för Riksbankens styrelse och förvaltning

AFDELNING I. Allmänna föreskrifter. § l. Riksbanken förblifver under Riksdagens garanti samt förvaltas af dertill förordnade fullmägtige efter af Konungen och Riksdagen gemensamt stiftad lag samt de särskilda föreskrifter, som äro meddelade i detta reglemente. (Jfr Regeringsformen § 72.) § 2. Enligt Sveriges Rikes Ständers beslut och förordning om banken af den 22 september 1668, har Sveriges riksbank till föremål för sin verksamhet: A. i egenskap af vexelbank: att bibehålla det inländska myntet vid dess rätta och skäliga valör samt hindra och förekomma främmande myntsorters obilliga och egenmägtiga stegrande; (Jfr ingressen till nämnda Rikets Ständers beslut och förordning.) Bih. till Riksd. Prof. 1898. 10 Sami. 1 Afd. 2 Band. 1 (Bankoreglementet I.) 2 B. i egenskap af depositionsbank: att för allmänhetens säkerhet, nytta och beqvämlighet emottaga penningar af en hvar, som sådant åstundar, deröfver föra räkning och dem vid anfordran insättaren tillhandahålla, så att handel och rörelse må underlättas genom de derå utfärdade assignationers och invisningars kredit, kraft och giltighet, samt att derförutan jemväl, till säkert förvar mot vådliga händelser och tillgrepp, under försegling emottaga och vårda så väl kontanta penningar som annan flyttbar egendom; (Jfr ingressen till ofvan nämnda Rikets Ständers beslut och förordning.) C. i egenskap af lånebank: \ att dels upplåna fruktlöst liggande kapital, dels på drägliga vilkor, emot fullgod säkerhet, biträda lånebehöfvande med understöd, och sålunda, till befordrande af handelns och alla nyttiga näringars uppkomst och förkofran, förebygga ocker och obilliga intressens beräknande enskilde emellan; (Jfr § 44 och följande i ofvan nämnda Rikets Ständers beslut och förordning.) B. i egenskap af allmän statsanstalt: att uti den genom laneoperationerna inflytande och besparda vinst en tillgång må beredas, hvaröfver Rikets Ständer ega att till Kongl. Maj:ts och fäderneslandets heder och nytta samt allmänt gagneliga* ändamål disponera. .(Jfr § 74 i ofvan nämnda Rikets Ständers beslut och förordning.) § 3. Riksbankens grundfond skall, utan beräkning af riksbankens fasta egendom, inventarier samt mynt- och medaljkabinett, utgöra femtio millioner kronor. § 4. »t f.,- . ■» 11 , 1 ‘ *t ■ : ’ J j '' ! > * l 1 • 4 .. > , . i * '' . ‘i. • * 1 1 1 Riksbankens reservfond utgör fem millioner kronor. Uti goda utländska statspapper bör riksbanken innehafva minst ett belopp, som motsvarar reservfonden; åliggande det fullmägtige att, i hän - x 3 delse dylika statspapper någon gång behöfva till metalliska kassans förstärkning eller annat ändamål afyttras, så att behållningen nedgår under hvad ofvan är bestämdt, så fort sig göra låter, ånyo uppbringa densamma till det belopp, att den motsvarar reservfonden. Det kapitalöfverskott, riksbanken utöfver grundfonden och reservfonden eger, må vid bokslutet föras såsom reserverade medel. § 5. Mom. 1. Riksbanken ege att utgifva sedlar till det belopp, som motsvaras af följande tillgångar: a) metallisk kassa, så beräknad som i § 6 sägs; b) på utrikes ort nedsatt eller under transport derifrån varande, mot sjöfara försäkradt guldmynt eller omyntadt guld; och c) hos bankinrättningar eller handelshus på utrikes ort i löpande räkning innestående medel. Mom. 2. Utöfver det enligt mom. 1 medgifna belopp vare riksbanken berättigad till en sedelutgifning af högst fyratiofem millioner kronor, under vilkor att de på grund häraf utgifna sedlar motsvaras af följande tillgångar sammanräknade: a) lätt säljbara utländska statspapper; b) statens, allmänna hypoteksbankens och andra inhemska obligationer, som å utländsk börs noteras; och c) vexlar, betalbara inom eller utom riket. § 6. Såsom riksbankens metalliska kassa skall beräknas allt inom landet befintligt, banken tillhörigt svenskt och utländskt guldmynt, omyntadt guld samt i Sverige, Norge eller Danmark i öfverensstämmelse med konventionen den 27 maj 1873 pregladt silfvermynt. Metalliska kassan må ej bibehållas vid lägre belopp än femton millioner kronor. — Derutöfver skall, då de på grund af § 5 mom. 2 utgifna sedlar öfverstiga trettiofem millioner kronor, riksbanken hålla i metallisk kassa minst trettio procent af det belopp, hvarmed de på sådan grund utgifna sedlar öfverskjuta sistnämnda summa. Den del af metalliska kassan, som utgöres af guld, må ej bibehållas vid mindre belopp än som svarar mot fyra femtedelar af den metalliska kassan i dess helhet. 4 § 7. Riksbanken är ovilkorligen skyldig att, när så påfordras, inlösa sina sedlar efter den grund, Konung och Riksdag faststält, hvadan sedlar å kronor och riksdaler riksmynt inlösas efter deras lydelse, sedlar å specie eller banko efter den grund, att en riksdaler specie eller banko gäller lika med en riksdaler femtio öre riksmynt, samt sedlar å 14 och 10 skilolingar uti koppar efter enahanda grund som för inlösen af sedlar, lydande å banko. (Se lagen för Rikets Ständers bank af den 1 mars 1830, Kongl. Maj:ts nådiga förordning om rikets mynt af den 3 februari 1855 samt lagame om rikets mynt och om öfvergången till det nva myntsystemet af den 30 maj 1873.) y § 8. Vägrar banken, under hvad sken det vara må, att sedel vid uppvisandet efter faststäld grund inlösa, eger sedelinnehafvaren att derom göra skriftlig anmälan hos Kongl. Maj:ts och Rikets Svea hofrätt. (Se lagen för Rikets Ständers bank af den 1 mars 1830.) § 9. Uppg ifter rörande riksbanken skola upprättas, tryckas och med alh männa tidningarna utdelas: för hvarje månad, utvisande riksbankens tillgångar och skulder vid månadens slut; för hvarje hälft år sådan öfversigt, som i § 5 af lagen för Rikets Ständer8 bank af den 1 mars 1830 bestämmes; samt för hvarje år fullständig öfversigt. AFDELNING II. r5 Om bankens rörelse. A. Om metalliska kassans upprätthållande, köp och försäljning af guld och silfver, utländska vexlar, obligationer och statspapper. § 10.. Mom. 1. I riksbankens så väl hufvud- som afdelningskontor emottages svenskt guldmynt, pregladt i enlighet med kongl. förordningen af den 31 juli 1868 och äldre författningar, efter dess värde i gångbart mynt. Mom. 2. De i enlighet med kongl. förordningen den 3 februari 1855 eller äldre författningar preglade svenska silfvermynt komma att af riksbanken emottagas enligt den i § 3 af lagen den 30 maj 1873 om öfvergången till det nya myntsystemet stadgade grund. Mom. 3. I afseende på utländska guld- och silfvermyntsorter, hvilka icke, till följd af afslutad konvention, skola gälla såsom gångbart mynt i riket, ega fullmägtige bestämma, så väl hvilka slag må köpas, som pris derå. Mom. 4. Guld i plants, som till kongl. myntverket för riksbankens räkning aflemnas, inlöses, enligt myntverkets bevis, med guldets värde i svenskt mynt eller 2,480 kronor för ett kilogram fint guld, efter afdrag derifrån af en fjerdedels procent i myntningskostnad samt af de afgifter för smidbargöring och skedning, som kunna ifrågakomma; börande fullmägtige, så vidt på dem ankommer, tillse, att så stort förråd af mynt alltid förefinnes, att betalningen i allmänhet må kunna erläggas omedelbart efter det guldet aflemnats och dess värde i mynt blifvit behörigen styrkt. På fullmägtige ankomme dock att, efter särskild pröfning för hvarje fall, när de finna sådant för banken fördelaktigt, befria säljare af guld från myntningskostnaden eller större eller mindre del deraf. Och ega fullmägtige att i afseende på mottagande af omyntadt guld vid afdelningskontoren meddela de särskilda föreskrifter, fullmägtige anse behöfliga. 6 Mom. 5. Fullmägtige ega pröfva, om och till hvilket pris silfver i plants samt annat omyntadt silfver må af riksbanken inköpas. § 11. Mom. 1. I fråga om utlemnande af svenskt guldmynt, pregladt före år 1873, eller af utländskt guld- eller silfvermynt, som icke, i följd af afslutad konvention, skall gälla såsom gångbart mynt i riket, ega fullmägtige att besluta. o Mom. 2. Guld och silfver i plants tillhandahållas vid hufvudkontoret i mån af tillgång till pris, som fullmägtige ega bestämma. § 12. Mom. 1. Fullmägtige bemyndigas att köpa och återförsälja vexlar, dragna å person eller firma, bosatt i utlandet, betalbara utom eller inom landet, och förfallande inom längst sex månader, äfvensom att genom annat aftal öfvertaga utländsk valuta och densamma åter aflåta. Mom. 2. Fullmägtige bemyndigas likaledes att in-eller utrikes köpa och sälja äfvensom att förmedla köp och försäljning af in- och utländska obligationer och statspapper. Mom. 3. Riksbankens behållning i utländska valutor ega fullmägtige att hafva innestående hos kända och säkra utländska bankinrättningar eller handelshus samt att å dessa behållningar utställa vexlar eller anvisningar eller ock använda dem till förstärkning af guld- och silfverförrådet i riksbanken. Guld och silfver, som sjöledes införas, skola mot sjöfara försäkras. g| ; Mom. 4. Med aktade och säkra utländska bankinrättningar och handelshus ega fullmägtige öppna löpande räkning i riksbankens böcker på vilkor, som af fullmägtige för hvarje särskildt fall bestämmas, samt att, när. fullmägtige finna sådant Renligt, å dylik räkning äfven lemna tillfälliga förskott. § 13. Visar metalliska kassan i sin helhet eller i afseende å den stadgade tillgången af guld benägenhet att nedgå till det i § 6 här ofvan bestämda minsta belopp af femton millioner kronor, böra fullmägtige i tid 7 vidtaga de åtgärder, hvilka med afseende på förhållandena för tillfället finnas lämpliga, medelst afyttrande af obligationer eller statspapper, medelst sedelstockens förminskning genom indragning å lönerörelsen, eller medelst anlitande af kredit å utrikes ort; egande fullmägtige att af dessa utvägar välja dem eller den, som för tillfället må finnas bäst leda till ändamålet. § U. Fullmägtige ega att, när de finna sådant erforderligt, för riksbanken begagna utländsk kredit i form af lån eller kreditiv till belopp af högst sjutton millioner kronor; och har Riksdagen i sådant afseende hos Kongl. Maj:t i underdånighet anhållit, det Kongl. Maj:t uppå fullmägtiges anmälan i ämnet täcktes låta bemedla det af fullmägtige för riksbankens säkerhet nödigt ansedda lånet under den form, som för ändamålet kan finnas erforderlig, samt å ett sådant lån meddela sin nådiga garanti. B. Om riksbankens sedlar, om vexling af mynt och sedlar samt om andra betalningsmedel, som i riksbankens kassor mottagas. § 15. Mom. 1. Riksbanken utgifver sedlar å fem, tio, femtio, ett hundra och ett tusen kronors valör; skolande texten å dessa sedlar lyda sålunda: Sveriges riksbank inlöser vid anfordran denna sedel å 00 kronor med guldmynt enligt lagen om rikets mynt af den 30 maj 1873. De af riksbanken utgifna sedlar å riksdaler skola, efter innehafvarens önskan, inlösas antingen med silfvermynt efter deras lydelse eller med guldmynt enligt den i § 3 af lagen om öfvergången till det nya myntsystemet bestämda grund, att en krona räknas lika med en riksdaler riksmynt. Mom. 2. Dessa sedlar förses med namnteckning af två riksbankens tjensteman. Å sedlar af fem och tio kronors valör anbringas båda namnteckningarna genom tryck, och sedlarna å 50 och 100 kronor försesmed en tryckt och en handskrifven namnteckning, men å 1,000-kronors-valören handskrifvas båda namnteckningarna. 8 Mom. 3. Riksbankens hufvud- och afdelningskontor skola alltid vara försedda med riksbankens sedlar till utvexling mot det i riket gångbara mynt. Mom. 4. För invexling i landsorten af förslitna sedlar å fem riksdaler eller kronor och derunder ega fullmägtige att vidtaga nödiga o o O o CO åtgärder. Mom. 5. I fråga om inlösen af bristfälliga och förslitna sedlar iakttages hvad som är stadgadt dels i kongl. kungörelserna af den 5 mars 1836, den 4 februari 1859, den 7 november 1873 och den 24 oktober 1890 samt dels i stadgarna för tjenstgöringen i riksbankens hufvudkontor. Mom. 6. Framställning om inlösen af sedel, som blifvit så stympad och skadad, att denna inlösen beror icke af sedelns granskning, utan på undersökning och pröfning af särskilda skäl och omständigheter, pröfvas och afgöres af fullmägtige. Mom. 7. Sedlar å riksdaler äfvensom å en krona skola, då sådana till riksbanken ingå, på föreskrifvet sätt obrukbargöras. § 16*). I riksbankens hufvudkontor skall tillhandahållas svenskt mynt af alla de valörer, som enligt gällande lag om rikets mynt utmyntas; börande fullmägtige tillse, att, så vidt ske kan, nödigt förråd af hvarje slag förefinnes. Derjemte skall, i enlighet med § 16 af lagen om rikets mynt den 30 maj 1873, vid afdelningskontoren i Göteborg och Malmö alltid finnas så stort förråd af guld-, silfver- och bronsmynt, som erfordras för vexling af sådana mynt, hvilka endast till statens kassor äro lagligt betalningsmedel, mot lika stort belopp samma slags gångbara mynt samt för utlemnande af guldmynt mot skiljemynt till hvilket som helst med 10 kronor delbart belopp. I öfrigt utvexlas vid afdelningskontoren guld-, silfver- och bronsmynt endast i mån af tillgång. § 17. Vid riksbankens hufvud* och afdelningskontor skall mottagas till invexling med gångbart mynt hvilket som helst belopp af kopparmynt, *) Rörande gångbarheten af mynt och skiljemynt, se lagen om rikets mynt af den 30 maj 1873, § 13 och § 14, den senare sådan den lyder enligt kongl. kungörelsen af den 25 juni 1881. 9 pregladt efter myntordningar äldre än 1855 års myntordning, samt af riksgäldskontorets poletter. Sådant mynt får icke åter utvexlas. Kopparskiljemynt, pregladt enligt 1855 års myntordning, skall likaledes i riksbanken qvarhållas, i den mån detsamma kan med nytt mynt, pregladt efter 1873 års myntlag, ersättas. Fullmägtige ega bestämma, till hvilket värde sådant kopparskiljemynt, som ej vidare i rörelsen utlemnas, skall i riksbankens räkenskaper bokföras. § 18. Mom. 1. Vid insättningar och liqvider i riksbankens hufvud- och afdelningskontor kunna, utom rikets mynt och riksbankens sedlar, använvändas hufvud- och afdelningskontorens vexlar, sedlar, utgifna af sådana enskilda banker, som å den ort, der insättningen eller liqviden sker, lemna dagligt tillfälle till utbyte af dessa sedlar mot riksbankens sedlar, och hvilka i öfrigt af fullmägtige pröfvas böra till emottagande godkänrjas, samt vid uppvisandet betalbara, af enskilda penningeanstalter utstälda vexlar, som efter vederbörande styrelses bepröfvande anses kunna mottagas. Om förfaringssättet med mottagna enskilda bankers sedlar ege fullmägtige meddela föreskrifter. Mom. 2. Finnes å ort, der afdelningskontor af riksbanken är förlagdt, icke tillfälle till utbyte af enskilda bankers sedlar mot riksbankens, ega fullmägtige, när sådant pröfvas för lättnad i allmänhetens beröring med kontoret behöfligt, medgifva, att de enskilda bankers sedlar, som dertill af fullmägtige godkännas, må i kontoret mottagas, men böra derjemte så förfoga, att till kontoret inkomna dylika sedlar varda, så fort lämpligen ske kan, emot riksbankens utbytta. Mom. 3. I afdelningskontoren mottagna enskilda penningearistalters i Stockholm betalbara vexlar skola genast såsom kontant leverering till hufvudkontoret insändas; och sådana, som äro stälda att betalas å annan ort, inkasseras, så fort sig göra låter. § 19. Hufvud- och afdelningskontorens kassor skola å hvarje helgfri dag hållas för allmänheten tillgängliga å tider, som af fullmägtige bestämmas. Bih. till Riksd. Prot. 1898. 10 Sami 1 Afd. 2 Band. 2 (Bankoreglementet I.) 10 C. Om folioräknings- och postvexelrörelsen. § 20. Mom. 1. Af staten samt dess allmänna verk och kassor, bolag, som drifva bankrörelse, och andra, som sådant önska, skola i riksbankens så väl hufvud- som afdelningskontor afgiftsfritt emottagas och å räkning föras penningar, under förbindelse för riksbanken att vid anfordran tillhandahålla räkningshafvaren hvad å räkningen innestår. För sålunda emottagna penningar erlägger riksbanken ej ränta. Mom. 2. Om öppnande af räkning göres skriftlig anmälan. Mom. 3. Insättningar och uttagningar få ske äfven i brutna tal. Mom. 4. För uttagning kan begagnas antingen handskrifven eller tryckt anvisning eller assignation eller till viss man eller order stäld vexel, hvilken icke får in blanco transporteras; skolande behörigen folierade och numrerade vexelblanketter räkningshafvare tillhandahållas utan afgift. Mom. 5. Derest från statsverkets sida ifrågasättes, att, efter vederbörligt förordnande, särskilda myndigheter skola ega att utställa anvisningar på statsverkets folioräkning vid hufvudkontoret och få.dessa anvisningar vid anfordran i afdelningskontor inlösta, ega fullmägtige att sådant medgifva under de vilkor och bestämmelser, som fullmägtige finna för riksbanken behöfliga. . § 21. Mom. 1. Till undvikande af penningeförsändningar med posterna särskilda orter emellan, ege en hvar att i riksbankens hufvud- och afdelningskontor insätta penningar mot erhållande af vexel å Sveriges riksbank i Stockholm, stäld till viss man eller order och betalbar vid uppvisandet; och gäller för öfrigt till iakttagande följande, nemligen: a) Vexel får ej in blanco transporteras. b) De penningar, som för ifrågavarande ändamål insättas i hufvudoch afdelningskontoren, få icke under något vilkor i diskonterings-, låneeller kreditivrörelse användas. c) Om vid något afdelningskontor penningar insättas till högre belopp, än som för vexlars infriande anses erforderligt, åligger det full - 11 mägtige att sådana medel derifrån till hufvudkontoret infordra, med fullmägtige lemnad rätt att kunna, der så nödigt anses, tillåta vederbörande afdelningskontors styrelse att vid afsändning af riksbankens sedlar desamma makulera i enlighet med de föreskrifter, fullmägtige derom meddela. d) I händelse de i hufvudkontoret insatta medel skulle vid något tillfälle vara otillräckliga för infriande af postvexlar, må fullmägtige begagna förskott, hvilket genast, då tillgången det medgifver, återbetalas. Mom. 2. Likaledes må i hvarje af riksbankens kontor penningar kunna insättas och ett deremot svarande belopp efter telegram af det kontor, der insättningen egt rum, af hvilket som helst annat riksbankens kontor till vederbörande i behörig ordning utbetalas, dock med rättighet för det senare kontoret att, om svårighet möter för beloppets utbetalande i reda penningar, å detsamma utfärda postvexel, att inlösas vid hufvudkontoret; och ega fullmägtige genom meddelade särskilda föreskrifter bestämma de afgifter och de vilkor i öfrigt, som med hänsyn till riksbankens säkerhet kunna pröfvas för åtnjutande af omförmälda rättighet erforderliga. D. Om mottagning i förvar af värdepapper, utländskt guldmynt samt förseglade paket. § 22. Mom. 1. I riksbankens hufvudkontor emottagas till förvar obligationer, aktier och andra värdepapper af de slag, fullmägtige bestämma, emot bevis, som, utstäldt å viss person, skall innehålla så väl antal, utgifningsdag och belopp samt serie, nummer eller annan beteckning för hvarje slag af värdepapper, jemte derå satt värde, som ock förbindelse för riksbanken att, mot bevisets återbekommande och betalning af nedan bestämda förvaringsafgift, återställa de i förvar emottagna handlingarna eller lemna andra af samma slag, beskaffenhet och belopp eller ock utbetala det värde, som för det eller de felande papperen, efter de i beviset bestämda pris, belöper; skolande värdet, så vidt ske kan, i beviset upptagas efter gällande pris å papperen. Mom. 2. I hufvudkontoret emottages äfven till förvar utländskt guldmynt af de slag, fullmägtige bestämma, emot bevis, som, utstäldt å 12 viss person, skall innehålla icke allenast antal och valör af hvarje slag samt dettas vigt och efter vigten beräknadt värde i rikets mynt, utan ock förbindelse för riksbanken att, mot bevisets återbekommande och betalning af nedan bestämda förvaringsafgift, återställa det till förvar emottagna myntet eller, om sådant ej kan ske, betala detsammas i beviset upptagna värde i rikets mynt. Mom. 3. I hufvudkontoret må, så vidt lägligt är och utrymme dertill inom kontoret gifves, jemväl emottagas paket eller annan flyttbar egendom under försegling och utan att uppgift lemnas om innehållet, emot bevis, som, stäldt till viss man, skall innehålla beskrifning å det till förvar aflemnades yttre skick och rymd samt förbindelse för riksbanken att, emot återställande af beviset och erläggande af nedan bestämda förvaringsafgift, återlemna godset; dock utan ansvarighet å riksbankens sida för oförvållad skada eller tillfällig olycka. Mom. 4. Vid inlemnandet af värdepapper och utländskt mynt uppbär banken en förvaringsafgift för depositionens åsätta värde, hvilken beräknas för tolf månader från insättningsdagen. Denna afgift utgör, för år räknadt, femtio öre för hvarje tusental kronor af papperens eller myntens i beviset upptagna värde i rikets mynt, hvarvid de! af tusental beräknas såsom helt. Dock må afgiften för hvarje särskild deposition i intet fall understiga två kronor för år räknadt. Derest depositionen ej på årsdagen af insättningen återtages, anses den såsom på ett år förnyad på då gällande vilkor. Uttager insättare före betalningstidens utgång depositionen, eger han likväl ej rätt att återbekomma erlagd afgift. I fråga om större depositioner, som utgöras af ett jemförelsevis mindre antal värdepapper, ega fullmägtige medgifva nedsättning i ofvannämnda afgift. Mom. 5. För gods under försegling beräknas förvaringsafgiften efter godsets rymd och förvaringstiden sålunda, att för hvarje månad betalas: för gods med rymd af högst 25 kub.-decim. Kr. 0: 50 x> x> x> x> derutöfver t. o. m. 50 x> » » 0: 75 » x> x> x> » » 75 » » x> 1: — x> x> x> x> x> x> 100 x> x> » 1: 25 x> x> » x> X) )) 125 X> » X) 1: 40 x> x> » » » x> 150 » » X) 1: 55 0. s. v. med 15 öres förhöjning för hvarje ytterligare rymd af 25 kub.- 13 decimeter eller del deraf; skolande, utan afseende å förvaringstiden, afgift alltid erläggas för minst tre månader. Mom. 6. I öfrigt iakttages i afseende på till förvar inlemnade värdepapper, guldmynt eller försegladt gods: att, om inlemnare icke åtnöjes med det af riksbanken beräknade värde å handlingar eller guldmynt, eller uppmätning af försegladt gods eller med påförd förvaringsafgift, depositum icke emottages; hvarjemte i fråga om försegladt gods tjenar till efterrättelse: att vid inlemnandet skall betalas den afgift, som, enligt hvad ofvan är stadgadt, bör för hvarje fall minst erläggas; att för börjad månad förvaringsafgift påföres såsom för en hel månad; samt att obetald förvaringsafgift skall för hvarje kalenderår inbetalas. Mom. 7. Under iakttagande af de i föregående mom. stadgade grunder, ega fullmägtige att meddela de närmare bestämmelser och föreskrifter, som för ifrågavarande rörelses bedrifvande må finnas erforderliga. E. Om upp- och utlåningsrörelsen. 1. Om upp- och afskrifnings- och depositionsrörelsen. § 23. Mom. 1. I riksbankens hufvud- och afdelningskontor emottagas, efter vederbörande styrelses pröfning, penningar på upp- och afskrifningsräkning, dock att sådan räkning icke öppnas för bolag, som drifva bankrörelse, eller för staten, dess allmänna verk och kassor, med undantag af postsparbanken. För dessa räkningar gälla följande hufvudsakliga vilkor, nemligen: a) insättningar och uttagningar få ske äfven i brutna tal; b) å insättning meddelas qvitto, hvilket icke får å annan öfverlåtas; c) för uttagning begagnas å viss man eller order stäld vexel, hvilken icke får in blanco transporteras. Räkningshafvaren eger icke begagna andra vexelblanketter än sadana, som af riksbanken honom till - 14 handahallas. För dessa vexelblanketter, å hvilka qvitto skall lemnas, får afgift icke upptagas; d) vexel är betalbar vid uppvisandet, under förutsättning att å räkningen finnes behållning, motsvarande vexelns belopp; é) å insatta medel beräknas ränta från och med första helgfria dag efter insättningen å högsta fulla 100-tal af behållningen, så vidt ränta å densamma blifvit utfäst. Mom. 2. Fullmägtige ega att bestämma, huruvida ränta å upp- och afskrifningsräkning må af riksbanken erläggas. Finnes ränta böra utfästas, bestämma fullmägtige icke allenast räntefoten, utan äfven inom ett maximum af 400,000 kronor det belopp, hvarå ränta på hvarje räkning godtgöres. Räntefoten kan vara olika i hufvudkontoret och de särskilda afdelningskontoren. § 24. I riksbankens hufvud- och afdelningskontor mottagas ock, efter vederbörande styrelses pröfning, penningar på depositionsräkning, att återbetalas antingen å bestämd dag efter insättningen eller efter viss, på förhand bestämd uppsägning, under följande vilkor: a) insättning får ske å 100 kronor och derutöfver, äfven i brutna tal; b) öfver insättning meddelas bevis, hvilket skall återställas, då penningarne lyftas; c) ränta, äfvensom högsta insättningsbeloppet, bestämmes af fullmägtige. 2. Utlåningsrörelsen. § 25. * Mom. 1. Riksbankens utlåningsrörelse drifves genom hufvudkontoret i Stockholm för Stockholms stad och län, Upsala, Södermanlands, Vestmanlands och Gefleborgs län; genom afdelning skontoret i Göteborg för Hallands, Göteborgs och Bohus äfvensom för Elfsborgs län med undantag af Redvägs härad; genom afdelning skontor et i Malmö för Kristianstads och Malmöhus län; genom af delning skontor et i Falun för Kopparbergs län; genom afdelning skontor et i Hernösand för Vesternorrlands län; genom af del - 15 ningskontoret i Jönköping för Jönköpings län jemte ofvannämnda härad af Elfsborgs län samt Vartofta och Frökinds härad af Skaraborgs län; genom afdelningskontoret i Kalmar för Kalmar läns södra landstingsområde eller Norra och Södra Möre samt Stranda och Handbörds härad jemte Öland äfvensom för Aspelands härad af Kalmar läns norra landstingsområde; genom afdelningskontoret i Karlstad för Vermlands län; genom afdelningskontoret i Linköping för Östergötlands län samt för Norra och Södra Tjusts, Sevede och Tunaläns härad af Kalmar läns norra landstingsområde; genom afdelningskontoret i Luleå för Norrbottens län; genom afdelningskontoret i Mariestad för Skaraborgs län med undantag af Vartofta och Frökinds härad; genom afdelningskontoret i Umeå för Vesterbottens län; genom afdelningskontoret i Vexiö för Kronobergs och Blekinge län; genom afdelningskontoret i Visby för Gotlands län; genom afdelningskontoret i Örebro för Örebro län samt genom afdelningskontoret i Östersund för Jemtlands län, under iakttagande i afseende å kontoren i Kalmar, Karlstad, Hernösand, Falun, Örebro, Umeå, Linköping och Mariestad af de vilkor och bestämmelser beträffande lånerörelsen, hvilka fullmägtige, enligt vid dessa kontors inrättande lemnadt särskildt bemyndigande af 1887, 1889, 1890, 1891, 1893, 1895 och 1896 årens riksdagar, ega föreskrifva.