utfärdadt vid slutet af 1906 års riksdag

Bih. till Biksd. Prof. 1906. 10 Samt. 1 Afä. 2 Band. (Riksg.-kontorets reglemente.) Innehållsförteckning. Riksgäldskontorets föremål § 1. D skulder §§ 2—6. » fordringar för utlämnade lån § 7. » återstående utgifter till följd af beslut vid föregående riksdagar §§ 8—20. » utgifter, anvisade vid innevarande riksdag, §§ 21—30. Med statsregleringen gemenskap ägande utgifter § 31. På riksgäldskontoret anvisade kreditiv §§ 32—35. Från riksgäldskontoret utgående riksdags- och revisionskostnader, aflöningar, förvaltningsutgifter m. m. §§ 36—50. Riksgäldskontorets inkomster och tillgångar §§ 51—62. Redovisningen af de till riksgäldskontoret ingående medel §§ 63—65. Riksgäldskontorets styrelse §§ 66—74. Fullmäktiges sammankomster §§ 75—82. J) särskilda åligganden och uppdrag §§ 83—99. Betjäningen vid riksgäldskontoret §§ 100—107. Behandlingen af frågor rörande tjänsteförsummelser m. m. §§ 108—113. Pensionerandet af riksgäldskontorets betjäning §§ 114—116. 3 Reglemente för riksgäldskontoret. § l. Riksgäldskontoret har till föremål: a) att ombesörja likviden af svenska statens skuld, för hvilken Riksdagen enligt § 66 regeringsformen ansvarar; b) att verkställa alla de utbetalningar, som af Rikets Ständer eller Riksdagen blifvit å detta verk anvisade; c) att mottaga, förvalta och redovisa alla härtill anslagna tillgångar och inkomster samt hålla uppkommande, till riksgäldskontoret levererade öfverskott och behållningar Riksdagen till hända; d) att, i saknad af annan tillgång för bestridande af beviljade och å riksgäldskontoret anvisade utgifter, upplåna därtill oundgängligen erforderliga medel; och e) att utföra alla uppdrag och åligganden, som riksgäldskontoret för öfrigt af Rikets Ständer eller Riksdagen erhållit. Angående riksgäldskontorets skulder. § 2. De af riksgäldskontoret för upptagna lån utfärdade och förut icke inlösta eller eljest, jämlikt behörig föreskrift, ur räkenskaperna affärda obligationer, äfvensom de obligationer, hvilka hädanefter varda af detta verk utgifna, böra, så till kapital som upplupna räntor, enligt desammas ordalydelse infrias. Där preskriptionstid i afseende på någon särskild del af riksgäldskontorets skulder icke blifvit stadgad, komma skulderna, intill dess annorlunda förordnas, att i vederbörlig ordning likvideras, utan afseende å den 4 tid, inom hvilken fordringar hos enskilda eller hos Kungl. Maj:t och kronan skola nu eller framdeles göras gällande. Härförutan har Riksdagen medgifvit: a) att till innehafvaren ställd obligation må, då därom hos fullmäktige göres framställning, på viss namngifven person öfverlåtas för att endast i dennes hand vara gällande samt, därest ägaren sedermera det önskar, ånyo kunna göras gällande i hvarje innehafvares hand, allt under de villkor i afseende på behöriga anteckningar å själfva obligationen samt i kontorets räkenskaper, som fullmäktige äga föreskrifva; b) att fullmäktige må, när sådant icke för riksgäldskontor medför olägenhet, kunna medgifva omedelbar inlösen i riksgäldskontoret af förfallna obligationer och räntekuponger, fastän desamma enligt obligationernas lydelse och stadgandena i lånekontrakten böra a däruti angifna utrikes orter infrias, för hvilket ändamål fullmäktige må träffa erforderliga överenskommelser med de låneöfvertagare, som kontraktsenligt skola ombesörja denna inlösen; samt c) att, då s. k. riksgäldssedlar i riksgäldskontoret till inlösen företes, fullmäktige äga att, därest sedlarna befinnas riktiga, låta desamma med riksgäldskontorets medel infria. Beträffande antalet egenhändiga underskrifter å riksgäldskontorets obligationer har Riksdagen föreskrifvit, att obligationer, som komma att af riksgäldskontoret utlämnas, böra vara försedda, då deras valör ej uppgår till 1,000 kronor eller motsvarande belopp i utländskt myntslag, med minst eu, då valören utgör 1,000 kronor eller högre belopp till och med 2,000 kronor eller motsvarande belopp i utländskt myntslag, med minst två samt, då valören öfverstiger 2,000 kronor eller motsvarande belopp i utländskt myntslag, med minst tre handskrift^ namnteckningar. I afseende på riksgäldskontorets skulder, om hvilka kontorets räkenskaper och handlingar lämna fullständig upplysning, och hvilkas belopp vid nästlidna års slut finnas summariskt uppgifna uti en vid detta reglemente fogad bilaga, böra i öfrigt de föreskrifter, som äro intagna uti de vid föregående riksdagar för riksgäldskontoret utfärdade reglementen, i de delar, samma föreskrifter ännu icke blifvit fullgjorda, fortfarande tjäna till efterrättelse. § 3. Enligt 1889 års Riksdags beslut skall, med anledning af 1888 års svenska tre procents statslåns upptagande, till de under riksgäldskontorets 5 förvaltning stående likvidations- och amortissementsfonderna årligen utbetalas en annuitet till belopp, motsvarande fyra procent af den för detta lån erhållna valuta, eller 885,333 kronor 33 öre, af hvilken annuitet ränta å 1888 års lån främst skall utgå, men återstoden användas till amortering å statsskulden medelst ökad utlottning eller obligationsinköp tid efter annan. § 4. Enligt 1895 års Eiksdags beslut skall till de under riksgäldskontorets förvaltning stående likvidations- och amortissementsfonderna från och med år 1896 årligen utbetalas ett belopp af 672,300 kronor, hvaraf främst skall utgå ränta å 1894 års svenska 8-procents statslån och återstoden användas till amortering därå på tider och sätt, som fullmäktige i riksgäldskontoret må finna lämpligast, dock att hela lånet skall vara slutbetaldt inom år 1950. § 5- Enligt 1901 års Riksdags beslut skall i anledning af 1900 års svenska statslåns upptagande från och med år 1901 till de under riksgäldskontorets förvaltning stående likvidations- och amortissementsfonderna årligen utbetalas en annuitet af 1,452,800 kronor, hvaraf främst skall utgå ränta å 1900 års statslån och återstoden användas till amortering å statsskulden medelst ökad utlottning eller obligationsinköp tid efter annan. § 6. Enligt 1905 års Riksdags beslut skall i anledning af upptagandet af 1904 års 31/., procents statsräntelån å 36,000,000 kronor från och med år 1905 till de under riksgäldskontorets förvaltning stående likvidationsocb amortissementsfonderna årligen utbetalas en annuitet af 1,380,000 kronor, hvaraf främst skall utgå ränta å nämnda lån och återstoden användas till amortering å statsskulden medelst ökad utlottning eller obligationsinköp tid efter annan. 6 Angående riksgäldskontorets fordringar för utlämnade lån. § 7. Beträffande riksgäldskontorets fordringar för meddelade lån, om hvilkas belopp kontorets böcker och räkenskaper lämna fullständig upplysning och å hvilka, för tiden vid nästlidna års slut, en förteckning jämväl finnes detta reglemente bifogad, skola de förbindelser, å hvilka fordringarna sig grunda, jämte föreskrifterna uti äldre reglementen i tillämpliga delar fortfarande tjäna till efterrättelse. Angående riksgäldskontoret åliggande utbetalningar. l:o. Återstående utgifter till följd af beslut vid föregående riksdagar. § 8. Riksdagen har år 1898 beslutat, att till odlingslånefonden må under hvart af åren 1899—1903 ej mindre ingå de till statskontoret inflytande annuiteter å odlingslån, än äfven af riksgäldskontoret, i mån af behof och uppå rekvisition af Kungl. Maj:t, öfverlämnas medel till så stort belopp, som jämte de till fonden ingående annuiteter kan erfordras till fyllande af högst en million kronor årligen, samt att riksgäldskontoret skall af fonden erhålla, godtgörelse för den ränteutgift, som genom berörda medels öfverlämnande till fonden för riksgäldskontoret förorsakas. § 9. Riksdagen har år 1908 beslutat, att till odlingslånefonden må under hvart af åren 1904—1908 ej mindre ingå de till statskontoret inflytande annuiteter å odlingslån, än äfven af riksgäldskontoret, i mån af behof och uppå rekvisition af Kungl. Maj:t, öfverlämnas medel till så stort belopp, som jämte de till fonden ingående annuiteter kan erfordras till fyllande af högst en million kronor årligen, samt att riksgäldskontoret skall af fonden erhålla godtgörelse för den ränteutgift, som genom berörda medels öfverlämnande till fonden för riksgäldskontoret förorsakas. 7 § 10. • Riksdagen har år 1902 till bildande af en lånefond för torfindustriens understödjande, särskildt tillverkningen af bränntorf och torfkol samt framställandet af torfströ, att förvaltas och användas i öfverensstämmelse med vissa ^angifna grunder, bemyndigat riksgäldskontoret att för ändamålet i mån af behof tillhandahålla statskontoret ett belopp af högst 1,500,000 kronor samt medgifvit, att de kapitalafbetalningar, som skola å de från fonden utgående lånen verkställas, må intill utgången af år 1908 tilläggas fonden. § Il Riksdagen har ar 1904, för bildande af en egnahems]ånefond att användas för af Riksdagen angifvet ändamål, bemyndigat riksgäldskontoret att under åren 1905—1909 tillhandahålla statskontoret ett belopp af högst tio millioner kronor; hvarjämte Riksdagen dels beslutat, att riksgäldskontoret skall af fonden erhålla godtgörelse för den ränteutgift, som genom berörda medels öfverlämnande till fonden förorsakas riksgäldskontoret, dels ock medgifvit, att de kapitalinbetalningar, som å de från fonden utlämnade lånen verkställas, må intill utgången af år 1909 tilläggas fonden. § 12- Riksdagen har år 1905, under de villkor och bestämmelser, som i fråga om den redan bildade lånefonden för rederinäringens understödjande stadgats med afseende å dess förvaltning och användning samt rörande dispositionen af inflytande räntor och kapitalafbetalningar å de från fonden utlämnade lån, bemyndigat riksgäldskontoret att, utöfver det till samma fond år 1903 anvisade belopp af 5,000,000 kronor, i mån af behof tillhandahålla statskontoret ytterligare 5,000,000 kronor. § 13. Till låneunderstöd för enskilda järnvägar har 1896 års Riksdag beviljat och ställt till Kungl. Maj:ts disposition ett extra anslag af 7,500,000 kronor, att utgå under fem år från och med år 1897 med 1,500,000 kronor årligen, dock så att belopp, som ej blifvit till utgående under ett af dessa 8 år anvisadt, må för ett efterföljande år af samma femårsperiod disponeras, ägande Kung! Maj:t att å detta anslag till understödjande af nja, ännu ej påbörjade enskilda järnvägsanläggningar anvisa af Kungl. Maj:t beviljade understödsbelopp, att utgå i enlighet med följande villkor och bestämmelser: l:o) att kostnadsförslag och arbetsplan fastställas af Kungl. Maj:t, som ock närmare bestämmer de ställen, hvilka järnväg skall beröra, varande det sökande bolaget skyldigt att godtgöra de särskilda kostnaderna för möjligen erforderliga kontrollundersökningar, besiktningar, extra biträdens användande med mera dylikt, hvilka kunna af kostnadsförslagets och arbetsplanens granskning föranledas; 2: o) att det lånesökande bolaget, för att kunna erhålla statsunderstöd, skall vara skyldigt hos Kungl. Maj:t styrka, att det förfogar öfver ett kapital, som jämte statslånet är fullt tillräckligt till järnvägsanläggningens utförande på sätt arbetsplan och kostnadsförslag innehålla och hvaraf minst sa stor del, som motsvarar hälften af den beräknade anläggningskostnaden, bör utgöras af inbetaldt eller tecknadt aktiebelopp eller eljest utan återbetalningsskyldighet lämnadt tillskott till järnvägsanläggningens utförande; 3: o) att låneunderstödet må utgöra högst hälften af anläggningskostnaden efter det fastställda kostnadsförslaget samt lyftas i mån af arbetets fortgång på sätt och å tider, som Kungl. Maj:t bestämmer, dock med iakttagande däraf, att inbetalningarna å den del af anläggningskapitalet, som bör utgöras af aktiekapital eller eljest utan återbetalningsskyldighet lämnadt tillskott, skola ske i förhållande till de andelar af lånesumman, som lyftas, och före lyftningen af dessa låneandelar; skolande härjämte en tiondedel af den beviljade låneförsträckningen innestå, till dess besiktning af järnvägsanläggningen blifvit i öfverensstämmelse med § 2 mom. 2 af kungl. kungörelsen den 11 december 1874, angående ordningen för afsyning och besiktning af enskilda järnvägar och deras upplåtande för allmän trafik, förrättad, och väg- och vatten byggnadsstyrelsen meddelat tillstånd till banans öppnande för allmän trafik; 4:o) att i afseende å ifrågavarande försträckningar skall iakttagas: a) att annuiteten beräknas till fem procent å ursprungliga försträckningsbeloppet, af hvilken annuitet först godtgöres ränta efter fyra och en half för hundra å oguldet kapitalbelopp och återstoden utgör afbetalning därå; b) att anstånd med räntans erläggande må medgifvas för högst tre år, dock icke utöfver ett år från den dag, då, enligt Kungl. Maj:ts be tämmande, järnväg senast skall vara färdig och för trafik öppnad; skolande 9 beloppet af den ränta, med hvars erläggande anstånd sålunda medgifves, till staten inbetalas, sedan genom de stadgade annuitetslikviderna all öfrig ränta, med hvilken anstånd icke beviljats, blifvit gulden och kapitalet godtgjordt, så att efter nämnda tids förlopp med annuitetens erläggande fortfares så länge, till dess äfven beloppet af den ränta, med hvars erläggande anstånd medgifvits, blifvit till staten inbetaldt; och c) att kapitalafbetalning skall vidtaga tre år efter den dag, då, enligt Kungl. Maj:ts bestämmande, järnväg senast skall vara färdig och för trafik öppnad; _ 5-''o) att järnvägsanläggningen med alla därtill hörande byggnader och materiel, äfvensom all bolagets öfriga egendom, skall utgöra säkerhet för den af staten lämnade försträckning, och staten till säkerhet för sin fordrans utbekommande erhålla inteckning med förmånsrätt framför hvarje annan fordran i den järnväg, för hvars anläggning den ifrågavarande försträckningen beviljats; börande ej mindre, såsom villkor för statslånets erhållande och tillgodonjutande, i bolagsordningen intagas stadgande om bolagets skyldighet att till säkerhet för statens fordran inteckna bolagets järnväg med förmånsrätt för samma fordran framför hvarje annan fordran hos bolaget, än ock en tredjedel af det beviljade statslånet innestå, till dess inteckning med ofvan stadgad förmånsrätt i bolagets järnväg meddelats för förut lyfta andelar af lånet; hvarjämte ofvanberörda sista tredjedel ej må utbekommas, förrän inteckning för dess belopp med förmånsrätt framför hvarje annan fordran än statens blifvit i bolagets järnväg behörigen meddelad; 6:o) att Kungl. Maj:t skall insätta en med särskild instruktion försedd ledamot i direktionen för hvarje järnvägsbolag, som innehar lån af staten, och utse en revisor att deltaga uti granskningen af bolagets förvaltning och räkenskaper, samt att arfvode till sålunda utsedd direktör och revisor skall bekostas af bolaget; 7:o) att hvarje järnvägsbolag, som erhållit statsunderstöd, skall vara skyldigt underkasta sig såväl de bestämmelser i fråga om samtrafik, hvilka Kungl. Maj:t kan finna godt för bolaget bestämma, som ock i öfrigt alla de villkor och kontroller, som af Kungl. Maj:t pröfvas lämpliga och nödiga; samt 8:o) att hvarje sådant bolag, som nyss är nämndt, må, då Kung! Maj:t så pröfvar lämpligt, dels utan kostnad eller årlig ersättning undfå upplåtelse af den för järnvägsanläggningen erforderliga, kronan tillhöriga mark, som står under dess omedelbara disposition, hvaremot, när fråga är om boställsjord eller annan åt enskild person med åborätt eller annorledes Bih. till Riksd. Prof. 1906. 10 Sami. 1 Afd. 2 Band. 2 (Biksg.-kontorets reglemente.) 10 upplåten kronojord, ersättning därför af bolaget bör lämnas i enlighet med gällande expropriationslag, dels ock kostnadsfritt begagna sådana å kronans ägor belägna kalk- och stenbrott jämte grustäkter, som kunna vara disponibla; och åligger det fullmäktige att behörigen tillhandahålla och utbetala de belopp, Kungl. Maj:t kan komma att å detta anslag anvisa. § 14. Till låneunderstöd för enskilda järnvägar har 1901 års Riksdag beviljat och ställt till Kungl. Maj:ts disposition ett extra anslag af 7,500,000 kronor, att utgå under fem år från och med år 1902 med 1,500,000 kronor årligen, dock så att belopp, som ej blifvit till utgående under ett af dessa år anvisadt, må för ett efterföljande år af samma femårsperiod disponeras, ägande Kungl. Maj:t att å detta anslag till understödjande af nja, ännu ej påbörjade enskilda järnvägsanläggningar anvisa af Kungl. Maj:t beviljade understödsbelopp, att utgå i enlighet med följande villkor och bestämmelser : l:o) att kostnadsförslag och arbetsplan fastställas af Kungl. Maj:t, som ock närmare bestämmer de ställen, hvilka järnväg skall beröra, varande det sökande bolaget skyldigt att godtgöra de särskilda kostnaderna för möjligen erforderliga kontrollundersökningar, besiktningar, extra biträdens användande med mera dylikt, hvilka kunna af kostnadsförslagets och arbetsplanens granskning föranledas; 2:o) att det lånesökande bolaget, för att kunna erhålla statsunderstöd, skall vara skyldigt hos Kungl. Maj:t styrka, att det förfogar öfver ett kapital, som jämte statslånet är fullt tillräckligt till järnvägsanläggningens utförande på sätt arbetsplan och kostnadsförslag innehålla och hvaraf minst så stor del, som motsvarar hälften af den beräknade anläggningskostnaden, bör utgöras af inbetaldt eller tecknadt aktiebelopp eller eljest utan återbetalningsskyldighet lämnadt tillskott till järnvägsanläggningens utförande; 8:o) att låneunderstödet må utgöra högst hälften af anläggningskostnaden efter det fastställda kostnadsförslaget samt lyftas i mån af arbetets fortgång på sätt och å tider, som Kungl. Maj:t bestämmer, dock med iakttagande däraf, att inbetalningarna å den del af anläggningskapitalet, som bör utgöras af aktiekapital eller eljest utan återbetalningsskyldighet lämnadt tillskott, skola ske i förhållande till de andelar af lånesumman, som lyftas, och före lyftningen af dessa låneandelar; skolande härjämte en tiondedel af den beviljade låneförsträckningen innestå, till dess besiktning af järnvägs - 11 anläggningen blifvit i öfverensstämmelse med § 2 mom. 2 af kungl. kungörelsen den 11 december 1874, angående ordningen för afsyning och besiktning af enskilda järnvägar och deras upplåtande för allmän trafik, förrättad, och väg- och vattenbyggnadsstyrelsen meddelat tillstånd till banans öppnande för allmän trafik; 4:o) att i afseende å ifrågavarande försträckningar skall iakttagas: a) att annuiteten beräknas till fem procent å ursprungliga försträckningsbeloppet, af hvilken annuitet först godtgöres ränta efter fyra och en half för hundra å oguldet kapitalbelopp och återstoden utgör afbetalning därå; b) att anstånd med räntans erläggande må medgifvas för högst tre år, dock icke utöfver ett år från den dag, då, enligt Kungl. Maj:ts bestämmande, järnväg senast skall vara färdig och för trafik öppnad; skolande beloppet af den ränta, med hvars erläggande anstånd sålunda medgifves, till staten inbetalas, sedan genom de stadgade annuitetslikviderna all öfrig ränta, med hvilken anstånd icke beviljats, blifvit gulden och kapitalet godtgjordt, så att efter nämnda tids förlopp med annuitetens erläggande fortfares så länge, till dess äfven beloppet af den ränta, med hvars erläggande anstånd medgifvits, blifver till staten inbetaldt; och c) att kapitalafbetalning skall vidtaga tre år efter den dag, då, enligt Kungl. Maj:ts bestämmande, järnväg senast skall vara färdig och för trafik öppnad; 5:o) att järnvägsanläggningen med alla därtill hörande byggnader och materiel, äfvensom all bolagets öfriga egendom, skall utgöra säkerhet för den af staten lämnade försträckning, och staten till säkerhet för sin fordrans utbekommande erhålla inteckning med förmånsrätt framför hvarje annan fordran i den järnväg, för hvars anläggning den ifrågavarande försträckningen beviljats; börande ej mindre, såsom villkor för statslånets erhållande och tillgodonjutande, i bolagsordningen intagas stadgande om bolagets skyldighet att till säkerhet för statens fordran inteckna bolagets järnväg med förmånsrätt för samma fordran framför hvarje annan fordran hos bolaget, än ock en tredjedel af det beviljade statslånet innestå, till dess inteckning med ofvan stadgad förmånsrätt i bolagets järnväg meddelats för förut lyftade andelar af lånet; hvarjämte of vanberörda sista tredjedel ej må utbekommas, förrän inteckning för dess belopp med förmånsrätt framför hvarje annan fordran än statens blifvit i bolagets järnväg behörigen meddelad; 6:o) att Kungl. Maj:t skall insätta en med särskild instruktion försedd 12 ledamot i direktionen för hvarje järnvägsbolag, som innehar lån af staten, och utse en revisor att deltaga uti granskningen af bolagets förvaltning och räkenskaper, samt att arfvode till sålunda utsedd direktör och revisor skall bekostas af bolaget; 7:o) att hvarje järnvägsbolag, som erhållit statsunderstöd, skall vara skyldigt underkasta sig såväl de bestämmelser i fråga om samtrafik, hvilka Kungl. Maj:t kan finna godt för bolaget bestämma, som ock i öfrigt alla de villkor och kontroller, som af Kungl. Maj:t pröfvas lämpliga och nödiga; samt 8:o) att hvarje sådant bolag, som nyss är nämndt, må, då Kungl. Maj:t så pröfvar lämpligt, dels utan kostnad eller årlig ersättning undfå upplåtelse af den för järnvägsanläggningen erforderliga, kronan tillhöriga mark, som står under dess omedelbara disposition, hvaremot, när fråga är om boställsjord eller annan åt enskild person med åborätt eller annorledes upplåten kronojord, ersättning därför af bolaget bör lämnas i enlighet med gällande expropriationslag, dels ock kostnadsfritt begagna sådana å kronans ägor belägna kalk- och stenbrott jämte grustäkter, som kunna vara disponibla; och åligger det fullmäktige att behörigen tillhandahålla och utbetala de belopp, Kungl. Maj:t kan komma att å detta anslag anvisa. § 15. Riksdagen har år 1905 medgifvit, att å det af Riksdagen enligt skrifvelse den 7 maj 1901 (n:o 74) till låneunderstöd för enskilda järnvägar beviljade och till Kungl. Maj:ts förfogande ställda extra anslag af 7,500,000 kronor må, utan iakttagande af i statsrådsprotokollet öfver civilärenden den 10 mars 1905 omförmälda, i Riksdagens berörda skrifvelse stadgade villkor, åt Orsa—Härjeådalens järnvägsaktiebolag till fullbordande af den redan påbörjade järnvägsanläggningen mellan Orsa och Sveg kunna anvisas ytterligare ett låneunderstöd till belopp af 2,200,000 kronor, dock under vilkor dels att landsting, kommuner eller enskilda i afgifven förbindelse, som af Kungl. Maj:t godkännes, utfäst sig att, i händelse de af statsmedel för järnvägsanläggningens utförande anvisade låneunderstöd jämte öfriga för bolaget tillgängliga medel skulle visa sig icke vara tillräckliga för järnvägsbyggnadens fullbordande enligt plan, som af Kungl. Maj:t fastställes, tillhandahålla bolaget för detta ändamål ytterligare erforderliga medel intill ett belopp af 250,000 kronor, dels och att, därest från statsverkets sida påyrkas inlösning af järnvägen, innan 10 år förflutit från det någon del 13 däraf öppnats för allmän trafik, staten skall äga påfordra, att inlösningsvärdet bestämmes af gode män, på sätt i den å ifrågavarande järnvägsanläggning meddelade koncessionen är föreskrifvet för den händelse inlösning skulle senare ifrågakomma. § 16. 