RIKS G Ä LDS-Tv O N T () RE T

Innehålls-förteckning. Riksgäldskontorets föremål § 1. » skulder § 2. )'' fordringar för utbetalda lån §§ 3 och 4. » återstående utgifter till följd af beslut vid föregående riksdagar §§ 5—13. _ utbetalningar, anvisade vid innevarande riksdag §§ 14 och 15. Med statsregleringen gemenskap egande utgifter § 16. På Riksgäldskontoret anvisade kreditiv §§ 17—20. Från Riksgäldskontoret utgående riksdags- och revisionskostnader, aflöningar, för, valtningsutgifter m. m. §§ 21—31. Riksgäldskontorets inkomster och tillgångar §§ 32_45. Redovisningen af de till Riksgäldskontoret ingående medel §§ 46_48. Riksgäldskontorets styrelse §§ 49—57. Fullmäktiges sammankomster §§ 58—65. )> särskilda åligganden och uppdrag §§ 66—83. Riksgäldskontorets betjening §§ 84 och 85. Lediga tjensters bestridande och tillsättande §§ 86—90. Behandlingen af frågor rörande tjensteförsummelser §§ 91—96. Pensionerandet af Riksgäldskontorets betjening §§ 97—100. Allmänna bestämmelser § 101. Reglemente för Riksgäldskontoret. § i - Riksgäldskontoret har till föremål: a) att ombesörja liqvidan af Svenska statens skuld, för hvilken Riksdagen enligt § 66 Regeringsformen ansvarar; b) att verkställa alla de utbetalningar, som af Rikets Ständer eller Riksdagen blifvit å detta verk anvisade; c) att mottaga, förvalta och redovisa alla härtill anslagna tillgångar och inkomster samt hålla uppkommande, till Riksgäldskontoret levererade öfverskott och behållningar Riksdagen till hända; d) att, i saknad af annan tillgång för bestridande af beviljade och å Riksgäldskontoret anvisade utgifter, upplåna dertill oundgängligen erforderliga medel; och e) att utföra alla uppdrag och åligganden, som Riksgäldskontoret för öfrigt af Rikets Ständer eller Riksdagen erhållit. Angående Riksgäldskontor^» skulder. § 2. De af Riksgäldskontoret för upptagna lån utfärdade och förut icke inlösta eller eljest, jemlikt behörig föreskrift, ur räkenskaperna afförda obligationer, äfvensom de obligationer, hvilka hädanefter varda af detta verk utgifna, böra, så till kapital som upplupna räntor, enligt desammas ordalydelse infrias. Der preskriptionstid i afseende på någon särskild del af Riksgäldskontorets skulder icke blifvit stadgad, komma skulderna, intill dess annorlunda förordnas, att i vederbörlig ordning liqvideras, utan afseende å den tid, inom hvilken fordringar hos enskilde eller hos Kongl. Maj:t och Kronan skola nu eller framdeles göras gällande. 4 Härförutan har Riksdagen medgifvit: a) att till innehafvare!) stäld obligation må, då derom hos Fullmäktige göres framställning, på viss namngifven person öfverlåtas, för att endast i dennes hand vara gällande, samt, derest egaren sedermera det önskar, å nyo kunna göras gällande i hvarje innehafvares hand, allt under de vilkor i afseende på behöriga anteckningar å sjelfva obligationen samt i Kontorets räkenskaper, som Fullmäktige ega föreskrifva; b) att Fullmäktige må, när sådant icke för Riksgäldskontoret medför olägenhet, kunna medgifva omedelbar inlösen i Riksgäldskontoret af förfallna obligationer och räntekuponger, fastän desamma enligt obligationernas lydelse och stadgandena i lånekontrakten böra å deruti angifna utrikes orter infrias; för hvilket ändamål Fullmäktige må träffa erforderliga överenskommelser med de låneöfvertagare, som kontraktsenligt skola ombesörja denna inlösen; samt c) att, då s. k. riksgäldssedlar i Riksgäldskontoret till inlösen företes, Fullmäktige ega att, derest sedlarne befinnas rigtiga, låta desamma med Riksgäldskontorets medel infria. Beträffande antalet egenhändiga underskrifter & Riksgäldskontorets obligationer har Riksdagen föreskrifvit, att obligationer, som komma att af Riksgäldskontoret utlemnas, böra vara försedda, då deras valör ej uppgår till 1,000 kronor eller motsvarande belopp i utländskt myntslag, med minst en, då valören utgör 1,000 kronor eller högre belopp till och med 2,000 kronor eller motsvarande belopp i utländskt myntslag, med minst två samt, då valören öfverstiger 2,000 kronor eller motsvarande belopp i utländskt myntslag, med minst tre handskrifna namnteckningar. I afseende på Riksgäldskontorets skulder, om hvilka Kontorets räkenskaper och handlingar lemna fullständig upplysning, och hvilkas belopp vid nästlidna års slut finnas summariskt uppgiga uti bil. A vid detta reglemente, böra i öfrigt de föreskrifter, som äro intagna uti de vid föregående riksdagar för Riksgäldskontoret utfärdade reglementen, i de delar samma föreskrifter ännu icke blifvit fullgjorda, fortfarande tjena till efterrättelse. Angående Riksgäldskontorets fordringar för de af dess medel utbetalda eller godtgjorda lån. § 3. Beträffande Riksgäldskontorets fordringar för meddelade lån, om hvilkas belopp Kontorets böcker och räkenskaper lemna fullständig upplysning och å hvilkaj 5 för tiden vid nästlidna års slut, en förteckning jemväl fiunes detta reglemente bifogad (bil. B), skola de förbindelser, å hvilka fordringarne sig grunda, jemte föreskrifterna uti äldre reglementen i tillämpliga delar fortfarande tjena till efterrättelse. Riksdagen bär 1883 medgifvit, att de enskilda jernvägs-aktiebolag, Indika erhållit lån ur de af 1871 och 1876 årens Riksdagar beviljade anslag å tillhopa 20,000,000 kronor, må, om de sådant önska och före utgången af år 1883 derom hos Fullmäktige i Riksgäldskontoret gjorde anmälan, återbetala sin skuld till Riksgäldskontoret på sådant sätt, att aunuiteten skall, utan rubbning af öfriga bestämmelser, beträffande de bolag, för hvilka full annuitets erläggande inträdt före 1884 års ingång, för tiden från och med nämnda år, och, beträffande de bolag, för hvilka full annuitets erläggande icke före 1884 års ingång inträdt, för tiden från och med det att skyldigheten till sådan annuitets erläggande tager sin början, beräknas till fem och en half procent å ursprungliga lånebeloppet, af hvilken annuitet först godtgöres fem procent ränta å oguldet kapitalbelopp, och återstoden utgör kapitalafbetalning derå. § Riksdagen har år 1879 beslutat: a) att bemyndiga Fullmäktige i Riksgäldskontoret att, i den mån ansökningar derom inkomme, emot förbindelser af allmänna inrättningar, hanker och andra med af Kongl. Maj:t faststäld bolagsordning försedda kreditanstaller, mot pant af obligationer eller skuldförbindelser, idfärdade af svenska jernväg sbolag, som före utgången af 1878 undfått koncession, utlemna lån på viss tid, dock ej längre än till slutet af år 1893, och till sammanräknadt belopp af högst tjugutre millioner kronor; b) att medel till ofvannämnda utlåning skulle beredas genom försäljning af återstående osålda obligationer, tillhörande vare sig 1872 års i riksdaler riksmynt förskrifna statslån eller 1875 års i tyska riksmark förskrifna statslån eller 1878 års i pund sterling och francs förskrifna statslån; c) att upplåning enligt nästföregående moment ej finge ega rum annorledes, än i den mån de af ofvannämnda utlåning föranledda utgifter gjorde sådan upplåning nödig; skolande Fullmäktige i öfrigt vid upplåningen tillvägagå på sätt de finna lämpligast och bäst befrämja statens fördel; d) att lånesökande skulle inom den 1 Juni 1880 hos Fullmäktige i Riksgäldskontoret anmäla, ej allenast hvilka jernvägsobligationer eller af jernvägsaktiebolag utfärdade skuldförbindelser de önskade att såsom pant erbjuda, samt beloppet af det sökta lånet, utan ock inom hvilken tid, före utgången af 1893, de ville återbetala det lån, som erhölles; börande i fråga om återbetalningstiden iakttagas, att, der den lånesökandes verksamhet grundade sig på oktroj, meddelad 6 för viss tid, återbetalningstiden ej finge utöfver oktrojtiden utsträckas, dock med rätt för sådan låntagare att, om ny oktroj erhölles, få omsätta lånet till senare, vid lånets beviljande under sådan förutsättning bestämd tid inom utgången af år 1893; e) att lånevilkoren skulle bestämmas sålunda, att staten, jemte fullt betryggande säkerhet för de beviljade lånens återbetalning på utfästa tider samt för behörigt gäldande af den å lånen betingade ränta, erhölle full ersättning för de rånte- och öfriga utgifter, som statens för ifrågavarande ändamål gjorda upplåning medförde; f) att utlåningen skulle af Fullmäktige i Riksgäldskontor^ verkställas enligt de närmare, här ofvan ej angifna bestämmelser, som, efter det förslag dertill af Fullmäktige afgifvits, af Kongl. Maj:t komme att fastställas; samt g) att de sålunda utlånta medlen efter deras återbetalning till Riksgäldskontor^ skulle, derest de då ej funnes erforderliga vare sig för fortsättning af stambanebyggnaderna eller för nybyggnader vid statsjernvägarne, användas till påskyndande af amorteringen af statens skuld. Angående Riksgäldskontoret åliggande utbetalningar. l:o. Återstående utgifter till följd af beslut vid föregående riksdagar. § 5. Till fortsättning af arbetena å stambanan mellan Bräcke och Sollefteå har sistlidna års Riksdag för år 1885 anvisat ett anslag af 2,000,000 kronor, som det åligger Riksgäldskontoret att, i den mån det ännu ej lyftats, enligt Kongl. Maj:ts disposition utbetala. § 6. Riksdagen har år 1879 till Kongl. Maj:ts förfogande, för att, på sätt och i den ordning, Kongl. Maj:t skulle ega att närmare bestämma, användas till inköp af Hallsberg—Motala—Mjölby jernväg tillika med allt hvad dertill hörer, så väl fast som löst, såsom husbyggnader, rörlig materiel, reservdelar till lokomotiv och vagnar, verkstadsinventarier och redskap, telegraf- och signaleringsinrättning, stält ett belopp af högst 4,000,000 kronor samt bemyndigat Fullmäktige i Riksgäldskontoret att genom försäljning af återstående osålda obligationer, tillhörande vare sig 1872 eller 1875 eller 1878 års statslån, anskaffa de härför nödiga medlen, för att i enlighet med Kongl. Maj:ts beslut utbetalas; och åligger det alltså Riksgäldskontoret att tillhandahålla och behörigen utbetala hvad af nämnda anslag ännu ej lyftats. 7 § 7. Riksdagen har 1883 dels medgifva, att den Söderhamns jernvägsaktiebolag tillhöriga jernväg emellan Söderhamn och sjön Bergvikens östra strand må för statens räkning inköpas och till staten afträdas den 1 November 1885 mot ett kontant penningbelopp af fyrahundratusen kronor och eftergift så väl af hvad vid jernvägens afträdande till staten återstår oguldet af det bolaget beviljade statslån, beräknadt att den 31 Oktober 1885 utgöra 291,763 kronor 51 öre, som ock af bolagets skyldighet att återgälda anläggningskostnaden för bibanan från Kihlafors till sjön Bergvikens strand och att med ångbåt efter nämnda tid trafikera sjön Bergviken emellan Bergviks jernvägsstation, Kihlafors och Landa; dels godkänt de af Söderhamns jernvägsaktiebolag i öfrigt uppstäda vilkor för öfverlåtelse till staten af bolagets jernväg med den ändring blott, att de af Styrelsen för statens järnvägstrafik i dess underdåniga utlåtande af den 21 December 1882 föreslagna hufvudgrunder för bestämmelser angående forsling på statsbanan af och fraktersättning för affall från Marma och Bergviks sågverk till Stugsundet skola iakttagas; dels gillat de vilkor och förbehåll, som stadsfullmäktige i Söderhamn fäst vid sitt beslut att, emot ett bidrag af etthundrafemtiotusen kronor, öfverlåta till staten all den mark inom staden från vestra egogränsen till Stugsundet, som för statsbanan och det provisoriska grenspåret till brädgårdarne norr om ån erfordras, med iakttagande endast, att ingen inskränkning må göras i det område vid Stugsundet, som finnes å Landtmäteridirektören m. m. L. M. Nordenfelts plankarta med fina röda linier utmärkt och i öfrigt kan blifva för staten behöfligt till upplagsplatser för kol och materialier; dels beslutat, att denna jernväg derefter skall ombyggas till bredspårig och utsträckas å ena sidan från Bergviks station till Kihlafors station å stambanan och å den andra från Söderhamn till Stugsundet, allt i hufvudsaklig öfverensstämmelse med den af Nordenfelt uppgjorda plan samt i den ordning Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen föreslagit; dels öfverlåtit åt Kongl. Maj:t att fastställa de närmare vilkor, förbehåll och bestämmelser, som vid aftals träffande med Söderhamns jernvägsaktiebolag och med Söderhamns stad samt vid ofvanberörda jernvägsarbetes utförande må erfordras; dels beviljat det till gäldande af förenämnda köpeskilling och af lösen för mark inom Söderhamn samt till utförande af ombyggnads-och nybyggnadsarbetena jemte anskaffande af rörlig materiel erforderliga anslag af sammanlagdt tre millioner åttahundrafyratiosju tusen kronor; dels ock slutligen af dessa medel anvisat till utgående: uuder år 1883 . Kr. 500,000 . „ 1,500,000 8 under år 1885 .......................................................................... Kr. 1,600,000 och „ „ 1886 återstående...................................................... „ 247,000; och åligger det Riksgäldskontoret att tillhandahålla och enligt Kong]. Maj:ts dis position behörigen utbetala de sålunda beviljade belopp, i den mån de ännu ej lyftats. § 8. Sistlidna års Riksdag har dels medgifva, att Sundsvalls jernvägsaktiebolags,?''m?«% emellan Sundsvall och Torpshammar med all dertill hörande materiel till den myckenhet, som förefans vid 1882 års utgång, må för statens räkning inköpas att tillträdas den 1 Januari 1885 mot eu köpeskilling af tre millioner sexhundrafemtiotusen kronor, hvilken erlägges sålunda, att staten 1 ro) eftergifven hvad vid jernvägens afträdande till staten återstår oguldet af det bolaget beviljade statslån, hvilken återstod beräknats att vid 1884 års slut lltgöra...................................................................................................... Kr. 1,396,884:60; 2:o) den 2 Januari 1885, mot erhållande af de utaf bolaget utstälda och i jernvägen intecknade obligationer å tillhopa 600,000 kronor, erlägger till bolaget deremot svarande belopp ... „ 600,000: — och 3:o) den 2 Januari 1886 till bolaget utgifver återstoden med „ 1,653,115: 40. Summa Kr. 3,650,000: —; dels godhänt jernvägsaktiebolagets vilkor om dess personals öfvergång i statens tjenst under de af Styrelsen för statens jernvägstrafik i skrifvelse af den 29 Februari 1884 föreslagna förbehåll; dels öfverlåtit åt Kongl. Maj:t att fastställa de närmare vilkor, förbehåll och bestämmelser, som vid aftals träffande med jernvägsaktiebolaget, och Sundsvalls stad kunna finnas erforderliga; dels beviljat de till gäldande af den kontanta köpeskillingen erforderliga belopp, tillsammans kronor 2,253,115: 40; dels och ytterligare, för jernvägens ombyggnad till bredspårig och anskaffande af rörlig materiel, beviljat ett anslag å 1,500,884 kronor 60 öre; dels och slutligen af förenämnda, för inköp af jernvägen samt dess ombyggnad och förseende med rörlig materiel, äskade anslag, tillhopa 3,754,000 kronor, anvisat till utgående under år 1885 ........................................................................ kronor 1,600,000 — och under år 1886.................................................................. „ 2,154,000 — ; och åligger det Riksgäldskontoret att, efter Kongl. Maj:ts disposition, utbetala ofvannämnda anvisade belopp, i den mån de ännu ej lyftats. 9 § 9. Till låneunderstöd för enskilda jernvägar har 1876 års Riksdag beviljat och stält till Kongl. Maj:ts disposition ett extra anslag af tio millioner kronor, att utgå under fem år från och med år 1877 med två millioner kronor årligen, å hvilket anslag Kongl. Maj:t må ega att, till understödjande af nya, ännu ej påbörjade enskilda jernvägsanläggningar anvisa af Kongl. Maj:t beviljade understödsbelopp, att utgå med högst det här ofvan för hvarje år bestämda belopp samt i enlighet med följande vilkor och bestämmelser: l:o) att kostnadsförslag och arbetsplan fastställas af Kongl. Maj:t, som ock närmare bestämmer de ställen, livilka jernväg skall beröra, varande det sökande bolaget skyldigt att godtgöra de särskilda kostnader för möjligen erforderliga besigtningar, extra biträdens användande med mera dylikt, hvilka kunna af kostnadsförslaget och arbetsplanens granskning föranledas; 2:o) att låneunderstödet må utgöra högst två tredjedelar af anläggningskostnaden efter det faststälda kostnadsförslaget samt lyftas i mån af arbetets fortgång på sätt och å tider, som Kongl. Maj:t bestämmer, dock med iakttagande deraf att bolagsmännens inbetalningar å af dem tecknade belopp skola ske i förhållande till de andelar af lånesumman, som lyftas, och före lyftningen af dessa låneandelar; skolande härjemte en tiondedel af den beviljade låneförsträckningen innestå till dess besigtning af jernvägsanläggningen blifvit i öfverensstämmelse med § 2 mom. 2 af Kongl. kungörelsen den 11 December 1874, angående ordningen för afsyning och besigtning af enskilda jernvägar och deras upplåtande för allmän trafik, förrättad, och Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen meddelat tillstånd till banans öppnande för allmän trafik; 3:o) att det lånesökande bolaget, för att kunna statsunderstöd erhålla, skall vara skyldigt hos Kongl. Maj:t styrka, att det förfogar öfver ett kapital, som jemte statslånet är fullt tillräckligt till jernvägsanläggningens utförande enligt kostnadsförslaget; 4:o) att i afseende å ifrågavarande försträckningar skall iakttagas: a) att annuiteten beräknas till sex procent å ursprungliga försträckningsbeloppet, af hvilken annuitet först godtgöres ränta efter fem för hundra å oguldet kapitalbelopp, och återstoden utgör afbetalning derå; b) att räntefrihet ej må beviljas, men anstånd med räntans erläggande medgifvas för högst tre år, dock icke utöfver ett år från den dag, då, enligt Kongl. Maj:ts bestämmande, jernväg senast skall vara färdig och för trafik öppnad; skolande den sålunda uppskjutna liqviden af räntan fullgöras genom eu mot samma räntas belopp svarande utsträckning af tiden för annuitetens erläggande, så att statsverket för sin försträckning blir till fullo godtgjordt; Bill. till Riksd. Rrot. 1885. 