för Riksbankens styrelse och förvaltning

Allmänna föreskrifter. § l. Riksbanken förblifver under Riksdagens garanti samt förvaltas af dertill förordnade fullmägtige efter af Konungen och Riksdagen gemensamt stiftad lag samt de särskilda föreskrifter, som äro meddelade i detta reglemente. (Jfr Regeringsformen § 72.) § 2. Mom. 1. Om riksbankens grundfond och reservfond är stadgadt i lagen för Sveriges riksbank af den 12 maj 1897, §§ 2 och 26. Mom. 2. Hvad riksbanken eger utöfver grundfonden och reservfonden må vid bokslutet föras såsom reserverade medel. § 3. Om riksbankens sedelutgifning och metalliska kassa är stadgadt i lagen för Sveriges riksbank af den 12 maj 1897, kap. II. Bill. till lliksd. Prof. 1900. 10 Sami. 1 Afd. 2 Band. 1 (Bankoreglementet.) 2 § 4. Riksbanken är skyldig att, när så påfordras, vid sitt kufvudkontor inlösa sina sedlar efter den grund, Konung och Riksdag faststält, hvadan sedlar å kronor och riksdaler riksmynt inlösas efter deras lydelse, sedlar å specie eller banko efter den grund, att en riksdaler specie/ eller banko gäller lika med en riksdaler femtio öre riksmynt, samt sedlar å 14 och 10 skillingar uti koppar efter enahanda grund som för inlösen af sedlar, lydande å banko. Se 1) lag för Sveriges riksbank af den 12 maj 1897, kongl. förordningen om rikets mynt af den 3 februari 1855, lagarna om rikets mynt och om öfvergången till det nya myntsystemet af den 30 maj 1873, 2) lag med vissa bestämmelser om riksbankens sedelutgifningsrätt, så ock angående forum för riksbanken af den 12 maj 1897. § 5. Om förfarandet, i fall riksbanken vägrar att sedel vid uppvisandet inlösa, stadgas i lagen med vissa bestämmelser om riksbankens sedelutgifningsrätt, så ock angående forum för riksbanken af den 12 maj 1897, § 2. § 6. Om offentliggörande af uppgifter angående riksbankens ställning stadgas i §§ 28 och 24 af lagen för Sveriges riksbank af den 12 maj 1897. AFDELNING II. Om bankens rörelse. A. Om köp och försäljning af guld, silfver, utländska vexlar och obligationer samt om metalliska kassans upprätthållande. § ?• Mom. 1. I riksbankens såväl hufvud- som afdelningskontor emottages svenskt guldmynt, pregladt i enlighet med kongl. förordningen af den 81 juli 1868 och äldre författningar, efter dess värde i gångbart mynt. 3 Mom. 2. De i enlighet med kongl. förordningen den 3 februari 1855 eller äldre författningar preglade svenska silfvermynt emottagas af riksbanken enligt den i § 3 af lagen den 30 maj 1873 om öfvergången till det nya myntsystemet stadgade grund. Mom. 3. I afseende på utländska guld- och silfvermyntsorter, bvilka icke, till följd af afslutad konvention, skola gälla såsom gångbart mynt i riket, ega fullmägtige bestämma, såväl hvilka slag må köpas som pris derpå. Mom. 4. Om köp och försäljning af guld och silfver är stadgadt i lagen för Sveriges riksbank af den 12 maj 1897, § 10. Guld och silfver, som sjöledes införas, skola mot sjöfara försäkras. Mom. 5. Fullmägtige ega att i afseende å mottagande af omyntadt guld vid afdelniugskontoren meddela de särskilda föreskrifter, fullmägtige anse behöfliga. Mom. G. Fullmägtige ega pröfva, om och till hvilket pris silfver i plants samt annat omyntadt silfver må af riksbanken inköpas. Mom. 7. I fråga om utlemnande af svenskt guldmynt, pregladt före år 1873, eller af utländskt guld- eller silfvermynt, som icke, i följd af afslutad konvention, skall gälla såsom gångbart mynt i riket, ega fullmägtige besluta. Mom. 8. Guld och silfver i plants tillhandahållas vid hufvudkontoret i mån af tillgång till pris, som fullmägtige ega bestämma. § 8. Mom. 1. Om rätt för riksbanken att köpa eller genom annat aftal öfvertaga och att sälja dels utländska valutor, dels vissa slag af obligationer samt att förmedla köp och försäljning af in- och utländska obligationer är stadgadt i lagen för Sveriges riksbank af den 12 maj 1897, §§ 11 och 12. Mom. 2. Riksbankens behållning i utländska valutor ega fullmägtige att hafva innestående bos kända och säkra utländska bankinrättningar eller handelshus samt att å dessa behållningar utställa vexlar eller anvisningar. Mom. 3. I fråga om öppnandet af räkning med utländska bankinrättningar och handelshus enligt lagen för Sveriges riksbank af den 12 maj 1897, § 20, 2:dra stycket, ega fullmägtige rätt att för hvarje särskildt fall bestämma vilkoren. 4 § 9. Om metalliska kassan visar benägenhet att nedgå till det i lagen för Sveriges riksbank af den 12 maj 1897, § 8, bestämda minsta belopp, böra fullmägtige i tid vidtaga de åtgärder, hvilka med afseende på förhållandena för tillfället finnas lämpliga, medelst afyttrande af obligationer eller statspapper, medelst sedelstockens förminskning genom indragning å lånerörelsen eller medelst anlitande af kredit å utrikes ort; egande fullmägtige att af dessa utvägar välja den eller dem, som för tillfället må finnas bäst leda till ändamålet. § io. Beloppet af den utländska kredit, som riksbanken enligt lagen för Sveriges riksbank af den 12 maj 1897, § 20, lista stycket, eger begagna, må ej öfverstiga 20 millioner kronor. B. Om riksbankens sedlar, om vexling af mynt och sedlar samt om andra betalningsmedel, som i riksbankens kassor mottagas. § 11- Mom. 1. Texten å de sedlar, som riksbanken enligt lagen för Sveriges riksbank af den 12 maj 1897 utgifver, skall lyda sålunda: Sveriges riksbank inlöser vid anfordran denna sedel å 00 kronor med guldmynt enligt lagen om rikets mynt af den 30 maj 1878. Mom. 2. Dessa sedlar förses med namnteckning af två riksbankens tjenstemän. A sedlar af fem och tio kronors valör anbringas båda namnteckningarna genom tryck, och sedlarne å 50 och 100 kronor förses med en tryckt och en handskrifven namnteckning, men"å 1,000-kronors-valören handskrifvas båda namnteckningarna. Mom. 3. Riksbankens hufvud- och afdelningskontor skola alltid vara försedda med riksbankens sedlar till utvexling mot'' det i riket gångbara myntet. Mom. 4. I fråga om inlösen af bristfälliga och förslitna sedlar iakttages hvad som dels är stadgadt i kongl. kungörelserna af den 5 mars 1836, den 4 februari 1859, den 7 november 1878 och den 24 oktober 1890, dels föreskrifves i stadgarna för tjenstgöringen i riksbankens hufvudkontor. 5 Mom. 5. Framställning om inlösen af sedel, som blifvit så stympad och skadad, att denna inlösen beror icke af sedelns granskning, utan på undersökning och pröfning af särskilda skäl och omständigheter, prof vas och afgöres af fullmägtige. Mom. 6. Sedlar å riksdaler, äfvensom å en krona, då sådana till riksbanken ingå, skola på föreskrifvet sätt obrukbargöras. § 12- I riksbankens hufvudkontor skola tillhandahållas svenskt mynt och skiljemynt af alla de valörer, som enligt gällande lag om rikets mynt utmyntas; hörande fullmägtige tillse, att, så vidt ske kan, nödigt förråd af hvarje slag förefinnes. Derjemte skall, i enlighet med § 16 af lagen om rikets mynt den 30 maj 1873, vid afdelningskontoren i Göteborg och Malmö alltid finnas så stort förråd af guld-, silfver- och bronsmynt, som erfordras för vexling af sådana mynt, hvilka endast till statens kassor äro lagligt betalningsmedel, mot lika stort belopp samma slags gångbara mynt samt för utlemnande af guldmynt mot skiljemynt till hvilket som helst med 10 kronor delbart belopp. I öfrigt utvexlas vid afdelningskontoren guld-, silfver- och bronsmynt endast i mån af tillgång. Rörande gångbarheten af mynt och skiljemynt stadgas i lagen om rikets mynt af den 30 maj 1873, §§ 13 och 14, den senare sådan den lyder enligt kongl. kungörelsen af den 25 juni 1881. § 13- Mom. 1. Vid riksbankens hufvud- och afdelningskontor skall mottagas till invexling med gångbart mynt hvilket som helst belopp af kopparmynt, pregladt efter myntordningar äldre än 1855 års myntordning, samt af riksgäldskontorets poletter. Sådant mynt får icke åter utvexlas. Mom. 2. Kopparskiljemynt, pregladt enligt 1855 års myntordning, skall likaledes i riksbanken qvarhållas. Mom. 3. Fullmägtige ega bestämma, till hvilket värde sådant kopparskiljemynt, som ej vidare i rörelsen utlemnas, skall i riksbankens räkenskaper bokföras. 6 § 14. Mom. 1. Vid insättningar och liq vider i riksbankens hufvud- och afdelningskontor kunna, utom rikets mynt och riksbankens sedlar, användas dels hufvud- och afdelningskontorens vexlar, dels sedlar, utgifna af sådana enskilda banker, som å den ort, der insättningen eller liqviden sker, lemna dagligt tillfälle till utbyte af dessa sedlar mot riksbankens sedlar, och hvilka i öfrigt af fullmägtige pröfvas böra till emottagande godkännas, dels ock, efter fullmägtiges pröfning, vid uppvisandet betalbara, af enskilda penningeanstalter utstälda vexlar. Om förfaringssättet med mottagna enskilda bankers sedlar ega fullmägtige meddela föreskrifter. Mom. 2. Finnes å ort, der afdelningskontor af riksbanken är förlagdt, icke tillfälle till utbyte af enskilda bankers sedlar mot riksbankens, ega fullmägtige, när sådant pröfvas för lättnad i allmänhetens beröring med kontoret behöfligt, medgifva, att de enskilda bankers sedlar, som dertill af fullmägtige godkännas, må i kontoret mottagas, men böra derjemte så förfoga, att till kontoret inkomna dylika sedlar varda, så fort lämpligen ske kan, emot riksbankens utbytta. Mom. 8. I afdelningskontoren mottagna enskilda penningeanstalters i Stockholm betalbara vexlar skola genast såsom kontant leverering till bufvudkontoret insändas; och sådana, som äro stälda att betalas å annan ort, inkasseras, så fort sig göra låter. § 15- Hufvud- och afdelningskontorens kassor skola å hvarje helgfri dag hållas för allmänheten tillgängliga å tider, som af fullmägtige bestämmas. C. Om postvexelrörelsen. § 16. Mom. 1. De vexlar, som riksbanken enligt § 18 i lagen för Sveriges riksbank af den 12 maj 1897 utgifver, skola vara stälda till viss man eller order och få ej in blanco transporteras. Mom. 2. I hvarje af riksbankens kontor må penningar insättas och ett deremot svarande belopp efter telegram af det kontor, der insättningen 7 egt rum, af hvilket som helst annat riksbankens kontor till vederbörande i behörig ordning utbetalas, dock med rättighet för det senare kontoret att, om svårighet möter för beloppets utbetalande i reda penningar, å detsamma utfärda postvexel att inlösas vid hufvudkontoret; ocli ega fullmägtige genom meddelade särskilda föreskrifter bestämma de avgifter och de vilkor i öfrigt, som med hänsyn till riksbankens säkerhet kunna pröfvas för åtnjutande af omförmälda rättighet erforderliga. D. Om depositions-, giro- samt upp- och afskrifningsrörelsen. § 17- Af en hvar, som sådant önskar, skall, enligt lagen för Sveriges riksbank af den 12 maj 1897, § 16 a), riksbanken såväl vid hufvudkontoret som vid afdelningskontoren på deposition afgiftsfritt mottaga ■ penningar att utan räntegodtgörelse återbetalas vid anfordran eller å tid, som vid insättningen bestämmes; skolande bevis öfver sålunda insatta penningar ställas till viss man. Sådant insättningsbevis skall återställas, då penningarne lyftas. § 18- Mom. 1. Enligt lagen för Sveriges riksbank af den 12 maj 1897, § 16 b) och § 17, skall riksbanken dels af en hvar, som sådant önskar, vid såväl hufvudkontoret som afdelningskontoren utan afgift eller räntegodtgörelse mottaga och å giroräkning föra penningar, med förbindelse att vid anfordran tillhandahålla räkningshafvaren hvad å räkningen innestår, dels ock utan räntegodtgörelse för statsverkets räkning mottaga penningar och af statsverkets tillgodohafvande verkställa utbetalningar enligt aftal mellan fullmägtige och vederbörande myndighet. För denna rörelse gälla följande bestämmelser: a) om öppnande af räkning göres skriftlig anmälan; b) insättningar och uttagningar få ske äfven i brutna tal; c) å insättning meddelas qvitto, hvilket ej får å annan öfverlåtas; d) för uttagning kan begagnas antingen handskrifven eller tryckt .anvisning eller till viss man eller order stäld check, hvilken icke får in blanco transporteras; skolande behörigen folierade och numrerade checkblanketter räkningshafvaren tillhandahållas utan afgift. 