1899 års Riksdag har, under godkännande, till hufvudsakliga delar, af de vid statsrådsprotokollet öfver eivilärenden den 6 mars 1899 fogade förslagskontrakt angående förvärfvande för svenska statens räkning af bandelen Örebro—Frövi af Örebro—Köpings järnväg och angående öfvertagande af kontrakt om trafikerande af Örebro—Svartå järnväg, bemyndigat riksgäldskontoret att enligt bestämmelserna i förstnämnda kontrakt fullgöra likviden af köpeskillingen med tillhörande räntebetalning. § 17. 1902 års Riksdag har a) för sin del förklarat, att hinder icke möter för försäljning af fastigheten n:o 1 efter 1810 års nummerordning i kvarteret Lejonet i Stockholm under villkor, dels att fastigheten inköpes för statsverkets räkning för en köpeskilling af högst 2,250,000 kronor, hvilken köpeskilling efter köpets afslutande, tills vidare och intill dess Riksdagen i fråga om densammas utbetalande till säljaren annorlunda förordnar, skall för den genom öfverenskommelsen emellan konung Gustaf III och prinsessan Sophia Albertina den 17 mars 1788 bildade stiftelsens räkning innestå i riksgäldskontoret, som å innestående beloppet årligen, räknadt från den dag fastigheten till statsverkets disposition öfverlämnas, utbetalar fyra procent ränta till den, som enligt bestämmelserna i nämnda öfverenskommelse må vara därtill berättigad, dels att köpeskillingen må i sin helhet eller till större eller mindre del, efter det Riksdagens medgifvande för hvarje särskildt fall inhämtats, användas till fastighetsförvärf för omförmälda stiftelses räkning; dels ock att statsmedel icke må användas till reparation eller underhåll af sålunda inköpt fastighet eller till andra utgifter för densamma; samt b) bemyndigat riksgäldskontoret att, därest den ifrågavarande försäljningen kommer till stånd, ej mindre verkställa den i mom. aj omförmälda årliga ränteutbetalning, utan äfven tillhandahålla erforderliga medel till de fastighetsinköp, som enligt samma moment framdeles kunna för stiftelsens räkning förekomma. 14 § 18. Riksdagen har år 1908, till bestridande af vissa kostnader för en expedition, afsedd att bringa undsättning åt docenten O. Nordenskjöld och hans följeslagare på ångfartyget Antarctics expedition till Södra Ishafvet, anvisat högst 200,000 kronor att af riksgäldskontoret förskottsvis utbetalas för att framdeles hos Riksdagen anmälas till ersättande; och åligger det till följd häraf fullmäktige att behörigen tillhandahålla och utbetala hvad Kungl. Maj:t kan komma att af nämnda belopp för ändamålet anvisa. § 19. Till anskaffande af ny rörlig materiel vid statens redan trafikerade järnvägar har 1905 års Riksdag för år 1906 beviljat och till utgående från riksgäldskontoret anvisat 4,000,000 kronor, att enligt Kungl. Maj:ts disposition utbetalas. § 20. Till fortsättning af statsbanan från Göteborg till Skee har 1905 års Riksdag för år 1906 beviljat och till utgående från riksgäldskontoret anvisat 1,475,600 kronor, att enligt Kungl. Maj:ts disposition utbetalas. 2:o. Under innevarande riksdag på riksgäldskontoret anvisade utgifter. § 21. Innevarande års Riksdag har bemyndigat riksgäldskontoret att tillhandahålla telegrafstyrelsen för fortsatt utveckling af statens telefonväsende ett lånebelopp för år 1906 af 3,500,000 kronor att, i mån af behof och sedan detta för hvarje gång blifvit af Kungl. Maj:t pröfvadt, af telegrafstyrelsen i riksgäldskontoret lyftas och jämte ränta, motsvarande den ränteutgift, som genom berörda belopps öfverlämnande till telegrafstyrelsen förorsakas riksgäldskontoret, inom tjugu år från första lyftningsdagen återgäldas medelst afbetalningar, i den mån telegrafverkets medel därtill lämna tillgång, dock så att dylika afbetalningar böra en månad förut af telegrafstyrelsen hos riksgäldskontoret tillkännagifvas. 15 § 22. Till låneunderstöd för enskilda järnvägar kar 1906 års Riksdag beviljat ock ställt till Kungl. Maj:ts disposition ett extra anslag af 7,500,000 kronor, att utgå under fena år från och med år 1907 med 1,500,000 kronor årligen, dock så att belopp, som ej blifvit till utgående under ett af dessa år anvisadt, må för ett efterföljande år af samma femårsperiod disponeras, ägande Kungl. Maj:t att å detta anslag till understödjande af nya, ännu ej påbörjade enskilda järnvägsanläggningar anvisa af Kungl. Maj:t beviljade understödsbelopp, att utgå i enlighet med följande villkor och bestämmelser: 1 :o) att kostnadsförslag och arbetsplan fastställas af Kungl. Maj:t, som ock närmare bestämmer de ställen, hvilka järnväg skall beröra, varande det sökande bolaget skyldigt att godtgöra de särskilda kostnaderna för möjligen erforderliga kontrollundersökningar, besiktningar, extra biträdens användande med mera dylikt, hvilka kunna af kostnadsförslagets och arbetsplanens granskning föranledas; 2:o) att det lånesökande bolaget, för att kunna erhålla statsunderstöd, skall vara skyldigt hos Kungl. Maj it styrka, att det förfogar öfver ett kapital, som jämte statslånet är fullt tillräckligt till järnvägsanläggningens utlörande på sätt arbetsplan och kostnadsförslag innehålla och hvaraf minst så stor del, som motsvarar hälften af den beräknade anläggningskostnaden, bör utgöras af inbetaldt eller tecknadt aktiebelopp eller eljest utan återbetalningsskyldighet lämnadt tillskott till järnvägsanläggningens utförande; 3:o) att låneunderstödet må utgöra högst hälften af anläggningskostnaden efter det fastställda kostnadsförslag^!; samt lyftas i män af arbetets fortgång på sätt och å tider, som Kungl. Maj:t bestämmer, dock med iakttagande däraf, att inbetalningarna å den del af anläggningskapitalet, som bör utgöras af aktiekapital eller eljest utan återbetalningsskyldighet lämnadt tillskott, skola ske i förhållande till de andelar af lånesumman, som lyftas, och före lyftningen af dessa låneandelar; skolande härjämte en tiondedel af den beviljade låneförsträckningen innestå, till dess besiktning af järnvägsanläggningen blifvit i öfverensstämmelse med § 2 mom. 2 af kungl. kungörelsen den 11 december 1874 angående ordningen för afsyning och besiktning af enskilda järnvägar och deras upplåtande för allmän trafik förrättad samt väg- och vattenbyggnadsstyrelsen meddelat tillstånd till banans öppnande för allmän trafik; 4:o) att i afseende å ifrågavarande försträckningar skall iakttagas: 16 a) att annuiteten beräknas till fem procent å ursprungliga försträckningsbeloppet, af hvilken annuitet först godtgöres ränta efter fyra och en half för hundra å oguldet kapitalbelopp och återstoden utgör afbetalning därå; b) att anstånd med räntans erläggande må medgifvas för högst tre år, dock icke utöfver ett år från den dag, då enligt Kungl. Maj:ts bestämmande järnväg senast skall vara färdig och för trafik öppnad; skolande beloppet af den ränta, med hvars erläggande anstånd sålunda medgifves, till staten inbetalas, sedan genom de stadgade annuitetslikviderna all öfrig ränta, med hvilken anstånd icke beviljats, blifvit gulden och kapitalet godtgjordt, så att efter nämnda tids förlopp med annuitetens erläggande fortfares så länge, till dess äfven beloppet af den ränta, med hvars erläggande anstånd medgifvits, blifver till staten inbetaldt; c) att kapitalafbetalning skall vidtaga tre år efter den dag, då enligt Kungl. Maj:ts bestämmande järnväg senast skall vara färdig och för trafik öppnad; och d) att, därest till betalning förfallet belopp icke i föreskrifven ordning erlägges, låntagaren skall därå gälda fem procent årlig ränta, intill dess samma belopp varder behörigen inbetaldt; 5:o) att järnvägsanläggningen med alla därtill hörande byggnader och materiel äfvensom all bolagets öfriga egendom skall utgöra säkerhet för den af staten lämnade försträckning och staten till säkerhet för sin fordrans utbekommande erhålla inteckning med förmånsrätt framför hvarje annan fordran i den järnväg, för hvars anläggning den ifrågavarande försträckningen beviljats; börande ej mindre såsom villkor för statslånets erhållande och tillgodonjutande i bolagsordningen intagas stadgande om bolagets skyldighet att till säkerhet för statens fordran inteckna bolagets järnväg med förmånsrätt för samma fordran framför hvarje annan fordran hos bolaget, än ock en tredjedel af det beviljade statslånet innestå, till dess inteckning med ofvan stadgad förmånsrätt i bolagets järnväg meddelats för förut lyftade andelar af lånet; hvarjämte ofvanberörda sista tredjedel ej må utbekommas, förrän inteckning för dess belopp med förmånsrätt framför hvarje annan fordran än statens blifvit i bolagets järnväg behörigen meddelad; 6:o) att Kungl. Maj:t skall insätta en med särskild instruktion försedd ledamot i direktionen för hvarje järnvägsbolag, som innehar lån af staten, och utse en revisor att deltaga uti granskningen af bolagets förvaltning och räkenskaper, samt att arfvode till sålunda utsedd direktör och revisor skall bekostas af bolaget; 17 7:o) att hvarje järnvägsbolag, som erhållit statsunderstöd, skall vara skyldigt underkasta sig såväl de bestämmelser i fråga om samtrafik, hvilka Kungl. Maj:t kan finna godt för bolaget bestämma, som ock i öfrigt alla de villkor och kontroller, som af Kungl. Maj:t pröfvas lämpliga och nödiga; samt 8:o) att hvarje sådant bolag, som nyss är nämndt, må, då Kungl. Maj: t så prof var lämpligt, dels erhålla upplåtelse af den för järnvägsanläggningen erforderliga, kronan tillhöriga jord sålunda: att jord, som står under kronans omedelbara disposition, upplåtes utan någon ersättning; att jord från de under bruk och bergverk för nödigt skogsfång upplåtna kronoallmänningar upplåtes utan annan godtgörelse än ersättning till vederbörande innehafvare för intrång i nyttjanderätten; att jord från de genom domänstyrelsens försorg utarrenderade kronoegendomar, hvilka icke upplåtits till förenade mötespassevolanskassornas fond, stuterierna eller Vadstena krigsmanshusfond, upplåtes utan annan ersättning än för minskning i arrendator^ brukningsområde under den återstående arrendetiden äfvensom för skada och intrång; samt att för jord, som är till boställe eller åt enskild person, menighet eller inrättning med åborätt eller annorledes än hvad ofvan sagts upplåten, ersättning skall lämnas såväl för själfva marken som för skada och intrång; skolande ersättningen i ofvannämnda fall bestämmas i den ordning, förordningen angående jords eller lägenhets afstående för allmänt behof den 14 april 1866 stadgar; dels ock kostnadsfritt begagna för anläggningen sådana å kronans ägor belägna kalk- och stenbrott jämte grustäkter, som kunna vara disponibla; och åligger det fullmäktige i riksgäldskontoret att behörigen tillhandahålla och utbetala de belopp, Kungl. Maj:t kan komma att å detta anslag anvisa. § 23. Innevarande års Riksdag har, i anledning af Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning, beslutat, bland annat: att en särskild fond å 300,000 kronor skall inrättas för befrämjande af uppodling af jord i Norrland och Dalarna, från hvilken fond i mån af tillgång lån må tilldelas landsting eller hushållningssällskap, som förklarat sig villigt att utlämna låneunderstöd till mindre jordbrukare för uppodling af till åker lämplig mark; att inflytande räntor å de från fonden utlämnade lån må ingå till Bih. till Riksd. Prot. 1906. 10 Sami. 1 Afd. 2 Band. 3 (Riksg.-kontorets reglemente.) 18 fonden för att tillsammans med fondens öfriga tillgångar användas för det med fonden afsedda ändamål; att fonden skall af statskontoret förvaltas; samt att bemyndiga riksgäldskontor et att för ändamålet under år 1907 i mån af behof tillhandahålla statskontoret ett belopp af högst 100,000 kronor. § 24, Innevarande års Riksdag har, med bifall till därom af Kungl. Maj:t i proposition n:o ISO gjord framställning, beslutat, bland annat: att en kraftstation för tillgodogörande af den staten tillhöriga vattenkraften i Trollhätte strömmar skall anläggas; att till påbörjande af den för samma kraftstation erforderliga kraftkanalen, i hufvudsaklig öfverensstämmelse med ett af styrelsen för Trollhätte kanal- och vattenverk framlagdt, med ritning n:o 2 betecknadt förslag, mellan de å ritningen med A och B betecknade punkter anvisa ett belopp af 750,000 kronor; att godkänna och antaga ett med propositionen framlagdt, den IB märs 1906 upprättadt aftal med Trollhättans elektriska kraftaktiebolag angående förvärf för 2,500,000 kronor och öfriga villkor åt Kungl. Maj:t och kronan af alla samma bolag tillhöriga, inom Vassända-Naglums och Trollhättans socknar belägna fastigheter jämte vatten- och fiskerätt, med rätt för Kungl. Maj:t att i aftalet vidtaga de formella ändringar, som kunna finnas påkallade; samt att bemyndiga riksgäldskontoret att på rekvisition tillhandahålla Kungl. Maj:t de medel, tillhopa 3,250,000 kronor, som erfordras för kraftkanalens påbörjande och fullgörande af likviden till Trollhättans elektriska kraftaktiebolag. § 25. Innevarande års Riksdag har, till fortsättande af arbetet med utläggning af ytterligare ett järnvägsspår mellan Järf va och Uppsala järnvägsstationer, för år 1907 till utgående från riksgäldskontoret anvisat ett belopp af 500,000 kronor, att enligt Kungl. Maj:ts disposition utbetalas. § 26. Till anskaffande af ny rörlig materiel vid statens redan trafikerade järnvägar har 1906 års Riksdag för år 1907 beviljat och till utgående 19 från riksgäldskontoret anvisat 4,000,000 kronor, att enligt Kung! Maj:ts disposition utbetalas. § 27. Innevarande års Riksdag har dels beslutat att för en köpeskilling af 600,000 kronor till staten inlösa Strömstad—Skee järnväg med allt hvad därtill hör, att af staten tillträdas den 1 januari 1907 på de villkor i öfrigt, Kung!. Maj:t finner skäligt bestämma, dels ock till utgående från riksgäldskontoret anvisat nämnda köpeskillingsbelopp 600,000 kronor, att enligt Kung! Maj:ts disposition utbetalas. § 28. Innevarande års Riksdag har, med bifall till Kung! Maj:ts i proposition n:o 106 gjord framställning, bemyndigat fullmäktige i riksgäldskontoret att, på det Kung! Maj:t må blifva i tillfälle att i hufvudsaklig öfvensstämmelse med de i statsrådsprotokollet öfver civilärenden den 30 mars 1906 angifna grunder åt staten förvärfva Örebro—Svartå järnväg, till Kungl. Maj:t efter ingången af år 1907 på rekvisition utanordna de medel, som erfordras för gäldande af hvad för järnvägen skall kontant till järnvägens ägare utbetalas, äfvensom fullgöra räntelikvider och kapitalafbetalningar å det i järnvägen intecknade obligationslån samt eventuellt andra i järnvägen intecknade lån, bvilka af staten i följd af järnvägens förvärfvande öfvertagas. § 29. Innevarande års Riksdag har beslutat att — med godkännande af ett mellan järnvägsstyrelsen och Säfveåns aktiebolag den 23 februari 1906 upprättadt aftal angående förvärf för statens järnvägar af ett bolaget tillhörigt, i aftalet närmare angifvet markområde, omfattande tillsammans 346,918,1 kvadratmeter — bemyndiga riksgäldskontoret att tillhandahålla järnvägsstyrelsen det penningbelopp, som erfordras för köpeskillingens erläggande enligt nämnda aftal. § 30. Riksdagen har år 1906 dels medgifvit, att inköp af sådana, helt eller delvis, i enskild ägo befintliga vattenfall, som inom den närmaste framtiden anses komma att 20 för drift af statens järnvägar erfordras och hvilkas inköp icke utan men för staten anses kunna uppskjutas, må af Kungl. Maj:t beslutas till ett sammanlagdt belopp af intill 5,000,000 kronor; samt att den afkastning, samma vattenfall kunna komma att lämna under tiden, intill dess de varda för det med inköpet afsedda ändamålet använda, skall inlevereras till statskontoret för att redovisas under titel extra uppbörd; dels ock bemyndigat fullmäktige i riksgäldskon tor et att i mån af behof, enligt Kungl. Maj;ts rekvisition, utanordna för ändamålet erforderliga medel intill nämnda summa. 3:o. Med statsregleringen gemenskap ägande utgifter. § 31. I händelse under löpande året skulle visa sig, att statskontorets inkomster äro otillräckliga för bestridande af dess utgifter, åligger det riksgäldskontoret att, sedan Kungl. Maj:t, uppå statskontorets underdåniga anmälan, pröfvat behofvet, för dess fyllande tillhandahålla statskontoret det belopp, Kungl. Maj:t för sådant ändamål finner för godt bestämma; dock med förbindelse för statskontoret att, så snart dess tillgångar det medgifva, återgälda hvad riksgäldskontoret sålunda förskjutit. 4:o. På riksgäldskontoret anvisade kreditiv. § 32. Till följd af stadgandet i regeringsformens 68 § har Riksdagen anslagit och till utbetalning från riksgäldskontoret anvisat en kreditivsumma af sju millioner fem hundra tusen kronor, för att vid infallande krig af Konungen lyftas, sedan han statsrådet in pleno hört och Riksdagen sammankallat. Riksdagens å denna summa utfärdade förseglade anordning får ej förr brytas eller summan af fullmäktige utbetalas, än sedan riksdagskallelsen blifvit i allmänna tidningarna kungjord. 