RIK S G Ä L D S - K 0 N T 0 R E T

STOCKHOLM, TRYCKT HOS A. L. NORMANS BOKTRYCKERI-AKTIEBOLAG, 1886. Innehålls-förteckning. Riksgäldskontorets föremål § 1. » skulder § 2. » fordringar för utbetalda lån §§ 3 och 4. » återstående utgifter till följd af beslut vid föregående riksdagar §§ 3—13. » utbetalningar, anvisade vid innevarande riksdag §§ 14—17. Med statsregleringen gemenskap egande utgifter § 18. På Riksgäldskontoret anvisade kreditiv §§ 19—22. Från Riksgäldskontoret utgående riksdags- och revisionskostnader, afiöningar, förvaltningsutgifter in. m. §§ 23—33. Riksgäldskontorets inkomster och tillgångar §§ 34—47. Redovisningen af de till Riksgäldskontoret ingående medel §§ 48—50. Riksgäldskontorets styrelse §§ 51—59. Fullmäktiges sammankomster §§ 60—67. » särskilda åligganden och uppdrag §§ 68—86. Riksgäldskontorets betjening §§ 87 och 88. Lediga tjensters bestridande och tillsättande §§ 89—93. Behandlingen af frågor rörande tjensteförsummelser §§ 94—99. Pensionerandet af Riksgäldskontorets betjening §§ 100—103. Allmänna bestämmelser § 104. i Reglemente för Riksgäldskontoret. § i. Riksgäldskontoret har till föremål: a) att ombesörja liqviden af svenska statens skuld, för hvilken Riksdagen enligt § 66 Regeringsformen ansvarar; b) att verkställa alla de utbetalningar, som af Rikets Ständer eller Riksdagen blifvit å detta verk anvisade; c) att mottaga, förvalta och redovisa alla härtill anslagna tillgångar och inkomster samt hålla uppkommande, till Riksgäldskontoret levererade öfverskott och behållningar Riksdagen till hända; d) att, i saknad af annan tillgång för bestridande af beviljade och å Riksgäldskontoret anvisade utgifter, upplåna dertill oundgängligen erforderliga medel; och e) att utföra alla uppdrag och åligganden, som Riksgäldskontoret för öfrigt af Rikets Ständer eller Riksdagen erhållit. Angående Riksgäldskontor^ skulder. § 2. De af Riksgäldskontoret för upptagna lån utfärdade och förut icke inlösta eller eljest, jemlikt behörig föreskrift, ur räkenskaperna afbörda obligationer, äfvensom de obligationer, hvilka hädanefter varda af detta verk utgifna, böra, så till kapital som upplupna räntor, enligt desammas ordalydelse infrias. Der preskriptionstid i afseende på någon särskild del af Riksgäldskontorets skulder icke blifvit stadgad, komma skulderna, intill dess annorlunda förordnas, att i vederbörlig ordning liqvideras, utan afseende å den tid, inom hvilken fordringar hos enskilde eller hos Kongl. Maj:t och Kronan skola nu eller framdeles göras gällande. Härförutan har Riksdagen medgifvit: a) att till innehafvaren stäld obligation må, då derom hos Fullmäktige göres framställning, på viss namngifven person öfverlåtas, för att endast i dennes hand 4 vara gällande, samt, derest egaren sedermera det önskar, å nyo kunna göras gällande i hvarje innehafvares hand, allt under de vilkor i afseende på behöriga anteckningar å sjelfva obligationen samt i Kontorets räkenskaper, som Fullmäktige ega föreskrifva; b) att Fullmäktige må, när sådant icke för Riksgäldskoutoret medför olägenhet, kunna medgifva omedelbar inlösen i Riksgäldskoutoret af förfallna obligationer och räntekuponger, fastän desamma enligt obligationernas lydelse och stadgandena i lånekontrakten böra å deruti angifna utrikes orter infrias; för hvilket ändamål Fullmäktige må träffa erforderliga överenskommelser med de låneöfvertagare, som kontraktsenligt skola ombesörja denna inlösen: samt c) att, då s. k. riksgäldssedlar i Riksgäldskontor till inlösen företes, Fullmäktige ega att, derest sedlarne befinnas rigtiga, låta desamma med Riksgäldskontorets medel infria. Beträffande antalet egenhändig a underskrifter å Riksgäldskontorets obligationer har Riksdagen föreskrifvit, att obligationer, som komma att af Riksgäldskontor utlemnas, böra vara försedda, då deras valör ej uppgår till 1,000 kronor eller motsvarande belopp i utländskt myntslag, med minst en, då valören utgör 1,000 kronor eller högre belopp till och med 2,000 kronor eller motsvarande belopp i utländskt myntslag, med minst två samt, då valören öfverstiger 2,000 kronor eller motsvarande belopp i utländskt myntslag, med minst tre handskrifna namnteckningar. I afseende på Riksgäldskontorets skulder, om hvilka Kontorets räkenskaper och handlingar lemna fullständig upplysning, och hvilkas belopp vid nästlidna års slut tinuas summariskt uppgifna uti bil. A vid detta reglemente, böra i öfrigt de föreskrifter, som äro intagna uti de vid föregående riksdagar för Riksgäldskontoret utfärdade reglementen, i de delar samma föreskrifter ännu icke blifvit fullgjorda, fortfarande tjena till efterrättelse. Angående Riksgäldskontorets fordringar för de af dess medel utbetalda eller godtgjorda lån. § a. Beträffande Riksgäldskontorets fordringar för meddelade lån, om hvilkas belopp Kontorets böcker och räkenskaper lemna fullständig upplysning och å hvilka, för tiden vid nästlidna års slut, eu förteckning jemväl finnes detta reglemente 5 bifogad (bil B), skola de förbindelser, å hvilka fordringarne sig grunda, jemte föreskrifterna uti äldre reglementen i tillämpliga delar fortfarande tjena till efterrättelse. Innevarande års Riksdag har medgifvit, att de enskilda jernvägs-aUiébolag, hvilka erhållit lån ur de af 1871 och 1876 årens Riksdagar beviljade anslag till låneunderstöd för enskilda jernvägar, må, om de sådant önska och före utgången af innevarande år derom hos Fullmäktige i Riksgäldskontoret göra anmälan, återbetala sin skuld till Riksgäldskontoret på sådant sätt, att anuuiteten, utan rubbning af öfriga för lånet gällande bestämmelser, för tiden från och med nästkommande år beräknas till fem procent å ursprungliga försträckningsbeloppet, af hvilken annuitet först godtgöres ränta efter fyra och eu half för hundra å oguldet kapitalbelopp, och återstoden utgör afbetalning derå; dock under vilkor att de jernvägsaktiebolag, hvilka häraf sig begagna, skola vara underkastade de jemkningar i erhållna koncessionsvilkor eller andra af Kongl. Maj:t för dem gifna bestämmelser, hvilka Kongl. Maj:t, ur statens och det allmännas synpunkt samt för åstadkommande af närmare öfverensstämmelse med de under senare tid gifna koncessioner, må finna skäl att föreskrifva och före den 1 nästkommande December delgifva bolagens styrelser; och har Riksdagen hos Kongl. Maj:t anmält ofvanberörda beslut, med anhållan tillika att Kongl. Maj:t täcktes i de fall, då med anledning af detsamma jemkning i ofvan antydt hänseende af Kongl. Maj:t beslötes, och för den händelse att något bolag skulle hafva vägrat underkasta sig dylik jemkning och i följd deraf ej ega åtnjuta den medgifna annuitetsnedsättningen, före innevarande års slut gifva sådant Fullmäktige i Riksgäldskontoret till känna. § 4'' Riksdagen har år 1879 beslutat: a) att bemyndiga Fullmäktige i Riksgäldskontoret att, i den mån ansökningar derom inkomme, emot förbindelser af allmänna inrättningar, banker och andra med af Kongl. Maj:t faststäld bolagsordning försedda kreditanstalter, mot pant af obligationer eller skuldförbindelser, utfärdade, af svenska jermägsbolag, som före utgången af 1878 undfått koncession, utlemna lån på viss tid, dock ej längre än till slutet af år 1893, och till sammanräknadt belopp af högst tjugutre millioner kronor; b) att medel till ofvannämnda utlåning skulle beredas genom försäljning af återstående osålda obligationer, tillhörande vare sig 1872 års i riksdaler riksmynt förskrifna statslån eller 1875 års i tyska riksmark förskrifna statslån eller 1878 års i pund sterling och francs förskrifna statslån; c) att upplåning enligt nästföregående moment ej finge ega rum annorledes, än i den mån de af ofvannämnda utlåning föranledda utgifter gjorde sådan upplåning nödig; skolande Fullmäktige i öfrigt vid upplåningen tillvägagå på sätt do finna lämpligast och bäst befrämja statens fördel; 6 d) att lånesökande skulle inom den 1 Juni 1880 hos Fullmäktige i Riksgäldskontoret anmäla, ej allenast hvilka jernvägsobligationer eller af jernvägsaktiebolag utfärdade skuldförbindelser de önskade att såsom pant erbjuda, samt beloppet af det sökta lånet, utan ock inom hvilken tid, före utgången af 1893, de ville återbetala det lån, som erhölles; börande i fråga om återbetalningstiden iakttagas, att, der den lånesökandes verksamhet grundade sig på oktroj, meddelad för viss tid, återbetalningstiden ej finge utöfver oktrojtiden utsträckas, dock med rätt för sådan låntagare att, om ny oktroj erhölles, få omsätta lånet till senare, vid lånets beviljande under sådan förutsättning bestämd tid inom utgången afår 1893; e) att lånevilkoren skulle bestämmas sålunda, att staten, jemte fullt betryggande säkerhet för de beviljade lånens återbetalning på utfästa tider samt för behörigt gäldande af den å lånen betingade ränta, erhölle full ersättning för de rånte- och öfriga utgifter, som statens för ifrågavarande ändamål gjorda upplåning medförde; f) att utlåningen skulle af Fullmäktige i Riksgäldskontor verkställas enligt de närmare, här ofvan ej angifna bestämmelser, som, efter det förslag dertill af Fullmäktige afgifvits, af Kongl. Maj:t komine att fastställas; samt g) att de sålunda utlånta medlen efter deras återbetalning till Riksgäldskontor skulle, derest de då ej funnes erforderliga vare sig för fortsättning af stambanebyggnaderna eller för nybyggnader vid statsjernvägarne, användas till påskyndande af amorteringen af statens skuld. Angående Riksgäldskontoret åliggande utbetalningar. l:o. Återstående utgifter till följd af beslut vid föregående riksdagar. § 5. Till fortsättning af arbetena å stambanan mellan Brädet och Sollefteå hat sistlidna års Riksdag för år 1886 anvisat ett anslag af 2,000,000 kronor, som det åligger Riksgäldskontoret att enligt Kongl. Maj:ts disposition utbetala. § 6. Riksdagen har år 1879 till Kongl. Maj:ts förfogande, för att, på sätt och i den ordning, Kongl. Maj:t skulle ega att närmare bestämma, användas till inköp af Hallsberg—Motala—Mjölby jernväg tillika med allt hvad dertill börer, så väl fast som löst, såsom husbyggnader, rörlig materiel, reservdelar till lokomotiv och vagnar, verkstadsinventarier och redskap, telegraf- och signaleringsinrättning, stält ,ett belopp af högst 4,000,000 kronor samt bemyndigat Fullmäktige i Riksgälds - 6 7 kontoret att genom försäljning af då återstående osålda obligationer, tillhörande vare sig 1872 eller 1875 eller 1878 års statslån, anskaffa de härför nödiga medlen, för att i enlighet med Kong!. Maj:ts beslut utbetalas; och åligger det alltså Riksgäldskontoret att tillhandahålla och behörigen utbetala hvad af nämnda anslag ännu ej lyftats. § 7- Riksdagen har 1883 dels medyifvit, att den Söderhamns jernvägsaktiebolag tillhöriga jernväg emellan Söderhamn och sjön Bergvikens östra strand må för statens räkning inköpas och till staten afträdas den 1 November 1885 mot ett kontant penningbelopp af fyrahundratusen kronor och eftergift så väl af hvad vid jernvägens afträdande till staten återstår oguldet af det bolaget beviljade statslån, beräknadt att den 31 Oktober 1885 utgöra 291,763 kronor 51 öre, som ock af bolagets skyldighet att återgälda anläggningskostnaden för bibanan från Kihlafors till sjön Bergvikens strand och att med ångbåt efter nämnda tid trafikera sjön Bergviken emellan Bergviks järnvägsstation, Kihlafors och Landa; dels godkänt de af Söderhamns jernvägsaktiebolag i öfrigt uppstälda vilkor för öfverlåtelse till staten af bolagets jernväg med den ändring blott,, att de af Styrelsen för statens jern vägstrafik i dess underdåniga utlåtande af den 21 December 1882 föreslagna hufvudgrunder för bestämmelser angående forsling på statsbanan af och fraktersättning för affall från Marma och Bergviks sågverk till Stugsundet skola iakttagas; dels gillat de vilkor och förbehåll, som stadsfullmäktige i Söderhamn last vid sitt beslut att, emot ett bidrag af etthundrafemtiotusen kronor, öfverlåta till staten all den mark inom staden från vestra egogränsen till Stugsundet, som för statsbanan och det provisoriska grenspåret till brädgårdarne norr om ån erfordras, med iakttagande endast att ingen inskränkning må göras i det område vid Stugsundet, som finnes å Landtmäteridirektören m. m. L. M. Nordenfelts plankarta med fina röda linier utmärkt och i öfrigt kan blifva för staten behöfligt till upplagsplatser för kol och materialier; dels beslutat, att denna jernväg derefter skall ombyggas till bredspårig och utsträckas å ena sidan från Bergviks station till Kihlafors station å stambanan och å den andra från Söderhamn till Stugsundet, allt i hufvudsaklig öfverensstämmelse med den af Nordenfelt uppgjorda plan samt i den ordning Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen föreslagit; dels öfverlåta åt Kongl. Maj:t att fastställa de närmare vilkor, förbehåll och bestämmelser, som vid aftals träffande med Söderhamns jernvägsaktiebolag och med Söderhamns stad samt vid ofvanberörda jernvägsarbetes utförande må erfordras; dels beviljat det till gäldande af förenämnda köpeskilling och af lösen för i 8 mark inom Söderhamn samt till utförande af ombyggnads-och nybyggnadsarbetena jemte anskaffande af rörlig materiel erforderliga anslag af sammanlagdt tre millioner åttahundrafyratiosju tusen kronor; dels ock slutligen af dessa medel anvisat till utgående: under år 1883 ........................................................................... Kr. 500,000 „ „ 1884 ......................................................................... „ 1,500,000 „ „ 1885 .......................................................................... „ 1,600,000 och „ „ 1886 återstående...................................................... .. 247,000; och åligger det Riksgäldskontoret att tillhandahålla och enligt Kongl. Maj:ts disposition behörigen utbetala de sålunda beviljade belopp, i den män de ännu ej lyftats. § 8. Riksdagen har år 1884 dels medgifva, att Sundsvalls jernvägsaktiebolags jernväg emellan Sundsvall och Torpshammar med all dertill hörande materiel till den myckenhet, som förefans vid 1882 års utgång, finge för statens räkning inköpas att tillträdas den 1 Januari 1885 mot en köpeskilling af tre millioner sexhundrafemtiotusen kronor, hvilken skulle erläggas sålunda, att staten l:o) eftergåfve hvad vid jernvägens afträdande till staten återstode oguldet af det bolaget beviljade statslån, hvilken återstod beräknats att vid 1884 års slut utgöra...................................................................................................... Kr. 1,396,884: 60; 2:o) den 2 Januari 1885, mot erhållande af de utaf bolaget utstälda och i jernvägen intecknade obligationer å tillhopa 600,000 kronor, erlade till bolaget deremot svarande belopp......... „ 600,000: — och 3:o) den 2 Januari 1886 till bolaget utgåfve återstoden med „ 1,653,115: 40. Summa Kr. 3,650,000: —; dels godkänt jernvägsaktiebolagets vilkor om dess personals öfvergång i statens tjenst under de af Styrelsen för statens jern vägstrafik i skrifvelse af den 29 Februari 1884 föreslagna förbehåll; dels öfverlåta åt Kongl. Maj:t att fastställa de närmare vilkor, förbehåll och bestämmelser, som vid aftals träffande med jernvägsaktiebolaget och Sundsvalls stad kunde finnas erforderliga; dels heviljat de till gäldande af den kontanta köpeskillingen erforderliga belopp, tillsammans kronor 2,253,115: 40; dels ock ytterligare, för jernvägens ombyggnad till bredspårig och anskaffande af rörlig materiel, beviljat ett anslag å 1,500,884 kronor 60 öre; dels ock slutligen af förenämnda, för inköp af jernvägen samt dess ombyggnad 9 och förseende med rörlig materiel, äskade anslag, tillhopa 3,754,000 kronor, anvisat till utgående under år 1885 ........................................................................ kronor 1,600,000: — och under år 1886.................................................................. „ 2,154,000: —; och åligger det Riksgäldskontor att, efter Kongl. Maj:ts disposition, utbetala ofvannämnda anvisade belopp, i den mån de ännu ej lyftats. § 9. Sistlidne års Riksdag har, under förutsättning att de i statsrådsprotokollet öfver civilärenden för den 25 Februari 1885 omförmälda, utaf staden Hudiksvall och Hudiksvalls trävaruaktiebolag erbjudna upplåtelser till staten af mark och af flottleden mellan Hybosjön och sjön Gryttjen komma till stånd, dels medgifvit, att HudiJcsvalls jernvägsaktiebolags jernväg mellan Hudiksvall och Näsviken med alla tillhörigheter i fast och lös egendom, deribland ångbåtar och pråmar jemte sjöstationer med åbyggnader samt fordringar enligt bok, vid tiden för öfverlåtelsen, må för statens räkning inköpas, att tagas i besittning den 1 November 1887, mot en köpeskilling af 536,488 kronor 15 öre, hvilken erlägges sålunda, att staten l:o) eftergifver hvad af det bolaget beviljade statslån återstår oguldet den 31 December 1887, beräknadt att utgöra kronor 185,677: 97. och 2:o) sistnämnda dag betalar till bolaget dels mot erhållande af bolagets oguldna, i jernvägen intecknade obligationer ett deremot svarande belopp, beräknadt till 105,624 kronor 7 öre, dels ock ytterligare 245,186 kronor 11 öre eller sålunda tillhopa .......................................................................... » 350,810: 18. Summa Kronor 536,488: 15. dels öfverlåtit åt Kongl. Maj:t att fastställa de närmare vilkor, förbehåll och bestämmelser, som vid uppgörande af aftalet med jernvägsaktiebolaget må finnas erforderliga; dels beviljat och stält till Kongl. Maj:ts disposition för jernvägens inköpande och dess ombyggande till bredspårig samt utsträckande till norra stambanan vid Ljusdal och förseende med rörlig materiel 4,623,300 kronor och deraf anvisat till utgående under år 1886 .................................................................. kronor 2,000,000: — „ „ 1887 .................................................................. „ 2,350,300: — samt „ „ 1888 .................................................................. » 273,000: —; och åligger det Riksgäldskontoret att, efter Kongl. Maj:ts disposition, utbetala ofvannämnda, för åren 1886 och 1887 anvisade belopp, i den mån de ännu ej lyftats. Bill. till Riksd. Prot. 1886. 