RIK 8 G Å L D S - K 0 N T 0 R E1

Innehålls-förteckning. Riksgäldskontorets föremål § 1. )) skulder § 2. » fordringar för utbetalda lån §§ 3 och 4. » återstående utgifter till följd af beslut vid föregående riksdagar §§ 5-13. » utbetalningar, anvisade vid innevarande riksdag, §§ 14 och 16, Med statsregleringen gemenskap egande utgifter § 17. På Riksgäldskoutoret anvisade kreditiv §§ 18—ill. Från Riksgäldskoutoret utgående riksdags- och revisionskostnader, aflöningar, förvaltningsutgifter m. in. §§ 22—32. Riksgäldskontorets inkomster och tillgångar §§ 33—44 Redovisningen af de till Riksgäldskoutoret ingående medel §§ 45—47. Riksgäldskontorets styrelse §§ 48—56. Fullmäktiges sammankomster §§ 57—64. » särskilda åligganden och uppdrag §§ 65—83. Riksgäldskontorets betjening §§ 84 och 85. Lediga tjensters bestridande och tillsättande §§ 86—90. Behandlingen af frågor rörande tjensteförsummelser §§ 91—96. Pensionerandet af Riksgäldskontorets betjening §§ 97—100. Allmänna bestämmelser § 101. 3 Reglemente för Riksgäldskontoret. § !• Riksgäldskontoret har till föremål: a) att ombesörja liqvideu af svenska statens skuld, för hvilken Riksdagen enligt § 66 Regeringsformen ansvarar; b) att verkställa alla de utbetalningar, som af Rikets Ständer eller Riksdagen blifvit å detta verk anvisade; c) att mottaga, förvalta och redovisa alla härtill anslagna tillgångar och inkomster samt hålla uppkommande, till Riksgäldskontoret levererade öfverskott och behållningar Riksdagen till hända; d) att, i saknad af annan tillgång för bestridande af beviljade och å Riksgäldskontoret anvisade utgifter, upplåna dertill oundgängligen erforderliga medel; och e) att utföra alla uppdrag och åligganden, som Riksgäldskontoret för öfrigt af Rikets Ständer eller Riksdagen erhållit. Angående Riksgäldskontorets skulder. § 2. De af Riksgäldskontoret för upptagna lån utfärdade och förut icke inlösta eller eljest, jemlikt behörig föreskrift, ur räkenskaperna afförda obligationer, äfvensom de obligationer, hvilka hädanefter varda af detta verk utgifna, böra, så till kapital som upplupna räntor, enligt desammas ordalydelse infrias. Der preskriptionstid i afseende på någon särskild del af Itiksgäldskontorets skulder icke blifvit stadgad, komma skulderna, intill dess annorlunda förordnas, att i vederbörlig ordning liqvideras, utan afseende å den tid, inom hvilken fordringar hos enskilde eller hos Kongl. Maj:t och Kronan skola nu eller framdeles göras gällande. Härförutau har Riksdagen medgifvit: a) att till innehafvaren stäld obligation må, då derom hos Fullmäktige göres framställning, på viss namngifven person öfverlåias, för att endast i dennes hand 4 vara gällande, samt, derest egaren sedermera det önskar, å nyo kunna göras gällande i hvarje innehafvares hand, allt under de vilkor i afseende på behöriga anteckningar å sjolfva obligationen samt i Kontorets räkenskaper, som Fullmäktige ega föreskrifva; b) att Fullmäktige må, när sådant icke för Riksgäldskontoret medför olägenhet, kunna medgifva omedelbar inlösen i Riksgäldskontoret af förfallna obligationer och räntekuponger, fastän desamma enligt obligationernas lydelse och stadgandena i lånekontrakten böra å deruti angifna utrikes orter infrias; för hvilket ändamål Fullmäktige må träffa erforderliga överenskommelser med de låneöfvertagare, som kontraktsenligt skola ombesörja denna inlösen; samt c) att, då s. k. riksgäldssedlar i Riksgäldskontoret till inlösen företes, Fullmäktige ega att, derest sedlarne befinnas rigtiga, låta desamma med Riksgäldskontorets medel infria. Beträffande antalet egenhändiga underskrifter å Riksgäldskontor^ obligationer har Riksdagen föreskrifvit, att obligationer, som komma att af Riksgäldskontoret utlemuas, böra vara försedda, då deras valör ej uppgår till 1,000 kronor eller motsvarande belopp i utländskt myntslag, med minst eu, då valören utgör 1,000 kronor eller högre belopp till och med 2,000 kronor eller motsvarande belopp i utländskt myntslag, med minst två samt, då valören öfverstiger 2,000 kronor eller motsvarande belopp i utländskt myntslag, med minst tre handskrifna namnteckningar, I afseende på Riksgäldskontorets skulder, om hvilka Kontorets räkenskaper och handlingar lemna fullständig upplysning, och hvilkas belopp vid nästlidna års slut finnas summariskt uppgiga uti bil. A vid detta reglemente, böra i öfrigt de föreskrifter, som äro intagna uti de vid föregående riksdagar för Riksgäldskontoret utfärdade reglementen, i de delar samma föreskrifter ännu icke blifvit fullgjorda, fortfarande tjena till efterrättelse. Angående Riksgäldskontorets fordringar för de af dess medel utbetalda eller godtgjorda lån. § s. Beträffande Riksgäldskontorets fordringar för meddelade lån, om hvilkas belopp Kontorets böcker och räkenskaper lemna fullständig upplysning och å hvilka, för tiden vid nästlidna års slut, eu förteckning jemväl finnes detta reglemente bifogad (bil-B), skola de förbindelser, å hvilka fordringarne sig grunda, jemte föreskrifterna uti äldre reglementen i tillämpliga delar fortfarande tjena till efterrättelse. Riksdagen har år 1879 beslutat: a) att bemyndiga Fullmäktige i Riksgäldskontor att, i den mån ansökningar derom inkomme, emot förbindelser af allmänna inrättningar, banker och andra med af Kongl. Maj:t faststäld bolagsordning försedda kredit ans tcdter, mot pant af obligationer eller skuldförbindelser, utfärdade af svenska jernväg sbolag, som före utgången af 1878 undfått koncession, utlemna lån på viss tid, dock ej längre än till slutet af år 1893, och till sammanräknadt belopp af högst tjugutre millioner kronor; b) att medel till ofvannämnda utlåning skulle beredas genom försäljning af återstående osålda obligationer, tillhörande vare sig 18712 års i riksdaler riksmynt förskona statslån eller 1875 års i tyska riksmark förskrifna statslån eller 1878 års i pund sterling och francs förskrifna statslån; c) att upplåning enligt nästföregående moment ej finge ega rum annorledes, än i den mån de af ofvannämnda utlåning föranledda utgifter gjorde sådan upplåning nödig; skolande Fullmäktige i ofrigt vid upplåningen tillvägagå på sätt de finna lämpligast och bäst befrämja statens fördel; d) att lånesökande skulle inom den 1 Juni 1880 hos Fullmäktige i Riksgäldskontoret anmäla, ej allenast Indika jernvägsobligationer eller af jernvägsaktiebolag utfärdade skuldförbindelser de önskade att såsom pant erbjuda, samt beloppet af det sökta lånet, utan ock inom hvilken tid, före utgången af 1893, de ville återbetala det lån, som erhölles; börande i fråga om återbetalningstiden iakttagas, att, der den lånesökaudes verksamhet grundade sig på oktroj, meddelad för viss tid, återbetalningstiden ej finge utöfver oktrojtiden utsträckas, dock med rätt för sådan låntagare att, om ny oktroj erhölles, få omsätta lånet till senare, vid lånets beviljande under sådan förutsättning bestämd tid inom utgången afår 1893; e) att lånevilkoren skulle bestämmas sålunda, att staten, jemte fullt betryggande säkerhet för de beviljade lånens återbetalning på utfästa tider samt för behörigt gäldande af den å lånen betingade ränta, erhölle full ersättning för de rånte- och öfriga utgifter, som statens för ifrågavarande ändamål gjorda upplåning medförde; 1) att utlåningen skulle af Fullmäktige i Riksgäldskontor verkställas enligt de närmare, här ofvan ej angifna bestämmelser, som, efter det förslag dertill af Fullmäktige afgifvits, af Kongl. Maj:t komme att fastställas; samt g) att de sålunda utlånta medlen efter deras återbetalning till Riksgäldskontor skulle, derest de då ej funnes erforderliga vare sig för fortsättning af stambanebyggnaderna eller för nybyggnader vid statsjernvägarne, användas till påskyndande af amorteringen af statens skuld. 6 Angående Riksgäldskontoret åliggande utbetalningar. l:o. Återstående utgifter till följd af beslut vid föregående riksdagar. § 3. Sistlidne års Riksdag har, till fortsättning af arbetena å stambanan norr om Sollefteå, för år 1888 beviljat ett anslag af 2,000,000 kronor och deraf till utgående från Riksgäldskontoret anvisat 1,500,000 kronor, att enligt Kongl. Maj:ts disposition utbetalas. Riksdagen har år 1885, under förutsättning att de i statsrådsprotokollet öfver civilärenden för den 25 Februari samma år omförmälda, utaf staden Hudiksvall och Hudiksvalls trävaruaktiebolag erbjudna upplåtelser till staten af mark och af flottleden mellan Hybosjön och sjön Gryttjen komma till stånd, dels medgifvit, att Hudiksvalls jernvägsaHiebolags jernväg mellan Hudiksvall och Näsviken med alla tillhörigheter i fast och lös egendom, deribland ångbåtar och pråmar jemte sjöstationer med åbyggnader samt fordringar enligt bok, vid tiden för öfverlåtelsen, må för statens räkning inköpas, att tagas i besittning den 1 November 1887, mot en köpeskilling af 536,488 kronor 15 öre, hvilken erlägges sålunda, att staten l:o) eftergifver hvad af det bolaget beviljade statslån återstår oguldet den 31 December 1887, beräknadt att utgöra kronor 185,677: 97. och 2:o) sistnämnda dag betalar till bolaget dels mot erhållande af bolagets oguldna, i jernvägen intecknade obligationer ett deremot svarande belopp, beräknadt till 105,624 kronor 7 öre, dels ock ytterligare 245,186 kronor 11 öre eller sålunda tillhopa .......................................................................... » 350,810: 18. Summa Kronor 536,488: 15. dels öfverlåtit åt Kongl. Maj:t att fastställa de närmare vilkor, förbehåll och bestämmelser, som vid uppgörande af aftalet med jernvägsaktiebolaget må finnas erforderliga; dels beviljat och stält till Kongl. Maj:ts disposition för jernvägens inköpande och dess ombyggande till bredspårig samt utsträckande till norra stam - 7 banan vid Ljusdal och förseende med rörlig materiel 4,623,30 kronor och deraf anvisat till utgående under år 1886 .................................................................. kronor 2,000,000: — „ „ 1887 .................................................................. „ 2,350,300: — samt „ „ 1888 .................................................................. » 273,000: —; och åligger det Riksgäldskontor att, efter Kong!. Maj:ts disposition, utbetala ofvannämnda belopp, i den mån de ännu ej lyftats. § 7- Riksdagen har år 1879 till Kongl. Maj:ts förfogande, för att, på sätt och i den ordning, Kongl. Maj:t skulle ega att närmare bestämma, användas till inköp af Hallsberg—Motala—Mjölby jernväg tillika med allt hvad dertill hörer, så väl fast som löst, såsom husbyggnader, rörlig materiel, reservdelar till lokomotiv och vagnar, verkstadsinventarier och redskap, telegraf- och signaleringsinrättning, stält ett belopp af högst 4,000,000 kronor samt bemyndigat Fullmäktige i Riksgäldskontoret att genom försäljning af då återstående osålda obligationer, tillhörande vare sig 1872 eller 1875 eller 1878 års statslån, anskaffa de härför nödiga medlen, för att i enlighet med Kongl. Maj:ts beslut utbetalas; och åligger det alltså Riksgäldskontoret att tillhandahålla och behörigen utbetala hvad af nämnda anslag ännu ej lyftats. § 8. Till låneunderstöd för enskilda jernvägar har 1881 års Riksdag beviljat och stält till Kongl. Maj:ts disposition ett extra anslag af 5,000,000 kronor, att utgå under fem år från och med år 1882 med 1,000,000 kronor årligen, dock så att belopp, som ej blifvit till utgående under ett af dessa år anvisadt, må för ett efterföljande år af samma femårsperiod disponeras, egande Kongl. Maj:t att å detta anslag till understödjande af nya, ännu ej påbörjade enskilda jernvägsanläggningar anvisa af Kongl. Maj:t beviljade understödsbelopp, att utgå i enlighet med följande vilkor och bestämmelser: l:o) att kostnadsförslag och arbetsplan fastställas af Kongl. Maj:t, som ock närmare bestämmer de ställen, hvilka jernväg skall beröra, varande det sökande bolaget skyldigt att godtgöra de särskilda kostnader för möjligen erforderliga besigtningar, extra biträdens användande med mera dylikt, hvilka kunna af kostnadsförslaget och arbetsplanens granskning föranledas; 2:o) att låneunderstödet må utgöra högst hälften af anläggningskostnaden efter det faststälda kostuadsförslaget samt lyftas i mån af arbetets fortgång på sätt och å tider, som Kongl. Maj:t bestämmer, dock med iakttagande deraf att bolags - 8 männens inbetalningar å af dem tecknade belopp skola ske i förhållande till de andelar af lånesumman, som lyftas, och före lyftningen af dessa låneandelar; skolande härjemte en tiondedel af den beviljade låneförsträckningen innestå till dess besigtning af jernvägsanläggningen blifvit i öfverensstämmelse med § 2 mom. 2 af Kongl. kungörelsen den It December 1874, angående ordningen för afsyning och besigtning af enskilda jernvägar och deras upplåtande för allmän trafik, förrättad, och väg- och vattenbyggnadsstyrelsen meddelat tillstånd till banans öppnande för allmän trafik; 3:o) att det lånesökande bolaget, för att kunna erhålla statsunderstöd, skall vara skyldigt hos Kongl. Maj:t styrka, att det förfogar öfver ett kapital, som jemte statslånet är fullt tillräckligt till jernvägsanläggningens utförande på sätt ai-betsplan och kostnadsförslag innehålla och hvaraf minst så stor del, som motsvarar hälften af den beräknade anläggningskostnaden, bör utgöras af tecknadt eller inbetaldt aktiebelopp eller eljest utan återbetalningsskyldighet lemnadt tillskott till jernvägsanläggningens utförande; 4:o) att i afseende å ifrågavarande försträckningar skall iakttagas: a) att annuiteten beräknas till fem procent å ursprungliga försträckningsbeloppet, af hvilken annuitet först godtgöres ränta efter fyra och en half för hundra å oguldet kapitalbelopp, och återstoden utgör afbetalning derå; b) att räntefrihet ej må beviljas, men anstånd med räntans erläggande medgifvas för högst tre år, dock icke utöfver ett år från den dag, då, enligt Kongl. Maj:ts bestämmande, jernväg senast skall vara färdig och för trafik öppnad; skolande beloppet af den ränta, med hvars erläggande anstånd sålunda medgifves, till staten inbetalas, sedan genom de stadgade annuitetsliqviderna all öfrig ränta, med hvilken anstånd icke beviljats, blifvit gulden och kapitalet godtgjordt, så att efter nämnda tids förlopp med annuitetens erläggande fortfares så länge, till dess äfven beloppet af den ränta, med hvars erläggande anstånd medgifvits, blifvit till staten inbetaldt; och c) att kapitalafbetalning skall vidtaga tre år efter den dag, då, enligt Kongl. Maj:ts bestämmande, jernväg senast skall vara färdig och för trafik öppnad; 5:o) att jernvägsanläggningen med alla dertill hörande byggnader och materiel, äfvensom all bolagets öfriga egendom, skall utgöra säkerhet för den af staten lemnade försträckning, och staten till säkerhet för sin fordrans utbekommande erhålla inteckning med förmånsrätt framför hvarje annan fordran i den jernväg, för hvars anläggning den ifrågavarande försträckningen beviljats; börande ej mindre, såsom vilkor för statslåns erhållande och tillgodonjutande, i bolagsordningen intagas stadgande om bolagets skyldighet att till säkerhet för statens fordran inteckna bolagets jernväg med förmånsrätt för samma fordran framför hvarje annan fordran hos bolaget, än ock eu tredjedel af det beviljade statslånet innestå till 9 dess inteckning med ofvan stadgad förmånsrätt i bolagets jer väg meddelats för förut lyftade andelar af lånet; hvarjemte ofvanberörda sista redjedel ej må utbekommas, - förr än inteckning för dess belopp med förmåns ätt framför hvarje annan fordran än statens blifvit i bolagets jernväg behörigen eddelad; 6:o) att Kong!. Maj:t skall insätta en ledamot i direktionen för hvarje jernvägsbolag, som innehar lån af staten, och utse en revisor att eltaga uti granskningen af bolagets förvaltning och räkenskaper, samt att arfv de till sålunda utsedd direktör och revisor skall bekostas af bolaget; 7:o) att hvarje jernvägsbolag, som erhållit statsunderstöd, skall vara skyldigt underkasta sig så väl de bestämmelser i fråga om samtrafik, hvilka Kongl. Maj:t kan finna godt för bolaget bestämma, som ock i öfrigt alla de vilkor och kontroller, som af Kongl. Maj:t pröfvas lämpliga och nödiga; samt 8:o) att hvarje sådant bolag, som nyss är nämndt, må, då Kongl. Maj:t så pröfvar lämpligt, dels utan kostnad eller årlig ersättning undfå upplåtelse af den för jernvägsanläggningen erforderliga, Kronan tillhöriga mark, som står under dess omedelbara disposition, hvaremot, när frågan är om boställsjord eller annan åt enskild person med åborätt eller annorledes upplåten kronojord, ersättning derför af bolaget bör lemnas i enlighet med gällande expropriationslag, dels ock kostnadsfritt begagna sådana å Kronans egor belägna kalk- och stenbrott jemte grustägter, som kunna vara disponibla; och åligger det Riksgäldskontoret att behörigen tillhandahålla och utbetala det ännu ej lyftade belopp, Kongl. Maj:t å detta anslag anvisat. § 9. Till låneunderstöd för enskilda jernväg ar har 1886 års Riksdag beviljat och stält till Kongl. Maj:ts disposition ett extra anslag af 5,000,000 kronor, att utgå under fem år från och med år 1887 med 1,000,000 kronor årligen, dock så att belopp, som ej blifvit till utgående under ett af dessa år anvisadt, må för ett efterföljande år af samma femårsperiod disponeras, egande Kongl. Maj:t att å detta anslag, till understödjande af nya, ännu ej påbörjade enskilda jernvägsanläggningar, anvisa af Kongl. Maj:t beviljade understödsbelopp, att utgå i enlighet med följande vilkor och bestämmelser: l:o) att kostnadsförslag och arbetsplan fastställas af Ko gl. Maj:t, som ock närmare bestämmer de ställen, hvilka jernväg skall beröra, v rande det sökande bolaget skyldigt att godtgöra de särskilda kostnaderna för möjli eu erforderliga besigtningar, extra biträdens användande med mera dylikt, hv lira kunna af kostnadsförslagets och arbetsplanens granskning föranledas; Bill. till Riksd. Prof. 1888. 