utfärdadt vid slutet af 1881 års Riksdag

♦ STOCKHOLM, TRYCKT HOS A. L. NORMANS BOKTRYCKERI-AKTIEBOLAG, 1881. Innehålls-förteckning. Riksgäldskontorets föremål § 1. » skulder § 2. » fordringar för utbetalda lån § 3. » återstående utgifter till följd af extra statsregleriugarne vid föregående riksdagar §§ 4—10. » utbetalningar anvisade vid innevarande riksdag §§ 11—16. Med statsregleringen gemenskap egande utgifter § 17. På Riksgäldskontoret anvisade kreditiv §§ 18—21. Från Riksgäldskontoret utgående riksdags-, kyrkomötes- och revisionskostnader, aflöningar, förvaltningsutgifter m. m. §§ 22—32. Riksgäldskontorets inkomster och tillgångar §§ 33—46. Redovisningen af de till Riksgäldskontoret ingående medel §§ 47—49. Riksgäldskontorets styrelse §§ 50—58. Fullmäktiges sammankomster §§ 59—66. » särskilda åligganden och uppdrag §§ 67—81. Riksgäldskontorets betjening §§ 82 och 83. Lediga tjensters bestridande och tillsättande §§ 84—88. Behandlingen af frågor rörande tjensteförsummelser §§ 89—94. Pensionerandet af Riksgäldskontorets betjening §§ 95—98. Allmänna bestämmelser § 99. Reglemente för Riksgäldskontor et. § i Riksgäldskontoret har till föremål: a) att ombesörja liqviden af Svenska Statens skuld, för hvilken Riksdagen enligt 66 § Regeringsformen ansvarar; 1) att verkställa alla de utbetalningar, som af Rikets Ständer eller Riksdagen blifvit å detta verk anvisade; c) att mottaga, förvalta och redovisa alla härtill anslagna tillgångar och inkomster samt hålla uppkommande, till Riksgäldskontoret levererade öfverskott och behållningar Riksdagen till hända; d) att, i saknad af annan tillgång för bestridande af beviljade och å Riksgäldskontoret anvisade utgifter, upplåna dertill oundgängligen erforderliga medel; och e) att utföra alla uppdrag och åligganden, som Riksgäldskontoret för öfrigt af Rikets Ständer eller Riksdagen erhållit. Angående Riksgäldskontorets skulder. § 3- De af Riksgäldskontoret för upptagna lån utfärdade och förut icke inlösta eller eljest, jemlikt behörig föreskrift, ur räkenskaperna afförda obligationer, äfvensom de obligationer, hvilka hädanefter varda af detta verk utgifna, böra, så till kapital som upplupna räntor, enligt desammas ordalydelse infrias. Der preskriptionstid i afseende på någon särskild del af Riksgäldskontorets skulder icke blifvit stadgad, komma skulderna, intill dess annorlunda förordnas, att i vederbörlig ordning liqvideras, utan afseende a den tid, inom hvilken fordringar 4 hos enskilde eller hos Kongl. Maj:t och Kronan skola nu eller framdeles göras gällande. HärfÖrutan har Riksdagen medgifvit: a) att till innehafvaren stäld obligation må, då derom hos Fullmäktige göres framställning, på viss namngifven person öfverlåtas, för att endast i dennes hand vara gällande; samt, derest egaren sedermera det önskar, å nyo kunna göras gällande i hvarje innehafvares hand, allt under de vilkor i afseende på behöriga anteckningar å sjelfva obligationen samt i Kontorets räkenskaper, som Fullmäktige ega föreskrifva; b) att Fullmäktige må, när sådant icke för Riksgäldskontor medför olägenhet, kunna medgifva omedelbar inlösen i Riksgäldskontoret af förfallna obligationer och räntekuponger, fastän desamma enligt obligationernas lydelse och stadgandeDa i lånekontrakten böra å deruti angifna utrikes orter infrias; för hvilket ändamål Fullmäktige må träffa erforderliga öfverenskommelser med de låneöfvertagare, som kontraktsenligt skola ombesörja denna inlösen; samt c) att, då s. k. riksgäldssedlar i Riksgäldskontoret till inlösen företes, Fullmäktige ega att, derest sedlarne befinnas rigtiga, låta desamma med Riksgäldskontorets medel infria. Beträffande antalet egenhändiga underskrifter å Riksgäldskontorets obligationer har innevarande års Riksdag föreskrifvit, att obligationer, som hädanefter komma att af Riksgäldskontoret utlemnas, böra vara försedda, då deras valör ej uppgår till 1,000 kronor eller motsvarande belopp i utländskt myntslag, med minst en, då valören utgör 1,000 kronor eller högre belopp till och med 2,000 kronor . eller motsvarande belopp i utländskt myntslag, med minst två samt, då valören öfverstiger 2,000 kronor eller motsvarande belopp i utländskt myntslag, med minst tre handskrifna namnteckningar. I afseende på Riksgäldskonterets skulder, om hvilkas belopp och beskaffenhet Kontorets räkenskaper och handlingar lemna fullständig upplysning, och hvilka finnas summariskt uppgifna uti bil. A vid detta reglemente, böra i öfrigt de föreskrifter, som äro intagna uti de vid föregående riksdagar för Riksgäldskontoret utfärdade reglementen, i de delar samma föreskrifter ännu icke blifvit fullgjorda, fortfarande tjena till efterrättelse. Innevarande års Riksdag har medgifvit, att de Hjelmare kanals- och slussverks reparationsfond tillhöriga, i Riksgäldskontoret deponerade och till återbetalning uppsagde, allmänna hypoteksbankens 5 procent-obligationer om tillhopa 115,000 kronor må utbytas mot dels de nya 41/* procent-obligationer, hvilka från hypoteksbanken erhållas till pris af 96Vj procent, dels ock, för procent af dessa sistnämnda obligationers belopp, andra värdepapper af beskaffenhet att, enligt gällande bestämmelser, kunna för fondens räkning i Kontoret emottagas; 5 att den ändring i nuvarande bestämmelser om fondens bildande och tillväxt får vidtagas, att obligationer af den i utlåniDgsreglementet bestämda beskaffenhet hädanefter och tills vidare må kunna i Riksgäldskontoret för fondens räkning emottagas till sådan kurs, som å det kapital, hvilket bör förräntas och hvarmed fondens tillväxt bör ega rum, lemnar en verklig ränta af minst 4 !/2 procent för år; samt att beträffande fondens tillväxt vidare skall, till undvikande af särskild plans uppgörande för fondens framtida bildande, lända till efterrättelse, att fonden tillökas med beloppet af den ränta, som å de fonden tillhöriga värdepapper i verkligheten utfaller, jemte de mindre tillskott från kanalbolaget, som kunna erfordras för afrundning till närmaste högre hundratal af slutsumman i hvarje års inbetalning till fonden. Angående Riksgiildskontorets fordringar för de af dess medel utbetalda eller godtgjorda lån. § 3. Beträffande Riksgäldskontorets fordringar för meddelade lån, om hvilkas belopp Kontorets böcker och räkenskaper lemna fullständig upplysning och å hvilka en förteckning jemväl finnes detta reglemente bifogad (bil. B), skola de förbindelser, å hvilka fordringarne sig grunda, jemte föreskrifterna uti äldre reglementen i tillämpliga delar fortfarande tjena till efterrättelse. Innevarande års Riksdag bar medgifvit, att Karlskrona—Vexiö jernvägsaktiebolag må, efter förutgående med Fullmäktige i Riksgäldskontoret träffad öfverenskommelse, gälda sin återstående kapitalskuld till staten å den tid, Fullmäktige finna skäligt bestämma. Likaledes har innevarande års Riksdag medgifvit, att det vid 1877 års riksdag staden Strömstad beviljade tomtregleringslån å 50,000 kronor må utan ränta och kapitalafbetalning innehafvas till 1886 års slut, med skyldighet för staden att efter nämnda tid iakttaga de bestämmelser, som i afseende å erläggande af ränta å lånet och dess återbetalning redan äro meddelade. Angående Riksgäldskontoret åliggande utbetalningar. l:o. Återstående utgifter till följd af beslut vid föregående riksdagar. § 4. Till låneunderstöd för enskilda jernvägar har 1876 års Riksdag beviljat och stält till Kongl. Maj:ts disposition ett extra anslag af tio millioner kronor att utgå under fem år från och med år 1877 med två millioner kronor årligen, å hvilket anslag Kongl. Maj:t må ega att, till understödjande af nya, ännu ej påbörjade enskilda jernvägsanläggningar, anvisa af Kong]. Maj:t beviljade understödsbelopp, att utgå med högst det här ofvan för hvarje år bestämda belopp samt i enlighet med följande vilkor och bestämmelser: l:o) att kostnadsförslag och arbetsplan fastställas af Kongl. Maj:t, som ock närmare bestämmer de ställen, hvilka jernväg skall beröra, varande det sökande bolaget skyldigt att godtgöra de särskilda kostnader för möjligen erforderliga besigtningar, extra biträdens användande med mera dylikt, hvilka kunna af kostnadsförslaget och arbetsplanens granskning föranledas; 2:o) att låneunderstödet må utgöra högst två tredjedelar af anläggningskostnaden efter det faststälda kostnadsförsiaget samt lyftas i mån af arbetets fortgång på sätt och å tider, som Kongl. Maj:t bestämmer, dock med iakttagande deraf afct bolagsmännens inbetalningar å af dem tecknade belopp skola ske i förhållande till de andelar af lånesumman, som lyftas, och före lyftningen af dessa låneandelar; skolande härjemte en tiondedel af den beviljade låneförsträckningen innestå till dess besigtning af jernvägsanläggningen blifvit i öfverensstämmelse med § 2 mom. 2 af Kongl. kungörelsen den 11 December 1874, angående ordningen för afsyning oeh besigtning af enskilda jernvägar och deras upplåtande för allmän trafik, förrättad och Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen meddelat tillstånd till banans öppnande för allmän trafik; 7 3:o) att det lånesökande bolaget, för att kunna statsunderstöd erhålla, skall vara skyldigt hos Kongl. Maj:t styrka, att det förfogar öfver ett kapital, som jemte statslånet är fullt tillräckligt till jernvägsanläggningens utförande enligt kostnadsförslaget; 4:o) att i afseende å ifrågavarande försträckningar skall iakttagas: a) att annuiteten beräknas till sex procent å ursprungliga försträckningsbeloppet, af hvilken annuitet först godtgöres ränta efter fem för hundra å oguldet kapitalbelopp, och återstoden utgör afbetalning derå; b) att räntefrihet ej må beviljas, men anstånd med räntans erläggande medgifvas för högst tre år, dock icke utöfver ett år från den dag, då, enligt Kongl. Maj:ts bestämmande, jernväg senast skall vara färdig och för trafik öppnad; skolande den sålunda uppskjutna liqviden af räntan fullgöras genom en mot samma räntas belopp svarande utsträckning af tiden för annuitetens erläggande, så att statsverket för sin försträckning blir till fullo godtgjordt; c) att kapitalafbetalning skall vidtaga tre år efter den dag, då enligt Kongl. Maj:ts bestämmande, jernväg senast skall vara färdig och för trafik öppnad; 5:o) att jernvägsanläggningen med alla dertill hörande byggnader och materiel, äfvensom all bolagets öfriga egendom, skall utgöra underpant och säkerhet för den af staten lemnade försträckning, och staten tillförsäkras all den pant- och förmånsrätt, som enligt gällande eller blifvande lagstiftning kan för den lemnade försträckningens återbetalande medgifvas; 6:o) att Kongl. Maj:t skall insätta en ledamot i direktionen för hvarje jernvägsbolag, som undfått låneunderstöd, och utse en revisor att deltaga uti granskningen af bolagets förvaltning och räkenskaper, samt att arfvode till sålunda utsedd direktör och revisor skall bekostas af bolaget; 7:o) att hvarje jernvägsbolag, som erhållit statsunderstöd, i öfrigt skall underkastas alla de vilkor^ch kontroller, som af Kongl. Maj:t pröfvas lämpliga och nödiga; samt 8:o) att hvarje sådant bolag, som nyss är nämndt, må, då Kongl. Maj:t så pröfvar lämpligt, dels utan kostnad eller årlig ersättning undfå upplåtelse af den för jernvägsanläggningen erforderliga, Kronan tillhöriga mark, som står under dess omedelbara disposition, hvaremot, när fråga är om boställsjord eller annan åt enskild person med åborätt eller annorledes upplåten kronojord, ersättning derför af bolaget bör lemnas i enlighet med gällande expropriationslag, dels ock kostnadsfritt begagna sådana å Kronans egor belägna kalk- och stenbrott jemte grustägter, som kunna vara disponibla. Sedan 1879 års Riksdag medgifvit utbetalning redan under nämnda år af 500,000 kronor utaf det för år 1881 anvisade belopp af ofvannämnda extra anslag, eger Riksgäldskontoret att behörigen utbetala de för år 1881 återstående, ännu ej lyftade 750,000 kronor. 8 § 5. Riksdagen har år 1878 beslutat att för statens räkning skall, i hufvudsaklig öfverensstämmelse med den af Styrelsen för statens jernvägstrafik upprättade och förordade plan, anläggas en jernväg af 4,83 fots spårvidd från norra stambanan vid Karlberg till Lilla Värtan med station i närheten af nämnda sjö, hvilken anläggning beräknats kosta kronor 1,250,000; samt, enär för samma jernvägsanläggning erfordras staten tillhörig, under Kongl. Djurgården lydande mark, medgifvit, att ersättning för intrång och förluster, som genom jernvägsanläggningen kunna tillskyndas antingen enskilda personer under den tid, nu gällande jordupplåtelser ega bestånd, eller innehafvare af der befintliga boställslägenheter under entidafhögst femton år från och med år 1879, må till vederbörande, efter behörigen verkstäld och godkänd uppskattning, af statsmedel gäldas; och vidare medgifvit: Do att, i händelse det till följd af jernvägsanläggningen skulle finnas nödigt att till annan af Kongl. Maj:t anvisad plats förflytta den så kallade Hjortparken och de Svea artilleriregemente tillhöriga stallar, kostnaden för dessa flyttningar, hvilka böra af Styrelsen för statens jernvägstrafik ombesörjas, må af statsmedel utgå. 2:o att, såsom bidrag till bestridande af kostnaden för hamnanläggning vid Lilla Värtan samt utförande af åtskilliga dermed sammanhängande och i kostnadsförslagen närmare angifna arbeten, hvilka äro till nytta för statens jernvägstrafik och Stockholms kommun gemensamt, men skola genom stadens försorg utföras, Stockholms stad må tillerkännas ett belopp af 100,000 kronor, att utbetalas under loppet af år 1880, mot rättighet för statens jernvägstrafik att för all framtid afgiftsfritt begagna de å en kostnadsförslaget bifogad plansch II utmärkta stenkolsupplagsplatser, hvilka skola till Styrelsen för statens jernvägstrafik af Stockholms stad öfverlemnas fullständigt planerade och enligt förslaget försedda med kajer, vid hvilka 20 fot djupgående fartyg kunna angöra; och 3:o att, under vilkor och förutsättning att Stockholms stad, enligt åtagande, samtidigt med jernvägsbyggnaden företager och på sin bekostnad fullbordar anläggandet å det föreslagna stället vid Lilla Värtan af en hamn med tillhörande upplagsplatser jemlikt plan, som, uppgjord efter hufvudgrunderna i det af Styrelsen för statens jernvägstrafik upprättade förslag, kan blifva af Kongl. Maj:t faststäld, Stockholms stad må, utan ersättning till statsverket, erhålla upplåtelse af de å en planen bifogad karta, litt. K, dels med grön, dels med brun färg jemte bokstäfverna C, D, F, E och I utmärkta områden af Djurgården med vattnet derinvid, att tillträdas, de med bokstäfverna C och I) betecknade områden genast och det öfriga i den mån staden finnes deraf vara i behof för hamnen eller för upplags- och byggnadsplatser, mot skyldighet för staden att dels åt lifregemen - 9 tets dragoncorps bereda ny lämplig lägerplats för eu kostnad, ej öfverstigande 5,000 kronor; dels förvärfva eller till lämplig plats förflytta å denna mark nu uppförda byggnader, hvaribland de Lifregementets dragoncorps tillhöriga bygg* nader och den i Lindarängen befintliga skottvall af sten; dels i den ordning, som kan varda af Kongl. Maj:t bestämd, utgifva ersättningar för intrång och förlorade inkomster ej mindre till djurgårdskassan, än äfven till innehafvare af boställen och enskilda lägenheter, enligt de grunder, som ofvan bestämts för dylika ersättningar af statsmedel; dels ock kostnadsfritt upplåta den staden tillhöriga mark, som kan blifva för jernvägsanläggningen enligt faststäld plan erforderlig; samt slutligen för ändamålet beviljat och stält till Kongl. Maj:ts förfogande ett särskildt anslag till belopp af 1,350,000 kronor, att utgå med 750,000 kronor under ar 1879 och 600,000 kronor under år 1880; och åligger det Riksgäldskontoret att af de sålunda beviljade beloppen tillhandahålla och behörigen utbetala ännu ej lyftade 100,000 kronor. § 6. Riksdagen har år 1879 till Kongl. Maj:ts förfogande, för att, på sätt och i den ordning, Kongl. Maj:t skulle ega att närmare bestämma, användas till inköp af Hallsberg—Motala—Mjölby jernväg tillika med allt hvad dertill hörer, så väl fast som löst, såsom husbyggnader, rörlig materiel, reservdelar till lokomotiv och vagnar, verkstadsinventarier och redskap, telegraf- och signaleringsinrättning, stält ett belopp af högst 4,000,000 kronor samt bemyndigat Fullmäktige i Riksgäldskontoret att genom försäljning af återstående osålda obligationer, tillhörande vare sig 1872 eller 1875 eller 1878 års statslån, anskaffa de härför nödiga medlen, för att i enlighet med Kongl. Maj:ts beslut utbetalas, och åligger det alltså Riksgäldskontoret att tillhandahålla och behörigen utbetala af nämnda anslag ännu ej lyftade 10,000 kronor. § 7. Riksdagen har år 1879 beslutat: a) att bemyndiga Fullmäktige i Riksgäldskontoret att, i den mån ansökningar derom inkomtne, emot förbindelser af allmänna inrättningar, banker och andra med af Kongl. Maj:t faststäld bolagsordning försedda kreditanstalter, mot pant af obligationer eller skuldförbindelser, utfärdade af svenska jernvägsbolag, som före utgången af 1878 undfått koncession, utlemna lån på viss tid, dock ej längre än till slutet af år 1893, och till sammanräknadt belopp af högst tjugutre millioner kronor: Bill. till Till;sd. Prof. 1881. 10 Sami, 1 Afl, 2 Band. 2 (Biksg.