utfiirdadt vid slutet af 1877 års riksdag

STOCKHOLM, tryckt hos a. l. normans boktryckeri-aktiebolag, 1877. Innehålls-förteckning. Riksgäldskontorets föremål § 1. „ skulder § 2. „ fordringar för utbetalda lån § 3. „ återstående utgifter till följd af extra statsregleringarne vid föregående riksdagar § 4. „ utbetalningar, anvisade vid innevarande riksdag, §§ 5—8. Med statsregleringen gemenskap egande utgifter § 9. På Riksgäldskontoret anvisade kreditiv §§ 10—14. Från Riksgäldskontoret utgående riksdags- och revisionskostnader, aflöningar, förvaltningsutgifter m. m. §§ 15—25. Riksgäldskontorets inkomster och tillgångar §§ 26—41. Uppbörden och redovisningen af de till Riksgäldskontoret ingående medel §§ 42—44. Riksgäldskontorets styrelse §§ 45—53. Fullmäktiges sammankomster §§ 54—61. „ särskilda åligganden och uppdrag §§ 62—73. Riksgäldskontorets betjening §§ 74 och 75. Lediga tjensters bestridande och tillsättande §§ 76—80. Behandlingen af frågor rörande tjensteförsummelser m. m. §§ 81—86. Pensionerandet af Riksgäldskontorets betjening §§ 87—90. Allmänna bestämmelser § 91. Reglemente för Riksgäldskontor^ § i. Rik s g ä läs kontor et har till föremål: a) att ombesörja liqviden af Svenska Statens skuld, för hvilken Riksdagen enligt 66 § Regeringsformen ansvarar; b) att verkställa alla de utbetalningar, som af Rikets Ständer eller Riksdagen blifvit å detta verk anvisade; c) att mottaga, förvalta och redovisa alla härtill anslagna tillgångar och inkomster samt hålla uppkommande, till Riksgäldskontoret levererade öfverskott och behållningar Riksdagen till hända; d) att, i saknad af annan tillgång för bestridande af beviljade och å Riksgäldskontoret anvisade utgifter, upplåna dertill oundgängligen erforderliga medel; och e) att utföra alla uppdrag och åligganden, som Riksgäldskontoret för öfrigt af Rikets Ständer eller Riksdagen erhållit. Angående Riksgäldskontorets skulder. § a. De af Riksgäldskontoret för upptagna lån utfärdade och förut icke inlösta eller eljest, jemlikt behörig föreskrift, ur räkenskaperna afförda obligationer, äfven - 4 som de obligationer, hvilka hädanefter varda af detta verk utgifna, böra, så till kapital som upplupna räntor, enligt desammas ordalydelse infrias. Der preskriptionstid i afseende på någon särskild del af Rihsg nidsk o n to rots sladder icke blifvit stadgad, komma skulderna, intill dess annorlunda förordnas, att i vederbörlig ordning liqvideras, utan afseende å den tid, inom hvilken fordringar hos enskilde eller hos Kongl. Maj:t och Kronan skola nu eller framdeles göras gällande. • Härförutan har Riksdagen medgifvit: a) att till innehafvaren stab! obligation må, då derom hos Fullmäktige göres framställning, på viss namngifven person öfverlåtas, för att endast i dennes hand vara gällande; samt, derest egaren sedermera det önskar, ånyo kunna göras gällande i hvarje innehafvares hand, allt under de vilkor i afseende på behöriga anteckningar å sjelfva obligationen samt i Kontorets räkenskaper, som Fullmäktige ega föreskrifva; b) att Fullmäktige må, när sådant icke för Riksgäldskontoret medför olägenhet, kunna medgifva omedelbar inlösen i Riksgäldskontoret af förfallna obligationer och räntekuponger, fastän desamma enligt obligationernas lydelse och stadgandena i lånekontrakten böra å deruti angifna utrikes orter infrias; för hvilket ändamål Fullmäktige må träffa erforderliga överenskommelser med de låneöfvertagare, som kontraktsenligt skola ombesörja denna inlösen; samt c) att, då s. k. riksgälds-sedlar i Riksgäldskontoret till inlösen företes, Fullmäktige ega att, derest sedlarne befinnas rigtiga, låta desamma med Riksgäldskontorets medel infria. I afseende på Riksgäldskontorets skulder, om hvilkas belopp och beskaffenhet Kontorets räkenskaper och handlingar lemna fullständig upplysning, och hvilka finnas summariskt uppgifna uti bil. A. vid detta reglemente, böra i öfrigt de föreskrifter, som äro intagna uti de vid föregående riksdagar för Riksgäldskontoret utfärdade reglementen, i de delar samma föreskrifter ännu icke blifvit fullgjorda, fortfarande tjena till efterrättelse. 5 Angående Riksgäldskontorets fordringar för de af dess medel utbetalda eller godtgjorda lån. § 3. Beträffande Riksgäldskontorets fordringar för meddelade lån, om hvilkas belopp Kontorets böcker och räkenskaper lemna fullständig upplysning, och å hvilka en förteckning jemväl finnes detta reglemente bifogad (bil. B), skola de förbindelser, å hvilka fordringarne sig grunda, jemte föreskrifterna uti äldre reglementen i tillämpliga delar fortfarande tjena till efterrättelse. Dock har Riksdagen i afseende på lånen för anläggning af jernväg från Kärrgrufvan inom Norbergs bergslag till sjön Åmänningen år 1874 medgifvit, dels att, derest jernvägen omlägges med 4,83 fots spårvidd i enlighet med derom af Norbergs jernvägs nya aktiebolag antaget förslag, bolaget ändock må på förut stadgade betalningsvilkor bibehålla de för jernvägsanläggningen beviljade försträckningar, emot vilkor: l:o) att kostnadsförslag och arbetsplan för nya jernvägsanläggningen fastställas af Kongl. Maj:t; 2:o) att jernvägsanläggningen med alla dertill hörande byggnader och materiel skall utgöra underpant för ifrågavarande, af staten lemnade försträckningar; 3:o) att Kongl. Maj:t skall insätta en ledamot i bolagets styrelse och utse en revisor att deltaga uti granskningen af bolagets förvaltning och räkenskaper, samt att arfvode till sålunda utsedd styrelseledamot och revisor skall bekostas af bolaget; 4:o) att bolaget skall underkastas alla de vilkor och kontroller, som af Kongl. Maj:t pröfvas lämpliga och nödiga; samt 5:o) att i öfrigt de vid beviljandet af ifrågavarande försträckningar meddelade bestämmelser skola fortfarande i tillämpliga delar lända till efterrättelse; dels och att statens panträtt i de delar af gamla jernvägen, som efter omläggningen icke komma att i nya jernbanan ingå, må upphöra, äfvensom att deji uti nuvarande jernvägen med tillhörigheter faststälda inteckning må, sedan jernvägen blifvit efter omläggningen afsynad och godkänd, förfalla. 