RIKS GÄLDS-KONTO RE T

STOCKHOLM, TBTCKT HOS Å. L. NORMANS BOKTRYCKERI-AKTIE BOLAG, 1880. Innehålls-förteckning. Riksgäldskontorets föremål § 1. » skulder § 2. » fordringar för utbetalda lån § 3. » återstående utgifter till följd af extra statsregleringarne vid föregående riksdagar §§ 4—9. » utbetalningar anvisade vid innevarande riksdag §§ 10—13. Med statsregleringen gemenskap egaude utgifter § 14. På Riksgäldskontor anvisade kreditiv §§ 15—18. Från Riksgäldskontor utgående riksdags- och revisionskostnader, ailöningar, förvaltningsutgifter m. m. §§ 19—29. Riksgäldskontorets inkomster och tillgångar §§ 30—43. Redovisningen af de till Riksgäldskontor ingående medel §§ 44—46. Riksgäldskontorets styrelse §§ 47—55. Fullmäktiges sammankomster §§ 56—63. » särskilda åligganden och uppdrag §§ 64—77. Riksgäldskontorets betjening §§ 78 och 79 Lediga tjensters bestridande och tillsättande §§ 80—84. Behandlingen af frågor rörande tjensteförsummelser §§ 85—90. Pensionerandet af Riksgäldskontorets betjening §§ 91—94. Allmänna bestämmelser § 95. Reglemente för Riksgäldskontoret. § i. Riksgäldskontoret har till föremål: a) att ombesörja liqviden af Svenska Statens skuld, för hvilken Riksdagen enligt 66 § Regeringsformen ansvarar; b) att verkställa alla de utbetalningar, som af Rikets Ständer eller Riksdagen blifvit å detta verk anvisade; c) att mottaga, förvalta och redovisa alla härtill anslagna tillgångar och inkomster samt hålla uppkommande, till Riksgäldskontoret levererade öfverskott och behållningar Riksdagen till handa; d) att, i saknad af annan tillgång för bestridande af beviljade och å Riksgäldskontoret anvisade utgifter, upplåna dertill oundgängligen erforderliga medel; och e) att utföra alla uppdrag och åligganden, som Riksgäldskontoret för öfrigt af Rikets Ständer eller Riksdagen erhållit. Angående Riksgäldskontoret» skulder. § 2. De af Riksgäldskontoret för upptagna lån utfärdade och förut icke inlösta eller eljest, jemlikt behörig föreskrift, ur räkenskaperna affärda obligationer, äfvensom de obligationer, hvilka hädanefter varda af detta verk utgifna, böra, så till kapital som upplupna räntor, enligt desammas ordalydelse infrias. Der preskriptionstid i afseende på någon särskild del af Riksgäldskontor ets skidder icke blifvit stadgad, komma skulderna, intill dess annorlunda förordnas, att i vederbörlig ordning liqvideras, utan afseende å den tid, inom hvilken fordrin - 4 gar hos enskilde eller hos Kongl. Maj:t och Kronan skola nu eller framdeles göras gällande. Härförutan har Riksdagen medgifvit: a) att till innehafvaren stäld obligation må, då derom hos Fullmäktige göres framställning, på viss namngifven person öfverlåtas, för att endast i dennes hand vara gällande; samt, derest egaren sedermera det önskar, å nyo kunna göras gällande i hvarje innehafvares hand, allt under de vilkor i afseende på behöriga anteckningar å sjelfva obligationen samt i Kontorets räkenskaper, som Fullmäktige ega föreskrifva; b) att Fullmäktige må, när sådant icke för Riksgäldskontoret medför olägenhet, kunna medgifva omedelbar inlösen i Riksgäldskontoret af förfallna obligationer och räntekuponger, fastän desamma enligt obligationernas lydelse och stadgandena i lånekontrakten böra å deruti angifna utrikes orter infrias; för hvilket ändamål Fullmäktige må träffa erforderliga öfverenskommelser med de låneöfvertagare, som kontraktsenligt skola ombesörja denna inlösen; samt c) att, då s. k. riksgäldssedlar i Riksgäldskontoret till inlösen företes, Fullmäktige ega att, derest sedlarne befinnas rigtiga, låta desamma med Riksgäldskontorets medel infria. Beträffande antalet egenhändiga underskrifter å Riksgäldskontorets obligationer har innevarande års Riksdag föreskrifvit, att obligationer, som hädanefter komma att af Riksgäldskontoret utlemnas, böra vara försedda, då deras valör ej uppgår till 1,000 kronor eller motsvarande belopp i utländskt myntslag, med minst en, då valören utgör 1,000 kronor eller högre belopp till och med 2,000 kronor eller motsvarande belopp i utländskt myntslag, med minst två samt, då valören öfverstiger 2,000 kronor eller motsvarande belopp i utländskt myntslag, med minst tre handskrifna namnteckningar. I afseende på Riksgäldskontorets skulder, om hvilkas belopp och beskaffenhet Kontorets räkenskaper och handlingar lemna fullständig upplysning, och hvilka finnas summariskt uppgifna uti bil. A vid detta reglemente, böra i öfrigt de föreskrifter, som äro intagna uti de vid föregående riksdagar för Riksgäldskontoret utfärdade reglementen, i de delar samma föreskrifter ännu icke blifvit fullgjorda, fortfarande tjena till efterrättelse. 5 Angående Riksgäldskontorets fordringar för de af dess medel utbetalda eller godtgjorda lån. § 3. Beträffande Riksgäldskontorets fordringar för meddelade lån, om hvilkas belopp Kontorets böcker och räkenskaper lemna fullständig upplysning och å hvilka en förteckning jemväl finnes detta reglemente bifogad (bil. B), skola de förbindelser, å hvilka fordringarne sig grunda, jemte föreskrifterna uti äldre reglementen i tillämpliga delar fortfarande tjena till efterrättelse. Angående Riksgäldskontor åliggande utbetalningar. l:o. Återstående utgifter till följd af beslut vid föregående riksdagar. § 4. Till låneunderstöd för enskilda jernvägar, har 1876 års Riksdag beviljat och stält till Kongl. Maj:ts disposition ett extra anslag af tio millioner kronor att utgå under fem år från och med år 1877 med två millioner kronor årligen, å hvilket anslag Kongl. Maj:t må ega att, till understödjande af nya, ännu ej påbörjade enskilda jernvägsanläggningar, anvisa af Kongl. Maj:t beviljade understödsbelopp, att utgå med högst det här ofvan för hvarje år bestämda belopp samt i enlighet med följande vilkor och bestämmelser: l:o) att kostnadsförslag och arbetsplan fastställas af Kongl. Maj:t, som ock närmare bestämmer ds ställen, hvilka jernväg skall beröra, varande det sökande bolaget skyldigt att godtgöra de särskilda kostnader för möjligen erforderliga besigtningar, extra biträdens användande med mera dylikt, hvilka kunna af kostnadsförslaget och arbetsplanens granskning föranledas; 2:o) att låneunderstödet må utgöra högst två tredjedelar af anläggningskostnaden efter det faststälda kostnadsförslaget samt lyftas i mån af arbetets fortgång på sätt och å tider, som Kongl. Maj:t bestämmer, dock med iakttagande 6 deraf att bolagsmännens inbetalningar å af dem tecknade belopp skola ske i förhållande till de andelar af lånesumman, som lyftas, och före lyftningen af dessa låneandelar; skolande härjemte en tiondedel af den beviljade låneförsträckningen innestå till dess besigtning af jernvägsanläggningen blifvit i öfverensstämmelse med § 2 mom. 2 af Kongl. kungörelsen den 11 December 1874 angående ordningen för afsyning och besigtning af enskilda jernvägar och deras upplåtande för allmän trafik, förrättad och Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen meddelat tillstånd till banans öppnande för allmän trafik; 3:o) att det lånesökande bolaget, för att kunna statsunderstöd erhålla, skall vara skyldigt hos Kongl. Maj:t styrka, att det förfogar öfver ett kapital, som jemte statslånet är fullt tillräckligt till jernvägsanläggningens utförande enligt kostnadsförslaget; 4:o) att i afseende å ifrågavarande försträckningar skall iakttagas: a) att annuiteten beräknas till sex procent å ursprungliga försträckningsbeloppet, af hvilken annuitet först godtgöres ränta efter fem för hundra å oguldet kapitalbelopp, och återstoden utgör afbetalning derå; b) att räntefrihet ej må beviljas, men anstånd med räntans erläggande medgifvas för högst tre år, dock icke utöfver ett år från den dag, då, enligt Kongl. Maj:ts bestämmande, jernväg senast skall vara färdig och för trafik öppnad; skolande den sålunda uppskjutna liqviden af räntan fullgöras genom en mot samma räntas belopp svarande utsträckning af tiden för annuitetens erläggande, så att statsverket för sin försträckning blir till fullo godtgjordt; c) att kapitalafbetalning skall vidtaga tre år efter den dag, då, enligt Kongl. Maj:ts bestämmande, jernväg senast skall vara färdig och för trafik öppnad; 5:o) att jernvägsanläggningen med alla dertill hörande byggnader och materiel, äfvensom all bolagets öfriga egendom, skall utgöra underpant och säkerhet för den af staten lemnade försträckning, och staten tillförsäkras all den pant- och förmånsrätt, som enligt gällande eller blifvande lagstiftning kan för den lemnade försträckningens återbetalande medgifvas; 6:o) att Kongl. Maj:t skall insätta en ledamot i direktionen för hvarje jernvägsbolag, som undfått låneunderstöd, och utse en revisor att deltaga uti granskningen af bolagets förvaltning och räkenskaper, samt att arfvode till sålunda utsedd direktör och revisor skall bekostas af bolaget; 7:o) att hvarje jernvägsbolag, som erhållit statsunderstöd, i öfrigt skall underkastas alla de vilkor och kontroller, som af Kongl. Maj:t pröfvas lämpliga och nödiga; samt 8:o) att hvarje sådant bolag, som nyss är nämndt, må, då Kongl. Maj:t sa pröfvar lämpligt, dels utan kostnad eller årlig ersättning undfå upplåtelse af den för jernvägsanläggningen erforderliga. Kronan tillhöriga mark, som står under dess omedelbara disposition, hvaremot, när fråga är om boställsjord eller annan 7 åt enskild person med åborätt eller annorledes upplåten kronojord, ersättning derför af bolaget bör lemnas i enlighet med gällande expropriationslag, dels ock kostnadsfritt begagna sådana å Kronans egor belägna kalk- och stenbrott jemte grustägter, som kunna vara disponibla. Sedan 1879 års Riksdag medgifvit utbetalning redan under nämnda år af 500,000 kronor utaf det för år 1881 anvisade belopp af ofvannämnda extra anslag, eger Riksgäldskontoret att behörigen utbetala de för åren 1880 och 1881 återstående, ännu ej lyftade 2,500,000 kronor. § 5- Riksdagen har år 1878 beslutat att för statens räkning skall, i hufvudsaklig öfverensstämmelse med den af Styrelsen för statens jern vägstrafik upprättade och förordade plan, anläggas en jernväg af 4,83 fots spårvidd från norra stambanan vid Karlberg till Lilla Värtan med station i närheten af nämnda sjö, hvilken anläggning beräknats kosta kronor 1,250,000; samt enär för samma jernvägsanläggning erfordras staten tillhörig under Kongl. Djurgården lydande mark, medgifvit, att ersättning för intrång och förluster, som genom jernvägsanläggningen kunna tillskyndas antingen enskilda personer under den tid, nu gällande jordupplåtelser ega bestånd, eller innehafvare af der befintliga bostadslägenheter under en tid af högst femton år från och med år 1879, må till vederbörande, efter behörigen verkstäld och godkänd uppskattning, af statsmedel gäldas; och vidare medgifvit: l:o att, i händelse det till följd af jernvägsanläggningen skulle finnas nödigt att till annan af Kongl. Maj:t anvisad plats förflytta den så kallade Hjortparken och de Svea artilleriregemente tillhöriga stallar, kostnaden för dessa flyttningar, hvilka böra af Styrelsen för statens järnvägstrafik ombesörjas, må af statsmedel utgå. 2:o att, såsom bidrag till bestridande af kostnaden för hamnanläggning vid Lilla Värtan samt utförande af åskilliga dermed sammanhängande och i kostnadsförslagen närmare angifna arbeten, hvilka äro till nytta för statens jernvägstrafik och Stockholms kommun gemensamt, men skola genom stadens försorg utföras, Stockholms stad må tillerkännas ett belopp af 100,000 kronor, att utbetalas under loppet af år 1880, mot rättighet för statens jernvägstrafik att för all framtid afgiftsfritt begagna de å en kostnadsförslaget bifogad plansch II utmärkta stenkolsujiplagsplatser, hvilka skola till Styrelsen för statens jernvägstrafik af Stockholms stad öfverlemnas fullständigt planerade och enligt förslaget försedda med kajer, vid hvilka 20 fot djupgående fartyg kunna angöra; och 3:o att, under vilkor och förutsättning att Stockholms stad, enligt åtagande, samtidigt med jernvägsbyggnaden företager och på sin bekostnad fullbor - 8 dar anläggandet å det föreslagna stället vid Lilla Värtan af en hamn med tillhörande upplagsplatser jemlikt plan, som, uppjord efter hufvudgrunderna i det af Styrelsen för statens jernvägstrafik upprättade förslag, kan blifva af Kongl. Maj:t faststäld, Stockholms stad må, utan ersättning till statsverket, erhålla upplåtelse af de å en planen bifogad karta, litt. K, dels med grön, dels med brun färg jemte bokstäfverna C, D, F, E och I utmärkta områden af Djurgården med vattnet derinvid, att tillträdas, de med bokstäfverna C och D betecknade områden genast och det öfriga i den mån staden finnes deraf vara i behof för hamnen eller för upplags- och byggnadsplatser, mot skyldighet för staden att dels åt Lifregementets dragoncorps bereda ny lämplig lägerplats för en kostnad, ej öfverstigande 5,000 kronor; dels förvärfva eller till lämplig plats förflytta å denna mark nu uppförda byggnader, hvaribland de Lifregementets dragoncorps tillhöriga byggnader och den i Lindarängen befintliga skottvall af sten; dels i den ordning, som kan varda af Kongl. Maj:t bestämd, utgifva ersättningar för intrång och förlorade inkomster ej mindre till djurgårdskassan, än äfven till innehafvare af boställen och enskilda lägenheter, enligt de grunder, som ofvan bestämts för dylika ersättningar af statsmedel; dels ock kostnadsfritt upplåta den staden tillhöriga mark, som kan blifva för jernvägsanläggningen enligt faststäld plan erforderlig; samt slutligen för ändamålet beviljat och stält till Kongl. Maj:ts förfogande ett särskildt anslag till belopp af 1,350,000 kronor, att utgå med 750,000 kronor under år 1879 och 600,000 kronor under år 1880; och åligger det, i följd häraf, Riksgäldskontoret att de sålunda beviljade beloppen, för så vidt de ännu icke blifvit lyftade, tillhandahålla och enligt Kongl. Maj:ts disposition utbetala. § 6. Som 1879 års Riksdag, för fortsättande af arbetena ej mindre å norra stambanan genom Norrland än äfven å tvärbanan mellan Torpshammar och Riksgränsen, för år 1880 anvisat ett belopp af 7,000,000 kronor; åligger det Riksgäldskontoret att nämnda belopp, för så vidt det ännu ej lyftats, tillhandahålla och enligt Kongl. Maj:ts disposition utbetala. § 7. Till utförande af åtskilliga nya byggnader och anläggningar vid statens redan trafikerade jernvägar har sistlidne års Riksdag anvisat ett särskildt anslag för år 1880 af 150,000 kronor, som det åligger Riksgäldskontoret att tillhandahålla och enligt Kongl. Maj:ts disposition utbetala. 