för Riksbankens styrelse och förvaltning, utfärdadt den 15 maj 1889

§ 1. Riksbanken förblifver under Riksdagens egen garanti och vård, så att den ostörd må förvaltas af de fullmäktige, kam ram© dertill förordna, efter de ordningar, stadgar och reglementen, Indika redan gjorda äro eller vidare af Riksdagen göras kunna. (Jfr regeringsformen § 72.) § 2. Enligt Sveriges Rikes Ständers beslut och förordning om banken af den 22 september 1668, har Sveriges riksbank till föremål för sin verksamhet: A. i egenskap af vexelbank: att bibehålla det inländska myntet vid dess rätta och skäliga valör samt hindra och förekomma främmande myntsorters obilliga och egenmäktiga stegrande; (Jemför ingressen till nämnda Rikets Ständers beslut och förordning.) Bill. till Bihsd. Prot. 1889. 10 Sami. 1 Afd. 2 Band. 1 (Bankoreglementet.) > B. i egenskap af deposition skank: att för allmänhetens säkerhet, nytta och beqvämlighet emottaga penningar af en hvar, som sådant åstundan deröfver föra räkning och dem vid anfordran insättaren tillhandahålla, så att handel och rörelse må underlättas genom de derå utfärdade assignationers och in visningars kredit, kraft och giltighet, samt att derförutan jemväl, till säkert förvar mot vådliga händelser och tillgrepp, under försegling emottaga och vårda såväl kontanta penningar som annan flyttbar egendom; (Jeraför ingressen till ofvan näranda Rikets Ständers beslut och förordning.) G. i egenskap af lånebank : att dels upplåna fruktlöst liggande kapital, dels på drägliga vilkor, emot fullgod säkerhet, biträda lånebehöfvande med understöd, och sålunda, till befordrande af handelns och alla nyttiga näringars uppkomst och förkofran, förebygga ocker och obilliga intressens beräknande enskilde emellan; (Jfr § 44 och följande i ofvan nämnda Rikets Ständers beslut och förordning.) D. i egenskap af allmän statsanslag: att uti den genom låneoperationerna inflytande och besparda vinst en tillgång må beredas, hvaröfver rikets ständer ega att till Kongl. Majits och fäderneslandets heder och nytta samt allmänt gagneligt ändamål disponera. (Jfr § 74 i ofvan nämnda Rikets Ständers beslut och förordning.) § 3. Riksbankens grundfond skall, utan beräkning af riksbankens fasta egendom, inventarier samt mynt- och medaljkabinett, utgöra fyratio millioner kronor. § 4. Riksbankens reservfond utgör fem millioner kronor. Uti goda utländska statspapper bör riksbanken innehafva minst ett belopp, som motsvarar reservfonden; åliggande det fullmäktige att, 3 i händelse dylika statspapper någon gång behöfva till metalliska kassans förstärkning eller annat ändamål afyttras, så att behållningen nedgår under hvad ofvan är bestämdt, så fort sig göra låter ånyo uppbringa densamma till det belopp, att den motsvarar reservfonden. Det kapitalöfverskott, riksbanken utöfver grundfonden och reservfonden eger, må vid bokslutet föras såsom reserverade medel. § 6. Mom. 1. Riksbanken ege att utgifva sedlar till det belopp, som motsvaras af följande tillgångar: a) metallisk kassa så beräknad som i § 6 sägs; b) på utrikes ort nedsatt eller under transport derifrån varande, mot sjöfara försäkradt guldmynt eller omyntadt guld; och c) bos bankinrättningar eller handelshus på utrikes ort i löpande räkning innestående medel. Mom. 2. Utöfver det enligt mom. 1 medgifna belopp vare riksbanken berättigad till eu sedelutgifning af högst fyrationde millioner kronor under, vilkor att de på grund häraf utgifna sedlar motsvaras af följande tillgångar sammanräknade: a) lätt säljbara utländska statspapper; b) statens, allmänna hypoteksbankens och andra inhemska obligationer, som å utländsk börs noteras; och c) vexlar, betalbara inom eller utom riket. § 6. Såsom riksbankens metalliska kassa skall beräknas allt inom landet befintligt, banken tillhörigt svenskt och utländskt guldmynt, omyntadt guld samt i Sverige, Norge eller Danmark i öfverensstämmelse med konventionen den 27 maj 1873 pregladt silfvermynt. Metalliska kassan må ej bibehållas vid lägre belopp än femton millioner kronor. — Derutöfver skall, då de på grund af § 5 mom. 2 utgifna sedlar öfverstiga tretiofem millioner kronor, riksbanken hålla i metallisk kassa minst tretio procent af det belopp, hvarmed de på sådan grund utgifna sedlar öfverskjuta sistnämnda summa. Den del af metalliska kassan, som utgöres af guld, må ej bibehållas vid mindre belopp än som svarar mot fyra femtedelar af den metalliska kassan i dess helhet. 4 § 7 Riksbanken är ovilkorligen skyldig att, när så påfordras, inlösa sina sedlar efter den grund, Konung och Riksdag faststält, hvadan sedlar å kronor och riksdaler riksmynt inlösas efter deras lydelse, sedlar å specie eller banko efter den grund, att en riksdaler specie eller banko gäller lika med en riksdaler femtio öre riksmynt, samt sedlar å 14 och 10 skillingar uti koppar efter enahanda grund, som för inlösen af sedlar lydande å banko. (Se lagen för Rikets Ständers bank af den 1 mars 1830, Kong!. Maj ds nådiga förordning om rikets mynt af den 3 februari 1856 samt lagarne om rikets mynt och om öfvergången till det nya myntsystemet af den 30 maj 1873.) § 8- Vägrar banken, under hvad sken det vara må, att sedel vid uppvisandet efter faststäld grund inlösa, eger sedelinnehafvaren att derom göra skriftlig anmälan hos Kongl. Maj:ts och Rikets Svea hofrätt. (Se lagen för Rikets Ständers bank af den 1 mars 1830.) § 9. Uppgifter rörande riksbanken skola upprättas, tryckas och med allmänna tidningarna utdelas: för hvarje månad utvisande riksbankens tillgångar och skulder vid månadens slut; för hvarje hälft år sådan öfversigt, som i 5 § af lagen för Rikets Ständers bank af den 1 mars 1830 bestämmes; samt för hvarje år fullständig öfversigt. 5 Afdelning 2. Om bankens rörelse. A. Om metalliska kassans upprätthållande, köp och försäljning åt guld och silfver, utländska vexla)'', obligationer och statspapper. § 10. Mom. 1. I riksbankens såväl hufvud- som afdelningskontor emot; tages svenskt guldmynt, pregladt i enlighet med kong!, förordningen af den 31 juli 1868 och äldre författningar, efter dess värde i gångbart mynt. Mom. 2. De i enlighet med kongl. förordningen den 3 februari 1855 eller äldre författningar preglade svenska silfvermynt komma att af riksbanken emottaga^ enligt den i § 3 af lagen den 30 maj 1873, om öfvergången till det nya myntsystemet, stadgade grund. Mom. 3. I afseende på utländska guld- och silfvermyntsorter, bvilka icke, till följd af afslutad konvention, skola gälla såsom gångbart mynt i riket, ega fullmäktige bestämma såväl bvilka slag må köpas som pris derå. Mom. 4. Guld i plants, som till kongl. myntverket för riksbankens räkning aflemnas, inlöses, enligt myntverkets bevis, med guldets värde i svenskt mynt eller 2,480 kronor för ett kilogram fint guld, efter afdrag derifrån af eu fjerdedels procent i myntningskostnad samt af de afgifter för smidbargöring och skedning, som kunna ifrågakomma; börande fullmäktige, så vidt på dem ankommer, tillse, att så stort förråd åt mynt alltid förefinnes, att betalningen i allmänhet må kunna erläggas omedelbart efter det guldet aflemnats och dess värde i mynt blifvit behörigen styrkt. På fullmäktige ankomme dock att, efter särskild pröfning för hvarje fall, när de finna sådant för banken fördelaktigt, befria säljare af guld från myntningskostnaden eller större eller mindre del deraf. Och ega fullmäktige att i afseende på mottagande äf omyntadt guld vid afdelningskontoren meddela de särskilda föreskrifter, fullmäktige anse behöfliga. 6 Mom. 5. Fullmäktige ega pröfva om och till hvilket pris silfver i plants samt annat omyntadt silfver må af riksbanken inköpas. § 11. Mom. 1. 1 fråga om utlemnande af svenskt guldmynt, pregladt före år 1873, eller af utländskt guld- eller silfvermynt, som icke, i följd af afslutad konvention, skall gälla såsom gångbart mynt i riket, ega fullmäktige att besluta. Mom. 2. Guld och silfver i plants tillhandahållas vid hulvudkontoret i mån af tillgång till pris, som fullmäktige ega bestämma. § 12. Mom. 1. Fullmäktige bemyndigas att köpa och åter försälja växlar, betalbara å utrikes ort, dragna på sex månader eller kortare tid, äfvensom att genom annat aftal öfvertaga utländsk valuta och densamma åter aflåta. . Mom. 2. Fullmäktige bemyndigas likaledes att in- eller utrikes köpa och sälja in- och utländska obligationer och statspapper. Mom. 3.. Riksbankens behållning i utländska valutor ega fullmäktige att hafva innestående hos kända och säkra utländska bankinrättningar eller handelshus samt att å dessa behållningar utställa vexla! eller anvisningar, eller ock använda dem till förstärkning åt guld- och silfverförrådet i riksbanken. Guld och silfver, som sjöledes införes, skall mot sjöfara försäkras. Mom. 4. Med aktade och säkra utländska bankinrättningar och handelshus ega fullmäktige öppna löpande räkning i riksbankens böcker på vilkor, som af fullmäktige för hvarje särskilt fall bestämmas, samt att, när fullmäktige finna sådant tjenlig!, å dylik räkning äfven lemna tillfälliga förskott § 13. Visar metalliska kassan i sin helhet eller i afseende å den stadgade tillgången af guld benägenhet att nedgå till det i § 6 här ofvan bestämda minsta belopp af femton millioner kronor, böra fullmäktige i tid vidtaga de åtgärder, hvilka med afseende på förhållandena för tillfället finnas lämpliga, medelst afyttrande af obligationer eller statspap - per, medelst sedelstockens förminskning genom indragning af lånerörelsen, eller medelst anlitande af kredit å utrikes ort; egande fullmäktige att af dessa utvägar välja den eller dem, som för tillfället må finnas bäst leda till ändamålet. § 14. Fullmäktige ega att, när de finna sådant erforderligt, för riksbanken begagna utländsk kredit i form af lån eller kreditiv till belopp af högst sjutton millioner kronor; och har Riksdagen i sådant afseende hos Kongl. Maj:t i underdånighet anhållit, det Kongl. Magt uppå tullmäktiges anmälan i ämnet täcktes låta. bemedla det af fullmäktige för riksbankens säkerhet nödigt ansedda lånet under den form, som för ändamålet kan finnas erforderlig, samt å ett sådant lån meddela sin nådiga garanti. B. Om riksbankens sedlar, om vexling af mynt ock sedlar samt om andra betalningsmedel, som i riksbankens kassor emottagas. § 15. Mom. 1. Riksbanken utgifver sedlar å fem, tio, femtio, ett hundra och ett tusen kronors valör; skolande texten å dessa sedlar lyda sålunda: Sveriges riksbank inlöser vid anfordran denna sedel å 00 kronor med guldmynt enligt lagen om rikets mynt af den 30 maj 1873. De af riksbanken utgifna sedlar å riksdaler skola, efter innehafvarens önskan, inlösas antingen med silfvermynt efter deras lydelse eller med guldmynt enligt den i § 3 af lagen om öfvergången till det nya myntsystemet bestämda grund, att en krona räknas lika med en riksdaler riksmynt. Mom. 2. Dessa sedlar förses med namnteckning af två riksbankens tjensteman. Å sedlar af fem kronors valör anbringas båda namnteckningarna genom tryck och sedlarne å tio kronors valör förses med en tryckt och en handskrifven namnteckning, men å de öfriga valörerna handskrifvas båda namnteckningarna. Mom. 3. Riksbankens hufvud- och afdeluingskontor skola alltid vara försedda med riksbankens sedlar till utvexling mot det i riket gångbara mynt. 8 Mom. 4. För invexling i landsorten af förslitna sedlar å fem riksdaler eller kronor och derunder ega fullmäktige att vidtaga nödiga åtgärder. Mom. 5. 1 fråga om inlösen af bristfälliga och förslitna sedlar iakttages hvad som är stadgadt dels i kongl. kungörelserna af den 5 mars 1836, den 4 februari 1859 och den 7 november 1873, samt dels i stadgarna för tjenstgöringen i riksbankens hufvudkontor. Mom. 6. Framställning om inlösen af sedel, som blifvit så stympad och skadad, att denna inlösen beror icke af sedelns granskning, utan på undersökning och pröfning af särskilda skäl och omständigheter, pröfvas och afgöres af fullmäktige. Mom. 7. Sedlar å riksdaler äfvensom å en krona skola, då sådana till riksbanken ingå, på förskrifvet sätt obrukbargöras. § 16*). I riksbankens hufvudkontor skall tillhandahållas svenskt mynt af alla de valörer, som enligt gällande lag om rikets mynt utmyntas; börande fullmäktige tillse att, så vidt ske kan, nödigt förråd af hvarje slag förefinnes. Derjemte skall, i enlighet med 16 § af lagen om rikets mynt den 30 maj 1873, vid afdelningskontoren i Göteborg och Malmö alltid finnas så stort förråd af guld-, silfver- och bronsmynt, som erfordras för vexling af sådana mynt, hvilka endast till statens kassor äro lagligt beta!- ningsmedel, mot lika stort belopp samma slags gångbara mynt samt för utlemnande af guldmynt mot skiljemynt till hvilket som helst med 10 kronor delbart belopp. I öfrigt utvexlas vid afdelningskontoren guld-, silfver- och bronsmynt endast i mån af tillgång. § 17. Vid riksbankens hufvud- och afdelningskontor skall mottagas till invexling med gångbart mynt hvilket som helst belopp af kopparmynt, pregladt efter myntordningar, äldre än 1855 års myntordning, samt af riksgäldskontorets poletter. Sådant mynt får icke åter utvexlas. Kopparskiljemynt, pregladt enligt 1855 års myntordning, skall *) Rörande gångbarheten af mynt och skiljemynt, se lagen om rikets mynt af den SO maj 1873, § 18 och § 14, den senare sådan den lyder enligt kongl. kungörelsen af den 25 juni 1881. 