utfårdadt vid slutet af 1883 års Riksdag

STOCKHOLM, TRYCKT HOS A. ‘ L. NORMANS BOKTRYCKERI-AKTIEBOLAG, 1883. Innehålls-förteckning. Riksgäldskontorets föremål § 1. » skulder §§ 2. » fordringar för utbetalda lån §§ 3 och 4. » återstående utgifter till följd af beslut vid föregående riksdagar §§ 5—10. » utbetalningar, anvisade vid innevarande riksdag §§ 11—13. Med statsregleringen gemenskap egande utgifter § 14. På Riksgäldskontoret anvisade kreditiv §§ 15—18. Från Riksgäldskontoret utgående riksdags-, kyrkomötes- och revisionskostnader, aflöningar, förvaltningsutgifter m. m. §§ 19—29. Riksgäldskontorets inkomster och tillgångar §§ 30—43 Redovisningen af de till Riksgäldskontoret ingående medel §§ 44—46. Riksgäldskontorets styrelse §§ 47—55. Fullmäktiges sammankomster §§ 56—63. )) särskilda åligganden och uppdrag §§ 64—79. Riksgäldskontorets betjening §§ 80 och 81. Lediga tjensters bestridande och tillsättande §§ 82—86. Behandlingen af frågor rörande tjensteförsummelser §§ 87—92. Pensionerandet af Riksgäldskontorets betjening §§ 93—96. Allmänna bestämmelser § 97. Reglemente för Riksgäldskontoret. § i - Riksgäldskontoret har till föremål: a) att ombesörja liqviden af Svenska Statens skuld, för hvilken Riksdagen enligt § 66 Regeringsformen ansvarar; b) att verkställa alla de utbetalningar, som af Rikets Ständer eller Riksdagen blifvit å detta verk anvisade; c) att mottaga, förvalta och redovisa alla härtill anslagna tillgångar och inkomster samt hålla uppkommande, till Riksgäld skontoret levererade öfverskott och behållningar Riksdagen till handa; d) att, i saknad af annan tillgång för bestridande af beviljade och å Riksgäldskontoret anvisade utgifter, upplåna dertill oundgängligen erforderliga medel; och e) att utföra alla uppdrag och åligganden, som Riksgäldskontoret för öfrigt af Rikets Ständer eller Riksdagen erhållit. Angående Riksgäldskontorets skulder. § 2. De af Riksgäldskontoret för upptagna lån utfärdade och förut icke inlösta eller eljest, jemlikt behörig föreskrift, ur räkenskaperna affärda obligationer, äfvensom de obligationer, hvilka hädanefter varda af detta verk utgifna, böra, så till kapital som upplupna räntor, enligt desammas ordalydelse infrias. Der preskriptionstid i afseende på någon särskild del af Riksgäldskontorets skulder icke blifvit stadgad, komma skulderna, intill dess annorlunda förordnas, att i vederbörlig ordning liqvideras," utan afseende å den tid, inom hvilken fordringar hos enskilde eller hos Kongl. Maj:t och Kronan skola nu eller framdeles göras gällande. 4 Härförutan har Riksdagen medgifvit: a) att till innehafvaren stäld obligation må, då derom hos Fullmäktige göres framställning, på viss namngifven person öfverlåtas, för att endast i dennes hand vara gällande; samt, derest egaren sedermera det önskar, å nyo kunna göras gällande i hvarje innehafvares band, allt under de vilkor i afseende på behöriga anteckningar å sjelfva obligationen samt i Kontorets räkenskaper, som Fullmäktige ega föreskrifva; b) att Fullmäktige må, när sådant icke för Riksgäldskontoret medför olägenhet, kunna medgifva omedelbar inlösen i Riksgäldskontoret af förfallna obligationer och räntekuponger, fastän desamma enligt obligationernas lydelse och stadgandena i lånekontrakten böra å deruti angifna utrikes orter infrias; för hvilket ändamål Fullmäktige må träffa erforderliga överenskommelser med de låneöfvertagare, som kontraktsenligt skola ombesörja denna inlösen; samt c) att, då s. k. riksgäldssedlar i Riksgäldskontoret till inlösen företes, Fullmäktige ega att, derest sedlarne befinnas rigtiga, låta desamma med Riksgäldskontorets medel infria. Beträffande antalet egenhändiga underskrifter å Riksgäldskontorets obligationer har Riksdagen föreskrifvit, att obligationer, som komma att af Riksgäldskontoret utlemnas, böra vara försedda, då deras valör ej uppgår till 1,000 kronor eller motsvarande belopp i utländskt myntslag, med minst en, då valören utgör 1,000 kronor eller högre belopp till och med 2,000 kronor eller motsvarande belopp i utländskt myntslag, med minst två samt, då valören öfverstiger 2,000 kronor eller motsvarande belopp i utländskt myntslag, med minst tre handskrifna namnteckningar. I afseende på Riksgäldskontorets skulder, om hvilka Kontorets räkenskaper och handlingar lemna fullständig upplysning, och hvilkas belopp vid nästlidna års slut finnas summariskt uppgifna uti bil. A vid detta reglemente, böra i öfrigt de föreskrifter, som äro intagna uti de vid föregående riksdagar för Riksgäldskontoret utfärdade reglementen, i de delar samma föreskrifter ännu icke blifvit fullgjorda, fortfarande tjena till efterrättelse. Angående Riksgäldskontorets fordringar för de af dess medel utbetalda eller godtgjorda lån. § 3. Beträffande Riksgäldskontorets fordringar för meddelade lån, om hvilkas belopp Kontorets böcker och räkenskaper lemna fullständig upplysning och å hvilka, 5 för tiden vid nästlidna års slut, en förteckning jemväl finnes detta reglemente bifogad (bil. B), skola de förbindelser, å hvilka fordringarne sig grunda, jemte föreskrifterna uti äldre reglementen i tillämpliga delar fortfarande tjena till efterrättelse. Dock har innevarande års Riksdag medgifvit, att de enskilda jernvägsaktiebolag, hvilka erhållit lån ur de af 1871 och 1876 årens Riksdagar beviljade anslag å tillhopa 20,000,000 kronor, må, om de sådant önska och före utgången af innevarande år derom hos Fullmäktige i Riksgäldskontoret göra anmälan, återbetala sin skuld till Riksgäldskontoret på sådant sätt, att annuiteten skall, utan rubbning af öfriga bestämmelser, beträffande de bolag, för hvilka full annuitets erläggande inträdt före 1884 års ingång, för tiden från och med nämnda år, och, beträffande de bolag, för hvilka full annuitets erläggande icke före 1884 års ingång inträdt, för tiden från och med det att skyldigheten till sådan annuitets erläggande tager sin början, beräknas till fem och en half procent å ursprungliga lånebeloppet, af hvilken annuitet först godtgöres fem procent ränta å oguldet kapitalbelopp, och återstoden utgör kapitalafbetalning derå. § 4. Riksdagen har år 1879 beslutat: a) att bemyndiga Fullmäktige i Riksgäldskontoret att, i den mån ansökningar derom inkomme, emot förbindelser af allmänna inrättningar, banker och andra med af Kongl. Maj:t faststäld bolagsordning försedda kreditanstalter, mot pant af obligationer eller skuldförbindelser, utfärdade af svenska jernvägsbolag, som före utgången af 1878 undfått koncession, utlemna lån på viss tid, dock ej längre än till slutet af år 1893, och till sammanräknadt belopp af högst tjugutre millioner kronor; b) att medel till ofvannämnda utlåning skulle beredas genom försäljning af återstående osålda obligationer, tillhörande vare sig 1872 års i riksdaler riksmynt förskrifna statslån eller 1875 års i tyska riksmark förskrifna statslån eller 1878 års i pund sterling och francs förskrifna statslån; c) att upplåning enligt nästföregående moment ej finge ega rum annorledes, än i den mån de af ofvannämnda utlåning föranledda utgifter gjorde sådan upplåning nödig; skolande Fullmäktige i öfrigt vid upplåningen tillvägagå på sätt de funne lämpligast och bäst befrämja statens fördel; d) att lånesökande skulle inom den 1 Juni 1880 hos Fullmäktige i Riksgäldskontoret anmäla, ej allenast hvilka jernvägsobligationer eller af jernvägsaktiebolag utfärdade skuldförbindelser, de önskade att såsom pant erbjuda, samt beloppet af det sökta lånet, utan ock inom hvilken tid, före utgången af 1893, de ville återbetala det lån, som erhölles; börande i fråga om återbetalningstiden iakttagas, att, der den lånesökandes verksamhet grundade sig på oktroj, meddelad 6 för viss tid, återbetalningstiden ej finge utöfver oktrojtiden utsträckas, dock med rätt för sådan låntagare att, om ny oktroj erhölles, få omsätta lånet till senare, vid lånets beviljande under sådan förutsättning bestämd tid inom utgången afår 1893; e) att lånevilkoren skulle bestämmas sålunda, att staten, jemte fullt betryggande säkerhet för de beviljade lånens återbetalning på utfästa tider samt för behörigt gäldande af den å lånen betingade ränta, erhölle full ersättning för de rånte- och öfriga utgifter, som statens för ifrågavarande ändamål gjorda upplåning medförde; f) att utlåningen skulle af Fullmäktige i Riksgäldskontoret verkställas enligt de närmare, bär ofvau ej angifna bestämmelser, som, efter det förslag dertill af Fullmäktige afgifvits, af Kongl. Maj:t komme att fastställas; samt g) att de sålunda utlånta medlen efter deras återbetalning till Riksgäldskontoret skulle, derest de då ej funnes erforderliga vare sig för fortsättning af stambanebyggnaderna eller för nybyggnader vid statsjernvägarne, användas till påskyndande af amorteringen af statens skuld. Angående Riksgäldskontoret åliggande utbetalningar. l:o. Återstående utgifter till följd af beslut vid föregående riksdagar. § 5. Till fortsättning af arbetena å stambanan genom Norrland från Bräcke station till Helgumsjön och vidare till Sollefteå har sistlidna års Riksdag för år 1883 anvisat två millioner kronor, som det åligger Riksgäldskontoret att, i den mån anslaget ännu ej lyftats, enligt Kongl. Maj:ts disposition utbetala. § 6. Till bestridande af kostnaderna för uppförande å statens jernvägstrafiks tomter i qvarteret Svanen i Stockholm af en byggnad, innehållande expeditions- och tjenstelokaler jemte boställslägenheter, har nästlidna års Riksdag stält till Kongl. Maj:ts förfogande under år 1883 återstoden tvåhundratusen kronor af det särskilda anslagsbelopp å fyrahundratusen kronor, som 1881 års Riksdag för detta ändamål beviljat; åliggande det Riksgäldskontoret att enligt Kongl. Maj:ts disposition utbetala nämnda för år 1883 anvisade tvåhundratusen kronor. 7 # § 7. Riksdagen har år 1878 beslutat att för statens räkning skall, i hufvudsaklig öfverensstämmelse med den af Styrelsen för statens jernvägstrafik upprättade och förordade plan, anläggas en jernväg af 4,83 fots spårvidd från norra stambanan vid Karlberg till Lilla Värtan med station i närheten af nämnda sjö, hvilken anläggning beräknats kosta kronor 1,250,000; samt, enär för samma jernvägsanläggning erfordras staten tillhörig, under Kongl. Djurgården lydande mark, medgifvit, att ersättning för intrång och förluster, som genom jernvägsanläggningen kunna tillskyndas antingen enskilda personer under den tid, nu gällande jordupplåtelser ega bestånd, eller innehafvare af der befintliga boställslägenheter under én tid af högst femton år från och med år 1879, må till vederbörande, efter behörigen verkstäld och godkänd uppskattning, af statsmedel gäldas; och vidare medgifvit: l:o) att, i händelse det till följd af jernvägsanläggningen skulle finnas nödigt att till annan af Kongl. Maj:t anvisad plats förflytta den så kallade Hjortparken och de Svea artilleriregemente tillhöriga stallar, kostnaden för dessa flyttningar, hvilka böra af Styrelsen för statens jernvägstrafik ombesörjas, må af statsmedel utgå; 2:o) att, såsom bidrag till bestridande af kostnaden för hamnanläggning vid Lilla Värtan samt utförande af åtskilliga dermed sammanhängande och i kostnadsförslagen närmare angifua arbeten, hvilka äro till nytta för statens jernvägstrafik och Stockholms kommun gemensamt, men skola genom stadens försorg utföras, Stockholms stad må tillerkännas ett belopp af 100,000 kronor, att utbetalas under loppet af år 1880, mot rättighet för statens jernvägstrafik att för all framtid afgiftsfritt begagna de å en kostnadsförslaget bifogad plansch II utmärkta stenkolsupplagsplatser, hvilka skola till Styrelsen för statens jernvägstrafik af Stockholms stad öfverlemnas fullständigt planerade och enligt förslaget försedda med kajer, vid hvilka 20 fot djupgående fartyg kunna angöra; och 3:o) att, under vilkor och förutsättning att Stockholms stad, enligt åtagande, samtidigt med jernvägsbyggnaden företager och på sin bekostnad fullbordar anläggandet å det föreslagna stället vid Lilla Värtan af en hamn med tillhörande upplagsplatser jemlikt plan, som, uppgjord efter hufvudgrunderna i det af Styrelsen för statens jernvägstrafik upprättade förslag, kan blifva af Kongl. Maj:t faststäld, Stockholms stad må, utan ersättning till statsverket, erhålla upplåtelse af de å en planen bifogad karta, litt. K, dels med grön, dels med brun färg jemte hokstäfverna C, D, F, E och I utmärkta områden af Djurgården med vattnet derinvid, att tillträdas, de med hokstäfverna C och I) betecknade områden genast och det öfriga i den mån staden finnes deraf vara i behof för hamnen eller för upplags- och byggnadsplatser, mot skyldighet för staden att dels åt Lifregemen - 8 tets dragoncorps bereda ny lämplig lägerplats för en kostnad, ej öfverstigande 5,000 kronor; dels förvärfva eller till lämplig plats förflytta å denna mark nu uppförda byggnader, hvaribland de Lifregementets dragoncorps tillhöriga byggnader och den i Lindarängen befintliga skottvall af sten; dels i den ordning, som kan varda af Kongl. Maj:t bestämd, utgifva ersättningar för intrång och förlorade inkomster ej mindre till djurgårdskassan, än äfven till innehafvare af boställen och enskilda lägenheter, enligt de grunder, som ofvan bestämts för dylika ersättningar af statsmedel; dels ock kostnadsfritt upplåta den staden tillhöriga mark, som kan blifva för jernvägsanläggningen enligt faststäld plan erforderlig; samt slutligen för ändamålet beviljat och stält till Kongl. Maj:ts förfogande ett särskildt anslag till belopp af 1,350,000 kronor, att utgå med 750,000 kronor under år 1879 och 600,000 kronor under år 1880; och åligger det Riksgäldskontor att af de sålunda beviljade beloppen tillhandahålla och behörigen utbetala ännu ej lyftade 100,000 kronor. § B. Riksdagen har år 1879 till Kongl. Maj:ts förfogande, för att, på sätt och i den ordning, Kongl. Maj:t skulle ega att närmare bestämma, användas till inköp af Hallsberg—Motala—Mjölby jernväg tillika med allt hvad dertill hörer, så väl fast som löst, såsom husbyggnader, rörlig materiel, reservdelar till lokomotiv och vagnar, verkstadsinventarier och redskap, telegraf- och signaleringsinrättning, stält ett belopp af högst 4,000,000 kronor samt bemyndigat Fullmäktige i Riksgäldskontoret att genom försäljning af återstående osålda obligationer, tillhörande vare sig 1872 eller 1875 eller 1878 års statslån, anskaffa de härför nödiga medlen, för att i enlighet med Kongl. Maj:ts beslut utbetalas, och åligger det alltså Riksgäldskontoret att tillhandahålla och behörigen utbetala hvad af nämnda anslag ännu ej lyftats. § 9. Till låneunderstöd för enskilda jernvägar har 1876 års Riksdag beviljat och stält till Kongl. Maj:ts disposition ett extra anslag af tio millioner kronor, att utgå under fem år Rån och med år 1877 med två millioner kronor årligen, å hvilket anslag Kongl. Maj:t må ega att, till understödjande af nya, ännu ej påbörjade enskilda jernvägsanläggningar anvisa af Kongl. Maj:t beviljade understödsbelopp, att utgå med högst det här ofvan för hvarje år bestämda belopp samt i enlighet med följande vilkor och bestämmelser: l:o) att kostnadsförslag och arbetsplan fastställas af Kongl. Maj:t, som ock närmare bestämmer de ställen, hvilka jernväg skall beröra, varande det sökande 9 bolaget skyldigt att godtgöra de särskilda kostnader för möjligen erforderliga besigtningar, extra biträdens användande med mera dylikt, hvilka kunna af kostnadsförslaget och arbetsplanens granskning föranledas; 2:o) att låneunderstödet må utgöra högst två tredjedelar af anläggningskostnaden efter det faststälda kostnadsförslaget samt lyftas i mån af arbetets fortgång på sätt och å tider, som Kongl. Maj:t bestämmer, dock med iakttagande deraf att bolagsmännens inbetalningar å af dem tecknade belopp skola ske i förhållande till de andelar af lånesumman, som lyftas, och före lyftningen af dessa låneandelar; skolande härjemte en tiondedel af den beviljade låneförsträckningen innestå till dess besigtning af jernvägsanläggningen blifvit i öfverensstämmelse med § 2 mom. 2 af Kongl. kungörelsen den 11 December 1874, angående ordningen för afsyning och besigtning af enskilda jernvägar och deras upplåtande för allmän trafik, förrättad, och Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen meddelat tillstånd till banans öppnande för allmän trafik. 3:o) att det lånesökande bolaget, för att kunna statsunderstöd erhålla, skall vara skyldigt hos Kongl. Maj:t styrka, att det förfogar öfver ett kapital, som jemte statslånet är fullt tillräckligt till jernvägsanläggningens utförande enligt kostnadsförslaget; 4:o) att i afseende å ifrågavarande försträckningar skall iakttagas: a) att annuiteten beräknas till sex procent å ursprungliga försträckningsbeloppet, af hvilken annuitet först godtgöres ränta efter fem för hundra å oguldet kapitalbelopp, och återstoden utgör afbetalning derå; b) att räntefrihet ej må beviljas, men anstånd med räntans erläggande medgifvas för högst tre år, dock icke utöfver ett år från den dag, då, enligt Kongl. Maj:ts bestämmande, jernväg senast skall vara färdig och för trafik öppnad; skolande den sålunda uppskjutna liqviden af räntan fullgöras genom en mot samma räntas belopp svarande utsträckning af tiden för annuitetens erläggande, så att statsverket för sin försträckning blir till fullo godtgjordt; c) att kapitalafbetalning skall vidtaga tre år efter den dag, då, enligt Kongl. Maj:ts bestämmande, jernväg senast skall vara färdig och för trafik öppnad; 5:o) att jernvägsanläggningen med alla dertill hörande byggnader och materiel, äfvensom all bolagets öfriga egendom, skall utgöra underpant och säkerhet för den af staten lemnade försträckning, och staten tillförsäkras all den pant- och förmånsrätt, som enligt gällande eller blifvande lagstiftning kan för den lemnade försträckningens återbetalande medgifvas; 6:o) att Kongl. Maj:t skall insätta en ledamot i direktionen för hvarje jernvägsbolag, som undfått låneunderstöd, och utse en revisor att deltaga uti granskningen af bolagets förvaltning och räkenskaper, samt att arfvode till sålunda utsedd direktör och revisor skall bekostas af bolaget; 7:o) att hvarje jernvägsbolag, som erhållit statsunderstöd, i öfrigt skall Bih. till Riksd. Prof. 1883. 