6 Härjemte har 1876 års Riksdag, under förutsättning dels att Westerås och S:t Bians församlingar förklara sig afstå från ett af dem gjordt förbehåll att det belopp, 800 kronor, hvarmed de å kyrkostämma den 25 Oktober 1874 förhöjt den af dem dittills med likaledes 800 kronor till Westerås domkyrka årligen utgående bänkhyresersättning, skulle åter minskas i den mån domkyrkan komme i besittning af de genom nådigt bref den 31 Oktober 1862 domkyrkan tillerkända tillgångar, hvilka ännu icke till henne återfallit, eller gården N:o 26 i Westerås samt räntorna af hemmanen Jädra N:o 1 och Gillfors, dels och att domkyrkokommissionen i Westerås, mot erhållande af eftergift från erläggande af ränta och amortering å det år 1858 domhyr kohus san beviljade statslån, åtager sig att börja och, utan anspråk på vidare statsbidrag, fullborda domkyrkotakets omläggning med koppar i enlighet med ett af Professoren E. von Rothstein upprättadt förslag, medgifvit, att domkyrkokassan må från och med början af år 1876 befrias från erläggande af ränta och amortering å nämnda lån. Angående Riksgäldskontoret åliggande utbetalningar. l:o. Återstående utgifter till följd af extra statsregleringarne vid föregående riksdagar. § 4. Mom. 1. Som 1876 års Riksdag beviljat och stält till Kongl. Maj:ts disposition ej mindre ett belopp af 6,000,000 kronor, att till fortsättning af statens jernvägsbyggnader under år 1877 lyftas i Riksgäldskontoret, än ock, för utförande af föreslagna nybyggnader och andra arbeten, som dels erfordras för fullständigande af nyare Stambanedelar, dels föranledas af enskilda banors anslutning och ökad rörelse, äfvensom för anskaffande af lokomotiv och vagnar samt delar deraf jemte verktygsmaskiner, ångpumpar, lyftkranar och andra inventarier, ett belopp af 3,942,000 kronor, att för år 1877 utgå från Riksgäldskontoret, åligger det Riksgäldskontoret att de sålunda beviljade beloppen, i den mån de ännu icke äro lyftade, till utgående under ofvannämnda år, tillhandahålla och enligt Kongl. Maj:ts^_disposition utbetala. Mom. 2. Till låneunderstöd för enskilda jernvägar har 1876 års Riksdag beviljat och stält till Kongl. Maj:ts disposition ett extra anslag af tio millioner kronor, att utgå under fem år från och med år 1877, med två millioner kronor årligen, å hvilket anslag Kongl. Maj:t må ega att, till understödjande af nya, ännu 1 ej påbörjade enskilda jernvägsanläggningar, anvisa af Kongl. Maj:t beviljade understödsbelopp, att utgå med högst det här ofvan för hvarje år bestämda belopp samt i enlighet med följande vilkor och bestämmelser: l:o) att kostnadsförslag och arbetsplan fastställas af Kongl. Maj:t, som ock närmare bestämmer de ställen, hvilka jernväg skall beröra, varande det lånesökande bolaget skyldigt att godtgöra de särskilda kostnader för möjligen erforderliga besigtningar, extra biträdens användande med mera dylikt, hvilka kunna af kostnadsförslagets och arbetsplanens granskning föranledas; 2:o) att låneunderstödet må utgöra högst två tredjedelar af anläggningskostnaden efter det faststälda kostnadsförslaget samt lyftas i mån af arbetets fortgång på sätt och å tider, som Kongl. Maj:t bestämmer, dock med iakttagande deraf att bolagsmännens inbetalningar å af dem tecknade belopp skola ske i förhållande till de andelar af lånesumman, som lyftas, och före lyftningen af dessa låueandelar; skolande härjemte eu tiondedel af den beviljade låneförsträckningeu innestå till dess besigtning af jernvägsanläggningen blifvit, i öfverensstämmelse med § 2 mom. 2 af Kongl. kungörelsen den 11 December 1874 angående ordningen för afsyning och besigtning af för enskilda jernvägar och deras upplåtande för allmän trafik, förrättad och Väg-och Vattenbyggnadsstyrelsen meddelat tillstånd till banans öppnande för allmän trafik; 3:o) att det lånesökande bolaget, för att kunna statsunderstöd erhålla, skall vara skyldigt hos Kongl. Maj:t styrka, att det förfogar öfver ett kapital, som jemte statslånet är fullt tillräckligt till jernvägsauläggningens utförande enligt kostnadsförslaget ; 4:o) att i afseende å ifrågavarande försträckningar skall iakttagas: a) att annuiteten beräknas till sex procent å ursprungliga försträckningsbeloppet, af hvilken annuitet först godtgöres ränta efter fem för hundra å oguldet kapitalbelopp, och återstoden utgör afbetalning derå; b) att räntefrihet ej må beviljas, men anstånd med räntans erläggande medgifvas för högst tre år, dock icke utöfver ett år från den dag, då, enligt Kongl. Maj:ts bestämmande, jernväg senast skall vara färdig och för trafik öppnad; skolande den sålunda uppskjutna liqviden af räntan fullgöras genom en mot samma räntas belopp svarande utsträckning af tiden för annuitetens erläggande, så att statsverket för sin försträckning blir till fullo godtgjordt; c) att kapitalafbetalning skall vidtaga tre år efter den dag, då, enligt Kongl. Maj:ts bestämmande, jernväg senast skall vara färdig och för trafik öppnad; 5:o) att jernvägsanläggningen med alla dertill hörande byggnader och materiel, äfvensom all bolagets öfriga egendom, skall utgöra underpant och säkerhet för den af staten lemnade försträckning och staten tillförsäkras all den pant- och förmånsrätt, som enligt gällande eller blifvande lagstiftning kan för den lemnade försträckningens återbetalande medgifvas; s 6:o) att Kongl. Maj:t skall insätta en ledamot i direktionen för hvarje jernvägsbolag, som undfått låneunderstöd, och utse en revisor att deltaga uti granskningen af bolagets förvaltning och räkenskaper samt att arfvode till sålunda utsedd direktör och revisor skall bekostas af bolaget; 7:o) att hvarje jernvägsbolag, som erhållit statsunderstöd, i öfrigt skall underkastas alla de vilkor och kontroller, som af Kongl. Maj:t pröfvas lämpliga och nödiga; samt 8:o) att hvarje sådant bolag, som nyss är nämndt, må, då Kongl. Maj:t så pröfvar lämpligt, dels utan kostnad eller årlig ersättning undfå upplåtelse af den för jernvägsanläggningen erforderliga, Kronan tillhöriga mark, som står under dess omedelbara disposition, hvaremot, när fråga är om boställsjord eller annan åt enskild person med åborätt eller annorledes upplåten kronojord, ersättning derför af bolaget bör lemnas i enlighet med gällande expropriationslag, dels ock kostnadsfritt begagna sådana å Kronans egor belägna kalk- och stenbrott jemte grustägter, som kunna vara disponibla. Mom. 3. Såsom bidrag till utförande af föreslagna kajbyggnads- och muddriugsarbeten vid den så kallade ho ffer dihamnen % Karlshrona har 1876 års Riksdag beviljat staden Karlskrona ett lån af tvåhundra tusen kronor, att utbetalas af Riksgäldskontoret med en femtedel årligen under fem år, räknadt från och med år 1877, å tider, som Kongl. Maj:t må ega att närmare bestämma, och återbetalas på det sätt, att årligen, till dess lånet blifvit till fullo guldet, å ursprungliga lånekapitalet, till så stor del som deraf blifvit lyftad, till Riksgäldskontoret inbetalas sex procent, hvaraf först godtgöres fyra procent ränta å det vid hvarje särskild förfallotid återstående kapitalbelopp, och det öfriga utgör kapitalafbetalning, samt på vilkor i öfrigt, att stadsfullmäktige i Karlskrona förbinda staden att inom tid, Kongl. Maj:t kan finna lämpligt bestämma, hafva hela ofvanberörda hamnarbete färdigt; skolande nämnda lånebelopp på stadgade vilkor från Riksgäldskontoret utbetalas. 