utfärdadt vid slutet af 1905 års riksdag

Bill. till Biksd. Prof. 1905. 10 Samt. 1 Afd. 2 Band. (Riksg.-kontorets reglemente.) 1 Innehållsförteckning. Eiksgäldskontorets föremål § 1. » skulder §§ 2—6. » fordringar för utbetalda lån § 7—9. » återstående utgifter till följd af beslut vid föregående riksdagar §§ 10—22. » utbetalningar, anvisade vid innevarande riksdag, §§ 23—28. Med statsregleringen gemenskap egande utgifter § 29. På riksgäldskontor anvisade kreditiv §§ 30—33. Från riksgäldskontoret utgående riksdags- och revisionskostnader, aflöningar, förvaltningsutgifter m. m. §§ 34—47. Eiksgäldskontorets inkomster och tillgångar §§ 48—59. Redovisningen af de till riksgäldskontoret ingående medel §§ 60—62. Eiksgäldskontorets styrelse §§ 63—71. Fullmäktiges sammankomster §§ 72—79. )) särskilda åligganden och uppdrag §§ 80—95. Betjäningen vid riksgäldskontoret §§ 96—103. Behandlingen af frågor rörande tjänsteförsummelser m. m. §§ 104—109. Pensionerandet af riksgäldskontorets betjäning §§ 110—112. Allmänna bestämmelser § 113. 3 Reglemente för riksgäldskontoret. § l. Riksgäldskontoret har till föremål: a) att ombesörja likviden af svenska statens skuld, för hvilken Riksdagen enligt § 66 regeringsformen ansvarar; b) att verkställa alla de utbetalningar, som af Rikets Ständer eller Riksdagen blifvit å detta verk anvisade; c) att mottaga, förvalta och redovisa alla härtill anslagna tillgångar och inkomster samt hålla uppkommande, till riksgäldskontoret levererade öfverskott och behållningar Riksdagen till hända; d) att, i saknad af annan tillgång för bestridande af beviljade och å riksgäldskontoret anvisade utgifter, upplåna därtill oundgängligen erforderliga medel; och e) att utföra alla uppdrag och åligganden, som riksgäldskontoret för öfrigt af Rikets Ständer eller Riksdagen erhållit. Angående riksgäldskontorets skulder. § 2. De af riksgäldskontoret för upptagna lån utfärdade och förut icke inlösta eller eljest, jämlikt behörig föreskrift, ur räkenskaperna affärda obligationer, äfvensom de obligationer, hvilka hädanefter varda af detta verk utgifna, böra, så till kapital som upplupna räntor, enligt desammas ordalydelse infrias. Där preskriptionstid i afseende på någon särskild del af riksgäldskontorets skulder icke blifvit stadgad, komma skulderna, intill dess annorlunda förordnas, att i vederbörlig ordning likvideras, utan afseende å den 4 tid, inom hvilken fordringar hos enskilda eller hos Kungl. Maj:t och kronan skola nu eller framdeles göras gällande. Härförutan har Riksdagen medgifvit: a) att till innehafvaren ställd obligation må, då därom hos fullmäktige göres framställning, på viss namngifven person öfverlåtas för att endast i dennes hand vara gällande samt, därest ägaren sedermera det önskar, ånyo kunna göras gällande i hvarje innehafvares hand, allt under de villkor i afseende på behöriga anteckningar å själfva obligationen samt i kontorets räkenskaper, som fullmäktige äga föreskrifva; b) att fullmäktige må, när sådant icke för riksgäldskontoret medför olägenhet, kunna medgifva omedelbar inlösen i riksgäldskontoret af förfallna obligationer och räntekuponger, fastän desamma enligt obligationernas lydelse och stadgandena i lånekontrakten böra å däruti angifna utrikes orter infrias; för hvilket ändamål fullmäktige må träffa erforderliga öfverenskommelser med de låneöfvertagare, som kontraktsenligt skola ombesörja denna inlösen; samt c) att, då s. k. riksgäldssedlar i riksgäldskontoret till inlösen företes, fullmäktige äga att, därest sedlarna befinnas riktiga, låta desamma med riksgäldskontorets medel infria. Beträffande antalet egenhändiga underskrifter å riksgäldskontorets obligationer har Riksdagen föreskrifvit, att obligationer, som komma att af riksgäldskontoret utlämnas, böra vara försedda, då deras valör ej uppgår till 1,000 kronor eller motsvarande belopp i utländskt myntslag, med minst en, då valören utgör 1,000 kronor eller högre belopp till och med 2,000 kronor eller motsvarande belopp i utländskt myntslag, med minst två samt, då valören öfverstiger 2,000 kronor eller motsvarande belopp i utländskt myntslag, med minst tre handskrifna namnteckningar. I afseende på riksgäldskontorets skulder, om hvilka kontorets räkenskaper och handlingar lämna fullständig upplysning, och hvilkas belopp vid nästlidna års slut finnas summariskt uppgifna uti en vid detta reglemente fogad bilaga, böra i öfrigt de föreskrifter, som äro intagna uti de vid föregående riksdagar för riksgäldskontoret utfärdade reglementen, i de delar, samma föreskrifter ännu icke blifvit fullgjorda, fortfarande tjäna till efterrättelse. § 3. Enligt 1889 års Riksdags beslut skall, med anledning af 1888 års svenska tre procents statslåns upptagande, till de under riksgäldskontorets 5 förvaltning stående likvidations- och amortissementsfonderna årligen utbetalas en annuitet till belopp, motsvarande fyra procent af den för detta lån erhållna valuta, eller 885,333 kronor 38 öre, af hvilken annuitet ränta å 1888 års lån främst skall utgå, men återstoden användas till amortering å statsskulden medelst ökad utlottning eller ohligationsinköp tid efter annan. § 4. Enligt 1895 års Eiksdags beslut skall till de under riksgäldskontorets förvaltning stående likvidations- och amortissementsfonderna från och med år 1896 årligen utbetalas ett belopp af 672,300 kronor, hvaraf främst skall utgå ränta å 1894 års svenska 8-procents statslån och återstoden användas till amortering därå på tider och sätt, som fullmäktige i riksgäldskontoret må finna lämpligast, dock att hela lånet skall vara slutbetaldt inom år 1950. § 5. Enligt 1901 års Eiksdags beslut skall i anledning af 1900 års svenska statslåns upptagande från och med år 1901 till de under riksgäldskontorets förvaltning stående likvidations- och amortissementsfonderna årligen utbetalas en annuitet af 1,452,800 kronor, hvaraf främst skall utgå ränta å 1900 års statslån och återstoden användas till amortering å statsskulden medelst ökad utlottning eller ohligationsinköp tid efter annan. § 6. Enligt 1905 års Eiksdags beslut skall i anledning af upptagandet af 1904 års 31/,, procent statsräntelån å 86,000,000 kronor från och med år 1905 till de under riksgäldskontorets förvaltning stående likvidationsoch amortissementsfonderna årligen utbetalas en annuitet af 1,380,000 kronor, hvaraf främst skall utgå ränta å nämnda lån och återstoden användas till amortering å statsskulden medelst ökad utlottning eller obligationsinköp tid efter annan. 6 Angående riksgäldskontorets fordringar för de af dess medel utbetalda eller godtgjorda lån. § 7. Beträffande riksgäldskontorets fordringar för meddelade lån, om hvilkas belopp kontorets böcker och räkenskaper lämna fullständig upplysning och å hvilka, för tiden vid nästlidna års slut, en förteckning jämväl finnes detta reglemente bifogad, skola de förbindelser, å hvilka fordringarna sig grunda, jämte föreskrifterna uti äldre reglementen i tillämpliga delar fortfarande tjäna till efterrättelse. § 8. Riksdagen har år 1904 bestämt: att statens kapital- och räntefordran hos Vislanda—Bolmens järnvägsaktiebolag till den del, samma fordran öfverskjuter 800,000 kronor, från 1904 års utgång och tills vidare i statsräkenskaperna föres inom linjen; att bolaget skall å detta belopp 800,000 kronor erlägga dels 4a/2 % ränta om året från och med den 1 januari 1905 samt dels från och med ingången af år 1906 i kapitalafbetalning så stor procent, att berörda belopp varder till fullo inbetaldt inom loppet af 50 år därefter; att bolaget skall vara skyldigt att sist den 81 juli 1905 ställa sådan säkerhet för annuiteternas ordentliga erläggande, som fullmäktige i riksgäldskontoret finna erforderlig utöfver den inteckningssäkerhet, hvilken förut aflämnats; att, sedan bolaget ställt sådan säkerhet som ofvan sägs, statens fordran utöfver angifna kapitalbeloppet 800,000 kronor och därå upplupen ränta varder afskrifven; samt att, därest bolaget icke före den 31 juli 1904 ingått på här uppställda villkor eller bolaget, sedan dessa villkor å dess sida antagits, skulle brista i uppfyllandet af gjorda åtaganden, fullmäktige i riksgäldskontoret skola äga vidtaga åtgärd för järnvägens exekutiva försäljning. § 9- Riksdagen har år 1905 bemyndigat fullmäktige i riksgäldskontoret ej mindre att med Ränna—Norrtälje och Stockholm—Rimbo järnvägsaktiebolag träffa öfverenskommelse, hvarigenom i sammanhang med det 7 Länna—Norrtälje järnvägsaktiebolags koncession å järnvägen mellan Länna och Norrtälje jämte sagda järnväg med hvad därtill hör öfverlåtes på Stockholm—Rimbo järnvägsaktiebolag, Länna—-Norrtälje järnvägsaktiebolag befrias från sin skuld till staten på grund af det bolaget beviljade lån för järnvägens anläggning samt Stockholm—Eimbo järnvägsaktiebolag förbinder sig dels att senast vid tillträdet af järnvägen kontant till riksgäldskontoret inbetala 80,000 kronor samt afgifva en med säkerhet af första inteckning i Länna—Norrtälje järnväg försedd skuldförbindelse å 500,000 kronor att jämte ränta betalas i enlighet med af fullmäktige i riksgäldskontoret föreslagna bestämmelser, dels ock att enligt plan, som kan af Kungl. Maj:t varda fastställd, verkställa ombyggnad af järnvägen på sådant sätt, att den kan trafikeras med en hastighet af 40 kilometer i timmen, samt anskaffa erforderlig rullande materiel, äfvensom, därest ej af Kungl. Maj:t meddelas annan bestämmelse, hafva ombyggnadsarbetet påbörjadt inom ett år efter det järnvägen öfvertagits samt ombyggnaden fullbordad och materielen anskaffad inom två år efter det arbetet påbörjats, än äfven att, om sådan öfverenskommelse icke kan komma till stånd samt fullmäktige i riksgäldskontoret vid järnvägens försäljning å exekutiv auktion för statens räkning förvärfva järnvägen, till Stockholm—Rimbo järnvägsaktiebolag öfverlåta densamma emot nyss angifna villkor med de jämkningar, som kunna befinnas vara af omständigheterna påkallade. Angående riksgäldskontoret åliggande utbetalningar. l:o. Återstående utgifter till följd af beslut vid föregående riksdagar. § io. Riksdagen har år 1898 beslutat, att till odlingslånefonden må under hvart af åren 1899—1908 ej mindre ingå de till statskontoret inflytande annuiteter å odlingslån, än äfven af riksgäldskontoret, i mån af behof och uppå rekvisition af Kungl. Maj: t, öfverlämnas medel till så stort belopp, som jämte de till fonden ingående annuiteter kan erfordras till fyllande af högst en million kronor årligen, samt att riksgäldskontoret skall af fonden erhålla godtgörelse för den ränteutgift, som genom berörda medels öfverlämnande till fonden för riksgäldskontoret förorsakas. 8 § ll Riksdagen har år 1903 beslutat, att till odlingslånefonden må under hvart af åren 1904—1908 ej mindre ingå de till statskontoret inflytande annuiteter å odlingslån, än äfven af riksgäldskontoret, i mån af behof och uppå rekvisition af Kungl. Maj:t, öfverlämnas medel till så stort belopp, som jämte de till fonden ingående annuiteter kan erfordras till fyllande af högst en million kronor årligen, samt att riksgäldskontoret skall af fonden erhålla godtgörelse för den ränteutgift, som genom berörda medels öfverlämnande till fonden för riksgäldskontoret förorsakas. § 12- Riksdagen har år 1902 till bildande af en lånefond för torfindustriens understödjande, särskildt tillverkningen af bränntorf och torfkol samt framställandet af torfströ, att förvaltas och användas i öfverensstämmelse med vissa angifna grunder, bemyndigat riksgäldskontoret att för ändamålet i mån af behof tillhandahålla statskontoret ett belopp af högst 1,500,000 kronor samt medgifvit, att de kapitalafbetalningar, som skola å de från fonden utgående lånen verkställas, må intill utgången af år 1908 tilläggas fonden. OO § 13- Riksdagen har år 1903 dels för bildande af en lånefond till rederinäringens understödjande, att förvaltas och användas i hufvudsaklig öfverensstämmelse med vissa af Riksdagen angifna grunder samt i enlighet med de närmare bestämmelser, Kungl. Maj:t kan komma att meddela, bemyndigat riksgäldskontoret att, i mån af behof, från 1904 års början tillhandahålla statskontoret ett belopp af 5,000,000 kronor, med åliggande för statskontoret att till riksgäldskontoret inleverera den å de från fonden utlämnade lån inflytande räntan, dels och medgifvit, att de kapitalafbetalningar, som å de från fonden utgående lånen verkställas, må intill utgången af år 1909 tilläggas fonden. § 14. Riksdagen har år 1904, för bildande af en egnahemslånefond att användas för af Riksdagen angifvet ändamål, bemyndigat riksgäldskontoret att under åren 1905—1909 tillhandahålla statskontoret ett belopp af högst 9 tio millioner kronor; hvarjemte Riksdagen dels beslutat, att riksgäldskontor skall af fonden erhålla godtgörelse för den ränteutgift, som genom berörda medels öfverlämnande till fonden förorsakas riksgäldskontor, dels ock medgifvit, att de kapitalinbetalningar, som å de från fonden utlämnade lånen verkställas, må intill utgången af år 1909 tilläggas fonden. § 15. Till låneunderstöd för enskilda järnvägar har 1896 års Riksdag beviljat och ställt till Kungl. Maj:ts disposition ett extra anslag af 7,500,000 kronor, att utgå under fem år från och med år 1897 med 1,500,000 kronor årligen, dock så att belopp, som ej blifvit till utgående under ett af dessa år anvisadt, må för ett efterföljande år af samma femårsperiod disponeras, ägande Kungl. Maj:t att å detta anslag till understödjande af nya, ännu ej påbörjade enskilda järnvägsanläggningar anvisa af Kungl. Maj:t beviljade understödsbelopp, att utgå i enlighet med följande villkor och bestämmelser: l:o) att kostnadsförslag och arbetsplan fastställas af Kungl. Maj:t, som ock närmare bestämmer de ställen, hvilka järnväg skall beröra, varande det sökande bolaget skyldigt att godtgöra de särskilda kostnaderna för möjligen erforderliga kontrollundersökningar, besiktningar, extra biträdens användande med mera dylikt, hvilka kunna af kostnadsförslagets och arbetsplanens granskning föranledas; 2:o) att det lånesökande bolaget, för att kunna erhålla statsunderstöd, skall vara skyldigt hos Kungl. Maj:t styrka, att det förfogar öfver ett kapital, som jämte statslånet är fullt tillräckligt till järnvägsanläggningens utförande på sätt arbetsplan och kostnadsförslag innehålla och hvaraf minst så stor del, som motsvarar hälften af den beräknade anläggningskostnaden, bör utgöras af inbetaldt eller tecknadt aktiebelopp eller eljest utan återbetalningsskyldighet lämnadt tillskott till järnvägsanläggningens utförande; 3:o) att låneunderstödet må utgöra högst hälften af anläggningskostnaden efter det fastställda kostnadsförslaget samt lyftas i män af arbetets fortgång på sätt och å tider, som Kungl. Maj:t bestämmer, dock med iakttagande däraf, att inbetalningarna å den del af anläggningskapitalet, som bör utgöras af aktiekapital eller eljest utan återbetalningsskyldighet lämnadt tillskott, skola ske i förhållande till de andelar af lånesumman, som lyftas, och före lyftningen af dessa låneandelar; skolande härjämte eu tiondedel af den beviljade låneförsträckningen innestå, till dess besiktning af järnvägsanläggningen blifvit i öfverensstämmelse med § 2 mom. 2 af kungl. kunBih. till Riksd. Prot. 1905. 10 Sami. 1 Afl. 2 Band. 2 (Riksg.-kontorets reglemente.) 10 görelsen den 11 december 1874, angående ordningen för afsyning och besiktning af enskilda järnvägar och deras upplåtande för allmän trafik, förrättad, och väg- och vattenbyggnadsstyrelsen meddelat tillstånd till banans öppnande för allmän trafik; 4:o) att i afseende å ifrågavarande försträckningar skall iakttagas: a) att annuiteten beräknas till fem procent å ursprungliga försträck - ningsbeloppet, af hvilken annuitet först gödtgöres ränta efter fyra och en half för hundra å oguldet kapitalbelopp och återstoden utgör afbetalning därå; b) att anstånd med räntans erläggande må medgifvas för högst tre år, dock icke utöfver ett år från den dag, då, enligt Kungl. Maj:ts be stämmande, järnväg senast skall vara färdig och för trafik öppnad; skolande beloppet af den ränta, med hvars erläggande anstånd sålunda medgifves, till staten inbetalas, sedan genom de stadgade annuitetslikviderna all öfrig ränta, med hvilken anstånd icke beviljats, blifvit gulden och kapitalet godtgjordt, så att efter nämnda tids förlopp med annuitetens erläggande fortfares så länge, till dess äfven beloppet af den ränta, med hvars erläggande anstånd medgifvits, blifvit till staten inbetaldt; och c) att kapitalafbetalning skall vidtaga tre år efter den dag, då, enligt Kungl. Maj:ts bestämmande, järnväg senast skall vara färdig och för trafik öppnad; 5:o) att järnvägsanläggningen med alla därtill hörande byggnader och materiel, äfvensom all bolagets öfriga egendom, skall utgöra säkerhet för den af staten lämnade försträckning, och staten till säkerhet för sin fordrans utbekommande erhålla inteckning med förmånsrätt framför hvarje annan fordran i den järnväg, för hvars anläggning den ifrågavarande försträckningen beviljats; börande ej mindre, såsom villkor för statslånets erhållande och tillgodonjutande, i bolagsordningen intagas stadgande om bolagets skyldighet att till säkerhet för statens fordran inteckna bolagets järnväg med förmånsrätt för samma fordran framför hvarje annan fordran hos bolaget, än ock en tredjedel af det beviljade statslånet innestå, till dess inteckning med ofvan stadgad förmånsrätt i bolagets järnväg meddelats för förut lyfta andelar af lånet; hvarjämte ofvanberörda sista tredjedel ej må utbekommas, förrän inteckning för dess belopp med förmånsrätt framför hvarje annan fordran än statens blifvit i bolagets järnväg behörigen meddelad; 6:o) att Kungl. Maj:t skall insätta en med särskild instruktion försedd ledamot i direktionen för hvarje järnvägsbolag, som innehar lån af 11 staten, och utse en revisor att deltaga uti granskningen af bolagets förvaltning och räkenskaper, samt att arfvode till sålunda utsedd direktör och revisor skall bekostas af bolaget; 7:o) att hvarje järnvägsbolag, som erhållit statsunderstöd, skall vara skyldigt underkasta sig såväl de bestämmelser i fråga om samtrafik, hvilka Kungl. Maj:t kan finna godt för bolaget bestämma, som ock i öfrigt alla de villkor och kontroller, som af Kungl. Maj:t pröfvas lämpliga och nödiga; samt 8:o) att hvarje sådant bolag, som nyss är nämndt, må, då Kungl. Maj: t så pröfvar lämpligt, dels utan kostnad eller årlig ersättning undfå upplåtelse af den för järnvägsanläggningen erforderliga, kronan tillhöriga mark, som står under dess omedelbara disposition, hvaremot, när fråga är om boställsjord eller annan åt enskild person med åborätt eller annorledes upplåten kronojord, ersättning därför af bolaget bör lämnas i enlighet med gällande