10 Sund. 1 Afd. 2 Band. 2 (Riksg.-kontorets reglemente.) 10 underkastas alla de vilkor och kontroller, som af Kong!. Maj:t pröfvas lämpliga och nödiga; samt 8:o) att hvarje sådant bolag, som nyss är nämndt, må, då Kongl. Maj:t så pröfvar lämpligt, dels utan kostnad eller årlig ersättning undfå upplåtelse af deu för jernvägsanläggningen erforderliga, Kronan tillhöriga mark, som står under dess omedelbara disposition, hvaremot, när fråga är om boställsjord eller annan åt enskild person med åborätt eller annorledes upplåten kronojord, ersättning derför af bolaget bör lemnas i enlighet med gällande expropriationslag, dels ock kostnadsfritt begagna sådana å Kronans egor belägna kalk- och stenbrott jemte grustägter, som kunna vara disponibla. Riksgäldskontor! eger att behörigen utbetala de af detta anslag återstående, ännu ej lyftade 125,000 kronor, som anvisats att utgå till Södra Dalarnes jernvägsaktiebolag. § 10. Till låneunderstöd för enskilda jernvägar har 1881 års Riksdag beviljat och stält till Kongl. Maj:ts disposition ett extra anslag af 5,000,000 kronor, att utgå under fem år från och med år 1882 med 1,000,000 kronor årligen, dock så att belopp, som ej blifvit till utgående under ett af dessa år anvisadt, må för ett efterföljande år af samma femårsperiod disponeras, egande Kongl. Maj:t att å detta anslag, till understödjande af nya, ännu ej påbörjade enskilda jernvägsanläggningar, anvisa af Kongl. Maj:t beviljade understödsbelopp, att utgå i enlighet med följande vilkor och bestämmelser: l:o) att kostnadsförslag och arbetsplan fastställas af Kongl. Maj:t, som ock närmare bestämmer de ställen, livilka jernväg skall beröra, varande det sökande bolaget skyldigt att godtgöra de särskilda kostnader för möjligen erforderliga besigtningar, extra biträdens användande med mera dylikt, livilka kunna af kostnadsförslaget och arbetsplanens granskning föranledas; 2:o) att låneunderstödet må utgöra högst hälften af anläggningskostnaden efter det faststälda kostnadsförslaget samt lyftas i mån af arbetets fortgång på sätt och å tider, som Kongl. Maj:t bestämmer, dock med iakttagande deraf att bolagsmännens inbetalningar å af dem tecknade belopp skola ske i förhållande till de andelar af lånesumman, som lyftas, och före lyftningen af dessa låneandelar; skolande härjemte en tiondedel af den beviljade låneförsträckningen innestå till dess besigtning af jernvägsanläggningen blifvit i öfverensstämmelse med § 2 mom. 2 af Kongl. kungörelsen den 11 December 1874, angående ordningen för afsyning och besigtning af enskilda jernvägar och deras upplåtande för allmän trafik, förrättad, och Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen meddelat tillstånd till banans öppnande för allmän trafik; 11 3:o) att det lånesökande bolaget, för att kunna erhålla statsunderstöd, skall vara skyldigt bos Kongl. Maj:t styrka, att det förfogar öfver ett kapital, som jemte statslånet är fullt tillräckligt till jernvägsanläggningens utförande på sätt arbetsplan och kostnadsförslag innehålla och hvaraf minst så stor del, som motsvarar hälften af den beräknade anläggningskostnaden, bör utgöras af tecknadt eller inbetaldt aktiebelopp eller eljest utan återbetalningsskyldighet lemnadt tillskott till jernvägsanläggningens utförande; 4:o) att i afseende å ifrågavarande försträckningar skall iakttagas: a) att annuiteten beräknas till fem procent å ursprungliga försträckningsbeloppet, af hvilken annuitet först godtgöres ränta efter fyra och en half för hundra å oguldet kapitalbelopp, och återstoden utgör afbetalning derå; b) att räntefrihet ej må beviljas, men anstånd med räntans erläggande medgifvas för högst tre år, dock icke utöfver ett år från den dag, då, enligt Kongl, Maj:ts bestämmande, jernväg senast skall vara färdig och för trafik öppnad; skolande beloppet af den ränta, med hvars erläggande anstånd sålunda medgifves, till staten inbetalas, sedan genom de stadgade annuitetsliqviderna all öfrig ränta, med hvilken anstånd icke beviljats, blifvit gulden och kapitalet godtgjordt, så att efter nämnda tids förlopp med annuitetens erläggande fortfares så länge, till dess äfven beloppet af den ränta, med hvars erläggande anstånd medgifvits, blifvit till staten inbetaldt; och c) att kapitalafbetalning skall vidtaga tre år efter den dag, då, enligt Kongl. Maj:ts bestämmande, jernväg senast skall vara färdig och för trafik öppnad; 5:o) att jernvägsanläggningen med alla dertill hörande byggnader och materiel, äfvensom all bolagets öfriga egendom, skall utgöra säkerhet för den af staten lemnade försträckning, och staten till säkerhet för sin fordrans utbekommande erhålla inteckning med förmånsrätt framför hvarje annan fordran i den jernväg, för hvars anläggning den ifrågavarande försträckningen beviljats; börande ej mindre, såsom vilkor för statslåns erhållande och tillgodonjutande, i bolagsordningen intagas stadgande om bolagets skyldighet att till säkerhet för statens fordran inteckna bolagets jernväg med förmånsrätt för samma fordran framför hvarje annan fordran hos bolaget, än ock en tredjedel af det beviljade statslånet innestå till dess inteckning med ofvan stadgad förmånsrätt i bolagets jernväg meddelats för förut lyftade andelar af lånet; hvarjemte ofvanberörda sista tredjedel ej må utbekommas, förr än inteckning för dess belopp med förmånsrätt framför hvarje annan fordran än statens blifvit i bolagets jernväg behörigen meddelad; 6:o) att Kong!. Maj:t skall insätta en ledamot i direktionen för hvarje jernvägsbolag, som innehar lån af staten, och utse en revisor att deltaga uti granskningen af bolagets förvaltning och räkenskaper, samt att arfvode till sålunda utsedd direktör och revisor skall bekostas af bolaget; 7:o) att hvarje jernvägsbolag, som erhållit statsunderstöd, skall vara skyldigt 12 underkasta sig så väl de bestämmelser i fråga om samtrafik, hvilka Kong!. Makt kan finna godt för bolaget bestämma, som ock i öfrigt alla de vilkor och kontroller, som af Kongl. Maj:t pröfvas lämpliga och nödiga; samt 8:o) att hvarje sådant bolag, som nyss är nämndt, må, då Kongl. Maj:t så pröfvar lämpligt, dels utan kostnad eller årlig ersättning undfå upplåtelse af den för jernvägsanläggningen erforderliga, Kronan tillhöriga mark, som står under dess omedelbara disposition, hvaremot, när frågan är om boställsjord eller annan åt enskild person med åborätt eller annorledes upplåten kronojord, ersättning derför af bolaget bör lemnas i enlighet med gällande expropriationslag, dels ock kostnadsfritt begagna sådana å Kronans egor belägna kalk- och stenbrott jemte grustägter, som kunna vara disponibla; och åligger det Riksgäld skontoret att behörigen tillhandahålla och utbetala de ännu ej lyftade belopp, Kongl. Maj:t å detta anslag anvisat. 2:o. Under innevarande riksdag på Riksgäldskontoret anvisade utgifter. § Il Till fortsättning af arbetena å stambanan mellan Bräcke och Sollefteå har innevarande års Riksdag för år 1884 anvisat ett anslag af två millioner femhundratusen kronor, som det åligger Riksgäldskontoret att enligt Kongl. Maj:ts disposition utbetala. § 12. Innevarande års Riksdag har dels medgifvit, att den Söderhamns jernvägsaktiebolag tillhöriga jernväg emellan Söderhamn och sjön Bergvikens östra strand må för statens räkning inköpas och till staten afträdas den 1 November 1885 mot ett kontant penningbelopp af fyrahundratusen kronor och eftergift så väl af hvad vid jernvägens afträdande till staten återstår oguldet af det bolaget beviljade statslån, beräknadt att den 31 Oktober 1885 utgöra 291,763 kronor 51 öre, som ock af bolagets skyldighet att återgälda anläggningskostnaden för bibanan från Kihlafors till sjön Bergvikens strand och att med ångbåt efter nämnda tid trafikera sjön Bergviken emellan Bergviks jern vägsstation, Kihlafors och Landa; dels godkänt de af Söderhamns jernvägsaktiebolag i öfrigt uppstälda vilkor för öfverlåtelse till staten af bolagets jernväg med den ändring blott, att de af Styrelsen för statens jernvägstrafik i dess underdåniga utlåtande af den 21 Decem - 13 ber 1882 föreslagna hufvudgrunder för bestämmelser angående forsling på statsbanan af och fraktersättning för affall från Marma och Bergviks sågverk till Stugsundet skola iakttagas; dels gillat de vilkor och förbehåll, som stadsfullmäktige i Söderhamn fäst vid sitt beslut att, emot ett bidrag af etthundrafemtiotusen kronor, öfverlåta till staten all den mark inom staden från vestra egogränsen till Stugsundet, som för statsbanan och det provisoriska grenspåret till brädgårdarna norr om ån erfordras, med iakttagande endast, att ingen inskränkning må göras i det område vid Stugsundet, som finnes å Landtmäteridirektören m. m. L, M. Nordenfelts plankarta med fina röda linier utmärkt och i öfrigt kan blifva för staten behöfligt till upplagsplatser för kol och materialier; dels beslutat, att denna jernväg derefter skall ombyggas till bredspårig och utsträckas å ena sidan från Bergviks station til! Kihlafors station å stambanan och å den andra från Söderhamn och Stugsundet, allt i hufvudsaklig öfverensstämmelse med den af Nordenfelt uppgjorda plan samt i den ordning, Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen föreslagit; dels öfverlåtit åt Kongl. Maj:t att fastställa de närmare vilkor, förbehåll och bestämmelser, som vid aftals träffande med Söderhamns jernvägsaktiebolag och med Söderhamns stad samt vid ofvanberörda jernvägsarbetes utförande må erfordras; dels beviljat det till gäldande af förenämnda köpeskilling och af lösen för mark inom Söderhamn samt till utförande af ombyggnads-och nybyggnadsarbetena jemte anskaffande af rörlig materiel erforderliga anslag af sammanlagdt tre millioner åttahundrafyratiosju tusen kronor; dels ock slutligen af dessa medel anvisat till utgående: under år 1883 ........................................................................... Kr. 500,000 „ „ 1884 .......................................................................... „ 1,500,000 „ „ 1885 .......................................................................... „ 1,000,000 och ., „ 1886 återstående...................................................... 247,000; .och åligger det Riksgäldskontoret att tillhandahålla och enligt Kongl. Maj:ts disposition behörigen utbetala de sålunda för åren 1883 och 1884 beviljade tillhopa två millioner kronor. § 13. Jemte det innevarande års Riksdag beslutat, att en särskild fond skall bildas och af Statskontoret förvaltas, med ändamål att genom lån understödja odling af sanka trakter samt att de till Statskontoret inflytande annuiteter å odlingslån skola från och med år 1884 till och med år 1888 till denna fond ingå, har Riksdagen föreskrifvit, att under åren 1884 till och med 1888 Riksgäldskontoret skall, i mån af behof och uppå reqvisition af Kongl. Maj:t, till fonden öfverlemna medel 14 till så stort belopp, som jemte nyssnämnda, till fonden ingående annuiteter å odlingslån må kunna erfordras till fyllande af högst en million kronor årligen; samt att Riksgäldskontoret skall af fonden erhålla godtgörelse för den ränteutgift, som, genom berörda medels öfverlemnande till fonden, för Riksgäldskontoret förorsakas. 3:o. Med statsregleringen gemenskap egande utgifter. § 11. I händelse under löpande året skulle visa sig, att Statskontorets inkomster äro otillräckliga för bestridande af dess utgifter, åligger det Riksgäldskontoret att, sedan Kongl. Maj:t, uppå Statskontorets underdåniga anmälan, pröfvat behofvet, för dess fyllande tillhandahålla Statskontoret det belopp, Kongl. Maj:t för sådant ändamål finner för godt bestämma; dock med förbindelse för Statskontoret att, så snart dess tillgångar det medgifva, återgälda hvad Riksgäldskontoret sålunda förskjutit. 4:o. På Riksgäldskontoret anvisade kreditiv. § 15. Till följd af stadgandet i Regeringsformens 63 § har Riksdagen anslagit och till utbetalning från Riksgäldskontoret anvisat en kreditivsumma af tre millioner kronor, för att vid infallande krig af Konungen lyftas, sedan han Statsrådet in pleno hört och Riksdagen sammankallat. Riksdagens å denna summa utfärdade förseglade anordning får ej förr brytas eller summan af Fullmäktige utbetalas, än sedan riksdagskallelsen blifvit i hufvudstadens kyrkor vederbörligen kungjord. § 16. Den kreditivsumma, som, enligt ofvan åberopade grundlagsstadgande, bör å Riksgäldskontoret anvisas för att, på sätt detsamma innehåller, under tiden mellan 15 innevarande och nästkommande riksdag vara tillgänglig, då Konungen till rikets försvar eller andra högst vigtiga och angelägna ändamål, sedan hela Statsrådets tankar deröfver blifvit inhemtade, finner den vara oundgängligen nödig, har Riksdagen faststält till en million fem hundra tusen kronor. § IV. För bestridande af ifrågakommande utbetalningar utaf de genom näst föregående paragrafer å Riksgäldskontoret anvisade kreditiv böra detta verks härtill disponibla tillgångar begagnas, och, i fall dessa icke äro tillräckliga, de derutöfver erforderliga medlen af Riksgäldskontoret upplånas mot Kontorets obligationer’, stälda till inlösen antingen efter viss förfallotid eller efter föregången uppsägning; egande Fullmäktige att, med hänsigt till de vid upplåningen sig företeende omständigheter och förhållanden, bestämma räntevilkoren samt fastställa betalningsterminerna för dessa obligationer; dock får obligationernas förfallotid icke utsättas senare än fem år efter deras utgifningsdag. § 18. Till bestridande af sådana Telegrafverkets oförutsedda utgifter, som för uppfyllande af traktatsenliga förbindelser kunna erfordras, har Riksdagen medgifvit, att Kongl. Maj:t må ega att, i händelse verkets egna medel dertill icke lemna tillgång, i Riksgäldskontoret utbekomma förskott till belopp af högst etthundrafemtio tusen kronor. 5:o. Från Riksgäldskontoret utgående riksdags- och revisionskostnader, aflöningar, torvaltningsutgifter, in. m. § 19. Alla på Riksdagens beslut grundade utgifter för riks dagskostnader skola, intill dess annorlunda af Riksdagen förordnas, under behörigt iakttagande af samma, genom Riksdagens Stats-Utskott Fullmäktige till efterrättelse härvid meddelade beslut, omedelbart från Riksgäldskontoret till vederbörande utbetalas, hvarförutan sådana af Riksdag föranledda utgifter, som i anseende till deras föremål eller beskaffenhet dels redan blifvit, dels framdeles varda af Kongl. Maj:t godkända och 16 å Kongl Statskontoret anvisade, må, efter erhållna reqvisitioner och anstå!d granskning af derför aflemnade verifikationshandlingar, Kongl. Statskontoret af Riksgäldskontoret godtgöras. § 20. Kostnaderna för nödiga reparationer och andra arheten, för vederbörligt underhåll och tillsyn så väl af den för Riksgäldskontoret anvisade som af de för Riksdagens sammankomster afsedda fasta egendomar, äfvensom för de uti samma egendomar befintliga inventariers underhåll och komplettering, skola utaf Riksgäldskontorets medel bestridas, i likhet med andra till så kallade kontors expenser vanligen hänförda utgifter § 21. För komplettering och utvidgande af Riksdagens bibliotek samt dermed förenade utgifter kommer ett årligt anslag af två tusen kronor att utgå; och skola de af 1882 års Riksdag faststälda stadgar för Riksdagens bibliotek samt instruktion för bibliotekarien vid Riksdagens bibliotek tjena till efterrättelse. Riksdagens bibliotekarie, åtnjuter eu aflöning af tvåtusen kronor för år, hvilken aflöning bör af förslagsanslaget till riksdagskostnader såsom arfvode utgå och månadsvis af Riksgäldskontoret till bibliotekarien utbetalas; hvarjemte Riksdagen medgifvit, att bibliotekarien må bebo den lägenhet inom Riksdagens bus, som af Fullmäktige åt honom anvisas, samt till densamma erhålla nödig vedbrand äfvensom, utan afdrag å det här ofvan omförmälda arfvode, åtnjuta semester under en och en half månad årligen å tid, som Fullmäktige bestämma; skolande godtgörelse åt den person, som under bibliotekariens semester bestrider hans befattning, ur förslagsanslaget till riksdagskostnader af Riksgäldskontoret utbetalas. § 22. De traktamenten och resekostnadsersättningar, som tillkomma Riksdagens Revisorer, skola, enligt behörigen granskade och godkända räkningar, af Riksgäldskontorets medel godtgöras; börande jemväl de arfvoden, Revisorerne bestämma för de hos dem anstälde sekreterare, kameral- och kanslibiträden samt vaktbetjente, utbetalas från Riksgäldskontoret, hvarifrån jemväl utgår den godtgörelse, som af Kongl. Maj:t i nåder bestämmes för den ledamot af Statskontoret, hvilken haft nådigt förordnande att Revisorerne med upplysningar