9 § 8. Sistlidne års Riksdag har till Kong!. Maj:ts förfogande, för att, på sätt och i den ordning, Kongl. Maj:t eger att närmare bestämma, användas till inköp af Hallsberg—Motala—Mjölby jernväg tillika med allt hvad dertill hörer, såväl fast som löst, såsom husbyggnader, rörlig materiel, reservdelar till lokomotiv och vagnar, verkstadsinventarier och redskap, telegraf- och signaleringsinrättning, stält ett belopp af högst 4,000,000 kronor samt bemyndigat Fullmäktige i Riksgäldskontoret att genom försäljning af återstående osålda obligationer, tillhörande vare sig 1872 ellei 1875 eller 1878 års statslån, anskaffa de härför nödiga medlen, för att i enlighet med Kongl. Maj:ts beslut utbetalas. Ofvannämuda belopp åligger det alltså Riksgäldskontoret att, för så vidt det ännu ej lyftats, enligt Kongl. Maj:ts disposition tillhandahålla. § 9. Sistlidne års Riksdag har beslutat: a) att bemyndiga Fullmäktige i Riksgäldskontoret att, i den mån ansökningar derom inkomma, emot förbindelser af allmänna inrättningar, banker och andra med'' af Kongl. Maj:t faststäld bolagsordning försedda kreditanstalter, mot pant af obligationer eller skuldförbindelser, utfärdade af svenska jernvägsbolag, som före utgången af 18/8 undfått koncession, utlemna lån på viss tid, dock ej längre än till slutet af år 1893, och till sammanräknadt belopp af högst tjugutre millioner kronor; b) att medel till ofvannämnda utlåning skola beredas genom försäljning af återstående osålda obligationer, tillhörande vare sig 1872 års i riksdaler riksmynt förskrifna statslån eller 1875 års i tyska riksmark förskrifna statslån eller 1878 års i pund sterling och francs förskrifna statslån; c) att upplåning enligt nästföregående moment ej må ega rum annorledes, än i den mån de af ofvannämnda utlåning föranledda utgifter göra sådan upplåning nödig; skolande Fullmäktige i öfrigt vid upplåningen tillvägagå på sätt de finna lämpligast och bäst befrämja statens fördel; d) att lånesökande skola inom den 1 Juni 1880 hos Fullmäktige i Riksgäldskontoret anmäla, ej allenast hvilka jernvägsobligationer eller af jernvägsaktiebolag utfärdade skuldförbindelser, de önska att såsom pant erbjuda, samt beloppet af det sökta lånet, utan ock inom hvilken tid, före utgången af 1893, de vilja återbetala det lån, som erhålles; börande i fråga om återbetalningstiden iakttagas, att, der den lånesökandes verksamhet grundar sig på oktroj, meddelad för viss tid, återbetalningstiden ej må utöfver oktrojtiden utsträckas, dock med rätt för Bill. till Riksd. Prot. 1880. 10 Sami. 1 Afd. 2 Band. 2 (Riksg.-kontorets reglemente.) 10 sådan låntagare att, om ny oktroj erhålles, få omsätta lånet till senare, vid lånets beviljande under sådan förutsättning bestämd tid inom utgången af år 1893; e) att lånevilkoren skola bestämmas sålunda att staten, jemte fullt betryggande säkerhet för de beviljade lånens återbetalning på utfästa tider samt för behörigt gäldande af den å lånen betingade ränta, erhåller full ersättning för de rånte- och öfriga utgifter, som statens för ifrågavarande ändamål gjorda upplåning medför; f) att utlåningen må af Fullmäktige i Riksgäldskontoret verkställas enligt de närmare, här ofvan ej angifna bestämmelser, som, efter det förslag dertill af Fullmäktige afgifvits, af Kongl. Maj:t fastställas; samt g) att de sålunda utlånta medlen efter deras återbetalning till Riksgäldskontoret skola, derest de då ej finnas erforderliga vare sig för fortsättning af stambanebyggnaderna eller för nybyggnader vid statsjernvägarne, användas till påskyndande af amorteringen af statens skuld. 2:o. Under innevarande riksdag på Riksgäldskontoret anvisade utgifter. § 10. För fortsättande af arbetena ej mindre å norra stambanan genom Norrland än äfven å tvärbanan mellan Torpshammar och riksgränsen har innevarande års Riksdag för år 1881 anvisat ett belopp af 5,100,000 kronor, som det alltså åligger Riksgäldskontoret att tillhandahålla och enligt Kong]. Maj:ts disposition utbetala. § Il Till utförande af nya byggnader och anläggningar vid statens redan trafikerade jernvägar har innevarande års Riksdag på Riksgäldskontoret anvisat ett särskildt anslag för år 1881 af 300,000 kronor, som det alltså åligger Riksgäldskontoret att tillhandahålla och enligt Kongl. Majrts disposition utbetala. § 12- Utaf det till fyllnad i förut beräknade medel för anskaffande af rörlig materiel å norra stambanan norr om Storvik beviljade särskilda anslag å 5,400,000 11 kronor, har innevarande års Riksdag stält till Kongl. Maj:ts förfogande för år 1881 det belopp, som deraf återstår oanvisadt, eller 1,400,000 kronor; åliggande det Riksgäldskontoret att nämnda belopp tillhandahålla och enligt Kongl. Maj:ts disposition utbetala. § 13- Innevarande års Riksdag har åt Hudiksvalls stad, såsom understöd dels för inlösen af den jord med derå varande byggnadei’, som enligt faststäld plan erfordras till utläggande af gator, torg och andra allmänna platser inom den afbrända trakten, dels för bestridande af de med regleringen deraf förenade kostnader i öfrigt beviljat ett lån till belopp af två hundra tusen kronor, att lyftas i Riksgäldskontoret med hälften under år 1881 och med andra hälften under år 1882, uppå vilkor: l:o) att Stadsfullmäktige, i stadens namn och på dess vägnar, för lånesumman afgifva sin till Riksgäldskontoret eller ordres stälda skuldförbindelse, innefattande de af Riksdagen för lånets användande och återbetalning stadgade vilkor; 2:o) att hvad af lånet icke blifvit hos Riksgäldskontoret uttaget före slutet af år 1882 icke får derefter utbekommas; 3:o) att det i Riksgäldskontoret lyftade lånebeloppet får utan ränta och kapitalafbetalning innehafvas till 1885 års slut, hvarefter, och intill dess lånet blifvit till fullo godtgjordt, sex procent å dess ursprungliga belopp bör till Riksgäldskontoret årligen inbetalas, deraf räntan efter fem för hundra å det oguldna kapitalet först beräknas och afgår, samt öfverskottet utgör kapitalafbetalning; samt 4:o) att inbetalning af den uti nästföregående punkt omförmälda annuitet bör vid hvarje års slut verkställas vid påföljd, för underlåtenhet deraf, att å annuiteten beräknas sex procent ränta från förfallodagen; åliggande det Riksgäldskontoret att nämnda lånebelopp vederbörande tillhandahålla och behörigen utbetala. 3:o. Med statsregleringen gemenskap egande utgifter. § 14. I händelse under löpande året skulle visa sig, att Statskontorets inkomster äro otillräckliga för bestridande af dess utgifter, åligger det Riksgäldskontoret att, 12 sedan Kong!. Maj:t, uppå Statskontorets underdåniga anmälan, pröfvat behofvet, för dess fyllande tillhandahålla Statskontoret det belopp, Kongl. Maj:t för sådant ändamål finner för godt bestämma; dock med förbindelse för Statskontoret att, så snart dess tillgångar det medgifva, återgälda hvad Riksgäldskontor sålunda förskjutit. 4:o. På Riksgäld,skontoret anvisade kreditiv. § 15. Till följd af stadgandet i Regeringsformens 63 § har Riksdagen anslagit och till utbetalning från Riksgäldskontoret anvisat en Jcreditivsumma af tre millioner kronor, för att vid infallande lerig af Konungen lyftas, sedan han Statsrådet in pleno hört och Riksdagen sammankallat. Riksdagens å denna summa utfärdade förseglade anordning får ej förr brytas eller summan af Fullmäktige utbetalas, än sedan riksdagskallelsen blifvit i hufvudstadens kyrkor vederbörligen kungjord. § 16. Den Jcreditivsumma, som, enligt ofvan åberopade grundlagsstadgande, bör å Riksgäldskontoret anvisas för att, på sätt detsamma innehåller, under tiden mellan innevarande och nästkommande riksdag vara tillgänglig, då Konungen till riJcets försvar eller andra högst vigtiga och angelägna ändamål, sedan hela Statsrådets tankar deröfver blifvit inhemtade, finner den vara oundgängligen nödig, har Riksdagen faststält till eu million fem hundra tusen kronor. § 1V. För bestridande af ifrågakommande utbetalningar utaf de genom näst föregående paragrafer å RUesgäldsTcontoret anvisade kreditiv böra detta verks härtill disponibla tillgångar begagnas, och, i fall dessa icke äro tillräckliga, de derutöfver erforderliga medlen af Riksgäldskontoret upplånas mot Kontorets obligationer, stälda till inlösen antingen efter viss förfallotid eller efter föregången uppsägning; egande Fullmäktige att, med hänsigt till de vid upplåningen sig företeende omständigheter och förhållanden, bestämma räntevilkoren samt fastställa betalningsterminerna för dessa obligationer; dock får obligationernas förfallotid icke utsättas senare än fem år efter deras utgifningsdag. 13 § is Till bestridande af sådana Telegrafverkets oförutsedda utgifter, som för uppfyllande af traktatsenliga förbindelser kunna erfordras, har Riksdagen medgifvit, att Kongl. Maj:t må ega att, i händelse verkets egna medel dertill ieke lemna tillgång, i Riksgäldskontor utbekomma förskott till belopp af högst ett hundra femtio tusen kronor. 0:0. Från Riksgäldskontoret utgående riksdags» oeh revisionskostnader, aflöningar, föryaltningsutgifter, m. 111. § 19. Alla på Riksdagens beslut grundade utgifter för riksdagskostnader skola, intill dess annorlunda af Riksdagen förordnas, under behörigt iakttagande af samma, genom Riksdagens Stats-Utskott Fullmäktige till efterrättelse härvid meddelade beslut, omedelbart från Riksgäldskontor till vederbörande utbetalas, hvarförutan sådana af Riksdag föranledda utgifter, som i anseende till deras föremål eller beskaffenhet dels redan blifvit, dels framdeles varda af Kongl. Maj:t godkända och å Kongl. Statskontoret anvisade, må, efter erhållna rekvisitioner och anstäld granskning af derför aflemnade verifikationshandlingar, Kongl. Statskontoret af Riksgäldskontor godtgöras. Likaledes skola, i öfverensstämmelse med det af 1868 års Riksdag angående bestridande af kostnaderna för allmänt kyrkomöte fattade beslut, de af Statskontoret förskjutna kostnaderna för 1878 års kyrkomöte af Riksgäldskontoret bestridas. § 20. Kostnaderna för nödiga reparationer och andra arbeten, för vederbörligt underhåll och tillsyn så väl af den för Riksgäldskontor anvisade som af de för Riksdagens sammankomster afsedda fasta egendomar, äfvensom för de uti samma egendomar befintliga inventariers underhåll och komplettering, skola utaf Riksgäldskontorets medel bestridas, i likhet med andra till så kallade kontorsexpenser vanligen hänförda utgifter. 14 § 21. För komplettering och utvidgande af Riksdagens inom riksdagshuset befintliga bibliotek samt dermed förenade utgifter kommer ett årligt anslag af två tusen kronor att utgå; och har Riksdagen medgifvit, att bibliotekets föreståndare må bebo den lägenhet inom Riksdagens bus, som af Fullmäktige åt honom anvisas, samt till densamma erhålla nödig vedbrand. De uti hvardera Kammarens kanslilokal uppstälda samlingar af riksdagstrycket jemte de mest nödiga författnings- och lagsamlingar stå mellan riksdagarne under biblioteksföreståndarens vård, och böra dessa samlingar, hvaröfver fullständiga förteckningar skola föras, i mån af behof kompletteras och utvidgas. I öfrigt skola de rörande Riksdagens arkiv och bibliotek af Riksdagen år 1807 faststälda och genom Stats-Utskottets skrifvelse den 9 Maj samma år Fullmäktige meddelade stadganden fortfarande tjena till efterrättelse. § 22. De traktamenten och resekostnadsersättningar, som tillkomma Riksdagens Revisorer, skola, enligt behörigen granskade och godkända räkningar, af Riksgäldskontorets medel godtgöras; börande jemväl de arfvoden, Revisorerne bestämma för de hos dem anstälde sekreterare, kameral- och kanslibiträden samt vaktbetjente, utbetalas från Riksgäldskontoret, hvarifrån jemväl utgår den godtgörelse, som af Kongl. Maj:t i nåder bestämmes för den ledamot af Statskontoret, hvilken haft nådigt förordnande att Revisorerne med upplysningar tillhandagå. Likaledes må Revisorerne på Riksgäldskontoret anvisa ersättning ej mindre för inköp af papper, skrifmaterialier och andra dylika utgifter för revisionens behof samt för annonser rörande Revisorernes sammanträden än ock för de kostnader, som kunna föranledas af sådana under revisionstiden verkstälda resor, som Revisorerne vid sammankomst in pleno ansett nödvändiga. Kostnaderna för tryckningen, häftningen och utdelningen af Revisorernes berättelser angående granskningen af Stats-, Banko- och Riksgäldsverkens förvaltning, äfvensom af de förklaringar, som i anledning deraf kunna varda afgifna, böra äfven af Riksgäldskontorets medel bestridas. § 23. Aflöningen för justitieombudsmannen samt den hos honom anstälda kanslioch vaktbetjening bör af Riksgäldskontoret under sista månaden af hvarje qvartal utbetalas; skolande lönen för justitieombudsmannen, under den tid innevarande 15 Riksdags statsreglering kommer att blifva gällande, utgå med åtta tusen kronor, eller lika belopp som justitiekanslerns aflöning enligt sagda statsreglering utgör; hvaremot justitieombudsmannen, derest han förut innehar tjenst på rikets stat, är skyldig att den dermed förenade löneinkomst frånträda, så länge han uppbär justitieombudsmanslönen. Utöfver den faststälda aflöningen eger den justitieombudsman, som hädanefter tillträder detta embete och dessförinnan icke är i hufvudstaden bosatt, att såsom flyttningshjelp uppbära från Riksgäldskontoret ett tusen femhundra kronor. För ofvan bemälda kansli- och vaktbetjening utgår aflöningen med följande årliga belopp, nemligen: för sekreteraren med fyratusen femhundra kronor; „ en kanslist, som tillika har skyldighet att ombesörja registratorsgöromålen, med tretusen kronor; hvilka två löner dock kunna höjas, efter fem år, med 500 kronor och efter tio år med ytterligare 500 kronor; ,, en kanslist med tvåtusen femhundra kronor, dock med rätt för justitieombudsmannen att, utan tillsättning af omförmälde kanslist, till befordrande af göromålens gång inom expeditionen, vikariatsersättning, renskrifning m. m. använda nämnda belopp, dock med skyldighet å hans sida att för medlens användning redovisa; samt „ en vaktmästare med åtta hundra kronor, hvilket belopp dock efter fem år kan höjas med 100 kronor, men så länge boställsrum i Riksdagens hus af nämnde vaktmästare innehafvas, kommer att minskas med 150 kronor om året. I öfrigt skola de för justitiekanslersexpeditionen gällande bestämmelser och vilkor i tillämpliga delar, efter justitieombudsmannens bepröfvande, gälla äfven för justitieombudsmansexpeditionen; hvarjemte särskildt är stadgadt, dels att sekreteraren hos justitieombudsmannen bör utan särskild ersättning jemväl bestrida de göromål, som tillhöra sekreterarebefattningen hos tryckfrihetskomitén, dels att, derest han förut innehar tjenst på rikets stat, samma vilkor och förbehåll skola vid uppbärandet af ofvan berörda aflöning iakttagas, som äro stadgade i afseende på utbetalningen af justitieombudsmanslönen vid enahanda fall. § 24. Till\ kostnader för justitieombudsmannens embetsresor bör Riksgäldskontoret uppå hans reqvisition och emot derför inom hvarje års utgång afgifvande redogörelse förskottsvis utbetala en summa af två tusen kronor. För upphandlingen af skrifmaterialier och för andra expenser vid justitieombudsmannens och tryckfrihetskomiténs expedition bör ett årligt belopp af fem hundra kronor, emot behörig redogörelse, förskottsvis af Riksgäldskontorets medel utanordnas. i6 Tryckningen och häftningen af justitieombudsmannens embetsberättelser jemte dertill hörande bilagor böra verkställas och papperet för dessa handlingars tryckning anskaffas genom Fullmäktiges försorg; dock skall den dervid erforderliga korrekturläsningen besörjas på sätt förut skett; börande samtliga trycknings- och häftningskostnaderna för ifrågavarande berättelser och bilagor omedelbart utaf Riksgäldskontoret godtgöras, utan afdrag å de till expenser för sagda expedition beviljade anslag; hvaremot de medel, hvilka inflyta genom samma berättelsers försäljning i bokhandeln, skola af justitieombudsmannen, som härom eger foga anstalt, inför Fullmäktige särskildt redovisas. § 25. Såsom arfvode åtnjuter Fullmäktiges ordförande tre tusen två hundra kronor, samt hvar och en af de öfrige Fullmäktige ett tusen sex hundra kronor årligen; hvarförutom Fullmäktig, som ej är i Stockholm bosatt, eger att för en resa årligen till och från hemorten uppbära kostnadsersättning, beräknad efter samma grunder, som gälla för beräknandet af resekostnadsersättningen åt Andra Kammarens ledamöter. § 26. Aflöningen för Riksgäldsjcontorets tjenstemannapersonal och vaktbetjening utgår enligt den af Riksdagen för nämnda verk faststälda aflöningsstat, hvilken icke får öfverskridas; varande nedanstående vilkor och förbehåll stadgade för tillgodonjutande af den för bemälda tjenstemannapersonal och vaktbetjening under föregående riksdagar beviljade löneförhöjning. l:o. Innehafvare af de ökade lönerna inom Riksgäldskontoret äro underkastade den vidsträcktare tjenstgöringsskyldighet eller den jemkning i åligganden, som antingen vid en blifvande förändrad organisation af detta verk eller eljest kan varda i. allmänhet stadgad; och böra de fullmakter, som för Riksgäldskontorets tjensteman utfärdas, innefatta förbehåll om vederbörandes skyldighet att åtaga sig de nya eller förändrade göromål, hvilka kunna dem åläggas; 2:o. Sådana uppdrag och bestyr, som till följd af Rikets Ständers eller Riksdagens förfoganden böra af tjenstemännen vid Riksgäldskontoret förrättas, skola, oaktadt särskilda arfvoden för enahanda uppdrag och göromål tillförene utgått, hädanefter inbegripas under vederbörandes bestämda tjensteåligganden, hvadan alltså den framtida vedergällningen för sagda uppdrag och bestyr kommer att innefattas i den aflöning, gällande stat upptager; 3:o. De med hvarje befattning förenade tjenstgöringspenningar få uppbäras endast för den tid, tjenstens innehafvare verkligen tjenstgjort eller åtnjutit 17 semester, men skola för den tid, han eljest varit från tjenstgöringen befriad, utgå till den, som tjensten förrättat; dock må Fullmäktige kunna medgifva den tjensteman eller vaktbetjent, som af sjukdom hindras från bestridande af sin tjenst, att uppbära de för samma tjenst anvisade tjenstgöringspenningar eller någon del deraf. 