*) Mom. 2. Utan hinder af här ofvan bestämda distriktsindelning må dock meddelas lån utan afbetalningsrätt mot realsäkerhet och kreditiv mot enahanda slags säkerhet samt vid hufvudkontoret kredit i löpande räkning. Dessutom må bankanstalter, äfven om de icke tillhöra hufvudkontorets distrikt, i samtliga lånegrenar, om de så önska, anlita detta kontor. § 26. Utlåningsrörelsen omfattar: a) diskontering af vexlar; b) utlåning mot hypotek af löpande förskrifning, aktier, publika papper eller annan säkerhet; c) utlåning mot pant af vågförda effekter; d) beviljande af kassakreditiv och kredit i löpande räkning; e) beviljande af afbetalningslån. *) Förestående distriktsindelning kommer i och med öppnandet af det utaf 1897 års Riksdag beslutade afdelningskontoret i Gefle att undergå den förändring, som af stadgandena i slutet af detta reglemente föranledes. 16 § 27. Till afbetalningslan må användas högst 12 millioner kronor. a) Diskontering af vexlar: § 28. Mom. 1. Diskontering tillåtes endast af vexel, som, stäld i svenskt mynt och betalbar inom högst sex månader efter diskonteringsdagen, är dragen pa inom riket bosatt svensk undersåte samt inrättad i enlighet med den i gällande vexellag stadgade form och behörigen accepterad. Mom. 2. År acceptanten icke bosatt å diskonteringsorten eller i Stockholm eller å ort, der afdelningskontor af riksbanken eller annan bankinrättning finnes, skall å vexeln uppgifvas namnet på en å diskonteringsorten eller annan ort, der bankanstalt är förlagd, boende person, hos hvilken betalningen vid förfallotiden tillhandahålles. b) Utlåning mot hypotek af löpande förskrifning, aktier, publika papper eller annan säkerhet. § 29. Mom. 1. Utlåning sker mot lånesökandes förbindelse, åtföljd af antingen löpande förskrifning eller accepterad invisning, motsvarande minst hela det sökta lånebeloppet; eller ock aktier, publika papper eller andra hypotek, som vederbörande styrelse anser innefatta fullkomlig säkerhet för det sökta lånet Såsom säkerhet för försträckning, hvilken lemnas till kommun eller med sådan jemförlig samfällighet, kan dock efter fullmägtiges eller vederbörande styrelses pröfning godkännas låntagarens egen förbindelse utan sådant hypotek, som här ofvan stadgas. Mom. 2. Lan meddelas a bestämd tid af högst sex månader eller ock att återbe talas efter förutgången uppsägning af högst tre månader. 17 c) Utlåning mot pant af väg för da effekter. '' ''? •* .[{;! ■ f Kf*?;{iji;#! i'' i. § 30. ;,t:i Mom. 1. Utlåning sker mot lånesökandes förbindelse och pant af tackjern, smidt eller valsadt jern, jernmanufaktur, stål, koppar, messing, alun och bly af svensk tillverkning, liggande å våg eller eljest under sådana kontroller med afseende på de upplagda effekternas behöriga förvarande, som fullmägtige finna ändamålsenliga och för riksbankens säkerhet behöfliga. Panten skall i vågattest, som bör vara utstäld till eller öfverlåten å riksbankens hufvudkontor eller vederbörande afdelningskontor, upptagas och beskrifvas till ämne, sort och vigt. Mom. 2. Belåningspriset bestämmes af fullmägtige till högst tre fjerdedelar af pantens försäljningsvärde. Mom. 3. Lån meddelas å bestämd tid af högst sex månader. Mom. 4. Med så väl återbetalning af dessa lån som den derför lemnade pantens frigifning förhålles i enlighet med hvad för närvarande är stadgadt eller framdeles kan af fullmägtige föreskrifvet varda. Mom. 5. Så väl fullmägtige som vederbörande afdelningskontors styrelser, de sistnämnda hvar för sitt lånedistrikt, ega att, så ofta och på sätt lämpligast samt för riksbankens säkerhet nödigt finnes, låta anställa besigtningar å och inventeringar af de på vågar eller andra upplagsplatser förvarade, hos riksbanken pantsatta effekter. d) Beviljande af Icassakreditiv och kredit i löpande räkning. § 31. Mom. ]. Kassakreditiv beviljas: ! a) riksgäldskontor; l>) jernkontor; c) postsparbanken och andra sparbanker, som äro försedda, med stadgar, stadfästade af vederbörlig myndighet; Bill. till Rilcsd. Blot. 1898. 10 Sami. 1 Afd. 2 Band. 3 (Bankoreglementet I.) 18 d) bolag, ehvad de äro grundade på kongl. förordningen af den 6 oktober 1848, eller delvis eller till det hela solidariska, och således ej allenast bankaktiebolag, bildade i enlighet med den för dessa gällande lag af den 19 november 1886, utan äfven sådana bolag, som drifva bankrörelse med rätt att utgifva egna banksedlar; dock ankommer det ensamt på fullmägtige att bestämma, icke allenast huruvida och till hvilket belopp bolag af sistnämnda slag må erhålla kreditiv, utan äfven de särskilda vilkor och förbehåll, hvarunder krediti vet får begagnas; e) kommuner; samt f) enskilda personer. Kreditiv beviljas hvarje gång på högst ett år mot säkerhet, som af vederbörande styrelse godkännes. Från skyldigheten att ställa säkerhet äro riksgäldskontoret, postsparbanken och jernkontoret befriade. I fråga om kreditiv åt kommun eller dermed jemförlig samfällighet galle hvad i § 29 mom. 1 är stadgadt. Mom. 2. Inträdes- eller kreditivafgiftens belopp bestämmes af fullmägtige och kan vara olika för de särskilda kreditivhafvarne. Sådan afgift påföres icke riksgäldskontoret. Mom. B. Riksgäldskontoret eger att vid hufvudkontoret begagna ett kreditiv af högst 1,500,000 kronor; men i öfrigt tillkommer det vederbörande styrelse att i hvarje fall bestämma, huru stort kreditiv må sökande beviljas. Mom. 4. Uttagningar och insättningar få verkställas äfven i brutna tal. Räntan beräknas för den summa, som å kreditiv är utestående, dock att, om denna slutar å annat belopp än jemnt tiotal kronor, räntan beräknas å närmast Överskjutande fullt tiotal. Mom. 5. För uttagning begagnas antingen på viss man stäld, handskrifven invisning eller ock på viss man eller order stäld vexel, hvilken icke får in blanco transporteras. Kreditivhafvaren eger icke begagna andra vexelblanketter än sådana, som af riksbanken honom tillhandahållas. För dessa blanketter, å hvilka qvitto skall lemnas, får afgift icke upptagas. Mom. 6. Kreditivtagare, som vid utgången af kreditivtiden erhållit nytt kreditiv att omedelbart derefter begagnas, är berättigad att låta till det nya kreditivet öfverföra vid kreditivtidens utgång tilläfventyrs befintlig kapitalskuld, i mån som denna icke öfverstiger det nya kreditivets belopp. För sådan öfverföring erlägges ej afgift. 19 Mom. 7. Kredit i löpande räkning kan af fullmägtige beviljas mot den säkerhet och på de vilkor, som af fullmägtige bestämmas. För sådan kredit erlägges icke inträdesafgift. e) Beviljande af afbetalningslån. § 32. Mom. 1. Afbetalningslån lemnas mot lånesökandes förbindelse, åtföljd såsom pant af löpande förskrifning eller annat värdepapper, som pröfvas innefatta full säkerhet för kapital och ränta, eller ock försedd med borgen såsom för egen skuld. I afseende å lån till kommun eller dermed jemförlig samfällighet gälle hvad i § 29 mom. 1 är stadgadt. Mom. 2. Lånen återbetalas medelst erläggande hvar sjette månad efter utlåningsdagen af en femtedel utaf lånebeloppet jemte upplupen ränta, vid äfventyr, om sådant försummas, att hela obetalta delen af lanet varder till betalning förfallen. Mom. 3. Lån utgifvas ej å mindre belopp än 300 kronor. Mom. 4. För lån, utgifna mot borgen, åligger det låntagaren att vid hvarje afbetalningstid, om så fordras, förete intyg om egen och löftesmäns fortfarande vederhäftighet, eller ock att ställa ny säkerhet, som godkännes, vid påföljd, att eljest hela återstående lånebeloppet anses förfallet. Mom. 5. Öfriga bestämmelser, som för riksbankens säkerhet kunna i afseende å denna lånegren anses erforderliga, meddelas af fullmägtige. Mom. 6. Inlemnas till hufvud- eller afdelningskontor ansökningar om lån af detta slag å större sammanlagdt belopp, än tillgångarna medgifva, pröfvas låneansökningarna i den ordning de ingått. Allmänna bestämmelser angående utlåningsrörelsen. § 33. Mom. 1. Diskontering, lån, kreditiv eller kredit i löpande räkning ma ej beviljas: 1 :o svenske medborgare, som äro bosatta å utrikes ort; 2:o fullmägtige i riksbanken och ledamöterna i styrelserna öfver afdelningskontoren; samt 3:o tjensteman och betjente i riksbankens liufvudkontor och vid afdelningskontoren; dock ega bemälda fullmägtige och ledamöter samt tjensteman och be - 20 tjente att hos hufvudkontoret eller vederbörande afdelaingskontor erhålla lån eller kreditiv mot säkerhet af publika papper, äfvensom lån mot pant af vågförda effekter. Mom. 2. Diskontering, lån, kreditiv eller kredit i löpande räkning må ej heller beviljas annan än den, som är inom lånedistriktet mantalsskrifven; dock med de undantag, som i § 25 mom. 2 sägas. Mom. 3. Vexel-, förskrifnings- eller invisningsutgifvare, acceptant, endossent eller löftesman må kunna antagas, älven om han tillhör annat lånedistrikt, än der diskontering, lån, kreditiv eller kredit i löpande räkning sökes. Mom. 4. De i §§ 29, 30 och 32 omförinälda lån utgifvas endast å jemna tiotal kronor. Mom. 5. Såsom låntagare får ej någon häfta för högre lån med afbetalningsrätt än sex tusen kronor. § 34. Mom. 1. Förbindelse för lån eller kreditiv skall, derest låntagares eller löftesmäns vederhäftighet ej är inom styrelsen känd, eller den erbjudna panten icke ensam för sig anses innefatta fullgod säkerhet, vara försedd med af embetsmyndighet, offentlig tjensteman eller enskild person, för hvilken styrelsen hyser fullt förtroende, utfärdadt intyg angående vederhäftigheten. Men oberoende häraf åligger det styrelsen att, med afseende å hvarje sökt vexeldiskontering, lån eller kreditiv, pröfva antagligheten af den derför erbjudna säkerhet samt med noggrannhet tillse, att riksbankens säkerhet i hvarje fall betryggas; och må styrelsen icke underlåta att, för vinnande af detta ändamål, förskaffa sig alla de upplysningar, som kunna inverka på omdömet om gäldenärernas ställning och förmåga att i allo uppfylla ingångna förbindelser. Mom. 2. Då låntagare eller hypoteksutgifvare eller löftesmän ej sjelfva kunna skrifva eller icke hafva för styrelsen känd namnteckning, skall af två trovärdiga män alltid vara bestyrkt, i förra fallet att de, vid deras namns tecknande närvarande, erkänt förbindelsen, och i det senare underskrifternas egenhändighet. § 35. Mom. 1. Allmänheten är berättigad att i upp- och utlåningsärenden hos riksbankens hufvud- och afdelningskontor personligen eller genom ombud utföra sina angelägenheter, äfvensom att derom omedelbart skriftvexla. Alla häraf i hufvud- och afdelningskontoren härflytande bestyr besörjas afgiftsfritt under de vilkor och förbehåll, fullmägtige bestämma. Mom. 2. Så väl fullmägtige i riksbanken och ledamöter af styrelserna för afdelningskontoren som tjenstemännen vid riksbankens hufvud- och afdelnings - 21 kontor vare det uttryckligen förbjudet att såsom kommissionär taga någon befattning med vexeldiskontering eller med anskaffande af lan eller kreditiv i riksbankens hufvud- och afdelningskontor. Öfverträder fullmägtig detta förbud, göres anmälan derom hos Riksdagens justitieombudsman, som anställer åtal i enlighet med den för fullmägtige gällande ansvarighetslag. öfverträdes förbudet af ledamot i afdelningskontors styrelse, anmäles förhållandet hos fullmägtige, som i fråga om åtals anställande ega förfara på sätt den särskilda ansvarighetslagen för dessa styrelseledamöter bestämmer. Bryter tjensteman mot berörda förbud, anmäles sadant hos fullmägtige eller vederbörande styrelse, hvilka ega att antingen för alltid eller för viss tid af minst 6 månader skilja den felaktige från befattningen och densamma åtföljande förmaner. § 36. Mom. 1. Räntan för lån och kreditiv samt vid köp af vexlar ega fullmägtige bestämma med afseende å så väl penningeställningen som utlaningstiden och de säkerheter, hvilka erbjudas; och kan denna ränta vara olika i riksbankens hufvud- och afdelningskontor. Mom. 2. För låne- och kreditivbelopp, som ej senast å förfallodagen betalas, påföres från nämnde dag sex procent ränta för ar räknadt, der ej högre ränta är å försträckningen betingad, i hvilket fall denna högre ränta utgår, intill dess full betalning sker. § 37. Diskontering och utlåning sker vid så väl riksbankens hufvud- som afdelningskontor alla söckendagar i veckan. Kassakreditiv pröfvas, så snart handlingarna undergått granskning, och kreditiven räknas från och med den dag, som i hvarje fall genom kontrakt bestämmes. § 38. Riksbankens hufvud- och afdelningskontor ega att af sa väl öfverstathallareembetet i Stockholm som samtliga Konungens befallningshafvande och öfriga exekutorer skyndsamligen erhålla laga handräckning i alla de utsökningsmål, som af hufvud- och afdelningskontorens utlåningar härröra, med åliggande för bemälda myndigheter att, efter skuldens indrifvande, de influtna medlen ofördröjligen till hufvud- eller afdelningskontor insända. 22 § 39. Obligationer, utfärdade af riksbanken å medel, upplånade före år 1830, få icke i riksbanken belånas, men riksbanken infriar vid anfordran sådana af dessa obligationer, hvilka ej innefatta förbud mot medlens uttagning. AFDELNING III. Om riksbankens styrelse och dennas åligganden. § 40. Mom. 1. Riksbanken förvaltas enligt § 72 regeringsformen och § 71 riksdagsordningen af sju fullmägtige. Ordföranden, som ej må utöfva annan befattning inom riksbankens styrelse, åtnjuter af riksbankens medel ett årligt arfvode till belopp, lika med det en hvar af öfriga fullmägtige i denna sin egenskap eger uppbära enligt af Riksdagen faststäld aflöningsstat. Mom. 2. För fullmägtige skola jemlikt § 72 regeringsformen och § 73 riksdagsordningen finnas fyra suppleanter, en förordnad af Konungen och tre valde af Riksdagen. Mom. 3. På sätt § 7 1 riksdagsordningen föreskrifver välja fullmägtige sjelfva bland sig en vice ordförande att föra ordet, när binder för ordföranden inträffar. Mom. 4. Är styrelsen ej så fulltalig, som för besluts fattande erfordras, enligt hvad här nedan föreskrifves, inkallas suppleant, utsedd af Riksdagen. Den af Konungen förordnade suppleanten inkallas, när föiffall för ordföranden anmälts. Mom. 5. Ledamot af statsrådet eller fullmägtig i riksgäldskontoret må ej vara fullmägtig i riksbanken. Mom. 6. Fullmägtig i riksbanken må ej den vara, som icke är svensk medborgare, ej den, som står under förmynderskap, ej den, som till borgenärer all sin egendom afträdt och icke, på sätt lag förmår, gitter visa, att han från deras kraf befriad är; ej den, som är förlustig medborgerligt förtroende eller genom utslag, hvilket ännu icke vunnit laga kraft, är dömd till förlust af medborgerligt förtroende, eller den, som är stäld under framtiden för brott, hvilket medför nämnda påföljd; ej den, som är förklarad ovärdig att inför rätta föra andras talan eller att i rikets tjenst vidare nyttjas. 23 Fullmägtig må ej vara ledamot af styrelse i annan bank än sparbank eller postsparbanken. Och skall, när fullmägtig på grund af bestämmelserna i mom. 5 eller 6 ej får utöfva befattning såsom sådan, han genast frånträda densamma samt suppleant då inkallas att i stället såsom fullmägtig inträda. § 41. Mom. 1. Vid förvaltningen af riksbanken hafva fullmägtige att ställa sig till efterrättelse ej mindre rikets grundlagar, än äfven de i afseende på riksbanken särskilt utfärdade lagar, ordningar, stadgar och reglementen. Mom. 2. Riksbankens fullmägtige och revisorer, ledamöterna af afdelningskont.orens styrelser, alla vid riksbanken anstälde tjenstemän samt de personer, som vid granskningen af riksbankens styrelse och förvaltning biträda Riksdagens revisorer, skola doldt och förtegadt hålla hvad som rörer enskilda personers förhållanden till riksbanken eller hvad i öfrigt vid förvaltningen kan förefalla af sådan beskaffenhet, att det enligt lag och reglementet för riksbanken hemligt hållas bör. § 42. Mom. 1. Fullmägtige utse inom sig två deputerade, hvilka det åligger att, i öfverensstämmelse med bankoreglementet och den instruktion, som af fullmägtige fastställes, samt i öfrigt efter af fullmägtige bestämd fördelning af göromålen dem emellan, föredraga ärenden inför fullmägtige, tillse utförandet af fullmägtiges beslut, verkställa köp och försäljning af utländska vexlar med hvad dertill hörer, utöfva tillsyn öfver göromålen inom riksbanken samt handhafva den löpande förvaltningen i öfrigt. Mom. 2. Derjemte utse fullmägtige, likaledes inom sig, en vikarierande deputerad, hvilken det åligger att under den tid, då ordinarie deputerad åtnjuter ledighet, äfvensom vid tillfälligt förfall för någon af deputerade, fullgöra dennes åligganden. Mom. 3. Ordinarie deputerade ega åtnjuta ledighet hvardera en och en half månad årligen. Mom. 4. Fullmägtige utse, likaledes inom sig, en fullmägtig för att enligt meddelade föreskrifter utöfva tillsyn öfver riksbankens pappersbruk och tryckeri samt inför fullmägtige föredraga bruket och tryckeriet rörande ärenden. 24 Detta uppdrag må, dock endast tillfälligtvis, innehafvas af ordinarie deputerad. Mom. 5. De till fullmägtige och deras deputerade samt den fullmägtig, som besörjer tillsynen vid riksbankens pappersbruk och tryckeri, utgående aflöningsförmåner äro bestämda i den af Riksdagen faststälda aflöningsstat. Mom. 6. När, med begagnande af den i mom. 3 medgifna rätt, deputerad begagnar ledighet och till följd deraf eller med anledning af fullmägtig meddeladt tillfälligt uppdrag i riksbankens angelägenheter suppleant inkallas och deltager i riksbankens styrelse, eger denne att för tiden i fråga af bankens medel uppbära ersättning med belopp, motsvarande det för fullmägtig i staten anvisade arfvode. Mom. 7. Då vid förfall för ordföranden den af Konungen förordnade suppleanten tjenstgjort, utgår till denne ersättning af bankens medel, beräknad i förhållande till det för ordföranden bestämda arfvodet, dock ej för längre tid än sammanlagdt halfannan månad hvarje år; häri ej inberäknad den tid, ordföranden kan hafva varit frånvarande med anledning af tillfälligt uppdrag i riksbankens tjenst. § 43. Mom. 1. För behandling af allmänna ärenden sammanträda fullmägtige en gång i hvarje vecka eller oftare, om ärendenas beskaffenhet och oafbrutna gång sådant fordra, och skola dervid minst fem fullmägtige vara tillstädes; dock må ärenden, som böra skyndsamt handläggas, kunna afgöras af allenast fyra fullmägtige, derest tre af dem äro om beslutet ense; men i sammanträden med fullmägtige i riksgäldskontoret skola minst fem af fullmäktige i riksbanken deltaga. Uppstår vid fullmägtiges öfverläggningar skiljaktighet i meningarna, böra fullmägtige till protokollet afgifva sina röster, hvilka per capita beräknas. I de fall, då rösterna äro lika, ege ordföranden afgörande röst. Den, som icke till protokollet sig yttrat, anses hafva bejakat pluralitetens beslut, och fullmägtig, som af en eller annan anledning vant hindrad att något fullmägtiges beslut öfvervara, får ej på sådan grund sig undandraga att deltaga i de öfverläggningar, som vidare i följd af samma beslut kunna uppstå. Endast i fråga om val till sådana förrättningar, hvartill någon ibland fullmägtige kan blifva utsedd, får röstning med slutna sedlar ega rum. 25 Expeditioner i fullmägtiges namn må ej utgå utan till följd af beslut, fattadt vid fullmägtiges sammankomst. Mom. 2. Pröfning af vexeldiskonterings-, låne- och kreditivansökningar verkställes alla söckendagar af minst fyra fullmägtige, nämligen de två deputerade samt minst två bland öfriga fullmägtige. Dylik ansökning må ej anses beviljad, med mindre flertalet bland närvarande fullmägtige sig om bifall dertill förenat. § 44. Till sådana ärenden hos riksbanken, hvilka böra hemliga hållas, räknas, utom diskonterings-, låne- och kreditivärenden samt andra ärenden, som röra kunders förhållanden till riksbanken, fullmägtiges öfverläggningar och beslut angående dels köp och försäljning af vexlar, dragna å firma eller person i utlandet, samt öfvertagande af annan utländsk valuta, dels köp och försäljning samt öfvertagande genom annat aftal af svenska obligationer och utländska statspapper, åtgärder till vidmakthållande af metalliska kassan samt frågor om sättet för tillverkning af banksedlar. öfverläggningar och beslut i sådana frågor skola upptagas i särskild! protokoll, hvars innehåll ej må yppas, förr än Riksdagens bankoutskott, dess revisorer eller fullmägtige i riksbanken anse sådant kunna ske utan skada för riksbanken. § 45. Fullmägtige kunna ej i och för sin befattning med riksbanken emottaga föreskrifter af någon annan än Riksdagen och dess bankoutskott i de fall, nämnda utskott eger att sådana å Riksdagens vägnar meddela; och äro fullmägtige för sina åtgärder i denna egenskap Riksdagen eller dess bankoutskott och revisorer allena redo skyldige. § 46. Har Konungen på framställning af fullmägtige i riksbanken eller, der Konungen eljest så pröfva! nödigt, förordnat ombud att med fullmägtige i något särskild! ärende förhandla, må fullmägtige med Konungens ombud öfverlägga, men är det fullmägtige förbjudet att i ombudets närvaro fatta beslut. Bih. till Itiksd. Prat. 1898. 10 Samt. 1 Afd. 2 Band. 4 (Bankoreglementet I.) 26 § 47. Mom. 1. Det aligger fullmägtige tillse, att guld, som kongl. myntverket för riksbankens räkning till utmyntning eller af annan orsak emottagit, så fort lämpligen ske kan, redovisas genom dess aflemnande till riksbanken, myntadt eller i plants; och bör omyntadt guld hos riksbanken bokföras efter värdet i rikets mynt utan afdrag för myntningskostnaden. Mom. 2. Omyntadt silfver bokföres till det pris, fullmägtige efter omständigheterna bestämma. Mom. 3. Fullmägtige skola genom delegerade deltaga i den inventering å kongl. myntverket, som i januari månad hvarje år och oftare, der så nödigt pröfvas, anställes, på sätt Kongl. Maj:t finner godt förordna. Skulle dervid, i hvad riksbanken rörer, något finnas att erinra, må fullmägtige hos Kongl. Maj:t derom göra underdånig anmälan. § 48. Fullmägtige skola minst en gång hvarje år icke allenast förrätta inventering af riksbankens hufvudkontors alla kassor och öfriga förvaringsrum, utan äfven anställa besigtning å riksbankens hus och inventarier i Stockholm. § 49. Mom. 1. Fullmägtige berättigas att, efter noggrann pröfning af omständigheterna i hvarje särskildt fall, så väl lemna riksbankens gäldenärer förlängning i den föreskrifna tiden för betalande af deras skulder till riksbanken, som ock bevilja de riksbankens gäldenärer, hvilka till borgenärers förnöjande sin egendom afträdt, ackord vid liqviden af deras skulder till riksbanken. I annat än sist omförinälda fall må fullmägtige deremot icke efterskänka något af hvad enligt gifna föreskrifter och gällande författningar bör erläggas, utan skola alla frågor om eftergift underställas nästblifvande bankoutskott till afgörande i den ordning, instruktionen för detta utskott stadgar. Mom 2. Fullmägtige ega att så väl för hufvudkontoret som, på förslag af vederbörande styrelse, för afdelningskontoren bestämma, hvilka såsom osäkra ansedda fordringar skola föras inom linien i räkenskaperna. 27 § 50. öfver sådana till bankoutskott eller revisorer stälda besvär eller hos bankoutskottet gjorda ansökningar, som blifvit inom behörig tid till fullmägtige inlemnade, skola fullmägtige afgifva utlåtande. . . . . ; , j, • ■ . ,,''j . i i ,. , ,( ! " § 51. Fullmägtige äro berättigade att när som helst genom ombud, utsedt inom eller utom fullmägtige, anställa inventering och undersökning vid afdelningskontoren. För dylik förrättning, som verkställes af fullmägtig i riksbanken, utgår ej särskildt arfvode, utan endast rese- och traktamentsersättning, beräknad enligt tredje klassen af gällande resereglemente. Till annat ombud lemnas godtgörelse efter bestämmande af fullmägtige. §52. • Mom. 1. Åt fullmägtige är öfverlemnadt att låta af riksbankens medel utbetala: l:o de åtskilliga barnhusinrättningar i riket anvisade anslag; 2:o bidragen till enke- och pupillkassorna vid riksbankens hufvudoch afdelningskontor samt pappersbruk; 3:o åt de personer, hvilka förut åtnjutit julgåfva och fortfarande deraf äro i behof, sådant understöd till oförändradt belopp; 4:o de af Rikets Ständer till ännu qvarlefvande enskilda personer faststälda årliga anslag; och 5:o ersättning för utarbetande af fortsättning af registret öfver riksbankens handlingar. Mom. 2. Om de med berörda anslag inträffade förändringar skola fullmägtige hos bankoutskottet göra anmälan. § 53. Mom. 1. Fullmägtige utöfva öfverinseende öfver riksbankens pappersbruk vid Tumba. Det tillkommer dem att besluta rörande de allmänna bestämmelserna för brukets drift med hvad dertill hörer; börande alla frågor om utgifter 28 för bruket, de der icke äro genom faststälda stater bestämda eller tillhörande den löpande bruksdriften, underställas fullmägtiges pröfning och beslut. Nybyggnad eller större reparation å brukets byggnader må ej, utan oundgängligt behof, af fullmägtige företagas, innan de dertill erhållit medgifvande af bankoutskottet. Mom. 2. Det åligger fullmägtige icke allenast att, sedan årsräkenskaperna vid bruket blifvit afslutade, samfäldt eller genom delegerade, på stället taga kännedom af föregående årets förvaltning samt tillse byggnaders och maskiners tillstånd med mera, utan äfven att vid hvarje förvaltares afgång och deremellan hvart tredje år verkställa inventering af förråden vid bruket. § 54. Förekomma under pågående riksdag sådana frågor, som i ett eller annat afseende hafva inflytande på riksbankens kredit eller säkerhet, men hvaröfver bestämda föreskrifter saknas, må beslutet derom ej af fullmägtige fattas, innan de först rådfört sig med bankoutskottet. § 55. Någon riksbankens fastighet, med undantag af sådan, som till betäckande af riksbankens deruti intecknade fordran blifvit för dess räkning inropad, må icke af fullmägtige afyttras eller riksbanken frånskiljas, utan skall fråga derom underställas bankoutskottet. § 56. Efter hvarje års slut skola fullmägtige till Riksdagens bankoutskott afgifva berättelse angående riksbankens tillstånd, rörelse och förvaltning. Denna berättelse skall till trycket befordras och hållas för allmänheten tillgänglig. Härförutom hafva fullmägtige att till Riksdagens revisor öfver statsverket, riksbanken och riksgäldskontoret afgifva berättelse i omförmälda hänseende. Jemte dessa berättelser skola fullmägtige till bankoutskottet och revisorerna låta öfverlemna de berättelser, styrelserna för afdelningskontoren hafva att afgifva, samt till revisorerna dessutom de från revisorerna 29 för afdelningskontoren inkomna berättelser, åtföljda af de meddelanden och förklaringar, hvilka må finnas af de i sistnämnda berättelser gjorda framställningar eller anmärkta förhållanden påkallade. § 57. Fullmägtige skola alltid vara beredda på sådana anstalter, hvarigenom riksbankens redbarheter samt angelägna handlingar och dokumenter må kunna, om så fordras, utan tidsutdrägt till säker ort inom riket förflyttas; och böra fullmägtige vid slikt förhållande af Kongl. Maj:t utbedja sig råd och upplysningar; varande å Carlsborgs fästning för riksbankens räkning tillgänglig en särskild lägenhet, hvarest större eller mindre del af rikbankens redbarheter kan i händelse af behof förvaras. § 58. o Åt de af Riksdagens valde fullmägtige är uppdraget: enligt regeringsformens § 50 att, jemte fullmägtige i riksgäldskontoret, med Konungen samråda om utsättande af annan riksdagsort, då, i anseende till vigtiga hinder, riksdag ej kan hållas i hufvudstaden; enligt Regeringsformen § 98 att, om justitieombudsmannen dör eller sin befattning nedlägger, då, gemensamt med fullmägtige i riksgäldskontoret, insätta i embetet den person, Riksdagen till hans efterträdare utsett, samt att, då den person, som Riksdagen utsett att justitieombudsmannen efterträda, till verklig justitieombudsman förordnas eller genom döden afgår, eller rättigheten till efterträdandet sig afsäger, genast, samfäldt med riksgäldskontorets fullmägtige, per capita välja en annan; enligt Regeringsformens § 109 att, derest Riksdagen bestämt bevillningen» hela belopp, men icke före riksdagens slut om bevillningens fördelning blifvit ense, då, gemensamt med fullmägtige i riksgäldskontoret, uppsätta och utfärda ny bevillningsförordning på sådan grund, att de i den förut gällande bevillningsförordningen stadgade artiklar jemlikt ökas eller minskas efter den faststälda bevillningssuminans förhållande till den, som vid föregående riksdag blifvit fördelad; enligt Riksdagsordningens § 32, att vid riksdagens början genom tre delegerade tillstädesvara vid granskning af de fullmakter, hvarmed riksdagsmännen skola styrka sin behörighet. 