REGLEMENTE FÖR RIKSGÄLDS-KONTORET

«’ i —^ .Tf i 3? </I>ae''w>oitui hu öf><;;mai ,li$fuii[cJ0iiiu «c .''";1 3 i^caJir yiioiiiia t!«iéuf»«:og « .•^oitsla-.firiaii» j*->M .t''?:—0! >< ^iliböni in Jo obioieblii»är;l!i( 4*1 RIKSGÄLDS-KONTORET, .or—r-Hi tf? ti;-a<igflrt jioo isffcRsojfia $}9loJhmia»iugSxi/i ,»M ..‘t t::)!»;!joioiao^bfiili) o! Tf; uoyutou/cJ-;>ii .hö—t*c. 55?. sfiyrri<i eivWJiUVjUtAnQyAiii --»!«: sj; ieteato&säauiuge b^UjJkhiHjH ntfärdadt vid slutet af 1892 års riksdag t " fr*, fy ^ til flfj jj J ti r. !f ihriliB H IjF .! !’ •«»!• >•''■• /.-• tillit! l!oo &f}ii«bhj89<{ ij] nvbffj ■■ •'' /" ic iOjlMii.di!-in: ...vt. .7 TiJtnVlt ’!Ji roji filbojUifil ■ ( '' | * J V * .rf» O.J ''• ''i .- ii-J! ;''it( > |‘*h[ >iiunij(f-til fififijniiii A i''.G i ''It/J -• n : =>=—X-5> llih. till Jliksd. Vrot. ISO2. 10 Sund. 1 Afd. 2 Band. 1 (Riksg.-koiitoret,n reglemente.) Innehålls-förteckning. t ■ k l 5\ M . 1 • Riksgäldskontoret3 föremål § 1. » skulder §§ 2 och 3. » fordringar för utbetalda lån §§ 4—6. » återstående utgifter till följd af beslut vid föregående riksdagar §§ 7-14. » utbetalningar, anvisade vid innevarande riksdag, §§ 15—17. Med statsregleringen gemenskap egande utgifter § 18. På Riksgäldskontor anvisade kreditiv §§ 19—22. Från Riksgäldskontoret utgående riksdags- och revisionskostnader, aflöningar, förvaltningsutgifter m. m. §§ 23—33. » } f* Riksgäldskontorets inkomster och tillgångar §§ 34—46. Redovisningen af de till Riksgäldskontoret ingående medel §§ 47—49. Riksgäldskontorets styrelse §§ 50—58. Fullmäktiges sammankomster §§ 59—66. » särskilda åligganden och uppdrag §§ 67—85. Riksgäldskontorets betjening §§ 86 och 87. Lediga tjensters bestridande och tillsättande §§ 88—92. Behandlingen af frågor rörande tjensteförsummelser §§ 93—98. Pensionerandet af Riksgäldskontorets betjening §§ 99—102. Allmänna bestämmelser § 103. 3 ,_.v = T,’i . »■>> i »•>.!!: v >\> <: , 1 >■*<..t h-,i -»f tiuU,^ Reglemente för Rikssal (Iskon törel. § i. '' ''.I. •• V. • >■•''! ■ »• ■ ■•■■V. u;; .VA • Riksgäldskontoret liar till föremål: a) att ombesörja liqviden af svenska statens skuld, för hvilken Riksdagen enligt § 66 Regeringsformen ansvarar; b) att verkställa alla de utbetalningar, som af Rikets Ständer eller Riksdagen blifvit å detta verk anvisade; c) att mottaga, förvalta och redovisa alla härtill anslagna tillgångar och inkomster samt hålla uppkommande, till Riksgäldskontor levererade öfverskott och behållningar Riksdagen till hända; d) att, i saknad af annan tillgång för bestridande af beviljade och å Riksgäldskontoret anvisade utgifter, upplåna dertill oundgängligen erforderliga medel; och e) att utföra alla uppdrag och åligganden, som Riksgäldskontoret för öfrigt af Rikets Ständer eller Riksdagen erhållit. Angående Riksgiildskon törel* skulder. § 2. De af Riksgäldskontoret för upptagna lån utfärdade och förut icke inlösta eller eljest, jemlikt behörig föreskrift, ur räkenskaperna afförda obligationer, äfvensom do obligationer, hvilka hädanefter varda af detta verk utgifna, böra, så till kapital som upplupna räntor, enligt desammas ordalydelse infrias. Der preskriptionstid i afseende på någon särskild del af Riksgäldskontorets sladder icke blifvit stadgad, komma skulderna, intill dess annorlunda förordnas, att i vederbörlig ordning liqvideras, utan afseende å den tid, inom hvilken fordringar hos enskilde eller hos Kongl. Maj:t och Kronan skola nu eller framdeles göras gällande. Härförutan har Riksdagen medgifvit: 4 a) att till innehafvare!! stälcl obligation må, då derom hos Fullmäktige göres framställning, på viss namngifven person öfverlåtas, för att endast i dennes hand vara gällande, samt, derest ogalen sedermera det önskar, å nyo kunna göras gällande i hvarje inuehafvares hand, allt under de vilkor i afseende på behöriga anteckningar å sjelfva nbligatiohen samt FKontoimts räkenskaper, som Fullmäktige ega föreskrifva; b) att Fullmäktige må, när sådantlicke för Riksgäldskontor medför olägenhet, kunna medgifva omedelbar inlösen i Riksgäldskontor af förfallna obligationer och räntekuponger, fastän desamma enligt obligationernas lydelse och stadgaudena i lånekoritrakten höra å deruti angifnä utrikes orter infrias; för hvilken ändamål Fullmäktige må träffa erforderliga öfverenskommelse!’med de låneöfvertagaro, som kontraktsenligt skola ombesörja denna inlösen; samt c) att, då s. k. riksgcädssedlar i Riksgäldskontor till inlösen företes, Full mäktige ega att, derest sedlarne befinnas r-igtiga, låta desamma med Riksgäldskontorets medel infria. i'''': Beträffande antalet egenhändiga underskrifter å Riksgäldskontorets obligationer har Riksdagen föreskrifvit, att obligationer, som komma att af Riksgäldskontor utlemnas, böra vara försedda, då deras valör ej uppgår till 1,000 kronor eller motsvarande belopp i utländskt myntslag, med minst en, då valören utgör 1,000 kronor eller högre belopp till och med 2,000 kronor eller motsvarande belopp i utländskt myntslag, med minst två samt, då valören öfverstiger 2,000 kronor eller motsvarande belopp i utländskt myntslag, med minst tre handskrift^ namnteckningar. I afseende på Riksgäldskontorets skulder, om hvilka Kontorets räkenskaper och handlingar lemna fullständig upplysning, och hvilkas belopp vid nästlidna års slut finnas summariskt uppgifna uti bil. A vid detta reglemente, böra i öfrigt de föreskrifter, som ät’0 intagna uti de vid föfegående riksdagar för Riksgäldskontoret utfärdade reglementen, i de delar samma föreskrifter ännu icke blifvit fullgjorda, fortfarande tjena till efterrättelse. 1889 års Riksdag har, med anledning af 1888 års svenska tre procent statslåns upptagande, beslutat, att till de under Riksgäldskontorets förvaltning stående liqvidatious- och amortissementsfonderna skall årligen, räknadt från och med år 1890, utbetalas en annuitet till belopp motsvarande fyra procent af den för detta lån erhållna valuta, eller 885,333 kronor 33 öre, af hvilken annuitet ränta å 1888 års lån främst skall utgå, men återstoden användas till amortering å statsskulden medelst ökad utlottning eller obligatiousinköp tid efter annan. 5 ''* f *» Angående Riksgäldskontorets fordringar för de af dess medel utbetalda eller godtgjorda lån. § 4- .jj.fi Beträffande Riksgäldskontorets fordringar för meddelade län, om hvilkas belopp Kontorets böcker och räkenskaper lemna fullständig upplysning och å hvilka, för tiden vid nästlidna års slut, en förteckning jemväl finnes detta reglemente bifogad (bil-B), skola de förbindelser, å hvilka fordringarne sig grunda, jemte föreskrifterna uti äldre reglementen i tillämpliga delar fortfarande tjena till efterrättelse. § 5. : ■ " I a! ..... • .1 ■■ : - i t;. >..!!•• jig: : jernok.d .t: Innevarande års Riksdag har medgifvit, att Ystad—Eslöfs jernväg aktiebolag må under år 1892 å tid, som Fullmäktige i Riksgäldskontor ega bestämma, till Riksgäldskontor inbetala oguldna återstoden af det bolaget jemlik! Rikets Ständers beslut år 1863 beviljade lån jemte ränta, under vilkor att bolaget inom tid, sonr jemväl af Fullmäktige bestämmes, för Fullmäktige tillkännagifver sin afsigt att begagna sig af det lemnade medgifvande!. § c. Riksdagen har år 1879 beslutat: a) att bemyndiga Fullmäktige i Riksgäldskontor att, i den mån ansökningar derom inkommod omots förbindelser ■ af allmänna inrättningar, banker cell andra med af Kongl. Maj. t faststäld bolagsordning försedda kreditanstalter, mot pant af obligationer eller skuldförbindelser, utfärdade, af svenska jernvägsbolag, sonr före utgången af 1878 undfått koncession, utlemna lån på viss tid, dock ej längre än till slutet af år 1893, och till sammanräknadt belopp af högst tjugutre millioner kronor; b) att medel till ofvannämuda utlåning skulle beredas genom försäljning af återstående osålda obligationer, tillhörande vare sig 1872 års i riksdaler riksmynt förskrifna statslån eller 1875 års i tyska riksmark förskrifna statslån eller 1878 års i pund sterling och francs förskrifna statslån; c) att upplåning enligt nästföregående moment ej finge ega rum annorledes, än i den män de af ofvannämnda utlåning föranledda utgifter gjorde sådan upplåning nödig; skolande Fullmäktige i öfrigt vid upplåningen tillvägagå på sätt de finna lämpligast och bäst befrämja statens fördel; d) att lånesökande skulle inom den 1 Juni 1880 hos Fullmäktige i Riksgäldskontor anmäla ej allenast hvilka jernvägsobligationer eller af jernvägsaktiebolag utfärdade skuldförbindelser de önskade att såsom pant erbjuda, samt be - 6 loppet af det sökta lånet, utan ock inom hvilken tid, före utgången af 1893, de ville återbetala det lån, som erhölles; börande i fråga om återbetalningstiden iakttagas, att, der den lånesökandes verksamhet grundade sig på oktroj, meddelad för viss tid, återbetalningstiden ej finge utöfver oktrojtiden utsträckas, dock med rätt för sådan låntagare att, om ny oktroj erhölles, få omsätta lånet till senare, vid lånets beviljande under sådan förutsättning bestämd tid inom utgången af år 1893; e) att lånevilkoren skulle bestämmas sålunda, att staten, jemte fullt betryggande säkerhet för de beviljade lånens återbetalning på utfästa tider samt för behörigt gäldande af den å lånen betingade ränta, erhölle full ersättning för de rånte- och öfriga utgifter, som statens för ifrågavarande ändamål gjorda upplåning medförde; f) att utlåningen skulle af Fullmäktige i Riksgäldskontor verkställas enligt de närmare, här ofvan ej angifna bestämmelser, som, efter det förslag dertill af Fullmäktige afgifvits, af Kongl. Maj:t komme att fastställas; samt g) att de sålunda utlånta medlen efter deras återbetalning till Riksgäldskontoret skulle, derest de då ej funnes erforderliga vare sig för fortsättning af stambanebyggnaderna eller för nybyggnader vid statsjernvägarne, användas till påskyndande af amorteringen af statens skuld. Angående Riksgäldskontoret åliggande utbetalningar. l:o. Återstående utgifter till följd af beslut vid föregående riksdagar. § 7. Riksdagen har år 1885, under förutsättning att de i statsrådsprotokollet öfver civilärenden för den 25 Februari samma år omförmälda, utaf staden Hudiksvall och Hudiksvalls trävaruaktiebolag erbjudna upplåtelser till staten af mark och af flottleden mellan Hybosjön och sjön Gryttjen komma till stånd, dels medgifvit, att Hudiksvalls jernvägsaktiébölags jernväg mellan Hudilcsvall och Näsviken med alla tillhörigheter i fast och lös egendom, deribland ångbåtar och pråmar jemte sjöstationer med åbyggnader samt fordringar enligt bok, vid tiden för öfverlåtelsen, må för statens räkning inköpas, att tagas i besittning den 1 November 1887, mot en köpeskilling af 536,488 kronor 15 öre, hvilken erlägges sålunda, att staten 7 l:o) eftergifver hvad af det bolaget beviljade statslån återstår oguldet den 31 December 1887, beräknadt att utgöra kronor 185,677: 97 och 2:o) sistnämnda dag betalar till bolaget dels mot erhållande af bolagets oguldna, i jernvägen intecknade obligationer ett deremot svarande belopp, beräknadt till 105,624 kronor 7 öre, dels ock ytterligare 245,186 kronor 11 öre eller sålunda tillhopa .......................................................................... „ 350,810: 18 Summa kronor 536,488: 15; dels öfverlåtit åt Kong]. Maj:t att fastställa de närmare vilkor, förbehåll och bestämmelser, som vid uppgörande af aftalet med jernvägsaktiebolaget må finnas erforderliga; dels beviljat och stält till Kongl. Maj:ts disposition för jernvägens inköpande och dess ombyggande till bredspårig samt utsträckande till norra stambanan vid Ljusdal och förseende med rörlig materiel 4,623,300 kronor och deraf anvisat till utgående under år 1886 ................................................................. kronor 2,000,000: — „ „ 1887 ................................................................. „ 2,350,300: — samt „ „ 1888 .................................................................. „ 273,000: —; och åligger det Riksgäldskontoret att, efter Kongl. Maj:ts disposition, utbetala ofvannämnda belopp, i den mån de ännu ej lyftats. § 8. Riksdagen har år 1879 till Kongl. Maj:ts förfogande, för att, på sätt och i den ordning, Kongl. Maj:t skulle ega att närmare bestämma, användas till inköp af Hallsberg—Motala—Mjölby jernväg tillika med allt hvad dertill hörer, så väl fast som löst, såsom husbyggnader, rörlig materiel, reservdelar till lokomotiv och vagnar, verkstadsinventarier och redskap, telegraf- och signaleringsinrättning, stält ett belopp af högst 4,000,000 kronor samt bemyndigat Fullmäktige i Riksgäldskontoret att genom försäljning af då återstående osålda obligationer, tillhörande vare sig 1872 eller 1875 eller 1878 års statslån, anskaffa de härför nödiga medlen, för att i enlighet med Kongl. Maj:ts beslut utbetalas; och åligger det alltså Riksgäldskontoret att tillhandahålla och behörigen utbetala hvad af nämnda anslag ännu ej lyftats. § 9- Riksdagen har år 1890 dels, på det Kongl. Maj:t må blifva i tillfälle att för statens räkning för en köpeskilling af högst 6,750,000 kronor och på de vilkor i öfrigt, Kong!. Mnj:t bestäm - 8 mer, inköpa jernvägen mellan Luleå och gränsen mot Norge med alla dertill hörande byggnader och öfriga för trafikens behof utförda anläggningar jemte den vid jernvägen befintliga rullande materiel, som, vid eu af maskiningeniören V. L. Klemming i september månad år 1889 verkstäld uppskattning derå, uppgifvits tillhöra bolaget “The Swedish and Norwegiau railway company, limited“, till Kongl. Maj:ts förfogande anvisat ej mindre nämnda belopp, 6,750,000 kronor, än äfven för bestridande af ifrågakominande kostnader för inköpets verkställande 250,000 kronor, att, i den mån sådant erfordras, för de dermed afsedda ändamålen användas, dels och anvisat de ifrågavarande beloppen, tillhopa högst 7,000,000 kronor, att utgå från Riksgäldskontor, med rätt för Kongl. Maj:t att lyfta beloppen, när Kongl. Maj:t finner sådant nödigt. , l» til * L . H - ri J» I ‘ '' § 10. • - ii;; J : ;... . Till anläggning af en bibana från norra stambanan vid Mellansél till Ornshöldsvik och denna banas utrustning med erforderlig trafihmaiericl har sistlidne års Riksdag för år 1892 beviljat ett anslag af 1,828,000 kronor och deraf till utgående från Riksgäldskontoret anvisat 1,000,000 kronor, att enligt Kongl. Maj:ts disposition utbetalas. § Il Till låneunderstöd för enshilda jernvägar har 1886 års Riksdag beviljat och stält till Kongl. Maj:ts disposition ett extra anslag af 5,000,000 kronor, att utgå under fem år från och med år 1887 med 1,000,000 kronor årligen, dock så att belopp, som ej blifvit till utgående under ett af dessa år anvisadt, må för ett efterföljande år af samma femårsperiod disponeras, egande Kongl. Majrt att å detta anslag, till understödjande af nya, ännu ej påbörjade enskilda jernvägsanläggniDgar, anvisa af Kongl. Maj:t beviljade understödsbelopp, att utgå i enlighet med följande vilkor och bestämmelser: l:o) att kostnadsförslag och arbetsplan fastställas af Kongl. Maj:t, som ock närmare bestämmer de ställen, hvilka jernväg skall beröra, varande det sökande bolaget skyldigt att godtgöra de särskilda kostnaderna för möjligen erforderliga besigtningar, extra biträdens användande med mera dylikt, hvilka kunna af kostnadsförslagets och arbetsplanens granskning föranledas; 2:o) att låneunderstödet må utgöra högst hälften af anläggningskostnaden efter det faststälda kostnadsförslaget samt lyftas i mån af arbetets fortgång på sätt och å tider, som Kongl. Maj:t bestämmer, dock med iakttagande deraf, att bolagsmännens inbetalningar å af dem tecknade belopp skola ske i förhållande till de andelar af lånesumman, som lyftas, och före lyftningen af dessa låueandelar; skolande härjemte eu tiondedel af den beviljade låneförsträckningen 9 innestå till dess besigtning af jernvagsanläggningen blifvit i öfverensstämmelse med § 2 mom. 2 af Kongl. kungörelsen den 11 December 1874, angående ordningen för afsyning och besigtning af enskilda jernvägar och deras upplåtande för allmän trafik, förrättad, och väg- och vattenbyggnadsstyrelsen meddelat tillstånd till banans öppnande för allmän trafik; 3:o) att det lånesökande bolaget, för att kunna erhålla statsunderstöd, skall vara skyldigt bos Kongl. Maj:t styrka, att det förfogar öfver ett kapital, som jemte statslånet är fullt tillräckligt till jernvägsanläggningens utförande på sätt arbetsplan och kostnadsförslag innehålla och hvaraf minst så stor del, som motsvarar hälften af den beräknade anläggningskostnaden, bör utgöras af tecknadt eller inbetaldt aktiebelopp eller eljest utan återbetalningsskyldighet lemnadt tillskott till jernvägsanläggningens utförande; 4:o) att i afseende å ifrågavarande försträckningar skall iakttagas: a) att annuiteten beräknas till fem procent å ursprungliga försträckningsbeloppet, af hvilken annuitet först godtgöres ränta efter fyra och en half för hundra å oguldet kapitalbelopp, och återstoden utgör afbetalning derå; b) att räntefrihet ej må beviljas, men anstånd med räntans erläggande medgifvas för högst tre år, dock icke utöfver ett år från den dag, då, enligt Kongl. Maj:ts bestämmande, jernväg senast skall vara färdig och för trafik öppnad; skolande beloppet af den ränta, med hvars erläggande anstånd sålunda medgifves, till staten inbetalas, sedan genom de stadgade annuitetsliqviderna all öfrig ränta, med hvilken anstånd icke beviljats, blifvit gulden och kapitalet godtgjordt, så att efter nämnda tids förlopp med annuitetens erläggande fortfares så länge, till dess äfven beloppet af den ränta, med hvars erläggande anstånd medgifvits, blifvit till staten inbetaldt; och c) att kapitalafbetalning skall vidtaga tre år efter den dag, då, enligt Kongl. Maj:ts bestämmande, jernväg senast skall vara färdig och för trafik öppnad; 5:o) att jernvägsauläggningen med alla dertill hörande byggnader och materiel, äfvensom all bolagets öfriga egendom, skall utgöra säkerhet för den af staten lemnade försträckning, och staten till säkerhet för sin fordrans utbekommande erhålla inteckning med förmånsrätt framför hvarje annan fordran i den jernväg, för hvars anläggning den ifrågavarande försträckningen beviljats; börande ej mindre såsom vilkor för statslånets erhållande och tillgodonjutande i bolagsordningen intagas stadgande om bolagets skyldighet att till säkerhet för statens fordran inteckna bolagets jernväg med förmånsrätt för samma fordran framför hvarje annan fordran hos bolaget, än ock en tredjedel af det beviljade statslånet innestå, till dess inteckning med ofvan stadgad förmånsrätt i bolagets jernväg meddelats för förut lyftade andelar af lånet; hvarjemte ofvan berörde sista tredjedel ej må utbekommas, förr än inteckning för dess belopp med förmånsrätt framför hvarje annan fordran än statens blifvit i bolagets jernväg behörigen meddelad; Bil,,, till Riksd. Vrot. 1892. 