4:o. Tjensteman vid Riksgäldskontoret får icke annan tjenstebefattning utom Riksgäldskontoret mottaga. Den, som till tjensteman vid Riksgäldskontoret utnämnes, vare skyldig att annorstädes innehafvande tjenstebefattning genast frånträda. Tjensteman, som till följd af förut gällande stadganden innehar tjenst utom Riksgäldskontoret, må dock densamma bibehålla, så länge den icke är för tjenstgöringen i Riksgäldskontoret hinderlig. § 27. Till belöning för extra arbeten och till uppmuntran för extra ordinarier, som ådagalagt synnerlig flit och skicklighet, ega Fullmäktige att använda fem tusen kronor årligen; dock får hvad häraf under årets lopp icke behöft utgifvas under ett påföljande år ej för samma ändamål användas. För öfrigt ega Fullmäktige icke att tilldela betjeningen vid Riksgäldskontoret hvarken ljuspenningar eller andra arfvoden, än de i aflöniugsstaterna och detta reglemente särskildt bestämda eller medgifna. § 28. Såsom begrafningshjelp eller understöd för sterbhusen efter aflidne obemedlade tjensteman och vaktbetjente vid Riksgäldskontoret och f. d. Generalassistanskontoret, ega Fullmäktige att, under loppet af hvarje år, disponera en summa af högst två hundra tjugu fem kronor. § 29. Derest Enke- och Pupillkassans vid Riksgäldskontoret afslutade och vederbörligen granskade räkenskaper för tiden till och med det år, då nästa riksdag slutar, skulle visa, att kassans inkomster under året understigit de utbetalningar, som derunder kassan ålegat, må den sålunda uppkomna bristen, inom ett belopp af högst två tusen två hundra femtio kronor för året, af Riksgäldskontorets medel godtgöras, under förbehåll likväl, att hvad utaf denna anslagssumma för ett år ej behöft användas icke får för ett annat af kassan tillgodonjutas, och under vilkor, att delegarnes bidrag under tiden utgå utan förändring af deras uti det för Bih. till Riksd. Prot. 1880. 10 Sami. 1 Afd. 2 Band. 3 (Riksg.-kontorets reglemente.) 18 kassan nu gällande reglemente bestämda belopp, samt att pensionerna för enkor och barn efter embets- och tjensteman samt vaktbetjente vid Riksgäldskontoret icke få höjas utöfver en femtedel af den ordinarie lön, hvilken den aflidne delegaren senast vid detta verk innehaft, och för tjenstemäns samt vaktbetjentes vid f. d. Generalassistanskontoret efterlemnade enkor och barn icke utöfver en fjerdedel af det lönebelopp, efter hvilket den för sistnämnda Kontors tjenstemannapersonal stadgade årliga afgift till samma kassa blifvit beräknad och vederbörligen inbetald. Angående Riksgäldskontorets inkomster och öfriga tillgångar utom lånefordringarne. § 30. De till Riksgäldskontoret hörande och dit anslagna medel må icke, under någon förevändning eller med hvad vilkor som helst, derifrån ryckas eller användas till andra behof än dem Riksdagen bestämt. Allt förordnande, som deremot strider, vare kraftlöst (68 § Regeringsformen). Och må, vid liqviderande afRiksgäldslcontorets fordringar, ackord, utan Riksdagens särskilda samtycke, icke medgifvas. § 31. Riksgäldskontoret eger att emottaga de medel, hvilka kunna inflyta vid försäljning af Kronan tillhöriga hus i städerna; hvarifrån dock undantagas auktionsmedlen för sådana hus, som äro inköpta för Kongl. Flottans i Karlskrona behof eller för allmänna magasinsinrättningens räkning, så vida ej dessa medel blifvit af Rikets Ständer eller Riksdagen för särskild! ändamål anvisade. § 32. Sedan 1877 års Riksdag, i fråga om bergverkstiondens upphörande, beslutat, bland annat, att, med undantag tills vidare för Sala silfververk och Höganäs stenkolsverk, alla öfriga verk, som nu äro förpligtade till bergverkstiondens utgörande, från och med år 1878 befrias från dylik tionde, dock hvad uedannämnda verk angår med följande vilkor och förbehåll: 19 a) för Tunabergs kopparverk, att dess egare inom 1878 års slut antingen till Kronan afstår all rätt till Tunabergs bergslags allmänning eller ock efter fulla värdet, sådant det vid behörig uppskattning kan varda bestämdt, till Riksgäldskontoret erlägger lösen för den del af allmänningen, som, sedan de till skogsfång derifrån berättigade hemman och lägenheter erhållit mot denna förmån svarande skogsmark, kan verket tillkomma; b) för Åtvidabergs kopparverk, att dess egare inom 1878 års slut antingen till Kronan afstår kopparverkets del af allmänningen Gaddstigen eller ock, derest Kongl. Maj:t, efter det behörig utredning åstadkommits, skulle finna skäl bifalla, att egaren till Åtvidabergs kopparverk må få till fulla värdet lösa berörda allmänningsdel, till Riksgäldskontoret inbetalar det belopp, hvartill densamma kan varda i behörig ordning uppskattad; c) för Biddarhytte eller Skild kopparverk, att all den lindring i räntan, som 87/io mantal under samma verk lagda hemman såsom bergslagsfrihet åtnjuta, från och med 1878 kommer att upphöra, samt att egaren till verket inom nämnda års slut till Riksgäldskontoret inbetalar den på kopparverket belöpande hälft af skilnaden emellan uppskattningsvärdet å de hemman, som bildats af de under både Riddarhytte koppar- och jernverk till skatte försålda Ramshytte och Skinskattebergs allmänningar, eller 7,331 kronor 25 öre, och den för samma allmänningar erlagda skatteköpeskilling, 84 kronor 8 öre, med 3,623 kronor 58 öre; d) för Löfås silfververk, att egarne af detta verk före 1878 års slut till Riksgäldskontoret inbetala löseskilling för den af verket utgående afrad med 11,344 kronor 60 öre; och e) för Bylta svafvel-, vitriol- och rödfärgsvcrk, att egaren af detta verk likaledes före 1878 års utgång till Riksgäldskontoret inbetalar löseskilling för den af detta verk utgående afrad med 13,958 kronor 40 öre; samt med rätt i öfrigt för bergverken att komma i åtnjutande af befrielsen från tionden från och med det år, under hvilket de uppfylt de ofvan nämnda vilkor och förbehåll, som för vissa bland dem blifvit för sådan befrielse bestämda; så eger Riksgäldskontoret att mottaga de belopp, hvilka till följd af ofvan nämnda vilkor komma att till Riksgäldskontoret inbetalas. § 33. Om Kongl. Statskontoret erhåller större behållningar å sina räkningar i Riksbanken än som för de löpande statsutgifternas bestridande anses erforderliga, eger Riksgäldskontoret att i afräkning å Riksgäldskontoret tillkommande anslag eller på de återbetalningsvilkor, som af Fullmäktige medgifvas, sådana behållningar af Kongl. Statskontoret till förvaltning mottaga. 20 § 34. Från Kong!. Statskontoret eger Riksgäldskontoret att, i mån af behof, under åren 1880 och 1881 utbekomma de i hvartdera årets riksstat till utgående från Riksgäldskontoret förslagsvis uppförda anslag till riksdags-, kyrkomötes- och revisionskostnader, aflöningar, annuiteter och räntor, efter afdrag af till Riksgäldskontoret ingående rånte- och kapitalbetalningar; börande i den liqvid, som enligt § 46 skall för det sistförflutna året i Riksgäldskontoret med statsverket upprättas, Kongl. Statskontoret påföras eller godtgöras det belopp, hvarmed de till Riksgäldskontoret inbetalda förenämnda anslag må hafva understigit eller öfverskjutit den summa, hvarmed berörda utgifter, efter frånräknande afomförmälda afdrag, i verkligheten från Riksgäldskontoret utgått. § 35. Sedan ett särskildt anslag för skogsväsendet vid 1869 års riksdag blifvit på riksstaten under sjunde hufvudtiteln uppfördt, bör, enligt Riksdagens i sammanhang dermed fattade beslut, återstoden utaf Skogsplanteringskassans behållning från Kongl. Statskontoret till Riksgäldskontoret öfverlemnas. § 36. Som Riksdagen medgifvit, att de medel, som influtit eller hädanefter inflyta för försäljning, jemlikt Kongl. brefvet den 29 Maj 1874, af åtskilliga mindre kronolägenheter, och enligt Riksdagens skrifvelse den 11 förutgångna Maj skola af Statskontoret levereras till Riksgäldskontoret att der särskildt bokföras, intill dess Riksdagen fattat beslut om deras användande till inköp af skogbärande eller till skogsodling tjenlig mark, må, i den mån tillfällen sig yppa till inköp af dylik mark, hvilka af Kongl. Maj:t pröfvas vara fördelaktiga och hvartill medel icke kunna beredas från det till skogsväsendet anvisade reservationsanslag, få för sådant ändamål af Kongl. Maj:t disponeras, åligger det Riksgäldskontoret att, uppå Kongl. Maj:ts reqvisition, samma medel utbetala. § 37. I öfverensstämmelse med Riksdagens beslut i Råga om begagnandet af de för undsättningar vid missväxter eller felslagna skördar afsedda medel, intill dess desamma behöfva för sagda ändamål användas, skola dessa medel, till den del de icke äro för anvisade utbetalningar erforderliga, öfverlemnas till Riksgäldskontoret; hvaremot det åligger Riksgäldskontoret att sådana mottagna medel enligt Kongl. Maj:ts föreskrift Kongl. Statskontoret uppå dess reqvisitioner tillhandahålla. 21 § 38. Riksdagen har år 1876 åt Fullmäktige uppdragit att, för konvertering, när omständigheterna dertill föranleda och då sådant med fördel för staten kan ske, af äldre statslån, på sätt och till de belopp Fullmäktige finna lämpligt, dock ej utöfver hvad som till förenämnda konvertering åtgår, försälja eller träffa aftal om blifvande försäljning af vare sig återstående osålda obligationer af 1872 års statslån, eller återstående obligationer af 1875 års i tyska riksmark förskrifna statslån, eller nya, i annat myntslag och med högst fyra och en half procent ränta förskrifna obligationer eller partialförbindelser, dem Fullmäktige ega utfärda; och skola Fullmäktige i öfrigt vid upplåningen tillvägagå på sätt de finna lämpligast och bäst befrämja statens fördel; kommande någon försäljning af 1870 års fein procent-obligationer icke att ega rum förr än Riksdagen om sådan försäljning förordnar och har, i sammanhang härmed, Riksdagen föreskrifvit, att, för den händelse nya obligationer komma att af Riksgäldskontoret utfärdas, Fullmäktige skola underställa Kongl, Maj:ts nådiga fastställelse de beslut, som rörande berörda nya upplåning kunna komma att fattas, med underdånig anhållan att Kongl. Maj:t täcktes å det nya lånet meddela sin garanti. Dessutom böra Fullmäktige — sedan Kongl. Maj:t bifallit Riksdagens i underdånig skrifvelse framstälda begäran derom, att utlottning slistorna rörande så väl 1870 års som öfriga i svenskt mynt förskrifna statsobligationer må såsom bihang få medfölja svensk författningssamling — föranstalta, det nämnda listor hädanefter varda till vederbörande behörigen aflemnade, för att på nämnda sätt komma till allmänhetens kännedom; skolande Fullmäktige, om nya statsobligationer blifva i svenskt mynt förskrifna eller deras belopp varder i svenskt mynt evalveradt, tillse att enahanda kungörelse i afseende å dem utfärdas, äfvensom söka utverka, att dessa obligationer tillhörande kuponger må, på samma sätt som i afseende å kuponger till 1870 och 1872 års lån eger ruin, i landtränterierna inlösas och i uppbörden mottagas. Innevarande års Riksdag har bemyndigat Riksgäldskontoret att medelst försäljning af obligationer tillhörande vare sig 1872, 1875, 1878 eller 1880 års lån bereda erforderlig tillgång till bestridande af de under innevarande riksdag beviljade anslag till statens jernvägsbyggnader i Norrland, till utförande af nya byggnader och anläggningar vid statens redan trafikerade jernvägar och till fyllnad i förut beräknade medel för anskaffande af rörlig materiel å norra stambanan norr om Storvik. § 39. Då obligationer och räntekuponger för de af Riksgäldskontoret upptagna lån icke varda inom den för deras inlösande bestämda preskriptionstid hos Riks - 22 gäldskontoret företedda, skola de medel, hvilka för infriandet af sådana obligationer och räntekuponger innestå hos de för lånen afsätta liqvidations- och amortissementsfonder, öfverföras till Riksgäldskontorets allmänna kassa, för att till fyllande af Kontorets öfriga behof kunna användas. § 40. De till Riksgäldskontoret influtna medel eller aflemnade behållningar, äfvensom de för jernvägshyggnaderna upplånta medel samt detta verks öfriga kontanta tillgångar skola, så vidt och så länge de icke behöfva användas för samma verk åliggande utbetalningar, hållas allmänna rörelsen till handa och göras räntebärande genom deras insättning mot ränta i Riksbanken, efter öfverenskommelse med Fullmäktige i nämnda bank, eller ock genom desammas utlåning på sätt, som Fullmäktige i Riksgäldskontoret anse innefatta full säkerhet; egande Fullmäktige jemväl att för sådana medel uppköpa antagliga obligationer eller andra förbindelser, som anses kunna utan svårighet och kapitalförlust vid inträffande behof föryttras. Vid utlåning skola Riksgäldskontorets räntebärande obligationer såsom hypotek åtnjuta företräde framför hvarje annan erbjuden säkerhet. Utlåuingstiden, lånesummans förhållande till hypoteket samt den ränta, hvilken för ifrågavarande lån skall till Riksgäldskontoret erläggas, må, med afseende å så väl penningeställningen som säkerhetens beskaffenhet, af Fullmäktige bestämmas. § 41. För bestridande af Riksgäldskontoret åliggande betalningar eger detta verk att begagna ett kreditiv i Riksbanken till belopp af högst en million fem hundra tusen kronor; börande i afseende på kreditivets begagnande de uti bankoreglementet derom meddelade föreskrifter lända till efterrättelse. § 42. Derest sådant för verkställigheten af Riksgäldskontoret åliggande utbetalningar finnes nödvändigt, ega Fullmäktige att anskaffa dertill erforderliga medel genom upplåning mot Riksgäldskontorets skuldförbindelser eller begagnandet af krediter, på vilkor som Fullmäktige ega bestämma; egande Fullmäktige derjemte att, för betäckande af Statskontorets skuld till Riksgäldskontoret för lemnad kassaförstärkning, upplåna erforderliga medel mot Kontorets obligationer i svenskt mynt, stälda till inlösen antingen efter viss förfallotid eller efter föregången, af Riksgäldskontoret verkstäld uppsägning; varande åt Fullmäktige öfverlemnadt att, med hän - 23 sigt till de vid upplåningen sig företeende omständigheter och förhållanden, bestämma räntevilkoren samt fastställa betalningsterminerna för dessa obligationer; dock skola obligationerna, vare sig deras inlösen bestämmes att ske efter uppsägning eller å viss förfallotid, infrias inom sex år från deras utgifningsdag. I afseende på öfrig upplåning mot tryckta eller graverade obligationer lemnar Riksdagen särskilda föreskrifter. § 43. De medel, som inflyta å den s. k. statslånef''onclens utestående fordringar, skola, efter afdrag af nödiga förvaltningsutgifter, till Riksgäldskontoret aflemnas. Angående redovisningen ai* de till Riksgäldskontoret ingående medel. § 44. Öfver Riksgäldskontorets samtliga tillgångar och skulder samt inkomster och utgifter, deruti jemväl inberäknade de för jernvägsbyggnaderna npplånta och dels såsom anslag, dels såsom lån utgifna medel, uppgöres och afslutas för hvarje år en fullständig hufvudbok; hvarförutom fortfarande bör föras en särskild räkenskap öfver de fonderade statslånens liqvidations- och amortissementsfonder. Hufvudboken skall dock summariskt redovisa äfven dessa fonders ställning vid årets början och slut samt den förändring desamma under årets lopp undergått. Så väl hufvudboken som den särskilda redovisningen för liqvidations- och amortissementsfonderna skola inom den 1 Maj året näst efter det, hvilket dessa räkenskaper omfatta, vara afslutade och renskrifna samt före den 1 derpå följande Juli behörigen granskade. Riksgäldskontorets hufvudböeker böra vid lämpliga tider hållas Kongl. Statskontoret till handa, på det att Riksgäldskontorets räkenskaper i nödiga delar må kunna jemväl i rikshufvudboken intagas. § 45. Under loppet af Juni månad hvarje år böra, till upplysning för allmänheten om Riksgäldskontorets ställning, särskilda, efter det dermed afsedda ändamål 24 lämpade utdrag af detta verks räkenskaper för det näst föregående året genom trycket offentliggöras och jemte allmänna tidningarne utdelas. § 46. I April månad hvarje år upprättas uti Riksgäldskontor et liqvid med Statsverket för det sist förflutna året. Af denna liqvid meddelas Kongl. Statskontoret tvenne exemplar, hvaraf det ena, derå Fullmäktige tecknat sitt godkännande, bör derstädes qvarstanna, samt det andra, sedan det blifvit försedt med anteckning om liqvidens godkännande af Kongl. Statskontoret, bör till Riksgäldskontor återställas, för att såsom verifikation dess hufvudbok biläggas. Angående styrelsen för Riksgäld skontoret. 