utfärdadt vid slutet af 1878 års riksdag

TRYCKT HOS A. L. NORMANS BOKTRYCKERI"AKTIEBO! AG, 1878. Innehålls-förteckning. Riksgäldskontorets loremål § 1. skulder § 2. i? fordringar för utbetalda lån § 3. återstående utgifter till följd af extra statsregleringarne vid t gående riksdagar §§ 4—6. » utbetalningar anvisade vid innevarande riksdag §§ 7—12. Med statsregleringen gemenskap egande utgifter § 13. På Riksgälds kontoret anvisade kreditiv §§ 14—18. Från Riksgäldskontoret utgående riksdags- och revisionskostnader. aflöningar, valtningsutgifter in. in. §§ 19—29. Riksgäldskoutorets inkomster och tillgångar §§ 30—44. Redovisningen af de till Riksgäldskontoret ingående medel §§ 45_____47. Riksgäldskontorets styrelse §§ 48—56. Fullmäktiges sammankomster §§ 57 och 64. „ särskilda åligganden och uppdrag §§ 65—-76. Riksgäldskontorets betjening §§ 77—78. Lediga tjänsters bestridande och tillsättande §§ 79—83. Behandlingen af frågor rörande tjensteförsuinmelser in. in, §§ 84__89. Pensionerandet af Riksgäldskontorets betjening §§ 90—93. Allmänna bestämmelser § 94. 1 Reglemente för Riksgiil(Iskontörel. § i. Riksgäldskontor et har till föremål: a) att ombesörja liqviden af Svenska Statens skuld, för hvilken Riksdagen enligt 66 § Regeringsformen ansvarar; b) att verkställa alla de utbetalningar, som af Rikets Ständer eller Riksdagen blifvit å detta verk anvisade; c) att mottaga, förvalta och redovisa alla härtill anslagna tillgångar och inkomster samt hålla uppkommande, till Riksgäldskontoret levererade öfverskott och behållningar Riksdagen till handa; d) att, i saknad af annan tillgång för bestridande af beviljade och å Riksgäldskontoret anvisade utgifter, upplåna dertill oundgängligen erforderliga medel; och e) att utföra alla uppdrag och åligganden, som Riksgäldskontoret för öfrigt af Rikets Ständer eller Riksdagen erhållit. Angående Riksgäl (Iskontorets skulder. § 2. De af Riksgäldskontoret för upptagna lån utfärdade och förut icke inlösta eller eljest, jemlikt behörig föreskrift, ur räkenskaperna affärda obligationer, äfvenBih. till Riksd. Prat. 1878. 10 Sami. 1 Afd. 2 Band. 1 (Biksg.-kontoreta reglemente). 2 som de obligationer, hvilka hädanefter varda af detta verk utgifna, böra, så till kapital som upplupna räntor, enligt desammas ordalydelse infrias. Der preskriptionstid i afseende på någon särskild del af Riksgäldskontorets skulder icke blifvit stadgad, komma skulderna, intill dess annorlunda förordnas, att i vederbörlig ordning liqvideras, utan afseende å den tid, inom hvilken fordringar hos enskilde eller hos Kongl. Maj:t och Kronan skola nu eller framdeles göras gällande. Härförutan har Riksdagen medgifvit: a) att till innehafvaren stäld obligation må, då derom hos Fullmäktige göres framställning, på viss namngifven person öfverlåtas, för att endast i dennes hand vara gällande; samt, derest egaren sedermera det önskar, å nyo kunna göras gällande i hvarje innehafvares hand, allt under de vilkor i afseende på behöriga anteckningar å sjelfva obligationen samt i Kontorets räkenskaper, som Fullmäktige ega föreskrifva; b) att Fullmäktige må, när sådant icke för Riksgäldskontoret medför olägenhet, kunna medgifva omedelbar inlösen i Riksgäldskontoret af förfallna obligationer och räntekuponger, fastän desamma enligt obligationernas lydelse och stadgandena i lånekontrakten böra å deruti angifna utrikes orter infrias; för hvilket ändamål Fullmäktige må träffa erforderliga överenskommelser med de låneöfvertagare, som kontraktsenligt skola ombesörja denna inlösen; samt c) att, då s. k. riksgälds-sedlar i Riksgäldskontoret till inlösen företes, Fullmäktige ega att, derest sedlarne befinnas rigtiga, låta desamma med Riksgäldskontorets medel infria. I afseende på Riksgäldskontorets skulder, om hvilkas belopp och beskaffenhet Kontorets räkenskaper och handlingar lemna fullständig upplysning, och hvilka finnas summariskt, uppgifna uti bil. A vid detta reglemente, böra i öfrigt de föreskrifter, som äro intagna uti de vid föregående riksdagar för Riksgäldskontoret utfärdade reglementen, i de delar samma föreskrifter ännu icke blifvit fullgjorda, fortfarande tjena till efterrättelse. Angående Ri ksgåldskon torets fordringar för de af dess medel utbetalda eller godtgjorda lån. § 3. Beträffande Riksgäldskontorets fordringar för meddelade lån, om hvilkas belopp Kontorets böcker och räkenskaper lemna fullständig upplysning, och å livilka en förteckning jemväl finnes detta reglemente bifogad (bil. B), skola de förbindelser, å hvilka fordringarne sig grunda, jemte föreskrifterna uti äldre reglementen i tillämpliga delar fortfarande tjena till efterrättelse. Riksdagen har i afseende på lånen för anläggning af jernväg från Kärrgrufvan inom Norbergs bergslag till sjön Åmänningen år 1874 medgifvit, dels att, derest jernvägen omlägges med 4,83 fots spårvidd i enlighet med derom af Norbergs jernvägs nya aktiebolag antaget förslag, bolaget ändock må på förut stadgade betalningsvilkor bibehålla de för jernvägsanläggniugen beviljade försträckningar, emot vilkor: l:o) att kostnadsförslag och arbetsplan för nya jernvägsanläggningen fastställas af Kongl. Maj:t; 2:o) att jernvägsanläggningen med alla dertill hörande byggnader och materiel skall utgöra underpant för ifrågavarande, af staten lömnade försträckningar. 3:o) att Kongl. Maj:t skall insätta en ledamot i bolagets styrelse och utse en revisor att deltaga uti granskningen af bolagets förvaltning och räkenskaper, samt att arfvode till sålunda utsedd styrelseledamot och revisor skall bekostas af bolaget; 4:o) att bolaget skall underkastas alla de vilkor och kontroller, som af Kongl. Maj: t pröfvas lämpliga och nödiga; samt 5:o) att i öfrigt de vid beviljandet af ifrågavarande försträckningar meddelade bestämmelser skola fortfarande i tillämpliga delar lända till efterrättelse; dels oek att statens panträtt i de delar af gamla jernvägen, som efter omläggningen icke komma att i nya jernbanan ingå, må upphöra, äfvensom att den uti nuvarande jernvägen med tillhörigheter faststälda inteckning må, sedan jernvägen blifvit efter omläggningen afsynad och godkänd, förfalla. Beträffande samma försträckningar har vidare innevarande års Riksdag medgifvit: att aftal emellan Norbergs jernvägs nya aktiebolag och Stockholm— Vesterås—Bergslagens trafikaktiebolag om upplåtande för trafikering och underhåll af förstnämnda bolags jernväg åt sistnämnda bolag äfvensom öfverlåtande till samma 4 bolag af det andra bolagets rörliga jernvägsmateriel och inventarier må från statens sida godkännas under vilkor: ait alla de medel jemte derå upplöpande räntor, som inflyta för de pa trafikaktiebolaget öfverlåtna inventarier och materiel, skola, i den mån de erläggas, upptagas uti Norbergs iernvägs nya aktiebolags räkenskaper på ett särskildt »rullande materielens konto» samt på bästa och säkraste sätt fruktbargöras till en fond, som icke ma användas till andra ändamål än inköp af rullande materiel och hvad dertill hörer, när i framtiden deraf göres behof för bolaget; att de säkerhetshandlingar, som, i den mån köpeskillingen ingår, böra derför anskaffas, skola pröfvas och godkännas utaf den af Iiongl. Maj:t förordnade ledamot i norbergsbolagets styrelse, samt dessa säkerhetshandlingar nedläggas uti särskildt, pa nolagets bekostnad auskaffadt och uti Vestmanlands läns ränteri förvaradt brandfritt kassaskåp, försedt med två olika lås, hvartill beinälde ledamot i bolagsstyrelsen och en af bolaget dertill utsedd person hafva hvar sin nyckel; att vid de tider, då afbetalningarne för materielen och inventarierna inflyta från trafikaktiebolaget, norbergsbolaget jemväl skall till förutnämnda fond, intill dess . densamma uppnått en summa af 150,000 kronor, afsätta af egna medel ett penningebelopp, motsvarande för hvarje gång en tjugondedel af den till 39,000 kronor uppgående skilnaden emellan försäljningssumman för materielen med inventarier, 111,000 kronor, och det i det faststälda kostnadsförslaget för jernvägsanläggningens utförande upptagna belopp af 150,000 kronor till materiels anskaffande, samt att äfven för dessa medel skola anskaffas säkerhetshandlingar, hvilka pröfvas, godkännas och förvaras pa sätt i näst föregående punkt säges; att norbergsbolaget till Kong!. Maj:t ingifver skriftligt förklarande, att den sålunda bildade fonden skall, lika med den föreskrifna materielen och i den mån fonden icke blifvit till inköp af rullande materiel med hvad dertill hörer använd, anses som och utgöra underpant för de bolaget lemnade statslån; samt att norbergsbolaget fortfarande är underkastadt de förpligtelser det 1 ill sig åtagit i afseende på banans underhåll och trafikerande m. m., derest trafikaktiebolaget icke skulle fullgöra sina till norbergsbolaget gjorda åtaganden i detta hänseende. _ Härjemte har 1876 års Riksdag, under förutsättning dels att Vesterås och S:t Ilians församlingar förklara sig afstå från ett af dem gjordt förbehåll att det belopp, 800 kronor, hvarmed de a kyrkostämma den 25 Oktober 1874 förhöjt den af dem dittills med likaledes 800 kronor till Vesterås domkyrka årligen utgående bänkhyresersättniug, skulle åter minskas i den mån domkyrkan komme i besittning af de genom nådigt bref den 31 Oktober 1862 domkyrkan tillerkända tillgångar, hvilka icke ännu till henne återfallit, eller gården N:o 26 i Vesterås samt räntorna af hemmanen Jädra N:o 1 och Gillfors, dels ock att domkyrkokommissio - 5 nen i Vesterås, mot erhållande af eftergift från erläggande af ränta och amortering å det år 1858 donihyrkolcassan beviljade statslån, åtager sig att börja och, utan anspråk på vidare statsbidrag, fullborda domkyrkotakets omläggning med koppar i enlighet med ett af Professoreu E. von Rothstein upprättadt förslag, medgifvit, att domkyrkokassan må från och med början af år 1876 befrias från erläggande af ränta och amortering å nämnda lån. Slutligen har innevarande års Riksdag medgifvit: att, utan ändring i gällande bestämmelser angående sättet för förräntning och amortering af det utaf Rikets Ständer vid 1858 års riksdag beviljade lån för åstadkommande af kommunikationsleden emellan Söderhamn och Bollnäs, Söderhamns jernvägsaktiebolag må — så snart ej mindre norra stambanan ända till Bollnäs, än ock ett af Riksdagen beslutadt sidospår från Kihlaforss station till stranden af sjön Bergviken, med dertill hörande bispår, blifvit fullbordade och för trafik upplåtna — frikallas från skyldigheten att vidmakthålla och trafikera kommunikationsleden från den så kallade Landabanans nedre ändpunkt i närheten af Segersta till Bollnäs, under vilkor: att bolaget, enligt erbjudande, dels kostnadsfritt för staten upplåter den för anläggningen af sidospåret från Kihlaforss med bispår nödiga mark; dels förbinder sig att, derest Söderhamns stad framdeles blifver genom jernväg direkt förbunden med Kihlaforss station, och Kongl. Maj:t då finner det icke vara med fördel för staten förenligt, att nämnda jernvägsspår vidare bibehålies och trafikeras, i anledning deraf till staten utgifva ersättning med ett belopp, som, der godvillig öfverenskommelse icke kan mellan styrelserna för statens jernvägstrafik och för Söderhamns jernvägsaktiebolag derom träffas, skall bestämmas af fem gode män, utaf hvilka Styrelsen för statens jernvägstrafik utser två och bolagsstyrelsen två, hvarefter dessa fyra tillkalla den femte; dels, samtidigt med det sidospåret från Kihlaforss utföres, företager och enligt den af Kaptenen L. M. Nordenfelt derför uppgjorda plan fullbordar anläggningen af en ångbåts- och lastbrygga å den plats vid sjön Bergviken, der sidospåret från Kihlaforss slutar; samt dels slutligen ikläder sig förbindelse att under den tid af året, då sjön Bergviken är isfri, icke blott underhålla regelbunden daglig ångbåtsfart för person- och godsbefordran emellan Bergviks station vid östra ändan af sjön Bergviken samt nyssnämnda ångbåts- och lastbrygga i närheten af Kihlaforss, utan äfven 3 gånger i hvarje vecka med ångbåt anlöpa Landa-bauans nedre ändpunkt för befordrande dit och derifrån af personer och gods så väl till och från Bergviks station som till och från ångbåts- och lastbryggan i närheten af Kihlaforss; allt mot afgifter enligt taxa, som af Kongl. Maj:t fastställes. 6 Angående Hiksgaldskontoret åliggande utbetalningar. l:o. Återst&ende utgifter till följd af extra statsreglering»™» vid föregående riksdagar. § 4. Till låneunderstöd för enskilda jernvägar har 1876 års Riksdag beviljat och stält till Kong!. Maj:ts disposition ett extra anslag af tio millioner kronor att utgå under fem år från och med år 1877, med två millioner kronor årligen, å hvilket anslag Kongl. Maj:t må ega att, till understödjande af nya, ännu ej påbörjade enskilda jernvägsanläggningar, anvisa af Kongl. Maj:t beviljade understödsbelopp, att utgå med högst det här ofvan för hvarje år bestämda belopp samt i enlighet med följande vilkor och bestämmelser: l:o) att kostnadsförslag och arbetsplan fastställas af Kongl. Maj:t, som ock närmare bestämmer de ställen, hvilka jernväg skall beröra, varande det sökande bolaget skyldigt att godtgöra de särskilda kostnader för möjligen erforderliga besigtningar, extra biträdens användande med mera dylikt, hvilka kunna af kostnadsförslaget och arbetsplanens granskning föranledas; 2:o) att låneunderstödet må utgöra högst två tredjedelar af anläggningskostnaden efter det täststälda kostnadsförslaget samt lyftas i mån af arbetets fortgång på sätt och å tider, som Kongl. Maj:t bestämmer, dock med iakttagande deraf att bolagsmännens inbetalningar å af dem tecknade belopp skola ske i förhållande till de andelar af lånesumman, som lyftas, och före lyftningen af dessa låneandelar; skolande härjemte en tiondedel af den beviljade låneförsträckningen innestå till dess besigtning af jernvägsanläggningen blifvit, i öfverensstämmelse med § 2 mom. 2. af Kongl. kungörelsen den 11 December 1874 angående ordningen för afsyning och besigtning af enskilda jernvägar och deras upplåtande för allmän trafik, förrättad och Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen meddelat tillstånd till banans öppnande för allmän trafik; 3:oJ att det lånesökande bolaget, för att kunna statsunderstöd eidiålla, skall vara skyldigt hos Kongl. Mai:t styrka, att det förfogar öfver ett kapital, som jemte statslånet är fullt tillräckligt till jernvägsanläggningens utförande enligt kostnadsförslaget ; 4:o) att i afseende å ifrågavarande försträckningar skall iakttagas: a) att annuiteten beräknas till sex procent å ursprungliga försträckningsbeloppet, af hvilken annuitet först godtgöres ränta efter fem för hundra å oguldet kapitalbelopp, och återstoden utgör afbetalning derå; b) att räntefrihet ej må beviljas, men anstånd med räntans erläggande medgifvas för högst tre år, dock icke utöfver ett år från den dag, då, enligt Kongl. Majrts bestämmande, jernväg senast skall vara färdig och för trafik öppnad; skolande den sålunda uppskjutna liqviden af räntan fullgöras genom en mot samma räntas belopp svarande utsträckning af tiden för annuitetens erläggande, så att statsverket för sin försträckning blir till fullo godtgjordt; c) att kapitalafbetalning skall vidtaga tre år efter den dag, då, enlikt Kongl. Maj:ts bestämmande, jernväg senast skall vara färdig och för trafik öppnad; 5:o) att jernvägsanläggningen med alla dertill hörande byggnader och materiel, äfvensom all bolagets öfriga egendom, skall utgöra underpant och säkerhet för den af staten lemnade försträckning, och staten tillförsäkras all den pant- och förmånsrätt, som enligt gällande eller blifvande lagstiftning kan för den lemnade försträckningens återbetalande medgifvas; 6:o) att Kongl. Maj:t skall insätta en ledamot i direktionen för hvarje jernvägsbolag, som undfått låneunderstöd, och utse en revisor att deltaga uti granskningen af bolagets förvaltning och räkenskaper, samt att arfvode till sålunda utsedd direktör och revisor skall bekostas af bolaget; 7:o) att hvarje jernvägsbolag, som erhållit statsunderstöd, i öfrigt skall underkastas alla de vilkor och kontroller, som af Kongl. Maj:t pröfvas lämpliga och nödiga; samt 8:o) att hvarje sådant bolag, som nyss är nämndt, må, då Kongl. Maj:t så pröfvar lämpligt, dels utan kostnad eller årlig ersättning undfå upplåtelse af den för jernvägsanläggningen erforderliga, Kronan tillhöriga mark, som står under dess omedelbara disposition, hvaremot, när fråga är om boställsjord eller annan åt enskild person med åborätt eller annorledes upplåten kronojord, ersättning derför af bolaget bör lemnas i enlighet med gällande expropriationslag, dels ock kostnadsfritt begagna sådana å Kronans egor belägna kalk- och stenbrott jemte grustägter, som kunna vara disponibla. § 5. Mom. 1. Som 1877 års Riksdag för år 1878 anvisat ett belopp af sex millioner kronor för fortsättande under samma år af statens jernvägsbyggnader, åligger det Riksgäldskontor att under år 1878 nämnda belopp 8 för så vidt det ännu icke blifvit lyftadt, tillhandahålla och enligt Kongl. Maj:ts disposition utbetala. Mom. 2. 