utfärd ad! vid slutet af 1901 års riksdag

Bill. till Riksd. Prof. 1901. 10 Sami. 1 Afd. 2 Band. (Riksg.-kontorets reglemente.) Innehålls-förteckning. Riksgäldskontorets föremål § 1. » skulder §§ 2—5. » fordringar för utbetalda lån § 6. )> återstående utgifter till följd af beslut vid föregående riksdagar §§ 7—15. )) utbetalningar, anvisade vid innevarande riksdag, §§ 16—20. Med statsregleringen gemenskap egande utgifter § 21. På Riksgäldskontoret anvisade kreditiv §§ 22—25. Från Riksgäldskontoret utgående riksdags- och revisionskostnader, aflöningar, förvaltningsutgifter m. m. §§ 26—37. Riksgäldskontorets inkomster och tillgångar §§ 38—50. Redovisningen af de till Riksgäldskontoret ingående medel §§ 51—53. Riksgäldskontorets styrelse §§ 54—62. Fullmäktiges sammankomster §§ 63—70. » särskilda åligganden och uppdrag §§ 71—87. Betjeningen vid Riksgäldskontoret §§ 88—95. Behandlingen af frågor rörande tjensteförsummelser m. m. §§ 96—101. Pensionerandet af Riksgäldskontorets betjening §§ 102—104. Allmänna bestämmelser § 105. 3 Reglemente för Riksgäldskontor. § l. Riksgäldskontoret har till föremål: a) att ombesörja liqviden af svenska statens skuld, för hvilken Riksdagen enligt § 66 Regeringsformen ansvarar; b) att verkställa alla de utbetalningar, som af Rikets Ständer eller Riksdagen blifvit å detta verk anvisade; c) att mottaga, förvalta och redovisa alla härtill anslagna tillgångar och inkomster samt hålla uppkommande, till Riksgäldskontoret levererade öfverskott och behållningar Riksdagen till hända; d) att, i saknad af annan tillgång för bestridande af beviljade och å Riksgäldskontoret anvisade utgifter, upplåna dertill oundgängligen erforderliga medel; och e) att utföra alla uppdrag och åligganden, som Riksgäldskontoret för öfrigt af Rikets Ständer eller Riksdagen erhållit. Angående Riksgäldskontoret» skulder. § 2. De af Riksgäldskontoret för upptagna lån utfärdade och förut icke inlösta eller eljest, jemlikt behörig föreskrift, ur räkenskaperna affärda obligationer, äfvensom de obligationer, hvilka hädanefter varda af detta verk utgifna, böra, så till kapital som upplupna räntor, enligt desammas ordalydelse infrias. Der preskriptionstid i afseende på någon särskild del af Riksgäldskontorets skulder icke blifvit stadgad, komma skulderna, intill dess annorlunda förordnas, att i vederbörlig ordning liqvideras, utan afseende å den 4 tid, inom hvilken fordringar hos enskilde eller hos Kongl. Maj:t och Kronan skola nu eller framdeles göras gällande. Härförutan har Riksdagen medgifvit: a) att till innehafvaren stäld obligation må, då derom hos Fullmäktige göres framställning, på viss namngifven person öfverlåtas för att endast i dennes hand vara gällande samt, derest egaren sedermera det önskar, å nyo kunna göras gällande i hvarje innehafvare hand, allt under de vilkor i afseende på behöriga anteckningar å sjelfva obligationen samt i Kontorets räkenskaper, som Fullmäktige ega föreskrifva; b) att Fullmäktige må, när sådant icke för Riksgäldskontoret medför olägenhet, kunna medgifva omedelbar inlösen i Riksgäldskontoret af förfallna obligationer och räntekuponger fastän desamma enligt obligationernas lydelse och stadgandena i lånekontrakten böra å deruti angifna utrikes orter infrias; för hvilket ändamål Fullmäktige må träffa erforderliga överenskommelser med de låneöfvertagare, som kontraktsenligt skola ombesörja denna inlösen; samt c) att, då s. k. riksgäldssedlar i Riksgäldskontoret till inlösen företes, Fullmäktige ega att, derest sedlarne befinnas rigtiga, låta desamma med Riksgäldskontorets medel infria. Beträffande antalet egenhändiga underskrifter å Riksgäldskontorets obligationer har Riksdagen föreskrifvit, att obligationer, som komma att af Riksgäldskontoret utlemnas, böra vara försedda, då deras valör ej uppgår till 1,000 kronor eller motsvarande belopp i utländskt myntslag, med minst en, då valören utgör 1,000 kronor eller högre belopp till och med 2,000 kronor eller motsvarande belopp i utländskt myntslag, med minst två samt, då valören öfverstiger 2,000 kronor eller motsvarande belopp i utländskt myntslag, med minst tre handskrifna namnteckningar. I afseende på Riksgäldskontorets skulder, om hvilka Kontorets räkenskaper och handlingar lemna fullständig upplysning, och hvilkas belopp vid nästlidna års slut finnas summariskt uppgifna uti bil. A. vid detta reglemente, böra i öfrigt de föreskrifter, som äro intagna uti de vid föregående riksdagar för Riksgäldskontoret utfärdade reglementen, i de delar samma föreskrifter ännu icke blifvit fullgjorda, fortfarande tjena till efterrättelse. * § 3. Enligt 1889 års Riksdags beslut skall, med anledning af 1888 års svenska tre procents statslåns upptagande, till de under Riksgäldskontorets 5 förvaltning stående liqvidations- och amortissementsfonderna årligen utbetalas en annuitet till belopp motsvarande fyra procent af den för detta lån erhållna valuta, eller 885,338 kronor 38 öre, af hvilken annuitet ränta å 1888 års lån främst skall utgå, men återstoden användas till amortering å statsskulden medelst ökad utlottning eller obligationsinköp tid efter annan. § 4. Enligt 1895 års Riksdags beslut skall till de under Riksgäldskontorets förvaltning stående liqvidations- och amortissementsfonderna från och med ar 1896 årligen utbetalas ett belopp af 672,300 kronor, hvaraf främst skall utgå ränta å 1894 års svenska 8-procents statslån och återstoden användas till amortering derå på tider och sätt, som Fullmäktige i Riksgäldskontoret må finna lämpligast, dock att hela lånet skall vara slutbetaldt inom år 1950. § 5- Enligt 1901 års Riksdags beslut skall i anledning af 1900 års svenska statslåns upptagande från och med år 1901 till de under Riksgäldskontorets förvaltning stående liqvidations- och amortissementsfonderna årligen utbetalas en annuitet af 1,452,800 kronor, hvaraf främst skall utgå ränta å 1900 års statslån och återstoden användas till amortering å statsskulden medelst ökad utlottning eller obligationsinköp tid efter annan. Angående Riksgäldskontorets fordringar för de af dess medel utbetalda eller godtgjorda lån. § 6. Beträffande Riksgäldskontorets fordringar för meddelade lån, om livilkas belopp Kontorets böcker och räkenskaper lemna fullständig upplysning och å b vilka, för tiden vid nästlidna års slut, en förteckning jemväl finnes detta 6 reglemente bifogad {bil. R), skola de förbindelser, å hvilka fordringarna sig grunda, jemte föreskrifterna uti äldre reglementen i tillämpliga delar fortfarande tjena till efterrättelse. Angående Riksgäldskontoret åliggande utbetalningar. 1 ro. Återstående utgifter till följd af beslut vid föregående riksdagar. § 7. Riksdagen har år 1879 till Kongl. Maj:ts förfogande, för att, på sätt och i den ordning, Kongl. Maj:t skulle ega att närmare bestämma, användas till inköp af Hallsberg—Motala—Mjölby jernväg tillika med allt hvad dertill hörer, så väl fast som löst, såsom husbyggnader, rörlig materiel, reservdelar till lokomotiv och vagnar, verkstadsinventarier och redskap, telegraf- och signaleringsinrättniug, stält ett belopp af högst 4,000,000 kronor samt bemyndigat Fullmäktige i Riksgäldskontoret att genom försäljning af då återstående osålda obligationer, tillhörande vare sig 1872 eller 1875 eller 1878 års statslån, anskaffa de härför nödiga medlen, för att i enlighet med Kongl. Maj:ts beslut utbetalas; och åligger det alltså Riksgäldskontoret att tillhandahålla och behörigen utbetala hvad af nämnda anslag ännu ej lyftats. § 8. Riksdagen har år 1890 dels på det Kongl. Maj:t må blifva i tillfälle att för statens räkning för en köpeskilling af högst 6,750,000 kronor och på de vilkor i öfrigt, Kongl. Maj:t bestämmer, inköpa jernvägen mellan Luleå och gränsen mot Norge med alla dertill hörande byggnader och öfriga för trafikens behof utförda anläggningar jemte den vid jernvägen befintliga rullande materiel, som, vid en af maskiningeniören Y. L. Klemming i september månad år 1889 verkstäld uppskattning derå, uppgifvits tillhöra bolaget »The Swedish and Norwegian railway company, limited», till Kongl. Maj:ts förfogande anvisat ej mindre nämnda belopp, 6,750,000 kronor, än äfven för bestridande af ifrågakommande kostnader för inköpets verkställande 250,000 kronor, att, i den mån sådant erfordras, för de dermed afsedda ändamålen användas, 7 dels ock anvisat de ifrågavarande beloppen, tillhopa högst 7,000,000 kronor, att utgå från Riksgäldskontor, med rätt för Kongl. Maj:t att lyfta beloppen, när Kongl. Maj:t finner sådant nödigt. § 9. Riksdagen har år 1888 beslutat, att till odlingslånefonden må under hvarje af åren 1889—1898 ej mindre ingå de till Statskontoret inflytande annuiteter å odlingslån än äfven af Riksgäldskontoret, i mån af behof och uppå reqvisition af Kongl. Maj:t, öfverlemnas medel till så stort belopp, som jemte de till fonden ingående annuiteter kan erfordras till fyllande af högst en million kronor årligen; samt att Riksgäldskontoret skall af fonden erhålla godtgörelse för den ränteutgift, som genom berörda medels öfver* lemnande till fonden för Riksgäldskontoret förorsakas. § io. Riksdagen har år 1893 beslutat, att till odlingslånefonden må under hvarje af åren 1894—1898 ej mindre ingå de till Statskontoret inflytande annuiteter å odlingslån, än äfven af Riksgäldskontoret, i mån af behof och uppå reqvisition af Kongl. Maj:t, öfverlemnas medel till så stort belopp, som jemte de till fonden ingående annuiteter kan erfordras till fyllande af högst en million kronor årligen, samt att Riksgäldskontoret skall af fonden erhålla godtgörelse för den ränteutgift, som genom berörda medels öfverlemnande till fonden för Riksgäldskontoret förorsakas. § 11. Riksdagen har år 1898 beslutat, att till odlingslånefonden må under hvart af åren 1899—1903 ej mindre ingå de till Statskontoret inflytande annuiteter å odlingslån, än äfven af Riksgäldskontoret, i mån af behof och uppå reqvisition af Kongl. Maj:t, öfverlemnas medel till så stort belopp, som jemte de till fonden ingående annuiteter kan erfordras till fyllande af högst en million kronor årligen, samt att Riksgäldskontoret skall af fonden erhålla godtgörelse för den ränteutgift, som genom berörda medels öfverlemnande till fonden för Riksgäldskontoret förorsakas. § 12. Till låneunderstöd för enskilda jernvägar bar 189G års Riksdag beviljat och stält till Kongl. Maj:ts disposition ett extra anslag af 7,500,000 kro - 8 nor, att utgå under fem år från och med år 1897 med 1,500,000 kronor årligen, dock så att belopp, som ej blifvit till utgående under ett af dessa år anvisadt, må för ett efterföljande år af samma femårsperiod disponeras, egande Kongl. Maj:t att å detta anslag till understödjande af nya, ännu ej påbörjade enskilda jern vägsanläggningar anvisa af Kongl. Maj:t beviljade understödsbelopp, att utgå i enlighet med följande vilkor och bestämmelser: l:o) att kostnadsförslag och arbetsplan fastställas af Kongl. Maj:t, som ock närmare bestämmer de ställen, hvilka jernväg skall beröra, varande det sökande bolaget skyldigt att godtgöra de särskilda kostnaderna för möjligen erforderliga kontrollundersökningar, besigtningar, extra biträdens användande med mera dylikt, hvilka kunna af kostnadsförslagets och arbetsplanens granskning föranledas; 2:o) att det lånesökande bolaget, för att kunna erhålla statsunderstöd, skall vara skyldigt hos Kongl. Maj:t styrka, att det förfogar öfver ett kapital, som jemte statslånet är fullt tillräckligt till jern vägsanläggningens utförande på sätt arbetsplan och kostnadsförslag innehålla och hvaraf minst så stor del, som motsvarar hälften af den beräknade anläggningskostnaden, bör utgöras af inbetaldt eller tecknadt aktiebelopp eller eljest utan återbetalningsskyldighet lemnadt tillskott till jern vägsanläggningens utförande; 3:o) att låneunderstödet må utgöra högst hälften af anläggningskostnaden efter det faststälda kostnadsförslaget samt lyftas i mån af arbetets fortgång på sätt och å tider, som Kongl. Maj:t bestämmer, dock med iakttagande deraf, att inbetalningarna å den del af anläggningskapitalet, som bör utgöras af aktiekapital eller eljest utan återbetalningsskyldighet lemnadt tillskott, skola ske i förhållande till de andelar af lånesumman, som lyftas, och före lyftningen af dessa låneandelar; skolande härjemte en tiondedel af den beviljade låneförsträckningen innestå, till dess besigtning af jernvägsanläggningen blifvit i öfverensstämmelse med § 2 mom. 2 af kongl. kungörelsen den 11 december 1874, angående ordningen för afsyning och besigtning af enskilda jernvägar och deras upplåtande för allmän trafik, förrättad, och Väg- och Vatten byggnadsstyrelsen meddelat tillstånd till banans öppnande för allmän trafik; 4:o) att i afseende å ifrågavarande försträckningar skall iakttagas: a) att annuiteten beräknas till fem procent å ursprungliga försträckningsbeloppet, af hvilken annuitet först godtgöres ränta efter fyra och en half för hundra å oguldet kapitalbelopp och återstoden utgör afbetalning derå; b) att anstånd med räntans erläggande må medgifvas för högst tre 9 år, dock icke utöfver ett år från den dag, då, enligt Kongl. Maj:ts bestämmande, jernväg senast skall vara färdig och för trafik öppnad; skolande beloppet af den ränta, med hvars erläggande anstånd sålunda medgifves, till staten inbetalas, sedan genom de stadgade annuitetsliqviderna all öfrig ränta, med hvilken anstånd icke beviljats, blifvit gulden och kapitalet godtgjordt, så att efter nämnda tids förlopp med annuitetens erläggande fortfares så länge, till dess äfven beloppet af den ränta, med hvars erläggande anstånd medgifvits, blifvit till staten inbetaldt; och c) att kapitalafbetalning skall vidtaga tre år efter den dag, då, enligt Kongl. Maj:ts bestämmande, jernväg senast skall vara färdig och för trafik öppnad; 5:o) att jernvägsanläggningen med alla dertill hörande byggnader och materiel, äfvensom all bolagets öfriga egendom, skall utgöra säkerhet för den af staten lemnade försträckning, och staten till säkerhet för sin fordrans utbekommande erhålla inteckning med förmånsrätt framför hvarje annan fordran i den jernväg, för hvars anläggning den ifrågavarande försträckningen beviljats; börande ej mindre, såsom vilkor för statslånets erhållande och tillgodonjutande, i bolagsordningen intagas stadgande om bolagets skyldighet att till säkerhet för statens fordran inteckna bolagets jernväg med förmånsrätt för samma fordran framför hvarje annan fordran hos bolaget, än ock en tredjedel af det beviljade statslånet innestå, till dess inteckning med ofvan stadgad förmånsrätt i bolagets jernväg meddelats för förut lyftade andelar af lånet; hvarjemte ofvanberörda sista tredjedel ej må utbekommas, förrän inteckning för dess belopp med förmånsrätt framför hvarje annan fordran än statens blifvit i bolagets jernväg behörigen meddelad; 6:o) att Kongl. Maj:t skall insätta en med särskild instruktion försedd ledamot i direktionen för hvarje jern vägsbolag, som innehar lån af staten, och utse en revisor att deltaga uti granskningen af bolagets förvaltning och räkenskaper, samt att arfvode till sålunda utsedd direktör och revisor skall bekostas af bolaget; 7:o) att hvarje jern vägsbolag, som erhållit statsunderstöd, skall vara skyldigt underkasta sig så väl de bestämmelser i fråga om samtrafik, hvilka Kongl. Maj:t kan finna godt för bolaget bestämma, som ock i öfrigt alla de vilkor och kontroller, som af Kongl. Maj:t pröfvas lämpliga och nödiga; samt 8:o) att hvarje sådant bolag, som nyss är nämndt, må, då Kongl. Maj:t så pröfvar lämpligt, dels utan kostnad eller årlig ersättning undfå upplåtelse af den för jernvägsanläggningen erforderliga, kronan tillhöriga Bill. till lliksd. Prof. 1901. 10 Sami. 1 Afd. 2 Band. 2 (Riksg.-kontorets reglemente). 10 mark, som står under dess omedelbara disposition, hvaremot, när fråga är om boställsjord eller annan åt enskild person med åborätt eller annorledes upplåten kronojord, ersättning derför af bolaget bör lemnas i enlighet med gällande expropriationslag, dels ock kostnadsfritt begagna sådana å kronans eg or belägna kalk- och stenbrott jemte grustägter, som kunna vara disponibla; och åligger det Fullmäktige att behörigen tillhandahålla och utbetala de belopp, Kongl. Maj:t kan komma att å detta anslag anvisa. § is. 1899 års Riksdag har, under godkännande, till hufvudsakliga delar, af de vid statsrådsprotokollet öfver civilärenden den 6 mars 1899 fogade förslagskontrakt angående förvärfvande för svenska statens räkning af bandelen Örebro—Frövi af Örebro—Köpings jernväg och angående öfvertagande af kontrakt om trafikerande af Örebro—Svartå jernväg, bemyndigat Riksgäldskontoret att enligt bestämmelserna i förstnämnda kontrakt fullgöra liqviden af köpeskillingen med tillhörande räntebetalning. § 14. . . J V • t i ■} • : . • *:.•''! -■ * '' * • 1 i - ! - : ; ö. . ‘ i il-'' ■ •- , .1 • • '' 5'' ? i Till fortsättning af statsbanan mellan Gellivare och riksgränsen har 1900 års Riksdag för år 1901 beviljat och till utgående från Riksgäldskontoret anvisat 10,100,000 kronor, att enligt Kongl. Maj:ts disposition utbetalas. § 15. Till fortsättning af statsbanan från Göteborg till Skee har 1900 års Riksdag för år 1901 beviljat och till utgående från Riksgäldskontoret anvisat 2,000,000 kronor, att enligt Kongl. Maj:ts disposition utbetalas. 