utfärda (It vid slutet af 1887 års riksdag

Innehålls-förteckning. Riksgäldskontorets föremål § 1. )) skulder § 2. y> fordringar för utbetalda lån §§ 3 och 4. » återstående utgifter till följd af beslut vid föregående riksdagar §§ 5 — 13. }) utbetalningar, anvisade vid innevarande riksdag §§ 14 och 15. Med statsregleringen gemenskap egande utgifter § 16. På Riksgäldskontor anvisade kreditiv §§ 17—20. Från Riksgäldskontor utgående riksdags- och revisionskostnader, aflöriingar, för valtningsutgifter m. m. §§ 21—31. Riksgäldskontorets inkomster och tillgångar §§ 32_45. Redovisningen af de till Riksgäldskontoret ingående medel §§ 46_48. Riksgäldskontorets styrelse §§ 49—57. Fullmäktiges sammankomster §§ 58—65. » särskilda åligganden och uppdrag §§ 66—83. Riksgäldskontorets betjening §§ 84 och 85. Lediga tjensters bestridande och tillsättande §§ 86—90. Behandlingen af frågor rörande tjensteförsummelser §§ 91—96. Pensionerandet af Riksgäldskontorets betjening §§ 97—100. Allmänna bestämmelser § 101. 3 Reglemente för Riksgäldskontoret. § i - Riksgäldskontoret har till föremål: a) att ombesörja liqviden af svenska statens skuld, för hvilken Riksdagen enligt § 66 Regeringsformen ansvarar; b) att verkställa alla de utbetalningar, som af Rikets Ständer eller Riksdagen blifvit å detta verk anvisade; c) att mottaga, förvalta och redovisa alla härtill anslagna tillgångar och inkomster samt hålla uppkommande, till Riksgäldskontoret levererade öfverskott och behållningar Riksdagen till banda; d) att, i saknad af annan tillgång för bestridande af beviljade och å Riksgäldskontoret anvisade utgifter, upplåna dertill oundgängligen erforderliga medel; och e) att utföra alla uppdrag och åligganden, som Riksgäldskontoret för öfrigt af Rikets Ständer eller Riksdagen erhållit. Angående Riksgäldskontoret» skulder. § 2. De af Riksgäldskontoret för upptagna lån utfärdade och förut icke inlösta eller eljest, jernlikt behörig föreskrift, ur räkenskaperna afförda obligationer, äfvensom de obligationer, hvilka hädanefter varda af detta verk utgifna, böra, så till kapital som upplupna räntor, enligt desammas ordalydelse infrias. Der preskriptionstid i afseende på någon särskild del af Riksgäldskontorets skulder icke blifvit stadgad, komma skulderna, intill dess annorlunda förordnas, att i vederbörlig ordning liqvideras, utan afseende å den tid, inom hvilken fordringar hos enskilde eller hos Kongl. Maj:t och Kronan skola nu eller framdeles göras gällande. Härförutan har Riksdagen medgifvit: a) att till innehafvaren stäld obligation må, då derom hos Fullmäktige göres framställning, på viss namngifven person öfverlåtas, för att endast i dennes hand 4 vara gällande, samt, derest egaren sedermera det önskar, å nyo kunna göras gällande i hvarje innehafvares hand, allt under de vilkor i afseende på behöriga anteckningar å sjelfva obligationen samt i Kontorets räkenskaper, som Fullmäktige ega föreskrifva; b) att Fullmäktige må, när sådant icke för Riksgäldskontoret medför olägenhet, kunna medgifva omedelbar inlösen i Riksgäldskontoret af förfallna obligationer och räntekuponger, fastän desamma enligt obligationernas lydelse och stadgandena i lånekontrakten böra å deruti angifna utrikes orter infrias; för hvilket ändamål Fullmäktige må trätfa erforderliga överenskommelser med de låneöfvertagare, som kontraktsenligt skola ombesörja denna inlösen; samt c) att, då s. k. riksgäldssedlar i Riksgäldskontoret till inlösen företes, Fullmäktige ega att, derest sedlarne befinnas rigtiga, låta desamma med Riksgäldskontorets medel infria. Beträffande antalet egenhändiga underskrifter å Riksgäldskontorets obligationer har Riksdagen föreskrifvit, att obligationer, som komma att af ftiksgäldskontoret utlemnas, böra vara försedda, då deras valör ej uppgår till 1,000 kronor eller motsvarande belopp i utländskt myntslag, med minst en, då valören utgör 1,000 kronor eller högre belopp till och med 2,000 kronor eller motsvarande belopp i utländskt myntslag, med minst två samt, då valören öfverstiger 2,000 kronor eller motsvarande belopp i utländskt myntslag, med minst tre handskrifna namnteckningar. I afseende på Riksgäldskontorets skulder, om hvilka Kontorets räkenskaper och handlingar lemna fullständig upplysning, och hvilkas belopp vid nästlidna års slut finnas summariskt uppgillra uti bil. A vid detta reglemente, böra i öfrigt de föreskrifter, som äro intagna uti de vid föregående riksdagar för Riksgäldskontoret utfärdade reglementen,, i de delar samma föreskrifter ännu icke blifvit fullgjorda, fortfarande tjena till efterrättelse. Angående Riksgäldskontorets fordringar för de af dess medel utbetalda eller godtgjorda lån. § 3. Beträffande Riksgäldskontorets fordringar för meddelade lån, om hvilkas belopp Kontorets böcker och räkenskaper lemna fullständig upplysning och å hvilka, för tiden vid nästlidna års slut, en förteckning jemväl finnes detta reglemente bifogad (bil-B), skola de förbindelser, å hvilka fordringarne sig grunda, jemte föreskrifterna uti äldre reglementen i tillämpliga delar fortfarande tjena till efterrättelse 5 Innevarande års Riksdag har medgift, att återstoden, 3,914 kronor öre, jemte 4 % ränta derå från och med den 1 januari 1886, af Riksgaldskontorets fordran för det till reparationer å Vesterås domkyrka och förändringar uti samma kyrka år 1858 utbetalda lån å ursprungligen 22,500 rdr rmt ur Riksgaldskontorets räkenskaper afskrifves. §4- i Riksdagen har år 1879 beslutat: a) att bemyndiga Fullmäktige i Riksgäldskontoret att, i den man ansökningar derom inkomme, emot förbindelser eif allmänna inrättningar, banker och andra med af Kongl, Maj:t faststäld bolagsordning försedda kreditanstalter, mot pant af obligationer eller skuldförbindelser, utfärdade af svenska jemvägsbolag, som före utgången af 1878 undfått koncession, utlemna lån på viss tid, dock ej längre än till slutet af år 1893, och till sammanräknadt belopp af högst tjugutre millioner kronor; b) att medel till ofvannämnda utlåning skulle beredas genom försäljning af återstående osålda obligationer, tillhörande vare sig 1872 års i riksdaler riksmynt förskrift» statslån eller 1875 års i tyska riksmark förskrifna statslån eller 18/8 års i pund sterling och francs förskrifna statslån; c) att upplåning enligt nästföregående moment ej finge ega rum annorledes, än i den män de af ofvannämnda utlåning föranledda utgifter gjorde sådan upplåning nödig; skolande Fullmäktige i öfrigt vid upplåningen tillvägagå på sätt de finna lämpligast och bäst befrämja statens fördel; . d) att lånesökande skulle inom den 1 Juni 1880 hos Fullmäktige i Riksgäldskontoret anmäla, ej allenast hvilka jernvägsobligationer eller af jernvägsaktiebolag utfärdade skuldförbindelser de önskade att såsom pant erbjuda, samt beloppet af det sökta lånet, utan ock inom hvilken tid, före utgången af 1893, de ville återbetala det lån, som erhölles; börande i fråga om återbetalnmgstiden iakttagas, att, der den lånesökandes verksamhet grundade sig på oktroj, meddelad för viss tid, återbetalningstiden ej finge utöfver oktrojtiden utsträckas, dock med rätt för sådan låntagare att, om ny oktroj erhölles, få omsätta lånet till senare, vid lånets beviljande under sådan förutsättning bestämd tid inom utgången af åi 1893, e) att lånevilkoren skulle bestämmas sålunda, att staten, jemte fullt betiyggando säkerhet för de beviljade lånens återbetalning på utfästa tider samt för behörigt gäldande af den å lånen betingade ränta, erhölle full ersättning för de rånte- och öfriga utgifter, som statens för ifrågavarande ändamål gjorda upplåning medförde; f) att utlåningen skulle af Fullmäktige i Riksgäldskontoret verkställas enligt de närmare, här ofvan ej angifna bestämmelser, som, efter det förslag dertill af Fullmäktige afgifvits, af Kongl. Maj:t komme att fastställa^; samt 6 g) att de sålunda utlånta medlen efter deras återbetalning till Riksgäldskontoret skulle, derest de då ej funnes erforderliga vare sig för fortsättning af stambanebyggnaderna eller för nybyggnader vid statsjernvägarne, användas till påskyndande af amorteringen af statens skuld. Angående Riksgäldskontoret åliggande utbetalningar. l:o. Återstående utgifter till följd af beslut vid föregående riksdagar. § 5. Till arbetena å stambanan mellan Bräde och Sollefteå har sistlidne års Riksdag for år 1887 anvisat ett anslag af 750,000 kronor, som det åligger Riksgäldskontor att enligt Kongl. Maj:ts disposition utbetala. § 6. Sistlidne års Riksdag bär dels beslutat att en stambana af samma spårvidd och med samma öfverbyggnad som de öfriga stambanorna genom Norrland, men med iakttagande af vissa förenklingar i byggnadssättet, skaR anläggas från Sollefteå eller lämplig punkt i dess närhet öfver Skorped till Vännäs, med rätt för Kongl. Maj:t att närmare förordna om de orter å linien mellan banans utgångspunkt och Skorped, hvilka jernvägen bör genomgå, samt under vilkor i öfrigt, att förslag till jernvägens sträckning mellan Skorped och Vännäs varder för en kommande Riksdag framlagdt, och att landsting, kommuner eller enskilde antingen kostnadsfritt för staten afstå all för anläggningen erforderlig mark eller ock lemna staten ersättning för den kostnad, förvärfvandet af full dispositions- och eganderätt till sådan mark kan medföra, dels ock för påbörjandet af berörda stambana för år 1887 beviljat ett anslag af en million kronor och deraf till utgående från Riksgäldskontoret anvisat 500,000 kronor, att enligt Kongl. Maj:ts disposition utbetalas § 7. Riksdagen har år 1879 till Kongl. Maj:ts förfogande, för att, på sätt och i en ordning, Kongl. Maj:t skulle ega att närmare bestämma, användas till inköp af Hallsberg—Motala—mjölby jernväg tillika med allt hvad dertill hörer, så väl fast 7 som löst, såsom husbyggnader, rörlig materiel, reservdelar till lokomotiv och vagnar, verkstadsinventarier och redskap, telegraf- och signaleringsinrättning, stält ett belopp af högst 4,000,000 kronor samt bemyndigat Fullmäktige i Riksgäldskontoret att genom försäljning af då återstående osålda obligationer, tillhörande vare sig 1872 eller 1875 eller 1878 års statslån, anskaffa de härför nödiga medlen, för att i enlighet med Kongl. Maj:ts beslut utbetalas; och åligger det alltså Riksgäldskontoret att tillhandahålla och behörigen utbetala hvad af nämnda anslag ännu ej lyftats. § 8. Riksdagen har år 1885, under förutsättning att de i statsrådsprotokollet öfver civilärenden för den 25 Februari samma år omförmälda, utaf staden Hudiksvall och Hudiksvalls trävaruaktiebolag erbjudna upplåtelser till staten af mark och af flottleden mellan Hybosjön och sjön Gryttjen komma till stånd, dels medgifvit, att Hudiksvalls jernvägsaktiébölags jernväg mellan Hudiksvall och Näsviken med alla tillhörigheter i fast och lös egendom, deribland ångbåtar och pråmar jemte sjöstationer med åbyggnader samt fordringar enligt bok, vid tiden för öfverlåtelsen, må för statens räkning inköpas, att tagas i besittning den 1 November 1887, mot en köpeskilling af 536,488 kronor 15 öre, hvilken erlägges sålunda, att staten l:o) eftergifver hvad af det bolaget beviljade statslån återstår oguldet den 31 December 1887, beräknadt att utgöra kronor 185,677: 97. och 2:o) sistnämnda dag betalar till bolaget dels mot erhållande af bolagets oguldna, i jernvägen intecknade obligationer ett deremot svarande belopp, beräknadt till 105,624 kronor 7 öre, dels ock ytterligare 245,186 kronor 11 öre eller sålunda tillhopa .......................................................................... ,, 350,810: 18. Summa Kronor 536,488: 15. dels öfverlåtit åt Kongl. Maj:t att fastställa de närmare vilkor, förbehåll och bestämmelser, som vid uppgörande af aftalet med jernvägsaktiebolaget må finnas erforderliga; dels beviljat och stält till Kongl. Maj:ts disposition för jernvägens inköpande och dess ombyggande till bredspårig samt utsträckande till norra stambanan vid Ljusdal och förseende med rörlig materiel 4,623,300 kronor och deraf anvisat till utgående under år 1886 .................................................................. kronor 2,000,000: — „ „ 1887 .................................................................. „ 2,350,300: — samt „ „ 1888 .................................................................. „ 273,000: —; och åligger det Riksgäldskontoret att, efter Kongl. Maj:ts disposition, utbetala ofvannämnda belopp, i den mån de ännu ej lyftats. Till låneunderstöd för enskilda jernvägar har 1881 års Rikslag beviljat och stält till Kongl. Maj:ts disposition ett extra anslag åt 5,000,000 kronor, att utgå under fem år från och med år 1882 med 1,000,000 kronor årligen, dock så att belopp, som ej blifvit till utgående under ett af dessa år anvisadt, må för ett efterföljande år af samma femårsperiod disponeras, egande Kongl. Maj:t att å detta anslag till understödjande af nya, ännu ej påbörjade enskilda jeruvägsanläggniugar anvisa af .Kong], Maj:t beviljade uuderstödsbelopp, att utgå i enlighet med följande vilkor och bestämmelser: l:o) att kostnadsförslag och arbetsplan fastställas af Kongl. Maj:t, som ock närmare bestämmer de ställen, hvilka jernväg skall beröra, varande det sökande bolaget skyldigt att godtgöra de särskilda kostnader för möjligen erforderliga besigtningar, extra biträdens användande med mera dylikt, hvilka kunna af kostnadsförslaget och arbetsplanens granskning föranledas; 2:o) att låneunderstödet må utgöra högst hälften af anläggningskostnaden efter det faststälda kostnadsförslaget samt lyftas i mån af arbetets fortgång på sätt och å tider, som Kongl. Maj:t bestämmer, dock med iakttagande deraf att bolagsmännens inbetalningar å af dem tecknade belopp skola ske i förhållande till de andelar af lånesumman, som lyftas, och före lyftningen al dessa låneandelar; skolande härjemte en tiondedel af den beviljade låneförsträckningen innestå till dess besigtning af jernvägsanläggningen blifvit i öfverensstämmelse med § 2 mom. 2 al Kongl. kungörelsen den 11 December 1874, angående ordningen för afsyning och besigtning af enskilda jernvägar och deras upplåtande för allmän trafik, förrättad, och Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen meddelat tillstånd till banans öppnande för allmän trafik; 3:o) att det lånesökande bolaget, för att kunna erhålla statsunderstöd, skall vara skyldigt hos Kongl. Maj:t styrka, att det förfogar öfver ett kapital, som jemte statslånet är fullt tillräckligt till jernvägsanläggningens utförande på sätt arbetsplan och kostnadsförslag innehålla och hvaraf minst så stor del, som motsvarar hälften af den beräknade anläggningskostnaden, bör utgöras af tecknadt eller inbetaldt aktiebelopp eller eljest utan återbetalningsskyldighet lemnadt tillskott till jernvägsanläggningens utförande; 4:o) att i afseende å ifrågavarande försträckningar skall iakttagas: a) att annuiteten beräknas till fem procent å ursprungliga försträckningsbeloppet, af hvilken annuitet först godtgöres ränta efter lyra och en half för hundra å oguldet kapitalbelopp, och återstoden utgör afbetalning derå; b) att räntefrihet ej må beviljas, men anstånd med räntans erläggande medgifvas för högst tre år, dock icke utöfver ett år från den dag, då, enligt Kongl. Maj:ts bestämmande, jernväg senast skall vara färdig och för trafik öppnad; sko - 9 lande beloppet af den ränta, med hvars erläggande anstånd sålunda medgifves, till staten inbetalas, sedan genom de stadgade annuitetsliqviderna all öfrig ränta, med hvilken anstånd icke beviljats, blifvit gulden och kapitalet godtgjordt, så att efter nämnda tids förlopp med annuitetens erläggande fortfares så länge, till dess äfven beloppet af den ränta, med hvars erläggande anstånd medgifvits, blifvit till staten inbetaldt; och c) att kapitalafbetalning skall vidtaga tre år efter den dag, då, enligt Kongl. Maj:ts bestämmande, jernväg senast skall vara färdig och för trafik öppnad; 5:o) att jernvägsanläggningen med alla dertill hörande byggnader och materiel, äfvensom all bolagets öfriga egendom, skall utgöra säkerhet för den af staten lemnade försträckning, och staten till säkerhet för sin fordrans utbekommande erhålla inteckning med förmånsrätt framför hvarje annan fordran i den jernväg, för hvars anläggning den ifrågavarande försträckningen beviljats; börande ej mindre, såsom vilkor för statslåns erhållande och tillgodonjutande, i bolagsordningen intagas stadgande om bolagets skyldighet att till säkerhet för statens fordran inteckna bolagets jernväg med förmånsrätt för samma fordran framför hvarje annan fordran hos bolaget, än ock en tredjedel af det beviljade statslånet innestå till dess inteckning med ofvan stadgad förmånsrätt i bolagets jernväg meddelats för förut lyftade andelar af lånet; hvarjemte ofvanberörda sista tredjedel ej må utbekommas, förr än inteckning för dess belopp med förmånsrätt framför hvarje annan fordran än statens blifvit i bolagets jernväg behörigen meddelad; G:o) att Kongl. Maj:t skall insätta en ledamot i direktionen för hvarje jernvägsbolag, som innehar lån af staten, och utse en revisor att deltaga uti granskningen af bolagets förvaltning och räkenskaper, samt att arfvode till sålunda utsedd direktör och revisor skall bekostas af bolaget; 7:o) att hvarje jernvägsbolag, som erhållit statsunderstöd, skall vara skyldigt underkasta sig så väl de bestämmelser i fråga om samtrafik, hvilka Kongl. Maj:t kan finna godt för bolaget bestämma, som ock i öfrigt alla de vilkor och kontroller, som af Kongl. Maj:t pröfvas lämpliga och nödiga; samt 8:o) att hvarje sådant bolag, som nyss är nämndt, må, då Kongl. Maj:t så pröfvar lämpligt, dels utan kostnad eller årlig ersättning undfå upplåtelse af den för jernvägsanläggningen erforderliga, Kronan tillhöriga mark, som. står under dess omedelbara disposition, hvaremot, när frågan är om boställsjord eller annan åt enskild person med åborätt eller annorledes upplåten kronojord, ersättning derför af bolaget bör lemnas i enlighet med gällande expropriationslag, dels ock kostnadsfritt begagna sådana å Kronans egor belägna kalk- och stenbrott jemte grustägter, som kunna vara disponibla; och åligger det Riksgäld skontoret att behörigen tillhandahålla och utbetala det ännu ej lyftade belopp, Kongl. Maj:t å detta anslag anvisat. Bill. till liihsä. Prof. 1887 B. 10 Sand. 1 Afd. 2 Band. (Riksg. kontorets reglemente.) 