1877 års Riksdag har, till utförandet af nya byggnader och anläggningar, som antingen erfordras för komplettering af nya bandelar eller föranledas af enskilda jernvägars anslutning till statsbanorna eller behöfvas för vården af materiel och förråd eller till bostäder åt betjeningspersonalen eller erfordras för den ökade rörelsens tillgodoseende m. m., anvisat ett särskildt anslag af en million kronor, att under år 1878 i Riksgäldskontoret lyftas; i följd hvaraf Riksgäldskontoret har att nämnda belopp, för så vidt det ännu icke blifvit lyftadt, tillhandahålla och enligt Kongl. Maj:ts disposition utbetala. § 6. För genomförande af ny tomtreglering i Söderhamn i följd af den i Juli månad år 1876 staden öfvergångna brand har 1877 års Riksdag för inlösen af den jord med derå varande byggnader, som enligt faststäld plan erfordras till utläggande af gator, torg och andra allmänna platser, samt såsom understöd för bestridande af de med regleringens genomförande i öfrigt förenade kostnader, åt Söderhamns stad beviljat, förutom ett till utgående från Statskontoret anvisadt anslag utan återbetalningsskyldighet å sextio tusen kronor, ett lån till belopp af två hundra tusen kronor, att lyftas i Riksgäldskontoret med hälften deraf, eller ett hundra tusen kronor, under år 1878 och hälften under år 1879, uppå vilkor: l:o) att stadsfullmäktige, i stadens namn och på dess vägnar, för lånesumman afgifva sin till Riksgäldskontoret eller ordres stälda skuldförbindelse, innefattande de af Riksdagen för lånets användande och återbetalning stadgade vilkor; 2:o) att hvad af lånet icke blifvit hos Riksgäldskontoret uttaget före slutet af år 1879 icke derefter får utbekommas; 3:o) att det i Riksgäldskontoret lyftade lånebeloppet får utan ränta och kapitalafbetalning innehafvas till 1882 års slut, hvarefter, och intill dess lånet blifvit till fullo godtgjordt, sex procent å dess ursprungliga belopp böra till Riksgäldskontoret årligen inbetalas, deraf ränta efter fem för hundra å det oguldna kapitalet först beräknas och afgår, samt öfverskottet utgör kapitalafbetalning; samt 4:o) att inbetalning af den uti näst föregående punkt omförmälda annuitet bör vid hvarje års slut verkställas, vid påföljd, för underlåtenhet deraf, att å annuiteten beräknas sex procent ränta från förfallodagen. 2:o Under iniieyaramle riksdag på Riksgäldskontoret anvisade utgifter. § Som innevarande års Riksdag dels till fortsättande af arbetena ej mindre å norra stambanan genom Norrland än ock å tvärbanan mellan Torpshammar och Riksgränsen för år 1878, utöfver redan beviljade 6,000,000 kronor, anvisat och stält till Kong], Maj:ts disposition ytterligare en million kronor, dels ock till fortsättande af arbetena ej mindre å norra stambanan genom Norrland, än ock å tvärbanan mellan Torpshammar och Riksgränsen, för år 1879 anvisat ett belopp af 6,000,000 kronor, samt medgifvit, att af detta belopp må användas högst 200,000 kronor till uppförande af bostäder, utöfver de i kostnadsförslaget för anläggningen beräknade, åt tjenstepersonalen vid de delar af nämnda statsbanor, som härefter komma att för allmän trafik upplåtas; åligger det Riksgäldskontoret att nämnda belopp tillhandahålla och enligt Kongl. Maj:ts disposition utbetala. § 8. Innevarande års Riksdag har beslutat att för statens räkning skall, i hufvudsaklig öfverensstämmelse med den af Styrelsen för statens jernvägstrafik upprättade och förordade plan, anläggas en jernväg af 4,83 fots spårvidd från norra stambanan vid Karlberg till Lilla Värtan med station i närheten af nämnda sjö, hvilken anläggning beräknats kosta kronor 1,250,000; samt enär för samma jernvägsanläggning erfordras staten tillhörig under Kongl. Djurgården lydande mark, medgifvit att ersättning för intrång och förluster, som genom jernvägsanläggningen kunna tillskyndas antingen enskilda personer under den tid, nu gällande jordupplåtelser ega bestånd, eller innehafvare af der befintliga bostadslägenheter under en tid af högst femton år från och med år 1879, må till vederbörande, efter behörigen verkstäld och godkänd uppskattning, af statsmedel gäldas; och vidare medgifvit: l:o att i händelse det till följd af jernvägsanläggningen skulle finnas nödigt att till annan af Kongl. Maj:t anvisad plats förflytta den så kallade Hjortparken och de Svea artilleriregemente tillhöriga stallar, kostnaden för dessa flyttningar, hvilka böra af Styrelsen för statens jernvägstrafik ombesörjas, må af statsmedel utgå. 2:o att,- såsom bidrag till bestridande af kostnaden för hamnanläggning vid Lilla Värtan samt utförande af åtskilliga dermed sammanhängande och i kostnadsförslagen närmare angifna arbeten, hvilka äro till nytta för statens jernvägstrafik och Stockholms kommun gemensamt, men skola genom stadens försorg utföras, Stockholms stad må tillerkännas ett belopp af 100,000 kronor, att utbetalas under lopBih. till Riksd. Prot. 1878. 10 Sami. 1 Afd, 2 Band. 2 (Eiksg.-kontorets reglemente.) 1 pet af år 1880, mot rättighet för statens järnvägstrafik att för all framtid afgiftsfritt begagna de å en kostnadsförslaget bifogad plansch II utmärkta stenkolsupplagsplatser, hvilka skola till Styrelsen för statens järnvägstrafik af Stockholms stad öfverlemnas fulltständigt planerade och enligt förslaget försedda med kajer, vid hvilka 20 fot djupgående fartyg kunna angöra; och 3:o att, under vilkor och förutsättning att Stockholms stad, enligt åtagande, samtidigt med jernvägsbyggnaden företager och på sin bekostnad fullbordar anläggandet å det föreslagna stället vid Lilla Värtan af en hamn med tillhörande upplagsplatser jemlikt plan, som, uppgjord efter hufvudgrunderna i det af Styrelsen för statens jernvägstrafik upprättade förslag, kan blifva af Kongl. Maj:t faststäld, Stockholms stad må, utan ersättning till statsverket, erhålla upplåtelse af de å en planen bifogad karta, litt. K, dels med grön, dels med brun färg jemte bokstäfverna 0, D, F, E och I utmärkta områden af Djurgården med vattnet derinvid, att tillträdas, de med bokstäfverna C och D betecknade områden genast och det öfriga i den mån staden finnes deraf vara i behof för hamnen eller för upplags- och byggnadsplatser, mot skyldighet för staden att dels åt Lifregementets dragoncorps bereda ny lämplig lägerplats för en kostnad, ej öfverstigande 5,000 kronor; dels förvärfva eller till lämplig plats förflytta å denna mark nu uppförda byggnader, hvaribland de Lifregementets dragoncorps tillhöriga byggnader och den i Lindarängen befintliga skottvall af sten; dels i den ordning, som kan varda af Kongl. Maj:t bestämd, utgifva ersättningar för intrång och förlorade inkomster ej mindre till djurgårdskassan, än äfven till innehafvare af boställen och enskilda lägenheter enligt de grunder, som ofvan bestämts för dylika ersättningar af statsmedel; dels ock kostnadsfritt upplåta den staden tillhöriga mark, som kan blifva för jernvägsanläggningen enligt faststäld plan erforderlig; samt slutligen för ändamålet beviljat och stält till Kongl. Maj:ts förfogande ett särskildt anslag till belopp af 1,350,000 kronor, att utgå med 750,000 kronor under år 1879 och 600,000 kronor under år 1880, med rättighet för Kongl. Maj:t att af det för år 1879 anslagna belopp förskottsvis anvisa 100,000 kronor att utgå redan under innevarande år; och åligger det, i följd häraf, Riks gäld skontoret att de sålunda beviljade beloppen tillhandahålla och enligt Kongl. Maj:ts disposition utbetala. § 9. Sedan 1877 års Riksdag, till fyllnad i förut beräknade medel för anskaffande af rörlig materiel till norra stambanan norr om Storvik beviljat ett särskildt anslag af 5,400,000 kronor, samt innevarande års Riksdag dels af detta belopp för år 1879 stält till Kongl. Maj:ts förfogande 1,500,000 kronor att från Riksgäldskontoret utbetalas; dels ock för utförande af de under år 1879 erforderliga nya byggnader och anläggningar vid statens redan trafikerade jernväg ar, äfvensom för anskaffande af 11 fasta maskiner till de mindre reparationsverkstäder, hvilka för vården af nya jernvägsliniers rörliga materiel komma att uppsättas, anvisat ett särskild! anslag för år 1879 till belopp af 600,000 kronor; samt medgifvit att af omförmälda två anslag, tillsammans 2,100,000 kronor, Kongl. Maj:t må redan under innevarande år för det ena eller andra af ifrågavarande ändamål ställa till Styrelsens för statens jernvägstrafik förfogande ett belopp af 100,000 kronor; så åligger det Riksgäldskontoret att nämnda belopp tillhandahålla och enligt Kongl. Maj:ts disposition utbetala. § io. Innevarande års Riksdag har på Riksgäldskontoret anvisat ett anslag för betäckande af den ältning i statens jernvägars materialförråd och kassaförlag, som under åren 1878 och 1879 kan förekomma, förslagsvis bestämdt till ett belopp af högst 1,000,000 kronor för hvartdera året, hvarå ersättning för sålunda af jern vägsinkomsterna nedlagda medel får lyftas, sedan ökningens belopp genom årets bokslut blifvit utrönt; börande Riksgäldskontoret, i följd häraf nämnda belopp tillhandahålla och enligt Kongl. Maj:ts disposition utbetala. § 11- Innevarande års Riksdag har beslutat, att, derest det för byggande af, bland annat, en bredspårig jernväg emellan Falun och Göteborg bildade Bergslagernas Jernväg saktiebolag tillförbinder sig att så bedrifva arbetet på denna bana, att de till allmän trafik ännu icke öppnade delarne deraf kunna, efter i Kongl. kungörelsen den 11 December 1874 föreskrifven besigtning, till sådan trafik upplåtas senast inom utgången af år 1880, för statsverkets räkning må inköpas af bolaget utfärdade, till dess upplagda obligationslån å 36 millioner kronor hörande fem procent-obligationer å 6,753,600 kronor efter en kurs af nittio procent å nominella beloppet, motsvarande ett pris af 6,078,240 kronor, att öfvertagas och utgå med tre millioner kronor under innevarande år och med återstoden under år 1879, allt på de tider och under de vilkor Kongl. Maj:t närmare bestämmer samt under det förbehåll i öfrigt, att det för obligationerna utbetalda belopp skall användas för jernvägsarbetets bedrifvande och ingalunda må inberäknas bland sådana bolagets tillgångar, hvaraf utdelning särskildt till innehafvare af aktier i serien litt. B må ega rum. Riksgäldskontoret har således att, till Kongl. Maj:ts disposition, nämnda belopp tillhandahålla. § 12. Såsom bidrag till utförande af de enligt upprättad plan föreslagna arbeten till förbättrande af hamnen vid Oskarshamn har 1877 års Riksdag beviljat staden 12 Oskarshamn ett lån af åttatio tusen kronor, att utgå från Riksgäldskontoret och återbetalas på det sätt att årligen, till dess lånet blifvit till fullo guldet, å ursprungliga lånekapitalet, till så stor del, som deraf blifvit lyftad, till Riksgäldskontoret inbetalas sex procent, hvaraf först godtgöres fem procent ränta å det vid hvarje särskild förfallotid oguldna kapitalbelopp, och återstoden utgör kapitalafbetalning, samt på vilkor i öfrigt, som Kongl. Maj:t må ega bestämma; äfvensom; i afräkning härå för år 1878 anvisat numera utbetalda fyratiotusen kronor. Sedan återstoden, fyratiotusen kronor, blifvit af innevarande års Riksdag för år 1879 till utgående anvisad, bör detta belopp, med iakttagande af ofvan bestämda vilkor, för år 1879 till vederbörande utbetalas. 3:o. Med statsregleringen gemenskap egande utgifter. § 13- I händelse under löpande året skulle visa sig, att Statskontorets inkomster äro otillräckliga för bestridande af dess utgifter, åligger det Riksgäldskontoret att, sedan Kongl. Maj:t, uppå Statskontorets underdåniga anmälan, pröfvat behofvet, för dess fyllande tillhandahålla Statskontoret det belopp, Kongl. Maj:t för sådant ändamål finner för godt bestämma; dock med förbindelse för Statskontoret att, så snart dess tillgångar det medgifva, återgälda hvad Riksgäldskontoret sålunda förskjutit. 4:o. På Riksgäldskontoret anvisade kreditiv. § 14. Till följd af stadgandet i Regeringsformens 63 § har Riksdagen anslagit och till utbetalning från Riksgäldskontoret anvisat en kreditiv summa af tre millioner kronor, för att vid infallande krig af Konungen lyftas, sedan ban Statsrådet in pleno hört och Riksdagen sammankallat. Riksdagens å denna summa utfärdade förseglade anordning får ej förr brytas eller summan af Fullmäktige utbetalas, än sedan riksdagskallelsen blifvit i bufvudstadens kyrkor vederbörligen kungjord. § 16. Den kreditiv summa, som, enligt ofvan åberopade grundlagsstadgande, bör å Riksgäldskontoret anvisas för att, på sätt detsamma innehåller, under tiden 13 mellan innevarande och nästkommande riksdag vara tillgänglig, då Konungen till rikets försvar eller andra högst vigtiga och angelägna ändamål, sedan hela Statsrådets tankar deröfver blifvit inhemtade, finner den vara oundgängligen nödig, har Riksdagen faststält till en million fem hundra tusen kronor. § 16. Förutom ofvannämnda kreditivsummor har innevarande års Riksdag till utbetalning från Riksgäldskontoret anvisat ett ytterligare kreditiv af två millioner kronor, som Kongl. Maj:t må ega att, sedan hela Statsrådets tankar deröfver blifvit inhemtade, i mån af behof använda till åtgärder för upprätthållande af rikets neutralitet. § IV För bestridande af ifrågakommande utbetalningar utaf de genom näst föregående paragrafer å Riksgäldskontoret anvisade kreditiv böra detta verks härtill disponibla tillgångar begagnas, och, i fall dessa icke äro tillräckliga, de derutöfver erforderliga medlen af Riksgäldskontoret upplånas mot Kontorets obligationer, stälda till inlösen antingen efter viss förfallotid eller efter föregången uppsägning; egande Fullmäktige att, med hänsigt till de vid upplåningen sig företeende omständigheter och förhållanden, bestämma räntevilkoren samt fastställa betalningsterminerna för dessa obligationer; dock får obligationernas förfallotid icke utsättas senare än fem år efter deras utgifningsdag. § 18. Till bestridande af sådana Telegrafverkets oförutsedda utgifter, som för uppfyllande af traktatsenliga förbindelser kunna erfordras, har Riksdagen medgifvit, att Kongl. Maj:t må ega att, i händelse verkets egna medel dertill icke lemna tillgång, i Riksgäldskontoret utbekomma förskott till belopp af högst ett hundra femtio tusen kronor. 