationer för 1906 års statslån å kr. 43,200,000, motsvarande francs 60,000,000, £ st. 2,376,000 eller rmk 48.480.000 ........................ Obligationerförl907 årsstats lån å kr. 46,800,000, motsvarande francs 65,000,000. £ St. 2,574,000 eller Rmk 52.520.000 ........................ Det s. k. gamla lånet, utgörande ouppsägbara skul der till Södertälje stads kyrka och skepparesocieteten i Stockholm........................... Innestående fond för Göta kanals underhållande ...... liden, då för- bindelserna blif- vit utfärdade. Räntefot. Återstående kapitalskuld den 31 december 1907. Fonderad skuld. Icke fonderad skuld. 1894 d. »/„ 3 X Er. 18,000,000 . Fras 25,000,000 £ St. 990,000 .Rmk 20,200,000 . 1899 d. «/, 37, X Kr. 34,586,640 Frcs 48,037,000 £ St. 1,902,265:4 Rmk 38,813,896 1900 d. “/, 1904 d. V8 4 X t. o. m. d- 16/s 1910, därefter .3 7,x 3% X Kr. 36,320,000 £ St. 2,000,000 Rmk 40,800,000 Frcs 50,400,000 Kr. 36,000,000 Frcs 50,000,000 £ St. 1,980.000 Rmk. 40,400,000 1906 d. 17/7 3% X Kr. 43,200,000 Frcs 60,000,000 £ St. 2,376,000 Rmk 48,480,000 — 1907 d. % 4 X t. o. m. d- Va 1915, därefter 37, x Kr. 46,800,000 Frcs 65,000,000 £ St. 2,574,000 Rmk 52,520,000 /1798 d. ’/3 11811 d. *Y„ 5 X Kr. 10,125 1833 d. 5 X — Kr. 140,889 70 Reglemen tets - Årtal. §• Tiden, då förbindelserna blifvit utfärdade. Räntefot. 1906 1895 1895 1902 1907 1890 1866 1866 28 16 16 23 68 14 16 17 Af Örebro—Svart! järnvägsaktiebolag upplagdt obligationslån, för hvilket staten i sammanhang med förvärfvandet af Örebro—Svartå järnväg öfvertagit betalningsskyldigheten ............ Kommunlån, för hvilka staten i sammanhang med Västkustbanans förvärfvande öfvertagit betalningsskyldigheten ..................... Kommunlån, för hvilka staten i sammanhang med Västkustbanans förvärfvande öfvertagit betalningsskyldigheten ..................... Innestående köpeskilling för fastigheten n:o 1 kvarteret Lejonet i Stockholm (f. d. Arffurstens palats) ............ Af statskontoret till riksgäldskontorets förvaltning öfverlämnade kassabehållningar Obligationer å 30,000,000 kr., hvilka utfärdats såsom grundfond för Sveriges allmänna hypoteksbank, bokförda inom linjen med nämnda belopp.................. Årliga anslaget till H. M. Konungen 300,000 r:dr (icke kapitaliseradt)............ Ränta å Hertigens af Södermanland, sedermera Konung Carl XIII, hemgiftskapital, bokfördt inom linjen med r:mt 150,000 r:dr ................................. 1890 d. *•/, 1815 d. •/„ 1778 4,7 X 4 tf 31/, 5 X Återstående kapitalskuld den 31 december 1907. Fonderad skuld. Icke fonderad skuld. Kr. 720,000 Kr. 531,745:13 Kr. 99,833:74 Kr. 2,250,000 Kr. 5,000,000 71 Reglemen- tets Tiden, då för- bindelserna blif- vit utfärdade. Räntefot. Återstående kapitalskuld deu 31 december 1907. Icke fonderad skuld. Årtal. §• Fonderad skuld. 1866 20 Fond för Hjälmare kanals och slussverks underhållande (utgör blott ett depositum af fordringshandlingar)...... 1866 21 Dito för Strömsholms kanals dito (dito) ............... 1882 8 Dito för Södertälje kanals dito (dito) .................. 1866 23 Lappmarks ecklesiastikfonds behållning, hokförd inom linjen med r:mt 100,777:16 (statsutskottets utlåtande n:o 23 vid 1869 års riksdag) 1866 25 Brudgåfvovinsten (kapital- skulden afskrifven); (stats- utskottets utlåtande n:o 15 vid 1859—60 årens riksdag) 1869 77 Post-assuransfonden (ingår bland riksgäldskontorets öfriga tillgångar, men med den förbindelse, som § 77 i 1869 års reglemente inne- håller) .................. Summa Kr. 464,359,844:ää 8,752,592:87 Inom linjen balanserade skulder Kr.......... 30,250,777-16 72 Riksgäldskontorets vid 1907 års slut utbalanserade kapital fordringar för utlämnade lån till yissa bestämda ändamål. Reglemen- tets Tiden, då lånet utbetalts. Annuitet. Räntefot. Ursprungliga beloppet. Kapitalåterstod vid 1907 års Årtal. §• 1866 48 s) Byggnadslån. Lån till Västerås domkyrka, för densammas reparation 1860 28,000 28,000 1866 37 Lån till staden Umeå, för uppförande af en byggnad till inrymmande af gymna- stiklokal m. m. för elemen- tarläroverket därstädes ...... 1864 5 X 4 X 25,000 3,452 81 1866 87 Lån till staden Falun, för uppförande af ett nytt läro- verkshus därstädes ............ 1864 5 X 4 X 40,000 5,617 44 Transport — — — — 37,070 25 73 Reglementets liden, då lånet Annuitet. Räntefot. Ursprungliga Kapitalåterstod vid 1907 års utbetalts. Deioppet. slut. Årtal. §• Transport -- — _ 37,070 25 1866 37 Lån till staden Sala, för npp- förande af ett nytt läro- verkshus därstädes ............ 1865 5 X 4 X 12,000 — 1,629 19 1866 37 Lån till staden Halmstad, för uppförande af ett nytt läroverkshus därstädes...... 1866 5 X 4 X 25,000 — 5,564 21 f 1866 37 ) Lån till Kalmar domkapitel, \ 1899 7 1 för uppförande af en bygg- nad till inrymmande af gym- nastiklokal m. m. för ele- 1) mentarläroverket i Kalmar 1866 47, X 4 X 22,000 — 20,986 43 1866 1482) Lån till staden Vänersborg, för uppförande af ny byggnad för elementarläro- verket därstädes ............... 1867-1868 5 X 4 X 40,000 10,599 99 1866 148“) Lån till staden "Västervik, för uppförande af ny bygg- nad åt elementarläroverket därstädes ........................... 1867-1868 5 X 4 X 20,000 5,631 72 1866 1484) Lån till Uppsala domkapitel, för uppförande af ny bygg- nad för elementarläroverket i Uppsala........................... 1867-1868 5 X 4 X 140,000 39,155 80 1866 1486) Lån till Karlstads domka- pitel, för uppförande af ny byggnad för elementarläro- verket i Karlstad............... 1868 5 X 4 X 40,000 12,155 26 i Transport — — — 132,792 85 *) Sedan ifrågavarande lån, som år 1866 utbetaldes med 40,000 kronor, vid slutet af år 1899 genom amortering nedbragts till 22,000 kronor, har, jämlikt medgifvande af 1899 års Riksdag, i utbyte mot den äldre skuldförbindelsen, ny sådan aflämnats å berörda låneåterstod, att med därå beräknad annuitet af 4‘/a % återbetalas. 2) Jfr § 16 mom. 3 i 1867 års reglemente. s) Jfr § 16 mom. 4 i 1867 års reglemente. 4) Jfr § 16 mom. 1 i 1867 års reglemente. 61 Jfr § 26 mom. 2 i 1867 års reglemente. Bih. till Biksd. Prof. 1908. 10 Sami. 1 Afd. 2 Band. 10 (Riksg.-kontorets reglemente.) 74 Reglementets Tiden, då lånet utbetalts. Annuitet. Räntefot. Ursprungliga belnnnftf.. Kapitalåterstod vid 1907 års Årtal. slut. §• Transport — — — 132,792 85 1866 148 *) Lån till Skara domkapitel, för ändring och tillbygg- nad af elementarläroverks- huset i Skara.................. 1868-1869 5 4 X 40,000 24,306 39 1866 148’) Lån till staden Kristianstad, för utvidgande af elemen- tarläroverksbyggnaden där- städes ................................. 