-kontorets reglemente.) io b) att medel till ofvannärauda utlåning skulle beredas genom försäljning af återstående osålda obligationer, tillhörande vare sig 1872 års i riksdaler riksmynt förskrifna statslån eller 1875 års i tyska riksmark förskrifna statslån eller 1878 års i pund sterling och francs förskrifna statslån; c) att upplåning enligt nästföregående moment ej finge ega rum annorledes, än i den mån de af ofvannämnda utlåning föranledda utgifter gjorde sådan upplåning nödig; skolande Fullmäktige i öfrigt vid upplåningen tillvägagå på sätt de funne lämpligast och bäst befrämja statens fördel; d) att lånesökande skulle inom den 1 Juni 1880 hos Fullmäktige i Riksgäldskontoret anmäla, ej allenast hvilka jernvägsobligationer eller af jernvägsaktiebolag utfärdade skuldförbindelser, de önskade att såsom pant erbjuda, samt beloppet af det sökta lånet, utan ock inom hvilken tid, före utgången af 1893, de ville återbetala det lån, som erhölles; börande i fråga om återbetalningstiden iakttagas, att, der den lånesökandes verksamhet grundade sig på oktroj, meddelad för viss tid, återbetalningstiden ej finge utöfver oktrojtiden utsträckas, dock med rätt för sådan låntagare att, om ny oktroj erhölles, få omsätta lånet till senare, vid lånets beviljande under sådan förutsättning bestämd tid inom utgången af år 1893; e) att lånevilkoren skulle bestämmas sålunda att staten, jemte fullt betryggande säkerhet för de beviljade lånens återbetalning på utfästa tider samt för behörigt gäldande af den å lånen betingade ränta, erhölle full ersättning för de rånte- och öfriga utgifter, som statens för ifrågavarande ändamål gjorda upplåning medförde; f) att utlåningen skulle af Fullmäktige i Riksgäldskontoret verkställas enligt de närmare, här ofvan ej angifna bestämmelser, som, efter det förslag dertill af Fullmäktige afgifvits, af Kongl. Maj:t kornme att fastställas; samt g) att de sålunda utlånta medlen efter deras återbetalning till Riksgäldskontoret skulle, derest de då ej funnes erforderliga vare sig för fortsättning af stambauebyggnaderna eller för nybyggnader vid statsjernvägarne, användas till påskyndande af amorteringen af statens skuld. § 3. För fortsättande af arbetena ej mindre å norra stambanan genom Norrland än äfven å tvärbanan mellan Torpshammar och riksgränsen har sistlidne års Riksdag för år 1881 anvisat ett belopp af 5,100,000 kronor, som det alltså åligger Riksgäldskontoret att, för så vidt det ännu ej lyftats, tillhandahålla och enligt Kongl. Maj:ts disposition utbetala. 11 § 9- Utaf det till fyllnad i förut beräknade medel för anskaffande af rörlig materiel å norra stambanan norr om Storvik beviljade särskilda anslag å 5,400,000 kronor bär sistlidne års Riksdag stält till Kongl. Maj:ts förfogande för år 1881 det belopp, som deraf återstod oanvisadt, eller 1,400,000 kronor; åliggande det Riksgäldskontoret att nämnda belopp, för så vidt det ännu ej lyftats, tillhandahålla och enligt Kongl, Maj:ts disposition utbetala. § 10. Sistlidne års Riksdag har åt Hudiksvalls stad, såsom understöd dels för inlösen af den jord med derå varande byggnader, som enligt faststäld plan erfordras till utläggande af gator, torg och andra allmänna platser inom den afbanda trakten, dels för bestridande af de med regleringen deraf förenade kostnader i öfrigt beviljat ett lån till belopp af två hundra tusen kronor, att lyftas i Riksgäldskontoret med hälften under år 1881 och med andra hälften under år 1882, uppå vilkor: 1 ro) att Stadsfullmäktige, i stadens namn och på dess vägnar, för lånesumman afgifva sin till Riksgäldskontoret eller ordres stälda skuldförbindelse, innefattande de af Riksdagen för lånets användande och återbetalning stadgade vilkor; 2:o) att hvad af lånet icke blifvit hos Riksgäldskontoret uttaget före slutet af år 1882 icke får derefter utbekommas; 3:o) att det i Riksgäldskontoret lyftade lånebeloppet får utan ränta och kapitalafbetalning innehafvas till 1885 års slut, hvarefter, och intill dess lånet blifvit till fullo godtgjordt, sex procent å dess ursprungliga belopp bör till Riksgäldskontoret årligen inbetalas, deraf räntan efter fem för hundra å det oguldna kapitalet först beräknas och afgår, samt öfverskottet utgör kapitalafbetalning; samt 4:o) att inbetalning af den uti nästföregående punkt omförmälda annuitet bör vid hvarje års slut verkställas vid påföljd, för underlåtenhet deraf, att å annuiteten beräknas sex procent ränta från förfallodagen; åliggande det Riksgäldskontoret att vederbörande tillhandahålla och behörigen utbetala de af nämnda lån ännu ej lyftade, för år 1882 anvisade 100,000 kronor. 12 2:o. Under innevarande riksdag på Riksgäldskontor anvisade utgifter. § H. För fullbordande af arbetena å ej mindre den till tvärbanan mellan Torpshammar och riksgränsen gående norra stambanan genom Norrland än ock nämnda tvärbana mellan Torpshammar och riksgränsen har innevarande års Riksdag för år 1882 anvisat 500,000 kronor, som det alltså åligger Riksgäldskontoret att enligt Kongl. Maj:ts disposition utbetala. § 12. Som innevarande års Riksdag beslutat, att eu stambana af samma spårvidd och trafikförmåga som de öfriga stambanorna genom Norrland skall anläggas med utgångspunkt från Bräcke station eller lämplig punkt i dess närhet och, med genomlöpande af de orter och ställen, Kongl. Maj:t med anledning af anstälda ytterligare undersökningar kan finna godt närmare bestämma, framföras till Hellgumsjön och vidare till Sollefteå eller annan tjenlig punkt i närheten deraf vid Angermanelfven, samt för påbörjandet af berörda stambana för år 1882 anvisat ett särskildt anslag af 2,000,000 kronor, så åligger det Riksgäldskontoret att tillhandahålla och enligt Kongl. Maj:ts disposition utbetala nämnda belopp. § 13. Till utförande af nya byggnader och anläggningar vid statens redan trafikerade jernvägar har innevarande års Riksdag beviljat ett särskildt anslag för år 1882 af 350,000 kronor, som det åligger Riksgäldskontoret att enligt Kongl. Maj:ts disposition utbetala. § 14. Till bestridande af kostnaderna för uppförande å statens jernvägstrafiks tomter i qvarteret Svanen i Stockholm af en byggnad innehållande expeditionsoch tjenstelokaler samt åtskilliga boställslägenheter för innehafvare af befattningar 13 vid statens jeruvägstrafik, har innevarande års Riksdag stält till Kong!. Maj:ts förfogande ett särskild! anslagsbelopp af 400,000 kronor samt deraf anvisat 200,000 kronor att utgå under år 1882; och åligger det Riksgäldskontoret att tillhandahålla och enligt Kongl. Maj:ts disposition utbetala sistnämnda 200,000 kronor. § 15. Till låneunderstöd för enskilda jernvägar har innevarande års Riksdag beviljat och stält till Kongl. Maj:ts disposition ett extra anslag af 5,000,000 kronor, att utgå under fem år från och med år 1882 med 1,000,000 kronor årligen, dock så att belopp, som ej blifvit till utgående under ett af dessa år anvisadt, må för ett efterföljande år af samma femårsperiod disponeras, egande Kongl. Maj:t att å detta anslag, till understödjande af nya, ännu ej påbörjade enskilda jernvägsanläggningar, anvisa af Kongl. Maj:t beviljade understödsbelopp, att utgå i enlighet med följande vilkor och bestämmelser: 1:°) att kostnadsförslag och arbetsplan fastställas af Kongl. Maj:t, som ock närmare bestämmer de ställen, hvilka jernväg skall beröra, varande det sökande bolaget skyldigt att godtgöra de särskilda kostnader för möjligen erforderliga besigtningar, extra biträdens användande med mera dylikt, hvilka kunna af kostnadsförslaget och arbetsplanens granskning föranledas; 2:o) att låneunderstödet må utgöra högst hälften af anläggningskostnaden efter det faststälda kostnadsförslaget samt lyftas i mån af arbetets fortgång på sätt och å tider, som Kongl. Maj:t bestämmer, dock med iakttagande deraf att bolagsmännens inbetalningar å af dem tecknade belopp skola ske i förhållande till de andelar af lånesumman, som lyftas, och före lyftningen af dessa låneandelar; skolande härjemte en tiondedel af den beviljade låneförsträckningen innestå till dess besigtning af jernvägsanläggningen blifvit i öfverensstämmelse med § 2 mom. 2 af Kongl. kungörelsen den 11 December 1874, angående ordningen för afsyning och besigtning af enskilda jernvägar och deras upplåtande för allmän trafik, förrättad och Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen meddelat tillstånd till banans öppnande för allmän trafik; 3:o) att det lånesökande bolaget, för att kunna erhålla statsunderstöd, skall vara skyldigt hos Kongl. Maj:t styrka, att det förfogar öfver ett kapital, som jemte statslånet är fullt tillräckligt till jernvägsanläggningens utförande på sätt arbetsplan och kostnadsförslag innehålla och hvaraf minst så stor de], som motsvarar hälften af den beräknade anläggningskostnaden, bör utgöras af tecknadt eller inbetaldt aktiebelopp eller eljest utan återbetalningsskyldighet lemnadt tillskott till jernvägsanläggningens utförande; 14 4:o) att i afseende å ifrågavarande försträckningar skall iakttagas: a) att annuiteten beräknas till fem procent å ursprungliga försträekningsbeloppet, af hvilken annuitet först godtgöres ränta efter fyra och en half för hundra å oguldet kapitalbelopp, och återstoden utgör afbetalning derå; lj) att räntefrihet ej må beviljas, men anstånd med räntans erläggande medgifvas för högst tre år, dock icke utöfver ett år från den dag, då, enligt Kongl. Maj:ts bestämmande, jernväg senast skall vara färdig och för trafik öppnad; skolande beloppet af den ränta, med hvars erläggande anstånd sålunda medgifves, till staten inbetalas, sedan genom de stadgade annuitetsliqviderna all öfrig ränta, med hvilken anstånd icke beviljats, blifvit gulden och kapitalet godtgjordt, så att efter nämnda tids förlopp med annuitetens erläggande fortfares så länge, till dess äfven beloppet af den ränta, med hvars erläggande anstånd medgifvits, blifvit till staten inbetaldt; och c) att kapitalafbetalning skall vidtaga tre år efter den dag, då, enligt Kongl. Maj:ts bestämmande, jernväg senast skall vara färdig och för trafik öppnad; 5:o) att jernvägsanläggningen med alla dertill hörande byggnader och materiel, äfvensom all bolagets öfriga egendom, skall utgöra säkerhet för den af staten lemnade försträckning, och staten till säkerhet för sin fordrans utbekommande erhålla inteckning med förmånsrätt framför hvarje annan fordran i den jernväg, för hvars anläggning den ifrågavarande försträckningen beviljats; börande ej mindre, såsom vilkor för statslåns erhållande och tillgodonjutande, i bolagsordningen intagas stadgande om bolagets skyldighet att till säkerhet för statens fordran inteckna bolagets jernväg med förmånsrätt för samma fordran framför hvarje annan fordran hos bolaget, äu ock en tredjedel af det beviljade statslånet innestå till dess inteckning med ofvan stadgad förmånsrätt i bolagets jernväg meddelats för förut lyftade andelar af lånet; hvarjemte ofvanberörda sista tredjedel ej må utbekommas, förr äu inteckning för dess belopp med förmånsrätt framför hvarje annan fordran än statens blifvit i bolagets jernväg behörigen meddelad; 6:o) att Kongl. Maj:t skall insätta en ledamot i direktionen för hvarje jernvägsbolag, som innehar lån af staten, och utse en revisor att deltaga uti granskningen af bolagets förvaltning och räkenskaper, samt att arfvode till sålunda utsedd direktör och revisor skall bekostas af bolaget; 7:o) att hvarje jernvägsbolag, som erhållit statsunderstöd, skal), vara skyldigt underkasta sig så väl de bestämmelser i fråga om samtrafik, hvilka Kongl. Maj:t kan finna godt för bolaget bestämma, som ock i öfrigt alla de vilkor och kontroller, som af Kongl. Maj:t pröfvas lämpliga och nödiga; samt 8:o) att hvarje sådant bolag, som nyss är nämndt, må, då Kongl. Maj:t så pröfvar lämpligt, dels utan kostnad eller årlig ersättning undfå upplåtelse af den för jernvägsanläggningen erforderliga, Kronan tillhöriga mark, som står under dess omedelbara disposition, hvaremot, när frågan är om boställsjord eller annan åt in enskild person med åborätt eller annorledes upplåten kronojord, ersättning derför af bolaget bör lemnas i enlighet med gällande expropriationslag, dels ock kostnadsfritt begagna sådana å Kronans egor belägna kalk- och stenbrott jemte grustägter, som kunna vara disponibla; och åligger det Riksgäldskontoret att behörigen tillhandahålla och utbetala de belopp, Kongl. Maj:t må komma att å detta anslag anvisa. § 16- Innevarande års Riksdag har beslutat, att af Riksgäldskontoret utfärdade obligationer till nominelt belopp af tre millioner kronor må, för att bereda aktiebolaget Sågverlcsegarnes garantiförening tillfälle att fortsätta sin verksamhet under ytterligare tio år utöfver den hittills faststälda tiden, fortfarande afsättas att utgöra en garantifond för bolaget under vilkor, att bolaget ordnas i hufvudsaklig öfverensstämmelse med de uti ett under December månad år 1880 till Kongl. Maj:t ingifvet förslag till förändradt reglemente och bolagsordning angifna grunder med följande jemkningar och tillägg, nemligen: a) att antingen halfva det tecknade aktiekapitalet skall, då bolaget träder i verksamhet, vara kontant inbetaldt, eller ock aktieegarne för de förbindelser, de afgifva för oguldet aktiebelopp, ställa säkerhet, som af bolagets styrelse godkännes; börande i sistnämnda fall säkerhetsbandlingarne förvaras hos Öfverståthållareembetet eller i annat allmänt förvar, i kassakista, försedd med särskilda lås, hvartill styrelsen och ett af Fullmäktige i Riksgäldskontoret utsedt ombud utom styrelsen hafva hvar sin nyckel; b) att den genom afsättning af viss andel utaf bolagets vinst bildade fonden i intet fall får anlitas till gäldande af bolagets skulder, förr än hela det tecknade aktiekapitalet blifvit infordradt; c) att lån ej får utlemnas till högre belopp än hälften af den lemnade pantens försäljningsvärde; samt d) att Kongl. Maj:t må ega rätt att äfven före oktrojtidens utgång, när helst Han finner statens säkerhet för de såsom garantifond lemnade statsobligationerna sådant fordra, förordna om bolagets utredning. I följd häraf åligger det Riksgäldskontoret att utfärda och behörigen enligt Kongl. Maj:ts disposition tillhandahålla omförmälda statsobligationer. 16 3:o. Med statsreglering®!! gemenskap egande utgifter. § 1^'' I händelse under löpande året skulle visa sig, att Statskontorets inkomster äro otillräckliga för bestridande af dess utgifter, åligger det Riksgäldskontoret att, sedan Kongl. Maj:t, uppå Statskontorets underdåniga anmälan, pröfvat behofvet, för dess fyllande tillhandahålla Statskontoret det belopp, Kongl. Maj:t för sådant ändamål finner för godt bestämma; dock med förbindelse för Statskontoret att, så snart dess tillgångar det medgifva, återgälda hvad Riksgäldskontoret sålunda förskjutit. Ro. På Riksgäldskontoret anvisade kreditiv. § IB. Till följd af stadgandet i Regeringsformens 63 § har Riksdagen anslagit och till utbetalning från Riksgäldskontoret anvisat en kreditiv summa af tre millioner kronor, för att vid infallande krig af Konungen lyftas, sedan han Statsrådet in pleno hört och Riksdagen sammankallat. Riksdagens å denna summa utfärdade förseglade anordning får ej förr brytas eller summan af Fullmäktige utbetalas, än sedan riksdagskallelsen blifvit i hufvudstadens kyrkor vederbörligen kungjord. § 19- Den kreditivsumma, som, enligt ofvan åberopade grundlagsstadgande, bör A Riksgäldskontoret anvisas för att, på sätt detsamma innehåller, under tiden mellan innevarande och nästkommande riksdag vara tillgänglig, då Konungen till rikets försvar eller andra högst vigtiga och angelägna ändamål, sedan hela Statsrådets tankar deröfver blifvit inhemtade, finner den vara oundgängligen nödig, har Riksdagen faststält till en million fem hundra tusen kronor. § 20. För bestridande af ifrågakommande utbetalningar utaf de genom näst föregående paragrafer å Riksgäldskontoret anvisade kreditiv böra detta verks härtill disponibla tillgångar begagnas, och, i fall dessa icke äro tillräckliga, de derutöfver erforderliga medlen af Riksgäldskontor et upplånas mot Kontorets obligationer, stälda till inlösen antingen efter viss förfallotid eller efter föregången uppsägning; egande Fullmäktige att, med hänsigt till de vid upplåningen sig företeende omständigheter och förhållanden, bestämma räntevilkoren samt fastställa betalningsterminerna för dessa obligationer; dock får obligationernas förfallotid icke utsättas senare än fem år efter deras utgifningsdag. § 21. Till bestridande af sådana Telegrafverkets oförutsedda utgifter, som för uppfyllande af traktatsenliga förbindelser kunna erfordras, har Riksdagen medgifvit, att Kongl. Maj:t må ega att, i händelse verkets egna medel dertill icke lemna tillgång, i Riksgäldskontoret utbekomma förskott till belopp af högst ett hundra femtio tusen kronor. 5:o. Från Riksgäldskontoret utgående riksdags- och revisionskostnader, aflöningar, förvaltningsutgifter, in. in. § 22. Alla på Riksdagens beslut grundade utgifter för riksdagskostnader skola, intill dess annorlunda af Riksdagen förordnas, under behörigt iakttagande af samma, genom Riksdagens Stats-Utskott Fullmäktige till efterrättelse härvid meddelade beslut, omedelbart från Riksgäldskontoret till vederbörande utbetalas, hvarförutan sådana af Riksdag föranledda utgifter, som i anseende till deras föremål eller beskaffenhet dels redan blifvit, dels framdeles varda af Kong]. Maj:t godkända och å Kongl. Statskontoret anvisade, må, efter erhållna reqvisitioner och anstäld granskning af derför aflemnade verifikationshandlingar, Kongl. Statskontoret af Riksgäldskontoret godtgöras. Likaledes skola, i öfverensstämmelse med det af 18GS års Riksdag angående bestridande af kostnaderna för allmänt kyrkomöte fattade beslut, de af Statskontoret förskjutna kostnaderna för 1878 års kyrkomöte af Riksgäldskontoret bestridas. Bih. till Riksd. Prof. 1881. 10 Sand. 1 Afd. 2 Band. 3 (Riksg.-kontorets reglemente.) 