5:o. Från Riksgäldskontoret utgående riksdags- och revisionskostnader, aflöningar, förvaltningsutgifter m. in. § 19. Alla på Riksdags beslut grundade utgifter för riks dag skostnader skola, intill dess annorlunda af Riksdagen förordnas, under behörigt iakttagande af samma 14 genom Riksdagens Stats-Utskott Fullmäktige till efterrättelse härvid meddelade beslut, omedelbart från Riksgäldskontoret till vederbörande utbetalas, hvarförutan sådana af Riksdag föranledda utgifter, som i anseende till deras föremål eller beskaffenhet dels redan blifvit, dels framdeles varda af Kongl. Maj:t godkända och å Kongl. Statskontoret anvisade, må, efter erhållna reqvisitioner och anstäld granskning af derför aflemnade verifikationshandlingar, Kongl. Statskontoret af Riksgäldskontoret godtgöras. § 20. Kostnaderna för nödiga reparationer och andra arbeten, för vederbörligt underhåll så väl af den för Riksgäldskontoret anvisade, som af de för Riksdagens sammankomster afsedda fasta egendomar, äfvensom för de uti samma egendomar befintliga inventariers underhåll och komplettering, skola utaf Riksgäldskontorets medel bestridas, i likhet med andra till så kallade kontors expenser vanligen hänförda utgifter. Aflöningen för husdrängen vid Riksdagens hus skall utgå med lika belopp, som i den härvid fogade aflöningsstat finnes för de öfrige vaktmästarne upptaget, och såsom kostnad för Riksdagens hus i räkenskaperna uppdebiteras och utbetalas. § 21. För komplettering och utvidgande af Riksdagens inom riksdagshuset befintliga bibliotek samt dermed förenade utgifter kommer ett årligt anslag af två tusen kronor att utgå; och har Riksdagen medgifvit att bibliotekets föreståndare må bebo den lägenhet inom Riksdagens hus, som af Fullmäktige åt honom anvisas, samt till densamma erhålla nödig vedbrand. De uti hvardera Kammarens kanslilokal uppstälda samlingar af riksdagstrycket jemte de mest nödiga författnings- och lagsamlingar stå mellan riksdagarne under biblioteksföreståndarens vård, och böra dessa samlingar, hvaröfver fullständiga förteckningar skola föras, i mån af behof kompletteras och utvidgas. I öfrigt skola de rörande Riksdagens arkiv och bibliotek af Riksdagen år 1867 faststälda och genom Stats-Utskottets skrifvelse den 9 Maj samma år Fullmäktige meddelade stadganden fortfarande tjena till efterrättelse. § 22. De traktamenten och resekostnads er sättning ar, som tillkomma Riksdagens Revisorer, skola, enligt behörigen granskade och godkända räkningar, af Riks - 15 gäldskontorets medel godtgöras; börande jemväl de arfvoden, Revisorerne bestämma för de hos dem anstälde sekreterare, kameral- och kanslibiträden samt vaktbetjente, utbetalas från Riksgäldskontoret, hvarifrån jemväl utgår den godtgörelse, som af Kongl. Maj:t i nåder bestämmes för den ledamot af Statskontoret, hvilken haft nådigt förordnande att Revisorerne med upplysningar tillhandagå. Likaledes må Revisorerne på Riksgäldskontoret anvisa ersättning ej mindre för inköp af papper, skrifmaterialier och andra dylika utgifter för revisionens behof samt för annonser rörande Revisorernes sammanträden, än ock för de kostnader, som kunna föranledas af sådana under revisionstiden verkstälda resor, som Revisorerne vid sammankomst in pleno ansett nödvändiga. Kostnaderna för tryckningen, häftningen och utdelningen af Revisorernes berättelser angående granskningen af Stats-, Banko- och Riksgäldsverkens samt de under Kongl. Kommerskollegium stälda fonders förvaltning, äfvensom af de förklaringar, som i anledning deraf kunna varda afgifna, böra äfven af Riksgäldskontorets medel bestridas. § 23. Aflöningen för justitieombudsmannen samt den hos honom anstälda kanslioch vaktbetjening bör af Riksgäldskontoret under sista månaden af hvarje qvartal utbetalas; skolande lönen för justitieombudsmannen, under den tid innevarande Riksdags statsreglering kommer att blifva gällande, utgå med åttatusen kronor, eller lika belopp som justitiekanslerns aflöning enligt sagda statsreglering utgör; hvaremot justitieombudsmannen, derest han förut innehar tjenst på rikets stat, är skyldig att den dermed förenade löneinkomst frånträda, så länge han uppbär justitieombudsmanslönen. Utöfver den faststälda aflöningen eger den justitieombudsman, som hädanefter tillträder detta embete och dessförinnan icke är i hufvudstaden bosatt, att såsom flyttningshjelp uppbära från Riksgäldskontoret ett tusen femhundra kronor. För ofvan bemälda kansli- och vaktbetjening utgår aflöningen med följande årliga belopp, nemligen: för sekreteraren med fyratusen femhundra kronor; „ en kanslist,» som tillika har skyldighet att ombesörja registratorsgöromålen, med tretusen kronor; hvilka två löner dock kunna höjas, efter fem år, med 500 kronor och efter tio år med ytterligare 500 kronor; „ en kanslist med tvåtusen femhundra kronor, dock med rätt för justitieombudsmannen att, utan tillsättning af omförmälde kanslist, till befordrande afgöromålens gång inom expeditionen, vikariatsersättning, renskrifning m. m. använda nämnda belopp, dock med skyldighet å hans sida att för medlens användning redovisa; samt „ en vaktmästare med åttahundra kronor, hvilket belopp dock efter fem år kan 16 höjas med 100 kronor, men så länge boställsrum i Riksdagens hus af nämnde vaktmästare innehafvas, kommer att minskas med 150 kronor om året. I öfrigt skola de för justitiekanslersexpeditionen gällande bestämmelser och vilkor i tillämpliga delar, efter justitieombudsmannens bepröfvande, gälla äfven för justitieombudsmansexpeditionen ; hvarjemte särskildt är stadgadt, dels att sekreteraren hos justitieombudsmannen bör utan särskild ersättning jemväl bestrida de göromål, som tillhöra sekreterarebefattning hos tryckfrihetskomité!:, dels att, derest han förut innehar tjenst på rikets stat, samma vilkor och förbehåll skola vid uppbärandet af ofvan berörda aflöning iakttagas, som äro stadgade i afseende på utbetalningen af justitieombudsmanslönen vid enahanda fall. § 24. Till kostnader för justitieombudsmannens embetsresor bör Riksgäldskontoret, uppå hans reqvisition och emot derför inom hvarje års utgång afgifvande redogörelse, förskottsvis utbetala en summa af två tusen kronor. För upphandlingen af skrifmaterialier och för andra expenser vid justitieombudsmannens och tryckfrihetshomiténs expedition bör ett årligt belopp af femhundra kronor, emot behörig redogörelse, förskottsvis af Riksgäldskontorets medel utanordnas. Tryckningen och häftningen af justitieombudsmannens embetsberättelser jemte dertill hörande bilagor böra verkställas och papperet för dessa handlingars tryckning anskaffas genom Fullmäktiges försorg; dock skall den dervid erforderliga korrekturläsningen besörjas på sätt förut skett; börande samtliga trycknings- och häftningskostnaderna för ifrågavarande berättelser och bilagor omedelbart utaf Riksgäldskontoret godtgöras, utan afdrag å de till expenser för sagda expedition beviljade anslag; hvaremot de medel, hvilka inflyta genom samma berättelsers försäljning i bokhandeln, skola af justitieombudsmannen, som härom eger foga anstalt, inför Fullmäktige särskildt redovisas. § 25. Såsom arfvode åtnjuter Fullmäktiges ordförande tre tusen två hundra kronor, samt hvar och en af de öfrige Fullmäktige ett tusen sexhundra‘kronor årligen; hvarförutom Fullmäktig, som ej är i Stockholm bosatt, eger att för en resa årligen till och från hemorten uppbära kostnadsersättning, beräknad efter samma grunder, som gälla för beräknandet af resekostnadsersättningen åt Andra Kammarens ledamöter. § 26. Aflöning m för Riksgäldskontorets tjenstemannap er sonal och vaktbetjening utgår enligt den af Riksdagen för nämnda verk faststälda aflöningsstat, hvilken icke 17 får öfverskridas; varande nedanstående vilkor och förbehåll stadgade för tillgodonjutande af den för bemälda tjenstemannapersonal och vaktbetjening under föregående riksdagar beviljade löneförhöjning: l:o. Innehafvare af de ökade lönerna inom Riksgäldskontoret äro underkastade den vidsträcktare tjenstgöringsskyldighet eller den jemkning i åligganden, som antingen vid en blifvande förändrad organisation af detta verk eller eljest kan varda i allmänhet stadgad; och böra de fullmakter, som för Riksgäldskontorets tjensteman utfärdas, innefatta förbehåll om vederbörandes skyldighet att åtaga sig de nya eller förändrade göromål, hvilka kunna dem åläggas; 2:o. Sådana uppdrag och bestyr, som till följd af Rikets Ständers eller Riksdagens förfoganden, böra af tjenstemännen vid Riksgäldskontoret förrättas, skola, oaktadt särskilda arfvoden för enahanda uppdrag och göromål tillförene utgått, hädanefter inbegripas under vederbörandes bestämda tjensteåligganden, hvadan alltså den framtida vedergällningen för sagda uppdrag och bestyr kommer att innefattas i den aflöning, gällande stat upptager; 3:o. De med hvarje befattning förenade tjenstgöringspenningar få uppbäras endast för den tid, tjenstens innehafvare verkligen tjenstgjort eller åtnjutit semester, men skola för den tid, han eljest varit från tjenstgöringen befriad, utgå till den, som tjensten förrättat; dock må Fullmäktige kunna medgifva den tjensteman eller vaktbetjent, som af sjukdom hindras från bestridande af sin tjenst, att uppbära de för samma tjenst anvisade tjenstgöringspenningar eller någon del deraf. 4:o. Tjensteman vid Riksgäldskontoret får icke annan tjenstebefattning utom Riksgäldskontoret mottaga. Den, som till tjensteman vid Riksgäldskontoret utnämnes, vare skyldig att annorstädes innehafvande tjenstebefattning genast frånträda. Tjensteman, som till följd af förut gällande stadganden innehar tjenst utom Riksgäldskontoret, må dock densamma bibehålla, så länge den icke är för tjenstgöringen i Riksgäldskontoret hinderlig. § 27. Till belöning för extra arbeten och till uppmuntran för extra ordinarier, som ådagalagt synnerlig flit och skicklighet, ega Fullmäktige att använda fem tusen kronor årligen; dock får hvad häraf under årets lopp icke behöft utgifvas, under ett påföljande år ej för samma ändamål användas. För öfrigt ega Fullmäktige icke att tilldela betjeningen vid Riksgäldskontoret hvarken ljuspenningar eller Bih. till jRiksd. Prot. 1878. 10 Sami. 1 Afd. 2 Band. 3 (Riksg.-kontorets reglemente.) 18 andra arfvoden, än de i aflöningsstaterna och detta reglemente särskildt bestämda eller medgifna. § 28. Såsom begrafningshjelp eller understöd för sterbhusen efter aflidne obemedlade tjensteman och vaktbetjente vid Riksgäldskontoret och f. d. General-assistanskontoret, ega Fullmäktige att, under loppet af hvarje år, disponera en summa af högst två hundra tjugufem kronor. § 29. Derest Enlie- och Pupillkassans vid Riksgäldskontoret afslutade och vederbörligen granskade räkenskaper för tiden till och med det år, då nästa riksdag slutar, skulle visa, att kassans inkomster under året understigit de utbetalningar, som derunder kassan ålegat, må den sålunda uppkomna bristen, inom ett belopp af högst två tusen två hundra femtio kronor för året, af Riksgäldskontorets medel godtgöras, under förbehåll likväl, att hvad utaf denna anslagssumma för ett år ej behöft användas icke får för ett annat af kassan tillgodonjutas, och under vilkor, att delegarnes bidrag under tiden utgå utan förändring af deras uti det för kassan nu gällande reglemente bestämda belopp, samt att pensionerna för enkor och barn efter embets- och tjenstemän samt vaktbetjente vid Riksgäldskontoret icke få höjas utöfver en femtedel af den ordinarie lön, hvilken den aflidne delegaren senast vid detta verk innehaft, och för tjenstemäns samt vaktbetjentes vid f. d. General-assistanskontoret efterlemnade enkor och barn icke utöfver en fjerdedel af det lönebelopp, efter hvilket den för sistnämnda Kontors tjenstemannapersonal stadgade årliga afgift till samma kassa blifvit beräknad och vederbörligen inbetald. Angående Riksgäldskontorets inkomster och öfriga tillgångar utom lånefordringarne. § 30. De till Riksgäldskontoret hörande och dit anslagna medel må icke, under någon förevändning eller med hvad vilkor som helst, derifrån ryckas eller användas till andra behof än dem Riksdagen bestämt. Allt förordnande, som deremot 19 strider, vare kraftlöst (68 § Regeringsformen). Och må, vid liqviderande af Riksgäldskontorets fordringar, ackord, utan Riksdagens särskilda samtycke, icke medgifvas. § 31. Riksgäldskontoret eger att emottaga de medel, hvilka kunna inflyta vid försäljning af Kronan tillhöriga hus Lstäderna, hvaiifran dock undantagas auktionsmedlen för sådana hus, som äro inköpta för Kongl. Flottans i Karlskrona behof eller för allmänna magasins-inrättningens räkning, så vida ej dessa medel blifvit af Rikets Ständer eller Riksdagen för särskildt ändamål anvisade. § 32. Sedan sistlidna års Riksdag, i fråga om bergverkstiondens upphörande, beslutat, bland annat, att, med undantag tills vidare för Sala silfververk och Höganäs stenkolsverk, alla öfriga verk, som nu äro förpligtade till bergverkstiondens utgörande, från och med år 1878 befrias från dylik tionde, dock hvad nedannämnda verk angår med följande vilkor och förbehåll: a) för Tunabergs kopparverk, att dess egare inom 1878 års slut antingen till Kronan afstår all rätt till Tunabergs bergslags allmänning eller ock efter fulla värdet, sådant det vid behörig uppskattning kan varda bestämdt, till Riksgäldskontoret erlägger lösen för den del af allmänningen, som sedan de till skogsfång derifrån berättigade hemman och lägenheter erhållit mot denna förmån svarande skogsmark, kan verket tillkomma; b) för Åtvidabergs kopparverk, att dess egare inom 1878 års slut antingen till Kronan afstår kopparverkets del af allmänningen Gaddstigen eller ock, derest Kongl. Maj:t, efter det behörig utredning åstadkommits, skulle finna skäl bifalla, att egaren till Åtvidabergs kopparverk må få till fulla värdet lösa berörda allmänningsdel, till Riksgäldskontoret inbetalar det belopp, hvartill densamma kali varda i behörig ordning uppskattad; c) för Riddarhytte eller Skild kopparverk, att all den lindring i räntan, som 87/io mantal under samma verk lagda hemman såsom bergslagsfrihet åtnjuta, från och med 1878 kommer att upphöra, samt att egaren till verket inom nämnda års slut tiil Riksgäldskontoret inbetalar den på kopparverket belöpande hälft af skilnaden emellan uppskattningsvärdet å de hemman, som bildats af de under både Riddarhytte koppar- och jernverk till skatte försålda Ramshytte och Skinskattebergs allmänningar, eller'' 7,331 kronor 25 öre, och den för samma allmänningar erlagda skatteköpeskilling, 84 kronor 8 öre, med 3,623 kronor 58 öre. d) för Gustafs och Carlbergs kopparverk, dels att bergsfrälsefriheten för i/g mantal Landverk N:o 1 i Åhre och Vi mantal Rönnön N:o 1 i Offerdals socken från 20 och med år 1878 kommer att upphöra; dels att den verkets egare genom Kongl. biefvet den 12 December 1750 förunnade rättighet att framför åboarne få på vissa vilkor skatteköpa några i närheten af kopparverket belägna hemman jemväl må upphöra; samt dels att egarne till kopparverket före 1878 års slut till Riksgäldskontoret inbetala 6,657 kronor 16 öre. e) för Löfås silfververk, att egarne af detta verk före 1878 års slut till Riksgäldskontoret inbetala löseskilling för den af verket utgående afrad med 11,344 kronor 60 öre; och f) för Bylta svafvel-, vitriol- och rödfärg sverk, att egaren af detta verk likaledes före 1878 års utgång till Riksgäldskontoret inbetalar löseskilling för den af detta verk utgående afrad med 13,958 kronor 40 öre; samt med rätt i öfrigt för bergverken att komma i åtnjutande af befrielsen från tionden från och med det år, under hvilket de uppfylt de ofvan nämnda vilkor och förbehåll, som för vissa bland dem blifvit för sådan befrielse bestämda; så eger Riksgäldskontoret att mottaga de belopp, hvilka till följd af ofvan nämnda vilkor komma att till Riksgäldskontoret inbetalas. § 33. Om Kongl. Statskontoret erhåller större behållningar å sina räkningar i Riksbanken än som för de löpande statsutgifternas bestridande anses erforderliga, eger Riksgäldskontoret att i afräkning å Riksgäldskontoret tillkommande anslag eller på de återbetalningsvilkor, som af Fullmäktige medgifvas, sådana behållningar af Kongl. Statskontoret till förvaltning mottaga. § 34. Från Kongl. Statskontoret eger Riksgäldskontoret att, i mån af behof, under åren 1878 och 1879 utbekomma de i hvartdera årets riksstat till utgående från Riksgäldskontoret förslagsvis uppförda anslag till riksdags- och revisionskostnader, aflöning ar, annuiteter och räntor, efter afdrag af till Riksgäldskontoret ingående ränte- och kapitalbetalningar; börande i den liqvid, som enligt § 46 skall för det sistförflutna året i Riksgäldskontoret med statsverket upprättas, Kongl. Statskontoret påföras eller godtgöras det belopp, hvarmed de till Riksgäldskontoret inbetalda förenämnda anslag må hafva understigit eller öfverskjutit den summa, hvarmed berörda utgifter, efter frånräknande af omförmälda afdrag, i verkligheten från Riksgäldskontoret utgått. § 35. Vid början af hvarje år eger Riksgäldskontoret att från Kongl. Statskontoret mottaga den derstädes befintliga behållning utaf de depositionsmedél, som från 21 Landtränterierna och Öfverståthållare-embetets kansli blifvit till Kongl. Statskontoret levererade; hvaremot det åligger Riksgäldskontoret att, uppå skeende reqvisitioner, tillhandahålla Kongl. Statskontoret hvad till äfventyrs kan erfordras för