för Riksbankens styrelse och förvaltning

A! I män na föreskrifter. § i. Riksbanken förblifver under Riksdagens garanti samt förvaltas af dertill förordnade fullmäktige efter af Konungen och Riksdagen gemensamt stiftad lag samt de särskilda föreskrifter, som äro meddelade i detta reglemente. (Jfr Regeringsformen § 72.) § 2. Mom. 1. Om riksbankens grundfond och reservfond är stadgadt i lagen för Sveriges riksbank af den 12 maj 1897, §§ 2 och 26. Mom. 2. Hvad riksbanken eger utöfver grundfonden och reservfonden må vid bokslutet föras såsom reserverade medel. § 3. Om riksbankens sedelutgifning och metalliska kassa är stadgadt i lagen för Sveriges riksbank af den 12 maj 1897, kap. II. Bih. Ull Riksd. Prof. 1902. 10 Sami. 1 Afd. 2 Band. (Bankoreglemente!.) 1 2 § 4. Riksbanken är skyldig att, när så påfordras, vid sitt hufvudkontor inlösa sina sedlar efter den grund, Konung och Riksdag faststält, hvadan sedlar å kronor och riksdaler riksmynt inlösas efter deras lydelse, sedlar å specie eller banko efter den grund, att en riksdaler specie eller banko gäller lika med en riksdaler femtio öre riksmynt, samt sedlar å 14 och 10 skillingar uti koppar efter enahanda grund som för inlösen af sedlar, lydande å banko. Se 1) lag för Sveriges riksbank af den 12 maj 1897, kongl. förordningen om rikets mynt af den 3 februari 1855, lagarna om rikets mynt och om öfvergången till det nya myntsystemet af den 30 maj 1873, 2) lag med vissa bestämmelser om riksbankens sedelutgifningsrätt, så ock angående forum för riksbanken af den 12 maj 1897. Om förfarandet, i fall riksbanken vägrar att sedel vid uppvisandet inlösa, stadgas i lagen med vissa bestämmelser om riksbankens sedelutgifningsrätt, så ock angående forum för riksbanken af den 12 maj 1897, § 2. § 6. Om offentliggörande af uppgifter angående riksbankens ställning stadgas i §§ 23 och 24 af lagen för Sveriges riksbank af den 12 maj 1897. AFDELNING II. Om bankens rörelse. A. Om köp och försäljning af guld, silfver, utländska vexlar och obligationer samt om metalliska kassans upprätthållande. § 7. Mom. 1. I riksbankens såväl hufvud- som afdelningskontor emottages svenskt guldmynt, pregladt i enlighet med kongl. förordningen af den 81 juli 1868 och äldre författningar, efter dess värde i gångbart mynt. 3 Mom. 2. De i enlighet med kongl. förordningen den 3 februari 1855 eller äldre författningar preglade svenska silfvermynt emottagas af riksbanken enligt den i § 3 af lagen den 30 maj 1873 om öfvergången till det nya myntsystemet stadgade grund. Mom. 3. I afseende på utländska guld- och silfvermyntsorter, bvilka icke, till följd af afslutad konvention, skola gälla såsom gångbart mynt i riket, ega fullmäktige bestämma, såväl hvilka slag må köpas som pris derpå. Mom. 4. Om köp och försäljning af guld och silfver är stadgadt i lagen för Sveriges riksbank af den 12 maj 1897, § 10. Guld och silfver, som sjöledes införas, skola mot sjöfara försäkras. Mom. 5. Fullmäktige ega att i afseende å mottagande af omyntadt guld vid afdelningskontoren meddela de särskilda föreskrifter, fullmäktige anse beböfliga. Mom. 6. Fullmäktige ega pröfva, om och till bvilket pris silfver i plants samt annat omyntadt silfver må af riksbanken inköpas. Mom. 7. I fråga om utlemnande af svenskt guldmynt, pregladt före år 1873, eller af utländskt guld- eller silfvermynt, som icke, i följd af afslutad konvention, skall gälla såsom gångbart mynt i riket, ega fullmäktige besluta. Mom. 8. Guld och silfver i plants tillhandahållas vid hufvudkontoret i mån af tillgång till pris, som fullmäktige ega bestämma, § 8- Mom. 1. Om rätt för riksbanken att köpa eller genom annat aftal öfvertaga och att sälja dels utländska valutor, dels vissa slag af obligationer samt att förmedla köp och försäljning af in- och utländska obligationer är stadgadt i lagen för Sveriges riksbank af den 12 maj 1897, §§ 11 och 12. Mom. 2. Riksbankens behållning i utländska valutor ega fullmäktige att hafva innestående hos kända och säkra utländska bankinrättningar eller handelshus samt att å dessa behållningar utställa vexlar eller anvisningar. Mom. 3. I fråga om öppnandet af räkning med utländska bankinrättningar och handelshus enligt lagen för Sveriges riksbank af den 12 maj 1897, § 20, 2:dra stycket, ega fullmäktige rätt att för hvarje särskildt fall bestämma vilkoren. 4 § 9. Om metalliska kassan visar benägenhet att nedgå till det i lagen för Sveriges riksbank af den 12 maj 1897, § 8, bestämda minsta belopp, böra fullmäktige i tid vidtaga de åtgärder, hvilka med afseende på förhållandena för tillfället finnas lämpliga, medelst afyttrande af obligationer eller statspapper, medelst sedelstockens förminskning genom indragning å lånerörelsen eller medelst anlitande af kredit å utrikes ort; egande fullmägtige att af dessa utvägar välja den eller dem, som för tillfället må finnas bäst leda till ändamålet. § io. Beloppet af den utländska kredit, som riksbanken enligt lagen för Sveriges riksbank af den 12 maj 1897, § 20, lista stycket, eger begagna, må ej öfverstiga 20 millioner kronor. B. Om riksbankens sedlar, om vexling af mynt och sedlar samt om andra betalningsmedel, som i riksbankens kassor mottagas. § 11. Mom. 1. Texten å de sedlar, som riksbanken enligt lagen för Sveriges riksbank af den 12 maj 1897 utgifver, skall lyda sålunda: Sveriges riksbank inlöser vid anfordran denna sedel å 00 kronor med guldmynt enligt lagen om rikets mynt af den 30 maj 1873. Mom. 2.^ Dessa sedlar förses med namnteckning af två riksbankens tjenstemän. A sedlar af fem och tio kronors valör anbringas båda namnteckningarna genom tryck, och sedlarne å 50 och 100 kronor förses med en tryckt och en handskrifven namnteckning, men å 1,000-kronors-valören handskrifvas båda namnteckningarna. Mom. 3. Riksbankens hufvud- och afdelningskontor skola alltid vara försedda med riksbankens sedlar till utvexling mot det i riket gångbara myntet. Mom. 4. I fråga om inlösen af bristfälliga och förslitna sedlar iakttages hvad som dels är stadgadt i kongl. kungörelserna af den 5 mars 1836, den 4 februari 1859, den 7 november 1878 och den 24 oktober 1890, dels föreskrifves i stadgarna för tjenstgöringen i riksbankens hufvudkontor. 5 Mom. 5. Framställning om inlösen af sedel, som blifvit så stympad och skadad, att denna inlösen beror icke af sedelns granskning, utan på undersökning och pröfning af särskilda skäl och omständigheter, pröfvas och afgöres af fullmäktige. Mom. 6. Sedlar å riksdaler, äfvensom å eu krona, då sådana till riksbanken ingå, skola på föreskrifvet sätt obrukbargöras. § 12. I riksbankens hufvudkontor skola tillhandahållas svenskt mynt och skiljemynt af alla de valörer, som enligt gällande lag om rikets mynt utmyntas; hörande fullmäktige tillse, att, så vidt ske kan, nödigt förråd af hvarje slag förefinnes. Derjemte skall, i enlighet med § 16 af lagen om rikets mynt den 30 maj 1873, vid afdelningskontoren i Göteborg och Malmö alltid finnas så stort förråd af guld-, silfver- och bronsmynt, som erfordras för vexling af sådana mynt, hvilka endast till statens kassor äro lagligt betalningsmedel, mot lika stort belopp samma slags gångbara mynt samt för utlemnande af guldmynt mot skiljemynt till hvilket som helst med 10 kronor delbart belopp. I öfrigt utvexlas vid afdelningskontoren guld-, silfver- och bronsmynt endast i mån af tillgång. Rörande gångbarheten af mynt och skiljemynt stadgas i lagen om rikets mynt af den 30 maj 1873, §§ 13 och 14, den senare sådan den lyder enligt kongl. kungörelsen af den 25 juni 1881. § 13. Mom. 1. Vid riksbankens hufvud- och afdelningskontor skall mottagas till invexling med gångbart mynt hvilket som helst belopp af kopparmynt, pregladt efter myntordningar äldre än 1855 års myntordning, samt af riksgäldskontorets polletter. Sådant mynt får icke åter utvexlas. Mom. 2. Kopparskiljemynt, pregladt enligt 1855 års myntordning, skall likaledes i riksbanken qvarhållas. Mom. 3. Fullmäktige ega bestämma, till hvilket värde sådant kopparskiljemynt, som ej vidare i rörelsen utlemnas, skall i riksbankens räkenskaper bokföras. 6 § 14. Vid insättningar och liqvider i riksbankens hufvud- och afdelningskontor kunna, utom rikets mynt och riksbankens sedlar, användas dels hufvud- och afdelningskontorens vexlar, dels af enskilda banker utgifna sedlar, hvilka af fullmäktige pröfvas böra till emottagande godkännas, dels ock, efter fullmäktiges pröfning, vid uppvisandet betalbara, af enskilda penningeanstalter utstälda vexlar. Om förfaringssättet med mottagna enskilda penningeanstalters sedlar och vexlar ega fullmägtige meddela föreskrifter. § 15. Hufvud- och afdelningskontorens kassor skola å hvarje helgfri dag hallas för allmänheten tillgängliga å tider, som af fullmäktige bestämmas. C. Om postvexelrörelsen. § 16. Mom. 1. De vexlar, som riksbanken enligt § 18 i lagen för Sveriges riksbank af den 12 maj 1897 utgifver, skola vara stälda till viss man eller order och få ej in blanco transporteras. Mom. 2. I hvarje af riksbankens kontor må penningar insättas och ett deremot svarande belopp efter telegram af det kontor, der insättningen egt rum, af hvilket som helst annat riksbankens kontor till vederbörande i behörig ordning utbetalas, dock med rättighet för det senare kontoret att, om svårighet möter för beloppets utbetalande i reda penningar, å detsamma utfärda postvexel att inlösas vid hufvudkontoret; och ega fullmäktige genom meddelade särskilda föreskrifter bestämma de avgifter och de vilkor i ifrigt, som med hänsyn till riksbankens säkerhet kunna pröfvas för åtnjutande af omförmälda rättighet erforderliga. D. Om depositions-, giro- samt upp- och afskrifningsrörelsen. § 17. Af en hvar, som sådant önskar, skall, enligt lagen för Sveriges riksbank af den 12 maj 1S97, § 16 a), riksbanken såväl vid hufvudkontoret som 7 vid afdelningskontoren på deposition afgiftsfritt mottaga penningar att utan riintegodtgörelse återbetalas vid anfordran eller å tid, som vid insättningen bestämmes; skolande bevis öfver sålunda insatta penningar ställas till viss man. Sådant insättningsbevis skall återställas, då penningarna lyftas. § 18. Mom. 1. Enligt lagen för Sveriges riksbank af den 12 maj 1897, § 16 b) och § 17, skall riksbanken dels af en hvar, som sådant önskar, vid såväl hufvudkontoret som afdelningskontoren utan afgift eller räntegodtgörelse mottaga och å giroräkning föra penningar, med förbindelse att vid anfordran tillhandahålla räkningshafvaren hvad å räkningen innestår, dels ock utan räntegodtgörelse för statsverkets räkning mottaga penningar och af statsverkets tillgodohafvande verkställa utbetalningar enligt aftal mellan fullmäktige och vederbörande myndighet. För denna rörelse gälla följande bestämmelser: a) om öppnande af räkning göres skriftlig anmälan; b) insättningar och uttagningar få ske äfven i brutna tal; c) å insättning meddelas qvitto, hvilket ej får å annan öfverlåtas; d) för uttagning kan begagnas antingen handskrifven eller tryckt anvisning eller till viss man eller order stöld check, hvilken icke får in blanco transporteras; skolande behörigen folierade och numrerade checkblanketter räkningshafvaren tillhandahållas utan afgift. Mom. 2. Derest från statsverkets sida ifrågasättes, att efter vederbörligt förordnande särskilda myndigheter skola ega att utställa anvisningar på statsverkets giroräkning vid hufvudkontoret och få dessa anvisningar vid anfordran i afdelningskontor inlösta, ega fullmäktige att sådant medgifva under de vilkor och bestämmelser, som fullmäktige finna för riksbanken behöfliga. § 19. Hafva fullmäktige enligt § 16 i lagen för Sveriges riksbank af den 12 maj 1897 åt firmor, som hafva vexeldiskontering i riksbanken och ej sjelfva drifva bankrörelse, öppnat upp- och afskrifningsräkning mot räntegodtgörelse, skola för begagnande af sådan räkning gälla följande hufvudsakliga bestämmelser: a) insättningar och uttagningar få ske äfven i brutna tal; 8 b) å insättning meddelas qvitto, hvilket icke får å annan öfverlåtas; c) för uttagning begagnas till viss man eller order stöld check, hvilken icke får in blanco transporteras. Räkningshafvaren eger icke begagna andra checkblanketter än sådana, som af riksbanken honom tillhandahållas. För dessa checkblanketter, å hvilka qvitto skall lemnas, får afgift icke upptagas ; d) å räkningen utstäld check är betalbar vid uppvisandet, under förutsättning att å räkningen finnes behållning, motsvarande checkens belopp; e) å insatta medel beräknas ränta från och med första helgfria dag efter insättningen å högsta fulla 100-tal af behållningen; f) fullmäktige bestämma det belopp, som högst må å räkning innestå, äfvensom räntefoten, hvilken kan vara olika i hufvudkontoret och de särskilda afdelningskontoren. E. Om mottagning i förvar af guld, silfver och värdepapper samt af gods under försegling. § 20. Mom. 1. Då, jemlikt § 19 i lagen för Sveriges riksbank af den 12 maj 1897, i riksbankens hufvudkontor till förvar mottages guld eller silfver, myntadt eller i plants, skall bevis derom utfärdas. Detta bevis, som skall vara stäldt