10 Sund. 1 Afd. 2 Rond. 2 (Kikflg.*kontorets reglemente). JO 6:o) att Kongl. Maj:t skall insätta eu ledamot i direktionen för hvarje jernvägsbolag, som innehar lån af staten, och utse eu revisor att deltaga uti granskningen af bolagets förvaltning och räkenskaper, samt att arfvode till sålunda utsedd direktör och revisor skall bekostas af bolaget; 7:o) att hvarje jernvägsbolag, som erhållit statsunderstöd, skall vara skyldigt underkasta sig så väl de bestämmelser i fråga om samtrafik, hvilka Kongl. Maj:t kau finna godt för bolaget bestämma, som ock i (ifrigt alla de vilkor och kontroller, som af Kongl. Maj:t pröfvas lämpliga och nödiga; samt 8:o) att hvarje sådant bolag, som nyss är nämndt, må, då Kongl. Maj:t så pröfva!- lämpligt, dels utan kostnad eller årlig ersättning undfå upplåtelse af den för jernvägsanläggningen erforderliga, Kronan tillhöriga mark, som står under dess omedelbara disposition, hvaremot, när fråga är om boställsjord eller annan åt enskild person med åborätt eller annorledes upplåten kronojord, ersättning derför af bolaget bör lemnas i enlighet med gällande expropriationslag, dels ock kostnadsfritt begagna sådana å Ki-onans egor belägna kalk- och stenbrott jemte grustägter, som kunna vara disponibla; och åligger det Riksgäldskontoret att behörigen tillhandahålla och utbetala de ännu ej lyftade belopp, Kongl. Maj:t å detta anslag anvisat eller ytterligare kan komma att anvisa. § 12. Till låneunderstöd för enskilda jernvägar har 1891 års Riksdag beviljat och stält till Kongl. Maj:ts disposition ett extra anslag af 5,000,000 kronor, att utgå under fem år från och med år 1892 med 1,000,000 kronor årligen, dock så att belopp, som ej blifvit till utgående under ett af dessa år anvisadt, må för ett efterföljande år af samma femårsperiod disponeras, egande Kongl. Maj:t att å detta anslag till understödjande af nya, ännu ej påbörjade enskilda jeruvägsanläggningar anvisa af Kongl. Maj:t beviljade understödsbelopp, att utgå i enlighet med följande vilkor och bestämmelser: l:o) att kostnadsförslag och arbetsplan fastställas af Kongl. Maj:t, som ock närmare bestämmer de ställen, hvilka jernväg skall beröra, varande det sökande bolaget skyldigt att godtgöra de särskilda kostnaderna för möjligen erforderliga kontrollundersökningar, besigtningar, extra biträdens användande med mera dylikt, hvilka kunna af kostnadsförslagets och arbetsplanens granskning föranledas; 2:o) att låneunderstödet må utgöra högst hälften af anläggningskostnaden efter det faststälda kostnadsförslaget samt lyftas i mån af arbetets fortgång på sätt och å tider, som Kongl. Maj:t bestämmer, dock med iakttagande deraf att bolagsmännens inbetalningar å af dem tecknade belopp skola ske i förhållande till de andelar af lånesumman, som lyftas, och före lyftningen af dessa låoeandolar; skolande härjemte en tiondedel af den beviljade låueförsträckuingcn innestå, till dess 11 besigtning af jernvägsanläggningen blifvit i öfverensstämmelse med § 2 mom. 2 af Kong! kungörelsen den 11 December 1874, angående ordningen för afsyning och besigtning af enskilda jernvägar och deras upplåtande för allmän trafik, förrättad, och väg- och vattenbyggnadsstyrclsen meddelat tillstånd till banans öppnande för allmän trafik; 3:o) att det lånesökande bolaget, för att kunna erhålla statsunderstöd, skall vara skyldigt hos Kongl. Maj:t styrka, att det förfogar öfver ett kapital, som jemte statslånet är fullt tillräckligt till jernvägsanläggningens utförande på sätt arbetsplan och kostnadsförslag innehålla och hvaraf minst så stor del, som motsvarar hälften af den beräknade anläggningskostnaden, bör utgöras af tecknadt eller inbetaldt aktiebelopp eller eljest utan återbetalningsskyldighot lemnadt tillskott till jernvägsanläggningens utförande; 4:o) att i afseende å ifrågavarande försträckningar skall iakttagas: a) att annuiteten beräknas till fem procent å ursprungliga försträckningsbeloppet, af hvilken annuitet först godtgöres ränta efter fyra och en half för hundra å oguldet kapitalbelopp och återstoden utgör afbetalning derå; b) att anstånd med räntans erläggande må medgifvas för högst tre år, dock icke utöfver ett år från den dag, då, enligt Kongl. Maj:ts bestämmande, jernväg senast skall vara färdig och för trafik öppnad; skolande beloppet af den ränta, med hvars erläggande anstånd sålunda medgifves, till staten inbetalas, sedan genom de stadgade annuitetsliqviderna all öfrig ränta, med hvilken anstånd icke beviljats, blifvit gulden och kapitalet godtgjordt, så att efter nämnda tids förlopp med annuitetens erläggande fortfares så länge, till dess äfven beloppet af den ränta, med hvars erläggande anstånd medgifvits, blifvit till staten inbetaldt; och c) att kapitalafbctalning skall vidtaga tre år efter den dag, då, enligt Kongl. Maj:ts bestämmande, jernväg senast skall vara färdig och för trafik öppnad; 5:o) att jernvägsanläggningen med alla dertill hörande byggnader och materiel, äfvensom all bolagets öfriga egendom, skall utgöra säkerhet för den af staten lemuade försträckning, och staten till säkerhet för sin fordrans utbekommande erhålla inteckning med förmånsrätt framför hvarje annan fordran i den jernväg, för hvars anläggning den ifrågavarande försträckningen beviljats; börande ej mindre, såsom vilkor för statslånets erhållande och tillgodonjutande, i bolagsordningen intagas stadgande om bolagets skyldighet att till säkerhet för statens fordran inteckna bolagets jernväg med förmånsrätt för samma fordran framför hvarje annan fordran hos bolaget, än ock eu tredjedel af det beviljade statslånet innestå, till dess inteckning med ofvan stadgad förmånsrätt i bolagets jernväg meddelats för förut lyftado andelar af lånet; hvarjemte ofvanbcrördå sista tredjedel ej må utbekommas, förr än inteckning för dess belopp med förmånsrätt framför hvarje annan fordran än statens blifvit i bolagets jernväg behörigen meddelad; ö:o) att Kongl. Mnj:t skall insätta eu med särskild instruktion försedd leda - 12 mot i direktionen för hvarje jernvägsbolag, som innebar lån af staten, och utse en revisor att deltaga uti granskningen af bolagets förvaltning och räkenskaper, samt att arfvode till sålunda utsedd direktör och revisor skall bekostas af bolaget; 7:o) att hvarje jernvägsbolag, som erhållit statsunderstöd, skall vara skyldigt underkasta sig så väl de bestämmelser i fråga om samtrafik, hvilka Kongl. Maj:t kan finna godt för bolaget bestämma, som ock i öfrigt alla de vilkor och kontroller, som af Kongl. Maj:t pröfvas lämpliga och nödiga; samt 8:o) att hvarje sådant bolag, som nyss är nämndt, må, då Kongl. Maj:t så pröfvar lämpligt, dels utan kostnad eller årlig ersättning undfå upplåtelse åt den för jernvägsanläggningen erforderliga, Kronan tillhöriga mark, som står under dess omedelbara disposition, hvaremot, när frågan är om boställsjord eller annan åt enskild person med åborätt eller annorledes upplåten kronojord, ersättning derför af bolaget bör lemnas i enlighet med gällande expropriationslag, dels ock kostnadsfritt begagna sådana å Kronans ägor belägna kalk- och stenbrott jemte grustägter, som kunna vara disponibla; och åligger det i följd häraf Riksgäldskontor^ att behörigen utbetala de belopp, Kongl. Maj:t må komma att å detta anslag anvisa. § 13. Sistlidne års Riksdag har beviljat och stält till Kongl. Maj:ts förfogande ett belopp af två millioner trehundrafemtio tusen kronor, att anvisas såsom lån åt Ilernösands—Sollefteå jcrnvägsaldiebolag och utgå med ena hälften under år 1892 och med andra hälften under år 1893, under förutsättning att bolaget hos Kongl. Maj:t styrker, att det förfogar öfver ett kapital, som jemte statslånet är fullt tillräckligt för jernvägsanläggningens utförande på sätt arbetsplan och kostnadsförslag innehålla, och hvaraf minst en million sjuhundrafemtio tusen kronor böra utgöras af tecknadt eller inbetaldt aktiebelopp eller eljest utan återbetalningsskyldighet lemnadt tillskott till jernvägsanläggningens utförande, samt under de vilkor och bestämmelser i öfrigt, hvilka för understödjande medelst lån af enskilda jernvägsanläggningar blifvit af 1891 års Riksdag stadgade och i nästföregående paragraf af detta reglemente finnas angifna; och har Riksgäldskontoret att, enligt Kongl. Maj:ts disposition, behörigen utbetala det sålunda för hvardera af åren 1892 och 1893 beviljade belopp af 1,175,000 kronor. § 14. Riksdagen har år 1888 beslutat, att till odlingslånefonden må under hvarje af åren 1889—1893 ej mindre ingå de till Statskontoret inflytande annuiteter å odlingslån än äfven af Riksgäldskontoret, i mån af behof och uppå reqvisi - 13 tion åt Kong!. Maj:t, öfverlemnas medel till så stort belopp, som jemte de till fonden ingående annuiteter kau erfordras till fyllande af högst en million kronor årligen; samt att Riksgäldskontoret skall af fonden erhålla godtgörelse för den ränteutgift, som, genom berörda medels öfverlemnande till fonden, för Riksgäldskontoret förorsakas. 2:o. Under Innevarande riksdag på Riksgäldskontoret anvisade utgifter. § 15. Innevarande års Riksdag har bemyndigat fullmäktige i Riksgäldskontoret att tillhandahålla telegrafstyrelsen för fortsatt utveckling af statens telefonväsende ett lånebelopp af eu million kronor, att, i mån af behof och sedan detta för hvarje gång blifvit af Kongl. Maj:t pröfvadt, af telegrafstyrelsen i Riksgäldskontoret lyftas och, jemte ränta, motsvarande den ränteutgift, som genom berörda belopps öfverlemnande till telegrafstyrelsen Riksgäldskontoret förorsakas, inom tolf år från första lyftningsdagen återgäldas medelst afbetalningar i den mån telegrafverkets medel dertill lemna tillgång, dock så, att dylika afbetalningar böra en månad förut af telegrafstyrelsen för Riksgäldskontoret tillkänuagifvas. § 16. Som innevarande års Riksdag till Kongl. Maj:ts förfogande stält ett belopp af 2,800,000 kronor, att i mån af behof lyftas i Riksgäldskontoret, för att användas till kompletteringsarbeten å Luleå—Gellivara-banan och till inköp af rullande materiel för densamma äfvensom till ersättande af de för banan under år 1891 häfda utgifter, åligger det Riksgäldskontoret att, enligt Kongl. Maj:ts disposition, behörigen utbetala det sålunda anvisade beloppet 2,800,000 kronor. § 17. För fullbordande af rcstauralionsarbelct å Skara domkyrka har innevarande års Riksdag anvisat dels å extra stat för år 1893 ett anslag till belopp af 35,000 kronor dels på Riksgäldskontoret 40,000 kronor såsom lån, att af domkyrkan återgäldas medelst en årlig annuitet af fem procent å den ursprungliga lånesumman, af hvilken annuitet skall beräknas fyra procent ränta å det vid hvarje liqvid återstående oguldua kapitalbeloppet, och återstoden anses såsom kapitalafbetalning, 14 allt under vilkor att någon utbetalning icke må ega rum förr än styrkt blifvit, att domkyrkans byggnadskassa eger tillräckliga medel för arbetets fullständiga fullbordande. Till följd häraf åligger det Riksgäldskontoret att till vederbörande behörigen utbetala nämnda lånebelopp, 40,000 kronor; hvaremot och enär detsamma blifvit i riksstaten för år 1893 uppfördt, Riksgäldskontoret eger att af statskontoret utbekomma ersättning för berörda belopp, sedan det af Riksgäldskontoret utbetalts. - ii. h.»''Wtiio4rhlii:ay.iiR m| .h,n,•»««» nhi I ’ 3:o. Mod stats regleringen gemenskap egando utgifter. § 18. I händelse under löpande året skulle visa sig, att Statskontorets inkomster äro otillräckliga för bestridande af dess utgifter, åligger det Riksgäldskontoret att, sedan Kongl. Maj:t, uppå Statskontorets underdåniga anmälan, pröfvat behofvet, för dess fyllande tillhandahålla Statskontoret det belopp, Kongl. Maj:t för sådant ändamål finner för godt bestämma; dock med förbindelse för Statskontoret att, så snart dess tillgångar det medgifva, återgälda hvad Riksgäldskontoret sålunda förskjutit. 4:o. På Riksgäldskontoret anvisade kreditiv. •| ; n, , >•} f *4 . * i * ''.i/'' '''' ]•'' \;.il i *. ti? • . »• r./.jj ; «'' }< • <_« t ; § 10. Till följd af stadgandet i Regeringsformens 63 § har Riksdagen anslagit och till utbetalning från Riksgäldskontoret anvisat en kreditivsumma af fem millioner kronor, för att vid infallande krig af Konungen lyftas, sedan han Statsrådet in pleuo hört och Riksdagen sammankallat. Riksdagens å denna summa utfärdade förseglade anordning får ej förr brytas eller summan af Fullmäktige utbetalas, än sedan riksdagskallelsen blifvit i hufvudstadens kyrkor vederbörligen kungjord. § 2°. . '' Den kreditivsumma, som, enligt ofvan åberopade grundlagsstadgande, bör å Riksgäldskontoret anvisas för att, på sätt detsamma innehåller, under tiden mellan innevarande och nästkommande riksdag vara tillgänglig, då Konungen till rikets 15 försvar eller andra högst vigtiga och angelägna ändamål, sedan hela Statsrådets tankar deröfver blifvit inhemtade, finner den vara oundgängligen nödig, har Riksdagen faststält till två millionor fem hundra tusen kronor. För bestridande af ifrågakommande utbetalningar utaf de genom näst föregående paragrafer å IUksgäldshontoret anvisade kreditiv böra detta verks härtill disponibla tillgångar begagnas, och, i fall dessa icke äro tillräckliga, de derutöfver erforderliga medlen af Riksgäldskoutoret upplånas mot Kontorets obligationer, stälda till inlösen antingen efter viss förfallotid eller efter föregången uppsägning; egande Fullmäktige att, med hänsigt till de vid upplåningen sig företeende omständigheter och förhållanden, bestämma räntevilkoren samt fastställa betalningsterminerna för dessa obligationer; dock får obligationernas förfallotid icke utsättas senare än fem år efter deras utgifningsdag. § 22. Till bestridande af sådana Telegrafverkets oförutsedda utgifter, som för uppfyllande af traktatsenliga förbindelser kunna erfordras, har Riksdagen medgifvit, att Kong!. Maj:t må ega att, i händelse verkets egna medel dertill icke lemna tillgång, i Riksgäldskontoret utbekomma förskott till belopp af högst etthundrafemtio tusen kronor. 5:o. Från Riksgäldskontoret utgående riksdags- och revisionskostnader, afton ingår, förvaltningsntgiftor, ni. in. ■ • Mi .III’ j § 23. Alla på Riksdagens beslut grundade utgifter för riks dagskostnader skola, intill dess annorlunda af Riksdagen förordnas, under behörigt iakttagande af samma, genom Riksdagens Statsutskott Fullmäktige till efterrättelse härvid meddelade beslut, omedelbart från Riksgäldskontoret till vederbörande utbetalas, hvarförutan Sådana af Riksdag föranledda utgifter, som i anseende till deras föremål eller beskaffenhet dels redan blifvit, dels framdeles varda af Kong]. Maj:t godkända och å Kongl. Statskontoret anvisade, må, efter erhållna reqvisitioner och ahstäld granskning af derför aflemnade verifikationshandlingar, Kongl. Statskontoret af Riksgäldskontor godtgöras. 16 § 24. Kostnaderna för nödiga reparationer och andra arbeten, för vederbörligt underhåll och tillsyn så väl af den för Riksgäldskontor et anvisade som af de för Riksdagens sammankomster afsedda fasta egendomar, äfvensom för de uti samma egendomar befintliga inventariers underhåll och komplettering, skola utaf Riksgäldskontorets medel bestridas, i likhet med andra till så kallade kontors expenser vanligen hänförda utgifter. § 25. För komplettering och utvidgande af Riksdagens bibliotek samt dermed förenade utgifter utgår ett årligt anslag af tre tusen kronor; och skola de af 1882 års Riksdag faststälda stadgar för Riksdagens bibliotek samt instruktion för bibliotekarien vid Riksdagens bibliotek tjena till efterrättelse. Riksdagen bar år 1884 beslutat: a) att bestämma aflöningen för Riksdagens bibliotekarie till: lön ....................................................................................... kronor 2,500: — och tjenstgöringspenningar................................................ „ 1,500: — kronor 4,000: —; att lönen må kunna, efter fem års tjenstgöring i befattningen, ökas med 500 kronor; att, om bibliotekarien erhåller fri bostad med nödig vedbrand, tjenstgöringspenningarne skola utgå med endast 000 kronor, dock så, att, vid afdrag i följd af tjenstledighet, detsamma, med tillämpning af de för sådant fall gifna bestämmelser, sker för hela beloppet af tjenstgöringspenningarne från aflöningsbeloppet i dess helhet; att i fråga om tjenstgöringspenningars och pensions erhållande samma bestämmelser må gälla för Riksdagens bibliotekarie, som i Riksgäldskontorets reglemente finnas för detta kontors tjensteman augifna; att bibliotekarien skall vara skyldig ej mindre att ställa sig till efterrättelse gällande eller blifvande stadgar för Riksdagens bibliotek och instruktion för bibliotekarien vid Riksdagens bibliotek än ock utan vidare ersättning lemna det biträde, som Fullmäktige i Riksgäldskontor kunna af honom påkalla, dels vid upprättande af alfabetiskt ordnadt sakregister till Rikets Ständers protokoll med bihang för tiden från och med år 1809 till och med år 1866 och dels vid göromål för Riksgäldskontorets räkning; b) att Fullmäktige i Riksgäldskontoret må ega att vid Riksdagens bibliotek anställa en vaktmästare med åtnjutande af dels: lön ...... tjenstgöringspenningar ............... ............. kronor 600: — ............................ „ 100: — kronor 700: — 17 dels ock antingen fri bostad med nödig vedbrand eller, i stället för denna förmån, 200 kronor såsom tjenstgöringspenniugar; hvilken aflöning må kunna, efter fem års ordinarie tjenst, höjas, lönen med 100 och tjenstgöringspenningarne med 100 kronor; att i fråga om tjenstgöringspenningars och pensions erhållande samma bestämmelser må gälla för den vid Riksdagens bibliotek anstälde vaktmästare, som i Riksgäldskontorets reglemente finnas för vaktmästarne vid detta kontor angifna; och c) att så väl bibliotekariens som vaktmästarens vid Riksdagens bibliotek aflöning och pension skola utgå af förslagsanslaget till riksdagskostnader. § 2G, De traktamenten och rescJcostnadsersätlningar, som tillkomma Riksdagens Revisorer, skola, enligt behörigen granskade och godkända räkningar, af Riksgäldskontorets medel godtgöras; börande jemväl de arfvoden, Revisorerne bestämma för de hos dem anstälde sekreterare, kameral- och kanslibiträden samt vaktbetjente, utbetalas från Riksgäldskontoret, hvarifrån jemväl utgår den godtgörelse, som af Kongl. Maj:t i nåder bestämmes för den ledamot af Statskontoret, hvilken haft nådigt förordnande att Revisorerne med upplysningar tillhandagå. Likaledes må Revisorerne på Riksgäldskontoret anvisa ersättning ej mindre för inköp af papper, skrifmaterialier och andra dylika utgifter för revisionens behof samt för annonser rörande Revisorernes sammanträden än ock för de kostnader, som kunna föranledas af sådana under revisionstiden verkstälda resor, som Revisorerne vid sammankomst in pleno ansett nödvändiga. Kostnaderna för tryckningen, häftuingen och utdelningen af Revisorernes berättelser angående granskningen af Stats-, Banko- och Riksgäldsverkens förvaltning, äfvensom af de förklaringar, som i anledning deraf kunna varda afgifna, böra äfven af Riksgäldskontorets medel bestridas. § 27. Aflöna ngen för justitieombudsmannen samt den hos honom anstälda Jcanslioch vahtbctjening bör af Riksgäldskontoret under sista månaden af hvarje qvartal utbetalas; skolande lönen för justitieombudsmannen, under den tid innevarande Riksdags statsreglering kommer att blifva gällande, utgå med åtta tusen kronor, eller lika belopp som justitiekanslerns aflöning enligt sagda statsreglering utgör; hvaremot justitieombudsmannen, derest han förut innehar tjenst på rikets stat, är skyldig att den dermed förenade löneinkomst frånträda, så länge han uppbär justitieombudsmanslönen. Bill till Rihsd. Vrot. 1892. 10 Sami. 1 A/d. 2 Rand. (Kiksg.-kontorots reglemente). 3 18 Utöfver den faststälda aflöningen eger den justitieombudsman, som hädanefter tillträder detta embete och dessförinnan icke är i hufvudstaden bosatt, att såsom flyttningshjelp uppbära från Riksgäldskontor ett tusen femhundra kronor. För ofvan bemälda kansli- och vaktbetjening utgår aflöningen med följande årliga belopp, nemligen: för sekreteraren med fyratusen femhundra kronor; „ en kanslist, som tillika har skyldighet att ombesörja registratorsgöromålen, med tretusen kronor; hvilka två löner dock kunna höjas efter fem år med 500 kronor och efter tio år med ytterligare 500 kronor; „ en kanslist med tvåtusen femhundra kronor, dock med rätt för justitieombudsmannen att, utan tillsättning af omförmälde kanslist, till befordrande af göromålens gång inom expeditionen, vikariatsersättning, renskrifning m. m. använda nämnda belopp, dock med skyldighet å hans sida att för medlens användning redovisa; samt „ en vaktmästare med åtta hundra kronor, hvilket belopp dock efter fem år kan höjas med 100 kronor, men, så länge boställsrum i Riksdagens hus af nämnde vaktmästare innehafvas, kominer att minskas med 150 kronor om året. I öfrigt skola de för justitiekanslersexpeditionen gällande bestämmelser och vilkor i tillämpliga delar, efter justitieombudsmannens bepröfvande, gälla äfven för justitieombudsmansexpeditionen ; hvarjemte särskild! är stadgadt, dels att sekreteraren hos justitieombudsmannen bör utan särskild ersättning jemväl bestrida de göromål, som tillhöra sekreterarebefattningen hos tryckfrihetskomité^ dels att, derest han förut innehar tjenst på rikets stat, samma vilkor och förbehåll skola vid uppbärandet af ofvan berörda aflöning iakttagas, som äro stadgade i afseende på utbetalningen af justitieombudsmanslönen vid enahanda fall. § 28. Till kostnader för justitieombudsmannens embetsresor bör Riksgäldskontor uppå hans reqvisition och emot derför inom hvarje års utgång afgifvande redogörelse förskottsvis utbetala en summa af två tusen kronor. För upphandlingen af skrifmaterialier och för andra expenser vid justitieombudsmannens och tryckfrihetskomiténs expedition bör ett årligt belopp af fem hundra kronor, emot behörig redogörelse, förskottsvis af Riksgäldskontorets medel utanordnas. Tryckningen och häftningen af justitieombudsmannens embetsberättelser jemte dertill hörande bilagor böra verkställas och papperet för dessa handlingars tryckning anskaffas genom Fullmäktiges försorg; dock skall den dervid erforderliga korrekturläsningen besörjas på sätt förut skett; börande samtliga trycknings- och häftningskostnaderna för ifrågavarande berättelser och bilagor omedelbart utaf Riksgäldskontor godtgöras, utan afdrag å de till expenser för sagda expedition 19 beviljade anslag, hvaremot de medel, livilka inflyta genom samma berättelsers försäljning i bokhandeln, skola af justitieombudsmannen, som härom eger foga anstalt, inför Fullmäktige särskildt redovisas. h..; ■'' . ■ uul> .• r ,1 nmitiiv nvl1 ;!• 1 V- n > s-o '''' § 29. Såsom arfvode åtnjuter Fullmäktiges ordförande tre tusen tvåhundra kronor, samt hvar och en af de öfrige Fullmäktige ett tusen sex hundra kronor årligen; hvarförutom Fullmäktig, som ej är i Stockholm bosatt, eger att för eu resa årligen till och från hemorten uppbära kostnadsersättning, beräknad efter samma grunder, som gälla för beräknandet af resekostnadsersättningen åt Andra Kammarens ledamöter. § 30. Aflöningen för Rilcsgäldskontorets tjenstemannapersonal och vaMbetjening utgår enligt den af Riksdagen för nämnda verk faststälda aflöningsstat, hvilken icke får öfverskridas; varande nedanstående vilkor och förbehåll stadgade för tillgodnjutande af den för bemälda tjenstemannapersonal och vaktbetjente beviljade löneförhöjning : l:o. Innehafvare af de ökade lönerna inom Riksgäldskontor äro underkastade den vidsträcktare tjenstgöringsskyldighet eller den jemkning i åligganden, som antingen vid en blifvande förändrad organisation af detta verk eller eljest kan varda i allmänhet stadgad; och böra de fullmakter, som för Riksgäldskontorets tjensteman utfärdas, innefatta förbehåll om vederbörandes skyldighet att åtaga sig de nya eller förändrade göromål, hvilka kunna dem åläggas. 2:o. Sådana uppdrag och bestyr, som till följd af Rikets Ständers eller Riksdagens förfoganden hora af tjenstemännen vid Riksgäldskontor förrättas, skola, oaktadt särskilda arfvoden för enahanda uppdrag och göromål tillförene utgått, hädanefter inbegripas under vederbörandes bestämda tjensteåligganden, hvadan alltså den framtida vedergällningen för sagda uppdrag och bestyr kommer att innefattas i den aflöning, gällande stat upptager. 3:o. De med hvarje befattning förenade tjenstgöringspenningar få uppbäras endast för den tid, tjenstens innehafvare verkligen tjenstgjort eller åtnjutit semester, men skola för den tid, han eljest varit från tjenstgöringen befriad, utgå till den, som tjensten förrättat; dock må Fullmäktige kunna medgifva den tjensteman eller vaktbetjent, som af sjukdom hindras från bestridande af sin tjenst, att uppbära de för samma tjenst anvisade tjenstgöringspenningar eller någon del deraf. 4:o. Tjensteman vid Riksgäldskontor får icke annan tjenstebefattning utom Riksgäldskontor mottaga. Den, som till tjensteman vid Riksgäldskontoret 20 utnämnes, vare skyldig att annorstädes innehafvande tjenstebefattning genast frånträda. Tjensteman, som till följd af förut gällande stadganden innehar tjenst utom Riksgäldskontoret, må dock densamma bibehålla, så länge den icke är för tjenstgöringen i Riksgäldskontoret hinderlig. § 31, '' Till belöning för extra arbeten och till uppmuntran för extra ordinarier, som ådagalagt synnerlig flit och skicklighet, ega Fullmäktige att använda sex tusen kronor årligen; dock får hvad häraf under årets lopp icke behöft utgifvas under ett påföljande år ej för samma ändamål användas. För öfrigt ega Fullmäktige icke att tilldela betjeningen vid Riksgäldskontoret hvarken ljuspenningar eller andra arfvoden, än de i aflöningsstaterna och detta reglemente särskildt bestämda eller medgifna. § 32. Såsom begrafningshjelp eller understöd för sterbhusen efter aflidne obemedlade tjensteman och vaktbetjente vid Riksgäldskontoret och f. d. Generalassistanskontoret ega Fullmäktige att, under loppet af hvarje år, disponera en summa af högst två hundra tjugufem kronor. § 33. Derest Enke- och Pupillkassans vid Riksgäldskontoret afslutade och vederbörligen granskade räkenskaper för tiden till och med det år, då nästa riksdag slutar, skulle visa, att kassans inkomster under året understigit de utbetalningar, som derunder kassan ålegat, må den sålunda uppkomria bristen, inom ett belopp af högst två tusen två hundra femtio kronor för året, af Riksgäldskontorets medel godtgöras, under förbehåll likväl, att hvad utaf denna anslagssumma för ett år ej behöft användas icke får för ett annat af kassan tillgodonjutas, och under vilkor, att delegarnes bidrag under tiden utgå utan förminskning af deras uti det för kassan nu gällande reglemente bestämda belopp, samt att pensionerna för enkor och barn efter embets- och tjensteman samt vaktbetjente vid Riksgäldskontoret icke få höjas utöfver eu fjerdedel af den ordinarie lön, hvilken den aflidne delegaren senast vid detta verk innehaft, och för tjenstemäns samt vaktbetjentes vid f. d. Generalassistanskontoret efterlemnade enkor och barn icke utöfver fem sextondedelar af det lönebelopp, efter hvilket den för sistnämnda Kontors tjenstemannapersonal stadgade årliga afgift till samma kassa blifvit beräknad och vederbörligen inbetald. 21 Angående Rik»gäld skontorets inkomster och öfrig» tillgångar utom lånefordringarne. § 34. De till Riksgäldskontoret hörande och dit anslagna medel må icke, under någon förevändning eller med hvad vilkor som helst, derifrån ryckas eller användas till andra behof än dem Riksdagen bestämt. Allt förordnande, som deremot strider, vare kraftlöst (68 § Regeringsformen). Och må, vid liqviderande af Riksgäldskontorets fordringar, ackord, utan Riksdagens särskilda samtycke, icke medgifvas. § 35. Riksgäldskontor eger att emottaga de medel, hvilka kunna inflyta vid försäljning af Kronan tillhöriga hus i städerna; hvarifrån dock undantagas auktionsmedlen för sådana hus, som äro inköpta för Kong! Flottans i Karlskrona behof eller för allmänna magasinsiurättningens räkning, så vida ej dessa medel blifvit af Rikets Ständer eller Riksdagen för särskildt ändamål anvisade. § 36. ,o*. :<•, Sedan 1877 års''Riksdag, i fråga om bergvei-kstiondens upphörande, beslutat, bland annat, att, med undantag tills vidare för Höganäs stenkols serie, alla öfriga verk, som nu äro förpligtade till bergverkstiondes utgörande, från och med år 1878 befrias från dylik tionde, dock hvad nedannämnda verk angår med följande vilkor och förbehåll: a) för Tunabergs kopparverk, att dess egare inom 1878 års slut antingen till Kronan afstår all rätt till Tunabergs bergslags allmänning eller ock efter fulla värdet, sådant det vid behörig uppskattning kan,varda bestämdt, till Riksgäldskontor erlägger lösen för den del af allmänningen, som, sedan de till skogsfång derifrån berättigade hemman och lägenheter erhållit mot denna förmån svarande skogsmark, kan verket tillkomma; b) för Löfus silfververk, att egarne af detta verk före 1878 års slut till Riksgäldskontor inbetala löseskilling för den af verket utgående afrad med 11,344 kronor 60 öre; och c) för Dylta svafvel-, vitriol- och rödfärgsverlc, att egaren af detta verk likaledes före 1878 års utgång till Riksgäldskontor inbetalar löseskilling för den af detta verk utgående afrad med 13,958 kronor 40 öre; samt med rätt i öfrigt för bergverken att komma i åtnjutande af befrielsen från tionde» från och med det år, under bvilket do uppfylt de ofvan nämnda 22 vilkor och förbehåll, som för vissa bland dem blilvit för sådan befrielse bestämda; så eger Riksgäldskontoret att mottaga de belopp, hvilka till följd af ofvan nämnda vilkor komma att till Riksgäldskontoret inbetalas. § 37. Om Kong!. Statskontoret erhåller större behållningar å sina räkningar i Riksbanken än som för de löpande statsutgifternas bestridande anses erforderliga, eger Riksgäldskontoret att i afräkning å Riksgäldskontoret tillkommande anslag eller på de återbetalningsvilkor, som af Fullmäktige medgifvas, sådana behållningar af Kongl. Statskontoret till förvaltning mottaga. § 38. Från Kongl. Statskontoret eger Riksgäldskontoret att, i mån af behof, under åren 1892 och 1893 utbekomma de i hvardera årets riksstat till utgående från Riksgäldskontoret förslagsvis uppförda anslag till annuiteter och räntor, riksdags-, kyrkomötes- och revisionskosinader samt aflöningar, efter afdrag af till Riksgäldskontoret ingående rånte- och kapitalbetalningar; börande i den liqvid, som enligt § 49 skall för det sistförfluten året i Riksgäldskontoret med statsverket upprättas, Kongl. Statskontoret påföras eller godtgöras det belopp, hvarmed de till Riksgäldskontoret inbetalda förenämnda anslag må hafva understigit eller öfverskjutit den summa, hvarmed berörda utgifter, efter frånräknande af omförmälda afdrag, i verkligheten från Riksgäldskontoret utgått. § 39. Som Riksdagen år 1877 medgifvit, att de medel, som influtit eller derefter inflöte för försäljning, jemlikt Kongl. brefvet den 29 Maj 1874, af åtskilliga mindre kronolägenheter och enligt Riksdagens skrifvelse den 11 i samma månad skulle af Statskontoret levereras till Riksgäldskontoret att der särskildt bokföras, intill dess Riksdagen fattat beslut om deras användande till inköp af skogbärande eller till skogsodling tjenlig mark, finge, i den mån tillfällen sig yppade till inköp af dylik mark, hvilka af Kongl. Maj:t pröfvades vara fördelaktiga och hvartill medel icke kunde beredas från det till skogsväsendet anvisade reservationsanslag, för sådant ändamål af Kongl. Maj:t disponeras, åligger det Riksgäldskontoret att, uppå Kongl. Maj:ts reqvisition, samma medel utbetala. Sedan 1888 års Riksdag ytterligare medgifvit försäljning af vissa andra mindre kronoegendomar, dock under vilkor att de genom denna försäljning inflytande medel skulle användas för inköp af skogbärande eller till skogsbörd tjenlig mark, och i sammanhang dermed föreskrifvit, att äfven dessa medel borde 23 inlevereras till Riksgäldskontoret och der bokföras på sätt stadgadt vore angående köpeskillingarne för de krouoegendomar, som såldes enligt Kongl. brefvet den 29 Maj 1874, bar 1889 års Riksdag medgifvit, att de sålunda, efter försäljning jemlikt Kongl. brefvet den 18 Maj 1888, influtna eller hädanefter inflytande medel må för ofvan angifna ändamål under en tid af tre år, räknadt från den 1 Januari 1889, af Kongl. Maj:t disponeras; och åligger det i följd häraf Riksgäldskontoret att, uppå Kongl. Maj:ts reqvisition, utbetala samma medel. Riksdagen år 1891 bar medgifvit dels att ytterligare vissa andra mindre kronoegendomar må försäljas, dock under samma vilkor i fråga om försäljningsmedlens användande och med samma föreskrift angående medlens inleverering till Riksgäldskontoret och bokföring derstädes, som i nästföregående stycke omförmälas, dels och att ej mindre köpeskillingarne för de kronoegendomar, rörande hvilkas försäljning beslut jemlikt Kongl. brefvet den 18 Maj 1888 fattades under tiden till och med utgången af år 1894, än äfven köpeskillingarne för de egendomar, om hvilkas försäljning på grund af 1891 års Riksdags med gifvande beslut under nyssnämnda tid fattades, finge för ofvan angifna ändamål af Kongl. Maj:t disponeras; åliggande det i följd häraf Riksgäldskontoret att uppå Kongl. Maj:ts reqvisition samma medel utbetala. § 40. Innevarande års Riksdag bar medgifvit, att ett vid byte af mark mellan kronan och Linköpings siad kronan såsom mellangift tillkommaudo belopp af 19,321 kronor 25 öre må användas på enahanda sätt, som är bestämdt i fråga om köpeskillingarna för de hemman och lägenheter, hvilkas försäljning egen rum jemlikt kongl. brefvet den 29 Maj 1874, till följd hvaraf det åligger Riksgäldskontoret att uppå Kongl. Maj:ts reqvisition utbetala berörda belopp. § 41- I öfverensstämmelse med Riksdagens beslut i fråga om begagnandet af de för undsättningar vid missväxter eller felslagna skördar afsedda medel, intill dess desamma behöfva för sagda ändamål användas, skola dessa medel, till den del de icke äro för anvisade utbetalningar erforderliga, öfverlemuas till Riksgäldskontoret; hvaremot det åligger Riksgäldskontoret att sådana mottagna medel enligt Kongl. Maj:ts föreskrift Kongl. Statskontoret uppå dess reqvisitioner tillhandahålla. § 42. Riksdagen bar år 1888 bemyndigat Riksgäldskontoret att, för beredande af den tillgång till Riksgäldskontoret åliggande försträckningar till odlingslänefonden, 24 som kan erfordras utöfver hvad enligt särskilda beslut må blifva för sådant ändamål till Riksgäldskontoret öfverlemnadt, i mån af behof försälja obligationer i svenskt mynt, ouppsägbara från långifvarens sida, men stälda att återbetalas viss kortare tid efter af Riksgäldskontoret verkstäld uppsägning, med rätt tillika för Fullmäktige att bestämma dessa obligationers valörer, räntefot och uppsägningstid. Riksgäldskontoret eger att till betäckande af dels de lånebelopp å tillsammans 2,000,000 kronor, som sistlidne och innevarande års Riksdag bemyndigat Riksgäldskontoret att tillhandahålla telegrafstyrelsen för fortsatt utveclding af statens telefonväscnde, dels det belopp af 2,800,000 kronor, som innevarande års Riksdag stält till Kongl. Maj:ts förfogande för komplettering m m. af Luleå—Gellivarabanan, försälja statsobligationer till erforderligt belopp. Sistlidne års Riksdag har bemyndigat Riksgäldskontoret att medelst försäljning af statsobligationer i mån af behof bereda erforderlig tillgång för utbetalning af de utaf Riksdagen beviljade och till utgående år 1892 på Riksgäldskontoret anvisade anslagsbelopp å 1,000,000 kronor till en bibana från norra stambanan vid Mellansel till Örnsköldsvik och denna banas utrustning med erforderlig trafik - materiel å 1,000,000 kronor till låneunderstöd ur innevarande års fond för lån till enskilda jernvägar samt å 1,175,000 kronor till lån åt Hernösands—Sollefteå jernvägsaktiebolag. Innevarande års Riksdag bär bemyndigat Riksgäldskontoret att medelst försäljning af statsobligationer i mån af behof bereda erforderlig tillgång för utbetalning af de utaf Riksdagen beviljade och till utgående år 1893 på Riksgäldskontoret anvisade anslagsbelopp å 1,000,000 kronor till låneunderstöd ur 1891 års fond för lån till enskilda jernvägar samt å 1,175,000 kronor till lån åt Hernösands—Sollefteå jernvägsaktiebolag. Riksdagen har år 1876 åt Fullmäktige uppdragit att, för konvertering, när omständigheterna