verkställigheten af de restitutioner utaf sagda medel, hvilka redan blifvit eller framdeles varda i behörig ordning beviljade. § 36. Sedan ett särskildt anslag för skogsväsendet vid 1869 års riksdag blifvit på riksstaten under sjunde hufvudtiteln uppfördt, bör, enligt Riksdagens i sammanhang dermed fattade beslut, återstoden utaf Sko g splantering skassans behållning från Kongl. Statskontoret till Riksgäldskontoret öfverlemnas. § 37. Som Riksdagen medgifvit, att de medel, som influtit eller hädanefter inflyta för försäljning, jemlikt Kongl. brefvet den 29 Maj 1874, af åtskilliga mindre kronolägenheter, och enligt Riksdagens skrifvelse den 11 förutgångna Maj skola af Statskontoret levereras till Riksgäldskontoret att der särskildt bokföras, intill dess Riksdagen fattat beslut om deras användande till inköp af skogbärande eller till skogsodling tjenlig mark, må, i den mån tillfällen sig yppa till inköp af dylik mark, hvilka af Kongl. Maj:t pröfvas vara fördelaktiga och hvartill medel icke kunna beredas från det till skogsväsendet anvisade reservationsanslag, få för sådant ändamål af Kongl. Maj:t disponeras, åligger det Riksgäldskontoret att, uppå Kongl. Maj:ts reqvisition, samma medel utbetala. § 38. I öfverensstämmelse med Riksdagens beslut i fråga om begagnandet af de för undsättningar vid missväxter eller felslagna skördar afsedda medel, intill dess desamma behöfva för sagda ändamål användas, skola dessa medel, till den del de icke äro för anvisade utbetalningar erforderliga, öfverlemnas till Riksgäldskontoret; hvaremot det åligger Riksgäldskontoret att sådana mottagna medel enligt Kongl. Maj:ts föreskrift Kongl. Statskontoret uppå dess reqvisitioner tillhandahålla. § 39. Jemte det 1875 års Riksdag uppdragit åt Fullmäktige i Riksgäldskontoret att, till bestridande af redan beviljade anslag till jernvägsbyggnader, äfvensom för att bereda tillgång för blifvande anslag till jernvägsbyggnader, mot fonderade statsobligationer ofördröjligen upplägga ett lån å ett nominelt belopp, utgörande eller i svenskt 22 mynt motsvarande femtio millioner kronor, har samma Riksdag tillika bemyndigat Fullmäktige att icke allenast bestämma det myntslag, hvari, och den nominella ränta, dock ej öfver fyra och en half procent, hvarmed obligationerna skola förskrifvas, äfvensom deras valörer och försäljningspris, jemte sättet, huru och tiden, inom hvilken de skola amorteras, utan äfven i öfrigt vid upplåningen tillvägagå på det sätt de finna lämpligast och med det allmännas fördel mest öfverenstämmande. I öfrigt gäller till efterrättelse i afseende å berörda statsobligationer: a) att penningar, som genom försäljning af samma obligationer inflyta, icke må användas för andra än de här ofvan angifna ändamål: b) att till ränteliqvider och amortering för det mot samma obligationer upptagna lån anvisas ett årligt anslag, motsvarande det belopp, som hvarje år erfordras för sagda liqviders och amorterings verkställande, börande detta anslag, till dess hela skulden blifvit i stadgad ordning betald, årligen utaf Riksgäldskontorets medel afsättas; och c) att de uti näst föregående moment omförmälda rånte- och amorteringsanslag skola ingå till en särskildt redovisad liqvidations- och amortissementsfond, hvars behållning skall för det med dessa medel afsedda ändamål oförryckt tillhandahållas och användas, så att ränteliqviderna vid derför bestämda terminer varda ovilkorligen fullgjorda och skuldens betalning i föreskrifven ordning verkstäld; och skola de till liqvidations- och amortissementsfonden influtna medel, så vidt ske kan och denna fond åliggande liqvider medgifva, städse på säkert och ändamålsenligt sätt göras fruktbärande. Härjemte har 1876 års Riksdag åt Fullmäktige uppdragit: l:o) att — för beredande af tillgång till den under åren 1877—1879 förfallande betalning af obligationer tillhörande 1869 års lån, utbetalning af de utaf denna Riksdag på Riksgäldskontoret anvisade anslag till statens jernvägars byggande och utveckling samt af de belopp, som enligt den för 1874 års Riksdag framlagda plan skulle under åren 1878—1880 till statens jernvägsbyggnader användas, utbetalning af på Riksgäldskontoret likaledes utaf 1876 års Riksdag anvisade statsbidrag till enskilda jernvägar samt konvertering, när omständigheterna dertill föranleda och då sådant med fördel för staten kan ske, af äldre statslån — på sätt och till de belopp Fullmäktige finna lämpligt, dock ej utöfver hvad som till förenämnda utgifter åtgår, försälja eller träffa aftal om blifvande försäljning af vare sig återstående osålda obligationer af 1872 års statslån, eller återstående obligationer af 1875 års i tyska riksmark förskrifna statslån, eller nya, i annat myntslag och med högst fyra och en half procent ränta förskrifna obligationer eller partialförbindelser, dem Fullmäktige ega utfärda; och skola Fullmäktige i öfrigt vid upplåningen tillvägagå på sätt de finna lämpligast och bäst befrämja statens fördel; kommande någon försäljning af 1870 års fem procent-obligationer icke att ega rum förr än Riksdagen om sådan försäljning förordnar; samt 2:o) att, för den händelse nya obligationer komma att af Riksgäldskontoret ut - 23 färdas, underställa Kong], Maj:ts nådiga fastställelse de beslut, som rörande berörda nya upplåning kunna komma att fattas, med underdåning anhållan, att Kongl. Maj:t täcktes å det nya lånet meddela sin garanti. Vidare har innevarande års Riksdag åt Fullmäktige uppdragit att — för beredande af tillgång till betäckande af de 2,190,015 kronor 25 öre, hvilka Riksgäldskontoret för jernvägsanläggningar af omhänderhafvande medel förskottsvis utgifvit, till de utaf 1877 års Riksdag beviljade anslag dels å 1,000,000 kronor för utförande af nya byggnader och anläggningar vid statens jernvägar och dels å 5,400,000 kronor för anskaffande af rörlig materiel till norra stambanan norr om Storvik, samt till de utaf innevarande Riksdag beviljade anslag dels å 1,350,000 kronor för anläggning af jernväg från norra stambanan vid Karlberg vid Lilla Värtan, dels å 600,000 kronor förutförande af de under år 1879 erforderliga nya byggnader och anläggningar vid statens jernvägar, äfvensom anskaffande af fasta maskiner till reparationsverkstäder, dels å 2,000,000 kronor för betäckande af ökning i statens jernvägars materialförråd och kassaförlag, samt dels å 6,078,240 kronor för inköp af Bergslagernas jernvägsaktiebolags obligationer å 6,753,600 kronor — genom försäljning af vare sig återstående osålda obligationer af 1872 års statslån, eller återstående obligationer af 1875 års i tyska riksmark förskrifna statslån, eller nya, i annat myntslag och med högst fyra och en half procent ränta förskrifna obligationer eller partialförbindelser, dem Fullmäktige ega utfärda, upplåna ett belopp af aderton millioner sexhundra adertontusen tvåhundra femtiofem kronor 25 öre; skolande Fullmäktige i öfrigt vid upplåningen tillvägagå på sätt de finna lämpligast och bäst befrämja statens fördel, samt, för den händelse nya obligationer komma att af Riksgäldskontoret utfärdas, underställa Kongl. Maj:ts nådiga fastställelse de beslut, som rörande berörda nya upplåning kunna komma att fattas, med underdånig anhållan, att Kongl. Maj:t täcktes å det nya lånet meddela sin garanti. Dessutom böra Fullmäktige — sedan Kongl. Maj:t bifallit Riksdagens i underdånig skrifvelse framstälda begäran derom, att utlottning slistorna rörande så väl 1870 års som öfriga i svenskt mynt förskrifna statsobligationer må såsom bihang få medfölja Svensk författningssamling — föranstalta, det nämnda listor hädanefter varda till vederbörande behörigen aflemnade, för att på nämnda sätt komma till allmänhetens kännedom; skolande Fullmäktige, om nya statsobligationer blifva i svenskt mynt förskrifna eller deras belopp varder i svenskt mynt evalveradt, tillse att enahanda kungörelse i afseende å dem utfärdas, äfvensom söka utverka, att dessa obligationer tillhörande kuponger må, på samma sätt som i afseende å kuponger till 1870 och 1872 års lån eger rum, i landtränterierna inlösas och i uppbörden mottagas. § 40. Då obligationer och räntekuponger för de af Riksgäldskontoret upptagna lån icke varda inom den för deras inlösande bestämda preskriptionstid hos Riks - 24 gäldskontoret företedda, skola de medel, hvilka för infriandet af sådana obligationer och räntekuponger innestå hos de för lånen afsätta liqvidations- och amortissementsfonder, öfverföras till Riksgäldskontorets allmänna kassa, för att till fyllande af Kontorets öfriga behof kunna användas. § 41. De till Riksgäldskontoret influtna medel eller aflemnade behållningar, äfvensom de för jernvägsbyggnaderna upplånta medel samt detta verks öfriga kontanta tillgångar skola, så vidt och så länge de icke behöfva användas för samma verk åliggande utbetalningar, hållas allmänna rörelsen till handa och gör as räntebärande genom deras insättning mot ränta i Riksbanken, efter öfverenskommelse med fullmäktige i nämnda bank, eller ock genom desammas utlåning på sätt, som Fullmäktige i Riksgäldskontoret anse innefatta full säkerhet; egande Fullmäktige jemväl att för sådana medel uppköpa antagliga obligationer eller andra förbindelser, som anses kunna utan svårighet och kapitalförlust vid inträffande behof föryttras. Vid utlåning skola Riksgäldskontorets räntebärande obligationer såsom hypotek åtnjuta företräde framför hvarje annan erbjuden säkerhet. Utlåningstiden, lånesummans förhållande till hypoteket samt den ränta, hvilken för ifrågavarande lån skall till Riksgäldskontoret erläggas, må, med afseende å så väl penningeställningen som säkerhetens beskaffenhet, af Fullmäktige bestämmas. § 42. För bestridande af Riksgäldskontoret åliggande betalningar eger detta verk att begagna ett kreditiv i Riksbanken till belopp af högst en million fem hundra tusen kronor; börande i afseende på kreditivets begagnande de uti bankoreglementet derom meddelade föreskrifter lända till efterrättelse. § 43. Derest sådant för verkställigheten af Riksgäldskontoret åliggande utbetalningar finnes nödvändigt, ega Fullmäktige att anskaffa dertill erforderliga medel genom upplåning mot Riksgäldskontorets skuldförbindelser eller begagnandet af krediter, allt på vilkor som Fullmäktige ega bestämma. I afseende på upplåning emot tryckta eller graverade obligationer lemnar Riksdagen särskilda föreskrifter. § 44. De medel, som inflyta å den s. k. statslånefondens utestående fordringar, skola, efter afdrag af nödiga förvaltningsutgifter, till Riksgäldskontoret aflemnas. 25 Angående redovisningen af de till Riksgäldskontoret ingående medel. § 45. Öfver Riksgäldskontorets samtliga tillgångar och skulder samt inkomster och utgifter, deruti jemväl inberäknade de för jernvägsbyggnaderna upplånta och dels såsom anslag, dels såsom lån utgifna medel, uppgöres och afslutas för hvarje år en fullständig hufvudbok; hvarförutan fortfarande bör föras en särskild räkenskap öfver de fonderade statslånens liqvidations- och amortissementsfonder. Hufvudboken skall dock summariskt redovisa äfven dessa fonders ställning vid årets början och slut samt deu förändring desamma under årets lopp undergått. Så väl hufvudboken som den särskilda redovisningen för liqvidations- och amortissementsfonderna skola inom den 1 Maj året näst efter det, livilket dessa räkenskaper omfatta, vara afslutade och renskrifna samt före den 1 derpå följande Juli behörigen granskade. Riksgäldskontorets hufvudböcker böra vid lämpliga tider hållas Kongl. Statskontoret till handa, på det att Riksgäldskontorets räkenskaper i nödiga delar må kunna jemväl i rikslmfvudboken intagas. § 46. Under loppet af Juni månad hvarje år böra, till upplysning för allmänheten om Riksgäldskontorets ställning, särskilda, efter det dermed afsedda ändamål lämpade utdrag af detta verks räkenskaper för det näst föregående året genom trycket offentliggöras och jemte allmänna tidningarne utdelas. § 47. I April månad hvarje år upprättas uti Riksgäldskontoret liqvid med Statsverket för det sist förflutna året, Af denna liqvid meddelas Kongl. Statskontoret tvenne exemplar, hvaraf det ena, derå Fullmäktige tecknat sitt godkännande, bör derstädes qvarstanna, samt det andra, sedan det blifvit (örsedt med anteckning om liqvidens godkännande af Kongl. Statskontoret, bör till Riksgäldskontoret återställas, för att såsom verifikation dess hufvudbok biläggas. Bih. till Riksd. Prat. 1878. 10 Sami. 1 Afd. 2 Band. (Riksg.-kontorets reglemente). 4 2 6 Angående styrelsen öfver Riksgäldskontoret. § 48. Förvaltningen af Riksgäldskontoret, dess medel och tillhörigheter är utaf Riksdagen uppdragen åt sju Fullmäktige, hvilka vid lagtima riksdag utses i den ordning 71 § Riksdagsordningen stadgar. Vid Fullmäktiges sammankomster föres ordet af den, som af Riksdagen blifvit dertill utsedd; tillkommande Fullmäktige att sjelfva bland sig välja en vice Ordförande att föra ordet, när hinder för Ordföranden inträffar. § 49. Uppkommer ledighet bland Fullmäktige, inträder suppleant enligt af Riksdagen bestämd ordning. § 50. Ar Styrelsen ej så fulltalig, som för besluts fattande erfordras, enligt hvad här nedan föreskrifves, eger Fullmäktiges Ordförande att inkalla erforderligt antal suppleanter. § 51. Fullmäktige äro förbundne att vid Riksgäldskontorets förvaltning ställa sig till efterrättelse ej mindre rikets grundlagar än äfven detta reglemente samt öfriga rörande Riksgäldskontoret gällande föreskrifter; börande Fullmäktige doldt och förtegadt hålla hvad vid Kontorets förvaltning förefaller, som tyst vara bör. § 52. Blir Fullmäktig ledamot af Statsrådet eller kommer i den författning, att han, jemlikt något af mom. a, b, c, d och e uti 26 § Riksdagsordningen icke må såsom riksdagsman godkännas, skall han genast frånträda fullmäktig s-befattning en och suppleant inträda i hans ställe. § 53. Jemte noggrant iakttagande af hvad i afseende på förvaltningen af Riksgäldskontoret och dit anslagna medel är stadgadt, åligger Fullmäktige att omsorgsfullt vårda och befrämja detta verks rätt, säkerhet och förmån samt för öfrigt vidtaga alla på Fullmäktige ankommande åtgärder i-apell för verkställigheten af de .i sådant afseende meddelade beslut samt Fullmäktige gifna uppdrag. 