utfärd ad t vid slutet af 1899 års riksdag

Bill. till llikull. Vrot. 189!). 10 Sand. 1 Afä. 2 Band. (Riktig. kontorets reglemente.) 1 innehålls-förteckning. Riksgäldskontorets föremål § 1. » skulder §§ 2—5. » fordringar för utbetalda lån §§ 6 och 7. )> återstående utgifter till följd af beslut vid föregående riksdagar §§ 8-14. » utbetalningar, anvisade vid innevarande riksdag, §§ 15—18. Med statsregleringen gemenskap egande utgifter § 19, På Riksgäldskontor anvisade kreditiv §§ 20—23. Från Riksgäldskontoret utgående riksdags- och revisionskostnader, aflöningar, förvaltningsutgifter m. m. §§ 24—84. Riksgäldskontorets inkomster och tillgångar §§ 35—47. Redovisningen af de till Riksgäldskontoret ingående medel §§ 48—50. Riksgäldskontorets styrelse §§ 51—59. Fullmäktiges sammankomster §§ 60—67. » särskilda åligganden och uppdrag §§ 68—84. Riksgäldskontorets betjening §§ 85 och 86. Lediga tjensters bestridande och tillsättande §§ 87—91. Behandlingen af frågor rörande tjensteförsummelser m. m. §§ 92—97. Pensionerandet af Riksgäldskontorets betjening §§ 98—101. Allmänna bestämmelser § 102. o o Reglemente för Riksgäldskontoret. § i Riksgäldskontoret bär till föremål: a) att ombesörja liqviden af svenska statens skuld, för hvilken Riksdagen enligt § 66 Regeringsformen ansvarar; b) att verkställa alla de utbetalningar, som af Rikets Ständer eller Riksdagen blifvit å detta verk anvisade; c) att mottaga, förvalta och redovisa alla härtill anslagna tillgångar och inkomster samt hålla uppkommande, till Riksgäldskontoret levererade öfverskott och behållningar Riksdagen till hända; d) att, i saknad af annan tillgång för bestridande af beviljade och å Riksgäldskontoret anvisade utgifter, upplåna dertill oundgängligen erforderliga medel; och e) att utföra alla uppdrag och åligganden, som Riksgäldskontoret för öfrigt af Rikets Ständer eller Riksdagen erhållit. Angående Riksgäldskontorets skulder. § 2. De af Riksgäldskontoret för upptagna lån utfärdade och förut icke inlösta eller eljest, jemlikt behörig föreskrift, ur räkenskaperna affärda obligationer, äfvensom de obligationer, hvilka hädanefter varda af detta verk utgifna, böra, så till kapital som upplupna räntor, enligt desammas ordalydelse infrias. Der preskriptionstid i afseende på någon särskild del af Riksgäldskontorets skulder icke blifvit stadgad, komma skulderna, intill dess annorlunda förordnas, att i vederbörlig ordning liqvideras, utan afseende å den tid, inom hvilken fordringar hos enskilde eller hos Kongl. Maj:t och Kronan skola nu eller framdeles göras gällande. Härförutan har Riksdagen medgifvit: 4 a) att till innehafvaren stäld obligation må, då derom hos Fullmäktige göres framställning, på viss namngifven person öfvcrlåtas, för att endast i dennes hand vara gällande, samt, derest egaren sedermera det önskar, å nyo kunna göras gällande i hvarje innehafvares hand, allt under de vilkor i afseende på behöriga anteckningar å sjelfva obligationen samt i Kontorets räkenskaper, som Fullmäktige ega föreskrifva; b) att Fullmäktige må, när sådant icke för Riksgäldskontoret medför olägenhet, kunna medgifva omedelbar inlösen i Riksgäldskontoret af förfallna obligationer och räntekuponger, fastän desamma enligt obligationernas lydelse och stadgandena i lånekontrakten böra å deruti angifna utrikes orter infrias; för hvilket ändamål Fullmäktige må träffa erforderliga öfverenskommelser med de låneöfvertagare, som kontraktsenligt skola ombesörja denna inlösen; samt c) att, då s. k. riksgäldssedlar i Riksgäldskontoret till inlösen företes, Fullmäktige ega att, derest sedlarne befinnas rigtiga, låta desamma med Riksgäldskontorets medel infria. Beträffande antalet egenhändiga underskrifter å Riksgäldskontorets obligationer har Riksdagen föreskrifvit, att obligationer, som komma att af Riksgäldskontoret utlemnas, böra vara försedda, då deras valör ej uppgår till 1,000 kronor eller motsvarande belopp i utländskt myntslag, med minst en, då valören utgör 1,000 kronor eller högre belopp till och med 2,000 kronor eller motsvarande belopp i utländskt myntslag, med minst två samt, då valören öfverstiger 2,000 kronor eller motsvarande belopp i utländskt myntslag, med minst tre handskrifna namnteckningar. I afseende på Riksgäldskontorets skulder, om hvilka Kontorets räkenskaper och handlingar lemna fullständig upplysning, och hvilkas belopp vid nästlidna års slut finnas summariskt uppgifna uti bil. A vid detta reglemente, böra i öfrigt de föreskrifter, som äro intagna uti de vid föregående riksdagar för Riksgäldskontoret utfärdade reglementen, i de delar samma föreskrifter ännu icke blifvit fullgjorda, fortfarande tjena till efterrättelse. § 3. Enligt 1889 års Riksdags beslut skall, med anledning af 1888 års svenska tre procent statslåns upptagande, till de under Riksgäldskontorets förvaltning stående liqvidations- och amortissementsfonderna årligen utbetalas en annuitet till belopp motsvarande fyra procent af den för detta lån erhållna valuta, eller 885,333 kronor 33 öre, af hvilken annuitet ränta å 1888 års lån främst skall utgå, men återstoden användas till amortering å statsskulden medelst ökad utlottning eller obligationsinköp tid efter annan. 5 § 4. Innevarande års Riksdag har besluta, att under år 1900 skall till den under Riksgäldskontorets förvaltning stående fonden för extra amortering af statsskulden, förutom det belopp, som på grund af 1889 års Riksdags beslut bör till densamma ingå, utbetalas 237,100 kronor. § 5. Enligt 1895 års Riksdags beslut skall till de under Riksgäldskontorets förvaltning stående liqvidations- och amortissementsfonderna från och med år 1896 årligen utbetalas ett belopp af 672,300 kronor, hvaraf främst skall utgå ränta å 1894 års svenska 3-procents statslån och återstoden användas till amortering derå på tider och sätt, som Fullmäktige i Riksgäldskontoret må finna lämpligast, dock att hela lånet skall vara slutbetaldt inom år 1950. Angående Riksgäldskontorets fordringar för de af dess medel utbetalda eller godtgjorda lån. § 6. Beträffande Riksgäldskontorets fordringar för meddelade lån, om hvilkas belopp Kontorets böcker och räkenskaper lemna fullständig upplysning och å hvilka, för tiden vid nästlidna års slut, en förteckning jemväl finnes detta reglemente bifogad (bil. B), skola de förbindelser, å hvilka fordringarne sig grunda, jemte föreskrifterna uti äldre reglementen i tillämpliga delar fortfarande tjena till efterrättelse. § 7. Sedan, jemlikt beslut af Rikets Ständer vid 1862—1863 års riksdag, till allmänna] läroverket i Kalmar, mot förbindelse af domkapitlet i Kalmar stift, från Riksgäldskontoret utlemnats ett lån å 40,000 kronor såsom bidrag till uppförande åt ny byggnad för läroverket, har innevarande års Riksdag medgifvit, att domkapitlet berättigas att, efter inbetalning af det belopp, hvarmed nämnda statslån vid betalningstiden öfverskjuter 22,000 kronor, i sammanhang dermed utbyta den för detta lån aflemnade förbindelse mot ny skuldsedel å 22,000 6 kronor, deruti domkapitlet utfäster sig att årligen, intill dess lånet blifvit slutbetaldt, till riksgäldskontor eller order å sistnämnda summa erlägga 4^2 procent med 990 kronor, hvaraf först skall godtgöras ränta efter 4 procent å oguldet kapitalbelopp och återstoden utgöra afbetalning derå. Angående IliksgiiJdskontoret åliggande utbetalningar. l:o. Återstående utgifter till följd af beslut vid föregående riksdagar. § 8. Riksdagen har år 1879 till Kongl. Maj:ts förfogande, för att, på sätt och i den ordning, Kongl. Maj:t skulle ega att närmare bestämma, användas till inköp af Hallsberg—Motala—Mjölby jernväg tillika med allt hvad dertill hörer, så väl fast som löst, såsom husbyggnader, rörlig materiel, reservdelar till lokomotiv och vagnar, verkstadsinventarier och redskap, telegraf- och signaleringsinrättning, stält ett belopp af högst 4,000,000 kronor samt bemyndigat Fullmäktige i Riksgäldskontoret att genom försäljning af då återstående osålda obligationer, tillhörande, vare sig 1872 eller 1875 eller 1878 års statslån, anskaffa de härför nödiga medlen, för att i enlighet med Kongl. Maj:ts beslut utbetalas; och åligger det alltså Riksgäldskontoret att tillhandahålla och behörigen utbetala hvad af nämnda anslag ännu ej lyftats. § 9. Riksdagen har år 1890 dels, på det Kongl. Maj:t må blifva i tillfälle att för statens räkning för en köpeskilling af högst 6,750,000 kronor och på de vilkor i öfrigt, Kongl. Maj:t bestämmer, inköpa jernvägen mellan Luleå och gränsen mot Norge med alla dertill hörande byggnader och öfriga för trafikens behof utförda anläggningar jemte den vid jernvägen befintliga rullande materiel, som, vid en af maskiningeniören V. L. Klemming i september månad år 1889 verkstäld uppskattning derå, uppgifvits tillhöra bolaget “The Swedish and Norwegian railway company, limited“, till Kongl. Maj:ts förfogande anvisat ej mindre nämnda belopp, 6,750,000 kronor, än äfven för bestridande af ifrågakommande kostnader för inköpets verkställande 250,000 kronor, att, i den mån sådant erfordras, för de dermed afsedda ändamålen användas, dels och anvisat de ifrågavarande beloppen, tillhopa högst 7,000,000 kronor, att utgå från Riksgäldskontoret, med rätt för Kongl. Maj:t att lyfta beloppen, när Kongl. Maj:t finner sådant nödigt. 7 § 10. Riksdagen har år 1888 beslutat, att till odlingslånefonden må under hvarje af åren 1889—1893 ej mindre ingå de till Statskontoret inflytande annuiteter å odlingslån än äfven af Riksgäldskontoret, i mån af behof och uppå reqvisition af Kong!. Maj:t, öfverlemnas medel till så stort belopp, som jemte de till fonden ingående annuiteter kan erfordras till fyllande af högst en million kronor årligen; samt att Riksgäldskontoret skall af fonden erhålla godtgörelse för den ränteutgift, som, genom berörda medels öfverlemnande till fonden, för Riksgäldskontoret förorsakas. § 11. Riksdagen har år 1893 beslutat, att till odlingslånefonden må under hvarje af åren 1894—1898 ej mindre ingå de till Statskontoret inflytande annuiteter å odlingslån, än äfven af Riksgäldskontoret, i mån af behof och uppå reqvisition af Kongl. Maj:t, öfverlemnas medel till så stort belopp, som jemte de till fonden ingående annuiteter kan erfordras till fyllande af högst en million kronor årligen, samt att Riksgäldskontoret skall af fonden erhålla godtgörelse för den ränteutgift, som, genom berörda medels öfverlemnande till fonden, för Riksgäldskontoret förorsakas. § 12. Riksdagen har år 1898 beslutit, att till odlingslånefonden må under hvart af åren 1899—1903 ej mindre ingå de till statskontoret inflytande annuiteter å odlingslån, än äfven af Riksgäldskontoret, i mån af behof och uppå reqvisition af Kongl. Maj:t, öfverlemna medel till så stort belopp, som jemte de till fonden ingående annuiteter kan erfordras till fyllande af högst en million kronor årligen, samt att Riksgäldskontoret skall af fonden erhålla godtgörelse för den ränteutgift, som genom berörda medels öfverlemnande till fonden för Riksgäldskontoret förorsakas. § 13- Till låneunderstöd för enskilda jernvägar har 1896 års Riksdag beviljat och stält till Kongl. Maj:ts disposition ett extra anslag af 7,500,000 kronor, att utgå under fem år från och med år 1897 med 1,500,000 kronor årligen, dock så, att belopp, som ej blifvit till utgående under ett af dessa år anvisadt, må för ett efterföljande år af samma femårsperiod disponeras, egande Kongl. Maj:t att å detta anslag till understödjande af nya, ännu ej påbörjade enskilda jernvägs - 8 anläggningar anvisa af Kongl. Maj:t beviljade understödsbelopp, att utgå i enlighet med följande vilkor och bestämmelser: l:o) att kostnadsförslag och arbetsplan fastställas af Kongl. Maj:t, som ock närmare bestämmer de ställen, livilka jernväg skall beröra, varande det sökande bolaget skyldigt att godtgöra de särskilda kostnaderna för möjligen erforderliga kontrollundersökningar, besigtningar, extra biträdens användande med mera dylikt, Indika kunna af kostnadsförslagets och arbetsplanens granskning föranledas; 2:o) att det lånesökande bolaget, för att kunna erhålla statsunderstöd, skall vara skyldigt hos Kongl. Maj:t styrka, att det förfogar öfver ett kapital, somjemte statslånet är fullt tillräckligt till jernvägsanläggningens utförande på sätt arbetsplan och kostnadsförslag innehålla och hvaraf minst så stor del, som motsvarar hälften af den beräknade anläggningskostnaden, bör utgöras af inbetaldt eller tecknadt aktiebelopp eller eljest utan återbetalniugsskyldighet lemnadt tillskott till jernvägsanläggningens utförande; 3:o) att låneunderstödet må utgöra högst hälften af anläggningskostnaden efter det faststälda kostnadsförslaget samt lyftas i mån af arbetets fortgång på sätt och å tider, som Kongl. Maj:t bestämmer, dock med iakttagande deraf, att inbetalningarna å den del af anläggningskapitalet, som bör utgöras af aktiekapital eller eljest utan återbetalningsskyldighet lemnadt tillskott, skola ske i förhållande till de andelar af lånesumman, som lyftas, och före lyftningen af dessa låneandelar; skolande härjemte eu tiondedel af den beviljade låneförsträckningen innestå, till dess besigtning af jernvägsanläggningen blifvit i öfverensstämmelse med § 2 mom. 2 af kongl. kungörelsen den 11 december 1874, angående ordningen för afsyning och besigtning af enskilda jernvägar och deras upplåtande för allmän trafik, förrättad, och väg- och vattenbyggnadsstyrelsen meddelat tillstånd till banans öppnande för allmän trafik; 4:o) att i afseende å ifrågavarande försträckningar skall iakttagas: a) att annuiteten beräknas till fem procent å ursprungliga försträckningsbeloppet, af hvilken annuitet först godtgöres ränta efter fyra och en half för hundra å oguldet kapitalbelopp och återstoden utgör afbetalning derå; b) att anstånd med räntans erläggande må medgifvas för högst tre år, dock icke utöfver ett år från den dag, då, enligt Kongl. Maj:ts bestämmande, jernväg senast skall vara färdig och för trafik öppnad; skolande beloppet af den ränta, med hvars erläggande anstånd sålunda medgifves, till staten inbetalas, sedan genom de stadgade annuitetsliqviderna all öfrig ränta, med hvilken anstånd icke beviljats, blifvit gulden och kapitalet godtgjordt, så att efter nämnda tids förlopp med annuitetens erläggande fortfares så länge, till dess äfven beloppet af den ränta, med hvars erläggande anstånd medgifvits, blifvit till staten inbetaldt; och c) att kapitalafbetalning skall vidtaga tre år efter den dag, då, enligt Kongl. Maj:ts bestämmande, jernväg senast skall vara färdig och för trafik öppnad; 9 5:o) att jernvägsanläggningen med alla dertill hörande byggnader och materiel, äfvensom all bolagets öfriga egendom, skall utgöra säkerhet för den af staten lemnade försträckning, och staten till säkerhet för sin fordrans utbekommande erhålla inteckning med förmånsrätt framför hvarje annan fordran i den jernväg, för hvars anläggning den ifrågavarande försträckningen beviljats; börande ej mindre, såsom vilkor för statslånets erhållande och tillgodonjutande, i bolagsordningen intagas stadgande om bolagets skyldighet att till säkerhet för statens fordran inteckna bolagets jernväg med förmånsrätt för samma fordran framför hvarje annan fordran hos bolaget, än ock en tredjedel af det beviljade statslånet innestå, till dess inteckning med ofvan stadgad förmånsrätt i bolagets jernväg meddelats för förut lyftade andelar af lånet; hvarjemte ofvanberörda sista tredjedel ej må utbekommas, förr än inteckning för dess belopp med förmånsrätt framför hvarje annan fordran än statens blifvit i bolagets jernväg behörigen meddelad; 6:o) att Kong!. Maj:t skall insätta en med särskild instruktion försedd ledamot i direktionen för hvarje jernvägsbolag, som innehar lån af staten, och utse en revisor att deltaga uti granskningen af bolagets förvaltning och räkenskaper, samt att arfvode till sålunda utsedd direktör och revisor skall bekostas af bolaget; 7:o) att hvarje jernvägsbolag, som erhållit statsunderstöd, skall vara skyldigt underkasta sig så väl de bestämmelser i fråga om samtrafik, hvilka Kongl. Maj:t kan finna godt för bolaget bestämma, som ock i öfrigt alla de vilkor och kontroller, som af Kongl. Maj:t pröfvas lämpliga och nödiga; samt 8:o) att hvarje sådant bolag, som nyss är nämndt, må, då Kongl. Maj:t så pröfvar lämpligt, dels utan kostnad eller årlig ersättning undfå upplåtelse af den för jernvägsanläggningen erforderliga, Kronan tillhöriga mark, som står under dess omedelbara disposition, hvaremot, när fråga är om boställsjord eller annan åt enskild person med åborätt eller annorledes upplåten kronojord, ersättning derför af bolaget bör lemnas i enlighet med gällande expropriationslag, dels ock kostnadsfritt begagna sådana å Kronans egor belägna kalk- och stenbrott jemte grustägter, som kunna vara disponibla; och åligger det Fullmäktige att behörigen tillhandahålla och utbetala de belopp, Kongl. Maj:t kan komma att å detta anslag anvisa. § 14. Till påbörjande af en statsbana från Gellivare till rilcsgränsen har 1898 års Riksdag för år 1899 beviljat ett anslag af 5,400,000 kronor och deraf till utgående från Riksgäldskontoret anvisat 4,650,000 kronor att enligt Kongl. Haj:ts disposition utbetalas. o u Bill. till Biksd. Prat. 1890. 