10 Sand. 1 Afd. 2 Band. (Riksg.-kontorets reglemente.) 2 10 2: o) att låneunderstödet må utgöra högst hälften af anläggningskostnaden efter det faststälda kostnadsförslaget samt lyftas i mån af arbetets fortgång på sätt och å tider, som Kongl. Maj:t bestämmer, dock med iakttagande deraf att bolagsmännens inbetalningar å af dem tecknade belopp skola ske i förhållande till de andelar af lånesumman, som lyftas, och före lyftningen af dessa låneandelar; skolande härjemte en tiondedel af den beviljade låneförsträckningen innestå till dess besigtning af jernvägsanläggningen blifvit i öfverensstämmelse med § 2 mom. 2 af Kongl. kungörelsen den 11 December 1874, angående ordningen för afsyning och besigtning af enskilda jernvägar och deras upplåtande för allmän trafik, förrättad, och väg- och vattenbyggnadsstyrelsen meddelat tillstånd till banans öppnande för allmän trafik; 3:o) att det lånesökande bolaget, för att kunna erhålla statsunderstöd, skall vara skyldigt hos Kongl. Maj:t styrka, att det förfogar öfver ett kapital, som jemte statslånet är fullt tillräckligt till jernvägsanläggningens utförande på sätt arbetsplan och kostnadsförslag innehålla och hvaraf minst så stor del, som motsvarar hälften af den beräknade anläggningskostnaden, bör utgöras af tecknadt eller inbetaldt aktiebelopp eller eljest utan återbetalningsskyldighet lemnadt tillskott till jernvägsanläggningens utförande. 4:o) att i afseende å ifrågavarande försträckningar skall iakttagas: a) att annuiteten beräknas till fem procent å ursprungliga försträckningsbeloppet, af hvilken annuitet först godtgöres ränta efter fyra och en half för hundra å oguldet kapitalbelopp, och återstoden utgör afbetalning derå; b) att räntefrihet ej må beviljas, men anstånd med räntans erläggande medgifvas för högst tre år, dock icke utöfver ett år från den dag, då, enligt Kongl. Maj:ts bestämmande, jernväg senast skall vara färdig och för trafik öppnad; skolande beloppet af den ränta, med hvars erläggande anstånd sålunda medgifves, till staten inbetalas, sedan genom de stadgade annuitetsliqviderna all öfrig ränta, med hvilken anstånd icke beviljats, blifvit gulden och kapitalet godtgjordt, så att efter nämnda tids förlopp med annuitetens erläggande fortfares så länge, till dess äfven beloppet af den ränta, med hvars erläggande anstånd medgifvits, blifvit till staten inbetaldt; och c) att kapitalafbetalning skall vidtaga tre år efter den dag, då, enligt Kongl. Maj:ts bestämmande, jernväg senast skall vara färdig och för trafik öppnad; 5:o) att jernvägsanläggningen med alla dertill hörande byggnader och materiel, äfvensom all bolagets öfriga egendom, skall utgöra säkerhet för den af staten lemuade försträckning, och staten till säkerhet för sin fordrans utbekommande erhålla inteckning med förmånsrätt framför hvarje annan fordran i den jernväg, för hvars anläggning den ifrågavarande försträckningen beviljats; börande ej mindre såsom vilkor för statslånets erhållande och tillgodonjutande i bolagsordningen intagas stadgande om bolagets skyldighet att till säkerhet för statens ]1 fordran inteckna bolagets jernväg med förmånsrätt för sam a fordran framför hvarje annan fordran hos bolaget, än ock en tredjedel af det eviljade statslånet innestå till dess inteckning med ofvan stadgad förmånsrätt i bol gets jernväg meddelats för förut lyftade audelar af lånet; hvarjemte ofvan bero de sista tredjedel ej må utbekommas, förr än inteckning för dess belopp med förmånsrätt framför hvarje annan fordran än statens blifvit i bolagets jernväg behörigen meddelad; 6:o) att Kong! Maj:t skall insätta en ledamot i direktionen för hvarje jernvägsbolag, som innehar lån af staten, och utse en revisor att deltaga uti granskningen af bolagets förvaltning och räkenskaper, samt att arfvode till sålunda utsedd direktör och revisor skall bekostas af bolaget; 7:o) att hvarje jernvägsbolag, som erhållit statsunderstöd, skall vara skyldigt underkasta sig så väl de bestämmelser i fråga om samtrafik, hvilka Kongl Maj:t kan finna godt för bolaget bestämma, som ock i öfrigt alla de vilkor och kontroller, som af Kongl. Maj:t pröfvas lämpliga och nödiga; samt 8:o) att hvarje sådant bolag, som nyss är nämndt, må, då Kongl. Maj:t så pröfvar lämpligt, dels utan kostnad eller årlig ersättning undfå upplåtelse af den för jernvägsanläggningen erforderliga, Kronan tillhöriga mark, som står under dess omedelbara disposition, hvaremot, när fråga är om boställsjord eller annan åt enskild person med åborätt eller annorledes upplåten kronojord, ersättning derför af bolaget bör lemnas i enlighet med gällande expropriationslag, dels ock kostnadsfritt begagna sådana å Kronans egor belägna kalk- och stenbrott jemte grustägter, som kunna vara disponibla; och åligger det Riksgäldskontoret att behörigen tillhandahålla och utbetala de ännu ej lyftade belopp, Kongl. Maj:t å detta anslag anvisat eller ytterligare kan komma att anvisa. § 10. Riksdagen har år 1884 beviljat och stält till Kongl. Maj:ts disposition ett anslag af 1,550,000 kronor, att under enahanda vilkor och bestämmelser, som af 1881 års Riksdag blifvit faststälda för understödjande af enskilda jernvägsanläggningar, af Kongl. Maj:t anvisas såsom lån åt Mellersta- Hallands jernvägsaläiebolag och utgå med en tredjedel under hvardera af åren 1884,1885 och 1886; och har Riksgäldskontoret att, enligt Kongl. Maj:ts disposition, utbetala de sålunda anvisade belopp, i den mån de ännu ej lyftats. § Il Riksdagen har år 1886 beviljat och stält till Kongl. Maj:ts förfogande ett belopp af två millioner sextioåtta tusen kronor, att anvisas såsom lån åt Göte - 12 borgs—Hallands jernvägsaletiebdlag och utgå med ena hälften under år 1887 och med andra hälften under år 1888, under de vilkor och bestämmelser, som för understödjande af enskilda jernvägsanläggningar blifvit af samma Riksdag stadgade samt i § 8 af detta reglemente finnas^ angifna; och har Riksgäldskontoret att, enligt Kong!. Maj:ts disposition, behörigen utbetala det för år 1888 beviljade belopp af 1,034,000 kronor. § 12. Jemte det 1883 års Riksdag beslutat, att en särskild fond skall bildas och af Statskontoret förvaltas, med ändamål att genom lån understödja odling af sänka trakter, samt att de till Statskontoret inflytande annuiteter å odlingslån skola från och med år 1884 till och med år 1888 till denna fond ingå, bar Riksdagen föreskrifvit, att under åren 1884 till och med 1888 Riksgäldskontoret skall, i mån af behof och uppå reqvisition af Kongl. Maj:t, till fonden öfverlemna medel till så stort belopp, som jemte nyssnämnda, till fonden ingående annuiteter å odlingslån må kunna erfordras till fyllande af högst eu million kronor årligen; samt att Riksgäldskontoret skall af fonden erhålla godtgörelse för den ränteutgift, som, genom ber.örda medels öfverlemnande till fonden, för Riksgäldskontoret förorsakas. § 13. Till betäckande af den brist, som uppkommit i den beräknade kostnaden för tornbyggnaden å Linköpings domkyrka jemte dermed i sammanhang stående arbeten, har sistlidne års Riksdag för år 1888 å Riksgäldskontoret anvisat ett belopp af 30,000 kronor såsom lån, att af domkyrkan återgäldas med ränta och amortering af tillhopa fem procent årligen å den ursprungliga lånesumman, af hvilken annuitet skall beräknas fyra procent ränta å det för hvarje år återstående oguldna kapitalbeloppet, och återstoden anses såsom kapitalafbetalning; och åligger det Riksgäldskontoret att till vederbörande behörigen utbetala nämnda lånebelopp; hvaremot, och enär detsamma blifvit i riksstaten för år 1888 uppfördt, Riksgäldskontoret egen att af Statskontoret utbekomma ersättning för berörda belopp, sedan det af Riksgäldskontoret utbetalts. 2:o. Under innevarande riksdag på Riksgäldskontoret anvisade utgifter. § 14. Innevarande års Riksdag har, till fortsättning af arbetena å stambanan genom öfre Norrland, för år 1889 beviljat ett anslag af 2,500,000 kronor och deraf till utgående från riksgäldskontoret anvisat 500,000 kronor, att enligt Kongl. Majrts disposition utbetalas, I sammanhang härmed har Riksdagen beslutat, att stambanan genom öfre Norrland skall mellan Skorped i Yesternorrlands län och Vännäs i Vesterbottens län framdragas öfver Anundsjö, Björna, Trehörningsjö och Nyåker, med rätt för Kongl. Maj:t att närmare bestämma de orter, banan skall genomgå. § 15. Innevarande års Riksdag bar, för ny reglering af Luleå stad i följd af den staden år 1887 öfvergångna brand, åt nämnda stad beviljat såsom bidrag till inlösen af mark, som erfordras till utläggning af gator, torg och andra allmänna platser, samt såsom understöd för bestridande af de med regleringens genomförande i öfrigt förenade kostnader, dels ett anslag utan återbetalningsskyldighet till belopp af femtiotusen kronor, dels ock ett lån af etthundratusen kronor, att lyftas under år 1889, anslaget i statskontoret och lånet i riksgäldskontoret, mot vilkor i afseende å lånet, att stadsfullmäktige i stadens namn och på dess vägnar för lånesumman afgifva sin till riksgäldskontoret eller ordres stälda skuldförbindelse, innefattande de af Riksdagen för lånets användande och återbetalning stadgade vilkor; att hvad af lånet icke blifvit hos riksgäldskontoret uttaget före slutet af år 1889 icke får derefter utbekommas; att det i riksgäldskontoret lyftade lånebeloppet får utan ränta och kapital afbetalning innehafvas till 1892 års slut, hvarefter och intill dess lånet blifvit till fullo godtgjordt fem procent å dess ursprungliga belopp bör till riksgäldskontoret årligen inbetalas, deraf ränta efter fyra för hundra å det oguldna kapitalet först beräknas och afgår, samt öfverskottet utgör kapitalafbetaining, samt att inbetalning af den uti nästföregående punkt omförmälda annuitet bör vid hvarje års slut verkställas vid påföljd för underlåtenhet deraf, att å annuiteten 14 beräknas fem procent ränta från förfallodagen; och åligger det riksgäldskontor att till vederbörande behörigen utbetala nämnda lånebelopp; hvaremot, och enär detsamma blifvit i riksstaten för år 1889 uppfördt, riksgäldskontoret eger att af statskontoret utbekomma ersättning för berörda belopp, sedan det af riksgäldskontoret utbetalts. § 16. Innevarande års Riksdag har beslutat, att till odlingslånefonden må under hvarje af åren 1889—1893 ej mindre ingå de till statskontoret inflytande annuiteter å odlingslån, än äfven af riksgäldskontoret, i mån af behof och uppå reqvisition af Kongl. Maj:t, öfverlemnas medel till så stort belopp, som jemte de till fonden ingående annuiteter kan erfordras till fyllande af högst en million kronor, årligen; samt att riksgäldskontoret skall af fonden erhålla godtgörelse för den ränteutgift, som, genom berörda medels öfverlemnande till fonden, för riksgäldskontoret förorsakas. 3:o. Med statsregleringen gemenskap egande utgifter. § 17- I händelse under löpande året skulle visa sig, att Statskontorets inkomster äro otillräckliga för bestridande af dess utgifter, åligger det Riksgäldskontoret att, sedan Kongl. Maj:t, uppå Statskontorets underdåniga anmälan, pröfvat behofvet, för dess fyllande tillhandahålla Statskontoret det belopp, Kongl. Maj:t för sådant ändamål finner för godt bestämma; dock med förbindelse för Statskontoret att, så snart dess tillgångar det medgifva, återgälda hvad Riksgäldskontoret sålunda förskjutit. 15 4:o. På Riksgäldskontoret anvisade kreditiv. § 18. Till följd af stadgandet i Regeringsformens 63 § har Riksdagen anslagit och till utbetalning från Riksgäldskontoret anvisat en kreditivsu ima af tre millioner kronor, för att vid infallande krig af Konungen lyftas, sedan han Statsrådet in pleno hört och Riksdagen sammankallat. Riksdagens å denn summa utfärdade förseglade anordning får ej förr brytas eller summan af Fullm ''ktige utbetalas, än sedan riksdagskallelsen blifvit i hufvudstadens kyrkor vederbö igen kungjord. § 19- Den kreditivsumma, som, enligt ofvan åberopade grundi gsstadgaude, bör å Riksgäldskontoret anvisas för att, på sätt detsamma innehåller under tiden mellan innevarande och nästkommande riksdag vara tillgänglig, då onungen till rikets försvar eller andra högst vigtiga och angelägna ändamål, seda hela Statsrådets tankar deröfver blifvit inhemtade, finner den vara oundgänglig n nödig, har Riksdagen faststält till en million fem hundra tusen kronor. § 20. För bestridande af ifrågakommande utbetalningar utaf d genom näst föregående paragrafer å Riksgäldskontoret anvisade kreditiv böra detta verks härtill disponibla tillgångar begagnas, och, i fall dessa icke äro ti räckliga, de derutöfver erforderliga medlen af Riksgäldskontoret upplånas mot Ko torets obligationer, stälda till inlösen antingen efter viss förfallotid eller efter före ången uppsägning; egande Fullmäktige att, med hänsigt till de vid upplåningen sig företeende omständigheter och förhållanden, bestämma räntevilkoren samt f stställa betalningsterminerna för dessa obligationer; dock får obligationernas för allotid icke utsättas senare än fem år efter deras utgifningsdag. § 21. Till bestridande af sådana Telegraf verkets oförutsedda u ifter, som för uppfyllande af traktatsenliga förbindelser kunna erfordras, har iksdageu medgifvit, 16 att Kongl. Maj:t må ega att, i händelse verkets egna medel dertill icke lemna tillgång, i Riksgäldskontoret utbekomma förskott till belopp af högst etthundrafemtio tusen kronor. 5:o. Från Riksgäldskontoret utgående riksdags- och revisionskostnader, aflöning»!'', förvaltningsutgifter, ni. m. § 22. Alla på Riksdagens beslut grundade utgifter för riksdagskostnader skola, intill dess annorlunda af Riksdagen förordnas, under behörigt iakttagande af samma, genom Riksdagens Stats-Utskott Fullmäktige till efterrättelse härvid meddelade beslut, omedelbart från Riksgäldskontoret till vederbörande utbetalas, hvarförutan sådana af Riksdag föranledda utgifter, som i anseende till deras föremål eller beskaffenhet dels redan blifvit, dels framdeles varda af Kongl. Maj:t godkända och å Kongl. Statskontoret anvisade, må, efter erhållna reqvisitioner och anstäld granskning af derför aflemnade verifikationshandlingar, Kongl. Statskontoret af Riksgäldskontoret godtgöras. § 23. Kostnaderna för nödiga reparationer och andra arbeten, för vederbörligt underhåll och tillsyn så väl af den för Riksgäldskontoret anvisade som af de för Riksdagens sammankomster afsedda fasta egendomar, äfvensom för de uti samma egendomar befintliga inventariers underhåll och komplettering, skola utaf Riksgäldskontorets medel bestridas, i likhet med andra till så kallade kontors expenser vanligen hänförda utgifter. g 24. För komplettering och utvidgande af Riksdagens bibliotek samt dermed förenade utgifter kommer ett årligt anslag af två tusen kronor att utgå; och skola de af 1882 års Riksdag faststälda stadgar för Riksdagens bibliotek samt instruktion för bibliotekarien vid Riksdagens bibliotek tjena till efterrättelse. Riksdagen har år 1884 beslutat: 17 a) att bestämma aflöningen för Riksdagens bibliotekarie till: lön ....................................................................................... kronor 2,500: — och tjenstgöringspenningar................................................ „ 1,500: — kronor 4,000: —; att lönen må kunna, efter fem års tjenstgöring i befattningen, ökas med 500 kronor; att, om bibliotekarien erhåller fri hostad med nödig vedbrand, tjenstgöringspenningarne skola utgå med endast 600 kronor, dock så, att, vid afdrag i följd af tjenstledighet, detsamma, med tillämpning af de för sådant fall gifna bestämmelser, sker för hela beloppet af tjenstgöringspenningarne från aflöningsbeloppet i dess helhet; att i fråga om tjenstgöringspenningars och pensions erhållande samma bestämmelser må gälla för Riksdagens bibliotekarie, som i Riksgäldskontorets reglemente finnas för detta kontors tjensteman angifna; att bibliotekarien skall vara skyldig ej mindre att ställa sig till efterrättelse gällande eller blifvande stadgar för Riksdagens bibliotek och instruktion för bibliotekarien vid Riksdagens bibliotek än ock utan vidare ersättning lemna det biträde, som Fullmäktige i Riksgäldskontor kunna af honom påkalla, dels vid upprättande af alfabetiskt ordnadt sakregister till Rikets Ständers protokoll med bfi hang för tiden från och med år 1809 till och med år 1866 och dels vid görom:u för Riksgäldskontorets räkning; b) att Fullmäktige i Riksgäldskontoret må ega att vid Riksdagens bibliotek anställa en vaktmästare med åtnjutande af dels: lön .......................................................................................... kronor 600: — tjenstgöringspenningar ......................................................... „ 100: — kronor 700: — dels ock antingen fri bostad med nödig vedbrand eller, i stället för denna förmån, 200 kronor såsom tjenstgöringspenningar; hvilken aflöning må kunna, efter fem års ordinarie tjenst, höjas, lönen med 100 och tjenstgöringspenningarne med 100 kronor; att i fråga om tjenstgöringspenningars och pensions erhållande samma bestämmelser må gälla för den vid Riksdagens bibliotek anstälde vaktmästare, som i Riksgäldskontorets reglemente finnas för vaktmästarne vid detta kontor angifna; och c) att så väl bibliotekariens som vaktmästarens vid Riksdagens bibliotek aflöning och pension skola utgå af förslagsanslaget till riksdagskostnader. Bill. till Rikscl. Prof. 1888. 