27 § 54. Fullmäktige utse inom sig två Deputerade, hvilka väljas vid slutet af hvarje qvartal; och verkställas berörda val, dervid förut varande Deputerade kunna omväljas, på sätt sista punkten af § 63 innehåller. En af dessa Deputerade utöfvar närmaste tillsyn öfver det sätt, hvarpå tjenstemännen fullgöra sina åligganden, och tillser, att Fullmäktiges beslut varda i behörig tid och ordning verkstälda. Han eger att under tiden mellan Fullmäktiges sammanträden meddela nödiga föreskrifter samt att för sjukdoms- ellei annat laga förfall eller för enskilda angelägenheters besörjande bevilja tjenstemännen, äfvensom vaktbetjente, tjenstledighet under högst fjorton dagar, äfvensom meddela föreskrift om tjenstens uppehållande intill Fullmäktiges nästa ordinarie sammanträde. Han utöfvar jemväl beträffande vården af Kontorets värdepapper det uppdrag, tjenstgöringsordningen i sådant afseende innehåller. I öfrigt skola Deputerade ombesörja lånemedels indragning, verkställa de för Riksgäldskontorets räkning erforderliga utländska liqvider, anordna medel till vissa af Fullmäktige beslutade eller eljest ovilkorligen bestämda utbetalningar med mera, allt i öfverensstämmelse med de beslut och föreskrifter, som Fullmäktige meddela; egande Deputerade att sig emellan närmare fördela dessa dem gemensamt tillhörande göromål. Vid hvarje sammankomst böra Deputerade redogöra för sina åtgärder under den efter Fullmäktiges näst föregående sammankomst förflutna tid. I förhållande till beskaffenheten och omfånget af ofvan omförmälda och de öfriga uppdrag och göromål, som varda af Fullmäktige åt Deputeiade uppdiagua, ega Fullmäktige för Deputerade bestämma lämpliga arfvoden. Fullmäktige må vara obetaget att, om sådant finnes behöfligt för lånetransaktioner, utse ombud för bedrifvande af dervid erforderliga underhandlingar. § 55. Befallningar, som af någon annan än Riksdagen meddelas angående användandet af Päksgäldskontorets tillgångar eller förvaltandet af samma verk, få icke af Fullmäktige åtlydas och efterkommas; varande Fullmäktige, för sina åtgärder i denna egenskap, Riksdagen eller dess Stats-Utskott och Revisorer allena redo skyldige, samt kunna icke för sitt förhållande till ansvar ställas, utan i laga ordning och till följd af Riksdagens eller dess Revisorers beslut, eller, mellan riksdagar och revisioner, genom Justitie-ombudsmannen. § 56. Till ledning vid pröfningen och afgörandet af förekommande ärenden, för hvilkas behandling antingen icke några, eller mindre tillämpliga och bestämda 28 föreskrifter blifvit meddelade, ega Fullmäktige att af Revisorerne begära råd och yttranden. Angående Fullmäktiges sammankomster. § 57. Fullmäktige sammanträda eu gång i hvarje vecka å tid, som af dem bestämmes. Derjemte böra, då ärendenas beskaffenhet och oafbrutna gång sådant fordra, särskilda sammankomster hållas å tid, som Ordföranden bestämmer. Vid hvarje sammankomst skall protokoll föras. § 58. Med undantag af de enligt § 54 åt vissa Deputerade uppdragna bestyr och åligganden böra alla Fullmäktiges behandling tillhörande mål inför Fullmäktige, vid deras sammankomster, föredragas och få endast der afgöras. § 59. Åstundar Fullmäktig att under längre eller kortare tid från staden afresa, bör han sådant förut vid sammankomst eller hos Ordföranden anmäla samt då tilllika uppgifva tiden för sin frånvaro. § 60. Ar Fullmäktig, som icke, på sätt i näst ofvanstående paragraf föreskrifves, till erhållande af ledighet sig anmält, genom opasslighet eller enskilda angelägenheter hindrad att sammankomst bevista, bör han sitt förfall hvarje gång tillkännagifva. § 61. Vid sammankomst skola minst fem Fullmäktige vara tillstädes; dock må ärenden, som ej tåla uppskof, afgöras af allenast fyra Fullmäktige, derest de äro om besluten ense. Frågor om låns upptagande, de i Regeringsformen omförmälda kreditivs utbetalning eller andra ärenden af mera allmän vigt få icke afgöras, ej heller tjenster tillsättas eller pensioner beviljas, så vida icke minst fem Fullmäktige äro närvarande. Fullmäktige vare ej tillåtet att företaga någon öfverläggning i närvaro af Konungens ombud, i fall det, utan att af Fullmäktige derom vara anmodadt, skulle vid deras sammankomst sig infinna. * § 63. Yppas under Fullmäktiges öfverläggniugar skiljaktighet i mcningarne, böra samtlige närvarande Fullmäktige till protokollet afgifva sina röster, hvilka per capita beräknas. Derest flera skiljaktiga meningar yttras, böra de sins emellan närmast öfverensstämmande, så vidt möjligt är, sammanjemkas. Då ett lika antal röster utfaller för hvardera meningen, är Ordförandens röst afgörande. Den vid sammankomst närvarande Fullmäktig, som sin röst ej särskildt afgifver, eller, efter börjad öfverläggning om ett föredraget ämne, sig aflägsnat, anses hafva det då fattade beslutet biträdt. Sluten omröstning må endast företagas vid val till sådana befattningar, dertill någon bland Fullmäktige kan utses. § 64. Öfver Fullmäktiges beslut i mål, som röra Riksgäldskontorets tjensteman eller andre enskilde personer, eger den eller de, på hvilkas rätt och bästa dessa beslut kunna inverka, att hos Revisorerne eller Stats-Utskottet anföra besvär: dervid klaganden dock, så vida besvären skola till pröfning upptagas, bör inom tretio dagar efter bevisligen erhållen del af det meddelade beslutet sitt missnöje deremot hos Fullmäktige skriftligen anmäla; hvarjemte det, vid enahanda äfventyr, åligger honom att senast en månad före Revisorernes näst förestående sammankomst eller riksdagens början, derest revision derförinnan icke inträffar, sina besvär ingifva till Fullmäktige, af hvilka desamma, jemte utlåtande deröfver, till Revisorerne eller Stats-Utskottet öfverlemnas. Besvär öfver Fullmäktiges nyss före eller under Riksdagens eller Revisorerues sammanvaro i dylika mål meddelade beslut böra inom fjorton dagar efter delfåendet, den dagen likväl oräknad, omedelbarligen af vederbörande till StatsUtskottet eller Revisorerne inlemnas. 30 Angående Fullmäktige tillhörande särskilda åligganden och uppdrag. § 65. Fullmäktige skola minst en gång hvarje år granska, Kassörens och Kamrerarens anteckningsböcker jemte Ombudsmannens diarium samt genomgå och inventera de under Kassörens och Kamrerarens vård befintliga låne- och säkerhets- med flera handlingar. § 66. En gång hvarje år böra Fullmäktige anställa besigtning å det till lokal för Riksgäldskontor et anvisade hus samt detta verks inventarier. Likaledes bör besigtning årligen af Fullmäktige anställas å Riksdagens hus, hvilket jemväl står under deras vård och inseende. Dessutom har Riksdagen uppdragit åt Fullmäktige att låta tillse, det icke allenast värde å de inom Riksdagens hus befintliga möbler och andra inventarier finnes uti inventarieförteckningen upptaget, utan ock att inköpspris på de möbler och inventarier, som hädanefter anskaffas, uti inventarieförteckningen utsättes, jemte tiden, då inköpet egt rum, äfvensom att, vid skeende kasseringar af obrukbara eller obehöfliga inventarier, desamma varda utur inventarieförteckningen afförda, med anteckning af det pris, hvartill desamma vid möjligen skeende försäljning blifvit föryttrade. § 67. Under de tider, då Riksdagen icke är församlad, må lediga rum och lägenheter inom Riksdagens hus af Fullmäktige hyresfritt upplåtas för tillfälligt begagnande ej allenast af de komitéer och revisioner, som kunna varda af Kongl. Maj:t sammankallade och för hvilkas sammanträden erforderliga lokaler inom Kronans hus här i liufvudstaden icke finnas att tillgå, utan äfven af allmänna embetsmyndigheter, som antingen af särskild anledning icke kunna för någon tid begagna åt dem anvisade embetsrum eller också sakna egen lokal; egande Fullmäktige vid hvarje sådan upplåtelse föreskrifva de vilkor, som Fullmäktige för de upplåtna rummen samt möblernas och inventariernas noggranna och omsorgsfulla vårdande finna nödvändiga. Dylik upplåtelse bör alltid upphöra så tidigt före Riksdagens sammankomst, att rummen och inventarierna derförinnan kunna vara försatta i ordnadt och fullständigt skick samt, om så erfordras, reparerade. 31 § 68. Då Revisorerne öfver Stats-, Banko- och Riksgäldsverken sammanträda, skola Fullmäktige till dem afgifva berättelse om Riksgäldskontorets ställning och förvaltning under den tid, som Revisorernes granskning kommer att omfatta. Dessutom skola Fullmäktige vid nästa riksdags början till Riksdagen afgifva och till Stats-Utskottet aflemna berättelse för hela den tid, som förflutit sedan Fullmäktiges berättelse till nuvarande Riksdag afgafs. § 69. Efter hvarje revisions slut skola Fullmäktige, på sätt de för Revisorerne utfärdade instruktioner innehålla, föranstalta om tryckning och utdelning med allmänna tidningarne af Revisorernes angående Stats- och Riksgäldsverken afgifna och Fullmäktige tillstälda berättelser jemte dertill hörande förklaringar, hvilka handlingar äfven genom Fullmäktiges försorg böra till näst derefter sammanträdande Revisorer och Riksdag öfverlemnas. § 70. Före nästkommande riksdags början böra Fullmäktige: a) föranstalta om upp handling af det för tryckningen af Riksdagens protokoll med dertill hörande bihang under samma riksdag erforderliga papper och, med behörigt iakttagande af de i sådant afseende meddelade föreskrifter, låta upprätta kontrakt angående verkställighet af så väl protokollets som bihang ets tryckning; b) upprätta kontrakt om tillhandahållande, under riksdagens lopp, af de skrifmaterialier och öfriga effekter, som för Riksdagens behof kunde erfordras; c) låta komplettera och iståndsätta inventariepersedlarne i Riksdagens hus. Vid verkställigheten häraf iakttages, att anbud, genom kungörelser i allmänna tidningarne, infordras af dem som kunna vara hugade att tillhandahålla och leverera berörda effekter eller besörja omförmälda trycknings- med flera arbeten För öfrigt ega Fullmäktige att utse någon bland Riksgäldskontorets tjensteman, som bör ej allenast före och under riksdagen mottaga, vårda och efter vederbörliga reqvisitioner utlemna de upphandlade effekterna samt ombesörja de under riksdagens fortgång ifrågakommande ytterhgare uppköp, äfvensom erforderliga reparationer å inventariepersedlarne, utan ock vid hvarje kalenderårs slut upprätta och afgifva fullständig redovisning för alla dessa af honom mottagna effekter. 32 § 71. Enligt innevarande ars Riksdags beslut böra Fullmäktige låta genom sakkunnige personer undersöka beskaffenheten af den grund, på hvilken de i två vid samma riksdag väckta motioner föreslagna nya samlingssalar för Riksdagens Kamrar skulle uppföras, granska de af Slottsintendenten E. Jacobson i sådant afseende upprättade ritningar och kostnadsförslag samt lata närmare utreda och belysa berörda, i Stats-Utskottets af Riksdagen bifallna utlåtande N:o 37 omförmälda ärende och till nästa Riksdag afgifva det utlåtande i ämnet, hvartill omständigheterna må föranleda; skolande de med detta uppdrag förenade kostnader af Riksgäldskontorets medel bestridas. § 72. gom, enligt de af Kong]. Maj:t för Strömsholms nya kanal Oolag den 27 Mars 1863 faststälda regler, kanaldirektionens förvaltning och kanalverkets räkenskaper skola hvartannat år granskas utaf två revisorer, af hvilka den ene bör utses af Fullmäktige i Riksgäldskontor!, så skola Fullmäktige för hvarje revision välja en person att uti berörda revisionsförrättning deltaga. Jemväl skola Fullmäktige, i enlighet med de af Kongl. Maj:t för Dalslands kanal- aktiebolag/ den t April 186o och för Kinda kanals aktiebolag den 4 September 1874 i nåder faststälda bolagsordningar, årligen utse en revisor att granska hvartdeia af dessa bolags förvaltning och räkenskaper. g 73. Då de bolag, som för jernväysanläggningars utförande från Riksgäldskontor! utbekommit beviljade låneunderstöd, uti sina med Kongl. Maj:t och Kronan afslutade kontrakt medgifvit staten att genom ombud, som Kongl. Maj:t utser, deltaga i de årliga revisionerna af bolagets förvaltning och räkenskaper, samt berättelserna om dessa revisioner skola till Kongl. Crvil-departemeutet insändas, böla Fullmäktige efter erhållen del af dessa berättelser taga under öfvervägande, huruvida några åtgärder erfordras för bevarande a.f Riksgäldskontorets rätt och säkerhet föi de utgifna lånens fortsatta liqviderande. § 74. Uti Allmänna Hypotek slankens styrelse bör en ledamot, som skall vara vice ordförande, utses af Fullmäktige i Riksgäldskontoret. Likaså utses af h ullmäktige till deltagande i den årliga revisionen af Hypoteksbankens förvaltning och räken - 33 skaper en revisor, som vid revisionen förer ordet. Dessutom böra Fullmäktige utse ett ombud vid den allmänna ordinarie sammankomst, som mellan Hypoteksbankens delegare skall ega rum hvarje år efter afslutad revision. § 75. Gemensamt med Fullmäktige i Riksbanken skola Riksgäldskontorets Fullmäktige: a) afgifva sitt underdåniga yttrande och råd till Kongl. Maj:t i fråga om den ort, der Riksdag bör samlas, i de fall, då fiendens framträngande eller pest eller andra lika vigtiga binder göra riksdags hållande i hufvudstaden omöjligt eller för Riksdagens frihet och säkerhet vådligt (50 § Regeringsformen); b) efter stadgade grunder uppgöra och utfärda ny Bevillningsförordning, i den händelse att vid riksdags slut bevillniugens hela belopp är bestämdt, men Kamrarne icke hunnit om fördelningen deraf blifva ense (109 § Regeringsformen); c) uti justitie-ombudsmans-embetet genast insätta den man, som blifvit utsedd till efterträdare åt Justitie-ombudsmannen, i fall denne mellan riksdagarne afsäger sig det erhållna förtroendet eller med döden afgår, äfvensom utvälja annan behörig man i stället för Justitie-ombudsmannens utsedde efterträdare, derest han äfven mellan riksdagarne afsäger sig förtroendet, eller i justitie-ombudsmansembetet insättes eller med döden afgår (98 § Regeringsformen); d) för framtida uppsigten och kontrollen öfver Göta kanals vidmakthållande utse och välja ej mindre en person för att såsom ledamot å Bankens och Riksgäldskontorets vägnar inträda i direktionen öfver nämnda kanal, än ock ett ombud att å samma verks vägnar deltaga i revisionerna af kanalens räkenskaper; skolande valet till ledamot i direktionen förnyas hvarje år, och till ombud vid revisionerna före desammas början; dock må förut härtill utsedde personer kunna återväljas. Vid Fullmäktiges i Banken och Riksgäldskontoret gemensamma sammanträden böra, så vidt beslut skall kunna fattas, fem, af Fullmäktige i hvartdera verket vara tillstädes. § 76. Vid de tillfällen, då riksdagsmäns fullmakter granskas af Chefen för Justitiedepartementet eller den person, Konungen i hans ställe förordnat, skola tre bland Fullmäktige i Riksgäldskontoret vara tillstädes. Bih. till Rilcsd. Prat. 1878. 10 Sami. 1 Afd. 2 Band. 5 (Kikgs.-kontorets reglemente). Angående betj eningen vid Riksgäldskontor! § 77. De å Riksgäldskontorets aflöningsstat uppförda tjensteman äro följande: en sekreterare och ombudsman; en kassör; en kamererare; en revisor; en kassabokhållare; en länsbokhållare; en registrator och kanslist; samt en kammarskrifvare. § 78. Vaktbetjeningen utgöres af: en förste vaktmästare; och tre vaktmästare. Angående lediga tjensters bestridande ocli tillsättande. § 79. Den ordinarie tjensteman eller vaktmästare, som förordnas att i anseende till sjukdoms- eller annat laga förfall eller, vid inträffad ledighet, under anslagstiden förrätta annan tjenst än den han sjelf innehar, är, med undantag af det i § 84 förutsatta fall, i allmänhet icke berättigad att derför erhålla särskild aflöning; dock ankommer på Fullmäktige att tillerkänna innehafvaren deraf ett efter omständigheterna lämpadt arfvode, uppgående till högst halfva beloppet af skilnaden mellan hans förut åtnjutande aflöning och löneförmånerna för den tjenst han blifvit förordnad att bestrida. Extra ordinarie tjensteman, som vid dylikt tillfälle, på grund af vederbörligt förordnande, förrättat ordinarie tjenstebefattning, åtnjuter under den tid, denna 35 tjenstgöring fortfar, den för lägsta tjenstegraden bestämda lön. Vid enahanda förhållande tillgodonjuter jemväl extra ordinarie vaktmästare, hvilken bestridt vaktmästare-göromål, samma aflöning, som för den förrättade sysslan är i staten anslagen. Vid inträffad ledighet af sådan tjenst, som bör återbesättas, skall, efter afdrag af hvad för tjenstens bestridande måst utbetalas, den lönebesparing, hvilken uppkommer, intill dess, efter ansökningstidens förlopp, någon i nedan stadgad ordning blifvit förordnad att förrätta samma tjenst, tillfalla Enke- och Pupillkassan vid Riksgäldskontoret; kommande nämnda kassas rätt till dylik lönebesparing att upphöra, så snart konstitutorial å tjensten blifvit af Fullmäktige utfärdadt. § 80. Då tjensteman eller vaktmästare för enskilda angelägenheters besörjande erhållit tjenstledighet, bör han sjelf vidkännas kostnaden för tjenstens förrättande under den tid tjenstledighoten fortfar. §• 81. Innan ledig tjenst af Fullmäktige återbesättes, skall sådant jemte de med samma tjenst förenade löneförmåner, äfvensom tiden, inom hvilken sökande ega att sig anmäla, tillkännagifvas medelst anslag på vanliga ställen inom Riksgäldskontor!. Ansökningstiden bestämmes till minst fjorton dagar från anslagets utfärdande, dopk beror af Fullmäktige att utsätta ny ansökningstid, derest, inom den först bestämda tiden, någon till tjenstens erhållande fullt skicklig och lämpligsökande sig icke anmält. § 82. För att kunna antagas till tjensteman vid Riksgäldskontoret fordras att hafva undergått godkänd afgångs-examen från högre elementarläroverk; dock höra de tjensteman, som anställas vid Fullmäktiges Kansli, hafva aflagt den akademiska examen, som fordras för att vinna inträde i Konungens Kansli eller i rättegångsverken; äfvensom den, hvilken befordras till ombudsmannasysslan, bör hafva fullgjort hvad författningarne föreskrifva i afseende på dem, som i domarevärf må begagnas. § 83. Vid lediga ijensters tillsättande utnämnes bland kompetente sökande den, som Fullmäktige med afseende å verkets fördel samt vigten och ansvarigheten af 36 de särskilda, befattningarne, finna till den lediga tjensteu mest skicklig och passande; dock ega Fullmäktige att, der de så lämpligt finna, tillsätta lediga tjenster endast med konstitutorial; hvarvid den tjensteman, som sådant konstitutorial erhåller, under den tid, han tjensteu inuehafver, eger åtnjuta de lönevilkor, aflöningsstaten för tjensten bestämmer. Angående behandlingen af frågor rörande tjensleförsuminelser in. m. § 84. Om någon Riksgäldskontorets tjensteman vid mindre förseelser i tjensten ej låtit sig rätta af vederbörandes tillsägelser och varningar eller blifvit beträdd med vårdslöshet eller försummelse i sin tjenstgöring, eller ock i allmänna lefvernet ådagalagt ett mindre värdigt uppförande, bör han inför Fullmäktige tillrättavisas och varnas. I händelse den, som på detta sätt undergått första varningsgraden, ej deraf låter sig rätta, ega Fullmäktige att, med afseende å förekommande omständigheter, på längre eller kortare tid suspendera honom från dess innehafvande tjenst, med förlust af hela eller halfva lönen, hvilken under tiden må till ersättning för tjenstens förrättande användas. § 85. Derest tjensteman, hvilken förut blifvit för tjensteförsummelse eller annat förhållande suspenderad, å nyo gör sig skyldig till dylik förseelse, ankommer på Fullmäktige att, efter förseelsens beskaffenhet, antingen ytterligare suspendera honom eller helt och hållet skilja honom från dess vid detta verk innehafvande tjenst och lön. Likaledes beror på Fullmäktiges särskilda pröfning, huruvida tjensteman, som blifvit bysatt eller varit nödsakad till borgenärer afträda sin egendom, må vidare bibehålla och utöfva sin beställning. § 86. Tjensteman, som begått ärerörigt brott eller annan förseelse i eller utom tjensten af den svåra beskaffenhet, att verkets trygghet eller anseende fordrar hans entledigande, har derigenom gjort sig förlustig sin innehafvande tjenst. 