2:o. Under innevarande riksdag på Riksgäldskontoret anvisade utgifter. § 5- Mom. 1. Som innevarande Riksdag för år 1878 anvisat ett belopp af sex millioner kronor för fortsättande under samma år af statens jernväg sbyggnader, åligger det Riksgäldskontoret att under år 1878 nämnda belopp tillhandahålla och enligt Kongl. Maj:ts disposition utbetala. Mom. 2. Innevarande års Riksdag har, till utförandet af nya byggnader och anläggningar, som antingen erfordras för komplettering af nya bandelar eller föran - o ledas af enskilda jernvagars anslutning till statsbanorna eller behöfvas för vården af materiel och förråd eller till bostäder åt betjeningspersonalen eller erfordras för den ökade rörelsens tillgodoseende m. in. anvisat ett särskild! anslag af en million kronor, att under år 1878 i Riksgäldskontoret lyftas: i följd hvaraf Riksgäldskontoret bni att nämnda belopp tillhandahålla och enligt Kong!. Maj:ts disposition utbetala. Mom. Som innevarande års Riksdag, till fyllnad i förut beräknade medel för anskaffande af rörlig materiel Ull Norra stambanan norr om Storvik beviljat ett särskilt anslag af 5,400,000 kronor samt af detta belopp för år 1878 stält till Kongl. Maj:ts förfogande 1,000,000 kronor, att jemväl från Riksgäldskontoret utbetalas; åligger det Riksgäldskontoret att af nämnda anslag under år 1878 enligt Kongl. Maj:ts disposition utbetala en million kronor. § 6. Såsom bidrag till utförande af de enligt upprättad plan föreslagna arbeten till förbättrande af hamnen vid Oskarshamn har Riksdagen beviljat staden Oskarshamn ett lån af åttatio tusen kronor, att utgå från Riksgäldskontoret och återbetalas på det sätt att årligen, till dess lånet blifvit till fullo guldet, å ursprungliga lånekapitalet, till så stor del, som deraf blifvit lyftad, till Riksgäldskontoret inbetalas sex Procent, hvaraf först godtgöres fem procent ränta å det vid hvarje särskild förfallotid oguldna kapitalbelopp, och återstoden utgör kapitalafbetalning, samt på vilkor i (ifrigt, som Kongl. Maj:t må ega bestämma; äfvensom, i afräkning härå, för år 1878 anvisat fyratio tusen kronor; hvilket belopp alltså bör, med iakttagande af ofvanberörda vilkor, för år 1878 till vederbörande utbetalas. § v. För genomförande af ny tomtreglering i Strömstad i följd af den i Augusti månad ar 187G staden öfvergångna brand har Riksdagen, såsom bidrag till inlösen af jord med derå varande byggnader, som erfordras till utläggning af gator, torg och andra allmänna platser samt såsom understöd för bestridande af de med regleringens genomförande i öfrigt förenade kostnader, beviljat staden Strömstad, förutom ett till utgående från Statskontoret anvisadt anslag utan återbetalningsskyldighet till belopp af trettio tusen kronor, ett lån af femtio tusen kronor, att under år 1878 lyftas i Riksgäldskontoret, mot vilkor: l:o) att stadsfullmäktige skola genom dertill utsedda ombud å lånesuinman afgifva sin till Riksgäldskontoret eller ordres stälda skuldförbindelse, innefattande de al Riksdagen för lånets användande och återbetalning stadgade vilkor; 2:o) att hvad utaf lånet icke blifvit hos Riksgäldskontoret uttaget före slutet af år 1878 derefter icke må utbekommas; 3:o) att det i Riksgäldskontoret lyftade lånebeloppet får utan ränta och kapitalafbetalning innehafvas till 1881 års slut, hvarefter, och intill dess lånet blifvit till fullo Bill. till Riksd. Prof. 1877. It) Samt. j Afl. 2 Band 2 (Riksg.-kontoretg Reglemente.) 10 godtgjordt, sex procent å dess ursprungliga belopp böra till Riksgäldskontoret årligen inbetalas, deraf först beräknas och afgår ränta efter fem för hundra å oguldet kapitalbelopp, samt öfverskottet utgör afbetalning derå; och 4:o) att inbetalning af den uti näst föregående punkt omförmälda annuitet bör vid hvarje års slut verkställas, vid påföljd, för underlåtenhet deraf, att å annuiteten beräknas sex procent ränta från förfallodagen. § 8. För genomförande af ny tomtreglering i Söderhamn i följd af den i Juli månad år 1876 staden öfvergångna brand har Riksdagen, för inlösen af den jord med derå varande byggnader, som enligt faststäld plan erfordras till utläggande af gator, torg och andra allmänna platser, samt såsom understöd för bestridande af de med regleringens genomförande i öfrigt förenade kostnader, åt Söderhamns stad beviljat, förutom ett till utgående från Statskontoret anvisadt anslag utan återbetalningsskyldighet å sextio tusen kronor, ett lån till belopp af två hundra tusen kronor, att lyftas i Riksgäldskontoret med hälften deraf, eller ett hundra tusen kronor, under år 1878 och hälften under år 1879, uppå vilkor: l:o) att stadsfullmäktige, i stadens namn och på dess vägnar, för lånesumman afgifva sin till Riksgäldskontoret eller ordres stälda. skuldförbindelse, innefattande de af Riksdagen för lånets användande och återbetalning stadgade vilkor; 2:o) att hvad af lånet icke blifvit hos Riksgäldskontoret uttaget före slutet af år 1.879 icke derefter får utbekommas; 3:o) att det i Riksgäldskontoret lyftade lånebeloppet får utan ränta och kapitalafbetalning innehafvas till 1882 års slut, hvarefter, och intill dess lånet blifvit till fullo godtgjordt, sex procent å dess ursprungliga belopp böra till Riksgäldskontoret årligen inbetalas, deraf ränta efter fem för hundra å det oguldna kapitalet först beräknas och afgår, samt öfverskottet utgör kapitalafbetalning; samt 4:o) att inbetalning af den uti näst föregående punkt omförmälda annuitet bör vid hvarje års slut verkställas, vid påföljd, för underlåtenhet deraf, att å annuiteten beräknas sex procent ränta från förfallodagen. 3:o. Med statsregleringen gemenskap egande utgifter. § 9. I händelse under löpande året skulle visa sig, att Statskontorets inkomster äro otillräckliga för bestridande af dess utgifter, åligger det Riksgäldskontoret att, 11 sedan Kong]. Maj:t, uppå Statskontorets underdåniga anmälan, pröfvat behofvet. för dess fyllande tillhandahålla Statskontoret det belopp, Kongl. Maj:t för sådant ändamål finner för godt bestämma; dock med förbindelse för Statskontoret att, så snart dess tillgångar det medgifva, återgälda hvad Riksgäldskontoret sålunda förskjutit. 