utfärdadt vid slutet af 1890 års riksdag

« i In nehålls-förteckning. Riksgäldskontorets föremål § 1. » skulder §§ 2 och 3. )> fordringar för utbetalda lån §§ 4—6. » återstående utgifter till följd af beslut vid föregående riksdagar §§ V—13. » utbetalningar, anvisade vid innevarande riksdag, §§ 14 och 15. Med statsregleringen gemenskap egande utgifter § 16. På Riksgäldskontoret anvisade kreditiv §§ 17—20. Från Riksgäldskontoret utgående riksdags- och revisionskostnader, aflöningar, förvaltningsutgifter m. m. §§ 21—31. Riksgäldskontorets inkomster och tillgångar §§ 32—43. Redovisningen af de till Riksgäldskontoret ingående medel §§ 44—46. Riksgäldskontorets styrelse §§ 47—55. Fullmäktiges sammankomster §§ 56—63. » särskilda åligganden och uppdrag §§ 64—82. Riksgäldskontorets betjening §§ 83 och 84. Lediga tjensters bestridande och tillsättande §§ 85—89. Behandlingen af frågor rörande tjensteförsummelser §§ 90—95. Pensionerandet af Riksgäldskontorets betjening §§ 96—99. Allmänna bestämmelser § 100. 3 Reglemente för Riksgäldskontoret. § i. Riksgäldskontoret har till föremål: a) att ombesörja liqviden af svenska statens skuld, för hvilken Riksdagen enligt § 66 Regeringsformen ansvarar; b) att verkställa alla de utbetalningar, som af Rikets Ständer eller Riksdagen blifvit å detta verk anvisade; c) att mottaga, förvalta och redovisa alla härtill anslagna tillgångar och inkomster samt hålla uppkommande, till Riksgäldskontoret levererade öfverskott och behållningar Riksdagen till hända; d) att, i saknad af annan tillgång för bestridande af beviljade och å Riksgäldskontoret anvisade utgifter, upplåna dertill oundgängligen erforderliga medel; och e) att utföra alla uppdrag och åligganden, som Riksgäldskontoret för öfrigt af Rikets Ständer eller Riksdagen erhållit. Angående Riksgäldskontorets skulder. § 2. De af Riksgäldskontoret för upptagna lån utfärdade och förut icke inlösta eller eljest, jemlikt behörig föreskrift, ur räkenskaperna afförda obligationer, äfvensom de obligationer, hvilka hädanefter varda af detta verk utgifna, böra, så till kapital som upplupna räntor, enligt desammas ordalydelse infrias. Der preskriptionstid i afseende på någon särskild del af Riksgäldskontorets skulder icke blifvit stadgad, komma skulderna, intill dess annorlunda förordnas, att i vederbörlig ordning liqvideras, utan afseende å den tid, inom hvilken fordringar hos enskilde eller hos Kongl. Maj:t och Kronan skola nu eller framdeles göras gällande. Härförutan har Riksdagen medgifvit: 4 a) att till innehafvare!! stäld obligation må, då derom hos Fullmäktige göres framställning, på viss namngifven person öfverlåtas, för att endast i dennes hand vara gällande, samt, derest egaren sedermera det önskar, å nyo kunna göras gällande i hvarje innehafvares hand, allt under de vilkor i afseende på behöriga anteckningar å sjelfva obligationen samt i Kontorets räkenskaper, som Fullmäktige ega föreskrifva; b) att Fullmäktige må, när sådant icke för Riksgäldskontoret medför olägenhet, kunna medgifva omedelbar inlösen i Riksgäldskontoret af förfallna obligationer och räntekuponger, fastän desamma enligt obligationernas lydelse och stadgandena i lånekontrakten böra å deruti angifna utrikes orter infrias; för hvilket ändamål Fullmäktige må träffa erforderliga överenskommelser med de låneöfvertagare, som kontraktsenligt skola ombesörja denna inlösen; samt c) att, då s. k. riksgäldssedlar i Riksgäldskontoret till inlösen företes, Fullmäktige ega att, derest sedlarne befinnas rigtiga, låta desamma med Riksgäldskontorets medel infria. Beträffande antalet egenhändiga undersJcrif''ter å Riksgäldskontorets obligationer har Riksdagen föreskrifvit, att obligationer, som komma att af Riksgäldskontoret utlemnas, böra vara försedda, då deras valör ej uppgår till 1,000 kronor eller motsvarande belopp i utländskt myntslag, med minst en, då valören utgör 1,000 kronor eller högre belopp till och med 2,000 kronor eller motsvarande belopp i utländskt myntslag, med minst två samt, då valören öfverstiger 2,000 kronor eller motsvarande belopp i utländskt myntslag, med minst tre handskrifna namnteckningar, I afseende på Riksgäldskontorets skulder, om hvilka Kontorets räkenskaper och handlingar lemna fullständig upplysning, och hvilkas belopp vid nästlidna års slut finnas summariskt uppgifna uti bil. A vid detta reglemente, böra i öfrigt de föreskrifter, som äro intagna uti de vid föregående riksdagar för Riksgäldskontoret utfärdade reglementen, i de delar samma föreskrifter ännu icke blifvit fullgjorda, fortfarande tjena till efterrättelse. § 3. Sistlidne års Riksdag har, med anledning af 1888 års svenska tre procent statslåns upptagande, beslutat, att till de under Riksgäldskontorets förvaltning stående liqvidations- och amortissementsfonderna skall årligen, räknadt från och med innevarande år, utbetalas eu annuitet till belopp motsvarande fyra procent af den för detta lån erhållna valuta, eller 885,333 kronor 33 öre, af hvilken annuitet ränta å 1888 års lån främst skall utgå, men återstoden användas till amortering å statsskulden medelst ökad utlottning eller obligationsinköp tid efter annan. 5 Angående Riksgäldskontorets fordringar för de af dess medel utbetalda eller godtgjorda lån. § 4. Beträffande Riksgäldskontorets fordringar för meddelade lån, om hvilkas belopp Kontorets böcker och räkenskaper lemna fullständig upplysning och å hvilka, för tiden vid nästlidna års slut, en förteckning jemväl tinnes detta i’eglemente bifogad (bil. B), skola de förbindelser, å hvilka fordringarne sig grunda, jemte föreskrifterna uti äldre reglementen i tillämpliga delar fortfarande tjena till efterrättelse. Innevarande års Riksdag har dels berättigat Borås jernvägsahtiebolag att, med anlitande af bolagets reservfond, å bolagets skuld till Riksgäldskontoret afbetala 300,000 kronor å tid, då Fullmäktige i Riksgäldskontoret finna sådant kunna utan förlust för staten ske, dels ock medgifvit att, sedan bolaget vid det tillfälle, då sagda inbetalning kommer att ega rum, af det derefter återstående beloppet jemväl inbetalat hvad som erfordras för detsammas afrundande till närmast lägre tusental kronor, ny amorteringsplan må uppgöras, enligt hvilken återstoden af lånet kommer att, med bibehållande af räntan vid fyra procent om året, slutbetalas samma år, som lånet enligt nu gällande amorteringsplan skolat slutligen gäldas, eller år 1906. § 6- Riksdagen har år 1879 beslutat: a) att bemyndiga Fullmäktige i Riksgäldskontoret att, i den mån ansökningar derom inkomme, emot förbindelser af allmänna inrättningar, banker och andra . med af Kongl. Maj:t faststäld bolagsordning försedda kreditanstalter, mot pant af obligationer eller skuldförbindelser, idfärdade. af svenska jernväg sbolag, som före utgången af 1878 undfått koncession, utlemna lån på viss tid, dock ej längre än till slutet af år 1893, och till sammanräknadt belopp af högst tjugutre millioner kronor; b) att medel till ofvannämnda utlåning skulle beredas genom försäljning af återstående osålda obligationer, tillhörande vare sig 1872 års i riksdaler riksmynt förskrifna statslån eller 1875 års i tyska riksmark förskrifna statslån eller 1878 års i pund sterling och francs förskrifna statslån; c) att upplåning enligt nästföregående moment ej finge ega rum annorledes, än i den mån de af ofvannämnda utlåning föranledda utgifter gjorde sådan upp - 6 låning nödig; skolande Fullmäktige i öfrigt vid upplåningen tillvägagå på sätt de finna lämpligast och bäst befrämja statens fördel; d) att lånesökande skulle inom den 1 Juni 1880 hos Fullmäktige i Riksgäldskontoret anmäla, ej allenast hvilka jernvägsobligationer eller af jernvägsaktiebolag utfärdade skuldförbindelser de önskade att såsom pant erbjuda, samt beloppet af det sökta lånet, utan ock inom hvilken tid, före utgången af 1893, de ville återbetala det lån, som erhölles; börande i fråga om återbetalningstiden iakttagas, att, der den lånesökandes verksamhet grundade sig på oktroj, meddelad för viss tid, återbetalningstiden ej finge utöfver oktrojtiden utsträckas, dock med rätt för sådan låntagare att, om ny oktroj erhölles, få omsätta lånet till senare, vid lånets beviljande under sådan förutsättning bestämd tid inom utgången afår 1893; e) att lånevilkoren skulle bestämmas sålunda, att staten, jemte fullt betryggande säkerhet för de beviljade lånens återbetalning på utfästa tider samt för behörigt gäldande af den å lånen betingade ränta, erhölle full ersättning för de ränte- och öfriga utgifter, som statens för ifrågavarande ändamål gjorda upplåning medförde; f) att utlåningen skulle af Fullmäktige i Riksgäldskontoret verkställas enligt de närmare, här ofvan ej angifna bestämmelser, som, efter det förslag dertill af Fullmäktige afgifvits, af Kongl. Maj:t komme att fastställas; samt g) att de sålunda utlånta medlen efter deras återbetalning till Riksgäldskontoret skulle, derest de då ej funnes erforderliga vare sig för fortsättning af stambanebyggnaderna eller för nybyggnader vid statsjernvägarne, användas till påskyndande af amorteringen af statens skuld. Angående Riksgäldskontoret åliggande utbetalningar. l:o. Återstående utgifter till följd af beslut vid föregående riksdagar. § 7. Sistlidne års Riksdag har, till fortsättning af arbetena å stambanan norr om Sollefteå för år 1890 beviljat ett anslag af 4,000,000 kronor och deraf till utgående från riksgäldskontoret anvisat 2,600,000 kronor, att enligt Kongl. Maj:ts disposition utbetalas. Stambanan genom öfre Norrland skall, enligt Riksdagens beslut år 1888, mellan Skorped i Vesternorrlands län och Vännäs i Vesterbottens län framdragas öfver Anundsjö, Björna, Trehörningsjö och Nyåker, med rätt för Kongl. Maj:t att närmare bestämma de orter, banan skall genomgå. 7 § 8. Riksdagen bär år 1885, under förutsättning att de i statsrådsprotokollet öfver civilärenden för den 25 Februari samma år omförmälda, utaf staden Hudiksvall och Hudiksvalls trävaruaktiebolag erbjudna upplåtelser till staten af mark och af flottleden mellan Hybosjön och sjön Gryttjen komma till stånd, dels medgifvit, att Hudihsvalls jernvägsaktiebolags jernväg mellan Hudiksvall och Näsviken med alla tillbörigheter i fast och lös egendom, deribland ångbåtar och pråmar jemte sjöstationer med åbyggnader samt fordringar enligt bok, vid tiden för öfverlåtelsen, må för statens räkning inköpas, att tagas i besittning den 1 November 1887, mot en köpeskilling af 536,488 kronor 15 öre, hvilken erlägges sålunda, att staten l:o) eftergifver hvad af det bolaget beviljade statslån återstår oguldet den 31 December 1887, beräkuadt att utgöra kronor 185,677: 97. och 2:o) sistnämnda dag betalar till bolaget dels mot erhållande af bolagets oguldna, i jernvägen intecknade obligationer ett deremot svarande belopp, beräknadt till 105,624 kronor 7 öre, dels ock ytterligare 245,186 kronor 11 öre eller sålunda tillhopa .......................................................................... „ 350,810: 18. Summa Kronor 536,488: 15 dels öfverlåtit åt Kongl. Maj:t att fastställa de närmare vilkor, förbehåll och bestämmelser, som vid uppgörande af aftalet med jernvägsaktiebolaget må finnas erforderliga; dels beviljat och stält till Kongl. Maj:ts disposition för jernvägens inköpande och dess ombyggande till bredspårig samt utsträckande till norra stambanan vid Ljusdal och förseende med rörlig materiel 4,623,300 kronor och deraf anvisat till utgående under år 1886 .................................................................. kronor 2,000,000: — „ „ 1887 .................................................................. „ 2,350,300: — samt „ „ 1888 .................................................................. „ 273,000: —; och åligger det Riksgäldskontoret att, efter Kongl. Maj:ts disposition, utbetala ofvannämnda belopp, i den mån de ännu ej lyftats. § 9- Riksdagen har år 1879 till Kongl. Maj:ts förfogande, för att, på sätt och i den ordning, Kongl. Maj:t skulle ega att närmare bestämma, användas till inköp af Hallsberg—Motala—Mjölby jernväg tillika med allt hvad dertill hörer, så väl fast som löst, såsom husbyggnader, rörlig materiel, reservdelar till lokomotiv och vag - 8 nar, verkstadsinventarier och redskap, telegraf- och signaleringsinrättning, stält ett belopp af högst 4,000,000 kronor samt bemyndigat Fullmäktige i Riksgäldskontoret att genom försäljning af då återstående osålda obligationer, tillhörande vare sig 1872 eller 1875 eller 1878 års statslån, anskaffa de härför nödiga medlen, för att i enlighet med Kongl. Maj:ts beslut utbetalas; och åligger det alltså Riksgäldskontoret att tillhandahålla och behörigen utbetala hvad af nämnda anslag ännu ej lyftats. § io. Till låneunderstöd för enskilda jernvägar har 1881 års Riksdag beviljat och stält till Kongl. Maj:ts disposition ett extra anslag af 5,000,000 kronor, att utgå under fem år från och med år 1882 med 1,000,000 kronor årligen, dock så att belopp, som ej blifvit till utgående under ett af dessa år anvisadt, må för ett efterföljande år af samma femårsperiod disponeras, egande Kongl. Maj:t att å detta anslag till understödjande af nya, ännu ej påbörjade enskilda jernvägsanläggningar anvisa af Kongl. Maj:t beviljade understödsbelopp, att utgå i enlighet med följande vilkor och bestämmelser: l:o) att kostnadsförslag och arbetsplan fastställas af Kongl. Maj:t, som ock närmare bestämmer de ställen, livilka jernväg skall beröra, varande det sökande bolaget skyldigt att godtgöra de särskilda kostnader för möjligen erforderliga besigtuingar, extra biträdens användande med mera dylikt, hvilka kunna af kostnadsförslaget och arbetsplanens granskning föranledas; 2:o) att låneunderstödet må utgöra högst hälften af anläggningskostnaden efter det faststälda kostnadsförslaget samt lyftas i mån af arbetets fortgång på sätt och å tider, som Kongl. Maj:t bestämmer, dock med iakttagande deraf att bolagsmännens inbetalningar å af dem tecknade belopp skola ske i förhållande till de andelar af lånesumman, som lyftas, och före lyftningen af dessa låneandelar; skolande härjemte en tiondedel af den beviljade låneförsträckningen innestå till dess besigtning af jernvägsanläggningen blifvit i öfverensstämmelse med § 2 mom. 2 af kongl. kungörelsen den 11 December 1874, angående ordningen för afsyning och besigtning af enskilda jernvägar och deras upplåtande för allmän trafik, förrättad, och väg- och vattenbyggnadsstyrelsen meddelat tillstånd till banans öppnande för allmän trafik; 3:o) att det lånesökande bolaget, för att kunna erhålla statsunderstöd, skall vara skyldigt hos Kongl. Maj:t styrka, att det förfogar öfver ett kapital, som jemte statslånet är fullt tillräckligt till jernvägsanläggningens utförande på sätt arbetsplan och kostnadsförslag innehålla och hvaraf minst så stor del, som motsvarar hälften af den beräknade anläggningskostnaden, bör utgöras af tecknadt eller inbetaldt aktiebelopp eller eljest utan återbetalningsskyldighet lemnadt tillskott till jernvägsanläggningens utförande; 9 4:o) att i afseende å ifrågavarande försträckningar skall iakttagas: a) att annuiteten beräknas till fena procent å ursprungliga försträclmingsbeloppet, af hvilken annuitet först godtgöres ränta efter fyra och en half för hundra å oguldet kapitalbelopp, och återstoden utgör afbetalning derå; b) att räntefrihet ej må beviljas, men anstånd med räntans erläggande medgifvas för högst tre år, dock icke utöfver ett år från den dag, då, enligt Kongl. Maj:ts bestämmande, jernväg senast skall vara färdig och för trafik öppnad; skolande beloppet af den ränta, med hvars erläggande anstånd sålunda medgifves, till staten inbetalas, sedan genom de stadgade annuitetsliqvklerna all öfrig ränta, med hvilken anstånd icke beviljats, blifvit gulden och kapitalet godtgjordt, så att efter nämnda tids förlopp med annuitetens erläggande fortfares så länge, till dess äfven beloppet af den ränta, med hvars erläggande anstånd medgifvits, blifvit till staten inbetaldt; och c) att kapitalafbetalning skall vidtaga tre år efter den dag, då, enligt Kongl. Maj:ts bestämmande, jernväg senast skall vara färdig och för trafik öppnad; 5:o) att jernvägsanläggningen med alla dertill hörande byggnader och materiel, äfvensom all bolagets öfriga egendom, skall utgöra säkerhet för den af staten lemnade försträckning, och staten till säkerhet för sin fordrans utbekommande erhålla inteckning med förmånsrätt framför hvarje annan fordran i den jernväg, för hvars anläggning den ifrågavarande försträckningen beviljats; börande ej mindre, såsom vilkor för statslåns erhållande och tillgodonjutande, i bolagsordningen intagas stadgande om bolagets skyldighet att till säkerhet för statens fordran inteckna bolagets jernväg med förmånsrätt för samma fordran framför hvarje annan fordran hos bolaget, än ock en tredjedel af det beviljade statslånet innestå, till dess inteckning med ofvan stadgad förmånsrätt i bolagets jernväg meddelats för förut lyftade andelar af lånet; hvarjemte ofvanberörda sista tredjedel ej må utbekommas, förr än inteckning för dess belopp med förmånsrätt framför hvarje annan fordran än statens blifvit i bolagets jernväg behörigen meddelad; 6:o) att Kongl. Maj:t skall insätta en ledamot i direktionen för hvarje jernvägsbolag, som innehar lån af staten, och utse en revisor att deltaga uti granskningen af bolagets förvaltning och räkenskaper, samt att arfvode till sålunda utsedd direktör och revisor skall bekostas af bolaget; 7:o) att hvarje jernvägsbolag, som erhållit statsunderstöd, skall vara skyldigt underkasta sig så väl de bestämmelser i fråga om samtrafik, hvilka Kongl. Maj:t kan finna godt för bolaget bestämma, som ock i öfrigt alla de vilkor och kontroller, som af Kongl. Maj:t pröfvas lämpliga och nödiga; samt 8:o) att hvarje sådant bolag, som nyss är nämndt, må, då Kongl. Maj:t så pröfvar lämpligt, dels utan kostnad eller årlig ersättning undfå upplåtelse af den för jernvägsanläggningen erforderliga, Kronan tillhöriga mark, som står under dess omedelbara disposition, hvaremot, när frågan är om boställsjord eller annan åt Bill. till Riksd. Prof. 1890. 