37 § 87. Om någon af vakibetjeningen i sin tjenst varit försumlig, eller under tjenstgöring af starka drycker öfverlastad, eller eljest på ett tadelvärdt sätt sig förhållit, må lian, efter sig företeende omständigheter, antingen af Fullmäktiges Deputerade erhålla föreställning eller genast hos Fullmäktige anmälas till suspension eller entledigande. § 88. Innan tjensteman eller vaktmästare varder suspenderad eller skild från tjensten, hör hans skriftliga förklaring öfver hvad emot honom förekommit infordras. Fullmäktiges beslut, hvarigenom tjensteman suspenderas eller för alltid skiljes från tjensten, bör, jemte hänvisning för besvärs anförande, honom skriftligen meddelas. Tjenst, som, till följd af sådant beslut, blir ledig, får, derest den afsatte tjenstemannen inom föreskrifven tid anmält sig ämna samma beslut öfverklaga, icke återbesättas förr, än besvären blifvit af Stats-Utskottet eller Revisorerne afgjorda eller den bestämda tiden för besvärens fullföljande försutits; kommande dock den, som emellertid förordnas till tjenstens bestridande, att de med densamma förenade löneförmåner åtnjuta. § 89. Extra ordinarie tjensteman eller extra vaktmästare, som utan erhållen tillåtelse eller anmäldt laga förfall från tjenstgöring uteblifvit under trenne efter hvarandra följande månader, eller vid flera tillfällen undandragit sig att lemna äskadt biträde der han blifvit anstäld, anses hafva förverkat sin rätt att i Riksgäldskontoret vidare tjenstgöra. Den extra ordinarie tjensteman eller extra vaktmästare, som under honom uppdragen tjenstgöring sig försumligt eller felaktigt förhållit och, efter att, på sätt i § 84 stadgas, blifvit varnad, sig icke rättat, bör förklaras vara från Riksgäldskontoret skild. För öfrigt anses den extra ordinarie tjensteman eller vaktmästare, som begått ärerörigt brott eller annan förbrytelse af svårare beskaffenhet, vara från verket utesluten. 38 Angående pensioneringen af ltiksgäldskontorets betjening. § 90. Pensionerna för tjenstemännen samt vahtbetjeningen vid Riksgäldskontoret bestämmas efter desses, vid afskedstagande^ innehafvande löner. § 91. Tjensteman eller vaktmästare, som uppnått sjuttio års ålder, eller under femtio år varit i allmän tjenst, är vid afskedstagandet berättigad att erhålla en hela lönen motsvarande pension. Samma pension kan jemväl tillerkännas den tjensteman eller vaktmästare, som fylt sextiofem och i allmän tjenst tillbragt fyratio år, så vida behörigen styrkt är, att han befinner sig i ett sjukligt eller försvagadt tillstånd. § 92. Den tjensteman eller vaktmästare, som, efter att hafva uppnått en ålder af sextio är, anhåller om afsked, må, derest han varit i allmän tjenst omkring fyratio år, komma i åtnjutande af pension till ett belopp, som motsvarar tre fjerdedelar utaf hans senast innehafda lön. Innan tjensteman eller vaktmästare uppnått sextio lefnads- och omkring fyratio tjensteår kan, endast i händelse af bevislig oförmåga till vidare tjenstgöring, pension vid afskedstagandet honom tilldelas. I sådant fall lämpas densamma efter tjensteåren ensamt, på det sätt att för hvarje dylikt år, som brister i nyss nämnda antal, afdrages en fyrationdedel från ett trefjerdedelar af lönen motsvarande pensionsbelopp. Men för den, som fylt fyratio tjensteår och sextio lefnadsår, ökas deremot detta pensionsbelopp med en fyrationdedel af lönen för hvarje öfverskjutande tjensteår, eller med en sextiondedel af lönen för hvarje lefnadsår, om ett sådant beräkningssätt finnes för afskedssökanden mera förmånligt. § 93. Då sådant för göromålens säkra och skyndsamma gång finnes oundgängligen nödigt, kunna Fullmäktige på pensionsstat förflytta tjensteman, som ni ohjelpligt sjukdomstillstånd eller afgjord oförmögenhet är förhindrad att vidare gagna verket, oaktadt han sig ej om afsked anmält. I sådant fall ega Fullmäktige att, efter omständigheterna, antingen tillägga tjenstemännen hela lönen i pension, 39 ehvad de föreskrifna lefnads- och tjensteåren äro uppnådda eller icke, eller ock tillämpa de grunder för pensions bestämmande, som i näst föregående paragraf äro faststälda. Derest åter vaktmästare förr, än han uppnått den för pensions erhållande bestämda lefnadsålder och tjenstetid, skulle genom sjuklighet eller af annan orsak blifva oförmögen att sina tjensteskyldigheter vidare fullgöra, ega Fullmäktige att, efter noggrann pröfning af de i hvarje^ fall förekommande omständigheter och förhållanden, vid hans afskedande tilldela honom en årlig pension, uppgående till högst två tredjedelar af lönen. § 94. Några tillförene meddelade och mot det nu utfärdade reglementet stridande staäganden, angående Riksgäldskontorets förvaltning och dermed gemenskap egande ämnen, få icke vidare åberopas och tillämpas. Gifvet och utfärdadt vid lagtima riksdagen i Stockholm den 25 Maj 1878. På Riksdagens vägnar: För Första Kammaren: För Andra Kammaren: A. N. Sundberg, Arv. Fr:son Posse, n. v. Talman. n. v. Talman. 40 Bil A. Riksgäldskontorets vid 1877 års slut utbalanserade kapitalskulder. Regle- mentets Tiden, då för- bindelserna blif- vit utfärdade. Räntefot. Återstående kapitalskuld den 31 December 1877. Årtal. §• Fonderad skuld. Icke fonderad skuld. 1866 3 Obligationer för 1855 års statslån till jernvägsan- läggningars bekostande el- ler understödjande, primi- tivt 281,900 R:dr R:mt . 1855 d. 80/g 3 Vä 0. 4 % Kr. 153,900 1866 4 Dito för 1858 års jernvägslån, 8,190,500 Thlr Pr. C:t . 1858 d. Va 4 Va % Thlr 5,806,300 — — — 1866 5 Dito för 1860 årsjernvägs- lån: a) mot obligationer, stål- da på utlottning, å 8,000,000 Thlr Pr.C:t. 1860 d. V5 4 72 % Thlr 5,904,500 b) mot premie-obligatio- ner å 2,400,000 Thlr Pr. C:t, bokförda till fem sjettedelar deraf, eller 2,000,000 Thlr. 1860 d. Vä Thlr 1,092,500 1866 9 Dito för 1861 års statslån, 3,000,000 R:dr Runt . . 1861 d.% 4 Va % Kr. 2,318,500 — — — 1866 6 Dito för 1864 årsjernvägs- lån å 2,223,000 £ St., hvaraf dock blifvit förytt- rade obligationer för endast 555,700 £ St*) 1864 d. 15/t 4 Va % £ St. 504,100 1866 7 Dito för 1866 års jernvägs- lånå 9,9 32,300 Thlr Pr.C:t 1866 d. 2/i 5 % Thlr 9,594,500 — — — 1868 90 Dito för 1868 årsjernvägs- lån, £ St. 1,150,000 . . 1868 d. Vt 5 % £ St. 1,118,300 — — *) De öfriga obligationerna å tillhopa 1,667,300 £ St. äro, enligt Riksdagens beslut, uppbrända; doek kommer årliga utlottningen att fortfarande omfatta hela det i amorteringsplanen upptagna obligationsantalet. 41 Regie- Återstående kapitalskuld den 31 December mentets bindelserna blif- vit utfärdade. Räntefot. 1877. Årtal. §■ Fonderad skuld. Icke fonderad skuld. 1869 85 Obligationer för 1869 års inhemska jernvägslån, 4,000,000 R:dr R:mt . . Dito för 1870 års jern vägs- 1869 d. s% r, q/ Kr. 1,999,400 1870 72 O /o lån å 40,000,000 R:dr, deraf till 1877 års slut blifvit utlemnade obligatio- ner å tillhopa 16,170,000 R:dr............ 1870 d. 3% 5 % Ivr. 15,797,000 1872 88 Dito för 1872 års jernvägs- lån å 24,000,000 R:dr, deraf till 1877 års slut blifvit utlemnade obligatio- ner å tillhopa 19,407,300 R:dr............ 1872 d. 3% 4 % Kr. 18,651,900 1875 85 Dito för 1875 års jernvägs- lån å 56,250,000 Riks- mark, deraf till 1877 års slut blifvit utlemnade obligationer å tillhopa 1875 d. Vs 20,250,000 Riksmark . . 4 Vs % Rmk 20,146,200 — — 1876 33 Dito för 1876 års jernvägs- lån å 2,000,000 £ St. . 1876 d. ''7c 4 Vi % £ St. 1,990,000 — 1866 13 Dito, hvilka i anseende till sin ordalydelse icke kunna uppsägas, eller det s. k. gamla lånet........ (1798 d. 1 (1811 d. 30/,2 J 5 % Kr. 10,125 Dito, utfärdade såsom grund- 1866 14 fond för Allmänna Hypo- teksbanken, bokförda inom linien med R:mt 8,000,000 R:dr............ 1861 d. 7, 47* % 1866 15 Ännu icke till inlösen före- tedda Trollhätte slussverks lottsedlar å tillhopa 5,000 Bih. till Riksd. Prot. 1878. 10 Sami. 1 Afd. 2 Band. 6 Riksg.-kontorets reglemente). 42 Regle mentets Årtal. §. 1866 16 186617 186618 186619 1866 20 1866 21 1866 22 1866 25 1869 77 Daler Silfvermynt, bokfördainom linien medRant 1,250 R:dr, jemte upplupen ränta R:mt 2,286: 88 Årliga anslaget till H. M. Konungen 300,000 R:dr (icke kapitaliseradt) . . . Ränta å H. K. H. Hertigens af Södermanland, sedermera Konung Carl XIII:s kemgiftskapital, bokfördt inom linien med R:mt 150,000 R:dr....... Innestående fond för Göta kanals underhållande . . . Dito för Södertelje dito . . . Fond för Hjelmare kanals och slussverks underhållande (utgör blott ett depositum af fordringshand lingar) ........... Dito för Strömsholms kanals dito (dito)......... Lappmarks ecklesiastikfonds behållning, bokförd inom linien med R:mt 100,777: Tiden, då förbindelserna blifvit utfärdade. 1750 d. Va 1815 d. 9/n 1778 1833 d. 31/i2 Räntefot. 6 % 5 % 5 % 5 % Återstående kapitalskuld den 31 December 1877. Fonderad skuld. Icke fonderad skuld. Kr. 140,889 Kr. 45,000 16 Brudgåfvovinster (kapitalskulden afskrifven) . . . . Post-assuransfonden (ingår bland Riksgäldskontorets öfriga tillgångar, men med den förbindelse, som § 77 i 1869 års reglemente innehåller) .......... 43 Bil. B. Riksgäldskoutorets vid 1877 års slut utbalanserade kapitalfordringar för de af dess medel utbetalda eller godtgjorda lån. Eeglemen- tets Tiden, då lånet Annuitet. Eäntefot. Ursprungliga Kapitalåterstod vid 1877 åra utbetalts. Deioppet. slut. Årtal. §• a) Byggnadslån: \ 1866 58 Lån till staden Malmö för uppförande af kasern- och stallbyggnader för der för- f 2 / 1 5,135 75 1813—1815 < iemte i 4 % 32,000 — (ränta. J » 34 Lån till Upsala akademi, för fullbordande af dess biblio- (18241 (1825J 1 2 % 1 teksbyggnad ......... | jemte 1 3 % 75,000 — 4,487 47 49 Lån till staden Vexiö, för dess återuppbyggande efter 1 842 åts fil ds vå,cl a..... 1844, 1845 6 % 3 o.4 % 360,000 18,633 21 » 50 Lån till staden Åmål, för dess återuppbyggande efter 1846 års eldsvåda..... 1846 » 4 % 45,000 — 6,230 34 » 52 Lån till staden Kristianstad, för återuppbyggande af den år 1847 nedbrunna del af 1848—1850 » » 150,000 — 17,032 87 39 Lån till staden Kristinehamn och Varnums landtförsam- ling, för uppbyggande af ny f1 8491 12*1 37,500 18,080 33 43 kyrka i Kristinehamn. . . . Lån till Linköpings domkyrka, \1854j (jemte 1 (ränta. J 3 % för densammas reparation . 1850 6 % 4 % 30,000 — 1,430 90 40 Lån till staden Lidköping, för ny kyrkas uppbyggande 1851 » 24,000 — 2,802 97 53 Lån till staden Lidköping, Transport — — — — — 73,833 84 44 Reglemen- tets Annuitet. Räntefot. Kapitalåterstod Årtal. §• utbetalts. beloppet. vid 1877 års slut. . Transport — —- — __ _ 73,833 84 för återuppbyggande af den år 1849 nedbrunna del af nämnda stad......... 1852 6 % 4 % 63,666 17,147 78 '' 1866 43 Lån till Vexiö domkyrka, för densammas reparation . . . 1852 » 30,000 _ 4,959 94 » 41 Lån till Knäreds församling i Hallands län, för uppfö- rande af en ny kyrka . . . 1852 y> 24,000 6,921 54 > y> Lån till Markaryds försam- ling i Kronobergs län, för uppförande af en ny kyrka 1854 » 10,000 3,646 67 54 Lån till staden Örebro, för återuppbyggande af den år 1854 genom eldsvåda för- störda delen af nämnda stad |1854\ \ 18 5 51 » » 375,000 197,316 23 » > Lån till staden Jönköping, för återuppbyggande af den år 1854 genom eldsvåda förstörda delen af nämnda stad.............. 1855 100,000 48,709 17 » 55 Lån till staden Eksjö, för återuppbyggande af den un- der år 1856 nedbrunna de- len af nämnda stad..... 1857 6 o. 7 % 4o.4*/2 % 200,000 108,037 81 > 43 Lån till Skara domkyrka, för densammas reparation . 1858 6 % 4 % 25,000 __ 13,140 22 » Lån till Yesterås domkyrka, för densammas reparation . 1858 » 22,500 _ 11,949 37 42 Lån till Vallentuna försam- ling i Stockholms län, för ny kyrkas uppbyggande . . 1859 » 20,000 13,341 99 Transport — — — — 499,004 56 45 Reglemen- tets Tiden, då lånet Annuitet. Räntefot. Ursprungliga Kapitalåterstod vid 1877 års slut. Årtal. §■ utbetalts. beloppet. Transport — — — --- — 499,004 56 1866 43 Lån till Vesterås domkyrka, för densammas reparation . 1860 — — 28,000 -- 28,000 — » 36 Lån till staden Jönköping, för uppförande derstädes af ett nytt lärohus för elemen- tarläroverket ......... 1861 5 % 4 % 120,000 100,841 51 90 Lån till Apotekare-societeten, för uppförande af en byggnad åt Farmaceutiska Institutet 1862 » » 50,000 39,987 41 » 91 Lån till Häradshöfdingen C. D. Poppius, för uppförande af byggnader å häradshöf- dingebostället Mälby i Ve- ster Fernebo socken af Ve- stnräs län . ......... 1864 7,000 2,728 06 » 37 Lån till staden Umeå, för uppförande af byggnader för TTmeA, läroverk........ 1864 4 % 25,000 22,680 88 » » Lån till staden Falun, för uppförande af ett nytt läro- 1864 40,000 36,328 89 Ä » Lån till staden Sala, för upp- förande af ett nytt läro- verkshus derstädes..... 1865 » » 12,000 10,875 92 » » Lån till staden Halmstad, för uppförande af byggnad för ett fullständigt elementar- läroverk derstädes...... 1866 25,000 23,347 22 > » Lån till staden Kalmar, för uppförande af en ny bygg- nad för läroverket derstädes 1866 » 40,000 _ 37,315 66 Transport - | - — — — 801,110 11 46 Reglemen- tets Tiden, då lånet Annuitet. Räntefot. Ursprungliga Kapitalåterstod Årtal. utbetalts. beloppet. slut. §• Transport — — 801,110 11 1866 148 Lån till staden Venersborg, för uppförande af en ny byggnad för högre elemen- tarläroverket derstädes . . . 1867, 1868 5 % 4 % 40,000 38,318 03 » 148 Lån till staden Vestervik, för uppförande af ny byggnad åt elementarläroverket der- städes............. 1867, 1868 » » 20,000 . 19,027 75 148 2) Lån till Upsala Domkapitel, för uppförande af ny bygg- nad för högre elementar- läroverket derstädes..... » 48 1867, 1868 140,000 133,231 148 3) Lån till Karlstads Domkapi- tel, för uppförande af ny byggnad för högre elemen- tarläroverket derstädes . . . 1868 > 40,000 38,340 23 » 1484) Lån till Skara Domkapitel, för förändring och tillbygg- nad af elementarläroverks- byggnaden derstädes . . . . 1868, 1869 40,000 38,526 86 1868 47s) Lån till domkyrkan i Karl- stad, för densammas repa- ration ............. 1869 6 % » 23,500 19,169 31 1866 148 6) Lån till staden Kristianstad, för utvidgande af elementarläro- verksbyggnaden derstädes . 1873, 1875 5 % » 20,000 20,000 Transport — — 1 1,107,728|77 1) Jfr § 16 i 1867 års Reglemente. 2) Jfr § 16 mom. 1 i 1867 års Reglemente, a) Jfr § 16 mom. 2 i 1867 års Reglemente. 4) Jfr § 27 i 1869 års Reglemente. s) Jfr § 26 i 1869 års Reglemente. «) Jfr § 11 mom. 8 i 1873 års Reglemente samt § 6 mom. 3 i 1875 års Reglemente. 