2:o. Under innevarande Riksdag på Riksgäldskontoret anvisade utgifter. § 16. Innevarande års Riksdag har bemyndigat Fullmäktige i Riksgäldskontoret att tillhandahålla Telegrafstyrelsen för fortsatt utveckling af statens 11 telefonväsende ett lånebelopp af 1,000,000 kronor att, i män af behof och sedan detta för hvarje gång blifvit af Kongl. Maj:t pröfvadt, af Telegrafstyrelsen i Riksgäldskontoret lyftas och jemte ränta, motsvarande den ränteutgift, som genom berörda belopps öfverlemnande till Telegrafstyrelsen förorsakas Riksgäldskontoret, inom tolf år från första lyftningsdagen återgäldas medelst afbetalningar i den mån telegrafverkets medel dertill lemna tillgång, dock så att dylika afbetalningar böra en månad förut af Telegrafstyrelsen för Riksgäldskontoret tillkännagifvas. § 17. Till låneunderstöd för enskilda jernvägar har 1901 års Riksdag beviljat och stält till Kongl. Maj:ts disposition ett extra anslag af 7,500,000 kronor, att utgå under fem år från och med år 1902 med 1,500,000 kronor årligen, dock så att belopp, som ej blifvit till utgående under ett af dessa år anvisadt, må för ett efterföljande år af samma femårsperiod disponeras, egande Kongl. Maj:t att å detta anslag till understödjande af nya, ännu ej påbörjade enskilda jern vägsanläggningar anvisa af Kongl. Maj :t beviljade understödsbelopp, att utgå i enlighet med följande vilkor och bestämmelser: l:o) att kostnadsförslag och arbetsplan fastställas af Kongl. Maj:t, som ock närmare bestämmer de ställen, hvilka jernväg skall beröra, varande det sökande bolaget skyldigt att godtgöra de särskilda kostnaderna för möjligen erforderliga kontrollundersökningar, besigtningar, extra biträdens användande med mera dylikt, hvilka kunna af kostnadsförslagets och arbetsplanens granskning föranledas; 2:o) att det lånesökande bolaget, för att kunna erhålla statsunderstöd, skall vara skyldigt hos Kongl. Maj:t styrka, att det förfogar öfver ett kapital, som jemte statslånet är fullt tillräckligt till jern vägsanläggningens utförande på sätt arbetsplan och kostnadsförslag innehålla och hvaraf minst så stor del, som motsvarar hälften af den beräknade anläggningskostnaden, bör utgöras af inbetaldt eller tecknadt aktiebelopp eller eljest utan aterbetalningsskyldighet lemnadt tillskott till jernvägsanläggningens utförande, 8:o) att låneunderstödet må utgöra högst hälften af anläggningskostnaden efter det faststälda kostnadsförslaget samt lyftas i mån af arbetets fortgång på sätt och å tider, som Kongl. Maj:t bestämmer, dock med iakttagande deraf, att inbetalningarna å den del af anläggningskapitalet, som bör utgöras af aktiekapital eller eljest utan återbetalningsskyldighet lemnadt 12 tillskott, skola ske i förhållande till de andelar af lånesumman, som lyftas, och före lyftningen af dessa låneandelar; skolande härjemte en tiondedel af den beviljade låneförsträckningen innestå, till dess besigtning af jernvägsanläggningen blifvit i öfverensstämmelse med § 2 moln. 2 af kongl. kungörelsen den 11 december 1874, angående ordningen för afsyning och besigtning af enskilda jernvägar och deras upplåtande för allmän trafik, förrättad och Väg- och Vattenbyggnadsstyrelsen meddelat tillstånd till banans öppnande för allmän trafik; 4:o) att i afseende å ifrågavarande försträckningar skall iakttagas: a) att annuiteten beräknas till fem procent å ursprungliga försträckningsbeloppet, af hvilken annuitet först godtgöres ränta efter fyra och en half för hundra å oguldet kapitalbelopp och återstoden utgör afbetalning derå; b) att anstånd med räntans erläggande må medgifvas för högst tre år, dock icke utöfver ett år från den dag, då, enligt Kongl. Maj:ts bestämmande, jernväg senast skall vara färdig och för trafik öppnad; skolande beloppet af den ränta, med hvars erläggande anstånd sålunda medgifves, till staten inbetalas, sedan genom de stadgade annuitetsliqviderna all öfrig ränta, med hvilken anstånd icke beviljats, blifvit gulden och kapitalet godtgjordt, så att efter nämnda tids förlopp med annuitetens erläggande fortfares så länge, till dess äfven beloppet af den ränta, med hvars erläggande anstånd medgifvits, blifver till staten inbetaldt; och c) att kapitalafbetalning skall vidtaga tre år efter den dag, då, enligt Kongl. Maj:ts bestämmande, jernväg senast skall vara färdig och för trafik öppnad; 5:o) att jern vägsan läggningen med alla dertill hörande byggnader och materiel, äfvensom all bolagets öfriga egendom, skall utgöra säkerhet för den af staten lemnade försträckning, och staten till säkerhet för sin fordrans utbekommande erhålla inteckning med förmånsrätt framför hvarje annan fordran i den jernväg, för hvars anläggning den ifrågavarande försträckningen beviljats; börande ej mindre, såsom vilkor för statslånets erhållande och tillgodonjutande, i bolagsordningen intagas stadgande om bolagets skyldighet att till säkerhet för statens fordran inteckna bolagets jernväg med förmånsrätt för samma fordran framför hvarje annan fordran hos bolaget, än ock en tredjedel af det beviljade statslånet innestå, till dess inteckning med ofvan stadgad förmånsrätt i bolagets jernväg meddelats för förut lyftade andelar af lånet; hvarjemte of vanberörda sista tredjedel ej må utbekomma^ förrän inteckning för dess belopp med förmånsrätt framför 13 hvarje annan fordran än statens blifvit i bolagets jernväg behörigen meddelad ; 6:o) att Kongl. Maj:t skall insätta en med särskild instruktion försedd ledamot i direktionen för hvarje jernvägsbolag, som innehar lån af staten, och utse en revisor att deltaga uti granskningen af bolagets förvaltning och räkenskaper, samt att arfvode till sålunda utsedd direktör och revisor skall bekostas af bolaget; 7:o) att hvarje jernvägsbolag, som erhållit statsunderstöd, skall vara skyldigt underkasta sig så väl de bestämmelser i fråga om samtrafik, hvilka Kongl. Maj:t kan finna godt för bolaget bestämma, som ock i öfrigt alla de vilkor och kontroller, som af Kongl. Maj:t pröfvas lämpliga och nödiga; samt 8:o) att hvarje sådant bolag, som nyss är nämndt, må, då Kongl. Maj:t så pröfvar lämpligt, dels utan kostnad eller årlig ersättning undfå upplåtelse af den för jern vägsanläggningen erforderliga, kronan tillhöriga mark, som står under dess omedelbara disposition, hvaremot, när fråga är om boställsjord eller annan åt enskild person med åborätt eller annorledes upplåten kronojord, ersättning derför af bolaget bör lemnas i enlighet med gällande expropriationslag, dels ock kostnadsfritt begagna sådana å kronans egor belägna kalk- och stenbrott jemte grustägter, som kunna vara disponibla; och åligger det Fullmäktige att behörigen tillhandahålla och utbetala de belopp, Kongl. Maj:t kan komma att å detta anslag anvisa. § 18. Riksdagen har år 1900 beviljat och stält till Kongl. Maj:ts förfogande ett belopp af 4,795,000 kronor, att anvisas såsom lån åt Borås— Alfvesta jernvägsaktiebolag för utförande af jernvägsanläggning mellan Borås och Alfvesta och utgå med ena hälften under år 1901 och andra hälften under år 1902, under de vilkor och bestämmelser, som för understödjande medelst lån af enskilda jern vägsanläggningar blifvit uti Riksdagens skrifvelser den 15 maj 1896 och den 30 april 1897 faststälda; och har berörda belopp, 4,795,000 kronor, blifvit af Riksdagen å Riksgäldskontoret anvisadt, att enligt Kongl. Maj:ts disposition utbetalas. § 19. Till fullbordande af statsbanan mellan Gellivare och riksgränsen har 1901 års Riksdag för år 1902 beviljat och till utgående från Riksgälds - 14 kontoret anvisat 10,407,000 kronor, att enligt Kongl. Maj:ts disposition utbetalas. § 20. Till fortsättning af statsbanan från Göteborg till Skee har 1901 års Riksdag för år 1902 beviljat och till utgående från Riksgäldskontoret anvisat 2,000,000 kronor, att enligt Kongl. Maj:ts disposition utbetalas. 3:o. Med statsregleringen gemenskap egande utgifter. § 21. I händelse under löpande året skulle visa sig, att Statskontorets inkomster äro otillräckliga för bestridande af dess utgifter, åligger det Riksgäldskontoret att, sedan Kongl. Maj:t, uppå Statskontorets underdåniga anmälan, pröfvat behof vet, för dess fyllande tillhandahålla Statskontoret det belopp, Kongl. Maj:t för sådant ändamål finner för godt bestämma; dock med förbindelse för Statskontoret att, så snart dess tillgångar det medgifva, återgälda hvad Riksgäldskontoret sålunda förskjutit. 4:o. På Riksgäldskontoret anvisade kreditiv. § 22. Till följd af stadgandet i Regeringsformens 68 § har Riksdagen anslagit och till utbetalning från Riksgäldskontoret anvisat en kreditivsumma af sju millioner fem hundra tusen kronor, för att vid infallande krig af Konungen lyftas, sedan han Statsrådet in pleno hört och Riksdagen sammankallat. Riksdagens å denna summa utfärdade förseglade anordning får ej förr brytas eller summan af Fullmäktige utbetalas, än sedan riksdagskallelsen blifvit i allmänna tidningarna kungjord. § 23. Den kreditivsumma, som, enligt ofvan åberopade grundlagsstadgande, bör å Riksgäldskontoret anvisas för att, på sätt detsamma innehåller, under 15 tiden mellan innevarande och nästkommande riksdag vara tillgänglig, då Konungen till rikets försvar eller andra högst vigtiga och angelägna ändamål, sedan hela Statsrådets tankar deröfver blifvit inhemtade, finner den vara oundgängligen nödig, har Riksdagen faststält till sju millioner fem hundra tusen kronor. § 24. För bestridande af ifrågakommande utbetalningar utaf de genom näst föregående paragrafer å Riksgäldskontoret anvisade kreditiv böra detta verks härtill disponibla tillgångar begagnas, och, i fall dessa icke äro tillräckliga, de derutöfver erforderliga medlen af Riksgäldskontoret upplånas mot Kontorets obligationer, stälda till inlösen antingen efter viss förfallotid eller efter föregången uppsägning; egande Fullmäktige att, med hänsigt till de vid upplåningen sig företeende omständigheter och förhållanden, bestämma räntevilkoren samt fastställa betalningsterminerna för dessa obligationer; dock får obligationernas förfallotid icke utsättas senare än fem år efter deras utgifningsdag. § 25. Till bestridande af sådana telegrafverkets oförutsedda utgifter, som för uppfyllande af traktatsenliga förbindelser kunna erfordras, har Riksdagen medgifvit, att Kongl. Maj:t må ega att, i händelse verkets egna medel dertill icke lemna tillgång, i Riksgäldskontoret utbekomma förskott till belopp af högst ett hundra femtio tusen kronor. 5:o. Från Riksgäldskontoret ntgående riksdags- och revisionskostnader, aflöningar, förvaltningsutgifter ni. in. § 26. Alla på Riksdagens beslut grundade utgifter för riksdagskostnader skola, intill dess annorlunda af Riksdagen förordnas, under behörigt iakttagande af samma genom Riksdagens Statsutskott Fullmäktige till efterrättelse härvid meddelade beslut, omedelbart från Riksgäldskontoret till vederbörande utbetalas, hvarförutan sådana af Riksdag föranledda utgifter, som i anseende till deras föremål eller beskaffenhet dels redan blifvit, dels 16 framdeles varda af Kongl. Maj:t godkända och å Statskontoret anvisade, må, efter erhållna reqvisitioner och anstäld granskning af derför aflemnade verifikationshandlingar, Statskontoret af Biksgäldskontoret godtgöras. § 27. Kostnaderna för nödiga reparationer och andra arbeten, för vederbörligt underhåll och tillsyn såväl af den för Biksgäldskontoret anvisade som af de för Biksdagens sammankomster afsedda fasta egendomar, äfvensom för de uti samma egendomar befintliga inventariers underhåll och komplettering, skola utaf Biksgäldskontorets medel bestridas, i likhet med andra till så kallade kontorsexpenser vanligen hänförda utgifter. För vaktmästaren vid Biksdagens hus gälla beträffande aflöning samt i fråga om pensions erhållande samma bestämmelser, som för vaktmästare vid Biksgäldskontoret finnas upptagna i Biksgäldskontorets aflöningsstat och reglemente, och må för vaktmästaren vid Biksdagens hus. i den tjenstgöringstid, som för erhållande af ålderstillägg är stadgad, få inräknas jemväl den tid, under hvilken han innehaft annan ordinarie vaktbetjentbefattning vid Biksdagen eller dess verk. Aflöning och pension till bemälde vaktmästare skola i räkenskaperna uppdebiteras och utbetalas såsom kostnad för Biksdagens hus. § 28. Biksdagen har till Fullmäktiges i Biksgäldskontoret disposition anvisat ett särskilt årligt arfvode till belopp, som för tiden från och med år 1901 bestämts till 1,000 kronor, att tills vidare i början af hvarje år efter vederbörligen fullgjord redovisningsskyldighet för det senast förflutna året tilldelas den person, som derunder haft sig af Fullmäktige uppdragen befattningen att emottaga, vårda, utdela och redovisa ej mindre de från trycket utgifna riksdagsprotokoll jemte dertill hörande bihang, än äfven andra tryckta handlingar, som blifvit till Biksgäldskontoret aflemnade och finnas i kontorets förvar för att derstädes på föreskrifvet sätt tillhandahållas och utdelas ; börande den, som erhåller detta arfvode, emot åtnjutandet deraf vara skyldig att, då tryckning på allmän bekostnad förekommer af sådana handlingar, som kunna anses tillhöra Biksdagens protokoll eller skola bland riksdagsmännen utdelas, vaka deröfver, att det i sådant afseende erforderliga antal exemplar varder afdraget och till Biksgäldskontoret vederbörligen aflemnadt, äfvensom att fullgöra öfriga åligganden, som med nämnda befatt - 17 ning hittills varit eller hädanefter enligt derom meddelade föreskrifter varda förenade. § 29. För komplettering och utvidgande af Riksdagens bibliotek samt dermed förenade utgifter utgår från och med år 1899 ett årligt anslag af fyra tusen fem hundra kronor; och skola de af 1882 års Riksdag faststälda stadgar för Biksdagens bibliotek, med deri vid 1894 och 1899 års riksdagar vidtagna ändringar, samt instruktion för bibliotekarien vid Biksdagens bibliotek tjena till efterrättelse. Riksdagen har meddelat följande bestämmelser att från och med år 1901 tillämpas: a) att aflöningen för Biksdagens bibliotekarie utgår med: lön........................................................................... kronor 3,000: — och tjenstgöringspenningar................................. » 1,500: — kronor 4,500: —; att lönen må kunna, efter fem års tjenstgöring i befattningen, ökas med 500 kr. och, efter tio års tjenstgöring, med ytterligare 500 kronor; att i fråga om tjenstgöringspenningars och pensions erhållande samma bestämmelser gälla för Biksdagens bibliotekarie, som i Riksgäldskontorets reglemente finnas för detta verks tjenstemän angifna; att bibliotekarien eger, när sådant utan hinder för göromålens behöriga gång kan ske, utan afdrag å den för honom faststälda aflöning, åtnjuta semester under en och eu half månad årligen å tid, som Fullmäktige bestämma ; att bibliotekarien skall vara skyldig att ställa sig till efterrättelse gällande eller blifvande stadgar för Biksdagens bibliotek och instruktion för bibliotekarien vid Riksdagens bibliotek; b) att Fullmäktige i Biksgäldskontoret ega att vid Biksdagens bibliotek anställa en vaktmästare med åtnjutande af dels: lön.............................................................................. kronor 600: — tjenstgöringspenningar............................................. » 200: — kronor 800: —; dels ock antingen fri bostad med nödig vedbrand eller, i stället för denna förmån, 200 kronor såsom tjenstgöringspenningar, hvilken aflöning må kunna, efter fem års ordinarie tjenst, höjas, lönen med 100 och tjenstgöringspenningarne med 100 kronor; Bill. till Rilcsd. Prot. IDOL 10 Sami. 1 A(d. 2 Band. 3 (Riksg.-kontorets reglemente.) 