21 § 33. Den breditivsumma, som, enligt ofvan åberopade grundlagsstadgande, bör å riksgäldskontor anvisas för att, på sätt detsamma innehåller, under tiden mellan innevarande och nästkommande riksdag vara tillgänglig, då Konungen till rikets försvar eller andra högst viktiga och angelägna ändamål, sedan hela statsrådets tankar däröfver blifvit inhämtade, finner den vara oundgängligen nödig, har Riksdagen fastställt till sju millioner fem hundra tusen kronor. § 34. För bestridande af ifrågakommande utbetalningar utaf de genom näst föregående paragrafer å riksgäldskontoret anvisade kreditiv böra detta verks härtill disponibla tillgångar begagnas, och, i fall dessa icke äro tillräckliga, de därutöfver erforderliga medlen af riksgäldskontoret'' upplånas mot kontorets obligationer, ställda till inlösen antingen efter viss förfallotid eller efter föregången uppsägning; ägande fullmäktige att, med hänsikt till de vid upplåningen sig företeende omständigheter och förhållanden, bestämma räntevillkoren samt fastställa betalningsterminerna för dessa obligationer; dock får obligationernas förfallotid icke utsättas senare än fem år efter deras utgifningsdag. § 35. Till bestridande af sådana telegrafverkets oförutsedda utgifter, som för uppfyllande af traktatsenliga förbindelser kunna erfordras, har Riksdagen medgifvit, att Kungl. Maj:t må äga att, i händelse verkets egna medel därtill icke lämna tillgång, i riksgäldskontoret utbekomma förskott till belopp af högst 150,000 kronor. 5:o. Från riksgäldskontoret utgående riksdags- och revisionskostnader, aflöningar, förvaltningsntgifter m. in. § 36. Alla på Riksdagens beslut grundade utgifter för riksdagskostnader skola, intill dess annorlunda af Riksdagen förordnas, under behörigt iakttagande af samma genom Riksdagens statsutskott fullmäktige till efter - 22 rättelse härvid meddelade beslut, omedelbart från riksgäldskontor till vederbörande utbetalas, hvarförutan sådana af Riksdag föranledda utgifter, som i anseende till deras föremål eller beskaffenhet dels redan blifvit, dels framdeles varda af Kungl. Maj:t godkända och å statskontoret anvisade, må, efter erhållna rekvisitioner och anställd granskning af därför aflämnade verifikationshandlingar, statskontoret af riksgäldskontor godtgöras. § 37. Kostnaderna för nödiga reparationer och andra arbeten för vederbörligt underhåll och tillsyn af den för Riksdagens sammankomster af sedda fasta egendom äfvensom för de uti samma egendom befintliga inventariers underhåll och komplettering skola utaf riksgäldskontorets medel bestridas, i likhet med andra till så kallade kontorsexpenser vanligen hänförda utgifter. § 38. Riksdagen har år 1901 beslutat, att för vaktmästaren vid Riksdagens hus skola beträffande aflöning samt i fråga om pensions erhållande gälla samma bestämmelser, som för vaktmästare vid riksgäldskontoret finnas upptagna i riksgäldskontorets aflöningsstat och reglemente, äfvensom att för vaktmästaren vid Riksdagens hus må i den tjänstgöringstid, som för erhållande af ålderstillägg är stadgad, få inräknas jämväl den tid, under hvilken han innehaft annan ordinarie vaktbetjäntbefattning vid Riksdagen eller dess verk; skolande aflöning och pension till bemälde vaktmästare i räkenskaperna uppdebiteras och utbetalas såsom kostnad för Riksdagens hus. 1906 års Riksdag har, med bestämmande att vaktmästaren vid Riksdagens hus skall benämnas öfvervaktmästare vid Riksdagens hus, dels för honom fastställt följande aflöningsförmåner att från och med år 1907 utgå, nämligen lön....................................................... tjänstgöringspenningar ................... ................... kronor ................... » 1,400: — 600: — kronor 2,000: — samt fri bostad med nödigt bränsle och elektriskt ljus, dock med en strömförbrukning af högst 75 kilowatt om året, äfvensom uniformsbeklädnad, dels ock föreskrifvit, att i fråga om tjänstgöringspenningars och pensions erhållande skola för öfvervaktmästaren vid Riksdagens hus gälla samma 28 bestämmelser, som i riksgäldskontorets reglemente finnas för vaktmästare vid detta verk angifna, samt att aflöning och pension till bemälde öfvervaktmästare skola i riksgäldskontorets räkenskaper uppdebiteras och utbetalas såsom kostnad af Riksdagens hus. § 39. Riksdagen har år 1905 beviljat maskinisten vid Riksdagens hus Karl Glustaf Oskar Kilsson en pension till belopp af 700 kronor årligen att från och med månaden näst efter den, under hvilken Nilsson af fullmäktige i riksgäldskontoret entledigas från sin befattning, till honom under hans återstående lifstid från riksgäldskontoret utbetalas. § 40. Riksdagen har till fullmäktiges i riksgäldskontoret disposition anvisat ett särskildt årligt arfvode till belopp, som för tiden från och med år 1901 bestämts till 1,000 kronor, att tills vidare i början af hvarje år efter vederbörligen fullgjord redovisningsskyldighet för det senast förflutna året tilldelas den person, som därunder haft sig af fullmäktige uppdragen befattningen att emottaga, vårda, utdela och redovisa ej mindre de från trycket utgifna riksdagsprotokoll jämte därtill hörande bihang, än äfven andra tryckta handlingar, som blifvit till riksgäldskontoret aflämnade och finnas i kontorets förvar för att därstädes på föreskrifvet sätt tillhandahållas och utdelas; börande den, som erhåller detta arfvode, emot åtnjutandet däraf vara skyldig att, då tryckning på allmän bekostnad förekommer af sådana handlingar, som kunna anses tillhöra Riksdagens protokoll eller skola bland riksdagsmännen utdelas, vaka däröfver, att det i sådant afseende erforderliga antal exemplar varder afdraget och till riksgäldskontoret vederbörligen aflämnadt, äfvensom att fullgöra öfriga åligganden, som med nämnda befattning hittills varit eller hädanefter enligt därom meddelade föreskrifter varda förenade. § 41. För komplettering och utvidgande af Riksdagens bibliotek samt dermed förenade utgifter utgår ett årligt anslag af 4,500 kronor; och skola de af 1882 års Riksdag fastställda stadgar för Riksdagens bibliotek, med 24 däri vid 1894 och 1899 års riksdagar vidtagna ändringar, samt instruktion för bibliotekarien vid Riksdagens bibbotek tjäna till efterrättelse. Riksdagen bar meddelat följande bestämmelser att från och med år 1901 tillämpas: a) att aflöningen för Riksdagens bibliotekarie utgår med: lön........................................................................... kronor 3,000: — och tjänstgöringspenningar................................. 3> 1,500: — kronor 4,500: —; att lönen må kunna, efter fem års tjänstgöring i befattningen, ökas med 500 kr. och, efter tio års tjänstgöring, med ytterligare 500 kronor; att i fråga om tjänstgöringspenningars och pensions erhållande samma bestämmelser gälla för Riksdagens bibliotekarie, som i riksgäldskontorets reglemente finnas för detta verks tjänstemän angifna; att bibliotekarien äger, när sådant utan binder för göromålens behöriga gång kan ske, utan afdrag å den för honom fastställda aflöning, åtnjuta semester under en och en half månad årligen å tid, som fullmäktige bestämma ; att bibliotekarien skall vara skyldig att ställa sig till efterrättelse gällande eller blifvande stadgar för Riksdagens bibliotek och instruktion för bibliotekarien vid Riksdagens bibliotek; b) att fullmäktige i riksgäldskontoret äga att vid Riksdagens bibliotek anställa en vaktmästare med åtnjutande af dels: lön.............................................................................. kronor 600: — tjänstgöringspenningar............................................. » 200: — kronor 800: —; dels ock antingen fri bostad med nödig vedbrand eller, i stället för denna förmån, 200 kronor såsom tjänstgöringspenningar, hvilken aflöning må kunna efter fem års ordinarie tjänst höjas, lönen med 100 och tjänstgöringspenningarna med 100 kronor; att i fråga om tjänstgöringspenningars och pensions erhållande samma bestämmelser gälla för den vid Riksdagens bibliotek anställda vaktmästare, som i riksgäldskontorets reglemente finnas för vaktmästarne vid detta verk angifna; c) att såväl bibliotekariens som vaktmästarens vid Riksdagens bibliotek aflöning och pension skola utgå af förslagsanslaget till riksdagskostnader; och 25 d) att fullmäktige i riksgäldskontoret äga att under riksdag vid Riksdagens bibliotek anställa en amanuens med arfvode af 6 kronor 50 öre om dagen samt att tilldela vaktmästaren vid biblioteket, förutom hans ofvan berörda aflöning, ett extra arfvode af 2 kronor 50 öre om dagen under den tid, Riksdagen är samlad. Enligt beslut af 1905 års Riksdag har ett årligt anslag af 1,000 kronor ställts till fullmäktiges i riksgäldskontoret förfogande för beredande åt Riksdagens bibliotekarie under de tider, då sådant pröfvas vara erforderligt, af biträde vid katalogisering samt vissa andra i biblioteket förekommande göromål. Riksdagen har år 1905 bemyndigat fullmäktige i riksgäldskontoret att under de tider af året, då behof däraf förefinnes, vid biblioteket anställa en extra vaktmästare med åtnjutande under den tid riksdag pågår af enahanda arfvode, som är eller varder bestämdt för vaktmästare hos Riksdagens kamrar, samt å andra tider mot den godtgörelse, som fullmäktige pröfva skälig. § 42. De traktamenten och resekostnadsersättningar, som tillkomma Riksdagens revisorer, skola, enligt behörigen granskade och godkända räkningar, utbetalas af riksgäldskontoret; ägande revisorerna att, utom de af dem fastställda arfvoden till de hos dem anställda sekreterare samt kameral-, kansli- och vaktbetjäning, på riksgäldskontoret anvisa ersättning för inköp af papper, skrifmaterialier och andra dylika utgifter, för annonser om revisorernas sammanträden samt för de kostnader, som kunna föranledas af verkställda resor. Kostnaderna för tryckning, häftning och utdelning af revisorernas berättelse öfver revisionen af statsverket, riksbanken och riksgäldskontoret, äfvensom af de förklaringar, som i anledning däraf kunna varda afgifna, böra äfven af riksgäldskontorets medel bestridas. § 43. Aflöningen för justitieombudsmannen samt den hos honom anställda kansli- och vaktbetjening bör af riksgäldskontoret utbetalas; skolande lönen för justitieombudsmannen, under den tid innevarande Riksdags statsreglering Bih. till Riksd. Prot. 1906. 10 Sami. 1 Afd. 2 Band. 4 (Riksg.-kontorets reglemente.) 26 kommer att blifva gällande, utgå med 8,000 kronor, eller lika belopp, som justitiekanslerns aflöning enligt sagda statsreglering utgör; hvaremot justitieombudsmannen, därest han förut innehar tjänst på rikets stat, är skyldig att den därmed förenade löneinkomst frånträda, så länge han uppbär justitieombudsmanslönen. Utöfver den fastställda aflöningen äger den justitieombudsman, som hädanefter tillträder detta ämbete och dessförinnan icke är i hufvudstaden bosatt, att såsom flyttningshjälp uppbära från riksgäldskontoret 1,500 kronor. För ofvan bemälda kansli- och vaktbetj aning utgår aflöningen med följande årliga belopp, nämligen: för sekreteraren med 4,500 kronor; en kanslist, som tillika bar skyldighet att ombesörja registratorsgöromålen, med 3,000 kronor; hvilka två löner dock kunna böjas efter fem år med 500 kronor och efter tio år med ytterligare 500 kronor; » en kanslist med 2,500 kronor, dock med rätt för justitieombudsmannen att, utan tillsättning af omförmälde kanslist, till befordrande af göromålens gång inom expeditionen, vikariatsersättning, renskrifning m. m. använda nämnda belopp, dock med skyldighet å hans sida att för medlens användning redovisa; samt för en vaktmästare med 950 kronor, hvilket belopp dock efter fem års innehafvande af tjänsten kan höjas med 100 kronor. I öfrigt skola de för justitiekanslersexpeditionen gällande bestämmelser och villkor i tillämpliga delar, efter justitieombudsmannens bepröfvande, gälla äfven för justitieombudsmansexpeditionen; hvarjämte särskildt är stadgadt, dels att sekreteraren hos justitieombudsmannen bör utan särskild ersättning jämväl bestrida de göromål, som tillhöra sekreterarebefattningen hos tryckfrihetskommittén, dels att, därest han förut innehar tjänst på rikets stat, samma villkor och förbehåll skola vid uppbärandet af ofvan berörda aflöning iakttagas, som äro stadgade i afseende på utbetalningen af justitieombudsmanslönen vid enahanda fall. § 44. Riksdagen har, för beredande af dyrtidstillägg åt tjänstemännen vid justitieombudsmansexpeditionen, för år 1906 anvisat 600 kronor att af riksgäldskontoret utbetalas med iakttagande, att för beräknande af dyrtidstillägg skola gälla följande grunder: 27 l:o) Dyrtidstillägg utgår med tio procent å kontant aflöning, dock icke i något fall med högre belopp än 300 kronor; 2:o) Från åtnjutande af dyrtidstillägg undantagas: a) de tjänstemän, i hvilkas aflöning ingår bostads- eller boställsförmån in natura; b) de tjänstemän, hvilkas aflöningsförmåner af statstjänst för innevarande år uppgå till högre belopp än 5,000 kronor; c) de tjänstemän och betjänte, hvilkas sammanlagda inkomster af arbete, dyrtidstillägget oberäknad^ år 1905 af vederbörande taxeringsmyndigheter uppskattats till högre belopp än 5,000 kronor; 8:o) Dyrtidstillägg till den, som af statens medel åtnjuter lön eller arfvode för två eller flera befattningar, utgår endast för en af dessa, nämligen för den, som medför högsta aflöningen, eller, därest denna på mer än ett ställe är lika, för den af dem, till hvilken han först blifvit befordrad; samt 4:o) Dyrtidstillägget anses tillhöra lönen. § 45. Till kostnader för justitieombudsmannens ämbetsresor bör riksgäldskontoret uppå hans rekvisition och emot därför inom hvarje års utgång afgifvande redogörelse förskottsvis utbetala en summa af 2,000 kronor. Till bestridande af expenser vid justitieombudsmannens och tryckfrihetskommitténs expedition bör årligen från och med år 1906 ett belopp af 1,000 kronor, emot behörig redogörelse, förskottsvis af riksgäldskontoret till justitieombudsmannen utbetalas. Tryckningen och häftningen af justitieombudsmannens ämbetsberättelser jämte därtill hörande bilagor böra verkställas och papperet för dessa handlingars tryckning anskaffas genom fullmäktiges försorg; dock skall den därvid erforderliga korrekturläsningen besörjas på sätt förut skett; börande samtliga trycknings- och häftningskostnaderna för ifrågavarande berättelser och bilagor omedelbart utaf riksgäldskontoret godtgöras, utan afdrag å de till expenser för sagda expedition beviljade anslag, hvaremot de medel, hvilka inflyta genom samma berättelsers försäljning i bokhandeln, skola af justitieombudsmannen, som härom äger foga anstalt, inför fullmäktige särskilt redovisas. 28 § 46. Såsom arfvode åtnjuter fullmäktiges ordförande 8,200 kronor, samt hvar och en af de öfrige fullmäktige 1,600 kronor årligen; hvarförutom fullmäktig, som ej är i Stockholm bosatt, äger att för en resa årligen till och från hemorten uppbära kostnadsersättning, beräknad efter samma grunder, som gälla för beräknandet af resekostnadsersättningen åt Andra Kammarens ledamöter. Fullmäktiges deputerade åtnjuta härjämte särskilda årliga arfvoden, som utgå med 5,000 kronor till förste deputeraden och med 8,000 kronor till andre deputeraden. § 47. Aflöningen för riksgäldskontorets tjänstemannapersonal och vaktbetjäning utgår enligt den af Riksdagen för nämnda verk fastställda af löningsstat, hvilken icke får öfverskridas. § 48. Till belöning för extra arbeten och till uppmuntran för extra ordinarier, som ådagalagt synnerlig flit och skicklighet, äga fullmäktige att använda 8,000 kronor årligen; dock får hvad häraf under årets lopp icke behöft utgifvas under ett påföljande år ej för samma ändamål användas. För öfrigt äga fullmäktige icke att tilldela betjäningen vid riksgäldskontoret hvarken ljuspenningar eller andra arfvoden än de i aflöningsstaten och detta reglemente särskildt bestämda eller medgifna. § 49. Såsom begrafningshjälp eller understöd för sterbhusen efter aflidne obemedlade tjänstemän och vaktbetjänte vid riksgäldskontoret och f. d. generalassistanskontoret äga fullmäktige att under loppet af hvarje år disponera en summa af högst 225 kronor. § 50. Därest änke- och pupillkassans vid riksgäldskontoret afslutade och vederbörligen granskade räkenskaper för tiden till och med det år, då nästa 29 riksdag slutar, skulle visa, att kassans inkomster under året understigit de utbetalningar, som därunder kassan ålegat, må den sålunda uppkomna bristen, inom ett belopp af högst 2,250 kronor för året, af riksgäldskontorets medel godtgöras, under förbehåll likväl, att hvad utaf denna anslagssumma för ett år ej behöft användas icke får för ett annat af kassan tillgodonjutas, och under villkor, att delägarnes bidrag under tiden utgå utan förminskning af deras uti det för kassan nu gällande reglemente bestämda belopp, samt att pensionerna för änkor och barn efter ämbets- och tjänstemän samt vaktbetjänte vid riksgäldskontoret icke få höjas utöfver en fjärdedel af den ordinarie lön, hvilken den aflidne delägaren senast vid detta verk innehaft, och för tjänstemäns samt vaktbetjäntes vid f. d. generalassistanskontoret efterlämnade änkor och barn icke utöfver fem sextondedelar af det lönebelopp, efter hvilket den för sistnämnda kontors tjänstemannapersonal stadgade årliga afgift till samma kassa blifvit beräknad och vederbörligen inbetald. Angående riksgäldskontorets inkomster och öfriga tillgångar utom lånefordringarna. § 51. De till riksgäldskontoret hörande och dit anslagna medel må icke, under någon förevändning eller med hvad villkor som helst, därifrån ryckas eller användas till andra behof, än dem Riksdagen bestämt. Allt förordnande, som däremot strider, vare kraftlöst (68 § regeringsformen). Och må, vid likviderande af riksgäldskontorets fordringar, ackord, utan Riksdagens särskilda samtycke, icke medgifvas. § 52. Riksgäldskontoret äger att emottaga de medel, hvilka kunna inflyta vid försäljning af kronan tillhöriga hus i städerna — hvarifrån dock undantagas auktionsmedlen för sådana hus, som äro inköpta för kungl. flottans i Karlskrona behof eller för allmänna magasinsinrättningens räkning — såvida ej dessa medel blifvit af Rikets Ständer eller Riksdagen för särskildt ändamål anvisade. 