RIKS GÄLDS-KONTO RE T

utfärdadt vid slutet af 1879 års riksdag. STOCKHOLM, TRYCKT HOS A. L. NORMANS BOKTRYCKERI-AKTIEBOLAG) 1879. Innehålls-förteckning. Riksgäldskontorets föremål § 1. » skulder § 2. » fordringar för utbetalda lån § 3. » återstående utgifter till följd af extra statsregleringarne vid före gående riksdagar §§ 4—8. » utbetalningar anvisade vid innevarande riksdag §§ 9—16. Med statsregleringen gemenskap egande utgifter § 17. På Riksgäldskontor anvisade kreditiv §§ 18—21. Från Riksgäldskontor utgående riksdags- och revisionskostnader, aflöningar, för valtuingsutgifter m. m. §§ 22—32. Riksgäldskontorets inkomster och tillgångar §§ 33—47. Redovisningen af de till Riksgäldskontoret ingående medel §§ 48—50. Riksgäldskontorets styrelse §§ 51—59. Fullmäktiges sammankomster §§ 60—67. » särskilda åligganden och uppdrag §§ 68—79. Riksgäldskontorets betjening §§ 80 och 81. Lediga tjensters bestridande och tillsättande §§ 82—86. Behandlingen af frågor rörande tjensteförsummelser §§ 87—92. Pensionerandet af Riksgäldskontorets betjening §§ 93—96, Allmänna bestämmelser § 97. 3 Reglemente för Riksgäldskontoret. § i. Riksgäldskontor et har till föremål: a) att ombesörja, liqviden af Svenska Statens skuld, för hvilken Riksdagen enligt 66 § Regeringsformen ansvarar; b) att verkställa alla de utbetalningar, som af Rikets Ständer eller Riksdagen blifvit å detta verk anvisade; c) att mottaga, förvalta och redovisa alla härtill anslagna tillgångar och inkomster samt hålla uppkommande, till Riksgäldskontoret levererade öfverskott och behållningar Riksdagen till hända; d) att, i saknad af annan tillgång för bestridande af beviljade och å Riksgäldskontoret anvisade utgifter, upplåna dertill oundgängligen erforderliga medel; och c) att utföra alla uppdrag och åligganden, som Riksgäldskontoret för öfrigt af Rikets Ständer eller Riksdagen erhållit. Angående Riksgäldskontorets skulder. § 2- De af Riksgäldskontoret för upptagna lån utfärdade och förut icke inlösta eller eljest, jemlikt behörig föreskrift, ur räkenskaperna afförda obligationer, äfvensom de obligationer, hvilka hädanefter varda af detta verk utgifna, böra, så till kapital som upplupna räntor, enligt desammas ordalydelse infrias. Der preskriptionstid i afseende på någon särskild del af Riksgäldskontorets skulder icke blifvit stadgad, komma skulderna, intill dess annorlunda förordnas, att i vederbörlig ordning liqvideras, utan afseende å den tid, inom hvilken fordringar hos enskilde eller hos Kongl. Maj:t och Kronan skola nu eller framdeles göras gällande. 4 Härförutan har Riksdagen medgifvit: a) att till innehafvaren stäld obligation må, då derom hos Fullmäktige göres framställning, på viss namngifven person öfverlåias, för att endast i dennes hand vara gällande; samt, derest egaren sedermera det önskar, å nyo kunna göras gällande i hvarje innehafvares hand, allt under de vilkor i afseende på behöriga anteckningar å sjelfva obligationen samt i Kontorets räkenskaper, som Fullmäktige ega föreskrifva; h) att Fullmäktige må, när sådant icke för Riksgäldskontoret medför olägenhet, kunna medgifva omedelbar inlösen i Riksgäldskontoret af förfallna obligationer och räntekuponger, fastän desamma enligt obligationernas lydelse och stadgandena i lånekontrakten böra å deruti angifna utrikes orter infrias; för hvilket ändamål Fullmäktige må träffa erforderliga öfverenskommelser med de låneöfvertagare, som koutraktsenligt skola ombesörja denna inlösen; samt c) att, då s. k. riksgäldssedlar i Riksgäldskontoret till inlösen företes, Fullmäktige ega att, derest sedlarne befinnas rigtiga, låta desamma med Riksgäldskontorets medel infria. I afseende på Riksgäldskontorets skulder, om hvilkas belopp och beskaffenhet Kontorets räkenskaper och handlingar lemna fullständig upplysning, och hvilka finnas summariskt uppgifna uti bil. A vid detta reglemente, böra i öfrigt de föreskrifter, som äro intagna uti de vid föregående riksdagar för Riksgäldskontoret utfärdade reglementen, i de delar samma föreskrifter ännu icke blifvit fullgjorda, fortfarande tjena till efterrättelse. Angående Riksgäldskontorets fordringar för de af dess medel utbetalda eller godtgjorda lån. § 3. Beträffande Riksgäldskontorets fordringar för meddelade lån, om hvilkas belopp Kontorets böcker och räkenskaper lemna fullständig upplysning och å hvilka en förteckning jemväl finnes detta reglemente bifogad (bil. B), skola de förbindelser, å hvilka fordringarne sig grunda, jemte föreskrifterna uti äldre reglementen i tilllämpliga delar fortfarande tjena till efterrättelse. d Angående Riksgäldskontoret åliggande utbetalningar. l:o. Återstående utgifter till följd af extra statsregleringarne vid föregående riksdagar. § 4. Till låneunderstöd för enskilda jernväyar har 1876 års Riksdag beviljat och stält till Kongl. Maj:ts disposition ett extra anslag af tio millioner kronor att utgå under fem år från och med år 1877, med två millioner kronor årligen, å hvithet anslag Kongl. Maj:t må ega att, till understödjande af nya, ännu ej påbörjade enskilda jernvägsanläggningar, anvisa af Kongl. Maj:t beviljade understödsbelopp, att utgå med högst det här ofvan för hvarje år bestämda belopp samt i enlighet med följande vilkor och bestämmelser: l:o) att kostnadsförslag och arbetsplan fastställas af Kongl. Maj:t, som ock närmare bestämmer de ställen, hvilka jernväg skall beröra, varande det sökande bolaget skyldigt att godtgöra de särskilda kostnader för möjligen erforderliga besigtningar, extra biträdens användande med mera dylikt, hvilka kunna af kostnadsförslaget och arbetsplanens granskning föranledas; 2:o) att låneunderstödet må utgöra högst två tredjedelar af anläggningskostnaden efter det faststälda kostnadsförslaget samt lyftas i mån af arbetets fortgång på sätt och å tider, som Kong]. Maj:t bestämmer, dock med iakttagande deraf att bolagsmännens inbetalningar å af dem tecknade belopp skola ske i förhållande till de andelar af lånesumman, som lyftas, och före lyftningen af dessa låneandelar; skolande härjemte en tiondedel af den beviljade låneförsträckningen innestå till dess besigtning af jernvägsanläggningen blifvit, i öfverensstämmelse med § 2 mom. 2 af Kongl. kungörelsen den 11 December 1874 angående ordningen för afsyning och besigtning af enskilda jernvägar och deras upplåtande för allmän trafik, förrättad och Väg- och vattenbygguadsstyrelsen meddelat tillstånd till banans öppnande för allmän trafik; 3:o) att det lånesökande bolaget, för att kunna statsunderstöd erhålla, skall vara skyldigt hos Kongl. Maj:t styrka, att det förfogar öfver ett kapital, som jemte statslånet är fullt tillräckligt till jernvägsanläggningens utförande enligt kostnadsförslaget; 4:o) att i afseende å ifrågavarande försträckningar skall iakttagas: a) att annuiteten beräknas till sex procent å ursprungliga försträckningsbeloppet, af hvilken annuitet först godtgöres ränta efter fem för hundra å oguldet kapitalbelopp, och återstoden utgör afbetalning derå; 6 b) att räntefrihet ej må beviljas, men anstånd med räntans erläggande medgifvas för högst tre år, dock icke utöfver ett år från den dag, då, enligt Kongl. Maj:ts bestämmande, jernväg senast skall vara färdig och för trafik öppnad; skolande den sålunda uppskjutna liqviden af räntan fullgöras genom en mot samma räntas belopp svarande utsträckning af tiden för annuitetens erläggande, så att statsverket för sin försträckning blir till fullo godtgjordt; c) att kapitalafbetalning skall vidtaga tre år efter den dag, då, enligt Kongl. Maj:ts bestämmande, jernväg senast skall vara färdig och för trafik öppnad; 5:o) att jernvägsanläggningen med alla dertill hörande byggnader och materiel, äfvensom all bolagets öfriga egendom, skall utgöra underpant och säkerhet för den af staten lemnade försträckning, och staten tillförsäkras all den pant- och förmånsrätt, som enligt gällande eller blifvande lagstiftning kan för den lemnade försträckningens återbetalande medgifvas; 6:o) att Kongl. Maj:t skall insätta en ledamot i direktionen för hvarje jernvägsbolag, som undfått låneunderstöd, och utse en revisor att deltaga uti granskningen af bolagets förvaltning och räkenskaper, samt att arfvode till sålunda utsedd direktör och revisor skall bekostas af bolaget; 7:o) att hvarje jernvägsbolag, som erhållit statsunderstöd, i öfrigt skall underkastas alla de vilkor och kontroller, som af Kongl. Maj:t pröfvas lämpliga och nödiga; samt 8:o) att hvarje sådant bolag, som nyss är nämndt, må, då Kongl. Maj:t så pröfvar lämpligt, dels utan kostnad eller årlig ersättning undfå upplåtelse af den för jernvägsanläggningen erforderliga, Kronan tillhöriga mark, som står under dess omedelbara disposition, hvaremot, när fråga är om boställsjord eller annan åt enskild person med åborätt eller annorledes upplåten kronojord, ersättning derför af bolaget bör lemnas i enlighet med gällande expropriationslag, dels ock kostnadsfritt begagna sådana å Kronans egor belägna kalk- och stenbrott jemte grustägter, som kunna vara disponibla. Beträffande särskildt det ur ofvannämnda extra anslag Södra Dalarnes jernvägsaktiebolag beviljade lån har Riksdagen innevarande år 1879 fattat det beslut, som här nedan i § 13 omförmäles. § 5. Som sistlidna års Riksdag, till fortsättande af arbetena ej mindre å norra stambanan genom Norrland än ock å tvärbanan mellan Torpshammar och Bihsgränsen, för år 1879 anvisat ett belopp af 6,000,000 kronor, samt medgifvit, att af detta belopp må användas högst 200,000 kronor till uppförande af bostäder, ut - 7 öfver de i kostnadsförslaget för anläggningen beräknade, åt tjenstepersonalen vid de delar af nämnda statsbanor, som härefter komma att för allmän trafik upplåtas; åligger det Riksgäldskontoret att nämnda belopp, för så vidt det ännu icke blifvit lyftadt, tillhandahålla och enligt Kongl. Maj:ts disposition utbetala. § 6. Sistlidna års Riksdag har beslutat att för statens räkning skall, i hufvudsaklig öfverensstämmelse med den af Styrelsen för statens jernvägstrafik upprättade och förordade plan, anläggas en jernväg af 4,83 fots spårvidd från norra stambanan vid Karlberg till Lilla Värtan med station i närheten af nämnda sjö, hvilken anläggning beräknats kosta kronor 1,250,000; samt enär för samma jernvägsanläggning erfordras staten tillhörig under Kongl. Djurgården lydande mark, medgifva att ersättning för intrång och förluster, som genom jernvägsanläggningen kunna tillskyndas antingen enskilda personer under den tid, nu gällande jordupplåtelser ega bestånd, eller innehafvare af der befintliga boställslägenheter under en tid af högst femton år från och med år 1879, må till vederbörande, efter behörigen verkstäld och godkänd uppskattning, af statsmedel gäldas; och vidare medgifvit: l:o att, i händelse det till följd af jernvägsanläggningen skulle finnas nödigt att till annan af Kongl. Maj:t anvisad plats förflytta den så kallade Hjortparken och de Svea artilleriregemente tillhöriga stallar, kostnaden för dessa flyttningar, hvilka böra af Styrelsen för statens jernvägstrafik ombesörjas, må af statsmedel utgå. 2:o att, såsom bidrag till bestridande af kostnaden för hamnanläggning vid Lilla Värtan samt utförande af åtskilliga dermed sammanhängande och i kostnadsförslagen närmare angifna arbeten, hvilka äro till nytta för statens jernvägstrafik och Stockholms kommun gemensamt, men skola genom stadens försorg utföras, Stockholms stad må tillerkännas ett belopp af 100,000 kronor, att utbetalas under loppet af år 1880, mot rättighet för statens jernvägstrafik att för all framtid afgiftsfritt begagna de å en kostnadsförslaget bifogad plansch II utmärkta stenkolsupplagsplatser, hvilka skola till Styrelsen för statens jernvägstrafik af Stockholms stad öfverlemnas fullständigt planerade och enligt förslaget försedda med kajer, vid hvilka 20 fot djupgående fartyg kunna angöra; och 3:o att, under vilkor och förutsättning att Stockholms stad, enligt åtagande, samtidigt med jernvägsbyggnaden företager och på sin bekostnad fullbordar anläggandet å det föreslagna stället vid Lilla Värtan af en hamn med tillhörande upplagsplatser jemlikt plan, som, uppgjord efter hufvudgrunderna i det af Styrelsen för statens jernvägstrafik upprättade förslag, kan blifva af Kongl. Maj:t faststäld, Stockholms stad må, utan ersättning till statsverket, erhålla upplåtelse af de å en planen bifogad karta, litt. K, dels med grön, dels med brun färg jemte bokstäfverna C, D, F, E och I utmärkta områden af Djurgården med vattnet der - 8 invid, att tillträdas, de med bokstäfverna C och D betecknade områden genast och det öfriga i den mån staden finnes deraf vara i behof för hamnen eller för upplags- och byggnadsplatser, mot skyldighet för staden att dels åt Lifregementets dragoncorps bereda ny lämplig lägerplats för en kostnad, ej öfverstigande 5,000 kronor; dels förvärfva eller till lämplig plats förflytta å denna mark nu uppförda byggnader, hvaribland de Lifregementets dragoncorps tillhöriga byggnader och den i Lindarängen befintliga skottvall af sten; dels i den ordning, som kan varda af Kongl. Maj:t bestämd, utgifva ersättningar för intrång och förlorade inkomster ej mindre till djurgårdskassan, än äfven till innehafvare af boställen och enskilda lägenheter enligt de grunder, som ofvan bestämts för dylika ersättningar af statsmedel; dels ock kostnadsfritt upplåta den staden tillhöriga mark, som kan blifva för jernvägsanläggningen enligt faststäld plan erforderlig; samt slutligen för ändamålet beviljat och stält till Kongl. Maj:ts förfogande ett särskilt anslag till belopp af 1,350,000 kronor, att utgå med 750,000 kronor under år 1879 och 600,000 kronor under år 1880; och åligger det, i följd häraf, Riksgäldskontoret att de sålunda beviljade beloppen, med afdrag af redan utbetalta 100,000 kronor, tillhandahålla och enligt Kongl. Maj:ts disposition utbetala. § V. Sedan 1877 års Riksdag, till fyllnad i förut beräknade medel för anskaffande af rörlig materiel till norra stambanan norr om Storvik beviljat ett särskildt anslag af 5,400,000 kronor, samt sistlidna års Riksdag af detta belopp för år 1879 stält till Kongl. Maj:ts förfogande 1,500,000 kronor att från Riksgäldskontoret utbetalas; så åligger det Riksgäldskontoret att nämnda belopp, för så vidt det ännu icke blifvit lyftadt, tillhandahålla och enligt Kongl. Maj:ts disposition utbetala. § 8. Sistlidna års Riksdag har på Riksgäldskontoret anvisat ett anslag för betäckande af den ökning i statens jernvägars materialförråd och leassaförlag, som under år 1879 kan förekomma, förslagsvis bestämdt till ett belopp af högst 1,000,000 kronor, hvarå ersättning för sålunda af jernvägsinkomsterna nedlagda medel får lyftas, sedan ökningens belopp genom årets bokslut blifvit utrönt; börande Riksgäldskontoret, i följd häraf, nämnda belopp tillhandahålla och enligt Kongl. Maj:ts disposition utbetala. 9 2:o. Under innevarande riksdag på Riksgäldskontoret anvisade utgifter. § 9. Som innevarande års Riksdag, för fortsättande af arbetena ej mindre å norra stambanan genom Norrland än äfven å tvärbanan mellan Torpshammar och Riksgränsen anvisat dels för innevarande år utöfver redan beviljade 6,000,000 kronor ytterligare 1,470,000 kronor, dels ock för år 1880 ett belopp af 7,000,000 kronor; åligger det Riksgäldskontoret att nämnda belopp tillhandahålla och enligt Kongl. Maj:ts disposition utbetala. § 10. Som innevarande års Riksdag, utaf det af 1877 års Riksdag till fyllnad i förut beräknade medel för anskaffande af rörlig materiel å norra stambanan norr om Storvik beviljade särskilda anslag å 5,400,000 kronor, stält till Kongl. Maj:ts förfogande för år 1880 ett belopp af 1,500,000 kronor; åligger det Riksgäldskontoret att nämnda belopp tillhandahålla och enligt Kongl. Maj:ts disposition utbetala. § Il Till utförande af åtskilliga nya byggnader och anläggningar vid statens redan trafikerade jernvägar har innevarande års Riksdag anvisat ett särskildt anslag för år 1880 af 150,000 kronor; som det åligger Riksgäldskontoret att tillhandahålla och enligt Kongl. Majrts disposition utbetala. § 12. Till gäldande af återstående köpeskilling för tre af statens jernvägstrafik förvärfvade fasta egendomar i qvarteret Svan inom Klara församling här i hufvudstaden bär innevarande års Riksdag beviljat ett särskildt anslag af 170,000 kronor, att utgå under innevarande år; åliggande det Riksgäldskontoret att nämnda belopp tillhandahålla och enligt Kongl. Maj:ts disposition utbetala. § 13. Innevarande års Riksdag har bemyndigat Riksgäldskontoret att, med iakttagande i öfrigt af samtliga de vilkor, som för utbetalningar å det Södra DalarBili. till Riksd. Prot. 1879. 