10 Sami. 1 Afd. 2 Band. 2 (Riksg.-kontorets reglemente.) 10 enskild person med åborätt eller annorledes upplåten kronojord, ersättning derför af bolaget bör lemnas i enlighet med gällande expropriationslag, dels ock kostnadsfritt begagna sådana å Kronans egor belägna kalk- och stenbrott jemte grustägter, som kunna vara disponibla; och åligger det Riksgäldskontor att behörigen tillhandahålla och utbetala det ännu ej lyftade belopp, Kongl. Maj:t å detta anslag anvisat. § Il Till låneunderstöd för enskilda jernvägar har 1880 års Riksdag beviljat och stält till Kongl. Majrts disposition ett extra anslag af 5,000,000 kronor, att utgå under fem år från och med år 1887 med 1,000,000 kronor årligen, dock så att belopp, som ej blifvit till utgående under ett af dessa år anvisadt, må för ett efterföljande år af samma femårsperiod disponeras, egande Kongl. Maj:t att å detta anslag, till understödjande af nya, ännu ej påbörjade enskilda jernvägsanläggningar, anvisa af Kongl. Maj:t beviljade understödsbelopp, att utgå i enlighet med följande vilkor och bestämmelser: l:o) att kostnadsförslag och arbetsplan fastställas af Kongl. Maj:t, som ock närmare bestämmer de ställen, hvilka jernväg skall beröra, varande det sökande bolaget skyldigt att godtgöra de särskilda kostnaderna för möjligen erforderliga besigtningar, extra biträdens användande med mera dylikt, hvilka kunna af kostnadsförslagets och arbetsplanens granskning föranledas; 2:o) att låneunderstödet må utgöra högst hälften af anläggningskostnaden efter det faststälda kostnadsförslaget samt lyftas i mån af arbetets fortgång på sätt och å tider, som Kongl. Maj:t bestämmer, dock med iakttagande deraf att bolagsmännens inbetalningar å af dem tecknade belopp skola ske i förhållande till de andelar af lånesumman, som lyftas, och före lyftningen af dessa låneandelar; skolande härjemte en tiondedel af den beviljade låneförsträckningen innestå till dess besigtning af jernvägsanläggningen blifvit i öfverensstämmelse med § 2 mom. 2 af Kongl. kungörelsen den 11 December 1874, angående ordningen för afsyning och besigtning af enskilda jernvägar och deras upplåtande för allmän trafik, förrättad, och väg- och vattenbyggnadsstyrelsen meddelat tillstånd till banans öppnande för allmän trafik; 3:o) att det lånesökande bolaget, för att kunna erhålla statsunderstöd, skall vara skyldigt hos Kongl. Maj:t styrka, att det förfogar öfver ett kapital, som jemte statslånet är fullt tillräckligt till jernvägsanläggningens utförande på sätt arbetsplan och kostnadsförslag innehålla och hvaraf minst så stor del, som motsvarar hälften af den beräknade anläggningskostnaden, bör utgöras af tecknadt eller inbetaldt aktiebelopp eller eljest utan återbetalningsskyldighet lemnadt tillskott till jernvägsanläggningens utförande; 11 4:o) att i afseende å ifrågavarande försträckningar skall iakttagas: a) att annuiteten beräknas till fem procent å ursprungliga försträckningsbeloppet, af hvilken annuitet först godtgöres ränta efter fyra och en half för hundra å oguldet kapitalbelopp, och återstoden utgör afbetalning derå; b) att räntefrihet ej må beviljas, men anstånd med räntans erläggande medgifvas för högst tre år, dock icke utöfver ett år från den dag, då, enligt Kongl. Maj:ts bestämmande, jernväg senast skall vara färdig och för trafik öppnad; skolande beloppet af den ränta, med hvars erläggande anstånd sålunda medgifves, till staten inbetalas, sedan genom de stadgade annuitetsliqviderna all öfrig ränta, med hvilken anstånd icke beviljats, blifvit gulden och kapitalet godtgjordt, så att efter nämnda tids förlopp med annuitetens erläggande fortfares så länge, till dess äfven beloppet af den ränta, med hvars erläggande anstånd medgifvits, blifvit till staten inbetaldt; och c) att kapitalafbetalning skall vidtaga tre år efter den dag, då, enligt Kongl. Maj:ts bestämmande, jernväg senast skall vara färdig och för trafik öppnad; 5:o) att jernvägsanläggningen med alla dertill hörande byggnader och materiel, äfvensom all bolagets öfriga egendom, skall utgöra säkerhet för den af staten lemnade försträckning, och staten till säkerhet för sin fordrans utbekommande erhålla inteckning med förmånsrätt framför hvarje annan fordran i den jernväg, för hvars anläggning den ifrågavarande försträckningen beviljats; börande ej mindre såsom .vilkor för statslånets erhållande och tillgodonjutande i bolagsordningen intagas stadgande om bolagets skyldighet att till säkerhet för statens fordran inteckna bolagets jernväg med förmånsrätt för samma fordran framför hvarje annan fordran hos bolaget, än ock en tredjedel af det beviljade statslånet innestå till dess inteckning med ofvan stadgad ''förmånsrätt i bolagets jernväg meddelats för förut lyftade andelar af lånet; hvarjemte ofvan berörde sista tredjedel ej må utbekommas, förr än inteckning för dess belopp med förmånsrätt framför hvarje annan fordran än statens blifvit i bolagets jernväg behörigen meddelad; 6:o) att Kongl. Maj:t skall insätta en ledamot i direktionen för hvarje jernvägsbolag, som innehar lån af staten, och utse eu revisor att deltaga uti granskningen af bolagets förvaltning och räkenskaper, samt att arfvode till sålunda utsedd direktör och revisor skall bekostas af bolaget; 7:o) att hvarje jernvägsbolag, som erhållit statsunderstöd, skall vara skyldigt underkasta sig så väl de bestämmelser i fråga om samtrafik, hvilka Kongl Maj:t kan finna godt för bolaget bestämma, som ock i öfrigt alla de vilkor och kontroller, som af Kongl. Maj:t pröfvas lämpliga och nödiga; samt 8:o) att hvarje sådant bolag, som nyss är nämndt, må, då Kongl. Maj:t så pröfvar lämpligt, dels utan kostnad eller årlig ersättning undfå upplåtelse af den för jernvägsanläggningen erforderliga, Kronan tillhöriga mark, som står under dess omedelbara disposition, hvaremot, när fråga är om boställsjord eller annan åt en - 12 skild person med åborätt eller annorledes upplåten kronojord, ersättning derför af bolaget bör lemnas i enlighet med gällande expropriationslag, dels ock kostnadsfritt begagna sådana å Kronans egor belägna kalk- och stenbrott jemte grustägter, som kunna vara disponibla; och åligger det Riksgäldskontoret att behörigen tillhandahålla och utbetala de ännu ej lyftade belopp, Kongl. Maj:t å detta anslag anvisat eller ytterligare kan komma att anvisa. § 12. Jemte det 1883 års Riksdag beslutat, att en särskild fond skall bildas och af Statskontoret förvaltas, med ändamål att genom lån understödja odling af sänka trakter, samt att de till Statskontoret inflytande annuiteter å odlingslån skola från och med år 1884 till och med år 1888 till denna fond ingå, har Riksdagen föreskrifvit, att under åren 1884 till och med 1888 Riksgäldskontoret skall, i mån af behof och uppå reqvisition af Kongl. Maj:t, till fonden öfverlemna medel till så stort belopp, som jemte nyssnämnda, till fonden ingående annuiteter å odlingslån må kunna erfordras till fyllande af högst eu million kronor årligen; samt att Riksgäldskontoret skall af fonden erhålla godtgörelse för den ränteutgift, som, genom berörda medels öfverlemnande till fonden, för Riksgäldskontoret förorsakas. § 13. Riksdagen har år 1888 beslutat, att till odlingslånefonden må under hvarje af åren 1889—1893 ej mindre ingå de till Statskontoret inflytande annuiteter å odlingslån än äfven af Riksgäldskontoret, i mån af behof och uppå reqvisition af Kongl. Maj:t, öfverlemnas medel till så stort belopp, som jemte de till fonden ingående annuiteter kan erfordras till fyllande af högst en million kronor årligen; samt att Riksgäldskontoret skall af fonden erhålla godtgörelse för den ränteutgift, som, genom berörda medels öfverlemnande till fonden, för Riksgäldskontoret förorsakas. 2:o. Under innevarande riksdag på riksgäldskontoret anvisade utgifter. § 14. Innevarande års Riksdag har, i anledning af en utaf Kongl. Maj.t till Riksdagen aflåten proposition, för sin del antagit en förnyad förordning angående Sveriges allmänna hypoteksbank, i hvilken förordnings 4 § stadgas: 13 “Till grundfond för allmänna hypoteksbanken öfverlemnar staten genom riksgäldskontoret ett belopp af trettio millioner kronor i af staten utgifna obligationer, ouppsägbara å innehafvarens sida samt förskrifna med tre och en half procent årlig ränta; egande hypoteksbanken öfver dem förfoga efter som här nedan sägs.“ I följd häraf åligger det Riksgäldskontoret att utfärda och, mot återbekommande af de förut såsom grundfond för allmänna hypoteksbanken af Riksgäldskontoret utfärdade obligationer till belopp af tillsammans 8,000,000 R:dr R:mt, till allmänna hypoteksbanken öfverlemna ofvan omförmälda statsobligationer. § 15. Innevarande års Riksdag har dels, på det Kongl. Maj:t må blifva i tillfälle att för statens räkning för en köpeskilling af högst 6,750,000 kronor och på de vilkor i öfrigt, Kongl. Maj:t bestämmer, inköpa jernvägen mellan Luleå och gränsen mot Norge med alla dertill hörande byggnader och öfriga för trafikens behof utförda anläggningar jemte den vid jernvägen befintliga rullande materiel, som, vid en af maskiningeniören V. L. Klemming i september månad år 1889 verkstäld uppskattning derå, uppgifvits tillhöra bolaget “The Swedish and Norwegian railway company, limited11, till Kongl. Maj:ts förfogande anvisat ej mindre nämnda belopp, 6,750,000 kronor, än äfven för bestridande af ifrågakommande kostnader för inköpets verkställande 250,000 kronor, att, i den mån sådant erfordras, för de dermed afsedda ändamålen användas, dels och anvisat de ifrågavarande beloppen, tillhopa högst 7,000,000 kronor, att utgå från Riksgäldskontoret, med rätt för Kongl. Maj:t att lyfta beloppen, när Kongl. Maj:t finner sådant nödigt. 3:o. Med statsreglering^! gemenskap egande utgifter. § 16- I händelse under löpande året skulle visa sig, att Statskontorets inkomster äro otillräckliga för bestridande af dess utgifter, åligger det Riksgäldskontoret att, sedan Kongl. Maj:t, uppå Statskontorets underdåniga anmälan, pröfvat behofvet, för dess fyllande tillhandahålla Statskontoret det belopp, Kongl. Maj:t för sådant ändamål finner för godt bestämma; dock med förbindelse för Statskontoret att, så snart dess tillgångar det medgifva, återgälda hvad Riksgäldskontoret sålunda förskjutit. 14 4:o. På Riksgäldskontoret anvisade kreditiv. § 17. Till följd af stadgandet i Regeringsformens 63 § har Riksdagen anslagit och till utbetalning från Riksgäldskontoret anvisat en lereditivsumma af tre millioner kronor, för att vid infallande lerig af Konungen lyftas, sedan han Statsrådet in pleno hört och Riksdagen sammankallat. Riksdagens å denna summa utfärdade förseglade anordning får ej förr brytas eller summan af Fullmäktige utbetalas, än sedan riksdagskallelsen blifvit i bufvudstadens kyrkor vederbörligen kungjord. § 18. Den Jcreditivsumma, som, enligt ofvan åberopade grundlagsstadgande, bör å Riksgäldskontoret anvisas för att, på sätt detsamma innehåller, under tiden mellan innevarande och nästkommande riksdag vara tillgänglig, då Konungen till rikets försvar eller andra högst vigtiga och angelägna ändamål, sedan hela Statsrådets tankar deröfver blifvit inhemtade, finner den vara oundgängligen nödig, har Riksdagen faststält till en million fem hundra tusen kronor. § 19- För bestridande af ifrågakommande utbetalningar utaf de genom näst föregående paragrafer å Riksgäldskontoret anvisade kreditiv böra detta vei’ks härtill disponibla tillgångar begagnas, och, i fall dessa icke äro tillräckliga, de derutöfver erforderliga medlen af Riksgäldskontoret upplåuas mot Kontorets obligationer, stälda till inlösen antingen efter viss förfallotid eller efter föregången uppsägning; egande Fullmäktige att, med hänsigt till de vid upplåningen sig företeende omständigheter och förhållanden, bestämma räntevilkoren samt fastställa betalningsterminerna för dessa obligationer; dock får obligationernas förfallotid icke utsättas senare än fem år efter deras utgifningsdag. § 20. Till bestridande af sådana Telegrafverkets oförutsedda utgifter, som för uppfyllande af traktatsenliga förbindelser kunna erfordras, har Riksdagen medgifvit, att Kongl. Maj:t må ega att, i händelse verkets egna medel dertill icke lemna tillgång, i Riksgäldskontoret utbekomma förskott till belopp af högst etthundrafemtio tusen kronor. 15 5:o. Från Riksgäldskontoret utgående riksdags- och revisionskostnader, ållon ingar, förvaltningsutgifter, in. in. § 21. Alla på Riksdagens beslut grundade utgifter för riks dagskostnader skola, intill dess annorlunda af Riksdagen förordnas, under behörigt iakttagande af samma, genom Riksdagens Statsutskott Fullmäktige till efterrättelse härvid meddelade beslut, omedelbart från Riksgäldskontoret till vederbörande utbetalas, hvarförutan sådana af Riksdag föranledda utgifter, som i anseende till deras föremål eller beskaffenhet dels redan blifvit, dels framdeles varda af Kongl. Maj:t godkända och å Kongl. Statskontoret anvisade, må, efter erhållna reqvisitioner och anstäld granskning af derför aflemnade verifikationshandlingar, Kongl. Statskontoret af Riksgäldskontoret godtgöras. § 22. Kostnaderna för nödiga reparationer och andra arbeten, för vederbörligt underhåll och tillsyn så väl af den för Riksgäldskontoret anvisade som af de för Riksdagens sammankomster afsedda fasta egendomar, äfvensom för de uti samma egendomar befintliga inventariers underhåll och komplettering, skola utaf Riksgäldskontorets medel bestridas, i likhet med andra till så kallade kontors expenser vanligen hänförda utgifter. § 23. För komplettering och utvidgande af Riksdagens bibliotek samt dermed förenade utgifter kommer ett årligt anslag af två tusen kronor att utgå; och skola de af 1882 års Riksdag faststälda stadgar för Riksdagens bibliotek samt instruktion för bibliotekarien vid Riksdagens bibliotek tjena till eftei’rättelse. Riksdagen har år 1884 beslutat: a) att bestämma aflöningen för Riksdagens bibliotekarie till: lön ....................................................................................... kronor 2,500: — och tjenstgöringspenningar................................................ „ 1,500: — kronor 4,000: —; att lönen må kunna, efter fem års tjenstgöring i befattningen, ökas med 500 kronor; att, om bibliotekarien erhåller fri bostad med nödig vedbrand, tjenstgöringspenningarne skola utgå med endast 600 kronor, dock så, att, vid afdrag i följd af 16 tjenstledighet, detsamma, med tillämpning af de för sådant fall gifna bestämmelser, sker för hela beloppet af tjenstgöringspenningarne från aflöningsbeloppet i dess helhet; att i fråga om tjenstgöringspenningars och pensions erhållande samma bestämmelser må gälla för Riksdagens bibliotekarie, som i Riksgäldskontorets reglemente finnas för detta kontors tjensteman augifna; att bibliotekarien skall vara skyldig ej mindre att ställa sig till efterrättelse gällande eller blifvande stadgar för Riksdagens bibliotek och instruktion för bibliotekarien vid Riksdagens bibliotek än ock utan vidare ersättning lemna det biträde, som Fullmäktige i Riksgäldskontoret kunna af honom påkalla, dels vid upprättande af alfabetiskt ordnadt sakregister till Rikets Ständers protokoll med bihang för tiden från och med år 1809 till och med år 1866 och dels vid göromål för Riksgäldskontorets räkning; b) att Fullmäktige i Riksgäldskontoret må ega att vid Riksdagens bibliotek anställa eu vaktmästare med åtnjutande af dels: lön .......................................................................................... kronor 600: — tjenstgöringspenningar ......................................................... „ 100: — kronor 700: — dels ock antingen fri bostad med nödig vedbrand eller, i stället för denna förmån, 200 kronor såsom tjenstgöringspenningar; hvilken aflöning må kunna, efter fem års ordinarie tjenst, böjas, lönen med 100 och tjenstgöringspenningarne med 100 kronor; att i fråga om tjenstgöringspenningars och pensions erhållande samma bestämmelser må gälla för den vid Riksdagens bibliotek anstälde vaktmästare, som i Riksgäldskontorets reglemente finnas för vaktmästarne vid detta kontor angifna; och c) att så väl bibliotekariens som vaktmästarens vid Riksdagens bibliotek aflöning och pension skola utgå af förslagsanslaget till riksdagskostnader. § 24. De traktamenten och rcsekostnadser sättning ar, som tillkomma Riksdagens Revisorer, skola, enligt behörigen granskade och godkända räkningar, af Riksgäldskontoi-ets medel godtgöras; börande jemväl de arfvoden, Revisorerne bestämma för de hos dem anstälde sekreterare, kameral- och kanslibiträden samt vaktbetjente, utbetalas från Riksgäldskontoret, hvarifrån jemväl utgår den godtgörelse, som af Kongl. Maj:t i nåder bestämmes för den ledamot af Statskontoret, hvilken haft nådigt förordnande att Revisorerne med upplysningar tillhandagå. Likaledes må Revisorerne på Riksgäldskontoret anvisa ersättning ej mindre för inköp af 17 papper, skrifmaterialier och andra dylika utgifter för revisionens behof samt för annonser rörande Revisorernes sammanträden än ock för de kostnader, som kunna föranledas af sådana under revisionstiden verkstälda resor, som Revisorerne vid sammankomst in pleno ansett nödvändiga. Kostnaderna för tryckningen, häftningen och utdelningen af Bevisorernes berättelser angående granskningen af Stats-, Banko- och Riksgäldsverkens förvaltning, äfvensom af de förklaringar, som i anledning deraf kunna varda afgifna, böra äfven af Riksgäldskontorets medel bestridas. § 25. Aflöningen för justitieombudsmannen samt den hos honom anstälda Jcanslioch valdbetjening bör af Riksgäldskontor under sista månaden af hvarje qvartal utbetalas; skolande lönen för justitieombudsmannen, under den tid innevarande Riksdags statsreglering kommer att blifva gällande, utgå med åtta tusen kronor, eller lika belopp som justitiekanslerns aflöning enligt sagda statsreglering utgör; hvaremot justitieombudsmannen, derest han förut innehar tjenst på rikets stat, är skyldig att den dermed förenade löneinkomst frånträda, så länge han uppbär justitieombudsmanslönen. Utöfver den faststälda aflöningen eger den justitieombudsman, som hädanefter tillträder detta embete och dessförinnan icke är i hufvudstaden bosatt, att såsom flyttningshjelp uppbära från Riksgäldskontor ett tusen femhundra kronor. För ofvan bemälda kansli- och valdbetjening utgår aflöningen med följande årliga belopp, nemligen: för sekreteraren med fyratusen femhundra kronor; „ en kanslist, som tillika har skyldighet att ombesörja registratorsgöromålen, med tretusen kronor; hvilka två löner dock kunna höjas efter fem år med 500 kronor och efter tio år med ytterligare 500 kronor; „ en kanslist med tvåtusen femhundra kronor, dock med rätt för justitieombudsmannen att, utan tillsättning af omförmälde kanslist, till befordrande af göromålens gång inom expeditionen, vikariatsersättuing, renskrifning m. m. använda nämnda belopp, dock med skyldighet å hans sida att för medlens användning redovisa; samt „ en vaktmästare med åtta hundra kronor, hvilket belopp dock efter fem år kan höjas med 100 kronor, men så länge boställsrum i Riksdagens hus af nämnde vaktmästare inuehafvas, kommer att minskas med 150 kronor om året. I öfrigt skola de för justitiekanslersexpeditionen gällande bestämmelser och vilkor i tillämpliga delar, efter justitieombudsmannens bepröfvande, gälla äfven för justitieombudsmansexpeditionen ; hvarjemte särskilt är stadgadt, dels att sekreteraren hos justitieombudsmannen bör utan särskild ersättning jemväl bestrida de Bill. till Biksd. Prof. 1800. 10 Sami. 1 Afd. 2 Band. 3 (Kiksg.-kontorets reglemente.) 18 göromål, som tillhöra sekreterarebefattningen hos tryckfrihetskomité^ dels att, derest han förut innehar tjenst på rikets stat, samma vilkor och förbehåll skola vid uppbärandet af ofvan berörda aflöning iakttagas, som äro stadgade i afseende på utbetalningen af justitieombudsmanslönen vid enahanda fall. § 26. Till kostnader för justitieombudsmannens embetsresar hör Riksgäldskontoret uppå lians reqvisition och emot derför inom hvarje års utgång afgifvande redogörelse förskottsvis utbetala en summa af två tusen kronor. För upphandlingen af skrifmaterialier och för andra expenser vid justitieombudsmannens och tryckfrihetskomiténs expedition bör ett årligt belopp af fem hundra kronor, emot behörig redogörelse, förskottsvis af Riksgäldskontorets medel utanordnas. Tryckningen och häftningen af justitieombudsmannens embetsberättelser jemte dertill hörande bilagor böra verkställas och papperet för dessa handlingars tryckning anskaffas genom Fullmäktiges försorg; dock skall den dervid erforderliga korrektui-läsningen besörjas på sätt förut skett; börande samtliga trycknings- och häftningskostnaderna för ifrågavarande berättelser och bilagor omedelbart utaf Riksgäldskontoret godtgöras, utan afdrag å de till expenser för sagda expedition beviljade anslag, hvaremot de medel, hvilka inflyta genom samma berättelsers försäljning i bokhandeln, skola af justitieombudsmannen, som härom eger foga anstalt, inför Fullmäktige särskild! redovisas. § 27. Såsom arfvode åtnjuter Fullmäktiges ordförande tre tusen två hundra kronor, samt hvar och en af de öfrige Fullmäktige ett tusen sex hundra kronor årligen; hvarförutom Fullmäktig, som ej är i Stockholm bosatt, eger att för en resa årligen till och från hemorten uppbära kostnadsersättning, beräknad efter samma grunder, som gälla för beräknandet af resekostnadsersättningen åt Andra Kammarens ledamöter. § 28. Aftöningen för Riksgäldskontorets tjenstemannapersonal och vaktbetjening utgår enligt den af Riksdagen för nämnda verk faststälda aflöniugsstat, hvilken icke får öfverskridas; varande nedanstående vilkor och förbehåll stadgade för tillgodnjutande af den för bemälda tjenstemannapersonal och vaktbetjente beviljade löneförhöjning: - 19 l:o. Innehafvare af de ökade lönerna inom Riksgäldskontoret äro underkastade den vidsträcktare tjenstgöringsskyldighet eller den jemkning i åligganden, som antingen vid eu blifvande förändrad organisation af detta verk eller eljest kan varda i allmänhet stadgad; och böra de fullmakter, som för Riksgäldskontorets tjensteman utfärdas, innefatta förbehåll om vederbörandes skyldighet att åtaga sig de nya eller förändrade göromål, hvilka kunna dem åläggas. 2:o. Sådana uppdrag och bestyr, som till följd af Rikets Ständers eller Riksdagens förfoganden böra af tjenstemännen vid Riksgäldskontoret förrättas, skola, oaktadt särskilda arfvoden för enahanda uppdrag och göromål tillförene utgått, hädanefter inbegripas under vederbörandes bestämda tjensteåligganden, hvadan alltså den framtida vedergällningen för sagda uppdrag och bestyr kommer att innefattas i den aflöning, gällande stat upptager. 3:o. De med hvarje befattning förenade tjenstgöringspenningar få uppbäras endast för den tid, tjenstens innehafvare verkligen tjenstgjort eller åtnjutit semester, men skola för den tid, han eljest varit från tjenstgöringen befriad, utgå till den, som tjensten förrättat; dock må Fullmäktige kunna medgifva den tjensteman eller vaktbetjent, som af sjukdom hindras från bestridande af sin tjenst, att uppbära de för samma tjenst anvisade tjenstgöringspenningar eller någon del deraf. 4:o. Tjensteman vid Riksgäldskontoret får icke annan tjenstebefattning utom Riksgäldskontoret mottaga. Den, som till tjensteman vid Riksgäldskontoret utnämnes, vare skyldig att annorstädes innehafvande tjenstebefattning genast frånträda. Tjensteman, som till följd af förut gällande stadganden innehar tjenst utom Riksgäldskontoret, må dock densamma bibehålla, så länge den icke är för tjenstgöringen i Riksgäldskontoret hinderlig. § 29. Till belöning för extra arbeten och till uppmuntran för extra ordinaner, som ådagalagt synnerlig flit och skicklighet, ega Fullmäktige att använda sex tusen kronor årligen; dock får hvad häraf under årets lopp icke behöft utgifvas under ett påföljande år ej för samma ändamål användas. För öfrigt ega Fullmäktige icke att tilldela betjeniugen vid Riksgäldskontoret hvarken ljuspenningar eller andra arfvoden, än de i aflöningsstaterna och detta reglemente särskilt bestämda eller medgifna. § so. Såsom begrafningshjelp eller understöd för sterbhusen efter aflidne obemedlade tjensteman och vaktbetjente vid Riksgäldskontoret och f. d. Generalassistans - kontoret ega Fullmäktige att* under loppet af hvarje år, disponera en summa af högst två hundra tjugufem kronor. § 31. Derest Enke- och Pupillkassans vid Bilcsgäldskontoret afslutade och vederbörligen granskade räkenskaper för tiden till och med det år, då nästa riksdag slutar, skulle visa, att kassans inkomster under året understigit de utbetalningar, som derunder kassau ålegat, må den sålunda uppkomna bristen, inom ett belopp af högst två tusen två hundra femtio kronor för året, af Riksgäldskontorets medel godtgöras, under förbehåll likväl, att hvad utaf denna anslagssumma för ett år ej behöft användas icke får för ett annat af kassan tillgodonjutas, och under vilkor, att delegarnes bidrag under tiden utgå utan förminskning af deras uti det för kassan nu gällande reglemente bestämda belopp, samt att pensionerna för enkor och barn efter embets- och tjensteman samt vaktbetjente vid Riksgäldskontoret icke få höjas utöfver en fjerdedel af den ordinarie lön, hvilken den aflidne delegaren senast vid detta verk innehaft, och för tjenstemäns samt vaktbetjentes vid f. d. Generalassistanskontoret efterlemnade enkor och barn icke utöfver fem sextondedelar af det lönebelopp, efter hvilket den för sistnämnda Kontors tjenstemannapersonal stadgade årliga afgift till samma kassa blifvit beräknad och vederbörligen inbetald. Angående Riksgäldskontorets inkomster och öfriga tillgångar utom lånefordringarne. § 32. De till Riksgäldskontoret hörande och dit anslagna medel må icke, under någon förevändning eller med hvad vilkor som helst, derifrån ryckas eller användas till andra behof än dem Riksdagen bestämt. Allt förordnande, som deremot strider, vare kraftlöst (68 § Regeringsformen). Och må, vid liqviderande af Riksgäldskontorets fordringar, ackord, utan Riksdagens särskilda samtycke, icke medgifvas. § 33. Riksgäldskontoret egen att emottaga de medel, hvilka kunna inflyta vid försäljning af Kronan tillhöriga hus i städerna; hvarifrån dock undantagas auktions - 21 medlen för sådana hus, som äro inköpta för Kong!. Flottans i Karlskrona behof eller för allmänna magasinsinrättningens räkning, så vida ej dessa medel blifvit af Rikets Ständer eller Riksdagen för särskilt ändamål anvisade. § 34. Sedan 1877 års Riksdag, i fråga om bergverkstiondens upphörande, beslutat, bland annat, att, med undantag tills vidare för Höganäs stenkolsverk, alla öfriga verk, som nu äro förpligtade till bergverkstiondes utgörande, från och med år 1878 befrias från dylik tionde, dock hvad nedannämnda verk angår med följande vilkor och förbehåll: a) för Tunabergs kopparverk, att dess egare inom 1878 års slut antingen till Kronan afstår ali rätt till Tunabergs bergslags allmänning eller ock efter fulla värdet, sådant det vid behörig uppskattning kan varda bestämdt, till Riksgäldskontoret erlägger lösen för den del af allmänningen, som, sedan de till skogsfång derifrån berättigade hemman och lägenheter erhållit mot denua förmån svarande skogsmark, kan verket tillkomma; b) för Löfås silfververk, att egarne af detta verk före 1878 års slut till Riksgäldskontorct inbetala löseskilling för den af verket utgående afrad med 11,344 kronor 60 öre; och c) för Bylta svafvel-, vitriol- och rödfärgsverk, att egaren af detta verk likaledes före 1878 års utgång till Riksgäldskontoret inbetalar löseskilling för den af detta verk utgående afrad med 13,958 kronor 40 öre; samt med rätt i öfrigt för bergverken att komma i åtnjutande af befrielsen från tionden från och med det år, under hvilket de uppfylt de ofvan nämnda vilkor och förbehåll, som för vissa bland dem blifvit för sådan befrielse bestämda; så eger Riksgäldskontoret att mottaga de belopp, hvilka till följd af ofvan nämnda vilkor komma att till Riksgäldskontoret inbetalas. § 35. Om Kongl. Statskontoret erhåller större behållningar å sina räkningar i Riksbanken än som för de löpande statsutgifternas bestridande anses erforderliga, eger Riksgäldskontoret att i afräkning å Riksgäldskontoret tillkommande anslag eller på de återbetalningsvilkor, som af Fullmäktige medgifvas, sådana behållningar af Kongl. Statskontoret till förvaltning mottaga. § 36. Från Kongl. Statskontoret eger Riksgäldskontoret att, i män af behof, under åren 1890 och 1891 utbekomma de i hvardera årets riksstat till utgående från 22 Riksgäldskontor förslagsvis uppförda anslag till annuiteter och räntor, riksdags-, kyrkomötes- och revisionskostnader samt aflöningar, efter afdrag af till Riksgäldskontor ingående rånte- och kapitalbetalningar; börande i den liqvid, som enligt § 46 skall för det sistförfluten året i Riksgäldskontoret med statsverket upprättas, Kongl. Statskontoret påföras eller godtgöras det belopp, hvarmed de till Riksgäldskontoret inbetalda föreuämnda anslag må hafva understigit eller öfverskjutit den summa, hvarmed berörda utgifter, efter frånräknande af omförmälda afdrag, i verkligheten från Riksgäldskontoret utgått. § 37. Som Riksdagen år 1877 medgifvit, att de medel, som influtit eller derefter inflöte för försäljning, jemlikt Kongl. brofvet den 29 Maj 1874, af åtskilliga mindre kronolägenheter och enligt Riksdagens skrifvelse den 11 i samma månad skulle af Statskontoret levereras till Riksgäldskontoret att der särskildt bokföras, intill dess Riksdagen fattat beslut om deras användande till inköp af skogbärande eller till skogsodling tjenlig mark, finge, i den mån tillfällen sig yppade till inköp af dylik mark, hvilka af Kongl. Maj:t pröfvades vara fördelaktiga och hvartill medel icke kunde beredas från det till skogsväsendet anvisade reservationsanslag, för sådant ändamål af Kongl. Maj:t disponeras, åligger det Riksgäldskontoret att, uppå Kongl. Maj:ts reqvisition, samma medel utbetala. Sedan 1888 års Riksdag ytterligare medgifvit försäljning af vissa andra mindre kronoegendomar, dock under vilkor att de genom denna försäljning inflytande medel skulle användas för inköp af skogbärande eller till skogsbörd tjenlig mark, och i sammanhang dermed föreskrifvit, att äfven dessa medel borde inlevereras till Riksgäldskontoret och der bokföras på sätt stadgadt vore angående köpeskillingarne för de kronoegendomar, som såldes enligt Kongl. brefvet den 29 Maj 1874, har 1889 års Riksdag medgifvit, att de sålunda, efter försäljning jemlikt Kongl. brefvet den 18 Maj 1888, influtna eller hädanefter inflytande medel må för ofvan angifna ändamål under en tid af tre år, räknadt från den 1 Januari 1889, af Kongl. Maj:t disponeras; och åligger det i följd häraf Riksgäldskontoret att, uppå Kongl. Maj:ts reqvisition, utbetala samma medel. § 38. I öfverensstämmelse med Riksdagens beslut i fråga om begagnandet af de för undsättningar vid missväxter eller felslagna skördar afsedda medel, intill dess desamma behöfva för sagda ändamål användas, skola dessa medel, till den del de icke äro för anvisade utbetalningar erforderliga, öfverlemnas till Riksgäldskontoret; hvaremot det åligger Riksgäldskontoret att sådana mottagna medel enligt Kongl. Maj:ts föreskrift Kongl. Statskontoret uppå dess reqvisitioner tillhandahålla. 23 § ?>9. Riksdagen liar dels år 1883, dels år 1888, bemyndigat Riksgäldskontoret att, för beredande af den tillgång till Riksgäldskontoret åliggande försträckningar till odling slånefonden, som kan erfordras utöfver hvad enligt särskilda beslut må blifva för sådant ändamål till Riksgäldskontoret öfverlemnadt, i mån af behof försälja obligationer i svenskt mynt, ouppsägbara från långifvarens sida, men stälda att återbetalas viss kortare tid efter af Riksgäldskontoret verkstäld uppsägning, med rätt tillika för Fullmäktige att bestämma dessa obligationers valörer, räntefot och uppsägningstid. Nästlidna års Riksdag har bemyndigat Riksgäldskontoret att medelst försäljning af statsobligationer i mån af behof bereda erforderlig tillgång till utbetalning af*de till utgående år 1890 på Riksgäldskontoret auvisade dels 2,600,000 kronor af anslaget till fortsättning af arbetena å stambanan norr om Sollefteå och dels 1,000,000 kronor till låneunderstöd ur 1886 års fond för lån åt enskilda jernvägar. Innevarande års Riksdag har bemyndigat Riksgäldskontoret att medelst försäljning af statsobligationer i mån af behof bereda erforderlig tillgång till utbetalning af de till utgående år 1891 på Riksgäldskontoret anvisade 1,000,000 kronor till låneunderstöd ur 1886 års fond för lån åt enskilda jernvägar. Riksgäldskontoret eger att till betäckande af det belopp, som Kongl. Maj:t kan komma att för inköp af jernvägen mellan Luleå och norslca gränsen lyfta af de för sådant ändamål af innevarande års Riksdag å Riksgäldskontoret anvisade medel, högst 7,000,000 kronor, försälja statsobligationer till ett den lyftade summan motsvarande belopp. Riksdagen har år 1876 åt Fullmäktige uppdragit att, för Jconvertering, uär omständigheterna dertill föranleda och då sådant med fördel för staten kan ske, af äldre statslån, på sätt och till de belopp Fullmäktige finna lämpligt, dock ej utöfver hvad som till förenämnda konvertering åtgår, försälja eller träffa aftal om blifvande försäljning af vare sig då återstående osålda obligationer af 1872 års statslån, eller återstående obligationer af 1875 års i tyska riksmark förskrift^ statslån, eller nya, i annat myntslag och med högst fyra och en half procent ränta förskrifna obligationer eller partialförbindelser, dem Fullmäktige ega utfärda; och skola Fullmäktige i öfrigt vid upplåningen tillvägagå på sätt de finna lämpligast och bäst befrämja statens fördel; och har, i sammanhang härmed, Riksdagen föreskrifvit, att, för den händelse nya obligationer komma att af Riksgäldskontoret utfärdas, Fullmäktige skola underställa Kongl. Maj:ts nådiga fastställelse de beslut, som rörande berörda nya upplåning kunna komma att fattas, med underdånig anhållan att Kongl. Maj:t täcktes å det nya lånet meddela sin garanti. 