10 Sami. 1 Afd. 2 Band. (RikBg.-kontorets reglemente). 10 2:o. Under innevarande riksdag på Riksgåldskontoret anvisade utgifter. § 15. Innevarande års Riksdag har bemyndigat Fullmäktige i Riksgåldskontoret att tillhandahålla telegrafstyrelsen för fortsatt utveckling af statens telefonväsende ett lånebelopp af 1,000,000 kronor, att, i mån af behof och sedan detta för hvarje gång blifvit af Kong!. Maj:t pröfvadt, af telegrafstyrelsen i Riksgåldskontoret lyftas och, jemte ränta, motsvarande den ränteutgift, som genom berörda belopps öfverlemnande till telegrafstyrelsen förorsakas Riksgåldskontoret, inom tolf år från första lyftningsdagen återgäldas medelst afbetalningar i den mån telegrafverkets medel dertill lemna tillgång, dock så, att dylika afbetalningar böra en månad förut af telegrafstyrelsen för Riksgåldskontoret tillkännagifvas. § 16. Till fortsättning af statsbanan mellan Gellivare och riksgränsen har innevarande års Riksdag för år 1900 beviljat och till utgående från Riksgåldskontoret anvisat 4.000. 000 kronor, att enligt Kongl. Maj:ts disposition utbetalas. § 17. Till fortsättning af statsbanan från Göteborg till Skee har innevarande års Riksdag för år 1900 beviljat och till utgående från Riksgåldskontoret anvisat 2.000. 000 kronor, att enligt Kongl. Maj:ts disposition utbetalas. § 18. Innevarande års Riksdag har, under godkännande, till hufvudsakliga delar, af de vid statsrådsprotokollet öfver civilärenden den 6 mars 1899 fogade förslagskontrakt angående förvärfvande för svenska statens räkning af bandelen Örebro— Frövi af Örebro—Köpings jernväg och angående öfvertagande af kontrakt om trafikerande af Örebro—Svartå jernväg, ej mindre bemyndigat Riksgåldskontoret att enligt bestämmelserna i förstnämnda kontrakt fullgöra liqviden af köpeskillingen med tillhörande räntebetalning samt utbetala godtgörelse för anläggning af ett förbindelsespår vid Frövi, än äfven för år 1900 anvisat till kompletteringsarbeten å bandelen Örebro—Frövi kronor 237,500: — till inköp af rullande materiel för linien Spånga— Frövi—Örebro ............................................................ » 300,000: — till fullbordande af statsbanan mellan Krylbo och Frövi jemte spårutvidgningar i Örebro ................. » 500,000: — eller tillsammans kronor 1,037,500: — 11 att åtgå af Riksgäldskontoret; och åligger det till följd häraf Riksgäldskontoret att enligt Kong!. Maj:ts disposition behörigen utbetala de sålunda anvisade beloppen. 3:o. Med statsregleringen gemenskap egande utgifter. § 19. I händelse under löpande året skulle visa sig, att Statskontorets inkomster äro otillräckliga för bestridande af dess utgifter, åligger det Riksgäldskontoret att, sedan Kongl. Maj:t, uppå Statskontorets underdåniga anmälan, pröfvat behofvet, för dess fyllande tillhandahålla Statskontoret det belopp, Kongl. Maj:t för sådant ändamål finner för godt bestämma; dock med förbindelse för Statskontoret att, så snart dess tillgångar det medgifva, återgälda hvad Riksgäldskontoret sålunda förskjutit. Ro. På Riksgäldskontoret anvisade kreditiv. § 20. Till följd af stadgandet i Regeringsformens 63 § har Riksdagen anslagit och till utbetalning från Riksgäldskontoret anvisat en kreditivsumma af sju millioner fem hundra tusen kronor, för att vid infallande krig af Konungen lyftas, sedan han Statsrådet in pleno hört och Riksdagen sammankallat. Riksdagens å denna summa utfärdade förseglade anordning får ej förr brytas eller summan af Fullmäktige utbetalas, än sedan riksdagskallelsen blifvit i allmänna tidningarne kungjord. § 21. Den kreditivsumma, som, enligt ofvan åberopade grundlagsstadgande, bör å Riksgäldskontoret anvisas för att, på sätt detsamma innehåller, under tiden mellan innevarande och nästkommande riksdag vara tillgänglig, då Konungen till rikets försvar eller andra högst vigtiga och angelägna ändamål, sedan hela Statsrådets tankar deröfver blifvit inhemtade, finner den vara oundgängligen nödig, har Riksdagen faststält till sju millioner fem hundra tusen kronor. § 22. För bestridande af ifrågakommande utbetalningar utaf de genom näst föregående paragrafer å Riksgäldskontoret anvisade kreditiv böra detta verks härtill disponibla tillgångar begagnas, och, i fall dessa icke äro tillräckliga, de derut - 12 öfver erforderliga medlen af Riksgäldskontoret upplånas mot Kontorets obligationer, stälda till inlösen antingen efter viss förfallotid eller efter föregången uppsägning; agande Fullmäktige att, med hänsigt till de vid upplåningen sig företeende omständigheter och förhållanden, bestämma räntevilkoren samt fastställa betalningsterminerna för dessa obligationer; dock får obligationernas förfallotid icke utsättas senare än fem år efter deras utgifningsdag. § 23. Till bestridande af sådana telegrafverkets oförutsedda utgifter, som för uppfyllande af traktatsenliga förbindelser kunna erfordras, har Riksdagen medgifvit, att Kongl. Maj:t må ega att, i händelse verkets egna medel dertill icke lemna tillgång, i Riksgäldskontoret utbekomma förskott till belopp af högst ett hundra femtio tusen kronor. 5:o. Från Riksgäldskontoret utgående riksdags- och revisionskostnader, aflöningar, förvaltningsutgifter, in. m. § 24. Alla på Riksdagens beslut grundade utgifter för riks dag skostnader skola, intill dess annorlunda af Riksdagen förordnas, under behörigt iakttagande af samma, genom Riksdagens Statsutskott Fullmäktige till efterrättelse härvid meddelade beslut, omedelbart från Riksgäldskontoret till vederbörande utbetalas, hvarförutan sådana af Riksdag föranledda utgifter, som i anseende till deras föremål eller beskaffenhet dels redan blifvit, dels framdeles varda af Kongl. Maj:t godkända och å Kongl. Statskontoret anvisade, må, efter erhållna reqvisitioner och anstäld granskning af derför aflemnade verifikationshandlingar, Kongl. Statskontoret af Riksgäldskontoret godtgöras. § 25. Kostnaderna för nödiga reparationer och andra arbeten, för vederbörligt underhåll och tillsyn så väl af den för Riksgäldskontoret anvisade som af de för Riksdagens sammankomster afsedda fasta egendomar, äfvensom för de uti samma egendomar befintliga inventariers underhåll och komplettering, skola utaf Riksgäldskontorets medel bestridas, i likhet med andra till så kallade kontorsexpenser vanligen hänförda utgifter. 13 § 26. För komplettering och utvidgande af Biksdagens bibliotek samt dermed förenade utgifter utgår från och med år 1899 ett årligt anslag af fyra tusen fem hundra kronor; och skola de af 1882 års Riksdag faststälda stadgar för Riksdagens bibliotek, med deri vid 1894 och 1899 års Riksdagar vidtagna ändringar, samt instruktion för bibliotekarien vid Riksdagens bibliotek tjena till efterrättelse. Riksdagen bar år 1884 beslutat: a) att bestämma aflöningen för Riksdagens bibliotekarie till: lön ....................................................................................... kronor 2,500: — och tjenstgöringspenningar................................................ „ 1,500: — kronor 4,000: —; att lönen må kunna, efter fem års tjenstgöring i befattningen, ökas med 500 kronor; att, om bibliotekarien erhåller fri bostad med nödig vedbrand, tjenstgöringspenningarne skola utgå med endast 600 kronor, dock så, att, vid afdrag i följd af tjenstledighet, detsamma, med tillämpning af de för sådant fall gifna bestämmelser, sker för hela beloppet af tjenstgöringspenniDgarne från aflöningsbeloppet i dess helhet; att i fråga om tjenstgöringspenningars och pensions erhållande samma bestämmelser må gälla för Riksdagens bibliotekarie, som i Riksgäldskontorets reglemente finnas för detta kontors tjensteman angifna; att bibliotekarien skall vara skyldig ej mindre att ställa sig till efterrättelse gällande eller blifvande stadgar för Riksdagens bibliotek och instruktion för bibliotekarien vid Riksdagens bibliotek än ock utan vidare ersättning lemna det biträde, som Fullmäktige i Riksgäldskontoret kunna af honom påkalla vid göromål för Riksgäldskontorets räkning; b) att Fullmäktige i Riksgäldskontoret må ega att vid Riksdagens bibliotek anställa en vaktmästare med åtnjutande af dels: lön .......................................................................................... kronor 600: — tjenstgöringspenningar ......................................................... „ 100: — kronor 700: — dels ock antingen fri bostad med nödig vedbrand eller, i stället för denna förmån, 200 kronor såsom tjenstgöringspenningar; hvilken aflöning må kunna, efter fem års ordinarie tjenst, höjas, lönen med 100 och tjenstgöringspenningarne med 100 kronor; att i fråga om tjenstgöringspenningars och pensions erhållande samma bestämmelser må gälla för den vid Riksdagens bibliotek anstälde vaktmästare, som 14 i Riksgäldskontorets reglemente finnas för vaktmästarne vid detta kontor angifna; och c) att så väl bibliotekariens som vaktmästarens vid Riksdagens bibliotek aflöning och pension skola utgå af förslagsanslaget till riksdagskostnader. Enligt 1894 års Riksdags beslut ega fullmäktige i Riksgäldskontoret att under riksdag vid Riksdagens bibliotek anställa en amanuens med arfvode af högst fem kronor om dagen samt att tilldela vaktmästaren vid biblioteket, förutom hans ofvan berörda aflöning, ett extra arfvode af 1 krona 50 öre om dagen under den tid, Riksdagen är samlad. § 27. De traktamenten och resekostnadsersättningar, som tillkomma Riksdagens revisorer, skola, enligt behörigen granskade och godkända räkningar, utbetalas af Riksgäldskontoret; egande revisorerna att, utom de af dem faststälda arfvoden till de hos dem anstälde sekreterare samt kameral-, kansli- och vaktbetjening, på Riksgäldskontoret anvisa ersättning för inköp af papper, skrifmaterialier och andra dylika utgifter, för annonser om revisorernas sammanträden samt för de kostnader, som kunna föranledas af verkstälda resor. Kostnaderna för tryckning, häftning och utdelning af revisorernas berättelser öfver revisionen af statsverket, riksbanken och riksgäldskontoret, äfvensom af de förklaringar, som i anledning deraf kunna varda afgifna, böra äfven af Riksgäldskontorets medel bestridas. § 28. Aflöningen för justitieombudsmannen samt den hos honom anstälda kanslioch vaktbetjening bör af Riksgäldskontoret under sista månaden af hvarje qvartal utbetalas; skolande lönen för justitieombudsmannen, under den tid innevarande Riksdags statsreglering kommer att blifva gällande, utgå med åtta tusen kronor, eller lika belopp, som justitiekanslerns aflöning enligt sagda statsreglering utgör; hvaremot justitieombudsmannen, derest han förut innehar tjenst på rikets stat, är skyldig att den dermed förenade löneinkomst frånträda, så länge han uppbär justitieombudsmanslönen. Utöfver den faststälda aflöningen eger den justitieombudsman, som hädanefter tillträder detta embete och dessförinnan icke är i hufvudstaden bosatt, att såsom flyttningshjelp uppbära från Riksgäldskontoret ett tusen femhundra kronor. För ofvan bemälda kansli- och vaktbetjening utgår aflöningen med följande årliga belopp, nemligen: 15 för sekreteraren med fyratusen femhundra kronor; „ en kanslist, som tillika har skyldighet att ombesörja registratorsgöromålen, med tretusen kronor; hvilka två löner dock kunna höjas efter fem år med 500 kronor och efter tio år med ytterligare 500 kronor; „ en kanslist med tvåtusen femhundra kronor, dock med rätt för justitieombudsmannen att, utan tillsättning af omförmälde kanslist, till befordrande af göromålens gång inom expeditionen, vikariatsersättning, renskrifning m. m. använda nämnda belopp, dock med skyldighet å hans sida att för medlens användning redovisa; samt „ en vaktmästare med åtta hundra kronor, hvilket belopp dock efter fem år kan höjas med 100 kronor, men, så länge boställsrum i Riksdagens hus af nämnde vaktmästare innehafvas, kommer att minskas med 150 kronor om året. I öfrigt skola de för justitiekanslersexpeditionen gällande bestämmelser och vilkor i tillämpliga delar, efter justitieombudsmannens bepröfvande, gälla äfven för justitieomhudsmansexpeditionen; hvarjemte särskilt är stadgadt, dels att sekreteraren hos justitieombudsmannen bör utan särskild ersättning jemväl bestrida de göromål, som tillhöra sekreterarebefattningen hos tryckfrihetskomitén, dels att, derest han förut innehar tjenst på rikets stat, samma vilkor och förbehåll skola vid uppbärandet af ofvan berörda aflöning iakttagas, som äro stadgade i afseende på utbetalningen af justitieombudsmanslönen vid enahanda fall. § 29. Till kostnader för justitieombudsmannens embetsresor bör Riksgäldskontoret uppå hans reqvisition och emot derför inom hvarje års utgång afgifvande redogörelse förskottsvis utbetala en summa af två tusen kronor. För upphandlingen af skrifmaterialier och för andra expenser vid justitieombudsmannens och tryckfrihetskomité^ expedition bör ett årligt belopp af fem hundra kronor, emot behörig redogörelse, förskottsvis af Riksgäldskontorets medel utanordnas. Tryckningen och häftniDgen af justitieombudsmannens embetsberättelscr jemte dertill hörande bilagor böra verkställas och papperet för dessa handlingars tryckning anskaffas genom Fullmäktiges försorg; dock skall den dervid erforderliga korrekturläsningen besörjas på sätt förut skett; börande samtliga trycknings- och häftningskostnaderna för ifrågavarande berättelser och bilagor omedelbart utaf Riksgäldskontoret godtgöras, utan afdrag å de till expenser för sagda expedition beviljade anslag, hvaremot de medel, hvilka inflyta genom samma berättelsers försäljning i bokhandeln, skola af justitieombudsmannen, som härom eger foga anstalt, inför Fullmäktige särskildt redovisas. lfi § 30. Såsom arfvode åtnjuter Fullmäktiges Ordförande tre tusen två hundra kronor, samt hvar och en af de öfrige Fullmäktige ett tusen sex hundra kronor årligen; hvarförutom Fullmäktig, som ej är i Stockholm bosatt, eger att för en resa årligen till och från hemorten uppbära kostnadsersättning, beräknad efter samma grunder, som gälla för beräknandet af resekostnadsersättningen åt Andra Kammarens ledamöter. Fullmäktiges Deputerade åtnjuta härjemte särskilda årliga arfvoden, som utgå, med fem tusen kronor till den Deputerad, som utöfvar det i § 57 omförmälda uppdrag, hvilket skall af en af Deputerade bestridas, och med tre tusen kronor till den andre af Deputerade. § 31. Aflöningen för BiksgäldsJcontorets tjenstemannapersonal och valäbetjening utgår, enligt den af Riksdagen för nämnda verk faststälda aflöningsstat, hvilken icke får öfverskridas; varande nedanstående vilkor och förbehåll stadgade för tillgodonjutande af den för bemälda tjenstemannapersonal och vaktbetjente beviljade löneförhöjning : l:o. Innehafvare af de ökade lönerna inom Riksgäldskontoret äro underkastade den vidsträcktare tjänstgöringsskyldighet eller den jemkning i åligganden, som antingen vid en blifvande förändrad organisation af detta verk eller eljest kan varda i allmänhet stadgad; och böra de fullmakter, som för Riksgäldskontorets tjensteman utfärdas, innefatta förbehåll om vederbörandes skyldighet att åtaga sig de nya eller förändrade göromål, hvilka kunna dem åläggas. 