10 Sami 1 Afd. 2 Band. 3 (Riksg.-kontorets Reglemente.) 18 § 25. De traktamenten och resekostnadsersätlningar, som tillkomma Riksdagens Revisorer, skola, enligt behörigen granskade och godkända räkningar, af Riksgäldskontorets medel godtgöras; börande jemväl de arfvoden, Revisorerne bestämma för de hos dem anstälde sekreterare, kameral- och kanslibiträden samt vaktbetjente, utbetalas från Riksgäldskontor^, hvarifrån jemväl utgår den godtgörelse, som af Kong!. Maj:t i nåder bestämmes för den ledamot af Statskontoret, hvilken halt nådigt förordnande att Revisorerne med upplysningar tillhandagå. Likaledes ma Revisorerne på Riksgäldskontoret anvisa ersättning ej mindre för inköp af papper, skrifmaterialier och andra dylika utgifter för revisionens behof samt för annonser rörande Revisorernes sammanträden än ock för de kostnader, som kuuna föranledas af sådana under revisionstiden verkstälda resor, som Revisorerne vid sammankomst in pleno ansett nödvändiga. Kostnaderna för tryckningen, häftningen och utdelningen af Revisorernes berättelser angående granskningen af Stats-, Banko- och Riksgäldsverkens förvaltning, äfvensom af de förklaringar, som i anledning deraf kunna varda afgifna, böra äfven af Riksgäldskontorets medel bestridas. , § 20. Aflöningen för justitieombudsmannen samt den hos honom anstälda Icanslioch vaktbetjening bör af Riksgäldskontoret under sista månaden af hvarje qvartal utbetalas; skolande lönen för justitieombudsmannen, under den tid innevarande Riksdags statsreglering kommer att blifva gällande, utgå med åtta tusen kronor, eller lika belopp som justitiekanslerns aflöning enligt sagda statsreglering utgör; hvaremot justitieombudsmannen, derest han förut innehar tjenst på rikets stat, är skyldig att den dermed förenade löneinkomst frånträda, så länge han uppbär justitieombudsmanslönen. Utöfver den faststälda aflöningen eger den justitieombudsman, som hädanefter tillträder detta embete och dessförinnan icke är i hufvudstaden bosatt, att såsom flyttningshjelp uppbära från Riksgäldskontoret ett tusen femhundra kronor. För ofvan bemälda kansli- och vaktbetjening utgår aflöningen med följande årliga belopp, nemligen: för sekreteraren med fyratusen femhundra kronor; „ en kanslist, som tillika har skyldighet att ombesörja registratorsgöromålen, med tretusen kronor; hvilka två löner dock kunna höjas efter fem år med 500 kronor och efter tio år med ytterligare 500 kronor; „ en kanslist med tvåtusen femhundra kronor, dock med rätt för justitieombudsmannen att, utan tillsättning af omförmälde kanslist, till befordrande af göro - 19 målens gång inom expeditionen, vikariatsersättning, renskri ing m. m. använda nämnda belopp, dock med skyldighet å hans sida att för edlens användning redovisa; samt för en vaktmästare med åtta hundra kronor, hvilket belopp dock efter fem år kan höjas med 100 kronor, men så länge boställsrum i Riksdagens hus af nämnde vaktmästare innehafvas, kommer att minskas med 150 kronor om året. I öfrigt skola de för justitiekanslersexpeditionen gällande bestämmelser och vilkor i tillämpliga delar, efter justitieombudsmannens bepröfvande, gälla äfven för justitieombudsmansexpeditionen ; hvarjemte särskildt är stadgadt, dels att sekreteraren hos justitieombudsmannen bör utan särskild ersättning jemväl bestrida de göromål, som tillhöra sekreterarebefattningen hos tryckfrihetskomitén, dels att, derest han förut innehar tjenst på rikets stat, samma vilkor och förbehåll skola vid uppbärandet af ofvan berörda aflöning iakttagas, som äro stadgade i afseende på utbetalningen af justitieombudsmanslönen vid enahanda fall. § 27. Till kostnader för justitieombudsmannens cmbctsresor bör Riksgäldskontor uppå hans reqvisition och emot derför inom hvarje års utgång afgifvande redogörelse förskottsvis utbetala en summa af två tusen kronor. För upphandlingen af skrifmaterialier och för andra expenser vid justitieombudsmannens och tryckfrihetskomiténs expedition bör ett årligt belopp af fem hundra kronor, emot behörig redogörelse, förskottsvis af Riksgäldskontorets medel utanordnas. Tryckningen och häftningen af justitieombudsmannens embetsberättelser jemte dertill hörande bilagor böra verkställas och papperet för dessa handlingars tryckning anskaffas genom Fullmäktiges försorg; dock skall den dervid erforderliga korrekturläsningen besörjas på sätt förut skett; börande samtliga trycknings- och häftningskostnaderua för ifrågavarande berättelser och bilagor omedelbart utaf Riksgäldskontoret godtgöras, utan afdrag å de till expenser för sagda expedition beviljade anslag, hvaremot de medel, hvilka inflyta genom samma berättelsers försäljning i bokhandeln, skola af justitieombudsmannen, som härom eger foga anstalt, inför Fullmäktige särskildt redovisas. § 28. Såsom arfvode åtnjuter Fullmäktiges ordförande tre tusen två hundra kronor, samt hvar och en af de öfrige Fullmäktige ett tusen sex hundra kronor årligen; hvarförutom Fullmäktig, som ej är i Stockholm bosatt, eger att för en resa år - 20 ligen till och från hemorten uppbära kostnadsersättning, beräknad efter samma grunder, som gälla för beräknandet af resekostnadsersättningen åt Andra Kammarens ledamöter. § 29. Aflöningen för RiksgäldsJcontorets tjenstemannapersonat och valdbetjening utgår enligt den af Riksdagen för nämnda verk faststälda aflöningsstat, hvilken icke får öfverskridas; varande nedanstående vilkor och förbehåll stadgade för tillgodonjutande af den för bemälda tjenstemannapersonal och vaktbetjening beviljade löneförhöjning : l:o. Innehafvare af de ökade lönerna inom Riksgäldskontoret äro underkastade den vidsträcktare tjenstgöringsskyldighet eller den jemkning i åligganden som antingen vid en blifvande förändrad organisation af detta verk eller eljest kan varda i allmänhet stadgad; och höra de fullmakter, som för Riksgäldskontorets tjensteman utfärdas, innefatta förbehåll om vederbörandes skyldighet att åtaga sig de nya eller förändrade göromål, hvilka kunna dem åläggas; 2:o. Sådana uppdrag och bestyr, som till följd af Rikets Ständers eller Riksdagens förfoganden böra af tjenstemännen vid Riksgäldskontoret förrättas, skola, oaktadt särskilda arfvoden för enahanda uppdrag och göromål tillförene utgått, hädanefter inbegripas under vederbörandes bestämda tjensteåligganden, hvadan alltså den framtida vedergällningen för sagda uppdrag och bestyr kommer att innefattas i den aflöning, gällande stat upptager; 3:o. De med hvarje befattning förenade tjenstgöringspenningar få uppbäras endast för den tid, tjenstens innehafvare verkligen tjenstgjort eller åtnjutit semester, men skola för den tid, han eljest varit från tjenstgöringen befriad, utgå till den, som tjensten förrättat; dock må Fullmäktige kunna medgifva den tjensteman eller vaktbetjent, som af sjukdom hindras från bestridande af sin tjenst, att uppbära de för samma tjenst anvisade tjenstgöringspenningar eller någon del deraf; 4:o. Tjensteman vid Riksgäldskontoret får icke annan tjenstebefattning utom Riksgäldskontoret mottaga. Den, som till tjensteman vid Riksgäldskontoret utnämnes, vare skyldig att annorstädes innehafvande tjenstebefattning genast frånträda. Tjensteman, som till följd af förut gällande stadganden innehar tjenst utom Riksgäldskontoret, må dock densamma bibehålla, så länge den icke är för tjenstgöringen i Riksgäldskontoret hinderlig. § 30. Till belöning för extra arbeten och till uppmuntran för extra ordinarier, som ådagalagt synnerlig flit och skicklighet, ega Fullmäktige att använda sex tu~ 21 sen kronor årligen; dock får hvad häraf under årets lopp i ke behöft utgifvas under ett påföljande år ej för samma ändamål användas. För öfrigt ega Fullmäktige icke att tilldela betjeningen vid Riksgäldskontoret hvarke ljuspenningar eller andra arfvoden, än de i aflöningsstaterna och detta reglemente särskildt bestämda eller medgifna. § 31. Såsom begrafningshjelp eller understöd för sterbhusm ef er aflidne obemedlade tjensteman och vaktbetjente vid Riksgäldskontoret och f. . Generalassistanskontoret ega Fullmäktige att, under loppet af hvarje år, disp liera eu summa af högst två hundra tjugufem kronor. § 32. Derest Enke- och Pupillkassans vid Riksgäldskontoret fslutade och vederbörligen granskade räkenskaper för tiden till och med det °r, då nästa riksdag slutar, skulle visa, att kassans inkomster under året understi it de utbetalningar, som derunder kassan ålegat, må den sålunda uppkomna brist n, inom ett belopp af högst två tusen två hundra femtio kronor för året, af Riksg ''ldskontorets medel godtgöras, under förbehåll likväl, att hvad utaf denna anslags limma för ett år ej behöft användas icke får för ett annat af kassan tillgodonjuta , och under vilkor, att delegarnes bidrag under tiden utgå utan förändring af deras uti det för kassan nu gällande reglemente bestämda belopp, samt att pe sionerna för enkor och barn efter embets- och tjensteman samt vaktbetjente vi Riksgäldskontoret icke få höjas utöfver en femtedel af den ordinarie lön, hvilk n den aflidne delegaren senast vid detta verk innehaft, och för tjenstemäns sa t vaktbetjentes vid f. d. Generalassistanskontoret efterlemnade enkor och barn ic e utöfver en fjerdedel af det lönebelopp, efter hvilket den för sistnämnda Ko tors tjenstemannapersonal stadgade årliga afgift till samma kassa blifvit berä nåd och vederbörligen inbetald. Angående Riksgäldskontorets inkomster och öf iga tillgångar utom lånefordringarne. § 33. De till Riksgäldskontoret hörande och dit anslagna m del må icke, under någon förevändning eller med hvad vilkor som helst, derifrån ryckas eller använ - 22 das till andra behof än dem Riksdagen bestämt. Allt förordnande, som deremot strider, vare kraftlöst (68 § Regeringsformen). Och må, vid liqviderande af Riksgäldskontorets fordringar, ackord, utan Riksdagens särskilda samtycke, icke medgifvas. § 34. Riksgäldskontor^ egen att emottaga de medel, Indika kunna inflyta vid försäljning af Kronan tillhöriga hus i städerna; hvarifrån dock undantagas auktionsmedlen för sådana hus, som äro inköpta för Kongl. Flottans i Karlskrona behof eller för allmänna magasinsinrättningens räkning, så vida ej dessa medel blifvit af Rikets Ständer eller Riksdagen för särskild! ändamål anvisade. § 35. Sedan 1877 års Riksdag, i fråga om bergverkstiondens upphörande, beslutat, bland annat, att, med undantag tills vidare för Sala silfververk och Höganäs stenkolsverk, alla öfriga verk, som nu äro förpligtade till bergverkstiondes utgörande, från och med år 1878 befrias från dylik tionde, dock hvad nedannämnda verk angår med följande vilkor och förbehåll: a) för Tunabergs kopparverk, att dess egare inom 1878 års slut antingen till Kronan afstår ali rätt till Tunabergs bergslags allmänning eller ock efter fulla värdet, sådant det vid behörig uppskattning kan varda bestämdt, till Riksgäldskontoret erlägger lösen för den del af allmänningen, som, sedan de till skogsfång derifrån berättigade hemman och lägenheter erhållit mot denna förmån svarande skogsmark, kan verket tillkomma; b) för Riddarhytte eller Skild kopparverk, att all den lindring i räntan, som 87/io mantal under samma verk lagda hemman såsom bergslagsfrihet åtnjuta, från och med 1878 kommer att upphöra, samt att egaren till verket inom nämnda års slut till Riksgäldskontoret inbetalar den på kopparverket belöpande hälft af skilnaden emellan uppskattningsvärdet å de hemman, som bildats af de under både Riddarhytte koppar- och jernverk till skatte försålda Ramshytte- och Skinnskattebergs allmänningar, eller 7,331 kronor 25 öre, och den för samma allmänningar erlagda skatteköpeskilling, 84 kronor 8 öre, med 3,623 kronor 58 öre; c) för Löfås silfververk, att egarne af detta verk före 1878 års slut till Riksgäldskontoret inbetala löseskilling för den af verket utgående afrad med 11,344 kronor 60 öre; och d) för Bylta svafvel-, vitriol- och rödfärgsverk, att egaren af detta verk likaledes före 1878 års utgång till Riksgäldskontoret inbetalar löseskilling för den af detta verk utgående afrad med 13,958 kronor 40 öre; samt med rätt i (ifrigt för bergverken att komma i åtnjutande af befrielsen från tionden från och med det år, under hvilket de uppfylt de ofvan nämnda vilkor och förbehåll, som för vissa bland dem blifvit för sådan befrielse bestämda; så eger Riksgäldskontoret att mottaga de belopp, hvilka till följd af ofvan nämnda vilkor komma att till Riksgäldskontoret inbetalas. § 30. Om Kong!. Statskontoret erhåller större behållningar å sina räkningar i Riksbanken än som för de löpande statsutgifternas bestridande anses erforderliga, eger Riksgäldskontoret att i afräkning å Riksgäldskontoret tillkommande anslag eller på de återbetalningsvilkor, som af Fullmäktige medgifvas, sådana behållningar af Kongl. Statskontoret till förvaltning mottaga. § 37. Från Kongl. Statskontoret eger Riksgäldskontoret att, i mån af behof, under åren 1888 och 1889 utbekomma de i hvartdera årets riksstat till utgående från Riksgäldskontoret förslagsvis uppförda anslag till riksdags-, kyrkomötes- och revision skostnader, aflöningar, annuiteter och räntor, efter afdrag af till Riksgäldskontoret ingående rånte- och kapitalbetalningar; börande i den liqvid, som enligt § 47 skall för det sistförfluten året i Riksgäldskontoret med statsverket upprättas, Kongl. Statskontoret påföras eller godtgöras det belopp, hvarmed de till Riksgäldskontoret inbetalda förenämnda anslag må hafva understigit eller öfverskjutit den summa, hvarmed berörde utgifter, efter frånräknande af omförmälda afdrag, i verkligheten från Riksgäldskontoret utgått. § 38. Som Riksdagen år 1877 medgifvit, att de medel, som influtit eller derefter inflöte för försäljning, jemlikt Kongl. brefvet den 29 Maj 1874, af åtskilliga mindre kronolägenheter och enligt Riksdagens skrifvelse den 11 i samma månad skulle af Statskontoret levereras till Riksgäldskontoret att der särskild! bokföras, intill dess Riksdagen fattat beslut om deras användande till inköp af skogbärande eller till skogsodling tjenlig mark, finge, i den mån tillfällen sig yppade till inköp af dylik mark, hvilka af Kongl. Maj:t pröfvades vara fördelaktiga och hvartill medel icke kunde beredas från det till skogsväsendet anvisade reservationsanslag, för sådant ändamål af Kongl. Maj:t disponeras, åligger det Riksgäldskontoret att, uppå Kongl. Maj:ts reqvisition, samma medel utbetala. Sedan innevarande års Riksdag ytterligare medgifvit försäljning af vissa andra mindre kronoegendomar, dock under vilkor att de genom denna försäljning 24 inflytande medel skola användas för inköp af skogbärande eller till skogsbörd tjenlig mark, skola äfven dessa medel inlevereras till Riksgäldskontoret och der bokföras på sätt nu är stadgadt angående köpeskillingarne för de krouoegendornar, som säljas enligt Kong], brefvet den 29 Maj 1874. § 39. I öfverensstämmelse med Riksdagens beslut i fråga om begagnandet af de för undsättningar vid missväxter eller felslagna skördar afsedda medel, intill dess desamma behöfva för sagda ändamål användas, skola dessa medel, till den del de icke äro för anvisade utbetalningar erforderliga, öfverlemnas till Riksgäldskontoret; hvaremot det åligger Riksgäldskontoret att sådana mottagna medel enligt Kong]. Maj:ts föreskrift Kongl. Statskontoret uppå dess reqvisitioner tillhandahålla. § 40. Riksdagen har år 1876 åt Fullmäktige uppdragit att, för konvertering, när omständigheterna dertill föranleda och då sådant med fördel för staten kan ske, af äldre statslån, på sätt och till de belopp Fullmäktige finna lämpligt, dock ej utöfver hvad som till förenämnda konvertering åtgår, försälja eller träffa aftal om blifvande försäljning af vare sig då återstående osålda obligationer af 1872 års statslån, eller återstående obligationer af 1875 års i tyska riksmark förskrifna statslån, eller nya, i annat myntslag och med högst fyra och en half procent ränta förskrifna obligationer eller partialförbindelser, dem Fullmäktige ega utfärda; och skola Fullmäktige i öfrigt vid upplåningen tillvägagå på sätt de finna lämpligast och bäst befrämja statens fördel; och har, i sammanhang härmed, Riksdagen föreskrifvit, att, för den händelse nya obligationer komma att af Riksgäldskontoret utfärdas, Fullmäktige skola underställa Kongl. Maj:ts nådiga fastställelse de beslut, som rörande berörda nya upplåning kunna komma att fattas, med underdånig anhållan att Kongl. Maj:t täcktes å det nya lånet meddela sin garanti. Dessutom böra Fullmäktige — sedan Kongl. Maj:t bifallit Riksdagens i underdånig skrifvelse framstälda begäran derom, att utlottningslistorna rörande de i svenskt mynt förskrifna statsobligationer må såsom bihang få medfölja svensk författningssamling — föranstalta, det nämnda listor hädanefter varda till vederbörande behörigen aflemnade, för att på nämnda sätt komma till allmänhetens kännedom; skolande Fullmäktige, om nya statsobligationer blifva i svenskt mynt förskrifna eller deras belopp varder i svenskt mynt evalveradt, tillse att enahanda kungörelse i afseende å dem utfärdas, äfvensom söka utverka, att dessa obligationer tillhörande kuponger må, på samma sätt som i afseende å kuponger till 1872 års lån eger rum, i landtränterierna inlösas och i uppbörden mottagas. Härjemte har Riksdagen, dels år 1883, dels