tillhandagå. Likaledes må Revisorerne på Riksgäldskontoret anvisa ersättning ej mindre för inköp af papper, skrifmaterialier och andra dylika utgifter för revisionens behof samt för 17 annonser rörande Revisorernes sammanträden än ock för de kostnader, som kunna föranledas af sådana under revisionstiden verkstälda resor, som Revisorerne vid sammankomst in pleno ansett nödvändiga. Kostnaderna för tryckningen, häftningen och utdelningen af Revisorernes berättelser angående granskningen af Stats-, Banko- och Riksgäldsverkens förvaltning, äfvensom af de förklaringar, som i anledning deraf kunna varda afgifna, böra äfven af Riksgäldskontorets medel bestridas. § 23. Aflöningen för justitieombudsmannen samt den hos honom anstälda Icanslioch vaJctbetjening bör af Riksgäldskontoret under sista månaden af hvarje qvartal utbetalas; skolande lönen för justitieombudsmannen, under den tid innevarande Riksdags statsreglering kommer att blifva gällande, utgå med åtta tusen kronor, eller lika belopp som justitiekanslerns aflöning enligt sagda statsreglering utgör; hvaremot justitieombudsmannen, derest han förut innehar tjenst på rikets stat, är skyldig att den dermed förenade löueinkomst frånträda, så länge han uppbär justitieombudsmanslönen. Utöfver den faststälda aflöningen eger den justitieombudsman, som hädanefter tillträder detta embete och dessförinnan icke är i hufvudstaden bosatt, att såsom flyttningshjelp uppbära från Riksgäldskontoret ett tusen femhundra kronor. För ofvan bemälda kansli- och vaktbetjening utgår aflöningen med följande årliga belopp, nemligen: för sekreteraren med fyratusen femhundra kronor; „ en kanslist, som tillika har skyldighet att ombesörja registratorsgöromålen, med tretusen kronor; hvilka två löner dock kunna höjas efter fem år med 500 kronor och efter tio år med ytterligare 500 kronor; „ en kanslist med tvåtusen femhundra kronor, dock med rätt för justitieombudsmannen att, utan tillsättning af omförmälde kanslist, till befordrande af göromålens gång inom expeditionen, vikariatsersättning, renskrifning m. m. använda nämnda belopp, dock med skyldighet å hans sida att för medlens användning redovisa; samt för en vaktmästare med åtta hundra kronor, hvilket belopp dock efter fem år kan höjas med 100 kronor, men så länge boställsrum i Riksdagens hus af nämnde vaktmästare innehafvas, kommer att minskas med 150 kronor om aret. I öfrigt skola de för justitiekanslersexpeditionen gällande bestämmelser och vilkor i tillämpliga delar, efter justitieombudsmannens bepröfvande, gälla äfven för justitieombudsmansexpeditionen ; hvarjemte särskildt är stadgadt, dels att sekreteraren hos justitieombudsmannen bör utan särskild ersättning jemväl bestrida de göromål, som tillhöra sekreterarebefattningen hos tryckfrihetskomitén, dels att, Bih. tiU Riksd. Prot. 1883. 10 Sand. 1 Afd. 2 Band. 3 (Kiksg.-kontorets reglemente,) 18 derest han förut innehar tjenst på rikets stat, samma vilkor och förbehåll skola vid uppbärandet af ofvan berörda aflöning iakttagas, som äro stadgade i afseende på utbetalningen af justitieombudsmanslönen vid enahanda fall. § 24. Till kostnader för justitieombudsmannens embetsresor bör Riksgäldskontoret uppå hans reqvisition och emot derför inom hvarje års utgång afgifvande redogörelse förskottsvis utbetala en summa af två tusen kronor. För upphandlingen af skrifmaterialier och för andra expenser vid justitieombudsmannens och tryckfrihetskomiténs expedition bör ett årligt belopp af fem hundra kronor, emot behörig redogörelse, förskottsvis af Riksgäldskontorets medel utanordnas. Tryckningen och häftningen af justitieombudsmannens embetsberättelser jemte dertill hörande bilagor böra verkställas och papperet för dessa handlingars tryckning anskaffas genom Fullmäktiges försorg; dock skall den dervid erforderliga korrekturläsningen besörjas på sätt förut skett; börande samtliga trycknings- och häftningskostnaderna för ifrågavarande berättelser och bilagor omedelbart utaf Riksgäldskontoret godtgöras, utan afdrag å de till expenser för sagda expedition beviljade anslag, hvaremot de medel, hvilka inflyta genom samma berättelsers försäljning i bokhandeln, skola af justitieombudsmannen, som härom eger foga anstalt, inför Fullmäktige särskildt redovisas. § 25. Såsom arfvode åtnjuter Fullmäktiges ordförande tre tusen två hundra kronor, samt hvar och en af de öfrige Fullmäktige ett tusen sex hundra kronor årligen; hvarförutom Fullmäktig, som ej är i Stockholm bosatt, eger att för en resa årligen till och från hemorten uppbära kostnadsersättning, beräknad efter samma grunder, som gälla för beräknandet af resekostnadsersättningen åt Andra Kammarens ledamöter. § 26. Aflöningen för Riksgäldskontorets tjenstemannapersonal och vaktbetjening utgår enligt den af Riksdagen för nämnda verk faststälda aflöningsstat, hvilken icke får öfverskridas; varande nedanstående vilkor och förbehåll stadgade för tillgodonjutande af den för bemälda tjenstemannapersonal och vaktbetjening beviljade löneförhöjning : l:o. Innehafvare af de ökade lönerna inom Riksgäldskontoret äro under - 19 kastade den vidsträcktare tjenstgöringsskyldighet eller den jemkning i åligganden, som antingen vid en blifvande förändrad organisation af detta verk eller eljest kan varda i allmänhet stadgad; och böra de fullmakter, som för Riksgäldskontorets tjenstemän utfärdas, innefatta förbehåll om vederbörandes skyldighet att åtaga sig de nya eller förändrade göromål, hvilka kunna dem åläggas; 2:o. Sådana uppdrag och bestyr, som till följd af Rikets Ständers eller Riksdagens förfoganden böra af tjenstemännen vid Riksgäldskontoret förrättas, skola, oaktadt särskilda arfvoden för enahanda uppdrag och göromål tillförene utgått, hädanefter inbegripas under vederbörandes bestämda tjensteåligganden, hvadan alltså den framtida vedergällningen för sagda uppdrag och bestyr kommer att innefattas i den aflöning, gällande stat upptager; 3:o. De med hvarje befattning förenade tjenstgöringspenningar få uppbäras endast för den tid, tjenstens innehafvare verkligen tjenstgjort eller åtnjutit semester, men skola för den tid, han eljest varit från tjenstgöringen befriad, utgå till den, som tjensten förrättat; dock må Fullmäktige kunna medgifva den tjensteman eller vaktbetjent, som af sjukdom hindras från bestridande af sin tjenst, att uppbära de för samma tjenst anvisade tjenstgöringspenningar eller någon del deraf; 4:o. Tjensteman vid Riksgäldskontoret får icke annan tjenstebefattning utom Riksgäldskontoret mottaga. Den, som till tjensteman vid Riksgäldskontoret utnämnes, vare skyldig att annorstädes innehafvande tjenstebefattning genast frånträda. Tjensteman, som till följd af förut gällande stadganden innehar tjenst utom Riksgäldskontoret, må dock densamma bibehålla, så länge den icke är för tjenstgöringen i Riksgäldskontoret hinderlig. § 27. Till belöning för extra arbeten och till uppmuntran för extra ordinarier, som ådagalagt synnerlig flit och skicklighet, ega Fullmäktige att använda sex tusen kronor årligen; dock får hvad häraf under årets lopp icke behöft utgifvas under ett påföljande år ej för samma ändamål användas. För öfrigt ega Fullmäktige icke att tilldela betjeningen vid Riksgäldskontoret hvarken ljuspenningar eller andra arfvoden, än de i aflöningsstaterna och detta reglemente särskildt bestämda eller medgifna. § 28. Såsom begrafningshjelp eller understöd för sterbhusen efter aflidne obemedlade tjenstemän och vaktbetjente vid Riksgäldskontoret och f. d. Generalassistans - 20 kontoret, ega Fullmäktige att, under loppet af hvarje år, disponera en summa af högst två hundra tjugu fem kronor. § 29. Derest Enke- och Pupillkassans vid Riksgäldskontor^ afslutade och vederbörligen granskade räkenskaper för tiden till och med det år, då nästa riksdag slutar, skulle visa, att kassans inkomster under året understigit de utbetalningar, som derunder kassan ålegat, må den sålunda uppkomna bristen, inom ett belopp af högst två tusen två hundra femtio kronor för året, af Riksgäldskontorets medel godtgöras, under förbehåll likväl, att hvad utaf denna anslagssumma för ett år ej behöft användas icke får för ett annat af kassan tillgodonjutas, och under vilkor, att delegarnes bidrag under tiden utgå utan förändring af deras uti det för kassan nu gällande reglemente bestämda belopp, samt att pensionerna för enkor och barn efter embets- och tjensteman samt vaktbetjente vid Riksgäldskontoret icke få höjas utöfver en femtedel af den ordinarie lön, hvilken den aflidne delegaren senast vid detta verk innehaft, och för tjenstemäns samt vaktbetjentes vid f. d. Generalassistanskontoret efterlemnade enkor och barn icke utöfver en fjerdedel af det lönebelopp, efter hvilket den för sistnämnda Kontors tjenstemannapersonal stadgade årliga afgift till samma kassa blifvit beräknad och vederbörligen inbetald. Angående Riksgäldskontorets inkomster och öfriga tillgångar utom lånefordringarne. § 30. De till Riksgäldskontoret hörande och dit anslagna medel må icke, under någon förevändning eller med hvad vilkor som helst, derifrån ryckas eller användas till andra behof än dem Riksdagen bestämt. Allt förordnande, som deremot strider, vare kraftlöst (68 § Regeringsformen). Och må, vid liqviderande af Riksgäldskontorets fordringar, ackord, utan Riksdagens särskilda samtycke, icke medgifvas. 21 § 31. Riksgäldskontoret eger att emottaga de medel, livilka kunna inflyta vid försäljning af Kronan tillhöriga hus i städerna; hvarifrån dock undantagas auktionsraedlen för sådana hus, som äro inköpta för Kongl. Flottans i Karlskrona behof eller för allmänna magasinsinrättningens räkning, såvida ej dessa medel blifvit af Rikets Ständer eller Riksdagen för särskildt ändamål anvisade. § 32. Sedan 1877 års Riksdag, i fråga om bergverkstiondens upphörande* beslutat, bland annat, att, med undantag tills vidare för Sala silfververk och Höganäs stenkolsverk, alla öfriga verk, som nu äro förpligtade till bergverkstiondes utgörande, från och med år 1878 befrias från dylik tionde, dock hvad nedannämnda verk angår med följande vilkor och förbehåll: a) för Tunabergs kopparverk, att dess egare inom 1878 års slut antingen till Kronan afstår ali rätt till Tunabergs bergslags allmänning eller ock efter fulla värdet, sådant det vid behörig uppskattning kan varda bestämdt, till Riksgäldskontoret erlägger lösen för den del af allmänningen, som, sedan de till skogsfång derifrån berättigade hemman och lägenheter erhållit mot denna förmån svarande skogsmark, kan verket tillkomma; b) för Åtvidabergs kopparverk, att dess egare inom 1878 års slut antingen till Kronan afstår kopparverkets del af allmänningen Gaddstigen eller ock, derest Kongl. Maj:t, efter det behörig utredning åstadkommits, skulle finna skäl bifalla, att egaren till Åtvidabergs kopparverk må få till fulla värdet lösa berörda allmänningsdel, till Riksgäldskontoret inbetalar det belopp, hvartill densamma kan varda i behörig ordning uppskattad; c) för Hiddarhytte eller Skild kopparverk, att all den lindring i räntan, som 87/io mantal under samma verk lagda hemman såsom bergslagsfrihet åtnjuta, från och med 1878 kommer att upphöra, samt att egaren till verket inom nämnda års slut till Riksgäldskontoret inbetalar den på kopparverket belöpande hälft af skilnaden emellan uppskattningsvärdet å de hemman, som bildats af de under både Riddarhytte koppar- och jernverk till skatte försålda Ramshytte- och Skinnskattebergs allmänningar, eller 7,331 kronor 25 öre, och den för samma allmänningar erlagda skatteköpeskilling, 84 kronor 8 öre, med 3,623 kronor 58 öre; d) för Löfås silfververk, att egarne af detta verk före 1878 års slut till Riksgäldskontoret inbetala löseskilling för den af verket utgående afrad med 11,344 kronor 60 öre; och e) för Dylta svafvel-, vitriol- och rödfärgsverk, att egaren af detta verk lika - 22 ledes före 1878 års utgång till Riksgäldskontoret inbetalar löseskilling för den af detta verk utgående afrad med 13,958 kronor 40 öre; samt med rätt i öfrigt för bergverken att komma i åtnjutande af befrielsen från tionden från och med det år, under hvilket de uppfylt de ofvan nämnda vilkor och förbehåll, som för vissa bland dem blifvit för sådan befrielse bestämda; så eger Riksgäldskontoret att mottaga de belopp, hvilka till följd af ofvan nämnda vilkor komma att till Riksgäldskontoret inbetalas. § 33. Om Kongl. Statskontoret erhåller större behållningar å sina räkningar i Riksbanken än som för de löpande statsutgifternas bestridande anses erforderliga, eger Riksgäldskontoret att i afräkning å Riksgäldskontoret tillkommande anslag eller på de återbetalningsvilkor, som af Fullmäktige medgifvas, sådana behållningar af Kongl. Statskontoret till förvaltning mottaga. § 34. Från Kongl. Statskontoret eger Riksgäldskontoret att, i mån af behof, under åren 1883 och 1884 utbekomma de i hvartdera årets riksstat till utgående från Riksgäldskontoret förslagsvis uppförda anslag till riksdags-, kyrkomötes- och revisionskostnader, aflöningar, annuiteter och räntor, efter afdrag af till Riksgäldskontoret ingående ränte- och kapitalbetalningar; börande i den liqvid, som enligt § 50 skall för det sistförflutna året i Riksgäldskontoret med statsverket upprättas, Kongl. Statskontoret påföras eller godtgöras det belopp, hvarmed de till Riksgäldskontoret inbetalda förenämnda anslag må hafva understigit eller öfverskjutit den summa, hvarmed berörde utgifter, efter frånräknande af omförmälda afdrag, i verkligheten från Riksgäldskontoret utgått. § 35. Sedan ett särskildt anslag för skogsväsendet vid 1869 års riksdag blifvit på riksstaten under sjunde hufvudtiteln uppfördt, bör, enligt Riksdagens i sammanhang dermed fattade beslut, återstoden utaf Skogsplantsringskassans behållning från Kongl. Statskontoret till Riksgäldskontoret öfverlemnas. § 36. Som Riksdagen medgifvit, att de medel, som influtit eller hädanefter inflyta för försäljning, jemlikt Kongl. brefvet den 29 Maj 1874, af åtskilliga mindre krono - 23 lägenheter, och enligt Riksdagens skrifvelse den 11 förutgångna Maj skola af Statskontoret levereras till Riksgäldskontoret att der särskildt bokföras, intill dess Riksdagen fattat beslut om deras användande till inköp af skogbärande eller till skogsodling tjenlig mark, må, i den mån tillfällen sig yppa till inköp af dylik mark, hvilka af Kongl. Maj:t pröfvas vara fördelaktiga och hvartill medel icke kunna beredas från det till skogsväsendet anvisade reservationsanslag, få för sådant ändamål af Kongl. Maj:t disponeras, åligger det Riksgäldskontoret att, uppå Kongl. Maj:ts reqvisition, samma medel utbetala. * § 37. I öfverensstämmelse med Riksdagens beslut i fråga om begagnandet af de för undsättningar vid missväxter eller felslagna skördar afsedda medel, intill dess desamma behöfva för sagda ändamål användas, skola dessa medel, till den del de icke äro för anvisade utbetalningar erforderliga, öfverlemuas till Riksgäldskontoret; hvaremot det åligger Riksgäldskontoret att sådana mottagna medel enligt Kongl. Maj:ts föreskrift Kongl. Statskontoret uppå dess reqvisitioner tillhandahålla. § 38. Riksdagen bar år 1866 åt Fullmäktige uppdragit att, för konvertering, när omständigheterna dertill föranleda och då sådant med fördel för staten kan ske, af äldre statslån, på sätt och till de'' belopp Fullmäktige finna lämpligt, dock ej utöfver hvad som till förenämnda konvertering åtgår, försälja eller träffa aftal om blifvande försäljning af vare sig återstående osålda obligationer af 1872 års statslån, eller återstående obligationer af 1875 års i tyska riksmark förskrifna statslån, eller nya, i annat myntslag och med högst fyra och en half procent ränta förskrifna obligationer eller partialförbindelser, dem Fullmäktige ega utfärda; och skola Fullmäktige i öfrigt vid upplåningen tillvägagå på sätt de finna lämpligast och bäst befrämja statens fördel; kommande någon försäljning af 1870 års fernprocent-obligationer icke att ega rum förr än Riksdagen om sådan försäljning förordnar, och har, i sammanhang härmed, Riksdagen föreskrifvit, att, för den händelse nya obligationer komma att af Riksgäldskontoret utfärdas, Fullmäktige skola underställa Kongl. Majrts nådiga fastställelse de beslut, som rörande berörda nya upplåning kunna komma att fattas, med underdånig anhållan att Kongl. Maj:t täcktes å det nya lånet meddela sin garanti. Dessutom böra Fullmäktige — sedan Kongl. Maj:t bifallit Riksdagens i underdånig skrifvelse iramstälda begäran derom, att utlottningslistorna rörande så väl 1870 års som öfriga i svenskt mynt förskrifna statsobligationer må såsom bihang få medfölja svensk författningssamling — föranstalta, det nämnda listor hädanefter 24 varda till vederbörande behörigen aflemnade, för att på nämnda sätt komma till allmänhetens kännedom; skolande Fullmäktige, om nya statsobligationer blifva i svenskt mynt förskrifna eller deras belopp varder i svenskt mynt evalveradt, tillse att enahanda kungörelse i afseende å dem utfärdas, äfvensom söka utverka, att dessa obligationer tillhörande kuponger må, på samma sätt som i afseende å kuponger till 1870 och 1872 års lån eger rum, i landtränterierna inlösas och i uppbörden mottagas. Riksdagen har år 1881 bemyndigat Riksgäldskontoret att medelst försäljning af obligationer, tillhörande vare sig 1872, 1875, 1878 eller 1880 års lån, i mån af behof bereda erforderlig tillgång till