10 Sami. 1 Afd. 2 Band. 2 (Riksg.-kontorets reglemente.) 10 nes jernvägsaktiebolag beviljade statslån å 2,500,000 kronor blifvit bestämda, och så vida Kongl. Maj:t, uppå jernvägsaktiebolagets underdåniga ansökning, dertill lemnar Sitt bifall, redan under innevarande år till nämnda bolag utbetala 500,000 kronor af det belopp, som å berörda statslån blifvit af Kongl. Maj:t anvisadt till utgående år 1881; i följd hvaraf Riksgäldskontoret har att på sålunda föreskrilvet sätt nämnda belopp tillhandahålla. § 14- Innevarande års Riksdag har till Kongl. Maj:ts förfogande, för att, på sätt och i den ordning, Kongl. Maj:t eger att närmare bestämma, användas till inköp af Hallsberg—Motala—Mjölby jernväg tillika med allt hvad dertill hörer, såväl fast som löst, såsom husbyggnader, rörlig materiel, reservdelar till lokomotiv och vagnar, verkstadsinventarier och redskap, telegraf- och signaleringsinrättning, stält ett belopp af högst 4,000,000 kronor samt bemyndigat Fullmäktige i Riksgäldskontoret att genom försäljning af återstående osålda obligationer, tillhörande vare sig 1872 eller 1875 eller 1878 års statslån, anskaffa de härför nödiga medlen, för att i enlighet med Kongl. Maj:ts beslut utbetalas. Ofvannämnda belopp åligger det alltså Riksgäldskontoret att enligt Kongl. Maj:ts disposition tillhandahålla. § 15. Innevarande års Riksdag har beslutat: a) att bemyndiga Fullmäktige i Riksgäldskontoret att, i den mån ansökningar derom inkomma, emot förbindelser af allmänna inrättningar, banker och andra med af Kongl. Maj:t faststäld bolagsordning försedda hreditanstalter, mot pant af obligationer eller skuldförbindelser, utfärdade af svenska jemn äg sb olag, som före utgången af 1878 undfått koncession, utlemna lån på viss tid, dock ej längre än till slutet af år 1893, och till sammanräknadt belopp af högst tjugutre millioner kronor; b) att medel till ofvannämnda utlåning skola beredas genom försäljning af återstående osålda obligationer, tillhörande vare sig 1872 års i riksdaler riksmynt förskrifna statslån eller 1875 års i tyska riksmark förskrift^ statslån eller 1878 års i pund sterling och francs förskrifna statslån; c) att upplåning enligt nästföregående moment ej må ega rum annorledes än i den mån de af ofvannämnda utlåning föranledda utgifter göra sådan upplåning nödig; skolande Fullmäktige i öfrigt vid upplåningen tillvägagå på sätt de finna lämpligast och bäst befrämja statens fördel; d) att lånesökande skola inom den 1 Juni 1880 hos Fullmäktige i Riksgäldskontoret anmäla, ej allenast hvilka jernvägsobligationer eller af jernvägs - 11 aktiebolag utfärdade skuldförbindelser, de önska att såsom pant erbjuda, samt beloppet af det sökta lånet, utan ock inom hvilken tid, före utgången af år 1893, de vilja återbetala det lån, som erhålles; börande i fråga om återbetalningstiden iakttagas, att, der den lånesökandes verksamhet grundar sig på oktroj, meddelad för viss tid, återbetalningstiden ej må utöfver oktrojtiden utsträckas, dock med rätt för sådan låntagare att, om ny oktroj erhålles, få omsätta lånet till senare, vid lånets beviljande under sådan förutsättning bestämd tid inom utgången af år 1893; e) att lånevilkoren skola bestämmas sålunda att staten, jemte fullt betryggande säkerhet för de beviljade lånens återbetalning på utfästa tider samt för behörigt gäldande af den å lånen betingade ränta, erhåller full ersättning för de rånte- och öfriga utgifter, som statens för ifrågavarande ändamål gjorda upplåning medför; f) att utlåningen må af Fullmäktige i Riksgäldskontoret verkställas enligt de närmare, här ofvan ej angifna bestämmelser, som, efter det förslag dertill af Fullmäktige afgifvits, af Kougl. Maj:t fastställas; samt g) att de sålunda utlånta medlen efter deras återbetalning till Riksgäldskontoret skola, derest de då ej finnas erforderliga vare sig för fortsättning af stambanebyggnaderna eller för nybyggnader vid statsjernvägarne, användas till påskyndande af amorteringen af statens skuld. § 16. Innevarande års Riksdag har beslutat att genom Riksgäldskontoret ställa till Kongl. Maj:ts förfogande räntebärande obligationer till nominelt belopp af tre millioner kronor, af hufvudsakligen enahanda beskaffenhet som de till Allmänna Hypoteksbanken såsom grundfond öfverlemnade, för att lemnas såsom reservfond till en Sågverlcsegares garantiförening, byggd på sådana af Kongl. Maj:t godkända grunder och stäld under sådan offentlig kontroll, att staten icke kan befaras komma att lida någon förlust på den sålunda lemnade reservfonden, och att föreningen kan antagas väl uppfylla det med densamma afsedda ändamålet; samt åt Fullmäktige i Riksgäldskontoret uppdragit att utfärda och enligt Kongl. Maj:ts disposition tillhandahålla omförmälda statsobligationer. 3:o. Med statsregleringen gemenskap egande utgifter. § 17. I händelse under löpande året skulle visa sig, att Statskontorets inkomster äro otillräckliga för bestridande af dess utgifter, åligger det Riksgälds - 12 kontoret att, sedan KongL Maj:t, uppå Statskontorets underdåniga anmälan, pröfvat behofvet, för dess fyllande tillhandahålla Statskontoret det belopp, Kongl. Maj:t för sådant ändamål finner för godt bestämma; dock med förbindelse för Statskontoret att, så snart dess tillgångar det medgifva, återgälda hvad Riksgäldskontoret sålunda förskjutit. 4:o. På Riksgäldskontoret anvisade kreditiv. § 18. Till följd af stadgandet i Regeringsformens 63 § har Riksdagen anslagit och till utbetalning från Riksgäldskontor anvisat en kreditiv summa af tre millioner kronor, för att vid infallande krig af Konungen lyftas, sedan han Statsrådet in pleuo hört och Riksdagen sammankallat. Riksdagens å denna summa utfärdade förseglade anordning får ej förr brytas eller summan af Fullmäktige utbetalas, än sedan riksdagskallelsen blifvit i hufvudstadens kyrkor vederbörligen kungjord. § 19. Den kreditiv summa, som, enligt ofvan åberopade grundlagsstadgande, bör å Riksgäldskontoret anvisas för att, på sätt detsamma innehåller, under tiden mellan innevarande och nästkommande riksdag vara tillgänglig, då Konungen till rikets försvar eller andra högst vigtiga och angelägna ändamål, sedan hela Statsrådets tankar deröfver blifvit inhemtade, finner den vara oundgängligen nödig, har Riksdagen faststält till en million fem hundra tusen kronor. § 20. För bestridande af ifrågakommande utb dalning ar utaf de genom näst föregående paragrafer å Riksgäldskontoret anvisade kreditiv böra detta verks härtill disponibla tillgångar begagnas, och, i fall dessa icke äro tillräckliga, de derutöfver erforderliga medlen af Riksgäldskontoret upplånas mot Kontorets obligationer, stälda till inlösen antingen efter viss förfallotid eller efter föregången uppsägning; egande Fullmäktige att, med hänsigt till de vid upplåningen sig företeende omständigheter och förhållanden, bestämma räntevilkoren samt fastställa betalningsterminerna för dessa obligationer; dock får obligationernas förfallotid icke utsättas senare än fem år efter deras utgifningsdag. 13 § 21. Till bestridande af sådana Telegrafverkets oförutsedda utgifter, som för uppfyllande al traktatsenliga förbindelser kunna erfordras, tiar Riksdagen medgifvit, att Kongl. Maj:t må ega att, i händelse verkets egna medel dertill icke lemna tillgang, i Riksgäldskontoret utbekomma förskott till belopp af högst ■ett hundra femtio tusen kronor. 5:o. Från Riksgäldskontoret utgående riksdags- och revisionskostuader, aflöningar, förvaltningsutgifter, m. in. § 22. Alla på Riksdags beslut grundade utgifter för riksdag skostnader skola, intill dess annorlunda af Riksdagen förordnas, under behörigt iakttagande af samma genom Riksdagens Stats-Utskott Fullmäktige till efterrättelse härvid meddelade beslut, omedelbart från Riksgäldskontoret till vederbörande utbetalas, hvarförutan sadana af Riksdag föranledda utgifter, som i anseende till deras föremål eller beskaffenhet dels redan blifvit, dels framdeles varda af Kongl. Maj:t godkända och å Kongl. Statskontoret anvisade, må, efter erhållna reqvisitioner och anstäld granskning af derför aflemnade verifikationsliandlingar, Kongl. Statskontoret af Riksgäldskontoret godtgöras. § 23. Kostnaderna för nödiga reparationer och andra arbeten, för vederbörligt underhåll så väl af don för Riksgäldskontoret anvisade som af de för Riksdagens sammankomster afsedda fasta egendomar, äfvensom för de uti samma egendomar befintliga inventariers underhåll och komplettering, skola utaf Riksgäldskontorets medel bestridas, i likhet med andra till så kallade kontors expenser vanligen hänförda utgifter. Aflöningen för husdrängen vid Riksdagens hus skall utgå med lika belopp, som i den härvid fogade aflöningsstat finnes för de öfrige vaktmästarne upptaget, och såsom kostnad för Riksdagens hus i räkenskaperna uppdebiteras och utbetalas. § 24. För komplettering och utvidgande af Riksdagens inom riksdagshuset befintliga bibliotek samt dermed förenade utgifter kommer ett årligt anslag af två 14 tusen kronor att utgå; och har Riksdagen medgifvit, att bibliotekets föreståndare må bebo den lägenhet inom Riksdagens hus, som af Fullmäktige åt honom anvisas, samt till densamma erhålla nödig vedbrand. De uti hvardera Kammarens kanslilokal uppstäda samlingar af riksdagstrycket jemte de mest nödiga författnings- och lagsamlingar stå mellan riksdagarne under biblioteksföreståndarens vård, och böra dessa samlingar, hvaröfver fullständiga förteckningar skola föras, i mån af behof kompletteras och utvidgas. I öfrigt skola de rörande Riksdagens arkiv och bibliotek af Riksdagen år 1867 faststälda och genom Stats-Utskottets skrifvelse den 9 Maj samma år Fullmäktige meddelade stadganden fortfarande tjena till efterrättelse. § 25. De traktamenten och resekostnadsersättningar, som tillkomma Riksdagens Revisorer, skola, enligt behörigen granskade och godkända räkningar, af Riksgäldskontorets medel godtgöras; börande jemväl de arfvoden, Revisorerne bestämma för de hos dem anstälde sekreterare, kameral- och kanslibiträden samt vaktbetjente, utbetalas från Riksgäldskontoret, hvarifrån jemväl utgår den godtgörelse, som af Kongl. Maj:t i nåder bestämmes för den ledamot af Statskontoret, hvilken haft nådigt förordnande att Revisorerne med upplysningar tillhandagå. Likaledes må Revisorerne på Riksgäldskontoret anvisa ersättning ej mindre för inköp af papper, skrifmaterialier och andra dylika utgifter för revisionens behof samt för annonser rörande Revisorernes sammanträden, än ock för de kostnader, som kunna föranledas af sådana under revisionstiden verkstälda resor, som Revisorerne vid sammankomst in pleno ansett nödvändiga. Kostnaderna för tryckningen, häftningen och utdelningen af Revisorernes berättelser angående granskningen af Stats-, Banko- och Riksgäldsverkens samt de under Kongl. Kommerskollegium stälda fonders förvaltning, äfvensom af de förklaringar, som i anledning deraf kunna varda afgifua, böra äfven afRiksgäldskontorets medel bestridas. § 26. Aflöningen för justitieombudsmannen samt den hos honom anstälda kanslioch vaktbetjening bör af Riksgäldskontoret under sista månaden af hvarje qvartal utbetalas; skolande lönen för justitieombudsmannen, under den tid innevarande Riksdags statsreglering kommer att blifva gällande, utgå med åtta tusen kronor, eller lika belopp som justitiekanslerns aflöning enligt sagda statsreglering utgör; hvaremot justitieombudsmannen, derest han förut innehar tjenst på rikets stat, är skyldig att den dermed förenade löneinkomst frånträda, så länge han uppbär justitieombudsmanslönen. 15 Utöfver den faststälda aflöningen eger den justitieombudsman, som hädanefter tillträder detta embete och dessförinnan icke är i hufvudstaden bosatt, att såsom flyttningshjelp uppbära från Riksgäldskontoret ett tusen femhundra kronor. För ofvan bemälda kansli- och vaktbetjening utgår aflöningen med följande årliga belopp, nemligen: för sekreteraren med fyratusen femhundra kronor; „ en kanslist, som tillika har skyldighet att ombesörja registratorsgöromålen, med tretusen kronor; hvilka två löner dock kunna höjas, efter fem år, med 500 kronor och efter tio år med ytterligare 500 kronor; „ en kanslist med tvåtusen femhundra kronor, dock med rätt för justitieombudsmannen att, utan tillsättning af omförmälde kanslist, till befordrande af göromålens gång inom expeditionen, vikariatsersättning, renskrifning m. m. använda nämnda belopp, dock med skyldighet å hans sida att för medlens användning redovisa; samt » en vaktmästare med åtta hundra kronor, hvilket belopp dock efter fem år kan höjas med 100 kronor, men så länge boställsrum i Riksdagens bus af nämnde vaktmästare innehafvas, kommer att minskas med 150 kronor om året. I öfrigt skola de för justitiekanslersexpeditionen gällande bestämmelser och vilkor i tillämpliga delar, efter justitieombudsmannens bepröfvande, gälla äfven för justitieombudsmansexpeditionen; hvarjemte särskildt är stadgadt, dels att sekreteraren hos justitieombudsmannen bör utan särskild ersättning jemväl bestrida de göromål, som tillhöra sekreterarebefattningen hos tryckfrihetskomitén, dels att, derest han förut innehar tjenst på rikets stat, samma vilkor och förbehåll skola vid uppbärandet af ofvan berörda aflöning iakttagas, som äro stadgade i afseende på utbetalningen af justitieombudsmanslönen vid enahanda fall. § 27. Till kostnader för justitieombudsmannens embetsresor bör Riksgäldskontoret uppå hans reqvisition och emot derför inom hvarje års utgång afgifvande redogörelse, förskottsvis utbetala en summa af två tusen kronor. För upphandlingen af skrifmaterialier och för andra expenser vid justitieombudsmannens och tryckfrihetskomiténs expedition bör ett årligt belopp af fem hundra kronor, emot behörig redogörelse, förskottsvis af Riksgäldskontorets medel utanordnas. Tryckningen och häftningen af justitieombudsmannens embetsberättelser jemte dertill hörande bilagor böra verkställas och papperet för dessa handlingars tryckning anskaffas genom Fullmäktiges försorg; dock skall den dervid erforderliga korrekturläsningen besörjas på sätt förut skett; börande samtliga trycknings- och häftningskostnaderna för ifrågavarande berättelser och bilagor omedelbart utaf 16 Riksgäld skontoret godtgöras, utan afdrag å de till expenser för sagda expedition beviljade anslag; hvaremot de medel, hvilka inflyta genom samma berättelsers försäljning i bokhandeln, skola af justitieombudsmannen, som härom eger foga anstalt, inför Fullmäktige särskilt redovisas. § 28. Såsom arfvode åtnjuter Fullmäktiges ordförande tre tusen två hundra kronor, samt hvar och en af de öfrige Fullmäktige ett tusen sex hundra kronor årligen; hvarförutom Fullmäktig, som ej är i Stockholm bosatt, eger att för en resa årligen till och från hemorten uppbära kostnadsersättning, beräknad efter samma grunder, som gälla för beräknandet af resekostnadsersättningeu åt Andra Kammarens ledamöter. § 29. Aflöning en för Biksgäläskontorets tjenstemannapcrsonal och vaktbetjcning utgår enligt den af Riksdagen för nämnda verk faststälda aflöningsstat, hvilken icke får öfverskridas; varande nedanstående vilkor och förbehåll stadgade för tillgodonjutande af den för bemälda tjenstemannapersonal och vaktbetjening under föregående riksdagar beviljade löneförhöjning. l:o. Innehafvare af de ökade lönerna inom Riksgäldskontoret äro underkastade den vidsträcktare tjenstgöringsskyldighet eller den jemkning i åligganden, som antingen vid en blifvande förändrad organisation af detta verk eller eljest kan varda i allmänhet stadgad; och böra de fullmakter, som för Riksgäldskontorets tjensteman utfärdas, innefatta förbehåll om vederbörandes skyldighet att åtaga sig de nya eller förändrade göromål, hvilka kunna dem åläggas; 2:o. Sådana uppdrag och bestyr, som till följd af Rikets Ständers eller Riksdagens förfoganden, böra af tjenstemännen vid Riksgäldskontoret förrättas, skola, oaktadt särskilda arfvoden för enahanda uppdrag och göromål tillförene utgått, hädanefter inbegripas under vederbörandes bestämda tjensteåligganden, hvadan alltså den framtida vedergällningen för sagda uppdrag och bestyr kommer att innefattas i den aflöning, gällande stat upptager; 3:o. De med hvarje befattning förenade tjenstgöringspenningar få uppbäras endast för den tid, tjenstens innehafvare verkligen tjenstgjort eller åtnjutit semester, men skola för den tid, han eljest varit från tjenstgöringen befriad, utgå till den, som tjensten förrättat; dock må Fullmäktige kunna medgifva den tjensteman eller vaktbetjent, som af sjukdom hindras från bestridande af sin tjenst, att uppbära de för samma tjenst anvisade tjenstgöringspenningar eller någon del deraf. 