utfärdadt vid slutet af 1882 års Riksdag

STOCKHOLM, TRYCKT HOS A. L. NORMANS BOKTRYCKERT-AKTIEBOLAG, 1882. Innehålls-förteckning. Riksgäldskontorets föremål § 1. » skulder §§ 2 och 3. )> fordringar för utbetalda lån §§ 4 och 5. » återstående utgifter till följd af beslut vid föregående riksdagar §§ 6-13. jo utbetalningar anvisade vid innevarande riksdag §§ 14—17. Med statsregleringen gemenskap egande utgifter § 18. På Riksgäldskontor anvisade kreditiv §§ 19—22. Från Riksgäldskontoret utgående riksdags-, kyrkomötes- och revisionskostnader, aflöningar, förvaltningsutgifter m. m. §§ 23—33. Riksgäldskontorets inkomster och tillgångar §§ 34—47. Redovisningen af de till Riksgäldskontoret ingående medel §§ 48—50. Riksgäldskontorets styrelse §§ 51—59. Fullmäktiges sammankomster §§ 60—67. “ särskilda åligganden och uppdrag §§ 68—83. Riksgäldskontorets betjening §§ 84 och 85. Lediga tjensters bestridande och tillsättande §§ 86—90. Behandlingen af frågor rörande tjensteförsummelser §§ 91—96. Pensionerandet af Riksgäldskontorets betjening §§ 97—100. Allmänna bestämmelser § 101. Reglemente för Riksgäldskontoret. § i. Riksgäldskontoret har till föremål: a) att ombesörja liqviden af Svenska Statens skuld, för hvilken Riksdagen enligt 66 § Regeringsformen ansvarar; b) att verkställa alla de utbetalningar, som af Rikets Ständer eller Riksdagen blifvit å detta verk anvisade; c) att mottaga, förvalta och redovisa alla härtill anslagna tillgångar och inkomster samt hålla uppkommande, till Riksgäldskontoret levererade öfverskott och behållningar Riksdagen till hända; d) att, i saknad af annan tillgång för bestridande af beviljade och å Riksgäldskontoret anvisade utgifter, upplåna dertill oundgängligen erforderliga medel; och e) att utföra alla uppdrag och åligganden, som Riksgäldskontoret för öfrigt af Rikets Ständer eller Riksdagen erhållit. Angående Riksgäldskontorets skulder. § 2. De af Riksgäldskontoret för upptagna lån utfärdade och förut icke inlösta eller eljest, jemlikt behörig föreskrift, ur räkenskaperna afförda obligationer, äfvensom de obligationer, hvilka hädanefter varda af detta verk utgifna, böra, så till kapital som upplupna räntor, enligt desammas ordalydelse infrias. Der preskriptionstid i afseende på någon särskild del af Riksgäldskontorets skulder icke blifvit stadgad, komma skulderna, intill dess annorlunda förordnas, att i vederbörlig ordning liqvideras, utan afseende å den tid, inom hvilken fordringar 4 hos enskilde eller hos Kongl. Maj:t och Kronan skola nu eller framdeles göras gällande. Härförutan har Riksdagen medgifvit: a) att till innehafvaren stäld obligation må, då derom hos Fullmäktige göres framställning, på viss namngifven person öfverlåtas, för att endast i dennes hand vara gällande; samt, derest egaren sedermera det önskar, å nyo kunna göras gällande i hvarje innehafvares hand, allt under de vilkor i afseende på behöriga anteckningar å sjelfva obligationen samt i Kontorets räkenskaper, som Fullmäktige ega föreskrifva; b) att Fullmäktige må, när sådant icke för Riksgäldskontoret medför olägenhet, kunna medgifva omedelbar inlösen i Riksgäldskontoret af förfallna obligationer och räntekuponger, fastän desamma enligt obligationernas lydelse och stadgandena i lånekontrakten böra å deruti angifna utrikes orter infrias; för hvilket ändamål Fullmäktige må träffa erforderliga öfverenskommelser med de låneöfvertagare, som kontraktsenligt skola ombesörja denna inlösen; samt c) att, då s. k. riksgäldssedlar i Riksgäldskontoret till inlösen företes, Fullmäktige ega att, derest sedlarne befinnas rigtiga, låta desamma med Riksgäldskontorets medel infria. Beträffande antalet egenhändiga underskrifter å Riksgäldskontorets obligationer har innevarande års Riksdag föreskrifvit, att obligationer, som hädanefter komma att af Riksgäldskontoret utlemnas, böra vara försedda, då deras valör ej uppgår till 1,000 kronor eller motsvarande belopp i utländskt myntslag, med minst en, då valören utgör 1,000 kronor eller högre belopp till och med 2,000 kronor eller motsvarande belopp i utländskt myntslag, med minst två samt, då valören öfverstiger 2,000 kronor eller motsvarande belopp i utländskt myntslag'', med minst tre handskrifna namnteckningar. I afseende på Riksgäldskontorets skulder, om hvilkas belopp och beskaffenhet Kontorets räkenskaper och handlingar lemna fullständig upplysning, och hvilka finnas summariskt uppgifna uti bil. A vid detta reglemente, böra i öfrigt de föreskrifter, som äro intagna uti de vid föregående riksdagar för Riksgäldskontoret utfärdade reglementen, i de delar samma föreskrifter ännu icke blifvit fullgjorda, fortfarande tjena till efterrättelse. § 3. Innevarande Riksdag har, i och för gäldande af Södertelje kamlbolags skuld till Riksbanken samt bestämmande af statens och kanalbolagets blifvande förförhållanden, bestämt följande vilkor: a) att kanalbolaget lemnar sitt samtycke dertill, att det år 1830 af Rikets då församlade Ständer bolaget för kanalens underhåll beviljade och i Riksgälds - 5 kontoret, emot räuta af fem för hundra årligen, innestående anslagsbelopp af 30.000 riksdaler banko eller 45,000 kronor med innevarande års utgång till statsverket indrages; b) att kanalbolaget afgifver förbindelse att till Riksbanken inbetala 60,000 kronor sålunda, att 5,000 kronor erläggas under innevarande år och derefter årligen till och med år 1893 ett lika belopp; c) att kanalbolaget före utgången af innevarande år 1882 till Riksgäldskontor öfverlemnar för att under dess vård förblifva värdepapper till belopp af 45.000 kronor samt derförutom till Riksgäldskontoret afgifver förbindelse att från och med 1894 till Riksgäldskontoret aflemna ytterligare värdepapper till belopp af minst 5,000 kronor årligen att läggas till nyssnämnda kapital å 45,000 kronor tills detsamma blifvit uppbringadt till 75,000 kronor; d) att detta kapital, å hvilket bolaget eger att disponera afkomsten, skall innestå hos Riksgäldskontoret för att, ifall Södertelje kanal genom opåräknade händelser drabbas af skador, hvilkas afhjelpande fordrar större utgifter, än som med kanalens vanliga inkomster kunna betäckas, hållas bolaget tillhanda för skyndsamt återställande af kanalen i behörigt skick; e) att när större eller mindre del af förenämnda, hos Riksgäldskontoret innestående kapital blifvit till bolaget utbetaldt, bolaget skall, så fort dess inkomster medgifva, detsamma återbetala, utan rättighet att dessförinnan få under någon form göra utdelning till bolagets delegare; samt f) att, så snart under loppet af innevarande år förberörda vilkor blifvit af kanalbolaget antagna samt värdepapper till belopp af 45,000 kronor i Riksgäldskontoret aflemnade och ofvan omförmälda förbindelser till sagda verk och Riksbanken afgifna, bolaget eger att af Fullmäktige i Riksbanken återbekomma det af bolaget den 12 December 1815 utfärdade skuldebref å 100,000 riksdaler specie; och har Riksdagen derjemte bemyndigat Fullmäktige i Riksbanken att delgifva direktionen för Södertelje kanal- och slussverksbolag Riksdagens beslut i förenämnda fråga samt att vidtaga de verkställighetsåtgärder, som i anledning af samma beslut blifva erforderliga. Angående Riksgäldskontorets fordringar för de af dess medel utbetalda eller godtgjorda lån. § 4. Beträffande Riksgäldskontorets fordringar för meddelade lån, om hvilkas belopp Kontorets böcker och räkenskaper lemna fullständig upplysning och å hvilka 6 en förteckning jemväl finnes detta reglemente bifogad (bil. B), skola de förbindelser, å hvilka fordringarne sig grunda, jemte föreskrifterna uti äldre reglementen i tillämpliga delar fortfarande tjena till efterrättelse. Innevarande års Riksdag har medgifvit, att J. Bergström, W. Carlberg, N. G. Hero, J. W. Åmans sterbhusdelegare och A. Nordlander frikallas från den ansvarighet, hvari de på grund af borgen häfta, Bergström, Carlberg, Hero och Åmans sterbhusdelegare för betalning, till kapital och ränta, af den vid tiden för borgensansvarighetens eftergifvande ännu ej förfallna återstoden af det vid 1853— 1854 års riksdag till anläggning af Vessman—Barliens jernväg anvisade statslån å 200,000 kronor, samt bemälde personer och Nordlander för betalning, till kapital och ränta, af den vid ofvan angifna tid ännu ej förfallna återstoden af det vid 1856—1858 års riksdag till fullbordande af berörda jernväg beviljade statslån å enahanda belopp. § 5. Riksdagen har år 1879 beslutat: a) att bemyndiga Fullmäktige i Riksgäldskontoret att, i den mån ansökningar derom inkomme, emot förbindelser af allmänna inrättningar, banker och andra med af Kongl. Maj:t faststäld bolagsordning försedda kreditanstalter, mot pant af obligationer eller skuldförbindelser, utfärdade af svenska jernvägsbolag, som före utgången af 1878 undfått koncession, utlemna lån på viss tid, dock ej längre än till slutet af år 1893, och till sammanräknadt belopp af högst tjugutre millioner kronor; b) att medel till ofvannämnda utlåning skulle beredas genom försäljning af återstående osålda obligationer, tillhörande vare sig 1872 års i riksdaler riksmynt förskrifna statslån eller 1875 års i tyska riksmark förskrifna statslån eller 1878 års i pund sterling och francs förskrifna statslån; c) att upplåning enligt nästföregående moment ej finge ega rum annorledes, än i den mån de af ofvannämnda utlåning föranledda utgifter gjorde sådan upplåning nödig; skolande Fullmäktige i öfrigt vid upplåningen tillvägagå på sätt de funne lämpligast och bäst befrämja statens fördel; d) att lånesökande skulle inom den 1 Juni 1880 hös Fullmäktige i Riksgäldskontoret anmäla, ej allenast hvilka jernvägsobligationer eller af jernvägsaktiebolag utfärdade skuldförbindelser, de önskade att såsom pant erbjuda, samt beloppet af det sökta lånet, utan ock inom hvilken tid, före utgången af 1893, de ville återbetala det lån, som erhölles; börande i fråga om återbetalningstiden iakttagas, att, der den lånesökandes verksamhet grundade sig på oktroj, meddelad för viss tid, återbetalningstiden ej finge utöfver oktrojtiden utsträckas, dock med rätt för sådan låntagare att, om ny oktroj erhölles, få omsätta lånet till senare, vid lånets beviljande under sådan förutsättning bestämd tid inom utgången af år 1893; 7 e) att lånevilkoren skulle bestämmas sålunda att staten, jemte fullt betryggande säkerhet för de beviljade lånens återbetalning på utfästa tider samt för behörigt gäldande af den å lånen betingade ränta, erhölle full ersättning för de rånte- och öfriga utgifter, som statens för ifrågavarande ändamål gjorda upplåning medförde; 1) att utlåningen skulle af Fullmäktige i Riksgäldskontor verkställas enligt de närmare, här ofvan ej angifna bestämmelser, som, efter det förslag dertill af Fullmäktige afgifvits, af Kongl. Maj:t komme att fastställas; samt g) att de sålunda utlånta medlen efter deras återbetalning till Riksgäldskontor skulle, derest de då ej funnes erforderliga vare sig för fortsättning af stambanebyggnaderna eller för nybyggnader vid statsjernvägarne, användas till påskyndande af amorteringen af statens skuld. Angående Riksgäldskontoret åliggande utbetalningar. Ro. Återstående utgifter till följd af beslut vid föregående riksdagar. § 6. Till låneunderstöd för enskilda jernvägar har 1876 års Riksdag beviljat och stält till Kongl. Maj:ts disposition ett extra anslag af tio millioner kronor att utgå under fem år från och med år 1877 med två millioner kronor årligen, å hvilket anslag Kongl. Maj:t må ega att, till understödjande af nya, ännu ej påbörjade enskilda jernvägsanläggningar, anvisa af Kong!. Maj:t beviljade understödsbelopp, att utgå med högst det här ofvan för hvarje år bestämda belopp samt i enlighet med följande vilkor och bestämmelser: l:o) att kostnadsförslag och arbetsplan fastställas af Kongl. Maj:t, som ock närmare bestämmer de ställen, hvilka jernväg skall beröra, varande det sökande bolaget skyldigt att godtgöra de särskilda kostnader för möjligen erforderliga besigtningar, extra biträdens användande med mera dylikt, hvilka kunna af kostnadsförslaget och arbetsplanens granskning föranledas; 2:o) att låneunderstödet må utgöra högst två tredjedelar af anläggningskostnaden efter det faststälda kostnadsförslaget samt lyftas i mån af arbetets fortgång på sätt och å tider, som Kongl. Maj:t bestämmer, dock med iakttagande deraf att bolagsmännens inbetalningar å af dem tecknade belopp skola ske i förhållande till de andelar af lånesumman, som lyftas, och före lyftningen af dessa 8 låneandelar; skolande härjemte en tiondedel af den beviljade låneförsträckningen innestå till dess besigtning af jernvägsanläggningen blifvit i öfverensstämmelse med § 2 mom. 2 af Kongl. kungörelsen den 11 December 1874, angående ordningen för afsyning och besigtning af enskilda jernvägar och deras upplåtande för allmän trafik, förrättad och Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen meddelat tillstånd till banans öppnande för allmän trafik. 3:o) att det lånesökande bolaget, för att kunna statsunderstöd erhålla, skall vara skyldigt hos Kongl. Maj:t styrka, att det förfogar öfver ett kapital, som jemte statslånet är fullt tillräckligt till jern vägsanläggningens utförande enligt kostnadsförslaget; 4:o) att i afseende å ifrågavarande försträckningar skall iakttagas: a) att annuiteten beräknas till sex procent å ursprungliga försträckningsbeloppet, af hvilken annuitet först godtgöres ränta efter fem för hundra å oguldet kapitalbelopp, och återstoden utgör afbetalning derå; b) att räntefrihet ej må beviljas, men anstånd med räntans erläggande medgifvas för högst tre år, dock icke utöfver ett år från den dag, då, enligt Kongl. Maj:ts bestämmande, jernväg senast skall vara färdig och för trafik öppnad; skolande den sålunda uppskjutna liqviden af räntan fullgöras genom en mot samma räntas belopp svarande utsträckning af tiden för annnitetens erläggande, så att statsverket för sin försträckning blir till fullo godtgjordt; c) att kapitalafbetalning skall vidtaga tre år efter den dag, då, enligt Kongl. Maj:ts bestämmande, jernväg senast skall vara färdig och för trafik öppnad; 5:o) att jernvägsanläggningen med alla dertill hörande byggnader och materiel, äfvensom all bolagets öfriga egendom, skall utgöra underpant och säkerhet för den af staten lemnade försträckning, och staten tillförsäkras all den pant- och förmånsrätt, som enligt gällande eller blifvande lagstiftning kan för den lemnade försträckningens återbetalande medgifvas; 6:o) att Kongl. Maj:t skall insätta en ledamot i direktionen för hvarje jernvägsbolag, som undfått låneunderstöd, och utse en revisor att deltaga uti granskningen af bolagets förvaltning och räkenskaper, samt att arfvode till sålunda utsedd direktör och revisor skall bekostas af bolaget; 7:o) att hvarje jernvägsbolag, som erhållit statsunderstöd, i öfrigt skall underkastas alla de vilkor och kontroller, som af Kongl. Maj:t pröfvas lämpliga och nödiga; samt 8:o) att hvarje sådant bolag, som nyss är nämndt, må, då Kongl. Maj:t så pröfvar lämpligt, dels utan kostnad eller årlig ersättning undfå upplåtelse af den för jernvägsanläggningen erforderliga, Kronan tillhöriga mark, som står under dess omedelbara disposition, hvaremot, när fråga är om boställsjord eller annan åt enskild person med åborätt eller annorledes upplåten kronojord, ersättning derför af bolaget bör lemnas i enlighet med gällande expropriationslag, dels ock kostnads - 9 fritt begagna sådana å Kronans egor belägna kalk- och stenbrott jemte grustägter, som kunna vara disponibla. Riksgäldskontor eger att behörigen utbetala de af detta anslag återstående, ännu ej lyftade 250,000 kronor, som anvisats att utgå till Södra Dalarnes jernvägsaktiebolag. Riksdagen har år 1878 beslutat att för statens räkning skall, i hufvudsaklig öfverensstämmelse med den af Styrelsen för statens järnvägstrafik upprättade och förordade plan, anläggas eu jernväg af 4,ss fots spårvidd från norra stambanan vid Karlberg till Lilla Värtan med station i närheten af nämnda sjö, hvilken anläggning beräknats kosta kronor 1,250,000; samt, enär för samma jernvägsanläggning erfordras staten tillhörig, under Kong], Djurgården lydande mark, medgifvit, att ersättning för intrång och förluster, som genom jernvägsanläggningen kunna tillskyndas antingen enskilda personer under den tid, nu gällande jordupplåtelser ega bestånd, eller innehafvare af der befintliga boställslägenheter under en tid af högst femton år från och med år 1879, må till vederbörande, efter behörigen verkstäld och godkänd uppskattning, af statsmedel gäldas; och vidare medgifvit: Do att, i händelse det till följd af jernvägsanläggningen skulle finnas nödigt att till annan af Kongl. Maj:t anvisad plats förflytta den så kallade Hjortparken och de Svea artilleriregemente tillhöriga stallar, kostnaden för dessa flyttningar, hvilka böra af Styrelsen för statens jernvägstrafik ombesörjas, må af statsmedel utgå; 2:o att, såsom bidrag till bestridande af kostnaden för hamnanläggning vid Lilla Värtan samt utförande af åtskilliga dermed sammanhängande och i kostnadsförslagen närmare angifna arbeten, hvilka äro till nytta för statens jernvägstrafik och Stockholms kommun gemensamt, men skola genom stadens försorg utföras, Stockholms stad må tillerkännas ett belopp af 100,000 kronor, att utbetalas under loppet af år 1880, mot rättighet för statens jernvägstrafik att för all framtid afgiftsfritt begagna de å en kostnadsförslaget bifogad plansch II utmärkta stenkolsupplagsplatser, hvilka skola till Styrelsen för statens jernvägstrafik af Stockholms stad öfverlemnas fullständigt planerade och enligt förslaget försedda med kajer, vid hvilka 20 fot djupgående fartyg kunna angöra; och 3:o att, under vilkor och förutsättning att Stockholms stad, enligt åtagande, samtidigt med jernvägsbyggnaden företager och på sin bekostnad fullbordar anläggandet å det föreslagna stället vid Lilla Värtan af en hamn med tillhörande upplagsplatser jemlikt plan, som, uppgjord efter hufvudgrunderna i det af Styrelsen för statens jernvägstrafik upprättade förslag, kan blifva af Kongl. Maj:t Biln. till Riksd. Brok 1882. 