18 att i fråga om tjenstgöringspenningars och pensions erhållande samma bestämmelser gälla för den vid Riksdagens bibliotek anstälde vaktmästare, som i Riksgäldskontorets reglemente finnas för vaktmästarne vid detta verk angifna; c) att såväl bibliotekariens som vaktmästarens vid Riksdagens bibliotek aflöning och pension skola utgå af förslagsanslaget till riksdagskostnader; och d) att Fullmäktige i Riksgäldskontoret ega att under riksdag vid Riksdagens bibliotek anställa en amanuens med arfvode af 6 kronor 50 öre om dagen samt att tilldela vaktmästaren vid biblioteket, förutom hans ofvan berörda aflöning, ett extra arfvode af 2 kronor 50 öre om dagen under den tid, Riksdagen är samlad. § so. De traktamenten och resekostnadsersättningar, som tillkomma Riksdagens revisorer, skola, enligt behörigen granskade och godkända räkningar, utbetalas af Riksgäldskontoret; egande revisorerna att, utom de af dem fastställa arfvoden till de hos dem anstälde sekreterare samt kameral-, kansli- och vaktbetjening,. på Riksgäldskontoret anvisa ersättning för inköp af papper, skrifmaterialier och andra dylika utgifter, för annonser om revisorernas sammanträden samt för de kostnader, som kunna föranledas af verkstälda resor. Kostnaderna för tryckning, häftning och utdelning af revisorernas berättelse öfver revisionen af Statsverket, Riksbanken och Riksgäldskontoret, äfvensom af de förklaringar, som i anledning deraf kunna varda afgifna, böra äfven af Riksgäldskontorets medel bestridas. § 31. Aflöningen för justitieombudsmannen samt den hos honom anstälda kansli- och vaktbetjening bör af Riksgäldskontoret under sista månaden af hvarje qvartal utbetalas; skolande lönen för justitieombudsmannen, under den tid innevarande Riksdags statsreglering kommer att blifva gällande, utgå med åtta tusen kronor, eller lika belopp, som justitiekanslerns aflöning enligt sagda statsreglering utgör; hvaremot justitieombudsmannen, derest han förut innehar tjenst på rikets stat, är skyldig att den der - 19 med förenade löneinkomst frånträda, så länge han uppbär justi tieombudsmanslönen. Utöfver den fastställa aflöningen eger den justitieombudsman, som hädanefter tillträder detta embete och dessförinnan icke är i hufvudstaden bosatt, att såsom flyttningshjelp uppbära från Riksgäldskontor ett tusen fem hundra kronor. För ofvan bemälda kansli- och vaktbetjening utgår aflöningen med följande årliga belopp, nemligen: för sekreteraren med fyra tusen fem hundra kronor; » en kanslist, som tillika har skyldighet att ombesörja registratorsgöromålen, med tre tusen kronor; hvilka två löner dock kunna höjas efter fem år med 500 kronor och efter tio år med ytterligare 500 kronor; » en kanslist med två tusen fem hundra kronor, dock med rätt för justitieombudsmannen att, utan tillsättning af omförmälde kanslist, till befordrande af göromålens gång inom expeditionen, vikariatsersättning, renskrifning m. m. använda nämnda belopp, dock med skyldighet å hans sida att för medlens användning redovisa; samt i) en vaktmästare med åtta hundra kronor, hvilket belopp dock efter fem år kan höjas med 100 kronor, men, så länge boställsrum i Riksdagens hus af nämnde vaktmästare innehafvas, kommer att minskas med 150 kronor om året. I öfrigt skola de för justitiekanslersexpeditionen gällande bestämmelser och vilkor i tillämpliga delar, efter justitieombudsmannens bepröfvande, gälla äfven för justitieombudsmansexpeditionen; hvarjemte särskildt är stadgadt, dels att sekreteraren hos justitieombudsmannen bör utan särskild ersättning jemväl bestrida de göromål, som tillhöra sekreterarebefattningen hos tryckfrihetskomitén, dels att, derest han förut innehar tjenst på rikets stat, samma vilkor och förbehåll skola vid uppbärandet af ofvan berörda aflöning iakttagas, som äro stadgade i afseende på utbetalningen af justitieombudsmanslönen vid enahanda fall. § 32. Till kostnader för justitieombudsmannens embetsresor bör Riksgäldskontoret uppå hans reqvisition och emot derför inom hvarje års utgång afgifvande redogörelse förskottsvis utbetala en summa af två tusen kronor. För upphandlingen af skrifmaterialier och för andra expenser vid justitieombudsmannens och tryckfrihetskomiténs expedition bör ett årligt belopp 20 af fem hundra kronor, emot behörig redogörelse, förskottsvis af Riksgäldskontorets medel utanordnas. Tryckningen och häftningen af justitieombudsmannens embetsberättelser jemte dertill hörande bilagor böra verkställas och papperet för dessa handlingars tryckning anskaffas genom Fullmäktiges försorg; dock skall den dervid erforderliga korrekturläsningen besörjas på sätt förut skett; börande samtliga trycknings- och häftningskostnaderna för ifrågavarande berättelser och bilagor omedelbart utaf Riksgäldskon toret godtgöras, utan afdrag å de till expenser för sagda expedition beviljade anslag, hvaremot de medel, bvilka inflyta genom samma berättelsers försäljning i bokhandeln, skola af justitieombudsmannen, som härom eger foga anstalt, inför Fullmägtige särskilt redovisas. § 33. Såsom arfvode åtnjuter Fullmäktiges Ordförande tre tusen två hundra kronor, samt hvar och en af de öfrige Fullmäktige ett tusen sex hundra kronor årligen; hvarförutom Fullmäktig, som ej är i Stockholm bosatt, eger att för en resa årligen till och från hemorten uppbära kostnadsersättning, beräknad efter samma grunder, som gälla för beräknandet af resekostnadsersättningen åt Andra Kammarens ledamöter. Fullmägtiges Deputerade åtnjuta härjemte särskilda årliga arfvoden, som utgå med fem tusen kronor till den Deputerad, som utöfvar det i § 60 omförmälda uppdrag, hvilket skall af en af Deputerade bestridas, och med tre tusen kronor till den andre af Deputerade. § 34. Aflöningen för Riksgäldskontorets tjer\stemaunapersonal och vaktbetjening utgår enligt den af Riksdagen för nämnda verk faststälda aflöningsstat, hvilken icke får öfverskridas. § 85. Till belöning för extra arbeten och till uppmuntran för extra ordinarier, som ådagalagt synnerlig flit och skicklighet, ega Fullmäktige att använda åtta tusen kronor årligen; dock får hvad häraf under årets lopp icke behöft utgifvas under ett påföljande år ej för ''samma ändamål användas. 21 För öfrigt ega Fullmäktige icke att tilldela betjeningen vid Riksgäldskontoret hvarken ljuspenningar eller andra arfvoden än de i aflöningsstaten och detta reglemente särskildt bestämda eller medgifna. § 36. Såsom begrafningshjelp eller understöd för sterbhusen efter aflidne obemedlade tjensteman och vaktbetjente vid Riksgäldskontoret och f. d. Gfeneralassistanskontoret ega Fullmäktige att, under loppet af hvarje år, disponera en summa af högst två hundra tjugufem kronor. § 37. .■ , '' i , Derest Enke- och Pupillkassans vid Riksgäldskontoret afslutade och vederbörligen granskade räkenskaper för tiden till och med det år, då nästa riksdag slutar, skulle visa, att kassans inkomster under året understigit de utbetalningar, som derunder kassan ålegat, må den sålunda uppkomna bristen, inom ett belopp af högst två tusen två hundra femtio kronor för året, af Riksgäldskontorets medel godtgöras, under förbehåll likväl, att hvad utaf denna anslagssumma för ett år ej behöft användas icke får för ett annat af kassan tillgodonjutas, och under vilkor, att delegarnes bidrag under tiden utgå utan förminskning af deras uti det för kassan nu gällande reglemente bestämda belopp, samt att pensionerna för enkor och barn efter embets- och tjensteman samt vaktbetjente vid Riksgäldskontoret icke få höjas utöfver en fjerdedel af den ordinarie lön, hvilken den aflidne delegaren senast vid detta verk innehaft, och för tjenstemäns samt vaktbetjentes vid f. d. Generalassistanskontoret efterlemnade enkor och barn icke utöfver fem sextondedelar af det lönebelopp, efter hvilket den för sistnämnda kontors tjenstemannapersonal stadgade årliga afgift till samma kassa blifvit beräknad och vederbörligen inbetald. Angående Riksgäldskontorets inkomster och ölriga tillgångar utom lånefordringarne. § 38. De till Riksgäldskontoret hörande och dit anslagna medel må icke, under någon förevändning eller med hvad vilkor som helst, derifrån ryckas 22 eller användas till andra behof, än dem Riksdagen bestämt. Allt förordnande, som deremot strider, vare kraftlöst (68 § Regeringsformen). Och må, vid liqviderande af Riksgäldskontorets fordringar, ackord, utan Riksdagens särskilda samtycke, icke medgifvas. . § 39. , , Riksgäldskontoret eger att emottaga de medel, hvilka kunna inflyta vid försäljning af Kronan tillhöriga hus i städerna; hvarifrån dock undantagas auktionsmedlen för sådana hus, som äro inköpta för Kongl. flottans i Karlskrona behof eller för allmänna magasinsinrättningens räkning, så vida ej dessa medel blifvit af Rikets Ständer eller Riksdagen för särskildt ändamål anvisade. § 40. Sedan 1877 års Riksdag, i fråga om bergverkstiondens upphörande, beslutat, bland annat, att, med undantag tills vidare för Höganäs stenkolsverk, alla öfriga verk, som nu äro förpligtade till bergverkstiondes utgörande, från och med år 1878 befrias från dylik tionde, dock hvad nedannämnda verk angår med följande vilkor och förbehåll: a) för Tunabergs kopparverk, att dess egare inom 1878 års slut antingen till Kronan afstår all rätt till Tunabergs bergslags allmänning eller ock efter fulla värdet, sådant det vid behörig uppskattning kan varda bestämdt, till Riksgäldskontoret erlägger lösen för den del af allmänningen, som, sedan de till skogsfång derifrån berättigade hemman och lägenheter erhållit mot denna förmån svarande skogsmark, kan verket tillkomma; b) för Löfås silfververk, att egarne af detta verk före 1878 års slut till Riksgäldskontoret inbetala löseskilling för den af verket utgående afrad med 11,844 kronor 60 öre; och c) för Dylta svafvel-, vitriol- och rödfärgsverk, att egaren af detta verk likaledes före 1878 års utgång till Riksgäldskontoret inbetalar löseskilling för den af detta verk utgående afrad med 13,958 kronor 40 öre; samt med rätt i öfrigt för bergverken att komma i åtnjutande af befrielsen från tionden från och med det år, under hvilket de uppfylt de ofvan nämnda vilkor och förbehåll, som för vissa bland dem blifvit för sådan befrielse bestämda; så eger Riksgäldskontoret att mottaga de belopp, hvilka till följd af ofvan nämnda vilkor komma att till Riksgäldskontoret inbetalas. 23 § 41. Om Statskontoret erhåller större behållningar å sina räkningar i Biksbanken, än som för de löpande statsutgifternas bestridande anses erforderliga, eger Biksgäldskontoret att i afräkning å Biksgäldskontoret tillkommande anslag eller på de återbetalningsvilkor, som af Fullmäktige medgifvas, sådana behållningar af Statskontoret till förvaltning mottaga. § 42. Från Statskontoret eger Biksgäldskontoret att, i mån af behof, under åren 1901 och 1902 utbekomma de i hvardera årets riksstat till utgående från Biksgäldskontoret förslagsvis uppförda anslag till riksdags- och revisionskostnader samt aflöningar, äfvensom till räntor och af betalningar å statsskulden efter afdrag af till Biksgäldskontoret ingående rånte- och kapitalbetalningar; börande i den liqvid, som skall för det sistförflutna året i Biksgäldskontoret med statsverket upprättas, Statskontoret påföras eller godtgöras det belopp, hvarmed de till Biksgäldskontoret inbetalda förenämnda anslag må hafva understigit eller öfverskjuta den summa, hvarmed berörda utgifter, efter frånräknande af omförmälda afdrag, i verkligheten från Biksgäldskontoret utgått. § 48. Som Biksdagen år 1877 medgifvit, att de medel, som influtit eller derefter inflöte för försäljning, jemlikt Kongl. brefvet den 29 Maj 1874, af åtskilliga mindre kronolägenbeter och enligt Biksdagens skrifvelse den 11 i samma månad skulle af Statskontoret levereras till Biksgäldskontoret att der särskildt bokföras, intill dess Biksdagen fattat beslut om deras användande till inköp af skogbärande eller till skogsodling tjenlig mark finge, i den mån tillfällen sig yppade till inköp af dylik mark, bvilka af Kongl. Maj:t pröfvades vara fördelaktiga och hvartill medel icke kunde beredas från de till skogsväsendet anvisade reservationsanslag, för sådant ändamål af Kongl. Maj:t disponeras, åligger det Biksgäldskontoret att, uppå Kongl. Maj:ts reqvisition, samma medel utbetala. Sedan 1888 års Biksdag ytterligare medgifvit försäljning af vissa andra mindre kronoegendomar, dock under vilkor, att de genom denna försäljning inflytande medel skulle användas för inköp af skogbärande eller 24 till skogsbörd tjenlig mark, och i sammanhang dermed föreskrifvit, att äfven dessa medel borde inlevereras till Riksgäldskontor och der bokföras på sätt stadgadt vore angående köpeskillingarne för de kronoegendomar, som såldes enligt Kongl. brefvet den 29 Maj 1874, har 1889 års Riksdag medgifvit, att de sålunda, efter försäljning, jemlikt Kongl. brefvet den 18 Maj 1888, influtna eller hädanefter inflytande medel må för ofvan angifna ändamål under en tid af tre år, räknadt från den 1 Januari 1889, af Kongl. Maj:t disponeras; och åligger det i följd häraf Biksgäldskontoret att, uppå Kongl. Maj:ts reqvisition, utbetala samma medel. Riksdagen har år 1891 medgifvit, dels att ytterligare vissa andra mindre kronoegendomar må försäljas, dock under samma vilkor i fråga om försäljningsmedlens användande och med samma föreskrift angående med lens inleverering till Biksgäldskontoret och bokföring derstädes, som i nästföregående stycke omförmälas, dels ock att ej mindre köpeskillingarne för de kronoegendomar, rörande hvilkas försäljning beslut jemlikt Kongl. brefvet den 18 Maj 1888 fattades under tiden till och med utgången af år 1894, än äfven köpeskillingarne för de egendomar, om hvilkas försäljning på grund af 1891 års Riksdags medgifvande beslut under nyssnämnda tid fattades, finge för ofvan angifna ändamål af Kongl. Maj:t disponeras; åliggande det i följd häraf Biksgäldskontoret att, uppå Kongl. Maj:ts reqvisition, samma medel utbetala. Riksdagen har härefter år 1894 medgifvit, att enahanda bestämmelser rörande ifrågavarande köpeskillingar må vara gällande med afseende å de kronoegendomar, rörande hvilkas försäljning beslut fattades under tiden till och med 1897 års utgång, hvilken tid af 1897 års Riksdag utsträckts till och med utgången af år 1900 och af 1900 års Riksdag till och med utgången af år 1903; och åligger det i följd häraf Biksgäldskontoret att, såsom förut uppå Kongl. Maj:ts reqvisition, samma medel utbetala. § 44. I öfverenstämmelse med Riksdagens beslut i fråga om begagnandet af de för undsättningar vid missväxter eller felslagna skördar afsedda medel, intill dess desamma behöfva för sagda ändamål användas, skola dessa medel, till den del de icke äro för anvisade utbetalningar erforderliga, öfverlemnas till Biksgäldskontoret; hvaremot det åligger Biksgäldskontoret att sådana mottagna medel, enligt Kongl. Maj:ts föreskrift, Statskontoret uppå dess reqvisitioner tillhandahålla. 25 § 45. Riksdagen bar år 1899 bemyndigat Riksgäldskontor att i utlandet mot statsobligationer upptaga ett lån å tjugufem millioner kronor att tillhandahållas Riksbanken som å sin sida har att å tid samt på sätt och vilkor i öfrigt, hvarom öfverenskommelse mellan Fullmäktige i Riksbanken och Fullmäktige i Riksgäldskontoret kan komma att träffas, till Riksgäldskontor återbetala de erhållna lånemedlen samt ersätta Kontoret alla de utgifter och kostnader, som genom medlens upplåning åsamkas Kontoret för den tid, under hvilken samma medel af banken disponeras. § 46. Riksdagen har åren 1888, 1898 och 1898 bemyndigat Riksgäldskontoret att, för beredande af den tillgång till Riksgäldskontoret åliggande försträckningar till odlingslånefonden, som kan erfordras utöfver hvad enligt särskilda beslut må blifva för sådant ändamål till Riksgäldskontoret öfverlemnadt, i mån af behof försälja obligationer i svenskt mynt, ouppsägbara från långifvarens sida men stälda att återbetalas viss kortare tid efter af Riksgäldskontoret verkstäld uppsägning, med rätt tillika för Fullmäktige att bestämma dessa obligationers valörer, räntefot och uppsägningstid. Innevarande års Riksdag har bemyndigat Riksgäldskontoret att medelst försäljning af svenska statsobligationer bereda erforderlig tillgång för utbetal ■ ning af det utaf Riksdagen till fullbordande af statsbanan mellan Grellivare och riksgränsen beviljade och till utgående från Riksgäldskontoret anvisade anslag å 10,407,000 kronor. För konvertering af äldre statslån, när omständigheterna dertill föranleda och sådant med fördel för staten kan ske, ega Fullmäktige att, på sätt och till belopp Fullmäktige finna lämpligt, dock ej utöfver hvad som till konvertering åtgår, försälja eller träffa aftal om blifvande försäljning af statsobligationer, förskrifna med lägre ränta än det statslån, som utgör föremål för konvertering. För den händelse nya obligationer komma att af Riksgäldskontoret utfärdas, skola Fullmäktige underställa Kongl. Maj:ts fastställelse de beslut, som rörande sådan upplåning kunna komma att fattas, med anhållan att Kongl. Maj:t täcktes å det nya lånet meddela sin garanti. Härjemte har Riksdagen år 1889 föreskrifvit, att, om nya statsobligationer, i hvilka någon viss, ovilkorlig återbetalning medelst årlig amorBih. till Riksd. Prot. IDOL 10 Hand. 1 Afd. 2 Band. 4 (Riksg.-kontorets reglemente.) 