9 likaledes i riksbanken qvarhållas i den mån detsamma kan med nytt mynt, pregladt efter 1873 års myntlag-, ersättas. Fullmäktige ega bestämma till hvilket värde sådant kopparskiljemynt, som ej vidare i rörelsen utlemna», skall i riksbankens räkenskaper bokföras. § 18. Mom. 1. Vid insättningar och liqvider i riksbankens hufvud- och afdelningskontor kunna, utom rikets mynt och riksbankens sedlar, användas hufvud- och afdelningskontorens anvisningar, assignationer och vexlar; sedlar, utgifna af sådana enskilda banker, som å den ort, der insättningen eller liqviden sker, lemna dagligt tillfälle till utbyte af dessa sedlar mot riksbankens sedlar och Indika i öfrigt af fullmäktige pröfvas böra till emottagande godkännas, samt vid uppvisandet betalbara, af enskilda penningeanstalter utstälda vexlar, som efter vederbörande styrelses bepröfvande anses kunna mottagas. Om förfaringssättet med mottagna enskilda bankers sedlar ega fullmäktige meddela föreskrifter. Mom. 2. Finnes å ort, der afdelningskontor af riksbanken är förlagdt, icke tillfälle till utbyte af enskilda bankers sedlar mot riksbankens, eg a fullmäktige, när sådant pröfvas för lättnad i allmänhetens beröring- med kontoret behöflig!., medgifva, att de enskilda bankers sedlar, som dertill af fullmäktige godkännas, må i kontoret mottagas, men böra derjemte så förfoga, att till kontoret inkomna dylika sedlar varda, så fort lämpligen ske kan, emot riksbankens utbytta. Mom. 3. T afdelningskontoren mottagna afdelningskontors-assignationer och vexlar äfvensom enskilda penningeanstalters i Stockholm betalbara vexlar skola genast såsom kontant leverering till hufvudkontoret insändas; börande förstnämnda assignationer och vexlar före afsändningen i afdelningskontoren makuleras. Enskilda penningeanstalters på annan ort än Stockholm betalbara vexlar inkasseras så fort sig göra låter. § 19. Hufvud- och afdelningskontorens kassor skola å hvarje helgfri dag hållas för allmänheten tillgängliga å tider, som af fullmäktige bestämmas. Bill. till Riksd. Prof. 1889. 10 Sami. 1 Afd. 2 Band. 2 (Bankoreglementet.) 10 C. Om folioråknings- och postvexelröreisen. § 20. Mom. 1. Af staten samt dess allmänna verk och kassor, bolag, som drifva bankrörelse, och andra, som sådant önska, skall i riksbankens såväl hufvud- som afdelningskontor afgiftsfritt emottaga^ och å räkning föras penningar, under förbindelse för riksbanken att vid anfordran tillhandahålla räkningshafvaren hvad å räkningen innestår. För sålunda emottagna penningar erlägger riksbanken ej ränta. Mom. 2. Om öppnande af räkning göres skriftlig anmälan. Mom. 3. Insättningar och uttagningar få ske äfven i brutna tal. Mom. 4. För uttagning kan begagnas antingen handskrifven eller tryckt anvisning eller assignation, eller till viss man eller order stäld vexel, hvilken icke får in blanco transporteras; skolande behörigen folierade och numererade vexelblanketter räkningshafvare tillhandahållas utan afgift. Mom. 5. Derest från statsverkets sida ifrågasattes att, efter vederbörligt förordnande, särskilda myndigheter skola ega att utställa anvisningar på statsverkets folioräkning vid hufvud kontoret och få dessa anvisningar vid anfordran i afdelningkontor inlösta, ega fullmäktige att sådant medgifva under de vilkor och bestämmelser, som fullmäktige finna för riksbanken behöfliga. § 21. Mom. 1. Till undvikande af penningeförsändningar med posterna särskilda orter emellan, ege en hvar att i riksbankens hufvud- och afdelningskontor insätta penningar, mot erhållande af till viss man eller order stäld vexel, att vid uppvisandet inlösas antingen i hufvudkontoret eller någotdera afdelningskontoret eller ock i hufvudkontoret eller i uppgifvet afdelningskontor; och gäller i afseende å denna rörelse för öfrigt till iakttagande följande, nemligen: a) Vexel får ej in blanco transporteras. b) De penningar, som för ifrågavarande ändamål insättas i hufvudoch afdelningskontoren, få icke under något vilkor i diskonterings-, låne- eller kreditivrörelse användas. 11 cj Om vid någotdera afdelningskontoret penningar insättas till högre belopp, än som för vexlare infriande anses erforderligt, åligger det fullmäktige att sådana medel derifrån till hufvudkontoret infordra, med fullmäktige lemnad rätt att kunna, der så nödigt anses, tillåta vederbörande afdelningskontors styrelse att, vid afsändning af riksbankens sedlar, desamma makulera genom derå med trycksvärta anbragta ord: »Inlöst i afdelningskontoret i N. N.» d) Företes till inlösen vid någotdera afdelningskontoret vexel å större belopp, än hvartill den hos kontoret varande behållning uppgår, ege afdelningskontoret att för liqvidens verkställande utgifva assignation å hufvudkontoret; gällande härvid till efterrättelse, hvad som i afseende å afdelningskontorens assignering i öfrigt är eller varder stadgadt. ej I händelse åter de i hufvudkontoret insatta medel skulle vid något tillfälle vara otillräckliga för infriande af vexlar eller sådana assignationer, som enligt punkten d) kunna af afdelningskontoren utfärdas, må fullmäktige begagna förskott, hvilket genast, då tillgången det medgifver, återbetalas. Mom. 2. Likaledes må i hvarje af riksbankens kontor penningar kunna insättas och ett deremot svarande belopp efter telegram af det kontor, der insättningen egt rum, utaf hvilket som helst annat riksbankens kontor till vederbörande i behörig ordning utbetalas; egande fullmäktige genom meddelade särskilda föreskrifter bestämma de afgifter och de vilkor i öfrigt, som med hänsyn till riksbankens säkerhet kunna pröfvas för åtnjutande af omförmälda rättighet erforderliga. D. Om mottagning i förvar af värdepapper, utländskt guldmynt - samt förseglade paket. § 22. Mom. 1. I riksbankens hufvudkontor emottagas till förvar obligationer, aktier och andra värdepapper af de slag, fullmäktige bestämma, emot bevis, som, utstäldt å viss person, skall innehålla så väl antal, utgifningsdag och belopp samt serie, nummer eller annan beteckning för hvarje slag af värdepapper, jemte derå satt värde, som ock förbin - 12 delse för riksbanken att mot bevisets återbekommande och betalning af nedan bestämda förvaringsafgift, återställa de i förvar emottagna handlingarna eller lemna andra af samma slag, beskaffenhet och belopp, eller ock utbetala det värde, som för det eller de felande papperen, efter de i beviset bestämda pris, belöper; skolande värdet, så vidt ske kan, i beviset upptagas efter gällande pris å papperen. Mom. 2. 1 hufvudkontoret emottages äfven till förvar utländskt guldmynt af det slag, fullmäktige bestämma, emot bevis, som, utstäldt å viss person, skall innehålla, icke allenast antal och valör af hvarje slag samt dettas vigt och efter vigten beräknadt värde i rikets mynt, utan ock förbindelse för riksbanken att, mot bevisets återbekommande och betalning af nedan bestämda förvaringsafgift, återställa det till förvar emottagna myntet eller, om sådant ej kan ske, betala detsammas i beviset upptagna värde i rikets mynt. Mom. 3. I hufvudkontoret må, så vidt lägligt är och utrymme dertill inom kontoret gifves, jemväl emottagas paket eller annan flyttbar egendom under försegling och utan att uppgift lemnas om innehållet, emot bevis, som, stäldt till viss man, skall innehålla beskrifning å det till förvar aflemnades yttre skick och rymd samt förbindelse för riksbanken att, emot återställande af beviset och erläggande af nedan bestämda förvaringsafgift, återlemna godset; dock utan ansvarighet å riksbankens sida för oförvållad skada eller tillfällig olycka. Mom. 4. Förvaringsafgiften af värdepapper och utländskt mynt utgör för år räknadt eu tiondedels procent af papperens eller myntens i beviset upptagna värde i rikets mynt, jemnadt för brutet tal till närmast högre hundratal kronor; dock ega fullmäktige i afseende å värdepapper att i fråga om större belopp, som utgöras af ett jemförelsevis mindre antal papper, medgifva nedsättning i nämnda afgift; börande, utan afseende på förvaringstidens längd, afgift städse erläggas för minst tre månader äfvensom lägre afgift än tio kronor icke beräknas. Mom. 5. För gods under försegling beräknas förvaringsafgiften efter godsets rymd och förvaringstiden sålunda, att för hvarje månad betalas: för gods med rymd af högst 25 kubikdecimeter 50 öre, » » - » » deröfver t. o. in. 50 » 75 » » » » » » >'' 75 n 1 krona, » » » » » )> 100 » 1 » 25 öre, » » » » » » 125 » 1 )> 40 » » » » » » » 150 )> 1 » 55 » o. s. v. med 15 öres förhöjning för hvarje ytterligare rymd af 25 kubik - 13 decimeter, eller del deraf; skolande, utan afseende å förvaringstiden, afgift alltid erläggas för minst tre månader. Mom. 6. I öfrigt iakttages i afseende på till förvar inlemnade värdepapper, guldmynt eller försegladt gods: att, om inlemnare icke åtnöjes med det af riksbanken beräknade värde å handlingar eller guldmynt, eller uppmätning af försegladt gods eller med påförd förvaringsafgift, despositum icke emottages; att vid inlemnande! skall betalas den afgift, som, enligt hvad ofvan är stadgadt, bör för hvarje fall minst erläggas; att för börjad månad förvaringsafgift påföres såsom för hel månad; samt att obetald förvaringsafgift skall för hvarje kalenderår inbetalas. Mom. 7. Under iakttagande af de i föregående mom. stadgade grunder ega fullmäktige att meddela de närmare bestämmelser och föreskrifter, som för ifrågavarande rörelses bedrifvande må finnas erforderliga. E. Om upp- och utlåning sr öreisen. 1. Om upp» och afskrifnings» och (lepositiousrörclsen. § 23. Mom. 1. I riksbankens hufvud- och aldelningskontor emottagas, efter vederbörande styrelses pröfning, penningar på upp- och afskrifningsräkning, dock att sådan räkning icke öppnas för bolag, som drifva bankrörelse, eller för staten, dess allmänna verk och kassor, med undantag af postsparbanken. För dessa räkningar gälla följande hufvudsakliga vilkor nemligen: a) insättningar och uttagningar få ske äfven i brutna tal; h) å insättning meddelas qvitto, hvilket icke får å annan öfverlåtas; c) för uttagning begagnas å viss man eller order stäld vexel, hvilken icke får in blanco transporteras. Räkningshafvaren eger icke begagna andra vexelblanketter än sådana, som af Riksbanken honom tillhandahållas. För dessa vexelblanketter, å Indika qvitto skall lemnas, får afgift icke upptagas; 14 d) vexel är betalbar vid uppvisandet, under förutsättning att å räkningen finnes behållning motsvarande vexelns belopp; e) å insatta medel beräknas ränta från och med första helgfria dag efter insättningen å högsta fulla 100-tal åt behållningen, såvidt ränta å densamma blifvit utfästa Mom. 2. Fullmäktige ega att bestämma, huruvida ränta å uppoch afskrifningsräkning må af riksbanken erläggas. Finnes ränta böra utlastas, bestämma fullmäktige icke allenast räntefoten utan äfven inom ett maximum af 400,000 kronor det belopp, hvarå ränta på hvarje räkning godtgöres. Räntefoten kan vara olika i hufvudkontoret och de särskilda avdelningskontoren. § 24. I riksbankens hufvud- och afdelningskontor mottagas ock, efter vederbörande styrelses pröfning, penningar på depositionsräkning, att återbetalas antingen å bestämd dag efter insättningen eller efter viss, på förhand bestämd uppsägning, under följande vilkor: aj insättning får ske å 100 kronor och derutöfver, äfven i brutna tal; bj öfver insättning meddelas bevis, hvilket. skall återställas, då penningarne lyftas; cy ränta, äfvensom högsta insättningsbeloppet, bestämmes åt fullmäktige. 2. Utlåningsrörelsen. § 25. Riksbankens utlåningsrörelse drifves genom hufvudkontoret i Stockholm för Stockholms stad och län, Upsala, Södermanlands, Östergötlands, Vermlands, Örebro, Vestmanlands, Kopparbei’gs, Gefleborgs och Vesternorrlands län samt den del af Kalmar län, som omfattar dess norra landstingsområde eller Norra och Södra Tjusts, Aspelands, Sevede och Tunaläns härad; genom afdelningskontoret i Göteborg för Hallands, Göteborgs och Bohus äfvensom för Elfsborgs län med undantag af Redvägs härad samt för Skaraborgs län med undantag af Vartofta och Frökinds härad; genom afdelningskontoret i Malmö för Kristianstads och 15 Malmöhus län; genom afdelningskontoret i Luleå för Vesterbottens och Norrbottens län; genom afdelningskontoret i Visby för Gotlands län; genom afdelningskontoret i Östersund för Jemtlands län; genom afdelningskontoret i Vexiö för Kronobergs och Blekinge län; genom afdelningskontoret i Jönköping för Jönköpings län, jemte ofvannämnda härad *af Skaraborgs och Elfsborgs län; samt genom afdelningskontoret i Kalmar för Kalmar läns södra landstingsområde eller Norra och Södra Möre samt Stranda och Handbörds härad jemte Oland, under iakttagande i afseende å sistnämnda kontor af de vilkor och bestämmelser beträffande lånerörelsen, som fullmäktige enligt särskildt bemyndigande af 1887 års Riksdag ega föreskrifva. Lån utan afbetalningsrätt mot realsäkerhet samt kreditiv mot enahanda slags säkerhet meddelas dock utan hinder af här ofvan bestämda distriktsindelning.