10 Sami 1 Afd. 2 Band, 2 (Riksg.-kontorets reglemente.) 10 § 10. Till låneunderstöd för enskilda jernvägar har 1881 års Riksdag beviljat och stält till Kong!. Maj:ts disposition ett extra anslag af 5,000,000 kronor, att utgå under fem år från och med år 1882 med 1,000,000 kronor årligen, dock så att belopp, som ej blifvit till utgående under ett af dessa år anvisadt, må för ett efterföljande år af samma femårsperiod disponeras, egande Kongl. Maj:t att å detta anslag till understödjande af nya, ännu ej påbörjade enskilda jernvägsanläggningar anvisa af Kongl. Maj:t beviljade understödsbelopp, att utgå i enlighet med följande vilkor och bestämmelser: l:o) att kostnadsförslag och arbetsplan fastställas af Kongl. Maj:t, som ock närmare bestämmer de ställen, livilka jernväg skall beröra, varande det sökande bolaget skyldigt att godtgöra de särskilda kostnader för. möjligen erforderliga besigtningar, extra biträdens användande med mera dylikt, livilka kunna af kostnadsförslaget och arbetsplanens granskning föranledas; 2:o) att låneunderstödet må utgöra högst hälften af anläggningskostnaden efter det faststälda kostnadsförslaget samt lyftas i mån af arbetets fortgång på sätt och å tider, som Kongl. Maj:t bestämmer, dock med iakttagande deraf att bolagsmännens inbetalningar å af dem tecknade belopp skola ske i förhållande till de andelar af lånesumman, som lyftas, och före lyftningen af dessa låneandelar; skolande härjemte en tiondedel af den beviljade låneförsträckningen innestå till dess besigtning af jernvägsanläggningen blifvit i öfverensstämmelse med § 2 mom. 2 af Kongl. kungörelsen den 11 December 1874, angående ordningen för afsyning och besigtning af enskilda jernvägar och deras upplåtande för allmän trafik, förrättad, och Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen meddelat tillstånd till banans öppnande för allmän trafik; 3:o) att det lånesökande bolaget, för att kunna erhålla statsunderstöd, skall vara skyldigt hos Kongl. Maj:t styrka, att det förfogar öfver ett kapital, som jemte statslånet är fullt tillräckligt till jern vägsanläggningens utförande på sätt arbetsplan och kostnadsförslag innehålla och hvaraf minst så stor del, som motsvarar hälften af den beräknade anläggningskostnaden, bör utgöras af tecknadt eller inbetaldt aktiebelopp eller eljest utan återbetalningsskyldighet lemnadt tillskott till jernvägsanläggningens utförande; 4:o) att i afseende å ifrågavarande försträckningar skall iakttagas: a) att annuiteten beräknas till fem procent å ursprungliga försträckningsbeloppet, af hvilken annuitet först godtgöres ränta efter fyra och en half för hundra å oguldet kapitalbelopp, och återstoden utgör afbetalning derå; b) att räntefrihet ej må beviljas, men anstånd med räntans erläggande medgifvas för högst tre år, dock icke utöfver ett år från den dag, då, enligt Kong], Maj:ts bestämmande, jernväg senast skall vara färdig och för trafik öppnad; sko - 11 lande beloppet af den ränta, med hvars erläggande anstånd sålunda medgifves, till staten inbetalas, sedan genom de stadgade annuitetsliqviderna all öfrig ränta, med hvilken anstånd icke beviljats, blifvit gulden och kapitalet godtgjordt, så att efter nämnda tids förlopp med annuitetens erläggande fortfares så länge, till dess äfven beloppet af den ränta, med hvars erläggande anstånd medgifvits, blifvit till staten inbetaldt; och c) att kapitalafbetalning skall vidtaga tre år efter den dag, då, enligt Kongl. Maj:ts bestämmande, jernväg senast skall vara färdig och för trafik öppnad; 5:o) att jernvägsanläggningen med alla dertill hörande byggnader och materiel, äfvensom all bolagets öfriga egendom, skall utgöra säkerhet för den af staten lemnade försträckning, och staten till säkerhet för sin fordrans utbekommande erhålla inteckning med förmånsrätt framför hvarje annan fordran i den jernväg, för hvars anläggning den ifrågavarande försträckningen beviljats; börande ej mindre, såsom vilkor för statslåns erhållande och tillgodonjutande, i bolagsordningen intagas stadgande om bolagets skyldighet att till säkerhet för statens fordran inteckna bolagets jernväg med förmånsrätt för samma fordran framför hvarje annan fordran hos bolaget, än ock en tredjedel af det beviljade statslånet innestå till dess inteckning med ofvan stadgad förmånsrätt i bolagets jernväg meddelats för förut lyftade andelar af lånet; hvarjemte ofvanberörda sista tredjedel ej må utbekommas, förr än inteckning för dess belopp med förmånsrätt framför hvarje annan fordran än statens blifvit i bolagets jernväg behörigen meddelad; 6:o) att Kong!. Maj:t skall insätta en ledamot i direktionen för hvarje jernvägsbolag, som innehar lån af staten, och utse en revisor att deltaga uti granskningen af bolagets förvaltning och räkenskaper, samt att arfvode till sålunda utsedd direktör och revisor skall bekostas af bolaget; 7:o) att hvarje jernvägsbolag, som erhållit statsunderstöd, skall vara skyldigt underkasta sig så väl de bestämmelser i fråga om samtrafik, hvilka Kongl. Maj:t kan finna godt för bolaget bestämma, som ock i öfrigt alla de vilkor och kontroller, som af Kongl. Maj:t pröfvas lämpliga och nödiga; samt 8:o) att hvarje sådant bolag, som nyss är nämndt, må, då Kongl. Maj:t så pröfvar lämpligt, dels utan kostnad eller årlig ersättning undfå upplåtelse af den för jernvägsanläggningen erforderliga, Kronan tillhöriga mark, som står under dess omedelbara disposition, hvaremot, när frågan är om boställsjord eller annan åt enskild person med åborätt eller annorledes upplåten kronojord, ersättning derför af bolaget bör lemnas i enlighet med gällande expropriationslag, dels ock kostnadsfritt begagna sådana å Kronans egor belägna kalk- och stenbrott jemte grustägter, som kunna vara disponibla; och åligger det Riksgäld skontoret att behörigen tillhandahålla och utbetala de ännu ej lyftade belopp, Kongl. Maj:t å detta anslag anvisat. Riksdagen har år 1884 beviljat och stält till Kong], Maj:ts disposition ett anslag af 795,500 kronor, att under enahanda vilkor och bestämmelser, som af 1881 års Riksdag blifvit faststälda för understödjande af enskilda jernvägsanläggningar, af Kongl. Maj:t anvisas såsom lån åt Skåne—Hallands jernvägsaktiebolag och utgå med en tredjedel under hvardera af åren 1884,1885 och 1886; och har Riksgäldskontoret att, enligt Kongl. Maj:ts disposition, utbetala de sålunda anvisade belopp, i den mån de ännu ej lyftats. § 12. Riksdagen har år 1884 beviljat och stält till Kongl. Maj:ts disposition ett anslag af 1,550,000 kronor, att under enahanda vilkor och bestämmelser, som af 1881 års Riksdag blifvit faststälda för understödjande af enskilda jernvägsanläggningar, af Kongl. Maj:t anvisas såsom lån åt Mellersta Hallands jernvägsaktiebolag och utgå med eu tredjedel under hvardera åt åren 1884,1885 och 1886; och har Riksgäldskontoret att, enligt Kongl. Maj:ts disposition, utbetala de sålunda anvisade belopp, i den mån de ännu ej lyftats. § 13. Jemte det 1883 års Riksdag beslutat, att en särskild fond skall bildas och af Statskontoret förvaltas, med ändamål att genom lån understödja odling af sänka trakter, samt att de till Statskontoret inflytande annuiteter å odlingslån skola från och med år 1884 till och med år 1888 till denna fond ingå, har Riksdagen föreskrifvit, att under åren 1884 till och med 1888 Riksgäldskontoret skall, i mån af behof och uppå reqvisition af Kongl. Maj:t, till fonden öfverlemna medel till så stort belopp, som jemte nyssnämnda, till fonden ingående annuiteter å odlingslån må kunna erfordras till fyllande af högst en million kronor årligen; samt att Riksgäldskontoret skall af fonden erhålla godtgörelse för den ränteutgift, som, genom berörda medels öfverlemnande till fonden, för Riksgäldskontoret förorsakas. 2:o. Under innevarande riksdag på Riksgäldskontoret anvisade utgifter. § 14. Till arbetena å stambanan mellan Bräcke och Sollefteå har innevarande års Riksdag för år 1887 anvisat ett anslag af 750,000 kronor, som det åligger Riksgäldskontoret att enligt Kongl. Maj:ts disposition utbetala. 13 § 15. Innevarande års Riksdag har dels beslutat att en stambana af samma spårvidd och med samma öfverbyggnad som de öfriga stambanorna genom Norrland, men med iakttagande af vissa förenklingar i byggnadssättet, skall anläggas från Sollefteå eller lämplig punkt i dess närhet öfver Skorped till Vännäs, med rätt för Kongl. Maj:t att närmare förordna om de orter å linien mellan banans utgångspunkt och Skorped, hvilka jernvägen bör genomgå, samt under vilkor i öfngt, att förslag till jernvägens sträckning mellan Skorped och Vännäs varder för en kommande Riksdag framlagdt, och att landsting, kommuner eller enskilde antingen kostnadsfritt för staten afstå all för anläggningen erforderlig mark eller ock lemna staten ersättning för den kostnad, förvärfvandet af full dispositions- och eganderätt till sådan mark kan medföra, dels ock för påbörjandet af berörda stambana för år 1887 beviljat ett anslag af en million kronor och deraf till utgående från Riksgäldskontoret anvisat 500,000 kronor, att enligt Kongl. Maj:ts disposition utbetalas. § 16. Till låneunderstöd för enskilda jernväg ar har innevarande års Riksdag beviljat och stält till Kongl. Maj:ts disposition ett extra anslag af 5,000,000 kronor, att utgå under fem år från och med år 1887 med 1,000,000 kronor årligen, dock så att belopp, som ej blifvit till utgående under ett af dessa år anvisadt, må för ett efterföljande år af samma femårsperiod disponeras, egande Kongl. Maj:t att å detta anslag, till understödjande af nya, ännu ej påbörjade enskilda jernvägsanlägguingar, »anvisa af Kongl. Maj:t beviljade understödsbelopp, att utgå i enlighet med följande vilkor och bestämmelser: l:o) att kostnadsförslag och arbetsplan fastställas af Kongl. Maj:t, som ock närmare bestämmer de ställen, hvilka jernväg skall beröra, varande det sökande bolaget skyldigt att godtgöra de särskilda kostnaderna för möjligen erforderliga besigtningar, extra biträdens användande med mera dylikt, hvilka kunna af kostnadsförslagets och arbetsplanens granskning föranledas; 2:o) att låneunderstödet må utgöra högst hälften af anläggningskostnaden efter det faststälda kostnadsförslaget samt lyftas i mån af arbetets fortgång på sätt och å tider, som Kongl. Maj:t bestämmer, dock med iakttagande deraf att bolagsmännens inbetalningar å af dem tecknade belopp skola ske i förhållande till de andelar af lånesumman, som lyftas, och före lyftningen af dessa låneandelar; skolande härjemte en tiondedel af den beviljade låneförsträckningen innestå till dess besigtning af jernvägsanläggningen blifvit i öfverensstämmelse med § 2 mom. 2 af Kongl. kungörelsen den 11 December 1874, angående orduin - 14 gen för afsyning och besigtning af enskilda jernvägar och deras upplåtande för allmän trafik, förrättad, och Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen meddelat tillstånd till banans öppnande för allmän trafik; 3:o) att det lånesökande bolaget, för att kunna erhålla statsunderstöd, skall vara skyldigt hos Kongl. Maj:t styrka, att det förfogar öfver ett kapital, som jemte statslånet är fullt tillräckligt till jernvägsanläggningens utförande på sätt arbetsplan och kostnadsförslag innehålla och hvaraf minst så stor del, som motsvarar hälften af den beräknade anläggningskostnaden, bör utgöras af tecknadt eller inbetaldt aktiebelopp eller eljest utan återbetalningsskyldighet lemnadt tillskott till jernvägsanläggningens utförande. 4:o) att i afseende å ifrågavarande försträckningar skall iakttagas: a) att annuiteten beräknas till fem procent å ursprungliga försträekningsbeloppet, af hvilken annuitet först godtgöres ränta efter fyra och eu half för hundx-a å oguldet kapitalbelopp, och återstoden utgör afbetalning derå; b) att räntefrihet ej må beviljas, men anstånd med räntans erläggande med gifvas för högst tre år, dock icke utöfver ett år från den dag, då, enligt Kongl. Maj:ts bestämmande, jernväg senast skall vara färdig och för trafik öppnad; sko lande beloppet af den ränta, med hvars erläggande anstånd sålunda medgifves, till staten inbetalas, sedan genom de stadgade annuitetslic| vid erna all öfrig ränta, med hvilken anstånd icke beviljats, blifvit gulden och kapitalet godtgjordt, så att efter nämnda tids förlopp med annuitetens erläggande fortfares så länge, till dess äfven beloppet af den ränta, med hvars erläggande anstånd medgifvits, blifvit till staten inbetaldt; och c) att kapitalafbetalning skall vidtaga tre år efter den dag, då, enligt Kongl. Maj:ts bestämmande, jernväg senast skall vara färdig och för trafik öppnad; 5:o) att jernvägsanläggningen med alla dertill hörande byggnader och materiel, äfvensom all bolagets öfriga egendom, skall utgöra säkerhet för den af staten lemnade försträckning, och staten till säkerhet för sin fordrans utbe kommande erhålla inteckning med förmånsrätt framför hvarje annan fordran i den jernväg, för hvars anläggning den ifrågavarande försträckningen beviljats; börande ej mindre såsom vilkor för statslånets erhållande och tillgodonjutande, i bolagsordningen intagas stadgande om bolagets skyldighet att till säkerhet för statens fordran inteckna bolagets jernväg med förmånsrätt för samma fordran framför hvarje annan fordran hos bolaget, än ock en tredjedel åt det beviljade statslånet innestå till dess inteckning med ofvan stadgad förmånsrätt i bolagets jernväg meddelats för förut lyftade andelar af lånet; hvarjemte ofvan berörde sista tredjedel ej må utbekommas, förr än inteckning för dess belopp med förmånsrätt framför hvarje annan fordran än statens blifvit i bolagets jernväg behörigen meddelad; 6:o) att Kongl. Maj:t skall insätta en ledamot i direktionen för hvarje jernvägsbolag, som innehar lån af staten, och utse eu revisor att deltaga uti gransk - 15 ningen af bolagets förvaltning och räkenskaper, samt att arfvode till sålunda utsedd direktör och revisor skall hekostas af bolaget; 7:o) att hvarje jernvägsbolag, som erhållit statsunderstöd, skall vara skyldigt underkasta sig så väl de bestämmelser i fråga om samtrafik, hvilka Kongl. Maj:t kan finna godt för bolaget bestämma, som ock i öfrigt alla de vilkor och kontroller, som af Kongl. Maj:t pröfvas lämpliga och nödiga; samt 8:o) att hvarje sådant bolag, som nyss är nämndt, må, då Kongl. Maj:t så pröfvar lämpligt, dels utan kostnad eller årlig ersättning undfå upplåtelse af den för jernvägsanläggningen erforderliga, Kronan tillhöriga mark, som står under dess omedelbara disposition, hvaremot, när fråga är om boställsjord eller annan åt enskild person med åborätt eller annorledes upplåten kronojord, ersättning derför af bolaget bör lemnas i enlighet med gällande expropriationslag, dels ock kostnadsfritt begagna sådana å Kronans egor belägna kalk- och stenbrott jemte grustägter, som kunna vara disponibla; och åligger det Riksgäldskontoret att behörigen tillhandahålla och utbetala de belopp, Kongl. Maj:t må komma att å detta anslag anvisa. § 17. Innevarande års Riksdag har beviljat och stält till Kongl. Maj:ts förfogande ett belopp af två millioner sextioåtta tusen kronor, att anvisas såsom lån åt Göteborgs—Hallands jernvägsaktiébolag och utgå med ena hälften under år 1887 och med andra hälften under år 1888, under de vilkor och bestämmelser, som för understödjande af enskilda jernvägsanläggningar blifvit af innevarande Riksdag stadgade, samt i § 16 af detta reglemente finnas angifna; och har Riksgäldskontoret att, enligt Kongl. Maj:ts disposition, behörigen utbetala det sålunda för år 1887 beviljade belopp af 1,034,000 kronor. 3:o. Med statsregleringen gemenskap egaude utgifter. § 18. I händelse under löpande året skulle visa sig, att Statskontorets inkomster äro otillräckliga för bestridande af dess utgifter, åligger det Riksgäldskontoret att, sedan Kongl. Maj:t, uppå Statskontorets underdåniga anmälan, pröfvat behofvet, för dess fyllande tillhandahålla Statskontoret det belopp, Kongl. Maj:t för sådant 16 ändamål finner för godt bestämma; dock med förbindelse för Statskontoret att, så snart dess tillgångar det medgifva, återgälda hvad Riksgäldskontoret sålunda förskjutit. 4:o. På Riksgäldskontoret anvisade kreditiv. § 1«. Till följd af stadgandet i Regeringsformens 63 § har Riksdagen anslagit och till utbetalning från Riksgäldskontoret anvisat en kreditivsumma af tre millioner kronor, för att vid infallande lerig af Konungen lyftas, sedan han Statsrådet in pleno hört och Riksdagen sammankallat. Riksdagens å denna summa utfärdade förseglade anordning får ej förr brytas eller summan af Fullmäktige utbetalas, än sedan riksdagskallelsen blifvit i hufvudstadens kyrkor vederbörligen kungjord. § 20. Den kreditivsumma, som, enligt ofvan åberopade grundlagsstadgande, bör å Riksgäldskontoret anvisas för att, på sätt detsamma innehåller, under tiden mellan innevarande och nästkommande riksdag vara tillgänglig, då Konungen till rikets försvar eller andra högst vigtiga och angelägna ändamål, sedan hela Statsrådets tankar deröfver blifvit inhemtade, finner den vara oundgängligen nödig, har Riksdagen faststält till en million fem hundra tusen kronor. § 21. För bestridande af ifrågakommande utbetalningar utaf de genom näst föregående paragrafer å Riksgäldskontoret anvisade kreditiv böra detta verks härtill disponibla tillgångar begagnas, och, i fall dessa icke äro tillräckliga, de derutöfver erforderliga medlen af Riksgäldskontoret upplånas mot Kontorets obligationer, stälda till inlösen antingen efter viss förfallotid eller efter föregången uppsägning; egande Fullmäktige att, med hänsigt till de vid upplåningen sig företeende omständigheter och förhållanden, bestämma räntevilkoren samt fastställa betalningsterminerna för dessa obligationer; dock får obligationernas förfallotid icke utsättas senare än fem år efter deras utgifningsdag. 