2 10 § 10. Till låneunderstöd för enskilda jernvägar har sistlidne års Riksdag beviljat och stält till Kongl. Maj:ts disposition ett extra anslag af 5,000,000 kronor, att utgå under fem år från och med år 1887 med 1,000,000 kronor årligen, dock så att belopp, som ej blifvit till utgående under ett af dessa år anvisadt, må för ett efterföljande år af samma femårsperiod disponeras, egande Kongl. Maj:t att å detta anslag, till understödjande af nya, ännu ej påbörjade enskilda jernvägsanläggningar, anvisa af Kongl. Maj:t beviljade understödsbelopp, att utgå i enlighet med följande vilkor och bestämmelser: l:o) att kostnadsförslag och arbetsplan fastställas af Kongl. Maj:t, som ock närmare bestämmer de ställen, hvilka jernväg skall beröra, varande det sökande bolaget skyldigt att godtgöra de särskilda kostnaderna för möjligen erforderliga besigtningar, extra biträdens användande med mera dylikt, hvilka kunna af kostnadsförslagets och arbetsplanens granskning föranledas; 2:o) att låneunderstödet må utgöra högst hälften af anläggningskostnaden efter det faststälda kostnadsförslaget samt lyftas i mån af arbetets fortgång på sätt och å tider, som Kongl. Maj:t bestämmer, dock med iakttagande deraf att bolagsmännens inbetalningar å af dem tecknade belopp skola ske i förhållande till de andelar af lånesumman, som lyftas, och före lyftningen af dessa låneandelar; skolande härjemte en tiondedel af den beviljade låneförsträckningen innestå till dess besigtning af jernvägsanläggningen blifvit i öfverensstämmelse med § 2 mom. 2 af Kongl. kungörelsen den 11 December 1874, angående ordningen för afsyning och besigtning af enskilda jernvägar och deras upplåtande för allmän trafik, förrättad, och Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen meddelat tillstånd till banans öppnande för allmän trafik; 3:o) att det lånesökande bolaget, för att kunna erhålla statsunderstöd, skall vara skyldigt hos Kongl. Maj:t styrka, att det förfogar öfver ett kapital, som jemte statslånet är fullt tillräckligt till jernvägsanläggningens utförande på sätt arbetsplan och kostnadsförslag innehålla och hvaraf minst så stor del, som motsvarar hälften af den beräknade anläggningskostnaden, bör utgöras af teeknadt eller inbetaldt aktiebelopp eller eljest utan återbetalningsskyldighet lemnadt tillskott till jernvägsanläggningens utförande. 4:o) att i afseende å ifrågavarande försträckningar skall iakttagas: a) att annuiteten beräknas till fem procent å ursprungliga försträckningsbeloppet, af hvilken annuitet först godtgöres ränta efter fyra och en half för hundra å oguldet kapitalbelopp, och återstoden utgör afbetalning derå; b) att räntefrihet ej må beviljas, men anstånd med räntans erläggande medgifvas för högst tre år, dock icke utöfver ett år från den dag, då, enligt Kongl. Maj:ts bestämmande, jernväg senast skall vara färdig och för trafik öppnad; sko - 11 lande beloppet af den ränta, med hvars erläggande anstånd sålunda medgifves, till staten inbetalas, sedan genom de stadgade annuitetsliqviderna all öfrig ränta, med hvilken anstånd icke beviljats, blifvit gulden och kapitalet godtgjordt, så att efter nämnda tids förlopp med annuitetens erläggande fortfares så länge, till dess äfven beloppet af den ränta, med hvars erläggande anstånd medgifvits, blifvit till staten inbetaldt; och c) att kapitalafbetalning skall vidtaga tre år efter den dag, då, enligt Kongl. Maj:ts bestämmande, jernväg senast skall vara färdig och för trafik öppnad; 5:o) att jern vägsanläggningen med alla dertill hörande byggnader och materiel, äfvensom all bolagets öfriga egendom, skall utgöra säkerhet för den af staten lemnade försträckning, och staten till säkerhet för sin fordrans utbekommande erhålla inteckning med förmånsrätt framför hvarje annan fordran i den jernväg, för hvars anläggning den ifrågavarande försträckningen beviljats; börande ej mindre såsom vilkor för statslånets erhållande och tillgodonjutande i bolagsordningen intagas stadgande om bolagets skyldighet att till säkerhet för statens fordran inteckna bolagets jernväg med förmånsrätt för samma fordran framför hvarje annan fordran hos bolaget, än ock en tredjedel af det beviljade statslånet innestå till dess inteckning med ofvan stadgad förmånsrätt i bolagets jernväg meddelats för förut lyftade andelar af lånet; hvarjemte ofvan berörde sista tredjedel ej må utbckommas, förr än inteckning för dess belopp med förmånsrätt framför hvarje annan fordran än statens blifvit i bolagets jernväg behörigen meddelad; 6:o) att Kongl. Mäj:t skall insätta en ledamot i direktionen för hvarje jernvägsbolag, som innehar lån af staten, och utse en revisor att deltaga uti granskningen af bolagets förvaltning och räkenskaper, samt att arfvode till sålunda utsedd direktör och revisor skall bekostas af bolaget; 7:o) att hvarje jernvägsbolag, som erhållit statsunderstöd, skall vara skyldigt underkasta sig så väl de bestämmelser i fråga om samtrafik, hvilka Kongl Maj:t kan finna godt för bolaget bestämma, som ock i öfrigt alla de vilkor och kontroller, som af Kongl. Maj:t pröfvas lämpliga och nödiga; samt 8:o) att hvarje sådant bolag, som nyss är nämndt, må, då Kongl. Maj:t så pröfvar lämpligt, dels utan kostnad eller årlig ersättning undfå upplåtelse af den för jernvägsanläggningen erforderliga, Kronan tillhöriga mark, som står under dess omedelbara disposition, hvaremot, när fråga är om boställsjord eller annan åt enskild person med åborätt eller annorledes upplåten kronojord, ersättning derför af bolaget bör lemnas i enlighet med gällande expropriationslag, dels ock kostnadsfritt begagna sådana å Kronans egor belägna kalk- och stenbrott jemte grustägter, som kunna vara disponibla; och åligger clet Riksgäldskontoret att behörigen tillhandahålla och utbetala de ännu ej lyftade belopp, Kongl. Maj:t å detta anslag anvisat eller ytterligare kan komma att anvisa. 12 § Il Riksdagen liar år 1884 beviljat och stält till Kongl. Maj:ts disposition ett anslag af 1,550,000 kronor, att under enahanda vilkor och bestämmelser, som af 1881 års Riksdag blifvit faststälda för understödjande af enskilda jernvägsanläggningar, af Kongl. Maj:t anvisas såsom lån åt Mellersta Hallands jernvägsaldiebolag och utgå med en tredjedel under hvartdera af åren 1884,1885 och 1886; och har Riksgäldskontoret att, enligt Kongl. Maj:ts disposition, utbetala de sålunda anvisade belopp, i den män de ännu ej lyftats. § 12. Sistlidne års Riksdag har beviljat och stält till Kongl. Maj:ts förfogande ett belopp af två millioner sextioåtta tusen kronor, att anvisas såsom lån åt Göteborgs—Hallands jernvägsaldiébolag och utgå med ena hälften under år 1887 och med andra hälften under år 1888, under de vilkor och bestämmelser, som för understödjande af enskilda jernvägsanläggningar blifvit af sistlidne års Riksdag stadgade samt i § 10 af detta reglemente finnas angifna; och har Riksgäldskontoret att, enligt Kongl. Maj:ts disposition, behörigen utbetala det för år 1888 beviljade belopp af 1,034,000 kronor. § 13. Jemte det 1883 års Riksdag beslutat, att en särskild fond skall bildas och af Statskontoret förvaltas, med ändamål att genom lån understödja odling af sänka trakter, samt att de till Statskontoret inflytande annuiteter å odlingslån skola från och med år 1884 till och med år 1888 till denna fond ingå, har Riksdagen föreskrifvit, att under åren 1884 till och med 1888 Riksgäldskontoret skall, i mån af behof och uppå reqvisition af Kongl. Maj:t, till fonden öfverlemna medel till så stort belopp, som jemte nyssnämnda, till fonden ingående annuiteter å odlingslån må kunna erfordras till fyllande af högst eu million kronor årligen; samt att Riksgäldskontoret skall af fonden erhålla godtgörelse för den ränteutgift, som, genom berörda medels öfverlemnande till fonden, för Riksgäldskontoret förorsakas. 13 2:o. Under innevarande riksdag på Riksgäldskontoret anvisade utgifter. § 14. Innevarande års Riksdag har, till fortsättning af arbetena å stambanan norr om Sollefteå, för år 1888 beviljat ett anslag af 2,000,000 kronor och deraf till utgående från Riksgäldskontoret anvisat 1,500,000 kronor, att enligt Kongl. Maj:ts disposition utbetalas. § 15. Till betäckande af den brist, som uppkommit i den beräknade kostnaden för tornbyggnaden å Linköpings domkyrka jemte dermed i sammanhang stående arbeten, har innevarande års Riksdag för år 1888 å Riksgäldskontoret anvisat ett belopp af 30,000 kronor såsom lån, att af domkyrkan återgäldas med ränta och amortering af tillhopa fem procent årligen å den ursprungliga lånesumman, af hvilken annuitet skall beräknas fyra procent ränta å det för hvarje år återstående oguldua kapitalbeloppet, och återstoden anses såsom kapitalafbetalning; och åligger det Riksgäldskontoret att till vederbörande behörigen utbetala nämnda lånebelopp; hvaremot, och enär detsamma blifvit i riksstaten för år 1888 uppfördt, Riksgäldskontoret eger att af Statskontoret utbekomma ersättning för berörda belopp, sedan det af Riksgäldskontoret utbetalts. 3:o. Med statsregleringen gemenskap egande utgifter. § 16. I händelse under löpande året skulle visa sig, att Statskontorets inkomster äro otillräckliga för bestridande af dess utgifter, åligger det Riksgäldskontoret att, sedan Kongl. Maj:t, uppå Statskontorets underdåniga anmälan, pröfvat behofvet, för dess fyllande tillhandahålla Statskontoret det belopp, Kongl. Maj:t för sådant 14 ändamål finner för godt bestämma; dock med förbindelse för Statskontoret att, så snart dess tillgångar det medgifva, återgälda livad Riksgäldskontoret sålunda förskjutit. 4:o. På Riksgäldskontoret anvisade kreditiv. § 17. Till följd af stadgandet i Regeringsformens 63 § har Riksdagen anslagit och till utbetalning från Riksgäldskontoret anvisat en lcreditivsunima af tre millioner kronor, för att vid infällande lerig af Konungen lyftas, sedan han Statsrådet in pleno hört och Riksdagen sammankallat. Riksdagens å denna summa utfärdade förseglade anordning får ej förr brytas eller summan af Fullmäktige utbetalas, än sedan riksdagskallelsen blifvit i hufvudstadens kyrkor vederbörligen kungjord. § 18. Den lcreditivsunima, som, enligt ofvan åberopade grundlagsstadgande, bör å Riksgäldskontoret anvisas för att, på sätt detsamma innehåller, under tiden mellan innevarande och nästkommande riksdag vara tillgänglig, då Konungen till rikets försvar eller andra högst vigtiga och angelägna ändamål, sedan hela Statsrådets tankar deröfver blifvit inhemtade, finner den vara oundgängligen nödig, har Riksdagen faststält till en million fem hundra tusen kronor. § 19- För bestridande af ifrågakommande utbetalningar utaf de genom näst föregående paragrafer å Riksgäldskontoret anvisade kreditiv böra detta verks härtill disponibla tillgångar begagnas, och, i fall dessa icke äro tillräckliga, de derutöfver erforderliga medlen af Riksgäldskontoret upplånas mot Kontorets obligationer, stälda till inlösen antingen efter viss förfallotid eller efter föregången uppsägning; egande Fullmäktige att, med hänsigt till de vid upplåningen sig företeende omständigheter och förhållanden, bestämma räntevilkoren samt fastställa betalningsterminerna för dessa obligationer; dock får obligationernas förfallotid icke utsättas senare än fem år efter deras utgifningsdag. 15 § 20. Till bestridande af sådana Telegrafverkets oförutsedda utgifter, som för uppfyllande af traktats enliga förbindelser kunna erfordras, har Riksdagen medgifvit, att Kong!. Maj:t må ega att, i händelse verkets egna medel dertill icke lemna tillgång, i Riksgäldskontoret utbekomma förskott till belopp af högst etthundrafemtio tusen kronor. 5:o. Från Riksgäldskontoret utgående riksdags- och revisionskostnader, aflöningar, förvalta ngsutgifter, in. in. § 21. Alla på Riksdagens beslut grundade utgifter för riksdag skostnader skola, intill dess annorlunda af Riksdagen förordnas, under behörigt iakttagande af samma, genom Riksdagens Stats-Utskott Fullmäktige till efterrättelse härvid meddelade beslut, omedelbart från Riksgäldskontoret till vederbörande utbetalas, hvarförutan sådana af Riksdag föranledda utgifter, som i anseende till deras föremål eller beskaffenhet dels redan blifvit, dels framdeles varda af Kong]. Maj:t godkända och å Kongl. Statskontoret anvisade, må, efter erhållna reqvisitioner och anstäld granskning af derför aflemnade verifikationshandlingar, Kongl. Statskontoret af Riksgäldskontoret godtgöras. § 22. Kostnaderna för nödiga reparationer och andra arbeten, för vederbörligt underhåll och tillsyn så väl af den för Riksgäldskontoret anvisade som af de för Riksdagens sammankomster afsedda fasta egendomar, äfvensom för de uti samma egendomar befintliga inventariers underhåll och komplettering, skola utaf Riksgäldskontorets medel bestridas, i likhet med andra till så kallade kontors expenser vanligen hänförda utgifter. § 23. För komplettering och utvidgande af Riksdagens bibliotek samt dermed förenade utgifter kommer ett årligt anslag af två tusen kronor att utgå; och skola de af 1882 års Riksdag faststälda stadgar för Riksdagens bibliotek samt instruktion för bibliotekarien vid Riksdagens bibliotek tjena till efterrättelse. 16 Riksdagen har år 1884 beslutat: a) att bestämma aflöningen för Riksdagens bibliotekarie till: lön ....................................................................................... kronor 2,500: — och tjenstgöringspenningar................................................ „ 1,500: — kronor 4,000: —; att lönen må kunna, efter fem års tjenstgöring i befattningen, ökas med 500 kronor; att, om bibliotekarien erhåller fri bostad med nödig vedbrand, tjenstgöringspenningarne skola utgå med endast G00 kronor, dock så, att, vid afdrag i följd af tjenstledighet, detsamma, med tillämpning af de för sådant fall gifna bestämmelser, sker för hela beloppet af tjenstgöringspenningarne från aflöningsbeloppet i dess helhet; att i fråga om tjenstgöringspenningars och pensions erhållande samma bestämmelser må gälla för Riksdagens bibliotekarie, som i Riksgäldskontorets reglemente finnas för detta kontors tjensteman angifna; att bibliotekarien skall vara skyldig ej mindre att ställa sig till efterrättelse gällande eller blifvande stadgar för Riksdagens bibliotek och instruktion för bibliotekarien vid Riksdagens bibliotek än ock utan vidare ersättning lemna det biträde, som Fullmäktige i Riksgäldskontoret kunna af honom påkalla, dels vid upprättande af alfabetiskt ordnadt sakregister till Rikets Ständers protokoll med bihang för tiden från och med år 1809 till och med år 1866 och dels vid göromål för Riksgäldskontorets räkning; b) att Fullmäktige i Riksgäldskontoret må ega att vid Riksdagens bibliotek anställa en vaktmästare med åtnjutande af dels: lön .......................................................................................... kronor 600: — tjenstgöringspenningar ......................................................... „ 100: — kronor 700: — dels ock antingen fri bostad med nödig vedbrand eller, i stället för denna förmån, 200 kronor såsom tjenstgöringspenningar; hvilken aflöning må kunna, efter fem års ordinarie tjenst, höjas, lönen med 100 och tjenstgöringspenningarne med 100 kronor; att i fråga om tjenstgöringspenningars och pensions erhållande samma bestämmelser må gälla för den vid Riksdagens bibliotek anstälde vaktmästare, som i Riksgäldskontorets reglemente finnas för vaktmästarne vid detta kontor angifna; och c) att så väl bibliotekariens som vaktmästarens vid Riksdagens bibliotek aflöning och ension skola utgå af förslagsanslaget till riksdagskostnader. 