10 Sami. 1 Afd. 2 Band. 2 (Riksg.-kontorets reglemente.) 7. 10 faststäld, Stockholms stad må, utan ersättning till statsverket, erhålla upplåtelse af de å en planen bifogad karta, litt. K, dels med grön, dels med brun färg jemte bokstäfverna C, D, F, E och I utmärkta områden af Djurgården med vattnet derinvid, att tillträdas, de med bokstäfverna C och I) betecknade områden genast och det öfriga i den mån staden finnes deraf vara i behof för hamnen eller för upplags- och byggnadsplatser, mot skyldighet för staden att dels åt Lifregementets dragoncorps bereda ny lämplig lägerplats för en kostnad, ej öfverstigande 5,000 kronor; dels förvärfva eller till lämplig plats förflytta å denna mark nu uppförda byggnader, hvaribland de Lifregementets dragoncorps tillhöriga byggnader och den i Lindarängen befintliga skottvall af sten; dels i den ordning, som kan varda af Kongl. Maj:t bestämd, utgifva ersättningar för intrång och förlorade inkomster ej mindre till djurgårdskassan, än äfven till innehafvare af boställen och enskilda lägenheter, enligt de grunder, som ofvan bestämts för dylika ersättningar af statsmedel; dels ock kostnadsfritt upplåta den staden tillhöriga mark, som kan blifva för jernvägsanläggningen enligt faststäld plan erforderlig; samt slutligen för ändamålet beviljat och stält till Kongl. Maj:ts förfogande ett särskildt anslag till belopp af 1,350,000 kronor, att utgå med 750,000 kronor under år 1879 och 600,000 kronor under år 1880; och åligger det Riksgäldskontor att af de sålunda beviljade beloppen tillhandahålla och behörigen utbetala ännu ej lyftade 100,000 kronor. § 8. Riksdagen har år 1879 till Kongl. Maj:ts förfogande, för att, på sätt och i den ordning, Kongl. Maj:t skulle ega att närmare bestämma, användas till inköp af Hallsberg—Motala—Mjölby jernväg tillika med allt hvad dertill hörer, så väl fast som löst, såsom husbyggnader, rörlig materiel, reservdelar till lokomotiv och vagnar, verkstadsinventarier och redskap, telegraf- och signaleringsinrättning, stält ett belopp af högst 4,000,000 kronor s^mt bemyndigat Fullmäktige i Riksgäldskontoret att genom försäljning af återstående osålda obligationer, tillhörande vare sig 1872 eller 1875 eller 1878 års statslån, anskaffa de härför nödiga medlen, för att i enlighet med Kongl. Maj:ts beslut utbetalas, och åligger det alltså Riksgäldskontoret att tillhandahålla och behörigen utbetala hvad af nämnda anslag ännu ej lyftats. § 9. Som sistlidna års Riksdag beslutat, att en stambana af samma spårvidd och trafikförmåga som de öfriga stambanorna genom Norrland skall anläggas med 11 utgångspunkt från Bräde station eller lämplig punkt i dess närhet och, med genomlöpande af de orter och ställen, Kongl. Maj:t med anledning af anstälda ytterligare undersökningar kan finna godt närmare bestämma, framföras till Hellgumsjön och vidare till Sollefteå eller annan tjenlig punkt i närheten deraf vid Ångerman eif veu, samt för påbörjandet af berörda stambana för år 1882 anvisat ett särskildt anslag af 2,000,000 kronor, så åligger det Riksgäldskontoret att tillhandahålla och enligt Kongl. Maj:ts disposition utbetala nämnda belopp, för så vidt det ännu ej lyftats. § io. Till utförande af nya byggnader och anläggningar vid statens redan trafikerade jernvägar har sistlidna års Riksdag beviljat ett särskildt anslag för år 1882 af 350,000 kronor, som det åligger Riksgäldskontoret att enligt Kongl. Maj:ts disposition utbetala. § Il Till bestridande af kostnaderna för uppförande å statens jernvägstrafiks tomter i qvarteret Svanen i Stockholm af eu byggnad innehållande expeditionsoch tjenstelokaler samt åtskilliga boställslägenheter för innehafvare af befattningar vid statens jernvägstrafik, har sistlidna års Riksdag stält till Kongl. Maj.ts förfogande ett särskildt anslagsbelopp af <100,000 kronor samt deraf anvisat 200,000 kronor att utgå under år 1882; och åligger det Riksgäldskontor^ att tillhandahålla och enligt Kongl. Maj:ts disposition utbetala sistnämnda 200,000 kronor. § 12. Till låneunderstöd för enskilda jernvägar har sistlidna års Riksdag beviljat och stält till Kongl. Maj:ts disposition ett extra anslag af 5,000,000 kronor, att utgå under fem år från och med år 1882 med 1,000,000 kronor årligen, dock så att belopp, som ej blifvit till utgående under ett af dessa år anvisadt, må för ett efterföljande år af samma femårsperiod disponeras, egande Kongl. Maj:t att å detta anslag, till understödjande af nya, ännu ej påbörjade enskilda jernvägsanläggningar, anvisa af Kongl. Maj:t beviljade understödsbelopp, att utgå i enlighet med följande vilkor och bestämmelser: l:o) att kostnadsförslag och arbetsplan fastställas af Kongl. Maj:t, som ock närmare bestämmer de ställen, hvilka jernväg skall beröra, varande det sökande 12 bolaget skyldigt att godtgöra de särskilda kostnader för möjligen erforderliga besigtningar, extra biträdens användande med mera dylikt, hvilka kunna af kostnadsförslaget och arbetsplanens granskning föranledas; 2.o) att låneunderstödet må utgöra högst hälften af anläggningskostnaden efter det faststälda kostnadsförslaget samt lyftas i mån af arbetets fortgång på sätt och å tider, som Kong], Maj:t bestämmer, dock med iakttagande deraf att bolagsmännens inbetalningar å af dem tecknade belopp skola ske i förhållande till de andelar af lånesumman, som lyftas, och före lyftningen af dessa låneandelar; skolande härjemte en tiondedel af den beviljade låneförsträckningen innestå till dess besigtning af jernvägsanläggningen blifvit i öfverensstämmelse med § 2 mom. 2 af Kongl. kungörelsen den 11 December 1874, angående ordningen för afsyning och besigtning af enskilda jernvägar och deras upplåtande för allmän trafik, förrättad och Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen meddelat tillstånd till banans öppnande för allmän trafik; 3:o) att det lånesökande bolaget, för att kunna erhålla statsunderstöd, skall vara skyldigt hos Kongl. Maj:t styrka, att det förfogar öfver ett kapital, som jemte statslånet är fullt tillräckligt till jernvägsanläggningens utförande på sätt arbetsplan och kostnadsförslag innehålla och hvaraf minst så stor del, som motsvarar hälften af den beräknade anläggningskostnaden, bör utgöras af tecknadt eller inbetaldt aktiebelopp eller eljest utan återbetalningsskyldighet lemnadt tillskott till jernvägsanläggningens utförande; 4:o) att i afseende å ifrågavarande försträekningar skall iakttagas: a) att annuiteten beräknas till fem procent å ursprungliga försträckningsbeloppet, af hvilken annuitet först godtgöres ränta efter fyra och en half för hundra å oguldet kapitalbelopp, och återstoden utgör afbetalning derå; b) att räntefrihet ej må beviljas, men anstånd med räntans erläggande medgifvas för högst tre år, dock icke utöfver ett år från den dag, då, enligt Kongl. Maj.ts bestämmande, jernväg senast skall vara färdig och för trafik öppnad; skolande beloppet af den ränta, med hvars erläggande anstånd sålunda medgifves, till staten inbetalas, sedan genom de stadgade annuitetsliqviderna all- öfrig ränta, med hvilken anstånd icke beviljats, blifvit gulden och kapitalet godtgjordt, så att efter nämnda tids förlopp med annuitetens erläggande fortfares så länge, till dess äfven beloppet af den ränta, med hvars erläggande anstånd medgifvits, blifvit till staten inbetaldt; och c) att kapitalafbetalning skall vidtaga tre år efter den dag, då, enligt Kongl. Maj:ts bestämmande, jernväg senast skall vara färdig och för trafik öppnad; 5:o) att jernvägsanläggningen med alla dertill hörande byggnader och materiel, äfvensom all bolagets öfriga egendom, skall utgöra säkerhet för den af staten lemnade försträckning, och staten till säkerhet för sin fordrans utbekommande erhålla inteckning med förmånsrätt framför hvarje annan fordran i den jernväg, 13 för hvars anläggning den ifrågavarande försträckningen beviljats; börande ej mindre, såsom vilkor för statslåns erhållande och tillgodonjutande, i bolagsordningen intagas stadgande om bolagets skyldighet att till säkerhet för statens fordran inteckna bolagets jernväg med förmånsrätt för samma fordran framför hvarje annan fordran hos bolaget, än ock en tredjedel af det beviljade statslånet innestå till dess inteckning med ofvan stadgad förmånsrätt i bolagets jernväg meddelats för förut lyftade andelar af lånet; hvarjemte ofvanberörda sista tredjedel ej må utbekommas, förr än inteckning för dess belopp med förmånsrätt framför hvarje annan fordran än statens blifvit i bolagets jernväg behörigen meddelad; 6:o) att Kongl. Maj:t skall insätta en ledamot i direktionen för hvarje jernvägsbolag, som innehar lån af staten, och utse en revisor att deltaga uti granskningen af bolagets förvaltning och räkenskaper, samt att arfvode till sålunda utsedd direktör och revisor skall bekostas af bolaget; 7:o) att hvarje jernvägsbolag, som erhållit statsunderstöd, skall vara skyldigt underkasta sig så väl de bestämmelser i fråga om samtrafik, hvilka Kongl. Maj:t kan finna godt för bolaget bestämma, som ock i öfrigt alla de vilkor och kontroller, som af Kongl. Maj:t pröfvas lämpliga och nödiga; samt 8:o) att hvarje sådant bolag, som nyss är nämndt, må, då Kongl. Maj:t så pröfvar lämpligt, dels utan kostnad eller årlig ersättning undfå upplåtelse af den för jernvägsanläggningen erforderliga, Kronan tillhöriga mark, som står under dess omedelbara disposition, hvaremot, när frågan är om boställsjord eller annan åt enskild person med åborätt eller annorledes upplåten kronojord, ersättning derför af bolaget bör lemnas i enlighet med gällande expropriationslag, dels ock kostnadsfritt begagna sådana å Kronans egor belägna kalk- och stenbrott jemte grustägter, som kunna vara disponibla; och åligger det Riksgäldskontoret att behörigen tillhandahålla och utbetala de belopp, Kongl. Maj:t må komma att å detta anslag anvisa. § 13. Sistlidna års Riksdag har beslutat, att af Riksgäldskontoret utfärdade obligationer till nominelt belopp af tre millioner kronor må, för att bereda aktiebolaget Sågverksegarnes garantiförening tillfälle att fortsätta sin verksamhet under ytterligare tio år utöfver den hittills faststälda tiden, fortfarande afsättas att utgöra en garantifond för bolaget under vilkor, att bolaget ordnas i hufvudsaklig öfverensstämmelse med de uti ett under December månad år 1880 till Kongl. Maj:t ingifvet förslag till förändradt reglemente och bolagsordning angifna glinder med följande jemkningar och tillägg, nemligen: a) att antingen halfva det tecknade aktiekapitalet skall, då bolaget träder i verksamhet, vara kontant inbetaldt, eller ock aktieegarne för de förbindelser, de 14 afgifva för oguldet aktiebelopp, ställa säkerhet, som af bolagets styrelse godkännes; börande i sistnämnda fall säkerhetshandlingarne förvaras hos Öfverståthållareembetet eller i annat allmänt förvar, i kassakista, försedd med särskilda lås, hvartill styrelsen och ett af Fullmäktige i Riksgäldskontoret utsedt ombud utom styrelsen hafva hvar sin nyckel; b) att den genom afsättning af viss andel utaf bolagets vinst bildade fonden i intet fall får anlitas till gäldande af bolagets skulder, förr än hela det tecknade aktiekapitalet blifvit infordradt; c) att lån ej får utlemnas till högre belopp än hälften af den lemnade pantens försäljningsvärde; samt d) att Kongl. Maj:t må ega rätt att äfven före oktrojtidens utgång, när helst Han finner statens säkerhet för de såsom garantifond lemnade statsobligationerna sådant fordra, förordna om bolagets utredning. 2:o. Under innevarande riksdag på Riksgäldskontoret anvisade utgifter. § 14- Till fortsättning af arbetena å stambanan genom Norrland irån Bräcke station till Helgumsjön och vidare till Sollefteå har innevarande års Riksdag för år 1883 anvisat två millioner kronor, som det. åligger Riksgäldskontoret att enligt Kongl. Maj:ts disposition utbetala. § 15- Till anskaffande af ny rörlig materiel jemte tillhörande reservdelar och utrustningsinventarier vid statens jernvägar har innevarande års Riksdag för år 1883 anvisat ett särskilt anslagsbelopp af en million femhundratusen kronor, som det åligger Riksgäldskontoret att enligt Kongl. Maj:ts disposition utbetala. § 16- Till bestridande af kostnaderna för uppförande å statens jernvägstrafiks tomter i qvarteret Svanen i StoclcJiolm af en byggnad, innehållande expeditions- och 15 tjenstelokaler jemte boställslägenheter, har innevarande års Riksdag ställ till Kongl. Maj:ts förfogande under år 1883 återstoden tvåhundratusen kronor af det särskilda anslagsbelopp å fyrahundratusen kronor, som 1881 års Riksdag för detta ändamål beviljat; åliggande det Riksgäldskontoret att enligt Kongl. Maj:ts disposition utbetala nämnda för år 1883 anvisade tvåhundratusen kronor. § 17. Till fullbordande af Tornbyggnaden å Linköpings domkyrka jemte dermed i sammanhang stående arbeten har innevarande års Riksdag för år 1883 på Riksgäldskontoret anvisat tretiotusen kronor såsom lån, att af domkyrkan återgäldas medelst en årlig annuitet af fem procent å den ursprungliga lånesumman, af hvilken annuitet skall beräknas fyra procent ränta å det vid hvarje liqvid återstående oguldna kapitalbeloppet och återstoden anses såsom kapitalafbetalning; och åligger det Riksgäldskontoret att till vederbörande behörigen utbetala nämnda lånebelopp; hvaremot och enär detsamma blifvit i riksstaten för år 1883 uppfördt, att af statsverket Riksgäldskontoret godtgöras, Riksgäldskontoret eger att af Statskontoret utbekomma ersättning för berörda belopp, sedan det af Riksgäldskontoret utbetalts. 3:o. Med statsregleringen gemenskap egande utgifter. § 18- I händelse under löpande året skulle visa sig, att Statskontorets inkomster äro otillräckliga för bestridande af dess utgifter, åligger det Riksgäldskontoret att, sedan Kongl. Maj:t, uppå Statskontorets underdåniga anmälan, pröfvat behofvet, för dess fyllande tillhandahålla Statskontoret det belopp, Kongl. Maj:t för sådant ändamål finner för godt bestämma; dock med förbindelse för Statskontoret att, så snart dess tillgångar det medgifva, återgälda hvad Riksgäldskontoret sålunda förskjutit. 16 4:o. På Riksgäldskontoret anvisade kreditiv. § 19. Till följd af stadgandet i Regeringsformens 63 § har Riksdagen anslagit och till utbetalning från Riksgäldskontoret anvisat en kreditiv summa af tre millioner kronor, för att vid infallande krig af Konungen lyftas, sedan han Statsrådet in pleno hört och Riksdagen sammankallat. Riksdagens å denna summa utfärdade förseglade anordning får ej förr brytas eller summan af Fullmäktige utbetalas, än sedan riksdagskallelsen blifvit i hufvudstadens kyrkor vederbörligen kungjord. § 20. Den kreditivsumma, som, enligt ofvan åberopade grundlagsstadgande, bör å Riksgäldskontoret anvisas för att, på sätt detsamma innehåller, under tiden mellan innevarande och nästkommande riksdag vara tillgänglig, då Konungen till rikets försvar eller andra högst vigtiga och angelägna ändamål, sedan hela Statsrådets tankar deröfver blifvit inhemtade, finner den vara oundgängligen nödig, har Riksdagen faststält till en million fem hundra tusen kronor. § 21. För bestridande af ifrågakommande utbetalningar utaf de genom näst föregående paragrafer å Riksgäldskontoret anvisade kreditiv böra detta verks härtill disponibla tillgångar begagnas, och, i fall dessa icke äro tillräckliga, de derutöfver erforderliga medlen af Riksgäldskontoret upplånas mot Kontorets obligationer, stälda till inlösen antingen efter viss förfallotid eller efter föregången uppsägning; egande Fullmäktige att, med hänsigt till de vid Upplåningen sig företeende omständigheter och förhållanden, bestämma räntevilkoren samt fastställa betalningsterminerna för dessa obligationer; dock får obligationernas förfallotid icke utsättas senare än fem år efter deras utgifningsdag. § 22. Till bestridande af sådana Telegrafverkets oförutsedda utgifter, som för uppfyllande af traktatsenliga förbindelser kunna erfordras, har Riksdagen medgifvit, 17 att Kongl. Maj:t må ega att, i händelse verkets egna medel dertill icke lemna tillgång, i Riksgäldskontoret utbekomma förskott till belopp af högst ett hundra femtio tusen kronor. 5:o. Från Riksgäldskontoret utgående riksdags- och revisionskostnader, aflöningar, förvaltningsutgifter, m. m. § 23. Alla på Riksdagens beslut grundade utgifter för riks dagskostnader skola, intill dess annorlunda af Riksdagen förordnas, under behörigt iakttagande af samma, genom Riksdagens Stats-Utskott Fullmäktige till efterrättelse härvid meddelade beslut, omedelbart från Riksgäldskontoret till vederbörande utbetalas, hvarförutan sådana af Riksdag föranledda utgifter, som i anseende till deras föremål eller beskaffenhet dels redan blifvit, dels framdeles varda af Kongl. Maj:t godkända och å Kongl. Statskontoret anvisade, må, efter erhållna reqvisitioner och anstäld granskning af derför aflemnade verifikationshandlingar, Kongl. Statskontoret af Riksgäldskontoret godtgöras. § 24. Kostnaderna för nödiga reparationer och andra arbeten, för vederbörligt underhåll och tillsyn så väl af den för Riksgäldskontoret anvisade som af de för Riksdagens sammankomster afsedda fasta egendomar, äfvensom för de uti samma egendomar befintliga inventariers underhåll och komplettering, skola utaf Riksgäldskontorets medel bestridas, i likhet med andra till så kallade kontors expenser vanligen hänförda utgifter. § 25. För komplettering och utvidgande af Riksdagens bibliotek samt dermed förenade utgifter kommer ett årligt anslag af två tusen kronor att utgå; och skola de af innevarande års Riksdag faststälda stadgar för Riksdagens bibliotek samt instruktion för bibliotekarien vid Riksdagens bibliotek tjena till efterrättelse. Bih. till Riksd. Prot. 1882. 