17 § 22. Till bestridande af sådana Telegrafverkets oförutsedda utgifter, som för uppfyllande af traktatsenliga förbindelser kunna erfordras, har Riksdagen medgifvit, att Kongl. Maj:t må ega att, i händelse verkets egna medel dertill icke lemna tillgång, i Riksgäldskontor utbekomma förskott till belopp af högst etthundrafemtio tusen kronor. 5:o. Från Riksgäldskontoret utgående riksdags- och revisionskostnader, aflöningar, förvaltningsutgifter, in. in. § 23. Alla på Riksdagens beslut grundade utgifter för riks dagskostnader skola, intill dess annorlunda af Riksdagen föl-ordnas, under behörigt iakttagande af samma, genom Riksdagens Stats-Utskott Fullmäktige till efterrättelse härvid meddelade beslut, omedelbart från Riksgäldskontoret till vederbörande utbetalas, hvarförutan sådana af Riksdag föranledda utgifter, som i anseende till deras föremål eller beskaffenhet dels redan blifvit, dels framdeles varda af Kongl. Maj:t godkända och å Kongl. Statskontoret anvisade, må, efter erhållna reqvisitioner och anstäld granskning af derför aflemnade verifikationshandlingar, Kongl. Statskontoret af Riksgäldskontoret godtgöras. § 24. Kostnaderna för nödiga reparationer och andra arbeten, för vederbörligt underhåll och tillsyn så väl af den för Ttiksgäldskontoret anvisade som af de för Riksdagens sammankomster afsedda fasta egendomar, äfvensom för de uti samma egendomar befintliga inventariers underhåll och komplettering, skola utaf Riksgäldskontorets medel bestridas, i likhet med andra till så kallade kontors expenser vanligen hänförda utgifter. § 25. För komplettering och utvidgande af Riksdagens bibliotek samt dermed förenade utgifter kommer ett årligt anslag af två tusen kronor att utgå; och skola Bill. till Riksd. Prof. 1880. 10 Sami. 1 Afd. 2 Band. 3 (Kiksg.-kontorets reglemente.) 18 de af lb82 års Riksdag faststälda stadgar för Riksdagens bibliotek samt instruktion för bibliotekarien vid Riksdagens bibliotek tjena till efterrättelse. Riksdagen har år 1884 beslutat: a) att bestämma aflöningen för Riksdagens bibliotekarie till: lön ....................................................................................... kronor 2,500: — och tjenstgöringspenningar................................................ „ 1,500: _ kronor 4,000: —; att lönen må kunna, efter fem års tjenstgöring i befattningen, ökas med 500 kronor; att, om bibliotekarien erhåller fri bostad med nödig vedbrand, tjenstgöringspenningarne skola utgå med endast 600 kronor, dock så, att, vid afdrag i följd af tjenstledighet, detsamma, med tillämpning af de för sådant fall gifna bestämmelser, sker för hela beloppet af tjenstgöringspenningarne från aflöningsbeloppet i dess helhet; att i fråga om tjenstgöringspenningars och pensions erhållande samma bestämmelser må gälla för Riksdagens bibliotekarie som i Riksgäldskontorets reglemente finnas för detta kontors tjensteman angifna; att bibliotekarien skall vara skyldig ej mindre att ställa sig till efterrättelse gällande eller blifvande stadgar för Riksdagens bibliotek och instruktion för bibliotekarien vid Riksdagens bibliotek än ock utan vidare ersättning lemna det biträde, som Fullmäktige i Riksgäldskontoret kunna af honom påkalla, dels vid upprättande af alfabetiskt ordnadt sakregister till Rikets Ständers protokoll med bihang för tiden från och med år 1809 till och med år 1866 och dels vid göromål för Riksgäldskontorets räkning; b) att Fullmäktige i Riksgäldskontoret må ega att vid Riksdagens bibliotek anställa eu vaktmästare med åtnjutande af dels: lön .......................................................................................... kronor 600: — tjenstgöringspenningar ......................................................... „ 100: — kronor 700: — dels ock antingen fri bostad med nödig vedbrand eller, i stället för denna förmån, 200 kronor såsom tjenstgöringspenningar; hvilken aflöning må kunna, efter lem års ordinarie tjenst, höjas, lönen med 100 och tjenstgöringspenningarne med 100 kronor; att i fråga om tjenstgöringspenningars och pensions erhållande samma bestämmelser må gälla för den vid Riksdagens bibliotek anstälde vaktmästare som i Riksgäldskontorets reglemente finnas för vaktmästarne vid detta kontor angifna; och 19 c) att så väl bibliotekariens som vaktmästarens vid Riksdagens bibliotek aflöning och pension skola utgå af förslagsanslaget till riksdagskostnader. § 26. De traktamenten och resekostnads er sättningar, som tillkomma Riksdagens Revisorer, skola, enligt behörigen granskade och godkända räkningar, af Riksgäldskontorets medel godtgöras; börande jemväl de arfvoden, Revisorerne bestämma för de hos dem anstälde sekreterare, kameral- och kanslibiträden samt vaktbetjente, utbetalas från Riksgäldskontoret, hvarifrån jemväl utgår den godtgörelse, som af Kongl. Maj:t i nåder bestämmes för den ledamot af Statskontoret, hvilken haft nådigt förordnande att Revisorerne med upplysningar tillhandagå. Likaledes må Revisorerne på Riksgäldskontoret anvisa ersättning ej mindre för inköp af papper, skrifmaterialier och andra dylika utgifter för revisionens behof samt för annonser rörande Revisorernes sammanträden än ock för de kostnader, som kunna föranledas af sådana under revisionstiden verkstälda resor, som Revisorerne vid sammankomst in pleno ansett nödvändiga. Kostnaderna för tryckningen, häftningen och utdelningen af Revisorernes ''berättelser angående granskningen af Stats-, Banko- och Riksgäldsverkens förvaltning, äfvensom af de förklaringar, som i anledning deraf kunna varda afgifna, böra äfven af Riksgäldskontorets medel bestridas. § 27. Aflöningen för justitieombudsmannen samt den hos honom anstälda kanslioch vaktbetjening bör af Riksgäldskontoret under sista månaden af hvarje qvartal utbetalas: skolande lönen för justitieombudsmannen, under den tid innevarande Riksdags statsreglering kommer att blifva gällande, utgå med åtta tusen krono!'', eller lika belopp som justitiekansler^ aflöning enligt sagda statsreglering utgör; hvaremot justitieombudsmannen, derest han förut innehar tjenst på rikets stat, är skyldig att den dermed förenade löneinkomst frånträda, så länge han uppbär justitieombudsmanslönen. Utöfver den faststälda aflöningen egen den justitieombudsman, som hädanefter tillträder detta embete och dessförinnan icke är i hufvudstaden bosatt, att såsom flyttningshjelp uppbära från Riksgäldskontoret ett tusen femhundra kronor. För ofvan bemälda kansli- och vaktbetjening utgår aflöningen med följande årliga belopp, nemligen: för sekreteraren med fyratusen femhundra kronor; 20 för en kanslist, som tillika har skyldighet att ombesörja registratorsgöromålen, med tretusen kronor; hvilka två löner dock kunna höjas efter fem år med 500 kronor och efter tio år med ytterligare 500 kronor; „ en kanslist med tvåtusen femhundra kronor, dock med rätt för justitieombudsmannen att, utan tillsättning af omförmälde kanslist, till befordrande af göromålens gång inom expeditionen, vikariatsersättning, renskrifning m. m, använda nämnda belopp, dock med skyldighet å hans sida att för medlens användning redovisa; samt „ eu vaktmästare med åtta hundra kronor, hvilket belopp dock efter fem år kan höjas med 100 kronor, men så länge boställsrum i Riksdagens hus af nämnde vaktmästare innehafvas, kommer att minskas med 150 kronor om året. I öfrigt skola de för justitiekanslersexpeditionen gällande bestämmelser och vilkor i tillämpliga delar, efter justitieombudsmannens bepröfvande, gälla äfven för justitieombudsmansexpeditionen ; hvarjemte särskildt är stadgadt, dels att sekreteraren hos justitieombudsmannen bör utan särskild ersättning jemväl bestrida de göromål, som tillhöra sekreterarebefattningen hos tryckfrihetskomitén, dels att, derest han förut innehar tjenst på rikets stat, samma vilkor och förbehåll skola vid uppbärandet af ofvan berörda aflöning iakttagas, som äro stadgade i afseende på utbetalningen af justitieombudsmanslönen vid enahanda fall. § 28. Till kostnader för justitieombudsmannens embetsresor bör Riksgäldskontor^ uppå hans reqvisition och emot derför inom hvarje års utgång afgifvande redogörelse förskottsvis utbetala en summa af två tusen kronor. För upphandlingen af skrifmaterialier och för andra expenser vid justitieombudsmannens och tryckfrihetskomiténs expedition bör ett årligt belopp af fem hundra kronor, emot behörig redogörelse, förskottsvis af Riksgäldskontorets medel utanordnas. Tryckningen och häftningen af justitieombudsmannens embetsberättelser jemte dertill hörande bilagor böra verkställas och papperet för dessa handlingars tryckning anskaffas genom Fullmäktiges försorg; dock skall den dervid erforderliga korrekturläsningen besörjas på sätt förut skett; börande samtliga trycknings- och häftningskostnaderna för ifrågavarande berättelser och bilagor omedelbart utaf Riksgäldskontoret godtgöras, utan afdrag å de till expenser för sagda expedition beviljade anslag, hvaremot de medel, hvilka inflyta genom samma berättelsers försäljning i bokhandeln, skola af justitieombudsmannen, som härom eger foga anstalt, inför Fullmäktige särskildt redovisas. 21 § 29. Såsom arfvode åtnjuter Fullmäktiges ordförande tre tusen två hundra kronor, samt hvar och en af de öfrige Fullmäktige ett tusen sex hundra kronor årligen; hvarförutom Fullmäktig, som ej är i Stockholm bosatt, eger att för en resa årligen till och från hemorten uppbära kostnadsersättning, beräknad efter samma grunder, som gälla för beräknandet af resekostnadsersättningen åt Andra Kammarens ledamöter. § 30. Aflöningen för Riksgäld skontorets tjenstemannapersonal och vaktbeljening utgar enligt den af Riksdagen för nämnda verk faststälda aflöningsstat, hvilken icke får öfverskridas; varande nedanstående vilkor och förbehåll stadgade för tillgodonjutande af den för bemälda tjenstemannapersonal och vaktbetjeuing beviljade löneförhöjning : l:o. Innehafvare af de ökade lönerna inom Riksgäldskontoret äro underkastade den vidsträcktare tjenstgöringsskyldighet eller den jemkning i åligganden som antingen vid en blifvande förändrad organisation af detta verk eller eljest kan varda i allmänhet stadgad; och böra de fullmakter, som för Riksgäldskontorets tjensteman utfärdas, innefatta förbehåll om vederbörandes skyldighet att åtaga sig de nya eller förändrade göromål, hvilka kunna dem åläggas; 2:o. Sådana uppdrag och bestyr, som till följd af Rikets Ständers eller Riksdagens förfoganden böra af tjenstemännen vid Riksgäldskontoret förrättas, skola, oaktadt särskilda arfvoden för enahanda uppdrag och göromål tillförene ulgått, hädanefter inbegripas under vederbörandes bestämda tjenstealigganden, hvadan alltså den framtida vedergällningen för sagda uppdrag och bestyr kommer alt innefattas i den aflöning, gällande stat upptager; 3:o. De med hvarje befattning förenade tjenstgöringspenningar fa uppbäras endast för den tid, tjenstens innehafvare verkligen tjenstgjort eller åtnjutit semester, men skola för den tid, han eljest varit från tjenstgöringen befriad, utgå till den, som tjensten förrättat; dock må Fullmäktige kunna medgifva den tjensteman eller vaktbetjent, som af sjukdom hindras från bestridande af sin tjenst, att uppbära de för samma tjenst anvisade tjenstgöringspenningar eller någon del deraf; 4:o. Tjensteman vid Riksgäldskontoret får icke annan tjenstebefattning utom Riksgäldskontoret mottaga. Den, som till tjensteman vid Riksgäldskontoret utnämnes, vare skyldig att annorstädes innehafvande tjenstebefattning genast frånträda. Tjensteman, som till följd af förut gällande stadgauden innehar tjenst utom 22 Riksgäldskontoret, må dock densamma bibehålla, så länge den icke är för tjenstgöringen i Riksgäldskontoret hinderlig. § 31. I ill belöning för extra arbeten och till uppmuntran för extra ordinarier, som ådagalagt synnerlig flit och skicklighet, ega Fullmäktige att använda sex tusen kronor årligen; dock får hvad häraf under årets lopp icke behöft utgifvas under ett påföljande år ej för samma ändamål användas. För öfrigt ega Fullmäktige icke att tilldela hetjeningen vid Riksgäldskontoret hvarken ljuspenningar eller andra arfvode!], än de i aflöningsstaterna och detta reglemente särskild t bestämda eller medgifva. § 32. Såsom begrafningshjelp eller understöd f ör sterbhusen efter aflidne obemedlade tjensteman och vaktbetjente vid Riksgäldskontoret och f. d. Generalassistanskontoret ega Fullmäktige att, under loppet af hvarje år, disponera en summa af högst två hundra tjugufem kronor. § 33. Derest Enke- och Pupillkassans vid Riksgäldskontoret afslutade och vederbörligen grauskade räkenskaper för tiden till och med det år, då nästa riksdag slutar, skulle visa, att kassans inkomster under året understigit de utbetalningar, som derunder kassan ålegat, må den sålunda uppkomna bristen, inom ett belopp af högst två tusen två hundra femtio kronor för -året, af Riksgäldskontorets medel godtgöras, under förbehåll likväl, att hvad utaf denna anslagssumma för ett år ej behöft anväudas icke får för ett annat af kassan tillgodoujutas, och under vilkor, att delegarnes bidrag under tiden utgå utan förändring af deras uti det för kassan nu gällande reglemente bestämda belopp, samt att pensionerna för enkor och barn efter embets- och tjensteman samt vaktbetjente vid Riksgäldskontoret icke få höjas utöfver en femtedel af don ordinarie lön, hvilken den aflidne delegaren senast vid detta verk innehaft, och för tjenstemäns samt vaktbetjentes vid f. d. Generalassistanskontoret efterlemnade enkor och barn icke utöfver en fjerdedel af det lönebelopp, efter hvilket den för sistnämnda Kontors tjenstemannapersonal stadgade årliga afgift till samma kassa blifvit beräknad och vederbörligen inbetald. 23 Angående Riksgäldskontorets inkomster och öfriga tillgångar utom lånefordringarne. § 34. De till Riksgäldskontor et hörande och dit anslagna medel må icke, under någon förevändning eller med hvad vilkor som helst, derifrån ryckas eller användas till andra behof än dem Riksdagen bestämt. Allt förordnande, som deremot strider, vare kraftlöst (68 § Regeringsformen). Och må, vid liqviderande af Riksgäldskontorets fordringar, ackord, utan Riksdagens särskilda samtycke, icke medgifva s. § 35. Riksgäldskontoret egen att emottaga de medel, Indika kunna inflyta vid försäljning af Kronan tillhöriga hus i städerna; hvarifrån dock undantagas auktionsmedlen för sådana hus, som äro inköpta för Kongl. Flottans i Karlskrona behof eller för allmänna magasinsinrättningens räkning, så vida ej dessa medel blifvit af Rikets Ständer eller Riksdagen för särskildt ändamål anvisade. § 36. Sedan 1877 års Riksdag, i fråga om bergverkstiondens upphörande, beslutat, bland annat, att, med undantag tills vidare för Sala silfververk och Höganäs stenkolsverk, alla öfriga verk, som nu äro förpligtade till bergverkstiondes utgörande, från och med år 1878 befrias från dylik tionde, dock hvad nedanuämnda verk angår med följande vilkor och förbehåll: a) för Tunabergs kopparverk, att dess egare inom 1878 års slut antingen till Kronan afstår ali rätt till Tunabergs bergslags allmänning eller ock efter fulla värdet, sådant det vid behörig uppskattning kan varda bestämdt, till Riksgäldskontoret erlägger lösen för den del af allmänningen, som, sedan de till skogsfång derifrån berättigade hemman och lägenheter erhållit mot denna förmån svarande skogsmark, kan verket tillkomma; b) för Riddarhytte eller Skild kopparverk, att all den lindring i räntan, som 87/iu mantal under samma verk lagda hemman såsom bergslagsfrihet åtnjuta, från och med 1878 kommer att upphöra, samt att egaren till verket inom nämnda års slut till Riksgäldskontoret inbetalar den på kopparvei’ket belöpande hälft af skilnaden emellan uppskattningsvärdet å de hemman, som bildats af de under både Riddarhytte koppar- och jernverk till skatte försålda Ramshytte- och Skinnskattebergs allmänningar, eller 7,331 kronor 25 öre, och den för samma allmänningar erlagda skatteköpeskilling, 84 kronor 8 öre, med 3,623 kronor 58 öre; c) för Löfås silfververk, att egarne af detta verk före 1878 års slut till Riksgäldskontoret inbetala löseskilling för den af verket utgående afrad med 11,344 kronor 60 öre; och d) för Bylta svafvel-, vitriol- och rödfärgsverJe, att egaren af detta verk likaledes före 1878 års utgång till Riksgäldskontoret inbetalar löseskilling för den af detta verk utgående afrad med 13,958 kronor 40 öre; samt med rätt i öfrigt för bergverken att komma i åtnjutande af befrielsen från tionden från och med det år, under hvilket de uppfylt de ofvan nämnda vilkor och förbehåll, som för vissa bland dem blifvit för sådan befrielse bestämda; så eger Riksgäldskontoret att mottaga de belopp, hvilka till följd af ofvan nämnda vilkor komma att till Riksgäldskontoret inbetalas. § 37. Om Kongl. Statskontoret erhåller större behållningar å sina räkningar i Riksbanken än som för de löpande statsutgifternas bestridande anses erforderliga, eger Riksgäldskontoret att i afräkning å Riksgäldskontoret tillkommande anslag eller på de återbetalningsvilkor, som af Fullmäktige medgifvas, sådana behållningar af Kongl. Statskontoret till förvaltning mottaga. § 38. Från Kongl. Statskontoret eger Riksgäldskontoret att, i mån af behof, under åren 1886 och 1887 utbekomma de i hvardera årets riksstat till utgående från Riksgäldskontoret förslagsvis uppförda anslag till riksdags-, kyrkomötes- och revision skostnader, aflöningar, annuiteter och räntor, efter afdrag af till Riksgäldskontoret ingående rånte- och kapitalbetalningar; börande i den liqvid, som enligt § 50 skall för det sistförfiutna året i Riksgäldskontoret med statsverket upprättas, Kongl. Statskontoret påföras eller godtgöras det belopp, hvarmed de till Riksgäldskontoret inbetalda förenämnda anslag må hafva understigit eller öfverskjutit den summa, hvarmed berörde utgifter, efter frånräknände af omförmälda afdrag, i verkligheten från Riksgäldskontoret utgått. 