30 § SB. Sedan 1877 års Riksdag, i fråga om bergverkstiondens upphörande, beslutat, bland annat, att, med undantag tills vidare för Höganäs stenkolsverk, alla öfriga verk, som nu äro förpliktade till bergverkstiondes utgörande, från och med år 1878 befrias från dylik tionde, dock hvad nedan nämnda verk angår med följande villkor och förbehåll: a) för Tunabergs kopparverk, att dess ägare inom 1878 års slut antingen till kronan afstår all rätt till Tunabergs bergslags allmänning eller ock efter fulla värdet, sådant det vid behörig uppskattning kan varda bestämdt, till riksgäldskontoret erlägger lösen för den del af allmänningen, som, sedan de till skogsfång därifrån berättigade hemman och lägenheter erhållit mot denna förmån svarande skogsmark, kan verket tillkomma; b) för Löfås silfververk, att ägarne af detta verk före 1878 års slut till riksgäldskontoret inbetala löseskilling för den af verket utgående afrad med 11,844 kronor 60 öre; och c) för Dylta svafvel-, vitriol- och rödfärgsverk, att ägaren af detta verk likaledes före 1878 års utgång till riksgäldskontoret inbetalar löseskilling för den af detta verk utgående afrad med 18,958 kronor 40 öre; samt med rätt i öfrigt för bergverken att komma i åtnjutande af befrielsen från tionden från och med det år, under hvilket de uppfyllt de ofvan nämnda villkor och förbehåll, som för vissa bland dem blifvit för sådan befrielse bestämda; så äger riksgäldskontoret att mottaga de belopp, hvilka till följd af ofvan nämnda villkor komma att till riksgäldskontoret inbetalas. § 54. Om statskontoret erhåller större behållningar å sina räkningar i riksbanken, än som för de löpande statsutgifternas bestridande anses erforderliga, äger riksgäldskontoret att i afräkning å riksgäldskontoret tillkommande anslag eller på de återbetalningsvillkor, som af fullmäktige medgifvas, sådana behållningar af statskontoret till förvaltning mottaga. § 55. Från statskontoret äger riksgäldskontoret att, i mån af behof, under åren 1906 och 1907 utbekomma de i hvartdera årets riksstat till utgående från riksgäldskontoret förslagsvis uppförda anslag till riksdags- och revi - 31 sionskostnader samt aflöningar, äfvensom till räntor och afbetalningar å statsskulden efter afdrag af till riksgäldskontoret ingående rånte- och kapitalbetalningar; börande i den likvid, som skall för det sistförfluten året i riksgäldskontoret med statsverket upprättas, statskontoret påföras eller godtgöras det belopp, hvarmed de till riksgäldskontoret inbetalda förenämnda anslag må hafva understigit eller öfverskjutit den summa, hvarmed berörda utgifter, efter frånräknande af omförmälda afdrag, i verkligheten från riksgäldskontoret utgått. § 56. Riksdagen bar år 1877 medgifvit, att de medel, som influtit eller därefter inflöte för försäljning, jämlikt kungl. brefvet den 29 maj 1874, af åtskilliga mindre kronolägenheter och enligt Riksdagens skrifvelse den 11 i samma månad skulle af statskontoret levereras till riksgäldskontoret att där särskildt bokföras, intill dess Riksdagen fattat beslut om deras användande till inköp af skogbärande eller till skogsodling tjänlig mark, finge, i den mån tillfällen sig yppade till inköp af dylik mark, bvilka af Kungl. Maj:t pröfvades vara fördelaktiga och hvartill medel icke kunde beredas från de till skogsväsendet anvisade reservationsanslag, för sådant ändamål af Kungl. Maj:t disponeras. Sedan 1888 års Riksdag ytterligare medgifvit försäljning af vissa andra mindre kronoegendomar, dock under villkor, att de genom denna försäljning inflytande medel skulle användas för inköp af skogbärande eller till skogsbörd tjänlig mark, och i sammanhang därmed föreskrifvit, att äfven dessa medel borde inlevereras till riksgäldskontoret och där bokföras på sätt stadgadt vore angående köpeskillingarna för de kronoegendomar, som såldes enligt kungl. brefvet den 29 maj 1874, har 1889 års Riksdag medgifvit, att de sålunda, efter försäljning jämlikt kungl. brefvet den 18 maj 1888, influtna eller hädanefter inflytande medel finge för ofvan angifna ändamål under en tid af tre år, räknadt från den 1 januari 1889, af Kungl. Maj:t disponeras. Riksdagen har år 1891 medgifvit, dels att ytterligare vissa andra mindre kronoegendomar finge försäljas, dock under samma villkor i fråga om försälj ningsmedlens användande och med samma föreskrift angående medlens inleverering till riksgäldskontoret och bokföring därstädes, som i nästföregående stycke omförmälas, dels ock att ej mindre köpeskillingarna för de kronoegendomar, rörande hvilkas försäljning beslut jämlikt kungl. brefvet den 18 maj 1888 fattades under tiden till och med utgången af år 32 1894, än äfven köpeskillingarna för de egendomar, om hvilkas försäljning på grund af 1891 års Eiksdags medgifvande beslut under nyssnämnda tid fattades, finge för ofvan angifna ändamål af Kung! Maj:t disponeras. Riksdagen har vidare år 1894 medgifvit, att enahanda bestämmelser rörande ifrågavarande köpeskillingar skulle vara gällande med afseende å de kronoegendomar, rörande hvilkas försäljning beslut jämlikt kungl. bofven den 18 maj 1888 och den 29 maj 1891 fattades under tiden till och med 1897 års utgång, hvilken tid af 1897 års Riksdag utsträckts till och med utgången af år 1900 och af 1900 års Riksdag till och med utgången af år 1908. År 1902 medgaf Riksdagen, dels att ytterligare vissa andra mindre kronoegendomar samt till inköpta skogsegendomar hörande områden finge försäljas, dock under samma villkor i fråga om försäljningsmedlens användande och med samma föreskrift angående medlens inleverering till riksgäldskontoret och bokföring därstädes, som, enligt hvad här ofvan nämnts, af Riksdagen år 1888 och 1891 meddelats, dels ock att köpeskillingarna för de kronoegendomar samt till inköpta skogsegendomar hörande områden, rörande hvilkas försäljning på grund af 1902 års Riksdags medgifvande beslut fattades under tiden till och med utgången af år 1903, finge för inköp af skogbärande eller till skogsbörd tjänlig mark af Kungl. Maj:t disponeras. Riksdagen medgaf år 1903, att Kungl. Maj:t ägde för ofvan angifna ändamål disponera köpeskillingarna för de kronoegendomar samt till inköpta skogsegendomar hörande områden, rörande hvilkas försäljning beslut jämlikt kungl. bref ven den 18 maj 1888, den 29 maj 1891 och den 23 maj 1902 fattades under tiden till och med utgången af år 1906, och har denna tid af 1906 års Riksdag utsträckts till och med utgången af år 1909. På grund häraf åligger det riksgäldskontor att, på Kungl. Maj:ts rekvisition, utbetala ofvan omförmälda, till riksgäldskontoret inlevererade försäljningsmedel. § 57. I öfverensstämmelse med Riksdagens beslut i fråga om begagnandet af de för undsättningar vid missväxter eller felslagna skördar afsedda medel, intill dess desamma behöfva för sagda ändamål användas, skola dessa medel, till den del de icke äro för anvisade utbetalningar erforderliga, öfverlämnas till riksgäldskontoret; hvaremot det åligger riksgäldskontoret att sådana 33 mottagna medel, enligt Kungl. Maj:ts föreskrift, statskontoret uppå dess rekvisitioner tillhandahålla. § 58. Riksdagen har åren 1898 och 1908 bemyndigat riksgäldskontoret att, för beredande af den tillgång till riksgäldskontoret åliggande försträckningar till odlingslånefonden, som kan erfordras utöfver hvad enligt särskilda beslut må blifva för sådant ändamål till riksgäldskontoret öfverlämnadt, i mån af behof försälja obligationer i svenskt mynt, ouppsägbara från långifvarens sida, men ställda att återbetalas viss kortare tid efter af riksgäldskontoret verkställd uppsägning, med rätt tillika för fullmäktige att bestämma dessa obligationers valörer, räntefot och uppsägningstid. Riksgäldskontoret äger att till betäckande af dels det af 1902 års Riksdag till bildande af en lånefond för torfindustriens understödjande anvisade belopp af högst 1,500,000 kronor, dels och det af 1904 års Riksdag till bildande åt en egnahemslånefond anvisade belopp af högst 10,000,000 kronor försälja statsobligationer till erforderligt belopp. Riksdagen har år 1905 bemyndigat riksgäldskontoret att medelst förförsäljning af statsobligationer bereda erforderlig tillgång för utbetalning af dels 500,000 kronor, anslag för år 1906 till utläggning af ytterligare ett järnvägsspår mellan Järfva och Uppsala järnvägsstationer, dels 4,000,000 kronor, anslag för samma år till anskaffande af ny rörlig materiel vid statens redan trafikerade järnvägar, dels 1,475,600 kronor, anslag för samma år till fortsättning af statsbanan från Göteborg till Skee, dels 5,364,730 kronor, af 1905 års Riksdag anvisade medel till betäckande af vissa, af statskontoret förskottsvis bestridda utgifter för inköp af fastigheter för bangårdsanordningar i Stockholm m. m., dels 1,500,000 kronor, för år 1906 beviljade medel af 1901 års fond till låneunderstöd för enskilda järnvägar, dels och 5,000,000 kronor, år 1905 anvisade medel till ökning af lånefonden för rederinäringens understödjande. Riksdagen har år 1906 bemyndigat riksgäldskontoret att medelst försäljning af statsobligationer bereda erforderlig tillgång för utbetalning af dels 500,000 kronor, anslag för år 1907 till fortsättande af arbetet med utläggning af ytterligare ett järnvägsspår mellan Järfva och Uppsala järnvägsstationer, dels 4,000,000 kronor, anslag för samma år till anskaffande af ny rörlig materiel vid statens redan trafikerade järnvägar, dels 600,000 Bill. till JRiksd. Prof. 1906. 10 Sami. 1 Afd. 2 Band. 5 (Riksg.-kontorets reglemente.) 34 kronor för inlösen till staten af Strömstad—Skee järnväg, dels 1,500,000 kronor, för år 1907 beviljade medel af 1906 års fond till låneunderstöd för enskilda järnvägar, dels 8,500,000 kronor, år 1906 beviljadt lån till telegrafstyrelsen för fortsatt utveckling af statens telefonväsende, dels 8,250,000 kronor till påbörjande af en kraftkanal vid Trollhättan samt för fullgörande af likvid till Trollhättans elektriska kraftaktiebolag enligt ett af Eiksdagen godkändt aftal, dels 5,000,000 kronor för inköp af enskilda tillhöriga vattenfall, lämpliga för elektrisk drift å statens järnvägar, dels 100,000 kronor för inrättande af en lånefond till befrämjande af uppodling af jord i Norrland och Dalarna, dels erforderliga medel till inköp från Säfveåns aktiebolag, enligt ett af Riksdagen godkändt aftal, af viss mark till bangårdsanordningar i Göteborg, dels ock de medel, som erfordras för gäldande af hvad för förvärfvande åt staten af Örebro—Svartå järnväg skall kontant till järnvägens ägare utbetalas. För konvertering af äldre statslån, när omständigheterna därtill föranleda och sådant med fördel för staten kan ske, äga fullmäktige att, på sätt och till belopp fullmäktige finna lämpligt, dock ej utöfver hvad som till konvertering åtgår, försälja eller träffa aftal om blifvande försäljning af statsobligationer, förskrifna med lägre ränta än det statslån, som utgör föremål för konvertering. För den händelse nya obligationer komma att af riksgäldskontoret utfärdas, skola fullmäktige underställa Kung! Maj:ts fastställelse de beslut, som rörande sådan upplåning kunna komma att fattas, med anhållan, att Kungl. Maj:t täcktes å det nya lånet meddela sin garanti. Härjämte har Riksdagen år 1889 föreskrifvit, att, om nya statsobligationer, i hvilka någon viss, ovillkorlig återbetalning medelst årlig amortering ej blifvit af staten utfäst, varda af fullmäktige i riksgäldskontoret utfärdade, fullmäktige skola snarast möjligt göra framställning om anvisande af de medel, hvilka böra årligen afsättas för skuldbeloppets amortering inom den tid, fullmäktige anse lämplig; skolande dessa medel ingå till en för samtliga statslånen gemensam amorteringsfond samt af fullmäktige användas till amortering å statsskulden medelst ökad utlottning eller obligationsinköp tid efter annan. Dessutom böra fullmäktige — sedan Kungl. Maj:t bifallit Riksdagens begäran därom, att utlottningslistorna rörande de i svenskt mynt förskrifna statsobligationer må såsom bihang få medfölja svensk författningssamling — föranstalta, det nämnda listor hädanefter varda till vederbörande behörigen aflämnade, för att på nämnda sätt komma till allmänhetens kännedom; sko - 35 lande fullmäktige, om nya statsobligationer blifva i svenskt mynt förskrifna eller deras belopp varder i svenskt mynt evalveradt, tillse, att enahanda kungörelse i afseende å dem utfärdas, äfvensom söka utverka, att dessa obligationer tillhörande kuponger må i landtränterierna inlösas och i uppbörden mottagas. § 59. Då obligationer och räntekuponger för de af riksgäld skontoret upptagna lån icke varda inom den för deras inlösande bestämda preskriptionstid hos riksgäldskontoret företedda, skola de medel, hvilka för infriande af sådana obligationer och räntekuponger innestå hos de för lånen afsätta likvidations- och amortissementsfonder, öfverföras till riksgäldskontorets allmänna kassa, för att till fyllande af kontorets öfriga behof kunna användas. § 60. De medel till belopp af 15,000,000 kronor, som af fullmäktige i riksgäldskontoret enligt bemyndigande af 1904 års Riksdag anskaffats för beredande åt riksgäldskontoret af kassareserver i utlandet, böra i regel hållas innestående hos utländska banker och bankirhus eller vara placerade i främmande staters skuldförbindelser. Riksgäldskontorets öfriga kontanta tillgångar skola, så vidt och så länge de icke behöfva användas för samma verk åliggande utbetalningar, insättas i riksbanken eller hållas allmänna rörelsen till hända och göras räntebärande genom deras utlåning på sätt, som fullmäktige i riksgäldskontoret anse innefatta full säkerhet; ägande fullmäktige jämväl att för sådana medel uppköpa antagliga obligationer eller andra förbindelser, som anses kunna utan svårighet och kapitalförlust vid inträffande behof föryttras. Vid utlåning skola riksgäldskontorets räntebärande obligationer såsom hypotek åtnjuta företräde framför hvarje annan erbjuden säkerhet. Utlåningstiden, lånesummans förhållande till hypoteket samt den ränta, hvilken för ifrågavarande lån skall till riksgäldskontoret erläggas, må, med afseende å såväl penningställningen som säkerhetens beskaffenhet, af fullmäktige bestämmas. § 61. För bestridande af riksgäldskontoret åliggande betalningar äger detta verk att begagna ett kreditiv i riksbanken till belopp af högst en million fem hundra tusen kronor; börande i afseende på kreditivets begagnande de uti bankoreglementet därom meddelade föreskrifter lända till efterrättelse. 36 § 62. Därest sådant för verkställigheten af riksgäldskontor åliggande utbetalningar finnes nödvändigt, äga fullmäktige att anskaffa därtill erforderliga medel genom upplåning mot riksgäldskontorets skuldförbindelser eller begagnandet af krediter på villkor, som fullmäktige äga bestämma; ägande fullmäktige därjämte att, för beredande af tillgång till erforderlig kassaförstärkning åt statskontoret, i mån af behof upplåna medel mot vare sig riksgäldskontorets skuldförbindelser eller obligationer i svenskt mynt, ställda till inlösen antingen efter viss förfallotid eller efter föregången, af riksgäldskon toret verkställd uppsägning; varande åt fullmäktige öfverlämnadt att, med hänsikt till de vid upplåningen sig företeende omständigheter och förhållanden, bestämma räntevillkoren samt fastställa betalningsterminerna för dessa obligationer. I afseende på öfrig upplåning mot tryckta eller graverade obligationer lämnar Riksdagen särskilda föreskrifter. Angående redovisningen af de till riksgäldskontoret ingående medel. § 63. Öfver riksgäldskontorets samtliga tillgångar och skulder samt inkomster och utgifter, däruti jämväl inberäknade de för järnvägsbyggnaderna upplanta och dels såsom anslag, dels såsom lån utgifna medel, uppgöres och af slutas för hvarje år en fullständig hufvudbok; hvarförutom fortfarande bör föras en särskild räkenskap öfver de fonderade statslånens likvidations- och amortissementsfonder. Hufvudboken skall dock summariskt redovisa äfven dessa fonders ställning vid årets början och slut samt den förändring, densamma under årets lopp undergått. Såväl hufvudboken som den särskilda redovisningen för likvidations- och amortissementsfonderna skola inom den 1 maj året näst efter det, hvilket dessa räkenskaper omfatta, vara afslutade och renskrifna samt före den 1 därpå följande juli behörigen granskade. Riksgäldskontorets hufvudböcker böra vid lämpliga tider hållas statskontoret till hända, på det att riksgäldskontorets räkenskaper i nödiga delar må kunna jämväl i rikshufvudboken intagas. 37 § 64. Under loppet af juni månad hvarje år böra, till upplysning för allmänheten om riksgäldskontorets ställning, särskilda, efter det därmed afsedda ändamål lämpade utdrag af detta verks räkenskaper för det näst föregående året genom trycket offentliggöras och med allmänna tidningarna utdelas. § 65. I april månad hvarje år upprättas uti riksgäldskontoret likvid med statsverket för det sist förflutna året. Af denna likvid meddelas statskontoret tvenne exemplar, hvaraf det ena, därå fullmäktige tecknat sitt godkännande, bör därstädes kvarstanna, samt det andra, sedan det blifvit försedt med anteckning om likvidens godkännande af statskontoret, bör till riksgäldskontoret återställas, för att såsom verifikation dess hufvudbok biläggas. Angående styrelsen för riksgäldskontoret. § 66. Förvaltningen af riksgäldskontoret, dess medel och tillhörigheter är utaf Eiksdagen uppdragen'' åt sju fullmäktige, hvilka vid lagtima riksdag utses i den ordning, 71 § riksdagsordningen stadgar. Vid fullmäktiges sammankomster föres ordet af den, som af Eiksdagen blifvit därtill utsedd; tillkommande fullmäktige att själfva bland sig välja en vice ordförande att föra ordet, när hinder för ordföranden inträffar. § 67. Uppkommer ledighet bland fullmäktige, inträder suppleant!enligt af Eiksdagen bestämd ordning. § 68. År styrelsen ej så fulltalig, som för besluts fattande erfordras, enligt hvad här nedan föreskrifves, äger fullmäktiges ordförande att inkalla erforderligt antal suppleanter. 38 § 69. Fullmäktige äro förbundna att vid riksgäldskontorets förvaltning ställa sig till efterrättelse ej mindre rikets grundlagar än äfven detta reglemente samt öfriga rörande riksgäldskontoret gällande föreskrifter; börande fullmäktige doldt och förtegadt hålla, hvad vid kontorets förvaltning förefaller, som tyst vara bör. § 70. Blir fullmäktig ledamot af statsrådet eller kommer i den författning, att han, jämlikt något af mom. a, b, c, d och e uti 26 § riksdagsordningen, icke må såsom riksdagsman godkännas, skall han genast frånträda fullmäktigbefattningen och suppleant inträda i hans ställe. § 71. Jämte noggrannt iakttagande af hvad i afseende på förvaltningen af riksgäldskontoret och dit anslagna medel är stadgadt, åligger fullmäktige att omsorgsfullt vårda och befrämja detta verks rätt, säkerhet och förmån samt för öfrigt vidtaga alla på fullmäktige ankommande åtgärder i och för verkställigheten af de i sådant afseende meddelade beslut samt fullmäktige gifna uppdrag; börande fullmäktige således ej mindre, om anledning därtill gifves, söka förebygga, att med statslån understöd! järnvägsbolags inkomster, med åsidosättande af bolagets skyldighet att erlägga föreskrifven inbetalning till riksgäldskontoret, användas till bestridande *af andra utgifter än sådana, som äro nödvändiga för järnvägsdriftens uppehållande, än äfven, därest tvångsförsäljning sker af järnvägsbolags egendom, uti hvilken riksgäldskontoret har inteckning till säkerhet för fordran, så förfara, att dylik försäljning ej må ske till lägre pris, än att riksgäldskontorets fordran af köpeskillingen varder betäckt. § 72. Fullmäktige utse inom sig, på sätt sista punkten af § 81 innehåller, två deputerade, en förste och en andre, hvilka det åligger att ombesörja lånemedels indragning, verkställa de för riksgäldskontorets räkning erforderliga utländska likvider, anordna medel till vissa af fullmäktige beslutade eller eljest ovillkorligen bestämda utbetalningar med mera, allt i öfverensstämmelse med de beslut och föreskrifter, som fullmäktige meddela; ägande deputerade att sig emellan närmare fördela dessa dem gemensamt till - 39 hörande göromål. Vid hvarje sammankomst höra deputerade redogöra för sina åtgärder under den efter fullmäktiges näst föregående sammankomst förflutna tid. Förste deputeraden utöfvar därjämte närmaste tillsyn öfver det sätt, hvarpå tjänstemännen fullgöra sina åligganden, och tillser, att fullmäktiges beslut varda i behörig tid och ordning verkställda. Han äger att under tiden mellan fullmäktiges sammanträden meddela nödiga föreskrifter samt att för sjukdoms- eller annat laga förfall eller för enskilda angelägenheters besörjande bevilja tjänstemännen, äfvensom vaktbetjänte, tjänstledighet under högst fjorton dagar, äfvensom meddela föreskrift om tjänstens uppehållande intill fullmäktiges nästa ordinarie sammanträde. Han utöfvar jämväl beträffande vården af kontorets värdepapper det uppdrag, tjänstgöringsordningen i sådant afseende innehåller. Deputerade äga att hvardera under en och en half månad årligen åtnjuta ledighet utan afdrag å arfvodet. Till den bland fullmäktige, som af dem utses att under sådan ledighet bestrida deputerads befattning, utgår af de till riksgäldskontoret anslagna medel särskild ersättning med belopp, motsvarande den ledige deputeradens arfvode för ifrågavarande tid. Fullmäktige må vara obetaget att, om sådant finnes behöfligt för lånetransaktioner, utse ombud för bedrifvande af därvid erforderliga underhandlingar. § 73. Befallningar, som af någon annan än Biksdagen meddelas angående användandet af riksgäldskontorets tillgångar eller förvaltandet af samma verk, få icke af fullmäktige åtlydas och efterkommas; varande fullmäktige, för sina åtgärder i denna egenskap, Biksdagen eller dess statsutskott och revisorer allena redo skyldiga samt kunna icke för sitt förhållande till ansvar ställas utan i laga ordning och till följd af Biksdagens eller dess revisorers beslut eller, mellan riksdagar och revisioner, genom justitieombudsmannen. § 74. Till ledning vid pröfningen och afgörandet af förekommande ärenden, för hvilkas behandling antingen icke några eller mindre tillämpliga och bestämda föreskrifter blifvit meddelade, äga fullmäktige att af revisorerna begära råd och yttranden. 