17 4:o. Tjensteman vid Riksgäldskontoret får icke annan tjenstebefattning utom Riksgäldskontoret mottaga. Den, som till tjensteman vid Riksgäldskontoret utnämnes, vare skyldig att annorstädes innehafvande tjenstebefattning genast frånträda. Tjensteman, som till följd af förut gällande stadganden innehar tjenst utom Riksgäldskontoret, må dock densamma bibehålla, så länge den icke är för tjenstgöringen i Riksgäldskontoret hinderlig. § 30. Till belöning för extra arbeten och till uppmuntran för extra ordinarier, som ådagalagt synnerlig flit och skicklighet, ega Fullmäktige att använda fem tusen kronor årligen; dock får hvad häraf under årets lopp icke behöft utgifvas under ett påföljande år ej för samma ändamål användas. För öfrigt ega Fullmäktige icke att tilldela betjeningen vid Riksgäldskontoret hvarken ljuspenningar eller andra arfvoden, än de i aflöningsstaterna och detta reglemente särskildt bestämda eller medgifna. § 31. Såsom begrafningshjelp eller understöd för sterbhusen efter aflidne obemedlade tjensteman och vaktbetjente vid Riksgäldskontoret och f. d. Generalassistanskontoret, ega Fullmäktige att, under loppet af hvarje år, disponera en summa af högst två hundra tjugu fem kronor. § 32. Derest Enke- och Pupillkassans vid Riksgäldskontoret afslutade och vederbörligen granskade räkenskaper för tiden till och med det år, då nästa riksdag slutar, skulle visa, att kassans inkomster under året understigit de utbetalningar, som derunder kassan ålegat, må den sålunda uppkomna bristen, inom ett belopp af högst två tusen två hundra femtio kronor för året, af Riksgäldskontorets medel godtgöras, under förbehåll likväl, att hvad utaf denna anslagssumma för ett år ej behöft användas icke får för ett annat af kassan tillgodonjutas, och under vilkor, att delegarnes bidrag under tiden utgå utan förändring af deras uti det för kassan nu gällande reglemente bestämda belopp, samt att pensionerna för enkor och barn efter embets- och tjensteman samt vaktbetjente vid Riksgäldskontoret icke få höjas utöfver en femtedel af den ordinarie lön, hvilken den aflidne delegaren senast vid detta verk innehaft, och för tjenstemäns samt vaktbetjentes vid f. d, General-assistanskontoret efterlemnade enkor och barn icke utöfver en fjerdeBih. till Riksd. Prot. 1879. 10 Sami. 1 Afd. 2 Band. 3 (Riksg.-kontorets reglemente.) 18 del af det lönebelopp, efter hvilket den för sistnämnda Kontors tjenstemannapersonal stadgade årliga afgift till samma kassa blifvit beräknad och vederbörligen inbetald. Angående Riksgäldskontorets inkomster och ofri ga tillgångar utom lånefordringarne. § 33. De till Riksgäldskontor et hörande och dit anslagna medel må icke, under någon förevändning eller med hvad vilkor som helst, derifrån ryckas eller användas till andra behof än dem Riksdagen bestämt. Allt förordnande, som deremot strider, vare kraftlöst (68 § Regeringsformen). Och må, vid liqviderande af Riksgäldskontorets fordringar, ackord, utan Riksdagens särskilda samtycke, icke medgifvas. § 34. Riksgäldskontor eger att emottaga de medel, hvilka kunna inflyta vid försäljning af Kronan tillhöriga hus i städerna; hvarifrån dock undantagas auktionsmedlen för »sådana hus, som äro inköpta för Kongl. Flottans i Karlskrona behof eller för allmänna magasinsinrättningens räkning, så vida ej dessa medel blifvit af Rikets Ständer eller Riksdagen för särskildt ändamål anvisade. 4 § 35. Sedan sistlidna års Riksdag, i fråga om bergverkstiondens upphörande, beslutat, bland annat, att, med undantag tills vidare för Sala silfververk och Höganäs stenkolsverk, alla öfriga verk, som nu äro förpligtade till bergverkstiondens utgörande, från och med år 1878 befrias från dylik tionde, dock hvad nedannämnda verk angår med följande vilkor och förbehåll: a) för Tunahergs kopparverk, att dess egare inom 1878 års slut antingen till Kronan afstår all rätt till Tunabergs bergslags allmänning eller ock efter fulla värdet, sådant det vid behörig uppskattning kan varda bestämdt, till Riksgäldskontoret erlägger lösen för den del af allmänningen, som sedan de till skogsfång derifrån berättigade hemman och lägenheter erhållit mot denna förmån svarande skogsmark, kan verket tillkomma; in b) för Åtvidabergs kopparverk, att dess egare inom 1878 års slut antingen till Kronan afstår kopparverkets del af alltnänningen Gaddstigen eller ock, derest Kongl. Maj:t, efter det behörig utredning åstadkommits, skulle finna skäl bifalla, att egaren till Åtvidabergs kopparverk må få till fulla värdet lösa berörda allmänningsdel, till Riksgäldskontoret inbetalar det belopp, hvartill densamma kan varda i behörig ordning uppskattad; c) för Riddarhytte eller Skild kopparverk, att all den lindring i räntan, som 87/io mantal under samma verk lagda hemman såsom bergslagsfrihet åtnjuta, från och med 1878 kommer att upphöra, samt att egaren till verket inom nämnda års slut till Riksgäldskontoret inbetalar den på kopparverket belöpande hälft af skilnaden emellan uppskattningsvärdet å de hemman, som bildats af de under både Riddarhytte koppar- och jernverk till skatte försålda Ramshytte och Skinskattebergs allmänningar, eller 7,331 kronor 25 öre, och den för samma allmänningar erlagda skatteköpeskilling, 84 kronor 8 öre, med 3,623 kronor 58 öre. d) för Gustafs och Carlbergs kopparverk, dels att bergsfrälsefriheten för J/8 mantal Landverk N:o 1 i Åhre och ’/* mantal Rönnön N:o 1 i Offerdals socken från och med år 1878 kommer att upphöra; dels att den verkets egare genom Kongl. brefvet den 12 December 1750 förunnade rättighet att framför åboarne få på vissa vilkor skatteköpa några i närheten af kopparverket belägna hemman jemväl må upphöra; samt dels att egarne till kopparverket före 1878 års slut till Riksgäldskontoret inbetala 6,657 kronor 16 öre. e) för Löfås silfververk, att egarne af detta verk före 1878 års slut till Riksgäldskontoret inbetala löseskilling för den af verket utgående afrad med 11,344 kronor 60 öre; och f) för Bylta svafvel-, vitriol- och rödfärgsverk, att egaren af detta verk likaledes före 1878 års utgång till Riksgäldskontoret inbetalar löseskilling för den af detta verk utgående afrad med 13,958 kronor 40 öre; samt med rätt i öfrigt för bergverken att komma i åtnjutande af befrielsen från tionden från och med det år, under hvilket de uppfylt de ofvan nämnda vilkor och förbehåll, som för vissa bland dem blifvit för sådan befrielse bestämda; så eger Riksgäldskontoret att mottaga de belopp, hvilka till följd af ofvan nämnda vilkor komma att till Riksgäldskontoret inbetalas. § 36. Om Kongl. Statskontoret erhåller större behållningar å sina räkningar i Riksbanken än som för de löpande statsutgifternas bestridande anses erforderliga, eger Riksgäldskontoret att i afräkning å Riksgäldskontoret tillkommande anslag eller på de återbetalningsvilkor, som af Fullmäktige medgifvas, sådana behållningar af Kongl. Statskontoret till förvaltning mottaga. 20 § 37. Från Kongl. Statskontoret eger Riksgäldskontoret att, i mån af behof, under åren 1879 och 1880 utbekomma de i hvartdera årets riksstat till utgående från Riksgäldskontoret förslagsvis uppförda anslag till riksdags- och revisionskostnader, aflöningar, annuiteter och räntor, efter afdrag af till Riksgäldskontoret ingående rånte- och kapitalbetalningar; börande i den liqvid, som enligt § 50 skall för det sistförflutna året i Riksgäldskontoret med statsverket upprättas, Kongl. Statskontoret påföras eller godtgöras det belopp, hvarmed de till Riksgäldskontoret inbetalda förenämnda anslag må hafva understigit eller öfverskjutit den summa, hvarmed berörda utgifter, efter frånräknande af omförmälda afdrag, i verkligheten från Riksgäldskontoret utgått. § 38. Vid början af hvarje år eger Riksgäldskontoret att från Kongl. Statskontoret mottaga den derstädes befintliga behållning utaf de depositionsmedel, som från Landtränterierna och Öfverståthållareembetets kansli blilvit till Kongl. Statskontoret levererade; hvaremot det åligger Riksgäldskontoret att, uppå skeende reqvisitioner, tillhandahålla Kongl. Statskontoret hvad till äfventyrs kan erfordras för verkställigheten af de restitutioner utaf sagda medel, hvilka redan blifvit eller framdeles varda i behörig ordning beviljade. § 39. Sedan ett särskilt anslag för skogsväsendet vid 1869 års riksdag blifvit på riksstaten under sjunde hufvudtitelu uppfördt, bör, enligt Riksdagens i sammanhang dermed fattade beslut, återstoden utaf Skogsplanteringskassans behållning från Kongl. Statskontoret till Riksgäldskontoret öfverlemnas. § 40. Som Riksdagen medgifvit, att de medel, som influtit eller hädanefter inflyta för försäljning, jemlikt Kongl. brefvet den 29 Maj 1874, af åtskilliga mindre kronolägenheter, och enligt Riksdagens skrifvelse den 11 förutgångna Maj skola af Statskontoret levereras till Riksgäldskontoret att der särskilt bokföras, intill dess Riksdagen fattat beslut om deras användande till inköp af skogbärande eller till skogsodling tjenlig mark, må, i den mån tillfällen sig yppa till inköp af dylik mark, hvilka af Kongl Maj:t pröfvas vara fördelaktiga och hvartill medel icke kunna beredas från det till skogsväsendet anvisade reservationsanslag, få för sådant ända - 21 mål af Kongl. Maj:t disponeras, åligger det Riksgäldskontoret att, uppå Kongl. Maj:ts reqvisition, samma medel utbetala. § 41. I öfverensstämmelse med Riksdagens beslut i fråga om begagnandet af de för undsättningar vid missväxter eller felslagna skördar afsedda medel, intill dess desamma behöfva för sagda ändamål användas, skola dessa medel, till den del de icke äro för anvisade utbetalningar erforderliga, öfverlemnas till Riksgäldskontoret; hvaremot det åligger Riksgäldskontoret att sådana mottagna medel enligt Kongl. Maj:ts föreskrift Kongl. Statskontoret uppå dess reqvisitioner tillhandahålla. § 42. Jemte det 1875 års Riksdag uppdragit åt Fullmäktige i Riksgäldskontoret att, till bestridande af redan beviljade anslag till jernvägsbyggnader, äfvensom för att bereda tillgång för blifvande anslag till jernvägsbyggnader, mot fonderade statsobligationer ofördröjligen upplägga ett lån å ett nominelt belopp, utgörande eller i svenskt mynt motsvarande femtio millioner kronor, har samma Riksdag tillika bemyndigat Fullmäktige att icke allenast bestämma det myntslag, hvari, och den nominella ränta, dock ej öfver fyra och eu half procent, hvarmed obligationerna skola förskrifvas, äfvensom deras valörer och försäljningspris, jemte sättet, huru och tiden, inom hvilken de skola amorteras, utan äfven i öfrigt vid upplåningen tillvägagå på det sätt de finna lämpligast och med det allmännas fördel mest öfverensstämmande. I öfrigt gäller till efterrättelse i afseende å berörda statsobligationer: a) att penningar, som genom försäljning af samma obligationer inflyta, icke må användas för andra än de här ofvan angifna ändamål; b) att till ränteliqvider och amortering för det mot samma obligationer upptagna lån anvisas ett årligt anslag, motsvarande det belopp, som hvarje år erfordras för sagda liqviders och amorterings verkställande, börande detta anslag, till dess hela skulden blifvit i stadgad ordning betald, årligen utaf Riksgäldskontorets medel afsättas; och c) att de uti näst föregående moment omförmälda rånte- och amorteringsanslag skola ingå till en särskild! redovisad liqvidations- och amortissementsfond, hvars behållning skall för det med dessa medel afsedda ändamål oförryckt tillhandahållas och användas, så att ränteliqviderna vid derför bestämda terminer varda ovilkorligen fullgjorda och skuldens betalning i föreskrifven ordning verkstad; och skola de till liqvidations- och amortissementsfonden influtna medel, så vidt ske kan och denna fond åliggande liqvider medgifva, städse på säkert och ändamålsenligt sätt göras fruktbärande. 22 Härjemte har 1876 års Riksdag åt Fullmäktige uppdragit: l:o) att — för beredande af tillgång till den under åren 1877—1879 förfallande betalning af obligationer tillhörande 1869 års lån, utbetalning af de utaf denna Riksdag på Riksgäldskontor^ anvisade anslag till statens jernvägars byggande och utveckling samt af de belopp, som enligt den för 1874 års Riksdag framlagda plan skulle under åren'' 1878—1880 till statens jernvägsbyggnader användas, utbetalning af på Riksgäldskontoret likaledes utaf 1876 års Riksdag anvisade statsbidrag till enskilda jernvägar samt konvertering, när omständigheterna dertill föranleda och då sådant med fördel för staten kan ske, af äldre statslån — på sätt och till de belopp Fullmäktige finna lämpligt, dock ej utöfver hvad som till förenämnda utgifter åtgår, försälja eller träffa aftal om blifvande försäljning af vare sig återstående osålda obligationer af 1872 års statslån, eller återstående obligationer af 1875 års i tyska riksmark förskrifna statslån, eller nya, i annat myntslag och med högst fyra och en half procent ränta förskrifna obligationer eller partialförbindelser, dem Fullmäktige ega utfärda; och skola Fullmäktige i öfrigt vid upplåningen tillvägagå på sätt de finna lämpligast och bäst befrämja statens fördel; kommande någon försäljning af 1870 års fem procent-obligationer icke att ega rum förr än Riksdagen om sådan försäljning förordnar; samt 2:o) att, för den händelse nya obligationer komma att af Riksgäldskontoret utfärdas, underställa Kongl. Maj:ts nådiga fastställelse de beslut, som rörande berörda nya upplåning kunna komma att fattas, med underdånig anhållan, att Kongl. Maj:t täcktes å det nya lånet meddela sin garanti. Vidare har sistlidna års Riksdag åt Fullmäktige uppdragit att — för beredande af tillgång till betäckande af de 2,190,015 kronor 25 öre, hvilka Riksgäldskontoret för jernvägsanläggningar af omhänderhafvande medel förskottsvis utgifvit, till de utaf 1877 års Riksdag beviljade anslag dels å 1,000,000 kronor för utförande af nya byggnader och anläggningar vid statens jernvägar och dels å 5,400,000 kronor för anskaffande af rörlig materiel till norra stambanan norr om Storvik, samt till de utaf innevax^ande Riksdag beviljade anslag dels å 1,350,000 kronor för anläggning af jernväg från norra stambanan vid Karlberg till Lilla Värtan, dels å 600,000 kronor för utförande af de under år 1879 erforderliga nya byggnader och anläggningar vid statens jernvägar, äfvensom anskaffande af fasta maskiner till reparationsverkstäder, dels å 2,000,000 kronor för betäckande af ökning i statens jernvägars materialförråd och kassaförlag, samt dels å 6,078,240 kronor för inköp af Bergslagernas jernvägsaktiebolags obligationer å 6,753,600 kronor — genom försäljning af vare sig återstående osålda obligationer af 1872 års statslån, eller återstående obligationer af 1875 års i tyska riksmark förskrifna statslån, eller nya, i annat myntslag och med högst fyra och eu half procent ränta förskrifna obligationer eller partialförbindelser, dem Fullmäktige ega utfärda, upplåna ett belopp af aderton millioner sexhundra aderton tusen tvåhundra femtiofem kro - 23 flor 25 öre; skolande Fullmäktige i öfrigt vid upplåningen tillvägagå på sätt de finna lämpligast och bäst befrämja statens fördel, samt, för den händelse nya obligationer komma att af Riksgäldskontoret utfärdas, underställa Kongl. Maj:ts nådiga fastställelse de beslut, som rörande berörda nya upplåning kunna komma att fattas, med underdånig anhållan, att Kongl. Maj:t täcktes å det nya lånet meddela sin garanti. Dessutom