expropriationslag, dels ock kostnadsfritt begagna sådana å kronans ägor belägna kalk- och stenbrott jämte grustäkter, som kunna vara disponibla; och åligger det fullmäktige att behörigen tillhandahålla och utbetala de belopp, Kungl. Maj:t kan komma att å detta anslag anvisa. § 16. Till låneunderstöd för enskilda järnvägar har 1901 års Riksdag beviljat och ställt till Kungl. Maj:ts disposition ett extra anslag af 7,500,000 kronor, att utgå under fem år från och med år 1902 med 1,500,000 kronor årligen, dock så att belopp, som ej blifvit till utgående under ett af dessa år anvisadt, må för ett efterföljande år af samma femårsperiod disponeras, ägande Kungl. Maj:t att å detta anslag till understödjande af nya, ännu ej påbörjade enskilda järnvägsanläggningar anvisa af Kungl. Maj:t beviljade understödsbelopp, att utgå i enlighet med följande villkor och bestämmelser : l:o) att kostnadsförslag och arbetsplan fastställas af Kungl. Maj:t, som ock närmare bestämmer de ställen, hvilka järnväg skall beröra, varande det sökande bolaget skyldigt att godtgöra de särskilda kostnaderna för möjligen erforderliga kontrollundersökningar, besiktningar, extra biträdens användande med mera dylikt, hvilka kunna af kostnadsförslagets och arbetsplanens granskning föranledas; 2:o) att det lånesökande bolaget, för att kunna erhålla statsunderstöd, skall vara skyldigt hos Kungl. Maj:t styrka, att det förfogar öfver ett ka - 12 pital, sora jämte statslånet är fullt tillräckligt till järnvägsanläggningens utförande på sätt arbetsplan och kostnadsförslag innehålla och hvaraf minst så stol’ del, som motsvarar hälften af den beräknade anläggningskostnaden, bör utgöras af inbetaldt eller tecknadt aktiebelopp eller eljest utan åter betalningsskyldighet lämnadt tillskott till järnvägsanläggningens utförande; 8:o) att låneunderstödet må utgöra högst hälften af anläggningskostnaden efter det fastställda kostnadsförslaget samt lyftas i mån af arbetets fortgång på sätt och å tider, som Kungl. Maj: t bestämmer, dock med iakttagande däraf, att inbetalningarna å den del af anläggningskapitalet, som bör utgöras af aktiekapital eller eljest utan återbetalningsskyldighet lämnadt tillskott, skola ske i förhållande till de andelar af lånesumman, som lyftas, och före lyftningen af dessa låneandelar; skolande härjämte eu tiondedel af den beviljade låneförsträckningen innestå, till dess besiktning af järnvägsanläggningen blifvit i öfverensstämmelse med § 2 mom. 2 af kungl. kungörelsen den 11 december 1874, angående ordningen för afsyning och besiktning af enskilda järnvägar och deras upplåtande för allmän trafik, förrättad, och väg- och vattenbyggnadsstyrelsen meddelat tillstånd till banans öppnande för allmän trafik; 4:o) att i afseende å ifrågavarande försträckningar skall iakttagas: a) att annuiteten beräknas till fem procent å ursprungliga försträckningsbeloppet, af hvilken annuitet först godtgöres ränta efter fyra och en half för hundra å oguldet kapitalbelopp och återstoden utgör afbetalning därå; b) att anstånd med räntans erläggande må medgifvas för högst tre år, dock icke utöfver ett år från den dag, då, enligt Kungl. Maj:ts bestämmande, järnväg senast skall vara färdig och för trafik öppnad; skolande beloppet af den ränta, med hvars erläggande anstånd sålunda medgifves, till staten inbetalas, sedan genom de stadgade annuitetslikviderna all öfrig ränta, med hvilken anstånd icke beviljats, blifvit gulden och kapitalet godtgjordt, så att efter nämnda tids förlopp med annuitetens erläggande fortfares så länge, till dess äfven beloppet af den ränta, med hvars erläggande anstånd medgifvits, blifver till staten inbetaldt; och c) att kapitalafbetalning skall vidtaga tre år efter den dag, då, enligt Kungl. Maj:ts bestämmande, järnväg senast skall vara färdig och för trafik öppnad; 5:o) att järnvägsanläggningen med alla därtill hörande byggnader och materiel, äfvensom all bolagets öfriga egendom, skall utgöra säkerhet för den af staten lämnade försträckning, och staten till säkerhet för sin fordrans 13 utbekommande erhålla inteckning med förmånsrätt framför hvarje annan fordran i den järnväg, för hvars anläggning den ifrågavarande försträckningen beviljats; börande ej mindre, såsom villkor för statslånets erhållande och tillgodonjutande, i bolagsordningen intagas stadgande om bolagets skyldighet att till säkerhet för statens fordran inteckna bolagets järnväg med förmånsrätt för samma fordran framför hvarje annan fordran hos bolaget, än ock en tredjedel af det beviljade statslånet innestå, till dess inteckning med ofvan stadgad förmånsrätt i bolagets järnväg meddelats för förut lyftade andelar af lånet; hvarjämte ofvanberörda sista tredjedel ej må utbekommas, förrän inteckning för dess belopp med förmånsrätt framför hvarje annan fordran än statens blifvit i bolagets järnväg behörigen meddelad ; 6:o) att Kungl. Maj:t skall insätta en med särskild instruktion försedd ledamot i direktionen för hvarje järnvägsbolag, som innehar lån af staten, och utse en revisor att deltaga uti granskningen af bolagets förvaltning och räkenskaper, samt att arfvode till sålunda utsedd direktör och revisor skall bekostas af bolaget; 7:o) att hvarje järnvägsbolag, som erhållit statsunderstöd, skall vara skyldigt underkasta sig såväl de bestämmelser i fråga om samtrafik, hvilka Kungl. Maj:t kan finna godt för bolaget bestämma, som ock i öfrigt alla de villkor och kontroller, som af Kungl. Maj:t pröfvas lämpliga och nödiga; samt 8:o) att hvarje sådant bolag, som nyss är nämndt, må, då Kungl. Maj:t så pr Öl var lämpligt, dels utan kostnad eller årlig ersättning undfå upplåtelse af den för järnvägsanläggningen erforderliga, kronan tillhöriga mark, som står under dess omedelbara disposition, hvaremot, när fråga är om boställsjord eller annan åt enskild person med åborätt eller annorledes upplåten kronojord, ersättning därför af, bolaget bör lämnas i enlighet med gällande expropriationslag, dels ock kostnadsfritt begagna sådana å kronans ägor belägna kalk- och stenbrott jämte grustäkter, som kunna vara disponibla; och åligger det fullmäktige att behörigen tillhandahålla och utbetala de belopp, Kungl. Maj:t kan komma att å detta anslag anvisa. § 17. Riksdagen har år 1905 medgifvit, att å det af Riksdagen enligt skrifvelse den 7 maj 1901 (n:o 74) till låneunderstöd för enskilda järnvägar beviljade och till Kungl. Maj:ts förfogande ställda extra anslag af 7,500,000 14 kronor må, utan iakttagande af i stadsrådsprotokollet öfver civilärenden den 10 mars 1905 omförmälda, i Riksdagens berörda skrifvelse stadgade villkor, åt Orsa—Härjeådalens järnvägsaktiebolag till fullbordande af den redan påbörjade järnvägsanläggningen mellan Orsa och Sveg kunna anvisas ytterligare ett låneunderstöd till belopp af 2,200,000 kronor, dock under vilkor dels att landsting, kommuner eller enskilda i afgifven förbindelse, som af Kungl. Maj:t godkännes, utfäst sig att, i händelse de af statsmedel för järnvägsanläggningens utförande anvisade låneunderstöd jämte öfriga för bolaget tillgängliga medel skulle visa sig icke vara tillräckliga för järnvägsbyggnadens fullbordande enligt plan, som af Kungl. Maj:t fastställes, tillhandahålla bolaget för detta ändamål ytterligare erforderliga medel intill ett belopp af 250,000 kronor, dels och att, därest från statsverkets sida påyrkas inlösning af järnvägen, innan 10 år förflutit från det någon del däraf öppnats för allmän trafik, staten skall äga påfordra, att inlösningsvärdet bestämmes af gode män, på sätt i den å ifrågavarande järnvägsanläggning meddelade koncessionen är föreskrifvet för den händelse inlösning skulle senare ifrågakomma. § is. 1899 års Riksdag har, under godkännande, till hufvudsakliga delar, af de vid statsrådsprotokollet öfver civilärenden den 6 mars 1899 fogade förslagskontrakt angående förvärfvande för svenska statens räkning af bandelen Örebro—Frövi af Örebro—Köpings järnväg och angående öfvertagande af kontrakt om trafikerande af Örebro—Svärta järnväg, bemyndigat riksgäldskontoret att enligt bestämmelserna i förstnämnda kontrakt fullgöra likviden af köpeskillingen med tillhörande räntebetalning. § 19. 1902 års Riksdag har a) för sin del förklarat, att hinder icke möter för försäljning af fastigheten n:o 1 efter 1810 års nummerordning i kvarteret Lejonet i Stockholm under villkor, dels att fastigheten inköpes för statsverkets räkning för eu köpeskilling af högst 2,250,000 kronor, hvilken köpeskilling efter köpets afslutande, tills vidare och intill dess Riksdagen i fråga om densammas utbetalande till säljaren annorlunda förordnar, skall för den genom öfverenskommelsen emellan konung Gustaf III och prinsessan Sophia Albertina den 17 mars 1788 bildade stiftelsens räkning innestå i riks - 15 gäldskontoret, som å innestående beloppet årligen, räknadt från den dag fastigheten till statsverkets disposition öfverlämnas, utbetalar fyra procent ränta till den, som enligt bestämmelserna i nämnda öfverenskommelse må vara därtill berättigad, dels att köpeskillingen må i sin helhet eller till större eller mindre del, efter det Riksdagens medgifvande för hvarje särskilt fall inhämtats, användas till fastighetsförvärf för omförmälda stiftelses räkning; dels oclc att statsmedel icke må användas till reparation eller underhåll af sålunda inköpt fastighet eller till andra utgifter för densamma; samt b) bemyndigat riksgäldskontoret att, därest den ifrågavarande försäljningen kommer till stånd, ej mindre verkställa den i mom. a) omförmälda årliga ränteutbetalning, utan äfven tillhandahålla erforderliga medel till de fastighetsinköp, som enligt samma moment framdeles kunna för stiftelsens räkning förekomma. § 20. Riksdagen har år 1908, till bestridande af vissa kostnader för en expedition, afsedd att bringa undsättning åt docenten O. Nordenskjöld och hans följeslagare på ångfartyget Antarctics expedition till Södra Ishaf - vet, anvisat högst 200,000 kronor att af riksgäldskontoret förskottsvis utbetalas för att framdeles hos Riksdagen anmälas till ersättande; och åligger det till följd häraf fullmäktige att behörigen tillhandahålla och utbetala hvad Kungl. Maj:t kan komma att af nämnda belopp för ändamålet anvisa. § 21. Till fortsättning af statsbanan från Göteborg till Skee har 1904 års Riksdag för år 1905 beviljat och till utgående från riksgäldskontoret anvisat 4,000,000 kronor, att enligt Kungl. Maj:ts disposition utbetalas. § 22. Riksdagen har år 1904 bemyndigat riksgäldskontoret att af det utaf 1903 års Riksdag för anläggning af vissa interurbana telefonledningar beviljade belopp, 2,759,400 kronor, såsom lån tillhandahålla telegrafstyrelsen under år 1904, utöfver förut för sist nämnda år anvisade lånebelopp 600,000 kronor, ytterligare 420,000 kronor och under år 1905 10 1,089,400 kronor, att till utförande af dem bland berörda interurbana telefonledningar, som Kung! Maj:t finner skäligt bestämma, i mån af behof och sedan detta för hvarje gång blifvit af Kungl. Maj:t pröfvadt, af telegrafstyrelsen i riksgäldskontor lyftas och jämte ränta, motsvarande den ränteutgift, som genom berörda belopps öfverlämnande till telegrafstyrelsen förorsakas riksgäldskontor, inom tjugu år från första lyftningsdagen återgäldas medelst afbetalningar, i den mån telegrafverkets medel därtill lämna tillgång, dock så att dylika afbetalningar böra en månad förut af telegrafstyrelsen för riksgäldskontor tillkännagifvas. k 2:o. Under innevarande riksdag på riksgäldskontor anvisade utgifter. § 23. Innevarande års Riksdag har bemyndigat riksgäldskontor att tillhandahålla telegrafstyrelsen för fortsatt utveckling af statens telefonväsende i afseende å lokala telefonnät med förbindelseledningar ett lånebelopp för år 1905 af 2,000,000 kronor att, i mån af behof och sedan detta för hvarje gång blifvit af Kungl. Maj:t pröfvadt, af telegrafstyrelsen i riksgäldskontor lyftas och jämte ränta, motsvarande den ränteutgift, som genom berörda belopps öfverlämnande till telegrafstyrelsen förorsakas riksgäldskontor, inom tjugu år från första lyftningsdagen återgäldas medelst afbetalningar, i den mån telegrafverkets medel därtill lämna tillgång, dock så att dylika afbetalningar böra eu månad förut af telegrafstyrelsen för riksgäldskontoret tillkännagifvas. § 24. Riksdagen bär år 1905, under de villkor och bestämmelser, som i fråga om den redan bildade lånefonden för rederinäringens understödjande stadgats med afseende å dess förvaltning och användning samt rörande dispositionen af inflytande räntor och kapitalafbetalningar å de från fonden utlämnade lån, bemyndigat riksgäldskontoret att, utöfver det till samma fond år 1903 anvisade belopp af 5,000,000 kronor, i män af behof tillhandahålla statskontoret ytterligare 5,000,000 kronor. 17 § 25. Innevarande års Eiksdag har, till utläggning af ytterligare ett järnvägsspår mellan Järfva och Uppsala järnvägsstationer, beviljat ett anslag å 1,920,000 kronor och däraf för år 1906 till utgående från riksgäldskontoret anvisat ett belopp af 500,000 kronor, att enligt Kungl. Maj:ts disposition utbetalas. § 26. Till anskaffande af ny rörlig materiel vid statens redan trafikerade järnvägar har 1905 års Eiksdag för år 1906 beviljat och till utgående från riksgäldskontoret anvisat 4,000,000 kronor, att enligt Kungl. Maj:ts disposition utbetalas. § 27. B Till fortsättning af statsbanan från Göteborg till Skee har 1905 års Eiksdag för år 1906 beviljat och till utgående från riksgäldskontoret anvisat 1,475,600 kronor, att enligt Kungl. Maj:ts disposition utbetalas. § 28. Till betäckande af vissa, af statskontoret förskottsvis bestridda utgifter för inköp af fastigheter för bangårdsanordningar i Stockholm m. m. har Eiksdagen år 1905 beviljat och till utgående från riksgäldskontoret anvisat 5,864,780 kronor att enligt Kungl. Maj:ts disposition utbetalas. 3:o. Med statsregleringen gemenskap ägande utgifter. § 29. I händelse under löpande året skulle visa sig, att statskontorets inkomster äro otillräckliga för bestridande af dess utgifter, åligger det riksgäldskontoret att, sedan Kungl. Maj:t, uppå statskontorets underdåniga anmälan, pröfvat behofvet, för dess fyllande tillhandahålla statskontoret det belopp, Kungl. Maj:t för sådant ändamål finner för godt bestämma; dock med förbindelse för statskontoret att, så snart dess tillgångar det medgifva, återgälda hvad riksgäldskontoret sålunda förskjutit. Bill. till Riksd. Prof. 1905. 10 Sami. 1 Afd. 2 Band. (Riksg.-kontorets reglemente.) 3 18 Do. På riksgäldskontoret anvisade kreditiv. § 30. Till följd af stadgandet i regeringsformens 68 § har Riksdagen anslagit och till utbetalning från riksgäldskontoret anvisat en kreditivsnmma af sju millioner fem hundra tusen kronor, för att vid infallande krig af Konungen lyftas, sedan han statsrådet in pleno hört och Riksdagen sammankallat. Riksdagens å denna summa utfärdade förseglade anordning får ej förr brytas eller summan af fullmäktige utbetalas, än sedan riksdagskallelsen blifvit i allmänna tidningarna kungjord. § 31. Den kreditivsumma, som, enligt ofvan åberopade grundlagsstadgande, bör å riksgäldskontoret anvisas för att, på sätt detsamma innehåller, under tiden mellan innevarande och nästkommande riksdag vara tillgänglig, då Konungen till rikets försvar eller andra högst viktiga och angelägna ändamål, sedan hela statsrådets tankar däröfver blifvit inhämtade, finner den vara oundgängligen nödig, har Riksdagen fastställt till sju millioner fem hundra tusen kronor. § 32. För bestridande af ifrågakommande utbetalningar utaf de genom näst föregående paragrafer å riksgäldskontoret anvisade kreditiv böra detta verks härtill disponibla tillgångar begagnas, och, i fall dessa icke äro tillräckliga, de därutöfver erforderliga medlen af riksgäldskontoret upplånas mot kontorets obligationer, ställda till inlösen antingen efter viss förfallotid eller efter föregången uppsägning; ägande fullmäktige att, med hänsigt till de vid upplåningen sig företeende omständigheter och förhållanden, bestämma räntevillkoren samt fastställa betalningsterminerna för dessa obligationer; dock får obligationernas förfallotid icke utsättas senare än fem år efter deras utgifningsdag. § 33. Till bestridande af sådana telegrafverkets oförutsedda utgifter, som för uppfyllande af traktatsenliga förbindelser kunna erfordras, har Riksdagen medgifvit, att K ungl. Maj:t må äga att, i händelse verkets egna medel därtill icke lämna tillgång, i riksgäldskontoret utbekomma förskott till belopp af högst 150,000 kronor. 19 5:o. Från riksgäldskontoret utgående riksdags- ock revisionskostnader, aflöningar, förvaltningsntgifter m. m. § 34. Alla på Riksdagens beslut grundade utgifter för riksdagskostnader skola, intill dess annorlunda af Riksdagen förordnas, under behörigt iakttagande af samma genom Riksdagens statsutskott fullmäktige till efterrättelse härvid meddelade beslut, omedelbart från riksgäldskontoret till vederbörande utbetalas, hvarförutan sådana af Riksdag föranledda utgifter, som i anseende till deras föremål eller beskaffenhet dels redan blifvit, dels framdeles varda af Kungl. Maj:t godkända och å statskontoret anvisade, må, efter erhållna rekvisitioner och anställd granskning af därför aflämnade verifikationshandlingar, statskontoret af riksgäldskontoret godtgöras. § 35. Kostnaderna för nödiga reparationer och andra arbeten, för vederbörligt underhåll och tillsyn såväl af den för riksgäldskontoret anvisade som af de för Riksdagens sammankomster afsedda fasta egendomar, äfvensom för de uti samma egendomar befintliga inventariers underhåll och komplettering, skola utaf riksgäldskontorets medel bestridas, i likhet med andra till så kallade kontorsexpenser vanligen hänförda utgifter. För vaktmästaren vid Riksdagens hus gälla beträffande aflöning samt i fråga om pensions erhållande samma bestämmelser, som för vaktmästare vid riksgäldskontoret finnas upptagna i riksgäldskontorets aflöningsstat och reglemente, och må för vaktmästaren vid Riksdagens hus i den tjänstgöringstid, som för erhållande af ålderstillägg är stadgad, få inräknas jämväl den tid, under hvilken han innehaft annan ordinarie vaktbetjäntbefattning vid Riksdagen eller dess verk. Aflöning och pension till bemälde vaktmästare skola i räkenskaperna uppdebiteras och utbetalas såsom kostnad för Riksdagens hus. § 36. Riksdagen har år 1905 beviljat maskinisten vid Riksdagens hus Karl Gustaf Oskar Nilsson en pension till belopp af 700 kronor årligen att från och med månaden näst efter den, under hvilken Nilsson af fullmäktige i riksgäldskontoret entledigas från sin befattning, till honom under hans återstående lifstid från riksgäldskontoret utbetalas. 