2:o. Sådana uppdrag och bestyr, som till följd af Rikets Ständers eller Riksdagens förfoganden böra af tjenstemännen vid Riksgäldskontoret förrättas, skola, oaktadt särskilda arfvoden för enahanda uppdrag och göromål tillförene utgått, hädanefter inbegripas under vederbörandes bestämda tjensteåligganden, hvadan alltså den framtida vedergällningen för sagda uppdrag och bestyr kommer att innefattas i den aflöning, gällande stat upptager. 8:o. De med hvarje befattning förenade tjenstgöringspenningar, arfvode eller missräkningspenningar, få uppbäras endast för den tid, tjenstens innehafvare verkligen tjenstgjort eller åtnjutit semester, men skola för den tid, han eljest varit från tjenstgöringen befriad, utgå till den, som tjensten förrättat; dock må Fullmäktige kunna medgifva den tjensteman eller vaktbetjent, som af sjukdom hindras från bestridande af sin tjenst, att uppbära de för samma tjenst anvisade tjenstgöringspenningar, arfvode och missräkningspenningar eller någon del deraf. 17 4:o. Tjensteman vid Riksgäldskontoret får icke annan tjenstebefattning utom Riksgäldskontoret mottaga. Den, som till tjensteman vid Riksgäldskontoret utnämnes, vare skyldig att annorstädes innehafvande tjenstebefattning genast frånträda. Tjensteman, som till följd af förut gällande stadganden innebar tjenst utom Riksgäldskontoret, må dock densamma bibehålla, så länge den icke är för tjenstgöringen i Riksgäldskontoret hinderlig. § 32. Till belöning för extra arbeten och till uppmuntran för extra or dinar ier, som ådagalagt synnerlig flit och skicklighet, ega Fullmäktige att använda åtta tusen kronor årligen; dock får hvad häraf under årets lopp icke behöft utgifvas under ett påföljande år ej för samma ändamål användas. För öfrigt ega Fullmäktige icke att tilldela betjeningen vid Riksgäldskontoret hvarken ljuspenningar eller andra arfvoden än de i aflöningsstaterna och detta reglemente särskildt bestämda eller medgifna. § 33. Såsom begrafningshjelp eller understöd för sterbhusen efter aflidne obemedlade tjensteman och vaktbetjente vid Riksgäldskontoret och f. d. Generalassistanskontoret ega Fullmäktige att, under loppet af hvarje år, disponera en summa af högst två hundra tjugufem kronor. § 34.'' Derest Enlce- och Pupillkassans vid Riksgäldskontoret afslutade och vederbörligen granskade räkenskaper för tiden till och med det år, då nästa riksdag slutar, skulle visa, att kassans inkomster under året understigit de utbetalningar, som derunder kassan ålegat, må den sålunda uppkomna bristen, inom ett belopp af högst två tusen två hundra femtio kronor för året, af Riksgäldskontorets medel godtgöras, under förbehåll likväl, att hvad utaf denna anslagssumma för ett år ej behöft användas icke får för ett annat af kassan tillgodonjutas, och under vilkor, att delegarnes bidrag under tiden utgå utan förminskning af deras uti det för kassan nu gällande reglemente bestämda belopp, samt att pensionerna för enkor och barn efter embets- och tjensteman samt vaktbetjente vid Riksgäldskontoret icke få höjas utöfver en fjerdedel af den ordinarie lön, hvilken den aflidne delegaren senast vid detta verk innehaft, och för tjenstemäns samt vaktbetjentes vid f. d. Generalassistanskontoret efterlemnade enkor och barn icke utöfver fem sextondedelar af det lönebelopp, efter hvilket den för sistnämnda kontors tjenstemannapersonal stadgade årliga afgift till samma kassa blifvit beräknad och vederbörligen inbetald. Bih. till Riksd. Prof. 1899. 10 Sami, 1 Afd. 2 Band. (Rikflg.-kontorrts roplornente.) 3 18 Angående Riksgäldskontorets inkomster och öfriga tillgångar utom lånefordringarne. § 35. De till Riksgäldskontor et hörande och dit anslagna medel må icke, under någon förevändning eller med hvad vilkor som helst, derifrån ryckas eller användas till andra behof, än dem Riksdagen bestämt. Allt förordnande, som deremot strider, vare kraftlöst (68 § Regeringsformen). Och må, vid liqviderande af Riksgäldskontorets fordringar, ackord, utan Riksdagens särskilda samtycke, icke medgifvas. § 36. Riksgäldskontoret eger att emottaga de medel, hvilka kunna inflyta vid försäljning af Kronan tillhöriga hus i städerna; hvarifrån dock undantagas auktionsmedlen för sådana hus, som äro inköpta för Kongl. Flottans i Karlskrona behof eller för allmänna magasinsinrättningens räkning, så vida ej dessa medel blifvit af Rikets Ständer eller Riksdagen för särskilt ändamål anvisade. § 37. Sedan 1877 års Riksdag, i fråga om bergverkstiondens upphörande, beslutat, bland annat, att, med undantag tills vidare för Höganäs stenkolsverk, alla öfriga verk, som nu äro förpligtade till bergverkstiondes utgörande, från och med år 1878 befrias från dylik tionde, dock hvad nedannämnda verk angår med följande vilkor och förbehåll: a) för Tunäbergs kopparverk, att dess egare inom 1878 års slut antingen till kronan afstår all rätt till Tunäbergs bergslags allmänning eller ock efter fulla värdet, sådant det vid behörig uppskattning kan varda bestämdt, till Riksgäldskontoret erlägger lösen för den del af allmänningen, som, sedan de till skogsfång derifrån berättigade hemman och lägenheter erhållit mot denna förmån svarande skogsmark, kan verket tillkomma; b) för Löfås silfververk, att egarne af detta verk före 1878 års slut till Riksgäldskontoret inbetala löseskilling för den af verket utgående afrad med 11,344 kronor 60 öre; och c) för Dylta svafvel-, vitriol- och rödfärgsverk, att egaren af detta verk likaledes före 1878 års utgång till Riksgäldskontoret inbetalar löseskilling för den af detta verk utgående afrad med 13,958 kronor 40 öre; samt med rätt i öfrigt för bergverken att komma i åtnjutande af befrielsen från tionden från och med det år, under hvilket de uppfylt de ofvan nämnda vilkor och förbehåll, som för vissa bland dem blifvit för sådan befrielse bestämda; 19 0 så eger Riksgäldskontoret att mottaga de belopp, bvilka till följd af ofvan nämnda vilkor komma att till Riksgäldskontoret inbetalas. § 38. Om Kongl. Statskontoret erhåller större behållningar å sina räkningar i Riksbanken, än som för de löpande statsutgifternas bestridande anses erforderliga, eger Riksgäldskontoret att i afräkning å Riksgäldskontoret tillkommande anslag eller på de återbetalningsvilkor, som af Fullmäktige medgifvas, sådana behållningar af Kongl. Statskontoret till förvaltning mottaga. § 39. Från Kongl. Statskontoret eger Riksgäldskontoret att, i man af behof, under åren 1899 och 1900 utbekomma de i hvardera årets riksstat till utgående från Riksgäldskontoret förslagsvis uppförda anslag till riksdags- och revisionskoslnadcr samt aflöningar, äfvensom till räntor och afbetalningar å statsslcidden efter afdrag af till Riksgäldskontoret ingående rånte- och kapitalhetalningar; börande i den liqvid, som skall för det sistförfluten året i Riksgäldskontoret med statsverket upprättas, Kongl. Statskontoret påföras eller godtgöras det belopp, hvarmed de till Riksgäldskontoret inbetalda förenämnda anslag må hafva understigit eller öfverskjutit den summa, hvarmed berörda utgifter, efter frånräknande af omförmälda afdrag, i verkligheten från Riksgäldskontoret utgått. § 40. Som Riksdagen år 1877 medgifvit, att de medel, som influtit eller derefter inflöte för försäljning, jemlikt Kongl. brefvet den 29 Maj 1874, af åtskilliga mindre kronolägenhetcr och enligt Riksdagens skrifvelse den 11 i samma månad skulle af Statskontoret levereras till Riksgäldskontoret att der särskildt bokföras, intill dess Riksdagen fattat beslut om deras användande till inköp af skogbärande eller till skogsodling tjenlig mark, finge, i den mån tillfällen sig yppade till inköp af dylik mark, hvilka af Kongl. Maj:t pröfvades vara fördelaktiga och hvartill medel icke kunde beredas från det till skogsväsendet anvisade reservationsanslag, för sådant ändamål af Kongl. Maj:t disponeras, åligger det Riksgäldskontoret att, uppå Kongl. Maj:ts reqvisition, samma medel inbetala. Sedan 1888 års Riksdag ytterligare medgifvit försäljning af vissa andra mindre kronoegendomar, dock under vilkor, att do genom denna försäljning inflytande medel skulle användas för inköp af skogbärande eller till skogsbörd tjenlig mark, och i sammanhang dermed föreskrifvit, att äfven dessa medel borde inlevereras till Riksgäldskontoret och der bokföras på sätt stadgadt vore angående köpeskillingarne för de kronoegendomar, som såldes enligt Kongl. brefvet den 29 Maj 1874, har 1889 års Riksdag medgifvit, att de sålunda, efter försäljning, 20 jemlikt Kongl. brefvet den 18 Maj 1888, influtna eller hädanefter inflytande medel må för ofvan angifna ändamål under en tid af tre år, räknadt från den 1 Januari 1889, af Kongl. Maj:t disponeras; och åligger det i följd häraf Riksgälds-_ kontoret att, uppå Kongl. Maj:ts reqvisition, utbetala samma medel. Riksdagen år 1891 har medgifvit, dels att ytterligare vissa andra mindre kronoegendomar må försäljas, dock under samma vilkor i fråga om försäljningsmedlens användande och med samma föreskrift angående medlens inleverering till Riksgäldskontoret och bokföring derstädes, som i nästföregående stycke omförmälas, dels och att ej mindre köpeskillingarne för de kronoegendomar, rörande hvilkas försäljning beslut jemlikt Kongl. brefvet den 18 Maj 1888 fattades under tiden till och med utgången af år 1894, än äfven köpeskillingarne för de egendomar, om hvilkas försäljning på grund af 1891 års Riksdags medgifvande beslut under nyssnämnda tid fattades, finge för ofvan angifna ändamål af Kongl. Maj:t disponeras; åliggande det i följd häraf Riksgäldskontoret att, uppå Kongl. Maj:ts reqvisition, samma medel utbetala. Riksdagen har härefter år 1894 medgifvit, att enahanda bestämmelser rörande ifrågavarande köpeskillingar må vara gällande med afseende å de kronoegendomar, rörande hvilkas försäljning beslut fattades under tiden till och med 1897 års utgång, hvilken tid af 1897 års Riksdag utsträckts till och med utgången af år 1900; och åligger det i följd häraf Riksgäldskontoret att, såsom förut uppå Kongl. Maj:ts reqvisition, samma medel utbetala. § 41. I öfverensstämmelse med Riksdagens beslut i fråga om begagnandet af de för undsättningar vid missväxter eller felslagna shördar afsedda medel, intill dess desamma behöfva för sagda ändamål användas, skola dessa medel, till den del de icke äro för anvisade utbetalningar erforderliga, öfverlemnas till Riksgäldskontoret; hvaremot det åligger Riksgäldskontoret att sådana mottagna medel, enligt Kongl. Maj:ts föreskrift, Kongl. Statskontoret uppå dess reqvisitioner tillhandahålla. § 42. Innevarande års Riksdag har bemyndigat riksgäldskontoret att i utlandet mot statsobligationer upptaga ett lån å tjugufem millioner kronor att tillhandahållas riksbanken, som å sin sida har att å tid samt på sätt och vilkor i öfrigt, hvarom öfverenskommelse mellan fullmägtige i riksbanken och fullmägtige i riksgäldskontoret kan komma att träffas, till riksgäldskontoret återbetala de erhållna lånemedlen samt ersätta kontoret alla de utgifter och kostnader, som genom medlens upplåning åsamkas kontoret för den tid, under hvilken samma medel af banken disponeras. 21 § 43. Riksdagen har åren 1888, 1893 och 1898 bemyndigat Riksgäldskontor att, för beredande af den tillgång till Riksgäldskontoret åliggande försträckningar till oälingslånefonden, som kan erfordras utöfver hvad enligt särskilda beslut må blifva för sådant ändamål till Riksgäldskontoret öfverlemnadt, i mån af behof försälja obligationer i svenskt mynt, ouppsägbara från långifvarens sida, men stälda att återbetalas viss kortare tid efter af Riksgäldskontoret verkstäld uppsägning, med rätt tillika för Fullmäktige att bestämma dessa obligationers valörer, räntefot och uppsägningstid. Riksgäldskontoret eger att, till betäckande af dels 1898 års anslag å 1,500,000 kronor till låneunderstöd åt enskilda jernvägar, dels 1899 års anslag å likaledes 1,500,000 kronor till samma ändamål, dels det lånebelopp å 1,000,000 kronor, som 1898 års Riksdag bemyndigat Riksgäldskontoret att tillhandahålla telegrafstyrelsen för fortsatt utveckling af statens telefonväsende, dels ock å Riksgäldskontoret anvisade 4,650,000 kronor af 1899 års anslag för påbörjande af en statsbana från Géllivare till riksgränsen, försälja statsobligationer till erforderligt belopp. Innevarande års Riksdag har bemyndigat Riksgäldskontoret att medelst försäljning af statsobligationer bereda erforderlig tillgång för utbetalning af dels 1,500,000 kronor till låneunderstöd för år 1900 ur 1896 års fond för lån till enskilda jernvägar, dds 1,000,000 kronor, år 1899 beviljadt lån till telelegrafstyrelsen för fortsatt utveckling af statens telefonväsende, dels 4,000,000 kronor, anslag för år 1900 till fortsättning af statsbanan mellan Géllivare och riksgränsen, dels 2,000,000 kronor, anslag för samma år till fortsättning af statsbanan från Göteborg till Skee, dels ock de belopp, Riksgäldskontoret på grund af 1899 års Riksdags beslut har att erlägga för förvärfvande åt staten af bandélen Örebro—Frövi äfvensom till kompletteringsarbeten å samma handel, till inköp af rullande materiel för linien Spånga—Frövi—Örebro samt till fullbordande af statsbanan mellan Krylbo och Frövi jemte spårutvidgningar i Örebro. För konvertering af äldre statslån, när omständigheterna dertill föranleda och sådant med fördel för slaten kan ske, ega Fullmäktige att, på sätt och till belopp, Fullmäktige finna lämpligt, dock ej utöfver hvad som till konvertering åtgår, försälja eller träffa aftal om blifvande försäljning af statsobligationer, förskrifna med lägre ränta än det statslån, som utgör föremål för konvertering. För den händelse nya obligationer komma att af Riksgäldskontoret utfärdas, skola Fullmäktige underställa Kongl. Maj:ts fastställelse de beslut, som rörande sådan upplåning kunna komma att fattas, med anhållan, att Kongl. Maj:t täcktes å det nya lånet meddela sin garanti. Härjemte har Riksdagen år 1889 föreskrifvit, att, om nya statsobligationer, i hvilka någon viss, ovilkorlig återbetalning medelst årlig amortering 22 ej blifvit af staten utfäst, varda af Fullmäktige i Riksgäldskontor utfärdade, Fullmäktige skola snarast möjligt göra framställning om anvisande af de medel, livilka böra årligen afsättas för skuldbeloppets amortering inom den tid, Fullmäktige anse lämplig; skolande dessa medel ingå till en för samtliga statslånen gemensam amorteringsfond samt af Fullmäktige användas till amortering å statsskulden medelst ökad utlottning eller obligationsinköp tid efter annan. Dessutom böra Fullmäktige — sedan Kongl. Maj:t bifallit Riksdagens begäran derom, att utlottningslistorna rörande de i svenskt mynt förskrifna statsobligationer må såsom bihang få medfölja Svensk författningssamling — föranstalta, det nämnda listor hädanefter varda till vederbörande behörigen aflemnade, för att på nämnda sätt komma till allmänhetens kännedom; skolande Fullmäktige, om nya statsobligationer blifva i svenskt mynt förskrifna eller deras belopp varder i svenskt mynt evalveradt, tillse, att enahanda kungörelse i afseende å dem utfärdas, äfvensom söka utverka, att dessa obligationer tillhörande kuponger må i landtränterierna inlösas och i uppbörden mottagas. § 44. Då obligationer och räntekuponger för de af Riksgäldskontoret upptagna lån icke varda inom den för deras inlösande bestämda preskriptionstid hos Riksgäldskontoret företedda, skola de medel, hvilka för infriande af sådana obligationer och räntekuponger innestå hos de för lånen afsätta likvidation- och amortissementsfonder, öfverföras till Riksgäldskontorets allmänna kassa, för att till fyllande af Kontorets öfriga behof kunna användas. § 45. De till Riksgäldskontoret influtna medel eller aflemnade behållningar äfvensom de för jernvägsbyggnaderna upplånta medel samt detta verks öfriga kontanta tillgångar skola, så vidt och så länge de icke behöfva användas för samma verk åliggande utbetalningar, insättas i Riksbanken eller hållas allmänna rörelsen till banda och göras räntebärande genom deras utlåning på sätt, som Fullmäktige i Riksgäldskontoret anse innefatta full säkerhet; egande Fullmäktige jemväl att för sådana medel uppköpa antagliga obligationer eller andra förbindelser, som anses -kunnautan svårighet och kapitalförlust vid inträffande behof föryttras. Vid utlåning skola Riksgäldskontorets räntebärande obligationer såsom hypotek åtnjuta företräde framför hvarje annan erbjuden säkerhet. Utlåningstiden, lånesummans förhållande till hypoteket samt den ränta, hvilken för ifrågavarande lån skall till Riksgäldskontoret erläggas, må, med afseende å så väl penningställningen som säkerhetens beskaffenhet, af Fullmäktige bestämmas. 