26 tering ej blifvit af staten utfäst, varda af Pull mäktige i Riksgäldskontoret utfärdade, Fullmäktige skola snarast möjligt göra framställning om anvisande af de medel, hvilka böra årligen afsättas för skuldbeloppets amortering inom den tid, Fullmäktige anse lämplig; skolande dessa medel ingå till en för samtliga statslånen gemensam amorteringsfond samt af Fullmäktige användas till amortering å statsskulden medelst ökad utlottning eller obligationsinköp tid efter annan. Dessutom böra Fullmäktige — sedan Kongl. Maj:t bifallit Riksdagens begäran derom, att utlottningslistorna rörande de i svenskt mynt förskrifna statsobligationer må såsom bihang få medfölja Svensk författningssamling —- föranstalta, det nämnda listor hädanefter varda till vederbörande behörigen afiemnade, för att på nämnda sätt komma till allmänhetens kännedom; skolande Fullmäktige, om nya statsobligationer blifva i svenskt mynt förskrifna eller deras belopp varder i svenskt mynt evalveradt, tillse, att enahanda kungörelse i afseende å dem utfärdas, äfvensom söka utverka, att dessa obligationer tillhörande kuponger må i landtränterierna inlösas och i uppbörden mottagas. § 47. Då obligationer och räntekuponger för de af Eiksgäldskontoret upptagna lån icke varda inom den för deras inlösande bestämda preskriptionstid hos Eiksgäldskontoret företedda, skola de medel, hvilka för infriande af sådana obligationer och räntekuponger innestå hos de för lånen afsätta liqvidations- och amortissementsfonder, öfverföras till Riksgäldskontorets allmänna kassa, för att till fyllande af Kontorets öfriga behof kunna användas. § 48. De till Eiksgäldskontoret influtna medel eller afiemnade behållningar äfvensom de för jernvägsbyggnaderna upplånta medel samt detta verks öfriga kontanta tillgångar skola, så vidt och så länge de icke behöfva användas för samma verk åliggande utbetalningar, insättas i Riksbanken eller hållas allmänna rörelsen till hända och göras räntebärande genom deras utlåning på sätt, som Fullmäktige i Eiksgäldskontoret anse innefatta full säkerhet; egande Fullmäktige jemväl att för sådana medel uppköpa antagliga obligationer eller andra förbindelser, som anses kunna utan svårighet och kapitalförlust vid inträffande behof föryttras. Vid utlåning skola Riksgälds - 27 kontorets räntebärande obligationer såsom hypotek åtnjuta företräde framför hvarje annan erbjuden säkerhet. Utlåningstiden, lånesummans förhållande till hypoteket samt den ränta, hvilken för ifrågavarande lån skall till Riksgäldskontoret erläggas, må, med afseende å så väl penningställningen som säkerhetens beskaffenhet, af Fullmäktige bestämmas. § 49. För bestridande af Riksgäldskontor åliggande betalningar eger detta verk att begagna ett kreditiv i Riksbanken till belopp af högst en million fem hundra tusen kronor; börande i afseende på kreditivets begagnande de uti bankoreglementet derom meddelade föreskrifter lända till efterrättelse. § 50. Derest sådant för verkställigheten af Riksgäldskontor åliggande utbetalningar finnes nödvändigt, ega Fullmäktige att anskaffa dertill erforderliga medel genom upplåning mot Riksgäldskontorets skuldförbindelser eller begagnandet af krediter på vilkor, som Fullmäktige ega bestämma; egande Fullmäktige derjemte att, för beredande af tillgång till erforderlig kassaförstärkning åt Statskontoret i mån af behof upplåna medel mot vare sig Kontorets skuldförbindelser eller obligationer i svenskt mynt, stälda till inlösen antingen efter viss förfallotid eller efter föregången, af Riksgäldskontoret verkstäld uppsägning; varande åt Fullmäktige öfverlemnadt att, med hänsigt till de vid upplåningen sig företeende omständigheter och förhållanden, bestämma räntevilkoren samt fastställa betalningsterminerna för dessa obligationer. I afseende på öfrig upplåning mot tryckta eller graverade obligationer lemnar Riksdagen särskilda föreskrifter. Angående redovisningen af* de till Riksgäl dsko ntoret ingående medel. § 51. Öfver Riksgäldskontorets samtliga tillgångar och skulder samt inkomster och utgifter, deruti jemväl inberäknade de för jernvägsbyggnaderna 28 uppslita och dels såsom anslag, dels såsom lån utgifna medel, uppgöres och afslutas för hvarje år en fullständig hufvudbok; hvarförutom fortfarande bör föras en särskild räkenskap öfver de fonderade statslånens liqvidations- och amortissementsfonder. Hufvudboken skall dock summariskt redovisa äfven dessa fonders ställning vid årets början och slut samt den förändring, densamma under årets lopp undergått. Så väl hufvudboken som den särskilda redovisningen för liqvidations- och amortisseméntsfonderna skola inom den 1 Maj året näst efter det, hvilket dessa räkenskaper omfatta, vara afslutade och renskrifna samt före den 1 derpå följande Juli behörigen granskade. Riksgäldskontorets hufvudböcker böra vid lämpliga tider hållas Statskontoret till banda, på det att Riksgäldskontorets räkenskaper i nödiga delar må kunna jemväl i rikshufvudboken intagas. § 52. Under loppet af Juni månad hvarje år böra, till upplysning för allmänheten om Riksgäldskontorets ställning, särskilda, efter det dermed afsedda ändamål lämpade, utdrag af detta verks räkenskaper för det näst föregående året genom trycket offentliggöras och jemte allmänna tidningarna utdelas. § 53. I April månad hvarje år upprättas uti Riksgäldskontoret liqvid med statsverket för det sist förflutna året. Af denna liqvid meddelas Statskontoret tvenne exemplar, hvaraf det ena, derå Fullmäktige tecknat sitt godkännande, bör derstädes qvarstanna, samt det andra, sedan det blifvit försedt med anteckning om liqvidens godkännande af Statskontoret, bör till Riksgäldskontoret återställas, för att såsom verifikation dess hufvudbok biläggas. Angående styrelsen för Riksgäldskontoret. § 54. Förvaltningen af Riksgäldskontoret, dess medel och tillhörigheter är utaf Riksdagen uppdragen åt sju Fullmäktige, hvilka vid lagtima riksdag utses i den ordning, 71 § Riksdagsordningen stadgar. 29 Vid Fullmäktiges sammankomster föres ordet af den, som af Riksdagen blifvit dertill utsedd; tillkommande Fullmäktige att sjelfve bland sig välja en vice Ordförande att föra ordet, när binder för Ordföranden inträffar. § 55. Uppkommer ledighet bland Fullmäktige, inträder suppleant enligt af Riksdagen bestämd ordning. § 56. Är Styrelsen ej så fulltalig, som för besluts fattande erfordras, enligt hvad här nedan föreskrifves, eger Fullmäktiges Ordförande att inkalla erforderligt antal suppleanter. § 57. Fullmäktige äro förbundne att vid Riksgäldskontorets förvaltning ställa sig till efterrättelse ej mindre rikets grundlagar än äfven detta reglemente samt öfriga rörande Riksgäldskontoret gällande föreskrifter; börande Fullmäktige doldt och förtegadt hålla, hvad vid Kontorets förvaltning förefaller, som tyst vara bör. § 58. Blir Fullmäktig ledamot af Statsrådet eller komitier i den författning, att han, jemlikt någon af mom. a, b, c, d och e uti 26 § Riksdagsordningen, icke må såsom riksdagsman godkännas, skall han genast frånträda fullmäktigs-befattningen och suppleant inträda i hans ställe. § 59. Jemte noggrant iakttagande af hvad i afseende på förvaltningen af Riksgäldskontoret och dit anslagna medel är stadgadt, åligger Fullmäktige att omsorgsfullt vårda och befrämja detta veides rätt, säkerhet och förmån samt för öfrigt vidtaga alla på Fullmäktige ankommande åtgärder i och för verkställigheten af de i sådant afseende meddelade beslut samt Fullmäktige gifna uppdrag; börande Fullmäktige således ej mindre, om anledning dertill gifves, söka förebygga, att med statslån understöd! jernvägsbolags inkomster, med åsidosättande af bolagets skyldighet att erlägga föreskrifven inbetalning till Riksgäldskontoret, användas till bestridande af andra utgifter än sådana, 30 som äro nödvändiga för jern vägsdriftens uppehållande, än äfven, derest tvångsförsäljning sker af jernvägsbolags egendom, uti hvilken Kiksgäldskontoret har inteckning till säkerhet för fordran, så förfara, att dylik försäljning ej må ske till lägre pris, än att Riksgäldskontorets fordran af köpeskillingen varder betäckt. § 60. Fullmäktige utse inom sig, på sätt sista punkten af § 69 innehåller, två Deputerade, hvilka det åligger att ombesörja lånemedels indragning, verkställa de för Riksgäldskontorets räkning erforderliga utländska liqvider, anordna medel till vissa af Fullmäktige beslutade eller eljest ovilkorligen bestämda utbetalningar med mera, allt i öfverensstämmelse med de beslut och föreskrifter, som Fullmäktige meddela; egande Deputerade att sig emellan närmare fördela dessa dem gemensamt tillhörande göromål. Vid hvarje sammankomst böra Deputerade redogöra för sina åtgärder under den efter Fullmägtiges näst föregående sammankomst förflutna tid. En af dessa Deputerade utöfvar derjemte närmaste tillsyn öfver det sätt, hvarpå tjenstemännen fullgöra sina åligganden, och tillser, att Fullmäktiges beslut varda i behörig tid och ordning verkstälda. Han eger att under tiden mellan Fullmäktiges sammanträden meddela nödiga föreskrifter samt att för sjukdoms- eller annat laga förfall eller för enskilda angelägenheters besörjande bevilja tjenstemännen, äfvensom vaktbetjente, tjenstledighet under högst fjorton dagar, äfvensom meddela föreskrift om tjenstens uppehållande intill Fullmäktiges nästa ordinarie sammanträde. Han utöfvar jemväl beträffande vården af Kontorets värdepapper det uppdrag, tjenstgöringsordningen i sådant afseende innehåller. Deputerade ega att hvardera under en och en half månad årligen åtnjuta ledighet utan afdrag å arfvodet. Till den bland Fullmäktige, som af dem utses att under sådan ledighet bestrida Deputerads befattning, utgår af de till Riksgäldskontoret anslagna medel särskild ersättning med belopp motsvarande den ledige Deputeradens arfvode för ifrågavande tid. Fullmäktige må vara obetaget att, om sådant finnes behöfligt för lånetransaktioner, utse ombud för bedrifvande af dervid erforderliga underhandlingar. § 61. Befallningar, som af någon annan än Riksdagen meddelas angående användandet af Riksgäldskontorets tillgångar eller förvaltandet af samma verk. 31 få icke af Fullmäktige åtlydas ock efterkommas; varande Fullmäktige, för sina åtgärder i denna egenskap, Riksdagen eller dess Statsutskott ock Revisorer allena redo skyldige samt kunna icke för sitt förkållande till ansvar ställas, utan i laga ordning ock till följd af Riksdagens eller dess Revisorers keslut, eller, mellan riksdagar ock revisioner, genom justitieomkudsmannen. § 62. Till ledning vid pröfningen ock afgörandet af förekommande ärenden, för kvilkas bekandling antingen icke några eller mindre tillämpliga och bestämda föreskrifter blifvit meddelade, ega Fullmäktige att af Revisorerne begära råd och yttranden. Angående Fullmäktiges sammankomster. § 63. Fullmäktige sammanträda en gång i hvarje vecka å tid, som af dem bestämmes. Derjemte böra, då ärendenas beskaffenhet och oafbrutna gång sådant fordra, särskilda sammankomster hållas å tid, som Ordföranden bestämmer. Vid hvarje sammankomst skall protokoll föras. § 64. Med undantag af de enligt § GO åt vissa Deputerade uppdragna bestyr och åligganden böra alla Fullmäktiges behandling tillhörande mål inför Fullmäktige vid deras sammankomster föredragas och få endast der afgöras. § 65. Astundar Fullmäktig att under längre eller kortare tid från staden afresa, bör han sådant förut vid sammankomst eller hos Ordföranden anmäla samt då tillika uppgifva tiden för sin frånvaro. § 66. År Fullmäktig, som icke, på sätt i näst ofvanstående paragraf föreskrifves, till erhållande af ledighet sig anmält, genom opasslighet eller enskilda 32 angelägenheter hindrad att sammankomst bevista, bör han sitt förfall hvarje gång tillkännagifva. § 67. Vid sammankomst skola minst fem Fullmäktige vara tillstädes; dock må ärenden, som ej tåla uppskof, afgöras af allenast fyra Fullmäktige, derest de äro om besluten ense. Frågor om låns upptagande, de i Regeringsformen omförmälda kreditivs utbetalning eller andra ärenden af mera allmän vigt få icke afgöras, ej heller tjenster tillsättas eller pensioner beviljas, så vida icke minst fem Fullmäktige äro närvarande. § 68. Fullmäktige vare ej tillåtet att företaga någon öfverläggning i närvaro af Konungens ombud, i fall det, utan att af Fullmägtige derom vara anmodadt, skulle vid deras sammankomst sig infinna. § 69. Yppas under Fullmäktiges öfverläggningar skiljaktighet i meningarna, böra samtlige närvarande Fullmäktige till protokollet afgifva sina röster, hvilka per capita beräknas. Derest flere skiljaktiga meningar yttras, böra de sins emellan närmast öfverensstämmande, så vidt möjligt är, sammanjemkas. Då ett lika antal röster utfaller för hvardera meningen, är Ordförandens röst afgörande. Den vid sammankomst närvarande Fullmäktig, som sin röst ej särskildt afgifver, eller, efter börjad öfverläggning om ett föredraget ämne, sig aflägsnat, anses hafva det då fattade beslutet biträdt. Sluten omröstning må endast företagas vid val till sådana befattningar, dertill någon bland Fullmäktige kan utses. § 70. Öfver Fullmäktiges beslut i mål, som röra Riksgäldskontorets tjenstemän eller andra enskilda personer, eger den eller de, på hvilkas rätt och bästa dessa beslut kunna inverka, att hos Revisorerne eller Statsutskottet anföra besvär, dervid klaganden dock, så vida besvären skola till pröfning upptagas, bör inom trettio dagar efter bevisligen erhållen del af det meddelade beslutet sitt missnöje deremot hos Fullmäktige skriftligen anmäla; 33 hvarjemte det, vid enahanda äfventyr, Iligger honom att senast en månad före Revisorernes näst förestående sammankomst eller riksdagens början, derest revision dessförinnan icke inträffar, sina besvär ingifva till Fullmäktige, af hvilka desamma, jemte utlåtande deröfver, till Revisorerne eller Statsutskottet öfverlemnas. Besvär öfver Fullmäktiges nyss före eller under Riksdagens eller Revisorernes sammanvaro i dylika mål meddelade beslut böra inom fjorton dagar efter delfåendet, den dagen likväl oräknad, omedelbarligen af vederbörande till Statsutskottet eller Revisorerne inlemnas. Angående Fullmäktige tillhörande särskilda åligganden och uppdrag. § 71. Fullmäktige skola minst en gång hvarje år granska Kamrerarens och Kassörens anteckningsböcker jemte Ombudsmannens diarium samt genomgå och inventera de under Kamrerarens och Kassörens vård befintliga låne- och säkerhets- med flere handlingar. § 72. En gång hvarje år böra Fullmäktige anställa besigtning å det till lokal för Riksgäldskontox*et anvisade hus samt detta verks inventarier. Likaledes bör besigtning årligen af Fullmäktige anställas å Riksdagens hus, hvilket jemväl står under deras vård och inseende. Dessutom har Riksdagen uppdragit åt Fullmäktige att låta tillse, dnt icke allenast värde å de inom Riksdagens hus befintliga möbler och andra inventarier finnes uti inventarieförteckningen upptaget, utan ock att inköpspris på de möbler och inventarier, som hädanefter anskaffas, uti inventarieförteckningen utsättes, jemte tiden, då inköpet egt ruin, äfvensom att, vid skeende kasseringar af obrukbara eller obehöfliga inventarier, desamma varda utur inventarieförteckningen afförda, med anteckning af det pris, hvartill desamma vid möjligen skeende försäljning blifvit föryttrade, Bill. till Biksd. Vrot. 1901. 10 Sami. 1 A få. 2 Band. (Riksg.-kontorets reglemente). 5 34 § 78. Under de tider, då Riksdagen icke är församlad, må lediga ram och lägenheter inom Riksdagens hus af Fullmäktige hyresfritt upplåtas för tillfälligt begagnande ej allenast af de komitéer och revisioner, som kunna varda af Kongl. Maj:t sammankallade och för hvilkas sammanträden erforderliga lokaler inom kronans hus här i hufvudstaden icke finnas att tillgå, utan äfven af allmänna embetsmyndigheter, som antingen af särskild anledning icke kunna för någon tid begagna åt dem anvisade embetsrum eller också sakna egen lokal, äfvensom för andra, allmänt gagn afseende ändamål; egande Fullmäktige vid hvarje sådan upplåtelse föreskrifva de vilkor, som Fullmäktige för de upplåtna rummens samt möblernas och inventariernas noggranna och omsorgsfulla vårdande finna nödvändiga. Dylik upplåtelse bör alltid upphöra så tidigt före Riksdagens sammankomst, att rummen och inventarierna derförinnan kunna vara försatta i ordnadt och fullständigt skick samt, om så erfordras, reparerade. § 74. Gemensamt med Fullmäktige i Riksbanken ega Fullmäktige i Riksgäldskontor att förvalta den jemlikt beslut vid 1888 års riksdag bildade byggnadsfonden för riksdags- och riksbankshus samt att vidtaga de åtgärder, som erfordras för utförande af samma Riksdags beslut i fråga om nya byggnader för Riksdagen m. m. och Riksbanken, allt i öfverensstämmelse med de närmare föreskrifter, som i särskilda skrivelser af den 11 och 12 maj 1888 blifvit af Riksdagen meddelade. § 75. Då Revisorerne öfver stats-, banko- och riksgäldsverken sammanträda, skola Fullmäktige till dem afgifva berättelse om Riksgäldskontorets ställning och förvaltning under den tid, som Revisorernes granskning kommer att omfatta. Dessutom skola Fullmäktige vid nästa riksdags början till Riksdagen afgifva och till statsutskottet aflemna berättelse för hela den tid, som förflutit, sedan Fullmäktiges berättelse till nuvarande Riksdag afgafs. § 76. Fullmäktige böra hvarje år till Riksdagens Revisorers första sammanträde, som skall ega rum i Riksdagens hus i Stockholm den 1 oktober 35 eller, om helgdag då inträffar, dagen derefter, utfärda kallelse genom kungörelse i tidningar. Derest Revisor, sedan lagtima riksdag är afslutad och innan Revisorerne sammanträdt, hos Fullmäktige anmäler hinder att deltaga i revisionen, skola Fullmäktige ofördröjligen inkalla den närmast i ordningen varande suppleanten. På enahanda sätt förfares, då hinder anmäles af inkallad suppleant. § 77. Efter hvarje revisions slut skola Fullmäktige föranstalta om tryckning och utdelning med allmänna tidningarna af Revisorernes öfver revisionen af statsverket och Riksgäldskontoret afgifna och Fullmäktige tillstälda berättelser jemte dertill hörande förklaringar, hvilka handlingar äfven genom Fullmäktiges försorg böra till näst sammanträdande Riksdag och Revisorer öfverlemnas. § 78. Före nästkommande riksdags början böra Fullmäktige: a) föranstalta om upphandling af det för tryckningen af Riksdagens protokoll med dertill hörande bihang under samma riksdag erforderliga papper och, med behörigt iakttagande af de i sådant afseende meddelade föreskrifter, låta upprätta kontrakt angående verkställighet af såväl protokollets som bihan gets tryckning; b) upprätta kontrakt om tillhandahållande, under riksdagens lopp, af de skrifmaterialier