30 Enligt kongl. förordningen angående en postsparbank för riket ega lullmägtige att inom sig utse en fullmägtig att vara ledamot i postsparbankens styrelse; att låta för postsparbankens räkning i riksbanken förvara de postsparbanken tillhöriga obligationer och andra värdehandlingar, mot den ersättning till riksbanken, som af fullmägtige bestämmes, samt att på framställning af postsparbankens styrelse föranstalta om försäljning eller pantsättning af postsparbankens värdehandlingar till det belopp, styrelsen finner nödigt. Gemensamt med fullmägtige i riksgäldskontoret ega fullmägtige i riksbanken dessutom att för framtida uppsigten och kontrollen öfver Göta kanals vidmakthållande utse och välja en person att, å riksbankens och riksgäldskontorets vägnar, såsom ledamot deltaga i Götakanaldirektionen; skolande nytt val dertill hvarje år anställas, hvarvid dock det förut utsedda ombudet kan åter inväljas. Bemäldc fullmägtige må ock gemensamt utse ett ombud att å riksbankens och riksgäldskontorets vägnar deltaga i revisionerna af kanalverkets räkenskaper. Derjemte och i afseende å den jemlikt beslut vid 1888 års riksdag bildade, till riksgäldskontoret öfverlemnade och i dess reglemente närmare omförmälda byggnadsfond för riksdags- och riksbankshus åligger det fullmägtige i riksbanken att jemte fullmägtige i riksgäldskontoret förränta de denna fond tillhörande medel, i den mån de icke i följd af Riksdagens beslut från fonden uttagas; hvarförutom — och som 1888 års Riksdag besluta, dels att för inrymmande af Riksdagen, riksgäldskontoret och justitieombudsmansexpeditionen samt af riksbanken tvenne skilda byggnader må uppföras å vestra delen af Helgeandsholmen, dels att för detta ändamål bildas en byggnadsfond för riksdags- och riksbankshus, hvaruti ingå, jemte andra medel, den för uppförande af nytt riksdagshus bildade fonden, dels att af denna byggnadsfond må utgå till uppförande af nytt hofstall å Artilleriplanen och anordnande eller uppförande af ett vaktstall i kongl. slottets närhet en summa af högst 1,070,000 kronor, till ersättande af det för landtförsvarets behof disponerade förra artilleristallet vid Artilleriplanen och för inlösen af byggnaderna å egendomen n:r 6 i qvarteret Bodarne 55,000 kronor och till inlösen af bazarbyggnaderna å Norrbro och tvättinrättningen i Norrström högst 280,000 kronor, dels att totalbeloppet af kostnaden för båda byggnaderna å Helgeandsholmen jemte dervid nödvändig byggnad af kajer och broar samt platsens ordnande i öfrigt ej må öfver - 31 stiga, hvad af fonden återstår, sedan sistnämnda tre kostnadsbelopp derifrån afdragits, eller i rund summa 5,000,000 kronor, dels ock att byggnaderna skola uppföras i enlighet med genom bankofullmägtiges och fullmägtiges i riksgäldskontoret försorg upprättade och af dem gillade ritningar — det åligger fullmägtige att utföra det dem gifna uppdrag, som i Riksdagens i detta ärende meddelade beslut innefattas. i. • .''u.iUifnr.., f• !»it •fii-mi AFDELNING IV. Om styrelserna vid riksbankens afdelningskontor. §50. ^ Mom. 1. Styrelsen öfver hvartdera afdelningskontoret i Göteborg och Malmö utgöres af fyra ledamöter och öfver hvarje af de öfriga afdelningskontoren af tre ledamöter, hvilka alla, jemte nödigt antal suppleanter, för ett år i sänder, efter kalenderår räknadt, utses af fullmägtige, med rättighet för fullmäktige att derförinnan, om och när de dertill finna anledning, entlediga en eller flere eller alla ledamöter i dessa styrelser; och skola i den eller de entledigades ställe annan eller andra ledamöter genast inväljas. Afgår eljest ledamot under den tid, för hvilken han är vald, utses ny ledamot att deltaga i styrelsen under den tid, som för den afgåhgne ledamoten återstått. Vid de årliga valen kan afgående ledamot återväljas. Mom. 2. Bland ledamöter i hvarje styrelse skola fullmägtige särskilt utse en att handhafva den dagliga förvaltningen, men styrelsen väljer inom sig ordförande och vice ordförande. Mom. 3. Suppleant inkallas i styrelsen vid tillfälligt hinder för ordinarie ledamot. Inträffar hinder för den ledamot, som handhafver den dagliga förvaltningen, öfvertager annan ledamot den förras göromål, intill dess fullmägtige derom förordnat. Moln. 4. Å tid, som fullmägtige, på derom gjord framställning, bestämma, och sedan de förordnat, om göromålens skötande, eger ledamot, som handhafver den dagliga förvaltningen, vid riksbankeriR afdelnings - 32 kontor i Göteborg eller Malmö, åtnjuta eu och en half samt sådan ledamot vid hvarje af de öfriga afdelningskontoren en månads ledighet årligen. Öfriga ordinarie styrelseledamöter vid samtlige afdelningskontoren, med undantag af dem i Göteborg och Malmö, ega jemväl att efter anmälan hos vederbörande styrelse, och för så vidt ej särskildt hinder derför skulle möta, på riksbankens bekostnad begagna ledighet, hvar och en under en tid af sammanlagdt högst en månad årligen. Mom. 5. För den tid styrelseledamot för den dagliga förvaltningen, på grund af medgifvande i mom. 4, begagnar ledighet, ega fullmägtige bestämma godtgörelse till vikarie, med tillämpning dervid af de i aflöningsstaten meddelade föreskrifter angående aflöningsförmånerna för dylik ledamot. § 60. Vid förvaltningen af afdelningskontoret har styrelsen att ställa sig till efterrättelse icke allenast de för riksbanken utfärdade lagar, ordningar, stadgar och reglementen, utan äfven de föreskrifter, som äro eller varda af fullmägtige eller deras deputerade meddelade. § 61. Mom. 1. Det åligger den ledamot, som handhafver den dagliga förvaltningen af afdelningskontoret, att utöfva noggrann tillsyn öfver göromålens handläggning inom kontoret, att föredraga låne- och andra ärenden och att besörja brefvexlingen emellan afdelningskontoret och hufvudkontoret, allt i öfverensstämmelse med de föreskrifter, som äro eller varda af fullmägtige eller deras deputerade meddelade. Mom. 2. Bemälde ledamot jemte en af styrelsens öfriga ledamöter, hvilken fullmägtige dertill utse, ombesörja de med köp och försäljning af vexlar vid kontoret förenade göromål. Dessa ledamöter ega att antaga och entlediga nödigt biträde i berörda göromål. § 62. Mom. 1. För behandling af allmänna ärenden sammanträda styrelserna en gång i hvarje månad eller oftare, om ärendenas beskaffenhet och oafbrutna gång sådant fordra, och skola dervid samtliga ledamöter vara närvarande. Uppstå vid dessa sammanträden, dervid protokoll skall föras, 33 skiljaktiga meningar, galle flesta rösterna, och, då dessa äro lika, ege ordföranden afgörande röst. Mom. 2. För pröfning åter af diskonterings-, låne- och kreditivansökningar sammanträda styrelserna alla söckendagar. Beslut må ej fattas, med mindre än att tre ledamöter äro tillstädes; och må ansökning om försträckning ej anses bifallen, så vida ej tre ledamöter äro om bifall ense. § 63. Mom. 1. Hvarje afdelningskontors räkenskaper och förvaltning granskas årligen genom fyra personer, af hvilka Riksdagens kammare utse hvardera två jemte lika antal suppleanter för dem. Mom. 2. Berättelser skola af styrelserna afgifvas så väl till bemälda revisorer, när de sammanträda, angående diskonterings-, låne- och kreditivrörelsen samt hithörande bevaknings- och utsökningsärenden som till Riksdagens bankoutskott och revisorer öfver stats-, banko- och riksgäldsverken angående afdelningskontorets rörelse på det hela; börande sistnämnda berättelser till fullmägtige inlemnas, den till bankoutskottet senast å dagen före riksdagens början och den till revisorerna åtminstone fjorton dagar före deras sammanträde. § 64. Mom. 1. De till styrelsens ledamöter utgående aflöningsförmåner upptagas i särskild, af Riksdagen faststäld aflöningsstat. Mom. 2. Arfvodet till de styrelseledamöter, som besörja vexelhandeln, äfvensom ersättningen till deras biträden ega fullmägtige att, efter göromålens omfång och beskaffenhet, bestämma till så väl beloppet som detsammas fördelning ledamöterna emellan. Mom. 3. Så länge inkallad suppleant bestrider ordinarie ledamots befattning i styrelsen, åtnjute han det för den senare bestämda arfvode, lämpadt efter den tid, han i kontorets styrelse och förvaltning deltager, dock att, när styrelseledamot, enligt medgifvande i§ 59 mom. 4, begagnar ledighet och suppleant till följd häraf inträder i styrelsen, till denne af kontorets medel utgår ersättning med belopp, motsvarande det för ordinarie ledamot i staten anvisade arfvode. 5 Bih. till Riksd. Prat. 1898. 10 Sami. 1 Afd. 2 Band. (Bankoreglementet 1.) 34 AFDELNING V. A. Om tjenstemännen och vaktbetjeningen vid riksbankens hufvudoch afdelningskontor, deras tillsättande, aflöning och åligganden; ordningsstadganden samt grunderna för pensions erhållande. § 65. Mom. 1. De af riksbankens hufvud- och afdelningskontors verksamhet härflytande göromål handläggas af de vid hvarje kontor anstälda tjensteman, i öfverensstämmelse med gällande tjenstgöringsstadgar samt de af fullmägtige eller deras deputerade eller, för afdelningskontor, af dess styrelse eller styrelseledamoten för den dagliga förvaltningen meddelade föreskrifter. Mom. 2. I nämnda tjenstgöringsstadgar ega fullmägtige att vidtaga sådana förändringar, som kunna finnas nödiga och icke äro mot föreskrifterna i detta reglemente stridande; skolande likväl dylika, af fullmägtige beslutade förändringar vid nästkommande riksdag underställas bankoutskottets pröfning och stadfästelse. § 66. Tjenstegraderna inom riksbankens kontor är fyra, nemligen: Första graden: kontorsskrifvare, kassaskrifvare och kanslister; Andra graden: bokhållare, revisorer, kassörer, notarie, registrator och ombudsman vid afdelningskontoret i Göteborg; Tredje graden: kamrerare, förste revisor och ombudsmannen vid hufvudkontoret; Fjerde graden: kommissarier och bankosekreteraren. Denna gradindelning tillämpas på tjenstemännen vid hufvudkontoret och afdelningskontoren i Göteborg och Malmö, men icke på tjenstemännen vid de öfriga afdelningskontoren och ej heller på ombudsmannen vid kontoret i Malmö. 35 § 67. • ! .i * Mom. 1. På ordinarie stat må ej tillsättas flera tjensteman vid hvarje kontor, än aflöningsstaten upptager. Fullmagt meddelas endast åt tjenstemännen af fjerde graden. Mom. 2. Skulle för göromålens obehindrade gång ökade arbetskrafter för någon tid finnas oundgängligen behöfliga, ega fullmägtige att utöfver stat anställa den eller de tjensteman, som erfordras, och åt dem för tjenstgöringstiden anslå lämpliga arfvoden. Mom. 3. Vaktbetjening anställes i hufvudkontoret af fullmägtige till erforderligt antal och vid öfriga kontor af vederbörande styrelse till det antal, aflöningsstaten angifver. § 68. Mom. 1. De till tjenstemännen och vaktbetjeningen vid riksbankens kontor utgående aflöningsförmåner äro bestämda i särskild af Riksdagen faststäld aflöningsstat. Mom. 2. Utöfver hvad denna stat upptager, ega fullmägtige att tilldela lämpliga arfvoden åt de i staten icke upptagna biträden inom kontoret för riksbankens utrikes affärer och kommissionsanstalten vid hufvudkontoret äfvensom åt de tjensteman vid afdelningskontoren, hvilka, utom den ordinarie tjenstemännen för kommissionsgöromål i Göteborg, erhålla uppdrag att handhafva de göromål, som härflyta af stadgandet i § 35 mom. 1 här ofvan. Likaledes ege fullmägtige att vid hufvudkontoret utöfver stat till vaktmästare i och för tjenstgöring vid brandanstalterna och nattbevakningen meddela de arfvoden, fullmägtige finna skäliga. t; -. ■ f i |, , >; j . 11 , * ■■; * ■ ; - '' / ! ‘ > i *1 § 69. Mom. 1. För tillsättning af ordinarie tjensteman utsättes vid hufvudkontoret af fullmägtige och vid öfriga kontor af vederbörande styrelse, medelst anslag å lämpligt ställe inom kontoret samt kungörelse i Postoch inrikes tidningar, ansökningstid af trettio dagar från kungörandet. Anslaget skall, der så ske kan, afse icke viss tjenst, utan i allmänhet tjenst inom viss tjenstegrad. I afseende å ombudsmansbefattningarna vid afdelningskontoren må 36 fullmägtige, då så anses lämpligt, låta med åtgärder för tillsättning å ordinarie stat af sådan befattning anstå och i enlighet dermed bestämma, att dylik tjenst må bestridas på förordnande tills vidare. Mom. 2. Anmäler sig efter anslag icke någon fullt lämplig och skicklig sökande, skall ny ansökningstid utsättas. Mom. 8. För tillsättning af tjenst vid afdelningskontor insändas ansökningshandlingarna af styrelsen jemte yttrande om tjenstens behöflighet och de sökandes skicklighet och lämplighet till fullmägtige, hvilka hafva att tillsätta tjensten samt utfärda förordnande för den utnämnde. Mom. 4. Deputerade ega antaga och entlediga i staten icke uppförda behöfliga biträden inom kontoret för riksbankens utrikes affärer; börande deputerades åtgärder härvid hos fullmägtige anmälas. § 70. Pröfvas ledigblifven tjenst kunna umbäras, ega fullmägtige inställa tillsättningen, äfvensom, derest tjensten anses lämpligen kunna medelst tjenst i lägre grad ersättas, fullmägtige ega att om tillsättning af sistnämnda tjenst förordna; skolande styrelse för afdelningskontor om dylika förhållanden hos fullmägtige göra anmälan, innan åtgärd för tillsättning af ledig tjenst utaf styrelsen vidtages. § 71. Vid alla tjenstetillsättningar skola fullmägtige till tjensten nämna den bland de sökande, som för tjensten är mest skicklig och passande. Till ombudsman kan endast den nämnas, som aflagt prof för inträde i rikets rättegångsverk, hvilket äfven erfordras för anställning till tjenstgöring i ombudsmansexpeditionen vid hufvudkontoret. § 72. Tjensteman vid hufvudkontoret samt kamrerare och tjensteman i andra eller första grad vid afdelningskontoren i Göteborg och Malmö få icke annan tjenstebefattning utom riksbanken emottaga. Den, som till sådan tjenst inom riksbanken förordnas eller utnämnes, vare skyldig att annorstädes innehafvande tjenstebefattning genast frånträda. Tjensteman, som till följd af förut gällande stadganden innehar tjenst utom riksban - 37 ken, må dock densamma bibehålla, så länge den icke är för tjenstgöringen i riksbanken hinderlig. §73. .• •• '' Uppflyttningen till högre lön inom tjenstegrad må icke ske, med mindre fullrnägtige eller vederbörande styrelse pröfva tjenstemannen hafva genom sin föregående tjenstgöring inom graden och fortfarande duglighet gjort sig förtjent af en dylik löneförbättring. Tjensteman, som varder till högre lön uppflyttad, undfår derpå protokollsutdrag. § 74. Tjensteman och betjente vid riksbankens samtliga kontor äro skyldiga att underkasta sig den vidsträcktare tjenstgöringsskyldighet eller jemkning i åligganden, som vid en förändrad organisation af riksbanken eller eljest kan varda stadgad. De tjensteman, som hädanefter på ordinarie stat förordnas eller befordras vid hufvudkontoret eller afdelningskontoren i Göteborg och Malmö, kunna af fullrnägtige för en tid af högst sex månader förflyttas till tjenstgöring i samma eller högre grad vid annat af nyssnämnda kontor; egande fullrnägtige att bevilja den sålunda förflyttade ersättning af riksbankens medel för resekostnaden och annan utgift, som förflyttningen för honom kan medföra. Såsom tjenstepligt åligger det en hvar af tjenstemännen vid hufvudkontoret, som dertill af fullrnägtige erhålla uppdrag, att utan ersättning underskrifva nya samt granska, uppräkna och makulera förslitna sedlar. Mom. 1. Blifver tjensteman af sjukdom hindrad att sin syssla förrätta, och göromålens behöriga gång fordrar att föranstalta om vikariat, ega fullrnägtige eller vederbörande styrelse att om tjenstgöringen förordna och för dess bestridande af riksbankens medel använda: vid hufvudkontoret samt afdelningskontoren i Göteborg och Malmö ett belopp motsvarande den vid vederbörande kontor för första tjenstegraden bestämda lägsta lön, samt vid hvarje af de öfriga afdelningskontoren ett belopp af högst tolfhundra kronor för år räknadt, dock under iakttagande härvid, 38 att ersättning till vikarie för ombudsman ej må komma att öfverstiga dennes ordinarie lön. Mom. 2. Erhålles tjenstledighet efter egen ansökning för svag helsas förbättrande, utan egentligt sjukdomsförfall, eller för enskilda angelägenheter, eller i och för tjenstgöring hos Riksdagen, dess utskott eller revisorer, vare den tjenstledige pligtig att sjelf vidkännas kostnaden för tjenstens bestridande. Mom. 3. Då vikariat för någon tjensteman fordras i anseende dertill, att han afträdt sin egendom åt borgenärer eller blifvit stäld under förmyndare, bör till tjenstens bestridande under den tid, vikariatet i dylika fall enligt nedanstående §§ SO och 81 kan komma att fortfara, användas utom tjenstgöringspenningar den del af lönen, som fullmägtige pröfva för ändamålet nödig. Mom. 4. Tjenstemännen vid hufvudkontoret, kamrerare och tjensteman i första eller andra graden vid afdelningskontoren i Göteborg och Malmö samt kamrerare och kassörer vid de öfriga afdelningskontoren ega, så vidt sådant utan hinder för göromålens jemna och oafbrutna gång kan ske, hvar i sin ordning åtnjuta semester, tjenstemännen i tredje, och fjerde graderna vid hufvudkontoret och de i tredje graden vid afdelningskontoren i Göteborg och Malmö under en och en half månad samt öfriga ofvan omförmälda tjensteman en månad hvarje år; dock att tjenstemännen i lägsta graden vid hufvudkontoret samt afdelningskontoren i Göteborg och Malmö ej ega att erhålla semester förr, än de kommit i åtnjutande af lönetillägg eller i graden innehaft tjenst på ordinarie stat i minst fem år. Semesterindelningen för hvarje år fastställes vid hufvudkontoret af deputerade och vid afdelningskontoren af styrelsen. För att kunna antagas till extra ordinarie tjensteman i något af riksbankens kontor fordras att hafva undergått godkänd afgångsexamen från högre allmänt läroverk eller på annat sätt ådagalagt erforderliga kunskaper för riksbankens tjenst. § 77. Mom. 1. öfverväktmästare, tillika brandmästare, samt öfriga ordinarie vaktmästare tillsättas vid hufvudkontoret af fullmägtige medelst för - ordnande. /J g i do L>ni; .tfjj 39 Deputerade ega att vid hufvudkontoret antaga och entlediga extra vaktmästare. / - , - < * < < Mom. 2. Vaktbetjeningen vid afdelningskontor antages och entledigas af styrelsen, ordinarie till det antal, afföningsstaten bestämmer. it?!''.»** ? •: * l ; j r • ■ f ; -.(> ; <: ? • * i f * f / 4 j f >-*•«*; r ’• . • { ;• l!i A I *1 § 78. "i1'' " i: ;! Tjenstledighet för öfvervaktmästare eller ordinarie vaktmästare meddelas vid hufvudkontoret af deputerade, vid afdelningskontor af styrelsen. Är vaktbetjent af sjukdom hindrad att sin tjenst förrätta, må den, som af deputerad eller kontorsstyrelse förordnas att bestrida göromålen, af riksbankens medel erhålla arfvode, motsvarande vid hufvudkontoret lägsta vaktmästarelön och vid afdelningskontor högst 2 kronor om dagen, men sökes eljest ledighet, eller måste någon från tjensten afhållas derför, att han till borgenärers förnöjande sin egendom afträda förordnas vikarie på den tjenstlediges bekostnad. '' § 79. Mom. 1. Om tjensteman vid hufvudkontoret, som å tjensten innehar fullmagt, antingen, vid mindre förseelser i tjensten, ej låter sig af förmäns tillsägelser och varningar rätta, eller ock beträdes med större fel i tjenstgöringen, eller med ett ovärdigt uppförande i allmänna lefvernet, vare vederbörande förman skyldig att förhållandet skriftligen anmäla hos fullmägtige, som bestämma huruvida sådan anmälan bör till åtgärd föranleda, i hvilket fall tjenstemannen skall lemnas tillfälle att sig förklara och de för sakens bedömande erforderliga upplysningar infordras. Finnes tjenstemannen beträdd med större eller mindre fel af förenämnda beskaffenhet, skall han, efter fullmägtiges pröfning, erhålla inför protokollet en allvarsam föreställning eller från tjenstgöring afhållas på längre eller kortare tid med förlust af större eller mindre del af lönen. Varder han sedermera till ny förseelse förvunnen, afhålles han från tjenstgöring på längre eller kortare tid med förlust af större eller mindre del af lönen, eller ock skiljes han från innehafvande tjenst. Mom. 2. Af de tjensteman åter vid hufvudkontoret, som icke å tjensten erhållit fullmagt, samt tjenstemännen vid afdelningskontor ega fullmägtige att, sedan vederbörande tjensteman fått tillfälle sig förklara, från tjensten och densamma åtföljande förmåner entlediga den, med hvilken kontoret 40 finnes icke vara belåtet; egande fullmägtige att i afseende'' på tjensteman vid afdelningskontor vidtaga sådan åtgärd på anmälan af vederbörande kontorsstyrelse. Anse åter fullmägtige eller kontorets styrelse af tjensteman begångna fel kunna försonas med andra af de i mom. 1 omnämnda påföljder, ega de att sådana tillämpa. § BO. '' l i. ■ / . • J !■ ] ’>i '' ! J; i I ! 1: ■ • ; '' I i I ■'' ■ ; ii y Tjensteman, som varder under förmynderskap stäld, må det ej tilllåtas att tjensten förrätta, så länge hans omyndighetstillstånd fortfar. Blifver han icke inom två år från förmyndares inseende befriad, skiljes han från tjensten; dock att, om hans omyndighetstillstånd varit föranledt af sjukdom, fullmägtige må ega att efter omständigheterna förfara. § 81. Den tjensteman eller vaktbetjent, som till borgenärers förnöjande sin egendom afträdt, bör genast från tjenstgöring i riksbanken afhållas och skall, om han icke senast sex månader, efter det inställelsedagen i konkursen inträffat, styrker sig vara från borgenärers kraf befriad, skiljas från sin i riksbanken innehafvande tjenstebefattning. ■>’!!/ , ; . ''■ '' - ! ’ , : , ,i .;■■■!.• I / : | ;i i i'' .i , § 82. . 1 ;»■>»}•;.Tull ,4: ili ;. .1 , • 7 li*( h • f?li, Tjensteman, som öfvertygas om ärerörigt brott eller annan förseelse i allmänna lefvernet af den svåra beskaffenhet, att riksbankens trygghet eller anseende ovilkorligen fordrar hans entledigande, kåfve gjort sig förlustig sin i riksbanken innehafvande tjenst. § 83. Den extra ordinarie tjensteman, som utan erhållet tillstånd eller anmäldt laga förfall uteblifver från tjenstgöring tre månader, eller eljest visar märklig försummelse eller undandrager sig behörigt deltagande i görömålen, skall, på anmälan af deputerade eller, för afdelningskontor, af styrelseledamoten för den dagliga förvaltningen, från listan öfver extra ordinarie tjensteman afföras. 41 § 84. Om någon af vaktbetjeningen visar ohörsamhet mot förmäns befallningar eller på annat sätt felar i tjensten eller utom densamma förhåller sig otillbörligt, ankommer det på fullmägtige eller vederbörande kontorsstyrelse att afhålla den felaktige från tjenstgöring under längre eller kortare tid, med förlust af större eller mindre del af lönen, eller ock genast skilja honom från tjensten. ;Mli; §85. Beräknande af pension åt tjensteman och vaktbetjening 0grundas på dels den lön, de vid afgång från tjensten innehafva, dels det antal år, de användt som extra ordinarie eller ordinarie i riksbankens eller annan statens tjenst. —I1;; ; • § se. Den tjensteman eller vaktbetjent, som uppnatt sjuttio ars ålder eller tjenat fyratiofem år, skall flyttas pa pensionsstat, med åtnjutande i sin öfriga lifstid af hela lönen såsom pension. § 87. Den tjensteman eller vaktbetjent, som uppnått sextiofem års ålder och tjenat fyratio år, eger att undfå afsked med bibehållande af hela lönen såsom pension, då genom läkarebetyg behörigen styrkes, att han befinnes uti ett sjukligt och försvagadt helsotillstånd. § 88. Den tjensteman eller vaktbetjent, som, efter ådagalagdt, välförhållande i och utom tjensten, sig om afsked anmäler, är, så vida han fylt sextio år och tjenat fyratio år, berättigad att såsom pension för lifstiden åtnjuta tre fjerdedelar af innehafvande lön. Före uppnådda sextio lefnadsår i förening med fyratio tjensteår kan afskedssökande endast i händelse af bevislig Bill. till Riksd. Blot. 1898. 10 Sand. 1 Afd. 2 Band. 6 (Bankoreglementet I.) 42 oförmögenhet till vidare tjenstgöring pension erhålla. Pensionsbeloppet bestämmes då efter tjensteåren allena, medelst afdrag å tre fjerdedelars lön af en fyrationdedel för hvarje bristande tjensteår. Öfverstiga deremot tjensteåren fyratio och åldersåren sextio, ökas det ofvan bestämda pensionsbeloppet med en fyrationdedel för hvarje Överskjutande tjensteår, eller ock med en sextiondedel för hvarje öfverstigande åldersår, derest detta sistnämnda beräkningssätt skulle för afskedssökanden förmånligare utfalla. § 89. Då sådant för göromålens säkra och skyndsamma gång finnes erforderligt, kunna fullmägtige på pensionsstat förflytta tjensteman eller vaktbetjent, som af sjukdom eller annan oförmögenhet är förhindrad att vidare på ett tillfredsställande sätt gagna riksbanken, oaktadt han sig ej om afsked anmält. I sadant fall ega fullmägtige att, efter omständigheterna, antingen tillägga den, som afskedas, hela lönen i pension, ehvad de föreskrifna lefnads- och tjensteåren äro uppnådda eller icke, eller ock tillämpa de grunder för pensions bestämmande, som i nästföregående § äro faststälda. § 90. Pensionstagare, som dömes till förlust af medborgerligt förtroende för alltid eller för viss tid, kåfve förlorat rättigheten att pension vidare uppbära. § 91. Mom. 1. Ansökningar från personer inom riksbanken rörande arfvoden utöfver faststähl stat, gratifikationer, eftergifter eller afskrifningar få endast ske hos bankoutskottet; och skola ansökningarna till fullmägtiges expedition inlemnas senast å den dag, Riksdagen sammanträder, vid påföljd, att de i annat fall icke varda till pröfning upptagna. Mom. 2. öfver sådana af fullmägtige eller styrelse för afdelningskontor fattade beslut, som grunda sig på stadgandena i denna afdelning af reglementet, kunna besvär anföras hos näst sammanträdande bankoutskott eller, mellan riksdagarne, hos revisorerna af riksbanken, dock, hvad angår beslut i ordningsmål, endast i det fall, att klaganden blifvit från tjensten skild eller förklarats skyldig afstå någon del af sina löneinkomster. 