47. Förvaltningen af Biksgäldskontoret, dess medel och tillhörigheter är utaf Riksdagen uppdragen åt sju Fullmäktige, hvilka vid lagtima riksdag utses i den ordning 71 § Riksdagsordningen stadgar. Vid Fullmäktiges sammankomster föres ordet af den, som af Riksdagen blifvit dertill utsedd; tillkommande Fullmäktige att sjelfva bland sig välja en vice Ordförande att föra ordet, när hinder för Ordföranden inträffar. 48. Uppkommer ledighet bland Fullmäktige, inträder suppleant enligt af Riksdagen bestämd ordning. § 49. Är Styrelsen ej så fulltalig, som för besluts fattande erfordras, enligt hvad här nedan föreskrifves, eger Fullmäktiges Ordförande att inkalla erforderligt antal suppleanter. § 50. Fullmäktige äro förbundne att vid Riksgäldskontorets förvaltning ställa sig till efterrättelse ej mindre rikets grundlagar än äfven detta reglemente samt öfriga 35 rörande Riksgäldskontor gällande föreskrifter; börande Fullmäktige doldt ocb förtegadt hålla hvad vid Kontorets förvaltning förefaller, som tyst vara bör. § 51. Blir Fullmäktig ledamot af Statsrådet eller kommer i den författning, att lian, jemlikt något af mom. a, b, c, d och e uti 26 § Riksdagsordningen icke må såsom riksdagsman godkännas, skall han genast frånträda fidlmälctigs-befattningen och suppleant inräda i hans ställe. § 52. Jemte noggrant iakttagande af hvad i afseende på förvaltningen af Riksgäldskontor och dit anslagna medel är stadgadt, åligger Fullmäktige att omsorgsfullt vårda och befrämja detta verks rätt, säkerhet och förmån samt för öfrigt vidtaga alla på Fullmäktige ankommande åtgärder i och för verkställigheten af de i sådant afseende meddelade beslut samt Fullmäktige gifna uppdrag. § 53. Fullmäktige utse inom sig två Deputerade, hvilka väljas vid slutet af hvarje qvartal; och verkställas berörda val, dervid förut varande Deputerade kunna omväljas, på sätt sista punkten af § 62 innehåller. En af dessa Deputerade utöfvar närmaste tillsyn öfver det sätt, hvarpå tjenstemännen fullgöra sina åligganden, och tillser, att Fullmäktiges beslut varda i behörig tid och ordning verkstälda. Han eger att under tiden mellan Fullmäktiges sammanträden meddela nödiga föreskrifter samt att för sjukdoms- eller annat laga förfall eller för enskilda angelägenheters besörjande bevilja tjenstemännen, äfvensom vaktbetjente, tjenstledighet under högst fjorton dagar, äfvensom meddela föreskrift om tjenstens uppehållande intill Fullmäktiges nästa ordinarie sammanträde. Han utöfvar jemväl beträffande vården af Kontorets värdepapper det uppdrag, tjenstgöringsordningen i sådant afseende innehåller. I öfrigt skola Deputerade ombesörja lånemedels indragning, verkställa de för Riksgäldskontorets räkning erforderliga utländska liqvider, anordna medel till vissa af Fullmäktige beslutade eller eljest ovilkorligen bestämda utbetalningar med mera, allt i öfverensstämmelse med de beslut och föreskrifter, som Fullmäktige meddela; egande Deputerade att sig emellan närmare fördela dessa dem gemensamt tillhörande göromål. Vid hvarje sammankomst böra Deputerade redogöra för sina åtgärder under den efter Fullmäktiges näst föregående sammankomst förflutna tid. Dih. till RiJcsd. Frot. 1880. 10 Sami. 1 Afd. 2 Band. (Riksg.-kontorets reglemente.) 4 26 I förhållande till beskaffenhet och omfånget af ofvan omförmälda och de öfriga uppdrag och göromål, som varda af Fullmäktige åt Deputerad uppdragna, ega Fullmäktige för Deputerade bestämma lämpliga arfvoden. Fullmäktige må vara obetaget att, om sådant finnes behöfligt för lånetransaktioner, utse ombud för bedrifvande af dervid erforderliga underhandlingar. § 54. Befallningar, som af någon annan än Riksdagen meddelas angående användandet af Biksgäldskontorets tillgångar eller förvaltandet af samma verk, få icke af Fullmäktige åtlydas och efterkommas; varande Fullmäktige, för sina åtgärder i denna egenskap, Riksdagen eller dess Stats-Utskott och Revisorer allena redo skyldige, samt kunna icke för sitt förhållande till ansvar ställas, utan i laga ordning och till följd af Riksdagens eller dess Revisorers beslut, eller, mellan riksdagar och revisioner, genom Justitieombudsmannen. • § 55. Till ledning vid pröfningen och afgörandet af förekommande ärenden, för hvilkas behandling antingen icke några, eller mindre tillämpliga och bestämda föreskrifter blifvit meddelade, ega Fullmäktige att af Revisorerne begära råd och yttranden. Angående Fullmäktiges sammankomster. § 56. Fullmäktige sammanträda en gång i hvarje vecka å tid, som af dem bestämmes. Derjemte böra, då ärendenas beskaffenhet och oafbrutna gång sådant fordra, särskilda sammankomster hållas å tid, som Ordföranden bestämmer. Vid hvarje sammankomst skall protokoll föras. § 57. Med undantag af de enligt § 53 åt vissa Deputerade uppdragna bestyr och åligganden böra alla Fullmäktiges behandling tillhörande mål inför Fullmäktige, vid deras sammankomster, föredragas och få endast der afgöras. 27 § 58. Astundar Fullmäktig att under längre eller kortare tid från staden afresa, bör han sådant förut vid sammankomst eller hos Ordföranden anmäla samt då tillika uppgifva tiden för sin frånvaro. § 59. Ar Fullmäktig, som icke, på sätt i näst ofvanstående paragraf föreskrifves, till erhållande af ledighet sig anmält, genom opasslighet eller enskilda angelägenheter hindrad att sammankomst bevista, bör han sitt förfall hvarje gång tillkännagifva. § 60. Vid sammankomst skola minst fem Fullmäktige vara tillstädes; dock må ärenden, som ej tåla uppskof, afgöras af allenast fyra Fullmäktige, derest de äro om besluten ense. Frågor om låns upptagande, de i Regeringsformen omförmälda kreditivs utbetalning eller andra ärenden af mera allmän vigt få icke afgöras, ej heller tjenster tillsättas eller pensioner beviljas, så vida icke minst fem Fullmäktige äro närvarande. § 61. Fullmäktige vare ej tillåtet att företaga någon öfverläggning i närvaro af Konungens ombud, i fall det, utan att af Fullmäktige derom vara anmodadt, skulle vid deras sammankomst sig infinna. § 62. Yppas under Fullmäktiges öfverläggningar skiljaktighet i meningarne, böra samtlige närvarande Fullmäktige till protokollet afgifva sina röster, hvilka per capita beräknas. Derest flera skiljaktiga meningar yttras, böra de sins emellan närmast öfverensstämmande, så vidt möjligt är, sammanjemkas. Då ett lika antal röster utfaller för hvardera meningen, är Ordförandens röst afgörande. Den vid sammankomst närvarande Fullmäktig, som sin röst ej särskildt afgifver, eller, efter börjad öfverläggning om ett föredraget ämne, sig aflägsnat, anses hafva det då fattade beslutet biträdt. Sluten omröstning må endast företagas vid val till sådana befattningar, dertill någon bland Fullmäktige kan utses. 28 § 63. Öfver Fullmäktiges beslut i mai, som röra Riksgäldskontorets tjensteman eller andra enskilda personer, eger den eller de, på hvilkas rätt och bästa dessa beslut kunna inverka, att hos Revisorerne eller Stats-Utskottet anföra besvär; dervid klaganden dock, så vida besvären skola till pröfning upptagas, bör inom trettio dagar efter bevisligen erhållen del af det meddelade beslutet sitt missnöje deremot bos Fullmäktige skriftligen anmäla; hvarjemte det, vid enahanda äfventyr, åligger honom att senast en månad före Revisorernes näst förestående sammankomst eller riksdagens början, derest revision dessförinnan icke inträffar, sina besvär ingifva till Fullmäktige, af hvilka desamma, jemte utlåtande deröfver, till Revisorerne eller Stats-Utskottet öfverlemnas. Besvär öfver Fullmäktiges nyss före eller under Riksdagens eller Revisorernes sammanvaro i dylika mål meddelade beslut böra inom fjorton dagar efter delfåendet, den dagen likväl oräknad, omedelbarligen af vederbörande till StatsUtskottet eller Revisorerne inlemnas. Angående Fullmäktige tillhörande särskilda åligganden och uppdrag. § 64. Fullmäktige skola minst en gång hvarje år granska Kassörens och Kamrerarens anteckningsböcker jemte Ombudsmannens diarium samt genomgå och inventera de under Kassörens och Kamrerarens vård befintliga låne- och säkerhetsmed flera handlingar. § 65. En gång hvarje år böra Fullmäktige anställa besigtning å det till lokal för Riksgäldskontor t anvisade hus samt detta verks inventarier. Likaledes bör besigtning årligen af Fullmäktige anställas å Riksdagens hus; hvilket jemväl står under deras vård och inseende. Dessutom har Riksdagen uppdragit åt Fullmäktige att låta tillse, det icke allenast värde å de inom Riksdagens hus befintliga möbler och andra inventarier finnes uti inventarieförteckningen upptaget, utan ock att inköpspris på de möbler och inventarier, som hädanefter anskaffas, uti inventarieförteckningen utsattes, jemte tiden, då inköpet egt rum, äfvensom att, vid skeende kasseringar af obrukbara eller obehöfliga inventarier, desamma varda utur inventarieförteckningen afförda, med anteckning af det pris, hvartill desamma vid möjligen skeende försäljning blifvit föryttrade. / § 66. Under de tider, då Riksdagen icke är församlad, må lediga rum och lägenheter inom Riksdagens hus af Fullmäktige hyresfritt upplåtas för tillfälligt begagnande ej allenast af de komitéer och revisioner, som kunna varda af Kongl. Maj:t sammankallade och för livilkas sammanträden erforderliga lokaler inom Kronans hus här i hufvudstaden icke finnas att tillgå, utan äfven af allmänna embetsmyndigheter, som antingen af särskild anledning icke kunna för någon tid begagna åt dem anvisade embetsrum eller också sakna egen lokal, äfvensom för andra, allmänt gagn afseende ändamål; egande Fullmäktige vid hvarje sådan upplåtelse föreskrifva de vilkor, som Fullmäktige för de upplåtna rummens samt möblernas och inventariernas noggranna och omsorgsfulla vårdande finna nödvändiga. Dylik upplåtelse bör alltid upphöra så tidigt före Riksdagens sammankomst, att rummen och inventarierna derförinnan kunna vara försatta i ordnadt och fullständigt skick samt, om så erfordras, reparerade. § 67. Då Revisorerne öfver Stats-, Banko- och Riksgäldsverken sammanträda, skola Fullmäktige till dem afgifva berättelse om Riksgäldskontorets ställning och förvaltning under den tid, som Revisorernes granskning kommer att omfatta. Dessutom skola Fullmäktige vid nästa riksdags början till Riksdagen afgifva och till Stats-Utskottet aflemna berättelse för hela den tid, som förflutit sedan Fullmäktiges berättelse till nuvai’ande Riksdag afgafs. § 68. Efter hvarje revisions slut skola Fullmäktige, på sätt de för Revisorerne utfärdade instruktioner innehålla, föranstalta om tryckning och utdelning med allmänna tidningarne af Revisorernes angående Stats- och Riksgäldsverken afgifna och Fullmäktige tillstälda berättelser jemte dertill hörande förklaringar, hvilka handlingar äfven genom Fullmäktiges försorg böra till näst derefter sammanträdande Revisorer och Riksdag öfverlemnas. 30 § 69. Före nästkommande riksdags början böra Fullmäktige: a) föranstalta om upphandling af det för tryckningen af Riksdagens protokoll med dertill hörande bihang under samma riksdag erforderliga papper och, med behörigt iakttagande af de i sådant afseende meddelade föreskrifter, låta upprätta kontrakt angående verkställighet af så väl protokollets som bihang et s tryckning ; V) upprätta kontrakt om tillhandahållande, under riksdagens lopp, af de skrifmaterialier och öfriga effekter, som för Riksdagens behof kunde erfordras; c) låta komplettera och iståndsätta inventariepersedlarne i Riksdagens hus. Vid verkställigheten häraf iakttages, att anbud, genom kungörelser i allmänna tidningarne, infordras af dem, som kunna vara hugade att tillhandahålla och leverera berörda effekter eller besörja omförmälda trycknings- med flera arbeten. För öfrigt ega Fullmäktige att utse någon bland Riksgäldskontorets tjenstemän, som bör ej allenast före och under riksdagen mottaga, vårda och efter vederbörliga reqvisitioner utlemna de upphandlade effekterna samt ombesörja de under riksdagens fortgång ifrågakommande ytterligare uppköp, äfvensom erforderliga reparationer å inventariepersedlarne, utan ock vid hvarje kalenderårs slut upprätta och afgifva fullständig redovisning för alla dessa af honom mottagna effekter. § VO. Sedan, efter väckt förslag om tillbyggnad af det gamla riksdagshuset, 1878 års Riksdag, enligt § 71 af samma års reglemente, åt Fullmäktige uppdragit att låta undersöka beskaffenheten af den grund, på hvilken föreslagna nya samlingssalar för Riksdagens Kamrar skulle uppföras, med mera, har Riksdagen åt Fullmäktige uppdragit att låta genom sakkunnige personer undersöka kostnaderna för erforderlig inredning, vare sig vid den ifrågasatta tillbyggnaden af det gamla riksdagshuset eller vid uppförande af ett nytt riksdagshus, samt förebringa utredning angående lämplig plats för uppförande, helst å Riddarholmen, af ett nytt riksdagshus, äfvensom angående de kostnader, som förslagsvis för en sådan nybyggnad kunna beräknas, samt närmare utreda och belysa ifrågavarande ärende och till nästa Riksdag inkomma med utlåtande i ämnet. § VI. Som, enligt de af Kongl. Maj:t för Strömsholms nya kanalbolag den 27 Mars 1863 faststälda regler, kanaldirektionens förvaltning och kanalverkets räkenskaper skola hvartannat år granskas utaf två revisorer, af hvilka den ene bör utses af 31 Fullmäktige i Riksgäldskontor, så skola Fullmäktige för hvarje revision välja en pefson att uti berörda revisionsförrättning deltaga. Jemväl skola Fullmäktige, i