24 Härjemte liar Riksdagen år 1889 föreskrifvit, att, om nya statsobligationer, i hvilka någon viss, ovilkorlig återbetalning medelst årlig amortering ej blifvit af staten utfäst, varda af Fullmäktige i Riksgäldskontor utfärdade, Fullmäktige skola snarast möjligt göra framställning om anvisande af de medel, hvilka böra årligen afsättas för skuldbeloppets amortering inom den tid, Fullmäktige anse lämplig; skolande dessa medel ingå till eu för samtliga statslånen gemensam amorteringsfond samt af Fullmäktige användas till amortering å statsskulden medelst ökad utlottning eller obligationsiuköp tid efter annan. Dessutom böra Fullmäktige — sedan Kongl. Maj:t bifallit Riksdagens begäran derom, att utlottningslistorna rörande de i svenskt mynt förskrifna statsobligationer må såsom bihang få medfölja svensk författningssamling — föranstalta, det nämnda listor hädanefter varda till vederbörande behörigen aflemnade, för att på nämnda sätt komma till allmänhetens kännedom; skolande Fullmäktige, om nya statsobligationer blifva i svenskt mynt förskrifna eller deras belopp varder i svenskt mynt evalveradt, tillse att enahanda kungörelse i afseende å dem utfärdas, äfvensom söka utverka, att dessa obligationer tillhörande kuponger må, på samma sätt som i afseende å kuponger till 1872 års lån eget- rum, i landtränterierna inlösas och i uppbörden mottagas. § 40. Då obligationer och räntekuponger för de af Riksgäldskontor upptagna lån icke varda inom den för deras inlösande bestämda preskriptionstid hos Riksgäldskontor företedda, skola de medel, hvilka för infriande af sådana obligationer och räntekuponger innestå hos de för lånen afsätta liqvidations- och amortissemeutsfonder, öfverföras till Riksgäldskontorets allmänna kassa, för att till fyllande af Kontorets öfriga behof kunna användas. § 41. De till Riksgäldskontor influtna medel eller aflemnade behållningar, äfvensom de för jernvägsbyggnaderna upplånta medel samt detta verks öfriga kontanta tillgångar skola, så vidt och så länge de icke behöfva användas för samma verk åliggande utbetalningar, hållas allmänna rörelsen till hända och göras räntebärande genom dei-as insättning mot ränta i Riksbanken, efter öfverenskommelse med Fullmäktige i nämnda bank, eller ock genom desammas utlåning på sätt, som Fullmäktige i Riksgäldskontor anse innefatta full säkerhet; egande Fullmäktige jemväl att för sådana medel uppköpa antagliga obligationer eller andra förbindelser, som anses kunna utan svårighet och kapitalförlust vid inträffande behof föryttras. Vid utlåning skola Riksgäldskontorets räntebärande obligationer såsom hypotek åt - 25 njuta företräde framför hvarje annan erbjuden säkerhet. Utlåningstiden, lånesummans förhållande till hypoteket samt den ränta, hvilken för ifrågavarande lån skall till Riksgäldskontoret erläggas, må, med afseende å så väl penningeställningen som säkerhetens beskaffenhet, af Fullmäktige bestämmas. § 42. För bestridande af Riksgäldskontoret åliggande betalningar eger detta verk att begagna ett kreditiv i Riksbanken till belopp af högst en million fem hundra tusen kronor; börande i afseende på kreditivets begagnande de uti bankoreglementet derom meddelade föreskrifter lända till efterrättelse. § 43. Derest sådant för verkställigheten af Riksgäldskontoret åliggande utbetalningar finnes nödvändigt, ega Fullmäktige att anskaffa dertill erforderliga medel genom upplåning mot Riksgäldskontorets skuldförbindelser eller begagnandet af krediter, på vilkor som Fullmäktige ega bestämma; egande Fullmäktige derjemte att, för beredande af tillgång till erforderlig kassaförstärkning åt Statskontoret, i mån af behof upplåna medel mot Kontorets obligationer i svenskt mynt, stälda till inlösen antingen efter viss förfallotid eller efter föregången, af Riksgäldskontoret verkstäld uppsägning; varande åt Fullmäktige öfverlemnadt att, med hänsigt till de vid upplåningen sig företeende omständigheter och förhållanden, bestämma räntevilkoren samt fastställa betalningsterminerna för dessa obligationer. I afseende på öfrig upplåning mot tryckta eller graverade obligationer lemna!’ Riksdagen särskilda föreskrifter. Angående redovisningen af de till Riksgäldskontoret ingående medel. § 44. Öfver Riksgäldskontorets samtliga tillgångar och skulder samt inkomster och utgifter, deruti jemväl inberäknade de för jernvägsbyggnaderna upplånta och dels såsom anslag, dels såsom lån utgifna medel, uppgöres och afslutas för hvarje Bill. till Riksd. Prot. 1890. 10 Sami. 1 Afd. 2 Rand. 4 (Kiksg.-kontorets reglemente.) 26 år en fullständig hufvudbok; hvarförutom fortfarande bör föras en särskild räkenskap öfver de fonderade statslånens liqvidations- och amortissementsfonder. Hufvudboken skall dock summariskt redovisa äfven dessa fonders ställning vid årets början och slut samt den förändring densamma under årets lopp undergått. Så väl hufvudboken som den särskilda redovisningen för liqvidations- och amortissementsfonderna skola inom den 1 Maj året näst efter det, hvilket dessa räkenskaper omfatta, vara afskräde och renskrifna samt föi’e den 1 derpå följande Juli behörigen granskade. Riksgäldskontorets hufvudböcker böra vid lämpliga tider hållas Kongl. Statskontoret till hända, på det att Riksgäldskontorets räkenskaper i nödiga delar må kunna jemväl i rikshufvudboken intagas. § 45. Under loppet af Juni månad hvarje år böra, till upplysning för allmänheten om Riksgäldskontorets ställning, särskilda, efter det dermed afsedda ändamål lämpade utdrag af detta verks räkenskaper för det näst föregående året genom trycket offentliggöras och jemte allmänna tidningarne utdelas. § 46. I April månad hvarje år upprättas uti Riksgäldskontoret liqvid med statsverket för det sist förflutna året. Af denna liqvid meddelas Kongl. Statskontoret tvenne exemplar, hvaraf det ena, derå Fullmäktige tecknat sitt godkännande, bör derstädes qvarstanna, samt det andra, sedan det blifvit försedt med anteckning om liqvidens godkännande af Kongl. Statskontoret, bör till Riksgäldskontoret återställas, för att såsom verifikation dess hufvudbok biläggas. Angående styrelsen för Riksgäldskontoret. § 47. Förvaltningen af Riksgäldskontoret, dess medel och tillhörigheter är utaf Riksdagen uppdragen åt sju Fullmäktige, hvilka vid lagtima riksdag utses i den ordning 71 § Riksdagsordningen stadgar. 27 Vid Fullmäktiges sammankomster föres ordet af den. som af Riksdagen blifvit dertill utsedd; tillkommande Fullmäktige att sjelfve bland sig välja en vice Ordförande att föra ordet, när hinder för Ordföranden inträffar. § 48. Uppkommer ledighet bland Fullmäktige, inträder suppleant enligt af Riksdagen bestämd ordning. § 49. År Styrelsen ej så fulltalig, som för besluts fattande erfordras, enligt hvad här nedan föreskrifves, eger Fullmäktiges Ordförande att inkalla erforderligt antal suppleanter. § 50. Fullmäktige äro förbundne att vid Riksgäldskontorets förvaltning ställa sig till efterrättelse ej mindre rikets grundlagar än äfven detta reglemente samt öfriga rörande Riksgäldskontor gällande föreskrifter; börande Fullmäktige doldt och förtegadt hälla hvad vid Kontorets förvaltning förefaller, som tyst vara bör. § 51. Blir Fullmäktig ledamot af Statsrådet eller kommer i den författning, att han, jemlikt något af mom. a, b, c, d och e uti 26 § Riksdagsordningen, icke må såsom riksdagsman godkännas, skall han genast frånträda fullmäktigs-befattningen, och suppleant inträda i hans ställe. § 52. Jemte noggrant iakttagande af hvad i afseende på förvaltningen af Riksgäldskontor och dit anslagna medel är stadgadt, åligger Fullmäktige att omsorgsfullt vårda och befrämja detta verks rätt, säkerhet och förmån samt för öfrigt vidtaga alla på Fullmäktige ankommande åtgärder i och för verkställigheten af de i sådant afseende meddelade beslut samt Fullmäktige gifna uppdrag. § 53. Fullmäktige utse inom sig två Deputerade, hvilka väljas vid slutet af hvarje qvartal; och verkställas berörda val, dervid förut varande Deputerade kunna omväljas, på sätt sista punkten af § 62 innehåller, 28 En af dessa Deputerade utöfvar närmaste tillsyn öfver det sätt, hvarpå tjenstemännen fullgöra sina åligganden, och tillser, att Fullmäktiges beslut varda i behörig tid och ordning verkstälda. Han eger att under tiden mellan Fullmäktiges sammanträden meddela nödiga föreskrifter samt att för sjukdoms- eller annat laga förfall eller för enskilda angelägenheters besörjande bevilja tjenstemännen, äfvensom vaktbetjente, tjenstledighet under högst fjorton dagar, äfvensom meddela föreskrift om tjenstens uppehållande intill Fullmäktiges nästa ordinarie sammanträde. Han utöfvar jemväl beträffande vården af Kontorets värdepapper det uppdrag, tjenstgöringsordningen i sådant afseende innehåller. I öfrigt skola Deputerade ombesörja lånemedels indragning, verkställa de för Riksgäldskontorets räkning erforderliga utländska liqvider, anordna medel till vissa af Fullmäktige beslutade eller eljest ovilkorligen bestämda utbetalningar med mera, allt i öfverensstämmelse med de beslut och föreskrifter, som Fullmäktige meddela; egande Deputerade att sig emellan närmare fördela dessa dem gemensamt tillhörande göromål. Vid hvarje sammankomst böra Deputerade redogöra för sina åtgärder under den efter Fullmäktiges näst föregående sammankomst förflutna tid. I förhållande till beskaffenheten och omfånget af ofvan omförmälda och de öfriga uppdrag och göromål, som varda af Fullmäktige åt Deputerad uppdragna, ega Fullmäktige för Deputerade bestämma lämpliga arfvoden. Fullmäktige må vara obetaget att, om sådant finnes behöfligt för lånetransaktioner, utse ombud för bedrifvande af dervid erforderliga underhandlingar. § 54. Befallningar, som af någon annan än Riksdagen meddelas angående användandet af RiksgäldsJcontorets tillgångar eller förvaltandet af samma verk, få icke af Fullmäktige åtjydas och efterkommas; varande Fullmäktige, för sina åtgärder i denna egenskap, Riksdagen eller dess Statsutskott och Revisorer allena redo skyldige samt kunna icke för sitt förhållande till ansvar ställas, utan i laga ordning och till följd af Riksdagens eller dess Revisorers beslut, eller, mellan riksdagar och revisioner, genom justitieombudsmannen. § 55. Till ledning vid pröfningen och åtgörande! af förekommande ärenden, för hvilkas behandling antingen icke några eller mindre ''tillämpliga och bestämda föreskrifter blifvit meddelade, ega Fullmäktige att af Bevisorerne begära råd och yttranden. 29 Angående Fullmäktiges sammankomster. § 56. Fullmäktige sammanträda en gång i hvarje vecka å tid, som af dem bestämmes. Derjemte böra, då ärendenas beskaffenhet och oafbrutna gång sådant fordra, särskilda sammankomster hållas å tid, som Ordföranden bestämmer. Vid hvarje sammankomst skall protokoll föras. § 57. Med undantag af de enligt § 53 åt vissa Deputerade uppdragna bestyr och åligganden böra alla Fullmäktiges behandling tillhörande mål inför Fullmäktige vid deras sammankomster föredragas och få endast der afgöras. § 58. Åstundar Fullmäktig att under längre eller kortare tid från staden afresa, bör han sådant förut vid sammankomst eller hos Ordföranden anmäla samt då tillika uppgifva tiden för sin frånvaro. § 59. År Fullmäktig, som icke, på sätt i nrist olvanstående paragraf föreskrifves, till erhållande af ledighet sig anmält, genom opasslighet eller enskilda angelägenheter hindrad att sammankomst bevista, bör han sitt förfall hvarje gång tillkännagifva. 60. Vid sammankomst skola minst fem Fullmäktige vara tillstädes; dock må ärenden, som ej tåla uppskof, afgöras af allenast fyra Fullmäktige, derest de äro om besluten ense. Frågor om låns upptagande, de i Regeringsformen omförmälda kreditivs utbetalning eller andra ärenden af mera allmän vigt få icke afgöras, ej heller tjenster tillsättas eller pensioner beviljas, så vida icke minst fem Fullmäktige äro närvarande. 30 § 61. Fullmäktige vare ej tillåtet att företaga någon öfverläggning i närvaro af Konungens ombud, i fall det, utan att af Fullmäktige derom vara anmodadt, skulle vid deras sammankomst sig infinna. § 62. Yppas under Fullmäktiges öfverläggningar skiljaktighet i meningarne, böra samtlige närvarande Fullmäktige till protokollet afgifva sina röster, bvilka per capita beräknas. Derest flere skiljaktiga meningar yttras, böra de sins emellan närmast öfverensstämmande, så vidt möjligt är, sammanjemkas. Då ett lika antal röster utfaller för hvardera meningen, är Ordförandens röst afgörande. Den vid sammankomst närvarande Fullmäktig, som sin röst ej särskildt afgifver, eller, efter börjad öfverläggning om ett föredraget ämne, sig aflägsnat, anses hafva det då fattade beslutet biträdt. Sluten omröstning må endast företagas vid val till sådana befattningar, dertill någon bland Fullmäktige kan utses. § 63. öfver Fullmäktiges beslut i mål, som röra Riksgäldskontorets tjenstemän eller andra enskilda personer, eger den eller de, på hvilkas rätt och bästa dessa beslut kunna inverka, att hos Revisorerne eller Statsutskottet anföra besvär, dervid klaganden dock, så vida besvären skola till pröfning upptagas, bör inom trettio dagar efter bevisligen erhållen del af det meddelade beslutet sitt missnöje deremot hos Fullmäktige skriftligen anmäla; hvarjemte dervid enahanda äfventyr, åligger honom att senast en månacf före Revisorernes näst förestående sammankomst eller riksdagens början, derest revision dessförinnan icke inträffar, sina besvär ingifva till Fullmäktige, af bvilka desamma, jemte utlåtande deröfver, till Revisorerne eller Statsutskottet öfverlemnas. Besvär öfver Fullmäktiges nyss före eller under Riksdagens eller Revisorernes sammanvaro i dylika mål meddelade beslut böra inom fjorton dagar efter delfåendet, den dagen likväl oräknad, omedelbarligen af vederbörande till Statsutskottet eller Revisorerne inlemnas. 31 Angående Fullmäktige tillhörande särskilda åligganden och uppdrag. § 04. en gång hvarje år granska Kassörens och KamreOmbudsmannens diarium samt genomgå och invenKamrerarens vård befintliga Inne- och säkerhets - Fullmäktige skola minst rarens anteckningsböcker jemte tern de under Kassörens och med flere handlingar. § 65. En gång hvarje år böra Fullmäktige anställa besigtning å det till lokal för Riksgäldskontor et anvisade hus samt detta verks inventarier. Likaledes bör besigtning årligen af Fullmäktige anställas å Riksdagens hus, hvilket jemväl står under deras vård och inseende. Dessutom har Riksdagen uppdragit åt Fullmäktige att låta tillse, det icke allenast värde å de inom Riksdagens hus befintliga möbler och andra inventarier finnes uti inventarieförteckningen upptaget, utan ock att .inköpspris på de möbler och inventarier, som hädanefter anskaffas, uti inventarieförteckningen utsättes, jemte tiden, då inköpet egt rum, äfvensom att, vid skeende kasseringar af obrukbara eller obehöfliga inventarier, desamma varda utur inventarieförteckningen affärda, med anteckning af det pris, hvartill desamma vid möjligen skeende försäljning blifvit föryttrade. § 66. Under de tider, då Riksdagen icke är församlad, må lediga rum och lägenheter inom Riksdagens hus af Fullmäktige hijresfritt upplåtas för tillfälligt begagnande ej allenast af de komitéer och revisioner, som kunna varda af Kongl. Maj:t sammankallade och för hvilkas sammanträden erforderliga lokaler inom kronans hus här i hufvudstaden icke finnas att tillgå, utan äfven af allmänna embetsmyndigheter, som antingen af särskild anledning icke kunna för någon tid begagna åt dem anvisade embetsrum eller också sakna egen lokal, äfvensom förandra, allmänt gagn afseende ändamål; egande Fullmäktige vid hvarje sådan upplåtelse föreskrifva de vilkor, som Fullmäktige för de upplåtna rummens samt möblernas och inventariernas noggranna och omsorgsfulla vårdande finna nödvändiga. Dylik 32 upplåtelse bör alltid upphöra så tidigt före Riksdagens sammankomst, att rummen och inventarierna derförinnan kunna vara försatta i ordnadt och fullständigt skick samt, om så erfordras, reparerade. § 67. Sedan Riksdagen ej mindre år 1884 beslutat att bilda en fond för nytt riksdagshus samt af de vid statsregleringarna för åren 1885, 1886, 1887 och 1888 tillgängliga medel till denna fond afsatt sammanlagdt 2,584,500 kronor och åt Riksgäldskontoret uppdragit att för fondens räkning förränta dessa till Riksgäldskontor öfverlemnade medel, än ock år 1888, i sammanhang med beslutet om uppförande å vestra delen af Helgeandsholmen af tvenne byggnader för inrymmande af Riksdagen, Riksgäldskontoret och Justitieombudsmansexpeditionen samt af Riksbanken, föreskrifvit, att för detta ändamål skulle bildas en byggnadsfond för riksdags- och riksbank shus, hvaruti skulle ingå dels den för uppförande af nytt riksdagshus bildade fonden, dels de till nytt hus för Riksbanken afsätta 1,500,000 kronor, dels af sådana medel i Riksbanken, som blifvit afsätta för inlösen af gamla sedlar, en summa af 255,000 kronor, dels ock under sju års tid årligen ett anslag af 250,000 kronor, eller tillsammans 1,750,000 kronor, åligger det Fullmäktige i Riksgäldskontoret att jemte Fullmäktige i Riksbanken förränta de denna fond tillhörande medel i den mån de icke i följd af Riksdagens beslut från fonden uttagas. § 68. Som 1888 års Riksdag beslutat, dels att för inrymmande af