böra Fullmäktige — sedan Kongl. Maj:t bifallit Riksdagens i underdånig skrifvelse framstälda begäran derom, att utlottning slistorna rörande så väl 1870 års som öfriga i svenskt mynt förskrifna statsobligationer må såsom bihang få medfölja svensk författningssamling — föranstalta, det nämnda listor hädanefter varda till vederbörande behörigen aflemnade, för att på nämnda sätt komma till allmänhetens kännedom; skolande Fullmäktige, om nya ^statsobligationer blifva i svenskt mynt förskrifna eller deras belopp varder i svenskt mynt evalveradt, tillse att enahanda kungörelse i afseende å dem utfärdas, äfvensom söka utverka, att dessa obligationer tillhörande kuponger må, på samma sätt som i afseende å kuponger till 1870 och 1872 års lån eger rum, i landtränterierna inlösas och i uppbörden mottagas. Beträffande den upplåning, som kan föranledas af innevarande års Riksdags i ofvanstående §§ 14 och 15 antecknade beslut angående dels inköp af Hallsberg —Motala—Mjölby jernväg, dels belåning af obligationer eller skuldförbindelser, utfärdade af svenska jernvägsbolag, som före utgången af år 1878 undfått koncession, äfvensom i fråga om utfärdande af de i § 16 omförmälda obligationer å 3,000,000 kronor, att lemnas såsom reservfond till Sågverksegarnes garantiförening, samt af de i § 46 omförmälda obligationer för betäckande af Statskontorets skuld till Riksgäldskontoret för lemnad kassaförstärkning, äro i ofvannämnda reglementsparagrafer de af Riksdagen beslutade föreskrifter meddelade. § 43. Då obligationer och räntekuponger för de af Riksgäldskontoret upptagna lån icke varda inom den för deras inlösande bestämda preskriptionstid hos Riksgäldskontoret företedda, skola de medel, hvilka för infriandet af sådana obligationer och räntekuponger innestå hos de för lånen afsätta liqvidations- och amortissementsfonder, öfverföras till Riksgäldskontorets allmänna kassa, för att till fyllande af Kontorets öfriga behof kunna användas. § 44. De till Riksgäldskontoret influtna medel eller aflemnade behållningar, äfvensom de för jernvägsbyggnaderna upplånta medel samt detta verks öfriga kontanta 24 tillgångar skola, så vidt och så länge de icke behöfva användas för samma verk åliggande utbetalningar, hållas allmänna rörelsen till hända och göras räntebärande genom deras insättning mot ränta i Riksbanken, efter öfverenskommelse med Fullmäktige i nämnda bank, eller ock genom desammas utlåning på sätt, som Fullmäktige i Riksgäldskontoret anse innefatta full säkerhet; egande Fullmäktige jemväl att för sådana medel uppköpa antagliga obligationer eller andra förbindelser, som anses kunna utan svårighet och kapitalförlust vid inträffande behof föryttras. Vid utlåning skola Riksgäldskontorets räntebärande obligationer såsom hypotek åtnjuta företräde framför hvarje annan erbjuden säkerhet. Utlåningstiden, lånesummans förhållande till hypoteket samt den ränta, hvilken för ifrågavarande lån skall till Riksgäldskontoret erläggas, må, med afseende å så väl penningeställningen som säkerhetens beskaffenhet, af Fullmäktige bestämmas. § 45. För bestridande af Riksgäldskontoret åliggande betalningar eger detta verk att begagna ett kreditiv i Riksbanken till belopp af högst eu million fem hundra tusen kronor; börande i afseende på kreditivets begagnande de uti bankoreglementet derom meddelade föreskrifter lända till efterrättelse. § 46. Derest sådant för verkställigheten af Riksgäldskontoret åliggande utbetalningar finnes nödvändigt, ega Fullmäktige att anskaffa dertill erforderliga medel genom upplåning mot Riksgäldskontorets skuldförbindelser eller begagnandet af krediter, på vilkor, som Fullmäktige ega bestämma; egande Fullmäktige derjemte att, för betäckande af Statskontorets skuld till Riksgäldskontoret för lemnad kassaförstärkning, upplåna erforderliga medel mot Kontorets obligationer i svenskt mynt, stälda till inlösen antingen efter viss förfallotid eller efter föregången, af Riksgäldskontoret verkstäld uppsägning; varande åt Fullmäktige öfverlemnadt att, med hänsigt till de vid upplåningen sig företeende omständigheter och förhållanden, bestämma råntevilkoren samt fastställa betalningsterminerna för dessa obligationer; dock skola obligationerna, vare sig deras inlösen bestämmes att ske efter uppsägning eller å viss förfallotid, infrias inom sex år från deras utgifningsdag. I afseende på öfrig upplåning mot tryckta eller graverade obligationer lemnar Riksdagen särskilda föreskrifter. • « § 47. De medel, som inflyta å den s. k. statslånefondens utestående fordringar, skola, efter afdrag af nödiga förvaltningsutgifter, till Riksgäldskontoret aflemnas. 25 Angående redovisningen af de till Riksgäldskontoret ingående medel. § 48. Öfver Riksgäldskontorets samtliga tillgångar och skulder samt inkomster och utgifter, deruti jemväl inberäknade de för jernvägsbyggnaderna upplåuta och dels såsom anslag, dels såsom lån utgifna medel, uppgöres och afslutas för hvarje år en fullständig hufvudbok; hvarförutan fortfarande bör föras en särskild räkenskap öfver de fonderade statslånens liqvidations- och amortisscmentsfonder. Hufvudboken skall dock summariskt redovisa äfven dessa fonders ställning vid årets början och slut samt den förändring desamma under årets lopp undergått. Så väl hufvudboken som den särskilda redovisningen för liqvidations- och amortissementsfonderna skola inom den 1 Maj året näst efter det, hvilket dessa räkenskaper omfatta, vara afslutade och renskrifna samt före den 1 derpå följande Juli behörigen granskade. Riksgäldskontorets hufvudböcker böra vid lämpliga tider hållas Kongl. Statskontoret till hända, på det att Riksgäldskontorets räkenskaper i nödiga delar må kunna jemväl i riksluifvudboken intagas. § 49. Under loppet af Juni månad hvarje år böra, till upplysning för allmänheten om Riksgäldskontorets ställning, särskilda, efter det dermed afsedda ändamål lämpade utdrag af detta verks räkenskaper för det näst föregående året genom trycket offentliggöras och jemte allmänna tidningarne utdelas. § so. I April månad hvarje år upprättas uti Riksgäldskontoret liqvid med Statsverket för det sist förflutna året. Af denna liqvid meddelas Kongl. Statskontoret tvenne exemplar, hvaraf det ena, derå Fullmäktige tecknat sitt godkännande, bör derstädes qvarstanna, samt det andra, sedan det hlifvit försedt med anteckning om liqvidens godkännande af Kongl. Statskontoret, bör till Riksgäldskontoret återställas, för att såsom verifikation dess hufvudbok biläggas. Bill. till Riksd. Prat. 1879. 10 Sami. 1 Afd, 2 Band. (Riksg.-kontorets reglemente.) 4 26 Angående styrelsen öfver Riksgäldskontoret, § Öl. Förvaltningen af Riksgäldskontoret, dess medel och tillhörigheter är utaf Riksdagen uppdragen åt sju Fullmäktige, hvilka vid lagtima riksdag utses i den ordning 71 § Riksdagsordningen stadgar. Vid Fullmäktiges sammankomster föres ordet af den, som af Riksdagen blifvit dertill utsedd; tillkommande Fullmäktige att sjelfva bland sig välja en vice Ordförande att föra ordet, när hinder för Ordföranden inträffar. § 52. Uppkommer ledighet bland Fullmäktige, inträder suppleant enligt af Riksdagen bestämd ordning. § 53. Är Styrelsen ej så fulltalig, som för besluts fattande erfordras, enligt hvad här nedan föreskrifves, eger Fullmäktiges Ordförande att inkalla erforderligt antal suppleanter. § 54. Fullmäktige äro förbundne att vid Riksgäldskontorets förvaltning ställa sig till efterrättelse ej mindre rikets grundlagar än äfven detta reglemente samt öfriga rörande Riksgäldskontoret gällande föreskrifter; börande Fullmäktige doldt och förtegadt hålla hvad vid Kontorets förvaltning förefaller, som tyst vara bör. § 55. Blir Fullmäktig ledamot af Statsrådet eller kommer i den författning, att han, jemlikt något af inom. a, b, c, d, och e uti 26 § Riksdagsordningen icke må såsom riksdagsman godkännas, skalf han genast frånträda fullm äktig s-be fattning en och suppleant inträda i hans ställe. § 56. Jemte noggrant iakttagande af hvad i afseende på förvaltningen af Riksgäldskontoret och dit anslagna medel är stadgadt, åligger Fullmäktige att omsorgsfullt vårda och befrämja detta verks rätt, säkerhet och förmån samt för öfrigt vidtaga alla på Fullmäktige ankommande åtgärder i och för verkställigheten af de i sådant afseende meddelade beslut samt Fullmäktige gifna uppdrag. 27 § 57. Fullmäktige utse inom sig två Deputerade, hvilka väljas vid slutet af hvarje qvartal; och verkställas berörda val, dervid förut varande Deputerade kunna omväljas, på sätt sista punkten af § 66 innehåller. En af dessa Deputerade utöfvar närmaste tillsyn öfver det sätt, hvarpå tjenstemäunen fullgöra sina åligganden, och tillser, att Fullmäktiges beslut varda i behörig tid och ordning verkstälda. Han eger att under tiden mellan Fullmäktiges sammanträden meddela nödiga föreskrifter samt att för sjukdoms- eller annat laga förfall eller för enskilda angelägenheters besörjande bevilja tjeustemännen, äfvensom vaktbetjente, tjenstledighet under högst fjorton dagar, äfvensom meddela föreskrift om tjenstens uppehållande intill Fullmäktiges nästa ordinarie sammanträde. Han utöfvar jemväl beträffande vården af Kontorets värdepapper det uppdrag, tjenstgöringsordningen i sådant afseende innehåller. I öfrigt skola Deputerade ombesörja lånemedels indragning, verkställa de för Riksgäldskontorets räkning erforderliga utländska liqvider, anordna medel till vissa af Fullmäktige beslutade eller eljest ovilkorligen bestämda utbetalningar med mera, allt i öfverensstämmelse med de beslut och föreskrifter, som Fullmäktige meddela; egande Deputerade att sig emellan närmare fördela dessa dem gemensamt tillhörande göromål. Vid hvarje sammankomst böra Deputerade redogöra för sina åtgärder under den efter Fullmäktiges näst föregående sammankomst förflutna tid. I förhållande till beskaffenhet och omfånget af ofvan omförmälda och de öfriga uppdrag och göromål, som varda af Fullmäktige åt Deputerade uppdragna, ega Fullmäktige för Deputerade bestämma lämpliga arfvoden. Fullmäktige må vara obetaget att, om sådant finnes behöfligt för lånetransaktioner, utse ombud för bedrifvande af dervid erforderliga underhandlingar. § 58. Befallningar, som af någon annan än Riksdagen meddelas angående användandet af Riicsgäldslcontorets tillgångar eller förvaltandet af samma verk, få icke af Fullmäktige åtlydas och efterkommas; varande Fullmäktige, för sina åtgärder i denna egenskap, Riksdagen eller dess Stats-Utskott och Revisorer allena redo skyldige, samt kunna icke för sitt förhållande till ansvar ställas, utan i laga ordning och till följd af Riksdagens eller dess Revisorers beslut, eller, mellan riksdagar och revisioner, genom Justitieombudsmannen. § 59. Till ledning vid pröfningen och afgörandet af förekommande ärenden, för hvilkas behandling antingen icke några, eller mindre tillämpliga och bestämda föreskrifter blifvit meddelade, ega Fullmäktige att af Revisorer^ begära råd och yttranden. Angående Fullmäktiges sammankomster. § 60. Fullmäktige sammanträda eu gång i hvarje vecka å tid, som af dem bestämmes. Derjemte böra, då ärendenas beskaffenhet och oafbrutna gång sådant fordra, särskilda sammankomster hållas å tid, som Ordföranden bestämmer. Vid hvarje sammankomst skall protokoll föras. § 61. Med undantag af de enligt § 57 åt vissa Deputerade uppdragna bestyr och åligganden böra alla Fullmäktiges behandling tillhörande mål inför Fullmäktige, vid deras sammankomster, föredragas och få endast der afgöras. § 62. Åstundar Fullmäktig att under längre eller kortare tid från staden afresa, bör lian sådaut förut vid sammankomst eller hos Ordföranden anmäla samt då tilllika uppgifva tiden för sin frånvaro. § 63. År Fullmäktig, som icke, på sätt i näst ofvanstående paragraf föroskrifves, till erhållande af ledighet sig anmält, genom opasslighet eller enskilda angelägenheter hindrad att sammankomst bevista, bör han sitt förfall hvarje gång tillkännagifva. § 64. Vid sammankomst skola minst fem Fullmäktige vara tillstädes; dock må ärenden, som ej tåla uppskof, afgöras af allenast fyra Fullmäktige, derest de äro om besluten ense. Frågor om låns upptagande, de i Regeringsformen omförmälda kreditivs utbetalning eller andra ärenden af mera allmän vigt få icke afgöras, ej heller tjenster tillsättas eller pensioner beviljas, så vida icke minst fem Fullmäktige äro närvarande. 29 § 65. Fullmäktige vare ej tillåtet att företaga någon öfverläggning i närvaro af Konungens ombud, i fall det, utan att af Fullmäktige derom vara anmodadt, skulle vid deras sammankomst sig infinna. § 66. Yppas under Fullmäktiges öfverläggningar skiljaktighet i meningarne, böra samtlige närvarande Fullmäktige till protokollet afgifva sina röster, hvilka per capita beräknas. Derest flera skiljaktiga meningar yttras, böra de sins emellan närmast öfverensstämmande, så vidt möjligt är, sammanjemkas. Då ett lika antal röster utfaller för hvardera meningen, är Ordförandens röst afgörande. Den vid sammankomst närvarande Fullmäktig, som sin röst ej särskilt afgifver, eller, efter börjad öfverläggning om ett föredraget ämne, sig aflägsnat, anses hafva det då fattade beslutet biträdt. Sluten omröstning må endast företagas vid val till sådana befattningar, dertill någon bland Fullmäktige kan utses. § 67. Öfver Fullmäktiges beslut i mål, som röra Riksgäldskontorets tjenstemän eller andre enskilde personer, eger den eller de, på livilkas rätt och bästa dessa beslut kunna inverka, att hos Revisorerne eller Stats-Utskottet anföra besvär; dervid klaganden dock, så vida besvären skola till pröfning upptagas, bör inom tretio dagar efter bevisligen erhållen del af det meddelade beslutet sitt missnöje deremot hos Fullmäktige skriftligen anmäla; hvarjemte det, vid enahanda äfventyr, åligger honom att senast en månad före Revisorernes näst förestående sammankomst eller riksdagens början, derest revision dessförinnan icke inträffar, sina besvär ingifva till Fullmäktige, af hvilka desamma, jemte utlåtande deröfver, till Revisorerne eller Stats-Utskottet öfverlemnas. Besvär öfver Fullmäktiges nyss före eller under Riksdagens eller Revisorernes sammanvaro i dylika mål meddelade beslut böra inom fjorton dagar efter delfåendet, den dagen likväl oräknad, omedelbarligen af vederbörande till StatsUtskottet eller Revisorerne inlemnas. 