®) § 26. Utlåningsrörelsen omfattar: aj diskontering ef vexlar; b) utlåning mot hypotek af löpande föreskrifning, aktier, publika papper eller annan säkerhet; cl utlåning mot pant af vågförda effekter; d) beviljande af kassakreditiv; och e) beviljande af afbetalningslån. § 27. Till afbetalningslån må användas högst 12 millioner kronor. a) Diskontering af vexlar. § 28. Mom. 1. Diskontering tillätes endast å vexel, som, stäld i svenskt mynt och betalbar inom högst sex månader efter diskonteringsdagen, *) Förestående distriktsindelning kommer i och med öppnandet af det af 1889 års Riksdag beslutade afdelningskontoret i Karlstad att undergå den förändring, som af stadgandena i slutet af detta reglemente föranledes. 16 är dragen på inom riket bosatt svensk undersåte samt inrättad i enlighet med den i gällande vexellag stadgade form och behörigen accepterad. Mom. 2. År acceptanten icke bosatt å diskonteringsorten eller i Stockholm eller år ort, der afdelningskontor af riksbanken eller annan bankinrättning finnes, skall å vexeln uppgifvas namnet på en å diskonteringsorten eller annan ort, der bankanstalt är förlagd, boende person, hos hvilken betalningen vid förfallotiden tillhandahålles. b) Utlåning mot hypotek af löpande förskrifning, aktier, publika papper eller annan säkerhet. § 29. Mom. 1. Utlåning sker mot lånesökandes förbindelse, åtföljd af antingen löpande förskrifning eller accepterad invisning, motsvarande minst hela det sökta lånebeloppet; eller ock aktier, publika papper eller andra hypotek, som vederbörande styrelse anser innefatta fullkomlig säkerhet för det sökta lånet., Mom. 2. Lån meddelas å bestämd tid af högst sex månader eller ock att återbetalas efter förutgången uppsägning af högst tre månader. c) Utlåning mot pant af vågförda effekter. § 30. Mom. 1. Utlåning sker mot lånesökandes förbindelse och pant af tackjern, smidt eller valsadt jern, jernmanufaktur, stål, koppar, messing, alun och bly af svensk tillverkning, liggande å våg eller eljest under sådana kontroller med afseende på de upplagda effekternas behöriga förvarande, som fullmäktige finna ändamålsenliga och för riksbankens säkerhet behöfliga. i7 Panten skall i vågattest, som bör vara utstäld till eller öfverlåten å riksbankens hufvudkontor eller vederbörande afdelningskontor, upptagas och beskrifvas till ämne, sort och vigt. Mom. 2. Belåningspriset bestämmes af fullmäktige till högst tre fjerdedelar af pantens försäljningsvärde. Mom. 3. Lån meddelas å bestämd tid af högst sex månader. Mom. 4. Med så väl återbetalning af dessa lån som den derför lemnade pantens frigifning förhålles i enlighet med hvad för närvarande är stadgadt eller framdeles kan af fullmäktige föreskrifvet varda. Mom. 5. Såväl fullmäktige som vederbörande afdelningskontors styrelser, de sistnämnda hvar för sitt lånedistrikt, ega att, så ofta och på sätt lämpligast samt för riksbankens säkerhet nödigt finnes, låta anställa besigtningar å och inventeringar af de på vågar eller andra upplagsplatser förvarade, hos riksbanken pantsatta effekter. d) Beviljande af kassakreditiv. § 31. Mom. 1. Kassakreditiv beviljas: a) riksgäldskontor; b) jernkontor; c) postsparbanken och andra sparbanker, som äro försedda med stadgar, stadfästade af vederbörlig myndighet; dj bolag, ehvad de äro grundade på kongl. förordningen af den 6 oktober 1848 angående aktiebolag, eller delvis eller till det hela solidariska, och således äfven sådana bolag, som drifva bankrörelse med rätt att utgifva egna banksedlar; dock ankommer det ensamt på fullmäktige att bestämma icke allenast huruvida och till hvilket, belopp bolag af sistnämnda slag må erhålla kreditiv, utan äfven de särskilda vilkor och förbehåll, hvarunder kreditivet får begagnas; e) kommuner; samt f) enskilda personer. Kreditiv beviljas hvarje gång på högst ett år mot säkerhet, som af vederbörande styrelse godkännes. Bih. till Biksd. Prof. 1889. 10 Sami. 1 Afd. 2 Band. 3 (Bankoreglementet.) 18 Från skyldigheten att ställa säkerhet äro riksgaldskontoret, postsparbanken och jernkontoret befriade. Mom. 2. Inträdes- eller kreditivafgiftens belopp bestämmes af fullmäktige och kan vara olika för de särskilda kreditivhafvarne. Sådan afgift påföres icke riksgaldskontoret. Mom. 3. Riksgäldskontoret eger att vid hufvudkontoret begagna ett kreditiv af högst 1,500,000 kronor; men i öfrig! tillkommer det vederbörande styrelse att i hvarje fall bestämma, huru stort kreditiv må sökande beviljas. Mom. 4. Uttagningar och insättningar få verkställas äfven i brutna tal. Räntan beräknas för den summa, som å kreditiv är utestående, dock att, om denna slutar å annat belopp än jemnt tiotal kronor, räntan beräknas å närmast Överskjutande fullt tiotal. Mom. 5. För uttagning begagnas antingen på viss man stäld handskrifven invisning eller ock på viss man eller order stäld vexel, hvilken icke får in blanco transporteras. Kreditivhafvaren eger icke begagna andra vexelblanketter än sådana, som af riksbanken honom tillhandahållas. För dessa blanketter, å hvilka qvitto skall lenmas, får afgift icke upptagas. Mom. 6. Kreditivtagare, som vid utgången af kreditivtiden erhållit nytt kreditiv att omedelbart derefter begagnas, är berättigad att låta till det nya kreditivet öfverföra vid kreditivtidens utgång till äfventyrs befintlig kapitalskuld, i mån som denna icke öfverstiger det nya kreditivets belopp. För sådan öfverföring erlägges ej afgift. e) Beviljande af afbetalningslån. § 32. Mom. 1. Afbetalningslån lemnas mot lånesökandes förbindelse, åtföljd såsom pant af löpande förskrifning eller annat värdepapper, som pröfvas innefatta full säkerhet för kapital och ränta, eller ock försedd med borgen såsom för egen skuld. Mom. 2. Lånen återbetalas medelst erläggande hvar sjette månad efter utiåningsdagen af eu femtedel utaf lånebeloppet jemte upplupen ränta, vid äfventyr, om sådant försummas, att hela obetalta delen af lånet varder till betalning förfallen. 19 Mom. 3. Lån utgifves ej å mindre belopp än 300 kronor. Mom. 4. För lån, utgifna mot borgen, åligger det låntagaren att vid hvarje afbetalningstid, om så fordras, förete intyg om egen och löftesmäns fortfarande vederhäftighet, eller ock att ställa ny säkerhet, som godkännes, vid påföljd att eljest hela återstående lånebeloppet anses förfallet. Mom. 5. Öfriga bestämmelser, som för riksbankens säkerhet kunna i afseende å denna lånegren anses erforderliga, meddelas af fullmäktige. Mom. 6. Inlemnas till hufvud- eller afdelningskontor ansökningar om lån af detta slag å större sammanlagdt belopp, än tillgångarna medgifva, pröfvas låneansökningarna, i den ordning de ingått. Allmänna bestämmelser angående utlåningsröreisen. § 33. Mom. 1. Diskontering, lån eller kreditiv må ej beviljas: l:o svenske medborgare, som äro bosatte å utrikes ort; 2:o fullmäktige i riksbanken och ledamöterne i styrelserna öfver afdelningskontoren; samt 3:o tjenstemän och betjente i riksbankens hufvudkontor och vid afdelningskontoren; dock ega bemälde fullmäktige och ledamöter samt tjenstemän och betjente att hos hufvudkontoret eller vederbörande afdelningskontor erhålla lån eller kreditiv mot säkerhet af publika papper, äfvensom lån mot pant af vågförda effekter. Mom. 2. Diskontering, lån eller kreditiv må ej heller beviljas annan än den, som är inom lånedistriktet mantalsskrifven, dock att denna inskränkning ej gäller i afseende på kreditiv och lån utan afbetalningsrätt, så framt derför ställes säkerhet i fast egendom, vågförda effekter, aktier och obligationer. Mom. 3. Vexel-, förskrifnings- eller invisningsutgifvare, acceptant, endossent eller löftesman må kunna antagas, äfven om han tillhör annat lånedistrikt, än der diskontering, lån eller kreditiv sökes. Mom. 4. De i paragraferna 29, 30 och 32 omförmälda lån utgifvas endast å jemna tiotal kronor. Mom. 5. Såsom låntagare får ej någon häfta för högre lån med afbetalningsrätt än sex tusen kronor. 20 § 34. Mom. 1. Förbindelse för lån eller kreditiv skall, derest låntagares eller löftesmäns vederhäftighet ej är af styrelsen känd, eller den erbjudna panten icke ensam för sig anses innefatta fullgod säkerhet, vara försedd med af embetsmyndighet, offentlig tjensteman eller enskild person, för hvilken styrelsen hyser fullt förtroende, utfärdadt intyg angående vederhäftigheten. Med oberoende häraf åligger det styrelsen att, med afseende å hvarje sökt vexeldiskontering, lån eller kreditiv, pröfva antagligheten af den derför erbjudna säkerhet samt med noggrannhet tillse, att riksbankens säkerhet i hvarje fall betryggas; och må styrelsen icke underlåta att, för vinnande af detta ändamål, förskaffa sig alla de upplysningar, som kunna inverka på omdömet om gäldenärernas ställning och förmåga att i allo uppfylla ingångna förbindelser. Mom. 2. Då låntagare eller hypoteksutgifvare eller löftesmän ej sjelfve kunna skrifva eller icke hafva för styrelsen känd namnteckning, skall af två trovärdige män alltid vara bestyrkt, i förra fallet att de, vid deras namns tecknande närvarande, erkänt förbindelsen, och i det senare underskrifternas egenhändighet. § 35. Mom. 1. Allmänheten är berättigad att i upp- och utlåningsärenden hos riksbankens hufvud- och afdelningskontor personligen eller genom ombud utföra sina angelägenheter, äfvensom att derom omedelbart skriftvexla. Alla häraf i hufvud- och afdelningskontoren härflytande bestyr besörjas afgiftsfritt under de vilkor och förbehåll, fullmäktige bestämma. Mom. 2. Såväl fullmäktige i riksbanken och ledamöter af styrelserna för afdelningskontoren som tjenstemännen vid riksbankens hufvud- och afdelningskontor vare det uttryckligen förbjudet att såsom kommissionärer taga någon befattning med vexeldiskontering eller med anskaffande af lån eller kreditiv i riksbankens hufvud-och afdelningskontor. Finnes förbudet vara öfverträdt af fullmäktig, göres derom anmälan hos fullmäktige, som förordna angående åtal i enlighet med gällande ansvarighetslag. Öfverträdes åter förbudet af ledamot i afdelningskontors styrelse eller af tjensteman, anmäles förhållandet i 21 förra fallet hos fullmäktige, som från uppdraget genast entlediga den felaktige ledamoten och förordna angående hans åtalande inför vederbörlig domstol, och i senare fallet hos fullmäktige eller vederbörande styrelse, hvilka eg a att antingen för alltid eller för viss tid af minst sex månader skilja den felaktige från befattningen och densamma åtföljande förmåner. § 36. Mom. 1. Räntan för lån och kreditiv samt vid köp af vexlar ega fullmäktige bestämma med afseende å såväl penningeställningen som utlåningstiden och de säkerheter, hvilka erbjudas; och kan denna ränta vara olika i riksbankens hufvudkontor och vid hvartdera afdelningskontoret. Mom. 2. För låne- och kreditivbelopp, som ej senast å förfallodagen betalas, påföres från nämnda dag sex procent ränta, för år räknadt, der ej högre ränta är å försträckningen betingad, i hvilket fall denna högre ränta utgår, intill dess full betalning sker. § 37. Diskontering och utlåning sker i riksbankens hufvudkontor samt vid afdelningskontoren i Göteborg och Malmö alla söknedagar, vid afdelningskontoren i Luleå, Östersund, Vexiö, Jönköping och Kalmar minst fyra och vid afdelningskontoret i Visby minst tre dagar i veckan. Kassakreditiv pröfvas, så snart handlingarna undergått granskning, och kreditiven räknas från och med den dag, som i hvarje fall genom kontrakt bestämmes. § 38. Riksbankens hufvud- och afdelningskontor ega att af såväl öfverståthållareembetet i Stockholm som samtlige konungens befallningshafvande och öfrige exekutorer skyndsamligen erhålla laga handräckning i alla de utsökningsmål, som af hufvud- och afdelningskontorens utlåningar härröra, med åliggande för bemälda myndigheter att, efter skuldens indrifvande, de influtna medlen ofördröjligen till hufvud- eller afdelningskontor insända. 22 Om fortsatt utredning af upphörda lånerörelsegrenar. § 39. Mora. 1. Obligationer, utfärdade af riksbanken å medel, upplåuade före år 1830, få icke i riksbanken belånas, men riksbanken infriar vid anfordran sådana af dessa obligationer, hvilka ej innefatta förbud mot medlens mottagning. Mom. 2. De af allmänna hypoteksbanken, mot säkerhet af denna banks obligationer, från riksbanken öfvertagna fordringar mot pant af inteckning i fastighet på landet och återbetalning i sedlar, till belopp samma fordringar vid 1864 års slut utgjorde, eller 6,280,832 kronor 56 öre, liqvideras i öfverensstämmelse med uppgjordt aftal och antagen amorteringsplan. Afdelning III. Om riksbankens styrelse och dennas åligganden. § 40. '' Mom. 1. Styrelsen öfver riksbanken föres af sju fullmäktige, hvilka vid hvarje lagtima riksdag utses i den ordning, 71 § riksdagsordningen stadgar. Mom. 2. Fullmäktige välja sjelfve bland sig en vice ordförande att föra ordet, när hinder för ordföranden inträffar. Mom. 3. År styrelsen ej så fulltalig, som för besluts fattande erfordras, enligt hvad här nedan föreskrifves, inkallas suppleant att i styrelsen deltaga. 