18 § 23. Kostnaderna för nödiga reparationer och andra arbeten, för vederbörligt underhåll och tillsyn så väl af den för Riksgäldskontoret anvisade som af de för Riksdagens sammankomster afsedda fasta egendomar, äfvensom för de uti samma egendomar befintliga inventariers underhåll och komplettering, skola utaf Riksgäldskontorets medel bestridas, i likhet med andra till så kallade kontors expenser vanligen hänförda utgifter. § 24. För komplettering och utvidgande af Riksdagens inom riksdagshuset befintliga bibliotek samt dermed förenade utgifter kommer ett årligt anslag af två tusen kronor att utgå. De uti hvardera Kammarens kanslilokal uppstäda samlingar af riksdagstrycket jemte de mest nödiga författnings- och lagsamlingar stå mellan riksdagarne under Riksdagens bibliotekaries vård, och böra dessa samlingar, hvaröfver fullständiga förteckningar skola föras, i mån af behof kompletteras och utvidgas. Riksdagen har, för tiden från innevarande års början räknadt, bestämt aflöningen åt Riksdagens bibliotekarie till tvåtusen kronor för år, att af förslagsanslaget till riksdagskostnader såsom arfvode utgå och, efter afdrag för innevarande år af hvad bibliotekarien, med tillämpning af hittills gällande bestämmelser, vid denna riksdags slut må hafva under året såsom dagtraktamente uppburit, månadsvis af Riksgäldskontoret till bibliotekarien utbetalas; hvarjemte Riksdagen medgifvit, att bibliotekarien må bebo den lägenhet inom Riksdagens hus, som af Fullmäktige åt honom anvisas, samt till densamma erhålla nödig vedbrand, äfvensom, utan afdrag å det här ofvan omförmälda arfvode, åtnjuta semester under en månad årligen å tid, som Fullmäktige i Riksgäldskontoret bestämma; skolande godtgörelse åt den person, som under bibliotekariens semester bestrider hans befattning, ur förslagsanslaget till riksdagskostnader af Riksgäldskontoret utbetalas. Vidare har Riksdagen föreskrifvit, att riksdagsbibliotekarien, intilldess att hans tjenstegöromål kunna varda af Riksdagen bestämda, skall vara underkastad den tjenstgöringsskyldighet, som Fullmäktige i Riksgäldskontoret må finna skäl honom ålägga. § 25. De traktamenten och resekostnadsersättningar, som tillkomma Riksdagens Revisorer, skola, enligt behörigen granskade och godkända räkningar, af Riksgälds - 19 kontorets medel godtgöras; börande jemväl de arfvode!), Revisorerne bestämma för de hos dem anstälde sekreterare, kameral- och kanslibiträden samt vaktbetjente, utbetalas från Riksgäldskontor, hvarifrån jemväl utgår den godtgörelse, som af Kongl. Maj:t i nåder bestämmes för den ledamot af Statskontoret, hvilken haft nådigt förordnande att Revisorerne med upplysningar tillhandagå. Likaledes må Revisorerne på Riksgäldskontor anvisa ersättning ej mindre för inköp af papper, skrifmaterialier och andra dylika utgifter för revisionens behof samt för annonser rörande Revisorernes sammanträden än ock för de kostnader, som kunna föranledas af sådana under revisionstiden verkstälda resor, som Revisorerne vid sammankomst in pleno ansett nödvändiga. Kostnaderna för tryckningen, häftningen och utdelningen af Revisorernes berättelser angående granskningen af Stats-, Banko- och Riksgäldsverkens förvaltning, äfvensom af de förklaringar, som i anledning deraf kunna varda afgifna, böra äfven af Riksgäldskontorets medel bestridas. § 26. Aflöningen lör justitieombudsmannen samt den hos honom anstälda Jcanslioch vahtbetjening bör af Riksgäldskontoret under sista månaden af hvarje qvartal utbetalas; skolande lönen för justitieombudsmannen, under den tid innevarande Riksdags statsreglering kommer att blifva gällande, utgå med åtta tusen kronor, eller lika belopp som justitiekauslerns aflöning enligt sagda statsreglering utgör; hvaremot justitieombudsmannen, derest han förut innehar tjenst på rikets stat, är skyldig att den dermed förenade löneinkomst frånträda, så länge han uppbär justitieombudsmanslönen. Utöfver den faststälda aflöningen eger den justitieombudsman, som hädanefter tillträder detta embete och dessförinnan icke är i hufvudstaden bosatt, att såsom flyttningshjelp uppbära från Riksgäldskontoret ett tusen femhundra kronor. För ofvan bemälda kansli- och vahtbetjening utgår aflöningen med följande årliga belopp, nemligen: för sekreteraren med fyratusen femhundra kronor; „ en kanslist, som tillika har skyldighet att ombesörja registratorsgöromålen, med tretusen kronor; hvilka två löner dock kunna höjas efter fem år med 500 kronor och efter tio år med ytterligare 500 kronor. „ en kanslist med tvåtusen femhundra kronor, dock med rätt för justitieombudsmannen att, utan tillsättning af omförmälde kanslist, till befordrande af göromålens gång inom expeditionen, vikariatsersättning, renslmfning m. m. använda nämnda belopp, dock med skyldighet å hans sida att för medlens användning redovisa; samt 20 för en valdmästare med åtta hundra kronor, hvilket belopp dock efter fem år kan höjas med 100 kronor, men så länge boställsrum i Riksdagens hus af nämnde vaktmästare innehafvas, kommer att minskas med 150 kronor om året. I öfrigt skola de för justitiekanslersexpeditionen gällande bestämmelser och vilkor i tillämpliga delar, efter justitieombudsmannens bepröfvande, gälla äfven för justitieombudsmansexpeditionen; hvarjemte särskildt är stadgadt, dels att sekreteraren hos justitieombudsmannen bör utan särskild ersättning jemväl bestrida de göromål, som tillhöra sekreterarebefattningen hos tryckfrihetskomité!), dels att, derest han förut innehar tjenst på rikets stat, samma vilkor och förbehåll skola vid uppbärandet af ofvan berörda aflöning iakttagas, som äro stadgade i afseende på utbetalningen af justitieombudsmanslönen vid enahanda fall. § 27. Till kostnader för justitieombudsmannens enibetsresor bör Riksgäldskontor uppå hans reqvisition och emot derför inom hvarje års utgång afgifvande redogörelse förskottsvis utbetala eu summa af två tusen kronor. För upphandlingen af skrifmaterialier och för andra expenser vid justitieombudsmannens och tryckfrihetskomiténs expedition bör ett årligt belopp af fem hundra kronor, emot behörig redogörelse, förskottsvis af Riksgäldskontorets medel utanordnas. Tryckningen och häftningen af justitieombudsmannens embetsberättelser jemte dertill hörande bilagor böra verkställas och papperet för dessa handlingars tryckning anskaffas genom Fullmäktiges försorg; dock skall den dervid erforderliga korrekturläsningen besörjas på sätt förut skett; börande samtliga trycknings- och häftningskostnaderna för ifrågavarande berättelser och bilagor omedelbart utaf Riksgäldskontoret godtgöras, utan afdrag å de till expenser för sagda expedition beviljade anslag, hvaremot de medel, hvilka inflyta genom samma berättelsers försäljning i bokhandeln, skola af justitieombudsmannen, som härom eger foga anstalt, inför Fullmäktige särskildt redovisas. § 28. Såsom arfvode åtnjuter Fullmäktiges ordförande tre tusen två hundra kronor, samt hvar och en af de öfrige Fullmäktige ett tusen sex hundra kronor årligen; hvarförutom Fullmäktig, som ej är i Stockholm bosatt, eger att för en resa årligen till och från hemorten uppbära kostnadsersättning, beräknad efter samma grunder, som gälla för beräknandet af resekostnadsersättningen åt Andra Kammarens ledamöter. 21 § 29. Aflöningen för Riksgäldskontorets tjenstemannapersonal och vaktbetjening utgår enligt den af Riksdagen för nämnda verk faststälda aflöningsstat, hvilken icke får öfverskridas; varande nedanstående vilkor och förbehåll stadgade för tillgodonjutande af den för bemälda tjenstemannapersonal och vaktbetjening under föregående riksdagar beviljade löneförhöjning. l:o. Innehafvare af de ökade lönerna inom Riksgäldskontoret äro underkastade den vidsträcktare tjenstgöringsskyldighet eller den jemkning i åligganden, som antingen vid eu blifvande förändrad organisation af detta verk eller eljest kan varda i allmänhet stadgad; och böra de fullmakter, som för Riksgäldskontorets tjenstemän utfärdas, innefatta förbehåll om vederbörandes skyldighet att åtaga sig de nya eller förändrade göromål, hvilka kunna dem åläggas; 2:o. Sådana uppdrag och bestyr, som till följd af Rikets Ständers eller Riksdagens förfoganden böra af tjenstemännen vid Riksgäldskontoret förrättas, skola, oaktadt särskilda arfvoden för enahanda uppdrag och göromål tillförene utgått, hädanefter inbegripas under vederbörandes bestämda tjensteåligganden, hvadan alltså den framtida vedergällningen för sagda uppdrag och bestyr kommer att innefattas i den aflöning, gällande stat upptager; 3:o, De med hvarje befattning förenade tjenstgöringspenningar få uppbäras endast för den tid, tjenstens innehafvare verkligen tjenstgjort eller åtnjutit semester, men skola för den tid, han eljest varit från tjenstgöringen befriad, utgå till den, som tjensten förrättat; dock må Fullmäktige kunna medgifva den tjensteman eller vaktbetjent, som af sjukdom hindras från bestridande af sin tjenst, att uppbära de för samma tjenst anvisade tjenstgöringspenningar eller någon del deraf; 4:o. Tjensteman vid Riksgäldskontoret får icke annan tjenstebefattning utom Riksgäldskontoret mottaga. Den, som till tjensteman vid Riksgäldskontoret utnämnes, vare skyldig att annorstädes innehafvande tjenstebefattning genast frånträda. Tjensteman, som till följd af förut gällande stadganden innehar tjenst utom Riksgäldskontoret, må dock densamma bibehålla, så länge den icke är för tjenstgöringen i Riksgäldskontoret hinderlig. § 30. Till belöning för extra arbeten och till uppmuntran för extra ordinarie, som ådagalagt synnerlig flit och skicklighet, ega Fullmäktige att använda fem tusen kronor årligen; dock får hvad häraf under årets lopp icke b.ehöft utgifva^ 22 under ett påföljande år ej för samma ändamål användas. För öfrigt ega Fullmäktige icke att tilldela betjeningen vid Riksgäldskontor hvarken ljuspenningar eller andra arfvoden, än de i aflöningsstaterna och detta reglemente särskildt bestämda eller medgifna. § 31. Såsom begrafningshjelp eller understöd för sterbhusen efter aflidne obemedlade tjensteman och vaktbetjente vid Riksgäldskontor och f. d. Generalassistanskontoret, ega Fullmäktige att, under loppet af hvarje år, disponera en summa af högst två hundra tjugu fem kronor. § 32. Derest Enke- och Pupillskassans vid Riksgäldskontor et afslutade och vederbörligen granskade räkenskaper för tiden till och med det år, då nästa riksdag slutar, skulle visa, att kassans inkomster under året understigit de utbetalningar, som derunder kassan ålegat, må den sålunda uppkomna bristen, inom ett belopp af högst två tusen två hundra femtio kronor för året, af Riksgäldskontorets medel godtgöras, under förbehåll likväl, att hvad utaf denna anslagssumma för ett år ej behöft användas icke får för ett annat af kassan tillgodonjutas, och under vilkor, att delegarnes bidrag under tiden utgå utan förändring af deras uti det för kassan nu gällande reglemente bestämda belopp, samt att pensionerna för enkor och barn efter embets- och tjensteman samt vaktbetjente vid Riksgäldskontor icke få höjas utöfver en femtedel af den ordinarie lön, hvilken den aflidne delegaren senast vid detta verk innehaft, och för tjenstemäns samt vaktbetjentes vid f. d. Generalassistanskontoret efterlemnade enkor och barn icke utöfver en fjerdedel af det lönebelopp, efter hvilket den för sistnämnda Kontors tjenstemannapersonal stadgade årliga afgift till samma kassa blifvit beräknad och vederbörligen inbetald. 23 Angående Riksgäldskontorets inkomster och öfrig}» tillgångar utom lånefordringarne. § 33. De till Eiksgäldskontoret hörande och dit anslagna medel må icke, under någon förevändning eller med hvad vilkor som helst, derifrån ryckas eller användas till andra behof än dem Riksdagen bestämt, Allt förordnande, som deremot strider, vare kraftlöst (G8 § Regeringsformen). Och må, vid liqviderande af Riksgäldskoutorets fordringar, ackord, utan Riksdagens särskilda samtycke, icke medgifvas. § 34. Riksgäldskontoret egen att emottaga de medel, hvilka kunna inflyta vid försäljning af Kronan tillhöriga hus i städerna-, hvarifrån dock undantagas auktionsmedlen för sådana hus, som äro inköpta för Kongl. Flottans i Karlskrona behof eller för allmänna magasinsinrättningens räkning, såvida ej dessa medel blifvit af Rikets Ständer eller Riksdagen för särskildt ändamål anvisade. g 35. Sodan 1877 års Riksdag, i fråga om bergverkstiondens upphörande, beslutat, bland annat, att, med undantag tills vidare för Sala silfververk och Höganäs stenkolsverk, alla öfriga verk, som nu äro förpligtade till bergverkstiondens utgörande, från och med år 1878 befrias från dylik tionde, dock hvad nedannämnda verk angår med följande vilkor och förbehåll: a) för Tunabergs kopparverk, att dess egare inom 1878 års slut antingen till Kronan afstår all rätt till Tunabergs bergslags allmänning eller ock efter fulla värdet, sådant det vid behörig uppskattning kan varda bestämdt, till Riksgäldskontoret erlägger lösen för den del af allmänningen, som, sedan de till skogsfång derifrån berättigade hemman och lägenheter erhållit mot denna förmån svarande skogsmark, kan verket tillkomma; 24 b) för Åtvidabergs kopparverk, att dess egare inom 1878 års slut antingen till Kronan afstår kopparverkets del af allmänningen Gaddstigen eller ock, derest Kongl. Maj:t, efter det behörig utredning åstadkommits, skulle finna skäl bifalla, att egaren till Åtvidabergs kopparverk må få till fulla värdet lösa berörda allmänningsdel, till Riksgäldskontoret inbetalar det belopp, hvartill densamma kan varda i behörig ordning uppskattad; c) för Biddarhytte eller Skild kopparverk, att all den lindring i räntan, som 87/io mantal under samma verk lagda hemman såsom bergslagsfrihet åtnjuta, från och med 1878 kommer att upphöra, samt att egaren till verket inom nämnda års slut till Riksgäldskoutoret inbetalar den på kopparverket belöpande hälft af skilnaden emellan uppskattningsvärdet å de hemman, som bildats af de under både Riddarhytte koppar- och jernverk till skatte försålda Ramshytte och Skinskattebergs allmänningar, eller 7,331 kronor 25 öre, och den för samma allmänningar erlagda skatteköpeskilling, 84 kronor 8 öre, med 3,623 kronor 58 öre; d) för Löfås silfververk, att egarne af detta verk före 1878 års slut till Riksgäldskontoret inbetala löseskilling för den af verket utgående afrad med 11,344 kronor 60 öre; och e) för Bylta svafvel-, vitriol- och rödfärgsverk, att egaren af detta verk likaledes före 1878 års utgång till Riksgäldskontor inbetalar löseskilling för den af detta verk utgående afrad med 13,958 kronor 40 öre; samt med rätt i öfrigt för bergverken att komma i åtnjutande af befrielsen från tionden från och med det år, under hvilket de uppfylt de ofvan nämnda vilkor och förbehåll, som för vissa bland dem blifvit för sådan befrielse bestämda; så eger Riksgäldskontor^ att mottaga de belopp, hvilka till följd af ofvan nämnda vilkor komma att till Riksgäldskontor inbetalas. § 36. Om Kongl. Statskontoret erhåller större behållningar å siua räkningar i Riksbanken än som för de löpande statsutgifternas bestridande anses erforderliga, eger Riksgäldskontor att i afräkning å Riksgäldskontor tillkommande anslag eller på de återbetalningsvilkor, som af Fullmäktige medgifvas, sådana behållningar af Kongl. Statskontoret till förvaltning mottaga. § 37. Från Kongl. Statskontor eger Riksgäldskontoret att, i mån af behof, under åren 1881 och 1832 utbekomma de i hvardera årets riksstat till utgående från 25 Riksgäldskontoret förslagsvis uppförda anslag till riksdags-, kyrkomötes- och revision skostnader, aflöningar, annuiteter och räntor, efter afdrag af till Riksgäldskontoret ingående rånte- och kapitalbetaluingar; börande i den liqvid, som enligt § 49 skall för det sistförfluten året i Riksgäldskontoret med statsverket upprättas'', Kongl. Statskontoret påföras eller godtgöras det belopp, hvarmed de till Riksgäldskontoret inbetalda förenämnda anslag må hafva understigit eller öfverskjutit den summa, hvarmed berörde utgifter, efter frånräknande af omförmälda afdrag, i verkligheten från Riksgäldskontoret utgått. § 38. Sedan ett särskildt anslag för skogsväsendet vid 1869 års riksdag blifvit på riksstaten under sjunde hufvudtiteln uppfördt, bör, enligt Riksdagens i sammanhang dermed fattade beslut, återstoden utaf Sko g splantering skas sans behållning från Kongl. Statskontoret till Riksgäldskontoret öfverlemnas. § 39. Som Riksdagen medgifvit, att de medel, som influtit eller hädanefter inflyta för försäljning, jemlikt Kongl. brefvet den 29 Maj 1874, af åtskilliga mindre kronolägenheter, och enligt Riksdagens skrifvelse den 11 förutgångna Maj skola af Statskontoret levereras till Riksgäldskontoret att der särskildt bokföras, intill dess Riksdagen fattat beslut om deras användande till inköp af skogbärande eller till skogsodling tjenlig mark, må, i den mån tillfällen sig yppa till inköp af dylik mark, b vilka af Kongl. Maj:t pröfvas vara fördelaktiga och hvartill medel icke kunna beredas från det till skogsväsendet anvisade reservationsanslag, få för sådant ändamål af Kongl. Maj:t disponeras, åligger det Riksgäldskontoret att, uppå Kong]. Maj:ts reqvisition, samma medel utbetala. § 40. I öfverensstämmelse med Riksdagens beslut i fråga om begagnandet af de för undsättningar vid missväxter eller felslagna skördar afsedda medel, intill dess desamma behöfva för sagda ändamål användas, skola dessa medel, till den del de icke äro för anvisade utbetalningar erforderliga, öfverlemnas till Riksgäldskontoret; hvaremot det åligger Riksgäldskontoret att sådana mottagna medel enligt Kong]. Maj:ts föreskrift Kongl. Statskontoret uppå dess reqvisitioner tillhandahålla. Bih. till Riksd. Prot. 1881. 