47 Reglemen- teta Tiden, då lånet Annuitet Räntefot Ursprung-liera Kapitalåterstod vid 1877 års slut. Årtal §• utbetalts. beloppet. Transport — — _ 1,107,723 77 1874 5 Lån till Direktionen för se- minarium för bildande a: lärarinnor, för inköp af bygg- nad åt nämnda seminarium 1875 5 % 4 % 59,000 57,796 40 = 1,165,520: 17. b) Tomtregleringslån. 1866 57 Lån till staden Lidköping, för ny tomtreglering efter 1849 års eldsvåda ......... 1854 6 % > 20,000 8,144 40 Lån till staden Örebro, för ny tomtreglering efter 1854 års eldsvåda......... 1854 » > 37,500 16,759 32 » Lån till staden Jönköping, för ny tomtreglering efter 1854 års eldsvåda..... y> 2> 1855 15,000 6,038 73 » Lån till staden Eksjö, för ny tomtreglering efter 1856 års eldsvåda......... » » 1857 30,000 16,957 32 142 Lån till staden Karlstad, för reglering af torg, gator och tomter efter 1865 års elds- våda ............. 1867 50,000 42,101 71 1872 32 Lån till staden Strengnäs, för ny tomtreglering efter 1871 års eldsvåda......... 1872 i » 30,000 28,776 = 118,777: 48. Transport j — — _ ; | 1,284,297 65 48 Reglemen- tets Men, då lånet Annuitet. Räntefot. Ursprungliga Kapitalåterstod Årtal. utbetalts. beloppet. slut. §• Transport — — 1,284,297 65 1866 45 c) Lån till Allmänna Barn- husinrättningen i Stock- holm ........... 1851 6 % 4 % 75,000 26,481 69 2> 92 d) Lån till Alnarps Landt- hruksinstitut....... 1864 10 % 30,000 3,000 e) Lån till hamn- och hr o- byggnader samt åar supp- rensning. 62 Lån till staden Cimbrishamn, för hamnbyggnaden derstädes 1843 5 % 3 % 37,500 17,473 86 61 Lån till staden Yarberg, för hamnanläggning ...... 1844 » 30,000 4,254 76 i » 63 Lån till staden Kristianstad, för hamnanläggning vid Åhus 1848 » » 30,000 10,687 92 » 67 Lån till staden Kristinehamn, för uppmuddring af hamnen och segelrännan vid denna stad.............. 1850 6 % 4 % 36,000 2,203 70 » Lån till staden Vadstena, för anläggning af hamn der- städes ............. 1850 » 48,000 3,163 16 83 Lån till Hanekinds och Gull- bergs häradsboar, för upp- förande af en jernbro öfver Svartån å landsvägen mel- lan Linköping och Bergs gästgifvaregård....... 1852 y> 20,000 3,666 28 » 84 Lån till Gustafs församling Stora Kopparbergs län, föi brobyggnad öfver Dalelfven närheten af Gustafs kyrka 1853 » 6,000 1,886 34 Transport I — — 1,357,115 36 49 Beglemen- tets Tiden, då lånet utbetalts. Annuitet. Räntefot. Ursprungliga Kapitalåterstod beloppet. slut. Årtal. §■ Transport — — 1,357,115 36 1866 63 Lån till staden Kristianstad, för återstående hamnarbeten vid Åhus samt Hernesta ka- nals fullbordande in. m. . . 1855 6 % 4 % 30,000 9,440 84 > 68 Lån till staden Vadstena, för fullbordande af liamnbygg- 1855 P P 15,000 4,738 74 > > Lån till staden Arboga, för Arboga-åns uppmuddring. . 1855 P P 15,000 — 4,715 — P > Lån till staden Köping, för upprensning och fördjupning af Köpings å......... 1855 P P 20,000 6,246 89 » 60 Lån till staden Ystad, för 1857 P P 60,000 27,050 05 P 69 Lån till staden Strömstad, för fullbordande af hamn- arbetena vid denna stad . . 1858 P p 15,000 — 6,809 60 > 70 Lån till Färjestadens hamn- byggnadsbolag, för hamn- byggnad vid Färjestaden i Torslunda socken på Öland 1858 P p 12,850 6,261 60 85 Lån till arbetsdirektionen, för anläggning af ny bro öfver Helge å vid Kristianstad. . 1858 P > 100,000 44,687 82 > 84 Lån till Torsångs försam- ling, för anläggning af 2:ne flottbroar i närheten af Torsångs kyrka, den ena öfver Dalelfven och den an- 1859 P p 10,000 5,627 77 > 69 Lån till staden Karlstad, för Transport — — 1 — I” 1,472,693 67 Bih. till Piksd. Prot. 1878. 10 Sami. 1 Afd. 2 Band. (Riksg.-kontorets reglemente). 50 Reglemen- tets Tiden, då lånet Annuitet. Räntefot. Ursprungrliera Kapitalåterstod vid 1877 års slut. Årtal. §. utbetalts. beloppet Transport — — — 1,472,693 67 anläggning af en hamnbas- sin invid denna stad samt en kanal derifrån till Ka- nikenäset vid Yenern . . . . 1859 6 % 4 % 100,000 48,700 51 186b 69 Lån till staden Falkenberg, för hamnbyggnad derstädes 1859 » 47,000 — 22,895 48 y> 71 Lån till staden Grenna, för byggande af hamn vid denna stad.............. 1861 » 37,500 21,143 79 y> Lån till staden Åmål, för hamnbyggnad vid denna stad 1861 » 8,000 — 4,919 62 » Lån till staden Karlstad, för fortsättning af hamn- och kanalanläggningen vid Karl- stad .............. 1861 » 70,000 39,442 15 y> Lån till staden Piteå, för upp- muddring af segelleden mel- lan Piteå och lastningsplat- sen Löfholmen samt anlägg- ning af en lastbrygga vid nämnda stad......... 1861 » 26,000 14,640 27 7> 86 Lån till arbetsdirektionen, för brobyggnad öfver Ume eif invid staden Umeå..... 1861 55,000 30,997 38 » 71 Lån till Ronneby köping, för Rottneåns upprensning och fullbordande af den påbör- jade jetéebyggnaden vid in- loppet till nämnda k ... . 1861 » » 10,000 5,635 38 y> » Lån till staden Helsingborg, Transport — — — — — 1,661,068 25 51 Reglemen- tets Tiden, då lånet Annuitet. Räntefot. Ursprungliga Kapitalåterstod vid 1877 års sint. Årtal. §■ utbetalts. beloppet. | Transport — — — — — 1,661,068 25 för förbättring och utvidg- ning af dess hamn..... 1862 6 % 4 % 230,000 138,153 26 1866 86 Lån till Umeå härad för bro- * byggnad öfver Ume eif in- vid staden Umeå...... 1864 8 % 5 % 20 000 9,361 35 = 494,803: 52. f) Lån till kanal- och sluss- anläggningar. y> 72 Lån till Deijefors och Fors- haga slussverksaktiebolag, för slussanläggningar i Klara eif vid Deijefors och Forshaga inom Nedra Ulleruds och Grafva socknar i Vermland 1856 6 * 4 % 150,000 54,093 13 » 93 Lån till Dalslands kanalak- tiebolag, för segelleds öpp- nande från Hattefura vid Yenern till sjön Stora Lee . 1865, 1867 5 % 3 % 800,000 683,458 53 » 94'')| Lån till Kinda kanalaktie- 118 > bolag, för utsträckning af y> 143 J Kinda båtled medelst kana- lisering af Stångån från sjön Rengen till Linköpings hamn 1865—1870 » 437,500 380,901 41 » 1432) Lån till Dalslands kanalak- tiebolag, för kanal-och sluss- Transport — — — — 2,927,035 93 1) Se vidare § 134 mom. 14 i 1863 års Reglemente. § 11 mom. 9 i 1867 års Reglemente. § 33 mom. 9 och § 41 mom. 11 i 1868 års Reglemente. § 24 mom. 11 och § 31 mom. 5 i 1869 års Reglemente. 2) Jfr § 11 mom. 8 i 1867 års samt § 24 mom. 10 i 1869 års Reglemente. 52 Reglemen- tets Tiden, då lånet Annuitet. Räntefot. Ursprungliga Kapitalåterstod utbetalts. beloppet. slut. Årtal. §• Transport — — — --—- — 2,927,035 93 anläggning mellan sjöarna Östra och Vestra Silen på Dalsland........... 1868. 1860 6 % 4 % 51,200 _ 40,587 65 = 1,159,040: 72. g) Lån till jernvägsanlägg- ningar. 1866 75 Lån till Norbergs jernvägs nya aktiebolag, för anlägg- ning af jernväg från Kärr- grufvaninom N orbergs bergs- lag till sjön Amänningen. . | 1852 1853 1855 1856 5 % » 150,000 _ 108,626 34 74 Lån till dito, för fullbordan- de af samma jernväg . . . . 3 % 2 % 150,000 — 110,917 52 > 1 Lån till Nora—Ervalla jern- vägsaktiebolag, för anlägg- ning af jernväg mellan Nora och Ervalla......... 1854 6 % 4 % 150,000 40,136 72- > 77 Lån till Gefle—Dala jern- vägsaktiebolag, för anlägg- ning af jernväg mellan stä- derna Falun och Gefle . . . 1855—1859 » 2 % 2,400,000 — 1,320,622 88 > 76 Lån till Vessman—Barkens jernvägsaktiebolag, för an- läggning af jernväg mellan sjöarna Norra Barken och Vessman inom Norrbärkes och Grangärdes socknar ai Stora Kopparbergs län . . (1856 (1857 5 % 3 % 200,000 99,897 79 Transport — — — 4,647,824 83 53 Reglemen- teta Tiden, då lånet Annuitet. Räntefot. Ursprungliga Kapitalåterstod vid 1877 års slut. Årtal. §• utbetalts. beloppet. Transport — — — — 4,647,824 83 1866 76 Lån till Vessman—Barkens jernvägsaktiebolag för full- bordande af samma jernväg 1858 6 % 4 % 200,000 90,149 84 > 78 Lån till Hudiksvalls jernvägs- aktiebolag, för anläggning af jernväg mellan Hudiks- vall och sjöarna Dellen . . J18581 \1859J 5 % » 370,000 275,086 08 » » Lån till Söderhamns jernvägs- aktiebolag, för anläggning af jernväg från Söderhamn till sjön Bergviken m. m. . 1858—1860 » > 500,000 381,507 37 > 79 Lån till Borås jernvägsaktie- bolag, för anläggning af jernväg mellan Borås och Herrljunga.......... 1862, 1863 > 1,377,055 24 1,168,361 65 > 80 Lån till Vexiö—Alfvestads jernvägsaktiebolag, för an- läggning af jernväg mellan Vexiö och Alfvestads station på Södra stambanan . . . . 1864 > > 434,000 372,750 37 > 81 Lån till Köping—Uttersbergs jernvägsaktiebolag, för an- läggning af jernväg från hamnen vid Köping till Ut- tersberg med grenbana till sjön Lillsvan......... /1864\ }l865/ 7 % 500,000 288,440 85 > 80 Lån till Helsingborg—Lands- krona—Eslöfs (Helsingborg- Billeberga äfven Helsing- borg—Årup) jernvägsaktie- bolag, för anläggning af Transport —~— — — — — 7,224,120 99 54 Eeglemen- tets Tiden, då lånet Annuitet. Räntefot. Ursprungliga Kapi talåtersto d vid 1877 års Årtal. utbetalts. beloppet. §■ Transport 7,224,120 99 jernväg mellan Helsingborg och Arup........... 1864, 1865 5 % 4 % 1,100,000 965,143 03 1866 80 Lån till Kristianstad—Hessle- i holms jernvägsaktiebolag, för anläggning af jernväg mellan Kristianstad och Hessleholms station på Sö- fira st,am banan........ 1864, 1865 720,000 619,405 48 » Lån till Ystad—Eslöfs jern- vägsaktiebolag, för anlägg- ning af jernväg från Eslöfs station på Södra stambanan till Ystad........... 1864—1866 2,450,000 2,157,924 24 Lån till Landskrona—Eslöfs jernvägsaktiebolag, för an- läggning af jernväg mellan Landskrona och Eslöfs sta- tion på Södra stambanan . 1864 -1866 1,200,000 1,053,768 51 82 Lån till Uddevalla—Veners- borg—Herrljunga jernvägs- aktiebolag, för anläggning af jernväg från Herrljunga öfver Venersborg till Udde- valla .............. 1865—1867 1 3,240,000 2,940,033 95 1871 31 Lån till Karlskrona—Vexiö jernvägsaktiebolag, för an- läggning af jernväg mellan städerna Karlskrona och (1872) Vexiö............. Jl873/ 6 % 5 % 2 600,000 _ 2,600,000 ___ Lån till Krylbo—Norbergs jernvägsaktiebolag, för an- 118 7 4) Transport i 7 t: QOfi 9A 1 | X 1 55 Reglemen tets - Årtal. 871 31 1876 Tiden, då lånet . , t,.. , „ , utbetalts. Annuitet. Räntefot. Transport läggning af jernväg mellan Krylbo och Norberg . . Lån till Sundsvalls jernvägsaktiebolag, för anläggning af jernväg från Sundsvall till Torpshammar...... Lån till Upsala—Margretehills jernvägsaktiebolag, för anläggning af jernväg från Upsala till Gefle....... Lån till Bergslagernas jernvägsaktiebolag, för anläggning af jernväg från Ludvika till Kil......... Lån till Vestervik—Åtvidaberg—Bersbo jernvägsaktiebolag, för anläggning af jernväg från Vestervik öfver Jenny, Gamleby och Åtvidaberg till Bersbo, med bi bana till Storsjön..... Lån till Hultsfred—Vesterviks jernvägsaktiebolag, för anläggning af jernväg mellan Hultsfred och Jenny med bibana till sjön Yxern, sidospår till Ankarsrum och hamnspår vid Verkebäck . . Lån till Vislanda—Bolmens jernvägsaktiebolag, för an - TJrsprungliga beloppet. Kapitalåterstod vid 1877 års slut. Transport — 17,560,396 406,000 401,940 [1872 1,494,000 1,494,000 500,000 500,000 » 5,000,000 5,000,000 18761 700,000 700,000 700,000 700,000 26,356,336 20 56 I Reglementets - Årtal. §. 1876 5 Tiden, då lånet utbetalts. Annuitet. Transport Räntefot. Ursprungliga beloppet. Kapitalåterstod yid 1877 års slut. 26,856,836 20 läggning af jernväg från Vislanda öfver Ljungby till sjön Bolmen......... Lån till Gotlands jernvägsaktiebolag, för anläggning af jernväg från Yisby till Hemse kyrka........ = 23,988,712: 62. Summa 1877 1877 6 % % 400,000 200,000 400,000 200,000 26,956,336 2 O 57 Aflöningsstat för Riksgäldskontorets tjensteman och vakt hetjening. Lön. Tjenstgorings- penningar. Summa. 1 Sekreterare, som tillika är Ombudsman 4,100 1,600* 6,000 _ i 1 Kassör.................... 4,400 — 1,000 — 6,000 —! 1 Kamererare................ . 4.000 — 1,600 — 5,600 — 1 Revisor................... 2,500 — 800 — 3,300 — 1 Kassabokhållare.............. 2,000 — 800 — 2,800 _ 1 Lånebokhållare............... 2,000 — 800 — 2,800 — 1 Registrator och Kanslist......... 1,500 — 900 — 2,400 — 1 Kammarskrifvare.............. 1,500 — 000 — 2,100 — 1 Förste Vaktmästare............ 700 — 100 — 800 — 1 Vaktmästare................ 00 0 — 100 — 700 — 1 Vaktmästare................ 000 — 100 — 700 — 1 Vaktmästare................ 600 — 100 — O O a> — Summa kronor 24,800 j — 9,100 J -1 33,900 — Tillägg: För Revisorn, Bokhållarne, Registratorn och Kanslisten samt Kammarskrifvaren kan, då de icke innehafva annan tjenstebefattning, lönen efter fem års tjenstgöring inom graden förhöjas med........Kronor 500: — samt för Revisorn och Bokhållarne, efter tio års tjenstgöring inom graden, med ytterligare........... „ 500: — För vaktbetjeningen kan aflöningen efter fem års ordinarie tjenst och derunder ådagalagd t välförhållande höjas, lönen med „ 100: — och tjenstgöringspenningarne med........... „ 100: — Vaktbetjeningen åtnjuter fri bostad med nödig vedbrand. Skulle denna för mån komma att för vaktmästarne eller någon af dem upphöra, äro de berättigade att i stället såsom tjenstgöringspenningar uppbära 200 kronor hvar. Vid tillämpningen af denna aflöningsstat iakttages derjemte följande: l:o) Be med hvarje befattning förenade tjenstgöringspenningar få uppbäras endast för den tid, tjenstens innehafvare verkligen tjenstgjort eller åtnjutit semester, men skola för den tid, han eljest varit från tjenstgöringen befriad, utgå till den, som tjensten förrättat; dock må Fullmäktige kunna medgifva den tjensteman eller * Så länge Sekreteraren innehar fri bostad utgå tjenstgöringspenningarne med endast 600 kronor; dock så att, vid afdrag i följd af tjenstledighet, detsamma, med tillämpning af de för sådant fall gifna bestämmelser, sker för hela beloppet af tjenstgöringspenningarne från aflöningsbeloppet i dess helhet. Bill. till Riksd. Prof. 1878. 10 Sami. i Afä. 2 Band. 8 (Eikgs.-kontorets res-lementel. 58 vaktbetjent, som af sjukdom hindras från bestridande af sin tjenst, att uppbära de för samma tjenst anvisade tjenstgöringspenningar eller någon del deraf. 2:o) För bestridande af tjenstgöringen under semester ega Fullmäktige att anvisa till extra ordinarie tjenstemän arfvoden, beräknade efter ett tusen kronor för år. 3:o) Innehafvare af lön enligt förestående stat äro underkastade den vidsträcktare tjenstgöringsskyldigket eller den jemkning i åligganden, som kan varda stadgad; och böra de fullmakter eller konstitutorial, somför Riksgäldskontorets tjenstemän utfärdas, innefatta förbehåll om deras skyldighet att åtaga sig de nya eller förändrade göromål, som kunna dem åläggas. Indragnings stat vid Riksgäldskontorct. Kommissarien Oscar Arehn........................ 4,400 Kommissarien II. Husberg........................ 4,400 — Notarien och Registrator!! Daniel Magnus Sanddhl.......... 3,000 Notarien August Neyber.......................... 3,000 — Kanslisten Nils Didrik Sillen....................... 1,500 — Kontorsskrifvaren Adolf Wilhelm Sandsjö................ 1,500 — En Kontors- eller Kammarskrifvare.................... 1,500 — Kammardrängen Per Fredrik Bydqvist.................. 575 — Summa kronor 19,875 — Pensionsstat vid Riksgäldskontorct. Förre Kamererare!! Herman Theodor Benckert............. 4,000 1 Förre Registrator^ och Arkivarien Claes Otto Voaqt.......... 1,417 50 Förre Ombudsmannen Leontius Hallman................ 1,500 — Aflidne Sekreteraren i Riksgäldskontor^ Carl Gustaf Stuarts enka, Maria Lovisa Stuart, född Koschell............... 800 — Aflidne Krigsrådet S. G. Ehrenstams och hans jemväl :iflidna enka, Charlotta Grip en stj ernås dotter, Hedvig Aurora Ehrenstam 250 — Aflidne t. f. Kommissarien vid Riksgäldskontorets kreditsedel verk, Ofverkrigskommissarien Fr. Lindstedts oförsörjda dotter Siri Aurora Lindstedt......................... 225 ___ Aflidne Notarien Fr. Bergmans ogifta dotter.............. 225 — Summa kronor 8,417 50 Anmärkning: Ofvanstående pensioner indragas vid innehafvarens frånfälle och äfven dessförinnan, så vida de för pensionernas utgående stadgade vilkor upphöra. Förestående tre stater, nemligen: 59 Aflöningsstaten för Riksgäldskontoret, upptagande en summa af . . 