23 Mom. 4. Fullmäktig frånträde genast denna befattning i följande fall: aj om han blifver ledamot af statsrådet; b) om han ställes under förmynderskap; c) om han till borgenärer all sin egendom afträde)''; d) om han af allmän åklagare ställes under tilltal för vanfrejdande brott; e) om han förklaras förlustig medborgerligt förtroende eller ovärdig att inför rätta föra andras talan; f) om han blifvit förvunnen att hafva vid riksdagsmannaval med penningar eller gåfvor sökt värfva röster, eller mot vedergällning afgifvit sin röst, eller genom våld och hot stört valfriheten; Och skall då suppleant inkallas att i stället såsom fullmäktig inträda. § 41. Vid förvaltningen af riksbanken hafva fullmäktige att ställa sig till efterrättelse ej mindre rikets grundlagar, än äfven de i afseende på riksbanken särskildt utfärdade lagar, ordningar, stadgar och reglementen; och åligger det fullmäktige att doldt och förtegadt hålla hvad som rörer enskilda personers förhållanden till riksbanken eller i öfrigt vid förvaltningen kan förefalla af sådan beskaffenhet, att det, enligt Riksdagens beslut, tyst vara bör. § 42. Mom. 1. Fullmäktige utse inom sig två deputerade, hvilka det åligger att, i öfverensstämmelse med bankoreglementet och den instruktion, som af fullmäktige fastställes, samt i öfrigt efter af fullmäktige bestämd fördelning af göromålen dem emellan, föredraga ärenden inför fullmäktige, tillse utförandet af fullmäktiges beslut, verkställa köp och försäljning af utländska vexlar med hvad dertill hörer, utöfva tillsyn öfver göromålen inom riksbanken samt handhafva den löpande förvaltningen i öfrigt. Mom. 2. Derjemte utse fullmäktige, likaledes inom sig, en vikarierande deputerad, hvilken det åligger att under den tid, då ordinarie deputerad åtnjuter ledighet, äfvensom vid tillfälligt förfall för någon af deputerade, fullgöra dennes åligganden. 24 Mom. 3. Ordinarie deputerade ega åtnjuta ledighet hvardera en och en half månad årligen. Mom. 4. Fullmäktige utse, likaledes inom sig, en fullmäktig för att enligt meddelade föreskrifter utöfva tillsyn öfver riksbankens pappersbruk och tryckeri samt inför fullmäktige föredraga bruket och tryckeriet rörande ärenden. Detta uppdrag må, dock endast tillfällighetsvis, innehafvas af ordinarie deputerad. Mom. 5. De till fullmäktige och deras deputerade samt den fullmägtig, som besörjer tillsynen vid riksbankens pappersbruk och tryckeri, utgående aflöningsförmåner äro bestämda i den af Riksdagen faststälda aflöningsstat. § 43. Mom. 1. För behandling af allmänna ärenden sammanträda fullmäktige en gång i hvarje vecka eller oftare, om ärendenas beskaffenhet och oafbrutna gång sådant fordra, och skola dervid minst fem fullmäktige vara tillstädes; dock må ärenden, som böra skyndsamt handläggas, kunna afgöras af allenast fyra fullmäktige, derest tre af dem äro om beslutet ense; men i sammanträden med fullmäktige i riksgäldskontoret skola minst fem af fullmäktige i riksbanken deltaga. Uppstår vid fullmäktiges öfverläggningar skiljaktighet i meningarna, böra fullmäktige till protokollet afgifva sina röster, lxvilka per capita beräknas. I de fall då rösterna äro lika, ege ordföranden afgörende röst. Den, som icke till protokollet sig yttrat, anses hafva bejakat pluralitetens beslut, och fullmäktig, som af en eller annan anledning varit hindrad att något fullmäktiges beslut öfvervara, får ej på sådan grund sig undandraga att deltaga i de öfverläggningar, som vidare i följd af samma beslut kunna uppstå. Endast i fråga om val till sådana förrättningar, hvartill någon ibland fullmäktige kan blifva utsedd, får röstning med slutna sedlar ega rum. Expeditioner i fullmäktiges namn må ej utgå utan till följd af beslut, fattadt vid fullmäktiges sammankomst. Mom. 2. Pröfning af vexeldiskonterings-, låne- och kreditivansökningar verkställas alla söckendagar af minst fyra fullmäktige, nemligen de två deputerade samt minst två bland öfrige fullmäktige. Dylik ansökning må ej anses beviljad med mindre flertalet bland närvarande fullmäktige sig om bifall dertill förenat. Till sådana ärenden hos riksbanken, hvilka böra hållas hemliga, räknas, utom diskonterings-, låne- och kreditivärenden, fullmäktiges öfverläggningar och beslut rörande köp och försäljning af vexlar å utländskt mynt eller andra valutor, åtgärder till vidmakthållande af metalliska kassan samt frågor om sättet för tillverkningar af banksedlar, så att det, som i dessa ämnen med hvad dertill hörer upptages i särskilt protokoll, ej får yppas förr än bankoutskottet, Riksdagens revisorer eller fullmäktige anse sådant kunna ske utan skada för riksbanken. § 45. Fullmäktige kunna ej, i och för deras befattning med riksbanken, emottaga befallningar af någon annan än Riksdagen och dess bankoutskott, i de fall detta sistnämnda eger ätt föreskrifter å Riksdagens vägnar meddela; varande fullmäktige för sina åtgärder i denna egenskap Riksdagen eller dess bankoutskott och revisorer allena redo skyldige, samt kunna icke för sitt förhållande till ansvar ställas utan i laga ordning och till följd af riksdagens eller dess revisorers beslut eller, mellan riksdagar och revisioner, genom Riksdagens justitieombudsman. § 46. Skulle i något fall Kongl. Maj:t täckas genom dertill förordnad embetsman till fullmäktige framställa något ärende, för att med dem derom underhandla, vare det fullmäktige förbjudet att i denne embetsmans närvaro om beslutet öfverlägga och detsamma fatta. § 47. Mom. 1. Det åligger fullmäktige tillse, att guld, som kongl. myntverket för riksbankens räkning till utmyntning eller annan orsak emottagit, så fort lämpligen ske kan, redovisas genom dess aflemnande till riksbanken, myntadt eller i plants; och bör omyntadt guld hos riksbanken bokföras efter värdet i rikets mynt utan afdrag för myntningskostnaden. Bih. till Riksd. Prof. 1889. 10 Sami. 1 Afd. 2 Band. 4 (Bankoreglemente!:). 26 Mom. 2. Omyntadt silfver bokföres till det pris, fullmäktige efter omständigheterna bestämma. Mom. 3. Fullmäktige skola genom delegerade deltaga i den inventering å kongl. myntverket, som i januari månad hvarje år och oftare, der så nödigt pröfvas, anställes på sätt Kongl. Magt finner godt förordna. Skulle dervid, i hvad riksbanken rörer, något finnas att erinra, må fullmäktige hos Kongl. Maj''-t, derom göra underdånig anmälan. § 48. Fullmäktige skola minst en gång hvarje år icke allenast förrätta inventering af riksbankens hufvudkontors alla kassor och öfriga förvaringsrum, utan äfven anställa besigtning å riksbankens hus och inventarier i Stockholm. § 49. Mom. 1. Fullmäktige berättigas att, efter noggrann pröfning af omständigheterna i hvarje särskildt fall, såväl lemna riksbankens gäldenär förlängning i den föreskrifna tiden för betalande af deras skulder till riksbanken, som ock bevilja de riksbankens gäldenär, hvilka till borgenärers förnöjande sin egendom afträda ackord vid liqviden af deras skulder till riksbanken. I annat än sistomförmälda fall må fullmäktige deremot icke efterskänka något af hvad enligt gifna föreskrifter och gällande författningar bör erläggas, utan skola alla frågor om eftergift underställas nästblifvande bankoutskott till afgörande i den ordning, instruktionen för detta utskott stadgar. Mom. 2. Fullmäktige ega att så väl för hufvudkontoret, som på förslag af vederbörande styrelse, för afdelningskontoren bestämma, hvilka såsom osäkra ansedda fordringar skola föras inom linien i räkenskaperna. § 50. öfver sådana till bankoutskott eller revisorer stälda besvär eller hos bankoutskott gjorda ansökningar, som blifvit inom behörig tid till fullmäktige inlemnade, skola fullmäktige afgifva utlåtande. 27 § Öl. Fullmäktige äro berätigade att när som helst, genom ombud, utsedt inom eller utom fullmäktige, anställa inventering och undersökning vid afdelningskontoren. För dylik förrättning, som verkställes af fullmäktig i riksbanken, utgår ej särskildt arvode, utan endast rese- och traktamentsersättning, beräknad enligt 3:dje klassen af gällande resereglemente. Till annat ombud lemnas godtgörelse efter bestämmande af fullmäktige. § 52. Mom. 1. Åt fullmäktige är öfverlemnadt att låta af riksbankens medel utbetala: l:o de åtskilliga barnhusinrättningar i riket anvisade anslag; 2:o bidrag till enke- och pupillkassorna vid riksbankens hufvudoch afdelningskontor samt pappersbruk; 3:o åt de personer, hvilka förut åtnjutit julgåfva och fortfarande deraf äro i behof, sådant understöd till oförändradt belopp; 4:o de af Rikets Ständer till ännu qvarlefvande enskilde personer faststälda årliga anslag; och 5:o ersättning för utarbetande af fortsättning af registret öfver riksbankens handlingar. Mom. 2. Om de med berörda anslag inträffade förändringar skola fullmäktige hos bankoutskottet göra anmälan. § 53. Mom. 1. Fullmäktige utöfva öfverinseende öfver riksbankens pappersbruk Tumba. Det tillkommer dem att besluta rörande de allmänna bestämmelserna för brukets drift med hvad dertill hörer; börande alla frågor om utgifter för bruket, de der icke äro genom faststälda stater bestämda eller tillhörande den löpande bruksdriften, underställas fullmäktiges pröfning och beslut. Nybyggnad eller större reparation å brukets byggnader må ej, utan oundgängligt behof, af fullmäktige företagas, innan de dertill erhållit medgifvande af bankoutskottet. 28 Mom. 2. Det åligger fullmäktige icke allenast att, sedan årsräkenskaperna vid bruket blifvit afslutade, samfäldt eller genom delegare, på stället taga kännedom af föregående årets förvaltning samt tillse byggnaders och maskiners tillstånd med mera, utan äfven att vid hvarje förvaltares afgång och deremellan hvart tredje år verkställa inventering af förråden vid bruket. § 54. Förekomma under pågående riksdag sådana frågor, som i ett eller annat afseende hafva inflytande på riksbankens kredit eller säkerhet, men hvaröfver bestämda föreskrifter saknas, må beslut derom ej af fullmäktige fattas, innan de först rådfört sig med bankoutskottet. § 55. Någon riksbankens fastighet, med undantag af sådan, som till betäckande af riksbankens deruti intecknade fordran blifvit för dess räkning inropad, må icke al fullmäktige afyttras eller riksbanken frånskiljas, utan skall fråga derom underställas bankoutskottet. § 56. Berättelser skola af fullmäktige afgifvas angående riksbankens tillstånd, rörelse och förvaltning i dess helhet till såväl bankoutskottet som Riksdagens revisorer öfver statsverket, riksbanken och riksgäldskontoret. Jemte dessa berättelser skola fullmäktige till bankoutskottet och revisorerne låta öfverlemna de berättelser, styrelserna för afdelningskontoren hafva att afgifva, samt till revisorerne dessutom de från revisorerne för afdelningskontoren inkomna berättelser, åtföljda af de meddelanden och förklaringar, Indika må finnas af de i sistnämnda berättelser gjorda framställningar eller anmärkta förhållanden påkallade. § 57. Fullmäktige skola alltid vara beredde på sådana anstalter, hvarigenom riksbankens redbarheter samt angelägna handlingar och dokumenter må kunna, om så fordras, utan tidsutdrägt till säker ort inom riket förflyttas; och böra fullmäktige vid slikt förhållande af Kongl. t 29 Maj:t utbedja sig råd och upplysningar; varande å Carlsborgs fästning för riksbankens räkning tillgänglig en särskild lägenhet, hvarest större eller mindre del af riksbankens redbarheter kan i händelse af behof förvaras. § 58. Åt fullmäktige är uppdraget: enligt regeringsformens 50 § att, jemte fullmäktige i riksgäldskontoret, med konungen samråda om utsättande af annan riksdagsort, då, i anseende till vigtiga hinder, Riksdag ej kan hållas i hufvudstaden; enligt regeringsformens 98 § att, om justitieombudsmannen dör eller sin befattning nedlägger, då gemensamt med fullmäktige i riksgäldskontoret, insätta i embetet den person, Riksdagen till hans efterträdare utsett, samt att, då den person, som Riksdagen utsett att justitieombudsmannen efterträda, till verklig justitieombudsman förordnas eller genom döden afgår, eller rättigheten till efterträdandet sig afsäger, genast, samfäldt med riksgäldskontorets fullmäktige, per capita välja en annan; enligt regeringsformens 109 § att, derest Riksdagen bestämt bevillningens hela belopp, men icke före riksdagens slut om bevillningens fördelning blifvit ense, då, gemensamt med fullmäktige i riksgäldskontoret, uppsätta och utfärda ny bevillningsförordning på sådan grund, att de i den förut gällande bevillningsförordningen stadgade artiklar jemlik! ökas eller minskas efter den faststälda bevillningssummans förhållande till den, som vid föregående riksdag blifvit fördelad ; enligt riksdagsordningens 32 §, att vid Riksdagens början genom tre delegerade tillstädesvara vid granskning af de fullmakter, hvarmed riksdagsmännen skola styrka sin behörighet; enligt instruktionen för Riksdagens revisorer af riksbanken, § 7, att, när för ordinarie revisor eller i hans ställe inkallad suppleant, sedan lagtima Riksdag är afslutad och innan revisionen sammanträdt, hinder uppkommer att uppdraget utföra, uppå anmälan derom inkalla närmast i ordningen varande suppleant att i revisionen deltaga; enligt kongl. förordningen angående eu postsparbank för riket, att inom sig utse eu fullmäktig att vara ledamot i postsparbankens styrelse; att låta för postsparbankens räkning i riksbanken förvara de postsparbanken tillhöriga obligationer och andra värdehandlingar mot den ersättning till riksbanken, som af fullmäktige bestämmes, samt att på framställning af postsparbankens styrelse föranstalta om försäljning 30 * eller pantsättning af postsparbankens värdehandlingar till det belopp, styrelsen finner nödigt. Gemensamt med fullmäktige i riksgäldskontoret ega fullmäktige i riksbanken dessutom att för framtida uppsigten och kontrollen öfver Göta kanals vidmakthållande utse och välja en person att, å riksbankens och riksgäldskontorets vägnar, såsom ledamot deltaga i Götakanaldirektionen; skolande nytt val dertill hvarje år anställas, hvarvid dock det förut utsedda ombudet kan åter inväljas. — Bemälde fullmäktige må ock gemensamt utse ett ombud att å riksbankens och riksgäldskontorets vägnar deltaga i revisionerna af kanalverkets räkenskaper. Derjemte och i afseende å den jemlikt beslut vid 1888 års riksdag bildade, till riksgäldskontoret öfverlemnade och i dess reglemente närmare omförmälda »byggnadsfond för riksdags- och riksbankshus» åligger det fullmäktige i riksbanken att jemte fullmäktige i riksgäldskontoret förränta de denna fond tillhörande medel, i den mån de icke i följd af Riksdagens beslut från fonden uttagas. Afdelning IV. Om styrelserna vid afdelningskontoren i Göteborg, Malmö, Jönköping, Kalmar, Vexiö, Visby och Öster sund.