utfärdadt Tid slutet af 1900 års riksdag

utfärdadt Tid slutet af 1900 års riksdag. Bill. till Riksd. Prol. 1900. 10 Sami. 1 Afd. 2 Band. (Riksg.-kontorets reglemente.) 1 Innehålls-förteckning. Riksgäldskontorets föremål § 1. y> skulder §§ 2—4. » fordringar för utbetalda lån § 5. » återstående utgifter till följd af beslut vid föregående riksdagar §§ 6—14. » utbetalningar, anvisade vid innevarande riksdag, §§ 15—19. Med statsregleringen gemenskap egande utgifter § 20. På Riksgäldskontoret anvisade kreditiv §§ 21—24. Från Riksgäldskontoret utgående riksdags- och revisionskostnader, aflöningar, förvaltningsutgifter m. m. §§ 25—35. Riksgäldskontorets inkomster och tillgångar §§ 36—48. Redovisningen af de till Riksgäldskontoret ingående medel §§ 49—51. Riksgäldskontorets styrelse §§ 52—60. Fullmäktiges sammankomster §§ 61—68. » särskilda åligganden och uppdrag §§ 69—85. Riksgäldskontorets betjening §§ 86 och 87. Lediga tjensters bestridande och tillsättande §§ 88—92. Behandlingen af frågor rörande tjensteförsummelser m. m. §§ 93—98. Pensionerandet af Riksgäldskontorets betjening §§ 99—102. Allmänna bestämmelser § 103. 3 Reglemente för Riksgäldskontoret. § i. Riksgäldskontoret har till föremål: a) att ombesörja liqviden af svenska statens skuld, för hvilken Riksdagen enligt § 66 Regeringsformen ansvarar; b) att verkställa alla de utbetalningar, som af Rikets Ständer eller Riksdagen blifvit å detta verk anvisade; c) att mottaga, förvalta och redovisa alla härtill anslagna tillgångar och inkomster samt hålla uppkommande, till Riksgäldskontoret levererade öfverskott och behållningar Riksdagen till hända; d) att, i saknad af annan tillgång för bestridande af beviljade och å Riksgäldskontoret anvisade utgifter, upplåna dertill oundgängligen erforderliga medel; och e) att utföra alla uppdrag och åligganden, som Riksgäldskontoret för öfrigt af Rikets Ständer eller Riksdagen erhållit. Angående Riksgäldskontoret» skulder. § 2. De af Riksgäldskontoret för upptagna lån utfärdade och förut icke inlösta eller eljest, jemlikt behörig föreskrift, ur räkenskaperna afförda obligationer, äfvensom de obligationer, hvilka hädanefter varda af detta verk utgifna, böra, så till kapital som upplupna räntor, enligt desammas ordalydelse infrias. Der preskriptionstid i afseende på någon särskild del af Riksgäldskontorets skulder icke blifvit stadgad, komma skulderna, intill dess annorlunda förordnas, att i vederbörlig ordning liqvideras, utan afseende å den 4 tid, inom hvilken fordringar hos enskilde eller hos Kong! Maj:t och Kronan skola nu eller framdeles göras gällande. Härförutan har Riksdagen medgifvit: a) att till innehafvaren stäld obligation må, då derom hos Fullmäktige göres framställning, på viss namngifven person öfverlåtas, för att endast i dennes hand vara gällande samt, derest egaren sedermera det önskar, å nyo kunna göras gällande i hvarje innehafvares hand, allt under de vilkor i afseende på behöriga anteckningar a sjelfva obligationen samt i Kontorets räkenskaper, som Fullmäktige ega föreskrifva; b) att Fullmäktige må, när sådant icke för Riksgäldskontoret medför olägenhet, kunna medgifva omedelbar inlösen i Riksgäldskontoret af förfallna obligationer och räntekuponger, fastän desamma enligt obligationernas lydelse och stadgandena i lånekontrakten böra å deruti angifna utrikes orter infrias; för hvilket ändamål Fullmäktige må träffa erforderliga överenskommelser med de låneöfvertagare, som kontraktsenligt skola ombesörja denna inlösen; samt c) att, då s. k. riksgäldssedlar i Riksgäldskontoret till inlösen företes, Fullmäktige ega att, derest sedlarne befinnas riktiga, låta desamma med Riksgäldskontorets medel infria. Beträffande antalet egenhändiga underskrifter å Riksgäldskontorets obligationer har Riksdagen föreskrifvit, att obligationer, som komma att af Riksgäldskontoret utlemnas, böra vara försedda, då deras valör ej uppgår till 1,000 kronor eller motsvarande belopp i utländskt myntslag, med minst en, då valören utgör 1,000 kronor eller högre belopp till och med 2,000 kronor eller motsvarande belopp i utländskt myntslag, med minst två samt, då valören öfverstiger 2,000 kronor eller motsvarande belopp i utländskt myntslag, med minst tre handskrifna namnteckningar. I afseende på Riksgäldskontorets skulder'', om hvilka Kontorets räkenskaper och handlingar lemna fullständig upplysning, och hvilkas belopp vid nästlidua års slut finnas summariskt uppgifna uti bil. A vid detta reglemente, böra i (ifrigt de föreskrifter, som äro intagna uti de vid föregående riksdagar för Riksgäldskontoret utfärdade reglementen, i de delar samma föreskrifter ännu icke blifvit fullgjorda, fortfarande tjena till efterrättelse. § 3. Enligt 1889 års Riksdags beslut skall, med anledning af 1888 års svenska tre procents statslåns upptagande, till de under Riksgäldskontorets 5 förvaltning stående liqvidations- och araortissementsfonderna årligen utbetalas en annuitet till belopp motsvarande fyra procent af den för detta lån erbållna valuta, eller 885,338 kronor 38 öre, af hvilken annuitet ränta å 1888 års lån främst skall utgå, men återstoden användas till amortering å statsskulden medelst ökad utlottning eller obligationsinköp tid efter annan. § 4. Enligt 1895 års Eiksdags beslut skall till de under Eiksgäldskontorets förvaltning stående liqvidations- och amortissementsfonderna från och med år 1896 årligen utbetalas ett belopp af 672,300 kronor, hvaraf främst skall utgå ränta å 1894 års svenska 3-procents statslån och återstoden användas till amortering derå på tider och sätt, som Fullmäktige i Eiksgäldskontoref må finna lämpligast, dock att hela lånet skall vara slutbetaldt inom år 1950. Angående Riksgäldskontorets fordringar för de af dess medel utbetalda eller godtgjorda lån. § 5. Beträffande Eiksgäldskontorets fordringar för meddelade lån, om hvilkas belopp Kontorets böcker och räkenskaper lemna fullständig upplysning och å hvilka, för tiden vid nästlidna års slut, en förteckning jemväl finnes detta reglemente bifogad (bil. B), skola de förbindelser, å hvilka fordringarna sig grunda, jemte föreskrifterna uti äldre reglementen i tillämpliga delar fortfarande tjena till efterrättelse. Angående Riksgäldskontoret åliggande utbetalningar. l:o. Återstående utgifter till följd af beslut vid föregående riksdagar. • § o. Riksdagen har år 1879 till Kongl. Maj:ts förfogande, för att, på sätt och i den ordning, Kongl. Maj:t skulle ega att närmare bestämma, användas 6 till inköp af Hallsberg—Motala—Mjölby jernväg tillika med allt hvad dertill hörer, så väl fast som löst, såsom husbyggnader, rörlig materiel, reservdelar till lokomotiv och vagnar, verkstadsinventarier och redskap, telegraf- och signaleringsinrättning, stält ett belopp af högst 4,000,000 kronor samt bemyndigat Fullmäktige i Riksgäldskontoret att genom försäljning af då återstående osålda obligationer, tillhörande vare sig 1872 eller 1875 eller 1878 års statslån, anskaffa de härför nödiga medlen, för att i enlighet med Kongl. Maj:ts beslut utbetalas; och åligger det alltså Riksgäldskontoret att tillhandahålla och behörigen utbetala hvad af nämnda anslag ännu ej lyftats. § 7- Riksdagen har år 1890 dels, på det Kongl. Maj: t må blifva i tillfälle att för statens räkning för en köpeskilling af högst 6,750,000 kronor och på de vilkor i öfrigt, Kongl. Maj:t bestämmer, inköpa jern vägen mellan Luleå och gränsen mot Horge med alla dertill hörande byggnader och öfriga för trafikens behof utförda anläggningar jemte den vid jernvägen befintliga rullande materiel, som, vid en af maskiningeniören V. L. Klemming i september månad år 1889 verkstäld uppskattning derå, uppgifvits tillhöra bolaget »The Swedish and Norwegian railway company, limited», till Kongl. Maj:ts förfogande anvisat ej mindre nämnda belopp, 6,750,000 kronor, än äfven för bestridande af ifrågakommande kostnader för inköpets verkställande 250,000 kronor, att, i den mån sådant erfordras, för de dermed afsedda ändamålen användas, dels och anvisat de ifrågavarande beloppen, tillhopa högst 7,000,000 kronor, att utgå från Riksgäldskontoret, med rätt för Kongl. Maj:t att lyfta beloppen, när Kongl. Maj:t finner sådant nödigt. § 8. Riksdagen har år 1888 beslutat, att till odling slånefonden må under hvarje af åren 1889—1893 ej mindre inga de till Statskontoret inflytande annuiteter å odlingslån än äfven af Riksgäldskontoret, i mån af behof och uppå reqvisition af Kongl. Maj:t, öfverlemnas medel till så stort belopp, som jemte de till fonden ingående annuiteter kan erfordras till fyllande af högst eu million kronor årligen; samt att Riksgäldskontoret skall af fonden erhålla godtgörelse för den ränteutgift, som, genom berörda medels öfverlemnande till fonden, för Riksgäldskontoret förorsakas. 7 § »• Riksdagen har år 1893 beslutat, att till odlingslånefonden må under hvarje af åren 1894—1898 ej mindre ingå de till Statskontoret inflytande annuiteter å odlingslån, än äfven af Riksgäldskontoret, i mån af behof och uppå reqvisition af Kongl. Maj:t, öfverlemnas medel till så stort belopp, som jemte de till fonden ingående annuiteter kan erfordras till fyllande af högst en million kronor årligen, samt att Riksgäldskontoret skall af fonden erhålla godtgörelse för den ränteutgift, som, genom berörda medels öfverlemnande till fonden, för Riksgäldskontoret förorsakas. § io. Riksdagen har år 1898 besluta, att till odlingslånefonden må under hvart af åren 1899—1903 ej mindre ingå de till Statskontoret inflytande annuiteter å odlingslån, än äfven af Riksgäldskontoret, i män af behof och uppå reqvisition af Kongl. Maj:t, öfverlemnas medel till så stort belopp, som jemte de till fonden ingående annuiteter kan erfordras till fyllande af högst en million kronor årligen, samt att Riksgäldskontoret skall af fonden erhålla godtgörelse för den ränteutgift, som genom berörda medels öfverlemnande till fonden för Riksgäldskontoret förorsakas. § Il Till låneunderstöd för enskilda jernvägar har 1896 års Riksdag beviljat och stält till Kongl. Maj:ts disposition ett extra anslag af 7,500,000 kronor, att utgå under fem år från och med år 1897 med 1,500,000 kronor årligen, dock så, att belopp, som ej blifvit till utgående under ett af dessa år anvisadt, må för ett efterföljande år af samma femårsperiod disponeras, egande Kongl. Maj:t att å detta anslag till understödjande af nya, ännu ej påbörjade enskilda jern vägsanläggningar anvisa af Kongl. Maj:t beviljade understödsbelopp, att utgå i enlighet med följande vilkor och bestämmelser: l:o) att kostnadsförslag och arbetsplan fastställas af Kongl. Maj:t, som ock närmare bestämmer de ställen, hvilka jernväg skall beröra, varande det sökande bolaget skyldigt att godtgöra de särskilda kostnaderna för möjligen erforderliga kontrollundersökningar, besigtningar, extra biträdens användande med mera dylikt, hvilka kunna af kostnadsförslagets och arbetsplanens granskning föranledas; s 2:o) att det lånesökande bolaget, för att kunna erhålla statsunderstöd, skall vara skyldigt hos Kongl. Maj:t styrka, att det förfogar öfver ett kapital, som jemte statslånet är fullt tillräckligt till jern vägsanläggningens utförande på sätt arbetsplan och kostnadsförslag innehålla och hvaraf minst så stor del, som motsvarar hälften af den beräknade anläggningskostnaden, bör utgöras af inbetaldt eller tecknadt aktiebelopp eller eljest utan återbetalningsskyldighet lemnadt tillskott till jern vägsanläggningens utförande; 3:o) att låneunderstödet må utgöra högst hälften af anläggningskostnaden efter det faststälda kostnadsförslaget samt lyftas i mån af arbetets fortgång på sätt och å tider, som Kongl. Maj:t bestämmer, dock med iakttagande deraf, att inbetalningarna å den del af anläggningskapitalet, som bör utgöras af aktiekapital eller eljest utan återbetala in gsskyldighet lemnadt tillskott, skola ske i förhållande till de andelar af lånesumman, som lyftas, och före lyftningen af dessa låneandelar; skolande härjemte en tiondedel af deri beviljade låneförsträckningen innestå, till dess besigtning af jernvägsanläggningen blindt i öfverensstämmelse med § 2 mom. 2 af kongl. kungörelsen den 11 december 1874, angående ordningen för afsyning och besigtning af enskilda jernvägar och deras upplåtande för allmän trafik, förrättad, och väg- och vattenbyggnadsstyrelsen meddelat tillstånd till banans öppnande för allmän trafik; 4:o) att i afseende å ifrågavarande försträckningar skall iakttagas: a) att annuiteten beräknas till fem procent å ursprungliga försträckningsbeloppet, af hvilken annuitet först godtgöres ränta efter fyra och en half för hundra å oguldet kapitalbelopp och återstoden utgör afbetalning derå; b) att anstånd med räntans erläggande må medgifvas för högst tre år, dock icke utöfver ett år från den dag, då, enligt Kongl. Maj:ts bestämmande, jernväg senast skall vara färdig och för trafik öppnad; skolande beloppet af den ränta, med hvars erläggande anstånd sålunda medgifves, till staten inbetalas, sedan genom de stadgade annuitetsliqviderna all öfrig ränta, med hvilken anstånd icke beviljats, blifvit gulden och kapitalet godtgjordt, så att efter nämnda tids förlopp med annuitetens erläggande fortfares så länge, till dess äfven beloppet af den ränta, med hvars erläggande anstånd medgifvits, blifvit till staten inbetaldt; och c) att kapitalafbetalning skall vidtaga tre år efter den dag, då, enligt Kongl. Maj:ts bestämmande, jernväg senast skall vara färdig och för trafik öppnad; 9 5:o) att jernvägsanläggningen med alla dertill hörande byggnader och materiel, äfvensom all bolagets öfriga egendom, skall utgöra säkerhet för den af staten lemnade försträckning, och staten till säkerhet för sin fordrans utbekommande erhålla inteckning med förmånsrätt framför hvarje annan fordran i den jernväg, för hvars anläggning den ifrågavarande försträckningen beviljats; börande ej mindre, såsom vilkor för statslånets erhållande och tillgodonjutande, i bolagsordningen intagas stadgande om bolagets skyldighet att till säkerhet för statens fordran inteckna bolagets jernväg med förmånsrätt för samma fordran framför hvarje annan fordran hos bolaget, än ock en tredjedel af det beviljade statslånet innestå, till dess inteckning med ofvan stadgad förmånsrätt i bolagets jernväg meddelats för förut lyftade andelar af lånet; hvarjemte ofvanberörda sista tredjedel ej må utbekommas, förrän inteckning för dess belopp med förmånsrätt framför hvarje annan fordran än statens blifvit i bolagets jernväg behörigen meddelad; 6:o) att Kongl. Maj:t skall insätta en med särskild instruktion försedd ledamot i direktionen för hvarje jern vägsbolag, som innehar lån af staten, och utse en revisor att deltaga uti granskningen af bolagets förvaltning och räkenskaper, samt att arfvode till sålunda utsedd direktör och revisor skall bekostas af bolaget; 7:o) att hvarje jernvägsbolag, som erhållit statsunderstöd, skall vara skyldigt underkasta sig så väl de bestämmelser i fråga om samtrafik, hvilka Kongl. Maj:t kan finna godt för bolaget bestämma, som ock i öfrigt alla de vilkor och kontroller, som af Kongl. Maj:t pröfvas lämpliga och nödiga ; samt 8:o) att hvarje sådant bolag, som nyss är nämndt, må, då Kong], Maj:t så pröfvar lämpligt, dels utan kostnad eller årlig ersättning undfå upplåtelse af den för jernvägsanläggningen erforderliga, Kronan tillhöriga mark, som står under dess omedelbara disposition, hvaremot, när fråga är om boställsjord eller annan åt enskild person med åborätt eller annorledes upplåten kronojord, ersättning derför af bolaget bör lemnas i enlighet med gällande expropriationslag, dels ock kostnadsfritt begagna sådana å Kronans egor belägna kalk- och stenbrott jemte grustägter, som kunna vara disponibla; och åligger det Fullmäktige att behörigen tillhandahålla och utbetala de belopp, Kongl. Maj:t kan komma att å detta anslag anvisa. Bill. till Riksd. Prof. 11)00. 10 Sami. 1 Afd. 2 Band. 2 (Eiksg.-kontorets reglemente.) 10 § 12. Till fortsättning af statsbanan mellan Gellivare och riksgränsen har 1899 års Riksdag för år 1900 beviljat och till utgående från Riksgäldskontoret anvisat 4,000,000 kronor, att enligt Kongl. Maj:ts disposition utbetalas. § 13. Till fortsättning af statsbanan från Göteborg till Skee har 1899 års Riksdag för år 1900 beviljat och till utgående från Riksgäldskontoret anvisat 2,000,000 kronor, att enligt Kongl. Majrts disposition utbetalas.. § 14. 