10 Sami. 1 Afd. 2 Rand. 2 (Riksg.-kontorets reglemente.) 10 c) att kapitalafbetalning skall vidtaga tre år efter den dag, då, enligt Kong]. Maj:ts bestämmande, jernväg senast skall vara färdig och för trafik öppnad; 5:o) att jernvägsanläggningen med alla dertill hörande byggnader och materiel, äfvensom all bolagets öfriga egendom, skall utgöra underpant och säkerhet för den af staten lemnade försträckning, och staten tillförsäkras all den pant- och förmånsrätt, som enligt gällande eller blifvande lagstiftning kan för den lemnade försträckningens återbetalande medgifvas; 6:o) att Kongl. Maj:t skall insätta en ledamot i direktionen för hvarje jernvägsbolag, som undfått låneunderstöd, och utse en revisor att deltaga uti granskningen af bolagets förvaltning och räkenskaper, samt att arfvode till sålunda utsedd direktör och revisor skall bekostas af bolaget; 7:o) att hvarje jernvägsbolag, som erhållit statsunderstöd, i öfrigt skall underkastas alla de vilkor och kontroller, som af Kongl. Maj:t pröfvas lämpliga och nödiga; samt 8:o) att hvarje sådant bolag, som nyss är nämndt, må, då Kongl. Maj:t så pröfvar lämpligt, dels utan kostnad eller årlig ersättning undfå upplåtelse af den för jernvägsanläggningen erforderliga, Kronan tillhöriga mark, som står under dess omedelbara disposition, hvaremot, när fråga är om boställsjord eller annan åt enskild person med åborätt eller annorledes upplåten kronojord, ersättning derför af bolaget bör lemnas i enlighet med gällande expropriationslag, dels ock kostnadsfritt begagna sådana å Kronans egor belägna kalk- och stenbrott jemte grustägter, som kunna vara disponibla. Riksgäldskontor eger att behörigen utbetala de af detta anslag återstående, ännu ej lyftade 125,000 kronor, som anvisats att utgå till Södra Dalarnes jernvägsaktiebolag. § 10. Till låneunderstöd för enskilda jernvägar har 1S81 års Riksdag beviljat och stält till Kongl. Majrts disposition ett extra anslag af 5,000,000 kronor, att utgå under fem år från och med år 1882 med 1,000,000 kronor årligen, dock så att belopp, som ej blifvit till utgående under ett af dessa år anvisadt, må för ett efterföljande år af samma femårsperiod disponeras, egande Kongl. Maj:t att å detta anslag, till understödjande af nya, ännu ej påbörjade enskilda jernvagsanläggningar, anvisa af Kongl. Maj:t beviljade understödsbelopp, att utgå i enlighet med följande vilkor och bestämmelser: l:o) att kostnadsförslag och arbetsplan fastställas af Kongl. Maj:t, som ock närmare bestämmer de ställen, hvilka jernväg skall beröra, varande det sökande 11 bolaget skyldigt att godtgöra de särskilda kostnader för möjligen erforderliga besigtningar, extra biträdens användande med mera dylikt, Indika kunna åt kostuadsförslaget och arbetsplanens granskning föranledas; 2:o) att låneunderstödet må utgöra högst hälften af anläggningskostnaden efter det faststälda kostnadsförslaget samt lyftas i mån af arbetets fortgång på sätt och å tider, som Kongl. Maj:t bestämmer, dock med iakttagande deraf att bolagsmännens inbetalningar å af dem tecknade belopp skola ske i förhållande till de andelar af lånesumman, som lyftas, och före lyftningen af dessa låneandelar; skolande härjemte eu tiondedel af den beviljade låneförsträckningen innestå till dess besigtning af jernvägsanläggningen blifvit i öfverensstämmelse med § 2 mom. 2 åt Kongl. kungörelsen den 11 December 1874, angående ordningen för afsyning och besigtning af enskilda järnvägar och deras upplåtande för allmän trafik, förrättad, och Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen meddelat tillstånd till banans öppnande för allmän trafik; 3:o) att det lånesökande bolaget, för att kunna erhålla statsunderstöd, skall vara skvldigt hos Kongl. Maj:t styrka, att det förfogar öf ver ett kapital, som jemte statslånet är fullt tillräckligt till jernvägsanläggningens utförande på satt arbetsplan och kostnadsförslag innehålla och hvaraf minst sa stor del, som motsvarar hälften af den beräknade anläggningskostnaden, bör utgöras af tecknadt eller inbetald t aktiebelopp eller eljest utan återbetalningsskyldighet lemnadt tillskott till jernvägsanläggningens utförande; 4:o) att i afseende å ifrågavarande försträckningar skall iakttagas. a) att annuiteten beräknas till fem procent å ursprungliga försträckningsbeloppet, af hvilken annuitet först godtgöres ränta efter fyra och en half för hundra å oguldet kapitalbelopp, och återstoden utgör afbetalning derå, b) att räntefrihet ej må beviljas, men anstånd med räntans erläggande medgifvas för högst tre år, dock icke utöfver ett år från den dag, då, enligt Kongl. Maj:ts bestämmande, jernväg senast skall vara färdig och för trafik öppnad; skolande beloppet af den ränta, med hvars erläggande anstånd sålunda medgifves, till staten inbetalas, sedan genom de stadgade annuitetsliqviderna all öfrig ränta, med hvilken anstånd icke beviljats, blifvit gulden och kapitalet godtgjordt, så att efter nämnda tids förlopp med annuitetens erläggande fortfares så länge, till dess äfven beloppet af den ränta, med hvars erläggande anstånd medgifvits, blifvit till staten inbetaldt; och c) att kapitalafbetalning skall vidtaga tre år efter den dag, då, enligt Kongl. Maj:ts bestämmande, jernväg senast skall vara färdig och för trafik öppnad, 5:o) att jernvägsanläggningen med alla dertill börande byggnader och materiel, äfvensom all bolagets öfriga egendom, skall utgöra säkerhet för den afstå - ten lemnade försträckning, och staten till säkerhet för sin fordrans utbekommande erhålla inteckning med förmånsrätt framför hvarje annan fordran i den jernväg, för hvars^ anläggning den ifrågavarande försträckningen beviljats; börande ej mindie, såsom vilkor för statslåns erhållande och tillgodonjutande, i bolagsordningen intagas stadgande om bolagets skyldighet att till säkerhet för statens fordran inteckna bolagets jernväg med förmånsrätt för samma fordran framför hvarje annan fordran hos. bolaget, än ock en tredjedel af det beviljade statslånet innestå till dess inteckning med ofvan stadgad förmånsrätt i bolagets jernväg meddelats för förut lyftade andelar af lånet; hvarjemte ofvanberörda sista tredjedel ej må utbekommas, förr än inteckning för dess belopp med förmånsrätt framför hvarje annan fordran än statens blifvit i bolagets jernväg behörigen meddelad; 6.0) att Kong!. Maj:t skall insätta en ledamot i direktionen för hvarje jernvägsbolag. som innehar lån af staten, och utse en revisor att deltaga uti granskningen af bolagets förvaltning och räkenskaper, samt att arfvode till sålunda utsedd direktör och revisor skall bekostas af bolaget; 7.0) att hvarje jernvägsbolag, som erhållit statsunderstöd, skall vara skyldigt underkasta sig så väl de bestämmelser i fråga om samtrafik, hvilka Kongl. Maj:t kan finna godt för bolaget bestämma, som ock i öfrigt alla de vilkor och kontroller, som af Kongl. Maj:t pröfvas lämpliga och nödiga; samt 8:0) att hvarje sådant bolag, som nyss är nämndt, må, då Kongl. Maj:t så pröfvar lämpligt, dels utan kostnad eller årlig ersättning undfå upplåtelse af den för jeinvägsamäggningen erforderliga, Kronan tillhöriga mark, som står under dess omedelbara disposition, hvaremot, när frågan är om boställsjord eller annan åt enskild person med åborätt eller annorledes upplåten kronojord, ersättning derför af bolaget bör lemnas i enlighet med gällande expropriationslag, dels ock kostnadsfritt begagna sådana å Kronans egor belägna kalk- och stenbrott jemte grustägter, som kunna vara disponibla; och åligger det Riksgäldskontoret att behörigen tillhandahålla och utbetala de ännu ej lyftade belopp, Kongl. Maj:t å detta anslag anvisat. § 11. Riksdagen har sistlidna år beviljat och stält till Kongl. Maj:ts disposition ett anslag af 795,500 kronor, att under enahanda vilkor och bestämmelser, som af 1881 års Riksdag blifvit faststälda för understödjande af enskilda jernvägsanläggningar, af Kongl. Maj:t anvisas såsom lån åt Skåne—Hallands jernvägsaktiebolag och utgå med en tredjedel under hvardera af åren 1884,1885 och 1S86; och har Riksgäldskontoret att, enligt Kongl. Maj:ts disposition, utbetala de sålunda anvisade belopp, i den mån de ännu ej lyftats. 13 § 12. Sistlidna års Riksdag bär beviljat och ställ till Kong!. Maj:ts disposition ett anslag af 1,550,000 kronor, att under enahanda vilkor och bestämmelser, som af 1881 års Riksdag blifvit faststälda för understödjande af enskilda jernvägsanläggningar, af Kongl. Majit anvisas såsom lan åt Mellersta Hallands jernväg saktiebolag och utgå med en tredjedel under hvardera af åren 1884,1885 och 1886; och har Riksgäldskontoret att, enligt Kongl. Majits disposition, utbetala de sålunda anvisade belopp, i den mån de ännu ej lyftats. § 13. Jemte det 1883 års Riksdag beslutat, att eu särskild fond skall bildas och af Statskontoret förvaltas, med ändamål att genom lån understödja odling af sänka trakter, samt att de till Statskontoret inflytande annuiteter å odlingslåu skola från och med år 1884 till och med år 1888 till denna fond ingå, har Riksdagen föreskrift, att under åren 18S4 till och med 1888 Riksgäldskontoret skall, i mån af behof och uppå reqvisition af Kongl. Majit, till fonden öfverlemna medel till så stort belopp, som jemte nyssnämuda, till fonden ingående annuiteter å odlingslån må kunna erfordras till fyllande af högst en million kronor årligen; samt att Riksgäldskontoret skall af fonden erhålla godtgörelse för den ränteutgift, som, genom berörda medels öfverlemnande till fonden, för Riksgäldskontoret förorsakas. 2:o. Under innevarande riksdag på Riksgäldskontoret anvisade utgifter. § 14. Till fortsättning af arbetena å stambanan mellan Bräcke och Sollefteå har innevarande års Riksdag för år 1886 anvisat ett anslag åt 2,000,000 kronor, som det åligger Riksgäldskontoret att enligt Kong!. Majits disposition utbetala. § 15. Innevarande års Riksdag har, under förutsättning att de i statsrådsprotokollet öfver civilärenden för den 25 Februari 1885 omförmälda, utaf staden Hudiksvall och Hudiksvalls trävaruaktiebolag erbjudna upplåtelser till staten af mark och af flottleden mellan Hybosjön och sjön Gryttjen komma till stånd, 14 dels medgifvit, att Hudiksvalls jernvägsaktiebolags jernväg mellan Hudiksvall och Näsviken med alla tillköriglieter i fast och lös egendom, deribland ångbåtar och pråmar jemte sjöstationer med åbyggnader samt fordringar, enligt bok vid tiden lör öfverlåtelsen, må för statens räkning inköpas, att tagas i besittning den 1 November 1887, mot eu köpeskilling af 536,488 kronor 15 öre, hvilken erlägges sålunda, att staten 1:°) eftergifver hvad af det bolaget beviljade statslån återstår oguldet den 31 December 1887, beräknadt att utgöra Kronor 185,677: 97. och 2:o) sistnämnda dag betalar till bolaget dels mot erhållande åt bolagets oguldna, i jernvägen intecknade obligationer ett deremot svarande belopp, beräknadt till 105,624 kronor 7 öre, dels ock ytterligare 245,186 kronor 11 öre eller sålunda tillhopa .......................................................................... „ 350,810: 18. Summa Kronor 536,488: 15. dels öfverlåtit åt Kongl. Maj:t att fastställa de närmare vilkor, förbehåll och bestämmelser, som vid uppgörande af aftalet med jernvägsaktiebolaget må finnas erforderliga; dels beviljat och stält till Kongl. Maj:ts disposition för jernvägens inköpande och dess ombyggande till bredspårig samt utsträckande till norra stambanan vid Ljusdal och förseende med rörlig materiel 4,623,300 kronor och deraf anvisat till utgående samt under år 1886 „ » 1887 „ 1888 Kronor 2,000,000: — „ 2,350,300: — „ 273,000: — och åligger det Riksgäldskontoret att, efter Kongl. Maj:ts disposition, utbetala ofvannämnda, för år 1886 anvisade belopp af 2,000.000 kronor. 3:o. Med statsreglering©!! gemenskap egamle utgifter. § 16. I händelse under löpande året skulle visa sig, att Statskontorets inkomster äro otillräckliga för bestridande af dess utgifter, åligger det Riksgäldskontoret att, sedan Kongl. Maj:t, uppå Statskontorets underdåniga anmälan, pröfvat behofvet, för dess fyllande tillhandahålla Statskontoret det belopp, Kongl. Maj:t för sådant 15 ändamål finner för godt bestämma; dock med förbindelse för Statskontoret att, så snart dess tillgångar det medgifva, återgälda hvad Riksgäldskontoret sålunda förskjutit. 4:o. På Riksgäldskontoret anvisade kreditiv. § IV. Till följd af stadgandet i Regeringsformens 03 § har Riksdagen anslagit och till utbetalning från Riksgäldskontoret anvisat en lereditivsumma af tre millioner kronor, för att vid infallande lerig af Konungen lyltas, sedan han Statsrådet in pleno hört och Riksdagen sammankallat. Riksdagens å denna summa utfärdade förseglade anordning får ej förr brytas eller summan af Fullmäktige utbetalas, än sedan riksdagskallelsen blifvit i hufvudstadens kyrkor vederbörligen kungjord. § 18. Den lereditivsumma, som, enligt ofvan åberopade grundlagsstadgande, bör å Riksgäldskontoret anvisas för att, på sätt detsamma innehåller, under tiden mellan innevarande och nästkommande riksdag vara tillgänglig, då Konungen till rikets försvar eller andra högst vigtiga och angelägna ändamål, sedan hela Statsrådets tankar deröfver blifvit inhemtade, finner den vara oundgängligen nödig, har Riksdagen faststält till en million fem hundra tusen kronor. § 19. För bestridande af ifrågakommande utbetalningar utaf de genom näst föregående paragrafer å Riksgäldskontoret anvisade kreditiv böra detta verks härtill disponibla tillgångar begagnas, och, i fall dessa icke äro tillräckliga, de derutöfver erforderliga medlen af Riksgäldskontoret upplånas mot Kontorets obligationer, stälda till inlösen antingen efter viss förfallotid eller efter föregången uppsägning; egande Fullmäktige att, med hänsigt till de vid upplåningen sig företeende omständigheter och förhållanden, bestämma räntevilkoren samt fastställa betalningsterminerna för dessa obligationer; dock får obligationernas förfallotid icke utsättas senare än fem år efter deras utgifningsdag. 16 § 20. Till bestridande af sådana Telegrafverkets oförutsedda utgifter, som för uppfyllande åt traktatsenliga förbindelser kunna erfordras, har Riksdagen medgifvit, att Kongl. Maj:t må ega att, i händelse verkets egna medel dertill icke lemna tillgång, i Riksgäldskontoret utbekomma förskott till belopp af högst etthundrafemtio tusen kronor. 5:o. Från Riksgäldskontoret utgående riksdags- ock revisionskostnader, aflöning»^ förraltningsutgifter, in. in. § 21. Alla på Riksdagens beslut grundade utgifter för riksdag skostnader skola, intill dess annorlunda af Riksdagen förordnas, under behörigt iakttagande af samma, genom Riksdagens Stats-Utskott Fullmäktige till efterrättelse härvid meddelade beslut, omedelbart från Riksgäldskontoret till vederbörande utbetalas, hvarförutan sådana af Riksdag föranledda utgifter, som i anseende till deras föremål eller beskaffenhet dels redan blifvit, dels framdeles varda af Kong]. Maj:t godkända och å Kongl. Statskontoret anvisade, må, efter erhållna reqvisitioner och anstäld granskning af derför aflemnade verifikationshandlingar, Kongl. Statskontoret af Riksgäldskontoret godtgöras. § 22. Kostnaderna för nödiga reparationer och andra arbeten, för vederbörligt underhåll och tillsyn så väl af den för Riksgäldskontoret anvisade som af de för Riksdagens sammankomster afsedda fasta egendomar, äfvensom för de uti samma egendomar befintliga inventariers underhåll och komplettering, skola utaf Riksgäldskontorets medel bestridas, i likhet med andra till så kallade kontors expenser vanligen hänförda utgifter. § 23. För komplettering och utvidgande af Riksdagens bibliotek samt dermed förenade utgifter kominer ett årligt anslag af två tusen kronor att utgå; och skola 17 de af 1882 års Riksdag faststälda stadgar för Riksdagens bibliotek samt instruktion för bibliotekarien vid Riksdagens bibliotek tjena till efterrättelse. Sistlidne års Riksdag har beslutat: a) att bestämma aflöningen för Riksdagens bibliotekarie till: lön ....................................................................................... kronor 2,500: — och tjenstgöringspenningar................................................ „ 1,500: — kronor 4,000: —; att lönen må kunna, efter fem års tjenstgöring i befattningen, ökas med 500 kronor; att, om bibliotekarien erhåller fri bostad med nödig vedbrand, tjenstgöringspenningarne skola utgå med endast 600 kronor, dock så, att, vid afdrag i följd af tjenstledighet, detsamma, med tillämpning af de för sådant fall gifna bestämmelser, sker för hela beloppet af tjenstgöringspenningarne från aflöningsbeloppet i dess helhet; att i fråga om tjenstgöringspenningars och pensions erhållande samma bestämmelser må gälla för Riksdagens bibliotekarie som i Riksgäldskontorets reglemente finnas för detta kontors tjensteman angifna; att bibliotekarien skall vara skyldig ej mindre att ställa sig till efterrättelse gällande eller blifvande stadgar för Riksdagens bibliotek och instruktion för bibliotekarien vid Riksdagens bibliotek än ock utan vidare ersättning lemna det biträde, som Fullmäktige i Riksgäldskontoret kunna af honom påkalla dels vid upprättande af alfabetiskt ordnadt sakregister till Rikets Ständers protokoll med bihang för tiden från och med år 1809 till och med år 1866 och dels vid göromål för Riksgäldskontorets räkning; b) att Fullmäktige i Riksgäldskontoret må ega att vid Riksdagens bibliotek anställa en vaktmästare med åtnjutande af dels: lön .......................................................................................... kronor 600: — tjenstgöringspenningar ......................................................... „ 100: — kronor 700: — 1 dels ock antingen fri bostad med nödig vedbrand eller, i stället för denna förmån, 200 kronor såsom tjenstgöringspenningar; hvilken aflöning må kunna, efter fem års ordinarie tjenst, höjas, lönen med 100 och tjenstgöringspenningarne med 100 kronor; att i fråga om tjenstgöringspenningars och pensions erhållande samma bestämmelser må gälla för den vid Riksdagens bibliotek anstälde vaktmästare som i Riksgäldskontorets reglemente finnas för vaktmästarne vid detta kontor angifna; och Bill. till Rilcsd. Prof. 1885. 