10 Samt. 1 Afd. 2 Band. (Eiksg.-kontorets reglemente.) 3 18 Riksdagens bibliotekarie åtnjuter en aflöning af tvåtusen kronor för år, hvilken aflöning bör af förslagsanslaget till riksdagskostnader såsom arfvode utgå och månadsvis af Riksgäldsköntoret till bibliotekarien utbetalas; hvarjemte Riksdagen medgifvit, att bibliotekarien må bebo den lägenhet inom Riksdagens hus, som af Fullmäktige åt honom anvisas, samt till densamma erhålla nödig vedbrand, äfvensom, utan afdrag å det här ofvan omförmälda arfvode, åtnjuta semester under en och eu half månad årligen å tid, som Fullmäktige bestämma; skolande godtgörelse åt den person, som under bibliotekariens semester bestrider hans befattning, ur förslagsanslaget till riksdagskostnader af Riksgäldsköntoret utbetalas. § 26. De traktamenten och rcsekostnadsersättningar, som tillkomma Riksdagens Revisorer, skola, enligt behörigen granskade och godkända räkningar, af Riksgäldskontorets medel godtgöx-as; börande jemväl de arfvoden, Revisorerne bestämma för de lios> dem anstälde sekreterare, kameral- och kanslibiträden samt vaktbetjente, utbetalas från Riksgäldsköntoret, hvarifrån jemväl utgår den godtgörelse, som af Kongl. Maj:t i nåder bestämmes för den ledamot af Statskontoret, hvilken haft nådigt förordnande att Revisorerne med upplysningar tillhandagå. Likaledes må Revisorerne på Riksgäldsköntoret anvisa ersättning ej mindre för inköp af papper, skrifmaterialier och andra dylika utgifter för revisionens behof samt för annonser rörande Revisorernes sammanträden än ock för de kostnader, som kunna föranledas af sådana under revisionstiden verkstälda resor, som Revisorerne vid sammankomst in pleno ansett nödvändiga. Kostnaderna för tryckningen, häftningen och utdelningen af Revisorernes berättelser angående granskningen af Stats-, Banko- och Riksgäldsverkens förvaltning, äfvensom af de förklaringar, som i anledning deraf kunna varda afgifna, böra äfven af Riksgäldskontorets medel bestridas. § 27. Aflöningen för justitieombudsmannen samt den hos honom anstälda Jcanslioch vaktbetjening bör af Riksgäldsköntoret under sista månaden af hvarje qvartal utbetalas; skolande lönen för justitieombudsmannen, under den tid innevarande Riksdags statsreglering kommer att blifva gällande, utgå med åtta tusen kronor, eller lika belopp som justitiekanslerns aflöning enligt sagda statsreglering utgör; hvaremot justitieombudsmannen, derest han förut innehar tjenst på rikets stat, är 19 skyldig att den dermed förenade löneinkomst frånträda, så länge han uppbär justitieombudsmanslönen. Utöfver den faststälda aflöningen eger den justitieombudsman, som hädanefter tillträder detta embete och dessförinnan icke är i hufvudstaden bosatt, att såsom flyttningshjelp uppbära från Riksgäldskontoret ett tusen femhundra kronor. För ofvan bemälda kansli- och vaktbetjening utgår aflöningen med följande årliga belopp, nemligen: för sekreteraren med fyratusen femhundra kronor; „ en kanslist, som tillika bar skyldighet att ombesörja registratorsgöromålen, med tretusen kronor; hvilka två löner dock kunna höjas efter fem år med 500 kronor och efter tio år med ytterligare 500 kronor; „ en kanslist med tvåtusen femhundra kronor, dock med rätt för justitieombudsmannen att, utan tillsättning af omförmälde kanslist, till befordrande af göromålens gång inom expeditionen, vikariatsersättning, renskrifning m. m. använda nämnda belopp, dock med skyldighet å hans sida att för medlens användning redovisa; samt för en vaktmästare med åtta hundra kronor, hvilket belopp dock efter fem år kan böjas med 100 kronor, men så länge boställsrum i Riksdagens hus af nämnde vaktmästare innehafvas, kommer att minskas med 150 kronor om året. I öfrigt skola de för justitiekanslersexpeditionen gällande bestämmelser och vilkor i tillämpliga delar, efter justitieombudsmannens bepröfvande, gälla äfven för justitieombudsmansexpeditionen ; hvarjemte särskildt är stadgadt, dels att sekreteraren bos justitieombudsmannen bör utan särskild ersättning jemväl bestrida de göromål, som tillhöra sekreterarebefattningen hos tryckfrihetskomitén, dels att, derest han förut innehar tjenst på rikets stat, samma vilkor och förbehåll skola vid uppbärandet af ofvan berörda aflöning iakttagas, som äro stadgade i afseende på utbetalningen af justitieombudsmanslönen vid enahanda fall. § 28. Till kostnader för justitieombudsmannens embetsresor bör Riksgäldskontoret uppå hans reqvisition och emot derför inom hvarje års utgång afgifvande redogörelse förskottsvis utbetala en summa af två tusen kronor. För upphandlingen af skrifmaterialier och för andra expenser vid justitieombudsmannens och tryckfrihetskomiténs expedition bör ett årligt belopp af fem hundra kronor, emot behörig redogörelse, förskottsvis af Riksgäldskontorets medel utanordnas. Tryckningen och häftningen af justitieombudsmannens embetsberättelser jemte dertill hörande bilagor böra verkställas och papperet för dessa handlingars tryck - 20 ning anskaffas genom Fullmäktiges försorg; dock skall den dervid erforderliga korrekturläsningen besörjas på sätt förut skett; börande samtliga trycknings- och häftningskostnaderna för ifrågavarande berättelser och bilagor omedelbart utaf Riksgäldskontoret godtgöras, utan afdrag å de till expenser för sagda expedition beviljade anslag, hvaremot de medel, hvilka inflyta genom samma berättelsers försäljning i bokhandeln, skola af justitieombudsmannen, som härom eger foga anstalt, inför Fullmäktige särskildt redovisas. § 29. Såsom arfvode åtnjuter Fullmäktiges ordförande tre tusen två hundra kronor, samt hvar och en af de öfrige Fullmäktige ett tusen sex hundra kronor årligen; hvarförutom Fullmäktig, som ej är i Stockholm bosatt, eger att för eu resa årligen till och från hemorten uppbära kostnadsersättning, beräknad efter samma grunder, som gälla för beräknandet af resekostnadsersättningen åt Andra Kammarens ledamöter. § 30. Aflöningen för Riksgäldskontorets tjenstemannaper,sonat och vaktbetjening utgår enligt den af Riksdagen för nämnda verk faststälda aflöningsstat, hvilken icke får öfverskridas; varande nedanstående vilkor och förbehåll stadgade för tillgodonjutande af den för bemälda tjenstemannapersonal och vaktbetjeuing beviljade löneförhöjning : l:o. Innehafvare af de ökade lönerna inom Riksgäldskontoret äro underkastade den vidsträcktare tjenstgöringsskyldighet eller den jemkning i åligganden, som antingen vid en blifvande förändrad organisation af detta verk eller eljest kan varda i allmänhet stadgad; och böra de fullmakter, som för Riksgäldskontorets tjensteman utfärdas, innefatta förbehåll om vederbörandes skyldighet att åtaga sig de nya eller förändrade göromål, hvilka kunna dem åläggas; 2:o. Sådana uppdrag och bestyr, som till följd af Rikets Ständers eller Riksdagens förfoganden böra af tjenstemännen vid Riksgäldskontoret förrättas, skola, oaktadt särskilda arfvoden för enahanda uppdrag och göromål tillförene utgått, hädanefter inbegripas under vederbörandes bestämda tjensteåligganden, hvadan alltså den framtida vedergällningen för sagda uppdrag och bestyr kommer att innefattas i den aflöning, gällande stat upptager; 3:o. De med hvarje befattning förenade tjenstgöringspenningar få uppbäras endast för den tid, tjenstens innehafvare verkligen tjenstgjort eller åtnjutit 21 semester, men skola för den tid, han eljest varit från tjenstgöringen befriad, utgå till den, som tjensten förrättat; dock må Fullmäktige kunna medgifva den tjensteman eller vaktbetjent, som af sjukdom hindras från bestridande af sin tjenst, att uppbära de för samma tjenst anvisade tjenstgöringspenningar eller någon del deraf; 4:o. Tjensteman vid Riksgäldskontoret får icke annan tjenstebefattning utom Riksgäldskontoret mottaga. Den, som till tjensteman vid Riksgäldskontoret utnämnes, vare skyldig att annorstädes innehafvande tjenstebefattning genast frånträda. Tjensteman, som till följd af förut gällande stadganden innehar tjenst utom Riksgäldskontoret, må dock densamma bibehålla, så länge den icke är för tjenstgöringen i Riksgäldskontoret hinderlig. § 31. Till belöning för extra arbeten och till uppmuntran för extra ordinarier, som ådagalagt synnerlig flit och skicklighet, ega Fullmäktige att använda sex tusen kronor årligen; dock får hvad häraf under årets lopp icke behöft utgifvas under ett påföljande år ej för samma ändamål användas. För öfrigt ega Fullmäktige icke att tilldela betjeningen vid Riksgäldskontoret hvarken ljuspenningar eller andra arfvoden, än de i aflöningsstaterca och detta reglemente särskildt bestämda eller medgifna. § 32. Såsom begrafningshjelp eller understöd för sterbhuscn efter aflidne obemedlade tjensteman och vaktbetjente vid Riksgäldskontoret och f. d. Generalassistanskontoret, ega Fullmäktige att, under loppet af hvarje år, disponera en summa af högst två hundra tjugu fem kronor. § 33. Derest Enke- och Pupillkassans vid Riksgäldskontoret afslutade och vederbörligen granskade räkenskaper för tiden till och med det år, då nästa riksdag slutar, skulle visa, att kassans inkomster under året understigit de utbetalningar, som derunder kassan ålegat, må den sålunda uppkomna bristen, inom ett belopp af högst två tusen två hundra femtio kronor för året, af Riksgäldskontorets medel 22 godtgöras, under förbehåll likväl, att hvad utaf denna anslagssumma för ett år ej behöft användas icke får för ett annat af kassan tillgodonjutas, och under vilkor, att delegarnes bidrag under tiden utgå utan förändring af deras uti det för kassan nu gällande reglemente bestämda belopp, samt att pensionerna för enkor och barn efter embets- och tjensteman samt vaktbetjente vid Riksgäldskontoret icke få höjas utöfver en femtedel af den ordinarie lön, hvilken den aflidne delegaren senast vid detta verk innehaft, och för tjenstemäns samt vaktbetjentes vid f. d. Generalassistanskontoret efterlemnade enkor och barn icke utöfver en fjerdedel af det lönebelopp, efter hvilket den för sistnämnda Kontors tjenstemannapersonal stadgade årliga afgift till samma kassa blifvit beräknad och vederbörligen inbetald. Angående Riksgäldskontor ets inkomster och öfrig» tillgångar utom lånefordringarne. § 34. De till Riksgäldskontoret hörande och dit anslagna medel må icke, under någon förevändning eller med hvad vilkor som helst, derifrån ryckas eller användas till andra behof än dem Riksdagen bestämt. Allt förordnande, som deremot strider, vare kraftlöst (68 § Regeringsformen). Och må, vid liqviderande af Riksgäldskontorets fordringar, ackord, utan Riksdagens särskilda samtycke, icke medgifvas. § 35. Riksgäldskontoret eger att emottaga de medel, livilka kunna inflyta vid försäljning af Kronan tillhöriga hus i städerna; hvarifrån dock undantagas auktionsmedlen för sådana hus, som äro inköpta för Kongl. Flottans i Karlskrona behof eller för allmänna magasinsinrättningens räkning, såvida ej dessa medel blifvit af Rikets Ständer eller Riksdagen för särskildt ändamål anvisade. § 36. Sedan 1877 års Riksdag, i fråga om bergverkstiondens upphörande, beslutat, bland annat, att, med undantag tills vidare för Sala silfververk och Höganäs stenkolsverk, alla öfriga verk, som nu äro förpligtade till bergverkstiondes utgö - 23 rande, från och med år 1878 befrias från dylik tionde, dock hvad nedannämnda verk angår med följande vilkor och förbehåll!: a) för Tunabergs kopparverk, att dess egare inom 1878 års slut antingen till Kronan afstår ali rätt till Tunabergs bergslags allmänning eller ock efter fulla värdet, sådant det vid behörig uppskattning kan varda bestämdt, till Riksgäldskontoret erlägger lösen för den del af allmänningen, som, sedan de till skogsfång derifrån berättigade hemman och lägenheter erhållit mot denna förmån svarande skogsmark, kan verket tillkomma; b) för Åtvidabergs kopparverk, att dess egare inom 1878 års slut antingen till Kronan afstår kopparverkets del af allmänningen Gaddstigen eller ock, derest Kongl. Maj:t, efter det behörig utredning åstadkommits, skulle finna skäl bifalla, att egaren till Åtvidabergs kopparverk må få till fulla värdet lösa berörda allmänningsdel, till Riksgäldskontoret inbetalar det belopp, hvartill densamma kan varda i behörig ordning uppskattad; c) för Riddarhytte eller Skild kopparverk, att all den lindring i räntan, som 87/io mantal under samma verk lagda hemman såsom bergslagsfrihet åtnjuta, från och med 1878 kommer att upphöra, samt att egaren till verket inom nämnda års slut till Riksgäldskontoret inbetalar den på kopparverket belöpande hälft af skilnaden emellan uppskattningsvärdet å de hemman, som bildats af de under både Riddarhytte koppar- och jernverk till skatte försålda Ramshytte- och Skinnskattebergs allmänningar, eller 7,331 kronor 25 öre, och den för samma allmänningar erlagda skatteköpeskilling, 84 kronor 8 öre, med 3,623 kronor 58 öre; d) för Löfås silfververk, att egarne af detta verk före 1878 års slut till Riksgäldskontoret inbetala löseskilling för den af verket utgående afrad med 11,344 kronor 60 öre; och e) för Dylta svafvel-, vitriol- och rödfärgsverk, att egaren af detta verk likaledes före 1878 års utgång till Riksgäldskontoret inbetalar löseskilling för den af detta verk utgående afrad med 13,958 kronor 40 öre; samt med rätt i öfrigt för bergverken att komma i åtnjutande af befrielsen från tionden från och med det år, under hvilket de uppfylt de ofvan nämnda vilkor och förbehåll, som för vissa bland dem blifvit för sådan befrielse bestämda; så egen Riksgäldskontoret att mottaga de belopp, hvilka till följd af ofvan nämnda vilkor komma att till Riksgäldskontoret inbetalas. § 37. Om Kongl. Statskontoret erhåller större behållningar å sina räkningar i Riksbanken än som för de löpande statsutgifternas bestridande anses erforderliga, egen Riksgäldskontoret att i afräkning å Riksgäldskontoret tillkommande anslag eller 24 på de återbetalningsvilkor, som af Fullmäktige medgifvas, sådana behållningar af Kongl. Statskontoret till förvaltning mottaga. § 38. Från Kongl. Statskontoret eger Riksgäldskontoret att, i mån af behof, under åren 1882 och 1883 utbekomma de i hvardera årets riksstat till utgående från Riksgäldskontoret förslagsvis uppförda anslag till riksdags-, kyrkomötes- och revisionskosinader, aflöningar, annuiteter och räntor, efter afdrag af till Riksgäldskontoret ingående rånte- och kapitalbetalningar; börande i den liqvid, som enligt § 50 skall för det sistförfluten året i Riksgäldskontoret med statsverket upprättas, Kongl. Statskontoret påföras eller godtgöras det belopp, hvarmed de till Riksgäldskontoret inbetalda förenämnda anslag må hafva understigit eller öfverskjutit den summa, hvarmed berörde utgifter, efter frånräknande af omförmälda afdrag, i verkligheten från Riksgäldskontoret utgått. § 39. Sedan ett särskilt anslag för skogsväsendet vid 1869 års riksdag blifvit på riksstateu under sjunde hufvudtiteln uppfördt, bör, enligt Riksdagens i sammanhang dermed fattade beslut, återstoden utaf Skogsplanteringskassans behållning från Kongl. Statskontoret till Riksgäldskontoret öfverlemnas. § 40. Som Riksdagen medgifvit, att de medel, som influtit eller hädanefter inflyta för försäljning, jemlikt Kongl. brefvet den 29 Maj 1874, af åtskilliga mindre kronolägenheter, och enligt Riksdagens skrifvelse den 11 förutgångna Maj skola af Statskontoret levereras till Riksgäldskontoret att der särskildt bokföras, intill dess Riksdagen fattat beslut om deras användande till inköp af skogbärande eller till skogsodling tjenlig mark, må, i den mån tillfällen sig yppa till inköp af dylik mark, hvilka af Kongl. Maj:t pröfvas vara fördelaktiga och hvartill medel icke kunna beredas från det till skogsväsendet anvisade reservationsanslag, få för sådant ändamål af Kongl. Maj:t disponeras, åligger det Riksgäldskontoret att, uppå Kongl. Majrts reqvisition, samma medel utbetala. 