innevarande år, bemyndigat Riksgäldskontoret att, för beredande af den tillgång till Riksgäldskontoret åliggande försträckningar till odling slånefonden, som kan erfordras utöfver hvad enligt • särskilda beslut må blifva för sådant ändamål till Riksgäldskontoret öfverlemnadt, i mån af behof försälja obligationer i svenskt mynt, ouppsägbara från långifvarens sida, men stälda att återbetalas viss kortare tid efter af Riksgäldskontoret verkstad uppsägning, med rätt tillika för Fullmäktige att bestämma dessa obligationers valörer, räntefot och uppsägningstid. Riksdagen har år 1886 bemyndigat Riksgäldskontoret att medelst försäljning af obligationer, tillhörande 1875 eller 1886 års lån, i mån af behof bereda erforderlig tillgång för utbetalning af de utaf Bilsdagen beviljade och till utgående år 1887 på Rilcsgäldskontorct anvisade anslagsbelopp å 500,000 kronor till stambanan Sollefteå—Skorped—Vännäs, å 750,000 kronor till arbetena å stambanan mellan Bräcke och Sollefteå, å 2,350,300 kronor till inköp af jernvägen mellan Hudiksvall och Näsviken samt dess ombyggnad till bredspårig, utsträckande till norra stambanan vid Ljusdal och förseende med rörlig materiel, å 1,000,000 kronor till låneunderstöd ur 1886 års fond för lån åt enskilda jernvägar samt å 1,034,000 kronor till lån åt Göteborgs—Hallands jernvägsaktiebolag. Sistlidne års Riksdag har bemyndigat Riksgäldskontoret att medelst försäljning af fonderade statsobligationer i mån af behof bereda erforderlig tillgång till utbetalning af de utaf Riksdagen beviljade och till utgående år 1888 på Riksgäldskontoret anvisade anslagsbelopp å 1,500,000 kronor till fortsättning af arbetena å stambanan norr om Sollefteå, å 273,000 kronor till inköp af jernvägen mellan Hudiksvall och Näsviken samt dess ombyggnad till bredspårig, utsträckande till norra stambanan vid Ljusdal och förseende med rörlig materiel, å 1,034,000 kronor till lån åt Göteborgs—Hallands jernvägsaktiebolag och å 1,000,000 kronor till låneunderstöd ur 1886 års fond för lån åt enskilda jernvägar. Innevarande års Riksdag har bemyndigat Riksgäldskontoret att medelst försäljning af svenska statsobligationer i mån af behof bereda erforderlig tillgång till utbetalning af de till utgående år 1889 på riksgäldskontoret anvisade dels 500,000 kronor af anslaget till fortsättning af arbetena å stambanan genom öfre Norrland och dels 1,000,000 kronor till låneunderstöd ur 1886 års fond för lån åt enskilda jernvägar. § 41. Då obligationer och räntekuponger för de af Riksgäldskontoret upptagna lån icke varda inom den för deras inlösande bestämda preskriptionstid hos Riksgäldskontoret företedda, skola de medel, hvilka för infriande af sådana obligationer och räntekuponger innestå hos de för lånen afsätta liqvidations- och amorBih. till Bilsd. Prot. 1888. 10 Sami 1 Åfd. 2 Band. 4 (Eiksg.-kontorets reglemente.) 26 tissementsfonder, öfverföras till Riksgäldskontorets allmänna kassa, för att till fyllande af Kontorets öfriga behof kunna användas. § 42. De till Riksgäldskontoret influtna medel eller aflemnade behållningar, äfvensom de för jernvägsbyggnaderna upplånta medel samt detta verks öfriga kontanta tillgångar skola, så vidt och så länge de icke behöfva användas för samma verk åliggande utbetalningar, hållas allmänna rörelsen till hända och göras räntebärande genom deras insättning mot ränta i Riksbanken, efter öfverenskommelse med Fullmäktige i nämnda bank, eller ock genom desammas utlåning på sätt, som Fullmäktige i Riksgäldskontoret anse innefatta full säkerhet; egande Fullmäktige jemväl att för sådana medel uppköpa antagliga obligationer eller andra förbindelser, som anses kunna utan svårighet och kapitalförlust vid inträffande behof föryttras. Vid utlåning skola Riksgäldskontorets räntebärande obligationer såsom hypotek åtnjuta företräde framför hvarje annan erbjuden säkerhet. Utlåningstiden, lånesummans förhållande till hypoteket samt den ränta, hvilken för ifrågavarande lån skall till Riksgäldskontoret erläggas, må, med afseende å så väl penningeställuingen som säkerhetens beskaffenhet, af Fullmäktige bestämmas. § 43. För bestridande af Riksgäldskontoret åliggande betalningar eger detta verk att begagna ett kreditiv i Riksbanken till belopp af högst en million fem hundra tusen kronor; börande i afseende på kreditivets begagnande de uti bankoreglementet derom meddelade föreskrifter lända till efterrättelse. § 44. Derest sådant för verkställigheten af Riksgäldskontoret åliggande utbetalningar finnes nödvändigt, ega Fullmäktige att anskaffa dertill erforderliga medel genom upplåning mot Riksgäldskontorets skuldförbindelser eller begagnandet af krediter, på vilkor som Fullmäktige ega bestämma; egande Fullmäktige derjemte att, för beredande af tillgång till erforderlig kassaförstärkning åt Statskontoret, i mån af behof upplåna medel mot Kontorets obligationer i svenskt mynt, stälda till inlösen antingen efter viss förfallotid eller efter föregången, af Riksgäldskontoret verkstäld uppsägning; varande åt Fullmäktige öfverlemnadt att, med hänsigt till de vid upplåningen sig företeende omständigheter och förhållanden, bestämma räntevilkoren samt fastställa betalningsterminerna för dessa obligationer. I afseende på öfrig upplåning mot tryckta eller graverade obligationer lemnar Riksdagen särskilda föreskrifter. » 27 Angående redovisningen af de till Riksgäldskontoret ingående medel. § 45. Öfver Riksgäldskontorets samtliga tillgångar och skulder samt inkomster och utgifter, deruti jemväl inberäknade de för jern vägsbyggnaderna upplånta och dels såsom anslag, dels såsom lån utgifna medel, uppgöres och afslutas för hvarje år en fullständig hufvudbok; hvarförutom fortfarande bör föras en särskild räkenskap öfver de fonderade statslånens liqvidations- och amortissementsfonder. Hufvudboken skall dock summariskt redovisa äfven dessa fonders ställning vid årets början och slut samt den förändring densamma under årets lopp undergått. Så väl hufvudboken som den särskilda redovisningen för liqvidations- och amortissementsfonderna skola inom den 1 Maj året näst efter det, hvilket dessa räkenskaper omfatta, vara afslutade och renskrifna samt före den 1 derpå följande Juli behörigen granskade. Riksgäldskontorets hufvudböcker böra vid lämpliga tider hållas Kongl. Statskontoret till hända, på det att Riksgäldskontorets räkenskaper i nödiga delar må kunna jemväl i rikshufvudboken intagas. § 46. ■Under loppet af Juni månad hvarje år böra, till upplysning för allmänheten om Riksgäldskontorets ställning, särskilda, efter det dermed afsedda ändamål lämpade utdrag af detta verks räkenskaper för det näst föregående året genom trycket offentliggöras och jemte allmänna tidningarne utdelas. § 47. I April månad hvarje år upprättas uti Riksgäldskontoret liqvid med statsverket för det sist förflutna året. Af denna liqvid meddelas Kongl. Statskontoret tvenne exemplar, hvaraf det ena, derå Fullmäktige tecknat sitt godkännande, bör derstädes qvarstanna, samt det andra, sedan det blifvit försedt med anteckning om liqvidens godkännande af Kongl. Statskontoret, bör till Riksgäldskontoret återställas, för att såsom verifikation dess hufvudbok biläggas. 28 * \ Angående styrelsen för Riksgäldskontoret. § 48. Förvaltningen af Riksgäldskontoret, dess medel och tillhörigheter är utaf Riksdagen uppdragen åt sju Fullmäktige, hvilka vid lagtima riksdag utses i den ordning 71 § Riksdagsordningen stadgar. Vid Fullmäktiges sammankomster föres ordet af den. som af Riksdagen blifvit dertill utsedd; tillkommande Fullmäktige att sjelfve bland sig välja en vice Ordförande att föra ordet, när hinder för Ordföranden inträffar. § 49. Uppkommer ledighet bland Fullmäktige, inträder suppleant enligt af Riksdagen bestämd ordning. § 50. År Styrelsen ej så fulltalig, som för besluts fattande erfordras, enligt hvad här nedan föreskrifves, eger Fullmäktiges Ordförande att inkalla erforderligt antal suppleanter. § 51. Fullmäktige äro förbundne att vid RiJcsgäldskontorets förvaltning ställa sig till efterrättelse ej mindre rikets grundlagar än äfven detta reglemente samt öfriga rörande Riksgäldskontoret gällande föreskrifter; börande Fullmäktige doldt och förtegadt hålla hvad vid Kontorets förvaltning förefaller, som tyst vara bör. § 52. Blir Fullmäktig ledamot af Statsrådet eller kommer i den författning, att han, jemlikt något af mom. a, b, c, d och e uti 26 § Riksdagsordningen, icke må såsom riksdagsman godkännas, skall han genast frånträda fullmälctigs-lefattningen, och suppleant inträda i hans ställe. 29 § 53. Jemte noggrant iakttagande af hvad i afseende på förvaltningen af Riksgäldskontoret och dit anslagna medel är stadgadt, åligger Fullmäktige att omsorgsfullt vårda och befrämja detta verks rätt, säkerhet och förmån samt för öfrigt vidtaga alla på Fullmäktige ankommande åtgärder i och för verkställigheten af de i sådant afseende meddelade beslut samt Fullmäktige gifna uppdrag. § 54. Fullmäktige utse inom sig två Deputerade, Indika väljas vid slutet af hvarje qvartal; och verkställas berörda val, dervid förut varande Deputerade kunna omväljas, på sätt sista punkten af § 63 innehåller. Fn af dessa Deputerade utöfvar närmaste tillsyn öfver det sätt, hvarpå tjenstemännen fullgöra sina åligganden, och tillser, att Fullmäktiges beslut varda i behörig tid och ordning verkstälda. Han eger att under tiden mellan Fullmäktiges sammanträden meddela nödiga föreskrifter samt att för sjukdoms- eller annat laga förfall eller för enskilda angelägenheters besörjande bevilja tjenstemäDnen, äfvensom vaktbetjente, tjenstledighet under högst fjorton dagar, äfvensom meddela föreskrift om tjenstens uppehållande intill Fullmäktiges nästa ordinarie sammanträde. Han utöfvar jemväl beträffande vården af Kontorets värdepapper det uppdrag, tjenstgöringsordningen i sådant afseende innehåller. I öfrigt skola Deputerade ombesörja lånemedels indragning, verkställa de för Riksgäldskontorets räkning erforderliga utländska liqvider, anordna medel till vissa af Fullmäktige beslutade eller eljest ovilkorligen bestämda utbetalningar med mera, allt i öfverensstämmelse med de beslut och föreskrifter, som Fullmäktige meddela; egande Deputerade att sig emellan närmare fördela dessa dem gemensamt tillhörande göromål. Vid hvarje sammankomst böra Deputerade redogöra för sina åtgärder under den efter Fullmäktiges näst föregående sammankomst förflutna tid. I förhållande till beskaffenheten och omfånget af ofvan omförmälda och de öfriga uppdrag och göromål, som varda af Fullmäktige åt Deputerad uppdragna, ega Fullmäktige för Deputerade bestämma lämpliga arfvoden. Fullmäktige må vara obetaget att, om sådant finnes behöfligt för lånetransaktioner, utse ombud för bedrifvande af dervid erforderliga underhandlingar. § 55. Befallningar, som af någon annan än Riksdagen meddelas angående användandet af Riksgäldskontorets tillgångar eller förvaltandet af samma verk, få icke 30 af Fullmäktige åtlydas och efterkommas; varande Fullmäktige, för sina åtgärder i denna egenskap, Riksdagen eller dess Statsutskott och Revisorer allena redo skyldige samt kunna icke för sitt förhållande till ansvar ställas, utan i laga ordning och till följd af Riksdagens eller dess Revisorers beslut, eller, mellan riksdagar och revisioner, genom justitieombudsmannen. § 56. Till ledning vid pröfningen och afgörandet af förekommande ärenden, för hvilkas behandling antingen icke några eller mindre tillämpliga och bestämda föreskrifter blifvit meddelade, ega Fullmäktige att af Revisorerne begära råd och yttranden. Angående Fullmäktiges sammankomster. § 57. Fullmäktige sammanträda en gång i hvarje vecka å tid, som af dem bestämmes. Derjemte böra, då ärendenas beskaffenhet och oafbrutna gång sådant fordra, särskilda sammankomster hållas å tid, som Ordföranden bestämmer. Vid hvarje sammankomst skall protokoll föras. § 58. Med undantag af de enligt § 54 åt vissa Deputerade uppdragna bestyr och åligganden böra alla Fullmäktiges behandling tillhörande mål inför Fullmäktige • vid deras sammankomster föredragas och få endast der afgöras. § 59. Åstunda!- Fullmäktig att under längre eller kortare tid från staden afresa, bör han sådant förut vid sammankomst eller hos Ordföranden anmäla samt då tillika uppgifva tiden för sin frånvaro. 31 § 60. Är Fullmäktig, som icke, på sätt i näst ofvanstående paragraf föreskrifves, till erhållande af ledighet sig anmält, genom opasslighet eller enskilda angelägenheter hindrad att sammankomst bevista, bör han sitt förfall hvarje gång tillkännagifva. § 61. Vid sammankomst skola minst fem Fullmäktige vara tillstädes; dock må ärenden, som ej tåla uppskof, afgöras af allenast fyra Fullmäktige, derest de äro om besluten ense. Frågor om låns upptagande, de i Regeringsformen omförmälda kreditivs utbetalning eller andra ärenden af mera allmän vigt få icke afgöras, ej heller tjenster tillsättas eller pensioner beviljas, så vida icke minst fem Fullmäktige äro närvarande. § 62. Fullmäktige vare ej tillåtet att företaga någon öfverläggning i närvaro af Konungens ombud, i fall det, utan att af Fullmäktige derom vara anmodadt, skulle vid deras sammankomst sig infinna. § 63. Yppas under Fullmäktiges öfverläggningar skiljaktighet i meningarne, böra samtlige närvarande Fullmäktige till protokollet afgifva sina röster, hvilka per capita beräknas. Derest flere skiljaktiga meningar yttras, höra de sins emellan närmast öfvei’ensstämmande, så vidt möjligt är, sammanjemkas. Då ett lika antal röster utfaller för hvardera meningen, är Ordförandens röst afgörande. Den vid sammankomst närvarande Fullmäktig, som sin röst ej särskildt afgifver, eller, efter börjad öfverläggning om ett föredraget ämne, sig aflägsnat, anses hafva det då fattade beslutet biträdt. Sluten omröstning må endast företagas vid val till sådana befattningar, dertill någon bland Fullmäktige kan utses. § 64. Öfver Fullmäktiges beslut i mål, som röra Riksgäldskontorets tjensteman eller andra enskilda personer, eger den eller de, på hvilkas rätt och bästa dessa, beslut kunna inverka, att hos Revisorerne eller Statsutskottet anföra besvär; dervid klaganden dock, så vida besvären skola till pröfning upptagas, bör inom trettio dagar efter bevisligen erhållen del af det meddelade beslutet sitt missnöje deremot hos Fullmäktige skriftligen anmäla; hvarjemte det, vid enahanda äfventyr, åligger honom att senast en månad före Revisorernes näst förestående sammankomst eller riksdagens början, derest revision dessförinnan icke inträffar, sina besvär ingifva till Fullmäktige, af hvilka desamma, jemte utlåtande deröfver, till Revisorerne eller Statsutskottet öfverlemnas. jBesvär öfver Fullmäktiges nyss före eller under Riksdagens eller Revisorernes sammanvaro i dylika mål meddelade beslut böra inom fjorton dagar efter delfåendet, den dagen likväl oräknad, omedelbarligen af vederbörande till Statsutskottet eller Revisorerne inlemnas. Angående Fullmäktige tillhörande särskilda åligganden och uppdrag. § 65. Fullmäktige skola minst en gång hvarje år granska Kassörens och Kamrerarens anteckningsböcker jemte Ombudsmannens diarium samt genomgå och inventera de under Kassörens och Kamrerarens vård befintliga låne- och säkerhetsmed flere handlingar. § 66. Eu gång hvarje år böra Fullmäktige anställa besigtning å det till lokal för Riksgäldskontor et anvisade hus samt detta verks inventarier. Likaledes bör besigtning årligen af Fullmäktige anställas å Riksdagens hus, hvilket jemväl står under deras vård och inseende. Dessutom har Riksdagen uppdragit åt Fullmäktige att låta tillse, det icke allenast värde å de inom Riksdagens hus befintliga möbler och andra inventarier finnes uti inventarieförteckningen upptaget, utan ock att inköpspris på de möbler och inventarier, som hädanefter anskaffas, uti inventarieförteckningen utsattes, jemte tiden, då inköpet egt rum, äfvensom att, vid skeende kasseringar af obrukbara eller obehöfliga inventarier, desamma varda utur inventarieförteckningen afförda, med anteckning af det pris, hvartill desamma vid möjligen skeende försäljning blifvit föryttrade. Under de tider, då Riksdagen icke är församlad, må lediga rum och lägenheter inom Riksdagens hus af Fullmäktige hyresfritt upplåtas för tillfälligt begagnande ej allenast af de komitéer och revisioner, som kunna varda af Kong]. Maj:t sammankallade och för hvilkas sammanträden erforderliga lokaler inom kronans hus här i hufvudstaden icke finnas att tillgå, utan äfven af allmänna embetsmyndigheter, som antingen af särskild anledning icke kunna för någon tid begagna åt dem anvisade embetsrum eller också sakna egen lokal, äfvensom förandra, allmänt gagn afseende ändamål; egande Fullmäktige vid hvarje sådan upplåtelse föreskrifva de vilkor, som Fullmäktige för de upplåtna rummens samt möblernas och inventariernas noggranna och omsorgsfulla vårdande finna nödvändiga. Dylik upplåtelse bör alltid upphöra så tidigt före Riksdagens sammankomst, att rummen och inventarierna derförinnan kunna vara försatta i ordnadt och fullständigt skick samt, om så erfordras, reparerade. § 68. Sedan Riksdagen dels år 1884 beslutat att bilda en fond för nytt riksdagshus dels af de vid statsregleringarne för åren 1885, 1886, 1887 och 1888 tillgängliga medel till denna fond afsatt. sammanlagdt 2,584,500 kronor och dels åt Riksgäldskontoret uppdragit att för fondens räkning förränta dessa till Riksgäldskontoret öfverlemnade, fonden tillhörande medel, åligger det Riksgäldskontoret att fortfarande förränta berörda medel i den mån de icke enligt Riksdagens beslut från fonden uttagas. § 69. Som innevarande års Riksdag beslutat, dels att för inrymmande af Riksdagen, Riksgäldskontoret och Justitieombudsmansexpeditionen samt af Riksbanken tvenne skilda byggnader må uppföras å vestra delen af Helgeandsholmen, dels att för detta ändamål bildas en byggnadsfond för riksdags- och riksbankshus, hvaruti ingå, jemte andra medel, den för uppförande af nytt riksdagshus bildade fonden, dels att af denna byggnadsfond må utgå till uppförande af nytt hofstall å artilleriplanen och anordnande eller uppförande af ett vaktstall i Kong], slottets närhet eu summa af högst 1,070,000 kronor, till ersättande af det för landtförsvarets behof disponerade förra artilleristallet vid artilleriplanen och för inlösen af byggnaderna å egendomen n:o 6 i qvarteret Bodarne 55,000 kronor och till inlösen af bazarbyggnaden å Norrbro och tvättinrättningen i Norrström högst 280,000 kronor, dels att totalbeloppet af kostnaden för båda byggnaderna å Helgeandsholmen jemte dervid nödvändig byggnad af kajer och broar samt platsens ordBih. till Rilcsd. Prof. 188S. 10 Sand. 1 Afd. il Band. n (Kiksg.