1899 års Riksdag har, under godkännande, till bufvudsakliga delar, af de vid statsrådsprotokollet öfver civilärenden den 6 mars 1899 fogade förslagskontrakt angående förvärfvande för svenska statens räkning af bandelen Örebro—1Fröm af Örebro—Köpings jernväg och angående öfvertagande af kontrakt om trafikerande af Örebro—Svartå jernväg, ej mindre bemyndigat Riksgäldskontoret att enligt bestämmelserna i förstnämnda kontrakt fullgöra liqviden af köpeskillingen med tillhörande räntebetalning samt utbetala godtgörelse för anläggning af ett förbindelsespår vid Frövi, än äfven för år 1900 anvisat till kompletteringsarbeten å bandelen Örebro— Frövi .................................................................. kronor 237,500: — till inköp af rullande materiel för linien Spånga—Frövi—Örebro ................................. » 300,000: — till fullbordande af statsbanan mellan Krylbo och Frövi jemte spårutvidgningar i Örebro » 500,000: — eller tillsammans kronor 1,037,500: — att utgå af Riksgäldskontoret; och åligger det till följd häraf Riksgäldskontoret att enligt Kongl. Maj:ts disposition behörigen utbetala de sålunda anvisade beloppen. 11 2:o. Under innevarande Riksdag på Riksgäldskontor^ anvisade utgifter. § 15. Innevarande års Riksdag har bemyndigat Fullmäktige i Riksgälds, kontoret att tillhandahålla telegrafstyrelsen för fortsatt utveckling af statens telefonväsende ett lånebelopp af 1,000,000 kronor, att, i mån af behof och sedan detta för hvarje gång blifvit af Kongl. Maj:t pröfvadt, af telegrafstyrelsen i Riksgäldskontoret lyftas och, jemte ränta, motsvarande den ränteutgift, som genom berörda belopps öfverlemnande till telegrafstyrelsen förorsakas Riksgäldskontoret, inom tolf år från första lyftningsdagen återgäldas medelst afbetalningar i den mån telegrafverkets medel dertill lemna tillgång, dock så, att dylika afbetalningar böra en månad förut af telegrafstyrelsen för Riksgäldskontoret tillkännagifvas. § 16. Till fortsättning af statsbanan mellan Gellivare och riksgränsen har innevarande års Riksdag för år 1901 beviljat och till utgående från Riksgäldskontoret anvisat 10,100,000 kronor, att enligt Kongl. Maj:ts disposition utbetalas. § 17. Till fortsättning af statsbanan från Göteborg till Skee har innevarande års Riksdag för år 1901 beviljat och till utgående från Riksgäldskontoret anvisat 2,000,000 kronor, att enligt Kongl Maj:ts disposition utbetalas. § 18. Innevarande års Riksdag har till statsbanan mellan Krylbo och Örebro för år 1901 beviljat och till utgående från Riksgäldskontoret anvisat: för kompletteringsarbeten å bandelen Krylbo—Frövi 1,670,000 kronor, för vexel- och säkerhetsanordningar vid stationer och mötesplatser ..................................................................... 117,000 » eller tillsammans 1,787,000 kronor, att enligt Kongl. Maj:ts disposition utbetalas. 12 § 19. Innevarande års Riksdag har beviljat och stält till Kongl. Maj:ts förfogande ett belopp af 4,795,000 kronor, att anvisas såsom lån åt Borås— Al[vesta jernväg saktiebolag för utförande af jern vägsanläggning mellan Borås och Alfvesta och utgå med ena hälften under år 1901 och andra hälften under år 1902, under de vilkor och bestämmelser, som för understödjande medelst lån af enskilda jernvägsanläggningar blifvit uti Riks-'' dagens skrivelser den 15 maj 1896 och den 30 april 1897 faststälda; och har af berörda belopp den del, 2,397,500 kronor, som skall under år 1901 utgå, blifvit af Riksdagen å Riksgäldskontoret anvisad, att enligt Kongl. Maj:ts disposition utbetalas. 3:o. Med statsregleringen gemenskap egande utgifter. § 20. I händelse under löpande året skulle visa sig, att Statskontorets inkomster äro otillräckliga för bestridande af dess utgifter, åligger det Riksgäldskontoret att, sedan Kongl. Maj:t, uppå Statskontorets underdåniga anmälan, pröfvat behofvet, för dess fyllande tillhandahålla Statskontoret det belopp, Kongl. Maj:t för sådant ändamål finner för godt bestämma; dock med förbindelse för Statskontoret att, så snart dess tillgångar det medgifva, återgälda hvad Riksgäldskontoret sålunda förskjutit. 4:o. På Riksgäldskontoret anvisade kreditiv. § 21. Till följd af stadgandet i Regeringsformens 63 § har Riksdagen anslagit och till utbetalning från Riksgäldskontoret anvisat en kreditivsumma af sju millioner fem hundra tusen kronor, för att vid infallande krig af Konungen lyftas, sedan han Statsrådet in pleno hört och Riksdagen sam - 13 mankallat. Biksdagens å denna summa utfärdade förseglade anordning får ej förr brytas eller summan af Fullmäktige utbetalas, än sedan riksdagskallelsen blifvit i allmänna tidningarna kungjord. § 22. Den kreditivsumma, som, enligt ofvan åberopade grundlagsstadgande, bör å Eiksgäldskontoret anvisas för att, på sätt detsamma innehåller, under tiden mellan innevarande och nästkommande Eiksdag vara tillgänglig, då Konungen till rikets försvar eller andra högst vigtiga och angelägna ändamål, sedan hela Statsrådets tankar deröfver blifvit inhemtade, finner den vara oundgängligen nödig, har Eiksdagen faststält till sju millioner fem hundra tusen kixmor. § 23. För bestridande af ifrågakommande utbetalningar utaf de genom näst föregående paragrafer å Riksgäldskontor et anvisade kreditiv böra detta verks härtill disponibla tillgångar begagnas, och, i fall dessa icke äro tillräckliga, de derutöfver erforderliga medlen af Eiksgäldskontoret upplånas mot Kontorets obligationer, stälda till inlösen antingen efter viss förfallotid eller efter föregången uppsägning; egande Fullmäktige att, med hänsigt till de vid upplåningen sig företeende omständigheter och förhållanden, bestämma räntevilkoren samt fastställa betalningsterminerna för dessa obligationer; dock får obligationernas förfallotid icke utsättas senare än fem år efter deras utgifningsdag. § 24. Till bestridande af sådana telegrafverlceis oförutsedda utgifter, som för uppfyllande af traktatsenliga förbindelser kunna erfordras, har Eiksdagen medgifvit, att Kongl. Maj:t må ega att, i händelse verkets egna medel dertill icke lemna tillgång, i Eiksgäldskontoret utbekomma förskott till belopp af högst ett hundra femtio tusen kronor. 14 5:o. Från Riksgäldskontoret utgående riksdags- och revisionskostnader, aflöningar, förraltningsutgifter m. ni. § 25. Alla på Riksdagens beslut grundade utgifter för riksdagskostnader skola, intill dess annorlunda af Riksdagen förordnas, under behörigt iakttagande af samma genom Riksdagens Statsutskott Fullmäktige till efterrättelse härvid meddelade beslut, omedelbart från Riksgäldskontoret till vederbörande utbetalas, hvarförutan sådana af Riksdag föranledda utgifter, som i anseende till deras föremål eller beskaffenhet dels redan blifvit, dels framdeles varda af Kongl. Maj:t godkända och å Kongl. Statskontoret anvisade, må, efter erhållna reqvisitioner och anstäld granskning af derför aflemnade verifikationshandlingar, Kongl. Statskontoret af Riksgäldskontoret godtgöras. § 26. Kostnaderna för nödiga reparationer och andra arbeten, för vederbörligt underhåll och tillsyn så väl af den för Riksgäldskontoret auvisade som af de för Riksdagens sammankomster afsedda fasta egendomar, äfvensom för de uti samma egendomar befintliga inventariers underhåll och komplettering, skola utaf Riksgäldskontorets medel bestridas, i likhet med andra till så kallade kontorsexpenser vanligen hänförda utgifter. § 27. För komplettering och utvidgande af Riksdagens bibliotek samt dermed förenade utgifter utgår från och med år 1899 ett årligt anslag af fyra tusen fem hundra kronor; och skola de af 1882 års Riksdag faststälda stadgar för Riksdagens bibliotek, med deri vid 1894 och 1899 års riksdagar vidtagna ändringar, samt instruktion för bibliotekarien vid Riksdagens bibliotek tjena till efterrättelse. Riksdagen har år 1884 beslutat: a) att bestämma aflöningen för Riksdagens bibliotekarie till: lön ........................................................................... kronor 2,500: — och tjenstgöringspenningar ................................. y> 1,500: — kronor 4,000: —; 15 att lönen må kunna, efter fem års tjenstgöring i befattningen, ökas med 500 kronor; att, om bibliotekarien erhåller fri bostad med nödig vedbrand, tjenstgöringspenningarne skola utgå med endast 600 kronor, dock så, att, vid afdrag i följd af tjenstledighet, detsamma, med tillämpning af de för sådant fall gifna bestämmelser, sker för hela beloppet af tjenstgöringspenningarne från aflöningsbeloppet i dess helhet; att i fråga om tjenstgöringspenningars och pensions erhållande samma bestämmelser må gälla för Riksdagens bibliotekarie, som i Riksgäldskontorets reglemente finnas för detta kontors tjenstemän angifna; att bibliotekarien skall vara skyldig ej mindre att ställa sig till efterrättelse gällande eller blifvande stadgar för Riksdagens bibliotek och instruktion för bibliotekarien vid Riksdagens bibliotek än ock utan vidare ersättning lemna det biträde, som Fullmäktige i Riksgäldskontoret kunna af honom påkalla vid göromål för Riksgäld skontorets räkning; b) att Fullmäktige i Riksgäldskontoret må ega att vid Riksdagens bibliotek anställa en vaktmästare med åtnjutande af dels: lön .............................................................................. kronor 600: — tjenstgöringspenningar ............................................. s> 100: — kronor 700: —, dels ock antingen fri bostad med nödig vedbrand eller, i stället för denna förmån, 200 kronor såsom tjenstgöringspenningar; hvilken aflöning må kunna, efter fem års ordinarie tjenst, höjas, lönen med 100 och tjenstgöringspenningarne med 100 kronor; att i fråga om tjenstgöringspenningars och pensions erhållande samma bestämmelser må gälla för den vid Riksdagens bibliotek anstälde vaktmästare, som i Riksgäld skontorets reglemente finnas för vaktmästarne vid detta kontor angifna; och c) att så väl bibliotekariens som vaktmästarens vid Riksdagens bibliotek aflöning och pension skola utgå af förslagsanslaget till riksdagskostnader. Enligt 1894 års Riksdags beslut ega Fullmäktige i Riksgäldskontoret att under riksdag vid Riksdagens bibliotek anställa en amanuens med arfvode af högst fem kronor om dagen samt att tilldela vaktmästaren vid biblioteket, förutom hans ofvan berörda aflöning, ett extra arfvode af 1 krona 50 öre om dagen under den tid, Riksdagen är samlad. 16 § 28. De traktamenten och resekostnadsersättningar, som tillkomma Riksdagens revisorer, skola, enligt behörigen granskade och godkända räkningar, utbetalas af Eiksgäldskontoret; egande revisorerna att, utom de af dem faststälda arfvoden till de hos dem anstälde sekreterare samt kameral-, kansli- och vaktbetjening, på Eiksgäldskontoret anvisa ersättning för inköp af papper, skrifmaterialier och andra dylika utgifter, för annonser om revisorernas sammanträden samt för de kostnader, som kunna föranledas af verkstälda resor. Kostnaderna för tryckning, häftning och utdelning af revisorernas berättelser öfver revisionen af statsverket, riksbanken och riksgäldskontoret, äfvensom af de förklaringar, som i anledning deraf kunna varda afgifna, böra äfven af Eiksgäldskontorets medel bestridas. § 29. Aflöningen för justitieombudsmannen samt den hos honom anstälda kansli- och vaktbetjening bör af Eiksgäldskontoret under sista månaden af hvarje qvartal utbetalas; skolande lönen för justitieombudsmannen, under den tid innevarande Eiksdags statsreglering kommer att blifva gällande, utgå med åtta tusen kronor, eller lika belopp, som justitiekanslerns aflöning enligt sagda statsreglering utgör; hvaremot justitieombudsmannen, derest han förut innehar tjenst på rikets stat, är skyldig att den dermed förenade löneinkomst frånträda, så länge han uppbär justitieombudsmanslönen. Utöfver den faststälda aflöningen eger den justitieombudsman, som hädanefter tillträder detta embete och dessförinnan icke är i hufvudstaden bosatt, att såsom flyttningshjelp uppbära från Eiksgäldskontoret ett tusen fem hundra kronor. För ofvan anmälda kansli- och vaktbetjening utgår aflöningen med följande årliga belopp, nemligen: för sekreteraren med fyra tusen fem hundra kronor; » en kanslist, som tillika har skyldighet att ombesörja registratorsgöromålen, med tre tusen kronor; hvilka två löner dock kunna höjas efter fem år med 500 kronor och efter tio år med ytterligare 500 kronor; » en kanslist med två tusen fem hundra kronor, dock med rätt för justitieombudsmannen att, utan tillsättning af omförmälde kanslist, till be - 17 fordrande af göromålens gång inom expeditionen, vikariatsersättning, renskrifning m. m. använda nämnda belopp, dock med skyldighet å hans sida att för medlens användning redovisa; samt för en vaktmästare med åtta hundra kronor, hvilket belopp dock efter fem år kan höjas med 100 kronor, men, så länge boställsrum i Riksdagens hus af nämnde vaktmästare inneliafvas, kommer att minskas med 150 kronor om året. T öfrigt skola de för justitiekanslersexpeditionen gällande bestämmelser och vilkor i tillämpliga delar, efter justitieombudsmannens bepröfvande, gälla äfven för justitieombudsmansexpeditionen; hvarjemte särskildt är stadgadt, dels att sekreteraren hos justitieombudsmannen bör utan särskild ersättning jemväl bestrida de göromål, som tillhöra sekreterarebefattningen hos tryckfrihetskomitén, dels att, derest han förut innehar tjenst på rikets stat, samma vilkor och förbehåll skola vid uppbärandet af ofvan berörda aflöning iakttagas, som äro stadgade i afseende på utbetalningen af j ustitieombudsmanslönen vid enahanda fall. § 30. Till kostnader för justitieombudsmannens embetsresor bör Riksgäldskontoret uppå hans reqvisition och emot derför inom hvarje års utgång afgifvande redogörelse förskottsvis utbetala en summa af två tusen kronor. För upphandlingen af skrifmaterialier och för andra expenser vid justitieombudsmannens och tryckfnhetskomiténs expedition bör ett ärligt belopp af fem hundra kronor, emot behörig redogörelse, förskottsvis af Riksgäldskontorets medel utanordnas. Tryckningen och häftningen af justitieombudsmannens embetsberättelser jemte dertill hörande bilagor böra verkställas och papperet för dessa handlingars tryckning anskaffas genom Fullmäktiges försorg; dock skall den dervid erforderliga korrekturläsningen besörjas på sätt förut skett; börande samtliga trycknings- och häftningskostnaderna för ifrågavarande berättelser och bilagor omedelbart utaf Riksgäldskontoret godtgöras, utan afdrag å de till expenser för sagda expedition beviljade anslag, hvaremot de medel, Indika inflyta genom samma berättelsers försäljning i bokhandeln, skola af justitieombudsmannen, som härom eger foga anstalt, inför Fullmäktige särskildt redovisas. Bill. till Riksd. Prof. 1900. 10 Sami. 1 Afd. 2 Band, H (Riksg.-kontorets reglemente). 18 § 31. Såsom arfvode åtnjuter Fullmäktiges Ordförande tre tusen två hundra kronor, samt hvar och en af de öfrige Fullmäktige ett tusen sex hundra kronor årligen; hvarförutom Fullmäktig, som ej är i Stockholm bosatt, eger att för en resa årligen till och från hemorten uppbära kostnadsersättning, beräknad efter samma grunder, som gälla för beräknandet af resekostnadsersättningen åt Andra Kammarens ledamöter. Fullmäktiges Deputerade åtnjuta härjemte särskilda årliga arfvoden, som utgå med fem tusen kronor till den Deputerad, som utöfvar det i § 58 omförmälda uppdrag, hvilket skall af en af Deputerade bestridas, och med tre tusen kronor till den andre af Deputerade. § 32. Aflömngen för Riksgäldskontor ds tjenstemannapersonat och vaktbetjening utgår enligt den af Riksdagen för nämnda verk faststälda aflöningsstat, hvilken icke får öfverskridas; varande nedanstående vilkor och förbehåll stadgade för tillgodonjutande af den för bemälda tjenstemannapersonal och vaktbetjente beviljade löneförhöjning: l:o. Innehafvare af de ökade lönerna inom Riksgäldskontoret äro underkastade den vidsträcktare tjenstgöringskyldighet eller den jemkning i åligganden, som antingen vid en blifvande förändrad organisation af detta verk eller eljest kan varda i allmänhet stadgad; och böra de fullmakter, som för Riksgäldskontorets tjenstemän utfärdas, innefatta förbehåll om vederbörandes skyldighet att åtaga sig de nya eller förändrade göromål, hvilka kunna dem åläggas. 2:o. Sådana uppdrag och bestyr, som till följd af Rikets Ständers eller Riksdagens förfoganden böra af tjenstemännen vid Riksgäldskontoret förrättas, skola, oaktadt särskilda arfvoden för enahanda uppdrag och göromål tillförene utgått, hädanefter inbegripas under vederbörandes bestämda tjensteåligganden, hvadan alltså den framtida vedergällningen för sagda uppdrag och bestyr kommer att innefattas i den aflöning, gällande stat upptager. 