och öfriga effekter, som för Riksdagens behof kunde erfordras; c) låta komplettera och iståndsätta inventariepersedlarne i Riksdagens hus. Vid verkställigheten häraf iakttages, att anbud, genom kungörelser i allmänna tidningarna, infordras af dem, som kunna vara hugade att tillhandahålla och leverera berörda effekter eller besörja omförmälda tryckningsmed flere arbeten. För öfrigt ega Fullmäktige att utse någon bland Riksgäldskontorets tjensteman, som bör ej allenast före och under riksdagen mottaga, vårda och efter vederbörliga reqvisitioner utlemna de upphandlade effekterna samt ombesörja de under riksdagens fortgång ifrågakommande ytterligare uppköp, äfvensom erforderliga reparationer a inventariepersedlarne, utan ock vid hvarje 36 kalenderårs slut upprätta och afgifva fullständig redovisning för alla dessa af honom mottagna effekter. § 79. Som, enligt de af Kongl. Maj:t för Strömsholms nya kanalbolag den 27 april 1894 faststälda regler, kanaldirektionens förvaltning och kanalverkets räkenskaper skola årligen granskas utaf två revisorer, af hvilka den ene bör utses af Fullmäktige i Riksgäldskontoret, så skola Fullmäktige för hvarje revision välja en person att uti berörda revisionsförrättning deltaga. Jemväl skola Fullmäktige, i enlighet med de af Kongl. Maj:t för Dalslands kanalaktiebolag den 7 april 1865 och för Kinda kanals aktiebolag den 4 september 1874 i nåder faststälda bolagsordningar, årligen utse en revisor att granska hvardera af dessa bolags förvaltning och räkenskaper. § 80. Då de bolag, som för jernvägsanläggniugars utförande från Riksgäldskontoret utbekommit beviljade låneunderstöd, uti sina med Kongl. Ma j-t, och kronan afslutade kontrakt medgifvit staten att genom ombud, som Kongl. Maj:t utser, deltaga i de årliga revisionerna af bolagets förvaltning och räkenskaper, samt berättelserna om dessa revisioner skola till Civildepartementet insändas, böra Fullmäktige efter erhållen del af dessa berättelser taga under öfvervägande, huru vida några åtgärder erfordras för bevarande af Riksgäldskontorets rätt och säkerhet för de utgifna lånens fortsatta liqviderande. § 81. Uti styrelsen för Sveriges allmänna bypoteksbank bör en ledamot, som skall vara vice ordförande, utses af Fullmäktige i Riksgäldskontoret. Likaså utses af Fullmäktige till deltagande i den årliga revisionen af hypoteksbankens förvaltning och räkenskaper eu revisor, som vid revisionen förer ordet. Dessutom böra Fullmäktige utse ett ombud såväl till den allmänna ordinarie sammankomst, som mellan hypoteksbankens delegare skall ega rum hvarje år efter afslutad revision, som till allmän extra ordinarie sammankomst. § 82. Fullmäktige i Riksgäldskontoret skola bland sig utse en ledamot i postsparbankens styrelse. 37 § 83. Sedan Riksdagen år 1892 dels uppdragit åt Fullmäktige i Riksgäldskontor att låta i hufvudsaklig öfverensstämmelse med det för ståndsriksdagarne fullbordade registret genom lämplig person enligt af Fullmäktige faststäldt formulär och med iakttagande af de föreskrifter i öfrigt, Fullmäktige kunna finna skäl meddela, utarbeta samt att öfvervaka upprättandet af ett alfabetiskt ordnadt, fullständigt register till Kamrarnes protokoll med bihang för tiden från och med år 1867 samt till och med året näst före det, under hvilket registret varder i manuskript fullbordadt, dels bemyndigat Fullmäktige att af förslagsanslaget till riksdagskostnader tills vidare för ändamålet använda tillsammans 5,000 kronor, har Riksdagen år 1894 bemyndigat Fullmäktige att, för fullbordande i manuskript af ifrågavarande register, af nämnda förslagsanslag i mån af behof använda, förutom återstoden af nyssberörda 5,000 kronor, ett belopp af 20,000 kronor. Vidare har Riksdagen år 1898 dels bemyndigat Fullmäktige i Riksgäldskontoret att, för tryckning i eu upplaga af 1,500 exemplar af register till Kamrarnes protokoll med bihang för åren 1867—1896 samt för registerverkets bindning in. m., af förslagsanslaget till riksdagskostnader under åren 1898—1900 i män af behof använda ett belopp af 50,000 kronor, dels ock föreskrifvit, att det fullbordade registerverket skall utan afgift tillhandahållas de embetsmyndigheter, bibliotek m. fl. institutioner, hvilka ega att kostnadsfritt erhålla riksdagstrycket, äfvensom, efter Fullmäktiges bestämmande, personer, som med registrets upprättande haft befattning, samt att försäljningspriset för öfriga exemplar skall utgöra 7 kronor 50 öre för ledamot af Riksdagen och 15 kronor för andra köpare. 1899 års Riksdag har besluta, att registret till Kamrarnes protokoll med bihang för åren 1867—1896 skall utvidgas att omfatta jemväl riksdagarne 1897—1899, äfvensom bemyndigat Fullmäktige i Riksgäldskontoret att, till bestridande af kostnaderna för upprättande af återstående delar af det sålunda utvidgade registerverket samt för detsammas tryckning och bindning m. m., i mån af behof använda ej mindre den af 1898 års Riksdag för tryckning och bindning m. m. af förenärnnda register anvisade summa af 50,000 kronor än äfven derutöfver ett belopp af 5,000 kronor, att utgå af förslagsanslaget till riksdagskostnader; skolande de af Riksdagen år 1898 meddelade föreskrifter om utdelning och försäljning af registret lända till efterrättelse jemväl med afseende å registerverket i dess utvidgade omfattning. 38 § 84. Riksdagen har år 1900 uppdragit åt Fullmäktige i Riksgäldskontoret att låta genom lämplig person på Riksgäldskontorets bekostnad ombesörja tryckning i 1,000 exemplar af en särskild, med sakregister försedd samling af de utaf konstitutionsutskottet vid 1810, 1812 och 1815 års urtima riksdagar afgifna memorial och öfriga expeditioner med dertill hörande handlingar af större vigt; egande Fullmäktige att bestämma försäljningspris för hvarje tryckt exemplar af samlingen äfvensom besluta och låta verkställa den kostnadsfria utdelning deraf, som Fullmäktige må finna böra ske. § 85. Ofverinseendet öfver Riksdagens bibliotek tillkommer Fullmäktige i Riksgäldskontoret; och skola Fullmäktige bland sig utse en inspektor för utöfvande af den närmaste tillsynen öfver biblioteket. § 86. Gemensamt med Fullmäktige i Riksbanken skola Riksgäldskontorets Fullmäktige: a) afgifva sitt underdåniga yttrande och råd till Kongl. Maj:t i fråga om den ort, der Riksdag bör samlas, i de fall, då fiendens framträngande eller pest eller andra lika vigtiga hinder göra riksdags hållande i hufvudstaden omöjligt eller för Riksdagens frihet och säkerhet vådligt (50 § Regeringsformen) ; b) efter stadgade grunder uppgöra och utfärda ny bevillningsförordning, i den händelse att vid riksdags slut bevillningens hela belopp är bestämdt, men Kamrarne icke hunnit om fördelningen deraf blifva ense (109 § Regeringsformen); c) uti justitieombudsmansembetet genast insätta den man, som blifvit utsedd till efterträdare åt justitieombudsmannen, i fall denne mellan riksdagarne afsäger sig det erhållna förtroendet eller med döden afgår, äfvensom utvälja annan behörig man i stället för justitieombudsmannens utsedde efterträdare, derest äfven han mellan riksdagarne afsäger sig förtroendet eller i justitieombudsmansembetet insattes eller med döden afgår (98 § Regeringsformen); d) för framtida uppsigten och kontrollen öfver Göta kanals vidmagt - f 39 hållande utse och välja ej mindre en person för att såsom ledamot å Bankens och Biksgäldskontorets vägnar inträda i direktionen öfver nämnda kanal, än ock ett ombud att å samma verks vägnar deltaga i revisionerna af kanalens räkenskaper; skolande valet till ledamot i direktionen förnyas hvarje år, och till ombud vid revisionerna före desammas början; dock må förut härtill utsedde personer kunna återväljas. Vid Fullmäktiges i Banken och Riksgäldskontoret gemensamma sammanträden böra, så vidt beslut skall kunna fattas, minst fem af Fullmäktige i hvartdera verket vara tillstädes. § 87. Vid de tillfällen, då riksdagsmäns fullmakter granskas af chefen för Justitiedepartementet eller den person, Konungen i hans ställe förordnat, skola tre bland Fullmäktige i Riksgäldskontoret vara tillstädes. Angående foetj eningen vid Riksgäldskontoret. § 88. De å Biksgäldskontorets aflöningsstat uppförda tjenstemän äro följande: en sekreterare och ombudsman, en kamrerare, en kassör, en revisor, en kassabokhållare, en lånebokhållare, en registrator och kanslist samt två kammarskrifvare. § 89. Vaktbetjeningen utgöres af: en förste vaktmästare och tre vaktmästare. 40 § 90. För tillgodonjutande af de för Riksgäldskontorets tjensteman och vaktbetjening i staten faststälda aflöningsförmåner gälla följande vilkor och bestämmelser: l:o) Tjensteinnehafvare skall vara underkastad den vidsträcktare tjenstgöringsskyldighet eller den jemkning i åligganden, som vid en möjligen inträdande förändrad organisation af detta verk eller eljest kan varda stadgad; och böra de fullmakter eller konstitutorial, som för tjensteinnehafvare utfärdas, innefatta förbehåll om vederbörandes skyldighet att åtaga sig de nya eller förändrade göromål, hvilka kunna dem åläggas, äfvensom att vara underkastade de ändrade bestämmelser i fråga om pensionsrätt, som framdeles kunna varda meddelade. 2:o) Riksgäldskontorets tjenstemän ega, så vidt sådant utan hinder för göromålens jemna och oafbrutna gång kan ske, hvar i sin ordning åtnjuta semester, sekreteraren, kamreraren och kassören under en och en half månad och de öfriga tjenstemännen under en månad hvarje år. 3:o) De med hvarje befattning förenade tjenstgöringspenningar eller missräkningspenningar få uppbäras endast för den tid, tjenstens innehafvare verkligen tjenstgjort eller åtnjutit semester, men skola för den tid, han eljest varit från tjenstgöringen befriad, utgå till den, som tjensten förrättat, dock må Fullmäktige kunna medgifva den tjensteman eller vaktbetjent, som af sjukdom hindras från bestridande af sin tjenst, att uppbära de för samma tjenst anvisade tjenstgöringspenningar och missräkningspenningar eller någon del deraf, och ega Fullmäktige att för sådant fall, likasom vid semester, anvisa erforderliga medel, för att den, som under tjenstemans ledighet på förordnande sköter hans tjenst, må komma i åtnjutande af ersättning till belopp, motsvarande de för samma tjenst anslagna tjenstgöringspenningar och missräkningspenningar. 4:o) Då tjensteman eller vaktmästare för enskilda angelägenheters besörjande erhållit tjenstledighet, bör han sjelf vidkännas kostnaden för tjenstens förrättande under den tid, tj en stledigheten fortfar. 5:o) Tjensteman af lägre grad skall vara skyldig att, om han förordnas till högre befattning inom verket, densamma bestrida mot åtnjutande af de för befattningen anslagna tjenstgöringspenningar och missräkningspenningar eller deremot svarande belopp, dock med afstående af egna tjenstgöringspenningar och missräkningspenningar. 6:o) Der förhöjning af aflöningen efter viss tids tjenstgöring är enligt 41 stat medgifven, skall tidpunkten för första förhöjningen bestämmas att inträda efter fem år, under vilkor att tjensteinnehafvaren af denna tid mer än fyra år sjelf bestridt sin egen eller på grund af förordnande annan tjenst inom verket, dock att härvid icke må föras honom till last den tid, han åtnjutit semester, och för andra förhöjningen, om sådan eger rum, efter ytterligare fem år under samma vilkor. 7:o) Tjensteman vid Riksgäldskontor! far icke annan tjenstebefattning utom Eiksgäldskontoret mottaga. Den, som till tjensteman vid. Riksgäldskontor utnämnes, vare skyldig att annorstädes innehafvande tjenstebefattning genast frånträda. § 91. Extra ordinarie vaktmästare, hvilken i anledning af sjukdoms- eller annat laga förfall eller vid inträffad ledighet under anslagstiden på förordnande bestrider vaktmästaresyssla, eger derför tillgodonjuta ersättning med samma belopp, som såsom aflöning är för den förrättade sysslan i staten anslagen. § 92. Vid inträffad ledighet af tjenst, som bör återbesättas, skall, efter afdrag af hvad för tjenstens bestridande måst utbetalas, den lönebesparing, hvilken uppkommer, intill dess, efter ansökningstidens förlopp, någon r nedan stadgad ordning blifvit förordnad att förrätta samma tjenst, tillfalla enke- och pupillkassan vid Eiksgäldskontoret; kommande nämnda kassas rätt till dylik lönebesparing att upphöra, sa snart fullmakt eller konstitutorial a tj ensten blifvit af Fullmäktige utfärda dt. § 93. Innan ledig tjenst af Fullmäktige återbesättes, skall sådant jemte de med samma tjenst'' förenade löneförmåner, äfvensom tiden, inom hvilken sökande ega att sig anmäla, tillkännagifvas medelst anslag å vanliga ställen inom Eiksgäldskontoret. Ansökningstiden bestämmes till minst fjorton dagar från anslagets utfärdande, dock beror af Fullmäktige att utsätta ny ansökningstid, derest, inom den först bestämda tiden, någon till tjenstens erhållande fullt skicklig och lämplig sökande sig icke anmält. Bih. till Riksd. Prot. 1901. 10 Sami. 1 Afd. 2 Band. 6 (Riksg.-kontorets reglemente.) 42 § 94. •ti» .*■ '' >».. .. ■ U, ‘;" ■" - T"'' Mv " " 1 ;• • . - . , • ,. '' • . * För att kunna antagas till tjensteman vid Riksgäldskontor fordras att hafva undergått godkänd afgångsexamen från högre elementarläroverk; dock böra de tjenstemän, som anställas vid Fullmäktiges kansli, hafva aflagt den akademiska examen, som fordras för att vinna inträde i Konungens Kansli eller i rättegångsverken; äfvensom den, hvilken befordras till ombudsmannasysslan, bör hafva fullgjort hvad författningarna föreskrifva i afseende på dem, som i domarevärf må begagnas. § 95. Vid lediga tjensters tillsättande utnämnes bland kompetente sökande den, som Fullmäktige, med afseende å verkets fördel samt vigten och ansvarigheten af de särskilda befattningarna, finna till den lediga tj ensten mest skicklig och passande; dock ega Fullmäktige att, der de så lämpligt finna, tillsätta lediga tjenster endast med konstitutorial; hvarvid den tjensteman, som sådant konstitutorial erhåller, under den tid, han tjensten innehafver, eger åtnjuta de lönevilkor, aflöningsstaten för tjensten bestämmer. Angående behandlingen af frågor rörande tjensteforsuinnielser m. m. § 96. Om någon Riksgäldskontorets tjensteman vid mindre förseelser i tjensten ej låtit sig rätta af vederbörandes tillsägelser och varningar eller blifvit beträdd med vårdslöshet eller försummelse i sin tjenstgöring eller ock i allmänna lefvernet ådagalagt ett mindre värdigt uppförande, bör han inför Fullmäktige tillrättavisas och varnas. I händelse den, som på detta sätt undergått första varningsgraden, ej deraf låter sig rätta, ega Fullmäktige att, med afseende å förekommande omständigheter, på längre eller kortare tid suspendera honom från innehafvande tjenst, med förlust af hela eller halfva lönen, hvilken under tiden må i ersättning för tjenstens förrättande användas. 43 § 97. Derest tjensteman, hvilken förut blifvit för tjensteförsummelse eller annat förhållande suspenderad, å nyo gör sig skyldig till dylik förseelse, ankommer på Fullmäktige att, efter förseelsens beskaffenhet, antingen ytterligare suspendera honom eller helt och hållet skilja honom från hans vid detta verk innehafvande tjenst och lön. Likaledes beror på Fullmäktiges särskilda pröfning, huruvida tjensteman, som blifvit nödsakad till borgenärer afträda sin egendom, må vidare bibehålla och utöfva sin beställning. § 98. Tjensteman, som begått ärerörigt brott eller annan förseelse i eller utom tjensten af den svåra beskaffenhet, att verkets trygghet eller anseende fordrar hans entledigande, har derigenom gjort sig förlustig sin innehafvande tjenst. § 99. Om någon af vaktbetjeningen i sin tjenst varit försumlig eller eljest på ett tadelvärdt sätt sig förhållit, må han, efter sig företeende omständigheter, antingen af Fullmäktiges Deputerade erhålla föreställning eller genast hos Fullmäktige anmälas till suspension eller entledigande. § 100. Innan tjensteman eller vaktmästare varder suspenderad eller skild från tjensten, bör hans skriftliga förklaring öfver hvad emot honom förekommit infordras. Fullmäktiges beslut, hvarigenom tjensteman suspenderas eller för alltid skiljes från tjensten, bör, jemte hänvisning för besvärs anförande, honom skriftligen meddelas. Tjenst, som, till följd af sådant beslut, blir ledig, får, derest den afsatte tjenstemannen inom föreskrifven tid anmält sig ämna samma beslut öfverklaga, icke återbesättas förr, än besvären blifvit af Statsutskottet eller Eevisorerne afgjorda eller den bestämda tiden för besvärens fullföljande försuttits; kommande dock den, som emellertid förordnas till tjenstens bestridande, att de med densamma förenade löneförmåner åtnjuta. 