bestridande af de för år 1882 beviljade anslag till statens jernvägsbyggnader i Norrland, till utförande af nya byggnader och anläggningar vid statens redan trafikerade jernvägar, till bestridande af kostnaderna för uppförande å statens jernvägstrafiks tomter i qvarteret Svanen i Stockholm af en byggnad, innehållande expeditions- och tjenstelokaler samt åtskilliga boställslägenheter för innehafvare af befattningar vid statens järnvägstrafik, samt till låneunderstöd för enskilda jernvägar. Sistlidna års Riksdag har bemyndigat Riksgäldskontoret att medelst försäljning af obligationer, tillhörande vare sig 1872, 1875, 1878 eller 1880 års lån, i mån af behof bereda erforderlig tillgång till de af Riksdagen för år 1883 beviljade anslagen å en million femhundra tusen kronor till anskaffande af ny rörlig materiel jemte tillhörande reservdelar och utrustningsinventarier, å tvåhundratusen kronor till bestridande af kostnaderna för uppförande å statens jernvägstrafiks tomter i qvarteret Svanen i Stockholm af en byggnad, innehållande expeditions- och tjenstelokaler jemte boställslägenheter, å två millioner kronor till fortsättning af arbetena å stambanan genom Norrland från Bräcke station till Helgumsjön och vidare till Sollefteå samt å en million kronor till låneunderstöd för enskilda jernvägar. Innevarande års Riksdag har bemyndigat Riksgäldskontoret att medelst försäljning af obligationer, tillhörande vare sig 1875 eller 1880 års lån, i mån af behof bereda erforderlig tillgång till utbetalning af dels de för nästkommande år beviljade 2,500,000 kronor till fortsättning af arbeten å stambanan mellan Bräcke och Sollefteå, dels de af anslaget till jernvägen Kihlafors—Stugsundet för åren 1883 och 1884 anvisade tillhopa 2,000,000 kronor och dels de till låneunderstöd för enskilda jernvägar för år 1884 beviljade 1,000,000 kronor. Härjemte har innevarande års Riksdag bemyndigat Riksgäldskontoret att, för beredande af den tillgång till Riksgäldskontoret åliggande försträckningar till odlingslånefönden, som kan erfordras utöfver hvad enligt särskilda beslut må blifva för sådant ändamål till Riksgäldskontoret öfverlemnadt, i mån af behof försälja obligationer i svenskt mynt, ouppsägbara från långifvarens sida, men stälda att återbetalas viss kortare tid efter af Riksgäldskontoret verkstäld uppsägning, med 25 rätt tillika för Fullmäktige att bestämma dessa obligationers valörer, räntefot och uppsägningstid. § 39. Då obligationer och räntekuponger för de af Riksgäldskontoret upptagna lån icke varda inom den för deras inlösande bestämda preskriptionstid hos Riksgäldskontoret företedda, skola de medel, hvilka för infriandet af sådana obligationer och räntekuponger innestå hos de för lånen afsätta liqvidations- och amortissementsfonder, öfverföras till Riksgäldskontorets allmänna kassa, för att till fyllande af Kontorets öfriga behof kunna användas. § 40. De till Riksgäldskontoret influtna medel eller aflemnade behållningar, äfvensom de för jernvägsbyggnaderna upplånta medel samt detta verks öfriga kontanta tillgångar skola, så vidt och så länge de icke behöfva användas för samma verk åliggande utbetalningar, hållas allmänna rörelsen till handa och göras räntebärande genom deras insättning mot ränta i Riksbanken, efter öfverenskommelse med Fullmäktige i nämnda bank, eller ock genom desammas utlåning på sätt, som Fullmäktige i Riksgäldskontoret anse innefatta full säkerhet; egande Fullmäktige jemväl att för sådana medel uppköpa antagliga obligationer eller andra förbindelser, som anses kunna utan svårighet och kapitalförlust vid inträffande behof föryttras. Vid utlåning skola Riksgäldskontorets räntebärande obligationer såsom hypotek åtnjuta företräde framför hvarje annan erbjuden säkerhet. Utlåningstiden, lånesummans förhållande till hypoteket samt den ränta, hvilken för ifrågavarande lån skall till Riksgäldskontoret erläggas, må, med afseende å så väl penningeställningen som säkerhetens beskaffenhet, af Fullmäktige bestämmas. § 41. För bestridande af Riksgäldskontoret åliggande betalningar eger detta verk att begagna ett kreditiv i Riksbanken till belopp af högst en million fem hundra tusen kronor; börande i afseende på kreditivets begagnande de uti bankoreglementet derom meddelade föreskrifter lända till efterrättelse. § 42. Derest sådant för verkställigheten af Riksgäldskontoret åliggande utbetalningar finnes nödvändigt, ega Fullmäktige att anskaffa dertill erforderliga medel Bih. till Riksd. Prot. 1883. 10 Sami. 1 Afd. 2 Band. 4 (Biksg. kontorets reglemente.) 26 genom upplåning mot Riksgäldskontorets skuldförbindelser eller begagnandet af krediter, på vilkor som Fullmäktige ega bestämma; egande Fullmäktige derjemte att, för beredande af tillgång till erforderlig kassaförstärkning åt Statskontoret, i mån af behof upplåna medel mot Kontorets obligationer i svenskt mynt, stälda till inlösen antingen efter viss förfallotid eller efter föregången, af Riksgäldskontoret verkstäld uppsägning; varande åt Fullmäktige öfverlemnadt att, med hänsigt till de vid upplåningen sig företeende omständigheter och förhållanden, bestämma räntevilkoren samt fastställa betalningsterminerna för dessa obligationer; dock skola obligationerna, vare sig deras inlösen bestämmes att ske efter uppsägning eller å viss förfallotid, infrias inom den 1 November 1885. I afseende på öfrig upplåning mot tryckta eller graverade obligationer lemnar Riksdagen särskilda föreskrifter. § 43. De medel, som inflyta å s. k. statsl&nefondens utestående fordringar, skola, efter afdrag af nödiga förvaltningsutgifter, till Riksgäldskontoret äflemnas. Angående redovisningen af de till Riksgäldskontoret ingående medel. § 44. Öfver Riksgäldskontorets samtliga tillgångar och skulder samt inkomster och utgifter, deruti jemväl inberäknade de för jernvägsbyggnaderna upplånta och dels såsom anslag, dels såsom lån utgifna medel, uppgöres och afslutas för hvarje år en fullständig hufvudbok; hvarförutom fortfarande bör föras en särskild räkenskap öfver de fonderade statslånens liqvidations- och amortissementsfonder. Hufvudboken skall dock summariskt redovisa äfven dessa fonders ställning vid årets början och slut samt den förändring desamma under årets lopp undergått. Så väl hufvudboken som den särskilda redovisningen för liqvidations- och amortissementsfonderna skola inom den 1 Maj året näst efter det, hvilket dessa räkenskaper omfatta, vara afslutade och renskrifna samt före den 1 derpå följande Juli behörigen granskade. 27 Riksgäldskontorets hufvudböcker böra vid lämpliga tider hållas Kongl. Statskontoret till handa, på det att Riksgäldskontorets räkenskaper i nödiga delar må kunna jemväl i riksbufvudboken intagas. § 45. Under loppet af Juni månad hvarje år böra, till upplysning för allmänheten om Riksgäldskontorets ställning, särskilda, efter det dermed afsedda ändamål lämpade utdrag af detta verks räkenskaper för det näst föregående året genom trycket offentliggöras och jemte allmänna tidningarne utdelas. § 46. I April månad hvarje år upprättas uti Riksgäldskontoret liqvid med statsverket för det sist förflutna året. Af denna liqvid meddelas Kongl. Statskontoret tvenne exemplar, hvaraf det ena, derå Fullmäktige tecknat sitt godkännande, bör derstädes qvarstanna, samt det andra, sedan det blifvit försedt med anteckning om liqvidens godkännande af Kongl. Statskontoret, bör till Riksgäldskontoret återställas, för att såsom verifikation dess hufvudbok biläggas. Angående styrelsen för Riksgäldskontoret. § 47. Förvaltningen af Riksgäldskontoret, dess medel och tillhörigheter är utaf Riksdagen uppdragen åt sju Fullmäktige, hvilka vid lagtima riksdag utses i den ordning 71 § Riksdagsordningen stadgar. Vid Fullmäktiges sammankomster föres ordet af den, som af Riksdagen blifvit dertill utsedd; tillkommande Fullmäktige att sjelfve bland sig välja en vice Ordförande att föra ordet, när hinder för Ordföranden inträffar. § 48. Uppkommer ledighet bland Fullmäktige, inträder suppleant enligt af Riksdagen bestämd ordning. 28 § 49. Är Styrelsen ej så fulltalig, som för besluts fattande erfordras, enligt hvad här nedan föreskrifves, eger Fullmäktiges Ordförande att inkalla erforderligt antal suppleanter. § 50. Fullmäktige äro förbundne att vid Riksgäldskontorets förvaltning ställa sig till efterrättelse ej mindre rikets grundlagar än äfven detta reglemente samt öfriga rörande Riksgäldskontor gällande föreskrifter; börande Fullmäktige doldtochförtegadt hålla hvad vid Kontorets förvaltning förefaller, som tyst vara bör. § 51. Blir Fullmäktig ledamot af Statsrådet eller kommer i den författning, att han, jemlikt något af mom. a, b, c, d och e uti 26 § Riksdagsordningen, icke må såsom riksdagsman godkännas, skall han genast frånträda fullmäktigs-hefattningen, och suppleant inträda i hans ställe. § 52. Jemte noggrant iakttagande af hvad i afseende på förvaltningen af Riksgäldskontoret och dit anslagna medel är stadgadt, åligger Fullmäktige att omsorgsfullt vårda och befrämja detta verks rätt, säkerhet och förmån samt för öfrigt vidtaga alla på Fullmäktige ankommande åtgärder i och för verkställigheten af de i sådant afseende meddelade beslut samt Fullmäktige gifna uppdrag. § 53. Fullmäktige utse inom sig två deputerade, hvilka väljas vid slutet af hvarje qvartal; och verkställas berörda val, dervid förut varande Deputerade kunna omväljas, på sätt sista punkten af § 62 innehåller. En af dessa Deputerade utöfvar närmaste tillsyn öfver det sätt, hvarpå tjenstemännen fullgöra sina åligganden, och tillser, att Fullmäktiges beslut varda i behörig tid och ordning verkstälda. Han eger att under tiden mellan Fullmäktiges sammanträden meddela nödiga föreskrifter samt att för sjukdoms- eller annat laga förfall eller för enskilda angelägenheters besörjande bevilja tjenstemännen, äfvensom vaktbetjente, tjenstledighet under högst fjorton dagar, äfvensom meddela 29 föreskrift om tjenstens uppehållande intill Fullmäktiges nästa ordinarie sammanträde. Han utöfvar jemväl beträffande vården af Kontorets värdepapper det uppdrag, tjenstgöringsordningen i sådant afseende innehåller. I öfrigt skola Deputerade ombesörja lånemedels indragning, verkställa de för Riksgäldskontorets räkning erforderliga utländska liqvider, anordna medel till vissa af Fullmäktige beslutade eller eljest ovilkorligen bestämda utbetalningar med mera, allt i öfverensstämmelse med de beslut och föreskrifter, som Fullmäktige meddela; egande Deputerade att sig emellan närmare fördela dessa dem gemensamt tillhörande göromål. Vid hvarje sammankomst böra Deputerade redogöra för sina åtgärder under den efter Fullmäktiges näst föregående sammankomst förflutna tid. I förhållande till beskaffenheten och omfånget af ofvan omförmälda och de öfrig a uppdrag och göromål, som varda af Fullmäktige åt Deputerad uppdragna, ega Fullmäktige för Deputerade bestämma lämpliga arfvoden. Fullmäktige må vara obetaget att, om sådant finnes behöfligt för lånetransaktioner, utse ombud för bedrifvande af dervid erforderliga underhandlingar. § 54. Befallningar, som af någon annan än Riksdagen meddelas angående användandet af Riksgäldskontorets tillgångar eller förvaltandet af samma verk, få icke af Fullmäktige åtlydas och efterkommas; varande Fullmäktige, för sina åtgärder i denna egenskap, Riksdagen eller dess Stats-Utskott och Revisorer allena redo skyldige, samt kunna icke för sitt förhållande till ansvar ställas, utan i laga ordning och till följd af Riksdagens eller dess Revisorers beslut, eller, mellan riksdagar och revsioner, genom justitieombudsmannen. § 55. Till ledning vid pröfningen och afgörandet af förekommande ärenden, för hvilkas behandling antingen icke några eller mindre tillämpliga och bestämda föreskrifter blifvit meddelade, ega Fullmäktige att af Revisorerne begära råd och yttranden. 30 Angående Fullmäktiges sammankomster. § 56. Fullmäktige sammanträda en gång i hvarje vecka å tid, som af dem bestämmes. Derjemte böra, då ärendenas beskaffenhet och oafbrutna gång sådant fordra, särskilda sammankomster hållas å tid, som Ordföranden bestämmer. Vid hvarje sammankomst skall protokoll föras. § 57. Med undantag af de enligt § 53 åt vissa Deputerade uppdragna bestyr och åligganden böra alla Fullmäktiges behandling tillhörande mål inför Fullmäktige vid deras sammankomster, föredragas och få endast der afgöras. § 58. Åstundan Fullmäktig att under längre eller kortare tid från staden afresa, bör han sådant förut vid sammankomst eller hos Ordföranden anmäla samt då tillika uppgifva tiden för sin frånvaro. § 59. Är Fullmäktig, som icke, på sätt i näst ofvanstående paragraf föreskrifves, till erhållande af ledighet sig anmält, genom opasslighet eller enskilda angelägenheter hindrad att sammankomst bevista, bör han sitt förtal] hvaije gång tillkännagifva. § 60. Vid sammankomst skola minst fem Fullmäktige vara tillstädes; dock må ärenden, som ej tåla uppskof, afgöras af allenast fyra Fullmäktige, derest de äro om besluten ense. Frågor om låns upptagande, de i Regeringsformen omförmälda kreditivs utbetalning eller andra ärenden af mera allmän vigt få icke afgöras, ej heller tjenster tillsättas eller pensioner beviljas, så vida icke minst fem Fullmäktige äro närvarande. 31 § 61. Fullmäktige vare ej tillåtet att företaga någon öfverläggning i närvaro af Konungens ombud, i fall det, utan att af Fullmäktige derom vara anmodadt, skulle vid deras sammankomst sig infinna. § 62. Yppas under Fullmäktiges öfverläggningar skiljaktighet i meningarne, böra samtlige närvarande Fullmäktige till protokollet afgifva sina röster, hvilka per capita beräknas. Derest flere skiljaktiga meningar yttras, böra de sins emellan närmast öfverensstämmande, så vidt möjligt är, sammanjemkas. Då ett lika antal röster utfaller för hvardera meningen, är Ordförandens röst afgörande. Den vid sammankomst närvarande Fullmäktig, som sin röst ej särskildt afgifver, eller, efter börjad öfverläggning om ett föredraget ämne, sig aflägsnat, anses hafva det då fattade beslutet biträdt. Sluten omröstning må endast företagas vid val till sådana befattningar, dertill någon bland Fullmäktige kan utses. § 63. Öfver Fullmäktiges beslut i mål, som röra Riksgäldskontorets tjensteman eller andra enskilda personer, eger den eller de, på hvilkas rätt och bästa dessa beslut kunna inverka, att hos Revisorerne eller Stats-Utskottet anföra besvär; dervid klaganden dock, så vida besvären skola till pröfning upptagas, bör inom trettio dagar efter bevisligen erhållen del af det meddelade beslutet sitt missnöje deremot hos Fullmäktige skriftligen anmäla; hvarjemte det, vid enahanda äfventyr, åligger honom att senast en månad före Revisorernes näst förestående sammankomst eller riksdagens början, derest revision dessförinnan icke inträffar, sina besvär ingifva till Fullmäktige, af hvilka desamma, jemte utlåtande deröfver, till Revisorerne eller Stats-Utskottet öfverlemnas. Besvär öfver Fullmäktiges nyss före eller under Riksdagens eller Revisorernes sammanvaro i dylika mål meddelade beslut böra inom fjorton dagar efter delfåendet, den dagen likväl oräknad, omedelbarligen af vederbörande till StatsUtskottet eller Revisorerne inlemnas. 32 Angående Fullmäktige tillhörande särskilda åligganden och uppdrag. § 64. Fullmäktige skola minst en gång hvarje år granska Kassörens och Kamrerarens anteckningsböcker jemte Ombudsmannens diarium samt genomgå och inventera de under Kassörens och Kamrerarens vård befintliga låne- och säkerhetsmed flere handlingar. § 65. Eu gång hvarje år böra Fullmäktige anställa besigtning å det till lokal för Riksgäldskontor et anvisade hus samt detta verks inventarier. Likaledes bör besigtning årligen af Fullmäktige anställas å Riksdagens hus, hvilket jemväl står under deras vård och inseende. Dessutom har Riksdagen uppdragit åt Fullmäktige att låta tillse, det icke allenast värde å de inom Riksdagens hus befintliga möbler och andra inventarier finnes uti inventarieförteckningen upptaget, utan ock att inköpspris på de möbler och inventarier, som hädanefter anskaffas, uti inventarieförteckningen utsättes, jemte tiden, då inköpet egt rum, äfvensom att, vid skeende kasseriugar af obrukbara eller obehöfliga inventarier, desamma varda utur inventarieförteckningen affärda, med anteckning af det pris, hvartill desamma vid möjligen skeende försäljning blifvit föryttrade. § 66. Under de tider, då Riksdagen icke är församlad, må lediga rum och lägenheter inom Riksdagens hus af Fullmäktige hyresfritt upplåtas för tillfälligt begagnande ej allenast af de komitéer och revisioner, som kunna varda af Kong], Maj:t sammankallade och för hvilkas sammanträden erforderliga lokaler inom kronans hus här i hufvudstaden icke finnas att tillgå, utan äfven af allmänna embetsmyndigheter, som antingen af särskild anledning icke kunna för någon tid begagna åt dem anvisade embetsrum eller också sakna egen lokal, äfvensom förandra, allmänt gagn afseende ändamål; egande Fullmäktige vid hvarje sådan upplåtelse föreskrifva de vilkor, som Fullmäktige för de upplåtna rummens samt möblernas och inventariernas noggranna och omsorgsfulla vårdande finna nödvändiga. Dylik 33 upplåtelse bör alltid upphöra så tidigt före Riksdagens sammankomst, att rummen och inventarierna derföriunan kunna vara försatta i ordnadt och fullständigt skick samt, om så erfordras, reparerade. § 67. Då Revisorerne öfver Stats-, Banko- och Riksgäldsverken sammanträda, skola Fullmäktige till dem afgifva berättelse om Riksgäldskontorets ställning och förvaltning under den tid, som Revisorernes granskning kommer att omfatta. Dessutom skola Fullmäktige vid nästa riksdags början till Riksdagen afgifva och till Stats-Utskottet aflemna berättelse för hela den tid, som förflutit sedan Fullmäktiges berättelse till nuvarande Riksdag afgafs. § 68. Efter hvarje revisions slut skola Fullmäktige, på sätt de för Revisorerne utfärdade instruktioner innehålla, föranstalta om tryckning och utdelning med allmänna tidningarne af Revisorernes angående Stats- och Riksgäldsverken afgifna och Fullmäktige tillstälda berättelser jemte dertill hörande förklaringar, hvilka handlingar äfven genom Fullmäktiges försorg böra till näst derefter sammanträdande Revisorer och Riksdag öfverlemnas. § 69. Före nästkommande riksdags början böra Fullmäktige: a) föranstalta om upphandling af det för tryckningen af Riksdagens protokoll med dertill hörande bihang under samma riksdag erforderliga papper och, med behörigt iakttagande af de i sådant afseende meddelade föreskrifter, låta upprätta kontrakt angående verkställighet af så väl protokollets som bihangets tryckning; b) upprätta kontrakt om tillhandahållande, under riksdagens lopp, af de skrifmaterialier och öfriga effekter, som för Riksdagens behof kunde erfordras; c) låta komplettera och iståndsätta inventariep er sedlar ne i Riksdagens hus. Vid verkställigheten häraf iakttages, att anbud, genom kungörelser i allmänna tidningarne, infordras af dem, som kunna vara hugade att tillhandahålla och leverera berörda effekter eller besörja omförmälda trycknings- med flere arbeten. För öfrigt ega Fullmäktige att utse någon bland Riksgäldskontorets tjenstemäu, som bör ej allenast före och under riksdagen mottaga, vårda och efter vederbörliga reqvisitiouer utlemna de upphandlade effekterna samt ombesörja de under riksdagens fortgång ifrågakommaude ytterligare uppköp, äfvensom erforder Bih. till Riksd. Prot. 18S3. 