dertill föranleda och då sådant med fördel för staten kan ske, af äldre statslån, på sätt och till de belopp Fullmäktige finna lämpligt, dock ej utöfver hvad som till förenämnda konvertering åtgår, försälja eller träffa aftal om blifvande försäljning af vare sig då återstående osålda obligationer af 1872 års statslån, eller återstående obligationer af 1875 års i tyska riksmark förskrifna statslån, eller nya, i annat myntslag och med högst fyra och en half procent ränta förskrifna obligationer eller partialförbindelser, dem Fullmäktige ega utfärda; och skola Fullmäktige i öfrigt vid upplåningen tillvägagå på sätt de finna lämpligast och bäst befrämja statens fördel; och har, i sammanhang härmed, Riksdagen föreskrifvit, att, för den händelse nya obligationer komma att af Riksgäldskontoret utfärdas, Fullmäktige skola underställa Kongl. Maj:ts nådiga fastställelse de beslut som rörande berörda nya upplåning kunna komma att fattas, med underdånig anhållan att Kongl. Maj:t täcktes å det nya lånet meddela sin garanti. Härjemte har Riksdagen år 1889 föreskrifvit, att, om nya statsobliga - 25 tioner, i hvilka någon viss, ovilkorlig återbetalning medelst årlig amortering ej blifvit af staten utfäst, varda af Fullmäktige i Riksgäldskontoret utfärdade, Fullmäktige skola snarast möjligt göra framställning om anvisande af de medel, hvilka böra årligen afsättas för skuldbeloppets amortering inom den tid, Fullmäktige anse lämplig; skolande dessa medel ingå till en för samtliga statslånen gemensam amorteringsfond samt af Fullmäktige användas till amortering å statsskulden medelst ökad utlottning eller obligationsinköp tid efter annan. Dessutom böra Fullmäktige — sedan Kong!. Maj:t bifallit Riksdagens begäran derom, att utlottningslistorna rörande de i svenskt mynt förskrifna statsobligationer må såsom bihang få medfölja svensk författningssamling — föranstalta, det nämnda listor hädanefter varda till vederbörande behörigen aflemnade, för att på nämnda sätt komma till allmänhetens kännedom; skolande Fullmäktige, om nya statsobligationer blifva i svenskt mynt förskrifna eller deras belopp varder i svenskt mynt evalveradt, tillse att enahanda kungörelse i afseende å dem utfärdas, äfvensom söka utverka, att dessa obligationer tillhörande kuponger må i landtränterierna inlösas och i nppbörden mottagas. § 43. Då obligationer och räntekuponger för de af Riksgäldskontoret upptagna lån icke varda inom den för deras inlösande bestämda preskriptionstid hos Riksgäldskontoret företedda, skola de medel, hvilka för infriande af sådana obligationer och räntekuponger innestå hos de för lånen afsätta liqvidations- och amortissementsfonder, öfverföras till Riksgäldskontorets allmänna kassa, för att till fyllande af Kontorets öfriga behof kunna användas. § 44. ; '' '' ''r ;‘?'' De till Riksgäldskontoret influtna medel eller aflemnade behållningar, äfvensom de för jernvägsbyggnaderna upplånta medel samt detta verks öfriga kontanta tillgångar skola, så vidt och så länge de icke behöfva användas för samma verk åliggande utbetalningar, hållas allmänna rörelsen till hända och göras räntebärande genom deras insättning mot ränta i Riksbanken, efter öfverenskommelse med Fullmäktige i nämnda bank, eller ock genom desammas utlåning på sätt, som Fullmäktige i Riksgäldskontoret anse innefatta full säkerhet; egande Fullmäktige jemväl att för sådana medel uppköpa antagliga obligationer eller andra förbindelser, som anses kunna utan svårighet och kapitalförlust vid inträffande behof föryttras. Vid utlåning skola Riksgäldskontorets räntebärande obligationer såsom hypotek åtnjuta företräde framför hvarje annan erbjuden säkerhet. Utlåningstiden, lånesummans förhållande till hypotekot samt den ränta, hvilken för ifrågavarande lån skall till Riksgäldskontoret erläggas, må, med afseende å så väl penningeställningen som säkerhetens beskaffenhet, af Fullmäktige bestämmas. Bih. till Riksd. Vrot. 1892. 10 Sami. 1 Afd. 2 Band, (Riksg.-kontorets reglemente.) 4 26 § 45. För bestridande af Riksgäldskontoret åliggande betalningar eget1 detta verk att begagna ett kreditiv i Riksbanken till belopp af högst en million fem hundra tusen kronor; börande i afseende på kreditivets begagnande de uti bankoreglementet derom meddelade föreskrifter lända till efterrättelse. § 4 G. Derest sådant för verkställigheten af Riksgäldskontoret åliggande utbetalningar finnes nödvändigt, ega Fullmäktige att anskaffa dertill erforderliga medel genom upplåning mot Riksgäldskontorets skuldförbindelser eller begagnandet af krediter, på vilkor som Fullmäktige ega bestämma; egande Fullmäktige derjemte att, för beredande af tillgång till erforderlig kassaförstärkning åt Statskontoret, i mån af behof upplåna medel mot Kontorets obligationer i svenskt mynt, stälda till inlösen antingen efter viss förfallotid eller efter föregången, af Riksgäldskontoret verkstäld uppsägning; varande åt Fullmäktige öfverlemnadt att, med hänsigt till de vid upplåningen sig företeende omständigheter och förhållanden, bestämma räntevilkoren samt fastställa betalningsterminerna för dessa obligationer. I afseende på öfrig upplåning mot tryckta eller graverade obligationer lemnar Riksdagen särskilda föreskrifter. Angående redovisningen af de till Riksgäldskontoret ingående medel. i ‘. i 1 • ; '' *’ i § 47. Öfver Riksgäldskontorets samtliga tillgångar och skulder samt inkomster och utgifter, deruti jemväl inberäknade de för jernvägsbyggnaderna upplånta och dels såsom anslag, dels såsom lån utgifna medel, uppgöres och afslutas för hvarje år en fullständig hufvudbok; hvarförutom fortfarande bör föras en särskild räkenskap öfver de fonderade statslånens liqvidations- och amortissementsfonder. Hufvudboken skall dock summariskt redovisa äfven dessa fonders ställning vid årets början och slut samt den förändring, densamma under årets lopp undergått. Så väl hufvudboken som den särskilda redovisningen för liqvidations- och amortissementsfonderna skola inom den 1 Maj året näst efter det, hvilket dessa räkenskaper omfatta, vara afslutade och renskrifna samt före den 1 derpå följande Juli behörigen granskade. 27 Riksgäldskontorets hufvudböcker böra vid lämpliga tider hållas Kongl. Statskontoret till hända, på det att Riksgäldskontorets räkenskaper i nödiga delar må kunna jemväl i rikshufvudboken intagas. § 48. Under loppet af Juni månad hvarje år böra, till upplysning för allmänheten om Riksgäldskontorets ställning, särskilda, efter det dermed afsedda ändamål lämpade, utdrag af detta verks räkenskaper för det näst föregående året genom trycket offentliggöras och jemte allmänna tidningarne utdelas. § 49. I April månad hvarje år upprättas uti Riksgäldskontor liqvid med statsverket för det sist förflutna året. Af denna liqvid meddelas Kongl. Statskontoret tvenne exemplar, hvaraf det ena, derå Fullmäktige tecknat sitt godkännande, bör derstädes qvarstanna, samt det andra, sedan det blifvit försedt med anteckning om liqvidens godkännande af Kongl. Statskontoret, bör till Riksgäldskontoret återställas, för att såsom verifikation dess hufvudbok biläggas. Angående styrelsen för Riksgäldskontoret. § 50. Förvaltningen af Riksgäldskontoret, dess medel och tillhörigheter är utaf Riksdagen uppdragen åt sju Fullmäktige, hvilka vid lagtima riksdag utses i den ordning 71 § Riksdagsordningen stadgar. Vid Fullmäktiges sammankomster föres ordet af den, som af Riksdagen blifvit dertill utsedd; tillkommande Fullmäktige att sjelfve bland sig välja en vice Ordförande att föra ordet, när hinder för Ordföranden inträffar. § 51. Uppkommer ledighet bland Fullmäktige, inträder suppleant enligt af Riksdagen bestämd ordning. § 52. Är Styrelsen ej så fulltalig, som för besluts fattande erfordras, enligt hvad här nedan föroskrifves, eger Fullmäktiges Ordförande att inkalla erforderligt antal suppleanter. 28 § 53. Fullmäktige äro förbundne att vid 1liksgäldskontorets förvaltning ställa sig till efterrättelse ej mindre rikets grundlagar än äfven detta reglemente samt öfriga rörande Riksgäldskontor t gällande föreskrifter; börande Fullmäktige doldt och förtegadt hålla hvad vid Kontorets förvaltning förefaller, som tyst vara bör. § 54. Blir Fullmäktig ledamot af Statsrådet eller kommer i den författning, att han, jemlikt något af mom. a, b, c, d och e uti 26 § Riksdagsordningen, icke må såsom riksdagsman godkännas, skall han genast frånträda fullmäktigs-öefattningen, och suppleant inträda i hans ställe. § 55. Jemte noggrant iakttagande af hvad i afseende på förvaltningen af Riksgäldskontor och dit anslagna medel är stadgadt, åligger Fullmäktige att omsorgsfullt vårda och befrämja detta verks rätt, säkerhet och förmån samt för öfrigt vidtaga alla på Fullmäktige ankommande åtgärder i och för verkställigheten af de i sådant afseende meddelade beslut samt Fullmäktige gifna uppdrag; börande Fullmäktige således äfven, derest tvångsförsäljning sker af jernvägsbolags egendom, uti hvilken Riksgäldskontoret har inteckning till säkerhet för fordran, så förfara, att dylik försäljning ej må ske till lägre pris, än att Riksgäldskontorets fordran af köpeskillingen varder betäckt. § 56. Fullmäktige utse inom sig två Deputerade, hvilka väljas vid slutet af hvarje qvartal; och verkställas berörda val, dervid förut varande Deputerade kunna omväljas, på sätt sista punkten af § 65 innehåller. En af dessa Deputerade utöfvar närmaste tillsyn öfver det sätt, hvarpå tjenstemännen fullgöra sina åligganden, och tillser, att Fullmäktiges beslut varda i behörig tid och ordning verkstälda. Han eger att under tiden mellan Fullmäktiges sammanträden meddela nödiga föreskrifter samt att för sjukdoms- eller annat laga förfall eller för enskilda angelägenheters besörjande bevilja tjenstemännen, äfvensom vaktbetjente, tjenstledighet under högst fjorton dagar, äfvensom meddela föreskrift om tjenstens uppehållande intill Fullmäktiges nästa ordinarie sammanträde. Han utöfvar jemväl beträffande vården af Kontorets värdepapper det uppdrag, tjenstgöringsordningen i sådant afseende innehåller. I öfrigt skola Deputerade ombesörja lånemedels indragning, verkställa de 29 för Riksgäldskontorets räkning erforderliga utländska liqvider, anordna medel till vissa af Fullmäktige beslutade eller eljest ovilkorligen bestämda utbetalningar med mera, allt i öfverensstämmelse med de beslut och föreskrifter, som Fullmäktige meddela; egande Deputerade att sig emellan närmare fördela dessa dem gemensamt tillhörande göromål. Vid hvarje sammankomst böra Deputerade redogöra för sina åtgärder under den efter Fullmäktiges näst föregående sammankomst förflutna tid. I förhållande till beskaffenheten och omfånget af ofvan omförmälda och de öfriga uppdrag och göromål, som varda af Fullmäktige åt Deputerad uppdragna, ega Fullmäktige för Deputerade bestämma lämpliga arfvoden. Fullmäktige må vara obetaget att, om sådant finnes behöfligt för lånetransaktioner, utse ombud för bedrifvande af dervid erforderliga underhandlingar. § 57. Befallningar, som af någon annan än Riksdagen meddelas angående användandet af Biksgäldslcontorets tillgångar eller förvaltandet af samma verk, få icke af Fullmäktige åtlydas och efterkommas; varande Fullmäktige, för sina åtgärder i denna egenskap, Riksdagen eller dess Statsutskott och Revisorer allena redo skyldige samt kunna icke för sitt förhållande till ansvar ställas, utan i laga ordning och till följd af Riksdagens eller dess Revisorers beslut, eller, mellan riksdagar och revisioner, genom justitieombudsmannen. § 58. Till ledning vid pröfningen och afgörandet af förekommande ärenden, för hvilkas behandling antingen icke några eller mindre tillämpliga och bestämda föreskrifter blifvit meddelade, ega Fullmäktige att af Bevisorerne begära råd och yttranden. : i ,< Angående Fullmäktiges sammankomster. § 59. Fullmäktigo sammanträda en gång i hvarje vecka å tid, som af dem bestämmes. Derjemte böra, då ärendenas beskaffenhet och oafbrutna gång sådant fordra, särskilda sammankomster hållas å tid, som Ordföranden bestämmer. Vid hvarje sammankomst skall protokoll föras. 30 § 60. Med undantag af de enligt § 56 åt vissa Deputerade uppdragna bestyr och åligganden böra alla Fullmäktiges behandling tillhörande mål inför Fullmäktige vid deras sammankomster föredragas och få endast der afgöras. § 61. Åstundar Fullmäktig att under längre eller kortare tid från staden afresa, bör han sådant förut vid sammankomst eller hos Ordföranden anmäla samt då tillika uppgifva tiden för sin frånvaro. § 62. Är Fullmäktig, som icke, på sätt i näst ofvanstående paragraf föreskrifves, till erhållande af ledighet sig anmält, genom opasslighet eller enskilda angelägenheter hindrad att sammankomst bevista, bör han sitt förfall hvarje gång tillkännagifva. § 63. Vid sammankomst skola minst fem Fullmäktige vara tillstädes; dock må ärenden, som ej tåla uppskof, afgöras af allenast fyra Fullmäktige, derest de äro om besluten ense. Frågor om låns upptagande, de i Regeringsformen omförmälda kreditivs utbetalning eller andra ärenden af mera allmän vigt få icke afgöras, ej heller tjenster tillsättas eller pensioner beviljas, så vida icke minst fem Fullmäktige äro närvarande. § 64. Fullmäktige vare ej tillåtet att företaga någon öfverläggning i närvaro af Konungens ombud, i fall det, utan att af Fullmäktige derom vara anmodadt, skulle vid deras sammankomst sig infinna. § 65. Yppas under Fullmäktiges öfverläggningar skiljaktighet i mcningarne, böra samtlige närvarande Fullmäktige till protokollet afgifva sina röster, hvilka per capita beräknas. Derest flere skiljaktiga meningar yttras, böra de sins emellan närmast öfverensstämmande, så vidt möjligt är, sammanjemkas. Då ett lika antal röster utfaller för hvardera meningen, är Ordförandens röst afgörande. Den vid sammankomst närvarande Fullmäktig, som sin röst ej särskildt afgifver, eller, efter börjad öfverläggning om ett föredraget ämne, sig aflägsnat, anses hafva det då fattade beslutet biträdt. Sluten omröstning må endast företagas vid val till sådana befattningar, dertill någon bland Fullmäktige kan utses. 31 § ce. öfver Fullmäktiges beslut i mål, som röra Riksgäldskontorets tjensteman eller andra enskilda personer, eger den eller de, på hvilkas rätt och bästa dessa beslut kunna inverka, att hos Revisorer^ eller Statsutskottet anföra besvär, dervid klaganden dock, så vida besvären skola till pröfning upptagas, bör inom trettio dagar efter bevisligen erhållen del af det meddelade beslutet sitt missnöje deremot hos Fullmäktige skriftligen anmäla; hvarjemte det, vid enahanda äfventyr, åligger honom att senast en månad före Revisorcrnes näst förestående sammankomst eller riksdagens början, derest revision dessförinnan icke inträffar, sina besvär ingifva till Fullmäktige, af hvilka desamma, jemte utlåtande deröfver, till Revisorerne eller Statsutskottet öfverlemnas. Besvär öfver Fullmäktiges nyss före eller under Riksdagens eller Revisorernes sammanvaro i dylika mål meddelade beslut böra inom fjorton dagar efter delfåendet, den dagen likväl oräknad, omedelbarligen af vederbörande till Statsutskottet eller Rcvisorerne inlemnas. Angående Fullmäktige tillhörande särskilda åligganden och uppdrag. § 67. Fullmäktige skola minst en gång hvarje år granska Kassörens och Kamrerarens anteckningsböcker jemte Ombudsmannens diarium samt genomgå och inventera de under Kassörens och Kamrerarens vård befintliga låne- och säkerhetsmed flere handlingar. § 68. En gång hvarje år böra Fullmäktige anställa besigtning å det till lokal för Iliksgäldskonlorct anvisade hus samt detta verks inventarier. Likaledes bör besigtning årligen af Fullmäktige anställas å llilcsdagcns hus, hvilket jemväl står under deras vård och inseende. Dessutom har Riksdagen uppdragit åt Fullmäktige att låta tillse, det icke allenast värde å de inom Riksdagens hus befintliga möbler och andra inventarier finnes uti inventarieförteckningen upptaget, utan ock att inköpspris på do möbler och inventarier, som hädanefter anskaffas, uti inventarieförteckningen utsätte3, jemte tiden, då inköpet egt rum, äfvensom att, vid skeende kasseringar af obruk - 32 bara eller obehöflig» inventarier, desamma varda utur inventarieförteckningen affärda, med anteckning af det pris, hvartill desamma vid möjligen skeende försäljning blifvit föryttrade. § 69. Under de tider, då Riksdagen icke är församlad, må lediga rum och lägenheter inom Riksdagens hus af Fullmäktige hyresfritt upplåtas för tillfälligt begagnande ej allenast af de komitéer och revisioner, som kunna varda af Kongl. Maj:t sammankallade och för hvilkas sammanträden erforderliga lokaler iuom kronans hus här i hufvudstaden icke finnas att tillgå, utan äfven af allmänna embetsmyndigheter, som antingen af särskild anledning icke kunna för någon tid begagna åt dem anvisade embetsrum eller också sakna egen lokal, äfvensom förandra, allmänt gagn afseende ändamål; egande Fullmäktige vid hvarje sådan upplåtelse föreskrifva de vilkor, som Fullmäktige för de upplåtna rummens samt möblernas och inventariernas noggranna och omsorgsfulla vårdande finna nödvändiga. Dylik upplåtelse bör alltid upphöra så tidigt före Riksdagens sammankomst, att rummen och inventarierna derföriunan kunna vara försatta i ordnadt och fullständigt skick samt, om så erfordras, reparerade. § 70. Sedan Riksdagen ej mindre år 1884 beslutat att bilda en fond för nytt riksdagshus samt af de vid statsregleririgarne för åren 1885, 1886, 1887 och 1888 tillgängliga medel till denna fond afsatt sammanlagdt 2,584,500 kronor och åt Riksgäldskontoret uppdragit att för fondens räkning förränta dessa till Riksgäldskontoret öfverlemnade medel, än ock år 1888, i sammanhang med beslutet om uppförande å vestra delen af Helgeandsholmen af tvenne byggnader för inrymmande af Riksdagen, Riksgäldskontoret och Justitieombudsmansexpeditionen samt af Riksbanken, föreskrifvit, att för detta ändamål skulle bildas eu byggnadsfond för riksdags- och riksbankshus, hvaruti skulle ingå dels den för uppförande af nytt riksdagshus bildade fonden, dels de till nytt hus för Riksbanken afsätta 1,500,000 kronor, dels af sådana medel i Riksbanken, som blifvit afsätta för inlösen af gamla sedlar, en summa af 255,000 kronor, dels ock under sju års tid årligen ett anslag af 250,000 kronor, eller tillsammans 1,750,000 kronor, åligger det Fullmäktige i Riksgäldskontoret att jemte Fullmäktige i Riksbanken förränta de denna fond tillhörande medel i den mån de icke i följd af Riksdagens beslut från fonden uttagas. § 71. Som 1888 års Riksdag beslutat, dels att för inrymmande af Riksdagen, Riksgäldskontoret och Justitieombudsmansexpeditionen samt af Riksbanken tvenne skilda byggnader må uppföras å vestra delen af Helgeandsholmen, dels att för detta ändamål bildas en byggnadsfond för riksdags- och riksbankshus, hvaruti ingå, jemte andra medel, den för uppförande af nytt riksdagshus bildade fonden, dels att af denna byggnadsfond må utgå till uppförande af nytt hofstall å artilleriplanen och anordnande eller uppförande af ett vaktstall i kongl. slottets närhet en summa af högst 1,070,000 kronor, till ersättande af det för landtförsvarets behof disponerade förra artilleristallet vid artilleriplanen och för inlösen af byggnaderna å egendomen n:o 6 i qvarteret Bodarne 55,000 kronor och till inlösen af bazarbyggnaden å Norrbro och tvättinrättningen i Norrström högst 280,000 kronor, dels att totalbeloppet af kostnaden för båda byggnaderna å Helgeandsholmen jemte dervid nödvändig byggnad af kajer och broar samt platsens ordnande i öfrigt ej må öfverstiga hvad af fonden återstår, sedan sistnämnda tre kostnadsbelopp derifrån afdragits, eller i rund summa 5,000,000 kronor, dels ock att byggnaderna skola uppföras i enlighet med genom Bankofullmäktiges och Fullmäktiges i Riksgäldskontoret försorg upprättade och af dem gillade ritningar, åligger det Fullmäktige i Riksgäldskontoret att utföra det dem gifna uppdrag, som i Riksdagens i detta ärende fattade beslut innefattas. § 72. Då Revisorerne öfver stats-, banko- och riksgäldsverken sammanträda, skola Fullmäktige till dem afgifva berättelse om Riksgäldskontorets ställning och förvaltning under den tid, som Revisorernes granskning kommer att omfatta. Dessutom skola Fullmäktige vid nästa riksdags början till Riksdagen afgifva och till statsutskottet aflemna berättelse för hela den tid, som förflutit sedan Fullmäktiges berättelse till nuvarande Riksdag afgafs. § 73. '' Efter hvarje revisions slut skola Fullmäktige, på sätt de för Revisorerne utfärdade instruktioner innehålla, föranstalta om tryckning och utdelning med allmänna tidningarne af Revisorernes angående stats- och riksgäldsverken afgifna och Fullmäktige tillstälda berättelser jemte dertill hörande förklaringar, hvilka handlingar äfven genom Fullmäktiges försorg böra till näst derefter sammanträdande Revisorer och Riksdag öfverlemnas. § 74. Före nästkommande riksdags början böra Fullmäktige: a) föranstalta om upphandling af det för tryckningen af Riksdagens protokoll med dertill hörande bihang under samma riksdag erforderliga papper och, med Jlih. till Riksd. Frat. 1892. 