17 § 24. De traktamenten och resekostnads er sättning ar, som tillkomma Riksdagens Revisorer, skola, enligt behörigen granskade och godkända räkningar, af Riksgäldskontorets medel godtgöras; börande jemväl de arfvoden, Revisorerne bestämma för de hos dem anstälde sekreterare, kameral- och kanslibiträden samt vaktbetjente, utbetalas från Riksgäldskontor, hvarifrån jemväl utgår den godtgörelse, som af Kongl. Maj:t i nåder bestämmes för den ledamot af Statskontoret, hvilken haft nådigt förordnande att Revisorerne med upplysningar tillhandagå. Likaledes må Revisorerne på Riksgäldskontor anvisa ersättning ej mindre för inköp af papper, skrifmaterialier och andra dylika utgifter för revisionens behof samt för annonser rörande Revisorernes sammanträden än ock för de kostnader, som kunna föranledas af sådana under revisionstiden verkstälda resor, som Revisorerne vid sammankomst in pleno ansett nödvändiga. Kostnaderna för tryckningen, häftningen och utdelningen af Revisorernes berättelser angående granskningen af Stats-, Banko- och Riksgäldsverkens förvaltning, äfvensom af de förklaringar, som i anledning deraf kunna varda afgifna, böra äfven af Riksgäldskontorets medel bestridas. § 25. Aflöningen för justitieombudsmannen samt den hos honom anstälda kanslioch vaUbetjening bör af Riksgäldskontor under sista månaden af hvarje qvartal utbetalas; skolande lönen för justitieombudsmannen, under den tid innevarande Riksdags statsreglering kommer att blifva gällande, utgå med åtta tusen kronor, eller lika belopp som justitiekanslerns aflöning enligt sagda statsreglering utgör; hvaremot justitieombudsmannen, derest han förut innehar tjenst på rikets stat, är skyldig att den dermed förenade löneinkomst frånträda, så länge han uppbär justitieombudsmanslönen. Utöfver den faststälda aflöningen egen den justitieombudsman, som hädanefter tillträder detta embete och dessförinnan icke är i hufvudstaden bosatt, att såsom flyttningshjelp uppbära från Riksgäldskontor ett tusen femhundra kronor. För ofvan bemälda kansli- och vaktbetjening utgår aflöningen med följande årliga belopp, nemligen: för sekreteraren med fyratusen femhundra kronor; „ en kanslist, som tillika har skyldighet att ombesörja registratorsgöromålen, med tretusen kronor; hvilka två löner dock kunna höjas efter fem år med 500 kronor och efter tio år med ytterligare 500 kronor; Bill. till Rilisä. Rrot. 1887. 11. 10 Sand. 1 Afd. 2 Rand. (Eiksg.-kontorets reglemente.) 3 18 för en kansli t med tvåtusen femhundra kronor, dock med rätt för justitieombudsmannen tt, utan tillsättning af omförmälde kanslist, till befordrande af göromålens g ng inom expeditionen, vikariatsersättning, renskrifning m. m. använda nämnda elopp, dock med skyldighet å hans sida att för medlens användning redovisa; samt „ en vaktm ''stare med åtta hundra kronor, hvilket belopp dock efter fem år kan höjas me 100 kronor, men så länge boställsrum i Riksdagens hus af nämnde vaktmäst re innehafvas, kommer att minskas med 150 kronor om året. I öfrig skola de för justitiekanslersexpeditionen gällande bestämmelser och vilkor i tillä pliga delar, efter justitieombudsmannens bepröfvande, gälla äfven för justitieombud mansexpeditionen ; hvarjemte särskildt är stadgadt, dels att sekreteraren hos j stitieombudsmannen bör utan särskild ersättning jemväl bestrida de göromål, so tillhöra sekreterarebefattningen hos tryckfrihetskomitén, dels att, derest han frat innehar tjenst på rikets stat, samma vilkor och förbehåll skola vid uppbäran et af ofvan berörda aflöning iakttagas, som äro stadgade i afseende på utbetalnin en af justitieombudsmanslönen vid enahanda fall. § 26.'' Till ko tnaäer för justitieombudsmannens embetsresor bör Riksgäldskontoret uppå hans r qvisition och emot derför inom hvarje års utgång afgifvande redogörelse försko tsvis utbetala en summa af två tusen kronor. För u phandlingen af skrifmaterialier och för andra expenser vid justitieombudsmannen och tryckfrihetskomiténs expedition bör ett årligt belopp af fem hundra krono emot behörig redogörelse, förskottsvis af Riksgäldskontorets medel utanordnas. Tryckni gen och häftningen af justitieombudsmannens embetsberättelser jemte dertill hörand bilagor böra verkställas och papperet för dessa handlingars tryckning anskaffa genom Fullmäktiges försorg; dock skall den dervid erforderliga korrekturläsnin en besöijas på sätt förut skett; börande samtliga trycknings- och häftningskostn derna för ifrågavarande berättelser och bilagor omedelbart utaf Riksgäldskonto et godtgöras, utan afdrag å de till expenser för sagda expedition beviljade anslå , hvaremot de medel, hvilka inflyta genom samma berättelsers försäljning i bo handeln, skola af justitieombudsmannen, som härom eger foga anstalt, inför Ful mäktige särskildt redovisas. 19 § 27. Såsom arfvode åtnjuter Fullmäktiges ordförande tre tusen två hundra kronor, samt hvar och en af de öfrige Fullmäktige ett tusen sex hundra kronor årligen; hvarförutom Fullmäktig, som ej är i Stockholm bosatt, eger att för eu resa årligen till och från hemorten uppbära kostnadsersättning, beräknad efter samma grunder, som gälla för beräknandet af resekostnadsersättningen åt Andra Kammarens ledamöter. § 28. Aflöningen för RiJcsgäldslwntorets tjenstemannapersonal ocli vaJctbetjening utgår enligt den af Riksdagen för nämnda verk faststälda aflöningsstat, hvilken icke iår öfverskridas; varande nedanstående vilkor och förbehåll stadgade för tillgodonjutande af den för bemälda tjenstemannapersonal och vaktbetjening beviljade löneförhöjning : l:o. Innehafvare af de ökade lönerna inom Riksgäldskontoret äro underkastade den vidsträcktare tjenstgöringsskyldighet eller den jemkning i åligganden, som antingen vid en blifvande förändrad organisation af detta verk eller eljest kan varda i allmänhet stadgad; och böra de fullmakter, som för Riksgäldskontorets tjenstemän utfärdas, innefatta förbehåll om vederbörandes skyldighet att ataga sig de nya eller förändrade göromål, hvilka kunna dem åläggas; 2:o. Sådana uppdrag och bestyr, som till följd af Rikets Ständers eller Riksdagens förfoganden böra af tjenstemännen vid Riksgäldskontoret förrättas, skola, oaktadt särskilda arfvoden för enahanda uppdrag och göromål tillförene utgått, hädanefter inbegripas under vederbörandes bestämda tjensteåligganden, hvadan alltså den framtida vedergällningen för sagda uppdrag och bestyr kommer att innefattas i den aflöning, gällande stat upptager; 3:o. De med hvarje befattning förenade tjenstgöringspenningar få uppbäras endast för den tid, tjenstens innehafvare verkligen tjenstgjort eller åtnjutit semester, men skola för den tid, han eljest varit från tjenstgöringen befriad, utgå ^ till den, som tjensten förrättat; dock må Fullmäktige kunna medgifva den tjensteman eller vaktbetjent, som af sjukdom hindras från bestridande af sin tjenst, att uppbära de för samma tjenst anvisade tjenstgöringspenningar eller någon del deraf; 4-:o. Tjensteman vid Riksgäldskontoret får icke annan tjenstebefattning utom Riksgäldskontoret mottaga. Den, som till tjensteman vid Riksgäldskontoret utnämnes, vare skyldig att annorstädes innehafvande tjenstebefattning genast frånträda. 20 Tjensteman, som till följd af förut gällande stadganden innehar tjenst utom Riksgäldskontoret, må dock densamma bibehålla, så länge den icke är för tjenst'' göriugen i Riksgäldskontoret hinderlig. § 29- Till belöning för extra arbeten och till uppmuntran för extra ordinarier, som ådagalagt synnerlig flit och skicklighet, ega Fullmäktige att använda sex tusen kronor årligen; dock får hvad häraf under årets lopp icke behöft utgifvas under ett påföljande år ej för samma ändamål användas. För öfrigt ega Fullmäktige icke att tilldela betjeningen vid Riksgäldskontoret hvarken ljuspenningar eller andra arfvoden, än de i aflöningsstaterna och detta reglemente särskildt bestämda eller medgifna, § 30. Såsom begrafningshjelp eller understöd för sterbhusen efter aflidne obemedlade tjensteman och vaktbetjente vid Riksgäldskontoret och f. d. Generalassistanskontoret ega Fullmäktige att, under loppet af hvarje år, disponera en summa af högst två hundra tjugufem kronor. § 31. Derest Enke- och Pupillkassans vid Riksgäldskontoret afsilande och vederbörligen granskade räkenskaper för tiden till och med det år, då nästa riksdag slutar, skulle visa, att kassans inkomster under året understigit de idb dalning ar, som derunder kassan ålegat, må den sålunda uppkomna bristen, inom ett belopp af högst två tusen två hundra femtio kronor för året, af Riksgäldskontorets medel godtgöras, under förbehåll likväl, att hvad utaf denna anslagssumma för ett år ej behöft användas icke får för ett annat af kassan tillgodonjutas, och under vilkor, att delegarnes bidrag under tiden utgå utan förändring af deras uti det för kassan nu gällande reglemente bestämda belopp, samt att pensionerna för enkor och barn efter embets- och tjensteman samt vaktbetjente vid Riksgäldskontoret icke få höjas utöfver eu femtedel af den ordinarie lön, hvilken den aflidne delegation senast vid detta verk innehaft, och för tjenstemäns samt vaktbetjentes vid f. d. Generalassistanskontoret efterlemnade enkor och barn icke utöfver eu fjerdedel af det lönebelopp, efter hvilket den för sistnämnda Kontors tjenstemannapersonal stadgade årliga afgift till samma kassa blifvit beräknad och vederbörligen inbetald. 21 Angående Riksgäldskontorets inkomster och tf fri ga tillgångar utom lånefordringarne. § 32. De till Riksgäldskontoret hörande och dit anslagna medel må icke, under någon förevändning eller med hvad vilkor som helst, derifrån ryckas eller användas till andra behof än dem Riksdagen bestämt. Allt förordnande, som deremot strider, vare kraftlöst (68 § Regeringsformen). Och må, vid liqviderande af Riksgäldskontorets fordringar, ackord, utan Riksdagens särskilda samtycke, icke medgifvas. § 33. Riksgäldskontoret eger att emottaga de medel, Indika kunna inflyta vid försäljning af Kronan tillhöriga hus i städerna; hvarifrån dock undantagas auktionsmedlen för sådana hus, som äro inköpta för Kong! Flottans i Karlskrona behof eller för allmänna magasinsinrättningens räkning, så vida ej dessa medel blifvit af Rikets Ständer eller Riksdagen för särskildt ändamål anvisade. § 34. Sedan 1877 års Riksdag, i fråga om bergverkstiondens upphörande, beslutat, bland annat, att, med undantag tills vidare för Sala silfververk och Höganäs stenkols verte, alla öfriga verk, som nu äro förpligtade till bergverkstiondes utgörande, från och med år 1S78 befrias från dylik tionde, dock hvad nedannämnda verk angår med följande vilkor och förbehåll: a) för Tunabergs kopparverk, att dess egare inom 1878 års slut antingen till Kronan afstår ali rätt till Tunabergs bergslags allmänning eller ock efter fulla värdet, sådant det vid behörig uppskattning kan varda bestämdt, till Riksgäldskontoret erlägger lösen för den del af allmänningen, som, sedan de till skogsfång derifrån berättigade hemman och lägenheter erhållit mot denna förmån svarande skogsmark, kan verket tillkomma; b) för lliddarliylte eller Skild kopparverk, att all den lindring i räntan, som 87/io mantal under samma verk lagda hemman såsom bergslagsfrihet åtnjuta, från och med 1878 kommer att upphöra, samt att egaren till verket inom nämnda års slut till Riksgäldskontoret inbetalar den på kopparverket belöpande hällt af skilnaden emellan uppskattningsvärdet å de hemman, som bildats af de under både Riddarhytte koppar- och jernverk till skatte försålda Ramshytte- och Skinnskattebergs allmänningar, eller 7,331 kronor 25 öre, och den för samma allmänningar erlagda skatteköpeskilling, 84 kronor 8 öre, med 3,623 kronor 58 öre; c) för Löfås silfververk, att egarne af detta verk före 1878 års slut till Riksgäldskontoret inbetala löseskilling för den af verket utgående afrad med 11,344 kronor 60 öre; och d) för Bylta svafvel-, vitriol- och rödfärg sverk, att egaren af detta verk likaledes före 1878 års utgång till Riksgäldskontoret inbetalar löseskilling för den af detta verk utgående afrad med 13,958 kronor 40 öre; samt med rätt i öfrigt för bergverken att komma i åtnjutande af befrielsen från tionden från och med det år, under hvilket de uppfylt de ofvan nämnda vilkor och förbehåll, som för vissa bland dem blifvit för sådan befrielse bestämda; så egen Riksgäldskontoret att mottaga de belopp, bvilka till följd af ofvan nämnda vilkor komma att till Riksgäldskontoret inbetalas. § 35. Om Kongl. Statskontoret erhåller större behållningar å sina räkningar i Riksbanken än som för de löpande statsutgifternas bestridande anses erforderliga, eger Riksgäldskontoret att i afräkning å Riksgäldskontoret tillkommande anslag eller på de återbetalningsvilkor, som af Fullmäktige medgifvas, sådana behållningar af Kongl. Statskontoret till förvaltning mottaga. § 36. Från Kongl. Statskontoret eger Riksgäldskontoret att, i mån af behof, under åren 1887 och 1888 utbekomma de i hvardera årets riksstat till utgående från Riksgäldskontoret förslagsvis uppförda anslag till riksdags-, kyrkomötes- och revidens kostnader, aflöningar, annuiteter och räntor, efter afdrag af till Riksgäldskontoret ingående rånte- och kapitalbetalningar; börande i den liqvid, som enligt § 48 skall för det sistförfluten året i Riksgäldskontoret med statsverket upprättas, Kongl. Statskontoret påföras eller godtgöras det belopp, hvarmed de till Riksgäldskontoret inbetalda förenämnda anslag må hafva understigit eller öfverskjutit den summa, hvarmed berörde utgifter, efter frånräknande af omförmälda afdrag, i verkligheten från Riksgäldskontoret utgått. § 37. Sedan ett särskildt anslag för skogsväsendet vid 1869 års riksdag blifvit på riksstaten under sjunde hufvudtiteln uppfördt, bör, enligt Riksdagens i samman - 23 hårig dermed fattade beslut, återstoden utaf Skog splantering slcas sans behållning från Kong!. Statskontoret till Riksgäldskontoret öfverlemnas. § 38. Som Riksdagen år 1877 medgifvit, att de medel, som influtit eller hädanefter inflyta för försäljning, jemlikt Kongl. brefvet den 29 Maj 1874, af åtskilliga mindre kronolägenheter och enligt Riksdagens skrifvelse den 11 förutgångna Maj skola af Statskontoret levereras till Riksgäldskontoret att der särskildt bokföras, intill dess Riksdagen fattat beslut om deras användande till inköp af sleogbärande eller till skogsodling tjenlig mark, må, i den mån tillfällen sig yppa till inköp af dylik mark, hvilka af Kongl. Maj:t pröfvas vara fördelaktiga och hvartill medel icke kunna beredas från det till skogsväsendet anvisade reservationsanslag, få för sådant ändamål af Kongl. Maj:t disponeras, åligger det Riksgäldskontoret att, uppå Kongl. Maj:ts reqvisition, samma medel utbetala. § 39. I öfverensstämmelse med Riksdagens beslut i fråga om begagnandet af de för undsättningar vid missväxter eller felslagna skördar afsedda medel, intill dess desamma behöfva för sagda ändamål användas, skola dessa medel, till den del de icke äro för anvisade utbetalningar erforderliga, öfverlemnas till Riksgäldskontoret; hvaremot det åligger Riksgäldskontoret att sådana mottagna medel enligt Kongl. Maj:ts föreskrift Kongl. Statskontoret uppå dess reqvisitioner tillhandahålla. § 40. Riksdagen har år 1876 åt Fullmäktige uppdragit att, för konvertering, när omständigheterna dertill föranleda och då sådant med fördel för staten kan ske, af äldre statslån, på sätt och till de belopp Fullmäktige finna lämpligt, dock ej utöfver hvad som till förenämnda konvertering åtgår, försälja eller träffa aftal om blifvande försäljning af vare sig då återstående osålda obligationer af 1872 års statslån, eller återstående obligationer af 1875 års i tyska riksmark förskrifna statslån, eller nya, i annat myntslag och med högst fyra och en half procent ränta förskrifna obligationer eller partialförhindelser, dem Fullmäktige ega utfärda; och skola Fullmäktige i öfrigt vid upplåningen tillvägagå på sätt de finna lämpligast och bäst befrämja statens fördel; och har, i sammanhang härmed, Riksdagen föreskrifvit, att, för den händelse nya obligationer komma att af Riksgäldskontoret 24 utfärdas, Fullmäktige skola underställa Kongl. Maj:ts nådiga fastställelse de beslut, som rörande berörda nya upplåning kunna komma att fattas, med underdånig anhållan att Kongl. Maj:t täcktes å det nya lånet meddela sin garanti. Dessutom böra Fullmäktige — sedan Kongl. Maj:t bifallit Riksdagens i underdånig skrifvelse framstälda begäran derom, att utlottningslistorna rörande de i svenskt mynt förskrifna statsobligationer må såsom bihang få medfölja svensk författningssamling — föranstalta, det nämnda listor hädanefter varda till vederbörande behörigen aflemnade, för att på nämnda sätt komma till allmänhetens kännedom; skolande Fullmäktige, om nya statsobligationer blifva i svenskt mynt förskrifna eller deras belopp varder i svenskt mynt evalveradt, tillse att enahanda kungörelse i afseende å dem utfärdas, äfvensom söka utverka, att dessa obligationer tillhörande kuponger må, på samma sätt som i afseende å kuponger till 1872 års lån eger rum, i landtränterierna inlösas och i uppbörden mottagas. Härjemte har Riksdagen år 1883 bemyndigat Riksgäldskontoret att, för beredande af den tillgång till Riksgäldskontoret åliggande försträckningar till odlingslånef^onden, som kan erfordras utöfver hvad enligt särskilda beslut mä blifva för sådant ändamål till Riksgäldskontoret öfverlemnadt, i mån af behof försälja obligationer i svenskt mynt, ouppsägbara från långifvarens sida, men stälda att återbetalas viss kortare tid efter af Riksgäldskontoret verkstäld uppsägning, med rätt tillika för Fullmäktige att bestämma dessa obligationers valörer, räntefot och uppsägningstid. Sistlidne ars Riksdag har bemyndigat Riksgäldskontoret att medelst försäljning af obligationer, tillhörande 1875 eller 1886 års lån, i mån af behof bereda erforderlig tillgång för utbetalning af de utaf Riksdagen beviljade och till utgående år 1887 på Riksgäldskontoret anvisade anslagsbelopp å 500,000 kronor till stambanan Sollefteå—Skorped—Vännäs, å 750,000 kronor till arbetena å stambanan mellan Bräcke och Sollefteå, å 2,350,300 kronor till inköp af jernvägen mellan Hudiksvall och Näsviken samt dess ombyggnad till bredspårig, utsträckande till norra stambanan vid Ljusdal och förseende med rörlig materiel, å 1,000,000 kronor till låneunderstöd ur 188G års fond för lån åt enskilda jernvägar samt å 1,034,000 kronor till lån åt Göteborgs—Hallands jernvägsaktiebolag. Innevarande års Riksdag har bemyndigat Riksgäldskontoret att medelst försäljning af fonderade statsobligationer i mån af behof bereda erforderlig tillgång till utbetalning al de utaf Riksdagen beviljade och till utgående år 1888 på Riksgäldskontoret anvisade anslagsbelopp å 1,500,000 kronor till fortsättning af arbetena a stambanan norr om Sollefteå, a 273,000 kronor till inköp af jernvägen mellan Hudiksvall och Näsviken samt dess ombyggnad till bredspårig, utsträckande till norra stambanan vid Ljusdal och förseende med rörlig materiel, å 1,034,000 kronor till lån åt Göteborgs—Hallands jernvägsaktiebolag och å 1.000,000 kronor till låneunderstöd ur 1886 års fond för lån åt enskilda jernvägar. 