10 Sami. 1 Afä. 3 Band. 5 (Riksg.-kontorets reglemente.) 34 liga reparationer å inventariepersedlarne, utan ock vid hvarje kalenderårs slut upprätta och afgifva fullständig redovisning för alla dessa af honom mottagna effekter. § 70. Som sistlidna års Riksdag medgifvit, att de delar af Kongl. Maj:ts och Kronans tomter N:is 1 och 11 samt af Biksgäldskontorets tomt N:o 12 i qvarteret Biddarhohnen, som ligga mellan sammanbindningsbanan och Riddarholmskanalen och i areal utgöra 14,071 qvadratfot, må, jemte den öster om sammanbindningsbanan belägna del af den så kallade Hebbeska fideikommisstomten, utgörande 8,750 qvadratfot, till Stockholms stad med eganderätt öfverlåtas mot vederlag till kronan dels af områden inom qvarteren Röda Berget under N:is 4 och 28 samt Blomsterlöken under N:o 1 om tillsammans 68,500 qvadratfot, och dels af 6,020 qvadratfot utaf Barnhusträdgårdsgatan, hvilka af sammanbindningsbanan upptagits, ega Fullmäktige vidtaga de åtgärder, som för verkställighet af den sålunda medgifna öfverlåtelsen, i hvad den afser Riksgäldskontorets tomtdel, kunna på Fullmäktige ankomma. § 71. Som, enligt de af Kongl. Maj:t för Strömsliolms nya kanalbolag den 27 Mars 1863 faststälda regler, kanaldirektionens förvaltning och kanalverkets räkenskaper skola hvartannat år granskas utaf två revisorer, af hvilka den ene bör utses af Fullmäktige i Riksgäldskontor, så skola Fullmäktige för hvarje revision välja en person att uti berörda revisionsförrättning deltaga. Jemväl skola Fullmäktige, i enlighet med de af Kongl. Maj:t för Balslands kanalaktiebolag den 7 April 1865 och för Kinda kanals aktiebolag den 4 September 1874 i nåder faststälda bolagsordningar, årligen utse en revisor att granska hvartdera af dessa bolags förvaltning och räkenskaper. § 72. Då de bolag, som för jernvägsanläggningars idförande från Riksgäldskontor utbekommit beviljade låneunderstöd, uti sina med Kongl. Maj:t och Kronan afslutade kontrakt medgifvit staten att genom ombud, som Kongl. Maj:t utser, deltaga i de årliga revisionerna af bolagets förvaltning och räkenskaper, samt berättelserna om dessa revisioner skola till Kongl. Civildepartementet insändas, böra Fullmäktige efter erhållen del af dessa berättelser taga under öfvervägande, huruvida några åtgärder erfordras för bevarande af Riksgäldskontorets rätt och säkerhet för de utgifna lånens fortsatta liqviderande. 35 § 73. Uti Allmänna hypoteksbanlcens styrelse bör en ledamot, som skall vara vice ordförande, utses af Fullmäktige i Riksgäldskontoret. Likaså utses af Fullmäktige till deltagande i den årliga revisionen af Hypoteksbankens förvaltning och räkenskaper en revisor, som vid revisionen förer ordet. Dessutom böra Fullmäktige utse ett ombud vid den allmänna ordinarie sammankomst, som mellan Hypoteksbankens delegare skall ega rum hvarje år efter afslutad revision. § 74. Fullmäktige i Riksgäldskontoret skola bland sig utse en ledamot i Postsparbankens styrelse. § 75. I enlighet med Kongl. Maj:ts nådiga kungörelse den 9 September 1881 angående förnyadt reglemente och bolagsordning för aktiebolaget sågverksegarnes garantiförening skola Fullmäktige, för granskning af nämnda bolags räkenskaper och förvaltning, utse en revisor, som är ordförande i revisionen; äfvensom Fullmäktige skola utse ett ombud att innehafva en af nycklarne till den kassakista, hvari de såsom garantifond för bolaget utfärdade statsobligationer förvaras. § 76. Riksdagen har år 1881 åt Fullmäktige i Riksgäldskontoret uppdragit att låta genom lämplig person, enligt af Fullmäktige faststäldt formulär och med iakttagande af de föreskrifter i öfrigt, Fullmäktige kunna finna skäl meddela, utarbeta samt att öfvervaka upprättandet af ett alfabetiskt ordnadt sakregister till Pikets Ständers protokoll med bihang för tiden från och med ur 1809 till och med år 1806, börande dels detta register, så vidt sådant med hänsyn till anordningen af de tryckta riksdagshandlingarne låter sig göra, blifva gemensamt för alla de ifrågavarande riksdagarne och omfatta hänvisningar till samtliga riksdagshandlingar med undantag af de protokollsutdrag, som blifvit öfverlemnade från det ena ståndet till det andra, dels ock de i registret intagna sakrubriker vara så specifika, att registret lemnar lätt och tydlig vägledning och tillika angifver de särskilda ärenden, som i samma Kongl. proposition eller utlåtande må förekomma. Efter det sistlidna års Riksdag bemyndigat Fullmäktige att, för fortsättande af nämnda arbete, under år 1883 af förslagsanslaget till riksdagskostnader använda tre tusen kronor, har innevarande års Riksdag bemyndigat Fullmäktige att, för arbetets vidare fortsättande, af samma förslagsanslag använda för innevarande år, utöfver redan anslagna 3,000 kronor, ytterligare ett tusen kronor och för nästkommande år fem tusen kronor. § 77. Öfverinseendet öfver Riksdagens bibliotek, för hvilket stadgar blifvit af 1882 års Riksdag faststiilda, tillkommer Fullmäktige i Riksgäldskontor; och skola Fullmäktige bland sig utse en inspektor för utöfvande af den närmaste tillsynen öfver biblioteket. § 78. Gemensamt med Fullmäktige i Riksbanken skola Riksgäldskontorets Fullmäktige: a) afgifva sitt underdåniga yttrande och råd till Kongl. Maj:t i fråga om den ort, der Riksdag bör samlas, i de fall, då fiendens framträngande eller pest eller andra lika vigtiga hinder göra Riksdags hållande i hufvudstaden omöjligt eller för Riksdagens frihet och säkerhet vådligt (50 § Regeringsformen); b) efter stadgade grunder uppgöra och utfärda ny Bevillningsförordning, i den händelse att vid riksdags slut bevillningens hela belopp är bestämdt, men Kamrarne icke hunnit om fördelningen deraf blifva ense (109 § Regeringsformen); c) uti justitieombudsmansenibetet genast insätta den man, som blifvit utsedd till efterträdare åt justitieombudsmannen, i fall denne mellan riksdagarne afsäger sig det erhållna förtroendet eller med döden afgår, äfvensom utvälja annan behörig man i stället för justitieombudsmannens utsedde efterträdare, derest äfven lian mellan riksdagarne afsäger sig förtroendet, eller i justitieombudsmansenibetet insattes eller med döden afgår (98 § Regeringsformen); d) för framtida uppsigten och kontrollen öfver Göta kanals vidmakthållande utse och välja ej mindre en person för att såsom ledamot å Bankens och Riksgäldskontorets vägnar inträda i direktionen öfver nämnda kanal, än ock ett ombud att å samma verks vägnar deltaga i revisionerna af kanalens räkenskaper; skolande valet till ledamot i direktionen förnyas hvarje år, och till ombud vid revisionerna före desammas början; dock må förut härtill utsedde personer kunna återväljas. Vid Fullmäktiges i Banken och Riksgäldskontoret gemensamma sammanträden böra, så vidt beslut skall kunna fattas, fem af Fullmäktige i hvartdera verket vara tillstädes. § 79. Vid de tillfällen, då riksdagsmäns fullmakter granskas af chefen för Justitie - 37 departementet eller den person, Konungen i hans ställe förordnat, skola tre bland Fullmäktige i Riksgäldskontor^ vara tillstädes. Angående betjeningen vid Riksgäldskontoret. § 80. De å Riksgäldskontorets aflöningsstat uppförde tjensteman äro följande: en sekreterare och ombudsman; en kassör; en kamrerare; en revisor; en kassabokhållare; en länsbokhållare; en registrator och kanslist; samt en kammarskrifvare. § 81. Vaktbetjeningen utgöres af: en förste vaktmästare; och tre vaktmästare. Angående lediga tjensters bestridande och tillsättande. § 82. Den ordinarie tjensteman eller vaktmästare, som förordnas att i anseende till sjukdoms- eller annat laga förfall, eller, vid inträffad ledighet, under auslagstiden förrätta annan tjenst än den han sjelf innehar, är, med undantag af det i § 87 38 förutsatta fall, i allmänhet icke berättigad att derför erhålla särskild aflöning; dock ankommer på Fullmäktige att tillerkänna innehafvaren deraf ett efter omständigheterna lämpadt arfvode, uppgående till högst halfva beloppet af skilnaden mellan hans förut åtnjutande aflöning och löneförmånerna för den tjenst han blifvit förordnad att bestrida. Extra ordinarie tjensteman, som vid dylikt tillfälle, på grund af vederbörligt förordnande, förrättat ordinarie tjenstebefattning, åtnjuter under den tid, denna tjenstgöring fortfar, den för lägsta tjenstegraden bestämda lön. Vid enahanda förhållande tillgodonjuter jemväl extra ordinarie vaktmästare, hvilken bestridt vaktmästaregöromål, samma aflöning, som för den förrättade sysslan är i staten anslagen. Vid inträffad ledighet af sådan tjenst, som bör återbesättas, skall, efter afdrag af hvad för tjenstens bestridande måst utbetalas, den lönebesparing, hvilken uppkommer, intill dess, efter ansökningstidens förlopp, någon i nedan stadgad ordning blifvit förordnad att förrätta samma tjenst, tillfalla Enke- och Pupillkassan .vid Riksgäldskontoret; kommande nämnda kassas rätt till dylik lönebesparing att upphöra, så snart konstitutorial å tjensten blifvit af Fullmäktige utfärdadt. § 83. Då tjensteman eller vaktmästare för enskilda angelägenheters besörjande erhållit tjenstledighet, bör han sjelf vidkännas kostnaden för tjenstens förrättande under den tid tjenstledigheten fortfar. § 84. Innan ledig tjenst af Iullmäktige återbesättes, skall sådant jemte de med samma tjenst förenade löneförmåner, äfvensom tiden, inom hvilken sökande ega att sig anmäla, tillkännagifvas medelst anslag å vanliga ställen inom Riksgäldskontoret. Ansökningstiden bestämmes till minst fjorton dagar från anslagets utfärdande, dock beror af Fullmäktige att utsätta ny ansökningstid, derest, inom den först bestämda tiden, någon till tjenstens erhållande fullt skicklig och lämplig sökande sig icke anmält. § 85. För att kunna antagas till tjensteman vid Riksgäldskontoret fordras att hafva undergått godkänd afgångsexamen från högre elementarläroverk; dock böra de tjenstemän, som anställas vid Fullmäktiges kansli, hafva aflagt den akademiska examen, som fordras för att vinna inträde i Konungens Kansli eller i rättegångs - 39 verken; äfvensom den, hvilken befordras till ombudsmannasysslan, bör hafva fullgjort hvad författniugarne föreskrifva i afseende på dem, som i domarevärf må begagnas. § 86. Vid lediga tjensters tillsättande utnämnes bland kompetente sökande den, som Fullmäktige, med afseende å verkets fördel samt vigten och ansvarigheten af de särskilda befattningarne, finna till den lediga tjensten mest skicklig och passande; dock ega Fullmäktige att, der de så lämpligt finna, tillsätta lediga tjenster endast med konstitutorial; hvarvid den tjensteman, som sådant konstitutorial erhåller, under den tid han tjensten innehafver, eger åtnjuta de lönevilkor, aflöningsstaten för tjensten bestämmer. Angående behandlingen af frågor rörande tjensteförsummelser in. m. § 87. Om någon RiJcsgäldsJcontörets tjensteman vid mindre förseelser i tjensten ej låtit sig rätta af vederbörandes tillsägelser och varningar eller blifvit beträdd med vårdslöshet eller försummelse i sin tjenstgöring, eller ock i allmänna lefvernet ådagalagt ett mindre värdigt uppförande, bör han inför Fullmäktige tillrättavisas och varnas. I händelse den, som på detta sätt undergått första varningsgraden, ej deraf låter sig rätta, ega Fullmäktige att, med afseende å förekommande omständigheter, på längre eller kortare tid suspendera honom från dess innehafvande tjenst, med förlust af hela eller halfva lönen, hvilken under tiden må i ersättning för tjenstens förrättande användas. § 88. Derest tjensteman, hvilken förut blifvit för tjensteförsummelse eller annat förhållande suspenderad, å nyo gör sig skyldig till dylik förseelse, ankommer på Fullmäktige att, efter förseelsens beskaffenhet, antingen ytterligare suspendera 40 honom eller helt och hållet skilja honom från dess vid detta verk innehafvande tjenst och lön. Likaledes beror på Fullmäktiges särskilda pröfning, huruvida tjensteman, som blifvit nödsakad till borgenärer afträda sin egendom, må vidare bibehålla och utöfva sin beställning. § 89. Tjensteman, som begått ärerörigt brott eller annan förseelse i eller utom tjensten af den svåra beskaffenhet, att verkets trygghet eller anseende fordrar hans entledigande, har derigenom gjort sig förlustig sin innehafvande tjenst. § 90. Om någon af vaktbetjeningen i sin tjenst varit försumlig, eller under tjenstgöring af starka drycker öfverlastad, eller eljest på ett tadelvärdt sätt sig förhållit, må han, efter sig företeende omständigheter, antingen af Fullmäktiges deputerade erhålla föreställning eller genast hos Fullmäktige anmälas till suspension eller entledigande. § 91. Innan tjensteman eller vaktmästare varder suspenderad eller skild från tjensten, bör hans skriftliga förklaring öfver hvad emot honom förekommit infordras. Fullmäktiges beslut, hvarigenom tjensteman suspenderas eller för alltid skiljes från tjensten, bör, jemte hänvisning för besvärs anförande, honom skriftligen meddelas. Tjenst, som, till följd af sådant beslut, blir ledig, får, derest den afsatte tjenstemannen inom föreskrifven tid anmält sig ämna samma beslut öfverklaga, icke återbesättas förr, än besvären blifvit af Stats-Utskottet eller Revisorerne afgjorda eller den bestämda tiden för besvärens fullföljande försuttits; kommande dock den, som emellertid förordnas till tjenstens bestridande, att de med densamma förenade löneförmåner åtnjuta. § 92. Extra ordinarie tjensteman eller extra vaktmästare, som utan erhållen tillåtelse eller anmäldt laga förfall från tjenstgöring uteblifvit under trenne efter hvarandra följande månader, eller vid flera tillfällen undandragit sig att lemna äskadt biträde der han blifvit anstäld, anses hafva förverkat sin rätt att i Riksgäldskontoret vidare tjenstgöra. Den extra ordinarie tjensteman eller extra vaktmästare som under honom uppdragen tjenstgöring sig försumligt eller felaktigt förhållit och, efter att, på sätt i § 87 stadgas, blifvit varnad, sig icke rättat, bör förklaras 41 vara från Riksgäldskontoret skild. För öfrigt anses den extra ordinarie tjensteman eller vaktmästare, som begått ärerörigt brott eller annan förbrytelse af svårare beskaffenhet, vara från verket utesluten. Angående pensioneringen af Riksgäldskontorets betjening. § 93. Pensionerna för tjenstemännen samt vaMbetjeningen vid Riksgäldskontoret bestämmas efter desses, vid afskedstagandet innehafvande löner. § 94. Tjensteman eller vaktmästare, som uppnått sjuttio års ålder, eller under femtio år varit i allmän tjenst, är vid afskedstagandet berättigad att erhålla en hela lönen motsvarande pension. Samma pension kan jemväl tillerkännas den tjensteman eller vaktmästare, som fylt sextiofem och i allmän tjenst tillbragt fyratio år, så vida hehörigen styrkt är, att han befinner sig i ett sjukligt eller försvagadt tillstånd. § 95. Den tjensteman eller vaktmästare, som, efter att hafva uppnått en ålder af sextio år, anhåller om afsked, må, derest han varit i allmän tjenst omkring fyratio år, komma i åtnjutande af pension till ett belopp, som motsvarar tre fjerdedelar utaf hans senast innehafda lön. Innan tjensteman eller vaktmästare uppnått sextio lefnads- och omkring fyratio tjensteår, kan, endast i händelse af bevislig oförmåga till vidare tjenstgöring, pension vid afskedstagandet honom tilldelas. I sådant fall lämpas densamma efter tjensteåren ensamt på det sätt att för hvarje dylikt år, som brister i nyss nämnda antal, afdrages en fyrationdedel från ett tre ljerdedelar af lönen motsvarande pensionsbelopp. Men för den, som fylt fyratio tjensteår och sextio lefnadsår, ökas deremot detta pensionsbelopp med en fyrationdedel af lönen för hvarje Överskjutande tjensteår, eller med en sextiondedel af lönen för hvarje lefnadsår, om ett sådant beräkningssätt finnes för afskedssökande mera förmånligt. Bih. till Biksd. Prot. 1883. 