20 § 37. Riksdagen har till fullmäktiges i riksgäldskontor disposition anvisat ett särskildt årligt arfvode till belopp, som för tiden från och med år 1901 bestämts till 1,000 kronor, att tills vidare i början af hvarje år efter vederbörligen fullgjord redovisningsskyldighet för det senast förflutna året tilldelas den person, som därunder haft sig af fullmäktige uppdragen befattningen att emottaga, vårda, utdela och redovisa ej mindre de från trycket utgifna riksdagsprotokoll jämte därtill hörande bihang, än äfven andra tryckta handlingar, som blifvit till riksgäldskontoret aflämnade och finnas i kontorets förvar för att därstädes på föreskrifvet sätt tillhandahållas och utdelas; börande den, som erhåller detta arfvode, emot åtnjutandet däraf vara skyldig att, då tryckning på allmän bekostnad förekommer af sådana handlingar, som kunna anses tillhöra Riksdagens protokoll eller skola bland riksdagsmännen utdelas, vaka däröfver, att det i sådant afseende erforderliga antal exemplar varder afdraget och till riksgäldskontoret vederbörligen aflämnadt, äfvensom att fullgöra öfriga åligganden, som med nämnda befattning hittills varit eller hädanefter enligt därom meddelade föreskrifter varda förenade. § 38. För komplettering och utvidgande af Riksdagens bibliotek samt dermed förenade utgifter utgår ett årligt anslag af 4,500 kronor; och skola de af 1882 års Riksdag fastställda stadgar för Riksdagens bibliotek, med däri vid 1894 och 1899 års riksdagar vidtagna ändringar, samt instruktion för bibliotekarien vid Riksdagens bibliotek tjäna till efterrättelse. Riksdagen har meddelat följande bestämmelser att från och med år 1901 tillämpas: a) att aflöningen för Riksdagens bibliotekarie utgår med: och tjänstgöringspenningar................. ............... )) 1,500: — kronor 4,500: — att lönen må kunna, efter fem års tjänstgöring i befattningen, ökas med 500 kr. och, efter tio års tjänstgöring, med ytterligare 500 kronor; att i fråga om tjänstgöringspenningars och pensions erhållande samma bestämmelser gälla för Riksdagens bibliotekarie, som i riksgäldskontorets reglemente finnas för detta verks tjänstemän angifna; 21 att bibliotekarien äger, när sådant utan hinder för göromålens behöriga gång kan ske, utan afdrag å den för honom fastställda aflöning, åtnjuta semester under en och en half månad årligen å tid, som fullmäktige bestämma ; att bibliotekarien skall vara skyldig att ställa sig till efterrättelse gällande eller blifvande stadgar för Riksdagens bibliotek och instruktion för bibliotekarien vid Riksdagens bibliotek; b) att fullmäktige i riksgäldskontoret äga att vid Riksdagens bibliotek anställa en vaktmästare med åtnjutande af dels: lön.............................................................................. kronor 600: — tjänstgöringspenningar............................................. )) 200: •— kronor 800: —; dels ock antingen fri bostad med nödig vedbrand eller, i stället för denna förmån, 200 kronor såsom tjänstgöringspenningar, hvilken aflöning må kunna efter fem års ordinarie tjänst höjas, lönen med 100 och tjänstgöringspenningarna med 100 kronor; att i fråga om tjänstgöringspenningars och pensions erhållande samma bestämmelser gälla för den vid Riksdagens bibliotek anställda vaktmästare, som i riksgäldskontorets reglemente finnas för vaktmästarne vid detta verk angifna; c) att såväl bibliotekariens som vaktmästarens vid Riksdagens bibliotek aflöning och pension skola utgå af förslagsanslaget till riksdagskostnader; och d) att fullmäktige i riksgäldskontoret äga att under riksdag vid Riksdagens bibliotek anställa en amanuens med arfvode af 6 kronor 50 öre om dagen samt att tilldela vaktmästaren vid biblioteket, förutom hans ofvan berörda aflöning, ett extra arfvode af 2 kronor 50 öre om dagen under den tid, Riksdagen är samlad. Enligt beslut af 1905 års Riksdag har ett årligt anslag af 1,000 kronor från och med år 1905 ställts till fullmäktiges i riksgäldskontoret förfogande för beredande åt Riksdagens bibliotekarie under de tider, då sådant pröfvas vara erforderligt, af biträde vid katalogisering samt vissa andra i biblioteket förekommande göromål. Riksdagen har år 1905 bemyndigat fullmäktige i riksgäldskontoret att under de tider af året, då behof däraf förefinnes, vid biblioteket anställa en extra vaktmästare med åtnjutande under den tid riksdag pågår af ena - 22 hända arfvode, som är eller varder bestämdt för vaktmästare hos Riksdagens kamrar, samt å andra tider mot den godtgörelse, som fullmäktige pröfva skälig. § 39. De traktamenten och resekostnadsersättningar, som tillkomma Riksdagens revisorer, skola, enligt behörigen granskade och godkända räkningar, utbetalas af riksgäldskontoret; ägande revisorerna att, utom de af dem fastställda arfvoden till de hos dem anställda sekreterare samt kameral-, kansli- och vaktbetjäning, på riksgäldskontoret anvisa ersättning för inköp af papper, skrifmaterialier och andra dylika utgifter, för annonser om revisorernas sammanträden samt för de kostnader, som kunna föranledas af verkställda resor. Kostnaderna för tryckning, häftning och utdelning af revisorernas berättelse öfver revisionen af statsverket, riksbanken och riksgäldskontoret, äfvensom af de förklaringar, som i anledning däraf kunna varda afgifna, böra äfven af riksgäldskontorets medel bestridas. § 40. Aflöningen för justitieombudsmannen samt den hos honom anstälda kansli- och vaktbetjening bör af riksgäldskontoret utbetalas; skolande lönen för justitieombudsmannen, under den tid innevarande Riksdags statsreglering kommer att blifva gällande, utgå med 8,000 kronor, eller lika belopp, som justitiekanslerns aflöning enligt sagda statsreglering utgör; hvaremot justitieombudsmannen, därest han förut innehar tjänst på rikets stat, är skyldig att den därmed förenade löneinkomst frånträda, så länge han uppbär justitieombudsmanslönen. Utöfver den fastställda aflöningen äger den justitieombudsman, som hädanefter tillträder detta ämbete och dessförinnan icke är i hufvudstaden bosatt, att såsom flyttningshjälp uppbära från riksgäldskontoret 1,500 kronor. För ofvan bemälda kansli- och vaktbetjäning utgår aflöningen med följande årliga belopp, nämligen: för sekreteraren med 4,500 kronor; » en kanslist, som tillika har skyldighet att ombesörja registratorsgöromålen, med 3,000 kronor; hvilka två löner dock kunna höjas efter fem år med 500 kronor och efter tio år med ytterligare 500 kronor; )) en kanslist med 2,500 kronor, dock med rätt för justitieombudsmannen att, utan tillsättning af omförmälde kanslist, till befordrande af göro - 23 målens gång inom expeditionen, vikariatsersättning, renskrifning m. m. använda nämnda belopp, dock med skyldighet å hans sida att för medlens användning redovisa; samt » en vaktmästare med 950 kronor, hvilket belopp dock efter fem års innehafvande af tjänsten kan höjas med 100 kronor. I öfrigt skola de för justitiekanslersexpeditionen gällande bestämmelser och villkor i tillämpliga delar, efter justitieombudsmannens hepröfvande, gälla äfven för justitieombudsmansexpeditionen; hvarjämte särskildt är stadgadt, dels att sekreteraren hos justitieombudsmannen bör utan särskild ersättning jämväl bestrida de göromål, som tillhöra sekreterarebefattningen hos tryckfrihetskommittén, dels att, därest han förut innehar tjänst på rikets stat, samma villkor och förbehåll skola vid uppbärandet af ofvan berörda aflöning iakttagas, som ;äro stadgade i afseende på utbetalningen af justitieombudsmanslönen vid enahanda fall. § 41. Riksdagen har, för beredande af dyrtidstillägg åt tjänstemännen vid justitieombudsmansexpeditionen, för år 1905 anvisat 600 kronor att af riksgäldskontoret utbetalas med iakttagande, att dyrtidstillägg utgår med tio procent å kontant aflöning, dock icke i något fall med högre belopp än 300 kronor; och äro från åtnjutande af dyrtidstillägg undantagna: a) de tjänstemän, i hvilkas aflöning ingår bostads- eller boställsförmån in natura; b) de tjänstemän, hvilkas adöningsförmåner af statstjänst för innevarande år uppgå till högre belopp än 5,000 kronor; samt c) de tjänstemän, hvilkas sammanlagda inkomster af arbete, dyrtidstillägget oberäknadt, år 1904 af vederbörande taxeringsmyndigheter uppskattats till högre belopp än 5,000 kronor. § 42. Till kostnader för justitieombudsmannens ämbetsresor bör riksgäldskontoret uppå hans rekvisition och emot därför inom hvarje års utgång afgifvande redogörelse förskottsvis utbetala eu summa af 2,000 kronor. För upphandlingen af skrifmaterialier och för andra expenser vid justitieombudsmannens och tryckfrihetskommitténs expedition bör ett årligt belopp af 500 kronor, emot behörig redogörelse, förskottsvis af riksgäldskontorets medel utanordnas. 24 Ttyekningen och häftningen af justitieombudsmannens ämbetsberättelser jämte därtill hörande bilagor höra verkställas och papperet för dessa handlingars tryckning anskaffas genom fullmäktiges försorg; dock skall den därvid erforderliga korrekturläsningen besörjas på sätt förut skett; börande samtliga trycknings- och häftningskostnaderna för ifrågavarande berättelser och bilagor omedelbart utaf riksgäldskontoret godtgöras, utan afdrag å de till expenser för sagda expedition beviljade anslag, hvaremot de medel, hvilka inflyta genom samma berättelsers försäljning i bokhandeln, skola af justitieombudsmannen, som härom äger foga anstalt, inför fullmäktige särskilt redovisas. § 43. Såsom arfvode åtnjuter fullmäktiges ordförande 8,200 kronor, samt hvar och en af de öfrige fullmäktige 1,600 kronor årligen; hvarförutom fullmäktig, som ej är i Stockholm bosatt, äger att för en resa årligen till och från hemorten uppbära kostnadsersättning, beräknad efter samma grunder, som gälla för beräknandet af resekostnadsersättningen åt Andra Kammarens ledamöter. Fullmäktiges deputerade åtnjuta härjämte särskilda årliga arfvoden, som utgå med 5,000 kronor till den deputerad, som utöfvar det i § 69 omförmälda uppdrag, hvilket skall af en af deputerade bestridas, och med 8,000 kronor till den andre af deputerade. § 44. Aflöningen för riksgäldskontorets tjänstemannapersonai och vaktbetjäning utgår enligt den af Riksdagen för nämnda verk fastställda aflöningsstat, hvilken icke får öfverskridas. § 45. Till belöning för extra arbeten och till uppmuntran för extra ordinarier, som ådagalagt synnerlig flit och skicklighet, äga fullmäktige att använda 8,000 kronor årligen; dock får hvad häraf under årets lopp icke behöft utgifvas under ett påföljande år ej för samma ändamål användas. För öfrigt äga fullmäktige icke att tilldela betjäningen vid riksgäldskontoret hvarken ljuspenningar eller andra arfvoden än de i aflöningsstaten och detta reglemente särskild! bestämda eller medgifna. 25 § 46. Såsom begrafningshjelp eller understöd för sterbkusen efter aflidne obemedlade tjänstemän och vaktbetjänte vid riksgäldskontoret och f: d. generalassistanskontoret äga fullmäktige att under loppet af hvarje år disponera en summa af högst 225 kronor. § 47. Därest änke- och pupillkassans vid riksgäldskontoret afskräde och vederbörligen granskade räkenskaper för tiden till och med det år, då nästa riksdag slutar, skulle visa, att kassans inkomster under året understigit de utbetalningar, som därunder kassan ålegat, må den sålunda uppkomna bristen, inom ett belopp af högst 2,250 kronor för året, af riksgäldskontorets medel godtgöras, under förbehåll likväl, att hvad utaf denna anslagssumma för ett år ej behöft användas icke får för ett annat af kassan tillgodonjutas, och under villkor, att delägarnes bidrag under tiden utgå utan förminskning af deras uti det för kassan nu gällande reglemente bestämda belopp, samt att pensionerna för änkor och barn efter ämbets- och tjänstemän samt vaktbetjänte vid riksgäldskontoret icke få höjas utöfver en fjärdedel af den ordinarie lön, hvilken den aflidne delägaren senast vid detta verk innehaft, och för tjänstemäns samt vaktbetjäntes vid f. d. sreneralassistanskontoret efterlämnade änkor och barn icke utöfver fem sextondedelar af det lönebelopp, efter hvilket den för sistnämnda kontors tjänstemannapersonal stadgade årliga afgift till samma kassa blifvit beräknad och vederbörligen inbetald. Angående riksgäldskontorets inkomster och öfriga tillgångar utom lånefordringarna. § 48. De till riksgäldskontoret hörande och dit anslagna medel må icke, under någon förevändning eller med hvad villkor som helst, därifrån ryckas eller användas till andra behof, än dem Eiksdagen bestämt. Allt förordBili. till Riksd. Prof. 1905. 10 Sami. 1 Afd. 2 Band. 4 (Riksg.-kontorets reglemente.) 26 nande, som däremot strider, vare kraftlöst (68 § regeringsformen). Och må, vid likviderande af riksgäldskontorets fordringar, ackord, utan Riksdagens särskilda samtycke, icke medgifvas. § 49. Riksgäldskontoret äger att emottaga de medel, kvilka kunna inflyta vid försäljning af kronan tillhöriga hus i städerna — hvarifrån dock undantagas auktionsmedlen för sådana hus, som äro inköpta för kungi. flottans i Karlskrona behof eller för allmänna magasinsinrättningens räkning •— såvida ej dessa medel blifvit af Rikets Ständer eller Riksdagen för särskildt ändamål anvisade. § so. Sedan 1877 års Riksdag, i fråga om bergverkstiondens upphörande, beslutat, bland annat, att, med undantag tills vidare för Höganäs stenkolsverk, alla öfriga verk, som nu äro förpliktade till bergverkstiondes utgörande, från och med år 1878 befrias från dylik tionde, dock hvad nedau nämnda verk angår med följande villkor och förbehåll: a) för Tunabergs kopparverk, att dess ägare inom 1878 års slut antingen till kronan afstår all rätt till Tunabergs bergslags allmänning eller ock efter fulla värdet, sådant det vid behörig uppskattning kan varda bestämdt, till riksgäldskontoret erlägger lösen för den del af allmänningen, som, sedan de till skogsfång därifrån berättigade hemman och lägenheter erhållit mot denna förmån svarande skogsmark, kan verket tillkomma; b) för Löfås silfververk, att ägarne af detta verk före 1878 års slut till riksgäldskontoret inbetala löseskilling för den af verket utgående afrad med 11,844 kronor 60 öre; och c) för Dylta svafvel-, vitriol- och rödfärgsverk, att ägaren af detta verk likaledes före 1878 års utgång till riksgäldskontoret inbetalar löseskilling för den af detta verk utgående afrad med 18,958 kronor 40 öre; samt med rätt i öfrigt för bergverken att komma i åtnjutande af befrielsen från tionden från och med det år, under hvilket de uppfyllt de ofvan nämnda villkor och förbehåll, som för vissa bland dem blifvit för sådan befrielse bestämda; så äger riksgäldskontoret att mottaga de belopp, hvilka till följd af ofvan nämnda villkor komma att till riksgäldskontoret inbetalas. 27 § 51. Om statskontoret erhåller större behållningar å sina räkningar i riksbanken, än som för de löpande statsutgifternas bestridande anses erforderliga, äger riksgäldskontoret att i afräkning å riksgäldskontoret tillkommande anslag eller på de återbetalningsvillkor, som af fullmäktige medgifvas, sådana behållningar af statskontoret till förvaltning mottaga. § 52. Från statskontoret äger riksgäldskontoret att, i mån af behof, under åren 1905 och 1906 utbekomma de i bvartdera årets riksstat till utgående från riksgäldskontoret förslagsvis uppförda anslag till riksdags- och revisionskostnader samt aflöningar, äfvensom till räntor och afbetalningar å statsskulden efter afdrag af till riksgäldskontoret ingående rånte- och kapitalbetalningar; börande i den likvid, som skall för det sistförtlutna året i riksgäldskontoret med statsverket upprättas, statskontoret påföras eller godtgöras det belopp, hvarmed, de till riksgäldskontoret inbetalda förenämnda anslag må hafva understigit eller öfverskjutit den summa, hvarmed berörda utgifter, efter frånräknande af omförmälda afdrag, i verkligheten från riksgäldskontoret utgått. § 58. Riksdagen har år 1877 medgifvit, att de medel, som influtit eller därefter inflöte för försäljning, jämlikt kungl. brefvet den 29 maj 1874, af åtskilliga mindre kronolägenheter och enligt Riksdagens skrifvelse den 11 i samma månad skulle af statskontoret levereras till riksgäldskontoret att där särskildt bokföras, intill dess Riksdagen fattat beslut om deras användande till inköp, af skogbärande eller till skogsodling tjänlig mark, finge, i den mån tillfällen sig yppade till inköp af dylik mark, hvilka af Kungl. Maj:t pröfvades vara fördelaktiga och hvartill medel icke kunde beredas från de till skogsväsendet anvisade reservationsanslag, för sådant ändamål af Kungl. Maj:t disponeras. Sedan 1888 års Riksdag ytterligare medgifvit försäljning af vissa andra mindre kronoegendomar, dock under villkor, att de genom denna försäljning inflytande medel skulle användas för inköp af skogbärande eller till skogsbörd tjänlig mark, och i sammanhang därmed föreskrifvit, att äfven dessa medel borde inlevereras till riksgäldskontoret och där bokföras 28 på sätt stadgadt vore angående köpeskillingarna för de kronoegendomar, som såldes enligt kungl. brefvet den 29 maj 1874, har 1889 års Riksdag medgifvit, att de sålunda, efter försäljning jämlikt kungl. brefvet den 18 maj 1888, influtna eller hädanefter inflytande medel finge för ofvan angifna ändamål under en tid af tre år, räknadt från den 1 januari 1889, af Kungl. Maj:t disponeras. Riksdagen har år 1891 medgifvit, dels att ytterligare vissa andra mindre kronoegendomar finge försäljas, dock under samma villkor i fråga om försäljningsmedlens användande och med samma föreskrift angående medlens inleverering till riksgäldskontoret och bokföring därstädes, som i nästföregående stycke omförmälas, dels ock att ej mindre köpeskillingarna för de kronoegendomar, rörande hvilkas försäljning beslut jämlikt kungl. brefvet den 18 maj 1888 fattades under tiden till och med utgången af år 1894, än äfven köpeskillingarna för de egendomar, om hvilkas försäljning på grund af 1891 års Riksdags medgifvande beslut under nyssnämnda tid fattades, finge för ofvan angifna ändamål af Kungl. Maj:t disponeras. Riksdagen har vidare år 1894 medgifvit, att enahanda bestämmelser rörande ifrågavarande köpeskillingar skulle vara gällande med afseende å de kronoegendomar, rörande hvilkas försäljning beslut jämlikt kungl. brefven den 18 maj 1888 och den 29 maj 1891 fattades under tiden till och med 1897 års utgång, hvilken tid af 1897 års Riksdag utsträckts till och med utgången af år 1900 och af 1900 års Riksdag till och med utgången af år 1908. År 1902 medgaf Riksdagen, dels att ytterligare vissa andra mindre kronoegendomar samt till inköpta skogsegendomar hörande områden finge försäljas, dock under samma villkor i fråga om försäljningsmedlens användande och med samma föreskrift angående medlens inleverering till riksgäldskontoret och bokföring därstädes, som, enligt hvad här ofvan nämnts, af Riksdagen år 1888 och 