utfärdadt vid slutet af 1893 års riksdag

Bill. till BiJcsd. Prot. 1893. 10 Sami. 1 Afd. 2 Band. (Riksg.-kontorets reglemente). Innehålls-förteckning. Riksgäldskontorets föremål § 1. » skulder §§ 2 och 3. » fordringar för utbetalda lån §§ 4—6. » återstående utgifter till följd af beslut vid föregående riksdagar §§ 7-15. » utbetalningar, anvisade vid innevarande riksdag, §§ 16—19. Med statsregleringen gemenskap egande utgifter § 20. På Riksgäldskontor anvisade kreditiv §§ 21—24. Från Riksgäldskontoret utgående riksdags- och revisionskostnader, aflöningar, förvaltningsutgifter m. m. §§ 25—35. Riksgäldskontorets inkomster och tillgångar §§ 36—48. Redovisningen af de till Riksgäldskontoret ingående medel §§ 49—51. Riksgäldskontorets styrelse §§ 52—60. Fullmäktiges sammankomster §§ 61—68. » särskilda åligganden och uppdrag §§ 69—88. Riksgäldskontorets betjening §§ 89 och 90. Lediga tjensters bestridande och tillsättande §§ 91—95. Behandlingen af frågor rörande tjensteförsummelser §§ 96—101. Pensionerandet af Riksgäldskontorets betjening §§ 102—105. Allmänna bestämmelser § 106. 3 Reglemente för Riksgäldskontoret. § i Riksgäldskontoret har till föremål: a) att ombesörja liqviden af svenska statens skuld, för hvilken Riksdagen enligt § 66 Regeringsformen ansvarar; b) att verkställa alla de utbetalningar, som af Rikets^ Ständer eller Riksdagen blifvit å detta verk anvisade; c) att mottaga, förvalta och redovisa alla härtill anslagna tillgångar och inkomster samt hålla uppkommande, till Riksgäldskontoret levererade öfverskott och behållningar Riksdagen till hända; d) att, i saknad af annan tillgång för bestridande af beviljade och å Riksgäldskontoret anvisade utgifter, upplåna dertill oundgängligen erforderliga medel; och e) att utföra alla uppdrag och åligganden, som Riksgäldskontoret för öfrigt af Rikets Ständer eller Riksdagen erhållit. Angående Riksgäldskontoret» skulder. § 2. De af Riksgäldskontoret för upptagna lån utfärdade och förut icke inlösta eller eljest, jemlikt behörig föreskrift, ur räkenskaperna afförda obligationer, äfvensom de obligationer, hvilka hädanefter varda af detta verk utgifna, böra, så till kapital som upplupna räntor, enligt desammas ordalydelse infrias. Der preskriptionstid i afseende på någon särskild del af Riksgäldskontorets skulder icke blifvit stadgad, komma skulderna, intill dess annorlunda förordnas, att i vederbörlig ordning liqvideras, utan afseende å den tid, inom hvilken fordringar hos enskilde eller hos Kongl. Maj:t och Kronan skola nu eller framdeles göras gällande. Härförutan har Riksdagen medgifvit: 4 a) att till innehafvaren stäld obligation må, då derom hos Fullmäktige göres framställning, på viss namngifven person öfverlåtas, för att endast i dennes hand vara gällande, samt, derest egaren sedermera det önskar, å nyo kunna göras gällande i hvarje innehafvares band, allt under de vilkor i afseende på behöriga anteckningar å sjelfva obligationen samt i Kontorets räkenskaper, som Fullmäktige ega föreskrifva; b) att Fullmäktige må, när sådant icke för Riksgäldskontoret medför olägenhet, kunna medgifva omedelbar inlösen i Riksgäldskontoret af förfallna obligationer och räntekuponger, fastän desamma enligt obligationernas lydelse och stadgandena i lånekontrakten böra å deruti angifna utrikes orter infrias; för hvilket ändamål Fullmäktige må träffa erforderliga öfverenskommelser med de låneöfvertagare, som kontraktsenligt skola ombesörja denna inlösen; samt c) att, då s. k. riksgäldssedlar i Riksgäldskontoret till inlösen företes, Fullmäktige ega att, derest sedlarne befinnas rigtiga, låta desamma med Riksgäldskontorets medel infria. Beträffande antalet egenhändiga underskrifter å Riksgäldskontorets obligationer har Riksdagen föreskrifvit, att obligationer, som komma att af Riksgäldskontoret utlemnas, böra vara försedda, då deras valör ej uppgår till 1,000 kronor eller motsvarande belopp i utländskt myntslag, med minst en, då valören utgör 1,000 kronor eller högre belopp till och med 2,000 kronor eller motsvarande belopp i utländskt myntslag, med minst två samt, då valören öfverstiger 2,000 kronor eller motsvarande belopp i utländskt myntslag, med minst tre handskrifna namnteckningar, I afseende på Riksgäldskontorets skulder, om hvilka Kontorets räkenskaper och handlingar lemna fullständig upplysning, och hvilkas belopp vid nästlidna års slut finnas summariskt uppgifna uti bil. A vid detta reglemente, böra i öfrigt de föreskrifter, som äro intagna uti de vid föregående riksdagar för Riksgäldskontoret utfärdade reglementen, i de delar samma föreskrifter ännu icke blifvit fullgjorda, fortfarande tjena till efterrättelse. § 3. Enligt 1889 års Riksdags beslut skall, med anledning af 1888 års svenska tre procent statslåns upptagande, till de under Riksgäldskontorets förvaltning stående liqvidations- och amortissementsfonderna, årligen utbetalas en annuitet till belopp motsvarande fyra procent af den för detta lån erhållna valuta, eller 885,333 kronor 33 öre, af hvilken annuitet ränta å 1888 års lån främst skall utgå, men återstoden användas till amortering å statsskulden medelst ökad utlottning eller obligationsinköp tid efter annan. 5 Angående Riksgäldskontorets fordringar för de af dess medel utbetalda eller godtgjorda lån. § 4. Beträffande Riksgäldskontorets fordringar för meddelade lån, om hvilkas belopp Kontorets böcker och räkenskaper lemna fullständig upplysning och å hvilka, för tiden vid nästlidna års slut, en förteckning jemväl finnes detta reglemente bifogad (bil. B), skola de förbindelser, å hvilka fordringarne sig grunda, jemte föreskrifterna uti äldre reglementen i tillämpliga delar fortfarande tjena till efterrättelse. § 5. Innevarande års Riksdag har medgifvit, att de inteckningar, som i Norbergs jernvägs nya aktiebolags jernväg meddelats till säkerhet för två bolaget beviljade statslån enligt två särskilda, af bolaget den 21 maj 1855 utfärdade förbindelser, hvardera å 150,000 kronor, må dödas, så vidt de besvära det å en i statsrådsprotokollet omförmäld, af kommissionslandtmätaren Carl Robert Zettergren år 1878 upprättad karta med åtecknad beskrifning utmärkta område om 16 qvadratref 75 qvadratstänger eller 2 tunnland 31,7 kappland, med vilkor att bolaget dessförinnan å det af förenämnda lån, hvarå annuiteten utgår med tre procent, till Riksgäldskontoret utom den stadgade amorteringen afbetalt ett belopp af fem tusen kronor. §6- Riksdagen har år 1879 beslutat: a) att bemyndiga Fullmäktige i Riksgäldskontoret att, i den mån ansökningar derom inkomme, emot förbindelser af allmänna inrättningar, banker och andra med af Kongl. Maj:t faststäld bolagsordning försedda kreditanstalter, mot pant af obligationer eller skuldförbindelser, utfärdade af svenska jernväg sbolag, som före utgången af 1878 undfått koncession, utlemna lån på viss tid, dock ej längre än till slutet af år 1893, och till sammanräknadt belopp af högst tjugutre millioner kronor; b) att medel till ofvannämnda utlåning skulle beredas genom försäljning af återstående osålda obligationer, tillhörande vare sig 1872 års i riksdaler riksmynt förskrifna statslån eller 1875 års i tyska riksmark förskrifna statslån eller 1878 års i pund sterling och francs förskrifna statslån; c) att upplåning enligt nästföregående moment ej finge ega rum annorledes, än i den mån de af ofvannämnda utlåning föranledda utgifter gjorde sådan upp - 6 låning nödig; skolande Fullmäktige i öfrigt vid upplåningen tillvägagå på sätt de finna lämpligast och bäst befrämja statens fördel; d) att lånesökande skulle inom den 1 Juni 1880 hos Fullmäktige i Riksgäldskontor anmäla ej allenast hvilka jernvägsobligationer eller af jernvägsaktiebolag utfärdade skuldförbindelser de önskade att såsom pant erbjuda, samt beloppet af det sökta lånet, utan ock inom hvilken tid, före utgången af 1893, de ville återbetala det lån, som erhölles; börande i fråga om återbetalningstiden iakttagas, att, der den lånesökandes verksamhet grundade sig på oktroj, meddelad för viss tid, återbetalningstiden ej finge utöfver oktrojtiden utsträckas, dock med rätt för sådan låntagare att, om ny oktroj erhölles, få omsätta lånet till senare, vid lånets beviljande under sådan förutsättning bestämd tid inom utgången afår 1893; e) att lånevilkoren skulle bestämmas sålunda, att staten, jemte fullt betryggande säkerhet för de beviljade lånens återbetalning på utfästa tider samt för behörigt gäldande af den å lånen betingade ränta, erhölle full ersättning för de ränte- och öfriga utgifter, som statens för ifrågavarande ändamål gjorda upplåning medförde; f) att utlåningen skulle af Fullmäktige i Riksgäldskontoret verkställas enligt de närmare, här ofvan ej angifna bestämmelser, som, efter det förslag dertill af Fullmäktige afgifvits, af Kongl. Maj:t komme att fastställas; samt g) att de sålunda utlånta medlen efter deras återbetalning till Riksgäldskontoret skulle, derest de då ej funnes erforderliga vare sig för fortsättning af stambanebyggnaderna eller för nybyggnader vid statsjernvägarne, användas till påskyndande af amorteringen af statens skuld. Angående Riksgäldskontoret åliggande utbetalningar. l:o. Återstående utgifter till följd af beslut vid föregående riksdagar. § 7. Riksdagen har år 1885, under förutsättning att de i statsrådsprotokollet öfver civilärenden för den 25 Februari samma år omförmälda, utaf staden Hudiksvall och Hudiksvalls trävaruaktiebolag erbjudna upplåtelser till staten af mark och af flottleden mellan Hybosjön och sjön Gryttjen komma till stånd, dels medgifvit, att Hudiksvalls jernvägsaktiébölags jernväg mellan Hudiksvall och Näsviken med alla tillhörigheter i fast och lös egendom, deribland ångbåtar 7 och pråmar jemte sjöstationer med åbyggnader samt fordringar enligt bok, vid tiden för öfverlåtelsen, må för statens räkning inköpas, att tagas i besittning den 1 November 1887, mot en köpeskilling af 536,488 kronor 15 öre, hvilken erlägges sålunda, att staten ko) eftergifver hvad af det bolaget beviljade statslån återstår oguldet den 31 December 1887, beräknadt att utgöra kronor 185,677: 97 och 2:o) sistnämnda dag betalar till bolaget dels mot erhållande af bolagets oguldna, i jernvägen intecknade obligationer ett deremot svarande belopp, beräknadt till 105,624 kronor 7 öre, dels ock ytterligare 245,186 kronor 11 öre eller sålunda tillhopa ...........................................................................„ 350,810: 18 Summa kronor 536,488: 15; dels öfverlåtit åt Kongl. Maj:t att fastställa de närmare vilkor, förbehåll och bestämmelser, som vid uppgörande af aftalet med jernvägsaktiebolaget må finnas erforderliga; dels beviljat och stält till Kongl. Maj:ts disposition för jernvägens inköpande och dess ombyggande till bredspårig samt utsträckande till norra stambanan vid Ljusdal och förseende med rörlig materiel 4,623,300 kronor och deraf anvisat till utgående under år 1886 .................................................................. kronor 2,000,000: — „ „ 1887 .................................................................. » 2,350,300: — samt „ „ 1888 .................................................................. » 273,000: —; och åligger det Riksgäldskontor att, efter Kongl. Maj:ts disposition, utbetala ofvanuämnda belopp, i den mån de ännu ej lyftats. § 8. Riksdagen har år 1879 till Kongl. Maj:ts förfogande, för att, på sätt och i den ordning, Kongl. Maj:t skulle ega att närmare bestämma, användas till inköp af Hallsberg—Motala—Mjölby jernväg tillika med allt hvad dertill hörer, så väl fast som löst, såsom husbyggnader, rörlig materiel, reservdelar till lokomotiv och vagnar, verkstadsinventarier och redskap, telegraf- och signaleringsinrättning, stält ett belopp af högst 4,000,000 kronor samt bemyndigat Fullmäktige i Riksgäldskontoret att genom försäljning af då återstående osålda obligationer, tillhörande vare sig 1872 eller 1875 eller 1878 års statslån, anskaffa de härför nödiga medlen, för att i enlighet med Kongl. Maj:ts beslut utbetalas; och åligger det alltså Riksgäldskontoret att tillhandahålla och behörigen utbetala hvad af nämnda anslag ännu ej lyftats. 8 § 9. Riksdagen har år 1890 dels, på det Kongl. Maj:t må blifva i tillfälle att för statens räkning för en köpeskilling af högst 6,750,000 kronor och på de vilkor i öfrigt, Kongl. Maj:t bestämmer, inköpa jernvägen mellan Luleå och gränsen mot Norge med alla dertill hörande byggnader och öfriga för trafikens behof utförda anläggningar jemte den vid jernvägen befintliga rullande materiel, som, vid en af maskiningeniören V. L. Klemming i september månad år 1889 verkstäld uppskattning derå, uppgifvits tillhöra bolaget “The Swedish and Norwegian railvvay company, limited", till Kongl. Maj:ts förfogande anvisat ej mindre nämnda belopp, 6,750,000 kronor, än äfven för bestridande af ifrågakommande kostnader för inköpets verkställande 250,000 kronor, att, i den mån sådant erfordras, för de dermed afsedda ändamålen användas, dels och anvisat de ifrågavarande beloppen, tillhopa högst 7,000,000 kronor, att utgå från Riksgäldskontoret, med rätt för Kongl. Maj:t att lyfta beloppen, när Kongl. Maj:t finner sådant nödigt. § 10. Till låneunderstöd för enskilda jernvägar har 1886 års Riksdag beviljat och stält till Kongl. Maj:ts disposition ett extra anslag af 5,000,000 kronor, att utgå under fem år från och med år 1887 med 1,000,000 kronor årligen, dock så att belopp, som ej blifvit till utgående under ett af dessa år anvisadt, må för ett efterföljande år af samma femårsperiod disponeras, egande Kongl. Maj:t att å detta anslag, till understödjande af nya, ännu ej påbörjade enskilda jernvägsanläggningar, anvisa af Kongl. Maj:t beviljade understödsbelopp, att utgå i enlighet med följande vilkor och bestämmelser: 1 ro) att kostnadsförslag och arbetsplan fastställas af Kongl. Maj:t, som ock närmare bestämmer de ställen, hvilka jernväg skall beröra, varande det sökande bolaget skyldigt att godtgöra de särskilda kostnaderna för möjligen erforderliga besigtningar, extra biträdens användande med mera dylikt, hvilka kunna af kostnadsförslagets och arbetsplanens granskning föranledas; 2:o) att låneunderstödet må utgöra högst hälften af anläggningskostnaden efter det faststälda kostnadsförslaget samt lyftas i mån af arbetets fortgång på sätt och å tider, som Kongl. Maj:t bestämmer, dock med iakttagande deraf, att bolagsmännens inbetalningar å af dem tecknade belopp skola ske i förhållande till de andelar af lånesumman, som lyftas, och före lyftningen af dessa låneandelar; skolande härjemte en tiondedel af den beviljade låneförsträckningen innestå till dess besigtning af jernvägsanläggningen blifvit i öfverensstämmelse med § 2 mom. 2 af Kongl. kungörelsen den 11 December 1874, angående ordnin - 9 gen för afsyning och besigtning af enskilda jernvägar och deras upplåtande för allmän trafik, förrättad, och väg- och vattenbyggnadsstyrelsen meddelat tillstånd till banans öppnande för allmän trafik; 3:o) att det lånesökande bolaget, för att kunna erhålla statsunderstöd, skall vara skyldigt hos Kongl. Maj:t styrka, att det förfogar öfver ett kapital, som jemte statslånet är fullt tillräckligt till jern vägsanläggningens utförande på sätt arbetsplan och kostnadsförslag innehålla och hvaraf minst så stor del, som motsvarar hälften af den beräknade anläggningskostnaden, bör utgöras af tecknadt eller inbetaldt aktiebelopp eller eljest utan återbetalningsskyldighet lemnadt tillskott till jernvägsanläggningens utförande; 4:o) att i afseende å ifrågavarande försträckningar skall iakttagas: - a) att annuiteten beräknas till fem procent å ursprungliga försträckningsbeloppet, af hvilken annuitet först godtgöres ränta efter fyra och en half för hundra å oguldet kapitalbelopp, och återstoden utgör afbetalning derå; b) att räntefrihet ej må beviljas, men anstånd med räntans erläggande medgifvas för högst tre år, dock icke utöfver ett år från den dag, då, enligt Kongl. Maj:ts bestämmande, jernväg senast skall vara färdig och för trafik öppnad; skolande beloppet af den ränta, med hvars erläggande anstånd sålunda medgifves, till staten inbetalas, sedan genom de stadgade annuitetsliqviderna all öfrig ränta, med hvilken anstånd icke beviljats, blifvit gulden och kapitalet godtgjordt, så att efter nämnda tids förlopp med annuitetens erläggande fortfares så länge, till dess äfven beloppet af den ränta, med hvars erläggande anstånd medgifvits, blifvit till staten inbetaldt; och c) att kapitalafbetalning skall vidtaga tre år efter den dag, då, enligt Kongl. Maj:ts bestämmande, jernväg senast skall vara färdig och för trafik öppnad; 5:o) att jernvägsanläggningen med alla dertill hörande byggnader och ma- • teriel, äfvensom all bolagets öfriga egendom, skall utgöra säkerhet för den af staten lemnade försträckning, och staten till säkerhet för sin fordrans utbekommande erhålla inteckning med förmånsrätt framför hvarje annan fordran i den jernväg, för hvars anläggning den ifrågavarande försträckningen beviljats; börande ej mindre såsom vilkor för statslånets erhållande och tillgodonjutande i bolagsordningen intagas stadgande om bolagets skyldighet att till säkerhet för statens fordran inteckna bolagets jernväg med förmånsrätt för samma fordran framför hvarje annan fordran hos bolaget, än ock en tredjedel af det beviljade statslånet innestå, till dess''inteckning med ofvan stadgad förmånsrätt i bolagets jernväg meddelats för förut lyftade andelar af lånet; hvarjemte ofvan berörde sista tredjedel ej må utbekommas, förr än inteckning för dess belopp med förmånsrätt framför hvarje annan fordran än statens blifvit i bolagets jernväg behörigen meddelad; 6:o) att Kongl. Maj:t skall insätta en ledamot i direktionen för hvarje jernvägsbolag, som innehar lån af staten, och utse eu revisor att deltaga uti gransk Bih. till Riksd. Prot. 1893. 10 Sami. 1 Afd. 2 Band, 2 (RikBg.-kontorets reglemente.) 