enlighet med de af Kongl. Maj:t för Balslands kanal-aktiebolag den 7 April 1865 och för Kinda kanal-aktiebolag den 4 September 1874 i nåder faststälda bolagsordningar, årligen utse en revisor att granska hvartdera af dessa bolags förvaltning och räkenskaper. Då de bolag, som för jernvägsanläggningars utförande från Riksgäldskontor utbekommit beviljade låneunderstöd, uti sina med Kongl. Maj:t och Kronan afslutade kontrakt medgifvit staten att genom ombud, som Kongl. Maj:t utser, deltaga i de årliga revisionerna af bolagets förvaltning och räkenskaper, samt berättelserna om dessa revisioner skola till Kongl. Civildepartementet insändas, böra Fullmäktige efter erhållen del af dessa berättelser taga under öfvervägande, huruvida några åtgärder erfordras för bevarande af Riksgäldskontorets rätt och säkerhet för de utgifna lånens fortsatta liqviderande. § 73. Uti Allmänna hypoteksbankens styrelse bör en ledamot, som skall vara vice ordförande, utses af Fullmäktige i Riksgäldskontoret. Likaså utses af Fullmäktige till deltagande i den årliga revisionen af Hypoteksbankens förvaltning och räkenskaper en revisor, som vid revisionen förer ordet. Dessutom böra Fullmäktige utse ett ombud vid den allmänna ordinarie sammankomst, som mellan Hypoteksbankens delegare skall ega rum hvarje år efter afslutad revision. § 74. I enlighet med Kongl. Majrts nådiga kungörelse den 6 Juni 1879 angående reglemente och bolagsordning för aktiebolaget sågverlcsegarnes garantiförening, skola Fullmäktige, för granskning af nämnda bolags räkenskaper och förvaltning, utse en revisor, som är ordförande i revisionen; äfvensom Fullmäktige skola utse ett ombud att innehafva en af nycklarne till den kassakista, hvari de såsom reservfond för bolaget utfärdade statsobligationer förvaras. § 75. Med anledning af väckt motion om utarbetande och offentliggörande af ett alfabetiskt ordnadt sakregister till Rikets Ständers protokoll med bihang för tiden 32 från och med 1809 till och med 1866, har innevarande års Riksdag åt Fullmäktige i Riksgäldskontoret uppdragit att låta utreda och till nästa Riksdag inkomma med utlåtande om lämpligaste sättet för ett dylikt sakregisters utarbetande; om det omfång detsamma i afseende å de i riksdagshandlingarne förekommande detaljer och ärenden lämpligen borde erhålla; om den metod, som vid registrets utarbetande borde följas; samt om de kostnader, som kunde antagas ungefärligen blifva med ett sådant arbetes utförande förenade, med hvad mera som''kunde böra iakttagas och på frågans bedömande ega inverkan. § 76. Gemensamt med Fullmäktige i Riksbanken skola Riksgäldskontorets Fullmäktige : a) afgifva sitt underdåniga yttrande''’och råd till Kongl. Maj:t i fråga’om den ort, der Riksdag bör samlas, i de fall, då fiendens framträngande eller pest eller andra lika vigtiga hinder göra riksdags hållande i hufvudstaden omöjligt eller för Riksdagens frihet och säkerhet vådligt (50 § Regeringsformen); },) efter stadgade grunder uppgöra och utfärda ny Bevillningsförordning, i den händelse att vid riksdags slut bevillningens hela belopp är bestämdt, men Kamrarne icke hunnit om fördelningen deraf blifva ense (109 § Regeringsformen); c) uti justitieombudsmans-embetet genast insätta den man, som blifvit utsedd till efterträdare åt Justitieombudsmannen, i fall denne mellan riksdagarne afsäger sig det erhållna förtroendet eller med döden afgår, äfvensom utvälja annan behörig man i stället för Justitieombudsmannens utsedde efterträdare, derest äfven han mellan riksdagarne afsäger sig förtroendet, eller i justitieombudsmansembetet insättes eller med döden afgår (98 § Regeringsformen); d) för framtida uppsigten och kontrollen öfver Göta kanals vidmakthållande utse och välja ej mindre en person för att såsom ledamot å Bankens och Riksgäldskontorets vägnar inträda i direktionen öfver nämnda kanal, än ock ett ombud att å samma verks vägnar deltaga i revisionerna af kanalens räkenskaper; skolande valet till ledamot i direktionen förnyas hvarje år, och till ombud vid revisionerna före desammas början; dock må förut härtill utsedde personer kunna återväljas. Vid Fullmäktiges i Banken och Riksgäldskontoret gemensamma sammanträden böra, så vidt beslut skall kunna fattas, fem af Fullmäktige i hvartdera verket vara tillstädes. § 77. Vid de tillfällen, då riksdagsmäns fullmakter granskas af Chefen för Justitiedepartementet eller den person, Konungen i hans ställe förordnat, skola tre bland Fullmäktige i Riksgäldskontoret vara tillstädes. 33 Angående betj eningen vid Riksgäldskontor. § 78. De å Riksgäldskontorets aflöningsstat uppförde tjensteman äro följande: en sekreterare och ombudsman; en kassör; en kamrerare; en revisor; en kassabokhållare; en lånebokhållare; en registrator och kanslist; samt en kammarskrifvare. § 79. Vaktbetjeningen utgöres af: en förste vaktmästare; och tre vaktmästare. 1 Angående lediga tjensters bestridande och tillsättande. § BO. Den ordinarie tjensteman eller vaktmästare, som förordnas att i anseende till sjukdoms- eller annat laga förfall eller, vid inträffad ledighet, under anslagstiden förrätta annan tjenst än den han sjelf innehar, är, med undantag af det i § 85 förutsatta fall, i allmänhet icke berättigad att derför erhålla särskild aflöning; dock ankommer på Fullmäktige att tillerkänna innehafvaren deraf ett efter omständigheterna lämpadt arfvode, uppgående till högst halfva beloppet af skilnaden mellan hans förut åtnjutande aflöning och löneförmånerna för den tjenst han blifvit förordnad att bestrida. Extra ordinarie tjensteman, som vid dylikt tillfälle, på grund af vederbörligt förordnande, förrättat ordinarie tjenstebefattning, åtnjuter under den tid, denna tjenstgöring fortfar, den för lägsta tjenstegraden bestämda lön. Vid enahanda Bill. till Riksd, Prof. 1880. 10 Sand. 1 Afd. 2 Band. 5 (Riksg.-kontorets reglemente.) 34 förhållande tillgodonjuter jemväl extra ordinarie valdmästare, hvilken bestridt vaktmästare-göromål, samma aflöning, som för den förrättade sysslan är i staten anslagen. Vid inträffad ledighet af sådan tjenst, som bör återbesättas, skall, efter afdrag af hvad för tjenstens bestridande måst utbetalas, den lönebesparing, hvilken uppkommer, intill dess, efter ansökningstidens förlopp, någon i nedan stadgad ordning blifvit förordnad att förrätta samma tjenst, tillfalla Enlce- och Pupillkassan vid Riksgäldskontoret; kommande nämnda kassas rätt till dylik lönebesparing att upphöra, så snart konstitutorial å tjensten blifvit af Fullmäktige utfärdadt. § 81. Då tjensteman eller valdmästare för enskilda angelägenheters besörjande erhållit tjenstledighet, bör han sjelf vidkännas kostnaden för tjenstens förrättande under den tid tjenstledigheten fortfar. § 82. Innan ledig tjenst af Fullmäktige återbesattes, skall sådant jemte de med samma tjenst förenade löneförmåner, äfvensom tiden, inom hvilken sökande ega att sig anmäla, tillkännagifvas medelst anslag på vanliga ställen inom Riksgäldskontoret. Ansökningstiden bestämmes till minst fjorton dagar från anslagets utfärdande, dock beror af Fullmäktige att utsätta ny ansökningstid, derest, inom den först bestämda tiden, någon till tjenstens erhållande fullt skicklig och lämplig sökande sig icke anmält. § 83. För att kunna antagas till tjensteman vid Riksgäldskontoret fordras att hafva undergått godkänd afgångsexamen från högre elementarläroverk; dock böra de tjenstemän, som anställas vid Fullmäktiges Kansli, hafva aflagt den akademiska examen, som fordras för att vinna inträde i Konungens Kansli eller i rättegångsverken; äfvensom den, hvilken befordras till ombudsmannasysslan, bör hafva fullgjort hvad författningarne föreskrifva i afseende på dem, som i domarevärf må begagnas. § 84. Vid lediga tjensters tillsättande utnämnes bland kompetente sökande den, som Fullmäktige, med afseende å verkets fördel samt vigten och ansvarigheten 35 af de särskilda befattningarne, finna till den lediga tjensten mest skicklig och passande; dock ega Fullmäktige att, der de så lämpligt finna, tillsätta lediga tjenster endast med konstitutorial; hvarvid den tjensteman, som sådant konstitutorial erhåller, under den tid han tjensten innehafver, eger åtnjuta de lönevilkor, aflöningsstaten för tjensten bestämmer. Angående behandlingen af frågor rörande tjensteförsummelser in. m. § 85. Om någon Riksgäldskontorets tjensteman vid mindre förseelser i tjensten ej låtit sig rätta af vederbörandes tillsägelser och varningar eller blifvit beträdd med vårdslöshet eller försummelse i sin tjenstgöring, eller ock i allmänna lefvernet ådagalagt ett mindre värdigt uppförande, bör han inför Fullmäktige tillrättavisas och varnas. I händelse den, som på detta sätt undergått första varningsgraden, ej deraf låter sig rätta, ega Fullmäktige att, med afseende å förekommande omständigheter, på längre eller kortare tid suspendera honom från dess innehafvande tjenst, med förlust af hela eller halfva lönen, hvilken under tiden må i ersättning för tjenstens förrättande användas. § 86. Derest tjensteman, hvilken förut blifvit för tjensteförsummelse eller annat förhållande suspenderad, å ny o gör sig skyldig till dylik förseelse, ankommer på Fullmäktige att, efter förseelsens beskaffenhet, antingen ytterligare suspendera honom eller helt och hållet skilja honom från dess vid detta verk innehafvande tjenst och lön. Likaledes beror på Fullmäktiges särskilda pröfning, huruvida tjensteman, som blifvit nödsakad till borgenärer afträda sin egendom, må vidare bibehålla och utöfva sin beställning. § 87. Tjensteman, som begått ärerörigt brott eller annan förseelse i eller utom tjensten af den svåra beskaffenhet, att verkets trygghet eller anseende fordrar hans entledigande, har derigenom gjort sig förlustig sin innehafvande tjenst. 36 § 88. Om någon af vaktbetjeningen i sin tjenst varit försumlig, eller under tjenstgöring af starka drycker öfverlastad, eller eljest på ett tadelvärdt sätt sig förhållit, må han, efter sig företeende omständigheter, antingen af Fullmäktiges Deputerade erhålla föreställning eller genast hos Fullmäktige anmälas till suspension eller entledigande. § 89. Innan tjensteman eller vaktmästare varder suspenderad eller skild från tjenstfri, bör hans skriftliga förklaring öfver hvad emot honom förekommit infordras. Fullmäktiges beslut, hvarigenom tjensteman suspenderas eller för alltid skiljes från tjensten, bör, jemte hänvisning för besvärs anförande, honom skriftligen meddelas. Tjenst, som, till följd af sådant beslut, blir ledig, får, derest den afsatte tjenstemannen inom föreskrifven tid anmält sig ämna samma beslut öfverklaga, icke återbesättas förr, än besvären blifvit af Stats-Utskottet eller Revisorer ne afgjorda eller den bestämda tiden för besvärens fullföljande försutits; kommande dock den, som emellertid förordnas till tjenstens bestridande, att de med densamma förenade löneförmåner åtnjuta. § 90. Extra ordinarie tjensteman eller extra vaktmästare, som utan erhållen tillåtelse eller anmäldt laga förfall från tjenstgöring uteblifvit under trenne efter hvarandra följande månader, eller vid flera tillfällen undandragit sig att lemna äskadt biträde der han blifvit anstäld, anses hafva förverkat sin rätt att i Riksgäldskontoret vidare tjenstgöra. Den extra ordinarie tjensteman eller extra vaktmästare, som under honom uppdragen tjenstgöring sig försumligt eller felaktigt förhållit och, efter att, på sätt i § 85 stadgas, blifvit varnad, sig icke rättat, bör förklaras vara från Riksgäldskontoret skild. För öfrigt anses den extra ordinarie tjensteman eller vaktmästare, som begått ärerörigt brott eller annan förbrytelse af svårare beskaffenhet, vara från verket utesluten. 37 Angående pensioneringen af Riksgäldskontorets betjening. § 91. Pensionerna för tjenstemännen samt vaktbetjeningen vid Riksgäldskontoret bestämmas efter desses, vid afskedstagande^ innehafvande löner. § 92. Tjensteman eller vaktmästare, som uppnått sjuttio års ålder, eller under femtio år varit i allmän tjenst, är vid afskedstagandet berättigad att erhålla en hela lönen motsvarande pension. Samma pension kan jemväl tillerkännas den tjensteman eller vaktmästare, som fy It sextiofem och i allmän tjenst tillbragt fyratio år, så vida behörigen styrkt är, att han befinner sig i ett sjukligt eller försvagadt tillstånd. § 93. Den tjensteman eller vaktmästare, som, efter att hafva uppnått en ålder af sextio år, anhåller om afsked, må, derest han varit i allmän tjenst omkring fyratio år, komma i åtnjutande af pension till ett belopp, som motsvarar tre fjerdedelar utaf hans senast innehafda lön. Innan tjensteman eller vaktmästare uppnått sextio lefnads- och omkring fyratio tjensteår kan, endast i händelse af bevislig oförmåga till vidare tjenstgöring, pension vid afskedstagandet honom tilldelas. I sådant fall lämpas densamma efter tjensteåren ensamt, på det sätt att för hvarje dylikt år, som brister i nyss nämnda antal, afdrages en fyrationdedel från ett tre fjerdedelar af lönen motsvarande pensionsbelopp. Men för den, som fylt fyratio tjensteår och sextio lefnadsår, ökas deremot detta pensionsbelopp med en fyrationdedel af lönen för hvarje Överskjutande tjensteår, eller med en sextiondedel af lönen för hvarje lefnadsår, om ett sådant beräkningssätt finnes för afskedssökanden mera förmånligt. § 94. Då sådant för göromålens säkra och skyndsamma gång finnes oundgängligen nödigt, kunna Fullmäktige på pensionsstat förflytta tjensteman, som af ohjelpligt sjukdomstillstånd eller afgjord oförmögenhet är förhindrad att vidare gagna verket, oaktadt han sig ej om afsked anmält. I sådant fall ega Fullmäktige att, 38 efter omständigheterna, antingen tillägga tjenstemannen hela lönen i pension, ehvad de föreskrifna lefnads- och tjensteåren äro uppnådda eller icke, eller ock tillämpa de grunder för pensions bestämmande, som i näst föregående paragraf äro faststälda Derest åter vaktmästare förr, än han uppnått den för pensions erhållande bestämda lefnadsålder och tjenstetid, skulle genom sjuklighet eller af annan orsak blifva oförmögen att sina tjensteskyldigheter vidare fullgöra, ega Fullmäktige att, efter noggrann pröfning af de i hvarje fall förekommande omständigheter och förhållanden, vid hans afskedande tilldela honom en årlig pension, uppgående till högst två tredjedelar af lönen. § 95. Några tillförene meddelade och mot det nu- utfärdade reglementet stridande stadganden, angående Riksgäldskontorets förvaltning och dermed gemenskap egande ämnen, få icke vidare åberopas och tillämpas. Gifvet och utfärdadt vid lagtima riksdagen i Stockholm den 15 Maj 1880. På Riksdagens vägnar: För Första Kammaren: För Andra Kammaren: A. N. Sundberg, Olof Wijk, Talman. Talman. 39 Bil. A. Riksgiildskontorets vid 1879 års slut utbalanserade kapitalskulder. Reglemen- tets Tiden, då för- bindelserna blif Räntefot. Återstående kapitalskuld den 31 December 1879. Årtal. §■ vit utfärdade. Fonderad skuld. Icke fonderad skuld. 1866 4 Obligationer för 1858 års jernvägslån, 8,190,500 Tlilr ! Pr. C:t.......... 1858 d. i/s 4 Vs % Thlr 5,429,700 1866 5 Dito för 1860 års jernvägslån: a) mot obligationer, stälda på utlottning, å 8,000,000 Thlr Pr. C:t....... 1860 d. »/a 4 Va % Thlr 5,543,900 b) mot premieobligationer 1 å 2,400,000 Tlilr Pr. C:t, bokförda till femsjettede- lar deraf, eller 2,000,000 Thlr........... 1860 d. i/ä Thlr 981,250 1866 9 Dito för 1861 års statslån, 3,000,000 R:dr Runt . . . 1861 d. 30/3 4 Va % Kr. 1,869,000 __ _ _ 1866 6 Dito för 1864 års jernvägslån å 2,223,000 £ St., hvaraf dock blifvit föryttrade obli- gationer för endast 555,700 £ St.