10 Sami. 1 Afä. 2 Band. 3 (Eiksg.-kontorets reglemente.) 18 c) att så väl bibliotekariens som vaktmästarens vid Riksdagens bibliotek aflöning och pension skola utgå af förslagsanslaget till riksdagskostnader. De traktamenten och resekostnadsersättningar, som tillkomma Riksdagens Revisorer, skola, enligt behörigen granskade och godkända räkningar, af Riksgäldskontoiets medel godtgöras; börande jemväl de arfvoden, Revisorerne bestämma för de hos dem anstälde sekreterare, kameral- och kanslibiträden samt vaktbetjente, utbetalas från Riksgäldskontoret, hvarifrån jemväl utgår den godtgörelse, som af Kongl. Maj:t i nåder bestämmes för den ledamot af Statskontoret, hvilken haft nådigt förordnande att Revisorerne med upplysningar tillhandagå. Likaledes må Revisorerne på Riksgäldskontoret anvisa ersättning ej mindre för inköp af pappei, skrifmaterialier och andra dylika utgifter för revisionens behof samt för annonser rörande Revisorernes sammanträden än ock för de kostnader, som kunna föranledas af sådana under revisionstiden verkstälda resor, som Revisorerne vid sammankomst in pleno ansett nödvändiga. Kostnaderna för tryckningen, häftningen och utdelningen af Revisorernes berättelser angående granskningen af Stats-, Banko- och Riksgäldsverkens förvaltning, äfvensom af de förklaringar, som i anledning deraf kunna varda afgifna, böra äfven af Riksgäldskontorets medel bestridas. Aflöningen för justitieombudsmannen samt den hos honom anstälda Jcanslioch vaktbetjening bör af Riksgäldskontoret under sista månaden af hvarje qvartal utbetalas; skolande lönen för justitieombudsmannen, under den tid innevarande Riksdags statsreglering kommer att blifva gällande, utgå med åtta tusen kronor, eller lika belopp som justitiekanslerns aflöning enligt sagda statsreglering utgör; hvaremot justitieombudsmannen, derest han förut innehar tjenst på rikets stat, är skyldig att den dermed förenade löneinkomst frånträda, så länge han uppbär justitieombudsmanslönen. Utöfver den faststälda aflöningen egen den justitieombudsman, som hädanefter tillträder detta embete och dessförinnan icke är i hufvudstaden bosatt, att såsom flyttningshjelp uppbära från Riksgäldskontoret ett tusen femhundra kronor. För ofvan bemäld» kansli- och vaktbetjening utgår aflöningen med följande årliga belopp, nemligen: för sekreteraren med fyratusen femhundra kronor; § 24. 25. 19 för en kanslist, som tillika bär skyldighet att ombesörja registratorsgöromålen, med tretusen kronor; hvilka två löner dock kunna böjas efter fem år med 500 kronor och efter tio år med ytterligare 500 kronor; „ en kanslist med tvåtusen femhundra kronor, dock med rätt för justitieombudsmannen att, utan tillsättning af omförmälde kanslist, till befordrande af göromålens gång inom expeditionen, vikariatsersättuing, renskrifning in. m. använda nämnda bolopp, dock med skyldighet å hans sida att för medlens användning redovisa; samt en vaktmästare med åtta hundra kronor, hvilket belopp dock efter fem år kan höjas med 100 kronor, men så länge boställsrum i Riksdagens hus af nämnde vaktmästare innehafvas, kommer att minskas med 150 kronor om året. I öfrigt skola de för justitiekanslersexpeditionen gällande bestämmelser och vilkor i tillämpliga delar, efter justitieombudsmannens bepröfvande, gälla äfven för justitieombudsmansexpeditionen ; hvarjemte särskildt är stadgadt, dels att sekreteraren hos justitieombudsmannen bör utan särskild ersättning jemväl bestrida de göromål, som tillhöra sekreterarebefattningen hos tryckfrihetskomitén, dels att, derest han förut innehar tjenst på rikets stat, samma vilkor och förbehåll skola vid uppbärandet af ofvan berörda aflöning iakttagas, som äro stadgade i afseende på utbetalningen af justitieombudsmanslönen vid enahanda fall. § 26. Till kostnader för justitieombudsmannens embetsresor bör Riksgäldskontor^ uppå hans reqvisition och emot derför inom hvarje års utgång afgifvande redogörelse förskottsvis utbetala en summa af två tusen kronor. För upphandlingen af skrifmaterialier och för andra expenser vid justitieombudsmannens och tryckfrihetskomiténs expedition bör ett årligt belopp af fem hundra kronor, emot behörig redogörelse, förskottsvis af Riksgäldskontorets medel utanordnas. Tryckningen och häftningon af justitieombudsmannens cnibetsbcrättclser jemte dertill hörande bilagor böra verkställas och papperet för dessa handlingars tryckning anskaffas genom Fullmäktiges försorg; dock skall den dervid erforderliga korrekturläsningen besörjas på sätt förut skett; börande samtliga trycknings- och häftningskostnaderna för ifrågavarande berättelser och bilagor omedelbart utaf Riksgäldskontoret godtgöras, utan afdrag å de till expenser för sagda expedition beviljade anslag, hvaremot de medel, hvilka inflyta genom samma berättelsers försäljning i bokhandeln, skola af justitieombudsmannen, som härom eger foga anstalt, inför Fullmäktige särskildt redovisas. 20 § 27. Såsom arfvode åtnjuter Fullmäktiges ordförande tre tusen två hundra kronor, samt hvar och en af de öfrige Fullmäktige ett tusen sex hundra kronor årligen; hvarförutom Fullmäktig, som ej är i Stockholm bosatt, eger att för en resa årligen till och från hemorten uppbära kostnadsersättning, beräknad efter samma grunder, som gälla för beräknandet af resekostnadsersättningen åt Andra Kammarens ledamöter. § 28. Aflönmgen för Riksgäldskmtorets tjenstemannapersonal och valctbetjening utgår enligt den af Riksdagen för nämnda verk faststälda aflöningsstat, hvilken icke får öfverskridas; varande nedanstående vilkor och förbehåll stadgade för tillgodonjutande af den för bemälda tjenstemannapersonal och vaktbetjeuing beviljade löneförhöjning : l:o. Innehafvare af de ökade lönerna inom Riksgäldskontoret äro underkastade den vidsträcktare tjänstgöringsskyldighet eller den jemkning i åligganden, som antingen vid en blifvande förändrad organisation af detta verk eller eljest kan varda i allmänhet stadgad; och böra de fullmakter, som för Riksgäldskontorets tjenstemän utfärdas, innefatta förbehåll om vederbörandes skyldighet att åtaga sig de nya eller förändrade göromål, hvilka kunna dem åläggas; 2:o. Sådana uppdrag och bestyr, som till följd af Rikets Ständers eller Riksdagens förfoganden böra af tjenstemännen vid Riksgäldskontoret förrättas, skola, oaktadt särskilda arfvoden för enahanda uppdrag och göromål tillförene utgått, hädanefter inbegripas under vederbörandes bestämda tjensteåligganden, hvadan alltså den framtida vedergällningen för sagda uppdrag och bestyr kommer att innefattas i den aflöning, gällande stat upptager; 3:o. De med hvarje befattning förenade tjenstgöringspenningar få uppbäras endast för den tid, tjenstens innehafvare verkligen tjenstgjort eller åtnjutit semester, men skola för den tid, han eljest varit från tjenstgöringen befriad, utgå till den, som tjensten förrättat; dock må Fullmäktige kunna medgifva den tjensteman eller vaktbetjent, som åt sjukdom hindras från bestridande af sin tjenst, att uppbära de för samma tjenst anvisade tjenstgöringspenningar eller någon de! deraf; 4:o. Tjensteman vid Riksgäldskontoret får icke annan tjenstebefattning utom Riksgäldskontoret mottaga. Den, som till tjensteman vid Riksgäldskontoret utnämnes, vare skyldig att annorstädes innehafvande tjenstebefattning genast frånträda. Tjensteman, som till följd af förut gällande stadganden innehar tjenst utom Riksgäldskontoret, må dock densamma bibehålla, så länge den icke är för tjenstgöringen i Riksgäldskontoret hinderlig. 21 § 29, Till belöning för extra arbeten och till uppmuntran för extra ordinarier, som ådagalagt synnerlig flit och skicklighet, oga Fullmäktige att använda sex tusen kronor årligen; dock får hvad häraf under årets lopp icke behöft utgifvas under ett påföljande år ej för samma ändamål användas. För öfrigt ega Fullmäktige icke att tilldela betjeningen vid Riksgäldskontoret hvarken ljuspenningar eller andra arfvoden, än de i aflöningsstaterna och detta reglemente särskild! bestämda eller medgifna. § 30. Såsom begrafningshjelp eller understöd för sterbhusen efter afiidne obemedlade tjensteman och vaktbetjente vid Riksgäldskontoret och f. d. Generalassistanskontoret ega Fullmäktige att, under loppet af hvarje år, disponera eu summa af högst två hundra tjugufem kronor. § 31. Derest Enke- och Pupillkassans vid Riksgäldskontoret afskräde och vederbörligen granskade räkenskaper för tiden till och med det år, då nästa riksdag slutar, skulle visa, att kassans inkomster under året understigit de idb dalning ar, som derunder kassan ålegat, må den sålunda uppkomna bristen, inom ett belopp af högst två tusen två hundra femtio kronor för året, af Riksgäldskontor medel godtgöras, under förbehåll likväl, att hvad utaf denna anslagssumma för ett år ej behöft användas icke får för ett annat af kassan tillgodonjutas, och under vilkor, att delegarnes bidrag under tiden utgå utan förändring af deras uti det för kassan nu gällande reglemente bestämda belopp, samt att pensionerna för enkor och barn efter embets- och tjensteman samt vaktbetjente vid Riksgäldskontoret icke få höjas utöfver en femtedel af den ordinarie lön, hvilken den afiidne delegaren senast vid detta verk innehaft, och för tjenstemäns samt vaktbetjentes vid f. d. Generalassistanskontoret efterlemnade enkor och barn icke utöfver eu fjerdedel af det lönebelopp, efter hvilket den för sistnämnda Kontors tjenstemannapersonal stadgade årliga afgift till samma kassa blifvit beräknad och vederbörligen inbetald. 22 Angående Riksgäldskontorets inkomster och öfriga tillgångar utom lånefordringarne. § 32. De till Riksgäldskontor et hörande och dit anslagna medel må icke, under någon förevändning eller med livad vilkor som helst, derifrån ryckas eller användas till andra bebo! än dem Riksdagen bestämt. Allt förordnande, som deremot strider, vare kraftlöst (68 § Regeringsformen). Och må, vid liqviderande af Riksgäldskontor fordringar, ackord, utan Riksdagens särskilda samtycke, icke medgifva s. Riksgäldskontor egen att emottaga de medel, hvilka kunna inflyta vid försäljning af Kronan tillhöriga hus i städerna; hvarifrån dock undantagas auktionsmedleu för sådana hus, som äro inköpta för Kongl. Flottans i Karlskrona behof eller för allmänna magasinsinrättningens räkning, så vida ej dessa medel blifvit af Rikets [ständer eller Riksdagen för särskild! ändamål anvisade. § 34. Sedan 18// års Riksdag, i fråga om bergverkstiondens upphörande, beslutat, bland annat, att, med undantag tills vidare för Sala silfververk och Höganäs stenkolsverk, alla öfriga verk, som nu äro förpligtade till bergverkstiondes utgölande, från och med år 1878 befrias från dylik tionde, dock hvad nedannämnda verk angår med följande vilkor och förbehåll: a) för Tumbergs lag,parverk, att dess egare inom 1878 års slut antingen till Kronan afstår ali rätt till lunabergs bergslags allmänning eller ock efter fulla värdet, sådant det vid behörig uppskattning kan varda bestämdt, till Riksgäldskontoret erlägger lösen för den del af allmänningen, som, sedan de till skogsfång derifrån berättigade hemman och lägenheter erhållit mot denna förmån svarande skogsmark, kan verket tillkomma; b) för Riddarhytte eller Skild kopparverkatt all den lindring i räntan, som 87/io mantal under samma verk lagda hemman såsom bergslagsfrihet åtnjuta, från och med 1878 kommer att upphöra, samt att egaren till verket inom nämnda års slut till Riksgäldskontoret inbetalar den på kopparverket belöpande hälft af skilnaden emellan uppskattningsvärdet å de hemman, som bildats af de under både Riddarhytte koppar- och jernverk till skatte försålda Ramshytte- och Skinnskatte - 23 bergs allmänningar, eller 7,331 kronor 25 öre, och den för samma allmänningar erlagda skatteköpeskilling, 84 kronor 8 öre, med 3,623 kronor 58 öre; c) för Löfås silfververk, att egarne af detta verk före 1878 års slut till Riksgäldskontoret inbetala löseskilling för den af verket utgående afrad med 11,344 kronor 60 öre; och d) för Bylta svafvel-, vitriol- och rödfärgsverk, att egaren af detta verk likaledes före 1878 års utgång till Riksgäldskontoret inbetalar löseskilling för den af detta verk utgående afrad med 13,958 kronor 40 öre; samt med rätt i öfrigt för bergverken att komma i åtnjutande af befrielsen från tionden från och med det år, under hvilket de uppfylt de ofvan nämnda vilkor och förbehåll, som för vissa bland dem blifvit för sådan befrielse bestämda ; så eger Riksgäldskontoret att mottaga de belopp, hvilka till följd af ofvan nämnda vilkor komma att till Riksgäldskontoret inbetalas. § 35. Om Kongl. Statskontoret erhåller större behållningar å sina räkningar i Riksbanken än som för de löpande statsutgifternas bestridande anses erforderliga, eger Riksgäldskontoret att i afräkning å Riksgäldskontoret tillkommande anslag eller på de återbetalningsvilkor, som af Fullmäktige medgifvas, sådana behållningar af Kongl. Statskontoret till förvaltning mottaga. § 36. Från Kongl. Statskontoret eger Riksgäldskontoret att, i mån af behof, under åren 1885 och 1886 utbekomma de i hvartdera årets riksstat till utgående från Riksgäldskontoret förslagsvis uppförda anslag till riksdags-, kyrkomötes- och revision skostnader, aflöningar, annuiteter och räntor, efter afdrag af till Riksgäldskontoret ingående rånte- och kapitalbetalningar; börande i den liqvid, som enligt § 48 skall för det sistförflutna året i Riksgäldskontoret med statsverket upprättas, Kongl. Statskontoret påföras eller godtgöras det belopp, hvarmed de till Riksgäldskontoret inbetalda förenämnda anslag må hafva understigit eller öfverskjutit den summa, hvarmed berörde utgifter, efter frånräknande af omförmälda afdrag, i verkligheten från Riksgäldskontoret utgått. § 37. Sedan ett särskildt anslag för skogsväsendet vid 1869 års riksdag blifvit på riksstaten under sjunde hufvudtiteln uppfördt, bör, enligt Riksdagens i sammanhang dermed fattade beslut, återstoden utaf Skogsplanteringskassans behållning från Kongl. Statskontoret till Riksgäldskontoret öfverlemnas. u § 38. Som Riksdagen medgifvit, att de medel, som influtit eller hädanefter inflyta för försäljning, jemlikt Kongl. brefvet den 29 Maj 1874, af åtskilliga mindre kronolägeriheter och enligt Riksdagens skrifvelse den 11 förutgångna Maj skola af Statskontoret levereras till Riksgäldskontoret att der särskildt bokföras, intill dess Riksdagen fattat beslut om deras användande till inköp af skoghär ande eller till skogsodling tjenlig mark, må, i den mån tillfällen sig yppa till inköp af dylik mark, hvilka af Kongl. Maj:t pröfvas vara fördelaktiga och hvartill medel icke kunna beredas från det till skogsväsendet anvisade reservationsanslag, få för sådant ändamål af Kongl. Maj:t disponeras, åligger det Riksgäldskontoret att, uppå Kongl. Maj:ts reqvisition, samma medel utbetala. § 39. I öfverensstämmelse med Riksdagens beslut i fråga om begagnandet af de för undsättningar vid missväxter eller felslagna skördar afsedda medel, intill dess desamma behöfva för sagda ändamål användas, skola dessa medel, till den del de icke äro för anvisade utbetalningar erforderliga, öfverlemnas till Riksgäldskontoret; hvaremot det åligger Riksgäldskontoret att sådana mottagna medel enligt Kongl. Maj:ts föreskrift Kongl. Statskontoret uppå dess reqvisitioner tillhandahålla. § 40. Riksdagen har år 1870 åt Fullmäktige uppdragit att, för konvertering, när omständigheterna dertill föranleda och då sådant med fördel för staten kan ske, af äldre statslån, på sätt och till de belopp Fullmäktige finna lämpligt, dock ej utöfver hvad som till förenämnda konvertering åtgår, försälja eller träffa aftal om blifvande försäljning af vare sig då återstående osålda obligationer af 1872 års statslån, eller återstående obligationer af 1875 års i tyska riksmark förskrifna statslån, eller nya, i annat myntslag och med högst fyra och en half procent ränta förskrifna obligationer eller partialförbindelser, dem Fullmäktige ega utfärda; och skola Fullmäktige i öfrigt vid upplåningen tillvägagå på sätt de finna lämpligast och bäst befrämja statens fördel; kommande någon försäljning af 1870 års femprocent-obligationer icke att ega rum förr, än Riksdagen om sådan försäljning förordnar; och har, i sammanhang härmed, Riksdagen föreskrifvit, att, för den händelse nya obligationer komma att af Riksgäldskontoret utfärdas, Fullmäktige skola underställa Kongl. Majds nådiga fastställelse de beslut, som rörande berörda nya upplåning kunna komma att fattas, med underdånig anhållan att Kongl, Majd täcktes å det nya lånet meddela sin garanti. 