8 Mom. 2. Derest från statsverkets sida ifrågasattes, att efter vederbörligt förordnande särskilda myndigheter skola ega att utställa anvisningar på statsverkets giroräkning vid hufvudkontoret och få dessa anvisningar vid anfordran i afdelningskontor inlösta, ega fullmägtige att sådant medgifva under de vilkor och bestämmelser, som fullmägtige finna för riksbanken behölliga. § 19. Hafva fullmägtige enligt § 16 i lagen för Sveriges riksbank af den 12 maj 1897 åt firmor, som hafva vexeldiskontering i riksbanken och ej sjelfva drifva bankrörelse, öppnat upp- och afskrifningsräkning mot räntegodtgörelse, skola för begagnande af sådan räkning gälla följande hufvudsakliga bestämmelser: a) insättningar och uttagningar få ske äfven i brutna tal; b) å insättning meddelas qvitto, hvilket icke får å annan öfverlåtas; c) för uttagning begagnas till viss man eller order stöld check, hvilken icke får in blanco transporteras. Räkningshafvaren eger icke begagna andra checkblanketter än sådana, som af riksbanken honom tillhandahållas. För dessa checkblanketter, å hvilka qvitto skall lemnas, får afgift icke upptagas; d) vexel är betalbar vid uppvisandet, under förutsättning att å räkningen finnes behållning, motsvarande vexelns belopp; e) å insatta medel beräknas ränta från och med första helgfria dag efter insättningen å högsta fulla 100-tal af behållningen; f) fullmägtige bestämma det belopp, som högst må å räkning innestå, äfvensom räntefoten, hvilken kan vara olika i hufvudkontoret och de särskilda afdelningskontoren. E. Om mottagning i förvar af guld, silfver och värdepapper samt af gods under försegling. § 20. Mom. 1. Då, jemlikt § 19 i lagen för Sveriges riksbank af den 12 maj 1897, i riksbankens hufvudkontor till förvar mottages guld eller silfver, myntadt eller i plants, skall bevis derom utfärdas. Detta bevis, som skall vara stäldt till viss man, bör innehålla: 9 a) för såväl myntadt som ömyntadt guld eller silfver vigt och dessutom, i fråga om mynt, antal och valör af hvarje slag samt, beträffande metall i plants, uppgift å finheten, hvilken inlemnaren har att styrka med företeende af attest från köntroll verk et; b) beräknadt värde i rikets mynt; och c) förbindelse för riksbanken att, emot bevisets återbekommande och betalning äf nedan bestämda förvaringsafgift, återställa det till förvar emottagna eller, om sådant ej kan ske, betala dess i beviset upptagna värde i rikets mynt. Mom. 2. Nät, jemlikt det i mom. 1 åberopade stadgande i lagen för Sveriges riksbank, till förvar i riksbankens bufvudkontor mottagas obligationer, aktier eller andra värdepapper af de slag, fullmägtige bestämma, skall likaledes derom utfärdas bevis till viss person och af följande innehåll i öfrigt: a) uppgift å värdepapperens antal, utgifningsdag och belopp samt serie, nummer eller annan beteckning för hvarje slag af värdepapper jemte derå satt värde, detta senare, så vidt ske kan, upptaget efter gällande- pris å papperen, och -bob b) förbindelse för riksbanken att, mot bevisets återbekommande och betalning af nedan bestämda förvaringsafgift, återställa de i förvar mottagna handlingarna eller lemna andra af samma slag, beskaffenhet ooh''.:belopp eller ock utbetala det värde, som för det eller de felande papperen, efter de i beviset bestämda pris, belöper. Mom. 3. Afgiften för i förvar lemnadt guld, silfver eller i värdepapper utgör för år räknadt 730 procent af det deponerades i beviset upptagna värde, hvarvid del af tusental beräknas som helt. Utan afseende på förvaringstidens längd skall vid inlemnande! afgift erläggas för-''minst ett år. Afgiften för hvarje särskild deposition må i intet fall understiga två kronor för år räknadt. Derest depositionen ej på årsdagen af insättningen återtages, anses den såsom på ett år förnyad på då gällande vilkor. moM. Uttager insättare depositionen före utgången af den tid, för. hvilken afgift blifvit erlagd, eger han likväl ej rätt att återbekomma erlagd afgift; men om från honom före samma tids utgång åter mottagas i värdepapper i öppet förvar, beräknas för den nya depositionen, för hvad dess värde ej öfverstiger den uttagnas, icke afgift förr än från utgången af den tid, för hvilken betalning erlagts för den äldre. Mom. 4 Hafva fullmiigtige på grund af sista punkten ni § 19 i Bih. till Riksd. Prot. 1901. 10 Sami. 1 Afd. 2 Band. 2 (Bankoreglemente!.) 10 lagen för Sveriges riksbank af den 12 maj 1897 medgifvit mottagande till förvar i hufvudkontoret af paket eller annan flyttbar egendom under försegling och utan att uppgift lemnas om innehållet, skall bevis om mottagandet utfärdas till viss person och i öfrigt innehålla: a) beskrifning å det till förvar aflemnades yttre skick och rymd, och b) förbindelse för riksbanken att, emot återställande af beviset och erläggande af nedan bestämda afgift, återlemna godset; dock utan ansvarighet å riksbankens sida för oförvållad skada eller tillfällig olycka. Mom. 5. För gods under försegling beräknas förvaringsafgiften efter godsets rymd och förvaringstiden sålunda, att för hvarje månad betalas: för gods med rymd af högst 25 kub.-decim. Kr. 0:50 » » » j> derutöfver t. o. m. 50 » » » 0:75 » » » )) » » 75 )) » » 1:— o. s. v. med 15 öres förhöjning för hvarje ytterligare rymd af 25 kub.- decimeter eller del deraf; skolande, utan afseende å förvaringstiden, afgift alltid erläggas för minst tre månader. Mom. 6. I öfrigt iakttages i afseende å till förvar inlemnadt guld, silfver, värdepapper eller försegladt gods: att, om inlemnaren icke åtnöjes med det af riksbanken beräknade värdet å guldet, silfret eller värdepapperen eller med uppmätningen af försegladt gods eller med påförd förvaringsafgift, depositum icke mottages; hvarjemte i fråga om försegladt gods tjenar till efterrättelse: att vid inlemnandet skall betalas den afgift, som, enligt hvad ofvan är stadgadt, bör för hvarje fall minst erläggas; att för börjad månad förvaringsafgift påföres såsom för en hel månad; samt att obetald förvaringsafgift skall för hvarje kalenderår inbetalas. Mom. 7. De för bedrifvande af den i mom. 1—6 omförmälda rörelse vid hufvudkontoret i öfrigt erforderliga föreskrifter meddelas af fullmägtige. Mom. 8. Hafva fullmägtige på grund af § 19 i lagen för Sveriges riksbank af den 12 maj 1897 medgifvit, att vid afdelningskontor af riksbanken må till förvar mottagas guld, silfver, värdepapper eller försegladt gods, ega fullmägtige, med iakttagande af här ofvan stadgade grunder, meddela de närmare bestämmelser, som för den ifrågavarande rörelsens bedrifvande finnas erforderliga. » » )) » 5) » » » j> » J> » » » » 100 » )) » 1:25 » 125 » » » 1:40 » 150 » y> y> 1:55 11 Mom. 9. Bestämmelser angående förvarandet i riksbanken af postsparbanken tillhöriga obligationer och värdepapper äro meddelade i § 51 här nedan. F. Om utlåningsrörelsen. § 21. Mom. 1. Riksbankens utlåningsrörelse drifves genom hufvudkontoret i Stockholm för Stockholms stad och län, Upsala, Södermanlands och Vestmanlands län; genom afdelningslcontoret i Göteborg för Göteborgs och Bohus län, Elfsborgs län med undantag af Redvägs härad äfvensom för Bjäre härad af Hallands län; genom afdelningskontoret i Malmö för Malmöhus län; genom afdelningskontoret i Falun för Kopparbergs län; genom afdelningskontoret i Gefle för Gefleborgs län; genom afdelningskontoret i Halmstad för Hallands län med undantag af Fjäre härad, för Bjäre härad af Kristianstads län, för första (sydvestra), andra (sydöstra) och tredje (nordvestra) länsmansdistrikten af Vestbo härad inom Jönköpings län äfvensom för södra och sydvestra länsmansdistrikten inom Sunnerbo härad af Kronobergs län; genom, afdelningskontoret i Hernösatid för Vesternorrlands län; genom afdelningskontoret i Jönköping för Jönköpings län med undantag af förenämnda tre länsmansdistrikt af Yestbo härad, för Redvägs härad af Elfsborgs län samt för Leaby och Slättängs tingslag af Vartofta och Frökinds härad af Skaraborgs län; genom afdelningskontoret i Kalm,ar för Kalmar läns södra landstingsområde eller Norra och Södra Möre samt Stranda och Handbörds härad jemte Öland, äfvensom för Aspelands härad af Kalmar läns norra landstingsområde; genom afdelningskontoret i Karlskrona för Blekinge län; genom afdelningskontoret i Karlstad för Vermlands län; genom afdelningskontoret i Kristianstad för Kristianstads län med undantag af Bjäre härad; genom afdelningskontoret i Linköping för Östergötlands län samt för Norra och Södra Tjust, Sevede och Tunaläns härad af Kalmar läns norra landstingsområde; genom afdelningskontoret i Luleå för Norrbottens län; genom afdelningskontoret i Mariestad för Skaraborgs län med undantag af nyssnämnda båda tingslag af Vartofta och Frökinds härad; genom afdelningskontoret i Umeå för Vesterbottens län; genom afdelningskontoret i Vexiö för Kronobergs län med undantag af södra och sydvestra länsmansdistrikten inom Sunnerbo härad, genom afdelningskontoret i Vislig för Gotlands län; genom 12 afdelningsponton et i Örebro för Örebro län samt genom afdelning skontor ed i Östersund för Jemtlands län, under iakttagande i afseende å samtliga afdelningskontoren af de vilkor och bestämmelser beträffande lånerörelsen, bvilka fullmägtige ega föreskrifva.*) Mom. 2. Diskontering, lån, kreditiv eller kredit i löpande räkning må ej beviljas annan än den, som är inom lånedistriktet mantalsskrifven eller der drif ver stadigvarande rörelse; dock att vexelutgifvare, acceptant eller endossent likasom hypoteksutgifvare eller löftesman må kunna antagas, äfven om han tillhör annat lånedistrikt, än der diskontering, lån, kreditiv eller kredit i löpande räkning sökes. Utan hinder af distriktsindelningen må lån utan afbetalningsrätt mot realsäkerhet samt kreditiv mot enahanda slags säkerhet samt vid hufvudkontoret kredit i löpande räkning meddelas. Dessutom må bankanstalter, äfven om de icke tillhöra hufvudkontorets distrikt, i samtliga lånegrenar anlita detta kontor. § 22. I öfverensstämmelse med hvad § 13 i lagen för Sveriges riksbank af den 12 maj 1897 stadgar, omfattar utlåningsrörelsen: a) diskontering af vexlar; b) .utlåning mot pant af obligationer, aktier eller andra värdepapper eller i vissa fall ensamt mot låntagarens förbindelse; c) utlåning mot pant af, varor;, d) .beviljande,^f, fcassakreåitiv och kredit i löpande räkning; e) beviljande .af afbetalniugslån. ./^ -egflitebnfil snöa eoiil •mntlcyl b; bni cd ebimbqeA to! arosasvlö ,b/u;IÖ mot!!:/» ogrujfslH. rot nwrvMYvbÄ s VnoY/vA/y/ösOi/Y-uv rrroaog jsbåioio a) Diskontering1 af vexlar. monog ilo. ihrniid mai 07c[d ml i/i bom niil kbnisumiBvul löl YUdsuvAmÅ '' '' ikskW1! vp ni T i/iböR imoM ■[()! imn?. niil rid pmoydttii $ mt -agfii-iabnei Knott eaisi •lembsX b; bimal giriilnnoT doo obevoB Mom ml o: »Vexel, som ,af , riksbankern diskonteras,skall (,yara stöld i, ,[rr..!!(> svenskt my;nt, .accepterad och betalbar å inrikes ort inom sex måpader efter diskonteringsdage» .samt .dragen påT!svensk jjindersåte, .bosatt inom, rikets -tid ! *) pistriktsindpjningen, gandena i slutet V esteråsOJak''.! Upsala. i \y\r ; i t r; I »aettochateoV ''jöi W 13 Mom. 2. Är acceptanten icke bosatt å diskonteringsorten eller i Stockholm eller å ort, der afdelningskontor af riksbanken eller annan bankinrättning finnes, skall å vexeln uppgifvas namnet på en å diskonteringsorten eller annan ort, der bankanstalt är förlagd, boende person, hos hvilken betalningen vid förfallotiden tillhandahålles. b) Utlåning1 mot pant af obligationer, aktier eller andra värdepapper eller, i vissa fall, ensamt mot låntagarens förbindelse. " ••''-! (b § 24. Mom. 1. Utlåning sker mot förbindelse till återbetalning antingen å bestämd tid af högst sex månader eller ock efter högst tre månaders uppsägning samt mot pant af obligationer, aktier eller andra värdepapper. Mom. 2. Kommun och annan dermed jemförlig samfällighet äfvensom stiftelse må, på ofvan stadgade återbetalningsvilkor, kunna erhålla lån utan annan säkerhet än dess egen förbindelse. c) Utlåning mot pant af varor. § 25. Mom. 1. Utlåning sker mot förbindelse till återbetalning å bestämd tid af högst sex månader, samt mot pant af varor, liggande å allmän väg eller satta i förvar hos tredje man, som förbundit sig att hålla dem eller deras värde riksbanken till hända samt pröfvas för en sådan förbindelse ''< *«.>••- . ■. * /! ‘ •''!*.. ’ j L ■(/■ ■>< v it <VH! i:jfj Hl *'' •:* vederhäftig. Panten skall i attest, som bör vara utstäld till. eller öfverlåten å riksbankeps, hufvudkoptor eller vederbörande afdelningskontor, upptagas och beskrifvas. /dr • iii Moro. 2. Fullmägtige bestämma såväl hvilka slag af varor må belånas som äfven belåningspriset, och ega att föreskrifva de kontroller med afseende på de upplagda varornas behöriga förvarande, som de finna ändamålsenliga pell för riksbankens säkerhet behöfliga. Mom. 3. Med frigifning af den för dessa låö lemnade panten eller en del deraf förhålles i enlighet med hvad för närvarande är stadgadt eller UTi apor) .pnpmiaiKT.ofi rai uifUnL flipa Jjynlu j 7oJnv oh ro .xiirosfid* framdeles kan af fullmägtige toreskritvet varda, ° D a-c. )j|.''n>l ailyi) *ioi !lt" 14 Mom. 4. Såväl fullmägtige som vederbörande afdelningskontors styrelser, de sistnämnda hvar för sitt lånedistrikt, ega att, så ofta och på sätt lämpligast samt för riksbankens säkerhet nödigt finnes, låta anställa besigtningar å och inventeringar af de på vågar eller andra upplagsplatser förvarade, hos riksbanken pantsatta varor. d) Beviljande af kassakreditiv och kredit i löpande räkning. § 26. Mom. 1., Kassakreditiv beviljas riksgäldskontoret på sätt i lagen för Sveriges riksbank af den 12 maj 1897, § 14, säges. Mom. 2. I öfrigt må kassakreditiv, efter vederbörande styrelses eller, der sådant särskildt föreskrifves, fullmägtiges pröfning och bestämmande, beviljas mot pant af obligationer, aktier eller i fast egendom intecknade skuldebref eller ock mot säkerhet af borgen såsom för egen skuld. Mom. 3. Kreditiv må ej beviljas på längre tid än tolf månader. Mom. 4. Kreditivafgiftens belopp bestämmes af fullmägtige och kan vara olika för de särskilda kreditivhafvarne. Mom. 5. Uttagningar och insättningar få verkställas äfven i brutna tal. Räntan beräknas å lyftadt belopp från och med den dag, då det lyftats. Om utestående belopp ej slutar å jemnt tiotal kronor, skall räntan beräknas å närmast öfverskjutande jemnt tiotal. Mom. 6. För uttagning begagnas antingen på viss man stöld, handskrifven anvisning eller ock på viss man eller order stöld check, hvilken icke får in blanco transporteras. Kreditivhafvaren eger icke begagna andra checkblanketter än sådana, som af riksbanken honom tillhandahållas. För dessa blanketter, å hvilka qvitto skall lemnas, får afgift icke upptagas. Mom. 7. Kreditivtagare, som vid utgången af krediti vtiden erhållit nytt kreditiv att omedelbart derefter begagnas, är berättigad att låta till det nya kreditivet öfverföra vid kreditivtidens utgång till äfventyrs befintlig kapitalskuld, i mån som denna icke öfverstiger det nya kreditivets belopp. För sådan öfverföring erlägges ej afgift. Mom. 8. Kredit i löpande räkning kan af fullmägtige beviljas på högst tolf månader och mot samma slag af säkerhet, som för kreditiv äro faststälda, samt på de vilkor i öfrigt, som fullmägtige bestämma, dock att afgift för dylik kredit ej erlägges. 