40 Angående fullmäktiges sammankomster. § 75. Fullmäktige sammanträda en gång i hvarje vecka å tid, som af dem bestämmes. Därjämte böra, då ärendenas beskaffenhet och oafbrutna gång sådant fordra, särskilda sammankomster hållas å tid, som ordföranden bestämmer. Vid hvarje sammankomst skall protokoll föras. § 76. Med undantag af de enligt § 72 åt vissa deputerade uppdragna bestyr och åligganden böra alla fullmäktiges behandling tillhörande mål inför fullmäktige vid deras sammankomster föredragas och få endast där afgöras. § 77. Åstunda!1 fullmäktig att under längre eller kortare tid från staden afresa, bör han sådant förut vid sammankomst eller hos ordföranden anmäla samt då tillika uppgifva tiden för sin frånvaro. § 78. År fullmäktig, som icke, på sätt i näst ofvanstående paragraf föreskrifves, till erhållande af ledighet sig anmält, genom opasslighet eller enskilda angelägenheter hindrad att sammankomst bevista, bör han sitt förfall hvarje gång tillkännagifva. § 79. Vid sammankomst skola minst fem fullmäktige vara tillstädes; dock må ärenden, som ej tåla uppskof, afgöras af allenast fyra fullmäktige, därest de äro om besluten ense. Frågor om låns upptagande, de i regeringsformen omförmälda kreditivs utbetalning eller andra ärenden af mera allmän vikt få icke afgöras, ej heller tjänster tillsättas eller pensioner beviljas, såvida icke minst fem fullmäktige äro närvarande. 41 § 80. Fullmäktige vare ej tillåtet att företaga någon öfverläggning i närvaro af Konungens ombud, i fall det, utan att af fullmäktige därom vara anmodadt, skulle vid deras sammankomst sig infinna. § 81. Yppas under fullmäktiges öfverläggningar skiljaktighet i meningarna, böra samtliga närvarande fullmäktige till protokollet afgifva sina röster, hvilka per capita beräknas. Därest flere skiljaktiga meningar yttras, böra de sinsemellan närmast öfverensstämmande, såvidt möjligt är, sammanjämkas. Då ett lika antal röster utfaller för hvardera meningen, är ordförandens röst afgörande. Den vid sammankomst närvarande fullmäktig, som sin röst ej särskildt afgifver eller, efter börjad öfverläggning om ett föredraget ämne, sig aflägsnat, anses hafva det då fattade beslutet biträdt. Sluten omröstning må endast företagas vid val till sådana befattningar, därtill någon bland fullmäktige kan utses. § 82. Öfver fullmäktiges beslut i mål, som röra riksgäldskontorets tjänstemän eller andra enskilda personer, äger den eller de, på bvilkas rätt och bästa dessa beslut kunna inverka, att bos revisorerna eller statsutskottet anföra besvär, därvid klaganden dock, såvida besvären skola till pröfning upptagas, bör inom trettio dagar efter bevisligen erhållen del af det meddelade beslutet sitt missnöje däremot hos fullmäktige skriftligen anmäla; bvarjämte det, vid enahanda äfventyr, åligger honom att senast en månad före revisorernas näst förestående sammankomst eller riksdagens början, därest revision dessförinnan icke inträffar, sina besvär ingifva till fullmäktige, af hvilka desamma, jämte utlåtande däröfver, till revisorerna eller statsutskottet öfverlämnas. Besvär öfver fullmäktiges nyss före eller under Riksdagens eller revisorernas sammanvaro i dylika mål meddelade beslut böra inom fjorton dagar efter delfåendet, den dagen likväl oräknad, omedelbarligen af vederbörande till statsutskottet eller revisorerna inlämnas. Bill. till Biksd. Prof. 1906. 10 Sami. 1 Afd. 2 Band. (Riksg.-kontorets reglemente.) 6 42 Angående fullmäktige tillhörande särskilda åligganden och uppdrag. § SB. Fullmäktige skola minst en gång hvarje år granska kamrerarens och kassörens anteckningsböcker jämte ombudsmannens diarium samt genomgå och inventera de under kamrerarens och kassörens vård befintliga låne- och säkerhets- med flere handlingar. § 84. En gång hvarje år böra fullmäktige anställa besiktning å Riksdagens hus, hvilket står under deras vård och inseende. Dessutom har Riksdagen uppdragit åt fullmäktige att låta tillse, det icke allenast värde å de inom Riksdagens hus befintliga möbler och andra inventarier finnes uti inventarieförteckningen upptaget, utan ock att inköpspris på de möbler och inventarier, som hädanefter anskaffas, uti inventarieförteckningen utsättes, jämte tiden, då inköpet ägt rum, äfvensom att, vid skeende kasseringar af obrukbara eller obehöfliga inventarier, desamma varda utur inventarieförteckningen afförda, med anteckning af det pris, hvartill desamma vid möjligen skeende försäljning blifvit förvttrade. § 85. Under de tider, då Riksdagen icke är församlad, må lediga rum och lägenheter inom Riksdagens hus af fullmäktige hyresfritt upplåtas för tillfälligt begagnande ej allenast af de kommittéer och revisioner, som kunna varda af Kungl. Maj:t sammankallade och för hvilkas sammanträden erforderliga lokaler inom kronans hus här i hufvudstaden icke finnas att tillgå, utan äfven af allmänna ämbetsmyndigheter, som antingen af särskild anledning icke kunna för någon tid begagna åt dem anvisade ämbetsrum eller också sakna egen lokal, äfvensom för andra, allmänt gagn afseende ändamål; ägande fullmäktige vid hvarje sådan upplåtelse föreskrifva de villkor, som fullmäktige för de upplåtna rummens samt möblernas och inventariernas noggranna och omsorgsfulla vårdande finna nödvändiga. Dylik upplåtelse bör alltid upphöra så tidigt före Riksdagens sammankomst, att rummen och 43 inventarierna därförinnan kunna vara försatta i ordnadt och fullständigt skick samt, om så erfordras, reparerade. § 86. Gemensamt med fullmäktige i riksbanken äga fullmäktige i riksgäldskontoret att förvalta den jämlikt beslut vid 1888 års riksdag bildade byggnadsfonden för riksdags- och riksbankshus samt att vidtaga de åtgärder, som erfordras för utförande af samma Riksdags beslut i fråga om nya byggnader för Riksdagen m. m. och riksbanken, allt i öfverensstämmelse med de närmare föreskrifter, som i särskilda skrifvelser af den 11 och 12 maj 1888 blifvit af Riksdagen meddelade. § 87. Då revisorerna öfver stats-, banko- och riksgäldsverken sammanträda, skola fullmäktige till dem afgifva berättelse om riksgäldskontorets ställning och förvaltning under den tid, som revisorernas granskning kommer att omfatta. Dessutom skola fullmäktige vid nästa riksdags början till Riksdagen afgifva och till statsutskottet aflämna berättelse för hela den tid, som förflutit, sedan fullmäktiges berättelse till nuvarande Riksdag afgafs. § 88. Fullmäktige böra hvarje år till Riksdagens revisorers första sammanträde, som skall äga rum i Riksdagens hus i Stockholm den 1 oktober eller, om helgdag då inträffar, dagen därefter, utfärda kallelse genom kungörelse i tidningar. Därest revisor, sedan lagtima riksdag är afslutad och innan revisorerna sammanträdt, hos fullmäktige anmäler hinder att deltaga i revisionen, skola fullmäktige ofördröjligen inkalla den närmast i ordningen varande suppleanten. På enahanda sätt förfares, då hinder anmäles af inkallad suppleant. § 89. Efter hvarje revisions slut skola fullmäktige föranstalta om tryckning och utdelning med allmänna tidningarna af revisorernas öfver revisionen af statsverket och riksgäldskontoret afgifna och fullmäktige tillställda berättelser 44 jämte därtill hörande förklaringar, indika handlingar äfven genom fullmäktiges försorg böra till näst sammanträdande Eiksdag och revisorer öfverlämnas. § 90. Före nästkommande riksdags början böra fullmäktige: a) föranstalta om upphandling af det för tryckningen af Eiksdagens protokoll med därtill hörande bihang under samma riksdag erforderliga papper och, med behörigt iakttagande af de i sådant afseende meddelade föreskrifter, låta upprätta kontrakt angående verkställighet af såväl protokollets som bihangets tryckning; b) upprätta kontrakt om tillhandahållande, under riksdagens lopp, af de skrifmaterialier och öfriga effekter, som för Eiksdagens behof kunde erfordras; samt c) låta komplettera och iståndsätta inventariepersedlarna i Eiksdagens hus. Vid verkställigheten häraf iakttages, att anbud, genom kungörelser i allmänna tidningarna, infordras af dem, som kunna vara hugade att tillhandahålla och leverera berörda effekter eller besörja omförmälda tryckningsmed flere arbeten. För öfrigt äga fullmäktige att utse någon bland riksgäldskontorets tjänstemän, som bör ej allenast före och under riksdagen mottaga, vårda och efter vederbörliga rekvisitioner utlämna de upphandlade effekterna samt ombesörja de under riksdagens fortgång ifrågakommande ytterligare uppköp, äfvensom erforderliga reparationer å inventariepersedlarne, utan ock vid hvarje kalenderårs slut upprätta och afgifva fullständig redovisning för alla dessa af honom mottagna effekter. § 91. Som, enligt de af Kungl. Maj:t för Strömsholms nya kanalbolag den 27 april 1894 fastställda regler, kanaldirektionens förvaltning och kanal verkets räkenskaper skola årligen granskas utaf två revisorer, af hvilka den ene bör utses af fullmäktige i riksgäldskontoret, så skola fullmäktige för hvarje revision välja en person att uti berörda revisionsförrättning deltaga. Jämväl skola fullmäktige, i enlighet med den af Kungl. Maj:t för Kinda kanals aktiebolag den 4 september 1874 fastställda bolagsordning, årligen utse en revisor att granska detta bolags förvaltning och räkenskaper. 45 § 92. Då de bolag, som för järnvägsanläggningars utförande från riksgäldskontoret utbekommit beviljade låneunderstöd, uti sina med Kungl. Maj:t och kronan afslutade kontrakt medgifvit staten att genom ombud, som Kungl. Maj:t utser, deltaga i de årliga revisionerna af bolagets förvaltning och räkenskaper, samt berättelserna om dessa revisioner skola till civildepartementet insändas, böra fullmäktige efter erhållen del af dessa berättelser taga under öfvervägande, huruvida några åtgärder erfordras för bevarande af riksgäldskontorets rätt och säkerhet för de utgifna lånens fortsatta likviderande. § 93. Uti styrelsen för Sveriges allmänna hypoteksbank bör en ledamot, som skall vara vice ordförande, utses af fullmäktige i riksgäldskontoret. Likaså utses af fullmäktige till deltagande i den årliga revisionen af hypoteksbankens förvaltning och räkenskaper eu revisor, som vid revisionen förer ordet. Dessutom böra fullmäktige utse ett ombud såväl till den allmänna ordinarie sammankomst, som mellan hypoteksbankens delägare skall äga rum hvarje år efter afslutad revision, som till allmän extra ordinarie sammankomst. § 94. Fullmäktige i riksgäldskontoret skola bland sig utse en ledamot i postsparbankens styrelse. § 95. Öfverinseendet öfver Riksdagens bibliotek tillkommer fullmäktige i riksgäldskontoret; och skola fullmäktige bland sig utse en inspektor för utöfvande af den närmaste tillsynen öfver biblioteket. § 96. Riksdagen har år 1906 dels uppdragit åt fullmäktige i riksgäldskontoret att, för utrönande huruvida lämpliga konstverk kunna erhållas för dekorering af de härtill afsedda större fälten i riksdagshusets plenisalar, anordna en täflan mellan konstnärer samt därefter jämte framläggande af det vunna resultatet till Riksdagen göra den framställning, hvartill förhållandena föranleda, dels och bemyndigat fullmäktige att af förslagsanslaget till riksdagskostnader i mån af behof använda ett belopp af 10,000 kronor till bestridande af kostnaden för berörda täflan. 46 § 97. Riksdagen har år 1906 dels uppdragit åt fullmäktige i riksgäldskontor att för begränsning af platsen framför riksdagshuset låta mot Norrbro uppföra en barriär af sten med erforderliga öppningar för trafiken, dels ock bemyndigat fullmäktige att af förslagsanslaget till riksdagskostnader i mån af behof för nämnda ändamål använda ett belopp af 26,000 kronor. § 98. Gemensamt med fullmäktige i riksbanken skola riksgäldskontorets fullmäktige: a) afgifva sitt underdåniga yttrande och råd till Kungl. Maj:fc i fråga om den ort, där riksdag bör samlas, i de fall, då fiendens framträngande eller pest eller andra lika viktiga hinder göra riksdags hållande i hufvudstaden omöjligt eller för Riksdagens frihet och säkerhet vådligt (50 § regeringsformen) ; b) efter stadgade grunder uppgöra och utfärda ny bevillningsförordning, i den händelse att vid riksdags slut bevillningens hela belopp är bestämdt, men kamrarna icke hunnit om fördelningen däraf blifva ense (109 § regeringsformen); c) uti justitieombudsmansämbetet genast insätta den man, som blifvit utsedd till efterträdare åt justitieombudsmannen, ifall denne mellan riksdagarna afsäger sig det erhållna förtroendet eller med döden afgår, äfvensom utvälja annan behörig man i stället för justitieombudsmannens utsedde efterträdare, därest äfven han mellan riksdagarna afsäger sig förtroendet eller i justitieombudsmansämbetet insättes eller med döden afgår (98 § regeringsformen); d) för framtida uppsikten och kontrollen öfver Göta kanals vidmakthållande utse och välja ej mindre en person för att såsom ledamot å bankens och riksgäldskontorets vägnar inträda i direktionen öfver nämnda kanal, än ock ett ombud att å samma verks vägnar deltaga i revisionerna af kanalens räkenskaper; skolande valet till ledamot i direktionen förnyas hvarje år, och till ombud vid revisionerna före desammas början; dock må förut härtill utsedda personer kunna återväljas. Vid fullmäktiges i banken och riksgäldskontoret gemensamma sammanträden böra, såvidt beslut skall kunna fattas, minst fem af fullmäktige i hvartdera verket vara tillstädes. 47 § 99. Vid de tillfällen, då riksdagsmäns fullmakter granskas af chefen för justitiedepartementet eller den person, Konungen i hans ställe förordnat, skola tre bland fullmäktige i riksgäldskontoret vara tillstädes. Angående betjäningen yid riksgäldskontoret. § 100. De å riksgäldskontorets aflöningsstat uppförda tjänstemän äro följande: en sekreterare och ombudsman, en kamrerare, en kassör, en revisor, en kassabokhållare, en lånebokhållare, en registrator och kanslist samt två kammarskrifvare. § 101. Vaktbetjäningen utgöres af: en förste vaktmästare och tre vaktmästare. § 102. För tillgodonjutande af de för riksgäldskontorets tjänstemän och vaktbetjäning i staten fastställda aflöningsförmåner gälla följande villkor och bestämmelser: l:o) Tjänsteinnehafvare skall vara underkastad den vidsträcktare tjänstgöringsskyldighet eller den jämkning i åligganden, som vid en möjligen inträdande förändrad organisation af detta verk eller eljest kan varda stadgad; och böra de fullmakter eller konstitutorial, som för tjänsteinnehafvare utfärdas, innefatta förbehåll om vederbörandes skyldighet att åtaga sig de 48 nya eller förändrade göromål, hvilka kunna dem åläggas, äfvensom att vara underkastade de ändrade bestämmelser i fråga om pensionsrätt, som framdeles kunna varda meddelade. 2:o) Riksgäldskontorets tjänstemän äga, såvidt sådant utan hinder för göromålens jämna och oafbrutna gång kan ske, hvar i sin ordning åtnjuta semester, sekreteraren, kamreraren och kassören under en och en half månad och de öfriga tjänstemännen under en månad hvarje år. 3:o) De med hvarje befattning förenade tjänstgöringspenningar eller missräkningspenningar få uppbäras endast för den tid, tjänstens innehafvare verkligen tjänstgjort eller åtnjutit semester, men skola för den tid, han eljest varit från tjänstgöringen befriad, utgå till den, som tjänsten förrättat; dock må fullmäktige kunna medgifva den tjänsteman eller vaktbetjänt, som af sjukdom hindras från bestridande af sin tjänst, att uppbära de för samma tjänst anvisade tjänstgöringspenningar och missräkningspenningar eller någon del däraf, och äga fullmäktige att för sådant fall, likasom vid semester, anvisa erforderliga medel, för att den, som under tjänstemans ledighet på förordnande sköter hans tjänst, må komma i åtnjutande af ersättning till belopp, motsvarande de för samma tjänst anslagna tjänstgöringspenningar och missräkningspenningar. 4:o) Då tjänsteman eller vaktmästare för enskilda angelägenheters besörjande erhållit tjänstledighet, bör han själf vidkännas kostnaden för tjänstens förrättande under den tid, tjänstledigheten fortfar. 5:o) Tjänsteman af lägre grad skall vara skyldig att, om han förordnas till högre befattning inom verket, densamma bestrida mot åtnjutande af de för befattningen anslagna tjänstgöringspenningar och missräkningspenningar eller däremot svarande belopp, dock med afstående af egna tjänstgöringspenningar och missräkningspenningar. 6:o) Där förhöjning af allöningen efter viss tids tjänstgöring är enligt stat medgifven, skall tidpunkten för första förhöjningen bestämmas att inträda efter fem år, under villkor att tjänsteinnehafvaren af denna tid mer än fyra år själf bestridt sin egen eller på grund af förordnande annan tjänst inom verket, dock att härvid icke må föras honom till last den tid, han åtnjutit semester, och för andra förhöjningen, om sådan äger rum, efter ytterligare fem år under samma villkor. 7:o) Tjänsteman vid riksgäldskontor får icke annan tjänstebefattning utom riksgäldskontor mottaga. Den, som till tjänsteman vid riksgäldskontor utnämnes, vare skyldig att annorstädes innehafvande tjänstebefattning genast frånträda. 49 § 103. Extra ordinarie vaktmästare, hvilken i anledning af sjukdoms- eller annat laga förfall eller vid inträffad ledighet under anslagstiden på förordnande bestrider vaktmästarsyssla, äger därför tillgodonjuta ersättning med samma belopp, som såsom aflöning är för den förrättade sysslan i staten anslaget. § 104. Vid inträffad ledighet af tjänst, som bör återbesättas, skall, efter afdrag af hvad för tjänstens bestridande måst utbetalas, den lönebesparing, hvilken uppkommer, intill dess, efter ansökningstidens förlopp, någon i nedan stadgad ordning blifvit förordnad att förrätta samma tjänst, tillfalla änke- och pupillkassan vid riksgäldskontoret; kommande nämnda kassas rätt till dylik lönebesparing att upphöra, så snart fullmakt eller konstitutorial å tjänsten blifvit af fullmäktige utfärdadt. § 105. Innan ledig tjänst af fullmäktige återbesättes, skall sådant jämte de med samma tjänst förenade löneförmåner, äfvensom tiden, inom hvilken sökande äga att sig anmäla, tillkännagifvas medelst anslag å vanliga ställen inom riksgäldskontoret. Ansökningstiden bestämmes till minst fjorton dagar från anslagets utfärdande; dock beror af fullmäktige att utsätta ny ansökningstid, därest, inom den först bestämda tiden, någon till tjänstens erhållande fullt skicklig och lämplig sökande sig icke anmält. § 106. För att kunna antagas till tjänsteman vid riksgäldskontoret fordras att hafva undergått godkänd afgångsexamen från högre elementarläroverk; dock böra de tjänstemän, som anställas vid fullmäktiges kansli, hafva aflagt den akademiska examen, som fordras för att vinna inträde i Konungens kansli eller i rättegångsverken; äfvensom den, hvilken befordras till ombudsmannasysslan, bör hafva fullgjort hvad författningarna föreskrifva i afseende på dem, som i domarevärf må begagnas. Bill. till Riksd. Prof. 1906. 10 Smil. 1 Afd. 2 Band. (Riksg.-kontorets reglemente). 