25 § 41. Då obligationer och räntekuponger för de af Riksgäldskontoret upptagna lån icke varda inom den för deras inlösande bestämda preskriptionstid hos Riksgäldskontoret företedda, skola de medel, hvilka för infriandet af sådana obligationer och räntekuponger innestå hos de för lånen afsätta liqvidations- och amortissementsfonder, öfverföras till Riksgäldskontorets allmänna kassa, för att till fyllande af Kontorets öfriga behof kunna användas. § 42. De till Riksgäldskontoret influtna medel eller aflemnade behållningar, äfvensom de för jernvägsbyggnaderna upplånta medel samt detta verks öfriga kontanta tillgångar skola, så vidt och så länge de icke behöfva användas för samma verk åliggande utbetalningar, hållas allmänna rörelsen till banda och göras räntebärande genom deras insättning mot ränta i Riksbanken, efter öfverenskommelse med Fullmäktige i nämnda bank, eller ock genom desammas utlåning på sätt, som Fullmäktige i Riksgäldskontoret anse innefatta full säkerhet; egande Fullmäktige jemväl att för sådana medel uppköpa antagliga obligationer eller andra förbindelser, som anses kunna utan svårighet och kapitalförlust vid inträffande behof föryttras. Vid utlåning skola Riksgäldskontorets räntebärande obligationer såsom hypotek åtnjuta företräde framför hvarje annan erbjuden säkerhet. Utlåningstiden, lånesummans förhållande till hypoteket samt den ränta, hvilken för ifrågavarande lån skall till Riksgäldskontoret erläggas, må, med afseende å så väl penningeställningen som säkerhetens beskaffenhet, af Fullmäktige bestämmas. § 43. För bestridande af Riksgäldskontoret åliggande betalningar egen detta verk att begagna ett kreditiv i Riksbanken till belopp af högst en million fem hundra tusen kronor; börande i afseende på krc ditt veta begagnande de uti bankoreglementet derom meddelade föreskrifter lända till efterrättelse. § 44. Derest sådant för verkställigheten af Riksgäldskontoret åliggande utbetalningar finnes nödvändigt, ega Fullmäktige att anskaffa dertill erforderliga medel genom upplåning mot Riksgäldskontorets skuldförbindelser eller begagnandet af Bill. till Rissel. Prof. 18S7. Ji. 10 Sami 1 Afd. 2 Tamd, 4 (Riksg.-kontorets reglemente.) 26 krediter, på vilkor som Fullmäktige ega bestämma; egande Fullmäktige derjemte att, för beredande af tillgång till erforderlig kassaförstärkning åt Statskontoret, i mån af behof upplåna medel mot Kontorets obligationer i svenskt mynt, stälda till inlösen antingen efter viss förfallotid eller efter föregången, af Riksgäldskontoret verkstäld uppsägning; varande åt Fullmäktige öfverlemnadt att, med hänsigt till de vid upplåningen sig företeende omständigheter och förhållanden, bestämma räntevilkoren samt fastställa betalningsterminerna för dessa obligationer. I afseende på öfrig upplåning mot tryckta eller graverade obligationer lemna!- Riksdagen särskilda föreskrifter. § 45. De medel, som inflyta å s. k. statslånefondens utestående fordringar, skola, • efter afdrag af nödiga förvaltningsutgifter, till Riksgäldskontoret aflemnas. Angående redovisningen af de till Riksgäldskontoret ingående medel. § 46. Öfver Riksgäld skontorets samtliga tillgångar och skulder samt inkomster och utgifter, deruti jemväl inberäknade de för jernvägsbyggnaderna upplånta och dels såsom anslag, dels såsom lån utgifua medel, uppgöres och afslutas för hvarje år en fullständig hufvudbok; hvarförutom fortfarande bör föras en särskild räkenskap öfver de fonderade statslånens liqvidations- och amortissementsfonder. Hufvudboken skall dock summariskt redovisa äfven dessa fonders ställning vid årets början och slut samt den förändring densamma under årets lopp undergått. Så väl hufvudboken som den särskilda redovisningen för liqvidations- och amortissementsfonderna skola inom den 1 Maj året näst efter det, hvilket dessa räkenskaper omfatta, vara afslutade och renskrifna samt före den 1 derpå följande Juli behörigen granskade. Riksgäldskontorets hufvudböcker böra vid lämpliga tider hållas Kongl. Statskontoret till hända, på det att Riksgäldskontorets räkenskaper i nödiga delar må kunna jemväl i rikshufvudboken intagas. 27 § 47. Under loppet af Juni månad hvarje år böra, till upplysning för allmänheten om Riksgäldskontorets ställning, särskilda, efter det dermed afsedda ändamål lämpade utdrag af detta verks räkenskaper för det näst föregående året genom trycket offentliggöras och jemte allmänna tidningarne utdelas. § 48. I April månad hvarje år upprättas uti Riksgäldskontoret liqvid med statsverket för det sist förflutna året. Af denna liqvid meddelas Kongl. Statskontoret tvenne exemplar, hvaraf det ena, derå Fullmäktige tecknat sitt godkännande, bör derstädes qvarstanna, samt det andra, sedan det blifvit försedt med anteckning om liqvidens godkännande af Kongl. Statskontoret, bör till Riksgäldskontoret återställas, för att såsom verifikation dess hufvudbok biläggas. Angående styrelsen för Riksgäldskontoret. § 49. Förvaltningen af Riksgäldskontoret, dess medel och tillhörigheter är utaf Riksdagen uppdragen åt sju Fullmäktige, hvilka vid lagtima riksdag utses i den ordning 71 § Riksdagsordningen stadgar. Vid Fullmäktiges sammankomster föres ordet af den, som af Riksdagen blifvit dertill utsedd; tillkommande Fullmäktige att sjelfve bland sig välja en vice Ordförande att föra ordet, när hinder för Ordföranden inträffar. § 50. Uppkommer ledighet bland Fullmäktige, inträder suppleant enligt af Riksdagen bestämd ordning. 28 • § 51. År Styrelsen ej så fulltalig, som för besluts fattande erfordras, enligt hvad här nedan föreskrifves, eger Fullmäktiges Ordförande att inkalla erforderligt antal suppleanter. * § 52. Fullmäktige äro förbundne att vid JRiksgäldslcontorets förvaltning ställa sig till efterrättelse ej mindre rikets grundlagar än äfven detta reglemente samt öfriga rörande Riksgäldskontor gällande föreskrifter; börande Fullmäktige doldt och förtegadt hålla hvad vid Kontorets förvaltning förefaller, som tyst vara bör. § 53. Blir Fullmäktig ledamot af Statsrådet eller kommer i den författning, att han, jemlik! något af mom. a, b, c, d och e uti 26 § Riksdagsordningen, icke må såsom riksdagsman godkännas, skall han genast frånträda fullmäktig s-befattningen, och suppleant inträda i hans ställe. § 54. Jemte noggrant iakttagande af hvad i afseende på förvaltningen af Riksgäldskontor och dit anslagna medel är stadgadt, åligger Fullmäktige att omsorgsfullt vårda och befrämja detta verks rätt, säkerhet och förmån samt för öfrigt vidtaga alla på Fullmäktige ankommande åtgärder i och för verkställigheten af de i sådant afseende meddelade beslut samt Fullmäktige gifna uppdrag. § 55. Fullmäktige utse inom sig två Deputerade, hvilka väljas vid slutet af hvarje qvartal; och verkställas berörda val, dervid förut varande Deputerade kunna omväljas, på sätt sista punkten af § 64 innehåller. Fn af dessa Deputerade utöfvar närmaste tillsyn öfver det sätt, hvarpå tjenstemännen fullgöra sina åligganden, och tillser, att Fullmäktiges beslut varda i behörig tid och ordning verkstälda. Han eger att under tiden mellan Fullmäktiges sammanträden meddela nödiga föreskrifter samt att för sjukdoms- eller annat laga förfall eller för enskilda angelägenheters besörjande bevilja tjenstemännen, äfvensom vaktbetjente, tjenstledighet under högst fjorton dagar, äfvensom meddela föreskrift om tjenstens uppehållande intill Fullmäktiges nästa ordinarie samman - 29 träde. lian utöfvar jemväl beträffande vården af Kontorets värdepapper det uppdrag, tjenstgöringsordningen i sådant afseende innehåller. I öfrigt skola Deputerade ombesörja lånemedels indragning, verkställa de för Kiksgäldskontorets räkning erforderliga utländska liqvider, anordna medel till vissa af Fullmäktige beslutade eller eljest ovilkorligen bestämda utbetalningar med mera, allt i öfverensstämmelse med de beslut och föreskrifter, som Fullmäktige meddela; egande Deputerade att sig emellan närmare fördela dessa dem gemensamt tillhörande göromål. Vid hvarje sammankomst böra Deputerade redogöra för sina åtgärder under den efter Fullmäktiges näst föregående sammankomst förflutna tid. I förhållande till beskaffenheten och omfånget af ofvan omförmälda och de öfriga uppdrag och göromål, som varda af Fullmäktige åt Deputerad uppdragna, ega Fullmäktige för Deputerade bestämma lämpliga arfvoden. Fullmäktige må vara obetaget att, om sådant finnes behöfligt för lånetransaktioner, utse ombud för bedrifvande af dervid erforderliga underhandlingar. § 56. Befallningar, som af någon annan än Riksdagen meddelas angående användandet af jRiksgäldskontor ets tillgångar eller förvaltandet af samma verk, få icke af Fullmäktige åtlydas och efterkommas; varande Fullmäktige, för sina åtgärder i denna egenskap, Riksdagen eller dess Statsutskott och Revisorer allena redo skyldige samt kunna icke för sitt förhållande till ansvar ställas, utan i laga ordning och till följd af Riksdagens eller dess Revisorers beslut, eller, mellan riksdagar och revisioner, genom justitieombudsmannen. § 57. Till ledning vid pröfningen och afgörandet af förekommande ärenden, för hvilkas behandling antingen icke några eller mindre tillämpliga och bestämda föreskrifter blifvit meddelade, ega Fullmäktige att af Bevisorerne begära råd och yttranden. 30 Angående Fullmäktiges sammankomster. § 58. Fullmäktige sammanträda eu gång i hvarje vecka å tid, som af dem bestämmes. Derjemte böra, då ärendenas beskaffenhet och oafbrutna gång sådant fordra, särskilda sammankomster hållas å tid, som Ordföranden bestämmer. Vid hvarje sammankomst skall protokoll föras. § 59. Med undantag af de enligt § 55 åt vissa Deputerade uppdragna bestyr och åligganden böra alla Fullmäktiges behandling tillhörande mål inför Fullmäktige vid deras sammankomster föredragas och få endast der afgöras. § 60. Åstundar Fullmäktig att under längre eller kortare tid från staden afresa, bör han sådant förut vid sammankomst eller hos Ordföranden anmäla samt då tillika uppgifva tiden för sin frånvaro. § 61. År Fullmäktig, som icke, på sätt i näst ofvanstående paragraf föreskrifves, till erhållande af ledighet sig anmält, genom opasslighet eller enskilda angelägenheter hindrad att sammankomst bevista, bör han sitt förfall hvarje gång tillkännagifva. § 62. Vid sammankomst skola minst fem Fullmäktige vara tillstädes; dock må ärenden, som ej tåla uppskof, afgöras af allenast fyra Fullmäktige, derest de äro om besluten ense. Frågor om låns upptagande, de i Regeringsformen omförmälda kreditivs utbetalning eller andra ärenden af mera allmän vigt få icke afgöras, ej heller tjenster tillsättas eller pensioner beviljas, så vida icke minst fem Fullmäktige äro närvarande, 31 § 63. Fullmäktige vare ej tillåtet att företaga någon öfverläggning i närvaro af Konungens ombud, i fall det, utan att af Fullmäktige derom vara anmodadt, skulle vid deras sammankomst sig infinna. § 64. Yppas under Fullmäktiges öfverläggningar skiljaktighet i meningarne, böra samtlige närvarande Fullmäktige till protokollet afgifva sina röster, hvilka per capita beräknas. Derest flere skiljaktiga meningar yttras, böra de sins emellan närmast öfverensstämmande, så vidt möjligt är, sammanjemkas. Då ett lika antal röster utfaller för hvardera meningen, är Ordförandens röst afgörande. Den vid sammankomst närvarande Fullmäktig, som sin röst ej särskilt afgifver, eller, efter börjad öfverläggning om ett föredraget ämne, sig aflägsnat, anses hafva det då fattade beslutet biträdt. Sluten omröstning må endast företagas vid val till sådana befattningar, dertill någon bland Fullmäktige kan utses. § 65. Öfver Fullmäktiges beslut i mål, som röra Riksgäldskontorets tjensteman eller andra enskilda personer, eger den eller de, på hvilkas rätt och bästa dessa beslut kunna inverka, att hos Revisorerne eller Statsutskottet anföra besvär; dervid klaganden dock, så vida besvären skola till pröfning upptagas, bör inom trettio dagar efter bevisligen erhållen del af det meddelade beslutet sitt missnöje deremot hos Fullmäktige skriftligen anmäla; hvarjemte det, vid enahanda äfventyr, åligger honom att senast en månad före Revisorernes näst förestående sammankomst eller riksdagens början, derest revision dessförinnan icke inträffar, sina besvär ingifva till Fullmäktige, af hvilka desamma, jemte utlåtande deröfver, till Revisorerne eller Statsutskottet öfverlemnas. Besvär öfver Fullmäktiges nyss före eller under Riksdagens eller Revisorernes sammanvaro i dylika mål meddelade beslut böra inom fjorton dagar efter delfåendet, den dagen likväl oräknad, omedelbarligen af vederbörande till Statsutskottet eller Revisorerne inlemnas. 32 Angående Fullmäktige tillhörande särskilda åligganden och uppdrag. § 66. Fullmäktige skola minst en gång hvarje år granska Kassörens och Kamrerarens anteckningsböcker jemte Ombudsmannens diarium samt genomgå och inventera de under Kassörens och Kamrerarens vård befintliga låne- och säkerhetsmed flere handlingar. § 67. En gång hvarje år böra Fullmäktige anställa besigtning å det till lokal för Riksgäldskontor et anvisade hus samt detta verks inventarier. Likaledes bör besigtning årligen af Fullmäktige anställas å Riksdagens hus, hvilket jemväl står under deras vård och inseende. Dessutom har Riksdagen uppdragit åt Fullmäktige att låta tillse, det icke allenast värde å de inom Riksdagens hus befintliga möbler och andra inventarier finnes uti inventarieförteckningen upptaget, utan ock att inköpspris på de möbler och inventarier, som hädanefter anskaffas, uti inventarieförteckningen utsattes, jemte tiden, då inköpet egt rum, äfvensom att, vid skeende kasseringar af obrukbara eller obehöfliga inventarier, desamma varda utur inventarieförteckningen afförda, med anteckning af det pris, hvartill desamma vid möjligen skeende försäljning blifvit föryttrade. § 68. Under de tider, då Riksdagen icke är församlad, må lediga rum och lägenheter inom Riksdagens hus af Fullmäktige hyresfritt upplåtas för tillfälligt begagnande ej allenast af de komitéer och revisioner, som kunna varda af Kong!. Maj:t sammankallade och för hvilkas sammanträden erforderliga lokaler inom kronans hus här i hufvudstaden icke finnas att tillgå, utan äfven af allmänna embetsmyndigheter, som antingen af särskild anledning icke kunna för någon tid begagna åt dem anvisade embetsrum eller också sakna egen lokal, äfvensom förandra, allmänt gagn afseende ändamål; egande Fullmäktige vid hvarje sådan upplåtelse föreskrifva de vilkor, som Fullmäktige för de upplåtna rummens samt möblernas och inventariernas noggranna och omsorgsfulla vårdande finna nödvändiga. Dylik upplåtelse bör alltid upphöra så tidigt före Riksdagens sammankomst, att rummen och inventarierna derförinnan kunna vara försatta i ordnadt och fullständigt skick samt, om så erfordras, reparerade. 