*).......... 1864 d. iä/4 4 Va % | £ St. 491,700 1866 7 Dito för 1866 års jernvägslån r å 9,932,300 Thlr Pr. C:t . 1866 d. 2/i 5 % Thlr 9,516,100 _ _ _ 1868 90 Dito för 1868 års jernvägslån £ St. 1,150,000 ...... 1868 d. Vt 5 % £ St. 1,109,100 1869 85 Dito för 1869 års inhemska jernvägslån, 4,000,000 R:dr R:mt............ 1869 d. 30/9 5 % ___ _ Kr. 3,900 *) De öfriga obligationerna å tillhopa 1,667,300 JÉL St. äro, enligt Riksdagens beslut, uppbrända; dock komrner årliga utlottningen att fortfarande omfatta hela det i amorteringsplanen upptagna obligationsantalet. 40 Reglemeii- Tiden, då. för- Återstående kapitalskuld 1879. den 31 December tets i )indelserna blif- Räntefot. — vit utfärdade. Fonderad skuld. Årtal. §■ skuld. k—* OO —a o _ 72 Obligationer för 1870 års jernvägslån å 40,000,000 R:dr, deraf till 1878 års slut blifvit utlemnadeobligatio- 1 ner å tillhopa 16,170,000 T?,-Hr ............ 1870 d. 3u/9 5 % Kr. 14,332,900 _ _ _ 1872 83 Dito för 1872års jernvägslån å 24,000,000 R:dr, deraf till 1879 års slut blifvit ut- lemnade obligationer å till- hopa 19,407,300 R:dr . . . 1872 d. 30/3 4 % Kr. 18,137,600 ---— 1875 35 Dito för 1875 års jern vägs- 1876 33 lån å56,250,000Rmk, deraf 1878 39 till 1879 års slut blifvit ut- 1879 15 lemnade en första emission å 20,250,000 Rmk, en andra emission å 18,000,000 Rmk l samt af en tredje emission å likaledes 18,000,000Rmk, obligationer å 2,535,300 1875 d. "/3 4''/2 % Rmk 40,305,600 1876 33 Dito för 1876 års jernvägs- £ St. 1,968,500 lån å 2,000,000 £ St. . . 1876 d. lä/fi 4''/2 % '' “ 1878 39 Dito för 1878 års jernvägs- ! 1879 15 lån å 1,500,000 £ St. eller 37,650,000 Francs, deraf till 1879 års slut blifvit ut- lemnade obligationer å till- hopa 1,379,470 € St. eller I ( £ St. 1,379,470 j 34,624,697 Francs . . . 1878 d. lä/6 4 % eller 187S 46 Dito för 1879 års tillfälliga (Francs 34,624,697] lån, deraf till samma års slut blifvit utlemnade obli gationer å 3,000,000 Kr. 1 1 879 d. 1/n j 4 ‘/a % | Kr. 3,000,000 — --- - - j 41 Reglemen- tets -—---------1 Tiden, då för- bindelserna blif- .. ---- Räntefot. Återstående kapitalskuld den 31 December 1879. Årtal. §• vit utfärdade. ™ , , , ,, ! Icke fonderad Fonderad skuld. j skuld. 1866 1866 1879 13 {1798 d. { {1811 d. 3®/12/ 16 1866115 1879 d. lä/8 Obligationer, hvilka i anseendetill sin ordalydelse icke kunna uppsägas, eller det s. k. gamla lånet..... 141 Dito, utfärdade såsom grund1 fond för Allmänna hypoteksbanken, bokförda inom linien med R:mt 8,000,000 R:dr............. 1861 d. V? Dito, utfärdade såsom reservfond för aktiebolaget Sågverksegarnes Garantiförening, bokförda inom linien med kr. 3,000,000 . Ännu icke till inlösen före-l tedda Trollhätte slussverks lottsedlar å tillhopa 5,000| daler silfvermynt, bokförda; inom linien med R:mt 1,250 R:dr, jemte upplupen ränta R:mt 2,286: 88....... Årliga anslaget till H. M. Konungen 300,000 R:dr (icke kapitaliseradt) . . . Ränta å H. K. H. Hertigens af Södermanland, sedermera Konung Carl XIII:s hemgiftskapital, bokfördt inom linien med R:mt 150,000 R:dr............. lSjlnnestående fond för Göta ! kanals underhållande . . . 1866j 19;Dito för Södertelge dito. . 1866 16 1866 17 1866 1750 d. Vs 1815 d. 9/n 1778 1833 d. 31/i2 5 % Bih, till Biksd. Prot. 1880. 10 Sami. 1 Afd. 2 Band, (Puksfr.-kontorets reglemente.) 4V* % 4 Va % Kr. 10,125 | Kr. 140,889 i Kr. 45,000 6 42 Reglem tets en- Årtal. §. 1866 20 1866 21 1866 22 1866 25 1869 77 Tiden, då för- bindelserna blif- Räntefot. vit utfärdade. Fond för Hjelmare kanals och slussverks underhållande (utgör blott ett depositum af fordringshandlingar) Dito för Strömsholms kanals dito (dito)......... Lappmarks ecklesiastikfonds behållning, bokförd inom linien med R:mt 100,777: 16 Brudgåfvovinster (kapitalskulden afskrifven) . . . . Post-assuransfonden (ingår bland Riksgäldskontorets öfriga tillgångar, men med den förbindelse, som § 77 i 1869 års reglemente innehåller) .......... Återstående kapitalskuld den 31 December 1879. Fonderad skuld. Icke fonderad skuld. 43 Bil. B. ‘ Riksgäldskoutorets vid 1879 års slut utbalanserade kapitalfordringar för de af dess medel utbetalda eller godtgjorda lån. | Reglemen- tets Tiden, då lånet Annuitet Räntefot Ursprungliga Kapitalåterstod Årtal. §• utbetalts. beloppet. slut. a) Byggnadslån. 1866 58 Lån till staden Malmö, för uppförande af kasern- och stallbyggnader för der för- lagda garnison....... 1813-1815 (2 % ) < jemte > [ ränta. J 4 % 32,000 3,857 53 » 34 Lån till Upsala akademi, för fullbordande af dess biblioteksbyggnad..... /1824\ {1825/ <2 < jemte > 1 ränta, j 3 % 75,000 2,994 20 » 49 Lån till staden Yexiö, för dess återuppbyggande efter 1843 års eldsvåda..... 1844, 1845 6 % 3 o.4 % 360,000 5,642 47 50 Län till staden Amål, för dess återuppbyggande efter 1846 års eldsvåda..... 1846 • » A. 45,000 2,185 47 » 39 Lån till staden Kristine- hamn och Yarnums lands- församling, för uppbyggan- de af ny kyrka i Kristine- hamn ............ {1849} |l854{ \? %\ t jemte > i ränta, j 3 % 37,500 16,580 33 » 53 Lån till staden Lidköping, för återuppbyggande af den år 1849 nedbrunna del af nämnda stad........ 1852 6 % 4 % 63,666 _! 10,754 24 Transport — — — i 42,014 24 44 Reglemen- j Ursprunglig Kapitalåterstod tets riden, då lånet Annuitet. Räntefot. 1 vid 1879 års utbetalts. beloppet. slut. Årtal. §• Transport — — — — 42,014 n 1866 43 ] jån till Yexiö domkyrka, för densammas reparation . . . 1852 6 % qn aöa 1,692 67 4 % oUjUvU » 41 l/ån till Knäreds församling i Hallands län, för uppfö- rande af en ny kyrka . . . 1852 » * 24,000 4,549 22 » Lån till Markaryds försam- ling i Kronobergs län, för uppförande af en ny kyrka 1854 » » 10,000; 2,727 25 » 54 Lån till staden Örebro, för t återuppbyggande af den år 1854 genom eldsvåda för- störda delen af nämnda stad "tf lO lO *-0 00 00 T—1 t—1 » 375,000 167,517 24 » Lån till staden Jönköping, för återuppbyggande af den år 1854 genom eldsvåda förstörda delen af nämnda sf.a.rl.............. 1855 » 100,000 — 40,443 84 55 Lån till staden Eksjö, föi 1 återuppbyggande af den un- j der år 1856 nedbrunna de len af nämnda stad . . . 1857 6 o. 7 % 4o. 41 % 200,000 ~ 90,804 30 43 j Lån till Skara domkyrka 46 för densammas reparatior 1858 6 % 4 % 25,000 , 11,152 ) » » |Lån till Yesterås domkyrka 43 4187? 3 1 för densammas reparatior 1858 » » 22,500 | 10,170 18 6 C 42 Lån till Vallentuna försam - ling i Stockholms län, fö ny kyrkas uppbyggande. L* 1859 » » 20,000 [- - 11,985 65 » 43 Lån tillVesterås domkyrka > 28,000 för densammas reparatior r 1860 | — 28,000 - — > 36 Lån till staden Jönköping , 1 Transport — — I 1 — xo T—H H "tf 1 30 45 Reglemen- Kapitalåterstod tets Tiden, då lånet Annuitet. Räntefot. Ursprungliga vid 1879 års utbetalts. beloppet. slut. Årtal. §■ Transport — — — — 411,057 30 för uppförande derstädes af ett nytt lärohus för ele- mentarläroverket ...... ; ; 1861 5 % 4 % 120,000 96,783 57 1866 90 Lån tillApotekare-societeten, för uppförande af en byggnad åt Farmaeeutiska institutet 1862 » » 50,000 38,172 65 » 37 Lån till staden Umeå, för uppförande af byggnader för Umeå läroverk..... 1864 25,000 '' 21,976 82 » Lån till staden Falun, för . uppförande af ett nytt lä- roverkshus derstädes. . . . 1864 \ | i • >> 40,000 _ 35,189 03 » Lån till staden Sala, för upp- förande af ett nytt läro- verkshus derstädes..... 1865 12,000 10,540 26 » Lån till staden Halmstad, för uppförande af byggnad för ett fullständigt elementar- läroverk derstädes ..... 1866 » 25,000 22,693 47 » Lån till staden Kalmar, för uppförande af en nybygg- nad för läroverket derstädes 1866 » » 40,000 ___ 36,280 83 * 1481) Lån till staden Venersborg, för uppförande af en ny byggnad för högre elemen- tarläroverket derstädes . . 1867, 1868 » » 40,000 37,365 44 » 148 Lån till staden Vestervik, för 1 uppförande af ny byggnad Transport i — _ 1__ — 710,059)37 1) Jfr § 16 i 1867 års Reglemente. 46 Reglemen- tets Tiden, då lånet Annuitet. Räntefot. Ursprungliga Kapitalaterstod vid 1879 års Årtal. §• utbetalts. beloppet. slut. Transport — — — — 710,059 37 åt elementarläroverket der- städes ............ 1867, 1868 5 % 4 % 20,000 18,537 08 1866 148'') Lån till Upsala Domkapitel, för uppförande af ny bygg- nad för högre elementar- läroverket derstädes . . . . 1867, 1868 » 140,000 129,826 23 » 1482) Lån till Karlstads Domka- pitel, för uppförande af ny byggnad för högre elemen- tarläroverket derstädes . . 1868 >> 40,000 37,392 10 » 1483) Lån till Skara Domkapitel, för förändring och tillbygg- nad af elementarläroverks- byggnaden derstädes.... 1868, 1869 ‘ . >> 40,000 — 37,607 66 1868 474) Lån till domkyrkan i Karl- stad, för densammas repa- ration ............ 1869 6 % 23,500 17,857 12 1866 1485) Lån till staden Kristianstad, för utvidgandeafelementar- läroverksbyggnaden derstä- des .............. 1873, 1875 5 % 20,000 19,898 89 1874 5 Lån till Direktionen för se- minarium för bildande af lä- rarinnor, för inköp af bygg- nad åt nämnda seminarium 1875 » 3> 59,000 56,494 58 = 1,027,673: 03 Transport — —— — 1,027,673 03 1) Jfr § 16 mom. 1 i 1867 års Reglemente. 2) Jfr § 16 mom. 2 i 1867 års Reglemente. 3) Jfr § 27 i 1869 års Reglemente. 4) Jfr § 26 i 1869 års Reglemente. 5) Jfr § 11 mom. 8 i 1873 års Reglemente samt § 5 mom. 3 i 1875 års Reglemente. 47 Beglemen tets - Årtal. 1866 57 1872 1877 1866 142 32 45 Transport b) Tomtregleringslän. Lån till staden Lidköping för ny tomtreglering eftei 1849 års eldsvåda ..... års eldsvåda......... Lan till staden Jönköping, för ny tomtreglering efter 1854 års eldsvåda ..... Lån till staden Eksjö, för ny tomtreglering efter 1856 års eldsvåda......... Lån till staden Karlstad, för reglering af torg, gator och tomter efter 1865 års eldsvåda...........| Lån till staden Strengnäs, för ny tomtreglering efter 1871 års eldsvåda . . . Lån till staden Strömstad, för ny tomtreglering efter 1876 års eldsvåda . . . Lån till staden Söderhamn, för ny tomtreglering efter 1876 års eldsvåda.... = 356,138: 77. c) Lån till allmänna Barnhusinrättningen i Stockholm ............ Transport .......... 1 Tiden, då låne utbetalts. Annuitet . Bäntefot Ursprungliga beloppet. Kapitalåterstod j vid 1879 års j slut. — - — 1,027,67c 03 1854 6 % 4 % , 20,000 — 6,360 99 1854 » 37,500 — 13,536 88 1855 :• } ( / 15,000 4,695 49 1857 • kr ; • J - ■jjj.i ■ 30,000 — 14,676 08 1867 » » 50,000 — 39,417 21 1872 >>Lv » 30,000 — 27,452 12 1878 5 % 50,000 — 50,000 — 1878, 1879 » 200,000 j: , 200,000 1851 » 4 % j 75,000 19,462 30 — - 1 | i 1 — -—11,403,274 10 48 I Reglementets - Årtal. Tiden, då lånet Annuitet.| Räntefot. utbetalts. | 1 beloppet. 1866! 62 ! » j 61 » j 63 » S 83 84 63 68 Transport d) Lån till hamn- och bro byggnader samt åars upprensning. Lån till staden Cimbrishamn, i för hamnbyggnaden derstä | des.............. !Lån till staden Yarberg, för ! hamnanläggning...... jLån till staden Kristianstad, för hamnanläggning vid Åhus Lån till Hanekinds och Gullbergs häradsboar, för upp! förande af en jernbro öfver j Svartån å landsvägen melJ lan Linköping och Bergs j gästgifvaregård....... jLån till Gustafs församling i I Stora Kopparbergs län, för j brobyggnad öfver Dalelfven i i närheten af Gustafs kyrka jLån till staden Kristianstad, j för återstående hamnarbeten j vid Åhus samt Hernesta kaj nals fullbordande m. m. . . Lån till staden Vadstena, för i fullbordande af hamnbygg j naden derstädes ...... Lån till staden Arboga, för i Arboga-åns uppmuddring iLån till staden Köping, för Transport 1843 1844 1848 1852 1853 1855 1855 1855 Kapitalåterstod vid 1879 års i slut. 1,403,274 37,500 ,r.i i I 30,000j | 30,000) 20,000: 30,000! ■ vn 15,000 ■ 15,000 40 13,299 1,478 8,293 21 33 82 1,517 45 6,000 —| 1,305)86 6,539 21 3,28942 3,263 74 jl ,442,261 i44 49 Reglemen- tets Tiden, då lånet Annuitet. Räntefot. Ursprungliga Kapitalåterstod Årtal. §. utbetalts. beloppet. slut. Transport — — — — _ 1,442,261 44 upprensning och fördjup- ning af Köpings å..... 1855 6 % 4 20,000 4,308 64 1866 60 Lån till staden Ystad, för hamnarm muddring..... 1857 60,000 21,913 33 69 Lån till staden Strömstad, för fullbordande af hamn- arbetena vid denna stad . . 1858 » 15,000 5,529 26 » 70 Lån till Färjestadens hamn- byggnadsbolag, för hamn- byggnad vid Färjestaden i Torslunda socken på Öland 1858 » » 4,624 49 12,850 » 85 Lån till arbetsdirektionen, för anläggning af ny bro öfver Helge å vid Kristianstad . 1858 » » 100,000 36,094 34 » 84 Lån till Torsångs församling, för anläggning af 2: ne flott- broar i närheten af Tors- ångs kyrka, den ena öfver Dalelfven och den andra öfver Lillelfven....... 1859 » 10,000 4,863 01 » 69 Lån till staden Karlstad, för anläggning af en hamnbas- sin invid denna stad samt en kanal derifrån till Ka- nikenäset vid Venern . . . 1859 100,000 40,434 47 » 69 Lån till staden Falkenberg, för hamnbyggnad derstädes 1859 » 47,000 — 19,010 95 » 71 Lån till staden Cfrenna, för byggande af hamn vid denna stad.............. 1861 37,500 18,279 12 Transport — — — 1,597,319 05 Bih. till Rilcsd. Prot. 1880. 10 Sand. 1 Afd. 2 Band. 7 (Riksg.-kontorets reglemente). 50 Reglemen- Kapitalåterstod tets Tiden, då lånet Annuitet. Räntefot. Ursprungliga vid 1879 års Årtal. §■ utbetalts. beloppet. slut. Transport — — — — — 1,597,319 05 1866 71 Lån till staden Åmål, för hamnbyggnad vid denna stad 1861 6 % 4 % 8,000 4,341 76 » Lån till staden Karlstad, för fortsättning af hamn- och kanalanläggningen vidKarl- stad ............. 1861 » 70,000 34,092 63 » » Lån till staden Piteå, för uppmuddring af segelleden mellan Piteå och lastnings- platsen Löfholmen samt an- läggning af en lastbrygga vid nämnda, stad...... 1861 » 26,000 12,652 52 » 86 Lån till arbetsdirektionen, för brobyggnad öfver Ume eif invid staden Umeå . . . 1861 » » 55,000 _ 26,794 77 » 71 Lån till Ronneby köping, för Rottneåns upprensning och fullbordande af den påbör- jade jetéebyggnaden vid in- loppet till nämnda å . . . 1861 » 10,000 4,871 23 » » Lån till staden Helsingborg, för förbättring och utvidg- ning af dess hamn..... 1862 » 230,000 121,274 57 » 86 Lån till Umeå härad, för brobyggnad öfver Ume eif i n vi (1 st,p/n TTm pr...... 1864 8 % 5 % 20,000 7,040 89 1877 6 Lån till staden Oskarshamn, för förbättrande af dess hamn.............. 1878 6 % » 40,000 79,588 89 = 484,701: 91. Transport — — — — — 1,887,976 31 51 Reglemen- Kapitalåterstod tets Tiden, då lånet Annuitet. Räntefot. Ursprungliga vid 1879 års utbetalts. beloppet. slut. Årtal. §• Transport — — — —■ — 1,887,976 31 e) Lån till kanal-och sluss- anläggningar. 1866 72 Lån till Deijefors och Fors- haga slussverksaktiebolag, för slussanläggningar i Klara eif vid Deijefors och Forsha- ga inom Nedra Ulleruds och Grafva socknar i Yermland 1856 6 % 4 % 150,000 40,147 13 » 98 Lån till Dalslands kanalak- tiebolag, för segelleds öpp- nande från Hattefura vid Yenern till sjön Stora Lee 1865, 1867 5 % 3 % 800,000 672,457 19 94'')) Lån till Kinda kanalaktiebo- » 118 J lag, för utsträckning af Kin- » 143 J da båtled medelst kanalise- ring af Stångån fr. sjön Ren- gen till Linköpings hamn 1865-1870 » » 437,500 370,453 45 » 143") Lån till Dalslands kanalak- tiebolag, för kanal- och sluss- anläggning mellan sjöarna Östra och Vestra Silen på Dalsland........... 1868, 1869 6 % 4 % 51,200 37,632 73 = 1,120,690: 50. Transport — — — 3,008,666 81 '') Se vidare § 134 mom. 14 i 1863 års Reglemente. § 11 mom. 9 i 1867 års Reglemente. § 33 mom. 9 och § 41 mom. 11 i 1868 års Reglemente. § 24 mom. 11 och § 31 mom. 5 i 1869 års Reglemente. 