10 Sami 1 Afd. 2 Band. 6 (Riksg.-kontorets reglemente.) 42 § 96. Då sådant för göromålens säkra och skyndsamma gång finnes oundgängligen nödigt, kunna Fullmäktige på pensionsstat förflytta tjensteman, som af ohjelpligt sjukdomstillstånd eller afgjord oförmögenhet är förhindrad att vidare gagna verket, oaktadt han sig ej om afsked anmält. I sådant fall ega Fullmäktige att, efter omständigheterna, antingen tillägga tjenstemannen hela lönen i pension, ehvad de föreskrifna lefnads- och tjensteåren äro uppnådda eller icke, eller ock tillämpa de grunder för pensionens bestämmande, som i näst föregående paragraf äro faststälda. Derest åter vaktmästare förr, än han uppnått den för pensions erhållande bestämda lefnadsålder och tjenstetid, skulle genom sjuklighet eller af annan orsak blifva oförmögen att sina tjensteskyldigheter vidare fullgöra, ega Fullmäktige att, efter noggrann pröfning af de i hvarje fall förekommande omständigheter och förhållanden, vid hans afskedande tilldela honom en årlig pension, uppgående till högst två tredjedelar af lönen. § 97. Några tillförene meddelade och mot det nu utfärdade reglementet stridande stadganden, angående Riksgäldskontorets förvaltning och dermed gemenskap egande ämnen, få icke vidare åberopas och tillämpas. Gifvet och utfärdadt vid lagtima Riksdagen i Stockholm den 14 Juni 1883. På Riksdagens vägnar: För Första Kammaren: För Andra Kammaren: Gr. Lagerfoj elite, Olof Wijk, n. v. Talman. n. v. Talman. 43 Bil. A. Riksgsildskontorets vid 1882 års slut utbalanserade kapitalskulder. Återstående kapitalskuld den 31 December Tiden, då för- 1882. tets Räntefot. vit utfärdade. Icke fonderad skuld. Årtal §• Fonderad skuld. 1866 5 Skulden för 1860 års pre- mielån mot obligationer å 2,400,000 Thlr Pr. C:t, bok- förda till fem sjette delar deraf, eller 2,000,000 Thlr 1860 d. Vs Thlr 811,666: % 1868 90 Obligationer för 1868 års jernvägslån å£St. 1,150,000 1868 d. V? 5 % £ St. 1,093,600 1870 72 Obligationer för 1870 års jernvägslån å 40,000,000 R:dr, deraf till 1882 års slut blifvit utlemnade obligatio- ner å tillhopa 16,170,000 R:dr....................................... 1870 d. *''''/n 5 % Kr. 13,695,800 1872 83 Obligationer för 1872 års jernvägslån å 24,000,000 R:dr, deraf till 1882 års slut blifvit utlemnade obligatio- ner å tillhopa 22,747,300 R:dr....................................... 1872 d. 4 % Kr. 20,582,300 ____ 1875 35 Obligationer för 1875 års 1876 33 jernvägslån å 56,250,000 1878 39 Rmk, deraf till 1882 års 1879 15 slut blifvit utlemnade en 1880 38 första emission å 20,250,000 1881 41 Rmk, en andra emission å 18,000,000 Rmk samt af en 44 Återstående kapitalskuld den 31 December 1882. Fonderad skuld. Ieke fonderad skuld. Emk 40,504,500 — £ St. 1,932,500 — £ St. 1,449,810 Francs 36,390,231 — Kr. 5,000,000 (Kr. 70,222,350 eller £ St. 3,869,000 eller Francs 97,498,800 — eller (Flink 78,927,600 Reglementets - Årtal §. 1876 1878 1879 1880 1879 1880 1866 33 39 15 38 46 38 13 tredje emission, å likaledes 18,000,000 Emk, obligationer å 3,236,700 Emk......... Obligationer för 1876 års jernvägslån å 2,000,000 £ St......................................... Obligationer för 1878 års jernvägslån å 1,500,000 £ St. eller 37,650,000 Francs, deraf till 1882 års slut blifvit utlemnade obligationer å tillhopa 1,460,000 £ St. eller 36,646,000 Francs...... Obligationer för 1879 års tillfälliga lån, deraf till 1882 års slut blifvit utlemnade obligationer å 9,000,000 Kr. Obligationer för 1880 års statslån, deraf till 1882 års slut blifvit utlemnade en första emission å 39,930,000 Kr., motsvarande 2,200,000 £ St., 55,440,000 Francs eller 44,880,000 Emk, samt af en andra emission, å likaledes 39,930,000 Kr., motsvarande 2,200,000 £ St., 55,440,000 Francs eller 44.880.000 Emk, obligationer å 30,855,000 Kr., eller 1,700,000 £ St. eller 42.840.000 Francs eller 34.680.000 Emk................... Obligationer, hvilka i anseende till sin ordalydelse Tiden, då förbindelserna blifvit utfärdade. 1875 d. ‘/s 1876 d. ''Ve 1878 d. 1879 d. ''/n 1880 d. Räntefot. 4 1/2 % 4 V* 4 % 4 V, % 4 % 45 Reglemen- tets Tiden, då för- Återstående kapitalskuld den 31 December 1882. bindelserna blif- Räntefot. vit utfärdade. Icke fonderad skuld. Årtal §■ Fonderad skuld. icke kunna uppsägas, eller j 1798 d. |1811 d.3°/j•> 1 866 14 det s. k. gamla lånet.. Obligationer, utfärdade så- 5 % — Kr. 10,125 som grundfond för Allmänna hypoteksbanken, bokförda inom linien med R:mt 8,000,000 R:dr.................. 1861 d. i/, 4 ''/•> % 1881 16 Obligationer, utfärdade så- som garantifond för aktie- bolaget Sågverksegarnes garantiförening, bokförda inom linien med Kr. 3,000,000............... 1881 d. >/n 4 1 /., % 1866 15 Ännu icke till inlösen före- tedda Trollhätte slussverks lottsedlar å tillhopa 5,000 daler silfvermynt, bokförda inom linien med R:mt 1,250 R:dr, jemte upplupen ränta R:mt 2,286: 88........... 1750 d. V3 6 % 1866 16 Årliga anslaget till H. M. Konungen 300,000 R:dr(icke kapitaliseradt)............... 1815 d. */,i 1866 17 Ränta å H. K. H. Hertigens af Södermanland, seder- mera Konung Carl XIII, bemgiftskapital, bokfördt inom linien med R:mtl50,000 R:dr...... 5 % 1778 1866 18 Innestående fond för Göta kanals underhållande 1833 d. 3l/i2 5 % Kr. 140,889 46 Reglemen tets Årtal §. 1866 20 1866 21 1866 22 1866 25 1869 77 Tiden, då för- Räntefot. Återstående kapitalskulc 1882. den 31 December vit utfärdade. F onderad skuld. Icke fonderad skuld. Fond för Hjelmare kanals och slussverks underhål- lande (utgör blott ett depo- situm af fordringshandlin- gar).. Dito för Strömsholms kanals dito (dito)................... Lappmarks ecklesiastikfonds behållning, bokförd inom linien medR:mt 100,777: 16 Brudgåfvovinsten (kapital- skulden afskrifven). — --- — — Post-assuransfonden (ingår bland Riksgäldskontorets öfriga tillgångar men med den förbindelse, som § 77 i 1869 års reglemente inne- håller)................................. 47 Bil. B. Riksgäldskontorets vid 1882 års slut utbalauserade kapitalfordringar för do af dess medel utbetalda eller godtgjorda lån. Reglemen tets - Tiden, då lånet | utbetalts. Årtal. Annuitet. Räntefot. Ursprungliga beloppet. j Kapitalåterstod | vid 1882 års slut. 1806 ! 58 39 a) Byggnadslån. Lån till staden Malmö, för ; uppförande af kasern- och stallbyggnader för der för 1 lagda garnison....... Lån till staden Kristine! hamn och Varnums landsförsamling, för uppbygganj de af ny kyrka i Kristine-j ! hamn ............ Lån till staden Lidköping,j j för återuppbyggande af den | år 1849 nedbrunna delen af nämnde stad........! 1813-18155 jemte j .2*1 [ ränta. J 118491 11854J 1852 2 % ) jemte J ränta. J Transportj 4 % 32,000 3 % i 37,500 4 % j 03,606 1,939 92 14,330 153 >0 16,423 81 48 Reglemen- tets Tiden, då lånet Annuitet. Räntefot. Ursprungliga Kapitalåterstod vid 1882 års utbetalts. Deioppet. slut. o I Årtal. §• Transport — — — — — 16,423 81 1866 41 Lån till Knäreds församling i Hallands län för uppfö- rande af en ny kyrka. . . 1852 6 % 4 % 24,000 613 96 » » Lån till Markaryds försam- ling i Kronobergs län, för uppförande af eu ny kyrka 1854 » » 10,000 — 1,197 15 '' » 54 Lån till staden Örebro, för återuppbyggande af den år 1854 genom eldsvåda för- störda delen af nämnde O iO i-O 00 CO T—1 T-H » » stad............. Lån till staden Jönköping, » 375,000 118,198 12 för återuppbyggande af den år 1854 genom eldsvåda förstörda delen af nämnde | sta.rl............. 1855 » » 100,000 — 26,764 21 » 55 Lån till staden Eksjö, för återuppbyggande af den under år 1856 nedbrunna | delen af nämnde stad . . . 1857 6 o.7 % 4 o. 4Va % 200,000 — 61,806 12 » 43 Lån till Skara domkyrka, för densammas reparation 185 8 6 % 4 % 25,000 — 7,862 60 1 » \1878 » Lån till Vesterås domkyrka, 7,226 19 3 för densammas reparation 1858 » 22,500 — 1866 42 Lån till Vallentuna försam- ling i Stockholms län, för ny kyrkas uppbyggande. . 1859 20,000 — 9,733 97 43 Lån till Vesterås domkyrka, för densammas reparation 1860 — — 28,000 — 28,000 — s> 36 Lån till staden Jönköping, | Transport — 1 ~ —■ | 277,826 N 49 Reglemen- tets Tiden, då lånet utbetalts. Annuitet. Räntefot. Ursprungliga beloppet. Kapitalåterstod vid 1882 års Årtal. § Transport — — — — — 277,826 13 för uppförande derstädes af ett nytt lärohus för ele- mentarläroverket ............. 1861 5 % 4 % 120,000 90,211 35 1866 90 Lån till Apotekare-societe- ten, för uppförande af en byggnad åt Farmaceutiska institutet 1862 50,000 35,112 40 » 87 Lån till staden Umeå, för uppförande af byggnader för Umeå läroverk.................... 1864 » 25,000 20,828 92 » Lån till staden Falun, för uppförande af ett nyttläro- verkshus derstädes ............ 1864 40,000 33,335 89 » Lån till staden Sala, för upp- förande af ett nytt läro- verkshus derstädes............... 1865 » 12,000 9,983 32 > » Lån till staden Halmstad, för uppförande af byggnad för ett fullständigt elementar- läroverk derstädes............... 1866 » 25,000 21,627 34 Lån till staden Kalmar, för uppförande af en ny bygg- nad för läroverket derstädes 1866 > 40,000 — 34,556 07 2> 1481) Lån till staden Venersborg, för uppförande af en ny byggnad för högre elemen- tarläroverket derstädes ...... 1867, 1868 » » 40,000 35,795 91 148 Lån till staden Vestervik, för uppförande af ny byggnad Transport — — — 559,277 33 ‘) Jfr § 16 i 1867 års Reglemente. Bih .till Riksd. Prot.1883. 10 Sami. 1 Afd. 2 Band. 7 (Riksg.-kontor«ts reglemente.) 50 Reglemen- ----- ----------- . — tets Tiden, då lånet utbetalts. Annuitet. Räntefot. Ursprungliga Kapitalåterstod vid 1882 års Årtal. § slut. Transport — — — — 559,277 33 åt elementarläroverket der- städes 1867, 1868 5 % 4 * 20,000 17,731 91 1866 1481) Lån till Upsala Domkapitel, för uppförande af ny bygg- nad för högre elementar- läroverket derstädes 1867, 1868 I » 140,000 124,163 01 » 1482) Lån till Karlstads Domka- pitel, för uppförande af ny byggnad för högre elemen- tarläroverket derstädes 1868 > i 40,000 35,803 04 1483) Lån till Skara Domkapitel, för förändring och tillbygg- nad af elementarläroverks- '' byggnaden derstädes 1868, 1869 > » 40,000 36,041 25 1868 474) Lån till domkyrkan i Karl- stad, för densammas repa- ration 1869 6 % > 23,500 15,685 37 1866 1485) Lån till staden Kristianstad, för utvidgande af elemen- taxdäroverksbyggnaden der- städes 1873, 1875 5 % 20,000 19,380 08 1874 5 Lån till direktionen för se- minarium för bildande af lärarinnor, för inköp af byggnad åt nämnda semi- narium 1875 > > 59,000 _ 54,339 99 = 862,421: 98 Transport — — — — 862,421 98 *) Jfr § 16 mom. 1 i 1867 års Reglemente. 2) Jfr § 16 mom, 2 i 1867 års Reglemente. 8) Jfr § 27 i 1869 års Reglemente. 4) Jfr § 26 i 1869 års Reglemente. 5) Jfr § 8 i 1873 års Reglemente samt § 6 mom. 3 i 1875 års Reglemente. 51 Reglemen- tets Tiden, då lånet utbetalts. Annuitet. Räntefot. Ursprungliga Kapitalåterstod vid 1882 års slut. Årtal. §• • Transport — — — — 862,421 98 b) Tomtreglering slån. 1866 57 Lån till staden Lidköping för ny tomtreglering efter 1849 års eldsvåda ..... 1854 6 % 4 % 20,000 3.409 33 > Lån till staden Örebro, för ny tomfreglering efter 1854 års eldsvåda......... 1854 37,500 8,203 55 > > Lån till staden Jönköping, för ny tomtreglering efter 1854 års eldsvåda...... 1855 15,000 2,472 35 > > Lån till staden Eksjö, för ny tomtreglering efter 1856 års eldsvåda......... 1857 30,000 10,858 39 142 Lån till staden Karlstad, för reglering af torg, gator och tomter efter 1865 års eldsvåda........... 1867 50,000 34,974 21 1872 32 Lån till staden Strengnäs, för ny tomtreglering efter 1871 års eldsvåda..... 1872 30,000 25,261 02 18771) 7 Lån till staden Strömstad, för ny tomtreglering efter 1R76 års eldsvåda..... 1878 5 % 50,000 50,000 / 1 \1878 8 Lån till staden Söderhamn, 6 för ny tomtreglering efter 1878, 1879 200,000 200,000 J1880 13 Lån till staden Hudiksvall, \1881 10 för ny tomtreglering efter 1878 och 1879 årens elds- vå4nr - ............ 1881, 1882 200,000 200,000 = 535,178: 85. Transport — — — — ,_ 1,397,600 83 *) Se ridare § 8 i 1881 års Reglemente. 52 Reglemen- tets .. Tiden, då lånet utbetalts. Annuitet, Räntefot. Ursprungliga beloppet. Kapitalåterstod vid 1882 års sint. Årtal. §■ - Transport — — 1,397,600 83 1866 45 c) Lån till Allmänna barn- husinrättningen i Stock- holm........... 1851 6 % 4 % 75,000 7,786 22 d) Lån till hamn- och bro- byggnader samt åars upprensning. > 62 Lån till staden Cimbrishamn, för hamnbyggnaden derstä- des .............. 1843 5 % 3 % 37,500 8,736 98 i 63 Lån till staden Kristianstad, för hamnanläggning vid Ahus............. 1848 30,000 4,426 53 84 Lån till Gustafs församling i Stora Kopparbergs län, för brobyggnad öfver Dalelfven i närheten af Gustafs kyrka 1853 6 % 4 % 6,000 345 13 63 Lån till staden Kristianstad, för återstående hamnarbe- ten vid Åhus samt Hernesta kanals fullbordande m. m. 1855 > 30,000 — 1,736 84 2> 68 Lån till staden Vadstena, för fullbordande af hamnbygg- naden derstädes....... 1855 15,000 890 71 2> Lån till staden Arboga, för Arboga-åns uppmuddring 1855 2> > 15,000 861 82 > 5 Lån till staden Köping, för Transport — — — 1,422,385 06 53 Reglemen- tets Tiden, då lånet utbetalts. Annuitet. Räntefot. Ursprungliga beloppet. Kapitalåterstod vid 1882 års slut. Årtal. §• Transport 1,422,385 06 upprensning och fördjup- ning af Köpings å ............ 1855 6 % 4 % 20,000 1,100 72 1866 60 Lån till staden Ystad, för hamnuppmuddring............... 1857 2> 60,000 _ 13,411 75 69 Lån till staden Strömstad, för fullbordande af hamn- arbetena vid denna stad... 1858 15,000 3,409 69 70 Lån till Färjestadens hamn- byggnadsbolag, för hamn- byggnad vid Färjestaden i Torslunda socken på Öland 1858 12,850 2,782 68 85 Lån till arbetsdirektionen, för anläggning af ny bro öfver Helge å vid Kristianstad... 1858 3> 100,000 __ 26,799 63 * 84 Lån till Torsångs församling för anläggning af2:ne flott- broar i närheten af Tors- ångs kyrka, den ena öfver Dalelfven och den andra öfver Lillelfven ................. 1859 ■» T> 10,000 — 3,597 26 69 Lån till staden Karlstad, för anläggning af en hamnbas- sin invid denna stad samt en kanal derifrån till Ka- nikenäset vid Venern ...... 1859 > 100,000 _ 26,753 68 69 Lån till staden Falkenberg, för hamnbyggnad derstädes 1859 T> > 47,000 12,581 83 71 Lån till staden Grenna, för byggande af hamn vid denna stad .................................... 1861 > 37,500 _ 13,537 92 Transport |-- — 1 “ 1 1,526,360 22 54 Reglemen- tets Tiden, då lånet utbetalts. Annuitet. Räntefot. Ursprungliga beloppet. Kapitalåterstod vid 1882 års Årtal. §■ Transport 1,526,360 22 1866 71 Lån till staden Åmål, för hamnbyggnad vid denna stad 1861 6 % 4 % 8,000 3,385 32 Lån till staden Karlstad, för fortsättning af hamn- och kanalanläggningen vid Karl- stad 1861 70,000 25,238 85 2> » Lån till staden Piteå, för uppmuddring af segelleden mellan Piteå och lastnings- platsen Löfholmen samt an- läggning af en lastbrygga vid nämnda stad , 1861 26,000 10,502 56 3> 86 Lån till arbetsdirektionen, för brobyggnad öfver Ume eif invid staden Umeå . 1861 3> 55,000 19,839 19 * 71 Lån till Ronneby köping, för Rottneåns upprensning och fullbordande af den påbör- jade jetéebyggnaden vid in- loppet till nämnda å......... 1861 > > 10,000 3,606 51 » » Lån till staden Helsingborg, för förbättring och utvidg- ning af dess hamn 1862 5> 230,000 93,339 31 2> 86 Lån till Umeå härad, för brobyggnad öfver Ume eif invid staden Umeå ............ 1864 8 % 5 % 20,000 3,106 71 |18 7 7 6 Lån till staden Oskarshamn, \1878 12 för förbättrande af dess hamn.................................... 1878 6 % 2> 80,000 77,005 01 = 356,996: 63. Transport — — — — — 1,762,383 68 55 Reglemen- tets Tiden, då lånet utbetalts. Annuitet. Räntefot. Ursprungliga beloDDet. Kapitalåterstod vid 1882 års Slut. Årtal. §• Transport — — — — — 1,762,383 68 e) Lån till kanal- och slussanläggningar. 1866 72 Lån till Deijefors och Fors- haga slussverksaktiebolag, för slussanläggningar i Klara eif vid Deijefors och Forsha- ga inom Nedra Ulleruds och Grafva socknar i Vermland 1856 6 % 4 % 150,000 17,065 67 931) Lån till Dalslands kanalak- tiebolag, för segelleds öpp- nande från Hattefura vid 942)) Venern till sjön Stora Lee 1865,1867 5 % 3 % 800,000 — 646,227 56 » 118 } Lån till Kinda kanalaktiebo- > 143 J lag, för utsträckning af Kin- da båtled medelst kanalise- ring af Stångån från sjön Rengen till Linköpings hamn 1865—1870 437,500 370,453 45 » 1433) Lån till Dalslands kanalak- tiebolag,för kanal-och sluss- anläggning mellan sjöarne Ostra och Vestra Silen på Dalsland......... 1868,1869 6 % 4 % 51,200 — 32,742 15 = 1,066,488: 83. Transport --- — — ---- — 2,828,872 51 *) Se vidare § 134 mom. 13 i 1863 års Reglemente. a) Se vidare g 134 mom. 14 i 1863 års Reglemente. g 11 mom. 9 i 1867 års Reglemente. § 33 mom. 9 och § 41 mom. 11 i 1868 års Reglemente. § 24 mom. 11 och § 31 mom. 5 i 1869 års Reglemente. 8) Jfr § 11 mom. 8 i 1867 års samt § 24 mom. 10 i 1869 års Reglemente. 