4:o. PA Riksgäldskontoret anvisade kreditiv. § 10. Till följd af stadgandet i Regeringsformens 63 § har Riksdagen anslagit och till utbetalning från Riksgäldskontoret anvisat en kreditiv summa af tre millioner kronor, för att vid infallande krig af Konungen lyftas, sedan han Statsrådet in pleno hört och Riksdagen sammankallat. Riksdagens å denna summa utfärdade förseglade anordning får ej förr brytas eller summan af Fullmäktige utbetalas, än sedan riksdagskallelsen blifvit i hufvudstadens kyrkor vederbörligen kungjord. § 11- Den kreditiv summa, som, enligt ofvan åberopade grundlagsstadgande, bör å Riksgäldskontoret anvisas för att, på sätt detsamma innehåller, under tiden mellan innevarande och nästkommande riksdag vara tillgänglig, då Konungen till rikets försvar eller andra högst vigtiga och angelägna ändamål, sedan hela Statsrådets tankar deröfver blifvit inhemtade, finner den vara oundgängligen nödig, har Riksdagen faststält till en million fem hundra tusen kronor. § 12. Förutom ofvan nämnda kreditivsummor har innevarande års Riksdag till utbetalning från Riksgäldskontoret anvisat ett ytterligare kreditiv af två millioner kronor, som Kongl. Maj:t må ega att, sedan hela Statsrådets tankar deröfver blifvit inhemtade, i mån af behof använda till åtgärder för upprätthållande af rikets neutralitet. § 13. För bestridande af ifrågakonnnande utbetalningar utaf de genom näst föregående paragrafer å Riksgäldskontoret anvisade kreditiv böra detta verks härtill disponibla tillgångar begagnas, och, i fall dessa icke äro tillräckliga, de derutöfver erforderliga medlen af Riksgäldskontoret upplånas mot Kontorets obligationer, stälda till inlösen antingen efter viss förfallotid eller efter föregången uppsägning; egande Fullmäktige att, med hänsigt till de vid upplåningen sig företeende omständigheter och förhållanden, bestämma räntevilkoren samt fast - n ställa betalningsterminerna för dessa obligationer; dock får obligationernas förfallotid icke utsättas senare än fem är efter deras utgilningsdag, § 14. Till bestridande af sådana Telegrafverkets oförutsedda utgifter, som för uppfyllande af traktatsenliga förbindelser kunna erfordras, har Riksdagen medgifvit, att Kongl. Maj:t må ega att, i händelse verkets egna medel dertill icke lemna tillgång, i Riksgäldskontoret utbekomma förskott till belopp af högst etthundrafemtio tusen kronor. om, Från Riksgäldskontoret utgående riksdags- och revisions-kostuadcr, aflöningar, forvaltningsutgifter in. in. § 15- Alla på Riksdags beslut grundade utgifter för riksdagskostnader skola, intill dess annorlunda af Riksdagen förordnas, under behörigt iakttagande af samma genom Riksdagens Stats-Utskott Fullmäktige till efterrättelse härvid meddelade beslut, omedelbart från Riksgäldskontoret till vederbörande utbetalas, hvarförutan sådana af Riksdag föranledda utgifter, som i anseende till deras föremål eller beskaffenhet dels redan blifvit, dels framdeles varda af Kongl. Maj:t godkända och å Kongl. Statskontoret anvisade, må, efter erhållna rekvisitioner och anstäld granskning af derför aflemnade verifikationshandlingar, Kongl. Statskontoret af Riksgäldskontoret godtgöras. § 16. Kostnaderna för nödiga reparationer och andra arbeten, för vederbörligt underhåll så väl af den för Riksgäldskontoret anvisade, som af de för Riksdagens sammankomster afsedda fasta egendomar, äfvensom för de uti samma egendomar befintliga inventariers underhåll och komplettering, skola utaf Riksgäldskontorets medel bestridas, i likhet med andra till så kallade kontors expenser vanligen hänförda utgifter. Aflöningen för husdrängen vid Riksdagens hus skall utgå med lika belopp, som i den härvid fogade aflöningsstat finnes för de öfrige vaktmästarne upptaget, och såsom kostnad för Riksdagens hus i räkenskaperna uppdebiteras och utbetalas. § iv. För komplettering och utvidgande af Riksdagens inom riksdagshuset befintliga bibliotek samt dermed förenade utgifter kommer ett årligt anslag af två tusen 13 kronor att utgå; och har Riksdagen medgifvit att bibliotekets föreståndare må bebo den lägenhet inom Riksdagens bus, som af Fullmäktige åt honom anvisas, samt till densamma erhålla nödig vedbrand. De uti hvardera Kammarens kanslilokal uppstälda samlingar af riksdagstrycket jemte de mest nödiga författnings- och lagsamlingar stå mellan riksdagarna under biblioteksföreståndarens vård, och böra dessa samlingar, hvaröfver fullständiga förteckningar skola föras, i mån af behof kompletteras och utvidgas. I öfrigt skola de rörande Riksdagens arkiv och bibliotek af Riksdagen år 1867 faststälda och genom Stats-Utskottets skrifvelse den 9 Maj samma år Fullmäktige meddelade stadganden fortfarande tjena till efterrättelse. § 18. De traktamenten och resehostnadsersättningar, som tillkomma Riksdagens Revisorer, skola, enligt behörigen granskade och godkända räkningar, af Riksgäldskontorets medel godtgöras; börande jemväl de arfvoden, Revisorerne bestämma för de hos dem anstälde sekreterare, kameral- och kanslibiträden samt vaktbetjente, utbetalas från Riksgäldskontoret, hvarifrån jemväl utgår den godtgörelse, som af Kongl. Maj:t i nåder bestämmes för den ledamot af Statskontoret, hvilken haft nådigt förordnande att Revisorerne med upplysningar tillhandagå. Likaledes må Revisorerne på Riksgäldskontoret anvisa ersättning ej mindre för inköp af papper, skrifmaterialier och andra dylika utgifter för revisionens behof samt för annonser rörande Revisorernes sammanträden, än ock för de kostnader, som kunna föranledas af sådana under revisionstiden verkstälda resor, som Revisorerne vid sammankomst in pleno ansett nödvändiga. Kostnaderna för tryckningen, häftningen och utdelningen af Revisorernes berättelser angående granskningen af Stats-, Banko- och Rikgäldsverkens samt de under Kougl. Kommerskollegium stälda fonders förvaltning, äfvensom af de förklaringar, som i anledning deraf kunna varda afgifna, böra äfven af Riksgäldskontorets medel bestridas. § 19. Aflöningen för justitieombudsmannen samt den hos honom anstälda kansli- och vaktbetjening bör af Riksgäldskontoret under sista månaden af hvarje qvartal utbetalas; skolande lönen för justitieombudsmannen, under den tid innevarande Riksdags statsreglering kommer att blifva gällande, utgå med åtta tusen kronor, eller lika belopp som justitiekanslerns aflöning enligt sagda statsreglering utgör; hvaremot justitieombudsmannen, derest han förut innehar tjenst på rikets stat, är skyldig att den dermed förenade löneinkomst frånträda, så länge han uppbär justitieombudsmanslönen. 