25 Dessutom böra Fullmäktige — sedan Kongl. Maj:t bifallit Riksdagens i underdånig skrifvelse framstälda begäran derom, att utlottningslistorna rörande så väl 1870 års som öfriga i svenskt mynt förskrifna statsobligationer må såsom bihang få medfölja svensk författningssamling — föranstalta, det nämnda listor hädanefter varda till vederbörande behörigen aflemnade, för att på nämnda sätt komma till allmänhetens kännedom; skolande Fullmäktige, om nya statsobligationer blifva i svenskt mynt förskrifna eller deras belopp varder i svenskt mynt evalveradt, tillse att enahanda kungörelse i afseende å dem utfärdas, äfvensom söka utverka, att dessa obligationer tillhörande kuponger må, på samma sätt som i afseende å kuponger till 1870 och 1872 års lån eger rum, i landtränterierna inlösas och i uppbörden mottagas. Härjemte har Riksdagen år 1883 bemyndigat Riksgäldskontor att, för beredande af den tillgång till Riksgäldskontor åliggande försträckningar till odlingslånefonden, som kan erfordras utöfver hvad enligt särskilda beslut må blifva för sådant ändamål till Riksgäldskontor öfverlemnadt, i mån af behof försälja obligationer i svenskt mynt, ouppsägbara från låugifvarens sida, men stälda att återbetalas viss kortare tid efter af Riksgäldskontoret verkstäld uppsägning, med rätt tillika för Fullmäktige att bestämma dessa obligationers valörer, räntefot och uppsägningstid. Sistlidna års Riksdag har bemyndigat Riksgäldskontoret att medelst försäljning af obligationer, tillhörande vare sig 1875 eller 1880 års lån, i mån af behof bereda erforderlig tillgång dels till de till utgående under samma år af Riksdagen anvisade tillhopa 781,832 kronor till lån åt Skåne—Hallands och Mellersta Hallands jernvägsaktiebolag, dels ock till de af Riksdagen beviljade och till utgående år 1885 anvisade anslag å 2,000,000 kronor till norra stambanan mellan Bräcke och Sollefteå, å 1,600,000 kronor till Söderhamns jernvägs inköp och ombyggnad, å 1,600,000 kronor till Sundsvall—Torpshammars jernvägs inköp och ombyggnad, å 781,832 kronor till låneunderstöd åt Skåne—Hallands och Mellersta Hallands jernvägsaktiebolag samt å 1,000,000 kronor till låneunderstöd ur 1881 års fond för lån åt enskilda jernvägar. Innevarande- års Riksdag har bemyndigat Riksgäldskontoret att medelst i försäljning af obligationer, tillhörande vare sig 1875 eller 1880 års lån, i mån af behof bereda erforderlig tillgång för utbetalning af de utaf Riksdagen beviljade och till utgående år 1886 anvisade anslagsbelopp å 2,000,000 kronor till fortsättning af arbetena å stambanan mellan Bräcke och Sollefteå, å 247,000 kronor till inköp af jernvägen mellan Söderhamn och sjön Bergvikens östra strand samt denna jernvägs ombyggnad till bredspårig och utsträckning å ena sidan från Bergviks station till Kihlafors station å stambanan och å den andra från Söderhamn till Stugsundet, jemte anskaffande af rörlig materiel dertill, å 2,154,000 kronor för inköp af jernvägen mellan Sundsvall och Torpshammar samt dess ombyggnad Rik till Riksd. Prof. 1885. 10 Sami. 1 Afd. 2 Band. 4 (Riksg.-kontorets reglemente.) 26 till bredspårig och förseende med rörlig materiel, å 2,000,000 kronor till inköp af jernvägen mellan Hudiksvall och Näsviken samt dess ombyggande till bredspårig, utsträckande till norra stambanan vid Ljusdal och förseende med rörlig materiel, å 1,000,000 kronor till låneunderstöd ur 1881 års fond för lån åt enskilda jernvägar samt å tillhopa 781,836 kronor till lån åt Skåne-—Hallands och Mellersta Hallands jernvägsaktiebolag. § 41. Då obligationer och räntekuponger för de af Riksgäldskontoret upptagna lån icke varda inom den för deras inlösande bestämda preskriptionstid hos Riksgäldskontoret företedda, skola de medel, hvilka för infriandet af sådana obligationer och räntekuponger innestå hos de för lånen afsätta liqvidations- och amortissemeutsfonder, öfverföras till Riksgäldskontorets allmänna kassa, för att till fyllande af Kontorets öfriga behof kunna användas. § 42. De till Riksgäldskontoret influtna medel eller aflemnade behållningar, äfvensom de för jernvägsbyggnaderna upplånta medel samt detta verks öfriga kontanta tillgångar skola, så vidt och så länge de icke behöfva användas för samma verk åliggande utbetalningar, hållas allmänna rörelsen till banda och göras räntebärande genom deras insättning mot ränta i Riksbanken, efter öfverenskommelse med Fullmäktige i nämnda bank, eller ock genom desåmmas utlåning på sätt, som Fullmäktige i Riksgäldskontoret anse innefatta full säkerhet; egande Fullmäktige jemväl att för sådana medel uppköpa antagliga obligationer eller andra förbindelser, som anses kunna utan svårighet och kapitalförlust vid inträffande behof föryttras. Vid utlåning skola Riksgäldskontorets räntebärande obligationer såsom hypotek åtnjuta företräde framför hvarje annan erbjuden säkerhet. Utlåningstiden, lånesummans förhållande till hypoteket samt den ränta, hvilken för ifrågavarande lån skall till Riksgäldskontoret erläggas, må, med afseende å så väl penningeställnin» gen som säkerhetens beskaffenhet, af Fullmäktige bestämmas. § 43. För bestridande af Riksgäldskontoret åliggande betalningar eger detta verk att begagna ett kreditiv i Riksbanken till belopp af högst en million fem hundra tusen kronor; börande i afseende på kreditivets begagnande de uti bankoreglernentet derom meddelade föreskrifter lända till efterrättelse. 27 § 44. Derest sådant för verkställigheten af Riksgäldskontoret åliggande utbetalningar finnes nödvändigt, ega Fullmäktige ätt anskaffa dertill erfoiderliga medel genom upplåning mot Riksgäldskontorets skuldförbindelser eller begagnandet af krediter, på vilkor som Fullmäktige ega bestämma; egande Iullmäktige derjemte att, för beredande af tillgång till erforderlig kassaförstärkning åt Statskontoret, i mån af behof upplåna medel mot Kontorets obligationer i svenskt mynt, stälda till inlösen antingen efter viss förfallotid eller efter töregåugen, af Riksgäldskontoret verkstäld uppsägning; varande åt Fullmäktige öfverlemnadt att, med hänsigt till de vid upplåningen sig företeende omständigheter och förhållanden, bestämma räntevilkoren samt fastställa betalningsterminerna för dessa obligationei. I afseende på öfrig upplåning mot tryckta eller graverade obligationer lemnar Riksdagen särskilda föreskrifter. § 45. De medel, som inflyta å s. k. statslånefondens utestående fordringar, skola, efter afdrag af nödiga förvaltningsutgifter, till Riksgäldskontoret åflemnas. Angående redovisningen af de till Riksgäldskontoret ingående medel. § 46. Öfver Riksgäldskontorets samtliga tillgångar och skulder samt inkomster och utgifter, deruti jemväl inberäknade de för jeruvägsbyggnaderna upplånta och dels såsom anslag, dels såsom lån utgifna medel, uppgöres och afslutas för hvarje år en fullständig hufvudbok; hvarförutom fortfarande bör föras en särskild räkenskap öfver de fonderade statslånens liqvidations- och amortissementsfonder. Hufvudboken skall dock summariskt redovisa äfven dessa fonders ställning vid årets början och slut samt den förändring deusamma under årets lopp undergått. Så väl hufvudboken som den särskilda redovisningen för liqvidations- och amortissementsfonderna skola inom den 1 Maj året näst efter det, hvilket dessa räkenskaper omfatta, vara afslutade och renskrifna samt före den 1 derpå följande Juli behörigen granskade. 28 Riksgäldskontorets hufvudböcker böra vid lämpliga tider hållas Kong!. Statskontoret till hända, på det att Riksgäldskontorets räkenskaper i nödiga delar må kunna jemväl i rikshufvudboken intagas. § 47. Under loppet af Juni månad hvarje år böra, till upplysning för allmänheten om Riksgäldskontorets ställning, särskilda, efter det dermed afsedda ändamål lämpade utdrag af detta verks räkenskaper för det näst föregående året genom trycket offentliggöras och jemte allmänna tidningarne utdelas. § 48. I April månad hvarje år upprättas uti Riksgäldskontoret liqvid med statsverket för det sist förflutna året. Af denna liqvid meddelas Kong]. Statskontoret tvenne exemplar, hvaraf det ena, derå Fullmäktige tecknat sitt godkännande, bör derstädes qvarstanna, samt det andra, sedan det blifvit försedt med anteckning om liqvidens godkännande af Kongl. Statskontoret, bör till Riksgäldskontoret återställas, för att såsom verifikation dess hufvudbok biläggas. Angående styrelsen för Riksgäldskontoret. § 49. Förvaltningen af Riksgäldskontoret, dess medel och tillhörigheter är utaf Riksdagen uppdragen åt sju Fullmäktige, hvilka vid lagtima riksdag utses i den ordning 71 § Riksdagsordningen stadgar. Vid Fullmäktiges sammankomster föres ordet af den, som af Riksdagen blifvit dertill utsedd; tillkommande Fullmäktige att sjelfve bland sig välja en vice Ordförande att föra ordet, när hinder för Ordföranden inträffar. § 50. Uppkommer ledighet bland Fullmäktige, inträder suppleant enligt af Riksdagen bestämd ordning. 29 § 51. År Styrelsen ej så fulltalig, som för besluts fattande erfordras, enligt hvad här nedan föreskrifves, eger Fullmäktiges Ordförande att inkalla erforderligt antal suppleanter. § 52. Fullmäktige äro förbundne att vid Iiiksgäldskontorets förvaltning ställa sig till efterrättelse ej mindre rikets grundlagar än äfven detta reglemente samt öfriga rörande Riksgäldskontoret gällande föreskrifter; börande Fullmäktige doldt och förtegadt hålla hvad vid Kontorets förvaltning förefaller, som tyst vara bör. § 53. Blir Fullmäktig ledamot af Statsrådet eller kommer i den författning, att han, jemlikt något af mom. a, b, c, d och e uti 26 § Riksdagsordningen, icke må såsom riksdagsman godkännas, skall han genast frånträda fullmäktigs-befattningen, och suppleant inträda i hans ställe. § 54. Jemte noggrant iakttagande af hvad i afseende på förvaltningen af Riksgäldskontoret och dit anslagna medel är stadgadt, åligger Fullmäktige att omsorgsfullt vårda och befrämja detta verks rätt, säkerhet och förmån samt för öfrigt vidtaga alla på Fullmäktige ankommande åtgärder i och för verkställigheten af de i sådaut afseende meddelade beslut samt Fullmäktige gifna uppdrag. § 55. Fullmäktige utse inom sig två deputerade, hvilka väljas vid slutet af hvarje qvartal; och verkställas berörda val, dervid förut varande Deputerade kunna omväljas, på sätt sista punkten af § 64 innehåller. Fn af dessa Deputerade utöfvar närmaste tillsyn öfver det sätt, hvarpå tjenstemännen fullgöra sina åligganden, och tillser, att Fullmäktiges beslut varda i behörig tid och ordning verkstälda. Han eger att under tiden mellan Fullmäktiges sammanträden meddela nödiga föreskrifter samt att för sjukdoms- eller annat laga förfall eller för enskilda angelägenheters besörjande bevilja tjenstemännen, äfvensom vaktbetjente, tjenstledighet under högst fjorton dagar, äfvensom meddela föreskrift om tjenstens uppehållande intill Fullmäktiges nästa ordinarie sammanträde. Han utöfvar jemväl beträffande vården af Kontorets värdepapper det uppdrag, tjenstgöringsordningen i sådant afseende innehåller. 30 I öfrigt skola Deputerade ombesörja lånemedels indragning, verkställa de för Riksgäldskoutorets räkning erforderliga utländska liqvider, anordna medel till vissa af Fullmäktige beslutade eller eljest ovilkorligen bestämda utbetalningar med mera, allt i öfverensstämmelse med de beslut och föreskrifter, som Fullmäktige meddela; egande Deputerade att sig emellan närmare fördela dessa dem gemensamt tillhörande göromål. Vid hvarje sammankomst böra Deputerade redogöra för sina åtgärder under den efter Fullmäktiges näst föregående sammankomst förflutna tid. I förhållande till beskaffenheten och omfånget af ofvan omförmälda och de öfriga uppdrag och göromål, som varda af Fullmäktige åt Deputerad uppdragna, ega Fullmäktige för Deputerade bestämma lämpliga arfvoden. Fullmäktige må vara obetaget att, om sådant finnes behöfligt för lånetransaktioner, utse ombud för bedrifvande af dervid erforderliga underhandlingar. § 56. Befallningar, som af någon annan än Riksdagen meddelas angående användandet af Riksgäldskontorets tillgångar eller förvaltandet af samma verk, få icke af Fullmäktige åtlydas och efterkommas ; varande Fullmäktige, för sina åtgärder i denna egenskap, Riksdagen eller dess Stats-Utskott och Revisorer allena redo skyldige, samt kunna icke för sitt förhållande till ansvar ställas, utan i laga ordning och till följd af Riksdagens eller dess Revisorers beslut, eller, mellan riksdagar och revisioner, genom justitieombudsmannen. § 57. Till ledning vid pröfningen och afgöraudet af förekommande ärenden, för hvilkas behandling antingen icke några eller mindre tillämpliga och bestämda föreskrifter blifvit meddelade, ega Fullmäktige att af Revisorcrnc begära råd och yttranden. Angående Fullmäktiges sammankomster. § 58. Fullmäktige sammanträda en gång i hvarje vecka å tid, som af dem bestämmes. Derjemte böra, då ärendenas beskaffenhet och oafbrutna gång sådant 31 fordra, särskilda sammankomster hållas å tid, som Ordföranden bestämmer. Vid hvarje sammankomst skall protokoll föras. § 59. Med undantag af de enligt § 55 åt vissa Deputerade uppdragna bestyr och åligganden böra alla Fullmäktiges behandling tillhörande mål inför Fullmäktige vid deras sammankomster föredragas och få endast der af göras. § 60. Åstundar Fullmäktig att under längre eller kortare tid från staden afresa, bör han sådant förut vid sammankomst eller hos Ordföranden anmäla samt då tillika uppgifva tiden för sin frånvaro. § 61. Är Fullmäktig, som icke, på sätt i Däst ofvanstående paragraf föreskrifves, till erhållande af ledighet sig anmält, genom opasslighet eller enskilda angelägenheter hindrad att sammankomst bevista, bör han sitt förfall hvarje gång tillkännagifva. § 62. Vid sammankomst skola minst fem Fullmäktige vara tillstädes; dock må ärenden, som ej tåla uppskof, afgöras af allenast fyra Fullmäktige, derest de äro om besluten ense. Frågor om låns upptagande, do i Regeringsformen omförmälda kreditivs utbetalning eller andra ärenden af mera allmän vigt få icke afgöras, ej heller tjenster tillsättas eller pensioner beviljas, så vida icke minst fem Fullmäktige äro närvarande. § 63. Fullmäktige vare ej tillåtet att företaga någon öfverläggning i närvaro af Konungens ombud, i fall det, utan att af Fullmäktige derom vara anmodadt, skulle vid deras sammankomst sig infinna. § 64. Yppas under Fullmäktiges öfverlägguingar skiljaktighet i meningarne, böra samtlige närvarande Fullmäktige till protokollet afgifva sina röster, hvilka per capita beräknas. Derest flere skiljaktiga meningar yttras, böra de sins emellan 32 närmast öfverensstämmande, så vidt möjligt är, sammanjemkas. Då ett lika antal röster utfaller för hvardera meningen, är Ordförandens röst afgörande. Den vid sammankomst närvarande Fullmäktig, som sin röst ej särskildt afgifver, eller, efter börjad öfverläggning om ett föredraget ämne, sig aflägsnat, anses hafva det då fattade beslutet biträdt. Sluten omröstning må endast företagas vid val till sådana befattningar, dertill någon bland Fullmäktige kan utses. § 65. Öfver Fullmäktiges beslut i mål, som röra Riksgäldskontor tjensteman eller andra enskilda personer, eger den eller de, på hvilkas rätt och bästa dessa beslut kunna inverka, att hos Revisorerne eller Stats-Utskottet anföra besvär; dervid klaganden dock, så vida besvären skola till pröfning upptagas, bör inom trettio dagar efter bevisligen erhallen del al det meddelade beslutet sitt missnöje deremot hos Fullmäktige skriftligen anmäla; hvarjemte det, vid enahanda äfventyr, aligger honom att senast en manad före Revisorernes näst förestående sammankomst eller riksdagens början, derest revision dessförinnan icke inträffar, sina besvär ingifva till Fullmäktige, af hvilka desamma, jemte utlåtande deröfver, till Revisorerne eller Stats-Utskottet öfverlemuas. Besvär öfver Fullmäktiges nyss före eller under Riksdagens eller Revisorernes sammanvaro i dylika mål meddelade beslut böra inom fjorton dagar efter delfåendet, den dagen likväl oräknad, omedelbarligen af vederbörande till StatsUtskottet eller Revisorerne inlemnas. Angående Fullmäktige tillhörande särskilda åligganden och uppdrag. § 66. Fullmäktige skola minst en gång hvarje år granska Kassörens och Kamrerarens anteckningsböcker jemte Ombudsmannens diarium samt genomgå och inventera de under Kassörens och Kamrerarens vård befintliga Inne- och säkerhetsmed flere handlingar. § 67. Fn gång hvarje år höra Fullmäktige anställa besigtning å det till lokal för Riksgäldskontor et anvisade hus samt detta verks inventarier. Likaledes bör besigt - 33 ning årligen af Fullmäktige anställas å Riksdagens hus, livilket jemväl står under deras vård och inseende. Dessutom har Riksdagen uppdragit åt Fullmäktige att låta tillse, det icke allenast värde å de inom Riksdagens hus befintliga möbler och andra inventarier finnes uti inventarieförteckningen upptaget, utan ock att inköpspris på de möbler och inventarier, som hädanefter anskaffas, uti inventarieförteckningen utsattes, jemte tiden, då inköpet egt rum, äfvensom att, vid skeende kasseringar af obrukbara eller obehöfliga inventarier, desamma varda utur inventarieförteckningen affärda, med anteckning af det pris, hvartill desamma vid möjligen skeende försäljning blifvit föryttrade. § 68. Under de tider, då Riksdagen icke är församlad, må lediga rum och lägenheter inom Riksdagens hus af Fullmäktige hyresfritt upplåtas för tillfälligt begagnande ej allenast af de komitéer och revisioner, som kunna varda af Kongl. Maj:t sammankallade och för hvilkas sammanträden erforderliga lokaler inom kronans hus här i hufvudstaden icke finnas att tillgå, utan äfven af allmänna embetsmyndiglieter, som antingen af särskild anledning icke kunna för någon tid begagna åt dem anvisade embetsrum eller också sakna egen lokal, äfvensom förandra, allmänt gagn afseende ändamål; egande Fullmäktige vid hvarje sådan upplåtelse föreskrifva de vilkor, som Fullmäktige för de upplåtna rummens samt möblernas och inventariernas noggranna och omsorgsfulla vardande finna nödvändiga. Dylik upplåtelse bör alltid upphöra så tidigt före Riksdagens sammankomst, att rummen och inventarierna derförinnan kunna vara försatta i ordnadt och fullständigt skick samt, om så erfordras, reparerade. § 69. Sedan sistlidna års Riksdag beslutat att dels bilda en fond för nytt riksdagshus, dels af de vid statsregleringen för år 1885 tillgängliga medel till denna fond afsätta ett belopp af 900,000 kronor, som borde under år 1885 af Statskontoret till Riksgäldskontoret öfverlemnas, dels ock åt Riksgäldskontoret uppdraga att för fondens räkning förränta de till Riksgäldskontoret öfverlemnade, fonden tillhörande medel, har innevarande års Riksdag beslutat att till fonden afsätta ytterligare 584,500 kronor, som böra under år 1886 af Statskontoret till Riksgäldskontoret öfverlemnas och af Riksgäldskontoret för fondens räkning förräntas. Bth. till Riksd. Prof. 1885. 