utfårdadt vid slutet af 1884 års riksdag

--------»''€08. <>»---------- STOCKHOLM, TRYCKT HOS Å, L. NORMANS BOKTRYCKERI-AKTIEBOLAG, 1884, Innehålls-förteckning. Riksgäldskontorets föremål § 1. » skulder § 2. )> fordringar för utbetalda lån §§ 3 och 4. » återstående utgifter till följd af beslut vid föregående riksdagar §§ 5—11. » utbetalningar, anvisade vid innevarande riksdag §§12—15. Med statsregleringen gemenskap egande utgifter § 16. På Riksgäldskontoret anvisade kreditiv §§ 17—20. Från Riksgäldskontoret utgående riksdags- och revisionskostnader, afiöningar, förvaltningsutgifter m. m. §§ 21—31. Riksgäldskontorets inkomster och tillgångar §§ 32—45. Redovisningen af de till Riksgäldskontoret ingående medel §§ 46—48. Riksgäldskontorets styrelse §§ 49—57. Fullmäktiges sammankomster §§ 58—65. )) särskilda åligganden och uppdrag §§ 66—82. Riksgäldskontorets betjening §§ 83 och 84. Lediga tjensters bestridande och tillsättande §§ 85—89. Behandlingen af frågor rörande tjensteförsummelser §§ 90—95. Pensionerandet af Riksgäldskontorets betjening §§ 96—99. Allmänna bestämmelser § 100. Reglemente för Riksgäldskontoret. § i. Riksgäldskontoret har till föremål: a) att ombesörja liqviden af Svenska Statens skuld, för hvilken Riksdagen enligt § 66 Regeringsformen ansvarar; b) att verkställa alla de utbetalningar, som af Rikets Ständer eller Riksdagen blifvit å detta verk anvisade; c) att mottaga, förvalta och redovisa alla härtill anslagna tillgångar och inkomster samt hålla uppkommande, till Riksgäldskontoret levererade öfverskott och behållningar Riksdagen till handa; d) att, i saknad af annan tillgång för bestridande af beviljade och å Riksgäldskontoret anvisade utgifter, upplåna dertill oundgängligen erforderliga medel; och e) att utföra alla uppdrag och åligganden, som Riksgäldskontoret för öfrigt af Rikets Ständer eller Riksdagen erhållit. Angående Riksgäldskontorets skulder. § 2. De af Riksgäldskontoret för upptagna lån utfärdade och förut icke inlösta eller eljest, jemlikt behörig föreskrift, ur räkenskaperna afförda obligationer, äfvensom de obligationer, hvilka hädanefter varda af detta verk utgifna, böra, så till kapital som upplupna räntor, enligt desammas ordalydelse infrias. Der preskriptionstid i afseende på någon särskild del af Riksgäldskontorets skulder icke blifvit stadgad, komma skulderna, intill dess annorlunda förordnas, att i vederbörlig ordning liqvideras, utan afseende å den tid, inom hvilken fordringar hos enskilde eller hos Kongl. Maj:t och Kronan skola nu eller framdeles göras gällande. 4 Härförutan har Riksdagen medgifvit: a) att till innehafvaren stäld obligation må, då derom hos Fullmäktige göres framställning, på viss namngifven person öfverlåtas, för att endast i dennes hand vara gällande, samt, derest egaren sedermera det önskar, å nyo kunna göras gällande i hvarje innehafvares hand, allt under de vilkor i afseende på behöriga anteckningar å sjelfva obligationen samt i Kontorets räkenskaper, som Fullmäktige ega föreskrifva; b) att Fullmäktige må, när sådant icke för Riksgäldskontoret medför olägenhet, kunna medgifva omedelbar inlösen i Riksgäldskontoret af förfallna obligationer och räntekuponger, fastän desamma enligt obligationernas lydelse och stadgandena i lånekontrakten böra å deruti angifna utrikes orter infrias; för hvilket ändamål Fullmäktige må träffa erforderliga överenskommelser med de låneöfvertagare, som kontraktsenligt skola ombesörja denna inlösen; samt c) att, då s. k. riksgäldssedlar i Riksgäldskontoret till inlösen företes, Fullmäktige ega att, derest sedlarne befinnas rigtiga, låta desamma med Riksgäldskontorets medel infria. Beträffande antalet egenhändiga underskrifter å Riksgäldskontorets obligationer har Riksdagen föreskrifvit, att obligationer, som komma att af Riksgäldskontoret utlemnas, böra vara försedda, då deras valör ej uppgår till 1,000 kronor eller motsvarande belopp i utländskt myntslag, med minst en, då valören utgör 1,000 kronor eller högre belopp till och med 2,000 kronor eller motsvarande belopp i utländskt myntslag, med minst två samt, då valören öfverstiger 2,000 kronor eller motsvarande belopp i utländskt myntslag, med minst tre handskrifna namnteckningar. I afseende på Riksgäldskontorets skulder, om hvilka Kontorets räkenskaper och handlingar lemna fullständig upplysning, och hvilkas belopp vid nästlidna års slut finnas summariskt uppgifua uti bil. A vid detta reglemente, böra i öfrigt de föreskrifter, som äro intagna uti de vid föregående riksdagar för Riksgäldskontoret utfärdade reglementen, i de delar samma föreskrifter ännu icke blifvit fullgjorda, fortfarande tjena till efterrättelse. Angående Riksgäldskontorets fordringar för de af dess medel utbetalda eller godtgjorda lån. § 3. Beträffande Riksgäldskontorets fordringar för meddelade lån, om hvilkas belopp Kontorets böcker och i''äkenskaper lemna fullständig upplysning och å hvilka, för tiden vid nästlidna års slut, en förteckning jemväl finnes detta reglemente bifogad (bil. B), skola de förbindelser, å hvilka fordringarne sig grunda, jemte föreskrifterna uti äldre reglementen i tillämpliga delar fortfarande tjena till efterrättelse. Dock har sistlidne års Riksdag medgifvit, att de enskilda jernvägsaläiebolag, hvilka erhållit lån ur de af 1871 och 1876 årens Riksdagar beviljade anslag å tillhopa 20,000,000 kronor, må, om de sådant önska och före utgången af nästlidne år derom hos Fullmäktige i Riksgäldskontoret gjorde anmälan, återbetala sin skuld till Riksgäldskontoret på sådant sätt, att annuiteten skall, utan rubbning af öfriga bestämmelser, beträffande de bolag, för hvilka full annuitets erläggande inträdt före 1884 års ingång, för tiden från och med nämnda år, och, beträffande de bolag, för hvilka full annuitets erläggande icke före 1884 års ingång inträdt, för tiden från och med det att skyldigheten till sådan annuitets erläggande tager sin början, beräknas till fem och en half procent å ursprungliga lånebeloppet, af hvilken annuitet först godtgöres fem procent ränta å oguldet kapitalbelopp, och återstoden utgör kapitalafbetalning derå. § 4. Riksdagen har år 1879 beslutat: a) att bemyndiga Fullmäktige i Riksgäldskontoret att, i den mån ansökningar derom inkomme, emot förbindelser af allmänna inrättningar, banker och andra med af Kongl. Maj:t faststälcl bolagsordning försedda kreditanstalter, mot pant af obligationer eller skuldförbindelser, utfärdade, af svenska jernväg sbolag, som före utgången af 1878 undfått koncession, utlemna lån på viss tid, dock ej längre än till slutet af år 1893, och till sammanräknadt belopp af högst tjugutre millioner kronor; b) att medel till ofvannämnda utlåning skulle beredas genom försäljning af återstående osålda obligationer, tillhörande vare sig 1872 års i riksdaler riksmynt förskrifna statslån eller 1875 års i tyska riksmark förskrifna statslån eller 1878 års i pund sterling och francs förskrifna statslån; c) att upplåning enligt nästföregående moment ej finge ega rum annorledes, än i den mån de af ofvannämnda utlåning föranledda utgifter gjorde sådan upplåning nödig; skolande Fullmäktige i öfrigt vid upplåningen tillvägagå på sätt de finna lämpligast och bäst befrämja statens fördel; d) att lånesökande skulle inom den 1 Juni 1880 hos Fullmäktige i Riksgäldskontoret anmäla, ej allenast hvilka jernvägsobligationer eller af jernvägsaktiebolag utfärdade skuldförbindelser, de önskade att såsom pant erbjuda, samt beloppet af det sökta lånet, utan ock inom hvilken tid, före utgången af 1893, de ville återbetala det lån, som erhölles; börande i fråga om återbetalningstiden iakttagas, att, der den lånesökandes verksamhet grundade sig på oktroj, meddelad 6 för viss tid, återbetalningstiden ej finge utöfver oktrojtiden utsträckas, dock med rätt för sådan låntagare att, om ny oktroj erhölles, få omsätta lånet till senare, vid lånets beviljande under sådan förutsättning bestämd tid inom utgången af år 1893; e) att lånevilkoren skulle bestämmas sålunda, att staten, jemte fullt betryggande säkerhet för de beviljade lånens återbetalning på utfästa tider samt för behörigt gäldande af den å lånen betingade ränta, erhölle full ersättning för de rånte- och öfriga utgifter, som statens för ifrågavarande ändamål gjorda upplåning medförde; f) att utlåningen skulle af Fullmäktige i Riksgäldskontoret verkställas enligt de närmare, här ofvan ej angifna bestämmelser, som, efter det förslag dertill af Fullmäktige afgifvits, af Kongl. Maj:t komme att fastställas; samt g) att de sålunda utlånta medlen efter deras återbetalning till Riksgäldskontoret skulle, derest de då ej funnes erforderliga vare sig för fortsättning af stambanebyggnaderna eller för nybyggnader vid statsjernvägarne, användas till påskyndande af amorteringen af statens skuld. Angående Riksgäldskontoret åliggande utbetalningar. l:o. Återstående utgifter till följd af beslut vid föregående riksdagar. § 5. Riksdagen har år 1878 beslutat att för statens räkning skall, i hufvudsaklig öfverensstämmelse med den af Styrelsen för statens jernvägstrafik upprättade och förordade plan, anläggas en jernväg af 4,83 fots spårvidd från norra stambanan vid Karlberg till Lilla Värtan med station i närheten af'' nämnda sjö, hvilken anläggning beräknats kosta kronor 1,250,000; samt, enär för samma jernvägsanläggning erfordras staten tillhörig, under Kongl. Djurgården lydande mark, medgifvit, att ersättning för intrång och förluster, som genom jernvägsanläggningen kunna tillskyndas antingen enskilda personer under den tid, nu gällande jordupplåtelser ega bestånd, eller innehafvare af der befintliga boställslägenheter under en tid af högst femton år från och med år 1879, må till vederbörande, efter behörigen verkstäld och godkänd uppskattning, af statsmedel gäldas; och vidare medgifvit: 7 l:o) att, i händelse det till följd af jernvägsanläggningen skulle finnas nödigt att till annan af Kong!. Maj:t anvisad plats förflytta den så kallade Hjortparken och de Svea artilleriregemente tillhöriga stallar, kostnaden för dessa flyttningar, hvilka böra af Styrelsen för statens jernvägstrafik ombesörjas, må af statsmedel utgå; 2;o) att, såsom bidrag till bestridande af kostnaden för hamnanläggning vid Lilla Värtan samt utförande af åtskilliga dermed sammanhängande och i kostnadsförslagen närmare angifna arbeten, hvilka äro till nytta för statens jernvägstrafik och Stockholms kommun gemensamt, men skola genom stadens försorg utföras, Stockholms stad må tillerkännas ett belopp af 100,000 kronor, att utbetalas under loppet af år 1880, mot rättighet för statens jernvägstrafik att för all framtid afgiftsfritt begagna de å en kostnadsförslaget bifogad plansch II utmärkta stenkolsupplagsplatser, hvilka skola till Styrelsen för statens jernvägstrafik af Stockholms stad öfverlemnas fullständigt planerade och enligt förslaget försedda med kajer, vid hvilka 20 fot djupgående fartyg kunna angöra; och 3:o) att, under vilkor och förutsättning att Stockholms stad, enligt åtagande, samtidigt med jernvägsbyggnaden företager och på sin bekostnad fullbordar anläggandet å det föreslagna stället vid Lilla Värtan af en hamn med tillhörande upplagsplatser jemlikt plan, som, uppgjord efter hufvudgrunderna i det af Styrelsen för statens jernvägstrafik upprättade förslag, kan blifva af Kongl. Maj:t faststäld, Stockholms stad må, utan ersättning till statsverket, erhålla upplåtelse af de å en planen bifogad karta, litt. K, dels med grön, dels med brun färg jemte bokstäfverna C, D, F, E och I utmärkta områden af Djurgården med vattnet derinvid, att tillträdas, de med bokstäfverna C och I) betecknade områden genast och det öfriga i den mån staden finnes deraf vara i behof för hamnen eller för upplags- och byggnadsplatser, mot skyldighet för staden att dels åt Lifregementets dragoncorps bereda ny lämplig lägerplats för en kostnad, ej öfverstigande 5,000 kronor; dels förvärfva eller till lämplig plats förflytta å denna mark nu uppförda byggnader, hvaribland de Lifregementets dragoncorps tillhöriga byggnader och den i Lindarängen befintliga skottvall af sten; dels i den ordning, som kan varda af Kongl. Maj:t bestämd, utgifva ersättningar för intrång och förlorade inkomster ej mindre till djurgårdskassan, än äfven till innehafvare af boställen och enskilda lägenheter, enligt de grunder, som ofvan bestämts för dylika ersättningar af statsmedel; dels ock kostnadsfritt upplåta den staden tillhöriga mark, som kan blifva för jernvägsanläggningen enligt faststäld plan erforderlig; samt slutligen för ändamålet beviljat och stält till Kongl. Maj:ts förfogande ett särskildt anslag till belopp af 1,350,000 kronor, att utgå med 750,000 kronor under år 1879 och 600,000 kronor under år 1880; och åligger det Riksgäldskontoret att af de sålunda beviljade beloppen tillhandahålla och behörigen utbetala ännu ej lyftade 100,000 kronor. 8 § c. Riksdagen har år 1879 till Kongl. Majrts förfogande, för att, på sätt och i den ordning, Kongl. Maj:t skulle ega att närmare bestämma, användas till inköp af Hallsberg—Motala—Mjölby jernväg tillika med allt hvad dertill hörer, så väl fast som löst, såsom husbyggnader, rörlig materiel, reservdelar till lokomotiv och vagnar, verkstadsinventarier och redskap, telegraf- och signaleringsinrättning, stält ett belopp af högst 4,000,000 kronor samt bemyndigat Fullmäktige i Riksgäldskontoret att genom försäljning af återstående osålda obligationer, tillhörande vare sig 1872 eller 1875 eller 1878 års statslån, anskaffa de härför nödiga medlen, för att i enlighet med Kongl. Maj:ts beslut utbetalas; och åligger det alltså Riksgäldskontoret att tillhandahålla och behörigen utbetala hvad af nämnda anslag ännu ej lyftats. § V. Till låneunderstöd för enskilda jernvägar har 1876 års Riksdag beviljat och stält till Kongl. Maj:ts disposition ett extra anslag af tio millioner kronor, att utgå under fem år från och med år 1877 med två millioner kronor årligen, å hvilket anslag Kongl. Maj:t må ega att, till understödjande af nya, ännu ej påbörjade enskilda jernvägsanläggningar anvisa af Kongl. Maj:t beviljade understödsbelopp, att utgå med högst det här ofvan för hvarje år bestämda belopp samt i enlighet med följande vilkor och bestämmelser: l:o) att kostnadsförslag och arbetsplan fastställas af Kongl. Maj:t, som ock närmare bestämmer de ställen, hvilka jernväg skall beröra, varande det sökande bolaget skyldigt att godtgöra de särskilda kostnader för möjligen erforderliga besigtningar, extra biträdens användande med mera dylikt, hvilka kunna af kostnadsförslaget och arbetsplanens granskning föranledas; 2:o) att låneunderstödet må utgöra högst två tredjedelar af anläggningskostnaden efter det faststälda kostnadsförslaget samt lyftas i mån af arbetets fortgång på sätt och å tider, som Kongl. Maj:t bestämmer, dock med iakttagande deraf att bolagsmännens inbetalningar å af dem tecknade belopp skola ske i förhållande till de andelar af lånesumman, som lyftas, och före lyftningen af dessa låneandelar; skolande härjemte en tiondedel af den beviljade låneförsträckningen innestå till dess besigtning af jernvägsanläggningen blifvit i öfverensstämmelse med § 2 mom. 2 af Kongl. kungörelsen den 11 December 1874, angående ordningen för afsyning och besigtning af enskilda jernvägar och deras upplåtande för allmän trafik, förrättad, och Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen meddelat tillstånd till banans öppnande för allmän trafik; 3:o) att det lånesökande bolaget, för att kunna statsunderstöd erhålla, skall vara skyldigt hos Kongl. Maj:t styrka, att det förfogar öfver ett kapital, som jemte 9 statslånet är fullt tillräckligt till jernvägsanläggningens utförande enligt kostnadsförslaget; 4:o) att i afseende å ifrågavarande försträckningar skall iakttagas: a) att annuiteten beräknas till sex procent å ursprungliga försträckniugsbeloppet, af hvilken annuitet först godtgöres ränta efter fem för hundra å oguldet kapitalbelopp, och återstoden utgör afbetalning derå; b) att räntefrihet ej må beviljas, men anstånd med räntans erläggande medgifvas för högst tre år, dock icke utöfver ett år från den dag, då, enligt Kongl, Maj:ts bestämmande, jernväg senast skall vara färdig och för trafik öppnad; skolande den sålunda uppskjutna liqviden af räntan fullgöras genom en mot samma räntas belopp svarande utsträckning af tiden för annuitetens erläggande, så att statsverket för sin försträckning blir till fullo godtgjordt; c) att kapitalafbetalning skall vidtaga tre år efter den dag, då, enligt Kongl. Maj:ts bestämmande, jernväg senast skall vara färdig och för trafik öppnad; 5:o) att jernvägsanläggningen med alla dertill hörande byggnader och materiel, äfvensom all bolagets öfriga egendom, skall utgöra underpant och säkerhet för den af staten lemnade försträckning, och staten tillförsäkras all den pant- och förmånsrätt, som enligt gällande eller blifvande lagstiftning kan för den lemnade försträckningens återbetalande medgifvas; 6:o) att Kongl. Maj:t skall insätta en ledamot i direktionen för hvarje jernvägsbolag, som undfått låneunderstöd, och utse en revisor att deltaga uti granskningen af bolagets förvaltning och räkenskaper, samt att arfvode till sålunda utsedd direktör och revisor skall bekostas af bolaget; 7:o) att hvarje jernvägsbolag, som erhållit statsunderstöd, i öfrigt skall underkastas alla de vilkor och kontroller, som af Kongl. Maj:t pröfvas lämpliga och nödiga; samt 8:o) att hvarje sådant bolag, som nyss är nämndt, må, då Kongl. Maj:t så pröfvar lämpligt, dels utan kostnad eller årlig ersättning undfå upplåtelse af den för jernvägsanläggningen erforderliga, Kronan tillhöriga mark, som står under dess omedelbara disposition, hvaremot, när fråga är om boställsjord eller annan åt enskild person med åborätt eller annorledes upplåten kronojord, ersättning derför af bolaget bör lemnas i enlighet med gällande expropriationslag, dels ock kostnadsfritt begagna sådana å Kronans egor belägna kalk- och stenbrott jemte grustägter, som kunna vara disponibla. Riksgäldskontoret eger att behörigen utbetala de af detta anslag återstående, ännu ej lyftade 125,000 kronor, som anvisats att utgå till Södra Dalarnes jernvägsaktiebolag. Bih. till Riksd. Prot. 1884. lo Sami. 1 Afd. .2 Band. 2 (itikag.