10 ningen af bolagets förvaltning och räkenskaper, samt att arfvode till sålunda utsedd direktör och revisor skall bekostas af bolaget; 7:o) att hvarje jernvägsbolag, som erhållit statsunderstöd, skall vara skyldigt underkasta sig så väl de bestämmelser i fråga om samtrafik, hvilka Kongl. Maj:t kan finna godt för bolaget bestämma, som ock i öfrigt alla de vilkor och kontroller, som af Kongl. Maj:t pröfvas lämpliga och nödiga; samt 8:o) att hvarje sådant bolag, som nyss är nämndt, må, då Kongl. Maj:t så pröfvar lämpligt, dels utan kostnad eller årlig ersättning undfå upplåtelse af den för jernvägsanläggningen erforderliga, Kronan tillhöriga mark, som står under dess omedelbara disposition, hvaremot, när fråga är om boställsjord eller annan åt enskild person med åborätt eller annorledes upplåten kronojord, ersättning derför af bolaget bör lemnas i enlighet med gällande expropriationslag, dels ock kostnadsfritt begagna sådana å Kronans egor belägna kalk- och stenbrott jemte grustägter, som kunna vara disponibla; och åligger det Riksgäldskontor att behörigen tillhandahålla och utbetala de ännu ej lyftade belopp, Kongl. Maj:t å detta anslag anvisat eller ytterligare kan komma att anvisa. § Il Till låneunderstöd för enskilda jernvägar har 1891 års Riksdag beviljat och stält till Kongl. Maj:ts disposition ett extra anslag af 5,000,000 kronor, att utgå under fem år från och med år 1892 med 1,000,000 kronor årligen, dock så att belopp, som ej blifvit till utgående under ett af dessa år anvisadt, må för ett efterföljande år af samma femårsperiod disponeras, egande Kongl. Maj:t att å detta anslag till understödjande af nya, ännu ej påbörjade enskilda jernvägsanläggningar anvisa af Kongl. Maj:t beviljade understödsbelopp, att utgå i enlighet med följande vilkor och bestämmelser: l:o) att kostnadsförslag och arbetsplan fastställas af Kongl. Maj:t, som ock närmare bestämmer de ställen, hvilka jernväg skall beröra, varande det sökande bolaget skyldigt att godtgöra de särskilda kostnaderna för möjligen erforderliga kontrollundersökningar, besigtningar, extra biträdens användande med mera dylikt, hvilka kunna af kostnadsförslagets och arbetsplanens granskning föranledas; 2:o) att låneunderstödet må utgöra högst hälften af anläggningskostnaden efter det faststälda kostnadsförslaget samt lyftas i mån af arbetets fortgång på sätt och å tider, som Kongl. Maj:t bestämmer, dock med iakttagande deraf, att bolagsmännens inbetalningar å af dem tecknade belopp skola ske i förhållande till de andelar af lånesumman, som lyftas, och före lyftningen af dessa låneandelar; skolande härjemte en tiondedel af den beviljade låneförsträckningen innestå, till dess besigtning af jernvägsanläggningen blifvit i öfverensstämmelse med § 2 mom. 2 af 11 Kongl. kungörelsen den 11 December 1874, angående ordningen för afsyning och besigtning af enskilda jernvägar och deras upplåtande för allmän trafik, förrättad, och väg- och vattenbyggnadsstyrelsen meddelat tillstånd till banans öppnande för allmän trafik; 3:o) att det lånesökande bolaget, för att kunna erhålla statsunderstöd, skall vara skyldigt hos Kongl. Maj:t styrka, att det förfogar öfver ett kapital, som jemte statslånet är fullt tillräckligt till jernvägsanläggningens utförande på sätt arbetsplan och kostnadsförslag innehålla och hvaraf minst så stor del, som motsvarar hälften af den beräknade anläggningskostnaden, bör utgöras af tecknadt eller inbetaldt aktiebelopp eller eljest utan återbetalningsskyldighet lemnadt tillskott till jernvägsanläggningens utförande; 4:o) att i afseende å ifrågavarande försträckningar skall iakttagas: a) att annuiteten beräknas till fem procent å ursprungliga försträckningsbeloppet, af hvilken annuitet först godtgöres ränta efter fyra och en half för hundra å oguldet kapitalbelopp och återstoden utgör afbetalning derå; b) att anstånd med räntans erläggande må medgifvas för högst tre år, dock icke utöfver ett år från den dag, då, enligt Kongl. Maj:ts bestämmande, jernväg senast skall vara färdig och för trafik öppnad; skolande beloppet af den ränta, med hvars erläggande anstånd sålunda medgifves, till staten inbetalas, sedan genom de stadgade annuitetsliqviderna all öfrig ränta, med hvilken anstånd icke beviljats, blifvit gulden och kapitalet godtgjordt, så att efter nämnda tids förlopp med annuitetens erläggande fortfares så länge, till dess äfven beloppet af den ränta, med hvars erläggande anstånd medgifvits, blifvit till staten inbetaldt; och c) att kapitalafbetalning skall vidtaga tre år efter den dag, då, enligt Kongl. Maj:ts bestämmande, jernväg senast skall vara färdig och för trafik öppnad; 5:o) att jernvägsanläggningen med alla dertill hörande byggnader och materiel, äfvensom all bolagets öfriga egendom, skall utgöra säkerhet för den af staten lemnade försträckning, och staten till säkerhet för sin fordrans utbekommande erhålla inteckning med förmånsrätt framför hvarje annan fordran i den jernväg, för hvars anläggning den ifrågavarande försträckningen beviljats; börande ej mindre, såsom vilkor för statslånets erhållande och tillgodonjutande, i bolagsordningen intagas stadgande om bolagets skyldighet att till säkerhet för statens fordran inteckna bolagets jernväg med förmånsrätt för samma fordran framför hvarje annan fordran hos bolaget, än ock en tredjedel af det beviljade statslånet innestå, till dess inteckning med ofvan stadgad förmånsrätt i bolagets jernväg meddelats för förut lyftade andelar af lånet; hvarjemte ofvanberörda sista tredjedel ej må utbekommas, förr än inteckning för dess belopp med förmånsrätt framför hvarje annan fordran än statens blifvit i bolagets jernväg behörigen meddelad; 6:o) att Kongl. Maj:t skall insätta en med särskild instruktion försedd ledamot i direktionen för hvarje jernvägsbolag, som innehar lån af staten, och utse en 12 revisor att deltaga uti granskningen af bolagets förvaltning och räkenskaper, samt att arfvode till sålunda utsedd direktör och revisor skall bekostas af bolaget; 7:o) att hvarje jernvägsbolag, som erhållit statsunderstöd, skall vara skyldigt underkasta sig så väl de bestämmelser i fråga om samtrafik, hvilka Kongl. Maj:t kan finna godt för bolaget bestämma, som ock i öfrigt alla de vilkor och kontroller, som af Kongl. Maj:t pröfvas lämpliga och nödiga; samt 8:o) att hvarje sådant bolag, som nyss är nämndt, må, då Kongl. Maj:t så pröfvar lämpligt, dels utan kostnad eller årlig ersättning undfå upplåtelse af den för jernvägsanläggniugen erforderliga, Kronan tillhöriga mark, som står under dess omedelbara disposition, hvaremot, när frågan är om boställsjord eller annan åt enskild person med åborätt eller annorledes upplåten kronojord, ersättning derför af bolaget bör lemnas i enlighet med gällande expropriationslag, dels ock kostnadsfritt begagna sådana å Kronans egor belägna kalk- och stenbrott jemte grustägter, som kunna vara disponibla; och åligger det i följd häraf Riksgäldskontoret att behörigen utbetala de belopp, Kongl. Maj:t må komma att å detta anslag anvisa. § 12. Riksdagen har år 1891 beviljat och stält till Kongl. Maj:ts förfogande ett belopp af två millioner trehundrafemtio tusen kronor, att anvisas såsom lån åt Hernösands—Sollefteå jcrnvägsaMiebolag och utgå med ena hälften under år 1892 och med andra hälften under år 1893, under förutsättning att bolaget hos Kongl. Maj:t styrker, att det förfogar öfver ett kapital, som jemte statslånet är fullt tillräckligt för jernvägsanläggningens utförande på sätt arbetsplan och kostnadsförslag innehålla, och hvaraf minst en million sjuhundrafemtio tusen kronor böra utgöras af tecknadt eller inbetaldt aktiebelopp eller eljest utan återbetalningsskyldighet lemnadt tillskott till jernvägsanläggningens utförande, samt under de vilkor och bestämmelser i öfrigt, hvilka för understödjande medelst lån af enskilda jernvägsaulägguingar blifvit af 1891 års Riksdag stadgade och i nästföregående paragraf af detta reglemente finnas angifna; och har Riksgäldskontoret att, enligt Kongl. Maj:ts disposition, behörigen utbetala det sålunda för år 1893 beviljade belopp, 1,175,000 kronor. § 13. Riksdagen har år 1888 beslutat, att till odlingslånefonden må under hvarje af åren 1889—1893 ej mindre ingå de till Statskontoret inflytande annuiteter å odlingslån än äfven af Riksgäldskontoret, i mån af behof och uppå reqvisition af Kong!. Maj:t, öfverlemnas medel till så stort belopp, som jemte de till 13 fonden ingående annuiteter kan erfordras till fyllande af högst en million kronor årligen; samt att Riksgäldskontoret skall af fonden erhålla godtgörelse för den ränteutgift, som, genom berörda medels öfverlemnande till fonden, för Riksgäldskontoret förorsakas. :i. _: • i i: -f t, •. * , >[\\ i; . 1 i . ifl-f I * ] > •'' ti § U. Som sistlidne Riksdag till Kongl. Maj:ts förfogande stält ett belopp af 2,800,000 kronor, att i mån af behof lyftas i Riksgäldskontoret, för att användas till kompletteringsarbeten å Luleå—G elliv ar a-banan och till inköp af rullande materiel för densamma, äfvensom till ersättande af de för banan under år 1891 häfda utgifter, åligger det Riksgäldskontoret att, enligt Kongl. Maj:ts disposition, behörigen utbetala det sålunda anvisade beloppet 2,800,000 kronor. § 15. För fullbordande af restaurationsarbetet å Skara domkyrka har sistlidne års Riksdag anvisat dels å extra stat för år 1893 ett anslag till belopp af 35,000 kronor dels på Riksgäldskontoret 40,000 kronor såsom lån, att al domkyrkan återgäldas medelst en årlig annuitet af fem procent å den ursprungliga lånesumman, af hvilken annuitet skall beräknas fyra procent ränta å det vid hvarje liqvid återstående oguldna kapitalbeloppet, och återstoden anses såsom kapitalafbetalning, allt under vilkor att någon utbetalning icke må ega rum förr äu styrkt blifvit, att domkyrkans byggnadskassa eger tillräckliga medel för arbetets fullständiga fullbordande. Till följd häraf åligger det Riksgäldskontoret att till vederbörande behörigen utbetala nämnda lånebelopp, 40,000 kronor; hvaremot och enär detsamma blifvit i riksstaten för år 1893 uppfördt, Riksgäldskontoret eger att af statskontoret utbekomma ersättning för berörda belopp, sedan det af Riksgäldskontoret utbetalts. 2:o. Under Innevarande riksdag på Riksgäldskontoret anvisade utgifter. § 16. Innevarande års Riksdag har bemyndigat fullmäktige i Riksgäldskontoret att tillhandahålla telegrafstyrelsen för fortsatt utveckling af statens tclefonväsende ett lånebelopp af eu million kronor, att, i mån af behof och sedan detta för hvarje 14 gång blifvit af Kong]. Maj:t pröfvadt, af telegrafstyrelsen i Riksgäldskontoret lyftas och, jemte ränta, motsvarande den ränteutgift, som genom berörda belopps öfverlemnande till telegrafstyrelsen Riksgäldskontoret förorsakas, inom tolf år från första lyftningsdagen återgäldas medelst afbetalningar i den mån telegrafverkets medel dertill lemna tillgång, dock så, att dylika afbetalningar böra en månad förut af telegrafstyrelsen för Riksgäldskontoret tillkännagifvas. § 17. För anskaffande af rörlig materiel till bansträckan Vännäs—Öfver-Luleå har innevarande års Riksdag till Kongl. Majrts förfogande stält ett belopp af 800,000 kronor, att i mån af behof under år 1894 lyftas i Riksgäldskontoret, med rätt för Kongl. Maj:t att, derest Kongl. Maj:t så pröfvar nödigt, deraf använda högst 500,000 kronor till inköp af malmvagnar för Lulcå-Gellivara-banan samt att redan under innevarande år i Riksgäldskontoret lyfta hvad som för dylikt inköp kan inom sistnämnda belopp erfordras; och åligger det till följd häraf Riksgäldskontoret att omförmälda medel enligt Kongl. Maj:ts disposition behörigen utbetala. § 18. Till afsilande af arbetena å stambanan mellan Vännäs (Nyby) och Öfver-Luleå (Boden) har innevarande års Riksdag för år 1894 beviljat ett anslag af 3,700,000 kronor och deraf till utgående från Riksgäldskontoret anvisat 3,000,000 kronor, att enligt Kongl. Maj:ts disposition utbetalas. § 19. Innevarande års Riksdag har beslutat, att till odlingslånefonden må under hvarje af åren 1894—1898 ej mindre ingå de till statskontoret inflytande annuiteter å odlingslån, än äfven af Riksgäldskontoret, i mån af behof och uppå reqvisition af Kongl. Maj:t, öfverlemnas medel till så stort belopp, som jemte de till fonden ingående annuiteter kan erfordras till fyllande af högst en million kronor årligen, samt att Riksgäldskontoret skall af fonden erhålla godtgörelse för den ränteutgift, som, genom berörda medels öfverlemnande till fonden, för Riksgäldskontoret förorsakas. 15 ■-.t* .[au / M-n/im i''^iri''ijvjoi''1:; j *yio 3:o. Med statsregleringen gemenskap egande utgifter. § 20. I händelse under löpande året skulle visa sig, att Statskontorets inkomster äro otillräckliga för bestridande af dess utgifter, åligger det Riksgäldskontoret att, sedan Kongl. Maj:t, uppå Statskontorets underdåniga anmälan, pröfvat behofvet, för dess fyllande tillhandahålla Statskontoret det belopp, Kongl. Maj:t för sådant ändamål finner för godt bestämma; dock med förbindelse för Statskontoret att, så snart dess tillgångar det medgifva, återgälda hvad Riksgäldskontoret sålunda förskjutit. 4:o. På Riksgäldskontoret anvisade kreditiv. § 81. Till följd af stadgandet i Regeringsformens 63 § har Riksdagen anslagit och till utbetalning från Riksgäldskontoret anvisat en kreditivsumma af fem millioner kronor, för att vid infallande krig af Konungen lyftas, sedan han Statsrådet in pleno hört och Riksdagen sammankallat. Riksdagens å denna summa utfärdade förseglade anordning får ej förr brytas eller summan af Fullmäktige utbetalas, än sedan riksdagskallelsen blifvit i hufvudstadens kyrkor vederbörligen kungjord. § 22. Den kreditivsumma, som, enligt ofvan åberopade grundlagsstadgande, bör å Riksgäldskontoret anvisas för att, på sätt detsamma innehåller, under tiden mellan innevarande och nästkommande riksdag vara tillgänglig, då Konungen till rikets försvar eller andra högst vigtiga och angelägna ändamål, sedan hela Statsrådets tankar deröfver blifvit inhemtade, finner den vara oundgängligen nödig, har Riksdagen faststält till två millionor fem hundra tusen kronor. § 23. För bestridande af ifrågakommande utbetalningar utaf de genom näst föregående paragrafer å Biksgäldskontoret anvisade kreditiv böra detta verks härtill disponibla tillgångar begagnas, och, i fall dessa icke äro tillräckliga, de derut - 16 öfver erforderliga medlen af Riksgäldskontoret upplånas mot Kontorets obligationer, stälda till inlösen antingen efter viss förfallotid eller efter föregången uppsägning; egande Fullmäktige att, med hänsigt till de vid upplåningen sig företeende omständigheter och förhållanden, bestämma räntevilkoren samt fastställa betalningsterminerna för dessa obligationer; dock får obligationernas förfallotid icke utsättas senare än fem år efter deras utgifningsdag. § 24. Till bestridande af sådana Telegrafverkets oförutsedda utgifter, som för uppfyllande af traktatsenliga förbindelser kunna erfordras, har Riksdagen medgifvit, att Kongl. Maj:t må ega att, i händelse verkets egna medel dertill icke lemna tillgång, i Riksgäldskontoret utbekomma förskott till belopp af högst etthundrafemtio tusen kronor. 5:o. Från Riksgäldskontoret utgående riksdags- och revisionskostnader, ailöningar, förvaltningsutgifter, na. in. § 25. Alla på Riksdagens beslut grundade utgifter för riks dagskostnader skola, intill dess annorlunda af Riksdagen förordnas, under behörigt iakttagande af samma, genom Riksdagens Statsutskott Fullmäktige till efterrättelse härvid meddelade beslut, omedelbart från Riksgäldskontoret till vederbörande utbetalas, hvarförutan sådana af Riksdag föranledda utgifter, som i anseende till deras föremål eller beskaffenhet dels redan blifvit, dels framdeles varda af Kongl. Maj:t godkända och å Kongl. Statskontoret anvisade, må, efter erhållna reqvisitioner och anstäld granskning af derför aflemnade verifikationshandlingar, Kongl. Statskontoret af Riksgäldskontoret godtgöras. § 26. Kostnaderna för nödiga reparationer och andra arbeten, för vederbörligt underhåll och tillsyn så väl af den för Riksgäldskontoret anvisade som af de för Riksdagens sammankomster afsedda fasta egendomar, äfvensom för de uti samma egendomar befintliga inventariers underhåll och komplettering, skola utaf Riksgäldskontorets medel bestridas, i likhet med andra till så kallade kontors expenser vanligen hänförda utgifter. 17 § 27. För komplettering och utvidgande af Riksdagens bibliotek samt dermed förenade utgifter utgår ett årligt anslag af tre tusen kronor; och skola de af 1882 års Riksdag faststälda stadgar för Riksdagens bibliotek samt instruktion för bibliotekarien vid Riksdagens bibliotek tjena till efterrättelse. Riksdagen har år 1884 beslutat: a) att bestämma aflöningen för Riksdagens bibliotekarie till: lön ....................................................................................... kronor 2,500: — och tjenstgöringspenningar................................................ » 1,500: — kronor 4,000: —; att lönen må kunna, efter fem års tjenstgöring i befattningen, ökas med 500 kronor; att, om bibliotekarien erhåller fri bostad med nödig vedbrand, tjenstgöringspenningarne skola utgå med endast 600 kronor, dock så, att, vid afdrag i följd af tjenstledighet, detsamma, med tillämpning af de för sådant fall gifna bestämmelser, sker för hela beloppet af tjenstgöringspenningarne från aflöningsbeloppet i dess helhet; att i fråga om tjenstgöringspenningars och pensions erhållande samma bestämmelser må gälla för Riksdagens bibliotekarie, som i Riksgäldskontorets reglemente finnas för detta kontors tjenstemän augifna; att bibliotekarien skall vara skyldig ej mindre att ställa sig till efterrättelse gällande eller blifvande stadgar för Riksdagens bibliotek och instruktion för bibliotekarien vid Riksdagens bibliotek än ock utan vidare ersättning lemna det biträde, som Fullmäktige i Riksgäldskontoret kunna af honom påkalla, dels vid upprättande af alfabetiskt ordnadt sakregister till Rikets Ständers protokoll med bihang för tiden från och med år 1809 till och med år 1866 och dels vid göromål för Riksgäldskontorets räkning; b) att Fullmäktige i Riksgäldskontoret må ega att vid Riksdagens bibliotek anställa en vaktmästare med åtnjutande af dels: lön .......................................................................................... kronor 600: — tjenstgöringspenningar ......................................................... „ 100: — kronor 700: — dels ock antingen fri bostad med nödig vedbrand eller, i stället för denna förmån, 200 kronor såsom tjenstgöringspenningar; hvilken aflöning må kunna, efter fem års ordinarie tjenst, böjas, lönen med 100 och tjenstgöringspenningarne med 100 kronor; att i fråga om tjenstgöringspenningars och pensions erhållande samma bestämmelser må gälla för den vid Riksdagens bibliotek anstälde vaktmästare, som Jiih. till Riksd. Prof. 1893. 