14 Utötver den faststälda aflöningen eger den justitieombudsman, som hädanefter tillträder detta embete och dessförinnan icke är i bufvudstaden bosatt, att såsom flyttningshjelp uppbära från Riksgäldskontor ett tusen fem hundra kronor. För ofvan bemälde kansli- och vaktbetjening utgår aflöningen med följande årliga belopp, nemligen: för sekreteraren med tre tusen fem hundra kronor; ,, en kanslist, som tillika har skyldighet att ombesörja registratorsgöromålen, med två tusen kronor; „ m kanslist med ett tusen kronor, dock med rätt för justitieombudsmannen att, utan tillsättning af omförmälda kanslist, till befordrande af göromålens gång inom expeditionen använda nämnda belopp med derå beviljadt dyrtidstillägg, dock med skyldighet å hans sida att för medlens användning redovisa; samt „ en vaktmästare med sju hundra femtio kronor om året, hvilket belopp dock, så länge boställsrum i Riksdagens hus af nämnde vaktmästare innehafvas, kommer att minskas med 150 kronor till sexhundra kronor om året. I öfrigt är stadgadt, dels att sekreteraren hos justitieombudsmannen bör utan särskild ersättning jemväl bestrida de göromål, som tillhöra sekreterarebefattningen hos tryckfrihetskomité)!, dels att, derest han förut innehar tjenst på rikets stat, samma vilkor och förbehåll skola vid uppbärandet af ofvan berörda aflöning iakttagas, som äro stadgade i afseende på utbetalningen af justitieombudsmanslönen vid enahanda fall. För åren 1877 och 1878 har Riksdagen beviljat de vid justitieombudsmannens expedition anstälde tjensteman ett dyrtidstillägg af 20 procent å deras innehafvande löner; dock med skyldighet för desse tjensteman att underkasta sig de vilkor för dyrtidstilläggets tillgodonjutande, som för justitiekanslersexpeditionens tjensteman äro töreskrifna, nemligen att dylikt tillägg till den, som af statens medel åtnjuter lön eller arfvode för två eller flera befattningar, utbetalas endast för en af dessa, nemligen för den, som medför högsta aflöningen, eller, derest denna på mer än ett ställe är lika, för den af dem, till hvilken han först blifvit befordrad; samt att å dyrtidstillägget afdrages hvad tjenstens innehafvare, på grund af särskildt medgifvande, eger att uppbära såsom personel godtgörelse för upphörda inkomster i tjensten. § 20. Till kostnader för justitieombudsmannens embctsresor bör Riksgäldskontoret, uppå hans reqvisition och emot derför inom hvarje års åtgång afgifvande redogörelse, förskottsvis utbetala en summa af två tusen kronor. För upphandlingen af skrifmaterialier och för andra expenser vid justitieombudsmannens och tryckfrihetskomiténs expedition bör ett årligt belopp af femhundra kronor, emot behörig redogörelse, förskottsvis af Riksgäldskontorets medel utanordnas. 15 Tryckningen och häftningen af justitieombudsmannens embetsberättelse)'' jemte dertill hörande bilagor böra verkställas och papperet för dessa handlingars tryckning anskaffas genom Fullmäktiges försorg; dock skall den härvid erforderliga korrekturläsningen besörjas på sätt förut skett; börande samtliga trycknings- och häftningskostnaderna för ifrågavarande berättelser och bilagor omedelbart utaf Riksgäldskontoret godtgöras, utan afdrag å de till expenser för sagda expedition beviljade anslag; hvaremot de medel, Indika inflyta genom samma berättelsers försäljning i bokhandeln, skola af justitieombudsmannen, som härom eger foga anstalt, inför Fullmäktige särskildt redovisas. § 21. Såsom arfvode åtnjuter Fullmäktiges Ordförande tre tusen två hundra kronor, samt hvar och en af de öfrige Fullmäktige ett tusen sexhundra kronor årligen; hvarförutom Fullmäktig, som ej är i Stockholm bosatt, eger att för en resa årligen till och från hemorten uppbära kostnadsersättning, beräknad efter samma grunder, som gälla för beräknandet af resekostnadsersättningen åt Andra Kammarens ledamöter. § 22. Aflöningen för Rik sg Öl dskon tor et s tjenstemannap er sonat och vaktbetjening utgår enligt den af Riksdagen för nämnda verk faststälda aflöuingsstat, hvilken icke får öfverskridas; varande nedanstående vilkor och förbehåll stadgade för tillgodonjutande af den för bemälda tjenstemannapersonal och vaktbetjening under föregående riksdagar beviljade löneförhöjning: l:o. Innehafvare af de ökade lönerna inom Riksgäldskontoret äro underkastade den vidsträcktare tjenstgöringsskyldighet eller den jemkning i åligganden, som antingen vid en blifvande förändrad organisation af detta verk eller eljest kan varda i allmänhet stadgad; och böra de fullmakter, som för Riksgäldskontorets tjensteman utfärdas, innefatta förbehåll om vederbörandes skyldighet att åtaga sig de nya eller förändrade göromål, hvilka kunna dem åläggas; 2:o. Sådana uppdrag och bestyr, som till följd af Rikets Ständers eller Riksdagens förfoganden, böra af tjenstemännen vid Riksgäldskontoret förrättas, skola, oaktadt särskilda arfvoden för enahanda uppdrag och göromål tillförene utgått, hädanefter inbegripas under vederbörandes bestämda tjensteåligganden, hvadan alltså den framtida vedergällningen för sagda uppdrag och bestyr kommer att innefattas i den aflöning, gällande stat upptager; 3;o. De med hvarje befattning förenade tjenstgöringspenningar få uppbäras endast för den tid, tjenstens innehafvare verkligen tjenstgjort eller åtnjutit semester, men skola för den tid, han eljest varit från tjenstgöringen befriad, utgå till den, som tjensten förrättat; dock må Fullmäktige kunna medgifva den tjenste - 16 man eller vaktbetjent, som af sjukdom hindras från bestridande af sin tjenst, att uppbära de för samma tjenst anvisade tjenstgöringspenningar eller någon del deraf. 4:o. Tjensteman vid Riksgäldskontoret får icke annan tjenstebefattning utom Riksgäldskontoret mottaga. Den, som till tjensteman vid Riksgäldskontoret utnämnes. vare skyldig att annorstädes innehafvande tjenstebefattning genast frånträda. Tjensteman, som till följd af förut gällande stadgande!! innehar tjenst utom Riksgäldskontoret, må dock densamma bibehålla, så länge den icke är för tjenstgöringen i Riksgäldskontoret hinderlig. § 23. Till belöning för extra arbeten och till uppmuntran för extra ordinarier, som ådagalagt synnerlig flit och skicklighet, ega Fullmäktige att använda fem tusen kronor årligen; dock får hvad häraf under årets lopp icke behöft utgifvas, under ett påföljande år ej för samma ändamål användas. För öfrig! ega Fullmäktige icke att tilldela betjeningen vid Riksgäldskontoret hvarken ljuspenningar eller andra arfvodeu, än de i aflöningsstaterna och detta reglemente särskild! bestämda eller medgifna. § 24. Såsom begrafningshjelp eller understöd för sterbliusen efter aflidne obemedlade tjensteman och vaktbetjente vid Riksgäldskontoret och f. d. Generalassistanskontoret, ega Fullmäktige att, under loppet af hvarje år, disp onera eu summa af högst två hundra