1891 meddelats, dels ock att köpeskillingarna för de kronoegendomar samt till inköpta skogsegendomar hörande områden, rörande hvilkas försäljning på grund af 1902 års Riksdags medgifvande beslut fattades under tiden till och med utgången af år 1903, finge för inköp af skogbärande eller till skogsbörd tjänlig mark af Kungl. Maj:t disponeras. Slutligen har Riksdagen år 1903 medgifvit, att köpeskillingarna för de kronoegendomar samt till inköpta skogsegendomar hörande områden, rörande hvilkas försäljning beslut jämlikt kungl. brefven den 18 maj 1888, den 29 maj 1891 och den 23 maj 1902 fattades under tiden till och 29 med utgången af år 1906, finge för ofvan angifna ändamål af Kungl. Maj:t disponeras. På grund häraf åligger det riksgäldskontoret att, på Kungl. Maj:ts rekvisition, utbetala ofvan omförmälda, till riksgäldskontoret inlevererade försäljningsmedel. § 54. I öfverensstämmelse med Riksdagens beslut i fråga om begagnandet af de för undsättningar vid missväxter eller felslagna skördar afsedda medel, intill dess desamma behöfva för sagda ändamål användas, skola dessa medel, till den del de icke äro för anvisade utbetalningar erforderliga, öfverlämnas till riksgäldskontoret; hvaremot det aligger riksgäldskontoret att sådana mottagna medel, enligt Kungl. Maj:ts föreskrift, statskontoret uppå dess rekvisitioner tillhandahålla. § 55. Riksdagen har åren 1898 och 1903 bemyndigat riksgäldskontoret att, för beredande af den tillgång till riksgäldskontoret åliggande försträckningar till odlingslanefonden, som kan erfordras utöfver hvad enligt särskilda beslut må blifva för sadant ändamål till riksgäldskontoret öfverlämnadt, i mån af behof försälja obligationer i svenskt mynt, ouppsägbara från långifvarens sida, men ställda att återbetalas viss kortare tid efter af riksgäldskontoret verkställd uppsägning, med rätt tillika för fullmäktige att bestämma dessa obligationers valörer, räntefot och uppsägningstid. Riksgäldskontoret äger att till betäckande af dels det af 1902 ars Riksdag till bildande af en lånefond för torfindustriens understödjande anvisade belopp af högst 1,500,000 kronor, dels ock det af 1904 års Riksdag till bildande åt en egnahemslånefond anvisade belopp af högst 10,000,000 kronor försälja statsobligationer till erforderligt belopp. Riksdagen bar år 1905 bemyndigat riksgäldskontoret att medelst förförsäljning af statsobligationer bereda erforderlig tillgång för utbetalning af dels 500,000 kronor, anslag för år 1906 till utläggning af ytterligare ett järnvägsspår mellan Järfva och Uppsala järnvägsstationer, dels 4,000,000 kronor, anslag för samma år till anskaffande af ny rörlig materiel vid statens redan trafikerade järnvägar, dels 1,475,600 kronor, anslag för samma år till fortsättning af statsbanan från Göteborg till Skee, dels 30 5,364,730 kronor, af innevarande års Riksdag anvisade medel till betäckande af vissa, af statskontoret förskottsvis bestridda utgifter för inköp af fastigheter för bangårdsanordningar i Stockholm m. m., dels 1,500,000 kronor, för år 1906 beviljade medel af 1901 års fond till låneunderstöd för enskilda järnvägar, dels 2,000,000 kronor, år 1905 beviljadt lån till telegrafstyrelsen för fortsatt utveckling af statens telefonväsende, dels ock 5,000,000 kronor, år 1905 anvisade medel till ökning af lånefonden för rederinäringens understödjande. För konvertering åt äldre statslån, när omständigheterna därtill föranleda och sadant med fördel för staten kan ske, äga fullmäktige att, på sätt och till belopp fullmäktige finna lämpligt, dock ej utöfver hvad som till konvertering »atgar, försälja eller träffa aftal om blifvande försäljning af statsobligationer, förskrifna med lägre ränta än det statslån, som utgör föremål för konvertering. För den händelse nya obligationer komma att af riksgäldskontoret utfärdas, skola fullmäktige underställa Kungl. Majrts fastställelse de beslut, som rörande sådan upplåning kunna komma att fattas, med anhållan, att Kungl. Maj:t täcktes å det nya lånet meddela sin garanti. Härjämte har Riksdagen år 1889 föreskrifvit, att, om nya statsobligationer, i hvilka någon viss, ovillkorlig återbetalning medelst årlig amortering ej blifvit af staten utfäst, varda af fullmäktige i riksgäldskontoret utfärdade, fullmäktige skola snarast möjligt göra framställning om anvisande af de medel, hvilka böra årligen afsättas för skuldbeloppets amortering inom den tid, fullmäktige anse lämplig; skolande dessa medel ingå till en för samtliga statslånen gemensam amorteringsfond samt af fullmäktige användas till amortering å statsskulden medelst ökad utlottning eller obligationsinköp tid efter annan. Dessutom böra fullmäktige — sedan Kungl. Maj:t bifallit Riksdagens begäran därom, att utlottningslistorna rörande de i svenskt mynt förskrifna statsobligationer må såsom bihang få medfölja svensk författningssamling — föranstalta, det nämnda listor hädanefter varda till vederbörande behörigen aflämnade, för att pa nämnda sätt komma till allmänhetens kännedom; skolande fullmäktige, om nya statsobligationer blifva i svenskt mynt förskrifna eller deras belopp varder i svenskt mynt evalveradt, tillse, att enahanda kungörelse i afseende å dem utfärdas, äfvensom söka utverka, att dessa obligationer tillhörande kuponger må i landtränterierna inlösas och i uppbörden mottagas. 31 § 56. Då obligationer och räntekuponger för de af riksgäld skontoret upptagna lån icke varda inom den för deras inlösande bestämda preskriptionstid hos riksgäldskontoret företedda, skola de medel, bvilka för infriande af sådana obligationer och räntekuponger innestå bos de för lånen afsätta likvidations- och amortissementsfonder, öfverföras till riksgäldskontorets allmänna kassa, för att till fyllande af kontorets öfriga behof kunna användas. § 57. De medel till belopp af 15,000,000 kronor, som af fullmäktige i riksgäldskontoret enligt bemyndigande af 1904 års Eiksdag anskaffats för beredande åt riksgäldskontoret af kassareserver i utlandet, böra i regel hållas innestående hos utländska banker och bankirhus eller vara placerade i främmande staters skuldförbindelser. Riksgäldskontorets öfriga kontanta tillgångar skola, så vidt och så länge de icke behöfva användas för samma verk åliggande utbetalningar, insättas i riksbanken eller hållas allmänna rörelsen till banda och göras räntebärande genom deras utlåning på sätt, som fullmäktige i riksgäldskontoret anse innefatta full säkerhet; ägande fullmäktige jämväl att för sådana medel uppköpa antagliga obligationer eller andra förbindelser, som anses kunna utan svårighet och kapitalförlust vid inträffande behof föryttras. Vid utlåning skola riksgäldskontorets räntebärande obligationer såsom hypotek åtnjuta företräde framför hvarje annan erbjuden säkerhet. Utlåningstiden, lånesummans förhållande till hypoteket samt den ränta, hvilken för ifrågavarande lån skall till riksgäldskontoret erläggas, må, med afseende å såväl penningställningen som säkerhetens beskaffenhet, af fullmäktige bestämmas. § 58. För bestridande af riksgäldskontoret åliggande betalningar äger detta verk att begagna ett kreditiv i riksbanken till belopp af högst eu million fem hundra tusen kronor; börande i afseende på kreditivets begagnande de uti bankoreglementet därom meddelade föreskrifter lända till efterrättelse. § 59. Därest sådant för verkställigheten af riksgäldskontoret åliggande utbetalningar finnes nödvändigt, äga fullmäktige att anskaffa därtill erforder - 32 liga medel genom upplåning mot riksgäldskontorets skuldförbindelser eller begagnandet af krediter på villkor, som fullmäktige äga bestämma; ägande fullmäktige därjämte att, för beredande af tillgång till erforderlig kassaförstärkning åt statskontoret, i mån af behof upplåna medel mot vare sig riksgäldskontorets skuldförbindelser eller obligationer i svenskt mynt, ställda till inlösen antingen efter viss förfallotid eller efter föregången, af riksgäldskontor verkställd uppsägning; varande åt fullmäktige öfverlämnadt att, med bänsikt till de vid upplåningen sig företeende omständigheter och förhållanden, bestämma räntevillkoren samt fastställa betalningsterminerna för dessa obligationer. I afseende på öfrig upplåning mot tryckta eller graverade obligationer lämnar Riksdagen särskilda föreskrifter. Angående redovisningen af de till riksgäldskontoret ingående medel. § 60. Öfver riksgäldskontorets samtliga tillgångar och skulder samt inkomster och utgifter, däruti jämväl inberäknade de för järnvägsbyggnaderna upplånta och dels såsom anslag, dels såsom lån utgifna medel, uppgöres och afslutas för hvarje år en fullständig hufvudbok; hvarförutom fortfarande bör föras en särskild räkenskap öfver de fonderade statslånens likvidations- och amortissementsfonder. Hufvudboken skall dock summariskt redovisa äfven dessa fonders ställning vid årets början och slut samt den förändring, densamma under årets lopp undergått. Såväl hufvudboken som den särskilda redovisningen för likvidations- och amortissementsfonderna skola inom den 1 maj året näst efter det, hvilket dessa räkenskaper omfatta, vara afslutade och renskrifna samt före den 1 därpå följande juli behörigen granskade. Riksgäldskontorets hufvudböcker böra vid lämpliga tider hållas statskontoret till hända, på det att riksgäldskontorets räkenskaper i nödiga delar må kunna jämväl i rikshufvudboken intagas. 33 § 61. Under loppet af juni månad hvarje år höra, till upplysning för allmänheten om riksgäldskontorets ställning, särskilda, efter det därmed afsedda ändamål lämpade utdrag af detta verks räkenskaper för det näst föregående året genom trycket offentliggöras och jämte allmänna tidningarna utdelas. § 62. I april månad hvarje år upprättas uti riksgäldskontoret likvid med statsverket för det sist förflutna året. Åf denna likvid meddelas statskontoret tvenne exemplar, hvaraf det ena, därå fullmäktige tecknat sitt godkännande, bör därstädes kvarstanna, samt det andra, sedan det blifvit försedt med anteckning om likvidens godkännande af statskontoret, bör till riksgäldskontoret återställas, för att såsom verifikation dess hufvudbok biläggas. Angående styrelsen för riksgäldskontoret. § 63. Förvaltningen af riksgäldskontoret, dess medel och tillhörigheter är utaf .Riksdagen uppdragen åt sju fullmäktige, hvilka vid lagtima riksdag utses i den ordning, 71 § riksdagsordningen stadgar. Vid fullmäktiges sammankomster föres ordet af den, som af Riksdagen blifvit därtill utsedd; tillkommande fullmäktige att själfva bland sig välja en vice ordförande att föra ordet, när hinder för ordföranden inträffar. § 64. Uppkommer ledighet bland fullmäktige, inträder suppleant enligt af Riksdagen bestämd ordning. § 65. Är styrelsen ej så fulltalig, som för besluts fattande erfordras, enligt hvad här nedan föreskrifves, äger fullmäktiges ordförande att inkalla erforderligt antal suppleanter. Bih. till Riksd. Prof. 1905. 10 Sami. 1 Afd. 2 Band. (Riksg.-kontorets reglemente.) 5 34 § 66. Fullmäktige äro förbundna att vid riksgäldskontorets förvaltning ställa sig till efterrättelse ej mindre rikets grundlagar än äfven detta reglemente samt öfriga rörande riksgäldskontoret gällande föreskrifter; börande fullmäktige doldt och förtegadt hålla, hvad vid kontorets förvaltning förefaller, som tyst vara bör. § 67. Blir fullmäktig ledamot af statsrådet eller kommer i den författning, att han, jämlikt något af mom. a, b, c, d och e uti 26 § riksdagsordningen, icke må såsom riksdagsman godkännas, skall han genast frånträda fullmäktigs-befattningen och suppleant inträda i hans ställe. § 68. . Jämte noggrant iakttagande af hvad i afseende på förvaltningen af riksgäldskontoret och dit anslagna medel är stadgadt, åligger fullmäktige att omsorgsfullt vårda och befrämja detta verks rätt, säkerhet och förmån samt för öfrigt vidtaga alla på fullmäktige ankommande åtgärder i och för verkställigheten af de i sådant afseende meddelade beslut samt fullmäktige gifna uppdrag; börande fullmäktige således ej mindre, om anledning därtill gifves, söka förebygga, att med statslån understöd! järnvägsbolags inkomster, med åsidosättande af bolagets skyldighet att erlägga föreskrifven inbetalning till riksgäldskontoret, användas till bestridande af andra utgifter än sådana, som äro nödvändiga för järnvägsdriftens uppehållande, än äfven, därest tvångsförsäljning sker af järnvägsbolags egendom, uti hvilken riksgäldskontoret har inteckning till säkerhet för fordran, så förfara, att dylik försäljning ej må ske till lägre pris, än att riksgäldskontorets fordran af köpeskillingen varder betäckt. § 69. Fullmäktige utse inom sig, på sätt sista punkten af § 78 innehåller, två deputerade, hvilka det åligger att ombesörja lånemedels indragning, verkställa de för riksgäldskontorets räkning erforderliga utländska likvider, anordna medel till vissa af fullmäktige beslutade eller eljest ovillkorligen bestämda utbetalningar med mera, allt i öfverensstämmelse med de beslut och föreskrifter, som fullmäktige meddela; ägande deputerade att sig emellan närmare fördela dessa dem gemensamt tillhörande göromål. Vid hvarje sam - 35 mankomst böra deputerade redogöra för sina åtgärder under den efter fullmäktiges näst föregående sammankomst förflutna tid. En af dessa deputerade utöfvar därjämte närmaste tillsyn öfver det sätt, hvarpå tjänstemännen fullgöra sina åligganden, och tillser, att fullmäktiges beslut varda i behörig tid och ordning verkställda. Han äger att under tiden mellan fullmäktiges sammanträden meddela nödiga föreskrifter samt att för sjukdoms- eller annat laga förfall eller, för enskilda angelägenheters besörjande bevilja tjänstemännen, äfvensom vaktbetjänte, tjänstledighet under högst fjorton dagar, äfvensom meddela föreskrift om tjänstens uppehållande intill fullmäktiges nästa ordinarie sammanträde. Han utöfvar jämväl beträffande vården af kontorets värdepapper det uppdrag, tjänstgöringsordningen i sådant afseende innehåller. Deputerade äga att hvardera under en och en half månad årligen åtnjuta ledighet utan afdrag å arfvodet. Till den bland fullmäktige, som af dem utses att under sådan ledighet bestrida deputerads befattning, utgår af de till riksgäldskontoret anslagna medel särskild ersättning med belopp, motsvarande den ledige deputeradens arfvode för ifrågavarande tid. Fullmäktige må vara obetaget att, om sådant finnes behöfligt för lånetransaktioner, utse ombud för bedrifvande af därvid erforderliga underhandlingar. . § 70. Befallningar, som af någon annan än Riksdagen meddelas angående användandet af riksgäldskontorets tillgångar eller förvaltandet af samma verk, få icke af fullmäktige åtlydas och efterkommas; varande fullmäktige, försina åtgärder i denna egenskap, Riksdagen eller dess statsutskott och revisorer allena redo skyldiga samt kunna icke för sitt förhållande till ansvar ställas, utan i laga ordning och till följd af Riksdagens eller dess revisorers beslut, eller, mellan riksdagar och revisioner, genom justitieombudsmannen. § 71. Till ledning vid pröfningen och af görandet af förekommande ärenden, för hvilkas behandling antingen icke några eller mindre tillämpliga och bestämda föreskrifter blifvit meddelade, äga fullmäktige att af revisorerna begära råd och yttranden. 36 Angående fullmäktiges sammankomster. § 72. Fullmäktige sammanträda en gång i hvarje vecka å tid, som af dem bestämmes. Därjämte böra, då ärendenas beskaffenhet och oafbrutna gång sådant fordra, särskilda sammankomster hållas å tid, som ordföranden bestämmer. Vid hvarje sammankomst skall protokoll föras. § 73. Med undantag af de enligt § 69 åt vissa deputerade uppdragna bestyr och åligganden böra alla fullmäktiges behandling tillhörande mål inför fullmäktige vid deras sammankomster föredragas och få endast där afgöras. § 74. Åstundar fullmäktig att under längre eller kortare tid från staden afresa, bör han sådant förut vid sammankomst eller hos ordföranden anmäla samt då tillika uppgifva tiden för sin frånvaro. § 75. Är fullmäktig, som icke, på sätt i näst ofvanstående paragraf föreskrifves, till erhållande af ledighet sig anmält, genom opasslighet eller enskilda angelägenheter hindrad att sammankomst bevista, bör han sitt förfall hvarje gång tillkännagifva. § 76. Vid sammankomst skola minst fem fullmäktige vara tillstädes; dock må ärenden, som ej tåla uppskof, afgöras af allenast fyra fullmäktige, därest de äro om besluten ense. Frågor om låns upptagande, de i regeringsformen omförmälda kreditivs utbetalning eller andra ärenden af mera allmän vikt få icke afgöras, ej heller tjänster tillsättas eller pensioner beviljas, såvida icke minst fem fullmäktige äro närvarande. 37 § 77. Fullmäktige vare ej tillåtet att företaga någon öfverläggning i närvaro af Konungens ombud, i fall det, utan att af fullmäktige därom vara anmodadt, skulle vid deras sammankomst sig infinna, § 78. Yppas under fullmäktiges öfverläggningar skiljaktighet i meningarna, böra samtliga närvarande fullmäktige till protokollet afgifva sina röster, hvilka per capita beräknas. Därest flere skiljaktiga meningar yttras, böra de sinsemellan närmast öfverensstämmande, såvidt möjligt är, sammanjämkas. Då ett lika antal röster utfaller för hvardera meningen, är ordförandens röst afgörande. Den vid sammankomst närvarande fullmäktig, som sin röst ej särskildt afgifver eller, efter börjad öfverläggning om ett föredraget ämne, sig aflägsna^ anses hafva det då fattade beslutet biträdt. Sluten omröstning må endast företagas vid val till sådana befattningar, därtill någon bland fullmäktige kan utses. § 79, Öfver fullmäktiges beslut i mål, som röra riksgäldskontorets tjänstemän eller andra enskilda personer, äger den eller de, på hvilkas rätt och bästa dessa beslut kunna inverka, att hos revisorerna eller statsutskottet anföra besvär, därvid klaganden dock, såvida besvären skola till pröfning upptagas, bör inom trettio dagar efter bevisligen erhållen del af det meddelade beslutet sitt missnöje däremot hos fullmäktige skriftligen anmäla; h var jämte det, vid enahanda äfventyr, åligger honom att senast en månad före revisorernas näst förestående sammankomst eller riksdagens början, därest revision dessförinnan icke inträffar, sina besvär ingifva till fullmäktige, af hvilka desamma, jämte utlåtande däröfver, till revisorerna eller statsutskottet öfverlämnas. Besvär öfver fullmäktiges nyss före eller under Riksdagens eller revisorernas sammanvaro i dylika mål meddelade beslut höra inom fjorton dagar efter delfåendet, den dagen likväl oräknad, omedelbarligen af vederbörande till statsutskottet eller revisorerna inlämnas. 