2) Jfr § 11 mom. 8 i 1867 års samt § 24 mom, 10 i 1869 års Reglemente, 52 Reglemen- tets Tiden, då lånet Annuitet. Räntefot. Ursprungliga Kapitalåtersiod Årtal. §■ utbetalts. beloppet. slut. Transport — _ _ _ 3,008,666 81 f) Lån till jernvägs- anläggningar. [1866 75 Lån till Norbergs jernvägs [1878 3 nya aktiebolag, för anlägg- ning af jernväg fr. Kärrgruf- van inom Norbergs bergs- lag till sjön Amänningen . , 1852 1853 5 % 4 % 150,000 — 102,190 25 [1866 74 Lån till dito, för fullbordan- 1855 [ 3 % 2 % 150,000 106,308 58 [1878 3 de af samma jernväg . . . 1856 1866 74 Lån till Nora—Ervalla jern- vägsaktiebolag, för anlägg- ning af jernväg mellan Nora och Ervalla..... 1854 6 % 4 % 150,000 25,051 88 » 77 Lån till Gefle—Dala jern- vägsaktiebolag, för anlägg- ning af jernväg mellan stä- derna Ealun och Gefle . . 1855-1859 » 2 % 2,400,000 — 1,083,096 05 » 76 Lån till Vessman—Barkens jernvägsaktiebolag, för an- läggning af jernväg mellan sjöarne Norra Barken och Vessman inom Norrbärkes och Grangärdes socknar af Stora Kopparbergs län . . [18561 18571 5 % 3 % 200,000 — 92,894 73 » » Lån till Vessman—Barkens jernvägsaktiebolag, för full- bordande af samma jernväg 1858 6 % 4 % 200,000 81,755 83 » 78 Lån till Hudiksvalls j ernvägs aktiebolag, för anläggning Transport | -- — — —— 4,499,964 13 53 Eeglemen- ----—------- ------------ — tets Tiden, då lånet Annuitet. Bäntefot. Ursprungliga Kapitalåterstod Årtal. §• utbetalts. beloppet slut. Transport — _ _ __ _ 4,499,964 13 Jl 866 ;\1878 00 CO !>■ _ af jernväg mellan Hudiks- vall och sjöarne Dellen . Lån till Söderhamns jernvägs J1858| \1859/ 5 % 4 % 370,000 — 259,793 10 aktiebolag, för anläggning af jernväg från Söderhamn till sjön Bergviken m. m. 1858-1860 » » 500,000 361,638 37 1866 79 Lån till Borås jern vägsak- tiebolag, för anläggning af jernväg mellan Borås och Herr ljunga......... 1862, 1863 24 1,123,240 33 1,377,055 » 80 Lån till Vexiö—Alfvestads 1 jernvägsaktiebolag, för an- läggning af jernväg mellan Vexiö och Alfvestads station på Södra stambanan . . . . 1864 » » 434,000 — 358,898 80 81 Lån till Köping—Uttersbergs jernvägsaktiebolag, för an- läggning af jernväg från hamnen vid Köping till Ut- tersberg med grenbana till sjön Lillsvan........ (1864) 7 % 500,000 62 240,577 » 80 Lån tillHelsingborg—Lands- /I865/ krona—Eslöfs (Helsingborg —Billeberga äfven Helsing- borg—Årup) jernvägsaktie- bolag, för anläggning af jernväg mellan Helsingborg och Arup .......... 1864, 1865 i 5 % 4 % 1,100,000 931,698 70 » 80 Lån till Kristianstad—Hess- leholms jernvägsaktiebolag, för anläggning af jernväg \ \ Transport — — — — 7,775,811 05 54 Boglem en- Ursprunglig Kapitalåterstod tets Tiden, då lånet Annuitet. Räntefot. a vid 1879 års Årtal. utbetalts. beloppet. slut. §• Transport — — — --- 1 7,775,811 05 mellan Kristianstad och Hessleholms station på Sö- dyä. pf.a.mha.nan....... 1864, 1865 5 % 4 % 720,000 596,508 97 1866 80 Lån till Ystad—Eslöfs jern- vägsaktiebolag, för anlägg- ning af jernväg från Eslöfs station på Södra stamba- 1864-1866 » » 2,450,000 2,084,110 86 » 3> Lån till Landskrona—Eslöfs jernvägsaktiebolag, för an- läggning af jernväg mellan Landskrona och Eslöfs sta- tion på Södra Stambanan 1864-1866 » » 1,200,000 — 1,017,356 02 y> 82 Lån tillUddevalla—Veners- borg—Herr ljunga jernvägs- aktiebolag, för anläggning af jernväg från Herrljunga öfver Venersborg till Ud- 1 1865-1867 y> » 3,240,000 — 2,849,460 72 1871 81 Lån till Karlskrona—Vexiö jernvägsaktiebolag, för an- läggning af jernväg mellan städerna Karlskrona och (1872) <1 8 7 3 > 6 % 5 % 2,600,000 — 2,546,700 — » Lån till Krylbo—Norbergs |l874j jernvägsaktiebolag, för an- läggning af jernväg mellan Krylbo och Norberg . . . (1872! }1873j » » 406,000 393,200 85 » » Lån till Sundsvalls jernvägs- aktiebolag, för anläggning Transport — •— — 17,263,148 47 55 Reglemen tets - Årtal. 1871 1878 1876 81 11 Tiden, då lånet utbetalts. Transport af jernväg från Sundsvall till Torpshammar..... Lån till Upsala—Margretehills jernvägsaktiebolag, för anläggning af jernväg från Upsala till Gefle..... Lån till Bergslagernas jernvägsaktiebolag, för anläggning af jernväg från Ludvika till Kil, mot skuldförbindelse ........... Lån till Bergslagernas jernvägsaktiebolag, för anläggning af jernväg från Falun till Göteborg, mot obligationer å nominelt 6,758,600 Kr., efter 90 % . . . °. . . , Lån till Yestervik—Åtvida b er g—Bersb o j ern vägsakti ebolag, för anläggning af jernväg från Yestervik öfver Jenny, Gamleby och Åtvida berg till Bersbo, med bibana till Storsjön .... Lån till Hultsfred—Vesterviks jernvägsaktiebolag, för anläggning af jernväg mel lanHultsfred och Jenny med bibana till sjön Yxern, sido - 1873 (1874) |l87£ 18761 1878,1879 Annuitet. Räntefot. Transport! 5,000,000 Ursprungliga beloppet. Kapitalåterstod yid 1879 års slut. 1,494,000 500,000 6,078,240 1,865,000 17,263,148 1,463,373 489,750 1,000,000 6,078,240 1.865,000 47 32,159,511 47 56 Eeglemen- ! tets Tiden, då lånet Annuitet. Räntefot, Ursprungliga Kapitalaterstod vid 1879 års i Årtal. i________________ §• utbetalts. beloppet. slut. Transport __ _ 32,159,511 47 spår till Ankarsrum och (1877) hamnspår vid Yerkebäck . |l878> 6 % 5 % 1,750,000 — 1,750,000 — j 1876 5 Lån till Yislanda—Bolmens |l879J jernvägsaktiebolag, för an- läggning af jernväg från Yislanda öfver Ljungby till sjön Bolmen......... i1!m\ » » 785,000 785,000 » » Lån till Gotlands jernvägs- aktiebolag, för anläggning af jernväg från Yisby till Hpmsp. kyrka .... \1878J (1877) jl878> |l879j 500,000 500,000 si » 1)1879 » \ 13 { Lån till Södra Dalarnes jern- vägsaktiebolag, för anlägg- ning af jernväg från Kryl- bo station på statens Norra stambana öfver Avesta, He- demora och Säter genom Gustafs och Tvina socknar till Borlänges station å Bergslagernas jernvägsak- tiebolags jernväg jemte bi- bana till Bispbergs grufve- fält.............. » 1879 1,000,000 1,000,000 1876 5 Lån till Yarberg—Borås jernvägsaktiebolag, för an- läggning af jernväg öfver Fritsla till Borås ..... » » 1879 600,000 600,000 = 33,785,844: 66. Summa — — — — 36,794,511 47 57 Aflöningsstat för Riksgäldskontorets tjensteman och Takt betjening. Tjenstgörings- Summa. penningar 1 Sekreterare, som tillika är ombudsman 4,400 _ 1,600* _ 6,000 _ 1 Kassör .................................................... 4,400 — 1,600 — 6,000 — 1 Kamrerare ................................................ 4,000 — 1,600 — 5,600 — 1 Revisor...................................................... 2,500 — 800 — 3,300 — 1 Kassabokhållare....................................... 2,000 — 800 — 2,800 — 1 Lånebokhållare ....................................... 2,000 — 800 — 2,800 — 1 Registrator och Kanslist........................ 1,500 — 900 — 2,400 — 1 Kammarskrifvare .................................... 1,500 — 600 — 2,100 — 1 Förste Vaktmästare................................. 700 — 100 — 800 — 1 Vaktmästare............................................. 600 — 100 — 700 — 1 Vaktmästare............................................. 600 — 100 700 — 1 Vaktmästare............................................. 600 — 100 — 700 — Summa kronor 24,800 — 9,100 — 33,900 — Tillägg: För Revisorn, Bokhållarne, Registratorn ock Kanslisten samt Kammarskrifvaren kan, då de icke innehafva annan tjenstbefattniug, lönen efter fem års tjenstgöring inom graden förhöjas med....................................... Kronor 500: — samt för Revisorn och Bokhållarne, efter tio års tjenstgöring inom graden, med ytterligare .................................................. » 500: — För vaktbetjeningen kan aflöningen efter fem års ordinarie tjenst och derunder ådagalagdt välförhållande höjas, lönen med „ 100: — och tjenstgöringspenningarne med ...................................................... ,» 100: — Vaktbetjeningen åtnjuter fri bostad med nödig vedbrand. Skulle denna förmån komma att för vaktmästarne eller någon af dem upphöra, äro de berättigade att i stället såsom tjenstgöringspenningar uppbära 200 kronor hvar. Vid tillämpningen af denna aflöningsstat iakttages derjemte följande: l:o) De med hvarje befattning förenade tjenstgöringspenningar få uppbäras endast för den tid, tjenstens innehafvare verkligen tjenstgjort eller åtnjutit semester, men skola för den tid, han eljest varit från tjenstgöringen befriad, utgå till den, som tjensten förrättat; dock må Fullmäktige kunna medgifva den tjensteman eller * Så länge Sekreteraren innehar fri bostad utgå tjenstgöringspenningarne med endast 600 kronor; dock så att, vid afdrag i följd af tjenstledighet, detsamma, med tillämpning af de för sådant fall gifna bestämmelser, sker för hela beloppet af tjenstgöringspenningarne från aflöningsbeloppet i dess helhet. Bih. till Riksd. Brok 1880. 10 Sami. 1 Afd. 2 Band. 8 (Biksg.-kontorets reglemente.) 58 vaktbetjent, som af sjukdom hindras från bestridande af sin tjenst, att uppbära de för samma tjenst anvisade tjenstgöringspenningar eller någon del deraf. 2:q) För bestridande af tjenstgöringen under semester ega Fullmäktige att anvisa till extra ordinarie tjensteman arfvoden, beräknade efter ett tusen kronor för år. 3:o) Innehafvare af lön enligt förestående stat äro underkastade den vidsträcktare tjenstgöringsskyldighet eller den jemkning i åligganden, som kan varda stadgad, och böra de fullmakter. eller konstitutorial, som för Riksgäldskontorets tjensteman utfärdas, innefatta förbehåll om deras skyldighet att åtaga sig de nya eller förändrade göromål, som kunna dem åläggas. Ittdragningsstat vid Riksgäldskontoret. Kommissarien Oscar Arehn 4,400 Kommissarien 11. Husberg 4,400 t--.. Notarien och Registratorn Daniel Magnus Sandahl 3,000 _ Notarien August Neyber 3,000 _ Kanslisten Nils Didrik Sillen 1,500 _ Kontorsskrifvaren Adolf Wilhelm Sandsjö 1,500 — En Kontors- eller Kammarskrifvare 1,500 — Kammardrängen Per Fredrik Bydqvist 575 — Summa kronor 19,875 : Peiisionsstat vid Riksgäldskontoret. i Förre Kamreraren Herman Thcodor JBenckert 4,000 Förre Registratorn och Arkivarien Claes Otto Vougt 1,417 50 Förre Ombudsmannen Leontius Hallman 1,500 Aflidne Sekreteraren i Riksgäldskontor^, Carl Gustaf Stuarts enka, Maria Lovisa Stuart, född Koschell 800 — Aflidne Krigsrådet S. G. Ehrenstams och lians jemväl aflidna enka, Charlotta Gnpenstjcrnas dotter Hedvig Aurora Ehrenstani 250 — Aflidne t. f. Kommissarien vid Riksgäldskontorets kreditsedelverk, 0 fy erkrigskommissarien Fr. Lindstedts oförsörjda dotter Siri Aurora Lindstedt 225 Aflidne Notarien Fr. Bergmans ogifta dotter 225 — Summa kronor 8,417 50 Anmärkning: Ofvanstående pensioner indragas vid innehafvarens frånfälle och äfven dessförinnan, sfi vida de för pensionernas utgående stadgade vilkor upphöra. 59 Förestående tre stater, nemligen: Aflöningsstaten för Riksgäldskontoret, upptagande en summa af...,.,.,. 33,900: — Iudragningsstaten vid dito ...................................................................... 19,875: — Pensionsstaten vid dito .............................................................................. 8,417: 50, äro uppgjorda och faststälda vid lagtima riksdagen i Stockholm den 15 Maj 1880. På Riksdagens vägnar: För Första Kammaren: För Andra Kammaren: A. N. Sundberg, Talman. Olof Wijk, Talman. 60 Fullmäktige i Riksgäldskontoret välde af 1880 års Riksdag : Ordförande Öfverstekammarjunkareu, Kommendören med stora korset af Kongl. Maj:ts Nordstjerneorden, Friherre Johan Gustaf Nils Samuel Åkerhielm. Bruksegaren, Riddaren af Kongl. Maj:ts Nordstjerneorden, Filosofie Doktorn, Herr (Jarl Reinhold Polhem von Stoclcenström, vice ordförande. Sekreteraren i Kongl. Statskontoret, Riddaren af Kongl. Maj:ts Nordstjerneorden och Kongl. Wasaorden, vice Häradshöfdingen, Herr Per Samzélius. Godsegaren Herr Erik Johan Mallmin. Byråchefen, Riddaren af Kongl. Maj:ts Nordstjerneorden, Herr Oscar Roherl Themptander. Kammarrådet, Riddaren af Kongl. Maj:ts Nordstjerneorden, Herr Frans Albert Anderson. Godsegaren, Riddaren af Kongl. Maj:ts Nordstjerneorden, Filosofie Doktorn, Friherre Johan Nordenfalk. Suppleanter: Revisionssekreteraren, Riddaren af Kongl. Maj:ts Nordstjerneorden, Herr Anders Victor Abergsson. Majoren Herr Carl Wilhelm Ericson. Fabriksidkaren Herr Johan Niklas Riesert. 61 Revisorer af Stats-, Banko- och Riksgäldsverken vid 1880 års revision: För Första Kammaren: Ryttmästaren Herr Filip August Boström. Bruksegaren, Riddaren af Kongl. Maj:ts Nordstjerneorden, Herr Knut Ottonin Isjungqvist. Kaptenen, Riddaren af Kong]. Maj:ts Svärdsorden, Grefve August Fredrik Robert von Rosen. Kommendören i Kongl. Flottans nya reservstat, Riddaren af Kongl. Majrts Svärdsorden, Herr Fredrik Herman Didron. Professoren, Riddaren af Kongl. Maj:ts Nordstjerneorden, Juris- och Filosofie Doktorn, Herr Herman Ludvig Rydin. Kammarherren, Riddaren af Kongl. Maj:ts Nordstjerneorden, Filosofie Doktorn, Friherre Reinhold Carl Gabriel Rudbeck. Suppleanter: Kammarherren, Friherre Carl Carlson Bonde. Vice Häradshöfdingen Herr Carl Johan Ljunggren. Öfverstelöjtnanten, Riddaren af Kongl. Maj:ts Svärdsorden, Herr Axel Magnus Otto Reuterskiöld, 62 För Andra Kammaren: Förre Riksdagsfullmäktigen Herr Per Olof Hörnfeldt. > » Riddaren af Kongl. Wasaorden, Herr Nils Larson i Tullus. Riksdagsfullmäktigen Herr Anders Persson i Mörarp. » Herr Carl Anders Larsson. F. d. Kaptenen Herr Julius Manlcell. Rikdagsfullmäktigen Herr Nils Johan Boström. Suppleanter: Riksdagsfullmäktigen Herr Per Nilsson i Baby. » Herr Lasse Jönsson i Sandby. » Herr Olof Jonsson i Hof. , ,,,,, n REGISTER öfver 1880 års Reglemente för Riksgäldskontoret. Ackord för Riksgäldskontorets fordringar får icke utan Riksdagens samtycke medgifvas ............... Aflöning för Justitieombudsmannen m. ti............................ » » Riksgäldskontorets tjen stemannapersonal och vaktbetjening ............... Aflöning sstat för Riksgäldskontorets tjensteman och vaktbetjening ................................. Afsked för tjensteman och vaktbetjening .......................................... Allmänna liypoteksbanken..................... Amortissementsfonder........................... Anslag till anskaffande af rörlig materiel till norra stambanan » b fortsättande af arbetena å d:o m. m............................ » » inköp af Hallsberg—Motala—Mjölby jernväg ...... » » jern vägsanläggningen Karlberg—Lilla Värtan............ » » låneunderstöd åt enskilda jernvägar ........................... » » nya byggnader och anlägg ningar vid statens redan trafikerade jern vägar......... Sid. 18. § 30. 14. § 23. 10. § 26. » 57. —. — 37. § 93. » 31. § 73. n, 23. §§ 39, 44. » 10. § 12. 8, 10. §§ 6, 10. 9. § 8. » 7. § 5. T> 5—7. § 4. D 8, 10. §§ 7, 11. 64 Annuiteier och räntor ........................ Ansökningstid till lediga tjenster ...... Anteckningsböcker, Kassörens och Ka mererarens ............ Arfvode för Fullmäktiges deputerade.. » » Fullmäktige och deras ordförande .............................. b » Riksdagens Revisorers kansli och vaktbetjening ...... » » förrättande af tjenster i Riksgäldskontoret ............ Arkiv, Riksdagens................................. Auktionsmedel för kronans hus ......... Befordringsgrunder vid Riksgäldskontoret ............ Befordringsvilkor ................................. Begrafningshjelp efter obemedlade tjensteman och vaktbe tjente ........................ Behållning, skogsplanteringskassans ... Behållningar, Statskontorets ............... Belöning för extra arbeten.................. Bergverkstionden, vilkor för upphörande af........................ Berättelser, Fullmäktiges..................... » Justitieombudsmannens... » Riksdagens Revisorers ... Besigtningar å Riksgäldskontorets och Riksdagens hus.............. Besvär öfver Fullmäktiges beslut...... Bevillningsförordning, utfärdande af ny Bibliotek, Riksdagens........................... Bihanget, till Riksdagens protokoll, tryckning af........................ Brist i Statskontorets inkomster fylles Dalslands kanalaktiebolag, revision af Depositionsmedel från landtränteri m. fl......................... Deputerade, Fullmäktiges..................... Diarium, Ombudsmannens .................. Enke- och pupillkassan vid Riksgäldskontoret. ........ Expedition, Justitieombudsmannens och Tryckfrihetskomi téns. ................................ Expenser för Justitieombudsmannens och Tryckfrihetskomiténs expeditioner ........................ Sid. 20. § 34. 34. § 82. 28. § 64. 26. § 53. x> 16. § 25. T> 14. § 22. » 33, 58. § 80. B 14. § 21. 18. § 31. 34. § 84. 16, 34. §§ 26, 17. § 28. 20. § 35. 19, 22. §§ 33, 17. § 27. 18. § 32. 29. § 67. » 16. § 24. 29. § 68. 28. § 65. 28, 36. §§ 63, 32. § 76. 14. § 21. i> 30. § 69. 11. § 14. 30. § 71- 25. § 53. 28. § 64. 17, 34. §§ 29, 15. § 23. 15. § 24. Extra ordinarie tjenstemän och vaktmästare, deras antagande Sid. 34. » » » » »skiljande från Riksgulds kontoret. ........ » 36. » » » »gratifikationer åt » 17. » » » »åtnjuta ersätt ning för förrättande af ordinarie tjenst............ » 33. Flyttningshjelp för Justitieombudsmannen .............................. » 15. Fordringar, Riksgäldskontorets ......... » 5. » s. k. statslånefondens...... » 23. Fullmakter för Riksgäldskontorets tjenstemän ................................. » 16. » granskning af riksdagsmännens .................................... » 32. Fullmäktige i Riksgäldskontoret......... » 60. Fullmäktiges ansvarsskyldighet............ » 24, 26. » antal för besluts fattande » 27. » arfvodenochresekostnads ersättningar ..................... » 16. » befattning upphör............ » 25. » berättelser ........................ » 29. » besluts öfverklagande...... » 28. » deputerade........................ » 25. » komplettering .................. » 24. » ombud .............................. » 31. » omröstningar..................... » 27. » ordförande och vice ordförande .............................. » 24. » protokoll........................... » 26. » sammankomster ............... » 26—28. » sammanträden gemensamt med Fullmäktige i Riksbanken ............................. » 32. » ställande till ansvar......... » 26. » suppleanter........................ » 60. » » deras inträdande » 24. » särskilda uppdrag............ » 28—32. » tjenstledighet .................. » 27. » åligganden........................ » 24, 25. » öfverläggningar ............... » 27. Förfall, för Fullmäktige ..................... » 27. § 83. § 90. § 27. § 80. § 23. § 3. § 43. § 26. i H §§ 50, 54. § 60. § 25. § 51. § 67. I 63. I 53. §§ 48, 49. § 73. § 62. § 47. § 56. §§ 56—63. § 76. § 54. §5 48, 49. §§ 64-77. § 58. §§ 50, 52. § 61. § 59. Bih. till Ritsd. Prot. 1880. 10 Sami. 1 Afä. 2 Band. (Riksg.-kontorets reglemente.) 66 Förräntning af Riksgäldskontorets kontanta tillgångar och behållningar ........................ Sid. 22. Försäljning smedel för mindre kronolägenheter ............ » 20. Garanti förening, sågverksegarnes......... » 31. Generalassistanskontoret, f. d., understöd för sterbhusen efter obemedlade tjensteman m. fl. vid........................ » 17. Granskning af Kassörens och Kamrerarens anteckningsböcker... » 28. » af Ombudsmannens diarium » 28. » af Riksdagsmäns fullmakter » 32. » af Riksgäldskontorets räkenskaper ........................... b 23. Gratifikationer till e. o. tjensteman och vaktbetjente vid Riksgäldskontor ............... » 17. Göta kanal, ledamot i styrelsen och ombud vid revisionen utses... » 32. Hallsberg—Motala—Mjölby jernväg, anslag till inköp af » 9. Hudiksvalls stad, understöd för reglering af afbrända delen af » 11. Hufvudbok, Riksgäldskontorets............ » 23. Hus, kronans, i städerna..................... » 18. » Riksdagens ................................. » 13,28,29. b b angående ifrågasatt till byggnad till eller om byggnad af.................. » 30. b Riksgäldskontorets ..................... » 13, 28. Hypoteksbanken, allmänna..................... b 31. Indragnings stat vid Riksgäldskontor » 58. Inkomster, Statskontorets, brist uti, folies ................................. b 11. b Riksgäldskontorets............ b 18—23. Inlösen af förfallna obligationer och räntekuponger.................. b 4, 21. b b s. k. riksgäldssedel-......... b 4. Inventarier i Riksgäldskontorets och Riksdagens hus ........... b 28, 30. Inventering af låne- och säkerhetshand lingar. ................................ b 28. Jernväg, Hallsberg—Motala—Mjölby, anslag till inköp af ............ b 9. Jernväg, från Karlberg till Lilla Värtan b 7. § 40. § 36. § 74. § 28. § 64. § 64. § 77. § 44. § 27. § 76. § 8. S 13. § 44. § 31. §§ 20, 65, 66. § 70. §§ 20, 65. § 73. § 14. §§ 30—43. §§ 2, 38. § 2. §§ 65, 69. § 64. Jernvägar, enskilda, låneunderstöd för Sid. » statens, trafikerade, nya bygg- nader och anläggnin- 5—7. § 4. gär vid ........................ Jernväg sbolag, svenska, lån mot obli- gationer eller skuldför- » 8, 10. §§ 7, 11. bindelser, utfärdade af » enskilda, revision af » 9. § 9- deras förvaltning......... 31. § 72. Jernv ägs byggnader, statens, anslag till Justitieombudsmannens jemte den hos honom anstälda kansli-och vakt- betjenings aflö- » 7, 8, 10. §§ 5-7, nmg.................. 1) 14. § 23. » embetsberättelse 3> 16. § 24. » embetsresor ...... » expedition och » 15. § 24. dess expenser ... » insättande i em- )) 15. §§ 23, 2- betet.................. Kapitalfordringar, Riksgäldskontorets vid 1879 års slut )) 32. § 76. utbalanserade......... Kapitalskulder, Riksgäldskontorets vid 1879 års slut utbalan- )) 43-56. serade........................... » 39—42. - - Karlberg, jernväg från, till Lilla Yärtan » 7. § 5. Kinda kanalaktiebolag, revision af...... » 30. § 71. Konstitutorial för tjensteman............... » 34. § 84. Kontorsexpenser.................................... 13. § 20. Konvertering af äldre statslån ............ » 21. § 38. Kreditiv, anvisadepåRiksgäldskontoret » angående sättet för bestridan- » 12, 13. §§ 15-1 de af utbetalningar från...... )) 12. § 17. » för infallande krig ............... » » rikets försvar eller andra 3) 12. § 15. vigtiga ändamål ............ » » telegrafverkets oförutsed- » 12. § 16. da utgifter ..................... » Riksgäldskontorets, i Riks- » 13. § 18. banken.................................... Kronolägenheter, mindre, medelsom in- D 22. § 41. flyta för försäljning af Kungörelser, för infordrande af anbud å tryckning af riksdags- » 20. § 36. protokollen m. m.......... D 30. § 69. 68 Kuponger, tillhörande statsobligationer, inlösen af ........................... Kyrkomöte, angående bestridande af kostnaderna för............... Ledigheter bland Fullmäktige ............ Lilla Vårtan, jernväg till, från Karlberg ............................... Liqvid mellan Stats- och Riksgälds verken .................................... Liqvidations- och amortissementsf''onder Lån utlemnas mot pant af obligationer eller skuldförbindelser, utfärdade af svenska jernvägsbolag............ Låne- och säkerhetshandlingar, inventering af Lånerörelse, Riksgäldskontorets ......... Låneunderstöd, åt enskilda jernvägar » åt Hudiksvalls stad... Lönebesparing ....................................... Löneförhöjning, vilkor för åtnjutande af Löneskilnadsersättning........................... Missväxter, behöfvandes undsättning vid Obligationer, belåning af svenska jern vägsbolags. ....................... » Riksgäldskontorets ......... Ombud, Konungens.............................. » Fullmäktiges........................... Omröstningcer, Fullmäktiges.................. Ordförande hos Fullmäktige............... » vice » » ............... Papper, upphandling af ..................... Pensionsgrunder för Riksgäldskontorets tjensteman och vaktbetjening Pensionsstat vid Riksgäldskontoret ... Preskriptionstid för Riksgäldskontorets skulder........................ Protokoll, Fullmäktiges........................ » Riksdagens, tryckning af... Redovisning af de till Riksgäldskontoret ingående medel......... » för liqvidations- och amor tissementsfonderna ........ Register, till Rikets Ständers protokoll med bihang 1809—1866, angående förberedande åtgärder för upprättande af......... Resekostnadsersättning för Riksdagens Revisorer......... Sid. 4, 21. §§ 2, 38. >) 13, 20. §§ 19, 34. » 24, 27. §§ 48, 58. » 7. § 5. )) 20, 24. §§ 34, 46. )) 21, 23. §§ 39, 44. » 9. § 9. » 28. § 64. y> 22. § 40. » 5-7. § 4. » 11. § 13. » 34. § 80. 16. § 26. » 33. § 80. 5) 20. § 37. » 9. § 9. 3, 4, 21, 22. §§ 2, 38, 27. § 61. x> 31. § 73. >) 27. § 62. 60. — » 60. — — X> 30. § 69. 37, 38. §§ 91—94 » 58. — )) 3. § 2. 26. § 56. 30. § 69. )) 23, 24. §§ 44, 46. » 23. § 44. » 31. § 75. )) 14. § 22. 69 j> för Justitieom budsmannen ... Revisionsberättelser från enskilda jern vägsbolag ............ Revisionsko stnader................................. Revisorer, Riksdagens, vid. 1880 års statsrevision......... j, » traktamenten och resekostnader för » utses af Fullmäktige för granskning af Strömsholms nya m. fl. bolags samt Allmänna hypoteksbankens förvaltning ........................ Revisorernes berättelser........................ Riksdagens hus .................................... ^ » angående ifrågasatt till byggnad till eller om byggnad af .................. Riksdagsbiblioteket................................. » föreståndaren för... Riksdags- och revisionskostnader m. m. Riksdagskostnader................................. Riksdagsort, Fullmäktiges yttrande derom .................................... Riksdagstrycket....................................... Riksgränsen och Torpshammar, tvärbana emellan .................. Riksgåldskontorets enke- och pupillkassa » fordringar för utbetalda lån.................. » Fullmäktige ............ » föremål..................... » förvaltning............... » hufvudbok.............. » hus........................... » inkomster och särskilda tillgångar...... » kapitalfordringar ... )) kapitalskulder......... » kreditiv i Riksbanken » liqvid med Statsverket .......................... » lånerörelse............... » obligationer ............ » räkenskaper ............ » » utdrag ur Sid. 16. § 25. » 15. § 24. 31. § 72. 14, 20. §§ 22, 34. » 61, 62. — » 14. § 22. 30, 31. §§ 71, 74. » 14. § 22. » 13, 28, 29. §§ 20, 65, » 30. § 70. » 14. (j 20. » 14. § 20. 13—18. 19—29. » 13, 20. §§ 19, 34. » 32. § 76. » 14. § 21. 8. § 6. » 17, 34. §§ 29, 80. 5. § 3. » 60. » 3. § 1- » 24. §§ 47, 50. » 23. § 44. » 13, 28. §§ 20, 65. » 18—23. §§ 30, 43. » 43—56. — 39—42. — 22. § 41. 20, 24. §§ 34, 46. » 22. § 40. » 3, 4, 21, 22. §§ 2, 38, : D 23. § 44. )) 23. § 45. Riksgäldskontorets skulder .j.................. » styrelse..................... » tjenstemannapersonal » upplåning................. b utgifter..................... » utlåning .................. » vaktbetjening ......... Riksgäldssedlar, s. k., inlösen af......... Räkenskaper, Riksgäldskontorets......... » b utdrag af Räntekuponger, inlösen af .................. Sammankomster, Fullmäktiges ............ Sammanträden, » i Banken och Riksgäldskontoret gemensamma ............. Semester, angående aflöning under...... Skog splantering skassans behållning...... Skrifmaterialier, för justitieombudsmannens och tryckfrihetskomité^ expedition... » för Riksdagens behof Skulder, Riksgäldskontorets................. Stambanagi, Norra, anslag till ............ b » anskaffande af rörlig materiel till..... Stat, aflönings-, för Riksgäldskontoret b indragnings-, för Riksgäldskontoret » pensions-, för Riksgäldskontoret... Statskontorets behållningar, aflemnas till Riksgäldskontoret ......... b inkomster, brister i, fyllas Statslån ................................................ Statslånefondens, s. k., utestående fordringar ..................... Statsobligationer .................................... Statsverkets liqvid med Riksgäldskontoret ................................. Strömsholms nya kanalbolag, revision af dess förvaltning......... Suppleanter för Fullmäktige ............... b deras inträdande............... » för Revisorerne ............... Suspension af tjensteman och vaktbetjening .............................. Sågverksegarnes garantiförening............ Telegrafverket, förskott till.................. Tjensteförsummelser, frågor rörande ... Sid. 3. § 2. y> 24, 26. §§ 47—55. » 16, 33. §§ 26, 78. » 21, 22. §§ 38, 42. 5—18. §§ 4-29. » 22. § 40. » 16. § 26. 4, 33. §§ 2, 79. » 23. § 44. » 23. § 45. » 4, 21. §§ 2, 38. » 26, 28. §§ 56, 63. 32. § 76. » 16,57, 58. § 26. » 20. § 35. » 15. § 24. 30. § 69. » 3. § 2. » 8, 10. §§ 6, 10. » 10. § 12. 57. » 58. - - 58. — >) 19. § 33. » 11. § 14. » 21. § 38. 23. § 43. » 21. § 38. 20, 24. §§ 34, 46. » 30. § 71. » 60. » 24. §§ 48, 49. » 61, 62. » 35, 36. §§ 85, 86, 88. y> 31. § 74. » 13. § 18- » 35, 36. §§ 85—90. Tjensteman vid Riksgäldskontor ...... » » » aflöning för » » » antagande af i> » » besvärshänvisning för......... » » » entledigande af j> » » pensionering af » vid Justitieombudsmannens expedition........................... Tjenster, lediga, bestridande och återbesättande af........................ Tjenstgöring Svenning ar ........................ Tjenstledighet för Fullmäktige............ » » tjenstemännen och vaktbetjeningen...... Torpshammar och Riksgränsen, tvärbana emellan ............... Traktamenten, Riksdagens Revisorers Tryckfrihetskomiténs expedition och expenser. ................. Tryckning af Riksdagens protokoll med dertill hörande bihang ... » » Revisorernes berättelser... Tryckningskostnader för Justitieombudsmannens berättelser » för Riksdagens Re visorers berättelse Tvärbanan, mellan Torpshammar och Riksgränsen, anslag till... Underskrifter, antalet egenhändiga å Riksgäldskontorets obligationer ........................ Understöd för obemedlade tjenstemäns sterbhus .............................. Undsättning smedel vid missväxter...... Uppdrag, Fullmäktiges särskilda......... Upphandling af papper för tryckning af Riksdagens protokoll Upplåning för Riksgäldskontorets räkning .................................... Utbetalningar, åliggande Riksgäldskontoret .............................. Utdrag af Riksgäldskontorets räkenskaper ....................................... Utlottning slistor rörande de i svenskt mynt förskrifna statsobligationer. ............... Utlåning, Riksgäldskontorets............... Sid. 33. § 78. » 16. § 26. 34. . § 83. » 36. § 89. )> 35. §§ 86, 87. » 37, 38. §§ 91-94. » 14. § 23. » 33—35. §§ 80—84. » 16, 57. § 26. » 27. § 58. » 34. § 81. » 8. § 6. » 14. § 22. » 15. § 24. » 30. § 69. » 29. § 68. » 16. § 24. » 14. § 22. » 8, 10. §§ 6, 10. X> 4. § 2. » 17. § 28. » 20. § 37. » 28—32. §§ 64-77. » 30. § 69. » 21, 22. §§ 38, 42. 5—18. §§ 4—29. » 23. § 45. » 21. § 38. X) 22. § 40. 72 Vaktbetjening, Justitieombudsmannens » Riksgäldskontorets ...... Vaktbetjening ens pensionerande .......... » tjensteförsummelser.. » entledigande...... Varningar för tj ensteförsumin e 1 ser. Vilkor för löneförhöjning vid Riks gäldskontoret ........................... » för att kunna antagas till tjensteman vid Riksgäldskontoret Älderstillägg.......................................... Öfverlåtelse på viss person af Riksgäldskontorets obligationer ...... Öfverläggning ar, Fullmäktiges ............ Sid. 14. § 23. 16, 33. §§ 26, 7 r.fi> 37, 38. §§ 91—! % 36. §‘88. >> 36. § 88. 35. § 85. » 16, 57. § 26. 34. § 83. » 57. — 4. § 2. i> 27. § 61. t