tjugufem kronor. § 25. Derest Enke- och Pupillkassans vid Riksgäldskontoret afslutade och vederbörligen granskade räkenskaper för tiden till och med det år, då nästa riksdag slutar, skulle visa, att kassans inkomster under året understigit de utbetalningar, som derunder kassan ålegat, må den sålunda uppkomna bristen, inom ett belopp af högst två tusen två hundra femtio kronor för året, af Riksgäldskontorets medel godtgöias, under förbehåll likväl, att hvad utaf denna anslagssumma för ett år ej behöft användas icke får för ett annat af kassan tillgodonjutas, och under vilkor, att delegarnes bidrag under tiden utgå utan förändring af deras uti det för kassan nu gällande reglemente bestämda belopp, samt att pensionerna för enkor och barn efter embets- och tjensteman samt vaktbetjente vid Riksgäldskontoret icke få höjas utöfver en femtedel af den ordinarie lön, hvilken den aflidne delegation senast vid detta verk innehaft, och för tjenstemäns samt vaktbetjentes vid f. d. Genera 1-assistanskontoret efterlemnade enkor och barn icke utöfver eu fjerde - 1 7 del af det lönebelopp, efter hvilket den för sistnämnda Kontors tjenstemannapersonal stadgade årliga afgift till samma kassa blifvit beräknad och vederbörligen inbetald. Angående Iliksgäldskontorets inkomster och öfriga tillgångar, utom lånefordringarne. § 26. De till Riksgäldskontor et hörande och dit anslagna medel må icke, under någon förevändning eller med hvad vilkor som helst, derifrån ryckas eller användas till andra behof än dem Riksdagen bestämt. Allt förordnande, som deremot strider, vare kraftlöst (68 § Regeringsformen). Och må, vid liqviderande af Riksgäldskontorets fordringar, ackord, utan Riksdagens särskilda samtycke, icke medgifvas. § 27. Riksgäldskontor eger att emottaga de medel, livilka kunna inflyta vid försäljning af Kronan tillhöriga hus i städerna; hvarifrån dock undantagas auktionsmedlen för sådana hus, som äro inköpta för Kongl. Flottans i Karlskrona behof eller för allmänna magasins-inrättningens räkning, så vida ej dessa medel blifvit af Rikets Ständer eller Riksdagen för särskild! ändamål anvisade. § 28. Sedan innevarande års Riksdag, i fråga om bergverkstiondens upphörande, beslutat, bland annat, att, med undantag tills vidare för Sala silfververk och Höganäs stenkolsverk, alla öfriga verk, som nu äro förpligtade till bergverkstiondens utgörande, från och med år 1878 befrias från dylik tionde, dock hvad nedaunämnda verk angår med följande vilkor och förbehåll: a) för Tunabergs kopparverk, att dess egare inom 1878 års slut antingen till kronan afstår all rätt till Tunabergs bergslags allmänning eller ock efter fulla värdet, sådant det vid behörig uppskattning kan varda bestämdt, till Riksgäldskontoret erlägger lösen för den del af allmänningen, som, sedan de till skogsfång derifrån berättigade hemman och lägenheter erhållit mot denna förmån svarande skogsmark, kan verket tillkomma; Bih. till Riksd. Prof. 1811. 10 Samt. 1 Afä. 2 Band. (Riksg.-kontorets Reglemente.) 3 18 b) för Åtvidabergs kopparverk, att dess egare inom 1878 års slut antingen till kronan afstår kopparverkets del af allmänningen Gaddstigen eller ock, derest Kong]. Maj:t, efter det behörig utredning åstadkommits, skulle finna skäl bifalla, att egaren till Åtvidabergs kopparverk må få till fulla värdet lösa berörda allmänningsdel, till Riksgäldskontoret inbetalar det belopp, hvartill densamma kan varda i behörig ordning uppskattad; c) för Biddarhytte eller Skild kopparverk, att all den lindring i räntan, som 8Ä mantal under samma verk lagda hemman såsom bergslagsfrihet åtnjuta, från och med 1878 kommer att upphöra, samt att egaren till verket inom nämnda års slut till Riksgäldskontoret inbetalar den på kopparverket belöpande hälft af skilnaden emellan uppskattningsvärdet å de hemman, som bildats af de under både Riddarhytte koppar- och jernverk till skatte försålda Ramshytte och Skinskattebergs allmänningar, eller 7,331 kronor 25 öre, och den för samma allrnänningar erlagda skatteköpeskilling, 84 kronor 8 öre, med 3,623 kronor 58 öre. d) för Gustafs och C adb er g s kopparverk, dels att bergsfrälsefriheten för i mantal Landverk N:o 1 i Ihre och \ mantal Rönnön N:o 1 i Offerdals socken från och med år 1878 kommer att upphöra; dels att den verkets egare genom Kong!, brefvet den 12 December 1750 förunnade rättighet att framför åboarne få på vissa vilkor skatteköpa några i närheten af kopparverket belägna hemman jemväl må upphöra; samt dels att egarne till kopparverket före 1878 års slut till Riksgäldskontoret inbetala 6,657 kronor 16 öre. e) för Löfås silfververk, att egarne af detta verk före 1878 års slut till Riksgäldskontoret inbetala löseskilling för den af verket utgående afrad med 11,344 kronor 60 öre; och f) för Bylta svafvel-, vitriol- och ro eif är g sverk, att egaren af detta verk likaledes före 1878 års utgång till Riksgäldskontoret inbetalar löseskilling för den af detta verk utgående afrad med 13,958 kronor 40 öre; samt med rätt i öfrigt för bergverken att komma i åtnjutande af befrielsen från tionden från och med det år, under hvilket de uppfylt de ofvan nämnda vilkor och förbehåll, som för vissa bland dem blifvit för sådan befrielse bestämda; så eger Riksgäldskontoret att mottaga de belopp, livilka till följd af ofvan nämnda vilkor komma att till Riksgäldskontorot inbetalas. § 29. Om Kongl. Statskontoret erhåller större behållningar å sina räkningar i Riksbanken än som för de löpande statsutgifternas bestridande anses erforderliga, eger Riksgäldskontoret att i afräkning å Riksgäldskontoret tillkommande anslag eller på de återbetalningsvilkor, som af Fullmäktige medgifvas, sådana behållningar af Kongl. Statskontoret till förvaltning mottaga. 