-kontorets reglemente.) 34 ilande i (ifrigt ej må öfverstiga hvad af fonden återstår, sedan sistnämnda tre kostnadsbelopp derifrån afdragits, eller i rund summa 5,000,000 kronor, dels ock att byggnaderna skola uppföras i enlighet med.genom bankofullmäktiges och Fullmäktiges i Riksgäldskontoret försorg upprättade och af dem gillade ritningar, åligger det Fullmäktige i Riksgäldskontoret att utföra det dem gifna uppdrag, som i Riksdagens i detta ärende fattade beslut innefattas. § 70. Riksdagen har år 1886 åt Fullmäktige uppdragit att å Riksdagens vägnar mottaga och på lämpligt sätt förvara de hysta- och medaljonger af nuvarande eller förutvarande ledamöter af Riksdagen, Indika blifvit af skulptören Sven Andersson såsom gåfva till Riksdagen erbjudna. § 71. Då Revisorerne öfver stats-, banko- och riksgäldsverken sammanträda, skola Fullmäktige till dem afgifva berättelse om Rilesgäldskontorets ställning och förvaltning under den tid, som Revisorernes granskning kommer att omfatta. Dessutom skola Fullmäktige vid nästa riksdags början till Riksdagen afgifva och till Stats-Utskottet aflemna berättelse för hela den tid, som förflutit sedan Fullmäktiges berättelse till nuvarande Riksdag afgafs. § 72. Efter hvarje revisions slut skola Fullmäktige, på sätt de för Revisorerne utfärdade instruktioner innehålla, föranstalta om tryckning och utdelning med allmänna tidningarne af Revisorernes angående stats- och riksgäldsverken afgifna och Fullmäktige tillstälda berättelser jemte dertill hörande förklaringar, hvilka handlingar äfven genom Fullmäktiges försorg böra till näst derefter sammanträdande Revisorer och Riksdag öfverlemnas. § 73. Före nästkommande riksdags början böra Fullmäktige: a) föranstalta om upphandling af det för tryckningen af Riksdagens protokoll med dertill hörande bihang under samma riksdag erforderliga papper och, med behörigt iakttagande af de i sådant afseende meddelade föreskrifter, låta upprätta kontrakt angående verkställighet af så väl protokollets som bihangets tryckning; b) upprätta kontrakt om tillhandahållande, under riksdagens lopp, af de skrifmaterialier och öfriga effekter, som för Riksdagens behof kunde erfordras; c) låta komplettera och iståndsätta inventariep er sedlar n i Riksdagens hus. Vid verkställigheten häraf iakttages, att anbud, genom kungörelser i allmänna tidningarne, infordras af dem, som kunna vara hugade att tillhandahålla och leverera berörda effekter eller besörja omförmälda trycknings- med flere arbeten. För ofri g t ega Fullmäktige att utse någon bland Riksgäldskontorets tjensteman, som bör ej allenast före och under riksdagen mottaga, vårda och efter vederbörliga reqvisitioner utlemna de upphandlade effekterna samt ombesörja de under riksdagens fortgång ifrågakommande ytterligare uppköp, äfvensom erforderliga reparationer å inventariepersedlarne, utan ock vid hvarje kalenderårs slut upprätta och afgifva fullständig redovisning för alla dessa af honom mottagna effekter. § 74. Som, enligt de af Kong!. Maj:t för Strömsholms nya kanalbolag den 27 Mars 1863 faststälda regler, kanaldirektionens förvaltning och kanalverkets räkenskaper skola hvartannat år granskas utaf två revisorer, af hvilka den ene bör utses af Fullmäktige i Riksgäldskontor, så skola Fullmäktige''för hvarje revision välja eu person att uti berörda revisionsförrättning deltaga. Jemväl skola Fullmäktige, i enlighet med de af Kongl. Maj:t för Dalslands kanalaktiebolag den 7 April 1865 och för Kinda kanals aktiebolag den 4 September 1874 i nåder faststälda bolagsordningar, årligen utse en revisor att granska hvardera af dessa bolags förvaltning och räkenskaper. § 75. Då de bolag, som för jernvägsanläggningars utförande från Riksgäldskontor utbekommit beviljade låneunderstöd, uti sina med Kongl. Maj:t och kronan afslutade kontrakt medgifvit staten att genom ombud, som Kongl. Maj:t utser, deltaga i de årliga revisionerna af bolagets förvaltning och räkenskaper, samt berättelserna om dessa revisioner skola till Kongl. Civildepartementet insändas, böra Fullmäktige efter erhållen del af dessa berättelser taga under öfvervägande, huru vida några åtgärder erfordras för bevarande af Riksgäldskontorets rätt och säkerhet för de utgifna lånens fortsatta liqviderande. § 76. Uti Allmänna hypoteJcsbankens styrelse bör en ledamot, som skall vara vice ordförande, utses af Fullmäktige i Riksgäldskontor!. Likaså utses af Fullmäktige 36 till deltagande i den årliga revisionen af Hypoteksbankens förvaltning och räkenskaper en revisor, som vid revisionen förer ordet. Dessutom böra Fullmäktige utse ett ombud vid den allmänna ordinarie sammankomst, som mellan Hypoteksbankens delägare skall ega rum hvarje år efter afslutad revision. § 77. Fullmäktige i Riksgäldskontoret skola bland sig utse en ledamot i Postsparbankens styrelse. § 78. I enlighet med Kongl. Maj:ts nådiga kungörelse den 9 September 1881 angående förnyadt reglemente och bolagsordning för aktiebolaget sågverksegarnes garantiförening skola Fullmäktige, för granskning af nämnda bolags räkenskaper och förvaltning, utse eu revisor, som är ordförande i revisionen; äfvensom Fullmäktige skola utse ett ombud att innehafva en af nycklarne till den kassakista, hvari de såsom garantifond för bolaget utfärdade statsobligationer förvaras. § 79. Riksdagen bar år 1881 åt Fullmäktige i Riksgäldskontoret uppdragit att låta genom lämplig person, enligt af Fullmäktige faststäldt formulär och med iakttagande af de föreskrifter i öfrigt, Fullmäktige kunna finna skäl meddela, utarbeta samt att öfvervaka upprättandet af ett alfabetiskt ordnadt sakregister till Rikets Ständers protokoll med bihang för tiden från och med år 1809 till och med år 1866, börande dels detta register, så vidt sådant med hänsyn till anordningen af de tryckta riksdagshandlingarne låter sig göra, blifva gemensamt för alla de ifrågavarande riksdagarne och omfatta hänvisningar till samtliga riksdagshandlingar med undantag af de protokollsutdrag, som blifvit öfverlemnade från det ena ståndet till det andra, dels ock de i registret intagna sakrubriker vara så specifika, att registret lemnar lätt och tydlig vägledning och tillika angifver de särskilda ärenden, som i samma Kongl. proposition eller utlåtande må förekomma;. och har sistlidne års Riksdag bemyndigat Fullmäktige att, för nämnda arbetes fortsättande, af förslagsanslaget till riksdagskostnader för år 1888 använda femtusen kronor. § 80. Öfverinseendet öfver Riksdagens bibliotek, för hvilket stadgar blifvit af 1882 års Riksdag faststälda, tillkommer Fullmäktige i Riksgäldskontoret; och skola Fullmäktige bland sig utse en inspektor för utöfvande af den närmaste tillsynen öfver biblioteket. 37 § 81. Gemensamt med Fullmäktige i Riksbanken skola Riksgäldskontorets Fullmäktige: a) afgifva sitt underdåniga yttrande och råd till Kongl. Maj:t i fråga om den ort, der Riksdag bör samlas, i de fall, då fiendens framträngande eller pest eller andra lika vigtiga hinder göra Riksdags hållande i hufvudstaden omöjligt eller för Riksdagens frihet och säkerhet vådligt (50 § Regeringsformen); b) efter stadgade grunder uppgöra och utfärda ny Bevillningsförordning, i den händelse att vid riksdags slut bevillningens hela belopp är bestämdt, men Kamrarne icke hunnit om fördelningen deraf blifva ense (109 § Regeringsformen); c) uti justitieombudsmansenibetet genast insätta den man, som blifvit utsedd till efterträdare åt justitieombudsmannen, i fall denne mellan riksdagarne afsägelse det erhållna förtroendet eller med döden afgår, äfvensom utvälja annan behörig man i stället för justitieombudsmannens utsedde efterträdare, derest äfven han mellan riksdagarne afsäger sig förtroendet, eller i justit.ieombudsmansembetet insattes eller med döden »fgår (98 § Regeringsformen); d) för framtida uppsigten och kontrollen öfver Göta kanals vidmakthållande utse och välja ej mindre en person för att såsom ledamot å Bankens och Riksgäldskontorets vägnar inträda i direktionen öfver nämnda kanal, än ock ett ombud att å samma verks ägnar deltaga i revisionerna af kanalens räkenskaper; skolande valet till ledamot i direktionen förnyas hvarje år, och till ombud vid revisionerna före desammas början; dock må förut härtill utsedde personer kunna återväljas. Vid Fullmäktiges i Banken och Riksgäldskontoret gemensamma sammanträden böra, så vidt beslut skall kunna fattas, fem af Fullmäktige i hvardera verket vara tillstädes. § 82. Vid de tillfällen, då riksdagsmäns fullmakter granskas af chefen för Justitiedepartementet eller den person, Konungen i hans ställe förordnat, skola tre bland Fullmäktige i Riksgäldskontoret vara tillstädes. § 83. För den händelse, att Kongl. Maj:t förordnar om upphörande af de enskilda bankernas rätt att utgifva egna banksedlar å tio kronor, ega Fullmäktige att på det sätt och uppå de vilkor i afseende å räntegodtgörelse, återbetalningsskyldighet m. in., som med Fullmäktige i Riksbanken aftalas, tillhandahålla Riksbanken svenska statens obligationer eller deremot svarande valuta i uld intill ett belopp af högst sju millioner kronor. 38 Angående betjeningen vid Kiksgäldskoniorel. § 84. De å Riksgäldskontorets aflöningsstat uppförde tjensteman är o följande: en ,sekreterare och ombudsman; eu kassör; en hamn er are; en revisor; eu icassabokhållarc; en länsbokhållare; en registrator och kanslist; samt en kammarskrifvare. § 85. Vaktbetjeningen utgöres af: en förste valdmästare; och tre vaktmästare. Angående lediga- tjänsters bestridande ocli tillsättande. § 86. Den ordinarie tjensteman eller vaktmästare, som förordnas att i anseende till sjukdoms- eller annat laga förfall, eller, vid inträffad ledighet, under anslagstiden förrätta annan tjenst än den han sjelf innehar, är, med undantag af det i § 91 förutsatta fall, i allmänhet icke berättigad att derför erhålla särskild aflöning; dock ankommer på Fullmäktige tillerkänna innehafvaren deraf ett efter omständigheterna lämpadt arfvode, uppgående till högst halfva beloppet af skilnaden mellan hans förut åtnjutande aflöning och löneförmånerna för den tjenst han blifva förordnad att bestrida. 39 Extra ordinarie tjensteman, som vid dylikt tillfälle, på grund af vederbörligt förordnande, förrättat ordinarie tjenstebefattning, åtnjuter under den tid, denna tjenstgöring fortfar, den för lägsta tjenstegraden bestämda lön. Vid enahanda förhållande tillgodonjuter jemväl extra ordinarie valdmästare, hvilken bestridt vaktmästaregöromål, samma aflöning’, som för den förrättade sysslan är i staten anslagen. Vid inträffad ledighet af sådan tjenst, som bör återbesättas, skall, efter afdrag af hvad för tjenstens bestridande ''mast utbetalas, den lönebesparing, hvilken uppkommer, intill dess, efter ansökningstidens förlopp, någon i nedan stadgad ordning blifvit förordnad att förrätta samma tjenst, tillfalla Enke- och Pupillkassan vid Riksgäldskontor; kommande nämnda kassas rätt till dylik lönebesparing att upphöra, så snart konstitutorial å tjensten blifvit af Fullmäktige utfärdadt. § 87. Då tjensteman eller valdmästare för enskilda angelägenheters besörjande erhållit tjenstledighet, bör han sjelf vidkännas kostnader för tjenstens förrättande under den tid tjenstledigheten fortfar. § 88, Innan ledig tjenst af Fullmäktige återbesattes, skall sådant jemte de med samma tjenst förenade löneförmåner, äfvensom tiden, inom hvilken sökande ega att sig anmäla, tillkännagifvas medelst anslag å vanliga ställen inom Riksgäldskontor. Ansökningstiden bestämmes till minst fjorton dagar från anslagets utfärdande, dock beror af Fullmäktige att utsätta ny ansökningstid, derest, inom den först bestämda tiden, någon till tjenstens erhållande fullt skicklig och lämplig sökande sig icke anmält. § 89 För att kunna antagas till tjensteman vid Riksgäldskontor fordras att hafva undergått godkänd afgångsexamen från högre elementarläroverk; dock böra de tjensteman, som anställas vid Fullmäktiges kansli, hafva aflagt den akademiska examen, som fordras för att vinna inträde i Konungens Kansli eller i rättegångsverken; äfvensom den, hvilken befordras till ombudsmannasysslan, bör hafva fullgjort hvad författningarne föreskrifva i afseende på dem, som i domarevärf må begagnas. § 90. Vid lediga tjensters tillsättande utnämnes bland kompetente sökande den som Fullmäktige, med afseende å verkets fördel samt vigten och ansvarigheten 40 af de särskilda befattningarne, finna till den lediga tjensten mest skicklig och passande; dock ega Fullmäktige att, der de så lämpligt finna, tillsätta lediga tjänster endast med konstitutorial; hvarvid den tjensteman, som sådant konstitutorial erhåller, under den tid lian tjensten innehafver, eger åtnjuta de lönevilkor, aflöningsstaten för tjensten bestämmer. Angående behandlingen af frågor rörande tjensteförsummelser in. in. § 91. Om någon Riksgäldskontorets tjensteman vid mindre förseelser i tjensten ej låtit sig rätta af vederbörandes tillsägelser och varningar eller blifvit beträdd med vårdslöshet eller försummelse i sin tjenstgöring, eller ock i allmänna lefverne! ådagalagt ett mindre värdigt uppförande, bör han inför Fullmäktige tillrättavisas och varnas. I händelse den, som på detta sätt undergått första varningsgraden, ej deraf låter sig rätta, ega Fullmäktige att, med afseende å förekommande omständigheter, på längre eller kortare tid suspendera honom från dess innehafvande tjenst, med förlust af hela eller halfva lönen, hvilken under tiden må i ersättning för tjenstens förrättande användas. § 92. Derest tjensteman, hvilken förut blifvit för tjensteförsummelse eller annat förhållande suspenderad, å nyo gör sig skyldig till dylik förseelse, ankommer på Fullmäktige att, efter förseelsens beskaffenhet, antingen ytterligare suspendera honom eller helt och hållet skilja honom från dess vid detta verk innehafvande tjenst och lön. Likaledes beror på Fullmäktiges särskilda pröfning, huruvida tjensteman, som blifvit nödsakad till borgenärer afträda sin egendom, må vidare bibehålla och utöfva sin beställning. § 93. Tjensteman, som begått ärerörigt brott eller annan förseelse i eller utom tjensten af den svåra beskaffenhet, att verkets trygghet eller anseende fordrar hans entledigande, har derigenom gjort sig förlustig sin innehafvande tjenst. 41 § 94, Om någon af vaktbetjeningen i sin tjenst varit försumlig, eller under tjenstgöring af starka drycker öfverlastad, eller eljest på ett tadelvärdt sätt sig förhållit, må han, efter sig företeende omständigheter, antingen af Fullmäktiges Deputerade erhålla föreställning eller genast hos Fullmäktige anmälas till suspension eller entledigande. § 95. Innan tjensteman eller vaktmästare varder suspenderad eller skild från tjmsten hör hans skriftliga förklaring öfver hvad emot honom förekommit infordras. Fullmäktiges beslut, hvarigenom tjensteman suspenderas eller för alltid skiljes från tjensten, bör, jemte hänvisning för besvärs anförande, honom skriftligen meddelas. Tjenst, som, till följd af sådant beslut, blir ledig, får, derest den afsatte tjenstemannen inom föreskrifven tid anmält sig ämna samma beslut öfverklaga, icke återbesättas förr, än besvären blifvit af Statsutskottet eller Revisorerne afgjorda eller den bestämda tiden för besvärens fullföljande försuttits; kommande dock den, som emellertid förordnas till tjenstens bestridande, att de med densamma förenade löneförmåner åtnjuta. § 9G. Extra ordinarie tjensteman eller extra vaktmästare, som utan erhållen tillåtelse eller anmäldt laga förfall från tjenstgöring uteblifvit under trenne efter hvarandra följande månader, eller vid flera tillfällen undandragit sig att lemna äskadt biträde der han blifvit anstäld, anses hafva förverkat sin rätt att i Riksgäldskontoret vidare tjenstgöra. Den extra ordinarie tjensteman eller extra vaktmästare, som under honom uppdragen tjenstgöring sig försumligt eller felaktigt förhållit och, efter att, på sätt i § 91 stadgas, blifvit varnad, sig icke rättat, bör förklaras vara från Riksgäldskontor skild. För öfrigt anses den extra ordinarie tjensteman eller vaktmästare, som begått ärerörigt brott eller annan förbrytelse af svårare beskaffenhet, vara från verket utesluten. f. Bill. till Riksd. Prof. 1S88. 10 Sand. 1 Afd. 2 Band. (Riksg.-kontorels reglemente.) 