till viss man, bör innehålla: a) för såväl myntadt som omyntadt guld eller silfver vigt och dessutom, i fråga om mynt, antal och valör af hvarje slag samt, beträffande metall i plants, uppgift å finheten, hvilken inlemnaren har att styrka med företeende af attest från kontroll verket; b) beräknadt värde i rikets mynt; och c) förbindelse för riksbanken att, emot bevisets återbekommande och betalning af nedan bestämda förvaringsafgift, återställa det till förvar ernottagna eller, om sådant ej kan ske, betala dess i beviset upptagna värde i rikets mynt. Mom. 2. När, jemlikt det i mom. 1 åberopade stadgande i lagen för Sveriges riksbank, till förvar i riksbankens hufvudkontor mottagas obligationer, aktier eller andra värdepapper af de slag, fullmäktige bestämma, skall likaledes derom utfärdas bevis till viss person, hvarvid bör iakttagas, att hvarje slag af obligationer, aktier eller andra värdepapper anses såsom 9 eu särskild deposition, och att å ett bevis således endast upptagas värdepapper af samma slag och beskaffenhet. I öfrigt bör beviset innehålla: a) uppgift å värdepapperens antal, utgifningsdag och belopp samt serie, nummer eller annan beteckning jemte å papperen satt värde, detta senare, så vidt ske kan, upptaget efter gällande pris; och b) förbindelse för riksbanken att, mot bevisets återbekommande och betalning af nedan bestämda förvaringsafgift, återställa de i förvar mottagna handlingarna eller lemna andra af samma slag, beskaffenhet och belopp eller ock utbetala det värde, som för det eller de felande papperen, efter de i beviset bestämda pris, belöper. Mom. 3. Afgiften för i förvar lemnadt guld, silfver eller värdepapper utgör för år räknadt lj.i0 procent af det deponerades i beviset upptagna värde, hvarvid del af tusental beräknas som helt. Utan afseende på förvaringstidens längd skall vid inlemnande! afgift erläggas för minst ett år. Afgiften för hvarje särskild deposition må i intet fall understiga eu krona för år räknadt. Derest depositionen ej på årsdagen af insättningen återtages, anses den såsom på ett år förnyad på då gällande vilkor. Uttager insättare depositionen före utgången af den tid, för hvilken afgift blifvit erlagd, eger han likväl ej rätt att återbekomma erlagd afgift; utlottadt eller till betalning uppsagdt värdepapper må dock kunna mot annat eller andra af samma slag och beskaffenhet samt intill samma belopp afgiftsfritt utbytas. Om utbyte mot annat värdepapper på nyss antydt sätt icke eger rum, bör'' nytt förvaringsbevis å återstående beloppet kostnadsfritt utfärdas för den tid, afgift redan erlagts. Mom. 4. Hafva fullmäktige på grund af sista punkten i § 19 i lagen för Sveriges riksbank af den 12 maj 1897 medgifvit mottagande till förvar i hufvudkontoret af paket eller annan flyttbar egendom, skall det till förvar anmälda, sedan en af fullmäktige dertill utsedd tjensteman förvissat sig om, att innehållets beskaffenhet ej utgör hinder för mottagande, inför samma tjensteman inom riksbankens kontor förseglas med deponentens sigill, samt förvaringsbevis utfärdas. Beviset, som skall ställas till viss person, bör i öfrigt innehålla: a) beskrifning å det till förvar aflemnades yttre skick och rymd; och b) förbindelse för riksbanken att, emot återställande af beviset och erläggande af nedan bestämda afgift, återlemna godset med obruten försegling; dock utan ansvarighet å riksbankens sida för oförvållad skada eller tillfällig olycka. Bill. till Riksd. Prot. 1902. 10 Sami. 1 Afd. 2 Band. 2 (Bank oreglementet.) 10 Mom. 5. För gods under försegling beräknas förvaringsafgiften efter godsets rymd och förvaringstiden sålunda, att för hvarje månad betalas: för gods med rymd af högst 25 » )) » » derutöfver t. o. m. 50 » » » » » )> 7 5 » » » » » »100 » » » » » » 125 » » » » » » 150 kub.-decim. Kr » » » » » » » » » » » » » » » 0:50 0:75 1:— 1:25 1:40 1:55 o. s. v. med 15 öres förhöjning för hvarje ytterligare rymd af 25 kub.- decimeter eller del deraf; skolande, utan afseende å förvaringstiden, afgift alltid erläggas för minst tre månader. Mom. 6. I öfrigt iakttages i afseende å till förvar inlemnadt guld, silfver, värdepapper eller försegladt gods: att, om inlemnaren icke åtnöjes med det af riksbanken beräknade värdet å guldet, silfret eller värdepapperen eller med uppmätningen af försegladt gods eller med påförd förvaringsafgift, depositum icke mottages; hvarjemte i fråga om försegladt gods tjenar till efterrättelse: att vid inlemnandet skall betalas den afgift, som, enligt hvad ofvan är stadgadt, bör för hvarje fall minst erläggas; att för börjad månad förvaringsafgift påföres såsom för en hel månad; samt att obetald förvaringsafgift skall för hvarje kalenderår inbetalas. Mom. 7. De för bedrifvande af den i mom. 1 — 6 omförmälda rörelse vid hufvudkontoret i öfrigt erforderliga föreskrifter meddelas af fullmäktige. Mom. 8. Hafva fullmäktige på grund af § 19 i lagen för Sveriges riksbank af den 12 maj 1897 medgifvit, att vid afdelningskontor af riksbanken må till förvar mottagas guld, silfver, värdepapper eller försegladt gods, ega fullmäktige, med iakttagande af här ofvan stadgade grunder, meddela de närmare bestämmelser, som för den ifrågavarande rörelsens bedrifvande finnas erforderliga. Mom. 9. Bestämmelser angående förvarande i riksbanken af postsparbanken tillhöriga obligationer och värdepapper äro meddelade i § 51 här nedan. 11 F. Om utlåningsrörelsen. § 21. Mom. 1. Riksbankens utlåningsrörelse drifves genom hwfmdkontoret i Stockholm för Stockholms stad och län, Upsala län, Torstuna härad af Vestmanlands län samt Åkers och Selebo härad af Södermanlands län; genom afdelningsko?itoret i Göteborg för Göteborgs och Bohus län, Yätle, Ale, Yedens, Bollebygds, Marks och Kinds härad samt vestra länsmansdistriktet af Kullings härad inom Elfsborgs län äfvensom för Ejäre härad af Hallands län; genom afdelningskontoret i Malmö för Malmöhus län; genom afdelning skontor et i Falun för Kopparbergs län; genom afdelningskontoret i Gefle för Gefleborgs län och Våla härad af Yestmanlands län; genom afdelningskontoret i Halmstad för Hallands län med undantag af Fjäre härad, för Bjäre härad af Kristianstads län, för första (sydvestra), andra (sydöstra) och tredje (nordvestra) länsmansdistrikten af Vestbo härad inom Jönköpings län äfvensom för södra och sydvestra länsmansdistrikten inom Sunnerbo härad af Kronobergs län; genom afdelningskontoret i Hernösand för Yesternorrlands län; genom afdelningskontoret i Jönköping för Jönköpings län med undantag af förenämnda tre länsmansdistrikt af Vestbo härad, för Redvägs härad af Elfsborgs län samt för Leaby och Slättängs tingslag af Vartofta och Frökinds härad af Skaraborgs län; genom afdelningskontoret i Kalmar för Kalmar läns södra landstingsområde eller Norra och Södra Möre samt Stranda och Handbörds härad jemte Oland, äfvensom för Aspelands härad af Kalmar läns norra landstingsområde; genom afdelningskontoret i Karlskrona för Blekinge län; genom afdelningskontoret i Karlstad för Vermlands län; genom afdelningskontoret i Kristianstad för Kristianstads län med undantag af Bjäre härad; genom afdelningskontoret i Linköping för Östergötlands län samt för Norra och Södra Tjust, Sevede och Tunaläns härad af Kalmar läns norra landstingsområde; genom afdelningskontoret i Luleå för Norrbottens län; genom afdelningskontoret i Mariestad för Skaraborgs län med undantag af dels nyssnämnda båda tingslag af Vartofta och Frökinds härad, dels ock Åse, Viste, Laske och Barne härad; genom afdelningskontoret i Nyköping för Södermanlands län med undantag af Åkers och Selebo härad; genom afdelningskontoret i Umeå för Vesterbottens län; genom afdelningskontoret i Vener sborg*) *) Kontoret kommer att öppnas under innevarande år, och gäller, tills sådant skett, förut varande distriktsindelning. 12 för Elfsborgs län med undantag af Vätte, Ale, Vedens, Bollebvgds, Marks, Kinds och Redvägs härad samt vestra länsmansdistriktet af Kullings härad, äfvensom för Åse, Viste, Laske och Barne härad af Skaraborgs län; genom afdelning skön törel i Vester ås*) för Vestmanlands län med undantag af Våla och Torstuna härad; genom afdelningslcontoret i Vexiö för Kronobergs län med undantag af södra och sydvestra länsmansdistrikten inom Sunnerbo härad, genom afdelningskontoret i Visby för Gotlands län; genom af delningskontoret i Örebro för Örebro län samt genom afdelningskontoret i Östersund för Jemtlands län, under iakttagande i afseende å samtliga afdelningskontoren af de vilkor och bestämmelser beträffande lånerörelsen, hvilka fullmäktige ega föreskrifva. Mom. 2. Diskontering, lån, kreditiv eller kredit i löpande räkning må ej beviljas annan än den, som är inom lånedistriktet mantalsskrifven eller der drifver stadigvarande rörelse; dock att vexelutgifvare, acceptant eller endossent likasom hypoteksutgifvare eller löftesman må kunna antagas, äfven om han tillhör annat lånedistrikt, än der diskontering, lån, kreditiv eller kredit i löpande räkning sökes. Utan hinder af distriktsindelningen må lån utan afbetalningsrätt mot realsäkerhet samt kreditiv mot enahanda slags säkerhet samt vid hufvudkontoret kredit i löpande räkning meddelas. Dessutom må bankanstalter, äfven om de icke tillhöra hufvudkontorets distrikt, i samtliga lånegrenar anlita detta kontor. § 22. I öfverensstämmelse med hvad § 13 i lagen för Sveriges riksbank af den 12 maj 1897 stadgar, omfattar utlåningsrörelsen: a) diskontering af vexlar; b) utlåning mot pant af obligationer, aktier eller andra värdepapper eller i vissa fall ensamt mot låntagarens förbindelse; c) utlåning mot pant af varor; d) beviljande af kassakreditiv och kredit i löpande räkning; e) beviljande af af betalningslån. *) Kontoret kommer att öppnas under innevarande år, och gäller, tills sådant skett, förut varande distriktsindelning. 13 a) Diskontering'' af växlar. § 28. Mom. 1. Vexel, som af riksbanken diskonteras, skall vara utstäld i svenskt mynt, accepterad samt betalbar inom sex månader efter diskonteringsdagen å sådan inrikes ort, som af fullmäktige såsom bankplats godkänts. Mom. 2. År vexel stäld att betalas å annan ort, än der acceptanten bor, skall å vexeln uppgifvas namnet på eu å betalningsorten bosatt person eller firma, bos hvilken betalningen vid förfallotiden tillhandahålles. b) Utlåning mot pant af obligationer, aktier eller andra värdepapper eller, i vissa fall, ensamt mot låntagarens förbindelse. § 24. Mom. 1. Utlåning sker mot förbindelse till återbetalning antingen å bestämd tid af högst sex månader eller ock efter högst tre månaders uppsägning samt mot pant af obligationer, aktier eller andra värdepapper. Det tillkommer fullmäktige att bestämma hvilka värdepapper äro i riksbanken belåningsbara samt den kurs, till hvilken de må belånas. Mom. 2. Kommun och annan dermed jemförlig samfällighet äfvensom stiftelse må, på ofvan stadgade återbetalningsvilkor, kunna erhålla lån utan annan säkerhet än dess egen förbindelse. e) Utlåning mot pant af varor. § 25. Mom. 1. Utlåning sker mot förbindelse till återbetalning å bestämd tid af högst sex månader samt mot pant af varor, liggande å allmän väg eller satta i förvar hos tredje man, som förbundit sig att hålla dem eller deras värde riksbanken till hända samt pröfvas för en sådan förbindelse vederhäftig. Panten skall i attest, som bör vara utstäld till eller öfverlåten å riksbankens hufvudkontor eller vederbörande afdelningskontor, upptagas och beskrifvas. 