10 Sand. 1 Afd. 2 Band. 3 (Riksg.-kontorets reglemente). 18 i Riksgäldskontorets reglemente finnas för vaktmästarne vid detta kontor angifna; och c) att så väl bibliotekariens som vaktmästarens vid Riksdagens bibliotek aflöning och pension skola utgå af förslagsanslaget till riksdagskostnader. § 28. De traktamenten och resekostnadsersättningar, som tillkomma Riksdagens revisorer, skola, enligt behörigen granskade och godkända räkningar, utbetalas af Riksgäldskontoret; egande revisorerna att utom de af dem faststälda arfvoden till de hos dem anstälde sekreterare samt kameral-, kansli- och vaktbetjening, på Riksgäldskontoret anvisa ersättning för inköp af papper, skrifmaterialier och andra dylika utgifter, för annonser om revisorernas sammanträden samt för de kostnader, som kunna föranledas af verkstälda resor. Kostnaderna för tryckning, häftning och utdelning af revisorernas berättelser om revisionen af statsverket, riksbanken och riksgäldskontoret, äfvensom af de förklaringar, som i anledning deraf kunna varda afgifna, hora äfven af Riksgäldskontorets medel bestridas. § 29. Åflöningen för justitieombudsmannen samt den hos honom anstälda kanslioch vaktbetjening bör af Riksgäldskontoret under sista månaden af hvarje qvartal utbetalas; skolande lönen för justitieombudsmannen, under den tid innevarande Riksdags statsreglering kommer att blifva gällande, utgå med åtta tusen kronor, eller lika belopp som justitiekanslerns aflöning enligt sagda statsreglering utgör; hvaremot justitieombudsmannen, derest han förut innehar tjenst på rikets stat, är skyldig att den dermed förenade löneinkomst frånträda, så länge han uppbär justitieombudsmanslönen. Utöfver den faststälda åflöningen eger den justitieombudsman, som hädanefter tillträder detta embete och dessförinnan icke är i hufvudstaden bosatt, att såsom flyttnin gshjelp uppbära från Riksgäldskontoret ett tusen femhundra kronor. För o van bemälda kansli- och vaktbetjening utgår åflöningen med följande årliga belopp, nemligen: för sekreteraren med fyratusen femhundra kronor; „ en kanslist, som tillika har skyldighet att ombesörja registratorsgöromålen, med tre usen kronor; hvilka två löner dock kunna höjas efter fem år med 500 kronor och efter tio år med ytterligare 500 kronor; „ en kanslist med tvåtusen femhundra kronor, dock med rätt för justitieombudsmannen att, utan tillsättning af omförmälde kanslist, till befordrande af göro - 19 målens gång inom expeditionen, vikariatsersättning, renskrifning m. m. använda nämnda belopp, dock med skyldighet å hans sida att för medlens användning redovisa; samt för en vaktmästare med åtta hundra kronor* hvilket belopp dock efter fem år kan höjas med 100 kronor, men, så länge boställsrum i Riksdagens hus af nämnde vaktmästare innehafvas, kommer att minskas med 150 kronor om året. I öfrigt skola de för justitiekanslersexpeditionen gällande bestämmelser och vilkor i tillämpliga delar, efter justitieombudsmannens bepröfvande, gälla äfven för justitieombudsmansexpeditionen ; hvarjemte särskildt är stadgadt, dels att sekreteraren hos justitieombudsmannen bör utan särskild ersättning jemväl bestrida de göromål, som tillhöra sekreterarebefattningen hos tryckfrihetskomitén, dels att, derest han förut innehar tjenst på rikets stat, samma vilkor och förbehåll skola vid uppbärandet af ofvan berörda aflöning iakttagas, som äro stadgade i afseende på utbetalningen af justitieombudsmanslönen vid enahanda fall. t § 30. Till kostnader för justitieombudsmannens embetsresor bör Riksgäldskontor uppå hans reqvisition och emot derför inom hvarje års utgång afgifvande redogörelse förskottsvis utbetala en summa af två tusen kronor. För upphandlingen af skrifmaterialier och för andra expenser vid justitieombudsmannens och tryckfrihetskomiténs expedition bör ett årligt belopp af fem hundra kronor, emot behörig redogörelse, förskottsvis af Riksgäldskontorets medel utanordnas. Tryckningen och häftningen af justitieombudsmannens embetsberättelser jemte dertill hörande bilagor böra verkställas och papperet för dessa handlingars tryckning anskaffas genom Fullmäktiges försorg; dock skall den dervid erforderliga korrekturläsningen besörjas på sätt förut skett; börande samtliga trycknings- och häftningskostnaderna för ifrågavarande berättelser och bilagor omedelbart utaf Riksgäldskontoret godtgöras, utan afdrag å de till expenser för sagda expedition beviljade anslag, hvaremot de medel, hvilka inflyta genom samma berättelsers försäljning i bokhandeln, skola af justitieombudsmannen, som härom eger foga anstalt, inför Fullmäktige särskildt redovisas. § 31. Såsom arfvode åtnjuter Fullmäktiges Ordförande tre tusen två hundra kronor, samt hvar och en af de öfrige Fullmäktige ett tusen sex hundra kronor årligen; hvarförutom Fullmäktig, som ej är i Stockholm bosatt, eger att för en resa årligen till och från hemorten uppbära kostnadsersättning, beräknad efter samma 20 grunder, som gälla för beräknandet af resekostnadsersättningen åt Andra Kammarens ledamöter. Fullmäktiges Deputerade åtnjuta härjemte särskilda årliga arfvoden, som utgå, med fem tusen kronor till den Deputerad, som utöfvar det i § 58 omförmälda uppdrag, hvilket skall af en af Deputerade bestridas, och med tre tusen kronor till den andre af Deputerade. § 32. Aflöningen för Riksgäldskontorets tjenstemannaper sonal och vaktbetjening utgår, enligt den af Riksdagen för nämnda verk faststälda aflöningsstat, hvilken icke får öfverskridas; varande nedanstående vilkor och förbehåll stadgade för tillgodonjutande af den för bemälda tjenstemannapersonal och vaktbetjente beviljade löneförhöjning: l:o. Innehafvare af de ökade lönerna inom Riksgäldskontoret äro underkastade den vidsträcktare tjenstgöringsskyldighet eller den jemkning i åligganden, som antingen vid en blifvande förändrad organisation af detta verk eller eljest kan varda i allmänhet stadgad; och böra de fullmakter, som för Riksgäldskontorets tjenstemän utfärdas, innefatta förbehåll om vederbörandes skyldighet att åtaga sig de nya eller förändrade göromål, hvilka kunna dem åläggas. 2:o. Sådana uppdrag och bestyr, som till följd af Rikets Ständers eller Riksdagens förfoganden böra af tjenstemännen vid Riksgäldskontoret förrättas, skola, oaktadt särskilda arfvoden för enahanda uppdrag och göromål tillförene utgått, hädanefter inbegripas under vederbörandes bestämda tjensteåligganden, hvadan alltså den framtida vedergällningen för sagda uppdrag och bestyr kommer att innefattas i den aflöning, gällande stat upptager. 3:o. De med hvarje befattning förenade tjenstgöringspenningar få uppbäras endast för den tid, tjenstens innehafvare verkligen tjenstgjort eller åtnjutit semester, men skola för den tid, han eljest varit från tjenstgöringen befriad, utgå till den, som tjensten förrättat; dock må Fullmäktige kunna medgifva den tjensteman eller vaktbetjent, som af sjukdom hindras från bestridande af sin tjenst, att uppbära de för samma tjenst anvisade tjenstgöringspenningar eller någon del deraf. 4:o. Tjensteman vid Riksgäldskontoret får icke annan tjenstebefattning utom Riksgäldskontoret mottaga. Den, som till tjensteman vid Riksgäldskontoret utnämnes, vare skyldig att annorstädes innehafvande tjenstebefattning genast frånträda. Tjensteman, som till följd af förut gällande stadganden innehar tjenst utom Riksgäldskontoret, må dock densamma bibehålla, så länge den icke är för tjenstgöringen i Riksgäldskontoret hinderlig. 21 § 33. Till belöning för extra arbeten och till uppmuntran för extra ordinarier, som ådagalagt synnerlig flit och skicklighet, ega Fullmäktige att använda sex tusen kronor årligen; dock får hvad häraf under årets lopp icke behöft utgifvas under ett påföljande år ej för samma ändamål användas. För öfrigt ega Fullmäktige icke att tilldela betjeningen vid Riksgäldskontoret hvarken ljuspenningar eller andra arfvoden, än de i aflöningsstaterna och detta reglemente särskildt bestämda eller medgifna. § 34. Såsom begrafningshjelp eller understöd för sterbhusen efter aflidne obemedlade tjensteman och vaktbetjente vid Riksgäldskontoret och f. d. Generalassistanskontoret ega Fullmäktige att, under loppet af hvarje år, disponera en summa af högst två hundra tjugufem kronor. § 35. Derest Enke- och Pupillkassans vid Riksgäldskontoret afslutade och vederbörligen granskade räkenskaper för tiden till och med det år, då nästa riksdag slutar, skulle visa, att kassans inkomster under året understigit de utbetalningar, som derunder kassan ålegat, må den sålunda uppkomna bristen, inom ett belopp af högst två tusen två hundra femtio kronor för året, af Riksgäldskontorets medel godtgöras, under förbehåll likväl, att hvad utaf denna anslagssumma för ett år ej behöft användas icke får för ett annat af kassan tillgodonjutas, och under vilkor, att delegarnes bidrag under tiden utgå utan förminskning af deras uti det för kassan nu gällande reglemente bestämda belopp, samt att pensionerna för enkor och barn efter embets- och tjensteman samt vaktbetjente vid Riksgäldskontoret icke få höjas utöfver en fjerdedel af den ordinarie lön, hvilken den aflidne delegaren senast vid detta verk innehaft, och för tjenstemäns samt vaktbetjentes vid f. d. Generalassistanskontoret efterlemnade enkor och barn icke utöfver fem sextondedelar af det lönebelopp, efter hvilket den för sistnämnda Kontors tjenstemannapersonal stadgade årliga afgift till samma kassa blifvit beräknad och vederbörligen inbetald. 22 Angående Riksgäldskontorets inkomster och öfriga tillgångar atom lånefordringarne. § 36. De till Riksgäldskontor et hörande och dit anslagna Medel må icke, under någon förevändning eller med hvad vilkor som helst, derifrån ryckas eller användas till andra behof än dem Riksdagen bestämt. Allt förordnande, som deremot strider, vare kraftlöst (68 § Regeringsformen). Och må, vid liqviderande af Riksgäldskontorets fordringar, ackord, utan Riksdagens särskilda samtycke, icke medgifvas. § 37. Riksgäldskontoret eger att emottaga de medel, Indika kunna inflyta vid försäljning af Kronan tillhöriga hus i städerna; hvarifrån dock undantagas auktionsmedlen för sådana hus, som äro inköpta för Kongl. Flottans i Karlskrona behof eller för allmänna magasinsinrättningens räkning, så vida ej dessa medel blifvit af Rikets Ständer eller Riksdagen för särskildt ändamål anvisade. § 38. Sedan 1877 års Riksdag, i fråga om bergverkstiondens upphörande, beslutat, bland annat, att, med undantag tills vidare för Höganäs stenkolsverk, alla öfriga verk, som nu äro förpligtade till bergverkstiondes utgörande, från och med år 1878 befrias från dylik tionde, dock hvad nedannämnda verk angår med följande vilkor och förbehåll: a) för Tundbergs kopparverk, att dess egare inom 1878 års slut antingen till Kronan afstår all rätt till Tunabergs bergslags allmänning eller ock efter fulla värdet, sådant det vid behörig uppskattning kan varda bestämdt, till Riksgäldskontoret erlägger lösen för den del af allmänningen, som, sedan de till skogsfång derifrån berättigade hemman och lägenheter erhållit mot denna förmån svarande skogsmark, kan verket tillkomma; b) för Löfås silfververk, att egarne af detta verk före 1878 års slut till Riksgäldskontoret inbetala löseskilling för den af verket utgående afrad med 11,344 kronor 60 öre; och c) för Dy It a svafvel-, vitriol- och rödfärgsverk, att egaren af detta verk likaledes före 1878 års utgång till Riksgäldskontoret inbetalar löseskilling för den af detta verk utgående afrad med 13,958 kronor 40 öre; samt med rätt i öfrigt för bergverken att komma i åtnjutande af befrielsen från tionden från och med det år, under hvilket de uppfylt de ofvan nämnda 23 vilkor och förbehåll, som för vissa bland dem blifvit för sådan befrielse bestämda; så eger Riksgäldskontoret att mottaga de belopp, hvilka till följd af ofvan nämnda vilkor komma att till Riksgäldskontoret inbetalas. § 39. Om Kongl. Statskontoret erhåller större behållningar å sina räkningar i Riksbanken än som för de löpande statsutgifternas bestridande anses erforderliga, eger Riksgäldskontoret att i afräkning å Riksgäldskontoret tillkommande anslag eller på de återbetalnings vilkor, som af Fullmäktige medgifvas, sådana behållningar af Kongl. Statskontoret till förvaltning mottaga. § 40. Från Kongl. Statskontoret eger Riksgäldskontoret att, i mån af behof, under åren 1893 och 1894 utbekomma de i hvartdera årets riksstat till utgående från Riksgäldskontoret förslagsvis uppförda anslag till annuiteter och räntor, riksdags-, kyrkomötes- och revisionskostnader samt aflöningar, efter afdrag af till Riksgäldskontoret ingående rånte- och kapitalbetalningar; börande i den liqvid, som enligt § 51 skall för det sistförflutna året i Riksgäldskontoret med statsverket upprättas, Kongl. Statskontoret påföras eller godtgöras det belopp, hvarmed de till Riksgäldskontoret inbetalda förenämnda anslag må hafva understigit eller öfverskjutit den summa, hvarmed berörda utgifter, efter frånräknande af omförmälda afdrag, i verkligheten från Riksgäldskontoret utgått. § 41. Som Riksdagen år 1877 medgifvit, att de medel, som influtit eller derefter inflöte för försäljning, jemlikt Kongl. brefvet den 29 Maj 1874, af åtskilliga mindre kronolägenheter och enligt Riksdagens skrifvelse den 11 i samma månad skulle af Statskontoret levereras till Riksgäldskontoret att der särskildt bokföras, intill dess Riksdagen fattat beslut om deras användande till inköp af skogbärande eller till skogsodling tjenlig mark, finge, i den mån tillfällen sig yppade till inköp af dylik mark, hvilka af Kongl. Maj:t pröfvades vara fördelaktiga och hvartill medel icke kunde beredas från det till skogsväsendet anvisade reservationsanslag, för sådant ändamål af Kongl. Maj:t disponeras, åligger det Riksgäldskontoret att, uppå Kongl. Maj:ts reqvisition, samma medel utbetala. Sedan 1888 års Riksdag ytterligare medgifvit försäljning af vissa andra mindre kronoegendomar, dock under vilkor, att de genom denna försäljning inflytande medel skulle användas för inköp af skogbärande eller till skogsbörd tjenlig mark, och i sammanhang dermed föreskrifvit, att äfven dessa medel borde 24 inlevereras till Riksgäldskontoret och der bokföras på sätt stadgadt vore angående köpeskillingarne för de kronoegendomar, som såldes enligt Kongl. brefvet den 29 Maj 1874, har 1889 års Riksdag medgifvit, att de sålunda, efter försäljning jemlikt Kongl. brefvet den 18 Maj 1888, influtna eller hädanefter inflytande medel må för ofvan angifna ändamål under en tid af tre år, räknadt från den 1 Januari 1889, af Kongl. Maj:t disponeras; och åligger det i följd häraf Riksgäldskontoret att, uppå Kong]. Maj:ts reqvisition, utbetala samma medel. Riksdagen år 1891 har medgifvit dels att ytterligare vissa andra mindre kronoegendomar må försäljas, dock under samma vilkor i fråga om försäljningsmedlens användande och med samma föreskrift angående medlens inleverering till Riksgäldskontoret och bokföring derstädes, som i nästföregående stycke omförmälas, dels ock att ej mindre köpeskillingarne för de kronoegendomar, rörande hvilkas försäljning beslut jemlikt Kongl. brefvet den 18 Maj 1888 fattades under tiden till och med utgången af år 1894, än äfven köpeskillingarne för de egendomar, om hvilkas försäljning på grund af 1891 års Riksdags medgifvande beslut under nyssnämnda tid fattades, finge för ofvan angifna ändamål af Kongl. Maj:t disponeras; åliggande det i följd häraf Riksgäldskontoret att, uppå Kongl. Maj:ts reqvisition, samma medel utbetala. § 42. Riksdagen har år 1892 medgifvit, att ett vid byte af mark mellan kronan och Linköpings stad kronan såsom mellangift tillkommande belopp af 19,321 kronor 25 öre må användas på enahanda sätt, som är bestämdt i fråga om köpeskillingarna för de hemman och lägenheter, hvilkas försäljning eger rum jemlikt Kongl. brefvet den 29 Maj 1874, till följd hvaraf det åligger Riksgäldskontoret att, uppå Kongl. Maj:ts reqvisition, utbetala berörda belopp. § 43. I öfverensstämmelse med Riksdagens beslut i fråga om begagnandet af de för undsättningar vid missväxter eller felslagna skördar afsedda medel, intill dess desamma behöfva för sagda ändamål användas, skola dessa medel, till den del de icke äro för anvisade utbetalningar erforderliga, öfverlemnas till Riksgäldskontoret; hvaremot det åligger Riksgäldskontoret att sådana mottagna medel enligt Kongl. Maj:ts föreskrift Kongl. Statskontoret uppå dess reqvisitioner tillhandahålla. § 44. Riksdagen har dels år 1888 dels innevarande år bemyndigat Riksgäldskontoret att, för beredande af den tillgång till Riksgäldskontoret åliggande för - 25 sträckningar till odling slånefonden, som kan erfordras utöfver hvad enligt särskilda beslut må blifva för sådant ändamål till Riksgäldskontoret öfverlemnadt, i mån af behof försälja obligationer i svenskt mynt, ouppsägbara från långifvarens sida, men stälda att återbetalas viss kortare tid efter af Riksgäldskontoret verkstäld uppsägning, med rätt tillika för Fullmäktige att bestämma dessa obligationers valörer, räntefot och uppsägningstid. Riksgäldskontoret eger att till betäckande af dels det lånebelopp å 1,000,000 kronor, som innevarande års Riksdag bemyndigat Riksgäldskontoret att tillhandahålla telegrafstyrelsen för fortsatt utveckling af statens telefonväsende, dels det belopp af 800,000 kronor, som samma Riksdag stält till Kongl. Maj:ts förfogande för anskaffande af rörlig materiel till bansträckan Vännäs—Ofver-Luleå, försälja statsobligationer till erforderligt belopp. Innevarande års Riksdag har äfven bemyndigat Riksgäldskontoret att medelst försäljning af statsobligationer i mån af behof bereda erforderlig tillgång för utbetalning af de utaf Riksdagen beviljade och till utgående år 1894 på Riksgäldskontoret anvisade anslagsbelopp å 8,000,000 kronor till afslutande af arbetena å stambanan mellan Vännäs (Nyby) och Öfver-Luleå (Boden) samt å 1,000,000 kronor till låneunderstöd ur 1891 års fond för lån till enskilda jernvägar. Riksdagen har år 1876 åt Fullmäktige uppdragit att, för konvertering, när omständigheterna dertill föranleda och då sådant med fördel för staten kan ske, af äldre statslån, på sätt och till de belopp Fullmäktige finna lämpligt, dock ej utöfver hvad som till förenämnda konvertering åtgår, försälja eller träffa aftal om blifvande försäljning af vare sig då återstående''osålda obligationer af 1872 års statslån, eller återstående obligationer af 1875 års i tyska riksmark förskrifna statslån, eller nya, i annat myntslag och med högst fyra och en half procent ränta förskrifna obligationer eller partialförbindelser, dem Fullmäktige ega utfärda; och skola Fullmäktige i öfrigt vid upplåningen tillvägagå på sätt de finna lämpligast och bäst befrämja statens fördel; och har, i sammanhang härmed, Riksdagen föreskrifvit, att, för den händelse nya obligationer komma att af Riksgäldskontoret utfärdas, Fullmäktige skola underställa Kongl. Maj:ts nådiga fastställelse de beslut, som rörande berörda nya upplåning kunna komma att fattas, med underdånig anhållan att Kongl. Maj:t täcktes å det nya lånet meddela sin garanti. Härjemte har Riksdagen år 1889 föreskrifvit, att, om nya statsobligationer, i hvilka någon viss, ovilkorlig återbetalning medelst årlig amortering ej blifvit af staten utfäst, varda af Fullmäktige i Riksgäldskontoret utfärdade, Fullmäktige skola snarast möjligt göra framställning om anvisande af do medel, hvilka böra årligen afsättas för skuldbeloppets amortering inom den tid, Fullmäktige anse lämplig; skolande dessa medel ingå till en för samtliga statslånen gemensam amorteringsfond samt af Fullmäktige användas till amortering å statsskulden medelst ökad utlottning eller obligationsinköp tid efter annan. Bill. till Rilcsd. Prot. 1893. 