3:o. De med hvarje befattning förenade tjenstgöringspenningar, arfvode eller missräkningspenningar få uppbäras endast för den tid, tjenstens innehafvare verkligen tjenstgjort eller åtnjutit semester, men skola för den 19 tid, han eljest varit från tjenstgöringen befriad, utgå till den, som tjensten förrättat; dock må Fullmäktige kunna medgifva den tjensteman eller vaktbetjent, som af sjukdom hindras från bestridande af sin tjenst, att uppbära de för samma tjenst anvisade tjenstgöringspenningar, arfvode och missräkningspenningar eller någon del deraf. 4:o. Tjensteman vid Eiksgäldskontoret får icke annan tjenstebefattning utom Eiksgäldskontoret mottaga. Den, som till tjensteman vid Eiksgäldskontoret utnämnes, vare skyldig att annorstädes innehafvande tjenstebefattning genast frånträda. Tjensteman, som till följd af förut gällande stadganden innehar tjenst utom Eiksgäldskontoret, må dock densamma bibehålla, så länge den icke är för tjenstgöringen i Eikgäldskontoret hinderlig. § 33. Till belöning för extra arbeten och till uppmuntran för extra ordinarier, som ådaglagt synnerlig flit och skicklighet, ega Fullmäktige att använda åtta tusen kronor årligen; dock får hvad häraf under årets lopp icke behöft utgifvas under ett påföljande år ej för samma ändamål användas. För öfrigt ega Fullmäktige icke att tilldela betjeningen vid Eiksgäldskontoret hvarken ljuspenningar eller andra arfvoden än de i aflöningsstaterna och detta reglemente särskilt bestämda eller medgifna. § 34. Såsom begrafningshjelp eller understöd för sterbhusen efter aflidne obemedlade tjensteman och vaktbetjente vid Eiksgäldskontoret och f. d. Generalassistanskontoret ega Fullmäktige att, under loppet af hvarje år, disponera en summa af högst två hundra tjugufem kronor. § 35. Derest Enke- och Pupillkassans vid Eiksgäldskontoret afslutade och vederbörligen granskade räkenskaper för tiden till och med det år, då nästa riksdag slutar, skulle visa, att kassans inkomster under året understigit de utbetalningar, som derunder kassan ålegat, må den sålunda uppkomna bönsten, inom ett belopp af högst två tusen två hundra femtio kronor för året, 20 af Riksgäldskontorets medel godtgöras, under förbehåll likväl, att hvad utaf denna anslagssumma för ett år ej behöft användas icke får för ett annat af kassan tillgodonjutas, och under vilkor, att delegarnes bidrag under tiden utgå utan förminskning af deras uti det för kassan nu gällande reglemente bestämda belopp, samt att pensionerna för enkor och barn efter embets- och tjensteman samt vaktbetjente vid Riksgäldskontoret icke få böjas utöfver eu fjerdedel af den ordinarie lön, hvilken den aflidne delegaren senast vid detta verk innehaft, och för tjensteman samt vaktbetjentes vid f. d. Generalassistanskontoret efterlemnade enkor och barn icke utöfver fem sextondedelar af det lönebelopp, efter hvilket den för sistnämnda kontors tjenstemannapersonal stadgade årliga afgift till samma kassa blifvit beräknad och vederbörligen inbetald. Angående Riksgäldskontorets inkomster och öfriga tillgångar utom lånefordringarne. § 36. De till Riksgäldskontoret körande och dit anslagna medel må icke, under någon förevändning eller med hvad vilkor som helst, derifrån ryckas eller användas till andra behof, än dem Riksdagen bestämt. Allt förordnande, som deremot strider, vare kraftlöst (68 § Regeringsformen). Och må, vid liqviderande af Riksgäldskontorets fordringar, ackord, utan Riksdagens särskilda samtycke, icke medgifvas. § 37. Riksgäldskontoret eger att emottaga de medel, hvilka kunna inflyta vid försäljning af Kronan tillhöriga hus i städerna; hvarifrån dock undantagas auktionsmedlen för sådana hus, som äro inköpta för Kongl. Flottans i Karlskrona behof eller för allmänna magasinsinrättningens räkning, så vida ej dessa medel blifvit af Rikets Ständer eller Riksdagen för särskild! ändamål anvisade. 21 § 38. Sedan 1877 års Riksdag, i fråga om bergverkstiondens upphörande, beslutat, bland annat, att, med undantag tills vidare för Höganäs stenkolsverk, alla öfriga verk, som nu äro förpligtade till bergverkstiondes utgörande, från och med år 1878 befrias från dylik tionde, dock hvad nedannämnda verk angår med följande vilkor och förbehåll: a) för Tunabergs kopparverk, att dess egare inom 1878 års slut antingen till Kronan afstår all rätt till Tunabergs bergslags allmänning eller ock efter fulla värdet, sådant det vid behörig uppskattning kan varda bestämdt, till Riksgäldskontoret erlägger lösen för den del af allmänningen, som, sedan de till skogsfång derifrån berättigade hemman och lägenheter erhållit mot denna förmån svarande skogsmark, kan verket tillkomma; b) för Löfås silfververk, att egarne af detta verk före 1878 års slut till Riksgäldskontoret inbetala löseskilling för den af verket utgående afrad med 11,844 kronor 60 öre; och c) för Bylta svafvel-, vitriol- och rödfärgsverk, att egaren af detta verk likaledes före 1878 års utgång till Riksgäldskontoret inbetalar löseskilling för den af detta verk utgående afrad med 13,958 kronor 40 öre; samt med rätt i öfrigt för bergverken att komma i åtnjutande af befrielsen från tionden från och med det år, under hvilket de uppfylt de ofvan nämnda vilkor och förbehåll, som för vissa bland dem blifvit för sådan befrielse bestämda; så eger Riksgäldskontoret att mottaga de belopp, hvilka till följd af ofvan nämnda vilkor komma att till Riksgäldskontoret inbetalas. § 39. * Om Kongl Statskontoret erhåller större behållningar å sina räkningar i Riksbanken, än som för de löpande statsutgifternas bestridande anses erforderliga, eger Riksgäldskontoret att i afräkning å Riksgäldskontoret tillkommande anslag eller på de återbetalningsvilkor, som af Fullmäktige medgifvas, sådana behållningar af Kongl. Statskontoret till förvaltning mottaga. § 40. Från Kongl. Statskontoret eger Riksgäldskontoret att, i mån af behof, under åren 1900 och 1901 utbekomma de i hvartdera årets riksstat till utgående från Riksgäldskontoret förslagsvis uppförda anslag till riks - 22 dags- och revisionsTcostnader samt aflöningar, äfvensom till räntor och afbetalning ar å statsskulden efter afdrag af till Eiksgäldskontoret ingående ränteoch kapitalbetalningar; börande i den liqvid, som skall för det sistförflutna året i Eiksgäldskontoret med statsverket upprättas, Kongl. Statskontoret påföras eller godtgöras det belopp, hvarmed de till Eiksgäldskontoret inbetalda förenämnda anslag må hafva understigit eller öfverskjutit den summa, hvarmed berörda utgifter, efter frånräknande af omförmälda afdrag, i verkligheten från Eiksgäldskontoret utgått. § 41. Som Eiksdagen år 1877 medgifvit, att de medel, som influtit eller derefter inflöte för försäljning, jemlikt Kongl. brefvet den 29 Maj 1874, af åtskilliga mindre kronolågenheter och enligt Eiksdagens skrifvelse den 11 i samma månad skulle af Statskontoret levereras till Eiksgäldskontoret att der särskildt bokföras, intill dess Eiksdagen fattat beslut om deras användande till inköp af skogbärande eller till skogsodling tjenlig mark, finge, i den mån tillfällen sig yppade till inköp af dylik mark, hvilka af Kongl. Maj:t pröfvades vara fördelaktiga och hvartill medel icke kunde beredas från de till skogsväsendet anvisade reservationsanslag, för sådant ändamål af Kongl. Maj:t disponeras, åligger det Eiksgäldskontoret att, uppå Kongl. Maj:ts reqvisition, samma medel utbetala. Sedan 1888 års Eiksdag ytterligare medgifvit försäljning af vissa andra mindre kronoegendomar, dock under vilkor, att de genom denna försäljning inflytande medel skulle användas för inköp af skogbärande eller till skogsbörd tjenlig mark, och i sammanhang dermed föreskrifvit, att äfven dessa medel borde inlevereras till Eiksgäldskontoret och der bokföras på sätt stadgadt vore angående köpeskillingarne för de kronoegendomar, som såldes enligt Kongl. brefvet den 29 Maj 1874, har 1889 års Eiksdag medgifvit, att de sålunda, efter försäljning, jemlikt Kongl. brefvet den 18 Maj 1888, influtna eller hädanefter inflytande medel må för ofvan angifna ändamål under en tid af tre år, räknadt från den 1 Januari 1889, af Kongl. Maj:t disponeras; och åligger det i följd häraf Eiksgäldskontoret att, uppå Kongl. Maj:ts reqvisition, utbetala samma medel. Eiksdagen år 1891 har medgifvit, dels att ytterligare vissa andra mindre kronoegendomar må försäljas, dock under samma vilkor i fråga om försäljningsmedlens användande och med samma föreskrift angående med lens inleverering till Eiksgäldskontoret och bokföring derstädes, som i näst - 23 föregående stycke omförmälas, dels och att ej mindre köpeskillingarne för de kronoegendomar, rörande hvilkas försäljning beslut jemlikt Kongl. brefvet den 18 Maj 1888 fattades under tiden till och med utgången af år 1894, än äfven köpeskillingarne för de egendomar, om hvilkas försäljning på grund af 1891 års Eiksdags medgifvande beslut under nyssnämnda^ tid fattades, finge för ofvan angifna ändamål af Kongl. Maj:t disponeras, åliggande det i följd häraf Eiksgäldskontoret att, uppå Kongl. Maj:ts reqvisition, samma medel utbetala. Eiksdagen bar härefter år 1894 medgifvit, att enahanda bestämmelser rörande ifrågavarande köpeskillingar må vara gällande med afseende å de kronoegendomar, rörande hvilkas försäljning beslut fattades under tiden till och med 1897 års utgång, hvilken tid af 1897 års Eiksdag utsträckts till och med utgången af år 1900 och af innevarande års Riksdag till och med utgången af år 1903; och åligger det i följd häraf Eiksgäldskontoret att, såsom förut uppå Kongl. Maj:ts reqvisition, samma medel utbetala, § 42. I öfverenstämmelse med Eiksdagens beslut i fråga om begagnandet af de för undsättningar vid missväxter eller felslagna skördar afsedda medel, intill dess desamma behöfva för sagda ändamål användas, skola dessa medel, till den del de icke äro för anvisade utbetalningar erforderliga, öfverlemnas till Eiksgäldskontoret; hvaremot det åligger Eiksgäldskontoret att sådana mottagna medel, enligt Kongl. Maj:ts föreskrift, Kongl. Statskontoret uppå dess reqvisitioner tillhandahålla. § 43. Eiksdagen har år 1899 bemyndigat Eiksgäldskontoret att i utlandet mot statsobligationer upptaga ett lån å tjugufem millioner kronor att tillhandahållas Riksbanken, som å sin sida har att å tid samt på satt och vilkor i öfrigt, hvarom öfverenskommelse mellan Fullmäktige i Eiksbanken och Fullmäktige i Eiksgäldskontoret kan komma att träffas, till Eiksgäldskontoret återbetala de erhållna lånemedlen samt ersätta Kontoret alla de utgifter och kostnader, som genom medlens upplåning åsamkas Kontoret för den tid, under hvilken samma medel af banken disponeras. § 44. Eiksdagen har åren 1888, 1893 och 1898 bemyndigat Eiksgäldskontoret att, för beredande af den tillgång till Eiksgäldskontoret åliggande 24 försträckningar till odling slånefonden, som kan erfordras utöfver hvad enligt särskilda beslut må blifva för sådant ändamål till Riksgäldskontoret öfverlemnadt, i mån af behof försälja obligationer i svenskt mynt, ouppsägbara från långifvarens sida, men stälda att återbetalas viss kortare tid efter af Riksgäldskontoret verkstäld uppsägning, med rätt tillika för Fullmäktige att bestämma dessa obligationers valörer, räntefot och uppsägningstid. Riksgäldskontoret eger att, till betäckande af dels 1899 års anslag å 1,500,000 kronor till låneunderstöd åt enskilda jernvägar, dels 1900 års anslag å likaledes 1,500,000 kronor till samma ändamål, dels det lånebelopp å 1,000,000 kronor, som 1899 års Riksdag bemyndigat Riksgälds kontoret att tillhandahålla telegrafstyrelsen för fortsatt utveckling af statens telefoväsende, dels 4,650,000 kronor af 1899 års anslag för påbörjande af en statsbana från Gellivare Ull riksgränsen och 4,000,000 kronor, anslag för år 1900 till fortsättning af samma bana, dels 2,000,000 kronor, anslag för år 1900 till fortsättning af statsbanan från Göteborg till Skee, dels ock de belopp, Riksgäldskontoret på grund af 1899 års Riksdags beslut bar att erlägga för förvärfvande åt staten af bandelen Örebro—Frövi äfvensom till kompletteringsarbeten å samma handel, till inköp af rullande materiel för linien Spånga—Frövi—Örebro samt till fullbordande af statsbanan mellan Krylbo och Frövi jemte spårutvidgningar i Örebro. Innevarande års Riksdag har bemyndigat Riksgäldskontoret att medelst försäljning af statsobligationer bereda erforderlig tillgång för utbetalning af dels 1,500,000 kronor till låneunderstöd för år 1901 ur 1896 års fond för lån till enskilda jernvägar, dels 2,397,500 kronor af det till låneunderstöd åt Borås—Alfvesta jernvägsaktiebolag beviljade beloppet, dels 1,000,000 kronor, år 1900 beviljadt lån till telegrafstyrelsen för fortsatt utveckling af statens telefonväsende, dels 10,100,000 kronor, anslag för år 1901 till fortsättning af statsbanan mellan Gellivare och riksgränsen, dels 2,000,000 kronor, anslag för samma år till fortsättning af statsbanan från Göteborg till Skee, dels ock 1,787,000 kronor, anslag likaledes för år 1901 till statsbanan mellan Krylbo och Örebro. För konvertering af äldre statslån, när omständigheterna dertill föranleda och sådant med fördel för staten kan ske, ega Fullmäktige att, på sätt och till belopp, Fullmäktige finna lämpligt, dock ej utöfver hvad som till konvertering åtgår, försälja eller träffa aftal om blifvande försäljning af statsobligationer, förskrifna med lägre ränta än det statslån, som utgör föremål för konvertering. 25 För den händelse nya obligationer komma att af Eiksgäldskontoret utfärdas, skola Fullmäktige underställa Kongl. Maj:ts fastställelse de beslut, som rörande sådan upplåning kunna komma att fattas, med anhållan, att Kongl. Maj:t täcktes å det nya lånet meddela sin garanti. Härjemte har Riksdagen år 1889 föreskrifvit, att, om nya statsobligationer, i hvilka någon viss, ovilkorlig återbetalning medelst årlig amortering ej blifvit af staten utfäst, varda af Fullmäktige i Eiksgäldskontoret utfärdade, Fullmäktige skola snarast möjligt göra framställning om anvisande af de medel, hvilka böra årligen afsättas för skuldbeloppets amortering inom den tid, Fullmäktige anse lämplig; skolande dessa medel ingå till en för samtliga statslånen gemensam amorteringsfond samt af Fullmäktige användas till amortering å statsskulden medelst ökad utlottning eller obligationsinköp tid efter annan. Dessutom böra Fullmäktige — sedan Kongl. Maj:t bifallit Riksdagens begäran derom, att utlottning slistorna rörande de i svenskt mynt förskrifna statsobligationer må såsom bihang få medfölja Svensk författningssamling — föranstalta, det nämnda listor hädanefter varda till vederbörande behörigen aflemnade, för att på nämnda sätt komma till allmänhetens kännedom; skolande Fullmäktige, om nya statsobligationer blifva i svenskt mynt förskrifna eller deras belopp varder i svenskt mynt evalveradt, tillse, att enahanda kungörelse i afseende å dem utfärdas, äfvensom söka utverka, att dessa obligationer tillhörande kuponger må i landtränterierna inlösas och i uppbörden mottagas. § 45. Då obligationer och räntekuponger för de af Eiksgäldskontoret upptagna lån icke varda inom den för deras inlösande bestämda preskriptionstid hos Eiksgäldskontoret företedda, skola de medel, hvilka för infriande af sådana obligationer och räntekuponger innestå hos de för lånen afsätta liqvidations- och amortissementsfonder, öfverföras till Eiksgäldskontorets allmänna kassa, för att till fyllande af Kontorets öfriga behof kunna användas. § 46. De till Eiksgäldskontoret influtna medel eller aflemnade behållningar äfvensom de för jernvägsbyggnaderna upplånta medel samt detta verks öfriga kontanta tillgångar skola, så vidt och så länge de icke behöfva användas för samma verk åliggande utbetalningar, insättas i Riksbanken eller Bih. till Riksd. Prot. 1900. 10 Sami. 1 Afd. 2 Band. 4 (Riksg. kontorets reglemente.) 26 hållas allmänna rörelsen till hända och göras räntebärande genom deras utlåning på sätt, som Fullmäktige i Riksgäldskontor anse innefatta full säkerhet; egande Fullmäktige jemväl att för sådana medel uppköpa antagliga obligationer eller andra förbindelser, som anses kunna utan svårighet och kapitalförlust vid inträffande behof förjttras. Vid utlåning skola Riksgäldskontorets räntebärande obligationer såsom hypotek åtnjuta företräde framför hvarje annan erbjuden säkerhet. Utlåningstiden, lånesummans förhållande till hypoteket samt den ränta, hvilken för ifrågavarande lån skall till Eiksgäldskontoret erläggas, må, med afseende å så väl penningställningen som säkerhetens beskaffenhet, af Fullmäktige bestämmas. § 47. För bestridande af Eiksgäldskontoret åliggande betalningar eger detta verk att begagna ett kreditiv i Riksbanken till belopp af högst en million fem hundra tusen kronor; börande i afseende på kreditivets begagnande de uti bankoreglementet derom meddelade föreskrifter lända till efterrättelse. § 48. Derest sådant för verkställigheten af Eiksgäldskontoret åliggande utbetalningar finnes nödvändigt, ega Fullmäktige att anskaffa dertill erforderliga medel genom upplåning mot Eiksgäldskontorets skuldförbindelser eller begagnandet af krediter på vilkor, som Fullmäktige ega bestämma; egande Fullmäktige derjemte att, för beredande af tillgång till erforderlig Jcassaförstärkning åt Statskontoret, i mån af behof upplåna medel mot vare sig Kontorets skuldförbindelser eller obligationer i svenskt mynt, stälda till inlösen antingen efter viss förfallotid eller efter föregången, af Eiksgäldskontoret verkstäld uppsägning; varande åt Fullmäktige öfverlemnadt att, med hänsigt till de vid upplåningen sig företeende omständigheter och förhållanden, bestämma räntevilkoren samt fastställa betalningsterminerna för dessa obligationer. I afseende på öfrig upplåning mot tryckta eller graverade obligationer lemnar Riksdagen särskilda föreskrifter. 