39. Sedan ett särskildt anslag för s ogsväsendet vid 1869 års riksdag blifvit på riksstaten under sjunde hufvudtiteln u pfördt, bör, enligt Riksdagens i samman - 25 hang dermed fattade beslut, återstoden utaf Sko g splantering sims sans behållning från Kongl. Statskontoret till Riksgäldskontoret öfverlemnas. § 40. Som Riksdagen år 1877 medgift, att de medel, som influtit eller hädanefter inflyta för försäljning, jemlikt Kongl. brefvet den 29 Maj 1874, af åtskilliga mindre kronolägenheter och enligt Riksdagens skrifvelse den 11 förutgångna Maj skola af Statskontoret levereras till Riksgäldskontoret att der särskildt bokföras, intill dess Riksdagen fattat beslut om deras användande till inköp af skogbärande eller till skogsodling tjenlig mark, må, i den mån tillfällen sig yppa till inköp af dylik mark, hvilka af Kongl. Maj:t pröfvas vara fördelaktiga och hvartill medel icke kunna beredas från det till skogsväsendet anvisade reservationsanslag, få för sådant ändamål af Kongl. Maj:t disponeras, åligger det Riksgäldskontoret att, uppå Kongl. Maj:ts reqvisition, samma medel utbetala. § 41. I öfverensstämmelse med Riksdagens beslut i fråga om begagnandet af de för undsättningar vid missväxter eller felslagna skördar afsedda medel, intill dess desamma behöfva för sagda ändamål användas, skola dessa medel, till den del de icke äro för anvisade utbetalningar erforderliga, öfverlemnas till Riksgäldskontoret; hvaremot det åligger Riksgäldskontoret att sådana mottagna medel enligt Kongl. Maj:ts föreskrift Kongl. Statskontoret uppå dess reqvisitioner tillhandahålla. § 42. Riksdagen har år 1876 åt Fullmäktige uppdragit att, för konvertering, när omständigheterna dertill föranleda och då sådant med fördel för staten kan ske, af äldre statslån, på sätt och till de belopp Fidlmäktige finna lämpligt, dock ej utöfver hvad som till förenämnda konvertering åtgår, försälja eller träffa aftal om blifvande försäljning af vare sig då återstående osålda obligationer af 1872 års statslån, eller återstående obligationer af 1875 års i tyska riksmark förskrifna statslån, eller nya, i annat myntslag och med högst fyra och en half procent ränta förskrifna obligationer eller partialförbindelser, dem Fullmäktige ega utfärda; och skola Fullmäktige i öfrigt vid upplåningen tillvägagå på sätt de finna lämpligast och bäst befrämja statens fördel; och har, i sammanhang härmed, Riksdagen Bill. till EU,sä. Frat. 1886. 10 Sami. 1 Afd. 2 Band. 4 (Riksg.-kontorets reglemente.) 26 föreskrifvit, att, för den händelse nya obligationer komma att af Riksgäldskontor utfärdas, Fullmäktige skola underställa Kongl. Maj:ts nådiga fastställelse de beslut, som rörande berörda nya upplåning kunna komma att fattas, med underdånig anhållan att Kongl. Maj:t täcktes å det nya lånet meddela sin garanti. Dessutom böra Fullmäktige — sedan Kongl. Maj:t bifallit Riksdagens i underdånig skrifvelse framstälda begäran derom, att utlottningslistorna rörande de i svenskt mynt förskrifna statsobligationer må såsom bihang få medfölja svensk författningssamling — föranstalta, det nämnda listor hädanefter varda till vederbörande behörigen aflemnade, för att på nämnda sätt komma till allmänhetens kännedom; skolande Fullmäktige, om nya statsobligationer blifva i svenskt mynt förskrifna eller deras belopp varder i svenskt mynt evalveradt, tillse att enahanda kungörelse i afseende å dem utfärdas, äfvensom söka utverka, att dessa obligationer tillhörande kuponger må, på samma sätt som i afseende å kuponger till 1872 års lån eger rum, i landtränterierna inlösas och i uppbörden mottagas. Härjemte har Riksdagen år 1883 bemyndigat Riksgäldskontoret att, för beredande af den tillgång till Riksgäldskontoret åliggande försträckningar till odlingslånej''onden, som kan erfordras utöfver hvad enligt särskilda beslut må blifva för sådaDt ändamål till Riksgäldskontoret öfverlemnadt, i mån af behof försälja obligationer i svenskt mynt, ouppsägbara från långifvarens sida, men stälda att återbetalas viss kortare tid efter af Riksgäldskontoret verkstäld uppsägning, med rätt tillika för Fullmäktige att bestämma dessa obligationers valörer, räntefot och uppsägningstid. Sistlidne års Riksdag har bemyndigat Riksgäldskontoret att medelst försäljning af obligationer, tillhörande vare sig 1875 eller 1880 års lån, i mån af behof bereda erforderlig tillgång för utbetalning af de utaf Riksdagen beviljade och till utgående år 1886 anvisade anslag sbelopp å 2,000,000 kronor till fortsättning af arbetena å stambanan mellan Bräcke och Sollefteå, å 247,000 kronor till inköp af jernvägen mellan Söderhamn och sjön Bergvikens östra strand samt denna jernvägs ombyggnad till bredspårig och utsträckning å ena sidan från Bergviks station till Kihlafors station å stambanan och å den andra från Söderhamn tdl Stugsundet, jemte anskaffande af rörlig materiel dertill, å 2,154,000 kronor för inköp af jernvägen mellan Sundsvall och Torpshammar samt dess ombyggnad till bredspårig och förseende med rörlig materiel, å 2,000,000 kronor till inköp af jernvägen mellan Hudiksvall och Näsviken samt dess ombyggande till bredspårig, utsträckande till norra stambanan vid Ljusdal och förseende med rörlig materiel, a 1,000,000 kronor till låneunderstöd ur 1881 års fond för lån åt enskilda jernvägar samt å tillhopa 781,836 kronor till lån åt Skåne-—Hallands och Mellersta Hallands jernvägsaktiebolag. Innevarande års Riksdag har bemyndigat Riksgäldskontoret att medelst försäljning af obligationer, tillhörande 1875 eller 1886 års lån, i mån af behof bereda 27 erforderlig tillgång för utbetalning af de utaf Riksdagen beviljade och till utgående år 1887 på Riksgäldskontoret anvisade anslagsbelopp å 500,000 kronor till stambanan Sollefteå—Skorped—Vännäs, å 750,000 kronor till arbetena å stambanan mellan Bräcke och Sollefteå, å 2,350,300 kronor till inköp af jernvägen mellan Hudiksvall och Näsviken samt dess ombyggnad till bredspårig, utsträckande till norra stambanan vid Ljusdal och förseende med rörlig materiel, å 1,000,000 kronor till låneunderstöd ur 1886 års fond för lån åt enskilda jernvägar samt å 1,034,000 kronor till lån åt Göteborgs—Hallands jernvägsaktiebolag. § 43. Då obligationer och räntekuponger för de af Riksgäldskontoret upptagna lån icke varda inom den för deras inlösande bestämda preskriptionstid hos Riksgäldskontoret företedda, skola de medel, hvilka för infriandet af sådana obligationer och räntekuponger innestå hos de för lånen afsätta liqvidations- och amortissementsfonder, öfverföras till Riksgäldskontorets allmänna kassa, för att till fyllande af Kontorets öfriga behof kunna användas. § 44. De till Riksgäldskontoret influtna medel eller aflemnade behållningar, äfvensom de för jernvägsbyggnaderna upplånta medel samt detta verks öfriga kontanta tillgångar skola, så vidt och så länge de icke behöfva användas för samma verk åliggande utbetalningar, hållas allmänna rörelsen till banda och göras räntebärande genom deras insättning mot ränta i Riksbanken, efter öfverenskommelse med Fullmäktige i nämnda bank, eller ock genom desammas utlåning på sätt, som Fullmäktige i Riksgäldskontoret anse innefatta full säkerhet; egande Fullmäktige jemväl att för sådana medel uppköpa antagliga obligationer eller andra förbindelser, som anses kunna utan svårighet och kapitalförlust vid inträffande behof föryttras. Vid utlåning skola Riksgäldskontorets räntebärande obligationer såsom hypotek åtnjuta företräde framför hvarje annan erbjuden säkerhet. Utlåningstiden, lånesummans förhållande till hypoteket samt den ränta, hvilken för ifrågavarande lån skall till Riksgäldskontoret erläggas, må, med afseende å så väl penningeställningen som säkerhetens beskaffenhet, af Fullmäktige bestämmas. § 45. För bestridande af Riksgäldskontoret åliggande betalningar eger detta verk att begagna ett kreditiv i Riksbanken till belopp åt högst en million fem hundra 28 tusen kronor; börande i afseende på kreditivets begagnande de uti bankoreglementet derom meddelade föreskrifter lända till efterrättelse. § 46. Derest sådant för verkställigheten af Eiksgäldskontoret åliggande utbetalningar finnes nödvändigt, ega Fullmäktige att anskaffa dertill erforderliga medel genom upplåning mot Riksgäldskontorets skuldförbindelser eller begagnandet af krediter, på vilkor som Fullmäktige ega bestämma; egande Fullmäktige derjemte att, för beredande af tillgång till erforderlig kassaförstärkning åt Statskontoret, i mån af behof upplåna medel mot Kontorets obligationer i svenskt mynt, stälda till inlösen antingen efter viss förfallotid eller efter föregången, af Riksgäldskontoret verkstäld uppsägning; varande åt Fullmäktige öfverlemnadt att, med hänsigt till de vid upplåningen sig företeende omständigheter och förhållanden, bestämma räntevilkoren samt fastställa betalningsterminerna för dessa obligationer. I afseende på öfrig upplåning mot tryckta eller graverade obligationer lemnar Riksdagen särskilda föreskrifter. § 47. De medel, som inflyta å s. k. statslånefondens utestående fordringar, skola, efter afdrag af nödiga förvaltningsutgifter, till Riksgäldskontoret äflemnas. Angående redovisningen af de till Riksgäldskontoret ingående medel. § 48. Öfver Riksgäldskontorets samtliga tillgångar och skulder samt inkomster och utgifter, deruti jemväl inberäknade de för jernvägsbyggnaderna upplånta och dels såsom anslag, dels såsom lån utgifna medel, uppgöres och afslutas för hvarje år en fullständig hufvudbok; hvarförutom fortfarande bör föras eu särskild räkenskap öfver de fonderade statslånens liqvidations- och amor tis sementsfonder. Hufvudboken skall dock summariskt redovisa äfven dessa fonders ställning vid årets början och slut samt den förändring densamma under årets lopp undergått. Så väl hufvudboken som den särskilda redovisningen för liqvidations- och amortissements - 29 fonderna skola inom den 1 Maj året näst efter det, hvilket dessa räkenskaper omfatta, vara afslutade och renskrifna samt före den 1 derpå följande Juli behörigen granskade. Eiksgäldskontorets hufvudböcker böra vid lämpliga tider hållas Kongl. Statskontoret till hända, på det att Eiksgäldskontorets räkenskaper i nödiga delar må kunna jemväl i rikshufvudboken intagas. § 49. Under loppet af Juni månad hvarje år höra, till upplysning för allmänheten om Eiksgäldskontorets ställning, särskilda, efter det dermed afsedda ändamål lämpade utdrag af detta verks räkenskaper för det näst lösgående året genom trycket offentliggöras och jemte allmänna tidningarne utdelas. § 50. I April månad hvarje år upprättas uti Eiksgäklskontoret liqvid med statsverket för det sist förflutna året. Af denna liqvid meddelas Kongl. Statskontoret tvenne exemplar, hvaraf det ena, derå Fullmäktige tecknat sitt godkännande, bör derstädes qvarstanna, samt det andra, sedan det blifvit försedt med anteckning om liqvidens godkännande af Kongl. Statskontoret, bör till Eiksgäldskontoret återställas, för att såsom verifikation dess hufvudbok biläggas. Angående styrelsen för Eiksgäldskontoret. § 51. Förvaltningen af Eiksgäldskontoret, dess medel och tillhörigheter är utaf Eiksdagen uppdragen åt sju Fullmäktige, hvilka vid lagtima riksdag utses i den ordning 71 § Eiksdagsordningen stadgar. Vid Fullmäktiges sammankomster föres ordet af den, som af Eiksdagen blifvit dertill utsedd; tillkommande Fullmäktige att sjelfve bland sig välja eu vice Ordförande att föra ordet, när hinder för Ordföranden inträffar. 30 § 52. Uppkommer ledighet bland Fullmäktige, inträder suppleant enligt af Riksdagen bestämd ordning. § 53. Är Styrelsen ej så fulltalig, som för besluts fattande erfordras, enligt hvad här nedan föreskrifves, eger Fullmäktiges Ordförande att inkalla erforderligt antal suppleanter. § 54. kullmäktige äro förbundne att vid 1liksgäldskontorets förvaltning ställa sig till efterrättelse ej mindre rikets grundlagar än äfven detta reglemente samt öfriga rörande Riksgäldskontoret gällande föreskrifter; börande Fullmäktige doldt och förtegadt hålla hvad vid Kontorets förvaltning förefaller, som tyst vara bör. § 55. Blir Fullmäktig ledamot af Statsrådet eller kommer i den författning, att han, jemlikt något af mom. a, b, c, d och e uti 26 § Riksdagsordningen, icke må såsom riksdagsman godkännas, skall han genast frånträda fullmaktigs-befattningen, och suppleant inträda i hans ställe. § 56. Jemte noggrant iakttagande af hvad i afseende på förvaltningen af Riksgäldskontoret och dit anslagna medel är stadgadt, åligger Fullmäktige att omsorgsfullt vårda och befrämja detta verks rätt, säkerhet och förmån samt för öfrigt vidtaga alla på Fullmäktige ankommande åtgärder i och för verkställigheten af de i sådant afseende meddelade beslut samt Fullmäktige gifna uppdrag. § 57. Fullmäktige utse inom sig två Deputerade, hvilka väljas vid slutet af hvarje qvartal; och verkställas berörda val, dervid förut varande Deputerade kunna omväljas, på sätt sista punkten af § 66 innehåller. Fn af dessa Deputerade utöfvar närmaste tillsyn öfver det sätt, hvarpå tjenstemännen fullgöra sina åligganden, och tillser, att Fullmäktiges beslut varda i behörig tid och ordning verkstälda. Han eger att under tiden mellan Fullmäktiges sammanträden meddela nödiga föreskrifter samt att för sjukdoms- eller annat 31 laga förfall eller för enskilda angelägenheters besörjande bevilja tjenstemännen, äfvensom vaktbetjente, tjenstledighet under högst fjorton dagar, äfvensom meddela föreskrift om tjenstens uppehållande intill Fullmäktiges nästa ordinarie sammanträde. Han utöfvar jemväl beträffande vården af Kontorets värdepapper det uppdrag, tjenstgöringsordningen i sådant afseende innehåller. I öfrigt skola Deputerade ombesörja lånemedels indragning, verkställa de för Riksgäldskontorets räkning erforderliga utländska liqvider, anordna medel till vissa af Fullmäktige beslutade eller eljest ovilkorligen bestämda utbetalningar med mera, allt i öfverensstämmelse med de beslut och föreskrifter, som Fullmäktige meddela; egande Deputerade att sig emellan närmare fördela dessa dem gemensamt tillhörande göromål. Vid hvarje sammankomst böra Deputerade redogöra för sina åtgärder under den efter Fullmäktiges näst föregående sammankomst förflutna tid. I förhållande till beskaffenheten och omfånget af ofvan omförmälda och de öfriga uppdrag och göromål, som varda af Fullmäktige åt Deputerad uppdragna, ega Fullmäktige för Deputerade bestämma lämpliga arfvoden. Fullmäktige må vara obetaget att, om sådant finnes behöfligt för lånetransaktioner, utse ombud för bedrifvande af dervid erforderliga underhandlingar. § 58. Befallningar, som af någon annan än Riksdagen meddelas angående användandet af Riksgäldskontorets tillgångar eller förvaltandet af samma verk, få icke af Fullmäktige åtlydas och efterkommas ; varande Fullmäktige, för sina åtgärder i denna egenskap, Riksdagen eller dess Stats-Utskott och Revisorer allena redo skyldige samt kunna icke för sitt förhållande till ansvar ställas, utan i laga ordning och till följd af Riksdagens eller dess Revisorers beslut, eller, mellan riksdagar och revisioner, genom justitieombudsmannen. § 59. Till ledning vid pröfningen och afgörandet af förekommande ärenden, för hvilkas behandling antingen icke några eller mindre tillämpliga och bestämda föreskrifter blifvit meddelade, ega Fullmäktige att af Revisorerne begära råd och yttranden. 32 Angående Fullmäktiges sammankomster. § 60. Fullmäktige sammanträda en gång i hvarje vecka å tid, som af dem bestämmes. Derjemte böra, då ärendenas beskaffenhet och oafbrutna gång sådant fordra, särskilda sammankomster hållas å tid, som Ordföranden bestämmer. Vid hvarje sammankomst skall protokoll föras. § 61. Med undantag af de enligt § 57 åt vissa Deputerade uppdragna bestyr och åligganden böra alla Fullmäktiges behandling tillhörande mål inför Fullmäktige vid deras sammankomster föredragas och få endast der afgöras. § 62. Åstundar Fullmäktig att under längre eller kortare tid från staden afresa, bör han sådant förut vid sammankomst eller hos Ordföranden anmäla samt då tillika uppgifva tiden för sin frånvaro. § 63. År Fullmäktig, som icke, på sätt i näst ofvanstående paragraf föreskrifves, till erhållande af ledighet sig anmält, genom opasslighet eller enskilda angelägenheter hindrad att sammankomst bevista, bör han sitt förfall hvarje gång tillkännagifva. § 64. Vid sammankomst skola minst fem Fullmäktige vara tillstädes; dock må ärenden, som ej tåla uppskof, afgöras af allenast fyra Fullmäktige, derest de äro om besluten ense. Frågor om låns upptagande, de i Regeringsformen omförmälda kreditivs utbetalning eller andra ärenden af mera allmän vigt få icke afgöras, ej heller tjenster tillsättas eller pensioner beviljas, så vida icke minst fem Fullmäktige äro närvarande. 33 § 65. Fullmäktige vare ej tillåtet att företaga någon öfverläggning i närvaro af Konungens ombud, i fall det, utan att af Fullmäktige derom vara anmodadt, skulle vid deras sammankomst sig infinna. § 66. Yppas under Fullmäktiges öfverläggningar skiljaktighet i meningarne, böra samtlige närvarande Fullmäktige till protokollet afgifva sina röster, hvilka per capita beräknas. Derest flere skiljaktiga meningar yttras, böra de sins emellan närmast öfverensstämmande, så vidt möjligt är, sammanjemkas. Då ett lika antal röster utfaller för hvardera meningen, är Ordförandens röst afgörande. Den vid sammankomst närvarande Fullmäktig, som sin röst ej särskildt afgifver, eller, efter börjad öfverläggning om ett föredraget ämne, sig aflägsna^ anses hafva det då fattade beslutet biträdt. Sluten omröstning må endast företagas vid val till sådana befattningar, dertill någon bland Fullmäktige kan utses. § 67. öfver Fullmäktiges beslut i mål, som röra Riksgäldskontor tjensteman eller andra enskilda personer, eger den eller de, på hvilkas rätt och bästa dessa beslut kunna inverka, att hos Revisorerne eller Stats-Utskottet anföra besvär; dervid klaganden dock, så vida besvären skola till pröfning upptagas, bör inom trettio dagar efter bevisligen erhållen del af det meddelade beslutet sitt missnöje deremot hos Fullmäktige skriftligen anmäla; hvarjemte det, vid enahanda äfventyr, åligger honom att senast en månad före Revisorernes näst förestående sammankomst eller riksdagens början, derest revision dessförinnan icke inträffar, sina besvär ingifva till Fullmäktige, af hvilka desamma, jemte utlåtande deröfver, till Revisorerne eller Stats-Utskottet öfverlemnas. Besvär öfver Fullmäktiges nyss före eller under Riksdagens eller Revisorerues sammanvaro i dylika mål meddelade beslut böra inom fjorton dagar efter delfåendet, den dagen likväl oräknad, omedelbarligen af vederbörande till StatsUtskottet eller Revisorerne inlemnas. Bill. till Rihsd. Prat. 1886. 