-kontorets reglemente.) 10 § 8. Till låneunderstöd för enskilda jernvägar har 1881 års Riksdag beviljat och stält till Kongl. Maj:ts disposition ett extra anslag af 5,000,000 kronor, att utgå under fem år från och med år 1882 med 1,000,000 kronor årligen, dock så att belopp, som ej blifvit till utgående under ett af dessa år anvisadt, må för ett efterföljande år af samma femårsperiod disponeras, egande Kongl, Maj:t att å detta anslag, till understödjande af nya, ännu ej påbörjade enskilda jernvägsanläggningar, anvisa af Kongl. Maj:t beviljade understödsbelopp, att utgå i enlighet med följande vilkor och bestämmelser: l:o) att kostnadsförslag och arbetsplan fastställas af Kongl. Maj:t, som ock närmare bestämmer de ställen, hvilka jernväg skall beröra, varande det sökande bolaget skyldigt att godtgöra de särskilda kostnader för möjligen erfordeidiga besigtningar, extra biträdens användande med mera dylikt, hvilka kunna af kostnadsförslaget och arbetsplanens granskning föranledas; 2:o) att låneunderstödet må utgöra högst hälften af anläggningskostnaden efter det faststälda kostnadsförslaget samt lyftas i mån af arbetets fortgång på sätt och å tider, som Kongl. Maj:t bestämmer, dock med iakttagande deraf att bolagsmännens inbetalningar å af dem tecknade belopp skola ske i förhållande till de andelar af lånesumman, som lyftas, och före lyftningen af dessa låneandelar; skolande härjemte en tiondedel af den beviljade låneförsträckningen innestå till dess besigtning af jernvägsanläggningen blifvit i öfverensstämmelse med § 2 mom. 2 af Kongl. kungörelsen den 11 December 1874, angående ordningen för afsyning och besigtning af enskilda jernvägar och deras upplåtande för allmän trafik, förrättad, och Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen meddelat tillstånd till banans öppnande för allmän trafik; 3:o) att det lånesökande bolaget, för att kunna erhålla statsunderstöd, skall vara skyldigt hos Kongl. Maj:t styrka, att det förfogar öfver ett kapital, som jemte statslånet är fullt tillräckligt till jernvägsanläggningens utförande på sätt arbetsplan och kostnadsförslag innehålla och hvaraf minst så stor del, som motsvarar hälften af den beräknade anläggningskostnaden, bör utgöras af tecknadt eller inbetaldt aktiebelopp eller eljest utan återbetalningsskyldighet lemnadt tillskott till jernvägsanläggningens utförande; 4:o) att i afseende å ifrågavarande försträckningar skall iakttagas: a) att annuiteten beräknas till fem procent å ursprungliga försträckningsbeloppet, af hvilken annuitet först godtgöres ränta efter fyra och en half för hundra å oguldet kapitalbelopp, och återstoden utgör afbetalning derå; b) att räntefrihet ej må beviljas, men anstånd med räntans erläggande medgifvas för högst tre år, dock icke utöfver ett år från den dag, då, enligt Kong]. il Maj:ts bestämmande, jernväg senast skall vara färdig och för trafik öppnad; skolande beloppet af den ränta, med hvars erläggande anstånd sålunda medgifves, till staten inbetalas, sedan genom de stadgade annuitetsliqviderna all öfrig ränta, med hvilken anstånd icke beviljats, blifvit gulden och kapitalet godtgjordt, så att efter nämnda tids förlopp med annuitetens erläggande fortfares så länge, till dess äfven beloppet af den ränta, med hvars erläggande anstånd medgifvits, blifvit till staten inbetaldt; och c) att kapitalafbetalning skall vidtaga tre år efter den dag, då, enligt Kongl. Maj:ts bestämmande, jernväg senast skall vara färdig och för trafik öppnad; 5:o) att jernvägsanläggningen med alla dertill hörande byggnader och materiel, äfvensom all bolagets öfriga egendom, skall utgöra säkerhet för den af staten lemnade försträckning, och staten till säkerhet för sin fordrans utbekommande erhålla inteckning med förmånsrätt framför hvarje annan fordran i den jernväg, för hvars anläggning den ifrågavarande försträckningen beviljats; börande ej mindre, såsom vilkor för statslåns erhållande och tillgodonjutande, i bolagsordningen intagas stadgande om bolagets skyldighet att till säkerhet för statens fordran inteckna bolagets jernväg med förmånsrätt för samma fordran framför hvarje annan fordran hos bolaget, än ock en tredjedel af det beviljade statslånet innestå till dess inteckning med ofvan stadgad förmånsrätt i bolagets jernväg meddelats för förut lyftade andelar af lånet; hvarjemte ofvauberörda sista tredjedel ej må utbekommas, förr än inteckning för dess belopp med förmånsrätt framför hvarje annan fordran än statens blifvit i bolagets jernväg behörigen meddelad; 6:o) att Kongl. Maj:t skall insätta en ledamot i direktionen för hvarje jernvägsbolag, som innehar lån af staten, och utse en revisor att deltaga uti granskningen af bolagets förvaltning och räkenskaper, samt att arfvode till sålunda utsedd direktör och revisor skall bekostas af bolaget; 7:o) att hvarje jernvägsbolag, som erhållit statsunderstöd, skall vara skyldigt underkasta sig så väl de bestämmelser i fråga om samtrafik, hvilka Kongl. Maj:t kan finna godt för bolaget bestämma, som ock i öfrigt alla de vilkor och kontroller, som af Kongl. Maj:t pröfvas lämpliga och nödiga; samt 8:o) att hvarje sådant bolag, som nyss är nämndt, må, då Kongl. Maj:t så pröfvar lämpligt, dels utan kostnad eller årlig ersättning undfå upplåtelse af den för jernvägsanläggningen erforderliga, Kronan tillhöriga mark, som står under dess omedelbara disposition, hvaremot, när frågan är om boställsjord eller annan åt enskild person med åborätt eller annorledes upplåten kronojord, ersättning derför af bolaget bör lemnas i enlighet med gällande expropriationslag, dels ock kostnadsfritt begagna sådana å Kronans egor belägna kalk- och stenbrott jemte grustägter, som kunna vara disponibla; och åligger det Riksgäld skontoret att behörigen tillhandahålla och utbetala de ännu ej lyftade belopp, Kongl. Maj:t å detta anslag anvisat. 12 § 9. Till fortsättning af arbetena å stambanan mellan Bräcke och Sollefteå har sistlidne års Riksdag för år 1884 anvisat ett anslag af två millioner femhundratusen kronor, som det åligger Riksgäldskontoret att, i den mån det ännu ej lyftats, enligt Kong!. Maj:ts disposition utbetala. § io. Sistlidne års Riksdag har dels medgifvit, att den Söderhamns jernvägsaktiebolag tillhöriga jernväg emellan Söderhamn och sjön Bergvikens östra strand må för statens räkning inköpas och till staten afträdas den 1 November 1885 mot ett kontant penningbelopp af fyrahundratusen kronor och eftergift så väl af hvad vid jernvägens afträdande till staten återstår oguldet af det bolaget beviljade statslån, beräknadt att den 31 Oktober 1885 utgöra 291,763 kronor 51 öre, som ock af bolagets skyldighet att återgälda anläggningskostnaden för bibanan från Kihlafors till sjön Bergvikens strand och att med ångbåt efter nämnda tid trafikera sjön Bergviken emellan Bergviks jernvägsstation, Kihlafors och Landa; dels godkänt de af Söderhamns jernvägsaktiebolag i öfrigt uppstälda vilkor lör öfverlåtelse till staten af bolagets jernväg med den ändring blott, att de af Styrelsen för statens jern vägstrafik i dess underdåniga utlåtande af den 21 December 1882 föreslagna hufvudgrunder för bestämmelser angående forsling på statsbanan af och fraktersättning för affall från Marma och Bergviks sågverk till Stugsundet skola iakttagas; dels gillat de vilkor och förbehåll, som stadsfullmäktige i Söderhamn läst vid sitt beslut att, emot ett bidrag af etthundrafemtiotusen kronor, öfverlåta till staten all den mark inom staden från vestra egogränsen till Stugsundet, som för statsbanan och det provisoriska grenspåret till brädgårdarne norr om ån erfordras, med iakttagande endast, att ingen inskränkning må göras i det område vid Stugsundet, som finnes å Landtmäteridirektören m. m. L. M. Nordenfelts plankarta med fina röda linier utmärkt och i öfrigt kan blifva för staten behöfligt till upplagsplatser för kol och materialier; dels beslutat, att denna jernväg derefter skall ombyggas till bredspårig och utsträckas å ena sidan från Bergviks station till Kihlafors station å stambanan och å den andra från Söderhamn och Stugsundet, allt i hufvudsaklig öfverensstämmelse med den af Nordenfelt uppgjorda plan samt i den ordning, Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen föreslagit; dels öfverlätit åt Kong], Maj:t att fastställa de närmare vilkor, förbehåll och bestämmelser, som vid aftals träffande med Söderhamns jernvägsaktiebolag och med Söderhamns stad samt vid ofvanberörda jernvägsarbetes utförande må erfordras; dels beviljat det till gäldande af förenämnda köpeskilling och af lösen för mark inom Söderhamn samt till utförande af ombyggnads- och nybyggnadsarbetena jemte anskaffande af rörlig materiel erforderliga anslag af sammanlagdt tre millioner åttahundrafyratiosju tusen kronor; dels ock slutligen af dessa medel anvisat till utgående: under år 1883 ........................................................................... Kr. 500,000 „ „ 1884 .......................................................................... „ 1,500,000 „ 1885 .......................................................................... „ 1,600,000 och ,, 1886 återstående...................................................... „ 247,000; och åligger det Riksgäldskontoret att tillhandahålla och enligt Kongl. Maj:ts disposition behörigen utbetala de sålunda för åren 1884 och 1885 beviljade belopp. § 11- Jemte det sistlidne års Riksdag beslutat, att en särskild fond skall bildas och af Statskontoret förvaltas, med ändamål att genom lån understödja odling af sanka trakter samt att de till Statskontoret inflytande annuiteter å odlingslån skola från och med år 1884 till och med år 1888 till denna fond ingå, har Riksdagen föreskrifvit, att under åren 1884 till och med 1888 Riksgäldskontoret skall, i mån af behof och appå reqvisition af Kongl. Maj:t, till fonden öfverlemna medel till så stort belopp, som jemte nyssnämnda, till fonden ingående annuiteter å odlingslån må kunna erfordras till fyllande af högst eu million kronor årligen; samt att Riksgäldskontoret skall af fonden erhålla godtgörelse för den ränteutgift,,som, genom berörda medels öfverlemnande till fonden, för Riksgäldskontoret förorsakas. 2:o. Under innevarande riksdag på Riksgäldskontoret anvisade utgifter. § 13. Till fortsättning af arbetena å stambanan mellan Bräclce och Sollefteå har innevarande års Riksdag för år 1885 anvisat ett anslag af 2,000,000 kronor, som det åligger Riksgäldskontoret att enligt Kongl. Maj:ts disposition utbetala. § 13. Innevarande års Riksdag har dels medgifvit, att Sundsvalls jernvägsaktiebolagsjerwwä# emellan Sundsvall och Torpshammar med all dertill hörande materiel till den myckenhet, som förefans 14 vid 1882 års utgång, må för statens räkning inköpas att tillträdas den 1 Januari 1885 mot eu köpeskilling af tre millioner sexhundrafemtiotusen kronor, hvilken erlägges sålunda, att staten l:o) eftergifver hvad vid jernvägens afträdande till staten återstår oguldet af det bolaget beviljade statslån, hvilken återstod beräknas att vid 1884 års slut utgöra...................................................................................................... Kr. 1,396,884: 60; 2:o) den 2 Januari 1885, mot erhållande af de utaf bolaget utstälda och i jernvägen intecknade obligationer å tillhopa 600,000 kronor, erlägger till bolaget deremot svarande belopp ... „ 600,000: — och 3:o) den 2 Januari 1886 till bolaget utgifver återstoden med „ 1,653,115:40. Summa Kr. 3,650,000: —; dels godkänt jernvägsaktiebolagets vilkor om dess personals öfvergång i statens tjenst under de af Styrelsen för statens jern vägstrafik i skrifvelse af den 29 Februari innevarande år föreslagna förbehåll; dels öfverlåtit åt Kongl. Maj:t att fastställa de närmare vilkor, förbehåll och bestämmelser, som vid aftals träffande med jernvägsaktiebolaget och Sundsvalls stad kunna finnas erforderliga; dels beviljat de till gäldande af den kontanta köpeskillingen erforderliga belopp, tillsammans kronor 2,253,115: 40; dels ock ytterligare, för jernvägens ombyggnad till bredspårig och anskaffande af rörlig materiel, beviljat ett anslag å 1,500,884 kronor 60 öre; dels ock slutligen af förenämnda, för inköp af jernvägen samt dess ombyggnad och förseende med rörlig materiel, äskade anslag, tillhopa 8,754,000 kronor, anvisat till utgående under år 1885 ........................................................................ kronor 1,600,000 — och under år 1886.................................................................. „ 2,154,000—; och åligger det Riksgäldskontoret att, efter Kongl. Maj:ts disposition, utbetala ofvannämnda, för år 1885 anvisade belopp af 1,600,000 kronor § 14- Riksdagen har innevarande år beviljat och stält till Kongl. Maj:ts disposition ett anslag af 795,500 kronor, att under enahanda vilkor och bestämmelser, som af 1881 års Riksdag blifvit faststälda för understödjande af enskilda jernvägsanläggningar, af Kongl. Maj:t anvisas såsom lån åt Skåne—Hallanäs jernvägsaktiebolag och utgå med en tredjedel under hvartdera af åren 1884, 1885 och 1886; och har Riksgäldskontoret att, enligt Kong], Maj:ts disposition, utbetala de sålunda för åren 1884 och 1885 anvisade belopp. 15 § 15. Innevarande års Riksdag har beviljat och stält till Kongl. Maj:ts disposition ett anslag af 1,550,000 kronor, att under enahanda vilkor och bestämmelser, som af 1881 års Riksdag blifvit faststälda för understödjande af enskilda jernvägsanläggningar, af Kongl. Maj:t anvisas såsom lån åt Mellersta Hallands jernvägsaktiebolag och utgå med en tredjedel under hvartdera af åren 1884, 1885 och 1886; och har Riksgäldskontoret att, enligt Kongl. Maj:ts disposition, utbetala de sålunda för åren 1884 och 1885 anvisade belopp. 3:o. Med statsregleringen gemenskap agande utgifter. § 16. I händelse under löpande året skulle visa sig, att Statskontorets inkomster äro otillräckliga för bestridande af dess utgifter, åligger det Riksgäldskontoret att, sedan Kongl. Maj:t, uppå Statskontorets underdåniga anmälan, pröfvat behofvet, för dess fyllande tillhandahålla Statskontoret det belopp, Kongl. Maj:t för sådant ändamål finner för godt bestämma; dock med förbindelse för Statskontoret att, så snart dess tillgångar det medgifva, återgälda hvad Riksgäldskontoret sålunda förskjutit. 4:o. På Riksgäldskontoret anvisade kreditiv. § 17. Till följd af stadgandet i Regeringsformens 63 § har Riksdagen anslagit och till utbetalning från Riksgäldskontoret anvisat en kreditivsumma af tre millioner kronor, för att vid infallande krig af Konungen lyftas, sedan han Statsrådet in pleno hört och Riksdagen sammankallat. Riksdagens å denna summa utfärdade förseglade anordning får ej förr brytas eller summan af Fullmäktige utbetalas, än sedan riksdagskallelsen blifvit i bufvudstadens kyrkor vederbörligen kungjord. Don kreditivsumma, som, enligt ofvan åberopade grundlagsstadgande, bör å Riksgäldskontoret anvisas för att, på sätt detsamma innehåller, under tiden mellan innevarande och nästkommande riksdag vara tillgänglig, då Konungen till rikets försvar eller andra högst vigtiga och angelägna ändamål, sedan hela Statsrådets tankar deröfver blifvit inhemtade, finner den vara oundgängligen nödig, har Riksdagen faststält till en million fem hundra tusen kronor. § 19. För bestridande af ifrågakommande utbetalningar utaf de genom näst föregående paragrafer å Riksgäldskontoret anvisade kreditiv böra detta verks härtill disponibla tillgångar begagnas, och, i fall dessa icke äro tillräckliga, de derutöfver erforderliga medlen af Riksgäldskontoret upplånas mot Kontorets obligationer, stälda till inlösen antingen efter viss förfallotid eller efter föregången uppsägning; egande Fullmäktige att, med'' hänsigt till de vid upplåningen sig företeende omständigheter och förhållanden, bestämma räntevilkoren samt fastställa, betalningsterminerna för dessa obligationer; dock får obligationernas förfallotid icke utsättas senare än fem år efter deras utgifningsdag. § 20. Till bestridande af sådana Telegrafverkets oförutsedda utgifter, som för uppfyllande af traktatsenliga förbindelser kunna erfordras, har Riksdagen medgifvit, att Kong!. Maj:t må ega att, i händelse verkets egna medel dertill icke lemna tillgång, i Riksgäldskontoret utbekomma förskott till belopp af högst etthundrafemtio tusen kronor. äro. Från Riksgäldskontoret utgående riksdags- och revision,skostnader, aflöningar, förvaltningsutgifter, in. m. § 21. Alla på Riksdagens beslut grundade utgifter för riks dagskostnader skola, intill dess annorlunda af Riksdagen förordnas, under behörigt iakttagande af samma, genom Riksdagens Ståts-Utskott, Fullmäktige till efterrättelse härvid meddelade beslut, omedelbart från Riksgäldskontoret till vederbörande utbetalas, hvarförutan sådana af Riksdag föranledda utgifter, som i anseende till deras föremål eller beskaffenhet dels redan blifvit, dels framdeles varda af Kong!. Maj:t godkända och å Kongl. Statskontoret anvisade, må, efter erhållna reqvisitioner och anstäld granskning af derför aflemnade verifikationshandlingar, Kongl. Statskontoret af Riksgäldskontoret godtgöras. § 22. Kostnaderna för nödiga reparationer och andra arbeten, för vederbörligt underhåll och tillsyn så väl af den för Riksgäldskontoret anvisade som af de för Riksdagens sammankomster afsedda fasta egendomar, äfvensom för de uti samma egendomar befintliga inventariers underhåll och komplettering, skola utaf Riksgäldskontorets medel bestridas, i likhet med andra till så kallade kontors expenser vanligen hänförda utgifter, § 23. För komplettering och utvidgande af Riksdagens bibliotek samt dermed förenade utgifter kommer ett årligt anslag af två tusen kronor att utgå; och skola de af 18S2 års Riksdag faststälda stadgar för Riksdagens bibliotek samt instruktion för bibliotekarien vid Riksdagens bibliotek tjena till efterrättelse. Innevarande års Riksdag har beslutat: a) att bestämma aflöningen för Riksdagens bibliotekarie, för tiden från det att den nu lediga tjensten blir af Fullmäktige i Riksgäldskontoret tillsatt, till lön ....................................................................................... kronor 2,500: — och tjenstgöringspenningar................................................ „ 1,500: — kronor 4,000: —; att lönen må kunna, efter fem års tjenstgöring i befattningen, ökas med 500 kronor; att, om bibliotekarien erhåller fri bostad med nödig vedbrand, tjenstgöringspenningarne skola utgå med endast 600 kronor, dock så, att vid afdrag i följd af tjenstledighet, detsamma, med tillämpning af de för sådant fall gifna bestämmelser, sker för hela beloppet af tjenstgöringspenningarne från aflöningsbeloppet i dess helhet; att i fråga om tjenstgöringspenningars och pensions erhållande samma bestämmelser må gälla för Riksdagens bibliotekarie som i Riksgäldskontorets reglemente finnas för detta kontors tjenstemän angifna; Bih. till Riksd. Prot. 1884. 10 Sami. 1 Afd. 2 Band. (Riksg.-kontorets reglemente.) 3 18 att bibliotekarien skall vara skyldig ej mindre att ställa sig till efterrättelse gällande eller blifvande stadgar för Riksdagens bibliotek och instruktion för bibliotekarien vid Riksdagens bibliotek än ock att utan vidare ersättning lemna det biträde, som Fullmäktige i Riksgäldskontoret kunna af honom påkalla dels vid upprättande af alfabetiskt ordnadt sakregister till Rikets Ständers protokoll med bihang för tiden från och med år 1809 till och med år 1866 och dels vid göromål för Riksgäldskontorets räkning; b) att Fullmäktige i Riksgäldskontoret må ega att efter innevarande riksdags slut vid Riksdagens bibliotek anställa en vaktmästare med åtnjutande af dels: lön .......................................................................................... kronor 600: — tjenstgöringspenningar ......................................................... „ 100: — kronor 700: — dels ock antingen fri bostad med nödig vedbrand eller, i stället för denna förmån, 200 kronor såsom tjenstgöringspenningar; hvilken aflöning må kunna, efter fem års ordinarie tjenst, höjas, lönen med 100 och tjenstgöringspenningarne med 100 kronor; att i fråga om tjenstgöringspenningars och pensions erhållande samma bestämmelser må gälla för den vid Riksdagens bibliotek anstälde vaktmästare som i Riksgäldskontorets reglemente finnas för vaktmästarne vid detta kontor angifna; och c) att så väl bibliotekariens som vaktmästarens vid Riksdagens bibliotek aflöning och pension skola utgå af förslagsanslaget till riksdagskostnader. § 24. De traktamenten och resekostnads er sättning ar, som tillkomma Riksdagens Revisorer, skola, enligt behörigen granskade och godkända räkningar, af Riksgäldskontorets medel godtgöras; börande jemväl de arfvoden, Revisorerne bestämma för de hos dem anstälde sekreterare, kameral- och kanslibiträden samt vaktbetjente, utbetalas från Riksgäldskontoret, hvarifrån jemväl utgår den godtgörelse, som af Kongl. Maj:t i nåder bestämmes för den ledamot af Statskontoret, hvilken haft nådigt förordnande att Revisorerne med upplysningar tillhandagå. Likaledes må Revisorerne på Riksgäldskontoret anvisa ersättning ej mindre för inköp af papper, skrifmaterialier och andra dylika utgifter för revisionens behof samt för annonser rörande Revisorernes sammanträden än ock för de kostnader, som kunna föranledas af sådana under revisionstiden verkstälda resor, som Revisorerne vid sammankomst in pleno ansett nödvändiga. Kostnaderna för tryckningen, häftningen och utdelningen af Revisorernes berättelser angående granskningen af Stats-, Banko- och Riksgäldsverkens för - 19 vältning, äfvensom af de förklaringar, som i anledning deraf kunna varda afgifna, böra äfven af Riksgäldskontorets medel bestridas. § 25. Aflöningen för justitieombudsmannen samt den hos honom anstälda Jcanslioch vahtbetjening bör af Riksgäldskontoret under sista månaden af hvarje qvartal utbetalas; skolande lönen för justitieombudsmannen, under den tid innevarande Riksdags statsreglering kommer att blifva gällande, utgå med åtta tusen kronor, eller lika belopp som justitiekanslerns aflöning enligt sagda statsreglering utgör; hvaremot justitieombudsmannen, derest han förut innehar tjenst på rikets stat, är skyldig att den dermed förenade löneinkomst frånträda, så länge han uppbär justitieombudsmanslönen. Utöfver den faststälda aflöningen eger den justitieombudsman, som hädanefter tillträder detta embete och dessförinnan icke är i hufvudstaden bosatt, att såsom flyttningshjelp uppbära från Riksgäldskontoret ett tusen femhundra kronor. För ofvan bemälda kansli- och vaktbetjening utgår aflöningen med följande årliga belopp, nemligen: för sekreteraren med fyratusen femhundra kronor; ., en kanslist, som tillika har skyldighet att ombesörja registratorsgöromålen, med tretusen kronor; hvilka två löner dock kunna höjas efter fem år med 500 kronor och efter tio år med ytterligare 500 kronor; „ en kanslist med tvåtusen femhundra kronor, dock med rätt för justitieombudsmannen att, utan tillsättning af omförmälde kanslist, till befordrande af göromålens gång inom expeditionen, vikariatsersättning, renskrifning m. m. använda nämnda belopp, dock med skyldighet å hans sida att för medlens användning redovisa; samt för en vaktmästare med åtta hundra kronor, hvilket belopp dock efter fem år kan höjas med 100 kronor, men så länge boställsrum i Riksdagens hus af nämnde vaktmästare innehafvas, kommer att minskas med 150 kronor om året. I öfrigt skola de för justitiekanslersexpeditionen gällande bestämmelser och vilkor i tillämpliga delar, efter justitieombudsmannens bepröfvande, gälla äfven för justitieombudsmansexpeditionen ; hvarjemte särskildt är stadgadt, dels att sekreteraren hos justitieombudsmannen bör utan särskild ersättning jemväl bestrida de göromål, som tillhöra sekreterarebefattningen hos tryckfrihetskomitén, dels att, derest han förut innehar tjenst på rikets stat, samma vilkor och förbehåll skola vid uppbärandet af ofvan berörda aflöning iakttagas, som äro stadgade i afseende på utbetalningen af justitieombudsmanslönen vid enahanda fall. Till kostnader för justitieombudsmannens embetsresor bör Riksgäldskontoret uppå hans reqvisition och emot derför inom hvarje års utgång afgifvande redogörelse förskottsvis utbetala en summa af två tusen kronor. För upphandlingen af skrifmaterialier och för andra expenser vid justitieombudsmannens och tryckfrihetskomiténs expedition bör ett årligt belopp af fem hundra kronor, emot behörig redogörelse, förskottsvis af Riksgäldskontorets medel utanordnas. Tryckningen och häftningen af justitieombudsmannens embetsberättelser jemte dertill hörande bilagor böra verkställas och papperet för dessa handlingars tryckning anskaffas genom Fullmäktiges försorg; dock skall den dervid erforderliga korrekturläsningen besörjas på sätt förut skett; börande samtliga trycknings- och häftningskostnaderna för ifrågavarande berättelser och bilagor omedelbart utaf Riksgäldskontoret godtgöras, utan afdrag å de till expenser för sagda expedition beviljade anslag, hvaremot de medel, hvilka inflyta genom samma berättelsers försäljning i bokhandeln, skola af justitieombudsmannen, som härom eger foga anstalt, inför Fullmäktige särskildt redovisas. § 27. Såsom arfvode åtnjuter Fullmäktiges ordförande tre tusen två hundra kronor, samt hvar och en af de öfrige Fullmäktige ett tusen sex hundra kronor årligen; hvarförutom Fullmäktig, som ej är i Stockholm bosatt, eger att för en resa årligen till och från hemorten uppbära kostnadsersättning, beräknad efter samma grunder, som gälla för beräknandet af resekostnadsersättningen åt Andra Kammarens ledamöter. § 28. Aflöningen för Riksgäldskontorets tjenstemannapersonal och vaktbetjening utgår enligt den af Riksdagen för nämnda verk faststälda aflöningsstat, hvilken icke får öfverskridas; varande nedanstående vilkor och förbehåll stadgade för tillgodonjutande af den för bemälda tjenstemannapersonal och vaktbetjening beviljade löneförhöjning : l:o. Innehafvare af de ökade lönerna inom Riksgäldskontoret äro underkastade den vidsträcktare tjenstgöringsskyldighet eller den jemkning i åligganden, som antingen vid en blifvande förändrad organisation af detta verk eller eljest kan varda i allmänhet stadgad; och böra de fullmakter, som för Riksgäldskontorets tjenstemän utfärdas, innefatta förbehåll om vederbörandes skyldighet att åtaga sig de nya eller förändrade göromål, hvilka kunna dem åläggas; 2:o. Sådana uppdrag och bestyr, som till följd af Rikets Ständers eller Riksdagens förfoganden böra af tjenstemännen vid Riksgäldskontoret förrättas, skola, oaktadt särskilda arfvoden för enahanda uppdrag och göromål tillförene utgått, hädanefter inbegripas under vederbörandes bestämda tjensteåligganden, hvadan alltså den framtida vedergällningen för sagda uppdrag och bestyr kommer att innefattas i den aflöning, gällande stat upptager; 3:o. De med hvarje befattning förenade tjenstgöringspenningar få uppbäras endast för den tid, tjenstens innehafvare verkligen tjenstgjort eller åtnjutit semester, men skola för den tid, han eljest varit från tjenstgöringen befriad, utgå till den, som tjensten förrättat; dock må Fullmäktige kunna medgifva den tjensteman eller vaktbetjent, som af sjukdom hindras från bestridande af sin tjenst, att uppbära de för samma tjenst anvisade tjenstgöringspenningar eller någon del deraf; 4:o. Tjensteman vid Riksgäldskontoret får icke annan tjenstebefattning utom Riksgäldskontoret mottaga. Den, som till tjensteman vid Riksgäldskontoret utnämnes, vare skyldig att annorstädes innehafvande tjenstebefattning genast frånträda. Tjensteman, som till följd af förut gällande stadganden innehar tjenst utom Riksgäldskontoret, må dock densamma bibehålla, så länge den icke är för tjenstgöringen i Riksgäldskontoret hinderlig. § 29. Till belöning för extra arbeten och till uppmuntran för extra ordinarier, som ådagalagt synnerlig flit och skicklighet, ega Fullmäktige att använda sex tusen kronor årligen; dock får hvad häraf under årets lopp icke behöft utgifvas under ett påföljande år ej för samma ändamål användas. För öfrigt ega Fullmäktige icke att tilldela betjeningen vid Riksgäldskontoret hvarken ljuspenningar eller andra arfvoden, än de i aflöningsstaterna och detta reglemente särskildt bestämda eller medgifna, § 30. Såsom begrafningshjelp eller understöd för sterbhuscn efter aflidne obemedlade tjenstemän och vaktbetjente vid Riksgäldskontoret och f. d. Generalassistanskontoret ega Fullmäktige att, under loppet af hvarje år, disponera en summa af högst två hundra tjugufem kronor. § 31. Derest Enke- och Pupillkassans vid Riksgäldskontoret afslutade och vederbörligen granskade räkenskaper för tiden till och med det år, då nästa riksdag 22 slutar, skulle visa, att kassans inkomster under året understigit de utbetalningar, som derunder kassan ålegat, må den sålunda uppkomna bristen, inom ett belopp af högst två tusen två hundra femtio kronor för året, af Riksgäldskontorets medel godtgöras, under förbehåll likväl, att hvad utaf denna anslagssumma för ett år ej behöft användas icke får för ett annat af kassan tillgodonjutas, och under vilkor, att delegarnes bidrag under tiden utgå utan förändring af deras uti det för kassan nu gällande reglemente bestämda belopp, samt att pensionerna för enkor och barn efter embets- och tjenstemän samt vaktbetjente vid Riksgäldskontoret icke få höjas utöfver en femtedel af den ordinarie lön, hvilken den aflidne delegaren senast vid detta verk innehaft, och för tjenstemäns samt vaktbetjentes vid f. d. Generalassistanskontoret efterlemnade enkor och barn icke utöfver en fjerdedel af det lönebelopp, efter hvilket den för sistnämnda Kontors tjenstemannapersonal stadgade årliga afgift till samma kassa blifvit beräknad och vederbörligen inbetald. Angående Riksgäldskontorets inkomster och öfriga tillgångar utom lånefordringarne. § 32. De till Riksgäldskontoret hörande och dit anslagna medel må icke, under någon förevändning eller med hvad vilkor som helst, derifrån ryckas eller användas till andra behof än dem Riksdagen bestämt. Allt förordnande, som deremot strider, vare kraftlöst (68 § Regeringsformen). Och må, vid liqviderande af Riksgäldskontorets fordringar, ackord, utan Riksdagens särskilda samtycke, icke medgifvas. § 33. Riksgäldskontoret eger att emottaga de medel, hvilka kunna inflyta vid försäljning af Kronan tillhöriga hus i städerna; hvarifrån dock undantagas auktionsmedlen för sådana hus, som äro inköpta för Kongl. Flottans i Karlskrona behof eller för allmänna magasinsinrättningens räkning, så vida ej dessa medel blifvit af Rikets Ständer eller Riksdagen för särskildt ändamål anvisade. § 34. Sedan 1877 års Riksdag, i fråga om bergverkstiondens upphörande, beslutat, bland annat, att, med undantag tills vidare för Sala silfververk och Höganäs 23 stenkolsverk, alla ofri ga verk, som nu äro förpligtade till bergverkstiondes utgörande, från och med år 1878 befrias från dylik tionde, dock hvad nedannämnda verk angår med följande vilkor och förbehåll: a) för Tunabergs kopparverk, att dess egare inom 1878 års slut antingen till Kronan afstår all rätt till Tunabergs bergslags allmänning eller ock efter fulla värdet, sådant det vid behörig uppskattning kan varda bestämdt, till Riksgäldskontoret erlägger lösen för den del af allmänningen, som, sedan de till skogsfång derifrån berättigade hemman och lägenheter erhållit mot denna förmån svarande skogsmark, kan verket tillkomma; b) för Åtvidabergs kopparverk, att dess egare inom 1878 års slut antingen till Kronan afstår kopparverkets del af allmänningen Gaddstigen eller ock, derest Kongl. Maj:t, efter det behörig utredning åstadkommits, skulle finna skäl bifalla, att egaren till Åtvidabergs kopparverk må få till fulla värdet lösa berörda allmänningsdel, till Riksgäldskontoret inbetalar det belopp, hvartill densamma kan varda i behörig ordning uppskattad; c) för Biddarhylte eller Skild kopparverk, att all den lindring i räntan, som 87/io mantal under samma verk lagda hemman såsom bergslagsfrihet åtnjuta, från och med 1878 kommer att upphöra, samt att egaren till verket inom nämnda års slut till Riksgäldskontoret inbetalar den på kopparverket belöpande hälft af skilnaden emellan uppskattningsvärdet å de liemmaD, som bildats af de under både Riddarhytte koppar- och jernverk till skatte försålda Ramshytte- och Skinnskattebergs allmänningar, eller 7,331 kronor 25 öre, och den för samma allmänningar erlagda skatteköpeskilling, 84 kronor 8 öre, med 3,623 kronor 58 öre; d) för Löfås silfververk, att egarne af detta verk före 1878 års slut till Riksgäldskontoret inbetala löseskilling för den af verket utgående afrad med 11,344 kronor 60 öre; och e) för Dylta svafvel-, vitriol- och rödfärgsverk, att egaren af detta verk likaledes före 1878 års utgång till Riksgäldskontoret inbetalar löseskilling för den af detta verk utgående afrad med 13,958 kronor 40 öre; samt med rätt i öfrigt för bergverken att komma i åtnjutande af befrielsen från tionden från och med det år, under hvilket de uppfylt de ofvan nämnda vilkor och förbehåll, som för vissa bland dem blifvit för sådan befrielse bestämda; så eger Riksgäldskontoret att mottaga de belopp, hvilka till följd af ofvan nämnda vilkor komma att till Riksgäldskontoret inbetalas. § 35. Om Kongl. Statskontoret erhåller större behållningar å sina räkningar i Riksbanken än som för de löpande statsutgifternas bestridande anses erforderliga, eger Riksgäldskontoret att i afräkning å Riksgäldskontoret tillkommande anslag eller 24 på de återbetalningsvilkor, som af Fullmäktige medgifväs, sådana behållning åt af Kongl. Statskontoret till förvaltning mottaga. § 36. Från Kongl. Statskontoret eger Riksgäldskontoret att, i mån af behof, under åren 1884 och 1885 utbekomma de i bvartdera årets riksstat till utgående från Riksgäldskontoret förslagsvis uppförda anslag till riksdags-, kyrkomötes- och revisionsko stnader, aflöningar, annuitetcr och räntor, efter afdrag af till Riksgäldskontoret ingående rånte- och kapitalbetalningar; börande i den liqvid, som enligt § 48 skall för det sistförflutna året i Riksgäldskontoret med statsverket upprättas, Kongl. Statskontoret påföras eller godtgöras det belopp, hvarmed de till Riksgäldskontoret inbetalda förenämnda anslag må hafva understigit eller öfverskjutit den summa, hvarmed berörde utgifter, efter frånräknande af omförmälda afdrag, i verkligheten från Riksgäldskontoret utgått. § 37. Sedan ett särskildt anslag för skogsväsendet vid 1869 års riksdag blifvit på riksstaten under sjunde hufvudtiteln uppfördt, bör, enligt Riksdagens i sammanhang dermed fattade beslut, återstoden utaf Sko g splantering skas sans behållning från Kongl. Statskontoret till Riksgäldskontoret öfverlemnas. § 38. Som Riksdagen medgifvit, att de medel, som influtit eller hädanefter inflyta för försäljning, jemlikt Kongl. brefvet den 29 Maj 1874, af åtskilliga mindre kronolägenheter och enligt Riksdagens skrifvelse den 11 förutgångna Maj skola af Statskontoret levereras till Riksgäldskontoret att der särskildt bokföras, intill dess Riksdagen fattat beslut om deras användande till inköp af skogbärande eller till skogsodling tjenlig mark, må, i den mån tillfällen sig yppa till inköp af dylik mark, hvilka af Kongl. Maj:t pröfvas vara fördelaktiga och hvartill medel icke kunna beredas från det till skogsväsendet anvisade reservationsanslag, få för sådant ändamål af Kongl. Maj:t disponeras, åligger det Riksgäldskontoret att, uppå Kong]. Maj:ts reqvisition, samma medel ^^tbetala. § 39. I öfverensstämmelse med Riksdagens beslut i fråga om begagnandet af de för undsättningar vid missväxter eller felslagna skördar afsedda medel, intill dess desamma behöfva för sagda ändamål användas, skola dessa medel, till den del de icke äro för anvisade utbetalningar erforderliga, öfverlemuas till Riksgäldskontoret; hvaremot det åligger Riksgäldskontoret att sådana mottagna medel enligt Kongl. Maj:ts föreskrift Kongl. Statskontoret uppå dess reqvisitioner tillhandahålla. § 40. Riksdagen har år 187G åt Fullmäktige uppdragit att, för konvertering, när omständigheterna dertill föranleda och då sådant med fördel för staten kan ske, af äldre statslån, på sätt och till de belopp Fullmäktige finna lämpligt, dock ej utöfver hvad som till förenämnda konvertering åtgår, försälja eller träffa aftal om blifvande försäljning af vare sig då återstående osålda obligationer af 1872 års statslån, eller återstående obligationer af 1875 års i tyska riksmark förskrifna statslån, eller nya, i annat myntslag och med högst fyra och en half procent ränta förskrifna obligationer eller partialförbindelser, dem Fullmäktige ega utfärda; och skola Fullmäktige i öfrigt vid upplåningen tillvägagå på sätt de finna lämpligast och bäst befrämja statens fördel; kommande någon försäljning af 1870 års femprocent-obligationer icke att ega rum förr än Riksdagen om sådan försäljning förordnar; och har, i sammanhang härmed, Riksdagen föreskrifvit, att, för den händelse nya obligationer komma att af Riksgäldskontoret utfärdas, Fullmäktige skola underställa Kongl. Maj:ts nådiga fastställelse de beslut, som rörande berörda nya upplåning kunna komma att fattas, med underdånig anhållan att Kongl. Maj:t täcktes å det nya lånet meddela sin garanti. Dessutom böra Fullmäktige — sedan Kongl. Maj:t bifallit Riksdagens i underdånig skrifvelse framstälda begäran derom, att utlottningslistorna rörande så väl 1870 års som öfriga i svenskt mynt förskrifna statsobligationer må såsom bihang få medfölja svensk författningssamling — föranstalta, det nämnda listor hädanefter varda till vederbörande behörigen aflemnade, för att på nämnda sätt komma till allmänhetens kännedom; skolande Fullmäktige, om nya statsobligationer blifva i svenskt mynt förskrifna eller deras belopp varder i svenskt mynt evalveradt, tillse att enahanda kungörelse i afseende å dem utfärdas, äfvensom söka utverka, att dessa obligationer tillhörande kuponger må, på samma sätt som i afseende å kuponger till 1870 och 1872 års lån eger rum, i landtränterierna inlösas och i uppbörden mottagas. Riksdagen har år 1882 bemyndigat Riksgäldskontoret att medelst försäljning af obligationer, tillhörande vare sig 1872, 1875, 1878 eller 1880 års lån, i mån af behof bereda erforderlig tillgång till de af Riksdagen för år 1883 beviljade anslagen å en million femhundra tusen kronor till anskaffande af ny rörlig materiel jemte tillhörande reservdelar och utrustningsinventarier, å tvåhundratusen kronor till bestridande af kostnaderna för uppförande å statens jernvägs Bih. till Riksd. Prot. 1884. 