1873-1875 5 X 4 X 20,000 10,044 44 1874 5 Lån till seminarium för bildande af lärarinnor, för inköp af byggnad åt semi- nariet ................................. 1875 5 X 4 X 59,000 22,212 88 1882 17 Lån till Linköpings dom- kyrka, för fullbordande af tornbyggnaden å kyrkan... 1883 5 X 4 X 30,000 — 19,055 54 1887 15 Ytterligare lån till Linkö- pings domkyrka, för betäc- kande af uppkommen brist i den beräknade kostnaden för tornbyggnaden å kyr- kan .................................... 1888 5 X 4 X 30,000 22,308 17 1892 17 Lån till Skara domkyrka, för fullbordande af restau- rationsarbetet å densamma 1893 5 X 4 X 40,000 _ 32,726 47 Transport — — j 263,446 74 *) Jfr § 27 i 1869 års reglemente. *) Jfr § 8 i 1873 års reglemente samt § 5 mom. 3 i 1875 års reglemente. 75 Eeglementets Tiden, då lånet utbetalts. Annuitet. Räntefot. Ursprungliga beloppet. Kapitalåterstod vid 1907 års Årtal. §• Transport _ — — — — 263,446 74 1896 16 Lån till Hernösands dom- kapitel, för uppförande af Lånet ny byggnad för allmänna las med läroverket i Östersund...... 1897 500 kr. årligen — 15,000 — 10,000 — under /1898 17\ Lån till Yadstena och S:t SO år. \1908 10/ Pers församlingar, för full- åter- bördande af Vadstena klo- ‘ liebtildä senast 16,000 _ 16,000 _ sterkyrkas restaurering ... 1898 fr. o. m. år 1918 = 289,446: 74 med minst Vi. årl. b) Tomtregleringslån. 18771) 7 Lån till staden Strömstad, för ny tomtreglering efter 1876 års eldsvåda ............ 1878 6 X 5 X 50,000 _ 32,140 37 11877 8\ Lån till staden Söderhamn, \1878 6/ för ny tomtreglering efter 1876 års eldsvåda ............ 1878-1879 6 X 5 X 200,000 _ 104,545 79 /1880 131 Lån till staden Hudiksvall, \1881 10/ för ny tomtreglering efter 1878 och 1879 årens elds- vådor ................................. 1881-1882 6 X 5 X 200,000 122,989 56 1888 15 Lån till staden Luleå, för ny tomtreglering efter 1887 100,000 81,708 11 års eldsvåda ..................... 1889 '' 5 X 4 X — 1889 17 Lån till staden Umeå, för ny tomtreglering efter 1888 års eldsvåda ..................... 1890 5 X 4 X 200,000 163,416 17 1896 15 Lån till staden Mariestad, för ny tomtreglering efter 1895 års eldsvåda ............ 1897 47,0 X 37,0 X 150,000 — 138,295 46 Transport _ — — 932,542 20 1 ) Se vidare § 3 i 1881 års reglemente. 76 Reglementets Tiden, då lånet Annuitet. Räntefot. Ursprungliga Kapitalåterstod vid 1907 års Årtal. §• utbetalts. slut. Transport — — — — 932,542 20 1902 20 Lån till staden Åmål för ny tomtreglering efter 1901 års eldsvåda ....... 1903 5 °/ 4 X 300,000 300,000 ''=* 943,095: 46 ° /° c) Lån till kanal- och sluss- anläggningar. 186ö| 941) 118 143 Lån till Kinda kanalaktie- bolag, för utsträckning af Kinda båtled medelst kanali- sering af Stångån från sjön Rengen till hamnen vid Linköping........................... 1865-1870 5 X 3 V 437,500 325,431 77 = 325,431: 77 U /© d) Lån till järnvägsanlägg- ningar. 1866 80 Lån till Helsingborg—Lands- krona—Eslöfs järnvägs- aktiebolag, för anläggning af järnväg mellan Helsing- borg och Årup ......... 1864-1865 5 X 1,100,000 45,670 94 * SO Transport — — 1,603,644 91 *) Se vidare § 184 mom. 14 i 1868 års reglemente; § 11 mom. 9 i 1867 års reglemente; § 83 mom. 9 och § 41 mom. 11 i 1868 års reglemente; § 24 möm. 11 och § 31 mom. 5 i 1869 års reglemente. 77 Reglementets Tiden, då lånet Annuitet. Räntefot. Ursprungliga Kapitalåterstod vid 1907 års Årtal. §• utbetalts. ueioppei. slut. Transport — — _ 1,603,644 91 1866 80 Lån till Ystad—Eslöfs järn- vägsaktiebolag, för anlägg- ning af järnväg från Eslöf till Ystad........................ 1864-1866 5 °/ 4 X 2,450,000 128,601 21 v /o — 1866 80 Lån till Landskrona—Eslöfs järnvägsaktiebolag, för an- läggning af järnväg mellan Landskrona och Eslöf ...... 1864-1866 5 % 4 X 1,200,000 52,693 92 (1866 (1897 821 13/ Lån till Uddevalla—Yäners- borg—Herrljunga järnvägs- aktiebolag, för anläggning af järnväg från Herrljunga öfver Vänersborg till Udde- valla samt för denna järn- vägs ombyggnad till nor- malspårig..................... /1865-1867| 2,600,0007 2,279,206 \ 1898 ( U /o /o 40 1871 31 Lån till Karlskrona—Växjö järnvägsaktiebolag, för an- läggning af järnväg mellan Karlskrona och Växjö...... 1872—1874 5X!) 47, X 2,600,000 1,445,185 86 1871 31 Lån till Krylbo—Korbergs järnvägsaktiebolag, för an- läggning af järnväg mellan Krylbo och Korberg ........ 1872-1873 6 X 5 X 406,000 118,711 15 1 Transport — 5,628,043 j 50 ifrågavarande lån, som under åren 1865—1807 utbetaldes med sammanlagdt 3,240,000 kr. för anläggning af kr hvilket anersborg till Uddevalla^ återstod vid 1897 års slut i kapital och ränta sammanlagdt 2,000,000 fint) onn w rb .PP Jarr,llkt b®slut a ,1897 och 1898 ars Riksdagar kapitaliserades och ökades med nytt låneunderstöd å 600,000 kr. för järnvägens ombyggnad till normalspang eller sålunda till 2,600,000 kr. ) oe § 3 af 1886 års reglemente. 78 Reglementets Tiden, då lånet utbetalts. Annuitet. Räntefot. Ursprungliga beloppet. Kapitalåterstod vid 1907 års slut. Årtal. §• Transport — — — — — 5,628,043 50 1871 31 Lån till Uppsala—Margrete- hills järnvägsaktiebolag, för anläggning af järnväg från Uppsala till Gäfle med bi- banor ................................. 1873 6 X 1 5 X 500,000 167,805 75 1871 31 Lån till Bergslagernas järn- vägsaktiebolag, för anlägg- ning af järnväg från Lud- vika till Kil........................ 1874-1876 5‘AX1) 5 X 5,000,000 3,553,114 65 1876 5 Lån till Yästervik—Åtvida- berg—Bersbo järnvägsaktie- bolag, för anläggning af järnväg från Yästervik öfver Jenny, Gamleby och Åtvida- berg till Bersbo, med bi- 1,526,529 33 bana.................................... 1877-1879 5 X2) 47, X 1,865,000 — 1876 5 Lån till Hultsfred—Yäster- viks järnvägsaktiebolag, för anläggning af järnväg mel- lan Hultsfred och Jenny, 1,475,550 16 (1876 \1904 med bibana och sidospår... 1877-1879 5 Xs) 4V,X 1,750,000 — 7} Lån för anläggning af järn- väg från Yislanda till Bol men (numera öfvertaget af Yis- landa—Bolmens nya järn- vägsaktiebolag) .................. 1877—1878 *^Vl6 % 472 X 500,0003) 491,177 12 Transport -- — — — 12,842,220 51 *) Se § 8 af 1883 års reglemente. Se § 3 af 1883 och 1886 års reglementen. „ . , , . , 1n„, . „ 3) Ifrågavarande lån, som under åren 1877 och 1878 utbetaldes med 785,000 kronor, har jämlikt beslut af 1904 ars Riksdag dels genom afskrifning, dels genom afbetalning år 1905 nedbragts till ett kapitalbelopp af 500,000 kronor, hvarför ny skuldförbindelse med ändrade amorteringsvillkor aflämnats. 