33,900: ..... Indragningsstaten vid dito.............. 19,875: — Pensionsstaten vid dito...............8,417: 50, äro uppgjorda och faststälda vid lagtima riksdagen i Stockholm den 25 Maj 1878 På Riksdagens vägnar: För Första Kammaren: För Andra Kammaren: A. N. Sundberg, n. t. Talman. Arv. Frrson Posse, n. v. Talman, Fullmäktige i Riksgälclskontoret. Välde af 1878 års Riksdag. Ordförande: Öfverstekammarjunkaren, Kommendören af KongL Maj:ts Nordstjerneorden, l:a kl., Friherre Johan Gustaf Nils Samuel Akerhielm. Bruksegaren, Riddaren af Kongl. Maj:ts Nordstjerneorden, Herr Filosofie Doktorn Carl Reinhold Polhem von Slocktnslröm, vice Ordförande. Kaptenen, Riddaren af Kongl. Maj ds Nordstjerneorden, Herr Carl Gustaf Hirrta. Grosshandlanden, Riddaren af Kong]. Maj:ts Nordstjerneorden, llerr Samuel Warbur(j. Professorn vid Kongl. Tekniska Högskolan, Riddaren af Kongl. Maj:ts Nordstjerneorden, Herr Filosofie Doktorn Hjalmar Holmgren. Sekreteraren i Kongl. Statskontoret, Riddaren af Kongl. Maj:ts Nordstjerneorden och Kongl. Wasaorden, vice Häradshöfdingen Herr Per Samzelius. Ledamoten af Riksdagens Första Kammare, Herr Erik Johan Mallmin. Suppleanter: Ledamoten af Riksdagens Andra Kammare, Herr Jons Rundbäck. Ledamoten af Riksdagens Andra Kammare, Filosofie Doktorn Friherre Anders Cederströni. Ledamoten af Riksdagens Andra Kammare, Kaptenen Herr Carl Wilhelm Eruson. Revisorer af Stats-, Banko- och Riksgäldsverken. Vid 1878 års revision. För Första Kammaren: Kommendörkaptenen, Riddaren af Kong], Svärdsorden, Friherre Berndt Oskär Stackelberg. Rektorn, Riddaren af Kongl. Maj:ts Nordstjerneorden, Herr Henrik Ragnar Törnebladh. f. d. Majoren, Kommendören af Kongl. Wasaorden, Riddaren af Kongl. Maj:ts Nordstjerneorden, Herr Claes Adolf Adelsköld. Ryttmästaren, Riddaren af Kongl. Svärdsorden, Herr Richert Vogt von Kock. Assessoren, Friherre Otto Wilhelm Stael von Holstein. Godsegaren, Riddaren af Kongl. Maj:ts Nordstjerneorden, Friherre Otto Gustaf Lybecher. Suppleanter: Löjtnanten, Herr Filip August Boström. Löjtnanten, Friherre Otto Wilhelm Claes Johan Nordenfalk. Kaptenen, Grefve August Robert Fredrik von Rosen. För Andra Kammaren: Majoren, Riddaren af Kongl. Svärdsorden, Grefve Knut Lage Bosse. Ledamoten af Riksdagens Andra Kammare, Herr Carl Aron Jönsson. „ „ ,, Herr Carl Anders Larsson. „ „ „ „ Herr Nils Pettersson. „ ,, „ ,, Herr Carl Johansson. f. d. Kaptenen, Herr Julius Mankéll. Suppleanter: Ledamoten af Riksdagens Andra Kammare, Herr Anders Persson. „ „ „ Herr Johan Emanuel Billström, Redaktören, Herr J. 11. Struve. REGISTER öfver 1878 års Reglemente för Riksgäldskontoret. Ackord för Riksgäldskontorets fordringar Sid. Aflöning för » b lediga tjensters bestridande b b b Riksgäldskontorets tjenstemannapersonal och vakt betjening. ......b b b husdrängen vid Riksdagens hus.........b Aflöning sstat för Riksgäldskontoret . . b Afsked med pension.......b Allmänna Hypoteksbanken.....b Arnortissements fonder.......B Anslag angående lediga tjenster ... b Annuiteter...........b Anteckningsböcker, Kassörens och Ka mererarens ... b Arfvode för deputerade......» b b Fullmäktige och deras ordförande .......B b b Riksdagens Revisorers kansli- och vaktbetjening . . b b b förrättande af tjenster i Riksgäldskontoret ... B Arkiv, Riksdagens........» Auktionsmedel för kronans hus ... b Befordringsgrunder vid Riksgäldskontoret .....» 19. § 30. 15. § 23. 34, 35. tör ■<1 JO 00 © 16. § 26. 14. § 20. 57. — 38. §§ 90—93. 32. § 74. 24, 25. §§ 40, 45. 35. § 81. 20. § 34. 30. § 65. 27. § 54. 16. § 25. 15. § 22. 34. § 79. 14. § 21. 19. § 31. 35. § 83. Befordringsvilkor........ Begrafningshjelp efter obemedlade tjensteman och vaktbe tjente. ..... Behållningar, Statskontorets .... Belåning af obligationer..... Belöning för extra arbeten .... Bergslagernas jernvägsaktiebolags obligationer, inköp af Bergverkstionden, medel, som inflyta i följd af vilkoren för upphörande af . . Berättelser, Fullmäktiges..... » Justitieombudsmannens . b Riksdagens Revisorers. Besigtningar å Riksgäldskontorets och Riksdagens hus .... Besvär öfver Fullmäktiges beslut . . Betjeningen vid Riksgäldskontoret . Bevillningsförordning, utfärdande af ny Bibliotek, Riksdagens...... Bihanget till Riksdagens protokoll, tryckning af...... Bollnäs och Söderhamn, kommunikationsled emellan Brist i Statskontorets inkomster Dalslands kanalaktiebolag, revision af Depositionsmedel........ Deputerade.......... Diarium, Ombudsmannens .... Embetsresor, Justitieombudsmannens . Enke- och pupillkassan vid Riksgäldskontoret . . Expedition, Justitieombudsmannens . » Tryckfrihetskomiténs . . Expenser för Justitieombudsmannens och Tryckfrihetskomitdns expeditioner...... Extra ordinarie tjensteman, deras antagande » » b »skiljande från Riksgäldskontoret . » » b gratifikation er åt bb »åtnjuta ersätt ning för förrättande af ordinarie tjenst . . . 16, 35. §§ 26, X> 18. § 28. » 20. § 33. X) 24. § 41. » 17. § 27. » 11. § 11- )) 19. § 32. » 31. § 68. )) 16. § 24. » 15, 31. §§ 22, » 30. § 66. 5> 29, 37. §§ 64, » 34. §§ 77, X> 33. § 75. 14. § 21. » 31. § 70. )) 5. § 3. J> 12. § 13. » 32. § 72. » 20. § 35. )> 27. § 54. )> 30. § 65. )> 16. § 24. )> 18, 35. §§ 29, )) 16. §§ 23, » 16. § 24. X) 16. § 24. » 35 § 82. » 37. § 89. » 17. § 27. D 34. § 79. Flyttningshjelp för Justitieombudsmannen .......Sid. 15. § 23. Fordringar, Riksgäld skontorets . . . Fullmakter för Riksgäldskontorets tjensteman ........ B granskning af riksdagsmännens ........ Fullmäktige i Riksgäldskontoret. Fullmäktiges ansvarsskyldighet . » antal för besluts fattande » arfvodenochresekostnads ersättningar. .... » '' befattning upphör . . . » berättelser...... b besluts öfverklagande » deputerade..... » komplettering .... » ombud....... B omröstningar..... b ordförande..... » protokoll...... » rådfrågningar hos Reviso rerne ....... b sammankomster .... B sammanträden gemensamt med Fullmäktige i Riksbanken ....... b sessionsdagar..... » ställande till ansvar . . » suppleanter..... » » deras inträdande » särskilda uppdrag . . . » tjenstledighet . . . . b åligganden..... Förfall, Fullmäktiges...... Förräntning af Riksgäldskontorets kontanta tillgångar och af Kongl. Statskontorets behållningar m. m. . . . Generalassistanskontoret, f. d., understöd för sterbhusen efter obemedlade tjensteman m. 11. vid..... Granskning a,f Kassörens och Kamererarens anteckningsböcker . b af Ombudsmannens diarium B af riksdagsmäns fullmakter b 3. § 3. » 1(3, 35. §§ 26, 83. » 33. § 76. » (30. — » 27. § 55. » 28, 33. §§ 61, 75. » 1(3. § 25. » 26. § 52. » 31. § 68. » 29. § 64. » 27. § 54. » 26. §§ 49, 50. )> 27, 33. §§ 54, 74, 75. » 29. § 63. » 26. § 48. » 28. § 57. » 27. § 56. )) 28, 29. §§ 57-64. J> 33. § 75. » 28. § 57. )) 27. § 55. » 60. — » 26. §§ 49, 50, 52 » 30—33. §§ 65—76. )> 28. §§ 59, 60. » 2(5. §§ 51, 53. 28. §§ 59, 60. » 24. § 41. )> 18. § 28. X> 30. §.65. » 30. § 65 » 33. § 76, Granskning af Riksgäldskontorets räkenskaper ..... Gratifikationer till betjeningen vid Riksgäld skontoret . . . Göta kanal.......... Hufvudbok, Riksgäldskontorets . . Hus, kronans, i städerna..... » Riksdagens ........ » » angående ifrågasatt tillbyggnad till . » Riksgäldskontorets..... Husdräng vid Riksdagens hus. aflöning för......... Hypoteksbanken, allmänna..... Indragning sstat för Riksgäldskontorct Inkomster, Statskontorets, brist uti » Riksgäldskontorets Inlösen af förfallna obligationer. . » » kuponger till statsobligationer ......... Inventarier i Riksgäldskontorets och Riksdagens hus .... Inventering af låne- och säkerhetshand lingar. ....... Jernväg ar, enskilda, statsbidrag till Jernväg sbolags, enskilda, revisionsberättelser ..... Jernväg sbyggnader, statens, anslag till . Justitieombudsmannens jemte den hos honom anstälda kansli- och vaktbetjenings aflöning ..... » embetsberättelse » embetsresor . » expedition och dess expenser . » insättande i em betet .... Kapitalfor äring ar, Riksgäldskontorets vid 1877 års slut utbalanserade . . Kapitalskulder, Riksgäldskontorets vid 1877 års slut utbalanserade ...... Karlberg, jernväg från, till Lilla Värtan Kinda kanalaktiebolag, revision af . Konstitutorial för tjenstemännen Sid. 25. § 45. 17. § 27. » 33. § 75. 25. § 45. » 19. § 31. )) 14, 30. §§ 20, 66, 67. )) 32. § 71. » 14, 30. §§ 20, 66. » 14. § 20. » 32. § 74. v> 58. >> 12. « 13. » 18 — 24. 1 O CO .‘-er. » 2. § 2. » 23. § 39. » 14, 30, 31. §§ 20, 66, 70. )> 30. § 65. » 6, 7. § 4. » 32. § 73. )) 7—11. §§ 5, 7-10. » 15. § 23. )) 16. § 24. » 16. § 24. » 16. §§ 23, 24. )) 33. § 75. )) 43—56. — » 40—42. » 9. § 8. )) 32. § 72. 5) 36. § 83. Bill. till Ilifesd. Prot. 1878. fJ Sand. 1 Afd, 2 Band. (Riksg.-kontorets roglemente). 65 9 66 Kontor sexpenser........Sid. Konungens ombud. » Kreditiv, anvisade på Riksgäldskontoret » » för infallande krig . . . . » » » rikets försvar eller andra vigtiga ändamål » » » för upprätthållande af rikets neutralitet . . . . » » Riksgäldskontorets, i Riksbanken ........... f> Kuponger, tillhörande statsobligationer, inlösen af...... » Kronolägenheter, mindre, medel som inflyta för försäljning af » Kärrgrufvan inom Norbergs bergslag samt sjön Amänningen, jernväg emellan ...» Landtränteriernas depositionsmedel . » Ledigheter bland Fullmäktige . . . » Lilla Vårtan, jernväg till, från Karlberg Liqvid mellan Stats- och Riksgälds - verken.........» Liqvidationsfonder........» Lån, upptagande af.......» Lånerörelse, Riksgäldskontorets ...» Lönebesparing.........» Löneskilnadser sättning ...... ^> Missväxter, behöfvandes undsättning vid........» Norbergs jernväg........» Norrland, stambana genom • » Obligationer, belåning af.....» » Riksgäldskontorets ...» » Bergslagernas jernvägs aktiebolags, inköp af . . » Ombud, Konungens.......» » Fullmäktiges......» Omröstningar, Fullmäktiges . . . . » Ordförande hos Fullmäktige . . . . » » vice » » ..._•» Oskarshamn, förbättrande af hamnen vid » Pensionsgrunder för Riksgäldskontorets tjensteman och vaktbetjening » Pensionsstat vid Riksgäldskontoret. . » Preskriptionstid för Riksgäldskontorets skulder......» Protokoll, Fullmäktiges......» 14. § 20. 29. § 62. 12, 13. §§ 14-18. 12, 13, 28. §§ 14, 17, 61. 12, 13, 28. §§ 15, 17, 61. 13. §§ 16, 17. 24. § 42. 23. § 39. 21. § 37. 3. § B. 20. § 35. 26. § 49. 9. § 8. 20, 25. §§ 34, 47. 24, 25. §§ 40, 45. 21. § 39. 24. § 41. 35. § 79. 34. § 79. 21. § 38. 3. § 3. 9. § 7. 24. § 41. 1, 2, 21-24. §§ 2, 39, 40. 11. § 11. 29. § 62. . 27, 33. §§ 54, 74, 75 29. § 63. 26. § 48. 26. § 48. 11, 12. § 12. 38. §§ 90, 92. 58. - - 2. 23. §§ 2, 40. 28, § 57. 6 Protokoll, Riksdagens, tryckning af . Redovisning af de till Eiksgäldskontoret ingående medel » för liqvidations- och amortissementsfonderna . . Resekostnadsersåttning för Riksdagens Revisorer . . » för Fullmäktige » för Justitieom budsmannen Revisionsberättelser från enskilda jernvägsbolag . . . Revisionslcostnader........ Revisorer, Riksdagens, vid 1878 års statsrevision . » » traktamenten och resekostnader för » utses af Fullmäktige för granskning af Strömsholms nya m. fl. kanalbolags förvaltning ....... >■> utses för dito af Allmänna Hypoteksbankens förvaltning ........ Revisorernes berättelser...... Riksbanken, kreditiv i...... Riksdagens hus......... b » angående ifrågasatt till byggnad till .... Riksdagsbiblioteket........ Rilcsdagskostnader........ Riksdagsort, Fullmäktiges yttrande derom....... Riksdagstrycket......... Riksgränsen och Torpshammar, tvärbana emellan..... Riksgäldskontorets betjening . . . . b enke- och pupillkassa b fordringar för utbetalda lån..... » Fullmäktige. . . . » föremål..... » förvaltning .... » hufvudbok .... b hus....... » inkomster och särskilda tillgångar . b kapitalfordringar . Sid. 31. § 70. » 25. §§ 45—47 25. § 45. » 14. 5 22. » 16. § 25. » 16. § 24. )) 32. •§ 73. » 15, 20. §§ 22, 34. » 61. — » 14. § 22. » 32. § 72. » 32. § 74. )> 15, 31. §§ 22, 69. )) 24. § 42. )) 14, 30. §§ 20, 66, » 32. § 71. » 14. § 21. » 13, 20. §§ 19, 34. » 33. § 75. )) 14, 31. §§ 21, 70. )> 9. § 7- )> 34. §§ 77, 78. )) 18, 35. §§ 29, 79. » 3. § 3. )) 60. )) 1. § I- )) 26. §§ 48, 51. )) 25. § 45. » 14, 30. §§ 20, 66. )) 18—24. §§ 30—44. )) 43—56. - - 68 Riksgåldskontorcts kapitalskulder. » kreditiv i Riksbank en » lånerörelse .... » obligationer » räkenskaper b skulder..... » styrelse..... » tjenstemannapersonal » upplåning .... » utgifter..... » vaktbetjening . Riksgåldssedlar, inlösen af..... Rådfrågningar bos Riksdagens Revisorer ....... Räkenskaper, Riksgäldskontorets » » utdrag af Sammankomster, Fullmäktiges . . Sammanträden, » i Banken och Riksgäldskontoret gemensamma .... Sessionsdagar, Fullmäktiges .... Skogsplanteringskassan...... Skrifmaterialier för Riksdagens och Utskottens behof . Skulder, Riksgäldskontorets . . . . Stadganden, äldre, rörande Riksgäldskontoret, få icke åberopas Stat-, ajlönings-, för Riksgäldskontoret » indragnings-, för Riksgäldskontoret » pensions-, för Riksgäldskontoret . Statskontorets behållningar, aflemnande till Riksgäldskontoret af b inkomster, brister i, fyllas Statslån för jernvägsbyggnader . . . Statslånefonden......... Statsobligationer, fonderade .... Statsreglering en, dermed gemenskap egande utgifter . Statsverkets liqvid med Riksgäldskontoret ........ Strömsholms nya kanalbolag, revision af dess förvaltning. Suppleanter för Fullmäktige .... b deras inträdande .... b för Revisorerne .... Suspensioner.......... Söderhamn, ny tomtreglering i . Sid. 40—42. - - 24. $ 42. » 24. § 41. >> 1, 2, 21, 24. §§ 2, 39, 40. 25. § 45. » 1. § 2. 26—28. §§ 48-56. i> 16. § 26. » 21, 27. §§ 39, 43. » 6—18. §§ 4-29. » 16, 34. §§ 26, 78. £> 2. § 2. » 27. § 56. » 25. § 45. » 25. § 46. » 28, 29. §§ 57—64. » 33. § 75. » 28. § 57. )) 21. § 36. )> 31. § 70. )) 1. § 2. » 39. § 94. » 57. - - )) 58. - - J) 58. — )) 20. § 33. )) 12. § 13- )) 21. § 39. » 24. § 44. )) 22. § 39. )> 12. § 13. )) 20, 25. §§ 34, 47. )> 32. § 72. )) 60. » 26. §§ 49, 50, 52. » 61. » 36. 37. §§ 84, 85, 87 » 8. § 6. )) » » » » » Tjänster, » » » » » » » » » » » Söderhamn och Bollnäs, kommunikationsled emellan .... Sid. Söderhamns jernvägsbolag.....» Telegrafverket, förskott till . . . . » Tjensteförsummelser, frågor rörande . » Tjensteman vid Riksgäldskontor . . » aflöning för » antagande af » besvärshänvisning för . . » entledigande af » - pensionering af » vid Justitieombudsmannens expedition......» lediga, bestridande af . . » återbesättande af.....» Tjenstgöring spenning ar....... Tjenstledighet för Fullmäktige . . , » » » tjenstemännen och vakt betj eningen . ... v Torpshammar och Riksgränsen, tvärbana emellan . ... » Traktamenten, Riksdagens Revisorers . » Tryckfrihetskoiniténs expedition och expenser ...» Tryckning af Riksdagens protokoll med dertill hörande bihang . » » » Revisorernes berättelser . » Tryckningskostnader för Justitieombudsmannens berättelser » » för Riksdagens Revisorers berättelse . » Understöd för Riksgäldskontorets tjen stemäns sterbhus . . . . » Undsättning smedel vid missväxter . . » Uppdrag, Fullmäktiges särskilda . . » Upphandling af papper för tryckning af Riksdagens protokoll. » Upplåning för Riksgäldskontorets räkning .......... Utdrag af Riksgäldskontorets räkenskaper ........... Utgifter, Riksgäldskontorets . . . . » Utlottning slistor rörande de i svenskt mynt förskrifna statsobligationer . . . . » Utlåning, Riksgäldskontorets . ... y> Bih. till Riksd. Prot. 1878. 10 Sami. (Riksg.-kontorets reglemente). 5. 5. 13. 36, 37. 34. 16. 35. 37, 36. 38, 39. 15. 34. 35, 37. 17. 28. 27, 35. 9. 14. 16. 31. 31. 16. 15. 18. 21. 30—33. 31. 21, 24. 25. 6—18. 23. 24. Afd. 2 Band. § 3. § 3. § 18. §§ 84—89. § 77. § 26. § 82. § 88. § 86. §§ 90—94. § 23. §§ 79, 80. §§ 81, 83, 88. § 26. §§ 59, 60. §§ 54, 80. § 7. § 22. § 24. § 70. § 69. § 24. § 22. § 28. I 38. §§ 65-76. § 70. §§ 39, 42. § 46. §§ 4-29. § 39. § 41. 10 70 Vaktbetjening, Justitieombudsmannens Sid. » Eiksgäldskontorets . • » Vaktbetjeningens pensionerande ...» » tjensteförsummelser . » » entledigande ...» Varningar för tjensteförsummelser. . » Vesterås domkyrka.....• • ® Vilkor för lönetillökningen vid Biks gäldskontoret. ......* Åmänningen, sjön, samt Kärrgrufvan inom Norbergs bergslag, jernväg emellan ...» Öfverlåtelse på viss person af Riksgälds kontorets obligationer . . » 15. § 23. 34. § 78. 38, 39. §§ 90—! 37. §§ 87-! 37. §§ 87, 8 37. § 87. 4. § 3. 16. § 26. 3. § 3. 2. § 2. Stockholm, tryckt hos A. L- Normans Boktryckeri-Aktiebolag, 1878.