25 § 41. I öfverensstämmelse med Riksdagens beslut i fråga om begagnandet af de för undsättningar vid missväxter eller felslagna skördar afsedda medel, intill dess desamma behöfva för sagda ändamål användas, skola dessa medel, till den del de icke äro för anvisade utbetalningar erforderliga, öfverlemnas till Riksgäldskontoret; hvaremot det åligger Riksgäldskontoret att sådana mottagna medel enligt Kongl. Maj:ts föreskrift Kongl. Statskontoret uppå dess reqvisitioner tillhandahålla. § 42. Riksdagen har år 1876 åt Fullmäktige uppdragit att, för Tconvertering, när omständigheterna dertill föranleda och då sådant med fordel för staten kan ske, af äldre statslån, på sätt och till de belopp Fullmäktige finna lämpligt, dock ej utöfver hvad som till förenämnda konvertering åtgår, försälja eller träffa aftal om blifvande försäljning af vare sig återstående osålda obligationer af 1872 års statslån, eller återstående obligationer af 1875 års i tyska riksmark föreskrift^ statslån, eller nya, i annat myntslag och med högst fyra och en half procent ränta förskrifna obligationer eller partialförbindelser, dem Fullmäktige ega utfärda; och skola Fullmäktige i öfrigt vid upplåningen tillvägagå på sätt de finna lämpligast och bäst befrämja statens fördel; kommande någon försäljning af 1870 års fem procent-obligationer icke att ega rum förr än Riksdagen om sådan försäljning förordnar, och har, i sammanhang härmed, Riksdagen föreskrifvit, att, för den händelse nya obligationer komma att af Riksgäldskontoret utfärdas, Fullmäktige skola underställa Kongl. Majrts nådiga fastställelse de beslut, som rörande berörda nya upplåning kunna komma att fattas, med underdånig anhållan att Kongl. Maj:t täcktes å det nya lånet meddela sin garanti. Dessutom böra Fullmäktige — sedan Kongl. Maj:t bifallit Riksdagens i underdånig skrifvelse framstälda begäran derom, att utlottning slistorna rörande så väl 1870 års som öfriga i svenskt mynt förskrifna statsobligationer må såsom bihang få medfölja svensk författningssamling — föranstalta, det nämnda listor hädanefter varda till vederbörande behörigen aflemnade, för att på nämnda sätt komma till allmänhetens kännedom; skolande Fullmäktige, om nya statsobligationer blifva i svenskt mynt förskrifna eller deras belopp varder i svenskt mynt evalveradt, tillse att enahanda kungörelse i afseende å dem utfärdas, äfvensom söka utverka, att dessa obligationer tillhörande kuponger må, på samma sätt som i afseende å Bih. till Riksd. Prof. 1882. 10 Sami. 1 Afd. 2 Band. 4 (Kiksg.-kontorets reglemente.) 26 kuponger till 1870 och 1872 års lån eger rum, i landtränterierna inlösas och i uppbörden mottagas. Sistlidna års Riksdag har bemyndigat Riksgäldskontoret att medelst försäljning af obligationer, tillhörande vare sig 1872, 1875, 1878 eller 1880 års lån, i mån af behof bereda erforderlig tillgång till bestridande af de utaf innevarande års Riksdag för år 1882 beviljade anslag till statens jernvägsbyggnader i Norrland, till utförande af nya byggnader och anläggningar vid statens redan trafikerade jernvägar, till bestridande af kostnaderna för uppförande å statens jernvägstrafiks tomter i qvarteret Svanen i Stockholm af en byggnad, innehållande expeditionsoch tjenstelokaler samt åtskilliga boställslägenheter för innehafvare af befattningar vid statens jernvägstrafik, samt till låneunderstöd för enskilda jernvägar. Innevarande års Riksdag har bemyndigat Riksgäldskontoret att medelst försäljning af obligationer, tillhörande vare sig 1872, 1875, 1878 eller 1880 års lån, i mån af behof bereda erforderlig tillgång till de af Riksdagen för år 1883 beviljade anslagen å en million femhundra tusen kronor till anskaffande af ny rörlig materiel jemte tillhörande reservdelar och utrustningsinventarier, å tvåhundratusen kronor till bestridande af kostnaderna för uppförande å statens jernvägstrafiks tomter i qvarteret Svanen i Stockholm af eu byggnad, innehållande expeditions- och tjenstelokaler jemte boställslägenheter, å två millioner kronor till fortsättning af arbetena å stambanan genom Norrland från Bräcke station till Helgumsjö och vidare till Sollefteå samt å en million kronor till låneunderstöd för enskilda jernvägar. § 43. Då obligationer och räntekuponger för de af Riksgäldskontoret upptagna lån icke varda inom den för deras inlösande bestämda preskriptionstid hos Riksgäldskontoret företedda, skola de medel, hvilka för infriandet af sådana obligationer och räntekuponger innestå hos de för lånen afsätta liqvidations- och amortissementsfonder, öfverföras till Riksgäldskontorets allmänna kassa, för att till fyllande af Kontorets öfriga behof kunna användas. § 44. De till Riksgäldskontoret influtna medel eller aflemnade behållningar, äfvensom de för jernvägsbyggnaderna upplånta medel samt detta verks öfriga kontanta tillgångar skola, så vidt och så länge de icke behöfva användas för samma verk åliggande utbetalningar, hållas allmänna rörelsen till hända och göras räntebärande 27 genom deras insättning mot ränta i Riksbanken, efter öfverenskommelse med Fullmäktige i nämnda bank, eller ock genom desammas utlåning på sätt, som Fullmäktige i Riksgäldskontoret anse innefatta full säkerhet; egande Fullmäktige jemväl att för sådana medel uppköpa antagliga obligationer eller andra förbindelser, som anses kunna utan svårighet och kapitalförlust vid inträffande behof föryttras. Vid utlåning skola Riksgäldskontorets räntebärande obligationer såsom hypotek åtnjuta företräde framför hvarje annan erbjuden säkerhet. Utlåningstiden, lånesummans förhållande till hypoteket samt den ränta, hvilken för ifrågavarande lån skall till Riksgäldskontoret erläggas, må, med afseende å så väl penningeställningen som säkerhetens beskaffenhet, af Fullmäktige bestämmas. § 45. För bestridande af Riksgäldskontoret åliggande betalningar eger detta verk att begagna ett kreditiv i Riksbanken till belopp af högst en million fem hundra tusen kronor; börande i afseende på kreditivets begagnande de uti baokoreglementet derom meddelade föreskrifter lända till efterrättelse. § 46. Derest sådant för verkställigheten af Riksgäldskontoret åliggande utbetalningar finnes nödvändigt, ega Fullmäktige att anskaffa dertill erforderliga medel genom upplåning mot Riksgäldskontorets skuldförbindelser eller begagnandet af krediter, på vilkor som Fullmäktige ega bestämma; egande Fullmäktige derjemte att, för beredande af tillgång till erforderlig kassaförstärkning åt Statskontoret, i mån af behof upplåna medel mot Kontorets obligationer i svenskt mynt, stälda till inlösen antingen efter viss förfallotid eller efter föregången, af Riksgäldskontoret verkstäld uppsägning; varande åt Fullmäktige öfverlemnadt att, med hänsigt till de vid upplåningen sig företeende omständigheter och förhållanden, bestämma räntevilkoren samt fastställa betalningsterminerna för dessa obligationer; dock skola obligationerna, vare sig deras inlösen bestämmes att ske efter uppsägning eller å viss förfallotid, infrias inom den 1 November 1885. I afseende på öfrig upplåning mot tryckta eller graverade obligationer lemnar Riksdagen särskilda föreskrifter. § 47. De medel, som inflyta å den s. k. statslånefondens utestående fordringar, skola, efter afdrag af nödiga förvaltningsutgifter, till Riksgäldskontoret äflemnas. 28 Angående redovisningen af de till Riksgäldskontor ingående medel. § 48. Öfver Riksgäldskontorets samtliga tillgångar och skulder samt inkomster och utgifter, deruti jemväl inberäknade de för jernvägsbyggnaderna upplåga och dels såsom anslag, dels såsom lån utgifua medel, uppgöres och afslutas för hvarje år en fullständig hufvudbok; hvarförutom fortfarande bör föras en särskild räkenskap öfver de fonderade statslånens liqvidations- och amortissementsfonder. Hufvudboken skall dock summariskt redovisa äfven dessa fonders ställning vid årets början och slut samt den förändring desamma under årets lopp undergått. Så väl hufvudboken som den särskilda redovisningen för liqvidations- och amortissementsfonderna skola inom den 1 Maj året näst efter det, hvilket dessa räkenskaper omfatta, vara afslutade och renskrifna samt före den 1 derpå följande Juli behörigen granskade. Riksgäldskontorets hufvudböcker böra vid lämpliga tider hållas Kongl. Statskontoret till hända, på det att Riksgäldskontorets räkenskaper i nödiga delar må kunna jemväl i rikshufvudboken intagas. § 49. Under loppet af Juni månad hvarje år böra, till upplysning för allmänheten om Riksgäldskontorets ställning, särskilda, efter det dermed afsedda ändamål lämpade utdrag af detta verks räkenskaper för det näst föregående året genom trycket offentliggöras och jemte allmänna tidningarne utdelas. § 50. I April månad hvarje år upprättas uti Riksgäldskontoret liqvid med Statsverket för det sist förflutna året. Af denna liqvid meddelas Kongl. Statskontoret tvenne exemplar, hvaraf det ena, derå Fullmäktige tecknat sitt godkännande, bör derstädes qvarstanna, samt det andra, sedan det blifvit försedt med anteckning om liqvidens godkännande af Kongl. Statskontoret, bör till Riksgäldskontoret återställas, för att såsom verifikation dess hufvudbok biläggas. Angående styrelsen för Riksgäldskontoret. § 51. Förvaltningen af Riksgäldskontoret, dess medel och tillhörigheter är utaf Riksdagen uppdragen åt sju Fullmäktige, hvilka vid lagtima riksdag utses i den ordning 71 § Riksdagsordningen stadgar. Vid Fullmäktiges sammankomster föres ordet af den, som af Riksdagen biifvit dertill utsedd; tillkommande Fullmäktige att sjelfva bland sig välja en vice Ordförande att föra ordet, när hinder för Ordföranden inträffar. § 52. Uppkommer ledighet bland Fullmäktige, inträder suppleant enligt af Riksdagen bestämd ordning. § 53. År Styrelsen ej så fulltalig, som för besluts fattande erfordras, enligt hvad här nedan föreskrifves, eger Fullmäktiges Ordförande att inkalla erforderligt antal suppleanter. r § 54. Fullmäktige äro förbundne att vid Riksgäldskontorets förvaltning ställa sig till efterrättelse ej mindre rikets grundlagar än äfven detta reglemente samt öfriga rörande Riksgäldskontoret gällande föreskrifter; börande Fullmäktige doldt och förtegadt hålla hvad vid Kontorets förvaltning förefaller, som tyst vara bör. § 55. Blir fullmäktig ledamot af Statsrådet eller kommer i den författning, att han, jemlikt något af mom. a, b, c, d och e uti 26 § Riksdagsordningen, icke må såsom riksdagsman godkännas, skall han genast frånträda fullmäktigs-befattningen och suppleant inträda i hans ställe. 30 § 56. Jemte noggrant iakttagande af hvad i afseende på förvaltningen af Riksgäldskontoret och dit anslagna medel är stadgadt, åligger Fullmäktige att omsorgsfullt vårda och befrämja detta verks rätt, säkerhet och förmån samt för öfrigt vidtaga alla på Fullmäktige ankommande åtgärder i och för verkställigheten af de i sådant afseende meddelade beslut samt Fullmäktige gifna uppdrag. § 57. Fullmäktige utse inom sig två deputerade, hvilka väljas vid slutet af hvarje qvartal; och verkställas berörda val, dervid förut varande Deputerade kunna omväljas, på sätt sista punkten af § 65 innehåller. Fn af dessa Deputerade utöfvar närmaste tillsyn öfver det sätt, hvarpå tjenstemännen fullgöra sina åligganden, och tillser, att Fullmäktiges beslut varda i behörig tid och ordning verkstälda. Han eger att under tiden mellan Fullmäktiges sammanträden meddela nödiga föreskrifter samt att för sjukdoms- eller annat laga förfall eller för enskilda angelägenheters besörjande bevilja tjenstemännen, äfvensom vaktbetjente, tjenstledighet under högst fjorton dagar, äfvensom meddela föreskrift om tjenstens uppehållande intill Fullmäktiges nästa ordinarie sammanträde. Han utöfvar jemväl beträffande vården af Kontorets värdepapper det uppdrag, tjenstgöringsordningen i sådant afseende innehåller. I öfrigt skola Deputerade ombesörja lånemedels indragning, verkställa de för Riksgäldskontorets räkning erforderliga utländska liqvider, anordna medel till vissa af Fullmäktige beslutade eller eljest ovilkorligen bestämda utbetalningar med mera, allt i öfverensstämmelse med de beslut och föreskrifter, som Fullmäktige meddela; egande Deputerade att sig emellan närmare fördela dessa dem gemensamt tillhörande göromål. Vid hvarje sammankomst böra Deputerade redogöra för sina åtgärder under den efter Fullmäktiges näst föregående sammankomst förflutna tid. I förhållande till beskaffenheten och omfånget af ofvan omförmälda och de öfriga uppdrag och göromål, som varda af Fullmäktige åt Deputerad uppdragna, ega Fullmäktige för Deputerade bestämma lämpliga arfvoden. Fullmäktige må vara obetaget att, om sådant finnes behöfligt för lånetransaktioner, utse ombud för bedrifvande af dervid erforderliga underhandlingar. § 58. : : ''i , • . i <''Ui • *;» er Befallningar, som af någon annan än Riksdagen meddelas angående användandet af lUksgäldslcontorets tillgångar eller förvaltandet af samma verk, få icke 31 af Fullmäktige åtlydas och efterkommas; varande Fullmäktige, för sina åtgärder i denna egenskap, Riksdagen eller dess Stats-Utskott och Revisorer allena redo skyldige, samt kunna icke för sitt förhållande till ansvar ställas, utan i laga ordning och till följd af Riksdagens eller dess Revisorers beslut, eller, mellan riksdagar och revisioner, genom justitieombudsmannen. § 59. Till ledning vid pröfningen och afgörandet af förekommande ärenden, för hvilkas behandling antingen icke några eller mindre tillämpliga och bestämda föreskrifter blifvit meddelade, ega Fullmäktige att af Revisorerne begära råd och yttranden. Angående Fullmäktiges sammankomster. § 60. Fullmäktige sammanträda en gång i hvarje vecka å tid, som af dem bestämmes. Derjemte böra, då ärendenas beskaffenhet och oafbrutna gång sådant fordra, särskilda sammankomster hållas å tid, som Ordföranden bestämmer. Vid hvarje sammankomst skall protokoll föras. § 61. : O Med undantag af de enligt § 57 åt vissa Deputerade uppdragna bestyr och åligganden böra alla Fullmäktiges behandling tillhörande mål inför Fullmäktige, vid deras sammankomster, föredragas och få endast der af göras. i •'' :«jfi ] j*-: •••• f ;j; / ‘-i •. ;.\j; i t *!.''■)’ . § 62. Åstunda!’ Fullmäktig att under längre eller kortare tid från staden afresa, bör han sådant förut vid sammankomst eller hos Ordföranden anmäla samt då tillika uppgifva tiden för sin frånvaro. 32 § 63. Är Fullmäktig, som icke, på sätt i näst ofvanstående paragraf föreskrifves, till erhållande af ledighet sig anmält, genom opasslighet eller enskilda angelägenheter hindrad att sammankomst bevista, bör han sitt förfall hvarje gång tillkännagifva.. § 64. Vid sammankomst skola minst fem Fullmäktige vara tillstädes; dock må ärenden, som ej tåla uppskof, afgöras af allenast fyra Fullmäktige, derest de äro om besluten ense. Frågor om låns upptagande, de i Regeringsformen omförmälda kreditivs utbetalning eller andra ärenden af mera allmän vigt få icke afgöras, ej heller fenster tillsättas eller pensioner beviljas, så vida icke minst fem Fullmäktige äro närvarande. § 65. Fullmäktige vare ej tillåtet att företaga någon öfverläggning i närvaro af Konungens ombud, i fall det, utan att af Fullmäktige derom vara anmodadt, skulle vid deras sammankomst sig infinna. § 66. Yppas under Fullmäktiges öfverläggningar skiljaktighet i meningarne, böra samtlige närvarande Fullmäktige till protokollet afgifva sina röster, hvilka per capita beräknas. Derest flera skiljaktiga meningar yttras, böra de sins emellan närmast öfverensstämmande, så vidt möjligt är, sammanjemkas. Då ett lika antal röster utfaller för hvardera meningen, är Ordförandens röst afgörande. Den vid sammankomst närvarande Fullmäktig, som sin röst ej särskildt afgifver, eller, efter börjad öfverläggning om ett föredraget ämne, sig aflägsnat, anses.hafva det då fattade beslutet biträdt. Sluten omröstning må endast företagas vid val till sådana befattningar, dertill någon bland Fullmäktige kan utses. § 67. Öfver Fullmäktiges beslut i mål, som röra Riksgäldskontorets tjensteman eller andra enskilda personer, eger den eller de, på hvilkas rätt och bästa dessa 33 beslut kunna inverka, att hos Revisorer^ eller Stats-Utskottet anföra besvär; dervid klaganden dock, så vida besvären skola till pröfning upptagas, bör inom trettio dagar efter bevisligen erhållen del af det meddelade beslutet sitt missnöje deremot hos Fullmäktige skriftligen anmäla; hvarjemte det, vid enahanda äfventyr, åligger honom att senast en månad före Revisorernes näst förestående sammankomst eller riksdagens början, derest revision dessförinnan icke inträffar, sina besvär ingifva till Fullmäktige, af hvilka desamma, jemte utlåtande deröfver, till Revisorerne eller Stats-Utskottet öfverlemnas. Besvär öfver Fullmäktiges nyss före eller under Riksdagens eller Revisorernes sammanvaro i dylika mål meddelade beslut böra inom fjorton dagar efter delfåendet, den dagen likväl oräknad, omedelbarligen af vederbörande till StatsUtskottet eller Revisorerne inlemnas. Angående Fullmäktige Fullmäktige skola minst rarens anteckningsböcker jemte tera de under Kassörens och med flera handlingar. § 69. Innevarande Riksdag har åt Fullmäktige i Riksgäldskontoret uppdragit att före nästa Riksdag låta bereda det ökade utrymme för Riksdagen, som kan åstadkommas genom användande för ändamålet utaf flera eller färre af de till bostadslägenheter och embetslokaler i riksdagshuset upplåtna rum samt att i öfrigt låta verkställa de förändringar inom Kamrarnes plenisalar, som må kunna afhjelpa de mest öfverklagade olägenheterna i afseende å dessa salars utrymme och luftvexling, och bemyndigat Fullmäktige att för detta ändamål af Riksgäldskontorets medel använda högst femton tusen kronor. Bih. tUl Biksd. Prot. 1882. 10 Samt. 1 Afd. 2 Band. (Biksg.