Riksdagen, Riksgäldskontoret och Justitieombudsmansexpeditionen samt af Riksbanken tvenne skilda byggnader må uppföras å vestra delen af Helgeandsholmen, dels att för detta ändamål bildas en byggnadsfond för riksdags- och riksbankshus, hvaruti ingå, jemte andra medel, den för uppförande af nytt riksdagshus bildade fonden, dels att af denna byggnadsfond må utgå till uppförande af nytt hofstall å artilleriplanen och anordnande eller uppförande af ett vaktstall i Kongl. slottets närhet en summa af högst 1,070,000 kronor, till ersättande af det för landtförsvarets behof disponerade förra artilleristallet vid artilleriplanen och för inlösen af byggnaderna å egendomen n:o 6 i qvarteret Bodarne 55,000 kronor och till inlösen af bazarbyggnaden å Norrbro och tvättinrättningen i Norrström högst 280,000 kronor, dels att totalbeloppet af kostnaden för båda byggnaderna å Helgeandsholmen jemte dervid nödvändig byggnad af kajer och broar samt platsens ordnande i öfrigt ej må öfverstiga hvad af fonden återstår, sedan sistnämnda tre kostnadsbelopp derifrån afdragits, eller i rund summa 5,000,000 kronor, dels ock 33 att byggnaderna skola uppföras i enlighet med genom bankofullmäktiges och Fullmäktiges i Riksgäldskontor försorg upprättade och af dem gillade ritningar, åligger det Fullmäktige i Riksgäldskontor att utföra det dem gifna uppdrag, som i Riksdagens i detta ärende fattade beslut innefattas. § 69. Riksdagen har år 1886 åt Fullmäktige uppdragit att å Riksdagens vägnar mottaga och på lämpligt sätt förvara de lyster och medaljonger af nuvarande eller förutvarande ledamöter af Riksdagen, hvilka blifvit af skulptören Sven Andersson såsom gåfva till Riksdagen erbjudna. § VO. Då Revisorerne öfver stats-, banko- och riksgäldsverken sammanträda, skola Fullmäktige till dem afgifva berättelse om Riksgäldskontorets ställning och förvaltning under den tid, som Revisorernes granskning kommer att omfatta. Dessutom skola Fullmäktige vid nästa riksdags början till Riksdagen afgifva och till statsutskottet aflemna berättelse för hela den tid, som förflutit sedan Fullmäktiges berättelse till nuvarande Riksdag afgafs. § 71. Efter hvarje revisions slut skola Fullmäktige, på sätt de för Revisorerne utfärdade instruktioner innehålla, föranstalta om tryckning och utdelning med allmänna tidningarne af Revisorernes angående stats- och riksgäldsverken afgifna och Fullmäktige tillstälda berättelser jemte dertill hörande förklaringar, hvilka handlingar äfven genom Fullmäktiges försorg böra till näst derefter sammanträdande Revisorer och Riksdag öfverlemnas. § 72. Före nästkommande riksdags början böra Fullmäktige: a) föranstalta om upphandling af det för tryckningen af Riksdagens protokoll med dertill hörande bihang under samma riksdag erforderliga papper och, med Bill. till Riksd. Prof. 1890. 10 Sami 1 Afd. 2 Band. 5 (Riksg.-kontorets reglemente.) 34 behörigt iakttagande af de i sådant afseende meddelade föreskrifter, låta upprätta kontrakt angående verkställighet af så väl protokollets som bihang ets tryckning; b) upprätta kontrakt om tillhandahållande, under riksdagens lopp, af de skrifmaterialier och öfriga effekter, som för Riksdagens behof kunde erfordras; c) låta komplettera och iståndsätta inventariep er sedlar ne i Riksdagens hus. Vid verkställigheten häraf iakttages, att anbud, genom kungörelser i allmänna tidningarne, infordras af dem, som kunna vara hugade att tillhandahålla och leverera berörda effekter eller besörja omförmälda trycknings- med flere arbeten. För Öfrigt ega Fullmäktige att utse någon bland Riksgäldskontorets tjensteman, som bör ej allenast före och under riksdagen mottaga, vårda och efter vederbörliga reqvisitioner utlemna de upphandlade effekterna samt ombesörja de under riksdagens fortgång ifrågakommande ytterligare uppköp, äfvensom erforderliga reparationer å inventariepersedlarne, utan ock vid hvarje kalenderårs slut upprätta och afgifva fullständig redovisning för alla dessa af honom mottagna effekter. § 73. Som, enligt de af Kongl. Maj:t för Strömsholms nya kanalbolag den 27 Mars 1863 faststälda regler, kanaldirektionens förvaltning och kanalverkets räkenskaper skola hvartannat år granskas utaf två revisorer, af hvilka den ene bör utses af Fullmäktige i Riksgäldskontoret, så skola Fullmäktige för hvarje revision välja en person att uti berörda revisionsförrättning deltaga. Jemväl skola Fullmäktige, i enlighet med de af Kongl. Maj:t för Balslands kanalaktiebolag den 7 April 1865 och för Kinda kanals aktiebolag den 4 September 1874 i nåder faststälda bolagsordningar, årligen utse en revisor att granska hvartdera af dessa bolags förvaltning och räkenskaper. § 74. Då de bolag, som för järnvägsanläggningars utförande från Riksgäldskontoret utbekommit beviljade låneunderstöd, uti sina med Kongl. Maj:t och kronan afslutade kontrakt medgifvit staten att genom ombud, som Kongl. Maj:t utser, deltaga i de årliga revisionerna af bolagets förvaltning och räkenskaper, samt berättelserna om dessa revisioner skola till Kongl. Civildepartementet insändas, böra Fullmäktige efter erhållen del af dessa berättelser taga under öfvervägande, huru vida några åtgärder erfordras för bevarande af Riksgäldskontorets rätt och säkerhet för de utgifna lånens fortsatta liqviderande. 35 § 75. Uti Allmänna hypoteksbanlcens styrelse bör en ledamot, som skall vara vice ordförande, utses af Fullmäktige i Riksgäldskontor. Likaså utses af Fullmäktige till deltagande i den årliga revisionen af Hypoteksbankens förvaltning och räkenskaper en revisor, som vid revisionen förer ordet. Dessutom böra Fullmäktige utse ett ombud såväl till den allmänna ordinarie sammankomst, som mellan Hypoteksbankens delegare skall ega rum hvarje år efter afslutad revision, som till allmän extra ordinarie sammankomst. § 76. Fullmäktige i Riksgäldskontor skola bland sig utse en ledamot i Postsparbankens styrelse. § 77. I enlighet med Kongl. Maj:ts nådiga kungörelse den 9 September 1881 angående förnyadt reglemente och bolagsordning för aktiebolaget sågverksegarnes garantiförening skola Fullmäktige, för granskning af nämnda bolags räkenskaper och förvaltning, utse en revisor, som är ordförande i revisionen; äfvensom Fullmäktige skola utse ett ombud att innehafva en af nycklarne till den kassakista, hvari de såsom garantifond för bolaget utfärdade statsobligationer förvaras. § 78. Riksdagen har år 1881 åt Fullmäktige i Riksgäldskontoret uppdragit att låta genom lämplig person, enligt af Fullmäktige faststäldt formulär och med iakttagande af de föreskrifter i öfrigt, Fullmäktige kunna finna skäl meddela, utarbeta samt att öfvervaka upprättandet af ett alfabetiskt ordnadt sakregister till Pikets Ständers protokoll med bihang för tiden från och med år 1809 till och med år 1866, börande dels detta register, så vidt sådant med hänsyn till anordningen af de tryckta riksdagshandlingarne låter sig göra, blifva gemensamt för alla de ifrågavarande riksdagarne och omfatta hänvisningar till samtliga riksdagshandlingar med undantag af de protokollsutdrag, som blifvit öfverlemnade från det ena ståndet till det andra, dels ock de i registret intagna sakrubriker vara så specifika, att registret lemnar lätt och tydlig vägledning och tillika angifver de särskilda ärenden, som i samma Kongl. proposition eller utlåtande må förekomma; och har Riksdagen sistlidna år bemyndigat Fullmäktige dels att för detta sakregisters fullbordande i manu - 36 skript under år 1889 eller, om arbetet ej under nämnda år kan afslutas, under dels år 1889, dels år 1890 af förslagsanslaget till riksdagskostnader använda 6,000 kronor, dels att, då sådant kan ske, ombesörja registrets tryckning och af nyssnämnda förslagsanslag bestrida utgiften derför samt för anskaffande af papper dertill, dels ock att bestämma upplagans storlek samt pris för hvarje exemplar af registerverket, äfvensom besluta och låta verkställa den kostnadsfria utdelning deraf, som Fullmäktige må finna böra ega rum. § 79- Ofverinseendet öfver Riksdagens bibliotek, för hvilket stadgar blifvit af 1882 års Riksdag faststälda, tillkommer Fullmäktige i Riksgäldskontoret; och skola Fullmäktige bland sig utse en inspektor för utöfvande af den närmaste tillsynen öfver biblioteket. § 80. Gemensamt med Fullmäktige i Riksbanken skola Riksgäldskontorets Fullmäktige : a) afgifva sitt underdåniga yttrande och råd till Kongl. Maj:t i fråga om den ort, der Riksdag bör samlas, i de fall, då fiendens framträngande eller pest eller andra lika vigtiga hinder göra Riksdags hållande i hufvudstaden omöjligt eller för Riksdagens frihet och säkerhet vådligt (50 § Regeringsformen); b) efter stadgade grunder uppgöra och utfärda ny bevillningsförordning, i den händelse att vid riksdags slut bevillningens hela belopp är bestämdt, men Kamrarne icke hunnit om fördelningen deraf blifva ense (109 § Regeringsformen); c) uti justitieombudsmansembetet genast insätta den man, som blifvit utsedd till efterträdare åt justitieombudsmannen, i fall denne mellan riksdagarne afsäger sig det erhållna förtroendet eller med döden afgår, äfvensom utvälja annan behörig man i stället för justitieombudsmannens utsedde efterträdare, derest äfven han mellan riksdagarne afsäger sig förtroendet, eller i justitieombudsmansembetet insattes eller med döden afgår (98 § Regeringsformen); d) för framtida uppsigten och kontrollen öfver Göta kanals vidmakthållande utse och välja ej mindre en person för att såsom ledamot å Bankens och Riksgäldskontorets vägnar inträda i direktionen öfver nämnda kanal, än ock ett ombud att å samma verks vägnar deltaga i revisionerna af kanalens räkenskaper; skolande valet till ledamot i direktionen förnyas hvarje år, och till ombud vid revisionerna före desammas början; dock må förut härtill utsedde personer kunna återväljas. 37 Vid Fullmäktiges i Banken och Riksgäldskontoret gemensamma sammanträden höra, så vidt beslut skall kunna fattas, fem af Fullmäktige i hvartdera verket vara tillstädes. § 81. Vid de tillfällen, då riksdagsmäns fullmakter granskas af chefen för Justitiedepartementet eller den person, Konungen i hans ställe förordnat, skola tre bland Fullmäktige i Riksgäldskontoret vara tillstädes. § 82. För den händelse, att Kongl. Maj:t förordnar om upphörande af de enskilda bankernas rätt att utgifva egna banksedlar å tio kronor, ega Fullmäktige att på det sätt och uppå de vilkor i afseende å räntegodtgörelse, återbetalningsskyldighet m. m., som med Fullmäktige i Riksbanken aftalas, tillhandahålla Riksbanken svenska statens obligationer eller deremot svarande valuta i guld intill ett belopp af högst sju millioner kronor. Angående betjeningen vid Riksgäldskontoret. § 83. De å Riksgäldskontorets aflöningsstat uppförde tjensteman äro följande: en sekreterare och ombudsman; en kassör; en kamrerare-, en revisor; en kassabokhållare; en lånebokliällare; en registrator och kanslist; samt en kammarskrifvare. 38 § 84. Vaktbetjeningen utgöres af: en förste vaktmästare; och tre vaktmästare. Angående lediga tjensters bestridande och tillsättande. § 85. Den ordinarie tjensteman eller vaktmästare, som förordnas att i anseende till sjukdoms- eller annat laga förfall, eller, vid inträffad ledighet, under anslagstiden förrätta annan tjenst än den han sjelf innehar, är, med undantag af det i § 90 förutsatta fall, i allmänhet icke berättigad att derför erhålla särskild aflöning; dock ankommer på Fullmäktige tillerkänna innehafvaren deraf ett efter omständigheterna lämpadt arfvode, uppgående till högst halfva beloppet af skilnaden mellan hans förut åtnjutande aflöning och löneförmånerna för den tjenst han blifvit förordnad att bestrida. Extra ordinarie tjensteman, som vid dylikt tillfälle, på grund af vederbörligt förordnande, förrättat ordinarie tjenstebefattning, åtnjuter under den tid, denna tjenstgöring fortfar, den för lägsta tjenstegraden bestämda lön. Vid enahanda förhållande tillgodonjuter jemväl extra ordinarie vaktmästare, hvilken bestridt vaktmästaregöromål, samma aflöning, som för den förrättade sysslan är i staten anslagen. Vid inträffad ledighet af sådan tjenst, som bör återbesättas, skall, efter afdrag af hvad för tjenstens bestridande måst utbetalas, den lönebesparing, hvilken uppkommer, intill dess, efter ansökningstidens förlopp, någon i nedan stadgad ordning blifvit förordnad att förrätta samma tjenst, tillfalla Enke- och Pupillkassan vid Riksgäldskontoret; kommande nämnda kassas rätt till dylik lönebesparing att upphöra, så snart konstitutorial å tjensten blifvit af Fullmäktige utfärdadt. 39 § 86. Då tjensteman eller valdmästare för enskilda angelägenheters besörjande erhållit tjenstledighet, bör han sjelf vidkännas kostnaden för tjenstens förrättande under den tid tjenstledigheten fortfar. § 87. Innan ledig tjenst af Fullmäktige återbesattes, skall sådant jemte de med samma tjenst förenade löneförmåner, äfvensom tiden, inom hvilken sökande ega att sig anmäla, tillkännagifvas medelst anslag å vanliga ställen inom Riksgäldskontor. Ansökningstiden bestämmes till minst fjorton dagar från anslagets utfärdande, dock beror af Fullmäktige att utsätta ny ansökningstid, derest, inom den först bestämda tiden, någon till tjenstens erhållande fullt skicklig och lämplig sökande sig icke anmält. § 88. För att kunna antagas till tjensteman vid Riksgäldskontoret fordras att hafva undergått godkänd afgångsexamen från högre elementarläroverk; dock böra de tjenstemän, som anställas vid Fullmäktiges kansli, hafva aflagt den akademiska examen, som fordras för att vinna inträde i Konungens Kansli eller i rättegångsverken; äfvensom den, hvilken befordras till ombudsmannasysslan, hör hafva fullgjort hvad författningarne föreskrifva i afseende på dem, som i domarevärf må begagnas. § 89. Vid lediga tjensters tillsättande utnämnes bland kompetente sökande den som Fullmäktige, med afseende å verkets fördel samt vigten och ansvarigheten af de särskilda befattningarne, finna till den lediga tjensten mest skicklig och passande ; dock ega Fullmäktige att, der de så lämpligt finna, tillsätta lediga tjenster endast med konstitutorial; hvarvid den tjensteman, som sådant konstitutorial erhåller, under den tid han tjensten innehafver, eger åtnjuta de lönevilkor, aflöningsstaten för tjensten bestämmer. 40 Angående behandlingen af frågor rörande tjensteförsummelser in. in. § 90. Om någon Mlcsgäldslcontorets tjensteman vid mindre förseelser i tjensten ej låtit sig rätta af vederbörandes tillsägelser och varningar eller blifvit beträdd med vårdslöshet eller försummelse i sin tjenstgöring, eller ock i allmänna lefvernet ådagalagt ett mindre värdigt uppförande, bör han inför Fullmäktige tillrättavisas och varnas. I händelse den, som på detta sätt undergått första varningsgraden, ej deraf låter sig rätta, ega Fullmäktige att, med afseende å förekommande omständigheter, på längre eller kortare tid suspendera honom från dess innehafvande tjenst, med förlust af hela eller halfva lönen, hvilken under tiden må i ersättning för tjenstens förrättande användas. § 91. Derest tjensteman, hvilken förut blifvit för tjensteförsummelse eller annat förhållande suspenderad, å nyo gör sig skyldig till dylik förseelse, ankommer på Fullmäktige att, efter förseelsens beskaffenhet, antingen ytterligare suspendera honom eller helt och hållet skilja honom från dess vid detta verk innehafvande tjenst och lön. Likaledes beror på Fullmäktiges särskilda pröfning, huruvida tjensteman, som blifvit nödsakad till borgenärer afträda sin egendom, må vidare bibehålla och utöfva sin beställning. § 92. Tjensteman, som begått ärerörigt brott eller annan förseelse i eller utom tjensten af den svåra beskaffenhet, att verkets trygghet eller anseende fordrar hans entledigande, har derigenom gjort sig förlustig sin innehafvande tjenst. § 93. Om någon af valctbetjeningen i sin tjenst varit försumlig, eller under tjenstgöring af starka drycker öfverlastad, eller eljest på ett tadelvärdt sätt sig förhållit, må han, efter sig företeende omständigheter, antingen af Fullmäktiges De - 41 puterade erhålla föreställning eller genast hos Fullmäktige anmälas till suspension eller entledigande. § 94. Innan tjensteman eller vaktmästare varder suspenderad eller skild från tjenst en, bör hans skriftliga förklaring öfver hvad emot honom förekommit infordras. Fullmäktiges beslut, hvarigenom tjensteman suspenderas eller för alltid skiljes från tjensten, bör, jemte hänvisning för besvärs anförande, honom skriftligen meddelas. Tjenst, som, till följd af sådant beslut, blir ledig, får, derest den afsatte tjenstemannen inom föreskrifven tid anmält sig ämna samma beslut öfverklaga, icke återbesättas förr, än besvären blifvit af Statsutskottet eller Revisorerne afgjorda eller den bestämda tiden för besvärens fullföljande försuttits; kommande dock den, som emellertid förordnas till tjenstens bestridande, att de med densamma förenade löneförmåner åtnjuta. § 95. Extra ordinarie tjensteman eller extra vaktmästare, som utan erhållen tillåtelse eller anmäldt laga förfall från tjenstgöring uteblifvit under trenne efter hvarandra följande månader, eller vid flera tillfällen undandragit sig att lemna äskadt biträde der han blifvit anstäld, anses hafva förverkat sin rätt att i Riksgäldskontoret vidare tjenstgöra. Den extra ordinarie tjensteman eller extra vaktmästare, som under honom uppdragen tjenstgöring sig försumligt eller felaktigt förhållit och, efter att, på sätt i § 90 stadgas, blifvit varnad, sig icke rättat, hör förklaras vara från Riksgäldskontoret skild. För öfrigt anses den extra ordinarie tjensteman eller vaktmästare, som begått ärerörigt brott eller annan förbrytelse af svårare beskaffenhet, vara från verket utesluten. Angående pensioneringen af Riksgäldskontorets betjening. § 96. Pensionerna för tjenstemannen samt vaktbetjeningen vid Riksgäldskontoret bestämmas efter desses vid afskedstagandet innehafvande löner. Bill. till Itiksd. Prof.. 1890. 