27 Angående redovisningen af de till Riksgäldskontoret ingående medel. § 49. Öfver Riksgäldskontorets samtliga tillgångar och skulder samt inkomster och utgifter, deruti jemväl inberäknade de för jernvägsbyggnaderna upplånta och dels såsom anslag, dels såsom lån utgifna medel, uppgöres och afslutas för hvarje år en fullständig hufvudbok; hvarförutom fortfarande bör föras en särskild räkenskap öfver de fonderade statslånens liqvidations- och amortissementsfonder. Hufvudboken skall dock summariskt redovisa äfven dessa fonders ställning vid årets början och slut samt den förändring, densamma under årets lopp undergått. Så väl hufvudboken som den särskilda redovisningen för liqvidations- och amortissementsfonderna skola inom den 1 Maj året näst efter det, hvilket dessa räkenskaper omfatta, vara afslutade och renskrifna samt före den 1 derpå följande Juli behörigen granskade. Riksgäldskontorets hufvudböcker böra vid lämpliga tider hållas Kongl. Statskontoret till hända, på det att Riksgäldskontorets räkenskaper i nödiga delar må kunna jemväl i rikshufvudboken intagas. § 50. Under loppet af Juni månad hvarje år böra, till upplysning för allmänheten om Riksgäldskontorets ställning, särskilda, efter det dermed afsedda ändamål lämpade, utdrag af detta verks räkenskaper för det näst föregående året genom trycket offentliggöras och jemte allmänna tidningarna utdelas. § 51. I April månad hvarje år upprättas uti Riksgäldskontoret liqvid med statsverket för det sist förflutna året. Af denna liqvid meddelas Kongl. Statskontoret tvenne exemplar, hvaraf det ena, derå Fullmäktige tecknat sitt godkännande, bör derstädes qvarstanna, samt det andra, sedan det blifva försedt med anteckning om liqvidens godkännande af Kongl. Statskontoret, bör till Riksgäldskontoret återställas, för att såsom verifikation dess hufvudbok biläggas. 28 Angående styrelsen för Riksgäldskontoret. § 52. Förvaltningen af Riksgäldskontoret, dess medel och tillhörigheter är utaf Riksdagen uppdragen åt sju Fullmäktige, hvilka vid lagtima riksdag utses i den ordning, 71 § Riksdagsordningen stadgar. Vid Fullmäktiges sammankomster föres ordet af den, som af Riksdagen blifvit dertill utsedd; tillkommande Fullmäktige att sjelfve bland sig välja en vice Ordförande att föra ordet, när hinder för Ordföranden inträffar. § 53. Uppkommer ledighet bland Fullmäktige, inträder suppleant enligt af Riksdagen bestämd ordning. § 54. Är Styrelsen ej så fulltalig, som för besluts fattande erfordras, enligt hvad här nedan föreskrifves, eger Fullmäktiges Ordförande att inkalla erforderligt antal suppleanter. § 55. Fullmäktige äro förbundne att vid Riksgäldskontor ets förvaltning ställa sig till efterrättelse ej mindre rikets grundlagar än äfven detta reglemente samt öfriga rörande Riksgäldskontoret gällande föreskrifter; börande Fullmäktige doldt och förtegadt hålla, hvad vid Kontorets förvaltning förefaller, som tyst vara bör. § 56. Blir Fullmäktig ledamot af Statsrådet eller kommer i den författning, att han, jemlikt någon af mom. a, b, c, d och e uti 26 § Riksdagsordningen, icke må såsom riksdagsman godkännas, skall han genast frånträda fullmäktig s-befattningen och suppleant inträda i hans ställe. § 57. Jemte noggrant iakttagande af hvad i afseende på förvaltningen af Riksgäldskontoret och dit anslagna medel är stadgadt, åligger Fullmäktige att omsorgsfullt vårda och befrämja detta verks rätt, säkerhet och förmån samt för öfrigt vidtaga alla på Fullmäktige ankommande åtgärder i och för 29 verkställigheten af de i sådant afseende meddelade beslut samt Fullmäktige gifna uppdrag; börande Fullmäktige således ej mindre, om anledning dertill gifves, söka förebygga, att med statslån understödt jernvägsbolags inkomster, med åsidosättande af bolagets skyldighet att erlägga föreskrifven inbetalning till Eiksgäldskontoret, användas till bestridande af andra utgifter än sådana, som äro nödvändiga för jernvägsdriftens uppehållande, än äfven, derest tvångsförsäljning sker af jernvägsbolags egendom, uti hvilken Eiksgäldskontoret har inteckning till säkerhet för fordran, så förfara, att dylik försäljning ej må ske till lägre pris, än att Eiksgäldskontorets fordran af köpeskillingen varder betäckt. § 58. Fullmäktige utse inom sig, på sätt sista punkten af § 67 innehåller, två Deputerade, hvilka det åligger att ombesörja lånemedels indragning, verkställa de för Eiksgäldskontorets räkning erforderliga utländska liqvider, anordna medel till vissa af Fullmäktige beslutade eller eljest ovilkorligen bestämda utbetalningar med mera, allt i öfverensstämmelse med de beslut och föreskrifter, som Fullmäktige meddela; egande Deputerade att sig emellan närmare fördela dessa dem gemensamt tillhörande göromål. Vid hvarje sammankomst böra Deputerade redogöra för sina åtgärder under den efter Fullmäktiges näst föregående sammankomst förflutna tid. En af dessa Deputerade utöfvar derjemte närmaste tillsyn öfver det sätt, hvarpå tjenstemännen fullgöra sina åligganden, och tillser, att Fullmäktiges beslut varda i behörig tid och ordning verkstälda. Han eger att under tiden mellan Fullmäktiges sammanträden meddela nödiga föreskrifter samt att för sjukdoms- eller annat laga förfall eller för enskilda angelägenheters besörjande bevilja tjenstemännen, äfvensom vaktbetjente, tjenstledighet under högst fjorton dagar, äfvensom meddela föreskrift om tjenstens uppehållande intill Fullmäktiges nästa ordinarie sammanträde. Han utöfvar jemväl beträffande vården af Kontorets värdepapper det uppdrag, tjenstgöringsordningen i sådant afseende innehåller. Fullmäktige må vara obetaget att, om sådant finnes behöfligt för lånetransaktioner, utse ombud för bedrifvande af dervid erforderliga underhandlingar. § 59. Befallningar, som af någon annan än Eiksdagen meddelas angående användandet af RilcsgäIdskontoreta tillgångar eller förvaltandet af samma verk, 30 få icke af Fullmäktige åtlydas och efterkommas; varande Fullmäktige, för sina åtgärder i denna egenskap, Riksdagen eller dess Statsutskott och Revisorer allena redo skyldige samt kunna icke för sitt förhållande till ansvar ställas, utan i laga ordning och till följd af Riksdagens eller dess Revisorers beslut, eller, mellan riksdagar och revisioner, genom justitieombudsmannen. i § 60. Till ledning vid pröfningen och afgörandet af förekommande ärenden, för hvilkas behandling antingen icke några eller mindre tillämpliga och bestämda föreskrifter blifvit meddelade, ega Fullmäktige att af Revisor erm begära råd och yttranden. Angående Fullmäktiges sammankomster. § 61. Fullmäktige sammanträda en gång i hvarje vecka å tid, som af dem bestämmes. Derjemte böra, då ärendenas beskaffenhet och oafbrutna gång sådant fordra, särskilda sammankomster hållas å tid, som Ordföranden bestämmer. Vid hvarje sammankomst skall protokoll föras. § 62. Med undantag af de enligt § 58 åt vissa Deputerade uppdragna bestyr och åligganden böra alla Fullmäktiges behandling tillhörande mål inför Fullmäktige vid deras sammankomster föredragas och få endast der afgöras. % 63. Åstundar Fullmäktig att under längre eller kortare tid från staden afresa, bör han sådant förut vid sammankomst eller hos Ordföranden anmäla samt då tillika uppgifva tiden för sin frånvaro. 31 § 64. Är Fullmäktig, som icke, på sätt i näst ofvanstående paragraf föreskrifves, till erhållande af ledighet sig anmält, genom opasslighet eller enskilda angelägenheter hindrad att sammankomst bevista, bör han sitt förfall hvarje gång tillkännagifva. § 65. Vid sammankomst skola minst fem Fulltnäktige vara tillstädes; dock må ärenden, som ej tåla uppskof, afgöras af allenast fyra Fullmäktige, derest de äro om besluten ense. Frågor om låns upptagande, de i Regeringsformen omförmälda kreditivs utbetalning eller andra ärenden af mera allmän vigt få icke afgöras, ej heller fenster tillsättas eller pensioner beviljas, så vida icke minst fem Fullmäktige äro närvarande. § 66. Fullmäktige vare ej tillåtet att företaga någon öfverläggning i närvaro af Konungens ombud, i fall det, utan att af Fullmäktige derom vara anmodadt, skulle vid deras sammankomst sig infinna. § 67. Yppas under Fullmäktiges öfverläggningar skiljaktighet i meningarna, böra samtlige närvarande Fullmäktige till protokollet afgifva sina röster, hvilka per capita beräknas. Derest flere skiljaktiga meningar yttras, böra de sins emellan närmast öfverensstämmande, så vidt möjligt är, sammanjemkas. Då ett lika antal röster utfaller för hvardera meningen, är Ordförandens röst afgörande. Den vid sammankomst närvarande Fullmäktig, som sin röst ej särskildt afgifver, eller, efter börjad öfverläggning om ett föredraget ämne, sig aflägsnat, anses hafva det då fattade beslutet biträdt. Sluten omröstning må endast företagas vid val till sådana befattningar, dertill någon bland Fullmäktige kan utses. § 68. Öfver Fullmäktiges beslut i mål, som röra Riksgäldskontorets tjenstemän eller andra enskilda personer, eger den eller de, på hvilkas rätt och 82 bästa dessa beslut kunna inverka, att bos Revisorer^ eller Statsutskottet anföra besvär, dervid klaganden dock, så vida besvären skola till pröfning upptagas, bör inom trettio dagar efter bevisligen erhållen del af det meddelade beslutet sitt missnöje deremot hos Fullmäktige skriftligen anmäla; hvarjemte det, vid enahanda äfventyr, åligger honom att senast en månad före Revisorernes näst förestående sammankomst eller riksdagens början, derest revision dessförinnan icke inträffar, sina besvär ingifva till Fullmäktige, af hvilka desamma, jemte utlåtande deröfver, till Eevisorerne eller Statsutskottet öfverlemnas. Besvär öfver Fullmäktiges nyss före eller under Riksdagens eller Revisorernes sammanvaro i dylika mål meddelade beslut böra inom fjorton dagar efter delfåendet, den dagen likväl oräknad, omedelbarligen af vederbörande till Statsutskottet eller Eevisorerne inlemnas. Angående Fullmäktige tillhörande särskilda åligganden och uppdrag. § 69. Fullmäktige skola minst en gång hvarje år granska Kamrerarens och Kassörens anteckningsböcker jemte Ombudsmannens diarium samt genomgå och inventera de under Kamrerarens och Kassörens vård befintliga låne- och säkerhets- med flere handlingar. § 70. En gång hvarje år böra Fullmäktige anställa besigtning å det till lokal för Riksgäldskontoret anvisade hus samt detta verks inventarier. Likaledes bör besigtning årligen af Fullmäktige anställas å Riksdagens hus, hvilket jemväl står under deras vård och inseende. Dessutom har Riksdagen uppdragit åt Fullmäktige att låta tillse, det icke allenast värde å de inom Riksdagens hus befintliga möbler och andra 33 inventarier finnes uti inventarieförteckningen upptaget, utan ock att inköpspris på de möbler och inventarier, som hädanefter anskaffas, uti inventarieförteckningen utsattes, jemte tiden, då inköpet egt rum, äfvensom att, vid skeende kasseringar af obrukbara eller obehöfliga inventarier, desamma varda utur inventarieförteckningen afförda, med anteckning af det pris, hvartill desamma vid möjligen skeende försäljning blifvit föryttrade. § 71. Under de tider, då Riksdagen icke är församlad, må lediga rum och lägenheter inom Riksdagens hus af Fullmäktige hyresfritt upplåtas för tillfälligt begagnande ej allenast af de komitéer och revisioner, som kunna varda af Kongl. Maj:t sammankallade och för hvilkas sammanträden erforderliga lokaler inom'' kronans hus här i hufvudstaden icke finnas att tillgå, utan äfven af allmänna embetsmyndigheter, som antingen af särskild anledning icke kunna för någon tid begagna åt dem anvisade embetsrum eller också sakna egen lokal, äfvensom för andra, allmänt gagn afseende ändamål; egande Fullmäktige vid hvarje sådan upplåtelse föreskrifva de vilkor, som Fullmäktige för de upplåtna rummens samt möblernas och inventariernas noggranna och omsorgsfulla vårdande finna nödvändiga. Dylik upplåtelse bör alltid upphöra så tidigt före Riksdagens sammankomst, att rummen och inventarierna derförinnan kunna vara försatta i ordnadt och fullständigt skick samt, om så erfordras, reparerade. § 72. Gemensamt med Fullmäktige i Riksbanken ega Fullmäktige i Riksgäldskontor att förvalta den jemlikt beslut vid 1888 års riksdag bildade byggnadsfonden för riksdags- och riksbankshus samt att vidtaga de åtgärder, som erfordras för utförande af samma Riksdags beslut i fråga om nya byggnader för Riksdagen m. m. och Riksbanken, allt i öfverensstämmelse med de närmare föreskrifter, som i särskilda skrifvelser af den 11 och 12 maj 1888 blifvit af Riksdagen meddelade. § 73. Då Revisorerne öfver stats-, banko- och riksgäldsverken sammanträda, skola Fullmäktige till dem afgifva berättelse om Riksgäldskontorts ställning Dill. till Riksd. Prot. 1900. 10 Sami. 1 Afd. 2 Band. 5 (Riksg.-kontorets reglemente). 34 och förvaltning under den tid, som Revisorernes granskning kommer att omfatta. Dessutom skola Fullmäktige vid nästa riksdags början till Riksdagen afgifva och till statsutskottet aflemna berättelse för hela den tid, som förflutit sedan Fullmäktiges berättelse till nuvarande Riksdag afgafs. § 74. Fullmäktige böra hvarje ar till Riksdagens Revisorers första sammanträde, som skall ega rum i Riksdagens hus i Stockholm den 1 oktober eller, om helgdag da inträffar, dagen derefter, utfärda kallelse genom kungörelse i tidningar. Derest Revisor, sedan lagtima riksdag är afslutad och innan Revisorerne sammanträdt, hos Fullmäktige anmäler hinder att deltaga i revisionen, skola Fullmäktige ofördröjligen inkalla den närmast i ordningen varande suppleanten. Pa enahanda sätt förfares, da hinder anmäles af inkallad suppleant. § 75. Efter hvarje revisions slut skola Fullmäktige föranstalta om tryckning och utdelning med allmänna tidningarna af Revisorernes öfver revisionen af statsverket och Riksgäldskontoret afgifna och Fullmäktige tillstälda berättelser jemte dertill hörande förklaringar, hvilka handlingar äfven genom Fullmäktiges försorg böra till näst sammanträdande Riksdag och Revisorer öfverlemnas. § 76. Före nästkommande riksdags början böra Fullmäktige: a) föranstalta om upphandling af det för tryckningen af Riksdagens protokoll med dertill hörande bihang under samma riksdag erforderliga papper. och, med behörigt iakttagande af de i sådant afseende meddelade föreskrifter, låta upprätta kontrakt angående verkställighet af så väl protokollets som bihangets tryckning; b) upprätta kontrakt om tillhandahållande, under riksdagens lopp, af de skrifmaterialier och öfriga effekter, som för Riksdagens behof kunde erfordras; c) låta komplettera och iståndsätta inventariepersedlarne i Riksdagens hus. 35 Vid verkställigheten häraf iakttages, att anbud, genom kungörelser i allmänna tidningarna, infordras af dem, som kunna vara hugade att tillhandahålla och leverera berörda effekter eller besörja omförmälda tryckningsmed flere arbeten. För öfrigt ega Fullmäktige att utse någon bland Eiksgäldskontorets tjensteman, som bör ej allenast före och under riksdagen mottaga, vårda och efter vederbörliga reqvisitioner utlemna de upphandlade effekterna samt ombesörja de under riksdagens fortgång ifrågakommande ytterligare uppköp, äfvensom erforderliga reparationer.