10 Sami. 1 Afd. 2 Band. 4 (Riksg.-kontorets reglemente.) 26 Dessutom böra Fullmäktige — sedan Kongl. Maj:t bifallit Riksdagens begäran derom, att utlottningslistorna rörande de i svenskt mynt förskrifna statsobligationer må såsom bihang få medfölja svensk författningssamling — föranstalta, det nämnda listor hädanefter varda till vederbörande behörigen aflemnade, för att på nämnda sätt komma till allmänhetens kännedom; skolande Fullmäktige, om nya statsobligationer blifva i svenskt mynt förskrifna eller deras belopp varder i svenskt mynt evalveradt, tillse, att enahanda kungörelse i afseende å dem utfärdas, äfvensom söka utverka, att dessa obligationer tillhörande kuponger må i landtränterierna inlösas och i uppbörden mottagas. § 45. Då obligationer och räntekuponger för de af Riksgäldskontoret upptagna lån icke varda inom den för deras inlösande bestämda preskriptionstid hos Riksgäldskontoret företedda, skola de medel, hvilka för infriande af sådana obligationer och räntekuponger innestå hos de för lånen afsätta likvidation- och amortissementsfonder, öfverföras till Riksgäldskontorets allmänna kassa, för att till fyllande af Kontorets öfriga behof kunna användas. § 46. De till Riksgäldskontoret influtna medel eller aflemnade behållningar, äfvensom de för jernvägsbyggnaderna upplånta medel samt detta verks öfriga kontanta tillgångar skola, så vidt och så länge de icke behöfva användas för samma verk åliggande utbetalningar, hållas allmänna rörelsen till banda och göras räntebärande genom deras insättning mot ränta i Riksbanken, efter öfverenskommelse med Fullmäktige i nämnda bank, eller ock genom desammas utlåning på sätt, som Fullmäktige i Riksgäldskontoret anse innefatta full säkerhet; egande Fullmäktige jemväl att för sådana medel uppköpa antagliga obligationer eller andra förbindelser, som anses kunna utan svårighet och kapitalförlust vid inträffande behof föryttras. Vid utlåning skola Riksgäldskontorets räntebärande obligationer såsom hypotek åtnjuta företräde framför hvarje annan erbjuden säkerhet. Utlåningstiden, lånesummans förhållande till hypoteket samt den ränta, hvilken för ifrågavarande lån skall till Riksgäldskontoret erläggas, må, med afseende å så väl penningeställningen som säkerhetens beskaffenhet, af Fullmäktige bestämmas. § 47. För bestridande af Riksgäldskontoret åliggande betalningar eger detta verk att begagna ett kreditiv i Riksbanken till belopp af högst en million fem hundra tusen kronor; börande i afseende på kreditivets begagnande de uti bankoreglementet derom meddelade föreskrifter lända till efterrättelse. 27 § 48. Derest sådant för verkställigheten af Riksgäldskontoret åliggande utbetalningar finnes nödvändigt, ega Fullmäktige att anskaffa dertill erforderliga medel genom upplåning mot Riksgäldskontorets skuldförbindelser eller begagnandet af krediter, på vilkor som Fullmäktige ega bestämma; egande Fullmäktige derjemte att, för beredande af tillgång till erforderlig kassaförstärlcning åt Statskontoret, i mån af behof upplåna medel mot Kontorets obligationer i svenskt mynt, stälda till inlösen antingen efter viss förfallotid eller efter föregången, af Riksgäldskontoret verkstäld uppsägning; varande åt Fullmäktige öfverlemnadt att, med hänsigt till de vid upplåningen sig företeende omständigheter och förhållanden, bestämma räntevilkoren samt fastställa betalningsterminerna för dessa obligationer. I afseende på öfrig upplåning mot tryckta eller graverade obligationer lemnar Riksdagen särskilda föreskrifter. Angående redovisningen af de till Riksgäldskontoret ingående medel. § 49. Öfver Riksgäldskontorets samtliga tillgångar och skulder samt inkomster och utgifter, deruti jemväl inberäknade de för jernvägsbyggnaderna upplånta och dels såsom anslag, dels såsom lån utgifna medel, uppgöres och afslutas för hvarje år en fullständig hufvudbok; hvarförutom fortfarande bör föras en särskild räkenskap öfver de fonderade statslånens liqvidations- och amortissementsfonder. Hufvudboken skall dock summariskt redovisa äfven dessa fonders ställning vid årets början och slut samt den förändring, densamma under årets lopp undergått. Så väl hufvudboken som den särskilda redovisningen för liqvidations- och amortissementsfonderna skola inom den 1 Maj året näst efter det, hvilket dessa räkenskaper omfatta, vara afslutade och renskrifna samt före den 1 derpå följande Juli behörigen granskade. Riksgäldskontorets hufvudböcker böra vid lämpliga tider hållas Kongl. Statskontoret till hända, på det att Riksgäldskontorets räkenskaper i nödiga delar må kunna jemväl i rikshufvudboken intagas. § SO. Under loppet af Juni månad hvarje år böra, till upplysning för allmänheten om Riksgäldskontorets ställning, särskilda, efter det dermed afsedda ändamål 28 lämpade, utdrag af detta verks räkenskaper för det näst föregående året genom trycket offentliggöras och jemte allmänna tidningarne utdelas. § 51. I April månad hvarje år upprättas uti Riksgäldskontoret liqvid med statsverket för det sist förflutna året. Af denna liqvid meddelas Kongl. Statskontoret tvenne exemplar, hvaraf det ena, derå Fullmäktige tecknat sitt godkännande, bör derstädes qvarstanna, samt det andra, sedan det blifvit försedt med anteckning om liqvidens godkännande af Kongl. Statskontoret, bör till Riksgäldskontoret återställas, för att såsom verifikation dess hufvudbok biläggas. Angående styrelsen för Riksgäldskontoret. § 52. Förvaltningen af Riksgäldskontoret, dess medel och tillhörigheter är utaf Riksdagen uppdragen åt sju Fullmäktige, hvilka vid lagtima riksdag utses i den ordning 71 § Riksdagsordningen stadgar. Vid Fullmäktiges sammankomster föres ordet af den. som af Riksdagen blifvit dertill utsedd; tillkommande Fullmäktige att sjelfve bland sig välja en vice Ordförande att föra ordet, när hinder för Ordföranden inträffar. § 53. Uppkommer ledighet bland Fullmäktige, inträder suppleant enligt af Riksdagen bestämd ordning. § 54. År Styrelsen ej så fulltalig, som för besluts fattande erfordras, enligt hvad här nedan föreskrifves, eger Fullmäktiges Ordförande att inkalla erforderligt antal suppleanter. § 55. Fullmäktige äro förbundne att vid Eiksgäldskontorets förvaltning ställa sig till efterrättelse ej mindre rikets grundlagar än äfven detta reglemente samt öfriga rörande Riksgäldskontoret gällande föreskrifter; börande Fullmäktige doldtochförtegadt hålla hvad vid Kontorets förvaltning förefaller, som tyst vara bör. 29 § 56. Blir Fullmäktig ledamot af Statsrådet eller kommer i den författniug, att kan, jemlikt något af mom. a, b, c, d och e uti 26 § Riksdagsordningen, icke må såsom riksdagsman godkännas, skall han genast frånträda fullmäktigs-befattningen, och suppleant inträda i hans ställe. § 57. Jemte noggrant iakttagande af hvad i afseende på förvaltningen af Riksgäldskontoret och dit anslagna medel är stadgadt, åligger Fullmäktige att omsorgsfullt vårda och befrämja detta verks rätt, säkerhet och förmån samt för öfrigt vidtaga alla på Fullmäktige ankommande åtgärder i och för verkställigheten af de i sådant afseende meddelade beslutsamt Fullmäktige gifna uppdrag; börande Fullmäktige således ej mindre, om anledning dertill gifves, söka förebygga, att med statslån understödt jern vägsbolags inkomster, med åsidosättande af bolagets skyldighet att erlägga föreskrifven inbetalning till Itiksgäldskontoret, användas till bestridande af andra utgifter än sådana, som äro nödvändiga för jernvägsdriftens uppehållande, än äfven, derest tvångsförsäljning sker af jern vägsbolags egendom, uti hvilken Riksgäldskontor et har inteckning till säkerhet för fordran, så förfara, att dylik försäljning ej må ske till lägre pris, än att Riksgäldskontorets fordran af köpeskillingen varder betäckt. § 58. Fullmäktige utse inom sig, på sätt sista punkten af § 67 innehåller, två Deputerade, hvilka det åligger att ombesörja lånemedels indragning, verkställa de för Riksgäldskontorets räkning erforderliga utländska liqvider, anordna medel till vissa af Fullmäktige beslutade eller eljest ovilkorligen bestämda utbetalningar med mera, allt i öfverensstämmelse med de beslut och föreskrifter, som Fullmäktige meddela; egande Deputerade att sig emellan närmare fördela dessa dem gemensamt tillhörande göromål. Vid hvarje sammankomst böra Deputerade redogöra för sina åtgärder under den efter Fullmäktiges näst föregående sammankomst förflutna tid. En af dessa Deputerade utöfvar derjemte närmaste tillsyn öfver det sätt, hvarpå tjenstemännen fullgöra sina åligganden, och tillser, att Fullmäktiges beslut varda i behörig tid och ordning verkstälda. Han eger att under tiden mellan Fullmäktiges sammanträden meddela nödiga föreskrifter samt att för sjukdoms- eller annat laga förfall eller för enskilda angelägenheters besörjande bevilja tjenstemännen, äfvensom vaktbetjente, tjenstledighet under högst fjorton dagar, äfvensom meddela föreskrift om tjenstens uppehållande intill Fullmäktiges 30 nästa ordinarie sammanträde. Han utöfvar jemväl beträffande vården af Kontorets värdepapper det uppdrag tjenstgöringsordningen i sådant afseende innehåller. Fullmäktige må vara obetaget att, om sådant finnes behöfligt för lånetransaktioner, utse ombud för bedrifvande af dervid erforderliga underhandlingar. § 59. Befallningar, som af någon annan än Riksdagen meddelas angående användandet af Riksgäldskontorets tillgångar eller förvaltandet af samma verk, få icke af Fullmäktige åtlydas och efterkommas; varande Fullmäktige, för sina åtgärder i denna egenskap, Riksdagen eller dess Statsutskott och Revisorer allena redo skyldige samt kunna icke för sitt förhållande till ansvar ställas, utan i laga ordning och till följd af Riksdagens eller dess Revisorers beslut, eller, mellan riksdagar och revisioner, genom justitieombudsmannen. § 60. Till ledning vid pröfningen och afgörandet af förekommande ärenden, för hvilkas behandling antingen icke några eller mindre tillämpliga och bestämda föreskrifter blifvit meddelade, ega Fullmäktige att af Revisorerne begära råd och yttranden. Angående Fullmäktiges sammankomster. § 61. Fullmäktige sammanträda en gång i hvarje vecka å tid, som af dem bestämmes. Derjemte böra, då ärendenas beskaffenhet och oafbrutna gång sådant fordra, särskilda sammankomster hållas å tid, som Ordföranden bestämmer. Vid hvarje sammankomst skall protokoll föras. § 62. Med undantag af de enligt § 58 åt vissa Deputerade uppdragna bestyr och åligganden böra alla Fullmäktiges behandling tillhörande mål inför Fullmäktige vid deras sammankomster föredragas och få endast der afgöras. 31 § 63. Åstundar Fullmäktig att under längre eller kortare tid från staden afresa, bör han sådant förut vid sammankomst eller hos Ordföranden anmäla samt då tillika uppgifva tiden för sin frånvaro. § 64. Är Fullmäktig, som icke, på sätt i näst ofvanstående paragraf föreskrifves, till erhållande af ledighet sig anmält, genom opasslighet eller enskilda angelägenheter hindrad att sammankomst bevista, bör han sitt förfall hvarje gång tillkännagifva. § 65. Vid sammankomst skola minst fem Fullmäktige vara tillstädes; dock må ärenden, som ej tåla uppskof, afgöras af allenast fyra Fullmäktige, derest de äro om besluten ense. Frågor om låns upptagande, de i Regeringsformen omförmälda kreditivs utbetalning eller andra ärenden af mera allmän vigt få icke afgöras, ej heller tjenster tillsättas eller pensioner beviljas, så vida icke minst fem Fullmäktige äro närvarande. § 66. , Fullmäktige vare ej tillåtet att företaga någon öfverläggning i närvaro af Konungens ombud, i fall det, utan att af Fullmäktige derom vara anmodadt, skulle vid deras sammankomst sig infinna. § 67. Yppas under Fullmäktiges öfverläggningar skiljaktighet i meningarne, böra samtlige närvarande Fullmäktige till protokollet afgifva sina röster, hvilka per capita beräknas. Derest flere skiljaktiga meningar yttras, böra de sins emellan närmast öfverensstämmande, så vidt möjligt är, sammanjemkas. Då ett lika antal röster utfaller för hvardera meningen, är Ordförandens röst afgörande. Den vid sammankomst närvarande Fullmäktig, som sin röst ej särskildt afgifver, eller, efter börjad öfverläggning om ett föredraget ämne, sig aflägsnat, anses hafva det då fattade beslutet biträdt. Sluten omröstning må endast företagas vid val till sådana befattningar, dertill någon bland Fullmäktige kan utses. § 68. Öfver Fullmäktiges beslut i mål, som röra Riksgäldskontorets tjensteman eller andra enskilda personer, eger den eller de, på hvilkas rätt och bästa dessa 32 beslut kunna inverka, att hos Revisorer^ eller Statsutskottet anföra besvär, dervid klaganden dock, så vida besvären skola till pröfning upptagas, bör inom trettio dagar efter bevisligen erhållen del af det meddelade beslutet sitt missnöje deremot hos Fullmäktige skriftligen anmäla; hvarjemte det, vid enahanda äfventyr, åligger honom att senast en månad före Revisorernes näst förestående sammankomst eller riksdagens början, derest revision dessförinnan icke inträffar, sina besvär ingifva till Fullmäktige, af hvilka desamma, jemte utlåtande deröfver, till Revisorerne eller Statsutskottet öfverlemnas. Besvär öfver Fullmäktiges nyss före eller under Riksdagens eller Revisorernes sammanvaro i dylika mål meddelade beslut böra inom fjorton dagar efter delfåendet, den dagen likväl oräknad, omedelbarligen af vederbörande till Statsutskottet eller Revisorerne inlemnas. Angående Fullmäktige tillhörande särskilda åligganden och uppdrag. § 69. Fullmäktige skola minst en gång hvarje år granska Kassörens och Kamrerarens anteckningsböcker jemte Ombudsmannens diarium samt genomgå och inventera de under Kassörens och Kamrerarens vård befintliga låne- och säkerhetsmed flere handlingar. § 70. En gång hvarje år böra Fullmäktige anställa besigtning å det till lokal för Riksgäldskontoret anvisade hus samt detta verks inventarier. Likaledes bör besigtning årligen af Fullmäktige anställas å Riksdagens hus, hvilket jemväl står under deras vård och inseende. Dessutom har Riksdagen uppdragit åt Fullmäktige att låta tillse, det icke allenast värde å de inom Riksdagens hus befintliga möbler och andra inventarier finnes uti inventarieförteckningen upptaget, utan ock att inköpspris på de möbler och inventarier, som hädanefter anskaffas, uti inventarieförteckningen utsättes, jemte tiden, då inköpet egt rum, äfvensom att, vid skeende kasseringar af obrukbara eller obehöfliga inventarier, desamma varda utur inventarieförteckningen affärda, med anteckning af det pris, hvartill desamma vid möjligen skeende försäljning blifvit föryttrade. 33 § 71. Under de tider, då Riksdagen icke är församlad, må lediga rum och lägenheter inom Riksdagens hus af Fullmäktige hyresfritt upplåtas för tillfälligt begagnande ej allenast af de komitéer och revisioner, som kunna varda af Kongl. Maj:t sammankallade och för hvilkas sammanträden erforderliga lokaler inom kronans hus här i hufvudstaden icke finnas att tillgå, utan äfven af allmänna embetsmyndigheter, som antingen af särskild anledning icke kunna för någon tid begagna åt dem anvisade embetsrum eller också sakna egen lokal, äfvensom för andra, allmänt gagn afseende ändamål; egande Fullmäktige vid hvarje sådan upplåtelse föreskrifva de vilkor, som Fullmäktige för de upplåtna rummens samt möblernas och inventariernas noggranna och omsorgsfulla vårdande finna nödvändiga. Dylik upplåtelse bör alltid upphöra så tidigt före Riksdagens sammankomst, att rummen och inventarierna derförinnan kunna vara försatta i ordnadt och fullständigt skick samt, om så erfordras, reparerade. § 72. Sedan Riksdagen ej mindre år 1884 beslutat att bilda en fond för nytt riksdagshus samt af de vid statsregleringarne för åren 1885, 1886, 1887 och 1888 tillgängliga medel till denna fond afsatt sammanlagdt 2,584,500 kronor och åt Riksgäldskontoret uppdragit att för fondens räkning förränta dessa till Riksgäldskontoret öfverlemnade medel, än ock år 1888, i sammanhang med beslutet om uppförande å vestra delen af Helgeandsholmen af tvenne byggnader för inrymmande af Riksdagen, Riksgäldskontoret och Justitieombudsmansexpeditionen samt af Riksbanken, föreskrifvit, att för detta ändamål skulle bildas en byggnadsfond för riksdags- och riksbankshus, hvaruti skulle ingå dels den för uppförande af nytt riksdagshus bildade fonden, dels de till nytt hus för Riksbanken afsätta 1,500,000 kronor, dels af sådana medel i Riksbanken, som blifvit afsätta för inlösen af gamla sedlar, en summa af 255,000 kronor, dels ock under sju års tid årligen ett anslag af 250,000 kronor, eller tillsammans 1,750,000 kronor, åligger det Fullmäktige i Riksgäldskontoret att jemte Fullmäktige i Riksbanken förränta de denna fond tillhörande medel, i den mån de icke i följd af Riksdagens beslut från fonden uttagas. § 73. Som 1888 års Riksdag beslutat, dels att för inrymmande af Riksdagen, Riksgäldskontoret och Justitieombudsmansexpeditionen samt af Riksbanken tvenne skilda byggnader må uppföras å vestra delen af Helgeandsholmen, dels att för detta ändamål bildas en byggnadsfond för riksdags- och riksbankshus, hvaruti ingå, jemte andra medel, den för uppförande af nytt riksdagshus bildade Rih. till Riksd. Prof. 181)3. 