15 Mom. 9. Sammanlagda beloppet af de kreditiv, som riksbanken enligt mom. 2 utlemnar, och af beviljade krediter i löpande räkning må, på sätt i lagen för Sveriges riksbank af den 12 maj 1897, § 13 d), är bestämdt, ej öfverstiga femton millioner kronor. e) Beviljande af afbetalningslån. § 27. Mom. 1. Afbetalningslån lemnas mot lånesökandes förbindelse, försedd antingen med pant af obligationer, aktier eller i fast egendom intecknade skuldebref eller ock med borgen såsom för egen skuld. Mom. 2. Lånen återbetalas medelst erläggande hvar sjette månad efter utlåningsdagen af minst en tiondedel utaf lånebeloppet jemte upplupen ränta, vid äfventyr, om sådant försummas, att hela obetalda delen af lånet varder till betalning förfallen. Mom. 8. Lån utgifvas ej å mindre belopp än 300 kronor. Mom. 4. För lån, utgifna mot borgen, åligger det låntagaren att vid hvarje afbetalningstid, om så fordras, förete intyg om egen och löftesmäns fortfarande vederhäftighet, eller ock att ställa ny säkerhet, som godkännes, vid påföljd att eljest hela återstående lånebeloppet anses förfallet. Mom. 5. Såsom låntagare får ingen häfta för högre belopp än 6,000 kronor. Mom. 6. Öfriga bestämmelser, som för riksbankens säkerhet kunna i afseende å denna lånegren anses erforderliga, meddelas af fullmägtige. Mom. 7. Afbetalningslånen må, enligt lagen för Sveriges riksbank af den 12 maj 1897, § 13 sista stycket, ej stiga till högre sammanräknadt belopp än tjugufem procent af riksbankens grundfond eller tolf millioner femhundra tusen kronor. Mom. 8. Inlemnas till hufvud- eller afdelningskontor ansökningar om lån af detta slag å större sammanlagdt belopp, än tillgångarne medgifva, pröfvas låneansökningarne i den ordning de ingått. 16 Särskilda bestämmelser om utlånings rörel sen. § 28. ;n:*f v ,!t \ < fn n För utlåningsrörelsen i dess helhet skola gälla följande särskilda bestämmelser : Mom. 1. Diskontering, lån, kreditiv eller kredit i löpande räkning må ej beviljas: l:o) fullmägtige i riksbanken och ledamöterna i styrelserna öfver afdelningskontoren, dock att de kunna erhålla dels lån mot pant af varor liggande å allmän väg eller af statens, allmänna hypoteksbankens eller hypoteksföreningars obligationer, dels kassakreditiv mot säkerhet af nämnda obligationer; 2:o) tjensteman och betjente i riksbankens bufvudkontor eller afdelningskontor; dock ega bemälde tjensteman och betjente att vid hufvudkontoret eller vederbörande afdelningskontor erhålla lån eller kreditiv mot säkerhet af statens, allmänna hypoteksbankens, hypoteksföreningars eller kommuners obligationer. Mom. 2. Lån, kassakreditiv eller kredit i löpande räkning mot borgen af fullmägtig eller styrelseledamot eller tjensteman eller betjente i riksbanken må icke beviljas samt ej heller vexel, å hvilken fullmägtig eller styrelseledamot eller tjensteman eller betjente hos riksbanken är tecknad såsom acceptant, trassent eller siste endossent, i riksbanken diskonteras. (Jfr § 15 i lagen för Sveriges riksbank den 12 maj 1897.) Mom. 3. De i §§ 24, 25 och 27 omförmälda lån utgifvas endast å jemna tiotal kronor. § 29. Mom. 1. Förbindelse för lån, kreditiv eller kredit i löpande räkning skall, derest låntagares eller löftesmäns vederhäftighet ej är inom styrelsen känd, eller den erbjudna panten icke ensam för sig anses innefatta fullgod säkerhet, vara försedd med af embetsmyndighet, offentlig tjensteman eller enskild person, för hvilken styrelsen hyser fullt förtroende, utfärdadt intyg angående vederhäftigheten. 17 Men oberoende häraf åligger det styrelsen att med afseende å hvarje sökt vexeldiskontering, lån, kreditiv eller kredit i löpande räkning pröfva antagligheten af den derför erbjudna säkerhet samt med noggrannhet tillse, att riksbankens säkerhet i hvarje fall betryggas; och må styrelsen icke underlåta att, för vinnande af detta ändamål, förskaffa sig alla de upplysningar, som kunna inverka på omdömet»om gäldenärernas ställning och förmåga att i allo uppfylla ingångna förbindelser. Särskildt bör vid diskontering af vexlar hänsyn tagas till vexlarnes ursprung. Mom. 2. Då låntagare eller hypoteksutgifvare eller löftesmän ej sj elfva kunna skrifva eller icke hafva för styrelsen känd namnteckning, skall af två trovärdiga män alltid vara bestyrkt, i förra fallet att de, vid deras namns tecknande närvarande, erkänt förbindelsen, och i det senare underskrifternas egenhändighet. § 30. Mom. 1. Allmänheten är berättigad att i upp- och utlåningsärenden hos riksbankens hufvud- och afdelningskontor med dem omedelbart skriftvexla. Alla häraf i hufvud- och afdelningskontoren härflytande bestyr besörjas afgiftsfritt under de vilkor och förbehåll, fullmägtige bestämma. Mom. 2. Det förbud, som enligt § 35 i lagen för Sveriges riksbank af den 12 maj 1897 är meddeladt för fullmägtig i riksbanken och ledamot af styrelse vid afdelningskontor att såsom kommissionär taga någon befattning med vexeldiskontering eller med anskaffande af lån eller kreditiv vid hufvud- eller afdelningskontor, skall äfven gälla beträffande tjenstemännen vid riksbankens hufvud- och afdelningskontor. Ofverträder fullmägtig detta förbud, göres anmälan derom hos liiksdagens justitieombudsman, som anställer åtal i enlighet med den för fullmägtige giillande ansvarighetslag. Ofverträdes förbudet af ledamot i afdelningskontors styrelse, anmäles förhållandet hos fullmägtige, som i fråga om åtals anställande ega förfara på sätt den särskilda ansvarighetslagen för dessa styrelseledamöter bestämmer. Bryter tjensteman mot berörda förbud, anmäles sådant hos fullmägtige eller vederbörande styrelse, hvilka ega att antingen för alltid eller för viss tid af minst rtsex månader skilja den felaktige från befattningen och densamma åtföljande förmåner. Bih. till lliksd. Prut. 1901. 10 Sami. 1 Afd. 2 Band. 3 (lian koreglementet.) 18 § 31. Mom 1. Räntan för lån, kreditiv och kredit i löpande räkning samt vid köp af vexlar ega fullmägtige bestämma med afseende å såväl penningställningen som utlåningstiden och de säkerheter, hvilka erbjudas; och kan denna ränta vara olika i riksbankens hufvud-, och afdelningskontor. Mom. 2. För låne- och kreditivbelopp, som ej senast å förfallodagen betalas, påföres från nämnda dag sex procent ränta för år räknadt, der ej högre ränta är å försträckningen betingad, i hvilket fall denna högre ränta utgår, intill dess full betalning sker. § 32. Utlåning sker vid riksbankens såväl hufvud- som afdelningskontor alla söckendagar i veckan. § 33. Riksbankens hufvud- och afdelningskontor ega med stöd af Kongl. Maj:ts plakat och påbud till domhafvande och exekutorer om en promt handräckning och exekution för Rikets Ständers bank den 18 april 1681 att af såväl öfverståthållareembetet i Stockholm som samtliga Konungens befallningshafvande och öfriga exekutorer skyndsamligen erhålla laga handräckning i alla de utsökningsmål, som af hufvud- och afdelningskontorens utlåningar härröra, med åliggande för bemälda myndigheter att, efter skuldens indrifvande, de influtna medlen ofördröjligen till hufvud- eller afdelningskontor insända. § 34. Obligationer, utfärdade af riksbanken å medel, upplånade före år 1880, få icke i riksbanken belånas, men riksbanken infriar vid anfordran sådana af dessa obligationer, hvilka ej innefatta förbud mot medlens uttagning. § 35. Om särskild rediskonteringsrätt samt om beviljande af särskilda kreditivförmåner åt enskilda banker är stadgadt i lagen för Sveriges riksbank, öfvergångsstadganden, § 41 19 AFDELNING III. Om riksbankens styrelse och dennas åligganden. § 36. Mom. 1. Riksbanken förvaltas enligt § 72 regeringsformen och § 71 riksdagsordningen af sju fullmägtige. Ordförande, som ej må utöfva annan befattning inom riksbankens styrelse, åtnjuter af riksbankens medel ett årligt arfvode till belopp, lika med det en hvar af öfriga fullmägtige i denna sin egenskap eger uppbära enligt af Riksdagen faststäld ailöningsstat. Mom. 2. För fullmägtige skola jemlikt § 72 regeringsformen och § 78 riksdagsordningen finnas fyra suppleanter, en förordnad af Konungen och tre valde af Riksdagen. Mom. 3. På sätt § 71 riksdagsordningen föreskrifver, välja fullmägtige sjelfva bland sig en vice ordförande att föra ordet, när hinder för ordföranden inträffar. Mom. 4. Är styrelsen ej så fulltalig, som för besluts fattande erfordras enligt hvad här nedan föreskrifves, inkallas suppleant, utsedd af Riksdagen. Den af Konungen förordnade suppleanten inkallas, när förfall för ordföranden anmälts. Mom. 5. När fullmägtig på grund af bestämmelserna i §§ 29 och 30 af lagen för Sveriges riksbank af den 12 maj 1897 ej får utöfva befattning såsom sådan, skall han genast frånträda densamma samt suppleant då inkallas att i stället såsom fullmägtig inträda. § 37. Vid förvaltningen af riksbanken hafva fullmägtige att ställa sig till efterrättelse ej mindre rikets grundlagar än äfven de i afseende på riksbanken särskild! utfärdade lagar, reglementariska föreskrifter och stadgar. 20 § 38. Mom. 1. Fullmägtige utse inom sig två deputerade, en förste och en andre, hvilka det åligger att, i öfverensstämmelse med bankoreglementet och den instruktion, som af fullmägtige fastställes, samt i öfrigt efter af fullmägtige bestämd fördelning af göromålen dem emellan, föredraga ärenden inför fullmägtige, tillse utförandet af fullmägtiges beslut, verkställa köp och försäljning af utländska vexlar med hvad dertill hörer, utöfva tillsyn öfver göromålen inom riksbanken samt handhafva den löpande förvaltningen i öfrigt. Mom. 2. Derjemte utse fullmägtige, likaledes inom sig, en vikarierande deputerad, hvilken det åligger dels att under den tid, då ordinarie deputerad åtnjuter ledighet, äfvensom vid tillfälligt förfall för någon af deputerade, inträda såsom deputerad, dels ock att utföra de uppdrag, hvilka kunna honom af fullmägtige anförtros. Mom. 3. Ordinarie deputerade och vikarierande deputerad ega åtnjuta ledighet en hvar en och eu half månad årligen. Mom. 4. Fullmägtige utse, likaledes inom sig, en fullmägtig för att enligt meddelade föreskrifter utöfva tillsyn öfver riksbankens pappersbruk och tryckeri samt inför fullmägtige föredraga bruket och tryckeriet rörande ärenden. Detta uppdrag må, dock endast tillfälligtvis, innehafvas af ordinarie deputerad. Mom. 5. De till fullmägtige och deras deputerade samt den fullmägtig, som besörjer tillsynen vid riksbankens pappersbruk och tryckeri, utgående aflöningsförmåner äro bestämda i den af Riksdagen faststälda aflöningsstat. Mom. 6. När, med begagnande af den i mom. 3 medgifna rätt, deputerad begagnar ledighet och till följd deraf eller med anledning af fullmägtig meddeladt tillfälligt uppdrag i riksbankens angelägenheter suppleant inkallas och deltager i riksbankens styrelse, eger denne att för tiden i fråga af hankens medel uppbära ersättning med belopp, motsvarande det för fullmägtig i staten anvisade arfvode. Mom. 7. Derest vikarierande deputerad tjenstgör såsom ordinarie eller åtnjuter ledighet och fullmägtige finna erforderligt att förordna särskild vikarierande deputerad, eger denne att för tiden i fråga af bankens medel uppbära ersättning med belopp, motsvarande det för vikarierande deputerad i staten anvisade arfvode. 21 Mom. 8. Då vid förfall för ordföranden den af Konungen förordnade suppleanten tjenstgjort, utgår till denne ersättning af bankens medel, beräknad i förhållande till det för ordföranden bestämda arfvodet, dock ej för längre tid än sammanlagdt halfannan månad hvarje år; häri ej inberäknad den tid, ordföranden kan hafva varit frånvarande med anledning af tillfälligt uppdrag i riksbankens tjenst. § 39. . Mom. 1. För behandling af allmänna ärenden sammanträda fullmägtige en gång i hvarje vecka eller oftare, om ärendenas beskaffenhet och oafbrutna gång sådant fordra, och skola dervid minst fem fullmägtige vara tillstädes; dock må ärenden, som böra skyndsamt handläggas, kunna afgöras af allenast fyra fullmägtige, derest tre af dem äro om beslutet ense; men i sammanträden med fullmägtige i riksgäldskontoret skola minst fem af fullmägtige i riksbanken deltaga. Uppstår vid fullmägtiges öfverläggningar skiljaktighet i meningarna, böra fullmägtige till protokollet afgifva sina röster, hvilka per capita beräknas. I de fall, då rösterna äro lika, ege ordföranden afgörande röst. Den, som icke till protokollet sig yttrat, anses hafva bejakat pluralitetens beslut, och fullmägtig, som af en eller annan anledning varit hindrad att något fullmägtiges beslut öfvervara, får ej på sådan grund sig undandraga att deltaga i de öfverläggningar, som vidare i följd af samma beslut kunna uppstå. Endast i fråga om val till sådana förrättningar, hvartill någon ibland fullmägtige kan blifva utsedd, får röstning med slutna sedlar ega rum. Expeditioner i fullmägtiges namn må ej utgå utan till följd af beslut, fattadt vid fullmägtiges sammankomst. Moln. 2. Pröfning af utlåningsärenden verkställes alla söckendagar af minst fyra fullmägtige. § 40. Angående de ärenden, som böra hållas hemliga, äfvensom om skyldigheten för fullmägtige, styrelseledamöter, revisorer och tjenstemän att doldt och förtegadt hålla hvad som rör enskilda personers förhållanden till riksbanken och annat, som bör hållas hemligt, är stadgadt i lagen för Sveriges riksbank af den 12 maj 1897, §§ 30 och 37. 