44 § 101. Extra ordinarie tjensteman eller extra vaktmästare, som utan erhållen tillåtelse eller anmäldt laga förfall från tjenstgöring uteblifvit under trenne efter hvarandra följande månader, eller vid flera tillfällen undandragit sig att lemna äskadt biträde, der han blifvit anstäld, anses hafva förverkat sin rätt att i Riksgäldskontoret vidare tjenstgöra. Den extra ordinarie tjensteman eller extra vaktmästare, som under honom uppdragen tjenstgöring sig försumligt eller felaktigt förhållit och, efter att, på sätt i § 96 stadgas, blifvit varnad, sig icke rättat, bör förklaras vara från Riksgäldskontoret skild. För öfrigt anses den extra ordinarie tjensteman eller vaktmästare, som begått ärerörigt brott eller annan förbrytelse af svårare beskaffenhet, vara från verket utesluten. Angående pensioneringen af Riksgäldskontorets betjening. § 102. Tjensteinnehafvare skall, då han uppnått sextiofem lefnadsår och tillbragt trettiofem år i allmän tjenst, vara förpligtad att med oafkortad lön såsom pension från tjensten afgå, Fullmäktige likväl obetaget att låta med afskedet anstå, derest och så länge den pensionsberättigade pröfvas kunna i tjensten på ett tillfredsställande sätt gagna Riksgäldskontoret och kan finnas villig att i tjensten qvarstå. § 103. Den tjensteman eller vaktmästare, som, efter ådagalagdt välförhållande anhåller om afsked, är, så vida han fylt sextio år och varit i allmän tjenst trettiofem år, berättigad att såsom pension för lifstiden åtnjuta tre fjerdedelar af innehafvande lön. Före uppnådda sextio lefnadsår och trettiofem tjenstår kan afskedssökande endast i händelse af bevislig oförmögenhet till vidare tjenstgöring erhålla pension. Pensionsbeloppet bestämmes då efter tjensteåren allena medelst afdrag å tre fjerde delars lön af en trettiofemtedel för hvarje bristande tjensteår. 45 Öfverstiga deremot tjensteåren trettiofem och åldersåren sextio, ökas det ofvan bestämda pensionsbeloppet med en trettiofemtedel för hvarje Överskjutande tjensteår eller ock med en sextiondedel för hvarje öfverstigande åldersår, derest detta sistnämnda beräkningssätt skulle för afskedssökanden utfalla förmånligare. § 104. Då sådant för göromålens säkra och skyndsamma gång finnes erforderligt, kunna Fullmäktige på pensionsstat förflytta tjensteinnehafvare, som af sjukdom eller minskad arbetsförmåga är förhindrad att vidare på ett tillfredsställande sätt gagna Riksgäldskontoret, oaktadt han sig ej om afsked anmält. I sådant fall ega Fullmäktige att efter omständigheterna tillägga tjensteinnehafvaren såsom pension antingen hela lönen, ehvad de föreskrifna lefnads- och tjenståren äro uppnådda eller icke, eller ock en del af lönen, dock ej mindre än hvad med tillämpning af bestämmelserna i nästföregående paragraf belöper. § 105. Några tillförene meddelade och mot det nu utfärdade reglementet stridande stadganden angående Riksgäldskontorets förvaltning och dermed gemenskap egande ämnen få icke vidare åberopas och tillämpas. Grifvet och utfärdadt vid lagtima riksdagen i Stockholm den 4 Juni 1901. På Riksdagens vägnar: För Första Kammaren: För Andra Kammaren: Chr. Lundeberg, Robert De la Gardie, vice Talman. Talman. 46 Bil. A. Riksgäldskontorets vid 1900 års slät ntbalanserade skalder. Reglemen tets - Årtal. §. 1880 1886 1887 1888 1890 38 42 40 40 39 Obligationer för 1880 års statslåns tre emissioner å tillsammansKr.l 19,790,000, motsvarande £St.6,600,000, Francs 166,320,000 eller Rmk 134,640,000 ............ Obligationer för 1886 års statslån å Er. 72,000,000 eller Rmk 81,000,000, hvaraf blifvit utlemnade obligationer å tillsammans Kr. 60,673,333:33..................... Obligationer för 1887 års statslåns fem emissioner å tillsammans Kr. 50,000,000, hvaraf blifvit utlemnade obligationer å..................... Obligationer för 1888 års statslån åKr.26,666,666:6 7, motsvarandeRmk30,000,000 eller £ St. 1,470,000 eller Francs 37,020,000 ............ Obligationer för1890 års statslån åKr. 35,555,555:66,mot - Tiden, då förbindelserna blifvit utfärdade. 1880 d. y4 1886 d. 7, 1887 d. 3712 1888 d. 7, Räntefot. Återstående kapitalskuld den 31 December 1900. Fonderad skuld. 37, 37, 37,0 % Kr. 97,029,900 £ St. 5,346,000 Frcs 134,719,200 Rmk 109,058,400 /Kr. 57,886,666:66 / Rmk 65,122,500: — Kr. 48,799,500 Kr. 25,111,111:11 Rmk 28,250,000 £ St. 1,384,250 Frcs 34,860,500 Icke fonderad skuld. 47 Reglemen tets - Årtal. §. 1894 1899 1900 1866 1866 1895 1895 42 42. 43 44 13 18 16 16 svarande Rmk 40,000,000, £ St. 1,960,000 eller Francs 49,360,000 ........................ Obligationer för 1894 års statslån å Kr. 36,000,000, motsvarande Francs 50,000,000, £ St. 1,980,000 eller Rmk 40.400.000, hvaraf hälften utlemnats........................... Obligationer för 1899 års statslån å Kr. 72,000,000, motsvarandeFrancsl00, 000,000, £ St. 3,960,000 eller Rmk 80.800.000, hvaraf hälften utlemnats........................... Obligationer för 1900 års statslån å Kr. 36,320,000, motsvarande £ St. 2,000,000, Rmk 40,800,OOOellerFrancs 50.400.000, hvaraf till 1900 års slut blifvit försålda obligationer åKr.22,700,000 Det s. k. gamla lånet, utgörande ouppsägbara skulder till Södertelge stads kyrka och Skepparesocieteten i Stockholm........................... Innestående fond för Göta kanals underhållande ...... Af Malmö—Billesholms jernvägsaktiebolag upplagdt obligationslån, för hvilket staten i sammanhang medYestkustbanans förvärfvande öfvertagit betalningsskyldigheten ................................. Kommunlån, för livilka staten i sammanhang med Tiden, då förbindelserna blifvit utfärdade. Räntefot. Återstående kapitalskuld den 31 December 1900. Fonderad skuld. 1890 d. V, 1894 d. 16/10 1899 d. "/, 1900 d. 16/8 /1798 d. 11811 d. 7 / 1! 1833 d. 8712 37, 37, X '' 4 % t. o. m. d 15/ u- / 8 1910, derefter 37, X 5 X 5 X Kr. 32,371,555:66 Rmk 36,418,000 £ St. 1,784,482 Frcs 44,939,812 Kr. 18,000,000 Frcs 25,000,000 £ St. 990,000 Rmk 20,200,000 Kr. 36,000,000 Frcs 50,000,000 £ St. 1,980,000 Rmk 40,400,000 Kr. 22,700,000 £ St. 1,250,000 Rmk 25,500,000 Frcs 31,500,000 Icke fonderad skuld. Kr. 10,125 Kr. 140,889 Kr. 1,223,000 48 Reglemen tets - Årtal. §. 1895 1899 1890 1866 1866 1866 16 18 14 15 16 17 Vestkustbanans förvärfvande öfvertagit betalningsskyldigheten .......i............. Dito dito.... ................... Enligt kontraktet om förvärfvande åt staten af bandelen Örebro—Srövi innestående andel af köpeskillingen för nämnda handel Af Statskontoret till Riksgäldskontorets förvaltning öfverlemnade kassabehåll - mngar .............................., Öfriga diverse skulder......... Obligationer å 30,000,000 Er., kvilka utfärdats såsom grundfond för Sveriges allmänna hypoteksbank, bokförda inom linien med nämnda belopp................. Ännu icke till inlösen företedda Trollhätte slussverks lottsedlar å tillhopa 5,000 daler silfvermynt, bokförda inom linien med R:mt 1,250 R:dr, jemte upplupen ränta R:mt 2,286:88 .................. Årliga anslaget till H. M. Konungen 300,000 R:dr (icke kapitaliseradt)............ Ränta å H. K. H. Hertigens af Södermanland, sedermera Konung Carl XIII, hemgiftskapital, bokfördt inom linien med R:mt 150,000 R:dr ................................. Tiden, då förbindelserna blifvit utfärdade. Räntefot. 1890 d. *•/, 1750 d. V, 1815 d. 9/u 1778 5 X 4,7 1 7b 37, X 6 X 5 X Återstående kapitalskuld den 31 December 1900. Fonderad skuld. Icke fonderad skuld. Er. 695,399:65 Er. 131,947:07 Er. 3,000,000 Er. 45,000,000 Er. 3,431,772:47 Reglemen- tets Tiden, då för- bindelserna blif- vit utfärdade. Räntefot. Återstående kapitalskuld den 81 December 1900. Icke fonderad skuld. Årtal. §• Fonderad skuld. 1866 20 Fond för Hjelmare kanals och slussverks underhållande (utgör blott ett depositum af fordringshandlingar)...... 1866 21 Dito för Strömsholms kanals dito (dito) J ‘jhu J 0061 -:0 &'' 1882 8 Dito för Södertelge kanals dito 1866 22 Lappmarks ecklesiastikfonds behållning, bokförd inom linien med R:mt 100,777:16 (statsutskottets utlåtande n:o 23 vid 1869 års riksdag) — 1866 25 Brudgåfvovinsten (kapital- skulden afskrifven); (stats- utskottets utlåtande n:o 15 vid 1859—60 årens riksdag) 1869 77 Post-assuransfonden (ingår bland Riksgäld skontorets öfriga tillgångar, men med den förbindelse, som § 77 i 1869 års reglemente inne- håller) .............................. Summa Kr. 337,898,733:38 53,633,133:19 Inom linien balanserade skulder Kr.......... 30,254,814:o4 Bill. till Riksd. Prof. 1901. 10 Sami. 1 Afd. 2 Band. (Riksg.-kontorets reglemente.) 7 50 Bil. B. Riksgäldskontorets vid 1900 års slut utbalanserade käpitalfordringar för de af dess medel utbetalda eller godtgjorda lån. Reglemen- tets Tiden, då lånet utbetalts. Annuitet. Räntefot. Ursprungliga beloDDet. Kapitalåterstod vid 1900 års Slut. Årtal. §• a) Byggnadslån. 1866 39 Lån till staden Kristinehamn och Yarnums landsförsam- ling, för uppbyggande af ny fl849j \l854j f 2 % 1 kyrka i Kristinehamn...... < jemte > { ränta. J 3 X 37,500 — 750 — 43 Lån till Yesterås domkyrka, för densammas reparation 1860 — — 28,000 — 28,000 — » 36 Lån till staden Jönköping, för uppförande derstädes af ett nytt lärohus för elemen- tarläroverket ..................... 1861 5 X 4 X 120,000 28,885 06 » 90 Lån till Apotekare-societe- ten, för uppförande af en byggnad åt Farmaceutiska institutet........................... 1862 5 X 4 X 50,000 — 7,017 15 » 37 Lån till staden Umeå, för uppförande af byggnader för Umeå läroverk.................. 1864 5 X 4 X 25,000 — 10,124 97 Transport — — — 74,777 18 51 Reglementets Tiden, då lånet utbetalts. Annuitet. Räntefot. Ursprungliga beloppet. Kapitalåterstod vid 1900 års Årtal. §• Transport — — — 74,777 18 1886 87 Lån till staden Falun, för uppförande af ett nytt läro- verkshus derstädes ............ 1864 5 X 4 X 40,000 16,261 68 » Lån till staden Sala, för upp- förande af ett nytt läro- verkshus derstädes ............ 1865 5 X 4 X 12,000 4,839 28 » » Lån till staden Halmstad, för uppförande af byggnad för ett fullständigt elemen- f » » | tarläroverk derstädes......... 1866 5 X 4 X 25,000 — 11,728 21 \1899 7 ! Lån till Kalmar Domkapitel, för uppförande af en ny byggnad för läroverket i ») Kalmar .............................. 1866 4 7, X 4 X 22,000 — 21,890 — 1866 1482) Lån till staden Yenersborg, för uppförande af en ny byggnad för högre elemen- tarläroverket derstädes ...... 1867, 1868 5 X 4 X 40,000 20,059 24 » 1483) Lån till staden Vestervik, för uppförande af ny bygg- nad åt elementarläroverket derstädes ........................... 1867, 1868 5 X 4 X 20,000 10,272 19 1484) Lån till Upsala Domkapitel, för uppförande af ny bygg- nad för högre elementar- läroverket derstädes ......... 1867, 1868 5 X 4 X 140,000 71,793 63 1486) Lån till Karlstads Domka- pitel, för uppförande af ny byggad för högre elememen- tarläroverket derstädes...... 1868 5 X 4 X 40,000 21,241 10 Transport — — — — 252,862 51 '') Sedan ifrågavarande lån, som år 1866 utbetaldes med 40,000 kronor, vid slutet af år 1899 genom amortering nedbragts till 22,000 kronor, har, jemlikt medgifvande åt 1899 års Riksdag, i utbyte mot den äldre skuldförbindelsen, ny sådan aflemnats å berörda låneåterstod, att med derå beräknad annuitet af 4 */2 X återbetalas. 2) Jfr § 16 mom. 3 i 1867 års Reglemente. a) Jfr § 16 mom. 4 i 1867 års Reglemente. 4) Jfr § 16 mom. 1 i 1867 års Reglemente. 5) Jfr § 16 mom. 2 i 1867 års Reglemente, 52 Reglementets Tiden, då lånet Annuitet. Räntefot. Ursprungliga Kapitalåterstod vid 19U0 års Årtal. t. §• utbetalts. slut. Transport — — — 252,862 51 1866 1481) Lån till Skara Domkapitel, för förändring och tillbygg- nad af elementarläroverks- byggnaden derstädes ......... 1868, 1869 5 X 4 X 40,000 32,344 13 » 1482) Lån till staden Kristianstad, för utvidgande af elemen- tar läroverksbvggnaden der- städes .......................... 1878, 1875 5 X 4 X 20,000 13,633 84 1874 5 Lån till direktionen för se- minarium för bildande af lärarinnor, för inköp af byggnad åt nämnda semi- narium .............................. 1875 5 X 4 °Å 59,000 34,429 30 1882 17 Lån till föreståndarne för Linköpings domkyrka, för fullbordande af tornbygg- naden å domkyrkan ......... 1883 5 X 4 X 30,000 22,912 95 1887 15 Ytterligare lån till Linkö- pings domkyrka till betäc- kande af den brist, som uppkommit i den beräknade kostnaden för tornbyggna- den å nämnda domkyrka jemte dermed i samman- hang stående arbeten......... 1888 5 X 4 X 30,000 25,493 10 1892 17 Lån till Skara domkyrka, för fullbordande af restau- rationsarbetet å densamma 1893 5 X 4 X 40,000 36,873 62 Transport — — — 418,549 45 '') Jfr § 27 i 1869 års Reglemente. *1 Jfr § 8 i 1873 års Reglemente samt § 5 mom. 3 i 1875 års Reglemente. 53 Reglementets Tiden, då Ursprungliga Kapitalåterstod lånet Annuitet. Räntefot. vid 1900 års utbetalts. Deioppet. slut. Årtal. §• Transport _ ___ _ 418,549 45 1896 16 Lån till Hernösands Dom- f kapitel, för uppförande af Lånet ny byggnad för allmänna las med läroverket i Östersund...... 1897 500 kr. årligen -— 15,000 t— 13,500 — 1898 17 Lån till Vadstena och S:t under Pers församlingar, för full- Lånet bördande af Vadstena klo- åter- betalas sterkyrkas restaurering ... 1898 fr. o. m. — 16,000 — 16,000 — = 448,049: 4 5 med minst b) Tomtreglering slån. ’/„ tal. 1872 32 Lån till staden Strengnäs, för ny tomtreglering efter 1871 års eldsvåda ............ 1872 6 X 4 X 30,000 6,550 43 187 71) 7 Lån till staden Strömstad, för ny tomtreglering efter 1876 års eldsvåda ............ 1878 6 X 5 X 50,000 40,200 69 (1877 8\ Lån till staden Söderhamn, (1878 6/ för ny tomtreglering efter 1876 års eldsvåda ............ 1878, 1879 6 X 5 X 200,000 143,735 23 (1880 13( Lån till staden Hudiksvall, (1881 10/ för ny tomtreglering efter 1878 och 1879 årens elds- vådor ................................. 1881, 1882 6 X 5 X 200,000 156,842 88 1888 15 Lån till staden Luleå, för ny reglering efter 1887 års eldsvåda ........................... 1889 5 X 4 X 100,000 90,785 78 1889 17 Lån till staden Umeå, för ny reglering i följd af den staden år 1888 öfvergångna brand 1890 5 X 4 X 200,000 184,203 40 1896 15 Lån till staden Mariestad, för ny reglering af viss del deraf i följd af den staden år 1895 öfvergångna brand 1897 4%„ X 36AoX 150,000 150,000 = 772,318: 41 Transport — — — 1,220,367 86 ) Se vidare § 3 i 1881 års Reglemente. 54 Reglementets Tiden, då Ursprungliga Kapitalåterstod lånet Annuitet. Räntefot. vid 1900 års utbetalts. Deioppet. slut. Årtal. §• Transport — — — 1,220,367 86 c) Lån till hanal- och sluss- anläggningar. 1866 93 *) Lån till Dalslands kanal- aktiebolag, för segelleds öpp- nande från Hattefura vid Yenern till sjön Stora Lee 1865, 1867 5 X 3 % 800,000 — 150,054 76 » 94*)) Lån till Kinda kanalaktie- 118 1 bolag, för utsträckning af » 143 J Kinda båtled medelst kanali- sering af Stångån från sjön Rengen till Linköpings hamn ................................. / 1865 j \l 867—70/ 5 X 3 X 437,500 348,607 81 = 498,662: 57 d) Lån till jernvägsanlägg- ningar. 1866 79 Lån till Borås jernvägsaktie- bolag, för anläggning af jernväg mellan Borås och Herrljunga ........................ 1862, 1863 -’) 4 X 1,377,055 24 224,940 08 7) 80 Lån till Helsingborg—Lands- krona—Eslöfs (Helsingborg —Billeberga, äfven Helsing- borg—Årup) jernvägsaktie- bolag, för anläggning af jernväg mellan Helsingborg och Årup ........................... 1864, 1865 5 X 4 X 1,100,000 364,819 16 Transport — — — — — 2,308,789 67 ’) Se vidare § 134 mom. 13 i 1863 års Reglemente. 3) Se vidare § 134 mom. 14 i 1863 års Reglemente; § 11 mom. 9 i 1867 års Reglemente; § 33 mom. 9 och § 41 mom. 11 i 1868 års Reglemente; § 24 mom. 11 och § 31 mom. 5 i 1869 års Reglemente. ’) Beträffande annuiteten, se 1891 års reglemente § 6. 55 Reglementets Tiden, då lånet utbetalts. Annuitet. Räntefot. Ursprungliga beloppet. Kapitalåterstod vid 1900 års Årtal. §• SlUU Transport — — — — — 2,308,789 67 1866 80 Lån till Kristianstad—Hess- leholms jernvägsaktiebolag, för anläggning af jernväg mellan Kristianstad och Hessleholms station på Sö- dra stambanan .................. 1864, 1865 • 5 X 5 X 4 X 4 X 720,000 208,414 30 » Lån till Ystad—Eslöfs jern- vägsaktiebolag, för anlägg- ning af jernväg från Eslöfs station på Södra stambanan till Ystad........................... 1864-1866 2,450,000 832,978 04 7> » Lån till Landskrona—Eslöfs jernvägsaktiebolag, för an- läggning af jernväg mellan Landskrona och Eslöfs sta- tion på Södra stambanan... 1864-1866 5 X 4 X 1,200,000 400,166 32 / * ^1897 821 13/ Lån till Uddevalla—Yeners- borg—Herrljunga jernvägs- aktiebolag, för anläggning af jernväg från Herrljunga öfver Yenersborg till Udde- valla samt jernvägens om- byggnad till normalspårig (1865-1867\ ( 1898 / (1872) 1873 (1874J 5 X 4 X 2,600,000*) 2,512,276 69 1871 31 Lån till Karlskrona—Yexiö jernvägsaktiebolag, för an- läggning af jernväg mellan städerna Karlskrona och Yexiö................................. 5X2) 47, X 2,600,000 1,828,014 81 Transport — — -- 8,090,639 83 ’) Af ifrågavarande lån, som under åren 1865—1867 utbetaldes med sammanlagdt 3,240,000 kr. för anläggning af jernväg från Herrljunga öfver Venersborg till Uddevalla, återstod vid 1897 års slut i kapital och ränta sammanlagdt 2,000,000 kr., hvilket belopp jemlikt beslut af 1897 och 1898 års Riksdagar kapitaliserades och ökades med nytt låneunderstöd å 600,000 kr. för jemvägens ombyggnad till normalspårig eller sålunda till 2,600,000 kr. 2) Se § 3 af 1886 års Reglemente. 56 Reglementets Tiden, då lånet Annuitet. Räntefot. Ursprungliga Kapitalåterstod vid 1900 års utbetalts. poppel. slut. Årtal. §• Transport _ _ _ 8,090,639 83 1871 31 Lån till Krylbo—Norbergs jernvägsaktiebolag, för an- läggning af jernväg mellan Krylbo och Norberg ......... 11872\ \1873J 6 X 5 X 406,000 — 225,321 85 » Lån till Upsala—Margrete- hills jernvägsaktiebolag, för anläggning af jernväg från Upsala till Gefle ............... 