14 Mom. 2. Fullmäktige bestämma såväl hvilka slag af varor må belånas som äfven belåningspriset, och ega att föreskrifva de kontroller med afseende på de upplagda varornas behöriga förvarande, som de finna ändamålsenliga och för riksbankens säkerhet behöfliga. Mom. 3. Med frigifning af den för dessa lån lemnade panten eller en del deraf förhålles i enlighet med hvad för närvarande är stadgadt eller framdeles kan af fullmäktige föreskrifvet varda. Mom. 4. Såväl fullmägtige som vederbörande afdelningskontors styrelser, de sistnämnda hvar för sitt lånedistrikt, ega att, så ofta och på sätt lämpligast samt för riksbankens säkerhet nödigt finnes, låta anställa besigtningar å och inventeringar af de på vågar eller andra upplagsplatser förvarade, hos riksbanken pantsatta varor. d) Beviljande af kassakreditiv och kredit i löpande räkning. § 26. Mom. 1. Kassakreditiv beviljas riksgäldskontoret på sätt i lagen för Sveriges riksbank af den 12 maj 1897, § 14, säges. Mom. 2. I öfrigt må kassakreditiv, efter vederbörande styrelses eller, der sådant särskildt föreskrifves, fullmäktiges pröfning och bestämmande, beviljas mot pant af obligationer, aktier eller i fast egendom intecknade skuldebref eller ock mot säkerhet af borgen såsom för egen skuld. Mom. 3. Kreditiv må ej beviljas på längre tid än tolf månader. Mom. 4. Kreditivafgiftens belopp bestämmes af fullmäktige och kan vara olika för de särskilda kreditivhafvarne. Mom. 5. Uttagningar och insättningar få verkställas äfven i brutna tal. Räntan beräknas å lyftadt belopp från och med den dag, då det lyftats. Om utestående belopp ej slutar å jemnt tiotal kronor, skall räntan beräknas å närmast Överskjutande jemnt tiotal. Mom. 6. För uttagning begagnas antingen på viss man stäld, handskrifven anvisning eller ock på viss man eller order stäld check, hvilken icke får in blanco transporteras. Kredithafvaren eger icke begagna andra checkblanketter än sådana, som af riksbanken honom tillhandahållas. För dessa blanketter, å hvilka qvitto skall lemnas, får afgift icke upptagas. Mom. 7. Kreditivtagare, som vid utgången af kreditivtiden erhållit nytt kreditiv att omedelbart derefter begagnas, är berättigad att låta till 15 det nja kreditivet öfverföra vid kreditivtidens utgång till äfventyrs befintlig kapitalskuld, i män som denna icke öfverstiger det nya kreditivets belopp. Mom. 8. Kredit i löpande räkning kan af fullmäktige beviljas på högst tolf månader och mot samma slag af säkerhet, som för kreditiv äro faststälda, samt på de vilkor i öfrigt, som fullmäktige bestämma, dock att afgift för dylik kredit ej erlägges. Mom. 9. Sammanlagda beloppet af de kreditiv, som riksbanken enligt mom. 2 utlemnar, och af beviljade krediter i löpande räkning må, på sätt i lagen för Sveriges riksbank af den 12 maj ISO7, § 13 d), är bestämdt, ej öfverstiga femton millioner kronor. e) Beviljande af afbetalning-slån. § 27. Mom. 1. Afbetalningslån lemnas mot lånesökandes förbindelse, försedd antingen med pant af obligationer, aktier eller i fast egendom intecknade skuldebref eller ock med borgen såsom för egen skuld. Mom. 2. Lånen återbetalas medelst erläggande hvar sjette månad efter utlåningsdagen af minst en tiondedel ittaf lånebeloppet jemte upplupen ränta, vid äfventyr, om sådant försummas, att hela obetalda delen af lånet varder till betalning förfallen. Mom. 8. Lån utgifvas ej å mindre belopp än 300 kronor. Mom. 4. För lån, utgifna mot borgen, åligger det låntagaren att vid hvarje afbetalningstid, om så fordras, förete intyg om egen och löftesmäns fortfarande vederhäftighet, eller ock att ställa ny säkerhet, som godkännes, vid påföljd att eljest hela återstående lånebeloppet anses förfallet. Mom. 5. Såsom låntagare får ingen häfta för högre belopp än 6,000 kronor. Mom. 6. Öfriga bestämmelser, som för riksbankens säkerhet kunna i afseende å denna lånegren anses erforderliga, meddelas af fullmäktige. Mom. 7. Afbetalningslånen må, enligt lagen för Sveriges riksbank af den 12 maj 1897, § 18 sista stycket, ej stiga till högre sammanräknadt belopp än tjugufem procent af riksbankens grundfond eller tolf millioner femhundra tusen kronor. Mom. 8. Inlemnas till hufvud- eller afdelningskontor ansökningar om lån af detta slag å större sammanlagdt belopp, än tillgångarne medgifva, pröfvas låneansökningarna i den ordning de ingått. 16 Särskilda bestämmelser om utlåningsrörelsen. § 28. För utlåningsrörelsen i dess helhet skola gälla följande särskilda bestämmelser. Mom. 1. Diskontering, lån, kreditiv eller kredit i löpande räkning må ej beviljas: l:o) fullmäktige i riksbanken och ledamöterna i styrelserna öfver afdelningskontoren, dock att de kunna erhålla dels lån mot pant af varor, liggande å allmän våg, eller af statens, allmänna hypoteksbankens eller hypoteksföreningars obligationer, dels kassakreditiv mot säkerhet af nämnda obligationer; 2:o) tjenstemän och betjente i riksbankens hufvudkontor eller afdelningskontor; dock eg a bemälde tjenstemän och betjente att vid hufvudkontoret eller vederbörande afdelningskontor erhålla lån eller kreditiv mot säkerhet af statens, allmänna hypoteksbankens, hypoteksföreningars eller kommuners obligationer. Mom. 2. Lån, kassakreditiv eller kredit i löpande räkning mot borgen af fullmäktig eller styrelseledamot eller tjenstemän eller betjente i riksbanken må icke beviljas samt ej heller vexel, å hvilken fullmäktig eller styrelseledamot eller tjensteman eller betjente hos riksbanken är tecknad såsom acceptant, trassent eller siste endossent, i riksbanken diskonteras. (Jfr § 15 i lagen för Sveriges riksbank den 12 maj 1897.) Mom. 3. De i §§ 24, 25 och 27 omförmälda lån utgifvas endast å jemna tiotal kronor. § 29. Mom. 1, Förbindelse för lån, kreditiv eller kredit i löpande räkning skall, derest låntagares eller löftesmäns vederhäftighet ej är inom styrelsen känd, eller den erbjudna panten icke ensam för sig anses innefatta fullgod säkerhet, vara försedd med af embetsmyndighet, offentlig tjensteman eller enskild person, för hvilken styrelsen hyser fullt förtroende, utfärdadt intyg angående vederhäftigheten. 17 Men oberoende häraf åligger det styrelsen att med afseende å hvarje sökt vexeldiskontering, lån, kreditiv eller kredit i löpande räkning pröfva antagligheten af den derför erbjudna säkerhet samt med noggrannhet tillse, att riksbankens säkerhet i hvarje fall betryggas; och må styrelsen icke underlåta att för vinnande af detta ändamål förskaffa sig alla de upplysningar, som kunna inverka på omdömet om gäldenärernas ställning och förmåga att i allo uppfylla ingångna förbindelser. Särskildt bör vid diskontering af vexlar hänsyn tagas till vexlarnes ursprung. Mom. 2. Då låntagare eller hypoteksutgifvare eller löftesmän ej sjelfva kunna skrifva eller icke hafva för styrelsen känd namnteckning, skall af två trovärdiga män alltid vara bestyrkt, i förra fallet att de, vid deras namns tecknande närvarande, erkänt förbindelsen, och i det senare underskrifternas egenhändighet. § 30. Mom. 1. Allmänheten är berättigad att i upp- och utlåningsärenden hos riksbankens hufvud- och afdelningskontor med dem omedelbart skriftvexla. Alla häraf i hufvud- och afdelningskontoren härflytande bestyr besörjas afgiftsfritt under de vilkor och förbehåll, fullmäktige bestämma. Mom. 2. Det förbud, som enligt § 35 i lagen för Sveriges riksbank af den 12 maj 1897 är meddeladt för fullmäktig i riksbanken och ledamot af styrelse vid afdelningskontor att såsom kommissionär taga någon befattning med vexeldiskontering eller med anskaffande af lån eller kreditiv vid hufvud- eller afdelningskontor, skall äfven gälla beträffande tjenstemännen vid riksbankens hufvud- och afdelningskontor. Öfverträder fullmäktig detta förbud, göres anmälan derom hos Riksdagens justitieombudsman, som anställer åtal i enlighet med den för fullmäktige gällande ansvarighetslag. Ofverträdes förbudet af ledamot i afdelningskontors styrelse, anmäles förhållandet hos fullmäktige, som i fråga om åtals anställande ega förfara på sätt den särskilda ansvarighetslagen för dessa styrelseledamöter bestämmer. Bryter tjensteman mot berörda förbud, anmäles sådant hos fullmäktige eller vederbörande styrelse, hvilka ega att antingen för alltid eller för viss tid af minst sex månader skilja den felaktige från befattningen och densamma åtföljande förmåner. Bill. Ull Riksd. Prof. 1902. 10 Sami. 1 Afd. 2 Band. 3 (Bankoreglementet.) 18 § 31. Mom 1. Räntan för lån, kreditiv och kredit i löpande räkning samt vid köp af vexlar ega fullmäktige bestämma med afseende å såväl penningeställningen som utlåningstiden och de säkerheter, hvilka erbjudas; och kan denna ränta vara olika i riksbankens hufvud- och afdelningskontor. Mom. 2. För låne- och kreditivbelopp, som ej senast å förfallodagen betalas, påföres från nämnda dag sex procent ränta för år räknadt, der ej högre ränta är å försträckningen betingad, i hvilket fall denna högre ränta utgår, intill dess full betalning sker. § 32. Utlåning sker vid riksbankens såväl hufvud- som afdelningskontor alla söckendagar i veckan. § 33. Riksbankens hufvud- och afdelningskontor ega med stöd af Kong], Majrts plakat och påbud till domhafvande och exekutorer om en prompt handräckning och exekution för Rikets Ständers bank den 18 april 1681 att af såväl öfverståthållareembetet i Stockholm som samtliga Konungens befallningshafvande och öfriga exekutorer skyndsamligen erhålla laga handräckning i alla de utsökningsmål, som af hufvud- och afdelningskontorens utlåningar härröra, med åliggande för bemälda myndigheter att, efter skuldens indrifvande, de influtna medlen ofördröjligen till hufvud- eller afdelningskontor insända. § 34. Obligationer, utfärdade af riksbanken å medel, upplånade före år 1880, få icke i riksbanken belånas, men riksbanken infriar vid anfordran sådana af dessa obligationer, hvilka ej innefatta förbud mot medlens uttagning. § 35. Om särskild rediskonteringsrätt samt om beviljande af särskilda kreditivförmåner åt enskilda banker är stadgadt i lagen för Sveriges riksbank, öfvergångsstadganden, § 41. 19 AFDELNING III. Om riksbankens styrelse och dennas åligganden. § 36. Mom. 1. Riksbanken förvaltas enligt § 72 regeringsformen och § 71 riksdagsordningen af sju fullmäktige. Ordföranden, som ej må utöfva annan befattning inom riksbankens styrelse, åtnjuter af riksbankens medel ett årligt arfvode till belopp, lika med det en hvar af öfriga fullmäktige i denna sin egenskap eger uppbära enligt af Riksdagen faststäld atlöningsstat. Mom. 2. För fullmäktige skola jemlikt § 72 regeringsformen och §78 riksdagsordningen finnas fyra suppleanter, en förordnad af Konungen och tre valde af Riksdagen. Mom. 3. På sätt § 71 riksdagsordningen föreskrifver, välja fullmäktige sjelfva bland sig en vice ordförande att föra ordet, när hinder för ordföranden inträffar. Mom. 4. År styrelsen ej så fulltalig, som för besluts fattande erfordras, enligt hvad här nedan föreskrifves, inkallas suppleant, utsedd af Riksdagen. Den af Konungen förordnade suppleanten inkallas, när förfall för ordföranden anmälts. Mom. 5. När fullmäktig på grund af bestämmelserna i §§ 29 och 30 af lagen för Sveriges riksbank af den 12 maj 1897 ej får utöfva befattning såsom sådan, skall han genast frånträda densamma samt suppleant då inkallas att i stället såsom fullmäktig inträda. § 37. Vid förvaltningen af riksbanken hafva fullmäktige att ställa sig till efterrättelse ej mindre rikets grundlagar än äfven de i afseende på riksbanken särskilt utfärdade lagar, reglementariska föreskrifter och stadgar. 20 § 38. Mom. 1. Fullmäktige utse inom sig två deputerade, en förste och en andre, hvilka det åligger att, i öfverensstämmelse med bankoreglementet och den instruktion, som af fullmäktige fastställes, samt i öfrigt efter af fullmäktige bestämd fördelning af göromålen dem emellan, föredraga ärenden inför fullmäktige, tillse utförandet af fullmäktiges beslut, verkställa köp och försäljning af utländska vexlar med hvad dertill körer, utöfva tillsyn öfver göromålen inom riksbanken samt handhafva den löpande förvaltningen i öfrigt. Mom. 2. Derjemte utse fullmäktige, likaledes inom sig, en vikarierande deputerad, hvilken det åligger dels att under den tid, då ordinarie deputerad åtnjuter ledighet, äfvensom vid tillfälligt förfall för någon af deputerade, inträda såsom deputerad, dels ock att utföra de uppdrag, hvilka kunna honom af fullmäktige anförtros. Mom. 8. Ordinarie deputerade och vikarierande deputerad ega åtnjuta ledighet en hvar en och en half månad årligen. Mom. 4. Fullmäktige utse, likaledes inom sig, eu fullmäktig för att enligt meddelade föreskrifter utöfva tillsyn öfver riksbankens pappersbruk och tryckeri samt inför fullmäktige föredraga bruket och tryckeriet rörande ärenden. Detta uppdrag må, dock endast tillfälligtvis, innehafvas af ordinarie deputerad. Mom. 5. De till fullmäktige och deras deputerade samt den fullmäktig, som besörjer tillsynen vid riksbankens pappersbruk och tryckeri, utgående aflöningsförmåner äro bestämda i den af Riksdagen faststälda aflöningsstat. Mom. 6. När, med begagnande af den i mom. 3 medgifna rätt, deputerad begagnar ledighet och till följd deraf eller med anledning af fullmäktig meddeladt tillfälligt uppdrag i riksbankens angelägenheter suppleant inkallas och deltager i riksbankens styrelse, eger denne att för tiden i fråga af bankens medel uppbära ersättning med belopp, motsvarande det för fullmäktig i staten anvisade arfvode. Mom. 7. Derest vikarierande deputerad tjenstgör såsom ordinarie eller åtnjuter ledighet och fullmäktige finna erforderligt att förordna särskild vikarierande deputerad, eger denne att för tiden i fråga af bankens medel uppbära ersättning med belopp, motsvarande det för vikarierande deputerad i staten anvisade arfvode. 