33 § 69. Sedan Riksdagen dels år 1884 beslutat att bilda en fond för nytt riksdagshus dels af de vid statsregleringarne för åren 1885, 188G och 1887 tillgängliga medel till denna fond afsatt sammanlagdt 2,384,500 kronor och dels åt Riksgäldskontor uppdragit att för fondens räkning förränta dessa till Riksgäldskontor öfverlemnade, fonden tillhörande medel, har innevarande års Riksdag beslutat att till fonden afsätta ytterligare 200,000 kronor, som böra under år 1888 af Statskontoret till Riksgäldskontor öfverlemnas och af Riksgäldskontor för fondens räkning förräntas. § 70. Riksdagen har sistlidne år åt Fullmäktige uppdragit att å Riksdagens vägnar mottaga och på lämpligt sätt förvara de lyster och medaljonger af nuvarande eller förutvarande ledamöter af Riksdagen, hvilka blifvit af skulptören Sven Andersson såsom gåfva till Riksdagen erbjudna. § 71. Då Revisorerne öfver stats-, banko- och riksgäldsverken sammanträda, skola Fullmäktige till dem afgifva berättelse om Riksgäldskontor ds ställning och förvaltning under den tid, som Revisorernes granskning kommer att omfatta. Dessutom skola Fullmäktige vid nästa riksdags början till Riksdagen afgifva och till Stats-Utskottet aflemna berättelse för hela den tid, som förflutit sedan Fullmäktiges berättelse till nuvarande Riksdag afgafs. § 72. Efter hvarje revisions slut skola Fullmäktige, på sätt de för Revisorerne utfärdade instruktioner innehålla, föranstalta om tryckning och utdelning med allmänna tidningarne af Revisorernes angående stats- och riksgäldsverken afgiftia och Fullmäktige tillstälda berättelser jemte dertill hörande förklaringar, hvilka handlingar äfven genom Fullmäktiges försorg böra till näst derefter sammanträdande Revisorer och Riksdag öfverlemnas. § 73. Före nästkommande riksdags början böra Fullmäktige: a) föranstalta om upphandling af det för tryckningen af Riksdagens protokoll med dertill hörande bihang under samma riksdag erforderliga papper och, med Bill. till Riksd. Prof. 1887. B. 10 Sand. 1 Afd. 2 Band. 5 (Riksg.-kontorets reglemente.) 34 behörigt iakttagande af de i sådant afseende meddelade föreskrifter, låta upprätta kontrakt angående verkställighet af så väl protokollets som bihangets tryckning; b) upprätta kontrakt om tillhandahållande, under riksdagens lopp, af de skrifmaterialier och öfriga effekter, som för Riksdagens behof kunde erfordras; c) låta komplettera och iståndsätta inventariepersedlarne i Riksdagens hus. Vid verkställigheten häraf iakttages, att anbud, genom kungörelser i allmänna tidningarne, infordras af dem, som kunna vara hugade att tillhandahålla och leverera berörda effekter eller besörja omförmälda trycknings- med flere arbeten. För Öfrigt ega Fullmäktige att utse någon bland Riksgäldskontorets tjensteman, som bör ej allenast före och under riksdagen mottaga, vårda och efter vederbörliga reqvisitioner utlemna de upphandlade effekterna samt ombesörja de under riksdagens fortgång ifrågakommande ytterligare uppköp, äfvensom erforderliga reparationer å inventariepersedlarne, utan ock vid hvarje kalenderårs slut upprätta och afgifva fullständig redovisning för alla dessa af honom mottagna effekter. § 74. Som, enligt de af Kongl. Maj:t för Strönisholms nya kanalbolag den 27 Mars 1863 faststälda regler, kanaldirektionens förvaltning och kanalverkets räkenskaper skola hvartannat år granskas utaf två revisorer, af livilka den ene bör utses af Fullmäktige i Riksgäldskontor, så skola Fullmäktige för hvarje revision välja eu person att uti berörda revisionsförrättning deltaga. Jemväl skola Fullmäktige, i enlighet med de af Kongl. Maj:t för Dalslands kanalaktiebolag den 7 April 1865 och för Kinda kanals aktiebolag den 4 September 1S74 i nåder faststälda bolagsordningar, årligen utse en revisor att granska hvardera af dessa bolags förvaltning och räkenskaper. § 75. Då de bolag, som för jernvägsanläggningars idförande från Riksgäldskontor utbekommit beviljade låneunderstöd, uti sina med Ivongl. Maj:t och kronan afslutade kontrakt medgifvit staten att genom ombud, som Kongl. Maj:t utser, deltaga i de årliga revisionerna af bolagets förvaltning och räkenskaper, samt berättelserna om dessa revisioner skola till Kongl. Civildepartementet insändas, böra Fullmäktige efter erhållen del af dessa berättelser taga under öfvervägande, huru vida några åtgärder erfordras för bevarande af Riksgäldskontorets rätt och säkerhet för de utgifna lånens fortsatta liqviderande. Uti Allmänna hypoteksbankens styrelse bör en ledamot, soni skall vara vice ordförande, utses af Fullmäktige i Riksgäldskontoret. Likaså utses af Fullmäktige till deltagande i den årliga revisionen af Hypoteksbankens förvaltning och räkenskaper en revisor, som vid revisionen förer ordet. Dessutom böra Fullmäktige utse ett ombud vid den allmänna ordinarie sammankomst, som mellan Hypoteksbankens delegare skall ega rum hvarje år efter afslutad revision. Fullmäktige i Riksgäldskontoret skola bland sig utse en ledamot i Postsparbankens styrelse. I enlighet med Kongl. Maj:ts nådiga kungörelse den 9 September 1881 angående förnyadt reglemente och bolagsordning för aktiebolaget sågverksegarnes garantiförening skola Fullmäktige, för granskning af nämnda bolags räkenskaper och förvaltning, utse en revisor, som är ordförande i revisionen; äfvensom Fullmäktige skola utse ett ombud att innehafva en af nycklarne till den kassakista, hvari de såsom garantifond för bolaget utfärdade statsobligationer förvaras. Riksdagen har år 1881 åt Fullmäktige i Riksgäldskontoret uppdragit att låta genom lämplig person, enligt af Fullmäktige faststäldt formulär och med iakttagande af de föreskrifter i öfrigt, Fullmäktige kunna finna skäl meddela, utarbeta samt att öfvervaka upprättandet af ett alfabetiskt ordnadt sakregister till Pikets Ständers protokoll med bihang för tiden från och med år 1809 till och med år 1866, börande dels detta register, så vidt sådant med hänsyn till anordningen af de tryckta riksdagshandlingarne låter sig göra, blifva gemensamt för alla de ifrågavarande riksdagarne och omfatta hänvisningar till samtliga riksdagshandlingar med undantag af do protokollsutdrag, som blifvit öfverlemnade från det ena ståndet till det andra, dels ock de i registret intagna sakrubriker vara så specifika, att registret lemnar lätt och tydlig vägledning och tillika angifver de särskilda ärenden, som i samma Kongl. proposition eller utlåtande må förekomma. Efter det sistlidna års Riksdag bemyndigat Fullmäktige att, för fortsättande af nämnda arbete, för år 1887 af förslagsanslaget till riksdagskostnader använda fem tusen kronor, har innevarande års Riksdag bemyndigat Fullmäktige att, för § 77. § 78. 79. 36 arbetets vidare fortsättande, af samma förslagsanslag för nästkommande år använda ytterligare fem tusen kronor. § 80. Öfverinseendet öfver Riksdagens bibliotek, för hvilket stadgar blifvit af 1882 års Riksdag faststälda, tillkommer Fullmäktige i Riksgäldskontoret; och skola Fullmäktige bland sig utse en inspektor för utöfvande af den närmaste tillsynen öfver biblioteket. § 81. Gemensamt med Fullmäktige i Riksbanken skola Riksgäldskontorets Fullmäktige: a) afgifva sitt underdåniga yttrande och råd till Kongl. Maj:t i fråga om den ort, der Riksdag bör samlas, i de fall, då fiendens framträngande eller pest eller andra lika vigtiga hinder göra Riksdags hållande i hufvudstaden omöjligt eller för Riksdagens frihet och säkerhet vådligt (50 § Regeringsformen); b) efter stadgade grunder uppgöra och utfärda ny Bevillningsförordning, i den händelse att vid riksdags slut bevillningens hela belopp är bestämdt, men Kamrarne icke hunnit om fördelningen deraf blifva ense (109 § Regeringsformen); c) uti justitieombudsmansembetet genast insätta den man, som blifvit utsedd till efterträdare åt justitieombudsmannen, i fäll denne mellan riksdagarne afsäger sig det erhållna förtroendet eller med döden afgår, äfvensom utvälja annan behörig man i stället för justitieombudsmannens utsedde efterträdare, derest äfven han mellan riksdagarne afsäger sig förtroendet, eller i justitieombudsmansembetet insattes eller med döden afgår (98 § Regeringsformen); d) för framtida uppsigten och kontrollen öfver Göta kanals vidmakthållande utse och välja ej mindre eu person för att såsom ledamot å Bankens och Riksgäldskontorets vägnar inträda i direktionen öfver nämnda kanal, än ock ett ombud att å samma verks vägnar deltaga i revisionerna af kanalens räkenskaper; skolande valet till ledamot i direktionen förnyas hvarje år, och till ombud vid revisionerna före desammas början; dock må förut härtill utsedde personer kunna återväljas. Vid Fullmäktiges i Banken och Riksgäldskontoret gemensamma sammanträden höra, så vidt beslut skall kunna fattas, fem af Fullmäktige i hvardera verket varat tillstädes. § 82. Vid de tillfällen, då riksdagsmäns fvälmakter granskas af chefen för Justitiedepartementet eller den person, Konungen i hans ställe förordnat, skola tre bland Fullmäktige i Riksgäldskontoret vara tillstädes. 37 § 83. För den händelse, att Kongl. Maj:t förordnar om upphörande af de enskilda■ bankernas rätt att utgifva egna banksedlar å tio kronor, ega Fullmäktige att på det sätt och uppå de vilkor i afseende å räntegodtgörelse, återbetalningsskyldighet m. in., som med Fullmäktige i Riksbanken aftalas, tillhandahålla Riksbanken svenska statens obligationer eller deremot svarande valuta i guld intill ett belopp af högst sju millioner kronor. Angående betjeningen vid Riksgäldskontor^. § 84. De å Riksgäldskontorets aflöningsstat uppförde tjenstemän äro följande: en sekreterare och ombudsman-, eu kassör; en kamrerare; en revisor; en kassabokhållare; en låncbokhållare; en registrator och kanslist; samt en kammarskrifvare. § 85. Vaktbetjeningen utgöres af: en förste vaktmästare; och tre vaktmästare. Angående lediga tjensters bestridande och tillsättande. § 86. Den ordinarie tjensteman eller vaktmästare, som förordnas att i anseende till sjukdoms- eller annat laga förfall, eller, vid inträffad ledighet, under auslagstiden förrätta annan tjenst än den han sjelf innehar, är, med undantag af det i § 91 38 förutsatta fall, i allmänhet icke berättigad att derför erhålla särskild aflöning; dock ankommer på Fullmäktige tillerkänna innehafvaren deraf ett efter omständigheterna lämpadt arfvode, uppgående till högst halfva beloppet af skilnaden mellan hans förut åtnjutande aflöning och löneförmånerna för den tjenst han blifva förordnad att bestrida. Extra ordinarie tjensteman, som vid dylikt tillfälle, på grund af vederbörligt förordnande, förrättat ordinarie tjenstebefattning, åtnjuter under den tid, denna tjenstgöring fortfar, den för lägsta tjenstegraden bestämda lön. Vid enahanda förhållande tillgodonjuter jemväl extra ordinarie valdmästare, hvilken bestridt vaktmästaregöromål, samma aflöning, som för den förrättade sysslan är i staten anslagen. Vid inträffad ledighet af sådan tjenst, som bör återbesättas, skall, efter afdrag af hvad för tjenstens bestridande måst utbetalas, den lönebesparing, hvilken uppkommer, intill dess, efter ansökningstidens förlopp, någon i nedan stadgad ordning blifvit förordnad att förrätta samma tjenst, tillfalla Enke- och Pupillkassan vid Riksgäldskontoret; kommande nämnda kassas rätt till dylik lönebesparing att upphöra, så snart konstitutorial å tjensten blifvit af Fullmäktige utfärdadt. § 87. Då tjensteman eller vaktmästare för enskilda angelägenheters besörjande erhållit tjenstledighet, bör han sjelf vidkännas kostnaden för tjenstens förrättande under den tid tjenstledigheten fortfar. § 88. Innan ledig tjenst af Fullmäktige återbesättes, skall sådant jemte de med samma tjenst förenade löneförmåner, äfvensom tiden, inom hvilken sökande ega att sig anmäla, tillkännagifvas medelst anslag å vanliga ställen inom Riksgäldskontoret. Ansökningstiden bestämmes till minst fjorton dagar från anslagets utfärdande, dock beror af Fullmäktige att utsätta ny ansökningstid, derest, inom den först bestämda tiden, någon till tjenstens erhållande fullt skicklig och lämplig sökande sig icke anmält. § 89. För att kunna antagas till tjensteman vid Riksgäldskontoret fordras att hafva undergått godkänd afgångsexamen från högre elementarläroverk; dock böra de tjenstemän, som anställas vid Fullmäktiges kansli, hafva aflagt den akademiska examen, som fordras för att vinna inträde i Konungens Kansli eller i rättegångs - 39 verken; äfvensom den, hvilken befordras till ombudsmannasysslan, bör hafva fullgjort hvad författningarne föreskrifva i afseende på dem, som i domarevärf må begagnas. § 90. Vid lediga tjensters tillsättande utnämnes bland kompetente sökande den som Fullmäktige, med afseende å verkets fördel samt vigten och ansvarigheten af de särskilda befattningarne, finna till den lediga tjensten mest skicklig och passande; dock ega Fullmäktige att, der de så lämpligt finna, tillsätta lediga tjenster endast med konstitutorial; hvarvid den tjensteman, som sådant konstitutorial erhåller, under den tid lian tjensten innehafver, eger åtnjuta de lönevilkor, aflöningsstaten för tjensten bestämmer. Angående behandlingen af frågor rörande tjensteförsummelser in. in. § 91. Om någon Riksgäldskontorets tjensteman vid mindre förseelser i tjensten ej låtit sig rätta af vederbörandes tillsägelser och varningar eller blifvit beträdd med vårdslöshet eller försummelse i sin tjenstgöring, eller ock i allmänna lefvernet ådagalagt ett mindre värdigt uppförande, bör lian inför Fullmäktige tillrättavisas och varnas. I händelse den, som på detta sätt undergått första varningsgraden, ej deraf låter sig rätta, ega Fullmäktige att, med afseende å förekommande omständigheter, på längre eller kortare tid suspendera honom från dess innehafvande tjenst, med förlust af hela eller halfva lönen, hvilken under tiden må i ersättning för tjenstens förrättande användas. § 92. Derest tjensteman, hvilken förut blifvit för tjensteförsummelse eller annat förhållande suspenderad, å nyo gör sig skyldig till dylik förseelse, ankommer på Fullmäktige att, efter förseelsens beskaffenhet, antingen ytterligare suspendera honom eller helt och hållet skilja honom från dess vid detta verk innehafvande tjenst och lön. Likaledes heror på Fullmäktiges särskilda pröfning, huruvida tjensteman, som blifvit nödsakad till borgenärer afträda sin egendom, må vidare bibehålla och utöfva sin beställning. 40 § 93. Tjensteman, som begått ärerörigt brott eller annan förseelse i eller utom tjensten af den svåra beskaffenhet, att verkets trygghet eller anseende fordrar hans entledigande, har derigenom gjort sig förlustig sin innehafvande tjenst, § 94. Om någon af vaktbetjeningen i sin tjenst varit försumlig, eller under tjenstgöring af starka drycker öfverlastad, eller eljest på ett tadelvärdt sätt sig förhållit, må han, efter sig företeende omständigheter, antingen af Fullmäktiges Deputerade erhålla föreställning eller genast hos Fullmäktige anmälas till suspension eller entledigande. § 95. Innan tjensteman eller vaktmästare varder suspenderad eller skild från tjensten, bör hans skriftliga förklaring öfver hvad emot honom förekommit infordras. Fullmäktiges beslut, hvarigenom tjensteman suspenderas eller för alltid skiljes från tjensten, bör, jemte hänvisning för besvärs anförande, honom skriftligen meddelas. Tjenst, som, till följd af sådant beslut, blir ledig, får, derest den afsatte tjenstemannen inom föreskrifven tid anmält sig ämna samma beslut öfverklaga, icke återbesättas förr, än besvären blifvit af Statsutskottet eller Revisorerne afgjorda eller den bestämda tiden för besvärens fullföljande försuttits; kommande dock den, som emellertid förordnas till tjenstens bestridande, att de med densamma förenade löneförmåner åtnjuta. § 96. Extra ordinarie tjensteman eller extra vaktmästare, som utan erhållen tillåtelse eller anmäldt laga förfall från tjenstgöring uteblifvit under trenne efter hvarandra följande månader, eller vid flera tillfällen undandragit sig att lemna äskadt biträde der han blifvit anstäld, anses hafva förverkat sin rätt att i Riksgäldskontoret vidare tjenstgöra. Den extra ordinarie tjensteman eller extra vaktmästare, som under honom uppdragen tjenstgöring sig försumligt eller felaktigt förhållit och, efter att, på sätt i § 91 stadgas, blifvit varnad, sig icke rättat, bör förklaras vara från Riksgäldskontoret skild. För öfrigt anses den extra ordinarie tjensteman eller vaktmästare, som begått ärerörigt brott eller annan förbrytelse af svårare beskaffenhet, vai’a från verket utesluten. 41 Angående pensioneringen af Riksgäldskontorets betjening. § 97. Pensionerna för t jons temännen samt vaMbetjeningen vid Riksgäldskontor bestämmas efter desses vid afskedstagandet innehafvande löner. § 93. Tjensteman eller vaktmästare, som uppnått sjuttio års ålder, eller under femtio år varit i allmän tjenst, är vid afskedstagandet berättigad att erhålla en hela lönen motsvarande pension. Samma pension kan jemväl tillerkännas den tjensteman eller vaktmästare, som fylt sextiofem och i allmän tjenst tillbragt fyratio år, så vida behörigen styrkt är, att han befinner sig i ett sjukligt eller försvagadt tillstånd. § 99. Den tjensteman eller vaktmästare, som, efter att hafva uppnått en ålder af sextio år, anhåller om afsked, må, derest han varit i allmän tjenst omkring fyratio år, komma i åtnjutande af pension till ett belopp, som motsvarar tre fjerdedelar utaf hans senast innehafda lön. Innan tjensteman ellert vaktmästare uppnått sextio lefnads- och omkring fyratio tjenstår, kan, endast i händelse af bevislig oförmåga till vidare tjenstgöring, pension vid afskedstagandet honom tilldelas. I sådant fall lämpas densamma efter tjenståren ensamt på det sätt, att för hvarje dylikt år, som brister i nyss nämnda antal, afdrages en fyrationdedel från ett tre fjerdedelar af lönen motsvarande pensionsbelopp. Men för den, som fylt fyratio tjenstår och sextio lefnadsår, ökas deremot detta pensionsbelopp med en fyrationdedel af lönen för hvarje Överskjutande tjenstår, eller med en sextiondedel af lönen för hvarje lefnadsår, om ett sådant beräkningssätt finnes för afskedssökande mera förmånligt. § 100. Då sådant för göromålens säkra och skyndsamma gång finnes oundgängligen nödigt, kunna Fullmäktige på pensionsstat förflytta tjensteman, som af ohjelpligt sjukdomstillstånd eller afgjord oförmögenhet är förhindrad att vidare gagna verket, oaktadt han sig ej om afsked anmält. I sådant fall ega Fullmäktige att, Bik. till Tiilcsd. Prof. 1S87. B. 10 Sami. 1 Afä. 2 Band. 6 (Riksg.