88 Angående fullmäktige tillhörande särskilda åligganden och uppdrag. § SO. Fullmäktige skola minst en gång hvarje år granska kamrerarens och kassörens anteckningsböcker jämte ombudsmannens diarium samt genomgå och inventera de under kamrerarens och kassörens vård befintliga låne- och säkerhets- med flere handlingar. § 81. En gång hvarje år böra fullmäktige anställa besiktning å det till lokal för riksgäldskontoret anvisade hus samt detta verks inventarier. Likaledes bör besiktning årligen af fullmäktige anställas å Riksdagens hus, hvilket jämväl står under deras vård och inseende. Dessutom har Riksdagen uppdragit åt fullmäktige att låta tillse, det icke allenast värde å de inom Riksdagens hus befintliga möbler och andra inventarier finnes uti inventarieförteckningen upptaget, utan ock att inköpspris på de möbler och inventarier, som hädanefter anskaffas, uti inventarieförteckningen utsattes, jämte tiden, då inköpet ägt rum, äfvensom att, vid skeende kasseringar af obrukbara eller obehöfliga inventarier, desamma varda utur inventarieförteckningen afförda, med anteckning af det pris, hvartill desamma vid möjligen skeende försäljning blifvit föryttrade. § 82. Under de tider, då Riksdagen icke är församlad, må lediga rum och lägenheter inom Riksdagens hus af fullmäktige hyresfritt upplåtas för tillfälligt begagnande ej allenast af de kommittéer och revisioner, som kunna varda af Kungl. Maj:t sammankallade och för hvilkas sammanträden erforderliga lokaler inom kronans hus här i hufvudstaden icke finnas att tillgå, utan äfven af allmänna ämbetsmyndigheter, som antingen af särskild anledning icke kunna för någon tid begagna åt dem anvisade ämbetsrum eller också sakna egen lokal, äfvensom för andra, allmänt gagn afseende ändamål; ägande fullmäktige vid hvarje sådan upplåtelse föreskrifva de villkor, som fullmäktige för de upplåtna rummens samt möblernas och inventariernas noggranna och omsorgsfulla vårdande finna nödvändiga. Dylik upplåtelse 39 bör alltid upphöra så tidigt före Riksdagens sammankomst, att rummen och inventarierna därförinnan kunna vara försatta i ordnadt och fullständigt skick samt, om så erfordras, reparerade. § 83. Riksdagen har år 1905 lämnat fullmäktige i riksgäldskontoret bemyndigande att till Kungl. Maj:t öfverlämua det gamla riksdagshuset äfvensom riksgäldskontorets hus på Riddarholmen, förstnämnda byggnad omedelbart och den sistnämnda efter det riksgäldskontoret och justitieombudsmansexpeditionen därifrån afflytta!. § 84. Gemensamt med fullmäktige i riksbanken äga fullmäktige i riksgäldskontoret att förvalta den jämlikt beslut vid 1888 års Riksdag bildade byggnadsfonden för riksdags- och riksbankshus samt att vidtaga de åtgärder, som erfordras för utförande af samma Riksdags beslut i fråga om nya byggnader för Riksdagen m. m. och riksbanken, allt i öfverensstämmelse med de närmare föreskrifter, som i särskilda skrivelser af den 11 och 12 maj 1888 blifvit af Riksdagen meddelade. § 85. Då revisorerna öfver stats-, banko- och riksgäldsverken sammanträda, skola fullmäktige till dem afgifva berättelse om riksgäldskontorets ställning och förvaltning under den tid, som revisorernas granskning kommer att omfatta. Dessutom skola fullmäktige vid nästa riksdags början till Riksdagen afgifva och till statsutskottet aflämna berättelse för hela den tid, som förflutit, sedan fullmäktiges berättelse till nuvarande Riksdag afgafs. § 86. Fullmäktige böra hvarje år till Riksdagens revisorers första sammanträde, som skall äga rum i Riksdagens hus i Stockholm den 1 oktober eller, om helgdag då inträffar, dagen därefter, utfärda kallelse genom kungörelse i tidningar. 40 Därest revisor, sedan lagtima riksdag är afslutad och innan revisorerna sammanträ dt, hos fullmäktige anmäler hinder att deltaga i revisionen, skola fullmäktige ofördröjligen inkalla den närmast i ordningen varande suppleanten. På enahanda sätt förfares, då hinder anmäles af inkallad suppleant. § 87. Efter hvarje revisions slut skola fullmäktige föranstalta om tryckning och utdelning med allmänna tidningarna af revisorernas öfver revisionen af statsverket och riksgäldskontoret afgifna och fullmäktige tillställda berättelser jämte därtill hörande förklaringar, hvilka handlingar äfven genom fullmäktiges försorg böra till näst sammanträdande Riksdag och revisorer öfverlämnas. § 88. Före nästkommande riksdags början böra fullmäktige: a) föranstalta om upphandling af det för tryckningen af Riksdagens protokoll med därtill hörande bihang under samma riksdag erforderliga papper och, med behörigt iakttagande af de i sådant afseende meddelade föreskrifter, låta upprätta kontrakt angående verkställighet af såväl protokollets som bihangets tryckning; b) upprätta kontrakt om tillhandahållande, under riksdagens lopp, af de skrifmaterialier och öfriga effekter, som för Riksdagens behof kunde erfordras; c) låta komplettera och iståndsätta inventariepersedlarna i Riksdagens hus. Vid verkställigheten häraf iakttages, att anbud, genom kungörelsér i allmänna tidningarna, infordras af dem, som kunna vara hugade att tillhandahålla och leverera berörda effekter eller besörja omförmälda tryckningsmed flere arbeten. För öfrigt äga fullmäktige att utse någon bland riksgäldskontorets tjänstemän, som bör ej allenast före och under riksdagen mottaga, vårda och efter vederbörliga rekvisitioner utlämna de upphandlade effekterna samt ombesörja de under riksdagens fortgång ifrågakommande ytterligare uppköp, äfvensom erforderliga reparationer å inventariepersedlarne, utan ock vid hvarje kalenderårs slut upprätta och afgifva fullständig redovisning för alla dessa af honom mottagna effekter. 41 § 89. Som, enligt de af Kungl. Maj:t för Strömsliolms nya kanalbolag den 27 april 1894 fastställda regler, kanaldirektionens förvaltning och kanal verkets räkenskaper skola årligen granskas utaf två revisorer, af hvilka den ene bör utses af fullmäktige i riksgäldskontoret, så skola fullmäktige för hvarje revision välja en person att uti berörda revisionsförrättning deltaga. Jämväl skola fullmäktige, i enlighet med den af Kungl. Maj:t för Kinda kanals aktiebolag den 4 september 1874 fastställda bolagsordning, årligen utse en revisor att granska detta bolags förvaltning och räkenskaper. § 90. Då de bolag, som för järnvägsanläggningars utförande från riksgäldskontoret utbekommit beviljade låneunderstöd, uti sina med Kungl. Maj:t och kronan afslutade kontrakt medgifvit staten att genom ombud, som Kungl. Maj:t utser, deltaga i de årliga revisionerna af bolagets förvaltning och räkenskaper, samt berättelserna om dessa revisioner skola till civildepartementet insändas, böra fullmäktige efter erhållen del af dessa berättelser taga under öfvervägande, huruvida några åtgärder erfordras för bevarande af riksgäldskontorets rätt och säkerhet för de utgifna lånens fortsatta likviderande. § 91. Uti styrelsen för Sveriges allmänna hypoteksbank bör en ledamot, som skall vara vice ordförande, utses af fullmäktige i riksgäldskontoret. Likaså utses af fullmäktige till deltagande i den årliga revisionen af hypoteksbankens förvaltning och räkenskaper eu revisor, som vid revisionen förer ordet. Dessutom böra fullmäktige utse ett ombud såväl till den allmänna ordinarie sammankomst, som mellan hypoteksbankens delägare skall äga rum hvarje år efter afslutad revision, som till allmän extra ordinarie sammankomst. § 92. Fullmäktige i riksgäldskontoret skola bland sig utse en ledamot i postsparbankens styrelse. § 93. Ofverinseendet öfver Riksdagens bibliotek tillkommer fullmäktige i riksgäldskontoret; och skola fullmäktige bland sig utse en inspektor för utöfvande af den närmaste tillsynen öfver biblioteket. Bill. till RiJcsd. Prof. 1905. 10 Sami. 1 A/d. 2 Band. (Riksg.-kontorets reglemente.) 6 42 § 94. Gemensamt med fullmäktige i riksbanken skola riksgäldskontorets fullmäktige: a) afgifva sitt underdåniga yttrande och råd till Kungl. Maj:t i fråga om den ort, där riksdag bör samlas, i de fall, då fiendens framträngande eller pest eller andra lika viktiga hinder göra riksdags hållande i hufvudstaden omöjligt eller för Riksdagens frihet och säkerhet vådligt (50 § regeringsformen) ; b) efter stadgade grunder uppgöra och utfärda ny bevillningsförordning, i den händelse att vid riksdags slut bevil Iningens hela belopp är bestämdt, men kamrarne icke hunnit om fördelningen däraf blifva ense (109 § regeringsformen); c) uti justitieombudsmansämbetet genast insätta den man, som blifvit utsedd till efterträdare åt justitieombudsmannen, ifall denne mellan riksdagarna afsäger sig det erhållna förtroendet eller med döden afgår, äfvensom utvälja annan behörig man i stället för justitieombudsmannens utsedde efterträdare, därest äfven han mellan riksdagarna afsäger sig förtroendet eller i justitieombudsmansämbetet insättes eller med döden afgår (98 § regeringsformen); d) för framtida uppsikten och kontrollen öfver Göta kanals vidmakthållande utse och välja ej mindre en person för att såsom ledamot å bankens och riksgäldskontorets vägnar inträda i direktionen öfver nämnda kanal, än ock ett ombud att å samma verks vägnar deltaga i revisionerna af kanalens räkenskaper; skolande valet till ledamot i direktionen förnyas hvarje år, och till ombud vid revisionerna före desammas början; dock må förut härtill utsedda personer kunna återväljas. Vid fullmäktiges i banken och riksgäldskontoret gemensamma sammanträden böra, så vidt beslut skall kunna fattas, minst fem af fullmäktige i hvartdera verket vara tillstädes. § 95. Vid de tillfällen, då riksdagsmäns fullmakter granskas af chefen för justitiedepartementet eller den person, Konungen i hans ställe förordnat, skola tre bland fullmäktige i riksgäldskontoret vara tillstädes. 43 ✓ Angående betjäningen vid riksgäldskontoret. § 96. De å riksgäldskontorets aflöningsstat uppförda tjänstemän äro följande: en sekreterare och ombudsman, en kamrerare, en kassör, en revisor, en kassabokhållare, en lånebokhållare, en registrator och kanslist samt två kammarskrifvare. § 97. Vaktbetjäningen utgöres af: en förste vaktmästare och tre vaktmästare. § 98. För tillgodonjutande af de för riksgäldskontorets tjänstemän och vaktbetjäning i staten fastställda aflöningsförmåner gälla följande villkor och bestämmelser: l:o) Tjänsteinnehafvare skall vara underkastad den vidsträcktare tjänstgöringsskyldighet eller den jämkning i åligganden, som vid en möjligen inträdande förändrad organisation af detta verk eller eljest kan varda stadgad; och böra de fullmakter eller konstitutorial, som för tjänsteinnehafvare utfärdas, innefatta förbehåll om vederbörandes skyldighet att åtaga sig de nya eller förändrade göromål, hvilka kunna dem åläggas, äfvensom att vara underkastade de ändrade bestämmelser i fråga om pensionsrätt, som framdeles kunna varda meddelade. 2:o) Riksgäldskontorets tjänstemän äga, såvidt sådant utan hinder för göromålens jämna och oafbrutna gång kan ske, hvar i sin ordning åtnjuta semester, sekreteraren, kamreraren och kassören under en och en half månad och de öfriga tjänstemännen under en månad hvarje år. 44 3:o) De med hvarje befattning förenade tjänstgöringspenningar eller missräkningspenningar få uppbäras endast för den tid, tjänstens innehafvare verkligen tjänstgjort eller åtnjutit semester, men skola för den tid, han eljest varit från tjänstgöringen befriad, utgå till den, som tjänsten förrättat; dock må fullmäktige kunna medgifva den tjänsteman eller vaktbetjänt, som af sjukdom hindras från bestridande af sin tjänst, att uppbära de för samma tjänst anvisade tjänstgöringspenningar och missräkningspenningar eller någon del däraf, och äga fullmäktige att för sådant fall, likasom vid semester, anvisa erforderliga medel, för att den, som under tjänstemans ledighet på förordnande sköter hans tjänst, må komma i åtnjutande af ersättning till belopp, motsvarande de för samma tjänst anslagna tjänstgöringspenningar och missräkningspenningar. 4:o) Då tjänsteman eller vaktmästare för enskilda angelägenheters besörjande erhållit tjänstledighet, bör han själf vidkännas kostnaden för tjänstens förrättande under den tid, tjänstledigheten fortfar. 5: o) Tjänsteman af lägre grad skall vara skyldig att, om han förordnas till högre befattning inom verket, densamma bestrida mot åtnjutande af de för befattningen anslagna tjänstgöringspenningar och missräkningspenningar eller däremot svarande belopp, dock med afstående af egna tjänstgöringspenningar och missräkningspenningar. 6: o) Där förhöjning af aflöningen efter viss tids tjänstgöring är enligt stat medgifven, skall tidpunkten för första förhöjningen bestämmas att inträda efter fem år, under villkor att tjänsteinnehafvaren af denna tid mer än fyra år själf bestridt sin egen eller på grund af förordnande annan tjänst inom verket, dock att härvid icke må föras honom till last den tid, han åtnjutit semester, och för andra förhöjningen, om sådan äger rum, efter ytterligare fem år under samma villkor. 7:o) Tjänsteman vid riksgäldskontoret får icke annan tjänstebefattning utom riksgäldskontoret mottaga. Den, som till tjänsteman vid riksgäldskontoret utnämnes, vare skyldig att annorstädes innehafvande tjänstebefattning genast frånträda. § 99. Extra ordinarie vaktmästare, hvilken i anledning af sjukdoms- eller annat laga förfall eller vid inträffad ledighet under anslagstiden på förordnande bestrider vaktmästarsyssla, äger därför tillgodonjuta ersättning med samma belopp, som såsom aflöning är för den förrättade sysslan i staten anslaget. 45 § ioo. Vid inträffad ledighet af tjänst, som bör återbesättas, skall, efter afdrag af hvad för tjänstens bestridande måst utbetalas, den lönebesparing, hvilken uppkommer, intill dess, efter ansökningstidens förlopp, någon i nedan stadgad ordning blifvit förordnad att förrätta samma tjänst, tillfalla änke- och pupillkassan vid riksgäldskontoret; kommande nämnda kassas rätt till dylik lönebesparing att upphöra, så snart fullmakt eller konstitutorial å tjänsten blifvit af fullmäktige utfärdadt. § 101. Innan ledig tjänst af fullmäktige återbesättes, skall sådant jämte de med samma tjänst förenade löneförmåner, äfvensom tiden, inom hvilken sökande äga att sig anmäla, tillkännagifvas medelst anslag å vanliga ställen inom riksgäldskontoret. Ansökningstiden bestämmes till minst fjorton dagar från anslagets utfärdande; dock beror af fullmäktige att utsätta ny ansökningstid, därest, inom den först bestämda tiden, någon till tjänstens erhållande fullt skicklig och lämplig sökande sig icke anmält. § 102. För att kunna antagas till tjänsteman vid riksgäldskontoret fordras att hafva undergått godkänd afgångsexamen från högre elementarläroverk; dock böra de tjänstemän, som anställas vid fullmäktiges kansli, hafva aflagt den akademiska examen, som fordras för att vinna inträde i Konungens kansli eller i rättegångsverken; äfvensom den, hvilken befordras till ombudsmannasysslan, bör hafva fullgjort hvad författningarna föreskrifva i afseende på dem, som i domarevärf må begagnas. § 103. Vid lediga tjänsters tillsättande utnämnes bland kompetente sökande den, som fullmäktige, med afseende å verkets fördel samt vikten och ansvarigheten af de särskilda befattningarna, finna till den lediga tjänsten mest skicklig och passande; dock äga fullmäktige att, där de så lämpligt finna, 46 tillsätta lediga tjänster endast med konstitutorial; hvarvid den tjänsteman, som sådant konstitutorial erhåller, under den tid, han tjänsten innehafver, äger åtnjuta de lönevillkor, aflöningsstaten för tjänsten bestämmer. Angående behandlingen af frågor rörande tjänsteförsummelser m. m. § 104. Om någon riksgäldskontorets tjänsteman vid mindre förseelser i tjänsten ej låtit sig rätta af vederbörandes tillsägelser och varningar eller blifvit beträdd med vårdslöshet eller försummelse i sin tjänstgöring eller ock i allmänna lefvernet ådagalagt ett mindre värdigt uppförande, bör han inför fullmäktige tillrättavisas och varnas. I händelse den, som på detta sätt undergått första varningsgraden, ej däraf låter sig rätta, äga fullmäktige att, med afseende å förekommande omständigheter, på längre eller kortare tid suspendera honom från innehafvande tjänst, med förlust af hela eller halfva lönen, hvilken under tiden må i ersättning för tjänstens förrättande användas. § 105. Därest tjänsteman, hvilken förut blifvit för tjänsteförsummelse eller annat förhållande suspenderad, ånyo gör sig skyldig till dylik förseelse, ankommer på fullmäktige att, efter förseelsens beskaffenhet, antingen ytterligare suspendera honom eller helt och hållet skilja honom från hans vid detta verk innehafvande tjänst och lön. Likaledes beror på fullmäktiges särskilda pröfning, huruvida tjänsteman, som blifvit nödsakad till borgenärer afträda sin egendom, må vidare bibehålla och utöfva sin beställning. § 106. Tjänsteman, som begått ärerörigt brott eller annan förseelse i eller utom tjänsten af den svåra beskaffenhet, att verkets trygghet eller anseende fordrar hans entledigande, har därigenom gjort sig förlustig sin innehafvande tjänst. 47 § 107. Om någon af vaktbetjaningen i sin tjänst varit försumlig eller eljest på ett tadelvärdt sätt sig förhållit, må han, efter sig företeende omständigheter, antingen af fullmäktiges deputerade erhålla föreställning eller genast hos fullmäktige anmälas till suspension eller entledigande. § 108. Innan tjänsteman eller vaktmästare varder suspenderad eller skild från tjänsten, bör hans skriftliga förklaring öfver hvad emot honom förekommit infordras. Fullmäktiges beslut, hvarigenom tjänsteman suspenderas eller för alltid skiljes från tjänsten, bör, jämte hänvisning för besvärs anförande, honom skriftligen meddelas. Tjänst, som, till följd af sådant beslut, blir ledig, får, därest den afsatte tjänstemannen inom föreskrifven tid anmält sig ämna samma beslut öfverklaga, icke återbesättas förr, än besvären blifvit af statsutskottet eller revisorerna afgjorda eller den bestämda tiden för besvärens fullföljande försuttits; kommande dock den, som emellertid förordnas till tjänstens bestridande, att de med densamma förenade löneförmåner åtnjuta. § 109. Extra ordinarie tjänsteman eller extra vaktmästare, som utan erhållen tillåtelse eller anmäldt laga förfall från tjänstgöring uteblifvit under trenne efter hvarandra följande månader, eller vid flera tillfällen undandragit sig att lämna äskadt biträde, där han blifvit anställd, anses hafva förverkat sin rätt att i riksgäldskontoret vidare tjänstgöra. Den extra ordinarie tjänsteman eller extra vaktmästare, som under honom uppdragen tjänstgöring sig försumligt eller felaktigt förhållit och, efter att, på sätt i § 104 stadgas, blifvit varnad, sig icke rättat, bör förklaras vara från riksgäldskontoret skild. För öfrigt anses den extra ordinarie tjänsteman eller vaktmästare, som begått ärerörigt brott eller annan förbrytelse af svårare beskaffenhet, vara från verket utesluten. 