43 Besvären skola, vid äfventyr af talans förlust, anmälas hos fulhnägtige, i frågor om befordringar senast fjorton dagar efter det beslutet blifvit justeradt, och i andra mål senast fjorton dagar efter det klaganden af beslutet bevisligen erhållit del, den oräknad, allt före klockan tolf på dagen, hvarefter besvären böra till fullmägtiges expedition inlemnas, när de äro stälda till bankoutskottet, sist å den dag Riksdag sammanträder, och när de anföras hos revisorerna af riksbanken, sist fjorton dagar före revisionens början, men är beslutet ineddeladt senare än fjorton dagar före utgången af den sålunda bestämda tiden, böra besvären till bankoutskottet eller revisionen omedelbart ingifvas innan klockan tolf å fjortonde dagen efter den, då befordringsfråga blifvit justerad eller beslut i annat mål blifvit klaganden delgifvet. C. Om tjenstemännen och arbetspersonalen vid Tumba pappersbruk. § 92. Tumba bruks egentliga förvaltning besörjes på stället af en förvaltare, som på förordnande tills vidare af fullmägtige tillsättes. Till förvaltarens biträde äro anstälda för papperstillverkningen en verkmästare och en pappersmästare samt vid räkenskapsgöromålen och den öfriga förvaltningen en bokhållare, hvilka alla, uppå förvaltarens förslag, tillsättas på förordnande tills vidare af fullmägtige. För förvaltaren och öfriga bruksbetjeningen gäller till efterrättelse den af banko utskottet den 15 december 1857 faststälda instruktion, med den ändring, som af andra eller materialbokhållaretjenstens indragning följer. § 93. Mom. 1. Tumba bruks tjensteman och vaktmästare tillkommande löne- och öfriga förmåner äro bestämda i särskild, af Riksdagen faststäld aflöningsstat. Mom. 2. Den vid bruket anstälda arbetspersonal antages och afskeda^ af förvaltaren, på sätt instruktionen föreskrifver. För nämnda personal fastställa fullmägtige aflöning och öfriga förmåner. 44 Vilkorligt stadgande. För den händelse att Kongl. Maj:t förordnar om upphörande af de enskilda bankernas rätt att utgifva egna banksedlar å tio kronor, ega fullmägtige: dels att på det sätt och uppå de vilkor i afseende å räntegodtgörelse, återbetalningsskyldighet in. in., som med fullmägtige i riksgäldskontoret aftalas, uti riksgäldskontoret lyfta svenska statens obligationer eller deremot svarande valuta i guld intill ett belopp af högst sju millioner kronor; dels och att på de vilkor, fullmägtige må bestämma, i riksbanken rediskontera af de enskilda bankerna öfvertagna inländska vexlar intill belopp, motsvarande för hvarje sådan bank hvad densamma vid 1885 års slut befinnes hafva haft i egna tiokronorssedlar utelöpande. Vid 1897 års riksdag har tillika beslutits: a) att under loppet af år 1898 skall inrättas i Gefle för Gefleborgs län ett afdelningskontor af riksbanken under de vilkor och bestämmelser med afseende å kontorets rörelse och förvaltning, som bankofullmägtige ega föreskrifva; V) att det ma ankomma pa fullmägtige att till bedrifvande af kontorets lånerörelse anvisa de belopp, fullmägtige må finna lämpliga; och c) att fullmägtige tills vidare, och intill dess Riksdagen annorlunda besluter, ma ej mindre bestämma, af huru stort antal ledamöter styrelsen för afdelningskontoret i Gefle skall utgöras, än äfven utse dessa ledamöter, förordna om styrelsens verksamhet och sättet för dennas utöfvande samt bestämma arfvoden för styrelsen, äfvensom besluta om tjenstemännens antagande, göromål och aflöning samt i öfrigt vidtaga alla erforderliga åtgärder för kontorets öppnande. 45 Jemlik! § 8 i den för bankoutskottet gällande instruktion har utskottet, på grund af under riksdagens lopp vidtagna beslut samt i noggrann öfverensstämmelse med de i lagen för Rikets Ständers bank den 1 mars 1830 och i lagen för Sveriges riksbank den 12 maj 1897 faststälda grunder, för så vidt denna senare lag genast skall träda i kraft, upprättat och sammanfattat förestående reglemente att, intill dess annorlunda kan varda i vederbörlig ordning förordnadt, tjena till ovilkorlig efterlefnad och iakttagande; kommande dock äldre, oförändrade stadganden, instruktioner och förordnanden att derjemte iakttagas, så vidt de, vid förekommande särskilda fall, utan stridighet med här utstakade grunder och gifna speciella föreskrifter må kunna tjena till efterrättelse; och böra fullmägtige besörja, att lagarne angående myntbestämningen och för Rikets Ständers bank af den 1 mars 1880 samt lagen för Sveriges riksbank af den 12 maj 1897, kongl. kungörelserna af den 30 maj 1873 angående rikets mynt och om öfvergången till det nya myntsystemet, myntkonventionerna mellan de tre skandinaviska landen af åren 1873 och 1876 samt detta reglemente efter riksdagens slut i lika format af trycket utgifvas och till salu allmänheten tillhandahållas. '' '' , • Stockholm den 12 maj 1898. itUi 1 ii- finol ib 119 J. Johansson. Carl Moberg. G. F. Östberg. K. E. Holmgren. E. P. Mallmin, G. H. SPENS. n. ■jJrv/''**j illa >{irivi ''■£ C. Jehander. Oscar Almgren. O. Nilsson. J. P. Jansson. J. P. Nilsson. rvn tu/ John Rettig. Joh. Dahlberg. A. Hansson i Solberga. Aug. Henricson. Robert Eklundh. C. B. Troilius, i>it 1 M .il. it i it i t Aflöningsstat - . >■ V» .. i::.! ■ : ; för Sverige» Riksbank:. A. Fullmägtige i Riksbanken: sju fullmägtige uppbära i årligt arfvode hvardera............ kronor 4,000: — hvarförutom två deputerade åtnjuta hvardera .................. > 8,000: — och en vikarierande deputerad ..................... » 3,000: — samt derförutom den fullmägtig, som besörjer tillsynen vid riksbankens pappersbruk och tryckeri ............... » 1,000: — » '' bil ,1»(•)(. / : ''i* ? v B. Hufvud kontoret i Stockholm: Tjenstemännen: Å lönestat: tjugu i första tjenstegraden, kontorsskrifvare, kassaskrifvare, kanslister, hvarje................................................... kronor 1,500: — hvilket belopp kan förhöjas efter fem års ordinarie tjenst i graden till ........................................................................ » 2,000: — tjugutvå i andra tjenstegraden, bokhållare, revisorer, kassörer, notarie, registrator, hvarje ................................. » 2,000: — hvilket belopp kan förhöjas efter 5 års ordinarie tjenst i graden till .............................................................. » 2,500: — efter tio års till........................................................................ » 3,000: _ 47 tio i tredje tjenstegraden, kamrerare, ombudsman, förste revisor, hvarje.................................................................. kronor livilket belopp kan förhöjas efter fem års ordinarie tjenst i graden till .............„..................................j................... » efter tio års tjenst i graden till .......................................... » fem i fjerde tjenstegraden, kommissarier, bankosekreteraren, hvarje.................................................................... » hvilket belopp efter fem års ordinarie tjenst i graden kan förhöjas till............................................-.v.i................ » rf i >1j .< n ... .j■> i.-.i;_; i *.,*? • • j, ,; /*• Å arfvodesstat: ■ M ) . . . _ f; Tjenstgöring spenningar: :(< ■, till tjensteman i första tjenstegraden, hvarje..................... till tjenstemän i andra tjenstegraden, hvarje..................... till tjenstemän i tredje tjenstegraden, hvarje..................... till de tjenstemän i fjerde graden, hvilka uppbära 4,000 kronor i lön, hvarje .................................* till dem, hvilka uppbära 4,500 kronor i lön, hvarje...... » •''/.i•*)# n‘Ki niilir1 imj .(,• ;UO\ .•..... .....iti>X ,*>r*#/rvji „ Missräkningspenningar: ,:‘l ;in> t i.l-l :.f. j-.-f. , f,; ,:<>/* till kassörerna samt till den tjensteman, som inom kontoret för riksbankens utrikes affärer bestrider kassa - göromål....................i:........................................................ » till den första gradens tjensteman, som förordnas att förestå bronsmyntkassan ...........«................................. » -UjiöUH.n.''» if»! -fl j.''ni I.V(UJl4 ''»b. Arfvoden: j ■ ;<>>).* '' .. , !I\: I : - • I ! l:o) för vård om riksbankens föi’varingskassor, låne-, säkerhets- och värdehandlingar samt kontanta medel och andra behållningar, äfvensom för kontroll och revi - 3,000: — 3,500: — 4,000: — 4,000: — 4,500: — 800: — 1,000: — 1,200: — 1,450: — 1,750: — TtflEf..... 4... f; t A''** vJjivi! 1,500: — 600: — 48 sion af kommissionsanstaltens verksamhet, tillsammans 22 arfvoden å kronor 750: — ..................... kronor 16,500: nemligen till: fyra kommissarier i bankkontoret, sju kamrerare, ombudsmannen, den särskilt förordnade vårdaren af dagkassans fasta behållning, bokhållaren vid kontoret å Norrmalm, en tjensteman vid kontoret för riksbankens utrikes affärer, bokhållaren vid kommissionsanstalten, två bokhållare i sedelkontoret samt fyra andra tjensteman, hvilka till ifrågavarande slags uppdrag förordnas; 2:o) till extra arbeten och semestervikariat samt till flitpenningar åt extra ordinarie tjensteman .................. » 3:o) till brandchefen ............................................................ » 4:o) till vårdaren af riksbankens mynt- och medaljsamling ............................................................................ » Öl .ii V : r. u">( ut Vaktbetjeningen: *30,000: — 600: — a 500: — 1,400: 600: 1,000: - öfvervaktmästaren och brandmästaren, lön........................ » tjenstgöringspenningar ......,.tf,............................... » jemte fria husrum och vedbrand; vaktmästarne, hvarje, lön........................ kronor 700: — tjenstgöringspenningar....V,,.v . > .300: — » hvilka belopp efter fem års ordinarie tjenst och derunder ådagalagdt välförhållande kunna höjas till sammanlagdt 1,200 kronor, nemligen: lön .,........ kronor 800: — och tjenstgöringspenningar.....i...... » 400: — » samt efter tio års ordinarie tjenst under fortsatt välförhållande kunna ytterligare höjas till sammanlagdt 1,400 kronor, nemligen: lön............................................. kronor 900: — och tjenstgöringspenningar............ » 500: — » _ . ir" . k, rintiif»f.fiwli*i ■ * Den i detta anslag ingående, af 1898 års Riksdag beslutade förhöjning med 6,000 kronor får enligt Riksdagens medgifvande beräknas från 1898 års början. 1,200: — 1,400: 49 iSéi&toyS K A C. Afdelningskontoret i Göteborg: I. Styrelsen: fyra styrelseledamöter, hvardera.............................................. kronor samt derförutom den ledamot, som handhafver den dagliga förvaltningen..........................:.......i.;.;..................... » jemte fri bostad; dock att, derest sistnämnda befattning bestrides af någon riksbankens tjensteman, aflöningen till honom under tiden utgår efter enahanda grunder och bestämmelser, som gälla för tjensteman i fjerde graden vid riksbankens hufvudkontor, eller med 6,200 kronor för år räknadt, deraf 750 kronor anses såsom arfvode, 1,450 kronor såsom tjenstgöringspenningar, hvilka efter fem års tjenstgöring kunna höjas till 1,750 kronor, och 4,000 kronor såsom lön, hvilket belopp efter fem års tjenstgöring kan höjas till 4,500 kronor. ''■JO!) „ UOj ...J,.,!,. Wii i ''• t II. Tjenstemännen: , , M • f .• ,'' ( ; . j Å lönestat: tre i första tjenstegraden, kontorsskrifvare, hvardera ...... » hvilket belopp kan förhöjas efter fem års ordinarie tjenst i graden till........................................................... » sex i andra tjenstegraden, ombudsman, bokhållare, kassörer, registrator, hvardera................................................ » hvilket belopp kan förhöjas efter fem års ordinarie tjenst i graden till ...........,........................................................ » efter tio års till.........................''....!.......................................... » en i tredje tjenstegraden, kamrerare.................................... » hvilket belopp kan förhöjas efter fem års ordinarie tjenst i graden till..................................................................... » efter tio års till........................................................................ » Bill. till Riksd. Prat. 1898. 10 Sami. 1 Afd. 2 Band. (Bankoreglementet I.) 2,400: — 4,600: — .■V''.»;.'' Hit r : ! it;t mt/e 1,500: — 2,000: — 2,000: — 2,500: — 3,000: — 3,000: — 3,500: — 4,000: — 50 Å arfvodesstat: Tjenstgöringspenningar till tjenstemännen i första graden, hvardera ..................... kronor 800: — » » i andra » » ..................... )) 1,000: — » tjenstemännen i tredje graden ........................................ < » 1,200: — MissräJcn löspenningar: till kassörerna, hvardera ...................................................''...... » 1,500: — Arfvoden: till kamreraren för vård om kontorets låne- och säker - hetshandlingar samt andra behållningar..........750: — » föreståndaren för kommissionsgöromålen ..................... » 750: — )) extra arbeten, semestervikariat och flitpenningar för extra ordinarie tjensteman.........i...........................;....... )> v 7,500: — III. Vaktbetjeningen: två vaktmästare, hvardera, lön................................................ » 600: — hvilket belopp efter fem års ordinarie tjenst och derunder ådagalagdt välförhållande kan höjas till ... » 700: — samt tjenstgöringspenningar .......................................... )) 200: — en husdräng, lön ................ » 600: — hvarjemte såväl denne som vaktmästarne ega att åtnjuta fri bostad och vedbrand eller såsom ersättning för nämnda förmåner ett belopp för hvardera af 300 kronor om året. D. Afdelningskontoret i Malmö: I. Styrelser!: fyra styrelseledamöter, hvardera............................................. kronor 1,800: — samt derförutom den ledamot, som handhafva- den dagliga förvaltningen ............................................................. » 5,200: — 51 dock att, derest sistnämnda befattning bestrides af någon riksbankens tjensteman, aflöningen till honom under tiden utgår efter enahanda grunder och bestämmelser, som gälla för tjensteman i fjerde graden vid riksbankens bufvudkontor, eller med 6,200 kronor för år räknadt, deraf 750 kronor anses såsom arfvode, 1,450 kronor såsom tjenstgöringspenningar, bvilka efter fem års tjenstgöring kunna höjas till : 1,750 kronor, och 4,000 kronor såsom lön, hvilket belopp efter fem års tjenstgöring kan böjas till 4,500 kronor. II. Tjenstemännen: Å lönestat: två i första tjenstegraden, hvardera .................................... kronor hvilket belopp kan förhöjas efter fem års ordinarie tjenst i graden till ...................................................■''■■■..............v » två i andra graden, bokhållare, kassör, ''hvardera............... » hvilket belopp kan förhöjas efter fem års ordinarie tjenst i graden till ..................................................................... » efter tio års till........................................................................ » en i tredje graden, kamrerare....................;........................... » hvilket belopp kan förhöjas efter fem års ordinarie tjenst i graden till..................................................................... » efter tio års till......................................................................... » ombudsmannen.................................................................••......... » Å arfvodesstat: Tjenstgöring spengar: till tjenstemännen i första graden, hvardera ..................... » » » i andra » » J> j> tjenstemännen i tredje graden ........... » » ombudsmannen .................................,................................ » 1,500: — 2,000: — 2,000: — 2,500: — 3,000: — 3,000: — 3,500: — 4,000: — 1,500: — 800: — 1,000: — 1,200: — 500: — 52 Missräkning spenningar : till kassören ............................................................... kronor 1,500: — Arfvoden: '' . • /, f ''■ .. . 4 i •» < t- • '')• t ,j » 1 . . .1 ■ ■ ’ . till kamreraren för vård af kontorets låne- och säkerhets handlingar samt andra behållningar ...................» 750: — till en tjensteman i andra graden för vården af kommission san staltens kontanta medel och värdehandlingar » 500: — till extra arbeten, semestervikariat och flitpenningar till , < '' extra ordinarie tjensteman............................................. » 3,500: _ lil. Vaktbetjeningen: en vaktmästare, lön.................................................................. » 600: _ som efter fem års ordinarie tjenst och derunder ådagalagdt välförhållande kan höjas till....,..... » 700: — och tjenstgöringspenningar.............................................■............ » 200: _ jemte fri bostad och vedbrand, en husdräng, lön ............................... » , 400: _ jemte fri bostad och vedbrand.. Afdelningskontoren i Jönköping, Karlstad och Örebro, hvart för sig, (Grupp 1): tre styrelseledamöter, hvardera ............................................. kronor 1,200: — samt derförutom den ledamot, som handhafver den dagliga förvaltningen............................................................ » 2,400: — dock att, derest sistnämnda befattning bestrides af någon riksbankens tjensteman, aflöningen till honom under tiden utgår med sammanlagdt 5,000 kronor för år räknadt, deraf 800 kronor anses såsom arfvode, 1,200 kronor såsom tjenstgöringspenningar och 3,000 kronor såsom lön, hvilket lönebelopp efter fem års tjenstgöring i nämnda egenskap kan förhöjas med 500 kronor och efter tio års med ytterligare 500 kronor, kamreraren, lön ................i.u.;.''.U:l...a....U>’ hvilket belopp efter fem års ordinarie tjenst såsom kamrerare vid riksbankens afdelningskontor kan förhöjas ined 500 kronor och efter tio års med ytterligare 500 kronor, samt tjenstgöringspenningar................................................... och kassavårdarearfvode ......................................................... kassören, lön .............................................................. hvilket belopp efter fem års ordinarie tjenst såsom kassör vid riksbankens afdelningskontor kan förhöjas med 400 kronor och efter tio års med ytterligare 400 kronor, samt tjenstgöringspenningar ................................................... och missräkningspenningar.................................................. registrator^ tillika bokhållare, lön.....i.....i............... hvilket belopp efter fem års ordinarie tjenst såsom registrator vid riksbankens afdelningskontor kan för- ‘M höjas med 400 kronor, samt tjenstgöringspenningar............................................... » ombudsmannen, lön ....................................................''.j...;...... > vaktbetjenten, lön ...................................................i.uUil.mi.. » hvilket belopp efter fem års ordinarie tjenst och derunder ådagalagdt välförhållande kan höjas med 100 kronor, tjenstgöringspenningar ................................................i........... » jemte fri bostad och vedbrand. önor 2,000: 1, , B 1,250 » 750 B 1,600 ÖL) 00 c B 800 B 600 B 1,300 700 800 400 200: Afdelningskontoren i Falun, Hernösand, Luleå och Östersund, hvart för sig, (Grupp 2): ■ :■’ > / i» '' •''« ■ ■ ). tre styrelseledamöter, hvardera ............................................. kronor 1,200: samt derförutom den ledamot, som handhafver den dagliga förvaltningen............................................................ » 2,400: dock att, derest sistnämnda befattning bestrides af någon riksbankens tjensteman, aflöningen till honom under tiden utgår med sammanlagdt 5,000 kronor 54 för år räknadt, deraf 800 kronor anses såsom arfvode, 1,200 kronor såsom tjenstgöringspenningar och 8,000 kronor såsom lön, hvilket lönebelopp efter fem års tjenstgöring i nämnda egenskap kan förhöjas med 500 kronor och efter tio års med ytterligare 500 kronor, kamreraren, lön .....................................................................kronor 2,000: — hvilket belopp efter fem års ordinarie tjenst såsom kamrerare vid riksbankens afdelningskontor kan förhöjas med 500 kronor och efter tio års med ytterligare 500 kronor, samt tjenstgöringspenningar................................................... » 1,200 och kassavårdarearfvode .................................. » 600 kassören, lön.......................................................... » 1,500 hvilket belopp efter fem års ordinarie tjenst såsom kassör vid riksbankens afdelningskontor kan förhöjas med 400 kronor och efter tio års med ytterli400 kronor, samt tjenstgöringspenningar............................................... j> och missräkningspenningar........................... j> registrator^ tillika bokhållare, lön....................................... » hvilket belopp efter fem års ordinarie tjenst såsom registrator vid riksbankens afdelningskontor kan förhöjas med 400 kronor, samt tjenstgöringspenningar............................... » ombudsmannen, lön....................................» vaktbetjenten, lön..................................................................... » hvilket belopp efter fem års ordinarie tjenst och derunder ådagalagdt välförhållande kan höjas med 100 kronor, tjenstgöringspenningar ..... » 200: — jemte fri bostad och vedbrand. 700 600 1,200 600 800 400 Afdelningskontoren i Kalmar och Vexiö, hvart för sig, (Grupp 3): tre styrelseledamöter, hvardera ...................................... kronor 1,200: — samt derförutom den ledamot, som handhafver den dag liga förvaltningen .,......................... » 2,400: — 55 dock att, derest sistnämnda befattning bestrides af , r''« > någon riksbankens tjensteman, aflöningen till honom under tiden utgår med sammanlagdt 5,000 kronor för år räknadt, deraf 800 kronor anses såsom arfvode, 1,200 kronor såsom tjenstgöringspenningar och 3,000 kronor såsom lön, hvilket lönebelopp efter fem års tjenstgöring i nämnda egenskap kan förhöjas med 500 kronor och efter tio års med ytterligare 500 kronor, kamreraren, lön ...............................................-..............■...... kronor 2,000: —— hvilket belopp efter fem års ordinarie tjenst såsom kamrerare vid riksbankens afdelningskontor kan förhöjas med 500 kronor och efter tio års med ytter- ->;n •ui-yd ligare 500 kronor, samt tjenstgöringspenningar..............................................i...... T> och kassavårdarearfvode ....................-...............................» kassören, lön...................................................................... » hvilket belopp efter fem års ordinarie tjenst såsom kassör vid riksbankens afdelningskontor kan förhöjas med 400 kronor och efter tio års med ytterligare 400 kronor, samt tjenstgöringspenningar .................................................... * och missräkningspenningar.............................................\........ ''K » ! ombudsmannen, lön.................................................................. 1 •* vaktbetjenten, lön.............................................. » hvilket belopp efter fem års ordinarie tjenst och derunder ådagalagdt välförhållande kan höjas med 100 kronor, tjenstgöringspenningar ............................................................ » jemte fri bostad och vedbrand. 1,200: ej—« 600: — 1,500: — 700: — 600: — 800: — 400: — 200: Afdelningskontoren i Linköping, Mariestad och Umeå, hvart för sig, (Grupp i): tre styrelseledamöter, hvardera ............................................ kronor 1,200: — samt derförutom den ledamot, som handhafver den dag liga förvaltningen .........................................................» 2,400: — 56 dock att, derest sistnämnda befattning bestrides af någon riksbankens tjensteman, aflöning till honom under tiden utgår med sammanlagdt 5,000 kronor för år räknadt, deraf 800 kronor anses såsom arfvode, 1,200 kronor såsom tjenstgöringspenningar och 8,000 kronor såsom lön, hvilket lönebelopp efter fem års tjenstgöring i nämnda egenskap kan förhöjas med 500 kronor och efter tio års med ytterligare 500 kronor, kamreraren, lön........................................................................... kronor 1,800: hvilket belopp efter fem års ordinarie tjenst såsom kamrerare vid riksbankens afdelningskontor kan förhöjas med 500 kronor och efter tio års med ytter - ligare 500 kronor, samt tjenstgöringspenningar................... » 800 och kassavårdarearfvode ......................................................... » 600 kassören, lön ........................................................................... » ,1,400 hvilket belopp efter fem års ordinarie tjenst såsom kassör vid riksbankens afdelningskontor kan förhöjas med 400 kronor och efter tio års med ytterligare 400 kronor, samt tjenstgöringspenningar.................................................. och missräkningspenningar...................................................... ombudsmannen, lön ............................................................... vaktbetjenten, lön..................................................................... hvilket belopp efter fem års ordinarie tjenst och derunder ådagalagdt välförhållande kan höjas med 100 kronor, tjenstgöringspenningar ............................................................ jemte fri bostad och vedbrand. Afdelningskontoret i Visby ,(Grupp 4): tre styrelseledamöter, hvardera ..........................v,................... kronor 1 200: samt derutöfver den ledamot, som handhafver den dag liga förvaltningen.......................................................„... » 2,400: 700: 500: 600: 400: 200: '' > i. 57 dock att, derest sistnämnda befattning bestrides af någon riksbankens tjensteman, aflöningen till honom under tiden utgår med sammanlagdt 4,000 kronor för år räknadt, deraf 600 kronor anses såsom arfvode, 1,000 kronor såsom tjenstgöringspenningar och 2,400 kronor såsom lön, hvilket lönebelopp efter fem års tjenstgöring i nämnda egenskap kan förhöjas med 500 kronor och efter tio års med ytterligare 500 kronor, kamreraren, lön ........................................................................ kronor 1,800: — hvilket belopp efter fem års ordinarie tjenst såsom kamrerare vid riksbankens afdelningskontor kan förhöjas med 500 kronor, och efter tio års med ytterligare 500 kronor, samt tjenstgöringspenningar................................................... )) 800: — och kassavårdarearfvode.................................................. » 600: — kassören, lön........................i..........i:......................................... » 1,400: — hvilket belopp efter fem års ordinarie tjenst såsom kassör vid riksbankens afdelningskontor kan förhöjas med 400 kronor och efter 10 års med ytterligare J 400 kronor, samt tjenstgöringspenningar................................................... » 700: — och missräkningspenningar...................................................... )) 500: — ombudsmannen, lön.............................................................. )> 600: — vaktbetjenten, lön..................................................................... 400: — hvilket belopp efter fem års ordinarie tjenst och derunder ådagalagdt välförhållande kan höjas med 100 kronor, tjenstgöringspenningar ............. » 200: — jemte fri bostad och vedbrand. Utöfver här ofvan angifna aflöningsbelopp har Riksdagen anvisat: a) å gemensam stat från år 1898 och till den fördelning, som fullmägtige ega att bestämma, för samtliga riksbankskontoren i orterna, med Bih. till Riksd. Prat. 1898. 