19 § 30. Från Kongl. Statskontoret eger Riksgäldskontoret att, i mån af behof, under åren 1877 och 1878 utbekomma de i hvartdera årets riksstat till utgående från Riksgäldskontoret förslagsvis uppförda anslag till > riksdags- och revisionsko sinader, aflöning ar, annuiteter och räntor, efter afdrag af till Riksgäldskontoret ingående rånte- och kapitalbetalningar; börande i den liqvid, som enligt § 44 skall för det sistförflutna året i Riksgäldskontoret med statsverket upprättas, Kongl. Statskontoret påföras eller godtgöras det belopp, hvarmed de till Riksgäldskontoret inbetalda förenämnda anslag må hafva understigit eller öfverskjutit den summa, hvarmed berörda utgifter, efter frånräknande af omförmälda afdiag, i verkligheten från Riksgäldskontoret utgått. § 31. För de belopp, som kunna komma att af Kongl. Maj:t lyftas å det af innevarande Riksdag på Riksgäldskontoret anvisade kreditiv, att i mån al behof användas till åtgärder för upprätthållande af rikets neutralitet, eger Riksgäldskontoret att af 1878 års statsinkomster från Statskontoret erhålla godtgörelse. § 32. Vid början af hvarje år eger Riksgäldskontoret att från Kongl. Statskontoret mottaga den derstädes befintliga behållning utaf de depositionsmedel, som från Landtränterierna och ÖfverståthåUare-embetets kansli blifvit till Kongl. Statskontoret levererade; hvaremot det åligger Riksgäldskontoret att, uppå skeende reqvisitioner, tillhandahålla Kongl. Statskontoret hvad till äfventyr kan erfordras för verkställigheten af de restitutioner utaf sagda medel, hvilka redan blifvit eller framdeles varda i behörig ordning beviljade. § 33. Sedan ett särskilt anslag för skogsväsendet vid 1869 års riksdag blifvit på riksstaten under sjunde hufvudtiteln uppfördt, bör, enligt Riksdagens i sammanhang dermed fattade beslut, återstoden utaf Skogsplanteringskasscms behållning från Kongl. Statskontoret till Riksgäldskontoret öfverlemnas. § 34. Som Riksdagen medgift, att de medel, som influtit eller hädanefter inflyta för försäljning, jemlikt Kongl. brefvet den 29 Maj 1874, af åtskilliga mindre kronolägenheter, och enligt Riksdagens skrifvelse den 11 förutgångna Maj skola af Statskontoret levereras till Riksgäldskontoret att der särskildt bokföras, intill dess Riksdagen fattat beslut om deras användande till inköp af skogbärande eller till skogs - so odling tjenlig mark, må, i den mån tilltal!eu sig yppa till inköp af dylik mark. livilka af Kong!. Maj:t pröfvas vara fördelaktiga och hvartill medel icke kunna beredas från det till skogsväsendet anvisade reservationsanslag, få för sådant ändamål af Kong]. Maj:t disponeras, åligger det Riksgäldskontor^ att, uppå Kongl. Maj:ts reqvisition, samma medel utbetala. § 35. 1 öfverensstämmelse med Riksdagens beslut i fråga om begagnandet af de för undsättningar vid missväxter eller felslagna slör dar afsedda medel, intill dess desamma behöfva för sagda ändamål användas, skola dessa medel, till den del de icke är o för anvisade utbetalningar erforderliga, öfverlemnas till Riksgäldskontor; hvaremot det åligger Riksgäldskontor att sådana mottagna medel enligt Kongl. Maj:ts föreskrift Kongl. Statskontoret uppå dess reqvisitioner tillhandahålla. § 36. . Jemte det 1875 års Riksdag uppdragit åt Fullmäktige i Riksgäldskontor att, till bestridande af redan beviljade anslag till jernvägsbyggnader, äfvensom för att bereda tillgång för blifvande anslag till jernvägsbyggnader, mot fonderade statsobligationer ofördröjligen upplägga ett lån å ett nominelt belopp, utgörande ellei i svenskt mynt motsvarande femtio millioner kronor, har samma Riksdag tillika bemyndigat Fullmäktige att icke allenast bestämma det myntslag, hvari, och den nominella ränta, dock ej öfver fyra och eu half procent, hvarmed obligationerna skola förskrifvas, äfvensom deras valörer och försäljningspris, jemte sättet, huru och tiden, inom hvilken de skola amorteras, utan äfven i öfrigt vid upplåningen tillvagagå på det sätt de finna lämpligast och med det allmännas fördel mest öfverensstämmande. I öfrigt gäller till efterrättelse i afseende å berörda statsobligationer: „ a) Pennillgar, som genom försäljning af samma obligationer inflyta, icke ma användas för andra än de här ofvan angifna ändamål; b) att till ränteliqvider och amortering för det mot samma obligationer upptagna lan anvisas ett. ärligt anslag, motsvarande det belopp, som hvarje år erfordras tor sagda liqviders och amorterings verkställande, börande detta anslag till dess hela skulden blifvit i stadgad ordning betald, årligen utaf Riksgäldskontorets medel afsätta^; och c) att de uti näst föregående moment omförmälda rånte- och amorteringsanslag skola ingå till en särskilt redovisad liqvidations- och amortissementsfond, hvars behållning skall för det med dessa medel afsedda ändamål oförryckt tillhandahållas och användas, så att ränteliqviderna vid derför bestämda terminer varda ovilkorligen fullgjorda och skuldens betalning i föreskrifven ordning verk - 21 stöld; och skola de till liqyidations- och amortissementsfonden influtna medel, su vidt ske kan och denna fond åliggande liqvider medgifva, städse på säkert och ändamålsenligt sätt göras fruktbärande. Härjemte har 1876 års Riksdag åt Fullmäktige uppdragit: l:o) att — för beredande af tillgång till den under åren 1877—1879 förfallande betalning af obligationer tillhörande 1869 års lån, utbetalning af de utaf denna Riksdag på Riksgäldskontoret anvisade anslag till statens jernvägars byggande och utveckling samt af de belopp, som enligt den för 1874 års Riksdag framlagda plan skulle under åren 1878—1880 till statens jernvägsbyggnader användas, utbetalning af på Riksgäldskontoret likaledes utaf 1876 års Riksdag anvisade statsbidrag till enskilda jernvägar samt konvertering, när omständigheterna dertill föranleda och då sådant med fördel för staten kan ske, af äldre statslån — på sätt och till de belopp Fullmäktige finna lämpligt, dock ej utöfver hvad som till förenämnda utgifter åtgår, försälja eller träffa aftal om blifvande försäljning af vare sig återstående osålda obligationer af 1872 års statslån, eller återstående obligationer af 1875 års i tyska riksmark förskrifna statslån, eller nya, i annat myntslag och med högst fyra och eu half procent ränta förskrifna obligationer eller partialförbindelser, dem Fullmäktige ega utfärda; och skola Fullmäktige i öfrigt vid upplåningen tillvägagå på sätt de finna lämpligast och bäst befrämja statens fördel; kommande någon försäljning af 1870 års fem procent obligationer icke att ega rum förr än Riksdagen om sådan försäljning förordnar; samt 2:o) att, för den händelse nya obligationer komma att af Riksgäldskontoret utfärdas, underställa Kongl. Maj:ts nådiga fastställelse de beslut, som rörande berörda nya upplåning kunna komma att fattas, med underdånig anhållan, att Kongl. Maj:t täcktes å det nya lånet meddela sin garanti. Dessutom böra Fullmäktige — sedan Kongl. Maj:t bifallit Riksdagens i underdånig skrifvelse framstälda begäran derom, att utlottning slistorna rörande såväl 1870 års som öfriga i svenskt mynt förskrifna statsobligationer må såsom bihang få medfölja Svensk författningssamling — föranstalta, det nämnda listor hädanefter varda till vederbörande behörigen aflemnade, för att på nämnda sätt komma till allmänhetens kännedom; skolande Fullmäktige, om nya statsobligationer blifva i svenskt mynt förskrifna eller deras belopp varder i svenskt mynt