10 Sami. 1 Afd. 2 Band. (Riksg.-kontorets reglemente.) 4 20 § 41. Riksdagen bär år 1876 åt Fullmäktige uppdragit att, för konvertering, när omständigheterna dertill föranleda och då sådant med fördel för staten kan ske, af äldre statslån, på sätt och till de belopp Fullmäktige finna lämpligt, dock ej utöfver hvad som till förenämnda konvertering åtgår, försälja eller träffa aftal om blifvande försäljning af vare sig återstående osålda obligationer af 1872 års statslån, eller återstående obligationer af 1875 års i tyska riksmark förskrifna statslån, eller nya, i annat myntslag och med högst fyra och en half procent ränta förskrifna obligationer eller partialförbindelser, dem Fullmäktige ega utfärda; och skola Fullmäktige i öfrigt vid upplåningen tillvägagå på sätt de finna lämpligast och bäst befrämja statens fördel; kommande någon försäljning af 1870 års fem procent-obligationer icke att ega rum förr än Riksdagen om sådan försäljning förordnar, och har, i sammanhang härmed, Riksdagen föreskrifvit, att, för den händelse nya obligationer komma att af Riksgäldskontoret utfärdas, Fullmäktige skola underställa Kongl. Maj:ts nådiga fastställelse de beslut, som rörande berörda nya upplåning kunna komma att fattas, med underdånig anhållan att Kongl. Maj:t täcktes å det nya lånet meddela sin garanti. Dessutom böra Fullmäktige — sedan Kongl. Maj:t bifallit Riksdagens i underdånig skrifvelse framstälda begäran derom, att utlottning slistorna rörande så väl 1870 års som öfriga i svenskt mynt förskrifna statsobligationer må såsom bihang få medfölja svensk författningssamling — föranstalta, det nämnda listor hädanefter varda till vederbörande behörigen afiemnade, för att på nämnda sätt komma till allmänhetens kännedom; skolande Fullmäktige, om nya statsobligationer blifva i svenskt mynt förskrifna eller deras belopp varder i svenskt mynt evalveradt, tillse att enahanda kungörelse i afseende å dem utfärdas, äfvensom söka utverka, att dessa obligationer tillhörande kuponger må, på samma sätt som i afseende å kuponger till 1870 och 1872 års lån eger rum, i landtränterierna inlösas och i uppbörden mottagas. Sistlidne års Riksdag har bemyndigat Riksgäldskontoret att medelst försäljning af obligationer, tillhörande vare sig 1872, 1875, 1878 eller 1880 års lån, bereda erforderlig tillgång till bestridande af de under sistlidne års riksdag beviljade anslag till statens jernvägsbyggnader i Norrland och till fyllnad i förut beräknade medel för anskaffande af rörlig materiel å norra stambanan norr om Storvik. Innevarande års Riksdag har bemyndigat Riksgäldskontoret att medelst försäljning af obligationer, tillhörande vare sig 1872, 1875, 1878 eller 1880 års lån, i mån af behof bereda erforderlig tillgång till bestridande af de utaf innevarande års Riksdag för år 1882 beviljade anslag till statens jernvägsbyggnader i Norr - 27 land, till utförande af nya byggnader och anläggningar vid statens redan trafikerade jernvägar, till bestridande af kostnaderna för uppförande å statens jernvägstrafiks tomter i qvarteret Svanen i Stockholm af en byggnad, innehållande expeditions- och tjenstelokaler samt åtskilliga boställslägenheter för innehafvare af befattningar vid statens järnvägstrafik, samt till låneunderstöd för enskilda jernvägar. § 42. Då obligationer och räntekuponger för de af Riksgäldskontoret upptagna lån icke varda inom den för deras inlösande bestämda preskriptionstid hos Riksgäldskontoret företedda, skola de medel, hvilka för infriandet af sådana obligationer och räntekuponger innestå hos de för lånen afsätta liqvidations- och amortissementsfonder, öfverföras till Riksgäldskontorets allmänna kassa, för att till fyllande af Kontorets öfriga behof kunna användas. § 43. De till Riksgäldskontoret influtna medel eller afiemnade behållningar, äfvensom de för jernvägsbyggnaderna upplånta medel samt detta verks öfriga kontanta tillgångar skola, så vidt och så länge de icke behöfva användas för samma verk åliggande utbetalningar, hållas allmänna rörelsen tillhanda och göras räntebärande genom deras insättning mot ränta i Riksbanken, efter öfverenskommelse med Fullmäktige i nämnda bank, eller ock genom desammas utlåning på sätt, som Fullmäktige i Riksgäldskontoret anse innefatta full säkerhet; egande Fullmäktige jemväl att för sådana medel uppköpa antagliga obligationer eller andra förbindelser, som anses kunna utan svårighet och kapitalförlust vid inträffande behof föryttras. Vid utlåning skola Riksgäldskontorets räntebärande obligationer såsom hypotek åtnjuta företräde framför hvarje annan erbjuden säkerhet. Utlåningstiden, lånesummans förhållande till hypoteket samt den ränta, hvilken för ifrågavarande lån skall till Riksgäldskontoret erläggas, må, med afseende å så väl penningeställningen som säkerhetens beskaffenhet, af Fullmäktige bestämmas. § 44. För bestridande af Riksgäldskontoret åliggande betalningar eger detta verk att begagna ett kreditiv i Riksbanken till belopp af högst en million fem hundra tusen kronor; börande i afseende på kreditivets begagnande de uti bankoreglementet derom meddelade föreskrifter lända till efterrättelse. 28 § 45. Derest sådant för verkställigheten af Riksgäldskontoret åliggande utbetalningar finnes nödvändigt, ega Fullmäktige att anskaffa dertill erforderliga medel genom upplåning mot Riksgäldskontorets skuldförbindelser eller begagnandet af krediter, på vilkor som Fullmäktige ega bestämma; egande Fullmäktige derjemte att, för betäckande af Statskontorets skuld till Riksgäldskontoret för lemnad kassaförstärkning, upplåna erforderliga medel mot Kontorets obligationer i svenskt mynt, stälda till inlösen antingen efter viss förfallotid eller efter föregången, af Riksgäldskontoret verkstäld uppsägning; varande åt Fullmäktige öfverlemnadt att, med hänsigt till de vid upplåningen sig företeende omständigheter och förhållanden, bestämma räntevilkoren samt fastställa betalningsterminerna för dessa obligationer; dock skola obligationerna, vare sig deras inlösen bestämmes att ske efter uppsägning eller å viss förfallotid, infrias inom sex år från deras utgifningsdag. I afseende på öfrig upplåning mot tryckta eller graverade obligationer lemna!’ Riksdagen särskilda föreskrifter. § 46. De medel, som inflyta å den s. k. statslånefondens utestående fordringar, skola, efter afdrag af nödiga förvaltningsutgifter, till Riksgäldskontoret åflemnas. Angående redovisningen af de till Kiksgäldskontoret ingående medel. § 47. Öfver Riksgäldskontorets samtliga tillgångar och skulder samt inkomster och utgifter, deruti jemväl inberäknade de för jernvägsbyggnaderna upplånta och dels såsom anslag, dels såsom lån utgifna medel, uppgöres och afslutas för hvarje år en fullständig hufvudbok; hvarförutom fortfarande bör föras en särskild räkenskap öfver de fonderade statslånens liqvidations- och amortissementsfonder. Hufvudboken skall dock summariskt redovisa äfven dessa fonders ställning vid årets början och slut samt den förändring desamma under årets lopp undergått. Så val 29 hufvudboken som den särskilda redovisningen för liqvidations- och amortissementsionderna skola inom den 1 Maj året näst efter det, hvilket dessa räkenskaper omfatta, vara afslutade och renskrifua samt före den 1 derpå följande Juli behörigen granskade. * Riksgäldskontorets hufvudböcker böra vid lämpliga tider hållas Kongl. Statskontoret till hända, på det att Riksgäldskontorets räkenskaper i nödiga ddar må kunna iemväl i rikshufvudboken intagas. § 48. Under loppet af Juni månad hvarje år böra, till upplysning för allmänheten om Riksgäldskontorets ställning, särskilda, efter det dermed afsedda ändamål lämpade utdrag af detta verks räkenskaper för det näst föregående året genom trycket offentliggöras och jemte allmänna tidningarne utdelas. § 49. I April månad hvarje år upprättas uti Riksgäldskontor liqvid med Statsverket för det sist förflutna aret. Åt denna liqvid meddelas Kongl. Statskontoret tvenne exemplar, hvaraf det ena, derå Fullmäktige tecknat sitt godkännande, bör derstädes qvarstanna, samt det andra, sedan det blifvit försedt med anteckning om liqvidens godkännande af Kongl. Statskontoret, bör till Riksgäldskontoret återställas, för att såsom verifikation dess hufvudbok biläggas. Angående styrelsen för Riksgäldskontoret. § 50. Förvaltningen af Riksgäldskontoret, dess medel och tillhörigheter är utaf Riksdagen uppdragen åt sju Fullmäktige, hvilka vid lagtima riksdag utses i den ordning 71 § Riksdagsordningen stadgar. Vid Fullmäktiges sammankomster föres ordet af den, som af Riksdagen blifvit dertill utsedd; tillkommande Fullmäktige att sjelfva bland sig välja en vice Ordförande att föra ordet, när hinder för Ordföranden inträffar, 30 § 51. Uppkommer ledighet bland Fullmäktige, inträder suppleant enligt af Riksdagen bestämd ordning. § 52. Är Styrelsen ej så fulltalig, som för besluts fattande erfordras, enligt hvad här nedan föreskrifves, eger Fullmäktiges Ordförande att inkalla erforderligt antal suppleanter. § 53. Fullmäktige äro förbundne att vid Riksgäldskontorets förvaltning ställa sig till efterrättelse ej mindre rikets grundlagar än äfven detta reglemente samt öfriga rörande Riksgäldskontoret gällande föreskrifter; börande Fullmäktige doldt och förtegadt hålla hvad vid Kontorets förvaltning förefaller, som tyst vara bör. § 34. Blir fullmäktig ledamot af Statsrådet eller kommer i den författning, att han, jemlikt något af mom. a, b, c, d och e uti 26 § Riksdagsordningen icke må såsom riksdagsman godkännas, skall han genast frånträda fullmäktig s-befattning en och suppleant inträda i hans ställe. § 55. Jemte noggrant iakttagande af hvad i afseende på förvaltningen af Riksgäldskontoret och dit anslagna medel är stadgadt, åligger Fullmäktige att omsorgsfullt vårda och befrämja detta verks rätt, säkerhet och förmån samt för öfrigt vidtaga alla på'' Fullmäktige ankommande åtgärder i och för verkställigheten af de i sådant afseende meddelade beslut samt Fullmäktige gilna uppdrag. § 56. F''ullmäktige utse inom sig tvål deputerade, hvilka väljas vid slutet af hvarje qvartal; och verkställas berörda val, dervid förut varande Deputerade kunna omväljas, på sätt sista punkten af § 65 innehåller. 31 Eu af dessa Deputerade utöfvar närmaste tillsyn öfver det sätt, hvarpå tjenstemännen fullgöra sina åligganden, och tillser, att Fullmäktiges beslut varda i behörig tid och ordning verkstälda. Han egen att under tiden mellan Fullmäktiges sammanträden meddela nödiga föreskrifter samt att för sjukdoms- eller annat laga förfall eller för enskilda angelägenheters besörjande bevilja tjenstemännen, äfvensom vaktbetjente, tjenstledighet under högst fjorton dagar, äfvensom meddela föreskrift om tjenstens uppehållande intill Fullmäktiges nästa ordinarie sammanträde. Han utöfvar jemväl beträffande vården af Kontorets värdepapper det uppdrag, tjenstgöringsordningen i sådant afseende innehåller. I öfrigt skola Deputerade ombesörja lånemedels indragning, verkställa de för Riksgäldskontor^ räkning erforderliga utländska liqvider, anordna medel till vissa af Fullmäktige beslutade eller eljest ovilkorligen bestämda utbetalningar med mera, allt i öfverensstämmelse med de beslut och föreskrifter, som Fullmäktige meddela; egande Deputerade att sig emellan närmare fördela dessa dem gemensamt tillhörande göromål. Vid hvarje sammankomst böra Deputerade redogöra för sina åtgärder under den efter Fullmäktiges näst föregående sammankomst förflutna tid. I förhållande till beskaffenhet och omfånget af ofvan omförmälda och de öfriga uppdrag och göromål, som varda af Fullmäktige åt Deputerad uppdragna, ega Fullmäktige för Deputerade bestämma lämpliga arfvoden. Fullmäktige må vara obetaget att, om sådant finnes behöfligt för lånetransaktioner, utse ombud för bedrifvande af dervid erforderliga underhandlingar. § 57. Befallningar, som af någon annan än Riksdagen meddelas angående användandet af Riicsgäldsicontorets tillgångar eller förvaltandet af samma verk, få icke af Fullmäktige åtlydas och efterkommas; varande Fullmäktige, för sina åtgärder i denna egenskap, Riksdagen eller dess Stats-Utskott och Revisorer allena redo skyldige, samt kunna icke för sitt förhållande till ansvar ställas, utan i laga ordning och till följd af Riksdagens eller dess Revisorers beslut, eller, mellan riksdagar och revisioner, genom justitieombudsmannen. § 58. Till ledning vid pröfningen och afgörandet af förekommande ärenden, för hvilkas behandling antingen icke några, eller mindre tillämpliga och bestämda föreskrifter blifvit meddelade, ega Fullmäktige att af Revisorerne begära råd och yttranden. Angående Fullmäktiges sammankomster. § 59. Fullmäktige sammanträda en gång i hvarje vecka å tid, som af dem bestämmes. Derjemte böra, då ärendenas beskaffenhet och oafbrutna gång sådant fordra, särskilda sammankomster hållas å tid, som Ordföranden bestämmer. Vid hvarje sammankomst skall protokoll föras. § CO. Med undantag af de enligt § 56 åt vissa Deputerade uppdragna bestyr och åligganden böra alla Fullmäktiges behandling tillhörande mål inför Fullmäktige, vid deras sammankomster, föredragas och få endast der afgöras. § Öl. Åstunda!- Fullmäktig att under längre eller kortare tid från staden afresa, bör han sådant förut vid sammankomst eller hos Ordföranden anmäla samt då tillika uppgifva tiden för sin frånvaro. § 62. År Fullmäktig, som icke, på sätt i näst ofvanstående paragraf föreskrifves, till erhållande af ledighet sig anmält, genom opasslighet eller enskilda angelägenheter hindrad att sammankomst bevista, bör han sitt förfall hvarje gång tillkännagifva. § 63. Vid sammankomst skola minst fem Fullmäktige vara tillstädes; dock må ärenden, som ej tåla uppskof, afgöras af allenast fyra Fullmäktige, derest de äro om besluten ense. Frågor om låns upptagande, de i Regeringsformen omförmälda kreditivs utbetalning eller andra ärenden af mera allmän vigt få icke afgöras, ej heller tjenster tillsättas eller pensioner beviljas, så vida icke minst fem Fullmäktige äro närvarande. 3?. g 64. 1H ulliuäktige vare ej tillåtet att företaga någon öfverläggning i närvaro af Konungens ombud, i fall det, utan att af Fullmäktige derom vara anmodadt, skulle vid deras sammankomst sig infinna. § 65. - elain >1 (bo tumiPsFA -in oj;ur/d gufgj .o» )*mm !;bä, wVMW-l \ppas samtlige närvarande Fullmäktige till protokollet afgifva sina röster,'' hvilka per capita beräknas. Derest flera skiljaktiga meningar yttras, böra de sins emellan närmast öfverensstämmande, så vidt möjligt är, sammanjemkas. Då ett lika antal röster utfaller för hvardera meningen, är Ordförandens röst afgörande. Den vid sammankomst närvarande Fullmäktig, som sin röst ej särskilt afgifver, eller, efter börjad öfverläggning om ett föredraget ämne, sig aflägsnat, anses hafva det då fattade beslutet biträda Sluten omröstning må endast företagas vid val till sådana befattningar, dertill någon bland Fullmäktige kan utses. f«bi t$h .gällt) rJi-.l ))« •■ighjUkrilli/l u- dejribirjm iiomib >i;fl -IÄ1| ,,,,, ....(j -ioi ictiovifi r, \ bn ,• (leo i, . : § 66. Öfver Fullmäktiges beslut i mål, som röra Riksgäldskontor tjensteman eller andra enskilda personer, eger den eller de, på hvilkas rätt och bästa dessa beslut kunna inverka, att hos Revisorerne eller Stats-Utskottet anföra besvär; dervid klaganden dock, så vida besvären skola till pröfning upptagas, bör inom trettio dagar efter bevisligen erhållen del af det meddelade beslutet sitt missnöje deremot hos Fullmäktige skriftligen anmäla; hvarjemte det, vid enahanda äfventyr, åligger honom att senast en månad före Revisorernes näst förestående sammankomst eller riksdagens början, derest revision dessförinnan icke inträffar, sina besvär ingifva till Fullmäktige, af hvilka desamma, jemte utlåtande deröfver, till Revisorerne eller Stats-Utskottet öfverlemnas. Besvär öfver Fullmäktiges nyss före eller under Riksdagens eller Revisorernes sammanvaro i dylika mål meddelade beslut böra inom fjorton dagar efter delfåendet, den dagen likväl oräknad, omedelbarligen af vederbörande till StatsUtskottet eller Revisorerne inlemnas. wagasod bi) ironAu''iöl jiUiinä c,-ii,,,, ,. ..... ...... Bill. till Riksd, Prof. 1881. 10 Sami, 1 Afd. 2 Band. (Riksg.-kontorets reglemente.) 