-kontorets reglemente.) tillhörande särskilda åligganden och uppdrag. § 68. en gång hvarje år granska Kassörens och KamreOmbudsmannens diarium samt genomgå och invenKamrerarens vård befintliga låne- och säkerhets - 5 34 § 70. En gång hvarje år böra Fullmäktige anställa besigtning å det till lokal för Riksgäldskontor et anvisade hus samt detta verks inventarier. Likaledes bör besigtning årligen af Fullmäktige anställas k Riksdagens hus, hvilke.t jemväl står under deras vård och inseende. Dessutom har Riksdagen uppdragit åt Fullmäktige att låta tillse, det icke allenast värde å de inom Riksdagens hus befintliga möbler och andra inventarier finnes uti inventarieförteckningen upptaget, utan ock att inköpspris på de möbler och inventarier, som hädanefter anskaffas, uti inventarieförteckningen utsättes, jemte tiden, då inköpet egt rum, äfvensom att, vid skeende kasseringar af obrukbara eller obehöfliga inventarier, desamma varda utur inventarieförteckningen affärda, med anteckning af det pris, hvartill desamma vid möjligen skeende försäljning blifvit föryttrade. § 71. Under de tider, då Riksdagen icke är församlad, må lediga rum och lägenheter inom Riksdagens hus af Fullmäktige hyresfritt upplåtas för tillfälligt begagnande ej allenast af de komitéer och revisioner, som kunna varda af Kongl. Maj:t sammankallade och för hvilkas sammanträden erforderliga lokaler inom Kronans hus här i hufvudstaden icke finnas att tillgå, utan äfven af allmänna embetsmyndigheter, som antingen af särskild anledning icke kunna för någon tid begagna åt dem anvisade embetsrum eller också sakna egen lokal, äfvensom för andra, allmänt gagn afseende ändamål; egande Fullmäktige vid hvarje sådan upplåtelse föreskrifva de vilkor, som Fullmäktige för de upplåtna rummens samt möblernas och inventariernas noggranna och omsorgsfulla vårdande finna nödvändiga. Dylik upplåtelse bör alltid upphöra så tidigt före Riksdagens sammankomst, att rummen och inventarierna derförinnan kunna vara försatta i ordnadt och fullständigt skick samt, om så erfordras, reparerade. § 72. Då Revisorerne öfver Stats-, Banko- och Riksgäldsverken sammanträda, skola Fullmäktige till dem afgifva berättelse om Riksgäldskontorets ställning och förvaltning under den tid, som Revisorernes granskning kommer att omfatta. Dessutom skola Fullmäktige vid nästa riksdags början till Riksdagen afgifva 35 och till Stats-Utskottet aflemna berättelse för hela den tid, som förflutit sedan Fullmäktiges berättelse till nuvarande Riksdag afgafs. § 73. Efter hvarje revisions slut skola Fullmäktige, på sätt de för Revisorerne utfärdade instruktioner innehålla, föranstalta om tryckning och utdelning med allmänna tidningarne af Revisorernes angående Stats- och Riksgäldsverken afgifna och Fullmäktige tillstälda berättelser jemte dertill hörande förklaringar, hvilka handlingar äfven genom Fullmäktiges försorg böra till näst derefter sammanträdande Revisorer och Riksdag öfverlemnas. § 74. Före nästkommande riksdags början böra Fullmäktige: a) föranstalta om upphandling af det för tryckningen af Riksdagens protokoll med dertill hörande bihang under samma riksdag erforderliga papper och, med behörigt iakttagande af de i sådant afseende meddelade föreskrifter, låta upprätta kontrakt angående verkställighet af så välprotokollets som bihangets tryckning; b) upprätta kontrakt om tillhandahållande, under riksdagens lopp, af de skrifmaterialier och öfriga effekter, som för Riksdagens behof kunde erfordras; c) låta komplettera och iståndsätta inventariepersedlarne i Riksdagens hus. Vid verkställigheten häraf iakttages, att anbud, genom kungörelser i allmänna tidningarne, infordras af dem, som kunna vara hugade att tillhandahålla och leverera berörda effekter eller besörja omförmälda trycknings- med flera arbeten. För öfrigt ega Fullmäktige att utse någon bland Riksgäldskontorets tjensteman, som bör ej allenast före och under riksdagen mottaga, vårda och efter vederbörliga reqvisitioner utlemna de upphandlade effekterna samt ombesörja de under riksdagens fortgång ifrågakommande ytterligare uppköp, äfvensom erforderliga reparationer å inventariepersedlarne, utan ock vid hvarje kalenderårs slut upprätta och afgifva fullständig redovisning för alla dessa af honom mottagna effekter. § 75. Som innevarande års Riksdag medgifvit, att de delar af Kongl. Maj:ts och Kronans tomter N:is 1 och 11 samt af Riksgäldskontorets tomt N:o 12 i qvarteret 36 Riddarholmen, som ligga mellan sammanbindningsbanan och Riddarholmskanalen och i areal utgöra 14,071 qvadratfot, ma, jemte den öster om sammanbindningsbanan belägna del af den så kallade Hebbeska fideikommisstomten, utgörande 8,750 qvadratfot, till Stockholms stad med eganderätt öfverlåtas mot vederlag till kronan dels af områden inom qvarteron Röda Berget under N:is 4 och 28 samt Blomsterlöken under N:o 1 om tillsammans 68,500 qvadratfot, och dels af 6,020 qvadratfot utaf Barnhusträdgårdsgatan, hvilka af sammanbindningsbanan upptagits, ega Fullmäktige vidtaga de åtgärder, som för verkställighet af den sålunda medgift1*1 öfverlåtelsen, i hvad den afser Riksgäldskontorets tomtdel, kunna på Fullmäktige ankomma. § 76. Som, enligt de af Kongl. Maj:t för Strömsholms nya ''kanalbolag den 27 Mars 1863 faststälda regler, kanaldirektionens förvaltning och kanalverkets räkenskaper skola hvartannat år granskas utaf två revisorer, af hvilka den ene bör utses af Fullmäktige i Riksgäldskontoret, så skola Fullmäktige för hvarje revision välja en person att uti berörda revisionsförrättning deltaga. Jemväl skola Fullmäktige, i enlighet med de af Kongl. Maj:t för Dalslands kanal-aktiebolag den 7 April 1865 och för Kinda kanals aktiebolag den 4 September 1874 i nåder faststälda bolagsordningar, årligen utse en revisor att granska hvardera af dessa bolags förvaltning och räkenskaper. § 77. Då de bolag, som för jernvägsanläggningars utförande från Riksgäldskontoret utbekommit beviljade låneunderstöd, uti sina med Kongl. Maj:t och Kronan afslutade kontrakt medgifvit staten att genom ombud, som Kongl. Maj:t utser, deltaga i de årliga revisionerna af bolagets förvaltning och räkenskaper, samt berättelserna om dessa revisioner skola till Kongl. Civildepartementet insändas, böra Fullmäktige efter erhållen del af dessa berättelser taga under öfvervägande, huruvida några åtgärder erfordras för bevarande af Riksgäldskontorets rätt och säkerhet för de utgifna lånens fortsatta liqviderande. § 78. Uti Allmänna hypoteksbankens styrelse bör en ledamot, som skall vara vice oi dförande, utses af Fullmäktige i Riksgäldskontoret. Likaså utses af Fullmäktige 37 till deltagande i den årliga revisionen af Hypoteksbankens förvaltning och räkenskaper en revisor, som vid revisionen förer ordet. Dessutom böra Fullmäktige utse ett ombud vid den allmänna ordinarie sammankomst, som mellan Hypoteksbankens delegare skall ega rum hvarje år efter afslutad revision. § 79. I enlighet med Kongl. Maj:ts nådiga kungörelse den 9 September 1881 angående förnyadt reglemente och bolagsordning för aktiebolaget sågverks eg ar nes garantiförening skola Fullmäktige, för granskning af nämnda bolags räkenskaper och förvaltning, utse en revisor, som är ordförande i revisionen; äfvensom Fullmäktige skola utse ett ombud att innehafva en af nycklarne till den kassakista, hvari de såsom garantifond för bolaget utfärdade statsobligationer förvaras. § 80. Sistlidna års Riksdag har åt Fullmäktige i Riksgäldskontoret uppdragit att låta genom lämplig person, enligt af Fullmäktige faststäldt formulär och med iakttagande af de föreskrifter i öfrigt, Fullmäktige kunna finna skäl meddela, utarbeta samt att öfvervaka upprättandet af ett alfabetiskt ordnadt sakregister till Rikets Ständers protokoll med bihang för tiden från och med år 1809 till och med år 1866, börande dels detta register, så vidt sådant med hänsyn till anordningen af de tryckta riksdagshandlingarne låter sig göra, blifva gemensamt för alla de ifrågavarande riksdagarne och omfatta hänvisningar till samtliga riksdagshandlingar med undantag af de protokollsutdrag, som blifvit öfverlemnade från det ena ståndet till det andra, dels ock de i registret intagna sakrubriker vara så specifika, att registret lemnar lätt och tydlig vägledning och tillika angifver de särskilda ärenden, som i samma Kongl. proposition eller utlåtande må förekomma; och har samma Riksdag jemväl bemyndigat Fullmäktige att för innevarande år af förslagsanslaget till riksdagskostnader till ändamålet använda 3,000 kronor. Innevarande Riksdag har dels bemyndigat Fullmäktige att, för fortsättande af nämnda arbete, under nästkommande år af förslagsanslaget till riksdagskostnader använda likaledes 3,000 kronor, dels ock åt Fullmäktige uppdragit att till nästa Riksdag inkomma med yttrande och förslagsberäkning öfver de ytterligare kostnader, som för arbetets fullföljande må erfordras. § 81. Öfverinseendet öfver Riksdagens bibliotek, för hvilket stadgar blifvit af innevarande Riksdag faststälda, tillkommer Fullmäktige i Riksgäldskontoret; och skola 38 Fullmäktige bland sig utse en inspektor för utöfvande af den närmaste tillsynen öfver biblioteket. § 82. Gemensamt med Fullmäktige i Riksbanken skola Riksgäldskontor ds Fullmäktige: a) afgifva sitt underdåniga yttrande och råd till Kongl. Maj:t i fråga om den ort, der Riksdag bör samlas, i de fall, då fiendens framträngande eller pest eller andra lika vigtiga binder göra riksdags hållande i hufvudstaden omöjligt eller för Riksdagens frihet och säkerhet vådligt (50 § Regeringsformen); b) efter stadgade grunder uppgöra och utfärda ny Bevillningsförordning, i den händelse att vid riksdags slut bevillningens hela belopp är bestämdt, men Kamrarne icke hunnit om fördelningen deraf blifva ense (109 § Regeringsformen); c) uti justitieombudsmans-enibetet genast insätta den man, som blifvit utsedd till efterträdare åt justitieombudsmannen, i fall denne mellan riksdagarne afsäger sig det erhållna förtroendet eller med döden afgår, äfvensom utvälja annan behörig man i stället för justitieombudsmannens utsedde efterträdare, derest äfven han mellan riksdagarne afsäger sig förtroendet, eller i justitieombudsmans-embetet insättes eller med döden afgår (98 § Regeringsformen); d) för framtida uppsigten och kontrollen öfver Göta kanals vidmakthållande utse och välja ej mindre en person för att såsom ledamot å Bankens och Riksgäldskontor^ vägnar inträda i direktionen öfver nämnda kanal, än ock ett ombud att å samma verks vägnar deltaga i revisionerna af kanalens räkenskaper; skolande valet till ledamot i direktionen förnyas hvarje år, och till ombud vid revisionerna före desammas början; dock må förut härtill utsedde personer kunna återväljas. Vid Fullmäktiges i Banken och Riksgäldskontoret gemensamma sammanträden böra, så vidt beslut skall kunna fattas, fem af Fullmäktige i hvardera verket vara tillstädes. § 83. Vid de tillfällen, då riksdagsmäns fullmakter granskas af chefen för Justitiedepartementet eller den person, Konungen i hans ställe förordnat, skola tre bland Fullmäktige i Riksgäldskontoret vara tillstädes. Angående betjeningen vid Riksgäldskontor^;. § 84. 39 De å Riksgäldskontorets aflöningsstat uppförde tjensteman äro följande: en sekreterare och ombudsman; en kassör; en kamrerare; en revisor; en kassa bokhållare; en länsbokhållare; en registrator och kanslist; samt en kammarskrifvare. § 85. Vaktbetjeningen utgöres af: en förste vaktmästare; och tre vaktmästare. Angående lediga tjenst ers bestridande och tillsättande. § 86. Den ordinarie tjensteman eller vaktmästare, som förordnas att i anseende till sjukdoms- eller annat laga förfall, eller, vid inträffad ledighet, under anslagstiden förrätta annan tjenst än den han sjelf innehar, är, med undantag af det i § 91 förutsatta fall, i allmänhet icke berättigad att derför erhålla särskild aflöning; dock ankommer på Fullmäktige att tillerkänna innehafvaren deraf ett efter omständigheterna lämpadt arfvode, uppgående till högst halfva beloppet af skilnaden 40 mellan hans förut åtnjutande aflöning och löneförmånerna för den tjenst han blifva förordnad att bestrida. Extra ordinarie tjensteman, som vid dylikt tillfälle, på grund af vederbörligt förordnande, förrättat ordinarie tjenstebefattning, åtnjuter under den tid, denna tjenstgöring fortfar, den för lägsta tjenstegraden bestämda lön. Vid enahanda förhållande tillgodonjuter jemväl extra ordinarie vaktmästare, hvilken bestridt vaktmästaregöromål, samma aflöning, som för den förrättade sysslan är i staten anslagen. Vid inträffad ledighet af sådan tjenst, som hör återbesättas, skall, efter afdrag af hvad för tjenstens bestridande måst utbetalas, den lönebesparing, hvilken uppkommer, intill dess, efter ansökningstidens förlopp, någon i nedan stadgad ordning blifvit förordnad att förrätta samma tjenst, tillfalla Enke- och Pupillkassa» vid Riksgäldskontoret; kommande nämnda kassas rätt till dylik lönebesparing att upphöra, så snart konstitutorial å tjensten blifvit af Fullmäktige utfärdadt. § 87. Då tjensteman eller vaktmästare för enskilda angelägenheters besörjande erhållit tjenstledighet, hör han sjelf vidkännas kostnaden för tjenstens förrättande under den tid tjenstledigheten fortfar. § 88. Innan ledig tjenst af Fullmäktige återbesättes, skall sådant jemte de med samma tjenst förenade löneförmåner, äfvensom tiden, inom hvilken sökande ega att sig anmäla, tillkännagifvas medelst anslag å vanliga ställen inom Riksgäldskontoret. Ansökningstiden bestämmes till minst fjorton dagar från anslagets utfärdande, dock beror af Fullmäktige att utsätta ny ansökningstid, derest, inom den först bestämda tiden, någon till tjenstens erhållande fullt skicklig och lämplig sökande sig icke anmält. § 89. För att kunna antagas till tjensteman vid Riksgäldskontoret fordras att hafva undergått godkänd afgångsexamen från högre elementarläroverk; dock höra de tjenstemän, som anställas vid Fullmäktiges kansli, hafva aflagt den akademiska examen, som fordras för att vinna inträde i Konungens Kansli eller i rättegångsverken; äfvensom den, hvilken befordras till oinbudsmannasysslan, bör hafva fullgjort hvad författningarne föreskrifva i afseende på dem, som i domarevärf må begagnas. 41 § 90. Vid lediga tjensters tillsättande utnämnes bland kompetente sökande den, som Fullmäktige, med afseende å verkets fördel samt vigten och ansvarigheten af de särskilda befattningarne, finna till den lediga tjensten mest skicklig och passande; dock ega Fullmäktige att, der de så lämpligt finna, tillsätta lediga tjenster endast med konstitutorial; hvarvid den tjensteman, som sådant konstitutorial erhaller, under den tid han tjensten innehafver, eger åtnjuta de lönevilkor, ailöningsstaten för tjensten bestämmer. Angående behandlingen af frågor rörande tjenstcförsunimelser m. in. § 91. Om någon RiJcsgäldslcontorets tjensteman vid mindre förseelser i tjensten ej låtit sig rätta af vederbörandes tillsägelser och varningar eller blifvit beträdd med vårdslöshet eller försummelse i sin tjenstgöring, eller ock i allmänna lefvernet ådagalagt ett mindre värdigt uppförande, bör han inför Fullmäktige tillrättavisas och varnas. I händelse den, som på detta sätt undergått första varningsgraden, ej deraf låter sig rätta, ega Fullmäktige att, med afseende å förekommande omständigheter, på längre eller kortare tid suspendera honom från dess innehafvande tjenst, med förlust af hela eller halfva lönen, hvilken under tiden må i ersättning för tjenstens förrättande användas. § 92. Derest tjensteman, hvilken förut blifvit för tjensteförsummelse eller annat förhållande suspenderad, å nyo gör sig skyldig till dylik förseelse, ankommer på Fullmäktige att, efter förseelsens beskaffenhet, antingen ytterligare suspendera honom eller helt och hållet skilja honom från dess vid detta verk innehafvande tjenst och lön. Likaledes beror på Fullmäktiges särskilda pröfning, huruvida tjensteman, som blifvit nödsakad till borgenärer afträda sin egendom, må vidare bibehålla och utöfva sin beställning. Bill. till Rihsd. Prot. 1882. 10 Sami. 1 Afd. 2 Band. (Riksg.-kontoretä reglemente.) 6 42 § 93. Tjensteman, som begått ärerörigt brott eller annan förseelse i eller utom tjensteu af den svåra beskaffenhet, att verkets trygghet eller anseende fordrar hans entledigande, har derigenom gjort sig förlustig sin innehafvande tjenst. § 94. Om någon af vaktbetjeningen i sin tjenst varit försumlig, eller under tjenstgöring af starka drycker öfverlastad, eller eljest på ett tadelvärdt sätt sig förhållit, må han, efter sig företeende omständigheter, antingen af Fullmäktiges deputerade erhålla föreställning eller genast hos Fullmäktige anmälas till suspension eller entledigande. § 95. Innan tjensteman eller vaktmästare varder suspenderad eller skild från tjensten, bör hans skriftlig a förklaring öfver hvad emot honom förekommit infordras. Fullmäktiges beslut, hvarigenom tjensteman suspenderas eller för alltid skiljes från tjensten, bör, jemte hänvisning för besvärs anförande, honom skriftligen meddelas. Tjenst, som, till följd af sådant beslut, blir ledig, får, derest den afsatte tjenstetnannen inom föreskrifven tid anmält sig ämna samma beslut öfverklaga, icke återbesättas förr, än besvären blifvit af Stats-Utskottet eller Revisorerue afgjorda eller den bestämda tiden för besvärens fullföljande försuttits; kommande dock den, som emellertid förordnas till tjenstens bestridande, att de med densamma förenade löneförmåner åtnjuta. § 96. Extra ordinarie tjensteman eller extra vaktmästare, sotn utan erhållen tillåtelse eller anmäldt laga förfall från tjenstgöring uteblifvit under trenne efter hvarandra följande månader, eller vid flera tillfällen undandragit sig att lemna äskadt biträde der han blifvit anstäld, anses hafva förverkat sin rätt att i Riksgäldskontoret vidare tjenstgöra. Den extra ordinarie tjensteman eller extra vaktmästare, som under honom uppdragen tjenstgöring sig försumligt eller felaktigt förhållit och, efter att, på sätt i § 91 stadgas, blifvit varnad, sig icke rättat, bör förklaras vara från Riksgäldskontoret skild. För öfrigt anses den extra ordinarie tjensteman eller vaktmästare, som begått ärerörigt brott eller annan förbrytelse af svårare beskaffenhet, vara från verket utesluten. 