*) § 59. Mom. 1. Styrelsen öfver hvartdera afdelningskontoret i Göteborg och Malmö utgöres af fyra ledamöter och öfver hvartdera af afdelningskontoren i Jönköping, Kalmar, Luleå, Vexiö, Visby och Östersund af tre ledamöter, hvilka alla, jemte nödigt antal suppleanter, för ett år i *) I afseende å det af 1889 års Riksdag beslutade afdelningskontoret i Karlstad hänvisas till de i slutet af detta reglemente omförmälda stadganden. 31 sender, efter kalenderår räknadt, utses af fullmäktige, med rättighet för fullmäktige att derförinnan, om och när de dertill finna anledning, entlediga en eller flere eller alla ledamöter i dessa styrelser; och skola i den eller de entledigades ställe annan eller andra ledamöter genast inväljas. Afgår eljest ledamot under den tid, för hvilken han är vald, utses ny ledamot att deltaga i styrelsen under den tid, som för den afgångne ledamoten återstått. Vid de årliga valen kan afgående ledamot återväljas. Mom. 2. Bland ledamöter i hvardera styrelsen skola fullmäktige särskildt utse en att handhafva den dagliga förvaltningen, men styrelsen väljer inom sig ordförande och vice ordförande. Mom. 3. Suppleant inkallas i styrelsen vid tillfälligt hinder för ordinarie ledamot. Inträffar hinder för den ledamot, som handhafver den dagliga förvaltningen, öfvertager annan ledamot den förres göromål intill dess fullmäktige derom förordnat. Mom. 4. Å tid, som fullmäktige, på derom gjord framställning, bestämma och sedan de förordnat om göromålens skötande, eger ledamot, som handhafver den dagliga förvaltningen vid riksbankens afdelningskontor i Göteborg eller Malmö, åtnjuta en och en half samt sådan ledamot vid hvartdera af de öfriga afdelningskontoren en månads ledighet årligen. § 60. Vid förvaltningen af afdelningskontoret har styrelsen att ställa sig till efterrättelse icke allenast de för riksbanken utfärdade lagar, ordningar, stadgar och reglementen, utan äfven de föreskrifter, som äro eller varda af fullmäktige eller deras deputerade meddelade; och har styrelsen att doldt och förtegadt hålla hvad som i-örer enskilda personers föidiållanden till afdelningskontoret. § 61. Mom. 1. Det åligger den ledamot, som handhafver den dagliga förvaltningen af afdelningskontoret, att utöfva noggrann tillsyn öfver göromålens handläggning inom kontoret, att föredraga låne- och andra 32 ärenden och att besörja brefvexlingen emellan afdelningskontoret och hufvndkontoret, allt i öfverensstämmelse med de föreskrifter, som äro eller varda af fullmäktige eller deras deputerade meddelade. Mom. 2. Bemälde ledamot jemte en af styrelsens öfriga ledamöter, hvilken fullmäktige dertill utse, ombesörja de med köp och försäljning af vexlar vid kontoret förenade göromål. Dessa ledamöter ega att antaga och entlediga nödigt biträde i berörda göromål. § 62. Mom. 1. För behandling af allmänna ärenden sammanträda styrelserna en gång i hvarje månad eller oftare, om ärendenas beskaffenhet och oafbrutna gång sådant fordra, och skola dervid samtlige ledamöter vara närvarande. Uppstå vid dessa sammanträden, dervid protokoll skall föras, skiljaktiga meningar, gälle flesta rösterna, och då dessa äro lika, ege ordförande afgörande röst. Mom. 2. För pröfning åter af diskonterings-, låne- och kreditivansökningar sammanträda styrelserna öfver afdelningskontoren i Göteborg och Malmö alla söckendagar, styrelserna öfver afdelningskontoren i Jönköping, Kalmar, Luleå, Vexiö och Östersund minst fyra samt styrelsen för afdelningskontoret i Visby minst tre dagar i hvarje vecka. Beslut må ej fattas med mindre än att tre ledamöter äro tillstädes; och må ansökning om försträckning ej anses bifallen, såvida ej tre ledamöter äro om bifall ense. § 63. Styrelserna ega rättighet att, när sådant för utbetalningars verkställande finnes nödigt, å riksbankens hufvudkontor utfärda anvisningar å tusen kronor hvardera, dock under vilkor att anvisningarna utfärdas endast å tryckta blanketter, hvilka, med utsatt nummer och belopp, från fullmäktige utlemnas; att anvisningarna underskrifvas af ledamoten för den dagliga förvaltningen jemte en annan styrelseledamot samt kontrasigneras af kamreraren; att anvisningar icke få på förhand utskrifvas till upptagande i behållningen, utan skola underskrifvas endast i den mån, som de för afdelningskontorets rörelse erfordras, samt att med första efter anvisningarnas underskrifvande afgående post anmälan om utfärdandet, med uppgift å nummer, utgifningsdag och namnteckningar å anvisningarna, till hufvudkontoren insändes. 33 § 64. Moln. 1. Hvarje afdelningskontors räkenskaper och förvaltning granskas årligen genom fyra personer, af hvilka Riksdagens kammare utse hvardera två jemte lika antal suppleanter för dem. Mom. 2. Berättelser skola af styrelserna afgifvas såväl till bernälde revisorer, när de sammanträda, angående diskonterings-, låneoch kreditivrörelsen samt hithörande bevaknings- och utsökningsärenden, som till Riksdagens banko-utskott och revisorer öfver stats-, bankooch riksgäld sverk en angående afdelningskontorets rörelse på det hela; börande sistnämnda berättelser till fullmäktige inlemnas, den till bankoutskottet senast å dagen före Riksdagens början och den till revisorerne åtminstone fjorton dagar före deras sammanträde. § 65. Mom. 1. De till styrelsens ledamöter utgående aflöningsförmåner upptagas i särskild, af Riksdagen faststäld aflöningsstat. Mom. 2. Arfvodet till de styrelseledamöter, som besörja vexelhandeln, äfvensom ersättningen till deras biträden ega fullmäktige att, efter göromålens omfång och beskaffenhet, bestämma till såväl beloppet som detsammas fördelning ledamöterne emellan. Mom. 3. Så länge inkallad suppleant bestrider ordinarie ledamots befattning i styrelsen, åtnjute han det för den senare bestämda arfvode, lämpad t efter den tid, han i kontorets styrelse och förvaltning deltager. Bih. till Biksd. Prof. 1889. 10 Sami. 1 Afd. 2 Band. (Bankoreglemente^) 5 34 Afdelning V. A, Om tjensteman och vaktbetjeningen vid riksbankens Imf vud- och afdelningskontor, deras tillsättande, aflöning, åligganden, ordningsstadganden samt grunderna för pensions erhållande, § 66. Mom. 1. De af riksbankens hufvud- och afdelningskontors verksamhet härflytande göromål handläggas af de vid hvardera anståide tjensteman, i öfverensstämmelse med gällande tjenstgöringsstadgar samt de af fullmiiktige eller deras deputerade eller, för afdelningskontor, af dess styrelse eller styrelseledamoten för den dagliga förvaltningen meddelade föreskrifter. Mom. 2. I nämnda tjenstgöringsstadgar ega fullmäktige att vidtaga sådana förändringar, som kunna finnas nödiga och icke äro mot ■ föreskrifterna i detta reglemente stridande; skolande likväl dylika, af fullmäktige beslutade förändringar vid nästkommande riksdag underställas banko-utskottets pröfning och stadfästelse. § 67. Tjenstegraderna inom riksbankens kontor äro fyra, nemligen: Första graden: kontorsskrifvare, kassaskrifvare och kanslister: Andra graden: bokhållare, revisorer, kassörer, notarie, registrator och ombudsman vid afdelningskontoret i Göteborg; Tredje graden: kamrerare, förste revisor och ombudsmannen vid lmfvudkontoret; Fjerde graden: kommissarier och bankosekreteraren. Denna gradindelning tillämpas dock icke på tjenstemännen vid afdelningskontoren i Jönköping, Kalmar, Luleå, Vexiö, Visby och Östersund eller på ombudsmannen vid afdelningskontoret i Malmö. 35l § 68. '' '' '' Mom. 1. På ordinarie stat må ej tillsättas flere tjensteman vid hvartdera kontoret, än aflöningsstaten upptager. Fullmakt meddelas endast åt tjenstemännen af fjerde graden. Mom. 2. Skulle för göromålens obehindrade gång ökade arbetskrafter för någon tid finnas oundgängligen behöfliga, ega fullmäktige att utöfver stat anställa den eller de tjensteman, som erfordras, och åt dem för tjenstgöringstiden anslå lämpliga arfvoden. Mom. 3. Vaktbetjening anställes i hufvudkontoret af fullmäktige till erforderligt antal och vid öfriga kontor af vederbörande styrelse till det antal, aflöningsstaten angifver. § 69. Mom. 1. De till tjenstemännen och vaktbetjeningen vid riksbankens kontor utgående aflöningsförmåner äro bestämda i -särskild, af Riksdagen faststäld aflöningsstat, Mom. 2. Utöfver hvad denna stat upptager ega fullmäktige att tilldela lämpliga arfvoden åt de i staten icke upptagna biträden inom kontoret för riksbankens utrikes affärer och kommissionsanstalten vid hufvudkontoret äfvensom åt de tjenstemän vid afdelningskontoren, hvilka, utom den ordinarie tjenstemännen för kommissionsgöromål i Göteborg, erhålla uppdrag att handhafva de göromål, som härflyta af stadgandet i § 35 inom. 1 här ofvan. Likaledes ega fullmäktige att vid hufvudkontoret utöfver stat till vaktmästare i och för tjenstgöring vid brandanstalterna och nattbevak-- ningen meddela de arfvoden, fullmäktige finna skäliga. § 70. Mom. 1. För tillsättning af ordinarie tjensteman utsättes vid hufvudkontoret af fullmäktige och vid öfriga kontor af vederbörande styrelse, medelst anslag å lämpligt ställe inom kontoret samt kungörelse i Post- och Inrikes Tidningar, ansökningstid af tretio dagar, från kungörandet. Anslaget skall, der så ske kan, afse icke viss tjenst utan i allmänhet tjenst inom viss tjenstegrad. 36 I afseende å ombudsmansbefattningarna vid afdelningskontoren, med undantag af dem i Göteborg och Malmö, ega fullmäktige, då omständigheterna dertill föranleda, låta med åtgärder för tillsättning å ordinarie stat af sådan befattning anstå och i enlighet dermed bestämma, att dylik tjenst må bestridas på förordnande tills vidare. Mom. 2. Sökande till annan än första gradens tjenst skall skriftligen förbinda sig att för de medel, som kunna honom i tjensten anförtros, ställa vederhäftig borgen eller annan säkerhet, till det belopp, fullmäktige eller vederbörande styrelse kunna komma att bestämma. Mom. 3. Anmäler sig efter anslag icke någon fullt lämplig och skicklig sökande, skall ny ansökningstid utsättas. Mom. 4. För tillsättning af tjenst vid afdelningskontor insändas ansökningshandlingarna af styrelsen jemte yttrande om tjenstens behöflighet och de sökandes skicklighet och lämplighet till fullmäktige, hvilka hafva att tillsätta tjensten samt utfärda förordnande för den utnämnde. Mom. 5. Deputerade ega antaga och entlediga i staten icke uppförda behöfliga biträden inom kontoret för riksbankens utrikes affärer; börande deputerades åtgärder härvid hos fullmäktige anmälas. § 71. Pröfvas ledigblifven tjenst kunna umbäras, ega fullmäktige inställa tillsättningen, äfvensom, derest tjensten anses lämpligen kunna medelst tjenst i lägre grad ersättas, fullmäktige ega att om tillsättning af sistnämnda tjenst förordna; skolande styrelse för afdelningskontor om dylika förhållanden hos fullmäktige göra anmälan, innan åtgärd för tillsättning af ledig tjenst utaf styrelsen vidtages. § 72. Vid alla tjenstetillsättningar skola fullmäktige till tjensten nämna den bland de sökande, som för tjensten är mest skicklig och passande. Till ombudsman kan endast den nämnas, som aflagt prof för inträde i rikets rättegångsverk, hvilket äfven erfordras för anställning till tjenstgöring i ombudsmansexpeditionen vid hufvudkontoret. 37 § 73. Tjensteman vid hnfvudkontoret samt kamrerare och tjensteman i andra eller första grad vid afdelningskontoren i Göteborg och Malmö få icke annan tjenstebefattning utom riksbanken emottaga. Den, som till sådan tjenst inom riksbanken förordnas eller utnämnes, vare skyldig att annorstädes innehafvande tjenstebefattning genast frånträda. .Tjensteman, som till löljd af förut gällande stadganden innehar tjenst utom riksbanken, må dock densamma bibehålla, så länge den icke är för tjenstgöringen i riksbanken hinderlig. § 74. Oppflyttningen till högre lön inom tjenstegrad må icke ske med mindre fullmäktige eller vederbörande styrelse pröfva tjenstemannen hafva genom sin föregående tjenstgöring inom graden och fortfarande duglighet gjort sig förtjent af en dylik löneförbättring. Tjensteman, som varder till högre lön uppflyttad, undfår derpå protokollsutdrag. § 75. Tjensteman och betjente vid riksbankens samtliga kontor äro skyldige att, underkasta sig den vidsträcktare tjenstgöringsskyldighet eller jemkning i åligganden, som vid en förändrad organisation af riksbanken eller eljest kan vara stadgad. De tjensteman, som hädanefter på ordinarie stat förordnas eller befordras vid hufvudkontoret eller afdelningskontoren i Göteborg och Malmö, kunna af fullmäktige för en tid af högst sex månader förflyttas till tjenstgöring i samma eller högre grad vid annat af nyssnämnda kontor; egande fullmäktige att bevilja den sålunda förflyttade ersättning åt riksbankens medel för resekostnaden och annan utgift, som förflyta ningen för honom kan medföra. Såsom tjänsteplikt åligger det en hvar af tjenstemännen vid hufvudkontoret, som dertill af fullmäktige erhåller uppdrag, att utan ersättning underskrifva nya samt granska, uppräkna och makulera försbtna sedlar. 