10 Sami. 1 Afd. 2 Band. 4 (Riksg.-kontorets reglemente.) trafiks tomter i qvarteret Svanen i Stockholm af en byggnad, innehållande expeditions- och tjenstelokaler jemte boställslägenheter, å två millioner kronor till fortsättning af arbetena å stambanan genom Norrland från Bräcke station till Helgumsjön och vidare till Sollefteå samt å en million kronor till låneunderstöd för enskilda jernvägar. Sistlidne års Riksdag har bemyndigat Riksgäldskontoret att medelst försäljning af obligationer, tillhörande vare sig 1875 eller 1880 års lån, i mån af behof bereda erforderlig tillgång till utbetalning af dels de för år 1884 beviljade 2,500,000 kronor till fortsättning af arbetena å stambanan mellan Bräcke och Sollefteå, dels de af anslaget till jernvägen Kihlafors—Stugsundet för åren 1883 och 1884 anvisade tillhopa 2,000,000 kronor och dels de till låneunderstöd för enskilda jernvägar för år 1884 beviljade 1,000,000 kronor. Härjemte har sistlidne års Riksdag bemyndigat Riksgäldskontoret att, för beredande af den tillgång till Riksgäldskontoret åliggande försträckningar till odling slånefonden, som kan erfordras utöfver hvad enligt särskilda beslut må blifva för sådant ändamål till Riksgäldskontoret öfverlemnadt, i mån af behof försälja obligationer i svenskt mynt, ouppsägbara från långifvarens sida, men stälda att återbetalas viss kortare tid efter af Riksgäldskontoret verkstäld uppsägning, med rätt tillika för Fullmäktige att bestämma dessa obligationers valörer, räntefot och uppsägningstid. Innevarande års Riksdag har bemyndigat Riksgäldskontoret att medelst försäljning af obligationer, tillhörande vare sig 1875 eller 1880 års lån, i mån af behof bereda erforderlig tillgång dels till de till utgående under innevarande år af Riksdagen anvisade tillhopa 781.832 kronor till lån åt Skåne—Hallands och Mellersta Hallands jernvägsaktiebolag, dels ock till de af Riksdagen beviljade och till utgående år 1885 anvisade anslag å 2,000,000 kronor till norra stambanan mellan Bräcke och Sollefteå, å 1,600,000 kronor till Söderhamns jernvägs inköp och ombyggnad, å 1,600,000 kronor till Sundsvall—Torpshammars jernvägs inköp och ombyggnad, å 781,832 kronor till låneunderstöd åt Skåne—Hallands och Mellersta Hallands jernvägsaktiebolag samt å 1,000,000 kronor till låneunderstöd ur 1881 års fond för lån åt enskilda jernvägar. § 41. Då obligationer och räntekuponger för de af Riksgäldskontoret upptagna lån icke varda inom den för deras inlösande bestämda preskriptionstid hos Riksgäldskontoret företedda, skola de medel, hvilka för infriandet af sådana obligationer och räntekuponger innestå hos de för lånen afsätta liqvidations- och amortissementsfonder, öfverföras till Riksgäldskontorets allmänna kassa, för att till fyllande af Kontorets öfriga behof kunna användas. 27 § 42. De till Riksgäldskontoret influtna medel eller aflemuade behållningar, äfvensom de för jernvägsbyggnaderua upplånta medel samt detta verks öfriga kontanta tillgångar skola, så vidt och så länge de icke behöfva användas för samma vei’k åliggande utbetalningar, hållas allmänna rörelsen till handa och göras räntebärande genom deras insättning mot ränta i Riksbanken, efter öfverenskommelse med Fullmäktige i nämnda bank, eller ock genom desammas utlåning på sätt, som Fullmäktige i Riksgäldskontoret anse innefatta full säkerhet; egande Fullmäktige jemväl att för sådana medel uppköpa antagliga obligationer eller andra förbindelser, som anses kunna utan svårighet och kapitalförlust vid inträffande behof föryttras. Vid utlåning skola Riksgäldskontorets räntebärande obligationer såsom hypotek åtnjuta företräde framför hvarje annan erbjuden säkerhet. Utlåningstiden, lånesummans förhållande till hypoteket samt den ränta, hvilken för ifrågavarande lån skall till Riksgäldskontoret erläggas, må,, med afseende å så väl penningeställningen som säkerhetens beskaffenhet, af Fullmäktige bestämmas. § 43. För bestridande af Riksgäldskontoret åliggande betalningar eger detta verk att begagna ett kreditiv i Riksbanken till belopp af högst en million fem hundra tusen kronor; börande i afseende på kreditivets begagnande de uti bankoreglementet derom meddelade föreskrifter lända till efterrättelse. § 44. Derest sådant för'' verkställigheten af Riksgäldskontoret åliggande utbetalningar finnes nödvändigt, ega Fullmäktige att anskaffa dertill erforderliga medel genom upplåning mot Riksgäldskontorets skuldförbindelser eller begagnandet af krediter, på vilkor som Fullmäktige ega bestämma; egande Fullmäktige derjemte att, för beredande af tillgång till erforderlig kassaförstärkning åt Statskontoret, i mån af behof upplåna medel mot Kontorets obligationer i svenskt mynt, stälda till inlösen antingen efter viss förfallotid eller efter föregången, af Riksgäldskontoret verkstäld uppsägning; varande åt Fullmäktige öfverlemnadt att, med hänsigt till de vid upplåningen sig företeende omständigheter och förhållanden, bestämma räntevilkoren samt fastställa betalningsterminerna för dessa obligationer; dock skola obligationerna, vare sig deras inlösen bestämmes att ske efter uppsägning eller å viss förfallotid, infrias inom den 1 November 1885. I afseende på öfrig upplåning mot tryckta eller graverade obligationer lemuar Riksdagen särskilda föreskrifter. 28 § 45. De medel, som inflyta å s. k. statslånefondens utestående fordringar, skola, efter afdrag af nödiga förvaltningsutgifter, till Riksgäldskontoret aflemnas. Angående redovisningen af de till Riksgäldskontoret ingående medel. § 46. Öfver Riksgäldskontorets samtliga tillgångar och skulder samt inkomster och utgifter, deruti jemväl inberäknade de för jern vägsbyggnaderna upplånta och dels såsom anslag, dels såsom lån utgifna medel, uppgöres och afslutas för hvarje år en fullständig hufvudbok; hvarförutom fortfarande bör föras en särskild räkenskap öfver de fonderade statslånens ligvidations- och amortissementsfonder. Hufvudboken skall dock summariskt redovisa äfven dessa fonders ställning vid årets början och slut samt den förändring densamma under årets lopp undergått. Så väl hufvudboken som den särskilda redovisningen för liqvidations- och amortissementsfonderna skola inom den 1 Maj året näst efter det, hvilket dessa räkenskaper omfatta, vara afslutade och renskrifna samt före den 1 derpå följande Juli behörigen granskade. Riksgäldskontorets hufvudböcker böra vid lämpliga tider hållas Kongl. Statskontoret till banda, på det att Riksgäldskontorets räkenskaper i nödiga delar må kunna jemväl i rikshufvudboken intagas. § 47. Under loppet af Juni månad hvarje år böra, till upplysning för allmänheten om Riksgäldskontorets ställning, särskilda, efter det dermed afsedda ändamål lämpade utdrag gf detta verks räkenskaper för det näst föregående året genom trycket offentliggöras och jemte allmänna tidningarne utdelas. § 48. I April månad hvarje år upprättas uti Riksgäldskontoret liqvid med statsverket för det sist förflutna året. Af denna liqvid meddelas Kongl. Statskontoret 29 tvenne exemplar, hvaraf det ena, derå Fullmäktige tecknat sitt godkännande, bör derstädes qvarstanna, samt det andra, sedan det blifvit försedt med anteckning om liqvidens godkännande af Kongl. Statskontoret, bör till Riksgäldskontoret återställas, för att såsom verifikation dess hufvudbok biläggas. Angående styrelsen för Riksgäldskontoret. § 49. Förvaltningen af Riksgäldskontoret, dess medel och tillhörigheter är utaf Riksdagen uppdragen åt sju Fullmäktige, hvilka vid lagtima riksdag utses i den ordning 71 § Riksdagsordningen stadgar. Vid Fullmäktiges sammankomster föres ordet af den, som af Riksdagen blifvit dertill utsedd; tillkommande Fullmäktige att sjelfve bland sig välja en vice Ordförande att föra ordet, när hinder för Ordföranden inträffar. § 50. Uppkommer ledighet bland Fullmäktige, inträder suppleant enligt af Riksdagen bestämd ordning. § 51. År Styrelsen ej så fulltalig, som för besluts fattande erfordras, enligt hvad här nedan föreskrifves, eger Fullmäktiges Ordförande att inkalla erforderligt antal suppleanter. § 52. Fullmäktige äro förbundne att vid Riksgäldskontorets förvaltning ställa sig till efterrättelse ej mindre rikets grundlagar än äfven detta reglemente samt öfriga rörande Riksgäldskontoret gällande föreskrifter; börande Fullmäktige doldt och förtegadt hålla hvad vid Kontorets förvaltning förefaller, som tyst vara bör. § 53. Blir Fullmäktig ledamot af Statsrådet eller kommer i den författning, att han, jemlikt något af mom. a, b, c, d och e uti 26 § Riksdagsordningen, icke må 30 såsom riksdagsman godkännas, skall han genast frånträda fuUmäktigs-befattningen, och suppleant inträda i hans ställe. § 54. Jemte noggrant iakttagande af hvad i afseende på förvaltningen af Riksgäldskontoret och dit anslagna medel är stadgadt, åligger Fullmäktige att omsorgsfullt vårda och befrämja detta verks rätt, säkerhet och förmån samt för öfrigt vidtaga alla på Fullmäktige ankommande åtgärder i och för verkställigheten af de i sådant afseende meddelade beslut samt Fullmäktige gifna uppdrag. § 55. Fullmäktige utse inom sig två deputerade, hvilka väljas vid slutet af hvarje qvartal; och verkställas berörda val, dervid förut varande Deputerade kunna omväljas, på sätt sista punkten af § 64 innehåller. En af dessa Deputerade utöfvar närmaste tillsyn öfver det sätt, hvarpå tjenstemännen fullgöra sina åligganden, och tillser, att Fullmäktiges beslut varda i behörig tid och ordning verkstälda. Han eger att under tiden mellan Fullmäktiges sammanträden meddela nödiga föreskrifter samt att för sjukdoms- eller annat laga förfall eller för enskilda angelägenheters besörjande bevilja tjenstemännen, äfvensom vaktbetjente, tjenstledighet under högst fjorton dagar, äfvensom meddela föreskrift om tjenstens uppehållande intill Fullmäktiges nästa ordinarie sammanträde. Han utöfvar jemväl beträffande vården af Kontorets värdepapper det uppdrag, tjenstgöringsordningen i sådant afseende innehåller. I öfrigt skola Deputerade ombesörja lånemedels indragning, verkställa de för Riksgäldskontorets räkning erforderliga utländska liqvider, anordna medel till vissa af Fullmäktige beslutade eller eljest ovilkorligen bestämda utbetalningar med mera, allt i öfverensstämmelse med de beslut och föreskrifter, som Fullmäktige meddela; egande Deputerade att sig emellan närmare fördela dessa dem gemensamt tillhörande göromål. Vid hvarje sammankomst böra Deputerade redogöra för sina åtgärder under den efter Fullmäktiges näst föregående sammankomst förflutna tid. I förhållande till beskaffenheten och omfånget af ofvan omförmälda och de öfriga uppdrag och göromål, som varda af Fullmäktige åt Deputerad uppdragna, ega Fullmäktige för Deputerade bestämma lämpliga arfvoden. Fullmäktige må vara obetaget att, om sådant finnes behöfligt för lånetransaktioner, utse ombud för bedrifvande af dervid erforderliga underhandlingar. 31 § 56. Befallningar, som af någon annan än Riksdagen meddelas angående användandet af Biksgäldskontorets tillgångar eller förvaltandet af samma verk, få icke af Fullmäktige åtlydas och efterkommas; varande Fullmäktige, för sina åtgärder i denna egenskap, Riksdagen eller dess Stats-Utskott och Revisorer allena redo skyldige, samt kunna icke för sitt förhållande till ansvar ställas, utan i laga ordning och till följd af Riksdagens eller dess Revisorers beslut, eller, mellan riksdagar och revisioner, genom justitieombudsmannen. § 57. Till ledning vid pröfningen och afgörandet af förekommande ärenden, för hvilkas behandling antingen icke några eller mindre tillämpliga och bestämda föreskrifter blifvit meddelade, ega Fullmäktige att af Revisorerne begära råd och yttranden. Angående Fullmäktiges sammankomster. § 58. Fullmäktige sammanträda en gång i hvarje vecka å tid, som af dem bestämmes. Derjemte böra, då ärendenas beskaffenhet och oafbrutna gång sådant fordra, särskilda sammankomster hållas å tid, som Ordföranden bestämmer. Vid hvarje sammankomst skall protokoll föras. § 59. Med undantag .af de enligt § 55 åt vissa Deputerade uppdragna bestyr och åligganden böra alla Fullmäktiges behandling tillhörande mål inför Fullmäktige vid deras sammankomster föredragas och få endast der af göras. § 60. Åstundar Fullmäktig att under längre eller kortare tid från staden afresa, bör han sådant förut vid sammankomst eller hos Ordföranden anmäla samt då tillika uppgifva tiden för sin frånvaro. Är Fullmäktig, som icke, på sätt i näst ofvanstående paragraf föreskrifves, till erhållande af ledighet sig anmält, genom opasslighet eller enskilda angelägenheter hindrad att sammankomst bevista, bör han sitt förfall hvarje gång tillkännagifva. § 62. Vid sammankomst skola minst fem Fullmäktige vara tillstädes; dock må ärenden, som ej tåla uppskof, afgöras af allenast fyra Fullmäktige, derest de äro om besluten ense. Frågor om låns upptagande, de i Regeringsformen omförmälda kreditivs utbetalning eller andra ärenden af mera allmän vigt få icke afgöras, ej heller tjenster tillsättas eller pensioner beviljas, så vida icke minst fem Fullmäktige äro närvarande. § 63. Fullmäktige vare ej tillåtet att företaga någon öfverläggning i närvaro af Konungens ombud, i fall det, utan att af Fullmäktige derom vara anmodadt, skulle vid deras sammankomst sig infinna. § 64. Yppas under Fullmäktiges öfverläggningar skiljaktighet i meningarne, böra samtlige närvarande Fullmäktige till protokollet afgifva sina röster, hvilka per capita beräknas. Derest flere skiljaktiga meningar yttras, böra de sins emellan närmast öfverensstämmande, så vidt möjligt är, sammanjemkas. Då ett lika antal röster utfaller för hvardera meningen, är Ordförandens röst afgörande. Den vid sammankomst närvarande Fullmäktig, som sin röst ej särskildt afgifver, eller, efter börjad öfverläggning om ett föredraget ämne, sig aflägsnat, anses hafva det då fattade beslutet biträdt. Sluten omröstning må endast företagas vid val till sådana befattningar, dertill någon bland Fullmäktige kan utses. § 65. Öfver Fullmäktiges beslut i mål, som röra Riksgäldskontorets tjensteman eller andra enskilda personer, eger den eller de, på hvilkas rätt och bästa dessa beslut kunna inverka, att hos Revisorerne eller Stats-Utskottet anföra besvär; dervid klaganden dock, så vida besvären skola till pröfning upptagas, bör inom 33 trettio dagar efter bevisligen erhållen del af det meddelade beslutet sitt missnöje deremot hos Fullmäktige skriftligen anmäla; hvarjemte det, vid enahanda äfventyr, åligger honom att senast en månad före Revisorernes näst förestående sammankomst eller riksdagens början, derest revision dessförinnan icke inträffar, sina besvär ingifva till Fullmäktige, af hvilka desamma, jemte utlåtande deröfver, till Revisorerne eller Stats-TJtskottet öfverlemnas. Besvär öfver Fullmäktiges nyss före eller under Riksdagens eller Revisorernes sammanvaro i dylika mål meddelade beslut böra inom fjorton dagar efter delfåendet, den dagen likväl oräknad, omedelbarligen af vederbörande till Statsutskottet eller Revisorerne inlemnas. Angående Fullmäktige tillhörande särskilda åligganden och uppdrag. § 66. Fullmäktige skola minst en gång hvarje år granska Kassörens och Kamrerarens anteckningsböcker jemte Ombudsmannens diarium samt genomgå och inventera de under Kassörens och Kamrerarens vård befintliga låne- och säkerhetsmed flere handlingar. § 67. Eu gång hvarje år böra Fullmäktige anställa besigtning å det till lokal för Riksgäldskontor et anvisade hus samt detta verks inventarier. Likaledes bör besigtning årligen af Fullmäktige anställas å Riksdagens hus, hvilket jemväl står under deras vård och inseende. Dessutom har Riksdagen .uppdragit åt Fullmäktige att låta tillse, det icke allenast värde å de inom Riksdagens hus befintliga möbler och andra inventaiier finnes uti inventarieförteckningen upptaget, utan ock att inköpspris på de möbler och inventarier, som hädanefter anskaffas, uti inventarieförteckningen utsättes, jemte tiden, då inköpet egt rum, äfvensom att, vid skeende kasseringar af obrukbara eller obehöfliga inventarier, desamma varda utur inventarieförteckningen afförda, med anteckning af det pris, hvartill desamma vid möjligen skeende försäljning blifvit föryttrade. Bih. till Riksd. Prot. 1884. 