22 § 41. Mom. 1. Det åligger fullmägtige tillse, att guld, som kongl. myntverket för riksbankens räkning till utmyntning eller af annan orsak emottagit, så fort lämpligen ske kan, redovisas genom dess aflemnande till riksbanken, myntadt eller i plants; och bör omyntadt guld hos riksbanken bokföras efter värdet i rikets mynt utan afdrag för myntningskostnaden. Mom. 2. Omyntadt silfver bokföres till det pris, fullmägtige efter omständigheterna bestämma. Mom. 3. Fullmägtige skola, när kongl. myntverket för riksbankens räkning innehar guld och silfver, genom delegerade deltaga i den inventering, som derstädes i januari månad hvarje år och oftare, der så nödigt pröfvas, anställes, på sätt Kongl. Maj:t finner godt förordna. Skulle dervid något finnas att erinra, må fullmägtige hos Kongl. Maj:t derom göra anmälan. § 42. Fullmägtige skola minst eu gång hvarje år icke allenast förrätta inventering af riksbankens hufvudkontors alla kassor och öfriga förvaringsrum, utan äfven anställa besigtning å riksbankens hus och inventarier i Stockholm. § 48. Mom. 1. Fullmägtige berättigas att, efter noggrann pröfning af omständigheterna i hvarje särskildt fall, såväl lemna riksbankens gäldenärer förlängning i den föreskrifna tiden för betalande af deras skulder till riksbanken som ock bevilja de riksbankens gäldenärer, hvilka till borgenärers förnöjande sin egendom afträdt, ackord vid liqviden af deras skulder till riksbanken. I annat än sist omförmälda fall må fullmägtige deremot icke efterskänka något af hvad enligt gifna föreskrifter och gällande författningar bör erläggas, utan skola alla frågor om eftergift underställas nästblifvande bankoutskott till afgörande i den ordning, instruktionen för detta utskott stadgar. Mom. 2. Fullmägtige ega att såväl för hufvudkontoret som, på förslag af vederbörande styrelse, för afdelningskontoren bestämma, hvilka såsom osäkra ansedda fordringar skola föras inom linien i räkenskaperna. 28 § 44. Öfver sådana till bankoutskott eller revisorer stälda besvär eller hos bankoutskottet gjorda ansökningar, som blifvit inom behörig tid till fullmägtige inlemnade, skola fullmägtige afgifva utlåtande. § 45. Fullmägtige äro berättigade att när som helst genom ombud, utsedt inom eller utom fullmägtige, anställa inventering och undersökning vid afdelningskontoren. För dylik förrättning, som verkställes af fullmägtig i riksbanken, utgår ej särskildt arfvode, utan endast rese- och traktamentsersättning, beräknad enligt tredje klassen af gällande resereglemente. Till annat ombud lemnas godtgörelse efter bestämmande af fullmägtige. § 46. o Mom. 1. Åt fullmägtige är öfverlemnadt att låta af riksbankens medel utbetala: l:o de åtskilliga barnhusinrättningar i riket anvisade anslag; 2:o bidragen till enke- och pupillkassorna vid riksbankens hufvud- och afdelningskontor samt pappersbruk; 3:o åt de personer, hvilka förut åtnjutit julgåfva och fortfarande deraf äro i behof, sådant understöd till oförändradt belopp; 4:o de af Rikets Ständer eller Riksdagen till ännu qvarlefvande enskilda personer faststälda årliga anslag; och 5:o ersättning för utarbetande af fortsättning af registret öfver riksbankens handlingar. Mom. 2. Om de med berörda anslag inträffade förändringar skola fullmägtige hos bankoutskottet göra anmälan. § 47. Mom. 1. Fullmägtige utöfva öfverinseende öfver riksbankens pappersbruk vid Tumba. Det tillkommer dem att besluta rörande de allmänna bestämmelserna för brukets drift med hvad dertill hörer; börande alla frågor om utgifter för bruket, de der icke äro genom faststälda stater bestämda eller till - 24 hörande den löpande bruksdriften, underställas fullinägtiges pröfning och beslut. Nybyggnad eller större reparation å brukets byggnader må ej, utan oundgängligt behof, af fullmägtige företagas, innan de dertill erhållit medgifvande af bankoutskottet. Mom. 2. Det åligger fullmägtige icke allenast att, sedan årsräkenskaperna vid bruket blifvit afslutade, samfäldt eller genom delegerade, på stället taga kännedom af föregående årets förvaltning samt tillse byggnaders och maskiners tillstånd med mera, utan äfven att vid hvarje förvaltares afgång och deremellan hvart tredje år verkställa inventering af förråden vid bruket. § 48. .Riksbanken tillhörig fastighet, med undantag af sådan, som till betäckande af riksbankens deruti intecknade fordran blifvit för dess räkning inropad, må icke af fullmägtige utan Riksdagens medgifvande afyttras. § 49. Enligt stadgandet i § 82 af lagen för Sveriges riksbank af den 12 maj 1897 skola fullmägtige hvarje år till Riksdagens bankoutskott afgifva berättelse angående riksbankens tillstånd, rörelse och förvaltning. Denna berättelse skall till trycket befordras och hållas för allmänheten tillgänglig. Här för utom hafva fullmägtige att till Riksdagens revisorer öfver statsverket, riksbanken och riksgäldskontoret afgifva berättelse i omförmälda hänseende. iv.i Jemte dessa berättelser skola fullmägtige till bankoutskottet och revisorerna låta öfverlemna de berättelser, styrelserna för afdelningskontoren hafva att afgifva, samt till revisorerna dessutom de från revisorerna för afdelningskontoren inkomna berättelser, åtföljda af de meddelanden och förklaringar, hvilka må finnas af de i sistnämnda berättelser gjorda framställningar eller anmärkta förhållanden påkallade. Den berättelse angående verkstäld granskning af riksbanken i dess helhet, som jemlikt gällande instruktion för hvarje år af Riksdagens revisorer afgifves, skall på fullmägtiges föranstaltande tryckas, offentliggöras och till Riksdagen öfverlemnas jemte de yttranden och förklaringar, till hvilka densamma kan gifva anledning. 25 § 50. Eullmägtige skola alltid vara beredda på sådana anstalter, hvarigenom riksbankens redbarheter samt angelägna handlingar och dokumenter må kunna, om så fordras, utan tidsutdrägt till säker ort förflyttas; och böra fullmägtige vid sadant förhållande af Kongl. Maj:t utbedja sig råd och upplysningar. § 51. Mom. 1. Åt de af Riksdagen valde fullmägtige är uppdraget: enligt regeringsformens § 50 att, jemte fullmägtige i riksgäldskontoret, med Konungen samråda om utsättande af annan riksdagsort, då, i anseende till vigtiga hinder, riksdag ej kan hållas i hufvudstaden; enligt regeringsformens § 98 att, om justitieombudsmannen dör eller sin befattning nedlägger, då, gemensamt med fullmägtige i riksgäldskontoret, insätta i embetet den person, .Riksdagen till hans efterträdare utsett, samt att, då den person, som Riksdagen utsett att justitieombudsmannen efterträda, till verklig justitieombudsman förordnas eller genom döden afgår, eller rättigheten till efterträdandet sig afsäger, genast, samfäldt med riksgäldskontorets fullmägtige, per capita välja en annan; enligt regeringsformens § 109 att, derest Riksdagen bestämt bevillningens hela belopp, men icke före riksdagens slut om bevillningens fördelning blifvit ense, då, gemensamt med fullmägtige i riksgäldskontoret, uppsätta och utfärda ny bevillningsförordning på sådan grund, att de i den förut gällande bevillningsförordningen stadgade artiklar jemlikt ökas eller minskas efter den faststälda bevillningssummans förhållande till den, som vid föregående riksdag blifvit fördelad; enligt riksdagsordningens § 32 att vid riksdagens början genom tre delegerade tillstädesvara vid granskning af de fullmagter, hvarmed riksdagsmännen skola styrka sin behörighet. Mom. 2. Enligt kongl. förordningen angående en postsparbank för riket ega fullmägtige att inom sig utse en fullmägtig att vara ledamot i postsparbankens styrelse; att låta för postsparbankens räkning i riksbanken förvara de postsparbanken tillhöriga obligationer och andra värdehandlingar mot den ersättning till riksbanken, som af fullmägtige bestämmes, samt att på framställning af postsparbankens styrelse föranstalta om försäljning eller pantsättning af postsparbankens värdehandlingar till det belopp, styrelsen finner nödigt. Bill. till Biksd. Prol. 1901. 10 Samt. 1 Afd. 2 Band. 4 (Bankoreglementet.) 26 Mom. 3. Gemensamt med fullmägtige i riksgäldskon tor et ega fullmägtige i riksbanken dessutom a) att för framtida uppsigten och kontrollen öfver Göta kanals vidmagthållande utse och välja en person att, å riksbankens och riksgäldskontorets vägnar, såsom ledamot deltaga i Göta-kanal-direktionen; skolande nytt val dertill hvarje år anställas, hvarvid dock det förut utsedda ombudet kan åter inväljas, b) att utse ett ombud att å riksbankens och riksgäldskontorets vägnar deltaga i revisionerna af kanalverkets räkenskaper, och c) att förvalta den jemlikt beslut vid 1888 års riksdag bildade byggnadsfonden för riksdags- och riksbankshus samt att vidtaga de åtgärder, som erfordras för utförande af samma Riksdags beslut i fråga om njm byggnader för Riksdagen m. m. och riksbanken, allt i öfverensstämmelse med de närmare föreskrifter, som i särskilda skrivelser af den 11 och 12 maj 1888 blifvit af Riksdagen meddelade. AFDELNING IV. Om styrelserna vid riksbankens afdelningskontor. § 52. Mom. 1. Styrelsen öfver hvartdera afdelningskontoret i Göteborg och Malmö utgöres af fyra ledamöter och öfver hvarje af de öfriga afdelningskontoren af tre ledamöter, hvilka alla, jemte nödigt antal suppleanter, för ett år i sänder, efter kalenderår räknadt, utses af fullmägtige, med rättighet för fullmägtige att, när de dertill finna anledning, entlediga en eller flere ledamöter i dessa styrelser; och skola i den eller de entledigades ställe annan eller andra ledamöter genast inväljas. Afgår eljest ledamot under den tid, för hvilken han är vald, utses ny ledamot att deltaga i styrelsen under den tid, som för den afgångne ledamoten återstått. Vid de årliga valen kan afgående styrelseledamot återväljas. Mom. 2. Bland ledamöter i hvarje styrelse skola fullmägtige särskilt utse en att i egenskap af verkställande styrelseledamot handhafva den dagliga förvaltningen, men styrelsen väljer inom sig ordförande och vice ordförande. 27 Mom. 3. Suppleant inkallas i styrelsen vid tillfälligt förhinder för ordinarie ledamot. Inträffar hinder för verkställande styrelseledamot, eger styrelsen att förordna om göromålens uppehållande, intill dess fullmägtige i ärendet beslutat. Mom. 4. A den tid, som fullmägtige, på derom gjord framställning, bestämma, och sedan de förordnat oro göromålens skötande, eger verkställande styrelseledamoten vid riksbankens afdelningskontor i Göteborg eller Malmö åtnjuta en och en half samt sådan ledamot vid hvarje af de öfriga afdelningskontoren en månads ledighet årligen. Öfriga ordinarie styrelseledamöter vid samtliga afdelningskontoren, med undantag af dem i Göteborg och Malmö, ega jemväl att efter anmälan hos vederbörande styrelse och, för så vidt ej särskild! hinder derför skulle möta, på riksbankens bekostnad begagna ledighet, hvar och en under en tid af sammanlagdt högst en månad årligen. Mom. 5. För den tid, verkställande styrelseledamot, på grund af medgifvande i mom. 4, begagnar ledighet, ega fullmägtige bestämma godtgörelse till vikarie, med tillämpning dervid af de i aflöningsstaten meddelade föreskrifter angående aflöningsförmånerna för dylik ledamot. § 53. Vid förvaltningen af afdelningskontoret har styrelsen att ställa sig till efterrättelse icke allenast de för riksbanken utfärdade lagar, reglementariska föreskrifter och stadgar, utan äfven de föreskrifter, som äro eller varda af fullmägtige eller deras deputerade meddelade. § 54. Mom. 1. Det åligger verkställande styrelseledamoten vid afdelningskontor att utöfva noggrann tillsyn öfver göromålens handläggning inom kontoret, att föredraga låne- och andra ärenden och att besörja brefvexlingen emellan afdelningskontoret och hufvudkontoret, allt i öfverensstämmelse med de föreskrifter, som äro eller varda af fullmägtige eller deras deputerade meddelade. Mom. 2. Bemälde ledamot samt en af styrelsens öfriga ledamöter, hvilken fullmägtige dertill utse, ombesörja de med köp och försäljning af vexlar på utlandet vid kontoret förenade göromål. 