43 Angående pensioneringen af lliksgäldskontorcts betjening. § 97. Pensionerna för tjenstemännen samt vdktbetjeningen vid Riksgäldskontoret bestämmas efter desses, vid afskedstagandet innehafvande löner. § 98. Tjensteman eller vaktmästare, som uppnått sjuttio års ålder, eller under femtio år varit i allmän tjenst, är vid afskedstagandet berättigad att erhålla en hela lönen motsvarande pension. Samma pension kan jemväl tillerkännas den tjensteman eller vaktmästare,’ som fylt sextiofem och i allmän tjenst tillbragt fyratio år, så vida behörigen styrkt är, att han befinner sig i ett sjukligt eller försvagadt tillstånd. § 99. Den tjensteman eller vaktmästare, som, efter att hafva uppnått en ålder af sextio år, anhåller om afsked, må, derest, han varit i allmän tjenst omkring fyratio år, komma i åtnjutande af pension till ett belopp, som motsvarar tre fjerdedelar utaf hans senast innehafda lön. Innan tjensteman eller vaktmästare uppnått sextio lefnads- och omkring fyratio tjensteår, kan, endast i händelse af bevislig oförmåga till vidare tjenstgöring, pension vid afskedstagandet honom tilldelas. I sådant fall lämpas densamma efter tjensteåren ensamt på det sätt att för hvarje dylikt år, som brister i nyss nämnda antal, afdrages en fyrationdedel från ett tre fjerdedelar af lönen motsvarande pensionsbelopp. Men för den, som fylt fyratio tjensteår och sextio lefnadsår, ökas deremot detta pensionsbelopp med en fyrationdedel af lönen för hvarje öfverskjutande tjensteår, eller med en sextiondedel af lönen för hvarje lefnadsår, om ett sådant beräkningssätt finnes för afskedssökande mera förmånligt. / § 100. Då sådant för göromålens säkra och skyndsamma gång finnes oundgängligen nödigt, kunna Fullmäktige på pensionsstat förflytta tjensteman, som af ohjelpligt sjukdomstillstånd eller afgjord oförmögenhet är förhindrad att vidare gagna verket; oaktadt han sig ej om afsked anmält. I sådant fall ega Fullmäktige att, 44 efter omständigheterna, antingen tillägga tjenstemannen hela lönen i pension, ehvad de föreskrifva lefnads- och tjensteåren äro uppnådda eller icke, eller ock tillämpa de grunder för pensionens bestämmande, som i näst föregående paragraf äro faststälda. Derest åter vaktmästare förr, än han uppnått den för pensions erhållande bestämda lefnadsålder och tjenstetid, skulle genom sjuklighet eller af annan orsak blifva oförmögen att sina tjensteskyldigheter vidare fullgöra, ega Fullmäktige att, efter noggrann pröfning af de i hvarje fall förekommande omständigheter och förhållanden, vid hans afskedande tilldela honom en årlig pension, uppgående till högst två tredjedelar af lönen. § 101. Några tillförene meddelade och mot det nu utfärdade reglementet stridande stadganden, angående Riksgäldskontorets förvaltning och dermed gemenskap egaude ämnen, få icke vidare åberopas och tillämpas. Gifvet och utfärdadt vid lagtima Riksdagen i Stockholm den 22 Maj 1882. På Riksdagens vägnar: För Första Kammaren: För Andra Kammaren: G. Lager!) j elite, Olof Wijk, n. y. Talman. n. v. Talman. 45 Bil. A. Riksgiildskoutorets vid 1881 års slut utbalanserade kapitalskulder. Reglemen- tets Tiden, då för- Återstående kapitalskuld den 31 December 1881. bindelserna blif- vit utfärdade. Räntefot. Fonderad skuld. Årtal §. skuld. 186G 5 Skulden för 1860 års pre- mielån mot obligationer å 2,400,000 Thlr Pr. C:t, bok- förda till fem sjettedel'' deraf, eller 2,000,000 Thlr 1860 d. »/s Thlr 868,333: 10 1868 90 Obligationer för 1868 års jernvägslån å£St. 1,150,000 1868 d. Vt 5 % £ St. 1,099,000 1870 72 Obligationer för 1870 års jernvägslån å 40,000,000 R:dr, deraf till 1881 årsslut blifvit utlemnade obligatio- ner å tillhopa 16,170,000 R:dr....................................... 1870 d. 30/9 5 % Kr. 13,924,500 1872 83 Obligationer för 1872 års jernvägslån å 24,000,000 R:dr, deraf till 1881 års slut blifvit utlemnade obligatio- ner å tillhopa 22,747,300 R:dr................................... 4 % 1872 d. 30/3 Kr. 20,919,000 1875 35 Obligationer för 1875 års 1876 33 jernvägslån å 56,250,000 1878 39 Rmk, deraf till 1881 års 1879 15 slut blifvit utlemnade en 1880 38 första emission å>20,250,000 1881 41 Rmk, en andra emission å 18,000,000 Rmk samt af en 46 Reglemen tets Årtal §. 1876 1878 1879 1880 1879 1880 1866 33 39 15 38 46 38 13 tredje emission, å likalede 18,000,000 Rmk, obligationer å 3,236,700 Rmk........ Obligationer för 1876 år jernvägslån å 2,000,000 £ St........................................ Obligationer för 1878 år.- jernvägslån å 1,500,000 £ St. eller 37,650,000 Francs deraf till 1881 års slut blif vit utlemnade obligationer å tillhopa 1,450,000 £ St. eller 36,395,000 Francs...... Obligationer för 1879 års tillfälliga lån, deraf till 1881 års slut blifvit utlemnade obligationer å 9,000,000 Kr Obligationer för 1880 ån statslån, deraf till 1881 år.- slut blifvit utlemnade er första emission å 39,930,000 Kr., motsvarande 2,200,000 £ St., 55,440,000 Franceller 44,880,000 Rmk, samt af en andra emission, it likaledes 39,930,000 Kr., motsvarande 2,200,000 £ St., 55,440,000 Francs ellei 44.880.000 Rmk, obligationer å 30,855,000 Kr., eller 1,700,000 £ St. eller 42.840.000 Francs eller 34.680.000 Rmk................... Obligationer, hvilka i anseende till sin ordalydelse Tiden, då förbindelserna blifvit utfärdade. 1875 d. 2/s 1876 d. ''*/# 1878 d. lä/6 1879 d. V /ii 1880 d. V« Räntefot. Återstående kapitalskuld den 1881. it December Fonderad skuld. Icke fonderad skuld. 4 Va 4 Va 4 % 4 Va % Rmk 40,680,900 £ St. 1,945,000 £ St. 1,450,000 Francs 36,395,000 9,000,000 Kr. 70,785,000 eller £ St. 3,900,000 eller Franc.- 98,280,000 eller Rmk 79,560,000 47 Reglemen- Tiden, då för- Återstående kapitalskuld den 31 December 1881. litJ OM bindelserna blif- va utfärdade. Räntefot. Icke fonderad skuld. Årtal §• Fonderad skuld. icke kunna uppsägas, eller j 1798 d. |1811 d.3<>/12 1866 14 det s. k. gamla lånet.. Obligationer, utfärdade så- somgrundfond för Allmänna hypoteksbanken, bokförda inom Union med R:mt 5 % Ivr. 10,125 8,000,000 R:dr.................... 1861 d. >/t 4 Va % — — 1881 16 Obligationer, utfärdade så- som garantifond för aktie- bolaget Sågverksegarnes Garantiförening, bokförda inom linien med Kr. 3,000,000.............................. 1881 d. ]/ii 4 Va % — — 1866 15 Ännu icke till inlösen före- tedda Trollhätte slussverks lottsedlar å tillhopa 5,000 daler silfvermynt, bokförda inom linien med R:mt 1,250 R:dr, jemte upplupen ränta Runt 2,286: 88..................... 1 750 d. Vs 6 % 1866 16 Årliga anslaget till H. AL Konungen 300,000 Rall-(icke kapitaliseradt)..................... 1815 d. 9/ii 1866 17 Ränta å H. K. IL Hertigens af Södermanland, seder- mera Konung Carl XIII, hemgiftskapital, bokfördt inom linien medR:mtl50.000 Rall’ ............................... 1778 5 % — — 1866 18 Innestående fond för Göta kanals underhållande......... 1833 d. 31/i2 5 % — Kr. 140,889 1866 19 Dito för Södertelje dito..... 5 % Kr. 45,000 48 Reglemen- tets Tiden, då för- Återstående kapitalskuld den 31 December 1881. bindelserna blif- vit utfärdade. Räntefot. Årtal §• Fonderad skuld. Icke fonderad skuld. 1866 20 Fond för Hjelmare kanals och slussverks underhål- lande (utgör blott ett depo- situm af fordringshandlin- gar)..................... 1866 21 Dito för Strömsholms kanals dito (dito) 1866 22 Lappmarks ecklesiastikfonds behållning, bokförd inom linien med R:mt 100,777: 16 1866 25 Brudgåfvo vinsten (kapital- skulden afskrifven). 1869 77 Post-assuransfonden (ingår bland Riksgäldskontorets ofri ga tillgångar men med den förbindelse, som § 77 i 1869 års reglemente inne- håller)... 49 Bil. B. Riksgäldskontorets vid 1881 års slut utbalanserade kapitalfordringar för de af dess medel utbetalda eller godtgjorda lån. Reglemen- tets Tiden, då lånet utbetalts. Annuitet. Räntefot. Ursprungliga beloppet. Kapitalåterstod vid 1881 år Årtal. §• a) Byggnadslån. 1866 58 Lån till staden Malmö, för uppförande af kasern- och stallbyggnader för der för- 1813—1815 J ,2 % 1 < jemte > ( ränta. J 4 % 32,000 2,578 60 39 Lån till staden Kristine- hamn och Yarnums lands- församling, för uppbyggan- de af ny kyrka i Kristine- hamn ............ J1849[ f ,2 * \ < jemte > 1 ränta. J 3 % 37,500 15,080 33 » 53 Lån till staden Lidköping, |1854j för återuppbyggande af den år 1849 nedbrunna del af nämnda stad........ 1852 6 % 4 % 63,666 _; 3,838 99 Transport — — — — 21,497 92 Bih. till Bilcsd. Prot. 1882. 10 Sand. 1 Afd. 2 Band. 7 (Riksg.-kontorets reglemente.) 50 Reglemen- tets Tiden, då lånet utbetalts. Annuitet. Räntefot. Ursprungliga beloppet. Kapitalåterstod vid 1881 års Årtal. §• slut. Transport — — — 21,497 92 1866 41 Lån till Knäreds församling i Hallands län för uppfö- rande af en ny kyrka. . . 1852 6 % 4 % 24,000 1,977 92 » Lån till Markaryds försam- ling i Kronobergs län, för uppförande af en ny kyrka 1854 » 10,000 1,726 37 » 54 Lån till staden Örebro, för återuppbyggande af den år 1854 genom eldsvåda för- störda delen af nämnda stad............ /1854\ 375,000 135,286 65 » Lån till staden Jönköping, för återuppbyggande af den år 1854 genom eldsvåda förstörda delen af nämnda (l855f stad............. 1855 ‘v 100,000 31,504 05 55 Lån till staden Eksjö, för återuppbyggande af den under år 1856 nedbrunna delen af nämnda stad . . . 1857 6 o. 7 % 4 o. 4*/s % 200,000 _ 71,819 88 / » 43 Lån till Skara domkyrka, för densammas reparation 1858 6 % 4 % 50 25,000 9,002 » Lån till Vesterås domkyrka, \1878 3 för densammas reparation 1858 » » 22,500 — 9,227 25 1866 42 Lån till Vallentuna försam- ling i Stockholms län, för ny kyrkas uppbyggande. . 1859 » 20,000 10,515 68 43 Lån till Vesterås domkyrka, för densammas reparation 1860 — — 28,000 — 28,000 > 36 Lån till staden Jönköping, Transport — — — — 320,558 22 51 Reglemen- tets Tiden, då lånet utbetalts. Annuitet. Räntefot. Ursprungliga beloppet. Kapitalaterstod vid 1881 års slut. Årtal. § Transport — — — — — 320,558 22 för uppförande derstädes af ett nytt lärohus för ele- mentarläroverket ... 1861 5 % 4 120,000 92,441 78 1866 90 Lån till Apotekare-societe- ten, för uppförande af en byggnad åt Farmaceutiska institutet......... 1862 50,000 36,165 77 » 37 Lån till staden Umeå, för uppförande af byggnader för Umeå läroverk 1864 » » 25,000 21,227 46 » » Lån till staden Falun, för * uppförande af ett nyttläro- verkshus derstädes 1864 » » 40,000 33,980 45 » y> Lån till staden Sala, för upp- förande af ett nytt läro- verkshus derstädes 1865 12,000 10,177 36 » » Lån till staden Halmstad, för uppförande af byggnad för ett fullständigt elementar- läroverk derstädes 1866 » 25,000 22,002 15 » Lån till staden Kalmar, för uppförande af en ny bygg- * nåd för läroverket derstädes 1866 » * 40,000 — 35,161 34 » 1481) Lån till staden Venersborg, för uppförande af en ny byggnad för högre elemen- tarläroverket derstädes ...... 1867, 1868 40,000 36,334 46 148 Lån till staden Vestervik, för uppförande af ny byggnad Transport — — — — 608,048 99 '') Jfr § 16 i 1867 års Reglemente. 52 Tiden, då lånet utbetalts. Annuitet. Räntefot. Ursprungliga beloppet Kapitalåterstod vid 1881 års slut. — — — — — 608,048 99 1867, 1868 5 % 4 % 20,000 — 18,006 63 1867, 1868 » 140,000 — 126,118 18 1868 40,000 __ 36,352 96 * 1868, 1869 » 40,000 — 36,591 74 1869 6 % 23,500 — 16,437 86 1873, 1875 5 % » 20,000 — 19,587 68 1875 » » 59,000 — 55,086 53 — — — — — 916,230 57 Reglemen tets - Årtal. § 1866 1868 1866 1874 Transport åt elementarläroverket derstädes. ............................ HS^Lån till Upsala Domkapitel, för uppförande af ny byggnad för högre elemer läroverket derstädes..... 1482) Lån till Karlstads Domkapitel, för uppförande af ny byggnad för högre elementarläroverket derstädes 1483) Lån till Skara Domkapitel, för förändring och tillbygg nåd af elementarläroverksbyggnaden derstädes............ 474)Lån till domkyrkan i Karlstad, för densammas reparation. ............................. 1485)Lån till staden Kristianstad, för utvidgande af elementarläroverksbyggnaden derstädes. ................................... Lån till Direktionen för seminarium för bildande- al lärarinnor, för inköp af byggnad åt nämnda seminarium ................................. = 916,230: 57 Transport ’ i) Jfr § 16 mom. 1 i 1867 års Reglemente. 3) Jfr § 16 mom. 2 i 1867 års Reglemente. s) Jfr § 27 i 1869 års Reglemente. 4) Jfr § 26 i 1869 års Reglemente. 6) Jfr § 11 mom. 8 i 1873 års Reglemente samt § 6 mom. 3 i 1876 ars Reglemente. 53 Reglemen- tets Tiden, då lånet utbetalts. Annuitet. Räntefot. Ursprungliga belormet. Kapitalåterstod vid 1881 års slut. Årtal. §• Transport — -- — — 916,230 57 b) Tomtreglering slån. 1866 57 Lån till staden Lidköping för ny tomtreglering efter 1849 års eldsvåda..... 1854 6 % 4 % 20,000 4.432 05 » » Lån till staden Örebro, för ny tomtreglering efter 1854 års eldsvåda......... 1854 37,500 10,051 49 » Lån till staden Jönköping, för ny tomtreglering efter 1854 års eldsvåda...... 1855 15,000 3,242 64 1 » Lån till staden Eksjö, för ny tomtreglering efter 1856 års eldsvåda......... 1857 30,000 12,171 53 » 142 Lån till staden Karlstad, för reglering af torg, gator och tomter efter 1865 års fildsvåda........... 1867 50,000 36,513 66 1872 32 Lån till staden Strengnäs, för ny tomtreglering efter 1871 års eldsvåda...... 1872 30,000 26,020 21 1877 7 Lån till staden Strömstad, för ny tomtreglering efter 18711 års eldsvåda...... 1878 5 % 50,000 50,000 8 Lån till staden Söderhamn, för ny tomtreglering efter 187fi års eldsvåda..... 1878, 1879 200,000 200,000 18S0 13 Lån till staden Hudiksvall, för ny tomtreglering efter 1878 och 1879 årens elds- vådor............. 1881 100,000 100,000 = 442,431: 58. Transport — — — 1-- — 1,358,662 15 54 Reglemen- tets Tiden, då lånet utbetalts. Annuitet. Räntefot. Ursprungliga belonnet. Kapitalåterstod vid 1881 års Slut. Årtal. §• Transport — — 1,358,662 15 1866 45 c) Lån till Allmänna barn- husinrättningen i Stock- holm........... 1851 6 % 4 % 75,000 11,870 74 ♦ cl) Lån till hamn- och bro- byggnader samt åars upprensning. * 62 Lån till staden Cimbrishamn, för hamnbyggnaden derstä- des .............. 1843 5 % 3 % 37,500 10,302 89 » 63 Lån till staden Kristianstad, för hamnanläggning vid Ahus............. 1848 30,000 5,753 91 » 84 Lån till Gustafs församling i Stora Kopparbergs län,för brobyggnad öfver Dalelfven i närheten af Gustafs kyrka 1853 6 % 4 % 6,000 678 01 » 63 Lån till staden Kristianstad, för återstående hamnarbe- ten vid Åhus samt Hernesta kanals fullbordande m. m. 1855 •» 30,000 — 3,400 81 S> 68 Lån till staden Vadstena, för fullbordande af hamnbygg- naden derstädes....... 1855 15,000 1,721 84 » » Lån till staden Arboga, för Arboga-åns uppmuddring 1855 15,000 — 1,694 06 Lån till staden Köping, för Transport — — — 1,394,084 41 Reglemen- tets Tiden, då lånet, utbetalts. Annuitet. Räntefot. Ursprungliga beloppet. Kapitalåterstod vid 1881 års slut. Årtal. §■ Transport _ _ 1,394,084 41 upprensning och fördjup- ning af Köpings å ............ 1855 6 % 4 % 20,000 2,212 23 1866 60 Lån till staden Ystad, för hamnuppmuddring............... 1857 » » 60,000 — 16,357 45 69 Lån till staden Strömstad, för fullbordande af hamn- arbetena vid denna stad... 1858 » » 15,000 _ 4,143 93 » 70 Lån till Färjestadens hamn- byggnadsbolag, för hamn- byggnad vid Färjestaden i Torslunda socken på Öland 1858 It 12,850 3,420 85 7> 85 Lån till arbetsdirektionen,för anläggning af ny bro öfver Helge å vid Kristianstad... 1858 100,000 __ 26,799 63 » 84 Lån till Torsångs församling för anläggning af 2:ne flott- broar i närheten af Tors- ångs kyrka, den ena öfver Dalelfven och den andra öfver Lillelfven ................. 1859 » 10,000 — 4,035 83 » 69 Lån till staden Karlstad, för anläggning af en hamnbas- sin invid denna stad samt en kanal derifrån till Ka- nikenäset vid Venern ...... 1859 » 100,000 _ 31,493 92 69 Lån till staden Falkenberg, för hamnbyggnad derstädes 1859 » » 47,000 14,809 45 » 71 Lån .till staden Grenna, för byggande af hamn vid denna stad .................................... 1861 » 37,500 15,180 69 Transport J -- - | | —1 1,512,538 39 56 Reglemen- 1 tets Tiden, då lånel utbetalts. Annuitet Räntefot Ursprungliga Kapitalåterstod vid 1881 års slut. Årtal. §■ Transport 1,512,538 39 1866 71 Lån till staden Åmål, för %• hamnbyggnad vid denna stad 1861 6 % 4 % 8,000 3,716 65 » » Lån till staden Karlstad, för % fortsättning af hamn- och kanalauläggningen vid Karl- stad 1861 70,000 28,306 59 Lån till staden Piteå, för uppmuddring af segelleden mellan Piteå och lastnings- platsen Löfholmen samt an- läggning af en lastbrygga vid nämnda stad 1861 » 26,000 10,502 56 » 86 Lån till arbetsdirektionen, för brobyggnad öfver Ume eif invid staden Umeå 1861 » 55,000 22,249 22 » 71 Lån till Ronneby köping, för Rottneåns upprensning och fullbordande af den påbör- jade jetéebyggnaden vid in- loppet till nämnda å 1861 » 10,000 4,044 72 » » Lån till staden Helsingborg, för förbättring och utvidg- ning af dess hamn 1862 » 230,000 103,018 57 Jl 8 7 7 86 Lån till Umeå härad, för brobyggnad öfver Ume eif invid staden Umeå 1864 8 % 5 % 20,000 4,482 58 6 Lån till staden Oskarshamn, \1878 12 för förbättrande af dess hamn 1878 6 % » 80,000 • 77,919 84 = 396,246: 23. Transport — — — - 1,766,779 12 57 Reglemen- tets Tiden, då lånet utbetalts. Annuitet. Räntefot. Ursprungliga beloppet. Kapitalåterstod vid 1881 års Årtal. §• Transport — — — — — 1,766,779 12 e) Lån till kanal- och slussanläggningar. 1866 72 Lån till Deijefors och Förs- iggå slussverksaktiebolag, för slussanläggningar i Klara eif vid Deijefors och Forsha- ga inom Hedra Ulleruds och Grafva socknar i Vermland 1856 6 % 4 % 150,000 25,063 14 » 93 Lån till Dalslands kanalak- tiebolag, för segelleds öpp- nande från Hattefura vid » 94i)| Venern till sjön Stora Lee 1865,1867 5 % 3 % 800,000 — 661,262 57 » 118 } Lån till Kinda kanalaktiebo- » 143) lag, för utsträckning af Kin- da båtled medelst kanalise- ring af Stångån från sjön Rengen till Linköpings h amn 1865—1870 » » 437,500 370,453 45 » 1432) Lån till Dalslands kanalak- tiebolag,för kanal-och sluss- anläggning mellan sjöarne Östra och Vestra Silen på Dalsland ............. 