10 Sami. 1 Afd. 2 Band. 6 (Riksg.-kontorets reglemente.) 42 § 97. Tjensteman eller vaktmästare, som uppnått sjuttio års ålder, eller under femtio år varit i allmän tjenst, är vid afskedstagandet berättigad att erhålla en hela lönen motsvarande pension. Samma pension kan jemväl tillerkännas den tjensteman eller vaktmästare, som fy 11 sextiofem och i allmän tjenst tillbragt fyratio år, så vida behörigen styrkt är, att han befinner sig i ett sjukligt eller försvagadt tillstånd. § 98. Den tjensteman eller vaktmästare, som, efter att hafva uppnått en ålder af sextio år, anhåller om afsked, må, derest han varit i allmän tjenst omkring fyratio år, komma i åtnjutande af pension till ett belopp, som motsvarar tre fjerdedelar utaf hans .senast innehafda lön. Innan tjensteman eller vaktmästare uppnått sextio lefnads- och omkring fyratio tjenstår, kan, endast i händelse af bevislig oförmåga till vidare tjenstgöring, pension vid afskedstagandet honom tilldelas. I sådant fall lämpas densamma efter tjenståren ensamt på det sätt, att för hvarje dylikt år, som brister i nyss nämnda antal, afdrages en fyrationdedel från ett tre fjerdedelar af lönen motsvarande pensionsbelopp. Men för den, som fylt fyratio tjenstår och sextio lefnadsår, ökas deremot detta pensionsbelopp med en fyrationdedel af lönen för hvarje Överskjutande tjenstår, eller med en sextiondedel af lönen för hvarje lefnadsår, om ett sådant beräkningssätt finnes för afskedssökande mera förmånligt. § 99. Då sådant för göromålens säkra och skyndsamma gång finnes oundgängligen nödigt, kunna Fullmäktige på pensionsstat förflytta tjensteman, som af ohjelpligt sjukdomstillstånd eller afgjord oförmögenhet är förhindrad att vidare gagna verket, oaktadt han sig ej om afsked anmält. I sådant fall ega Fullmäktige att, efter omständigheterna, antingen tillägga tjenstemannen hela lönen i pension, ehvad de föreskrifna lefnads- och tjenståren äro uppnådda eller icke, eller ock tillämpa de grunder för pensionens bestämmande, som i näst föregående paragraf äro faststälda. Derest åter vaktmästare förr, än han uppnått den för pensions erhållande bestämda lefnadsålder och tjenstetid, skulle genom sjuklighet eller af annan orsak blifva oförmögen att sina tjensteskyldigheter vidare fullgöra, ega Fullmäktige att, efter noggrann pröfning af de i hvarje fall förekommande omständigheter och förhållanden, vid hans afskedande tilldela honom en årlig pension, uppgående till högst två tredjedelar af lönen. 43 § 100. Några tillförene meddelade och mot det nu utfärdade reglementet stridande stadganden, angående Riksgäldskontorets förvaltning och dermed gemenskap egande ämnen, få icke vidare åberopas och tillämpas. Gifvet och utfärdadt vid lagtima riksdagen i Stockholm den 22 Maj 1890. På Riksdagens vägnar: För Första Kammaren: För Andra Kammaren: 0. Lagcrfoj elite, n. v. Talman. Olof Wijk, n. v. Talman. 44 Bil. A. Riksgäldskontorets vid 1889 års slut utbalanserade skulder. Eeglemen- Tiden, då för- Återstående kapitalskuld den 31 December 1889. bindelserna blif- Räntefot. Årtal. §■ vit utfärdade. Fonderad skuld. loke fonderad skuld. 1866 5 Skulden för 1860 års pre- mielån mot obligationer å 2,400,000 Thlr Pr. C:t, bok- förda till fem sjettedelar deraf, eller 2,000,000 Thlr 1860 d. Vs Thlr 439,583 »/« (Er. 1,172,222: 22) 1875 35 Obligationer för 1875 års — 1876 33 jernvägslån å 56,250,000 1878 39 Rmk, deraf till 1889 års 1879 15 slut blifvit utlemnade eu 1880 38 första emission å 20,250,000 1881 41 Rmk, en andra emission å 18,000,000 Rmk samt af eu tredje emission, å likaledes 18,000,000 Rmk, obligatio- ner å 3,241,800 Rmk 1875 d. »/8 4 »/a % Rmk 38,972,700 1878 39 Obligationer för 1878 års jernvägslån å 1,500,000 £ (Er. 34,642,400) — St. eller 37,650,000 Francs 1878 d. ,ä/6 4 % j£ St. 931,780 1880 38 Obligationer för 1880 års (Francs 23,387,678 --- jernvägslån tre emissioner, hvardera å 39,930,000 Er., (Er. 16,921,124: so) 45 Reglemen tets - Årtal. §. 1886 42 1887 40 1888 Tiden, då förbindelserna blifva utfärdade. motsvarande 2,200,000 £ St., 55,440,000 Francs eller 44,880,000 Rmk, eller tillhopa Kr. 119,790,000, motsvarande £ St. 6,600,000, Francs 166,320,000 eller Rmk 134,640,000 ............... Obligationer för 1886 års jernvägslån å 72,000,000 Kr, eller 81,000,000 Rmk, deraf till 1889 års slut blifvit utlemnade obligationer å tillhopa 50,222,222:22 Kr. eller 56,500,000 Rmk Obligationer, ouppsägbara från innehafvarens sida, men stälda att af Riksgäldsko ntoret infrias efter sex månaders föregången uppsägning å 20,000,000 kr., deraf till 1889 års slut blifvit utlemnade en första emission å 10,000,000 kr. samt af en andra emission å likaledes 10,000,000 kr. obligationer å 7,550,500 kr. Obligationer åRmk30,000,000, ouppsägbara från innehafvarens sida, men stälda att af Riksgäldskontoret infrias efter minst tre månaders föregången uppsägning ...... 1886 d. 1887 d. 30/i2 1888 d Räntefot. 4 % 3 »/* 3 6/io % Återstående kapitalskuld den 31 December 1889. Fonderad skuld. Icke fonderad skuld. |Kr. 112,167,000 ]£ St. 6,180,000 Frcs 155,736,000 Rmk 126,072,000 — /Kr. 49,793,333: 34 /Rmk 56,017,500 — Kr. 17,550,500 [Kr. 26,666,666:87 Rmk 30,000,000 £ St. 1,470,000 \Frcs 46 Reglemen tets Årtal. §. 186613 186614 1881 16 186615 186 6116 1866 17 186618 Tiden, då förbindelserna blifvit utfärdade. 11798 d. (1811 d. 30/ Obligationer, hvilka i anseende till sin ordalydelse icke kunna uppsägas, eller det s. k. gamla lånet ....... Obligationer, utfärdade såsomgrundfond för Allmänna hypoteksbanken, bokförda inom linien med R:mt 8.000. 000 R:dr............... Obligationer, utfärdade såsom garantifond för aktiebolaget Sågverksegarnes garantiförening, bokförda inom linien med Kr. 3.000. 000........................ Ännu icke till inlösen företedda Trollhätte slussverks lottsedlar å tillhopa 5,000 daler silfvermynt, bokförda inom linien med R:mt 1,250 R:dr, jemte upplupen ränta R:mt 2,286: 88..................... Årliga anslaget till H. M. Konungen 300,000 R:dr(icke kapitalis eradt)..................... Ränta å H. K. H. Hertigens af Södermanland, sedermera Konung Carl XIII, hemgiftskapital, bokfördt inom linien medR:mtl50,000 R:dr ..................................... Innestående fond för Göta kanals underhållande.. Diverse skulder.............. 1861 d. 1881 d. »/i 1750 d. »/* 1815 d. 9Ii 1778 1833 d. 31/i2 Räntefot. Återstående kapitalskuld den 31 December 1889. Fonderad skuld. loke fonderad skuld. 5 % — Kr. 10,125 4 Va % — — 4 Vi % 6 % — — 5 % S 5 % __ Kr. 140,889 — — » 3,486,478:91 47 Reglemen- tets Årtal. §• 1866 20 1866 21 1882 3 1866 22 1866 25 1869 77 Fond för Hjelmare kanals och slussverks underhållande (utgör blott ett depositum af fordringshandlingar)...... Dito för Strömsholms kanals dito (dito)............................ D:o för Södertelje kanals (d:o) Lappmarks ecklesiastikfonds behållning, bokförd inom linien med R:mt 100,777: 16 (statsutskottets utlåtande n:o 23 vid 1869 års riksdag) Brudgåfvoviusten (kapitalskulden afskrifven); (statsutskottets utlåtande n:o 15 vid 1859—60 årens riksdag) Post-assuransfonden (ingår bland Riksgäldskontorets öfriga tillgångar, men med den förbindelse, som § 77 i 1869 års reglemente innehåller). ................................. Tiden, då förbindelserna blifva utfärdade. Räntefot. Summa Er. Återstående kapitalskuld den 31 December 1889. Fonderad skuld. 2 5 8,9 1 3,2 4 7:03. Icke fonderad skuld. Inom linien balanserade skulder Er........ 11,2 5 4,3 1 4:04. 48 Bil. B. Riksgäldskontorets vid 1889 års slut utbalanserade kapital fordringar för do af dess medel utbetalda eller godtgjorda lån. Reglemen- tets Tiden, då lånet utbetalts. Annuitet. Räntefot. Ursprungliga beloppet. Kapitalåterstod vid 1889 års Årtal. §• a) Byggnadslån. 1866 39 Lån till staden Kristine- hamn och Varnums lands- församling, för uppbyggan- de af ny kyrka i Kristine- hamn ............ (18491 (1854) 1 2 % \ v jemte J [ ränta. J 3 % 37,500 - 9,080 33 55 Lån till staden Eksjö, för återuppbyggande af den under år 1856 nedbrunna delen af nämnde stad ...... 1857 6 o.7 % 4 0. 4Va % 200,000 — 5,838 43 42 Lån till Vallentuna försam- ling i Stockholms län, för ny kyrkas uppbyggande .. 1859 6 % 4 % 20,000 _ 3,333 57 43 Lån till Vesterås domkyrka, för densammas reparation 1860 — — 28,000 — 28,000 — 36 Lån till staden Jönköping, för uppförande derstädes af ett nytt lärohus för ele- mentarläroverket................. 1861 5 % 4 % 120,000 71,322 21 Transport — — — — 117,574 54 49 Reglemen- tets Tiden, då lånet Annuitet. läntefot. Ursprungliga Kapitalåterstod vid 1889 års utbetalts. beloppet. slut. Årtal. §. 1 Transport --- — — — 117,574 54 1866 90 Lån till Apotekare-societe- ten, för uppförande af en byggnad åt Farmaceutiska institutet ............................ 1862 5 % 4 % 50,000 — 26,459 46 37 Lån till staden Umeå, för uppförande af byggnader för Umeå läroverk.................... 1864 » » 25,000 __ 17,527 01 » Lån till staden Falun, för uppförande af ett nyttläro- verkshus derstädes............... 1864 » » 40,000 _ 28,088 73 » Lån till staden Sala, för upp- förande af ett nytt läro- verkshus derstädes ............. 1865 » » 12,000 _ 8,399 79 » Lån till staden Halmstad, för uppförande af byggnad för ett fullständigt elementar- läroverk derstädes............... 1866 ! » 25,000 18,574 46 y> » Lån till staden Kalmar, för uppförande af en ny bygg- nad för läroverket derstädes 1866 » » 40,000 29,691 42 1481) Lån till staden Venersborg för uppförande af en nj byggnad för högre elemen tarläroverket derstädes ..... 1867, 1868 » ! 40,000 30,551 06 | » 1482) Lån till staden Vestervik, fö] r \ uppförande af ny byggnac i Transportj --- 1 — 1 1 — — 276,86C 47 *) Jfr § 16 mom. 3 i 1867 års Reglemente. 2) Jfr § 16 mom. 4 i 1867 års Reglemente. Bill. till Riksd. Prof. 1890. 10 Sami. 1 Afd. (Riksg.-kontorets reglemente.) 2 Band. 7 50 Reglemen- -- — tets Tiden, då lånet utbetalts. Annuitet. Räntefot. Ursprungliga beloppet. Kapitalåterstod vid 1889 års Årtal. §• slut. Transport — — — —-- — 276,866 47 åt elementarläroverket der- städes 1867, 1868 5 % 4 % 20,000 15,430 Q K 1866 148‘) Län till Upsala Domkapitel, för uppförande af ny bygg- nad för högre elementar- läroverket derstädes 1867, 1868 140,000 108,017 28 1482) Lån till Karlstads Domka- | pitel, för uppförande af ny byggnad för högre elemen- tarläroverket derstädes 1868 » » 40,000 31,317 53 » 1483) Lån till Skara Domkapitel, för förändring och tillbygg- nad af elementarläroverks- byggnaden derstädes 1868, 1869 » » 13 40,000 32,344 1868 47 «) Lån till domkyrkan i Karl- stad, för densammas repa- ration . 6 % 1869 23,500 9,504 29 1866 1485) Lån till staden Kristianstad, för utvidgande af elemen- tarläroverksbyggnaden der- städes 1 873, 1 875 5 % 20,000 17,618 92 1874 5 Lån till direktionen för se- minarium för bildande af lärarinnor, för inköp af byggnad åt nämnda semi- narium 1875 » 59,000 _ 48,207 73 Transport — — — 539,306 70 ) Jfr § 16 mom, 1 i 1867 års Reglemente. 2) Jfr § 16 mom. 2 i 1867 års Reglemente. s) Jfr § 27 i 1869 åj’s Reglemente. 4) Jfr § 26 i 1869 åi s Reglemente. 5) Jfr § 8 i 1873 års Reglemente samt § 6 möm. 3 i 1876 års Reglemente. 51 Reglemen- tets Tiden, då lånet utbetalts. Annuitet. läntefot. Ursprungliga beloppet. Kapitalåterstod vid 1889 års Årtal. §■ Transport — — — — — 539,306 70 1882 17 Lån till föreståndavne för Linköpings domkyrka, för fullbordande af tornbygg- naden å domkyrkan ......... 1883 5 % 4 % 30,000 28,010 12 1887 15 .. Ytterligare lån till Linkö- pings domkyrka till betäc- kande af den brist, som uppkommit i den beräknade kostnaden för tornbyggna- den å nämnda domkyrka jemte dermed i samman- hang stående arbeten......... 1888 » » 30,000 29,700 = 597,016: 82 b) Tomtregleringslån. 1866 57 Lån till staden Eksjö, för ny tomtreglering efter 1856 års eldsvåda......... 1857 6 % » 30,000 71 98 ; » 142 Lån till staden Karlstad, för reglering af torg, gator och tomter efter 1865 års 1867 y> » 50,000 22,328 79 1872 32 Lån till staden Strengnäs, för ny tomtreglering efter 1871 års eldsvåda..... 1872 » 30,000 19,024 85 18 7 71) 7 Lån till staden Strömstad, för ny tomtreglering efter 1876 års eldsvåda..... 1878 1 * 5 % 50,000 I 48,423 75 Transport — — — — 686,866 19 ») Se vidare § 3 i 1881 års Reglemente. 52 Reglemen- tets Tiden, då lånet utbetalts. Annuitet. Räntefot. Ursprungliga belonnet. Kapitalåterstod vid 1889 års slut. Årtal. §• Transport — .— __ _ 686,866 19 {1877 8 Lån till staden Söderhamn, (1878 6 för ny tomtreglering efter 1876 års eldsvåda..... 1878, 1879 6 % 5 % 200,000 186,396 18 — (1880 13 Lån till staden Hudiksvall, (1881 10 för ny tomtreglering efter 1878 och 1879 årens elds- vådor ............ 1881, 1882 200,000 191,379 75 — 1888 15 Lån till staden Luleå för ny reglering efter 1887 års eldsvåda........ 1889 5 % 100,000 100,000 ^ /O — — = 567,625: 30 c) Lån till hamn- och bro- byggnader. 1866 86 Lån till arbetsdirektionen, för brobyggnad öfver Ume eif invid staden Umeå 1861 6 % » 55,000 42 64 » 71 Lån till staden Helsingborg, för förbättring och utvidg- ning af dess hamn 1862 13,831 70 230,000 = 13,874: 34 d) Lån till kanal- och slussanläggningar. 1866 931) Lån till Dalslands kanalak- tiebolag, för segelleds öpp- nande från Hattefura vid Venern till sjön Stora Lee 1865,1867 5 % 3 % 800,000 — 509,842 89 Transport --| - | ~ | — — 1,688,359 35 *) Se vidare § 134 mom. 13 i 1863 års Reglemente. 53 Reglemen- tets Tiden, då lånet utbetalts. Annuitet. Räntefot. Ursprungliga beloppet. Kapitalåterstod vid 1889 års Årtal. §■ Transport — — — — 1,688,359 35 1866 941)) » 118> Lån till Kinda kanalaktiebo- » 143) lag, för utsträckning af Kin- da båtled medelst kanalise- ring af Stångån från sjön / 1865 ( (1867-1870) 1432) Rengen till Linköpingshamn Lån till Dalslands kanalak- 5 % 3 % 437,500 359,692 05 tiebolag, för kanal-och sluss- anläggning mellan sjöarne Östra och Vestra Silen på Dalsland.............................. 1868, 1869 6 % 4 % 51,200 18,822 88 = 888,357: 82. e) Län till jernvägs- anläggningar. (1866 75 LåntillNorbergsjernvägsnya (1878 3 aktiebolag, för anläggning af jernväg från Kärrgrufvan inom Norbergs bergslag till sjön Åmänningen ............... 1852 I 5 % 1 150,000 61,220 75 Transport — — — — 2,128,095 03 *) Se vidare § 134 mom. 14 i 1863 års Reglemente; § 11 mom. 9 i 1867 års Reglemente; § 33 mom. 9 och § 41 mom. 11 i 1868 års Reglemente;'' § 24 mom. 11 och § 31 mom. 5 i 1869 års Reglemente. 2) Jfr § 11 mom. 8 i 1867 års samt § 24 mom. 10 i 1869 års Reglemente. 54 Eeglemen- ........ tets liden, då lånet utbetalts. Annuitet. Räntefot. Ursprungliga Kapitalaterstod vid 1889 års slut. Årtal. §• Transport — - — — 2,128,095 03 /186 6 75 Lån tillN orbergs jern vägs nya (1878 3 aktiebolag, för fullbordan- de af samma jernväg...... (1855} (1856/ 3 % 2 % 150,000 — 80,315 79 1866 79 Lån till Borgs jernvägsak- tiebolag, för anläggning af jernväg mellan Borås och Herrljunga....................... 5 % 4 % 1,377,055 24 836,016 45 1862, 1863 » 80 Lån till Vexiö—Alfvestads jernvägsaktiebolag, för an- läggning af jernväg mellan Vexiö och Alfvestads station på Södra stambanan 1864 7 %'') » 434,000 254,082 74 5> » Lån till Helsingborg—Lands- krona—Eslöfs (Helsingborg —Billeberga,äfven Helsing- borg—Årup) jernvägsaktie- bolag, för anläggning af jernväg mellan Helsingborg och Årup. . 1864, 1865 5 % y> 1,100,000 718,805 79 y> Lån till Kristianstad—Hess- leholms jernvägsaktiebolag, för anläggning af jernväg mellan Kristianstad och Hessleholms station på Sö- dra stambanan............... 1864, 1865 » 720,000 _ 450,759 12 Transport — — — — — 4,468,074 92 ) Enligt Kongl. Maj:ts resolution af d. u/i2 1885. 55 Reglemen- tets Tiden, då lånet utbetalts. Annuitet. Räntefot. Ursprungliga beloppet. Kapitalåterstod vid 1889 års Årtal. §• Transport — — — — — 4,468,074 92 186C 8 Lån till Ystad—Eslöfs jern- vägsaktiebolag, för anlägg- ning af jernväg från Eslöfs station på Södra stamba- nan till Ystad ............. 1864—1866 5 % 4 % 2,450,000 1,614,245 05 >> » Lån till Landskrona—Eslöfs jernvägsaktiebolag, för an- läggning af jernväg mellan Landskrona och Eslöfs sta- tion på Södra stambanan 1864—1866 1,200000, 785,569 02 82 Lån till Uddevalla—Veners- borg—Herrljunga jernvägs- aktiebolag, för anläggning af jernväg från Herrljunga öfver Venersborg till Ud- devalla................................. 1865—1867 » > 3,240,000 2,272,908 59 1871 31 Lån till Karlskrona—Vexiö jernvägsaktiebolag, för an- läggning af jernväg mellan städerna Karlskrona och (18721 Vexiö.................................... 18731 5 %'') 4 Va % 2,600,000 — 2,235,179 63 |1874| » » Lån till Krylbo—Norbergs jernvägsaktiebolag, för an- läggning af jernväg mellan Krylbo och Norberg ....... /1872\ \1873| 6 % 5 % 406,000 334,085 29 » » Lån till Upsala—Margrete- Transport —--- — 1 ~ — 11,710,062 50 '') Se § 3 af 1886 års Reglemente. 