10 Sami. 1 Afd. 2 Band. (Rikskg.-kontorets reglemente.) U 34 Angående Fullmäktige tillhörande särskilda åligganden och uppdrag. § 68. Fullmäktige skola minst en gång hvarje år granska Kassörens och Kamrerarens anteckningsböcker jemte Ombudsmannens diarium samt genomgå och inventera de under Kassörens och Kamrerarens vård befintliga låne- och säkerhetsmed flere handlingar. § 69. Eu gång hvarje år böra Fullmäktige anställa besigtning å det till lokal för Riksgäldskontor et anvisade hus samt detta verks inventarier. Likaledes bör besigtning årligen af Fullmäktige anställas å Riksdagens hus, hvilket jemväl står under deras vård och inseende. Dessutom har Riksdagen uppdragit åt Fullmäktige att låta tillse, det icke allenast värde a de inom Riksdagens hus befintliga möbler och andra inventarier finnes uti inventarieförteckningen upptaget, utan ock att inköpspris på de möbler och inventarier, som hädanefter anskaffas, uti inventarieförteckningen utsattes, jemte tiden, då inköpet egt rum, äfvensom att, vid skeende kasseringar af obrukbara eller obehöfliga inventarier, desamma varda utur inventarieförteckningen afföida, med anteckning af det pris, hvartill desamma vid möjligen skeende försäljning blifvit föryttrade. § ro. Under de tider, då Riksdagen icke är församlad, må lediga rum och lägenheter inom Riksdagens hus af Fullmäktige hyresfritt upplåtas för tillfälligt begagnande ej allenast af de komitéer och revisioner, som kunna varda af Kong]. Maj;t sammankallade och för hvilkas sammanträden erforderliga lokaler inom kronans hus här i hufvudstaden icke finnas att tillgå, utan äfven af allmänna einbetsmyndigheter, som antingen af särskild anledning icke kunna för någon tid begagna åt dem anvisade embetsrum eller också sakna egen lokal, äfvensom förandra, allmänt gagn afseende ändamål; egande Fullmäktige vid hvarje sådan upplåtelse föreskrifva de vilkor, som fullmäktige för de upplåtna rummens samt möblernas och inventariernas noggranna och omsorgsfulla vårdande finna nödvändiga. Dylik upplåtelse bör alltid upphöra så tidigt före Riksdagens sammankomst, att rummen 35 och inventarierna derförinnan kunna vara försatta i ordnadt och fullständigt skick samt, om så erfordras, reparerade. § 71. Sedan Riksdagen dels år 1884 beslutat att bilda en fond för nytt riksdagshus dels af de vid statsregleringarne för åren 1885 och 1886 tillgängliga medel till denna fond afsatt sammanlagdt 1,484,500 kronor och dels åt Riksgäldskontoret uppdragit att för fondens räkning förränta dessa till Riksgäldskontoret öfverlemnade, fonden tillhörande medel, har innevarande års Riksdag beslutat att till fonden afsätta ytterligare 900,000 kronor, som böra under år 1887 af Statskontoret till Riksgäldskontoret öfverlemnas och af Riksgäldskontoret för fondens räkning förräntas. § 72. Riksdagen har innevarande år åt Fullmäktige uppdragit att å Riksdagens vägnar mottaga och på lämpligt sätt förvara de lyster och medaljonger af nuvarande eller förutvarande ledamöter af Riksdagen, hvilka blifvit af Skulptören Sven Andersson såsom gåfva till Riksdagen erbjudna. § 73. Då Revisorerne öfver stats-, banko- och riksgäldsverken sammanträda, skola Fullmäktige till dem afgifva berättelse om Riksgäldskontorets ställning och förvaltning under den tid, som Revisorernes granskning kommer att omfatta. Dessutom skola Fullmäktige vid nästa riksdags början till Riksdagen afgifva och till Stats-Utskottet aflemna berättelse för hela den tid, som förflutit sedan Fullmäktiges berättelse till nuvarande Riksdag afgafs. § 74. Efter hvarje revisions slut skola Fullmäktige, på sätt de för Revisorerne utfärdade instruktioner innehålla, föranstalta om tryckning och utdelning med allmänna tidningar^ af Revisorernes angående stats- och riksgäldsverken afgifna och Fullmäktige tillstälda berättelser jemte dertill hörande förklaringar, hvilka handlingar äfven genom Fullmäktiges försorg böra till näst derefter sammanträdande Revisorer och Riksdag öfverlemnas. 36 § 75. Före nästkommande riksdags början böra Fnllmäktige: a) föranstalta om upphandling af det för tryckningen af Riksdagens protokoll med dertill hörande bihang under samma riksdag erforderliga papper och, med behörigt iakttagande af de i sådant afseende meddelade föreskrifter, låta upprätta kontrakt angående verkställighet af så väl protokollets som bihangets tryckning; b) upprätta kontrakt om tillhandahållande, under riksdagens lopp, af de skrifmaterialier och öfriga effekter, som för Riksdagens behof kunde erfordras; c) låta komplettera och iståndsätta inventariepersedlarne i Riksdagens hus. Vid verkställigheten häraf iakttages, att anbud, genom kungörelser i allmänna tidningar^, infordras af dem, som kunna vara hugade att tillhandahålla och leverera berörda effekter eller besörja omförmälda trycknings- med flere arbeten. För öfrigt ega Fullmäktige att utse någon bland Riksgäldskontor^ tjensteman, som bör ej allenast före och under riksdagen mottaga, vårda och efter vederbörliga rekvisitioner utlemna de upphandlade effekterna samt ombesörja de under riksdagens fortgång ifrågakommande ytterligare uppköp, äfvensom erforderliga reparationer å inventariepersedlarne, utan ock vid hvarje kalenderårs slut upprätta och afgifva fullständig redovisning för alla dessa af honom mottagna effekter. § 76. Som 1882 års Riksdag medgifvit, att de delar af Kongl. Maj:ts och kronans tomter Näs 1 och 11 samt af Riksgäldskontorets tomt N:o 12 i qvarteret Riddarholmen, som ligga mellan sammanbindningsbanan och Riddarholmskanalen och i areal utgöra 14,071 qvadratfot, må, jemte den öster om sammanbindningsbanan belägna del af den så kallade Hebbeska fideikommisstomten, utgörande 8,750 qvadratfot, till Stockholms stad med eganderätt öfverlåtas mot vederlag till kronan dels af områden inom qvarteron Röda Berget under N:is 4 och 28 samt Blomsterlöken under N:o 1 om tillsammans 68,500 qvadratfot, och dels af 6,020 qvadratfot utaf Barnhusträdgårdsgatan, hvilka af sammanbindningsbanan upptagits, ega Fullmäktige vidtaga de åtgärder, som för verkställighet af den sålunda medgifna öfverlåtelsen, i hvad den afser Riksgäldskontorets tomtdel, kunna på Fullmäktige ankomma. § 77. Som, enligt de af Kongl. Maj:t för Strömsholms nya kanalbolag den 27 Mars 1863 faststälda regler, kanaldirektionens förvaltning och kanalverkets räkenskaper 37 skola hvartannat år granskas utaf två revisorer, af hvilka den ene bör utses af Fullmäktige i Riksgäldskontor, så skola Fullmäktige för hvarje revision välja eu person att uti berörda revisionsförrättning deltaga. Jemväl skola Fullmäktige, i enlighet med de af Kongl. Maj:t för Dalslands kanalaktiebolag den 7 April 1865 och för Kinda kanals aktiebolag den 4 September 1874 i nåder faststälda bolagsordningar, årligen utse eu revisor att granska hvardera af dessa bolags förvaltning och räkenskaper. § 78. Då de bolag, som för jernvägsanläggningars utförande från Riksgäldskontor utbekommit beviljade låneunderstöd, uti sina med Kongl. Maj:t och kronan afslutade kontrakt medgifvit staten att genom ombud, som Kongl. Maj:t utser, deltaga i de årliga revisionerna af bolagets förvaltning och räkenskaper, samt berättelserna om dessa revisioner skola till Kongl. Civildepartementet insändas, böra Fullmäktige efter erhållen del af dessa berättelser taga under öfvervägande, huru vida några åtgärder erfordras för bevarande af Riksgäldskontorets rätt och säkerhet för de utgifna lånens fortsatta liqviderande. § 79. Uti Allmänna hypoteksbankens styrelse bör en ledamot, som skall vara vice ordförande, utses af Fullmäktige i Riksgäldskontoret. Likaså utses af Fullmäktige till deltagande i den årliga revisionen af Hypoteksbankens förvaltning och räkenskaper eu revisor, som vid revisionen förer ordet. Dessutom böra ],''ullmäktige utse ett ombud vid den allmänna ordinarie sammankomst, som mellan Hypoteksbankens delegare skall ega rum hvarje år efter afslutad revision. § BO. Fullmäktige i Riksgäldskontoret skola bland sig utse en ledamot i Postsparbankens styrelse. § 81. I enlighet med Kongl. Maj:ts nådiga kungörelse den 9 September 1881 angående förnyadt reglemente och bolagsordning för aktiebolaget sågverksegarnes garantiförening skola Fullmäktige, för granskning af nämnda bolags räkenskaper och förvaltning, utse eu revisor, som är ordförande i revisionen; äfvensom Fullmäktige 38 skola utse ett ombud att innehafva eu af nyoklarne till den kassakista, hvari de såsom garantifond för bolaget utfärdade statsobligationer förvaras. § 82. Riksdagen bär år 1881 åt Fullmäktige i Iiiksgäldskontoret uppdragit att låta genom lämplig person, enligt af Fullmäktige faststäldt formulär och med iakttagande af de föreskrifter i öfrigt, Fullmäktige kunna finna skäl meddela, utarbeta samt att öfvervaka upprättandet af ett alfabetiskt ordnadt sakregister till Rikets Ständers protokoll med bihang för tiden från och med år 1809 till och med år 1800, bölande dels detta register, sa vidt sadant med hänsyn till anordningen af de tryckta liksdagshandlingarne later sig göra, blifva gemensamt för alla de ifrågavarande riksdagarne och omfatta hänvisningar till samtliga riksdagshandlingar med undantag af de protokollsutdrag, som blifvit öfverlemnade från det ena ståndet till det andra, dels ock de i registret intagna sakrubriker vara så specifika, att registret lemnar lätt och tydlig vägledning och tillika angifver de särskilda ärenden, som i samma Kongl. proposition eller utlåtande må förekomma. Efter det sistlidna års Riksdag bemyndigat Fullmäktige att, för fortsättande af nämnda arbete, för år 188G af förslagsanslaget till riksdagskostnader använda fem tusen kronor, har innevarande års Riksdag bemyndigat Fullmäktige att, för arbetets vidare fortsättande, af samma förslagsanslag för nästkommande år använda ytterligare fem tusen kronor. § 83. Öfverinseendet öfver Riksdagens bibliotek, för hvilket stadgar blifvit af 1882 års Riksdag faststälda, tillkommer Fullmäktige i Riksgäldskontoret; och skola hullmäktige bland sig utse eu inspektor för utöfvande af den närmaste tillsynen öfver biblioteket. § 84. Gemensamt med Fullmäktige i Riksbanken skola Riksgäldskontorets Fullmäktige: a) afgifva sitt underdåniga yttrande och råd till Kongl. Maj:t i fråga om den ort, der Riksdag bör samlas, i de fall, då fiendens framträngande eller pest eller andra lika vigtiga hinder göra Riksdags hållande i hufvudstaden omöjligt eller för Riksdagens frihet och säkerhet vådligt (50 § Regeringsformen); 89 b) efter stadgade grunder uppgöra och utfärda ny Bevillningsförordning, i den händelse att vid riksdags slut bevillningens hela belopp är bestämdt, men Kamrarne icke hunnit om fördelningen deraf blifva ense (109 § Regeringsformen); c) uti justitieombudsmansembetet genast insätta den man, som blifvit utsedd till efterträdare åt justitieombudsmannen, i fall denne mellan riksdagarne afsäger sig det erhållna förtroendet eller med döden afgår, äfvensom utvälja annan behörig man i stället för justitieombudsmannens utsedde efterträdare, derest äfven han mellan riksdagarne afsäger sig förtroendet, eller i justitieombudsmansembetet insattes eller med döden afgår (98 § Regeringsformen); d) för framtida uppsigten och kontrollen öfver Göta hanals vidmakthållande utse och välja ej mindre en person för att såsom ledamot å Bankens och Riksgäldskontorets vägnar inträda i direktionen öfver nämnda kanal, än ock ett ombud att å samma verks vägnar, deltaga i revisionerna af kanalens räkenskaper; skolande valet till ledamot i direktionen förnyas hvarje år, och till ombud vid revisionerna före desammas början; dock må förut härtill utsedde personer kunna återväljas. Vid Fullmäktiges i Banken och Riksgäldskontoret gemensamma sammanträden höra, så vidt beslut skall kunna fattas, fem af Fullmäktige i hvardera verket vara tillstädes. § 85. Vid de tillfällen, då riksdagsmäns fullmakter granskas af chefen för Justitiedepartementet eller den person, Konungen i hans ställe förordnat, skola tre bland Fullmäktige i Riksgäldskontoret vara tillstädes. 86. För den händelse, att Kongl. Maj:t förordnar om upphörande af de enskilda bankernas rätt att utgifva egna banksedlar å tio kronor, ega Fullmäktige att på det sätt och uppå de vilkor i afseende å räntegodtgörelse, återbetalningsskyldighet m. in., som med Fullmäktige i Riksbanken aftalas, tillhandahålla Riksbanken svenska statens obligationer eller deremot svarande valuta i guld intill ett belopp af högst sju millioner kronor. 40 Angående betjeningen vid Riksgäldskontoret. § 87. De å Riksgäldskontorets aflöningsstat uppförde tjensteman äro följande: en sekreterare och ombudsman; en kassör; en kamrerare; eu revisor; en kassabokhållare; en länsbokhållare ; en registrator och kanslist; samt en kammarskrifvare. § 88. Vaktbetjeningen utgöres af: en förste vaktmästare; och tre vaktmästare. Angående lediga tjänsters bestridande oeli tillsättande. § 89. Den ordinarie tjensteman eller vaktmästare, som förordnas att i anseende till sjukdoms- eller annat laga förfall, eller, vid inträffad ledighet, under anslagstiden förrätta annan tjenst än den han sjelf innehar, är, med undantag af det i § 93 förutsatta fall, i allmänhet icke berättigad att derför erhålla särskild aflöning; dock ankommer på Fullmäktige tillerkänna innehafvaren deraf ett efter omständigheterna lämpadt arfvode, uppgående till högst halfva beloppet af skilnaden mellan hans förut åtnjutande aflöning och löneförmånerna för den tjenst han blifva förordnad att bestrida. Extra ordinarie tjensteman, som vid dylikt tillfälle, på grund af vederbörligt förordnande, förrättat ordinarie tjenstebefattning, åtnjuter under den tid, denna 41 tjenstgöring fortfar, den för lägsta tjenstegraden bestämda lön. Vid enahanda förhållande tillgodonjuter jemväl extra ordinarie vaktmästare, hvilken bestridt vaktmästaregöromål, samma aflöning, som för den förrättade sysslan är i staten anslagen. Vid inträffad ledighet af sådan tjenst, som bör återbesättas, skall, efter afdrag af hvad för tjenstens bestridande måst utbetalas, den lönebesparing, hvilken uppkommer, intill dess, efter ansökningstidens förlopp, någon i nedan stadgad ordning blifvit förordnad att förrätta samma tjenst, tillfalla Enke- och Pupillkassan vid Riksgäldskontoret; kommande nämnda kassas rätt till dylik lönebesparing att upphöra, så snart konstitutorial å tjensten blifvit af Fullmäktige utfärdadt. § 90. Då tjensteman eller vaktmästare för enskilda angelägenheters besörjande erhållit tjenstledighet, bör han sjelf vidkännas kostnaden för tjenstens förrättande under den tid tjenstledigheten fortfar. § 91. Innan ledig tjenst af Fullmäktige återbesattes, skall sådant jemte de med samma tjenst förenade löneförmåner, äfvensom tiden, inom hvilken sökande ega att sig anmäla, tillkännagifvas medelst anslag å vanliga ställen inom Riksgäldskontoret. Ansökningstiden bestämmes till minst fjorton dagar från anslagets utfärdande, dock beror af Fullmäktige att utsätta ny ansökningstid, derest, inom den först bestämda tiden, någon till tjenstens erhållande fullt skicklig och lämplig sökande sig icke anmält. § 92. För att kunna antagas till tjensteman vid Riksgäldskontoret fordras att hafva undergått godkänd afgångsexamen från högre elementarläroverk; dock böra de tjensteman, som anställas vid Fullmäktiges kansli, hafva aflagt den akademiska examen, som fordras för att vinna inträde i Konungens Kansli eller i rättegångsverken; äfvensom den, hvilken befordras till ombudsmaunasysslan, bör hafva fullgjort hvad författningarne föreskrifva i afseende på dem, som i domareväri må begagnas. § 93. Vid lediga tjensters tillsättande utnämnes bland kompetente sökande den som Fullmäktige, med afseende å verkets fördel samt vigten och ansvarigheten Bih. Ull Riksd. Prof. 1886. 10 Sami, 1 Afd. 2 Band. 6 (Riksg.-kontorets reglemente.) 42 af de särskilda befattningarne, finna till den lediga tjensten mest skicklig och passande; dock ega Fullmäktige att, der de så lämpligt finna, tillsätta lediga tjänster endast med konstitutorial; hvarvid den tjensteman, som sådant konstitutorial erhåller, under den tid han tjensten innehafver, eger åtnjuta de lönevilkor, aflöningsstaten för tjensten bestämmer. Angående behandlingen af frågor rörande tjensteförsuinmelser m. in. § 94. Om någon Riksgäldskontorets tjensteman vid mindre förseelser i tjensten ej låtit sig rätta af vederbörandes tillsägelser och varningar eller blifvit beträdd med vårdslöshet eller försummelse i sin tjenstgöiing, eller ock i allmänna lefvernet ådagalagt ett mindre värdigt uppförande, bör han inför Fullmäktige tillrättavisas och varnas. I händelse den, som på detta sätt undergått första varningsgraden, ej deraf låter sig rätta, ega Fullmäktige att, med afseende å förekommande omständigheter, på längre eller kortare tid suspendera honom från dess innehafvande tjenst, med förlust af hela eller halfva lönen, hvilken under tiden må i ersättning för tjenstens förrättande användas. § 95. Derest tjensteman, hvilken förut blifvit för tjensteförsummelse eller annat förhållande suspenderad, å nyo gör sig skyldig till dylik förseelse, ankommer på Fullmäktige att, efter förseelsens beskaffenhet, antingen ytterligare suspendera honom eller helt och hållet skilja honom från dess vid detta verk innehafvande tjenst och lön. Likaledes beror på Fullmäktiges särskilda pröfning, huruvida tjensteman, som blifvit nödsakad till borgenärer afträda sin egendom, må-vidare bibehålla och utöfva sin beställning. § 96. Tjensteman, som begått ärerörigt brott eller annan förseelse, i eller utom tjensten af den svåra beskaffenhet, att verkets trygghet eller anseende fordrar hans entledigande, har derigenom gjort sig förlustig sin innehafvande tjenst. 