10 Sami. 1 Afd. 2 Rand. 5 (Riksg.-kontorets reglemente.) 34 behörigt iakttagande af de i sådant afseende meddelade föreskrifter, låta upprätta kontrakt angående verkställighet af så väl protokollets som bihangets tryckning; b) upprätta kontrakt om tillhandahållande, under riksdagens lopp, af de skrifmaterialier och öfriga effekter, som för Riksdagens behof kunde erfordras; c) låta komplettera och iståndsätta inventariep er sedlar ne i Riksdagens hus. Vid verkställigheten häraf iakttages, att anbud, genom kungörelser i allmänna tidningarne, infordras af dem, som kunna vara hugade att tillhandahålla och leverera berörda effekter eller besörja omförmälda trycknings- med flere arbeten. För Öfrigt ega Fullmäktige att utse någon bland Riksgäldskontorets tjensteman, som bör ej allenast före och under riksdagen mottaga, vårda och efter vederbörliga reqvisitioner utlemna de upphandlade effekterna samt ombesörja de under riksdagens fortgång ifrågakommande ytterligare uppköp, äfvensom erforderliga reparationer å inventariepersedlarne, utan ock vid hvarje kalenderårs slut upprätta och afgifva fullständig redovisning för alla dessa af honom mottagna effekter. § 75. Som, enligt de af Kongl. Maj:t för Strömsholms nya kanalbolag den 27 Mars 1863 faststälda regler, kanaldirektionens förvaltning och kanalverkets räkenskaper skola hvartannat år granskas utaf två revisorer, af hvilka den ene bör utses af Fullmäktige i Riksgäldskontoret, så skola Fullmäktige för hvarje revision välja en person att uti berörda revisionsförrättning deltaga. Jemväl skola Fullmäktige, i enlighet med de af Kongl. Maj:t för Dalslands kanalaktiebolag den 7 April 1865 och för Kinda kanals aktiebolag den 4 September 1874 i nåder faststälda bolagsordningar, årligen utse en revisor att granska hvardera af dessa bolags förvaltning och räkenskaper. § 76. Då de bolag, som för jernvägsanläggningars utförande från Riksgäldskontoret utbekommit beviljade låneunderstöd, uti sina med Kongl. Maj:t och kronan afslutade kontrakt medgifvit staten att genom ombud, som Kongl. Maj:t utser, deltaga i de årliga revisionerna af bolagets förvaltning och räkenskaper, samt berättelserna om dessa revisioner skola till Kongl. Civildepartementet insändas, böra Fullmäktige efter erhållen del af dessa berättelser taga under öfvervägande, huru vida några åtgärder erfordras för bevarande af Riksgäldskontorets rätt och säkerhet för de utgifna lånens fortsatta liqviderande. § 77. Uti styrelsen för Sveriges allmänna hypoteksbank bör en ledamot, som skall vara vice ordförande, utses af Fullmäktige i Riksgäldskontoret. Likaså utses af 35 Fullmäktige till deltagande i den årliga revisionen af hypoteksbaukens förvaltning och räkenskaper en revisor, som vid revisionen förer ordet. Dessutom böra Fullmäktige utse ett ombud så väl till den allmänna ordinarie sammankomst, som mellan hypoteksbankens delegare skall ega rum hvarje år efter afslutad revision, som till allmän extra ordinarie sammankomst. § 78. Fullmäktige i Riksgäldskontor skola bland sig utse en ledamot i postsparbankens styrelse. § 79. I enlighet med Kongl. Maj:ts kungörelse den 15 Maj 1891 och det den 9 September 1881 faststälda reglemente och bolagsordning för aktiebolaget sågverJcsegarnes garantiförening skola Fullmäktige, för granskning af nämnda bolags räkenskaper och förvaltning, utse en revisor, som är ordförande i revisionen; äfvensom Fullmäktige skola utse ett ombud att innehafva en af nycklarne till den kassakista, hvari de såsom garantifond för bolaget utfärdade statsobligationer förvaras. § 80. Riksdagen har år 1881 åt Fullmäktige i Riksgäldskontoret uppdragit att låta genom lämplig person, enligt af Fullmäktige faststäldt formulär och med iakttagande af de föreskrifter i öfrigt, Fullmäktige kunna finna skäl meddela, utarbeta samt att öfvervaka upprättandet af ett alfabetiskt ordnadt salcregister till BiJccts Ständers protokoll med bihang för tiden från och med år 1809 till och med år 1866, börande dels detta register, så vidt sådant med hänsyn till anordningen af de tryckta riksdagshandlingarne låter sig göra, blifva gemensamt för alla de ifrågavarande riksdagarne och omfatta hänvisningar till samtliga riksdagshandlingar med undantag af de protokollsutdrag, som blifvit öfverlemnade från det ena ståndet till det andra, dels ock de i registret intagna sakrubriker vara så specifika, att registret lemnar lätt och tydlig vägledning och tillika angifver de särskilda ärenden, som i samma Kongl. proposition eller utlåtande må förekomma; och har Riksdagen år 1889 bemyndigat Fullmäktige dels att för detta sakregisters fullbordande i manuskript under år 1889 eller, om arbetet ej under nämnda år kan afslutas, under dels år 1889, dels år 1890 af förslagsanslaget till riksdagskostnader använda C,000 kronor, dels att, då sådant kan ske, ombesörja registrets tryckning och af nyssnämnda förslagsauslag bestrida utgiften derför samt för anskaffande af papper dertill, dels ock att bestämma upplagans storlek samt pris för hvarje exemplar af registerverket, äfvensom besluta och låta verkställa den kostnadsfria utdelning deraf, som Fullmäktige må finna böra ega rum. 36 § 81. Innevarande års Riksdag bar dels uppdragit åt Fullmäktige i Riksgäldskontor att låta i hufvudsaklig öfverensstämmelse med det för ståndsriksdagarne snart fullbordade registret genom lämplig person enligt af Fullmäktige faststäldt formulär och med iakttagande af de föreskrifter i öfrigt, Fullmäktige kunna finna skäl meddela, utarbeta samt att öfvervaka upprättandet af ett alfabetiskt ordnadt fullständigt register till kamrarncs protokoll med bihang för tiden från och med år 1867 samt till och med året näst före det, under hvilket registret varder i manuskript fullbordadt, dels bemyndigat Fullmäktige att af förslagsanslaget till riksdagskostnader tills vidare för ändamålet använda tillsammans 5,000 kronor, dels ock åt Fullmäktige uppdragit att, så snart ske kan, sedan erfarenhet vunnits om den tid och möda, ifrågavarande arbete må kräfva, till Riksdagen inkomma med yttrande och förslagsberäkning öfver de ytterligare kostnader, som för arbetets fullbordande må erfordras. § 82. Öfverinseendet öfver Riksdagens bibliotek, för hvilket stadgar blifvit af 1882 års Riksdag faststälda, tillkommer Fullmäktige i Riksgäldskontoret; och skola Fullmäktige bland sig utse en inspektor för utöfvande af den närmaste tillsynen öfver biblioteket. § 83. Gemensamt med Fullmäktige i Riksbanken skola Riksgäldskontorets Fullmäktige: a) afgifva sitt underdåniga yttrande och råd till Kongl. Maj:t i fråga om den ort, der Riksdag bör samlas, i de fall, då fiendens framträngande eller pest eller andra lika vigtiga hinder göra Riksdags hållande i hufvudstaden omöjligt eller för Riksdagens frihet och säkerhet vådligt (50 § Regeringsformen); b) efter stadgade grunder uppgöra och utfärda ny bevillningsförordning, i den händelse att vid riksdags slut bevillningens hela belopp är bestämdt, men kami-arne icke hunnit om fördelningen deraf blifva ense (109 § Regeringsformen); c) uti justitieombudsmansembetet genast insätta den man, som blifvit utsedd till efterträdare åt justitieombudsmannen, i fall denne mellan riksdagarne afsäger sig det erhållna förtroendet eller med döden afgår, äfvensom utvälja annan behörig man i stället för justitieombudsmannens utsedde efterträdare, derest äfven han mellan riksdagarne afsäger sig förtroendet eller i justitieombudsmansembetet insattes eller med döden afgår (98 § Regeringsformen); d) för framtida uppsigten och kontrollen öfver Göta kanals vidmakthållande utse och välja ej mindre en person för att såsom ledamot å Bankens och Riksgäldskontorets vägnar inträda i direktionen öfver nämnda kanal, än ock ett ombud att 37 å samma verks vägnar deltaga i revisionerna af kanalens räkenskaper; skolande valet till ledamot i direktionen förnyas hvarje år, och till ombud vid revisionerna före desammas början; dock må förut härtill utsedde personer kunna återväljas. Vid Fullmäktiges i Banken och Riksgäldskontoret gemensamma sammanträden böra, så vidt beslut skall kunna fattas, fem af Fullmäktige i hvardera verket vara tillstädes. T''V '' ;7''77>:,7:''‘i77;7'' § 84. /; y ; 7:7 Vid de tillfällen, då riksdagsmäns fullmakter granskas af chefen för Justitiedepartementet eller den person, Konungen i hans ställe förordnat, skola tre bland Fullmäktige i Riksgäldskontoret vara tillstädes. § 85. För den händelse, att Kongl. Maj:t förordnar om upphörande af de enskilda bankernas rätt att utgifva egna banksedlar å tio kronor, ega Fullmäktige att på det sätt och uppå de vilkor i afseende å räntegodtgörelse, återbetalningsskyldighet m. m., som med Fullmäktige i Riksbanken aftalas, tillhandahålla Riksbanken svenska statens obligationer eller deremot svarande valuta i guld intill ett belopp af högst sju millioner kronor. ! \ *>, j , ; '''':•••'' & la,- )>,[ r-ijf f? •• ]r. * ■ j« t t;j.y f •/»''* . \f''i U--Å i-i*. v-v> 4. 7. L it *- n-J ■ h- il; Angående betjeningen vid Riksgäldskontoret. § 86. De å Riksgäldskontorets aflöningsstat uppförde tjenstemän äro följande: en sekreterare och ombudsman-, en kassör; en kamrerare; en revisor; en kassabokhållare; en länsbokhållare; en registrator och kanslist; samt en kammarskrifvare. § 87. Vaktbetjeningen utgöres af: en förste vaktmästare; och tre vaktmästare. 38 Angående lediga tjänsters bestridande och tillsättande. § 88. Den ordinarie tjensteman eller vaktmästare, som förordnas att i anseende till sjukdoms- eller annat laga förfall, eller, vid inträffad ledighet, under anslagstiden förrätta annan tjenst än den han sjelf innehar, är, med undantag af det i § 93 förutsatta fall, i allmänhet icke berättigad att derför erhålla särskild aflöning; dock ankommer på Fullmäktige tillerkänna innehafvaren deraf ett efter omständigheterna lämpadt arfvode, uppgående till högst halfva beloppet af skilnaden mellan hans förut åtnjutande aflöning och löneförmånerna för den tjenst han blifvit förordnad att bestrida. Extra ordinarie tjensteman, som vid dylikt tillfälle, på grund af vederbörligt förordnande, förrättat ordinarie tjenstebefattning, åtnjuter under den tid, denna tjenstgöring fortfar, den för lägsta tjenstegraden bestämda lön. Vid enahanda förhållande tillgodonjuter jemväl extra ordinarie vaktmästare, hvilken bestridt vaktmästaregöromål, samma aflöning, som för den förrättade sysslan är i staten anslagen. Vid inträffad ledighet af sådan tjenst, som bör återbesättas, skall, efter afdrag af hvad för tjenstens bestridande måst utbetalas, den lönebesparing, hvilken uppkommer, intill dess, efter ansökningstidens förlopp, någon i nedan stadgad ordning blifvit förordnad att förrätta samma tjenst, tillfalla Enke- och Pupillkassan vid Riksgäldskontor; kommande nämnda kassas rätt till dylik lönebesparing att upphöra, så snart konstitutorial å tjensten blifvit af Fullmäktige utfärdadt. § 89. Då tjensteman eller vaktmästare för enskilda angelägenheters besörjande erhållit tjenstledighet, bör han sjelf vidkännas kostnaden för tjenstens förrättande under den tid tjenstledigheten fortfar. § 90. Innan ledig tjenst af Fullmäktige återbesättes, skall sådant jemte de med samma tjenst förenade löneförmåner, äfvensom tiden, inom hvilken sökande ega att sig anmäla, tillkännagifvas medelst anslag å vanliga ställen inom Riksgäldskontor. Ansökningstiden bestämmes till minst fjorton dagar från anslagets utfärdande, dock beror af Fullmäktige att utsätta ny ansökningstid, derest, inom den först bestämda tiden, någon till tjenstens erhållande fullt skicklig och lämplig sökande sig icke anmält. 39 § 91. j:,. jt ^ fi,, j ........ För att kunna antagas till tjensteman vid Riksgäldskontoret fordras att hafva undergått godkänd afgångsexamen från högre elementarläroverk; dock böra de tjensteman, som anställas vid Fullmäktiges kansli, hafva aflagt den akademiska examen, som fordras för att vinna inträde i Konungens Kansli eller i rättegångsverken; äfvensom den, hvilken befordras till ombudsmannasysslan, bör hafva fullgjort hvad författningarne föreskrifva i afseende på dem, som i domarevärf må begagnas. § 92. Vid lediga tjensters tillsättande utnämnes bland kompetente sökande den som Fullmäktige, med afseende å verkets fördel samt vigten och ansvarigheten af de särskilda befattningarne, finna till den lediga tjensten mest skicklig och passande; dock ega Fullmäktige att, der de så lämpligt finna, tillsätta lediga tjenster endast med konstitutorial; hvarvid den tjensteman, som sådant konstitutorial erhåller, under den tid han tjensten innehafver, eger åtnjuta de lönevilkor, aflöningsstaten för tjensten bestämmer. Angående behandlingen af frågor rörande tjensteförsummelser in. in. § 93. Om någon Riksgäldslconiorets tjensteman vid mindre förseelser i tjensten ej låtit sig rätta af vederbörandes tillsägelser och varningar eller blifvit beträdd med vårdslöshet eller försummelse i sin tjenstgöring eller ock i allmänna lefvernet ådagalagt ett mindre värdigt uppförande, bör ban inför Fullmäktige tillrättavisas och varnas. I händelse den, som på detta sätt undergått första varningsgraden, ej deraf låter sig rätta, ega Fullmäktige att, med afseende å förekommande omständigheter, på längre eller kortare tid suspendera honom från innehafvande tjenst, med förlust af hela eller halfva lönen, hvilken under tiden må i ersättning för tjenstens förrättande användas. § 94. Derest tjensteman, hvilken förut blifvit för tjensteförsummelse eller annat förhållande suspenderad, å nyo gör sig skyldig till dylik förseelse, ankommer på 40 Fullmäktige att, efter förseelsens beskaffenhet, antingen ytterligare suspendera honom eller helt och hållet skilja honom från hans vid detta verk innehafvande tjenst och lön. Likaledes beror på Fullmäktiges särskilda pröfning, huru vida tjensteman, som blifvit nödsakad till borgenärer afträda sin egendom, må vidare bibehålla och utöfva sin beställning. § 95. Tjensteman, som begått ärerörigt brott eller annan förseelse i eller utom tjensten af den svåra beskaffenhet, att verkets trygghet eller anseende fordrar hans entledigande, har derigenom gjort sig förlustig sin innehafvande tjenst. § 96. Om någon af vaktbetjeningen i sin tjenst varit försumlig eller eljest på ett tadelvärdt sätt sig förhållit, må han, efter sig företeende omständigheter, antingen af Fullmäktiges Deputerade erhålla föreställning eller genast hos Fullmäktige anmälas till suspension eller entledigande. § 97. Innan tjensteman eller vaktmästare varder suspenderad eller skild från tjensten) bör hans skriftliga förklaring öfver hvad emot honom förekommit infordras. Fullmäktiges beslut, hvarigenom tjensteman suspenderas eller för alltid skiljes från tjensten, bör, jemte hänvisning för besvärs anförande, honom skriftligen meddelas.. Tjenst, som, till följd af sådant beslut, blir ledig, får, derest den afsatte tjenstemannen inom föreskrifven tid anmält sig ämna samma beslut öfverklaga, icke återbesättas förr, än besvären blifvit af Statsutskottet eller Revisorerne afgjorda eller den bestämda tiden för besvärens fullföljande försuttits; kommande dock den, som emellertid förordnas till tjenstens bestridande, att de med densamma förenade löneförmåner åtnjuta. § 98. Extra ordinarie tjensteman eller extra vaktmästare, som utan erhållen tillåtelse eller anmäldt laga förfall från tjenstgöring uteblifvit under trenne efter hvarandra följande månader, eller vid flera tillfällen undandragit sig att lemna äskadt biträde der han blifvit anstäld, anses hafva förverkat sin rätt att i Riksgäldskontoret vidare tjenstgöra. Den extra ordinarie tjensteman eller extra vaktmästare, som under honom uppdragen tjenstgöring sig försumligt eller felaktigt förhållit och, efter att, på sätt i § 93 stadgas, blifvit varnad, sig icke rättat, bör förklaras vara från Riksgäldskontoret skild. För öfrigt anses den extra ordinarie tjensteman eller vaktmästare, som begått ärerörigt brott eller annan förbrytelse af svårare beskaffenhet, vara från verket utesluten. 