42 Angående pensioneringen af Riksgäldskontorets betjening. § 97. Pensionerna för i[jerntemännen samt vakthetjeningen vid Riksgäldskontoret, bestämmas efter desses vid afskedstagande! innehafvande löner. § 98. Tjensteman eller vaktmästare, som uppnått sjuttio års ålder, eller under femtio år varit i allmän tjenst, är vid afskedstagandet berättigad att erhålla en hela lönen motsvarande pension. Samma pension kan jemväl tillerkännas den tjensteman eller vaktmästare,/som fylt sextiofem och i allmän tjenst tillbragt fyratio år, så vida behörigen styrkt är, att han befinner sig i ett sjukligt eller försvagadt tillstånd. § 99. Den tjensteman eller vaktmästare, som, efter att hafva uppnått en ålder af sextio år, anhåller om. afsked, må, derest han varit i allmän tjenst omkring fyratio år, komma i åtnjutande af pension till ett belopp, som motsvarar tre fjeröedelar utaf hans senast innehafda lön. Innan tjensteman eller vaktmästare uppnått sextio lefnads- och omkring fyratio tjenstår, kan, endast i händelse af bevislig oförmåga till vidare tjenstgöring, pension vid afskedstagandet honom tilldelas. I sådant fall lämpas densamma efter tjenståren ensamt på det sätt, att för hvarje dylikt år, som brister i nyss nämnda antal, afdrages en fyrationdedel från ett tre fjerd-edelar af lönen motsvarande pensionsbelopp. Men för den, som fylt fyratio tjenstår och sextio lefnadsår, ökas deremot detta pensionsbelopp med en fyrationdedel af lönen för hvarje Överskjutande tjenstår, eller med en sextiondedel af lönen för hvarje lefnadsår, om ett sådant beräkningssätt finnes för afskedssökande mera förmånligt. § 100. Då sådant för göromålens säkra och skyndsamma gång finnes oundgängligen nödigt, kunna Fullmäktige på pensionsstat förflytta tjensteman, som af ohjelpligt sjukdomstillstånd eller afgjord oförmögenhet är förhindrad att vidare gagna 4S verket, oaktadt lian sig ej om afsked anmält. I sådant fall ega Fullmäktige att, efter omständigheterna, antingen tillägga tjenstemannen he a lönen i pension, ehvad de föreskrifna lefnads- och tjenståren äro uppnådda eller, icke, eller ock tillämpa de grunder för pensionens bestämmande, som i näst föregående paragraf äro faststälda. Derest åter vaktmästare förr, än han uppnått den för pensions erhållande bestämda lefnadsålder och tjenstetid, skulle genom sjuklighet eller af annan orsak blifva oförmögen att sina tjensteskyldigheter vidare fullgöra, ega Fullmäktige att, efter noggrann pröfning af de i hvarje fall förekommande omständigheter och förhållanden, vid hans afskedande tilldela honom en årlig pension, uppgående till högst två tredjedelar.af lönen. , , , , § 101. Några, tillförene meddelade och mot det nu utfärdade reglementet stridande stadganden, angående Iliksgäldskontorets förvaltning och dermed gemenskap egande ämnen få icke vidare åberopas och tillämpas. rifål gaHj 8-J Oj LlsdiÅ : it 081 Gifvet och utfärdadt vid lagtima riksdagen i Stockholm den 16 Maj 1888. .-•Jk ''- ■ ! ’ivt s-mör,j,-i:dO|£8 ST81 På Riksdagens vägnar: : ti O!’ ]; 0. )< * }\ ] . *-*i: [. V''.:'' .1 ............L ............... Sila j i :rik c?«i| ryni.:i gildO M8jö78i För Andra Kammaren:™! ]8.8 9V81 ;:":h fes i lik’ tcr.h ..''rall |08I8T8I i Jula iof;GT8I nr* föl jas osa i n. v. Talman. H i t* 188 ! ... i-, >1,- ! c l j .''k. ; i..i.D jbaiJ j ''■ a /. -0,000,81 | rV.i''. >. ro o j ••v. •Jom)itn§iIdO|08 8?3f : ''i'',t & nåisa^vaiej; \ i 000 • tf. i»Ifo .18, j För Första Kammaren GL Lager*),]elite, n. v. Talman. Olof Wijk, Bil. A Riksgäldskoutorets vid 1887 års slut utbalanserade kapitalskulder. Reglemen- tets Tiden, då för-- Återstående kapitalskuld den 31 December 1887. bindelserna blif- vit utfärdade. Räntefot. Årtal. §■ Fonderad skuld. loke fonderad skuld. 1866 5 Skulden för 1860 års pre- mielån mot obligationer å 2,400,000 Thlr Pr. C:t, bok- förda till fem sjettedel'' deraf, eller 2,000,000 Tblr 1860 d. ''U Thlr 544,583 Va 1872 83 Obligationer för 1872 års jernvägslån å 24,000,000 R:dr ..... 1872 d. /, 4 Kr. 18,942,800 1875 35 Obligationer för 1875 års 1876 33 jernvägslån å 56,250,000 1878 39 Rmk, deraf till 1887 års 1879 15 slut blifvit utlemuade en 1880 38 första emission å 20,250,000 1881 41 Rmk, en andra emission å 18,000,000 Rmk samt af eu tredje emission, å likaledes 18,000,000 Rmk, obligatio- ner å 3.241,800 Rmk 1875 d. 2/8 4 Va % Rmk 39,469,500 1878 39 Obligationer för 1878 års jernvägslån å 1,500,000 £ St. eller 37,650,000 Francs 1878 d. )5/e 4 % )£ St. 1,431,780 (Francs 35,937,678 45 Reglementets - Årtal. §. 1880 1886 Tiden, då förbindelserna blifva utfärdade. 38 Obligationer för 1880 års jernvägslån tre emissioner, hvardera å 39,930,000 Kr. motsvarande 2,200,000 £ St., 55,440,000 Francs eller 44,880,000 Rrnk, eller tillhopa Kr. 119,790,000 motsvarande £ St. 6,600,000, Francs 166,320,000 eller Kink 134,640,000 ............... 1880 d. 42 Obligationer för 1886 års jernvägslån å 72,000,000 Kr. eller 81,000,000 Rrnk, deraf till 1887 års slut blifvit utlemnade obligationer å tillhopa 48,000,000; Kr. eller 54,000,000 Rrnk 1886 d. 11 887 40 Obligationer, ouppsägbaraj från inuehafvarens sida. men stälda att afRiksgälds-j kontoret infrias efter sex månaders föregången upp! sägning................................. 13 j Obligationer, hvilka i an seende till sin ordalydelse icke kunna uppsägas, eller det s. k. gamla lånet ....... 14 Obligationer, utfärdade så somgrundfond för Allmänna hypoteksbanken, bokförda inom linien med R:mt 8,000,000 R:dr..................... 1861 d. 1866 1866 1 887 cl. 30/,2 |l798 d. 11811 cl. 3"/n Vr Räntefot. Återstående kapitalskuld den 31 December 1887. Fondera skuld. Icke fonderad skuld. Ivr. 1 14,345,000 £ St. 6,300,000 Francs 158,760,000 Rrnk 128,520,000 3 Va % 3 «/ic 4 Va % Rrnk 53,837,500 Kr. 2,287,000 Kr. 10,125 46 Reglemen- Tiden, då för- 1 Återstående kapitalskuld den 31 December 1887. pm remika bindelserna blif- Räntefot. rit utfärdade. Årtal. §• Fonderad skuld. Icke fonderad skuld. 1881 16 Obligationer, utfärdade så- som garantifond för aktie- bolaget Sågverksegarnes garantiförening, bokförda inom linien med Kr. 3,000,000.............. 1881 (1. ’/ii 4 1 n % 1866 15 ''Ännu icke till inlösen före- tedda Trollhätte slussverks lottsedlar å tillhopa 5,000 daler silfvermynt, bokförda inom linien med Kant 1,250 R:dr, jemte upplupen ränta Runt 2,286: 88 1750 cl. Va 6 % ■.udeO V: 1-i 1 *88 41 1866 16 Årliga anslaget till H. M. Konungen 300,000 R:dr(icke kapitaliseradt)... . 1815 d. D/ii 1866 17 Ränta å H. K. IT. Hertigens ■af Södermanland, seder- mera Konung Carl XIII, hemgiftskapital, bokfördt inom linien medR:mtl50,000 R:dr ............ 5 % 1778 1866 18 Innestående fond för Göta kanals underhållande 1833 d. *>/i2 5 % — Kr. 140,889 1866 20 Fond för Iljelmare kanals och slussverks underhållande (utgör blott ett depositum af fordringshandlingar). 1866 21 Dito för Strömsholms kanals / dito (dito) . ____ ______ . _V, 1882 3 D:o för Södertelje kanals (d:o) i Reglemen- tets Tiden, då för- bindelserna blif- vit utfärdade. Räntefot. Återstående kapitalskuld den 31 December 1887. -r i e i Årtal. §• Fonderad skuld. skuld. 1866 fi to 1866 22 25 Lappmarks e eklesiastik fonds behållning, bokförd inom linien med R:mt 100,777: 16 Brudgåfvo vinsten (kapital- skulden afskrifven). ''Hll iHHfti * ** 11 ; ~ i r, i y > f-Pj! n! In 1869 77 Post-assuransfonden (ingår bland Riksgäldskontorets öfriga tillgångar, men med den förbindelse, som § 77 i 1869 års reglemente inne- håller)........ 48 Bil. B. Uiksgäldskontorets vid 1887 års slut utbalanserade kapitalfordringar för de af dess medel utbetalda eller godtgjorda lån. i | Reglemen- tets Tiden, då lånet utbetalts. Annuitet. Räntefot. Ursprungliga beloppet. Kapitalåterstod vid 1887 års slut. Årtal. §• a) Byggnadslån. i 1866 39 Lån till staden Kiistine- 1 1 hamn och Värn luns lands- församling, för uppbyggan- de af ny kyrka i Kristine- hamn ............ (18491 i 1854) f 2 1 < jemte > t ränta. J 3 % 37,500 10,580 33 » 55 Lån till staden Eksjö, för återuppbyggande af den under år 1856 nedbrunna delen af nämnde stad ...... 1857 6 o. 7 % 4 o. 41l-> % 200,000 16,397 66 » 43 Lån till Skara domkyrka, för densammas reparation 1858 6 % 4 % 25,000 — 1,441 57 » 42 Lån till Vallentuna försam- ling i Stockholms län, för ny kyrkas uppbyggande .. 1859 » 20,000 — 5,345 95 » 43 Lån till Vesterås domkyrka, för densammas reparation 1860 — 28,000 — 28,000 — » 36 Lån till staden Jönköping, för uppförande derstädes af ett nytt lärohus för ele- mentarläroverket.................. 1861 5 % 4 % 120,000 77,257 96 Transport — — — 139,023 47 49 i — : Reglemen- tets liden, då lånet Annuitet. täntefot. i Ursprungliga Kapitalåterstod ! vid 1887 åra ! utbetalts. beloppet. slut. - Årtal. ! §. 1 Transport! — — — , j — — —- 139,023 '' 47 1866 90 Lån till Apotekare-societe- i ten, för uppförande af en byggnad åt Farmaceutiska institutet.............................. 1862 ] 5 % ! 4 % 50,000 29,178 . 50; 37 Lån till staden Umeå, för uppförande af byggnader för Umeå läroverk..................... 1864 » » 25,000 18,562 19 2, » Lån till staden Falun, för uppförande af ett nyttläro- verkshus derstädes............... 1864 » >;> 40,000 29,735 65 » Lån till staden Sala, för upp- förande af ett nytt läro- verkshus derstädes............... 1865 » » 12,000 — 8,897 73 » Lån till staden Halmstad, för uppförande af byggnad för ett fullständigt elementar- läroverk derstädes............... 1866 » 25,000 1 19,528 54 » Lån till staden Kalmar, för j uppförande af en ny bygg- 40,000 31,223 56 ** nåd för läroverket derstädes 1866 i » ! » 148'') Lån till staden Venersborg, ; för uppförande af en >13 j byggnad för högre elemen- tarläroverket derstädes ..... 1867, 1868 » 40,000 32,018 36 » jl48''r)Lån till staden Vestervik, föi 1 ■ j uppförande af ny byggnac i 1 i 1 1 1 Transpor 1 ! 1 — ; 308,168 !_ >) Jfr § 16 mom. 3 i 1867 års Reglemente. 3) Jfr § 16 mom. 4 1 1867 års Reglemente. JliJi. till Riksd. Prof. 1888. 10 Sand. 1 Afd. (Rikäg.-kontorets reglemente.) 2 Rand. 50 Regi 3men- ..... - 1 '' — — tets Tiden, då lånet utbetalts. Annuitet. Räntefot.. Ursprungliga beloppet. Kapitalaterstod vid 1887 års i slut. Årtal. § Transport — — — . 308,168 - åt elementarläroverket der- städes 1867. 1868 5 % 4 % 20,000 16,153 07 1866 1481) Lån till Upsala Domkapitel, för uppförande af ny bygg- nad för högre elementar- läroverket derstädes 1867, 1868 » » 140,000 113,082 80 » 148''-) Lån till Karlstads Domka- pitel, för uppförande af ny byggnad för högre elemen- tarläroverket derstädes 1868 •» 40,000 32,723 52 » 14 8:!) Lån till Skara Domkapitel, för förändring och tillbygg- nad af elementarläroverks- byggnaden derstädes 1868, 1869 95 40,000 33,017 1868 47 ") Lån till domkyrkan i Karl- stad, för densammas repa- ration 1869 6 % >/ 23,500 11,446 64 1866 148ä) Lån till staden Kristianstad, för utvidgande af elemen- tarläroverksbyggnaden der- städes . . 187;L 1875 5 % » 20,000 18,175 77 1874 5 Lån till direktionen för se- minarium för bildande af lärarinnor, för inköp af byggnad åt nämnda semi- narium 1875 » » 59,000 _ 50,134 74 Transport — — 1 582,90249| i *) Jfr § 16 mom. 1 i 1867 års Reglemente. 2) Jfr § 16 mom. 2 i, 1867 års Reglemente. 8) Jfr § 27 i 1869 års Reglemente. 4) Jfr § 26 i 1S69 års Reglemente. 5) Jfr § 8 i 1873 års Reglemente samt § 5 mom. 3 i 1875 års Reglemente. 51 Reglemen- tets Tiden, då lånet utbetalts. Annuitet Räntefot. Ursprungliga beloppet. Kapitalåterstod vid 1887 års slut. Årtal. § Transport — — — — — 582,902 49 1882 17 Lån till föreståndarne för Linköpings domkyrka, för fullbordande af tornbygg- naden å domkyrkan ......... 1883 5 % 4 % 30,000 — 28,726 06 = 611,628: 55 b) Tomtreglering slån. - 1866 7)7 Lån till staden Eksjö, för ny tomtreglering efter 1856 års eldsvåda......... 1857 6 % » 30,000 — 3,461 52 14 2 Lån till staden Karlstad, för reglering af torg, gator och tomter efter 1865 års eldsvåda........... 1867 » » 50,000 — 26,302 51! 1872 32 Lån till staden Strengnäs, för ny tomtreglering efter 1871 års eldsvåda..... 1872 » » 30 000 — 20,984 51 1 877'') 7 Lån till staden Strömstad, för ny tomtreglering efter 1876 års eldsvåda..... 1878 » 5 % 50,000 — 49 500 — (1877 8 Lån till staden Söderhamn, (1878 6 för ny tomtreglering efter 1876 års eldsvåda ..... 1878, 1879 » » 200,000 — 188,948 74 (1880 13 Lån till staden Hudiksvall, (1881 10 för *ny tomtreglering efter 1878 och 1879 årens elds- vådor............ 1881, 1882 » » 200000 — 195,900 — = 485,097: 28 1 Transport __ — — 1,096,725 83 M Se vidare § 3 i 1881 års Reglemente. 52 Reglemen- '' tets Tiden, då lånet utbetalts. Annuitet. Räntefot. Ursprungliga beloppet. Kapitalåterstod vid 1887 års Årta]. Transport --- — ---- 1,096,725 83 c) Lån till hamn- och bro- byggnader samt åars upprensning. 1866 62 Lån till staden Cimbrishamn, för hamnbyggnaden derstä- des .............. 1843 5 % 3 % 37,500 173 92 63 Lån till staden Kristianstad, för hamnanläggning vid Åhus ................... 1848 » 30,000 1,639 48 84 Lån till Torsångs församling, för anläggning af2:ne flott- broar i närheten af Tors- ångs kyrka, den ena öfver Dalelfven och den andra öfver Lillelfven...... 1859 6 % 4 % 10,000 1,126 83 » 71 Lån till staden Grenna, för byggande af hamn vid denna stad ............. 1861 » » 37,500 4,284 23 Lån till staden Åmål, för hamnbyggnad vid denna stad 1861 5 » 8,000 — 1,518 92 » » Lån till staden Karlstad, för fortsättning af hamn- och kanalanläggningen vid Karl- stad ................................ 1861 » 70,000 7,958 36 * Lån till staden Piteå, för j uppmuddring af segelleden Transport — — — — — 1,113,427 57 53 Reglemeu- j tets l’ideu, då lånet utbetalts. Annuitet. Räntefot. Ursprungliga beloppet. Kapitalåterstod vid 1887 års slut. j Årtal, j §. Transport — — ; — I — 1,113,427 57 mellan Piteå och lastnings- platsen Löfholmen samt an- läggning af en lastbrygga vid nämnde stad ........ 1861 6 % 4 % 26,000 2,941 65 1866 i 86 Lån till arbetsdirektionen, för brobyggnad öfver Ume eif invid staden Umeå .. 1861 55,000 _ 6,263 54 » ! 71 Lån till Ronneby köping, för Rottneåns upprensning och 1 1 fullbordande af den påbör- jade jetéebyggnaden vid in- loppet till nämnda å . 1861 » » 10,000 1,138 07 » | 71 Lån till staden Helsingborg, för förbättring och utvidg- ning af dess hamn ............ 1862 » » 230,000 38,816 29 OO *<T O Lån till staden Oskarshamn, |l 878i 12 i i för förbättrande af dess hamn.................................... — 137,672: 37 J18 7 8| 118 7 9 J » 5 % 80,000 71,811 08 d) Lån till kanal- och slussanläggningar. 1866 931) Lån till Dalslands kanalak- ■ ! tiebolag, för segelleds öpp- nande från Hattefura vid ! Venern till sjön Stora Lee 1865,1867 5 % 3 % i 800,000 574,953 :07 Transport — '' — 1__|__ j 1,809,351 27 '') So ridare § 134 mom. 13 i 1863 års Reglemente. 54 Regleraen- _ — tets Tiden, då lånet utbetalts. Annuitet. Räntefot. Ursprungliga Kapitalåterstod vid 1887 års slut. Årtal. §• Transport — — — 1,809,351 27 1866 94l)j V 118 Lån till Linda kanalaktiebo- » 143] lag, för utsträckning af Lin- da båtled medelst kanalise- ring af Stångån från sjön Bengen till Linköpings hamn / 1865 } |l867-1870j 6 % 3 % 437,500 359,692 05 » 1432) Lån till Dalslands kanalak- tiebolag,för kanal-och sluss- anläggning mellan sjöarne Ostra och Vestra Silen på Dalsland 1868, 1 86!) 6 % 4 % 51,200 23,196 89 = 957.842: ÖL e) Lån till jernvägs- anläggningar. /18 6 6 75 Lån till Norbergs jernvägs jl878 3 nya aktiebolag, för anlägg- ning af jernväg fr. Lärrgruf- van inom Norbergs bergs- lag till sjön Åmänningen 1852 5 % » 150,000 _ 70,747 73 Transport — — — — 2,262,987; 94 *) Se vidare § 134 mom. 14 i 1863 ars Reglemente; § 11 mom. 9 i 1867 års Reglemente; § 33 mom. 9 och § 41 mom. 11 i 1868 års Reglemente; § 24 mom. 11 och § 31 mom. 5 i 1869 års Reglemente. 2) .Jfr § 11 mom. 8 i 1867 års samt § 24 mom. 10 i 1869 års Reglemente. Reglemen- tets Årtal. §■ {1866 75 {1878 3 1866 77 » 76 » 79 » O 00 81 ''Tiden, då lånet j utbetalts. Transport Annuitet. RäntefotJ Ursprungliga beloppet. Lån till dito, för fullbordande af samma jernväg......... Lån till Gefle—Dala jern-] vägsaktiebolag, föranläggning af jernväg mellan stä-j derna Falun och Gefle...... Lån till Vessman—Barkens jernvägsaktiebolag, förän-! läggning af jernväg mellan j sjöarne Norra Barken och J Vessman inom Norrbärkes och Grangärdes socknar af j Stora Kopparbergs län...... Lån till Borås jernvägsaktiebolag, för anläggning af jernväg mellan Borås och Herrljunga........................... Lån till Vexiö—Alfvestads jernvägsaktiebolag, för anläggning af jernväg mellan Vexiö och Alfvestads station på Södra stambanan ......... Lån till Köping—Uttersbergs jernvägsaktiebolag, för anläggning af jernväg från hamnen vid Köping till Uttersberg med grenbana till sjön Lillsvan........................ {1855} \1856J 1 8 5 5 - ----1859 {1856} {1857/ 1862, 1863 1864 {1864} {1865/ Transport 6 %’) 5 % 7 %-) 2 % 1 150.000 » 2.400.000 200.000 1,377.055 24 434,000 500,000 Kapitalåterstod vid 1887 års slut. 2,262,98 7;94 85,934 06 33,072 10 19,615 47 902.807 03 273,521 87 6,749 16 3,584,687 63! Amu. ’) Enligt K. Er. d. c/0 1872. Anm. 2) Enligt Kong], Maj:ts resolution af d. 11 /,-2 1885. Reglemen- tets Tiden, då lånet utbetalts. Annuitet. Räntefot. Ursprungliga beloppet. Kapitalåterstod vid 1S87 års Arta!. §• ■ Transport -— — — 3,584,087 63 1 8GG 80 Lån till Helsingborg—Lands- krona—Eslöfs (Helsingborg —Billeberga, äfven Helsing- borg—Årup) jernvägsaktie- bolag, för anläggning af jernväg mellan Helsiugborg och Årup ...................... 