10 Sand. 1 Afd. 2 Band. 5 (Riksg,-kontorets reglemente,) 34 § 68. Under de tider, då Riksdagen icke är församlad, må lediga rum och lägenheter inom Riksdagens hus af Fullmäktige hyresfritt upplåtas för tillfälligt begagnande ej allenast af de komitéer och revisioner, som kunna varda af Kong], Maj:t sammankallade och för hvilkas sammanträden erforderliga lokaler inom kronans hus här i hufvudstaden icke finnas att tillgå, utan äfven af allmänna embetsmyndigheter, som antingen af särskild anledning icke kunna för någon tid begagna åt dem anvisade embetsrum eller också sakna egen lokal, äfvensom förandra, allmänt gagn afseende ändamål; egande Fullmäktige vid hvarje sådan upplåtelse föreskrifva de vilkor, som Fullmäktige för de upplåtna rummens samt möblernas och inventariernas noggranna och omsorgsfulla vårdande finna nödvändiga. Dylik upplåtelse bör alltid upphöra så tidigt före Riksdagens sammankomst, att rummen och inventarierna derförinnan kunna vara försatta i ordnadt och fullständigt skick samt, om så erfordras, reparerade. § 69. Innevarande års Riksdag har beslutat att dels bilda en fond för nytt riksdagshus, dels af de vid statsregleringen för år 1885 tillgängliga medel till denna fond afsätta ett belopp af 900,000 kronor, som bör under år 1885 af Statskontoret till Riksgäldskontoret öfverlemnas, dels ock åt Riksgäldskontoret uppdraga att för fondens räkning förränta de till Riksgäldskontoret öfverlemnade, fonden tillhörande medel. § 70. Då Revisorerne öfver Stats-, Banko- och Riksgäldsverken sammanträda, skola Fullmäktige till dem afgifva berättelse om Riksgäldslcontorets ställning och förvaltning under den tid, som Revisorernes granskning kommer att omfatta. Dessutom skola Fullmäktige vid nästa riksdags början till Riksdagen afgifva och till Stats-Utskottet aflemna berättelse för hela den tid, som förflutit sedan Fullmäktiges berättelse till nuvarande Riksdag afgafs. § 71. Efter hvarje revisions slut skola Fullmäktige, på sätt de för Revisorerne utfärdade instruktioner innehålla, föranstalta om tryckning och utdelning med allmänna tidningarne af Revisorernes angående Stats- och Riksgäldsverken afgifna och Fullmäktige tillstälda berättelser jemte dertill hörande förklaringar, hviika 35 handlingar äfven genom Fullmäktiges försorg böra till näst derefter sammanträdande Revisorer och Riksdag öfverlemnas. § 72. Före nästkommande riksdags början böra Fullmäktige: a) föranstalta om upphandling af det för tryckningen af Riksdagens protokoll med dertill hörande bihang under samma riksdag erforderliga papper och, med behörigt iakttagande af de i sådant afseende meddelade föreskrifter, låta upprätta kontrakt angående verkställighet af så väl protokollets som bihangeis tryckning; b) upprätta kontrakt om tillhandahållande, under riksdagens lopp, af de skrifmaterialier och öfrig a effekter, som för Riksdagens behof kunde erfordras; c) låta komplettera och iståndsätta inventariepersedlarne i Riksdagens hus. Vid verkställigheten häraf iakttages, att anbud, genom kungörelser i allmänna tidningarne, infordras af dem, som kunna vara hugade att tillhandahålla och leverera berörda effekter eller besörja omförmälda trycknings- med flere arbeten. För öfrigt ega Fullmäktige att utse någon bland Riksgäldskontorets tjensteman, som bör ej allenast före och under riksdagen mottaga, vårda och efter vederbörliga reqvisitioner utlemna de upphandlade effekterna samt ombesörja de under riksdagens fortgång ifrågakommande ytterligare uppköp, äfvensom erforderliga reparationer å inventariepersedlarne, utan ock vid hvarje kalenderårs slut upprätta och afgifva fullständig redovisning för alla dessa af honom mottagna effekter. § 73. Som 1882 års Riksdag medgifvit, att de delar af Kongl. Maj:ts och Kronans tomter N:is 1 och 11 samt af Riksgäldskontorets tomt N:o 12 i qvarteret Riddarholmen, som ligga mellan sammanbindningsbanan och Riddarholmskanalen och i areal utgöra 14,071 qvadratfot, må, jemte den öster om sammanbindningsbanan belägna del af den så kallade Hebbeska fideikommisstomten, utgörande 8,750 qvadratfot, till Stockholms stad med eganderätt öfverlåtas mot vederlag till kronan dels af områden inom qvarteren Röda Berget under N:is 4 och 28 samt Blomsterlöken under N:o 1 om tillsammans 68,500 qvadratfot, och dels af 6,020 qvadratfot utaf Barnhusträdgårdsgatan, hvilka af sammanbindningsbanan upptagits, ega Fullmäktige vidtaga de åtgärder, som för verkställighet af den sålunda medgifna öfverlåtelsen, i hvad den afser Riksgäldskontorets tomtdel, kunna på Fullmäktige ankomma. 36 § 74. Som, enligt de af Kongl. Maj:t för Strömsholms nya kanalbolag den 27 Mars 1863 faststälda regler, kanaldirektionens förvaltning och kanalverkets räkenskaper skola hvartannat år granskas utaf två revisorer, af livilka den ene bör utses af Fullmäktige i Riksgäldskontor, så skola Fullmäktige för hvarje revision välja en person att uti berörda revisionsförrättning deltaga. Jemväl skola Fullmäktige, i enlighet med de af Kongl. Maj:t för Dalslands kanalaktiebolag den 7 April 1865 och för Kinda Jcanals aktiebolag den 4 September 1874 i nåder faststälda bolagsordningar, årligen utse en revisor att granska hvartdera af dessa bolags förvaltning och räkenskaper. § 75. Då de bolag, som för j er nv ägs anläggning ars utförande från Riksgäldskontor utbekommit beviljade låneunderstöd, uti sina med Kongl. Maj:t och Kronan afslutade kontrakt medgifvit staten att genom ombud, som Kongl. Maj:t utser, deltaga i de årliga revisionerna af bolagets förvaltning och räkenskaper, samt berättelserna om dessa revisioner skola till Kongl. Civildepartementet insändas, böra Fullmäktige efter erhållen del af dessa berättelser taga under öfvervägande, huruvida några åtgärder erfordras för bevarande af Riksgäldskontorets rätt och säkerhet för de utgifna lånens fortsatta liqviderande. § 76. Uti Allmänna hypoteksbankens styrelse bör eu ledamot, som skall vara vice ordförande, utses af Fullmäktige i Riksgäldskontoret. Likaså utses af Fullmäktige till deltagande i den årliga revisionen af Hypoteksbankens förvaltning och räkenskaper en revisor, som vid revisionen förer ordet. Dessutom böra Fullmäktige utse ett ombud vid den allmänna ordinarie sammankomst, som mellan Hypoteksbankens delegare skall ega rum hvarje år efter afslutad revision. § 77. Fullmäktige i Riksgäldskontoret skola bland sig utse eu ledamot i Postsparbankens styrelse. § 78. I enlighet med Kongl. Maj:ts nådiga kungörelse den 9 September 1881 angående förnyadt reglemente och bolagsordning för aktiebolaget sågverks eg arnes garanti - 37 förening skola Fullmäktige, för granskning af nämnda bolags räkenskaper och förvaltning, utse en revisor, som är ordförande i revisionen; äfvensom Fullmäktige skola utse ett ombud att innehafva en af nycklarne till den kassakista, hvari de såsom garantifond för bolaget utfärdade statsobligationer förvaras. § 79. Riksdagen bär år 1881 åt Fullmäktige i Riksgäldskontoret uppdragit att låta genom lämplig person, enligt af Fullmäktige faststäldt formulär och med iakttagande af de föreskrifter i öfrigt, Fullmäktige kunna finna skäl meddela, utarbeta samt att öfvervaka upprättandet af ett alfabetiskt ordnadt sakregister till Rikets Ständers protokoll med bihang för tiden från och med år 1809 till och med år 1866, börande dels detta register, så vidt sådant med hänsyn till anordningen af de tryckta riksdagshandlingarne låter sig göra, blifva gemensamt för alla de ifrågavarande riksdagarne och omfatta hänvisningar till samtliga riksdagshandlingar med undantag af de protokollsutdrag, som blifvit öfverlemnade från det ena ståndet till det andra, dels ock de i registret intagna sakrubriker vara så specifika, att registret lemnar lätt och tydlig vägledning och tillika angifver de särskilda ärenden, som i samma Kongl. proposition eller utlåtande må förekomma. Efter det sistlidna års Riksdag bemyndigat Fullmäktige att, för fortsättande af nämnda arbete, för år 1884 af förslagsanslaget till riksdagskostnader använda fem tusen kronor, har innevarande års Riksdag bemyndigat Fullmäktige att, för arbetets vidare fortsättande, af samma förslagsanslag för nästkommande år använda ytterligare fem tusen kronor. § 80. Öfverinseendet öfver Riksdagens bibliotek, för hvilket stadgar blifvit af 1882 års Riksdag faststälda, tillkommer Fullmäktige i Riksgäldskontoret; och skola Fullmäktige bland sig utse en inspektor för utöfvande af den närmaste tillsynen öfver biblioteket. § 81. Gemensamt med Fullmäktige i Riksbanken skola Riksgäldskontorets Fullmäktige: a) afgifva sitt underdåniga yttrande och råd till Kongl. Maj:t i fråga om don ort, der Riksdag bör samlas, i de fall, då fiendens framträngande eller pest eller andra lika vigtiga hinder göra Riksdags hållande i hufvudstaden omöjligt eller för Riksdagens frihet och säkerhet vådligt (50 § Regeringsformen); 38 b) efter stadgade grunder uppgöra och utfärda ny Bevillningsförordning, i den händelse att vid riksdags slut bevillningens hela belopp är bestämdt, men Kamrarne icke hunnit om fördelningen deraf blifva ense (109 § Regeringsformen); c) uti justitieombudsmansembetet genast insätta den man, som blifvit utsedd till efterträdare åt justitieombudsmannen, i fall denne mellan riksdagarne afsäger sig det erhållna förtroendet eller med döden afgår, äfvensom utvälja annan behörig man i stället för justitieombudsmannens utsedde efterträdare, derest äfven han mellan riksdagarne afsäger sig förtroendet, eller i justitieombudsmansembetet insattes eller med döden afgår (98 § Regeringsformen); d) för framtida uppsigten och kontrollen öfver Göta Jcanals vidmakthållande utse och välja ej mindre en person för att såsom ledamot å Bankens och Riksgäldskontorets vägnar inträda i direktionen öfver nämnda kanal, än ock ett ombud att å samma verks vägnar deltaga i revisionerna af kanalens räkenskaper; skolande valet till ledamot i direktionen förnyas hvarje år, och till ombud vid revisionerna före desammas början; dock må förut härtill utsedde personer kunna återväljas. Vid Fullmäktiges i Banken och Riksgäldskontoret gemensamma sammanträden böra, så vidt beslut skall kunna fattas, fem af Fullmäktige i hvartdera verket vara tillstädes. § 82. Vid de tillfällen, då riksdagsmäns fullmakter granskas af chefen för Justitiedepartementet eller den person, Konungen i hans ställe förordnat, skola tre bland Fullmäktige i Riksgäldskontoret vara tillstädes. Angående b et j eningen vid Riksgäldskontoret . § 83. De å Riksgäldskontorets aflöningsstat uppförde tjensteman äro följande: en sekreterare och ombudsman; en kassör; en kamrerare; en revisor; en kassabokhållare; en lånebokhållare ; en registrator och kanslist; samt en kammarskrifvare. 39 § 84. Vaktbetjeningen utgöres af: en förste vaktmästare; och tre vaktmästare. Angående lediga tjensters bestridande oeli tillsättande. § 85. Dep ordinarie tjensteman eller vaktmästare, som förordnas att i anseende till sjukdoms- eller annat laga förfall, eller, vid inträffad ledighet, under anslagstiden förrätta annan tjenst än den han sjelf innehar, är, med undantag af det i § 90 förutsatta fall, i allmänhet icke berättigad att derför erhålla särskild aflöning; dock ankommer på Fullmäktige att tillerkänna innehafvaren deraf ett efter omständigheterna lämpadt arfvode, uppgående till högst halfva beloppet af skilnaden mellan hans förut åtnjutande aflöning och löneförmånerna för den tjenst han blifvit förordnad att bestrida. Extra ordinarie tjensteman, som vid dylikt tillfälle, på grund af vederbörligt förordnande, förrättat ordinarie tjenstebefattning, åtnjuter under den tid, denna tjenstgöring fortfar, den för lägsta tjenstegraden bestämda lön. Vid enahanda förhållande tillgodonjuta!’ jemväl extra ordinarie vaktmästare, hvilken bestridt vaktmästaregöromål, samma aflöning, som för den förrättade sysslan är i staten anslagen. Vid inträffad ledighet af sådan tjenst, som bör återbesättas, skall, efter afdrag af hvad för tjenstens bestridande måst utbetalas, den lönebesparing, hvilken uppkommer, intill dess, efter ansökningstidens förlopp, någon i nedan stadgad ordning blifvit förordnad att förrätta samma tjenst, tillfalla Enke- och PupUlkassan vid Riksgäldskontor!; kommande nämnda kassas rätt till dylik lönebesparing att upphöra, så snart konstitutorial å tjensten blifvit af Fullmäktige utfärdadt. § 86. Då tjensteman eller vaktmästare för enskilda angelägenheters besörjande erhållit tjenstledighet, bör han sjelf vidkännas kostnaden för tjenstens förrättande under den tid tjenstledigheten fortfar. 40 § 87. Innan ledig tjenst af Fullmäktige återbesattes, skall sådant jemte de med samma tjenst förenade löneförmåner, äfvensom tiden, inom hvilken sökande ega att sig anmäla, tillkännagifvas medelst anslag å vanliga ställen inom Riksgäldskontoret. Ansökningstiden bestämmes till minst fjorton dagar från anslagets utfärdande, dock beror af Fullmäktige att utsätta ny ansökningstid, derest, inom den först bestämda tiden, någon till tjenstens erhållande fullt skicklig och lämplig sökande sig icke anmält. § 88. För att kunna antagas till tjensteman vid Riksgäldskontoret fordras att hafva undergått godkänd afgångsexamen från högre elementarläroverk; dock böra de tjensteman, som anställas vid Fullmäktiges kansli, hafva aflagt den akademiska examen, som fordras för att vinna inträde i Konungens Kansli eller i rättegångsverken; äfvensom den, hvilken befordras till ombudsmannasysslan, bör hafva fullgjort hvad författningarne föreskrifva i afseende på dem, som i dom are värf må begagnas. § 89. Vid lediga tjensters tillsättande utnämnes bland kompetente sökande den, som Fullmäktige, med afseende å verkets fördel samt vigten och ansvarigheten af de särskilda befattningarne, finna till den lediga tjensten mest skicklig och passande; dock ega Fullmäktige att, der de så lämpligt finna, tillsätta lediga tjenster endast med konstitutorial; hvarvid den tjensteman, som sådant konstitutorial erhåller, under den tid han tjensten innehafver, eger åtnjuta de lönevilkor, aflöningsstaten för tjensten bestämmer. Angående behandlingen af frågor rörande tjensteförsummelser m. m. § 90. Om någon RiJcsgäldslcon to re ts tjensteman vid mindre förseelser i tjensten ej låtit sig rätta af vederbörandes tillsägelser och varningar eller blifvit beträdd 41 med vårdslöshet eller försummelse i sin tjenstgöring, eller ock i allmänna lefvernet ådagalagt ett mindre värdigt uppförande, bör han inför Fullmäktige tillrättavisas och varnas. I händelse den, som på detta sätt undergått första varningsgraden, ej deraf låter sig rätta, ega Fullmäktige att, med afseende å förekommande omständigheter, på längre eller kortare tid suspendera honom från dess innehafvande tjenst, med förlust af hela eller halfva lönen, hvilken under tiden må i ersättning för tjenstens förrättande användas. § 91. Derest tjensteman, hvilken förut blifvit för tjensteförsummelse eller annat förhållande suspenderad, å nyo gör sig skyldig till dylik förseelse, ankommer på Fullmäktige att, efter förseelsens beskaffenhet, antingen ytterligare suspendera honom eller helt och hållet skilja honom från dess vid detta verk innehafvande tjenst och lön. Likaledes beror på Fullmäktiges särskilda pröfning, huruvida tjensteman, som blifvit nödsakad till borgenärer afträda sin egendom, må vidare bibehålla och utöfva sin beställning. § 92- Tjensteman, som begått ärerörigt brott eller annan förseelse i eller utom tjensten af den svåra beskaffenhet, att verkets trygghet eller anseende fordrar hans entledigande, har derigenom gjort sig förlustig sin innehafvande tjenst. § 93. Om någon af vahfbetjeningen i sin tjenst varit försumlig, eller under tjenstgöring af starka drycker öfverlastad, eller eljest på ett tadelvärdt satt sig förhållit, må han, efter sig företeende omständigheter, antingen af Fullmäktiges deputerade erhålla föreställning eller genast hos Fullmäktige anmälas till suspension eller entledigande. § 94- Innan tjensteman eller vaktmästare varder suspenderad eller skild från tjensten, bör hans skriftliga förklaring öfver hvad emot honom förekommit infordras. Fullmäktiges beslut, hvarigenom tjensteman suspenderas eller för alltid skiljes från tjensten, bör, jemte hänvisning för besvärs anförande, honom skriftligen meddelas. Tjenst, som, till följd af sådant beslut, blir ledig, får, derest den afsatte tjenstemannen inom föreskrifven tid anmält sig ämna samma beslut öfverklaga, icke återbesättas förr, än besvären blifvit af Stats-Utskottet eller Reviso Bih. till Biksd, Prot. 1884. 10 Sami 1 Afel. 2 Band. G (Riksg.-kontoretg reglemente.) 