79 Reglementets liden, då lånet Annuitet. Räntefot. Ursprungliga Kapitalåterstod vid 1907 års Årtal. §■ utbetalts. ueiuppei. slut. 1876 5 Transport Lån till Gottlands järnvägs- aktiebolag, för anläggning af järnväg från Visby till Hemse ...................... 1877—1879 5 X1) 47, X KAA AAA 12,842,220 381,092 51 02 /1876 \1879 51 13/ ouu?uuu Lån till Södra Dalarnes järn- vägsaktiebolag, för anlägg- ning af järnväg från Krylbo till Borlänge med bibana... 1879—1882 5 X1) 47.X 2,375,000 1,912,473 14 1876 5 Lån till Yarberg—Borås järn- vägsaktiebolag, för anlägg- ning af järnväg från Varberg till Borås.......... 1879_1881 5 X1) 47, X 2,600,000 2,093,654 76 1881 15 Lån till Siljans järnvägs- aktiebolag, för anläggning af järnväg mellan Borlänge och Insjön ........................ 1883—1886 5 X 47.X 950,000 905,444 94 1881 15 Lån till Hvetlanda—Säfsjö järnvägsaktiebolag, för an- läggning af järnväg mellan Hvetlanda och Säfsjö......... 1883—1886 5 X 47* X 300,000 256,404 68 1881 15 Lån för anläggning af järn- väg från Finspong till Nors- bolm (numera öfvertaget af Norra Östergötlands järn- vägsaktiebolag'') .................. 1883-1886 5 X 47* X 500,000 421,571 43 u /o Transport — — — — 18,812,861 48 ) Se § 3 af 1883 och 1886 års reglementen. 80 Eeglementets Tiden, då lånet utbetalts. Annuitet. Räntefot. Ursprungliga beloppet. Kapitalåterstod vid 1907 års slut. Årtal. §• Transport — — — — 18,812,861 48 1881 15 Lån till Stockholm—Rimbo järnvägsaktiebolag, för an- läggning af järnväg mellan Stockholm och Rimbo ...... 1888—1887 5 X 47. X 500,000 — 427,341 08 1881 15 Lån till Kinds härads järn- vägsaktiebolag, för anlägg- ning af järnväg mellan Bo- rås och Svenljunga (numera öfvertaget af Borås—Alfve- sta järnvägsaktiebolag) ...... 1884—1887 5 X 472 X 500,000 432,862 28 1886 16 Lån för anläggning af järn- väg från Skara öfver Gös- säter till Tänern (numera öfvertaget af Yästergötland —Göteborgs järnvägsaktie- bölapa ........................... 1887—1889 5 X 472 X 47, X 324,000 283,918 44 1886 16 Lån till Svartälfs järnvägs- aktiebolag, för anläggning af järnväg mellan Karlsdal och Gry thyt tehed jämte si- dospår ................................. 1887—1890 5 X 341,000 341,000 1886 16 Lån till Halmstad—Bolmens järnvägsaktiebolag, för an- läggning af järnväg från Halmstad till Bolmen med 1887—1890 5 X 472 X 824,915'') 731,207 37 Transport — — — — 21,029,190 65 >) Enligt kungl. bref af d. n/6 1888 är statslånets belopp nedsatt med 85 kronor. Reglementets Årtal. 1886 1886 1886 1886 1886 16 16 16 16 16 Tiden, då lånet utbetalts. Annuitet. Räntefot. Ursprungliga beloppet. Kapitalåterstod vid 1907 års slut. Transport — — — — 21,029,190 65 Lån till Fogelsta—Yadstena —Ödeshögs järnvägsaktie- bolag för anläggning af järn- väg från Yadstena till ödes- bög .................................... 1888-1890 5 X 47. x 300,000 265,921 01 Lån till Mellersta Blekinge järnvägsaktiebolag, för an- läggning af järnväg från Karlshamn till Gullbärna med bibana och bamnspår 1888-1893 5 X 47. x 1,102,25g1) 977,048 56 Lån till Mora—Yänerns järn- vägsaktiebolag, för anlägg- ning af järnväg från Mora strand till östra Yärmlands järnväg jämte bibana......... 1889-1893 5 % 47. X 1,000,000 914,200 42 Lån till, Mariestad—Kinne- kulle järnvägsaktiebolag, för anläggning af järnväg från Mariestad till Gössäter med bispår................................. 1890-1891 5 X 47. X 305,000 287,719 12 Lån för anläggning af järn- väg mellan Yittsjö och Hess- leholm (numera öfvertaget af Hesslebolm—Markaryds järnvägsaktiebolag) ............ 1890-1892 5 X 47.X 404,000 390,431 87 Transport — — — — 23,864,511 63 *) Återstoden, 18,000 kr., af det beviljade beloppet 1,120,250 kr. har bolaget förklarat sig icke komina att lyfta. Bill. till Riksd. Prof. 1908. 10 Sami. 1 Afd. 2 Band. 11 (Riksg.-kontorets reglemente.) 82 . Reglementets Tiden, då lånet utbetalts. Annuitet. Räntefot. Ursprungliga beloppet. Kapitalåterstod vid 1907 års Årtal. §• Slut. Transport — — — — — 23,864,511 63 1886 16 Lån till Skymnäs—Munkfors järnvägsaktiebolag, för an- läggning af järnväg från Björndalsbron till Munkfors 1891—1892 5 X 47. X 90,835 83,041 40 1886 16 Lån för anläggning af järn- väg från Klippan till Rös- tånga (numera öfver taget af Helsingborg — Hesslekolms järnvägsaktiebolag) ............ 1892—1893 5 X 472 X 290,000 265,118 11 1891 18 Lån till Malmö—Tomelilla järnvägsaktiebolag, för an- läggning af järnväg från Malmö till Tomelilla ......... 1892—1896 5 X 472 X 1,300,000 1,229,786 27 1891 18 Lån till Norra Söderman- lands järnvägsaktiebolag, för anläggning af järnväg från Nyby bruk till Södertälje med bibanor ................... 1892—1896 5 X 472 % 1,800,000 1,781,595 1891 19 Lån . till Hernösand—Sol- lefteå järnvägsaktiebolag, för anläggning af järnväg från Hernösand till Sollefteå ... 189 —1895 5 X 472 X 2,350,000 2,187,366 15 1891 18 Lån till Norrköping—Söder- köping—Yikbolandets järn- vägsaktiebolag, för anlägg- ning af järnväg från Norr- köping öfver Kummelby till Söderköping och från Kum- melby till Arkösund ......... 1893—1895 5 X 472 X 653,000 617,731 10 Transport — — — — — 30,029,149 66 88 Reglementets Tiden, då lånet utbetalts. Annuitet. Räntefot. Ursprungliga beloppet. Kapitalåterstod vid 1907 års Årtal. §• Transport —- — — 30,029,149 66 1891 18 Lån till Uddevalla—Lelån- gens järnvägsaktiebolag, för anläggning af järnväg från Uddevalla till Lelången ... 1895-1896 5 % 41/, % 1,247,000 1,179,648 82 1896 14 Lån till östra Blekinge järn- vägsaktiebolag, för anlägg- ning af järnväg från Gull- bärna till Torsås ............ 1897-1899 5 % 47» X 537,500 529,069 24 1896 14 Lån till Klintekamn—Korna järnvägsaktiebolag, för an- läggning af järnväg från Klintehamn till Roma...... 1897-1900 5 X 47* X 213,2501) 213,250 1896 14 Lån till Markaryd—Yeinge järnvägsaktiebolag, för an- läggning af järnväg från Markaryd till Yeinge ...... 1897-1900 5 X 47* X 563,000’) 561,000 1896 14 Lån till Gottlands järnvägs- aktiebolag, för anläggning af järnväg mellan Yest- kinde och Tingstäde ......... 1899-1902 5 X 47* X 119,0008) 114,535 65 1896 14 Lån till Sala—Gysinge— Galle järnvägsaktiebolag, för anläggning af järnväg från Sala öfver Gysinge till Haga- ström ................................. 