30 Angående Fullmäktige tillhörande särskilda åligganden och uppdrag. § 68. Fullmäktige skola minst eu gång kvai’je år granska Kassörens och Kamrerarens anteckningsböcker jemte Ombudsmannens diarium samt genomgå och inventera de under Kassörens och Kamrerarens vård befintliga låne-och säkerhets-med fiera handlingar. § 69. Eu gäng hvarje år böra Fullmäktige anställa besigtning å det till lokal för Riksgäldskontor et anvisade hus samt detta verks inventarier. Likaledes bör besigtning årligen af Fullmäktige anställas å Riksdagens hus, hvilket jemväl står under deras vård och inseende. Dessutom har Riksdagen uppdragit åt Fullmäktige att låta tillse, det icke . allenast värde å de inom Riksdagens hus befintliga möbler och andra inventarier finnes uti inventarieförteckningen upptaget, utan ock att inköpspris på de möbler och inventarier, som hädanefter anskaffas, uti inventarieförteckningen utsattes, jemte tiden, då inköpet egt rum, äfvensom att, vid skeende kasseringar af obrukbara eller obehöfliga inventarier, desamma varda utur inventarieförteckningen afförda, med anteckning af det pris, hvartill desamma vid möjligen skeende försäljning blifvit föryttrade. § 70. Under de tider, då Riksdagen icke är församlad, må lediga rum och lägen heter inom Riksdagens hus af Fullmäktige hyresfritt upplåtas för tillfälligt begagnande ej allenast af de komitéer och revisioner, som kunna varda af Kongl. Maj:t sammankallade och för hvilkas sammanträden erforderliga lokaler inom Kronans hus här i hufvudstaden icke finnas att tillgå, utan äfven af allmänna embetsmyndigheter, som antingen af särskild anledning icke kunna för någon tid begagna åt dem anvisade embetsrum eller också sakna egen lokal; egande Fullmäktige vid hvarje sådan upplåtelse föreskrifva de vilkor, som Fullmäktige för de upplåtna rummen samt möblernas och inventariernas noggranna och omsorgsfulla vårdande finna nödvändiga. Dylik upplåtelse bör alltid upphöra så tidigt före Riksdagens 31 sammankomst, att rummen och inventarierna derförinnan kunna vara försatta i ordnadt och fullständigt skick samt, om så erfordras, reparerade. § 71. Då Revisorerne öfver Stats-, Banko- och Riksgäldsverken sammanträda, skola Fullmäktige till dem afgifva berättelse om Riksgäldskontor ds ställning och förvaltning under den tid, som Revisorernes granskning kommer att omfatta. Dessutom skola Fullmäktige vid nästa riksdags början till Riksdagen afgifva och till Stats-Utskottet aflemna berättelse för hela den tid, som förflutit sedan Fullmäktiges berättelse till nuvarande Riksdag afgafs. § 72. Efter hvarje revisions slut skola Fullmäktige, på sätt de för Revisorerne utfärdade instruktioner innehålla, föranstalta om tryckning och utdelning med allmänna tidningarne af Revisorernes angående Stats- och Riksgäldsverken afgifna och P ullmäktige tillstälda berättelser jemte dertill hörande förklaringar, hvilka handlingar äfven genom Fullmäktiges försorg böra till näst derefter sammanträdande Revisorer och Riksdag öfverlemnas. § 73. Före nästkommande riksdags början böra Fullmäktige: a) föranstalta om upphandling af det för tryckningen af Riksdagens protokoll med dertill hörande bihang under samma riksdag erforderliga papper och, med behörigt iakttagande af de i sådant afseende meddelade föreskrifter, låta upprätta kontrakt angående verkställighet af så väl protokollets som bihangets tryckning ‘ b) upprätta kontrakt om tillhandahållande, under riksdagens lopp, af de skrifmaterialier och öfriga effekter, som för Riksdagens behof kunde erfordras; c) låta komplettera och iståndsätta inventariep er sedlar ne i Riksdagens hus. Vid verkställigheten häraf iakttages, att anbud, genom kungörelser i allmänna tidningarne, infordras af dem som kunna vara hugade att tillhandahålla och leverera berörda effekter eller besörja omförmälda trycknings- med flera arbeten. För öfrigt ega Fullmäktige att utse någon bland Riksgäldskontorets tjensteman, som bör ej allenast före och under riksdagen mottaga, vårda och efter vederbörliga reqvisitioner utlemna de upphandlade effekterna samt ombesörja de under riksdagens fortgång ifrågakommande ytterligare vippköp, äfvensom erforderliga reparationer å inventariepersedlarne, utan ock vid hvarje kalenderårs slut upprätta och afgifva fullständig redovisning för alla dessa af honom mottagna effekter. 32 § 74. Sedan, efter väckt förslag om tillbyggnad af det gamla riksdagshuset, sistlidna års Riksdag, enligt § 71 af 1878 års reglemente, åt Fullmäktige uppdragit att låta undersöka beskaffenheten af den grund, på hvilken föreslagna nya samlingssalar för Riksdagens Kamrar skulle uppföras, med mera, har innevarande års Riksdag åt Fullmäktige uppdragit att låta genom sakkunnige personer undersöka kostnaderna för erforderlig inredning, vare sig vid den ifrågasatta tillbyggnaden af det gamla riksdagshuset eller vid uppförande af ett nytt riksdagshus, samt förebringa utredning angående lämplig plats för uppförande, helst å Riddaiholmen, af ett nytt riksdagshus, äfvensom angående de kostnader, som förslagsvis föi en sådan nybyggnad kunna beräknas, samt närmare utreda och belysa ifrågavarande ärende och till nästa Riksdag inkomma med utlåtande i ämnet. § 75. Som, enligt de af Kongl. Maj:t för Strönisholms nya kanalbolag den 27Mais 1863 faststälda regler, kanaldirektionens förvaltning och kanalverkets räkenskaper skola hvartannat år granskas utaf två revisorer, af hvilka den ene bör utses af Fullmäktige i Riksgäldskontor, så skola Fullmäktige för hvarje revision välja en person att uti berörda revisionsförrättning deltaga. Jemväl skola Fullmäktige, i enlighet med de af Kongl. Maj:t för Dalslands kanal-aktiebolag den 7 April 1865 och för Kinda kanals aktiebolag den 4 September 1874 i nåder faststälda bolagsordningar, årligen utse en revisor att granska hvartdera af dessa bolags förvaltning och räkenskaper. § 76. Då de bolag, som för jemn ägs anläggning ars utförande från Riksgäldskontor utbekommit beviljade låneunderstöd, uti sina med Kongl. Maj:t och Kronan afslutade kontrakt medgifvit staten att genom ombud, som Kongl. Maj:t utser, deltaga i de årliga revisionerna af bolagets förvaltning och räkenskaper, samt berättelserna om dessa revisioner skola till Kongl. Civil-departementet insändas, böra Fullmäktige efter erhållen del af dessa berättelser taga under öfvervägande, huruvida några åtgärder erfordras för bevarande af Riksgäldskontorets rätt och säkerhet för de utgifna lånens fortsatta liqviderande. § 77. Uti Allmänna hypoteksbankens styrelse bör en ledamot, som skall vara vice 33 ordförande, utses af Fullmäktige i Riksgäldskontoret. Likaså utses af Fullmäktige till deltagande i den årliga revisionen af Hypoteksbankens förvaltning och räkenskaper eu revisor, som vid revisionen förer ordet. Dessutom böra Fullmäktige utse ett ombud vid den allmänna ordinarie sammankomst, som mellan Hypoteksbankens delegare skall ega rum hvarje år efter afslutad revision. § 78. Gemensamt med Fullmäktige i Riksbanken skola Riksgäldskontorets Fullmäktige : a) afgifva sitt underdåniga yttrande och råd till Kongl. Maj:t i fråga om den ort, der Riksdag bör samlas, i de fall, då fiendens framträngande eller pest eller andra lika vigtiga hinder göra riksdags hållande i hufvudstaden omöjligt eller för Riksdagens frihet och säkerhet vådligt (50 § Regeringsformen); b) efter stadgade grunder uppgöra och utfärda ny Bevillningsförordning, i den händelse att vid riksdags slut bevillningens hela belopp är bestämdt, men Kamrarne icke hunnit om fördelningen deraf blifva ense (109 § Regeringsformen); c) uti justitie-ombudsmans-embetet genast insätta den man, som blifvit utsedd till efterträdare åt Justitieombudsmannen, i fall denne mellan riksdagarne afsäger sig det erhållna förtroendet eller med döden afgår, äfvensom utvälja annan behörig man i stället för Justitieombudsmannens utsedde efterträdare, derest han äfven mellan riksdagarne afsäger sig förtroendet, eller i justitieombudsmansembetet insättes eller med döden afgår (98 § Regeringsformen); d) för framtida uppsigten och kontrollen öfver Göta kanals vidmakthållande utse och välja ej mindre en person för att såsom ledamot å Bankens och Riksgäldskontorets vägnar inträda i direktionen öfver nämnda kanal, än ock ett ombud att å samma verks vägnar deltaga i revisionerna af kanalens räkenskaper; skolande valet till ledamot i direktionen förnyas hvarje år, och till ombud vid revisionerna före desammas början; dock må förut härtill utsedde personer kunna återväljas. Vid Fullmäktiges i Banken och Riksgäldskontoret gemensamma sammanträden böra, så vidt beslut skall kunna fattas, fem af Fullmäktige i hvartdera verket vara tillstädes. § 79. Vid de tillfällen, då riksdagsmäns fullmakter granskas af Chefen för Justitiedepartementet eller den person, Konungen i hans ställe förordnat, skola tre bland Fullmäktige i Riksgäldskontoret vara tillstädes. Bill. till Riksd. Prof. 187,9. 10 Sami. 1 Afd. 2 Band. 5 (Rik sg.-kontorets reglemente.) 34 Angående betjeningen vid Riksgäldskontoret. § so. De å Riksgäldskontörets aflöningsstat uppförde tjensteman äro följande: en sekreterare och ombudsman; en kassör; en kamrerare: en revisor; en kassabokhållare; en länsbokhållare; en registrator och kanslist; samt en kammarskrifvare. § 81. Vaktbetjeningen utgöres af: en förste vaktmästare; och tre vaktmästare. Angående lediga tjänsters bestridande och tillsättande. § 82. Den ordinarie tjensteman eller vaktmästare, som förordnas att i anseende till sjukdoms- eller annat laga förfall eller, vid inträffad ledighet, under anslagstiden förrätta annan tjenst än den han sjelf innehar, är, med undantag af det i § 87 förutsatta fall, i allmänhet icke berättigad att derför erhålla särskild aflöning; dock ankommer på Fullmäktige att tillerkänna innehafvaren deraf ett efter omständigheterna lämpadt arfvode, uppgående till högst halfva beloppet af skilnaden mellan hans förut åtnjutande aflöning och löneförmånerna för den tjenst han blifva förordnad att bestrida. Extra ordinarie tjensteman, som vid dylikt tillfälle, på grund af vederbörligt förordnande, förrättat ordinarie tjenstebefattning, åtnjuter under den tid, denna tjenstgöring fortfar, den för lägsta tjenstegraden bestämda lön. Vid enahanda 35 förhållande tillgodonjuter jemväl extra ordinarie valdmästare, hvilken bestridt vaktmästare-göromål, samma aflöning, som för den förrättade sysslan är i staten anslagen. Vid inträffad ledighet af sådan tjenst, som bör återbesättas, skall, efter afdrag af hvad för tjenstens bestridande måst utbetalas, den lönebesparing, hvilken uppkommer, intill dess, efter ansökningstidens förlopp, någon i nedan stadgad ordning blifvit förordnad att förrätta samma tjenst, tillfalla Enke- och Pupilllcassan, vid Riksgäldskontoret; kommande nämnda kassas rätt till dylik lönebesparing att upphöra, så snart konstitutorial å tjensten blifvit af Fullmäktige utfärdadt. § 83. Då tjensteman eller valdmästare för enskilda angelägenheters besörjande erhållit tjenstledighet, bör han sjelf vidkännas kostnaden för tjenstens förrättande under den tid tjenstledigheten fortfar. § 84. Innan ledig tjenst af Fullmäktige återbesättcs, skall sådant jemte de med samma tjenst förenade löneförmåner, äfvensom tiden, inom hvilken sökande ega att sig anmäla, tillkännagifvas medelst anslag på vanliga ställen inom Riksgäldskontoret. Ansökningstiden bestämmes till minst fjorton dagar från anslagets utfärdande, dock beror af Fullmäktige att utsätta ny ansökningstid, derest, inom den först bestämda tiden, någon till tjenstens erhållande fullt skicklig och lämplig sökande sig icke anmält. § 85. För att kunna antagas till tjensteman vid Riksgäldskontoret fordras att hafva undergått godkänd afgångs-examen från högre elementarläroverk; dock böra de tjensteman, som anställas vid Fullmäktiges Kansli, hafva aflagt den akademiska examen, som fordras för att vinna inträde i Konungens Kansli eller i rättegångsverken; äfvensom den, hvilken befordras till ombudsmannasysslan, bör hafva fullgjort hvad författningarne föreskrifva i afseende på dem, som i domarevärf må begagnas. § 86. Vid lediga tjensters tillsättande utnämnes bland kompetente sökande den, som Fullmäktige med afseende å verkets fördel samt vigten och ansvarigheten af 36 de särskilda befattningarne, finna till den lediga tjensten mest skicklig och passande; dock ega Fullmäktige att, der de så lämpligt finna, tillsätta lediga tjenster endast med konstitutorial; hvarvid den tjensteman, som sådant konstitutorial erhåller, under den tid, han tjensten iunehafver, egen åtnjuta de lönevilkor, aiiöningsstaten för tjensten bestämmer. Angående behandlingen af frågor rörande tjensteförsuniniclscr m. m. § 87. Om någon Rilcsgäldslcontorets tjensteman vid mindre förseelser i tjensten ej låtit sig rätta af vederbörandes tillsägelser och varningar eller blifvit beträdd med vårdslöshet eller försummelse i sin tjenstgöring, eller ock i allmänna lefvernet ådagalagt ett mindre värdigt uppförande, bör han inför Fullmäktige tillrättavisas och varnas. I händelse den, som på detta sätt undergått första varningsgraden, ej deraf låter sig rätta, ega Fullmäktige att, med afseende å förekommande omständigheter, på längre eller kortare tid suspendera honom från dess innehafvande tjenst, med förlust af hela eller halfva lönen, hvilken under tiden må till ersättning för tjenstens förrättande användas. § 88. Derest tjensteman, hvilken förut blifvit för tjensteförsummelse eller annat förhållande suspenderad, å nyo gör sig skyldig till dylik förseelse, ankommer på Fullmäktige att, efter förseelsens beskaffenhet, antingen ytterligare suspendera honom eller helt och hållet skilja honom från dess vid detta verk innehafvande tjenst och lön. Likaledes beror på Fullmäktiges särskilda pröfning, huruvida tjensteman, som blifvit bysatt eller varit nödsakad till borgenärer afträda sin egendom, må vidare bibehålla och utöfva sin beställning. § 89. Tjensteman, som begått ärerörigt brott eller annan förseelse i eller utom tjensten af den svåra beskaffenhet, att verkets trygghet eller anseende fordrar hans entledigande, har derigenom gjort sig förlustig sin innehafvande tjenst. 37 § 90. Om någon af valctbetjeningen i sin tjenst varit försumlig, eller under tjenstgöring af starka drycker öfverlastad, eller eljest på ett tadelvärdt sätt sig förhållit, må han, efter sig företeende omständigheter, antingen af Fullmäktiges Deputerade erhålla föreställning eller genast hos Fullmäktige anmälas till suspension eller entledigande. § 91. Innan tjensteman eller vaktmästare varder suspenderad eller skild från tjensten, bör hans skriftliga förklaring öfver hvad emot honom förekommit infordras. Fullmäktiges beslut, hvarigenom tjensteman suspenderas eller för alltid skiljes från tjensten, bör, jemte hänvisning för besvärs anförande, honom skriftligen meddelas. Tjenst, som, till följd af sådant beslut, blir ledig, får, derest den afsätta tjenstemannen inom föreskrifven tid anmält sig ämna samma beslut öfverklaga, icke återbesättas förr, än besvären blifvit af Stats-Utskottet eller Revisorerne afgjorda eller den bestämda tiden för besvärens fullföljande försutits; kommande dock den, som emellertid förordnas till tjenstens bestridande, att de med densamma förenade löneförmåner åtnjuta. § 92. Extra ordinarie tjensteman eller extra vaktmästare, som utan erhållen tillåtelse eller anmäldt laga förfall från tjenstgöring uteblifvit under trenne efter hvarandra följande månader, eller vid flera tillfällen undandragit sig att lemna äskadt biträde der han blifvit anstäld, anses hafva förverkat sin rätt att i Riksgäldskontor vidare tjenstgöra. Den extra ordinarie tjensteman eller extra vaktmästare, som under honom uppdragen tjenstgöring sig försumligt eller felaktigt förhållit och, efter att, på sätt i § 87 stadgas, blifvit varnad, sig icke rättat, bör förklaras vara från Riksgäldskontoret skild. För öfrigt anses den extra ordinarie tjensteman eller vaktmästare, som begått ärerörigt brott eller annan förbrytelse af svårare beskaffenhet, vara från verket utesluten. 38 Angående pensioneringen af Kiksgäldskontorets betjening. § 93. Pensionerna för tjenstemännen samt vaktbetjeningen vid Riksgäldskontoret bestämmas efter desses, vid afskedstagande^ innehafvande löner. § 94. Tjensteman eller vaktmästare, som uppnått sjuttio års ålder, eller under femtio år varit i allmän tjenst, är vid afskedstagandet berättigad att erhålla en hela lönen motsvarande pension. Samma pension kan jemväl tillerkännas den tjensteman eller vaktmästare, som fylt sextiofem och i allmän tjenst tillbragt fyratio år, så vida behörigen styrkt är, att han befinner sig i ett sjukligt eller försvagadt tillstånd. § 95. Den tjensteman eller vaktmästare, som, efter att hafva uppnått eu ålder af sextio år, anhåller om afsked, må, derest lian varit i allmän tjenst omkring fyr atio år, komma i åtnjutande af pension till ett belopp, som motsvarar tre fjerdelar utaf hans senast innehafda lön. Innan tjensteman eller vaktmästare uppnått sextio lefnads- och omkring fyratio tjensteår kan, endast i händelse af bevislig oförmåga till vidare tjenstgöring, pension vid afskedstagandet honom tilldelas. I sådant fall lämpas densamma efter tjensteåren ensamt, på det sätt att för hvarje dylikt år, som brister i nyss nämnda antal, afdrages en fyrationdedel från ett trefjerdedelar af lönen motsvarande pensionsbelopp. Men för den, som fylt fyratio tjensteår och sextio lefnadsår, ökas deremot detta pensionsbelopp med en fyrationdedel af lönen för hvarje öfverskjutande tjensteår, eller med en sextiondedel af lönen för hvarje lefnadsår, om ett sådant beräkningssätt finnes för afskedssökanden mera förmånligt. § 96. Då sådant för göromålens säkra och skyndsamma gång finnes oundgängligen nödigt, kunna Fullmäktige på pensionsstat förflytta tjensteman, som af ohjelpligt sjukdomstillstånd eller afgjord oförmögenhet är förhindrad att vidare gagna verket, oaktadt han sig ej om afsked anmält. I sådant fall ega Fullmäktige att, 39 efter omständigheterna, antingen tillägga tjenstemannen hela lönen i pension, ehvad de föreskrifna lefnads- och tjensteåren äro uppnådda eller icke, eller ock tillämpa de grunder för pensions bestämmande, som i näst föregående paragraf äro faststälda. Derest åter vaktmästare förr, än han uppnått den för pensions erhållande bestämda lefnadsålder och tjenstetid, skulle genom sjuklighet eller af annan orsak blifva oförmögen att sina tjensteskyldigheter vidare fullgöra, ega Fullmäktige att, efter noggrann pröfning af de i hvarje fall förekommande omständigheter och förhållanden, vid hans afskedande tilldela honom en årlig pension, uppgående till högst två tredjedelar af lönen. § 97. Nagra tillförene meddelade och mot det nu utfärdade reglementet stridande stadganden, angående Riksgäldskontorets förvaltning och dermed gemenskap egande ämnen, få icke vidare åberopas och tillämpas. Gifvet och utfärdadt vid lagtima riksdagen i Stockholm den 21 Maj 1879. På Riksdagens vägnar: För Första Kammaren: För Andra Kammaren: A. N. Sundberg, Arvid Fr:son Posse, n. v. Talman. n. v. Talman. 