å inventariepersedlarne, utan ock vid hvarje kalenderårs slut upprätta och afgifva fullständig redovisning för alla dessa af honom mottagna effekter. § 77. Som, enligt de af Kongl. Maj:t för Strömsholms nya kanalbolag den 27 April 1894 faststälda regler, kanaldirektionens förvaltning och kanalverkets räkenskaper skola årligen granskas utaf två revisorer, af hvilka den ene bör utses af Fullmäktige i Eiksgäldskontoret, så skola Fullmäktige för hvarje revision välja en person att uti berörda revisionsförrättning deltaga. Jemväl skola Fullmäktige, i enlighet med de af Kongl. Maj:t för Dalslands kanalaktiebolag den 7 April 1865 och för Kinda kanals aktiebolag den 4 September 1874 i nåder faststälda bolagsordningar, årligen utse en revisor att granska hvardera af dessa bolags förvaltning och räkenskaper. § 78. Då de bolag, som för jernvägsanläggningars utförande från Eiksgäldskontoret utbekommit beviljade låneunderstöd, uti sina med Kongl. Maj:t och kronan afslutade kontrakt medgifvit staten att genom ombud, som Kongl. Maj:t utser, deltaga i de årliga revisionerna af bolagets förvaltning och räkenskaper, samt berättelserna om dessa revisioner skola till Kongl. Civildepartementet insändas, böra Fullmäktige efter erhållen del af dessa berättelser taga under öfvervägande, huru vida några åtgärder erfordras för bevarande af Eiksgäldskontorets rätt och säkerhet för de utgifna lånens fortsatta liqviderande. § 79. Uti styrelsen för Sveriges allmänna hypoteksbank bör en ledamot, som skall vara vice ordförande, utses af Fullmäktige i Eiksgäldskontoret. Likaså 36 utses af Fullmäktige till deltagande i den årliga revisionen af hypoteksbankens förvaltning och räkenskaper en revisor, som vid revisionen förer ordet. Dessutom böra Fullmäktige utse ett ombud såväl till den allmänna ordinarie sammankomst, som mellan hypoteksbankens delegare skall ega rum hvarje år efter afslutad revision, som till allmän extra ordinarie sammankomst. § 80. Fullmäktige i Eiksgäldskontoret skola bland sig utse en ledamot i postsparbankens styrelse. § 81. Sedan Riksdagen år 1892 dels uppdragit åt Fullmäktige i Riksgäldskontor att låta i hufvudsaklig öfverensstämmelse med det för ståndsriksdagarne fullbordade registret genom lämplig person enligt af Fullmäktige faststäldt formulär och med iakttagande af de föreskrifter i öfrigt, Fullmäktige kunna finna skäl meddela, utarbeta samt att öfvervaka upprättandet af ett alfabetiskt ordnadt fullständigt register till Kamrarnes protokoll med bihang för tiden från och med år 1867 samt till och med året näst före det, under hvilket registret varder i manuskript fullbordadt, dels bemyndigat Fullmäktige att af förslagsanslaget till riksdagskostnader tills vidare för ändamålet använda tillsammans 5,000 kronor, har Riksdagen år 1894 bemyndigat Fullmäktige att, för fullbordande i manuskript af ifrågavarande register, af nämnda förslagsanslag i mån af behof använda, förutom återstoden af nyssberörda 5,000 kronor, ett belopp af 20,000 kronor. Vidare har Riksdagen år 1898 dels bemyndigat Fullmäktige i Riksgäldskontor att, för tryckning i en upplaga af 1,500 exemplar af register till Kamrarnes protokoll med bihang för åren 1867—1896 samt för registerverkets bindning in. m., af förslagsanslaget till riksdagskostnader under åren 1898—1900 i mån af behof använda ett belopp af 50,000 kronor, dels ock föreskrifvit, att det fullbordade registerverket skall utan afgift tillhandahållas de embetsmyndigheter, bibliotek m. fl. institutioner, hvilka ega att kostnadsfritt erhålla riksdagstrycket, äfvensom efter Fullmäktiges bestämmande personer, som med registrets upprättande haft befattning, samt att försäljningspriset för öfriga exemplar skall utgöra 7 kronor 50 öre för ledamot af Riksdagen och 15 kronor för andra köpare. 1899 års Riksdag har beslutit, att registret till Kamrarnes protokoll med bihang för åren 1867—1896 skall utvidgas att omfatta jemväl riks - 37 dagande 1897—1899, äfvensom bemyndigat Fullmäktige i Riksgäldskontor att, till bestridande af kostnaderna för upprättande af återstående delar af det sålunda utvidgade registerverket samt för detsammas tryckning och bindning m. m., i mån af behof använda ej mindre den af 1898 års Riksdag för tryckning och bindning m. m. af förenämnda register anvisade summa af 50,000 kronor än äfven derutöfver ett belopp af 5,000 kronor, att utgå af förslagsanslaget till riksdagskostnader; skolande de af Riksdagen år 1898 meddelade föreskrifter om utdelning och försäljning af registret lända till efterrättelse jemväl med afseende å registerverket i dess utvidgade omfattning. § 82. Innevarande års Riksdag har uppdragit åt Fullmäktige i Riksgäldskontor att låta genom lämplig person på Riksgäldskontorets bekostnad ombesörja tryckning i 1,000 exemplar af en särskild, med sakregister försedd samling af de utaf konstitutionsutskottet vid 1810, 1812 och 1815 års urtima riksdagar afgifna memorial och öfriga expeditioner med dertill hörande handlingar af större vigt; egande Fullmäktige att bestämma försäljningspris för hvarje tryckt exemplar af samlingen äfvensom besluta och låta verkställa den kostnadsfria utdelning deraf, som Fullmäktige må finna böra ske. \ § 83. Öfverinseendet öfver Riksdagens bibliotek tillkommer Fullmäktige i Eiksgäldskontoret; och skola Fullmäktige bland sig utse en inspektor för utöfvande af den närmaste tillsynen öfver biblioteket. § 84. Gemensamt med Fullmäktige i Riksbanken skola Riksgäldskontorets Fullmäktige: a) afgifva sitt underdåniga yttrande och råd till Kongl. Maj:t i fråga om den ort, der Riksdag bör samlas, i de fall, då fiendens framträngande eller pest eller andra lika vigtiga hinder göra Riksdags hållande i hufvudstaden omöjligt eller för Riksdagens frihet och säkerhet vådligt (50 § Regeringsformen) ; b) efter stadgade grunder uppgöra och utfärda ny bevillningsförordning, i den händelse att vid riksdags slut bevillningens hela belopp är bestämdt, 38 men Kamrarne icke hunnit om fördelningen deraf blifva ense (109 § Regeringsformen); c) uti justitieombudsmansembetet genast insätta den man, som blifvit utsedd till efterträdare åt justitieombudsmannen, i fall denne mellan riksdagarne afsäger sig det erhållna förtroendet eller med döden afgår, äfvensom utvälja annan behörig man i stället för justitieombudsmannens utsedde efterträdare, derest äfven han mellan riksdagarne afsäger sig förtroendet eller i justitieombudsmansembetet insättes eller med döden afgår (98 § Regeringsformen); d) för framtida uppsigten och kontrollen öfver Göta Jcanals vidmakthållande utse och välja ej mindre en person för att såsom ledamot å Bankens och Riksgäldskontorets vägnar inträda i direktionen öfver nämnda kanal, än ock ett ombud att å samma verks vägnar deltaga i revisionerna af kanalens räkenskaper; skolande valet till ledamot i direktionen förnyas hvarje år, och till ombud vid revisionerna före desammas början; dock må förut härtill utsedde personer kunna återväljas. Vid Fullmäktiges i Banken och Riksgäldskontoret gemensamma sammanträden böra, så vidt beslut skall kunna fattas, minst fem af Fullmäktige i hvartdera verket vara tillstädes. § 85. Vid de tillfällen, då riksdagsmäns fullmakter granskas af chefen för Justitiedepartementet eller den person, Konungen i hans ställe förordnat, skola tre bland Fullmäktige i Riksgäldskontoret vara tillstädes. Angående Ibetj eningen vid Riksgäldskontoret. § 86. De å Riksgäldskontorets aflöningsstat uppförde tjenstemän äro följande: en sekreterare och ombudsman; en kamrerare; en kassör; en remsor; 39 en kassabokhållare; en länsbokhållare; en registrator och kanslist samt en kammarskrifvare. § 87. Vaktbetjeningen utgöres af: en förste vaktmästare och tre vaktmästare. \ Angående lediga tjänsters bestridande och tillsättande. § 88. Den ordinarie tjensteman eller vaktmästare, som förordnas att i anseende till sjukdoms- eller annat laga förfall, eller, vid inträffad ledighet, under anslagstiden förrätta annan tjenst än den han sjelf innehar, är, med undantag af det i § 93 förutsatta fall, i allmänhet icke berättigad att derför erhålla särskild aflöning; dock ankommer på Fullmäktige tillerkänna innehafvaren deraf ett efter omständigheterna lämpadt arfvode, uppgående till högst halfva beloppet af skilnaden mellan hans förut åtnjutande aflöning och löneförmånerna för den tjenst, han blifvit förordnad att bestrida. Extra ordinarie tjensteman, som vid dylikt tillfälle, på grund af vederbörligt förordnande, förrättat ordinarie tjenstebefattning, åtnjuter under den tid, denna tjenstgöring fortfar, den för lägsta tjenstegraden bestämda lön. Vid enahanda förhållande tillgodonjuter jemväl extra ordinarie vaktmästare, hvilken bestridt vaktmästaregöromål, samma aflöning, som för den förrättade sysslan är i staten anslagen. Vid inträffad ledighet af sådan tjenst, som bör återbesättas, skall, efter afdrag af hvad för tjenstens bestridande måst utbetalas, den lönebesparing, hvilken uppkommer, intill dess, efter ansökningstidens förlopp, någon i nedan stadgad ordning blifvit förordnad att förrätta samma tjenst, tillfalla Enke- och Pupillkassan vid Riksgäldskontoret; kommande nämnda kassas rätt till dylik lönebesparing att upphöra, så snart konstitutorial å tjensten blifvit af Fullmäktige utfärdadt. 40 § 89. Då tjensteman eller vaktmästare för enskilda angelägenheters besörjande erhållit tjenstledighet, bör han sjelf vidkännas kostnaden för tjenstens förrättande under den tid, tjenstledigheten fortfar. § 90. Innan ledig tjenst af Fullmäktige återbesattes, skall sådant jemte de med samma tjenst förenade löneförmåner, äfvensom tiden, inom hvilken sökande ega att sig anmäla, tillkännagifvas medelst anslag å vanliga ställen inom Riksgäldskontor! Ansökningstiden bestämmes till minst fjorton dagar från anslagets utfärdande, dock beror af Fullmäktige att utsätta ny ansökningstid, derest, inom den först bestämda tiden, någon till tjenstens erhållande fullt skicklig och lämplig sökande sig icke anmält. § 91. För att kunna antagas till tjensteman vid Riksgäldskontoret fordras att hafva undergått godkänd afgångsexamen från högre elementarläroverk; dock böra de tjenstemän, som anställas vid Fullmäktiges kansli, hafva aflagt den akademiska examen, som fordras för att vinna inträde i Konungens Kansli eller i rättegångsverken; äfvensom den, hvilken befordras till ombudsmannasysslan, bör hafva fullgjort hvad författningarna föreskrifva i afseende på dem, som i domarte värf må begagnas. § 92. Vid lediga tjensters tillsättande utnämnes bland kompetente sökande den, som Fullmäktige, med afseende å verkets fördel samt vigten och ansvarigheten af de särskilda befattningarna, finna till den lediga tjensten mest skicklig och passande; dock ega Fullmäktige att, der de så lämpligt finna, tillsätta lediga fenster endast med konstitutorial; hvarvid den tjensteman, som sådant konstitutorial erhåller, under den tid, han tjensten innehafver, eger åtnjuta de lönevilkor, aflöningsstaten för tjensten bestämmer. 41 Angående behandlingen af frågor rörande tjensteförsummelser m. in. § 98. Om någon Riksgäldskontorets tjensteman vid mindre förseelser i tjensten ej låtit sig råtta af vederbörandes tillsägelser och varningar eller blifvit beträdd med vårdslöshet eller försummelse i sin tjenstgöring eller ock i allmänna lefvernet ådagalagt ett mindre värdigt uppförande, bör han inför Fullmäktige tillrättavisas och varnas. I händelse den, com på detta sätt undergått första varningsgraden, ej deraf låter sig rätta, ega Fullmäktige att, med afseende å förekommande omständigheter, på längre eller kortare tid suspendera honom från innehafvande tjenst, med förlust af hela eller halfva lönen, hvilken under tiden må i ersättning för tjenstens förrättande användas. § 94. Derest tjensteman, hvilken förut blifvit för tjensteförsummelse eller annat förhållande suspenderad, å nyo gör sig skyldig till dylik förseelse, ankommer på Fullmäktige att, efter förseelsens beskaffenhet, antingen ytterligare suspendera honom eller helt och hållet skilja honom från hans vid detta verk innehafvande tjenst och lön. Likaledes beror på Fullmäktiges särskilda pröfning, huru vida tjensteman, som blifvit nödsakad till borgenärer afträda sin egendom, må vidare bibehålla och utöfva sin beställning. § 95. Tjensteman, som begått ärerörigt brott eller annan förseelse i eller utom tjensten af den svåra beskaffenhet, att verkets trygghet eller anseende fordrar hans entledigande, har derigenom gjort sig förlustig sin innehafvande tjenst. § 96. Om någon af vaktbetjeningen i sin tjenst varit försumlig eller eljest på ett tadelvärdt sätt sig förhållit, må han, efter sig företeende omständigheter, antingen af Fullmäktiges Deputerade erhålla föreställning eller genast hos Fullmäktige anmälas till suspension eller entledigande. Bill. till Riksd. Prot. 1900. 10 Sand. 1 Afd. 2 Band. 6 (Riksg.-kontorets reglemente.) 42 § 97. Innan tjensteman eller vaktmästare varder suspenderad eller skild från tjensten, bör hans skriftliga förklaring öfver hvad emot honom förekommit infordras. Fullmäktiges beslut, hvarigenom tjensteman suspenderas eller för alltid skiljes från tjensten, bör, jemte hänvisning för besvärs anförande, honom skriftligen meddelas. Tjenst, som, till följd af sådant beslut, blir ledig, får, derest den afsatte tjenstemannen inom föreskrifven tid anmält sig ämna samma beslut öfverklaga, icke återbesättas förr, än besvären blifvit af Statsutskottet eller Revisorerne afgjorda eller den bestämda tiden för besvärens fullföljande försuttits; kommande dock den, som emellertid förordnas till tjenstens bestridande, att de med densamma förenade löneförmåner åtnjuta. § 98. Extra ordinarie tjensteman eller extra vaktmästare, som utan erhållen tillåtelse eller aiynäldt laga förfall från tjenstgöring uteblifvit under trenne efter hvarandra följande månader, eller vid flera tillfällen undandragit sig att lemna äskadt biträde, der han blifvit anstäld, anses hafva förverkat sin rätt att i Riksgäldskontoret vidare tjenstgöra. Den extra ordinarie tjensteman eller extra vaktmästare, som under honom uppdragen tjenstgöring sig försumligt eller felaktigt förhållit och, efter att, på sätt i § 98 stadgas, blifvit varnad, sig icke rättat, bör förklaras vara från Riksgäldskontoret skild. För öfrigt anses den extra ordinarie tjensteman eller vaktmästare, som begått ärerörigt brott eller annan förbrytelse af svårare beskaffenhet, vara från verket utesluten. Angående pensioneringen af Riksgäldskontorets betjening. § 99. Pensionerna för tjenstemannen samt vaktbetjeningen vid Riksgäldskontoret bestämmas efter desses vid afskedstagandet innehafvande löner. 48 § LOO. Tjensteman eller vaktmästare, som uppnått sjuttio års ålder eller under femtio år varit i allmän tjenst, är vid afskedstagandet berättigad att erhålla en hela lönen motsvarande pension. Samma pension kan jemväl tillerkännas den tjensteman eller vaktmästare, som fylt sextiofem och i allmän tjenst tillbragt fyratio år, så vida behörigen styrkt är, att han befinner sig i ett sjukligt eller försvagadt tillstånd. § 101. Den tjensteman eller vaktmästare, som, efter att hafva uppnått en ålder af sextio år, anhåller om afsked, må, derest han varit i allmän tjenst omkring fyratio år, komma i åtnjutande af pension till ett belopp, som motsvarar tre fjerdedelar utaf hans senast innehafda lön. Innan tjensteman eller vaktmästare uppnått sextio lefnads- och omkring fyratio tjenstår, kan, endast i händelse af bevislig oförmåga till vidare tjenstgöring, pension vid afskedstagandet honom tilldelas. I sådant fall lämpas densamma efter tjenstår ensamt på det sätt, att för hvarje dylikt år, som brister i nyss nämnda antal, afdrages en fyrationdedel från ett tre fjerdedelar af lönen motsvarande pensionsbelopp. Men för den, som fylt fyratio tjenstår och sextio lefnadsår, ökas deremot detta pensionsbelopp med en fyrationdedel af lönen för hvarje öfverskjutande tjenstår, eller med en sextiondedel af lönen för hvarje lefnadsår, om ett sådant beräkningssätt finnes för afskedssökande mera förmånligt. § 102. Då sådant för göromålens säkra och skyndsamma gång finnes oundgängligen nödigt, kunna Fullmäktige på pensionsstat förflytta tjensteman, som af ohjelpligt sjukdomstillstånd eller afgjord oförmögenhet är förhindrad att vidare gagna verket, oaktadt han sig ej om afsked anmält. I sådant fall ega Fullmäktige att, efter omständigheterna, antingen tillägga tjenstemannen hela lönen i pension, ehvad de föreskrifna lefnads- och tjenståren äro uppnådda eller icke, eller ock tillämpa de grunder för pensionens bestämmande, som i näst föregående paragraf äro faststälda. Derest åter vaktmästare förr, än han uppnått den för pensions erhållande bestämda lefnadsålder och tjenstetid, skulle genom sjuklighet eller af 44 annan orsak blifva oförmögen att sina tjensteskyldigheter vidare fullgöra, ega Fullmäktige att, efter noggrann pröfning af de i hvarje fall förekommande omständigheter och förhållanden, vid hans afskedande tilldela honom en årlig pension, uppgående till högst två tredjedelar af lönen. § 103. Nagra tillförene meddelade och mot det nu utfärdade reglementet stridande stadganden angående Eiksgäldskontorets förvaltning och dermed gemenskap egande ämnen få icke vidare åberopas och tillämpas. Gifvet och utfärdadt vid lagtima riksdagen i Stockholm den 14 Maj 1900. På Riksdagens vägnar : För Första Kammaren: För Andra Kammaren: Gustaf Sparre, Robert De la Gardie, n. v. Talman. n. v. Talman. 