41 Angående pensioneringen af Riksglildskontorets betjening. ■Uii.flil ittff. öiiv'' •• v« i: -. tljl, , * | ii il t'' i):, i».. . ■•<>'' ''• il-: § 99. Pensionerna för tjenstemännen samt vaMbetjeningen vid Riksgäldskontoret bestämmas efter desses vid afskedstagande! innehafvande löner. § 100. Tjensteman eller vaktmästare, som uppnått sjuttio års ålder eller under femtio år varit i allmän tjenst1, är vid afskedstagande! berättigad att erhålla en hela lönen motsvarande pension. Samma pension kan jemväl tillerkännas den tjensteman eller vaktmästare, som fylt sextiofem och i allmän tjenst tillbragt fyratio år, så vida behörigen styrkt är, att han befinner sig i ett sjukligt eller försvagadt tillstånd. § 101. Den tjensteman eller vaktmästare, som, efter att hafva uppnått en ålder af sextio år, anhåller om afsked, må, derest han varit i allmän tjenst omkring fyratio år, komma i åtnjutande af pension till ett belopp, som motsvarar tre fjerdedelar utaf hans senast innehafda lön. Innan tjensteman eller vaktmästare uppnått sextio lefnads- och omkring fyratio tjenstår, kan, endast i händelse af bevislig oförmåga till vidare tjenstgöring, pension vid afskedstagande! honom tilldelas. I sådant fall lämpas densamma efter tjenståren ensamt på det sätt, att för hvarje dylikt år, som brister i nyss nämnda antal, afdrages eu fyrationdedel från ett tre fjerdedelar af lönen motsvarande pensionsbelopp. Men för den, som fylt fyratio tjenstår och sextio lefnadsår, ökas deremot detta pensionsbelopp med en fyrationdedel af lönen för hvarje Överskjutande tjenstår, eller med eu sextiondedel af lönen för hvarje lefnadsår, om ett sådant beräkningssätt finnes för afskedssökande mera förmånligt. § 102. Då sådant för göromålens säkra och skyndsamma gång finnes oundgängligen nödigt, kunna Fullmäktige på pensionsstat förflytta tjensteman, som af ohjelpligt sjukdomstillstånd eller afgjord oförmögenhet är förhindrad att vidare gagna verket, oaktadt han sig ej om afsked anmält. I sådant fall ega Fullmäktige att, efter omständigheterna, antingen tillägga tjenstemannen hela lönen i pension, ehvad de föreskrifna lefnads- och tjenståren äro uppnådda eller icke, eller ock Pilt. till Pilsd. Prof. 1S92. 10 Sand. 1 Afd. 2 Pund. 0 (Kiksg.* kontorets reglemente.) 42 tillämpa de grunder för pensionens bestämmande, som i näst föregående paragraf äro faststälda. Derest åter vaktmästare förr, än ban uppnått den för pensions erhållande bestämda lefnadsålder och tjenstetid, skulle genom sjuklighet eller af annan orsak blifva oförmögen att sina tjensteskyldigheter vidare fullgöra, ega Fullmäktige att, efter noggrann pröfning af de i hvarje fall förekommande omständigheter och förhållanden, vid hans afskedande tilldela honom eu årlig pension, uppgående till högst två tredjedelar af lönen. Några tillförene meddelade och mot det nu utfärdade reglementet stridande stadganden, angående Riksgäldskontorets förvaltning och dermed gemenskap egaude ämnen, få icke vidare åberopas och tillämpas. Gifvet och utfärdadt vid lagtima riksdagen i Stockholm den 23 Maj 1892. § 103. ,W> O: På Riksdagens vägnar: För Första Kammaren: För Andra Kammaren: in-1 • • il f i r-i ! > •. : .* - { ;;j:1 ''in! i i Pehr Elirenheim, Carl Ilerslow, n. v. Talman. n. v. Talman. v. 43 Reglemen tets Årtal. §. 186G 5 1878 39 1880 38 1880 42 ■ nit.: n. i''"*''-! ii* Bil. A. 5 '' f\ rM;i i :•*4 ’: • 1 \ ,, - ,, . lliksgiildskontorets vid 1891 års slut utbalanserado skulder, M i > Skulden för 1860 års premielån mot obligationer å 2.400.000 Thlr Pr. C:t, bokförda till fem sjettedelar deraf, eller 2,000,000 Thlr Obligationer för 1878 års jernvägslån å 1,500,000 So St. eller 37,650,000 Francs Obligationer för 18S0 års jernvägslåns tre emissioner, hvardera å 39,930,000 Kr., motsvarande 2,200,000 £ St., 55,440,000 Francs eller 44.880.000 Rölle, eller till hopa Kr. 119,790,000, motsvarande So St. 6,600,000, Francs 166,320,000 eller Kink 134,640,000 ............... Obligationer för 1886 års jernvägslån å 72,000,000 Kr. eller 81,000,000 Kink, Tiden, då för bindelserna blifvit utfärdade. 1860 d. Va 1878 d. ,5/o 1880 d. ’/* Räntefot. 4 % 4 % Återstående kapitalskuld den 31 December 1891. ., Fonderad skuld. Icke fonderad skuld. . * i V *) i t ''( » * i [ ;f <*i > r • t jTt f * i: || >; i i; [i: > I.» Thlr 337,500 (Kr. 900,000: •-) \£ St. 903,060 JFrancs 22,666,806 (Kr. 16,399,569: so) ! « '' i 1 • ■ |Kr. 109,880,100 |£ St. 6,054,000 Frcs 152,560,800 Rmk 123,501,600 '' ’ 1! : — 41 Reglemen tets Årtal. §. 1887 1888 1890 1891 1866 40 40 39 44 13 deraf till 1891 års slut blifvit utlemuade obligatio uer å tillhopa 50,222,222,22 Kr. eller 56,500,000 Kink Obligationer, oupgsägbara. från innebafvarens sida, men stälda att af Riksgäldskontoret infrias efter sex månaders föregången uppsägning, å 20,000,000 kr., deraf till 1891 års slut blifvit utlemnade en första emission å 10,000,000 kr. samt af en andra emission å likaledes 10,000,000 kr. obligationer å 9,457,000 kr. ObligationeråRmk30,000,000, ouppsägbara från innehafvarens sida, men stälda att af Riksgäldskontor infrias efter minst tre månaders föregången uppsägning ......... Obligationer för 1890 års jernvägslån å Kr. 35,555,555 5/g, motsvarande 40,000,000 Rmk, 1,960,000 £ St. och 49,360,000 Francs............... Obligationer för 1891 års tillfälliga jernvägslån, förfallna d. ll7 1896, å kr. 7.200.000, motsvarande 10.000. 000 Francs............... Obligationer, hvilka i anseende till sin ordalydelse Tiden, då förbindelserna blifvit utfärdade. 1886 d. Va 1887 d. 30li2 1888 d. V'' / 8 1890 d. ''/.i 1891 d. Vt Käntefot. Återstående kapitalskuld den 31 December 1891. Fonderad skuld. 3''/a % !s*?| i > 3 •/,„ % 3 % 3''/2 |Kr. 49,184,444: 45 /Rank 55,670,000 Kr. 19,457,000 Kr. 26,666,666:07 Rmk 30,000,000 )£ St. 1,470,000 Frcs 37,020,000 IKr. 35,281,000 1 Rmk 39,694,500 \£ St. l,945,030:io (Frcs 48,983,013 Icke fonderad skuld. /Kr. 7,200,000 /Fr. 10,000,000 45 Reglemen- ■ '' W.nr. • .tost Tiden, då för- J.b ftifbil'' i Återstående kapitalskuld den 31 December 1891. I/U 1/9 Räntefot. vit utfärdade. Icke fonderad skuld. Årtal. §• Fonderad skuld. icke kuuna uppsägas, eller 11798 d. i 1811 d. 30hi de Do .jtci''1 ■ < » “ f i.s ■ . 1890 14 det s. k. gamla lånet ....... Obligationer, ouppsägbara r» o/ O /o Ir.uf.i /1 r i t * ■, i ■ - (i Kr. 10,125 ) ...till '' i L ., i i från inueliafvarens sida, utfärdade såsom grundfond ; t»; {• * Ai it ‘Ti? M • *■ i ‘ * j f f>I * oj i!» It.) o.(i 0 Jv 0 | för Allmänna hypoteksban- ljuf 1 d:>- j,’ - ib! , J >: Cijip 1 .: )o ken, bokförda inom liuien med Kr. 30,000,000 1890 d. % 3''/a % RiöUmi .g.-ijir! - 001 i ■ ii!..! ; r i1: i! 1881 16 Obligationer, utfärdade så- ,! nijrii-i *:!*i 1- h r -i ; | som garantifond för aktie- ’ .:h -.In :■!i; . • ! ! 1 > bolaget Sågverksegarnes : '' O Wh ;Uoi ( garantiförening, bokförda inom linien med Kr. \ '' i ovis >/fl • ■ •! ■ t*i«t• ,>■:< IT., .f . 3,000,000 .. . . 1881 d. ''/n 4 ''k % .rf;. 1866 15 Ännu icke till inlösen före- I^>r) r 4'' c • 107 1 tedda Trollhätte slussverks lottsedlar å tillhopa 5,000 daler silfvermynt, bokförda inom liuien med R:mt 1,250 • i i o.r ■ori • Uio/iiob; i < - u i > i i R:dr, jemte upplupen ränta Runt 2,286: 88............... 1750 d. Va ■ 6 % ... .....{ i! i d 1866 16 Årliga anslaget till II. M. Konungen 300,000 R:dr(icke kapitaliseradt). . 1815 d. »/,, rvf.. : .'' , ,, j . • r . ^ i 1866 17 Ränta å H. K. H. Hertigens af Södermanland, seder- mera Konung Carl XIII, hemgiftskapital, bokfördt inom linien med R:mtl 50,000 R:dr ........... 5 % 1778 1866 18 Innestående fond för Göta kanals underhållande Diverse skulder. 1833 d. :"/i2 5 % — Kr. 140,889 > 2,420,996:51 1866 20 Fondför Iljelmarekanals och slussverks underhållande 46 Reglementets - Årtal. §. i 866 1882 1866 1866 1869 21 3 22 25 77 Tiden, då förbindelserna blifva utfärdade. (utgör blott ett depositum af fordringshandlingar)...... Dito för Strömsholms kanals dito (dito)............................ D:o för Södorteljc kauals (d:o) Lappmarks ecklesiastikfonds behållning, bokförd inom linien med R:mt 100,777: 16 (statsutskottets utlåtande n:o 23 vid 1869 års riksdag) Brudgåfvovinsten (kapitalskulden afskrifven); (statsutskottets utlåtande n:o 15 vid 1859—60 årens riksdag) Post-assuransfonden (ingår bland Riksgäldskontorets öfriga tillgångar, men med den förbindelse, som § 77 i 1869 års reglemente innehåller). .............................. Räntefot. Inom linien balanserade skulder Kr. Summa Kr. 33,254,314:04 Återstående kapitalskuld den 31 December 1891. Fonderad skuld. •»ilo .< so j;ii iso i 1}'' 1! ’ ■ b! ; J it? ^ t - 2 5 8,071,7 8 0:72. ■ Icke fonderad skuld. /[.hell .11 Blom ''.I if.i'' Riksgäidskontorets vid 1891 års slut ntbalanserade kapitalfordringar för de af dess medel utbetalda eller godtgjorda lön. i;i''l vAnn* ifii iu°.l 73 J -»{v.i-.a^d -----. ■■■T Reglemen- tets Tiden, då lånet utbetalts. Annuitet. ....... H Räntefot. l-l Vivre i i Ursprungliga belönnet. Kapitalåterstod vid 1891 års ; liv.t j! : ¥ Slut. Årtal. [ 0 '' §• • Jti»i'' rf.. ,I<» '''' i''! j iöi i [ofjnjB ms i liv 1 a) Byggnadslån. :i Jilll 0 ,»^f. .... . .-f, ,1 18GG 39 Lån till staden Kristine- i 1 hamn och Varnums lands- f . . r •, ''.jUr.l?, iii.t : • GG församling, för uppbyggan- de af ny kyrka i Kristine- hamn ................ j184 Öl (1854J .iutnöta ________* .''3 % (t ,,T fl.. ?l ?[; Y< i L / Ö l 37,500 7,500 { jemte > l ränta. J ■ • * 42 Lån till Vallentuna försam- . ,4< ling i Stockholms län, för ny kyrkas uppbyggande ... 1859 G % 4 % 20,000 f ; j •'' — 1,158 12 5» 43 Lån till Vesterås domkyrka, för densammas reparation 18G0 ” t); •11 ! I J ! '' / 28,000 — 28,000 — 3G Lån till staden Jönköping. ; '' i : ! för uppförande derstädes al ett nytt lärohus för ele- mentarläroverket ............. 18G1 5 % v u/iT 4 % 120,000 08 175 10 Transport — — — — — 104,833 22 48 Reglemen- tets Tiden, då lånet utbetalts. - Annuitet. Räntefot. Ursprungliga beloppet. Kapitalåterstod vid 1801 års slut. Årtal. §■ Transport — — — — — — 104 833 22 186G 90 Lån till Apotekare-societe- i »h ull ten, för uppförande af en byggnad åt Farmaceutiska institutet.............................. T8G2 i*n In la 5 % y 4 % 50,000 it; -i. 23,515 77 37 Lån till staden Umeå, för uppförande af byggnader för Umeå läroverk..................... 1864 » » 25,000 — 1G,405 19 i » Lån till staden Falun, för uppförande af ett nyttläro- verkshus derstädes............... 1SG4 » 40,000 26,288 01 » > Lån till staden Sala, för upp- förande af ett nytt läro- verkshus derstädes............... 18G5 » 12,000 7,861 21 » Lån till staden Halmstad, för uppförande af byggnad för ett fullständigt elementar- läroverk derstädes............... 18GG 25,000 17,539 88 Lån till staden Kalmar, för uppförande af en ny bygg- nad för läroverket derstädes 18GG » 40,000 _ 28,034 23 > 14 8'') Lån till staden Venersborg, för uppförande af en ny byggnad för högre elemen- tarläroverket derstädes ...... 18G7, 1868 » 40,000 28,964 02 1482) Lån till staden Vestervik, för uppförande af ny byggnad Transport — — — — 253,441 53 " - (hjn 41 > ’) Jfr § 16 mom. 3 i 1867 års Reglemente. 2) Jfr § 16 mom. 4 i 1867 års Reglemente. 49 Reglemen- tets Tiden, då lånet utbetalts. Annuitet. Räntefot. Ursprungliga belonoet. Kapitalåterstod vid 1891 års Slut. Årtal. §• Transport — — — — — 253,441 53 åt elementarläroverket der- städes . 1867, 1868 5 % 4 % 20,000 14,647 76 18G6 148'') Lån till Upsala Domkapitel, A • ^ för uppförande af ny bygg- nad för högre elementar- läroverket derstädes .... 1867, 1868 » 140,000 102,527 30 » 1482) Lån till Karlstads Domka- pitel, för uppförande af ny byggnad för högre elemen tarläroverket derstädes 1868 40,000 29,817 04 1483) Lån till Skara Domkapitel, för förändring och tillbygg- nad af elementarläroverks- byggnaden derstädes ......... 1868, 1860 T> T> 40,000 __ 32,344 13 1868 47 «) Lån till domkyrkan i Karl- stad, för densammas repa- ration .... 1869 6 % » 23,500 7,403 44 1866 148ä) Lån till staden Kristianstad, för utvidgande af elemen- tarläroverksbyggnaden der- städes......... 1873, 1875 5 % 20,000 17,018 54 1874 5 Lån till direktionen för se- minarium för bildande af lärarinnor, för inköp af byggnad åt nämnda semi- narium 1875 59,000 — 46,128 73 Transport — —'' 1 503,328 47 ’) Jfr § 16 mom. 1 i 1867 års Reglemente. 2) Jfr § 16 mom. 2 i 1867 års Reglemente. 8) Jfr § 27 i 1869 års Reglemente. 4) Jfr § 26 i 1869 års Reglemente. B) Jfr § 8 i 1873 års Reglemente samt § 6 mom. 3 i 1875 års Reglemente. Bill. till Riksd. Prot. 1802. It) Sami. 1 Afd. 2 Band. (Riksg.-kontorets reglemente.) 7 50 Reglemen- tets Tiden, då lånet utbetalts. Annuitet Räntefot. Ursprungliga belonnet. Kapitalåterstod vid 1891 års Årtal. Slut. §• t* i ! t r Transport — — — — — 503,328 47 1882 17 Lån till föreståndarne för Linköpings domkyrka, för fullbordande af tornbygg- naden å domkyrkan ......... 1883 5 % 4 % 30,000 I \ 27,238 97 1887 15 Ytterligare lån till Linkö- pings domkyrka till betäc- kande af den brist, som l • . i • uppkommit i den beräknade kostnaden för tornbyggna- den å nämnda domkyrka jemte dermed i samman- ''i > * i . bang stående arbeten........ 1888 » 30,000 — 29,063 85 ; ! i 1 = 559,631: 29 i 1 '' > b) Tomtregleringslän. 1866 142 Lån till staden Karlstad, för reglering af torg, gator och tomter efter 1865 års - \rj7, eldsvåda........... 1867 6 % » 50,000 | 18,030 82 1872 32 Lån till staden Strengnäs, för ny tomtreglering efter 1871 års eldsvåda ..... 1872 » » 30,000 17,985 84 1877'') 7 Lån till staden Strömstad, i för ny tomtreglering efter 1876 års eldsvåda..... 1878 5 % 50,000 — 47,237 19 i Transport — — — — 642,885 14 MSe vidare § it i 1881 års Reglemente. ÖL Reglemen- tets Tiden, då lånet utbetalts. Annuitet. Räntefot. Ursprungliga beloppet. Kapitalåterstod vid 1891 års slut. f . . 1 Årtal. §• Transport i- ‘ — — 642,885 14 J1877 8 Lån till staden Söderhamu, 11878 6 för ny tomtreglering efter t -.V'': rf 1876 års eldsvåda..... 1878, 1879 6 % 5 % 200,000 — 180,901 79 |1880 13 Lån till staden Hudiksvall, t . ’ -.b; :i ; :, (! 11;. rr ; .1 ‘it ; •*<> (1881 10 för ny tomtreglering efter i I ’1 C li. . . r.. . 4 1878 och 1879 årens elds- vådor............. 1881, 1882 » 200,000 186,396 18 1888 15 Lån till staden Luleå, för ny reglering efter 1887 års eldsvåda........ 1889 5 % 4 % 100,000 100,000 _ 1889 17 Lån till staden Umeå, för ny regleringiföljdafden staden . .1 år 1888 öfvergångna brand 1890 » » 200,000 —- 200,000 : 1 = 750,551: 82 : • '' \4 **'' c) Lån till kanal- och slussanläggningar. v: 18(36 93'') Lån till Dalslands kanalak- tiebolag, för segelleds öpp- S , ! f ilande från Ilattefura vid Venern till sjön Stora Lee 1805,1867 5 % 3 % 800,000 — 458,848 90 » 942)| Lån till Kinda kanalaktiebo- 118 } lag, för utsträckning af Kin- » 143 J da båtled medelst kanalise- Transport --- — 1 1,7 69,032 Öl *) So vidare § 134 mom. 13 i 1863 års Reglemente. 2) Se vidare § 134 mom. 14 i 1863 års Reglemente; § 11 mom. 9 i 1867 års Reglemente; § 33 mom. 9 och § 41 mom. 11 i 1868 års Reglemente; § 24 mom. 11 och § 31 mom. 6 i 1869 års Reglemente. 52 Reglemen- tets Tiden, då lånet utbetalts. Annuitet. Räntefot. Ursprungliga beloppet. Kapitalåterstod vid 1891 års Årtal. §• Transport --- — ''! — — 1,769,032 01 ring af Stångån från sjön j 1865 \ ii i- - ! i 1} & i i i • 1 1 I > \ l '' Rengen till Linköpingshamn \1867 5 % 3 % 437,500 — 359,692 05 1866 143'') Lån till Dalslands kanalak- '' tiebolag,för kanal-och sluss- C-1 ‘* '' > i .''TMv. anläggning mellan sjöarne Östra ocli Vestra Silen på Dalsland............................ 1868, 1869 6 % 4 % 51,200 — 14,091 95 = 832,632: 90. d) Lån till jernvägs- '' ’ i-i v hl anläggningar. ; .. ;■ .; i J1866 75 Lån till Norbergs jernvägs nya 118 7 8 3 aktiebolag, för anläggning af jernväg från Kärrgrufvan inom Norbergs bergslag till sjön Åmänningen ........... 1852 5 % ’ - sv .i ’ • ‘ . * . 150,000 50,916 36 Lån tillNorbergs jernvägs nya aktiebolag, för fullbordan- de af samma jernväg......... (1855} (1856) 3 % 2 % 150,000 74,470 55 1866 79 Lån till Borås jernvägsak- tiebolag, för anläggning af jernväg mellan Borås och Herrljunga........................... 1862, 1863 5 % 4 ^ 1,377,055 24 477,090 Transport —— — — ---: ■ — 2,745,292 92 *) Jfr § 11 mom. 8 i 1867 års samt § 21 mom. 10 i 1869 års Reglemente. 53 Reglemen- tets i.V* . •>:. Tiden, då lånet utbetalts. Annuitet. Räntefot. Ursprungliga beloppet. Kapitalåterstod \ vid 1891 års | Årtal. §• f > O ; , Transport — — .i -4- — 2,745,292 92 1866 80 Lån till Vexiö—Alfvestads jernvägsaktiebolag, för an- läggning af jernväg mellan Vexiö och Alfvestads station på Södra stambanan ...... 1864 7 *>) 4 % 434,000 — 212,840 69 Lån till Helsingborg—Lands- krona—Eslöfs (Helsingborg —Billeberga,äfven Helsing- borg—Årup) jernvägsaktie- bolag, för anläggning af jernväg mellan Helsingborg och Årup.............................. 1864, 1865 5 % Tf.. 1,100,000 665,260 34 » Lån till Kristianstad—Hess- lebolms jernvägsaktiebolag, för anläggning af jernväg mellan Kristianstad och llessleholms station på Sö- dra stambanan................ 1864, 1865 » 720,000 "jM ] 414,101 06 i '' » 8 Lån till Ystad—Eslöfs jern- vägsaktiebolag, för anlägg- ning af jernväg från Eslöfs station på Södra stamba- nan till Ystad..................... 1864—1866 » » 2,450,000 1,496,067 44 » * Lån till Landskrona—Eslöfs jernvägsaktiebolag, för an- läggning af jernväg mellan Landskrona och Eslöfs sta- tion på Södra stambanan 1864—1866 \ * 1,200,000 727,271 45 Transport --_ — — — 6,260,833 90 l ’) Enligt Kongl. Maj:ts resolution af cl. u/«* 1885. 54 Reglemen- tets Tiden, då lånet utbetalts. Annuitet. Räntefot. Ursprungliga Kapitalaterslod vid 1S92 års slut. Årtal. §■ Transport — — — — — 6,260,833 90 1866 82 Lån till Uddevalla—Veners- 1 t. , . ;. borg—Herrljunga jernvägs- aktiebolag, för anläggning af jernväg från Herrljunga öfver Venersborg till Ud- devalla................................. 1865—1867 5 % 4 % v"''./ 3,240,000 2,127,897 93 1871 31 Lån till Karlskrona—Vexiö jernvägsaktiebolag, för an- läggning af jernväg mellan städerna Karlskrona och Vexiö.................................... (1872) 1873/ (1874J 5 % '') U H t ■ - -..... 