38 § 76. Mom. 1. Blifver tjensteman af sjukdom hindrad att sin syssla förrätta och göromålens behöriga gång fordrar att föranstalta om vikariat, ega fullmäktige eller vederbörande styrelse att om tjenstgöringen förordna och för dess bestridande af riksbankens medel använda vid hufvudkontoret samt afdelningskontoren i Göteborg och Malmö ett belopp, motsvarande lägsta lönen i första tjenstegraden, samt vid afdelningskontoren i Jönköping, Kalmar, Luleå, Vexiö, Visby och Östersund högst 500 kronor för år räknadt. Mom. 2. Erhålles tjenstledighet efter egen ansökning för svag helsas förbättrande, utan egentligt sjukdomsförfall, eller för enskilda angelägenheter, eller i och för tjenstgöring hos Riksdagen, dess utskott eller revisorer, vare den tjenstledige pligtig att sjelf vidkännas kostnaden för tjenstens bestridande. Mom. 3. Då vikariat för någon tjensteman fordras i anseende dertill, att han afträdt sin egendom åt borgenärer eller blifyit stäld under förmyndare, bör till tjenstens bestridande under den tid vikariatet i dylika fall enligt nedanstående §§ 81 och 82 kan komma att fortfara, användas utom tjenstgöringspenningar den del af lönen som fullmäktige pröfva för ändamålet nödig. Mom. 4. Tjenstemännen vid hufvudkontoret, kamrerare och tjenstemän i första eller andra graden vid afdelningskontoren i Göteborg och Malmö, kamrerare och bokhållare vid afdelningskontoren i Jönköping, Kalmar, Luleå, Vexiö och Östersund samt kamreraren vid afdelningskontoret i Visby eg a, så vidt sådant utan hinder för göromålens jemna och oafbrutna gång kan ske, hvar i sin ordning åtnjuta semester, tjenstemännen i 3alje och 4:de graderna vid hufvudkontoret och de i 3:clje graden vid afdelningskontoren i Göteborg och Malmö under eu och en half månad samt öfrige ofvan omförmälde tjensteman en månad hvarje år. Semesterindelningen för hvarje år fastställes vid hufvudkontoret af deputerade och vid afdelningskontoren af styrelsen. § 77. För att kunna antagas till extra ordinarie tjensteman i något af riksbankens kontor fordras att hafva undergått godkänd afgångsexemen från högre elementarläroverk eller på annat sätt ådagalagdt erforderliga kunskaper för riksbankens tjenst. 39 § 78. Mom l. OfVervaktmästare, tillika brandmästare, samt öfrige ordinarie vaktmästare tillsättas vid hufvudkontoret af fullmäktige medelst förordnande. Deputerade ega att vid hufvudkontoret antaga och entlediga extra vaktmästare. Mom. 2. Vaktbetjeningen vid afdelningskontor antages och entledigas af styrelsen, ordinarie till det antal aflöningsstaten bestämmer. § 79. Tjenstledighet för öfvervaktmästare eller ordinarie vaktmästare meddelas vid hufvudkontoret af deputerade, vid afdelningskontor af styrelsen. År vaktbetjent af sjukdom hindrad att sin tjenst förrätta, må den som af deputerad eller kontorsstyrelse förordnas att. tjensten förrätta, af riksbankens medel erhålla arfvode, motsvarande vid hufvudkontoret lägsta vaktmästarelön och vid afdelningskontor högst den sjukes lön, men sökes eljest ledighet, eller måste någon från tjensten afhållas derför, att han till borgenärers förnöjande sin egendom afträda förordnas vikarie på den tjenstlediges bekostnad. § 80. Mom. 1. Om tjensteman vid hufvudkontoret, som å tjensten innehar fullmakt, antingen, vid mindre förseelser i tjensten, ej låter sig af förmäns tillsägelser och varningar rätta, eller ock beträdes med större fel i tjenstgöringen eller med ett ovärdigt uppförande i allmänna lefverne!, vare vederbörande förman skyldig att förhållandet skriftligen anmäla hos fullmäktige, som bestämma, huruvida sådan anmälan bör till åtgärd föranleda, i hvilket fall tjenstemannen skall lemnas tillfälle att sig förklara och de för sakens bedömande erforderliga upplysningar infordras. Finnes tjenstemannen beträdd med större eller mindre fel af förenämnda beskaffenhet, skall han, efter fullmäktiges pröfning, erhålla inför protokollet en allvarsam föreställning eller från tjenstgöring afhållas på längre eller kortare tid med förlust af större eller mindre del af lönen. Varder han sedermera till ny förseelse förvunnen, afhålles han från tjenstgöring på längre eller kortare tid med förlust, af större eller mindre del af lönen, eller ock skiljes han ifrån innehafvande tjenst. 40 Mom 2. Af de tjensteman åter vid hufvudkontoret, som icke å tjensten erhållit fullmakt, samt tjenstemännen vid afdelningskontor ega fullmäktige att, sedan vederbörande tjensteman fått tillfälle sig förklara, från tjensten och densamma åtföljande förmåne]- entlediga den, med hvilken kontoret finnes icke vara belåtet; egande fullmäktige att i afseende på tjensteman vid afdelningskontor vidtaga sådan åtgärd på anmälan af vederbörande kontorsstyrelse. Anse åter fullmäktige eller kontorets styrelse af tjensteman begångna fel kunna försonas med andra af de i mom. 1. omnämnda påföljder, ega de att sådana tillämpa. § 81. Tjensteman, som varder under förmynderskap stäld, må det ej tillåtas att tjensten förrätta, så länge hans omyndighetstillstånd fortfar. Blifver han icke inom två år från förmyndares inseende befriad, skiljes han från tjensten; dock att, om hans omyndighetstillstånd varit föranledt af sjukdom, fullmäktige må ega att efter omständigheterna förfara. Undandrager sig tjensteman, efter dertill erhållet rådrum, att ställa sådan säkerhet, som i § 70 mom. 2. omförmäles, varde han likaledes från tjensten skild. § 82. Den tjensteman eller vaktbetjent, som till borgenärers förnöjande sin egendom afträdt, bör genast från tjenstgöring i riksbanken afhållas och skall, om han icke senast sex månader, efter det inställelsedagen i konkursen inträffat, styrker sig vara från borgenärers kraf befriad, skiljas från sin i riksbanken innehafvande tjenstebefattning. § 83. Tjensteman, som öfvertygas om ärerörigt brott eller annan förseelse i allmänna lefvernet af den svåra beskaffenhet, att riksbankens trygghet eller anseende ovilkorligen fordrar hans entledigande, hafve gjort sig förlustig sin i riksbanken innehafvande tjenst,. § 84. Den extra ordinarie tjensteman, som utan erhållet tillstånd eller anmäldt laga förfall uteblifver från tjenstgöring tre månader, eller eljest 41 visar märklig försummelse eller undandrager sig behörigt deltagande i göromålen, skall, på anmälan af deputerade eller, för afdelningskontor, af styrelseledamoten för den dagliga förvaltningen från listan öfver extra ordinarie tjensteman afföra». § 85. Om någon af vaktbetjeningen visar ohörsamhet mot förmäns befallningar eller på annat sätt felar i tjenstfri eller utom densamma förhåller sig otillbörligt, ankommer det på fullmäktige eller vederbörande kontorsstyrelse att afhålla den felaktigt från tjenstgöring under längre eller kortare tid, med förlust af större eller mindre del af lönen, eller ock genast skilja honom från tjensten. § 86. Beräknandet af pension åt tjensteman och vaktbetjening grundas på dels den lön, de vid afgång från tjensten innehafva, dels det antal år, de användt såsom extra ordinarie eller ordinarie i riksbankens eller annan statens tjenst. § 87. Den tjensteman eller vaktbetjent, som uppnått sjutio års ålder eller tjenat femtio år, är berättigad att flyttas på pensionsstat, med åtnjutande i sin öfriga lifstid af hela lönen såsom pension. § 88. Den tjensteman eller vaktbetjent, som uppnått sextiofem års ålder och tjenat fyratio år, eger att undfå afsked med bibehållande af hela lönen såsom pension, då genom läkarebetyg behörigen styrkes, att han befinnes uti ett sjukligt eller försvagadt helsotillstånd. § 89. Den tjensteman, eller vaktbetjent, som, efter ådagalagdt välförhållande i och utom tjensten, sig om afsked anmäler, är, så vida han Bih. till Biksd. Prof. 1;>89. 10 Sand. 1 Afd. 2 Band. Q (Bankoreglementet.) 42 fylt sextio av och tjenat fyratio år, berättigad att såsom pension för lifstiden åtnjuta tre fjerdedelar af innehafvande lön. Före uppnådda sextio lefnadsår i förening med fyratio tjensteår kan afskedssökande endast i händelse af bevislig oförmögenhet till vidare tjenstgöring pension erhålla. Pensionsbeloppet bestämmes då efter tjensteåren allena, medelst afdrag å tre fjerdedelars lön af en fyrationdedel för hvarje bristande tjensteår. Öfverstiga deremot tjensteåren fyratio och åldersåren sextio, ökas det ofvan bestämda pensionsbeloppet med eu fyrationdedel för hvarje Överskjutande tjensteår, eller ock med en sextiondedel för hvarje öfverstigande åldersår, derest detta sistnämnda beräkningssätt skulle för afskedssökanden förmånligare utfalla. § 90. Då sådant för göromålens säkra och skyndsamma gång finnes erforderligt, kunna fullmäktige på pensionsstat förflytta tjensteman eller vaktbetjent, som af ohjelpligt sjukdomstillstånd eller annan oförmögenhet är förhindra att vidare gagna riksbanken, oaktadt han sig ej om afsked anmält. I sådant fall ega fullmäktige att, efter omständigheterna, antingen tillägga den, som afskedas, hela lönen i pension, ehvad de föreskrift^ lefnads- och tjensteåren äro uppnådda eller icke, eller ock tillämpa de grunder för pensions bestämmande, som i nästföregående paragraf äro faststälda. § 91. Pensionstagare, som dömes till förlust af medborgerligt förtroende för alltid eller för viss tid, kåfve förlorat rättigheten att pension vidare uppbära. § 92 Mom. 1. Ansökningar från personer inom riksbanken rörande arfvoden utöfver faststäld stat, gratifikationer, eftergifter eller afskrifningar få endast ske hos bankoutskottet; och skola ansökningarna till fullmäktiges expedition inlemnas senast å den dag Riksdagen sammanträder, vid påföljd att de i annat fall icke varda till pröfning upptagna. Mom. 2. Öfver sådana af fullmäktige eller styrelse för afdelningskontor fattade beslut, som grunda sig på stadgandena i denna afdel - 43 ning af reglementet, kunna besvär anföras hos näst sammanträdande bakoutskott eller, mellan riksdagarne, hos revisorerne af riksbanken, dock, hvad angår beslut i ordningsmål, endast i det fall att klaganden blifvit från tjensten skild eller förklarats skyldig afstå någon del af sina löneinkomster. Besvären skola, vid äfventyr af talans förlust, anmälas hos fullmäktige, i frågor om befordringar senast fjorton dagar efter det beslutet blifvit justeradt och i andra mål senast fjorton dagar efter det klaganden af beslutet bevisligen erhållit del, den oräknad, allt före klockan tolf på dagen, hvarefter besvären böra till fullmäktiges expedition inlemna^, när de äro stälda till banko-utskottet, sist å den dag Riksdag sammanträder, och när de anföras hos revisorerne af riksbanken, sist fjorton dagar före revisionens början; men är beslutet meddeladt senare än fjorton dagar före utgången af den sålunda bestämda tiden, böra besvären till bankoutskottet eller revisionen omedelbart ingifvas innan klockan tolf å fjortonde dagen efter den, då befordringsfråga blifvit justerad eller beslut i annat mål blifvit klaganden delgifvet. B. Om tjenstemännen och arbetspersonalen vid Tumba pappersbruk. § 93. Tumba bruks egentliga förvaltning besörjes på stället af en förvaltare, som på förordnande tillsvidare af fullmäktige tillsättes. Förvaltaren skall för den uppbörd, som kan blifva honom anförtrodd, ställa godkänd borgen eller annan säkerhet till det belopp, fullmäktige bestämma. Till förvaltarens biträde äro anstälde för papperstillverkningen en verkmästare och en pappersmästare samt vid räkenskapsgöromålen och den öfriga förvaltningen eu bokhållare, Indika alla, uppå förvaltarens förslag, tillsättas på förordnande tillsvidare af fullmäktige. För förvaltaren och öfriga bruksbetjeningen gäller till efterrättelse den af bankoutskottet den lo december 1857 faststälda instruktion, med den ändring, som af andre eller material-bokhållaretjenstehs indragning följer. § 94. Mom. 1. I afseende å de Tumba bruks tjensteman och vaktmästare tillkommande löne- och öfriga förmåner kommer den af banko - 44 utskottet, på grund af Rikets Ständers beslut den 11 oktober 1860, utfärdade aflöningsstat att tjena till iakttagande med den ändring, som följer dels af andre bokhållaretjenstens indragning, dels af 1874 års riksdags beslut om personel förhöjning af vissa tjenstemäns löneförmåner; egande dock fullmäktige att till bruksförvaltaren, för aflönande af ett biträde vid kontorsgöromålen, af brukets medel anvisa ett belopp af högst 1,000 kronor årligen, i enlighet med 1874 års Riksdags beslut. Mom. 2. Den vid bruket anstälda arbetspersonal antages och afskedas af förvaltaren på sätt instruktionen föreskrifver. För nämnda personal fastställa fullmäktige aflöning och öfriga förmåner. Vilkorligt stadgande. För den händelse