28 Dessa ledamöter ega att antaga och entlediga nödigt biträde i berörda göromål. § 55. Mom. 1. För behandling af allmänna ärenden sammanträda styrelserna en gång i hvarje månad eller oftare, om ärendenas beskaffenhet och oafbrutna gång sådant fordra, och skola dervid samtliga ledamöter vara närvarande. Uppstå vid dessa sammanträden, dervid protokoll skall föras, skiljaktiga meningar, gälle flesta rösterna, och då dessa äro lika, ege ordföranden afgörande röst. Mom. 2. För pröfning af utlåningsärenden sammanträda styrelserna alla söckendagar. Beslut må ej fattas, med mindre än att tre ledamöter äro tillstädes; och må låneansökning ej anses bifallen, så vida ej tre ledamöter äro derom ense. § 56. Mom. 1. Hvarje afdelningskontors räkenskaper och förvaltning granskas årligen génom fyra personer, hvilka jemte ett lika antal suppleanter väljas af en nämnd, bestående af fyratioåtta valmän, utsedda på enahanda sätt, som i § 71 i riksdagsordningen är föreskrifvet i fråga om den nämnd, som skall välja fullmägtige i riksbanken och i riksgäldskontoret. Mom. 2. Berättelser skola af styrelserna afgifvas såväl till bemälde revisorer, när de sammanträda, angående utlåningsrörelsen samt dithörande bevaknings- och utsökningsärenden som ock till Riksdagens bankoutskott och revisorer öfver stats-, banko- och riksgäldsverken angående afdelningskontorets rörelse på det hela; börande sistnämnda berättelser till fullmägtige inlemnas, den till bankoutskottet senast å dagen före riksdagens början och den till revisorerna åtminstone fjorton dagar före deras sammanträde. § 57. Mom. 1. De till styrelsens ledamöter utgående aflöningsförmåner upptagas i särskild, af Riksdagen faststäld aflöningsstat. Mom. 2. Arfvodet till de styrelseledamöter, som besörja handeln med vexlar på utlandet, äfvensom ersättningen till deras biträden ega fullmägtige att, efter göromålens omfång och beskaffenhet, bestämma till såväl beloppet som detsammas fördelning ledamöterna emellan, 29 Mom. 3. Så länge inkallad suppleant bestrider ordinarie ledamots befattning i styrelsen, åtnjute han det för den senare bestämda arfvode, lämpadt efter ^ den tid, han i kontorets styrelse och förvaltning deltager, dock att, när styrelseledamot, enligt medgifvande i § 52 mom. 4, begagnar ledighet och suppleant till följd häraf inträder i styrelsen, till denne af kontorets medel utgår ersättning med belopp, motsvarande det för ordinarie ledamot i staten anvisade arfvode. AFDELNING V. A. Om tjenstemännen och vaktbetjeningen vid riksbankens hufvud- och afdelningskontor, deras tillsättande, aflöning och åligganden; ordningsstadganden samt grunderna för pensions erhållande. § 58. , Mom. 1. De af riksbankens hufvud- och afdelningskontors verksamhet härflytande göromål handläggas af de vid hvarje kontor anstälde tjenstemän, i öfverensstämmelse med gällande tjenstgöringsstadgar samt de af fullmägtige eller deras deputerade eller, för afdelningskontor, af dess styrelse eller verkställande styrelseledamoten meddelade föreskrifter. Mom. 2. I nämnda tjenstgöringsstadgar ega fullmägtige att vidtaga sådana förändringar, som kunna finnas nödiga och icke äro mot föreskrifterna i detta reglemente stridande; skolande likväl dylika, af fullmägtige beslutade förändringar vid nästkommande riksdag underställas bankoutskottets pröfning och stadfästelse. § 59. Tjenstegraderna inom riksbankens kontor äro fyra, nemligen: Första graden: kontorsskrifvare, kassaskrifvare och kanslister; Andra graden: bokhållare, revisorer, kassörer, notarie, registrator och ombudsman vid afdelningskontoret i Göteborg; 30 Tredje graden: kamrerare, förste revisor ocli ombudsmannen vid hufvudkontoret; Fjerde graden: kommissarier och bankosekreteraren. Denna gradindelning tillämpas på tjenstemännen vid hufvudkontoret och afdelningskontoren i Göteborg och Malmö, men icke på tjenstemännen vid de öfriga afdelningskontoren och ej heller på ombudsmannen vid kontoret i Malmö. § 60. Mom. 1. På ordinarie stat må ej tillsättas flere tjensteman vid hvarje kontor, än aflöningsstaten upptager. Fullmagt meddelas endast åt tjenstemännen af fjerde graden. Mom. 2. Skulle för göromålens obehindrade gång ökade arbetskrafter för någon tid finnas oundgängligen behöfliga, ega fullmägtige att utöfver stat anställa den eller de tjensteman, som erfordras, och åt dem för tjenstgöringstiden anslå lämpliga arfvoden. Mom. 3. Vaktbetjening anställes vid hufvudkontoret till erforderligt antal af fullmägtige och vid afdelningskontor af vederbörande styrelse till det antal, aflöningsstaten angifver. Vid hufvudkontoret ega deputerade antaga och entlediga extra vaktmästare. § 61. Mom. 1. De till tjenstemännen och vaktbetjeningen vid riksbankens kontor utgående aflöningsförmåner äro bestämda i särskild af Riksdagen faststäld aflöningsstat. Mom. 2. Utöfver hvad denna stat upptager, ega fullmägtige att tilldela lämpliga arfvoden åt de i staten icke upptagna biträden inom kontoret för riksbankens utrikes affärer och kommissionsanstalten vid hufvudkontoret äfvensom åt de biträden vid afdelningskontoren i Göteborg och Malmö, hvilka, utom den ordinarie tjenstemännen för kommissionsgöromål i Göteborg, erhålla uppdrag att handhafva de göromål, som härflyta af stadgandet i § 29 mom. 1 här ofvan. Mom. 3. Likaledes ega fullmägtige att vid hufvudkontoret utöfver stat till vaktmästare i och för tjenstgöring vid brandanstalterna och nattbevakningen meddela de arfvoden, fullmägtige finna skäliga. 31 § 62. Mom. 1. För tillsättning af ordinarie tjensteman utsattes vid hufvudkontoret af fullmägtige och vid öfriga kontor af vederbörande styrelse, medelst anslag å lämpligt ställe inom kontoret samt kungörelse i Post- och Inrikes Tidningar, ansökningstid af trettio dagar från kungörandet. Anslaget skall, der så ske kan, afse icke viss tjenst, utan i allmänhet tjenst inom viss tjenstegrad. I afseende å ombudsmannabefattningen vid afdelningskontoren må fullmägtige, då så anses lämpligt, låta med åtgärder för tillsättning å ordinarie stat af sådan befattning anstå och i enlighet dermed bestämma, att dylik tjenst må bestridas på förordnande tills vidare. Mom. 2. Anmäler sig efter anslag icke någon fullt lämplig och skicklig sökande, skall ny ansökningtid utsättas. Mom. 3. För tillsättning af tjenst vid afdelningskontor insändas ansökningshandlingarna af styrelsen jemte yttrande om tjenstens behöflighet och de sökandes skicklighet och lämplighet till fullmägtige, hvilka hafva att tillsätta tjensten samt utfärda förordnande för den utnämnde. Mom. 4. I händelse till styrelseledamot i afdelningskontor, med uppdrag att handhafva den dagliga förvaltningen, af fullmägtige är eller blifver förordnad någon person, som innehafver ordinarie tjenst inom riksbanken, skall denna tjenst i vanlig ordning tillsättas, dock att den, som till innehafvande af sådan tjenst efter honom förordnas, skall, när förre innehafvaren återtager utöfningen af densamma, vara skyldig att, med bibehållande af samma tjenst åtföljande lön och tjenstgöringspenningar, förrätta den tjenst vid något af riksbankens kontor, som fullmägtige, med hänsyn tagen såväl till den ifrågavarande personens förtjenst och skicklighet som till i öfrigt föreliggande omständigheter, finna skäligt bestämma, intill dess han kan i laga ordning blifva befordrad till stadigvarande tjenst, hvarom allt särskildt förbehåll bör intagas i det förordnande eller den fullrnagt, som för honom utfärdas. Mom. 5. Deputerade ega antaga och entlediga i staten icke uppförda behöfliga biträden inom kontoret för riksbankens utrikes affärer; börande deputerades åtgärder härvid hos fullmägtige anmälas. § 63. Pröfvas ledigblifven tjenst kunna umbäras, ega fullmägtige låta med tillsättningen anstå, äfvensom, derest tjensten anses lämpligen kunna medelst 32 tjenst i lägre grad ersättas, fullmägtige ega att om tillsättning af sistnämnda tjenst förordna; skolande styrelsen för afdelningskontor om dylika förhållanden hos fullmägtige göra anmälan, innan åtgärd för tillsättning af ledig tjenst utaf styrelsen vidtages. § 64. Vid alla tjenstetillsättningar skola fullmägtige till tjensten nämna den bland* de sökande, som för tjensten är mest skicklig och passande. Till ombudsman kan endast den nämnas, som aflagt prof för inträde i rikets rättegångsverk, hvilket äfven erfordras för anställning till tjenstgöring i ombudsmannaexpeditionen vid hufvudkontoret. § 65. Tjensteman vid hufvudkontoret samt kamrerare och tjensteman i andra eller första grad vid afdelningskontoren i Göteborg och Malmö få icke annan tjenstebefattning utom riksbanken emottaga. Den, som till sådan tjenst inom riksbanken förordnas eller utnämnes, vare skyldig att annorstädes innehafvande tjenstebefattning genast frånträda. Tjensteman, som till följd af förut gällande stadganden innebar tjenst utom riksbanken, må dock densamma bibehålla, så länge den icke är för tjenstgöringen i riksbanken hinderlig. § 66. Uppflyttning till högre lön inom tjenstegrad må icke ske, med mindre fullmägtige eller vederbörande styrelse pröfva tjensteman hafva genom sin föregående tjenstgöring inom graden och fortfarande duglighet gjort sig förtjent af eu dylik löneförbättring. § 67. Tjensteman och betjente vid riksbankens samtliga kontor äro skyldiga att underkasta sig den vidsträcktare tjenstgöringsskyldighet eller jemkning i åligganden, som vid en förändrad organisation af riksbanken eller eljest kan varda stadgad. De tjensteman, som hädanefter på ordinarie stat förordnas eller befordras vid hufvudkontoret eller afdelningskontoren i Göteborg och Malmö, 33 kunna af fullinägtige för en tid af högst sex månader förflyttas till tjenstgöring i samma eller högre grad vid annat af nyssnämnda kontor; egande fullmägtige att bevilja den sålunda förflyttade ersättning af riksbankens medel för resekostnaden och annan utgift, som förflyttningen för honom kan medföra. Såsom tjenstepligt åligger det en hvar af tjenstemännen vid hufvudkontoret, som dertill af fullmägtige erhålla uppdrag, att utan ersättning underskrifva nya samt granska, uppräkna och makulera förslitna sedlar. § 68- ’ , Mom. 1. Blifver tjensteman af sjukdom hindrad att sin syssla förrätta, och göromålens behöriga gång fordrar att föranstalta om vikariat, ega fullmägtige eller vederbörande styrelse att om tjenstgöringen förordna och för dess bestridande af riksbankens medel använda: vid hufvudkontoret samt afdelningskontoren i Göteborg och Malmö ett belopp, motsvarande den vid vederbörande kontor för första tjenstegraden bestämda lägsta lön, samt vid hvarje af de öfriga afdelningskontoren ett belopp af högst tolfhundra kronor för år räknadt; dock under iakttagande härvid, att ersättning till vikarie för ombudsman ej må komma att öfverstiga dennes ordinarie lön. Mom. 2. Erhålles tjenstledighet efter egen ansökning för svag helsas förbättrande, utan egentligt sjukdomsförfall, eller för enskilda angelägenheter, eller i och för tjenstgöring hos Riksdagen, dess utskott eller revisorer, vare den tjenstledige pligtig att sjelf vidkännas kostnaden för tjenstens bestridande. Mom. 3. Då vikariat för någon tjensteman fordras i anseende dertill, att han afträdt sin egendom åt borgenärer eller blifvit stäld under förmyndare, bör till tjenstens bestridande under den tid, vikariatet i dylika fall enligt nedanstående §§ 72 och 73 kan komma att fortfara, användas utom tjenstgöringspenningar den del af lönen, som fullmägtige pröfva för ändamålet nödig. Mom. 4. Tjenstemännen vid hufvudkontoret, kamrerare och tjensteman i första eller andra graden vid afdelningskontoren i Göteborg och Malmö samt kamrerare och kassörer vid de öfriga afdelningskontoren ega, så vidt sådant utan hinder för göromålens jemna och oafbrutna gång kan ske, hvar i sin ordning åtnjuta semester, tjenstemännen i tredje och fjerde graderna vid hufvudkontoret och de i tredje graden vid afdelningskontoren Bih. till Riksd. Prol. 1901. 10 Rami. 1 Afd. 2 Band. 5 (Bankoreglementet.) 34 i Göteborg och Malmö under en och en half månad samt öfriga ofvan omförmälde tjensteman en månad hvarje år. Semesterindelningen för hvarje år fastställes vid hufvudkontoret af deputerade och vid afdelningskontoren af styrelsen. § 69. För att kunna antagas till extra ordinarie tjensteman i något af riksbankens kontor fordras att hafva undergått godkänd afgångsexamen från högre allmänt läroverk eller på annat sätt ådagalagt erforderliga kunskaper för riksbankens tjenst. § 70. Tjenstledighet för öfvervaktmästare eller ordinarie vaktmästare meddelas vid hufvudkontoret af deputerade, vid afdelningskontor af styrelsen. År vaktbetjent af sjukdom hindrad att sin tjenst förrätta, må den, som af deputerad eller kontorsstyrelse förordnas att bestrida göromålen, af riksbankens medel erhålla arfvode, motsvarande vid hufvudkontoret lägsta vaktmästarelön och vid afdelningskontor högst 2 kronor om dagen, men sökes eljest ledighet, eller måste någon från tjensten afhållas derför, att han till borgenärers förnöjande sin egendom afträdt, förordnas vikarie på den tjenstlediges bekostnad. § 71. Mom. 1. Om tjensteman vid hufvudkontoret, som å tjensten innehar fullmagt, antingen; vid mindre förseelser i tjensten, ej låter sig af förmäns tillsägelser och varningar rätta, eller ock beträdes med större fel i tjenstgöringen, eller med ett ovärdigt uppförande i allmänna lefvemet, vare vederbörande förman skyldig att förhållandet skriftligen anmäla hos fullmägtige, som bestämma, huruvida sådan anmälan bör till åtgärd föranleda, i, hvilket fall tjenstemannen skall lemnas tillfälle att sig förklara, och de för sakens bedömande erforderliga upplysningar infordras. Finnes tjenstemannen beträdd med större eller mindre fel af förenämnda beskaffenhet, skall han, efter fullmägtiges pröfning, erhålla inför protokollet en allvarsam föreställning eller från tjenstgöring afhållas på längre eller kortare tid med förlust 85 af större eller mindre del af lönen. Varder han sedermera till ny förseelse förvunnen, afhålles han från tjenstgöring på längre eller kortare tid med förlust af större eller mindre del af lönen, eller ock skiljes han från innehafvande tjenst. Mom. 2. Af de tjensteman åter vid hufvudkontoret, som icke å tjensten erhållit fullmagt, samt tjenstemännen vid afdelningskohtor ega fullmägtige att, sedan vederbörande tjensteman fått tillfälle sig förklara, från tjensten och densamma åtföljande förmåner entlediga den, med hvilken kontoret finnes icke vara belåtet; egande fullmägtige att i afseende på tjensteman vid afdelningskontor vidtaga sådan åtgärd på anmälan af vederbörande kontorsstyrelse. Anse åter fullmägtige eller kontorets styrelse af tjensteman begångna fel kunna försonas med andra af de i mom. 1 omnämnda påföljder, ega de att sådana tillämpa. § 72. Tjensteman, som varder under förmynderskap stöld, må det ej tillåtas att tjensten förrätta, så länge hans omyndighetstillstånd fortfar. Blifver han icke inom två år från förmyndares inseende befriad, skiljes han från tjensten; dock att, om hans omyndighetstillstånd varit förauledt af sjukdom, fullmägtige må ega att efter omständigheterna förfara. § 73. : ■ . : ( Den tjensteman éller vaktbetjent, som till borgenärers förnöjande sin egendom afträdt, bör genast från tjenstgöring i riksbanken afhållas och skall, om han icke senast ett år, efter det inställelsedagen i konkursen inträffat, styrker sig vara från borgenärers kraf befriad, skiljas från sin i riksbanken innehafvande tjenstébefattning. § 74. Har tjensteman genom domstols .utslag förklarats förlustig medborgerligt förtroende, bör han genast från tjenstgöring i riksbanken afhållas och skall, om utslaget vinner laga kraft, då skiljas ■ från • sin i riksbanken innehafvande tjenstebefattning. 