40 Bil. A. Riksgäl (Iskontorets vid 1878 års slut utbalanserade kapitalskulder. Reglementets - Årtal. 1866 1866 §• 1866 9 1866 6 1866 7 1868 90 1869 85 *) Tiden, då förbindelserna blifva utfärdade. Obligationer för 1858 års jernvägslån, 8,190,500Thlr Pr. C:t............ Dito för 1860 års jernvägslån: a) mot obligationer, stälda påutlottning, å 8,0 0 0,0 0 0 Thlr Pr. C:t....... b) mot premieobligationer å 2,400,000 Thlr Pr. C:t, bokförda till fem sjettedelar deraf, eller 2,000,000 Thlr............ Dito för 1861 års statslån, 3,000,000 R:dr R:mt . . . Dito för 1864 års jernvägslån å 2,223,000 £ St., hvaraf dock blifvit föryttrade obligationer för endast 555,700 £ St.*)........... Dito för 1866 års jernvägslån å 9,932,300 Thlr Pr. C:t . Dito för 1868 års jernvägslån, £ St. 1,150,000 ...... Dito för 1869 års inhemska jernvägslån, 4,000,000 R:dr R:mt............. 1858 d. Vs 1860 d. Vs 1860 d. Vs 1861 d. 3n/3 Räntefot. Återstående kapitalskuld den 31 December 1878. Fonderad skuld. 1864 d. 15/r 1866 d. 2/i 1868 d. Vt 1869 d. 30/9 41/* % 4 Vs % 4Vs % 41/* % 5 % 5 % Icke fonderad skuld. Thlr 5,622,200 Thlr 5,728,200 Thlr 1,037,916,20 Kr. 2,257,800 £ St. 499,800 Thlr 9,556,200 £ St. 1,113,800 Kr. 673,600 tillhopa 1,GG7,300 £ St. äro, enligt Riksdagens beslut, uppbrända; dock kommer > - '' . . •______1______ mrmtnrmo /vVtll CTflt.l HTIS fl.Tlta löt. 41 Reglemen- 1 Tiden, då för- Återstående kapitalskuld den 31 December jbindelserna blif vit utfärdade. : Räntefot. 1878. Årtal. §• Fonderad skuld. Icke fonderad skuld. % 1870 72 Obligationer för 1870 års jernvägslån å 40,000,000 R:dr, deraf till 1878 års slut blifvit utlemnade obligatio- ner å tillhopa 16,170,000 R:dr............. 1870 d. 3<>/9 5 % Er. 15,596,500 1872 83 Dito för 1872 års jernvägslån å 24,000,000 R:dr, deraf till 1878 års slut blifvit ut- leinnade obligationer å till- hopa 19,407,300 R:dr . . 1872 d. 3n/ä 4 % Kr. 18,399,200 [1875 35 Dito för 1875 års jernvägslån | <1876 33 å 56,250,000 Rmk, deraf (1878 39 till 1878 års slut blifvit ut- lemnade två emissioner å till- hopa 38,250,000 Riksmark 1875 d. 2/s 41/ 2 % Rmk 37,903,200 1876 33 Dito för 1876 års jernvägslån å 2,000,000 £ St...... 1876 d. 15/6 4 V* % £ St. 1,979,500 — OO 00 39 Dito för 1878 års jernvägslån å 1,500,000 £ St., eller 37,650,000 Francs, deraf till 1878 års slut blifvit ut- lemnade obligationer å till- hopa 1,000,000 £ St. eller (£ St. 1,000,000 1 1 25,100,000 Francs . . . . 1878 d. 15/e 4 % eller 1866 13! j Dito, hvilka i anseende till sin ordalydelse icke kunna uppsägas, eller det s. k. (1798 d. 1 11811 d. 30/i 2J [Francs 25,100,000 1866 14 gamla lånet......... Dito, utfärdade såsom grund- 5 % Kr. 10,125 ! fond för Allmänna hypoteks- banken, bokförda inom linien med Runt 8,000,000 R:dr . 1861 d. V? 4 Va % 1866 15 Ännu icke till inlösen före- tedda Trollhätte slussverks 1 Bill. till Riksd. Prot. 1879. 10 Sami. 1 Afd. 2 Band. 6 (Riksg.-kontorets reglemente.) 42 Reglemen- tets Tiden, dä för- bindelserna blif- Räntefot. Återstående kapitalskuld 1878. den 31 December vit utfärdade. Årtal. §• Fonderad skuld. Icke fonderad skuld. lottsedlar å tillhopa 5,000 daler silfvermynt, bokförda inom limen med Kant 1,250 R:dr, jemte upplupen ränta R-mt 2 286- 88 1750 d. Va 6 % $ 1866 16 Årliga anslaget till H. M. Konungen 300,000 R:dr (icke kapitaliseradt) . , . . 1815 d. V, , __ 1866 17 Ränta å H. K. H. Hertigens af Södermanland, sedermera Konung Carl XIII:s hemgifts- kapital, bokfördt inom linien med Runt 150,000 R:dr . 1778 5 % 1866 18 Innestående fond för Göta kanals underhållande.... 1833 d. 31/i2 5 % Kr. 140,889 1866 19 Dito för Södertelje dito . . — 5 % Kr. 45,000 1866 1 20 Fond för Hjelmare kanals och slussverks underhållande (ut- gör blott ett depositum af fordringshandlingar) .... 1866 21 Dito för Strömsholms kanals dito (dito) ......... — — — 1866 22 Lappmarks ecklesiastikfouds behållning, bokförd inom linien medR:mt 100,777:16 1866 25 Brudgåfvovinster (kapital- skulden afskrifven)..... __ __ ___ 1869 77 Post-assuransfonden (ingår bland Riksgäldskontorets öf- riga tillgångar, men med den förbindelse, som § 77 i 1869 års reglemente in- nehåller) ........... 43 Bil. B. Riksgiildskontorets vid 1878 års slut utbalanserade kapitalfordringar för de af dess medel utbetalda eller godtgjorda lån. Reglemen- —— —..... tets Tiden, då lånet Annuitet. Räntefot. Urspruneliea Kapitalåterstod vid 1878 års slut. Årtal. b utbetalts. beloppet. a) Byggnadslån: 1866 58 Lån till staden Malmö, för uppförande af kasern- och stallbyggnader för der för- lagda garnison....... 1813—1815 \ 2 % \ i jemte > | ränta.) 4 % 32,000 4,496 39 » 34 Lån till Upsala akademi, för fullbordande af dess biblio- teksbyggnad ......... 11824( 12 % \ i jemte !■ 3 % 75,000 4,487 47 }1825| » 49 Lån till staden Vcxiö, för | ränta. | dess återuppbyggande efter 1843 års eldsvåda...... 1844, 1845 6 % 3 o. 4 % 360,000 12,718 54 50 Lån till staden Åmål, för dess återuppbyggande efter 1846 års eldsvåda..... 1846 4 45,000 4,247 » 52 Lån till staden Kristianstad, 1 för återuppbyggande af den år 1847 nedbrunna del af staden........... 1848—-1850 150,000 8,714 18 » 39 Lån till staden Kristinehamn och Varnums landsförsam- » .40 ling, för uppbyggande af ny kyrka i Kristinehamn. . . . Lån till staden Lidköping, I1849| |1854( f ,8 # | ■j jemte > 3 % 37,500 — 17,330 33 för ny kyrkas uppbyggande 1851 6 % 4 % 24,000 — 1,475 09 » 53 Lån till staden Lidköping, för återuppbyggande af den år 1849 nedbrunna del af nämnda stad ....... 1852 >> 63,666 14,013 69 Transport — — — — 67,483 26 44 Reglemen- — .................. - ■ tets Tiden, då lånet utbetalts. Annuitet. Räntefot. Ursprungliga beloppet. Kapitalåterstod vid 1878 års slut. Årtal. l Transport — '' _ — — — 67,483 26 1866 43 Lån till Vexiö domkyrka, för densammas reparation . . . 1852 6 % 4 % 30,000j— 3,358 34 » 41 Lån till Knäreds församling i Hallands län, för uppfö- rande af en ny kyrka . . . 1852 » » 24,000 5,757 63 » » Lån till Markaryds försam- ling i Kronobergs län, för uppförande af en ny kyrka 1854 » 10,000 3,194 16 » 54 Lån till staden Örebro, för återuppbyggande af den år 1854 genom eldsvåda för- • (18541 |l855j » » störda delen af nämnda stad Lån till staden Jönköping, för återuppbyggande af den år 1854 genom eldsvåda förstörda delen af nämnda stad............. » 375.000 100.000 182,708 44,657 88 54 1855 » 55 Lån till staden Eksjö, för återuppbyggande af den un- der år 1856 nedbrunna de- len af nämnda stad..... 1857 6 o. 7 % 4 o. 44 % 200,000 99,579 27 » 48 Lån till Skara domkyrka, för densammas reparation . . . 1858 6 % 4 % 25,000 — 12,165 83 1 » » Lån till Vesterås domkyrka, )l878 3 för densammas reparation . 1858 » » 22,500 11,077 34 1866 42 Lån till Vallentuna försam- ling i Stockholms län, för ny kyrkas uppbyggande . . 1859 » » 20,000 12,677 15 » 43 Lån till Vesterås komkyrka, för densammas reparation . 1860 — — 28,000 — 28,000 — » 36 Lån till staden Jönköping, Transport — — — 470,659 40, 45 Reglemen- — — ------- — --------L- tets Tiden, då land Annuitet Ursprungliga Kapitalåterstod vid 1878 års slut. Årtal. §. utbetalts. beloppet. Transport — __• _ _ 470,659 40 för uppförande derstädes af ett nytt lärohus för elemen- tarläroverket ....... 1861 120,000 98,830 35 1866 90 4 % Lån till Apotekare-societeten, för uppförande afen byggnad åt Farmaceutiska institutet 1862 » » 50,000 39,095 79 » 37 Lån till staden Umeå, för uppförande af byggnader för Umeå läroverk...... 1864 25,000 22,340 04. » » Lån till staden Falun, för uppförande af ett nytt läro- verkshus derstädes..... 1864 40,000 35,773 y i » » Lån till staden Sala, för upp- förande af ett nytt läro- verksbus derstädes..... 1865 » » 92 12,000 10,704 » » Lån till staden Halmstad, för uppförande af byggnad för ett fullständigt elementar- läroverk derstädes..... 1866 25,000 23,057 05 » » Lån till staden Kalmar, för 148'') uppförande af en ny bygg- nad för läroverket derstädes 1866 » » 40,000 36,812 43 » Lån till staden Venersborg, 148 för uppförande af en ny byggnad för högre elemen- tarläroverket derstädes. . . 1867, 1868 » 40,000 37,863 52 » Lån till staden Vestervik, för uppförande af ny byggnad ! 1 Transport — — — — 775,138 07 1) Jfr. § 16 i 1867 års Reglemente, 46 Reglemen -—--- ''....... '' ..... ’ " tets Tiden, då lånet utbetalts. Annuitet. Räntefot. Ursprungliga Kapital återstod vid 1878 års slut. Årtal. §• Transport — — --- — 775,138 07 åt elementarläroverket der- städes............ 1867, 1868 4 % 20,000 18,784 65 1866 148'') Lån till Upsala Domkapitel, för uppförande af ny bygg- nad för högre elementar- läroverket derstädes . . . . 1867, 1868 » 140,000 131,619 59 » 148''-) Lån till Karlstads Doraka- pitel, för uppförande af ny byggnad för högre elemen- tarläroverket derstädes . . . 1868 » 40,000 37,856 80 » 1483) Lån till Skara Domkapitel, för förändring och tillbygg- nad af elementarläroverks- byggnaden derstädes . . . . 1868, 1869 » » 40,000 — 38,070 Öl 1868 47«) Lån till Domkyrkan i Karl- ■ stad, för densammas repa- ration ........... . 1869 6 % » 23,500 18,526 08 1866 148*) Lån till staden Kristianstad, för utvidgande af elementar- läroverksbyggnaden derstä- des .............. 1873, 1875 5 % 20,000 20,000 1874 5 Lån till Direktionen för se- : minarium för bildande af lärarinnor, för inköp af bygg- nad åt nämnda seminarium 1875 » 59,000 r ; 57,158 25 = 1,097,153: 45. l Transport — — | - — — — 1,097,153 45 1) Jfr § 16 mom. 1 i 1867 års Reglemente. 2) Jfr § 16 mom. 2 i 1867 års Reglemente. 3) Jfr § 27 i 1869 års Reglemente. 4) Jfr § 26 i 1869 års Reglemente. 5) Jfr § 11 mom. 8 i 1873 års Reglemente samt § 6 mom. 3 i 187S års Reglemente. 47 Reglemen- tets Tiden, då lånet Annuitet. Räntefot. Ursprunelisa Kapitalåterstod vid 1878 års slut. Årtal. §• utbetalts. beloppet. Transport — — — 1,097,153 45 b) Tomtregleringslån. 1866 57 Lån till staden Lidköping, för ny tomtreglering efter 1849 års eldsvåda......... 1854 6 % 20,000 7,270 18 Lån till staden Örebro, för » » 1854 69 ny tomtreglering efter 1854 års eldsvåda......... 37,500 15,179 » » Lån till staden Jönköping, för ny tomtreglering efter 1854 års eldsvåda..... 1855 15,000 5,380 28 » » Lån till staden Eksjö, för ny tomtreglering efter 1856 års eldsvåda........... 1857 30,000 15,835 62 » 142 Lån till staden Karlstad, för reglering af torg, gator och tomter efter 1865 års elds våda............ 1867 » 50,000 40,785 78 1872 32 Lån till staden Strengnäs, för ny tomtreglering efter 1871 års eldsvåda......... 1872 » 30,000 28,127 04 1877 7 Lån till staden Strömstad för ny tomtreglering efter 1876 års eldsvåda......... 1878 K o/ 50,000 50,000 » 8 Lån till staden Söderhamn, för ny tomtreglering efter 1876 års eldsvåda..... 100,000 100,000 = 262,578: 59. 1866 45 c) Lån till Allmänna Barn- hus inrättning en i Stock- holm ........... 1851 4 % 75,000 23,040 96 Transport __ — - 1 1 — _ 1,382,773 — 48 Reglemen- tets Tiden, då lånet utbetalts. Annuitet. Räntefot. Ursprungliga Kapitalaterstod vid 1878 års slut. Årtal. §• Transport — — — — — 1,382,773 — ä) Lån till hamn- och bro- byggnader samt åars upprensning. 1866 62 Lån till staden Cimbrishamn, för hamnbyggnaden derstä- des ............. 1843 5 % 3 % 37,500 16,127 45 » 61 Lån till staden Varberg, för hamnanläggning...... 1844 30,000 _ 2,809 32 » 63 Lån till staden Kristianstad, för hamnanläggning vid Åhus 1848 » » 30,000 — 9,508 56 » 83 Lån till Hanekinds och Hull- bergs häradsboar, för upp- förande af eu jernbro öfver Svartån å landsvägen mel- * lan Linköping och Bergs gä st.gi fvftregård....... 1852 6 % 4 % 20,000 2,612 93 » 84 Lån till Gustafs församling i ■ I Stora Kopparbergs län, för brobyggnad öfver Dalelfven i närheten af Gustafs kyrka 1853 » » 6,000 1,601 79 » 63 Lån till staden Kristianstad, för återstående hamnarbeten vid Åhus samt Hernesta ka- nals fullbordande m. m. . . 1855 » » 30,000 8,018 47: » 68 Lån till staden Vadstena, för fullbordande af hamnbygg- naden derstädes...... 1855 » » 15,000 4,028 29 » * Lån till staden Arboga, för Arboga-åns uppmuddring. . 1855 » » 15,000 — 4,003 60 * Lån till staden Köping, för ] Transport — - i - — j 1,431,573 41 49 Reglemen tets - Årtal. § 1866 69 69 71 60 69 70 85 84 Tiden, då lånet utbetala. Annuitet. Räntefot. Ursprungliga beloppet. Kapitalåterstod vid 1878 års slut. Transport — — _ ___ _ 1,431,573 41 upprensning och fördjupning af Köpings å........ 1855 6 % 4 % 20,000 5,296 77 Lån till staden Ystad, för hainnuppmuddring..... 1857 » » 60,000 24,532 05 Lån till staden Strömstad, för fullbordande af hamn- arbetena vid denna stad . . 1858 » » 15,000 6,181 98 Lån till Färjestadens hamn- byggnadsbolag, för hamn- byggnad vid Färjestaden i Torslunda socken på Öland 1858 » » 12,850 5,191 82 Lån till arbetsdirektionen, för anläggning af ny bro öfver Helge å vid Kristianstad. . 1858 » » 100,000 44,687 82 Lån till Torsångs församling, för anläggning af 2:ne flott- broar i närheten af Tors- ångs kyrka, den ena öfver Dalelfven och den andra öfver Lillelfven....... 1859 » » 10,000 5,252 89 Lån till staden Karlstad, för anläggning af en hamnbas- sin invid denna stad samt eu kanal derifrån till Ka- nikenäset vid Yenern . . . 1859 » 100,000 44,648 53 Lån till staden Falkenberg, för hamnbyggnad derstädes 1859 >;> 47,000 20,991 30 Lån till staden Grenna, för byggande af hamn vid denna stad............. 1861 » » 37,500 — 19,739 54 Transport j — — ____ — 1,608,096 11 Rihul. Prot. 1879. 10 Sami. 1 A fä. 2 Band. 7 (Rikag.-kontorets reglemente.) 50 Reglemen- tets Tiden, då lånet utbetalts. Annuitet. Räntefot. Ursprungliga beloDDet. Kapitalåterstod vid 1878 års Slut. Årtal. §• Transport — — — — —- 1,608,096 11 1866 71 Lån till staden Åraål, för hamnbyggnad vid denna stad 1861 6 % 4 % 8,000 __ 4,636 40 Lån till staden Karlstad, för fortsättning af hamn- och kanalanläggningen vid Karl- stad ............. 1861 » » 70,000 36,819 84 » » Lån till staden Piteå, för upp- muddring af segelleden mel- lan Piteå och lastningsplat- sen Löfholmen samt anlägg- ning af en lastbrygga vid nämnda stad........ 1861 » » 26,000 13,665 88 » 86 Lån till arbetsdirektionen,för brobyggnad öfver Ume eif invid staden Umeå..... 1861 » » 55,000 28,937 28 » 71 Lån till Ronneby köping, för Rottneåns upprensning och fullbordande af den påbör- jade jetéebyggnaden vid in- loppet till nämnda å . . . . Lån till staden Helsingborg, » _ 80 . 1861 10,000 5,260 för förbättring och utvidg- ning af dess hamn..... 1862 » 230,000 129,879 39 » 86 Lån till Umeå härad, för bro- * byggnad öfver Ume eif in- vid staden Umeå...... 1864 8 % 5 % 20,000 8.229 42 1877 6 Lån till staden Oskarshamn, för förbättrande af dess hamn............ 1878 6 % ,, 40,000 — 40,000 = 492,752: 12. Transport — — — — 1,875,525 12 51 Reglemen- tets Tiden, då lånet utbetalts. Annuitet. Räntefot. Ursprungliga Kapitalåterstod vid 1878 års Årtal. slut. §• Transport — -- — - — -- 1,875,525 12 e) Lån till kanal- och sluss- anläggningar. 