7 50 § 107. Vid lediga tjänsters tillsättande utnämnes bland kompetente sökande den, som fullmäktige, med afseende å verkets fördel sajnt vikten och ansvarigheten af de särskilda befattningarna, finna till den lediga tjänsten mest skicklig och passande; dock äga fullmäktige att, där de så lämpligt finna, tillsätta lediga tjänster endast med konstitutorial; hvarvid den tjänsteman, som sådant konstitutorial erhåller, under den tid, han tjänsten innehafver, äger åtnjuta de lönevillkor, aflöningsstaten för tjänsten bestämmer. Angående behandlingen af frågor rörande tjänsteförsummelser in. in. § 108. Om någon riksgäldskontorets tjänsteman vid mindre förseelser i tjänsten ej låtit sig rätta af vederbörandes tillsägelser och varningar eller blifvit beträdd med vårdslöshet eller försummelse i sin tjänstgöring eller ock i allmänna lefverne! ådagalagt ett mindre värdigt uppförande, bör han inför fullmäktige tillrättavisas och varnas. I händelse den, som på detta sätt undergått första varningsgraden, ej däraf låter sig rätta, äga fullmäktige att, med afseende å förekommande omständigheter, på längre eller kortare tid suspendera honom från innehafvande tjänst, med förlust af hela eller halfva lönen, hvilken under tiden må i ersättning för tjänstens förrättande användas. § 109. Därest tjänsteman, hvilken förut blifvit för tjänsteförsummelse eller annat förhållande suspenderad, ånyo gör sig skyldig till dylik förseelse, ankommer på fullmäktige att, efter förseelsens beskaffenhet, antingen ytterligare suspendera honom eller helt och hållet skilja honom från hans vid detta verk innehafvande tjänst och lön. Likaledes beror på fullmäktiges särskilda pröfning, huruvida tjänsteman, som blifvit nödsakad till borgenärer afträda sin egendom, må vidare bibehålla och utöfva sin beställning. Öl § no. Tjänsteman, som begått ärerörigt brott eller annan förseelse i eller utom tjänsten af den svåra beskaffenhet, att verkets trygghet eller anseende fordrar hans entledigande, har därigenom gjort sig förlustig sin innehafvande tjänst. o § in. Om någon af vaktbetjäningen i sin tjänst varit försumlig eller eljest på ett tadelvärdt sätt sig förhållit, må han, efter sig företeende omständigheter, antingen af fullmäktiges deputerade erhålla föreställning eller genast hos fullmäktige anmälas till suspension eller entledigande. § 112. Innan tjänsteman eller vaktmästare varder suspenderad eller skild från tjänsten, bör hans skriftliga förklaring öfver hvad emot honom förekommit infordras. Fullmäktiges beslut, hvarigenom tjänsteman suspenderas eller för alltid skiljes från tjänsten, bör, jämte hänvisning för besvärs anförande, honom skriftligen meddelas. Tjänst, som, till följd af sådant beslut, blir ledig, får, därest den afsatte tjänstemannen inom föreskrifven tid anmält sig ämna samma beslut öfverklaga, icke återbesättas förr, än besvären blifvit af statsutskottet eller revisorerna afgjorda eller den bestämda tiden för besvärens fullföljande försuttits; kommande dock den, som emellertid förordnas till tjänstens bestridande, att de med densamma förenade löneförmåner åtnjuta. § US. Extra ordinarie tjänsteman eller extra vaktmästare, som utan erhållen tillåtelse eller anmäldt laga förfall från tjänstgöring uteblifvit under trenne efter hvarandra följande månader, eller vid flera tillfällen undandragit sig att lämna äskadt biträde, där han blifvit anställd, anses hafva förverkat sin rätt att i riksgäldskontoret vidare tjänstgöra. Den extra ordinarie tjänsteman eller extra vaktmästare, som under honom uppdragen tjänstgöring sig försumligt eller felaktigt förhållit och, efter att, på sätt i § 109 stadgas, blifvit varnad, sig icke rättat, bör förklaras vara från riksgäldskontoret skild. För öfrigt anses den extra ordinarie tjänsteman eller vaktmästare, som begått ärerörigt brott eller annan förbrytelse af svårare beskaffenhet, vara från verket utesluten. 52 Angående pensioneringen af riksgäldskontorets betjäning. § 114. Tjänsteinnehafvare skall, då han uppnått sextiofem lefnadsår och tillbragt trettiofem år i allmän tjänst, vara förpliktad att med oafkortad lön såsom pension från tjänsten afgå, fullmäktige likväl obetaget att låta med afskedet anstå, därest och så länge den pensionsberättigade pröfvas kunna i tjänsten på ett tillfredsställande sätt gagna riksgäldskontoret och kan finnas villig att i tjänsten kvarstå. § H5. Den tjänsteman eller vaktmästare, som efter ådagalagdt välförhållande anhåller om afsked, är, såvida han fyllt sextio år och varit i allmän tjänst trettiofem år, berättigad att såsom pension för lifstiden åtnjuta tre fjärdedelar af innehafvande lön. Före uppnådda sextio lefnadsår och trettiofem tjänstår kan afskedssökande endast i händelse af bevislig oförmögenhet till vidare tjänstgöring erhålla pension. Pensionsbeloppet bestämmes då efter tjänståren allena medelst afdrag å tre fjärdedelars lön af en trettiofemtedel för hvarje bristande tjänstår. Öfverstiga däremot tjänståren trettiofem och åldersåren sextio, ökas det ofvan bestämda pensionsbeloppet med en trettiofemtedel för hvarje öfverskjutande tjänstår eller ock med en sextiondedel för hvarje öfverstigande åldersår, därest detta sistnämnda beräkningssätt skulle för afskedssökanden utfalla förmånligare. § H6. Då sådant för göromålens säkra och skyndsamma gång finnes erforderligt, kunna fullmäktige på pensionsstat förflytta tjänsteinnehafvare, som af sjukdom eller minskad arbetsförmåga är förhindrad att vidare på ett tillfredsställande sätt gagna riksgäldskontoret, oaktadt han sig ej om afsked anmält. I sådant fall äga fullmäktige att efter omständigheterna tillägga tjänsteinnehafvaren såsom pension antingen hela lönen, ehvad de föreskrifna lefnads- och tjänståren äro uppnådda eller icke, eller ock en del af lönen, dock ej mindre än hvad med tillämpning af bestämmelserna i nästföregående paragraf belöper. 53 Några tillförene meddelade och mot det nu utfärdade reglementet stridande stadganden angående riksgäldskontorets förvaltning och därmed gemenskap ägande ämnen få icke vidare åberopas och tillämpas. Grifvet och utfärdadt vid lagtima riksdagen i Stockholm den 28 maj 1906. På Eiksdagens vägnar: o o För Första Kammaren: För Andra Kammaren: Gustaf Sparre, n. v. talman. Axel Swartling, n. v. talman. 54 Aflöningsstat för riksgäldskontorets tjänstemän och vakthetjäning. Lön Tjänstgö- Missräk- Ålderstillägg. ringspett- nings- Summa ningar penningar kr. kr. kr. kr. 1 sekreterare och ombuds- man .............................. 4,400 2,000 6,400 1 Efter fem års tjänstgöring 4,000 > inom graden kan lönen 1 kamrerare ..................... 2,000 — 6,000 J höjas med 600 kronor. | Efter fem års tjänstgöring 3,000 i kassör ........................... 1,500 500 5,000 > kan lönen höjas med 500 J kronor. 1 revisor ........................ 2,500 1,500 — 4,000 Efter fem års tjänstgöring 1 kassabokhållare ............ 2,500 1,500 _ 4,000 inom graden kan lönen 2,000 höjas med 500 kronor och 1 lånebokhållare............... 1,000 — 3,000 efter tio års tjänstgöring 1 registrator och kanslist 2,000 1,000 — 3,000 med ytterligare 500 kr. 1 kammarskrifvare ......... 1,500 1,000 — 2,500 | Efter fem års tjänstgöring > kan lönen höjas med 500 ) kronor. 1 kammarskrifvare ......... 1,500 1,000 — 2,500 1 förste vaktmästare ...... 700 200 900 Efter fem års tjänstgöring kan lönen höjas med 100 1 vaktmästare.................. 600 200 — 800 . kronor och tjänstgörings- 2 vaktmästare.................. 1,200 400 — 1,600 penningarne med 100 kronor. Summa 25,900 13,300 500 39,700 Åtnjuter sekreteraren fri bostad, minskas hans lön med 1,000 kronor. Yaktbetjaningen åtnjuter fri bostad med nödig vedbrand. Skulle denna förmån upphöra, ökas i stället vaktmästares tjänstgöringspenningar med 200 kronor. 55 Pensionsstat yid riksgäldskontor. Förre kassören, kommissarien Frans Christer Bolin............ » notarien August Neijher ................................................ J> registratorn och kanslisten Jalcob Peter Ferdinand Montell ........................................................................ Summa kronor 4,400 3,000 2,500 9.900 Anmärkning: Ofvanstående pensioner indragas vid innehafvarens frånfälle och äfven dessförinnan, såvida de för pensionernas utgående stadgade villkor upphöra. Förestående två stater, nämligen: Aflöningsstaten för riksgäldskontoret, upptagande en summa af kr. 39,700: — Pensionsstaten vid dito.................................................................. j> 9 90O: — äro uppgjorda och faststälda vid lagtima riksdagen i Stockholm den 28 maj 1906. På Eiksdagens vägnar: För Första Kammaren: För Andra Kammaren Gustaf Sparre n. v. talman. Axel Swartling n. v. talman. 56 Fullmäktige i Riksgäldskontoret. Per Axel Henrik Cavalli, J. D., K. N. O. l:a kl., K. V. O. l:a kl., St.-Off. Gr. Fr. O., ordförande (vald 1904); Otto Magnus Höglund, Fil. D., grosshandlare, K. Y. O. 2:a kl., E. N. O., K. D. D. O. 2:a gr., vice ordförande och förste deputerad (vald 1906); Oscar Wilhelm Odelberg, f. d. löjtnant, fabriksdisponent, K. Y. O. l:a kl., E. N. O. (vald 1904); Gustaf Fredrik Östberg, Fil. K., godsegare, K. Y. O. l:a kl., E. N. O., andre deputerad (vald 1905); Carl Emil Kinander, J. o. Fil. K., fullmäktig i järnkontoret, E. V. O. (vald 1904). Victor Ludvig Moll, kamrerare i allmänna hypoteksbanken (vald 1905); Alexis Hammarström, byråchef i kungl. generaltullstyrelsen, E. N. O. (vald 1906). Suppleanter: Knut Fredrik Gerhard Almqvist, godsegare, E. V. O.; Grefve Carl Oscar Taube, distriktschef, K. V. O. 2:a kl., R. S. O., E. N. O., K. Ö. Fr. J. O., K. S. O. Hv. F. 2:a kl., E. D. D. O., R. P. O. da O., E. S. Albr. O. l:a kl. Per Henrik Santesson, J. K., vice häradshöfding, verkställande direktör i Nobelstiftelsen, E. N. O. Revisorer af stats-, banko- och riksgälds verken vid 1906 års revision. För Första Kammaren: Ledamöterna af Riksdagens Första Kammare, C. T. af Ekenstam, friherre N. A. A. Trolle, friherre C. Gr. A. Klingspor, friherre C. H. Falkenberg, P. Paulson, G. A. Walin. Suppleanter: Ledamöterna af samma kammare, C. J. G. Swartz, J. A. Lilliesköld. G. Ros. För Andra Kammaren: Ledamöterna af Riksdagens Andra Kammare, S. O. Nyländer, P. Olsson i Fläsbro, E. G. H. Åkerlund, E. O. V. Wavrinsky i Stockholm, A. Wiklund, P. Pehrsson i Åkarp. Suppleanter: Ledamöterna af samma kammare, K. G. Karlsson i Göteborg, Å. H. Hammarskjöld, S. H. Kvarnzelius. Bih. till Biksd. Prot. 1906. 10 Sami. 1 Afd. 2 Band. (Riksg.-kontorets reglemente.) 58 Riksgäldskontorets vid 1905 års slut utfoalanserade skulder. Reglemen tets - Årtal. §. 1880 1886 1887 1888 1890 38 42 40 40 39 Obligationer för 1880 års statslåns tre emissioner å tillsammans kr. 119,790,000, motsvarandet st.6,600,000, francs 166,320,000 eller rmk 134,640,000 ............ Obligationer för 1886 års statslån å kr. 72,000,000 eller rmk 81,000,000, hvaraf blifvit utlämnade obligationer å tillsammans rmk 70,364,500 ........................ Obligationer för 1887 års statslåns sex emissioner å tillsammans kr. 60,000,000, hvaraf blifvit utlämnade obligationer å..................... Obligationer för 1888 års statslån å kr. 26,666,666:6 7, motsvarande rmk 30,000,000 eller £ st. 1,470,000 eller francs 37,020,000 ............ Obligationer för1890 års statslån åkr. 35,555,555:66,mot - Tiden, då förbindelserna blifvit utfärdade. 1880 d. 1/i 1886 d. 7„ 1887 d. 3712 1888 d. 7 Räntefot. Återstående kapitalskuld den 31 december 1905. Fonderad skuld. 37, 3% X 3%o X Kr. 87,664,500 £ St. 4,830,000 Eros 121,716,000 Rmk 98,532,000 /Kr. 58,118,222:22 \ Rmk 65,383,000 Kr. 54,550,000 Kr. 24,666,066:67 Rmk 27,750,000 £ St. 1,359,750 Eros 34,243,500 Icke fonderad skuld. 59 Reglemen- Tiden, då för- Räntefot. Återstående kapitalskuld den 31 december 1905. tets bindelserna blif- vit utfärdade. Fonderad skuld. Icke fonderad skuld. Årtal. svarande rmk 40,000,000, £ st. 1,960,000 eller francs 49 360 000 ........................ 1890 d. V, 37, x Er. 30,318,222:22 Rmk 34,108,000 £ St. 1,671,292 Eros 42,089,272 Er. 18,000,000 Frcs 25,000,000 £ St. 990,000 Rmk 20,200,000 Er. 35,181,000 Frcs 48,862,500 £ St. 1,934,955 Rmk 39,480,900 Er. 36,320,000 £ St. 2,000,000 Rmk 40,800,000 (Frcs 50,400,000 (Er. 36,000,000 Frcs 50,000,000 £ St. 1,980,000 (Rmk. 40,400,000 1894 42 Obligationer för 1894 års stats- lån å kr. 36,000,000, mot- svarande francs 50,000,000, £ st. 1,980,000 eller rmk 40,400,000, hvaraf hälften 1894 d. 1S/1Q 3 X 1899 42 43 Obligationer för 1899 års stats- lån å kr. 72,000,000, mot- svarande francs 100,000,000, £ st. 3,960,000 eller rmk 80,800,000, hvaraf hälften 1899 d. 37, X 1900 44 Obligationer för 1900 år s stats- lån å kr. 36,320,000, mot- svarande £ st. 2,000,000, rmk 40,800,000 eller francs 50 400 000 ................ 1900 d. u/8 4 X t. o. m. rf 15/ a- / 8 1910, därefter 37, X 37* X 1904 51 Obligationer för 1904 års stats- lån å kr. 36,000,000, mot- svarande francs 50,000,000, £ st. 1,980,000 eller rmk 40 400 000 ........................ 1904 d. V* 1905 d. 17/? 1905 59 1905 års tillfälliga lån mot skattkammarvexlar å £ st. 870,000 och francs 13 250 000 ........................ Er. 25,339,200 1866 13 Det s. k. gamla lånet, ut- görande ouppsägbara skulder till Södertälje stads kyrka och skepparesocieteten i Stnokholm........................... f 1798 d. 8/s \1811 1833 d. 5 X Er. 10,125 1866 18 Innestående fond för Göta kanals underhållande ...... 5 X — Er. 140,889 60 Eeglemen- Tiden, då för- Återstående kapitalskuld den 31 december tets 1905 bindelsema blif- Räntefot. Icke fonderad skuld. vit utfärdade. Årtal. §• Fonderad skuld. 1895 16 Kommunlån, för hvilka sta- ten i sammanhang med Västkustbanans förvärfvan- de öfver tagit betalnings- skyldigheten .................. Kr. 584,334:37 o yc —— 1895 16 Kommunlån, för hvilka sta- ten i sammanhang med Västkustbanans förvärfvan- de öfvertagit betalnings- skvldigheten ..... 4,7 X Kr. 110,084:78 1899 18 Enligt kontraktet om för- värfvande åt staten af ban- delen Örebro—Frövi inne- stående andel af köpeskil- lingen för nämnda handel --- 4 % Kr. 3,000,000 1902 23 Innestående köpeskilling för fastigheten n:o 1 kvarteret Lejonet i Stockholm (f. d. Arffurstens palats) ... . 4. °/ Kr. 2,250,000 — — öfriga diverse skulder......... — Kr. 771,009:26 1890 14 Obligationer å 30,000,000 kr., hvilka utfärdats såsom grundfond för Sveriges all- männa hypoteksbank, bok- förda inom linien med nämnda belopp............ 1890 d. ia/6 3''A % 1866 15 Ännu icke till inlösen före- tedda Trollhätte slussverks lottsedlar å tillhopa 5,000 daler silfvermynt, bokförda inom linien med r:mt 1,250 r:dr, jämte upplupen ränta r:mt 2,286:8 8 ............ 1750 d. V, 6 % 1866 16 Ärliga anslaget till H. M. Konungen 300,000 r:dr (icke kapitaliseradt)............ 1815 d. •/„ — --- 61 Keglemen tets - Årtal. §. 1866 1866 1866 1882 1866 17 20 21 Ränta å Hertigens af Södermanland, sedermera Konung Carl XIII, hemgiftskapital, bokfördt inom linien med r:mt 150,000 r:dr ................................. 1866 1869 25 77 Tiden, då förbindelserna blifvit utfärdade. Fond för Hjälmare kanals och slussverks underhållande (utgör blott ett depositum af fordringshandlingar)...... Dito för Strömsholms kanals dito (dito) ........................ Dito för Södertälje kanals dito : (dito) ................................. 23 (Lappmarks ecklesiastikfonds behållning, bokförd inom linien med r:mt 100,777:16 (statsutskottets utlåtande n:o 23 vid 1869 års riksdag) Brudgåfvovinsten (kapitalskulden afskrifven); (statsutskottets utlåtande n:o 15 vid 1859—60 årens riksdag) Post-assuransfonden (ingår bland riksgäldskontorets öfriga tillgångar, men med den förbindelse, som § 77 i 1869 års reglemente innehåller) .............................. 1778 Eäntefot. 5 % Återstående kapitalskuld den 31 december 1905. Fonderad skuld. Icke fonderad skuld. — — : — — Summa Kr. Inom linien balanserade skulder Kr.......... 30,254,314:<h 380,818,611:11 32,205,642:11 62 Riksgäldskontorets Tid 1905 års slut utbalanserade kapitalfordringar för utlämnade lån till yissa bestämda ändamål. Reglemen- tets liden, då lånet utbetalts. Annuitet. Räntefot. Ursprungliga belormet. Kapitalåterstod vid 1905 års Årtal. §• Slut. 1866 48 a) Byggnadslån. Lån till Yästerås domkyrka, för densammas reparation 1860 28,000 28,000 1866 36 Lån till staden Jönköping, för uppförande af ett nytt lärohus för elementarläro- yerket därstädes ............... 1861 5 X 4 X 120,0.00 2,645 16 1866 37 Lån till staden Umeå, för uppförande af en byggnad till inrymmande af gymna- stiklokal m. m. för elemen- tarläroverket därstädes ...... 1864 5 X 4 X 25,000 5,552 26 Transport — — — — 36,197 42 63 Reglementets Tiden, då lånet utbetalts. Annuitet. Räntefot. Ursprungliga beloppet. Kapitalåterstod vid 1905 års Årtal. §■ Transport _— — — — — 36,197 42 1866 37 Lån till staden Falun, för uppförande af ett nytt läro- yerkshus därstädes ............ 1864 5 X 4 X 40,000 _ 8,950 25 1866 37 Lån till staden Sala, för upp- förande af ett nytt läro- verkshus därstädes ............ 1865 5 X 4 X 12,000 — 2,637 93 1866 37 Lån till staden Halmstad, för uppförande af ett nytt läroverkshus därstädes...... 1866 5 X 4 X 25,000 — 7,502 42 f1866 11899 37 1 Lån till Kalmar domkapitel, 7 1 för uppförande af en bygg- nadtill inrymm ande af gym- nastiklokal m. m. för ele- P 21,270 37l mentarläroverket i Kalmar 1866 47, X 4 % 22,000 — 1866 1482) Lån till staden Yänersborg, för uppförande af ny byggnad för elementarläro- verket därstädes ............... 1867-1868 5 X 4 X 40,000 13,572 48 1866 1483) Lån till staden Yästervik, för uppförande af ny bygg- nad åt elementarläroverket därstädes ........................... 1867-1868 5 X 4 X 20.000 7,081 23 1866 1484) Lån till Uppsala domkapitel, för uppförande af ny bygg- nad för elementarläroverket i Uppsala ................. 1867-1868 5 X 4 X 140,000 49,427 22 1866 1486'' Lån till Karlstads domka- pitel, för uppförande af ny byggnad för elementarläro- 15,008 81 verket i Karlstad............... 1868 5 X 4 X 40,000 — Transport — 1 — — 161,648 13 1) Sedan ifrågavarande lån, som år 1866 ntbetaldes med 40,000 kronor, vid slutet af år 1899 genom amortering nedbragts till 22,000 kronor, har, jämlikt medgifvande ai 1899 års Riksdag, i utbyte mot den äldre skuldförbindelsen, ny sådan aflämnats å berörda låneåterstod, att med därå beräknad annuitet af 47, X återbetalas. 2) Jfr § 16 mom. 8 i 1867 års reglemente. s) Jfr § 16 mom. 4 i 1867 års reglemente. *) Jfr § 16 mom. 1 i 1867 års reglemente. Jfr § 16 mom. 2 i 1867 års reglemente. 64 Reglementets Tiden, då lånet Annuitet. Räntefot. Ursprungliga Kapitaiåterstod vid 1905 års utbetalts. Deioppec. slut. Årtal. §■ Transport — — — — — 161,648 13 1866 1481) Lån till Skara domkapitel, för ändring och tillbygg- nad af elementarläroverks- huset i Skara..................... 1868-1869 5 X 4 X 40,000 — 26,169 18 1866 148s) Lån till staden Kristianstad, för utvidgande af elemen- tarläroverksbyggnaden där- städes................................. 1873-1875 5 X 4 X 20,000 — 11,172 74 1874 5 Lån till seminarium för bildande af lärarinnor, för inköp af byggnad åt semi- nariet ................................. 1875 5 X 4 X 59,000 26,100 74 1882 17 Lån till Linköpings dom- kyrka, för fullbordande af tornbyggnaden å kyrkan... 1883 5 X 4 X 30,000 — 19,752 28 1887 15 Ytterligare lån till Linkö- pings domkyrka, för betäc- kande af uppkommen brist i den beräknade kostnaden för tornbyggnaden å kyr- kan .................................... 1888 5 X 4 X 30,000 22,892 47 1892 17 Lån till Skara domkyrka, för fullbordande af restau- rationsarbetet å densamma 1893 5 X 4 X 40,000 _ 34,014 30 Transport — — — — 301,749 84 1 Jfr § 27 i 1869 års reglemente. *) Jfr § 8 i 1873 års reglemente samt § 5 mom. 3 i 1875 års reglemente. 65 Reglementets Tiden, då lånet utbetalts. Annuitet. Räntefot. Ursprungliga beloppet. Kapitalåterstod vid 1905 års Årtal. §• Transport _ — — 301,749 84 1896 16 Lån till Hernösands dom- kapitel, för uppförande af Lånet ny byggnad för allmänna las med läroverket i Östersund...... 1897 500 kr. årligen — 15,000 — 11,000 — 1898 17 Lån till Yadstena och S:t under Pers församlingar, för full- Lånet bördande af Yadstena klo- betalas ster kyrkas restaurering ... 1898 fr. o. m. år 1909 — 16,000 — 16,000 — = 828,749: si med minst . Vi. ärl- . b) Tomtregleringslån. 18771) 7 Lån till staden Strömstad, för ny tomtreglering efter 1876 års eldsvåda ............ 1878 6 X 5 X 50,000 _ 34,730 50 /1877 8\ Lån till staden Söderhamn, \1878 6/ för ny tomtreglering efter 1876 års eldsvåda ............ 1878-1879 6 X 5 X 200,000 _ 117,139 04 /1880 13\ Lån till staden Hudiksvall, \1881 10/ för ny tomtreglering efter 1878 och 1879 årens elds- vådor ................................ 1881-1882 6 X 5 X 200,000 133,868 09 1888 15 Lån till staden Luleå, för ny tomtreglering efter 1887 års eldsvåda ..................... 1889 5 X 4 X 100,000 _ 83,373 18 1889 17 Lån till staden TJmeå, för ny tomtreglering efter 1888 års eldsvåda ..................... 1890 5 X 4 X 200.000 169,948 38 1896 15 Lån till staden Mariestad, för ny tomtreglering efter 1895 års eldsvåda ............ 1897 47» X 37xo X 150,000 — 141,940 21 Transport — — — 1,009,749 24 l) Se vidare § 8 i 1881 års reglemente. Bih. till Riksd. Prof. 1906. 10 Sami. 1 Afd. 2 Band. 9 (Riksg.-kontorets reglemente.) 66 Reglementets Tiden, då lånet utbetalts. Annuitet. Räntefot. Ursprungliga Kapitalåterstod vid 1905 års Årtal. §• slut. Transport — — — — 1,009,749 24 1902 20 Lån till staden Åmål för ny tomtreglering efter 1901 års eldsvåda ..................... = 980,999: 40 1903 5 X 4 X 300,000 — 300,000 — 1866j 941) 118 143 c) Lån till kanal- och sluss- anläggningar. Lån till Kinda kanalaktie- bolag, för utsträckning af Kinda båtled medelst kanali- sering af Stångån från sjön Rengen till hamnen vid Linköping........................... = 825,431: 77 1865-1870 5 X 3 X 437,500 325,431 77 1866 79 d) Lån till järnvägsanlägg- ningar. Lån till Borås järnvägsaktie- bolag, för anläggning af järnväg från Borås till Herrljunga ........................ 