21 Mom. 8. Då vid förfall för ordföranden den af Konungen förordnade suppleanten tjenstgjort, utgår till denne ersättning af bankens medel, beräknad i förhållande till det för ordföranden bestämda arfvodet, dock ej för längre tid än sammanlagdt half annan månad hvarje år; häri ej inberäknad den tid, ordföranden kan hafva varit frånvarande med anledning af tillfälligt uppdrag i riksbankens tjenst. § 39. Mom. 1. För behandling af allmänna ärenden sammanträda fullmäktige en gång i hvarje vecka eller oftare, om ärendenas beskaffenhet och oafbrutna gång sådant fordra, och skola dervid minst fem fullmäktige vara tillstädes; dock må ärenden, som böra skyndsamt handläggas, kunna afgöras af allenast fyra fullmäktige, derest tre af dem äro om beslutet ense; men i sammanträden med fullmäktige i riksgäldskontoret skola minst fem af fullmäktige i riksbanken deltaga. Uppstår vid fullmäktiges öfverläggningar skiljaktighet i meningarna, böra fullmäktige till protokollet afgifva sina röster, hvilka per capita beräknas. I de fall, då rösterna äro lika, ege ordföranden afgörande röst. Den, som icke till protokollet sig yttrat, anses hafva bejakat pluralitetens beslut, och fullmäktig, som af en eller annan anledning varit hindrad att något fullmäktiges beslut öfvervara, får ej på sådan grund sig undandraga att deltaga i de öfverläggningar, som vidare i följd af samma beslut kunna uppstå. Endast i fråga om val till sådana förrättningar, hvartill någon ibland fullmäktige kan blifva utsedd, får röstning med slutna sedlar ega rum. Expeditioner i fullmäktiges namn må ej utgå utan till följd af beslut, fattadt vid fullmäktiges sammankomst. Mom. 2. Pröfning af utlåningsärenden verkställes alla söckendagar af minst fyra fullmäktige. § 40. Angående de ärenden, som böra hållas hemliga, äfvensom om skyldigheten för fullmäktige, styrelseledamöter, revisorer och tjensteman att doldt och förtegadt hålla hvad som rör enskilda personers förhållanden till riksbanken och annat, som bör hållas hemligt, är stadgadt i lagen för Sveriges riksbank af den 12 maj 1897, §§ 36 och 37. 22 § 41. Mom. 1. Det åligger fullmäktige tillse, att guld, som kongl. myntverket för riksbankens räkning till utmyntning eller af annan orsak emottagit, så fort lämpligen ske kan, redovisas genom dess aflemnande till riksbanken, myntadt eller i plants; och bör omyntadt guld hos riksbanken bokföras efter värdet i rikets mynt utan afdrag för myntningskostnaden. Mom. 2. Omyntadt silfver bokföres till det pris, fullmäktige efter omständigheterna bestämma. Mom. 3. Fullmäktige skola, när kongl. myntverket för riksbankens räkning innehar guld och silfver, genom delegerade deltaga i den inventering, som derstädes i januari månad hvarje år och oftare, der så nödigt pröfvas, anställes, på sätt Kongl. Maj:t finner godt förordna. Skulle dervid något finnas att erinra, må fullmäktige hos Kongl. Maj:t derom göra anmälan. § 42. Fullmäktige skola minst en gång hvarje år icke allenast förrätta inventering af riksbankens hufvudkontors alla kassor och öfriga förvaringsrum, utan äfven anställa besigtning å riksbankens hus och inventarier i Stockholm. § 43. Mom. 1. Fullmäktige berättigas att, efter noggrann pröfning af omständigheterna i hvarje särskildt fall, såväl lemna riksbankens gäldenärer förlängning i den föreskrifna tiden för betalande af deras skulder till riksbanken som ock bevilja de riksbankens gäldenärer, hvilka till borgenärers förnöjande sin egendom afträdt, ackord vid liqviden af deras skulder till riksbanken. I annat än sist omförmälda fall må fullmäktige deremot icke efterskänka något af hvad enligt gifna föreskrifter och gällande författningar bör erläggas, utan skola alla frågor om eftergift underställas nästblifvande bankoutskott till afgörande i den ordning, instruktionen för detta utskott stadgar. Mom. 2. Fullmäktige ega att såväl för hufvudkontoret som, på förslag af vederbörande styrelse, för afdelningskontoren bestämma, hvilka såsom osäkra ansedda fordringar skola föras inom linien i räkenskaperna. 23 § 44. Öfver sådana till bankoutskott eller revisorer stälda besvär eller hos bankoutskottet gjorda ansökningar, som blifvit inom behörig tid till fullmäktige inlemnade, skola fullmäktige afgifva utlåtande. § 45. Fullmäktige äro berättigade att när som helst genom ombud, utsedt inom eller utom fullmäktige, anställa inventering och undersökning vid afdelningskontoren. För dylik förrättning, som verkställes af fullmäktig i riksbanken, utgår ej särskilt arfvode, utan endast rese- ocli traktamentsersättning, beräknad enligt tredje klassen af gällande resereglemente. Till annat ombud lemnas godtgörelse efter bestämmande af fullmäktige. § 46. Mom. 1. Åt fullmäktige är öfverlemnadt att låta af riksbankens medel utbetala: T.o de åtskilliga barnhusinrättningar i riket anvisade anslag; 2:o bidragen till enke- och pupillkassorna vid riksbankens hufvud- och afdelningskontor samt pappersbruk; 3:o åt de personer, hvilka förut åtnjutit julgåfva och fortfarande deraf äro i behof, sådant understöd till oförändradt belopp; 4:o de af Kikets Ständer eller Riksdagen till ännu qvarlefvande enskilda personer faststälda årliga anslag; och 5:o ersättning för utarbetande af fortsättning af registret öfver riksbankens handlingar. Mom. 2. Om de med berörda anslag inträffade förändringar skola fullmäktige hos bankoutskottet göra anmälan. § 47. Mom. 1. Fullmäktige utöfva öfverinseende öfver riksbankens pappersbruk vid Tumba. Det tillkommer dem att besluta rörande de allmänna bestämmelserna för brukets drift med hvad dertill hörer; börande alla frågor om utgifter för bruket, de der icke äro genom faststälda stater bestämda eller till - 24 hörande den löpande bruksdriften, underställas fullmäktiges pröfning och beslut. Nybyggnad eller större reparation å brukets byggnader må ej, utan oundgängligt behof, af fullmäktige företagas, innan de dertill erhållit medgifvande af bankoutskottet. Mom. 2. Det åligger fullmäktige icke allenast att, sedan årsräkenskaperna vid bruket blifvit afslutade, samfäidt eller genom delegerade, på stället taga kännedom af föregående årets förvaltning samt tillse byggnaders och maskiners tillstånd med mera, utan äfven att vid hvarje förvaltares afgång och deremellan hvart tredje år verkställa inventering af förråden vid bruket. § 48. Eiksbanken tillhörig fastighet, med undantag af sådan, som till betäckande af riksbankens deruti intecknade fordran blifvit för dess räkning inropad, må icke af fullmäktige utan Riksdagens medgifvande afyttras. § 49. Enligt stadgandet i § 82 af lagen för Sveriges riksbank af den 12 maj 1897 skola fullmäktige hvarje år till Riksdagens bankoutskott afgifva berättelse angående riksbankens tillstånd, rörelse och förvaltning. Denna berättelse skall till trycket befordras och hållas för allmänheten tillgänglig. Härförutom hafva fullmäktige att till Riksdagens revisorer öfver statsverket, riksbanken och riksgäldskontoret afgifva berättelse i omförmälda hänseende. Jemte dessa berättelser skola fullmäktige till bankoutskottet och revisorerna låta öfverlemna de berättelser, styrelserna för afdelningskontoren hafva att afgifva, samt till revisorerna dessutom de från revisorerna för afdelningskontoren inkomna berättelser, åtföljda af de meddelanden och förklaringar, hvilka må finnas af de i sistnämnda berättelser gjorda framställningar eller anmärkta förhållanden påkallade. Den berättelse angående verkstäld granskning af riksbanken i dess helhet, som jemlikt gällande instruktion för hvarje år af Riksdagens revisorer afgifves, skall på fullmäktiges föranstaltande tryckas, offentliggöras och till Riksdagen öfverlemnas jemte de yttranden och förklaringar, till hvilka densamma kan gifva anledning. 25 § 50. Fullmäktige skola alltid vara beredda på sådana anstalter, hvarigenom riksbankens redbarheter samt angelägna handlingar och dokumenter må kunna, om så fordras, utan tidsutdrägt till säker ort förflyttas; och böra fullmäktige vid sådant förhållande af Kong! Maj:t utbedja sig råd och upplysningar. § 51. Mom. 1. Åt de af Riksdagen valde fullmäktige är uppdraget: enligt regeringsformens § 50 att, jemte fullmäktige i riksgäldskontoret, med Konungen samråda om utsättande af annan riksdagsort, då, i anseende till vigtiga hinder, riksdag ej kan hållas i hufvudstaden; enligt regeringsformens § 98 att, om justitieombudsmannen dör eller sin befattning nedlägger, då, gemensamt med fullmäktige i riksgäldskontoret, insätta i embetet den person, Riksdagen till hans efterträdare utsett, samt att, då den person, som Riksdagen utsett att justitieombudsmannen efterträda, till verklig justitieombudsman förordnas eller genom döden afgår, eller rättigheten till efterträdandet sig afsäger, genast, samfäldt med riksgäldskontorets fullmäktige, per capita välja en annan; enligt regeringsformens § 109 att, derest Riksdagen bestämt be vill - ningens hela belopp, men icke före riksdagens slut om bevillningens fördelning blifvit ense, då, gemensamt med fullmäktige i riksgäldskontoret, uppsätta och utfärda ny bevillningsförordning på sådan grund, att de i den förut gällande bevillningsförordningen stadgade artiklar jemlikt ökas eller minskas efter den faststälda bevillningssummans förhållande till den, som vid föregående riksdag blifvit fördelad; enligt riksdagsordningens § 82 att vid riksdagens början genom tre delegerade tillstädesvara vid granskning af de fullmakter, hvarmed riksdagsmännen skola styrka sin behörighet. Mom. 2. Enligt kongl. förordningen angående en postsparbank för riket ega fullmäktige att inom sig utse en fullmäktig att vara ledamot i postsparbankens styrelse; att låta för postsparbankens räkning i riksbanken förvara de postsparbanken tillhöriga obligationer och andra värdehandlingar mot den ersättning till riksbanken, som af fullmäktige bestämmes, samt att på framställning af postsparbankens styrelse föranstalta om försäljning eller pantsättning af postsparbankens värdehandlingar till det belopp, styrelsen finner nödigt. Bih. till Riksd. Prat. 1902. 10 Sami. 1 Afd. 2 Band. 4 (Bank oreglementet.) 26 Mom. 8. Gemensamt med fullmäktige i riksgäldskontoret ega fullmäktige i riksbanken dessutom a) att för framtida uppsigten och kontrollen öfver Göta kanals vidmakthållande utse och välja eu person att, å riksbankens och riksgäldskontorets vägnar, såsom ledamot deltaga i Göta-kanal-direktionen; skolande nytt val dertill hvarje år anställas, hvarvid dock det förut utsedda ombudet kan åter inväljas, b) att utse ett ombud att å riksbankens och riksgäldskontorets vägnar deltaga i revisionerna af kanalverkets räkenskaper, och c) att förvalta den jeinlikt beslut vid 1888 års riksdag bildade byggnadsfonden för riksdags- och riksbankshus samt att vidtaga de åtgärder, som erfordras för utförande af samma Riksdags beslut i fråga om nya byggnader för Riksdagen m. m. och riksbanken, allt i öfverensstämmelse med de närmare föreskrifter, som i särskilda skrivelser af den 11 och 12 maj 1888 blifvit af Riksdagen meddelade. AFDELNING IV. Om styrelserna vid riksbankens afdelningskontor. § 52. Mom. 1. Styrelsen öfver hvartdera afdelningskontoret i Göteborg och Malmö utgöres af fyra ledamöter och öfver hvarje af de öfriga afdelningskontoren af tre ledamöter, hvilka alla, jemte nödigt antal suppleanter, för ett år i sänder, efter kalenderår räknadt, utses af fullmäktige, med rättighet för fullmäktige att, när de dertill finna anledning, entlediga en eller flere ledamöter i dessa styrelser; och skola i den eller de entledigades ställe annan eller andra ledamöter genast inväljas. Afgår eljest ledamot under den tid, för hvilken han är vald, utses ny ledamot att deltaga i styrelsen under den tid, som för den afgångne ledamoten återstått. Vid de årliga valen kan afgående styrelseledamot återväljas. Mom. 2. Bland ledamöter i hvarje styrelse skola fullmäktige särskild t utse en att i egenskap af verkställande styrelseledamot handhafva den dagliga förvaltningen, men styrelsen väljer inom sig ordförande och vice ordförande. 27 Mom. 3. Suppleant inkallas i styrelsen vid tillfälligt förhinder för ordinarie ledamot. Inträffar hinder för verkställande styrelseledamot, eger styrelsen att förordna om göromålens uppehållande, intill dess fullmäktige i ärendet beslutat. Mom. 4. Å den tid, som fullmäktige, på derom gjord framställning, bestämma, och sedan de förordnat om göromålens skötande, eger verkställande styrelseledamoten vid riksbankens afdelningskontor i Göteborg eller Malmö åtnjuta en och en half samt sådan ledamot vid hvarje af de öfriga afdelningskontoren en månads ledighet årligen. Öfriga ordinarie styrelseledamöter vid samtliga afdelningskontoren, med undantag af dem i Göteborg och Malmö, ega jemväl att efter anmälan hos vederbörande styrelse och, för så vidt ej särskildt hinder derför skulle möta, på riksbankens bekostnad begagna ledighet, hvar och en under en tid af sammanlagdt högst en månad årligen. Mom. 5. För den tid, verkställande styrelseledamot, på grund af medgifvande i mom. 4, begagnar ledighet, ega fullmäktige bestämma godtgörelse till vikarie, med tillämpning dervid af de i aflöningsstaten meddelade föreskrifter angående aflöningsförmånerna för dylik ledamot. § &3. Vid förvaltningen af afdelningskontoret har styrelsen att ställa sig till efterrättelse icke allenast de för riksbanken utfärdade lagar, reglementariska föreskrifter och stadgar, utan äfven de föreskrifter, som äro eller varda af fullmäktige eller deras deputerade meddelade. § 54. Mom. 1. Det åligger verkställande styrelseledamoten vid afdelningskontor att utöfva noggrann tillsyn öfver göromålens handläggning inom kontoret, att föredraga låne- och andra ärenden och att besörja hrefveslingen emellan afdelningskontoret och hufvudkontoret, allt i öfverensstämmelse med de föreskrifter, som äro eller varda af fullmäktige eller deras deputerade meddelade. Mom. 2. Bemälde ledamot samt eu af styrelsens öfriga ledamöter, hvilken fullmäktige dertill utse, ombesörja de med köp och försäljning af vexlar på utlandet vid kontoret förenade göromål. 