23 § 46. För bestridande af Riksgäldskontoret åliggande betalningar eger detta verk att begagna ett ''kreditiv i Riksbanken till belopp af högst en million fem hundra tusen kronor; börande i afseende på kreditivets begagnande de uti bankoreglementet derom meddelade föreskrifter lända till efterrättelse. § 47. Derest sådant för verkställigheten af Riksgäldskontoret åliggande utbetalningar finnes nödvändigt, eg a Fullmäktige att anskaffa dertill erforderliga medel genom upplåning mot Riksgäldskontorets skuldförbindelser eller begagnandet af krediter på vilkor, som Fullmäktige ega bestämma; egande Fullmäktige derjemte att, för beredande''af tillgång till erforderlig kassaförstärkning åt Statskontoret, i mån af behof upplåna medel mot vare sig Kontorets skuldförbindelser eller obligationer i svenskt mynt, stälda till inlösen antingen efter viss förfallotid eller efter föregången, af Riksgäldskontoret verkstäld uppsägning; varande åt Fullmäktige öfverlemnadt att, med hänsigt till de vid upplåningen sig företeende omständigheter och förhållanden, bestämma räntevilkoren samt fastställa betalningsterminerna för dessa obligationer. I afseende på öfrig upplåning mot tryckta eller graverade obligationer lemnar Riksdagen särskilda föreskrifter. Angående redovisningen af de till Riksgäldskontoret ingående medel. § 48. Öfver Riksgäldskontorets samtliga tillgångar och skulder samt inkomster och utgifter, deruti jemväl inberäknade de för jernvägsbyggnaderna upplånta och dels såsom anslag, dels såsom lån utgifna medel, uppgöres och afslutas för hvarje år en fullständig hufvudbok; hvarförutom fortfarande bör föras en särskild räkenskap öfver de fonderade statslånens liqvidations- och amortissementsjönder. Hufvudboken skall dock summariskt redovisa äfven dessa fonders ställning vid årets början och slut samt den förändring, densamma under årets lopp undergått. Så väl hufvudboken som den särskilda redovisningen för liqvidations- och amortissementsfonderna skola inom den 1 Maj året näst efter det, hvilket dessa räkenskaper omfatta, vara afslutade och renskrifna samt före den 1 derpå följande Juli behörigen granskade. 24 Riksgäldskontorets hufvudböcker böra vid lämpliga tider hållas Kongl. Statskontoret till hända, på det att Riksgäldskontorets räkenskaper i nödiga delar må kunna jemväl i rikshufvudboken intagas. § 49. Under loppet af Juni månad hvarje år böra, till upplysning för allmänheten om Riksgäldskontorets ställning, särskilda, efter det dermed afsedda ändamål lämpade, utdrag af detta verits räkenskaper för det näst föregående året genom trycket offentliggöras och jemte allmänna tidningarne utdelas. § 50. I April månad hvarje år upprättas uti Riksgäldskontoret liqvid med statsverket för det sist förflutna året. Af denna liqvid meddelas Kongl. Statskontoret tvenne exemplar, hvaraf det ena, derå Fullmäktige tecknat sitt godkännande, bör derstädes qvarstanna, samt det andra, sedan det blifvit försedt med anteckning om liqvidens godkännande af Kongl. Statskontoret, bör till Riksgäldskontoret återställas, för att såsom verifikation dess hufvudbok biläggas. Angående styrelsen för Riksgäldskontoret. § 51. Förvaltningen af Riksgäldskontoret, dess medel och tillhörigheter är utaf Riksdagen uppdragen åt sju Fullmäktige, hvilka vid lagtima riksdag utses i den ordning, 71 § Riksdagsordningen stadgar. Vid Fullmäktiges sammankomster föres ordet af den. som af Riksdagen blifvit dertill utsedd; tillkommande Fullmäktige att sjelfve bland sig välja en vice Ordförande att föra ordet, när hinder för Ordföranden inträffar. § 52. Uppkommer ledighet bland Fullmäktige, inträder suppleant enligt af Riksdagen bestämd ordning. § 53. År Styrelsen ej så fulltalig, som för besluts fattande erfordras, enligt hvad här nedan föreskrifves, eger Fullmäktiges Ordförande att inkalla erforderligt antal suppleanter. 25 § 54. Fullmäktige äro förbundne att vid Riksgäldskontorets förvaltning ställa sig till efterrättelse ej mindre rikets grundlagar än äfven detta reglemente samt öfriga rörande Riksgäldskontoret gällande föreskrifter; börande Fullmäktige doldtochförtegadt hålla, hvad vid Kontorets förvaltning förefaller, som tyst vara bör. § 55. Blir Fullmäktig ledamot af Statsrådet eller kommer i den författning, att ban, jemlikt något af mom. a, b, c, d och e uti 26 § Riksdagsordningen, icke må såsom riksdagsman godkännas, skall han genast frånträda fullmäktigs-lefattningen, och suppleant inträda i hans ställe. § 56. Jemte noggrant iakttagande af hvad i afseende på förvaltningen af Riksgäldskontor^ och dit anslagna medel är stadgadt, åligger Fullmäktige att omsorgsfullt vårda och befrämja detta verks rätt, säkerhet och förmån samt för öfrigt vidtaga alla pa Fullmäktige ankommande åtgärder i och för verkställigheten af de i sådant afseende meddelade beslutsamt Fullmäktige gifna uppdrag; börande Fullmäktige således ej mindre, om anledning dertill gifves, söka förebygga, att med statslån understödt jernvägsbolags inkomster, med åsidosättande af bolagets skyldighet att erlägga föreskrifven inbetalning till Riksgäldskontoret, användas till bestridande af andra utgifter än sådana, som äro nödvändiga för jernvägsdriftens uppehållande, än äfven, derest tvångsförsäljning sker af jernvägsbolags egendom, uti hvilken Riksgäldskontoret har inteckning till säkerhet för fordran, så förfara, att dylik försäljning ej må ske till lägre pris, än att Riksgäldskontorets fordran af köpeskillingen varder betäckt. § 57. Fullmäktige utse inom sig, på sätt sista punkten af § 66 innehåller, två Deputerade, hvilka det åligger att ombesörja lånemedels indragning, verkställa de för Riksgäldskontorets räkning erforderliga utländska liqvider, anordna medel till vissa af Fullmäktige beslutade eller eljest ovilkorligen bestämda utbetalningar med mera, allt i öfverensstämmelse med de beslut och föreskrifter, som Fullmäktige meddela; egande Deputerade att sig emellan närmare fördela dessa dem gemensamt tillhörande göromål. Vid hvarje sammankomst böra Deputerade redogöra för sina åtgärder under den efter Fullmäktiges näst föregående sammankomst förflutna tid. En af dessa Deputerade utöfvar derjemte närmaste tillsyn öfver det sätt, hvarpå tjenstemännen fullgöra sina åligganden, och tillser, att Fullmäktiges be Bih. till Riksd. Prot. 1899. 10 Sami. 1 Afd. 2 Band. 4 (Kikag.-kontorets reglemente). 26 slut varda i behörig tid och ordning verkstälda. Han eger att under tiden mellan Fullmäktiges sammanträden meddela nödiga föreskrifter samt att för sjukdoms- eller annat laga förfall eller för enskilda angelägenheters besörjande bevilja tjenstemännen, äfvensom vaktbetjente, tjenstledighet under högst fjorton dagar, äfvensom meddela föreskrift om tjenstens uppehållande intill Fullmäktiges nästa ordinarie sammanträde. Han utöfvar jemväl beträffande vården af Kontorets värdepapper det uppdrag, tjenstgöringsordningen i sådant afseende innehåller. Fullmäktige må vara obetaget att, om sådant finnes behöfligt för lånetransaktioner, utse ombud för bedrifvande af dervid erforderliga underhandlingar. § 58. Befallningar, som af någon annan än Riksdagen meddelas angående användandet af Riksgäldskontorets tillgångar eller förvaltandet af samma verk, få icke af Fullmäktige åtlydas och efterkommas; varande Fullmäktige, för sina åtgärder i denna egenskap, Riksdagen eller dess Statsutskott och Revisorer allena redo skyldige samt kunna icke för sitt förhållande till ansvar ställas, utan i laga ordning och till följd af Riksdagens eller dess Revisorers beslut, eller, mellan riksdagar och revisioner, genom justitieombudsmannen. § 59. Till ledning vid pröfningen och afgörandet af förekommande ärenden, för hvilkas behandling antingen icke några eller mindre tillämpliga och bestämda föreskrifter blifvit meddelade, ega Fullmäktige att af Revisorerne begära råd och yttranden. Angående Fullmäktiges sammankomster. § 60. Fullmäktige sammanträda en gång i hvarje vecka å tid, som af dem bestämmes. Derjemte böra, då ärendenas beskaffenhet och oafbrutna gång sådant fordra, särskilda sammankomster hållas å tid, som Ordföranden bestämmer. Vid hvarje sammankomst skall protokoll föras. § 61. Med undantag af de enligt § 57 åt vissa Deputerade uppdragna bestyr och åligganden böra alla Fullmäktiges behandling tillhörande mål inför Fullmäktige vid deras sammankomster föredragas och få endast der afgöras. 27 § 62. Åstundar Fullmäktig att under längre eller kortare tid från staden afresa, bör han sådant förut vid sammankomst eller hos Ordföranden anmäla samt då tillika uppgifva tiden för sin frånvaro. § 63. År Fullmäktig, som icke, på sätt i näst ofvanstående paragraf föreskrifves, till erhållande af ledighet sig anmält, genom opasslighet eller enskilda angelägenheter hindrad att sammankomst bevista, bör han sitt förfall hvarje gång tillkännagifva. § 64. Vid sammankomst skola minst fem Fullmäktige vara tillstädes; dock må ärenden, som ej tåla uppskof, afgöras af allenast fyra Fullmäktige, derest de äro om besluten ense. Frågor om låns upptagande, de i Regeringsformen omförmälda kreditivs utbetalning eller andra ärenden af mera allmän vigt få icke afgöras, ej heller tjenster tillsättas eller pensioner beviljas, så vida icke minst fem Fullmäktige äro närvarande. § 65. Fullmäktige vare ej tillåtet att företaga någon öfverläggning i närvaro af Konungens ombud, i fall det, utan att af Fullmäktige derom vara anmodadt, skulle vid deras sammankomst sig infinna. § 66. Yppas under Fullmäktiges öfverläggningar skiljaktighet i meningarne, böra samtlige närvarande Fullmäktige till protokollet afgifva sina röster, hvilka per capita beräknas. Derest flere skiljaktiga meningar yttras, böra de sins emellan närmast öfverensstämmande, så vidt möjligt är, sammanjemkas. Då ett lika antal röster utfaller för hvardera meningen, är Ordförandens röst afgörande. Den vid sammankomst närvarande Fullmäktig, som sin röst ej särskildt afgifver, eller, efter börjad öfverläggning om ett föredraget ämne, sig aflägsnat, anses hafva det då fattade beslutet biträdt. Sluten omröstning må endast företagas vid val till sådana befattningar, dertill någon bland Fullmäktige kan utses. § 67. Öfver Fullmäktiges beslut i mål, som röra Riksgäldskontorets tjensteman eller andra enskilda personer, eger den eller de, på hvilkas rätt och bästa dessa beslut kunna inverka, att hos Revisorerne eller Statsutskottet anföra besvär, dervid klaganden dock, så vida besvären skola till pröfning upptagas, bör inom 28 trettio dagar efter bevisligen erhållen del af det meddelade beslutet sitt missnöje deremot hos Fullmäktige skriftligen anmäla; hvarjemte det, vid enahanda äfventyr, åligger honom att senast en månad före Revisorernes näst förestående sammankomst eller riksdagens början, derest revision dessförinnan icke inträffar, sina besvär ingifva till Fullmäktige, af hvilka desamma, jemte utlåtande deröfver, till Revisorerne eller Statsutskottet öfverlemnas. Besvär öfver Fullmäktiges nyss före eller under Riksdagens eller Revisorernes sammanvaro i dylika mål meddelade beslut böra inom fjorton dagar efter delfåendet, den dagen likväl oräknad, omedelbarligen af vederbörande till Statsutskottet eller Revisorerne inlemnas. Angående Fullmäktige tillhörande särskilda åligganden och uppdrag. § 68. Fullmäktige skola minst en gång hvarje år granska Kamrerarens och Kassörens anteckningsböcker jemte Ombudsmannens diarium samt genomgå och inventera de under Kamrerarens och Kassörens vård befintliga låne- och säkerhetsmed flere handlingar. § 69. En gång hvarje år böra Fullmäktige anställa besigtning å det till lokal för Riksgäldskontoret anvisade hus samt detta verks inventarier. Likaledes bör besigtning årligen af Fullmäktige anställas å Riksdagens hus, hvilket jemväl står under deras vård och inseende. Dessutom har Riksdagen uppdragit åt Fullmäktige att låta tillse, det icke allenast värde å de inom Riksdagens hus befintliga möbler och andra inventarier finnes uti inventarieförteckningen upptaget, utan ock att inköpspris på de möbler och inventarier, som hädanefter anskaffas, uti inventarieförteckningen utsättes, jemte tiden, då inköpet egt rum, äfvensom att, vid skeende kasseringar af obrukbara eller obehöfliga inventarier, desamma varda utur inventarieförteckningen affärda, med anteckning af det pris, hvartill desamma vid möjligen skeende försäljning blifvit föryttrade. § 70. Under de tider, då Riksdagen icke är församlad, må lediga rum och lägenheter inom Riksdagens hus af Fullmäktige hyresfritt upplåtas för tillfälligt begag - 29 ilande ej allenast af de komitéer och revisioner, som kunna varda af Kong], Maj:t sammankallade och för hvilkas sammanträden erforderliga lokaler inom kronans hus här i hufvudstaden icke finnas att tillgå, utan äfven af allmänna embetsmyndigheter, som antingen af särskild anledning icke kunna för någon tid begagna åt dem anvisade embetsrum eller också sakna egen lokal, äfvensom förandra, allmänt gagn afseende ändamål; egande Fullmäktige vid hvarje sådan upplåtelse föreskrifva de vilkor, som Fullmäktige för de upplåtna rummens samt möblernas och inventariernas noggranna och omsorgsfulla vårdande finna nödvändiga. Dylik upplåtelse bör alltid upphöra så tidigt före Riksdagens sammankomst, att rummen och inventarierna derförinnan kunna vara försatta i ordnadt och fullständigt skick samt, om så erfordras, reparerade. § 71. Sedan Riksdagen ej mindre år 1884 beslutat att bilda en fond för nytt riksdagshus samt af de vid statsregleringarne för åren 1885, 1886, 1887 och 1888 tillgängliga medel till denna fond afsatt sammanlagdt 2,584,500 kronor och åt Riksgäldskontoret uppdragit att för fondens räkning förränta dessa till Riksgäldskontoret öfverlemnade medel, än ock år 1888, i sammanhang med beslutet om uppförande å vestra delen af Helgeandsholmen af tvenne byggnader för inrymmande af Riksdagen, Riksgäldskontoret och Justitieombudsmansexpeditionen samt af Riksbanken, föreskrifvit, att för detta ändamål skulle bildas en byggnadsfond för riksdags- och riksbankshus, hvaruti skulle ingå dels den för uppförande af nytt riksdagshus bildade fonden, dels de till nytt hus för Riksbanken afsätta 1,500,000 kronor, dels af sådana medel i Riksbanken, som blifvit afsätta för inlösen af gamla sedlar, en summa af 255,000 kronor, dels ock under sju års tid årligen ett anslag af 250,000 kronor, eller tillsammans 1,750,000 kronor, åligger det Fullmäktige i Riksgäldskontoret att jemte Fullmäktige i Riksbanken förränta de denna fond tillhörande medel, i den mån de icke i följd af Riksdagens beslut från fonden uttagas. § 72. Gemensamt med Fullmäktige i Riksbanken ega Fullmäktige i Riksgäldskontoret att förvalta den jemlikt beslut vid 1888 års riksdag bildade byggnadsfonden för riksdags- och riksbankshus samt att vidtaga de åtgärder, som erfordras för utförande af samma Riksdags beslut i fråga om nya byggnader för Riksdagen in. m. och Riksbanken, allt i öfverensstämmelse med de närmare föreskrifter, som i särskilda skrifvelsor af den 11 och 12 maj 1888 blifvit af Riksdagen meddelade. 