-kontorets reglemente.) 42 efter omständigheterna, antingen tillägga tjenstemannen hela lönen i pension, ehvad de föreskrift^ lefnads- och tjenståren äro uppnådda eller icke, eller ock tillämpa de grunder för pensionens bestämmande, som i näst föregående paragraf äro faststälda. Derest åter vaktmästare förr, än han uppnått den för pensions erhållande bestämda lefnadsålder och tjenstetid, skulle genom sjuklighet eller af annan orsak blifva oförmögen att sina tjensteskyldigheter vidare fullgöra, ega Fullmäktige att, efter noggrann pröfning af de i hvarje fall -förekommande omständigheter och förhållanden, vid hans afskedande tilldela honom en årlig pension, uppgående till högst två tredjedelar af lönen. Några tillförene meddelade och mot det nu utfärdade reglementet stridande staäganden, angående Riksgäldskontorets förvaltning och dermed gemenskap egande ämnen, få icke vidare åberopas och tillämpas. § 101. Gifvet och utfärdadt vid lagtima riksdagen i Stockholm den 9 Juli 1887. På Riksdagens vägnar: För Första K a m m aren För Andra Kammaren: G. Lagerlijelke, Olof Wijk, n. v. Talman. n. v. Talman. 43 Bil. A, Riksgäldskontorets vid 1886 års slut utbalanserade kapitalskulder. Reglemen- tets Tiden, då för- Återstående kapitalskuld dén 31 December 1886. bindelserna biff- Räntefot. vit utfärdade. Årtal. §■ Fonderad skuld. loke fonderad skuld. 1866 5 Skulden för 1860 års pre- mielån mot obligationer å 2,400,000 Thlr Pr. C:t, bok- förda till fem sjettedelar deraf, eller 2,000,000 Thlr 1860 d. i/5 Thlr 597,083 Va 1872 83 Obligationer för 1872 års jernvägslån å 24,000,000 R:dr 1872 d. 3»/a 4 Er. 19,380,200 1875 35 Obligationer för 1875 års 1876 33 jernvägslån å 56,250,000 1878 39 Rmk, deraf till 1886 års 1879 15 slut blifvit utlemnade en 1880 38 första emission å 20,250,000 1881 41 Rmk, en andra emission å 18,000,000 Rmk samt af en tredje emission, å likaledes 18,000,000 Rmk, obligatio- ner å 3,241,800 Rmk 1875 d. 2/8 4 ’/2 % Rulle 39,692,700 44 Eeglemen- Tiden, då för- Återstående kapitalskuld den 31 December 1886. bindelserna blif- Bäntefot. vit utfärdade. loke fonderad skuld. Årtal. §• Fonderad skuld. 1878 39 Obligationer för 1878 års jernvägslån å 1,500,000 £ St. eller 37,650,000 Francs 1878 d. >*/a 4 % £ St. 1,444,290 1880 38 Obligationer för 1880 års Francs 36,251,679 jernvägslån tre emissioner, hvardera å 39,930,000 Kr., motsvarande 2,200,000 £ St., 55,440,000 Francs eller 44,880,000 Kink, eller till- hopa Kr. 119,790,000 mot- svarande £ St. 6,600,000, Francs 166,320,000 eller Kr. 115,325,100 Rmk 134,640,000 O 00 00 r—f 4 % £ St. 6,354,000 fl 1886 42 Obligationer för 1886 års Francs 160,120,800 jernvägslån å 72,000,000 Kr. eller 81,000,000 Rmk, deraf till 1886 års slut blifvit utlemnade obliga- tioner å tillhopa 48,000,000 Kr. eller 54,000,000 Rmk 1886 d. Ve 3 Va % Rmk 129,621,600 Rmk 54,000,000 1866 13 Obligationer, hvilka i an- seende till sin ordalydelse icke kunna uppsägas, eller jl79S d. (1811 d. 30/i2 1866 14 det s. k. gamla lånet Obligationer, utfärdade så- 5 % — Kr. 10,125 som grundfond för Allmänna hypoteksbanken, bokförda inom limen med Runt 8,000,000 R:dr 1861 d. Vt 4 Va % v 45 Reglem en- Tiden, då för- Återstående kapitalskuld 1886. den 31 December tets Räntefot. vit utfärdade. Icke fonderad skuld. Årtal. | §• Fonderad skuld. 1881 16 Obligationer, utfärdade så- som garantifond för aktie- bolaget Sågverksegarnes garantiförening, bokförda inom linien med Kr. 3,000,000.............................. 1881 d. i/n 41/* % __ 1866 15 Ännu icke till inlösen före- tedda Trollhare slussverks lottsedlar å tillhopa 5,000 daler silfvermynt, bokförda inom linien med R:mt 1,250 R:dr, jemte upplupen ränta R:mt 2,286: 88..................... 1750 d. Va 6 % 1866 16 Årliga anslaget till H. M. Konungen 300,000 Rall''(icke kapitaliseradt)..................... 1815 d. 9/n 1866 17 Ränta å H. K. H. Hertigens af Södermanland, seder- mera Konung Carl XIII, hemgiftskapital, bokfördt inom linien medR:mtl50,000 R:dc ..................................... 1778 5 % 1866 18 Innestående fond för Göta . kanals underhållande......... 1833 d. 31/i 5 % — Kr. 140,889 1866 20 Fond för Hjelmare kanals och slussverks underhållande (utgör blott ett depositum af fordringshandlingar)...... _____ ______ __ 1866 21 Dito för Strömsholms kanals dito (dito)............................ — — — — 1882 3 D:o för Södertelje kanals d:o Reglemen tets Årtal. §. 1866 22 1866 25 1869 77 46 Tiden, då för- bindelserna blif- Räntefot. Återstående kapitalskuld den 31 December 1886. vit utfärdade. Fonderad skuld. Icke fonderad skuld. Lappmarks ecklesiastikfonds behållning, bokförd inom linien med Lånt 100,777: 16 Brudgåfvovinsten (kapital- skulden afskrifven'') — — — — Post-assuransfonden (ingår bland Riksgäldskontorets öfriga tillgångar, men med den förbindelse, som § 77 i 1869 års reglemente inne- håller).. - * it Bil. B. Riksgiildskontoréts vid 1886 års slut ntbalanserade kapitalfordringar för de af dess medel utbetalda eller godtgjorda lån. Reglemen- 1 ........... tets Tiden, då lånet utbetalts. Annuitet. Räntefot. Ursprungliga Kapitalaterstod vid 1886 års Årtal. §■ slut. a) Byggnadslån. 1 8G6 39 Lån till staden . Kristine- hamn och Varnums lands- församling, för uppbyggan- de af ny kyrka i Kristine- hamn ............ J18491 (1854) f ,2 % 1 {jemte 1 1 ränta. J 37,500 11,330 » 54 Lån till staden Örebro, för 3 % 33 återuppbyggande af den år 1854 genom eldsvåda för- störda delen af nämnde J1854\ \1855J stad............. 0 % 4 % 375,000 42,729 03 5» 2> Län till staden Jönköping, för återuppbyggande af den år 1854 genom eldsvåda förstörda delen af nämnde stad ......... » » 100,000 50| 1855 5,831 » 55 Lån till staden Eksjö, för återuppbyggande af den under år 1850 nedbrunna • • delen af nämnde stad . . .. 1857 6 o. 7 % 4 o. 41/2 % 200,000 — 21,374 07 » 43 Lån till Skara domkyrka, för densammas reparation 1858 0 % 4 % 25,000 2,828 43 Transport 84,094 G2 '' : 48 Reglemen- tets Tiden, då lånet utbetalts. Annuitet. Räntefot. Ursprungliga beloppet. K apitalåterstod vid 1886 års'' Årtal. §• Transport — — — — — 84,094 62 {1866 43* Lån till Vesterås domkyrka, {1878 3 för densammas reparation 1858 6 % 4 % . 22,500 — 3,914 32 1866 42 Lån till Vallentuna försam- ling i Stockholms län, för ny kyrkas uppbyggande .. 1859 » » 20,000 _ 6,294 18 » 43 Lån till Vesterås domkyrka, för densammas reparation 1860 — — 28,000 — 28,000 — » 36 Lån till staden Jönköping, för uppförande derstädes af ett nytt lärohus för ele- mentarläroverket.................. 1861 5 % 4 % 120,000 80,055 73 1 » 90 Lån till Apotekare-societe- ten, för uppförande af en byggnad åt Farmaceutiska institutet ................... 1862 » » 50,000 30,456 84 » 37 Lån till staden Umeå, för uppförande af byggnader för Umeå läroverk................. 1864 » » 25,000 — 19,042 05 » » Lån till staden Falun, för uppförande af ett nyttläro- verkshus derstädes ......... 1864 » »'' 40,000 30,518 31 » » Lån till staden Sala, för upp- förande af ett nytt läro- verkshus derstädes............ 1865 » » 12,000 9,132 43 » » Lån till staden Halmstad, för uppförande af byggnad för ett fullständigt elementar- läroverk derstädes............... 1866 » » 25,000 — 19,985 77 » » Lån till staden Kalmar, föi Transport — — — —- — 311,494 25 49 Reglemen- ~ tets Tiden, då lånet utbetalts. Annuitet. Räntefot. Ursprungliga Kapitalaterstod vid 1886 års slut. Årtal. § Transport — — _ — — 311,494 25 uppförande af en ny bygg- nad för läroverket derstädes 1866 5 % 4 % 40,000 31,945 73 18G6 1481) Lån till staden Venersborg, för uppförande af en ny byggnad för högre elemen- tarläroverket derstädes 1867, 1868 » » 40,000 32,709 97 » 148*) Lån till staden Yestervik, för uppförande af ny byggnad åt elementarläroverket der- städes 1867, 1868 » V 20,000 16,491 57 » 14 83) Lån till Upsala Domkapitel, för uppförande af ny bygg- nad för högre elementar- läroverket derstädes 1867, 1868 » » 140,000 115,476 56 » 1481) Lån till Karlstads Domka- pitel, för uppförande af ny byggnad för högre elemen- tarläroverket derstädes „ 1868 » » 40,000 33,391 56 » 14 85) Lån till Skara Domkapitel, för förändring och tillbygg- nad af elementarläroverks- byggnaden derstädes ......... 1868, 1869 » » 40,000 70 33,674 1868 47 6) Lån till domkyrkan i Karl- stad, för densammas repa- ration 1869 6 % » 23,500 12,362 15 1866 1487) Lån till staden Kristianstad, för utvidgande af elemen- Transport — — — — 587,546 49 *) Jfr § 16 mom. 3 i 1867 års Reglemente. 2) Jfr § 16 mom. i i 1867 års Reglemente. 3) Jfr § 16 mom. 1 i 1867 års Reglemente. 4) Jfr § 16 mom. 2 i 1867 års Reglemente. 6) Jfr § 27 i 1869 års Reglemente. 6) Jfr § 26 i 1869 års Reglemente. ’) Jfr § 8 i 1873 års Reglemente samt § 6 mom. 3 i 1876 års Reglemente. Bih. till Rilcsd. Prat. 1887. B. jo Sami. 1 Afä. 2 Band. 7 (Riksg.-kontorets reglemente.) 50 Reglemen- tets Tiden, då lånet utbetalts. Annuitet. Räntefot. Ursprungliga beloppet. Kapitalåterstod vid 1886 års Årtal. § Transport — — — — — 587,546 49 tarläroverksbyggnaden der- städes............... 1873, 1875 5 % 4 % 20,000 18,442 19 1874 5 Lån till direktionen för se- minarium för bildande af lärarinnor, för inköp af byggnad åt nämnda semi- narium 1875 » » 59,000 — 51,043 02 1882 17 Lån till föreståndarne för Linköpings domkyrka, för fullbordande af tornbygg- naden å domkyrkan ......... 1883 » 30,000 29,063 52 = 686,095: 22 b) Tomtregleringslån. 1866 57 Lån till staden Eksjö, för ny tomtreglering efter 1856 års eldsvåda......... 1857 6 % » 30,000 5,059 15 142 Lån till staden Karlstad, för reglering af torg, gator och tomter efter 1865 års eldsvåda........... 1867 » » 50,000 28,175 49 1872 32 Lån till staden Strengnäs, för ny tomtreglering efter 1871 års eldsvåda..... 1872 » » 30,000 __ 21,908 18 18771) 7 Lån till staden Strömstad, för ny tomtreglering efter 1876 års eldsvåda..... 1878 » 5 % 50,000 50,000 j 1877 8 Lån till staden Söderhamn, 11878 6 för ny tomtreglering efter 1876 års eldsvåda ..... 1878, 1879 » 200,000 191,379 75 Transport — — — --- — 982,617 79 l) Se vidare § 3 i 1881 års Reglemente. 51 Reglemen tets - Årtal. § (1880 (1881 1866 13 10 71 62 63 84 69 Transport Lån till staden Hudiksvall, för ny tomtreglering efter 1878 och 1879 årens elds j vådor...... ...... = 494,522: 57 c) Län till hamn- och brobyggnader samt äars upprensning. Lån till staden Cimbrishamn, för hamnbyggnaden derstädes .............. Lån till staden Kristianstad, för hamnanläggning vid Åhus .................................... Lån till Torsångs församling, för anläggning af2:ne flottbroar i närheten af Torsångs kyrka, den ena öfver Dalelfven och den andra öfver Lillelfven ................. Lån till staden Karlstad, för anläggning af en hamnbassin invid denna stad samt en kanal derifrån till Ka nikenäset vid Yenern ...... Lån till staden Falkenberg, för hamnbyggnad derstädes Lån till staden Grenna, för byggande af hamn vid denna stad .................................... Transport I — Tiden, då lånet utbetalts. Annuitet. Räntefot. Ursprungliga beloppet. Kapitalåterstod vid 1886 års slut. — — — — 982,617 79 1881, 1882 6 % 5 % 200,000 — 198,000 — 1 1843 5 % 3 % 37,500 _ 1,989 24 1848 » 30,000 — 1,639 48 1859 6 % 4 % 10,000 — 1,660 41 1859 » » 100,000 5,819 24 1859 '' 47,000 — , 2,743 93 1861 » 37,500 — 6,282 91 --- — — 1-- — 1,200,753 52 Reglemen- tets Tiden, då lånet utbetalts. Annuitet. Räntefot. Ursprungliga beloppet. Kapitalåterstod vid 1886 års Årtal. §• Transport — — — — — 1,200,753 - 1866 71 Lån till staden Åmål, för hamnbyggnad vid denna stad 1861 6 % 4 % 8,000 1,922 04 » » Lån till staden Karlstad, för fortsättning af hamn- och kanalanläggningen vid Karl- stad ...................... 1861 » 70,000 11,690 73 » Lån till staden Piteå, för uppmuddring af segelleden mellan Piteå och lastnings- platsen Löfholmen samt an- läggning af en lastbrygga vid nämnde stad 1861 » 26,000 4,328 51! » 86 Lån till arbetsdirektionen, för brobyggnad öfver Ume eif invid staden Umeå ...... 1861 » » 55,000 _ 9,195 71 » 71 Lån till Ronneby köping, för Rottneåns upprensning och fullbordande af den påbör- jade jetéebygguaden vid in- loppet till nämnda å....... 1861 » » 10,000 1,671 22 » 71 Lån till staden Helsingborg, för förbättring och utvidg- ning af dess hamn .......... 1862 » » 230,000 50,592 59 (1877 6 Lån till staden Oskarshamn, (1878 12 för förbättrande af dess hamn.................................... ►—i b—i OO OO CD OO » 5 % 80,000 72,943 64 — 172,479: 65 Transport — — 1,353,097 ,44 53 Reglemen- tets Tiden, då lånet utbetalts. Annuitet. Räntefot. Ursprungliga beloppet. Kapitalåterstod vid 1886 års slut. Årtal. §• Transport — — — — 1,353,097 44 d) Län till kanal- och slussanläggningar. 1866 931) Lån till Dalslands kanalak- tiebolag, för segelleds öpp- nande från Hattefura vid » 94* *)) Venern till sjön Stora Lee 1865,1867 5 % 3 % 800,000 — 598,913 66 » 118 1 Lån till Kinda kanalaktiebo- 143 j lag, för utsträckning af Kin- da båtled medelst kanalise- ring af Stångån från sjön Rengen till Linköpingshamn } 1865 | \1867-187 Oj » » 437,500 — 359,692 05 » 1 48:i) Lån till Dalslands kanalak- tieb olag, för kanal-och sluss- anläggning mellan sjöarne Östra och Vestra Silen på 55 Dalsland ............................ 1868, 1869 1 6 % 4 % 51,200 — 25,258 = 983,864: 26. • Transport — — — — -2,336,961 70 Se vidare § 134 mom. 13 1 1863 års Reglemente. *) Se vidare § 134 mom. 14 i 1863 års Reglemente; § 11 mom. 9 i 1867 års Reglemente; § 33 mom. 9 och § 41 mom. 11 i 1868 års Reglemente; § 24 mom. 11 och § 31 mom. 6 i 1869 års Reglemente. a) Jfr § 11 mom. 8 i 1867 års samt § 24 mom. 10 i 1869 års Reglemente. 54 [ Reglemen- tets Tiden, då lånet utbetalts. Annuitet. Räntefot. Ursprungliga belonnet. Kapitalåterstod vid 1886 års Slut. Årtal. §• . Transport — — --- — 2,336,961 70 e) Län till jernvägs- anläggningar. {1866 75 Lån till Norbergs jernvägs {1878 3 nya aktiebolag, för anlägg- ning af jernväg fr. Kärrgruf- van inom Norbergs bergs- lag till sjön Åmänningen 1852 5 % 4 % 150,000 75,238 20 {1866 75 Lån till dito, för fullbordan- {18 5 5 { {1856J {1878 3 de af samma jernväg.... 3 % 2 % 150,000 — 88,660 84 1866 77 Lån till Gefle—Dala jern- vägsaktiebolag, för anlägg- ning af jernväg mellan stä- derna Falun och Gefle... 1855--1859 6 %l) 2 % 2,400,000 173,600 10 » 76 Lån till Yessman—Barkens . jernvägsaktiebolag, för an- läggning af jernväg mellan sjöarne Norra Barken och Yessman inom Norrbärkes och Grangärdes socknar af Stora Kopparbergs län...... CO l>* xO xO OO OO v—H t—t 5 % 3 % 200,000 28,752 88 » » Lån till Vessman—Barkens jernvägsaktiebolag, för full- bordande af samma jernväg 1858 6 % 4 % 200,000 1,317 78 » 78 Lån till Hudiksvallsjernvägs- aktiebolag, för anläggning af jernväg mellan Hudiks- vall och sjöarne Dellen ... {185 8| {1859/ 5 % » 370,000 — 195,751 54 Transport — — — — — 2,900,283 04 Anm. >) Enligt K. Br. d. 6/a 1872. 55 Reglemen- tets Tiden, då lånet utbetalts. Annuitet. Räntefot. Ursprungliga belonnet. Kapitalåterstod vid 1886 års Slut. Årtal. §■ Transport — — — —- — 2,900,283 04 1866 79 Lån till Borås jernvägsak- tiebolag, för anläggning af jernväg mellan Borås och Herrljunga 1862, 1863 5 % 4 % 1,377,055 24 934,288 26 » 80 Lån till Vexiö—Alfvestads jernvägsaktieboiag, för an- läggning af jernväg mellan Vexiö och Alfvestads station « på Södra stambanan 1864 7 %l) » 434,000 — 292,213 34 » 81 Lån till Köping—Uttersbergs jernvägsaktieboiag, för an- läggning af jernväg från hamnen vid Köping till Ut- tei’sberg med grenbana till sjön Lillsvan |1864( (1865/ » 500,000 40,143 42 3* 80 Lån till Helsingborg—Lands- krona—Eslöfs (Helsingborg —Billeberga, äfven Helsing- borg—Årup) jernvägsaktie- boiag, för anläggning af jernväg mellan Helsingborg och Årup 5 % » 1,100,000 74 1864, 1865 791,645 » » Lån till Kristianstad—Hess- leholms jernvägsaktieboiag, för anläggning af jernväg mellan Kristianstad och Hessleholms station på Sö- dra stambanan .......... 1864, 1865 » » 720,000 500,626 50 Transport — -- — — — 5,459,200 30 i Amu. ’) Enligt Kongl. Maj:ts resolution af d. 11/ia 1885. 56 Reglemen- tets Tiden, då lånet utbetalts. Annuitet. Räntefot. Ursprungliga beloppet. Kapitalåterstod vid 1886 års Slut. Årtal. §• Transport — _ — ___ _ 5,459,200 30 1866 80 Lån till Ystad—Eslöfs jern- vägsaktiebolag, för anlägg- ning af jernväg från Eslöfs station på Södra stamba- nan till Ystad .. 