10 Sand. 1 Afd. 2 Band. 5 (Kiksg.-kontorets reglemente.) 34 § 70. Då Revisorerne öfver stats-, banko- och riksgäldsverken sammanträda, skola Fullmäktige till dem afgifva berättelse om Riksgäldskontorets ställning och förvaltning under den tid, som Revisorernes granskning kommer att omfatta. Dessutom skola Fullmäktige vid nästa riksdags början till Riksdagen afgifva och till Stats-Utskottet aflemna berättelse för hela den tid, som förflutit sedan Fullmäktiges berättelse till nuvarande Riksdag afgafs. § 71. Efter hvarje revisions slut skola Fullmäktige, på sätt de för Revisorerne utfärdade instruktioner innehålla, föranstalta om tryckning och utdelning med allmänna tidningarne af Revisorernes angående stats- och riksgäldsverken afgifua och Fullmäktige tillstälda berättelser jemte dertill hörande förklaringar, hviska handlingar äfven genom Fullmäktiges försorg böra till näst derefter sammanträdande Revisorer och Riksdag öfverlemnas. § 72. Före nästkommande riksdags början böra Fullmäktige: a) föranstalta om upphandling af det för tryckningen af'' Riksdagens protokoll med dertill hörande bihang under samma riksdag erforderliga papper och, med behörigt iakttagande af de i sådant afseende meddelade föreskrifter, låta upprätta kontrakt angående verkställighet af så väl protokollets som bihangets tryckning; b) upprätta kontrakt om tillhandahållande, under riksdagens lopp, af de skrifmaterialier och öfriga effekter, som för Riksdagens behof kunde erfordras; c) låta komplettera och iståndsätta inventariep er sedlar ne i Riksdagens hus. Vid verkställigheten häraf iakttages, att anbud, genom kungörelser i allmänna tidningarne, infordras af dem, som kunna vara hugade att tillhandahålla och leverera berörda effekter eller besörja omförmälda trycknings- med flere arbeten. För öfrigt ega Fullmäktige att utse någon bland Riksgäldskontorets tjensteman, som bör ej allenast före och under riksdagen mottaga, vårda och efter vederbörliga reqvisitioner utlemna de upphandlade effekterna samt ombesörja de under riksdagens fortgång ifrågakommande ytterligare uppköp, äfvensom erforderliga reparationer å inventariepersedlarne, utan ock vid hvarje kalenderårs slut upprätta och afgifva fullständig redovisning för alla dessa af honom mottagna effekter. 35 § 73. Som 1882 års Riksdag medgifvit, att de delar af Kong!. Maj:ts och Kronans tomter N:is 1 och 11 samt af Riksgäldskontorets tomt N:o 12 i qvarteret RiddarMmen, som ligga mellan sammanbindningsbanan och Riddarholmskanalen och i areal utgöra 14,071 qvadratrot, må, jemte den öster om sammanbindningsbanan belägna del af den så kallade Hebbeska fideikommisstomten, utgörande 8,750 qvadratrot, till Stockholms stad med eganderätt öfverlåtas mot vederlag till kronan dels af områden inom qvarteren Röda Berget under N:is 4 och 28 samt Blomsterlöken under N:o 1 om tillsammans 68,500 qvadratrot, och dels af 6,020 qvadratrot utaf Barnhusträdgårdsgatan, Indika af sammanbindningsbanan upptagits, ega Fullmäktige vidtaga ds åtgärder, som för verkställighet af den sålunda me gifna öfverlåtelsen, i hvad den afser Riksgäldskontorets tomtdel, kunna på Fullmäktige ankomma. § 74. Som, enligt de af Kongl. Maj:t för Strömsholms nya kanalbolag den 27 Mars 1863 faststälda regler, kanaldirektionens förvaltning och kanalverkets räkenskaper skola hvartannat år granskas utaf två revisorer, af h vilka den ene bor utses af Fullmäktige i Riksgäldskontor, så skola Fullmäktige för hvarje revision välja en person att uti berörda revisionsförrättning deltaga. Jemväl skola Fullmäktige, i enlighet med de af Kongl. Maj:t för Dalslands kanalaktiebolag den 7 April 1865 och för Kinda kanals aktiebolag den 4 September 1874 i nåder faststälda bolagsordningar, årligen utse en revisor att granska hvardera af dessa bolags förvaltning och räkenskaper. § 75. Då de bolag, som för jernvägsanläggningars utförande från Riksgäldskontor utbekommit beviljade låneunderstöd, uti sina med Kongl. Maj:t och Kronan afslutade kontrakt medgifvit staten att genom ombud, som Kongl. Maj:t utser, deltaga i de årliga revisionerna af bolagets förvaltning och räkenskaper, samt berättelserna om dessa revisioner skola till Kongl. Civildepartementet insändas, böla Fullmäktige efter erhållen del af dessa berättelser taga under öfvervägande, huru vida några åtgärder erfordras för bevarande af Riksgäldskontorets rätt och säkerhet för de utgifna lånens fortsatta liqviderande. 36 § 76. Uti Allmänna hypoteksbankens styrelse bör eu ledamot, som skall vara vice ordförande, utses af Fullmäktige i Riksgäldskontor. Likaså utses af Fullmäktige till deltagande i den årliga revisionen af Hypoteksbankens förvaltning och räkenskaper eu revisor, som vid revisionen förer ordet. Dessutom böra Fullmäktige utse ett ombud vid den allmänna ordinarie sammankomst, som mellan Hypoteksbankens delegare skall ega rum hvarje år efter afslutad revision. § 77. Fullmäktige i Riksgäldskontoret skola bland sig utse en ledamot i Postsparbankens styrelse. § 78. I enlighet med Kongl. Maj:ts nådiga kungörelse den 9 September 1881 angående föinyadt reglemente och bolagsordning för aktiebolaget sägverksegarnes garantiförening skola Fullmäktige, för granskning af nämnda bolags räkenskaper och förvaltning, utse eu revisor, som är ordförande i revisionen; äfvensom Fullmäktige skola utse ett ombud att innehafva eu af nycklarne till den kassakista, hvari de såsom garantifond för bolaget utfärdade statsobligationer förvaras. § 79. Riksdagen har år 1881 åt Fullmäktige i Riksgäldskontoret uppdragit att låta genom lämplig person, enligt af Fullmäktige faststäldt formulär och med iakttagande åt de föreskrifter i öfrigt, Fullmäktige kunna finna skäl meddela, utarbeta samt att öfvervaka upprättandet af ett alfabetiskt ordnadt sakregister till Rikets Ständers protokoll med bihang för tiden från och med år 1809 till och med år 1S66, börande dels detta register, så vidt sådant med hänsyn till anordningen af de tryckta riksdagshandhngarne låter sig göra, blifva gemensamt för alla de ifrågavarande riksdagarne och omfatta hänvisningar till samtliga riksdagshandlingar med undantag af de protokollsutdrag, som blifvit öfverleinnade från det ena ståndet till det andra, dels ock de i registret intagna sakrubriker vara så specifika, att registret lemnar lätt och tydlig vägledning och tillika angifver de särskilda ärenden, som i samma Kongl. proposition eller utlåtande må förekomma. Efter det sistlidna års Riksdag bemyndigat Fullmäktige att, för fortsättande af nämnda arbete, för år 1885 af förslagsanslaget till riksdagskostuader använda 37 fem tusen kronor, liar innevarande års Riksdag bemyndigat Fullmäktige att, för arbetets vidare fortsättande, af samma förslagsanslag för nästkommande år använda ytterligare fem tusen kronor. § SO. Öfverinseendet öfver Riksdagens bibliotek, för bvilket stadgar bli i vit af 1882 års Riksdag faststälda, tillkommer Fullmäktige i Riksgäldskontoret; och skola Fullmäktige bland sig utse en inspektor för utöfvande af den närmaste tillsynen öfver biblioteket. § 81. Gemensamt med Fullmäktige i Riksbanken skola Riksgäldskontorets tullmäktige: a) afgifva sitt underdåniga yttrande och råd till Kongl. Maj:t i Iråga om den ort, der Riksdag bör samlas, i de fall, då fiendens framträngande eller pest eller andra lika vigtiga hinder göra riksdags hållande i hufvudstaden omöjligt eller för Riksdagens frihet och säkerhet vådligt (50 § Regeringsformen); b) efter stadgade grunder uppgöra och utfärda ny Bevillningsförordning, i den händelse att vid riksdags slut bevillningens hela belopp är bestämdt, men Kamrarne icke hunnit om fördelningen deraf blifva ense (109 § Regeringsformen); e) uti justitieombudsmansembetet genast insätta den man, som blifvit utsedd till efterträdare åt justitieombudsmannen, i fall denne mellan riksdagarne afsäger sig det erhållna förtroendet eller med döden afgår, äfvensom utvälja annan behörig man i stället för justitieombudsmannens utsedde efterträdare, derest äfven han mellan riksdagarne afsäger sig förtroendet, eller i justitieombudsmansembetet insattes eller med döden afgår (98 § Regeringsformen); d) för framtida uppsigten och kontrollen ölver Göta kanals vidmakthållande utse och välja ej mindre eu person för att såsom ledamot å Bankens och Riksgäldskontorets vägnar inträda i direktionen öfver nämnda kanal, än ock ett ombud att å samma verks vägnar deltaga i revisionerna af kanalens räkenskaper; skolande valet till ledamot i direktionen förnyas hvarje år, och till ombud vid revisionerna före desammas början; dock må förut härtill utsedde personer kunna återväljas. Vid Fullmäktiges i Banken och Riksgäldskontoret gemensamma sammanträden böra, så vidt beslut skall kunna fattas, fem af Fullmäktige i hvartdera verket vara tillstädes. § 82. Vid de tillfällen, då riksdagsmäns fullmakter granskas af chefen för Justitiedepartementet eller den person, Konungen i hans ställe förordnat, skola tre bland Fullmäktige i Riksgäldskontoret vara tillstädes. 38 § 83. För den händelse att Kong!. Maj:t förordnar om upphörande af de enskilda bankernas rätt att utgifva egna banksedlar å tio kronor, ega Fullmäktige att på det sätt och uppå de vilkor i afseende å räntegodtgörelse, återbetalningsskyldighet m. m., som med Fullmäktige i Riksbanken aftalas, tillhandahålla Riksbanken svenska statens obligationer eller deremot svarande valuta i guld intill ett belopp af högst sju millioner kronor. Angående betjeningen vid Riksgäldskontor. § 84. De å Riksgäldskontorets aiiöningsstat uppförde tjensteman äro följande: en sekreterare och ombudsman; en kassör; en kamrerare; eu revisor; en kassabokhållare; en lånebokhållare; en registrator och kanslist; samt eu kammarskrifvare. § 85. Vaktbetjeningen utgöres af: en förste vaktmästare; och tre vaktmästare. Angående lediga tj sisters bestridande och tillsättande. § 86. Den ordinarie tjensteman eller vaktmästare, som förordnas att i anseende till sjukdoms- eller annat laga förfall, eller, vid inträffad ledighet, under anslagstiden 39 förrätta annan tjenst än den han sjelf innehar, är, med undantag af det i § 91 förutsatta fall, i allmänhet icke berättigad att derför erhålla särskild aflöning; dock ankommer på Fullmäktige att tillerkänna innehafvaren deraf ett efter omständigheterna lämpadt arfvode, uppgående till högst halfva beloppet af skilnaden mellan hans förut åtnjutande aflöning och löneförmånerna för den tjenst han blifvit förordna*:! att bestrida. Extra ordinarie tjensteman. som vid dylikt tillfälle, på grund af vederbörligt förordnande, förrättat ordinarie tjenstebefattning, åtnjuter under den tid, denna tjenstgöring fortfar, den för lägsta tjenstegraden bestämda lön. Vid enahanda förhållande tillgodonjuter jemväl extra ordinarie vaktmästare, hvilken bestridt vaktmästaregöromål, samma aflöning, som för den förrättade sysslan är i staten anslagen* Vid inträffad ledighet af sådan tjenst, som bör återbesättas, skall, efter afdrag af hvad för tjenstens bestridande måst utbetalas, den lönebesparing, hvilken uppkommer, intill dess, efter ansökningstidens förlopp, någon i nedan stadgad ordning blifvit förordnad att förrätta samma tjenst, tillfalla Enke- och Pupillkassan vid Riksgäldskontor!; kommande nämnda kassas rätt till dylik lönebesparing att upphöra, så snart konstitutorial å tjensten blifvit af Fullmäktige utfärdadt. § 87. Då tjensteman eller vaktmästare för enskilda angelägenheters besörjande erhållit tjenstledighet, bör han sjelf vidkännas kostnaden för tjenstens förrättande under den tid tjenstledigheten fortfar. § 88. Innan ledig tjenst af Fullmäktige återbesattes, skall sådant jemte de med samma tjenst förenade löneförmåner, äfvensom tiden, inom hvilken sökande ega att sig anmäla, tillkäunagifvas medelst anslag å vanliga ställen inom Riksgäldskontor!. Ansökningstiden bestämmes till minst fjorton dagar från anslagets utfärdande, dock beror af Fullmäktige att utsätta ny ansökningstid, derest, inom den först bestämda tiden, någon till tjenstens erhållande fullt skicklig och lämplig sökande sig icke anmält. § 89. För att kunna antagas till tjensteman vid Riksgäldskontor fordras att hafva undergått godkänd afgångsexamen från högre elementarläroverk; dock höra de tjenstemäu, som anställas vid Fullmäktiges kansli, hafva aflagt den akademiska 40 examen, som fordras för att vinna inträde i Konungens Kansli eller i rättegångsverken; äfvensom den, hvilken befordras till ombudsmanuasysslan, bör hafva fullgjort hvad författningarne föreskrifva i afseende på dem, som i domarevärf må begagnas. § 90. Vid lediga tjensters tillsättande utnämnes bland kompetente sökande den som Fullmäktige, med afseende å verkets fördel samt vigten och ansvarigheten af de särskilda befattningarne, finna till den lediga tjensten mest skicklig och passande; dock ega Fullmäktige att, der de så lämpligt finna, tillsätta lediga tjenstår endast med konstitutorial; hvarvid den tjensteman, som sådant konstitutorial erhåller, under den tid han tjensten innehafver, eger åtnjuta de lönevilkor, aflöningsstaten för tjensten bestämmer. Angående behandlingen af frågor rörande tjensteförsummelser m. in. § 91. Om någon Hiksgäldskontorets tjensteman vid mindre förseelser i tjensten ej låtit sig rätta af vederbörandes tillsägelser och varningar eller blifvit beträdd med vårdslöshet eller försummelse i sin tjenstgöring, eller ock i allmänna lefvernet ådagalagt ett mindre värdigt uppförande, bör han inför Fullmäktige tillrättavisas och varnas. I händelse den, som på detta sätt undergått första varningsgraden, ej deraf låter sig rätta, ega Fullmäktige att, med afseende å förekommande omständigheter, på längre eller kortare tid suspendera honom från dess innehafvande tjenst, med förlust af hela eller halfva lönen, hvilken under tiden må i ersättning för tjenstens förrättande användas. § 92. Derest tjensteman, hvilken förut blifvit för tjensteförsummelse eller annat förhållande suspenderad, å nyo gör sig skyldig till dylik förseelse, ankommer på Fullmäktige att, efter förseelsens beskaffenhet, antingen ytterligare suspendera honom eller helt och hållet skilja honom från dess vid detta verk innehafvande 41 tjenst och lön. Likaledes beror på Fullmäktiges särskilda pröfning, huruvida tjensteman, som blifvit nödsakad till borgenärer afträda sin egendom, må vidare bibehålla och utöfva sin beställning. § 93. Tjensteman, som begått ärerörigt brott eller annan förseelse i eller utom tjensten af den svåra beskaffenhet, att verkets trygghet eller anseende fordrar hans entledigande, har derigenom gjort sig förlustig sin innehafvande tjenst. § 94. Om någon af vaktbetjeningen i sin tjenst varit försumlig, eller under tjenstgöring af starka drycker öfverlastad, eller eljest på ett tadelvärdt sätt sig förhållit, må han, efter sig företeende omständigheter, antingen af Fullmäktiges deputerade erhålla föreställning eller genast hos Fullmäktige anmälas till suspension eller entledigande. § 95. Innan tjensteman eller vaktmästare varder suspenderad eller skild från tjensten, bör hans skriftliga förklaring öfver hvad emot honom förekommit infordras. Fullmäktiges beslut, hvarigenom tjensteman suspenderas eller lör alltid skiljes från tjensten, bör, jemte hänvisning för besvärs anförande, honom skriftligen meddelas. Tjenst, som, till följd af sådant beslut, blir ledig, får, derest den afsatte tjenstemannen inom föreskrifven tid anmält sig ämna samma beslut öfverklaga, icke återbesättas förr, än besvären blifvit af Stats-Utskottet eller Ilevisorerne afgjorda eller den bestämda tiden för besvärens fullföljande försuttits; kommande dock den, som emellertid förordnas till tjenstens bestridande, att de med densamma förenade löneförmåner åtnjuta. § 96. Extra ordinarie tjensteman eller extra vaktmästare, som utan erhållen tillåtelse eller anmäldt laga förfall från tjenstgöring uteblifvit under trenne etter hvarandra följande månader, eller vid flera tillfällen undandragit sig att lemna äskadt biträde der han blifvit anstäld, anses hafva förverkat sin rätt att i Riksgäldskontoret vidare tjenstgöra. Den extra ordinarie tjensteman eller extra vaktmästare, som under honom uppdragen tjenstgöring sig försumligt eller felaktigt förhållit och, efter att, på sätt i § 91 stadgas, blifvit varnad, sig icke rättat, bör förklaras Bih. till Riksd. Prof. 1885. 10 Sand. 1 Afä. 2 Band. 6 (Rikag.-kontoretg reglemente). 