30 g 73 Då Revisorerne öfver stats-, banko- och riksgäldsverken sammanträda, skola Fullmäktige till dem afgifva berättelse om Rilcsgäldskontorets ställning och förvaltning under den tid, som Revisorernes granskning kommer att omfatta. Dessutom skola Fullmäktige vid nästa riksdags början till Riksdagen afgifva och till statsutskottet aflemna berättelse för hela den tid, som förflutit, sedan Fullmäktiges berättelse till nuvarande Riksdag afgafs. § 74. Fullmäktige böra hvarje år till Riksdagens Revisorers första sammanträde, som skall ega rum i Riksdagens hus i Stockholm den 1 oktober eller, om helgdag då inträffar, dagen derefter, utfärda kallelse genom kungörelse i tidningar. Derest Revisor, sedan lagtima Riksdag är afslutad och innan Revisorerne sammanträdt, hos Fullmäktige anmäler hinder att deltaga i revisionen, skola Fullmäktige ofördröjligen inkalla den närmast i ordningen varande suppleanten. På enahanda sätt förfares, då hinder anmäles af inkallad suppleant. § 75. Efter hvarje revisions slut skola Fullmäktige föranstalta omtryckning och. utdelning med allmänna tidningarne af Revisorernes öfver revisionen af statsverket och Riksgäldskontoret afgifna och Fullmäktige tillstälda berättelser jemte dertill hörande förklaringar, hviika handlingar äfven genom Fullmäktiges försorg böra till näst sammanträdande Riksdag och Revisorer öfverlemnas. § 76. Före nästkommande Riksdags början böra Fullmäktige: a) föranstalta om upphandling af det för tryckningen af Riksdagens protokoll med dertill hörande bihang under samma riksdag erforderliga papper och, med behörigt iakttagande af de i sådant afseende meddelade föreskrifter, låta upprätta kontrakt angående verkställighet af så väl protokollets som bihangets tryckning; b) upprätta kontrakt om tillhandahållande, under riksdagens lopp, af de skrifmaterialier och öfriga effekter, som för Riksdagens behof kunde erfordras; c) låta komplettera och iståndsätta inventariepersedlarne i Riksdagens hus. Vid verkställigheten häraf iakttages, att anbud, genom kungörelser i allmänna tidningarne, infordras af dem, som kunna vara hugade att tillhandahålla och leverera berörda effekter eller besörja omförmälda trycknings- med flere arbeten. 31 För öfrigt ega Fullmäktige att utse någon bland Riksgäldskontorets tjensteman, som bör ej allenast före och under riksdagen mottaga, vårda och efter vederbörliga reqvisitioner utlemna de upphandlade effekterna samt ombesörja de under riksdagens fortgång ifrågakommande ytterligare uppköp, äfvensom erforderliga reparationer å inventariepersedlarne, utan ock vid hvarje kalenderårs slut upprätta och afgifva fullständig redovisning för alla dessa af honom mottagna effekter. § 77. Som, enligt de af Kongl. Maj:t för StrömsTiolms nya kanalbolag den 27 april 1894 faststälda regler, kanaldirektionens förvaltning och kanalverkets räkenskaper skola årligen granskas utaf två revisorer, af hvilka den ene bör utses af Fullmäktige i Riksgäldskontoret, så skola Fullmäktige för hvarje revision välja en person att uti berörda revisionsförrättning deltaga. Jemväl skola Fullmäktige, i enlighet med de af Kongl. Maj:t för Dalslands kanalaktiebolag den 7 april 1865 och för Kinda kanals aktiebolag den 4 september 1874 i nåder faststälda bolagsordningar, årligen utse en revisor att granska hvartdera af dessa bolags förvaltning och räkenskaper. § 78. Då de bolag, som för järnvägsanläggningars utförande från Riksgäldskontoret utbekommit beviljade låneunderstöd, uti sina med Kongl. Maj:t och kronan afslutade kontrakt medgifva staten att genom ombud, som Kongl. Maj:t utser, deltaga i de årliga revisionerna af bolagets förvaltning och räkenskaper, samt berättelserna om dessa revisioner skola till Kongl. Civildepartementet insändas, böra Fullmäktige efter erhållen del af dessa berättelser taga under öfvervägande, huru vida några åtgärder erfordras för bevarande af Riksgäldskontorets rätt och säkerhet för de utgifna lånens fortsatta liqviderande. § 79. Uti styrelsen för Sveriges allmänna hypoteksbank bör en ledamot, som skall vara vice ordförande, utses af Fullmäktige i Riksgäldskontoret. Likaså utses af Fullmäktige till deltagande i den årliga revisionen af hypotekshankens förvaltning och räkenskaper en revisor, som vid revisionen förer ordet. Dessutom böra Fullmäktige utse ett ombud så väl till den allmänna ordinarie sammankomst, som mellan hypoteksbankens delegare skall ega rum hvarje år efter afslutad revision, som till allmän extra ordinarie sammankomst. 32 § 80. Fullmäktige i Riksgäldskontoret skola bland sig utse en ledamot i post sparbankens styrelse. § 81. Sedan Riksdagen år 1892 dels uppdragit åt Fullmäktige i Riksgäldskontoret att låta i hufvudsaklig öfverensstämmelse med det för ståndsriksdagarne fullbordade registret genom lämplig person enligt af Fullmäktige faststäldt formulär och med iakttagande af de föreskrifter i öfrigt, Fullmäktige kunna finna skäl meddela, utarbeta samt att öfvervaka upprättandet af ett alfabetiskt ordnadt fullständigt register till Kamrarncs protokoll med bihang för tiden från och med år 1867 samt till och med året näst före det, under hvilket registret varder i manuskript fullbordadt, dels bemyndigat Fullmäktige att af förslagsanslaget till riksdagskostnader tills vidare för ändamålet använda tillsammans 5,000 kronor, har Riksdagen år 1894 bemyndigat Fullmäktige att, för fullbordande i manuskript af ifrågavarande register, af nämnda förslagsanslag i mån af behof använda, förutom återstoden af nyssberörda 5,000 kronor, ett belopp af 20,000 kronor. Vidare har Riksdagen år 1898 dels bemyndigat Fullmäktige i Riksgäldskontoret att, för tryckning i en upplaga af 1,500 exemplar af register till kamrarnes protokoll med bihang för åren 1867—1896 samt för registerverkets bindning m. m., af förslagsanslaget till riksdagskostnader under åren 1898—1900 i mån af behof använda ett belopp af 50,000 kronor, dels ock föreskrifvit, att det fullbordade registerverket skall utan afgift tillhandahållas de embetsmyndigheter, bibliotek m. fl. institutioner, hvilka ega att kostnadsfritt erhålla riksdagstrycket, äfvensom efter Fullmäktiges bestämmande personer, som med registrets upprättande haft befattning, samt att försäljningspriset för öfriga exemplar skall utgöra 7 kronor 50 öre för ledamot af Riksdagen och 15 kronor för andra köpare. 1899 års Riksdag har be slutit, att registret till kamrarnes protokoll med bihang för åren 1867—1896 skall utvidgas att omfatta jemväl riksdagarna 1897 —1899, äfvensom bemyndigat fullmägtige i riksgäldskontoret att, till bestridande af kostnaderna för upprättande af återstående delar af det sålunda utvidgade registerverket samt för detsammas tryckning och bindning m. m., i mån af behof använda ej mindre den af 1898 års Riksdag för tryckning och bindning m. m. af förenämnda register anvisade summa af 50,000 kronor än äfven derutöfver ett belopp af 5,000 kronor att utgå af förslagsanslaget till riksdagskostnader; skolande de af Riksdagen år 1898 meddelade föreskrifter om utdelning och försäljning af registret lända till efterrättelse jemväl med afseende å registerverket i dess utvidgade omfattning. 33 § 82. Öfverinseendet öfver Riksdagens bibliotek tillkommer Fullmäktige i Riksgäldskontoret; ock skola Fullmäktige bland sig utse en inspektor för utöfvande af den närmaste tillsynen öfver biblioteket. § 83. Gemensamt med Fullmäktige i Riksbanken skola Riksgäldskontorets Fullmäktige: a) afgifva sitt underdåniga yttrande och råd till Kongl. Maj:t i fråga om den ort, der Riksdag bör samlas, i de fall, då fiendens framträngande eller pest eller andra lika vigtiga hinder göra Riksdags hållande i hufvudstaden omöjligt eller för Riksdagens frihet och säkerhet vådligt (50 § Regeringsformen); b) efter stadgade grunder uppgöra och utförda ny bevillningsförordning, i den händelse att vid riksdags slut bevillningens hela belopp är bestämdt, men Kamrarne icke hunnit om fördelningen deraf blifva ense (109 § Regeringsformen); c) uti justitieombudsmansembetet genast insätta den man, som blifvit utsedd till efterträdare åt justitieombudsmannen, i fall denne mellan riksdagarne afsäger sig det erhållna förtroendet eller med döden afgår, äfvensom utvälja annan behörig man i stället för justitieombudsmannens utsedde efterträdare, derest äfven han mellan riksdagarne afsäger sig förtroendet eller i justitieombudsmansembetet insättes eller med döden afgår (98 § Regeringsformen); d) för framtida uppsigten och kontrollen öfver Göta kanals vidmakthållande utse och välja ej mindre en person för att såsom ledamot å Bankens och Riksgäldskontorets vägnar inträda i direktionen öfver nämnda kanal, än ock ett ombud att å samma verks vägnar deltaga i revisionerna af kanalens räkenskaper; skolande valet till ledamot i direktionen förnyas hvarje år, och till ombud vid revisionerna före desammas början; dock må förut härtill utsedde personer kunna återväljas. Vid Fullmäktiges i Banken och Riksgäldskontoret gemensamma sammanträden böra, så vidt beslut skall kunna fattas, minst fem af Fullmäktige i hvartdera verket vara tillstädes. § 84. Vid de tillfällen, då riksdagsmäns fullmakter granskas af chefen för Justitiedepartementet eller den person, Konungen i hans ställe förordnat, skola tre bland Fullmäktige i Riksgäldskontoret vara tillstädes. Bill. till Riksd. Prof. 1899. 10 Sami. 1 Afd. 2 Band. (Riksg.-kontoreta reglemente.) 34 Angående betjeningen vid Riksgäldskontoret. § 85. De å Riksgäldskontorets aflöningsstat uppförde tjensteman äro följande en sekreterare och ombudsman; en Jcamrerare; eu kassör; en revisor; en kassabokhållare ; en länsbokhållare; en registrator och kanslist samt en kammarskrifvare. § 86 Vaktbetjeningen utgöres af: en förste vaktmästare; och tre vaktmästare. Angående lediga tjensters bestridande ocli tillsättande. § 87. Den ordinarie tjensteman eller vaktmästare, som förordnas att i anseende till sjukdoms- eller annat laga förfall, eller, vid inträffad ledighet, under anslagstiden förrätta annan tjenst än den han sjelf innehar, är, med undantag af det i § 92 förutsatta fall, i allmänhet icke berättigad att derför erhålla särskild aflöning; dock ankommer på Fullmäktige tillerkänna innehafvaren deraf ett efter omständigheterna lämpadt arfvode, uppgående till högst halfva beloppet af skilnaden mellan hans förut åtnjutande aflöning och löneförmånerna för den tjenst, han blifva förordnad att bestrida. Extra ordinarie tjensteman, som vid dylikt tillfälle, på grund af vederbörligt förordnande, förrättat ordinarie tjenstebefattning, åtnjuter under den tid, denna tjenstgöring fortfar, den för lägsta tjenstegraden bestämda lön. Vid enahanda förhållande tillgodonjuter jemväl extra ordinarie vaktmästare, hvilken bestridt vaktmästaregöromål, samma aflöning, som för den förrättade sysslan är i staten anslagen. 35 Vid inträffad ledighet af sådan tjenst, som bör återbesättas, skall, efter afdrag af hvad för tjenstens bestridande måst utbetalas, den lönebesparing, hvilken uppkommer, intill dess, efter ansökningstidens förlopp, någon i nedan stadgad ordning blifvit förordnad att förrätta samma tjenst, tillfalla Enke- och Pupillkassan vid Riksgäldskontoret; kommande nämnda kassas rätt till dylik lönebesparing att upphöra, så snart konstitutorial å tjensten blifvit af Fullmäktige utfärdadt. § 88. Då tjensteman eller vaktmästare för enskilda angelägenheters besörjande erhållit tjenstledighet, bör han sjelf vidkännas kostnaden för tjenstens förrättande under den tid, tjenstledigheten fortfar. § 89. Innan ledig tjenst af Fullmäktige återbesättes, skall sådant jemte de med samma tjenst förenade löneförmåner, äfvensom tiden, inom hvilken sökande ega att sig anmäla, tillkännagifvas medelst anslag å vanliga ställen inom Riksgäldskontoret. Ansökningstiden bestämmes till minst fjorton dagar från anslagets utfärdande, dock beror af Fullmäktige att utsätta ny ansökningstid, derest, inom den först bestämda tiden, någon till tjenstens erhållande fullt skicklig och lämplig sökande sig icke anmält. § 90. För att kunna antagas till tjensteman vid Riksgäldskontoret fordras att hafva undergått godkänd afgångsexamen från högre elementarläroverk; dock böra de tjenstemän, som anställas vid Fullmäktiges kansli, hafva aflagt den akademiska examen, som fordras för att vinna inträde i Konungens Kansli eller i rättegångsverken; äfvensom den, hvilken befordras till ombudsmannasysslan, bör hafva fullgjort hvad författningarne föreskrifva i afseende på dem, som i domarevärf må begagnas. § 91. Vid lediga tjensters tillsättande utnämnes bland kompetente sökande den, som Fullmäktige, med afseende å verkets fördel samt vigten och ansvarigheten af de särskilda befattningarne, finna till den lediga tjensten mest skicklig och passande ; dock ega Fullmäktige att, der de så lämpligt finna, tillsätta lediga tjenster endast med konstitutorial; hvarvid den tjensteman, som sådant konstitutorial erhåller, under den tid, han tjensten innehafver, eger åtnjuta de lönevilkor, aflöningsstaten för tjensten bestämmer. 36 Angående behandlingen af frågor rörande tjenste försummelser m. m. § 92. Om någon Riksgäldskontor ds tjensteman vid mindre förseelser i tjensten ej låtit sig rätta af vederbörandes tillsägelser och varningar eller blifvit beträdd med vårdslöshet eller försummelse i sin tjenstgöring eller ock i allmänna lefvernet ådagalagt ett mindre värdigt uppförande, bör han inför Fullmäktige tillrättavisas och varnas. I händelse den, som på detta sätt undergått första varningsgraden, ej deraf låter sig rätta, ega Fullmäktige att, med afseende å förekommande omständigheter, på längre eller kortare tid suspendera honom från innehafvande tjenst, med förlust af hela eller halfva lönen, hvilken under tiden må i ersättning för tjenstens förrättande användas. § 93. Derest tjensteman, hvilken förut blifvit för tjensteförsummelse eller annat förhållande suspenderad, å nyo gör sig skyldig till dylik förseelse, ankommer på Fullmäktige att, efter förseelsens beskaffenhet, antingen ytterligare suspendera honom eller helt och hållet skilja honom från hans vid detta verk innehafvande tjenst och lön. Likaledes beror på Fullmäktiges särskilda pröfning, huru vida tjensteman, som blifvit nödsakad till borgenärer afträda sin egendom, må vidare bibehålla och utöfva sin beställning. § 94. Tjensteman, som begått ärerörigt brott eller annan förseelse i eller utom tjensten af den svåra beskaffenhet, att verkets trygghet eller anseende fordrar hans entledigande, har derigenom gjort sig förlustig sin innehafvande tjenst. § 95. Om någon af vaktbetjeningen i sin tjenst varit försumlig eller eljest på ett tadelvärdt sätt sig förhållit, må han, efter sig företeende omständigheter, antingen af Fullmäktiges Deputerade erhålla föreställning eller genast hos Fullmäktige anmälas till suspension eller entledigande. § 96. Innan tjensteman eller vaktmästare varder suspenderad eller skild från tjensten bör hans skriftliga förklaring öfver hvad emot honom förekommit infordras. Fullmäktiges beslut, hvarigenom tjensteman suspenderas eller för alltid 37 skiljes från tjensten, bör, jemte hänvisning för besvärs anförande, honom skriftligen meddelas. Tjenst, som, till följd af sådant beslut, blir ledig, får, derest den afsatte tjenstemannen inom föreskrifven tid anmält sig ämna samma beslut öfverklaga, icke återbesättas förr, än besvären blifvit af Statsutskottet eller Revisorerne afgjorda eller den bestämda tiden för besvärens fullföljande försuttits; kommande dock den, som emellertid förordnas till tjenstens bestridande, att de med densamma förenade löneförmåner åtnjuta. § 97. Extra ordinarie tjensteman eller extra vaktmästare, som utan erhållen tillåtelse eller anmäldt laga förfall från tjenstgöring uteblifvit under trenne efter hvarandra följande månader, eller vid flera tillfällen undandragit sig att lemna äskadt biträde, der han blifvit anstäld, anses hafva förverkat sin rätt att i Riksgäldskontoret vidare tjenstgöra. Den extra ordinarie tjensteman eller extra vaktmästare, som under honom uppdragen tjenstgöring sig försumligt eller felaktigt förhållit och, efter att, på sätt i § 92 stadgas, blifvit varnad, sig icke rättat, bör förklaras vara från Riksgäldskontoret skild. För öfrigt anses den extra ordinarie tjensteman eller vaktmästare, som begått ärerörigt brott eller annan förbrytelse af svårare beskaffenhet, vara från verket utesluten. Angående pensioneringen af Riksgäldskontorets betjening. § 98. Pensionerna för tjenstemännen samt vaktbetjeningen vid Riksgäldskontoret bestämmas efter desses vid afskedstagandet innehafvande löner. § 99. Tjensteman eller vaktmästare, som uppnått sjuttio års ålder eller under femtio år varit i allmän tjenst, är vid afskedstagandet berättigad att erhålla en hela lönen motsvarande pension. Samma pension kan jemväl tillerkännas den tjensteman eller vaktmästare, som fylt sextiofem och i allmän tjenst tillbragt fyratio år, så vida behörigen styrkt är, att han befinner sig i ett sjukligt eller försvagadt tillstånd. § 100. Den tjensteman eller vaktmästare, som, efter att hafva uppnått en ålder af sextio år, anhåller om afsked, må, derest han varit i allmän tjenst omkring 38 fyratio år, komma i åtnjutande af pension till ett belopp, som motsvarar tre fjerdedelar utaf hans senast innehafda lön. Innan tjensteman eller vaktmästare uppnått sextio lefnads* och omkring fyratio tjenstår, kan, endast i händelse af bevislig oförmåga till vidare tjenstgöring, pension vid afskedstagandet honom tilldelas. I sådant fall lämpas densamma efter tjenståren ensamt på det sätt, att för hvarje dylikt år, som brister i nyss nämnda antal, afdrages en fyrationdedel från ett tre fjerdedelar af lönen motsvarande pensionsbelopp. Men för den, som fylt fyratio tjenstår och sextio lefnadsår, ökas deremot detta pensionsbelopp med en fyrationdedel af lönen för hvarje öfverskjutande tjenstår, eller med en sextiondedel af lönen för hvarje lefnadsår, om ett sådant beräkningssätt finnes för afskedssökande mera förmånligt. § 101. Då sådant för göromålens säkra och skyndsamma gång finnes oundgängligen nödigt, kunna Fullmäktige på pensionsstat förflytta tjensteman, som af ohjelpligt sjukdomstillstånd eller afgjord oförmögenhet är förhindrad att vidare gagna verket, oaktadt han sig ej om afsked anmält. I sådant fall ega Fullmäktige att, efter omständigheterna, antingen tillägga tjenstemannen hela lönen i pension, ehvad de föreskrifna lefnads- och tjenståren äro uppnådda eller icke, eller ock tillämpa de grunder för pensionens bestämmande, som i näst föregående paragraf äro faststälda. Derest åter vaktmästare förr, än han uppnått den för pensions erhållande bestämda lefnadsålder och tjenstetid, skulle genom sjuklighet eller af annan orsak blifva oförmögen att sina tjensteskyldigheter vidare fullgöra, ega Fullmäktige att, efter noggrann pröfning af de i hvarje fall förekommande omständigheter och förhållanden, vid hans afskedande tilldela honom en årlig pension, uppgående till högst två tredjedelar af lönen. § 102. Några tillförene meddelade och mot det nu utfärdade reglementet stridande stadganden angående Riksgäldskontorets förvaltning och dermed gemenskap egande ämnen få icke vidare åberopas och tillämpas. Gifvet och utfärdadt vid lagtima riksdagen i Stockholm den 14 maj 1899. På Riksdagens vägnar: För Första Kammaren: För Andra Kammaren: Gustaf Sparre, Robert De la Gardie, n. v. Talman. n. v. Talman. 