43 § 97- Om någon åt'' vaktbetjeningen i sin tjenst varit försumlig, eller under tjenstgöring af starka drycker öfverlastad, eller eljest på ett tadelvärdt sätt sig förhållit, må lian, efter sig företeende omständigheter, antingen af Fullmäktiges Deputerade erhålla föreställning eller genast hos Fullmäktige anmälas till suspension eller entledigande. § 98. Innan tjensteman eller vaktmästare varder suspenderad eller skild från tjenslen bör hans skriftliga förklaring öfver hvad emot honom förekommit infordras. Fullmäktiges beslut, hvarigenom tjensteman suspenderas eller för alltid skiljes från tjensten, bör, jemte hänvisning för besvärs anförande, honom skriftligen meddelas. Tjenst, som, till följd af sådant beslut, blir ledig, får, derest den afsatte tjenstemannen inom föreskrifven tid anmält sig ämna samma beslut öfverklaga, icke återbesättas förr, än besvären blifvit af Stats-Utskottet eller Revisorerne afgjorda eller den bestämda tiden för besvärens fullföljande försuttits; kommande dock den, som emellertid förordnas till tjenstens bestridande, att de med densamma förenade löneförmåner åtnjuta. § 99. Extra ordinarie tjensteman eller extra vaktmästare, som utan erhållen tillåtelse eller anmäldt laga förfall från tjenstgöring uteblifvit under trenne efter hvarandra följande månader, eller vid flera tillfällen undandragit sig att lemna äskadt biträde der han blifvit anstäld, anses hafva förverkat sin rätt att i Riksgäldskontoret vidare tjenstgöra. Den extra ordinarie tjensteman eller extra vaktmästare, som under honom uppdragen tjenstgöring sig försumligt eller felaktigt förhållit och, efter att, på sätt i § 91 stadgas, blifvit varnad, sig icke rättat, bör förklaras vara från Riksgäldskontoret skild. För öfrigt anses den extra ordinarie tjensteman eller vaktmästare, som begått ärerörigt brott eller annan förbrytelse af svårare beskaffenhet, vara från verket utesluten. 44 Angående pensioneringen af Riksgäldskontorets betjening. § 100. Pensionerna för tjenstemännen samt vaktbetjeningen vid Riksgäldskontoret bestämmas efter desses vid afskedstagandet innehafvande löner. § 101. Tjensteman eller vaktmästare, som uppnått sjuttio års ålder, eller under femtio år varit i allmän tjenst, är vid afskedstagandet berättigad att erhålla en hela lönen motsvarande pension. Samma pension kan jemväl tillerkännas den tjensteman eller vaktmästare, som fylt sextiofem och i allmän tjenst tillbragt fyratio år, så vida behörigen styrkt är, att han befinner sig i ett sjukligt eller försvagadt tillstånd. § 102. Den tjensteman eller vaktmästare, som, efter att hafva uppnått en ålder af sextio år, anhåller om afsked, må, derest han varit i allmän tjenst omkring fyratio år, komma i åtnjutande af pension till ett belopp, som motsvarar tre fjerdedelar utåt hans senast innehafda lön. Innan tjensteman eller vaktmästare, uppnått sextio lefnads- och omkring fyratio tjenstår, kan, endast i händelse af bevislig oförmåga till vidare tjenstgöring, pension vid afskedstagandet honom tilldelas. I sådant fall lämpas densamma efter tjenståren ensamt på det sätt, att för hvarje dylikt år, som brister i nyss nämnda antal, afdrages eu fyrationdedel från ett tre fjerdedelar af lönen motsvarande pensionsbelopp. Men för den, som fylt fyratio tjenstår och sextio lefnadsår, ökas deremot detta pensionsbelopp med en fyrationdedel af lönen för hvarje öfverskjutande tjenstår, eller med en sextiondedel af lönen för hvarje lefnadsår, om ett sådant beräkningssätt finnes för afskedssökande mera förmånligt. § 103. Då sådant för göromålens säkra och skyndsamma gång finnes oundgängligen nödigt, kunna Fullmäktige på pensionsstat förflytta tjensteman, som af ohjelpligt sjukdomstillstånd eller afgjord oförmögenhet är förhindrad att vidare gagna verket, oaktadt han sig ej om afsked anmält. I sådant fall ega Fullmäktige att, etter omständigheterna, antingen tillägga tjenstemännen hela lönen i pension, ehvad de föreskrifna lefnads- och tjenståren äro uppnådda eller icke, eller ock 45 tillämpa de grunder för pensionens bestämmande, som i näst föregående paragraf äro faststälda. Derest åter vaktmästare förr, än han uppnått den lör pensions erhållande bestämda lefnadsålder och tjenstetid, skulle genom sjuklighet eller åt annan orsak blifva oförmögen att sina tjensteskyldigheter vidare fullgöra, ega Fullmäktige att, efter noggrann pröfning af de i hvarje tall förekommande omständigheter och förhållanden, vid hans afskedande tilldela honom en årlig pension, uppgående till högst två tredjedelar af lönen. § 104. Några tillförene meddelade och mot det nu utfärdade reglementet stridande stadganden, angående Riksgäldskontorets förvaltning och dermed gemenskap egande ämnen, få icke vidare åberopas och tillämpas. Gifvet och utfärdadt vid lagtima riksdagen i Stockholm den 18 Maj 1886. På Riksdagens vägnar: För Första Kammaren: För Andra Kammaren: O. Lagerfojelke, Olof Wijk, n. v. Talman. n. v. Talman. 46 Bil. Å. Riksgäldskontorets vid 1885 års slut utbalanserade kapitalskulder. Reglemen- Tiden, då för- Återstående kapitalskuld den 31 December tets 1885. bindelserna blif- Räntefot. Årtal. §. vit utfärdade. Fonderad skuld. loke fonderad skuld. 1866 5 Skulden för 1860 års pre- mielån mot obligationer å 2,400,000 Thlr Pr. C:t, bok- förda till fem sjettedelar deraf, eller 2,000,000 Thlr 1860 d. Va Thlr 650,000 1870 72 Obligationer för 1870 års jernvägslån å 40,000,000 R:dr, deraf till 1885 års slut blifvit utlemnade obligatio- ner å tillhopa 16,170,000 R:dr 1870 d. 3»/9 5 % Kr. 12,966,700 *) 1872 83 Obligationer för 1872 års A9 jernvägslån å 24,000,000 R:dr 1872 d. 3»/3 4 % Kr. 19,800,700 1875 35 Obligationer för 1875 års 1876 33 jernvägslån å 56,250,000 1878 39 Rmk, deraf till 1885 års 1879 15 slut blifvit utlemnade en 1880 38 första emission å 20,250,000 1881 41 Rmk, en andra emission å 18,000,000 Rmk samt af en *) Samtliga utelöpande obligationer a£ detta lån äro uppsagda att infrias den 1 April innevarande år. 47 Återstående kapitalskuld den 31 December 1885. Fonderad skuld. Icke fonderad skuld. Rmk 39,902,700 £ St. 1,891,400*) j£ St. 1,456,320 (Francs 36,553,632 Reglementets - Årtal. §. 1876 1878 1879 1880 1880 33 39 15 38 38 Tiden, då förbindelserna blifvit utfärdade. 1866 1866 13 14 tredje emission, å likaledes 18.000. 000 Rmk, obligationer å 3,236,700 Rmk......... Obligationer för 1876 års jernvägslån å 2,000,000 £ St...................................... Obligationer för 1878 års jernvägslån å 1,500,000 £ St. eller 37,650,000 Francs Obligationer för 1880 års statslån, tre emissioner, hvardera å 39,930,000 Kr., motsvarande 2,200,000 £ St., 55,440,000 Francs eller 44,880,000 Rmk, eller till hopa Kr. 119,790,000 motsvarande £ St. 6,600,000 Francs 166,320,000 eller Rmk 134,640,000 ........... Obligationer, bvilka i anseende till sin ordalydelse icke kunna uppsägas, eller det s. k. gamla lånet....... Obligationer, utfärdade såsomgrundfond för Allmänna hypoteksbauken, bokförda inom liuien med R:mt 8.000. 000 R:dr.................... 7* 1876 d. 1878 d. 15 1880 d. jl 798 d. } 1811 d. 30/: 1861 d. Räntefot. 4 Vs % 4 % Kr. 116,305,200 £ St. 6,408,000 Francs 161,481,600 Rmk 130,723,200 Kr. 10,125 ‘) Samtliga utelöpande obligationer af detta lån äro utlottade till inlösen den 15 Juni innevarande år. 48 Reglemen- Tiden, då för- Återstående kapitalskuld den 31 December 1885. Räntefot. vit utfärdade. Icke fonderad skuld. Årtal. §• Fonderad skuld. 1881 16 Obligationer, utfärdade så- som garantifond för aktie- bolaget Sågverksegarnes garantiförening, bokförda inom linien med Kr. 3,000,000 . 1881 d. >/,i 4 Va % __ 1866 15 Ännu icke till inlösen före- tedda Trollhätte slussverks lottsedlar å tillhopa 5,000 daler silfvermynt, bokförda inom linien med R:mt 1,250 R:dr, jemte upplupen ränta R:mt 2,286: 88..... 1750 d. Vs 6 % 1866 16 Årliga anslaget till H. M. Konungen 300,000 R:dr(icke kapitaliseradt)..... 1815 d. »/„ 1866 17 Ränta å H. K. H. Hertigens af Södermanland, seder- mera Konung Carl XIII, hemgiftskapital, bokfördt inom linien med R:mtl50,000 R:dr ........... 1778 5 % 1866 18 Innestående fond för Göta kanals underhållande r» eo CO CO 00 r—l 5 % — Kr. 140,889 1866 20 Fondför Hjelmarekanals och slussverks underhållande (utgör blott ett depositum af fordringshandlingar)...... _ . _ ___^_ - 1866 21 Dito för Strömsholms kanals dito (dito) — — — 1882 3 D:o för Södertelje kanals d:o 49 Reglemen- tets Tiden, då för- bindelserna blif- vit utfärdade. Räntefot. Återstående kapitalskuld 1885. den 31 December loke fond erad skuld. Årtal. §• Fonderad skuld. 1866 1866 22 25 Lappmarks ecklesiastikfonds behållning, bokförd inom linien medR:mt 100,777: 16 Brudgåfvovinsten (kapital- skulden afskrifven)............. — — — 1869 77 Post-assuransfonden (ingår bland Riksgäldskontorets öfriga tillgångar, men med den förbindelse, som § 77 i 1869 års reglemente inne- håller).................................. Bih. till Riksd. Prof. 1886. 10 Sami. 1 Afd. 2 Band. (Riksg.-kontorets reglemente.) 7 50 Bil. B. Riksgäidskontorets Tid 1885 års slut utbalanserade kapitalfordringar för de af dess medel utbetalda eller godtgjorda lån. Reglemen- tets Tiden, då lånet utbetalts. Annuitet. Räntefot. Ursprungliga beloppet. Kapitalåterstod vid 1885 års Årtal. §- a) Byggnadslån. 1866 39 Lån till staden Kristine- hamn och Varnums lands- församling, för uppbyggan- de af ny kyrka i Kristine- hamn ............ j 184 9\ \ 1854 J ( 2 % l < jemte > l ränta. J 37,500 12,080 33 54 Lån till staden Örebro, för 3 % återuppbyggande af den år 1854 genom eldsvåda för- störda delen af nämnde J1854\ stad............. 375,000 62,720 80 > Lån till staden Jönköping, ^1855j för återuppbyggande af den år 1854 genom eldsvåda förstörda delen af nämnde stad ........... ..... 1855 6 % 4 % 100,000 11,376 50 » 55 Lån till staden Eksjö, för återuppbyggande af den under år 1856 nedbrunna delen af nämnde stad ...... 1857 6 o. 7 % 4 o. 4x/2 % 200,000 — 29,108 87 43 Lån till Skara domkyrka, för densammas reparation 1858 6 % 4 % 25,000 — 4,161 95 Transport — — — — — 119,448 45 51 Reglemen- tets "iden, då lånet utbetalts. Annuitet. ’ läntefot. Ursprungliga beloppet. Kapitalåterstod vid 1885 års slut. Årtal. §• Transport —— — — — 119,448 45 (1866 \1878 1866 43 Lån till Vesterås domkyrka, 22,500 3,914 32 3 för densammas reparation 1858 6 % 4 % 42 Lån till Vallentuna försam- ling i Stockholms län, för ny kyrkas uppbyggande .. 1859 » » 20,000 — 7,206 71 43 Lån till Vesterås domkyrka, 28,000 för densammas reparation 1860 — — 28,000 — — » 36 Lån till staden Jönköping, för uppförande derstädes af ett nytt lärohus för ele- mentarläroverket.................. 1861 5 % 4 % 120,000 82,745 89 90 Lån till Apotekare-societe- ten, för uppförande af eu byggnad åt Farmaceutiska institutet ............................ 1862 » » 50,000 31,692 66 » 37 Lån till staden Umeå, för uppförande af byggnader för Umeå läroverk..................... 1864 » » 25,000 — 19,519 93 » Lån till staden Falun, för uppförande af ett nyttläro- verkshus derstädes............... 1864 » » 40,000 — 31,270 94 » Lån till staden Sala, för upp- förande af ett nytt läro- verkshus derstädes.............. 1865 » 12,000 9,358 11 » Lån till staden Halmstad, föi uppförande af byggnad föi ett fullständigt elementar- läroverk derstädes.............. 1866 » 25,000 — 20,421 19 » Lån till staden Kalmar, föi Transport I - — — h 353,57£ 20 52 Reglemen- tets Tiden, då lånet utbetalts. Annuitet. Räntefot. Ursprungliga beloppet. Kapitalåterstod vid 1885 års Årtal. § slut. Transport — — — 353,578 20 uppförande af en ny bygg- nad för läroverket derstädes 1866 5, % 4 % 40,000 32,640 13 1866 1481) Län till staden Venersborg, för uppförande af en ny- byggnad för högre elemen- tarläroverket derstädes 1867, 1868 » 40,000 33,374 97 » 148 Lån till staden Vestervik, för uppförande af ny byggnad åt elementarläroverket der- städes . 1867, 1868 20,000 16,825 10 » 148''2) Lån till Upsala Domkapitel, för uppförande af ny bygg- nad för högre elementar- läroverket derstädes 1867, 1868 140,000 117,765 93 » 1483) Lån till Karlstads Domka- 1484) pitel, för uppförande af ny byggnad för högre elemen- tarläroverket derstädes 1868 » » 40,000 34,030 34 Lån till Skara Domkapitel, för förändring och tillbygg- nad af elementarläroverks- byggnaden derstädes 1868, 1869 » 09 40,000 34,308 1868 47 5) Lån till domkyrkan’ i Karl- stad, för densammas repa- ration 1869 6 % 23,500 13,242 45 1866 1486) Lån till staden Kristianstad, för utvidgande af elemen- Transport — — — — 635,765 21 *) Jfr § 16 i 1867 års Reglemente. 2) Jfr § 16 mom. 1 i 1867 års Reglemente. s) Jfr § 16 mom. 2 i 1867 års Reglemente. 4) Jfr § 27 i 1869 års Reglemente. 5) Jfr § 26 i 1869 års Reglemente. 6) Jfr § 6 i 1873 års Reglemente samt § 6 mom. 3 i 1875 års Reglemente. 53 Reglemen- tets liden, då lånet utbetalts. Annuitet Räntefot. Ursprungliga beloppet. Kapitalåterstod vid 1885 års Årtal. § Transport — — — — — 635,765 21 tarläroverksbyggnaden der- städes.................................... 1873, 1875 5 % 4 % 20,000 18,692 41 1874 5 Lån till direktionen för se- minarium för bildande al lärarinnor, för inköp af byggnad åt nämnda semi- narium ................................. 1875 » 59,000 _ 51,916 37 1882 17 Lån till föreståndarne för Linköpings domkyrka, för fullbordande af tornbygg- naden å domkyrkan ......... 1883 30,000 29,388 = 735,761: 99 b) Tomtregleringslån. 1866 57 Lån till staden Örebro, för ny tomtreglering efter 1854 års eldsvåda......... 1854 6 % » 37,500 2.204 28 » » Lån till staden Eksjö, för ny tomtreglering efter 1856 års eldsvåda......... 1857 30,000 6,595 34 > 142 Lån till staden Karlstad, för reglering af torg, gator och tomter efter 1865 års eldsvåda,........... 1867 » » 50,000 _ 29,976 43 1872 32 Lån till staden Strengnäs, för ny tomtreglering efter 1871 års eldsvåda,..... 1872 » 30,000 22,796 33 18771) 7 Lån till staden Strömstad, för ny tomtreglering efter 1876 års eldsvåda..... 1878 » 5 % 50,000 — 50,000 — Transport — — — — — 847,334 37 1) Se vidare § 3 i 1881 års Reglemente. 54 Eeglemen- tets Tiden, då lånet utbetalts. Annuitet. Räntefot. Ursprungliga belonpet. Kapitalåterstod vid 1885 års slut;. Årtal. §• Transport — — 4 — 847,334 37 J1877 8 Lån till staden Söderhamn, 11878 6 för ny tomtreglering efter 1876 års eldsvåda..... 1S78, 1879 6 % 5 % 200 000 193,695 (1880 13 Lån till staden Hudiksvall, \1881 10 för ny tomtreglering efter 1878 och 1879 årens elds- vådor ............. 1881, 1882 200,000 200,000 = 505,267: 38 c) Lån till hamn- och bro- byggnader samt åars upprensning. 1866 62 Lån till staden Cimbrishamn, för hamnbyggnaden derstä- des .............. 1843 5 % 3 % 37,500 3,751 69 » 63 Lån till staden Kristianstad, för hamnanläggning vid Ålius ... 1848 30,000 1 639 48 » 69 Lån till staden Strömstad, för fullbordande af hamn- arbetena vid denna stad... 1858 » 15,000 1,026 » 70 Lån till Färjestadens hamn- byggnadsbolag, för hamn- byggnad vid Färjestaden i Torslunda socken på Öland 1858 » » 12,850 710 90 » 85 Lån till arbetsdirektionen,för anläggning af ny bro öfver Helge å vid Kristianstad... 1858 » 100,000 5,872 99 » 84 Lån till Torsångs församling, för anläggning af 2:ne flott- broar i närheten af Tors- Transport •--| - — |-- —| 1,254,030 43 55 Reglemen- tets Tiden, då lånet utbetalts. Annuitet. Räntefot. Ursprungliga beloppet. Kapitalåterstod vid 1885 års Årtal. §• Transport — — — —■ 1,254,030 43 ångs kyrka, den ena öfver Dalelfven och den andra öfver Lillelfven ................. 1859 5 % 3 % 10,000 — 2,173 47 1866 69 Lån till staden Karlstad, för anläggning af en hamnbas- sin invid denna stad samt en kanal derifrån till Ka- nikenäset vid Venern ...... 1859 100,000 11,364 65 * Lån till staden Falkenberg, för hamnbyggnad derstädes 1859 47,000 5,349 93 » 71 Lån till staden Grenna, för byggande af hamn vid denna stad .................................... 1861 » 37,500 • 8,204 72 » » Lån till staden Åmål, för hamnbyggnad vid denna stad 1861 6 % 4 % 8,000 — 2,309 65 » » Lån till staden Karlstad, för fortsättning af hamn- och kanalanläggningen vid Karl- stad .................................... 1861 » » 70,000 15,279 55 » Lån till staden Piteå, för uppmuddring af segelleden mellan Piteå och lastnings- platsen Löfbolmen samt an- läggning af en lastbrygga vid nämnde stad ............... 1861 » 26,000 5,662 03 86 Lån till arbetsdirektionen, för brobyggnad öfver Ume eif invid staden Umeå ...... 1861 » 55,000 — 12,015 11 71 Lån till Ronneby köping, för Rottneåns upprensning och fullbordande af den påbör- * Transport 1 ---- | — | - — 1“ 1,316,389 54 56 Reglemen- tets Tiden, då lånet utbetalts. Annuitet. Räntefot. Ursprungliga Kapitalåterstod vid 1886 års siut. Årtal. §• Transport --- — — — 1,316,389 54 jade jetéebyggnaden vid in- loppet till nämnda å..... 1861 6 % 4 % 10,000 2,183 87 1866 71 Lån till staden Helsingborg, för förbättring och utvidg- ning af dess hamn 1862 61,915 95 230,000 J1877 6 Lån till staden Oskarshamn, \1878 12 för förbättrande af dess hamn 1878 » 5 % 80,000 74,031 77 = 213,491: 76 d) Lån till kanal- och slussanläggning ar. 1866 931) Lån till Dalslands kanalak- tiebolag, för segelleds öpp- nande från Hattefura vid » 942)) Yenern till sjön Stora Lee 1865,1867 5 % 3 % 800,000 — 621,773 93 » 118 > Lån till Kinda kanalaktiebo- » 143 J lag, för utsträckning af Kin- da båtled medelst kanalise- ring af Stångån från sjön Rengen till Linköpings hamn 1865—1870 » » 437,500 _ 370,453 45 » 1433) Lån till Dalslands kanalak- tiebolag,för kanal-och sluss- Transport — — — — 2,446,748 51 *) Se vidare § 143 mom. 13 i 1863 års Reglemente. 2) Se vidare § 134''mom. 14 i 1863 års Reglemente; § 11 mom. 9 i 1867 års Reglemente; § 33 mom. 9 och § 41 mom. 11 i 1868 års Reglemente; § 24 mom. 11 och § 31 mom. 6 i 1869 års Reglemente. 3) Jfr § 11 mom. 8 i 1867 års samt § 24 mom. 10 i 1869 års Reglemente. 