48 Angående pensioneringen af riksgäldskontorets betjäning. § no. Tjänsteinnehafvare skall, då lian uppnått sextiofem lefnadsår och tillbragt trettiofem år i allmän tjänst, vara förpliktad att med oafkortad lön såsom pension från tjänsten afgå, fullmäktige likväl obetaget att låta med afskedet anstå, därest och så länge den pensionsberättigade pröfvas kunna i tjänsten på ett tillfredsställande sätt gagna riksgäidskontoret och kan finnas villig att i tjänsten kvarstå. § in. Den tjänsteman eller vaktmästare, som efter ådagalagdt välförhållande anhåller om afsked, är, såvida han fyllt sextio år och varit i allmän tjänst trettiofem år, berättigad att såsom pension för lifstiden åtnjuta tre fjärdedelar af innehafvande lön. Före uppnådda sextio lefnadsår och trettiofem tjänstår kan afskedssökande endast i händelse af bevislig oförmögenhet till vidare tjänstgöring erhålla pension. Pensionsbeloppet bestämmes då efter tjänståren allena medelst afdrag å tre fjärdedelars lön af en trettiofemtedel för hvarje bristande tjänstår. Öfverstiga däremot tjänståren trettiofem och åldersåren sextio, ökas det ofvan bestämda pensionsbeloppet med en trettiofemtedel för hvarje öfverskjutande tjänstår eller ock med en sextiondedel för hvarje öfverstigande åldersår, därest detta sistnämnda beräkningssätt skulle för afskedssökanden utfalla förmånligare. § 112. Då sådant för göromålens säkra och skyndsamma gång finnes erforderligt, kunna fullmäktige på pensionsstat förflytta tjänsteinnehafvare, som af sjukdom eller minskad arbetsförmåga är förhindrad att vidare på ett tillfredsställande sätt gagna riksgäidskontoret, oaktadt han sig ej om afsked anmält. I sådant fall äga fullmäktige att efter omständigheterna tillägga tjänsteinnehafvaren såsom pension antingen hela lönen, ehvad de föreskrifna lefnads- och tjänståren äro uppnådda eller icke, eller ock en del af lönen, dock ej mindre än hvad med tillämpning af bestämmelserna i nästföregående paragraf belöper. 49 § H3. Några tillförene meddelade och mot det nu utfärdade reglementet stridande stadganden angående riksgäldskontorets förvaltning och därmed gemenskap egande ämnen få icke vidare åberopas och tillämpas. Grifvet och utfärdadt vid lagtima riksdagen i Stockholm den 20 maj 1905. På Biksdagens vägnar: För Första Kammaren: För Andra Kammaren: Gustaf Sparre Axel Swartling n. v. talman. n. v. talman. Bih. till Riksd. Prof. 1905. 10 Sami. 1 Afd. 2 Band. (Riksg.-kontorets reglemente.) 7 50 Aflöningsstat för riksgäldskontorets tjänstemän och vakthetj aning. Tjänstgö- Missräk- Lön ringspen- nings- Summa Ålderstillägg. ningar penningar kr. kr. kr. kr. 1 sekreterare och ombuds- man 4,400 2,000 6,400 j Efter fem års tjänstgöring > inom graden kan lönen 1 kamrerare ..................... 4,000 2,000 — 6,000 J höjas med 600 kronor. j Efter fem års tjänstgöring 1 kassör ........................... 3,000 1,500 500 5,000 > kan lönen höjas med 500 J kronor. 1 revisor ........................ 2,500 1,500 — 4,000 Efter fem års tjänstgöring 1 kassabokhållare ............ 2,500 1,500 — 4,000 inom graden kan lönen . höjas med 500 kronor och 1 lånebokhållare............... 2,000 1,000 — 3,000 efter tio års tjänstgöring 1 registrator och kanslist 2,000 1,000 — 3,000 med ytterligare 500 kr. 1 kammarskrifvare ......... 1,500 1,000 — 2,500 J Efter fem års tjänstgöring > kan lönen höjas med 500 1 kammarskrifvare ......... 1,500 1,000 — 2,500 ) kronor- 1 förste vaktmästare ...... 700 200 _ 900 Efter fem års tjänstgöring kan lönen höjas med 100 1 vaktmästare.................. 600 200 — 800 > kronor och tjänstgörings- 2 vaktmästare.................. 1,200 400 _ 1,600 penningarne med 100 kronor. Summa 25,900 13,300 500 39,700 Åtnjuter sekreteraren fri bostad, minskas hans lön med 1,000 kronor. Yaktbetjaningen åtnjuter fri bostad med nödig vedbrand. Skulle denna förmån upphöra, ökas i stället vaktmästares tjänstgöringspenningar med 200 kronor. 51 Pensionsstat vid riksgäldskontoret. Förre kassören, kommissarien Frans Christer Bolin............ 4,400 » notarien August Neijber ................................................ 8,000 — » registratorn och kanslisten Jalcob Peter Ferdinand Montell ........................................................................ 2,500 » vaktmästaren Anders Gustaf Malmberg ..................... 700 Summa kronor 10,600 — Anmärkning: Ofvanstående pensioner indragas vid innehafvarens frånfälle ock äfven dessförinnan, såvida de för pensionernas utgående stadgade villkor upphöra. Förestående två stater, nämligen: Aflöningsstaten för riksgäldskontoret, upptagande eu summa af kr. 39,700: — Pensionsstaten vid dito................................................................. » 10,600: — äro uppgjorda och faststälda vid lagtima riksdagen i Stockholm den 20 maj 1905. På Riksdagens vägnar: För Första .Kammaren: För Andra Kammaren: Gustaf Sparre, Axel Swartling, n. v. talman. n. v. talman. 52 Fullmäktige i Riksgäldskontoret. Per Axel Henrik Cavalli, J. D., landskamrerare, K. N. O. l:a kl., K. V. O. l:a kl., St.-Off. Grr. Fr. O., ordförande (vald 1904); Otto Magnus Höglund, Fil. D., grosshandlare, K. V. O. 2:a kl., E. N. O. K. D. D. O. 2:a gr, vice ordförande och deputerad (vald 1908); Oscar Wilhelm Odelberg, f. d. löjtnant, fabriksdisponent, K. Y. O. l:a kl., E. N. O. (vald 1904); Gustaf Fredrik Östberg, Fil. K., godsegare, K. V. O. 2:a kl., E N. O., deputerad (vald 1905); Oart Emil Kinander, J. o. Fil. K., fullmäktig i järnkontoret, E. V. O. (vald 1904). Victor Ludvig Moll, kamrerare i allmänna hypoteksbanken (vald 1905); Alexis Hammarström, byråchef i kung! generaltullstyrelsen, E. N. O. (vald 1905). Suppleanter: Knut Fredrik Gerhard Almqvist, godsegare, E. V. O.; Reinhold Victor Ramstedt, grosshandlare, E. N. O., E. Y. O.; grefve Carl Oscar Taube, distriktschef, K. V. O. 2:a kl., E. S. O., E. N. O., K. Ö. Fr. J. O., K. S. O. Hv. F. 2:a kl., E. D. D. O., E P. O. da C., E. S. Albr. O. l:a kl. 53 Revisorer af stats-, banko- och riksgäldsverken vid 1905 års revision. För Första Kammaren: Ledamöterna af Riksdagens Första Kammare, friherre C. G. A. Klingspor, P. Paulson, C. T. af Ekenstam, '' J. F. Wester, grefve G. E. Lewenhaupt och G. A. Walin. Suppleanter: Ledamöterna af samma kammare, friherre N. A. A. Trolle, friherre C. H. Falkenberg och J. A. Lilliesköld. För Andra Kammaren: Ledamöterna af Riksdagens Andra Kammare, S. O. Nyländer i Axelfors, A. Petersson i Påboda, J. P. Jansson i Saxhyttan, P. Olsson i Fläsbro, A. Wiklund i Brattfors och A. Henricson i Karlslund. Suppleanter: Ledamöterna af samma kammare, E. O. V. Wavrinsky i Stockholm, P. Pehrsson i Åkarp och P. P. Waldenström i Galle. 54 Riksgäldskontorets vid 1904 års slut utbalanserade skulder. * Reglemen- tets Årtal. §■ 1880 38 1886 42 1887 40 1888 40 1890 39 Obligationer för 1880 års statslåns tre emissioner å tillsammans kr. 119,790,000, motsvarandet st.6,600,000, francs 166,320,000 eller rmk 134,640,000 ............ Obligationer för 1886 års statslån å kr. 72,000,000 eller rmk 81,000,000, hvaraf blifvit utlämnade obligationer å tillsammans rmk 70,364,500 ........................ Obligationer för 1887 års statslåns sex emissioner å tillsammans kr. 60,000,000, hvaraf blifvit utlämnade obligationer å..................... Obligationer för 1888 års statslån åkr. 26,666,666:6 7, motsvarande rmk 30,000,000 eller £ st. 1,470,000 eller francs 37,020,000 ............ Obligationer för1890 års statslån å kr. 35,555,555:66,mot - Tiden, då förbindelserna blif- Räntefot, vit utfärdade. Återstående kapitalskuld den 31 december 1904. Fonderad skuld. Icke fonderad skuld. i I 1880 d. V4 Kr. 89,733,600 £ St. 4,944,000 Frcs 124,588,800 Rmk 100,857,600 1886 d. V, 1887 d. 57, 1888 d. 7, „ Kr. 58,468,444:44 /« * Rmk 65,777,000 »7,. % 3 % Kr. 54,534,000 Kr. 24,666,666:8 7 Rmk 27,750,000 £ St. 1,359,750 Frcs 34,243,500 55 glemen tets - 894 42 1899 42 43 1900 44 1904 51 1866 13 1866 18 1895 16 svarande rmk 40,000,000, £ st. 1,960,000 eller francs 49.360.000 ........................ Obligationer för 1894 års statslån å kr. 36,000,000, motsvarande francs 50,000,000, £ st. 1,980,000 eller rmk 40.400.000, hvaraf hälften utlämnats........................... Obligationer för 189 9 års statslån å kr. 72,000,000, motsvarande francs 100,000,000, £ st. 3,960,000 eller rmk 80.800.000, hvaraf hälften utlämnats........................... Obli gationer för 1900 år s statslån å kr. 36,320,000, motsvarande £ st. 2,000,000, rmk 40,800,000 eller francs 50.400.000 ........................ Obligationer för 1904 års statslån å kr. 36,000,000, motsvarande francs 50,000,000, £ st. 1,980,000 eller rmk 40,400,000 ........................ Det s. k. gamla lånet, utgörande ouppsägbara skulder till Södertälje stads kyrka och skepparesocieteten i Stockholm..........''................. Innestående fond för Göta kanals underhållande ...... Af Malmö—Billesholms järnvägsaktiebolag upplagdt obligationslån, för hvilket staten i sammanhang med Väst - Tiden, då förbindelserna blifvit utfärdade. Räntefot. Återstående kapitalskuld den 31 december 1904. Fonderad skuld. Icke fonderad skuld. 1890 d. 7, 1894 d. 17, e 1899 d. 1900 d. ,5/8 1904 d. Vs 11798 d. 11811 d. 1833 d. "/„ 7 /it 37, 37, o/ /o 4 % t. o. m. d 16/ u- / 8 1910, därefter 37, X 3Va % Kr. 30,757,777:78 Rmk 34,602,500 j £ St. 1,695,522:10 i Prcs 42,699,485 Kr. 18,000,000 Prcs 25,000,000 £ St. 990,000 Rmk 20,200,000 Kr. 35,463,600 Prcs 49,255,000 £ St. 1,950,498 Rmk 39,798,040 Kr. 36,320,000 £ St. 2;000,000 Rmk 40,800,000 Prcs 50,400,000 Kr. 36,000,000 Prcs 50,000,000 £ st. 1,980,000 Rmk. 40,400,000 Kr. 10,125 Kr. 140,889 56 Reglemen- tets Tiden, då för- bindelserna blif- vit utfärdade. Räntefot. Återstående kapitalskuld den 31 december 1904. Icke fonderad skuld. Årtal. §• Fonderad skuld. kustbanans förvärfvande öf- vertagit betalningsskyldig- heten ................................. 4 X Kr. 1,131,000 1895 16 Kommunlån, för hvilka sta- ten i sammanhang med Västkustbanans förvärfvan- de öfvertagit betalnings- skyldigheten .................. 5 % Kr. 608,766:06 Kr. 114,867:82 1895 16 Kommunlån, för hvilka sta- ten i sammanhang med Västkustbanans förvärfvan- de öfvertagit betalnings- skyldigheten .................... 4,7 % 1899 18 Enligt kontraktet om för- värfvande åt staten af ban- delen Örebro^—Frövi inne- stående andel af köpeskil- lingen för nämnda handel 4 % Kr. 3,000,000 1902 28 Innestående köpeskilling för fastigheten n:o 1 kvarteret Lejonet i Stockholm (f. d, Arffurstens palats) ............ 4 X Kr. 2,250,000 — — öfriga diverse skulder......... Kr. 1,671,782:01 1890 14 Obligationer å 30,000,000 kr., hvilka utfärdats såsom grundfond för Sveriges all- männa hypoteksbank, bok- förda inom linien med nämnda belopp.................. . 1890 d. 16/6 37, X 1866 15 Ännu icke till inlösen före- tedda Trollhätte slussverks lottsedlar å tillhopa 5,000 daler silfvermynt, bokförda inom linien med r:mt 1,250 r:dr, jämte upplupen ränta r:mt 2,286:88 .................. 1750 d. V, 6 % 57 Reglemen- tets Tiden, då för- bindelserna blif- Återstående kapitalskuld den 31 december 1904. Räntefot. Icke fonderad skuld. vit utfärdade. Årtal. §• Fonderad skuld. 1866 16 Årliga anslaget till H. M. Konungen 300,000 r:dr (icke kapitaliseradt)............ 1815 d. yn 1866 17 Ränta å Hertigens af So- dermanland, sedermera Ko- nung Carl XIII, hem- giftskapital, bokfördt inom linien med runt 150,000 r:dr ........................... 1778 5 %'' 1866 20 Fond för Hjälmare kanals och slussverks underhållande (utgör blott ett depositum af fordringshandlingar)...... 1866 21 Dito för Strömsholms kanals dito (dito) ................ 1882 3 Dito för Södertälje kanals dito (dito) .......... 1866 23 Lappmarks ecklesiastikfonds behållning, bokförd inom linien med r:mt 100,777:16 (statsutskottets utlåtande n:o 23 vid 1869 års riksdag) 1866 25 Brudgåfvovinsten (kapital- skulden afskrifven); (stats- utskottets utlåtande n:o 15 vid 1859—60 årens riksdag) 1869 77 Post-ass uransfonden (ingår bland riksgäldskontorets öfriga tillgångar, men med den förbindelse, som § 77 i 1869 års reglemente inne- håller) ............... Summa Kr. 383,944,088:89 8,927,429:83 Inom linien balanserade skulder Kr.......... 30,254,314:04 Bill. till Biksd. Prof. 1905. 10 Sami. 1 Af cl. 2 Band. 8 (Riksg.-kontorets reglemente). 58 Riksgäldskontorets Tid 1904 års slut utbalanserade kapitalfordringar för de af dess medel utbetalda eller godtgjorda lån för vissa bestämda ändamål. Reglemen- tets Tiden, då lånet utbetalts. Annuitet. Räntefot. Ursprungliga beloppet. Kapitalåterstod vid 1904 års Årtal. §• * 1866 43 a) Byggnadslån. Lån till Yästerås domkyrka, för densammas reparation 1860 28,000 28,000 1866 36 Lån till staden Jönköping, för uppförande af ett nytt lärohus för elementarläro- verket därstädes ............... 1861 5 X 4 X 120,000 — 8,312 65 1866 37 Lån till staden Umeå, för uppförande af en byggnad till inrymmande af gymna- stiklokal m. m. för elemen- tarläroverket därstädes...... 1864 5 X 4 °/ 1 /o 25,000 6,539 23 Transport ----- — 42,851 88 / 59 Reglementets Tiden, då lånet Annuitet. Räntefot. Ursprungliga Kapitalåterstod vid 1904 års utbetalts. Deioppec. slut. Årtal. §■ Transport — — — 42,851 88 1866 37 Lån till staden Falun, för uppförande af ett nytt läro- verk sbus därstädes ............ 1864 5 X 4 X 40,000 10,531 34 1866 37 Lån till staden Sala, för upp- förande af ett nytt läro- verkshus därstädes ............ 1865 5 X 4 X 12,000 3,113 39 1866 37 Lån till staden Halmstad, för uppförande af ett nytt läroyerkshus därstädes ...... 1866 5 X 4 X 25,000 — 8,413 09 (1866 37 1 Lån till Kalmar domkapitel, (1899 7 1 för uppförande af en bygg- nad till inrymmande af gym- nastiklokal m. m. för ele- i) 1 mentarläroverket i Kalmar 1866 47, X 4 X 22,000 — 21,404 20 1866 1482) Lån till staden Yänersborg, för uppförande af ny byggnad för elementarläro- verket därstädes ............. 1867-1868 5 x 4 X 40,000 14,973 54 1866 1483) Lån till staden Västervik, för uppförande af ny bygg- nåd åt elementarläroverket därstädes ........................... 1867-1868 5 X 4 X 20,000 7,772 59 1866 1484) Lån till TJpsala domkapitel, för uppförande af ny bygg- nad för elementarläroverket i Uppsala........................... 1867-1868 5 X 4 X 140,000 54,233 76 1866 1486) Lån till Karlstads domka- pitel, för uppförande af ny byggnad för elementarläro- verket i Karlstad............... 1868 5 X 4 X 40,000 16,356 37 Transport — — 179,650 16 *) Sedan ifrågavarande lån, som år 1866 utbetaldes med 40,000 kronor, vid slutet af år 1899 genom amortering nedbragts till 22,000 kronor, har, jämlikt medgifvande åt 1899 års Riksdag, i utbyte mot den äldre skuldförbindelsen, ny sådan aflämnats å berörda låneåterstod, att med därå beräknad annuitet af 4''/, X återbetalas. 2) Jfr § 16 mom. 3 i 1867 års reglemente. 3) Jfr § 16 mom. 4 i 1867 års reglemente. *) Jfr § 16 mom. 1 i 1867 års reglemente. 6) Jfr § 16 mom. 2 i 1867 års reglemente. 60 Reglementets Tiden, då lånet utbetalts. Annuitet. Räntefot. Ursprungliga beloppet. Kapital återstod vid 1904 års Slut. Årtal. §■ Transport — — — 179,650 16 1866 1481) Lån till Skara domkapitel, för ändring och tillbygg- nad af elementarläroverks- huset i Skara..................... 1868-1869 5 % 4 X 40,000 — 26,169 IB 1866 1482) Lån till staden Kristianstad, för utvidgande af elemen- tarläroverksbyggnaden där- städes ................................. 1873-1875 5 X 4 % 20,000 11,704 56 1874 5 Lån till seminarium för bildande af lärarinnor, för inköp af byggnad åt semi- nariet ................................. 1875 5 X 4 X 59,000 27,933 40 1882 17 Lån till Linköpings dom- kyrka, för fullbordande af tornbyggnaden å kyrkan... 1883 5 X 4 X 30,000 — 20,439 25 1887 15 Ytterligare lån till Linkö- pings domkyrka, för betäc- kande af uppkommen brist i den beräknade kostnaden för tornbyggnaden å kyr- kan .................................... 1888 5 X 4 X 30,000 — 23,454 30 1892 17 Lån till Skara domkyrka, för fullbordande af restau- rationsarbetet å densamma 1893 5 X 4 X 40,000 _ 34,658 76 Transport — — — 324,009 61 '') Jfr § 27 i 1869 års reglemente. ’) Jfr § 8 i 1878 års reglemente samt § 5 mom. 3 i 1875 års reglemente. 61 Reglementets Tiden, då‘ lånet Annuitet. Räntefot. Ursprungliga Kapitalåterstod vid 1904 års utbetalts. Deioppet. slut. Årtal. §• Transport _ _ _ 324,009 61 1896 16 Lån till Hernösands dom- kapitel, för uppförande af Lånet ny byggnad för allmänna las med läroverket i Östersund...... 1897 500 kr. årligen — 15,000 — 11,500 — 1898 17 Lån till Yadstena och S:t under 30 år. Pers församlingar, för fall- Lånet bördande af Vadstena klo- åter- betalas ster kyrkas restaurering ... 1898 fr. o. m. — 16,000 —- 16,000 — = 351,509: 61 med minst årl. b) Tomtreglering slån. 18771) 7 Lån till staden Strömstad, för ny tomtreglering efter 1876 års eldsvåda ............ 1878 6 X 5 X 50,000 35,933 81 (1877 81 Lån till staden Söderhamn, (1878 6/ för ny tomtreglering efter 1876 års eldsvåda ............ 1878 -1879 6 % 5 X 200.000 122,989 56 (1880 13( Lån till staden Hudiksvall. (1881 10/ för ny tomtreglering efter 1878 och 1879 årens elds- vådor ................................. 1881-1882 6 X 5 X 200,000 138,921 99 1888 15 Lån till staden Luleå, för ny tomtreglering efter 1887 års eldsvåda ..................... 1889 5 X 4 X 100,000 84,974 21 1889 17 Lån till staden Umeå, för ny tomtreglering efter 1888 års eldsvåda ..................... 1890 5 X 4 X 200,000 173,027 29 1896 15 Lån till staden Mariestad, för ny tomtreglering efter 1895 års eldsvåda ............ 1897 4=7,„ X 37,0 X 150,000 _ 143,668 16 Transport — — — 1,051,024 63 '') Se vidare § 3 i 1881 års reglemente. 62 Reglementets Tiden, då lånet utbetalts. Annuitet. Räntefot. Ursprungliga beloDnet. Kapitalåterstod vid 1904 års Årtal. §• Slut. Transport — — — 1,051,024 63 1902 20 Lån till staden Åmål för ny tomtreglering efter 1901 års eldsvåda ..................... = 999,515; 02 1903 o % 4 X 300,000 — 300,000 — c) Lån till kanal- och sluss- anläggningar. 186e| 941) 118 143 Lån till Kinda kanalaktie- bolag, för utsträckning af Kinda båtled medelst kanali- sering af Stångån från sjön Kengen till hamnen vid Linköping........................... = 325,431: 77 1865-1870 5 X 3 X 437,500 — 325,431 77 d) Lån till järnvägsanlägg- ningar. 1866 79 Lån till Borås järnvägsaktie- bolag, för anläggning af järnväg från Borås till Herrljunga ........................ 1862-1863 ~2) 4 X 1,377,055 24 80,932 31 1866 80 Lån till Helsingborg—Lands- krona—Eslöfs järnvägs- aktiebolag, för anläggning af järnväg mellan Helsing- borg och Årup .................. 1864-1865 5 X 4 % 1,100,000 193,231 31 Transport — — — — 1,950,620 02 *) Se vidare § 134 mom. 14 i 1863 års reglemente; § 11 mom. 9 i 1867 års reglemente; § 83 mom. 9 och § 41 mom. 11 i 1868 års reglemente; § 24 mom. 11 och § 31 mom. 5 i 1869 års reglemente. 