28 Dessa ledamöter ega att antaga och entlediga nödigt biträde i berörda göromål. § 55. Mom. 1. För behandling af allmänna ärenden sammanträda styrelserna eu gång i hvarje månad eller oftare, om ärendenas beskaffenhet och oafbrutna gång sådant fordra, och skola dervid samtliga ledamöter vara närvarande. Uppstå vid dessa sammanträden, dervid protokoll skall föras, skiljaktiga meningar, galle flesta rösterna, och då dessa äro lika, ege ordföranden afgörande röst. Mom. 2. För pröfning af utlåningsärenden sammanträda styrelserna alla söckendagar. Beslut må ej fattas, med mindre än att tre ledamöter äro tillstädes; och må låneansökning ej anses bifallen, så vida ej tre ledamöter äro derom ense. § 56. Mom. 1. Hvarje afdelningskontors räkenskaper och förvaltning granskas årligen genom fyra personer, hvilka jemte ett lika antal suppleanter väljas af eu nämnd, bestående af fyratioåtta valmän, utsedda på enahanda sätt, som i § 71 i riksdagsordningen är föreskrifvet i fråga om den nämnd, som skall välja fullmäktige i riksbanken och i riksgäldskontoret. Mom. 2. Berättelser skola af styrelserna afgifvas såväl till bemälde revisorer, när de sammanträda, angående utlåningsrörelsen samt dithörande bevaknings- och utsökningsärenden som ock till Riksdagens bankoutskott och revisorer öfver stats-, banko- och riksgäldsverken angående afdelningskontorets rörelse på det hela; börande sistnämnda berättelser till fullmäktige inlemnas, den till bankoutskottet senast å dagen före riksdagens början och den till revisorerna åtminstone fjorton dagar före deras sammanträde. § 57. Mom. 1. De till styrelsens ledamöter utgående aflöningsförmåner upptagas i särskild, af Riksdagen faststäld aflöningsstat. Mom. 2. Så länge inkallad suppleant bestrider ordinarie ledamots befattning i styrelsen, åtnjute han det för den senare bestämda arfvode, lämpadt efter den tid, han i kontorets styrelse och förvaltning deltager, dock att, när styrelseledamot, enligt medgifvande i § 52 mom. 4, begagnar le - 29 dighet och suppleant till följd häraf inträder i styrelsen, till denne af kontorets medel utgår ersättning med belopp, motsvarande det för ordinarie ledamot i staten anvisade arfvode. AFDELNING V. Å. Om tjenstemännen och vaktbetjeningen vid riksbankens hufvud- och afdelningskontor, deras tillsättande, aflöning och åligganden; ordningsstadganden samt grunderna för pensions erhållande. § 58. Mom. 1. De af riksbankens hufvud- och afdelningskontors verksamhet härflytande göromål handläggas af de vid hvarje kontor anstälde tjenstemän, i öfverensstämmelse med gällande tjenstgöringsstadgar samt de af fullmäktige eller deras deputerade eller, för afdelningskontor, af dess styrelse eller verkställande styrelseledamoten meddelade föreskrifter. Mom. 2. I nämnda tjenstgöringsstadgar ega fullmäktige att vidtaga sådana förändringar, som kunna finnas nödiga och icke äro mot föreskrifterna i detta reglemente stridande; skolande likväl dylika, af fullmäktige beslutade förändringar vid nästkommande riksdag underställas bankoutskottets pröfning och stadfästelse. § 59. Tjenstegraderna inom riksbankens kontor äro fyra, nemligen: Första graden: kontorsskrifvare, kassaskrifvare och kanslister; Andra graden: bokhållare, revisorer, kassörer, notarie, registrator och ombudsman vid afdelningskontoret i Göteborg; Tredje graden: kamrerare, förste revisorer och ombudsmannen vid hufvudkontoret; Fjerde graden: kommissarier och bankosekreteraren. Denna gradindelning tillämpas på tjenstemännen vid kufvudkontoret och afdelningskontoren i Göteborg och Malmö, men icke på tjenstemännen 30 vid de öfriga afdelningskontoren och ej heller på ombudsmannen vid kontoret i Malmö. § 60. Mom. 1. På ordinarie stat må ej tillsättas flere tjensteman vid hvarje kontor, än aflöningsstaten upptager. Fullmakt meddelas endast åt tjenstemännen af fjerde graden. Mom. 2. Skulle för göromålens obehindrade gång ökade arbetskrafter för någon tid finnas oundgängligen behöfliga, ega fullmäktige att utöfver stat anställa den eller de tjensteman, som erfordras, och åt dem för tjenstgöringstiden anslå lämpliga arfvoden. Mom. 3. Yaktbetjening anställes vid hufvudkontoret till erforderligt antal af fullmäktige och vid afdelningskontor af vederbörande styrelse till det antal, aflöningsstaten angifver. Vid hufvudkontoret ega deputerade antaga och entlediga extra vaktmästare. § 61. Mom. 1. De till tjenstemännen och vaktbetjeningen vid riksbankens kontor utgående aflöningsförmåner äro bestämda i särskild af Eiksdagen faststäld aflöningsstat. Mom. 2. Utöfver hvad denna stat upptager ega fullmäktige att tilldela lämpliga arfvoden åt de i staten icke upptagna biträden inom kontoret för riksbankens utrikes affärer och kommissionsanstalten vid hufvudkontoret äfvensom åt de biträden vid afdelningskontoren i Giöteborg och Malmö, hvilka, utom den ordinarie tjenstemännen för kommissionsgöromål i Gröteborg, erhålla uppdrag att handhafva de göromål, som härflyta af stadgandet i § 29 mom. 1 här ofvan. Mom. 8. Likaledes ega fullmäktige att vid hufvudkontoret utöfver stat till vaktmästare i och för tjenstgöring vid brandanstalterna och nattbevakningen meddela de arfvoden, fullmäktige finna skäliga. § 62. Mom. 1. För tillsättning af ordinarie tjensteman utsättes vid hufvudkontoret af fullmäktige och vid öfriga kontor af vederbörande styrelse, me - 31 deist anslag å lämpligt ställe inom kontoret samt kungörelse i Post- och Inrikes Tidningar, ansökningstid af trettio dagar från kungörandet. Anslaget skall, der så ske kan, afse icke viss tjenst, utan i allmänhet tjenst inom viss tjenstegrad. I afseende å ombudsmannabefattningen vid afdelningskontoren må fullmäktige, då så anses lämpligt, låta med åtgärder för tillsättning å ordinarie stat af sådan befattning anstå och i enlighet dermed bestämma, att dylik tjenst må bestridas på förordnande tills vidare. Mom. 2. Anmäler sig efter anslag icke någon fullt lämplig och skicklig sökande, skall ny ansökningstid utsättas. Mom. 8. För tillsättning af tjenst vid afdelningskontor insändas ansökningshandlingarna af styrelsen jemte yttrande om tjenstens behöflighet och de sökandes skicklighet och lämplighet till fullmäktige, hvilka hafva att tillsätta tjensten samt utfärda förordnande för den utnämnde. Mom. 4. I händelse till styrelseledamot i afdelningskontor, med uppdrag att handhafva den dagliga förvaltningen, af fullmäktige är eller blifver förordnad någon person, som innehafver ordinarie tjenst inom riksbanken, skall denna tjenst i vanlig ordning tillsättas, dock att den, som till innehafvande af sådan tjenst efter honom förordnas, skall, när förre innehafvaren återtager utöfningen af densamma, vara skyldig att, med bibehållande af samma tjenst åtföljande lön och tjenstgöringspenningar, förrätta den tjenst vid något af riksbankens kontor, som fullmäktige, med hänsyn tagen såväl till den ifrågavarande personens förtjenst och skicklighet som till i öfrigt föreliggande omständigheter, finna skäligt bestämma, intill dess han kan i laga ordning blifva befordrad till stadigvarande tjenst, hvarom allt särskildt förbehåll bör intagas i det förordnande eller den fullmakt, som för honom utfärdas. Mom. 5. Deputerade ega antaga och entlediga i staten icke uppförda behöfliga biträden inom kontoret för riksbankens utrikes affärer; börande deputerades åtgärder härvid hos fullmäktige anmälas. § 68. Pröfvas ledigblifven tjenst kunna umbäras, ega fullmägtige låta med tillsättningen anstå, äfvensom, derest tjensten anses lämpligen kunna medelst tjenst i lägre grad ersättas, fullmäktige ega att om tillsättning af sistnämnda 32 tjenst förordna; skolande styrelsen för afdelningskontor om dylika förhållanden hos fullmäktige göra anmälan, innan åtgärd för tillsättning af ledig tjenst utaf styrelsen vidtages. § 64. Vid alla tjenstetillsättningar skola fullmäktige till tjensten nämna den bland de sökande, som för tjensten är mest skicklig och passande. Till ombudsman kan endast den nämnas, som aflagt prof för inträde i rikets rättegångsverk, hvilket äfven erfordras för anställning till tjenstgöring i ombudsmannaexpeditionen vid hufvudkontoret. § 65. Tjensteman vid hufvudkontoret samt kamrerare och tjensteman i andra eller första grad vid afdelningskontoren i Göteborg och Malmö få icke annan tjenstebefattning utom riksbanken emottaga. Den, som till sådan tjenst inom riksbanken förordnas eller utnämnes, vare skyldig att annorstädes innehafvande tjenstebefattning genast frånträda. Tjensteman, som till följd af förut gällande stadganden innehar tjenst utom riksbanken, må dock densamma bibehålla, så länge den icke är för tjenstgöringen i riksbanken hinderlig. § 66. Uppflyttning till högre lön inom tjenstegrad må icke ske, med mindre fullmäktige eller vederbörande styrelse pröfva tjensteman hafva genom sin föregående tjenstgöring inom graden och fortfarande duglighet gjort sig förtjent af en dylik löneförbättring. § 67. Tjenstemän och betjente vid riksbankens samtliga kontor äro skyldiga att underkasta sig den vidsträcktare tjenstgöringsskyldighet eller jemkning i åligganden, som vid en förändrad organisation af riksbanken eller eljest kan varda stadgad. De tjenstemän, som hädanefter på ordinarie stat förordnas eller befordras vid hufvudkontoret eller afdelningskontoren i Göteborg och Malmö, kunna af fullmäktige för en tid af högst sex månader förflyttas till tjenst - 33 göling i summa eller högre grad vid annat af nyssnämnda kontor; egande fullmäktige att bevilja den sålunda förflyttade ersättning af riksbankens medel för resekostnaden och annan utgift, som förflyttningen för honom kan medföra. Såsom tjenstepligt åligger det en hvar af tjenstemännen vid bufvudkontoret, som dertill af fullmäktige erhålla uppdrag, att utan ersättning underskrifva nya samt granska, uppräkna och makulera förslitna sedlar. § 68. Mom. 1. Blifver tjensteman af sjukdom hindrad att sin syssla förrätta, och göromålens behöriga gång fordrar att föranstalta om vikariat, ega fullmäktige eller vederbörande styrelse att om tjenstgöringen förordna och för dess bestridande af riksbankens medel använda: vid hufvudkontoret samt afdelningskontoren i Göteborg och Malmö ett belopp, motsvarande den vid vederbörande kontor för första tjenstegraden bestämda lägsta lön, samt vid hvarje af de öfriga afdelningskontoren ett belopp af högst tolfhundra kronor för år räknadt; dock under iakttagande härvid, att ersättning till vikarie för ombudsman ej må komma att öfverstiga dennes ordinarie lön. Mom. 2. Erhålles tjenstledighet efter egen ansökning för svag helsas förbättrande, utan egentligt sjukdomsförfall, eller för enskilda angelägenheter, eller i och för tjenstgöring hos Riksdagen, dess utskott eller revisorer, vare den tjenstledige pligtig att sjelf vidkännas kostnaden för tjenstens bestridande. Mom. 3. Då vikariat för någon tjensteman fordras i anseende dertill, att han afträdt sin egendom åt borgenärer eller blifvit stäld under förmyndare, bör till tjenstens bestridande under den tid, vikariatet i dylika fall enligt nedanstående §§ 72 och 73 kan komma att fortfara, användas utom tjenstgöringspenningar den del af lönen, som fullmäktige pröfva för ändamålet nödig. Mom. 4. Tjenstemännen vid hufvudkontoret, kamrerare och tjensteman i första eller andra graden vid afdelningskontoren i Göteborg och Malmö samt kamrerare och kassörer vid de öfriga afdelningskontoren ega, så vidt sådant utan hinder för göromålens jemna och oafbrutna gång kan ske, hvar i sin ordning åtnjuta semester, tjenstemännen i tredje och fjerde graderna vid hufvudkontoret och de i tredje graden vid afdelningskontoren Bill. till Riksd. Prof. 1902. 10 Sami. 1 Afd. 2 Band. 5 (Bankoreglementet.) 