34 Angående Fullmäktige tillhörande särskilda uppdrag. åligganden och § 67. Fullmäktige skola minst eu gång hvarje år granska Kassörens och Kamrerarens anteckningsböcker jemte Ombudsmannens diarium samt genomgå och inventera de under Kassörens och Kamrerarens vård befintliga låne- och säkerhetsmed flera handlingar. § 68. En gång hvarje år böra Fullmäktige anställa besigtning å det till lokal för Riksgäldskontoret anvisade hus samt detta verks inventarier. Likaledes bör besigtning årligen af Fullmäktige anställas å Riksdagens hus, hvilket jemväl står under deras vård och inseende. Dessutom har Riksdagen uppdragit åt Fullmäktige att lata tillse, det icke allenast värde å de inom Riksdagens hus befintliga möbler och andra inventarier finnes uti inventarieförteckningen upptaget, utan ock att inköpspris på de möbler och inventarier, som hädanefter anskaffas, uti inventarieförteckningen utsättes, jemte tiden, då inköpet egt rum, äfvensom att, vid skeende kasseringar af obrukbara eller obehöfliga inventarier, desamma varda utur inventarieförteckningen affärda, med anteckning af det pris. hvartill desamma vid möjligen skeende försäljning blifvit föryttrade. § 69. Under de tider, då Riksdagen icke är församlad, må lediga rum och lägenheter inom Riksdagens hus af Fullmäktige hyresfritt upplatas för tillfälligt begagnande ej allenast af de komitéer och revisioner, som kunna varda af Kongl. Maj:t sammankallade och för hvilkas sammanträden erforderliga lokaler inom Kronans hus här i liufvudstaden icke finnas att tillgå, utan äfven af allmänna embetsmyndigheter, som antingen af särskild anledning icke kunna för någon tid begagna åt dem anvisade embetsrum eller också sakna egen lokal, äfvensom för andra, all - 35 mänt gagn afseende ändamål; egande Fullmäktige vid hvarje sådan upplåtelse föreskrifva de vilkor, som Fullmäktige för de upplåtna rummens samt möblernas och inventariernas noggranna och omsorgsfulla vårdande finna nödvändiga. Dylik upplåtelse bör alltid upphöra så tidigt före Riksdagens sammankomst, att rummen och inventarierna derförinnau kunna vara försatta i ordnadt och fullständigt skick samt, om så erfordras, reparerade. § 70. Då Revisorerne öfver Stats-, Banko- och Riksgäldsverken sammanträda, skola Fullmäktige till dem afgifva berättelse om Riksgäldskontorets ställning och förvaltning under den tid, som Revisorernes granskning kommer att omfatta. Dessutom skola Fullmäktige vid nästa riksdags början till Riksdagen afgifva och till Stats-Utskottet aflemna berättelse för hela den tid^som förflutit sedan Fullmäktiges berättelse till nuvarande Riksdag afgafs. § 71. Efter hvarje revisions slut skola Fullmäktige, på sätt de för Revisorerne utfärdade instruktioner innehålla, föranstalta om tryckning och utdelning med allmänna tidningarne af Revisorernes angående Stats- och Riksgäldsverken afgifna och Fullmäktige tillstälda berättelser jemte dertill hörande förklaringar, hvilka handlingar äfven genom Fullmäktiges försorg böra till näst derefter sammanträdande Revisorer och Riksdag öfverlemnas. S 72. Före nästkommande riksdags början böra Fullmäktige: a) föranstalta om upphandling af det för tryckningen af Riksdagens protokoll med dertill hörande bihang under samma riksdag erforderliga papper och, med behörigt iakttagande af de i sådant afseende meddelade föreskrifter, låta upprätta kontrakt angående verkställighet af så viil protokollets som bihangets tryckning; b) upprätta kontrakt om tillhandahållande, under riksdagens lopp, af de skrifmaterialier och öfriga effekter, som för Riksdagens behof kunde erfordras;. c) låta komplettera och iståndsätta inventariepersedlarne i Riksdagens hus. Vid verkställigheten häraf iakttages, att anbud, genom kungörelser i allmänna tidningarne, infordras af dem, som kunna vara hugade att tillhandahålla och leverera berörda effekter eller besörja omförmälda trycknings- med flera arbeten. 36 1‘ör (ifrigt ega fullmäktige att utse någon bland Riksgäldskontorets tjensteman, som bör ej allenast före och under riksdagen mottaga, vårda och efter vederbörliga reqvisitioner utlemna de upphandlade effekterna samt ombesörja de under riksdagens fortgång ifrågakommande ytterligare uppköp, äfvensom erforderliga reparationer å inventariepersedlarne, utan ock vid hvarje kalenderårs slut upprätta och afgifva fullständig redovisning för alla dessa af honom mottagna effekter. § To. ... »vviv*\ ,f<\ I Innevarande års Riksdag har åt Fullmäktige i Riksgäldskontor^ uppdragit att lata upprätta och till nästkommande Riksdag öfverlemna nya ritningar och förslag till tillbyggnad af det gamla Riksdagshuset, afseende dess begagnande för dess nuvarande ändamål under en tid af högst trettio år och, så vidt möjligt är, väsentligen mindre kostsamma att utföra samt upptagande mindre antal öfverhödiga eller alltför stora lokaler, än det förut för riksdagshusets tillbyggnad uppgjorda förslag, hvarjemte dessa ritningar och förslag böra vara så uppgjorda, att afse värd a rubbningar i Riksdagens arbeten inom riksdagshuset icke må behöfva inträffa. § fR /.''Mjjäi in: A.r: :.i>.>''• i- * * J m*. - ^ v ■ i '' ;M''i .MU.Vi V<Vi>\ ^Ji Jj\ ;<ili 1 i U fI i!oO Som, enligt de af Kongl. Maj:t för Strömsholms nya kanalbolag den 27 Mars 1863 faststälda regler, kanaldirektionens förvaltning och kanalverkets räkenskaper skola hvartannat år granskas utaf två revisorer, af hvilka den ene bör utses af Fullmäktige i Riksgäldskontor, så skola Fullmäktige för hvarje revision välja en person att uti berörda revisionsförrättning deltaga. Jemväl skola Fullmäktige, i enlighet med de af Kongl. Maj:t för Dalslands kanal-aktiebolag den 7 April 1865 och för Kinda kanal-aktiebolag den 4 September 1874 i nåder faststälda bolagsordningar, årligen utse en revisor att granska hvardera af dessa bolags förvaltning och räkenskaper. mim. .v;. ;nb''{qqu § ro. Då de bolag, som för jernvägsanläggningars utförande från Riksgäldskontor utbekommit beviljade låneunderstöd, uti sina med Kongl. Maj:t och Kronan afslutade kontrakt medgifvit staten att genom ombud, som Kongl. Maj:t utser, deltaga i de årliga revisionerna af bolagets förvaltning och räkenskaper, samt be - 37 rättelserna om dessa revisioner skola till Kongl. Civildepartementet insändas, böra Fullmäktige eiter erhållen del af dessa berättelser taga under öfvervägande, huruvida några åtgärder erfordras för bevarande af Riksgäldskontorets rätt och säkerhet för de utgifna lånens fortsatta liqviderande. § 76. Uti Allmänna hgpoteksbankens styrelse bör en ledamot, som skall vara vice ordförande, utses af Fullmäktige i Riksgäldskontoret. Likaså utses af Fullmäktige till deltagande i den årliga revisionen af Hypoteksbankens förvaltning och räkenskaper en revisor, som vid revisionen förer ordet. Dessutom böra Fullmäktige utse ett ombud vid den allmänna ordinarie sammankomst, som mellan Hypoteksbankens delegare skall ega rum hvarje år efter afslutad revision. § TI. I enlighet med Kongl. Maj:ts nådiga kungörelse den 6 Juni 1879 angående reglemente och bolagsordning för aktiebolaget såg verks eg ames garanti förening, skola Fullmäktige, för granskning af nämnda bolags räkenskaper och förvaltning, utse eu revisor, som är ordförande i revisionen; äfvensom Fullmäktige skola utse ett ombud att innehafva en af nycklarne till den kassakista, hvari de såsom reservfond för bolaget utfärdade statsobligationer förvaras. § 78. Innevarande Riksdag bar åt Fullmäktige i Riksgäldskontoret uppdragit att låta genom lämplig person, enligt af Fullmäktige faststäldt formulär och med iakttagande af de föreskrifter i öfrigt, Fullmäktige kunna finna skäl meddela, utarbeta samt att öfvervaka upprättandet af ett alfabetiskt ordnadt sakregister till Rikets Ständers protokoll med bihang för tiden från och med år 1809 till och med år 1866; börande dels detta register, så vidt sådant med hänsyn till anordningen af de tryckta riksdagshandlingarne låter sig göra, blifva gemensamt för alla de ifrågavarande riksdagarne och omfatta hänvisningar till samtliga riksdagshandlingar med undantag af de protokollsutdrag, som blifvit öfverlemnade från det ena ståndet till det andra, dels ock de i registret intagna sakrubriker vara så specifika, att registret lemnar lätt och tydlig vägledning och tillika angifver de särskilda ärenden, som i samma Kongl. proposition eller utlåtande må förekomma; och har Riksdagen bemyndigat 38 Fullmäktige att af förslagsanslaget till riksilagskostnader till ändamålet använda för innevarande år 2,000 kronor och för nästkommande år 3,000 kronor; samt vidare åt Fullmäktige uppdragit att, sedan någon erfarenhet vunnits om den tid och möda, ifrågavarande arbete må kräfva, till nästa Riksdag inkomma med yttrande och förslagsheräkning öfver de ytterligare kostnader, som för arbetets fullföljande må erfordras. § 79. Innevarande Riksdag har åt fullmäktige i Riksgäldskontor uppdragit att till nästa Riksdag inkomma med förslag till de förändrade bestämmelser rörande Riksdagens arkiv och bibliotek äfvensom angående riksdagsbibliotekariens tjensteåligganden, som kunna finnas erforderliga. § 80. Gemensamt med Fullmäktige i Riksbanken skola Riksgäldskontorets Fullmäktige: a) afgifva sitt underdåniga yttrande och råd till Kongl. Maj:t i fråga om den ort, der Riksdag bör samlas, i de fall, då fiendens framträngande eller pest eller andra lika vigtiga hinder göra riksdags hållande i hufvudstaden omöjligt eller för Riksdagens frihet och säkerhet vådligt (50 § Regeringsformen); b) efter stadgade grunder uppgöra och utfärda ny Bevillningsförordning, i den händelse att vid riksdags slut bevillningens hela belopp är bestämdt, men Kamrarne icke hunnit om fördelningen deraf blifva ense (109 § Regeringsformen); c) uti justitieombudsmans-embetet genast insätta den man, som blifvit utsedd till efterträdare åt justitieombudsmannen, i fall denne mellan riksdagarne afsäger sig det erhållna förtroendet eller med döden afgår, äfvensom utvälja annan behörig man i stället för justitieombudsmannens utsedde efterträdare, derest äfven han mellan riksdagarne afsäger sig förtroendet, eller i justitieombudsmans-embetet insättes eller med döden afgår (98 § Regeringsformen); d) för framtida uppsigten och kontrollen öfver Göta kanals vidmakthållande utse och välja ej mindre en person för att såsom ledamot å Bankens och Riksgäldskontorets vägnar inträda i direktionen öfver nämnda kanal, än ock ett ombud att å samma verks vägnar deltaga i revisionerna af kanalens räkenskaper; skolande valet till ledamot i direktionen förnyas hvarje år, och till ombud vid revisionerna före desammas början; dock må förut härtill utsedde personer kunna återväljas. Vid Fullmäktiges i Banken och Riksgäldskontoret gemensamma sammanträden böra, så vidt beslut skall kunna fattas, fem af Fullmäktige i hvartdera verket vara tillstädes. 39 § 81. Vid de tilltallen, då riksdagsmäns fullmakter granskas åt'' chefen för Justitiedepartementet eller den person, Konungen i hans ställe förordnat, skola tre bland Fullmäktige i Riksgäldskontor vara tillstädes. Angående betjeningen vid Riksgäldskontor. § 82. De å Riksgäldskontorets aflöningsstat uppförde tjensteman äro följande: en sekreterare och ombudsman; en kassör; en kamrerare; en revisor; en kassabokhållare; en länsbokhållare; en registrator och kanslist; samt en kammarskrifvare. § 83. Vaktbetjeningen utgöres af: en förste vaktmästare; och tre vaktmästare. Angående lediga tjensters bestridande och tillsättande. § 84. Den ordinarie tjensteman eller vaktmästare, som förordnas att i anseende till sjukdoms- eller annat laga förfall eller, vid inträffad ledighet, under anslagstiden 40 förrätta annan tjenst än den han sjelf innehar, är, med undantag af det i § 89 förutsatta fall, i allmänhet icke berättigad att derför erhålla särskild aflöning; dock ankommer på Fullmäktige att tillerkänna innehafvare!! deraf ett efter omständigheterna lämpadt arfvode, uppgående till högst halfva beloppet af skilnaden mellan hans förut åtnjutande aflöning och löneförmånerna för den tjenst han blif- i vit förordnad att bestrida. Extra ordinarie tjensteman, som vid dylikt tillfälle, på grund af vederbörligt förordnande, förrättat ordinarie tjenstebefattning, åtnjuter under den tid, denna tjenstgöring fortfar, den för lägsta tjenstegraden bestämda lön. Vid enahanda förhållande tillgodonjuter jemväl extra ordinarie vaktmästare, hvilken bestridt vaktmästaregöromål, samma aflöning, som för den förrättade sysslan är i staten anslagen. Vid inträffad ledighet af sådan tjenst, som bör återbesättas, skall, efter afdrag af hvad för tjenstens bestridande måst utbetalas, den lönebesparing, hvilken uppkommer, intill dess, efter ansökningstidens förlopp, någon i nedan stadgad ordning blifvit förordnad att förrätta samma tjenst, tillfalla Enke- och Pupillkassan vid Riksgäldskontor; kommande nämnda kassas rätt till dylik lönebesparing att upphöra, så snart konstitutorial å tjensten blifvit af Fullmäktige utfärdadt. Då tjensteman eller vaktmästare för enskilda angelägenheters besörjande erhållit tjenstledighet, bör han sjelf vidkännas kostnaden för tjenstens förrättande under den tid tjenstledigheten fortfar. Innan ledig tjenst af Fullmäktige återbesättes, skall sådant jemte de med samma tjenst förenade löneförmåner, äfvensom tiden, inom hvilken sökande ega att sig anmäla, tillkännagifvas medelst anslag på vanliga ställen inom Riksgäldskontor. Ansökningstiden bestämmes till minst fjorton dagar från anslagets utfärdande, dock beror af Fullmäktige att utsätta ny ansökningstid, derest, inom den först bestämda tiden, någon till tjenstens erhållande fullt skicklig och lämplig sökande sig icke anmält. För att kunna antagas till tjensteman vid Riksgäldskontor fordras att hafva undergått godkänd afgåugsexamen från högre elementarläroverk; dock böra • i''V( ISO ■vtallsh\nv.v.w,\ uy ■. ‘vmiVsvsVåoAjwM no doo ''toVirtWvvvvv ne * OTÖgin iiag ii kraft''! dill t;''/ > muVÅrvy ok-W! ny 41 de tjensteman, som anställas vid Fullmäktiges Kansli, hafva aflagt den akademiska examen, som fordras för att vinna inträde i Konungens Kansli eller i rättegångsverken; äfvensom den, hvilken befordras till ombudsmannasysslan, bör hafva fullgjort hvad författningarne föreskrifva i afseende på dem, som i domarevärf må begagnas. § 88. Vid lediga tjensters tillsättande utnämnes bland kompetente sökande den, som Fullmäktige, med afseende å verkets fördel samt vigten och ansvarigheten af de särskilda befattningarne, finna till den lediga tjensten mest skicklig och passande; dock ega Fullmäktige att, der de så lämpligt finna, tillsätta lediga tjenster endast med konstitutorial; hvarvid den tjensteman, som sådant konstitutorial erhåller, under den tiden han tjensten innehafver, eger åtnjuta de lönevilkor, aflöningsstaten för tjensten bestämmer. Angående behandlingen af frågor rörande tjenstefel rsuiu mel sm* in. in. § 89. Om någon Riks g ä l ds!; ont o rcts tjensteman vid mindre förseelser i tjensten ej låtit sig rätta af vederbörandes tillsägelser och varningar eller blifvit beträdd med vårdslöshet eller försummelse i sin tjenstgöring, eller ock i allmänna lefvernet ådagalagt ett mindre värdigt uppförande, bör han inför Fullmäktige tillrättavisas och varnas. I händelse den, som på detta sätt undergått första varningsgraden, ej deraf låter sig rätta, ega Fullmäktige att, med afseende å förekommande omständigheter, på längre eller kortare tid suspendera honom från dess innehafvande tjenst, med förlust af hela eller halfva lönen, hvilken under tiden må i ersättning för tjenstens förrättande användas. § 90. Derest tjensteman, hvilken förut blifvit för tjensteförsummelse eller annat förhållande suspenderad, å nyo gör sig skyldig till dylik förseelse, ankommer på Bill. till Riksd. Prot. 1881. 10 Samt. 1 Afd. 2 Band. 6 (Riksg.-kontorets reglemente.) 42 Fullmäktige att, efter förseelsens beskaffenhet, antingen ytterligare suspendera honom eller helt och hållet skilja honom från dess vid detta verk innehafvande tjenst och lön. Likaledes beror på Fullmäktiges särskilda pröfning, huruvida tjensteman, som blifvit nödsakad till borgenärer afträda sin egendom, må vidare bibehålla och utöfva sin beställning. § 91. Tjensteman, som begått ärerörigt brott eller annan förseelse i eller utom tjensten af den svåra beskaffenhet, att verkets trygghet eller anseende fordrar hans entledigande, har derigenom gjort sig förlustig sin innehafvande tjenst. § 92. Om någon af v äkthet] eningen i sin tjenst varit försumlig, eller under tjenstgöring af starka drycker öfverlastad, eller eljest på ett tadelvärdt sätt sig förhållit, må han, efter sig företeende omständigheter, antingen af Fullmäktiges deputerade erhålla föreställning eller genast hos Fullmäktige anmälas till suspension eller entledigande. § 93. Innan tjensteman eller vaktmästare varder suspenderad eller skild från tjensten, bör hans skriftliga förklaring öfver hvad emot honom förekommit infordras. Fullmäktiges beslut, hvarigenom tjensteman suspenderas eller för alltid skiljes från tjensten, bör, jemte hänvisning för besvärs anförande, honom skriftligen meddelas. Tjenst, som, till följd af sådant beslut, blir ledig, får, derest den afsatte tjänstemannen inom föreskrifven tid anmält sig ämna samma beslut öfverklaga, icke återbesättas förr, än besvären blifvit af Stats-Utskottet eller Revisorerne afgjorda eller den bestämda tiden för besvärens fullföljande försutits; kommande dock den, som emellertid förordnas till tjenstens bestridande, att de med densamma förenade löneförmåner åtnjuta. § 94. Extra ordinarie tjensteman eller extra vaktmästare, som utan erhållen tillåtelse eller anmäldt laga förfall från tjenstgöring uteblifvit under tvenne efter hvarandra följande månader, eller vid flera tillfällen undandragit sig att lemna äskadt biträde der han blifvit anstäld, anses hafva förverkat sin rätt att i Riksgäldskontoret vidare tjenstgöra. Den extra ordinarie tjensteman eller extra vaktmästare, 48 som under honom uppdragen tjenstgöring sig försumligt eller felaktigt förhållit och, efter att, på sätt i § 89 stadgas, blifvit varnad, sig icke rättat, bör förklaras vara från Riksgäldskontor skild. För öfrigt anses den extra ordinarie tjensteman eller vaktmästare, som begått ärerörigt brott eller annan förbrytelse af svårare beskaffenhet, vara från verket utesluten. Angående pensioneringen af Riksgäldskontorets betjening. § 95. Pensionerna för tjenstemännen samt vaktbetj eningen vid Riksgäldskontor • bestämmas efter desses, vid afskedtagandet innehafvande löner. § 96. Tjensteman eller vaktmästare, som uppnått sjuttio års ålder, eller under femtio år varit i allmän tjenst, är vid afskedstagandet berättigad att erhålla eu hela lönen motsvarande pension. Samma pension kan jemväl tillerkännas den tjensteman eller vaktmästare, som fylt sextiofem och i allmän tjenst tillbragt fyratio år, så vida behörigen styrkt är, att han befinner sig i ett sjukligt eller försvagadt tillstånd. § 97. Den tjensteman eller vaktmästare, som, efter att hafva uppnått en ålder af sextio år, anhåller om afsked, må, derest han varit i allmän tjenst omkring fyratio år, komma i åtnjutande af pension till ett belopp, som motsvarar tre fjerdedelar utaf hans senast innehafda lön. Innan tjensteman eller vaktmästare uppnått sextio lefnads- och omkring fyratio tjensteår, kan, endast i händelse af bevislig oförmåga till vidare tjenstgöring, pension vid afskedstagandet honom tilldelas. I sådant fall lämpas densamma efter tjensteåren ensamt på det sätt att för hvarje dylikt år, som brister i nyss nämnda antal, afdrages en fyrationdedel från ett tre fjerdedelar af lönen motsvarande pensionsbelopp. Men för den, som fylt fyratio tjensteår och sextio lefnadsår, ökas deremot detta pensionsbelopp med en fyrationdedel af lönen för hvarje öfverskjutande tjensteår, eller med en sextiondedel af lönen för hvarje lefnadsår, om ett sådant beräkningssätt tinnes för afskedssökande mera förmånligt. 