45 Bil. A. Riksgäldskontorets vid 1899 års slut utbalanserade skulder. Reglemen tets - Årtal. §• 1880 38 1886 42 1887 40 1888 40 Obligationer för 1880 års jernvägslåns tre emissioner, tillhopa Kr. 119,790,000, motsvarande £St.6,600,000, Francs 166,820,000 eller Rmk 134,640,000 ............ Obligationer för 1886 års jernvägslån å 72,000,000 Kr. eller 81,000,000 Rmk, hvaraf blifvit utlemnade obligationer å tillhopa 60,673,333,3 3 Kr. eller 68,257,500 Rmk ............... Obligationer, ouppsägbara från innehafvare^ sida, men stälda att af Riksgäldskontoret infrias efter sex månaders föregången uppsägning, å 50,000,000 Kr., hvaraf till 1899 års slut blifvit utlemnade obligationer å.............................. Obligationer å 30,000,000 Rmk, ouppsägbara från innehafvarens sida, men stälda Tiden, då för- bindelserna blif- vit utfärdade. Räntefot. Återstående kapitalskuld den 31 December 1899. Fonderad skuld. Icke fonderad skuld. rd o 00 00 rH 37* % Kr. 98,663,400 £ St. 5,436,000 Eros 136,987,200 Rmk 110,894,400 1886 d. V, 37* 7. / Kr. 58,173,777:77 (Rmk 65,445,500: — — 1887 d. 8%, 3 Yl. % Kr. 48,799,500 — 46 Reglemen tets - Årtal. § 1890 1894 1899 1866 1890 39 42 42, 43 13 14 att af Riksgäldskontor infrias efter minst tre månaders föregången uppsägning ................................. Obligationer för 1890 års jernvägslån åKr. 35,555,555 6/9, motsvarande 40,000,000 Rmk, 1,960,000 £ St. eller 49.360.000 Francs ............ Obligationer för 1894 års jernvägslånåKr.36,000,000, motsvarande 50,000,000 Francs, 1,980,000 £St. eller 40.400.000 Rmk, hvaraf blifvit utlemnade obligationer å tillhopa 18,000,000 Kr.,motsvarande25,000,000 Francs, 990,000 £ St. eller 20.200.000 Rmk ............... Obligationer för 1899 års lån å Kr. 72,000,000, motsvarande 100,000,000 Francs, 3.960.000 £ St. eller 80.800.000 Rmk, hvaraf blifvit utlemnade obligationer å tillhopa 36,000,000 Kr.,motsvarande50,000,000 Francs, 1,980,000 £ St., eller 40,400,000 Rmk ...... Obligationer, hvilka i anseende till sin ordalydelse icke kunna uppsägas, eller det s. k. gamla lånet ...... Obligationer, ouppsägbara från innehafvare^ sida, utfärdade såsom grundfond för Sveriges allmänna hypoteksbank, bokförda inom linien med Kr. 30,000,000 Tiden, då förbindelserna blifvit utfärdade. Räntefot. Återstående kapitalskuld den 31 December 1899. Fonderad skuld. 1888 d. 7„ 1890 d. 7S 1894 d. *71( 1899 d. fl798 d. 7, U811 d. ‘7., 1890 d. *7, 3 7o 37, % 3 7. 3 7, 7. 5 7. 37, 7. Kr. 25,lll,lll:ii Rmk 28,250,000 £ St. 1,384,250 Frcs 34,860,500 Kr. 32,741,333:34 Rmk 36,834,000 £ St. 1,804,866 Frcs 45,453,156 Kr. 18,000,000 Frcs 25,000,000 £ St. 990,000 Rmk 20,200,000 Kr. 36,000,000 Frcs 50,000,000 £ St. 1,980,000 Rmk 40,400,000 Icke fonderad skuld. Kr. 10,125 47 Reglemen- tets Tiden, då för- bindelserna blif- vit utfärdade. # Räntefot. Återstående kapitalskuld den SI December 1899. Fonderad skuld. Icke fonderad Årtal. §• skuld. 1866 15 Ännu icke till inlösen före- tedda Trollhätte slussverks lottsedlar å tillhopa 5,000 daler silfvermynt, bokförda inom linien med R:mt 1,250 R:dr, jemte upplupen ränta R:mt 2,286:88 .................. 1750 d. 7„ 6 % 1866 16 Årliga anslaget till H. M. Konungen 300,000 R:dr (icke kapitaliseradt) ......... 1815 d. 9/M 1866 17 Ränta å H. K. H. Hertigens af Södermanland, sedermera Konung Carl XIII, hem- giftskapital, bokfördt inom linien med R:mt 150,000 R:dr ................................. 1778 5 7. 1866 18 Innestående fond för Göta kanals underhållande ...... 1833 d. *7,, 5 7o Kr. 140,889 Af Kongl. Statskontoret till Riksgäldskontorets förvalt- ning öfverlemnade kassa- Kr. 50,000,000 — öfriga diverse skulder......... — » 5,010,071:60 1866 20 Fond för Hjelmare kanals och slussverks underhållande (utgör blott ett depositum af fordringshandlingar)...... 1866 21 Dito för Strömsholms kanals dito (dito) ........................ 1882 3 Dito för Södertelje kanals dito (dito) ................................. 1866 22 Lappmarks ecklesiastikfonds behållning, bokförd inom linien med R:mt 100,777:16 (statsutskottets utlåtande n:o 23 vid 1869 års riksdag) 48 Reglemen tets - Årtal. § 1866 1869 25 77 Brudgåfvovinsten (kapitalskulden afskrifven); (statsutskottets utlåtande n:o 15 vid 1859—60 årens riksdag) Post-assuransfonden (ingår bland Riksgäldskontorets öfriga tillgångar, men med den förbindelse, som § 77 i 1869 års reglemente innehåller) .............................. Inom linien balanserade skulder Er. Tiden, då förbindelserna blifvit utfärdade. Räntefot. Summa Kr. 30,254,314:04 Återstående kapitalskuld den 31 December 1899. Fonderad skuld. Icke fonderad skuld. — 317,489,122:22 49 Bil. B. Riksgäldskontorets vid 1899 års slut utbalanserade kapitalfordringar för de af dess medel utbetalda eller godtgjorda lån. Reglemen- tets Tiden, då lånet utbetalts. Annuitet. Räntefot. Ursprungliga beloppet. Kapitalåterstod vid 1899 års Årtal. §■ a) Byggnadslån. 1866 39 Lån till staden Kristinehamn och Yarnums landsförsam- ling, för uppbyggande af ny kyrka i Kristinehamn ...... fl849} \l854j f ? X 1 < jemte > 1 ränta. J 3 7. 37,500 — 1,500 — » 43 Lån till Yesterås domkyrka, för densammas reparation 1860 — — 28,000 — 28,000 — » 36 Lån till staden Jönköping, för uppförande derstädes af ett nytt lärohus för elemen- tar larn v Arket ..................... 1861 5 7» 4 7. 120,000 — 33,543 33 » 90 Lån till Apotekare-societe- ten, för uppförande af en byggnad åt Farmaceutiska institutet........................... 1862 5 7o 4 7o 50,000 — 9,151 11 37 Lån till staden Umeå, för uppförande af byggnader för Umeå läroverk .................. 1864 5 7» 4 7. 25,000 __ 10,936 30 Transport — — — 83,130 74 Bill. till Riksd. Prot. 1900. 10 Sami. 1 Afd. 2 Band. 7 (Riksg.-kontorets reglemente.) 50 Reglementets Tiden, då lånet Annuitet. Räntefot. Ursprungliga Kapitalåterstod vid 1899 års utbetalts. oeioppet. slut. Årtal. §• 4 . Transport _ _ _ 83,130 74 1 1866 37 Lån till staden Falun, för uppförande af ett nytt läro- verkshus derstädes............ 1864 5 % 4 7. 40,000 17,561 19 » » Lån till staden Sala, för upp- förande af ett nytt iäro- verkshus derstädes............ 1865 5 7. 4 7, 12,000 5,230 08 » » Lån till staden Halmstad, för uppförande af byggnad för ett fullständigt elemen- / * s \ tarläroverk derstädes......... 1866 5 % 4 7o 25,000 _ 12,484 39 11899 7 1 Lån till Kalmar Domkapitel, för uppförande af en ny byggnad för läroverket i 1) Kalmar........................... 1866 4 V, 7. 4 7. 22,000 22,000 1866 1482) Lån till staden Yenersborg, för uppförande af en ny byggnad för högre elemen- tarläroverket derstädes...... 1867, 1868 5 % 4 7. 40,000 _ 21,210 81 » 1483) Lån till staden Vestervik, för uppförande af ny bygg- nåd åt elementarläroverket derstädes ........................... 1867, 1868 5 % 4 7. 20,000 10,838 06 t> 148*) Lån till Upsala Domkapitel, för uppförande af ny bygg- nad för högre elementar- läroverket derstädes ......... 1867, 1868 5 % 4 7. 140,000 _ 75,763 11 » 1485) Lån till Karlstads Domka- pitel, för uppförande af ny byggnad för högre elemen- tarläroverket derstädes ...... 1868 5 7. 4 7. 40,000 —! 22,344 |82 Transport — — — 270,563 20 ) Sedan ifrågavarande lån, som år 1866 utbetaldes med 40,000 kronor, vid slutet af år 1899 genom amortering nedbragts till 22,000 kronor, har, jemlikt medgifvande af 1899 års Riksdag, i utbyte mot den äldre skuldförbindelsen, ny sådan aflemnats a berörda låneåterstod, att med derå beräknad annuitet af 4 ’/, % återbetalas. 2) Jfr § 16 mom. 3 i 1867 års Reglemente. 3) Jfr § 16 mom. 4 i 1867 års Reglemente. *) Jfr § 16 mom. 1 i 1867 års Reglemente. *) Jfr § 16 mom. 2 i 1867 års Reglemente. 51 Reglementets Tiden, då lånet utbetalts. Annuitet. Räntefot. Ursprungliga beloppet. Kapitalåterstod vid 1899 års Årtal. §• Transport — — — — 270,563 20 1866 148‘) Lån till Skara Domkapitel, för förändring och tillbygg- nad af elementarläroverks- byggnaden derstädes ......... 1868, 1869 5 % 4 % 40,000 32,344 13 » 1482) Lån till staden Kristianstad, för utvidgande af elemen- tarläroverksbvggnaden der- städes ................................. 1873, 1875 5 % 4 % 20,000 14,071 1874 5 Lån till direktionen för se- minarium för bildande af lärarinnor, för inköp af byggnad åt nämnda semi- narium .............................. 1875 5 % 4 7. 59,000 35,941 63 1882 17 Lån till föreståndarne för Linköpings domkyrka, för fullbordande af tornbygg- naden å domkyrkan ......... 1883 5 % 4 % 30,000 23,456 45 1887 15 Ytterligare lån till Linkö- pings domkyrka till betäc- kande af den brist, som uppkommit i den beräknade kostnaden för tornbyggna- den å nämnda domkyrka jemte dermed i samman- hang stående arbeten......... 1888 5 % 4 7. 30,000 25,954 90 1892 17 Lån till Skara domkyrka, för fullbordande af restau- rationsarbetet å densamma 1893 5 % 4 7« 40,000 - 37,378 48 Transport — — — — — 439,709 79 '') Jfr § 27 i 1869 års Reglemente. *) Jfr § 8 i 1873 års Reglemente samt § 5 mom. 3 i 1875 års Reglemente. 52 Reglementets Tiden, då lånet Annuitet. Räntefot. Ursprungliga Kapitalåterstod vid 1899 års utbetalts. oeioppet. slut. Årtal. §■ Transport _ _ 439,709 79 1896 16 Lån till Hernösands Dom- kapitel, för uppförande af Lånet ny byggnad för allmänna las med läroverket i Östersund...... 1897 500 kr. årligen — 15,000 — 14,000 _ 1898 17 Lån till Yadstena och S:t under 30 år. Lånet Pers församlingar, för full- bördande af Yadstena klo- åter- betalas sterkyrkas restaurering ... 1898 fr. o. m. år 1009 — 16,000 — 16,000 — = 469,709: 79 med minst b) Tomtreglering slån. ■/.O årl. 1872 32 Lån till staden Strengnäs, för ny tomtreglering efter 1871 års eldsvåda ............ 1872 6 7o 4 7 30,000 6,550 43 18771) 7 Lån till staden Strömstad, t 0 för ny tomtreglering efter 1876 års eldsvåda ............ 1878 6 5 7. 50,000 41,143 51 (1877 81 Lån till staden Söderhamn, (1878 6/ för ny tomtreglering efter 1876 års eldsvåda ............ 1878, 1879 6 7o 5 7. 200,000 148.319 27 (1880 13) Lån till staden Hudiksvall, (1881 10/ för ny tomtreglering efter 1878 och 1879 årens elds- vådor ................................. 1881, 1882 6 7„ 5 7. 200,000 160,802 74 1888 15 Lån till staden Luleå, för ny reglering efter 1887 års eldsvåda ........................... 1889 5 7» 4 7o 100,000 92,101 71 1889 17 Lån till staden Umeå, för ny reglering i följd af den staden år 1888 öfvergångna brand 1890 5 7. 4 7o 200,000 186,734 04 1896 15 Lån till staden Mariestad, för ny reglering af viss del deraf i följd af den staden år 1895 öfvergångna brand 1897 47,„ 70 37,0 7. 150,000 150,000 = 785,651: 70 Transport — — — 1,255,361 49 1 '') Se vidare § 3 i 1881 års Reglemente. 53 Reglementets Tiden, då lånet utbetalts. Annuitet. Räntefot. Ursprungliga beloppet. Kapitalåterstod vid 1899 års slut. Årtal. §• Transport — — — — 1,255,361 49 c) Lån till kanal- och sluss- anläggningar. 1866 93‘) Lån till Dalslands kanal- aktiebolag, för segelleds öpp- nande från Hattefnra vid Yenern till sjön Stora Lee 1865, 1867 5 7. 3 Va 800,000 199,082 29 » 942)1 Lån till Kinda kanalaktie- 118 bolag, för utsträckning af 143 J Kinda båtled medelst kanali- sering af Stångån från sjön Rengen till Linköpings / 1865 j \1867— 5 7o 3 7, 437,500 — 359,692 05 = 558,774: 34 1 d) Lån till jernvägsanlägg- ningar. 1866 79 Lån till Borås jernvägsaktie- bolag, för anläggning af jernväg mellan Borås och 257,548 15 Herrljunga ........................ 1862, 1863 -*) 4 7o 1,377,055 24 80 Lån till Helsingborg—Lands- krona—Eslöfs (Helsingborg —Billeberga, äfven Helsing- borg—Årup) jernvägsaktie- bolag, för anläggning af j jernväg mellan Helsingborg och Årup ........................... 1864, 1865 5 Va 4 7o 1,100,000 403,672 27 Transport — — — — 2,475,356 25 '') Se vidare § 134 mom. 13 i 1863 års Reglemente. ■) Se vidare § 134 mom. 14 i 1863 års Reglemente; § 11 mom. 9 i 1867 års Reglemente; § 33 mom. 9 och § 41 mom. 11 i 1868 års Reglemente; § 24 mom. 11 och § 31 mom. 5 i 1869 års Reglemente. 3) Beträffande annuiteten, se 1891 års reglemente § 6. 54 Reglementets Tiden, då lånet Annuitet. Räntefot. Ursprungliga Kapitalåterstod vid 1899 års Årtal. §• utbetalts. slut. > Transport — — |- 2,475,356 25 1866 80 Lån till Kristianstad—Hess- leholms jern vägsaktiebolag, för anläggning af jernväg mellan Kristianstad och Hessleholms station på Sö- dra stambanan .................. 1864, 1865 5 % 4 Yo 720,000 235,013 75 » » Lån till Ystad—Eslöfs jern- vägsaktiebolag, för anlägg- ning af jernväg från Eslöfs station på Södra stambanan till Ystad........................ 1864-1866 5 % 4 Yo 2,450,000 918,728 88 » Lån till Landskrona—Eslöfs jernvägsaktiebolag, för an- / » 821 läggning af jernväg mellan Landskrona och Eslöfs sta- tion på Södra stambanan... 1864-1866 5 70 4 Yo 1,200,000 442,467 62 Lån till Uddevalla—Yeners- (1ö97 13/ borg—Herrljunga jernvägs- aktiebolag, för anläggning af jernväg från Herrljunga öfver Yenersborg till Udde- valla samt jernvägens om- byggnad till normalspårig /1865-1867/ / 1898 / 5 % 4 Yo 2,600,000l) _ 2,540,650 66 1871 31 Lån till Karlskrona—Yexiö I jernvägsaktiebolag, för an- läggning af jernväg mellan städerna Karlskrona och Yexiö........................... 11872) <1873; (l874j 5 % 7 4‘A Yo 2,600,000 1,873,698 ! DO Transport — — — 8,485,915 54 .. l)r4f ifrågavarande lån, som under åren 1865-1867 utbetaldes med sammanlagdt 3,240,000 kr. för anläggning af jernväg Iran Herrljunga öfver Venersborg till Uddevalla, återstod vid 1897 års slut i kapital och ränta sammanlagdt 2,000,000 cnå Anni „"el?PP Jemlikt beslut af 1897 och 1898 års Riksdagar kapitaliserades och ökades med nytt låneunderstöd å 600,000 kr. for jernvägens ombyggnad till norrcalspårig eller sålunda till 2,600,000 kr. ) Se § 3 af 1886 års Reglemente. 55 Reglementets Tiden, då lånet utbetalts. Annuitet. Räntefot. Ursprungliga beloDDet. Kapitalåterstod vid 1899 års Årtal. §• Slut. Transport _ — _ 8,485,915 54 1871 31 Lån till Krylbo—Norbergs jernvägsaktiebolag, för an- läggning af jernväg mellan Krylbo och Norberg ......... /1872\ (1873/ 6 % 5 7o 406,000 237,792 24 » » Lån till TJpsala—Margrete- hills jernvägsaktiebolag, för anläggning af jernväg från Upsala till Gefle ............... 1873 6 7. 5 7. 500,000 307,473 92 » » Lån till Bergslagernas jern- vägsaktiebolag, för anlägg- ning af jernväg från Lud- vika till Kil, mot skuldför- bindelse ........................... (18741 <1875> (l87ÖJ 57,7.7 5 7. 5,000,000 4,182,271 3o; 1878 11 Lån till Bergslagernas jern- vägsaktiebolag, för anlägg- ning af jernväg från Falun till Göteborg, mot obliga- tioner å nominelt 5,988,600 kr., efter 90 °/0 ............... 1878, 1879 5 7. 6,078,240*) 5,389,740 1876 5 Lån till Vester vik—Åtvida- berg—Bersbo jernvägsaktie- bolag, för anläggning af jernväg från Vester vik öfver Jenny, Gamleby och Åtvida- berg till Bersbo, med bi- bana till Storsjön............... (1877) {1878> 11879J 5 V) 47. % 1,865,000 1,634,330 39 » » Lån till Hultsfred—Vester- viks jernvägsaktiebolag, för anläggning af jernväg mel- lan Hultsfred och Jenny, Transport — — — 20,237,523 45 ’) Se § 3 af 1883 års Reglemente. 2) Motsvarande, ä 90 %, ett primitivt belopp af kr. 0,753,600. *) Se § 3 af 1883 och 1886 års Reglementen. 56 Reglementets Årtal. 1876 / » (1879 1876 1881 §■ » 1 13/ Transport med bibana till sjön Yxern, sidospår till Ankarsrum och hamnspår vid Yerkebäck... Lån till Yislanda—Bolmens jernvägsaktiebolag, för anläggning af jernväg från Yislanda öfver Ljungby till sjön Bolmen ..................... Lån till Gotlands jernvägsaktiebolag, för anläggning af jernväg från Yisby till Hemse kyrka..................... 15 Lån till Södra Dalarnes jernvägsaktiebolag, för anläggning af jernväg från Krylbo station på statens Norra stambana öfver Avesta, Hedemora och Säter genom Gustafs och Tima socknar till Borlänge station å Bergslagernas jernvägsaktiebolags jernväg jemte bibana till Bispbergs grufvefält ... Lån tillYarberg—Borås jernvägsaktiebolag för anläggning af jernväg öfver kritslå till Borås ........................... Lån till Lenna—Norrtelje jernvägsaktiebolag, för anläggning af jernväg mellan Lenna station på Upsala— Transport Tiden, då lånet utbetalts. (18771 <1878> (1879J /1877| (1878/ (18771 1878} (1879J 1879 1880 1881 1882 (18791 1880} 1881 Annuitet. Räntefot. Ursprungliga beloppet. 5 Vo1) 5 %‘) 5 %*) 5 V»1) 5 V,1) 41/, 7 ^ / 2 /o 47, % 41/2 % 47a % 47a Vo 1,750,000 785.000 500.000 2,375,000 2,600,000 Kapitalåterstod vid 1899 års slut. 20,237,523 1,568,179 768,299 12 438,158 27 2,128,084 2,329,692 27,469,936 13! 