34 i Göteborg och Malmö under en och en half månad samt öfriga ofvan omförmälde tjensteman en månad hvarje år. Semesterindelningen för hvarje år fastställes vid hufvudkontoret af deputerade och vid afdelningskontoren af styrelsen. § 69. För att kunna antagas till extra ordinarie tjensteman i något af riksbankens kontor fordras att hafva undergått godkänd afgångsexamen från högre allmänt läroverk eller på annat sätt ådagalagt erforderliga kunskaper för riksbankens tjenst. § 70. Tjenstledighet för öfvervaktmästare eller ordinarie vaktmästare meddelas vid hufvudkontoret af deputerade, vid afdelningskontor af styrelsen. År vaktbetjent af sjukdom hindrad att sin tjenst förrätta, må den, som af deputerad eller kontorsstyrelse förordnas att bestrida göromålen, af riksbankens medel erhålla arfvode, motsvarande vid hufvudkontoret högst 2 kronor 50 öre om dagen och vid afdelningskontor högst 2 kronor om dagen, men sökes eljest ledighet, eller måste någon från tjensten afhållas derför, att han till borgenärers förnöjande sin egendom afträdt, förordnas vikarie på den tjenstlediges bekostnad. § 71. Mom. 1. Om tjensteman vid hufvudkontoret, som å tjensten innehar fullmakt, antingen, vid mindre förseelser i tjensten, ej låter sig af förmäns tillsägelser och varningar rätta, eller ock beträdes med större fel i tjenstgöringen, eller med ett ovärdigt uppförande i allmänna lefvernet, vare vederbörande förman skyldig att förhållandet skriftligen anmäla hos fullmäktige, som bestämma, huruvida sådan anmälan bör till åtgärd föranleda, i hvilket fall tjenstemannen skall lemnas tillfälle att sig förklara och de för sakens bedömande erforderliga upplysningar infordras. Finnes tjenstemannen beträdd med större eller mindre fel af förenämnda beskaffenhet, skall han, efter fullmäktiges pröfning, erhålla inför protokollet en allvarsam föreställning eller från tjenstgöring afhållas på längre eller kortare tid med förlust 35 af större eller mindre del af lönen. Varder han sedermera till ny förseelse förvunnen, afhålles han från tjenstgöring på längre eller kortare tid med förlust af större eller mindre del af lönen, eller ock skiljes han från innehafvande tjenst. Mom. 2. Af de tjensteman åter vid hufvudkontoret, som icke å tjensten erhållit fullmakt, samt tjenstemännen vid afdelningskontor ega fullmäktige att, sedan vederbörande tjensteman fått tillfälle sig förklara, från tjensten och densamma åtföljande förmåner entlediga den, med hvilken kontoret finnes icke vara belåtet; egande fullmäktige att i afseende på tjensteman vid afdelningskontor vidtaga sådan åtgärd på anmälan af vederbörande kontorsstyrelse. Anse åter fullmäktige eller kontorets styrelse af tjensteman begångna fel kunna försonas med andra af de i mom. 1 omnämnda påföljder, ega de att sådana tillämpa. § 72. Tjensteman, som varder under förmynderskap stöld, må det ej tillåtas att tjensten förrätta, så länge hans omyndighetstillstånd fortfar. Blifver han icke inom två år från förmyndares inseende befriad, skiljes han från tjensten; dock att, om hans omyndighetstillstånd varit föranledt af sjukdom, fullmäktige må ega att efter omständigheterna förfara. § 73. Den tjensteman eller vaktbetjent, som till borgenärers förnöjande sin egendom afträdt, bör genast från tjenstgöring i riksbanken afbållas och skall, om han icke senast ett år, efter det inställelsedagen i konkursen inträffat, styrker sig vara från borgenärers kraf befriad, skiljas från sin i riksbanken innehafvande tjenstebefattning. § 74. Har tjensteman genom domstols utslag förklarats förlustig medborgerligt förtroende, bör han genast från tjenstgöring i riksbanken afhållas och skall, om utslaget vinner laga kraft, då skiljas från sin i riksbanken innehafvande tjenstebefattning. 36 § 75. Den extra ordinarie tjensteman, som utan erhållet tillstånd eller anmäldt laga förfall uteblifver från tjenstgöring tre månader, eller eljest visar märklig försummelse eller undandrager sig behörigt deltagande i göromålen, skall, på anmälan af deputerade eller, för afdelningskontor, af verkställande styrelseledamoten, från listan öfver extra ordinarie tjensteman afföras. § 76. Om någon af vaktbetjeningen visar ohörsamhet mot förmäns befallningar eller på annat sätt felar i tjensten eller utom densamma förhåller sig otillbörligt, ankommer det på fullmäktige eller vederbörande kontorsstyrelse att afhålla den felaktige från tjenstgöring under längre eller kortare tid, med förlust af större eller mindre del af lönen, eller ock genast skilja honom från tjensten. § 77. Beräknande af pension åt tjenstemän och vaktbetjening grundas på dels den lön, de vid afgång från tjensten innehafva, dels det antal år, de varit anstälde såsom extra ordinarie eller ordinarie i riksbankens eller annan statens tjenst. § 78. Mom. 1. Tjensteman eller vaktbetjent skall, då han uppnått 65 lefnadsår och tjenat 35 år, vara förpligtad att med oafkortad lön såsom pension från tjensten afgå, fullmäktige dock obetaget att låta med afsked anstå, derest och så länge den pensionsberättigade pröfvas kunna i tjensten på ett tillfredsställande sätt gagna riksbanken och kan finnas villig att i tjensten qvarstå. Mom. 2. Verkställande styrelseledamot vid afdelningskontor, hvilken är tjensteman i riksbanken, vare, om han vid ofvan angifna lefnads- och tjensteålder frånträder förstnämnda befattning, berättigad att i pension åtnjuta sin lön såsom sådan ledamot oafkortad. § 79. Den tjensteman eller vaktbetjent, som, efter ådagalagdt välförhållande, sig om afsked anmäler, är, så vida han fy]t sextio år och tjenat trettio - 37 fem år, berättigad att såsom pension för lifstiden åtnjuta tre fjerdedelar af innehafvande lön. Före uppnådda sextio lefnadsår i förening med trettiofem tjenstår kan afskedssökande endast i händelse af bevislig oförmögenhet till vidare tjenstgöring pension erhålla. Pensionsbeloppet bestämmes då efter tjenståren allena medelst afdrag å tre fjerdedelars lön af en trettiofemtedel för hvarje bristande tjenstår. Öfverstiga deremot tjenståren trettiofem och åldersåren sextio, ökas det ofvan bestämda pensionsbeloppet med eu trettiofemtedel för hvarje öfverskjutande tjenstår, eller ock med en sextiondedel för hvarje öfverstigande åldersår, derest detta sistnämnda beräkningssätt skulle för afskedssökanden förmånligare utfalla. § 80. Då sådant för göromålens säkra och skyndsamma gång finnes erforderligt, kunna fullmäktige på pensionsstat förflytta tjensteman eller vaktbetjent, som af sjukdom eller minskad arbetsförmåga är förhindrad att vidare på ett tillfredsställande sätt gagna riksbanken, oaktadt han sig ej om afsked anmält. I sådant fall ega fullmäktige att, efter omständigheterna, tillägga den, som afskedas, antingen hela lönen i pension, ehvad de föreskrifna lefnads- och tjenståren äro uppnådda eller icke, eller ock en del af lönen, dock ej mindre än hvad med tillämpning af bestämmelserna i nästföregående paragraf belöper. § 81. Pensionstagare, som af domstol genom laga kraft egande utslag förklarats förlustig medborgerligt förtroende för alltid eller för viss tid, hafve förlorat rättigheten att pension vidare uppbära. § 82. Mom. 1. Ansökningar från personer inom riksbanken rörande arfvoden utöfver faststäld stat, gratifikationer, eftergifter eller afskrifningar få endast ske hos bankoutskottet; och skola ansökningarna till fullmäktiges expedition inlemnas senast å den dag, Riksdagen sammanträder, vid påföljd, att de i annat fall icke varda till pröfning upptagna. Mom. 2. Öfver sådana af fullmäktige eller styrelse för afdelningskontor fattade beslut, som grunda sig på stadgandena i denna afdelning af reglementet, kunna besvär anföras hos näst sammanträdande bankoutskott eller, mellan riksdagarne, hos revisorerna af riksbanken, dock, hvad angår beslut i 38 ordningsmål, endast i det fall, att klaganden blifvit från tjensten skild eller förklarats skyldig afstå någon del af sina löneinkomster. Besvären skola, vid äfventyr af talans förlust, anmälas hos fullmäktige, i frågor om befordringar senast fjorton dagar efter det beslutet blifvit justeradt, och i andra mål senast fjorton dagar efter det klaganden af beslutet bevisligen erhållit del, den oräknad, allt före klockan tolf på dagen, hvarefter besvären böra till fullmäktiges expedition inlemnas, när de äro stälda till bankoutskottet, sist å den dag riksdag sammanträder, och när de anföras hos revisorerna af riksbanken, sist fjorton dagar före revisionens början, men är beslutet meddeladt senare än fjorton dagar före utgången af den sålunda bestämda tiden, böra besvären till bankoutskottet eller revisionen omedelbart ingifvas innan klockan tolf å fjortonde dagen efter den, då befordringsfråga blifvit justerad eller beslut i annat mål blifvit klaganden delgifvet. B. Om tjenstemännen och arbetspersonalen vid Tumba pappersbruk. § 83. Tumba bruks egentliga förvaltning besörj es på stället af en förvaltare, som på förordnande tills vidare af fullmäktige tillsättes. Till förvaltarens biträde äro anstälda för papperstillverkningen en verkmästare och en pappersmästare samt vid räkenskapsgöromålen och den öfriga förvaltningen en bokhållare, hvilka alla, uppå förvaltarens förslag, tillsättas på förordnande tills vidare af fullmäktige. För förvaltaren och öfriga bruksbetj eningen gäller till efterrättelse den af bankoutskottet den 15 december 1857 faststälda instruktion, med den ändring, som af andra eller materialbokhållaretjenstens indragning följer. § 84. Mom. 1. Tumba bruks tjenstemän och vaktmästare tillkommande löne- och öfriga förmåner äro bestämda i särskild, af Riksdagen faststäld aflöningsstat. Mom. 2. Den vid bruket anstälda arbetspersonal antages och afskedas af förvaltaren, på sätt instruktionen föreskrifver. För nämnda personal fastställa fullmäktige aflöning och öfriga förmåner. 39 Vid 1899 års riksdag har beslutits, l:o att nya afdelningskontor af riksbanken skola inrättas: i Venersborg för Elfsborgs län under år 1901 eller år 1902, i Yesterås för Vestmanlands län under år 1902, i Upsala för Upsala län under år 1908, allt under de vilkor och bestämmelser med afseende å kontorens verksamhet och rörelse, som bankofullmäktige ega föreskrifva; och har Biksdagen åt fullmäktige uppdragit dels att till bedrifvande af dessa kontors lånerörelse anvisa de belopp, som finnas lämpliga, och dels att tills vidare och intill dess Biksdagen annorlunda besluter ej mindre bestämma, af huru stort antal ledamöter styrelserna för nämnda afdelningskontor skola utgöras, än äfven utse dessa ledamöter, förordna om styrelsens verksamhet och sättet för dennas utöfvande samt bestämma arfvoden för styrelserna, äfvensom besluta om tjenstemännens antagande, göromål och aflöning samt i öfrigt vidtaga alla erforderliga åtgärder för kontorens öppnande; 2:o att bemyndiga riksgäldskontoret att i utlandet mot statsobligationer upptaga ett lån å tjugufem millioner kronor att tillhandahållas riksbanken, som å sin sida har att å tid samt på sätt och vilkor i öfrigt, hvarom öfverenskommelse mellan fullmäktige i riksbanken och fullmäktige i riksgäldskontoret kan komma att träffas, till riksgäldskontoret återbetala de erhållna lånemedlen samt ersätta kontoret alla de utgifter och kostnader, som genom medlens upplåning åsamkas kontoret för den tid, under hvilken samma medel af banken disponeras. Jemlikt § 8 i den för bankoutskottet gällande instruktion har utskottet, på grund af under riksdagens lopp vidtagna beslut samt i noggrann öfverensstämmelse med de i lagen för Sveriges riksbank äfvensom i lagen med vissa bestämmelser om riksbankens sedelutgifningsrätt, så ock angående forum för riksbanken, båda af den 12 maj 1897, faststälda grunder, upprättat och sammanfattat förestående reglemente att, intill dess annorlunda kan varda i vederbörlig ordning förordnadt, tjena till ovilkorlig efterlefnad och iakttagande; kommande dock äldre, oförändrade stadganden, instruktioner och förordnanden att derjemte iakttagas, så vidt de, vid före - 40 kommande särskilda fall, utan stridighet med här utstakade grunder och gifna speciella föreskrifter må kunna tjena till efterrättelse; och böra fullmäktige besörja, att lagen angående myntbestänmingen den 1 mars 1830, de ofvanberörda båda lagarne af den 12 maj 1897, kongl. kungörelserna af den 30 maj 1873 angående rikets mynt och om öfvergången till det nya myntsystemet, myntkonventionerna mellan de tre skandinaviska landen af åren 1873 och 1876 samt detta reglemente efter riksdagens slut i lika format af trycket utgifvas och till salu allmänheten tillhandahållas. Stockholm den 20 maj 1902. EE. GlUST. BOSTRÖM. J. JOHANSSON. J. M. EKSTRÖMER. JOH. P. DAHLBEG. P. O. LUNDELL. L. P. MALLMIN. OLOF BJÖRKLUND. JOHN RETTIG. O. NILSSON. ROBERT EKLUNDH OLOF PERSSON. A. ASKER. TH. NYSTRÖM. A. HANSSON i Solberga. AUG. IiENRICSON, W. BENGTSSON. E. Langborg. Aflöningsstat för Sveriges Riksbank;. A. Fullmäktige i Riksbanken: sju fullmäktige uppbära i årligt arfvode hvarje ............... kronor 4,000: hvarförutom förste deputeraden åtnjuter.............................. » 16,000: andre deputeraden..................................................................... » 11,000: och en vikarierande deputerad ............................................. » 8,000: samt derförutom den fullmäktig, som besörjer tillsynen vid riksbankens pappersbruk och tryckeri ............... » 2,000: B. Hufvudkontoret i Stockholm: Tjenstemännen: A lönestat: tjugu i första tjenstegraden (kontorsskrifvare, kassaskrifvare, kanslister), hvarje................................................... kronor 1,600: hvilket belopp kan förhöjas efter fem års ordinarie tjenst i graden till ..................................................................... » 2,100: tjugufyra i andra tjenstegraden (bokhållare, revisorer, kassörer, notarie, registrator), hvarje........................... » 2,500: hvilket belopp kan förhöjas efter fem års ordinarie tjenst i graden till ........................................................................ » 8,000: efter tio års till........................................................................ » 8,500: Bih. till Riksd. Proi. 1902. 10 Sami. 1 Afd. 2 Band. (Bankoreglemente!;.) 