57 Reglemen tets - Årtal. J1866 \1878 (1866 (1878 1866 75 3 75 3 77 76 78 Tiden, då lånet utbetalts. Annuitet. Räntefot. Ursprungliga beloppet. Kapitalåterstod vid 1884 års slut. Transport anläggning mellan sjöarne Östra och Vestra Silen på — — — — — 2,446,748 51 Dalsland.............................. = 1,019,468: 29. e) Lån till jernvägs- anläggningar. Lån till Norbergs jernvägs nya aktiebolag, föranlägg- ning af jernväg fr. Kärrgruf- van inom Norbergs bergs- 1868, 1869 /1852\ (1853/ (1855( \1856j 6 % 4 % 51,200 27,240 91 lag till sjön Åmänningen Lån till dito, för fullbordan- 5 % 4 % 150,000 79,555 96 de af samma jernväg......... Lån till Gefle—Dala jern- vägsaktiebolag, för anlägg- ning af jernväg mellan stä- 3 % 2 % 150,000 91,334 16 derna Falun och Gefle...... Lån till Vessman—Barkens jernvägsaktiebolag, för an- läggning af jernväg mellan sjöarne Norra Barken och Vessman inom Norrbärkes och Grangärdes socknar af 1855—1859 (18561 (1857J 6 % 2 % 2,400,000 311,372 6b Stora Kopparbergs län...... Lån till Vessman—Barkens jernvägsaktiebolag, för full- 5 % 3 % 200,000 37,624 16 bördande af samma jernväg Lån till Hudiksvallsjernvägs- aktiebolag, för anläggning 1858 6 % 4 % 200,000 . 12,805 56 Transport --_ — — — — 3,006,681 91 Bill. till Riicsd. Prof. 1886. 10 Samt. 1 Afä. 2 Band. (Riksg.-kontorets reglemente.) 58 Reglemen- tets Tiden, då lånet utbetalts. Annuitet. Räntefot. Ursprungliga beloppet. Kapitalåterstod vid 1886 års Slut. Årtal. §• Transport — — — — — — 3,006,681 91 af jernväg mellan Hudiks- vall och sjöarne Dellen ... /1858\ |1859J 5 % 4 % 370,000 206,011 10 1866 79 Lån till Borås jernvägsak- tiebolag, för anläggning af jernväg mellan Borås och Herrljunga. 24 67 1862, 1863 1,377,055 964,558 J> 80 Lån till Vexiö—Alfvestads jernvägsaktiebolag, för an- läggning af jernväg mellan Vexiö och Alfvestads station på Södra stambanan ......... 1864 » 434,000 310,185 90 81 Lån till Köping—Uttersbergs jernvägsaktiebolag, för an- läggning af jernväg från hamnen vid Köping till Ut- tersberg med grenbana till sjön Lillsvan.................. }1864\ {1865/ 7 % 500,000 72,253 29 80 Lån tillHelsingborg—Lands- krona—Eslöfs (Helsingborg —Billeberga,äfven Helsing- borg—Årup) jernvägsaktie- bolag, för anläggning af jernväg mellan Helsingborg och Årup . ............ 5 % » 19 1864, 1865 1,100,000 835,656 Lån till Kristianstad—Hess- leholms jernvägsaktiebolag, för anläggning af jernväg mellan Kristianstad och Hessleholms station på Sö- dra stambanan.................... 1864, 1865 Tf 720,000 515,987 02 Transport — — — — 5,911,334 08 59 Reglemen- tets Tiden, då lånet utbetalts. Annuitet. Räntefot. Ursprungliga beloppet. Kapitalåterstod vid 1886 års Årtal. §• Transport — — — — — 5,911,334 08 1866 80 Lån till Ystad—Eslöfs jern- vägsaktiebolag, för anlägg- ning af jernväg från Eslöfs station på Södra stamba- nan till Ystad..................... 1864—1866 5 % 4 % 2,450,000 1,824,525 60 y> » Lån till Landskrona—Eslöfs jernvägsaktiebolag, för an- läggning af jernväg mellan Landskrona och Eslöfs sta- tion på Södra stambanan 1864—1866 » 1,200,000 889,301 39 » 82 Lån till Uddevalla—Veners- borg—Herrljunga jernvägs- aktiebolag, för anläggning af jernväg från Herrljunga öfver Vener sborg till Ud- de valla................................. 1865—1867 » 3,240,000 — 2,530,934 82 1871 31 Lån till Karlskrona—Vexiö jernvägsaktiebolag, för an- läggning af jernväg mellan städerna Karlskrona och (18721 Vexiö.................................... i1873V 6 %]) 5 % 2,600,000 — 2,351,723 16 > » Lån till Krylbo—Norbergs 118 74J jernvägsaktiebolag, för an- läggning af jernväg mellan Krylbo och Norberg ......... /1872\ » l) 406,000 361,232 15 Lån till Upsala—Margrete- \1873 hillsjernvägsaktiebolag, för anläggning af jernväg från Upsala till Gefle ............... 1873 » l) 500,000 452,254 45 Transport | - — — — 14,321,305 65 i) Se § 3 af 1883 års Reglemente. 60 Reglemen tets - Årtal. § 1871 1878 1876 31 11 Transport Lån till Bergslagernas jernvägsakhiebolag, för anläggning af jernväg från Ludvika till Kil, mot skuldför bindelse ............................. Lån till Bergslagernas jernvägsaktiebolag, för anläggning af jernväg från Falun till Göteborg, mot obliga tioner å nominel 6,399,000 Kr., efter 90 %............... Lån till Vestervik—Åtvidaberg-Bersbo jernvägsaktiebolag, för anläggning af jernväg från Vestervik öfver Jenny, Gamleby och Åtvidaberg till Bersbo, med bibana till Storsjön............... Lån till Hultsfred—Vesterviks jernvägsaktiebolag, för anläggning af jernväg mellan Hultsfred och Jenny med bibana till sjön Yxern, sidospår till Ankarsrum och hamnspår vid Verkebäck... Lån till Vislanda—Bolmens jernvägsaktiebolag, för anläggning af jernväg från Vislanda öfver Ljungby till sjön Bolmen....................... Tiden, då lånet utbetalts. Annuitet. (1874) <18751 1876 1878, 1879 Transport J1877\ \1878/ 6 %V Räntefot. Ursprungliga beloppet. 5,000,000 6 *») » '') 6,078,240 1,865,000 1,750,000 785,000 Kapitalåterstod vid 1885 års slut. 14,321,305 4,834,457 49 65 5,759,100 1,825,322 1,722,875 777,150 12 29,240,210 26 *) Se § 3 af 1883 års Reglemente. 61 Reglemen- tets Årtal. §• 1876 5 1 \ » \1879 » \ 13/ F 1 1876 5 1881 15 2> » Tiden, då lånet utbetalts. Transport ___till Gotlands jern vägs aktiebolag, för anläggning af jernväg från Yisby till Hemse kyrka....................... vägsaktiebolag, för anläggning af jernväg från Krylbo station på statens Norra stambana öfver Avesta, II edemora och Säter genom Gustafs och Tuna socknar till Borlänge station å Bergslagernas jernvägsaktiebolags jernväg jemte bi bana till Bispbergs grufvefält ...................................... jån till Varberg—Borås jernvägsaktiebolag för anläggning af jernväg öfver Fritsla till Borås............ jån till Lenna—Norrtelje jernvägsaktiebolag, för anläggning af jernväg mellan Lenna station på TJpsalaLenna jernväg och Norrtelje ................................ Lån till Siljans jernvägsaktiebolag, för anläggning Transport Annuitet. (18771 1878 1879 6 % '') Räntefot. Ursprungliga beloppet. Kapital återstod vid 1885 års slut. 5 % 1879 1880 1881 (1882 (1879) (l880 1881 '') 1883 500,000 29,240,210 489,362 26 50 2,375,000 2,600,000 — 750,000 2,363,125 2,587,000 740,139 02 35,419,836 78 *) Se § 3 af 1883 års Reglemente. 63 Reglemen- | tets Tiden, då lånet utbetalts. Annuitet Räntefot. Ursprungliga Kapitalåterstod vid 1885 års slut. Årtal. §• Transport — — — 35,419,836 78 af jernväg från Borlänge station å Bergslagernas jernvägsaktiebolags jern- väg till Insjön i Dalarne... 1883 5 % 41/, % 950,000 800,000 1881 15 Lån till Skåne—Hallands 1 jern vägsaktiebolag för an- läggning af jernvägar från Helsingborg öfver Engel- kolm till Halmstad, från Höganäs till Kattarp och från Kattarp till Åstorp ... » 1,500,000 1,000,000 Lån till Hvetlanda—Säfsjö jernvägsaktiebolag, för an- läggning af jernväg från Hvetlanda till Säfsjö sta- tion å statens Södra stam- bana ............................... » 300,000 200,000 » y> Lån till Finspong—Nors- liolms jernvägsaktiebolag, för anläggning af jernväg från Finspongs station å Pålsboda—Finspongs jern- vägsaktiebolags bana till Norsholms station å statens Ostra stambana och Nors- holm—Ristens kommunika- tionsaktiebolags bana....... » 500,000 400,000 » » Lån till Stockholm—Rimbo jernvägsaktiebolag, för an- läggning af jernväg från Transport } - - 1 37,819,836 78 63 Reglemen- tets Tiden, då lånet utbetalts. Annuitet. Räntefot. Ursprungliga beloppet. Kapitalåterstod vid 1886 års slut. Årtal. §• Transport — — — 37,819,836 78 Stockholm till Rimbo gäst- gifvaregård ........................ 1883 5 % 41/* % 500,000 333,333 1881 15 Lån till Kinds härads jern- vägsaktiebolag för anlägg- ning af jernväg mellan Bo- rås och Svenliunga............ 1884 » » 500,000 250,000 1884 14 Ytterligare lån till Skåne— Hallands jernvägsaktiebo- lag för anläggning af jern- vägar från Helsingborg öf- ver Engelholm till Halm- stad, från Höganäs till Katt- arp och från Kattarp till Åstorp ................................. 1885 7> » 795,500 530,332 15 Lån till Mellersta Hallands jernvägsaktiebolag för an- läggning af jernväg mellan städerna Halmstad och Yarberg .............................. * 1,550,000 1,033,332 = 87,492,844: 36 Summa — | — 39,966,833 78 64 Aflöningsstat för Riksgäldskontorets tjensteman och rätthet jening. ..... Lön. Tjenstgörings- Summa. penningar 1 Sekreterare, som tillika är ombudsman 4,400 _ 1,600* _ 6,000 _ 1 Kassör ................................................... 4,400 — 1,600 — 6,000 — 1 Kamrerare............................................... 4,000 — 1,600 — 5,600 — 1 Revisor................................................... 2,500 — 800 — 3,300 — 1 Kassabokhållare .................................... 2,500 — 800 — 3,300 — 1 Lånebokhållare....................................... 2,000 — 800 — 2,800 — 1 Registrator och Kanslist ..................... 1,500 — 900 — 2,400 — 1 Kammarskrifvare................................. 1,500 — 600 — 2,100 — 1 Förste Vaktmästare .............................. 700 — 100 — 800 — 1 Vaktmästare .......................................... 600 — 100 — 700 — 1 Vaktmästare ......................................... 600 — 100 — 700 — 1 Vaktmästare .......................................... 600 — 100 — 700 — Summa kronor 25,300 9,100 — 34,400 — Tillägg: För Revisorn, Bokhållarne, Registratorn och Kanslisten samt Karnmarskrifvaren kan, då de icke innehafva annan tjenstebefattning, lönen efter fem års tjenstgöring inom graden förhöjas med....................................... Kronor 500: — samt för Revisorn och Bokhållarne, efter tio års tjenstgöring inom graden, med ytterligare............................................................... * 500: För vaktbetjeningen kan aflöningen efter fem års ordinarie tjenst och derunder ådagalagdt välförhållande höjas, lönen med... » 100: — och tjenstgöringspenningarne med ...................................................... * 100: Vaktbetjeningen åtnjuter fri bostad med nödig vedbrand. Skulle denna förmån komma att för vaktmästarne eller någon af dem upphöra, äro de berättigade att i stället såsom tjenstgöringspenningar uppbära 200 kronor hvar. Vid tillämpningen af denna aflöningsstat iakttages derjemte följande: l:o) De med hvarje befattning förenade tjenstgöringspenningar få uppbäras endast för den tid tjenstens innehafvare verkligen tjenstgjort eller åtnjutit semester, men skola för den tid, han eljest varit från tjenstgöringen befriad, utgå till den, * Så länge Sekreteraren innehar fri bostad, utgå tjenstgöringspenningarne med endast 600 kronor; dock så att, vid afdrag i följd af tjenstledighet, detsamma, med tillämpning af de för sådant fall gifna bestämmelser, sker för hela beloppet af tjenstgöringspenningarne från aflöningsbeloppet i dess helhet. 65 som tjensten förrättat; dock må Fullmäktige kunna medgifva den tjensteman eller vaktbetjent, som af sjukdom hindras från bestridande åt sin tjenst, att uppbära de för samma tjenst anvisade tjenstgöringspenningar eller någon del deraf. 2:o) För bestridande af tjenstgöringen under semester ega Fullmäktige att anvisa till extra ordinarie tjensteman arfvoden, beräknade efter ett tusen kronor för år. 3:o) Innehafvare af lön enligt förestående stat äro underkastade den vidsträcktare tjenstgöringsskyldighet eller den jemkning i åligganden,. som kan varda stadgad, och böra de fullmakter eller konstitutorial, som för Riksgäldskontorets tjenstemän utfärdas, innefatta förbehåll om deras skyldighet att åtaga sig de nya eller förändrade göromål, som kunna dem åläggas. Indragningsstat vid Riksgäldskontoret. 4,400 Nnt.nvipn Aurmsf, Neilher .................................................... 3,000 — 1,500 — 1,500 — Kammardrängen Per Fredrik Rydqvist ................................................ 575 — Summa kronor 10,975 — Pensionsstat Tid Riksgäldskontoret. Förre Registrator!! och Arkivarien Claes Otto Vougt ......................... 1,417 50 Förre Ombudsmannen Leontius Hattman ............................................. 1,500 — Aflidne Sekreteraren i Riksgäldskontoret Carl Gustaf Stuarts enka Maria Lovisa Stiiart, född Koschell ............................................. 800 — Aflidne Notarien Fr. Bergmans ogifta dotter Fredrika Bergman...... 225 — Summa kronor| 3,942 50 Anmärkning: Ofvanstående pensioner indragas vid innehafvarens frånfälle och äfven dessförinnan, så vida de för pensionernas utgående stadgade vilkor upphöra. Bih. till Riksd. Brok 1886. 10 Sami. 1 Afd. 2 Band. (Riksg.-kontorets reglemente.) 9 6G Förestående tre stater, nemligen: Aflöningsstaten för Riksgäldskontoret, upptagande en summa af............ 34,400: — Indragningsstaten vid dito ............................................................ ......... 10975- — Pensionsstaten vid dito ......................................... '' 3 g^. äro uppgjorda och faststälda vid lagtima riksdagen i Stockholm den 18 Maj 188G. På Riksdagens vägnar: För Första Kammaren: För Andra Kammaren: O. Lagerbjelke, Olof Wijk, n. v. Talman. n. v. Talman. 67 Fullmäktige i lliks gäld sk ont or et, välde af 1886 års Riksdag: Ordförande: Öfverstekammarjunkaren, Kommendören med stora korset af Kongl. Maj:ts Nordstjerneorden och Kongl. Vasaorden, Herr Friherre Johan Gustaf Nils Samuel Åkerhielm. Bruksegaren, Kommendören af Kongl. Vasaorden l:a kl., Riddaren af Kong]. Maj:ts Nordstjerneorden, Filosofie Doktorn, Herr Carl Reinhold Polhem von Stockenström, vice Ordförande. Statskommissarie^ Kommendören af Kongl. Vasaorden l:a kl., Riddaren af Kongl. Maj:ts Nordstjerneorden, Herr Per Samzélius. Generaldirektören, Kommendören af Kongl. Maj:ts Nordstjerneorden l:a kl., Herr Frans Albert Anderson. Godsegaren, Kommendören af Kongl. Vasaorden l:a kl., Riddaren af Kongl. Maj:ts Nordstjerneorden, Filosofie Doktorn, Herr Friherre Johan Nordenfalk. Justitierådet, Riddaren af Kongl. Maj:ts Nordstjerneorden, Herr Anders Victor Abergsson. Bergsbruksidkaren Herr Johan Johansson i Noraskog. Suppleanter: Bruksegaren Herr Johan Christian Niklas Biesert. Grosshandlaren, Filosofie Doktorn, Herr Otto M. Höglund. Öfversten, Riddaren af Kongl. Maj:ts Svärdsorden, Herr Carl Vilhelm Ericson. 68 Revisorer af Stats-, Banko- och Riksgälds verken vid 1886 års revision: För Första Kammaren: Majoren Riddaren af Kong]. Maj:ts Svärdsorden, Herr Friherre Gustaf d’Albedyhll. Kaptenen, Riddaren af Kongl. Vasaorden, Herr Carl Gustaf Bredberg. Konsuln, Riddaren af Kongl. Maj:ts Nordstjerneorden, Herr Carl Justus Hasselqvist. Häradshöfdingen, Riddaren af Kongl. Maj:ts Nordstjerneorden, Herr Emil Victor Rudolf Leopold Königsfeldt. f. d. Majoren, Riddaren af Kongl. Maj:ts Svärdsorden, Herr John Samy Nisser. Bruksegaren, Kommendören af Kongl. Vasaorden l:a kl., Riddaren af Kongl. Maj:ts Nordstjerneorden, Herr Carl Hammarhjelm. Suppleanter: Kaptenen, Herr Claes Richard Wersäll. Vice Häradshöfdingen, Juris kandidaten, Herr Robert Montgomery-Cederhielm. Kaptenlöjtnanten, Riddaren af Kongl. Maj:ts Svärdsorden, Herr Grefve Knut Posse, För Andra Kammaren: Riksdagsmannen, Herr Karl Arvid &umcélius. » Herr Axel Vilhelm Ljungman. » Herr Anders Peter Danielson. » Herr Anders Hansson i Solhetta. )) Herr Nils Olsson i Ättersta. » Herr Folke Andersson. Suppleanter: Riksdagsmannen, Herr Adolf Fredrik Petersson i Ugglekull. » Herr Sven Andersson i Plöninge. j> Herr Lars Börjesson i Vråen. REGISTER öfver 1886 års Reglemente för Riksgäldskontor^. Ackord för Riksgäldskontorets fordrin - samtycke medgifvas ........... Sid. 23. § 34. Aflöning för Justitieombudsmannen m. fl..................... » » Riksdagens biblioteka- rie äfvensom för en hos honom anstäld B 19. § 27. vaktmästare............ B 17. § 25. b b Riksgäldskontorets tjen- stemannapersonal och vaktbetjeninn......... » 21. § 30. Aflöningsstat för Riksgäldskontorets tjensteman och vaktbetje- mng................................. » 64_ Afsked för tjensteman och vaktbetje ning. ......................................... 44 Allmänna hypoteksbanken ..................... » 37. Amortissementsfonder .......................... » 27 28. Andersson, Sv., ang. mottagande af åtskilliga af honom såsom gåfva till Riksdagen erbjudna byster och medaljonger af ledamöter af Riks . . dagen........................ b 35, Annmteter å lån till enskilda jernvägs bolag. ................................ b 5. x> och räntor, anslag till......... » 24. §§ 101, 102. § 79. §§ 43, 48. § 72. § 3. § 38. Anslag skall utfärdas angående lediga tjenstervidRiksgäldskontoret Sid. 41. § 91. Ansvarsskyldighet, Fullmäktiges............ » 31. § 58. Ansökningstid till lediga tjenster......... » 41. § 91. Anteckningsböcker, Kassörens och Ka - mererarens ............ Arfvode för Fullmäktiges deputerade ... » » Fullmäktige och deras ordförande. ............................. » » Riksdagens revisorers kansli och vaktbetjening...... » » förrättande af tjenst i Riks gäldskontoret. ................. Befordringsgrunder vid Riksgäldskontor ............ Begrafningshjelp efter obemedlade tjensteman och vakt betjente .................... Behållning, skogsplanteringskassans ... Behållningar, Statskontorets.................. Belöning för extra arbeten .................. Bergverkstionden, vilkor för upphörande af........................ Berättelser, Fullmäktiges .................... » Justitieombudsmannens ... » Riksdagens revisorers...... Besigtningar å Riksgäldskontorets och Riksdagens hus ............... Besvär öfver Fullmäktiges beslut ...... Bevillningsförordning, utfärdande af ny Bibliotek, Riksdagens ........................... Bibliotekarie » ........................... Bihanget till Riksdagens protokoll, tryckning af........................ Brist i Statskontorets inkomster fylles Bräcke station, angående norra stambanans fortsättning från Byster och medaljonger af Riksdagens ledamöter, ang. mottagande af åtskilliga, af skulptören Sv. Andersson såsom gåfva till Riksdagen erbjudna ..................... Dalslands kanalaktiebolag, revision af Deputerade, Fullmäktiges..................... Diarium, Ombudsmannens .................. » 34. § 68. 