10 Sami. 1 Afd. 2 Rand. 5 (Riksg.-kontorctB reglemente.) 34 fonden, dels att af denna byggnadsfond må utgå till uppförande af nytt hofstall å artilleriplanen och anordnande eller uppförande af ett vaktstall i kongl. slottets närhet en summa af högst 1,070,000 kronor, till ersättande af det för landtförsvarets behof disponerade förra artilleristallet vid artilleriplanen och för inlösen af byggnaderna å egendomen n:o 6 i qvarteret Bodarne 55,000 kronor och till inlösen af bazarhyggnaden å Norrbro och tvättinrättningen i Norrström högst 280,000 kronor, dels att totalbeloppet af kostnaden för båda byggnaderna å Helgeandsholmen jemte dervid nödvändig byggnad af kajer och broar samt platsens ordnande i öfrigt ej må öfverstiga hvad af fonden återstår, sedan sistnämnda tre kostnadsbelopp derifrån afdragits, eller i rund summa 5,000,000 kronor, dels ock att byggnaderna skola uppföras i enlighet med genom Bankofullmäktiges och Fullmäktiges i Riksgäldskontoret försorg upprättade och af dem gillade ritningar, åligger det Fullmäktige i Riksgäldskontoret att utföra det dem gifna uppdrag, som i Riksdagens i detta ärende fattade beslut innefattas. § 74. Då Revisorer^ öfver stats-, banko- och riksgäldsverken sammanträda, skola Fullmäktige till dem afgifva berättelse om R itc sgä Idsko n tor ds ställning och förvaltning under den tid, som Revisorernes granskning kommer att omfatta. Dessutom skola Fullmäktige vid nästa riksdags början till Riksdagen afgifva och till statsutskottet aflemna berättelse för hela den tid, som förflutit sedan Fullmäktiges berättelse till nuvarande Riksdag afgafs. § 75. Fullmäktige böra hvarje år till Riksdagens revisorers första sammanträde, som skall ega rum i Riksdagens hus i Stockholm den 1 oktober eller, om helgdag då inträffar, dagen derefter, utfärda kallelse genom kungörelse i tidningar. Derest revisor, sedan lagtima Riksdag är afslutad och innan revisorerna sammanträdt, hos fullmäktige anmäler hinder att deltaga i revisionen, skola fullmäktige ofördröjligen inkalla den närmast i ordningen varande suppleanten. På enahanda sätt förfares, då hinder anmäles af inkallad suppleant. § 76. Efter hvarje revisions slut skola Fullmäktige, på sätt den för Revisorerna utfärdade instruktion innehåller, föranstalta om tryckning och utdelning med allmänna tidningarne af Revisorernas angående statsverket och riksgäldskontoret afgifna och Fullmäktige tillstälda berättelser jemte dertill hörande förklaringar, hvilka handlingar äfven genom Fullmäktiges försorg böra till näst sammanträdande Riksdag och Revisorer öfverlemnas. 35 § 77. Före nästkommande Riksdags början böra Fullmäktige: a) föranstalta om upphandling af det för tryckningen af Riksdagens protokoll med dertill hörande bihang under samma riksdag erforderliga papper och, med behörigt iakttagande af de i sådant afseende meddelade föreskrifter, låta upprätta kontrakt angående verkställighet af så väl protolcollets som hihangets tryckning; b) upprätta kontrakt om tillhandahållande, under riksdagens lopp, af de skrifmaterialier och öfrig a effekter, som för Riksdagens behof kunde erfordras; c) låta komplettera och iståndsätta inventariep er sedlar ne i Riksdagens hus. Vid verkställigheten häraf iakttages, att anbud, genom kungörelser i allmänna tidningarne, infordras af dem, som kunna vara hugade att tillhandahålla och leverera berörda effekter eller besörja omförmälda trycknings- med flere arbeten. För öfrigt ega Fullmäktige att utse någon bland Riksgäldskontorets tjenstemän, som bör ej allenast före och under riksdagen mottaga, vårda och efter vederbörliga reqvisitioner utlemna de upphandlade effekterna samt ombesörja de under riksdagens fortgång ifrågakommande ytterligare uppköp, äfvensom erforderliga reparationer å inventariepersedlarne, utan ock vid hvarje kalenderårs slut upprätta och afgifva fullständig redovisning för alla dessa af honom mottagna effekter. § 78. Som, enligt de af Kongl. Maj:t för Strömsholms nya kanalbolag den 27 Mars 1863 faststälda regler, kanaldirektionens förvaltning och kanalverkets räkenskaper skola hvartannat år granskas utaf två revisorer, af hvilka den ene bör utses af Fullmäktige i Riksgäldskontoret, så skola Fullmäktige för hvarje revision välja en person att uti berörda revisionsförrättning deltaga. Jemväl skola Fullmäktige, i enlighet med de af Kongl. Maj:t för Dalslands kanalaktiebolag den 7 April 1865 och för Kinda kanals aktiebolag den 4 September 1874 i nåder faststälda bolagsordningar, årligen utse en revisor att granska hvartdera af dessa bolags förvaltning och räkenskaper. § 79. Då de bolag, som för järnvägsanläggningars utförande från Riksgäldskontoret utbekommit beviljade låneunderstöd, uti sina med Kongl. Maj:t och kronan afslutade kontrakt medgifvit staten att genom ombud, som Kongl. Maj:t utser, deltaga i de årliga revisionerna af bolagets förvaltning och räkenskaper, samt berättelserna om dessa revisioner skola till Kongl. Civildepartementet insändas, böra Fullmäktige efter erhållen del af dessa berättelser taga under öfvervägande, huru 36 vida några åtgärder erfordras för bevarande af Riksgäldskontor rätt och säkerhet för de utgifna lånens fortsatta liqviderande. § 80. Uti styrelsen för Sveriges allmänna hypotchsbank bör en ledamot, som skall vara vice ordförande, utses af Fullmäktige i Riksgäldskontoret. Likaså utses af Fullmäktige till deltagande i den årliga revisionen af hypoteksbankens förvaltning och räkenskaper en revisor, som vid revisionen förer ordet. Dessutom böra Fullmäktige utse ett ombud så väl till den allmänna ordinarie sammankomst, som mellan hypoteksbankens delegare skall ega rum hvarje år efter afslutad revision, som till allmän extra ordinarie sammankomst. § 81. Fullmäktige i Riksgäldskontoret skola bland sig utse en ledamot i postsparbankens styrelse. § 82. I enlighet med Kongl. Maj:ts kungörelse den 15 Maj 1891 och det den 9 September 1881 faststälda reglemente och bolagsordning för aktiebolaget sågverksegarnes garantiförening skola Fullmäktige, för granskning af nämnda bolags räkenskaper och förvaltning, utse en revisor, som är ordförande i revisionen; äfvensom Fullmäktige skola utse ett ombud att innehafva en af nycklarne till den kassakista, hvari de såsom garantifond för bolaget utfärdade statsobligationer förvaras. § 83. Riksdagen har år 1881 åt Fullmäktige i Riksgäldskontoret uppdragit att låta genom lämplig person, enligt af Fullmäktige faststäldt formulär och med iakttagande af de föreskrifter i öfrigt, Fullmäktige kunna finna skäl meddela, utarbeta samt att öfvervaka upprättandet af ett alfabetiskt ordnadt sakregister till Rikets Ständers protokoll med bihang för tiden från och med år 1809 till och med år 1866, börande dels detta register, så vidt sådant med hänsyn till anordningen af de tryckta riksdagshandlingavne låter sig göra, blifva gemensamt för alla de ifrågavarande riksdagarue och omfatta hänvisningar till samtliga riksdagshandlingar med undantag af de protokollsutdrag, som blifvit öfverlemnade från det ena ståndet till det andra, dels ock de i registret intagna sakrubriker vara så specifika, att registret lemnar lätt och tydlig vägledning och tillika angifver de särskilda ärenden, som i samma Kongl. proposition eller utlåtande må förekomma; och har Riksdagen år 1889 37 bemyndigat Fullmäktige dels att för detta sakregisters fullbordande i manuskript under år 1889 eller, om arbetet ej under nämnda år kan afslutas, under dels år 1889, dels år 1890 af förslagsanslaget till riksdagskostnader använda 6,000 kronor, dels att, då sådant kan ske, ombesörja registrets tryckning och af nyssnämnda förslagsanslag bestrida utgiften derför samt för anskaffande af papper dertill, dels ock att bestämma upplagans storlek samt pris för hvarje exemplar af registerverket, äfvensom besluta och lata verkställa den kostnadsfria utdelning deraf, som Fullmäktige må finna böra ega rum. § 84. Riksdagen har år 1892 dels uppdragit åt Fullmäktige i Riksgäldskontor att låta i hufvudsaklig öfverensstämmelse med det för ståndsriksdagarne fullbordade registret genom lämplig person enligt af Fullmäktige faststäldt formulär och med iakttagande af de föreskrifter i öfrigt, Fullmäktige kunna finna skäl meddela, utarbeta samt att öfvervaka upprättandet af ett alfabetiskt ordnadt fullständigt register till kamrarncs protokoll med bihang för tiden från och med år 1867 samt till och med året näst före det, under hvilket registret varder i manuskript fullbordadt, dels bemyndigat Fullmäktige att af förslagsanslaget till riksdagskostnader tills vidare för ändamålet använda tillsammans 5,000 kronor, dels ock åt Fullmäktige uppdragit att, så snart ske kan, sedan erfarenhet vunnits om den tid och möda, ifrågavarande arbete må kräfva, till Riksdagen inkomma med yttrande och förslagsberäkniug öfver de ytterligare kostnader, som för arbetets fullbordande må erfordras. § 85. Öfverinseendet öfver Riksdagens bibliotek, för hvilket stadgar blifvit af 1882 års Riksdag faststälda, tillkommer Fullmäktige i Riksgäldskontoret; och skola Fullmäktige bland sig utse en inspektor för utöfvande af den närmaste tillsynen öfver biblioteket. § 86. Gemensamt med Fullmäktige i Riksbanken skola Riksgäldskontorets Fullmäktige: a) afgifva sitt >underdåniga yttrande''och råd till Kongl. Maj:t i fråga om den ort, der Riksdag bör samlas, i de fall, då fiendens framträngande eller pest eller andra lika vigtiga hinder göra Riksdags hållande i hufvudstaden omöjligt eller för Riksdagens frihet och säkerhet vådligt (50 § Regeringsformen); b) efter stadgade grunder uppgöra och utfärda ny bevillningsförordning, i den händelse att vid riksdags slut bevillningens hela belopp är bestämdt, men kamrarne icke hunnit om fördelningen deraf blifva ense (109 § Regeringsformen); 38 c) uti justitieombudsmansembetet genast insätta den man, som blifvit utsedd till efterträdare åt justitieombudsmannen, i fall denne mellan riksdagarne afsäger sig det erhållna förtroendet eller med döden afgår, äfvensom utvälja annan behörig man i stället för justitieombudsmannens utsedde efterträdare, derest äfven han mellan riksdagarne afsäger sig förtroendet eller i justitieombudsmansembetet insattes eller med döden afgår (98 § Regeringsformen); d) för framtida uppsigten och kontrollen öfver Göta kanals vidmakthållande utse och välja ej mindre en person för att såsom ledamot å Bankens och Riksgäldskontorets vägnar inträda i direktionen öfver nämnda kanal, än ock ett ombud att å samma verks vägnar deltaga i revisionerna af kanalens räkenskaper; skolande valet till ledamot i direktionen förnyas hvarje år, och till ombud vid revisionerna före desammas början; dock må förut härtill utsedde personer kunna återväljas. Vid Fullmäktiges i Banken och Riksgäldskontoret gemensamma sammanträden böra, så vidt beslut skall kunna fattas, minst fem af Fullmäktige i hvartdera verket vara tillstädes. § 87. Vid de tillfällen, då riksdagsmäns fullmakter granskas af chefen för Justitiedepartementet eller den person, Konungen i hans ställe förordnat, skola tre bland Fullmäktige i Riksgäldskontoret vara tillstädes. § 88. För den händelse, att Kongl. Maj:t förordnar om upphörande af de enskilda bankernas rått att utgifva egna banksedlar å tio kronor, ega Fullmäktige att på det sätt och uppå de vilkor i afseende å räntegodtgörelse, återbetalningsskyldighet m. m., som med Fullmäktige i Riksbanken aftalas, tillhandahålla Riksbanken svenska statens obligationer eller deremot svarande valuta i guld intill ett belopp af högst sju millioner kronor. Angående betj eningen vid Riksgäldskontoret. § 89. De å Riksgäldskontorets aflöningsstat uppförde tjensteman äro följande: en sekreterare och ombudsman; en kassör; en kamrerare; 39 en revisor; en kassabokhållare; en länsbokhållare; en registrator och kanslist samt en kammarskrifvare. § 90- Vaktbetjeningen utgöres af: en förste vaktmästare; och tre vaktmästare. Angående lediga tjenst ers bestridande och tillsättande. § 91. Den ordinarie tjensteman eller vaktmästare, som förordnas att i anseende till sjukdoms- eller annat laga förfall, eller, vid inträffad ledighet, under anslagstiden förrätta annan tjenst än den han sjelf innehar, är, med undantag af det i § 96 förutsatta fall, i allmänhet icke berättigad att derför erhålla särskild aflöning; dock ankommer på Fullmäktige tillerkänna innehafvaren deraf ett efter omständigheterna lämpadt arfvode, uppgående till högst halfva beloppet af skilnaden mellan hans förut åtnjutande aflöning och löneförmånerna för den tjenst han blifva förordnad att bestrida. Extra ordinarie tjensteman, som vid dylikt tillfälle, på grund af vederbörligt förordnande, förrättat ordinarie tjenstebefattning, åtnjuter under den tid, denna tjenstgöring fortfar, den för lägsta tjenstegraden bestämda lön. Vid enahanda förhållande tillgodonjuter jemväl extra ordinarie vaktmästare, hvilken bestridt vaktmästaregöromål, samma aflöning, som för den förrättade sysslan är i staten anslagen. Vid inträffad ledighet af sådan tjenst, som bör återbesättas, skall, efter afdrag af hvad för tjenstens bestridande måst utbetalas, den lönebesparing, hvilken uppkommer, intill dess, efter ansökningstidens förlopp, någon i nedan stadgad ordning blifvit förordnad att förrätta samma tjenst, tillfalla Enke- och Pupillkassan vid Riksgäldskontor; kommande nämnda kassas rätt till dylik lönebesparing att upphöra, så snart konstitutorial å tjensten blifvit af Fullmäktige utfärdadt. 40 § 92. Då tjensteman eller valdmästare för enskilda angelägenheters besörjande erhållit tjenstledighet, bör han sjelf vidkännas kostnaden för tjenstens förrättande under den tid tjenstledigheten fortfar. § 93. Innan ledig tjenst af Fullmäktige återbesattes, skall sådant jemte de med samma tjenst förenade löneförmåner, äfvensom tiden, inom hvilken sökande ega att sig anmäla, tillkännagifvas medelst anslag å vanliga ställen inom Riksgäldskontoret. Ansökningstiden bestämmes till minst fjorton dagar från anslagets utfärdande, dock beror af Fullmäktige att utsätta ny ansökningstid, derest, inom den först bestämda tiden, någon till tjenstens erhållande fullt skicklig och lämplig sökande sig icke anmält. § 94. För att kunna antagas till tjensteman vid Riksgäldskontoret fordras att hafva undergått godkänd afgångsexamen från högre elementarläroverk; dock böra de tjensteman, som anställas vid Fullmäktiges kansli, hafva aflagt den akademiska examen, som fordras för att vinna inträde i Konungens Kansli eller i rättegångsverken; äfvensom den, hvilken befordras till ombudsmannasysslan, bör hafva fullgjort hvad författningarne föreskrifva i afseende på dem, som i domarevärf må begagnas. § 95. Vid lediga tjensters tillsättande utuämnes bland kompetente sökande den, som Fullmäktige, med afseende å verkets fördel samt vigten och ansvarigheten af de särskilda befattningarne, finna till den lediga tjensten mest skicklig och passande; dock ega Fullmäktige att, der de så lämpligt finna, tillsätta lediga tjenster endast med konstitutorial; hvarvid den tjensteman, som sådant konstitutorial erhåller, under den tid han tjensten innehafver, eger åtnjuta de lönevilkor, aflöningsstaten för tjensten bestämmer. 41 Angående behandlingen af frågor rörande tjensteförsummelser in. in. § 96. Om någon Riksgäldsleontorets tjensteman vid mindre förseelser i tjensten ej låtit sig rätta af vederbörandes tillsägelser och varningar eller blifvit beträdd med vårdslöshet eller försummelse i sin tjenstgöring eller ock i allmänna lefvernet ådagalagt ett mindre värdigt uppförande, bör han inför Fullmäktige tillrättavisas och varnas. I händelse den, som på detta sätt undergått första varningsgraden, ej deraf låter sig rätta, ega Fullmäktige att, med afseende å förekommande omständigheter, på längre eller kortare tid suspendera honom från innehafvande tjenst, med förlust af hela eller halfva lönen, hvilken under tiden må i ersättning för tjenstens förrättande användas. § 97. Derest tjensteman, hvilken förut blifvit för tjensteförsummelse eller annat förhållande suspenderad, å nyo gör sig skyldig till dylik förseelse, ankommer på Fullmäktige att, efter förseelsens beskaffenhet, antingen ytterligare suspendera honom eller helt och hållet skilja honom från hans vid detta verk innehafvande tjenst och lön. Likaledes beror på Fullmäktiges särskilda pröfning, huru vida tjensteman, som blifvit nödsakad till borgenärer afträda sin egendom, må vidare bibehålla och utöfva sin beställning. § 98. Tjensteman, som begått ärerörigt brott eller annan förseelse i eller utom tjensten af den svåra beskaffenhet, att verkets trygghet eller anseende fordrar hans entledigande, har derigenom gjort sig förlustig sin innehafvande tjenst. § 99. Om någon af vaktbetjeningen i sin tjenst varit försumlig eller eljest pa ett tadelvärdt sätt sig förhållit, må han, efter sig företeende omständigheter, antingen af Fullmäktiges Deputerade erhålla föreställning eller genast hos Fullmäktige anmälas till suspension eller entledigande. § 100. Innan tjensteman eller vaktmästare varder suspenderad eller skild från tjensten, bör hans skriftliga förklaring öfver hvad emot honom förekommit infordras. ’ Fullmäktiges beslut, hvarigenom tjensteman suspenderas eller för alltid Bill. till Rilcsd. Prof. 1893. 