42 tio i tredje tjenstegraden (kamrerare, ombudsman), hvarje kronor 3,500: — hvilket belopp kan förhöjas efter fem års ordinarie tjenst i graden till ..................................................................... » 4,000: — efter tio års tjenst i graden till .......................................... » 4,500: — sex i fjerde tjenstegraden (kommissarier, bankosekreteraren), hvarje .................................................................. » 4,500: — hvilket belopp efter fem års ordinarie tjenst i graden kan förhöjas till............................................................... y> 5,000: — Å arfvodesstat: Tjenstgöringspenningar: till tjensteman i första tjenstegraden, hvarje................ kronor 1,000: — till tjensteman i andra tjenstegraden, hvarje..................... » 1,500: — till tjensteman i tredje tjenstegraden, hvarje..................... » 1,800: — till 5 tjensteman i fjerde graden (kommissarier), hvarje » 2,000: — till 1 tjensteman i fjerde graden (bankosekreterare) ...... » 1,500: — Missräkningspenningar: till kassörerna, hvarje ............................................................ kronor 1,000: — till den första gradens tjensteman, som förordnas att förestå bronsmjntkassan ............. » 600: — Årfvoden: l:o) till extra ordinarie tjensteman samt för extra arbeten och semestervikariat.......................................... kronor 44,000: — 2:o) till brandchefen ......... j> 600: — 3:o) till vårdaren af riksbankens mynt- och medaljsamling ............. » 500: — 4:o) till de s. k. postvaktmästarne för postbefordran och inkasseringsuppdrag ...................................................... » 3,000: — 43 VaMbetjeningen: öfvervaktmästaren, tillika brandmästare, lön..................... kronor tjenstgöringspenningar................................................... )) jemte fria husrum och vedbrand; vice brandmästaren, lön........................... kronor 700: — tjenstgöringspenningar..................... » 600: — jemte fria husrum och vedbrand: och kan nämnda belopp efter fem års ordinarie tjenst och derunder ådagalagdt välförhållande höjas till sammanlagdt 1,500 kronor, nemligen: lön...................................................... kronor 900: — tjenstgöringspenningar .................. )) 600: — samt efter tio års ordinarie tjenst under fortsatt välförhållande ytterligare höjas till sammanlagdt 1,700 kronor, nemligen: lön............................................... .... kronor 1,100: — tjenstgöringspenningar ........... 600: — 3> öfrige vaktmästare, hvarje, lön ..... » 700: — tjenstgöringspenningar ........... 500: — » hvilket belopp efter fem års ordinarie tjenst och derunder ådagalagdt välförhållande kan höjas till sammanlagdt 1,400 kronor, nemligen: lön................................................... kronor 900: — och tjenstgöringspenningar......... » 500: — samt efter tio års ordinarie tjenst under fortsatt välförhållande kunna ytterligare höjas till sammanlagdt 1,600 kronor, nemligen: lön ................................................ kronor 1,100: — och tjenstgöringspenningar......... » 500: — 1,500: — 700: — 1,800: — 1,500: — 1,700: — 1,200: — 1,400: — 1,600: — Aflöningsstat för Sverig-es Riksbanks af delning-sko ntor. Afdelningskontoret i Göteborg: I. Styrelsen: fyra styrelseledamöter, hvarje................................................ kronor 2,400: samt derförutom den ledamot, som handhafver den dagliga förvaltningen............................................................ » 5,100: jemte fri bostad; dock att, derest sistnämnda befattning bestrides af någon riksbankens tjensteman, aflöningen till honom under tiden utgår med 7,500 kronor för år räknadt, deraf 3,000 kronor anses såsom tjenstgöringspenningar och 4,500 kronor såsom lön, hvilket belopp efter fem års tjenstgöring kan böjas till 5,000 kronor. II. Tjenstemännen: Å lönestat: fem i första tjenstegraden, kontorsskrifvare, hvarje......... kronor 1,600: hvilket belopp kan förhöjas efter fem års ordinarie tjenst i graden till..................................................................... » 2,100: sex i andra tjenstegraden (ombudsman, bokhållare, kassörer, registrator), hvarje................................................... » 2,500: hvilket belopp kan förhöjas efter fem års ordinarie tjenst i graden till ..................................................................... » 3,000: efter tio års till........................................................................ » 8,500: en i tredje tjenstegraden, kamrerare.................................... » 3,500: hvilket belopp kan förhöjas efter fem års ordinarie tjenst i graden till..................................................................... » 4,000: efter tio års till........................................................................ » 4,500: 45 A arfvodesstat: Tjenstgöring spenning ar: till tjenstemännen i första graden, hvarje ........................ kronor 1,000: — » )> i andra » » ........................ » 1,500: — y> tjenstemännen i tredje graden ....................................... » 1,800: — Missräkn ingspenningar: till kassörerna, hvardera ......................................................... kronor 1,000: — Arfvoden: till extra ordinarie tjensteman samt för extra arbeten och semestervikariat ............................................................... kronor 8,000: — III. Vaktbetjeningen: två vaktmästare, hvardera, lön................................................ kronor 600: — hvilket belopp efter fem års ordinarie tjenst och derunder ådagalagdt välförhållande kan höjas till ... » 700: — efter tio års till............................................................... » 800: — samt tjenstgöringspenningar .......................................... » 300: — en husdräng, lön ..................................................................... » 700: — hvarjemte såväl denne som vaktmästarne ega att åtnjuta fri bostad och vedbrand eller såsom ersättning för nämnda förmåner ett belopp för hvarje af 800 kronor om året. Afdelningskontoret i Malmö: I. Styrelser!: fyra styrelseledamöter, hvarje................................................ kronor 2,400: — samt derförutom den ledamot, som handhafver den dagliga förvaltningen............................................................ » 5,100: — dock att, derest sistnämnda befattning bestrides af någon riksbankens tjensteman, aflöningen till honom 46 under tiden utgår med 7,500 kronor för år räknadt, deraf 3,000 kronor anses såsom tjenstgöringspenningar och 4,500 kronor såsom lön, hvilket beloppp efter fem års tjenstgöring kan höjas till 5,000 kronor. II. Tjenstemännen: Å lönestat: tre i första tjenstegraden, hvarje......................................... kronor 1,600: — hvilket belopp kan förhöjas efter fem års ordinarie tjenst i graden till ..................................................................... » 2,100: — tre i andra graden (bokhållare, kassörer), hvarje............... » 2,500: — hvilket belopp kan förhöjas efter fem års ordinarie tjenst i graden till ..................................................................... » 3,000: — efter tio års till........................................................................ » 3,500: — en i tredje graden (kamrerare) ............................................. » 3,500: — hvilket belopp kan förhöjas efter fem års ordinarie tjenst i graden till..................................................................... » 4,000: — efter tio års till................................ » 4,500: — ombudsmannen........................................................................... » 1,500: — A arfvodesstat: Tjenstgöringspenningar: till tjenstemännen i första graden, hvarje........................... kronor 1,000: — )) )) i andra » » ..................... » 1,500: — » tjenstemännen i tredje graden ....................................... » 1,800: — » ombudsmannen ............ » 500: — Missräkning spenningar: till kassörerna, hvardera ......................................................... kronor 1,000: — Arfvoden: till extra ordinarie tjensteman samt för extra arbeten och semestervikariat ............................................................... kronor 7,000: — 47 . ill. Vaktbetjeningen: två vaktmästare, hvardera, lön ............................................. kronor 600: — hvilket belopp efter fem års ordinarie tjenst och derunder ådagalagdt välförhållande kan höjas till......... » 700: — efter tio års till ............................................................ )) 800: — samt tjenstgöringspenningar................................................... » 300: —- äfvensom för den ene vaktmästaren fri bostad och vedbrand och till den andre såsom ersättning härför.................... D 300: — en husdräng, lön ..................................................................... » 700: — jemte fri hostad och vedbrand. Afdelningskontoren i Gefle och Hernösand, hvart för sig, (Grupp 1): tre styrelseledamöter, hvarje ................................................ samt derförutom den ledamot, som handhafver den dagliga förvaltningen............................................................ dock att, derest sistnämnda befattning bestrides af någon riksbankens tjensteman, aflöningen till honom under tiden utgår med sammanlagdt 6,000 kronor för år räknadt, deraf 2,500 kronor anses såsom tjenstgöringspenningar och 3,500 kronor såsom lön, hvilket lönebelopp efter fem års tjenstgöring i nämnda egenskap kan förhöjas med 500 kronor och efter tio års med ytterligare 500 kronor, kamreraren, lön ........................................................................ hvilket belopp efter fem års ordinarie tjenst såsom kamrerare vid riksbankens afdelningskontor kan förhöjas med 500 kronor och efter tio års med ytterligare 500 kronor, samt tjenstgöringspenningar................................................... kassören, lön ............................................................................ hvilket belopp efter fem års ordinarie tjenst såsom kassör vid riksbankens afdelningskontor kan förhöjas med 400 kronor och efter tio års med ytterligare 400 kronor, samt tjenstgöringspenningar................................................... kronor 1,500: » 4,500: kronor 2,400: » 1,800: » 1,600: x> 1,000: 48 och missräknagspenuingar...................................................... kronor registrator^ tillika bokhållare, lön....................................... » hvilket belopp efter fem års ordinarie tjenst såsom registrator vid riksbankens afdelningskontor kan förhöjas med 400 kronor, samt tjenstgöringspenningar................................................... » ombudsmannen, lön ............................................................... » vaktbetjenten, lön .................................................................. j> hvilket belopp efter fem års ordinarie tjenst och derunder ådagalagdt välförhållande kan böjas med 100 kronor och efter tio års med ytterligare 100 kronor, tjenstgöringspenningar ............................................................ » jemte fri bostad och vedbrand. Åfdelningskontoret i Örebro, (Grupp 1): tre styrelseledamöter, hvarje ................................................ kronor samt derförutom den ledamot, som handhafver den dagliga förvaltningen............................................................ » dock att, derest sistnämnda befattning bestrides af någon riksbankens tjensteman, aflöningen till honom under tiden utgår med sammanlagdt 6,000 kronor för år räknadt, deraf 2,500 kronor anses såsom tjenstgöringspenningar och 8,500 kronor såsom lön, hvilket lönebelopp efter fem års tjenstgöring i nämnda egenskap kan förhöjas med 500 kronor och efter tio års med ytterligare 500 kronor, kamreraren, lön ........................................................................ » hvilket belopp efter fem års ordinarie tjenst såsom kamrerare vid riksbankens afdelningskontor kan förhöjas med 500 kronor och efter tio års med ytter - ligare 500 kronor, samt tjenstgöringspenningar................................................... y> kassören, lön.............................................................................. » hvilket belopp efter fem års ordinarie tjenst såsom kassör vid riksbankens afdelningskontor kan förhö - 600: — 1,400: — 800: — 800: — 500: — 200: — 1,500: — 4,500: — 2,400: — 1,800: — 1,600: — 49 jas med 400 kronor och efter tio års med ytterligare 400 kronor, samt tjenstgöringspenningar................................................... och missräkningspenningar...................................................... registratorn och bokhållaren, hvardera, lön........................ hvilket belopp efter fem års ordinarie tjenst såsom registrator eller bokhållare vid riksbankens afdelningskontor kan förhöjas med 400 kronor, samt tjenstgöringspenningar................................................... ombudsmannen, lön.................................................................. vaktbetjenten, lön..................................................................... hvilket belopp efter fem års ordinarie tjenst och derunder ådagalagdt välförhållande kan höjas med 100 kronor och efter tio års med ytterligare 100 kronor, tjenstgöringspenningar ............................................................ jemte fri bostad och vedbrand. kronor 1,000: — » 600: — » 1,400: — )> 800: — » 800: — » 500: — j> 200: — Afdelningskontoren i Falun, Halmstad, Jönköping, Karls krona, Karlstad, Linköping, Luleå och Östersund, hvart för sig, (Grupp 2): tre styrelseledamöter, hvarje ................................................ samt derförutom den ledamot, som handhafver den dagliga förvaltningen ......................................................... dock att, derest sistnämnda befattning bestrides af någon riksbankens tjensteman, aflöningen till honom under tiden utgår med sammanlagdt 5,500 kronor för år räknadt, deraf 2,000 kronor anses såsom tjenstgöringspenningar och 3,500 kronor såsom lön, hvilket lönebelopp efter fem års tjenstgöring i nämnda egenskap kan förhöjas med 500 kronor och efter tio års med ytterligare 500 kronor, kamreraren, lön ........................................................................ hvilket belopp efter fem års ordinarie tjenst såsom kamrerare vid riksbankens afdelningskontor kan förhöjas med 500 kronor och efter tio års med ytterligare 500 kronor, Bill. till Riksd. Prot. 1902. 10 Sami. 1 Afd. 2 Band. (Bankoreglementet.) kronor 1,200: — » 4,300: — » 2,400: — 7 samt tjenstgöringspenningar................................................... kronor 1,600: kassören, lön.............................................................................. » 1,600: hvilket belopp efter fem års ordinarie tjenst såsom kassör vid riksbankens afdelningskontor kan förhöjas med 400 kronor och efter tio års med ytter - ligare 400 kronor, samt tjenstgöringspenningar ................................................... » 800 och missräkningspenningar...................................................... » 600 registratorn, tillika bokhållare, lön....................................... » 1,400 hvilket belopp efter fem års ordinarie tjenst såsom registrator vid riksbankens afdelningskontor kan förhöjas med 400 kronor, samt tjenstgöringspenningar.....................,............................. » 600: ombudsmannen, lön.................................................................. » 800: vaktbetjenten, lön..................................................................... » 500: hvilket belopp efter fem års ordinarie tjenst och derunder ådagalagdt välförhållande kan höjas med 100 kronor och efter tio års med ytterligare 100 kronor, tjenstgöringspenningar ................................................ » 200: jemte fri bostad och vedbrand. Afdeiningskontoren i Kalmar, Kristianstad, Umeå och Visby, hvart för sig, (Grupp 3): tre styrelseledamöter, hvarje.................................. kronor 1,200: samt derförutom den ledamot, som handhafver den dagliga förvaltningen ............................................................ » 4,800: dock att, derest sistnämnda befattning bestrides af någon riksbankens tjensteman, aflöningen till honom under tiden utgår med sammanlagdt 5,500 kronor för år räknadt, deraf 2,000 kronor anses såsom tjenstgöringspenningar och 8,500 kronor såsom lön, hvilket lönebelopp efter fem års tjenstgöring i nämnda egenskap kan förhöjas med 500 kronor och efter tio års med ytterligare 500 kronor, kamreraren, lön........................................................................ » 2,400: hvilket belopp efter fem års ordinarie tjenst såsom kamrerare vid riksbankens afdelningskontor kan för - 51 höjas med 500 kronor och efter tio års med ytter - ligare 500 kronor, samt tjenstgöringspenningar................................................... kronor 1,600: kassören, lön .......................................................................... » 1,600: hvilket belopp efter fem års ordinarie tjenst såsom kassör vid riksbankens afdelningskontor kan förhöjas med 400 kronor och efter tio års med ytterligare 400 kronor, samt tjenstgöringspenningar................................................... » 800 och missräkningspenningar...................................................... » 600 ombudsmannen, lön ............................................................ » 800 vaktbetjenten, lön..................................................................... » 500 hvilket belopp efter fem års ordinarie tjenst och derunder ådagalagdt välförhållande kan höjas med 100 kronor och efter tio års med ytterligare 100 kronor, tjenstgöringspenningar ............................................................ » 200: jemte fri bostad och vedbrand. Afdelningskontoren i Nyköping, Mariestad och Vexiö, hvart för sig, (Grupp i): tre styrelseledamöter, hvarje ................................................ kronor 1,200: samt derförutom den ledamot, som handhafver den dagliga förvaltningen, tillika kamrerare ........................... » 4,800: dock att, derest sistnämnda befattning bestrides af någon riksbankens tjensteman, aflöningen till honom under tiden utgår med sammanlagdt 5,500 kronor för år räknadt, deraf 2,000 kronor anses såsom tjenstgöringspenningar och 3,500 kronor såsom lön, hvilket lönebelopp efter fem års tjenstgöring i nämnda egenskap kan förhöjas med 500 kronor och efter tio års med ytterligare 500 kronor, kassören, lön.............................................................................. » 1,600: hvilket belopp efter fem års ordinarie tjenst såsom kassör vid riksbankens afdelningskontor kan förhöjas med 400 kronor och efter 10 års med ytterligare 400 kronor, 52 samt tjenstgöringspenningar................................................... kronor 800: — och missräkningspenningar...................................................... )) 400: — bokhållaren, lön........................................................................ » 1,400 — hvilket belopp efter fem års ordinarie tjenst såsom bokhållare vid riksbankens afdelningskontor kan förhöjas med 400 kronor, samt tjenstgöringspenningar ................................................... )> 600: — ombudsmannen, lön.................................................................. » 600: — vaktbetjenten, lön..................................................................... )) 500: — hvilket belopp efter fem års ordinarie tjenst och derunder ådagalagdt välförhållande kan höjas med 100 kronor och efter tio års med ytterligare 100 kronor, tjenstgöringspenningar ............................................................ » 200: — jemte fri bostad och vedbrand. Utöfver här ofvan angifna aflöningsbelopp har Riksdagen anvisat: a) å gemensam stat från år 1902 och till den fördelning, som fullmäktige ega att bestämma, för samtliga riksbankskontoren i orterna, med undantag af kontoren i Göteborg och Malmö, till extra biträde vid kontorsgöromålen och semestervikariat ett belopp, motsvarande i medeltal 3,000 kronor för hvarje af de i grupper indelade kontoren, samt 5) å öfvergångsstat till fullmäktiges disposition, för bestridande af ersättning vare sig för aflöningsbelopp, som utgått enligt stat, tillämpad under år 1897, men som, till följd af kontorens indelning i grupper, förlorats, eller för mistad andel i arfvoden för kommissionsbestyr åt de tjenstemän, som pröfvats deraf böra komma i åtnjutande, 1,600 kronor. Vid tillämpningen af denna aflöningsstat iakttages följande: l:o. Tiden för tillträdande af de i aflöningsstaten inom hvarje tjenstegrad anvisade förhöjda inkomster beräknas från och med månaden näst efter den, under hvilken tjenstemannen blifvit på ordinarie stat till tjenst inom graden förordnad eller befordrad. 53 Vikariat, som till följd af ordinarie tjensteman anförtrodt annat uppdrag i riksbankens tjenst blifvit meddelade och fortfarit, intill dess den tillförordnade befordrats till ordinarie tjenst inom den grad, hvaruti han sålunda tjenstgjort, må såsom ordinarie tjenstetid anses och sålunda kunna, efter den i § 66 af reglementet föreskrifna pröfning, inberäknas i den tid, som erfordras för erhållande af stadgadt lönetillägg, dock under vilkor, att ifrågavarande slags förordnande bör hafva fortfarit minst ett år. Enahanda bestämmelse, dock utan sistnämnda vilkor, gäller äfven i afseende å den, som bestridt förordnande å sådan befattning utöfver stat, som sedermera öfverförts på ordinarie stat, men ej för vikarie efter honom. 2:o. Tjensteman, som uppbär aflöning för tjenst i viss tjenstegrad, anses endast såsom tjensteman i graden och är pligtig att, efter vederbörandes godtfinnande, bestrida den af nuvarande eller blifvande tjenster i graden, som honom anvisas. 8:o. Tjensteman, som åtnjuter semester, bibehåller derunder såväl lön som tjenstgörings- och missräkningspenningar. 4:o. I öfrigt åtfölja de å arfvodesstat upptagna tjenstgörings- och missräkningspenningar utöfvandet af tjensten och få alltså icke åtnjutas under tjenstledighet; dock må fullmäktige eller vederbörande styrelse kunna medgifva den tjensteman eller vaktbetjent, som af sjukdom hindras från tjenstens bestridande, att under högst en månad hvarje år uppbära de för tjensten anslagna tjenstgöringspenningar. 5:o. För bestridande af tjenstgöringen under semester ega fullmäktige samt styrelserna för afdelningskontoren att anvisa till extra ordinarie tjensteman arfvoden, beräknade vid hufvudkontoret och afdelningskontoren i Göteborg och Malmö till belopp, motsvarande den vid vederbörande kontor för första tjenstegraden bestämda lägsta lön, samt vid hvarje af de öfriga afdelningskontoren efter 1,400 kronor för år räknadt, hvarjemte till vikarie för kassör må utbetalas mot vederbörande» missräkningspenningar svarande belopp för tiden i fråga, allt likväl inom de i aflöningsstaten för ändamålet anslagna medel. 6:o. Om de till extra ordinarie tjenstemän samt för extra arbeten och semestervikariat anvisade medel skulle något år icke till fullo utgå, ega fullmäktige eller vederbörande styrelse att öfverskottet till följande år öfverföra för att derunder vara till förfogande. Stat för Tumba bruks tjenstemän och vaktmästare. Förvaltaren, lön....................................... kronor 3,000: — tjenstgöringspenningar.................. » 1,000: — personligt lönetillägg (för J. Th. Fiebelkorn)....................................... j> 1,000: — 20 famnar ved samt trädgårdar, innehållande 49,37 ar, och åkerjord » 1,45 hektar, bokhållaren, lön....................................... kronor 1,500: — kronor 5,000: tjenstgöringspenningar.................. » 700: — kronor 2,200: 12 famnar ved samt trädgård, innehållande 9,71 ar, och åkerjord » 7,09 » kontorsbiträde åt förvaltaren, hö^st ................................... -o 1 000- verkmästaren, lön.................................... kronor 2,000 tjenstgöringspenningar.................. » 800 personligt lönetillägg (för J. E. Nor- ström) ............................................. » 400 — » 3,200: 16 famnar ved samt trädgård, innehållande 23,14 ar, och åkerjord )> 13,88 )) pappersmästaren, lön.............................. kronor 1,400 tjenstgöringspenningar .................. » 600 personligt lönetillägg (för P. G. Öberg) » 400 — » 2,400: 12 famnar ved samt trädgård, innehållande 11,187 ar, och åkerjord » 16,97 » skolläraren, lön .......................................... kronor 500 tjenstgöringspenningar ..................... » 150 arfvode för söndagsskolan............... » 150 personligt arfvode (för P. Lagerblad) » 200 — » 1,000: jemte 8 famnar ved; 55 läkaren, arfvode........................................................................ kronor 900: — hvartill kommer: vaktmästaren, med aflöning och öfriga förmåner i enlighet med de för vaktmästarne vid hufvndkontoret gällande bestämmelser. Anmärkning: Yeden skall bestå af blandad tall och gran. REGLEMENTE FÖR RIKSGÄLDSKONTORE T utfärdadt vid slutet af 1902 års riksdag. Bih. till Riksd. Prof. 1902. 10 Sami. 1 Afd. 2 Band. (Riksg.-kontorets reglemente.) Innehålls-förteckning. Riksgäldskontorets föremål § 1. » skulder §§ 2—5. )) fordringar för utbetalda lån § 6. » återstående utgifter till följd af beslut vid föregående riksdagar §§ 7—17. )> utbetalningar, anvisade vid innevarande riksdag, §§ 18—23. Med statsregleringen gemenskap egande utgifter § 24. På Riksgäldskontoret anvisade kreditiv §§ 25—28. Från Riksgäldskontoret utgående riksdags- och revisionskostnader, aflöningar, förvaltningsutgifter m. m. §§ 29—41. Riksgäldskontorets inkomster och tillgångar §§ 42—54. Redovisningen af de till Riksgäldskontoret ingående medel §§ 5 5—57. Riksgäldskontorets styrelse §§ 58—66. Fullmäktiges sammankomster §§ 67—74. » särskilda åligganden och uppdrag §§ 75—90. Betj eningen vid Riksgäldskontoret §§ 91—98. Behandlingen af frågor rörande tjensteförsummelser m. m. §§ 99—104. Pensionerandet af Riksgäldskontorets betjening §§ 105—107. Allmänna bestämmelser § 108.