56 Reglemen- tets Tiden, då lånet utbetalts. Annuitet. Räntefot. Ursprungliga Kapitalåterstod vid 1889 års slut. Årtal. §• Transport — — — — — 11,710,062 50 hillsjernvägsaktiebolag, för anläggning af jernväg från Upsala till Gefle .............. 1873 6 % 5 % 500,000 420,473 94 1871 31 Lån till Bergslagernas jern- vägsaktiebolag, för anlägg- ning af jernväg från Lud- vika till Kil, mot skuldför- ■rf O» GO bindelse ............................. {18751 5>/a %x) » 5,000,000 4,691,028 92 1878 11 Lån till Bergslagernas jern- (1876) vägsaktiebolag, för anlägg- ning af jernväg från Falun till Göteborg, mot obliga- tioner å nominelt 6,196,500 Kr., efter 90 % ................ 1878, 1879 6,078,240 5,576,850 1876 5 Lån till Vestervik—Åtvida- berg—Bersbojernvägsaktie- bolag, för anläggning af jernväg från Vestervik öfver Jenny, Gamleby och Åtvida- berg till Bersbo, med bi- (18771 bana till Storsjön............ |l878> 5 %2) 4 Va % 1,865,000 _ 1,777,562 87 » Lån till Hultsfred—Vester- (1879) viks jernvägsaktiebolag, för anläggning af jernväg mel- lan Hultsfred och Jenny med bibana till sjön Yxern, sido- spår till Ankarsrum och (18771 hamnspår vid Verkebäck... |l878> * 2) » 1,750,000 — 1,679,860 70 Lån till Vislanda—Bolmens 118 7 9J Transport — — — — 25,855,838 93 l) Se § 3 af 1883 års Reglemente. '') Se § 3 åt 1883 och 1886 års Reglementen. 57 Reglemen tets - Årtal. 1876 (1879 1876 1881 Tiden, då lånet utbetalts. Transport jernvägsaktiebolag, för anläggning af jernväg från Vislanda öfver Ljungby till sjön Bolmen....................... Lån till Gotlands jernvägsaktiebolag, för anläggning af jernväg från Visby till Hemse kyrka....................... * \ 13 f 15 Lån till Södra Dalarnes jern '' vägsaktiebolag, för anläggning af jernväg från Kryl bo station på statens Norra stambana öfver Avesta, Hedemora och Säter genom Gustafs och Tuna socknar till Borlänge station å Bergslagernas jernvägsaktiebolags jernväg jemte bibana till Bispbergs gruffält ...................................... Lån till Varberg—Borås jernvägsaktiebolag för anläggning af jernväg öfver Fritsla till Borås............... Lån till Lenna—Norrtelje jernvägsaktiebolag, för anläggning af jernväg mellan Lenna station på Upsala Tramsport Annuitet. Räntefot. /I877\ \1878j 5 %1) 1) Ursprungliga beloppet. Kapitalåterstod vid 1889 års slut. 4''/2 % 785,000 500,000 1879) 188o( 1881 1882 (18791 -1880 1881 25,855,838 93 772,832 479,960 *) 50 20 2,375,000 2,600,000 2,309,967 2,528,806 59 56 31,947,405 78 l) Se § 3 af 1883 och 1886 års Reglementen. Bill. till Biksd. Prof. 1890. 10 Sami. 1 Afä. 2 Band. (Riksg.-kontorets reglemente.) 58 Regleraen tet9 - Årtal. § 1881 Tiden, då lånet utbetalts. Annuitet. Räntefot. Transport Lenna jernväg och Norr telje .................................... Lån till Siljaus jern vägsaktiebolag, för anläggning af jernväg från Borlänge station å Bergslagernas jernvägsaktiebolags jernväg till Insjön i Dalarne... Lån till Skåne—Hallands jernvägsaktiebolag för anläggning af jernvägar från Helsingborg öfver Engelholm till Halmstad, från Höganäs till Kattarp och från Kattarp till Åstorp Lån till Hvetlanda—Säfsjö jernvägsaktiebolag, för an läggning af jernväg från Hvetlanda till Säfsjö station å statens Södra stambana .................................... Lån till Finspong—Norsholms jernvägsaktiebolag, för anläggning af jernväg från Finspongs station å Pålsboda—Finspongs jernvägsaktiebolags bana till Norsholms station å statens Ostra stambana och Nors - 1883 1884 1885 1886 1883 — 1886 1883—1886 fl 8831 1885 ll 886^ % Ursprungliga beloppet. H/2 Transport «0 750,000 950,000 1,500,000 300,000 Eapitalåterstod vid 1889 års slut. 31,947,40578 746,197 94 945,250 - 1,500,000 300,000 35,438,853 72 a) Hvaraf vid 1889 års slut återstodo ej lyftade Kronor 3,802: 06. 59 Reglemen tets - Årtal. 1881 15 1884 1886 Tiden,då lånet utbetalts. 14 15 16 Annuitet. Räntefot. Transport holm—Ristens kommunika tionsaktiebolags bana......... Lån till Stockholm—Rimbo jernvägsaktiebolag, för anläggning af jernväg från Stockholm till Rimbo gästgifvaregård ....................... Lån till Kinds härads jern vägsaktiebolag för anläggning af jernväg mellan Bo rås och Svenljunga........... Ytterligare lån till Skåne— Hallands jernvägsaktiebolag för anläggning afjernvägar från Helsingborg öfver Engelholm till Halmstad, från Höganäs till Kattarp och från Kattarp till Åstorp ................................. Lån till Mellersta Hallands jernvägsaktiebolag för anläggning af jernväg mellan städerna Halmstad och Varberg .............................. Lån till Skara—Kinnekulle —Venerns jernvägsaktiebolag för anläggning af jernväg från Skara till Kinnekulle och Venern ... Lån till Svartelfs jernvägs - I 1883—-1886 Jl883-1885\ { 1887 } /l884\ \1887/ Transport }1885{ {1886} 1885 }1887\ {1888} 5 % Ursprungliga beloppet. Kapitalåterstod vid 1889 års slut. 500,000 500,000 500,000! 795,500 1,550,000 324,000 35,438,853 497,500 497,500 500,000 795,500 1,550,000 324,000 72 39,603,353172 60 Reglemen I Årtal. 1886 16 17 16 Tiden, då lånet utbetalts. Transport aktiebolag för anläggning af jernväg mellan Carlsdahl och Grythyttehed m. m..................................... Lån till Halmstad—Bolmens jernvägsaktiebolag för anläggning af jernväg från Halmstad till Byholma och Bolmen med sidospår till sjön Södra Unnen ........... Lån till Göteborg—Hallands jernvägsaktiebolag för anläggning af jernväg mellan Varberg och Göteborg .................................... Lån till Fogelsta—Vadstena — Ödeshögs jernvägsaktiebolag för anläggning af I jernväg mellan Fogelsta | och Vadstena till Ödeshög Lån till Mellersta Blekinge jernvägsaktiebolag för jern vägsanläggning från Carlshamn till Ronneby och Gullbärna .......................... = 39,952,345: 39 Transport /18 8 71 \1888/ 118 8 71 |1888) 1887 1888 Annuitet. 5 % Räntefot. 4 Va % Ursprungliga beloppet. Kapitalåterstod vid 1889 års slut. a) 341,000 b) 825,000 2,068,000 c) 300,000 d) 1,120,250 39,603,353 227,333 549,943 2.068.000 72 200,000 1,073,595 43,722,224 72 a) Hvaraf vid 1889 års slut ännu ej lvftats Kr. 113,667: — b) D:o vid d:o d:o Kr. 276,067: — c) T):o vid d:o d:o Er. 100,000: — d) D:o vid d:o d:o Kr. 46,666: — 61 Reglemen tets - Årtal. §. 1889] 16 Tiden, då lånet utbetalts. Annuitet. Räntefot. Ursprungliga beloppet. 1 Kapitalåterstod vid 1889 års slut. Transport Lån till Mora—Venerns jern- vägsaktiebolag för anlägg- ning af jernväg från Mora strand vid sjön Siljan till Östra Vermlands jernväg a) 43,722,224 72 med bibana......... = 41,845,185: 44. | 1889 1 5 % 4»/l % 1,000,000 189,835 ------ Summa — — — 43,912,059 72 a) Hvaraf vid 1889 års slut ännu ej lyftats Kr. 810,166: — 62 Attöningsstat för Riksgäldskontorets tjensteman och vakt betjening. Lön. Tjenstgörings- penningar. Summa. 1 Sekreterare, som tillika är ombudsman 4,400 1,600* 6,000 1 Kassör .... 4,400 4.000 2,500 2,500 2.000 __ 1,600 1,600 800 6,000 1 Kamrerare... 5,600 3,300 3,300 2,800 2,400 1 Revisor.............................. 1 Kassabokhållare . 800 1 Lånebokhållare............ 800 1 Registrator och Kanslist 1,500 — 900 — — 1 Kammarskrifvare........ 1,500 — 600 ~r- 2,100 — 1 Förste Vaktmästare ....... O O i- ''- 100 — 800 — 1 Vaktmästare 600 100 700 1 Vaktmästare 600 — 100 — 700 . 1 Vaktmästare 600 — 100 — 700 — Summa kronor 25,300 9,100 — 34,400 — Tillägg: För Revisorn, Bokhåilarne, Registratorn och Kanslisten samt Kam - marskrifvaren kan, då de icke innehafva annan tjenstebefattning, lönen efter fem års tjenstgöring inom graden förhöjas med....................................... Kronor 500: — samt för Revisorn och Bokhåilarne, efter tio års tjenstgöring inom g*raden, med ytterligare............................................................... » 500: — För vaktbetjeningen kan aflöningen efter fem års ordinarie tjenst och derunder ådagalagdt välförhållande höjas, lönen med... » 100: — och tjenstgöringspenningarne med ...................................................... » 100: — Vaktbetjeningen åtnjuter fri bostad med nödig vedbrand. Skulle denna förmån komma att för vaktmästarne eller någon af dem upphöra, äro de berättigade att i stället såsom tjenstgöringspenningar uppbära 200 kronor hvar. Vid tillämpningen af denna aflöningsstat iakttages derjemte följande: l:o) De med hvarje befattning förenade tjenstgöringspenningar få uppbäras endast för den tid tjenstens innehafvare verkligen tjenstgjort eller åtnjutit semester, men skola för den tid, han eljest varit från tjenstgöringen befriad, utgå till den, * Så länge Sekreteraren innehar fri bostad, utgå tjenstgöringspenningarne med endast 600 kronor; dock så att, vid afdrag i följd af tjenstledighet, detsamma, med tillämpning af de för sådant fall gifna bestämmelser, sker för hela beloppet af tjenstgöringspenningarne från aäöningsbeloppet i dess helhet. 63 som tjensten förrättat; dock må Fullmäktige kunna medgifva den tjensteman eller vaktbetjent, som af sjukdom hindras från bestridande af sin tjenst, att uppbära de för samma tjenst anvisade tjenstgöringspenningar eller någon del deraf. 2:o) För bestridande af tjenstgöringen under semester ega Fullmäktige att anvisa till extra ordinarie tjensteman arfvoden, beräknade efter ett tusen kronor för år. 3:o) Innehafvare af lön enligt förestående stat äro underkastade den vidsträcktare tjenstgöringsskyldighet eller den jemkning i åligganden, som kan varda stadgad, och böra de fullmakter eller konstitutorial, som för Riksgäldskontorets tjensteman utfärdas, innefatta förbehåll om deras skyldighet att åtaga sig de nya eller förändrade göromål, som kunna dem åläggas. Indragningsstat vid Riksgäldskontor. . Kommissarien Herman Husberg ............................................................ 4,400 _ Notarien August Neijber ........................................................................ 3,000 ----- Kontorsskrifvaren Adolf Wilhelm Sandsjö............................................. 1,500 — Kontorsskrifvareu Axel Adolf Stridsberg ............................................. 1,500 — Kammardrängen Per Fredrik Bydqvist ................................................ 575 — Summa kronor 10,975 — Pensionsstat vid Riksgäldskontoret. Förre Ombudsmannen Leontius Hallman ............................................. 1,500 Aflidne Sekreteraren i Riksgäldskontor et Carl Gustaf Stuarts enka Maria Lovisa Stuart, född Koschell ............................................. 800 — Förre Förste Vaktmästaren J. Petersson............................................. 800 — Summa kronor 3,100 Anmärkning: Ofvanstående pensioner indragas vid innehafvarens frånfälle och äfven dessförinnan, så vida de för pensionernas utgående stadgade vilkor upphöra. 64 Förestående tre stater, nemligen: Aflöuingsstaten för Riksgäldskontor^, upptagande en summa af...... Kr. 34,400: — Indragningsstateu vid dito ..................................................................... ,, 10,975: — Peusiousstaten vid dito ......................................................................... „ 3,100: — äro uppgjorda och faststälda vid lagtima riksdagen i Stockholm den 22 Maj 1890. På Riksdagens vägnar: För Första Kammaren: För Andra Kammalen: G. Lagerbj elite, u. v. Talman. Olof Wijlt, n. v. Talman. 65 Fullmägtige i Riksgäldskontoret, välde af 1890 års Riksdag: Ordförande: Godsegaren, Kommendören af Kongl. Vasaorden l:a kl., Riddaren af Kongl. Maj:ts Nordstjerneorden, Herr Erik Gustaf Boström; Generaldirektören, Kommendören af Kongl. Maj:ts Nordstjerneorden l:a kl., Herr Frans Albert Anderson, vice Ordförande; Statskommissarien, Kommendören af Kongl. Vasaorden l:a kl., Riddaren af Kongl. Majrts Nordstjerneorden, Herr Ber Samsdius; Godsegaren, Kommendören af Kongl. Vasaorden l:a kl., Riddaren af Kongl. Maj:ts Nordstjerneorden, Filosofie Doktorn, Herr Friherre Johan Nordenfalk; Godsegaren, Kommendören af Kongl. Vasaorden l:akl., Riddaren af Kongl. Maj:ts Nordstjerneorden, Herr Edvard Sederholm; Kaptenen vid Kongl. Svea Artilleriregemente, Riddaren af Kongl. Maj:ts Svärdsorden, Herr Claes Richard Wersäll; Grosshandlaren, Riddaren af Kongl. Maj:ts Nordstjerneorden, Filosofie Doktorn, Herr Otto Magnus Höglund. Suppleanter: Revisionssekreteraren, t. f. Byråchefen, Riddaren af Kongl. Maj:ts Nordstjerneorden, Juris Doktorn, Herr Ivar Afzelius; Kamereraren, Riddaren af Kongl. Vasaorden, Herr Erik Wilhelm Liljesköld; f. d. Riksdagsmannen Herr Nils Olsson i Ättersta. Bill. till Riksd. Prot. 1890. 10 Sami. 1 Afl. 2 Band. (Riksg.-kontorets reglemente.) 9 66 Revisorer af Stats-, Banko- och Riksgäldsverken vid 1890 års revision: För Första Kammaren: Kaptenen i Kongl. Flottan Herr Gerhard Dyrssen; Bruksegaren, Riddaren åf Kongl. Vasaorden, Herr Harald Maurits: Ericsson; Häradshöfdingen, Riddaren af Kongl. Vasaorden, Herr Victor Nils Ekenman; Kammarherren, Riddaren af Kongl. Maj:ts Nordstjerneorden, Riddaren af Kongl. Vasaorden, Herr Axel Otto Gotthard Buren; Kaptenlöjtnanten, Riddaren af Kongl. Maj:ts Svärdsorden, Herr Grefve Knut Posse; Häradshöfdingen Herr Gustaf Maurits Ulrik Budebeck. Suppleanter: Kammarherren, Herr Grefve Axel Fredrik Claesson Wachtmeister; Bergmästaren, Riddaren af Kongl. Vasaorden, Filosofie Doktorn, Herr Carl Herman Lundström; Rektorn, Filosofie Doktorn, Herr Gustaf Oskar Fredrik Westling. 67 För Andra Kammaren: Riksdagsmannen Herr Carl Persson i Stallerhult; » Herr Peter Andersson i Högkil; » Herr Mårten Dalin; » Filosofie Doktorn Herr Carl Ludvig Hippolit Nyström; » Riddaren af Kong!. Vasaorden, Herr Nils Petersson i Runtorp; » Herr J. Anderson i Tenhult. Suppleanter: Riksdagsmannen, Ryttmästaren Herr Carl Gustaf August Bergendahl; » Herr öskar Erickson i Bjersby; )) Herr Anders Gustaf Anderson i Himmelsby. 68 REGISTER öfver 1890 års Reglemente för Riksgäldskontoret. Ackord för riksgäldskontorets fordrin - samtycke medgifvas ............... Sid. 20. § 32. Aflöning för justitieombudsmannen m. fl......................... B 17. § 25. » b Riksdagens biblioteka- rie äfvensom för en hos honom anstäld vaktmästare............... D 15. § 23. » B riksgäldskontorets tjen- stemannapersonal och vaktbetjening............ D 18. § 28. Ajlöningar, anslag till........................... Aflöning sstat för riksgäldskontorets » 21. § 36. tjenstemän och vaktbetje ning. ................................ b 62. Afsked för tjensteman och vakfbetje ning. ......................................... » 42. Allmänna hypoteksbanken ..................... » 12, 35. Amortering af 1888 års statslån......... » 4. » b statslån utan viss bestämd återbetalningstid b 24. Amortissementsfonder .......................... » 4, 24, 25. §§ 98, 99. §§ 14, 75. § 3. § 39. §§ 3, 40, 44. Andersson, Sv., ang. mottagande af åtskilliga af honom såsom gåfva till Riksdagen erbjudna byster och medaljonger af ledamöter af Riks - dagen ........................ Annuiteter och räntor, anslag till ...... Anslag skall utfärdas angående lediga tjenster vid riksgäldskontoret Ansvarsskyldighet, fullmägtiges ............ Ansökningstid till lediga tjenster......... Anteckningsböcker, kassörens och ka mererarens ............ Arfvode för fullmägtiges deputerade ... » » fullmägtige och deras ordförande. ............................. » » Riksdagens revisorers kansli och vaktbetjening...... » » förrättande af tjenst i riksgäldskontoret .................. Befordringsgrunder vid riksgäldskontoret ............ Begrafningshjelp efter obemedlade tjensteman och vakt betjente .................... Behållningar, statskontorets.................. Belöning för extra arbeten .................. Bergverkstionden, vilkor för upphörande af........................ Berättelser, fullmägtiges........................ » justitieombudsmannens ... » Riksdagens revisorers...... Besigtningar å riksgäldskontorets och Riksdagens hus............... Besvär öfver fullmägtiges beslut ...... Bevillningsförordning, utfärdande af ny Bibliotek, Riksdagens ........................... Bibliotekarie » ........................... Bihanget till Riksdagens protokoll, tryckning af........................ Borås jernvägsaktiebolag, ang. rätt för att använda en del reservfonden till afbetalning å erhållet statslån ..................... Brist i statskontorets inkomster fylles 33. § 69. 4, 21. § 3, 36. 39. § 87. 28. § 54. 39. § 37. 31. § 64. 28. § 53. 18. § 27- 16. § 24. 38. § 85. 39. § 89. 19. § 30. 21. § 35. 19 § 29. 21. § 34. 33. § 70. 18. § 26. 17, 33. §§ 24, 70. 31. § 65. 30, 41. §§ 63, 94. 36. § 80. 15, 36. §§ 23, 79. 15. § 23. 33. § 72. » 5. § 5. » 13. § 16. 70 Byggnadsfond för riksdags- och riks bankshus. ....................... Byster och medaljonger af Riksdagens ledamöter, mottagande af åtskilliga, af skulptören Sv. Andersson såsom gåfva till Riksdagen erbjudna ..................... Dalslands kanalaktiebolag, revision af Deputerade, fullmägtiges ..................... Diarium, ombudsmannens..................... Enke- och pupillkassan vid riksgälds kontoret ......... Entledigande af tjensteman och vaktbetjente vid riksgälds kontoret ........................ Ersättning för bestridande af lediga tjenster .............................. Expedition, justitieombudsmannens och tryckfrihetskomi téns ................................. Expenser för justitieombudsmannens och tryckfrihetskomiténs expeditioner ........................ Extra ordinarie tjenstemän och vaktmästare, deras antagande ......... b b b b deras skiljande från riksgälds kontoret ............ b b b b gratifikationer åt B b b B åtnjuta ersätt ning för förrättande af ordinarie tjenst............ Flyttningshjelp för justitieombudsmannen. ................................ Fond för nytt riksdagshus .................. b för understödjande af odling af sänka trakter ........................... Fordringar, riksgäldskontorets ............ B b förteck ning å Fullmagter för riksgäldskontorets tjenstemän. ............................. B granskning af riksdagsmännens ................................. Sid. 32. § 67. » 33. § 69. X> 34. § 73. x> 27. <j 53. X) 31. § 64. X) 20, 38. §§ 31, 85. X) 40. §§ 91-93. x> 38. ce Öl X) 17. § 25. x> 18. § 26. X) 39. § 88. X) 41. § 95. x> 19. § 29. X) 38. S-^5 GC o* X) 17. §25. X) 32. § 67. X) 12. §§ 12, 13. x> 5, 6. ''§''§ 4-6. X) 48—61. — X) 39. § 89. X) 37. § 81. Fullmägtige i riksgiildskontoret............ Sid. 65. » deras suppleanter ............ » 65. » ega att af Riksdagens re visorer begära råd och yttranden .............................. » 28. Fullmägtiges ansvarsskyldighet............ » 28. » antal för besluts fattande » 29. » arfvodenochresekostnads ersättningar. ............... » 18. » befattning upphör ......... » 27. » berättelser........................ » 33. » besluts öfverklagande...... » 30, 41. » deputerade........................ » 27. » komplettering.................. » 27. » ombud.............................. » 28, 35, 36. » omröstningar................... » 30. » ordförande och vice ordförande ........................ » 26, 65. » protokoll........................... » 29. » sammankomster............... » 29, SO. » sammanträden gemensamt med fullmägtige i riksbanken. .......................... » 36. » ställande till ansvar......... » 28. » suppleanter ..................... » 65. » » deras inträdande » 27. » särskilda uppdrag............ » 31—37. » tjenstledighet .................. » 29. » åligganden........................ b 27. » _ öfverläggningar............... » 30. Förfall för fullmägtige ........................ » 29. Förräntning af riksgäldskontorets kontanta tillgångar och behållningar .......................... » 24. Försåljningsmedel för mindre kronolägenheter ... » 22. » b kronans hus i städerna ...... » 20. Garantiförening, sågverksegarnes......... » 35. Generalassistanslcontoret, f. d., understöd för sterbhusen efter obemedlade tjensteman m. fl. vid........................ » 19. Granskning af kassörens och kamerera rens anteckningsböcker » 31. » fi ombudsmannens diarium » 31. » » riksdagsmäns fullmagter » 37. § 55. § 54. § 60. § 27. § 51. § 70. §§ 63, 94. § 53. §§ 48, 49. §§ 53, 75, 80 § 61. § 47. - § 56. §§ 56—63. § 80. § 54. §§ 48, 49, 51 §§ 64—82. § 58. § 52. §§ 61, 62. §§ 58, 59. § 41. § 37. § 33. § 77. § 30. § 64. § 64. § 81. 72 Granskning af riksgäldskontorets räken - skaper...........................Sid. 25. Gratifikationer till e. o. tjensteman och vaktbetjente vid riks gäldskontoret ............... » 19. Grundfond, Allmänna Hypoteksban kens ................................. b 12. Göta kanal, ledamot i styrelsen och ombud vid revisionen utses » 36. Hallsberg—Motala—Mjölby jernväg, an - slag till inköp af x> 7. Helgeandsholmen, ang. uppförande å, af nya hus för Riks - dagen, Riksbanken m. m...................... » 32. Hudiksvall—Näsviken, ang. inköp af jernvägen mellan b 7. Hufvudbok, riksgäldskontorets ............ b 25. Hus, kronans, i städerna ..................... » 20. b Riksdagens.................................... » 15, 31. » » lokaler inom, få för vissa ändamål upplåtas .............................. B 31. b riksgäldskontorets........................ B 15, 31. b ang. uppförande af nya för Riksdagen och Riksbanken m. m....... b 32. Hypoteksbanken, allmänna..................... b 12, 35. Indragning sstat vid Riksgäldskontor b 63. Inkomster, statskontorets, brist uti, fylles.................................. » 13. ® riksgäldskontorets ........... b 20—25. Inlösen af förfallna obligationer och räntekuponger.................. b 4, 24. b b s. k. riksgäldssedlar ......... b 4. Inspektor öfver Riksdagens bibliotek utses af fullmägtige ............ b 36. Inventarier i riksgäldskontorets och Riksdagens hus.................. b 31, 34. Inventering af låne- och säkerhetshand lingar ................................. » 31. Jernväg, Hallsberg—Motala —Mjölby, anslag till inköp af............ b 7. b Hudiksvall—Näsvikens, anslag till inköp m. m. af... B 7. b Luleå—Norska gränsen, ang. inköp för statens räkning af ....................................... b 13, 23. Jernvägar, enskilda, låneunderstöd för i 8, 10. § 44. § 29. § 14. § 80. § 9. § 68. § 8. § 44. § 33. §§ 22, 65. § 66. §§ 22, 65. § 68. §§ 14, 75. § 16. §§ 32-43. §§ 2, 40. § 2. § 79, §§ 65, 72. § 64. § 9- § 8. §§ 15, 39. §§ 10, 11 Jernväg sbolag, svenska, lån mot obligationer eller skuldförbindelser, utfärdade af Sid. b enskilda, revision af deras förvaltning...... b Järnvägsbyggnader, statens, anslag till b Jernvägshypoteksfond, angående bildande af en ... b Justitieombudsmannen, flyttningshjelp för............... b Justitieombudsmannens jemte den hos honom anstälda kansli-ochvaktbetjenings aflöning ................. » » embetsberättelse » » embetsresor...... » x> expedition och dess expenser » B insättande i em betet. ................. » Kansli- och vaktbetjening, justitieombudsmannens » b b riksgälds kontorets. ..... b Kapitalfordringar, riksgäldskontorets vid 1889 års slut utbalanserade......... b Kapitalskulder, riksgäldskontorets vid 1889 års slut utbalanserade. .......................... B Iiassaförstärkning åt statskontoret...... b Kinda kanalaktiebolag, revision af...... » Kompetensvilkor för riksgäldskontorets tjensteman ... b Konstitutorial för tjensteman............... b Kontorsexpenser..................................... b Konvertering af äldre statslån.............. b Kreditiv, anvisade på riksgäldskontoret b b angående sättet för bestridande af utbetalningar från...... B b för infallande krig.................. b b b rikets försvar eller andra vigtiga ändamål............. b b B telegrafverkets oförutsedda utgifter........................ B b riksgäldskontorets, i riksbanken .................................... B Bill. till Bilcsd. Prot. 1890. 10 Sand. 5. 34. 6, 7. 5. 17. 17. 18. 18. 18. 36. 17. 38. 48-61. 44—47. 13, 25. 34. 39. 39. 15. 23. 14. 14. 14. 14. 14. 25. 1 Afd. § 6. § 74. §§ 7, 8. § 6. § 25. § 25. § 26. § 26. § 26. § 80. § 25. § 84. §§ 16, 43 § 73. § 88. § 89. § 22. § 39. §§ 17-20. § 19. § 17. § 18. § 20. § 42. 2 Band. (Riksg.-kontorets reglemente.) Kronolågenheter, mindre, medel som inflyta för försäljning af Sid. 22. § 37. Kungörelser för infordrande af anbud å tryckning af riksdags - protokollen m. m............ Kuponger, tillhörande statsobligationer, inlösen af.............................. Kyrkomötes-kostnader, angående bestridande af...................... Ledigheter bland fullmägtige .............. Liqvid mellan stats- och riksgälds verken. ...................................... Liqvidations- och amortissementsf''onder Luleå—Norska gränsen, ang. inköp af jernväg mellan......... Lån, utlemnade mot pant af obligationer eller skuldförbindelser, utfärdade af svenska jernvägsbolag ... Låne- och säkerhetshandlingar, inventering af Lånerörelse, riksgäldskontorets ........... Låneunderstöd åt enskilda jernvägar Lönebesparing........................................ Löneförhöjning, vilkor för åtnjutande af Löneskilnadser sättning........................... Missväxter, behöfvandes undsättning vid.................................... Obligationer, belåning af svenskajern vägsbolags. ....................... B riksgäldskontorets........... b ang. preskriptionstiden för b svenska statens, skola till ett belopp af högst sju millioner eventuelt tillhandahållas riksbanken... b ang. utfärdande af till grundfond för Allmänna Hypoteksbanken ............ Odling slånefonden ................................. Ombud, Konungens............................... b fullmägtiges ............................ Omröstningar, fullmägtiges .................. Ordförande bland fullmägtige............. b vice B B ................ » b fullmägtiges, utses af fullmägtige sjelfve bland sig Papper, upphandling af....................... )) 33. § 72. D 4, 23. §§ 2, 39. D 21. § 36. » 27. § 48. J> 21, 26. §§ 36, 46. )) 4, 24, 25. §§ 3, 40, 44. 3> 13, 23. §§ 15, 39. X> 5. § 6. » 31. § 64. 3> 23, 24, 25. §§ 39, 41, 43. D 8, 10. §§ 10, 11. » 38. § 85. 18. § 28. )) 38. § 85. J) 22. § 38. » 5. § 6. » 3, 23. §§ 2, 39. x> 24. § 40. J> 37. § 82. )) 12. § 14. S> 12, 23. §« 12, 13, 39 » 30. { 61. i) 27, 35, 36. §§ 53, 75, 80. 3> 30. § 62. )) 65. 3) 65. — » 27. § 47. )) 33. § 72. Pensionering af riksgäldskontorets tjensteman och vakt betjening ..................... » af Riksdagens bibliote karie och den hos honom anstälde vaktmästare... » Pensionsstat vid riksgäldskontoret...... » Postsparbanken, ledamot i styrelsen för, utses af fullmägtige b Preskriptionstid för riksgäldskontorets skulder........................ » Sid. 41, 42. 15. 63. 35. 3, 24. §§ 96—99. § 23. § 76. §§ 2, 40. Protokoll, fullmägtiges ........................ 3> 29. § 56. » Riksdagens, tryckning af ... » Rikets ständers 1809—1866, ang. upprättande af ett 3> 33. § 72. sakregister till.................. Redovisning af de till riksgäldskonto- 3) 35. § 78. ret ingående medel....... » för liqvidations- och amor- 5) 25, 26. §§ 44—< tissementsfonderna........ Register, till Rikets ständers protokoll 3) 26. § 44. med bihang 1809—1866....... Resekostnadsersättning för Riksdagens 3) 35. § 78. revisorer ...... 3) 16. § 24. » för fullmägtige b för justitie- 3) 18. § 27. ombudsmannen Revisionsberättelser från enskilda jern- 3) 18. § 26. vägsbolag.............. 3) 34. § 74. Revisionsko stnader.................................. Revisorer, Riksdagens, vid 1890 års 3) 16. § 24. statsrevision........ » 66, 67. - - b » deras suppleanter b b råd och yttranden af dem ega full- 3) 66, 67. mägtigeattbegära » » traktamenten och B 28. § 55. resekostnader för )> 16. § 24. » utses af fullmägtige för granskning af Strömsholms nya in. fl. bolags samt allmänna hypoteksbankens förvaltning. ................................ » 34, 35. Revisorernes berättelser......................... » 17, 33. Riksbanken, ang. eventuel tillhandahållande af svenska statens obligationer ............ » 37. §§ 73—75, 77. §§ 24, 71. § 82. 76 Riksbanken, ang. uppförande af nytt hus för......................... Sid. 32. S 68. Riksdagens bibliotekarie....................... B 15. § 23. B hus...................................... B 15, 31. §§ 22, 65, 66. » » lokaler inom, få för vissa ändamål upplåtas » 31. S 66. Riksdagsbiblioteket....................... » 15. § 23. Riksdagshus , nytt, angående bildande af fond för........................... B 32. § 67. b ang. uppförande af nytt B 32. § 68. Riksdag skostnader............................ B 16, 22. §§ 23, 36. Riksdags- och revisionskostnader......... B 15, 16, 17, 22. §§ 21, 23, 24, 36. Riksdagsort, fullmägtiges yttrande derom............................. B 36. §§ 80. Riksdagstrycket........................... B 33. § 72. Riksgäldskontorets enke- och pupillkassa B 20, 38. §§ 31, 85. B fordringar för utbe- talda lån ................. B 5. §§ 4—6. B fullmägtige ............... B 65. _ _ » föremål ..................... B 3. § 1- B förvaltning ............... B 26—28, 43. §§ 47—55, 100. B hufvudbok ................ B 25. § 44. b hus ............................ B 15, 31. §§ 22, 65. B inkomster och sär- skilda tillgångar .... B 20—25. §§ 32—43. B kapitalford ringar ..... B 48—61. b kapitalskulder .......... B 44—47. _ _ B kreditiv i riksbanken B 25. § 42. b liqvid med statsver- ket............................ B 22, 26. $§ 36, 46. b lånerörelse.................. B 23, 24, 25. §§ 39, 41, 43. » obligationer .............. B 3, 24, 25. §§ 2, 39, 40. B räkenskaper .............. B 25. § 44. B » utdrag ur B 26. I 45. B skulder ..................... B 3. § 2. B styrelse ..................... B 26—28. §$ 47—55. B tjenstemannapersonal B- 37. § 83. B upplåning ................. B 23, 25. §$ 39, 43. » utbetalningar ............ B 6—20. §§ 7-31. B utlåning .................... B 24. § 41. B vaktbetjening ........... » 38. $ 84. Riksgäldssedlar, s. k., inlösen af..... B 4. § 2. Räkenskaper, , riksgäldskontorets ......... B 25. § 44. B riksgäldskontorets, ut- drag af ........................ B 26. 5 45. Räntekuponger, inlösen af.... B 4, 24. § 2, 39. Sakregister till Rikets ständers proto- koll.......................... B 35. § 78, 77 Sammankomster, fullmägtiges ............. Sid. 29, 30. Sammanträden, » i banken och riksgäldskontoret gemensamma............... » 36. Semester, angående aflöning under...... » 63. Skrifmaterialier för justitieombudsmannens och tryckfrihetskomitöns expedition... » 18. » för Riksdagens behof » 33. Skulder, riksgäldskontorets, preskriptionstid för............................. » 3, 24. Skulder, riksgäldskontorets, förteckning å................................. b 44—47. Sollefteå, angående anslag för norra stambanans fortsättning från b 6. Stambanan, norra, anslag till .............. » 6. Stat, aflönings-, för riksgäldskontoret » 62. b indragnings-, b b b 63. §§ 56—63. § 80. § 26. § 72. §§ 2, 40. § 7. § 7. » pensions3> » Statskontorets behållningar, aflemnas till J> 63. — riksgäldskontoret B 21. § 35. b inkomster, brister i, fyllas 3) 13, 25. §§ 16, 43. Statslån, äldre, konvertering af............ B 23. 1 39. » 1888 års, ang. amortering af B 4. § 3. Statsobligationer...................................... » ang. utfärdande af till grundfond för Allmänna 3) 37. § 82. Hypoteksbanken ......... Strömsholms nya kanalbolag, revision 3) 12. § 14. af dess förvaltning......... 3) 34. § 73. Styrelsen för riksgäldskontoret ........... 3) 26—28. §§ 47—55. Suppleanter för fullmägtige................. 3) 65. - - » deras inträdande............... » 27. §§ 48, 49, b för revisorerne................. Suspension af tjensteman och vaktbe- 3) 66, 67. tjening................................ 3) 40, 41. §§ 90, 91, Såqverksegarnes garantiföreninq............ 3) 35. § 77. ''Telegrafverket, förskott till.................. » 14. § 20. Ijensteförsummelser, frågor rörande.... 3) 40, 41. §§ 90—95. Tjensteman vid riksgäldskontoret ....... 3) 37. § 83. » » B aflöning för » » » aflöningsstat 3) 18. § 28. för............ 3) 62. - - » b b antagande af »» b besvärshän- 3) 39. § 88. visning för... »BB entledigande B 41. § 94. af............... 3> •JO, 41. §§ 91, 92, 78 Tjenstemän vid riksgäldskontoret, pensionering af Sid. 41, 42 » vid justitieombudsmannens expedition........................... 3> 17. Tjensler, lediga, bestridande och återbesättande af.......................... » 38, 39. Tjenstgörings^enningav.......................... » 15, 19, 62. Tjenstledighet för fullmägtige ............. » 29. Tjenstledighet för tjenstemännen och vaktbetjeningen....... » 39. Traktamenten, Riksdagens revisorers » 16. Tryckfrihetskomiténs expedition och expenser. .................. » 18. Tryckning af Riksdagens protokoll med dertill hörande bihang.... » 33. » af revisorernes berättelser » 33. Tryckningskostnader för justitieombudsmannens berättel - Utbetalningar, åliggande riksgäldskontoret ...................... » 6—20. Utdrag af riksgäldskontorets räkenskaper. ...................................... » 26. Utlottning slistor rörande de i svenskt mynt förskrifna statsobligationer. ............... » 24. Utlåning, riksgäldskontorets ................ » 24. Väkthetjening, justitieombudsmannens » 17. » riksgäldskontorets ....... » 38. Väkthet jening, aflöningsstat för............ » 62. Väkthet jening ens pensionerande............ » 41, 42. » tjensteförsummelser... » 40, 41. » entledigande............... » 40, 41. §§ 96—99. § 25. §§ 85—89. §§ 23, 28. § 58. § 86. § 24. § 26. § 72. $ 71. ser ........................ » 18. § 26. » för Riksdagens re- visorers berättelse » 17. § 24. Underskrifter, antalet egenhändiga å riksgäldskontorets obli- gationer......................... 3) 4. § 2. Understöd för obemedlade tjenstemäns sterbhus................................ » 19. § 30. Undsättning smedel vid missväxter....... D 22. § 38. Uppdrag, fullmägtiges särskilda ......... » 31—37. §§ 64—82. Upphandling af papper för tryckning af Riksdagens protokoll S> 33. § 72. Upplåning för riksgäldskontorets räk- ning...................................... y> 23, 25. §§ 39, 43. Upplåtelse för vissa ändamål af lokaler i Riksdagens hus............... 3) 31. § 66. §§ 7-31. S 45. § 39. § 41. I 25. § 84. §§ 96—99. §§ 93, 95. §§ 93-95. Vaktmästaren vid Riksdagens bibliotek, aflöning för.................. Sid. 16. § 23. Varningar för tjensteförsummelser...... 3> 40. §§ 90, 93. Vilkor för löneförhöjning vid riksgälds- kontoret................................. » 18. § 28. » » att kunna antagas till tien- steman vid riksgäldskontoret 39. § 88. Vännäs, angående norra stambanans framdragande till............... B 6. § 7. Älderstillägg........................................... D 15, 16, 17, 62. §§ 23, 25. Öfverlåtelse på viss person af riksgälds- kontorets obligationer...... 3. § 2. Ofverlåggningar, fullmägtiges ............. J> 30. § 61.