56 Reglemen- | tets Tiden, då lånet utbetalts. Annuitet. Räntefot. Ursprungliga beloppet. Kapitalåterstod vid 1882 års Årtal. §• Transport —-- — — — 2,828,872 51 f) Lån till jernvägs- anläggningar. Jl 866 75 Lån till Norbergs jernvägs \1878 3 nya aktiebolag, för anlägg- ning af jernväg fr. Kärrgruf- van inom Norbergs bergs- lag till sjön Åmänningen jl852\ \1853/ {1855( \1856J 5 % 4 % 150,000 _ 91,538 13 /1866 75 Lån till dito, för fullbordan- \1878 3 de af samma jernväg......... 3 % 2 % 150,000 — 99,043 70 1866 77 Lån till Gefie—Dala jern- 1 vägsaktiebolag, för anlägg- ning af jernväg mellan stä- derna Falun och Gefie...... 1855—1859 6 % 2 % 2,400,000 708,692 59 » 76 Lån till Vessman—Barkens jernvägsaktiebolag, för an- läggning af jernväg mellan sjöarne Norra Barken och Vessman inom Norrbärkes och Grangärdes socknar af Stora Kopparbergs län...... kO kO OO 00 r—< v-H 5 % 3 % 200,000 62,717 55 Lån till Vessman—Barkens jernvägsaktiebolag, för full- bordande af samma jernväg 1858 6 % 4 % 200,000 — 44,685 18 > 78 Lån till Hudiksvalls jernvägs- aktiebolag, för anläggning af jernväg mellan Hudiks- vall och sjöarna Dellen ... J18581 \1859J 5 % 4 % 370,000 234,482 30 fl 866 78 Lån till Söderhamns jernvägs- \1878 3 aktiebolag, för anläggning Transport — — — 4,070,031 96 57 Reglemen- tets Tiden, då lånet Annuitet. Räntefot. Ursprungliga Kapitalåterstod vid 1882 års utbetalts. beloppet. slut. Årtal. § Transport __ _ — — — 4,070,031 96 af jernväg från Söderhamn till sjön Bergviken in. m. 1858—1860 5 % 4 % 500,000 328,753 97 1866 79 Lån till Borås jernvägsak- tiebolag, för anläggning af jernväg mellan Borås och Herrljunga.......................... 1862, 1863 1,377,055 24 1,048,561 83 » 80 Lån till Vexiö—Alfvestads jernvägsaktiebolag, för an- läggning af jernväg mellan Vexiö och Alfvestads station på Södra stambanan ......... 1864 434,000 — 335,973 62 81 Lån till Köping—Uttersbergs jernvägsaktiebolag, för an- läggning af jernväg från hamnen vid Köping till Ut- tersberg med grenbana till sjön Lillsvan....................... J1864} (1865} 7 % 500,000 161,361 10 80 Lån tillHelsingborg—Lands- krona—Eslöfs (Helsingborg —Billeberga äfven Helsing- borg—Årup) jernvägsaktie- bolag, för anläggning af jernväg mellan Helsingborg och Årup.............................. 1864, 1865 5 % 4 % 1,100,000 876,346 33 » Lån till Kristianstad—Hess- leholms jernvägsaktiebolag, för anläggning af jernväg mellan Kristianstad och Hessleholms station på Sö- dra stambanan..................... 1864, 1865 720,000 558,613 86 Transport — — 7,379,642 67 i Bill. till Riksd. Prot. 1883. 10 Sami. 1 Afd. 2 Band. 8 (Riksg.-kontorets reglemente.) 58 Reglemen- tets Tiden, då lånet utbetalts. Annuitet. Räntefot. Ursprungliga beloppet. Kapitalåterstod vid 1882 års Årtal. §■ Transport — — — — 7,379,642 67 1866 80 Lån till Ystad—Eslöfs jern- vägsaktiebolag, för anlägg- ning af jernväg från Eslöfs station på Södra stamba- nan till Ystad..................... 1864—1866 5 % 4 % 2,450,000 1,961,945 27 » » Lån till Landskrona—Eslöfs i jernvägsaktiebolag, för an- läggning af jernväg mellan Landskrona och Eslöfs sta- tion på Södra stambanan 1864—1866 » 1,200,000 957,091 16 » 82 Lån till Uddevalla—Veners- borg—Herrljunga jernvägs- aktiebolag, för anläggning af jernväg från Herrljunga öfver Venersborg till Ud- devalla............................ 1865—1867 » 3,240,000 2,699,556 59 1871 31 Lån till Karlskrona—Vexiö jernvägsaktiebolag, för an- läggning af jernväg mellan städerna Karlskrona och 118721 Vexiö.................................... 118 7 3 > 6 *‘) 5 % 2,600,000 — 2,456,333 58 » Lån till Krylbo—Norbergs 118741 jernvägsaktiebolag, för an- läggning af jernväg mellan Krylbo och Norberg ......... }1872\ * '') 406,000 378,384 24; » 3» Lån till Sundsvalls jernvägs- 11873| aktiebolag, för anläggning af jernväg från Sundsvall (18721 07 till Torpshammar .............. 118 7 3 > 6 %'') 5 % 1,494,000 — 1,411,447 (1874) Transport 1 | " — 17,244,400 58 *) Se § 3 af detta reglemente. 59 Reglemen- tets '' Tiden, då lånet utbetalts. Annuitet. Räntefot. Ursprungliga beloppet. Kapitalåterstod vid 1882 års slut. Årtal. §• Transport — — — — 17,244,400 58 1871 81 Lån till Upsala—Margrete- hillsjernvägsaktiebolag, för anläggning af jernväg från Upsala till Gefle ............... 1873 6 % ’-) 5 % 500,000 472,371 84 » » Lån till Bergslagernas jern- vägsaktiebolag för anlägg- ning af jernväg från Lud- vika till Kil, mot skuldför- [18741 bindelse ............................. 18751 * ’) » 5,000,000 _ 5,000,000 _ 1878 11 Lån till Bergslagernas jern- (l 8 7 6 J vägsaktiebolag för anlägg- ning af jernväg från Falun till Göteborg, mot obliga- tioner å nominelt 6,753,600 Kr., efter 90 %.................. 1878, 1879 » 6,078,240 5,982,660 1876 5 Lån till Vestervik—Åtvida- berg-Bersbo jernvägsaktie- bolag, för anläggning af jernväg från Vestervik öfver Jenny, Gamleby och Åtvida- berg, till Bersbo, med bi- [18771 bana till Storsjön............... 18781 6 '') » 1,865,000 — 1,865,000 - 5 Lån till Hultsfred—Vester- (1879J viks jernvägsaktiebolag, för anläggning af jernväg mel- lan Hultsfred och Jennymed bibana till sjön Yxern, sido- [18771 spår till Ankarsrum och 118 7 8 > » ’) » 1,750,000 — 1,750,000 — - hamnspår vid Verkebäck... 118 7 9 J Transport — 32,314,432 42 '') Se § 3 af detta reglemente. 60 Reglemente ta Årtal. § 1876 !Tiden, då lånet utbetalts. /I 879 * 1 13/ 1876 Transport Lån till Vislanda—Bolmens jernvägsaktiebolag, för anläggning af jernväg från Yislanda öfver Ljungby till sjön Bolmen..................... Lån till Gotlands jernvägsaktiebolag, för anläggning af jernväg från Visby till Hemse kyrka.................... Lån till Södra Dalarnes jernvägsaktiebolag, för anläggning af jernväg från Kryl bo station på statens Norra stambana öfver Avesta, Hedemora och Säter genom Gustafs och Tuna socknar till Borlänge station å Bergslagernas jernvägsak tiebolags jernväg jemte bibana till Bispbergs grufve fält (beviljadt till belopp af 2,500,000 Kr., hvaraf 125,000 Kr. ännu ej blifvit lyftade)............................. Lån till Varberg—Borås jernvägsaktiebolag för anläggning af jernväg öfver Fritsla till Borås............ = 35,745,559: 91. }1877| }1878j ''1878 11870) J1880| 1881 (1882 (1879) 1880/ 1881 Annuitet. 6 % l) Räntefot. 5 % * '') » '') Summa 1 Ursprungliga beloppet. 785,000 500,000 Kapitalåterstod vid 1882 års slut. 32,314,432 42 785,000 500,000, 2,375,000; 2,600,000 2,375,000,- 2,600,000; |38,574,432j42 '') Se § 3 af detta reglemente. 61 Aflöningsstat för Riksgäldskontorets tjensteman och vakt betjening. Tjenstgörings- Summa. penningar 1 Sekreterare, som tillika är ombudsman 4,400 1,600* _ 6,000 _ 1 Kassör ................................................... 4,400 — 1,600 — 6,000 — 1 Kamrerare............................................... 4,000 1,600 — 5,600 1 Revisor................................................... 2,500 — 800 3,300 — 1 Kassabokhållare .................................... 2,500 — 800 — 3,300 — 1 Lånebokhållare....................................... 2,000 — 800 -— 2,800 — 1 Registrator och Kanslist ..................... 1,500 — 900 — 2,400 — 1 Kammarskrifvare................................... 1,500 — 600 — 2,100 — 1 Förste Vaktmästare .............................. 700 — 100 — 800 — 1 Vaktmästare .......................................... 600 — 100 — 700 1 Vaktmästare .......................................... 600 — 100 — 700 — 1 Vaktmästare .......................................... 600!— 100 — 700 — Summa kronor 25,300|— 9,100 — 34,400 —- Tillägg: För Revisorn, Bokhållarne, Registratorn och Kanslisten samt Kammarskrifvaren kan, då de icke innehafva annan tjenstebefattning, lönen etter fem års tjenstgöring inom graden förhöjas med....................................... Kronor 500: — samt för Revisorn och Bokhållarne, efter tio års tjenstgöring inom graden, med ytterligare............................................................... » 500: — För vaktbetjeningen kan aflöningen efter fem års ordinarie tjenst och derunder ådagalagdt välförhållande höjas, lönen med... » 100: — och tjenstgöringspenningarne med ...................................................... » 100: — Vaktbetjeningen åtnjuter fri bostad med nödig vedbrand. Skulle denna förmån komma att för vaktmästarne eller någon af dem upphöra, äro de berättigade att i stället såsom tjenstgöringspenningar uppbära 200 kronor hvar. Vid tillämpningen af denna aflöningsstat iakttages derjemte följande : l:o) De med hvarje befattning förenade tjenstgöringspenningar få uppbäras endast för den tid tjenstens innehafvare verkligen tjenstgjort eller åtnjutit semester, men skola för den tid, han eljest varit från tjenstgöringen befriad, utgå till den, * Så länge Sekreteraren innehar fri bostad, utgå tjenstgöringspenningarne med endast 600 kronor; dock så att, vid afdrag i följd af tjenstledighet, detsamma, med tillämpning af de för sådant fall gifna bestämmelser, sker för hela beloppet af tjenstgöringspenningarne från aflöningsbeloppet i dess helhet. 62 som tjenst,en förrättat; dock må Fullmäktige kunna medgifva den tjensteman eller vaktbetjent, som af sjukdom hindras från bestridande af sin tjenst, att uppbära de för samma tjenst anvisade tjenstgöringspenningar eller någon del deraf. 2:o) För bestridande af tjenstgöringen under semester ega Fullmäktige att anvisa till extra ordinarie tjensteman arfvoden, beräknade efter ett tusen kronor för år. 3:o) Innehafvare af lön enligt förestående stat äro underkastade den vidsträcktare tjenstgöringsskyldighet eller den jemkning i åligganden, som kan varda stadgad, och böra de fullmakter eller konstitutorial, som för Riksgäldskontorets tjensteman utfärdas, innefatta förbehåll om deras skyldighet att åtaga sig de nya eller förändrade göromål, som kunna dem åläggas. Indragningsstat vid Riksgäldskontoret. Kommissarien Herman Husberg ........................................................... 4,400 _ Notarien och Registrator!! Daniel Magnus Sandahl............................. 3,000 — Notarien August Nexjber ....................................................................... 3,000 — i Kontorsskrifvaren Adolf Wilhelm Sandsjö............................................. 1,500 — En Kontors- eller Kammarskrifvare ...................................................... 1,500 — Kammardrängen Per Fredrik llydgvist ................................................ 575 — Summa kronor 13,975 — Pensionsstat vid Riksgäldskontoret. Kommissarien Oscar Arehn..................................................................... 4,400 Förre Registratorn och Arkivarien Claes Otto Vougt ......................... 1,417 50 Förre Ombudsmannen Leontius Hallman ............................................. 1,500 — Aflidne Sekreteraren i Riksgäldskontor Carl Gustaf Stuarts enka Maria Lovisa Stuart, född Koschell ............................................. 800 — Aflidne Krigsrådet S. G. Ehrenstams och hans jemväl aflidna enka Charlotta Gripenstjernas dotter Hedvig Aurora Ehrenstam......... 250 — Aflidne t. f. Kommissarien vid Riksgäldskontorets kreditsedelverk, Öfverkrigskommissarien Er. Lindstedts oförsörjda dotter Siri A urora, Lindstedt .............................................. 225 — Aflidne Notarien Fr. Bergmans ogifta dotter Fredrika Bergman...... 225 — Summa kronor 8,817 50 Anmärkning: Ofvanstående pensioner indragas vid innehafvarens frånfälle och äfven dessförinnan, så vida de för pensionernas utgående stadgade vilkor upphöra. Förestående tre stater, nemligen: Aflöningsstaten för Riksgäldskontoret, upptagande en summa af............ 34,400: — Indragningsstaten vid dito ........................................................................... 13,975: — Pensionsstaten vid dito ................................................................................. 8,817: 50 äro uppgjorda och faststälda vid lagtima Riksdagen i Stockholm den 14 Juni 1883. På Riksdagens vägnar: För Första Kammaren: För Andra Kammaren: G. Lagerlbjelke, Olof Wijk, n. v. Talman. n. v. Talman. 64 Fullmäktige i Riksgäldskontoret, välde af 1883 års Riksdag: Ordförande: Öfverstekammarjunkaren, Kommendören med stora korset af Kongl. Maj:ts Nordstjerneorden, Friherre Johan Gustaf Nils Samuel Akerhielm. Bruksegaren, Riddaren af Kong]. Maj:ts Nordstjerneorden, Filosofie Doktorn, Herr Carl Reinhold Polhem von Stockenström, vice Ordförande. Sekreteraren i Kongl Statskontoret, Riddaren af Kongl. Maj:ts Nordstjerneorden och Kongl. Vasaorden, vice Häradshöfdingen, Herr Per Samzdius. Kammarrådet, Kommendören af Kongl. Maj:ts Nordstjerneorden, Herr Frans Albert Anderson. Godsegaren, Riddaren af Kongl. Maj:ts Nordstjerneorden, Filosofie Doktorn, Friherre Johan Nordenfalk. Expeditionschefen, Riddaren af Kongl. Maj:ts Nordstjerneorden, Herr Anders Victor Abergs son. Kaptenen, Kommendören af Kongl. Vasaorden, Riddaren af Kongl. Maj:ts Nordstjernsorden, Herr Carl Gustaf Hierta. Suppleanter: Bergsbruksidkaren Herr Johan Johansson i Bergsäng. Fabriksidkaren Herr Johan Niklas Biesert. Öfverstelöjtnanten, Riddaren af Kongl. Maj:ts Svärdsorden, Herr Carl Vilhelm Ericson. 05 Revisorer af Stats-, Banko- ocli Riksgäldsverken vid 1883 års revision: För Första Kammaren: Godsegaren, Herr Carl Edvard Lauréll. Bruksegaren, Riddaren af Kongl. Maj:ts Nordstjerneorden, Herr Wilhelm August Söderhjelm. Kommendören i Kongl. Flottans nya reservstat, Riddaren af Kongl. Maj:ts Svärdsorden, Herr Fredrik Herman Didron. Häradshöfdingen, Riddaren af Kongl. Maj:ts Nordstjerneorden, Herr Emil Victor Rudolf Leopold Königsféldt. Öfversten, Riddaren af Kongl. Maj:ts Svärdsorden, Herr Aorel Magnus Otto Renterskiöld. Vice Häradshöfdingen, Herr Carl Johan Ljunggren. Suppleanter: F. d. Löjtnanten, Riddaren af Kongl. Vasaorden, Herr Oscar Vilhelm Odelherg. Kaptenen, Riddaren af Kongl. Maj:ts Svärdsorden, Friherre Gustaf cTÄlbedyhll. Kammarherren, Friherre Carl Carlsson Bonde. Bih. till Riksd. Prof. 1883. 10 Sami. 1 Afd. 2 Band. (Bik9g.-kontorets reglemente.) 9 66 För Andra Kammaren: l Riksdagsfullmäktigen, Herr Nils Petersson i Runtorp. )> Herr Johannes Jonsson i Fröstorp. y> Herr Olof Jonsson i Hof. )) Herr Fredrik Theodor Borg. Prosten, Ledamoten af Kongl. Maj:ts Nordstjerneorden, Herr Henrik Olof Schönbeck. F. d. Kaptenen, Herr Jidins Mankéll. Suppleanter: Riksdagsfullmäktigen, Herr Erik Westin. y> Herr Per Persson i Törneryd. » Herr Bengt Bengtsson i Gunneby. REGISTER * öfver 1883 års Reglemente för Riksgäldskontoret. Ackord för Riksgäldskontorets fordringar får icke utan Riksdagens samtycke medgifvas ............... Sid. Aflöning för Justitieombudsmannen m. fl......................... » x> » Riksdagens bibliotekarie. ............................. X> » x> Riksgäldskontorets tjenstemannapersonal och vaktbetjening............ » Aflöning sstat för Riksgäldskontorets tjensteman och vaktbetjening ................................. » Afsked för tjensteman och vaktbetjening .......................................... xx Allmänna hypoteksbanken ..................... » Amortissementsfonder.............................. x> Annuiteter å lån till enskilda jernvägs bolag. ................................ » » och räntor........................... x> Anslag till bildande af en odlingslåne fond .............................. xx d x> fortsättande af arbetena å stambanan Bräcke—Sollefteå .............................. xx » x> inköp af Hallsberg—Motala—Mjölby jernväg...... x> 20. § 30. 17. § 23. 16. § 21. 18. § 26. 61. — 41. §§ 94, 95. 35. § 73. 25, 26. §§ 39, 44. 5, 9, 10. §§ 3, 9, 10. 22. § 34. 13. § 13. 6, 12. v §§ 5, 11. 8. § 8. 68 Anslag till inköp af jernvägen Söderr hamn—Bergviken ......... » b jernvägsanläggningen Karlberg—Lilla Värtan......... b b låneunderstöd åt enskilda jernvägar ........................ b b uppförande af expeditions och tjenstelokaler m. m. för statens jernvägstrafik s skall utfärdas angående lediga tjenster vid Riksgäldskontoret Ansökningstid till lediga tjenster......... Anteckningsböcker, Kassörens och Ka mererarens ............ Arfvode för Fullmäktiges deputerade ... » » Fullmäktige och deras ordförande. ............................. » b Riksdagens Revisorers kansli och vaktbetjening...... b b förrättande af tjenst i Riksgäldskontoret .................. Befordringsgrunder vid Riksgäldskontoret ............ Befor äring s vilkor.................................... Begrafningshjelp efter obemedlade tjensteman och vaktbe tjente. ......................... Behållning, skogsplanteringskassans ... Behållningar, Statskontorets ............... Belöning för extra arbeten .................. Bergverkstionden, vilkor för upphörande af ........................ Berättelser, Fullmäktiges ..................... b Justitieombudsmannens ... b Riksdagens Revisorers...... Besigtningar å Riksgäldskontorets och Riksdagens hus ............... Besvär öfver Fullmäktiges beslut ...... Bevillningsförordning, utfärdande af ny Bibliotek, Riksdagens .......................... Bibliotekarie b ........................... Bihanget till Riksdagens protokoll, tryckning af........................ Bo ställslägenhet er för innehafvare af befattningar vid statens jernvägstrafik Brist i Statskontorets inkomster fylles Sid. 12. § 12. x> 7. § 7. x> 8. § 9- \ X) 6. § 6. X) 38. § 84. » 38 § 84. )) 32. $ 64. » 28. § 53. » 18. § 25. $ 16. § 22. X* 37. co » 39. 