43 rerne afgjorda eller den bestämda tiden för besvärens fullföljande försuttits; kommande dock den, som emellertid förordnas till tjenstens bestridande, att de med densamma förenade löneförmåner åtnjuta. § 95. Extra ordinarie tjensteman eller extra vaktmästare, som utan erhållen tillåtelse eller anmäldt laga förfall från tjenstgöring uteblifvit under trenne efter hvarandra följande månader, eller vid flera tillfällen undandragit sig att lemna äskadt biträde der lian blifvit anstäld, anses hafva förverkat sin rätt att i Riksgäldskontoret vidare tjenstgöra. Den extra ordinarie tjensteman eller extra vaktmästare, som under honom uppdragen tjenstgöring sig försumligt eller felaktigt förhållit och, efter att, på sätt i § 90 stadgas, blifvit varnad, sig icke rättat, bör förklaras vara från Riksgäldskontoret skild. För öfrigt anses den extra ordinarie tjensteman eller vaktmästare, som begått ärerörigt brott eller annan förbrytelse af svårare beskaffenhet, vara från verket utesluten. Angående pensioneringen af Riksgäldskontorets betjening. § 96. Pensionerna för tjenstemännen samt vaktbetjeningen vid Riksgäldskontoret bestämmas efter desses vid afskedstagande! innehafvande löner. § 97. Tjensteman eller vaktmästare, som uppnått sjuttio års ålder, eller under femtio år varit i allmän tjenst, är vid afskedstagande! berättigad att erhålla en hela lönen motsvarande pension. Samma pension kan jemväl tillerkännas den tjensteman eller vaktmästare, som fylt sextiofem och i allmän tjenst tillbragt fyratio år, så vida behörigen styrkt är, att han befinner sig i ett sjukligt eller försvagadt tillstånd. § 98. Den tjensteman eller vaktmästare, som, efter att hafva uppnått en ålder af sextio år, anhåller om afsked, må, derest han varit i allmän tjenst omkring fyratio år, komma i åtnjutande af pension till ett belopp, som motsvarar tre fjerdedelar utaf hans senast innehafda lön. Innan tjensteman eller vaktmästare 43 uppnått sextio lefnads- och omkring fyratio tjensteår, kan, endast i händelse af bevislig oförmåga till vidare tjenstgöring, pension vid afskedstagandet honom tilldelas. I sådant fall lämpas densamma efter tjensteåren ensamt på det sätt, att för hvarje dylikt år, som brister i nyss nämnda antal, afdrages en fyrationdedel från ett tre fjerdedelar af lönen motsvarande pensionsbelopp. Men för den, som fylt fyratio tjensteår och sextio lefnadsår, ökas deremot detta pensionsbelopp med en fyrationdedel af lönen för hvarje öfverskjutande tjensteår, eller med en sextiondedel af lönen för hvarje lefnadsår, om ett sådant beräkningssätt finnes för afskedssökande mera förmånligt. § 99. Då sådant för göromålens säkra och skyndsamma gång finnes oundgängligen nödigt, kunna Fullmäktige på pensionsstat förflytta tjensteman, som af ohjelpligt sjukdomstillstånd eller afgjord oförmögenhet är förhindrad att vidare gagna verket, oaktadt han sig ej om afsked anmält. I sådant fall ega Fullmäktige att, efter ''omständigheterna, antingen tillägga tjenstemannen hela lönen i pension ehvad de föreskrifna lefnads- och tjensteåren äro uppnådda eller icke, eller ock tillämpa de grunder för pensionens bestämmande, som i näst föregående paragraf äro faststälda. . , Derest åter vaktmästare förr, än han uppnått den för pensions erhållande bestämda lefnadsålder och tjenstetid, skulle genom sjuklighet eller af annan orsak blifva oförmögen att sina tjensteskyldigheter vidare fullgöra, ega Fullmäktige att efter noggrann pröfning af de i hvarje fall förekommande omständigheter och förhållanden, vid hans afskedande tilldela honom en årlig pension, uppgående till högst två tredjedelar af lönen. § 100. Några tillförene meddelade och mot det nu utfärdade reglementet stridande stadganden, angående Riksgäldskontorets förvaltning och dermed gemenskap egande ämnen, få icke vidare åberopas och tillämpas. Gifvet och utfärdadt vid lagtima Riksdagen i Stockholm den 14 Maj 1884. På Riksdagens vägnar: FörFörsta Kammaren: För Andra Kammaren: G. Lagerhjelke, Olof Wijk, n. v. Talman. n• v‘ Talman. 44 Reglemen tets - Årtal. §. 1866 5 1870 72 1872 83 1875 35 1876 33 1878 39 187915 1880 38 1881 41 Bil. A. Riksgäldskontorets vid 1883 års slut utbalanserade kapitalskulder. Skulden för 1860 års premielån mot obligationer å 2,400,000 Thlr Pr. C:t, bokförda till fem sjettedelar deraf, eller 2,000,000 Thlr Obligationer för 1870 års jernvägslån å 40,000,000 R:dr, deraf till 1883 års slut blifvit utlemnade obligationer å tillhopa 16,170,000 R:dr....................................... Obligationer för 1872 års jernvägslån å 24,000,000 R:dr....................................... Obligationer för 1875 års jernvägslån å 56,250,000 Rmk, deraf till 1883 års slut blifvit utlemnade en första emission å 20,250,000 Rmk, en andra emission å 18,000,000 Rmk samt af en Tiden, då förbindelserna blifvit utfärdade. Räntefot. 1860 d. Vs 1870 d. 30/9 5 % 1872 d. 30/3 4 % Återstående kapitalskuld den 31 December 1883. Fonderad skuld. Icke fonderad skuld. Thlr 755,000 — Kr. 13,462,600 — Kr. 20,593,800 45 Reglemen tets - Årtal. §. 1876 33 1878 39 1879 15 1880 38 1880 38 186613 Tiden, då förbindelserna blifvit utfärdade. Räntefot. Återstående kapitalskuld den 31 December 1883. Fonderad skuld. Icke fonderad skuld. tredje emission, å likaledes 18,000,000 Rmk, obligationer å 3,236,700 Rmk......... Obligationer för 1876 års jernvägslån å 2,000,000 £ 1875 d. >/, 4 ’/2 Rmk 40,313,100 St,........................................ Obligationer för 1878 års jernvägslån å 1,500,000 £ St. eller 37,650,000 Francs Obligationer för 1880 års statslån, deraf till 1883 års slut blifvit utlemuade en första emission å 39,930,000 Kr., motsvarande 2,200,000 £ St., 55,440,000 Francs eller 44,880,000 Rmk, och af en andra emission, å likaledes 39,930,000 Kr., motsvarande 2,200,000 £ St., 55,440,000 Francs eller 44.880.000 Rmk, obligationer å 35,392,500 Kr., eller 1,950,000 £ St. eller 49.140.000 Francs eller 39.780.000 Rmk. samt af en tredje emission, å likaledes 39.930.000 kr., motsvarande 2.200.000 £ St., 55,440,000 Francs eller 44,880,000Rmk, obligationer å 19,965,000 Kr. eller 1,100,000 £ St. eller 27.720.000 Francs eller 22.440.000 Rmk................... Obligationer, hvilka i anseende till sin ordalydelse 1876 d. 15/6 1878 d. ls/6 1880 d. >/4 4 Va £ St. 1,919,400 J£ St. 1,479,010 (Francs 37,123,151 4 % Kr. 94,252,950 eller £ St. 5,193,000 eller Francs 130,863,600 eller Rmk 105,937,200 46 Återstående kapitalskuld den 31 December Kegiemen- Tiden, då för- 1883. tets bindelserna blif- vit utfärdade. Räntefot. loke fonderad skuld. Årtal. §• Fonderad skuld. icke kunna uppsägas, eller j 1798 d. |1811 d. 3<>/i2 1866 14 det s. k. gamla lånet........ Obligationer'', utfärdade så- somgrundfond för Allmänna hypoteksbanken, bokförda inom linien med R:mt 5 % Kr. 10,125 8,000,000 R:dr.................... 1861 d. Vt 4 Vt % — — 1881 16 Obligationer, utfärdade så- som garantifond för aktie- bolaget Sågverksegarnes garantiförening, bokförda inom linien med Kr. O o q ö o q CO 1881 d. Vn 4 1n % — — 1866 15 Ännu icke till inlösen före- tedda Trollhätte slussverks lottsedlar å tillhopa 5,000 daler silfvermynt, bokförda inom linien med R:mt 1,250 R:dr, jemte upplupen ränta R:mt 2,286: 88..................... 1750 d. Va 6 % 1866 16 Årliga anslaget till H. M. Konungen 300,000 R:dr(icke kapitaliseradt)..................... 1815 d. 9/ii 1866 17 Ränta å H. K. H. Hertigens af Södermanland, seder- mera Konung Carl XIII, hemgiftskapital, bokfördt inom linien medR:mtl50,000 R:dr ..................................... 1778 5 % 1866 18 Innestående fond för Göta kanals underhållande......... 1833 d.*Vn 5 % Kr. 140,889 47 Reglemen- Tiden, då för- Återstående kapitalskuld 1883. den 31 December tets Räntefot. vit utfärdade. Icke fonderad skuld. Årtal. §■ Fonderad skuld. 1866 20 Fondför Hjelmare kanals och slussverks underhållande (utgör blott ett depositum af fordringshandlingar)...... ____ 1866 21 Dito för Strömsholms kanals dito (dito)............................ ___ ___ __ __ 1882 3 D:o för Södertelje kanals d:o 1866 22 Lappmarks ecklesiastikfonds behållning, bokförd inom linien med R:mt 100,777: 16 1866 25 Brudgåfvovinsten (kapital- skulden afskrifven)............. 1869 77 Post-assuransfonden (ingår bland Riksgäldskontorets öfriga tillgångar men med den förbindelse, som § 77 i 1869 års reglemente inne- håller)................................. 48 Bil. B. Riksgäldskontorets vid 1883 års slut utbalanserade kapitalfordringar för de af dess medel utbetalda eller godtgjorda lån. Reglemen- tets Tiden, då lånet utbetalts. Annuitet. Räntefot. Ursprungliga beloppet. Kapitalåterstod vid 1883 års slut. Årtal. §• a) Byggnadslån. 1866 58 Lån till staden Malmö, för uppförande af kasern- och stallbyggnader för der för- 1813—1815 1 2 % \ < jemte > 4 % 32,000 1,300 28 39 Lån till staden Kristine- 1 ränta. ) hamn och Yarnums lands- församling, för uppbyggan- de af ny kyrka i Kristine- J1849\ f. ( jemte 1 1 ränta. J 6 % 3 % 37,500 13,580 33 » 41 54 Lån till Markaryds försam- ling i Kronobergs län, för uppförande af en ny kyrka Lån till staden Örebro, för (1854) 1854 4 % 0,000 — 640 | 31 återuppbyggande af den år 1854 genom eldsvåda för- störda delen af nämnde stad............. J1854\ \1855J 1 2> 375,000 100,426 04 3> 2> Lån till staden Jönköping, för återuppbyggande af den år 1854 genom eldsvåda Transport —— — — — — 115,946 96 49 Reglemen- tets Tiden, då lånet utbetalts. Annuitet. 1 Räntefot. Ursprungliga beloppet. Kapitalåterstod vid 1883 års Årtal. §• Transport — — — — 115,946 ! 96 förstörda delen af nämnde stad .................................. 1855 6 % 4 % 100,000 21,834 78 i 1866 55 Lån till staden Eksjö, för återuppbyggande af den under år 1856 nedbrunna 1 delen af nämnde stad ...... 1857 6 o.7 % 4 o. 41/-» % 200,000 — 51,362 19 \i » ;(1878 ! 1866 43 Lån till Skara domkyrka, för densammas reparation Lån till Vesterås domkyrka, 1858 6 % 4 % 25,000 — 6,677 10 3 för densammas reparation 1858 » 22,500 — 6,165 24 42 Lån till Vallentuna försam- | ling i Stockholms län, för ny kyrkas uppbyggande ... 1859 20,000 — 8,925 49 43 Lån till Vesterås domkyrka, ... för densammas reparation 1860 — — 28,000 — 28,000 — 36 Lån till staden Jönköping, för uppförande derstädes af ett nytt. lärohus för ele- mentarläroverket.................. 1861 5 % 4 % 120,000 87,819 80 90 Lån till Apotekare-societe- ten, för uppförande af en byggnad åt Farmaceutiska institutet.............................. 1862 50,000 34,016 89 » 37 Lån till staden Umeå, för uppförande af byggnader för Umeå läroverk..................... 1864 > 25,000 __ 20,409 76 > » Lån till staden Falun, för uppförande af ett nyttläro- verkshus derstädes............... 1864 , , T » 40,000 — 32,680 44 Transport — — — . — 413,838 65 Bih. till Bil;sd. Prof. 1884. 10 Sami. 1 Afä. 2 Band. 7 (Hiksg.-kontorets reglemente.) 50 Reglemen- | tets i Tiden, då lånet utbetalts. Annuitet. Räntefot. Ursprungliga beloppet. Kapitalåterstod Årtal. 1 § slut. Transport --- — — — — 413,838 65 1866 37 Lån till staden Sala, för upp- förande af ett nytt läro- verkshus derstädes h—l 00 o Cn 5 % 4 % 12,000 9,783 76 Lån till staden Halmstad, för uppförande af byggnad för ett fullständigt elementar- läroverk derstädes 1866 25,000 21,242 43 Lån till staden Kalmar, för uppförande af en ny bygg- nad för läroverket derstädes 1866 • » 40,000 33,949 83 1481) Lån till staden Venersborg, för uppförande af en ny byggnad för högre elemen- tarläroverket derstädes 1867, 1868 » » 40,000 35,219 79 » 148 Lån till staden Vestervik, för uppförande af ny byggnad åt elementarläroverket der- städes 1867, 1868 20,000 17,440 20 14 8-) Lån till Upsala Domkapitel, för uppförande af ny bygg- nad för högre elementar- läroverket derstädes 1867, 1868 140,000 122,046 21 1483) Lån till Karlstads Domka- 14 84) pitel, för uppförande af ny- byggnad för högre elemen- tarläroverket derstädes 1868 ;;, , r,. ■ i 40,000 35,235 16 Lån till Skara Domkapitel, för förändring och tillbygg- i '' Transport — ’ ... — _ 688,756 03 1) § 16 i 1867 års Reglemente. 2) Jfr § 16 mom. 1 i 1867 års Reglemente. 8) Jfr § 16 mom. 2 i 1867 års Reglemente, å) Jfr § 27 ! 1869 års Reglemente. 51 ! Reglemen- ] tets [''idem då lånetj utbetalts. jJ Annuitet j ‘täntefot. | Ursprungliga beloppet. Kapitalåterstod | vid 1883 års Årtal. § Transport ___ i i — 688,756 03 1 nåd al eleraentarläroverks- byggnaden derstädes...........i 1868, 1869 5 * 4 % 40,000 35,482 87 1868 47 >) Lån till domkyrkan i Karl- i stad, för densammas repa- ration................................... 1869 6 % '' \ >> 23,500 14,902 78 1866 1482) Lån till staden Kristianstad, i för utvidgande af elemen- tarläroverksbygguaden der- städes.................................... 1873, 1875 5 % ■ 20,000 19,168 19 i 1874 5 Lån till direktionen för se- | minarium för bildande af lärarinnor, för inköp af byggnad åt nämnda semi- narium ................................. 1875 54),000 — 53,563 59 1882 17 Lån till föreståndarne för Linköpings domkyrka, för fullbordande af tornbygg- naden å domkyrkan ......... 1883 3> 30,000 30,000 I — ! = 841,873: 46 ■ b) Tomtreglering slån. 1 ■ 1 1866 57 Lån till staden Lidköping för ny tomtreglering efter 1849 års eldsvåda ..... 1854 6 % » 20,000 2,345 i 70 )» 1 s Lån till staden Örebro, för ny tomtreglering efter 1854 års eldsvåda......... 1854 » 37,500 __ 6,281 69 > | ! » i Lån till staden Jönköping ! i T rausport } ~ — — 1 . ; > , : 850,500 85 i) Jfr § 26 i 1869 års Reglemente. 3) Jfr § 8 i 1873 års Reglemente samt § 5 mom. 3 i 1875 års Reglemente. 52 Keglemen - tets Tiden, då lånet, . .. , utbetalts. | Annuitet. Räntefot. | Ursprungliga | beloppet. Kapitalåterstod vid 1883 års slut. j Årtal. 1 s. Transport --- — — — — 850,500 85 för ny tomtreglering efter 1854 års eldsvåda...... 1855 6 % 15,000 1.671 24 i 1866 57 Lån till staden Eksjö, för * % ny tomtreglering efter 1856 års eldsvåda......... 1857 * '')> 30.000 _ 9,492 73 142 Lån till staden Karlstad, för reglering af torg, gator i i k och tomter efter 1865 års 1 . eldsvåda. .......... 1867 | » f) 50,000 ___ 33,373 18 1872 32 Lån till staden Strengnäs, j ! för ny tomtregleriug efter 1871 års eldsvåda..... 1872 » » 30,000 _ 24,471 46 1877'') 7 Lån till staden Strömstad, för ny tomtreglering efter [ 1876 års eldsvåda..... 1878 5 % 50,000 —— 50,000 _ f » 8 Lån till staden Söderhamn, ! (1878 6 för ny tomtreglering efter 1876 års eldsvåda..... 1878, 1879 1 » 200,000 1 o q n n n (1880 13 Lån till staden Hudiksvall, \ 1881 10 för ny tomtreglering efter '' 1878 och 1879 årens elds- • vådor............ 1881, 1882! ; » ■ • 200000 _ 200,000 , - 1 = 525,636: — j c) Lån till hamn- och bro- byggnader samt åars upprensning. 1866 62 Lån till staden Cimbrishamn, för hamnbyggnaden derstä- des.............. 1843 5 % 3 % 37,500 — 7,124 09 » 63 Lån till staden Kristianstad Transport i --- — j — I-- 1,374,633 55 9 Se vidare § 3 i 1881 års Reglemente. 53 Reglemen- tets | Tiden, dä lånet utbetalts. Annuitet. Räntefot. Ursprungliga * beloppet. Kapitalåterstod vid 1883 års Årtal. §. Transport • - 1,374,633 55 för hamnanläggning vid Åhus ............................... 1848 5 % 3 % 30,000 3,048 04 1866 60 Lån till staden Ystad, för hamnuppmuddring ......... 1857 » 60,000 — 10,348 22 t » 69 Lån till staden Strömstad, för fullbordande af hamn- arbetena vid denna stad, . 1858 5> 15,000 2,646 08; 70 Lån till Färjestadens liamn- byggnadsbolag, för hamn- byggnad vid Färjestaden i Torslunda socken på Öland 1858 » >v 12,850 2,118 99 » 85 Lån till arbetsdirektionen,för anläggning af ny bro öfver Helge å vid Kristianstad... 1858 . 100,000 16,746 48 84 Lån till Torsångs församling, för anläggning af2:ne flott- broar i närheten af Tors- * ångs kyrka, den ena öfver Dalelfven och den andra öfver Lillelfven ................. 1859 » » 10,000 — 3,141 15 » 69 Lån till staden Karlstad, för anläggning af en hamnbas- sin invid denna stad samt en kanal derifrån till Ka- nikenäset vid Yenern ...... 1859 » 100,000 21,823 83 69 Lån till staden Falkenberg, för hamnbyggnad derstädes 1859 » , 47,000 _ 10,265 10 > 71 Lån till staden Grenna, för byggande af hamn vid denna stad .................................... 1861 » 37,500 11,829 44 Transport — _ — — — 1,456,600 88 ’ I 54 Reglemeu- | ..... .... --------- . . tet» . Tiden, då lånet utbetalts. Annuitet. Räntefot. Ursprungliga beloppet. Kapitalaterstod vid 1883 års Årtal. §• stut. Transport ] 1,456,600 88 1866 71 Lån till staden Åmål, för hamnbyggnad vid denna stad 1861 6 % 4 % 8,000 3,040 73 » » Lån till staden Karlstad, för fortsättning af hamn- och kanalanläggningen vid Karl- stad ......... 1861 y> 70,000 22,048 ■ 40 Lån till staden Piteå, för uppmuddring af segelleden mellan Piteå och lastnings- platsen Löfholmen samt an- läggning af en lastbrygga vid nämnde stad 1861 26,000 8,177 17 » 86 Lån till arbetsdirektionen, för brobyggnad öfver Ume eif invid staden Umeå ... 1861 . * » 55,000 17,332 76 71 Lån till Ronueby köping, för Rottneåns upprensning och fullbordande af den påbör- jade jetéebygguaden vid in- loppet till nämnda å..... 1861 10,000 3,150 77 » » Lån till staden Helsingborg, för förbättring och utvidg- ning af dess hamn ........... 1862 » 230,000 83,272 88 86 Lån till Umeå härad, för brobyggnad öfver Ume eif invid staden Umeå ............ 1864 8 % 5 % 20,000 1,662 05 1(1877 6 Lån till staden Oskarshamn, (1878 1 12 för förbättrande af dess hamn.................................... 1878 6 % » 80,000 76,055 26 ''■ = 303,831: 44. Transport —— — — — 1,671,340 90 55 Reglemen tets - Årtal. 1866 72 931) 942)| 118 > 143) 1433) Transport d) Lån till kanal- och slussanläggningar. Lån till Deijefors och Forshaga slussverksaktiebolag, för slussanläggningar i Klara eif vid Deijefors och Forshaga inom Nedra Ulleruds och Grafva socknar i Vermland Lån till Dalslands kanalaktiebolag, för segelleds öppnande från Hattefura vid Venern till sjön Störa Lee Lån till Kinda kanalaktiebolag, för utsträckning af Ivinda båtled medelst kanalisering af Stångån från sjön Rengen till Linköpings hamn Lån till Dalslands kanalaktiebolag, för kanal-och slussanläggning mellan sjöarne Ostra och Vestra Silen på Dalsland.............................. = 1,050,814: 12. Tiden, då lånet utbetalts. Annuitet. 1856 1865,1867 1865—1870 1868, 1869 6 % Transport Räntefot. Ursprungliga beloppet. Kapitalåterstod vid 1883 års slut. - 1,671,340 90 4 % : 150,000:- 800,000 8,748130: 437,500 640,632 370,453 4 % \ 51,200!— 30,979 53 45 84 2,722,155j02 1) Se vidare § 134 mom. 13 i 1863 års Reglemente. 2) Se vidare 134 mom. 14 i 1863 års Reglemente. § 11 mom. 9 i 1867 års Reglemente. § 33 mom. 9 och § 41 mom. 11 i 1868 års Reglemente. § 24 mom. 11 och § 31 mom. 6 i 1869 års Reglemente, 3) Jfr § 11 mom. 8 i 1867 års samt § 24 mom. 10 i 1869 års Reglemente. 