1873 6 X 5 X 500,000 292,847 62 » » Lån till Bergslagernas jern- vägsaktiebolag, för anlägg- ning af jernväg från Lud- vika till Kil, mot skuldför- bindelse ........................... 118741 <1875} [187öJ 57, X1) 5 X 5,000,000 — 4,116,384 93 1878 11 Lån till Bergslagernas jern- '' ‘ , t vägsaktiebolag, för anlägg- ning af jernväg från Falun till Göteborg, mot obliga- tioner å nominelt 5,988,600 kr., efter 90 X ............... 1878, 1879 5 X 6,078,240’) 5,389,740 1876 5 Lån till Yestervik—Atvida- berg—Bersbo jernvägsaktie- bolag, för anläggning af jernväg från Yestervik öfver Jenny, Gamleby och Atvida- 118771 berg till Bersbo, med bi- {1878} 5 X3) 47,X 1,865,000 — 1,614,625 26 bana till Storsjön............... 11879J » » Lån till Hultsfred—Vester- viks jernvägsaktiebolag, för anläggning af jernväg mel- lan Hultsfred och Jenny, Transport — — — » — 19,729,559 49 ’) Se § 3 af 1883 års Reglemente. ’) Motsvarande, å 90 %, ett primitivt belopp af kr. 6,753,600. '') Se § 3 af 1883 och 1886 års Reglementen. 57 Reglementets Tiden, då lånet utbetalts. Annuitet. Räntefot. Ursprungliga beloDoet. Kapitalåterstod vid 1900 års Årtal. §• Slut. Transport — — — 19,729,559 49 med bibana till sjön Yxern, sidospår till Ankarsrum och hamnspår vid Yerkebäck... ! 1877’ 1878 1879 5 X1) 47, X 1,750,000 — 1,568,179 73 1876 5 Lån till Yislanda—Bolmens jernvägsaktiebolag, för an- läggning af jernväg från Yislanda öfver Ljungby till sjön Bolmen ..................... 1 fl877j [1878J 5 X1) 47, X 785,000 768,299 12 » » Lån till Gotlands jernvägs- aktiebolag, för anläggning af jernväg från Yisby till Hemse kyrka..................... 1 1877'' 1878 1879 5 X1) 47, X 500,000 — 427,354 78 {l879 I ‘ * \ 13/ Lån till Södra Dalarnes jern- vägsaktiebolag, för anlägg- ning af jernväg från Krylbo station på statens Norra stambana öfver Avesta, He- demora och Säter genom Gustafs och Tuna socknar till Borlänge station å Bergs- lagernas jernvägsaktiebo- lags jernväg jemte bibana till Bispbergs grufvefält ... 1879 1880 1881 1882 5 X1) 47, X 2,375,000 2,105,097 92 1876 5 Lån till Yarberg—Borås jern- vägsaktiebolag, för anlägg- ning af jernväg öfver Fritsla till Borås ........................... 1879 1880 1881 5 X1) 47, X 2,600,000 — 2,304,528 22 1881 15 Lån till Lenna—Norrtelje jernvägsaktiebolag, för an- läggning af jernväg mellan Lenna station på Upsala— Transport — — — 26,903,019 26 ’) Se § 3 af 1883 och 1886 års Reglementen. Bih. till Riksd. Prof. 1901. 10 Sami. 1 Afä. 2 Band. 8 (Riksg.-kontorets reglemente.) 58 Tiden, då lånet utbetalts. Annuitet. Räntefot. Ursprungliga beloppet. Kapitalåterstod vid 1900 års slut. 26,903,019 26 1883) 18841 1885 J 5 X 47a X 746,197 *) 94 746,197 94 1886J 1883-1886 5 % 47a X 950,000 905,444 94 11883) 18851 5 X 17a X 300,000 — 276,803 96 [1886] 1883-1886 5 X 47a X 500,000 — 457,100 21 J1883-1885\ \ 1887 / 5 X 47a X 500,000 — 461,339 91 ■ t—* oo oo 00 00 ^1 ^ 5 X 47a X 500,000 — 465,397 04 j 1887) 1888> 1 1889/ 5 X 47a X 324,000 — 304,093 11 — — — — — 30,519,396 37 Reglementets Årtal. 1881 1886 15 16 Transport Lenna jernväg och Norr telje ................................. Lån till Siljans jernvägsaktiebolag, för anläggning af jernväg från Borlänge station å Bergslagernasjernvägsaktiebolags jernväg till Insjön i Dalarne ............... Lån till Hvetlanda—Säfsjö jernvägsaktiebolag, för anläggning af jernväg från Hvetlanda till Säfsjö station å statens Södra stambana ... Lån för anläggning af jernväg från Finspong till Norsholm (numera öfvertaget af Norra Östergötlands jernvägsaktiebolag) .................. Lån till Stockholm—Rimbo jernvägsaktiebolag, för anläggning af jernväg från Stockholm till Rimbo gästgifvaregård ........................ Lån till Kinds härads jernvägsaktiebolag, för anläggning af jernväg mellan Borås och Svenljunga (numera öfvertaget af Borås—Alfve sta jernvägsaktiebolag) ...... Lån till Skara—Kinnekulle —Venerns jernvägsaktiebolag, för anläggning af jernväg från Skara till Kinnekulle och Yenern ............ Transport *) Återstoden, kronor 3,802: 06, af det ursprungligen beviljade lånebeloppet 750,000 kronor eger bolaget ej rättighet att utbekomma. 59 Tiden, då lånet utbetalts. Annuitet. Räntefot. Ursprungliga beloppet. Kapitalåterstod vid 1900 års slut. — — — 30,519,396 37 rl887j 1888 5 X 47, X 341,000 — 341,000 — L1890J 1 rl887j 1888 18901 5 X 47, x 824,915'') — 780,360 86 | 1888] 1889 5 X 47* X 300,000 283,796 83 1890-1 1888 1889 1890 5 X 472 X 1,102,250 7 — 1,042,724 56 1893 1889-1893 5 ^ 47, X 1,000,000 — 966,415 54 (1890) \1891j 5 X 47, X 305,000 294,756 78 — — — 34,228,450 94 Reglementets Årtal. §. 1886 16 Transport Lån till Svartelfs jernvägsaktiebolag, för anläggning af jernväg mellan Carlsdahl och Grythyttehed m. m. ... Lån till Halmstad—Bolmens jernvägsaktiebolag, för anläggning af jernväg från Halmstad till Byholma och Bolmen med sidospår till sjön Södra Unnen............... Lån till Fogelsta—Yadstena —Ödeshögs jernvägsaktiebolag för anläggning af jernväg mellan Fogelsta och Yadstena till Ödeshög ...... Lån till Mellersta Blekinge jernvägsaktiebolag, för jernvägsanläggning från Karlshamn till Ronneby ochGull bärna ................................. Lån till Mora—Yenerns jernvägsaktiebolag, för anläggning af jernväg från Mora strand vid sjön Siljan till östra Yermlands jernväg med bibana........................ Lån till Mariestad—Kinnekulle jernvägsaktiebolag, föianläggning af jernväg från Mariestads jernvägsstation till Gössäters jernvägsstation med bispår ............... Transport *) Enligt Kongl. Bref af d. u/» 1888 är statslånets belopp nedsatt med 85 kronor. 2) Återstoden, 18,000 kr., af det beviljade beloppet 1,120,250 kr. har bolaget förklarat sig icke komma att lyfta. 60 Reglementets Tiden, då lånet Annuitet. Räntefot. Ursprungliga Kapitalåterstod vid 1900 års utbetalts. Deioppei. slut. Årtal. §■ Transport 34,228,450 94 1886 16 Lån för anläggning af jern- väg mellan Yittsjö och Hess- leholm (numera öfyertaget af Hessleholm—Markaryds jernvägsaktiebolag) ............ 1890-1892 5 ^ 47, X 404,000 390,431 87 » Lån till Skymnäs—Munkfors jernvägsaktiebolag, för an- läggning af jernväg mellan Björndalsbron och Munkfors J1891) (1892/ 5 X 4''/i X 90,835 — 87,784 36 » Lån för anläggning af jern- väg från Klippan till Köst- ånga (numera öfvertaget af Helsingborg — Hessleholms jernvägsaktiebolag) ............ /1892/ (1893/ 5 X 47* x 290,000 280,260 51 1891 18 Lån till Malmö—Tomelilla jernvägsaktiebolag, för an- läggning af jernväg från Malmö öfver Staffanstorps station till Tomelilla ......... /1892,1893\ (1894,1896/ 5 X 47a X 1,300,000 1,286,707 50 y> » Lån till Norra Söderman- lands jernvägsaktiebolag, för anläggning af jernväg från Nyby bruk till Södertelje med bibanor till Åkers styckebruk, Strengnäs, Ma- riefred och Igelstaviken...... 1892—1896 S X 47a X 1,800,000 1,781,595 19 Lån till Hernösands—Sol- lefteå jernvägsaktiebolag, för anläggning af jernväg från Hernösand till Sollefteå ... 1892—1895 5 X 47a X 2,350,000 2,350,000 » 18 Lån till Norrköping—Söder- köping—Yikbolandets jern- vägsaktiebolag, för anlägg- ning af jernväg från Norr- köping till Söderköping m. m.................................. 1893—1895 5 X 47a X 653,000 642,757 61 Transport —— — — — 41,047,987 79 61 Reglementets Tiden, då lånet utbetalts. Annuitet. Räntefot. Ursprungliga beloppet. Kapitalåterstod vid 1900 års Årtal. §■ Transport — — — — — 41,047,987 79 1891 18 Lån till Uddevalla—Lelån- gens jernvägsaktiebolag, för anläggning af jernväg mel- lan Uddevalla och sjön Le- lången .............................. 1895-1896 5 X 47* % 1,247,000 1,234,249 42 1896 14 Lån till Östra Blekinge jern- vägsaktiebolag, för anlägg- ning af jernväg från Gull- bärna station till Thorsås (1897} {1898} ll899J 5 % 47, x 537,500 537,500 » Lån till Klintehamn—Roma jernvägsaktiebolag för an- läggning af jernväg från Klintehamn till Roma sta- tion .................................... l''1897''| {1899} 5 X 472 X 214,000 214,000 l1900J » Lån till Markaryd—Yeinge jernvägsaktiebolag, för an- läggning af jernväg från Markaryds station till Ye- inge station........................ (1897-| {1898} M90(r 5 X 472 X 563,0007 561,000 » » Lån till Gotlands jernvägs- aktiebolag, för anläggning af jernväg mellan Yest- kinde och Tingstäde ......... 1899 5 X 472 X 120,0002) 80,000 » Lån till Sala—Gysinge— Gefle jernvägsaktiebolag, för anläggning af jernväg från Sala öfver Gysinge till Haga- ström ................................. /18991 (1900/ 5 X 472 X 1,545,5003) 1,030,000 Transport — — — 44,704,737 21 '') Hvaraf vid 1900 års slut återstodo ej lyftade kr. 2,000: —. *) Af detta lån, som enligt Kong! Bref af den Va 1900 nedsatts till 119,000 kr-, återstodo vid 1900 års slut ej lyftade 39,000 kr. 3) Hvaraf vid 1900 års slut återstodo ej lyftade kr. 515,500: —• 62 Reglementets Tiden, då lånet Annuitet. Räntefot. Ursprungliga Kapitalåterstod vid 1900 års Årtal. §• utbetalts. slut. Transport — — — 44,704,737 21 1896 14 Lån till östra Centralbanans jernvägsaktiebolag, för an- läggning af jernväg från Linköping öfver Rimforsa och Kisa till Yimmerby ... 11899) \l900/ 5 X 41/, X 1,710,000 *) 1,138,000 » Lån till Slite—Roma jern- vägsaktiebolag, för anlägg- ning af jernväg från Roma jernvägsstation å Gotlands jernvägsaktiebolags jernväg till Slite lastage- och hamn- plats i Othems socken...... 1900 5 X 4% X 340,000 2) 226,600 = 44,350,306: 7 8 Summa — — — 46,069,337 21 ’) Hvaraf vid 1900 års slut återstodo ej lyftade kr. 572,000: —. !) D:o vid d:o d:0 kr. 113,400:—. 63 Aflöningsstat för Riksgäldskontorets tjensteman och yaktbetjening att gälla från och med år 1901. Tjenstgö- Missräk- Ålderstillägg. Lön ringspen- nings- Summa ningar penningar kr. kr. kr. kr. 1 sekreterare och ombuds- man .............................. 4,400 2,000 _ 6,400 j Efter fem års tjenstgöring > inom graden kan lönen 4,000 2,000 6,000 1 kamrerare ..................... J höjas med 600 kronor. j Efter fem års tjenstgöring / kan lönen höjas med 500 1 kassör ........................... 3,000 1,500 500 5,000 ) kronor. 1 revisor ........................ 2,500 1,500 — 4,000 Efter fem års tjenstgöring inom graden kan lönen . höjas med 500 kronor och 1 kassabokhållare ............ 2,500 1,500 — 4,000 1 lånebokhållare............... 2,000 1,000 — 3,000 efter tio års tjenstgöring 1 registrator och kanslist 2,000 1,000 — 3,000 med ytterligare 500 kr. 1 kammarskrifvare ......... 1,500 1,000 — 2,500 I Efter fem års tjenstgöring > kan lönen höjas med 500 ) kronor. 1 kammarskrifvare ......... 1,500 1,000 — 2,500 1 förste vaktmästare ...... 700 200 — 900 Efter fem års tjenstgöring kan lönen höjas med 100 1 vaktmästare.................. 600 200 — 800 '' kronor och tjenstgörings- 2 vaktmästare.................. 1,200 400 — 1,600 penningarne med 100 kronor. Summa 25,900 13,300 500 39,700 Åtnjuter sekreteraren fri bostad, minskas hans lön med 1,000 kronor. Yaktbetjeningen åtnjuter fri bostad med nödig vedbrand. Skulle denna förmån upphöra, ökas i stället vaktmästares tjenstgöringspenningar med 200 kronor. 64 Pensionsstat vid Riksgäldskontoret. Förre Kassören, Kommissarien Frans Christer Bolin......... 4,400 Förre Kamreraren August Leonard Stuart ........................... 4,000 Förre Notarien August Neijber................................................ 8,000 — Förre Eegistratorn och Kanslisten Jakob Beter Ferdinand Montell .................................................................................... 2,500 Förre Kontorsskrifvaren Axel Adolf Stridsberg .................. 1,500 Summa kronor 15,400 Anmärkning: Ofvanstående pensioner indragas vid innehafvare^ frånfälle och äfven dessförinnan, så vida de för pensionernas utgående stadgade vilkor upphöra. Förestående två stater, nemligen: Aflöningsstaten för Eiksgäldskontoret, upptagande en summa af Kr. 39,700: — Pensionsstaten vid dito.................................................................. » 15,400: — äro uppgjorda och faststälda vid lagtima riksdagen i Stockholm den 4 juni 1901. På Eiksdagens vägnar: För Första Kammaren: För Andra Kammaren: Chr. Lundeberg, Robert De la Gardie, vice Talman. Talman. 65 Fullmäktige i Riksgäldskontoret. Frans Albert Anderson, Generaldirektör, K. m. st. k. N. O., Ordförande (vald 1901); Edward Sederholm, Godsegare, K. N. O. l:a kl., K. V. O. l:a kl., vice Ordförande (vald 1900); Otto Magnus Höglund, Fil. D., Grosshandlare, K. V. O. 2:a kl., E. N. O. (vald 1900); Johan Johansson, Bergsbruksidkare, E. N. O. (vald 1899); Oscar Wilhelm Odelberg, f. d. Löjtnant, Fabriksdisponent, K. Y. O. l:a kl., E. N. O. (vald 1901); '' Gustaf Fredrik Östberg, Fil. K., Godsägare, E N. O., E. V. O. (vald 1899); Edvin Magnus Unger, f. d. Häradshöfding, K. V. O. l:a kl., E. N. O. (vald 1901). Suppleanter: Erik Wilhelm Lilliesköld, Kamererare, E. C. XIII:s O., E. N. O., E. V. O.; Eeinhold Viktor Eamstedt, Grosshandlare, E. V. O.; Knut Fredrik Gerhard Almqvist, Godsegare. Bih. till Hikful. Prof. 1901. 10 Sami. 1 Afä. 2 Band. (Riksg.-kontorets reglemente.) 66 Revisorer af Stats-, Banko- och Riksgäldsverken vid 1901 års revision. För Första Kammaren: Ledamöterna af Riksdagens Första Kammare, Herrar Gustaf Axel Berg, L. Grundberg, Fredrik Emil Pettersson, Grefve K. A. Posse, Gustaf B. Berg och C. G. S. Ehrenborg. Suppleanter: Ledamöterna af samma kammare, Herrar P. Sörensson, F. G. M. Ridderbjelke och S. J. Bandqvist. För Andra Kammaren: Ledamöterna af Riksdagens Andra Kammare, Herrar O. Persson i Rinkaby, Friherre I. A. von Knorrig, H. F. A. E. Pantzarhielm, D. Persson i Tallberg, G. Odqvist och J. Bromée i Billsta. Suppleanter: Ledamöterna af samma kammare, Herrar E. Hammarlund, A. Wiklund och A. P. Gustafsson. 67 REGISTER till 1901 års Reglemente för Riksg«äldskontoret. Ackord för riksgäldskontorets fordringar får icke utan Riksdagens samtycke med gifvas ............................................. Aflöning för justitieombudsmannen m. fl....... » » Riksdagens bibliotekarie äfven som för en hos honom ans båld vaktmästare........................... » » riksgäldskontorets tjenstemanna personal och vaktbetjening ... Aftönivgar, anslag till.................................... Aflöningsstat för riksgäldskontorets tjensteman och vaktbetjening ..................... Afsked för tjensteman och vaktbetjening ...... Allmänna hypoteksbanken .............................. Amortering, extra, af statsskulden ............... » af statslån utan viss bestämd åter betalningstid. ....................... » » 1894 års lån ........................ Amortissementsfonder....................................... Annuiteter och räntor, anslag till .................. Anslag skall utfärdas angående lediga tjenstår vid riksgäldskontor ........................ Ansvarsskyldighet, fullmäktiges ..................... Ansökningstid till lediga tjenster .................. Anteckningsböcker, kassörens och kamererarens Arfvode för fullmäktige samt deras ordförande och två deputerade.................. » ''» Riksdagens revisorers kansli och vaktbetjening ........................ » » förrättande af tjenst i riksgäldskontor ................................. Befordringsgrunder vid riksgäldskontor ...... Sid. 22. » 18. » 17. » 20, 40. » 23. » 63. » 44, 45. » 36. » 4, 5. » 25. » 5. > 4, 5, 26, 27. » 4, 5, 23. » 41. » 30. » 41. » 33. » 20. » 18. » 40, 41. » 42. § 38. § 31. § 29. §§ 34, 90. § 42. §§ 102—104. § 81. §§ 3-5. §§ 44, 46. § 4. §§ 3, 4, 5, 47, 51 §§ 3, 4, 5, 42. § 93. § 61. § 93. § 71. § 33. § 30. 90, 91* § 95. 68 Begrafningshjelp efter obemedlade tjensteman och vaktbetjente............... Sid. 21. § 36. Behållningar, statskontorets........................... » 28. § 41. Belöning för extra arbeten ........................... 20. 8 35. Bergverkstionden, vilkor för upphörande af ... » f 22. § 40. Berättelser, fullmäktiges................................. » 34. § 75. » justitieombudsmannens ............... » 20. § 32- » Riksdagens revisorers.................. » 18, 35. 88 30, 77. Besigtningar å riksgäldskontorets och Riks- dagens hus .............................. » 33. § 72. Besvär öfver fullmäktiges beslut .................. >> 32. § 70. Bevillningsförordning, utfärdande af ny ......... » 38. § 86. Bibliotek, Riksdagens.................................... » 17, 38. §§ 29, 85. Bibliotekarie, » .................................... » 17. § 29. Borås—Alfvesta, lån till jernvägsanläggning mellan .............................. » 13. § 18. Brist i statskontorets inkomster fylles ......... » 14. § 21. Byggnadsfond för riksdags- och riksbankshus » 34. § 74. Dalslands kanalaktiebolag, revision af............ » 36. § 79. Deputerade, fullmäktiges .............................. » 20, 30. §§ 33, 60. Diarium, ombudsmannens.............................. » 33. § 71. Enke- och pupillkassan vid riksgäldskontoret » 21, 41. 88 37, 92. Enskilda jernvägar, ang. inköp för statens räk- ning af vissa............... » 6. §§ 7, 8. » \ » låneunderstöd till ............ >> 7—10, 11- -13. 88 12, 17, Entledigande af tjensteman och vaktbetjente vid riksgäldskontoret........................ » 43, 44. §§ 97-101. Ersättning för bestridande af lediga fenster » 40. 