10 Sami. 1 Afd. 2 Rand, G (lliksg.-kontorets reglemente.) 42 skiljes från tjensten, bör, jemte hänvisning för besvärs anförande, honom skriftligen meddelas. Tjenst, som, till följd af sådant beslut, blir ledig, får, derest den afsatte tjenstemannen inom föreskrifven tid anmält sig ämna samma beslut öfverklaga, icke återbesättas förr, än besvären blifvit af Statsutskottet eller Revisorerne afgjorda eller den bestämda tiden för besvärens fullföljande försuttits; kommande dock den, som emellertid förordnas till tjenstens bestridande, att de med densamma förenade löneförmåner åtnjuta. § 101. Extra ordinarie tjensteman eller extra vaktmästare, som utan erhållen tillåtelse eller anmäldt laga förfall från tjenstgöring uteblifvit under trenne efter hvarandra följande månader, eller vid flera tillfällen undandragit sig att lemna äskadt biträde der han blifvit anstäld, anses hafva förverkat sin rätt att i Riksgäldskontor vidare tjenstgöra. Den extra ordinarie tjensteman eller extra vaktmästare, som under honom uppdragen tjenstgöring sig försumligt eller felaktigt förhållit och, efter att, på sätt i § 96 stadgas, blifvit varnad, sig icke rättat, bör förklaras vara från Riksgäldskontoret skild. För öfrigt anses den extra ordinarie tjensteman eller vaktmästare, som begått ärerörigt brott eller annan förbrytelse af svårare beskaffenhet, vara från verket utesluten. Angående pensioneringen af Riksgäldskontorets betjening. § 102. Pensionerna för tjenstemännen samt vaktbetjcningen vid Riksgäldskontoret bestämmas efter desses vid afskedstagandet innehafvande löner. § 103. Tjensteman eller vaktmästare, som uppnått sjuttio års ålder eller under femtio år varit i allmän tjenst, är vid afskedstagandet berättigad att erhålla en hela lönen motsvarande pension. Samma pension kan jemväl tillerkännas den tjensteman eller vaktmästare, som fylt sextiofem och i allmän tjenst tillbragt fyratio år, så vida behörigen styrkt är, att han befinner sig i ett sjukligt eller försvagadt tillstånd. § 104. Den tjensteman eller vaktmästare, som, efter att hafva uppnått en ålder af sextio år, anhåller om afsked, må, derest han varit i allmän tjenst omkring fyratio år, komma i åtnjutande af pension till ett belopp, som motsvarar tre fjer - 43 dedelar utaf hans senast innehafda lön. Innan tjensteman eller vaktmästare uppnått sextio lefnads- och omkring fyratio tjenstår, kan, endast i händelse af bevislig oförmåga till vidare tjenstgöring, pension vid afskedstagandet honom tilldelas. I sådant fall lämpas densamma efter tjenståren ensamt på det sätt, att för hvarje dylikt år, som brister i nyss nämnda antal, afdrages en fyrationdedel från ett tre fjerdedelar af lönen motsvarande pensionsbelopp. Men för den, som fylt fyratio tjenstår och sextio lefnadsår, ökas deremot detta pensionsbelopp med en fyrationdedel af lönen för hvarje öfverskjutande tjenstår, eller med en sextiondedel af lönen för hvarje lefnadsår, om ett sådant beräkningssätt finnes för afskedssökande mera förmånligt. § 105. Då sådant för göromålens säkra och skyndsamma gång finnes oundgängligen nödigt, kunna Fullmäktige på pensionsstat förflytta tjensteman, som af ohjelpligt sjukdomstillstånd eller afgjord oförmögenhet är förhindrad att vidare gagna verket, oaktadt han sig ej om afsked anmält. I sådant fall ega Fullmäktige att, efter omständigheterna, antingen tillägga tjenstemannen hela lönen i pension, ehvad de föreskrifna lefnads- och tjenståren äro uppnådda eller icke, eller ock tillämpa de grunder för pensionens bestämmande, som i näst föregående paragraf äro faststälda. Derest åter vaktmästare förr, än han uppnått den för pensions erhållande bestämda lefnadsålder och tjenstetid, skulle genom sjuklighet eller af annan orsak blifva oförmögen att sina tjensteskyldigheter vidare fullgöra, ega Fullmäktige att, efter noggrann pröfning af de i hvarje fall förekommande omständigheter och förhållanden, vid hans afskedande tilldela honom en årlig pension, uppgående till högst två tredjedelar af lönen. § 106. Några tillförne meddelade och mot det nu utfärdade reglementet stridande stadganden angående Kiksgäldskontorets förvaltning och dermed gemenskap egande ämnen få icke vidare åberopas och tillämpas. Gifvet och utfärdadt vid lagtima riksdagen i Stockholm den 10 Maj 1893. På Riksdagens vägnar: För Första Kammaren: För Andra Kammaren: Pelir Ehrenhcim, Carl Herslow, n. v. Talman. n. v. Talman. Kiksgäldskoutorets vid 1892 års slut utbalanserado skulder. Reglemen- Tiden, då för- tets bindelserna blif vit utfärdade. Årtal. §• 1866 5 Skulden för 1860 års pre- mielån mot obligationer å 2,400,000 Thlr Pr. C:t, bok- förda till fem sjettedelar deraf, eller 2,000,000 Thlr 1860 d. Vs 1878 39 Obligationer för 1878 års jernvägslån å 1,500,000 £ St. eller 37,650,000 Francs 1878 d. 15/b 1880 38 Obligationer för 1880 års jernvägslåns tre emissioner, tillhopaKr. 119,790,000, mot- svarande £ St. 6,600,000, Francs 166,320,000 eller Rmk 134,640,000 ... 1880 d. V« 1886 42 Obligationer för 1886 års jernvägslån å 72,000,000 Kr. eller 81,000,000 Rmk, Räntefot. Återstående kapitalskuld den 31 December 1892. Fonderad skuld. Icke fonderad skuld. Thlr 288,333 Va (Kr. 7 6 8,8 8 8 : 89) 4 % j£ St. 887,840 {Francs 22,284,784 (Kr. 16,123,174: io) — 4 % |Kr. 108,682,200 St. 5,988,000 Frcs 150,897,600 Rmk 122,155,200 — 45 Tiden, då för- Räntefot. Återstående kapitalskuld 1892. den 31 December vit utfärdade. Fonderad skuld. Icke fonderad skuld. 1886 d. >/e 3 Va % (Kr. 56,306,222: 22 (Rmk 63,344,500 — 1887 d. 30/i2 j t 3 6/io % Kr. 23,155,500'' — s Kr. 26,666,666:87 . 1888 d. Vs 3 3 % Rmk 30,000,000 \£ St. 1,470,000 (Frcs 37,020,000 i [Kr. 35,003,lll:ii r . 1890 d. Va s 3 Va % |Rmk 39,378,500 \£ St. l,929,546:io (Frcs 48,593,069 —:-- e 1891 cl. Vt e 4 % — (Kr. 7,200,000 (Fr. 10,000,000 Reglemen Årtal. §. 1887 40 1888 40 1890 1891 1866 39 44 hvaraf till 1892 års slut blifvit utlemnade obligationer å tillhopa 57,208,888,88 Kr. eller 64,360,000 Rrnk Obligationer, ouppsägl från innehafvarens sida, men stälda att af Riksgäldskontoret infrias efter sej månaders föregången upp sägning, å 30,000,000 Kr. hvaraf till 1892 års slu Kr. samt af en tredje emission ålikaledes 10,000,000Kr obligationer å 3,155,500 Kr, ObligationeråRmk30,000,000 ouppsägbara från innehafvarens sida, men stälda åt af Riksgäldskontoret infrias efter minst tre månaders föregången uppsägning .. Obligationer för 1890 ärs 13 ä/9, motsvarande 40,000 Rrnk, 1,960,000 £ St. i 49,360,000 Francs........ Obligationer för 1891 ''/t 1896, å fallna d. 7.200.000, motsv 10.000. 000 Francs... Obligationer, hvilka 46 Reglemen Tiden, då för- Återstående kapitalskuld den 31 December tets 1892. bindelserna blif Räntefot. Årtal. §■ vit utfärdade. Fonderad skuld. Icke fonderad skuld. icke kunna uppsägas, eller det s. k. gamla lånet _ j 17 9 8 d. |1811 d.3»/12 5 % Kr. 10,125 1890 14 Obligationer, ouppsägbara från innehafvarens sida, utfärdade såsom grundfond för Sveriges allmänna hypo- teksbank, bokförda inom linien med Kr. 30,000,000 3 Va % 1890 d. 13/ä 1891 20 Obligationer, utfärdade så- som garantifond för aktie- bolaget Sågverksegarnes garantiförening, bokförda inom linien med Kr. 3,000,000.... 1892 d. 3»/4 3 V* % 1866 15 Ännu icke till inlösen före- tedda Trollhätte slussverks lottsedlar å tillhopa 5,000 daler silfvermynt, bokförda inom linien med R:mt 1,250 R:dr, jemte upplupen ränta R:mt 2,286: 88 1750 d. >/* 6 % 1866 16 Årliga anslaget till H. M. Konungen300,000 R:dr(icke kapitaliseradt).. 1815 d. ■/„ 1866 17 Ränta å H. K. H. Hertigens af Södermanland, seder- mera Konung Carl XIII, hemgiftskapital, bokfördt inom linien medR:mt!50,000 R:dr . 5 % 1778 1866 18 Innestående fond för Göta kanals underhållande Diverse skulder 1833 d. 31/i2 5 % — Kr. 140,889 > 1,995,690:87 1866 20 Fondför Hjelmare kanals och slussverks underhållande 47 Reglemen- tets Årtal. §• 1866 21 1882 1866 3 22 1866 25 1869 77 (utgör blott ett depositum af fordringshandlingar)...... Dito för Strömsholms kanals dito (dito)............................ D:o för Södertelje kanals (d:o) Lappmarks ecklesiastikfonds behållning, bokförd inom linien med R:mt 100,777: ic (statsutskottets utlåtande n:o 23 vid 1869 års riksdag) Brudgåfvovinsten (kapitalskulden afskrifven); (statsutskottets utlåtande n:o 15 vid 1859—60 årens riksdag) Post-assuransfonden (ingår bland Riksgäldskontorets öfriga tillgångar, men med den förbindelse, som § 77 i 1869 års reglemente innehåller). ................................. Tiden, då förbindelserna blifvit utfärdade. Räntefot. Återstående kapitalskuld den 31 December 1892. Fonderad skuld. Icke fonderad skuld. Summa Er. 2 6 6,7 0 5,7 6 3:29. Inom linien balanserade skulder Er........ 33,254,314:04. 48 Bil. B. Iliksgäldskontorets vid 1892 års slut utbalanserade kapitalfordringar för de af dess medel utbetalda eller godtgjorda lån. Reglemen- tets Tiden, då lånet utbetalts. Annuitet. Räntefot. Ursprungliga beloppet. Kapitalåterstod vid 1892 års slut. Årtal. §• a) Byggnadslån. 1866 39 Lån till staden Kristine- hamn och Varnums lands- församling, för uppbyggan- de af ny kyrka i Kristine- hamn ................................ 118491 \ ,2 * \ 3 % 37,500 6,750 |1854j 1 ränta. J y> 43 Lån till Vesterås domkyrka, för densammas reparation 1860 — — 28,000 — 28,000 — y> 36 Lån till staden Jönköping, för uppförande derstädes af ett nytt lärohus för ele- mentarläroverket.................. 1861 5 % 4 % 120,000 61,498 18 Transport — — — — 96,248 18 49 Reglemen- tets Tiden, då lånet utbetalts. Annuitet. Räntefot. Ursprungliga beloppet. Kapitalåterstod vid 1892 års Årtal. §• ! r Q • () } t • Transport — — — — — 96,248 18 1866 90 Lån till Apotekare-societe- ten, för uppförande af en byggnad åt Farmaceutiska institutet.............................. 1862 5 % 4 % 50,000 21,959 01 37 Lån till staden Umeå, för uppförande af byggnader för Umeå läroverk..................... 1864 y> 25,000 15,813 22 Lån till staden Falun, för uppförande af ett nyttläro- verkshus derstädes............... 1864 » 40,000 25,354 14 Lån till staden Sala, för upp- förande af ett nytt läro- verkshus derstädes.............. 1865 » 12,000 7,575 66 Lån till staden Halmstad, för uppförande af byggnad för ett fullständigt elementar- läroverk derstädes............... 1866 J» 25,000 16,991 48 . 7> Lån till Kalmar Domkapitel, för uppförande af en ny bygg- nad för läroverket i Kalmar 1866 y> » 40,000 _ 27,155 60 3> 1481) Lån till staden Venersborg, för uppförande af en ny byggnad för högre elemen- tarläroverket derstädes ...... 1867, 1868 40,000 28,122 58 J> 1482) Lån till staden Vestervik, för uppförande af ny byggnad Transport — — — — — 239,219 87 ’) Jfr § 16 mom. 3 i 1867 års Reglemente. 2) Jfr § 16 mom. 4 i 1867 års Reglemente. Bill. till Riksd. Prot. 1893. 10 Sami. 1 Afd. 2 Band. 7 (Riksg.-kontorets reglemente.) 50 Reglemen- tets Tiden, då lånet utbetalts. Annuitet. Räntefot. Ursprungliga Kapitalåterstod vid 1892 års slut. Årtal. §■ Transport — — — — 239,219 87 åt elementarläroverket der- städes............... 1867, 1868 5 % 4 % 20,000 14,246 86 1866 1481) Lån till Upsala Domkapitel, för uppförande af ny bygg- nad för högre elementar- läroverket derstädes....... 1867, 1868 » 140,000 99,639 79 » 1482) Lån till Karlstads Domka- ! pitel, för uppförande af ny byggnad för högre elemen- tarläroverket derstädes ...... 1868 » 40,000 29,016 35 1483) Lån till Skara Domkapitel, för förändring och tillbygg- nad af elementarläroverks- byggnaden derstädes........... 1868, 1869 » » 13 40,000 32,344 1868 47 *) Lån till domkyrkan i Karl- stad, för densammas repa- ration................. 1869 6 % » 23,500 6,289 58 1866 1485) Lån till staden Kristianstad, för utvidgande af elemen- tarläroverksbyggnaden der- städes...... 1873, 1875 5 % » 20,000 16,697 39 1874 5 Lån till direktionen för se- minarium för bildande af lärarinnor, för inköp af byggnad åt nämnda semi- narium 1875 » 59,000 _ 45,018 75 Transport — — — — 482,472 72 *) Jfr § 1C mom. 1 i 1867 års Reglemente. 2) Jfr § 16 mom. 2 i 1867 års Reglemente. 3) Jfr § 27 1 1869 års Reglemente. 4) Jfr § 26 i 1869 års Reglemente. 6) Jfr § 8 i 1873 års Reglemente samt § 6 mom. 3 i 1876 års Reglemente. Öl Reglemen- tets Tiden, då lånet utbetalts. Annuitet. Räntefot. Ursprungliga beloppet. Kapitalåterstod vid 1892 års Årtal. §• 15:«V C [ Transport — — — — 482,472 72 1882 17 i ; i Lån till föreståndarne för Linköpings domkyrka, för fullbordande af tornbygg- naden å domkyrkan ......... 1883 5 % 4 % 30,000 26,825 50 1887 ( V 15 !)’ ! 1 Ytterligare lån till Linkö- pings domkyrka till betäc- kande af den brist, som uppkommit i den beräknade kostnaden för tornbyggna- den å nämnda domkyrka jemte dermed i samman- hang stående arbeten......... = 538,024: 63 1888 » 30,000 —- 28,726 41 b) Tomtreglering slån. 1866 1dt 142 Lån till staden Karlstad, för reglering af torg, gator och tomter efter 1865 års eldsvåda........... 1867 6 % » 50,000 15,752 05 1872 32 Lån till staden Strengnäs, för ny tomtreglering efter 1871 års eldsvåda..... 1872 » » 30,000 15,781 48 1877») 7 Lån till staden Strömstad, för ny tomtreglering efter 1876 års eldsvåda..... 1878 5 % 50,000 46,599 05 Transport — — — — 616,157 21 ») Se vidare § 3 i 1881 års Reglemente. 52 Reglemen- tets Tiden, då lånet utbetalts. Annuitet. Räntefot. Ursprungliga Kapitalåterstod vid 1892 års Årtal. §. slut. Transport — —- __ _ 616,157 21 /18 7 7 8 Lån till staden Söderhamn, (1878 6 för ny tomtreglering efter 1876 års eldsvåda ..... 1878, 1879 5 % 200,000 177,946 88 /1880 o Va —— 13 Lån till staden Hudiksvall, \1881 10 för ny tomtreglering efter 1878 och 1879 årens elds- vådor ........< . 1881, 1882 200,000 183,715 99 Lån till staden Luleå, för » — 1888 15 ny reglering efter 1887 års eldsvåda........ 1889 100,000 1889 17 Lån till staden Umeå, för ny ° % 4 % 1UU,UU0 regleringiföljdafden staden år 1888 öfvergångna brand 1890 » 200,000 200,000 = 739,795: 45 c) Lån till kanal- och 1866 slussanläggningar. 931) Lån till Dalslands kanalak- tiebolag, för segelleds öpp- nande från Hattefura vid Venern till sjön Stora Lee 1865,1867 5 % 3 % 800,000 — 428,686 37 » 942)| Lån till Kinda kanalaktiebo- y> 118 lag, för utsträckning af Kin- 143] da båtled medelst kanalise- Transport — — — 1,706,506 45 *) Se vidare § 134 mom. 13 i 1863 års Reglemente. 2) Se vidare § 134 mom. 14 i 1863 års Reglemente; r § 11 mom. 9 i 1867 års Reglemente; § 33 mom. 9 och § 41 mom. 11 i 1868 års Reglemente; § 24 mom. 11 och § 31 mom. 6 i 1869 års Reglemente, 53 Reglemen- tets Tiden, då lånet utbetalts. Annuitet. Räntefot. Ursprungliga beloppet. Kapitalåterstod vid 1892 års Årtal. §• Transport — - —- — — 1,706,506 45 ring af Stångån från sjön j 1865 \ r , ■; i ’ Rengen till Linköpingshamn \1867- 5 % 3 % 437,500 — 359,692 05 1866 143'') Lån till Dalslands kanalak- 7 tiebolag,för kanal-och sluss- anläggning mellan sjöarne Östra och Vestra Silen på jAi r! Dalsland.............................. 1868,1869 6 % 4 % 51,200 — 11,583 63 = 799,962: 05. d) Lån till jernvägs- anläggningar. :f,H i; /1866 75 LåntillNorbergsjernvägsnya \1878 3 aktiebolag, för anläggning af jernväg från Kärrgrufvan inom Norbergs bergslag till sjön Åmänningen ............... 1852 5 % i y , '':. 150,000 45,453 01 Lån tillNorbergs jernvägs nya aktiebolag, för fullbordan- /1855/ de af samma jernväg......... /I856/ 3 % 2 % 150,000 — 71,459 96 1866 79 Lån till Borås jernvägsak- tiebolag, för anläggning af jernväg mellan Borås och Herrljunga........................... 1862, 1863 5 % 4 % 1,377,055 24 453,263 60 Transport — — — — — 2,647,958 70 *) Jfr § 11 mom. 8 i 1867 års samt § 24 mom. 10 i 1869 års Reglemente. 54 Reglemen- tets liden, då lånet utbetalts. Annuitet. Räntefot. Ursprungliga Kapitalaterstod vid 1892 års slut. Årtal. §• •! • - Transport — — — — — 2,647,958 70 1866 80 Lån till Vexiö—Alfvestads jernvägsaktiebolag, för an- läggning af jernväg mellan Vexiö och Alfvestads station på Södra stambanan ..... 1864 7 %'') 4 % 434,000 _ 141,672 49 Lån tillHelsingborg—Lands- krona—Eslöfs (Helsingborg —Billeberga, äfven Helsing- borg—Årup) jernvägsaktie- bolag, för anläggning af jernväg mellan Helsingborg och Årup.............................. 1864, 1865 5 % 1,100,000 636,870 75 » Lån till Kristianstad—Hess- i { f ■ lebolms jernvägsaktiebolag, för anläggning af jernväg mellan Kristianstad och i Hessleholms station på Sö- dra stambanan................. 1864, 1865 > K fh : ‘ •; t 720,000 394,665 10 » .! 8 Lån till Ystad—Eslöfs jern- vägsaktiebolag, för anlägg- ning af jernväg från Eslöfs station på Södra stamba- inan till Ystad..................... » » 1864—1866 2,450,000 1,433,410 14 » Lån till Landskrona—Eslöfs jernvägsaktiebolag, för an- läggning af jernväg mellan Landskrona och Eslöfs sta- tion på Södra stambanan 1864—1866 » 1,200,000 696,362 31 Transport — — — — 5,950,939 49 ’) Enligt Kongl. Maj:ts resolution af d. u/ia 1886. 55 Reglemen - tets Tiden, då lånet utbetalts. Annuitet. Räntefot. Ursprungliga beloppet. Kapitalåterstod vid 1892 års Årtal. §• Transport — — — — — 5,950,939 49 1866 82 Lån till Uddevalla—Veners- ’ ! ■ -1 * il’ borg—Herrljunga jernvägs- aktiebolag, för anläggning af jernväg från Herrljunga öfver Venersborg till Ud- nu i i .-■• ..ti [ jY «> i; ;{j devalla................................. 1865—1867 5 % 4 % 3,240,000 i ■ . — 2,071,013 85 1871 31 Lån till Karlskrona—Vexiö jernvägsaktiebolag, för an- - läggning af jernväg mellan [1872 *u?»_ i; ti''. j.Y.j tf städerna Karlskrona och <[1873 y,} > u ''.1‘ a fi. Vexiö.................................... 1874 5 % >) 41/* % i v.: 2,600,000 vn! t>7 It 2,142,898 02 » Lån till Krylbo—Norbergs jernvägsaktiebolag, för an- : 1 ,{i - läggning af jernväg mellan J1872[ Krylbo och Norberg ......... [1873/ 6 % 5 % 406,000 — 309,950 57 » Lån till Upsala—Margrete- hillsjernvägsaktiebolag, för anläggning af jernväg från Upsala till Gefle ............... 1873 T> ■■th Ui" 500,000 392,107 17 » » Lån till Bergslagernas jern- vägsaktiebolag, för anlägg- ning af jernväg från Lud- [1874 vika till Kil, mot skuldför- jl875 bindelse .............................. 