56 Reglemen tets - Årtal. /1866 [1878 [1866 [1878 1866 |1866| [1878 t o 75 3 77 76 Tiden, då lånet utbetalts. [1852| [1853/ [1855[ [1856J 78 78 3 Transport | — e) Lån till jernvägsanläggningar. Lån till Norbergs jernvägs nya aktiebolag, för anläggning af jernväg fr. Kärrgrufvan inom Norbergs bergslag till sjön Åmänningen Lån till dito, för fullbordande af samma jernväg......... Lån till Gefle—Dala jernvägsaktiebolag, för anläggning af jernväg mellan städerna Falun och Gefle...... Lån till Yessman—Barkens! jernvägsaktiebolag, förän-! läggning af jernväg mellan! sjöarne Norra Barken och Vessman inom Norrbärkes: och Grangärdes socknar af Stora Kopparbergs län...... [18561 Lån till Vessman—-Barkens \ 1857[ jernvägsaktiebolag, för full- i bördande af samma jernväg Lån till Hudiksvallsjernvägsaktiebolag, för anläggning af jernväg mellan Hudiksvall och sjöarne Dellen ... Lån till Söderhamnsjernvägs-1 aktiebolag, för anläggning Annuitet. Räntefot.1 Ursprungliga beloppet. ; Kapitalåterstod vid 1883 års i slut. 8 [185 8[ [1859[ % 150,000 3 %. 2 % 1 150,000 1855—1859! 6 % 2,400,000 2,722,155 02! 4 % 200,000 200,000 87,699 66 96,524 57 I | 578,866 44! 54,599 34,472 370,000— 225,361 07 59 59 Transport 3,799,678 941 Reglemen- tets Tiden, då lånet Annuitet. Räntefot. Ursprungliga Kapitalåterstod vid 1883 års utbetalts. oeioppet. slut. Årtal. §• Transport __ _ _ __ _ 3,799,678 94 af jernväg från Söderhamn till sjön Bergviken in. in. 1858—1 860 5 % 4 % 500,000 316,904 13 1 8G6 79 Lån till Borås jernvägsak- tiebolag, för anläggning af jernväg mellan Borås och Herrljunga........................... 1862, 1863 » » 1,377.055 24 1,021,651 54 » 80 Lån till Vexiö—Alfvestads jernvägsaktiebolag, för an- läggning af jernväg mellan Vexiö och Alfvestads station på Södra stambanan ......... 1864 » » 434,000 327,71 2 56 » 81 Lån till Köping—Uttersbergs jernvägsaktiebolag, för an- läggning af jernväg från hamnen vid Köping till Ut- * 80 tersberg med grenbana till sjön Lillsvan....................... Lån till Helsingborg—Lands- /1864\ |1865j 7 % » 500,000 — 132,815 54 krona—Eslöfs (Helsingborg —Billeberga, äfven Helsing- borg—Årup) jernvägsaktie- bolag, för anläggning af jernväg mellan Helsingborg och Årup.............................. 1864. 1865 r> % 4 % 1,100.000 856,400 18; » » Lån till Kristianstad—Hess- leholms jernvägsaktiebolag, för anläggning af jernväg mellan Kristianstad och Hessleholms station på Sö- dra stambanan..................... 1864, 1865 » » 720,000 — 544,958 • 41! Transport — 7,000,121 30 Bih. till Biksd. Prof. 1884. 10 Sami. 1 Afd. 2 Band. (Riksg.-kontorets reglemente.) 8 58 Reglemen- tets liden, då lånet utbetalts. Annuitet. Räntefot. Ursprungliga beloppet. Kapitalåterstod j vid 1883 års slut. Årtal. §• Transport __ _ ___ __ 7,000,121 30 1 866 80 Lån till Ystad—Eslöfs jern- vägsaktiebolag, föranlägg- ning af jernväg från Eslöfs station på Södra stamba- nan till Ystad . 1864—1806 5 % 4 % 2,450,000 1,917,923 08 » » Lån till Landskrona—Eslöfs , jernvägsaktiebolag, för an- läggning af jernväg mellan Landskrona och Eslöfs sta- tion på Södra stambanan 1864 — 1866 » » 1,200,000 935.374 81 j » 82 Lån till Uddevalla—Veners- b o rg—HerrIj unga j ern vägs- aktiebolag, för anläggning af jernväg från Herrljunga öfver Venersborg till Ud- devalla... 1865—1867 » 3,240,000 1 j 2,645,538 85 1 1871 31 Lån till Karlskrona—Vexiö jernvägsaktiebolag, för an- läggning af jernväg mellan städerna Karlskrona och (18721 j Vexiö ........ 1873 6 % '') Ä % 2,600,000 — 2,423,150 26 | » » Lån till Krylbo—Norbergs (1 874:] j jernvägsaktiebolag, för an- läggning af jernväg mellan Krylbo och Norberg , jl 87 2 j » *) 406,000 1 372,943 45 » » Län till Sundsvalls jernvägs- j 1 8 7 3 j aktiebolag, för anläggning af jernväg från Sundsvall 11 8721 till Torpshammar . {1873} ] » >) » 1,494,000 — 1,392,379 42 ! (1874J T ransport — -- 1 — 16,687,431 17 1 1 1) Se § 3 af detta reglemente. 59 Reglemen- tets Tiden, då lånet utbetalts. Annuitet. Räntefot. Ursprungliga beloppet. Kapitalåterstod vid 1883 års slut. Årtal. §• T rausport _____ — — 16,687,431 17 1871 81 Lån till Upsala—Margrete- - hillsjernvägsaktiebolag, för anläggning af jernväg från Upsala till Gefle ............... 1878 C) % '') 5 % 500,000 465,990 43 » » Lån till Bergslagernas jern- . vägsaktiebolag, för anlägg- ning af jernväg från Lud- vika till Kil, mot skuldföl-- 11 8741 bindelse .............................. 1 8 7 o i » '') » 5,000,000 — 4,948,888 88 1878 11 Lån till Bergslagernas jern- (1S76J vägsaktiebolag, för anlägg- ning af jernväg från Falun till Göteborg, mot obliga- tioner å nominelt 6,753,600 Kr.. efter 90 %.................. 1878. 1879 » 6,078,240 5,907,330 1876 5 Lån till Vestervik—Åtvida- berg—Bersbo jernvägsaktie- bolag, för anläggning al jernväg från Vestervik öfver Jenny, Gamleby och Åtvida- berg till Bersbo, med bi- (1877) bana till Storsjön............... 1878 6 % >) » 1,865,000 — 1,846,350 — » 5 Lån till Hultsfred—Vester- 118 7 9) viks jern vägsaktiebolag, för anläggning af jernväg mel- lan Hultsfred och Jenny med bibana till sjön Yxern, sido- (18771 spår till Ankarsrum och {1878} » *) » 1,750,000 — 1,732,500 — hamnspår vid Verkebäck... 118 7 9 J Transport --- : — — —-- 81,588,490 48 1 J) e § ii af detta Reglemente 60 Reglemen- tets Tiden, då lånet utbetalts. Annuitet. TJrsm-micrliai Kapitalåterstod lläntetot. be\opp*etg j vid 1888 års Årtal. §• Transport — --- —31,588,49048 1876 » 5 » Lån till Vislanda—Bolmens jernvägsaktiebolag, för an- läggning af jernväg från Vislanda öfver Ljungby till sjön Bolmen Lån till Gotlands jernvägs- aktiebolag, för anläggning f 1877/ (1878/ 6 % '') 5 % 785,000.-— 777,150: — I 1 (1879 13/ 187 G 1881 15 Hemse kyrka....................... Lån till Södra Dalarnes jernvägsaktiebolag, för anläggning af jernväg från Krylbo station på statens Norra stambana öfver Avesta, Hedemora och Säter genom Gustafs och Tuna socknar till Borlänge station å Bergslagernas jernvägsaktiebolags jernväg jemte bibana till Bispbergs grufvefält (beviljadt till belopp af 2,500,000 Kr., hvaraf 125,000 Kr. ännu ej blifvit lyftade)................................ Lån till Varberg—Borås jernvägsaktiebolag för anläggning af jernväg öfver Fritsla till Borås............... Lån till Lenna—Norrtelje jernvägsaktiebolag, för anläggning af jernväg mellan! Transport 1877 1878 1879 '') 500,000 495,000 1879 18.80 1881 1882 |18 18 879 880 18811 » 2,375,000 — 2,375,000,- 2,600,000 — 2,600.000 37,835,640(48 ) Se § 3 af 188.5 års Reglemente. 61 Reglemen tets - Årtal. 1881 15 Tiden, då lånet utbetalts. Annuitet. Räntefot. Transport Lentia station på Upsala— Lenna jernväg och Norrtelje .................................... Lån till Siljans jernvägsaktiebolag, för anläggning af jernväg från Borlänge station å Bergslagernas jernvägsaktiebolags jernväg till Insjön i Dalarne... Lån till Skåne—Hallands jernvägsaktiebolag för anläggning af jernvägar från Helsingborg öfver Engel-; holm till Halmstad, från] Höganäs till Kattarp och från Kattarp till Åstorp ... Lån till Hvetlanda—Säfsjö jernvägsaktiebolag, för am läggning af jernväg från Hvetlanda till Säfsjö station å statens Södra stambana ................. jån till Finspoug—Norsbolms jernvägsaktiebolag, för anläggning af jernväg från Finspongs station å Pålsboda—Finspongs jernvägsaktiebolags bana till Norsholms station å statens Ostra stambana och Nors - Transport Ursprungliga beloppet. Kapitalåterstod j vid 1883 års slut. 1 188c 4> • % 750,000;- 37,835,640 400,000 950 000!—i 400.000 48 11,500,000)— 600,000 » ) 300,000 — 150,000 39,385,640:48) 62 Reglemen- tets Tiden, då lånet utbetalts. Annuitet. Räntefot, j Ursprungliga beloppet. Kapitalåterstod vid 1883 slut slut. Årtal. §. Transport — — i — — 39,385,640 48 holm—Ristens kommunika- tionsaktiebolags bana......... 1883 5 % 4 V2 % 500,000 150,000 _ 1881 15 Lån till Stockholm—Rimbo jernvägsaktiebolag, för an- läggning af jernväg från Stockholm till Rimbo gäst- gifvaregård ........................ '' ■ » » 500,000 150,000 = 36,963,485: 46. Summa so rrk runas ’ ’ 63 Aflöjiingsstat för RiksgKldskontorets tjensteman och vakt het jening. ____ " 1-——------------------ - ----- • ~ '' Lön. Tjenstgörings- Summa. penningar. i 1 Sekreterare, som tillika är ombudsman'' ,4.400 — 1,600* — 6,000 -: 1 Kassör ................................................... 4,400 —. 1,600 — 0,000 •— 1 Kamrerare............................................... 1,000 — 1,600 :— 5,600 — 1 Revisor................................................... 3,300 300 — 3,300 ! Kassabokhållare ...................................; 2,500 800 — 3,300 i I Lånebokhållare....................................... 2.000 —; 800 — 2,800 1 1 Registrator och Kanslist .....................; 1,500 - 900 ;- 8,400 —! ! Kammarskrifvare................................... 1,500 _ 000 2,100 — 1 Förste Vaktmästare ............................. 700 — 100 — 800 1 Vaktmästare .......................................... 600 ----! >00 — 700 — ; 1 Vaktmästare .......................................... 600 — j 100 ; — 700 — 1 Vaktmästare ........................................... 600 — j 100 — 700 — i Summa kronor; 25,300*— 9,100 — 34,400 ! Tillägg: För Revisorn, Bokhållarne, Registrator» och Kanslisten samt Ivammarskrifvaren kan, da de icke innehafva annan tjenstebefattning, lönen eftei n.m års tjenstgöring inom graden förhöjas med....................................... Kronor »00: samt för Revisorn och Bokhållarne, efter tio års tjenstgöring inom graden, med ytterligare............................................................... > »00: — För vaktbetjeningen kan aflöningen efter fem års ordinarie tjenst och derunder ådagalagdt välförhållande höjas, lönen med... » 100: — och tjenstgöringspenningarne med ......................... » 100: Vaktbetjeningen åtnjuter fri bostad med nödig vedbrand. Skulle denna förbomma att för vaktmästarne eller någon af dem upphöra, äro de berättigade stället såsom tjenstgöringspenningar uppbära 200 kronor livar. Vid tillämpningen af denna aflöningsstat iakttages derjemte följande : . 1 :o) De med hvarje befattning förenade tjenstgöringspenningar få uppbäras endast för den tid tjenstens innehafvare verkligen tjenstgjort eller åtnjutit semester, men skola för den tid, han eljest varit från tjenstgöringen befriad, utgå till den, man att : * Så länge Sekreteraren innehar fri bostad, utgå tjenstgöringspenningarne med endast 600 kronor; dock så att, vid afdrag i följd a.f tjenstledighet, detsamma, med tillämpning af de för så. dant fall gifna bestämmelser, sker för hela beloppet af tjenstgöringspenningarne från aflöningsbeloppet i dess helhet. 04 som tjenste 11 förrättat; dock ma fullmäktige kunna medgifva don tjensteman eller vaktbetjent, som af sjukdom hindras från bestridande af sin tjenst, att uppbära de för samma tjenst anvisade tjenstgöringspenningar eller någon del deraf. 2:o) För bestridande af tjenstgöringen under semester ega Fullmäktige att anvisa till extra ordinarie tjensteman arfvoden, beräknade efter ett tusen kronor för år. 3:o) Innehafvare af lön enligt förestående stat äro underkastade den vidsträcktare tjenstgöringsskyldighet eller den jemkning i åligganden, som kan varda stadgad, och böra de fullmakter eller konstitutorial, som för Riksgäldskontorets tjensteman utfärdas, innefatta förbehåll om deras skyldighet att åtaga sig de nya eller förändrade göromål, som kunna dem åläggas. Indragningsstat vid Ri ksg äl dsk on törel. Kommissarien Herman Husberg ............................................................i 4,400_ Notarien August Neyber ..................................................................... 3,000__ Kontorsskrifvaren Adolf Wilhelm Sandsjö............................................. 1,500_ Kontorsskrifvaren Axel Adolf Stridsberg .............................................j 1,500 Kammardrängen Per Fredrik Bydgrist ...............................................1 575 _ Summa kronor 10,975— Pensionsstat vid Riksgäl dskontoret. Kommissarien Oscar Arehn............................................................. ! Förre Registratorn och Arkivarien Claes Otto Vougt ......................... , Förre Ombudsmannen Leontius Halhncm Aflidne Sekreteraren i Riksgäldskontoret Carl Gustaf Stuarts enka Maria Lovisa Stuart, född Koschéll Aflidne Krigsrådet S. G. Ehrenstams och hans jemväl aflidna enka Charlotta Gripenstjernas dotter Hedvig Aurora Ehrenstam......... Aflidne t. i. Kommissarien vid Riksgäldskontorets kreditsedel verk, j Öfverkrigskommissarien Fr. Lindstedts oförsörjda dotter Siril Aurora Lindstedt.............................................................................. Aflidne Notarien Fr. Bergmans ogifta dotter Fredrika Bergman......j Summa kronor'' 8,817 50: Anmärkning: Ofvanstående pensioner indragas vid innehafvarens frånfälle och äfven dessförinnan, så vida de för pensionernas utgående stadgade vilkor upphöra. 4,400 — 1.117 50 1,500 — 800| — :5m — 225 — 22ö{ — 65 Förestående tre stater, nemligen: Aflöningsstaten för Riksgäldskontoret, upptagande en summa af,............ 34,400: — Indragningsstaten vid dito ........................................................................... 10,975: — Pensionsstaten vid dito ................................................................................. 8,817: 50 äro uppgjorda och faststälda vid lagtima Riksdagen i Stockholm den 14 Maj 1883. På Riksdagens vägnar: För Första Kammaren: För Andra Kammaren: O. Lager!)jelke, Olof Wij k, n. v. Talman. n. v. Talman. Bih. till Bikscl. Prof. 1884. 10 Sami. 1 Afd. 2 Band. 9 (Riksg.-kontorets reglemente.) # 66 I Fullmäktige i Riksgäldskoutoret, välde af 1884 års Riksdag: Ordförande: Öfverstekammarjunkaren, Kommendören med stora korset af Kong!. Maj:ts Nordstjerneorden, Herr Friherre Johan Gustaf Nils Samuel Åkerhielm. Bruksegaren, Riddaren af Kong], Maj:ts Nordstjerneorden, Filosofie Doktorn, Herr Carl Reinhold Polhem von Stockenström, vice Ordförande. StatskommissarieD, Riddaren af Kongl. Maj:ts Nordstjerneorden och Kongl. Vasaorden, Herr Per Samsélius. Kammarrådet, Kommendören af Kongl. Maj:ts Nordstjerneorden, Herr Frans Albert Anderson. Godsegaren, Riddaren af Kongl. Maj:ts Nordstjerneorden, Filosofie Doktorn, Herr Friherre Johan Nordenfalk. Expeditionschefen, Riddaren af Kongl. Maj:ts Nordstjerneorden, Herr Anders Victor Aberg sson. Bergsbruksidkaren Herr Johan Johansson i Bergsäng. Suppleanter: Bruksegaren Herr Johan Niklas Biesert. Grosshandlaren Herr Carl Emil ''Dahl. Ofverstelöjtnanten, Riddaren af Kongl. Maj:ts Svärdsorden, Herr Carl Vilhelm Ericson. 67 Revisorer af Stats-, Banko- och Riksgäldsverken vid 1884 ars revision: För Första Kammaren: Kommendören i Kongl. Flottans nya reservstat, Riddaren af Kongl. Maj:ts Svärdsorden, Herr Fredrik Herman Didron. Häradshöfdingen, Riddaren af Kongl. Maj:ts Nordstjerneorden, Herr Emil Victor Rudolf Leopold Königsfeldt. Vice Häradshöfdingen, Herr Carl Johan Ljunggren. Bruksegaren, Riddaren af Kongl. Maj:ts Nordstjerneorden, Herr Wilhelm August Söderhjelm. Öfversten, Riddaren af Kongl. Maj:ts Svärdsorden, Herr Axel Magnus Otto Reutersliiöld. Kammarherren, Herr Friherre Carl Carlsson Bonde. Suppleanter: Kaptenlöjtnanten, Riddaren af Kongl. Maj:ts Svärdsorden, Herr Grefve Knut Bosse.'' F. d. Löjtnanten, Riddaren af Kongl. Vasaorden, Herr Oscar Vilhelm Odelberg. Kaptenen, Riddaren af Kongl. Maj:ts Svärdsorden, Herr Friherre Gustaf dlÄlbedyhll. 68 För Andra Kammaren: Riksdagsfullmäktigen, Herr Per Pehrsson i Törneryd. » Herr Johannes Jonson i Fröstorp. Boktryckaren, Herr Arvid Gum alias. Riksdagsfullmäktigen, Herr Olof Jonsson i Hof. F. d. Kaptenen, Herr Julius Mankell. Prosten, Ledamoten af Kongl. Maj:ts Nordstjerneorden, Herr Henrik Olof Schönbeck. Suppleanter: Riksdagsfullmäktigen, Herr Hans Johnsson i Broby. y> Herr Johan Fredrik Carlsson i Fågelhem. » Herr Anders Hansson i Solberga. REGISTER öfver 1884 års Reglemente för Riksgäldskontoret. Ackord för Riksgäldskontorcts fordringar får icke utan Riksdagens samtycke medgifvas ............... Aflöning för Justitieombudsmannen Sid. 22. § 32. m. fl......................... » » Riksdagens biblioteka- rie äfvensom för en lios honom anstäld )) 19. § 25. vaktmästare............... b » Riksgäldskontorets tjen- stemannapersonal och » 17. § 23. vaktbetjening............ AJiöningsstat för Riksgäldskontorets tjensteman och vaktbetje- » 20. § 28. ning................................. Afsked för tjensteman och vaktbetje- » 63. -- - ning.......................................... » 42. §§ 97, Allmänna hypoteksbanken ..................... )) 36. § 76. Amortissementsfonder .......................... Annuiteter å lån till enskilda jern vägs- B 26, 28. §§ 41, bolag................................ )) 5. § 3. b och räntor ........................... Anslag till bildande af en odlingslåne- » 24. § 36. fond .............................. b )> fortsättande af arbetena å stambanan Bräcke—Sol- » 13. § 11- lefteå .............................. B 12, 13. §§ 9, 70 Anslag till inköp af Hallsberg—Motala—Mjölby jernväg...... Sid. 8. » » inköp af jernvägcn Sundsvall—Torpshammar. ....... » 13. » » inköp af jernvägen Söderhamn—Bergviken ......... » 12. » » jernvägsanläggningen Karlberg—Lilla Yärtan......... » 6. < « till komplettering af Riksdagens bibliotek ............ » 17. t> » låneunderstöd åt enskilda jernvägar ........................ » 8. Anslag skall utfärdas angående lediga tjenster vidRiksgäldskontoret % 40. Ansvarsskyldighet, Fullmäktiges............ » 31. Ansökningstid till lediga tjenster......... » 40. Anteckningsböcker, Kassörens och Ka mererarens ............ » oo. Arfvode 1’ör Fullmäktiges deputerade... * 30 » » Fullmäktige och deras ordförande. .................... » 20. » » Riksdagens Revisorers kansli och vaktbetjening...... » 18. » » förrättande af tjenst i Riks gäldskontoret .................. » 39. Befordringsgrunder vid Riksgälds kontoret ............ » 40. Begrafningshjelp efter obemedlade tjensteman och vakf betjente .................... » 21. Behållning, skogsplanteringskassans ... » 24. Behållningar, Statskontorets.................. r> 23. Belöning för extra arbeten .................. » 21 Bergverkstionden, vilkor för upphörande af........................ » 22. Berättelser, Fullmäktiges .................... » 34. » Justitieombudsmannens ... » 20. » Riksdagens Revisorers...... » 18, 34. Besigtningar å Riksgäldskontorets och Riksdagens hus............... » 33. Besvär öfver Fullmäktiges beslut ...... » 32, 41. Bevillningsförordning, utfärdande af ny » 38. Bibliotek, Riksdagens ........................... » 17, 37. Bibliotekarie » » 17. Bihanget till Riksdagens protokoll, tryckning af........................ » 35. Brist i Statskontorets inkomster fylles » 15. § <5. § 13. § io. § 5- § 23. § 7- § 87. § 5(5. § 87. § 66. § 55. § 27. § 24. § 85. § 89. S 30. § 37. § 35. § 29. § 34. I 30. § 26. §§ 24, 71. § 67. §§ 65, 94. § 81. §§ 23, 80. § 23. 7 16 banans fortsättning från Sid. 12, 13. §§ 9, 12. Dalslands kanalaktiebolag, revision af 36. § 74. Deputerade, Fullmäktiges..................... » 30. 55. Diarium, Ombudsmannens .................. » 33. § 66. Enke- och pupillkassan vid Riksgälds- 21, 39. 31, 85. kontoret ......... )> §§ Entledigande af tjensteman och vakt- betjente vid Riksgälds- kontor ........................ » 41. 91, 92. Ersättning för bestridande af lediga § 85. tjenster .............................. » 39. Expedition, Justitieombudsmannens och Tryckfrihetskomi- tens ................................. » 19. § 25. Expenser för Justitieombudsmannens och Tryckfrihetskomiténs 20. § 26. expeditioner ........................ )) Extra ordinarie tjenstemän och vakt- mästare, deras antagande ......... » 40. § 88. » » » » deras skiljande från Riksgälds- 95. kontoret ............ » 42. § >. » >1 »gratifikationer åt )) 21. § 29. » » » » åtnjuta ersätt- ning för förrät- tande af ordina- rie tjenst............ » 39. § 85. Flyttningshjelp för Justitieombudsman- nen................................. 19. § 25. Fond för nytt riksdagshus .................. » 34. § 69. Fordringar, Riksgäldskontorets............ )) 4—6. §§ 3, 4. » » förteck- ning å » 48—62. — — » s. k. statslånefondens ...... » 28. § 45. Fullmakter för Riksgäldskontorets tjen- 40. § 89. stemän.............................. )> » granskning af riksdagsmän- 38. 82. nens................................. )> § Fullmäktige i Riksgäldskontoret ......... )) 66. — » deras suppleanter ............ » 66. — — » ega att af Riksdagens Re- visorer begära råd och ytt- randen .............................. » 31. § 57. Fullmäktiges ansvarsskyldighet............ )) 31. § 56. » antal för besluts fattande » 32. § 62. 72 Fullmäktiges arfvoden ochresekostnads - ersättningar.................. Sid. 20. § 27. » befattning upphör ......... » 29. § 53. » berättelser........................ )) 34. § 70. x> besluts öfverklagande...... » 32. § 65. deputerade........................ » 30. § 55. » komplettering.................. » 29. §§ 50, 51. » ombud .............................. )> 30. § 55. » omröstningar................... )> 32. § 64. » ordförande och vice ord- förande ........................ » 29. § 49. protokoll........................... » 31. § 58. » sammankomster............... )> 31—33. §§ 58—65. » sammanträden gemensamt med .Fullmäktige i Riks- banken........................... » 37. § 81. ställande till ansvar......... )) 31 § 56. suppleanter ..................... )) 66. --- » » deras inträdande )) 29. §§ 50, 51, 53. » särskilda uppdrag............ » 33—38. §§ 66—82. tjenstledighet .................. )) 31. § 60. » åligganden........................ i> 30. § 54. » öfverläggningar ............... a 32. § 64. Förfall för Fullmäktige........................ » 31, 32. §§ 60, 61. Förräntning af Kiksgäidskontorets kon- tanta tillgångar och be- hållningar.......................... » 27. § 42. För säljning smedel för mindre krono- lägenheter ... » 24. § 38. » » kronans hus i städerna ...... y> 22. § 33. Garanti förening, sågverksegarnes......... )) 36. § 78. Generalassistanslcontoret, f. d., under- stöd för sterbhusen efter obemedlade tjensteman t m. 11. vid........................ » 21. § 30. Granskning af Kassörens och Kamerera- rens anteckningsböcker » 33. § 66. )) )) Ombudsmannens diarium » 33. § 66. )) » riksdagsmäns fullmakter » 38. I 82. » » Riksgäldskontoretsräken- skaper........................... » 28. § 46. Gratifikationer till e. o. tjensteman och vaktbetjente vid Riks- gäldskontoret ............... X> 21. § 29. Göta kanal, ledamot i styrelsen och om- bild vid revisionen utses » 38. § 81. Hallsberg- Motala—Mjölby jernväg, anslag till inköp af Sid. 8. § 6. Hebbeska fideikommisstomten, angående öfverlåtelse af vissa delar af till Stockholms stad ............... Hufvudbok, Riksgäldskontorets............ Hus, kronans, i städerna ..................... b Riksdagens........,........................... b » lokaler inom, få för vissa ändamål upplåtas .............................. B Riksgäldskontorets........................ Hypoteksbanken, allmänna..................... Indragning sstat vid Riksgäldskontoret Inkomster, Statskontorets, brist uti, fylles.................................. » Riksgäldskontorets........... Inlösen af förfallna obligationer och räntekuponger.................. » b s. k. riksgäldssedlar ......... Inspektor öfver Riksdagens bibliotek utses af Fullmäktige............ Inventarier i Riksgäldskontorets och Riksdagens hus.................. Inventering af låne- och säkerbetshand lingar ................................. Jernväg, Hallsberg—Motala—Mjölby, anslag till inköp af............ b från Karlberg till Lilla Värtan ....................................... b Sundsvall—Torpshammars, angående inköp af ............ b Södra Dalarnes, låneunderstöd till.............................. b Söderhamn—Bergviken, angående inköp af ............... Jernvägar, enskilda, låneunderstöd för Jernväg sb olag, svenska, lån mot obligationer eller skuldförbindelser, utfärdade af B enskilda, revision af deras förvaltning...... » b angående för ändradt sätt för amortering af dem beviljade statslån ........................ Bib- till Biksd. Prot. 1884. 10 (Riksg.-kontorets reglemente.) y> 35. § 73. » 28. § 46. x> 22. § 33. » 17, 33. §§ 22, 67. x> 34. § 68. » 17, 33. §§ 22, 67. » 36. § 76. 7> 64. - - » 15. § 16. » 22—28. §§ 32—45, » 4. § 2. » 4. § 2. » 37. § 80. X> 33, 35. §§ 67, 72. y> 33. § 66. x> 8. § 6. » 6. § 5. » 13. § 13- 5> 9. § 7. » 12. § 10. J> 8, 10. §§ 7, 8. D 5. § 4. y> 36. § 75. X> 5. § 3. 1 Afd. 2 Band. 74 Järnvägsbyggnader, statens, anslag till Jernvägshypoteksfond, angående bildande af en ... Justitieombudsmannens jemte den hos honom anstälda kansli-ochvaktbetjenings aflöning ................. » embetsberättelse » embetsresor...... » expedition och dess expenser » insättande i em betet. ................. Kansli- och vdktbetjening, justitieombudsmannens » » Riksgälds kontorets. ..... Kapitalfordringar, Riksgäldskontorets vid 1883 års slut utbalanserade......... Kapitalskulder, Riksgäldskontorets vid 1883 års slut utbalanserade. .......................... Karlberg, jernväg från, till Lilla Värtan Kassaförstärkning åt Statskontoret...... Kihlafors station å norra stambanan, angående Söderhamn —Bergvikens jernvägs utsträckande till Kinda kanalaktiebolag, revision af...... Konstitutorial för tjensteman............... Kontorsexpenser..................................... Konvertering af äldre statslån.............. Kreditiv, anvisade påRiksgäldskontoret » angående sättet för bestridande af utbetalningar från...... » för infallande krig.................. » » rikets försvar eller andra vigtiga ändamål .............. » » telegrafverkets oförutsedda utgifter........................ » Riksgäldskontorets, i Riksbanken .................................... Kronolägenheter, mindre, medel som inflyta för försäljning af Kungörelser, för infordrande af anbud Sid. 12, 13. §§ 10, 12, » 5. § 4. 3) 19. § 25. D 20. § 26. » 20. § 26. 3> 20. § 26. X) 38. § 81. » 19. § 25. 3) 38, 39. § 83, 84. 3) 48- 62. — 3) 44—47. 3) 6. § 5. 3> 15, 27. §§ 16, 44. 3) 12. § 10. » 36. § 74. 3) 40. § 89. 3> 17. § 22. 3> 25. § 40. )) 15, 16. §§ 17—20, 3) 16. § 19. 3) 15. § 17. 3) 16. § 18. 3) 16. § 20. 3) 27. § 43. 3) 24. § 38. å tryckning af riksdagsprotokollen m. m............ Sid. Kuponger, tillhörande statsobligationer, inlösen af.............................. b Kyrkomötes-]s.ostn2iåe\'', angående bestridande af...................... b Ledigheter bland Fullmäktige.............. » Lilla Vårtan, jernväg till, från Karlberg ............................... » Liqvid mellan stats- och riksgälds verken. ...................................... » Liqvidations- och amortissementsfonder B Lån, utlemnade mot pant af obligationer eller skuldförbindelser, utfärdade af svenska jernvägsbolag ... b Låne- och säkerhetshandlingar, inventering af » Lånerörelse, Riksgäldskontorets........... b Låneunderstöd, åt enskilda jernvägar b B åt Mellersta Hallands jernvägsaktiebolag...... » B åt Skåne—Hallands jernvägsaktiebolag ... » Lönebesparing......................... » Löneförhöjning, vilkor för åtnjutande af b Löneskilnadser sättning............ b Mellersta Hallands jernvägsaktiebolag, låneunderstöd till » Misswhr^jbehöfvandes undsättning vid » Obligationer, belåning af svenska jern vägsbolags. ....................... » » Riksgäldskontorets........... » Odling slånefond; ang. bildande af...... » Ombud, Konungens............................... » » Fullmäktiges........................ Omröstningar, Fullmäktiges.............. Ordförande bland Fullmäktige......... b vice i> B ............ s b Fullmäktiges, utses af Fullmäktige sjelfve bland sig b Papper, upphandling af....................... » Pensionering af Riksgäldskontorets tjensteman och vakt betjening. .................... » Pensionsstat vid Riksgäldskontoret...... b Postsparbanken, ledamot i styrelsen för, utses af Fullmäktige b 35. § 72. 4, 25. §§ 2, 40. 24. § 36. 29. § 50. 6. § 5. 24, 28. §§ 36, 48. 26, 28. § 41, 46. 5. § 4. 33. § 66. 25, 27. § 40, 42. 8, 10. §§ 7, 8. 15. § 15. 14. § 14. 39. § 85. 20. § 28. 39. § 85. 15. § 15. 24. § 39. 5. § 4. 3, 25. §§ 2, 40. 13. § 11. 32. §§ 63, 76. 30, 36. § 55. 32. § 64. 66. - - 66. — 29. § 49. 35. § 72. 42. § 96. 64. - - 36. § 77. 76 Preskriptionstid för Riksgäldskontorets skulder........................ Sid. 3, 26. Protokoll, Fullmäktiges........................ » 31. » Riksdagens, tryckning af... » 35. Redovisning af de till Riksgäldskonto ret ingående medel....... b 28. » för liqvidations- och amor tissementsfonderna. ....... » 28. Register, till Rikets Ständers protokoll med bihang 1809—1866....... » 18, 37. » utses af Fullmäktige för granskning af Strömsholms nya m. fl. bolags samt Allmänna hypoteksbankens förvaltning. ............................... b Revisorernes berättelser......................... » Riksdagens bibliotekarie....................... » » hus...................................... » » b lokaler inom, få för vissa ändamål upplåtas » Riksdagsbiblioteket................................. » Riksdagshus, nytt, angående bildande af fond för........................... b Riksdag skostnader.................................. » Riksdags- och revisionskostnader m. m. » Riksdagsort, Fullmäktiges yttrande derom............................. » Riksdagstrycket....................................... B Riksgäldskontorets enke- och pupillkassa » b fordringar för utbetalda lån................. b » Fullmäktige............. b 36. 18. 17. 17, 33. 34. 17, 37. 34. 16, 24. 16—22. 37. 35. 21, 39. 4—6. 66. §§ 2, 41. § 58. § 72. §§ 46—48. § 46. §§ 23, 79. Revisorer...... » 18. § 24. 5) för Fullmäktige » 20. § 27. » för Justitie- ombudsmannen » 20. § 26. Revisionsberättelser från enskilda jern- vägsbolag ...''........... » 36. § 75. Revisionskostnader... X) 24. § 36. Revisorer, Riksdage ns, vid 1884 års statsrevision........ » 67, 68. - - X> 2) deras suppleanter D 67, 68. - - råd och yttranden af dem ega Full- mäktige att begära » 31. § 57. » 2) traktamenten och resekostnader för B 18. § 24. § 74. §§ 24. § 23. §§ 22, 67. § 68. §§ 23, 80. § 69. §§ 21, 36. §§ 21-31. § 81. I 72. §§ 31, 85. § 3, 4. 77 Riksgäldskontorets föremål..................... Sid. 3. § 1. D förvaltning ............... 3) 29. § 49. » hufvudbok ................ 3) 28. § 46. )) hus ............................ D 17, 33, 35. §§ 22, 67, 73. 3) inkomster och sär- skilda tillgångar .... » 22—28. §§ 32- -45. 3) kapitalfordringar ..... 3> 48—62. — — 3) * kapitalskulder .......... B 44—47. — — D kreditiv i Riksbanken » 27. § 43. » liqvid med statsver- ket............................ 3) 24, 28. 36, 48. )> lånerörelse.................. B 25. § 40. )) obligationer .............. 3) 3, 25. §§ 2, 40. räkenskaper .............. » 28. § 46. » » utdrag ur 3) 28. § 47. 3) skulder ..................... 3) 3. § 2. B styrelse ..................... » 29—31. §§ 49- -57. 3) tjenstemannapersonal B 38. § 83. » tomt, angående öfver- låtelse till Stockholms stad af vissa delar af 3) 35. § 73. )> upplåning ................. B 25, 27. §§ 40, 44. 3) utbetalningar ............ 3) 6—22. §§ 5— 31. 3) utlåning .................... B 27. § 42. J> vaktbetjening ........... 3) 39. § 84. Jiiksgäldssedlar, s. k., inlösen af......... B 4. § 2. Räkenskaper, Riksgäldskontorets......... » 28. § 46. 3> 3) utdrag af 3) 28. § 47. Räntekuponger, inlösen af.................... 3) 4. § 2. Sakregister till Rikets Ständers proto- koll 3) 18, 37. §§ 23, 79. Sammankomster, , Fullmäktiges............. 3) 31—33. §§ 58- -65. Sammanträden, b i Banken och Riksgäldskontoret gemensamma............... 3) 37. § 81. Semester, angående aflöning under...... 3) 64. — — b åtnjutes äfven af Riksdagens bibliotekarie.......................... 3) 17. § 23. Skogsplanteringskassans behållning...... Skrifmaterialier för Justitieombudsmannens och tryckfrihetskomiténs expedition... b för Riksdagens behof Skulder, Riksgäldskontorets preskriptionstid för............................. Skåne—Hallands jernvägsaktiebolag, låneunderstöd åt... 24. 20. 35. 3, 26. 14. § 37. § 26. § 72. § 2, 41. « 14. Sollefteå, angående anslag för norra stambanans framdragande till Sid. 12, 13. Stambanan, Norra, anslag till.............. » 12, 13. Stat, ajlönings-, för Riksgäldskontoret » 63. » indragnings-, för Riksgäldskontoret b 64. » pensions-, för Riksgäldskontoret... b 64. Statskontorets behållningar, aflemnas till Riksgäldskontoret » 23. B inkomster, brister i, fyllas B 15. Statslån, äldre, konvertering af............ b 25 Statslånefondens, s. k., utestående fordringar. ...................... d 28. Statsobligationer...................................... b Statsverkets liqvid med Riksgäldskontoret. ....................................... b 24, 28. Strömsholms nya kanalbolag, revision af dess förvaltning......... b 36. Styrelsen för Riksgäldskontoret........... b 29—31. Sundsvall—Torpshammar, ang. inköp af jernväg emellan...... b 13. Suppleanter för Fullmäktige................ b 66. b deras inträdande............... » 29. b för Revisorerne................. b 67, 68. Suspension af tjensteman och vaktbe tjening. ............................... » 40, 41. Sågverksegarnes garantiförening............ b 36. Söderhamn-Bergviken, jernväg emellan b 12. Södra JDalarnes jernväg saktiebolag låneunderstöd åt .............................. » 9. Telegrafverket, förskott till.................. » 16. Tjensteförsummelser, frågor rörande.... b 40—42. Tjenstemån vid Riksgäldskontoret....... b 38. » b b aflöning för b 20. » b » aflöningsstat för............ b 63. » b b antagande af b 40. » » b besvärshänvisning för... b 41. »»b entledigande af b 41. »bb pensionering af b 42, 43. b vid Justitieombudsmannens expedition........................... b 19. Tjen&ter, lediga, bestridande och återbesättande af.......................... » 39, 40. Tjenstgöringspenningar.......................... b 17, 63. Tjenstledighet för Fullmäktige............. b 31. §§ 9, 12. §§ 9, 12. § 35. § 16. § 40. § 45. §§ 36, 48. § 74. §§ 49-57. § 13- §§ 50, 51, 53. §§ 90, 91. § 78. § 10. § 7. § 20. §§ 90—95. § 83. § 28. § 88. § 94. §§ 91, 92. §1 96-99. § 25. §<j 85—89. § 23. § 60. Tjenstledighet för tjenstemännen och vaktbetjeningen....... Sid. 39. Traktamenten, Riksdagens Revisorers » Tryckfrihetskomiténs expedition och expenser. .................. » Tryckning af Riksdagens protokoll med dertill hörande bihang.... » » af Revisorernes berättelser » Tryckningskostnader för Justitieombudsmannens berättelser » » för Riksdagens Re visorers berättelse » Underskrifter, antalet egenhändiga å Riksgäldskontorets obligationer ......................... b 18. 20. 35. 34. 20. 18. 4. §§ 86. § 24. § 26. § 72. § 71. § 26. § 24. § 2. sterbhus................................ » 21. § 30. Undsättning smedel vid missväxter....... )) 24. § 39. Uppdrag, Fullmäktiges särskilda......... Upphandling af papper för tryckning af Riksdagens protokoll )> 33—38. §§ 66—82. B 35. § 72. Upplåning för Riksgäldskontorets räk- ning...................................... 5> 25, 27. §§ 40, 44. Upplåtelse för vissa ändamål af lokaler i Riksdagens hus ............... B 34. § 68. U tbetalningar, Iiiksgälds - åliggande kontoret...................... b Utdrag af Riksgäldskontorets räkenskaper. ...................................... b Utlottning slistor rörande de i svenskt mynt förskrifna statsobligationer ................ D Utlåning, Riksgäldskontorets................ » Vaktbetjening, Justitieombudsmannens b » Riksgäldskontorets....... » » aflöningsstat för............ b Vaktbetjening ens pensionerande............ b » tjensteförsummelser... » b entledigande............... » Varningar för tjensteförsummelser...... b Vilkor för löneförhöjning vid Riksgäldskontor. ................................ B B B att kunna antagas till tjensteman vid Riksgäldskontor b Ålder stillägg........................................... B Öfverlåtelse på viss person af Riksgäldskontorets obligationer .... b b till Stockholms stad af vissa delar af Riksdagshusets och Riksgäldskontorets tomter » Öfverläggning ar, Fullmäktiges............. b 6—22. 28. 25. 27. 19. 39. 63. 42, 43. 41. 41. 40, 41. 20. 40. 17, 63. 4. 35. 32. §§ 5-31. § 47. § 40. § 42. I 25. § 84. §§ 96—99. § 93. I 93. §§ 90, 93. § 28. § 88. § 23. § 73. §§ 64.