8 90. Expenser för justitieombudsmannens och tryck- frihetskomiténs expeditioner ...... 19. § 32. Extra ordinarie tjensteman, ang. vilkoren för deras antagande » 42. 8 94. » » » och vaktmästare, deras skiljande från riksgälds- kontoret ......... » 44. § ioi. » » » gratifikationer åt » 20. § 35. » » » åtnjuta ersättning för förrättande af ordinarie tjenst » 40. § 90. Flyttningshjelp för justitieombudsmannen......... » 19. § 31. Fond för nytt riksdagshus ........................... 34. 8 74. » » understödjande af odling af sänka trakter ....................................... » 7, 25. §§ 9—11, 4 Fordringar, riksgäldskontorets ..................... » 5. § 6. » » förteckning å... 1 50—62. 69 Fullmakter för riksgäldskontorets tjensteman... Sid. 40. § 90. » granskning af riksdagsmännens ... » 39. § 87. Fullmäktige i riksgäldskontoret och deras suppleanter ........................... » 65. — — » ega att af Riksdagens revisorer begära råd och yttranden...... 31. § 62. Fullmäktiges ansvarsskyldighet ..................... » 30. 8 61. » antal för besluts fattande ......... 32. § 67. » arfvoden och resekostnadsersätt- ningar.................................... » 20. § 33. » befattning upphör..................... » 29. § 58. berättelser................................. » 34. 8 75. besluts öfverklagande ............... » 32. § 70. » , deputerade................................. 20, 30. 88 33, 60. » komplettering ........................... 29. 88 55, 56. ombud....................................... » 36, 30. §8 60, 79, 81. » omröstningar ........................... » 32. § 69. » ordförande och vice ordförande » 28. 8 54. » protokoll.................................... 31. 8 63. » sammankomster ........................ » 31- -33. 88 63- -70. sammanträden gemensamt med fullmäktige i riksbanken ...... » 34, 38. §§ 74, 86. ställande till ansvar.................. » 30. § 61. » suppleanter ............................. S> 65. — » deras inträdande ... » 29. §8 55, 56, 58. » särskilda uppdrag..................... » 33- -39. §8 71- -87. » tjenstledighet ........................... » 31. 8 65. » åligganden................................. » 29. 8 59. öfverläggningar ........................ » 32. 88 68, 69. Förfall för fullmäktige ................................. » 31. 8 66. Förräntning af riksgäldskontorets kontanta till- gångar och behållningar......... » 26. 8 48. » » 1888 års statslån .................. » 4. 8 3. » » 1894 » » .................. » 5. 8 4. » » 1900 » » .................. » 5. 8 5. Försäljningsmedel för mindre kronolägenheter » 23. 8 43. » » kronans hus i städerna » 22. 8 39. Gellivare—i iksgränsen, ang. anslag till en stats- bana mellan.................. 10, 13, 25. 88 14, 19, 46. Generalassistanskontoret, f. d., understöd för sterbhusen efter obemedlade tjenstemän m. fl. vid......... » 21. 8 36. Gratifikationer till e. o. tjensteman och vakt- betjente vid riksgäldskontoret » 20. 8 35. Göta kanal, ledamot i styrelsen och ombud vid revisionen utses ............ » 38. 8 86. Göteborg—Skee, ang. anslag till statsbana mellan Sid. 10, 14. §§ 15, 20. Hallsberg—Motala—Mjölby jernväg, anslag till inköp af......... » 6. § 7. Hufvudbok, riksgäldskontorets........................ » 27. § 51. Hus, kronans, i städerna .............................. » 22. § 39. » Riksdagens och riksgäldskontorets ...... 16, 33, 34. §8 27, 72, 73. » ang. uppförande af nya för Riksdagen och riksbanken m. m...................... 34. § 74. Hypotek sb an ken, allmänna.............................. » 36. § 81. Inkomster, riksgäldskontorets ........................ » 21- -27. 58 38-50. Inlösen af förfallna obligationer och rånte- kuponger................................. » 3, 26. §§ 2, 46, 47. » » s. k. riksgäldssedlar .................. » 4. § 2. Inspektor öfver Riksdagens bibliotek utses af fullmäktige .................................... » 38. § 85. Inventarier i riksgäldskontorets och Riksdagens hus ............................................. » 33, 35. §§ 72, 78. Inventering af Iåns- och säkerhetshandlingar... » 33. § 71. Jernväg, Hallsberg—Motala—Mjölby, anslag till inköp af .............................. » 6. § 7. » Luleå—Norska gränsen, ang. inköp för statens räkning af ............... » 6. § 8. • Jernvägar, enskilda, ang. inköp af vissa......... » 6. 88 7, 8. » » låneunderstöd för............ » 7— 10, 11- -13. §§ 12, 17, 18. » statens, anslag till ........................ » 10, 13, 14, 25. §§ 14,15,18, 1 Jernvägsbolag, enskilda, revision af deras för- vältning m. m...........,............. » 36. § 80. Jernvägsbyggnader, statens, anslag till............ » 10, 13, 14, 25. §§ 14,15,18, 1 Justitieombudsmannen, flyttningshjelp för......... » 19. 8 31. Justitieombudsmannens jemte den hos honom an- stälda kansli- och vakt- betjenings aflöning ... » 18. § 31. » embetsberättelse ......... » 19. § 32. » embetsresor.................. » 19. § 32. » , expedition, dess expen- ser ........................... » 19. § 31. » insättande i embetet ... » 38. § 86. Kansli- och vaktbetjening, justitieombudsmannens 19. § 31. » » riksgäldskontorets...... » 39. §8 88, 89. » » aflöningen för............ » 20, 8 34. Kapitalfordringar, riksgäldskontorets vid 1900 års slut utbalanserade ...... » 50- -62. — — Kapitalskulder, riksgäldskontorets vid 1900 års slut utbalanserade ......... » 46- -49. — — Kassaförstärkning åt statskontoret.................. ,» 27, 50. 8 50. Kinda kanals aktiebolag, revision af............... » 36. § 79. Kompetent svilkor för riksgäldskontorets tjenste - män .................................... Konstitutionsutskottets vid 1810, 1812 och 1815 års urtima riksdagar afgifna memorial, Sid. 42. § 94. ang. tryckning af .............................. » 38. § 84. Konstitutorial för tjensteman ........................ » 40. 90. Kontorsexpenser ............................................. » 16. 8 27. Konvertering af äldre statslån........................ » 25. 8 46. Kreditiv, anvisade på riksgäldskontoret......... » 14, 15. 88 22—25. » riksgäldskontorets, i riksbanken...... Kronolägenlieter, mindre, medel, som inflyta för 27. § 49. försäljning af........................ Krylbo—From (Örebro), ang. utbetalning af » 23. § 43. köpeskilling för statsbanan mellan » 10. 8 13. Kuponger, tillhörande statsobligationer, inlösen af » 4, 26. 88 2, 47. Ledigheter bland fullmäktige ............ ........... » 29. 88 55, 58. Liqvid mellan stats- och riksgäldsverken ...... » 23, 28. 88 42, 53. Liqvidations- och amortissementsfonder............ 4, 5, 26, 27. 88 3, 4, 5, 51 Luleå—Gellivarebanan, anslaget för inköp af Lån, ang. ett för Riksbankens räkning i ut- * 6. 8 7. landet upptaget.................................... » 25. 8 45. Låne- och siikerheishandlingar, inventering af » 33. 8 71. Lånerörelse, riksgäldskontorets ..................... » 26. 8 48. Låneunderstöd åt enskilda jernvägar............... » 7—10, 11—13. §8 12, 17, 18. Lönebesparing ................................................ » 41. 8 92. Löneförhöjning, vilkor för åtnjutande af......... » 40. 8 90. Missväxter, behöfvandes undsättning vid ...... » 24. 8 44. Obligationer, riksgäldskontorets ..................... » 3, 25—27. 88 2, 46—48. Odlingslånefonden .......................................... » 7, 25. 88 9—11, 46. Ombud, Konungens ....................................... 32. 8 68. » fullmäktiges .................................... » 30, 36. 8 60, 79, 81. Omröstningar, fullmäktiges ........................... » 32. 8 69. Ordförande bland fullmäktige........................ » 65. — — » vice, bland fullmäktige .............. » » fullmäktiges, utses af full- » 65. —“ — mäktige sjelfva ............... >> 29. 8 54. Papper, upphandling af................................. Pensionering af riksgäldskontorets tjensteman » 35. 8 78. och vaktbetjening............... » i> Riksdagens bibliotekarie och den hos honom anstälde vakt- 44, 45. 88 102—104. mästare.............................. » 17. 8 29. Pensmisstat vid riksgäldskontoret.................. Postsparbanken, ledamot i styrelsen för, utses 64. — af fullmäktige..................... » 36, 8 82. Preskriptionstid för riksgäldskontorets skulder » 3, 26. 88 2, 47. 72 Protokoll, fullmäktiges ................................. Sid. 31. § 63. » Riksdagens, tryckning af............... » 35. § 78. » Riksdagens från och med år 1867, ang. upprättande af register till... » 37. § CO 00 Redovisning af de till riksgäldskontoret in- gående medel ........................ » 27, 28. §§ 51- -53. Register till kamrarnes protokoll med bihang, från och med år 1867, ang. upp- rättande af.................................... » 37. § 83. Resekostnadsersättning för Riksdagens revisorer » 18. § 30. » * fullmäktige............... » 20. § 33. » » justitieombudsmannen » 19. § 32. Revisionsberättelser från enskilda jernvägsbolag » 36. § 80. Revisionskostnader.......................................... Revisorer, Riksdagens, vid 1900 års stats- » 18, 23. §§ 30, 42. revision och deras suppleanter » 66. — — » » ang. utfärdande af kallelse till deras första sammanträde... » 34. § 76. » » ang. inkallande af suppleanter » » råd och yttranden af dem ega » 35. § 76. fullmäktige att begära..... » 31. § 62. » » traktamenten och resekostna- der för.............................. » 18. § 30. Revisorer, utses af fullmäktige för granskning af Strömsholms nya m. fl. bolags samt allmänna hypoteksbankens för- valtning ....................................... » 36. §§ 79, 81. Revisorernes berättelser ................................. » 18, 35. §§ 30, 77. Riksbanken, ang. uppförande af nytt hus för » 34. § 74. » ang. lån å 25 millioner kronor till.......................................... » 25. § 45. Riksdagens bibliotekarie................................. » 17. § 29. » hus ............................................ » » ang. aflöning för vaktmästaren » 16, 33, 34. §§ 27, 72, vid m. m............................ » 16. § 27. » » lokaler inom, få för vissa ända- mål upplåtas ..................... » 34. § 73. Riksdagsbiblioteket.......................................... Riksdagshandlingar, tryckta, ang. arfvode för » 17, 38. §§ 29, 85. vården af ..................... » 16. § 28. Riksdagshus, nytt, angående byggnadsfond för....................................... 34. § 74. » Hytt, ang. uppförande af ......... » 34. § 74. Riksdagskostnader.......................................... » 15, 23. §§ 26, 42. Riksdagsort, fullmäktiges yttrande derom ...... » 38. § 86. Riksdagstrycket ............................................. » 35. § 78. 73 Riksgäldskontorets enke- och pupillkassa......... Sid. 21, 41. §3 37, 92. » fordringar för utbetalda lån » 6, 50—62. § 6. » fullmäktige........................ » 65. — — » föremål.............................. » 3. § 1. » förvaltning ........................ » 28—31. 33 54—62. » hufvudbok ..................:..... » 27. § 51. » hus.................................... » 16. § 27. » inkomster och särskilda till- gångar........................... » 21—27. 33 38—50. » kreditiv i riksbanken......... » 27. § 49. » liqvid med statsverket ...... 28. § 53. » lånerörelse ........................ » 26. § 48. » obligationer........................ » 4, 25—27. 33 2, 45—47. » räkenskaper........................ » 27, 28. 33 51, 52. » skulder.............................. 3—5, 46—49. 33 2—5. » styrelse.............................. » 28—31. 33 54—62. » tjenstemannapersonal ......... » 39. § 88. » upplåning........................... » 15, 25, 27. 33 24, 46, 50 » utbetalningar ..................... » 6, 21. §§ 7—37. » utlåning ........................... » 26. § 48. » vaktbetjening..................... » 39. § 89. Riksgäldssedlar, s. k., inlösen af .................. » 4. §§ 2. Räkenskaper, riksgäldskontorets..................... » 27, 28. 51, 52. Räntekuponger, inlösen af.............................. » 4, 26. §§ 2, 47. Sakregister till kamrarnes protokoll............... » 37. § 83. Sammankomster, fullmäktiges ........................ » 31—33. §§ 63—70. Sammanträde, första, Riksdagens revisorers, ang. utfärdande af kallelse till » 34. § 76. Sammanträden, fullmäktiges i riksbanken och riksgäldskontoret gemensamma 34, 38. 30. 33 74, 86. Semester för deputerade................................. » § 60. » » tjenstemännen vid riksgäldskon- törst .................................... » 40. § 90. Skrifmaterialier för justitieombudsmannens och tryckfrihetskomiténs expedition » 19. § 32. » för Riksdagens behof............ 35. § 78. Skulder, riksgäldskontorets, preskriptionstid för » 3, 26. 33 2, 47. » riksgäldskontorets, förteckning å ...... » 46, 49. — — Stat, aflönings-, för riksgäldskontoret ............ » 63. — — » pensions-, » » ............ » 64. — — Statsbanan Oellivare—riksgrUnsen, ang. anslag till » 10, 13, 25. 33 14, 19, 46 » Göteborg—Skee, ang. anslag till ... » 10, 14. §3 15, 20. Statskontorets behållningar, aflemnas till riks- gäldskontoret...... » 23. 3 41. » inkomster, brister i, fyllas ...... » 14. 3 21. Statslån, äldre, konvertering af ..................... » 25. 3 46. Bih. till Riksd. Prof. 1901. 10 Samt. 1 Afd. 2 Band. (Riksg.-kontorets reglemente.) 10 74 Statslån, 1888 års, ang. förräntning af......... Sid. 4. § 3. » 1894 års, ang. förräntning och amor- tering af .................................... » 5. § 4. » 1900 års, ang. förräntning af......... » 5. § 5. Strömsholms nya kanalbolag, revision af dess förvaltning................................. » 36. § 79. Styrelsen för riksgäldskontor........................ » 28—31. §§ 54—62. Suppleanter för fullmäktige........................... > 65. — » deras inträdande ........................ 29. §§ 55, 56, 58. » för Riksdagens revisorer ............ 66. — » ang. inkallande af ..................... » 35. § 76. Suspension af tjensteman och vaktbetjening ... » 42, 43. § 96 o. ff. Telefonväsende, statens, ang. lån för fortsatt ut- vecklin g af ............... » 10. § 16. Telegrafverket, förskott till ........................... » 15. § 25. Tjensteförsummelser, frågor rörande ............... » 42, 43. §§ 96—101. Tjensteman vid riksgäldskontoret .................. » 39. § 88. » » » aflöning för ........... » 20. § 34. » » » aflöningsstat för ...... » 63. — » » » antagande af............ » 42. § 94. » » » besvärshänvisning för » 43. § 100. » » » entledigande af......... 42, 43. §§ 96, 97. » » » pensionering af......... » 44—45. §§ 102—104. » » justitieombudsmannens expedi- tion.................................... » 19. § 31. Tjenster i riksgäldskontoret, lediga, bestridande och återbesättande af........................ > 41, 42. §§ 92, 93, 95, Tjenstledighet för fullmäktige ........................ » 31. § 65. » för tjenstemännen och vaktbetje- ningen................................. » 40. § 90. Traktamenten, Riksdagens revisorers ............ » 18. § 30. Tryckfrihetskomiténs expedition och expenser... 19. § 32. Tryckning af Riksdagens protokoll med dertill hörande bihang ........................ » 35. § 78. *» af revisorernes berättelser ............ » 35. § 77. » af konstitutionsutskottets vid 1810, 1812 och 1815 års urtima riks- dagar afgifna memorial ......... » 38. § 84. Tryckningskostnader för justitieombudsmannens berättelser.................. » 20. § 32. » för Riksdagens revisorers berättelse .................. » 18. § 30. Underskrifter, antalet egenhändiga å riksgälds- kontorets obligationer............... » 4. § 2. Understöd för obemedlade tjenstemäns sterb- hus ............................................ » 21. § 36. 75 Undsättningsmedel vid missväxter .................. Uppdrag, fullmäktiges särskilda..................... Upphandling af papper för tryckning af Riksdagens protokoll ........................ Upplåning, riksgäldskontorets ........................ Utbetalningar, åliggande riksgäld skontoret...... Utdrag af riksgäldskontorets räkenskaper ...... Utlottningslistor rörande de i svenskt mynt förskrifna statsobligationer ... Utlåning, riksgäldskontorets........................... Vaktbetjening, justitieombudsmannens............... » riksgäldskontorets..................... » aflöningsstat för........................ Vaktbetjenivgens pensionerande........................ » tjensteförsummelser och entledigande ........................... Vaktmästaren vid Riksdagens hus, aflöning för m. m........................................ » vid Riksdagens bibliotek, aflöning för .......................................... Vilkor för löneförhöjning vid riksgäldskontor » » att kunna antagas till tjensteman vid riksgäldskontoret.................. Åtderstillägg för riksgäldskontorets tjenstemän Öfverlåtelse på viss person af riksgäldskontorets obligationer ................................. Öfverläggningar, fullmäktiges ........................ Örebro—From, ang. liqvid af köpeskillingen för bandelen mellan......... Sid. 24. » 33—39. » 35. » 15, 25, 27. » 6—21. » 28. » 26. » 26. » 19. » 39, 41. » 63. » 44—45. » 43, 44. » 16. » 17. » 40. » 42. » 40. » 4. » 32. » 10. § 44. §§ 71-87. § 78. §§ 24, 46, 50. §§ 7-37. § 52. § 46. § 48. § 31. §§ 88, 91. §§ 102—104. §§ 99-101. § 27. § 29. § 90. § 94. § 90. § 2. § 69. § 13.