1864—1866 5 % 4 % 2,450,000 1,775,006 62 » » Lån till Landskrona—Eslöfs jernvägsaktiebolag, för an- läggning af jernväg mellan Landskrona och Eslöfs sta- tion på Södra stambanan 1864—1866 » » 1,200,000 864,873 45 » 82 Lån till Uddevalla—Veners- borg—Herrljunga jernvägs- aktiebolag, för anläggning af jernväg från Herrljunga öfver Venersborg till Ud- devalla........ ... 1865—1867 » 3,240,000 2,470,172 21 1871 31 Lån till Karlskrona—Vexiö jernvägsaktiebolag, för an- läggning af jernväg mellan städerna Karlskrona och 11872] Vexiö......... 1873 » *) 4Va % 2,600,000 _ 2,313,309 32 » » Lån till Krylbo—Norbergs (l 874] jernvägsaktiebolag, för an- läggning af jernväg mellan Krylbo och Norberg /l872\ 6 % 5 % 406,000 354,933 76 » » Lån till Upsala—Margrete- ]1873j hills jernvägsaktiebolag, för anläggning af jernväg från Upsala till Gefle .............. 1873 » » 500,000 444,807 17 Transport — — — --- — 13,682,362 83 '') Se § 3 af 1886 års Reglemente. Reglemen- tets Tiden, då lånet utbetalts. Annuitet. Räntefot. Ursprungliga beloppet. Kapitalåterstod vid 1886 års Årtal. §• Transport — — — — — 13,682,362 83 1871 31 Lån till Bergslagernas jern- vägsaktiebolag, för anlägg- ning af jernväg från Lud- vika till Kil, mot skuldför- (18741 bindelse .................... OO CFf 5>/a %'') 5 % 5,000,000 •_ 4,801,180 36 1878 11 Lån till Bergslagernas jern- 118 7 G J vägsaktiebolag, för anlägg- ning af jernväg från Falun till Göteborg, mot obliga- tioner å nominelt G,291,000 Kr., efter 90 %.................. 1878, 1879 » 6,078,240 5,661,900 1876 5 Lån till Vestervik—Åtvida- berg—Bersbojernvägsaktie- bolag, för anläggning af jernväg från Vestervik öfver Jenny, Gamleby och Åtvida- berg till Bersbo, med bi- (18771 1 bana till Storsjön............... {18781 5 %-) 4I/''-> % 1,865,000 — 1,814,018 23 » 5 Lån till Ilultsfred—Vester- 11S 7 9 J viks jernvägsaktiebolag, för anläggning af jernväg mel- lan Ilultsfred och Jenny med bibana till sjön Yxern, sido- spår till Ankarsrum och (18771 hamnspår vid Verkebäck... {1878} » 2) » 1,750,000 — 1,712,768 75 » 5 Lån till Vislanda—Bolmens (1879) jernvägsaktiebolag, för an- läggning af jernväg från Vislanda öfver Ljungby till Jl877( » *) 785,000 772,832 50 sjön Bolmen....................... (1878] Transport — — — 28,445,057 67 !) Se § 3 af 1883 års Reglemente. 2) Se § 3 af 1883 och 1886 års Reglementen. Bill. till MJcsd Prof. 18S7. B. 10 Sami. 1 Afd. 2 Band. (Riksg.-kontorets reglemente,) 8 58 Reglemen- tets Årtal. §- 1876 5 ( » » \ (1879 13} 1876 5 1881 15 » Tiden, då lånet utbetalts. Annuitet. Räntefot. Ursprungliga beloppet. Kapitalåterstod vid 1886 års slut. Transport Lån till Gotlands jernvägsaktiebolag, för anläggning af jernväg från Visby till Hemse kyrka....................... Lån till Södra Dalarnes jernvägsaktiebolag, för anläggning af jernväg från Krylbo station på statens Norra stambana öfver Avesta, He demora och Säter genom Gustafs och Tuna socknai till Borlänge station å Bergslagernas jernvägsak - tiebolags jernväg jemte bi- baua till Bispbergs grufve- fält ................................... 1879) 18 8 01 1881 j Lån till Varberg—Borås 18 S2 J jernvägsaktiebolag för an- läggning af jernväg öfver 18791 Fritsla till Borås............... j 18801 Lån till Lenna—Norrtelje 118 81J jernvägsaktiebolag, för an- läggning af jernväg mellan Lenna station på Upsala— 1883) Lenna jernväg och Norr- 18841 telje 1885 f Lån till Siljans jernvägs- 1 886} aktiebolag, för anläggning Transport — (18771 1878 1879 5 % >) 41/ Öl 100,000 2,375,000 2,600,000 a) 750,000 28,445,057 486,330 67 62 2,350,656 2,573,350 — 746,197 94 —134,601,592148 *) So § 3 af 1883 och 1,886 års Reglementen. a) Hvaraf vid 1886 års slut återstodo ej lyftade Kronor 3,802: 06. 59 Reglemen- tets Tiden, då lånet utbetalts. Annuitet. Räntefot. Ursprungliga beloppet. 1 Kapitalåterstod vid 1886 års Årtal. §• Transport — — 34,601,592 48 af jernväg från Borlänge station å Bergslagernas jernvägsaktiebolags jern- väg till Insjön i Dalarne... 1883 — 86 5 % 4 Va % 950,000 950,000 1881 15 Lån till Skåne—Hallands jernvägsaktiebolag för an- läggning af jernvägar från Helsingborg öfver Engel- holm till Halmstad, från Höganäs till Kattarp och från Kattarp till Åstorp ... 1888 — 86 » 1,500,000 1,500,000 Lån till Ilvetianda—Säfsjö jernvägsaktiebolag, för an- läggning af jernväg från Hvetlanda till Säfsjö sta- tion å statens Södra stam- (1883) bana .................................... 1885 » 300,000 300,000 _ Lån till Finspong—Nors- 118861 holms jernvägsaktiebolag, för anläggning af jernväg från Finspongs station å Pålsboda—Finspongs jern- vägsaktiebolags bana til] Norsholms station å statens Ostra stambana och Nors- holm—Ristens kominunika- tionsaktiebolags bana...... 1883—86 » 500,000 500,000 3> » Lån till Stockholm—Rimbo jernvägsaktiebolag, för an- läggning af jernväg från I T ransport I '' 1 37,851,592 48 60 Reglemen- tets Tiden, då lånet utbetalts. Annuitet. Räntefot. Ursprungli beloppet. Kapitalåterstod vid 1886 års Årtal. §• Transport — — — — 37,851,592 48 Stockholm till Rimbo gäst- gifvaregård ..................... 1883—85 5 % 4 ''/j % a) 500,000 333,333 1881 15 Lån till Kinds härads jern- vägsaktiebolag för anlägg- ning af jernväg mellan Bo- rås och Svenljunga 1884 » b) 500,000 250,000 1884 14 Ytterligare lån till Skåne— Hallands jernvägsaktiebo- lag för anläggning af jern- vägar från Helsingborg öf- ver Eugelholm till Halm- stad, från Höganäs till Katt- arp och från Kattarp till Åstorp ................................. f1885\ (1886/ 795,500 795,500 » 15 Lån till Mellersta Hallands jernvägsaktiebolag för an- läggning af jernväg mellan städerna Halmstad och Varberg .............................. 1885 » c) 1,550,000 1,033,332 = 37,926,795: 78 Summa — — — 40,263,757 48 a) Hvaraf vid 1886 års slut återstodo ej lyftade Kr. 166,667: — b) Hvaraf vid 1886 års slut återstodo ej lyftade Kr. 250,000: — c) Hvaraf vid 1886 års slut ännu återstodo ej lyftade Kr. 516,668: — e - 61 AflÖniiigsstat för lliksgiildskontorets tjensteman och yakt betjening. — Lön. I Tjenstgörings- Summa. j penningar. 1 Sekreterare, som tillika är ombudsman ■1,400 '' 1,600* — 6,000 — l Kassör .................................................. 4,400 — 1,600 — 6,000 — j l Kamrerare.............................................. 4,000 — 1,600 — 5,600 — i 1 Revisor................................................... 2,500 SOO — 3,300 — II Kassabokhållare .................................... 2,500 — 800 — 3,300 — l Lånebokhållare...................................... 2 000 — 800 — 2,800 — 1 Registrator och Kanslist ..................... 1,500 — 900 — 2,400 — l Kammarskrifvare.................................. 1,500 — 600 2,100 — l Förste Vaktmästare ............................. 700 — 100 — 800 — 1 Vaktmästare .......................................... GOD 100 — 700 — 1 Vaktmästare .......................................... 600 I_ | 100 — 700 — 1 Vaktmästare .......................................... 600 100 j-- | 700 1- Summa kronor 25,4001— 9,100 1— 34,400 !- Tillägg: För Revisorn, Bokbill]arne, Registrator» och Kanslisten samt Kammarskrifvaren kan, då de icke innehafva annan tjenstebefattning, lönen efter fem års tjenstgöring inom graden förhöjas med....................................... Kronor 500: — samt för Revisorn och Bokhållarne, efter tio års tjenstgöring inom graden, med ytterligare............................................................... För vaktbetjeningen kan aflöningen efter fem års ordinarie tjenst och derunder ådagalagdt välförhållande höjas, lönen med... » 100: — och tjenstgöringspenningarne med ...................................................... » 100: Vaktbetjeningen åtnjuter fri bostad med nödig vedbrand. Skulle denna förmån komma att för vaktmästarne eller någon af dem upphöra, äro de berättigade att i stället såsom tjenstgöringspenningar uppbära 200 kronor hvar. Vid tillämpningen af denna aflöningsstat iakttages derjemte följande : l:o) Do med hvarje befattning förenade tjenstgöringspenningar få uppbäras endast lör den tid tjenstens innehafvare verkligen tjenstgjort eller åtnjutit semester, men skola för den tid, han eljest varit från tjenstgöringen befriad, utgå till den, * Så länge Sekreteraren innehar fri bostad, utgå tjenstgöringspenningarne med endast 600 kronor; dock så att, vid afdrag i följd af tjenstledighet, detsamma, med tillämpning af de för sådant fall gifna bestämmelser, sker för hela beloppet af tjenstgöringspenningarne från aflöningsbeloppct i dess helhet. 62 som tjenstfri förrättat; dock må Fullmäktige kunna medgifva den tjensteman eller vaktbetjent,. som af sjukdom hindras från bestridande af sin tjenst, att uppbära de för samma tjenst anvisade tjenstgöringsponningar eller någon del deraf. 2:o) För bestridande af tjenstgöringen under semester ega Fullmäktige att anvisa till extra ordinarie tjensteman arfvoden, beräknade efter ett tusen kronor för år. 3:o) Innehafvare af lön enligt förestående stat äro underkastade den vidsträcktare tjenstgöringsskyldighet eller den jemkning i åligganden, som kan varda stadgad, och böra de fullmakter eller konstitutorial, som för Riksgäldskontorets tjensteman utfärdas, innefatta förbehåll om deras skyldighet att åtaga sig de nya eller förändrade göromål, som kunna dem åläggas. Indragningsstat vid Riksgäldskontoret. Kommissarien Herman Husberg ............................................................ 4,400 — 3,000 — 1,500 — 1,500] — 575| — Notarien August Neyber ........................................................................ Kontorsskrifvaren Adolf Wilhelm Sandsjö..................................... Kontorsskrifvaren Axel Adolf Stridsberg . . .............................. Kammardrängen Per Fredrik Ri/dqvist ...................................... Summa kronor 10,975) — Pensionsstat vid Riksgäldskontor. Förre Registratorn och Arkivarien Claes Otto Vougt ........................ 1,417 50 Förre Ombudsmannen Leontius Hallman ............................................. 1,500 — Aflidne Sekreteraren i Riksgäldskontoret Carl Gustaf Stuarts enka Maria Lovisa Stuart, född Koschell ............................................. 800 — Summa kronor 3,717 50 Anmärkning: Ofvanstående pensioner indragas vid innehafvarens frånfälle och äfven dessförinnan, så vida de för pensionernas utgående stadgade vilkor upphöra. Förestående tre stater, nemligen: Aflöningsstaten för Riksgäldskontor, upptagande en summa af............ 34,400: — Indragningsstaten vid dito .......................................................................... 10,975: — Pensionsstaten vid dito ............................................................................... 3,717: 50 äro uppgjorda och faststälda vid lagtima riksdagen i Stockholm den 9 Juli 1887. På Riksdagens vägnar: För Första Kam in a ren: För Andra Kammaren: O. Lagerlbj elite, n. v. Talman. Olof Wijk, n. y. Talman. 04 Fullmäktige i ltiksgäldskoiitoret, välde af 1887 års Riksdag: Ordförande: Öfverstekammarjunkaren, Kommendören med stora korset af Kongl. Maj:ts Nordstjerneorden och Kongl. Vasaorden, Herr Friherre Johan Gustaf Nils Samuel Äkerliielm. Bruksegaren, Kommendören af Kongl. Vasaorden l:a kl., Riddaren af Kongl. Maj:ts Nordstjerneorden, Filosofie Doktorn, Herr Carl Reinhold Polhem ron StocIcenström, vice Ordförande. Statskommissarie^ Kommendören af Kongl. Vasaorden l:a kl., Riddaren af Kongl. Maj:ts Nordstjerneorden, Herr Per Samzelius. Generaldirektören, Kommendören af Kongl. Maj:ts Nordstjerneorden l:a kl., Herr Frans Albert Anderson. Godsegaren, Kommendören af Kongl. Vasaorden l:a kl., Riddaren af Kongl. Maj:ts Nordstjerneorden, Filosofie Doktorn, Herr Friherre Johan Nordenfalk. Justitierådet, Kommendören af Kongl. Maj:ts Nordstjerneorden l:a kl., Herr Anders Victor Abergsson. Bergsbruksidkaren Herr Johan Johansson i Noraskog. Suppleanter: Bruksegaren Herr Johan Christian Niklas Biesert. Öfversten, Riddaren af Kongl. Maj:ts Svärdsorden, Herr Carl Vilhelm Ericson. Grosshandlaren, Filosofie Doktorn, Herr Otto M. Höglund. Revisorer af Stats-, Banko- och Riksgäldsverken vid 1887 års revision: För Första Kammaren: Kaptenen, Riddaren af Ivongl. Maj:ts Nordstjerneorden och af Ivongl. Vasaorden, Ilerr Carl Gustaf Bredberg. Häradshöfdingen, Riddaren af Kong!. Maj:ts Nordstjerneorden, Herr Emil Victor Rudolf Leopold Königsféldt. Kaptenen, Herr Claes Richard Wersäll. f. d. Majoren, Riddaren af Ivongl. Maj:ts Svärdsorden, Herr John Samy Nisser. t. f. Rektorn, Riddaren af Ivongl. Maj:ts Nordstjerneorden, Herr Gustaf Victor Schotte. Bruksegaren, Kommendören af Kongl. Vasaorden l:a kl., Riddaren af Ivongl. Maj:ts Nordstjerneorden, Herr Carl Hammarhjelm. Suppleanter: Rektorn, Riddaren af Kongl. Maj:ts Nordstjerneorden, Herr Frans Wilhelm Däld. Kaptenlöjtnanten, Riddaren af Kongl. Maj:ts Svärdsorden, Herr Grefve Knut Rosse. Vice Häradshöfdingen, Juris kandidaten, Herr Robert Montgomery-Cederliielm. Bill. till Rikscl. Prof. 1887. It. 10 Sami. 1 Afd. 2 Band. (Riksg.-kontorets reglemente.) 9 66 För Andra Kammaren: Riksdagsmannen, » » » f. d. » » Herr Anders Hansson i Solberga. Herr Mårten Dalin. Herr Anders Deter Daniel son. Herr Johan Henrik Gotthard Fredholm. Herr Per Magnus Larsson i Loa. Herr Nils Olsson i Ättersta. Suppleanter: Riksdagsmannen, Herr » Herr » Herr Huns Andersson i Nöbbelöf. Anders Göransson. Carl Persson i Stallerhult. REGISTER öfver 1887 års Reglemente för Riksgäldskontoret. Ackord för riksgäldskontorets fordringar får icke utan Riksdagens samtycke medgifvas ...............Sid. 21. Aflöning för Justitieombudsmannen m. fl......................... » 17. » » Riksdagens biblioteka rie äfvensom för en hos honom anstäld vaktmästare............... » 15. » » riksgäldskontorets tjen stemannapersonal och vaktbetjening ............ » 19. Aflöningar, anslag till........................... a 22. Aflöningsstat för riksgäldskontorets tjensteman och vaktbetjening ................................. v Öl. Afsked för tjensteman och vaktbetjening .......................................... » 41. Allmänna hypoteksbanken ..................... i> 35. Amortissementsfonder .......................... -» 25, 26. Andersson, So., ang. mottagande af åtskilliga af honom såsom gåfva till Riksdagen erbjudna byster och medaljonger af ledamöter af Riks - dagen ........................ » 33. Annuiteter och räntor, anslag till ...... » 22. § 32. § 25. § 23. § 28. § 36. §§ 99, 100. § 76. §§ 41, 46. § 70. § 36. 68 Anslag skall utlärdas angående lediga tjenstår vid riksgäldskontoret Sid. 38. Ansvarsskyldighet, fullmägtiges ............ )> 29. Ansökningstid till lediga tjenster......... » 38. Anteckningsböcker, kassörens och ka mererarens .......... » 32. Arfvode för fullmägtiges deputerade ... j 28. » » fullmägtige och deras ord'' förande.............................. >j 19. )> » Riksdagens revisorers kansli och vaktbetjening...... )j 17. » » förrättande af tjenst i riks gäldskontoret. ................. » 37. Befordringsgrunder vid riksgäldskontoret ............ )> 39. Begrafningshjelp efter obemedladc tjensteman och vakt betjentc .................... » 20. Behållning, skogsplanteringskassans ... » 22. Behållningar, statskontorets.................. » 22. Belöning för extra arbeten .................. v 20 Berg ver kstionden, vilkor för upphörande af........................ » 21. Berättelser, fullmägtiges........................ » 33. » justitieombudsmannens ... » 18. » Riksdagens revisorers ...... » 17, 33''. Besigtning ar å riksgäldskontorets och Riksdagens hus............... » 32. Besvär öfver fullmägtiges beslut ...... » 31, 40. Bevillningsförordning, utfärdande af ny » 36. Bibliotek, Riksdagens ........................... » 15, 36. Bibliotekarie » » 15. Bilianget till Riksdagens protokoll, tryckning af........................ v 33. Brist i statskontorets inkomster lylles » 13. Broche station, angående norra stambanans fortsättning från » 6. B yster och medaljonger af Riksdagens ledamöter, ang. mottagande af åtskilliga, af skulptören Sv. Andersson såsom gåfva till Riksdagen er - § 88. $ 56. § 88. § 66. § 55. § 27. § 24. § 86. § 90. § 30. § 37. § 35. § 29. § 34. § 71. § 26. §§ 24, 72. § 67. §§ 65, 95. § 81. §§ 23, 80. § 23. § 73. § 16- § 5. bjudna ..................... » 33. § 70. Dalslands kanalakticbolag, revision af )) 34. § 74. ..Deputerade, fullmägtiges ..................... » 28. § 55. Diarium, ombudsmannens..................... )) 32. § 66. 69 Domkyrka, Linköpings, ang. anvisande af lån till........................ B Vesterås’, ang. afskrifning Sid. 13. § 15. af återstoden å dess lån Enke- och pupillkassan vid riksgälds- D 5. § 3. kontoret......... Entledigande af tjensteman och vakt- betjente vid riksgälds- )) 20, 37. §§ 31, 86. kontoret ........................ Ersättning för bestridande af lediga X) 39, 40. §§ 92-94. tjenstcr .............................. Expedition, justitieombudsmannens och tryckfrihetskomi- » 37. § 86. tens ................................. Expenser för justitieombudsmannens och tryckfrihetskomiténs B 17. § 25. expeditioner ........................ Extra ordinarie tjensteman och vakt- mästare, deras antagande ......... b b bb deras skiljande från riksgälds- x> 18. § 26. X) 38. § 89. kontoret ............ I) 40. § 96. b b b b gratifikationer åt b b b b åtnjuta ersätt- ning för förrät- tande af ordina- X) 20. I 29. rie tjenst............ Flyttningshjelp för justitieombudsman- X) 37. § 86. nen................................. X) 17. § 25. Fond för nytt riksdagshus .................. b för understödjande af odling af » 33. § 69. sänka trakter........................... X) 12. § 13. Fordringar, Riksgäldskontorets............ b b förteck- X) 4, 5. §§ 3, 4. ning å X) 47—60. _ _ b s. k. statslånefondens...... Fulhnagter för riksgäldskontorets tjcn- 5) 26. § 45. stemän.............................. b granskning af riksdagsmän- X) 39. § 90. nens................................. X) 36. § 82. Fulimägtige i riksgäldskontorct............ X) 64. - - b deras suppleanter ............ b ega att af Riksdagens re- visorer begära råd och ytt- X) 64. randen .............................. X) 29. § 57. Fullrnägtiges ansvarsskyldighet............ X) 29. | 56. b antal för besluts fattande X) SO. § 62. 70 Fullmägtiges arfvoden och resekostnads - ersättningar.................. Sid. 19. S 27. » befattning upphör ......... X) 28. I 53. X) berättelser........................ x> 33. § 71. x> besluts öfverklagande...... X) 31. § 65. X) deputerade........................ B 28. § 55. X) komplettering.................. » 27, 28. §§ 50, 51. D ombud.............................. D 28, 35, 36. 55, 76, 81. » omröstningar ................... X) 31. § 64. X) ordförande och vice ord- förande ........................ )) 27, 64. § 49. X) protokoll........................... X) 30. § 58. X) sammankomster............... » 30, 31. §§ 58—65. » sammanträden gemensamt med fullmägtige i riks- banken........................... B 36. 5 81. X) ställande till ansvar......... )) 29. § 56. X) suppleanter ..................... X) 64 --- )) » deras inträdande X) 27, 28. §$ 50, 51, 53. X) särskilda uppdrag............ X) 32—37. !§ 66—83. X) tjenstledighet .................. X) 30. $ 60. X) åligganden........................ X) 28. $ 54. X) öfverläggningar............... » 31. § 64. Förfall för fullmägtige ........................ X) 30. « 60, 61. Förräntning af riksgäldskontorcts kon- tanta tillgångar och bo- hållningar.......................... X) 25. § 42. Försäljning smedel för mindre krono- lägenheter ... X) 23. § 38. » a kronans hus i städerna ...... X) 21. § 33. Garanti förening, sågverkscgarncs......... X) 35. $ 78. Generalassistanskontoret, f. d., under- stöd för storbhusen efter obemedlade tjensteman m. 11. vid........................ X) 20. § 30. Granskning af kassörens och kamercra- rens anteckningsböcker X) 32. $ 66. J> » ombudsmannens diarium X) 32. § 66. X) » riksdagsmäns fullmagter X) 36. § 82. » » riksgäldskontorcts räKen- skaper........................... X) 26. § 46. Gratifikationer till e. o. tjensteman och vaktbetjente vid riks- gäldskontoret ............... )> 20. § 29. höta kanal, ledamot i styrelsen oeh om- bud vid revisionen utses X) 36. § 81. Göteborgs—Hallands jernvägsaktiebo lag, ang. låneunderstöd åt \ Hallsberg—Motala—Mjölby jernväg, anslag till inköp af Hudiksvall—Näsviken, ang. inköp af jernvägen mellan Hufvudbok, riksgäldskontorets ............ Hus, kronans, i städerna ..................... » Riksdagens.................................... » » lokaler inom, få för vissa ändamål upplåtas .............................. » riksgäldskontorets........................ Hypoteksbanken, allmänna..................... Indragning sstat vid Riksgäldskontoret Inkomster, statskontorets, brist uti, fylles.................................. j> riksgäldskontorets ........... Inlösen af förfallna obligationer och räntekuponger.................. » » s. k. riksgäldssedlar ......... Inspektor öfver Riksdagens bibliotek utses af fullmägtige............ Inventarier i riksgäldskontorets och Riksdagens hus.................. Inventering af låne- och säkerhetshand lingar ................................. Jernväg, Göteborgs—Hallands, ang. låneunderstöd till.............. » Hallsberg—Motala —Mjölby, anslag till inköp af............ » Hudiksvall—Näsvikens, an slag till inköp m. m. af... v Mellersta Hallands, ang. låne - Jernvägsbolag, svenska, lån mot obligationer eller skuldförbindelser, utfärdade af » enskilda, revision af deras förvaltning...... Jernvägsbyggnader, statens, anslag till Jernvågshypoteksfond, angående bildande af en ... Justitieombudsmannen, flyttningshjelp för............... Hd. 12. § 12. 6. § 7. 7. § 8. )) 26. § 46. )) 21. § 33. » 15, 32. §§ 22 67. » 32. § 68. )) 15, 32. §§ 22, 67. )> 35. § 76. 3) 62. — » 13. § 16. » 21—26. §§ 32-45 )) 4. § 2. )) 4. § 2. )) 36. § BO. )) 32, 33. §§ 67, 73. )) 32. § 66. » 12. § 12. » 6. § 7. )) 7. § 8. )■) 12. $ 11. D 8, 10. §§ 9, 10. J) 5. § 4. i> 34. § 75. )) 6, 13. §§ 5, 6, J> 5. § 4. )> 17. § 25 72 Justitieombudsmannens jemte den hos honom anstälda kansli ochvaktbetjenings aflöning ................. » embetsberättelse » embetsresor...... » expedition och dess expenser » insättande i em betet. ................. Kansli- och vaJdbetjening, justitieombudsmannens » » riksgälds kontorets. ..... Kapital fordringar, riksgäldskontorets vid 1886 års slut utbalanserade......... Kapitalskulder, riksgäldskontorets vid 1886 års slut utbalanserade. .......................... Kassaförstärkning åt statskontoret...... Kinda kanalaktiebolag, revision af...... Kompetensvilkor för riksgäldskontorets tjensteman ... Konstitutorial för tjensteman............... K ontorsevpenser..................................... Konvertering af äldre statslån.............. Kreditiv, anvisade på riksgäldskontoret » angående sättet för bestridande af utbetalningar från...... » för infallande krig.................. « » rikets försvar eller andra vigtiga ändamål .............. » » telegrafverkets oförutsedda utgifter........................ » riksgäldskontorets, i riksbanken .................................... Kronolägenheter, mindre, medel som inflyta för försäljning af Kungörelser för infordrande af anbud å tryckning af riksdagsprotokollen m. m............ Kuponger, tillhörande statsobligationer, inlösen af.............................. ify?’Z’0»mf£s-kostnader, angående bestridande af...................... Ledigheter bland fullmägtige .............. Sid. 17. § 25. » 18. § 26. » 18. § 26. >) 18. § 26. 36. § 81. » 17. § 25. T> 37. §§ 84, 85. D 47- 60. — i> 43-46. X) 13, 25. §§ 16, 44 )> 34. § 74. » 38. § 89. i) 39. § 90. » 15. § 22. » 23. § 40. y> 14, 15. §§ 17-20. i> 14. § 19. » 14. § 17. 14. § 18. 15. § 20. » 25. § 43. t> 23. § 38. » 33. § 73. x> 4, 24. §§ 2, 40. 22. ■ § 36. 3> 27. § 50. Linköpings domkyrka, ang. anvisande af lån till......Sid. 13. Liqvid mellan stats- och riksgälds verken. ...................................... » 22, 27. Liqvidations- och amortissementsfonder » 25, 26. Lån, utlemnade mot pant af obligationer eller skuldförbindelser, utfärdade af svenska jernvägsbolag ... » 5. » till Linköpings domkyrka............ » 13. Låne- och säkerhetshandlingar, inventering af » 32. Lånerörelse, riksgäldskontorets ........... » 23, 25. Låneunderstöd åt enskilda jernvägar » 8, 10. » åt Göteborgs-Hallands jern vägsaktiebolag...... » 12. » åt Mellersta Hallands jernvägsaktiebolag...... » 12. Lönebesparing............ » 37. Loneförhöjning, vilkor för åtnjutande af » 19. Löneskilnadsersättning........................... » 37. Mellersta Hallands jernvägsaktiebolag, låneunderstöd till » 12. ilfe‘.?i’ä,:v''<e»’,behöfvan(les undsättning vid » 23. Obligationer, belåning af svenska jern - § 15. §§ 36. 48. §§ 41,'' 46. § 66. §§ 40, 42, 44 §§ 9, 10. § 12. § 86. § 28. § 86. § 11. § 39. vägsbolags........................ » » riksgäldskontorets ........... » » ang. preskriptionstiden för » » svenska statens, skola till ett belopp af högst sju millioner eventuelt tillhandahållas riksbanken... Ombud, Konungens............................... » fullmägtiges ............................ Omröstningar, fullmägtiges .................. Ordförande bland fullmägtige............. » vice » » ................ » » fullmägtiges, utses af full mägtige sjelfve bland sig Papper, upphandling af....................... Pensionering af riksgäldskontorets tjensteman och vakt betjening ..................... )> af Riksdagens bibliote karie och den hos honom anstälde vaktmästare... Pensionsstat vid riksgäldskontoret...... Bill. till Rilcsd. Prof. 1887. B. 5. 3, 24. 3, 25. § 4. §§ 2, 40. §§ 2, 41. 5) 37. § 83. )> 12. § 13. )> 31. § 63. X> 28, 35, 36 §§ 55, 7 » 31. § 64. » 64. - - )> 64. — )> 27. § 49. » 33. § 73. X> 41, 42. §§ 97- X) 15. § 23. 5) 62. 10 Sami. 1 Afd. 2 Band. 100. (Kiksg.-kontorets reglemente.) 74 Postsparbanken, ledamot i styrelsen för, utses af fullmägtige Sid. 35. Preskriptionstid för riksgäldskontorets skulder........................ » 3, 25. Protokoll, fullmägtiges ........................ » 30. » Riksdagens, tryckning af... » 33. » Rikets ständers 1809—1866, ang. upprättande af ett sakregister till.................. » 35. Redovisning af de till riksgäldskonto ret ingående medel....... » 26, 27. » för liqvidations- och amor tissementsfonderna. ....... » 26. Register, till Rikets ständers protokoll * med bihang 1809—1866 ....... » 35. Resekostnadsersättning för Riksdagens revisorer ...... » 17. » för fullmägtige » 19. » för justitieombudsmannen » 18. Revisionsberättelser från enskilda jern vägsbolag. ............. » 34. Revisionskostnader.................................. » 17 22. Revisorer, Riksdagens, vid 1887 års statsrevision........ » 65, 66. » » deras suppleanter » 65, 66. » » råd och yttranden af dem ega fullmägtige att begära » 29. » » traktamenten och resekostnader för » 17. » utses af fullmägtige för granskning af Strömsholms nya m. fl. bolags samt allmänna hypoteksbankens för - valtning................................. » 34, 35. URevisorernes berättelser......................... » 17, 33. Riksbanken, ang. eventuelt tillhandahållande af svenska statens obligationer ............ » 37. Riksdagens bibliotekarie....................... » 15. » hus...................................... » 15, 32. » » lokaler inom, få förvissa ändamål upplåtas » 32. Riksdagsbiblioteket................................. » 15, 36. Riksdagshus, nytt, angående bildande af fond för ........................... » 33. Riks dag skostnader.................................. » 15, 22. § 77. §§ 2, 41. § 58. § 73. § 79. §§ 46—48. § 46. § 79. § 24. § 27. § 26. § 75. § 24, 36. § 57. § 24. §§ 74-76, 78. § 24, 72. § 83. § 23. §§ 22, 67. § 68. §§ 23, SO. § 69. §§ 21, 36. 75 Riksdags- och revisionskostnader m. m. Sid. Riksdagsort, fullmägtiges yttrande derom........................... » Riksdagstrycket...........................•........... » Riksgäldskontorets enke- och pupillkassa » » fordringar för utbetalda lån ................. )> » fullmägtige ............... » » föremål ..................... » » förvaltning ............... » D hufvudbok ................ » » hus ............................ » » inkomster - och sär skilda tillgångar .... » » kapitalfordringar ..... » » kapitalskulder .......... » » kreditiv i riksbanken » » liqvid med statsverket. ........................... » » lånerörelse.................. » » obligationer .............. » » räkenskaper .............. » s » utdrag ur » d skulder ..................... » » styrelse ...!................. » » tjenstemannapersonal » » upplåning ................. » » utbetalningar ............ » » utlåning .................... » » vaktbetjening ........... » Riksgäldssedlar, s. k., inlösen af......... » Räkenskaper, riksgäldskontorets ........ » » » utdrag af » Räntekuponger, inlösen af.................... » Sakreqister till Rikets ständers protokoll. ................ » Sammankomster, fullmägtiges ............. » Sammanträden, » i banken och riksgäldskontoret gemensamma............... » Semester, angående aflöning under...... » Skog splantering skassans behållning...... » Skrifmaterialier för justitieombudsmannens och tryckfrihetskomiténs expedition... » » för Riksdagens behof » Skulder, riksgäldskontorets, preskriptionstid för............................. » 15—20. §§ 21-31. 36. § 81. 33. § 73. 20, 37. §§ 31, 86. 4—6. §§ 3, 4. 64. — 3. § I- 27, 28, 29. « 49, 52, 56. 26. § 46. 15, 32. §§ 22, 67. 21—26. §•§ 32—45. 47—60. — 43—46. — — 25. § 43. 22, 27. §§ 36, 48. 23, 25. § 40, 42, 44, 3, 24. §§ 2, 40. 26. § 46. 27. § 47. O O. § 2- 27—29. '' §5 49—57. 37. § 84. 23, 25. §§ 40, 44. 6—20. §§ 5-31- 25. § 42. 37. § 85. 4. § 2. 26. § 46. 27. § 47. 4. § 2. 35. §§ 79. 30, 31. §§ 58—65. 36. § 81. 61. — 22. § 37. 18. § 26. 33. § 73. 3, 25. §§ 2, 41. # 76 Skulder, riksgäldskontorets, förteckning å.................................Sid. 43—46. Sollefteå, angående anslag för norra stambanans framdragande till » 6. )> ang. norra stambanans fortsättning från ........................ » 6, 13. Stambanan, norra, anslag till .............. » 6, 13. Stat, aflöning»-, för riksgäldskontoret » 61. » indragnings-, » » » 62. » pensions-, » » » 62. Statskontorets behållningar, aflemnas till riksgäldskontoret » 22. » inkomster, brister i, fyllas » 13, 25. Statslån, äldre, konvertering af............ » 23. Statslånefondens, s. k., utestående fordringar. ...................... » 26. Statsobligationer...................................... » 37. Statsverkets liqvid med riksgäldskontoret. ........................................ » 22, 27. Strömsholms nya kanalbolag, revision af dess förvaltning......... » 34. Styrelsen för riksgäldskontoret ........... » 27—29. Suppleanter för fullmägtige................. » 64. » deras inträdande............... » 27, 28. » . för revisorer^....!............ » 65, 66. Suspension af tjensteman och vaktbe tjening. ............................... » 39, 40. Sågverksegarnes garantiförening............ » 35. Telegrafverket, förskott till.................. » 15. Tjensteförsummelser, frågor rörande.... » 39, 40. Tjensteman vid riksgäldskontoret ....... » 37. » » » aflöning för » 19. » » » aflöningsstat för............ » 61. » » » antagande af » 38. » » )) besvärshänvisning för... » 40. » » » entledigande af » 39, 40. » ■ » » pensionering af » 41. » vid justitieombudsmannens expedition........................... » 17. Tjenster, lediga, bestridande och återbesättande af.......................... » 37—39. Tjenstgöring »penning av.......................... » 15, 19, 61. Tjenstledighet för fullmägtige ............. » 30. Tjenstledighet för tjenstemännen och vaktbetjeningen....... » 38. § 5. §§ 6, 14. §§ 5, 6, 14. § 35. § 16, 44. § 40. § 45. § 83. §§ 36, 48. § 74. §§ 49-57. §§ 50, 51, 53. §§ 91, 92, 94, 95. § 78. § 20. §§ 91-96. § 84. § 28. § 89. § 95. §§ 92, 93, 95. §§ 97-100. § 25. §§ 86—90. § 23, 28. § 60. § 87. Traktamenten, Riksdagens revisorers Sid. 17. § 24. Tryck frihetskomiténs expedition och ex- penser................... » 18. § 26. Tryckning af Riksdagens protokoll med dertill hörande bihang.... )> So. § 73. » af revisorernes berättelser » 33. § 72. Tryckningskostnader för justitieombuds- mannens berättelser » 18. § 26. » för Riksdagens re- visorers berättelse )) 17. § 24. Underskrifter, antalet egenhändiga å riksgäldskontorets obli- gationer......................... )) 4. § 2. Understöd för obemediade tjenstemäns sterbhus................................ » 20. § 30. Undsättning smedel vid missväxter....... )) 23. § 39. Uppdrag, fullmägtiges särskilda ......... )) 32—37. §§ 66- -83. Upphandling af papper för tryckning af Riksdagens protokoll » 33. § 73. Upplåning för riksgäldskontorets räk- ning...................................... » 23, 25. §§ 40, 44. Upplåtelse för vissa ändamål af lokaler i Riksdagens hus ............... » 32. § 68. Utbetalningar, åliggande riksgälds- kontor ...................... » 6—20. §§ 5- -31. Utdrag af riksgäldskontorets räken- skaper....................................... 5) 27. § 47. Utlottning slistor rörande de i svenskt mynt förskrifna stats- obligationer................ » 23. § 40. Utlåning, riksgäldskontorets ................ )) 25. § 42. Väkthetjening, justitieombudsmannens )) 17. § 25. » riksgäldskontorets ....... )> 37. § 85. » aflöningsstat för............ D 61. — Väkthet]eningens pensionerande............ )) 41. §§ 97- -100, s tjensteförsummelser... » 40. § 94, 95. » entledigande............... 40. § 94, 95. Vaktmästaren vid Riksdagens bibliotek, aflöning för.................. )> 15. § 23. Varningar för tjensteförsummelser...... )> 39, 40. §§ 91, 94. V ester ås domkyrkas län, ang. afskrifning af återstoden af.................. D 5. § o O. Vilkor för löneförhöjning vid riksgälds- kontor ................................. » 19. § 28. » » att kunna antagas till tjen- steman vid riksgäldskontoret )) 38. § 89. Bill. till RiJcsd. Prat. 18S7. B. 10 Sami. 1 Åfd. 2 Band. (Riksg.-kontorets reglemente.) 78 Vännäs, angående norra stambanans „ framdragande till............... Sid. 6, 13. Alderstillägg........................................... » 15, 17, 61. Öfverlåtelse på viss person af riksgälds kontorets obligationer...... » 3. Öfverläggning ar, fullmägtiges ............. » 31. §§ 6, 14. H 23, 25. § 2. § 64. Stockholm, tryckt hos Å. L. Normans Boktryckeri-Aktiebolag, 1887.