42 vara från Riksgäldskontoret skild. För öfrigt anses den extra ordinarie tjensteman eller vaktmästare, som begått ärerörigt brott eller annan förbrytelse af svårare beskaffenhet, vara från verket utesluten. Angående pensioneringen af Riksgäldskontorets betjening. § 97. Pensionerna för tjenstemännen samt vaJctbetjeningen vid Riksgäldskontoret bestämmas efter desses vid afskedstagandet innehafvande löner. § 98. Tjensteman eller vaktmästare, som uppnått sjuttio års ålder, eller under femtio år varit i allmän tjenst, är vid afskedstagandet berättigad att erhålla eu hela lönen motsvarande pension. Samma pension kan jemväl tillerkännas den tjen steman eller vaktmästare, som fylt sextiofem och i allmän tjenst tillbragt fyratio år, så vida behörigen styrkt är, att han befinner sig i ett sjukligt eller försvagadt tillstånd. § 99. Den tjensteman eller vaktmästare, som, efter att hafva uppnått en ålder af sextio år, anhåller om afsked, må, derest han varit i allmän tjenst omkring fyratio år, komma i åtnjutande af'' pension till ett belopp, som motsvarar tre fjerdedelar utaf hans senast innehafda lön. Innan tjensteman eller vaktmästare, uppnått sextio lefnads- och omkring fyratio tjenstår, kan, endast i händelse af bevislig oförmåga till vidare tjenstgöring, pension vid afskedstagandet honom tilldelas. I sådant fall lämpas densamma efter tjenståren ensamt på det sätt, att för hvarje dylikt år, som brister i nyss nämnda antal, afdrages en fyrationdedel från ett tre fjerdedelar af lönen motsvarande pensionsbelopp. Men för den, som fylt fyratio tjenstår och sextio lefnadsår, ökas deremot detta pensionsbelopp med en fyrationdedel af lönen för hvarje Överskjutande tjenstår, eller med eu sextiondedel af lönen för hvarje lefnadsår, om ett sådant beräkningssätt tinnes för afskedssökande mera förmånligt. § 100. Då sådant för göromålens säkra och skyndsamma gång finnes oundgängligen nödigt, kunna Fullmäktige på pensionsstat förflytta tjensteman, som åt ohjelp - 43 Hot sjukdomstillstånd eller afgjord oförmögenhet är förhindrad att vidare gagna verket, oaktadt han sig ej om afsked anmält. I sådant fall ega Fullmäktige att, efter ''omständigheterna, antingen tillägga tjenstemannen hela lönen i pension ehvad de föreskrifna lefnads- och tjenståren äro uppnådda eller icke, eller ock tillämpa de grunder för pensionens bestämmande, som i näst föregående paragraf äro faststälda. . , Derest åter vaktmästare förr, än han uppnått den för pensions erhållande bestämda lefnadsålder och tjenstetid, skulle genom sjuklighet eller af annan orsak blifva oförmögen att sina tjensteskyldigheter vidare fullgöra, ega Fullmäktige att, efter noggrann pröfning af de i hvarje fall förekommande omständigheter och förhållanden, vid hans afskedande tilldela honom en årlig pension, uppgående till högst två tredjedelar af lönen. § 101. Några tillförene meddelade och mot det nu utfärdade reglementet stridande stadganden, angående Riksgäldskontor förvaltning och dermed gemenskap egande ämnen, få icke vidare åberopas och tillämpas. Gifvet och utfärdadt vid lagtima riksdagen i Stockholm den 22 Maj 1885 På Riksdagens vägnar: För Första Kammaren: För Andra Kammaren: G. Lagerbj elite, n. v. Talman. Olof Wijk, n. v. Talman. ( 44 Bil. A. Riksgäldskontorets vid 1884 års slut utbalanserade kapitalskulder. Reglemen- tets Tiden, då för- Återstående kapitalskuld den 31 December 1884-. bindelserna blif- Räntefot. Årtal. §. vit utfärdade. Icke fonderad skuld. Fonderad skuld. 1866 5 Skulden för 1860 års pre- mielån mot obligationer å 2,400,000 Thlr Pr. C:t, bok- förda till fem sjettedelar deraf, eller 2,000,000 Thlr 1860 d. Vs Thlr 702,500 1870 72 Obligationer för 1870 års jernvägslån å 40,000,000 R:dr, deraf till 1884 års slut blifvit utlemnade obligatio- ner å tillhopa 16,170,000 R:dr 1870 d. so/# Kr. 13,199,200 1872 83 Obligationer för 1872 års o % jernvägslån å 24,000,000 R:dr 1872 d. 30/3 4 % Kr. 20,205,000 1875 35 Obligationer för 1875 års ——— 1876 33 jernvägslån å 56,-250,000 1878 39 Rmk, deraf till 1884 års 1879 15 slut blifvit utlemnade en 1880 38 första emission å 20,250,000 1881 41 Rmk, en andra emission å 18,000,000 Rmk samt af en 45 Reglementets - Årtal. §. 1876 1878 1879 1880 1880 33 39 15 38 38 1866 1866 Tiden, då förbindelserna blifvit utfärdade. 13 14 tredje emission, å likaledes 18.000. 000 Rmk, obligationer å 3,236,700 Rmk...... Obligationer för 1876 års jernvägslån å 2,000,000 £ St...................................... Obligationer för 1878 års jernvägslån å 1,500,000 £ St. eller 37,650,000 Francs Obligationer för 1880 års statslån, deraf till 1884 års slut blifvit utlemnade en första och en andra emission hvardera å 39,930,000 Er., motsvarande 2,200,000 Jg St., 55,440,000 Francs eller 44,880,000 Rmk, samt af en tredje emission, å likaledes 39,930,000 Er., motsvarande 2,200,000 £ St., 55.440.000 Francs eller 44.880.000 Rmk, obligationer å 19,965,000 Eronor eller 1,100,000 £ St. eller 27.720.000 Francs eller 22.440.000 Rmk................... Obligationer, hvilka i an seende till sin ordalydelse icke kunna uppsägas, eller det s. k. gamla lånet..., Obligationer, utfärdade såsom grundfond för Allmänna hypoteksbanken, bokförda inom linien med R:mt 8.000. 000 R:dr................ Räntefot. 1875 d. 2/8 1876 d. 55/„ 1878 d. lä/6 1880 d. V« j 179 8 d. (1811 d. 30/i2 1861 d. »/? Återstående kapitalskuld den 31 December 1884. Fonderad skuld. Icke fonderad skuld. Rmk 40,110,600 £ St. 1,905,700 £ St. 1,467,890 Francs 36,844,039 4 lli % Er. 98,010,000 £ St. 5,400,000 Francs 136,080,000 Rmk 110,160,000 Er. 10,125 46 Reglemen Tiden, dä för- Återstående kapitalskuld den 31 December tets 1884. bindelserna blif Räntefot. vit utfärdade. Årtal. §■ Fonderad skuld. Icke fonderad skuld. 1881 16 Obligationer, utfärdade så- som garantifond för aktie- bolaget Sågverksegarnes garantiförening, bokförda inom linien med Kr. 3,000,000...... 1881 d. Vn 4 Va % 1866 15 Ännu icke till inlösen före- tedda Trollhätte slussverks lottsedlar å tillhopa 5,000 daler silfvermynt, bokförda inom linien med R:mt 1,250 R:dr, jemte upplupen ränta R:mt 2,286: 88..... 1750 d. Vs 6 % 1866 16 Årliga anslaget till H. M. Konungen 300,000 R:dr(icke kapitaliseradt) 1815 d.;»/n 1866 17 Ränta å H. K. H. Hertigens af Södermanland, seder- mera Konung Carl XIII, hemgiftskapital, bokfördt inom linien medR:mtl50,000 R:dr . 5 % 1778 1866 18 Innestående fond för Göta kanals underhållande 1833 d. «/n 5 % — Kr. 140,889 1866 20 Fond för Hjelmare kanals och slussverks underhållande (utgör blott ett depositum af fordringshandlingar). 1866 21 Dito för Strömsholms kanals dito (dito'') __ 1882 3 D:o för Södertelje kanals d;o 47 Återstående kapitalskuld den 31 December Reglemen- Tiden, då för- 1884. tets vit utfärdade. F onderad skuld. Icke fonderad Årtal. §• skuld. 1866 22 Lappmarks ecklesiastikfonds behållning, bokförd inom linien med R:mt 100,777: 16 1866 25 Brudgåfvovinsten (kapital- skulden afskrifven)............. .... ,, 1869 77 Post-assuransfonden (ingår bland Riksgäldskontorets öfriga tillgångar, men mec den förbindelse, som § 77 i 1869 års reglemente inne- håller)................................. 48 l Bil. B. Riksgäldskontorets Tid 1884 års slut utbalanserade kapitalfordringar för de af dess medel utbetalda eller godtgjorda lån. Reglemen tets - Årtal. 1866 58 39 54 a) Byggnadslån. Lån till staden Malmö, för uppförande af kasern- och stallbyggnader för der förlagda garnison....... Lån till staden Kristinehamn och Varnums lands församling, för uppbygga!! de af ny kyrka i Kristine hamn........... Lån till staden Örebro, för återuppbyggande af den år 1854 genom eldsvåda förstörda delen af nämnde stad............. Lån till staden Jönköping, för återuppbyggande af den år 1854 genom eldsvåda Tiden, då lånet utbetalts. 1813—1815 18491 1854/ /1854\ {1855/ Annuitet. Räntefot. / .2 % 1 < jemte > [ ränta, j [ 2 % K jemte \ ränta. Transport 3 % Ursprungliga beloppet. Kapitalåterstod vid 1884 års slut. 32,000 37,500 375,000 661 12,830 81,943 38 33 08 95,434 79 49 1 Reglemen- tets i j j» ! i ’iden, då lånet; utbetalts. / j : ^nullitet. | j Räntefot, j | Ursprungliga ! beloppet. | . Kapitalåterstod vid 1884 års slut. Årtal. ; S- ! i l 1 I 1 1 I 1 I 1 Transport — : J 1 — 1 95.434 79| j förstörda delen af nämnde , | stad ..............................i 1855 6 % 4 % \ 100,000, —i 16,7 OSjl 7 18C6 j 55 Lån till staden Eksjö, för i återuppbyggande af den under år 1856 nedbrunna! 1 200,000! i i 40,469| i delen af nämnde stad ......1 1857 6 o. 7 % 4 o. 4Va % — j 55 1 43 Lån till Skara domkyrka, 4 % 25,000'' i : .1 för densammas reparation 1858 6 % —. a.444iJ.ö| \ » ^187 8 1866 O »J Lån till Vesterås domkyrka, för densammas reparation 1858 , 22,500 — 5,0611 85! 1 42 Lån till Vallentuna försam- lin g i Stockholms län, för ny kyrkas uppbyggande ... 1859 » 20,000 _ 8,082 51 43 Lån till Vesterås domkyrka, 28,000 28.000 1 för densammas reparation 1860 — — — "" 36 Lån till staden Jönköping, för uppförande derstädes af 1 ett nytt lärohus för ele- mentarläroverket.................. 1801 5 % 4 % i 120,000 85,332 59 » 90 Lån till Apotekare-societe- '' ten, för uppförande af eu I byggnad åt Farmaceutiska institutet ........................ 1862 » i ! 50,000 32,877 56 37 Lån till staden Umeå, för ! uppförande af byggnader föi ! Umeå läroverk................... 1864 25,000 — 19,962 55 Lån till staden Falun, föi j : uppförande af ett nytt läro verkshus derstädes.............. 1864 i i » 40,000 — 31,991 29 Transport 1 '' 1 ____ — 1— ! 369,365 04! Bill. till Riksd. Prof. 1885. 10 Sami. 1 Afd. 2 Band. (Riksg.-koatorets reglemente.) 7 50 Reglemen- i | tets Tiden, då land utbetalts. (Annuitet. Räntefot. Ursprungliga beloppet. 1 j Kapitalåterstod I vid 1884 nr« j Årtal, i § | slut. Transport — i-- 369,365 04 1866 j 37 Lån till staden Sala, för upp- '' I i förande af ett nytt läro- 1 verkshus derstädes - 1865 5 % 1 4 % 12,000 : 9,575 11 » ;Lån till staden Halmstad, för » uppförande af byggnad för | ett fullständigt elementar- ! läroverk derstädes 1866 i | » 25,000 20,842 13 » Lån till staden Kalmar, för j uppförande af en ny bygg- nad för läroverket derstädes 1866 » » i 40,000 33,307 82 y> 148‘tLån till staden Venersborg, • : för uppförande af eu ny byggnad för högre elemen- 1 | tarläroverket derstädes 1867, 1868 » » 40,000 34,014 39 » 148 :Lån till staden Vestervik, för uppförande af ny byggnad åt elementarläroverket der- i 1 I städes 1867, 1868 > I 20,000 17,135 86 » 14S-)|Lån till Upsala Domkapitel, | för uppförande af ny bygg- nad för högre elementar- läroverket derstädes 1867, 1868 : » ■ ; » j 140,000] j 1 119,941 62 » 1483)Lån till Karlstads Domka- j pitel, för uppförande af ny byggnad för högre elemen- tarläroverket derstädes 1868 » 4 0.000 34,644 56 1484) Lån till Skara Domkapitel, för förändring och tillbygg-] j . ! . . : 1 Transport — ] 638,826 53 1) Jfr § 16 i 1867 års Reglemente. 2) Jfr § 16 mom. 1 i 1867 års Reglemente. 8) Jfr § 16 mom. 2 i 1867 års Reglemente. 4) Jfr § 27 i 1869 års Reglemente. 51 1 Reglemen- tets 1 riden, då lånet utbetalts. Annuitet j .läntefot. 1 Ursprungliga beloppet. Kapitalåterstod vid 1884 års slut. Årtal. § | | 1 1 ! Transport 1 — — i -- 638,826 53 | nåd af elementarläroverks- byggnaden derstädes............ 1868, 1869 5 % 4 % 40,000 34,904 10 1868 47 >) Lån till domkyrkan i Karl- stad, för densammas repa- ration.................................... 1869 6 % 23,500 14,088 89 1866 148-) Lån till staden Kristianstad, för utvidgande af elemen- tarläroverksbyggnaden der- städes.................................... '' 1873, 1875 5 % » 20,000 18,937 04 1874 5 Lån till direktionen för se- minarium för bildande al lärarinnor, för inköp af byggnad åt nämnda serni- 13 narium ................................. 1875 » » 59,000 — 52,756 1882 17 Lån till föreståndarne för | Linköpings domkyrka, för fullbordande af tornbygg- naden å domkyrkan ......... 1883 » 2> 30,000 29,700 = 789,212: 69 | 1 i j b) Tomtregleringslån. I 1866 57 Lån till staden Lidköping, i för ny tomtreglering efter 1849 års eldsvåda ..... 1854 6 % » 20,000 — 1,239 j v jLån till staden Örebro, för i ny tomtreglering efter 1854 års eldsvåda......... 1854 ''f> » 37,500 — 4,282 96 * » Lån till staden Jönköping, 1 Transport 1 1 I j ; j I 794,735 18 *) Jfr § 26 1 1869 års Reglemente. 3) Jfr § 8 i 1873 års Reglemente samt § 5 mom. 3 i 1875 års Reglemente. 52 1 1 K6glem«n- .....— - ! j tets Tiden, då lille utbetalts. j 1 Annuitet Räntefot ! Ursprungliga \ beloppet. | Kapitalåterstod 1 i vid 1884 års i Årtal. ! §• '' 1 | slut. i ! 1 Transport ___ — — | — 794,735 18 1866 i ■ 57 för ny tomtreglering eftei 1854 års eldsvåda...... i 1855 6 % 4 % 15,000 838 j i 09 Lån till staden Eksjö, för | ny tomtregleriug efter 1856 års eldsvåda...... 1857 30,000 i 8,072 j ;44 142 Lån till staden Karlstad, — ; '')> 1 för reglering af torg, gator och tomter efter 1865 års 1 eldsvåda.......... 1867 50,000 31,708 ll1 1 1872 32 ~— Lån till staden Strengnäs, för ny tomtreglering efter 18771) 7 1871 års eldsvåda..... Lån till staden Strömstad. 1872 » > 30.000 23,650 32 I > för ny tomtreglering efter 1876 års eldsvåda ..... 1878 » 5 % 50.000 50,000 1 8 Lån till staden Söderhamn, 11878 6 för ny tomtreglering efter 1876 års eldsvåda ..... 1878, 1879 200 000 198,000 I if1880 13 Lån till staden Hudiksvall. jl881 1 10 för ny tomtreglering efter 1878 och 1879 årens elds- vådor ............. 1881, 1882 200,000 200,000 1 = 517,791: 45 c) Lån till hamn- och bro- 1 byggnader samt dars upprensning. ■ 1866 62 Lån till staden Cimbrishamn, för hamnbyggnaden derstä- des .............. 1843 3 ^ 37,500 5,462 1 q i i ° 70 51 > 63 Lån till staden Kristianstad, 1 Transport — I ! — —i 1,312,466)95 '') Se vidare § 3 i 1881 års Reglemente. Reglemen- tets i 1 p ''iden, då lånet utbetalts. Annuitet.! i Räntefot.; i 1 Ursprungliga j beloppet. | Kapitalåterstod , rid 18SA års slut. Årtal. | i ! 1 . i I 1 i | [ | j Transport i ■ __ — l 1,312,460 35 = i ''■ för hamnanläggning vid Åhus ....................................| 1848 5 % 1 o % 30,000 i _| 1,639 48 1866 ! 60 J Lån till staden Ystad, för! i 15 1 hamnuppmuddring...............i 1857 * i >:> ! 60,000 —1 7,162 ! s> 69 1 Lån till staden Strömstad, : i 1 för fullbordande af hamn-1 arbetena vid denna stad. 1858 i 15,000 1 1,851 92: i * 1 70 | Lån till Färjestadens hamn- 1 byggnadsbolag, för hamn- byggnad vid Färjestaden i Torslunda socken på Öland 1858 3> 12,850 ; 1,428 75 * 85 Lån till arbetsdirektionen, för anläggning af ny bro öfver Helge å vid Kristianstad... 1858 > 100,000 . 11,416 34 » 84 Lån till Torsångs församling. för anläggning af 2:ue flott- broar i närheten af Tors- ångs kyrka, den ena öfver Dalelfven och den andra 80 öfver Lillelfven ................. 1859 1 » > 10,000 .— 2,666 69 i Lån till staden Karlstad, för i anläggning af en hamnbas- i sin invid denna stad samt ; i en kanal derifrån till Ka- nikenäset vid Yenern ...... 1859 l > A> 100,000 — 16,696 78 j 69 Lån till staden Falkenberg, 47,000 ■ 70 ! | för hamnbyggnad derstädes 1859 > - 7,855 » 71 Lån till staden Grenna, för ; byggande af hamn vid deuna | stad ................................... 1861 > 3 7,50 C 1 __ !— ! 10,052 62 1 Transport 1 ~ __ _ j _ 1 1 1 1- -j 1,373,237 49 ! Beglemen- I '' '' '' --- i — tets | j | Tiden, då lånel utbetalts. Annuite fc. Käntefo Ursprungliga beloppet. Kapitalåterstod rid 1884 år« | Årtal slut. i §■ | / ! Transport — — — | 1,373,231 49 ! 1866 71 i Lån till staden Åmål, för hamnbyggnad vid denna stad 1861 6 % 4 % 1 8,000 i- 2,682 ;36 | 1 * i : 1 1 ’ Lån till staden Karlstad, för fortsättning af hamn- och kanalanläggningen vidKarl- ; stad 1861 » 1 * ; ! 70,000 18,730 34 > ; ''J> Lån till staden Piteå, för 1 1 : 86 uppmuddring af segelleden mellan Piteå och lastnings- platsen Löfholmen samt an- läggning af eu lastbrygga vid nämnde stad ! 1861 i> 26,000 6,944 | 1 26; ! » Lån till arbetsdirektionen, | ! 1 71 | för brobyggnad öfver linie | eif invid staden Umeå i 1861 » 55,000 14,726 i 07: > j | Län till Ronneby köping, för! Rottneåns upprensning och fullbordande af den påbör- j jade jetéebyggnaden vid in-; loppet till nämnda å 1861 1 » 10,000 2,676 1 ! i | 80 l * 1 1 i/1877 > 1 ö i Lån till staden Helsingborg, för förbättring och utvidg- ning af dess hamn 1862 » j 1 230,000 72,803 80 Lån till staden Oskarshamn, J1 878 i 1.2 | för förbättrande af dess hamn 1878 6 % 5 % 80,000- i 75,058 j 32,1 ! — 259,855: — ! 1 i 1 : Transport 1 ~ 1 1 --L —| 1,566,859 ] 4! 1 55 Reglernen- ! tets I ! Tiden, då lånet utbetalts. Annuitet. Räntefot. Ursprungliga beloppe.t. Kapitalåterstod | vid 1884 års i Årtal. §• . Transport — — 1,566,859 14‘ d) Län till kanal- och ! slussanläggningar. i 1860 93l) Lån till Dalslands kanalak- tiebolag, för segelleds öpp- nande från Hattefura vid 94-)) Ve liera till sjön Stora Lee 1865,1867 5 % • fl at 800,000 — 640,632 53 118 J Lån till Kinda kanalaktiebo- » 143) lag, för utsträckning aflin- da båtled medelst kanalise- ! i ring af Stångån från sjön Rengen till Linköpings hamn 1865—1870 » » 437,500 — 370,453 451 » 1433) Lån till Dalslands kanalak- i tiebolag,förkanal-och sluss- anläggning mellan sjöarne Ostra och Vestra Silen på ! Dalsland............................ 11868,1860 6 % 4 % j 51,200 30,970 84 = 1,042,065: 82. I 1 Transport |__ 1 — 1 1 2,608,924 | I9G ») Se vidare § 143 mom. 13 i 1863 års Reglemente. a) Se vidare § 134 mom. 14 i 1863 års Reglemente: § 11 mom. 9 i 1867 års Reglemente; § 33 inom. 9 och § 41 mom. 11 i 1868 års Reglemente; § 24 mom. 11 och § 31 mom. 5 i 1869 års Reglemente. «) Jfr § 11 mom. 8 i 186" års samt § 24 mom. 10 i 1869 års Reglemente. 