08 78 *) Se § 3 af 1883 och 1886 års Reglementen. 57 Reglementets Årtal. 1881 15 1886 16 Transport Lenna jernväg och Norr telje ................................. Lån till Siljans jernvägsaktiebolag, för anläggning af jernväg från Borlänge station å Bergslagernasjernvägsaktiebolags jernväg till Insjön i Dalarne ............... Lån till Hvetlanda—Säfsjö jernvägsaktiebolag, för anläggning af jernväg från Hvetlanda till Säfsjö station å statens Södra stambana ... Lån för anläggning af jernväg från Finspong till Norsholm (numera öfvertaget af Norra Östergötlands jernvägsaktiebolag) .................. Lån till Stockholm—Rimbo jernvägsaktiebolag, för anläggning af jernväg från Stockholm till Rimbo gästgifvaregård ........................ Lån till Kinds härads jernvägsaktiebolag, för anläggning af jernväg mellan Borås och Svenljunga (numera öfvertaget af Borås—Alfve sta jernvägsaktiebolag) ...... Lån till Skara—Kinnekulle —Venerns jernvägsaktiebolag, för anläggning af jernväg från Skara till Kinnekulle och Venern ............ Tiden, då lånet utbetalts. Annuitet. Räntefot. Ursprungliga beloppet. Kapitalåterstod vid 1899 års slut. 1883 1884 1885 1886 Transport 1883-1886 (18831 11885 > [1886] 1883-1886 11883-1885) ( 1887 j /1884\ (1887/ (18871 1888 |l889j 5 7» 5 7* 5 7. 5 7, 5 7. 5 7, 5 7o 47a 7» 47a 7o 47a 7» 47a 7o 47a 7o 47a 7. 47a 7o 746,197‘) 950,000 300,000 500,000 500,000 500,000 324,000 94 27,469,936 746,197 905,444 279,238 461,339 465,397 469,279 306,500 94 24 91 04 46 58 31,103,334 89 ’) Återstoden, kronor. 3,802: 06, af det ursprungligen beviljade lånebeloppet 750,000 kronor eger bolaget ej rättighet att utbekomma. Bill. till lliksd. Prot. 1900. 10 Sami. 1 Afd. 2 Band. 8 (Riksg.-kontorets reglemente.) 58 Reglementets Årtal- §. 1886 16 Transport Lån till Svartelfs jernvägsaktiebolag, för anläggning af jernväg mellan Carlsdahl och Grythyttehed m. m. ... Lån till Halmstad—Bolmens jernvägsaktiebolag, för anläggning af jernväg från Halmstad till Byholma och Bolmen med sidospår till sjön Södra Unnen......... Lån till Fogelsta—Yadstena —Ödeshögs jernvägsaktiebolag för anläggning af jernväg mellan Fogelsta och Yadstena till Ödeshög ...... Lån till Mellersta Blekinge jernvägsaktiebolag, för jernvägsanläggning från Karlshamn till Ronneby ochGull bärna ................................. Lån till Mora—Yenerns jernvägsaktiebolag, för anläggning af jernväg från Mora strand vid sjön Siljan till östra Yermlands jernväg med bibana ........................ Lån till Mariestad—Kinnekulle jernvägsaktiebolag, för anläggning af jernväg från Mariestads jernvägsstation till Gössäters jernvägsstation med bispår ............... Tiden, då lånet utbetalts. Annuitet. Räntefot. Ursprungliga beloppet. Kapitalåterstod vid 1899 års slut. — — — 31,103,334 89 [1887 1888 U890 5 % 47, 7. 341,000 341,000 1 [18871 1888 11890J 5 % 47* 7. 824,915'') — 786,226 42 | OO OO CO OO O OO 5 7. 4^ nT" o 300,000 285,929 98 U890J 1888 1889 1890 5 7. 47* 7. 1,102,250 *) — 1,050,561 78 1893 1889-1893 5 7. o 1,000,000 — 972,646 45 /1890| \1891/ 5 % 47* Yo 305,000 _ 295,133 74 Transport 34,834,833 26 '') Enligt K. Br. af d. n/5 1888 är statslånets belopp nedsatt med 85 kronor. 2) Återstoden, 18,000 kr., af det beviljade beloppet 1,120,250 kr. har bolaget förklarat sig icke komma att lyfta. 59 Reglementets Årtal. §. 1886 1891 16 18 Tiden, då lånet utbetalts. 19 18 Transport Lån för anläggning af jernväg mellan Yittsjö och Hessleholm (numera öfver taget af Hessleholm-—Markaryds jernvägsaktiebolag) ............ Lån till Skymnäs—Munkfors jernvägsaktiebolag, för anläggning af jernväg mellan Björndalsbron och Munkfors Lån för anläggning af jernväg från Klippan till Röstånga (numera öfvertaget af Helsingborg — Hessleholms jernvägsaktiebolag) ............ Lån till Malmö—Tomelilla jernvägsaktiebolag, för anläggning af jernväg från Malmö öfver Staffanstorps station till Tomelilla ......... Lån till Norra Södermanlands jernvägsaktiebolag, för anläggning af jernväg från Nyby bruk till Södertelje med bibanor till Åkers styckebruk, Strengnäs, Mariefred och Igelstaviken...... Lån till Hernösands—Sollefteå jernvägsaktiebolag, för anläggning af jernväg från Hernösand till Sollefteå ... Lån till Norrköping—Söderköping—Yikbolandets jernvägsaktiebolag, för anläggning af jernväg från Norrköping till Söderköping m. ................................... Annuitet. Räntefot. Ursprungliga beloppet. Kapitalåterstod vid 1899 års slut. 1890-1892 /1891( (1892/ /1892( (1893/ (1892,1893) (1894,1896/ 1892—1896 1892—1895 — — — — 34,834,833 5 7. 47,70 404,000 — 390,431 5 7. 47x 7. 90,835 — 88,350 5 7o o o 290,000 — 282,067 5 7o to o o 1,300,000 — 1,293,500 Transport 1893—1895 5 % 5 7. 5 7. 472 7o 47, 7. 47, 7c 1,800,000 2,350,000 653,000 26 87 34 47 1,781,595 2,350,000 646,323 07 41,667,101 01 60 Reglementets Tiden, då lånet Annuitet. Räntefot. Ursprungliga Kapitalåterstod vid 1899 års Årtal. §• utbetalts. slut. Transport — — — 41,667,101 01 1891 18 Lån till Uddevalla—Lelån- gens jernvägsaktiebolag, för anläggning af jernväg mel- lan Uddevalla och sjön Le- lån gen ......................... 1895-1896 5 7. 47, % 1,247,000 1,247,000 1896 14 Lån till Östra Blekinge jern- vägsaktiebolag, för anlägg- ning af jernväg från Gull- bärna station till Thorsås fl897t {1898} 11899^ 5 7. 47,7» 537,500 537,500 » '' Lån till Elin tehamn—Rom a jernvägsaktiebolag för an- läggning af jernväg från Klintehamn till Roma sta- /1897\ 7 tion................................. (1899/ 5 7» 47« 7 0 214,000 213,182 63 » » Lån till Markaryd—Yeinge jernvägsaktiebolag, för an- läggning af jernväg från Markaryds station till Ye- /18971 7 563,000 inge station ........................ (1898/ 5 % 47,7» 375,000 — » » Lån till Gotlands jernvägs- aktiebolag för anläggning af jernväg mellan Test- 8) 120,000 kinde och Tingstäde ......... 1899 5 % 47,7» — 80,000 — » » Lån till Sala—Gysinge— Gefle jernvägsaktiebolag för anläggning af jernväg från Sala öfver Gysinge till Haga- *) 1,545,500 ström ..................... 1899 5 7. 47,7. 775,500 Transport — — 44,895,283 64 '') Hvaraf vid 1899 års slut återstodo ej lyftade kr. 817: 37. yid d:o d:o kr. 188,000: —. ) D:o vid d:o d:o kr. 40,000: —. ) D:o vid d:o d:o kr. 770,000:—. 61 Reglementets Transport Lån till östra Centralbanans jernvägsaktiebolag för an- läggning af jernväg från Linköping öfver Rimforsa och Kisa till Yimmerby ... = 43,871,147: si Tiden, då lånet utbetalts. Annuitet. Räntefot. Ursprungliga beloppet. Kapitalåterstod vid 1899 års slut. Årtal. §■ 1896 14 1899 5 % 41/, % 1,710,000 *) — 44,895,283 790,000 64 Summa — — — — — 45,685,283 64 v) Hvaraf vid 1899 års slut återstodo ej lyftade kr. 920,000.—. 62 Aflöningsstat för Riksgäldskontorets tjensteman och vaktfoetjening. Lön. Tjenstgö- ringspen- ningar. Arfvoden och miss- räknings- penningar. Summa. Ålderstillägg. 1 Sekreterare .................. 4,400 *1,600 J 6,400 och ombudsman 400 1 Kamrerare..................... 4,000 1,600 400 6,000 1 Kassör........................... 3,500 1,200 800 5,500 1 Revisor ........................ 2,500 800 3,300 Efter fem års tjenstgöring inom graden kan lönen ■höjas med 500 kronor och 1 Kassabokhållare............ 2,500 800 — 3^300 1 Lånebokhållare ............ 2,000 800 — 2,800 efter tio års tjenstgöring 1 Registrator och Kanslist 1,500 900 — 2,400 med ytterligare 500 kr. Efter fem års tjenstgöring 1 Kammarskrifvare ......... 1,500 600 — 2,100 ■kan lönen höjas med 500 kronor. 1 Förste Yaktmästare...... ''700 100 _ 800 Efter fem års tjenstgöring 1 Vaktmästare.................. 600 100 — 700 kan lönen höjas med 100 kronor och tjenstgörings- 2 Vaktmästare.................. 1,200 200 — O O »-H penningame med 100 kr. Summa 24,400 8,700 1,600 34,700 Yabtbetjeningen åtnjuter fri bostad med nödig vedbrand. Skulle denna förmån komma att för vaktmästarne eller någon af dem upphöra, äro de berättigade att i stället såsom tjenstgöringspenningar uppbära 200 kr. hvar. Vid tillämpningen af denna aflöningsstat iakttages derjemte följande: l:o) De med hvarje befattning förenade tjenstgöringspenningar, arfvode eller missräkningspenningar få uppbäras endast för den tid, tjenstens innehafvare verkligen tjenstgjort eller åtnjutit semester, men skola för den tid, han eljest varit från tjenstgöringen befriad, utgå till den, som tjensten förrättat; dock må Fullmäktige kunna medgifva den tjensteman eller vakt- * * Så länge sekreteraren innehar fri bostad, utgå tjenstgöringspenningarne med endast^ 600 kronor ; dock: så, att, vid afdrag i följd af tjenstledighet, detsamma, med tillämpning af de för sådant fall gifna bestämmelser, sker för hela beloppet af tjenstgöringspenningarne från aflöningsbeloppet i dess helhet. 63 betjent, som af sjukdom hindras från bestridande af sin tjenst, att uppbära de för samma tjenst anvisade tjenstgöringspenningar, arfvode och missräkningspenningar eller någon del deraf. 2:o) För bestridande af tjenstgöringen under semester ega Fullmäktige att anvisa till extra ordinarie tjensteman arfvoden, beräknade efter ett tusen kronor för år. , 8:o) Innehafvare af lön enligt förestående stat äro underkastade den vidsträcktare tjenstgöringsskyldighet eller den jemkning i åligganden, som kan varda stadgad,-'' och böra de fullmakter eller konstitutorial, som for Riksgäldskontorets tjenstemän utfärdas, innefatta förbehåll om deras skyldighet att åtaga sig de nya eller förändrade göromål, som kunna dem åläggas. * Indragningsstat vid Riksgäldskontoret. TCnntorsskrifvaren Axel Adolf Stridsberg ............... kronor 1,500 — Pensionsstat vid Riksgäldskontoret. Förre Kassören, Kommissarien Frans Christer Bolin......... Förre Kamreraren August Leonard Stuarl ........................... Förre Ombudsmannen Leontius Hallman .............................. 4,400 4.000 1.500 3.000 2.500 — Förre Registrator! och Kanslisten Jakob Beter Ferdinand Summa kronor 15,400 — Anmärkning: Ofvanstående pensioner indragas vid innehafvare^ frånfälle och äfven dessförinnan, så vida de för pensionernas utgående stadgade vilkor upphöra. 64 Förestående tre stater, nemligen: Afiöningsstaten för Riksgäldskontoret, upptagande en summa af Kr. 34,700:_ Indragningsstaten vid dito............................................................ » 1 500: Pensionsstaten vid dito.................................................................. v 15 400- äro uppgjorda och faststälda vid lagtima riksdagen i Stockholm ’ den 14 maj 1900. 4 På Riksdagens vägnar: För Första Kammaren: För Andra Kammaren: Gustaf Sparre, Robert De la Gardie, n. v. Talman. n. v. Talman. / 65 Fullmäktige i Riksgäldskontoret. Ordförande: Generaldirektören, Kommendören med stora korset af Kongl. Maj:ts Nordstjerneorden, Herr Frans Albert Anderson;J) Godsegaren, Kommendören af Kongl. Maj:ts Nordstjerneorden l:a kl., Kommendören af Kongl. Vasaorden l:a kl., Herr Edvard Sederholm, vice Ordförande;2) Grosshandlaren, Kommendören af Kongl. Vasaorden 2:a kl., Riddaren af Kongl. Maj:ts Nordstjerneorden, Filosofie Doktorn, Herr Otto Magnus Höglund;2) Riksdagsmannen, Riddaren af Kongl. Maj:ts Nordstjerneorden, Herr Johan Johansson i Noraskog; 3) f. d. Löjtnanten, Fabriksdisponenten, Kommendören af Kongl. Vasaorden l:a kl., Riddaren af Kongl. Maj:ts Nordstjerneorden, Herr Oscar Wilhelm O delberg;l) Godsegaren, Riddaren af Kongl. Maj:ts Nordstjerneorden, Riddaren af Kongl. Vasaorden, Herr Gustaf Fredrik Östberg;3) Häradsköfdiugen, Kommendören af Kongl. Vasaorden l:a kl., Herr Edvin Magnus Enger.4) Suppleanter: Kamereraren, Riddaren af Konung Carl XIIIis Orden, Riddaren af Kongl. Maj:ts Nordstjerneorden, Riddaren af Kongl. Vasaorden, Herr Erik Wilhelm Lilliesköld; f. d. Riksdagsmannen, Klädeshandlaren, Riddaren af Kongl. Vasaorden, Herr Reinhold Viktor Ramstedt; Riksdagsmannen, Godsegaren Knut Fredrik Gerhard Almqvist. '') Vald år 1898. 2) Vald år 1900. 3) Vald år 1899. ’) Vald år 1900 för återstående delen af valperioden 1898—1901. Bill. till Riksd. Bot. 1900. 10 Sami. 1 Afd. 2 Band. (Riksg.-kontorets reglemente.) <1 66 Revisorer af Stats-, Banko- och Riksgiildsverken vid 1900 års revision. För Första Kammaren: Ledamoten af Riksdagens Första Kammare, Herr L. Grundberg; » » » » » Herr G. V. S. Lybeck; » » )) » » Herr Fredrik Emil Pettersson » » » » » Herr Gustaf Axel Berg; Kommendören vid Kongl. Flottans reserv, Herr G. E. Tf tf''; Ledamoten af Riksdagens Första Kammare, Herr C. G. S. Ehrenborg. Suppleanter: Ledamoten af Riksdagens Första Kammare, Herr Grefve K. A. Posse; » )) » » » Herr Gustaf B. Berg; )) d » » » Herr P. G. Torelius. För Andra Kammaren: Riksdagsmannen Herr 1). Persson i Tallberg; » Herr A. Göransson; » Herr C. Persson i Stallerhult; » Herr Friherre /. A. von Knorr ing; » Herr II. F. A. E. Pantzarhielm; » Herr 0. Persson i Rinkaby. Suppleanter: Riksdagsmannen Herr G. Odqvist; » Herr A. Wiklund; » Herr P. O. Lundell. 67 REGISTER ✓ till 1900 års Reglemente för Riksgäldskontoret. Ackord för riksgäldskontorets fordringar får icke utan Riksdagens samtycke med gifvas ............................................. Aflöning för justitieombudsmannen m. fl....... » > Riksdagens bibliotekarie äfven som för en hos honom anstäld vaktmästare........................... » » riksgäldskontorets tjenstemanna personal och vaktbetjening ... Aflöningar, anslag till.................................... Aflöningsstat för riksgäldskontorets tjensteman och vaktbetjening ..................... Afsked för tjensteman och vaktbetjening ...... Allmänna hypoteksb unken .............................. Amortering, extra, af statsskulden ............... » af statslån utan viss bestämd åter betalningstid. ....................... » » 1894 års lån ........................ Amortissementsfonder....................................... Annuiteter och räntor, anslag till .................. Anslag skall utfärdas angående lediga tjenstår vid riksgäldskontoret ........................ Ansvarsskyldighet, fullmäktiges ..................... Ansökningstid till lediga tjänster .................. Anteckningsböcker, kassörens och kamererarens Arfvode för fullmäktige samt deras ordförande och två deputerade.................. » » Riksdagens revisorers'' kansli och vaktbetjening ........................ » » förrättande af tjenst i riksgäldskontoret ................................. Befordringsgrunder vid riksgäldskontoret ...... Sid. 20. § 36. » 16. § 29. » 14. § 27. 5» 18. § 32. » 21. § 40. » 62. _ _ » 41, 43. §§ 95-98, 100-102. » 35. § 79. » 4. § 3. » 25. § 44. » 5. § 4. > 4, 5, 25, 27. §§ 3, 4, 45, 49. » 4, 5, 21. §§ 3, 4, 40. » 40. § 90. » 29. § 59. » 40. § 90. » 32. § 69. » 18. § 31. » 16. § 28. » 39. § 88. » 40. 8 92. 68 Begrafningshjelp efter obemedlade tjensteman och vaktbetjente............... Sid. 19. $ 34. Behållningar, statskontorets........................... » 21. § 39. Belöning för extra arbeten ........................... » 19. § 33. Bergverkstionden, vilkor för upphörande af ... » 21. § 38. Berättelser, fullmäktiges................................. » 33. § 73. » justitieombudsmannens ............... » 17. § 30. » Riksdagens revisorers.................. 16, 34. §§ 28, 75. Besigtnivgar å riksgäld skontorets och Riks- dagens hus .............................. » 32. § 70. Besvär öfver fullmäktiges beslut .................. » 31. § 68. Bevillningsförordning, utfärdande af ny......... » 37. § 84. Bibliotek, Riksdagens.................................... » 14, 37. §§ 27, 83. Bibliotekarie, » .................................... » 14. § 27. Borås—Alfvesta, lån till järnvägsanläggning mellan .............................. > 12, 23. §§ 19, 44. Brist i statskontorets inkomster fylles ......... » 19. § 20. Byggnadsfond för riksdags- och riksbankshus » 33. § 72. Dalslands kanalaktiebolag, revision af............ » 35. § 77. Deputerade, fullmäktiges .............................. » 18, 29. §§ 31, 58. Diarium, ombudsmannens.............................. » 32. § 69. Enke- och pupillkassan vid riksgäldskontoret » 19, 39. §§ 35, 88. Enskilda jernvägar, ang. inköp för statens räk- ning af vissa............... » 5, 6, 10. §§ 6, 7, 14. » » låneunderstöd till ............ » 7—9, 12, 23. §§ 11, 19, 44. Entledigande af tjensteman och vaktbetjente vid riksgäldskontoret........................ » 41, 42. §§ 94—98. Ersättning för bestridande af lediga fenster » 39. § 88. Expenser för justitieombudsmannens och tryck- frihetskomiténs expeditioner ...... > 17. § 30. Extra ordinarie tjensteman, ang. vilkoren för deras antagande » 40. § 91. » » » och vaktmästare, deras skiljande från riksgälds- kontoret ......... 