41/, % ■ • - 2,600,000 !V- 2,175,022 03 » Lån till Krylbo—Norbergs jernvägsaktiebolag, för an- läggning af jernväg mellan |1872{ i''JO Krylbo och Norberg ...... (l873/ 6 % 5 % 406,000 — 318,391 02 » Lån till Upsala—Margrete- hillsjernvägsaktiebolag, för anläggning af jernväg från Upsala till Gefle ............... 1873 y> » 500,000 402,006 83 » Lån till Bergslagernas jern- vägsaktiebolag, för anlägg- ning af jernväg från Lud- (18741 vika till Kil, mot skuldför- J18 7 5 > bindelse .............................. 1876 51/, %2) » 5,000,000 _ 4,608,109 39 Transport — — 15,892,261 10 '') Se § 3 af 1886 års Reglemente. 2) Se § 3 af 1883 års Reglemente, 55 Reglemen- tets Tiden, då lånet utbetalts. Annuitet. Räntefot. Ursprungliga Kapitalåterstod vid 1891 års slut. Årtal. §• i.v: , Transport — •i — — _ 15,892,261 10 1878 11 Lån till Bergslagernas jern- ■KW) : i vägsaktiebolag, för anlägg- ning af jernväg från Falun till Göteborg, mot obliga- tioner å nominelt 5,988,600 Kr., efter 90 % ............ 1878, 1879 Manilj, i 5 % U ‘ i .■ J . '' j t : 1 : it: 12 flin ’) 6,078,240 . 5,389,740 1891 7 Samma bolags obligationer ■siSfx! i. af den 3,/i2 1891 för in- lösen af utelöpande oin- 1 > , ''<f.b friade kuponger tillhörande ofvannämnda obligations- lån af den 15/i 1874 . 1891 _ 4 % 1,707,800 1 707,800 187G 5 Lån till Vestervik—Åtvida- berg—Bersbojernvägsaktie- bolag, för anläggning af jernväg från Vestervik öfver Jenny, Gamleby och Åtvida- (18771 berg till Bersbo, med bi- J18 7 8 > ‘ * f .« \ Tf bana till Storsjön............... |l879J 5 %*) ,4 Va % 1,865,000 — 1,704,303 20 Lån till Hultsfred—Vester- viks jernvägsaktiebolag, för anläggning af jernväg mel- lan Hultsfred och Jenny med bibana till sjön Yxern, sido- (18771 spår till Ankarsrum och |l878> » 2) 7> 1,750,000 — 1,667,954 43 hamnspår vid Verkebäck... 118 7 9 J Transport — — — 26,422,058 73 *) Motsvarande, /i 90 %, ett primitivt belopp nt kr. 6,753,600. a) Ne § 3 af 1883 och 1886 års lteglomenten. 56 Reglemen- tets Årtal. §• 1876 5 » » 1 9 » Il (1879 13/ i 1876 5 ! 1881 15 i Tiden, då lånet utbetalts. Transport Lån till Vislanda—Bolmens jernvägsaktiebolag, för anläggning af jernväg från Vislanda öfver Ljungby till sjön Bolraen....................... Lån till Gotlands jernvägsaktiebolag, för anläggning af jernväg från Visby till Hemse kyrka....................... vägsaktiebolag, för anläggning af jernväg från Krylbo station på statens Norra stambana öfver Avesta, He demora och Säter genom Gustafs och Tuna socknar till Borlänge station å | Bergslagernas jernvägsak- 1879 tiebolags jernväg jemte bi- 1880 bana till Bispbergs grufve- 1881 fält ...................................... 1882 Lån till Varberg—Borås jernvägsaktiebolag för an- (1879 läggning af jernväg öfver 1880 Fritsla till Borås.............. 1881 ILån till Lenna—Norrtelje jernvägsaktiebolag, för anläggning af jernväg mellan Lenna station på Upsala— J187 71 (1878/ (1877) 11878 1879 Annuitet. Räntefot. 4 ''Ii '') '') » Transport:--- j — Tt ,. Kapitalåterstod Ursprungliga 18S)1 års beloppet. glut> 785,000 500,000 2,375,000 2,600,000 — 20,422,058 772,832 479,960 ! 2,295,166 2,495,070 73 50 20 10 02 --— 32.405,087 55 '') He § 3 af 1883 och 1886 års Reglementen. 57 Reglemen- tets Tiden, då lånet ntbetalts. Annuitet: Räntefot. Ursprungliga beloppet. Kapitalåterstod vid 1891 års Årtal. §• Transport __ _ _ 32,465,687 55 1883 Lenna jernväg och Norr- 1884 4’Å % a) ( tf j | r : | telje .................................... 1885 5 % 746,197 94 746,197 94 1881 15 Lån till Siljans jernvägs- 1886 tf— in* aktiebolag:, för anläggning .... af jernväg från Borlänge station å Bergslagernas jernvägsaktiebolags jern- > | 1 !un''t i..... odicin i [it a.h: väg till Insjön i Dalarne... 1883 — 1886 » » 950 000 _ 940,286 25 » Lån till Skåne—Hallands f: .! .i • - jern vägsaktiebolag för an- läggning af jernvägar från Helsingborg öfver Engel- holm till Halmstad, från Höganäs till Kattarp och j v'' i” - ■ 1 I y | : . ♦ från Kattarp till Åstorp ... 1883—1886 ■» > 1,500,000 _ 1,484,662 50 » Lån till Ilvetlanda—Säfsjö ! !.; '' IA (r *r jernvägsaktiebolag, för an- läggning af jernväg från '' il \ it ) j ; » '' . •It 1 .-4.,: :■ joll ,i;'' A /> 3? Hvetlanda till Säfsjö sta- tion å statens Södra stam- (1883) 1885 j T* ■ :;<,!/ * i i > * i bana................ 1886* 300,000 295,294 46 » » Lån till Finspong—Nors- holms jernvägsaktiebolag, för anläggning af jernväg från Finspongs station å Å‘- !i:) Pålsboda—Finspongs jern- vägsaktiebolags bana till Norsholms station å statens Östra stambana och Nors- . , - . / Transport — — — — 35,932,128 70 a) Återstoden, Kronor 3,802: 06, af det ursprungligen beviljade lånebeloppet 750,000 Kronor eger bolaget ej rättighet att utbekomma. Bill. till Rilcsd. Broi. 1892. 10 Sami. 1 Afd. 2 Band. (Kiksg.-kontorets reglemente). 8 58 Reglemen- tets liden, då lånet utbetalts. Annuitet. Räntefot. Ursprungliga beloppet. Kapitalåterstod vid 1891 års Årtal. §• Transport — — 35,932,128 70 holm—Ristens kommunika- tionsaktiebolags bana......... 1883—1886 5 % 4 »/i % 500,000 492,157 44 1881 15 Lån till Stockholm—Rimbo jernvägsaktiebolag, för an- läggning af jernväg från Stockholm till Rimbo gäst- gifvaregård ........................ Jl883-18S5\ » 500,000 492,157 44 \ 1887 j V > Lån till Kinds härads jern- vägsaktiebolag för anlägg- ning af jernväg mellan Bo- rås och Svenljunga............ /1884\ \1887j » 500,000 497,500 1884 14 Ytterligare lån till Skåne— Hallands jernvägsaktiebo- lag för anläggning af jern- vägar från Helsingborg öf- ver Engelholm till Halm- stad, från Höganäs till Katt- arp och från Kattarp till Åstorp ................................. /1885\ {1886} ‘ '' • 1 » 5> 795,500 787,366 01 » 15 Lån till Mellersta Hallands jv. .«/.;*? i'': jernvägsaktiebolag för an- läggning af jernväg mellan städerna Halmstad och Varberg .......................... 1885 » 1,550,000 1,542,250 1886 16 Lån till Skara—Kinnekulle —Venerns jernvägsaktie- bolag för anläggning al jernväg från Skara till J1887\ f; ; i i t j 322,380 Kinnekulle och Venern ... \1888/ » .»* • 324,000 Transport | - — 1-- |— 40,065,939 59 59 Reglemen- tets Tiden, då lånet utbetalts. Annuitet. Räntefot. Ursprungliga beloppet. Knpitalåterstod vid 1891 års Årtal. §. Transport — —-!•'' — 40,065,939 59 1886 16 Lån till Svartelfs jern vägs- '' -r: U. Ili aktiebolag för anläggning af jernväg mellan Carls- dahl och Grythyttehed /1887\ , . [n Jo! fal l JJ/jH-H t .; m. m.......... \1888/ 5 % 4V2 % 341,000 341,000 » * Lån till Halmstad—Bolmens jernvägsaktiebolag för an- läggning af jernväg från Halmstad till Byholma och Bolmen med sidospår till j 1 8 8 7 { a) sjön Södra Unnen . jl888} » 824,915 _ 824,915 __ > • * 17 Lån till Göteborg—Hal- lands jernvägsaktiebolag för anläggning af jernväg mellan Varberg och Göte- j ''• >.■ n borg .......................... 1887 » 2,068,000 _. 2,057,660 _ > 16 Lån till Fogelsta—Vadstena — Ödeshögs jernvägsaktie- bolag för anläggning åt jernväg mellan Fogelsta och Vadstena till Ödeshög 1888 » » 300,000 300,000 Lån till Mellersta Blekinge jernvägsaktiebolag för jern- vägsanläggning från Karls- hamn till Ronneby och b) Gullbärna....... » 1,120,250 — 1,101,175 Transport — — --- — 44,690,689 59 a) Enligt K. Br. af d, ”/b 1888 är statslånets belopp nedsatt med 85 Kronor. b) Hvaraf vid 1891 års slut återstodo ej lyftade Kr, 19,075: —. 60 Reglemen tets - Årtal. 1886 16 Tiden, då lånet utbetalts. Annuitet. Räntefot. Ursprungliga beloppet. Kapitalåterstod vid 1891 års slut. Transport — — — — 44,690,689 59 Lån till Mora—Venerns jern- 1 vägsaktiebolag för anlägg- ning af jernväg från Mora strand vid sjön Siljan till Östra Vermlands jernväg med bibana........................ 1889 5 % 4 Vs % a) 1,000,000 666,660 Lån till Mariestad—Kinne- kulle jernvägsaktiebolag för anläggning af jernväg från Mariestads jern vägsstation till Gössäters jernvägssta- tion med bispår............. 1890 } •/ 305,000 305,000 Lån till Wittsjö—Hessleholms jernvägsaktiebolag för an- läggning af jernväg mel- b) lan Wittsjö och Hessleholm Lån till Skymnäs—Munkfors 1890 404,000 — 269,300 — jernvägsaktiebolag för an- läggning af jernväg mellan Björndalsbron och Munk- fors....................................... 1891 » c) 90,835 60,500 = 43,849,883: 58 Summa — — — — — 45,992,149 59 a) Hvaraf vid 1891 års slut återstodo ej lyftade Kr. 333,340: — b) D:o vid d:o d:o Kr. 134,700: — c) D:o vid d:o d:o Kr. 30,336: — 61 Aflöningsstat för Riksgäldskontorets tjensteman och vakt betjening. Lön. Tjenstgörings- penningar. Summa. 4,400 _ 1,600* _ 6,000 _ 4,400 — 1,600 — 6,000 — 4,000 1,600 — 5,600 — 2,500 — 800 3,300 — 2,500 — 800 — 3,300 — 2,000 — 800 — 2,800 — 1,500 — 900 j— 2,400 — 1,500 — 600 S- 2,100 — 700 — 100 — 800 — 600 — 100 — 700 — 600 — 100 — 700 — 600 — 100 — 700 — 25,300 — 9,100 — 34,400 — 1 Sekreterare, som tillika är ombudsman 1 Kassör .................................................. 1 Kamrerare............................................... 1 Revisor................................................... 1 Kassabokhållare .................................... 1 Lånebokhållare....................................... 1 Registrator och Kanslist ..................... 1 Kammarskrifvare................................... 1 Förste Vaktmästare.............................. 1 Vaktmästare .......................................... 1 Vaktmästare .......................................... 1 Vaktmästare .......................................... Summa kronor Tillägg: För Revisorn, Bokhållarne, Registratorn och Kanslisten samt Kammarskrifvaren kan, då de icke innehafva annan tjenstebefattning, lönen efter fem års tjenstgöring inom graden förhöjas med .............kronor 500: — samt för Revisorn och Bokhållarne, efter tio års tjenstgöring inom graden, med ytterligare............................................................... * 500: — För vaktbetjeningen kan aflöningen efter fem års ordinarie tjenst och derunder ådagalagdt välförhållande höjas, lönen med... > 100: — och tjenstgöringspenningarne med ...................................................... » 100: _ Vaktbetjeningen åtnjuter fri bostad med nödig vedbrand. Skulle denna förmån komma att för vaktmästarne eller någon af dem upphöra, äro de berättigade att i stället såsom tjenstgöringspenningar uppbära 200 kronor hvar. Vid tillämpningen af denna aflöningsstat iakttages derjemte följande: l:o) De med hvarje befattning förenade tjenstgöringspenningar få uppbäras endast för den tid tjenstens innehafvare verkligen tjenstgjort eller åtnjutit semester, men skola för den tid, han eljest varit från tjenstgöringen befriad, utgå till den, * Så länge Sekreteraren innehar fri bostad, utgå tjenstgöringspenningarne med endast 600 kronor; dock så att, vid afdrag i följd af tjenstledighet, detsamma, med tillämpning af de för sådant fall gifna bestämmelser, sker för hela beloppet af tjenstgöringspenningarne från adöningsbeloppet i dess helhet. 62 gona tjenstfri förrättat; dock må Fullmäktige kunna medgifva den tjensteman eller vaktbetjent, som af sjukdom hindras från bestridande af sin tjenst, att uppbära de för samma tjenst anvisade tjenstgöringspenningar eller någon del deraf. 2:o) För bestridande af tjenstgöringen under semester ega Fullmäktige att anvisa till extra ordinarie tjensteman arfvoden, beräknade efter ett tusen kronor för år. 3:o) Innehafvare af lön enligt förestående stat äro underkastade den vidsträcktare tjenstgöringsskyldighet eller den jemkning i åligganden, som kan varda stadgad, och böra de fullmakter eller konstitutorial, som för Riksgäldskontorets tjensteman utfärdas, innefatta förbehåll om deras skyldighet att åtaga sig de nya eller förändrade göromål, som kunna dem åläggas. Indelningsstat vid Riksgäldskontoret. Kommissarien Herman Husberg ............................................................ 4,400 1,500 575 — Kontorsskrifvaren Axel Adolf Stridsberg ............................................. Kammardrängen Per Fredrik Tiydqvist ............................................... Summa kronor 0,475| — Pensionsstat vid Riksgäldskontoret. Förre Ombudsmannen Leontius Hallman ............................................. 1,500 r Förre Notarien August Neijber .........<.................................................. Adidne Sekreteraren i Riksgäldskontoret Carl Gustaf Stuarts enka 3,000 — Maria Lovisa Stuart, född Koschcll ............................................. 800 — Förre Förste Vaktmästaren J. Petersson............................................. 800 — Summa kronor 6,100 — Anmärkning: Ofvanstående pensioner indragas vid innehafvarens frånfälle och äfven dessförinnan, så vida de för pensionernas utgående stadgade vilkor upphöra. 63 Förestående tre stater, nemligen: Aflöningsstaten för Riksgäldskontor, upptagande en summa af...... Kr. 34,400: — Indragningsstateu vid dito ..................................................................... „ 6,475: — Pensionsstaten vid dito ................ ...........................................-........ „ 6,100: — äro uppgjorda och faststälda vid lagtima riksdagen i Stockholm den 23 Maj 1892. iVvAtfV ''{.''IV, \\,f \ vV» På Riksdagens vägnar: f. •!■•:( c-töl/ f- ''!,’’ För Första Kammaren: Pehr Ehrenheim, u. v. Talman. För Andra Kammaren Carl Hcrslow, n. v. Talman. il. • /l hlnrl ? 64 Fullmäktige i Biksgäldskontoret, välde af 1892 års Riksdag: : i u v :-m n k sd l ] i »Vi Ordförande: Generaldirektören, Kommendören med stora korset af Kongl. Maj:ts Nordstjerneorden, Herr Frans Albert Anderson; Statskommissarie!], Kommendören af Kongl. Vasaorden l:a kl., Riddaren af Kong]. Maj:ts Nordstjerneorden, Herr Per Samzélius, vice Ordförande; Godsegaren, Kommendören af Kongl. Vasaorden l:a kl., Riddaren af Kongl. Maj:ts Nordstjerneorden, Filosofie Doktorn, Herr Friherre Johan Nordenfalk; Godsegaren, Kommendören af Kongl. Vasaorden l:akl., Riddaren af Kongl. Majrts Nordstjerneorden, Herr Edvard Sederholm; Kaptenen vid Kongl. Svea Artilleriregemente, Riddaren af Kongl. Maj:ts Svärdsorden, Riddaren af Kongl. Maj:ts Nordstjerneorden, Herr Claes Richard Wersäll; Grosshandlaren, Riddareu af Kongl. Maj:ts Nordstjerneorden, Filosofie Doktorn, Herr Otto Magnus Höglund; Riksdagsmannen Herr Johan Johansson i Noraskog. Suppleanter: Kamereraren, Riddaren af Kongl. Vasaorden, Herr Erik Wilhelm Lilliesköld, vice Häradshöfdingen, Herr C. J. August Wall; Riksdagsmannen Herr Nils Olsson i Ättersta. G5 Revisorer af Stats-, Banko- och Riksgäldsverken Ulii*, ii f» {flit 1 SO S vid 1892 ärs revision: För Första Kammaren: i Kammarherren, Herr Grefve Ludvig Wilhelm August Douglas; Häradshöfdingen, Riddaren af Kong], Maj:ts Nordstjerneorden, Riddaren af Kongl. Vasaorden, Herr Victor Nils Ekenman; Kaptenen i Kongl. Flottan Herr Gerhard Dyrssen; Generalkonsuln, Kommendören af Kong], Vasaorden 2:a kl.. Herr Edvard Fränekel; Bruksegaren, Riddaren af Kongl. Maj:ts ''Nordstjerneorden, Riddaren af Kongl. Vasaorden, Herr Harald Maurits Ericsson; Kammarherren, Riddaren af Kongl. Maj:tå Nordstjerneorden, Riddaren af Kongl. Vasaorden, Herr Axel Otto Gotthard Burén. Suppleanter: Kaptenen, Riddaren af Kongl. Svärdsorden, Herr Friherre Knut Axel Samuel Akerhiclm; Roktorn, Filosofie Doktorn, Herr Gustaf Oscar Fredrik Westling; Grosshandlaren, Riddaren af Kongl. Maj:ts Nordstjerneorden, Herr Oscar Almgren. Dill. till llihsd. Drot. 1892. 10 Sand. 1 Afd. 2 Band. (Biksg.-kontorots reglemente.) 0 66 För Andra Kammaren: Riksdagsmannen, » » » Herr Hans Andersson i Vestra Nöbbelöf; Riddaren af Kongl. Vasaorden, Herr Gunnar Eriksson i Mörviken; Herr Peter Andersson i Högkil; Herr Oskar Erickson i Bjersby; Lektorn, Herr Sixten Gabriel von Friesen; Herr Jonas Johnsson i Bollnäs. Suppleanter: Riksdagsmannen, Herr Jöns Bengtsson i Gullåkra; » Herr Anders Gustaf Björkman i Groeryd; )> Herr Ollas Anders Ericsson i Ofvanmyra. 67 REGISTER öfver 1892 års Reglemente för Riksgäldskontor. Ackord för riksgäldskontorets fordringar får icke utan Riksdagens samtycke medgifvas ............... Sid. 21. Aflöning för justitieombudsmannen m. fl......................... » 17. » » Riksdagens biblioteka rie äfvensom för en hos honom anstäld vaktmästare............... » 16. » b riksgäldskontorets tjen stemannapersonal och vaktbetjening............ s 19. Aflöningar, anslag till........................... » 22. Aflöningsstat för riksgäldskontorets tjensteman och vaktbetjening ................................. b 61. Afsked för tjensteman och vaktbetjening. ......................................... b 41. Allmänna hypoteksbankcn ..................... b 34. Amortering af 1888 års statslån......... b 4. » af statslån utan visS bestämd återbetalningstid.... b 24. Amortissementsfonder .......................... b 4, 25, 26. Annuiteter och räntor, anslag till ...... b 4, 22. Anslag skall utfärdas angående lediga fenster vid riksgäldskontor b 38. Ansvarsskyldighet, fullmägtiges............ b 29. § 34. § 27. § 25. § 30. § 38. §§ 101, 102. §§ 77. § 3. § 42. §§ 3, 43, 47. §§ 3, 38. § 90. § 57. 68 Ansökningstid till lediga tjenster......... Anteckningsböcker, kassörens och ka mererarens ............ Arfvode för fullmägtiges deputerade ... b » fullmägtige och deras ordförande. ............................. b b Riksdagens revisorers kansli och vaktbetjening...... b b förrättande af tjenst i riks gäldskontoret. ..........,.....s Befordringsgrunder vid riksgäldskontor ............ Begrafningshjelp efter obemedlade tjensteman och vakt betjente .................... Behållningar, statskontorets.................. Belöning för extra arbeten .................. Bergverkstionden, vilkor för upphörande af........................ Berättelser, fullmägtiges........................ b justitieombudsmannens ... b Riksdagens revisorers ...... Besigtningar å riksgäldskontorets och Riksdagens hus............... Besvär öfver fullmägtiges beslut ...... Bevillningsförordning, utfärdande af ny Bibliotek, Riksdagens ........................... Bibliotekarie b ........................... Bilianget till Riksdagens protokoll, tryckning af........................ Brist i statskontorets inkomster fylles Byggnadsfond för riksdags- och riks bankshus. ...................... Dalslands kanalaktiebolag, revision af Deputerade, fullmägtiges ..................... Diarium, ombudsmannens..................... Enke- och pupillkassan vid riksgäldskontor ......... Entledigande af tjensteman och vaktbetjente vid riksgäldskontor ........................ Ersättning för bestridande af lediga tjenster .............................. Expedition, justitieombudsmannens och tryckfrihetskomiténs Expenser för justitieombudsmannens och tryckfrihetskomiténs expeditioner ........................ Sid. 38. 3) 31. * 28. » 19. 3) 17. 3) 38. 39. » 20. 3) 22. 3) 20 3) 21. 3) 33. X) 18. 3) 17, 33. 3) 31. 3) 31, 40. 3) 36. )) 16, 36. 3) 16. » 33. 3) 14. )> 32. )> 34. 3) 28. 3) 31. 3) 20, 38. i) 39, 40. D 38. )) 17. )> 18. § 90. § 07. § 56. § 29. § 26. § 88. § 92. § 32. § 37. § 31. § 36. § 72. § 28. §§ 26, 73. § 68. §§ 66, 97. § 83. §§ 25, 82. § 25. § 74. § 18. S 70. I 75. 5 56. § 67. §§ 33, 88. §§ 94-97. § 88. § 27. § 28. Extra ordinarie tjenstemän och vakt - mästare, deras antagande ......... Sid. 39. B b b b deras skiljande från riksgälds kontoret. ........... b 40. b b b b gratifikationer åt b 20. b b b b åtnjuta ersätt ning för förrättande af ordina-- - rie tjenst............ b 38. Flyttningshjelp för justitieombudsmannen. ................................ B 17. Fond för nytt riksdagshus .................. b 32. b för understödjande af odling af sänka trakter ........................... b 12. Fordringar, riksgäldskontorets ............ b 5, 6. b b förteckning å b 47—60. Fullmagter för riksgäldskontorets tjenstemän. ............................. b 39. b granskning af riksdagsmännens. ................................ » 37. Fullmägtige i riksgäldskontoret............ b 64. b deras suppleanter ............ b 64. b ega att af Riksdagens re visorer begära råd och yttranden .............................. B 29. Fullmägtiges ansvarsskyldighet............ b 29. » antal för besluts fattande b 30. b arfvodenochresekostnads ersättningar. ............... b 19. b befattning upphör ......... b 28. b berättelser........................ b 33. b besluts öfverklagande...... b 31, 40. b deputerade........................ » 28. b komplettering.................. » 27. b ombud .............................. b 28, 34, 36. b omröstningar................... b 30. b ordförande och vice ordförande ........................ b 27, 64. b protokoll........................... » 29. b sammankomster............... b 29 — 31. b sammanträden gemensamt med fullmägtige i riksbanken. .......................... » 36. b ställande till ansvar......... b 29. b suppleanter ..................... b 64 § 91. § 98. § 31. § 88. § 27. § 70. §§ 14- §§ 4-6 § 42. § 84. § 58. § 57. § 63. § 29. I 54. § 72. §§ 66, 97. § 56. §§ 51, 52. §§ 56, 77, 83. § 65. § 50, - § 59. §§ 59—66. § 83. § 57. 70 Fullmågtiges suppleanter, deras inträdande .............................. Sid » särskilda uppdrag............ » » tjenstledighet .................. » » åligganden....................... » » öfverläggningar............... » Förfall för fullmägtige ........................ B Förräntning af riksgäldskontorets kontanta tillgångar och behållningar .......................... » För säljning smedel för mindre kronolägenheter ... b b * b kronans hus i städerna ...... » Garantiförening, sågverksegarnes......... b Generalassistanskontoret, f. d., understöd för sterbhusen efter obemedlade tjensteman m. fl. vid........................ Granskning af kassörens och kamerera rens anteckningsböcker » y> » ombudsmannens diarium » » » riksdagsmäns fullmagter » b » riksgäldskontorets räkenskaper. .......................... » Gratifikationer till e. o. tjensteman och vaktbetjente vid riks gäldskontoret ............... B Göta kanal, ledamot i styrelsen och ombud vid revisionen utses B Hallsberg—Motala—Mjölby jernväg, anslag till inköp af b Helgeandsholmen, ang. uppförande å, af nya hus för Riksdagen, Riksbanken m.m. » Her nösands-Sollefteå jernväg saktiebolag, ang beviljadt låneunderstöd åt .................. b Hudiksvall—Näsviken, ang. inköp af jernvägen mellan b Hufvudbok, riksgäldskontorets ............ B Hus, kronans, i städerna ..................... b b Riksdagens.................................... b b b lokaler inom, få för vissa ändamål upplåtas b b riksgäldskontorets........................ b b ang. uppförande af nya för Riksdagen och Riksbanken m. m....... b 27. 31—37. 30. 28. 30. 30. 25. 22. 21. 35. b 20. 31. 31. 37. 26. 20. 36. 7. 32. 12, 23. 6. 26. 21. 16, 31, 32. 31. 16, 31. 32. §§ 51, 52. §§ 67-85. § 61. § 55. §§ 64, 65. § 62. § 44. § 39. § 35. § 79. § 32. § 67. § 67. § 84. § 47. § 31. § 83. § 8. § 71. / §§ 13, 42. § 7. § 47. § 35. §§ 24, 68, 69. § 69. §§ 24, 68. § 71. Hypoteksbanken, allmänna..................... Sid. 34. Indragningsstat vid Riksgäldskontoret » 62. Inkomster, statskontorets, brist uti, fylles.................................. » 14. » riksgäldskontorets ........... » 21—26. Inlösen af förfallna obligationer och räntekuponger.................. « 4, 25»-. » » s. k. riksgäldssedlar ......... » 4. Inspektor öfver Riksdagens bibliotek utses af fullmägtige............ » 36. Inventarier i riksgäldskontorets och Riksdagens hus.................. » 31, 33. Inventering af låne- och säkerhetshand lingar ................................. » 31. Jernväg, Hallsberg—Motala —Mjölby, anslag till inköp af............ » 7. » Hudiksvall—Näsvikens, anslag till inköp m. m. af... » 6. » Tiuleå—Norska gränsen, ang. inköp för statens räkning af .................................... » 7, 23. Jernvägar, enskilda, låneunderstöd för » 8—12. Jernvägsbolag, svenska, lån mot obligationer eller skuldförbindelser, utfärdade af » 5. » enskilda, revision af deras förvaltning...... » 34. Jernvugsbgggnader, statens, anslag till » 8. Jernvägsliypoteksfond, angående bildande af en ... » 5. Justitieombudsmannen, flyttningshjelp för............... » 17. Justitieombudsmannens jemte den hos honom anstälda kansli och vakt - § 77. § 18. §§ 34-46. §§ 2, 43. § 2. § 82 §§ 68, 74. § 67. § 8. § 7. §§ 9, 42. §§ 11-13. § 6. § 76. § 10. § 6. § 27. ning................. » 17. 5 27. embetsberättelse » 18. § 28. 1> embetsresor...... J) 18. « 28. D expedition och dess expenser D 18. § 28. insättande i em- betet.................. i) 36. § 83. Kansli- och vaktbetjening, justitieom- budsmannens 5) 17. § 27. D J> riksgälds- kontorets...... 37. §§ 86, 72 Kapitalfordringar, riksgäldskontorets vid 1891 års slut utbalanserade......... Sid. Kapitalskulder, riksgäldskontorets vid 1891 års slut utbalanserade. .......................... b Kassaförstärkning åt statskontoret...... » Kinda kanalaktiebolag, revision af...... » Kompetensvilkor för riksgäldskontorets tjensteman ... » Konstitutorial för tjensteman............... b Kontorsexpenser ................................. b Konvertering af äldre statslån.............. » Kreditiv, anvisade på riksgäldskontor x> » angående sättet för bestridande af utbetalningar från...... i> » för infallande krig.................. » » » rikets försvar eller andra vigtiga ändamål.............. » » » telegrafverkets oförutsedda utgifter........................ » » riksgäldskontorets, i riksbanken .................................... b Kronolägenheter, mindre, medel som inflyta för försäljning af b Kungörelser för infordrande af anbud å tryckning af riksdags - protokollen m. m............ » Kuponger, tillhörande statsobligationer, inlösen af.............................. B Ayr&omöfes-kostnader, angående bestridande af...................... b Ledigheter bland fullmägtige .............. b Linköpings stad, ang. byte af mark mellan kronan och; samt användande af den kronan tillkommande mellangift för B Liqvid mellan stats- och riksgälds verken. ...................................... » Liqvidations- och amortissementsfonder b Luleå—Norska gränsen, ang. inköp m. m. af jernväg mellan b Lån, utlemnade mot pant af obligationer eller skuldförbindelser, utfärdade af svenska jernvägsbolag ... b Låne- och såkerhetshandlingar, inventering af b 47- -60. —" — 43- -46. 14, 26. §§ 18, 46 34. § 75. 39. § 91. 39. § 92. 16. § 24. 23. § 42. 14, 15. §§ 19- -22, 15. § 21. 14, § 19. 14. § 20. 15. § 22. 26. § 45. 22. § 39. 33. § 74. 4. § 2. 22. § 38. 27. § 51. 23. § 40. 22, 27. §§ 38, 49. 4, 25, 26. §§ 3, 43, 47. 7, 13, 23. §§ 9, 16, 42 5. § c. 31. § 87. Lånerörelse, riksgäldskontorets ...........Sid. 23, 25, 26. Låneunderstöd åt enskilda jernvägar » 8—12. Lönebesparing......................... » 38. Löneförhöjning, vilkor för åtnjutande af » 19. Löneskilnadsersättning........................... » 38. Mellangift, ang. användande af den kronan tillkommande för byte af mark med Linköpings stad .................................... b 23. Mellansel—Örnsköldsvik, ang. anslag till jernväg mellan......... b 8. Missväxter, behöfvandes undsättning vid.................................... b 23. Obligationer, belåning af svenska jern vägsbolags. ....................... » 5. b riksgäldskontorets........... » 3, 23. b ang. preskriptionstiden för » 25. b svenska statens, skola till ett belopp af högst sju millioner eventuel till - handahållas riksbanken... b 37. Odling slånefonden ................................. b 12, 23. Ombud, Konungens............................... b 30. b fullmägtiges ............................ b 28, 34, 36. Omröstningar, fullmägtiges .................. b 30. Ordförande bland fullmägtige............. b 64. b vice b b ................ b 64. » b fullmägtiges, utses af fullmägtige sjelfve bland sig b 27. Papper, upphandling af....................... b 33. Pensionering af riksgäldskontorets tjensteman och vakt betjening ..................... » 41, 42. b af Riksdagens bibliote karie och den hos honom anstälde vaktmästare... b 16. Pensionsstat vid riksgäldskontoret...... b 62. Postsparbanken, ledamot i styrelsen för, utses af fullmägtige b 35. Preskriptionstid för riksgäldskontorets skulder........................ b 3, 25. Protokoll, fullmägtiges ........................ b 29. b Riksdagens, tryckning af... b 33. b Rikets ständers 1809—1866, ang. upprättande af ett sakregister till.................. b 35. Redovisning af de till riksgäldskontoret ingående medel....... b 26, 27. Bih. till Eiksd. Prof. 1892. 10 Sami. 1 Afd. 2 Band. (Riksg.-kontorets reglemente.) §§ 42, 44, 46. §§ 11-13. § 88. § 30. § 88. § 40. § 10. § 41. § 6. §§ 2, 42. § 43. § 85. §§ 14. 42. § 64. §§ 56, 77, 83. § 65. § 50. § 74. §§ 99—102. § 25. § 78. §§ 2, 43 § 59. § 74. § 80. §§ 47—49. 74 Redovisning för liqvidations- och amor tissementsfonderna. .......Sid. 26. Register till Rikets ständers protokoll med bihang 1809—1866....... » 35. » till kamrarnes protokoll med bihang, från och med år 1867; ang. upprättande af.............. » 36. Resekostnadsersättning för Riksdagens revisorer ...... » 17. » för fullmägtige » 19. » för justitieombudsmannen » 18. Revisionsberättelser från enskilda jern - vägsbolag.............. » 34. Revisionsko stnader.................................. » 17. Revisorer, Riksdagens, vid 1892 års statsrevision........ » 65, » » deras suppleanter » 65, » » råd och yttranden af dem ega fullmägtige att begära » 29. 2> » traktamenten och resekostnader för » 17. 2> utses af fullmägtige för granskning af Strömsholms nya m.fl.bolags samt allmänna hypoteksbankens förvaltning » 34, Revisorernes berättelser......................... » 17, Riksbanken, ang. eventuel! tillhandahållande af svenska statens obligationer ............ » 37. » ang. uppförande af nytt hus för.............................. » 32. Riksdagens bibliotekarie....................... » 16. » hus...................................... » 16, » » lokaler inom, få för vissa ändamål upplåtas » 32. Riksdagsbiblioteket................................. » 16, Riksdagshus, nytt, angående bildande af byggnadsfond för............ » 32. » ang. uppförande af nytt » 32. Riksdag sko stnader.................................. » 15, Riksdags- och revisionskostnader......... » 15, Jiliksda^soj^fullmägtigesyttrandederoin » 36. Riksdagstrycket....................................... » 33. Riksgäldskontorets enke- och pupillkassa » 20, 2> fordringar för utbetalda lån ............ » 5, 66. 66. 35. 33. 31, 32. 36. 16, 22. 17, 22. 38. 6. § 47. § so. § 81. § 26. § 29. § 28. S 76. § 26. § 58. § 26. §§ 75, 77, 79. §§ 26, 73. § 85. § 71. § 25. §§ 24, 68, 69. § 69. §§ 25, 82. § 70. § 71. §§ 23, 25, 38. §§ 23, 26, 38. § 83. § 74. §§ 33, 38. §§ 4-6. Riksgäldskontorets fullmägtige ............ Sid. 64. b föremål ..................... b » förvaltning ............... » b hufvudbok ................ » » hus ............................ b b inkomster och särskilda tillgångar .... b b kapitalfordringar ..... b b kapitalskulder .......... b b kreditiv i riksbanken b b liqvid med statsverket b b lånerörelse............. b b obligationer .............. b » räkenskaper .........:.... » » » utdrag ur b » skulder ..................... b b styrelse ..................... b b tjenstemannapersonal b b upplåning ................. b b utbetalningar ............ b b utlåning .................... b b vaktbetjening ........... b Riksgäldssedlar, s. k., inlösen af......... b Räkenskaper, riksgäldskontorets ......... b » b utdrag af ........................ b Räntekuponger, inlösen af.................... » Sakregister till Rikets Ständers protokoll. ..................................... » Sammankomster, fullmägtiges ............. b Sammanträden, b i banken och riksgäldskontoret gemensamma............... b Semester, angående aflöning under...... b Skara domkyrkas restaurering, ang. anvisadt lån för fullbordande af............ b Skrifmaterialier för justitieombudsmannens och tryckfrihetskomiténs expedition... b b för Riksdagens behof b Skulder, riksgäldskontorets, preskriptionstid för............................. b Skulder, riksgäldskontorets, förteckning å................................. B Stat, aflönings-, för riksgäldskontoret b b indragnings-, b b b » pensions-, b b b 27—29, 42. §§ 50—58, 103. 26. § 47. 16, 31. §§ 24, 68. 21—26. §§ 34-46. 47—60. - - 43—46. - - 26. § 45. 22, 27. §§ 38, 491 23, 25, 26. §§ 42, 44, 46. 3, 23, 25. §§ 2, 42, 43. 26. § 47. 27. § 48. 3. § 2. 27—29. Oi 0 1 Ot oo 37. § 86. 23, 26. §§ 42, 46. 6—20. §§ 7-33. 25. § 44. 37. § 87. 4. § 2. 26. § 47. 27. § 48. 4, 23, 25. §§ 2, 42, 43. 36. § 81. 29—31. §§ 59—66. 36. § 83. 62. 13. § 17- 18. § 28. 33. § 74. 3, 25. §§ 2, 43. 43—46. __ 61. - - 62. _ 62. .— — 76 Statskontorets behållningar, aflemnas till riksgäldskontoret Sid. 22. b inkomster, brister i, fyllas b 14, 26. Statslån, äldre, konvertering af............ b 23. b 1888 års, ang. amortering af b 4. Statsobligationer...................................... b 37. Strömsholms nya kanalbolag, revision åt dess förvaltning......... » 34. Styrelsen för riksgäldskontoret ........... » 27—29. Suppleanter för fullmägtige................. » 64. B deras inträdande............... » 27, 28. b för Riksdagens revisorer b 65, 66. Suspension af tjensteman och vaktbe tjening. ............................— » 69, 40. Sågverksegarnes garantiförening............ b 35. Telefonväsende, statens, ang. lån för fortsatt utveckling af b 13, 23. Telegrafverket, förskott till.................. » 15. Tjensteförsummelser, frågor rörande.... b 39, 40. Tjenstemån vid riksgäldskontoret ....... b 37. b b b aflöning för b 19. b b » aflöningsstat för............ b 61. b b b antagande af b 39. b b b besvärshänvisning för... b 40. b b b entledigande af.............. » 39, 40. sb» pensionering af............... b 41. b vid justitieombudsmannens expedition........................... b 17. Tjenster, lediga, bestridande och återbesättande af.......................... » 38, 39. Tjenstgöring spenning ar.......................... b 16, 19, 61. Tjenstledighet för fullmägtige ............. b 30. b för tjenstemännen och vaktbetjeningen....... b 38. Traktamenten, Riksdagens revisorers b 17. Tryckfrihetskomiténs expedition och expenser. .................. » 18. Tryckning af Riksdagens protokoll med dertill hörande bihang.... b 33. b af revisorernes berättelser b 33. Tryckningskostnader för justitieombudsmannens berättelser » 18. b för Riksdagens revisorers berättelse b 17. § 37. §§ 18, 46. § 42. § 75. §§ 50—58. §§ 51, 52, 54. §§ 93, 94, 96, 97. § 79. §§ 15, 42. § 22. §§ 93—98. § 86. I 30. § 91. § 97. §§ 94, 95, 97. §§ 99—102. § 30. §§ 88—92. §§ 25, 30. § 61. § 89. § 26. § 28. § 74. § 73. § 28. § 26. Underskrifter, antalet egenhändiga å riksgäldskontorets obligationer ......................... Understöd för obemedlade tjenstemäns sterbhus................................ Undsättning smedel vid missväxter....... Uppdrag, fullmägtiges särskilda ......... Upphandling af papper för tryckning af Riksdagens protokoll Upplåning för riksgäldshontorets rökning». ................................... Upplåtelse för vissa ändamål af lokaler i Riksdagens hus............... Utbetalningar, åliggande riksgäldskontor ...................... Utdrag af riksgäldskontorets räkenskaper. ...................................... Utlottning slistor rörande de i svenskt mynt förskrift statsobligationer ................ Utlåning, riksgäldskontorets ................ Vaktbetjening, justitieombudsmannens » riksgäldskontorets ....... » aflöningsstat för............ V aktbetjeningens pensionerande.......•„... Vaktbetjening ens tjensteförsummelser... » entledigande............... Vaktmästaren vid Riksdagens bibliotek, aflöning för.................. Varningar för tjensteförsummelser...... Vilkor för löneförhöjning vid riksgäldskontor. ................................ 3> » att kunna antagas till tjen steman vid riksgäldskontoret Ystad-Eslöfs jernvägsaktiebolag, ang. medgifvande för att inbetala oguldna återstoden af det bolaget beviljade statslån ............ Alderstillägg........................................... Öfverlåtelse på viss person af riksgälds . . * kontorets obligationer...... Öfverläggningar, fullmägtiges ............. Örnsköldsvik—Mellansel, ang. anslag till jernväg mellan Sid. 4. » 20. » 23. » 31—37. » 33. » 23, 2G. i> 32. » G—20. » 27. » 23. » 25. 3) 17. » 37. s> Gl. » 41, 42. 3> 40. » 40. 3» IG. » 39, 40. 5) 19. 3> 39. » 5. » IG, 17, 61. 3< 4. 3> 30. 3) 8, 23. § 2. § 32. § 41. §§ 67—85. § 74. §§ 42, 46. § 69. §§ 7-33. § 48. § 42. § 44. I 27. § 87. §§ 99—102. §§ 96, 97. §§ 96—98. § 25. §§ 93, 96. § 30. § 91. § 5- §§ 25, 27. § 2. § 64. §§ 10, 42. Bih. till Iliksd. Vrot. 189.2. K) Sami. 1 Afd. 2 Band. (Riksg.-kontoreta reglemente.)