50 Reglemen tets - Årtal. §• jl866 75 (1878: 3 /1866 75 }1 878; 3 1866 77 » i 70 : » i » » i 78 }1866j 78 |l87 8 3 ! | Tiden, då låue i utbetalts. I '' Annuitet Räntefot | Ursprungliga ‘j beloppet. i ! Kapitalåterstod ] vid 1884 års slut. Transport t) Län till jernvägs- nnläggningar. Lån till Norbergs jernvägs nya aktiebolag, för anlägg- ning af jernväg fr. Kärrgruf- van inom Norbergs bergs- | : 11852} (1853} l 1 2,608,924 I 1 96 ! i lag till sjön Åmänningen Lån till dito, för fullbordan- 5 % 4 % 150,000 — 83,707 65 de af samma jernväg Lån till Gede—Dala jern- vägsaktiebolag, för anlägg- ning af jernväg mellan stä- (1855} }l856} 3 % 2 % 150,000 93,955 061 } derna Falun och Gefle Lån till Vessman—Barkens jernvägsaktiebolag, för an- läggning af jernväg mellan sjöarne Norra Barken och Vessman inom Norrbärkes och Grangärdes socknar af 1855—1859 6 % 2 % 2,400,000 446,443 77 Stora Kopparbergs län Lån till Vessman—Barkens jernvägsaktiebolag, för full- J1856} }1857} 5 % 3 % 200,000, _ 46,237 04 bördande af samma jernväg Lån till Hudiksvallsjernvägs- aktiebolag, för anläggning af jernväg mellan Hudiks- 1858 } 1858) }l859} 6 % 4 % 200,000 I 23,851 50 vall och sjöarne Dellen ... Lån till Söderhamusjernvägs- aktiebolag, för anläggning 5 % i 4 % ^ 370,000 1 i 215,876 1 06 1 Transport 1 1 .— — | 3,518,996 04j 57 Reglemen- tets Tiden, då lånet utbetalts. Annuitet. Räntefot. Ursprungliga beloppet. Kapitalåterstod vid 1884 års slut. Årtal. §. Transport — — — — 3,518,996 04 af järnväg från Söderhamn till sjön Bergviken in. in. 1858—1860 5 % 4 % 500,000 — 304,580 29 1866 79 Lån till Borås jernvägsak- tiebolag, för anläggning af jernväg mellan Borås och Herrljunga ......................... 1862, 1863 » 1,377,055 24 993,664 84 80 Lån till Vexiö—Alfvestads jernvägsaktieboiag, för an- läggning af jernväg mellan Vexiö och Alfvestads station på Södra stambanan ......... 1864 » * » 434,000 319,121 06 » 81 Lån till Köping—Uttersbergs jernvägsaktieboiag, för an- läggning af jernväg från hamnen vid Köping till Ut- tersberg med grenbana till sjön Lillsvan........................ J1864} \1865J 1864, 1865 7 % » 500,000 103,128 16 80 Lån till Helsingborg—Lands- krona—Eslöfs (Helsingborg —Billeberga, äfven Helsing- borg—Årup) jernvägsaktie- boiag, för anläggning af jernväg mellan Helsingborg och Årup.............................. | i 5 % 4 % 1,100,000 835,656 19 » » Lån till Kristianstad—Hess- leholms jernvägsaktieboiag, för anläggning af jernväg mellan Kristianstad och Hessleholms station på Sö- dra stambanan..................... 1864, 1865 » » 720,000 530,756 75 Transport — — — — 6,605,903 33 Bill. till Rilcsä. Prof. 1885. 10 Sami. 1 Åfä. 2 Band. (Riksg.-kontorets reglemente.) 58 Reglemen- - tets Tiden, då lånel utbetalts. Annuitet Räntefot Ursprungliga beloppet. Kapitalåterstod vid 1884 års Årtal. §• slut. Transport — _ _ 6,605,903 33 1866 80 Lån till Ystad—Eslöfs jern- vägsaktiebolag, för anlägg- ning af jernväg från Eslöfs station på Södra stamba- nan till Ystad 1864—1866 F* o/„ A o/ 2,450,000 1,872,140 » Lån till Landskrona—Eslöfs Tv jernvägsaktiebolag, för an- läggning af jernväg mellan Landskrona och Eslöfs sta- tion på Södra stambanan 1864—1866 » 1,200,000 912,789 80 82 Län till Uddevalla—Veners- borg—Herrljunga jernvägs- aktiebolag, för anläggning af jernväg från Herrljunga öfver Venersborg till Ud- devalla... 18G5—1867 3,240,000 2,589,360 40 1871 31 Lån till Karlskrona—Vexiö jernvägsaktiebolag, för an- läggning af jernväg mellan städerna Karlskrona och 11872) 1 1 Vexiö {18 7 3 > 0 *•) 5 % 2,600,000 2,388,307 77 » Lån till Krylbo—Norbergs jernvägsaktiebolag, för an- läggning af jernväg mellan 118741 » » Krylbo och Norberg Lån till Sundsvalls jernvägs- aktiebolag, för anläggning /1872\ jl873| » *) » 406,000 — 367,230 62 af jernväg från Sundsvall [18721 till Torpshammar . . Jl873[ » •) » 1,494,000 1,379,828 39 118 7 4 j Transport 1 — — 1 16,115,560 31 '') Se § 3 af detta Reglemente. 59 Reglemen- tets Tiden, då lånet utbetalts. Annuitet. Räntefot. Ursprungliga beloppet. Kapitalåterstod vid 1884 års slut. Årtal. §• Transport — — — — 16,115,560 31 1871 31 Lån till Upsala—Margrete- hillsjernvägsaktiebolag, för anläggning af jernväg från Upsala till Gefle ............... 1873 6 % J) 5 % 500,000 459,289 95 * » Lån till Bergslagernas jern- vägsaktiebolag, för anlägg- ning af jernväg från Lud- vika till Kil, mot skulder- 118741 bindelse .............................. -1875/ » ’) > 5,000,000 — 4,866,149 99 1878 11 Lån till Bergslagernas jern- |l87oJ vägsaktiebolag, för anlägg- ning af jernväg från Falun till Göteborg, mot obliga- tioner å nominelt 6,753,600 Kr., efter 90 %.................. 1878, 1879 y> 6,078,240 5,804,460 1876 5 Lån till Vestervik—Åtvida- berg-Bersbo jernvägsaktie- bolag, för anläggning al jernväg från Vestervik öfver Jenny, Gamleby och Åtvida- berg till Bersbo, med bi- (18771 bana till Storsjön............... J18781 6 %l) 1,865,000 — 1,836,092 50 5 Lån till Hultsfred—Vester- 118 7 9 J viks jernvägsaktiebolag, föi anläggning af jernväg mel- lan Hultsfred och Jenny med bibana till sjön Yxern, sido- (18771 1,722,875 spår till Ankarsrum och {18781 » i) 1,750,000 ■- hamnspår vid Verkebäck.. [l 879 J Transport — — — — — 30,804,427 75 ) Se § 3 af detta Reglemente. 60 Reglemen- tets Årtal. §• 1876 5 | i > ! f » » \ \1879 13/ 1876 5 1881 15 Transport — Lån till Vislanda—Bolmens jernvägsaktiebolag, för an- läggning af jernväg från Vislanda öfver Ljungby till sjön Bolmen . /1877/ Lån till Gotlands jernvägs- jl878/ aktiebolag, för anläggning af jernväg från Visby till 11877) Hemse kyrka... jl878> Lån till Södra Dalarnes jern- 118 79J vägsaktiebolag, för anläggning af jernväg från Kryl bo station på statens Norra stambana öfver Avesta, He demora och Säter genom Gustafs och Tuna socknar till Borlänge station Bergslagernas jernvägsaktiebolags jernväg jemte bibana till Bispbergs gruffält (beviljadt till belopp af 2,500,000 Kr., hvaraf 125,000 Kr. ännu ej blifvit lyftade) LAn till Varberg—Borås jernvägsaktiebolag för anläggning af jernväg öfver Kritslå till Borås............... jån till Lenna—Norrtelje jernvägsaktiebolag, för anläggning af jernväg mellan Tiden, då lånet utbetalts. Annuitet. * 1 '') Räntefot. Ursprungliga beloppet. 785,000 500,000 (1879 J1880 18811 1882] 118791 <J1880> |l88lj Transport Kapitalåterstod vid 1884 års slut. 80,804,427 2,375,000 2,600,000 777,150 492,250 75 2,375,000 2,600,000 37,048,827 75 *) Se § 3 af 1883 års Reglemente. Reglemen- tets riden, då lånet utbetalts: Annuitet. Räntefot. Ursprungliga beloppet. 1 Kapitalåteretod vid 1884 års Årtal. §• Transport — — — 37,048,827 75 Lenna station på Upsala— Lonna jernväg och Norr- telie .................................... 1883 5 % 4 Vi % 750,000 500,000 1881 15 Lån till Siljans jernvägs- aktiebolag, för anläggning af jernväg från Borlänge station å Bergslagernas jernvägsaktiebolags jern- väg till Insjön i Dalarne... 950,000 600,000 _l Lån till Skåne—Hallands ! jernvägsaktiebolag för an- läggning af jernvägar från Helsingborg öfver Engel- holm till Halmstad, från Höganäs till Kattarp och från Kattarp till Åstorp ... » » 1,500,000 — 900,000 — Lån till Hvetlanda—Säfsjö jernvägsaktiebolag, för an- läggning af jernväg från Hvetlanda till Säfsjö sta- tion å statens Södra stam- bana ............................ » » 300,000 150,000 — Lån till Finspong—Nors- holms jernvägsaktiebolag, för anläggning af jernväg från Finspongs station å Tålsboda—Finspongs jern- vägsaktiebolags bana til Norsholms station å statens Östra stambana och Nors- Transport — | - 1- 39,198,827 75 G 2 Reglcmen- tets Tiden, då lånet utbetalts. Annuitet. Räntefot. Ursprungliga beloppet. Kapitalåterstod vid 1884 års Årtal. Slut. §• Transport —— — — — — 39,198,827 75 holm—Ristens kommunika- tionsaktiebolags bana 1883 5 % 4]/2 % 500,000 250,000 1881 15 Lån till Stockholm—Rimbo jernvägsaktiobolag, för an- läggning af jernväg från Stockholm till Rimbo gäst- gifvaregård » 500,000 250,000 » Lån till Kinds härads jern- vägsaktiebolag för anlägg- ning af jernväg mellan Bo- rås och Svenljunga 1884 » 500,000 250,000 = 37,339,902: 79 Summa — — — 39,948,827 75 63 Åttöiiingsstsit för liiksgäldskontorets tjensteman ocli vakt betjening. 1 Sekreterare, som tillika är ombudsman 1 Kassör .................................................. 1 Kamrerare............................................... 1 Revisor................................................... 1 Kassabokhållare .................................... 1 Lånebokhållare....................................... 1 Registrator och Kanslist ..................... I Kammarskrifvare.................................. 1 Förste Vaktmästare ............................. 1 Vaktmästare .......................................... I Vaktmästare .......................................... 1 Vaktmästare .......................................... Summa kronor Lön. Tjenstgörings- penningar. Summa. 4,400 1,600* _ 6,000 _ 4,400 — 1,600 — 6,000 — 4,000 — 1,600 — 5,600 — 2,500 — 800 — 3,300 — 2,500 — 800 — 3,300 — 2.000 — 800 — 2,800 — 1,500 — 900 — 2,400 — 1,500 — 600 — 2,100 — 700 — 100 — 800 — G00 — 100 — 700 — 600 — 100 — 700 — 600 —- 100 — 700 — 25,300 — 9,100 — 34,400 Tillägg: För Revisorn, Bokhållarne, Registratorn och Kanslisten samt Kam - marskrifvaren kan, då de icke innehafva annan tjenstebefattning, lönen efter fem års tjenstgöring inom graden förhöjas med....................................... Kronor 500: — samt för Revisorn och Bokhållarne, efter tio års tjenstgöring inom graden, med ytterligare............................................................... * 500: — För vaktbetjeniugen kan aflöningen efter fem års ordinarie tjenst och derunder ådagalagdt välförhållande böjas, lönen med... » 100: — och tjenstgöringspenningarne med ...................................................... » 100: — Vaktbetjeniugen åtnjuter fri bostad med nödig vedbrand. Skulle denna förmån komma att för vaktan ästar ne eller någon af dem upphöra, äro de berättigade att i stället såsom tjenstgöringspenriingar uppbära 200 kronor hvar. Vid tillämpningen af denna aflöningsstat iakttages derjemte följande: l:o) De med hvarje befattning förenade tjenstgöringspenningar få uppbäras endast för den tid tjenstens innehafvare verkligen tjenstgjort eller åtnjutit semester, men skola för den tid, han eljest varit från tjenstgöringen befriad, utgå till den, * Så länge Sekreteraren innehar fri bostad, utgå tjenstgöringspenningarne med endast 600 kronor; dock så att, vid afdrag i följd af tjenstledighet, detsamma, med tillämpning af de för sådant fall gifna bestämmelser, sker för hela beloppet af tjenstgöringspenningarne från afiöningsbeloppet i dess helhet. 64 som tjensten förrättat; dock må Fullmäktige kunna medgifva den tjensteman eller vaktbetjent, som af sjukdom hindras från bestridande af sin tjenst, att uppbära de för samma tjenst anvisade tjenstgöringspenningar eller någon del deraf. 2:o) För bestridande af tjenstgöringen under semester ega Fullmäktige att anvisa till extra ordinarie tjensteman arfvoden, beräknade efter ett tusen kronor för år. 3:o) Innehafvare af lön enligt förestående stat äro underkastade den vidsträcktare tjenstgöringsskyldighet eller den jemkning i åligganden, som kan varda stadgad, och böra de fullmakter eller konstitutorial, som för Itiksgäldskontorets tjensteman utfärdas, innefatta förbehåll om deras skyldighet att åtaga sig de nya eller förändrade göromål, som kunna dem åläggas. Indragningsstat vid Riksgäldskontoret. Kommissarien Herman Husberg rf*» O o Notarien August Neyber 3,000''-- Kontorsskrifvaren Adolf Wilhelm Sandsjö l,50o|— Kontorsskrifvaren Axel Adolf Stridsberg 1,500 — Kammardrängen Per Fredrik Rydqvist 575| — Summa kronor 10,975! — Pensionsstat Aid Riksgäldskontoret. Kommissarien Oscar Arehn . 4,400 Förre Registrator!! och Arkivarien Claes Otto Vougt 1,417 50 Förre Ombudsmannen Leontius Hallman 1,500 _ Aflidne Sekreteraren i Riksgäldskontor Carl Gustaf Stuarts enka Maria Lovisa Stiiart, född Koschell 800 — Aflidne Krigsrådet S. G. Ehrenstams och hans jemväl afliden enka Charlotta Gripenstjernas dotter Hedvig Aurora Ehrenstam 250 — j Aflidne t. f. Kommissarien vid Riksgäldskontorets lu-editsedelverk, Ofverkrigskommissarien Er. Lindstedts oförsörjda dotter Siri Aurora Lindstedt 225 _ Aflidne Notarien Er. Bergmans ogifta dotter Fredrika Bergman 225 — Summa kronor 8,817 50 Anmärkning: Ofvanstående pensioner indragas vid innehafvarens frånfälle och äfven dessförinnan, så vida de för pensionernas utgående stadgade vilkor upphöra. 65 Förestående tre stater, nemligen: Aflöningsstaten för Riksgäldskontoret, upptagande en summa af............ 34,400: Indragningsstaten vid dito ........................................................................... 10,975: Pensions8taten vid dito ................................................................................. 8,817: 50 äro uppgjorda och faststälda vid lagtima riksdagen i Stockholm den 22 Maj 1885. På Riksdagens vägnar: För Första Kammaren: För Andra Kammaren: G. Lagerfojelke, Olof Wijk, n. v. Talman. n. v. Talman. Bill. till Biksd. Prof, 1880. 10 Samt, 1 Afd. 2 Band. 9 (Riksg.-kontorets reglemente.) 66 Fullmäktige i Riksgäldskoutoret, välde af 1885 års Riksdag: Ordförande: Öfverstekaramarjunkaren, Kommendören med stora korset af Kongl. Majrts Nordstjerneorden, Ilerr Friherre Johan Gustaf Nils Samuel Åkerhielm. Bruksegaren, Riddaren af Kongl. Maj:ts Nordstjerneorden, Filosofie Doktorn, Herr Carl Reinhold Polhem von Stockenström, vice Ordförande. Statskommissarien, Riddaren af Kongl. Maj:ts Nordstjerneorden och Kongl. Vasaorden, Herr Per Samzdius, Kammarrådet, Kommendören af Kongl. Maj:ts Nordstjerneorden, Herr Frans Albert Anderson. Godsegaren, Riddaren af Kongl. Maj:ts Nordstjerneorden, Filosofie Doktorn, Herr Friherre Johan Nordenfalk. Justitierådet, Riddaren af Kongl. Maj:ts Nordstjerneorden, Herr Anders Victor Aberg sson. Bergsbruksidkaren Herr Johan Johansson i Noraskog. Suppleanter: Bruksegaren Herr Johan Christian Niklas Biesert. Grosshandlaren Herr Carl Emil Dahl. Öfverstelöjtnanten, Riddaren af Kongl. Maj:ts Svärdsorden, Herr Carl Vilhelm Ericson. 67 Revisorer af Stats-, Banko- och Riksgälds verken vid 1885 års revision: För Första Kammaren: Vice Häradshöfdingen, Herr Cad Johan Ljunggren. Kaptenen, Riddaren af Kongl. Maj:ts Svärdsorden, Herr Friherre Gustaf JAlbedyhll. Häradshöfdingen, Riddaren af Kongl. Maj:ts Nordstjerneorden, Herr Emil Victor Buäolf Leopold Königsfeldt. Förste Landtmätaren, Riddaren af Kongl. Vasaorden, Herr Carl Olof Widmark Kammarherren, Herr Friherre Cad Carlsson Bonde. Kommendören i Kongl. Flottans nya reservstat, Kommendören af Kongl. Maj:ts Svärdsorden, Herr Fredrik Herman Dulron. Suppleanter: F. d. Löjtnanten, Riddaren af Kongl. Vasaorden, Herr Oscar Vilhelm Odelherg. Kaptenlöjtnanten, Riddaren af Kongl. Maj:ts Svärdsorden, Herr Grefve Knut Bosse. Bandirektören, Riddaren af Kongl. Vasaorden, Herr August Theodor Lindencrona. 68 För Andra Kammaren: Riksdagsfullmäktigen, Herr Folke Andersson i Helgesta. F. cl. » » » » » Herr Johan Fredrik Carlsson i Fågelhem. Herr Karl Arvid Gumcelius. Herr Hans Johnsson i Broby. Herr Carl Johansson i Hansjö. f. d. Kaptenen, Herr Julius Mankell. Suppleanter: Riksdagsfullmäktigen, Herr Axel Vilhelm Ljungman. y> Herr Nils Olsson i Ättersta. » Herr Anders Hansson i Solberga. * REGISTER öfver 1885 års Reglemente för Riksgältlskontoret. 4 Ackord för Riksgäldskontorets fordringar får icke utan Riksdagens samtycke medgifvas ...............Sid. 22. Aflöning för Justitieombudsmannen m. fl......................... )) 18. » » Riksdagens biblioteka rie äfvensom för en hos honom anstäld vaktmästare............... » 17. » » Riksgäldskontorets tjen stemannapersonal och vaktbetjening............ » 20. Aflöning sstat för Riksgäldskontorets tjensteman och vaktbetjening ................................. » 63. Afsked för tjensteman och vaktbetjening .......................................... » 42. Allmänna hypoteksbanken ..................... » 36. Amortissementsfonder .......................... » 26, 27. Annuiteter å lån till enskilda jernvägs bolag. ............................... » 4. » och räntor........................... » 23. Anslag till bildande af en odlingslåne fond ............. » 13. » » fortsättande af arbetena å stambanan Bräcke—Sollefteå ...................... » 6, 13. § 32. § 25. § 23. § 28. §§ 98, 99. § 76. §§ 41, 46. § 3. § 36. § 13- §§ 5, 14. 70 Anslag till inköp af Hallsberg—Motala—Mjölby jernväg......Sid. 6. » » inköp af jern vägen Hudiksvall—Näsviken. .............. » 13. » » inköp af jernvägen Sundsvall—Torpshammar. ........ » 8. » » inköp af jernvägen Söderhamn—Bergviken ......... » 7. » » komplettering af Riksdagens bibliotek ............ » 16. » » låneunderstöd åt enskilda § 6. § 15. § 8. § 7. § 23. jern vägar ........................ » 9, 10. §§ 9, Anslag skall utfärdas angående lediga fenster vid Riksgäldskontoret 39. § 88. Ansvarsskyldighet, Fullmäktiges............ » 30. 56. Ansökningstid till lediga fenster......... » 39. § 88. Anteckningsböcker, Kassörens och Ka- mererarens ............ » 32. $ 66. Arfvode för Fullmäktiges deputerade ... * 29. § 55. » » Fullmäktige och deras ord- förande.............................. )> 20. § 27. b » Riksdagens revisorers kan- sli och vaktbetjening...... » 18. § 24. » » förrättande af tjenst i Riks- gäldskontoret.................. » 38. § 86. Befordringsgrunder vid Riksgälds- kontoret ............ )) 40. § 90. Begrafningshjelp efter obemedlade tjen- stemän och vakt- betjente .................... » 21. § SO. Behållning, skogsplanteringskassans ... » 23. § 37. Behållningar, Statskontorets.................. Belöning för extra arbeten .................. h 23. § 35. » 21 § 29. Bergverkstionden, vilkor för upphöran- de af........................ )) 22. § 34. Berättelser, Fullmäktiges .................... » 34. § 30. » Justitieombudsmannens .. )) 19. § 26. » Riksdagens revisorers...... » 18, 34. §§ 24, Besigtningar å Riksgäldskontorets och Riksdagens hus ............... » 32. § 67. Besvär öfver Fullmäktiges beslut ...... » 32, 41. 65, Bevillningsförordning, utfärdande af ny Bibliotek, Riksdagens .......................... » » 38. 