1866 72 Lån till Deijefors och Fors- haga slussverksaktiebolag, för slussanläggningar i Klara eif vid Deijefors och Forshaga inom Nedra Ulleruds och Grafva socknar i Ver mland 1856 6 % 4 % 150,000 47,256 86 » 93 Lån till Dalslands kanalak- tiebolag, för segelleds öpp- nande från Hattefura vid Venern till sjön Stora Lee 1865, 1867 5 % 3 % 800,000 681,509 66 » 94.,) Lån till Kinda kanalaktie- » 118 > bolag, för utsträckning af » 143 ) Kinda båtled medelst kana- | lisering af Stångån från sjön Rengen till Linköpings hamn 1865—1870 437,500 _ 370,453 45 143a) Lån till Dalslands kanal- aktiebolag, för'' kanal- och slussanläggning mellan sjöar- na Östra och Vestra Silen på Dalsland ......... 1868, 1869 6 % 4 % 51,200 40,587 65 = 1,139,807: 62. Transport — — — — 3,015,332 74 '') Se vidare § 134 mom. 14 i 1863 åra Eeglemente. § 11 mom. 9 i 1867 års Eeglemente. § 33 mom. 9 och § 41 mom. 11 i 1868 års Eeglemente. § 24 mom. 11 och § 31 mom. 6 i 1869 års Reglemente. 5) Jfr § 11 mom. 8 i 1867 års samt § 24 mom. 10 i 1869 års Reglemente. 52 Reglemen- tets liden, då lånet utbetalts. Annuitet. Räntefot. Ursprungliga Kapitalåterstod vid 1878 års slut. Årtal. §• Transport __ _ _ __ _ 3,015,332 74 f) Lån till jernvägs- | anläggningar. (1866 75 Lån till Norbergs jernvägs (1878 3 nya aktiebolag, för anlägg- ning af jernväg från Kärr- grufvan inom N orbergs bergs- lag till sjön Åmänningen . . (18521 (1853 5 % 4 % 150,000 105,471 39 (1866 74 Lån till dito, för fullbordan- (1855’ (1856 108,635 (1878 3 de af samma jernväg .... 3 % 2 % 150,000 87 1866 74 Lån till Nora—Ervalla jern- vägsaktiebolag, för anlägg- - ning af jernväg mellan Nora np.h "förvålla......... 1854 6 % 4 % 150,000 32,742 19 » 77 Lån till Gefle—Dala jern- vägsaktiebolag, för anlägg- ning af jernväg mellan sta- derna Falun och Gefle . . . 1855—1859 » 2 % 2,400,000 — 1,203,035 34 » 76 Lån till Vessman—Barkens jernvägsaktiebolag, för an- läggning af jernväg mellan sjöarne Norra Barken och Vessman inom Norrbärkes och Grangärdes socknar af » ■ Stora Kopparbergs län. . . Lån till Vessman—Barkens 1185 b \1857 1 5 % 3 % 200,000 92,894 73 jernvägsaktiebolag, för full- bordande af samma jernväg 1858 6 % 4 % 200,000 81,755 83 » 78 Lån till Hudiksvalls jernvägs- aktiebolag, för anläggning Transport — — — — — — 4,639,868 09 53 Tiden, då lånet utbetalts. Annuitet. Räntefot. Ursprungliga beloppet. Kapitalåterstod vid 1878 års slut. 4,639,868 267,589 09 52 (18581 [1859 j 5 % 4 % 370,000 — 1858—1860 » » 500,000 — 371,767 66 1862, 1863 » » 1,377,055 24 1,146,243 36 1864 » » 434,000 — 365,960 38 [18641 (1865) 7 % ''» 500,000 — 264,978 48 1864, 1865 5 % 4 % 1,100,000 * — 965,143 03 — — — — — 8,021,550 52 Reglemen tets - Årtal. 1866 1878 1866 78\ 3/ 79 80 81 80 80 Transport af jernväg mellan Hudiksvall och sjöarne Dellen . . Lån till Söderhamns jern vägsaktiebolag, för anläggning af jernväg från Söderhamn till sjön Bergviken m. m. . Lån till Borås jernvägsaktiebolag, för anläggning al jernväg mellan Borås och Herrljunga.......... Lån till Vexiö—Alfvestads jernvägsaktiebolag, för anläggning af jernväg mellan Vexiö och Alfvestads station på Södra stambanan . . . . Lån till Köping—Uttersbergs jernvägsaktiebolag, för anläggning af jernväg från hamnen -vid Köping till Uttersberg med grenbana till sjön Lillsvan........ Lån till Helsingborg—Landskrona— Eslöfs (HelsingborgBilleberga äfven Helsingborg—Årup) jernvägsaktiebolag, för anläggning af jernväg mellan Helsingborg och Årup .......... Lån till Kristianstad—Hessleholms jernvägsaktiebolag, för anläggning af jernväg 54 Reglemen- tets Tiden, då lånet utbetalts. Annuitet. Räntefot. Ursprungliga Kapitalåterstod vid 1878 års slut. Årtal. §• Transport — — — — — 8,021,550 52 mellan Kristianstad och Ilessleholms station på Sö- dra stambanan....... 1864, 1865 5 % 4 % 720,000 608,181 70 1866 80 Lån till Ystad—Eslöfs jern- vägsaktiebolag, för anlägg- ning af jernväg från Eslöfs station på Södra stambanan till Ystad.......... 1864—1866 2,450,000 2,121,741 21 » y> Lån till Landskrona—Eslöfs jernvägsaktiebolag, för an- läggning af jernväg mellan Landskrona och Eslöfs sta- tion på Södra stambanan . 1864—1866 » » 1,200,000 — 1,035,910 25 » 82 Lån till Uddevalla—Yeners- borg—Herrljunga jernvägs- aktiebolag, för anläggning af jernväg från Herrljunga öfver Venersborg till Udde- valla ............. 1865—1867 » » 3,240,000 2,895,635 31 1871 31 Lån till Karlskrona—Vexiö jernvägsaktiebolag, för an- läggning af jernväg mellan städerna Karlskrona och (18721 Vexiö............ J1873i 6 % 5 % 2,600,000 _ 2,574,000 _ » Lån till Krylbo—Norbergs 118 7 4J jernvägsaktiebolag, för an- läggning af jernväg mellan Krylbo och Norberg . . . . J1872( (1873) » » . 406,000 401,940 T> » Lån till Sundsvalls jernvägs- '' aktiebolag, för anläggning Transport — — — ~ — 17,658,967 99 55 Reglemen tets - Årtal. §, 1871 1878 1 8 7 G 31 11 Transport af jernväg från Sundsvall till Torpshammar...... Lån till Upsala—Margretehills jernvägsaktiebolag, för anläggning af jernväg från Upsala till Gefle...... Lån till Bergslagernas jernvägsaktiebolag, för anläggning af jernväg från Ludvika till Kil, mot skuldförbindelse ........... Lån till Bergslagernas jernvägsaktiebolag, för anläggning af jernväg från Falun till Göteborg, mot obligationer å nominelt 3,329,100 Kr., efter 90 %....... Lån till Vestervik—Åtvidaberg—Bersbo jernvägsaktiebolag, för anläggning af jernväg från Vestervik öfver Jenny, Gamleby och Åtvidaberg till Bersbo, med bibana till Storsjön...... Lån till Hultsfred—Vesterviks jernvägsaktiebolag, för anläggning af jernväg mellan Hultsfred och Jenny med bibana till sjön Yxern, sido Transport - Tiden, då lånet utbetalts. 1873 1874 1878 (18771 |1878J Annuitet, G % Räntefot. Ursprungliga beloppet. 5 % 1,494,000 » i 500,000 » 15,000,000 2,996,190 1,415,000 Kapitalåterstod vid 1878 års slut. 17,658,967 1,479,060 495,000 99 5,000,000 2,996,190 1,415,000 29,044,217 99 56 Reglemen tets - Årtal. 18761 5 » ! » Transport spår till Ankarsrum och hamnspår vid Verkebäck. . Lån till Vislanda—Bolmens jernvägsaktiebolag, för anläggning äf jernväg från Vislanda öfver Ljungby till sjön Bolmen......... Lån till Gotlands jernvägsaktiebolag, för anläggning af jernväg från Visby till Hemse kyrka......... = 28,563,885: 25. Summa Tiden, då lånet utbetalts. Annuitet. Räntefot. Ursprungliga beloppet. —1-*— Kapitalåterstod vid 1878 års slut. _ 29,044,217 1,300,000 99 118771 |1878J 6 % 5 % . 1,300,000 — 118771 1187 8j » » 785,000 — 785,000 — fl 877\ \1878J » » 450,000 — 450,000 — — | — j-- 31,579,217 99 57 Aflöningsstat för Biksgäldskontorets tjensteman och vakt hetjening. Lön. Tjenstgörings- penningar. Summa. 1 Sekreterare, som tillika är ombudsman 4,400 — 1.600* — 6,000 _ 1 Kassör .............................................. 4,400 — 1,600 — 6,000 — 1 Kamrerare ................................. 4,000 — 1,600 — 5,600 — 1 Revisor ................. 2,500 — 800 — 3,300 — 1 Kassabokhållare . 2,000 — 800 — 2,800 — 1 Lånebokhållare.......... 2,000 — 800 — 2,800 — 1 Registrator och Kanslist 1,500 — 900 — 2,400 — 1 Kammarskrifvare. 1,500 — 600 — 2,100 — 1 Förste Vaktmästare , 700 — 100 — 800 — 1 Vaktmästare ............ 600 — 100 — 700 — 1 Vaktmästare ...... 600 — 100 — 700 _ 1 Vaktmästare 600 — 100 — 700 — Summa kronor 24,800 — 9,100 — 33,900 — Tillägg: För Revisorn, Bokhållarne, Registrator!) och Kanslisten samt Kammarskrifvaren kan, då de icke innehafva annan tjenstebefattning, lönen efter fem års tjenstgöring inom graden förhöjas med....................................... Kronor 500: — års tjenstgöring inom graden förhöjas med....................................... Kronor 500: — samt för Revisorn och Bokhållarne, efter tio års tjenstgöring inom graden, med ytterligare ................................................ „ 500: — För vaktbetjeningen kan aflöningen efter fem års ordinarie tjenst och derunder ådagalagd!; välförhållande höjas, lönen med „ 100: — och tjenstgöringspenningarne med ...................................................... „ 100: — Vaktbetjeningen åtnjuter fri bostad med nödig vedbrand. Skulle denna förmån komma att för vaktmästarne eller någon af dem upphöra, äro de berättigade att i stället såsom tjenstgöringspenningar uppbära 200 kronor hvar. Vid tillämpningen af denna aflöningsstat iakttages derjemte följande: l:o) De med hvarje befattning förenade tjenstgöringspenningar få uppbäras endast för den tid, tjenstens innehafvare verkligen tjenstgjort eller åtnjutit semester, men skola för den tid, han eljest varit från tjenstgöringen befriad, utgå till den, * Så, länge Sekreteraren innehar fri hostad utgå tjenstgöringspenningarne med endast 600 kronor: dock så att, vid afdrag i följd af tjenstledighet, detsamma, med tillämpning af de för sådant fall gifna bestämmelser, sker för hela beloppet af tjenstgöringspenningarne från aflöningsbeloppet i dess helhet. Bih, till Riksd. Prof. 1679. 10 Sami. 1 Afd. 2 Band. 8 (Riksg.-kontorets reglemente.) 58 som tjensten förrättat; dock må Fullmäktige kunna medgifva den tjensteman eller vaktbetjent, som af sjukdom hindras från bestridande af sin tjenst, att uppbära de för samma tjenst anvisade tjenstgöringspenningar eller någon del deraf. 2:o) För bestridande af tjenstgöringen under semester <ega Fullmäktige att anvisa till extra ordinarie tjensteman arfvoden, beräknade efter ett tusen kronor för år. 3:o) Innehafvare af lön enligt förestående stat äro underkastade den vidsträcktare tjenstgöringsskyldighet eller den jemkning i åligganden, som kan varda stadgad, och böra de fullmakter eller konstitutorial, som för Riksgäldskontorets tjensteman utfärdas, innefatta förbehåll om deras skyldighet att åtaga sig de nya eller förändrade göromål, som kunna dem åläggas. Indragningsstat vid Riksgäldskontoret. Kommissarien Oscar Arehn ..................................................................... 4,400 Kommissarien H. Husberg.......................................................... 4,400 — Notaiden och Registrator)! Daniel Magnus Sandahl ......................... 3,000 — Notarien August Neyber ................................................... 3,000 — Kanslisten Nils Didrik Sillén................... .............................. 1,500 — Kontorsskrifvaren Adolf Wilhelm Sandsjö ...................... 1,500 — En Kontors- eller Kammarskrifvare .. . .................................. 1,500 — Kammardrängen Per Fredrik Pydqvist ................................ 575 — Summa kronor 19,875 — Pensionsstat vid Riksgäldskontoret. Förre Kamereraren Herman Theodor Benclcert ................................... 4,000 Förre Registratorn och Arkivarien Claes Otto Vougt ........................ 1,417 50 Förre Ombudsmannen Leontius Hallman ............... 1,500 — Aflidne Sekreteraren i Riksgäldskontoret Carl Gustaf Stuarts enka, Maria Lovisa S tu ar t, född Iioschell .................... 800 — Aflidne Krigsrådet S■ G. Ehrenstams och hans jemväl aflidna enka, Charlotta Gripenstjernas dotter, Hedvig Aurora Ehrenstam 250 — Aflidne t. f. Kommissarien vid Riksgäldskontorets kreditsedelverk, Ofverkrigskommissarien Fr. Lindstedts oförsörjda dotter Siri Aurora Lindstedt ...... . ............... 225 — Aflidne Notarien Fr. Bergmans ogifta dotter ...................... 225 — Summa kronor 8,417 50 59 Anmärkning: Ofvanstående pensioner indragas vid innehafvarens frånfälle och äfven dessförinnan, så vida de för pensionernas utgående stadgade vilkor upphöra. Förestående tre stater, nemligen-. Aflöningsstaten för Riksgäldskontoret, upptagande en summa af . Indragningsstaten vid dito.............. Pensionsstaten vid dito.............. 33,900: — 19,875: — 8,417: 50. äro uppgjorda och faststälda vid lagtima riksdagen i Stockholm den 21 Maj 1879. För Första Kammaren: För Andra Kammaren: A. N. Sundberg, n. y. Talman. Arvid Fr:son Posse, n. v. Talman. 60 Fullmäktige i Riksgäldskontoret välde af 1879 års Riksdag: Ordförande: Öfverstekammarjunkaren, Kommendören af Kongl. Maj:ts Nordstjerneorden, lista kl., Friherre Johan Gustaf Nils Samuel Åkerhielm. Bruksegaren, Riddaren af Kongl. Maj:ts Nordstjerneorden, Herr Filosofie Doktorn Carl Reinhold Polhem von Stockenström, vice ordförande. Sekreteraren i Kongl. Statskontoret, Riddaren af Kongl. Maj:ts Nordstjerneorden och Kongl. ^Vasaorden, vice Häradshöfdingen, Herr Per Samzelius. Godsegaren Herr Erik Johan Mallmin. Byråchefen, Riddaren af Kongl. Maj:ts Nordstjerneorden, Herr Oscar Robert Themptander. Kammarrådet, Riddaren af Kongl. Maj:ts Nordstjerneorden, Herr Frans Albert Anderson. Godsegaren, Riddaren åt Kongl. Maj:ts Nordstjerneorden, Filosofie Doktorn Friherre Johan Nordenfalk. , Suppleanter: t Revisionssekreteraren, Riddaren af Kongl. Maj:ts Nordstjerneorden, Herr Anders Victor Abcrgsson. Kaptenen Herr Carl Wilhelm Ericson. Fabriksidkaren Herr Johan Niklas Biesert. \ 61 Revisorer af Stats-, Banko- och Riksgäldsverken vid 1879 års revision: För Första Kammaren: Ryttmästare!!, Herr Filip August Boström. Bruksegaren, Riddaren af Kongl. Maj:ts Nordstjerneorden, Herr Knut Ottonin Ljungqvist. Kaptenen, Grefve August Fredrik Robert von Rosen. Kammarherren, Riddaren af Kongl. Maj:ts Nordstjerneorden, Filosofie Doktorn Friherre Reinhold Carl Gabriel Rudbeck. Kommendören vid Kong]. Flottans nya reservstat, Riddaren af Kongl. Maj:ts Svärdsorden, Herr Fredrik Herman Didron. Professoren, Riddaren af Kongl. Maj:ts Nordstjerneorden, Juris och Filosofie Doktorn Herr Herman Ludvig Rydin. Suppleanter: Länsnotarien, vice Iläradshöfdiugen Herr August Gustaf Alvarez Lindencrona. Kammarherren, Friherre Carl Carlsson Bonde. Vice Häradshöfdingen, Herr Carl Johan Ljunggren. För Andra Kammaren: Riksdagsfullmäktigen, Herr Carl Isak Bengtsson. Riksdagsfullmäktigen, Herr Carl Anders Larsson. Förre Riksdagsfullmäktigen, Herr Nils Larsson i Tullus. Förre Kaptenen, Herr Julius Mankell. Riksdagsfullmäktigen, Herr Anders Persson. Fabriksidkaren, Riddaren af Kongl. Maj:ts Nordstjerneorden, Herr Gustaf Holdo Stråle. Suppleanter: Riksdagsfullmäktigen, Herr Hans Andersson i Bringåsen. Riksdagsfullmäktigen, Herr Per Nilsson i Råby. Riksdagsfullmäktigen, Herr Nils Johan Boström. v REGISTER öfver 1879 års Reglemente för Riksgäldskontor. Ackord för Riksgäldskontor ets fordringar Sid. 18. Aflöning för Justitieombudsmannen m. fl. » 14. » » lediga tjensters bestridande b 34. b b Riksgäldskontorets tjenste mannapersonal och vaktbe - tjening......... 16. b b husdrängen vid Riksdagens hus....................................... » 13. Aflöningsstat för Riksgäldskontorets tjensteman och vaktbetje “inS:. .................................. » 57,58. Afsked med pension.............................. » 33 Allmänna hypoteksbanken ..................... » 32. Amortiss em entsfonder.............................. » 25 Anslag angående lediga tjenster......... b 35. B till anskaffande af rörlig materiel till norra stambanan... » 8 9. B b fortsättande af arbetena åd:o m- m.................................. b 6, 9. b b gäldande af återstående kö peskilling för tre af statens jernvägstrafik förvärfvade fasta egendomar.................. j, 9 b b inköp af Hallsberg—Motala —Mjölby jernväg............... b 10. b b jern vägsanläggningen Karlberg—Killa värtan............ » 7, § 33. § 26. § 82. § 29. § 23. § 95. I 77. § 48. § 84. §§ 7, 10. §§ 5, 9. § 12. § 14. § 6. Anslag till låneunderstöd åt enskilda jernvägar ........................... Sid. 5. » » nya anläggningar och bygg nader vid statens redan trafikerade jernvägar ............ » 9. » » ökning i statens jernvägars materialförråd och kassaförlag ................................. » 8. Annuiteter och räntor ........................... » 20. Ansökningstid till lediga tjenster......... » 35. Anteckningsböcker, Kassörens och Ka mererarens. .............. » '' 30. Arfvode för Fullmäktiges deputerade... b 27. » » Fullmäktige och deras ordförande .............................. » ig. » » Riksdagens Revisorers kansli och vaktbetjening ...... b 14. b b förrättande af tjenster i Riksgäldskontoret ............ b 34*. Arkiv, Riksdagens ................................. x> 14. Auktionsmedel för kronans hus ............ b 18. B b mindre kronolägenheter ...................... » 20. Befordringsgrunder vid Riksgäldskontoret ............ b 35. Befordringsvilkor.................................... 3> 16 35. Begrafningshjelp efter obemedlade tjensteman och vaktbe tjente. .......................... b 17. Behållningar, Statskontorets.................. b 19. Belåning af obligationer........................ b 23. 1 b mot pant af obligationer eller skuldförbindelser, utfärdade af svenska jernvägsbolag............ b 10. Belöning för extra arbeten ................. b 17. Bergverkstionden, vilkor för upphörande af .................. b 18, 19. Berättelser, Fullmäktiges ..................... b 31. b Justitieombudsmannens ... b 15. b Riksdagens Revisorers...... b 14, 3l. Besigtningar å Riksgäldskontorets och - Riksdagens hus ............... b 30. Besvär öfver Fullmäktiges beslut ...... b 29, 37. Betjeningen vid Riksgäldskontoret ...... b 34. Bevillningsförordning, utfärdande af ny b 33. Bibliotek, Riksdagens ........................... b 13. Bihanget till Riksdagens protokoll, tryckning af ........................ B 31. § 4. § 11. § 37. § 84. § 68. § 57. § 28. § 25. § 82. § 24. § 34. § 40. § 86. §§ 29, 85. § 31. § 36. § 44. § 15. § 30. § 35. § 71. § 27. §§ 25, 72. § 69. §§ 67, 91. §§ 80, 81. § 78. § 24. § 73. 64 Brist i Statskontorets inkomster......... Sia. 11. § 17. Dalslands kanalaktiebolag, revision af Depositionsmedel från landtränterier m. fl......................... Deputerade, Fullmäktiges..................... Diarium, Ombudsmannens .................. Embetsresor, Justitieombudsmannens .. Enke- och pupillkassan vid Riksgälds kontoret. ........ Expedition, Justitieombudsmannens ... » Tryckfrihetskomiténs ...... Expenser för Justitieombudsmannens och Tryckfrihetskomiténs expeditioner ........................ Extra ordinarie tjensteman och vaktmästare, deras antagande » » b b bskiljande från Riksgälds kontoret ......... b » » b gratifikationer åt b b b Båtnjuta ersätt ning för förrättande af ordinarie tjenst............ Flyttningshjelp för Justitieombudsmannen. ................................ Fordringar, Riksgäldskontorets............ Fullmakter för Riksgäldskontorets tjensteman ................................. b granskning af riksdagsmännens .................................... Fullmäktige i Riksgäldskontoret ......... Fullmäktiges ansvarsskyldighet............ b antal för besluts fattande b arfvodenochresekostnads ersättningar ..................... b befattning upphör............ b berättelser........................ b besluts öfverklagande..... b deputerade........................ B komplettering.................. b ombud .............................. b omröstningar..................... b ordförande och vice ordförande .............................. B protokoll.......................... p 32. § 75. p 20. § 38. p 27. § 57. )) 30. § 68. p 15. § 27. » 17, 35. §§ 32, 82 p 15. § 26. p 15. § 26. p 15. § 27. )) 35. § 85. p 37. § 92. p 17. § 30. P 34. § 82. P 15. § 26. P 4. § 3. P 16. § 29. P 33. § 79. P 60. - - P 27. § 58. P 28. § 64. P 16. § 28. P 26. § 55. P 31. § 71. P 29, 37. §§ 67, 91. P 27. § 57. P 26. §§ 52, 53. P 27, 33. §§ 57, 77. 78 P 29. § 66. P 26. § 51. P 28. § 60. Fullmäktiges rådfrågningar hos Reviso rerne ................................. Sid. 27. b sammankomster ............... b 28, 29. » sammanträden gemensamt med Fullmäktige i Riksbanken .............................. b 33. » ställande till ansvar......... b 27. » suppleanter........................ b 60. » b deras inträdande » 26. » särskilda uppdrag ............ b 30—33. » tjenstledighet ................. b 28. b åligganden ........................ b 26, 27. Förfall, Fullmäktiges ........................... b 28. Förräntning af Riksgäldskontorets kontanta tillgångar och af Kongl. Statskontorets behållningar in. m................ b 23. Garanti/örening, sågverksegarnes, såsom reservfond åt, lemnas obligationer ............... B 11. Generalassistanskontoret, f. d., understöd för sterbhusen efter obemedlade tjenstemän m. fl. vid .................... b 17. Granskning af Kassörens och Kamrerarens anteckningsböcker... b 30. b af Ombudsmannens diarium b 30. B af Riksdagsmäns fullmakter B 33. b af Riksgäldskontorets räkenskaper .............................. b 25. Gratifikationer till betjeningen vid Riksgäldskontor. ................. b 17. Göta kanal, ledamot i styrelsen och ombud vid revisionen utses., b 33. Hallsberg—Motala—Mjölby jernväg, anslag till inköp af b 10. Hufvudbok, Riksgäldskontorets............ b 25. Hus, kronans, i städerna ..................... b 18. b Riksdagens.................................... B 13, 30. b b angående ifrågasatt till byggnad till eller ombyggnad af.................. b 32. b Riksgäldskontorets........................ b 13, 30. Husdräng vid Riksdagens hus, aflöning för.......................................... B 13. Hypoteksbanken, allmänna ..................... B 32. Indragning sstat vid Riksgäldskontor b 58. Dill. till Riksd. Prof. 1879. 10 Sami. 1 Afd. 2 Band. (Riksg.-kontorets Reglemente.) § 59. §§ 60—67. § 78. § 58. $§ 52, 53, 55. §§ 68-79. § 62. §§ 54, 56, 58. § 63. § 44. § 16. § 31. § 68. § 68. § 79. § 48. § 30. § 78. § 14. § 48. § 34. §§ 23, 69, 70. § 74. §§ 23, 69. § 23. § 77. 66 Inkomster, Statskontorets, brist uti, fyl les ....................................... Sid. 11. b Riksgäldskontorets............... b 18—24. Inlösen af förfallna obligationer och räntekuponger..................... » 4, 21—23. » » s. k. riksgäldssedlar ......... b 4. Inventarier i Riksgäldskontorets och Riksdagens hus.................. b 30, 31. Inventering af låne- och säkerhetshand lingar ................................. b 30. Jernväg, Hallsberg—Motala— Mj ölby, anslag till inköp af............ b 10. Jernvägar, enskilda, statsbidrag till ... b 5, 6. B statens, trafikerade, nya byggnader och anläggningar vid ..................... b 9. b b ökning i materialför råd och kassaförlag b 8. Jernväg sbyggnader, statens, anslag till B 6—9. Jernväg strå fik, statens, anslag till gäldande af återstående köpeskilling för tre i hufvudstaden belägna fasta egendomar, förvärfvade af.................................... B 9. Justitieombudsmannens jemte den hos honom anstälda kansli-och vaktbetjenings aflöning .................. b 14. » embetsberättelse b 15. b embetsresor ...... B 15. b expedition och dess expenser... b 15. b insättande i em betet. ................. b 33. Kapitalfordringar, Riksgäldskontorets vid 1878 års slut utbalanserade ...... b 43—56. Kapitalskulder, Riksgäldskontorets vid 1878 års slut utbalan-,, serade ........................... b 40—42. Karlberg, jernväg från, till Lilla Värtan b 7. Kassaförlag och materialförråd, ökning i statens jernvägars......... B 8. Kinda kanalaktiebolag, revision af ...... b 32. Konstitutorial för tjensteman ............... B 36. Kontor sexpenser....................................... b 13. § 17. §§ 33-47. §§ 2, 42, 43. § 2. §§ 69, 73. § 68. § 14. § 4. § 11. § 8. §§ 5-12. § 12. § 26. § 27. § 27. § 26. § 78. § 6. § 8. § 75. § 86. § 23. Konungens ombud................................. Kreditiv, anvisade på Rikegäldskontoret » angående sättet för bestridande af utbetalningar från ...... » för infallande krig.................. » » rikets försvar eller andra vigtiga ändamål ............... » » telegrafverkets oförutsedda utgifter........................ i » Riksgäldskontorets, i Riksbanken ......................................... Kronolägenheter, mindre, medel som inflyta för försäljning af Kuponger, tillhörande statsobligationer, inlösen af............................. Ledigheter bland Fullmäktige............... Lilla Vårtan, jernväg till, från Karlberg. ................................ Liqvid mellan Stats- och Riksgäldsver ken ............................................. Liqvidations- och amortissementsfonder Lån, upptagande af.............................. Låne- och säkerhetshandlingar, inventering af... Lånerörelse, Riksgäldskontorets............ Lönebesparing ....................................... Löneförhöjning, vilkor för åtnjutande af Löneskilnadsersättning ........................... Materiaiför råd och kassaförlag, statens jernvägars, ökning i...... Missväxter, behöfvandes undsättning vid Obligationer, belåning af svenska jern vägsbolags ........................ » Riksgäldskontorets ......... Ombud, Konungens .............................. » Fullmäktiges.............................. Omröstningar, Fullmäktiges .................. Ordförande hos Fullmäktige ............... » vice » » ............... Pensionsgrunder för Riksgäldskontorets tjensteman och vaktbetjening Pensionsstat vid Riksgäldskontoret...... Preskriptionstid för Riksgäldskontorets skulder ........................ Protokoll, Fullmäktiges ........................ » Rikdagens, tryckning af...... Sid. 29. § 65. » 12, 13. §§ 18-21. 3> 12. $ 20. 3) 12. § 18. 3) 12. § 19. 3> 13. § 21- 3> 24. § 45. » 20. § 40. 3) 4, 21—23. §§ 2, 42, 3) 26, 28. §§ 52, 62, )) 7. § 6. 3) 20, 25. §§ 37, 50. 3) 25. § 48. 3) 21, 24. §§ 42, 46. 3) 30. § 68. 3) 23. § 44. 3) 34. § 82. 3) 16. § 29. 3) 34. § 82. 3) 8. § 8. 3) 21. § 41. 3) 10. § 15. 3) 3, 4,10,11,21- -23, §§ 2, 14, 24. 43, 46. 3) 29. § 65. 3) 27, 33. §§ 57, 77, 3> 29. § 66. 3) 26. § 51. 3> 26. § 51. 3) 38, 39. §§ 93—96. 3) 58. — 3) 3. § 2. 3) 28. § 60. 3) 31. § 73. 68 Redovisning af de till Riksgäldskonto ret ingående medel ......... Sid. 25. » för liqvidations- och amor tissementsfonderna. ........... » 25. Resekostnadsersättning för Riksdagens Revisorer......... » 14. » för Fullmäktige » 16. » för Justitieombudsmannen ... » 15. Revisionsberättelser från enskilda jern vägsbolag. .............. » 32. Revisionskostnader ................................. » 14, 20. Revisorer, Riksdagens, vid 1879 års statsrevision......... » 61. » » traktamenten och resekostnader för » 14. B utses af Fullmäktige för granskning af Strömsholms nya m. fl. kanalbolags för - valtning .............................. » 32. » utses för dito af Allmänna hypoteksbankens förvaltning .................................... » 32. Revisorernes berättelser ........................ » 14, 31. Riksbanken, kreditiv i........................... » 24. Riksdagens hus....../................................ » 13, 30. » » angående ifrågasatt till byggnad till eller ombyggnad af .................. » 32. Riksdagsbiblioteket ................................. » 13. » föreståndaren för ... » 13. Riksdags- och revisionskostnader m. m. » 13—18, 20. Riksdag skostnader ................................. » 13. Riksdagsort, Fullmäktiges yttrande derom. ...................................... » 33. Riksdagstrycket...........................;........... » 13, 31. Riksgränsen och Torpshammar, tvärbana emellan .................. » 6, 9. Riksgäldskontorets betjening.................. » 34. » enke- och pupillkassa » 17, 35. » fordringar för utbetalda''; lån .................. » 4. » Fullmäktige............... » 60. » föremål ..................... » 3. » förvaltning ............... » 26. » hufvudbok ............... » 25. » hus .......... » 13, 30, §§ 48-50. § 48. $ 25. § 28. § 27. § 76. §§ 25-37. § 25. § 75. § 77. §§ 25, 72. § 45. §§ 23, 69, 70. § 74. § 24. § 24. §§ 22—32, 37. § 22. § 78. §§ 24, 73. §§ 5, 9. §§ 80, 81. §§ 32, 82. i h § I § 51. § 48. §§ 23, 69, 69 Riksgäldskontorets inkomster och särskilda tillgångar ...... b kapitalfordringar...... » kapitalskulder ......... b kreditiv i Riksbanken » liqvid med Statsverket ........................... b lånerörelse ............... » obligationer............... b räkenskaper............... b b utdrag ur b skulder ..................... b styrelse ..................... » tjenstemannapersonal b upplåning.................. b utgifter ..................... b utlåning..................... b vaktbetjening............ Riksgäldssedel-, inlösen af..................... Rådfrågning ar, Fullmäktiges, bos Riksdagens Revisorer......... Räkenskaper, Riksgäldskontorets......... » b utdrag af Sammankomster, Fullmäktiges............... Sammanträden, b i Banken och Riksgäldskontoret gemensamma............... Sko g splantering skas sans behållning ...... Skrifmaterialier, för justitieombudsmannens och tryckfrihetskomiténs expedition... b för Riksdagens och Utskottens behof ............ Skidder, Riksgäldskontorets.................. Stadganden, äldre, rörande Riksgäldskontoret, få icke åberopas Stambanan, Norra, anslag till............... ''b b anskaffande af rörlig materiel till............ Stat-, aflönings, för Riksgäldskontoret b indragnings-, för Riksgäldskontoret b pensions-, för Riksgäldskontoret... Statskontorets behållningar, aflemnas till Riksgäldskontoret ......... b inkomster, brister i, fyllas Statslån för jernvägsbyggnader............ Statslånej''ondens utestående fordringar Sid. 18-24. b 43—56. b 40—42. b 24. b 20, 25. b 23. b 3,4,10,11,21— b 25. b 25. b 3. b 26-28. b 16, 34. b 10, 21—23, 24. b 5—18. b 10, 23. b 16, 34. B 4. b 27. b 25. B 25. b 28, 29. §§ 33-47. § 45. §§ 37, 50. § 44. 24. § § 2, 14, 15, 16, 42, 43, 46. § 48. § 49. § 2. §§ 51-59. §§ 29, 80. §§ 14, 15, 42, 46. §§ 4—32. §§ 14, 15, 44. §§ 29, 81. § 2. § 59. § 48. 5 49. §§ 60-67. 5) 33. § 78. » 20. § 39. )) 15. § 27. » 31. § 73. 3. § 2. 5) 39. § 97. » 6, 9. §§ 5, X> 8, 9. §§ 7, » 57, 58. D 58. __ _ )) 58. ~ — X> 19. § 36. » 11. § 17. X) 21. § 42. » 24, § 47. 70 Statsobligationer, fonderade................. Sid. 21—23. Statsverkets liqvid med Riksgälds kontoret. .......................... » 20, 25. Strömsholrns nya kanalbolag, revision af dess förvaltning ......... » 32. Suppleanter för Fullmäktige ............... b 60. b deras inträdande ............... » 26. b för Revisorerne.................. » 61. Suspensioner ........................................ b 36, 37. Sågverksegarnes garantiförening, såsom reservfond åt lemnas obligationer b 11. Södra Dalarnes jernväg saktiebolag, förändrad utbetalningstid för statslån till............ b 9. Telegrafverket, förskott till .................. b 13. Tjensteförsummelser, frågor rörande ... b 36, 37. Tjenstemän vid Riksgäldskontoret ...... b 34. b b b aflöning för B 16. b b b antagande af b 35. b b b besvärshänvisning för......... b 29, 37. b b b entledigande af b 36. b b b pensionering af b 38, 39. b vid Justitieombudsmannens expedition........................... b 14. Tjenster, lediga, bestridande och återbesättande af........................... b 34—36, 37. Tjenstgöringspenningar........................... b 16. Tjenstledighet för Fullmäktige ............ B 28. B b tjenstemännen och vakt betjeningen .................. b 35. Torpshammar och Riksgränsen, tvärbana emellan.................. b 6, 9. Traktamenten, Riksdagens Revisorers... b 14. Tryckfrihetskomiténs expedition och expenser .................. b 15. Tryckning af Riksdagens protokoll med dertill hörande bihang...... b 31. B b Revisorernes berättelser... b 31. Tryckningskostnader för Justitieombudsmannens berättelser b 15. b för Riksdagens Re . , c- - < visorers berättelse .. B 14. Understöd för Riksgäldskontorets tjen - stemäns sterbhus.................. b 17. Undsättning smedel vid missväxter ...... B 21. Uppdrag, Fullmäktiges särskilda B 30—33, §§ 42, 43. §§ 37, 50. § 75. §§ 52, 53, 55. §§ 87, 88, 90. § 16. § 13. § 21. §§ 87-92. § 80. § 29. § 85. §§ 67, 91. §§ 88, 89. §§ 93-96. § 26. §§ 82—86, 91. § 29. § 62. § 83. §§ 5, 9. § 25. §§ 26, 27. § 73. § 72. § 27. § 25. § 31. § 41. §§ 68-79. 71 Upphandling af papper för tryckning af Riksdagens protokoll.. Sid. 31. Upplåning för Riksgäldskontorets räk tt j °inS .................................... * 10> 21-23, 24. Utdrag af Riksgäldskontorets räkenska tt Per ............................................. » 25. Utgifter, Riksgäldskontorets.................. » 5—18. Utlottning slistor rörande de i svenskt mynt förskrifva stats - obligationer ............... » 23. Utlåning, Riksgäldskontorets ............... » 10, 23. Vaktbetjening, Justitieombudsmannens » 14. » Riksgäldskontorets ...... » 16, 34. Vaktbetjeningens pensionerande............ » 38, 39. » tjensteförsummelser ... » 37. » entledigande............... » 37. Varningar för tjensteförsummelser...... » 36, 37. Vilkor för löneförhöjning vid Riksgäldskontor. ...................................... b 16. » för att kunna antagas till tjensteman vid Riksgäldskontoret... » 35. Öfverlåtelse på viss person af Riksgäldskontorets obligationer ..... » 4. § 73. §§ 14, 15, 42, 46. § 49. §§ 4-32. § 42. §§ 14, 15, 44. § 26. §§ 29, 81. §§ 93—96. § 90. § 90. §§ 87, 90. § 29. § 85. § 2.