39 Reglemen tets - Årtal. §. 1866 5 1880 38 1886 42 1887 40 Bil. A. Riksgäldskontorets vid 1898 års slut utbalanserade skulder. Tiden, då för- bindelserna blif- vit utfärdade. Räntefot. Återstående kapitalskuld den 31 December 1898. F onderad skuld. Icke fonderad skuld. Skulden för 1860 års pre- mielån mot obligationer å 2,400,000 Thlr Pr. C:t, bok- förda till fem sjettedel- deraf, eller 2,000,000 Thlr 1860 d. Vä Thlr 4,000 Obligationer för 1880 års jernvägslåns tre emissioner, tillhopaKr. 119,790,000, mot- svarande £ St. 6,600,000, Francs 166,320,000 eller Rmk 134,640,000 ............... 1880 d. >/• 3 Va * (Er. 8,888: 89) (Er. 100,296,900 }£ St. 5,526,000 Tres 139,255,200 Obligationer för 1886 års jernvägslån å 72,000,000 Er. eller 81,000,000 Rmk, hvaraf blifvit utlemnade obligationer å tillhopa 60,673,333,88 Er. eller 68,257,500 Rmk.................. 1886 d. V» 3 Va % Rmk 112,730,400 /Er. 58,428,444: it /Rmk 65,732,000 f Obligationer, ouppsägbara från innehafvarens sida, men stälda att af Riksgälds- 40 Reglemen- tets Tiden, då för- bindelserna blif- vit utfärdade. Räntefot. Återstående kapitalskuld 1898. den 31 December Icke fonderad skuld. Årtal. §• Fonderad skuld. kontoret infrias efter sex månaders föregången upp- sägning, å 50,000,000 Kr., hvaraf till 1898 års slut blifvit utlemnade obliga- tioner å ........... 1887 d. 30/,2 3 6/io % Kr. 48,799,000 1888 40 ObligationeråRmk30,000,000, ouppsägbara från innehaf- varens sida, men stälda att af Riksgäldskontoret infrias Kr. 25,lll,lll:n efter minst tre månaders fö- Rmk 28,250,000 regången uppsägning ......... 1888 d. Vs 3 % £ St. 1,384,250 1890 39 Obligationer för 1890 års jernvägslån å Kr. 35,555,555 */», motsvarande 40,000,000 Rmk, 1,960,000 £ St. eller 49,360,000 Francs............... 1890 d. Vs 3 V‘2 % Frcs 34,860,500 [Kr. 33,098,666:6? |Rmk 37,236,000 \£ St. 1,824,564 [Frcs 45,949,224 1894 42 Obligationer för 1894 års jernvägslån åKr. 36,000,000, motsvarande 50,000,000 francs, 1,980,000 £ St. eller 40.400.000 Rmk., hvaraf blifvit utlemnade obliga- tioner å till hopa 18,000,000 Kr., motsvarande 25,000,000 francs, 990,000 £ St eller 20.200.000 Rmk................... 3 * l 1894 d. "/l# Kr. 18,000,000 jFrcs 25,000,000 \£ St. 990,000 18G6 18 Obligationer, bvilka i an- Rmk 20,200,000 seende till sin ordalydelse icke kunna uppsägas, eller det s. k. gamla lånet ....... 11798 d. 9/s 11811 d. 30/i2 5 % — Kr. 10,125 41 Reglemen- tets Tiden, då för- bindelserna blif- va utfärdade. Räntefot. Återstående kapitalskuld den 31 December 1898. Icke fonderad skuld. Årtal. §• Fonderad skuld. 1890 14 Obligationer, ouppsägbara från innehafvare^ sida, utfärdade såsom grundfond för Sveriges allmänna hypo- teksbank, bokförda inom linien med Kr. 30,000,000 1890 d. H 3 Vs % 1866 15 Ännu icke till inlösen före- tedda Trollhätte slussverks lottsedlar å tillhopa 5,000 daler silfvermynt, bokförda inom linien med R:mt 1,250 R:dr, jemte upplupen ränta R:mt 2,286: 88 1750 d. Vs 1815 d. 9/n 6 % 1 . . - . . 1866 16 Årliga anslaget till H. M. Konungen300,000 R:dr(icke kapitaliseradt) 1866 17 Ränta å H. K. H. Hertigens af Södermanland, seder- mera Konung Carl XIII. hemgiftskapital, bokfördt inom linien medR:mtl50,000 R:dr......................... 1778 5 % 1866 18 Innestående fond för Göta. kanals underhållande......... 1833 d. 31/ii 5 % _____ Kr. 140,889 Af Kongl. Statskontoret till Riksgäldskontorets förvalt- ning öfverlemnade kassa- behållningar ............... Kr. 43,000,000 — — Ofriga diverse skulder......... — — — » 6,208,556:90 1866 20 Fondför Iljelmarekanals och slussverks underhållande (utgör blott ett depositum af fordringshandlingar)...... Bih. till JRiksd. Prof. 1899. 10 Sami. 1 Afd. 2 Band. G (Riksg.-kontorets reglemente). 42 Reglementets - Årtal. §. 1866 1882 1866 1866 1869 21 3 22 25 77 Tiden, då för bindelserna blifvit utfärdade. Dito för Strömsholms kanals dito (dito)............................ D:o för Södertelje kanals (d:o) Lappmarks ecklesiastikfonds behållning, bokförd inom linien med R:mt 100,777:16 (statsutskottets utlåtande n:o 23 vid 1869 års riksdag) Brudgåfvovinsten (kapitalskulden afskrifven); (statsutskottets utlåtande n:o 15 vid 1859—60 årens riksdag) Post-assuransfonden (ingår bland Riksgäldskontor? öfriga tillgångar, men med den förbindelse, som § 77 i 1869 års reglemente inne - Räntefot. Återstående kapitalskuld den 31 December 1898. Fonderad skuld. Inom linien balanserade skulder Kr. Summa Kr. 30,254,314:04 283,743,011:n. Icke fonderad skuld. 43 Bil. B. Riksgäldskontorets vid 1898 års slut utbalanserade kapitalfordringar för de af dess medel utbetalda eller godtgjorda lån. Reglemen- tets Tiden, då lånet utbetalts. Annuitet. Räntefot. Ursprungliga belonDet. Kapitalåterstod vid 1898 års Slut. Årtal. §■ a) Byggnadslån. 1866 39 Lån till staden Kristine- hamn och Varnums lands- församling, för uppbyggan- de af ny kyrka i Kristine- hamn .................................... O ^ JO OO OO 1-H y—I f ,2 * 1 v jemte 5 ( ränta. ) 3 % 37,500 2,250 43 Lån till Vesterås domkyrka, för densammas reparation 1860 — — 28,000 — 28,000 36 Lån till staden Jönköping, för uppförande derstädes af ett nytt lärohus för ele- mentarläroverket.................. 1861 5 % 4 % 43 • 120,000 38,022 90 Lån till Apotekare-societe- ten, för uppförande af en byggnad åt Farmaceutiska institutet.......................... 1862 » y> 50,000 11,202 99 Transport — — — — — 79,475 42 44 Reglemen- tets liden, då lånet utbetalts. Annuitet. Räntefot, Ursprungliga beloppet. Kapitalåterstod vid 1898 års slut. Årtal. §• Transport — — — — — 79,475 42 1866 37 Lån till staden Umeå, för uppförande af byggnader för Umeå läroverk..................... 1864 5 % 4 % 25,000 11,721 35 » » Lån till staden Falun, för uppförande af ett nyttläro- verkshus derstädes............... 1864 » 40,000 18,808 84 » T> Lån till staden Sala, för upp- 1 förande af ett nytt läro- verkshus derstädes............... 1865 y> » 12,000 5,605 85 2> 7> Lån till staden Halmstad, för uppförande af byggnad för ett fullständigt elementar- läroverk derstädes............... 1866 y> 25,000 13,206 14 » Lån till Kalmar Domkapitel, för uppförande af en ny bygg- nad för läroverket i Kalmar 1866 » * 40,000 _ 22,206 05 » 1481) Lån till staden Yenersborg, för uppförande af en ny byggnad för högre elemen- tarläroverket derstädes ...... 1867, 1868 » 40,000 22,318 09 148s) Lån till staden Yestervik, för uppförande af ny byggnad åt elementarläroverket der- städes .............................. 1867, 1868 y> » 20,000 11,382 13 1483) Lån till Upsala Domkapitel, för uppförande af ny bygg- Transport — — — 184,723 87 '') Jfr § 16 mom. 3 i 1867 års Reglemente. a) Jfr § 16 mom. 4 i 1867 års Reglemente. ») Jfr § 16 mom. 1 i 1867 års Reglemente. 45 Reglemen- tets Tiden, då lånet utbetalts. Annuitet. Räntefot. Ursprungliga beloppet. Kapitalåterstod vid 1898 års Årtal. §. DIUll Transport — — — 184,723 87 nåd för högre elementar- läroverket derstädes............ 1867, 1868 5 % 4 % 140,000 79,588 42 1866 1481) Lån till Karlstads Domka- pitel, för uppförande af ny byggnad för högre elemen- tarläroverket derstädes ...... 1868 » 40,000 23,410 98 » 1482) Lån till Skara Domkapitel, för förändring och tillbygg- nad af elementarläroverks- byggnaden derstädes........... 1868, 1869 y> 13 40,000 32,344 1866 1483) Lån till staden Kristianstad, för utvidgande af elemen- tarläroverksbyggnaden der- städes.................................... 1873, 1875 » 20,000 14,492 91 1874 5 Lån till direktionen för se- minarium för bildande af lärarinnor, för inköp af byggnad åt nämnda semi- narium ................................. 1875 » 59,000 _ 37,395 80 1882 17 Lån till föreståndarne för Linköpings domkyrka, för fullbordande af tornbygg- naden å domkyrkan ......... 1883 30,000 24,050 55 1887 15 Ytterligare lån till Linkö- pings domkyrka till betäc- kande af den brist, som uppkommit i den beräknade Transport — — — — 396,006 66 *) Jfr § 16 mom. 2 i 1867 Ars Keglemente. a) Jfr § 27 1 1869 års Reglemente. *) Jfr § 8 i 1873 års Reglemente samt § 6 mom. 3 i 1876 års Reglemente. 46 Reglemen- tets Tiden, då lånet utbetalts. Annuitet. Räntefot. Ursprungliga beloDnet. Kapitalåterstod vid 1898 års Slut. Årtal. §■ Transport 396,006 66 kostnaden för tornbyggna- den å nämnda domkyrka jemte dermed i samman- hang stående arbeten......... 1888 5 % 4 % 30,000 94 26,398 1892 17 Lån till Skara domkyrka, för fullbordande afrestau- rationsarbetet å densamma 1893 » 40,000 37,867 97 1896 16 Lån till Hernösands dom- kapitel för uppförande al Lånet ny byggnad för allmänna betalas läroverket i Östersund...... 1897 med 500 kr. årligen — 15,000 — 14,500 — 1898 17 Lån till Vadstena och S:t under 30 år Pers församlingar för full- ■ bördande af Vadstena åter- klosterkyrkas restaurering = 490,773: 57 1898 betalas fr. o. m. år 1909 — 16,000 — 16,000 — med b) Tomtreglering slån. minst */io årl. 1872 32 Lån till staden Strengnäs, för ny tomtreglering efter 1871 års eldsvåda............... 1872 6% 4 % 30,000 8,029 26 18771) 7 Lån till staden Strömstad, för ny tomtreglering efter 1876 års eldsvåda............... 1878 » 5 » 50,000 42,041 44 1877 8 Lån till staden Söderhamn, 1878 6 för ny tomtreglering efter 1876 års eldsvåda ............ 1878, 1879 » 200,000 152,685 02 1880 13 Lån till staden Hudiksvall, 1881 10 för ny tomtreglering efter Transport — — 693,529 29 L) Se vidare § 3 i 1881 års Reglemente, 47 Reglemen- tets Tiden, då lånet utbetalts. Annuitet. Räntefot. Ursprungliga beloDDet. Kapitalåfcerstod vid 1898 års slut. Årtal. §• Transport — — — — 693,529 29 1878 och 1879 årens elds- vådor ............. 1881, 1882 R o/. K 0/ 200,000 164,574 n a O 7o 1888 15 Lån till staden Luleå, för ny reglering efter 1887 års eldsvåda........ 1889 5 % 100,000 93,367 03 ** A) 1889 17 Lån till staden Umeå, för ny regleringiföljdafden staden år 1888 öfvergångna brand 1890 » » 200,000 189,167 35 1896 15 Lån till staden Mariestad för ny reglering af viss del deraf i följd af den staden år 1895 öfvergångna brand 1897 4 6/io % B 6/io % 150,000 150,000 = 799,864: 14 c) Län till kanal- och slussanläggningar. 1866 93») Lån till Dalslands kanalak- tiebolag, för segelleds öpp- nande från Hattefura vid Venern till sjön Stora Lee 1865,1867 5 % 3 % 800,000 232,118 73 942)| Lån till Kinda kanalaktiebo- 7> 118} lag, för utsträckning af Kin- 143 J da båtled medelst kanalise- Transport — - I — | — h 1,522,756 44[ *) Se vidare § 134 mom. 13 i 1863 års Reglemente, 2) Se vidare § 134 mom. 14 i 1863 års Reglemente; § 11 mom. 9 i 1867 års Reglemente; § 33 mom. 9 och § 41 mom. 11 i 1868 års Reglemente; § 24 mom. 11 och § 31 mom. 5 i 1869 års Reglemente. 48 Reglemen- tets Tiden, då lånet utbetalts. Annuitet. Räntefot. Ursprungliga beloppet. Kapitalåterstod vid 1898 års Årtal. §• Transport — — — — — 1,522,756 44 ring af Stångån från sjön Rengen till Linköpingshamn = 591,810: 78 \ 1865 \ \1867- 5 % 3 % 437,500 — 359,692 05 d) Lån till jernvägs- anläggningar. 1866 79 Lån till Borås jernvägsak- tiebolag, för anläggning af jernväg mellan Borås och Herrljunga........................... 1862, 1863 4 % 1,377,055 24 288,902 07 1 80 LåntillHelsingborg—Lands- krona—Eslöfs (Helsingborg —Billeberga, äfven Helsing- borg—Årup) jernvägsaktie- bolag, för anläggning af jernväg mellan Helsingborg och Årup.............................. 1864, 1865 2> 1,100,000 441,031 03 » * Lån till Kristianstad—Hess- lekolms jernvägsaktiebolag, för anläggning af jernväg mellan Kristianstad och Hessleholms station på Sö- dra stambanan..................... 1864, 1865 » » 720,000 260,590 14 * 1 » . Lån till Ystad—Eslöfs jern- vägsaktiebolag, för anlägg- 1 Transport i__ 1 — — — — 2,872,971 73 49 Reglemen- tets Tiden, då lånet utbetalts. Annuitet. Räntefot. Ursprungliga beloppet. Kapitalåterstod vid 1898 års Årtal. §. Transport 2,872,971 73 ning af jernväg från Eslöfs station på Södra stamba- nan till Ystad..................... 1864—1866 5 % 4 % 2,450,000 1,001,181 62 1866 80 Lån till Landskrona—Eslöfs jernvägsaktiebolag, för an- läggning af jernväg mellan Landskrona och Eslöfs sta- tion på Södra stambanan 1864—1866 » y> 1,200,000 483,141 94 1 » 821 Lån till Uddevalla—Veners- \1897 13/ borg—Herrljunga jernvägs- aktiebolag, för anläggning af jernväg från Herrljunga öfver Venersborg till Udde- valla samt jernvägens om- (1865-1867] *) byggnad till normalspårig j 1898 j » » 2,600,000 — 2,567,933 33 1871 31 Lån till Karlskrona—Vexiö jernvägsaktiebolag, för an- läggning af jernväg mellan 118721 städerna Karlskrona och 11873i Vexiö.................................... 1874] o\ » '') 4 V2 % 2,600,000 — 1,917,414 72 » * Lån till Krylbo—Norbergs jernvägsaktiebolag, för an- läggning af jernväg mellan fl 8 721 Krylbo och Norberg ......... {1873/ 6 % 5 % 406,000 — 249,668 80 » Lån till Upsala—Margrete- hillsjernvägsaktiebolag, för anläggning af jernväg från Upsala till Gefle ............... 1873 » 500,000 321,403 73 Transport — — — •* — 9,413,715 87 '') Af ifrågavarande lån, som under åren 1865—1867 utbetaldes med sammanlagdt 3,240,000 kr. för anläggning af jernväg från Herrljunga öfver Venersborg till Uddevalla, återstod vid 1897 års slut i kapital och ränta sammanlagdt 2,000,000 kr., hvilket belopp jemlikt beslut af 1897 och 1898 års Riksdagar kapitaliserades och ökades med nytt låneunderstöd 4 600,000 kr. för jernvägens ombyggnad till normalspårig eller sålunda till 2,600,000 kr. 2) Se § 3 af 1886 års Reglemente. Bih. till Rilcsd. Blot. 1890. 10 Sami. 1 Afd. 2 Band. (Riktig,-kontorets reglemente.) 7 50 Reglemen- tets Tiden, då lånet utbetalts. Annuitet. Räntefot. Ursprungliga beloppet. Kapitalåterstod vid 1898 års Årtal. §• Transport — — — — — 9,413,715 87 1871 31 Lån till Bergslagernas jern- vägsaktiebolag, för anlägg- ning af jernväg från Lud- vika till Kil, mot skuldför- bindelse .............................. 11874) 1875} (187GJ 5Vs *‘) 5 * 5,000,000 — 4,245,020 34 1878 11 Lån till Bergslagernas jern- vägsaktiebolag, för anlägg- ning af jernväg från Falun till Göteborg, mot obliga- tioner å nominelt 5,988,600 Kr., efter 90 %.................. 