1876 5Va %2) » 5,000,000 — 4,563,514 86 i Transport — — — — 15,430,423 96 ’) So § 3 af 1886 åra Reglemente. *) Se § 3 af 1883 års Reglemente. 56 Reglemen tets - Årtal. §. 1878 1891 1876 11 Transport Lån till Bergslagernas jernvägsaktiebolag, för anläggning af jernväg från Falun till Göteborg, mot obligationer å nominelt 5,988,600 Kr., efter 90 %.................. Samma bolags obligationer af den 3,/ia 1891 för inlösen af utelöpande oinfriade kuponger tillhörande ofvannämnda obligationslån af den ,5/i 1874 ......... Lån till Vestervik—Åtvidaberg—Bersbo jern vägsaktiebolag, för anläggning af jernväg från Vestervik öfver Jenny, Gamleby och Åtvidaberg till Bersbo, med bibana till Storsjön............... Lån till Hultsfred—Vesterviks jernvägsaktiebolag, för anläggning af jernväg mellan Hultsfred och Jenny med bibana till sjön Yxern, sidospår till Ankarsrum och hamnspår vid Verkebäck... Transport Tiden, då lånet utbetalts. 1878, 1879 1891 Annuitet. 5 %*) * 2) Räntefot. 5 % 4 % ,!• 4 Va % Ursprungliga beloppet. *) 6,078,240 1,707,800 1,865,000 1,750,000 Kapitalåterstod vid 1892 års slut. 15,480,423 5,389,740 1,707,800 1,750,446 1,655,512 25,933,923 96 84 38 18 *) Motsvarande, å 90 %, ett primitivt belopp af kr. 6,763,600. 2) Se § 3 af 1883 och 1886 års Reglementen. 57 Reglemen- tets Tiden, då lånet utbetalts. Annuitet. Räntefot. Ursprungliga beloppet. Kapitalåterstod vid 1892 års Årtal. §■ Transport — — V —'' — 25,033,023 18 187G 5 Lån till Vislanda—Bolmens '' '' • • '' '' : jernvägsaktiebolag, för an- läggning af jernväg från Vislanda öfver Ljungby till sjön Bolmen..................... { 1877) 1878 5 %'') 4 Va % 785,000 772,832 50 » Lån till Gotlands jern vägs- aktiebolag, för anläggning [1877] af jernväg från Visby till 1878 1 » * \ Hemse kyrka....................... 1870 » *) » 500,000 __ 470,060 20 Lån till Södra Dalarnes jern- (1870 13/ vägsaktiebolag, för anlägg- ning af jernväg från Kryl- bo station på statens Norra stambana öfver Avesta, He- demora och Säter genom Gustafs och Tuna socknar till Borlänge station å Bergslagernas jernvägsak- 1870 tiebolags jernväg jemte bi- 1880 bana till Bispbergs grufve- 1881 fält ............................. 1882 > >) » 2,375,000 _ 2,263,535 01 1876 5 Lån till Varberg—Borås jernvägsaktiebolag för an- (1870 läggning af jernväg öfver 1880 * '') Fritsla till Borås............... [l 881 » 2,600,000 — 2,477,075 17 1881 15 Lån till Lenna—Norrtelje jernvägsaktiebolag, för an- läggning af jernväg mellan Lenna station på Upsala— Transport — — — — — 31.028,226 06 1 J ’) So § 3 af 1883 och 1886 års Reglementen. Tiili. till Riksd. Prof. 1893. 10 Sami. 1 A fil. 2 Rand. 8 (Riksg,-kontorets reglemente.) 58 Reglemen- tets Tiden, då lånet utbetalts. Annuitet. Räntefot. Ursprungliga beloppet. Kapitalåterstod vid 1892 års Årtal. §- Transport __ - . _ 31,928,226 06 1883 Lenna jernväg och Norr- 1884 a) telje .................. 1885 5 % 4»/i * 746,197 94 746,197 94 1881 15 Lån till Siljans jernvägs- aktiebolag, för anläggning af jernväg från Borlänge station å Bergslagernas jernvägsaktiebolags jern- 1886 väg till Insjön i Dalarne... 1883 — 1886 950,000 — 929,678 59 » » Lån till Skåne—Hallands jernvägsaktiebolag för an- läggning af jernvägar från Helsingborg öfver Engel- holm till Halmstad, från Höganäs till Kattarp och från Kattarp till Åstorp ... 1883-1886 » 1,500,000 — 1,467,913 56 Lån till Hvetlanda—Säfsjö jernvägsaktiebolag, för an- läggning af jernväg från Hvetlanda till Säfsjö sta- 118831 tion å statens Södra stam- bana 1885 1886J 300,000 293,582 71 y> Lån till Finspong—Nors- holms jernvägsaktiebolag, för anläggning af jernväg från Finspongs station å Pålsboda—Finspongs jern- vägsaktiebolags bana till Norsholms station å statens Ostra stambana och Nors- Transport — — — — — 35,365,598 86 a) Återstoden, Kronor 3,802: 06, af det ursprungligen beviljade lånebeloppet 760,000 Kronor eger bolaget ej rättighet att utbekomma. 59 \ Reglemcn- tcts Tiden, då lånet utbetalts. Annuitet. Räntefot. Ursprungliga beloppet. Kapitalåterstod vid 1892 års Årtal. §• Transport — — — 35,365,598 86 bolin—Ristens kommunika- tionsaktiebolags bana......... 1883—1886 5 % 4 Va % 500,000 489,304 52 1881 15 Lån till Stockholm—Rimbo jernvägsaktiebolag, för an- läggning af jernväg från Stockholm till Rimbo gäst- gifvaregård ........................ (1883-1885} } 1887 j » » 500,000 489,304 53 W » Lån till Kinds härads jern- vägsaktiebolag för anlägg- ning af jernväg mellan Bo- rås och Svenljunga............ 00 00 00 00 v*H 1-H » 500,000 497,500 1884 14 Ytterligare lån till Skåne— Hallands jernvägsaktiebo- lag för anläggning af jern- vägar från Helsingborg öf- ver Engelholm till Halm- stad, från Höganäs till Katt- arp och från Kattarp till Åstorp ................................. (1885} \ 1886/ 795,500 778,483 49 15 Lån till Mellersta Hallands jernvägsaktiebolag för an- läggning af jernväg mellan städerna Halmstad och Varberg .............................. 1885 » » 1,550,000 1,534,151 25 1886 16 Lån till Skara—Kinnekulle —Yenerns jernvägsaktie- bolag för anläggning af jernväg från Skara till (1 887} Kinnekulle och Venern ... \1888/ » 324,000 320,687 10 Transport — — — — 39,475,029 75 60 Reglemen- tets Tiden, då lånet utbetalts. Annuitet. Räntefot. Ursprungliga beloppet. Kapitalåterstod vid 1892 års Årtal. §■ Transport — — — — 39,475,029 75 1886 16 Lån till Svartelfs jernvägs- aktiebolag för anläggning af jernväg mellan Carls- dahl och Grythyttehed /1887\ . m. m. \1888J 5 % 4 */2 % 341,000 341,000 Lån till Halmstad—Bolmens jernvägsaktiebolag för an- läggning af jernväg från Halmstad till Byholma och Bolmen med sidospår till sjön Södra Unnen ........... OO 00 oo oo 00 a) 824,915 820,790 42 » 17 Lån till Göteborg—Hal- lands jernvägsaktiebolag för anläggning af jernväg mellan Yarberg och Göte- borg .................................... 1887 2,068,000 2,046,854 70 > 16 Lån till Fogelsta—Vadstena —Ödeshögs jernvägsaktie- bolag för anläggning af jernväg mellan Fogelsta och Vadstena till Ödeshög 1888 > » 300,000 298,500 » Lån till Mellersta Blekinge jernvägsaktiebolag för jern- vägsanläggning från Karls- hamn till Ronneby och b) Gullbärna ........................... » » 1,120,250 — 1,101,175 — Transport — — 44,083,349 87 a) Enligt K. Br. af d, ”/s 1888 är statslånets belopp nedsatt med 85 Kronor. b) Hvaraf vid 1892 års slut återstodo ej lyftade Er. 19,075: —. 61 Beglemen- tets 1 ■. ii>!''• ’ ...... riden, då lånet utbetalts. Annuitet. Käntefot. Ursprungliga beloppet. Kapitalåterstod vid 1892 års slut. Årtal. §• Transport — — — — 44,083,349 87 1886 16 Lån till Mora—Venerns jern- vägsaktiebolag för anlägg ning af jernväg från Mora strand vid sjön Siljan till Östra Vermlands jernväg (1889\ a) 900,000 med bibana........................ \1892J 5 % 41/2 % 1,000,000 — — » » Lån till Mariestad—Kinne- kulle jernvägsaktiebolag för anläggning af jernväg från Mariestads jernvägsstation till Gössäters jernvägssta- tion med bispår.................. 1890 » 305,000 305,000 > » Lån till Wittsjö—Hessleholms jernvägsaktiebolag för an- läggning af jernväg mel- /1890\ 404,000 404,000 lan Wittsjö och Hessleholm \1892j » » — — » Lån till Skymnäs—Munkfors jernvägsaktiebolag för an- läggning af jernväg mellan Björndalsbron och Munk- J1891\ 90,835 90,835 fors ............................... \1892j » » — — » Lån till Klippan—Utstänga jernvägsaktiebolag för an- läggning af jernväg från Klippans station å Helsing- borg—Hessleholms jernväg förbi Ljungbyhed till Röst- b) 193,100 ånga by ............................. 1892 » 290,000 - Transport I 45,976,284 87 a) Hvaraf vid 1892 års slut återstodo ej lyftade Kr. 100,000: — b) D:o vid d:o d:o Kr. 96,900: — 62 Reglemen tets - Årtal. § 1891 18 19 Tiden, då lånet utbetalts. Annuitet. Räntefot. Ursprungliga beloppet. Kapitalåterstod vid 1892 års slut. Transport — — — — — 45,976,284 87 Lån till Malmö—Tomelilla jernvägsaktiebolag för an- läggning af jernväg från Malmö öfver Staffanstorps station till Tomelilla... Lån till Norra Södermanlands 1892 5 % 4 Va % 1,300,000 — 400.000 — jernvägsaktiebolag för an- läggning af jernväg från Ny- by bruk till Södertelje med bibanor till Åkers stycke- bruk, Strengnäs, Mariefred och Igelstaviken ............... » b) 1,800,000 400,000 Lån till Hernösands—Sol- lefteå jernvägsaktiebolag för anläggning af jernväg från Hernösand till Sollef- o) teå .. 1,175,000 1,174,600 = 45,873,102: 74 Summa — — — — — 47,950,884|87 a) Hvaraf vid 1892 års slut återstodo ej lyftade Kr. 900,000: —. b) D:o vid d:o d:o Kr. 1,400,000: —. c) D:o vid d:o d:o Kr. 400: —. Af det beviljade lånebeloppet, 2,350,000 Kr., eger bolaget rätt att under år 1893 utbekomma andra hälften eller Kr. 1,175,000. 63 Aflöningsstat för Kiksgäldskontorets tjensteman och v äkthetjening. Lön. Tjenstgörings- penningar. Summa. 1 Sekreterare, som tillika är ombudsman 1 Kassör ............................................ 4,400 4,400 — 1,600* 1,600 — 6,000 6,000 — 1 Kamrerare............................................. 4,000 1,600 — 5,600 — 1 Revisor................................................. 2,500 — 800 3,300 — 1 Kassabokhållare ............................. 2,500 — 800 — 3,300 — 1 Lånebokhållare .................................. 2,000 — 800 — 2,800 — 1 Registrator och Kanslist ..................... 1,500 — 900 — 2,400 — 1 Kammarskrifvare.............................. 1,500 _ 600 — 2,100 — 1 Förste Vaktmästare .............................. 700 — 100 — 800 — 1 Vaktmästare .......................................... 600 — 100 — 700 — 1 Vaktmästare ......................................... 600 — 100 — 700 — 1 Vaktmästare.......................................... 600 — 100 — 700 — Summa kronor] 25,300 — 9,100 — 34,400 Tillägg: För Revisorn, Bokhållarne, Registratorn och Kanslisten samt Kammarskrifvaren kan, då de icke innehafva annan tjenstebefattning, lönen efter fem års tjenstgöring inom graden förhöjas med....................................... kronor 500: samt för Revisorn och Bokhållarne, efter tio års tjenstgöring inom graden, med ytterligare............................................................... * 500: För vaktbetjeningen kan aflöningen efter fem års ordinarie tjenst och derunder ådagalagdt välförhållande höjas, lönen med... > 100: och tjenstgöringspenningarne med ...................................................... » 100: Vaktbetjeningen åtnjuter fri bostad med nödig vedbrand. Skulle denna förmån komma att för vaktmästarne eller någon af dem upphöra, äro de berättigade att i stället såsom tjenstgöringspenningar uppbära 200 kronor hvar. Vid tillämpningen af denna aflöningsstat iakttages derjemte följande: l:o) De med hvarje befattning förenade tjenstgöringspenningar få uppbäras endast för den tid tjenstens innehafvare verkligen tjenstgjort eller åtnjutit semester, men skola för den tid, han eljest varit från tjenstgöringen befriad, utgå till den, * Så länge sekreteraren innehar fri bostad, utgå tjenstgöringspenningarne med endast 600 kronor; dock så att, vid afdrag i följd af tjenstledighet, detsamma, med tillämpning af de för sådant fall gifna bestämmelser, sker för hela beloppet af tjenstgöringspenningarne från allöningsboloppet i dess helhet. 64 som tjensten förrättat; dock må Fullmäktige kunna medgifva den tjensteman eller vaktbetjent, som af sjukdom hindras från bestridande af sin tjenst, att uppbära de för samma tjenst anvisade tjenstgöringspenningar eller någon del deraf. 2:o) För bestridande af tjenstgöringen under semester ega Fullmäktige att anvisa till extra ordinarie tjensteman arfvoden, beräknade efter ett tusen kronor för år. 3:o) Innehafvare af lön enligt förestående stat äro underkastade den vidsträcktare tjenstgöringsskyldighet eller den jemkning i åligganden, som kan varda stadgad, och böra de fullmakter eller konstitutorial, som för Riksgäldskontorets tjensteman utfärdas, innefatta förbehåll om deras skyldighet att åtaga sig de nya eller förändrade göromål, som kunna dem åläggas. Indragningsstat vid Riksgäldskontoret. Kommissarien Herman Husberg 4,400 Kontorsskrifvaren Axel Adolf Stridsberg 1,500 — Summa kronor 5,900 — Pensionsstat vid Riksgäldskontoret. Förre Ombudsmannen Leontius Hallman 1,500 Förre Notarien August Neijber 3,000 _ Förre Förste Vaktmästaren J. Petersson 800 _ Förre Kammardrängen Per Fredrik Bydqvist 575 — Summa kronor 5,875 — Anmärkning: Ofvanstående pensioner indragas vid innehafvare^ frånfälle och äfven dessförinnan, så vida de för pensionernas utgående stadgade vilkor upphöra. 65 Förestående tre stater, nemligen: Afiöningsstaten för Riksgäldskontor, upptagande en summa af...... Kr. 34,400: — Indragningsstaten vid dito ..................................................................... " 5,900. Pensionsstaten vid dito .............................................................••• ’’ äro uppgjorda och faststälda vid lagtima riksdagen i Stockholm den 10 Maj 1893. V. A 1 På Riksdagens vägnar: För Första Kammaren: Pehr Ehrenheim, b. v. Talman. För Andra Kammaren: Carl Herslow, n. v. Talman. Bill. till Riksd. Prof. 1893. 10 Samt. 1 Afd, 2 Band, (Riksg.-kontorots reglemente.) 9 66 Fullmäktige i Riksgäldskontor, välde af 1893 års Riksdag: Ordförande: Generaldirektören, Kommendören med stora korset af Kongl. Maj:ts Nordstjerneorden, Herr Frans Albert Anderson; Statskommissarie^ Kommendören af Kongl. Vasaorden l:a kl., Riddaren af Kongl. Maj:ts Nordstjerneorden, Herr Per Samzelius, vice Ordförande; Godsegaren, Kommendören af Kongl. Vasaorden l:a kl., Riddaren af Kongl. Maj:ts Nordstjerneorden, Filosofie Doktorn, Herr Friherre Johan Nordenfalk; Godsegaren, Kommendören af Kongl. Vasaorden l:a kl., Riddaren af Kongl. Maj:ts Nordstjerneorden, Herr Edvard Sederholm; Grosshandlaren, Riddaren af Kongl. Majrts Nordstjerneorden, Filosofie Doktorn, Herr Otto Magnus Höglund; Riksdagsmannen Herr Johan Johansson i Noraskog; f. d. Löjtnanten, Fabriksdisponenten, Riddaren af Kongl. Maj:ts Nordstjerneorden, Riddaren af Kongl. Vasaorden, Herr Oscar Wilhelm Odelberg. Suppleanter: Kamereraren, Riddaren af Kongl. Vasaorden, Herr Erik Wilhelm Lilliesköld; vice Häradshöfdingen, Herr G. J. August Wall; Riksdagsmannen Herr Nils Olsson i Ättersta. 67 Revisorer af Stats-, Banko- och ltiksgiildsverken vid 1893 års revision: . ko In>6 £ -v mil ■/ ? I i i WvfV.V* Äril K £ V V i‘J M '' För Första Kammaren: ,U J, . .,,1 A ■ [!..l Kammarherren, Riddaren af Kongl. Maj:ts Nordstjerneorden, Herr Grefve Ludvig Wilhelm August Douglas; Häradshöfdingen, Riddaren af Kongl. Maj:ts Nordstjerneorden, Riddaren af Kongl. Vasaorden, Herr Victor Nils Ekenman; Öfversten i armén, Kommendören af Kongl. Maj:ts Svärdsorden l:a klassen, Herr Carl Helmer Falk; Kaptenen vid Kongl. Flottan Herr Gerhard Dyrssen; Generalkonsuln, Kommendören af Kongl. Vasaorden ‘2:a klassen, Herr Edvard Fränekel; Kaptenen, Riddaren af Kongl. Maj:ts Svärdsorden, Herr Friherre Knut Axel Samuel Akerhielm. Suppleanter: Godsegaren, Riddaren af Kongl. Maj:ts Nordstjerneorden, Herr Ivar Wijk; Kaptenen, Riddaren af Kongl. Maj:ts Svärdsorden, Herr Friherre Carl Gustaf Adolf Kling spor; Rektorn, Filosofie Doktorn, Herr Gustaf Oscar Wcstling. 68 För Andra Kammaren: Riksdagsmannen, Herr Jöns Bengtsson i Gullåkra; * y> » » » » Herr John Johnsson i Bollnäs; Herr Peter Andersson i Högkil; Herr Johan Erik Wikstén; Herr Karl Edvard Holmgren; Riddaren af Kongl. Vasaorden, Herr Cad Vilhelm Collander. Suppleanter: Riksdagsmannen, Herr Ollas Anders Ericsson i Ofvanmyra. » Herr Friherre Werner Gottlob von Schwerin; » Herr Ernst Beckman. 69 REGISTER öfver 1893 års Reglemente för Riksgäldskontoret. Ackord för riksgäldskontorets fordringar får icke utan Riksdagens samtycke medgifvas ............... Aflöning för justitieombudsmannen m. fl......................... Sid. 22. 9 18. » » Riksdagens biblioteka rie äfvensom för en hos honom anstäld vaktmästare............... » b » riksgäldskontorets tjen stemannapersonal och vaktbetjening............ » Aflöningar, anslag till........................... » Aflöningsstat för riksgäldskontorets tjensteman och vaktbetje - ning ............................. » Afsked för tjensteman och vaktbetjening .......................................... » Allmänna hypoteksbanken ..................... » Amortering af 1888 års statslån......... » » af statslån utan viss be stämd återbetalningstid .... » Amortissementsfonder .......................... » Annuiteter och räntor, anslag till ...... » Anslag skall utfärdas angående lediga tjenster vid riksgäldskontoret » Ansvarsskyldighet, fullmägtiges............ » 17. 20. 23. 63. 42. 36. 4. 24. 4, 26, 27. 4, 23. 40. 30. § 36. § 29. § 27. § 32. § 40. §§ 103, 104. §§ so. § 3. § 44. §§ 3, 45, 49. §§ 3, 40. § 93. § 59. 70 * Ansökningstid till lediga tjenster......... Sid. 40. Anteckningsböcker, kassörens och ka mererarens ............ » 32. Arfvode för fullmägtige samt deras ordförande och två deputerade ........................... j, 19 » b Riksdagens revisorers kansli och vaktbetjening...... » 18. b b förrättande af tjenst i riks gäldskontoret. ................. » 39. Befordringsgrunder vid riksgälds kontoret ............ » 40. Begrafningshjelp efter obemedlade tjensteman och vakt betjente .................... 5, 21. Behållningar, statskontorets.................. » 23. Belöning för extra arbeten .................. » 21 Bergverkstionden, vilkor för upphörande af........................ B 22. Berättelser, fullmägtiges........................ » 34 b justitieombudsmannens ... » 19. b Riksdagens revisorers...... » 18, 34. Besigtningar å riksgäldskontorets och Riksdagens hus............... » 32. Besvär öfver fullmägtiges beslut ...... » 31, 41. Bevillningsförordning, utfärdande af ny » 37! Bibliotek, Riksdagens ........................... B 17 37 Bibliotekarie b ........................... B 17’ Bihanget till Riksdagens protokoll, _ tryckning af........................ » 35. Brist 1 statskontorets inkomster fylles » 15. Byggnadsfond för riksdags- och riks bankshus. ....................... » 33. Dalslands kanalaktiebolag, revision af » 35. Deputerade, fullmägtiges ..................... b 49, 29. Diarium, ombudsmannens..................... » 32] Enke- och pupillkassan vid riksgäldskontor ......... » 21, 39. Entledigande af tjensteman och vaktbetjente vid riksgäldskontor ........................ j, 41 Ersättning för bestridande af lediga tjenster .............................. » 39. Expedition, justitieombudsmannens och tryckfrihetskomiténs » 18. Expenser för justitieombudsmannens och _ tryckfrihetskomité^ expeditioner ........................ » 19, § 93. § «9. § 31 § 28. § 91. § 95. § 34. § 39. § 33. § 38. § 74. § 30. §§ 28, 76. § 70. §§ 68, 100. § 86. §§ 27, 85. § 27. § 77. § 20. § 72. § 78. §§ 31, 58. § 69. §§ 35, 91. §§ 97—100. § 91. § 29. § 30. 71 Extra ordinarie tjensteman, ang. vilkoren för deras antagande Sid. b b b och vaktmästare, deras skiljande! från riksgälds- 40. § 94. kontoret............ D 42. § ioi. » » » »gratifikationer åt b b b båtnjuta ersätt- ning för förrät- tande af ordina- B 21. § 33. rie tjenst............ Flyttningshjelp för justitieombudsman- D 39. § 91. nen................................. B 18. § 29. Fond för nytt riksdagshus .................. b för understödjande af odling af X) 33. § 72. sänka trakter ........................... D 12. §§ 13. Fordringar, riksgäldskontorets ............ b b förteck- X) 5. §§ 4-6. ning å Fullmagter för riksgäldskontorets tjen- X> 48—G2. - - stemän.............................. b granskning af riksdagsmän- B 40. § 95. nens................................. Fullmägtige i riksgäldskontoret och X> 38. § 87. b deras suppleanter ............ b ega att af Riksdagens re- visorer begära råd och ytt- X> 66. randen .............................. B 30. § 60. Fullmägtiges ansvarsskyldighet............ b antal för besluts fattande b arfvoden och resekostnads- B 30. § 59. X) 31. § 65. ersättningar................ B 19. § 31. b befattning upphör ......... B 29. § 56. b berättelser........................ B 34. § 74. b besluts öfverklagande...... B 31, 41. §§ 68, 100. b deputerade........................ » 19, 29. § 31, 58. b komplettering.................. B 28. §§ 53, 54. b ombud.............................. X) 29, 36, 37. §§ 58, 80, b omröstningar................... b ordförande och vice ord- B 31. § 67. förande ........................ B 28, 66. § 52. - b protokoll........................... B 30. § 61. b sammankomster............... b sammanträden gemensamt med fullmägtige i riks- B 30-32. §§ 61—68. banken........................... B 37. § 86. b ställande till ansvar......... B 30 § 59. b suppleanter ..................... B 66. 72 Fullmägtiges suppleanter, deras inträdande .............................. Sid. 28. » särskilda uppdrag............ » 32—38. » tjenstledighet .................. b 31. b åligganden....................... b 29. b öfverläggningar............... b 31. Förfall för fullmägtige ........................ b 31. Förräntning af riksgäldskontorets kontanta tillgångar och behållningar .......................... b 26. Försåljningsmedel för mindre kronolägenheter ... b 23. b b kronans hus i städerna ...... b 22. Garantiförening, sågverksegarnes......... b 36. Generalassistanskontoret, f. d., understöd för sterbhusen efter obemedlade tjensteman m. fl. vid........................ B 21. Granskning af kassörens och kamerera rens anteckningsböcker b 32. b b ombudsmannens diarium b 32. b b riksdagsmäns fullmagter b 38. b b riksgäldskontorets räkenskaper. .......................... b 27. Gratifikationer till e. o. tjensteman och vaktbetjente vid riksgäldskontor et ............... b 21. Göta kanal, ledamot i styrelsen och ombud vid revisionen utses B 37. Hallsberg—Motala—Mjölby jernväg, anslag till inköp af b 7. Helgeandsholmen, ang. uppförande å, af nya hus för Riksdagen, riksbanken m. m. » 33. Hernösands-Sollefteå jemn ägs aktiebolag, ang. beviljadt låneunderstöd åt ....... b 12 Hudiksvall—Näsviken, ang. inköp af jernvägen mellan b 6. Hufvudbok, riksgäldskontorets ............ b 27. Hus, kronans, i städerna ..................... b 22. b Riksdagens.................................... b 16, 32, 33. b b lokaler inom, få för vissa ändamål upplåtas b 33. b riksgäldskontorets........................ b 16, 32. b ang. uppförande af nya för Riksdagen och Riksbanken m. m....... b 33. §§ 53, 54. § § 69—88. § 63. § 57. §§ 66, 67. § 64. § 46. § 41. § 37. § 82. § 34. § 69. § 69. § 87. § 49. § 33. § 86. § 8. § 73. §§ 12- § 7. § 49. § 37. §§ 26, 70, 71. § 71. §§ 26, 70. § 73. 73 Inkomster, statskontorets, brist uti, fylles.................................. b riksgäldskontOTets ........... Inlösen af förfina obligationer och räntekuponger.................. » b s. k. riksgäldssedlar ......... Inspektor öfver Riksdagens bibliotek utses af fullmägtige............ Inventarier i riksgäldskontorets och Riksdagens hus.................. Inventering af låne- och säkerhetshand lingar ................................. Jernväg, Hallsberg—Motala —Mjölby, anslag till inköp af............ b Hudiksvall—Näs vikens, anslag till inköp m. m. af... b Luleå—Norska gränsen, ang. inköp för statens räkning af ....................................... Jernvägar, enskilda, låneunderstöd för Jernväg sbolag, svenska, lån mot obligationer eller skuldförbindelser, utfärdade af b enskilda, revision af tf f ~ -----7 ------CD Jernvågshypoteksfond, angående bildande af en ... Justitieombudsmannen, flyttningshjelp för............... Justitieombudsmannens jemte den hos honom anstälda kansli-ochvaktbetjenings aflöning .............•••• b expedition och dess expenser b insättande i em betet. ................. Kansli- och vaktbetjening, justitieombudsmannens b b riksgälds - Sid. 36. § 80. D 64. — — D 15. § 20. X> 22—27. §§ 36-48. D 3, 26. §§ 2, 45. » 4. § 2. D 37. § 85. D 32, 35. §§ 70, 77. X> 32. § 69. D 7. § 8. J> 6. § 7. X> 8, 13, 14. §§ 9, 14, 17. I> 8—12, 24, 29. §§ 10—12, 44, S> 5. § 6. i> 29, 35. § 57, 79. D 14, 24. §§ 17, 18, 44. D 5. § 6. » 18. § 29. » 18. § 29. ! I> 19. § 30. D 19. § 30. D 19. § 30. D 37. § 86. » 18. § 29. I) 38, 39. §§ 89, 90. Bih. till Bilesd. Prof. 1893. 10 Sami. 1 Afd. 2 Band. (Riksg.-kontorete reglemente.) 10 74 Kapitalfordringar, riksgäldskontorets vid 1892 års slut utbalanserade......... Kapitalskulder, riksgäldskontorets vid 1892 års slut utbalanserade. .......................... K assa för stärkning åt statskontoret...... Kinda kanalaktiebolag, revision af...... Kompetensvilkor för riksgäldskontorets tjensteman ... Konstitutorial för tjensteman............... Kontorsexpenser..................................... Konvertering af äldre statslån.............. Kreditiv, anvisade på riksgäldskontoret » angående sättet för bestridande af utbetalningar från...... » för infallande krig.................. » » rikets försvar eller andra vigtiga ändamål.............. » f telegrafverkets oförutsedda utgifter................ » riksgäldskontorets, i riksbanken .................................... Kronolågenheter, mindre, medel som inflyta för försäljning af Kungörelser för infordrande af anbud å tryckning af riksdagsprotokollen m. m............ Kuponger, tillhörande statsobligationer, inlösen af.............................. Kyrkomötes-kostnader, angående bestridande af...................... Ledigheter bland fullmägtige .............. IAnköpings stad, ang. byte af mark mellan kronan och; samt användande af den kronan tillkommande mellangift för Liqvid mellan stats- och riksgälds verken. ...................................... Liqvidation- och amortissementsfonder Luleå—Norska gränsen, ang. inköp m. m. af iernväg mellan o J IT) L,an, utlemnade mot pant af obligationer eller skuldförbindelser, utfärdade af svenska jernvägsbolag ... Låne- och säkerhetshandlingar, inventering af Sid. 48- -62. ■ • ;. -A* x> 44- -47. V 15, 27. §§ 20, 48 X> 35. § 78. X> 40. § 94. » 40. § 95. » 16. § 26. J> 24. § 44. » 15, 16. §§ 21-24, X> 15. § 23. » 15. § 21. » 15. § 22. X> 16. § 24. X) 26. § 47. X> 23. § 41. X> 35. § 77. X) 4, 26. § 2, 45. X> 23. § 40. D 28. § 53. X) 24. § 42. B 23, 28. §5 40, 51. X) 4, 26, 27. §§ 3, 45, 49, X) 8, 13, 14. §§ 9, 14, 17, X) 5. § 6. X) 32. § 39. 75 Lånerörelse, riksgäldskontorets ........... Sid. Låneunderstöd åt enskilda jernvägar B Lönebesparing........................................ » Löneförhöjning, vilkor för åtnjutande af b Löneskihiadsersättning........................... » Mellangift, ang. användande af den kronan tillkommande för byte af mark med Linköpings stad b Missväxter, behöfvandes undsättning vid b Norbergs jernväg, ang. dödande af inteckningar i ................ ® Obligationer, belåning af svenskajern vägsbolags. ....................... » » riksgäldskontorets........... B » ang. preskriptionstiden för b b svenska statens, skola till ett belopp af högst sju millioner eventuelt tillhandahållas riksbanken... b Odling slånefonden ................................. ® Ombud, Konungens............................... » b fullmägtiges ............................ » Omröstningar, fullmägtiges................... ® Ordförande bland fullmägtige............. » b vice b b ................ ® » » fullmägtiges, utses af full mägtige sjelfve bland sig B Papper, upphandling af................. » Pensionering af riksgäldskontorets tjensteman och vaktbetjening b b af Riksdagens bibliote karie och den hos honom anstälde vaktmästare... » Pensionsstat vid riksgäldskontoret...... b Postsparbanken, ledamot i styrelsen för, utses af fullmägtige b Preskriptionstid för riksgäldskontorets skulder........................ » Protokoll, fullmägtiges .......... » B Riksdagens, tryckning af ... b b Riksdagens från och med år 18G7, ang. upprättande af register till ..................... » b Rikets ständers 1809—1866, ang. upprättande af ett sakregister till.................. b Redovisning af de till riksgäldskontoret ingående medel....... b 24, 26, 27. §$ 44, 46, - 8—12, 24, 29. §§ 10-12, 39. § 91. 20. § 32. 39. .1. : § 91. 24. § 42. 24. § 43. 5. § 5. 5. § 6. 3, 24 26. §§ 2, 44, -1 26. ö’** 1 Luv § 2, 45. 38. § 88. 12, 14, 24. §§ 13, 19, 31. § 66. 29, 36, 37. §§ 58, 80, 31. § 67. 66. - - 66. — 28. § 52. 35. § 77. 42, 43. §§ 102—1( 17. § 27. 64. - - 36. § 81. 3, 26. §§ 2, 45 30. § 61. 35. § 77. 37. § 84. 36. ce © 27, 28. §§ 49-51 76 Redovisning för liqvidations- och amor tissementsfonderna. ....... Register till Rikets ständers protokoll med bihang 1809—1866....... » till kamrarnes protokoll med bihang, från och med år 1867; ang. upprättande af.............. Resekostnadsersättning för Riksdagens revisorer ...... » för fullmägtige » för justitie ombudsmannen Revisionsberättelser från enskilda jern vägsbolag. ............. Revisionskostnader.................................. Revisorer, Riksdagens, vid 1893 års statsrevision ............ » » ang. utfärdande af kallelse till deras första sammanträde...... » » deras suppleanter.... » » råd och yttranden af dem ega fullmägtige att begära.................. » » traktamenten och resekostnader för..... » utses af fullmägtige för granskning af Strömsholms nyam.fl.bolags samtallmänna hypoteksbankens förvaltning Revisorernes berättelser....................... Riksbanken, ang. eventuelt tillhandahållande af svenska statens obligationer ............ » ang. uppförande af nytt hus för.............................. Riksdagens bibliotekarie....................... » hus...................................... » » lokaler inom, få för vissa ändamål upplåtas Riksdagsbiblioteket................................. Riksdagshus, nytt, angående bildande af byggnadsfond för............ » ang. uppförande af nytt Riksdag skostnader.................................. Riksdags- och revisionskostnader......... Riksdagsort, fullmägtigesyttrande derom Riksdagstrycket....................................... Sid. 27. § 49. B 36. § «3. B 37. § 84. B 18. $ 28. B 19. § 31. B 19. § 30. B 35. § 79. B 18, 23. § 28, B 67, 68. — B 34. § 75. B 67, 68. B 30. § 60. B 18. § 28. B 35, 36. §§ 78, B 18, 34. §§ 28, B 38. ce Ce B 33. § 73. B 17. § 27. B 16, 32, 33. §§ 26, B 33. § 71- B 17, 37. §§ 27, B 33. § 72. D 33. § 73. B 16, 17, 23. §§ 25, B 23. § 40. B 37. § 86. B 35. § 77. Riksgäldskontorets enke- och pupillkassa B fordringar för utbe- D 21, 39. §§ 35, 91. tald a lån.................... B 5, 6. §§ 4-6. » fullmägtige ............... Sid. 66. — i) föremål ..................... D 3. § 1- » förvaltning ............... X) 28—30, 43. §§ 52—60, 106. b hufvudbok ................ B 27. § 49. » hus ............................ b inkomster och sär- D 16, 32. §§ 26, 70. skilda tillgångar .... » 22—27. §§ 36—48. b kapitalfordringar ..... X) 48—62. — » kapitalskulder .......... B 44 47. — » kreditiv i riksbanken X) 26. § 47. » liqvid med statsverket X) 23, 28. §§ 40, 51. » lånerörelse.................. X) 24, 26, 27. §§ 44, 46, 48. » obligationer .............. X) 3, 24, 26. §§ 2, 44, 45. b räkenskaper .............. D 27. § 49. b » utdrag ur B 27. § 50. » skulder ..................... X) 3. § 2. b styrelse ..................... D 28—30. §<i 52—60. » tjenstemannapersonal X) 38. § 89. » upplåning ................. X) 24, 27. §§ 44, 48. » utbetalningar ............ D 6—21. §§ 7-35. b utlåning .................... B 26. § 46. b vaktbetjening ........... X) 39. § 90. Riksgäldssedlar, s. k., inlösen af......... X) 4. § 2. Räkenskaper, riksgäldskontorets ......... D 27. § 49. b b utdrag af X) 27. § 50. Räntekuponger, inlösen af.................... X) 4, 24, 26. §§ 2, 44, 45. Sakregister till htikets ständers protokoll x> 36. § 83. Sammankomster, fullmägtiges ............. Sammanträden, b i banken och riksgäldskontor D 30—32. §§ 61—68. gemensamma............... D 37. § 86. Semester, angående aflöning under...... Skara domkgrkas restaurering, ang. an- visadt lån för full- » 64. bördande af............ Skrifmaterialier för justitieombudsman- nens och tryckfrihets- B 13. § 15. komitdns expedition... » 19. § 30. för Riksdagens behof Skulder, riksgäldskontorets, preskrip- X) 35. § 77. tionstid för............................. Skulder, riksgäldskontorets, förteck- D 3, 26. §§ 2, 45. ning å................................. Stambanan Vännäs—Öfver-Luleå, ang. X) 44—47. - - anslag till ........................ n 14, 24. §§ 17, 18, 44. 78 Stat, aflönings-, för riksgäldskontoret » indragnings-, » b » pensions-, b » Statskontorets behållningar, afleranas till riksgiildskontorct » inkomster, brister i, fyllas Statslån, äldre, konvertering af............ » 1888 års, ang. amortering af Statsobligationer...................................... Strömsholms nya kanalbolag, revision af dess förvaltning......... Styrelsen för riksgäldskontoret ........... Suppleanter för fullmägtige................. b deras inträdande............... » för Riksdagens revisorer Suspension af tjensteman och vakt betjening. ...................... oagverksegarnes garanti jorening............ Telefonväsende, statens, ang. lån för fortsatt utveckling af Telegrafverket, förskott till.................. Tjensteförsummelser, frågor rörande.... Tjenstemän vid riksgäldskontoret ....... » b b aflöning för... » » » aflöningsstatför b b b antagande af... b b b besvärshänvisning för........... »bb entledigande af » b » pensionering af b vid justitieombudsmannens expedition........................... Tjenstår, lediga, bestridande och återbesättande af.......................... Tjenstgöringspenningar.......................... Tjenstledighet för fullmägtige ............. » för tjenstemännen och vaktbetjeningen....... Traktamenten, Riksdagens revisorers Tryckfrihetskomiténs expedition och expenser. .................. Tryckning af Riksdagens protokoll med dertill hörande bihang.... » af revisorernes berättelser Tryckningskostnader för justitieombudsmannen s berättelser B för Riksdagens re visorers berättelse D 63. i . - - X) 64. -- - X> 64. — Sid. 23. § 39. X> 15, 27. §§ 20, 48. X) 24. § 44. X) 4. § 3. X) 38. § 88. X> 35. § 78. 5) 28—30. §§ 52—60. V » OD. 28, 29. §§ 53, 54, 56. X) 67, 68. — » 41. §§ 96, 97, 99, 100. X) 36. § 82. X) 13, 24. §§ 16, 44. » 16. 5 24. X) 41, 42. §§ 96-101. X) 38. § 89. X) 20. § 32. X) 63. - - X) 40. § 94. D 41. 5 ioo. D 41. §§ 97, 98, 100. X> 42, 43. §§ 102—105. D 20. § 32. X) 39, 40. 5§ 91—95. X) 17, 20, 63. §§ 27, 32. X) 31. § 63. )> 40. § 92. » 18. § 28. 5) 19. § 30. X) 35. § 77. X) 18, 34. § 28, 76. » 19. § 30. )> 18. cd CM 79 Underskrifter, antalet egenhändiga å riksgäldskontorets obligationer ......................... Understöd för obemedlade tjenstemäns sterbhus................................ Undsåttningsmedel vid missväxter....... Uppdrag, fullmägtiges särskilda ......... Upphandling af papper för tryckning af Riksdagens protokoll Upplåning för riksgäldskontorets rökning. ..................................... Upplåtelse för vissa ändamål af lokaler i Riksdagens hus............... Utbetalningar, åliggande riksgäldskontor ...................... Utdrag af riksgäldskontorets räkenskaper. ...................................... Utlottning slistor rörande de i svenskt mynt förskrifna statsobligationer ................ Utlåning, riksgäldskontorets ................ Vaktbetjening, justitieombudsmannens » riksgäldskontorets....... » aflöningsstat för............ Vaktbetjening ens pensionerande............ Vaktbetjening ens tjensteförsummelser... » entledigande............... Vaktmästaren vid Riksdagens bibliotek, aflöning för.................. Varningar för tjensteförsummelser...... Vilkor för löneförhöjning vid riksgäldskontor. ................................ » » att kunna antagas till tjen steman vid riksgäldskontoret Vännäs—Öfver-Luleå, ang. anslag till inköp af rörlig materiel till bansträckan mellan............ » • j> ang. d:o för afslu tande af arbetena å stambanan mellan A Ider stillägg........................................... Öfverlåtelse på viss person af riksgäldskontorets obligationer...... Öfverläggning ar, fullmägtiges ............. Sid. 4. § 2. J> 21. § 34. 7) 24. § 43. S> 32- -38. §§ 69—88. D 35. § 77. » 24, 27. §§ 44, 48. » 33. § 71. X> 6- -21. §§ 7-35. 7> 27. § 50. D 26. § 44. J> 26. § 46. 7> 18. § 29. 3> 39. § 90. D 63. — — D 42, 43. §§ 102—105, » 41. §§ 99, 100. » 41, 42. §§ 99—101. D 17. § 27. 7> 41. §§ 96, 99. 7) 20. § 32. X> 40. § 94. D 14, 24. §§ 17, 44. D 14, 24. §§ 18, 44, J> 17, 18, 63. §§ 27, 29 7) 4. § 2. 7) 31. § 67.