44 § 98. Då sådant för göromålens säkra ock skyndsamma gång finnes oundgängligen nödigt, kunna Fullmäktige på pensions stat författa tjensteman, som af ohjelpligt sjukdomstillstånd eller afgjord oförmögenhet är förhindrad att vidare gagna verket, oaktadt han sig ej om afsked anmält. I sådant fall ega Fullmäktige att, efter omständigheterna, antingen tillägga tjenstemannen hela lönen i pension, ehvad de föreskrifna lefnads- och tjensteåren äro uppnådda eller icke, eller ock tillämpa de grunder för pensions bestämmande, som i näst föregående paragraf äro faststälda. Derest åter vaktmästare förr, än han uppnått den för pensions erhållande bestämda lefnadsålder och tjenstetid, skulle genom sjuklighet eller af annan orsak blifva oförmögen att sina tjensteskyldigheter vidare fullgöra, ega Fullmäktige att, efter noggrann pröfning af de i hvarje fall förekommande omständigheter och förhållanden, vid hans afskedande tilldela honom en årlig pension, uppgående till högst två tredjedelar af lönen. § 99. Några tillförene meddelade och mot det nu utfärdade reglementet stridande stadganden, angående Riksgäldskontorets förvaltning och dermed gemenskap egande ämnen, få icke vidare åberopas och tillämpas. Gifvet och utfärdadt vid lagtima Riksdagen i Stockholm den 28 April 1881. På Riksdagens vägnar: För Första Kammaren: För Andra Kammaren: O. Lager*)jelke, Olof Wijk, n. v. Talman. n. v. Talman. 45 Bil. A. Riksgäldskontorets vid 1880 års slut utbalanserade kapitalskulder. Beglemen tets - Årtal. §, 1866 1866 1866 1866 1866 1868 7 90 Obligationer för 1858 års jernvägslån, 8,190,500 Thlr Pr. C:t................................. Dito för 1860 års jernvägslån: a) mot obligationer, stälda på utlottning, å 8,000,000 Thlr Pr. C:t.................. i) mot premieobligationer å 2,400,000 Thlr Pr. C:t, bokförda till fem sjettedelar deraf, eller 2,000,000 Thlr .................................. Dito för 1861 års statslån, 3,000,000 R:dr R:mt......... Dito för 1864 års jernvägslån å 2,223,000 £ St., hvaraf dock blifvit föryttrade obligationer för endast 555.700 £ St.*)................................ Dito för 1866 års jernvägslån å 9,932,300 Thlr Pr. C:t... Dito för 1868 års jernvägslån £ St. 1,150,000.................. Tiden, då för- bindelserna blif- vit utfärdade. Räntefot. Återstående kapitalskuld den 31 December 1880. Fonderad skuld. Icke fonderad skuld. 1858 d. Va 4 Va % Thlr 5,228,400 1860 d. »/* 4 Va % Thlr 5,351,300 1860 d. Vs — Thlr 925,000 1861 d. 3»/3 4‘/i % Kr. 1,802,800 1864 d. 15/4 4''/i % £ St. 487,500 1866 d. 2/i 5 % Thlr 9,473,800 1868 d. Vr 5 % £St. 1,104,200 *) De öfriga obligationerna å tillhopa 1,667,300 £ St. äro, enligt Riksdagens beslut, uppbrända; dock kommer arliga utlottningen att fortfarande omfatta hela det i amorteringsplanen upptagna obligationsantalet. 46 Reglemen- tets liden, då för- Återstående kapitalskuld den 31 December 1880. bindelserna blif- Räntefot. Årtal. §■ vit utfärdade. Fonderad skuld. Icke fonderad skuld. 1870 72 Obligationer för 1870 års jernvägslån å 40,000,000 R:dr, deraf till 1880 års slut blifvit utlemnade obligatio- ner å tillhopa 16,170,000 R:dr.......................... 1870 d. 30/9 5 % Kr. 14,150,700 1872 83 Dito för 1872 års jernvägslån å 24,000,000 R:dr, deraf till 1880 års slut blifvit ut- lemnade obligationer å till- hopa 19,907,300 R:dr......... 1872 d. 30/3 4 % Kr. 18,356,300 1875 35 Dito för 1875 års jernvägs- 1876 33 lån å 56,250,000 Rmk, deråt 1878 39 till 1880 års slut blifvit ut- 1879 15 lemnade en första emission 1880 38 å 20,250,000 Rmk, en andra emission å 18,000,000 Rmk samt af en tredje emission å likaledes 18,000,000 Rmk, obligationer å 3,235,200 Rmk..................................... 1875 d. 2/8 4 Va % Rmk 40,848,000 4 1876 33 Dito för 1876 års jernvägs- lån å 2,000,000 £ St........ 1876 d. lä/6 4 >/2 % £ St. 1,957,000 — 1878 39 Dito för 1878 års jernvägs- 1879 15 lån å 1,500,000 £ St. eller 1880 38 37,650,000 Francs, deraf till 1880 års slut blifvit ut- lemnade obligationer å till- hopa 1,450,000 £ St. eller ( £ St. 1,450,000 36,395,000 Francs............... 1878 d. lä/6 4 % J eller l-- 1879 46 Dito för 1879 års tillfälliga 1 Frcs 36,395,000 ] lån, deraf till 1880 års slut blifvit utlemnade obli- gationer å 9,000,000 Kr.... 1879 d. »/ii 4 Va % Kr. 9,000,000 47 Reglemen- Tiden, då för- Återstående kapitalskuld den 31 December 1880. bindelserna blif- Räntefot. Årtal. §• vit utfärdade. Fonderad skuld. loke fonderad skuld. 1880 38 Obligationer för första einis- sionen af 1880 års statslån å 39,930,000 Kr. motsva- rande 2,200,000 £ St., 55.440.000 Francs eller 44.880.000 Riksmark, deraf till 1880 års slut försålts obligationer å tillhopa 4,018,047 Kr., eller 221,380 £ St. eller 5,578,776 Francs eller 4,516,152 Rmk.,.......... 1880 d. »/« 4 % Kr. 4,018,047 eller £ St. 221,380 eller Frcs 5,578,776 eller 186G 13 Dito, hvilka i anseende till sin ordalydelse icke kunna uppsägas, eller det s. k. Jl798 d. \ Rmk 4,516,152 ) gamla lånet ..................... 5 % __ Kr. 10,125 1866 14 Dito, utfärdade såsom grund- (1811 d. 30/] jj fond för Allmänna hypo- teksbanken, bokförda inom linien med R:mt 8,000,000 R:dr ............ 1861 d. Vt 4 Va % 1870 16 Dito, utfärdade såsom re- servfond för aktiebolaget Sågverksegarnes Garanti- förening, bokförda inom • linien med Kr. 3,000,000... 1879 d. lä/8 4 Va % — ----_ 1866 15 Ännu icke till inlösen före- tedda Trollhätte slussverks lottsedlar å tillhopa 5,000 daler silfvermynt, bokförda inom linien med R:mt 1,250 R:dr, jemte upplupen ränta Runt 2,286: 88..................... 1750 d. */■ 6 % 1866 16 Årliga anslaget till H. M. Konungen 300,000 R:dr (icke kapitaliseradt) ......... 1815 d. •/„ — — | 48 Reglemen- tets Tiden, då för- bindelserna blif- Räntefot. Återstående kapitalskulc 1880. den 31 December Årtal. §• vit utfärdade. Fonderad skuld. Icke fonderad skuld. 1866 17 Ränta å H. K. H. Hertigens af Södermanland, sedermera Konung Carl XIII:s hem- giftskapital, bokfördt inom linien med R:mt 150,000 • R:dr ........................ 1778 5 % ___ __ 1866 18 Innestående fond för Göta kanals underhållande......... 1833 d. 31/i2 5 % — Kr. 140,889 1866 19 Dito för Södertelge dito — 5 % — Kr. 45,000 1866 20 Fond för Hjelmare kanals i och slussverks underhållan- de (utgör blott ett deposi- tum af fordringshandlingar) ___ __ 1866 21 Dito för Strömsholms kanals dito (dito)........................... — — — __ 1866 22 Lappmarks ecklesiastikfonds behållning, bokförd inom linien med R:mt 100,777: 16 __ __ 1866 25 Brudgåfvovinsten (kapital- skulden afskrifven) ............ — — — — 1869 77 Post-assuransfonden (ingår bland Riksgäldskontorets öfriga tillgångar men med den förbindelse, som § 77 i 1869 års reglemente in- nehåller) .............................. 49 Bil. B. Biksgäldskontorets vid 1880 års slut utbalanserade kapitalfordringar för de af dess medel utbetalda eller godtgjorda lån. Reglemen tets - Årtal. §. 18GG 39 Tiden, då lånet utbetalts. a) Byggnadslån. Lån till staden Malmö, för uppförande af kasern- och stallbyggnader för der förlagda garnison ............... Lån till staden Kristinehamn och Varnums landsförsamling, för uppbyggarn de af ny kyrka i Kristinehamn ................................. Lån till staden Lidköping, för återuppbyggande af den år 1849 nedbrunna del afl nämnda stad .................. 1813—1815 (18491 (1854J 1852 Annuitet. .2* I jemte > ränta.) 2 % 1 jemte > ränta. J Räntefot. Transport Bih. till Riksä. Prof. 1881. 10 Samt. 1 Afd. 2 Band. (Riksg.-kontorets reglemente.) Ursprungliga beloppet. 32,000 37,500 63,666 Kapitalåterstod vid 1880 års slut. 3,218 15,830 7,364 26,412 97 23 33 41 50 Reglemen- tets Tiden, då lånet utbetalts. Annuitet. Räntefot. Ursprungliga beloppet. Kapitalåterstod vid 1880 års Årtal. §• Transport — — — — — 26,412 97 1866 41 Lån till Knäreds församling i Hallands län, för uppfö- rande af en ny kyrka ...... 1852 6 % 4 % 24,000 3,290 68 » » Lån till Markaryds försam- ling i Kronobergs län, för uppförande af en ny kyrka 1854 » » 10,000 _ 2,237 85 » 54 Lån till staden Örebro, för återuppbyggande af den år 1854 genom eldsvåda för- störda delen af nämnda stad .................................... 118541 375,000 151,717 93 Lån till staden Jönköping, 1185 5J » — » » för återuppbyggande af den år 1854 genom eldsvåda förstörda delen af nämnda stad....................................... 1855 » » 100,000 36,061 59 » 55 Lån till staden Eksjö, för återuppbyggande af den under år 1856 nedbrunna delen af nämnda stad ...... 1857 6 o. 7% 4 o. 4V2 % 200,000 — 81,595 14 » 43 Lån till Skara domkyrka, för densammas reparation 1858 6 % 4 % 25,000 10,098 56 f » » Lån till Vesterås domkyrka, (1878 3 för densammas reparation 1858 » 2> 22,500 — 9,227 25 1866 42 Lån till Vallentuna försam- ling i Stockholms län, för ny kyrkas uppbyggande ... 1859 » » 20,000 — 11,265 08 » 43 Lån till Vesterås domkyrka för densammas reparation 1860 — — 28,000 — 28,000 — » 36 Lån till staden Jönköping, Transport — — — — 359,907 05 51 Reglenien- tets Tiden, då lånet utbetalts. Annuitet. Räntefot. Ursprungliga Kapitalaterstod vid 1880 års slut. Årtal. §. Transport — — — — — 359,907 05 för uppförande derstädes af ett nytt lärohus för ele- mentarläroverket 1861 5 % 4 o/, 120,000 94,665 67 1866 90 Lån till Apotekare-societe- ten, för uppförande af en byggnad åt Farmaceutiska institutet...... 1862 50,000 37,182 60 » 37 Lån till staden Umeå, för uppförande af byggnader för Umeå läroverk .. 1864 25,000 21,608 33 » » Lån till staden Falun, för uppförande af ett nytt läro- verkshus derstädes ... . 1864 » » 40,000 34,596 59 » Lån till staden Sala, för upp- förande af ett nytt läro- verkshus derstädes ............ 1865 » » 12,000 10,359 53 » » Lån till staden Halmstad, för uppförande af byggnad för ett fullständigt elementar- läroverk derstädes ..... 1866 » » 25,000 22,341 13 » » Lån till staden Kalmar, för uppförande af en ny bygg- nad förläroverket derstädes 1866 40,000 35,732 06 » 14 81) Lån till staden Venersborg, för uppförande af en ny byggnad för högre elemen- tarläroverket derstädes...... 1867, 1868 » 40,000 36,334 46 148 Lån till staden Vestervik, för uppförande af ny byggnad Transport — — — — 652,727 42 *) Jfr § 16 i 1867 års Reglemente. 52 Reglemen- tets Tiden, då lånet utbetalts. Annuitet. Räntefot. Ursprungliga beloppet. Kapitalåterstod vid 1880 års Årtal. §• Transport — — — — — 652,727 42 åt elementarläroverket der- städes ................................. 1867,1868 5 % 4 % 20,000 18,278 57 1866 1481) Lån till Upsala Domkapitel, för uppförande af ny bygg- nad för högre elementar- läroverket derstädes ........ 1867, 1868 » » 140,000 128,011 92 » 1482) Lån till Karlstads Domka- pitel, för uppförande af ny byggnad för högre elemen- tarläroverket derstädes..... 1868 » » 40,000 36,925 18 » 1483) Lån till Skara Domkapitel, för förändring och tillbygg- nad af elementarläroverks- byggnaden derstädes......... 1868,1869 » » 40,000 37,101 51 1868 474) Lån till domkyrkan i Karl- stad, för densammas repa- ration ................................. 1869 6 % » 23,500 17,161 40 1866 148ä) Lån till staden Kristianstad, för utvidgande af elemen- tarläroverksbyggnaden der- städes ................................. 1873, 1875 5 % 7> 20,000 19,793 75 1874 5 Lån till Direktionen för se- minarium för bildande af lärarinnor, för inköp af byggnad åt nämnda semi- narium................................. 1875 » » 59,000 — 55,804 36 = 965,804: 11 Transport ---- — — — — 965,804 11 x) Jfr § 16 mom. 1 i 1867 års Reglemente. 2) Jfr § 16 mom. 2 i 1867 års Reglemente. 3) Jfr § 27 i 1869 års Reglemente. 4) Jfr § 26 i 1869 års Reglemente. 5) Jfr § 11 mom. 8 i 1873 års Reglemente samt § 5 mom. 3 i 1875 års Reglemente. 53 Reglemen- tets Tiden, då lånet utbetalts. Annuitet. lläntefot. Ursprungliga belomjet. Kapitalåterstod vid 1880 års slut. Årtal. §■ Transport — — — — — 965,804 11 b) Tomtregleringslån. 1866 57 Lån till staden Lidköping för ny tomtreglering efter 1849 års eldsvåda ..... 1854 6 % 4 % 20,000 5,415 43 Lån till staden Örebro, för » » ny tomtreglering efter 1854 års eldsvåda........ 1854 37,500 11,828 36 » Lån till staden Jönköping, för ny tomtreglering efter 1854 års eldsvåda..... 1855 15,000 3,983 31 » » Lån till staden Eksjö, för ny tomtreglering efter 1856 års eldsvåda......... 1857 30,000 13,461 49 142 Lån till staden Karlstad, för reglering af torg, gator och tomter efter 1865 års eldsvåda........... 1867 50,000 37,993 90 1872 32 Lån till staden Strengnäs, för ny tomtreglering efter 1871 års eldsvåda..... 1872 30,000 26,750 20 1877 7 Lån till staden Strömstad, för ny tomtreglering efter 1876 års eldsvåda..... 1878 5 % 50,000 50,000 >> 8 Lån till staden Söderhamn, för ny tomtreglering efter 1876 å.rs eldsvåda...... 1878, 1879 200,000 200,000 = 349,432: 69. 1866 45 c) Lån till allmänna Barnhusinrättningen t 1851 4 % 75,000 15,741 10 Transport — — — — _ 1,330,977 90 54 Reglemen- tets Tiden, då lånet utbetalts. Annuitet. Räntefot. Ursprungliga Kapitalaterstod vid 1880 års slut. Årtal. §• Transport — — — — — 1,330,977 90 d) Lån till hamn- och bro- byggnader samt åars upprensning■ 1866 62 Lån till staden Cimbrishamn. för hamnbyggnaden derstä- des .............. 1843 fi 0/. 37,500 11,823 19 » 63 Lån till staden Kristianstad, för hamnanläggning vid Åhus............. 1848 30,000 7,042 63 » 83 Lån till Hanekinds och Gull- bergs häradsboar, för upp- förande af en jernbro öfver Svartån å landsvägen mel- lan Linköping och Bergs gästgifvaregård....... 1852 6 % 4 % 20,000 378 15 » 84 Lån till Gustafs församling i Stora Kopparbergs län, för brobyggnad öfver Dalelfven i närheten af Gustafs kyrka 1853 6,000 998 09 » 63 Lån till staden Kristianstad, för återstående hamnarbe- ten vid Åhus samt Hernesta kanals fullbordande m. m. 1855 » 30,000 5,000 78 » 68 Lån till staden Vadstena, för fullbordande af hamnbygg- naden derstädes...... 1855 » » 15,000 2,521 » » Lån till staden Arboga, för Arboga-åns uppmuddring 1855 » » 15,000 — 2,494 29 » » Lån till staden Köping, för Transport — — — --- — 1,361,236 03 55 Reglemen- tets Tiden, då lånet Annuitet. Räntefot. Ursprungliga Kapitalåterstod Årtal. §• utbetalts. beloppet. slut. Transport 1,361,236 03 upprensning och fördjup- ning af Köpings å , 1855 6 % 4 % 20,000 3,280 99 1866 60 Lån till staden Ystad, för hamnuppmuddring 1857 60,000 19,189 86 » 69 Lån till staden Strömstad, för fullbordande af hamn- arbetena vid denna stad... 1858 » » 15,000 4,849 93 » 70 Lån till Färjestadens hamn- byggnadsbolag, för hamn- byggnad vid Färjestaden i Torslunda socken på Öland 1858 » » 12,850 4,034 47 » 85 Lån till arbetsdirektionen,för anläggning af ny bro öfver Helge å vid Kristianstad... 1858 » 100,000 31,538 11 » 84 Lån till Torsångs församling, för anläggning af 2:ne flott- broar i närheten af Tors- ångs kyrka, den ena öfver Dalelfven och den andra öfver Lillelfven . .. 1859 » » 10,000 _ 4,457 53 » 69 Lån till staden Karlstad, för anläggning af en hamnbas- sin invid denna stad samt en kanal derifrån till Ka- nikenäset vid Yenern 1859 » 100,000 36,051 85 » 69 Lån till staden Falkenberg, för hamnbyggnad derstädes 1859 » » 47,000 — 16,951 39 » 71 Lån till staden Grenna, för byggande af hamn vid denna stad . . 1861 » 37,500 16,760 28 1 Transport — - | _ |-- — 1,498,350 44 56 Reglemen- tets Tiden, då lånet utbetalts. Annuitet. Räntefot. Ursprungliga Kapitalåterstod vid 1880 års Årtal. slut. §• Transport 1,498,350 44 1866 71 Lån till staden Åmål, för hamnbyggnad vid denna stad 1861 6 % 4 % 8,000 4,035 43 » » Lån till staden Karlstad, för fortsättning af hamn- och kanalanläggningen vid Karl- stad ..................... 1861 » » 70,000 31,256 34 » » Lån till staden Piteå, för uppmuddring af segelleden mellan Piteå och lastnings- platsen Löfholmen samt an- läggning af en lastbrygga vid nämnda stad ............... 1861 » » 26,000 11,598 62 » 86 Lån till arbetsdirektionen, för brobyggnad öfver Ume eif invid staden Umeå ...... 1861 » » 55,000 _____ 24,566 56 » 71 Lån till Ronneby köping, för Rottneåns upprensning och fullbordande af den påbör- jade jetéebyggnaden vid in- loppet till nämnda å......... 1861 » » 10,000 4,466 08 » » Lån till staden Helsingborg, för förbättring och utvidg- ning af dess hamn............... 1862 » 230,000 112,325 55 » 86 Lån till Umeå härad, för brobyggnad öfver Ume eif invid staden Umeå............... 1864 8 % 5 % 20,000 5,792 93 {1877 6 Lån till staden Oskarshamn, \1878 12 för förbättrande af dess hamn ................................... 