1878, 1879 » 2) 6,078,240 5,389,740 1891 7 Samma bolags obligationer af den 31/i2 1891 för in- lösen af utelöpande oin- friade kuponger tillhörande ofvannämnda obligations- lån af den 15(i 1874 ......... 1891 4 % 1,707,800 1,707,800 1876 5 Lån till Vestervik—Åtvida- berg—Bersbojernvägsaktie- bolag, för anläggning af jernväg från Vestervik öfver Jenny, Gamleby och Åtvida- (1877) 41/* % 1,653,186 98 berg till Bersbo, med bi- J18 7 8 > 5 %3) 1,865,000 — bana till Storsjön............... 1879 » Lån till Hultsfred—Vester- viks jernvägsaktiebolag, för anläggning af jernväg mel- lan Hultsfred och Jenny med Transport — — — — 22,409,463 19 *) Se § 3 af 1883 års Reglemente. s) Motsvarande, å 90 %, ett primitivt belopp af kr. 6,753,600. 8) Se § 3 af 1883 och 1886 års Reglementen. 51 Reglemen- tets Årtal. §• 1876 5 » » 1 » » \ (1879 13/ 1876 5 1881 15 Transport bibana till sjön Yxern, sidospår till Ankarsruin och hamnspår vid Yerkebäck... Lån till Yislanda—Bolmens jernvägsaktiebolag, för anläggning af jernväg från Vislanda öfver Ljungby till sjön Bolmen....................... Lån till Gotlands jernvägsaktiebolag, för anläggning af jernväg från Visby till Hemse kyrka....................... Lån till Södra Dalarnes jernvägsaktiebolag, för anläggning af jernväg från Krylbo station på statens Norra stambana öfver Avesta, Hedemora och Säter genom Gustafs och Tuna socknar till Borlänge station å Bergslagernas jernvägsak- 1879 tiebolags jernväg jemte bi- 1880 bana till JBispbergs grufve- 1881 fält ...................................... 1882 Lån till Varberg—Borås jernvägsaktiebolag för an- (1879 läggning af jernväg öfver 1880 Fritsla till Borås............... 1881 Lån till Lenna—Norrtelje jernvägsaktiebolag, för an- Transport — Tiden, då lånet utbetalts. (1877) {18781 118 7 91 J1877\ (1878/ (1877) {187 8 > |l879j Annuitet. 5 » *) '') *) Räntefot. 4 ''/2 % Ursprungliga beloppet. 1,750,000 785,000 500,000 2,375,000 2,600,000 Kapitalåterstod vid 1898 års slut. 22,409,463 1,568,179 768,299 438,158 2,150,080 2,353,772 29,687,953 19 73 12 27 51 33 15 *) So § 3 af 1883 och 1886 års Reglementen. 52 Reglemen- tets Tiden, då lånet utbetalts. Annuitet. Räntefot. Ursprungliga beloppet. Kapitalåterstod vid 1898 års slut. Årtal. §• Transport — — — 29,687,953 15 läggning af jernväg mellan Lenna station på Upsala— 1883 Lenna jernväg och Norr- 1884 *) 746,197 94 telje .................................... 1 1885 5 % 4 Vs % 746,197 94 1886 1881 15 Lån till Siljans jernvägs- aktiebolag, för anläggning af jernväg från Borlänge station å Bergslagernas jernvägsaktieb olags jern- väg till Insjön i Dalarne... 1883-1886 950,000 — 905,444 94 2> » Lån till Hvetlanda—Säfsjö jernvägsaktieb olag, för an- läggning af jernväg från Hvetlanda till Säfsjö sta- tion å statens Södra stam- bana ................................ [1883] Il 8851 300,000 283,796 83 (-1886 » Lån för anläggning af jernväg från Finspong till Norsholm (numera öf- vertaget af Norra Öster- götlands jernvägsaktiebo- lag) .................................... 1883—1886 » 1» 500,000 465,397 04 » Lån till Stockholm—Rimbo jernvägsaktiebolag, för an- läggning af jernväg från Transport — | 32,088,789 90 *) Återstoden, Kronor 3,802: 06, af det ursprungligen beviljade lånebeloppet 750,000 Kronor eger bolaget ej rättighet att utbekomma. 63 Reglemen- tets Årtal. §• 1881 15 1886 16 » » » » » » Transport Stockholm till Rimbo gästgifvaregård ..................... Lån till Kinds härads jernvägsaktiebolag för anläggning af jernväg mellan Borås och Svenljunga......... Lån till Skara—Kinnekulle —Yenerns jernvägsaktiebolag för anläggning af jernväg från Skara till Kinnekulle och Yenern Lån till Svartelfs jernvägsaktiebolag för anläggning af jernväg mellan Carlsdahl och Grythyttehedm.m. Lån till Halmstad—Bolmens jernvägsaktiebolag för anläggning af jernväg från Halmstad till Byholma och Bolmen med sidospår till sjön Södra Unnen ......... Lån till Fogelsta—Vadstena —Ödeshögs jernvägsaktiebolag för anläggning af jernväg mellan Fogelsta och Vadstena till Ödeshög Lån till Mellersta Blekinge jernvägsaktiebolag för jernvägsanläggning från Karlshamn till Ronneby och Gullbärna ........................... Tiden, då lånet utbetalts. /1S83-1885[ [ 1887 / /1884[ [1887/ fl 887[ [1888/ /1887[ [1888/ /1887[ [1888/ 1888 1888 1889 1890 1893 Annuitet. Transport Räntefot. 4 !/2 % Ursprungliga beloppet. 500,000 500,000 324,000 341,000 l) 824,915 300,000 2) 1,102,250 Kapitalåterstod vid 1898 års slut. 32,088,789 469,279 472,994 308,804 341,000 791,839 287,971 1,058,061 35,818,740 90 46 70 38 40 27 51 62 *) Enligt K. Br. af d. ”/b 1888 är statslånets belopp nedsatt mod 85 Kronor. a) Återstoden, 18,000 kr., af det beviljade beloppet 1,120,250 kr. bar bolaget förklarat sig icke komma att lyfta, 54 Reglemen- tets liden, då lånet utbetalts. Annuitet. Räntefot. Ursprungliga beloppet. Kapitalåterstod vid 1898 års Årtal. §• Transport — — — — 35,818,740 62 1886 16 Lån till Mora—Yenerns jern- vägsaktiebolag för anlägg- ning af jernväg från Mora strand vid sjön Siljan till (1889 Östra Yermlands jernväg J1892 med bibana........................ 1893 5 % 41/, % 1,000,000 _ 978,609 04 » » Lån till Mariestad—Kinne- kulle jernvägsaktiebolag för anläggning af jernväg från Mariestads jernvägsstation till Gössäters jernvägssta- tion med bispår.................. 1890 V » » 305,000 296,657 16 » » Lån för anläggning af jern- väg mellan Vittsjö och Hessleholm (numera öfver- taget af Hessleholm—Mar- (1890| karyds jernvägsaktiebolag) \1892| » » 404,000 — 392,949 16 » 2> Lån till Skymnäs—Munkfors jernvägsaktiebolag för an- läggning af jernväg mellan Björndalsbron och Munk- J1891| fors..................................1.... 118921 » >•- 90,835 _ 88,891 95 2 Lån för anläggning af jern- väg från Klippan till Röst- ånga (numera öfvertaget af Helsingborg—Hessle- J1892( bolms jernvägsaktiebolag... \189S/ » 290,000 — 285,451 31 1891 18 Lån till Malmö—Tomelilla jernvägsaktiebolag för an- läggning af jernväg från Transport — — — — 37,861,299 24 55 B Reglemen- tets Tiden, då lånet utbetalts. Annuitet. Räntefot. Ursprungliga beloppet. Kapitalåterstod vid 1898 års BIUTJ. Årtal. §• Transport — — — — 37,861,299 24 Malmö öfver Staffanstorps /1892,1893j station till Tomelilla 11894,18961 5 % 4]/2 % 1,300,000 _ 1,300,000 __ 1891 18 Lån tillNorra Södermanlands jernvägsaktiebolag för an- läggning af jernväg från Ny- by bruk till Södertelje med bibanor till Åkers stycke- * bruk, Strengnäs, Mariefred och Igelstaviken 1892—1896 1,800,000 1,791,000 » 19 Lån till Hernösands—Sol- lefteå jernvägsaktiebolag för anläggning af jernväg från Hernösand till Sollef- {1892,18931 teå ...... { 1895 j » » 2,350,000 . 2,350,000 » 18 Lån till Norrköping—Söder- köping—Vikbolandets jern- vägsaktiebolag för anlägg- ning af jernväg från Norr- köping till Söderköping m. m. 1893—1895 » 653,000 _ 649,735 » » Lån till Uddevalla—Lelån- gens jernvägsaktiebolag för anläggning af jernväg mel- lan Uddevalla och sjön Le- lången .. 1895—1896 » 1,247,000 1,247,000 1896 14 Lån till Östra Blekinge jern- vägsaktiebolag för anlägg- ning af jernväg från Gull- Jl89 7\ {1898/ *) bärna station till Thorsås » )) 537,500 — 358,333 33 Transport — — — — — 45,557,367 57 '') Hvaråt vid 1898 års slut återstodo ej lyflade kr. 179,16C: 67. 56 Reglemen- tets Tiden, då lånet utbetalts. Annuitet. Räntefot. Ursprungliga beloppet ....... -■ -■ 1 Kapitalåterstod vid 1898 års slut. Årtal. §• * Transport — — — — 45,557,367 57 1896 14 Lån till Klintehamn—Roma jernvägsaktiebolag för an- läggning af jernväg från Klintehamn till Roma sta- tion....................................... 1897 K 0/ O /O 4 Va % *) 214,000 140,000 Lån till Markaryd —Veinge jernvägsaktiebolag för an- läggning af jernväg från Markaryds station till Ve- inge station ........................ Jl 89 71 jl898| » » 2) 563,000 — 375,000 = 44,189,919: 08 Summa — — — — 46,072,367157 I I *) Hvaraf vid 1898 års slut återstodo ej lyftade kr. 74,000: . 2) D:o vid d:o d:o kr. 188,000: . 51 Ailöningsstat för Riksgiildskontorets tjensteman och yakthetjening. Tjänst- görings- Arfvoden Lön. och miss- räknings- Summa. Ålders tillägg. penningar. penningar. 1 Sekreterare ..................... 4,400 O O v-H *• | 6,400 och ombudsman 400 1 Kamrerare....................... 4,000 1,600 400 6,000 1 Kassör ......................... 3,500 1,200 800 5,500 1 Revisor........................ 2,500 800 — 3,300 1 Efter fem års tjenstgöring 1 Kassabokhållare .......... 2,500 800 — 3,300 I inom graden kan lönen höj as 1 med 500 kronor och efter 1 Lånebokhållare............... 2,000 800 — 2,800 tio års tjenstgöring med 1 Registrator och Kanslist 1,500 900 — 2,400 ytterligare 500 kronor. 1 Kammarskrifvare............ Efter fem års tjenstgöring 1,500 600 — 2,100 kan lönen höjas med 500 kronor. 1 Förste Vaktmästare ...... 700 100 — 800 Efter fem års tjenstgöring 1 Vaktmästare ............. 600 100 — 700 kan lönen höjas med 100 | kronor och tjenstgörings- 2 Vaktmästare ................ 1,200 200 — 1,400 (penningarne med 1Ö0 kr. Summa] 24,400 Vaktbetjeningen åtnjuter fri 8,700 jostad n 1,600 | 34,700 | aed nödig vedbrand. Skulle denna för- man komma att för vaktmästarne eller någon af dem upphöra, äro de berättigade att i stället såsom tjenstgöringspenningar uppbära 200 kronor hvar. Vid tillämpningen af denna ailöningsstat iakttages derjemte följande: l:o) De med hvarje befattning förenade tjenstgöringspenningar, arfvode eller missräkningspenningar få uppbäras endast för den tid, tjenstens innehafvare verkligen tjenstgjort eller åtnjutit semester, men skola för den tid, han eljest varit från tjenstgöringen befriad, utgå till den, som tjensten förrättat; dock må Fullmäktige kunna medgifva den tjensteman eller vaktbetjent, som af sjukdom hindras från bestridande af sin tjenst, att uppbära de för samma tjenst anvisade tjenstgöringspenningar, arfvode och missräkningspenningar eller någon del deraf. * Så länge sekreteraren innehar fri bostad, utgå tjenstgöringspenningarne med endast 600 kronor; dock så, att, vid afdrag i följd af tjenstledighet, detsamma, med tillämpning af de för sådant fall gifna bestämmelser, sker för hela beloppet af tjenstgöringspenningarne från aflöningcbeloppet i dess helhet. Bill. till Riksd. Prof. In99. 10 Sami. 1 Afd. 2 Band. (Riksg. -kontorets reglemente.) 8 ÖB 2:o) För bestridande af tjenstgöringen under semester ega Fullmäktige att anvisa till extra ordinarie tjensteman arfvoden, beräknade efter ett tusen kronor för år. 3:o) Innehafvare af lön enligt förestående stat äro underkastade den vidsträcktare tjenstgöringsskyldighet eller den jemkning i åligganden, som kan varda stadgad, och böra de fullmakter eller konstitutorial, som för Riksgäldskontorets tjenstemän utfärdas, innefatta förbehåll om deras skyldighet att åtaga sig de nya eller förändrade göromål, som kunna dem åläggas. Indragningsstat vid Riksgäldskontoret. Kontorsskrifvaren Axel Adolf Stridsberg kronor j l,500j — i Pensionsstat vid Riksgäldskontor. Förre Kassören, Kommissarien Frans Christer Bolin 4,400 Förre Kamrerare n August Leonard Stuart..... 4,000 Förre Ombudsmannen Leontius Hallman 1,500 — Förre Notarien August Neijber 3,000 — Summa kronor 12,900 — Anmärkning: Ofvanstående pensioner indragas vid innehafvarens frånfälle och äfven dessförinnan, så vida de för pensionernas utgående stadgade vilkor upphöra. Förestående tre stater, nemligen: Aflöningsstaten för Riksgäldskontor, upptagande en summa af...... Kr. 34.700: ■— Indragningsstaten vid dito ..................................................................... „ 1,500: _ Pensionsstaten vid dito ......................................................................... 12.900: _ äro uppgjorda och faststälda vid lagtima riksdagen i Stockholm den 14 maj 1899. På Riksdagens vägnar: För Första Kammaren: För Andra Kammaren: Gustaf Sparre, n. v. Talman. Robert De la Gardie, n. v. Talman. 60 Fullmäktige i RiksgiiMskontoret. Ordförande: Generaldirektören, Kommendören med stora korset af Kongl. Maj:ts Nordstjerneorden, Herr Frans Albert Anderson;1) f. d. Statskommissarien, Kommendören af Kongl. Vasaorden l:a kl., Riddaren af Kongl. Maj:ts Nordstjerneorden, Herr Per Samzelius, vice Ordförande;1) Godsegaren, Kommendören af Kongl. Maj:ts Nordstjerneorden l:a ld., Kommendören af Kongl. Vasaorden l:a kl., Herr Edvard Sederholm;s) Grosshandlaren, Kommendören af Kongl. Vasaorden 2:a kl., Riddaren af Kongl. Maj:ts Nordstjerneorden, Filosofie Doktorn, Herr Otto Magnus Höglund;2) Riksdagsmannen Herr Johan Johansson i Noraskog;3) f. d. Löjtuanten, Fabriksdisponenten, Kommendören af Kongl. Vasaorden l:a kl., Riddaren af Kongl. Maj:ts Nordstjerneorden, Herr Oscar Wilhelm Odelberg;l) Godsegaren, Riddaren af Kongl. Maj:ts Nordstjerneorden, Riddaren af Kongl. Vasaorden, Herr Gustaf Fredrik ÖstbergJ) Suppleanter: Häradshöfdingen, Kommendören af Kongl. Vasaorden l:a kl., Herr Edvin Magnus Unger; Kamereraren, Riddaren af Kongl. Vasaorden, Herr Erik Wilhelm Lilliesköld; f. d. Riksdagsmannen, Klädeshandlaren, Riddaren af Kongl. Vasaorden, Herr Reinhold Viktor Ramstedt. >) Vald år 1898. a) Vald år 1897. 3) Vald år 1899. 61 Revisorer af Stats-, Banko- och Riksgälcisverken vid 1899 års revision. För Första Kammaren: Ledamoten af Riksdagens Första Kammare, Herr C. U. S. Lybeck; » » » » » Herr Fredrik Emil Pettersson; Kommendören vid Kongl. Flottans reserv, Herr G. E. Ulff; Ledamoten af Riksdagens Första Kammare Herr Gustaf Axel Berg; B b » » » Herr L. Grundberg; » )> )> » » Herr T. A. Säve. Suppleanter: Ledamoten af Riksdagens Första Kammare, Herr G. E. Hallgren; »»» b b Herr Carl L. H. Nyström; bb» »B Herr C. G. S. Ehrenborg. i För Andra Kammaren: Riksdagsmannen B » B Herr C. Persson i Stallerhult; Herr J. A. Sjö; Herr C. G. Bäckgren; Herr A. Göransson; Herr C. A. Andersson i Malmö. Herr Friherre J. A. von Knorring. Suppleanter: Riksdagsmannen Herr 1). Persson i Tallberg; b Herr P. Paulson: b Herr C. F. Petersson i Dänningelanda. 62 REGISTER till 1899 års Reglemente för Riksgäldskontorets Aekord för riksgäldskontorets fordringar får icke utan Riksdagens samtycke medgifvas ...............Sid. 1, 8. Aflöning för justitieombudsmannen m. fl......................... » 14, » » Riksdagens biblioteka rie äfvensom för en hos honom anstäld vaktmästare............... » 13. » » riksgäldskontorets tjen stemannapersonal och vaktbetjening............ » 16. Äflöningar, anslag till........................... » 19. Aflöningsstat för riksgäldskontorets tjensteman och vaktbetjening ................................. » 57. Afsked för tjensteman och vaktbetjening .......................................... » 36, 37. Allmänna hypoteksbanken ..................... » 31. Amortering, extra, af statsskulden...... » 4, 5. » af statslån utan viss bestämd återbetalningstid.. » 21. » af 1894 års lån......,.......... » 5. Amortissementsfonder .......................... » 5, 22, 23. Annuiteter och räntor, anslag till ...... » 4, 5, 19. § 35. § 28. § 26. $ 31. § 39. §§ 93—96, 100, 101. § 79. §§ 3, 4. § 43. § 5. §§ 5, 44, 48. §§ 3-5, 39. Anslag skall utfärdas angående lediga tjenster vid riksgäldskontoret Sid. 35. Ansvarsskyldighet, fullmäktiges............ » 26. Ansökningstid till lediga tjenster......... » 35. Anteckningsböcker, kassörens och kamererare^ ............ » 28. Arfvode för fullmäktige samt deras ordförande och två deputerade. .......................... » 16. b b Riksdagens revisorers kan - » b förrättande af tjenst i riksgäldskontoret .................. b 34. Befordnngsgrunder vid riksgäldskontoret ............ b 35. Begrafningshjelp efter obemedlade tjen stemän och vaktbetjente b 17. Behållningar, statskontorets.................. b 19. Belöning för extra arbeten .................. b 17. Bergverkstionden, vilkor för upphörande af........................ b 18. Berättelser, fullmäktiges........................ b 30. b justitieombudsmannens ... b 15. B Riksdagens revisorers...... b 14, 30. Besigtningar å riksgäldskontorets och Riksdagens hus............... b 28. Besvär öfver fullmäktiges beslut ...... b 27. Bevillningsförordning, utfärdande af ny b 33. Bibliotek, Riksdagens ........................... b 13, 33. Bibliotekarie b ........................... b 13. Brist i statskontorets inkomster fy lies b 11. Byggnadsfond för riksdags- och riks bankshus. ....................... b 29. Dalslands kanalaktiebolag, revision af b 31. Deputerade, fullmägtiges ..................... b 16, 25. Diarium, ombudsmannens..................... b 28. Enke- och pupillkassan vid riksgäldskontoret ......... b 17, 35. Enskilda jemn ägor, ang. inköp för statens räkning af vissa b 6, 10. » b låneunderstöd till.... b 7—9, 21. Entledigande af tjensteman och vaktbetjente vid riksgäldskontoret ........................ b 36. Ersättning för bestridande af lediga tjenster .............................. b 34. Expenser för justitieombudsmannens och tryckfrihctskomiténs expeditioner........................ b 15. § 89. § 58. § 89. § 68. § 30. § 27. § 87. § 91. § 33. § 38. § 32. 5 37. § 73. § 29. §§ 27, 75. § 69. § 67. I 83. §§ 26, 82. § 26. § 19. § 71. * § 77. §§ 30, 57. § 68. §§ 34, 87. §§ 8, 9,18. §§ 13, 43. §§ 93—96. § 87. § 29. 64 Extra ordinarie tjensteman, ang. vilkoren Sid. för deras antagande b s » » och vaktmästare, deras skiljande från riksgälds kontoret. ........... b j> »» gratifikationer åt... b 5, sb åtnjuta ersättning för förrättandeaf ordinarie tjenst.................. b Flyttningshjelp för justitieombudsmannen. ................................ B Fond för extra amortering af statsskulden .......................... b y b nytt riksdagshus .................. b » b understödjande af odling af sänka trakter..................... b Fordringar, riksgäldskontorets ............ b b b förteck ning å b Fullmakter för riksgäldskontorets tjensteman. ............................. b b granskning af riksdagsmännens. ................................ b Fullmäktige i riksgäldskontor och deras suppleanter......... b b ega att af Riksdagens revisorer begära råd och yttranden..................... b Fullmäktiges ansvarsskyldighet............ b b antal för besluts fattande b b arfvodenochresekostnads ersättningar. ............... b b befattning upphör ......... b b berättelser........................ J> b besluta öfverklagande...... i> b deputerade........................ b b komplettering.................. b b ombud.............................. b b omröstningar................... b b ordförande och vice ordförande ........................ b b protokoll........................... b b sammankomster............... b b sammanträden gemensamt med fullmäktige i riksbanken. .......................... b 35. § 90. 37. § 97. 17. § 32. 34. § 87. 14. § 28. 5. § 4. 29. § 71. 7, 21. §§ 10—12, 43 5, 6. §§ 6, 7. 43—56. — 35. § 91. 33. § 84. 60. — 26. § 59. 26. § 58. 27. § 64. 16. § 30. 25. § 55. 30. § 73. 27. § 67. 16, 25. §§ 30, 57. 24. § 52. 26, 31. §§ 57, 79. 27. § 66. 24. § 51. 26. § 60. 26-28. §§ 60-67. 29, 33. §§ 72, 83. Fullmäktiges ställande till ansvar......... » suppleanter ..................... » » deras inträdande ........................... B särskilda uppdrag............ » tjenstledighet .................. » åligganden....................... b öfverläggningar............... Förfall för fullmäktige ........................ Förräntning af riksgäldskontorets kontanta tillgångar och behållningar .................... b b 1888 års statslån ......... b b 1894 b b ......... För säljning smedel för mindre kronolägenheter ... B b kronans hus i städerna ...... Gellivare-riksgränsen, ang. anslag till en statsbana mellan Gener assistanskontor et, f. d., understöd för sterbhusen efter obemedlade tjensteman m. fl. vid... Gratifikationer till e. o. tjensteman och vaktbetjente vid riks gäldskontoret ............... . Göta kanal, ledamot i styrelsen och ombud vid revisionen utses Göteborg—Skee, ang. anslag till statsbana emellan ............ Hallsberg—Motala—Mjölby jernväg, anslag till inköp af Hufvudbok, riksgäldskontorets ............ Hus, kronans, i städerna..................... b Riksdagens och Riksgäldskontorets. ...................................... b ang. uppförande af nya för Riksdagen och Riksbanken m. m.... Hypoteksbanken, allmänna..................... Indragningsstat vid riksgäldskontor Inkomster, riksgäldskontorets .............. Inlösen af förfallna obligationer och räntekuponger.................. b b s. k. riksgäldssedlar ......... Inspektor öfver Riksdagens bibliotek utses af fullmäktige............ Inventarier i riksgäldskontorets och Riksdagens hus.................. Bih. till RiJcsd. Prof. 1899. 10 Sami (Riksg.-kontorets reglemente.) Sid. 26. C" OO 3> 60. — 3> 24, 25. §§ 52, 53, 55. y> 28—33. §§ 68—84. 3> 27. § 62. 3> 25. § 56. » 27. § 66. 3> 27. § 63 3> 22. § 45. » 4. § 3. D 5. § 5. 3> 19. § 40. 18. § 36. » 9, 10. §§ 14, 16. 3> 17. § 33. 3> 17. § 32. 3> 33. § 83. 3) 10, 21. §§ 17, 43. 3) 6. § 8. 3) 23. § 48. 3) 18. § 36. 3) 12, 28, 29. §§ 25, 69, 70. 3) 29. § 71. 3) 31. § 79. 3) 58. 3) 18—23. §§ 35- 47. 3) 3, 21, 22. §§ 2, 43, 44. 3) 4. § 2. 3) 33. § 82. 3) 28. § 69. 1 A få. 2 Band. 66 Inventering af låne- och säkerhetshand lingar ................................. Si Jernväg, Hallsberg—Motala—Mjölby, anslag till inköp af............ » » Luleå—Norska gränsen, ang. inköp för statens räkning af » Jernvägar, enskilda, ang. inköp af vissa » » b låneunderstöd för » » statens, anslag till............... » Jernvägsbolag, enskilda, revision af deras förvaltning m. m. b Järnvägsbyggnader, statens, anslag till B Justitieombudsmannen, flyttningshjelp för............... » Justitieombudsmannens jemte den hos honom anstälda kansli-ochvaktbetjenings aflö - ning ................. » b embetsberättelse b » embetsresor...... b b expedition, dess expenser......... » » insättande i em betet. ................. » Kalmar, ang. lånet till allmänna läroverket i.................................... ® Kansli- och vaktbetjening, justitieombudsmannens » » b riksgälds - kontorets...... » » ds aflöningen för b Kapitalfordringar, riksgäldskontorets vid 1898 års slut utbalanserade......... » Kapitalskulder, riksgäldskontorets vid 1898 års slut utbalanserade. .......................... » Kassaförstärkning åt statskontoret...... b Kinda kanals aktiebolag, revision af... b Kompetensvilkor för riksgäldskontorets tjensteman ...... B Konstitutorial för tjensteman............... » Kontorsexpenser..................................... 11 Konvertering af äldre statslån.............. » Kreditiv, anvisade på riksgäldskontor b » riksgäldskontorets, i riksbanken ................................. » 28. § 68. 6. § 8. 6. § 9. 6, 10, 21. §§ 8, 9, 18, 43 7-9, 21. §§ 13, 43. 9, 10, 21. §§ 14, 16, 43. 31. § 78. 9, 10. §§ 14, 16-18. 14. § 28 14. § 28. 15. § 29. 15. § 29. 15. § 29. 33. § 83. 5. § 7. 14. § 28. 34. §§ 85, 86. 16. § 31. 43- ■ 56. — — 39- -42. _ ____ 23. § 47. 31. § 77. 35. § 90. 35. § 91. 12. § 25. 21. § 43. 11, 12. §§ 20, 21, 23. 23. § 46. Kronolägenheter, mindre, medel som inflyta för försäljning- af Krylbo—Frövi, ang. anslag till statsbana mellan ............... Kuponger, tillhörande statsobligationer, inlösen af.............................. Ledigheter bland fullmäktige .............. Luleå—Gellivarebanan, anslaget till bestridande af kostnaderna för inköpet af ........................... Lån, ang. bemyndigande att för Riksbankens räkning i utlandet upptaga ett ....;.................................. Låne- och säkerhetshandlingar, inventering af L,ånerörelse, riksgäldskontorets ........... Löneskilnadser sättning...................... Missväxter,undsättning Obligationer, riksgäldskontorets........... » 0 äling slånej''onden ............................. Ombud, Konungens.......................... b fullmäktiges ........................ Omröstningar, fullmäktiges .................. » Ordförande bland fullmäktige............. » vice, bland fullmäktige ... » b fullmäktiges, utses af fullmäktige sjelfve... Papper, upphandling af....................... Pensionering af riksgäldskontorets tjensteman och vaktbetjening b af Riksdagens bibliote karie och den hos honom anstälde vaktmästare... Pensionsstat vid riksgäldskontor...... » Postsparbanken, ledamot i styrelsen för, utses af fullmäktige b Preskriptionstid för riksgäldskontorets skulder........................ b Protokoll, fullmäktiges .................... b Riksdagens, tryckning af ... b b Riksdagens från och med år 1867, ang. upprättande af register till ..................... Sid. 19. § 40. 3> 10, 21. §§ 18, 43. 3> 4, 21. §§ 2, 43. 3> 27. § 62. 2> 24. (j 50. » 5, 22, 23. §§ 5, 44, 3) 6, § 9. 3) 20. § 41. 3) 28. § 68. 3) 11, 21, 23. §§ 22, 43, 3> 7—9, 21. §§ 13, 43. D 35. § 87. 3) 16. § 31. 3) 34. § 87. 3) 20. § 41. 3, 20-22. 7, 21. §§ 2, 42—44. §§ 10—12 43 3) 27. § 65. 3) 26. § 57. 3) 27. § 66. 3) 60. 3) 60. — 3) 24. § 51. y> 30. § 76. y> 37, 38. §§ 98- 3) 13. § 26. 3) 58. 3) 32. § 80. 3) 3, 22.'' §§ 2, 4 3) 26. § 60. 3) 30. § 76. )> 32. § 81. 68 Redovisning af de till riksgäldskonto- ret ingående medel....... Sid. 23, 24. §§ 48-50. Register till kamrarnes protokoll med bihang, från och med år 1867, ang. upprättande af.............. » 32. t-H oo Resekostnadsersättning för Kiksdagens revisorer ...... » 14. § 27. » för fullmäktige » 16. § 30. » för justitie- ombudsmannen 15. § 29. Revisionsberättelser från enskilda jern- vägsbolag.............. 3) 31. § 78. Revisionskostnader.................................. D 14, 19. §§ 27, 39. Revisorer, Riksdagens, vid 1899 års st atsrevision och deras suppleanter............... D 61. » » ang. utfärdande af kallelse till deras första sammanträde... 3) 30. § 74. » » ang. inkallande af suppleanter............... » 30. § 74. » » råd och yttranden af dem ega fullmäk- tige att begära ...... » 26. § 59. » » traktamenten och resekostnader för..... » 14. § 27. Revisorer, utses af fullmäktige för granskning af Strömsholms nya m. fl. bolags samt allmänna hypoteksbankens förvaltning ........................ » Revisorernes berättelser......................... » Riksbanken, ang. uppförande af nytt hus för........................... » » ang. upptagande af ett lån å 25 millioner kronor att tillhandahållas » Riksdagens bibliotekarie....................... » » hus...................................... » » » lokaler inom, få för vissa ändamål upplåtas » Riksdagsbiblioteket................................. » Riksdagshus, nytt, angående bildande af byggnadsfond för......... » » nytt» ang. uppförande af » Riksdagskostnader.................................. » Riksdagsort, fullmäktiges yttrande derom ........................... » 31. 14, 30. 29. 20. 13. 12. 28. 13, 33. 29. 29. 12, 19. 33. §§ 77—79. §§ 27, 75. § 72. § 42. | 26. § 25. § 70. §§ 26, 82. § 71. § 72. §§ 24, 39. § 83. 69 Riksdagstrycket....................................... \ Sid. 0. § 76. Riksgäldskontorets enke- och pupillkassa X) 17, 35. §§ 34, 87. B fordringar för utbe- talda lån................. B 5, 6, 43-56. §§ 6, 7. D fullmäktige ............... D 60. B föremål ..................... X) 3. § 1- x> förvaltning ............... X) 24—26. §§ 51-59. x> hufvudbok ................ B 23. § 48. X> hus ............................ X> 12. § 25. B inkomster och sär- skilda tillgångar .... X) * 18—23. §§ 35-47. B kreditiv i riksbanken X) 23. § 46. X) liqvid med statsverket B 24. § 50. X) lånerörelse ............... D 11, 21—23. §§ 22, 43, 45-47. B obligationer .............. B 3, 20, 22. §§ 2, 42-44. X) räkenskaper............... B 23, 24. §§ 48, 49. D skulder ..................... B 3—5, 39—42. §§ 2-5. B styrelse ..................... X) 24—26. §$ 51—59. B tjenstemannapersonal B 34. § 85. X) upplåning.................. X) 11, 20—23. §§ 22, 42, 43, 47. B utbetalningar ............ B 6—17. §§ 8-34. B utlåning .................... B 11, 22, 23. §§ 22, 45, 47. X) vaktbetjening ........... X) 34. § 86. Riksgäldssedl är, s. k., inlösen af......... X) 4. § 2. Räkenskaper, riksgäldskontorets ......... x> 23, 24. §§ 48, 49. Räntekuponger, inlösen af.................... B 4, 21. §§ 2, 43. Sakregister till kamrarnes protokoll... X) 32. § 81. Sammankomster, fullmäktiges ............. X) 26—28. §§ 60-67. Sammanträde, första, Riksdagens revi- sorers, ang. utfärdande af kallelse till............... D 30. § 74. Sammanträden, fullmäktiges i riks- banken och riksgälds- kontoret gemensamma X) 29, 33. §§ 72, 83. Semester, anj fående aflöning under...... 2> 58. - - Skrifmaterial ier för justitieombudsman- nens och tryckfrihets- komiténs expedition... X) 15. § 29. B för Riksdagens behof B 30. § 76. Skulder, riksgäldskontorets, preskrip- tionstid för............................. X) 3, 22. §§ 2, 44. Skulder, riksgäldskontorets, förteckning å B 39—42. Stat, aflönings-, för riksgäldskontoret D 57. — b indragnings-, b b X) 58. — x> pensions B B B 58. - - Statsbanan Gellivare—riksgränsen, ang. anslag till ........................ » 9, 10, 21. §§ 14, 16, 43. b Göteborg—Slcee, ang. anslag till .................................... » 10, 21. §§ 17, 43. 70 Statsbanan Krylbo—Frövi, ang. anslag till ....................................Sid. 10, 21. § 5 18, 43. Statskontorets behållningar, aflemnas till riksgäldskontoret b inkomster, brister i, fyllas Statslån, äldre, konvertering af............ b 1888 års, ang. förräntning af b 1894 års, ang. förräntning och amortering af..................... Strömsholms nya kanalbolag, revision af dess förvaltning......... Styrelsen för riksgäldskontoret ........... Suppleanter för fullmäktige................. b deras inträdande...:........... b för Riksdagens revisorer. b ang. inkallande af............ Suspension af tjensteman och vakt betjening. ............................ Telefonväsende, statens, ang. lån för fortsatt utveckling af Telegrafverket, förskott till.................. Tjensteförsummélser, frågor rörande.... Tjenstemän vid riksgäldskontoret....... B b b aflöning för... b b b aflöningsstatför b b b antagande af... b b b besvärshänvisning för........... b b b entledigande af b b b pensionering af b b justitieombudsmannens expedition........................... Tjenstår i riksgäldskontoret, lediga, bestridande och återbesättande af Tjenstledighet för fullmäktige ............. b för tjenstemännen och vaktbetjeningen....... Traktamenten, Riksdagens revisorers Tryckfrihetskomiténs expedition och expenser. .................. Tryckning af Riksdagens protokoll med dertill Rörande bihang.... b af revisorernes berättelser Tryckningskostnader för justitieombudsmannens berättelser .................. b för Riksdagens re visorers berättelse i) 19. § 38. 5> 11. § 19. » 21. § 43. D 4. § 3. D 5. § 5. 5> 31. § 77. 2> 24—26. §§ 51—59. D 60. - - 5) 24, 25. §§ 52, 53, 55. » 61. — — )> 30. § 74. y> 36. §§ 93, 95. 10, 21. §§ 15, 43. » 12. § 23. » 36, 37. §§ 92-97. 34. § 85. » 16. § 31. )) 57. - - y> 35. § 90. D 36. § 96. » 36. §§ 93—95. 37, 38. §§ 98—101. 3> 14, 15. § 28. 34, 35. §§ 87-91. 27. § 62. » 35. § 88. » 14. § 27. D 15. § 29. » 30. § 76. 3) 30. § 75. 3) 15. § 29. 3) 14. $ 27 71 Underskrifter, antalet egenhändiga å riksgäldskontorets obligationer ......................... Understöd för obemedlade tjenstemäns sterbhus................................ Undsättning smedel vid missväxter....... Uppdrag, fullmäktiges särskilda ......... Upphandling af papper för tryckning af Riksdagens protokoll Upplåning, riksgäldskontorets ............ Utbetalningar, åliggande riksgäldskontor ...................... Utdrag af riksgäldskontorets räkenskaper. ...................................... Utlottning slistor rörande de i svenskt mynt förskrifna statsobligationer ................ Utlåning, riksgäldskontorets ................ Vaktbetjening, justitieombudsmannens » riksgäldskontorets....... » aflöningsstat för............ Vaktbetjening ens pensionerande............ » « tjensteförsummelser och entledigande... Vaktmästaren vid Riksdagens bibliotek, aflöning för.................. Vilkor för löneförhöjning vid riksgäldskontor. ................................ » » att kunna antagas till tjen steman vid riksgäldskontoret Öfverlåtelse på viss person af riksgäldskontorets obligationer...... Ofverläggningar, fullmäktiges ............. Örebro—Frövi, ang. inköp af bandelen mellan........................... Sid. 4. § 2. J> 17. § 33. D 20. § 41. D 28—33. §§ 68—84. D 30. § 76. » 11, 20—23. §§ 22, 42, 43, 47 D 6—17. §§ 8-34. S> 24. § 49. X> 22. § 43. J> 11, 22, 23. §§ 22, 45, 47. )) 14, 15. § 28. » 34. § 86. J> 57. » 37, 38. §§ 98-101. » 36—37. §§ 95, 96. y> 13. § 26. x> 16. § 31. x> 35. § 90. X) 4. § 2. D 27. § 66. » 10, 21. §§ 18, 43.