10 Sami. 1 Afd. 2 Band. 8 (Bankoreglemente! 1.) 58 undantag af kontoren i Göteborg och Malmö, till extra biträde vid kontorsgöromålen och semestervikariat ett belopp, motsvarande i medeltal 2,000 kronor för hvarje af de i grupper indelade kontoren, samt i) å öfvergångsstat från år 1898 till fullmägtiges disposition, för bestridande af ersättning vare sig för aflöningsbelopp, som utgått enligt stat, tillämpad under år 1897, men som, till följd af kontorens indelning i grupper, förlorats, eller för mistad andel i arfvoden för kommissionsbestyr åt de tjenstemän, som pröfvas deraf böra komma i åtnjutande, 4,000 kronor. Vid tillämpningen af denna aflöningsstat iakttages följande: 1 ro. Tiden för tillträdande af de i aflöningsstaten inom hvarje tjenstegrad anvisade förhöjda inkomster beräknas från och med månaden näst efter den, under hvilken tjenstemannen blifvit på ordinarie stat till tjenst inom graden förordnad eller befordrad. Vikariat, som till följd af ordinarie tjensteman anförtrodt annat uppdrag i riksbankens tjenst blifvit meddelade och fortfarit, intill dess den tillförordnade befordrats till ordinarie tjenst inom den grad, hvaruti han sålunda tjenstgjort, må såsom ordinarie tjenstetid anses och sålunda kunna, efter den i § 73 af reglementet föreskrifna pröfning, inberäknas i den tid, som erfordi-as för erhållande af stadgadt lönetillägg, dock under vilkor att ifrågavarande slags förordnande bör hafva fortfarit minst ett år. Enahanda bestämmelse, dock utan sistnämnda vilkor, gäller äfven i afseende å den, som bestridt förordnande å sådan befattning utöfver stat, som sedermera öfverförts på ordinarie stat, men ej för vikarie efter honom. 2:o. Tjensteman, som uppbär aflöning för tjenst i viss tjenstegrad, anses endast såsom tjensteman i graden och är pligtig att, efter vederbörandes godtfinnande, bestrida den af nuvarande eller blifvande tjenster i graden, som honom anvisas. 8:o. Tjensteman, som åtnjuter semester, bibehåller derunder så väl lön, tjenstgörings- och missräkningspenningar som ock särskilda arfvoden. 4:o. I öfrigt åtfölja de å arfvodestat upptagna tjenstgörings- och missräkningspenningar samt andra arfvoden utöfvandet af tjensten och få alltså icke åtnjutas under tjenstledighet; dock må fullmägtige eller vederbörande styrelse kunna medgifva den tjensteman eller vaktbetjent, som af sjukdom (.i .. ta- ■■-■•''.o-i.;. K) sa hindras från tjenstens bestridande, att under högst en månad hvarje år uppbära de för tjensten anslagna tjenstgöringspenningar. 5:o. För bestridande af tjenstgöringen under semester ega fullmägtige samt styrelserna för afdelningskontoren att anvisa till extra ordinarie tjenste* män arfvoden, beräknade vid hufvudkontoret och afdelningskontoren i Göteborg och Malmö tiH belopp, motsvarande den vid vederbörande kontor för första tjenstegraden bestämda lägsta lön, vid afdelningskontoret i Yisby efter åttahundra kronor för år samt vid hvarje af de öfriga afdelningskontoren efter niohundra kronor för år, hvarjemte till vikarie för kassör eller tjensteman, som innebar särskildt arfvode, må utbetalas mot vederbörandes missräkningspenningar eller arfvode svarande belopp för tiden i fråga, allt likväl inom de i aflöningsstaten för ändamålet anslagna medel. ( 6:o. Om de till extra arbeten m. m. eller extra biträden anvisade medel skulle något-år icke till fullo utgå, ega fullmägtige eller vederbörande styrelse att öfverskottet till följande år öfverföra för att derunder vara till förfogande; samt __:0( Öfvergångsstadgande: ■ — : 7:o. - I afseende å de tjensteförflyttningar eller tjenstetillsättningar, som kunna föranledas af Riksdagens beslut angående åtskiljande af kamrerareocb kassörstjensterna vid de s. k. mindre afdelningskontoren och tillämpningen från och med den 1 januari 1898 af nya aflöningsstater för desamma, ega fullmägtige att — der saken kan ordnas genom tjensteförflyttningar inom vederbörande kontor — efter omständigheterna besluta utan hinder af de i bankoreglementet eljest för tillsättande af tjenstemän meddelade föreskrifter om : utfärdande af “anslag och kungörelse samt bestämmande af viss ansökningstid. — « ............. ... .......■ Stat ! ■>; 1-n>dff < >1 ur; v J <■ . ..,7 orw;k-rm.lHi;7 för Tumba bruks tjenstemän och vaktmästare: Förvaltaren, lön....................................... kronor 3,000: — tjenstgöringspenningar.................. » 1,000: — personligt lönetillägg (för J. Th. FiébeTkorn)..................................... » 1,000: — kronor 5,000: — 60 20 famnar ved samt trädgårdar, innehållande 49,37 ar, och åkerjord » 1,45 hektar, bokhållaren, lön....................................... kronor tjenstgöringspenningar.................. » 12 famnar ved samt och åkerjord » 7,09 kontorsbiträde åt förvaltaren, högst verkmästaren lön................,.............. tjenstgöringspenningar.............. rilumJ 1,500: — ström) ....... 16 famnar ved samt 13,88 ar, » )) 2,000: — 800- or- 400: — ar, » 1,400: — » 600: — » 1,000: — 3,200: och åkerjord » pappersmästaren, lön............ tjenstgöringspenningar 12 famnar ved samt trädgård, innehållande 11,187 ar, och åkerjord » 16,97 » skolläraren, lön .............................. kronor tjenstgöringspenningar ..................... » arfvode för söndagsskolan............... » personligt arfvode (för P. Lagerblad) » jemte 8 famnar ved; x» 2,000: — 500: — 150: — 150: — 200: — 1,000: — läkaren, arfvode........................................................................ » 900: _ hvartill kommer: vaktmästaren, med aflöning och öfriga förmåner i enlighet med de för vaktmästarne vid hufvudkontoret gällande bestämmelser. Anmärkning: Veden skall bestå af blandad tall och gran. ii t'' • f „ STOCKHOLM, TRYCKT I CENTRALTRYCKERIET 1898. Reglemente för Riksbankens styrelse och förvaltning, gällande från den 1 januari 1899. Öl U v* f} AFDELNING I. Allmänna föreskrifter. : § 1. \ i . : m / '' /• ; J , . \ « • , ■ Eiksbanken förblifver under Riksdagens garanti samt förvaltas af dertill förordnade fullmägtige efter af Konungen och Riksdagen gemensamt stiftad lag samt de särskilda föreskrifter, som äro meddelade i detta reglemente. (Jfr Regeringsformen § 72.) § 2. Mom. 1. Om riksbankens grundfond och reservfond är stadgadt i lagen för Sveriges riksbank af den 12 maj 1897, §§ 2 och 26. Mom. 2. Hvad riksbanken eger utöfver grundfonden och reservfonden må vid bokslutet föras såsom reserverade medel. § 3. Om riksbankens sedelutgifning och metalliska kassa är stadgadt i lagen för Sveriges riksbank af den 12 maj 1897, kap. II. Bill. till Riksd. Prat. 1898. 10 Sami. 1 Afd. 2 Band. (Bankoreglementet II.) 1 2 § 4. Biksbanken är skyldig att, när så påfordras, vid sitt hufvudkontor inlösa sina sedlar efter den grund, Konung och Biksdag faststält, hvadan sedlar å kronor och riksdaler riksmynt inlösas efter deras lydelse, sedlar å specie eller banko efter den grund, att en riksdaler specie eller banko gäller lika med en riksdaler femtio öre riksmynt, samt sedlar å 14 och 10 skillingar uti koppar efter enahanda grund som för inlösen af sedlar, lydande å banko. Se 1) lag för Sveriges riksbank af den 12 maj 1897, kong! förordningen om rikets mynt af den 3 februari 1855, lagarne om rikets mynt och om öfvergången till det nya myntsystemet af den 30 maj 1873, 2) lag med vissa bestämmelser om riksbankens sedelutgifningsrätt, så ock angående forum för riksbanken af den 12 maj 1897. § 5. Om förfarandet, i fall riksbanken vägrar att sedel vid uppvisandet inlösa, stadgas i lagen med vissa bestämmelser om riksbankens sedelutgifningsrätt, så ock angående forum för riksbanken den 12 maj 1897, § 2. Om offentliggörande af uppgifter angående riksbankens ställning stadgas i §§ 23 och 24 af lagen för Sveriges riksbank af den 12 maj 1897. AFDELNING II. Om bankens rörelse. A. Om köp och försäljning af guld, silfver, utländska vexlar och obligationer samt om metalliska kassans upprätthållande. § 7. Mom. 1. I riksbankens såväl hufvud- som afdelningskontor emottages svenskt guldmynt, pregladt i enlighet med kongl. förordningen af den 81 juli 1868 och äldre författningar, efter dess värde i gångbart mynt. 3 Mom. 2. De i enlighet med kongl. förordningen den 3 februari 1855 eller äldre författningar preglade svenska silfvermynt emottagas af riksbanken enligt den i § 3 af lagen den 30 maj 1873 om öfvergången till det nya myntsystemet stadgade grund. Mom. 3. I afseende på utländska guld- och silfvermyntsorter, hvilka icke, till följd af afslutad konvention, skola gälla såsom ^gångbart mynt i riket, ega fullmägtige bestämma, såväl bvilka slag må köpas som pris derpå. '' Mom. 4. Om köp och försäljning af guld och silfver är stadgadt i lagen för Sveriges riksbank af den 12 maj 1897, § 10. druid och silfver, som sjöledes införas, skola mot sjöfara försäkras. Mom. 5. Fullmägtige ega att i afseende på mottagande af omyntadt guld vid afdelningskontoren meddela de särskilda föreskrifter, fullmägtige anse beböfliga. # . Mom. 6. Fullmägtige ega pröfva, om och till bvilket pris silfver i plants samt annat omyntadt silfver ma af riksbanken inköpas. Mom. 7. I fråga om utlemnande af svenskt guldmynt, pregladt före år 1873, eller af utländskt guld- eller silfvermynt, som icke, i följd af afslutad konvention, skall gälla såsom gangbart mynt i riket, ega fullmägtige besluta. Mom. 8. Guld och silfver i plants tillhandahållas vid hufvudkontoret i mån af tillgång till pris, som fullmägtige ega bestämma. § 8. Mom. 1. Om rätt för riksbanken att köpa eller genom annat aftal öfvertaga och att sälja dels utländska valutor, dels vissa slag af obligationer samt att förmedla köp och försäljning af in- och utländska obligationer är stadgadt i lagen för Sveriges riksbank af den 12 maj 1897, §§ 11 och 12. Mom. 2. Riksbankens behållning i utländska valutor ega fullmägtige att hafva innestående hos kända och säkra utländska bankinrättningar eller handelshus samt att å dessa behållningar utställa vexlar eller anvisningar. Mom. 3. I fråga om öppnandet af räkning med utländska bankinrättningar och handelshus enligt lagen för Sveriges riksbank af den 12 maj 1897, § 20, 2:dra stycket, ega fullmägtige rätt att för hvarje särskilt fall bestämma vilkoren. 4 § 9. Om metalliska kassan visar benägenhet att nedgå till det i lagen för Sveriges riksbank af den 12 maj 1897, § 8, bestämda minsta belopp, böra fullmägtige i tid vidtaga de åtgärder, hvilka med afseende påförhållandena för tillfället finnas lämpliga, medelst afyttrande af obligationer eller statspapper, medelst sedelstockens förminskning genom indragning å lånerörelsen eller medelst anlitande af kredit å utrikes ort; egande fullmägtige att af dessa utvägar välja den eller dem, som för tillfället må finnas bäst leda till ändamålet. § io. Beloppet af den utländska kredit, som riksbanken enligt lagen för Sveriges riksbank af den 12 maj 1897, § 20, lista stycket, eger begagna, må ej öfverstiga 20 millioner kronor. B. Om riksbankens sedlar, om vexling af mynt ochK sedlar ^samt om andra betalningsmedel, som i riksbankens kassor mottagas. § II. '' r '' '' " ''.'' f ‘. ■ • s ’'' i : ■ •’ , ■ ;, ■ ‘ '' i ''j‘ ] i. i < i yr Mom. 1. Texten å de sedlar, som riksbanken enligt lagen för Sveriges riksbank af den 12 maj 1897 utgifver, skall lyda sålunda: Sveriges riksbank inlöser vid anfordran denna sedel å 00 kronor med guldmynt enligt lagen om rikets mynt af den 30 maj 1878. Mom. 2.o Dessa sedlar förses med namnteckning af två riksbankeus tjenstemän. A sedlar af fem och tio kronors valör anbringas båda namnteckningarna genom tryck, och sedlarne å 50 och 100 kronor förses med en tryckt och en handskrifven namnteckning, men å 1,000-kronors-valören handskrifvas båda namnteckningarna. Mom. 3. Riksbankens hufvud- och afdelningskontor skola alltid vara försedda med riksbankens sedlar till utvexling mot det i riket gångbara myntet. Mom. 4. I fråga om inlösen af bristfälliga och förslitna sedlar iakttages hvad som dels är stadgadt i kongl. kungörelserna af den 5 mars 1836, den 4 februari 1859, den 7 november 1878 och den 24 oktober 1890, dels föreskrifves i stadgarna för tjenstgöringen i riksbankens hufvudkontor. * 5 Mom. 5. Framställning om inlösen af sedel, som blifvit så stympad och skadad, att denna inlösen beror icke af sedelns granskning, utan på undersökning och pröfning af särskilda skäl och omständigheter, pröfvas och afgöres af fullmägtige. Mom. 6. Sedlar å riksdaler, äfvensom å en krona, då sådana till riksbanken ingå, skola på föreskrifvet sätt obrukbargöras. • § 12. I riksbankens hufvudkontor skola tillhandahållas svenskt mynt och skiljemynt af alla de valörer, som enligt gällande lag om rikets mynt utmyntas; börande fullmägtige tillse, att, så vidt ske kan, nödigt förråd af hvarje slag förefinnes. Derjemte skall, i enlighet med § 16 af lagen om rikets mynt den 30 maj 1873, vid afdelningskontoren i Göteborg och Malmö alltid finnas så stort förråd af guld-, silfver- och bronsmynt, som erfordras för vexling af sådana mynt, hvilka endast till statens kassor äro lagligt betalningsmedel, mot lika stort belopp samma slags gångbara mynt samt för utlemnande af guldmynt mot skiljemynt till hvilket som helst med 10 kronor delbart belopp. I öfrigt utvexlas vid afdelningskontoren guld-, silfver- och bronsmynt endast i mån af tillgång. Rörande gångbarheten af mynt och skiljemynt stadgas i lagen om rikets mynt af den 30 maj 1873, §§ 13 och 14, den senare sådan den lyder enligt kongl. kungörelsen af den 25 juni 1881. § 13. Mom. 1. Vid riksbankens hufvud- och afdelningskontor skall mottagas till invexling med gångbart mynt hvilket som helst belopp af kopparmynt, pregladt efter myntordningar äldre än 1855 års myntordning, samt af riksgäldskontorets poletter. Sådant mynt får icke åter utvexlas. Mom. 2. Kopparskiljemynt, pregladt enligt 1855 års myntordning, skall likaledes i riksbanken qvarhållas. Mom. 3. Fullmägtige ega bestämma, till hvilket värde sådant kopparskiljemynt, som ej vidare i rörelsen utlemnas, skall i riksbankens räkenskaper bokföras. 6 § 14. Mom. 1. Vid insättningar och liqvider i riksbankens hufvud- och afdelningskontor kunna, utom rikets mynt och riksbankens sedlar, användas dels hufvud- och afdelningskontorens vexlar, dels sedlar, utgifna af sådana enskilda banker, som å den ort, der insättningen eller liqviden sker, lemna dagligt tillfälle till utbyte af dessa sedlar mot riksbankens sedlar, och hvilka i öfrigt af fullmägtige pröfvas böra. till emottagande godkännas, dels ock, efter fullmägtiges pröfning, vid uppvisandet betalbara, af enskilda penningeanstalter utstälda vexlar. Om förfaringssättet med mottagna enskilda bankers sedlar ega fullmägtige meddela föreskrifter. Mom. 2. Finnes å ort, der afdelningskontor af riksbanken är förlagdt, icke tillfälle till utbyte af enskilda bankers sedlar mot riksbankens, ega fullmägtige, när sådant pröfvas för lättnad allmänhetens beröring med kontoret behöfligt, medgifva, att de enskilda bankers sedlar, som dertill af fullmägtige godkännas, må i kontoret mottagas, men böra derjemte så förfoga, att till kontoret inkomna dylika sedlar varda, så fort lämpligen ske kan, emot riksbankens utbytta. Mom. 8. I afdelningskontoren mottagna enskilda penningeanstalters i Stockholm betalbara vexlar skola genast såsom kontant leverering till hufvudkontoret insändas; och sådana, som äro stälda att betalas å annan ort, inkasseras, så fort sig göra låter. § 15. Hufvud- och afdelningskontorens kassor skola å hvarje helgfri dag hållas för allmänheten tillgängliga å tider, som af fullmägtige bestämmas. C. Om postvexelrörelsen. § 16. Mom. 1. De vexlar, som riksbanken enligt § 18 i lagen för Sveriges riksbank af den 12 maj 1897 utgifter, skola vara stälda till viss man eller order och få ej in blanco transporteras. 7 Mom. 2. I hvarje af riksbankens kontor må penningar insättas och ett deremot svarande belopp efter telegram af de kontor, der insättningen egt rum, af hvilket som helst annat riksbankens kontor till vederbörande i behörig ordning utbetalas, dock med rättighet för det senare kontoret att, om svårighet möter för beloppets utbetalande i reda penningar, å detsamma utfärda postvexel, att inlösas vid hufvudkontoret; och ega fullmägtige genom meddelade särskilda föreskrifter bestämma de afgifter och de vilkor i öfrigt, som med hänsyn till riksbankens säkerhet kunna pröfvas för åtnjutande af omförmälda rättighet erforderliga. D. Om depositions-, giro- samt upp- och afskrifningsrörelsen. § 17- Af en hvar, som sådant önskar, skall, enligt lagen för Sveriges riksbank af den 12 maj 1897, § 16 a), riksbanken såväl vid hufvudkontoret som vid afdelningskontoren på deposition afgiftsfritt mottaga penningar att utan räntegodtgörelse återbetalas vid anfordran eller å tid, som vid insättningen bestämmes; skolande bevis öfver sålunda insatta penningar ställas till viss man. Sådant insättningsbevis skall återställas, då penningarne lyftas. § 18. Mom. 1. Enligt lagen för Sveriges riksbank af den 12 maj 1897, § 16 b) och § 17, skall riksbanken dels af en hvar, som sådant önskar, vid såväl hufvudkontoret som afdelningskontoren, utan afgift eller räntegodtgörelse, mottaga och å giroräkning föra penningar med förbindelse att vid anfordran tillhandahålla räkningshafvaren hvad å räkningen innestår, dels ock utan räntegodtgörelse för statsverkets räkning mottaga penningar och af statsverkets tillgodohafvande verkställa utbetalningar enligt aftal mellan fullmägtige och vederbörande myndighet. För denna rörelse gälla följande bestämmelser: a) om öppnande af räkning göres skriftlig anmälan; b) insättningar och uttagningar få ske äfven i brutna tal; 8 c) å insättning meddelas qvitto, hvilket ej får år å annan öfverlåtas; d) för uttagning kan begagnas antingen handskrifven eller tryckt anvisning eller till viss man eller order stöld vexel, hvilken icke får in blanco transporteras; skolande behörigen folierade och numrerade vexelblanketter räkningshafvare tillhandahållas utan afgift. Mom. 2. Derest från statsverkets sida ifrågasattes, att, efter vederbörligt förordnande, särskilda myndigheter skola ega att utställa anvisningar på statsverkets giroräkning vid hufvudkontoret och få dessa anvisningar vid anfordran i afdelningskontor inlösta, ega fullmägtige att sådant medgifva under de vilkor och bestämmelser, som fullmägtige finna för riksbanken behöfliga. § 19. <•*'' '' . '' 0. Hafva fullmägtige enligt § 16 i lagen för Sveriges riksbank af den 12 maj 1897 åt firmor, som hafva vexeldiskontering i riksbanken och ej sjelf va drifva bankrörelse, öppnat upp- och afskrifningsräkning mot räntegodtgörelse, skola för begagnande af sådan räkning gälla följande hufvudsakliga bestämmelser: '' a) insättningar, och uttagningar få ske äfven i brutna tal; b) å insättning meddelas qvitto, hvilket icke får å annan öfverlåtas; c^ för uttagning begagnas å viss man eller order stöld vexel, hvilken icke får in blanco transporteras,, Eäkningshaf,varen eger icke begagna andra vexelblanketter än sådana, som af riksbanken honom tillhandahållas. För dessa vexelblanketter, å hvilka qvitto skall lemnas, får afgift icke upptagas; d) vexel, är betalbar, vid; uppvisandet, under, förutsättning att. å räkningen finnes behållning, motsvarande vexelns belopp; e) a insatta medel beräknas ränta från och med första helgfria dag efter insättningen å högsta, fulla 100-tal af behållningen; f) ■ fullmägtige'' bestämma det belopp, som högst må å räkning innestå, äfvensom räntefoten, hvilken kan vara olika i hufvudkontoret och de särskilda afdelningskontoren. a g E. Om mottagning i förvar af guld, silfver och värdepapper samt af gods under försegling. uJiivd -fol .;,|j ’ t;! T. 1;: ■ „y* j-i llk-.i; i § 20. Mom. 1. Då, jemlikt § 19 i lagen för Sveriges riksbank af den 12 maj 1897, i riksbankens hufvudkontor till förvar mottages guld eller silfver, myntadt eller i plants, skall bevis derom utfärdas. Detta bevis, som skall vara stäldt till viss man, bör innehålla: a) för såväl myntadt som omyntadt guld eller silfver vigt och dessutom, i fråga om mynt, antal och valör af hvarje slag samt, beträffande metall i plants, uppgift å finheten, hvilken inlemnaren har att styrka med företeende af attest från kontrollverket; b) beräknadt värde i rikets mynt; och c) förbindelse för riksbanken att emot bevisets återbekommande och betalning af nedan bestämda förvaringsafgift, återställa det till förvar mottagna eller, om sådant ej kan ske, betala dess i beviset upptagna värde i rikets mynt. Mom. 2. När, jemlikt det i mom. 1 åberopade stadgande i lagen för Sveriges riksbank, till förvar i riksbankens hufvudkontor mottagas obligationer, aktier eller andra värdepapper, af de slag, fullmägtige bestämma, skall likaledes derom utfärdas bevis till viss person och af följande innehåll i öfrigt: a) uppgift å värdepapperens antal, utgifningsdag och belopp samt serie, nummer eller annan beteckning för hvarje slag af värdepapper jemte derå satt värde, detta senare, så vidt ske kan, upptaget efter gällande pris å papperen, och b) förbindelse för riksbanken att, mot bevisets återbekommande och betalning af nedan bestämda förvaringsafgift, återställa de i förvar mottagna handlingarna eller lemna andra af samma slag, beskaffenhet och belopp eller ock utbetala det värde, som för det eller de felande papperen, efter de i beviset bestämda pris, belöper. Mom. 3. Afgiften för i förvar lemnadt guld, silfver eller värdepapper utgör för år riiknadt ''/20 procent af det deponerades i beviset upptagna värde, hvarvid del af tusental beräknas som helt. Utan afseende på förvaringstidens längd skall vid inlemnandet afgift erläggas för minst ett år. Bill. till Riksd. Prof. 1898. 10 Sami. 1 Afd. 2 Band. 2 (Bankoreglemente! II.) io Afgiften för hvarje särskild deposition må i intet fall understiga två kronor för år räknadt. Derest depositionen ej på årsdagen af insättningen återtages, anses den såsom på ett år förnyad på då gällande vilkor. Uttager insättare depositionen före utgången af den tid, för hvilken afgift blifvit erlagd, eger han likväl ej rätt att återbekomma erlagd afgift. Mom. 4. Hafva fullmägtige på grund af sista punkten i § 19 i lagen för Sveriges riksbank af den 12 maj 1897 medgifvit mottagande till förvar i hufvudkontoret af paket eller annan flyttbar egendom under försegling och utan att uppgift lemnas om innehållet, skall bevis om mottagandet utfärdas till viss person och i öfrigt innehålla: a) beskrifning å det till förvar aflemnades yttre skick och rymd, och b) förbindelse för riksbanken att, emot återställande af beviset och erläggande af nedan bestämda afgift, återlemna godset; dock utan ansvarighet å riksbankens sida för oförvållad skada eller tillfällig olycka. Mom. 5. För gods under försegling beräknas förvaringsafgiften efter godsets rymd och förvaringstiden sålunda, att för hvarje månad betalas: för gods med rymd af högst 25 kub.-decim. Kr. 3> » 3> » derutöfver t. o. m. 50 )) 3> » 3> 3> 3> )) » 3) 3> 3> 3> 3) 3) 3) 3) 3) 3> 3> 3) 3> 3) 3) 3) 75 3) 3) 3) 100 3) 3) 3) 125 3) 3) 3) 150 3) 3) 3) 3) 3) 3) 0:50 0:75 1:— 1:25 1:40 1:55 o. s. v. med 15 öres förhöjning för hvarje ytterligare rymd af 25 kub.- decimeter eller del deraf; skolande, utan afseende å förvaringstiden, afgift alltid erläggas för minst tre månader. Mom. 6. I öfrigt iakttages i afseende å till förvar inlemnadt guld, silfver, värdepapper eller försegladt gods: att om inlemnaren icke åtnöjes med det af riksbanken beräknade värdet å guldet, silfret eller värdepapperen eller med uppmätningen af försegladt gods eller med påförd förvaringsafgift, depositum icke mottages; hvarjemte i fråga om försegladt gods tjenar till efterrättelse: att vid inlemnandet skall betalas den afgift, som, enligt hvad ofvan är stadgadt, bör för hvarje fall minst erläggas; att för börjad månad förvaringsafgift påföres såsom för en hel månad; samt att obetald förvaringsafgift skall för hvarje kalenderår inbetalas. 11 Mom. 7. De för bedrifvande af den i mom. 1—6 omförmälda rörelse vid hufvudkontoret i öfrigt erforderliga föreskrifter meddelas af fullmägtige. Mom. 8. Hafva fullmägtige på grund af § 19 i lagen för Sveriges riksbank af den 12 maj 1897 medgifvit, att vid afdelningskontor af riksbanken må till förvar mottagas guld, silfver, värdepapper eller försegladt gods, ega fullmägtige, med iakttagande af bär ofvan stadgade grunder, meddela de närmare bestämmelser, som för den ifrågavarande rörelsens bedrifvande finnas erforderliga. Mom. 9. Bestämmelser angående förvarandet i riksbanken af postsparbanken tillhöriga obligationer och värdepapper äro meddelade i § 51 här nedan. F. Om utlåningsrörelsen. § 21. Mom. 1. Riksbankens utlåningsrörelse drifves genom hufvudkontoret i Stockholm för Stockholms stad och län, Upsala, Södermanlands och Vestmanlands län; genom afdelningskontoret i Göteborg för Hallands, Göteborgs och Bohus äfvensom för Elfsborgs län med undantag af Redvägs härad; genom afdelningskontoret i Malmö för Kristianstads och Malmöhus län; genom afdelningskontoret i Falun för Kopparbergs län; genom afdelningskontoret i Gefle för Gefleborgs län; genom afdelningskontoret i Hernösand för Yesternorrlands län; genom afdelningskontoret i Jönköping för Jönköpings län jemte ofvannämnda härad af Elfsborgs län samt Vartofta och Frökinds härad af Skaraborgs län; genom afdelningskontoret i Kalmar för Kalmar läns södra landstingsområde eller Norra och Södra Möre samt Stranda och Handbörds härad jemte Öland äfvensom för Aspelands härad af Kalmar läns norra landstingsområde; genom afdelningskontoret i Karlstad för Vermlands län; genom afdelningskontoret i Linköping för Östergötlands län samt för Norra och Södra Tjust, Sevede och Tunaläns härad af Kalmar läns norra landstingsområde; genom afdelningskontoret i Luleå för Norrbottens län; genom afdelningskontoret i Mariestad för Skaraborgs län med undantag af Vartofta och Frökinds härad; genom afdelningskontoret i Umeå för Vesterbottens län; genom afdelningskontoret i Vexiö för Kronobergs och Blekinge län; genom afdelningskontoret i Visby för Gotlands län; genom afdelningskontoret i Örebro för Örebro län samt genom 12 afdelningskontoret i Östersund för Jemtlands län, under iakttagande i afseende å samtliga afdelningskontoren af de vilkor och bestämmelser beträffande lånerörelsen, hvilka fullmägtige ega föreskrifva.