1878 6 % » 80,000 78,864 26 = 440,278: 31. Transport — 1 — — 1,771,256 21 57 Reglemen- ... tets Tiden, då lånet Annuitet. Räntefot. Ursprungliga Kapitalåterstod Årtal. §• utbetalts. beloppet. slut. Transport — — — — — 1,771,256 21 e) Lån till kanal- och slussanläggningar. 18G6 72 Lån till Deijefors och Förs- iggå slussverksaktiebolag, för slussanläggningari Klara eif vid Deijefors ochForsha- ga inom Nedra Ulleruds och Grafva socknar i Vermland 1856 6 % 4 % 150,000 32,753 02 » 93 Lån till Dalslands kanalak- tiebolag, för segelleds öpp- nande från Hattefura vid Venern till sjön Stora Lee 1865, 1867 5 % 3 % 800,000 672,457 19 » 941)) Lån till Kinda kanalaktiebo- 118} lag, för utsträckning af Kin- 143] da båtled medelst kanalise- ring af Stångån fr. sjön Ren- gen till Linköpings hamn 1865 — 1870 » 437,500 — 370,453145 » 143") Lån till Dalslands kanalak- tiebolag, för kanal- och sluss- anläggning mellan sjöarne Ostra och Vestra Silen på Dalsland ... 1868, 1869 6 % 4 % 51,200 _ 36,066 04 . = 1,111,729: 70. Transport ~ I --1 — 12,882,985 91 ’) ,t''e vidare § 134 mom. 14 i 1863 års Reglemente. § 11 mom. 9 i 1867 års Reglemente. § 33 mom. 9 och § 41 mom. 11 i 1868 års Reglemente. § 24 mom. 11 och § 31 mom. 5 i 1869 års Reglemente. 2) Jfr § 11 mom. 8 i 1867 års samt § 24 mom. 10 i 1869 års Reglemente. Bih. till Riksd. Prof. 1881. 10 Sand. 1 Afd. 2 Band. B (Riksg.-kontorets reglemente.) 58 Reglemen tets - Årtal. 1866 1878 1866 1878 1866 Tiden, då lånet utbetalts. 74 3 | 74 '' 77 76 78 J1852 )1853 jl855| 11856/ 1854 Transport f) län till jernväg sanläggningar. Lån till Norbergs jernvägs nya aktiebolag, för anläggning af jernväg fr. Kärrgrufvan inom Norbergs bergslag till sjön Åmänningen ... Lån till dito, för fullbordande af samma jernväg......... Lån till Nora—Ervalla jernvägsaktiebolag, för anläggning af jernväg mellan Nora och Ervalla ............... Lån till Gefle—Dala jernvägsaktiebolag, för anläggning af jernväg mellan städerna Falun och Gefle ......11855 —1859 Lån till Vessman—Barkens J jernvägsaktiebolag, för an- j läggning af jernväg mellan sjöarne Norra Barken och j Vessman inom Norrbärkesj och Grangärdes socknar afl (1856J Stora Kopparbergs län...... |1857j Lån till Vessman—Barkens j jernvägsaktiebolag, för fullbordande af samma jernväg j Lån till Hudiksvalls jernvägs- i aktiebolag, för anläggning] Transport . 1858 Annuitet. Räntefot. Ursprungliga beloppet. Kapitalåterstod vid 1880 års slut. *- '' — 2,882,985 91 5 % 4 % 150,000 98,777 86 3 % 2 % 150,000 — 103,934 75 • 6 % 4 % 150,000 — 17,053 96 . » 2 % 2,400,000 — 960,757 97 5 % 3 % 200,000 — 85,681 57 ! 6 % 4 % 200,000 — 73,026 06 — :-- — 4,222,218 08 59 Reglemen tets - Årtal. 1866 1878 1866 Tiden, då lånet utbetalts. Annuitet. Räntefot. Ursprungliga beloppet. Transport | af jernväg mellan Hudiksvall och sjöarne Dellen ... 118581 781 LåntillSöderhamnsjernvägs-i (1859J 3| aktiebolag, för anläggning! af jernväg från Söderhamn; till sjön Bergviken m. m. 11858 —1860 79 Lån till Borås jernvägsak-j j tiebolag, för anläggning afl ! jernväg mellan Borås och; Herrljunga........................... 1862, 1863 80 Lån till Vexiö—Alfvestads | jernvägsaktiebolag, för anläggning af jernväg mellan | Vexiöoch Alfvestads station) i på Södra stambanan.........j 1864 81 Lån till Köping—Uttersbergsj I jernvägsaktiebolag, för anj läggning af jernväg från | hamnen vid Köping till Ut tersberg med grenbana till sjön Lillsvan........................ 80 Lån till Helsingborg—Landskrona—Eslöfs (Helsingborg —Billeberga äfven Helsingborg—Årup) jernvägsaktiebolag, för anläggning af jernväg mellan Helsingborg; och Årup ........................... 1861, 1865 80 Lån till Kristianstad—Hess-; leholms jernvägsaktiebolag, för anläggning af jernväg (1864 ■jl 865 Transport 5 % 4 % 370,000 500,000 1,377,055 Kapitalåterstod vid 1880 årt slut. 24 434.000 500,000 4 % 1,100,000 4,222,218 251,684 08 82 351,103 90 1,099,317)18 351,554 75 215,200 72 913,966 65 !— 7,405,046 ,10) 60 Beglemen- — tets Tiden, då lånet utbetalts. Annuitet. Räntefot. Ursprungliga Kapitalåterstod vid 18Ö0 års Årtal. §• beloppet. slut. Transport — — _ __ . - 7,405,046 10 mellan Kristianstad och Hessleholms station på Sö- dra stambanan 1864, 1865 5 % 4 % 720,000 584,369 33 i 1866 80 Lån till Ystad—Eslöfs jern- vägsaktiebolag, för anlägg- ning af jernväg från Eslöfs station på Södra stamba- nan till Ystad 1864 — 1866 » 2,450,000 2,044 975 29 » » Lån till Landskrona—Eslöfs jernvägsaktiebolag, för an- läggning af jernväg mellan Landskrona och Eslöfs sta- tion på Södra stambanan '' • 1864 — 1866 » 1,200,000 998.050 26 * 82 Lån till Uddevalla—Yeners- borg—Herrljunga jernvägs- aktiebolag, för anläggning af jernväg från Herrljunga öfver Venersborg till Ud- * • devalla.......... 1865-1867 » » 3,240,000 2,801,439 15 1871 3! Lån till Karlskrona—Vexiö jernvägsaktiebolag, för an- läggning af jernväg mellan städerna Karlskrona och (18721 Vexiö ....... 11 8 7 31 6% 5 % 2,600,000 — 2,518,035 — » Lån till Krylbo—Norbergs 11874) jernvägsaktiebolag, för an- läggning af jernväg mellan Krylbo och Norberg jl872\ » T> 406,000 388,500 89 » » Lån till Sundsvalls jernvägs- aktiebolag, för anläggning (1873J Transport — — — — 16,740,416 02 61 Reglemen- 1 ~ " ------ ----- — --—-—----- = teta Tiden, då lånei utbetalts. Annuitet. Räntefot. Ursprungliga Kapitalåterstod vid 1880 års Årtal, S- beloppet. slut. Transport _ _ 16,740,416 02 af jernväg från Sundsvall [18721 till Torpshammar ! 1 87 3 6 % 5 % 1.494,000 — 1 446,901 65 1871 31 Lån till Upsala—Margrete- hills jernvägsaktiebolag, för anläggning af jernväg från Upsala till Gefle ) ^ - r>- ) 00 » » 500.000 484.237 ;50 I 1873 » » Lån till Bergslagernas jern- vägsaktiebolag, för anlägg- ning af jernväg från Lud- vika till Kil, mot skuldför- bindelse (1 874) <1875; 11 8 7 6 J » 5,000,00i'' 5,000,000 1878 11 Lån till Bergslagernas jern- vägsaktiebolag, för anlägg- ning af jernväg från Falun till Göteborg, mot obliga- tioner å nominelt 6,753,600 Kr., efter 90 % 1878, 1879 6,078 240 6,050,700 i 1876 r O Lån till Vestervik—Åtvida- . berg—Bersbo jernvägsaktie- bolag, för anläggning af jernväg från Vestervik öfver Jenny, Gamleby och Åtvida-; berg till Bersbo, med bi- |1877| - bana till Storsjön i 18 7 81 6 % » 1,865,000 __ 1,865,000 » 5 Lån till Hultsfred—Vester- (18 7 9 J viks jernvägsaktiebolag, för anläggning af jernväg mel- lan Hultsfred och Jennymed bibana till sjön Yxern, sido- I Transport '' — ! — — 31 587,2551 i I 17 82 Reglemen tets - Årtal. ! §. 1876 1879 13 1876 Tiden, då lånet Annuitet. Räntefot. Ursprungliga Kapitalåterstod vid 1880 års utbetalts. beloppet. slut. Transport spår till Ankarsrum och hamnspår vid Verkebäck Lån till Vislanda—Bolmens jernvägsaktiebolag, för anläggning af jernväg från Vislanda öfver Ljungby till sjön Bolmen........................ Lån till Gotlands jernvägsaktiebolag, för anläggning; af jernväg från Visby till i Hemse kyrka ..................... Lån till Södra Dalarnes jern-! vägsaktiebolag, för anlägg-i ning af jernväg från Krylbo station på statens Norra stambana öfver Avesta, Hedemora och Säter genom Gustafs och Tuna socknar till Borlänges station å Bergslagernas jernvägsaktiebolags jernväg jemte bibana till Bispbergs gruffält ....................................... Lån till Varberg—Borås jernvägsaktiebolag, för anläggning af jernväg öfver Fristia till Borås............... Summa j18 7 71 1878 (1879) 1877 j 18781 1879 1879 6 % o % 1.750 OjO 785.000 500.000! 31,587,255 — 1.750.000 » 2,000,000 17 785,0001— i 0 0.0 001 2,000,000 » 1,600,000 —1 1,600,000 38,222.255117 Aflöningsstat för RiksgälÖsliontorets tjensteman och vakt betjeiiing. 1 Sekreterare, som tillika är ombudsmai, I Kassör...................................................... 1 Kamrerare .......................................... I Revisor i Kassabokhållare 1 Lånebokhållare....................................... 1 Registrator och Kanslist........................ 1 Kammarskrifvare.................................... I Förste Vaktmästare ............................. 1 Vaktmästare 1 Vaktmästare 1 Vaktmästare Summa kronor Lön. Tjenstgörings- | «, penningar. j Dumma. 4,400 — 1,000* 0,000 4,400 — 1,600 — 0,000 — 4,000 — 1,000 5,000 — 2,500 — 800 — 3,300 — 2,000 — soo 2,800 2,000 — 800 —. 2,800 1,500 — 900 2,400 — 1,500— 000 — 2,100 — 700 — 100 — 800 000 — 100 700 G00 — 100 —j 700 — 600 — 100 700 24,800)— 9,100 33,900 -1 Tillägg: För Revisorn, Bokhållarne, Registratorn och Kanslisten samt Kammarskrifvaren kan, då de icke innehafva annan tjenstebefattning, lönen efter fem års tjenstgöring inom graden förhöjas med.......................................... Kronor 500: — samt för Revisorn och Bokhållarne, efter tio års tjenstgöring inom graden, med ytterligare................................ ,, 500:__ För vaktbetjeningen kan aflöningen efter fem års ordinarie tjenst och derunder ådagalagdt välförhållande höjas, lönen med...... ,, 100: — och tjenstgöringspenningarne med........................................................ ,, ] 00: — Vaktbetjeningen åtnjuter fri bostad med nödig vedbrand. Skulle denna förmån komma att för vaktmästarne eller någon af dem upphöra, äro de berättigade att i stället såsom tjenstgöringspenningar uppbära 200 kronor hvar. Vid tillämpningen af denna aflöningsstat iakttages derjemte följande: l:o) De med hvarje befattning förenade tjenstgöringspenningar få uppbäras endast för den tid, tjenstens innehafvare verkligen tjenstgjort eller åtnjutit semester, men skola för den tid, han eljest varit från tjenstgöringen befriad, utgå till den, * Så länge Sekreteraren innehar fri bostad, utgå tjenstgöringspenningarne med endast 600 kronor; dock så att, vid afdrag i följd af tjenstledighet, detsamma, med tillämpning af de för sådant fall gifna bestämmelser, sker för hela beloppet af tjenstgöringspenningarne från aflöningsbeloppet i dess helhet. som tjensten förrättat; dock må Fullmäktige kunna medgifva den tjensteman eller vaktbetjent, som af sjukdom hindras från bestridande af sin tjenst, att uppbära de för samma tjenst anvisade tjenstgöringspenningar eller någon del deraf. 2:o) För bestridande af tjenstgöringen under semester ega Fullmäktige att anvisa till extra ordinarie tjensteman arfvoden, beräknade efter ett tusen kronor för år. 3:o) Innehafvare af lön enligt förestående stat äro underkastade den vidsträcktare tjenstgöringsskyldighet eller den jemkning i åligganden, som kan varda stadgad, och böra de fullmakter eller konstitutorial, som för Riksgäldskontorets tjensteman utfärdas, innefatta förbehåll om deras skyldighet att åtaga sig de nya eller förändrade göromål, som kunna dem åläggas. Indragningsstat vid Riksgäldskontoret. Kommissarien Oscar Arehn ................................................................. 4,40U Kommissarien Herman Husberg ........................................................... 4,400 — Notarien och Registratorn Daniel Magnus Sandahl ........................... 3,000 — Notarien August Neyber ...................................................................... 3,000 — Kontorsskrifvaren Adolf Wilhelm Sandsjö......................................... 1,500 — En Kontors- eller Kammarskrifvare ................................................... 1,500 — Kammardrängen Per Fredrik Rydqvist ............................................... 575 — Summa kronor 18,375!— Pensionsstat vid Riksgäldskontoret. Förre Registratorn och Arkivarie!! Claes Otto Vougt ....................... 1,417 50 Förre Ombudsmannen Leontius Hallman . .................... 1,500 — Aflidne Sekreteraren i Riksgäldskontoret Carl Gustaf Stuarts enka, Maria Lovisa Sluart, född Koschell .... .......... 800 _ Aflidne Krigsrådet S. G. Ehrenstams och hans jemväl aflidna enka Charlotta Gripenstjernas dotter Hedvig Aurora Ehrenstam ... 250 _ Aflidne t. f. Kommissarien vid Riksgäldskontorets kreditsedelverk, Ofverkrigskommissarien Fr. Lindstedts oförsörjda dotter Siri Aurora Lindstedt...... .................. 225 Aflidne Notarien Fr. Bergmans ogifta dotter ........................... 225 Summa kronor 4,417 50 Anmärkning: Ofvanstående pensioner indragas vid innehafvarens frånfälle och äfven dessförinnan, så vida de för pensionernas utgående stadgade vilkor upphöra. 65 Förestående tre stater, nemligen: Aflöningsstaten för Riksgäldskontor, upptagande en summa af ......... 33,900: — Indragningsstaten vid dito ........................................................................... 18,375: — Pensionsstaten vid dito................................................................................. 4,417: 50 äro uppgjorda och faststälda vid lagtima riksdagen i Stockholm den 28 April 1881. På Riksdagens vägnar: För Första Kammaren: För Andra Kammaren: G. Lager!),)elke, Olof Wijk, n. v. Talman. n. v. Talman. Bih. till Rissel. Prof. 1881. 10 Sami. 1 Afd. 2 Band. 9 (Riksg.-kontoreta reglemente.) 66 Fullmäktige i Biksgäldskontoret, välde af 1881 års Riksdag: Ordförande: Öfverstekammarjunkaren, Kommendören med stora korset af Kong!. Maj:ts Nordstjerneorden, Friherre Johan Gustaf Nils Samuel AJcerhielni. Bruksegaren, Riddaren af Kongl. Maj:ts Nordstjerneorden, Filosofie Doktorn, Herr Carl Reinhold Polhem von Stockenström, vice Ordförande. Sekreteraren i Kongl. Statskontoret, Riddaren af Kongl. Maj:ts Nordstjerneorden och Kongl. Vasaorden, vice Häradshöfdingen, Herr Per Samzelius, Kammarrådet, Riddaren af Kongl. Maj:ts Nordstjerneorden, Herr Frans Albert Anderson. Godsegaren, Riddaren af Kongl. Maj:ts Nordstjerneorden, Filosofie Doktorn, Friherre Johan Nordenfalk. Revisionssekreteraren, Riddaren af Kongl. Maj:ts Nordstjerneorden, Herr Anders Victor Abergsson. Kaptenen, Riddaren af Kongl. Maj:ts Nordstjerneorden, Herr Carl Gustaf Hierta Suppleanter: Fabriksidkaren Herr Johan Niklas Biesert. Öfverstelöjtnanten, Riddaren af Kongl. Maj:ts Svärdsorden, Herr Carl Wilhelm Ericson. Hemmansegaren Herr Gunnar Eriksson i Mörviken. 67 Revisorer af Stats-, Banko- och Riksgäldsverken vid 1881 års revision: För Första Kammaren: Bruksegaren, Herr Carl Edvard Lamell. Bruksegaren, Herr Wilhelm August Söderhjelm. Majoren, Riddaren af Kongl. Maj:ts Svärdsorden, Grefve August Fredrik Robert von Rosen. Kommendören i Kongl. Flottans nya reservstat, Riddaren af Kongl. Maj:ts Svärdsorden, Herr Fredrik Herman Didron. Grefve Wathier Gilbert Hamilton. Professoren, Riddaren af Kongl. Maj:ts Nordstjerneorden, Juris och Filosofie Doktorn, Herr Herman Ludvig Rydin. Suppleanter: Öfverstelöjtnanten, Riddaren af Kongl. Maj:ts Svärdsorden, Herr Axel Magnus Otto Reuterskiöld. Vice Häradshöfdingen Herr Carl Johan Ljunggren. Kammarherren, Friherre Carl Carlsson Bonde. 68 För Andra Kammaren: Förre Riksdagsfullmäktigen Herr Per Olof Hörnfeldt. » » Riddaren af Kongl. Vasaorden, Herr Nils Larson i Tullus. Riksdagsfullmäktigen Herr Lasse Jönsson i Sandby. » Herr Per Nilsson i Råby. Prosten, Ledamoten af Kongl. Maj:ts Nordstjerneorden, Herr Henrik Olof Schönbeck. Riksdagsfullmäktigen Herr Nils Johan Boström. Suppleanter: Riksdagsfullmäktigen Herr Carl Magni. » Herr Carl Julius Ödman. » Herr Olof Jonson i Hof. REGISTER öfver 1881 års Reglemente för Riksgäldskontor. Ackord för Riksgäldskontorets fordringar får icke utan Riksdagens samtycke medgifvas ............... Sid Afröning för J ustitieombudsmannen m. fl............................ » » b Riksgäldskontorets tjenstemannapersonal och vaktbetjening ............... » Aflöningsstat för Riksgäldskontorets tjensteman och vaktbetjening ................................. b Afsked för tjensteman och vaktbetjening .......................................... b Allmänna hypoteksbanken ...................... b Amortis&ementsfonder.............................. b Anslag till anskaffande af rörlig materiel till norra stambanan » » » fortsättande af arbetena å d:o m. m............................ » b » inköp af Hallsberg—Motala—Mjölby jernväg......... » b b jernvägsanläggningen Karlberg-Lilla Värtan............ b b b låneunderstöd åt enskilda jern vägar ........................... b b b nya byggnader och anlägg ningar vid statens redan trafikerade jernvägar......... b 23. § 33. 19. § 26. 21. § 29. 63. — 43. § 97. 37. § 76. 28. § 47. 11. § 9. 10, 12. cd 9. § 6. 8. § 5. 6, 7, 13. §§ 4, 12. § 13- 70 Annuiteter och räntor ...........................Sid. 24. Ansökningstid, till lediga tjenster......... b 40. Anteckningsböcker, Kassörens och Ka mererarens ............ b 34. Arfvode för Fullmäktiges deputerade ... b 30. » » Fullmäktige och deras ordförande ................................. » 20. » b Riksdagens Revisorers kansli och vaktbetjening......... » 19. b b förrättande af tjenster i Riksgäldskontoret............... b 39, 64. Arkiv, Riksdagens ................................. b 38. Befordringsgrunder vid Riksgäldskontoret ..................... b 41. Befordringsvilkor.................................... b 21, 40. Begrafningshjelp efter obemedlade tjensteman och vaktbe tjente. ......................... b 22. Behållning, skogsplanteringskassans ... b 25. Behållningar, Statskontorets ............... b 24. Belöning för extra arbeten .................. b 21. Bergverkstionden, vilkor för upphörande af ........................ b 23. Berättelser, Fullmäktiges ..................... b 35. B Justitieombudsmannens ... b 20. B Riksdagens Revisorers...... B 19, 35. Besigtningar å Riksgäldskontorets och Riksdagens hus............... b 34. Besvär öfver Fullmäktiges beslut ...... b 33, 42. Bevillningsförordning, utfärdande af ny B 38. Bibliotek, Riksdagens .......................... b 18. B b föreståndaren för B 18, 38. Bihanget till Riksdagens protokoll, tryckning af........................ b 35. Bo stallslag enheter, för innehafvare af befattningar vid sta - tens jernvägstrafik b 12. Brist i Statskontorets inkomster fylles b 16. Dalslands kanalaktiebolag, revision af b 36. Deputerade, Fullmäktiges..................... b 30. Diarium, Ombudsmannens .................. b 34. Enke- och pupillkassan vid Riksgäldskontoret. ........ b 22, 39. Ersättning, för bestridande af lediga tjenster.............................. b 39. Expedition, Justitieombudsmannens och Tryckfrihetskomiténs .............................. b 19. § 37- § 86. § 67. § 56. § 28. § 25. § 84. § 79. § 88. §§ 29, 87. § 31. § 38. § 36. § 30. § 35. § 70. § 27. §§ 25, 71. § 68. §§ 66, 93. § 80. § 24. §§ 24, 79. § 72. § 14. § 17. § 74. § 56. § 67. §§ 32, 84. § 84. § 26. Expeditions- och tjenstelokaler, angåen^ de uppförande af för statens jernvägstrafiks behof............Sid. 12. Expenser för Justitieombudsmannens och Tryckfrihetskomiténs expeditioner ........................ » 20. Extra ordinarie tjenstemän och vaktmästare, deras antagande » 40. » bb» » skiljande från Riksgäldskontor ......... » 42. » » » »gratifikationer åt » 21. » »»»åtnjuta ersätt ning för förrättande af ordinarie tjenst............ » 39. Flyttningshjelp för Justitieombudsmannen. ................................ » 19. Fordringar, Riksgäldskontorets............ » 5. » » förteckning å » 49. » s. k. statslånefondens ...... » 28. Fullmakter för Riksgäldskontorets tjenstemän. ................................ » 21. » granskning af riksdagsmännens .................................... » 39. Fullmäktige i Riksgäldskontor ......... » 66. » ega att af Riksdagens revisorer begära råd och yttranden .............................. » 31. Fullmäktiges ansvarsskyldighet............ » 30. » antal för besluts fattande » 32. » arfvodenochresekostnads ersättningar. .................... » 20. » befattning upphör ......... » 30. » berättelser........................ » 35. » besluts Överklagande...... b 33, 42. » deputerade........................ » 30. » komplettering.................. » 30. » ombud.............................. » 30, 37. » omröstningar................... » 33. » ordförande och vice ordförande ........................... b 29. » protokoll........................... » 32. » sammankomster............... » 32, 33. » sammanträdengemensamt med Fullmäktige i Riksbanken .............................. » 38. § 14. § 27. § 87. § 94. § 30. § 84. § 26. § 3. § 62. § 46. § 29. § 81. § 58. § 53. § 63. § 28. § 54. § 70. §§ 66, 93. § 56. §§ 51, 52. §§ 56, 76. § 65. § 50. § 59. §§ 59—66. § 80. 72 Fullmäktiges ställande till ansvar.........Sid. 31. § 57. » suppleanter ..................... » 66. -- » » deras inträdande » 30. §§ 51, 52. » särskilda uppdrag............ b tjenstledighet .................. » åligganden........................ » öfverläggningar............... Förfall, för Fullmäktige ..................... Förräntning af Riksgäldskontorets kontanta tillgångar och behållningar .......................... Försäljning smedel för mindre kronolägenheter ...... B b kronans hus i städerna ......... Garantiförening, sågverksegarnes......... Generalassistanskontoret, f. d., understöd för sterbhusen efter obemedlade tjensteman m. fl. vid........................ Granskning af Kassörens och Kamrerarens anteckningsböcker... b af Ombudsmannens diarium b af Riksdagsmäns fullmakter b af Riksgäldskontorets räkenskaper .............................. Gratifikationer till e. o. tjensteman och vaktbetjente vid Riks gäldskontoret ............... Göta kanal, ledamot i styrelsen och ombud vid revisionen utses.. Hallsberg—Motala—Mjölby jernväg, anslag till inköp af Hellgumsjön, angående anslag till norra stambanans framdragande till.................................... Hjelmare kanals och slussverks reparationsfond, nya stadganden angående ................................. Hudiksvalls stad, understöd för reglering af afbrända delen af Hufvudbok, Riksgäldskontorets............ Hus, kronans, i städerna ..................... b Riksdagens.................................... b b angående tillbyggnad till .............................. b Riksgälskontorets ........................ Hypoteksbanken, allmänna..................... » 34—39. §§ 67—81 B 32. § 61. B 30. § 55. B 33. 5 64. B 32. § 62. B 27. § 43. B 25. § 39. » 23. § 34. B 15, 37. §§ 16, 77. B 22. § 31. B 34. § 67. B 34. § 67. B 39. § 81. B 28. § 47. B 21. § 30. B 38. § 80. B 9. § 6. B 12. § 12. B 4, 5. § 2. B 11. § 10. B 28. § 47. B 23. § 34. B 18, 34. §§ 23, 68, B 36. § 73. B 18, 34. §§ 23, 68, B 37. § 76. Indragning sstat vid Riksgäldskontor Inkomster, Statskontorets, brist uti, Sid. 64. — fylles ................................. » 16. § 17. » Riksgäldskontorets ............ Inlösen af förfallna obligationer och X> 23-28. §§ 33-46. räntekuponger .................. X) 4, 27. §§ 2, 42. » b s. k. riksgäldssedlar ......... Inventarier i Riksgäldskontorets och X) 4. § 2. Riksdagens hus.................. Inventering af låne- och säkerhetshand- X) 18, 34, 35. §§ 23, 68, 72. lingar ................................. Jernväg, Hallsberg—Motala—Mjölby, » 34. § 67. anslag till inköp af ............ » från Karlberg till Lilla Vär- X) 9. § 6. tan ....................................... X) 8. § 5. Jernvägar, enskilda, låneunderstöd för » statens, trafikerade, nya byggnader och anläggnin- » 6, 7, 13. §§ 4, 15. gar vid................................. Jemn äg sb olag, svenska, lån mot obli- gationer eller skuldför- 5) 12. § 13. bindelser, utfärdade af » enskilda, revision af X) 9. § 7. deras förvaltning......... B 36. § 75. Jernvågsbyggnader, statens, anslag till Jernvägshypotheksfond, angående bil- » 8, 10, 12. §§ 5, 8, 11, 12. dande af en... x> 9. § 7. Jernväg strå fik, statens, angående uppförande för dess behof af expeditions- ochtjen- stelokaler ..................... X) 12. § 14. Justitieombudsmannens jemte den hos honom anstälda kansli-och vakt- betjenings aflö- ning.................. X) 19. § 26. » embetsberättelse X) 20. § 27. B embetsresor ...... X) 20. § 27. X) expedition och dess expenser ... X) 20. § 27. x> insättande i em- bete .................. B 38 § 80. Kansli- och vaktbetjening, justitieom- budsmannens » 19. § 26. X) » riksgäldskon- torets ............ )> 39. §§ 82, 83. Bill. till Biksd. Prof. 1881. 10 Sami. 1 Afd. 2 Band. (Riksg.-Kontorets reglemente.) 74 Kapitalfordringar, RiksgäldskontoretS vid 1880 års slut utbalanserade ......Sid. 49—62. Kapitalskulder, RiksgäldskontoretS vid 1880 års slut utbalanserade ........................... » 45—48. Karlberg, jernväg från, till Lilla Värtan » 8. Karlskrona— Vexiö jernvägsaktiebolag, förändrade bestämmelser angående återbetalning af erhållet statslån............... » 5. Kinda kanalaktiebolag, revision af ...... b 36. Konstitutorial för tjensteman............... B 41. Kontorsexpenser .................................... » 18. Konvertering af äldre statslån............... » 26. Kreditiv, anvisade på Riksgäldskontoret » 16, 17. » angående sättet för bestridande af utbetalningar från......... » 16. » för infallande krig.................. » 16. B b rikets försvar eller andra vigtiga ändamål............... b 16. B b telegrafverkets oförutsedda utgifter ...................... » 17. b RiksgäldskontoretS, i Riksbanken. .................................... b 27. Kronolägenheter, mindre, medel som inflyta för försäljning af » 25. Kungörelser, för infordrande af anbud å tryckning af riksdags - protokollen m. m.......... b 35. Kuponger, tillhörande statsobligationer, inlösen af ........................... b 4, 26. Kyrkomötes-kostnader, angående bestridande af .................. b 17, 24. Ledigheter bland Fullmäktige............... » 30. Lilla Vårtan, jernväg till, från Karlberg .............................. b 8. Liqvid mellan Stats- och Riksgälds verken .................................... » 24, 29. Liqvidations- och amortissementsfonder b 28. Lån utlemnade mot pant af obligationer eller skuldförbindelser, utfärdade af svenska jernvägsbolag ... B 9. Låne- och såkerhetsliandlingar, inventering af » 34. LAnerörelse, RiksgäldskontoretS............ b 27. Låneunderstöd, åt enskilda jernvägar b 6, 7, 13. » åt Hudiksvalls stad ... b 11. § 5. § 3. § 74. § 88. 1 23. § 41. §§ 18-21. § 20. § 18. § 19- § 21. § 44. § 39. § 72. §§ 2, 41. §§ 22, 37. § 51. § 5. §§ 37, 49. § 47. § 7. § 67. I 43. §§ 4, 15. § 10. 75 Lönebesparing ....................................... L,öneförhöjning, vilkor för åtnjutande af Liöneskilnadser sättning........................... Missväxter, behöfvandes undsättning vid Obligationer, belåning af svenska jern vägsbolag. ......................... » Riksgäldskontorets........... Ombud, Konungens................................ B Fullmäktiges ........................... Omröstningar, Fullmäktiges.................. Ordförande hos Fullmäktige................. » vice b » ................. Papper, upphandling af........................ Pensionsgrunder för Riksgäldskontorets tjensteman och vakt betjening. ................... Pensionsstat vid Riksgäldskontor...... Preskriptionstid för Riksgäldskontorets skulder........................ Protokoll, Fullmäktiges......................... b Riksdagens, tryckning af ... Redovisning af de till Riksgäldskonto ret ingående medel......... b för liqvidations- och amor tissementsfonderna ......... Register, till Rikets Ständers protokoll med bihang 1809—1866 ...... Reparationsfond, Hjelmare kanals- och slussverks, nya stadganden, angående Resekostnadsersättning för Riksdagens Revisorer......... Resekostnadsersättning för Fullmäktige b för Justitieombudsmannen. ..... Revisionsberättelser från enskilda jern vägsbolag. .............. Revisionskostnader ................................. Revisorer, Riksdagens, vid 1881 års statsrevision......... b » råd och yttranden af dem ega fullmäktige att begära b b traktamenten och resekostnader för b utses af Fullmäktige för granskning af Strömsholms nya m. fl. bolags samt Allmännahypoteksbankens förvaltning .............................. Sid . 39. § 83. » 21. § 29. 39. § 83. )) 25. § 40. » 9. § 7. » 3, 4, 26, 27, 28. §§ 2, 41, 42. » 33. § 64. » 30. § 56. 33. § 65. » 66. - — x> 66. - — » 35. § 72. x> 43, 44. §§ 95-98. J> 64. — » 3, 27. §§ 2, 42. X> 32. § 59. X) 35. § 72. X) 28, 29. §§ 47—49. X) 28. § 47. X) 37. § 78. X) 4, 5. § 2. X) 18. § 25. X) 20. § 28. X) 20. § 27. D 36. § 75. » 18, 24. §§ 25, 37. X) 67, 68. - — » 31. § 58. X) 18. § 25. b 36, 37, 38. §§ 74, 76, 77, 80. 76 Jtevisorernes berättelser......................... Sid. 19, 35. §§ 25, 71. Riksdagens hus 3) 18, 34. §§ 23, 68, 69. » » angående tillbyggnad till .............................. 3) 36. § 73. Riksdagsbiblioteket ................................. 3) 18, 38. 24, 79. D föreståndaren för ... 3) 18, 38. §§ 24, 79. Riksdags- och revisionskostnader m. m. 3) 17—22, 24. §§ 22—32, 37. Ribs dag skostnader ................................. D 13, 24. §§ 22, 37. Riksdagsort, Fullmäktiges yttrande derom ........................... 3) 38. § 80. Riksdagstrycket D 18, 35. §§ 24, 72. Riksgränsen och Torpshammar, tvär- bana emellan.................... 3) 10, 12. §§ 8, 11. Riksgäldskontorets enke- och pupillkassa 3) 22. § 32. D fordringar för utbe- talda lån .................. » 5. § 3. 5) Fullmäktige ............ 3) 66. - — J> föremål..................... 3) 3. 5 1. )) förvaltning............... 3) 29. § 50. » hufvudbok ............... 3) 28. § 47. » hus ........................... 3) 18, 34. 23, 68. D inkomster och sär- skilda tillgångar..... 3) 23—28. §§ 33—46. » kapitalfordringar...... 3) 49-62. — 5) kapitalskulder ......... 3) 45—48. - - J> kreditiv iRiksbanken 3) 27. § 44. 3) liqvid med Statsver- ket ........................... B 24, 29. §§ 37, 49. J> lånerörelse ............... 3) 27. § 43. J> obligationer.............. 3) 3, 4, 26, 27, 28. §§ 2, 41, 42, 45. » räkenskaper.............. 3) 28. § 47. X) » utdrag ur B 29. § 48. » skulder..................... 3) 3, 4. § 2. 3) styrelse..................... 3) 29—31. 50-58. 3) tjenstemannapersonal 3) 21, 39. §§ 29, 82. 3) upplåning.................. 3) 28. § 45. » utgifter..................... 3) 6—22. §§ 4—32. J) utlåning .................. 3) 27. § 43. 3) vaktbetjening........... 3) 39. § 82. Riksgåldssedlar, s. k., inlösen af......... 3) 4. § 2. Räkenskaper, Riksgäldskontorets ......... 3) 28. § 47. » » utdrag af 3) 29. § 48. Räntekuponger, inlösen af..................... » 4. § 2. Sammankomster, Fullmäktiges............... 3) 32, 33. §§ 59—66. Sammanträden, b i Banken och Riksgäldskontoret gemensamma............... 3) 38. § 80. Semester, angående aflöning under...... Skogsplanteringskassans behållning ...... Skrifmaterialier, för justitieombudsmannens och tryckfrihetskomiténs expedition... » för Riksdagens behof Skulder, Riksgäldskontorets preskriptionstid för.............................. Sollefteå, eller annan tjenlig punkt vid Ån german elfven, angående anslag för norra stambanans framdragande till .................. Stambanan, Norra, anslag till............... » » anskaffande af rörlig materiel till...... Stat, aflönings-, för Riksgäldskontoret » indragnings-, för Riksgäldskontoret » pensions-, för Riksgäldskontoret... Statskontorets behållningar, aflemnas till Riksgäldskontoret............ » inkomster, brister i, fyllas Statslån................................................... Statslånfondens, s. k., utestående fordringar ..................... Statsobligationer..................................... Statsverkets liqvid med Riksgäldskontoret ....................................... Strömsholms nya kanalbolag, revision af dess förvaltning......... Strömstad, förändrade bestämmelser i fråga om återbetalningstiden för meddeladt tomtreg leringslån till..................... Styrelsen för Riksgäldskontoret............ Suppleanter för Fullmäktige ................ » deras inträdande ............... » för Revisorerne.................. Suspension af tjensteman och vaktbe tjcning. ................................ Sågverksegarnes garantiförening............ Telegrafverket, förskott till .................. Tjensteförsummelser, frågor rörande...... Tjenstelokaler för statens jernvägstrafiks behof .............................. Tjensteman vid Riksgäldskontoret ...... bb» aflöning för bb» antagande af Sid. 18, 21,64. §§ 24, 29 B 25, § 38. » 20. § 27. B 35. § 72. B 3. § 2. 12. § 12. 10, 12. §§ 8, 11, 12. )> 11. § 9. J> 63. _ — » 64. _ — D 64. — y> 24. § 36. » 16. § 17. » 26. § 41. » 28. § 46. » 26. § 41. 24, 29. 37, 49. » 36. § 74. )) 5. § 3. » 29—31. §§ 50—58, J> 66. - - » 30. §§ 51, 52. » 67, 68. 5) 41. §§ 89, 90. » 15, 37. §§ 16, 77. )) 17. § 21. » 41—43. §§ 89—94, » 12. § 14- )) 39. § 81. » 21. § 29. )) 40. § 87. 78 Tjenstemän vid Riksgäldskontor, besvärshänvisning för. ....................Sid. » » » entledigande af » b b b pensionering af b vid Justitieombudsmannens , expedition ........................... b Tjenster, lediga, bestridande och återbesättande af ........................ b Tjenstgöringspenningar........................... b Tjenstledighet för Fullmäktige.............. b b » tjenstemännen och vaktbetjeningen ...... » Tomtreglering slån till staden Strömstad, förändrade bestämmelser angående återbetalningstiden för... » j> till staden Hudiksvall ........................... Torpshammar och Riksgränsen, tvärbana emellan ............... Traktamenten, Riksdagens Revisorers... Tryckfrihetskomiténs expedition och expenser .................. Tryckning af Riksdagens protokoll med dertill hörande bihang......... » af Revisorernes berättelser Tryckningskostnader för Justitieombudsmannens berättelser » för Riksdagens Re-‘ visorers berättelse Tvärbanan, mellan Torpshammar och Riksgränsen, anslag till ... b Underskrifter, antalet egenhändiga å Riksgäldskontorets obligationer ........................ B 33, 42. » 41, 42. B 43, 44. b 19. 39—41. 21, 63. 32. 40. 5. 11. b 10, 12. a 18. B 19, 20. B B B 35. 19, 35. 20. 18. 10, 12. 4. §§ 66, 93. §§ 90, 91, 93. §§ 95—98. § 26. §§ 84, 88. § 29. § 61. § 85. § 3. § io. §§ 8, 11. § 25. §§ 26, 27. § 72. §§ 25, 71. § 27. § 25. §§ 8, 11. § 2. sterbhus .............................. )) 22. § 31. Undsättningsmedel vid missväxter ....... » 25. § 40. Uppdrag, Fullmäktiges särskilda......... » 34—39. §§ 67—81. Upphandling af papper för tryckning åt Riksdagens protokoll » 35. § 72. Upplåning för Riksgäldskontorets räk- Mng.................................... B 28. § 45. Upplåtelse, för vissa ändamål aflokaler i Riksdagens hus ............... B 34. § 69. Utbetalningar, åliggande Riksgäldskon- toret ............................... 6—22. ce 1 VT* Utdrag af Riksgäld skontorets räkenskaper. ......................................Sid. Utlottning slistor rörande de i svenskt mynt förskrifna statsobligationer ............... » Utlåning, Riksgäldskontorets ............... » Valctbetjening, Justitieombudsmannens » » Riksgäldskontorets ...... » Väkthet]eningens pensionerande............ » » tjensteförsummelser... » » entledigande............... » Varningar för tjensteförsummelser...... » Vilkor för löneförhöjning vid Riksgäldskontor. .................................... » » för att kunna antagas till tjensteman vid Riksgäldskontoret » Alderstillägg .......................................... » Angermanelfven, angående anslag till norra stambanans framdragande till ............... » Öfverlåtelse på viss person af Riksgäldskontorets obligationer ...... » Öfverläggningar, Fullmäktiges............... » 29. § 48. 26. § 41. 27. § 43. 19. § 26. 39. § 83. 43, 44. §§ 95-! 42. § 92. 42. §§ 92, £ 41. § 89. 21. § 29. 40. G© 63. --- 12. § 12. 4. § 2. 33. § 64.