Kongl. Maj:t förordnar om upphörande af de enskilda bankernas rätt att utgifva egna banksedlar å tio kronor, ega fullmäktige: dels att på det sätt och uppå de vilkor i afseende ä räntegodtgörelse, återbetalningsskyldighet m. in., som med fullmäktige i riksgäldskontoret. aftalas, uti riksgäldskontoret lyfta svenska statens obligationer eller deremot svarande valuta i guld intill ett belopp af högst sju millioner kronor; dels ock att på de vilkor, fullmäktige må bestämma, i riksbanken ^diskontera af de enskilda bankerna öfvertagna inländska vexlar intill belopp, motsvarande för hvarje sådan bank hvad densamma vid 1885 års slut befinnes hafva haft i egna tiokronosedlar utelöpande. Riksdagen har jemte ofvanstående reglemente beslutat: a) att i staden Karlstad skall under innevarande år inrättas ett afdelningskontor af Riksbanken för Vermlands län under de vilkor och bestämmelser i afseende på lånerörelsen, som fullmäktige på grund af bemyndigande af 1887 års Riksdag föreskrifvit för afdelningskontoret i Kalmar; b) att det må ankomma på fullmäktige att till bedrifvande af kontorets lånerörelse anvisa de belopp, fullmäktige må finna lämpliga; och 45 c) att fullmäktige, tills vidare och intill dess Riksdagen annorlunda beslutar, må ej mindre bestämma af huru stort antal ledamöter styrelsen för afdelningskontoret i Karlstad skall utgöras, än äfven utse dessa ledamöter, förordna om styrelsens verksamhet och sättet för dennas utöfvande samt bestämma arfvoden för styrelsen, äfvensom besluta om tjenstemännens antagande, göromål och aflöning samt i öfrigt vidtaga alla erforderliga åtgärder för kontorets öppnande så fort ske kan. Jemlik! § 8 i den för bankoutskottet gällande instruktion, har utskottet, på grund af under riksdagens lopp vidtagna beslut samt i noggrann öfverenstämmelse med de i lagen för Rikets Ständers bank den 1 mars 1830 faststälda grunder, upprättat och sammanfattat förestående reglemente att, intill dess annorlunda kan varda i vederbörlig ordning förordnadt, tjena till ovilkorlig efterlefnad och iakttagande; kommande dock äldre, oförändrade stadganden, instruktioner och förordnanden att derjemte iakttagas, så vidt de, vid förekommande särskilda fall, utan stridighet med här utstakade grunder och gifna speciella föreskrifter må kunna tjena till efterrättelse; och böra fullmäktige besörja, att lagarne angående myntbestämningen och för Rikets Ständers bank af den 1 mars 1830, kongl. kungörelserna af den 30 maj 1873 angående rikets mynt och om öfvergången till det nya myntsystemet, myntkonventionerna mellan de tre skandinaviska landen af åren 1873 och 1876 samt detta reglemente efter riksdagens slut i lika format af trycket utgifvas och till salu allmänheten tillhandahållas. Stockholm den 1\ O. Hörnfeldt. J. A. Sandberg. A. F. Ö. Cederberg. M. Dalin. A. Svenson. 15 maj 1889. G. S. ÅKERHIELM. H. M. Ericsson. Wilh. Ang. Söderhjelm. Joll. Mallmin. Axel Wilh. Ljungnian. Er. Pettersson. Earl H. Nordenfelt. W. Falk. A. Hansson. Ludvig Norrby. Olof Andersson, G. F. Kolmodin. Aflöningsstat för Sveriges Riksbank: A. Fullmäktige i Riksbanken: sju fullmäktige uppbära i årligt arfvode, hvardera...... Kronor 4,000 hvarförutom två deputerade åtnjuta, hvardera............... » 8,000 och en vikarierande deputerad...................... " 3,000 samt dessutom den fullmäktig, som besörjer tillsynen vid riksbankens pappersbruk och tryckeri............... » 1,000 B. Hufvu dkontoret i Stockholm: Tjenstemännen: Å lönestat: tjugu i första tjenstegraden, kontorsskrifvare, kassaskrifvare, kanslister, hvarje ..............................._......■ ••• hvilket belopp kan förhöjas efter tern års ordinarie tjenst i graden till tjugutvå i andra tjenstegraden, bokhållare, revisorer, kassörer, notarie, registrator, hvarje ..................... hvilket belopp kan förhöjas efter fem års ordinarie tjenst i graden till............................................................ efter tio års till.......................................................................... tio i tredje tjenstegraden, kamrerare, ombudsman, förste revisor, hvarje ...................................................... Kronor 1,000: )) 1,500: » 2,000: )> 2,500: » 3,000: » 3,000: 47 liv! I ket belopp karl förhöjas efter fem års ordinarie tjenst i graden till............................................................ -Kronor 3,500: efter tio års tjenst i graden till .......................................... » 4,000: fem i fjerde tjen stegrad en, kommissarier, bankosekreteraren, hvarje..................................................................... » 4,000: livilket belopp efter fem års ordinarie tjenst i graden kan förhöjas till.................................................................. » 4,500: Å arfvodesstat: Tjenstgöringspenningar: till tjensteman i lista tjenstegraden, hvarje .................. » 600: » » )'' 2:dra » » )> 800: )'' )> » 3:dje )> » >> 1,000: » de tjensteman i fjerde graden, Indika uppbära 4,000 kronor i lön, hvarje ..................................................... )> 1,200: » dem, hvilka uppbära 4,500 kronor i lön, hvarje ... » 1,500: Missräkningspenningar: till kassörerne samt till de tjenstemän, som inom kontoret för riksbankens utrikes affärer och kommissionsanstalten bestrida kassörsgöromål, hvarje...... >r 1,500: den första gradens tjensteman, som förordnas att förestå bronsmyntkassan................................................ » 500: Arfvoden: för vård om riksbankens förvaringskassor, låne- och säkerhetshandlingar samt andra behållningar: åt fyra kommissarier i bankkontoret, den kamrerare, som med kommissarierne deltager i vården af de i och för upp- och utlåningsrörelsen emottagna låne- och säkerhetshandlingai'', den för vård af de 48 i riksbanken till förvar inlenmade värdepapper särskildt anstälde tjensteman samt tre andre tjensteman, hvilka af fullmäktige till vårdare af förvaringskassorna förordnas, hvarje 1,000 kronor, eller tillsammans ............................................................... Kronor 9,000: — åt två kamrerare i bankkontoret, den särskildt förordnade vårdaren af dagkassans fasta behållning samt två bokhållare i sedelkontoret, hvardera 600 kronor, eller tillsammans................................................ » 3,000: — med hvilka arfvoden följer skyldighet att verkställa granskning och uppräkning af förslitna sedlar å de lägre valörerna; åt kamreraren i sedelkontoret............................................... >'' 600: )) den tjensteman vid kontoret för riksbankens utrikes affärer, som jemte kamreraren vid samma kontor har att deltaga i vården af de till kontoret ingångna medel och värdehandlingar........................... » 600: — » ombudsmannen ...................................................................... » 600: )> bokhållaren vid kommissionsanstalten........................... >’ 600: —- » kamreraren oeh bokhållaren vid kontoret å Norrmalm, såsom vårdare af dagkassans norra afdelning, hvardera 600 kronor, eller tillsammans ...... » 1,200: — till extra arbeten, semestervikariat och flitpenningar till ordinarie och extra ordinarie tjenstemän......... » 24,000: — » förbättrande af aflöningsförmånerna åt dem bland de svagast aflönade tjenstemännen, hvilka enligt fullmäktiges bepröfvande genom sitt arbete gjort sig af löneförbättring mest förtjente........................ » 5,200: » registratorn..................................... » 300: » brandchefen........................................................ }> 600: - » vårdaren af riksbankens mynt- och medaljsamling » 500: Vaktbetjeningen: öfvervaktmästaren och brandmästaren: lön..................... » 1,400: — tjenstgöringspenningar .................................................. » 600: — jemte fria husrum och vedbrand; 49 vaktmästare, hvarje, lön........................ kronor 700: — tjenstgöringspenningar.................... » 100: — Kronor livilka belopp efter fem års ordinarie tjenst och derunder ådagalagt välförhållande kunna höjas till: lön............................................................ kronor 800: — tjenstgöringspenningar..................... » 200: -— » och efter tio års ordinarie tjenst under fortsatt välförhållande till sammanlagdt ....................................... » nemligen lön..........................................kronor 800: — tjenstgöringspenningar ..................... )> 400: — Kronor 1,200''- — C. Afdelningskontoret i Göteborg: I. Styrelsen: fyra styrelseledamöter, hvardera.......................................... Kronor samt derförutom den ledamot, som handhafver den dagliga förvaltningen ............................................................... » jemte fri bostad. II. Tjenstemännen: Å lönestat: tre i första tjenstegraden, kontorsskrifvare, hvardera » hvilket belopp kan förhöjas efter fem års ordinarie tjenst i graden till .......................................................... » sex i andra graden, ombudsman, bokhållare, kassörer, registrator, hvardera...................................... » hvilket belopp kan förhöjas efter fem års ordinarie tjenst i graden till............................................................ » efter tio års till........................................................................... » en i tredje tjenstegraden, kamrerare................................. » hvilket belopp kan förhöjas efter fem års ordinarie tjenst i graden till......................................................... >> efter tio års till................................................. » Bill. till Riksd. Prof. 1S89. 10 Sami. 1 Afd. 2 Rand. (Bankoreglemente!.) 800: — 1,000: — 1,200: - 2,400: — 4,600: — 1,000: — 1,500: — 2,000: - 2,500: — 3,000: — 3,000: — 3,500: — 4,000: — 7 50 Å arfrodestat: Tjenstgöring spenning av: till tjenstemännen i lista graden, hvardera..................... Kronor 600: — » » » 2:dra » » ..................... » 800: — » tjenstemännen» 3:dje » » 1,000: — Missräkningspenningar: till kassörerne, hvardera......................................................... » 1,500: — » föreståndaren för kommissionsgöromålen ............... » 500: — Arfvoden: till kamreraren för vård om kontorets låne- och säker hetshandlingar samt andra behållningar.................. » 600: — till extra arbeten, semestervikariat och flitpenningar för ordinarie och extra ordinarie tjensteman......... » 7,500: — III. Vaktbetjeningen: en vaktmästare, lön................................................................. » 600: — tjenstgöriugspenningar .............................. » 125: — jemte fri bostad och vedbrand, en husdräng, lön ........................ » 600: — jemte fri bostad och vedbrand. D. Afdelningskontoret i Malmö: I. Styrelsen: fyra styrelseledamöter hvardera.................................. Kronor 1,800: — samt derförutom den ledamot, som handhafver den dagliga förvaltningen ..................................... » 5,200: — 51 II. Tjenstemännen: Å lönestat: två i första tjenstegraden, hvardera.................................... Kronor 1,000: —- hvilket belopp kan förhöjas efter fem års ordinarie tjenst i graden till........................................................... » 1,500: — två i andra tjenstegraden, bokhållare, kassör, hvardera » 2,000: — hvilket belopp kan förhöjas efter fem års ordinarie tjenst i graden till ....................................................... » 2,500: — efter tio års till........................................................................... » 3,000: — en i tredje tjenstegraden, kamrerare................................. » 3,000: — hvilket belopp kan förhöjas efter fem års ordinarie tjenst i graden till........................... » 3,500: -— efter tio års till.......................................................................... » 4,000: — ombudsmannen .......................................................... » 1,500: — Å arfvodestat: Tjenstgöring spenningar: till tjenstemännen i l:sta graden, hvardera..................... » 600: —- » » » 2:dra » » .................... » 800: — » tjenstemännen» 3:dje » » 1,000: •— » ombudsmannen .................................................................. » 500: — Missräkningspenningar: till kassören ....................................................................... » 800: — Arfvoden: till extra arbeten, semestervikariat och flitpenningar för ordinarie och extra ordinarie tjensteman......... » 3,000: — 52 III. Vaktbetjeningen: eu vaktmästare, lön ................................................................. Kronor 600: tjenstgöringspenningar ................................................... » 100: jemte fri bostad och vedbrand, en husdräng, lön........................................................................ » 400: jemte fri bostad och vedbrand. E. Afdelaingskontoret i Jönköping: tre styrelseledamöter, hvardera............................................ Kronor 1,200: samt derförutom den ledamot, som handliafver den dagliga förvaltningen ..................................................... » 2,400: dock att, derest sistnämnda befattning bestrides af någon riksbankens tjensteman, aflöningen till honom under tiden utgår efter enahanda grunder och bestämmelser, som gälla för tjenstemän i tredje graden vid riksbankens hufvudkontor, med iakttagande att han derjemte eger uppbära ett belopp, motsvarande vid samma kontor anvisadt arfvode för vård om förvaringskassorna samt af låne- och säkerhetshandlingar eller 1,000 kronor för år räknadt. kamreraren, tillika kassör, lön ............................................ » 1,600: hvilket belopp kan förhöjas efter fem års ordinarie tjenst med 500 kronor och efter tio års med ytterligare 500 kronor, samt tjenstgöringspenningar................................................... » 800: och missräkningspenningar ................................................... » 600: bokhållaren, tillika registrator, lön....................................... >» 1,200: hvilken kan förhöjas efter 5 års ordinarie tjenst med 300 kronor och efter tio års tjenst med ytterligare 300 kronor, samt tjenstgöringspenningar................................................... » 600: kontors- och kassaskrifvare!), lön ..................................... » 900: hvilken kan förhöjas efter fem års ordinarie tjenst i graden med 300 kronor, samt tjenstgöringspenningar................................................... » 400: 53 ombudsmannen, lön ................................................................. Kronor 800: — till extra biträde vid kontorsgöromålen och semestervikariat ................................................................................ » 1,700: — vaktbetjenten, lön........................................................................ » 400: — jemte fri bostad och vedbrand. F. Afdelningskontoret i Kalmar: tre styrelseledamöter, hvardera............................................. Kronor 1,200: — samt derförutom den ledamot, som handhafver den dagliga förvaltningen ...................................................... » 2,400: — dock att, derest sistnämnda befattning bestrides af någon riksbankens tjensteman, aflöningen till honom under tiden utgår efter enahanda grunder och bestämmelser, som gälla för tjensteman i tredje graden vid riksbankens hufvudkontor, med iakttagande att han derjemte eger uppbära ett belopp, motsvarande vid samma kontor anvisadt arfvode för vård om förvaringskassorna samt af låne- och säkerhetshandlingar eller 1,000 kronor för år räknadt. kamreraren, tillika kassör, lön............................................. » 1,600: — hvilket belopp kan förhöjas efter fem års ordinarie tjenst med 500 kronor och efter tio års med ytterligare 500 kronor, samt tjenstgöringspenningar................................................... » 800: — och missräkningspenningar ................................................... » 600: — bokhållaren, tillika registrator, lön .................................... » 1,200: — hvilken kan förhöjas efter fem års ordinarie tjenst med 300 kronor och efter 10 års tjenst med ytter ligare 300 kronor, samt tjenstgöringspenningar ................................................ » 600: — ombudsmannen, lön ............................................................... » 800: — till extra biträde vid kontorsgöromålen och semestervikariat ............................................................................... » 1,200: — vaktbetjenten, lön ..................................................................... » 400: — jemte fri bostad och vedbrand. 54 G. Afdelningskontoret i Luleå: tre styrelseledamöter, hvardera............................................. Kronor 1,200: samt derförutom den styrelseledamot, som handhafva den dagliga förvaltningen............................................. )> 2,400: dock att, derest sistnämnda befattning bestrides af någon riksbankens tjensteman, aflöningen till honom under tiden utgår efter enahanda grunder och bestämmelser, som gälla för tjenstemän i tredje graden ''vid riksbankens hufvudkontor, med iakttagande att han derjemte eger uppbära ett belopp, motsvarande vid samma kontor anvisadt arfvode för vård om förvaringskassorna samt af låne- och säkerketshandlingar eller 1,000 kronor för år räknadt kamreraren, tillika kassör, lön ............................................. » 1,600: livilket belopp kan förhöjas efter fem års ordinarie tjenst med 500 kronor och efter tio års med ytterligare 500 kronor. samt tjenstgöringspenningar.................................................. » 800: och missräkningspenningar ................................................... » 600: bokhållaren, tillika registrator, lön .................................. » 1,200: hvilken kan förhöjas efter fem års ordinarie tjenst med 300 kronor och efter tio års tjenst med ytterligare 300 kronor, samt tjenstgöringspenningar................................................... » 600: kontors- och kassaskrifvare, lön .......................................... » 900: hvilken kan förhöjas efter fem års ordinarie tjenst i graden med 300 kronor samt tjenstgöringspenningar............................................... » 400: ombudsmannen, lön .................................................................. » 800: till extra biträde vid kontorsgöromålen och semester vikariat ................................................................................ » 1,700: vaktbetjenten, lön...................................................................... » 400: jemte fri bostad och vedbrand. II. Afdelningskontoret i Vexiö: tre styrelseledamöter, hvardera Kronor 1,200: 55 samt derförutom den ledamot, som handhafver den dagliga förvaltningen ...................................................... Kronor 2,400: — dock att, derest sistnämnda befattning bestrides af någon riksbankens tjensteman, aflöningen till honom under tiden utgår efter enahanda grunder och bestämmelser, som gälla för tjenstemän i tredje graden vid riksbankens hufvudkontor, med iakttagande att han derjemte eger uppbära ett belopp, motsvarande vid samma kontor anvisadt arfvode för vård om förvaringskassorna samt af låne- och säkerhetshandlingar eller 1,000 kronor för år räknadt, kamreraren, tillika kassör, lön ............................................. )> 1,600: — hvilket belopp kan förhöjas efter fem års ordinarie tjenst med ytterligare 500 kronor, och efter tio års med ytterligare 500 kronor, samt tjenstgöringspenningar................................................... » 800: — och missräkningspenningar ................................................... » 600: — bokhållaren, tillika registrator, lön .................................... » 1,200: — hvilket kan förhöjas efter fem års ordinarie tjenst med 300 kronor och efter tio års med }flterligare 300 kronor, samt tjenstgöringspenningar.................................................. » 600: — kontors- och kassaskrifvare, lön.......................................... » 900: — hvilken kan förhöjas efter fem års ordinarie tjenst i graden med 300 kronor, samt tjenstgöringspenningar................................................... )> 400: — ombudsmannen, lön .................................................................. » 800: — till extra biträde vid kontorsgöromålen och semestervikariat ................................................................................. » 1,200: — vaktbetjenten, lön........................................................................ » 400: — jemte fri bostad och vedbrand. I. Afdelningskontoret i Visby: tre styrelseledamöter, hvardera............................................. Kronor 750: — samt derförutom den ledamot, som handhafver den dagliga förvaltningen ................................................ » 1,250: — dock att, derest sistnämnda befattning bestrides af någon riksbankens tjensteman, aflöningen till honom under tiden utgår efter enahanda grunder och bestämmelser, som gälla för tjenstemän i andra graden vid riksbankens hufvudkontor, kamreraren tillika kassör, lön................................................ Kronor 1,000: livilket belopp kan förhöjas efter fem års ordinarie tjenst med 400 kronor och efter tio års tjenst med ytterligare 400 kronor, samt tjenstgöringspenningar............................................... » 600: och missräkningspenningar...................................................... » 300: bokhållaren, tillika registrator, lön .................................... » 800: hvilken kan förhöjas efter fem års ordinarie tjenst med 400 kronor, samt tjenstgöringspenningar...................................... » 400: ombudsmannen, lön .................................................................. » 500: till extra biträde vid kontorsgöromålen och semestervikariat ................................................................................. 500: vaktbetjenten, lön ..................................................................... }) 400: K. Afdelningskontoret i Östersund: tre styrelseledamöter, hvardera............................................. Kronor 1,200: samt derförutom den ledamot, som handhafver den dagliga förvaltningen ...................................................... » 2,400: dock att, derest sistnämnda befattning bestrides af någon riksbankens tjensteman, aflöningen till honom under tiden utgår efter enahanda grunder och bestämmelser, som gälla för tjenstemän i tredje graden vid riksbankens hufvudkontor, med iakttagande att han derjemte eger uppbära ett belopp, motsvarande vid samma kontor anvisadt arfvode för vård om förvaringskassorna samt af låne- och säkerhetshandlingar, eller 1,000 kronor för år räknadt, kamreraren, tillika kassör, lön ............................................. » 1,600: hvilket belopp kan förhöjas efter fem års ordinarie tjenst med 500 kronor och efter tio års med ytterligare 500 kronor, samt tjenstgöringspenningar ............................................... » 800: och missräkningspenningar .................................................. » 600: 57 bokhållaren, tillika registrator, lön .................................... Kronor 1,200: — hvilken kan förhöjas efter fem års ordinarie tjenst med 300 kronor och efter tio års tjenst med ytterligare 300 kronor, samt tjenstgöringspenningar................................................... » 600: — kontors- och kassaskrifvare, lön .......................................... » 900: — hvilken kan förhöjas efter fem års ordinarie tjenst i graden med 300 kronor, samt tjenstgöringspenningar................................................... » 400: — ombudsmannen, lön .................................................................. » 800: — till extra biträde vid kontorsgöromålen och semestervikariat ................................................................................ )> 1,700: — vaktbetjenten, lön .................................................................... » 400: — jemte fri bostad och vedbrand. Vid tillämpningen af denna aflöningsstat iakttages följande: l:o. Tjensteman vid lmfvudkontoret eller vid kontoren i Göteborg och Malmö, som innehar tjenstbefattning utom riksbanken, bibehålies vid förutvarande inkomster och kan således icke tillträda här ofvan bestämda aflöningsförmåner, innan han sådan tjenstbefattning frånträda dock att detta icke gäller för ombudsmannen vid Malmö afdelningskontor. 2:o. Tiden för tillträdande af de i aflöningsstaten inom hvarje tjenstegrad anvisade förhöjda inkomster beräknas från och med månaden näst efter den, under hvilken tjenstemannen blifvit på ordinarie stat till tjenst inom graden förordnad eller befordrad. 3:o. Tjensteman, som uppbär aflöning för tjenst i viss tjenstegrad, anses endast såsom tjensteman i graden och är pligtig att, efter vederbörandes godtfinnande, bestrida den af nuvarande eller blifvande tjenster i graden, som honom anvisas. 4:o. Tjensteman, som åtnjuter semester, bibehåller derunder lön, tjenstgörings- och missräkningspenningar, men icke särskilda arfvoden, hvilka utgå till de tjensteförrättande. 5:o. I öfrigt åtfölja de å arfvodestat upptagna tjenstgörings- och missräkningspenningar samt andra arfvoden utöfvandet af tjensten och få alltså icke åtnjutas under tjenstledighet; dock må fullmäktige eller vederbörande styrelse kunna medgifva den tjensteman eller vaktbetjent, Bill. till Biksd. Prof. 1889. 10 Sami. 1 Afä. 2 Band. 8 (Bankoreglemente!) / 5b som af sjukdom hindras från tjenstens bestridande, att under högst en månad hvarje år uppbära de för tjensten anslagna tjenstgöringspenningar. 6:o. För bestridande af tjenstgöringen under semester ega fullmäktige samt styrelserna för afdelningskontoren att anvisa till extra ordinarie tjenstemän arfvoden, beräknade vid hufvudkontoret samt afdelningskontoren i Göteborg och Malmö efter tusen kronor för ar, vid hvart af afdelningskontoren i Luleå, Östersund, Vexiö, Jönköping och Kalmar efter niohundra kronor för år samt vid afdelningskontoret i Visby efter åttahundra kronor för år, äfvensom af kassörstjensterna missräkningspenningar, allt likväl inom de i aflöningsstaten dertill anslagna medel. , . 7:o. Om de till extra arbeten in. m. eller extra biträden anvisade medel skulle något år icke till fullo utgå, ega fullmäktige eller vederbörande styrelse att Öfverskottet till följande ar öfverföra för att deiunder vara till förfogande. Stockholm, tryckt hos A. L. Normans Boktryckeri-Aktiebolag, 1889.