42. § 98. » » » gratifikationer åt » 19. § 33. » » » åtnjuta ersättning för förrättande af ordinarie tjenst $ 39. § 88. Flyttningshjelp för justitieombudsmannen......... » 16. § 29. Fond för nytt riksdagshus ........................... » 33. § 72. » » understödjande af odling af sänka trakter ....................................... » 6, 7, 23. §§ 8—10, 44. Fordringar, riksgäldskontorets ..................... 5. § 5. » » förteckning å... > 49—61. 69 Fullmakter för riksgäldskontorets tjensteman... Sid. 40. § 92. » granskning af riksdagsmännens ... » 38. § 85. Fullmäktige i riksgäldskontoret och deras suppleanter ........................... » 65. — — » ega att af Riksdagens revisorer begära råd och yttranden...... 30. § 60. Fullmäktiges ansvarsskyldighet ..................... » 29. 8 59. » antal för besluts fattande ......... » 31. § 65. arfvoden och resekostnadsersätt- ningar.................................... » 18. § 31. » befattning upphör..................... » 28. § 56. » berättelser................................. » 33. § 73. » besluts öfverklagande ............... » 31. § 68. » deputerade................................. » 18, 29. §§• 31, 58. » komplettering ........................... » 28. §§ 53, 54. » ombud....................................... » 29, 35. §§ 58, 77—79. » omröstningar .......................... » 31. § 67. » ordförande och vice ordförande » 28. § 52. » protokoll.................................... 30. § 61. » sammankomster ........................ » 30- -32. §§ 61—68. sammanträden gemensamt med fullmägtige i riksbanken ...... » 33, 37. §§ 72, 84. » ställande till ansvar.................. » 29. § 59. » suppleanter .............................. 65. — — » » deras inträdande ... » 28. §§ 53, 54, 56. » särskilda uppdrag..................... 32- -38. §§ 69—85. tjenstledighet ........................... » 30. 8 63. åligganden................................. » 28. § 57. » öfverläggningar ........................ » 31. § 67. Förfall för fullmäktige ................................. » 31. § 64. Förräntning af riksgäldskontorets kontanta till- gångar och behållningar......... » 25. 8 46. » » 1888 års statslån .................. 4. § 3. » » 1894 » » .................. » 5. 8 4. Försäljningsmedel för mindre kronolägenheter » 22. § 41. » » kronans hus i städerna » 20. § 37, Gellivare—: riksgränsen, ang. anslag till en stats- bana mellan.................. 10, 11, 23. §§ 12, 16, 44. Generalassistanskontoret, f. d., understöd för sterbhusen efter obemedlade tjensteman m. fl. vid......... » 19. 8 34. Gratifikationer till e. o. tjensteman och vakt- betjente vid riksgäldskontoret » 19. § 33. Göta kanal, ledamot i styrelsen och ombud vid revisionen utses ............ » 38. 8 84. Göteborg—Skee, ang. anslag till statsbana mellan 10, 11, 23. 88 13, 17, 44, 70 Hallsberg—Motala—Mjölby jernväg, anslag till inköp af......... Hufvudbok, riksgäldskontorets........................ Hus, kronans, i städerna .............................. » Riksdagens och riksgäldskontorets » ang. uppförande af nya för Riksdagen och riksbanken m. m...................... Hxypoteksb unken, allmänna.............................. Indrag ning sstat vid riksgäldskontoret ............ Inkomster, riksgäldskontorets ........................ Inlösen af förfallna obligationer och räntekuponger ................................. » » s. k. riksgäldssedlar .................. Inspektor öfver Riksdagens bibliotek utses af fullmäktige .................................... Inventarier i riksgäldskontorets och Riksdagens hus ............................................. Inventering af låne- och säkerhetshandlingar... Jernväg, Hallsberg—Motala—Mjölby, anslag till inköp af .............................. » Luleå—Norska gränsen, ang. inköp för statens räkning af ............... Jernvägar, enskilda, ang. inköp af vissa......... » » låneunderstöd för............ » statens, anslag till ........................ Jernvägsbolag, enskilda, revision af deras förvaltning m. m......................... Jernvägsbyggnader, statens, anslag till............ Justitieombudsmannen, flyttningshjelp för......... Justitieombudsmannens jemte den hos honom anstälda kansli- och vaktbetjenings aflöning ... » embetsberättelse ......... » embetsresor.................. » expedition, dess expenser ........................... » insättande i embetet ... Kansli- och vaktbetjening, justitieombudsmannens » » riksgäldskontorets...... » » aflöningen för............ Kapitalfordringar, riksgäldskontorets vid 1899 års slut utbalanserade ...... Kapitalskulder, riksgäldskontorets vid 1899 års slut utbalanserade ......... Kassaförstärkning åt statskontoret.................. Kinda, kanals aktiebolag, revision af............... Sid, , 5. § 6. » 27. § 49. 20. § 37. » 14, 32, 33. §§ 26, 70, 71. s- 33. § 72. » 35. § 79. » 63. » 20-26. §§ 36-48. » 3, 24, 25. §§ 2, 44, 45. » 4. § 2. 37. § 83. » 32. § 70. » 32. § 69. » 5. § 6. 6. § 7. » 5, 6, 10, 23. §§ 6, 7, 14, 44. » 7—9, 12, 23. §§ 11, 19, 44. » 10, 11, 23. §§12-14,16-18,44. » 35. § 78. » 10, 11, 23. §§12-14,16-18,44. » 16. § 29. » 16. § 29. » 17. § 30. » 17. § 30. » 17. § 30. » 38. § 84. » 16. § 29. » 38, 39. §§ 86, 87. » 18. § 32. » 49-61. — » 45—48. _ - » 26. § 48. » 35. § 77. 71 Kompetensvilkor för riksgäldskontorets tjensteman .................................... Konstitutionsutskottets vid 1810, 1812 och 1815 års urtima riksdagar afgifna memorial, ang. tryckning af .............................. Konstitutorial för tjensteman ........................ Kontorsexpenser ............................................. Konvertering af äldre statslån........................ Kreditiv, anvisade på riksgäldskontoret......... » riksgäldskontorets, i riksbanken...... Kronolägenheter, mindre, medel som inflyta för försäljning af........................ Krylbo—Fr öv i (Örebro), ang. anslag till statsbana mellan ............ Kuponger, tillhörande statsobligationer, inlösen af Ledigheter bland fullmäktige ........................ Liqvid mellan stats- och riksgäldsverken ...... Liqvidations- och amortissementsfonder............ Luleå—Gellivarebanan, anslaget för inköp af Län, ang. ett för Riksbankens räkning i utlandet upptaget.................................... Läns- och säkerhetshandlingar, inventering af Lånerörelse, riksgäldskontorets ..................... Låneunderstöd åt enskilda jernvägar............... Lönebesparing ................................................ Löneförhöjning, vilkor för åtnjutande af......... Löneskilnadsersättning .................................... Missväxter, behöfvandes undsättning vid ...... Obligationer, riksgäldskontorets ..................... Odlingslånefonden .......................................... Ombud, Konungens ....................................... » fullmäktiges .................................... Omröstningar, fullmäktiges ........................... Ordförande bland fullmäktige........................ » vice, bland fullmäktige ............... it » fullmäktiges, utses af fullmäktige sj elfva ............... Papper, upphandling af................................. Pensionering af riksgäldskontorets tjensteman och vaktbetjening............... » d Riksdagens bibliotekarie och den hos honom anstälde vaktmästare. ............................. Pensionsstut vid riksgäldskontoret.................. Postsparbanken, ledamot i styrelsen för, utses af fullmäktige..................... Sid. 40. § 91. 37. § 82. » 40. § 92. » 14. § 26. » 24. § 44. » 12, 13. §§ 21—24. » 26. § 47. » 22. § 41. » 10, 11, 23. §§ 14, 18, 44. » 4, 25. §§ 2, 45. » 28. §§ 53, 56. 27. § 51. » 4, 5, 25, 27. §§ 3, 4, 45, 49 6. § 7. » 23. § 43. 32. § 69. » 25. 46. » 7—9, 12, 23. §§ 11, 19, 44. » 39. § 88. » 18. § 32. > 39. § 88. » 23. § 42. » 3, 23—25. §§ 2, 43—45. » 6, 7, 23. §§ 8—10, 44. » 31. § 66. » 29, 35. § 58, 77—79. » 31. § 67. » 65. — » 65. — — » 28. § 52. 2> 34. § 76. » 42—44. §§ 99—102. » 15. § 27. » 63. — » 36. § 80. 72 Preskriptionstid för riksgäldskontorets skulder Sid. 3, 25. §§ 2, 45. Protokoll, fullmäktiges ................................. » 30. § 61. » Riksdagens, tryckning af............... » 34. § 76. » Riksdagens från och med år 1867, ang. upprättande af register till... » 36. § 81. Redovisning af de till riksgäldskontoret in- gående medel ........................ » 27. §8 49- -51. Register till kamrarnes protokoll med bihang, från och med år 1867, ang. upp- rättande af.................................... » 36. § 81. Resekostnadsersdttning för Riksdagens revisorer » 16. § 28. » » fullmäktige............... 18. § 31. » » justitieombudsmannen » 17. § 30. Revisionsberättelser från enskilda jernvägsbolag » 35. § 78. Revmonskostnnder.......................................... » 16, 21. §8 28, 40. Revisorer, Riksdagens, vid 1900 års stats- revision och deras suppleanter » 66. — — » » ang. utfärdande af kallelse till deras första sammanträde... » 34. § 8 74. » » ang. inkallande af suppleanter » 34. 74. » » råd och yttranden af dem ega fullmäktige att begära..... » 30. § 60. » » traktamenten och resekostna- der för.............................. » 16. § 28. Revisorer, utses af fullmäktige för granskning af Strömsholms nya m. fl. bolags samt allmänna hypoteksbankens för- vältning ....................................... » 35. §8 77- -79. Revisorernes berättelser ................................. 16, 34. §§ 28, 75. Riksbanken, ang. uppförande af nytt hus för » 33. § 72. » ang. lån å 25 millioner kronor till.......................................... » 23. § 43. Riksdagens bibliotekarie................................ » 14. § 27. » hus ............................................. » 14, 32, 33. 88 26, 70, 71 » » lokaler inom, få för vissa ända- mål upplåtas ..................... » 33. § 71. Riksdagsbiblioteket......................................... » 14, 37. §§ 27, 83. Riksdagshus, nytt, angående byggnadsfond för....................................... » 33. § 72. » Hytt, ang. uppförande af ......... » 33. § 72. Riksäagskostnader.......................................... » 14, 21. §§ 25, 40. Riksdagsort, fullmäktiges yttrande derom ...... » 37. 8 84. Riksdagstrycket ....................................... 34. § 76. Riksgäldskontorets enke- och pupillkassa......... » 19, 39. 88 35, 88. » fordringar för utbetalda lån » 5, 49—61. § 5. » fullmäktige........................ » 65. — 73 .Riksgäldskontorets föremål.............................. » förvaltning ........................ » hufvudbok ........................ » hus.................................... » inkomster och särskilda tillgångar ........................... » kreditiv i riksbanken......... » liqvid med statsverket ...... » lånerörelse ........................ » obligationer........................ » räkenskaper........................ » skulder.............................. » styrelse.............................. » tjenstemannapersonal ......... » upplåning........................... » utbetalningar ..................... » utlåning ........................... » vaktbetjening..................... Riksgäldssedlar, s. k., inlösen af .................. Räkenskaper, riksgäldskontorets..................... Räntekuponger, inlösen af.............................. Sakregister till kamrames protokoll............... Sammankomster, fullmäktiges ........................ Sammanträde, första, Riksdagens revisorers, ang. utfärdande af kallelse till Sammanträden, fullmäktiges i riksbanken och riksgäldskontoret gemensamma Semester, angående aflöning under.................. Skrifmaterialier för justitieombudsmannens och tryckfrihetskomiténs expedition » för Riksdagens behof............ Skulder, riksgäldskontorets, preskriptionstid för » riksgäldskontorets, förteckning å ...... Stat, aflönings, för riksgäldskontoret ............ » indragnings-, för » ............ » pensions-, » » ............ Statsbanan Gellivare—riksgränsen, ang. anslag till » Göteborg—Skee, ang. anslag till ... » Krylbo—Front, ang. anslag till ... Statskontorets behållningar, aflemnas till riksgäldskontoret. ..... » inkomster, brister i, fyllas ...... Statslån, äldre, konvertering af ..................... » 1888 års, ang. förräntning af......... » 1894 års, ang. förräntning och amortering af ................................... Sid. 3. § 1. » 28—30. §§ 52—60. » 27. § 49. » 14. § 26. 20—26. §§ 36—48. » 26.. § 47. 27. § 51. 25. § 46. 3, 23—25. §§ 2, 43-45. » 27. §§ 49, 50. 2» 3-5, 45—48. §§ 2—4. 28—30. §§ 52—60. » 38. § 86. » 13, 23, 26. §§ 23, 44, 48. » 5—20. §§ 6-35. 25. § 46. » 39. § 87. » 4. § 2. » 27. §§ 49, 50. 4, 25. §§ 2, 45. » 36. § 81. » 30—32. §§ 61—68. » 34. § 74. » 33, 37. §§ 72, 84. » 62. — » 17. § 30. » 34. § 76. 2 3, 25. §§ 2, 45. » 45—48. — » 62. — — » 63. — — » 63. — — » 10, 11, 23. §§ 12, 16, 44. » 10, 11, 23. §§ 13, 17, 44. 2 10, 11, 23. §§ 14, 18, 44. » 21. § 39. 2 12. § 20. » 24. § 44. » 4. § 3. 2 5. § 4. Bih. till Riksd. Prof. 1900. 10 Sand. 1 Afd. 2 Band. (Riksg.-kontorets reglemente.) 10 74 Strömsholms nya kanalbolag, revision af dess förvaltning................................. Styrelsen för riksgäldskontoret........................ Suppleanter för fullmäktige ........................... » deras inträdande ........................ » för Riksdagens revisorer ............ » ang. inkallande af ................ Suspension af tjensteman och vaktbetjening Telefonväsende, statens, ang. lån för fortsatt utveckling af ............... Telegrafverket, förskott till ........................... Tjensteförsummelser, frågor rörande ............... Tjenstemän vid riksgäldskontoret .................. » » » aflöning för ............ » » * aflöningsstat för ...... x » » antagande af............ * » » besvärshänvisning för * » » entledigande af......... » » » pensionering af......... * » justitieombudsmannens expedi tion .................................... Tjenster i riksgäldskontoret, lediga, bestridande och återbesättande af........................ Tjenstledighet för fullmäktige ........................ » för tjenstemännen och vaktbetje ningen. ................................ Traktamenten, Riksdagens revisorers ............ Tryckfrihetskomiténs expedition och expenser... Tryckning af Riksdagens protokoll med dertill hörande bihang ........................ * af revisoremes berättelser ............ » af konstitutionsutskottets vid 1810, 1812 och 1815 års urtima riksdagar afgifna memorial ......... Tryckningskostnader för justitieombudsmannens berättelser.................. * för Riksdagens revisorers berättelse ................. Underskrifter, antalet egenhändiga å riksgälds kontorets obligationer............... Understöd för obemedlade tjenstemäns sterbhus ............................................. Undsättningsmedel vid missväxter .................. Uppdrag, fullmäktiges särskilda..................... Upphandling af papper för tryckning af Riksdagens protokoll........................ Sid, . 35. § 77. » 28- -30. §§ 52—60. » 65. - - » 28. §§ 53, 54, 66. » 34. § "4. 41. §§ 94, 96. » 11, 23. §§ 15, 44. » 13. § 24. » 41, 42. §§ 93-98. » 38. § 86. » 18. § 32. » 62. » 40. § 91. » 42. § 97. » 41. §§ 94, 95. 42- -44. §§ 99—102. 16. § 29. 9 39, 40. §§ 88-92. » 30. § 63. » 40. § 89. » 16. § 28. > 17. § 30. » 34. § "6. 34. § 75. » 37. § 82. » 17. § 30. > 16. _____§ 2 8_ ) 4. § 2. 19. § 34. » 23. § 42. » 32— 38. §§ 69-85. » 34. § 76. 75 Upplåning, riksgäldskontorets ........................ Sid. 13, 23, 26. Utbetalningar, åliggande riksgäldskontoret...... » 5—20. Utdrag af riksgäldskontorets räkenskaper ...... » 27. Utlottningslistor rörande de i svenskt mynt förskrifna statsobligationer ... » 25. Utlåning, riksgäldskontorets........................... » 25. Vaktbetjening, justitieombudsmannens............... » 16. » riksgäldskontorets..................... » 39. » aflöningsstat för........................ » 62. Vaktbetjeningens pensionerande........................ » 42—44. » tjensteförsummelser och entledigande. .......................... » 41, 42. Vaktmästaren vid Riksdagens bibliotek, aflöning för .......................................... » 15. Vilkor för löneförhöjning vid riksgäldskontoret » 18. » » att kanna antagas till tjensteman vid riksgäldskontoret.................. » 40. Öfverlåtelse på viss person af riksgäldskontorets obligationer ................................. * 4. Öfverläggningar, fullmäktiges ........................'' » 31. Örebro—Frövi, ang. inköp af bandelen mellan » 10, 11, 23. §§ 23, 44, 48. §§ 6-35. § 50. § 44. § 46. § 29. § 87. §§ 99—102. §§ 96-98. § 27. § 32. § 91. § 2. § 67. §§ 14, 18, 44.