5 86. )> 18, 38. §§ 26, 85, x> 19. 5 28. X) 22. § 35. X) 22. § 33. X) 19. § 27. X) 21. § 32. , X) 33. (j 67. X) 18. § 2L X) 17, 33. §§ 22, 68, X) 32. § 65. X) 31, 40. §§ 61, 91. » 36. '' § 78. X) 16, 36. §§21, 77, X) 16. § 21.. » 33. § 69. X) 6. § 6. X) 14. § 14. Bräcke station, angående norra stambanans fortsättning från Sid Balslands kanalaktiebolag, revision af » Deputerade, Fullmäktiges..................... » Diarium, Ombudsmannens .................. » Enke- och pupillkassan vid Riksgälds kontoret. ........ b Entledigande af tjensteman och vakt,- betjente vid Riksgälds kontoret ........................ » Ersättning för bestridande af lediga tjenster .............................. b Expedition, Justitieombudsmannens och Tryckfrihetskomi tdns .............................. b Expeditions- och tjenstelokaler, angående uppförande af för statens jernvägstrafiks behof............ b Expenser för Justitieombudsmannens och Tryckfrihetskomiténs expeditioner ........................ » Extra ordinarie tjenstemän och vaktmästare, deras antagande » » b b b » skiljande från Riksgälds kontoret ......... » b b b B gratifikationer åt b b b b B åtnjuta ersätt ning för förrättande af ordinarie tjenst............ b Flyttningshjelp för Justitieombudsmannen. ................................ B Fordringar, Eiksgäldskontorets............ b b b förteck ning å b b s. k. statslånefondens ...... b Fullmakter för Riksgäldskontorets tjenstemän. ............................. B b granskning af riksdagsmännens ................................. B Fullmäktige i Riksgäldskontoret ......... b b ega att af Riksdagens revisorer begära råd och yttranden .............................. B Fullmäktiges ansvarsskyldighet............ b b antal för besluts fattande b 6, 12. §'' § 5, 11. 34. § 71. 28. § 53. 32. § 64. 20, 37. §§ 29, 82. 39, 40. 88, 89, 37. § 82. 18. § 24. (i. § 6. 18. § 24. 38. § 85. 40. § 92. 19. § 27. 37. § 82. 17. § 23. 4—6. §§ 3, 4. 47—60. _ _ 26. § 43. 18. § 26. 36. § 79. 64. — 29. § 55. 28, 29. §§ 50, 54 30. § 60. 70 Fullmäktiges arfvoden och resekostnads - ersättningar.................. Sid. 18. § 25. » befattning upphör ......... X) 28. § 51. X> berättelser........................ X) 33. § 67. X) besluts öfverklagande...... D 31. § 63. X> deputerade........................ X) 28. § 53. XX komplettering.................. B 28. § 49. X) ombud .............................. » 28, 35, 36, §§ 53, 73, 78. X) omröstningar ................... B 31. § 62. I> ordförande och vice ord- förande ........................ X) 27. § 47. X> protokoll........................... B 30. § 56. 5) sammankomster............... X) 30, 31. §§ 56- -63 5) sammanträden gemensamt med Kullmäktige i Riks- banken........................... X) 36. $ 78. X) ställande till ansvar......... X) 29 § 54. X> suppleanter ..................... )> 64. — )> » deras inträdande » 27, 28. 48, 49, 51: X> särskilda uppdrag............ X) 32—37. §§ 64- -79. X) tjenstledighet .................. » 30. § 58. » åligganden........................ X) 28. § 52. X) öfverläggningar ............... » 31. §§ 61, 62. rör fall lör Jb ullmäktige........................ X) 30. § 59. Förräntning af Kiksgäldskontorets kon- tanta tillgångar och be- hållningar.......................... B 25. § 40. Försälji ringsmedel för mindre krono- lägenheter ... X) 22. § 36. b b kronans hus i städerna ...... x> 21. § 31. Garantiföreninq, sågverksegarnes......... X) 35. § 71. Generalassistanskontoret, f. d., under- stöd för sterbhusen efter obemedlade tjensteman m. fl. vid........................ X) 19. § 28. Granskning af Kassörens och Kamerera- rens anteckningsböcker x> 32. § 64. » Ombudsmannens diarium X) 32. § 64. » Riksdagsmäns fullmakter b » Riksgiildskontorets räkenskaper. .......................... Gratifikationer till e. o. tjensteman och vaktbetjente vid Riks gäldskontoret ............... Göta kanal, ledamot i styrelsen och ombud vid revisionen utses.. 36. 26. 19. 36. § 79. § 44. § 27. § 78. Hallsberg—Motala—Mjölby jernväg, anslag till inköp af Sid. 8. § 8. Hebbeska jideikommisstomten, angående öfverlåtelse af vissa delar af till Stockholms stad ............... Héllgumsjön, angående anslag till norra stambanans framdragande till .................................... Hufvudbok, Riksgäldskontorets............ Hus, kronans, i städerna ..................... » Riksdagens.................................... » » lokaler inom, få för vissa ändamål upplåtas .............................. » Riksgäldskontorets........................ Hypoteksbanken, allmänna..................... In dr a g n ing s •it åt vid Riksgäldskontor Inkomster, Statskontorets, brist uti, fylles.................................. » Riksgäldskontorets........... Inlösen af förfallna obligationer och räntekuponger.................. » » s. k. riksgäldssedlar ......... Inspektor öfver Riksdagens bibliotek utses af Fullmäktige............ Inventarier i Riksgäldskontorets och Riksdagens hus.................. Inventering af låne- och säkerhetshand lingar ................................. Jernväg, Hallsberg—Motala —Mjölby, anslag till inköp af............ , » från Karlberg till Lilla Värtan ....................................... » Södra Dalarnes, låneunderstöd till .............................. » Söderhamn—Bergviken, angående inköp af ............... Jem,vägar, enskilda, låneunderstöd för J ernv äg sbolag, svenska, lån mot obligationer eller skuldförbindelser, utfärdade af » enskilda, revision af deras förvaltning ......... Jernväg sbyggnader, statens, anslag till Jernväg shypot eksfond, angående bildande af en ... 7) 34. § 70. 7) 6, 12. §§ 5, 11. 7) 26. § 44. 7) 21. § 31. 7) 16, 32. §§ 20, 65. D 32. $ 66. » 16, 32. §§ 20, 65. » 35. § 73. 7> 62. » 14. § 14. )) 20—26. §§ 30-43. 7) 3. § 4. » 4. § 4. )) 36. § 77. » 32, 33. §§ 05, 66, 69, 32. § 64. 7> 8. § 8. )) 7. § 7. » 10. § 9. )) 12. § 12. D 8, 10. §§ 9, 10. )) 5. § 4. )) 34. $ 72. » 6, 7, 12. §§ 5, 7, 11. 7) 5. § 4. 72 Jernväg strå fik, statens, angående uppförande för dess behof af expeditions-och tjen stelokaler. .....,............... I Justitieombudsmannens jemte den hos honom anstälda kansli-ochvakthetjenings aflöning ................. » embetsberättelse » embetsresor...... » expedition och dess expenser » insättande i em betet. ................. Kansli- och vaktbetjening, justitieom - Ka/frit al fordringar, i Riksgälds kontorets. ..... Riksgäldskontorets vid 1882 års slut Kapitalskulder, Riksgäldskontorets vid 1882 års slut utbalanserade. .......................... Kihlafors station å norra stambanan, angående Söderhamn -Bergvikens jern - » angående sättet för bestridande af utbetalningar från...... » för infallande krig.................. » » rikets försvar eller andra vigtiga ändamål.............- » » telegrafverkets oförutsedda utgifter........................ y> Riksgäldskontorets, i Riksbanken .................................... Kronolägenheter, mindre, medel som in - Sid. 6. § 6. x> 17. § 23. » 18. § 24. » 18. § 24. >) 18. § 24. x> 36. § 78. 17. § 23. )) 37. §§ BO, 8 » 47- -60. — y> 43- -46. » 7. § 7. 14, 25. §§ 14, 4 » 13. $ 12. » 34. § 71- » 39. § 86. y> 16. § 20. y> 23. § 38. » 14, 15. §§ 15- )) 15. § 17. 5) 14. § 15. D 14. § 16. )) 15. § 18- » 25. § 41. D 22. § 36. Kungörelser, för infordrande af anbud å tryckning af riksdagsprotokollen m. m............ Kuponger, tillhörande statsobligationer, inlösen af.............................. Kyrkomötes-kostnader, angående bestridande af...................... Ledigheter bland Fullmäktige.............. Ulla Värtan, jernväg till, från Karlberg ............................... Liqvid mellan stats- och riksgälds verken. ...................................... Liqvidations- och amortissementsfonder Lån, utlemnade mot pant af obligationer eller skuldförbindelser, utfärdade af svenska jernvägsbolag... Låne- och säker hetshandling ar, inventering af Lånerörelse, Kiksgäldskontorets........... Låneunderstöd, åt enskilda jernvägar Lönebesparing........................ ............... Löneförhöjning, vilkor för åtnjutande af Löneskilnadsersättning........................... Missväxter, behöfvandes undsättning vid Obligationer, belåning af svenska jern vägsbolags. ....................... » Kiksgäldskontorets........... Odling slånefond; ang. bildande af...... Ombud, Konungens............................... » Fullmäktiges............................ Omröstningar, Fullmäktiges.................. Ordförande hos Fullmäktige................ » vice » b ................ Papper, upphandling af....................... Pensionsgrunder för Kiksgäldskontorets tjensteman och vakt betjening. .................... Pensionsstat vid Kiksgäldskontoret...... Postsparbanker, ledamot i styrelsen utses af Fullmäktige ... Preskriptionstid för Kiksgäldskontorets skulder........................ Protokoll, Fullmäktiges........................ » Riksdagens, tryckning af... Redovisning af de till Kiksgäldskontoret ingående medel....... » för liqvidations- och amor tissementsfonderna. ....... Bih till Riksd. Prot. 1883. 10 (Riksg.-kontorets reglemente.) Sid. 33. § 69. » 3. § 4. » 22. § 34. X) 27. § 48. » 7. § » 22, 27. §§ 34. 46. X) 25, 26. § 39, 44. XX 5. § 4. » 32. § 64. XX 23. § 38. XX 8. 10. §§ 9, 10. » 37. § 82. X) 18. § 26. X) 37. § 82. x> 23. § 37. xx 5. § 4. » 3, 23, 25. §§ 2, 38, 39, » 13. § 13. » 31. § 61. » 28, 35, 36. §§ 53, 73, 71 D 31. § 62. X> 64. XX 64. - - w 33. § 69. X> 41, 42. §§ 93—96. X) 62. — X) 35. § 74. B 3, 25. §§ 2, 39. X) 30. § 56. X) 33. § 69. i) 26, 27. § § 44 46. X) 26. § 44. Sand. 1 Afd. 2 Band. 74 Reqister, till Rikets Ständers protokoll med bihang 1809—1866 .......Sid. 35. Resekostnadsersättning för Riksdagens Revisorer...... » 16. b för Fullmäktige » 18. » för Justitieombudsmannen. .... » 18. Revisionsberättelser från enskilda jern vägsbolag. ............. » 34. Revisionsko stnader.................................. » 22. Revisorer, Riksdagens, vid 1883 års statsrevision........ » 65. B » råd och yttranden af dem ega fullmäktige attbegära » 29. » » traktamenten och resekostnader för » 16. » utses af Fullmäktige för granskning af Strömsholms nya m. fl. bolags samt Allmänna hypoteksbankens för - valtning................................ » 34, 35. Revisorernes berättelser......................... » 17. Riksdaqens bibliotekarie....................... » 16. » hus...................................... » 16, 32. » » lokaler inom, få för vissa ändamål upplåtas » 32. Riksdagsbiblioteket................................. » 16, 36. Riksdags- och revisionskostnader m. m. » 15—20. Riksdagskostnader.................................. » 15, 22. Riksdagsort, Fullmäktiges yttrande derom............................. » 36. Riksdagstrycket....................................... » 33. Riksgäldskontorets enke- och pupillkassa » 20. » fordringar för utbetalda lån................. » 4—6. » Fullmäktige............. » 64. » föremål..................... » 3. b förvaltning............... » 27. » hufvudbok................ » 26. » hus............................ » 16, 32. B inkomster och särskilda tillgångar.... » 20—26. b kapitalfordringar..... » 47—60. b kapitalskulder.......... » 43—46. b kreditiv i Riksbanken » 25. b liqvid med statsverket. ........................... » 22, 27. § 76. § 22. § 25. § 24. § 72. §§ 34. § 55. § 22. §§ 71—73, 75. §§ 22. §''21. §§ 20, 65. § 66. §§ 21, 77. §§ 19—29. §§ 19, 34. § 78. § 69. § 29. § 3, 4. § I S 47. § 44. §§ 20, 65. §§ 30-43. § 41. §§ 34, 46. 75 Riksgäldskontorets lånerörelse............... Sid. 23. § 38. B obligationer .............. B 3, 23, 25, §§ 2, 38, ; s räkenskaper .............. D 26. § 44. d » utdrag ur » 27. § 45. s skulder ..................... B 3. § 2. b styrelse ..................... B 27—29. §ij 47—55, » tjenstemannapersonal B 37. § 80. » tomt, angående öfver- låtelse till Stockholms stad af vissa delar af B 34. § 70. » upplåning ................. B 23, 25. §§ 38, 42. » utbetalningar ............ B 6—20. §§ 5-29. » utgifter ..................... B 6—20. §§ 5-29. » utlåning.................... B 25. § 40. » vaktbetjening ........... » 37. § 80. Riksgåldssedlar, s. k., inlösen af......... Räkenskaper, Riksgäldskontorets......... B 4. § 3. B 26. § 44. B B utdrag af B 27. § 45. Räntekuponger, inlösen af.................... B 3. § 4- Sakregister till Rikets Ständers proto- koll...................................... B 3.o. § 76. Sammankomster, Fullmäktiges............. B 30, 31. §§ 56—63, Sammanträden, b i Banken och Riksgäldskontoret gemensamma............... B 36. % ''8. Semester, angående aflöning under...... B 62. - - b åtnjutes äfven af Riksdagens bibliotekarie.......................... B 16. § 21. Skogsplanteringskassans behållning...... B 22. § 35. Skrifmaterialier för Justitieombudsman- nens och tryckfrihets- komiténs expedition... B 18. § 24. B för Riksdagens behof B 33. § 39. Skulder, Riksgäldskontorets preskrip- tionstid för............................. B 3. § 2. Sollefteå, angående anslag för norra stambanans framdragande till B 6, 12. §§ 5, 11. Stambanan, Norra, anslag till.............. Stat, aflönings-, för Riksgäldskontoret B 6, 12. §§ 5, 11. B 61. — b indragnings-, för Riksgäldskontoret B 62. — » pensions-, för Riksgäldskontoret... B 62. — Statskontorets behållningar, aflemnas till Riksgäldskontoret B 22. § 33. b inkomster, brister i, fyllas B 14. § 14. Statslån, äldre, konvertering af............ B 23. § 38. Statslånefondens, s. k., utestående for- dringar....................... B 26. § 43. Statsobligationer...................................... B 23. § 38. 76 Statsverkets liqvid med Riksgäldskonto ret. ....................................... Sid Strörnsholms nya kanalbolag, revision af dess förvaltning......... » Styrelsen för Riksgäldskontoret........... » Suppleanter för Fullmäktige................ » )> deras inträdande............... » » för Revisorerne................. j> Suspension af tjensteman och vaktbe tjening. ............................... » Sågverksegarnes garantiförening............ » Söderhamn-B ergviken, jernväg emellan » Södra JD alarnesjernväg saktiebolag, låneunderstöd åt .............................. » Telegrafverket, förskott till.................. » Tjensteförsummelser, frågor rörande.... » Tjenstelokaler för statens jernvägstrafiks behof................................ » Tjensteman vid Riksgäldskontoret....... » » » » aflöning för » » » » aflöningsstat för............ » » » » antagande af » » » » besvärshänvisning för... » » » » entledigande af » » » » pensionering af » » vid Justitieombudsmannens expedition........................... j> Tjenster, lediga, bestridande och återbesättande af.......................... » Tjenstgöring spenning ar.......................... » Tjenstledighet för Fullmäktige............. » » » tjenstemännen och vaktbetjeningen....... » Traktamenten, Riksdagens Revisorers » Tryckfrihetskomiténs expedition och expenser. .................. » Tryckning af Riksdagens protokoll med dertill hörande bihang.... » b af Revisorernes berättelser » Tryckningskostnader för Justitieombudsmannens berättelser » Tryckningskostnader för Riksdagens Revisorers berättelse » Underskrifter, antalet egenhändiga å Riksgäldskontorets obligationer. ........................ » . 22, 27. §§ 34, 46. 34. § 71. 27- 64. 27, 65. -29. §§ 47-55. 28. §§ 48, 49, 51. 39, 40. §§ 87, 88. 90, 91. 35. §§ 75. 12. § 12. 10. § 9. 15. § 18. 39- -41. §§ 87-92. 6. § 6. 37. § 80. 18. § 26. 61. __ 38, 39. §§ 85, 86. 40. § 91. 39, 40. §§ 88, 89. 41, 42. §§ 93—96. 17. § 23. 37, 38, 39, 40. §§ 82, 84, 86, 91. 18, 61. 5 26. 30. § 58. 28, 38. §§ 53, 83. 16. § 22. 18. § 24. 33. § 69. 33. § 68. 18. § 24. 16. § 22. 4. § 3. Understöd för obemedlade tjenstemäns sterbhus................................ Sid. 19. Undsättning smedel vid missväxter....... » 23. Uppdrag, Fullmäktiges särskilda......... » 32 37. Upphandling af papper för tryckning af Riksdagens protokoll » 33. Upplåning för Riksgäldskontorets räkning. ..................................... „ 23 25 Upplåtelse för vissa ändamål af lokaler i Riksdagens hus............... » 32. Utbetalningar, åliggande Riksgäldskontor ............................... j, g_20. Utdrag af Riksgäldskontorets räken . sk;aPer....................................... » 27. Utlottning s list or rörtindG cIg i svenskt mynt förskrifna statsobligationer. ............... » 23. Utlåning, Riksgäldskontorets................ » 25. Vaktbetjening, Justitieombudsmannens » 17. » Riksgäldskontorets....... » 37. » aflöningsstat för..........» 61. Vaktbetjeningens pensionerande............ » 41, 42. >J tjensteförsummelser... y> 40. » entledigande............... » 40. Varningar för tjensteförsummelser...... » 39. Vilkor för löneförhöjning vidRiksgälds kontoret. ................................ » ig. » b att kunna antagas till tjensteman vid Riksgäldskontoret » 38. Alderstillägg.................................... B gj Öfverlåtelse på viss person af Riksgäldskontorets obligationer .... » 4. » till Stockholms stad af vissa delar af Riksdagshusets och Riksgäldskontorets tomter » 34. Ofverläggningar, Fullmäktiges............. » 31. § 28. § 37. §§ 64—79. § 69. §|§ 38, 42. § 66. §§ 5-29. § 45. § 38. § 40. § 23. § 81. §§ 93—96. §§ 90, 91. §§ 90, 91. § 87. § 26. § 85. § 3. § 70. §§ 61, 62. Mi. till Piksd. Prot. 1883. 10 Sami. 1 Afd. (Riksg.-komtorets reglemente.) 2 Band.