16, 37. § §§ 81. 23, Bibliotekarie » ................... » 17. § 23. Bihanget till Riksdagens protokoll, tryckning af........................ » 34. § 72. Brist i Statskontorets inkomster fylles » 14. § 16. Bräde station, angående norra stambanans fortsättning från Sid. 6, 13. Balslands kanalaktiebolag, revision af » 35. Debuterade, Fullmäktiges..................... » 29. Diarium, Ombudsmannens ............. » 32. Enke- och pupillkassan vid Riksgälds kontoret. ........ » 21, 39. Entledigande af tjensteman och vaktbetjente vid Riksgälds kontoret ........................ 41. Ersättning för bestridande af lediga tjenster .............................. » 38. Expedition, Justitieombudsmannens _ och Tryckfrihetskomi téns ................................. » 18. Expenser för Justitieombudsmannens och Tryckfrihetskomiténs expeditioner ........................ » 19. Ex.tr mästare, deras antagande ......... » 39. yi » » » deras skiljande från Riksgäldskontor et ............ » 41. )> » » »gratifikationer åt » 21. » » » » åtnjuta ersätt ning för förrättande af ordinarie tjenst............ » 38. Flyttningshjelp för Justitieombudsmannen. ................................ » 18. Fond för nytt riksdagshus .................. » 34. Fordringar, Riksgäldskontorets............ » 4—6. » » förteckning å )> 48—62. » s. k. statslånefondens...... » 27. Fullmakter för Riksgäldskontorets tjensteman. ............................. » 40. » granskning af riksdagsmännens. ................................ » 37. Fullmäktige i Riksgäldskontoret ......... » 66. » deras suppleanter ............ » 66. » ega att af Riksdagens re visorer begära råd och yttranden .............................. » 30. Fullmäktiges ansvarsskyldighet............ » 30. » antal för besluts fattande » 31. §§ 5, 14. 8 74. § 55. § 66. §§31, 85. §§ 91, 92. § 86. § 25. § 26. § 89. § 96. § 29. § 86. § 25. § 69. §§ 3, 4. § 45. § 90. § 82. § 57. § 56. § 62. 72 Fullmäktiges arfvoden ochresekostnads - ersättningar.................. Sid. 20. » befattning upphör ......... » 29. » berättelser........................ » 34. )> besluts Överklagande...... » 32. b deputerade........................ » 29. b komplettering.................. » 28, 29. b ombud.............................. b 29. b omröstningar................... b 31. b ordförande och vice ord- , förande ........................ b 28. » protokoll........................... » 30. b sammankomster............... » 30—32. » sammanträden gemensamt med Fullmäktige i Riksbanken. .......................... b 37. » ställande till ansvar......... » 30 b suppleanter ..................... b 66 » b deras inträdande » 28, 29. b särskilda uppdrag............ » 32—38. b tjenstledighet .................. » 31. » åligganden........................ b 29. b öfverläggningar............... b 31. Förfall för Fullmäktige........................ » 31. Förräntning af Riksgäldskontorets kontanta tillgångar och behållningar .......................... b 26. Försäljning smedel för mindre kronolägenheter ... b 24. » b kronans hus i städerna ...... » 22. Garantiförening, sågverksegarnes......... » 36. Generalassistanskontoret, f. d., understöd för sterbhusen efter obemedlade tjensteman m. fl. vid........................ b 21. Granskning af Kassörens och Kamerera rens anteckningsböcker » 32. » b Ombudsmannens diarium » 32. b b riksdagsmäns fullmakter » 37. b b Riksgäldskontorets räken - skaper........................... b 27. Gratifikationer till e. o. tjensteman och vaktbetjente vid Riksgäldskontor ............... b 21. Göta kanal, ledamot i styrelsen och ombud vid revisionen utses b 37. § 27. 5 53. § 70. § 65. § 55. §§ 50, 51. § 55. § 64. § 49. § 58. §§ 58-65. § 81. § 56. §§ 50, 51, 53. §§ 66—83. § 60. § 54. § 64. §§ 60, 61. § 42. § 38. § 33. § 78. § 30. § 66. § 66. § 82. § 46. § 29. § 81. Hallsberg—Motala—Mjölby jernväg, anslag till inköp af Sid. Hebbeska fideikommisstomten, angående öfverlåtelse af vissa delar af till Stockholms stad ............... » Hufvudbok, Riksgäldskontorets............ » Hus, kronans, i städerna ..................... » ■ b Riksdagens.................................... )y » » lokaler inom, få för vissa ändamål upplå - tas .............................. » » Riksgäldskontorets........................ » Hypoteksbanken, allmänna..................... » Indragning sstat vid Riksgäldskontor^ » Inkomster, Statskontorets, brist uti, fylles.................................. » » Riksgäldskontorets........... » Inlösen af förfallna obligationer och räntekuponger.................. » b » s. k. riksgäld ssedlar ......... » Inspektor öfver Riksdagens bibliotek utses af Fullmäktige............ » Inventarier i Riksgäldskontorets och Riksdagens bus.................. » Inventering af låne- och säkerhetshand lingar ................................. » Jernväg, Hallsberg—Motala —Mjölby, anslag till inköp af............ » B Hudiksvall—Näsvikens, an slag till inköp m. m. af... » B Sundsvall—Torpshammars, angående inköp af ............ » b Södra Dalarnes, låneunderstöd till.............................. » B Söderhamn—Bergvikens, angående inköp af............... » Jernvägar, enskilda, låneunderstöd för » Jernvägsbolag, svenska, lån mot obligationer eller skuldför - bindelser, utfärdade af » » enskilda, revision af deras förvaltning...... )) » b angående för ändradt sätt för amortering af dem beviljade statslån ........................ » 6. 35. 27. 22. 16, 32. 33. 16, 32. 36. 64, 14. 22-27. 4. 4. 37. 32, 34. 32. 6. 13. 8. 10. 7. 9, 10. 5. 35. 4. § 6. § 73. § 46. § 33. §§ 22, 67. § 68. §§ 22, 67. _§ 76. § 16. §§ 32-45. § 2. § 2. § 80. §§ 67, 72. § 66. § 6. § 15. § 8. § 9. 5 7- §§ 9, 10. § 4. § 75. § 3. Bih. till Biksd. Prof, 1885. 10 Smil. 1 Afd, 2 Band, (Riksg.-kontorets reglemente.) 74 Jernväg sbyggnader, statens, anslag till Sid. 6, 13. Jernvägsliypoteksfond, angående bildande af en ... » Justitieombudsmannens jemte den hos honom anstälda kansli-ochvaktbetjenings aflöning ................. « embetsberättelse » embetsresor...... » expedition och dess expenser » insättande i em betet. ................. Kansli- och vaktbetjening, justitieombudsmannens » » Riksgälds kontorets. ..... Kapitalfordringar, Riksgäldskontorets vid 1884 års slut utbalanserade......... Kapitalskulder, Riksgäldskontorets vid 1884 års slut utbalanserade. .......................... Kassaförstärkning åt Statskontoret...... Kihlafors station å norra stambanan, angående Söderhamn —Bergvikens jernvägs utsträckande till Kinda kanalaktiebolag, revision af...... Konstitutorial för tjensteman............... Kontorsexpenser.................................. Konvertering af äldre statslån.............. Kreditiv, anvisade på Riksgäldskontor » angående sättet för bestridande af utbetalningar från...... » för infallande krig.................. » rikets försvar eller andra vigtiga ändamål............... » » telegrafverkets oförutsedda utgifter........................ » Riksgäldskontorets, i Riksbanken .................................. Kronolägenheter, mindre, medel som inflyta för försäljning af Kungörelser för infordrande af anbud å tryckning af riksdagsprotokollen m. m............ » 18. § 25. » 19. § 26. » 19. § 26. 5> 19. § 26. » 38. § 81. )) 18. § 25. » 38. §§ 84, 48- 62. — » 44—47. 14, 27. §§ 16, » 7. § 7. » 35. § 74. 40. § 90. )> 16. § 22. » 24. § 40. » 15, 16. §§ 17- » 15. § 19. 15. § 17- )> 15. § 18. » 16. § 20. » 26. § 43. D 24. § 38. » 34. § 72. Kuponger, tillhörande statsobligationer, inlösen af.............................. Kyrkomötes-kostnader, angående bestridande af...................... Ledigheter bland Fullmäktige.............. Liqvid mellan stats- och riksgälds verken. ...................................... Liqvidations- och amortissementsfonder Lån, utlemnade mot pant af obligationer eller skuldförbindelser, utfärdade af svenska jernvägsbolag ... Låne- och säkerlietshandlingar, inventering af Lånerörelse, Riksgäldskontorets........... Låneunderstöd åt enskilda jernvägar » åt Mellersta Hallands jernvägsaktiebolag...... » åt Skåne—Hallands jernvägsaktiebolag ... lönebesparing........................_.............._ löneförhöjning, vilkor för åtnjutande af Löneskilnadser sättning........................... Mellersta Hallands jernvägsaktiebolag, låneunderstöd till Ms.suöj‘ter,behöfvandes undsättning vid Obligationer, belåning af svenskajern vägsbolags. ....................... » Riksgäldskontorets........... » svenska statens, skola till ett belopp af högst sju millioner eventuelt tillhandahållas Riksbanken Odling slånefond; ang. bildande al ...... Ombud, Konungens............................... » Fullmäktiges............................ Omröstningar, Fullmäktiges.................. Ordförande bland Fullmäktige............. » vice » » ................ » » Fullmäktiges, utses af Full mäktige sjelfve bland sig Papper, upphandling af....................... Pensionering af Riksgäldskontorets tjensteman och vakt betjening ..................... Pensionsstat vid Riksgäldskontoret...... Postsparbanken, ledamot i styrelsen för, utses af Fullmäktige Sid. 4, 24. §§ 2, 40. j> 2''. 5 36. » 28. § 50. » 23, 28. §5 36. 48 26, 27. § 41, 46 » 5. § 4- 37. § 66. » 25, 26. 40, 42 » 9, 10. §§ 9, 10. » 13. § 12. » 12. § 11. » 38. § 86. » 20. § 28. » 38. § 86. » 13. § 12. 24. § 39. » 5. § 4- >> 3, 24. §§ 2, 40. 38. § 83. » 13. § 13. » 31. §§ 63. » 29, 36. §§ 55, 76. 5> 31. § 64, )) 66. — s> 66. — — » 28. § 49. » 34. § 72. » 42, 43. §§ 97- -100. 64, -- — 36. § 77. Preskriptionstid för Riksgäldskontorets skulder........................Sid. 3, 26. Protokoll, Fullmäktiges........................ » 30. » Riksdagens, tryckning af... b 34. Redovisning af de till Riksgäldskonto ret ingående medel....... » 27, 28. » för liqvidations- och amor tissementsfonderna. ....... » 27. Register, till Rikets Ständers protokoll med bihang 1809—1866 ....... b 17, 36. Resekostnadsersättning för Riksdagens revisorer ...... » 18. » för Fullmäktige » 20. i> för Justitieombudsmannen b 19. Revisionsberättelser från enskilda jern vägsbolag. ............. » 35. Revisionsko stnader.................................. » 23. Revisorer, Riksdagens, vid 1884 års statsrevision........ » 67, 68. » » deras suppleanter b 67, 68. B b råd och yttranden af dem ega Fullmäktige att begära » 30. » b traktamenten och resekostnader för » 18. » utses af Fullmäktige för granskning af Strömsholms nya m. fl. bolags samt Allmänna hypoteksbankens förvaltning. ............................... » 35. Revisorernes berättelser......................... » 18. Riksbanken, ang. eventuel tillhandahållande af svenska statens obligationer .......... b 38. Riksdagens bibliotekarie....................... » 16, » hus...................................... » 16, 32. » b lokaler inom, få förvissa ändamål upplåtas b 33. Riksdagsbiblioteket................................. » ig 37, Riksdagshus, nytt, angående bildande af fond för ........................... » 33. Riks dag sko stnader.................................. » 16 23. Riksdags- och revisionskostnader m. m. » 16_21. Riksdagsort, Fullmäktiges yttrande derom............................. » 37. Riksdagstrycket....................................... b 34. §§ 2, 41. § 58. « 72. §§ 46—48. § 46. §§ 23, 79. « 24. § 27. § 26. § 75. § 36. § 57. § 24. § 74. § 24. § 33. § 23. §§ 22, 67. § 68. §§ 23, 80. § 69. §§ 21, 36. §§ 21-31. § 81. § 72. Riksgäldskontorets enke- och pupillkassa Sid. D fordringar för utbetalda lån ................. » Fullmäktige ............. föremål ............ förvaltning ...... hufvudbok ....... hus ................... inkomster och särskilda tillgångar .... » kapitalfordringar ..... » kapitalskulder .......... )) kreditiv i Riksbanken » liqvid med statsverket. ........................... lånerörelse.................. obligationer .............. räkenskaper .............. j> utdrag ur skulder ..................... styrelse ..................... tjenstemannapersonal » tomt, angående öfverlåtelse till Stockholms stad af vissa delar af » upplåning ................. » utbetalningar ............ » utlåning .................... » vaktbetjening ........... » Riksgäldssedel'', s. k., inlösen af......... » Räkenskaper, Riksgäldskontorets......... » » » utdrag af » Räntekuponger, inlösen af.................... » Sakreaister till Rikets Ständers protokoll. .................. » Sammankomster, Fullmäktiges............. » Sammanträden, » i Banken och Riksgäldskontor^ gemensamma............... ® Semester, angående aflöning under...... » » åtnjutes äfven af Riksdagens bibliotekarie.......................... » Sko g splantering skas sans behållning...... » Skrifmaterialieriör Justitieombudsmannens och tryckfrihetskomiténs expedition... » b för Riksdagens behof » 21, 39. §§ 31, 86. 4—fl. §§ 3, 4. 66. — 3. § 1. 28. 5 49. 27. | 46. 16, 32, 35. §§ 22, 67, 22—27. §§ 32-45. 48—62. — 44 47. — 26. § 43. 23, 28. §§ 36, 48. 24. § 40. 3, 24. §§ 2, 40. 27. § 46. 28. § 47. 3. § 2. 28—30. §§ 49—57. 38. § 84. 35. § 73. 24, 27. §§ 40, 44. fl—21. §§ 5-31- 26. $ 42. 38. § 85. 4. § 2. 27. § 46. 28. S 47. 4. § 2. 16, 36. §§ 23, 79. 30—32. §§ 58—65 37. § 81. 64. - - 16. { 23. 23. § 37. 19. § 26. 34. § 72. 78 Skulder, Riksgäldskontorets, preskriptionstid för............................. Sid. Skåne—Hallands jernvägsaktiebolag, låneunderstöd åt... » Sollefteå, angående anslag för norra stambanans framdragande till » Stambanan, norra, anslag till .............. » Stat, aflöning^-, för Riksgäldskontoret » » indragnings-, » » » » pensions-, » » » Statskontorets behållningar, aflemnas till Riksgäldskontoret » » inkomster, brister i, fyllas » Statslån, äldre, konvertering af............ » Statslånefondens, s. k., utestående fordringar. ...................... » Statsobligationer...................................... » Statsverkets liqvid med Riksgäldskonto - ret........................................ » Strömsholms nya kanalbolag, revision af dess förvaltning......... » Styrelsen för Riksgäldskontoret........... » Sundsvall—''Torpshammar, ang. inköp af jernväg emellan...... » Suppleanter för Fullmäktige................ j> » deras inträdande............... » » för Revisorerne................. » Suspension af tjensteman och vaktbe tjening. ............................... » Sågverksegarnes garantiförening............ » Söderhamn-Bergviken, jernväg emellan » Södra Dalarnes jernvägsaktiebolag, låneunderstöd åt .................. » Telegrafverket, förskott till.................. » Tjensteförsummelser, frågor rörande.... » Tjensteman vid Riksgäldskontoret....... » ” » » aflöning för » ® » » aflöningsstat för............ » » » » antagande af » 5 » » besvärshän - 3, 26. 12. 6, 13. 6, 13. 63. 64. 64. 23. 14. 24 27. 38^ 23, 28. 35. 28—30. 8. 66. 28, 29. 67, 68. 40, 41. 36. 7. 9. 16. 40—42. 38. 20. 63. 39. visning för... » 41. » » » entledigande af » 40, 41. » » » pensionering af » 42, 43. » vid Justitieombudsmannens expedition........................... » 18. § 2 41. § 11- §§ 5. 14. §§ 5, 14. § 35. § 16. § 40. § 45. § 83. §§ 36, 48. § 74. §§ 49-57. § 8. §§ 50, 51, 53. §§ 91, 92. § 78. § 7. § 9. § 20. §§ 91—96. ''§ 84. § 28. § 89. § 95. §§ 92, 93. §§97—100. § 25. Tjenster, lediga, bestridande och återbesättande af.......................... Sid. 88, 40. §§ 86—90. Tjenstgöringspenningar.......................... Tjenstledighet för Fullmäktige............. Tjenstledighet för tjenstemännen och vaktbetjeningen....... Traktamenten, Riksdagens revisorers Tryckfrihetskomiténs expedition och expenser. .................. Tryckning af Riksdagens protokoll med dertill hörande bihang.... » af Revisorernes berättelser Tryckningskostnader för Justitieombudsmannens berättelser » för Riksdagens re visorers berättelse Underskrifter, antalet egenhändiga å Riksgäldskontorets obligationer. ........................ Understöd för obemedlade tjenstemäns sterbhus................................ Undsättning smedel vid missväxter....... Uppdrag, Fullmäktiges särskilda......... Upphandling af papper för tryckning af Riksdagens protokoll Upplåning för Riksgäldskontorets räk ning-;. ................................... Upplåtelse för vissa ändamål af lokaler i Riksdagens hus............... U tbetalningar, åliggande Riksgäldskontor ...................... Utdrag af Riksgäldskontorets räkenskaper. ...................................... Utlottning slistor rörande de i svenskt mynt förskrifna statsobligationer ................ Utlåning, Riksgäldskontorets................ Väkthetjening, Justitieombudsmannens » Riksgäldskontorets....... » aflöningsstat för............ Väkthet jening ens pensionerande............ » tjensteförsummelser... » entledigande............... Varningar för tjensteförsummelser...... Vilkor för löneförhöjning vid Riksgäldskontor. ................................ » » att kunna antagas till tjen steman vid Riksgäldskontor 16, 63. § 23. » 31. § 60. J> 39. § 87. » 18. § 24. )) 19. § 26. )) 34. § 72. » 34. § 71. » 19. § 26. » 18. § 24. )) 4. § 2. 5> 21. § 30. » 24. § 39. )> 32- -38. §§ 66—83. » 34. § 72. » 24, 27. §§ 40, 44. » 33. <4^ C5 00 » 6- -21. §§ 5-31, )) 28. § 47. » 25. § 40. )) 27. § 42. » 18. § 25. » 38. § 85. » 63. — — S> 42, 43. 97—100, )) 41. ''§ 94. » 41. § 94. 40, 41. §§ 91, 94. » 20. § 28. x> 39. ce 80 Ålderstillägg...........................................Sid. 17, 63. Öfverlåtelse på viss person af Riksgälds kontorets obligationer .... » 4. » till Stockholms stad af vissa delar af riksdagshusets och Riksgäldskontorets tomter » 35. Öfverläggningar, Fullmäktiges............. » 31. § 23. § 2. § 73. § 64. Stockholm, tryckt tios A. L. Normans Boktryckeri-Aktieholag, 1885.