1868, 1869 6 % 4 % 51,200 34,436 68 = 1,091,215: 84. Transport --■ — ■ — — — 2,857,994 96 '') Se vidare § 134 mom. 14 i 1863 års Reglemente. § 11 mom. 9 i 1867 års Reglemente. § 33 mom. 9 och § 41 mom. 11 i 1868 års Reglemente. § 24 mom. 11 och § 31 mom. 6 i 1869 års Reglemente. 2) Jfr § 11 mom. 8 i 1867 års samt § 24 mom. 10 i 1869 års Reglemente. Bill. till Biksd. Prof. 1882. 10 Sand. 1 Åfd. 2 Band. (Riksg.-kontorets reglemente.) 58 Reglemen tets - Årtal. §. /18 6 6 }1878 J1866 \1878 1866 78 75 3 74 3 74 77 76 Transport f) Lån till jernvägsanläggningar. Lån till Norbergs jernvägs nya aktiebolag, för anläggning af jernväg fr. Kärrgrufvan inom Norbergs bergslag till sjön Åmänningen Lån till dito, för fullbordande af samma jernväg......... Lån till Nora—Ervallajernvägsaktiebolag, för anläggning af jernväg mellan Nora och Ervalla............... Lån till Gefle—Dala jernvägsaktiebolag, för anläggning af jernväg mellan städerna Falun och Gefle...... Lån till Yessman—Barkens jernvägsaktiebolag, för anläggning af jernväg mellan sjöarne Norra Barken och Vessman inom Norrbärkes och Grangärdes socknar af Stora Kopparbergs län...... Lån till Vessman—Barkens jernvägsaktiebolag, för fullbordande af samma jernväg Lån till Hudiksvalls jernvägsaktiebolag, för anläggning Transport Tiden, då lånet utbetalts. Annuitet. Räntefot. Ursprungliga beloppet. fl852\ (1853/ jl855\ }l856j 1854 1855—1859 (1856\ jl857} 1858 4 2 150,000 150,000 150,000 2,400,000 200,000 200,000 Kapitalåterstod vid 1881 års slut. 2,857,994 95,228 101,513 8,736 835,973 78,252 63,947 96 97 44 12 13 01 10 — — 4,041,645 73 59 Reglemen- tets Tiden, då lånet utbetalts. Annuitet. Räntefot. Ursprungliga beloppet. Kapitalåterstod vid 1881 års Årtal. § Transport __. _ __ — 4,041,645 73 Jl 866 \1878 78\ 3/ af jernväg mellan Hudiks- vall och sjöarna Dellen ... Lån till Söderhamns jernvägs- |1858\ \185 9J 5 % 4 % 370,000 — 243,252 21 aktiebolag, för anläggning af jernväg från Söderhamn till sjön Bergviken m. m. 1858—1860 » 500,000 340,148 05 1866 79 Lån till Borås jornvägsak- tiebolag, för anläggning af jernväg mellan Borås och Herrljunga........................... 1862, 1863 » 1,377,055 24 1,074,437 11 » 80 Lån till Vexiö—Alfvestads jernvägsaktiebolag, för an- läggning af jernväg mellan Vexiö och Alfvestads station på Södra stambanan ......... 1864 » y> 434,000 — 343,916 94 » 8.1 Lån till Köping—Uttersbergs jernvägsaktiebolag, för an- läggning af jernväg från hamnen vid Köping till Ut- tersberg med grenbana till sjön Lillsvan........................ /1864\ \1865j 7 % » 500,000 188,808 75 80 Lån till Helsingborg—Lands- krona—Eslöfs (Helsingborg —Billeberga äfven Helsing- borg—Årup) jernvägsaktie- bolag, för anläggning af jernväg mellan Helsingborg och Årup.............................. 1864, 1865 5 % 4 % 1,100,000 895,525 32 » » Lån till Kristianstad—Hess- leholms jernvägsaktiebolag, för anläggning af jernväg Transport — — — — 7,127,734 11 60 Reglemen- tets Tiden, då lånet utbetalts. Annuitet. Räntefot. Ursprungliga beloppet. Kapitalåterstod vid 1881 års Årtal. §• Transport __ _ _ __ _ 7,127,734 11 mellan Kristianstad och Hessleholms station på Sö- dra stambanan... 1864, 1865 5 % 4 % 720,000 571,744 10 1866 80 Lån till Ystad—Eslöfs jern- vägsaktiebolag, för anlägg- ning af jernväg från Eslöfs station på Södra stamba- nan till Ystad 1864—1866 2,450,000 2,004,274 30 » Lån till Landskrona—Eslöfs jernvägsaktiebolag, för an- läggning af jernväg mellan Landskrona och Eslöfs sta- tion på Södra stambanan 1864—1866 » » 1,200,000 977,972 27 » 82 Lån till Uddevalla—Veners- borg—Herrljunga jernvägs- aktiebolag, för anläggning af jernväg från Herrljunga öfver Venersborg till Ud- devalla....... 1865—1867 » » 3,240,000 2,751,496 72 1871 31 Lån till Karlskrona—Vexiö jernvägsaktiebolag, för an- läggning af jernväg mellan städerna Karlskrona och 11872) Vexiö........ 1873/ 6 % 5 % 2,600,000 2,487,936 75 » Lån till Krylbo—Norbergs jernvägsaktiebolag, för an- läggning af jernväg mellan 118 74J » » Krylbo och Norberg Lån till Sundsvalls jernvägs- J1872\ \1873J » » 406,000 — 383,5-65 94 aktiebolag, för anläggning Transport — — — 16,304,724 19 61 Reglemen- riden, då lånet utbetalts* Kanitalåterstod tets Annuitet. Räntefot. Ursprungliga beloppet. vid 1881 års slut. Årtal. §• Transport — — — — 16,304,724 19 af jernväg från Sundsvall (18721 till Torpshammar............... <1 8 7 8 > 6 % 5 % 1,494,000 1,429,606 73 1871 31 Lån till Upsala—Margrete- |l 8 7 4J hillsjernvägsaktiebolag, för anläggning af jernväg från Upsala till Gefle ............... 1873 » » 500,000 478,449 37 » » Lån till Bergslagernas jern- vägsaktiebolag för anlägg- ning af jernväg från Lud- vika till Kil, mot skuldför- (18741 bindelse .............................. 1875} » » 5,000,000 — 5,000,000 — 1878 11 Lån till Bergslagernas jern- |l87oJ vägsaktiebolag för anlägg- ning af jernväg från Falun till Göteborg, mot obliga- tioner å nominelt 6,753,600 Kr., efter 90 %.................. 1878, 1879 » 6,078,240 6,025,590 1876 5 Lån till Vestervik—Åtvida- berg-Bersbo jernvägsaktie- boiag, för anläggning af jernväg från Vestervik öfver Jenny, Gamleby och Åtvida- berg, till Bersbo, med bi- (18771 bana till Storsjön............... |l878j 6 % » 1,865,000 — 1,865,000 — » 5 Lån till Hultsfred—Vester- (1879) viks jernvägsaktiebolag, för anläggning af jernväg mel- lan Hultsfred och Jennymed bibana till sjön Yxern, sido- Transport — — - I-- — 31,103,370 29 62 Reglemen- tets • Tiden, då lånet utbetalts. Annuitet. Räntefot. Ursprungliga beloppet. Kapital återstod vid 1881 års Årtal. §• Transport — — — — — 31,103,370 29 spår till Ankarsrum och 11877] hamnspår vid Verkebäck... |l878> 6 % 5 % 1,750,000 — 1,750,000 — 1876 5 Lån till Vislanda—Bolmens 1879 jernvägsaktieholag, för an- läggning af jernväg från Vislanda öfver Ljungby till sjön Bolmen....................... }1877\ 785,000 785,000 > Lån till Gotlands jernvägs- \1878j / » \1879 » \ 13/ aktiebolag, för anläggning af jernväg från Visby till Hemse kyrka..................... [1877] Jl878> 118 7 9 J 500,000 500,000 Lån till Södra Dalarnes jern- vägsaktiebolag, för anlägg- ning af jernväg från Kryl- bo station på statens Norra stambana öfver Avesta, Ile- demora och Säter genom Gustafs och Tima socknar till Borlänge station å Bergslagernas jernvägsak- tiebolags jernväg jemte bi- bana till Bispbergs gruf- fält (beviljadt till belopp af 2,500,000 Kr., hvaraf 250,000 Kr. ännu ej blifvit lyftade)............................. 1879 » 2,250,000 2,250,000 1876 5 Lån till Varberg—Borås jernvägsaktieholag för an- läggning af jernväg öfver Fritsla till Borås............... 1879 » » 2,600,000 2,600,000 = 36,130,375: 33. Summa — — — — 38,988,370 29 63 Allöningsstat för Riksgäldskontorets tjensteman och vakt hetjening. Lön. Tjenstgörings- penningar. Summa. 1 Sekreterare, som tillika är ombudsman 4,400 1,600* _ 6,000 _ 1 Kassör ....... 4,400 — 1,600 — 6,000 — 1 Kamrerare................... 4,000 — 1,600 — 5,600 — 1 Revisor.................................. 2,500 — 800 — 3,300 — 1 Kassabokhållare 2,500 — 800 — 3,300 — 1 Lånebokhållare... . 2,000 — 800 — 2,800 — 1 Registrator och Kanslist ....... 1,500 — 900 — 2,400 — 1 Kammarskrifvare 1,500 — 600 — 2,100 — 1 Förste Vaktmästare ....*. 700 — 100 — 800 — 1 Vaktmästare .. '' 600 — ! 00 — 700 — 1 Vaktmästare .......................... 600 — 100 — 700 — 1 Vaktmästare ............................ 600 — 100 — 700 — Summa kronor 25,300 — 9,100 — 34,400 — Tillägg: För Revisorn, Bokhållare, Registratorn och Kanslisten samt Kammarskrifvaren kan, då de icke innehafva annan tjenstebefattning, lönen efter fem års tjenstgöring inom graden förhöjas med....................................... Kronor 500: — samt för Revisorn och Bokhållarne, efter tio års tjenstgöring inom graden, med ytterligare............................................................... » 500: — För vaktbetjeningen kan aflöningen efter fem års ordinarie tjenst och derunder ådagalagdt välförhållande höjas, lönen med... » 100: — och tjenstgöringspenningarne med ...................................................... » 100: — Vaktbetjeningen åtnjuter fri bostad med nödig vedbrand. Skulle denna förmån komma att för vaktmästarne eller någon af dem upphöra, äro de berättigade att i stället såsom tjenstgöringspenningar uppbära 200 kronor hvar. Vid tillämpningen af denna aflöningsstat iakttages derjemte följande: l:o) De med hvarje befattning förenade tjenstgöringspenningar få uppbäras endast för den tid tjenstens innehafvare verkligen tjenstgjort eller åtnjutit semester, men skola för den tid, han eljest varit från tjenstgöringen befriad, utgå till den, * Så länge Sekreteraren innehar fri bostad, utgå tjenstgöringspenningarne med endast 600 kronor; dock så att, vid afdrag i följd af tjenstledighet, detsamma, med tillämpning af de för sådant fall gifna bestämmelser, sker för hela beloppet af tjenstgöringspenningarne från aflöningsbeloppet i dess helhet. 64 som tjensten förrättat; dock må Fullmäktige kunna medgifva den tjensteman eller vaktbetjent, som af sjukdom hindras från bestridande af sin tjenst, att uppbära de för samma tjenst anvisade tjenstgöringspenningar eller någon del deraf. 2:o) För bestridande af tjenstgöringen under semester ega Fullmäktige att anvisa till extra ordinarie tjensteman arfvoden, beräknade efter ett tusen kronor för år. 3:o) Innehafvare af lön enligt förestående stat äro underkastade den vidsträcktare tjenstgöringsskyldighet eller den jemkning i åligganden, som kan varda stadgad, och höra de fullmakter eller konstitutorial, som för Riksgäldskontorets tjensteman utfärdas, innefatta förbehåll om deras skyldighet att åtaga sig de nya eller förändrade göromål, som kunna dem åläggas. Indragnings stut vid Riksgäldskontoret. Kommissarien Oscar Arehn . 4,400 Kommissarien Herman Husberg 4,400 — Notarien och Registrator!) Daniel Magnus Sandahl.... 3,000 — Notarien August Neyber 3,000 __ Kontorsskrifvaren Adolf Wilhelm Sandsjö 1,500 — En Kontors- eller Kammarskrifvare 1,500 — Kammardrängen Per Fredrik Bydqvist 575 — Summa kronor 18,375 — Pensionsstat vid Riksgäldskontoret. Förre Registratorn och Arkivarien Claes Otto Vougt......................... 1,417 50 Förre Ombudsmannen Leontius Hallman ............................................. 1,500 — Aflidne Sekreteraren i Riksgäldskontoret Carl Gustaf Stuarts enka Maria Lovisa Stuart, född Koschell ............................................. 800 — Aflidne Krigsrådet S. G. Ehrenstams och hans jemväl aflidna enka Charlotta Gripenstjernas dotter Hedvig Aurora Ehrenstam......... 250 — Aflidne t. f. Kommissarien vid Riksgäldskontorets kreditsedelverk, Öfverkrigskommissarien Er. Lindstedts eförsörjda dotter Siri Aurora Lindstedt .............................................................. 225 — Aflidne Notarien Fr. Bergmans ogifta dotter Fredrika Bergman...... 225 — Summa kronor 4,417 50 Anmärkning: Ofvanstående pensioner indragas vid innehafvarens frånfälle och äfven dessförinnan, så vida de för pensionernas utgående stadgade vilkor upphöra. 65 Förestående tre stater, nemligen: 4 Aflöningsstaten för Riksgäldskontor, upptagande en summa af ......... 34,400: — Indragningsstaten vid dito ........................................................................... 18,375: — Pensionsstaten vid dito ............................................................................. 4,417: 50. äro uppgjorda och faststälda vid lagtima Riksdagen i Stockholm den 22 Maj 1882. På Riksdagens vägnar: För Första Kammaren: För Andra Kammaren: O. Lagerhjelite, Olof Wijk, u. t. Talman. 1 n. v. Talman. Bill. till Biksd. Prof. 1882. 10 Band. 1 Afd. 2 Band. Ö (Riksg.-kontorets reglemente.) GG Fullmäktige i Riksgäldskontor, välde af 1882 års Riksdag: Ordförande: Öfverstekammarjunkaren, Kommendören med stora korset af Kong!. Maj:ts Nordstjerneorden, Friherre Johan Gustaf Nils Samuel Åkerhiélm. Bruksegaren, Riddaren af Kongl. Maj:ts Nordstjerneorden, Filosofie Doktorn, Herr Carl Reinhold Polhem von Stockenström, vice Ordförande. Sekreteraren i Kongl. Statskontoret, Riddaren af Kongl. Maj:ts Nordstjerneorden och Kongl. Vasaorden, vice Häradshöfdingen, Herr Per Samzelius. Kammarrådet, Riddaren af Kongl. Majts Nordstjerneorden, Herr Frans Albert Anderson. Godsegaren, Riddaren af Kongl. Maj:ts Nordstjerneorden, Filosofie Doktorn, Friherre Johan Nordenfalk. Revisionssekreteraren, Riddaren af Kongl. Maj:ts Nordstjerneorden, Herr Anders Victor Äbergsson. Kaptenen, Kommendören af Kongl. Vasaorden, Riddaren af Kong!. Maj:ts Nordstjerneorden, Herr Carl Gustaf Hierta. , Suppleanter: Bergsbruksidkaren Herr Johan Johansson i Bergsäng. Fabriksidkaren Herr Johan Niklas Biesert. Ofverstelöjtnanten, Riddaren af Kongl. Maj:ts Svärdsorden, Herr Carl Vilhelm Ericson. 67 Revisorer af Stats-, Banko- och Riksgäldsverken vid 1882 års revision. För Första Kammaren: Kommendören i Kongl. Flottans nya reservstat, Riddaren af Kongl. Maj:ts Svärds'' orden Herr Fredrik Iierman Didron. Grefve Wathier Gilbert Hamilton. Bruksegaren Herr Carl Edvard Laurell. Majoren, Riddaren af Kongl. Maj:ts Svärdsorden, Grefve August Fredrik Robert von Rosen. Bruksegaren Herr Wilhelm August Söderhielm. Häradshöfdingen, Riddaren af Kongl. Maj:ts Nordstjerneorden Herr Emil Victor Rudolf Leopold Königsfeldt. Suppleanter: Vice Häradshöfdingen Herr Carl Johan Ljunggren. Öfverstelöjtnanten, Riddaren af Kongl. Maj:ts Svärdsorden, Herr Axel Magnus Otto Reutersldöld Kammarherren, Friherre Carl Carlsson Bonde. 68 För Andra Kammaren: Riksdagsfullmäktigen Herr Lasse Jönsson i Sandbyn. » Herr Per Nilsson i Råby. * Herr Johan Johansson i Bergsäng. » Herr Carl Magni. Prosten, Ledamoten af Kongl. Maj:ts Nordstjerneorden, Herr Henrik Olof Schönbeck. F. d. Kaptenen, Herr Julius Mankön. Suppleanter: Riksdagsfullmäktigen Herr Johannes Jonsson i Fröstorp. » Herr Erik Wcstin. s> Redaktören Herr Fredrik Theodor Borg. REGISTER öfver 1882 års Reglemente för Riksgäldskontor et. Ackord för Riksgäldskontorets fordringar får icke utan Riksdagens samtycke medgifvas ...............Sid. Aflöning för Justitieombudsmannen m. fl......................... b b » Riksdagens bibliotekarie. ............................. » b b Riksgäldskontorets tjen stemannapersonal och vaktbetjening............ » Aflöningsstat för Riksgäldskontorets tjensteman och vaktbetjening .................. B Afsked för tjensteman och vaktbetjening .......................................... » Allmänna hypoteksbanken ..................... )) Amortissements fonder.............................. » Anslag till anskaffande af rörlig ma - teriel till statens jernvägar B b b fortsättande af arbetena å stambanan Bräcke—Sollefteå .............................. » b b inköp af Hallsberg—Motala—Mjölby jernväg...... b b b jernvägsanläggningen Karlberg—Lilla Värtan......... b b b låneunderstöd åt enskilda jernvägar ........................ B 22. § 34. 18. § 27. 18. § 25. 20. § 30. 63, 64. — 43. § 99. 36. § 78. 28. § 48. 14. § 15- 10, 14. §§ 9, 10. § 8. 9. § 7. 7, 11. $§ 6> 70 Anslag till nya byggnader och anläggningar vid statens redan trafikerade jernväg»...... » » uppförande af expeditions och tjenstelokaler m. m. för statens jernvägstrafik » skall utfärdas angående lediga tjenster vid Riksgäld skontoret Annuiteter och räntor .......................... Ansökningstid till lediga tjenster..,...... Anteckningsböcker, Kassörens och Ka mererarens ........... Arfvode för Fullmäktiges deputerade ,,, » •» Fullmäktige och deras ordförande. ............................. » » Riksdagens Revisorers kansli och vaktbetjening...... » » förrättande af tjenster i Riksgäldskontoret............ Befordringsgrunder vid Riksgäldskontoret ............ Befordringsvilkor.................................... Begrafningshjelp efter obemedlade tjensteman och vaktbe tjente. ......................... Behållning, skogsplanteringskassans ... Behållningar, Statskontorets ............... Belöning för extra arbeten .................. Bergverkstionden, vilkor för upphörande af ........................ Berättelser, Fullmäktiges ..................... » Justitieombudsmannens ... » Riksdagens Revisorers...... Besigtningar å Riksgäldskontorets och Riksdagens hus ............... Besvär öfver Fullmäktiges beslut ...... Bevillningsförordning, utfärdande af ny Bibliotek, Riksdagens .......................... Bibliotekarie » ........................... Bihanget till Riksdagens protokoll, tryckning af........................ Boställslägenheter för innehafvare af befattningar vid statens jernvägstrafik Brist i Statskontorets inkomster fylles Bråeke station, angående norra stambanans fortsättning från Dalslands kanalaktiebolag, revision af Sid. 11, 14. §§ 10, 15. )) 11, 14. §§ 11, 16- )) 40. § 88. )) 24. § 38. )) 40 § 88. » 33. SS 68. » 30. § 57. )) 20. § 29. >'' 18. § 26. 39, (54. § 86. y> 41. § 90. » 20, 40. §§ 30, 89. D 21. $ 32. » 24. '' ii 38. » 23. § 37. » 21. § 31. » 22. § 36. » 34. ij 72. » 19. § 28. 18, 35. §§ 26, 73. 34. § 70. » 32, 42. §§ 67, 95. » 38. § 82. 17, 37. §§ 25, 81. » 17. § 25. » 35. § 74. j> 11, 14. §§ 11, 16. 15. § 18. » 10, 14. §§ 9, 14. 36. § 76, Deputerade, Fullmäktiges..................... Diarium, Ombudsmannens .................. Enke- och pupillkassan vid Riksgälds kontoret. ........ Entledigande af tjensteman och vaktbetjente vid Riksgälds kontoret ........................ Ersättning för bestridande af lediga tjenster .............................. Expedition, Justitieombudsmannens och Tryckfrihetskomi téns .............................. Expeditions- och tjenstelokaler, angående uppförande af för statens jernvägstrafiks behof............ Expenser för Justitieombudsmannens och Tryckfrihetskomiténs expeditioner ........................ Extra ordinarie tjenstemän och vaktmästare, deras antagande » » » » B skiljande från Riksgälds kontoret ......... » » 9 9 gratifikationer åt 9 9 » 9 åtnjuta ersätt ning för förrättande af ordinarie tjenst............ Flyttningshjelp för Justitieombudsmannen. ................................ Fordringar, Riksgäldskontorets............ » 9 förteck ning å )) s. k. statslånefondens ...... Fullmakter för Riksgäldskontorets tjenstemän. ............................. 9 granskning af riksdagsmännens ................................. Fullmäktige i Riksgäldskontoret ......... 9 ega att af Riksdagens revisorer begära råd och yttranden .............................. Fullmäktiges ansvarsskyldighet............ » antal för besluts fattande 9 arfvoden ochresekostnads ersättningar. ................. » befattning upphör ......... Sid. 30. $ 57. 5) 33. § 68. » 21, 40. §§ 33, 86. » 42. §§ 93, 94, 95, » 39. § 86. » 19. § 28. » 11, 14. §§ 11, 16. 19. § 28. » 40. § 89. 5) 42. 4 96. » 21. § 31. )) 40. so CO » 19. $ 27. )) 5—7. §§ 4, 5. » 49—62. _ _ » 27. § 47. 20. § 30. » 38. CO 03 » 66. — — )) 31. § 59. J> 29, 30. §§ 54, 58, )> 32. § 64. )) 20. § 29. 29. § 55. 72 Fullmäktiges berättelser........................ b besluts Överklagande...... » deputerade........................ » komplettering.........t........ 8 ombud .............................. » omröstningar................... b ordförande och vice ordförande ........................ » protokoll........................... » sammankomster............... » sammanträden gemensamt med Fullmäktige i Riksbanken. .......................... » ställande till ansvar......... » suppleanter ..................... » » deras inträdande » särskilda uppdrag............ d tjenstledighet .................. » '' åligganden........................ » öfverläggningar ............... Förfall för Fullmäktige........................ Förräntning af Riksgäldskontorets kontanta tillgångar och behållningar .......................... Försåljningsmedel för mindre kronolägenheter ... b b kronans hus i städerna ...... Garantiförening, sågverksegarnes......... Generalassistanskontoret, f. d., understöd för sterbhusen efter obemedlade tjensteman m. fl. vid........................ Granskning af Kassörens och Kamererarens anteckningsböcker » b Ombudsmannens diarium b b Riksdagsmäns fullmakter b » Riksgäldskontorets räkenskaper. .......................... Gratifikationer till e. o. tjensteman och vaktbetjente vid Riks gäldskontoret ............... Göta kanal, ledamot i styrelsen och ombud vid revisionen utses.. Hallsberg—Motala—Mjölby jernväg, anslag till inköp af Sid. 34. $ 72. D 32, 42. §§ 67, 95. » 30. § 57. )) 29. §§ 52, 53. » 30, 36, 37. §§ 57, 78, » 32. § 66. » 29. § 51. 31. « 60. 5) 31—33. e-O-s- C5 0 1 C5 *<1 » 38. $ 82. )) 30. § 58. )) 66 — — )) 29. §§ 52, 53. » 33—38. §§ 68—83. » 31. § 62. 30. ■ § 56. D 32. § 65. D 32. § 63. » 26. § 44. )) 24. § 40. f) 22. § 35. )) 13, 37. §§ 13, 79. » 21. § 32. )) 33. § 68. » 33. § 68. » 38. § 83. » 28. § 48. 21. § 31. » 38. § 82. » 10. § 8. Ilebbeska fideikommisstomten, angående öfverlåtelse af vissa delar af till Stockholms stad ...............Sid. Hellgumsjön, angående anslag till norra stambanans framdragande till .................................... » Hufvudbok, Riksgäldskontorets............ » Hus, kronans, i städerna ..................... b » Riksdagens.................................... B » » angående beredande af ökadt utrymme inom B » b lokaler inom få för vissa ändamål upplåtas .............................. b n Riksgälskontorets ........................ B Hypoteksbanken, allmänna..................... » Indragning sstat vid Riksgäldskontor B Inkomster, Statskontorets, brist uti, fylles.................................. » ® Riksgäldskontorets........... » Inlösen af förfallna obligationer och räntekuponger.................. » » b s. k. riksgäldssedlar ......... b Inspektor öfver Riksdagens bibliotek utses af Fullmäktige............ b Inventarier i Riksgäldskontorets och Riksdagens hus.................. b Inventering af låne- och säkerhetshand lingar ................................. » Jernväg, Hallsberg—Motala —Mjölby, anslag till inköp af............ b b från Karlberg till Lilla Värtan ....................................... b Jernvägar, enskilda, låneunderstöd för b b statens, trafikerade, nya byggnader och anläggningar vid............................... b b statens, anslag till anskaffande af rörlig materiel vid b J ernvägsbolag, svenska, lån mot obligationer eller skuldförbindelser, utfärdade af b b enskilda, revision af deras förvaltning ......... B Jernväg sbyggnader, statens, anslag till b Jernvägsliypoteksfond, angående bildande af en ... b Bill. till Riksd, Prof. 1882. 10 Sami. (Riksg.-kontorets Reglemente.) 35. 10. 28. 22. 17, 34. 33. 34. 17, 34. 36. 64. 15. 22—27. 4. 4. 37. 17, 34, 35. 33. 10. 9. 7, 11. 11. 14. 6. 36. 10, 14. 6. 1 Afl. 2 Band. 75. § 9. § 48. § 35. §§ 24, 70. § 69. § 71. §§ 24, 70. § 78. § 18. §§ 34-47. § 2. § 2. § 81 §§ 24, 70, 74. § 68. § 8. § 7. §§ 6, 12. § io. § 15- § 5. § 77. §§ 9, 14-16. 5 5. 74 af expeditions- och tjen- stelokaler...................... Sid. 11, 14. §§ 11, 1 Justitieombudsmannens jemte den hos honom anstälda kansli-ochvakt- betjenings aflö- ning ................. B 18. 4 27. » embetsberättelse » 19. § 28. » embetsresor...... » 19. § 27. » expedition och dess expenser J> 19. § 28. » insättande i em- bete* .................. )) 38. CN CO Kansli- och vaktbetjening, justitieom- budsmannens B 18. § 27. s » riksgäldskon- torets............ )) 20, 39. §§ 30, 8 Kapitalfordringar, Riksgäldskontorets vid 1881 års slut utbalanserade......... 5> 49-62. Kapitalskulder, Riksgäldskontorets vid 1881 års slut utbalan- serade........................... )) 45-48. Karlberq, jernväg från, till Lilla Värtan )) 9. § 7. Kassaförstärkning åt Statskontoret...... D 15, 27. §§ 18, 4 Kinda kanalaktiebolag, revision åt...... » 36. § 76. Konstitutorial för tjensteman............... » 41. § 90. Kontorsexpenser..................................... 17. § 24. Konvertering af äldre statslån.............. D 25. § 42. Kreditiv, anvisade påRiksgäldskontoret 5> 16, 17. §§ 19—: » angående sättet för bestridan- de af utbetalningar från...... )) 16. § 21. » för infallande krig.................. D 16. § 19. » b rikets försvar eller andra vigtiga ändamål.............. » 16. § 20. B b telegrafverkets oförutsed- da utgifter........................ )) 16. § 22. » Riksgäldskontorets, i Riks- banken .................................... J> 27. § 45. Kronolägenheter, mindre, medel som in- flyta för försäljning af X> 24. § 40. Kungörelser, för infordrande af anbud å tryckning af riksdags- protokollen m. m............ » 35. § 74. Kuponger, tillhörande statsobligationer, inlösen af.............................. )) 4. § 2. 75 Äi/rAiomötes-kostnader, angående bestridande af......................Sid. 24. & 38. Ledigheter bland Fullmäktige.............. b Lilla Värtan, jernväg till, från Karlberg ............................... » Linköpings domkyrka, lån till fullbordande af tornbyggnaden å.... » Liqvid mellan Stats- och Riksgälds verken. ...................................... n Liiqvidations- och amortissementsfonder » Lian, utlemnade mot pant af obligationer eller skuldförbindelser, utfärdade af svenska jernvägsbolag ... b B till fullbordande af tornbyggna - den i Linköpings domkyrka ....... » Låne- och säkerhetshandlingar, inventering af » Lånerörelse, Riksgäldskontorets........... b Låneunderstöd, åt enskilda jernvägar b Lönebesparing........................................ b Löneförhöjning, vilkor för åtnjutande af b Löneskilnadser sättning........................... b Materiel, rörlig, anskaffande af ny till statens jernvägar................... » Missväxter, behöfvandes undsättning vid b Obligationer, belåning af svenska jern vägsbolags. ....................... » b Riksgäldskontorets........... » Ombud, Konungens............................... B b Fullmäktiges............................ b Omröstningar, Fullmäktiges.................. j Ordförande hos Fullmäktige................ b b vice b b ................ B Papper, upphandling af....................... » Pensionsgrunder för Riksgäldskontorets tjensteman och vakt betjening. .................... b Pensionsstat vid Riksgäldskontoret...... b Preskriptionstid för Riksgäldskontorets skulder........................ B Protokoll, Fullmäktiges........................ b » Riksdagens, tryckning af... b Redovisning af de till Riksgäldskontoret ingående medel....... b » för liqviditions- och arnor tissementsfonderna. ....... b 29. § 52. 9. § 7. 15. § 17. 24, 28. §§ 38, 50. 28. § 48. 6. § 5. 15. § 17. 33. § 68. 26. $ 44. 7, 11. §§ 6, 12. 40. § 86. 20. § 30. 39. § 86. 14. § 15. 25. § 41. 6. § 5. 3, 25, 26, 27. §§ 2, 42, 43, 32. § 65. 30, 36, 37. §$ 57, 78, 79. 32. § 66. 66. - - 66. --- 35. § 74. 43, 44. §§ 97—100. 64. — 3, 26. §§ 2, 43. 34. § 60. 35. § 72. 28. §§ 48-50. 28. § 48. 76 Register, till Rikets Ständers protokoll med bihang 1809—1866 ....... Resekostnadser sättning för Riksdagens Revisorer...... » för Fullmäktige » för Justitieombudsmannen. .... Revisionsberättelser från enskilda jern vägsbolag. ............. Revisionsko stnader.................................. Revisorer, Riksdagens, vid 1882 års statsrevision........ » » råd och yttranden af dem ega fullmäktige att begära » » traktamenten och resekostnader för » utses af Fullmäktige för granskning af Strömsholms nya m. fl. bolags samt Allmänna hypoteksbankens förvaltning. ................................ Revisorernes berättelser......................... Riksdagens bibliotekarie.................1..... » hus...................................... » » angående beredande af ökadt utrymme inom » » lokaler inom, få för vissa ändamål upplåtas Riksdagsbiblioteket................................. Riksdags- och revisionskostnader m. m. Riksdag skostnader.................................. Riksdagsort, Fullmäktiges yttrande derom............................. Riksdagstrycket....................................... Riksgäldskontorets enke- och pupillkassa » fordringar för utbetalda lån................. b Fullmäktige............. » föremål..................... » förvaltning............... » hufvudbok................ » hus............................ » inkomster och sär skilda tillgångar.... » kapitalfordringar..... » kapitalskulder.......... » kreditiv i Riksbanken Sid. 37. » 18. » 20. » 19. » 36. » 24, 18. » 67, 68. » 31. » 18. » 36, 37, 38. » 18, 35. » 17. » 17, 34. » 33. » 34. » 17, 37. B 17—22. » 17. » 38. » 17, 35. » 21, 40 » 5—7. b 66. » 3. » 29. » 28. b 17, 34. b 22—27. » 49—62. » 45—48. b 27. § 80. § 26. § 29. § 28. § 78. §§ 38, 26. § 59. § 26. §§ 76, 78, 79, 82. §§ 26, 73. § 25. §§ 24, 70. § 69. § 71. §§ 25, 81. §§ 23—33. § 23. § 82. §§ 25, 74. §§ 33, 86. § 4, 5. § 1. § 51- § 48. §§ 24, 70. §§ 34-47. § 45. Riksgäldskontorets liqvid med Statsverket. ........................... » lånerörelse ............... » obligationer .............. » räkenskaper .............. » » utdrag ur » skulder ..................... » styrelse ..................... » tjenstemannapersonal v tomt, angående öfver låtelsetill Stockholms stad af vissa delar af » upplåning ................. » utbetalningar ............ » utgifter ..................... » utlåning.................... b vaktbetjening ........... Riksgåldssedlar, s. k., inlösen af......... Räkenskaper, Riksgäldskontor^......... » » utdrag af Räntekuponger, inlösen af.................... Sakregister till Rikets Ständers protokoll. ..................................... Sammankomster, Fullmäktiges............. Sammanträden, » i Banken och Riksgäldskontoret gemensamma............... Semester, angående aflöning under...... » åtnjutes äfven af Riksdagens bibliotekarie.......................... Skogsplanteringskassans behållning...... Skrifmaterialier för Justitieombudsmannens och tryckfrihetskomiténs expedition... » för Riksdagens behof Skulder, Riksgäldskontorets preskriptionstid för............................. Sollefteå eller annan tjenlig punkt vid Ängernianelfven, angående anslag för norra stambanans framdragande till.................. Stambanan, Norra, anslag till.............. Stat, ajlönings-, för Riksgäldskontoret » indragnings-, för Riksgäldskontoret b pensions-, för Riksgäldskontoret... Statskontorets behållningar, aflemnas till Riksgäldskontoret » inkomster, brister i, fyllas Sid. 24, 28. §§ 38, 50. X) 26. § 44. X) 3, 25, 26, 27. §§ 2, 42, ■ D 28. §§ 48, 49. X) 25. § 49. I> 3—5. §§ 2, 3. » 29—31. §ij 51—59. X) 39. § 84. XX 35. § 75. X) 25, 27. 42, 46. J> 7—22. §§ 6-33. X) 7—22. §§ 6-33. X) 26. § 44. X) 39. § 85. X) 4. § 2. » 28. §§ 48, 49. » 28. § 49. J> 4. § 2. X) 37. § 80. X) 31—33. §§ 60-67. » 38. § 82. X) 17, 20. §§ 25, 30, X) 18. § 25. X) 24. § 39. X) 19. § 28. X) 18, 35. §§ 26, 74. X) 3. § 2. X) 10, 14. §§ 9, 14. » 10, 14. §§ 9, 14. XX OO. 64. X) 64. •-- X) 23. § 37. X) 15, 27. §§ 18, 46. 78 Statslån, äldre, konvertering af............ Statslånefondens, s. k., utestående fordringar. ...................... Statsobligationer...................................... Statsverkets liqvid med Riksgäldskonto ret. ....................................... Strömsholms nya kanalbolag, revision af dess förvaltning......... Styrelsen för Riksgäldskontoret........... Suppleanter för Fullmäktige................ » deras inträdande............... » för Revisorerne................. Suspension af tjensteman och vaktbe tjening. ............................... Sågverksegarnes garantiförening............ Södertelje kanalbolags skuld till Riksbanken, angående gäldande af............................................ Telegrafverket, förskott till.................. Tjensteförsummelser, frågor rörande.... Tjenstelokaler för statens j ernvägstrafiks behof................................ Tjensteman vid Riksgäldskontoret....... » » b aflöning för b b » aflöningsstat för............ b B b antagande af b bb besvärshän visning för... » b b entledigande af b b » pensionering af B vid Justitieombudsmannens expedition........................... Tjenster, lediga, bestridande och återbesättande af.......................... Tjenstgöring spenning ar.......................... Tjenstledighet för Fullmäktige............. b b tjenstemännen och vaktbetjeningen....... Traktamenten, Riksdagens Revisorers Tryck frihetskomiténs expedition och expenser. .................. Tryckning af Riksdagens protokoll med dertill hörande bihang.... » af Revisorernes berättelser Tryckningskostnader för Justitieombudsmannens berättelser Sid. » B B B B B » B » B » » B B B B B B B B B B B B B B B B B B » 25. 27. 25. 24, 28. 36. 29—31. 66. 29. 67, 68. 41, 42. 13, 37. 4. 16. 41, 42. 11, 14. 39. 20. 63. 40. 32, 42. 41. 42. 43, 44. 18. 39—41. 20, 64. 31. 40. 18. 18, 19. 35. 18, 35. 19. § 42. § 47. § 42. §§ 38, 50. § 76. §§ 51-59. §§ 52, 53. §§ 92, 94, 95. §§ 13, 79. § 3. § 22. §§ 91-96. §§ 11, 16. § 84. § 30. § 89. §§ 67, 95. §§ 92, 93. §§ 97—100, § 27. §§ 86—90. § 30. § 62. § 87. § 26. §§ 27, 28. § 74. §§ 26, 73. § 28. Tryckningskostnader för Riksdagens Revisorers berättelse Sid. 18. Underskrifter, antalet egenhändiga å Riksgäldskontorets obligationer. ........................ b 4. Understöd för obemedlade tjenstemäns sterbhus................................ » 21. Undsättning smedel vid missväxter....... » 25. Uppdrag, Fullmäktiges särskilda......... » 33—38. Upphandling af papper för tryckning » Riksdagens protokoll » 35. Upplåning för Riksgäldskontorets räkning. ..................................... » 25, 27. Upplåtelse för vissa ändamål af lokaler i Riksdagens hus............... » 34. Utbetalningar, åliggande Riksgäldskon toret. .............................. b 7—22. Utdrag af Riksgäldskontorets räkenskaper. ...................................... » 28. Utlottning slistor rörande de i svenskt mynt förskrifna statsobligationer ................ » 25. Utlåning, Riksgäldskontorets................ b 26. Vaktbetjening, Justitieombudsmannens b 18. » Riksgäldskontorets....... » 39. » aflöningsstat för............ b 63. Vaktbetjening ens pensionerande............ » 43, 44. b tjensteförsummelser... » 42. b entledigande............... » 42. Varningar för tjensteförsummelser...... b 41. Vessman—Barkens jernväg, angående löftesmännens befrielse från ansvarighet för lån till anläggande af................;......... b 6. Vilkor för löneförhöjning vid Riksgäldskontor. ................................ » 20. B » att kunna antagas till tjensteman vid Riksgäldskontoret » 40. Ålder stillägg........................................... » 63. Angermanelfven, angående anslag till norra stambanans framdragande till................ b 10, 14. Öfverlåtelse på viss person af Riksgäldskontorets obligationer .... » 4. » till Stockholms stad af vissa delas af Riksdagshusets och Riksgäldskontorets tomter » 35. Öfverläggning av, Fullmäktiges............. B 32. § 26. § 2. § 32. § 41. §§ 68—83. § 74. §§ 42, 46. § 71. §§ 6-33. § 49. § 42. § 44. § 27. § 85. §§ 97-100. § 94. § 94. § 91. § 4. § 30. §§ 9, 14. § 2. § 75. § 65.