*) Mom. 2. Diskontering, lån, kreditiv eller kredit i löpande räkning må ej beviljas annan än den, som är inom lånedistriktet mantalsskrifven eller der drifver stadigvarande rörelse; dock att vexelutgifvare, acceptant, eller endossent likasom hypoteksutgifvare eller löftesman må kunna antagas, äfven om han tillhör annat lånedistrikt, än der diskontering, lån, kreditiv eller kredit i löpande räkning sökes. Utan hinder af distriktsindelningen, må lån utan afbetalningsrätt mot realsäkerhet samt kreditiv mot enahanda slags säkerhet samt vid hufvudkontoret kredit i löpande räkning meddelas. Dessutom må bankanstalter, äfven om de icke tillhöra hufvudkontorets distrikt, i samtliga lånegrenar, anlita detta kontor. § 22. I öfverensstämmelse med hvad § 13 i lagen för Sveriges riksbank af den 12 maj 1897 stadgar omfattar utlåningsrörelsen: a) diskontering af vexlar; b) utlåning mot pant af obligationer, aktier eller andra värdepapper eller i vissa fall ensamt mot låntagarens förbindelse; c) utlåning mot pant af varor; d) beviljande af kassakreditiv och kredit i löpande räkning; e) beviljande af af betalningslån. a) Diskontering: af vexlar. § 23. Mom. 1. Vexel, som af riksbanken diskonteras, skall vara stäld i svenskt mynt, accepterad och betalbar å inrikes ort inom sex månader efter diskonteringsdagen samt dragen på svensk undersåte, bosatt inom riket. *) Distriktsindelningen kommer att under år 1899 undergå den förändring, som föranledes af stadgandena i slutet af detta reglemente om inrättande af nya afdelningskontor i Halmstad och Karlskrona. 13 Mom. 2. Är acceptanten icke bosatt å diskonteringsorten eller i Stockholm eller å ort, der afdelningskontor af riksbanken eller annan bankinrättning finnes, skall å vexeln uppgifvas namnet på en å diskonteringsorten eller annan ort, der bankanstalt är förlagd, boende person, hos hvilken betalningen vid förfallotiden tillbandahålles. - .i ! .ii : •T,»’. i.-; TCg/rmJu-jv ni n • • >, a b) Utlåning mot pant af obligationer, aktier eller andra värdepapper eller i vissa fall ensamt mot låntagarens förbindelse. Mom. 1. Utlåning sker mot förbindelse till återbetalning antingen å bestämd tid af högst sex månader eller ock efter högst tre månaders uppsägning samt mot pant af obligationer, aktier eller andra värdepapper. Mom. 2. Kommun och annan dermed jemförlig samfällighet äfvensom stiftelse må, på ofvan stadgade återbetalningsvilkör, kunna erhålla lån utan annan säkerhet än dess egen förbindelse. . ■ . . , i 11 , i > ■''.; !'' '' . • : j i ;''j ; '' ,. ,t O IH :I i : '' T ('''' i t I V. e) Utlåning mot pant af varor. § 25. Mom. 1. Utlåning sker mot förbindelse till återbetalning å bestämd tid af högst sex månader, samt mot pant af varor, liggande å allmän våg eller satta i förvar hos tredje man, som förbundit sig att hålla dem eller deras värde riksbanken tillhanda samt pröfvas för en sådan förbindelse vederhäftig. Panten skall i attest, som bör vara utstäld till eller öfverlåten å riksbankens hufvudkontor eller vederbörande afdelningskontor, upptagas och beskrifvas. Mom. 2. Fullmägtige bestämma såväl hvilka slag af varor må belånas som äfven belåningspriset, och ega att föreskrifva de kontroller med afseende på de upplagda varornas behöriga förvarande, som de finna ändamålsenliga och för riksbankens säkerhet behöfliga. 14 Mom. 3. Med frigifning af den för dessa lån lemnade panten eller en del deraf förhålles i enlighet med hvad för närvarande är stadgadt eller framdeles kan af fullmägtige föreskrifvet varda. Mom. 4. Såväl fullmägtige som vederbörande afdelningskontors styrelser, de sistnämnda hvar för sitt lånedistrikt, ega att, så ofta och på sätt lämpligast samt för riksbankens säkerhet nödigt finnes, låta anställa besigtningar å och inventeringar af de på vågar eller andra upplagsplatser förvarade, hos riksbanken pantsatta varor. d) Beviljande af kassakreditiv och kredit 1 löpande räkning1. § 26. Mom. 1. Kassakreditiv beviljas riksgäldskontoret på sätt i lagen för Sveriges riksbank af den 12 maj 1897, § 14, säges. Mom. 2. I öfrigt må kassakreditiv, efter vederbörande styrelses eller, der sådant särskildt föreskrifves, fullmägtiges pröfning och bestämmande, beviljas mot pant af obligationer, aktier eller i fast egendom intecknade skuldebref eller ock mot säkerhet af borgen såsom för egen skuld. Mom. 3. Kreditiv må ej beviljas på längre tid än tolf månader. Mom. 4. Kreditivafgiftens belopp bestämmes af fullmägtige och kan vara olika för de särskilda kreditivhafvarne. Mom. 5. Uttagningar och insättningar få verkställas äfven i brutna tal. Räntan beräknas å lyftadt belopp från och med den dag, då det lyftats. Om utestående belopp ej slutar å jemnt tiotal kronor, skall räntan beräknas å närmast öfverskjutande jemnt tiotal. Mom. 6. För uttagning begagnas antingen på viss man stäld, handskrifven anvisning eller ock på viss man eller order stäld vexel, hvilken icke får in blanco transporteras. Kreditivhafvaren eger icke begagna andra vexelblanketter än sådana, som af riksbanken honom tillhandahållas. För dessa blanketter, å hvilka qvitto skall lemnas, får afgift icke upptagas. Mom. 7. Kreditivtagare, som vid utgången af kreditivtiden erhållit nytt kreditiv att omedelbart derefter begagnas, är berättigad att låta till det nya kreditivet öfverföra vid kreditivtidens utgång tilläfventyrs befintlig kapitalskuld, i mån som denna icke öfverstiger det nya kreditivets belopp. För sådan öfverföring erlägges ej afgift. 15 Mom. 8. Kredit i löpande räkning kan af fullmägtige beviljas på högst tolf månader och mot samma slag af säkerhet, som för kreditiv äro faststälda, samt på de vilkor i öfrigt, som fullmägtige bestämma, dock att afgift för dylik kredit ej erlägges. Mom. 9. Sammanlagda beloppet af de kreditiv, som riksbanken enligt mom. 2 utlemnar, och af beviljade krediter i löpande räkning må, på sätt i lagen för Sveriges riksbank af den 12 maj 1897, § 13 d), är bestämdt, ej öfverstiga femton millioner kronor. e) Beviljande af afbetalningslån. § 27. Mom. 1. Afbetalningslån lemnas mot lånesökandes förbindelse, försedd antingen med pant af obligationer, aktier eller i fast egendom intecknade skuldebref eller ock med borgen såsom för egen skuld. Mom. 2. Lånen återbetalas medelst erläggande hvar sjette månad efter uilåningsdagen af minst en tiondedel utaf lånebeloppet jemte upplupen ränta, vid äfventyr, om sådant försummas, att hela obetalda delen af lånet varder till betalning förfallen. Mom. 3. Tiå.n utgifvas ej å mindre belopp än 300 kronor. Mom. 4. För lån, utgifna mot borgen, åligger det låntagaren att vid hvarje afbetalningstid, om så fordras, förete intyg om egen och löftesmäns fortfarande vederhäftighet, eller ock att ställa ny säkerhet, som godkännes, vid påföljd, att eljest hela återstående lånebeloppet anses förfallet. Mom. 5. Såsom låntagare får ingen häfta för högre belopp än 6,000 kronor. Mom. 6. Öfriga bestämmelser, som för riksbankens säkerhet kunna i afseende å denna lånegren anses erforderliga, meddelas af fullmägtige. Mom. 7. Afbetalningslånen må, enligt lagen för Sveriges riksbank af den 12 maj 1897, § 13 sista stycket, ej stiga till högre sammanräknadt belopp än tjugufem procent af riksbankens grundfond eller tolf millioner femhundra tusen kronor. Mom. 8. Inlemnas till hufvud- eller afdelningskontor ansökningar om lån af detta slag å större sammanlagdt belopp, än tillgångar^ medgifva, pröfvas låneansökningarne i den ordning de ingått. 16 Särskilda bestämmelser om utlåningsrörelsen. ; *i '' • 5* * • ’ . «. • '' ii’- ■ j \ ; ’) , ,• 7;» - !r. i''j :•.i P :-r *•'' § 28. J ■ ■ . i [ j • . ■ _ •'''' f 1 * '' • i j i • ., • .... ■ t i . För utlåningsrörelsen i dess helhet skola gälla följande särskilda bestämmelser : Mom. 1. Diskontering, lån, kreditiv eller kredit i löpande räkning må ej beviljas l:o) fullmägtige i riksbanken och ledamöterna i styrelserna öfver afdelningskontoren, dock att de kunna erhålla dels lån mot pant af varor liggande å allmän våg eller af statens, allmänna hypoteksbankens eller hypoteksföreningars obligationer, dels kassakreditiv mot säkerhet af nämnda obligationer; ''■''It . .i/ 2:o) tjensteman och betjente i riksbankens hufvudkontor eller afdelningskontor; dock ega bemälde tjensteman och betjente att vid hufvudkontoret eller vederbörande afdelningskontor erhålla lån eller kreditiv mot säkerhet af statens, allmänna hypoteksbankens, hypoteksföreningars eller kommuners obligationer. Mom. 2. Lån, kassakreditiv eller kredit i löpande räkning mot borgen af fullmägtig eller styrelseledamot eller tjensteman eller betjente i riksbanken må icke beviljas samt ej heller vexel, å hvilken fullmägtig eller styrelseledamot eller tjensteman eller betjent hos riksbanken är tecknad såsom acceptant, trassent eller siste endossent, i riksbanken diskonteras. * • I. . (Jfr § 15 i lagen för Sveriges riksbank den 12 maj 1897.) Mom. 3. De i §§ 24, 25 och 27 omförmälda lån utgifvas endast å jemna tiotal kronor. ''• § 29. Mom. 1. Förbindelse för lån, kreditiv eller kredit i löpande räkning skall, derest låntagares eller löftesmäns vederhäftighet ej är inom styrelsen känd, eller den erbjudna panten icke ensam för sig anses innefatta fullgod säkerhet, vara försedd med af embetsmyndighet, offentlig tjensteman eller enskild person, för hvilken styrelsen hyser fullt förtroende, utfärdadt intyg angående vederhäftigheten. 17 Men oberoende häraf åligger det styrelsen att med afseende å hvarje sökt vexeldiskontering, lån, kreditiv eller kredit i löpande räkning pröfva antagligheten af den derför erbjudna säkerhet samt med noggrannhet tillse, att riksbankens säkerhet i hvarje fall betryggas; och må styrelsen icke underlåta att, för vinnande af detta ändamål, förskaffa sig alla de upplysningar, som kunna inverka på omdömet om gäldenärernas ställning och förmåga att i allo uppfylla ingångna förbindelser. Särskildt bör vid diskontering af vexlar hänsyn tagas till vexlarnes ursprung. Mom. 2. Då låntagare eller hypoteksutgifvare eller löftesmän ej sjelfva kunna skrifva eller icke hafva för styrelsen känd namnteckning, skall af två trovärdiga män alltid vara bestyrkt, i förra fallet att de, vid deras namns tecknande närvarande, erkänt förbindelsen, och i det senare underskrifternas egenhändighet. § 30. Möm. 1. Allmänheten är berättigad att i upp- och utlåuingsärenden hos riksbankens hufvud- och afdelningskontor med dem omedelbart skriftvexla. Alla häraf i hufvud- och afdelningskontoren härflytande bestyr besörjas afgiftsfritt under de vilkor och förbehåll, fullmägtige bestämma. Mom. 2. Det förbud, som enligt § 35 i lagen för Sveriges riksbank af den 12 maj 1897 är meddeladt för fullmägtig i riksbanken och ledamot af styrelse vid afdelningskontor att såsom kommissionär taga någon befattning med vexeldiskontering eller med anskaffande af lån eller kreditiv vid hufvud- eller afdelningskontor, skall äfven gälla beträffande tjenstemännen vid riksbankens hufvud- och afdelningskontor. Öfverträder fullmägtig detta förbud, göres anmälan derom hos Riksdagens justitieombudsman, som anställer åtal i enlighet med den för fullmägtige gällande ansvarighetslag. Ofverträdes förbudet af ledamot i afdelningskontors styrelse, anmäles förhållandet hos fullmägtige, som i fråga om åtals anställande ega förfara på sätt den särskilda ansvarighetslagen för dessa styrelseledamöter bestämmer. Bryter tjensteman mot berörda förbud, anmäles sådant hos fullmägtige eller vederbörande styrelse, hvilka ega att antingen för alltid eller för viss tid af minst sex månader skilja den felaktige från befattningen och densamma åtföljande förmåner. Bill. Ull Riksd. Prot. 1898. 10 Sami. 1 Afd. 2 Band. ?, (Bankoreglementet II.) 18 § 81. Mom 1. Räntan för lån, kreditiv och kredit i löpande räkning samt vid köp af vexlar ega fullmägtige bestämma med afseende å såväl penningställningen som utlåningstiden och de säkerheter, hvilka erbjudas; och kan denna ränta vara olika i riksbankens hufvud- och afdelningskontor. Mom. 2. För låne- och kreditivbelopp, som ej senast å förfallodagen betalas, påföres från nämnda dag sex procent ränta för år räknadt, der ej högre ränta är å försträckningen betingad, i livilket fall denna högre ränta utgår, intill dess full betalning sker. § 32. Utlåning sker vid riksbankens såväl hufvud- som afdelningskontor alla söckendagar i veckan. § 33. Riksbankens hufvud- och afdelningskontor ega med stöd af Kong]. Mapts plakat och påbud till domhafvande och executorer om en promt handräckning och execution för Rikets Ständers bank den 18 april 1681 att af såväl öf versfall) ål lareembetet i Stockholm som samtliga Konungens befallningshafvande och öfriga exekutorer skyndsamligen erhålla laga handräckning i alla de utsökningsmål, som af hufvud- och afdelningskontorens utlåningar härröra, med åliggande för bemälda myndigheter att, efter skuldens indrifvande, de influtna medlen ofördröjligen till hufvud- eller afdelningskontor insända. § 34. Obligationer, utfärdade af riksbanken å medel, upplånade före år 1S80, få icke i riksbanken belånas, men riksbanken infriar vid anfordran sådana af dessa obligationer, hvilka ej innefatta förbud mot medlens uttagning. § 35. Om särskild rediskouteringsrätt samt om beviljande af särskilda kreditivförmåner åt enskilda banker är stadgadt i lagen för Sveriges riksbank, öfvergångsstadganden, § 41. 19 AFDELNING III. Om riksbankens styrelse och dennas åligganden. i . /f , :i , ;•* ill;-; '' .!/ § 36. Moll). 1. Riksbanken förvaltas enligt § 72 regeringsformen och § 71 riksdagsordningen af sju fullmägtige. Ordförande, som ej må utöfva annan befattning inom riksbankens styrelse, åtnjuter af riksbankens medel ett årligt arfvode till belopp, lika med det en hvar af öfriga fullmägtige i denna sin egenskap eger uppbära enligt af Riksdagen faststäld allöningsstat. Mom. 2. För fullmägtige skola jemlikt § 72 regeringsformen och § 78 riksdagsordningen finnas fyra suppleanter, en förordnad af Konungen och tre valde af Riksdagen. Mom, 3. På sätt § 71 riksdagsordningen föreskrifver, välja fullmägtige sjelfva bland sig en vice ordförande att föra ordet, när hinder för ordföranden inträfEar. Mom. 4. Är styrelsen ej så fulltalig, som för besluts fattande erfordras, enligt hvad här nedan föreskrifves, inkallas suppleant, utsedd af Riksdagen. Den af Konungen förordnade suppleanten inkallas, när förfall för ordföranden anmälts. Mom. 5. När fullmägtig på grund af bestämmelserna i §§ 29 och 30 af lagen för Sveriges riksbank af den 12 maj 1897 ej får utöfva befattning såsom sådan, skall han genast frånträda densamma samt suppleant då inkallas att i stället såsom fullmägtig inträda. § 37. Vid förvaltningen af riksbanken hafva fullmägtige att ställa sig till efterrättelse ej mindre rikets grundlagar än äfven de i afseende på riksbanken särskilt utfärdade lagar, reglementariska föreskrifter och stadgar. 20 § 38. Mom. 1. Fullmägtige utse inom sig två deputerade, kvilka det åligger att, i öfverensstämmelse med bankoreglementet och den instruktion, som af fullmägtige fastställes, samt i öfrigt efter af fullmägtige bestämd fördelning af göromålen dem emellan, föredraga ärenden inför fullmägtige, tillse utförandet af fullmägtiges beslut, verkställa köp och försäljning af utländska vexlar med hvad dertill hörer, utöfva tillsyn öfver göromålen inom riksbanken samt handhafva den löpande förvaltningen i öfrigt. Mom. 2. Derjemte utse fullmägtige, likaledes inom sig, en vikarierande deputerad, hvilken det åligger att under den tid, då ordinarie deputerad åtnjuter ledighet, äfvensom vid tillfälligt förfall för någon af deputerade, fullgöra dennes åligganden. Mom. 3. Ordinarie deputerade ega åtnjuta ledighet hvardera en och en half månad årligen. Mom. 4. Fullmägtige utse, likaledes inom sig, en fullmägtig för att enligt meddelade föreskrifter utöfva tillsyn öfver riksbankens pappersbruk och tryckeri samt inför fullmägtige föredraga bruket och tryckeriet rörande ärenden. Detta uppdrag må, dock endast tillfälligtvis, iunehafvas af ordinarie deputerad. Mom. 5. De till fullmägtige och deras deputerade samt den fullmägtig, som besörjer tillsynen vid riksbankens pappersbruk och tryckeri, utgående aflöningsförmåner äro bestämda i den af Riksdagen faststälda afiöningsstat. Mom. 6. När, med begagnande af den i mom. 3 medgifna rätt, deputerad begagnar ledighet och till följd deraf eller med anledning af fullmägtig meddeladt tillfälligt uppdrag i riksbankens angelägenheter suppleant inkallas och deltager i riksbankens styrelse, eger denne att för tiden i fråga af bankens medel uppbära ersättning med belopp, motsvarande det för fullmägtig i staten anvisade arfvode. Mom. 7. Då vid förfall för ordföranden den af Konungen förordnade suppleanten tjenstgjort, utgår till denne ersättning af bankens medel, beräknad i förhållande till det för ordföranden bestämda arfvodet, dock ej för längre tid än sammanlagdt halfannan månad hvarje år; häri ej inberäknad den tid, ordföranden kan hafva varit frånvarande med anledning af tillfälligt uppdrag i riksbankens tjenst. 21 Mom. 1. För behandling af allmänna ärenden sammanträda fullmägtige en gång i hvarje vecka eller oftare, om ärendenas beskaffenhet och oafbrutna gång sådant fordra, och skola dervid minst fem fullmägtige vara tillstädes; dock må ärenden, som böra skyndsamt handläggas, kunna afgöras af allenast fyra fullmägtige, derest tre af dem äro om beslutet ense; men i sammanträden med fullmägtige i riksgäldskontoret skola minst fem af fullmägtige i riksbanken deltaga. Uppstår vid fullmägtiges öfverläggningar skiljaktighet i meningarna, böra fullmägtige till protokollet afgifva sina röster, hvilka per capita beräknas. I de fall, då rösterna äro lika, ege ordföranden afgörande röst. Den, som icke till protokollet sig yttrat, anses hafva bejakat pluralitetens beslut, och fullmägtig, som af en eller annan anledning varit hindrad att något fullmägtiges beslut öfvervara, får ej på sådan grund sig undandraga att deltaga i de öfverläggningar, som vidare i följd af samma beslut kunna uppstå. Endast i fråga om val till sådana förrättningar, hvartill någon ibland fullmägtige kan blifva utsedd, får röstning med slutna sedlar ega rum. Expeditioner i fullmägtiges namn må ej utgå utan till följd af beslut, fattadt vid fullmägtiges sammankomst. Mom. 2. Pröfning af utlåningsärenden verkställes alla söckendagar af minst fyra fullmägtige, nemligen de två deputerade samt minst två bland öfriga fullmägtige. § 40. Angående de ärenden, som böra hållas hemliga, äfvensom om skyldigheten för fullmägtige, styrelseledamöter, revisorer och tjenstemän att doldt och förtegadt hålla hvad som rör enskilda personers förhållanden till riksbanken och annat, som bör hållas hemligt, är stadgadt i lagen för Sveriges riksbank af den 12 maj 1897, §§ -SO och 37. § 41. Mom. 1. Det åligger fullmägtige tillse, att guld, som kongl. myntverket för riksbankens räkning till utmyntning eller af annan orsak emottagit, så fort lämpligen ske kan, i-edovisas genom dess aflemnande till riksbanken, myntadt eller i plants; och bör omyntadt guld hos riksbanken bokföras efter värdet i rikets mynt utan afdrag för myntningskostnaden. 22 Mom. 2. Omyntadt silfver bokföres till det pris, fullmägtige efter omständigheterna bestämma. Mom. 3. Fullmägtige skola, när kongl. myntverket för riksbankens räkning innebar guld och silfver, genom delegerade deltaga i den inventering, som derstädes i januari månad hvarje år och oftare, der så nödigt pröfvas, anställes, på sätt Kongl. Maj:t finner godt förordna. Skulle dervid något finnas att erinra, må fullmägtige hos Kongl. Maj:t derom göra anmälan. i '' 1 /,1 H s'' " : . : 1: : : :r § 42.• '' Fullmägtige skola minst eu gång hvarje år icke allenast förrätta inventering af riksbankens hufvudkontors allä kassor och öfriga förvaringsrum, utan äfven anställa besigtning å riksbankens hus och inventarier i Stockholm. •••• H •; >» * '' f--'' ; :.v .• •j#< s . :. § 43. ''■nvi i.i>''• '' .f )* ( ^ 1»'' HT f Tf; r j|l ‘ - f. • : ''• ■; V; '' . ''■ • Mom. 1. Fullmägtige berättigas att, efter noggrann pröfning af omständigheterna i hvarje särskildt fall, såväl lemna riksbankens gäldenärer förlängning i den föreskrifna tiden för betalande af deras skulder till riksbanken som ock bevilja de riksbankens gäldenärer, hvilka till borgenärers förnöjande sin egendom afträdt, ackord vid liqviden af deras skulder till riksbanken. I annat än sist omförmälda fall må fullmägtige deremot icke efterskänka något af hvad enligt gifna föreskrifter och gällande författningar bör erläggas, utan skola alla frågor om eftergift underställas nästblifvande bankoutskott till afgörande i den ordning, instruktionen för detta utskott stadgar. Mom. 2. Fullmägtige ega att såväl för hufvudkontoret som, på förslag af vederbörande styrelse, för afdelningskontoren bestämma, hvilka såsom osäkra ansedda fordringar skola föras inom linien i räkenskaperna. § 44. Öfver sådana till bankoutskott eller revisorer strida besvär eller hos bankoutskottet gjorda ansökningar, som blifvit inom behörig tid till fullmägtige inlemnade, skola fullmägtige afgifva utlåtande. 2B § 45. Fullmägtige äro berättigade att när som helst genom ombud, utsedt inom eller utom fullmägtige, anställa inventering och undersökning vid afdelningskontoren. För dylik förrättning, som verkställes af fullmägtig i riksbanken, utgår ej särskilt arfvode, utan endast rese- och traktamentsersättning, beräknad enligt tredje klassen af gällande resereglemente. Till annat ombud lemnas godtgörelse efter bestämmande af fullmägtige. § 46. .■ i ; •. ,• >i< i * ;"I''U Mom. 1. Åt fullmägtige är öfverlemnadt att låta af riksbankens medel utbetala: “i ,* l:o de åtskilliga barnhusinrättningar i riket anvisade anslag; 2:o bidragen till enke- och pupillkassorna vid riksbankens hufvud- och afdelningskontor samt pappersbruk; 1'' '' 3:o åt de personer, hvilka förut åtnjutit julgafva och fortfarande deraf äro i behof, sådant understöd till oförändradt belopp; >'' 1 4:o de af Rikets Ständer eller Riksdagen till ännu qvarlefvande enskilda personer faststälda årliga anslag; och 5;o ersättning för utarbetande af fortsättning af registret öfver riksbankens handlingar. Mom. 2. Om de med berörda anslag inträffade förändringar skola fullmägtige hos bankoutskottet göra anmälan. §47- Mom. 1. Fullmägtige utöfva öfverinseende öfver riksbankens pappersbruk vid Tumba. Det tillkommer dem att besluta rörande de allmänna bestämmelserna för brukets drift med hvad dertill hörer; börande alla frågor om utgifter för bruket, de der icke äro genom faststälda stater bestämda eller tillhörande den löpande bruksdriften, underställas fullmägtiges pröfning och beslut. Nybyggnad eller större reparation å brukets byggnader må ej, utan oundgängligt behof, af fullmägtige företagas, innan de dertill erhållit medgifvande af baukoutskottet. 24 Mom. 2. Det åligger fullmägtige icke allenast att, sedan årsräkens ''aperna vid bruket blifvit afslutade, samfäldt eller genom delegerade, på stället taga kännedom af föregående årets förvaltning samt tillse byggnaders och maskiners tillstånd med mera, utan äfven att vid hvarje förvaltares afgång och deremellan hvart tredje år verkställa inventering af förråden vid bruket. § 48. Riksbanken tillhörig fastighet, med undantag af sådan, som till betäckande af riksbankens deruti intecknade fordran blifvit för dess räkning mropad, må icke af fullmägtige utan Riksdagens medgifvande afyttras. § 49. Enligt stadgandet i § 82 af lagen för Sveriges riksbank af den 12 maj 1897 skola fullmägtige hvarje år till Riksdagens bankoutskott afgifva berättelse angående riksbankens tillstånd, rörelse och förvaltning. Denna berättelse skall till trycket befordras och hållas för allmänheten tillgänglig. Härförutom hafva fullmägtige att till Riksdagens revisorer öfver statsverket, liksbanken och riksgäldskontoret afgifva berättelse i omförmälda hänseende. Jemte dessa berättelser skola fullmägtige till bankoutskottet och revisoierna låta öfverlemna de berättelser, styrelserna för afdelningskontoren hafva att afgifva, samt till revisorerna dessutom de från revisorerna för afdelningskontoren inkomna berättelser, åtföljda af de meddelanden och förklaringar, hvilka ma finnas af de i sistnämnda berättelser gjorda framställningar eller anmärkta förhållanden påkallade. Den berättelse angående verkstäld granskning af riksbanken i dess helhet, som jemlikt gällande instruktion för hvarje år af Riksdagens revisorer afgifves, skall på fullmägtiges föranstaltande tryckas, offentliggöras och till Riksdagen öfverlemnas jemte de yttranden och förklarin o-ar, till hvilka densamma kan gifva anledning. § 50. Fullmägtige skola alltid'' vara beredda på sådana anstalter, hvarigenom riksbankens redbarheter samt angelägna handlingar och dokumenter må kunna, 35 om så fordras, utan tidsutdrägt till säker ort förflyttas; och böra fullmägtige vid sådant förhållande af Kongl. Maj:t utbedja sig råd och upplysningar. § 51. Mom. 1. Åt de af Riksdagen valde fullmägtige är uppdraget: enligt regeringsformens § 50 att, jemte fullmägtige i riksgäldskontoret, med Konungen samråda om utsättande af annan riksdagsort, då, i anseende till vigtiga hinder, riksdag ej kan hållas i hufvudstaden; enligt regeringsformens § 98 att, om justitieombudsmannen dör eller sin befattning nedlägger, då, gemensamt med fullmägtige i riksgäldskontoret, insätta i embetet den person, Riksdagen till hans efterträdare utsett, samt att, då den person, som Riksdagen utsett att justitieombudsmannen efterträda, till verklig justitieombudsman förordnas eller genom döden afgår, eller rättigheten till efterträdandet sig afsäger, genast, samfäldt med riksgäldskontorets fullmägtige, per capita välja eu annan; enligt regeringsformens § 109 att, derest Riksdagen bestämt bevillningens hela belopp, men icke före riksdagens slut om bevillningens fördelning blifvit ense, då, gemensamt med fullmägtige i riksgäldskontoret, uppsätta och utfärda ny bevillningsförordning på sådan grund, att de i den förut gällande bevillningsförordningen stadgade artiklar jemlikt ökas eller minskas efter den faststälda bevillningssummans förhållande till den, som vid föregående riksdag blifvit fördelad; enligt riksdagsordningens § 32 att vid riksdagens början genom tre delegerade tillstädesvara vid granskning af de fullmagter, hvarmed riksdagsmännen skola styrka sin behörighet. Mom. 2. Enligt kongl. förordningen angående en postsparbank för riket ega fullmägtige att inom sig utse en fullmägtig att vara ledamot i postsparbankens styrelse; att låta för postsparbankens räkning i riksbanken förvara de postsparbanken tillhöriga obligationer och andra värdehandlingar mot den ersättning till riksbanken, som af fullmägtige bestämmes, samt att på framställning af postsparbankens styrelse föranstalta om försäljning eller pantsättning af postsparbankens Värdehandlingar till det belopp, styrelsen finner nödigt. Mom. 3. Gemensamt med fullmägtige i riksgäldskontoret ega fullmägtige i riksbanken dessutom a) att för framtida uppsigten och kontrollen öfver Göta kanals vidmagthållande utse och välja en person att, å riksbankens och riksgäldskontorets Bill. till Riksd. Prot. 1898. 