2) Beträffande annuiteten, se 1891 års reglemente § 6. 63 Reglementets liden, då Ursprungliga beloppet. Kapitalåterstod lånet utbetalts. Annuitet. Räntefot. vid 1904 års Årtal. Slut. §• Transport _ _ _ 1,950,620 02 1866 80 Lån till Kristianstad—Hess- leholms järnvägsaktiebolag, för anläggning af järnväg mellan Kristianstad och Hessleholm ........................ 1864-1865 5 V 4 X 720,000 90,942 55 1866 80 Lån till Tstad—Eslöfs järn- vägsaktiebolag, för anlägg- ning af järnväg från Eslöf till Ystad........................... 1864--1866 5 X 4 X 2,450,000 454,274 65 1866 80 Lån till Landskrona—Eslöfs järnvägsaktiebolag, för an- läggning af järnväg mellan Landskrona och Eslöf ...... 1864-1866 5 X 4 X 1,200,000 213,350 16 (1866 \1897 821 13/ Lån till Uddevalla—Väners- borg—Herrljunga järnvägs- aktiebolag, för anläggning af järnväg från Herrljunga öfver Vänersborg till Udde- valla samt för denna järn- vägs ombyggnad till nor- malspårig ........................... (1865-1867/ ( 1898 ( 5 %'' 4 X 2,600,000'') 2,386,968 07 1871 31 Lån till Karlskrona—Växjö järnvägsaktiebolag, för an- läggning af järnväg mellan Karlskrona och Växjö...... 1872—1874 5 X *) 47, X 2,600,000 — 1,623,776 82 Transport — — — 6,719,932 27 '') Af ifrågavarande lån, som under åren 1865—1867 utbetaldes med sammanlagdt 8,240,000 kr. för anläggning af järnväg från Herrljunga öfver Vänersborg till Uddevalla, återstod vid 1897 års slut i kapital och ränta sammanlagdt 2,000,000 kr., hvilket belopp jämlikt beslut af 1897 och 1898 års Kiksdagar kapitaliserades och ökades med nytt låneunderstöd å 600,000 kr. för järnvägens ombyggnad till normalspårig eller sålunda till 2,600,000 kr. '') Se § 3 af 1886 års reglemente. G4 Eeglementets Tiden, då lånet Annuitet. Räntefot. Ursprungliga Kapitalåterstod vid 1904 års Årtal. §• utbetalts. slut. Transport — — — 6,719,932 27 1871 31 Lån till Krylbo—Norbergs järnvägsaktiebolag, för an- läggning af järnväg mellan Krylbo och Norberg ......... 1872-1873 6 % 5 X 406,000 168,885 48 1871 31 Lån till Upsala—Margrete- hills järnvägsaktiebolag, för anläggning af järnväg från Uppsala till Gäfle med bi- banor ..................... 1873 6 5 X 500,000 226,654 36 1871 31 Lån till Bergslagernas järn- vägsaktiebolag, för anlägg- ning af järnväg från Lud- vika till Kil........................ 1874-1876 57, X1) 5 X 5,000,000 3,818,207 24 1876 5 Lån till Yästervik—Åtvida- berg—Bersbo järnvägsaktie- bolag, för anläggning af järnväg från Yästervik öfver Jenny, Gamleby och Åtvida- berg till Bersbo, med bi- bana................ 1877-1879 5 X2) 47,X 1,865,000 1,526,529 33 1876 5 Lån till Hultsfred—Yäster- viks järnvägsaktiebolag, för anläggning af järnväg mel- lan Hultsfred och Jenny, med bibana och sidospår... 1877-1879 5 X2) 47, X 1,750,000 1,495,741 78 Transport — — — 13,955,950 46 l) Se § 3 af 1883 års reglemente. '') Se § 3 af 1883 och 188C års reglementen. 65 Reglementets Tiden, då lånet Annuitet. Räntefot. Ursprungliga Kapitalåterstod vid 1904 års utbetalts. Deioppet. slut. Årtal. §• | Transport 13,955,950 46 1876 51) Lån till Yislanda—Bolmens järnvägsaktiebolag, för an- läggning af järnväg från Yislanda till Bolmen ......... 1877 — 1878 5 X2) 785,000 _ 768,299 12 1876 5 Lån till Grottlands järnvägs- 51 13/ aktiebolag, för anläggning af järnväg från Visby till Hemse .............................. 1877—1879 5 X2) 47. X 500,000 — 402,673 75 876 79 Lån till Södra Dalarnes järn- vägsaktiebolag, för anlägg- ning af järnväg från Krylbo till Borlänge med bibana... 1879—1882 5 X2) 472 X 2,375,000 _ 2,002 ,333 23 1876 5 Lån till Yarberg—Borås järn- vägsaktiebolag, för anlägg- ning af järnväg från Yarberg till Borås......... 1879—1881 5 X2) 47.* 2,600,000 2,192,027 92 1881 15 Lån till Lenna—Norrtälje järnvägsaktiebolag, för an- läggning af järnväg från Lenna till Norrtälje ......... 1883—1886 5 X 47. X 746,1973) 94 746,197 94 1881 15 Lån till Siljans järnvägs- aktiebolag, för anläggning af järnväg mellan Borlänge och Insjön ........................ 1883—1886 5 X 472 X 950,000 905,444 94 1881 15 Lån till Hvetlanda—Säfsjö järnvägsaktiebolag, för an- läggning af järnväg mellan Hvetlanda och Säfsjö......... 1883—1886 5 X 472 X 300,000 — 265,921 01 Transport — — — 21,238,848 37 J) Jfr § 7 af 1904 års reglemente. *) Eje § 3 af 1883 och 1886 års reglementen. s) Återstoden, kronor 3,802: 06, af det ursprungligen beviljade lånebeloppet 750,000 kronor äger bolaget ej rättighet tt utbekomma. Bik. till BiJcsd. Prof. 1905. 10 Sami. 1 Afd. 2 Band. (Riksg.-kontorets reglemente.) 9 66 Reglementets Tiden, då lånet utbetalts. Annuitet. Räntefot. Ursprungliga Kapitalåterstod vid 1904 års Årtal. §• slut. Transport — — — — 21,238,848 37 1881 15 Lån för anläggning af järn- väg från Finspong till Nors- holm (numera öfvertaget af Norra Östergötlands järn- vägsaktiebolagl .................. 1883-1886 5 47a X 500,000 438,145 72 1881 15 Lån till Stockholm—Rimbo järnvägsaktiebolag, för an- läggning af järnväg mellan Stockholm och Rimbo ...... 1883—1887 5 X 47a X 500,000 443,201 65 1881 15 Lån till Kinds härads järn- vägsaktiebolag, för anlägg- ning af järnväg mellan Bo- rås och Svenljunga (numera öfvertaget af Borås—Alfve- sta järnvägsaktiebolag) ...... ! 1884—1887 5 X 47a X 500,000 448,039 86 1886 16 Lån för anläggning af järn- väg från Skara öfver Gös- säter till Yänern (numera öfvertaget af Yäs ter götland —Göteborgs järnvägsaktie- bolag) ................................. 1887—1889 5 X 47a X 324,000 293,329 99 1886 16 Lån till Svartälfs järnvägs- aktiebolag, för anläggning af järnväg mellan Karlsdal och Grythyttehed jämte si- dospår ................................. 1887—1890 5 X 47, X 341,000 341,000 — 1886 16 Lån till Halmstad—Bolmens järnvägsaktieholag, för an- Transport — — — — 23,202,565 59 67 Reglementets Tiden, då lånet Annuitet. Räntefot. Ursprungliga Kapitalåterstod vid 1904 års utbetalts. ceioppet. slut. Årtal. §• Transport — — — 23,202,565 59 läggning af järnväg från Halmstad till Bolmen med sidospår....................... 1887 — 1890 5 % 41/* X 824,915 7 754,137 64 1886 16 Lån till Fogelsta—Yadstena —Ödeshögs järnvägsaktie- bolag för anläggning af järn- väg från Yadstena till ödes- höer .................................. 1888—1890 5 X 472 X 300,000 274,260 14 1886 16 Lån till Mellersta Blekinge järnvägsaktiebolag, för an- läggning af järnväg från Karlshamn till Gullbärna med bihang och hamnspår 1888—1893 5 X 472 X 1,102,250a) 1,007,686 63 1886 16 Lån till Mora—Yänerns järn- vägsaktiebolag, för anlägg- ning af järnväg från Mora strand till östra Yärmlands järnväg jämte bibana......... 1889-1893 5 % 472 X 1,000,000 938,558 95 886 16 Lån till Mariestad—Kinne- kulle järnvägsaktiebolag, för anläggning af järnväg från Mariestad till Gössäter med bispår............... ............ 1890-1891 5 X 472 X 305,000 294,756 78 1886 16 Lån för anläggning af järn- väg mellan Yittsjö och Hess- leholm (numera öfvertaget Transport — — — 26,471,965 73 l) Enligt kungl. bref af d. u/6 1888 är statslånets belopp nedsatt med 85 kronor. *) Återstoden, 18,000 kr., af det beviljade beloppet 1,120,250 kr. har bolaget förklarat sig icke komma att lyfta. 68 Keglementets Tiden, dä lånet utbetalts. Annuitet. Räntefot. Ursprungliga belounet. Kapitalåterstod vid 1904 års Årtal. §• Slut. Transport -- — — — 26,471,965 73 af Hessleholm—Markaryds järnvägsaktiebolag) ............ 1890-1892 5 X 472 X 404,000 390,431 87 1886 16 Lån till Skymnäs—Munkfors järnvägsaktiebolag, för an- läggning af järnväg från Björndalsbron till Munkfors 1891—1892 5 X 472 X 90,835 85,254 01 1886 16 Lån för anläggning af järn- väg från Klippan till Rös- tånga (numera öfvertaget af Helsingborg — Hessleholms järnvägsaktiebolag) ............ 1892—1893 5 X 5 X 472 X 472 X 290,000 272,182 09 1891 18 Lån till Malmö—Tomelilla järnvägsaktiebolag, för an- läggning af järnväg från Malmö till Tomelilla ......... 1892—1896 1,300,000 1,256,340 21 1891 18 Lån till Norra Söderman- lands järnvägsaktiebolag, för anläggning af järnväg från Nyby bruk till Södertälje med bibanor ............... 1892—1896 5 X 472 % 1,800,000 1,781,595 1891 19 Lån till Hernösand—Sol- lefteå järnvägsaktiebolag, för anläggning af järnväg från Hernösand till Sollefteå ... 1892—1895 5 X 472 X 2,350,000 2,239,784 84 1891 18 Lån till Norrköping—Söder- köping—Vikbolandets järn- vägsaktiebolag, för anlägg- ning af järnväg från Norr- köping öfver Kummelby till Söderköping och från Kum- melby till Arkösund ......... 1893—1895 5 X 472 X 653,000 626,817 47 Transport — — — 33,124,371 22 69 Reglementets Tiden, då lånet utbetalts. Annuitet. Räntefot. Ursprungliga beloppet. Kapitalåterstod vid 1904 års Årtal. §■ Transport — — 33,124,371 22 1891 18 Lån till Uddevalla—Lelån- gens järnvägsaktiebolag, för anläggning af järnväg från Uddevalla till Lelången ... 1895-1896 5 X 4% % 1,247,000 1,205,120 18 1896 14 Lån till östra Blekinge järn- vägsaktiebolag, för anlägg- ning af järnväg från Gull- bärna till Thorsås............ 1897-1899 5 % 4 7.x 537,500 529,069 24 1896 14 Lån till Klintehamn—Roma järnvägsaktiebolag, för an- läggning af järnväg från Klintehamn till Roma...... 1897-1900 5 X 41/* X 213,25g1) 213,250 1896 14 Lån till Markaryd—Yeinge järnvägsaktiebolag, för an- läggning af järnväg från Markaryd till Yeinge ...... 1897-1900 5 X 47.X 563,0002) 561,000 1896 14 Lån till Gottlands järnvägs- aktiebolag, för anläggning af järnväg mellan Yest- kinde och Tingstäde ......... 1899-1902 5 X 47.x 119,0003) 116,723 54 1896 14 Lån till Sala—Gysinge— Gäfle järnvägsaktiebolag, för anläggning af järnväg från Sala öfver Gysinge till Haga- ström ............................... 1899-1901 5 X 472 X 1,545,500 1,545,500 Transport — — — 37,295,034 18 *) Enligt kungl. bref af den 16/n 1900 har statslånets från början beviljade belopp, 214,000 kr., blifvit nedsatt med 750 kr. Hvaraf vid 1904 års slut återstodo ej lyftade 2,000 kr. s) Enligt kungl. bref afden2/n 1900 har statslånets från början beviljade belopp, 120,000 kr., blifvit nedsatt med 1,000 ki. 70 Reglementets Tiden, då Annuitet. Ursprungliga hftlnnnet.. Kapitalåterstod • lånet Räntefot. vid 1904 års Årtal. utbetalts. slut. §. Transport -- — — 37,295,034 18 1896 14 Lån till Östra Centralbanans järnvägsaktiebolag, för an- läggning af järnväg från Linköping öfver Rimforsa och Kisa till Viramerby ... 1899-1902 5 X 472 X 1,710,000 1,710,000 1896 14 Lån till Slite—Roma järn- vägsaktiebolag, för anlägg- ning af järnväg från Roma till Slite..................... 1900-1902 5 X 472 X 339,000l) 339,000 /1900 19 } Lån till Borås—Alfvesta (1901 18/ järnvägsaktiebolag, för an- läggning af järnväg från Borås till Alfvesta............ 1901-1903 5 X 472 X'' 4,795,000 — 4,795,000 — 1896 14 Lån till Falkenbergs järn- vägsaktiebolag, för anlägg- ning af järnväg från Holts- Ijunga till Limmared......... 1902 5 X 472 X 505,000 2) — 336,666 67 1896 14 Lån till Orsa—Herjeådalens järnvägsaktiebolag, för an- läggning af järnväg från Orsa till Sveg .................. 1902 5 X 41/2 X 1,838,0003) — 1,233,000 — 11896 14} 17/ Lån till Sköfde—Axvalls (1901 järnvägsaktiebolag, för an- läggning af järnväg från Sköfde till Axvall ............ 1902 5 X 41/2 x 369,000 *) _ 246,000 _ Transport — — — — 45,954,700 85 *) Enligt kungl. bref af den I3/s 1904 bar statslånets från början beviljade belopp, 340,000 kr., blifvit nedsatt med 1.000 kr. 2) Hvaraf vid 1904 års slut återstodo ej lyftade kr. 168,333:3 3- 3) Enligt kungl. bref af den "/n 1904 bär statslånets från början beviljade belopp, 1,850,000 kr., blifvit nedsatt med 12.000 kr. till 1,838,000 kr., hvaraf vid 1904 års slut återstodo ej lyftade kr. 605,000. *) Hvaraf vid 1904 års slut återstodo ej lyftade kr. 123,000. 71 Eeglementets Tiden, då lånet Annuitet. Räntefot. Ursprungliga Kapitalåterstod vid 1904 års utbetalts ceioppei. slut. Årtal. §• Transport 45,954,700 85 1901 17 Lån till Enköping—Heby— Runhällens järnvägsaktie- bolag, för anläggning af järn- väg från Enköpings hamn öfver Heby till Enåker ... 1904 5 X 47** 1,028,7007 665,500 1901 17 Lån till Norrköping—Söder- köping—Vikbolandets järn- vägsaktiebolag, för anlägg- ning af järnväg från Val- demarsvik till Söderköping med hamnspår till sjön Yxningen........................... 1904 5 X 472 X 591,5002) 375,000 1901 17 Lån till Landskrona—Ivjef- Unge—Sjöbo järnvägsaktie- bolag, för anläggning af järnväg från Kjeflinge till Sjöbo med sidospår till Öfvedskloster ..................... 1904 5 X 472 X 1,192,0003) 794,000 = 46,112,744: 46 e) Lån för utveckling af statens telefonväsende. 1900 15 Lån till telegrafstyrelsen ... 1900 -4) 4 X 1,000,000 — 800,000 _ 1901 16 D:o d:o 1901 -4) 4 X 1,000,000 — 900,000 — 1902 18 D:o d:o 1902 -4) 4 X 1,500,000 — 1,500,000 _ 1903 181 D:o d:o för 1904 19/ vissa interurbana telefon- ledningar ........................... 119031 -5) 4 X 2,759,4006) 1,720,000 1903 19 D:o d:o för lokala telefonnät med för- bindelseledningar ............... (iyo4) 1903 1,500,000 -5) 4 X 1,500,000 D:o d:o för 1904 20 lokala telefonnät med för- bindelseledningar .............. 1904 —5) 33A X 1,775,000 1,775,000 = 8,195,000: — Summa — — — — — 55,984,200 85 '') Hvaraf vid 1904 års slut återstodo ej lyftade kr. 363,200:—. s) D:o vid d:o d:o 216,500: —. ''} D:o vid _ d:o d:0 398,000:—. *) Lånet skall återbetalas inom 12 år från första lyftningsdagen. ) » » » inom 20 år från * » *) Af det beviljade lånet återstodo vid 1904 års slut ej lyftade 1,039,400 kr. . 72 REGISTER till 1905 års Reglemente för Riksgäldskontoret. Ackord för riksgäldskontorets fordringar får icke utan Riksdagens samtycke medgifvas......................................................... Aflöning för justitieombudsmannen m. fl..................................... » » Riksdagens bibliotekarie äfvensom för en bos honom anställd vaktmästare............................................. » » riksgäldskontorets tjänstemannapersonal och vakt betjäning ............................................................ Aflöning ar, anslag till.................................................................. Aflöningsstat för riksgäldskontorets tjänstemän och vaktbetjäning... Afsked för tjänstemän och vaktbetjäning .................................... Allmänna hypot eksbanken ............................................................ Amortering, extra, af statsskulden ............................................. » af 1894 års lån ...................................................... » » statslån utan viss bestämd återbetalningstid......... Amortissementsfonder..................................................................... Annuiteter och räntor, anslag till ................................................ Anslag skall utfärdas angående lediga tjänster vid riksgäldskontoret Ansvarsskyldighet, fullmäktiges ................................................... Ansökningstid till lediga tjänster ................................................ Anteckningsböcker, kassörens och kamrerarens.............................. Arffurstens palats, ang. inköp för statsverkets räkning af............ Arfvode för fullmäktige samt deras ordförande och två deputerade » » Riksdagens revisorers kansli och vaktbetjäning......... » » förrättande af tjänst i riksgäldskontoret .................. Bangårdsanordningar i Stockholm, ersättande af förskottsvis bestridda utgifter för ......... Befordringsgrunder vid riksgäldskontoret .................................... Begrafningshjälp efter obemedlade tjänstemän och vaktbetjänte ... Behållningar, statskontorets......................................................... Belöning för extra arbeten ......................................................... Bergverkstionden, villkor för upphörande af................................. § 48. §§ 40, 41. § 38. §§ 44, 98. § 52. Sid. 50. §§ 110—112. § 91. §§ 3, 5, 6. § 4. § 55. §§ 3—6, 56, 60. §§ 3-6, 52. § 101. § 70. § 101. § 80. § 19- § 43. § 39. §§ 98, 99. § 28. § 103. § 46. § 51. § 45. § 50. Berättelser, fullmäktiges............................................................... § 85. » justitieombudsmannens ............................................. § 42. » Riksdagens revisorers................................................ §§ 39, 87. Besiktningar å riksgäldskontorets och Riksdagens hus ............... § 81. Besvär öfver fullmäktiges beslut ................................................ § 79. Bevillningsförordning, utfärdande af ny ....................................... § 94. Bibliotek, Riksdagens.................................................................. §§ 38, 93. Bibliotekarie, » § 38. Brist i statskontorets inkomster fylles ....................................... § 29. Byggnadsfond för riksdags- och riksbankshus.............................. § 84. Deputerade, fullmäktiges ............................................................ §§ 43, 69. Diarium, ombudsmannens........................................................... § 80. Dyrtidstillägg åt tjänstemännen vid justitieombudsmansexpeditionen § 41. Egnabemslånefonden..................................................................... § 14. Enskilda järnvägar, låneunderstöd till.......................................... §§ 15—17. Entledigande af tjänstemän och vaktbetjänte vid riksgäldskontoret §§ 104—109. Ersättning för bestridande af lediga tjänster .............................. § 98. Expedition för undsättning åt docenten O. Nordenskjöld, anslag till § 20. Expenser för justitieombudsmannens och tryckfrihetskommitténs expeditioner ............................................................ § 42. Extra ordinarie tjänstemän, ang. villkoren för deras antagande ... § 102. » » » och vaktmästare, deras skiljande från riksgäldskontoret........................... § 109. » » » gratifikationer åt .............................. § 45. » » » åtnjuta ersättning för förrättande af ordinarie tjänst ........................... § 98. Flyttningsbjälp för justitieombudsmannen .................................... § 40. Fordringar, riksgäldskontorets...................................................... §§ 7—9. » » förteckning å ................................. Sid. 58—71. Fullmakter för riksgäldskontorets tjänstemän .............................. § 98. » granskning af riksdagsmännens ................................. § 95. Fullmäktige i riksgäldskontoret och deras suppleanter.................. Sid. 52. » äga att af Riksdagens revisorer begära råd och yttranden ................................................................. § 71. Fullmäktiges ansvarsskyldighet ................................................... § 70. » antal för besluts fattande ....................................... § 76. » arfvoden och resekostnadsersättningar..................... § 43. » befattning upphör................................................... § 67. » berättelser............................................................... § 85. » besluts öfverklagande ............................................ § 79. * deputerade ............................................................ §§ 43, 69. » komplettering ......................................................... §§ 64, 65. » ombud..................................................................... §§ 69, 89, 91. » omröstningar ......................................................... § 78. » ordförande och vice ordförande ................... § 63. » protokoll ............................................................... § 72. Bill. till Riksd. Prot. 1905. 10 Sami. 1 Afd. 2 Band. (Riksg.-kontorets reglemente.) 74 Fullmäktiges sammankomster ...................................................... » sammanträden gemensamt med fullmäktige i riksbanken .............................................................. » ställande till ansvar................................................ » suppleanter ........................................................... » » deras inträdande ................................. » särskilda uppdrag................................................... » tjänstledighet ......................................................... » åligganden ........................................................... » öfverläggningar ...................................................... Förfall för fullmäktige ............................................................... Förräntning af riksgäldskontorets kontanta tillgångar och behållningar. ................................................................. » » 1888 års statslån................................................ » » 1894 » » ................................................ » » 1900 » » ................................................ » » 1904 » » ................................................ Försäljningsmedel för mindre kronolägenheter .............................. » » kronans hus i städerna .............................. Generalassistanskontoret, f. d., understöd för sterbhusen efter obemedlade tjänstemän m. fl. vid ... Gratifikationer till e. o. tjänstemän och vaktbetjänte vid riks gäldskontoret ................................................... Göta kanal, ledamot i styrelsen och ombud vid revisionen utses Göteborg—Skee, ang. anslag till statsbana mellan........................ Hufvudbok, riksgäldskontorets...................................................... Hus, kronans, i städerna ............................................................ » Riksdagens och riksgäldskontorets .................................... » ang. uppförande af nya för Riksdagen och riksbanken m. m. Hypoteksbanken, allmänna............................................................ Inkomster, riksgäldskontorets ...................................................... Inlösen af förfallna obligationer och räntekuponger ..................... » » s. k. riksgäldssedlär................................................... Inspektor öfver Riksdagens bibliotek utses af fullmäktige............ Inventarier i riksgäldskontorets och Riksdagens hus .................. Inventering af låne- och säkerhetshandlingar .............................. Justitieombudsmannen, flyttningshjälp för....................................... Justitieombudsmannens jämte den hos honom anställda kansli- och vaktbetjänings aflöning........................... » ämbetsberättelse ....................................... » ämbetsresor................................................ » expedition, dess expenser........................... » insättande i ämbetet ................................. Järfva—Uppsala, anslag till utläggning af ytterligare ett järnvägsspår mellan................................................... Järnvägar, enskilda, ang. låneunderstöd för................................. §§ 72-79. § 94. § 70. Sid. 52. §§ 64, 65, 67. §§ 80-95. § 74, 75. § 68. §§ 77, 78. § 75. § 57. § 3. § 4. § 5. § 6. § 53. § 49. § 46. § 45. § 94. § 21, 27. § 60. § 49. §§ 35, 81, 82, 83. § 84. § 91. §§ 48—59. §§ 2, 55, 56. § 2. § 93. §§ 81, 88. § 80. § 40. §§ 40, 41. § 42. § 42. § 40. § 94. § 25. §§ 15-17. 75 Järnvägar, statens, anslag till ................................................... Järnvägsbolag, enskilda, revision af deras förvaltning m. m....... Järnvägsbyggnader, statens, anslag till ....................................... Kansli- och vaktbetjäning, justitieombudsmannens ........................ » » riksgäldskontorets................................. » » aflöningen för....................................... Kapitalfordringar, riksgäldskontorets vid 1904 års slut utbalan serade ......................................................... Kapitalskulder, riksgäldskontorets vid 1904 års slut utbalanserade Kassaförstärkning åt statskontoret................................................ Kassareserver i utlandet, Riksgäldskontorets................................. Kinda kanals aktiebolag, revision af............................................. Kompetensvillkor för riksgäldskontorets tjänstemän ..................... Konstitutorial för tjänstemän ...................................................... Kontorsesqpenser ........................................................................... Konvertering af äldre statslån...................................................... Kreditiv, anvisade på riksgäldskontoret....................................... > riksgäldskontorets, i riksbanken.................................... Kronolägenheter, mindre, medel, som inflyta för försäljning af...... Kuponger, tillhörande statsobligationer, inlösen af........................ Ledigheter bland fullmäktige ...................................................... Likvid mellan stats- och riksgäldsverken .................................... Likvidations- och amortissementsfonder.......................................... Jjåne- och säkerhelshandlingar, inventering af.............................. Länsrätt, riksgäldskontorets......................................................... Lånerörelse, riksgäldskontorets ................................................... Låneunderstöd åt enskilda järnvägar .......................................... Länna—Norrtälje järnväg, ang. öfverlåtelse af ........................... Lönebesparing.............................................................................. Löneförhöjning, villkor för åtnjutande af .................................... Missväxter, behöfvandes undsättning vid .................................... Nilsson, K. G. O., ang. pension åt .......................................... Nordenskjöld, O., anslag till undsättning åt................................. Obligationer, riksgäldskontorets ................................................... Odlingslånefonden ........................................................................ Ombud, Konungens..................................................................... » fullmäktiges .................................................................. Omröstningar, fullmäktiges ......................................................... Ordförande bland fullmäktige...................................................... » vice, bland fullmäktige ............................................. » » fullmäktiges, utses af fullmäktige själfva ......... Orsa-Sveg, låneunderstöd för anläggning af järnväg mellan......... Papper, upphandling af............................................................... Pensionering af riksgäldskontorets tjänstemän och vakthetjäning... » » Riksdagens bibliotekarie och den hos honom anställde vaktmästare .......................................... §S 21, 25-28. § 90. §§ 21, 25-28. § 40. §§ 96, 97. §§ 44, 98. Sid. 58—71. Sid. 54—57. § 29, 59. § 57. § 89. § 102. § 103. § 35. § 55. §§ 30-33. § 58. § 53. §§ 2, 55. §§ 64, 67. §§ 52, 62. §§ 3-6, 56, 60 § 80. § 55. § 57. §§ 15-17. § 9. § 100. § 98. § 54. § 36. § 20. §§ 2, 55—57. §§ 10, 11. § 77. §§ 69, 89, 91. § 78. § 63. § 63. § 63. § 17- § 88. §§ 110-112. § 38. 76 Pensionering af maskinisteu K. G. 0. Nilsson .................. Pensionsstat vid riksgäldskontoret................................................ Postsparbanken, ledamot i styrelsen för, utses af fullmäktige Preskriptionstid för riksgäldskontorets skulder.............................. Protokoll, fullmäktiges .............................................................. » Riksdagens, tryckning af............................................. Rederinäringens understödjande, lånefond för Redovisning af de till riksgäldskontoret ingående medel............... Resekostnadsersäitning för Riksdagens revisorer .................... » » fullmäktige .......................................... » » justitieombudsmannen........................... Revisionsberättelser från enskilda järnvägsbolag Revision skostnader................................................................... Revisorer, Riksdagens, vid 1905 års statsrevision och deras suppleanter...................................................... • » ang. utfärdande af kallelse till deras första sammanträde................................................ » » ang. inkallande af suppleanter........................ » » råd och yttranden af dem äga fullmäktige att begära........................................................ » » traktamenten och resekostnader för.................. Revisorer, utses af fullmäktige för granskning af Strömsholms nya m. fl. bolags samt allmänna bypoteksbankens förvaltning .................................................................... Revisorernas berättelser ............................................................. Riksbanken, ang. uppförande af nytt bus för.............................. Riksdagens bibliotekarie.............»................................................. » hus ........................................................................... » » ang. aflöning för vaktmästaren vid m. m.......... » » lokaler inom, få för vissa ändamål upplåtas ...... Riksdagsbiblioteket........................................................................ Riksdagshandlingar, tryckta, ang. arfvode för vården af Riksdagshus, nytt, angående byggnadsfonden för ....................... Riksdagshuset, gamla, angående dess öfverlämnande till Kungl. Maj:t Riksdagskostnader ........................................................................ Riksdagsort, fullmäktiges yttrande därom .................................... Riksdagstrycket ........................................................................... Riksgäldskontorets änke- och pupillkassa....................................... » fordringar för utbetalda lån.............................. » fullmäktige...................................................... » föremål............................................................ » hufvudbok ...................................................... » hus.................................................................. » inkomster och särskilda tillgångar .................. » kreditiv i riksbanken....................................... » likvid med statsverket .................................... § 36. Sid. 51. § 92. §§ 2, 56. § 72. § 88. §§ 13, 24. §§ 60-62. § 39. § 43. § 40. § 90. §§ 39, 52. Sid. 53. § 86. § 86. § 71. § 39. §§ 89, 91. §§ 39, 87. § 84. § 38. §§ 35, 81—83 § 35. § 82. §§ 38, 93. § 37. § 84. § 83. §§ 34, 52. § 94. §§ 37, 88. §§ 47, 100. §§ 7— 9. Sid . 52 § 1. § 60. §§ 35, 81, 83. §§ 48- -59. § 58. § 62. Riksgäldskontorets lånerörelse ...................................................... » obligationer...................................................... » räkenskaper...................................................... » skulder............................................................ » styrelse............................................................ » tjänstemannapersonal ....................................... » upplåning......................................................... » utbetalningar ................................................... d utlåning ......................................................... » vaktbetjäning................................................... Riksgäldssedlar, s. k., inlösen af ............................................... Räkenskaper, riksgäldskontorets................................................... Räntekuponger, inlösen af............................................................ Rörlig materiel vid statens redan trafikerade jernvägar, anslag till Sammankomster, fullmäktiges ...................................................... Sammanträde, första, Riksdagens revisorers, ang. utfärdande af kallelse till ............................................. Sammanträden, fullmäktiges i riksbanken och riksgäldskontor gemensamma ...................................................... Semester för deputerade.............................................................. » » tjänstemännen vid riksgäldskontoret ........................ Skiljaktiga meningar bland fullmäktige ....................................... Skrifmaterialier för justitieombudsmannens och tryckfrihetskom mitténs expedition ............................................. » för Riksdagens behof.......................................... Skulder, riksgäldskontorets, preskriptionstid för........................... » riksgäldskontorets, förteckning å .................................... Stat, aflönings-, för riksgäldskontoret.......................................... » pensions-, » » .......................................... Statsbanan Göteborg—Skee, ang. anslag till................................. Statskontorets behållningar, aflämnas till riksgäldskontoret............ Statskontorets inkomster, brister, i, fyllas .................................... Statslån, äldre, konvertering af ................................................... Statslån, 1888 års, ang. förräntning af....................................... » 1894 års, ang. förräntning och amortering af............... » 1900 års, ang. förräntning af....................................... » 1904 års, ang. förräntning af....................................... Stockholm-—Rimbo järnvägsaktiebolag, se Länna—Norrtälje järnväg. Strömsholms nya kanalbolag, revision af dess förvaltning ............ Styrelsen för riksgäldskontoret...................................................... Suppleanter för fullmäktige ......................................................... » deras inträdande ...................................................... » för Riksdagens revisorer .......................................... » ang. inkallande af ................................................... Suspension af tjänstemän och vaktbetjäning ................................. Telefonväsende, statens, ang. lån för fortsatt utveckling af............ § 57. § 2. §§ 60, 61. §§ 2—6. §§ 63-71. § 96. §§ 55, 59. §§ 10-47. § 57. § 97. § 2. §§ 60, 61. §§ 2, 55, 56. § 26. §§ 72-79. § 86. §§ 84, 94. § 69. § 98. § 78. § 42. § 88. §§ 2, 56. Sid. 54—57. Sid. 50. Sid. 51. §§ 21, 27. § 51. § 29. § 55. § 3. § 4. § 5. § 6. § 89. §§ 63-71. Sid. 52. §§ 64, 65, 67 Sid. 53. § 86. § 104 o. ff. §§ 22, 23. Bill. till Riksd. Prof. 1905. 10 Sami. 1 Afd. 2 Band. (Riksg.-kontorets reglemente.) 78 Telegrafverket, förskott till ........................................... Tjänsteförsummelser, frågor rörande ........................... Tjänstemän vid riksgäldskontoret * » » aflöning för........................... * » » aflöningsstat för........................ * » » antagande af ........................... * » » besvärshänvisning för............... * » » entledigande af ........................ * » » pensionering af ........................ » » justitieombudsmannens expedition........................ Tjänster i riksgäldskontoret, lediga, bestridande och återbesättande af Tjänstledighet för fullmäktige ............................... » » tjänstemännen och vaktbetjäningen..................... Torf industrien, ang. bildande af en lånefond för understödjande af Traktamenten, Riksdagens revisorers ............................ Tryckfrihetskommitténs expedition och expenser...................... Tryckning af Riksdagens protokoll med därtill börande bihang... » af revisorernas berättelser ......................................... Tryckningskostnader för justitieombudsmannens berättelser........... * * Riksdagens revisorers berättelser ............ Underskrifter, antalet egenhändiga å riksgäldskontorets obligationer Understöd för obemedlade tjänstemäns sterbhus ........................... Undsättningsmedel vid missväxter Uppdrag, fullmäktiges särskilda............................................... Upphandling af papper för tryckning af Riksdagens protokoll...... Upplåning, riksgäldskontorets ........................................ Utbetalningar, åliggande riksgäldskontoret................................... Utdrag af riksgäldskontorets räkenskaper.................................. Utlottningslistor rörande de i svenskt mynt förskrift statsobligationer Utlåning, riksgäldskontorets................. Vaktbetjäning, justitieombudsmannens .. » riksgäldskontorets ........ » aflöningsstat för ........... Vaktbetjäningens pensionerande.............. Vaktbetjäningens tjänsteförsummelser och entledigande.................. Vaktmästaren vid Riksdagens hus, aflöning för m. m................ » vid Riksdagens bibliotek, aflöning för .................. Villkor för löneförhöjning vid riksgäldskontoret........................... * att kunna antagas till tjänsteman vid riksgäldskontoret Vislanda-—Bolmens järnvägsaktiebolag, ang. nedsättning af statens „ fordran hos........................ Alderstillägg för riksgäldskontorets tjänstemän.............................. Enke- och pupillkassan vid riksgäldskontoret .............................. Öfverlåtelse på viss person af riksgäldskontorets obligationer Öfverläggningar, fullmäktiges ................................................. Örebro From, ang. likvid af köpeskillingen för bandelen mellan § 33. §§ 104—109. § 96. § 44. Sid. 50. § 102. § 108. §§ 105, 106. §§ 110-112. § 40. §§ 101—103. § 74, 75. § 98. § 12. § 39. § 42. § 88. § 87. § 42. § 39. § 2. § 46. § 54. §§ 80-95. § 88. §§ 32, 55, 59. §§ 10-47. § 61. § 55. § 57. § 40. § 97. Sid. 50. §§ 110-112. §§ 107—109. § 35. § 38. § 98. § 102. § 98. 5§ 47, 100. § 2. ?§ 77, 78. § 18. Centraltryckeriet, Stockholm, 1905.