18G4, 18C5 5 % 4 % 1,100,000 701,645 74 » Lån till Kristianstad—Hess- leholms jernvägsaktiebolag, för anläggning af jernväg mellan Kristianstad och Hessleholms station på Sö- dra stambanan..................... 1804, 1805 » 720,000 484,051 50 3» » Lån till Ystad—Eslöfs jern- vägsaktiebolag, för anlägg- ning af jernväg från Eslöfs station på Södra stamba- nan till Ystad 1804—1800 '' » 2,450,000 1,723,506 88 » » Lån till Landskrona—Eslöfs jernvägsaktiebolag, för an- läggning af jernväg mellan Landskrona och Eslöfs sta- tion på Södra stambanan 1864—1800 » 1,200,000 — 839,408 39, 3> 82 Lån till Uddevalla—Yeners- borg—Herrljunga jernvägs- aktiebolag, för anläggning af jernväg från Herrljunga öfver Venersborg till Ud- devalla...... ............... 1805—1867 » » 3,240,000 2,406,979 i 10 Transport — — 9.830,939 30 / 57 Reglemen- tets Tiden, då lånet utbetalts. Annuitet. Räntefot. Ursprungliga beloDnet. Kapitalåterstod vid 1887 års Slut. Årtal. §• Transport — _ _ __ | — 9,830,939 30 1871 31 Lån till Karlskrona—Vexiö v '' 1 jernvägsaktiebolag, för an- läggning af jernväg mellan städerna Karlskrona och (1872) Vexiö.................................... • 1873 ■ 5 % ») 4»fe % 2,600,000 2,290,267 74 » » Lån till Krylbo—Norbergs 11874) jernvägsaktiebolag, för an- läggning af jernväg mellan Krylbo och Norberg ......... Lån till Upsala—Margrete- |1872| |1873{ 6 % 5 % 406,000 — 348,320 45 hillsjernvägsaktiebolag, för anläggning af jernväg från Upsala till Gefle 1873 » 500,000 437,110 53 » » Lån till Bergslagernas jern- vägsaktiebolag, för anlägg- ning af jernväg från Lud- vika till Kil, mot skuldför- 118741 bindelse ............................ H—i OO 5 »fe %-) » 5,000,000 — 4,766,239 38 1878 11 Lån till Bergslagernas jern- 118 7 6 J vägsaktiebolag, för anlägg- ning af jernväg från Falun till Göteborg, mot obliga- tioner å nominelt 6,291,000 Kr., efter 90 % ................ 1878, 1879 !6,078,240 _ 5,661,900 1876 5 Lån till Vestervik—Åtvida- berg—Bersbo jern vägsaktie- bolag, för anläggning af jernväg från Vestervik öfver Jenny, Gamleby och Åtvida- Transport — 1 1 1 !- 23,334,777 40 ’) Se § 3 af 1886 års Reglemente. 2) Se § 3 af 1883 års Eeglemente. Bill till Riksd. Prof. 1888. 10 Sand. 1 Afd. 2 Band. (Riksg.-kontorets reglemente.) 58 Reglemen tets - Årtal. 1876 I 1 Transport — berg till Bersbo, med bi- (18771 bana till Storsjön............... >1878 Lån till Hultsfred—Vester- viks jernvägsaktiebolag, för anläggning af jernväg mel- lan Hultsfred och Jenny med bibana till sjön Yxern, sido- (1879) spår till Ankarsrum och (18771 hamnspår vid Verkebäck... 1878 Lån till Vislanda—Bolmens jernvägsaktiebolag, för an- läggning af jernväg från Vislanda öfver Ljungby till |l879J sjön Bolmen ........ (1877) Lån till Gotlands jernvägs- aktiebolag, för anläggning (1878) af jernväg från Visby till 11 8771 Hemse kyrka............... 1878 (1879) (1879 ! 13j vägsaktiebolag, för anläggning af jernväg från Krylbo station på statens Norra stambana öfver Avesta, He demora och Säter genom Gustafs och Tima socknar till Borlänge station å Bergslagernas jernvägsaktiebolags jernväg jemte bi - Tiden, då lånet utbetalts. Transport Annuitet. Räntefot. Ursprungliga beloppet. %l) l) '') ’) 41/, 1,865,000 » 1,7,50,000 785,000 500,000 Kapitalåterstod vid 1887 års slut. 23,834,777 40 1,802,393 1,702,157 — | 772,832 483,215 50 83 19 — 1--- —|28,095,376 42 *) *) Se § 3 åt 1883 och 1886 års Reglementen. 59 Reglemen tets - Årtal. 1876 1881 15 Tiden, då lånet utbetalts. Transport bana till Bispbergs gruffält ...................................... Lån till Varberg—Borås jernvägsaktiebolag för anläggning af jernväg öfver Fritsla till Borås............... Lån till Lenna—Norrtelje jernvägsaktiebolag, för anläggning af jernväg mellan Lenna station på Upsala— Lenna jernväg och Norrtelje .................................... Lån till Siljans jernvägsaktiebolag, för anläggning af jernväg från Borlänge station å Bergslagernas jernvägsaktiebolags jernväg till Insjön i Dalarne... Lån till Skåne—Hallands jernvägsaktiebolag för anläggning af jernvägar från Helsingborg öfver Engelkolm till Halmstad, från Höganäs till Kattarp och från Kattarp till Åstorp ... Lån till Hvetlanda—Säfsjö jernvägsaktiebolag, för anläggning af jernväg från Hvetlanda till Säfsjö sta - Annuitet. 1879 1880 11881 (1882 11879) n880j |l881j 1883) 1884) 1885 1886 1883 — 1886 Räntefot. Ursprungliga beloppet. 5 % >) 4 Va % 1883—1886 2,375,000 2,600,000 a) 750, OOO! Kapitalåterstod vid 1887 års slut. 28,095,376 2,337,685 42 78 2,559,150 75 746,197 94 950,000 -- 950,000 1,500,000 1,500,000 Transport — 136,188,410 89 '') So § 3 af 1883 och 1886 års Reglementen. a) Hvaraf vid 1887 års slut återstodo ej lyftade Kronor 3,802: 06. 60 Reglemen tets - Årtal. §• Transport Tiden, då lånet utbetalts. Annuitet. Räntefot. Ursprungliga beloppet. italåterstod vid 1887 års slut. 36,188,410 89 1881 1884 15 » y> 14 tion å statens Södra stambana .................................... Lån till Finspong—Norsholms jernvägsaktiebolag. för anläggning af jernväg från Finspongs station å Pålsboda—Finspongs jernj vägsaktiebolags bana till J Norsholms station å statens J Östra stambana och Norsliolm—Ristens kommunika ; tionsaktiebolags bana......... Lån till Stockholm—Rimbo jernvägsaktiebolag, för anläggning af jernväg från Stockholm till Rimbo gästgifvaregård ........................ Lån till Kinds härads jern; vägsaktiebolag för anläggning af jernväg mellan Borås och Svenljunga............ Ytterligare lån till Skåne— Hallands jernvägsaktiebolag för anläggning af jernvägar från Helsingborg öfver Engelholm till Halmstad, från Höganäs till Kattarp och från Kattarp till Åstorp ................................. Transport 5 % 1883—1886 /1883-1885} | 1887 } jl 884} }1887} Jl885} } 18 8 6 J 4 >/ / - 300,000 500,000 500,000 500,000 795,500 300,000 500,000 500,000 500,000 795,500 38,783,910,8 61 Reglemen- liden, då lånet utbetalts. [ tets Annuitet. Räntefot. Ursprungliga beloppet. vid 1887 års slut. Årtal. §• 1 Transport — — — — 38,783,910 89 1884 15 Lån till Mellersta Hallands jernvägsaktiebolag för an- läggning af jernväg mellan städerna Halmstad och i a) Varberg ............................. 1885 5 % 4Va * 1,550,000 — 1,033,332 — 1886 16 Lån till Skara—Kinnekulle —Ven ems jernvägsaktie- bolag för anläggning åt jernväg från Skara till . b) Kinnekulle och Venern . 1887 » » 324,000 — 165,000 — » » Lån till Svartelfs jernvägs- aktiebolag för anläggning af jernväg mellan Carls- dahl och Grythyttehed c) in. m................................ 1887 » » 341,000 — 170,000 — » » Lån till Halmstad—Bolmens '' jernvägsaktiebolag för af- läggning af jernväg från Halmstad till Byholma och Bolmen med sidospår till sjön Södra Unnen .......... 1887 » » d) 825,000 415,000 » 17 Lån till Göteborg—Hal- lands jernvägsaktiebolag ; för anläggning af jernväg mellan Varberg och Göte- borg ................................... 1887 » e) 2,068,000 1 1.034,000 = 39,409,002: 68 Summa | 1 __ '' | _ 41,601,242 89 a) Hvaraf vid 1887 års slut ännu ej lyftats Kr. 616,668: — b) D:o vid d:o d:o Kr. 169,000: — o) D:0 vid d:o d:o Kr. 171,000: — d) D:o vid d:o d:o Kr. 410,000: — e) D:o vid d:o d:o Kr. 1,034,000: - 69 Aflöningsstat för Biksgäldskontorets tjenstemiin och vakt hetjening. Lön. Tjenstgörings- Summa. penningar. 1 Sekreterare, som tillika är ombudsman 4,400 1,600* 6,000 1 Kassör ............................... 4,400 _ 1,600 6,000 1 Kamrerare............................................ 4,000 1,600 5,600 1 Revisor................................................... 2,500 — 800 — 3,300 — 1 Kassabokhållare ............................... 2,500 — 800 — 3,300 — 1 Lånebokhållare...................................... 2,000 — 800 — 2,800 — 1 Registrator och Kanslist .............. 1,500 — 900 — 2,400 — 1 Kammarskrifvare............................. 1,500 — 600 — 2,100 — 1 Förste Vaktmästare ............................ 700 — 100 — 800 — 1 Vaktmästare ......................................... 600 — 100 — 700 — 1 Vaktmästare .......................................... 600 — 100 — 700 — 1 Vaktmästare ......... 6(10 — 100 — 700 —- Summa kronor 25,300 — 9,100 34,400 — Tillägg: För Revisorn, Bokhållarne, Registratorn och Kanslisten samt Kam - marskrifvaren kan, då de icke innehafva annan tjenstebefattning, lönen efter fem års tjenstgöring inom graden förhöjas med....................................... Kronor 500: — samt för Revisorn och Bokhållarne, efter tio års tjenstgöring inom graden, med ytterligare............................................................... » 500: — För vaktbetjeningen kan aflöningen efter fem års ordinarie tjenst och derunder ådagalagdt välförhållande höjas, lönen med... » 100: ■— och tjenstgöringspenningarne med ...................................................... » 100: — Vaktbetjeningen åtnjuter fri bostad med nödig vedbrand. Skulle denna förmån komma att för vaktmästarne eller någon af dem upphöra, äro de berättigade att i stället såsom tjenstgöringspenningar uppbära 200 kronor hvar. Vid tillämpningen af denna aflöningsstat iakttages derjemte följande : l:o) De med hvarje befattning förenade tjenstgöringspenningar få uppbäras endast för den tid tjenstens innehafvare verkligen tjenstgjort eller åtnjutit semester, men skola för den tid, han eljest varit från tjenstgöringen befriad, utgå till den, * Så länge Sekreteraren innehar fri bostad, utgå tjenstgöringspenningarne med endast 600 kronor; dock så att, vid afdrag i följd af tjenstledighet, detsamma, med tillämpning af de för sådant fall gifna bestämmelser, sker för hela beloppet af tjenstgöringspenningarne från aflöningsboloppet i dess helhet. som tjensten förrättat; dock må Fullmäktige kunna medgifva den tjensteman eller vaktbetjent, som af sjukdom hindras från bestridande af sin tjenst, att uppbära de för samma tjenst anvisade tjenstgöringspenningar eller någon del deraf. 2:o) För bestridande af tjenstgöringen under semester ega Fullmäktige att anvisa till extra ordinarie tjensteman arfvoden, beräknade efter ett tusen kronor för år. 3:o) Innehafvare af lön enligt förestående stat äro underkastade den vidsträcktare tjenstgöringsskyldighet eller den jemkning i åligganden, som kan varda stadgad, och böra de fullmakter eller konstitutorial, som för Riksgäldskorrtorets tjensteman utfärdas, innefatta förbehåll om deras skyldighet att åtaga sig de nya eller förändrade göromål, som kunna dem åläggas.'' Indragningsstat vid Riksgäldskontor. Kommissarien Herman Husberg ............................................................ O o Notarien August Neyber .................................................................. 3,000 Kontorsskrifvaren Adolf Wilhelm Sandsjö..................................... 1,500 — Kontorsskrifvaren Axel Adolf Stridsberg . ............................ 1,500 — Kammardrängen Per Fredrik Rydqvist ......................................... 575 Summa kronor 10,975 — Pensionsstat vid Riksgäldskontor. i Förre Registrator^ och Arkivarien Claes Otto Vougt ......................... 1,417 50 i Förre Ombudsmannen Leontius Hallman ............................................ 1,500 Aflidne Sekreteraren i Riksgäldskontor^ Carl Gustaf Stuarts enka Maria Lovisa Stil art, född Koschell ....................................... 800 — Summa kronor 3,717 50 Anmärkning: Ofvanstående pensioner indragas vid innehafvarens frånfälle och äfven dessförinnan, så vida de för pensionernas utgående stadgade vilkor upphöra. 04 Förestående tre stater, nemligen: Aflöningsstaten för Riksgäldskontoret, upptagande en summa af............ 34,400: — Indragningsstaten vid dito ........................................................................... 10,975: — Pensionsstaten vid dito ............................................................................... 3,717: SO äro uppgjorda och faststälda vid lagtima riksdagen i Stockholm den 16 Maj 1S8S. På Riksdagens vägnar: För Första Kammaren: För Andra Kammaren: (1. Lagerbjelite, n. v. Talman. Olof Wijk, n. v. Talman. Fullmäktige i Riksgäld skontoret, välde eif 1888 års Riksdag: Ordförande: Öfverstekammarjunkaren, Kommendören med stora korset af Kong], Maj:ts Nordstjerneorden och Kongl. Vasaorden, Herr Friherre Johan Gustaf Nils Samuel Äkerhielm. Generaldirektören, Kommendören af Kong]. Maj:ts Nordstjerneorden l:a kl., Herr Frans Albert Anderson, vice Ordförande. Statskommissarie^ Kommendören af Kongl. Vasaorden l:a kl., Riddaren af Kongl. Maj:ts Nordstjerneorden, Herr Per Samsélius. Godsegaren, Kommendören af Kong!. Vasaorden l:a kl., Riddaren af Kongl. Maj:ts Nordstjerneorden, Filosofie Doktorn, Herr Friherre Johan Nordenfalk. Godsegaren, Kommendören af Kongl. Vasaorden l:a kl., Riddaren af Kongl. Maj:ts Nordstjerneorden, Herr Erik Gustaf Boström. Godsegaren, Kommendören af Kong]. Vasaorden l:a kl., Riddaren af Kong]. Maj:ts Nordstjerneorden, Herr Edvard Sederholm. Kaptenen vid Kongl. Svea Artilleriregemente, Herr Claes Richard Wersäll. Suppleanter: Grosshandlaren, Filosofie Doktorn, Herr Otto M. Höglund. f. d. Riksdagsmannen Herr Nils Olsson i Ättersta. Kamereraren, Riddaren af Kongl. Vasaorden, Herr Erik Wilhelm Liljesköld. Bill. till Rilcsd. Prot. 1888. 10 Sami. 1 Afd. 2 Band. (Riksg.-kontorets reglemente.) 9 Revisorer af Stats-, Banko- och RiksgäMsverken vid 1888 ars revision: För Första Kammaren: Häradshöfdingen, Riddaren af Kougl. Maj:ts Nordstjerneorden, Herr Emil Victor Rudolf Leopold Königsféldt. Kaptenlöjtnanten, Riddaren af Kongl. Maj:ts Svärdsorden, Herr Grefve Knut Posse. Landskamererare^ Herr Per Axel Henrik Gavelin. Ryttmästare^ Riddaren af Kongl. Vasaorden, Herr Filip August Boström. Bruksegaren, Riddaren af Kongl. Vasaorden, Herr Harald Maurits Ericsson. Rektorn, Filosofie Doktorn, Herr Johan Anders Sandberg. Suppleanter: Kaptenen vid Kongl. Flottan Herr Gerhard Dyrssen. f. d. Ryttmästaren Herr Knut Eugéne Bohnstedt. Häradshöfdingen Herr Gustaf Maurits Ulrik Rudébeck. För Andra Kammaren: Riksdagsmannen Herr Anders Svensson i Lösen. » Herr Johan Anderson i Tenhult. » Herr Ivar Månsson i Träa. » Filosofie Doktorn Herr Cad Ludvig Hippolit Nyström y> Herr Nils Petersson i Runtorp. )> Godsegaren Herr Gustaf Fredrik Östberg. Suppleanter: Riksdagsmannen Herr Cad Persson i Stallerhult. Herr Olof Andersson i Lyckorna. Herr Frans Gustaf Janson i Carlshed. » » 6S REGISTER öfver 1888 års Reglemente för Riksgäldskontoret. Ackord för riksgäldskontorets fordringar får icke utan Riksdagens samtycke medgifvas ...............Sid. 21. Aflöning för Justitieombudsmannen m. fl......................... » 18. » » Riksdagens biblioteka rie äfvensom för en hos honom anstäld vaktmästare............... » 16. » » riksgäldskontorets tjen stemannapersonal och vaktbetjening............ » 20. Aflöningar, anslag till........................... » 23. Aflöning sstat för riksgäldskontorets tjensteman och vaktbetjening. ................................ » 62. Afsked för tjensteman och vaktbetje ning. ......................................... » 42. Allmänna liypoteksbanken ..................... » 35. Amortissementsfonder .......................... » 25, 27. Andersson, Sv., ang. mottagande af åtskilliga af honom såsom gåfva till Riksdagen erbjudna byster och medaljonger af ledamöter af Riksdagen ........................ » 34. § 33. § 26. § 24. § 29. § 37. §§ 99, 100. § 76, §§ 41, 45. § 70. Annuiteter och räntor, anslag till ......Sid. 2o. Anslag skall utfärdas angående lediga tjänster vid riksgäldskontoret » 39. Ansvarsskyldighet, fullmägtiges ............ » 29. Ansökningstid till lediga tjenstår......... » 39. Anteckning sböcker, kassörens och ka mererarens ............ » 32. Arfvode för fullmägtiges deputerade ... * 29. » » fullmägtige och deras ordförande. ............................. » 19. » » Riksdagens revisorers kansli och vaktbetjening...... » 18. » » förrättande af tjenst i riksgäldskontoret .................. » 38. Befordring sgrunder vid riksgäldskontoret ............ » 39. Begrafningshjelp efter obemedlade tjensteman och vakt betjente .................... » 21. Behållningar, statskontorets.................. a 23. Belöning för extra arbeten .................. J> 20 Bergverkstionden, vilkor för upphörande af........................ » 22. Berättelser, fullmägtiges........................ » 34. » justitieombudsmannens ... a 18. » Riksdagens revisorers...... » 18, 34. Besigtningar å riksgäldskontorets och Riksdagens hus............... a 32. Besvär öfver fullmägtiges beslut ...... » 31, 41. Bevillningsförordning, utfärdande af ny » 37. Bibliotek, Riksdagens ........................... a 16, 36. Bibliotekarie » » 16. Bihanget till Riksdagens protokoll, tryckning af........................ » 34. Brist i statskontorets inkomster fylles » 14. Byster och medaljonger af Riksdagens ledamöter, ang. mottagande af åtskilliga, af skulptören Sv. Andersson såsom gåf - § 37. § 88. S 55. § 65. § 54. § 28. § 25. § 86. § 90. § 31. § 36. § 30. § 35. § 71. § 26. §§ 25, 72. § 66. §§ 64, 95. § 81. §§ 24, 80. § 24. S 73. § 17- M. VA*» bjudna ..................... » 34. § 70. Dalslands kanalaktiebolag, revision af » 35. § 74. Deputerade, fullmägtiges ..................... » 29. § 54. Diarium, ombudsmannens..................... Domkyrka, Linköpings, ang. anvisande » 32. § 65. af lån till........................ ).) 12. § 13. 70 Enke- och pupillkassan vid riksgäldskontor ......... Entledigande af tjensteman och vaktbctjente vid riksgälds kontoret ........................ Ersättning för bestridande af lediga tjenster .............................. Expedition, justitieombudsmannens och tryckfrihetskomi téns ................................. Expenser för justitieombudsmannens och tryckfrihetskomiténs expeditioner ........................ Extra ordinarie tjensteman och vaktmästare, deras antagande ......... » » » » deras skiljande från riksgälds kontoret ............ » » » »gratifikationer åt » » » »åtnjuta ersätt ning för förrättande af ordinarie tjenst............ Flyttningshjelp för justitieombudsmannen. ................................ Fond för nytt riksdagshus .................. » för understödjande af'' odling af sänka trakter ........................... Fordringar, Riksgäldskontorets............ » » förteck ning å Fullmagter för riksgäldskontorets tjensteman. ............................. » granskning af riksdagsmännens. ................................ Fullmägtige i riksgäldskontor............ » deras suppleanter ......... » cga att af Riksdagens re visorer begära råd och yttranden .............................. Fullmägtiges ansvarsskyldighet............ » antal för besluts fattande Fullmägtiges arfvoden ochresekostnads ersättningar. ................. » befattning upphör ......... » berättelser........................ Sid. 21, 38. §§ 32, 86. » 40, 41. §§ 92- -94. D 38. § -so. » 18. § 26. » 10. § 27. » 89. § 89. D 41. § 96. )) 20. § 30. )) 38. § 86. )> 18. § 26. » 38. § 68. » 12, 14. §§ 12, 16 )> 4, 5. §§ 3, 4. )) 48—61. — 39. § 90. » 87. § 82. » 65. )) 65. — — » 30. § 56. J) 29. ij 55. » 31. § 61. )) 19. § 28. » 28. § 52. )> 34. § 71. Fullmägtiges besluts Överklagande...... » deputerade........................ » komplettering.................. » ombud.............................. » omröstningar................... » ordförande och vice ordförande ........................ » protokoll........................... » sammankomster............... » sammanträden gemensamt med fullmägtige i riksbanken. .......................... » ställande till ansvar......... » suppleanter ..................... » » deras inträdande » särskilda uppdrag............ » tjenstledighet .................. » åligganden........................ » öfverläggningar ............... Förfall för fullmägtige ........................ Förräntning af riksgäldskontorets kontanta tillgångar och behållningar .......................... Försäljningsmedel för mindre kronolägenheter ... » » kronans hus i städerna ...... Garanti förening, sågverksegarnes......... Generalassistanskontoret, f. d., understöd för sterbhusen efter obemedlade tjensteman m. fl. vid........................ Granskning af kassörens och kamererarens anteckningsböcker » » ombudsmannens diarium » » riksdagsmäns fullmagter » » riksgäldskontorets räkenskaper. .......................... Gratifikationer till e. o. tjensteman och vaktbetjente vid riksgäldskontor^ ............... Göta kanal, ledamot i styrelsen och ombud vid revisionen utses Göteborgs—Hallands jern vägsaktiebolag, ang. låneunderstöd åt... Hallsberg - Motala—Mjölby jernväg, anslag till inköp af Sid. 31. § «4. » 29. § 54. )) 28. §§ 49, 50. )> 29, 35, 37. §§ 54, 76, J> 91 Öl. § 63. » 28, 65. § 48. » 30. § 57. » 30, 31. §§ 57—64. » 37. § 81. 29 § 55. )) 65 — — » 28. §§ 49, 50, » 32—37. §§ 65-83. » 30. 59. » 29. § 53. » 31. fj 63. » 30, 31. §’§ 59, 60. » 26. § 42. )) 23. § 38. » 22. § 34. )> 36. § 78. 21. § 31. » 32. § 65. » 32. § 65. )) 37. § 82, X> 27. § 45. X) 20. Ö ce 37. § 81. X) 11. § 11. yi 7. § 7. Helgeandsholmen, ang. uppförande å, af nya hus för Riksdagen, Riksbanken m. m...................... Sid. Hudiksvall—Näsviken, ang. inköp af jernvägen mellan » Hufvudbok, riksgäldskontorets ............ » Hus, kronans, i städerna ..................... » » Riksdagens.................................... » » » lokaler inom, få för vissa ändamål upplåtas .............................. » » riksgäldskontorets........................ » » ang. uppförande af nya för Riksdagen och Riksbanken m. m....... » Hypoteksbunken, allmänna..................... » Indragning sstat vid Riksgäldskontor » Inkomster, statskontorets, brist uti, fylles.................................. » » riksgäldskontorets ........... » Inlösen af förfallna obligationer och räntekuponger.................. » » » s. k. riksgäldssedlar ......... » Inspektor öfver Riksdagens bibliotek utses af fullmägtige............ » Inventarier i riksgäldskontorets och Riksdagens hus.................. » Inventering af låne- och säkerhetshand lingar ................................. » Jernväg, Göteborgs—Hallands, ang. låneunderstöd till.............. » » Hallsberg—Motala—Mjölby, anslag till inköp af............ » » Hudiksvall—Näsvikens, anslag till inköp m. m. af... » » Mellersta Hallands, ang. låneunderstöd till..................... » Jernvägar, enskilda, låneunderstöd för » Jernvägsbolag, svenska, lån mot obligationer eller skuldförbindelser, utfärdade af » » enskilda, revision af deras förvaltning...... » Jemn äg sbyggnader, statens, anslag till » Jernvägshypoteksfond, angående bildande af en ... » Justitieombadsmannen, flyttningshjelp för............... » 33. § 69. G. § 6 27. § 45. 22. $ 34. IG, 32. §§ 23. 33. § 67. 16, 32. §§ 23, 33. § 69. 35. § 76. 63. 14. § 17. 21—2G. §§ 33- 4. § 2. 4. § 2. 36. § 80 32, 34. §§ 66, 32. § 65. 11. § 11. 7. § 7. G. § 6. 11. « 10. 7, 9. 8, 5. § 4. 35. § 75. G, 13. §§ 5, 5. § 4. 18. § 26. Justitieombudsmannens jemte den hos honom anstälda kansli-och vaktbetjenings aflöning. ................ Sid. 18. § 26. » embetsberättelse » embetsresor...... » expedition och dess expenser » insättande i era betet. ................. Kandi- och vaktbetjening, justitieombudsmannens » » riksgälds kontorets. ..... Kapital för äring ar, riksgäldskontorets vid 1887 års slut utbalanserade......... Kapitalskulder, riksgäldskontorets vid 1887 års slut utbalanserade. .......................... Kassaförstärkning åt statskontoret...... Kinda kanalaktiebolag, revision af...... Kompetensvilkor för riksgäldskontorets tjensteman ... Konstitutorial för tjensteman............... Kontorsexpenser..................................... Konvertering af äldre statslån.............. Kreditiv, anvisade på riksgäldskontor » angående sättet för bestridande af utbetalningar från...... » för infallande krig.................. » » rikets försvar eller andra vigtiga ändamål ............... » » telegrafverkets oförutsedda utgifter........................ » riksgäldskontorets, i riksbanken .................................... Kronolägenheter, mindre, medel som inflyta för försäljning af Kungörelser för infordrande af anbud å tryckning af riksdagsprotokollen m. m............ Kuponger, tillhörande statsobligationer, inlösen af.............................. Kyrkomötes-kostnader, angående bestridande af...................... Bill. till Bilcsd. Prof. 1888. 10 f )) 19. § 27. » 19. § 27. » 19. § 27. 37. § 81. 18. § 26. » 38. §§ 84, 85. » 48-61. — » 44—47. ’ J) 14, 26. §§ 17, 44 » 35. § 74. » 39. § 89. J> 39. § 90. » 16. § 23. » 24. § 40. » 15. §§ 18-21, » 15. § 20. » 15. § 18. » 15. § 19. )) 15. § 21. )) 26. § 43. » 23. § 38. )) 34. § 73. » 4, 25. §§ 2, 41. » 23. § 37. ani> 1. 1 Afd. 2 Band. (Riksg.-kontorets reglemente.) 74 Lediqlieter bland fullmägtige .............. Sid. 28. 8 49. Linköpings domkyrka, ang. anvisande af lån till...... Liqvid mellan stats- och riksgälds verken. ...................................... Liqvidations- och amortissernentsfonder Luleå stad, ang:e beviljande af anslag och lån för ny reglering af T,ån, utlemnade mot pant af obligationer eller skuldförbindelser, utfärdade af svenska jernvägsbolag ... Läns- och säkerhetshandlingar, inventering af Lånerörelse, riksgäldskontorets ........... Liåneunderstöd åt enskilda jernvägar » åt Göteborgs-Ballands jernvägsaktiebolag...... » åt Mellersta Hallands jernvägsaktiebolag______ Lönebesparing........................ ................ Löneförhöjning, vilkor för åtnjutande af .Löneskilnadser sättning......................... Mellersta Hallands jernvägsaktiebolag, låneunderstöd till .Ms.?0ä,a!te»\beh<>fvandes undsättning vid Obligationer, belåning af svenska jern vägsb olags........................ » riksgäldskontorets........... ii ang. preskriptionstiden för » svenska statens, skola till ett belopp af'' högst sju millioner eventuel tillhandahållas riksbanken... Odling slånefonden ................................. Ombud, Konungens............................... » fullmägtiges ............................ Omröstningar, fullmägtiges .................. Ordförande bland fullmägtige ............. » vice » » ................ i> » fullmägtiges, utses af fullmägtige sjelfve bland sig Papper, upphandling af....................... Pensionering af riksgäldskontorets tjensteman och vakt betjening ..................... » af Riksdagens bibliote karie och den hos honom anstälde vaktmästare... )) 12. § 13. » 23, 27. §§ 37, 47 » 25, 27. 41, 45. )) i;>. § 15. )) 5. § 4. )) 32. § 05. )) 24, 20. §§ 40, 42, )) 7, 9. §§ «, Si- » 11. § ll. » 11. § It). J) 38. § 8(5. )) 20. § 29. » 38. § <Sf). » 11. § 10. 24, § 39. )) 5. § 4. » 3, 24. i ti 2, 40. 3. 25. §§ 2, 41. )) 87. $ 83. » 12. 14. §§ 12. 1(1 » 31. sS 02. )) 29, 35, 37. 54. 70 5) 31. '' § 03. )> (15. — — )) (55. — )> 28. sS 48. )) 31. § 73. » 42, 43. §§ 97 - 100. » 10. § 24. 75 Pensionsstat vid riksgäldskontoret...... Postsparbanken, ledamot i styrelsen för, utses af fullmägtige Preskriptionstid för riksgäldskontorets skulder........................ Protokoll, fullmägtiges ........................ » Riksdagens, tryckning af ... » Rikets ständers 1809—1866, ang. upprättande af ett sakregister till.................. Redovisning af de till riksgäldskontoret ingående medel....... » för liqvidations- och amor tissementsfonderna. ....... Register, till Rikets ständers protokoll med bihang 1809—1866 ....... Resekostnadsersättning för Riksdagens revisorer ...... » för fullmägtige » för justitie ombudsmannen Revisionsberättelser från enskilda jern vägsbolag. ............. Revision skostnader.................................. Revisorer, Riksdagens, vid 1887 års statsrevision........ » » deras suppleanter i> » råd och yttranden af dem ega fullmägtige att begära » » traktamenten och resekostnader för » utses af fullmägtige för granskning af Strömsholms nya m. fl. bolags samt allmänna hypoteksbankens förvaltning. ............................... Revisorer nes berättelser......................... Riksbanken, ang. eventuelt tillhandahållande af svenska statens obligationer ............ » ang. uppförande af nytt hus för.............................. Riksdagens bibliotekarie....................... » hus...................................... » » lokaler inom, få för vissa ändamål upplåtas Sid. 63. — — » 36. § 77. 3, 25. §§ 2, 41. )) 30. 57. » 34, § -73 )) 35. § 79. D -6, 37. §§ 46—18, » 26. § 46. » 36 § 79. )) 18. § 25. » 19. § 28. » 19. § 27. » 35. § 75. » 18, 23. §§ 25, 37. )) 06, 67. _ _ » 66, 67. --- » 30. § 56. » 18. § 25. » 35, 36. ^ 74— 76 >1 18, 31. §§ 25, 72. » 37. ce ps )) 33. § 69. )) 16. § 24. » 16, 32. §§ 23, 66. i) 33. § 37. 76 Riksdagsbiblioteket.................................Sid. 16, 36. §§ 24, SO. Riksdagshus, nytt, angående bildande af fond för........................... » ang. uppförande af nytt Riksdag skostnader.................................. Riksdags- och rcvisionskostnader......... Riksdagsort, fullmägtiges yttrande derom............................. Riksdagstrycket....................................... Riksgäldskontorets enke- och pupillkassa » fordringar för utbetalda lån ................. » fullmägtige ............... » föremål ..................... 5> förvaltning ............... » hufvudbok ............... » hus ......................... » inkomster och sär skilda tillgångar .... » kapitalfordringar ..... » kapitalskulder .......... » kreditiv i riksbanken » liqvid med statsverket. ........................... » lånerörelse.................. » obligationer .............. » räkenskaper .............. » ’ » utdrag ur b skulder ..................... » styrelse ................... >■> tjenstemannapersonal » upplåning ................. » utbetalningar ............ » utlåning .................... » vaktbetjening ........... Riksgäldssedel'', s. k., inlösen af......... Räkenskaper, riksgäldskontorets ......... ® » utdrag Räntekuponger, inlösen af.................... Sakregister till Rikets ständers protokoll. .................................. Sammankomster, fullmägtiges Sammanträden, » i banken och riksgäldskontoret gemensamma............... Semester, angående aflöning under...... » 33. § 68. » 33. § 69. )> 16, 23. §§ 22, 37. » 16, 18. §§ 22, 24, 25. » 37. § 80. » 34. § 73. )) 21, 38. §§ 32, 86. » 4, 5. §§ 3, 4. » 65. - - )) 3. § 1. )) 28—30. §§ 48-56. » 27. § 45. » 16, 32. §§ 23, 66. X) 21—26. §§ 33—44. » 48—61. - - )) 44—47. - - » 26. § 43. )) 23, 27. $§ 37, 47. )) 24, 26. §§ 40, 42, 44. )) 3, 24. §§ 2, 40. » 27. § 45. )) 27. § 46. )) 3. § 2. » 28—30. §$ 48—56. )) 38. 5 84. » 24, 26. §4 40, 44. )> 6—21. §§ 5—32. » 26. § 42. » 38. § 85. » 4. § 2. » 27. § 45. » 27. § 46. J> 4. § 2. » 35. $ 79. )) 30, 32. §§ 57-64. D 37. § 81. x> 62. 77 Skrifmaterialier för justitieombudsmannens och tryckfrihetskomiténs expedition... Sid. b för Riksdagens behof » Skulder, riksgäldskontorets, preskrip - tionstid för............................. b Skulder, riksgäldskontorets, förteckning å................................. » Sollefteå, angående anslag för norra stambanans fortsättning från » Stambanan, norra, anslag till .............. » Stat, aflönings-, för riksgäldskontoret » b indragnings-, B b b » pensions-, » b b Statskontorets behållningar, aflemnas till riksgäldskontoret b b inkomster, brister i, fyllas b Statslån, äldre, konvertering af............ b Statsobligationer...................................... b Strörnsholms nya kanalbolag, revision af dess förvaltning......... b Styrelsen för riksgäldskontoret ........... b Suppleanter för fullmägtige................. b b deras inträdande............... » b för revisorerne................. b Suspension af tjensteman och vaktbe tjening. ............................... » Sågverksegarnes garantiförening............ b Telegrafverket, förskott till.................. » Tjensteförsummelser, frågor rörande.... b Tjenstemän vid riksgäldskontoret ....... b » b b aflöning för b b b » , aflöningsstat för............ b b b b antagande af b » » b besvärshänvisning för... b b b b entledigande af .....>......... b b b » pensionering af ............... b b vid justitieombudsmannens expedition........................... b 1''''fenster, lediga, bestridande och återbesättande af.......................... » Tjenstgöring spenning av.......................... b Tjenstledighet för fullmägtige ............. » 19. § 27. 34. § 73. 3, 25. §§ 2, 41. 44—47. — — 6, 13. §§ 5, H. 6, 13. §§ 5, 14. 62. 63. _ _ 63. — 23. § 36. 14, 26. §§17, 44. 24. § 40. 37. § 83. 35. § 74. 28—30. §§ 48-56. 65. 28. §§ 49, 50, 52. 66, 67. 40, 41. §§ 91, 92, 94, 95 36. § 78. 15. § 21. 40, 41. §§ 91—96. 38. § 84. 20. § 29. 62. 39. § 89. 41. § 95. 40, 41. §§ 92, 93, 95. 42. §§ 97—100. 18. § 26. 38—40. §§ 86—90. 16, 20, 62. §§ 24, 29. 30. § 59. Tjenstledighet för tjenstemännen och vaktbetjeningen....... Traktamenten, Riksdagens revisorers Tryck frihetskomiténs expedition och expenser. .................. Tryckning af Riksdagens protokoll med dertill hörande bihang.... » af revisorernes berättelser Tryckningskostnader för justitieombudsmannens berättelser ........................ » för Riksdagens re visorers berättelse Underskrifter, antalet egenhändiga å riksgäldskontorets obligationer. ........................ Understöd för obemedlade tjenstemäns sterbhus................................ Undsättning smedel vid missväxter....... Uppdrag, fullmägtiges särskilda ......... Upphandling af papper för tryckning af Riksdagens protokoll Upplåning för riksgäldskontorets räkning. ..................................... Upplåtelse för vissa ändamål af lokaler i Riksdagens hus..............''. Utbetalningar, åliggande riksgäldskontor ...................... Utdrag af riksgäldskontorets räkenskaper. ...................................... Utlottning slistor rörande de i svenskt mynt förskrifna statsobligationer ................ Utlåning, riksgäldskontorets ................ Vaktbetjening, justitieombudsmannens » riksgäldskontorets ....... » aflöningsstat för............ Vaktbetjening ens pensionerande............ » tjensteförsummelser... » entledigande............... Vaktmästaren vid Riksdagens bibliotek, aflöning för .................. Varningar för tjensteförsummelser...... Vilkor för löneförhöjning vid riksgäldskontor ................................. » » att kunna antagas till tjen steman vid riksgäldskontor Sid. 31). § 87. 2) 17. § 25. » 19. § 27. » 34. 5 73. » 34. § 72. » 19. § 27. » 17. § 25. » 4. § 2. » 21. $ 31. 24, $ 39. » 32—37. §§ (55—83. » 34. § 73. » 4, 26. §§ 40, 44. » 33. § 37. (1—21. §§ 5-32. » 27. § 4(1. » 24. 5 40. >) 2(1. $ 42. » 18. ij 2(1. » v» 38. /:•> § 85. V » 42. ^ 97—100. 2> 41. §§ 34, 96. » 41. §§ 94, 9(1. » 15. si 23. » 40, 41. §§ 91, 94. » 20. § 29. 39. § 89. Vännäs, angående norra stambanans framdragande till............... Sid. 13. Ålderstillägg........................................... » 16, 18, l!2. Öfverlåtelse på viss person af riksgälds kontorets obligationer...... » 3. Öfverlag ilning av, fullmägtiges ............. )> 31. § 14. §§ 24, 2(5. § 2. § 63.