1862-1863 -2) 4 X 1,377,055 24 41,259 0 u 1866 80 Lån till Helsingborg—Lands- krona—Eslöfs järnvägs- aktiebolag, för anläggning af järnväg mellan Helsing- borg och Arup .................. 1864-1865 5 X 4 % 1,100,000 145,960 56 Transport — — — 1,822,401 17 *) Se vidare § 134 mom. 14 i 1863 års reglemente; § 11 mom. 9 i 1867 års reglemente; § 33 mom. 9 och § 41 mom. 11 i 1868 års reglemente; § 24 mom. 11 och § 31 mom. 5 i 1869 års reglemente. 3) Beträffande annuiteten, se 1891 års reglemente § 6. 67 Reglementets Tiden, då lånet utbetalts. Annuitet. Räntefot. Ursprungliga beloppet. Kapitalåterstod vid 1905 års Årtal. §• Transport ■ _ — — 1,822,401 17 1866 80 Lån till Kristianstad—Hess- leholms järnvägsaktiebolag, för anläggning af järnväg mellan Kristianstad och Hesslehnlm .................. 1864-1865 5 X 4 X 720,000 58,580 25 1866 80 Lån till Ystad—Eslöfs järn- vägsaktiebolag, för anlägg- ning af järnväg från Eslöf 5 X till Ystad........................... 1864-1866 4 X 2,450,000 349,945 64 1866 80 Lån till Landskrona—Eslöfs järnvägsaktiebolag, för an- läggning af järnväg mellan Landskrona och Eslöf ...... 1864-1866 5 X 4 X 1,200,000 — 161,884 17 J1866 V1897 82\ 13/ Lån till Uddevalla—Yäners- borg—Herrljnnga järnvägs- aktiebolag, för anläggning af järnväg från Herrljunga öfver Yänersborg till Udde- valla samt för denna järn- vägs ombyggnad till nor- mai spån’g........................... (1865-18671 \ 1898 j 5 X 4 X 2,600,0007 2,352,446 79 1871 31 Lån till Karlskrona—Yäxjö järnvägsaktiebolag, för an- läggning af järnväg mellan Karlskrona och Yäxjö...... 1872—1874 5X7 47, X 2,600,000 1,566,846 78 Transport — — — 6,312,104 80 *) Af ifrågavarande lån, som under åren 1865—1867 utbetaldes med sammanlagdt 8,240,000 kr. för anläggning af järnväg från Herrljunga öfver Yänersborg till Uddevalla, återstod vid 1897 års slut i kapital och ränta sammanlagdt 2,000,000 kr., hvilket belopp jämlikt beslut af 1897 och 1898 års Riksdagar kapitaliserades och ökades med nytt låneunderstöd å 600,000 kr. för järnvägens ombyggnad till normalspårig eller sålunda till 2,600,000 kr. *) Se § 3 af 1886 års reglemente. 68 Beglementets Tiden, då lånet Annuitet. Bäntefot. Ursprungliga Kapitalåterstod vid 1905 års utbetalts. aeioppei. slut. Årtal. 1 1 §• Transport — — _ 6,312,104 80 1871 31 Lån till Krylbo—Norbergs järnvägsaktiebolag, för an- läggning af järnväg mellan Krylbo och Norberg ......... 1872-1873 6 X 5 X 406,000 — 152,969 75 1871 31 Lån till Uppsala—Margrete- tills järnvägsaktiebolag, för anläggning af järnväg från Uppsala till Gäfle med bi- banor ........................... 1873 6 X 5 X 500,000 207,987 08 1871 31 Lån till Bergslagernas järn- vägsaktiebolag, för anlägg- ning af järnväg från Lud- vika till Kil........................ 1874-1876 57, X1) 5 X 5,000,000 3,734,117 60 1876 5 Lån till Yästervik—Åtvida- berg—Bersbo järnvägsaktie- bolag, för anläggning af järnväg från Yästervik öfver Jenny, Gamleby och Åtvida- berg till Bersbo, med bi- bana............... 1 Q77 1Q7Q 5 X2) 47, X 1 Q£K nnn 1,526,529 33 1 ?oöO,UUU 1876 5 Lån till Hultsfred—Väster- viks järnvägsaktiebolag, för anläggning af järnväg mel- lan Hultsfred och Jenny, med bibana och sidospår... 1877-1879 5 X2) 4V2X 1,750,000 1,475,550 16 Transport — — 13,409,258 72 1) Se § 3 af 1883 års reglemente. 2) Se § 3 af 1883 och 1886 års reglementen. 69 Reglementets Tiden, då lånet Annuitet. Räntefot. Ursprungliga Kapitalåterstod vid 1905 års utbetalts. Deioppet. slut. Årtal. §• (1876 5) Transport _ _ _ 13,409,258 72 \1904 7/ Lån till Yislanda—Bolmens järnvägsaktiebolag, för an- läggning af järnväg från Yislanda till Bolmen......... 1877—1878 57i« X 47. x 500,0007 — 497,187 50 1876 5 Lån till Gottlands järnvägs- aktiebolag, för anläggning af järnväg från Yisbv till Hemse .............................. 1877—1879 5 X’) 47, X 500,000 — 395,794 07 11876 \1879 51 13/ Lån till Södra Dalarnes järn- vägsaktiebolag, för anlägg- ning af järnväg från Krylbo till Borlänge med bibana... 1879—1882 5 X2) 472 X 2,375,000 _ 1,973,688 23 1876 5 Lån till Yarberg—Borås järn- vägsaktiebolag, för anlägg- ning af järnväg från Yarberg till Borås........ 1879—1881 5 X2) 472 X 2,600,000 2,160,669 18 1881 15 Lån till Siljans järnvägs- aktiebolag, för anläggning af järnväg mellan Borlänge och Insjön ........................ 1883—1886 5 X 472 X 950,000 905,444 94 1881 15 Lån till Hvetianda—Säfsjö järnvägsaktiebolag, för an- läggning af järnväg mellan Hvetianda och Säfsjö......... 1883—1886 5 X 4 7.X 300,000 262,887 46 Transport — — — 19,604,930 110 ! 1 *) Ifrågavarande lån, som under åren 1877 och 1878 utbetaldes med 785,000 kronor, har jämlikt beslut af 1904 års Riksdag dels genom afskrifning, dels genom atbetalning år 1905 nedbragts till ett kapitalbelopp af 500,000 kronor, hvarför ny skuldförbindelse med ändrade amorteringsvillkor aflämnats. 2) Se § 3 af 1883 och 1886 års reglementen. 70 Reglementets Tiden, då lånet Annuitet. Räntefot. Ursprungliga Eapitalåterstod vid 1905 års utbetalts. Deioppei. slut. Årtal. §• Transport — — — — 19,604,930 10 1881 15 Lån för anläggning af järn- väg från Finspong till Nors- holm (numera öfyertaget af Norra Östergötlands järn- vägsaktiebolagl .................. 1883-1886 5 % 47* x 500,000 432,862 28 1881 15 Lån till Stockholm—Rimbo järnvägsaktiebolag, för an- läggning af järnväg mellan Stockholm och Rimbo ...... 1883—1887 5 X 472 X 500,000 _ 438,145 72 1881 15 Lån till Kinds härads järn- vägsaktiebolag, för anlägg- ning af järnväg mellan Bo- rås och Svenljunga (numera öfvertaget af Borås—Alfve- sta järnvägsaktiebolag) ...... 1884—1887 5 X 472 X 500,000 443,201 65 1886 16 Lån för anläggning af järn- väg från Skara öfver Gös- säter till Yänern (numera öfvertaget af Västergötland —Göteborgs järnvägsaktie- bolag:! ................................. 1887—1889 5 472 X 324,000 290,329 84 1886 16 Lån till Svartälfs järnvägs- aktiebolag, för anläggning af järnväg mellan Karlsdal och Grytli yttehed jämte si- dospår ................................. 1887—1890 5 % 47, X 341,000 341,000 1886 16 Lån till Halmstad—Bolmens järnvägsaktiebolag, för an- Transport — — — 21,550,469 59 71 Reglementets Tiden, då Ursprungliga belonnet. Kapitalåterstod lånet utbetalts. Annuitet. Räntefot. vid 1905 års Årtal. Slut. §• Transport — — — 21,550,469 59 läggning af järnväg från Halmstad till Bolnien med sidospår.............................. 1887 — 1890 5 X 47. X 824,915'') 746,828 08 1886 16 Lån till Fogel sta—Yadstena —Ödeshögs järnvägsaktie- bolag för anläggning af järn- väg från Yadstena till ÖdeS- hÖ!? ........................... 1888-1890 5 X 41/. X 300,000 271,601 85 1886 16 Lån till Mellersta Blekinge järnvägsaktiebolag, för an- läggning af järnväg från Karlshamn till Gullbärna med bibana och hamnspår 1888—1893 5 X 47, X 1,102,250'') — 997,920 03 1886 16 Lån till Mora—Yänerns järn- vägsaktiebolag, för anlägg- ning af järnväg från Mora strand till Östra Yärmlands järnväg jämte bibana......... 1889-1893 5 % 4 v. X 1,000,000 930,794 10 1886 16 Lån till Mariestad—Kinne- kulle järnvägsaktiebolag, för anläggning af järnväg från Mariestad till Gössäter med bispår............................... 1890 -1891 5 X 47, X 305,000 294,756 78 1886 16 Lån för anläggning af järn- väg mellan Yittsjö och Hess- leholm (numera öfvertaget Transport — — — 24,792,370 43 ‘I Enligt kungl. bref af d. "/5 1888 är statslånets belopp nedsatt med 85 kronor. !) Återstoden, 18,000 kr., af det beviljade beloppet 1,120,250 kr. har bolaget förklarat sig icke komma att lyfta. 72 Reglementets Tiden, då lånet utbetalts. Annuitet. Räntefot. Ursprungliga beloppet. Kapitalåterstod vid 1905 års Årtal. §• Transport — — — — 24,792,370 43 af Hessleholm—Markaryds järnvägsaktiebolag) ............ 1890-1892 5 X 41/, X 404,000 390,431 87 1886 16 Lån till Skymnäs—Munkfors järnvägsaktiebolag, för an- läggning af järnväg från Björndalsbron till Munkfors 1891—1892 5 X 4% X 90,835 84,548 69 1886 16 Lån för anläggning af järn- väg från Klippan till Rös- tånga (numera öfvertaget af Helsingborg — Hessleholms järnvägsaktiebolag) ............ 1892—1893 5 X 47i x 290,000 269,930 28 1891 18 Lån till Malmö—Tomelilla järnvägsaktiebolag, för an- läggning af järnväg från Malmö till Tomelilla ......... 1892—1896 5 X 47* X 1,300,000 1,247,875 52 1891 18 Lån till Norra Söderman- lands järnvägsaktiebolag, för anläggning af järnväg från Nyby bruk till Södertälje med bibanor ..................... 1892—1896 5 X 47, % 1,800,000 1,781,595 1891 19 Lån till Hernösand—Sol- lefteå järnvägsaktiebolag, för anläggning af järnväg från Hernösand till Sollefteå ... 1892—1895 5 X 47* X 2,350,000 2,223,075 16 1891 18 Lån till Norrköping—Söder- köping—Yikbolandets järn- vägsaktiebolag, för anlägg- ning af järnväg från Norr- köping öfver Kummelby till Söderköping och från Kum- melby till Arkösund ......... 1893—1895 5 X 47* X 653,000 622,374 26 Transport — — 31,412,201 21 73 Reglementets Tiden, då lånet utbetalts. Annuitet. Räntefot. Ursprungliga beloppet. Kapitalåterstod vid 1905 års slut. Årtal. §• Transport — — — -- _ 31,412,201 21 1891 18 Lån till Uddevalla—Lelån- gens järnvägsaktiebolag, för anläggning af järnväg från Uddevalla till Lelången ... 1895-1896 5 X 47* % 1,247,000 1,197,000 59 1896 14 Lån till östra Blekinge järn- vägsaktiebolag, för anlägg- ning af järnväg från Gull- bärna till Thorsås............ 1897-1899 5 % 47* X 537,500 529,069 24 1896 14 Lån till Iflintehamn—Roma järnvägsaktiebolag, för an- läggning af järnväg från Klintehamn till Roma...... 1897-1900 5 X 472 X 213,250'') 213,250 1896 14 Lån till Markaryd—Yeinge järnvägsaktiebolag, för an- läggning af järnväg från Markaryd till Yeinge ...... 1897-1900 5 X 472 X 563,000’) 561,000 1896 14 Lån till Gottlands järnvägs- aktiebolag, för anläggning af järnväg mellan Yest- kinde och Tingstäde ......... 1899-1902 5 X 47s X 119,0003) 116,026 10 1896 14 Lån till Sala—Gysinge— Gäfle järnvägsaktiebolag, för anläggning af järnväg från Sala öfver Gysinge till Haga- ström ................................. 1899-1901 5 X 472 X 1,545,500 1,545,500 Transport — — — 35,574,047 14 1) Enligt kungl. bref af den 16/n 1900 har statslånets från början beviljade belopp, 214,000 kr., blifvit nedsatt med 750 kr. 2) Hvaraf vid 1905 års slut återstodo ej lyftade 2,000 kr. 8) Enligt kungl. bref afden2/n 1900 har statslånets från början beviljade belopp, 120,000 kr., blifvit nedsatt med 1,000 kr. Bih. till Riksd. Prot. 1906. 10 Sami. 1 A fä. 2 Band. 10 (Riksg.-kontorets reglemente.) 74 Eeglementets Tiden, då lånet utbetalts. Annuitet. Räntefot. Ursprungliga beloppet. Kapitalåterstod vid 1905 års Årtal. §• Slut. Transport — — — — — 35,574,047 14 1896 14 Lån till Östra Centralbanans järnvägsaktiebolag, för an- läggning af järnväg från Linköping öfver Rimforsa och Kisa till Timmer by... 1899-1902 5 X 41/* X 1,710,000 1,710,000 1896 14 Lån till Slite—Roma järn- vägsaktiebolag, för anlägg- ning af järnväg från Roma till Slite.............................. 1900-1902 5 X 4 v. x 339,000 *) 339,000 /1900 (1901 19) 18/ Lån till Borås—Alfvesta järnvägsaktiebolag, för an- läggning af järnväg från Borås till Alfvesta............ 1901-1903 5 X 4 Va X 4,795,000 4,771,025 1896 14 Lån till Kalkenbergs järn- vägsaktiebolag, för anlägg- ning af järnväg från Holts- ljunga till Limmared......... /1902\ (1905/ 5 X 4 Va X 505,000 — 505,000 — 1896 14 Lån till Orsa—Härjeådalens järnvägsaktiebolag, för an- läggning af järnväg från Orsa till Sveg .................. 1902 5 %'' 4 Va X 1,838,000 a) 1,233,000 11896 (1901 14\ 17/ Lån till Sköfde—Axvalls järnvägsaktiebolag, för an- läggning af järnväg från Sköfde till Axvall ............ fl902\ (1905/ 5 X 4 Va X 363,5003) 363,500 Transport — — — — — 44,495,572 14 *) Enligt kungl. bref af den 13/s 1904 har statslånets från början beviljade belopp, 340,000 kr., blifvit nedsatt med 1.000 kr. ... . z) Enligt kungl. bref af den n/n 1904 har statslånets från början beviljade belopp, 1,850,000 kr., blifvit nedsatt med 12.000 kr. till 1,838,000 kr., hvaraf vid 1905 års slut återstodo ej lyftade kr. 605,000. 3) Enligt kungl. bref den "/g 1905 har statslånets från början beviljade belopp, 369,000 kr., blifvit nedsatt med 5,500 kr. till 363,500 kr. 75 Reglementets Tiden, då lånet utbetalts Annuitet. Räntefot. Ursprungliga beloppet. Kapitalåterstod vid 1905 års slut. Årtal. §• Transport 44,495,572 14 1901 17 Lån till Enköping—Heby— Runhällens järnvägsaktie- bolag, för anläggning af järn- väg från Enköpings hamn öfver Heby till Enåker ... 1904-1905 5 X 473x 1,028,7007 685,800 1901 17 Lån till Norrköping—Söder- köping—Vikbolandets järn- vägsaktiebolag, för anlägg- ning af järnväg frän Val- demarsvik till Söderköping med hamnspår till sjön Yxningen.......................... 1904 5 X 472 X 591,500*) _ 375,000 _ 1901 17 Lån till Landskrona—Kjef- Unge—Sjöbo järnvägsaktie- bolag, för anläggning af järnväg från Kjeflinge till Sjöbo med sidospår till Öfvedskloster ................... 1904 5 X 472 X 1,192,0003) 794,000 1901 17 Lån till Mellersta Söderman- lands järnvägsaktiebolag, för anläggning af järnväg från Stålboga öfver Malm- 355,000 köping till Skeboqvarn...... 1905 5 X 472 X 532,5004) — — 1901 17 Lån till Tidaholms järnvägs- aktiebolag, för anläggning af järnväg från Tidaholm 300,000 till Yartofta ..................... 1905 5 X 47.x 510,0005) — — 1901 17 Lån till Åtvidaberg—Bjärka —Säby järnvägsaktiebolag, för anläggning af järnväg 47.X 290,0006) 193,300 från Bjärka till Åtvidaberg 1905 5 % — — Transport — — — —— — 47,198,672 14 Hvaraf vid 1905 års slut återstodo ej lyftade kr. 342,900: —. D:o vid d:o d:o 216,500: —. D:o vid d;o d:0 398,000: —. D:o vid d:o d:0 177,500: —. D:0 vid d-.o d:o 210,000: —. D:0 vid d:o d:o 96,700: —. 76 Reglementets Tiden, då lånet Annuitet. Räntefot. Ursprungliga Kapitalåterstod vid 1905 års Årtal. utbetalts. slut. §• Transport 47,198,672 ii 1901 17 Lån till Borgholm—Boda järnvägsaktiebolag, för an- läggning af järnväg från Borgholm till Böda ......... 1905 5 X 47a X 419,0001) 279,332 [1901 171 Lån till Orsa—Härjeådalens \1905 17/ järnvägsaktiebolag, för full- bordande af järnvägsanlägg- ningen mellan Orsa och Sveg 1905 5 X 47a X 2,200,0002) 400,000 1905 9 Stockholm—Rimbo järnvägs- aktiebolags skuld för ogul- den köpeskilling för Länna— Norrtälje järnväg............... 1905 5 V 47a X 500,000 500,000 = 46,742,823: 13 e) Lån för utveckling af statens telefonväsende. 1902 18 Lån till telegrafstyrelsen ... 1902 -8) 4 X 1,500,000 — 300,000 _ 11903 181 D:o d:o för vissa inter- /19031 \1904 19/ urbana telefonledningar ... \1904J -4) 4 X ] ( 1,720,000 _ 1905 1903 22 D:o d:o för vissa inter- urbana telefonledningar ... 1905 12,759,400 — -4) 33AX | 1,039,400 19 D:o d:o för lokala telefonnät med för- bindelseledningar .............. 1903 —4) 4 X 1,500,000 1,500,000 1904 20 D:o d:o för lokala telefonnät med för- bindelseledningar ............... 1904 -4) 1,775,000 33A X 1,775,000 1905 23 D:o d:o för lokala telefonnät med för- bindelseledningar ............. 1905 2,000,000 —4) 33AX 2,000,000 = 8,334,400: — Summa | _ | — — 56,712,404 14 '') Hvaraf vid 1905 års slut återstodo ej lyftade kr. 139,668. s) D:o vid d:o __ dto » 1,800,000. 3) Lånet skall återbetalas inom 12 år från forsta lyftningsdagen. 4) » » » inom 20 år » » » / 77 REGISTER till 1906 års reglemente för riksgäldskontoret. Ackord för riksgäldskontorets fordringar får icke utan Riksdagens samtycke medgifvas......................................................... § 51. Aflöning för justitieombudsmannen m. fl..................................... §§ 43, 44. » » Riksdagens bibliotekarie äfvensom för eu bos honom anställd vaktmästare............................................. § 41. » » riksgäldskontorets tjänstemannapersonal och vakt betjäning ............................................................ §§ 47, 102. Aflöningar, anslag till.................................................................. § 55. Aflöningsstat för riksgäldskontorets tjänstemän och vaktbetjäning... Sid. 54. Afsked för tjänstemän och vaktbetjäning .................................... §§ 114—-116. Allmänna hypotéksb unken ............................................................ § 93. Amortering, extra, af statsskulden ............................................. §§ 3, 5, 6. » af 1894 års lån ...................................................... § 4. » » statslån utan viss bestämd återbetalningstid......... § 58. Amortissementsfonder..................................................................... §§ 3—6, 59, 63, Annuiteter och räntor, anslag till ................................................ §§ 3—6, 55. Anslag skall utfärdas angående lediga tjänster vid riksgäldskontoret § 105. Ansvarsskyldighet, fullmäktiges ................................................... § 73. Ansökningstid till lediga tjänster ................................................ § 105. Anteckningsböcker, kassörens och kamrerarens.............................. § 88. Arffurstens palats, ang. inköp för statsverkets räkning af............ § 17. Arfvode för fullmäktige samt deras ordförande och två deputerade § 46. » » Riksdagens revisorers kansli och vaktbetjäning......... § 42. » » förrättande af tjänst i riksgäldskontoret .................. §§ 102, 103. Bangårdsanordningar i Göteborg, anslag till .............................. § 29. Barriär af sten framför riksdagshuset, ang. uppförande af ......... § 97. Befordringsgrunder vid riksgäldskontoret .................................... § 107. Begrafningshjälp efter obemedlade tjänstemän och vaktbetjänte ... § 49. Behållningar, statskontorets......................................................... § 54. Belöning för extra arbeten ......................................................... § 48. Bergverkstionden, villkor för upphörande af................................. § 53. 78 Berättelser, fullmäktiges............................................................... § 87. » justitieombudsmannens ............................................. § 45. » Riksdagens revisorers................................................ §§ 42, 89. Besiktning å Riksdagens hus ................................. § 84. Besvär öfver fullmäktiges beslut ................................................ § 82. Bevillningsförordning, utfärdande af ny ....................................... § 98. Bibliotek, Riksdagens.................................................................. §§ 41, 95. Bibliotekarie, * § 41. Brist i statskontorets inkomster fylles ....................................... § 31. Byggnadsfond för riksdags- och riksbankshus.............................. § 86. Dekorering af kamrarnes plenisalar i riksdagshuset..................... § 96. Deputerade, fullmäktiges ............................................................ §§ 46, 72. Diarium, ombudsmannens............................................................ § 83. Dyrtidsiillägg åt tjänstemännen vid justitieombudsmansexpeditionen § 44. Egnahemslånefonden..................................................................... § 11. Enskilda järnvägar, låneunderstöd till.......................................... §§ 13—15, 22. Entledigande af tjänstemän och vaktbetjänte vid riksgäldskontoret §§ 108—113. Ersättning för bestridande af lediga tjänster .............................. § 102. Expedition för undsättning åt docenten O. Nordenskjöld, anslag till § 18. Expenser för justitieombudsmannens och tryckfrihetskommitténs expeditioner ............................................................ § 45. Extra ordinarie tjänstemän, ang. villkoren för deras antagande ... § 106. » » » och vaktmästare, deras skiljande från riksgäldskontoret........................... § 113. » » » gratifikationer åt .............................. § 48. » » » åtnjuta ersättning för förrättande af ordinarie tjänst ........................... § 102. Flyttningshjälp för justitieombudsmannen .................................... § 43. Fordringar, riksgäldskontorets...................................................... § 7. > » förteckning å ................................. Sid. 62—76. Fullmakter för riksgäldskontorets tjänstemän .............................. § 102. » granskning af riksdagsmännens ................................. § 99. Fullmäktige i riksgäldskontoret och deras suppleanter.................. Sid. 56. » äga att af Riksdagens revisorer begära råd och yttranden ................................................................. § 74. Fullmäktiges ansvarsskyldighet ................................................... § 73. » antal för besluts fattande ....................................... § 79. » arfvoden och resekostnadsersättningar..................... § 46. » befattning upphör................................................... § 70. » berättelser............................................................... § 87. » besluts öfver klagande ............................................ § 82. » deputerade ........................................................... §§ 46, 72. » komplettering ......................................................... §§ 67, 68. t> ombud..................................................................... §§ 72, 91, 93. » omröstningar ......................................................... § 81. » ordförande och vice ordförande .............................. § 66. 79 Fullmäktiges protokoll ............................................................... § 75. » sammankomster ...................................................... §§ 75—82. » sammanträden gemensamt med fullmäktige i riksbanken .............................................................. § 98. » ställande till ansvar................................................ § 78. » suppleanter ............................................................ Sid. 56. » » deras inträdande ................................. §§ 67, 68, 70. » särskilda uppdrag................................................... §§ SB—99. » tjänstledighet ......................................................... §§ 77, 78. » åligganden ........................................................... § 71. » öfverläggningar ...................................................... §§ 80, 81. Förfall för fullmäktige ............................................................... § 78. Förräntning af riksgäldskontorets kontanta tillgångar och behållningar. ................................................................. § 60. » » 1888 års statslån................................................ § 3. » » 1894 » » § 4. » » 1900 » » § 5. » » 1904 » » § 6. Försäljningsmedel för mindre kronolägenheter.............................. § 56. » » kronans hus i städerna .............................. § 52. G ener assistanskontor et, f. d., understöd för sterbhusen efter obemedlade tjänstemän in. fl. vid ... § 49. Gratifikationer till e. o. tjänstemän och vaktbetjänte vid riks gäldskontoret ................................................... § 48. Göta kanal, ledamot i styrelsen och ombud vid revisionen utses § 98. Göteborg, anslag till bangårdsanordningar i................................. § 29. Göteborg—Skee, ang. anslag till statsbana mellan........................ § 20. Hufvudbok, riksgäldskontorets...................................................... § 63. Hus, kronans, i städerna ............................................................ § 52. » Riksdagens ........................................................................ §§ 37, 84, 85. » » ang. dekorering af kamrarnes plenisalar i ...... § 96. » » » uppförande af en stenbarriär framför ...... § 97. » ang. uppförande af nya för Riksdagen och riksbanken m. m. § 86. Hypoteksbanken, allmänna............................................................ § 93. Inkomster, riksgäldskontorets ...................................................... §§ 51 — 62. Inlösen af förfallna obligationer och räntekuponger ..................... §§ 2, 58, 59. » » s. k. riksgäldssedlar................................................... § 2. Inspektor öfver Riksdagens bibliotek utses af fullmäktige............ § 95. Inventarier i Riksdagens hus...................................................... §§ 84, 90. Inventering af låne- och säkerhetshandlingar .............................. § 83. Justitieombudsmannen, flyttningshjälp för....................................... § 43. Justitieombudsmannens jämte den hos honom anställda kansli- och vaktbetjänings aflöning........................... §§ 43, 44. » ämbetsberättelse ....................................... § 45. » ämbetsresor................................................ § 45. » expedition, dess expenser........................... § 45. 80 Justitieombudsmannens insättande i ämbetet................................. Järfva-—Uppsala, anslag till utläggning af ytterligare ett järnvägsspår mellan................................................... Järnvågar, enskilda, ang. låneunderstöd för................................. » statens, anslag till ................................................... Järnvägsbolag, enskilda, revision af deras förvaltning m. m....... Järnvägsbyggnader, statens, anslag till ....................................... Kansli- och vaktbetj aning, justitieombudsmannens ........................ » » riksgäldskontorets................................. Kapitalfordringar, riksgäldskontorets vid 1905 års slut utbalan serade ......................................................... Kapitalskulder, riksgäldskontorets vid 1905 års slut utbalanserade Kassaförstärkning åt statskontoret................................................ Kassareserver i utlandet, Riksgäldskontorets................................. Kinda kanals aktiebolag, revision af........................................... Kompetensvillkor för riksgäldskontorets tjänstemän ..................... Konstitutorial för tjänstemän ...................................................... Kontorsexpenser........................................................................... Konvertering af äldre statslån...................................................... Kraftstation vid Trollhättan, anslag till anläggning af.................. Kreditiv, anvisade på riksgäldskontoret....................................... 2 riksgäldskontorets, i riksbanken.................................... Kronolägenheter, mindre, medel, som inflyta för försäljning af...... Kuponger, tillhörande statsobligationer, inlösen af........................ Ledigheter bland fullmäktige ...................................................... Likvid mellan stats- och riksgäldsverken .................................... Likvidations- och amortissementsfonder.......................................... Låne- och säkerhetshandlingar, inventering af.............................. Lånerätt, riksgäldskontorets......................................................... Lånerörelse, riksgäldskontorets ................................................... Låneunderstöd åt enskilda järnvägar .......................................... Lönebesparing.............................................................................. Löneförhöjning, villkor för åtnjutande af .................................... Missväxter, behöfvandes undsättning vid .................................... Nilsson, K. G. O., ang. pension åt .......................................... Nordenskjöld, O., anslag till undsättning åt................................. Norrland och Dalar ne, fond för uppodling af jord i .................. Obligationer, riksgäldskontorets ................................................... Odlingslånefonden ........................................................................ Ombud, Konungens..................................................................... » fullmäktiges .................................................................. Omröstningar, fullmäktiges ......................................................... Ordförande bland fullmäktige...................................................... » vice, bland fullmäktige ............................................. » 2 fullmäktiges, utses af fullmäktige själfva ......... Or sa-Svep, låneunderstöd för anläggning af järnväg mellan......... § 98. § 25. §§ 13-15, 22. §§ 19, 20, 25-29. § 92. §§ 20, 25. § 43. §§ 100, 101. Sid. 62—76. Sid. 58—61. §§ 31, 62. § 62. § 91. § 106. § 107. § 37. § 58. § 24. §§ 32-35. § 61. § 56. §§ 2, 58. §§ 67, 70. §§ 55, 65. §§ 3-6, 59, 63. § 83. § 58. § 60. §§ 13—15, 22. § 104. § 102. § 57. § 39. § 18. § 23. §§ 2, 58-60. §S 8, 9. § 80. §§ 72, 91, 93. § 81. § 66. § 66. § 66. § 15. Papper, upphandling af............................................................... § 90. Pensionering af riksgäldskontorets tjänstemän och vaktbetjäning... §§ 114—116. » » Biksdagens bibliotekarie och den hos honom anställde vaktmästare .......................................... § 41. » » maskinisten K. G. O. Nilsson ........................... § 39. Pensionsstat vid riksgäldskontoret................................................ Sid. 55. Postsparbanken, ledamot i styrelsen för, utses af fullmäktige ...... § 94. Preskriptionstid för riksgäldskontorets skulder.............................. §§ 2, 59. Protokoll, fullmäktiges ............................................................... § 75. » Biksdagens, tryckning af............................................. § 90. Rederinäringens understödjande, lånefond för .............................. § 12. Redovisning af de till riksgäldskontoret ingående medel............... §§ 63—65. Resekostnadsersättning för Biksdagens revisorer ........................... § 42. » » fullmäktige .......................................... § 46. » » justitieombudsmannen........................... § 43. Revisionsberättelser från enskilda järnvägsbolag ........................... § 92. Revisionskostnader........................................................................ §§ 42, 55. Revisorer, Biksdagens, vid 1906 års statsrevision och deras suppleanter...................................................... Sid. 57. » » ang. utfärdande af kallelse till deras första sammanträde................................................ § 88. » » ang. inkallande af suppleanter........................ § 88. » » råd och yttranden af dem äga fullmäktige att begära.......................................................... § 74. » » traktamenten och resekostnader för.................. § 42. » utses af fullmäktige för granskning af Strömsholms nya m. fl. bolags samt allmänna hypoteksbankens förvaltning ..................................................................... §§ 91, 93. Revisorernas berättelser............................................................. §§ 42, 89. Riksbanken, ang. uppförande af nytt hus för.............................. § 86. Riksdagens bibliotekarie............................................................... § 41. » hus ........................................................................... §§ 37, 84, 85. » » ang. aflöning för öfvervaktmästaren vid m. m.... § 38. j> » lokaler inom, få för vissa ändamål upplåtas ...... § 85. Riksdagsbiblioteket........................................................................ §§ 41, 95. Riksdagshandlingar, tryckta, ang. arfvode för vården af ............ § 40. Riksdagshus, nytt, angående byggnadsfonden för ....................... § 86. Riksdagskostnader........................................................................ §§ 36, 55. Riksdagsort, fullmäktiges yttrande därom .................................... § 98. Riksdagstrycket ........................................................................... §§ 40, 90. Riksgäldskontorets änke- och pupillkassa....................................... §§ 50, 104. » fordringar för utbetalda lån.............................. § 7. » fullmäktige...................................................... Sid. 56. » föremål............................................................ § 1. » hufvudbok ...................................................... § 63. » inkomster och särskilda tillgångar .................. §§ 51—62. Bih. till Riksd. Prof. 1906. 10 Sami. 1 Afd. 2 Band. (Riksg.-kontorets reglemente.) 82 Riksgäldskontorets kreditiv i riksbanken....................................... » likvid med statsverket .................................... » lånerörelse ...................................................... » obligationer...................................................... » räkenskaper...................................................... » skulder............................................................ » styrelse............................................................ » tjänstemannapersonal ....................................... » upplåning......................................................... » utbetalningar ................................................... » utlåning ......................................................... » vaktbetjäning................................................... Riksgäldssedlar, s. k., inlösen af ................................................ Räkenskaper, riksgäldskontorets................................................... Räntekuponger, inlösen af............................................................ Rörlig materiel vid statens redan trafikerade jernvägar, anslag till Sammankomster, fullmäktiges...................................................... Sammanträde, första, Riksdagens revisorers, ang. utfärdande af kallelse till ............................................. Sammanträden, fullmäktiges i riksbanken ock riksgäldskontor gemensamma ...................................................... Semester för deputerade.............................................................. » » tjänstemännen vid riksgäldskontoret ........................ Skiljaktiga meningar bland fullmäktige ....................................... Skrifmaterialier för justitieombudsmannens och tryckfrihetskom mitténs expedition ............................................. » för Riksdagens behof.......................................... Skulder, riksgäldskontorets, preskriptionstid för ........................... » riksgäldskontorets, förteckning å.................................... Stat, aflönings-, för riksgäldskontoret.......................................... » pensions-, » » .......................................... Statsbanan Göteborg—Skee, ang. anslag till................................. Statskontorets behållningar, aflämnas till riksgäldskontoret............ » inkomster, brister i, fyllas .................................... Statslån, äldre, konvertering af ................................................... » 1888 års, ang. förräntning af....................................... » 1894 års, ang. förräntning och amortering af............... » 1900 års, ang. förräntning af....................................... » 1904 års, ang. förräntning af....................................... Stenbarriär framför riksdagshuset, ang. uppförande af ............... Strömsholms nya kanalbolag, revision af dess förvaltning ............ Strömstad—Skee järnväg, anslag till inlösen af........................... Styrelsen för riksgäldskontoret...................................................... Suppleanter för fullmäktige......................................................... » deras inträdande ...................................................... » för Riksdagens revisorer .......................................... § 61. § 55, 65. § 60. § 2. §§ 63, 64. §§ 2-6. §§ 66-74. § ioo. §§ 58, 62. §§ 8-50. § 60. § ioi. § 2. §§ 63, 64. §§ 2, 58, 59. §§ 19, 26. §§ 75-82. § 88. §§ 86, 98. § 72. § 102. § 81. § 45. § 90. §§ 2, 59. Sid. 58—61. Sid. 54. Sid. 55. § 20. § 54. § 31. § 58. § 3. § 4. § 5- § 6. § 97. § 91. § 27. §§ 66-74. Sid. 56. §§ 67, 68, 70 Sid. 57. 83 Suppleanter, ang. inkallande af ................................................... Suspension af tjänstemän och vaktbetjäning ................................. Säfveåns aktiebolag, anslag till förvärfvande af ett detsamma tillhörigt markområde....................................... Telefonväsende, statens, ang. lån för fortsatt utveckling af............ Telegrafverket, förskott till ......................................................... Tjänsteförsummelser, frågor rörande ............................................. Tjänstemän vid riksgäldskontoret ................................................ » » » aflöning för.............................. » » » aflöningsstat för....................... » » d antagande af ........................... » » » besvärshänvisning för............... » » » entledigande af ........................ » » » pensionering af ........................ » » justitieombudsmannens expedition........................ Tjänster i riksgäldskontoret, lediga, bestridande och återbesättande af Tjänstledighet för fullmäktige ...................................................... » » tjänstemännen och vaktbetjäningen..................... Torf industrien, ang. bildande af en lånefond för understödjande af Traktamenten, Riksdagens revisorers .......................................... Trollhättans elektriska kraftaktiebolag, anslag till förvärfvande af dess fastigheter vid Trollhättan .............................. Tryckfrihetskommitténs expedition och expenser.............................. Tryckning af Riksdagens protokoll med därtill hörande bihang ... » af revisorernas berättelser .......................................... Tryckningskostnader för justitieombudsmannens berättelser........... » » Riksdagens revisorers berättelser ............ Underskrifter, antalet egenhändiga å riksgäldskontorets obligationer Understöd för obemedlade tjänstemäns sterbhus ........................... Undsättningsexpedition till södra Ishafvet.................................... Undsättningsmedel vid missväxter ................................................ Uppdrag, fullmäktiges särskilda................................................... Upphandling af papper för tryckning af Riksdagens protokoll...... Upplåning, riksgäldskontorets ...................................................... Utbetalningar, åliggande riksgäldskontoret.................................... Utdrag af riksgäldskontorets räkenskaper .................................... Utlottning slistor rörande de i svenskt mynt förskrifna statsobligationer Utlåning, riksgäldskontorets......................................................... Vaktbetjäning, justitieombudsmannens .......................................... » riksgäldskontorets ................................................ » aflöningsstat för ................................................... Vaktbetjäningens pensionera^ e...................................................... » tjänsteförsummelser och entledigande.................. Vaktmästaren vid Riksdagens hus, aflöning för m. m................ » vid Riksdagens bibliotek, aflöning för .................. Vattenfall, anslag till inköp af ................................................... § 88. §§ 108-112. § 29. § 21. § 35. §§ 108—113. § ioo. § 47. Sid. 54. § 106. § H2. §§ 108—110. §§ 114-116. § 43. §§ 104, 105, 107 §§ 77, 78. § 102. § 10. § 42. § 24. § 45. § 90. § 89. § 45. § 42. § 2. § 49. § 18. § 57. §§ 83-99. § 90. §§ 34, 58, 62. §§ 8-50. § 64. § 58. § 60. § 43. § 101. Sid. 54. §§ 114-116. §§ 111-113. § 38. § 41. S 30. 84 Villkor för löneförhöjning vid riksgäldskontoret........................... § 102. » » att kunna antagas till tjänsteman vid riksgäldskontoret § 106. Ålderstillägg för riksgäldskontorets tjänstemän.............................. § 102. Änke- och pupillkassan vid riksgäldskontoret ............... §§ 50, 104. öfverlåtelse på viss person af riksgäldskontorets obligationer ...... § 2. Öfverläggningar, fullmäktiges ...................................................... §§ 80, 81. Örebro—Frövi, ang. likvid af köpeskillingen för bandelen mellan § 16. Örebro—Svartå järnväg, ang. förvärfvande åt staten af............... § 28. Centraltryckeriet, Stockholm, 1906.