10 Sami. 1 Afd. 2 Baud. 4 (Bankoreglpmcntet. II.) 26 vägnar, såsom ledamot deltaga i Göta-kan al-direktion en; skolande nytt val dertill hvarje år anställas, hvarvid dock det förut utsedda ombudet kan åter inväljas, b) att utse ett ombud att å riksbankens och riksgäldskontorets vägnar deltaga i revisionerna af kanalverkets räkenskaper, och c) att förvalta den jemlikt beslut vid 1888 års riksdag bildade byggnadsfonden för riksdags- och riksbankshus samt att vidtaga de åtgärder, som erfordras för utförande af samma Riksdags beslut i fråga om nya byggnader för Riksdagen in. m. och riksbanken, allt i öfverensstämmelse med de närmare föreskrifter, som i särskilda skrivelser af den 11 och 12 maj 1888 blifvit af Riksdagen meddelade. AFDELNING IV. Om styrelserna vid riksbankens afdelningskontor. § 52. Mom. 1. Styrelsen öfver hvartdera afdelningskontoret i Göteborg och Malmö utgöres af fyra ledamöter och öfver hvarje af de öfriga afdelningskontoren af tre ledamöter, hvilka alla, jemte nödigt antal suppleanter, för ett år i sänder, efter kalenderår räknadt, utses af fullrnägtige, med rättighet för fullrnägtige att, när de dertill finna anledning, entlediga en eller flere ledamöter i dessa styrelser; och skola i den eller de entledigades ställe annan eller andra ledamöter genast inväljas. Afgår eljest ledamot under den tid, för hvilken han är vald, utses ny ledamot att deltaga i styrelsen under den tid, som för den afgångne ledamoten återstått. Vid de årliga valen kan afgående styrelseledamot återväljas. Mom. 2. Bland ledamöter i hvarje styrelse skola fullrnägtige särskilt utse en att i egenskap af verkställande styrelseledamot handhafva den dagliga förvaltningen, men styrelsen väljer inom sig ordförande och vice ordförande. 27 Mom. 3. Suppleant inkallas i styrelsen vid tillfälligt förhinder för ordinarie ledamot. Inträffar hinder för verkställande styrelseledamot, eger styrelsen att förordna om göromålens uppehållande, intill dess fullmägtige i ärendet beslutat. Mom. 4. Å tid, som fullmägtige, på derom gjord framställning, bestämma, och sedan de förordnat om göromålens skötande, eger verkställande styrelseledamoten vid riksbankens afdelningskontor i Göteborg eller Malmö åtnjuta en och en half samt sådan ledamot vid hvarje af de öfriga afdelningskontoren en månads ledighet årligen. Öfriga ordinarie styrelseledamöter vid samtliga afdelningskontoren, med undantag af dem i Göteborg och Malmö, ega jemväl att efter anmälan hos vederbörande styrelse och, för sa vidt ej särskildt hinder derför skulle möta, på riksbankens bekostnad begagna ledighet, hvar och en under en tid af sammanlagdt högst en månad årligen. Mom. 5. För den tid, verkställande styrelseledamot, på grund af medgifvande i mom. 4, begagnar ledighet, ega fullmägtige bestämma godtgörelse till vikarie, med tillämpning dervid af de i aflöningsstaten meddelade föreskrifter angående aflöningsförmånerna för dylik ledamot. § 53. Vid förvaltningen af afdelningskontoret har styrelsen att ställa sig till efterrättelse icke allenast de för riksbanken utfärdade lagar, reglementariska föreskrifter och stadgar, utan äfven de föreskrifter, som äro eller varda af fullmägtige eller deras deputerade meddelade. § 54. Mom. 1. Det åligger verkställande styrelseledamoten vid afdelningskontor att utöfva noggrann tillsyn öfver göromålens handläggning inom kontoret, att föredraga låne- och andra ärenden och att besörja brefvexlingen emellan afdelningskontoret och hufvudkontoret, allt i öfverensstämmelse med de föreskrifter, som äro eller varda af fullmägtige eller deras deputerade meddelade. Mom. 2. Bemälde ledamot samt en af styrelsens öfriga ledamöter, hvilken fullmägtige dertill utse, ombesörja de med köp och försäljning af vexlar på utlandet vid kontoret förenade göromål. 28 Dessa ledamöter ega att antaga och entlediga nödigt biträde i berörda göromål. § 55. Mom. 1. För behandling af allmänna ärenden sammanträda styrelserna en gång i hvarje månad eller oftare, om ärendenas beskaffenhet och oafbrutna gång sådant fordra, och skola dervid samtliga ledamöter vara närvarande. Uppstå vid dessa sammanträden, dervid protokoll skall föras, skiljaktiga meningar, gälle flesta rösterna, och, då dessa äro lika, ege ordföranden afgörande röst. Mom. 2. För pröfning af utlåningsärenden sammanträda styrelserna alla söckendagar. Beslut må ej fattas, med mindre än att tre ledamöter äro tillstädes; och må låneansökning ej anses bifallen, så vida ej tre ledamöter äro derom ense. § 56. Mom. 1. Hvarje afdelningskontors räkenskaper och förvaltning granskas årligen genom fyra personer, af hvilka Riksdagens kammare utse hvardera två jemte lika antal suppleanter för dem. Mom. 2. Berättelser skola af styrelserna afgifvas såväl till bemälda revisorer, när de sammanträda, angående utlåningsrörelsen samt dithörande bevaknings- och utsökningsärenden som ock till Riksdagens bankoutskott och revisorer öfver stats-, banko- och riksgäldsverken angående afdelningskontorets rörelse på det hela; börande sistnämnda berättelser till fullmägtige inlemnas, den till bankoutskottet senast å dagen före riksdagens början och den till revisorerna åtminstone fjorton dagar före deras sammanträde. § 57. Mom. 1. De till styrelsens ledamöter utgående aflöningsförmåner upptagas i särskild, af Riksdagen faststäld aflönifagsstat. Mom. 2. Arfvodet till de styrelseledamöter, som besörja handeln med vexlar på utlandet, äfvensom ersättningen till deras biträden ega fullmägtige att, efter göromålens omfång och beskaffenhet, bestämma till såväl beloppet som detsammas fördelning ledamöterna emellan. Mom. 3. Så länge inkallad suppleant bestrider ordinarie ledamots befattning i styrelsen, åtnjute han det för den senare bestämda arfvode, Järn - 29 padt efter den tid, lian i kontorets styrelse och förvaltning deltager, dock att, när styrelseledamot, enligt medgifvande i § 52 mom. 4, begagnar ledighet och suppleant till följd häraf inträder i styrelsen, till denne af kontorets medel utgår ersättning med belopp, motsvarande det för ordinarie ledamot i staten anvisade arfvode. AFDELNING V. A. Om tjenstemännen och vaktbetjeningen vid riksbankens hufvud- och afdelningskontor, deras tillsättande, aflöning och åligganden; ordningsstadganden samt grunderna för pensions erhållande. § 58. Mom. 1. De af riksbankens hufvud- och afdelningskontors verksamhet härflytande göromål handläggas af de vid hvarje kontor anstälda tjenstemän, i öfverensstämmelse med gällande tjenstgöringsstadgar samt de af fullmägtige eller deras deputerade eller, för afdelningskontor, af dess styrelse eller verkställande styrelseledamoten meddelade föreskrifter. Mom. 2. I nämnda tjenstgöringsstadgar ega fullmägtige att vidtaga sådana förändringar, som kunna finnas nödiga och icke äro mot föreskrifterna i detta reglemente stridande; skolande likväl dylika, af fullmägtige beslutade förändringar vid nästkommande riksdag underställas bankoutskottets pröfning och stadfästelse. § 59. Tjenstegraderna inom riksbankens kontor äro fyra, nemligen: Första graden: kontorsskrifvare, kassaskrifvare och kanslister; Andra graden: bokhållare, revisorer, kassörer, notarie, registrator och ombudsman vid afdelningskontoret i Göteborg; Tredje graden: kamrerare, förste revisor och ombudsmannen vid hufvudkontoret; Fjerde graden: kommissarier och bankosekreteraren. 30 Denna gradindelning tillämpas på tjenstemännen vid kufvudkontoret oek afdelningskontoren i Göteborg ock Malmö, men icke på tjenstemännen vid de öfriga afdelningskontoren ock ej keller på ombudsmannen vid kontoret i Malmö. § 60. Mom. 1. På ordinarie stat må ej tillsättas derå tjenstemän vid hvarje kontor, än aflöningsstaten upptager. Fullmagt meddelas endast åt tjenstemännen af fjerde graden. Mom. 2. Skulle för göromålens obehindrade gång ökade arbetskrafter för någon tid finnas oundgängligen beköfliga, ega fullmägtige att utöfver stat anställa den eller de tjenstemän, som erfordras, och åt dem för tjenstgöringstiden anslå lämpliga arfvoden. Mom. 3. Vaktbetjening anställes vid hufvudkontoret till erforderligt antal af fullmägtige ock vid afdelningskontor af vederbörande styrelse till det antal, aflöningsstaten angifver. Vid kufvudkontoret ega deputerade antaga ock entlediga extra vaktmästare. § 61. Mom. 1. De till tjenstemännen och vaktbetjeniugen vid riksbankens kontor utgående aflöningsförmåner äro bestämda i särskild af Riksdagen faststäld aflöningsstat. Mom. 2. Utöfver hvad denna stat upptager, ega fullmägtige att tilldela lämpliga arfvoden åt de i staten icke upptagna biträden inom kontoret för riksbankens utrikes affärer ock kommissionsanstalten vid hufvudkontoret äfvensom åt de biträden vid afdelningskontoren i Göteborg ock Malmö, kvilka, utom den ordinarie tjenstemännen för kommissionsgöromål i Göteborg, erhålla uppdrag att handhafva de göromål, som härflyta af stadgandet i § 29 mom. 1 kär ofvan. Mom. 8. Likaledes ega fullmägtige att vid hufvudkontoret utöfver stat till vaktmästare i ock för tjenstgöring vid brandanstalterna och nattbevakningen meddela de arfvoden, fullmägtige finna skäliga. 31 § 62. Mom. 1. För tillsättning af ordinarie tjensteman utsattes vid Imfvudkontoret af fullmägtige och vid öfriga kontor af vederbörande styrelse, medelst anslag å lämpligt ställe inom kontoret samt kungörelse i Post- och Inrikes Tidningar, ansökningstid af trettio dagar från kungörandet. Anslaget skall, der så ske kan, afse icke viss tjenst, utan i allmänhet tjenst inom viss tjenstegrad. I afseende å ombudsmannabefattningen vid afdelningskontoren må fullmägtige, då så anses lämpligt, låta med åtgärder för tillsättning å ordinarie stat af sådan befattning anstå och i enlighet dermed bestämma, att dylik tjenst må bestridas på förordnande tills vidare. Mom. 2. Anmäler sig efter anslag icke någon fullt lämplig och skicklig sökande, skall ny ansökningtid utsättas. Mom. 8. För tillsättning af tjenst vid afdelningskontor insändas ansökningshandlingarna af styrelsen jemte yttrande om tjenstens behöflighet och de sökandes skicklighet och lämplighet till fullmägtige, hvilka hafva att tillsätta tjensten samt utfärda förordnande för den utnämnde. Mom. 4. Deputerade ega antaga och entlediga i staten icke uppförda behöfliga biträden inom kontoret för riksbankens utrikes affärer; böljande deputerades åtgärder härvid hos fullmägtige anmälas. § 63. Pröfvas ledigblifven tjenst kunna umbäras, ega fullmägtige låta med tillsättningen anstå, äfvensom, derest tjensten anses lämpligen kunna medelst tjenst i lägre grad ersättas, fullmägtige ega att om tillsättning af sistnämnda tjenst förordna; skolande styrelsen för afdelningskontor om dylika förhållanden hos fullmägtige göra anmälan, innan åtgärd för tillsättning af ledig tjenst utaf styrelsen vidtages. § 64. Vid alla tjenstetillsättningar skola fullmiigtige till tjensten nämna den bland de sökande, som för tjensten är mest skicklig och passande. Till ombudsman kan endast den nämnas, som aflagt prof för inträde i rikets rättegångsverk, hvilket äfven erfordras för anställning till tjenstgöring i ombudsmannaexpeditionen vid hufvudkontoret. 32 § 65. Tjensteman vid hufvudkontoret samt kamrerare och tjensteman i andra eller första grad vid afdelningskontoren i Göteborg och Malmö få icke annan tjenstebefattning utom riksbanken emottaga. Den, som till sådan tjenst inom riksbanken förordnas eller utnämnes, vare skyldig att annorstädes innehafvande tjenstebefattning genast frånträda. Tjensteman, som till följd af förut gällande stadganden innehar tjenst utom riksbanken, må dock densamma bibehålla, så länge den icke är för tjenstgöringen i riksbanken hinderlig. § 66. Uppflyttning till högre lön inom tjenstegrad må icke ske, med mindre fullmägtige eller vederbörande styrelse pröfva tjensteman hafva genom sin föregående tjenstgöring inom graden och fortfarande duglighet gjort sig förtjent af en dylik löneförbättring. § 67. Tjenstemän och betjente vid riksbankens samtliga kontor äro skyldiga att underkasta sig den vidsträcktare tjenstgöringsskyldighet eller jemkning i åligganden, som vid en förändrad organisation af riksbanken eller eljest kan varda stadgad. De tjenstemän, som hädanefter på ordinarie stat förordnas eller befordras vid hufvudkontoret eller afdelningskontoren i Göteborg och Malmö, kunna af fullmägtige för en tid af högst sex månader förflyttas till tjenstgöring i samma eller högre grad vid annat af nyssnämnda'' kontor; egande fullmägtige att bevilja den sålunda förflyttade ersättning af riksbankens medel för resekostnaden och annan utgift, som förflyttningen för honom kan medföra. Såsom tjenstepligt åligger det en hvar af tjenstemännen vid hufvudkontoret, som dertill af fullmägtige erhålla uppdrag, att utan ersättning underskrifva nya samt granska, uppräkna och makulera förslitna sedlar. ; 1 i 1 i t J 1 i ; ) /• * f ■ • I f | '' • ;j • : . J I •'' • § 68. Mom. 1. Blifver tjensteman af sjukdom hindrad att sin syssla förrätta, och göromålens behöriga gång fordrar att föranstalta om vikariat, ega full - 33 mägtige eller vederbörande styrelse att om tjenstgöriugen förordna och för dess bestridande af riksbankens medel använda: vid kufvudkontoret samt afdelningskontoren i Göteborg och Malmö ett belopp, motsvarande den vid vederbörande kontor för första tjenstegraden bestämda lägsta lön, samt vid hvarje af de öfriga afdelningskontoren ett belopp af högst tolfhundra kronor för år räknadt; dock under iakttagande härvid, att ersättning till vikarie för ombudsman ej må komma att öfverstiga dennes ordinarie lön. Mom. 2. Erhålles tjenstledighet efter egen ansökning för svag helsas förbättrande, utan egentligt sjukdomsförfall, eller för enskilda angelägenheter, eller i och för tjenstgöring hos Riksdagen, dess utskott eller revisorer, vare den tjenstledige pligtig att sjelf vidkännas kostnaden för tjenstens bestridande. Mom. 8. Då vikariat för någon tjensteman fordras i anseende dertill, att han afträdt sin egendom åt borgenärer eller blifvit stöld under förmyndare, bör till tjenstens bestridande under den tid, vikariatet i dylika fall enligt nedanstående §§72 och 78 kan komma att fortfara, användas utom tjenstgöringspenningar den del af lönen, som fullmägtige pröfva för ändamålet nödig. Mom. 4. Tjenstemännen vid hufvudkontoret, kamrerare och tjenstemän i första eller andra graden vid afdelningskontoren i Göteborg och Malmö samt kamrerare och kassörer vid de öfriga afdelningskontoren ega, så vidt sådant utan hinder för göromålens jemna och oafbrutna gång kan ske, hvar i sin ordning åtnjuta semester, tjenstemännen i tredje och fjerde graderna vid hufvudkontoret och de i tredje graden vid afdelningskontoren i Göteborg och Malmö under en och en half månad samt öfriga ofvan omförmälda tjenstemän en månad hvarje år; dock att tjenstemännen i lägsta graden vid hufvudkontoret samt afdelningskontoren i Göteborg och Malmö ej ega att erhålla semester förr, än de kommit i åtnjutande af lönetillägg eller i graden innehaft tjenst på ordinarie stat i minst fem år. Semesterindelningen för hvarje år fastställes vid hufvudkontoret af deputerade och vid afdelningskontoren af styrelsen. § 69. För att kunna antagas till extra ordinarie tjensteman i något af riksbankens kontor fordras att hafva undergått godkänd afgångsexamen från högre allmänt läroverk eller på annat sätt ådagalagt erforderliga kunskaper för riksbankens tjenst. Bih. till llilcsd. Prot. 189S. 10 Sami. 1 Afd. 2 Band. 5 (Bankoreglementet II). 34 § 70. Tjenstledighet för öfvervaktmästare eller ordinarie vaktmästare meddelas vid hufvudkontoret af deputerade, vid afdelningskontor af styrelsen. År vaktbetjent af sjukdom hindrad att sin tjenst förrätta, må den, som af deputerad eller kontorsstyrelse förordnas att bestrida göromålen, af riksbankens medel erhålla arfvode, motsvarande vid hufvudkontoret lägsta vaktmästarelön och vid afdelningskontor högst 2 kronor om dagen, men sökes eljest ledighet, eller måste någon från tjensten afhållas derför, att han till borgenärers förnöjande sin egendom afträdt, förordnas vikarie på den tjenstlediges bekostnad. § 71. Mom. 1. Om tjensteman vid hufvudkontoret, som å tjensten innehar fullmagt, antingen, vid mindre förseelser i tjensten, ej låter sig af förmäns tillsägelser och varningar rätta, eller ock beträdes med större fel i tjenstgöringen, eller med ett ovärdigt uppförande i allmänna lefvernet, vare vederbörande förman skyldig att förhållandet skriftligen anmäla hos fullmägtige, som bestämma, huruvida sådan anmälan bör till åtgärd föranleda, i hvilket tall tjenstemannen skall lemnas tillfälle att sig förklara, och de för sakens bedömande erforderliga upplysningar infordras. Finnes tjenstemannen beträdd med större eller mindre fel af förenämnda beskaffenhet, skall han, efter fullmägtiges pröfning, erhålla inför protokollet en allvarsam föreställning eller från tjenstgöring afhållas på längre eller kortare tid med förlust af större eller mindre del af lönen. Varder han sedermera till ny förseelse förvunnen, afhålles han från tjenstgöring på längre eller kortare tid med förlust af större eller mindre del af lönen, eller ock skiljes han från innehafvande tjenst. Mom. 2. Af de tjenstemän åter vid hufvudkontoret, som icke å tjensten erhållit fullmagt, samt tjenstemännen vid afdelningskontor ega fullmägtige att, sedan vederbörande tjensteman fått tillfälle sig förklara, från tjensten och densamma åtföljande förmåner entlediga den, med hvilken kontoret finnes icke vara belåtet; egande fullmägtige att i afseende på tjensteman vid afdelningskontoret vidtaga sådan åtgärd på anmälan af vederbörande kontorsstyrelse. Anse åter fullmägtige eller kontorets styrelse af tjensteman begångna fel kunna försonas med andra af de i mom. 1 omnämnda påföljder, ega de att sådana tillämpa. 35 § 72. Tjensteman, som varder under förmynderskap stäld, må det ej tillåtas att tjensten förrätta, så länge hans omyndighetstillstånd fortfar. Blifver han icke inom två år från förmyndares inseende befriad, skiljes han från tjensten; dock att, om hans omyndighetstillstånd varit föranledt af sjukdom, fullmägtige må ega att efter omständigheterna förfara. § 73. '' ,, Den tjensteman eller vaktbetjent, som till borgenärers förnöjande sin egendom afträdt, bör genast från tjenstgöring i riksbanken afhållas och skall, om han icke senast ett år efter det inställelsedagen i konkursen inträffat, styrker sig vara från borgenärers kraf befriad, skiljas från sin i riksbanken innehafvande tjenstebefattning. § 74. Har tjensteman genom domstols utslag, som vunnit laga kraft, förklarats förlustig medborgerligt förtroende, skall han från sin tjenst i riksbanken entledigas. § 75. Den extra ordinarie tjensteman, som utan erhållet tillstånd eller anmäldt laga förfall uteblifver från tjenstgöring tre månader, eller eljest visar märklig försummelse eller undandrager sig behörigt deltagande i göromålen, skall, på anmälan af deputerade eller, för afdelningskontor, af verkställande styrelseledamoten, från listan öfver extra ordinarie tjenstemän afföras. § 76. Om någon åt vaktbetjeningen visar ohörsamhet mot förmiins befallningar eller på annat sätt felar i tjensten eller utom densamma förhåller sig otillbörligt, ankommer det på fullmägtige eller vederbörande kontorsstyrelse att afhålla den felaktige från tjenstgöring under längre eller kortare tid, med förlust af större eller mindre del af lönen, eller ock genast skilja honom från tjensten. 36 § 77. Beräknande af pension åt tjensteman och vaktbetjening grundas på dels den lön, de vid afgång från tjensten innehafva, dels det antal år, de varit anstälda såsom extra ordinarie eller ordinarie i riksbankens eller annan statens tjenst. § 78. Mom. 1. Tjensteman eller vaktbetjent skall, då han uppnått 65 lefnadsår och tjenat 35 år, vara förpligtad att med oafkortad lön såsom pension från tjensten afgå, fullmägtige dock obetaget att låta med afsked anstå, derest och så länge den pensionsberättigade pröfvas kunna i tjensten på ett tillfredsställande sätt gagna riksbanken och kan finnas villig att i tjensten qvarstå. Mom. 2. Verkställande styrelseledamot vid afdelningskontor, hvilken är tjensteman i riksbanken, vare, om han vid ofvan angifna lefnads- och tjensteålder frånträder förstnämnda befattning, berättigad att i pension åtnjuta sin lön såsom sådan ledamot oafkortad. § 79. Den tjensteman eller vaktbetjent, som, efter ådagalagdt välförhållande, sig om afsked anmäler, är, såvida han fylt sextio år och tjenat trettiofem år, berättigad att såsom pension för lifstiden åtnjuta tre fjerdedelar af innehafvande lön. Före uppnådda sextio lefnadsår i förening med trettiofem tjensteår kan afskedssökande endast i händelse af bevislig oförmögenhet till vidare tjenstgöring pension erhålla. Pensionsbeloppet bestämmes då efter tjensteåren allena, medelst afdrag å tre fjerdedelars lön af en trettiofemtedel för hvarje bristande tjensteår. Öfverstiga deremot tjensteåren trettiofem och åldersåren sextio, ökas det ofvan bestämda pensionbeloppet med en trettiofemtedel för hvarje öfverskjutande tjensteår, eller ock med en sextiondedel för hvarje öfverstigande åldersår, derest detta sistnämnda beräkningssätt skulle för afskedssökanden förmånligare utfalla. § 80. Då sådant för göromålens säkra och skyndsamma gång finnes erforderligt, kunna fullmägtige på pensionsstat förflytta tjensteman eller vaktbetjent, 37 som af sjukdom eller minskad arbetsförmåga är förhindrad att vidare på ett tillfredsställande sätt gagna riksbanken, oaktadt han sig ej om afsked anmält. I sådant fall ega fullmägtige att, efter omständigheterna, tillägga den som afskedas, antingen hela lönen i pension, ehvad de föreskrifna lefnads- och tjensteåren äro uppnådda eller icke, eller ock en del af lönen, dock ej mindre än hvad med tillämpning af bestämmelserna i nästföregående paragraf belöper. Pensionstagare, som af domstol genom laga kraft egande utslag förklarats förlustig medborgerligt förtroende för alltid eller för viss tid, hafve förlorat rättigheten att pension vidare uppbära. Mom. 1. Ansökningar från personer inom riksbanken rörande arfvoden utöfver faststäld stat, gratifikationer, eftergifter eller afskrifningar få endast ske hos bankoutskottet; och skola ansökningarna till fullmägtiges expedition inlemnas senast å den dag, Riksdagen sammanträder, vid påföljd, att de i annat fall icke varda till pröfning upptagna. Mom. 2. Öfver sådana af fullmägtige eller styrelse för afdelningskontor fattade beslut, som grunda sig på stadgandena i denna afdelning af reglementet, kunna besvär anföras hos näst sammanträdande bankoutskott eller, mellan riksdagarne, hos revisorerna af riksbanken, dock, hvad angår beslut i ordningsmål, endast i det fall, att klaganden blifvit från tjensten skild eller förklarats skyldig afstå någon del af sina löneinkomster. Besvären skola, vid äfventyr af talans förlust, anmälas hos fullmägtige, i frågor om befordringar senast fjorton dagar efter det beslutet blifvit justeradt, och i andra mål senast fjorton dagar efter det klaganden af beslutet bevisligen erhållit del, den oräknad, allt före klockan tolf på dagen, hvarefter besvären böra till fullmägtiges expedition inlemnas, när de äro stälda till bankoutskottet, sist å den dag riksdag sammanträder, och när de anföras hos revisorerna af riksbanken, sist fjorton dagar före revisionens början, men är beslutet meddeladt senare än fjorton dagar före utgången af den sålunda bestämda tiden, böra besvären till bankoutskottet eller revisionen omedelbart ingifvas innan klockan tolf å fjortonde dagen efter den, då befordringsfråga blifvit justerad eller beslut i annat mål blifvit klaganden delgifvet. 88 B. Om tjenstemännen och arbetspersonalen vid Tumba pappersbruk. § 83. Tumba bruks egentliga förvaltning besörjes på stället af en förvaltare, som på förordnande tills vidare af fullmägtige tillsättes. Till förvaltarens biträde äro anstälda för papperstillverkningen en verkmästare och en pappersmästare samt vid räkenskapsgöromålen och den öfriga förvaltningen en bokhållare, livilka alla, på förvaltarens förslag, tillsättas på förordnande tills vidare af fullmägtige. För förvaltaren och öfriga bruksbetjeningen gäller till efterrättelse den af bankoutskottet den 15 december 1857 faststälda instruktion, med den ändring, som af andra eller materialbokhållaretjenstens indragning följer. § 84. Mom. 1. Tumba bruks tjensteman och vaktmästare tillkommande löne- och öfriga förmåner äro bestämda i särskild, af Riksdagen faststäld aflöningsstat. Mom. 2. Den vid bruket anstälda arbetspersonal antages och afskedas af förvaltaren, på sätt instruktionen föreskrifver. För nämnda personal fastställa fullmägtige aflöning och öfriga förmåner. Vid 1898 års riksdag har beslutits, att under loppet af år 1899 skola inrättas i Halmstad för Hallands län och i Karlskrona för Blekinge län afdelningskontor af riksbanken under de vilkor och bestämmelser med afseende å kontorens verksamhet och rörelse, som bankofullmägtige ega föreskrifva; och har Riksdagen åt fullmägtige uppdragit dels att till bedrifvande af dessa kontors lånerörelse anvisa de belopp, som finnas lämpliga, och dels att tills vidare och intill dess Riksdagen annorlunda besluter ej mindre bestämma, af huru stort antal ledamöter styrelserna för nämnda afdelnings - 39 kontor skall utgöras, än äfven utse dessa ledamöter, förordna om styrelsens verksamhet och sättet för dennas utöfvande samt bestämma arfvoden för styrelserna, äfvensom besluta om tjenstemännens antagande, göromål och aflöning samt i öfrigt vidtaga alla erforderliga åtgärder för kontorens öppnande. Jemlik t § 8 i den för bankoutskottet gällande instruktion har utskottet, på grund af under riksdagens lopp vidtagna beslut samt i noggrann öfverensstämmelse med de i lagen för Sveriges riksbank äfvensom i lagen med vissa bestämmelser om riksbankens sedelutgifningsrätt, så ock angående forum för riksbanken, båda af den 12 maj 1897, faststälda grunder upprättat och sammanfattat förestående reglemente att, intill dess annorlunda kan varda i vederbörlig ordning förordnadt, tjena till ovilkorlig efterlefnad och iakttagande; kommande dock äldre, oförändrade stadganden, instruktioner och förordnanden att derjemte iakttagas, så vidt de, vid förekommande särskilda fall, utan stridighet med här utstakade grunder och gifna speciella föreskrifter må kunna tjena till efterrättelse; och böra fullmägtige besörja, att lagen angående myntbestämningen den 1 mars 1830, de ofvanberörda båda lagarne af den 12 maj 1897, kongl. kungörelserna af den 30 maj 1873 angående rikets mynt och om öfvergången till det nya myntsystemet, myntkonventionerna mellan de tre skandinaviska landen af åren 1873 och 1876 samt detta reglemente efter riksdagens slut i lika format af trycket utgifvas och till salu allmänheten tillhandahållas. Stockholm den 12 maj 1898. J. JOHANSSON. CARL MOBERG. G. F. ÖSTBERG. K. E. HOLMGREN L. P. MALLMIN. G. H. SPENS. C. JEHANDER. OSCAR ALMGREN. O. NILSSON. J. P. JANSSON. J. P. NILSSON. JOHN RETTIG. JOH. DAHLBERG. A. HANSSON. Solberga. AUG. HENRICSON. ROBERT EKLUNDH C. R. Troilius. Aflöningsstat h> >. - i j . * *■ • i*.;.’ / för Sveriges Riksbank. A. Fullmägtige i Riksbanken: sju fullmägtige uppbära i årligt arfvode hvardera............. kronor 4,000: hvarförutom två deputerade åtnjuta hvardera .................. » 8,000: och en vikarierande deputerad ............................................. » 8,000: samt derförutom den fullmägtig, som besörjer tillsynen vid riksbankens pappersbruk och tryckeri ........ » 1,000: ‘ ! j 11J l:.; -.»v fr)J ■■■■’ ’ V *u^f.r> ''V.. ■ {■ ■ t? ’ '' ii > O . • ■ i./ •’[.. B. Hufvud kontoret i Stockholm: Tjenstemännen: Å lönestat: tjugu i första tjenstegraden, kontorsskrifvare, kassaskrif - hvilket belopp kan förhöjas efter fem års ordinarie tjenst . i graden till ..................................................................... » 2,000: tjugutvå i andra tj enstegraden, bokhållare, revisorer, kassörer, notarie^ registrator, hvarje ....................... » 2,000: hvilket belopp kan förhöjas efter 5 års ordinarie tjenst i graden till ..................................................................... > 2,500: efter tio års till................................................ » 8.000- 41 tio i tredje tjenstegraden, kamrerare, ombudsman, förste revisor, hvarje.................................................................. kronor hvilket belopp kan förhöjas efter fem års ordinarie tjenst i graden till ..................................................................... » efter tio års tjenst i graden till .......................................... » fem i fjerde tjenstegraden, kommissarier, bankosekreteraren, hvarje....................... » hvilket belopp efter fem års ordinarie tjenst i graden kan förhöjas till............................................................... » Å arfvodesstat Tjenstgöringspenningar: till tjensteman i första tjenstegraden, hvarje..................... » till tjensteman i andra tjenstegraden, hvarje..................... » till tjensteman i tredje tjenstegraden, hvarje..................... » till de tjensteman i fjerde graden, hvilka uppbära 4,000 kronor i lön, hvarje ...................................................... » till dem, hvilka uppbära 4,500 kronor i lön, hvarje...... »'' Missr åkning spenningar: till kassörerna samt till den tjensteman, som inom kontoret för riksbankens utrikes affärer bestrider kassa gör om ål .............................................................................. » till den första gradens tjensteman, som förordnas att förestå bronsmyntkassan ...................................................... » ArJvoden : l:o) för vård om riksbankens förvaringslcassor, låne-, säkerhets- och värdehandlingar samt kontanta medel och Bih. till Rilcsd. Prol. 1898. 10 Sami. 1 Afd. 2 Band. (Bankoreglementet II.) 3,000: — 3,500: — 4,000: — 4,000: — 4,500: — 800: — 1,000: — 1,200: — 1,450: — 1,750: — 1,500: — 600: — 42 andra behållningar, äfvensom för kontroll och revision af kommissionsanstaltens verksamhet, tillsammans 22 arfvoden å kronor 750: — ..................... kronor 16,500: nemligen till: fyra kommissarier i bankkontoret, sju kamrerare, ombudsmannen, den särskildt förordnade vårdaren af dagkassans fasta behållning, bokhållaren vid kontoret å Norrmalm, en tjensteman vid kontoret för riksbankens utrikes affärer, bokhållaren vid kommissionsanstalten, två bokhållare i sedelkontoret samt fyra andra tjenstemän, hvilka till ifrågavarande slags uppdrag förordnas; 2:o) till extra arbeten och semestervikariat samt till flit - penningar åt extra ordinarie tjenstemän .................. » 30,000: 3:o) till brandchefen ............................................................ » 600: 4:o) till vårdaren af riksbankens mynt- och medaljsamling ........................................................................... » 500: Vaktbetjeningen: öfvervaktmästaren och brandmästaren, lön........................ » 1,400: tjenstgöringspenningar................................................... » 600: jemte fria husrum och vedbrand; vaktmästarne, hvarje, lön........................ kronor 700: — tjenstgöringspenningar..................... » 800: — » j qqq. hvilka belopp efter fem års ordinarie tjenst och derunder ådagalagdt välförhållande kunna höjas till sammanlagdt 1,200 kronor, nemligen: lön...................................................... kronor 800: — och tjenstgöringspenningar............ » 400: — ,, j 200- samt efter tio års ordinarie tjenst under fortsatt välförhållande kunna ytterligare höjas till sammanlagdt 1,400 kronor, nemligen: lön...................................................... kronor 900: — och tjenstgöringspenningar............ » 500: — ? 1 400'' -— i 5 Aflöningsstat för Sverig-es Riksbanks afdelningfskontor, gällande från 1898 års början. Afdelningskontoret i Göteborg: I. Styrelsen: fyra styrelseledamöter, hvardera............................................. kronor 2,400: samt derförutom den ledamot, som kandkafver den dagliga förvaltningen ............................................................ » 4,600: jemte fri bostad; dock att, derest sistnämnda befattning bestrides af någon riksbankens tjensteman, aflöningen till honom under tiden utgår efter enahanda grunder och bestämmelser, som gälla för tjenstemän i fjerde graden vid riksbankens hufvudkontor, eller med 6,200 kronor för år räknadt, deraf 750 kronor anses såsom arfvode, 1,450 kronor såsom tjenstgöringspenningar, bvilka efter fem års tjenstgöring kunna böjas till 1,750 kronor, och 4,000 kronor såsom lön, b vilket belopp efter fem års tjenstgöring kan höjas till 4,500 kronor. II. Tjenstemännen: Å lönestat: tre i första tjenstegraden, kontorsskrifvare, hvardera ...... » b vilket belopp kan förböjas efter fem års ordinarie tjenst i graden till..................................................................... sex i andra tjenstegraden, ombudsman, bokhållare, kassörer, registrator, hvardera................................................ » b vilket belopp kan förböjas efter fem års ordinarie tjenst i graden till ..................................................................... efter tio års till........................................................................ ^ eu i tredje tjenstegraden, kamrerare.................................... » b vil ket belopp kan förböjas efter fem års ordinarie tjenst i graden till..................................................................... ):> efter tio års till........................................................................ 1,500: 2,000: 2,000: 2,500: 3,000: 3,000: 3,500: 4,000: 44 Å arfvodesstat: Tjenstgöringspenningar: till tjenstemännen i första graden, hvardera ..................... kronor » » i andra )) » •» » tjenstemännen i tredje graden ....................................... j> MissräJcningspenningar: till kassörerna, hvardera ........................................... Arfvoden: till kamreraren för vård om kontorets låne- och säker hetshandlingar samt andra behållningar..................... » )> föreståndaren för kornmissionsgöromålen ..................... » » extra arbeten, semestervikariat och flitpenningar för extra ordinarie tjensteman............................................. » III. Vaktbetjeningen: två vaktmästare, hvardera, lön................................................ hvilket belopp efter fem års ordinarie tjenst och derunder ådagalagdt välförhållande kan höjas till samt tjenstgöringspenningar .......................................... en husdräng, lön ..................................................................... hvarjemte såväl denne som vaktmästarne ega att åtnjuta fri bostad och vedbrand eller såsom ersättning för nämnda förmåner ett belopp för hvardera af 300 kronor om året. Afdelningskontoret i Malmö: I. Styrelsen: fyra styrelseledamöter, hvardera............................................. kronor samt derförutom den ledamot, som handhafva1 den dagliga förvaltningen............................................................ x> 800: - 1,000: — 1,200: — 1,500: — 750: — 750: — 7,500: — 600: — 700: — 200: — 600: - 1,800: — 5,200: — 45 dock att, derest sistnämnda befattning bestrides af någon riksbankens tjensteman, aflöningen till honom under tiden utgår efter enahanda grunder och bestämmelser, som gälla för tjenstemän i fjerde graden vid riksbankens hufvudkontor, eller med 6,200 kronor för år räknad t, deraf 750 kronor anses såsom arfvode, 1,450 kronor såsom tjenstgöringspenningar, hvilka efter fem års tjenstgöring kunna höjas till 1,750 kronor, och 4,000 kronor såsom lön, livilket belopp efter fem års tjenstgöring kan höjas till 4,500 kronor. II. Tjenstemännen: Ä lönestat: två i första tj en stegraden, hvardera .................................... kronor 1,500: — hvilket belopp kan förhöjas efter fem års ordinarie tjenst i graden till ..................................................................... » 2,000: — två i andra graden, bokhållare, kassör, hvardera............... » 2,000: — hvilket belopp kan förhöjas efter fem års ordinarie tjenst i graden till ..................................................................... » 2,500: — efter tio års till........................................................................ » 3,000: — en i tredje graden, kamrerare................................................ » . 3,000: — hvilket belopp kan förhöjas efter fem års ordinarie tjenst i graden till ..................................................................... » 3,500: — efter tio års till........................................................................ » 4,000: — ombudsmannen........................................................................... » 1,500: — Å arfvodesstat: Tjenstgöringspengar: till tjenstemännen i första graden, hvardera ..................... » 800: — » » i andra )) » » 1,000: — » tjenstemännen i tredje graden ....................................... )> 1,200: — » ombudsmannen ................................................. » 500: — 46 Missr åkning spenningar: till kassören .............................................................................. kronor 1,500: Arfvoden: till kanireraren för vård af kontorets låne- och säkerhets handlingar samt andra behållningar ........................... » 750: till en tjensteman i andra graden för vården af kommis sionsanstaltens kontanta medel och värdehandlingar » 500: till extra arbeten, semestervikariat och flitpenningar till extra ordinarie tjensteman............................................. » 3,500: III. Vaktbetjeningen: en vaktmästare, lön.................................................................. » 600: som efter fem års ordinarie tjenst och derunder ådagalagdt välförhållande kan höjas till..................... » 700: och tjenstgöringspenningar...................................................... » 200: jemte fri hostad och vedbrand, en husdräng, lön ..................................................................... » 400: jemte fri bostad och vedbrand. Afdelningskontoren i Jönköping, Karlstad och Örebro, hvart, för sig, [Grupp 1): tre styrelseledamöter, hvardera ............................................. kronor 1,200: samt derförutom den ledamot, som handhafver den dagliga förvaltningen............................................................ » 2,400: dock att, derest sistnämnda befattning bestrides af någon riksbankens tjensteman, aflöningen till honom under tiden utgår med sammanlagd t 5,000 krouor för år räkuadt, deraf 800 kronor anses såsom arfvode, 1,200 kronor såsom tjenstgöringspenniugar och 3,000 kronor såsom lön, hvilket lönebelopp efter fem års tjenstgöring i nämnda egenskap kan förhöjas med 500 kronor och efter tio års med ytterligare 500 kronor, 47 kamreraren, lön ........................................................................ hvilket belopp efter fem års ordinarie tjenst såsom kamrerare vid riksbankens afdelningskontor kan förhöjas med 500 kronor och efter tio års med ytterligare 500 kronor, samt tjenstgöringspenningar................................................... och kassavårdarearfvode ......................................................... kassören, lön ........................................................................... hvilket belopp efter fem års ordinarie tjenst såsom kassör vid riksbankens afdelningskontor kan förhöjas med 400 kronor och efter tio års med ytterligare 400 kronor, samt tjenstgöringspenningar ................................................... och missräkningspenningar...................................................... registratorn, tillika bokhållare, lön....................................... hvilket belopp efter fem års ordinarie tjenst såsom registrator vid riksbankens afdelningskontor kan förhöjas med 400 kronor, samt tjenstgöringspenningar................................................... ombudsmannen, lön ............................................................... vaktbetjenten, lön .................................................................. hvilket belopp efter fem års ordinarie tjenst och derunder ådagalagdt välförhållande kan höjas med 100 kronor, tjenstgöringspenningar ............................................................ jemte fri bostad och vedbrand. kronor 2,000: » 1,250 5> 750 » 1,600 » 800 » 000 » 1,300 » 700 » 800 y> 400 » 200: Afdelningskontoren i Falun, Hernösand, Luleå och Östersund, hvart för sig, (Grupp 2): tre styrelseledamöter, hvardera ............................................. kronor 1,200: — samt derförutom den ledamot, som handhafver den dagliga förvaltningen............................................................ )> 2,400: — dock att, derest sistnämnda befattning bestrides af någon riksbankens tjensteman, allöningen till honom under tiden utgår med sammanlagdt 5,000 kronor 48 för år räknad t, deraf 800 kronor anses såsom arfvode, 1,200 kronor såsom tjenstgöringspenningar och 8,000 kronor såsom lön, hvilket lönebelopp efter fem års tjenstgöring i nämnda egenskap kan förhöjas med 500 kronor och efter tio års med ytterligare 500 kronor, kamreraren, lön ........................................................................ kronor 2,000: — hvilket belopp efter fem års ordinarie tjenst såsom kamrerare vid riksbankens afdelningskontor kan förhöjas med 500 kronor och efter tio års med ytterligare 500 kronor, samt tjenstgöringspenningar................................................... j> 1,200: — och kassavårdarearfvode ........ j> 600: — kassören, lön.............................................................................. » 1,500: — hvilket belopp efter fem års ordinarie tjenst såsom kassör vid riksbankens afdelningskontor kan förhöjas med 400 kronor och efter tio års med ytterli400 kronor, samt tjenstgöringspenningar................................................... » 700: — och missräkningspenningar...................................................... » 600: — registrator!!, tillika bokhållare, lön....................................... j> 1,200: — hvilket belopp efter fem års ordinarie tjenst såsom registrator vid riksbankens afdelningskontor kan förhöjas med 400 kronor, samt tjenstgöringspenningar................................................... j> 600: — ombudsmannen, lön................................................................... » S00: — vaktbetjenten, lön..................................................................... j> 400: — hvilket belopp efter fem års ordinarie tjenst och derunder ådagalagdt välförhållande kan höjas med 100 kronor, tjenstgöringspenningar ............................................................ » 200: — jemte fri hostad och vedbrand. Afdelningskontoren i Kalmar och Vexiö, hvart för sig, (Grupp 3): tre styrelseledamöter, hvardera ............................................. kronor 1,200: ''— samt derförutom den ledamot, som handhafver den dagliga förvaltningen ................................. j> 2,400: — dock att, derest sistnämnda befattning bestrides af någon riksbankens tjensteman, aflöningen till honom under tiden utgår med sammanlagdt 5,000 kronor för år räknadt, deraf 800 kronor anses såsom arfvode, 1,200 kronor såsom tjenstgöringspenningar och 3,000 kronor såsom lön, hvilket lönebelopp efter fem års tjenstgöring i nämnda egenskap kan förhöjas med 500 kronor och efter tio års med ytterligare 500 kronor, kamreraren, lön ...................................................................... kronor 2,000: r-r hvilket belopp efter fem års ordinarie tjenst såsom kamrerare vid riksbankens afdelningskontor kan förböjas med 500 kronor och efter tio års med ytterligare 500 kronor, samt tjenstgöringspenningar.............................................t:.... » “ 1,200: •— och kassavårdarearfvode ........... » 600: — kassören, lön...................................... » 1,500: — hvilket belopp efter fem års ordinarie tjenst såsom kassör vid riksbankens afdelningskontor kan förhöjas med 400 kronor och efter tio års med ytterligare 400 kronor, samt tjenstgöringspenningar ................................................... » 700: -— och missräkningspenningar.............................. » 600: — ombudsmannen, lön.................................................................. » 800: — vaktbetjenten, lön..................................................................... » 400: — - hvilket belopp efter fem års ordinarie tjenst och derunder ådagalagdt välförhållande kan höjas med 100 kronor, tjenstgöringspenningar ............................................................ » 200: — jemte fri bostad och vedbrand. Afdelningskontoren i Linköping, Mariestad och Umeå, hvart för sig, (Grupp 4): tre styrelseledamöter, hvardera ............................................. kronor 1,200: — samt derförutom den ledamot, som handhafver den dagliga förvaltningen ....................................i....................... D 2,400: — Bih. till Riksd. Fiol. 1898. 10 Sami 1 Afd. 2 Band. 7 (Bankoreglementet II.) 50 dock att, derest sistnämnda befattning bestrides af någon riksbankens tjensteman, aflöning till honom under tiden utgår med sammanlagdt 5,000 kronor för år räknadt, deraf 800 kronor anses såsom arfvode, 1,200 kronor såsom tjenstgöringspenningar och 8,000 kronor såsom lön, hvilket lönebelopp efter fem års tjenstgöring i nämnda egenskap kan förhöjas med 500 kronor och efter tio års med ytterligare 500 kronor, kamreraren, lön ........................................................................ kronor 1,800 hvilket belopp efter fem års ordinarie tjenst såsom kamrerare vid riksbankens afdelningskontor kan förhöjas med 500 kronor och efter tio års med ytterligare 500 kronor, samt tjenstgöringspenningar................................. » 800 och kassavårdarearfvode ................................ » 600 kassören, lön .....................,..................................................... » 1,400 hvilket belopp efter fem års ordinarie tjenst såsom kassör vid riksbankens afdelningskontor kan förhöjas med 400 kronor och efter tio års med ytterligare 400 kronor, samt tjenstgöringspenningar......................... » 700 och missräkningspenningar.................................................. » 500 ombudsmannen, lön ....................................... » 600 vaktbetjenten, lön..................................................................... » 400 hvilket belopp efter fem års ordinarie tjenst och derunder ådagalagdt välförhållande kan höjas med 100 kronor, tjenstgöringspenningar ............................................................ » 200 jemte fri bostad och vedbrand. *\‘* : t - J. \ \ C'' '' . ’ "* * } \ rf ** ''■ ’ . / „■> f Å, t f ..v . V * Afdelningskontoret i Visby (Grupp 4): tre styrelseledamöter, hvardera ..............................-.vhu....... kronor 1,200 samt derutöfver den ledamot, som handhafver den dagliga förvaltningen..................................................... » 2,400 51 dock att, derest sistnämnda befattning bestrides af någon riksbankens tjensteman, aflöningen till honom under tiden utgår med sammanlagdt 4,000 kronor för år räknadt, deraf 600 kronor anses såsom arfvode, 1,000 kronor såsom tjenstgöringspenningar och 2,400 kronor såsom lön, hyilket lönebelopp efter fem års tjenstgöring i nämnda egenskap kan förhöjas med 500 kronor och efter tio års med ytterligare 500 kronor, kamreraren, lön ........................................................................ kronor 1,800: — hvilket belopp efter fem års ordinarie tjenst såsom kamrerare vid riksbankens afdelningskontor kan förhöjas med 500 kronor, och efter tio års med ytterligare 500 kronor, samt tjenstgöringspenningar .................. » 800: — och kassavårdarearfvode................ » 600: — kassören, lön.........;............................v....................................... )) 1,400: — hvilket belopp efter fem års ordinarie tjenst såsom kassör vid riksbankens afdelningskontor kan förhöjas med 400 kronor och efter 10 års med ytterligare 400 kronor, samt tjenstgöringspenningar............................ » 700: — och missräkningspenningar...................................................... » 500: — ombudsmannen, lön......................................,............................ » 600: — vaktbetjenten, lön...................................................... » 400: — hvilket belopp efter fem års ordinarie tjenst och derunder ådagalagdt välförhållande kan höjas med 100 kronor, tjenstgöringspenningar ............;............................................... )> 200: — jemte fri bostad och vedbrand. Utöfver här ofvan angifna aflöningsbelopp har Riksdagen anvisat: a) å gemensam stat från år 1898 och till den fördelning, som fullmägtige ega att bestämma, för samtliga riksbankskontoren i orterna, med undantag af kontoren i Göteborg och Malmö, till extra biträde vid kontorsgöromålen och semestervikariat ett belopp, motsvarande i medeltal 2,000 kronor för hvarje af de i grupper indelade kontoren, samt V) å öfvergångsstat från år 1898 till fullmägtiges disposition, för bestridande af ersättning vare sig för aflöningsbelopp, som utgått enligt stat, tillämpad under år 1897, men som, till följd af kontorens indelning i grupper, förlorats, eller för mistad andel i arfvoden för kommissionsbestyr åt de tjensteman, som pröfvas deraf böra komma i åtnjutande, 4,000 kronor. ...... ■■ i..- i r. Vid tillämpningen af denna aflöningsstat iakttages följande: 1:6. Tiden för tillträdande af de i aflöningsstaten inom hvarje tjenstegrad anvisade förhöjda inkomster beräknas från och med månaden näst efter den, under hvilken tjenstemannen blifvit på ordinarie stat till tjenst inom graden förordnad eller befordrad. Vikariat, som till följd af ordinarie tjensteman anförtrodt annat uppdrag i riksbankens tjenst blifvit meddelade och fortfarit, intill dess den tillförordnade befordrats till ordinarie tjenst inom den grad, hvaruti han sålunda tjenstgjort, må såsom ordinarie tjenstetid anses och sålunda kunna, efter den i § 73 af reglementet föreskrifna pröfning, inberäknas i den tid, som erfordras för erhållande af stadgadt lönetillägg, dock under vilkor att ifrågavarande slags förordnande bör hafva fortfarit minst ett år. Enahanda bestämmelse, dock utan sistnämnda vilkor, gäller äfven i afseende å den, som bestridt förordnande å sådan befattning utöfver stat, som sedermera öfverförts på ordinarie stat, men ej för vikarie efter honom. 2:o. Tjensteman, som uppbär aflöning för tjenst i viss tjenstegrad, anses endast såsom tjensteman i graden och är pligtig att, efter vederbörandes godtfinnande, bestrida den af nuvarande eller blifvande tjenster i graden, som honom anvisas. 8:o. Tjensteman, som åtnjuter semester, bibehåller derunder så väl lön, tjenstgörings- och missräkningspenningar som ock särskilda arfvoden. 4:o. 1 öfrigt åtfölja de å arfvodestat upptagna tjenstgörings- och miss räkningspenningar samt andra arfvoden utöfvandet af tjensten och få alltså icke åtnjutas under tjenstledighet; dock må fullmägtige eller vederbörande styrelse kunna medgifva den tjensteman eller vaktbetjent, som af sjukdom 53 » hindras från tjenstens bestridande, att under högst en månad hvarje år uppbära de för tjensten anslagna tjenstgöringspenningar. 5:o. För bestridande af tjenstgoringen under semester ega fullmägtige samt styrelserna för afdelningskontoren att anvisa till extra ordinarie tjensteman arfvoden, beräknade vid bufvudkontoret och afdelningskontoren i Göteborg och Malmö till belopp, motsvarande den vid vederbörande kontor för första tjenstegraden bestämda lägsta lön, vid afdelningskontoret i Yisby efter åttahundra kronor för år samt vid hvarje af de öfriga afdelningskontoren efter niohundra kronor för år, hvarjemte till vikarie för kassör eller tjensteman, som innehar särskilt arfvode, må utbetalas mot vederbörandes missräkningspenningar eller arfvode svarande belopp för tiden i fråga, allt likväl inom de i aflöningsstaten för ändamålet anslagna medel. 6:o. Om de till extra arbeten m. m. eller extra biträden anvisade medel skulle något år icke till fullo utgå, ega fullmägtige eller vederbörande styrelse att öfverskottet till följande år öfverföra för att derunder vara till förfogande; samt Öfvergångsstadgande: 7:o. I afseende å de tjensteför flytta in gar eller tjenstetillsättningar, som kunna föranledas af Riksdagens beslut angående åtskiljande af kamrerareoch kassörstjensterna vid de s. k. mindre afdelningskontoren och tillämpningen från och med den 1 januari 1898 af nya aflöningsstater för desamma, ega fullmägtige att — der saken kan ordnas genom tjensteförflyttningar inom vederbörande kontor — efter omständigheterna besluta utan hinder af de i bankoreglementet eljest för tillsättande af tjenstemän meddelade föreskrifter om utfärdande af anslag och kungörelse samt bestämmande af viss ansökningstid. Stat för Tumba bruks tjenstemän och vaktmästare: i''. Förvaltaren, lön....................................... kronor 3,000: — tjenstgöringspenningar.................. » 1,000: — personligt lönetillägg (för J. Th. Fiébelkorn)....................................... » 1,000: — kronor 5,000: — 8 Bill. till Riksd. Prat. 1898. 10 Sami. 1 Afd. 2 Band. (Bankoreglemente! II.) 54. 20 famnar ved samt trädgårdar, innehållande 49,3.71 ar, ock åkerjord. » 1,45 hektar, bokhållaren,, lön...................... kronor 1,500: — tjenstgöringspenningar .. fri 700: — 12 famnar ved samt trädgård, innehållande 9,71 ar, och åkerjord y>> 7,09 » kontorsbiträde åt förvaltaren, högst .. verkmästaren lön.................... kronor 2,000: — tjenstgöringspenningar .. » 800: — personligt lönetillägg (för J. E. Nor- ström) ............................. »> 400: — 16 famnar ved samt trädgård, innehållande 23,14 ar, och åkerjord » 13,88 » pappersmästaren, lön............. kronor 1,400: — tjenstgöringspenningar .. » 600: — 12 famnar ved samt trädgård, innehållande 11,187 ar, och åkerjord x> 16,97 ». skolläraren, lön .................. tjenstgöringspenningar . 150: — arfvode för söndagsskolan........... » 150: — personligt arfvode (för P. Lagerblad) » 200: — — kronor 2,200: — » 1,000; » 8,200: — » 2,000: — » 1,000: — jemte 8 famnar ved; läkaren, arfvode........................................................................ » 900: —- hvartill kommer: vaktmästaren, med aflöning och öfriga förmåner i enlighet med de för vaktmästarne vid hufvudkontoret gällande bestämmelser. Anmärkning: Veden skall bestå af blandad tall och gran. STOCKHOLM, TRYCKT 1 CENTRALTRYCKERIET 1898.