36 § 75. Den extra ordinarie tjensteman, som utan erhållet tillstånd eller anmäldt laga förfall uteblifver från tjenstgöring tre månader, eller eljest visar märklig försummelse eller undandrager sig behörigt deltagande i göromålen, skall, på anmälan af deputerade eller, för afdelningskontor, af verkställande styrelseledamoten, från listan öfver extra ordinarie tjenstemän afföras. § 76. Om någon af vaktbetjeningen visar ohörsamhet mot förmäns befallningar eller på annat sätt felar i tjensten eller utom densamma förhåller sig otillbörligt, ankommer det på fullmägtige eller vederbörande kontorsstyrelse att afhålla den felaktige från tjenstgöring under längre eller kortare tid, med förlust af större eller mindre del af lönen, eller ock genast skilja honom från tjensten. § 77. Beräknande af pension åt tjenstemän och vaktbetjening grundas på dels den lön, de vid afgång från tjensten innehafva, dels det antal år, de varit anstälde såsom extra ordinarie eller ordinarie i riksbankens eller annan statens tjenst. § 78. Mom. 1. Tjensteman eller vaktbetjent skall, då han uppnått 65 lefnadsår och tjenat 35 år, vara förpligtad att med oafkortad lön såsom pension från tjensten afgå, fullmägtige dock ohetaget att låta med afsked anstå, derest och så länge den pensionsberättigade pröfvas kunna i tjensten på ett tillfredsställande sätt gagna riksbanken och kan finnas villig att i tjensten qvarstå. Mom. 2. Verkställande styrelseledamot vid afdelningskontor, hvilken är tjensteman i riksbanken, vare, om han vid ofvan angifna lefnads- och tjensteålder frånträder förstnämnda befattning, berättigad att i pension åtnjuta sin lön såsom sådan ledamot oafkortad. § 79. Den tjensteman eller vaktbetjent, som, efter ådagalagdt välförhållande, sig om afsked anmäler, är, såvida han fylt sextio år och tjenat trettio - 37 fem år, berättigad att såsom pension för lifstiden åtnjuta tre fjerdedelar af innehafvande lön. Före uppnådda sextio lefnadsår i förening med trettiofem tjenstår kan af skedssökan de endast i händelse af bevislig oförmögenhet till vidare tjenstgöring pension erhålla. Pensionsbeloppet bestämmes då efter tjenståren allena, medelst afdrag å tre fjerdedelars lön af en trettiofemtedel för hvarje bristande tjenstår. Öfverstiga deremot tjenståren trettiofem och åldersåren sextio, ökas det ofvan bestämda pensionsbeloppet med en trettiofemtedel för hvarje Överskjutande tjenstår, eller ock med en sextiondedel för hvarje öfverstigande åldersår, derest detta sistnämnda beräkningssätt skulle för afskedssökanden förmånligare utfalla. § so. ■■ ■ Då sådant för göromålens säkra och skyndsamma gång finnes erforderligt, kunna fullmägtige på pensionsstat förflytta tjensteman eller vaktbetjent, som af sjukdom eller minskad arbetsförmåga är förhindrad att vidare på ett tillfredsställande sätt gagna riksbanken, oaktadt han sig ej om afsked anmält. I sådant fall ega fullmägtige att, efter omständigheterna, tillägga den, som afskedas, antingen hela lönen i pension, ehvad de föreskrifna lefnads- och tjenståren äro uppnådda eller icke, eller ock en del af lönen, dock ej mindre än hvad med tillämpning af bestämmelserna i nästföregående paragraf belöper. Pensionstagare, som af domstol genom laga kraft egande utslag förklarats förlustig medborgerligt förtroende för alltid eller för viss tid, kåfve förlorat rättigheten att pension vidare uppbära. ... i,. I ...... i. § 82. Mom. 1. Ansökningar från personer inom riksbanken rörande arfvoden utöfver faststäld stat, gratifikationer, eftergifter eller afskrifningar få endast ske hos bankoutskottet; och skola ansökningarna till fullmägtiges expedition inlemnas senast å den dag, Eiksdagen sammanträder, vid påföljd, att de i annat fall icke varda till pröfning upptagna. Mom. 2. Öfver sådana af fullmägtige eller styrelse för afdelningskontor fattade beslut, som grunda sig på stadgandena i denna afdelning af reglementet, kunna besvär anföras hos näst sammanträdande bankoutskott eller, mellan riksdagarne, hos revisorerna af riksbanken, dock, hvad angår beslut i 88 ordningsmål, endast i det fall, att klaganden blifvit från tjensten skild eller förklarats skyldig afstå någon del af sina löneinkomster. Besvären skola, vid äfventyr af talans förlust, anmälas hos fullmägtige, i frågor om befordringar senast fjorton dagar efter det beslutet blifvit justeradt, och i andra mål senast fjorton dagar efter det klaganden af beslutet bevisligen erhållit del, iden oräknad, allt före klockan tolf på dagen, hvarefter besvären höra till fullmägtiges expedition inlemnas, när de äro stälda till bankoutskottet, sist å den dag riksdag sammanträder, och när de anföras hos revisorerna af riksbanken, sist fjorton dagar före revisionens början, men är beslutet meddeladt senare än .fjorton dagar före utgången af den sålunda bestämda tiden, böra besvären till bankoutskottet eller revisionen omedelbart ingifvas innan klockan tolf å fjortonde dagen efter den, då befordringsfråga blifvit justerad eller beslut i annat mål blifvit klaganden delgifvet. 1 / :(• - B. Om tjenstemännen och arbetspersonalen vid Tumba pappersbruk. '' .r ■ ■ i. b'' , § 83. Tumba bruks egentliga förvaltning besörj es på stället af en förvaltare, som på förordnande tills vidare af fullmägtige tillsättes. Till förvaltarens biträde äro anstälda för papperstillverkningen en verkmästare och en pappersmästare samt vid räkenskapsgöromålen och den öfriga förvaltningen en bokhållare, hvilka alla, uppå förvaltarens förslag, tillsättas på förordnande tills vidare af fullmägtige. För förvaltaren och öfriga bruksbetj eningen gäller till efterrättelse den af bankoutskottet den 15 december 1857 faststälda instruktion, med den ändring, som af andra eller materiälbokhållaretjenstens indragning följer. § 84. Mom. 1. Tumba bruks tjenstemän och vaktmästare tillkommande löne- och öfriga förmåner äro bestämda i särskild, af Riksdagen faststäld aflöningsstat. Mom. 2. Den vid bruket anstälda arbetspersonal antages och afskedas af förvaltaren, på sätt instruktionen föreskrifver. För nämnda personal fastställa fullmägtige aflöning oeh öfriga förmåner. 39 Vid 1899 års riksdag har beslutits, l:o att nya af dekan gskontor af riksbanken skola inrättas: i Venersborg för Elfsborgs län under år 1901 eller år 1902, i Nyköping för Södermanlands län under år 1901, i Yesterås för Vestmanlands län under år 1902, i Upsala för Upsala län under år 1903, , < * : , allt under de vilkor och bestämmelser med afseende å kontorens verksamhet och rörelse, som bankofullmägtige ega föreskrifva; och har Riksdagen åt fullmägtige uppdragit dels att till bedrifvande af dessa kontors lånerörelse anvisa de belopp, som finnas lämpliga, och dels att tills vidare och intill dess Riksdagen annorlunda besluter ej mindre bestämma, af huru stort antal ledamöter styrelserna för nämnda afdelningskontor skola utgöras, än äfven utse dessa ledamöter, förordna om styrelsens verksamhet och sättet för dennas utöfvande samt bestämma arfvoden för styrelserna, äfvensom besluta om tjenstemännens antagande, göromål och aflöning samt i öfrigt vidtaga alla erforderliga åtgärder för kontorens öppnande; 2:o att bemyndiga riksgäldskontoret att i utlandet mot statsobligationer upptaga ett'' lån å tjugufem millioner kronor att tillhandahållas riksbanken, som å sin sida har att å tid samt att på sätt och vilkor i öfrigt, hvarom öfverenskommelse mellan fullmägtige i riksbanken och fullmägtige i riksgäldskontoret kan komma att träffas, till riksgäldskontoret återbetala de erhållna lånemedlen samt ersätta kontoret alla de utgifter och kostnader, som genom medlens upplåning åsamkas kontoret för den tid, under hvilken samma medel af banken disponeras. Jemlikt § 8 i den för bankoutskottet gällande instruktion har utskottet, på grund af under riksdagens lopp vidtagna beslut samt i noggrann öfverensstämmelse med de i lagen för Sveriges riksbank äfvensom i lagen med vissa bestämmelser om riksbankens sedelutgifningsrätt, så ock angående forum för riksbanken, båda af den 12 maj 1897, faststälda grunder, upprättat och sammanfattat förestående reglemente att, intill dess annorlunda kan varda i vederbörlig ordning förordnadt, tjena till ovilkorlig efterlefnad och iakttagande; kommande dock äldre, oförändrade stadganden, 40 instruktioner och förordnanden att derjemte iakttagas, så vidt de, vid förekommande särskilda fall, utan stridighet med här utstakade grunder och gifna speciella föreskrifter må kunna tjena till efterrättelse; och böra fullmägtige besörja, att lagen angående myntbestämningen den 1 mars 1830, de ofvanberörda båda lagarne af den 12 maj 1897, kongl. kungörelserna af den 30 maj 1873 angående rikets mynt och om öfvergången till det nya myntsystemet, myntkonventionerna mellan de tre skandinaviska landen af åren 1873 och 1876 samt detta reglemente efter riksdagens slut i lika format af trycket utgifvas och till salu allmänheten tillhandahållas. Stockholm den 24 maj 190j. ; '' • F, A. BOSTRÖM. J. JOHANSSON. OLOF BJÖRKLUND. J. M. EKSTRÖMER. A. HANSSON JOHN RETTIG. CARL LYBECK. O. NILSSON. J. P. JANSSON. A. ASKER. G. F. ÖSTBERG. ROBERT EKLUNDH. W. BENGTSSON. i Solberga. L. P. MALLMIN. OLOF PERSSON. C. E. JOHANSSON. E. Langborg. It. A,er,U r h !()! I no, k -r , 7 »'' : Aflöningsstat för Sverige® Riksbank:. A. Fullmägtige i Riksbanken: sju fullmägtige uppbära i årligt arfvode hvarje ............... kronor 4,000: — hvarförutom förste deputeraden åtnjuter.............................. » 16,000: — andre deputeraden.......................................... » 11,000: — och en vikarierande deputerad ............................................. )) 8,000: — samt derförutom den fullmägtig, som besörjer tillsynen vid riksbankens pappersbruk och tryckeri .....L........ » 2,000: — B. Hufvudkontoret i Stockholm: Tjenstemännen: Å lönestat: tjugu i första tjenstegraden, kontorsskrifvare, kassaskrifvare, kanslister, hvarje................................................... kronor 1,500: — hvilket belopp kan förhöjas efter fem års ordinarie tjenst i graden till ..................................................................... )> 2,000: — tjugufyra i andra tjenstegraden, bokhållare, revisorer, kassörer, notarie, registrator, hvarje ........................... » 2,000: — hvilket belopp kan förhöjas efter fem års ordinarie tjenst i graden till ........................................................................ » 2,500: — efter tio års till ................................................i....................... » 8,000: — Bill. till Rilcsd. Prot. 1901. 10 Sami. 1 Afd. 2 Band. 6 (Bankoreglemente!.,) 42 tio i tredje tjenstegraden, kamrerare, ombudsman, förste revisor, hvarje.................................................................. kronor 3,000: — hvilket belopp kan förhöjas efter fem års ordinarie tjenst i graden till ..................................................................... » 3,500: — efter tio års tjenst i graden till .......................................... » 4,000: — sex i fjerde tjenstegraden, kommissarier, bankosekreteraren, hvarje.................... )) 4,000: — hvilket belopp efter fem års ordinarie tjenst i graden kan förhöjas till.................. » 4,500: — ,. ''v | i 5/ i, e*''-*" £ / & *''**■" .V<£.f X V V i ^ } *■ Å arfvodesstat: " T* S )i 0 P d P h | pa il v*rf * S f ? ^ ‘ , A Tjenstgöringspenningar: ■ :j »0,4 • :/ .. !!;:/(• '' vh ''Vy''- ■ ■ t . 