30. § 57. X) 21. § 29. » 19. § 26. X> 40. § 89. X> 41. § cd CJ X> 22. § 32. X) 24. § 39. D 24. § 37. X) 22 § 31. X) 23. § 36. X) 35. § 73. )> 20. § 28. X) 19, 35. §§ 26, 74. X) 34. § 69. X) 33, 43. §§ 67, 98, X) 39. § 84. X) 17, 38. §§ 25, 83, X) 18. § 25. X) 36. § 75. X) 15. § 18. » 6, 12. §§ 5, 14. X) 35. § 72. X) 37. § 77. X) 30. § 57. X) 34. § 68. 72 Enke- och pupillkassan vid Riksgälds- kontor ......... Sid. 22, 41. §§ 33, 89. Entledigande af tjensteman och vakt- betjente vid Riksgälds- kontoret ........................ B 42, 43. §§ 94—97. Ersättning för bestridande af lediga tjenster .............................. 3> 40. § 89. Expedition, Justitieombudsmannens och Tryckfrihetskomi- téns ................................. 3> 19. § 27. Expenser för Justitieombudsmannens och Tryckfrihetskomiténs expeditioner ........................ 3) 20. § 28. Extra ordinarie tjenstemän och vakt- mästare, deras antagande ......... » 41. § 92. b »bb deras skiljande från Riksgälds- kontoret ............ » 43. § 99. s »bb gratifikationer åt » 22. § 31. » » » »åtnjuta ersätt- ning för förrät- tande af ordina- rie tjenst............ )> 40. § 89. Flyttningshjelp för Justitieombudsman- nen................................. » 19. § 27. Fond för nytt riksdagshus .................. 3> 35. § 71. » för understödjande af odling af sänka trakter........................... )> 12. § 13. Fordringar, Riksgäldskontorets............ » 4—6. §§ 3, 4. » » förteck- ning å 3> 50—63. _ _ » s. k. statslånefondens ...... » 28. § 47. Fullmakter för Riksgäldskontorets tjen- stemän.............................. 3) 41. § 93. 3> granskning af riksdagsmän- nens ................................. 3) 39. § 85. Fullmäktige i Riksgäldskontoret ......... )> 67. --- » deras suppleanter ............ 3) 67. —- “ » ega att af Riksdagens re- visorer begära råd och ytt- randen .............................. )) 31. § 59. Fullmäktiges ansvarsskyldighet............ » 31. § 58. » antal för besluts fattande )> 32. § 64. » arfvoden ochresekostnads- ersättningar.................. 3) 21. § 29. » befattning upphör ......... 3> 30. § 55. » berättelser........................ » 35. § 73. Fullmäktiges besluts Överklagande...... » deputerade........................ B komplettering.................. b ombud.............................. B omröstningar................... B ordförande och vice ordförande ........................ B protokoll........................... B sammankomster............... B sammanträden gemensamt med Fullmäktige i Riksbanken. .......................... B ställande till ansvar......... B suppleanter ..................... b b deras inträdande B särskilda uppdrag............ b tjenstledighet .................. b åligganden........................ b öfverläggningar............... Förfall för Fullmäktige........................ Förräntning af Riksgäldskontorets kontanta tillgångar och behållningar .......................... Försäljning smedel för mindre krono lägenheter ... B b kronans hus i städerna ...... Garantiförening, sågverksegarnes......... Generalassistanskontoret, f. cl, understöd för sterbhusen efter obemedlade tjensteman m. fl. vid........................ Granskning af Kassörens och Kamererarens anteckningsböcker b b Ombudsmannens diarium b b riksdagsmäns fullmakter B » Riksgäldskontorets räkenskap er........................... Gratifikationer till e. o. tjensteman och vaktbetjente vid Riks gäldskontoret ............... Göta kanal, ledamot i styrelsen och ombud vid revisionen utses Göteborgs—Hallands jernvägsaktiebo lag, ang. låneunderstöd åt Sid. B B B B B B B B B B B B B B B B B B » B B B B B B B B » Bill. till Rilcsd. Prof. 1886. 10 Sami. (Riksg.-lcoiitorets reglemente.) 33. § 67. 30. § 57. 30. §§ 52, 53. 31, 37. §§ 57, 79. 33. § 66. 29. § 51. 32. § 60. 32, 33. §§ 60-67. 38. § 84. 31. § 58. 67 — 30. §§ 52, 53, 34—39. S§ 68—86 32. § 62. 30. § 56. 33. ij 66. 32. 62, 63. 27. § 44. 25. § 40. ■ 23. $ 35. 37. § 81. 22. § 32. 34. § 68. 34. § 68. 39. § 85. 28. <X> 22. § 31. 39. § 84, 15. § V- 1 Afä, 2 Band. 74 Hallsberg —Motala—Mjölby jernväg, anslag till inköp af Sid. 6. Hebbeska fideikommisstomten, angående öfverlåtelse af vissa delar af till Stockholms stad ............... » 36. Hudiksvall—Näsviken, ang. inköp af jernvägen mellan » 9. Hufvudbok, Riksgäldskontorets............ » 28. Plus, kronans, i städerna ..................... » 23. » Riksdagens.................................... » 17, 34. » » lokaler inom, få för vissa ändamål upplåtas .............................. » 34. » Riksgäldskontorets........................ » 17, 34. Ilypoteksbanken, allmänna..................... » 37. Indragning sstat vid Riksgäldskontor » 65. Inkomster, Statskontorets, brist uti, fylles.................................. » 15. » Riksgäldskontorets........... » 23—28. Inlösen af förfallna obligationer och räntekuponger.................. » 4. » » s. k. riksgäldssedlar ......... » 4. Inspektor öfver Riksdagens bibliotek utses af Fullmäktige............ » 38. Inventarier i Riksgäldskontorets och Riksdagens hus.................. » 34, 36. Inventering af låne- och säkerhetshand lingar ................................. » 34. Jernväg, Hallsberg—Motala —Mjölby, anslag till inköp af............ » 6. » Hudiksvall—Näsvikens, anslag till inköp m. m. af... » 9. » Sundsvall-—Torpshammars, angående inköp af ............ » 8. ® Söderhamn—Bergvikens, angående inköp af............... » 7. Jernvägar, enskilda, låneunderstöd för x> 10, 13. Jernvägsbolag, svenska, lån mot obligationer eller skuldförbindelser, utfärdade af j> 5. » enskilda, revision af deras förvaltning...... » 37. » » angående för ändradt sätt för amortering af dem beviljade statslån ........................ » 5. Jemn äg sby ggnader, statens, anslag till » 6, 12, 13. § 6. § 76. § 9. 48. § 35. 24 69. § 70. §§ 24, 69. § 79. § 18. §§ 34— 47. § 2. § 2. § 83. §§ 69, 75. § 68. § 6. § 9. § 8. 5 7. §§ 10, 16. § 4- § 78. § 3. §§ 5, 14, 15. 75 Jernvägshypoteksfond, angående bildande af en ... Sid. 5. Justitieombudsmannens jemte den hos honom anstälda kansli-ochvaktbetjenings aflöning ................. b 19. » embetsberättelse » 20. b embetsresor...... » 20. b expedition och dess expenser » 20. B insättande i em - betet.................. b 39. Kansli- och vaktbetjening, justitieombudsmannens » 19. » » Riksgälds kontorets. ..... » 40. Kapitalfordringar, Riksgäldskontorets vid 1885 års slut utbalanserade......... b 50— 63. Kapitalskulder, Riksgäldskontorets vid 1885 års slut utbalanserade. .......................... » 46—49. Kassa/or stärkning åt Statskontoret...... » 15, 28. Kihlafors station å norra stambanan, angående|Söderhamn —Bergvikens jernvägs utsträckande till B 7. Kinda kanalaktiebolag, revision af...... » 36. Kompetensvilkor, för Riksgäldskontorets tjensteman ... » 41. Konstitutorial för tjensteman............... » 41. Kontorsexpenser..................................... » i < • Konvertering af äldre statslån.............. » 25. Kreditiv, anvisade påRiksgäldskontoret b 16, 17. B angående sättet för bestridande af utbetalningar från...... b 16. » för infallande krig.................. » 16. » b rikets försvar eller andra b b telegrafverkets oförutsedda utgifter........................ b 17. » Riksgäldskontorets, i Riksbanken. ................................... » 27. nolägenheter, mindre, medel som inflyta för försäljning af b 25. Kungörelser för infordrande af anbud å tryckning af riksdagsprotokollen m. m............ b 36. § 4. § 27. S 28. § 28. § 28. § 84. § 27. §§ 87, 88. §§ 18, 46. § 7. § 77. § 92. § 93. § 24. § 42. §§ 19-22. § 20. § 22. § 45. § 40. § 75. 76 Kuponger, tillhörande statsobligationer, inlösen af.............................. Sid. 4, 25. Kyrkomötes-kostnader, angående bestridande af...................... » 24. Ledigheter bland Fullmäktige.............. » 30. Liqvid mellan stats- och riksgälds verken. ...................................... » 24, 29. Liqvidations- och amortissementsfonder » 27, 28. Lån, utlemnade mot pant af obligationer eller skuldförbindelser, utfärdade af svenska jernvägsbolag ... » 5. Låne- och säkerhetshandlingar, inventering af » 34. Lånerörelse, Riksgäldskontorets........... » 25, 27. Låneunderstöd åt enskilda jernvägar » 10, 13. » åt Göteborgs-Hallands jern vägsaktiebolag...... » 15. » åt Mellersta Hallands jernvägsaktiebolag...... » 12. » åt Skåne—Hallands jernvägsaktiebolag ... » 12. Lönebesparing........................ » 4()_ Löneförliöjning, vilkor för åtnjutande af » 21. Löneskilnadsersättning........................... » 40. Mellersta Hallands jernvägsaktiebolag, låneunderstöd till » 12. 3fe«y«.?4e»’,behöfvandes undsättning vid » 25. Obligationer, belåning af svenska jern - vägsbolags........................ » 5. b Riksgäldskontorets........... » 3, 25. B svenska statens, skola till ett belopp af högst sju millioner eventuelt tillhandahållas Riksbanken » 39. Odling slånefond; ang. bildande af...... » 12. Ombud, Konungens............................... » 33, b Fullmäktiges............................ » 31, 37. Omröstningar, Fullmäktiges.................. » 33. Ordförande bland Fullmäktige............. » 67. b vice b b ................ » 67. » b Fullmäktiges, utses af Fullmäktige sjelfve bland sig b 29. Papper, upphandling af....................... » 36. Pensionering af Riksgäldskontorets tjensteman och vaktbetjening ..................... » 44, 45. Pensionsstat vid Riksgäldskontoret...... b 65. Postsparbanken, ledamot i styrelsen för, utses af Fullmäktige b 37. §§ 2, 42. § 38. § 52. §§ 38, 50. §§ 43, 48. § 4. § 68. §§ 42, 44. §§ 10, 16. § 17. § 12. § 11. § 89. SS SO. § 89. § 12. § 41. § 4. §§ 2, 42. § 86. I 13, § 65. §§ 57, 79. § 66. § 51. § 75. §§ 100—103. § 80. Preskriptionstid för Eiksgäldskontorets skulder........................ Sid. 3, il. Protokoll, Fullmäktiges ........................ » 32. » Riksdagens, tryckning af... » 36. Redovisning af de till Riksgäldskonto ret ingående medel....... b 28, 29. » för liqvidations- och ainor tissementsfonderna. ....... » 28. Register, till Rikets Ständers protokoll med bihang 1809—1866 ....... » 18, 38. Resekostnadsersättning för Riksdagens revisorer ...... » 19. » för Fullmäktige » 21. » för Justitieombudsmannen » 20. Revisionsberättelser frän enskilda jern - vägsbolag.............. » 37. Revisionsko stnader............._■.................... » 24. Revisorer, Riksdagens, vid 1886 års statsrevision........ » 68, 69. » » deras suppleanter » 68, 69. » » råd och yttranden af dem ega Fullmäktige att begära » 31. » » traktamenten och resekostnader för » 19. » utses af Fullmäktige för granskning af Strömsholms nya m. fl. bolags samt Allmänna bypoteksbankens för - valtning................................. » 36, 37. Revisorernes berättelser......................... » 19. Riksbanken, ang. eventuel! tillhandahållande af svenska statens obligationer ............ » 39. Riksdagens bibliotekarie....................... )> 17. » hus...................................... » 17, 34. » » lokaler inom, få för vissa ändamål upplåtas » 34. Riksdagsbiblioteket................................. » 17, 38. Riksdagshus, nytt, angående bildande af fond för ........................... » 35. Riksdagskostnader.................................. » 17, 24. Riksdags- och revisionskostnader in. in. » 17—22 Riksdagsort, Fullmäktiges yttrande derom............................. » 38. Riksdagstrycket....................................... » 36. §§ 2, 43. § 60. § 75- §§ 48-50. § 48. §§ 25, 82. S 26. § 29. § 28. § 78. § 38. § 59. § 26. §§ 77, 79. 1 26. § 86. § 25. §§ 24, 69. § 70. §§ 25, 83. § 71. §§ 23, 38. §§ 23—33. § 84. § 75. 78 Riksgäldskontorets enke- och pupillkassa )) fordringar för utbetalda lån ................. » Fullmäktige ............. » föremål ..................... B förvaltning ............... » hufvudbok ................ v hus ......................... » inkomster och sär skilda tillgångar .... » kapitalfordringar ..... » kapitalskulder .......... » kreditiv i Riksbanken » liqvid med statsverket. ........................... » lånerörelse.................. » obligationer .............. » räkenskaper .............. » » utdrag ur b skulder ..................... » styrelse ..................... » tjenstemannapersonal » tomt, angående öfver låtelse till Stockholms stad af vissa delar af » upplåning ................. » utbetalningar ............ B utlåning .................... » vaktbetjening ........... Riksgäldssedlar, s. k., inlösen af......... Räkenskaper, Riksgäldskontorets......... b b utdrag af Räntekuponger, inlösen af.................... Sakregister till Rikets Ständers protokoll. ..................................... Sammankomster, Fullmäktiges............. Sammanträden, » i Banken och Riksgäldskontor^ gemensamma............... Semester, angående aflöning under...... Skogsplanteringskassans behållning...... Skrifmaterialier för Justitieombudsmannens och tryckfrihetskomiténs expedition... b för Riksdagens behof Skulder, Riksgäldskontorets, preskriptionstid för............................. Sid 1. 22, 40. 33, 89. » 4—6. §§ 3, 4. 67. )) 3. § 1. 5) 29. § 51. )> 28. § 48. » 17, 34, 36. 24, 69, 76. )) 23—28. §§ 34—47. » 50—63. -•'' » 46—49. — -. )) 27. § 45. » 24, 29. §§ 38, 50. » 25. § 42. )) 3, 25. §§ 2, 42. » 28. § 48. )> 28. § 49. » 3. § 2. )) 29—31. §§ 51—59. » 40. § 87. » 36. § 76. )) 25, 28. §§ 42, 46. » 6—22. §§ 5—33. )) 27. § 44. » 40. § 88. » 4. § 2. )> 28. § 48. » 29. § 49. D 4. § 2. )> 18, 38. §§ 25, ■ 2. » 32—33. §§ 60—67. 38. § 84. » 64. — » 24. § 39. » 20. § 28. » 36. § 75. » 3, 27. 2, 43. Skåne—Hallands jernvägsaktiebolag, låneunderstöd åt ... Sid. 12. § 11. Sollefteå, angående anslag för norra stambanans framdragande till » ang. norra stambanans fortsättning från ........................ Stambanan, norra, anslag till .............. Stat, aflönings-, för Kiksgäldskontoret » indragnings-, » » » pensions-, » » Statskontorets behållningar, aflemnas till Riksgäldskontoret » inkomster, brister i, fyllas Statslån, äldre, konvertering af............ Statslånefondens, s. k., utestående fordringar. ...................... Statsobligationer...................................... Statsverkets liqvid med Riksgäldskontoret. ....................................... Strömsholms nya kanalbolag, revision af dess förvaltning......... Styrelsen för Riksgäldskontoret........... Sundsvall—Torpshammar, ang. inköp af jernväg emellan...... Suppleanter för Fullmäktige................ » deras inträdande............... » för Revisorerne................. Suspension af tjensteman och vaktbe tjening. ............................... Sågverksegarn es garantiförening............ Söderhamn-Bergviken, angående inköp m. m. af jernväg emellan ... Telegrafverket, förskott till.................. Tjensteförsummelser, frågor rörande.... Tjenstemån vid Riksgäldskontoret....... » » » aflöning för » » » aflöningsstat » » » antagande af » » » besvärshän visning för... » » » entledigande af » » » pensionering af » vid Justitieombudsmannens expedition........................... » 6, 12. §§ 5, 14. )) 13. § 15. » 6, 12, 13. §§ 5, 14, 15. J) 64. — — )) 65. — » 65. — )) 24. § 37. » 15. § 18. » 25. § 42. 3> 28. § 47. » 39. § 86. )) 24, 29. §§ 38, 50. » 36. § 77. )) 29—31. §§ 51-59. » 8. § 8. » 67. » 30. §§ 52, 53, 55. » 68, 69. - - )> 42, 43. §§ 94, 95, 97. )) 37. § 81. » 7. § 7. » 17. § 22. )) 42—43. §§ 94—99. 40. § 87. » 21. § 30. » 64. _ _ » 41. § 92. » 43. § 98. )) 42. §§ 95, 96. 3> 44. §§100—103. » 19. § 27. 80 Tjänster, lediga, bestridande ocli återbesättande af.......................... Tjenstgöring spenningar.......................... Tjenstledighet för Fullmäktige............. Tjenstledighet för tjenstemännen och vaktbetjeningen....... Traktamenten, Riksdagens revisorers Tryckfrihetskomiténs expedition och expenser. .................. Tryckning af Riksdagens protokoll med dertill hörande bihang.... » af Revisorernes berättelser Tryckningskostnader för Justitieombudsmannen s berättelser » för Riksdagens re visorers berättelse Underskrifter, antalet egenhändiga å Riksgäldskontorets obligationer ......................... Understöd för obemedlade tjenstemäns sterbhus................................ Undsättning smedel vid missväxter....... Uppdrag, Fullmäktiges särskilda......... Upphandling af papper för tryckning . af Riksdagens protokoll Upplåning för Riksgäldskontorets räkning. ..................................... Upplåtelse för vissa ändamål af lokaler i Riksdagens hus............... Utbetalningar, åliggande Riksgäldskontor ...................... Utdrag af Riksgäldskontorets räkenskaper. ...................................... Ublottning slistor rörande de i svenskt mynt förskrift^ statsobligationer ................ Utlåning, Riksgäldskontorets................ FäkthetRening, Justitieombudsmannens » Riksgäldskontorets....... » aflöningsstat för............ Väkthetjeningens pensionerande............ j> tjensteförsummelser... » entledigande............... Varningar för tjensteförsummelser...... Vilkor för löneförhöjning vid Riksgäldskontor. ................................ » » att kunna antagas till tjen steman vid Riksgäldskontor Sid. 40- -42. $§ 89—93. 17, 21, 64. 25, SO. » 32. § 62. » 41. $ 90. » 19. ■ § 26. )) 20. * c© CM VT» » 36. § 75. )) 35. § 74, » 20. § 28. » 19. § 26. )) 4. § 2. )) 22. § 32. » 25. § 41. )) 34- -39. §§ 68—86. )) 36. § 75. )> -5, 28. §§ 42, 46. )) 34. § 70. )) 6- -22. §§ 5— 33. )) 29. § 49. )) 26. § 42. )) 27. § 44. )) 19. § 27. y> 40. § 88. )) 64. — — » 44. §§ 100—103. 43. § 97, 98. » 43. § 97, 98. )) 42, 43. §§ 94, 97. » 21. § 30. » 41. § 92. 81 Vännäs, angående norra stambanans framdragande till............... Sid. 13. Ålderstillägg........................................... » 18, 19, 64. Öfverlåtelse på viss person af Eiksgälds kontorets obligationer .... » 3. b till Stockholms stad af vissa delar af riksdagshusets och Eiksgäldskontorets tomter » 36. Ofverläggningar, Fullmäktiges............. » 33. § 15. §§ 25, 27. § 2. § 76. § 66. Bih. till Riksd. Prof. 1886. 10 Sami. 1 Afd. 2 Band. (Riksg.-kontorets reglemente.) ii