1899-1901 5 X 47* x 1,545,500 1,521,258 64 Transport — — — — 34,147,912 01 *) Enligt kungl. bref af den 1G/U 1900 har statslånets från början beviljade belopp, 214,000 kr., blifvit nedsatt med 750 kr. 2) Hvaraf vid 1907 års slut återstodo ej lyftade 2,000 kr. f) Enligt kungl. bref af den 7» 1900 har statslånets från början beviljade belopp, 120,000 kr., blifvit nedsatt med 1,000 kr. 81 Reglementets Tiden, då lånet utbetalts. Annuitet. Räntefot. Ursprungliga beloppet. Kapitalåterstod vid 1907 års Årtal. §■ Transport — — — — 34,147,912 01 1896 14 Lån till östra Centralbanans järnvägsaktiebolag, för an- läggning af järnväg från Linköping öfver Rimforsa och Kisa till Yimmerby ... 1899-1902 5 X 4=7» X 1,710,000 1,710,000 1896 14 Lån till Slite—Rom a järn- vägsaktiebolag, för anlägg- ning af järnväg från Roma till Slite.............................. 1900-1902 5 % 47. X 47a % 339,000 *) 4,795,000 339,000 (1900 \1901 19 ) 18/ Lån till Borås—Alfvesta järnvägsaktiebolag, för an- läggning af järnväg från Borås till Alfvesta............ 1901-1903 5 X 4,719,789 82 1896 14 Lån till Falkenbergs järn- vägsaktiebolag, för anlägg- ning af järnväg från Holts- ljunga till Limmared......... (1902) \1905J 5 X 47a * 505,000 — 502,475 — 1896 14 Lån till Orsa—Härjeådalens järnvägsaktiebolag, för an- läggning af järnväg från Orsa till Sveg .................. 1902 5 % 47a X 1,838,000 ’) 1,654,200 11896 \1901 ii} Lån till Sköfde—Axvalls järnvägsaktiebolag, för an- läggning af järnväg från Sköfde till Axvall ............ /19021 |1905/ 5 X 47a % 363,5003) 363,500 Transport - — — — — 43,436,876 83 *) Enligt kung! bref af den 13/s 1904 har statslånets från början beviljade belopp, 340,000 kr., blifvit nedsatt med 1.000 kr. ") Enligt kungl. bref af den "/„ 1904 har statslånets från början beviljade belopp, 1,850,000 kr., blifvit nedsatt med 12.000 kr. till 1,838,000 kr., hvaraf vid 1907 års slut återstodo ej lyftade kr. 183,800. 3) Enligt kungl. bref den 12/6 1905 har statslånets från början beviljade belopp, 369,000 kr., blifvit nedsatt med 5.500 kr. till 363,500 kr. 85 Reglementets Tiden, då Ursprungliga Kapitalåterstod lånet Annuitet. Räntefot. vid 1907 års utbetalts Deioppei. slut. Årtal. §• Transport 43,436,876 83 1901 17 Lån till Enköping—Heby— Runhällens järnvägsaktie- bolag, för anläggning af järn- väg från Enköpings hamn öfver Heby till Enåker ... 1904-1905 5 % 41/ 2 X 1,028,700 1,028,700 1901 17 Lån till Norrköping—Söder-'' köping—Yikbolandets järn- vägsaktiebolag, för anlägg- ning af järnväg från Yal- demarsvik till Söderköping med hamnspår till sjön Yxningen........................... 1904 5 X 472 X 591,500 591,500 1901 17 Lån till Landskrona—Kjef- linge—Sjöbo järnvägsaktie- bolag, för anläggning af järnväg från Kj ed in ge till Sjöbo med sidospår till öfvedskloster ..................... 1904 5 X 472 X 1,192,00g1) 794,000 1901 17 Lån till Mellersta Söderman- lands järnvägsaktiebolag, för anläggning af järnväg från Stålboga öfver Malm- köping till Skeboqvarn...... 1905 5 X 472 X 532,5002) 355,000 1901 17 Lån till Tidabolms järnvägs- aktiebolag, för anläggning af järnväg från Tidaholm till Yartofta ..................... 1905 5 X 472X 510,0003) 340,000 1901 17 Lån till Åtvidaberg—Bjärka —Säby järnvägsaktiebolag, för anläggning af järnväg från Bjärka till Åtvidaberg 1905 5 % 472 X 290,000 _ 290,000 — Transport — — — — 46,836,076 83 '') Hvaraf vid 1907 års slut äterstodo ej lyftade kr. 398,000: —. J) D:o vid d:o d:o 177,500:—. *) D:o vid d:o d:o 170,000: —. 86 Reglementets Tiden, då Ursprungliga beloppet. Kapitalåterstod lånet utbetalts. Annuitet. Räntefot. vid 1907 års Årtal. §• Transport 46,836,076 83 1901 17 Lån till järnvägsaktiebolaget Borgholm—Böda, för an- läggning af järnväg från Borgholm till Böda ......... 1905 5 X 47, X 419.0001) 377,100 1901 17 Lån till Ruda—Finsjö—Os- karshamns järnvägsaktie- bolag, för anläggning af järnväg från Oskarshamn till Ruda........................... 1906 5 X 472 X 483,300 483,300 /1901 ;n Lån till Orsa—Härjeådalens \1905 17/ järnvägsaktiebolag, för full- bordande af järnvägsanlägg- ningen mellan Orsa och Sveg 1905 5 X 472 X 2,200,0002) 1,980,000 1905 9 Stockholm—Rimbo järnvägs- aktiebolags skuld för ogul- den köpeskillingförLänna— Norrtälje järnväg............... 1905 5 X 472 X 500,000 500,000 = 48,618,502: 86 e) Lån för utveckling af statens telefonväsende. 1904 20 Lån till telegrafstyrelsen .. 1904 -3) 33AX 1,775,000 1,775,000 2,000,000 — 1905 23 D:0 d:o............... 1905 -3) 33/4 X 2,000,000 — 1906 21 D:o d:o ... 1906 —3) 33/4 X 4 X 3,500,000 5,000,000 3,500,000 5,000,000 _ 1907 24 Do d"0 1907 -3) — = 12,275,000: — Summa — — — 62,451,476 83 *) Hvaraf vid 1907 års slut återstodo ej lyftade kr. 41,900. ’) D:o vid d:o d:o » 220,000. s) Lånet skall återbetalas inom 20 år från första lyftningsdagen. 87 REGISTER till 1908 års reglemente för riksgäldskontoret. Ackord för riksgäldskontorets fordringar får icke utan Riksdagens samtycke medgifvas......................................................... § 75. Aflöning för justitieombudsmannen m. fl..................................... §§ 65, 66, » » Riksdagens bibliotekarie äfvensom för en hos honom anställd vaktmästare............................................. § 63. * » riksgäldskontorets tjänstemannapersonal och vakt betjäning ............................................................ § 71. Aflöningar, anslag till.................................................................. § 79. Aflöningsstat för riksgäldskontorets tjänstemän och vaktbetjäning... Sid. 63. » för tjänsteinnehafvare vid Riksdagens bibliotek och Riksdagens hus...................................................... Sid. 64. Afsked för tjänstemän och vaktbetjäning .................................... §§ 135—137. Allmänna hypoteksbanken ........................................................... § 119. Amortering, extra, af statsskulden ............................................. §§ 3, 5—8. » af 1894 års lån ...................................................... § 4. » » statslån utan viss bestämd återbetalningstid......... § 82. Amortissementsfonder..................................................................... §§ 3__8, 83. Annuiteter och räntor, anslag till ................................................ §§ 3—8, 89. Anslag skall utfärdas angående lediga tjänster vid riksgäldskontoret § 126. Ansvarsskyldighet, fullmäktiges ................................................... § 99. Ansökningstid till lediga tjänster ................................................ § 126. Anteckningsböcker, kassörens och kamrerarens.............................. § 109. Arffurstens palats, ang. inköp för statsverkets räkning af............ § 25. Arfvode för fullmäktige samt deras ordförande och två deputerade § 70. » » Riksdagens revisorers kansli och vaktbetjäning......... § 64. » » förrättande af tjänst i riksgäldskontoret .................. § 124 mom. 2. 88 Bastuträsk—Skellefteå—Kallholms fjär den, anslag till påbörjande''af en statsbana mellan......................................................... Befordringsgrunder vid riksgäldskontoret .................................... Begrafningshjälp efter obemedlade tjänstemän och vaktbetjänte ... Behållningar, statskontorets......................................................... Belöning för extra arbeten ......................................................... Bergverkstionden, villkor för upphörande af................................. Berättelser, fullmäktiges............................................................... s justitieombudsmannens ............................................. » Riksdagens revisorers................................................ Besiktning å Riksdagens hus ...................................................... Besvär öfver fullmäktiges beslut ................................................ Bevillningsförordning, utfärdande af ny ....................................... Bibliotek, Riksdagens.................................................................. Bibliotekarie, » .................................................................. Byggnadsfond för riksdags- och riksbankshus.............................. Byggnadskassor, stiftens, ang. afskrifning af deras skulder till riksgäldskontoret ............................................................ Deputerade, fullmäktiges ............................................................ Diarium, ombudsmannens........................................................... Egnahemslånefonden..................................................................... Elektriska ledningar för distribuering af energi från statens kraftstationer vid Trollhättan, anslag till .............................. Enskilda järnvägar, låneunderstöd till.......................................... Entledigande af tjänstemän och vaktbetjänte vid riksgäldskontoret Ersättning för bestridande af lediga tjänster .............................. Expenser för justitieombudsmannens och tryckfrihetskommitténs expeditioner ............................................................ Extra lönetillägg åt tjänstemännen vid justitieombudsmansexpedi tionen. ............................................................................ Extra ordinarie tjänstemän, ang. villkoren för deras antagande ... » » » och vaktmästare, deras skiljande från riksgäldskontoret........................... » » » gratifikationer åt .............................. Fiskerinäringens befrämjande, ang. utbetalning af medel till fonden för ........................................................................... Flyttningshjälp för justitieombudsmannen .................................... Fordringar, riksgäldskontorets...................................................... s » , förteckning å .............................. Fullmakter för riksgäldskontorets tjänstemän .............................. » granskning af riksdagsmännens ................................. Fullmäktige i riksgäldskontoret och deras suppleanter.................. » äga att af Riksdagens revisorer begära råd och yttranden ................................................................. Fullmäktiges ansvarsskyldighet................................................... » antal för besluts fattande ....................................... §§ 30, 45. § 128. § 73. § 78. § 72. § 77. § 113. § 67. §§ 64, 115. § no. § 108. § 122. §§ 63, 121. § 63. § H2. § Ilig 70, 98. § 109. §§ 14, 39. §§ 34, 50. §§ 21-24. §§ 129—134. § 124 mom. 2, 8. § 67. § 66. § 127. § 134. § 72. § 19. § 65. § 9. Sid. 72—86. § 124. § 123. Sid. 66. § 100. § 99. § 105. 89 Fullmäktiges arfvoden och resekostnadsersättningar..................... § 70. » befattning upphör................................................... § 96. » berättelser............................................................... § 113. » besluts öfverklagande ............................................ r> Q tf 108. deputerade ........................................................... §§ 70, 98. » komplettering ......................................................... §§ 93, 94. Fullmäktiges ombud..................................................................... §§ 98, 117, omröstningar ....................................................... § 107. » ordförande och vice ordförande .............................. § 92. » protokoll ............................................................... § 101. » sammankomster ...................................................... §§ 101—108. » sammanträden gemensamt med fullmäktige i riks- banken .............................................................. § 122. D ställande till ansvar............................................... § 99. » suppleanter ........................................................... Sid. 66. » , deras inträdande ................................. §§ 93, 94, 9i 119 » särskilda uppdrag................................................... » tjänstledighet ......................................................... » öfverläggningar ...................................................... Förfall för fullmäktige ............................................................... Förräntning af riksgäldskontorets kontanta tillgångar och behållningar. ................................................................. » » 1888 års statslån................................................ » » 1894 » » ................................................ » » 1900 » » ................................................ » » 1904 » » ................................................ » » 1906 » » ................................................ » » 1907 » » ............................................... Försäljningsmedel för mindre kronolägenheter .............................. » » kronans hus i städerna .............................. Gellivare—Riksgränsen, anslag till kompletteringsarbeten å järnvägen mellan .................................................................. Generalassislanskontoret, f. d., understöd för sterbhusen efter obemedlade tjänstemän m. fl. vid ... Gratifikationer till e. o. tjänstemän och vaktbetjänte vid riks gäldskontoret ................................................... Göta kanal, ledamot i styrelsen och ombud vid revisionen utses Göta älf, anslag till inköp af vissa vattenfall i......:.................... Hufvudbok, riksgäldskontorets...................................................... Hus, kronans, i städerna ............................................................ » Riksdagens ........................................................................ » ang. uppförande af nya för Riksdagen och riksbanken m. m. Hypoteksbanken, allmänna............................................................ Inkomster, riksgäldskontorets ...................................................... Inlands pappfabriksaktiebolag, anslag till inköp af viss bolaget till - gå IU9—LZö. §§ 103, 104. §§ 106, 107. § 104. § 84. § 3. § 4. § 5. § 6. § 7. § 8. § 80. § 76. § 42. § 73. hörig egendom. Bih. till Riksd. Prof. 1908. (Riksg.-kontorets reglemente.) § 72. § 122. § 52. § 88, 89. § 76. §§ 60, no, in. § 112. § 119. §§ 75-87. § 52. 10 Sami. 1 Afd. 2 Band. 12 90 Inlösen af förfallna obligationer och räntekuponger ..................... » » s. k. riksgäldssedlar................................................... Inspektor öfver Riksdagens bibliotek utses af fullmäktige............ Inventarier i Riksdagens bus..................................................... Inventering af låne- och säkerhetsbandlingar .............................. Jordförmedlingsfonden.................................................................. Justitieombudsmannen, flyttningsbjälp för....................................... Justitieombudsmannens jämte den hos honom anställda kansli- och vaktbetjänings aflöning.......................... » ämbetsberättelse ....................................... » ämbetsresor................................................ » expedition, dess expenser........................... » insättande i ämbetet ................................ Justitieombudsmansämbetets förvaltning, anslag till utarbetande af en historik öfver.......................................... Järfva—Uppsala, anslag till utläggning af ytterligare ett järnvägsspår mellan................................................... Järna—Norrköping, anslag till påbörjande af eu statsbana mellan Järnvägar, enskilda, ang. låneunderstöd för................................. » statens, anslag till ................................................... Järnvägsbolag, enskilda, revision af deras förvaltning m. m....... Kalmar stifts byggnadskassa, ang. afskrifning af dess skuld till rikgäldskontoret............................................................. Kansli- och vaktbetjaning, justitieombudsmannens ........................ Kapitalfordringar, riksgäldskontorets vid 1907 års slut utbalan serade ......................................................... Kapitalskulder, riksgäldskontorets vid 1907 års slut utbalanserade Kassaförstärkning åt statskontoret................................................ Kassareserver i utlandet, riksgäldskontorets ................................. Kinda kanals aktiebolag, revision af........................................... Kompetensvillkor för riksgäldskontorets tjänsteman ..................... Konstitutorial för tjänsteinnehafvare............................................. Kontorsexpenser........................................................................... Konvertering af äldre statslån...................................................... Kraftstation vid Trollhättan, anslag till anläggning af.................. Kreditiv, anvisade på riksgäldskontoret....................................... » riksgäldskontorets, i riksbanken.................................... Kronolägenheter, mindre, medel, som inflyta för försäljning af...... Kuponger, tillhörande statsobligationer, inlösen af........................ Ledigheter bland fullmäktige ...................................................... Liveäniemi malmfält, anslag till inköp af.................................... Likvid mellan stats- och riksgäldsverken .................................... Likvidations- och amortissementsfonder..................................... Lilla Edets pappersbruksaktiebolag, anslag till inköp af viss detsamma tillhörig egendom ............................................... §§ 2, 82, 83. § 2. § 121. §§ no, 116. § 109. § 20. § 65. §§ 65, 66. § 67. § 67. § 67. § 122. § 68. § 43. §§ 29, 47. §§ 21—24. §§ 28—31, 41-47. § H8. § 11. § 65. Sid. 72—86. Sid. 68—71. §§ 54, 87. § 84. § H7. § 127. § 124. § 60. § 82. § 33, 49. §§ 55-57. § 85. § 80. §§ 2, 82. §§ 93, 96. § 53. §§ 79, 90. §§ 3-8, 83. § 52. 91 hane- och säkerhelshandlingar, inventering af.............................. Lånerätt, riksgäldskontorets........................................................ Lånerörelse, riksgäldskontorets ................................................... Låneunderstöd åt enskilda järnvägar .......................................... Lönebesparing.............................................................................. Löneförhöjning, villkor för åtnjutande af .................................... Malmö—Trelleborgs järnväg, anslag till inköp af ock komplette ringsarbeten å.................................................................. Missväxter, behöfvandes undsättning vid .................................... Morjärv-Lappträsk, anslag till fortsättning af statsbanan mellan m.m. Naturhistoriska riksmuseum, förskott till uppförande af nya byggnader för ....................................................................... Nattbevakningen i riksgäldskontoret, arfvode för........................... Norrland och Dalarne, fond för uppodling af jord i .................. Obligationer, riksgäldskontorets ................................................... Odlingslånefonden ........................................................................ Ombud, Konungens ..................................................................... » , fullmäktiges .................................................................. Omröstningar, fullmäktiges ......................................................... Ordförande bland fullmäktige...................................................... » , vice, bland fullmäktige ............................................. Orsa-Sveg, låneunderstöd för anläggning af järnväg mellan......... Ostasiatiska kompaniet, lån till detsamma för anskaffande af fartyg Papper, upphandling af............................................................... Pensionering af riksgäldskontorets tjänstemän och vaktbetjäning... » » Riksdagens bibliotekarie och den hos honom anställde vaktmästare .......................................... Pensionsfond, för tjänsteinnehafvare vid riksgäldskontoret m. fl. Pension saf gifter, tjänsteinnehafvares i riksgäldskontoret ............... Pension sstat vid riksgäldskontoret............................................... Postsparbanken, ledamot i styrelsen för, utses af fullmäktige ...... Preskriptionstid för riksgäldskontorets skulder.............................. Protokoll, fullmäktiges ............................................................... » Riksdagens, tryckning af............................................. Rederinäringens understödjande, lånefond för .............................. Redovisning af de till riksgäldskontoret ingående medel............... Resekostnadsersättning för Riksdagens revisorer ........................... » » fullmäktige .......................................... » » justitieombudsmannen........................... Revisionsberättelser från enskilda järnvägsbolag ........................... Revisionskostnader........................................................................ Revisorer, Riksdagens, vid 1908 års statsrevision och deras suppleanter...................................................... » » ang. utfärdande af kallelse till deras första sammanträde................................................ > » ang. inkallande af suppleanter........................ § 109. § 82. § 84. §§ 21—24. § 125. § 124 mom. 5. § 48. § 81. §§ 28, 44. § 51. § 124 mom. 10. §§ 15, 38. §§ 2, 82—84. §3 12, 13, 37. § 106. §§ 98, 117, 119. § 107. § 92. § 92. § 23. § 17. § 116- §§ 135—137. § 63. § 91. § 124 mom. 11. Sid. 65. § 120. §§ 2, 83. § ioi. § 116. § 16. §§ 88-91. § 64. § 70. § 67. § H8. §§ 64, 79. Sid. 67. § IH. § 114. 92 Revisorer, Riksdagens, råd och yttranden af dem äga fullmäktige att begära................................................... » » traktamenten och resekostnader för.................. * utses af fullmäktige för granskning af Strömsholms nya m. fl. bolags samt allmänna bypoteksbankens förvaltning ...................................................................... Revisorernas berättelser ............................................................. Riksbanken, ang. bemyndigande för riksgäldskontoret att ställa skattkammarväxlar till dess förfogande.................... » ang. uppförande af nytt hus för.............................. Riksdag, 1908 års, anslag till en uppslagsbok öfver dess verksamhet Riksdagens bibliotekarie............................................................... » bus ........................................................................... » » , ang. aflöning för öfvervaktmästaren och öfver maskinisten vid m. m....................................... » » , lokaler inom, få för vissa ändamål upplåtas ...... Riksdagsbiblioteket........................................................................ Riksdagshandlingar, tryckta, ang. arfvode för vården af ............ Riksdagshus, nytt, angående byggnadsfonden för ....................... Riksdagskostnader........................................................................ Riksdagsort, fullmäktiges yttrande därom .................................... Riksdagstrycket ........................................................................... Riksgäldskontorets änke- och pupillkassa....................................... * fordringar för utbetalda lån.............................. » fullmäktige...................................................... » föremål............................................................ » hufvudbok ...................................................... » inkomster och särskilda tillgångar .................. » kreditiv i riksbanken....................................... » likvid med statsverket .................................... » lånerörelse ...................................................... » obligationer...................................................... » räkenskaper............................................■.......... » skulder................................ » styrelse............................................................ » upplåning......................................................... » utbetalningar ................................................... » utlåning ......................................................... Riksgäldssedlar, s. k., inlösen af ................................................ Räkenskaper, riksgäldskontorets................................................... Räntekuponger, inlösen af............................................................ Rörlig materiel vid statens redan trafikerade jernvägar, anslag till Sammankomster, fullmäktiges...................................................... Sammanträde, första, Riksdagens revisorers, ang. utfärdande af kallelse till ............................................ § 100. § 64. §§ H7, 119. §§ 64, 115. § 86. § H2. § 69. § 63. §§ 60, no, 111. § 61. § in. §§ 63, 121, § 62. § H2. §§ 59, 79. § 122. §§ 62, 116. §§ 74, 125. §§ 9-11. Sid. 66. § 1. § 88. §§ 75-87. § 85. § 79, 90. § 84. § 2. §§ 88, 89. §§ 2-8. §§ 92—100. §§ 57, 82, 87. §§ 12-74. § 84. § 2. §§ 88, 89. §§ 2, 82. § 41. §§ 101—108. § H4. 93 Sammanträden, fullmäktiges i riksbanken ock riksgäldskontor©! gemensamma ............................................ Semester för deputerade............................................ » » tjänstemännen vid riksgäldskontoret ........................ Skara stifts byggnadskassa, ang. afskrifning af dess skuld till riksgäldskontoret ................................................. Skattkammar växlar, riksgäldskontorets, tillhandahållas riksbanken Skiljaktiga meningar bland fullmäktige Skrifmaterialier för justitieombudsmannens och tryckfrihetskom mitténs expedition ....................................... » för Riksdagens behof.......................................... Skulder, riksgäldskontorets, preskriptionstid för » riksgäldskontorets, förteckning å .................................... Stat, aflönings-, för riksgäldskontoret ......................................... » , pensions-, » » Statskontorets behållningar aflämnas till riksgäldskontoret............ » inkomster, brister i, fyllas .................................... Statslån, äldre, konvertering af........................................ » 1888 års, ang. förräntning af....................................... » 1894 års, ang. förräntning och amortering af ............... » 1900 års, ang. förräntning af....................................... » 1904 års, ang. förräntning af....................................... » 1906 års, ang. förräntning af ................................... » 1907 års, ang. förräntning af....................................... Statsskuldbok, ang. inrättande af ....................................... Strömsholms nya kanalbolag, revision af dess förvaltning Styrelsen för riksgäldskontoret................................................... Suppleanter för fullmäktige ................................................ » , deras inträdande ...................................................... » för Riksdagens revisorer .......................................... » , ang. inkallande af................................................... Suspension af tjänstemän och vaktbetjäning Svappavaara m. fl. malmfält, anslag till inköp af ..................... Svenska ostasiatiska kompaniet, lån till detsamma för anskaffande af fartyg ................................................................. Telefonväsende, statens, ang. lån för fortsatt utveckling af............ Telegrafverket, förskott till ........................................................ * , lån för anskaffande af lokaler åt ........................ » , lån till uppförande af stationsbyggnader för dess behof .................................................................. Tjänsteförsummelser, frågor rörande ............................................. Tjänstemän vid riksgäldskontoret, aflöning för.............................. * » » , afiöningsstat för....................... * ■ * » , antagande af ........................... * * » , besvärshänvisning för............... x » » , entledigande af ........................ §§ 112, 122. § 98. § 124. § 11. § 86. § 107. § 67. § H6. §§ 2, 83. Sid. 68—86. Sid. 63. Sid. 65. § 78. § 54. § 82. § 3. § 4- § 5. § 6. § 7. § 8. § 2. § 117. §§ 92—100. Sid. 66. §§ 93, 94, 96 Sid. 67. § H4. §§ 129—133. § 53. § 17. ''§ 35. § 58. § 27. § 36. §§ 129—134. § 71. Sid. 63. § 127. § 133. §§ 130, 131. 94 Tjänstemän vid riksgäldskontoret, pensionering af........................ » » justitieombudsmannens expedition........................ Tjänster i riksgäldskontoret, lediga, bestridande och återbesättande af Tjänstledighet för fullmäktige ...................................................... » » tjänstemännen och vaktbetjäningfen..................... Torf industrien, lånefond för understödjande af.............................. Traktamenten, Riksdagens revisorers .......................................... Trollhättan, anslag till anläggning af en kraftstation vid, m. m. Trollhätte kanal- och vattenverk, ang. inköp af vissa fastigheter för dess räkning..................... » » » » ang. tillhandahållande af medel åt densamma får utlämnande af byggnadslån .................... Tryckfrihetskommitténs expedition och expenser.............................. Tryckning af Riksdagens protokoll med därtill hörande bihang ... > af revisorernas berättelser .......................................... Tryckningskostnader för justitieombudsmannens ämbetsberättelser... » » Riksdagens revisorers berättelser ............ Underskrifter, antalet egenhändiga å riksgäldskontorets obligationer Understöd för obemedlade tjänstemäns och vaktbetjäntes sterbhus Undsättningsmedel vid missväxter ................................................ Uniformsheklädnad, vaktmästares ................................................ Uppdrag, fullmäktiges särskilda................................................... Upphandling af papper för tryckning af Riksdagens protokoll...... Upplåning, riksgäldskontorets ...................................................... Uppsala stifts byggnadskassa, ang. afskrifning af dess skuld till riksgäldskontoret ........................................................... Uppslagsbok öfver 1908 års Riksdags verksamhet ..................... Utbetalningar, åliggande riksgäldskontoret.................................... Utdrag af riksgäldskontorets räkenskaper .................................... Utlottning slistor rörande de i svenskt mynt förskrifna statsobligationer Utlåning, riksgäldskontorets......................................................... Vadstena klosterkyrka, ang. återbetalning af lånet till dess restaurering ........................................................................ Vaktbetjäning, justitieombudsmannens .......................................... » riksgäldskontorets ................................................ * » , aflöningsstat för ..................... Vaktbetjäningens pensionerande...................................................... » tjänsteförsummelser och entledigande.................. Vaktmästaren vid Riksdagens bibliotek, aflöning för .................. Vargöns aktiebolag, anslag till inköp af viss bolaget tillhörig egendom ....................................................................... Vattenfall, anslag till inköp af ................................................... Vice värden i Riksdagens hus ................................................... Villkor för löneförhöjning vid riksgäldskontoret........................... » » att kunna antagas till tjänsteman vid riksgäldskontoret §§ 135—137. § 65. §§ 124—126. §§ 103, 104. § 124. § 18. § 64. §§ 33, 34, 49, 50 § 32. § 40. § 67. § 116- § H5. § 67. I 64. § 2. § 73. § 81. § 124 mom. 10 §§ 109—123. § H6. §§ 57, 82. § 11. § 69. §§ 12-74. § 89. § 82. § 84. § io. § 65. § 124. Sid. 63. §§ 135—137. §§ 132—134. ''§ 63. § 52. § 26. § H6. § 124 mom. 5. § 127. 95 Alderstillttgg för riksgäldskontorets tjänstemän.............................. § 124 mom. 5. Angfärjor för trafik mellan Sverige och Tyskland, anslag till anskaffande af.................................................................. g 48. Angfärjelägen i Trelleborgs hamn, anslag till.............................. § 48. Ärike- och pupillkassan vid riksgäldskontor.............................. §§ 74, 125. öfverlåtelse på viss person af riksgäldskontorets obligationer ...... § 2. öfverldggningar, fullmäktiges ...................................................... g§ 106, 107. öfvervaktmästaren och öfvermaskinisten vid Riksdagens hus......... § 61. Östersund—Ströms vatiudal, anslag till påbörjande af en statsbana mellan .................................................................... §§ 31, 46.