1'' 1 till tjensteman i första tjenstegraden, hvarje..................... kronor 800: — till tjensteman i andra tjenstegraden, hvarje..................... » 1,000: — till tjensteman i tredje tjenstegraden, hvarje................... » 1,200: — till de tjensteman i fjerde graden, hvilka uppbära 4,000 kronor i lön, hvarje ..............................,........... » 1,450: — till dem, hvilka uppbära 4,500 kronor i lön, hvarje...... » 1,750: — Missrälcningspenningar: till kassörerna samt till den tjensteman, som inom kontoret för riksbankens utrikes affärer bestrider kassa göromål, hvarje ............................................................... kronor 1,500: — till den första gradens tjensteman, som förordnas att förestå bronsmyntkassan ...................................................... » 600: — »jod v .. .... Arjvoden: ! f r, .. ji l:o) för vård om riksbankens förvaringskassor, låne-, säkerhets- och värdehandlingar samt kontanta medel och andra behållningar, äfvensom för kontroll och revi ''* ''«■ V • ''V‘v,Y ’ \y v.,\ 43 sion af kommissionsanstaltens verksamhet, tillsam mans 22 arfvoden å kronor 750: i—s ......;.£i......... kronor 16,500: — nemligen till: fyra kommissarier i bankkontoret, sju kamrerare, ombudsmannen, den särskildt förordnade vårdaren af dagkassans fasta behållning, bokhållaren vid kontoret å Norrmalm, en tjensteman vid kontoret för riksbankens utrikes affärer, bokhållaren vid kommissionsanstalten, två bokhållare i sedelkontoret samt fyra andra tjensteman, bvilka till ifråga - varande slags uppdrag förordnas; 2: o) till extra arbeten och se mester vikariat samt till flitpenningar åt extra ordinarie tjensteman .................. » 40,000: —* 3:o) till brandchefen ............................................................ v 600: — 4:o) till vårdaren af riksbankens mynt- och medaljsamling .......................................:................................... )) , 500: — VaMbetjeningen: 1,400: — 600: — i * '' ■* - 1,000: — 1,200: — 1,400: — * Enligt Riksdagens beslut är detta anslag för år 1901 höjdt till 42,000 kronor. öfvervaktmästaren och brandmästaren, lön........................ kronor tjenstgöringspenningar .......................................... » jemte fria husrum och vedbrand; vaktmästarne, hvarje, lön.................T...... kronor 700: — tjenstgöringspenningar..................... » 800: — j, hvilka belopp efter fem års ordinarie tjenst och derunder ådagalagdt välförhållande kunna höjas till sammanlagdt 1,200 kronor, nemligen: lön...................................................... kronor 800: — och tjenstgöringspenningar............ » 400: ^ samt efter tio års ordinarie tjenst under fortsatt välförhållande kunna ytterligare höjas till sammanlagdt 1,400 kronor, nemligen: lön...................................................... kronor 900: — och tjenstgöringspenningar............ » 500: — Aflöningsstat för Sveriges I^iksfoanks af delning-sko ntor. Afdelningskontoret i Göteborg: I. Styrelser!: fyra styrelseledamöter, hvarje................................................ kronor 2,400: samt derförutom den ledamot, som handhafver den dagliga förvaltningen............................................................ » 4,600: jemte fri bostad; dock att, derest sistnämnda befattning bestrides af någon riksbankens tjensteman, aflöningen till honom under tiden utgår efter enahanda grunder och bestämmelser, som gälla för tjenstemän i fjerde graden vid riksbankens hufvudkontor, eller med 6,200 kronor för år räknadt, deraf 750 kronor anses såsom arfvode, 1,450 kronor såsom tjenstgöringspenningar, hvilka efter fem års tjenstgöring kunna böjas till 1,750 kronor, och 4,000 kronor såsom lön, bvilket belopp efter fem års tjenstgöring kan höjas till 4,500 kronor. II. Tjenstemännen: i •'' i i,;*'' A lönestat: fem i första tjenstegraden, kontorsskrifvare, hvarje......... kronor 1,500: hvilket belopp kan förhöjas efter fem års ordinarie tjenst i graden till.......... ..................................................... » 2,000: sex i andra tjenstegraden,, ombudsman, bokhållare, kassörer, registrator, hvarje ........ » 2,000: hvilket belopp kan förhöjas efter fem års ordinarie tjenst i graden till ..................................................................... » 2,500: efter tio års till........................................................................ » 8,000: en i tredje tjenstegraden, kamrerare.................................... » 3,000: hvilket belopp kan förhöjas efter fem års ordinarie tjenst i graden till........................i............................................ » t 3,500: efter tio års till...................... » 4,000: 45 A arfvodesstat: ii ■ ti ;!''■!'' ir-ijj- • i. ► ?.*:«t:»j'' n i 4««!’u;;åu Tjenstgöringspenningar: • . till tjenstemännen i första graden, hvarje ........................ kronor 800: — » » i andra » » .............. » 1,000: — » tjenstemännen i tredje graden » 1,200: — Missräkningspenningar: till kassörerna, hvardera ......................................................... kronor 1,500: — ; . ^; „ < tv] \ H * '' i Arfvoden: till kamreraren för vård om kontorets låne- och säker hetshandlingar samt andra behållningar..................... kronor 750: — x> föreståndaren för kommissionsgöromålen ..................... » 750: — » extra arbeten, semestervikariat och flitpenningar för extra ordinarie tjensteman ........v....................... » 7,500:,—- • ?'' 1 )}J ii »j.i i\‘ III. Vaktbetjeningen: två vaktmästare, hvardera, lön................................................ kronor 600: — hvilket belopp efter fem års ordinarie tjenst och derunder ådagalagdt välförhållande kan höjas till ... » 700: —• samt tjenstgöringspenningar .......................................... » :-''l 200: — en husdräng, lön ..................................... ’ » 600!! — hvarjemte såväl denne som vaktmästarne ega att åtnjuta fri bostad och vedbrand eller såsom ersättning för nämnda förmåner ett belopp för hvarje af 800 kronor om året. Afdelningskontoret i Malmö: I. Styrelsen: fyra styrelseledamöter, hvarje................................................ kronor 1,800: — samt derförutom den ledamot, som handhafver den dagliga förvaltningen............................................................ d 5,200: — 46 dock att, derest sistnämnda befattning bestrides af någon riksbankens tjensteman, aflöningen till honom under tiden utgår efter enahanda grunder och bestämmelser, som gälla för tjenstemän i fjerde graden vid riksbankens hufvudkontor, eller med 6,200 kronor för år räknadt, deraf 750 kronor anses såsom arfvode, 1,450 kronor såsom tjenstgöringspenningar, hvilka efter fem års tjenstgöring kunna höjas till 1,750 kronor, och 4,000 kronor såsom lön, hvilket belopp efter fem års tjenstgöring kan höjas till 4,500 kronor. II. Tjenstemännen: A lönestat: tre i första tjenstegraden, hvarje......................................... kronor 1,500: hvilket belopp kan förhöjas efter fem års ordinarie tjenst i graden till ..................................................................... » 2,000: tre i andra graden, bokhållare, kassörer, hvarje............... » 2,000: hvilket belopp kan förhöjas efter fem års ordinarie tjenst i graden till .....................................................,.f................. » 2,500: efter tio års till........................,....r.................. » 3,000: en i tredje graden, kamrerare.............................. » 3,000: hvilket belopp kan förhöjas efter fem års ordinarie tjenst i graden till .........,........................................................... » 3,500: efter tio års till................................................................. » 4,000: ombudsmannen................. )> 1,500: . Ur 07 ^ i i ? P It; Å arfvodesstat: . prni&f * wiö)i.iOn A Tjenstgöringspenningar: till tjenstemännen i första graden, hvarje........................... kronor 800 » i » i andra » » ............» 1,000 » tjenstemännen i tredje graden » 1,200 * ombudsmannen ........................................................... » 500 47 Missräkningspenningar: till kassörerna, hvardera ......................................................... kronor 1,500: — •. S .. • . . ■ | •; . '' • ! I -j;'';. . •; . Apfvoden: till kamreraren för vård af kontorets låne- och säkerhets handlingar samt andra behållningar ........................... kronor 750: — till en tjensteman i andra graden för vården af kommis sionsanstaltens kontanta medel och värdehandlingar » 500: — till extra arbeten, semestervikariat och flitpenningar till extra ordinarie tjensteman.,,,...........................,............. » , 6,500: — III. Vaktbetjeningen: två vaktmästare, hvardera, lön ...................................,......... kronor 600: — hvilket belopp efter fem års ordinarie tjenst och derunder ådagalagdt välförhållande kan höjas till......... 3) 700: — samt tjenstgöringspenningar................................................... y> 200: — äfvensom för den ene vaktmästaren fri bostad och vedbrand och till den andre såsom ersättning härför kr. 300: — en husdräng, lön ..................................................................... » 600: — jemte fri bostad och vedbrand. Afdelningskontoren i Jönköping och Karlstad, hvart för sig, (Grupp 1): ; '' • • \ . I ''»•. ht- ''•-»»; ; \ !< tre styrelseledamöter, hvarje ................................................ kronor 1,200: — samt derförutom den ledamot, som handhafver den dagliga förvaltningen............................................................ » 3,800: — dock att, derest sistnämnda befattning bestrides af någon riksbankens tjensteman, aflöningen till honom under tiden utgår med sammanlagdt 5,000 kronor för år räknadt, deraf 800 kronor anses såsom arfvode, 1,200 kronor såsom tjenstgöringspenningar och 3,000 kronor såsom lön, hvilket lönebelopp efter fem års tjenstgöring i nämnda egenskap kan förhöjas med 500 kronor och efter tio års med ytterligare 500 kronor, 48 kamreraren, lön ..........................-w.U................ kronor hvilket belopp efter fem års ordinarie tjenst såsom kamrerare vid riksbankens afdelningskontor kan förhöjas med 500 kronor och efter tio års med ytterligare 500 kronor, samt tjenstgöringspenningar................................» och kassavårdarearfvode ......................................I.l........ 3> kassören, lön ........................................................................... » hvilket belopp efter fem års ordinarie tjenst såsom kassör vid riksbankens afdelningskontor kan förhöjas med 400 kronor och efter tio års med ytterligare 400 kronor, samt tjenstgöringspenningar iiSi&J.åtd.v.V.... ................ J> och missräkningspenningar...................................................... » registratorn, tillika bokhållare, lön........... )> hvilket belopp efter fem års ordinarie tjenst såsom registrator vid riksbankens afdelningskontor kan förhöjas med 400 kronor, samt tjenstgöringspenningar.................................................... ombudsmannen, lön ............................................................... » vaktbetjenten, lön ......................................... » hvilket belopp efter fem års ordinarie tjenst och derunder ådagalagdt välförhållande kan höjas med 100 kronor, ^ ; f;ä-jVJ* •, tjenstgöringspenningar .............................................. » jemte fri bostad och vedbrand. • >m • | ; i.; i ,(>> ..................... T/:! M Afdelningskontoret i Örebro, (Grupp l): tre styrelseledamöter, hvarje ........................ kronor samt derförutom den ledamot, som handhafver den dagliga förvaltningen .....i.......................................■■!■■■ » dock att, derest sistnämnda befattning bestrides af någon riksbankens tjensteman, aflöningen .till honom under tiden utgår med sammanlagdt 5,000 kronor för år räknadt, deraf 800 kronor anses såsom arfvode, 1,200 kronor såsom tjenstgöringspenningar och 8,000 kronor såsom lön, hvilket lönebelopp efter 2,000: — 1,250: — 750: — 1,600: — 800: — 600: — 1,300: — 700: — 800: — 500: — 200: — 1,200: — 3,800: — 49 fem års tjenstgöring i nämnda egenskap kan förhöjas med 500 kronor och efter tio års med ytterligare 500 kronor, kamreraren, lön ........................................................................ kronor 2,000: — hvilket belopp efter fem års ordinarie tjenst såsom kamrerare vid riksbankens afdelningskontor kan förhöjas med 500 kronor och efter tio års med ytterligare 500 kronor, samt tjenstgöringspenningar................................................... y< 1,250: — och kassavårdarearfvode ......................................................... » 750: — kassören, lön................................................ d 1,600: — hvilket belopp efter fem års ordinarie tjenst såsom kassör vid riksbankens afdelningskontor kan förhöjas med 400 kronor och efter tio års med ytter!i400 kronor, samt tjenstgöringspenningar................................................... » 800: — och missräkningspenningar...................................................... » 600: — registratorn och bokhållaren, hvardera lön ........................ » 1,800: — hvilket belopp efter fem års ordinarie tjenst såsom registrator eller bokhållare vid riksbankens afdelningskontor kan förhöjas med 400 kronor, samt tjenstgöringspenningar................................................... » 700: — ombudsmannen, lön.................................................................. » 800: — vaktbetjenten, lön..................................................................... » 500: — hvilket belopp efter fem års ordinarie tjenst och derunder ådagalagdt välförhållande kan höjas med 100 kronor, tjenstgöringspenningar ............................................................ j> 200: — jemte fri bostad och vedbrand. Afdelningskontoren i Falun, Hernösand, Linköping, Luleå och Östersund, hvart för sig, (Grupp 2): tre styrelseledamöter, hvarje ................................................ kronor 1,200: — samt derförutom den ledamot, som handhafver den dagliga förvaltningen ......................................................... » 3,800: — dock att, derest sistnämnda befattning bestrides af någon riksbankens tjensteman, aflöningen till honom under tiden utgår med sammanlagdt 5,000 kronor Bill. till Riksd. Prat. 1901. 10 Sami 1 Afd. 2 Band. 7 (Bankoreglemente!.) 50 för år räknadt, deraf 800 kronor anses såsom arfvode, 1,200 kronor såsom tjenstgöringspenningar och 3,000 kronor såsom lön, hvilket lönebelopp efter fem års tjenstgöring i nämnda egenskap kan förhöjas med 500 kronor och efter tio års med ytterligare 500 kronor, kamreraren, lön ........................................................................ kronor 2,000: — hvilket belopp efter fem års ordinarie tjenst såsom kamrerare vid riksbankens afdelningskontor kan förhöjas med 500 kronor och efter tio års med ytterligare 500 kronor, samt tjenstgöringspenningar................................................... J> 1,200: — och kassavårdarearfvode ......................................................... » 600: — kassören, lön.............................................................................. » 1,500: — hvilket belopp efter fem års ordinarie tjenst såsom kassör vid riksbankens afdelningskontor kan förhöjas med 400 kronor och efter tio års med ytterligare 400 kronor, samt tjenstgöringspenningar ................................................... » 700: — och missräkningspenningar...................................................... » 600: — registratorn, tillika bokhållare, lön....................................... » 1,200: — hvilket belopp efter fem års ordinarie tjenst såsom registrator vid riksbankens afdelningskontor kan förhöjas med 400 kronor, samt tjenstgöringspenningar................................................... » 600: — ombudsmannen, lön.................................................................. » 800: — vaktbetjenten, lön..................................................................... » 500: — hvilket belopp efter fem års ordinarie tjenst och derunder ådagalagdt välförhållande kan höjas med 100 kronor, tjenstgöringspenningar ............................................................ » 200: — jemte fri bostad och vedbrand. Afdelningskontoren i Kalmar och Vexiö, hvart för sig, (Grupp 3): tre styrelseledamöter, hvarje................................................... kronor 1,200: — samt derförutom den ledamot, som handhafver den dagliga förvaltningen ............................................................ » 8,800: — 51 dock att, derest sistnämnda befattning bestrides af någon riksbankens tjensteman, aflöning till honom under tiden utgår med sammanlagdt 5,000 kronor för år räknadt, deraf 800 kronor anses såsom arfvode, 1,200 kronor såsom tjenstgöringspenningar och 8,000 kronor såsom lön, hvilket lönebelopp efter fem års tjenstgöring i nämnda egenskap kan förhöjas med 500 kronor och efter tio års med ytterligare 500 kronor, kamreraren, lön........................................................................ kronor 2,000: — hvilket belopp efter fem års ordinarie tjenst såsom kamrerare vid riksbankens afdelningskontor kan förhöjas med 500 kronor och efter tio års med ytter - ligare 500 kronor, samt tjenstgöringspenningar................................................... » 1,200: — och kassavårdarearfvode ......................................................... » 600: — kassören, lön .......................................................................... j> 1,500: — hvilket belopp efter fem års ordinarie tjenst såsom kassör vid riksbankens afdelningskontor kan förhöjas med 400 kronor och efter tio års med ytterligare 400 kronor, samt tjenstgöringspenningar................................................... » 700: — och missräkningspenningar...................................................... » 600: — ombudsmannen, lön .............................................................. » 800: — vaktbetjenten, lön..................................................................... » 500: — hvilket belopp efter fem års ordinarie tjenst och derunder ådagalagdt välförhållande kan höjas med 100 kronor, tjenstgöringspenningar ............................................................ » 200: — jemte fri bostad och vedbrand. Afdelningskontoren i Gefle, Karlskrona, Mariestad, Umeå Och Visby, hvart för sig, (Örtipp i):* tre styrelseledamöter, hvarje ................................................ kronor 1,200: — samt derförutom den ledamot, som handhafver den dagliga förvaltningen............................................................ » 8,800: — * Enligt fullmägtiges beslut hänföras tills vidare till denna grupp äfven afdelningskontoren i Halmstad och Kristianstad, hvilka öppnas, det förra den 15 juli och det senare den 15 augusti innevarande år. 52 dock att, derest sistnämnda befattning bestrides af någon riksbankens tjensteman, aflöningen till honom under tiden utgår med sammanlagdt 5,000 kronor för år räknadt, deraf 800 kronor anses såsom arfvode, 1,200 kronor såsom tjenstgöringspenningar och 3,000 kronor såsom lön, hvilket lönebelopp efter fem års tjenstgöring i nämnda egenskap kan förhöjas med 500 kronor och efter tio års med ytterligare 500 kronor, kamreraren, lön ........................................................................ hvilket belopp efter fem års ordinarie tjenst såsom kamrerare vid riksbankens afdelningskontor kan förhöjas med 500 kronor och efter tio års med ytterligare 500 kronor, samt tjenstgöringspenningar................................................... och kassavårdarearfvode............................................................ kassören, lön.............................................................................. hvilket belopp efter fem års ordinarie tjenst såsom kassör vid riksbankens afdelningskontor kan förhöjas med 400 kronor och efter 10 års med ytterligare 400 kronor, samt tjenstgöringspenningar................................................... och missräkningspenningar...................................................... ombudsmannen, lön.................................................................. vaktbetjenten, lön..................................................................... hvilket belopp efter fem års ordinarie tjenst och derunder ådagalagdt välförhållande kan höjas med 100 kronor, tjenstgöringspenningar ............................................................ jemte fri bostad och vedbrand. kronor 1,800: — )) 800: — » 600: — » 1,400: — » 700: — » 500: — » 600: — )) 500: — » 200: — Utöfver här ofvan angifna aflöningsbelopp har Riksdagen anvisat: a) å gemensam stat från år 1901 och till den fördelning, som fullmägtige ega att bestämma, för samtliga riksbankskontoren i orterna, med 53 undantag af kontoren i Göteborg och Malmö, till extra biträde vid kontorsgöromålen och semestervikariat ett belopp, motsvarande i medeltal 8,000 kronor för hvarje af de i grupper indelade kontoren, samt V) å öfvergångsstat till fullmägtiges disposition, för bestridande af ersättning vare sig för aflöningsbelopp, som utgått enligt stat, tillämpad under år 1897, men som, till följd af kontorens indelning i grupper, förlorats, eller för mistad andel i arfvodén för kommissionsbestyr åt de tjenstemän, som pröfvas deraf böra komma i åtnjutande, 3,000 kronor. Vid tillämpningen af denna aflöningsstat iakttages följande: 1 ro. Tiden för tillträdande af de i aflöningsstaten inom hvarje tjenstegrad anvisade förhöjda inkomster beräknas från och med månaden näst efter den, under hvilken tjenstemannen blifvit på ordinarie stat till tjenst inom graden förordnad eller befordrad. Vikariat, som till följd af ordinarie tjensteman anförtrodt annat uppdrag i riksbankens tjenst blifvit meddelade och fortfarit, intill dess den tillförordnade befordrats till ordinarie tjenst inom den grad, hvaruti han sålunda tjenstgjort, må såsom ordinarie tjenstetid anses och sålunda kunna, efter den i § 66 af reglementet föreskrifna pröfning, inberäknas i den tid, som erfordras för erhållande af stadgadt lönetillägg, dock under vilkor, att ifrågavarande slags förordnande bör hafva fortfarit minst ett år. Enahanda bestämmelse, dock utan sistnämnda vilkor, gäller äfven i afseende å den, som bestridt förordnande å sådan befattning utöfver stat, som sedermera öfverförts på ordinarie stat, men ej för vikarie efter honom. 2:o. Tjensteman, som uppbär aflöning för tjenst i viss tjenstegrad, anses endast såsom tjensteman i graden och är pligtig att, efter vederbörandes godtfinnande, bestrida den af nuvarande eller blifvande tjenster i graden, som honom anvisas. 8:o. Tjensteman, som åtnjuter semester, bibehåller derunder såväl lön, tjenstgörings- och missräkningspenningar som ock särskilda arfvodén. 4:o. I öfrigt åtfölja de å arfvodesstat upptagna tjenstgörings- och missräkningspenningar samt andra arfvodén utöfvandet af tjensten och få alltså icke åtnjutas under tjenstledighet; dock må fullmägtige eller vederbörande styrelse kunna medgifva den tjensteman eller vaktbetjent, som af sjukdom 54 hindras från tjenstens bestridande, att under högst en månad hvarje år uppbära de för tjensten anslagna tjenstgöringspenniugar. 5:o. För bestridande af tjenstgöringen under semester ega fullmägtige samt styrelserna för afdelningskontoren att anvisa till extra ordinarie tjensteman arfvoden, beräknade vid hufvudkontoret och afdelningskontoren i Göteborg och Malmö till belopp, motsvarande den vid vederbörande kontor för första tjenstegraden bestämda lägsta lön, samt vid hvarje af de öfriga afdelningskontoren efter tolfhundra kronor för år räknadt, hvarjemte till vikarie för kassör eller tjensteman, som innehar särskildt arfvode, må utbetalas mot vederbörandes missräkningspenningar eller arfvode svarande belopp för tiden i fråga, allt likväl inom de i aflöningsstaten för ändamålet anslagna medel. * 6:o. Om de till extra arbeten m. m. eller extra biträden anvisade medel skulle något år icke till fullo utgå, ega fullmägtige eller vederbörande styrelse att öfverskottet till följande år öfverföra för att derunder vara till förfogande; samt 7:o. att Riksdagen i fråga om dyrtidstillägg åt riksbankens tjenstemän och betjente beslutit införande vid aflöningsstaten af följande bestämmelser : För samtliga å riksbankens stat upptagna befattningar, med undantag för skolläraretjensten och bokhållarebefattningen vid Tumba bruk, må för år 1901 såsom dyrtidstillägg beräknas och utgå ett belopp af tio procent af den för hvarje befattning bestämda kontanta aflöning, dock icke i något fall med högre belopp än 500 kronor, under iakttagande härvid, att till aflöning räknas såväl lön och tjenstgöringspenningar som ålderstillägg och i stat uppfördt arfvode, samt att dyrtidstillägg anses tillhöra lönen. Från åtnjutande af dyrtidstillägg undantagas: a) de tjenstemän och betjente, i hvilkas aflöning ingå bostads- eller boställsförmån in natura; b) de tjenstemän, hvilkas aflöningsförmåner för innevarande år uppgå till högre belopp än 7,000 kronor; c) de tjenstemän och betjente, hvilkas sammanlagda inkomster af arbete år 1900 af vederbörande taxeringsmyndigheter uppskattats till högre belopp än 7,000 kronor. Stat för Tumba bruks tjenstemän och vaktmästare. 55 Förvaltaren, lön....................................... kronor 3,000: — tjenstgöringspenningar.................. » 1,000: — personligt lönetillägg (för J. Th. Fiebelkorn)....................................... » 1,000: — kronor 20 famnar ved samt trädgårdar, innehållande 49,37 ar, och åkerjord » 1,45 hektar, bokhållaren, lön....................................... kronor 1,500: — tjenstgöringspenningar.................. » 700: — kronor 12 famnar ved samt trädgård, innehållande 9,71 ar, och åkerjord » 7,09 » kontorsbiträde åt förvaltaren, högst .................................... verkmästaren lön.................................... kronor 2,000: — tjenstgöringspenningar.................. » 800: — personligt lönetillägg (för J. E. Nor ström) ............................................. » 400: — 16 famnar ved samt trädgård, innehållande 23,14 ar, och åkerjord » 13,88 x> pappersmästaren, lön.............................. kronor 1,400 tjenstgöringspenningar .................. » 600 personligt lönetillägg för (P G. Öberg) » 400 12 famnar ved samt trädgård, innehållande 11,187 ar, och åkerjord x> 16,97 d skolläraren, lön .......................................... kronor 500 tjenstgöringspenningar ..................... » 150 arfvode för söndagsskolan............... x> 150 personligt arfvode (för P. Lagerblad) » 200 jemte 8 famnar ved; 5> » X> » 5,000: — 2,200: — 1,000: — 3,200: — 2,400: — 1,000: — 56 läkaren, arfvode........................................................................ kronor 900: — hvartill kommer: vaktmästaren, med aflöning och öfriga förmåner i enlighet med de för vaktmästarne vid hufvudkontoret gällande bestämmelser. Anmärkning: Veden skall bestå af blandad tall och gran. Stockholm, tryckt i Centraltryckeriet, 1901.