evalveradt. tillse, att enahanda kungörelse i afseende å dem utfärdas, äfvensom söka utverka, att dessa obligationer tillhörande kuponger må, på samma sätt som i afseende å kuponger till 1870 och 1872 års lån eger rum, i landtränterierna inlösas och i uppbörden mottagas. § 37. Da obligationer och räntekuponger för de af Riksgäldskontoret upptagna lån icke varda inom den för deras inlösande bestämda preskriptionstid hos Riks - 22 gäklskontoret företedda, skola de medel, hvilka för infriandet af sådana obligationer och räntekuponger innestå hos de för lånen afsätta liqvidations- och arnortissementsfonder, öfverföras till Riksgäldskontorets allmänna kassa, för att till fyllande af Kontorets öfriga behof kunna användas. § 38. De till Riksgäldskontor^ influtna medel eller aflemnade behållningar, äfvensom de för jernvägsbyggnaderna upplånta medel samt detta verks öfriga kontanta tillgångar skola, så vidt och så länge de icke behöfva användas för samma verk åliggande utbetalningar, hållas allmänna rörelsen till hända och göras räntebärande genom deras insättning mot ränta i Riksbanken, efter öfverenskommelse med fullmäktige i nämnda bank, eller ock genom desammas utlåning på sätt, som Fullmäktige i Riksgäldskontoret anse innefatta full säkerhet; egande Fullmäktige jemväl att för sådana medel uppköpa antagliga obligationer eller andra förbindelser, som anses kunna utan svårighet och kapitalförlust vid inträffande behof föryttras. Vid utlåning skola Riksgäldskontorets räntebärande obligationer såsom hypotek åtnjuta företräde framför hvarje annan erbjuden säkerhet. Utlåningstiden, lånesummans förhållande till hypoteket samt den ränta, hvilken för ifrågavarande lån skall till Riksgäldskontoret erläggas, må, med afseende å så väl penningeställningen som säkerhetens beskaffenhet, af Fullmäktige bestämmas. § 39. För bestridande af Riksgäldskontoret åliggande utbetalningar eger detta verk att begagna ett kreditiv i Riksbanken till belopp af högst en million fem hundra tusen kronor; börande i afseende på kreditivets begagnande de uti bankoreglementet derom meddelade föreskrifter lända till efterrättelse. § 40. Derest sådant för verkställigheten af Riksgäldskontoret åliggande utbetalningar finnes nödvändigt, ega Fullmäktige att anskaffa dertill erforderliga medel genom upplåning mot Riksgäldskontorets skuldförbindelser eller begagnandet åt krediter, allt på vilkor som Fullmäktige ega bestämma. I afseende på upplåning emot tryckta eller graverade obligationer lemna!'' Riksdagen särskilda föreskrifter. § 41. De medel, som inflyta å den s. k. statslåneföndens utestående fordringar, skola, efter afdrag af nödiga förvaltningsutgifter, till Riksgäldskontoret aflemnas. 23 Angående uppbörden och redovisningen af de till Riksgiilds kontoret ingående medel. § 42. Öfver Riksgäldskontorets samtliga tillgångar och skulder samt inkomster och utgifter, deruti jemväl inberäknade de för jernvägsbyggnaderna upplånta och dels såsom anslag, dels såsom lån utgifna medel, uppgöres och afslutas för hvarje år eu fullständig hufvudbok; hvarförutan fortfarande bör föras en särskild räkenskap öfver de fonderade statslånens likvidations- och amortissementsfonder. Hufvudboken skall dock summariskt redovisa äfven dessa fonders ställning vid årets början och slut samt den förändring desamma under årets lopp undergått. Så väl hufvudboken som den särskilda redovisningen för liqvidations- och amortissementsfonderna skola inom den 1 Maj året näst efter det, hvilket dessa räkenskaper omfatta, vara afslutade och renskrifna samt före den 1 derpå följande Juli behörigen granskade. Riksgäldskontorets hufvudböcker böra vid lämpliga tider hållas Kongl. Statskontoret till banda, på det att den Riksgäldskontoret tillkommande förvaltning af allmänna medel jemväl må kunna i rikshufvudboken intagas. § 43. Under loppet af Juni månad hvarje år böra, till upplysning för allmänheten om Riksgäldskontorets ställning, särskilda, efter det dermed afs ed da ändamål lämpade utdrag af detta verks räkenskaper för det näst föregående året genom trycket offentliggöras och jemte allmänna tidningarne utdelas. § 44. I April månad hvarje år upprättas uti Riksgäldskontoret liqvid med statsverket för det sist förflutna året. Af denna liqvid meddelas Kongl. Statskontoret tvenne exemplar, hvaraf det ena, derå Fullmäktige tecknat sitt godkännande, bör derstädes qvarstanna, samt det andra, sedan det blifvit försedt med anteckning om liqvidens godkännande af Kongl. Statskontoret, bör till Riksgäldskontoret återställas, för att såsom verifikation dess hufvudbok biläggas. 24 Angående styrelsen öfyer Riksgäldskontoret. § 45. Förvaltningen af Riksgäldskontoret, dess medel och tillhörigheter är utaf Riksdagen uppdragen åt sju Fullmäktige, hvilka vid lagtima riksdag utses i den ordning 71 § Riksdagsordningen stadgar. Vid Fullmäktiges sammankomster föres ordet af den, som af Riksdagen blifvit dertill utsedd; tillkommande Fullmäktige att sjelfva bland sig välja en vice Ordförande att föra ordet, när hinder för Ordföranden inträffa)1. § 46. Uppkommer ledighet bland Fullmäktige, inträder suppleant enligt af Riksdagen bestämd ordning. § 47. Är Styrelsen ej så fulltalig, som för besluts fattande erfordras, enligt hvad här nedan föreskrifves, eger Fullmäktiges Ordförande att inkalla erforderligt antal suppleanter. § 48. Fullmäktige äro förbundne att vid Riksgäldskontorets förvaltning ställa sig till efterrättelse ej mindre rikets grundlagar än äfven detta reglemente samt öfriga rörande Riksgäldskontoret gällande föreskrifter: börande Fullmäktige doldt och förtegadt hålla hvad vid Kontorets förvaltning förefaller, som tyst vara bör. § 49. Blir Fullmäktig ledamot af Statsrådet eller kommer i den författning, att han, jemlikt något af mom. a, b, c, d och e uti 26 § Riksdagsordningen, icke må såsom riksdagsman godkännas, skall han genast frånträda fullmäktigs-befattningen och suppleant inträda i hans ställe. § 50. Jemte noggrant iakttagande af hvad i afseende på förvaltningen af Riksgäldskontoret och dit anslagna medel är stadgadt, åligger Fullmäktige att omsorgsfullt vårda och befrämja detta verks rätt, säkerhet och förmån samt för öfrigt vidtaga alla på Fullmäktige ankommande åtgärder i och för verkställigheten af de i sådant afseende meddelade beslut samt Fullmäktige gifna uppdrag. Fullmäktige utse inom sig två Deputerade, hvilka väljas vid slutet af hvarje qvartal; och verkställas berörda val, dervid förut varande Deputerade kunna omväljas, på sätt sista punkten af § 60 innehåller. En af dessa Deputerade utöfvar närmaste tillsyn öfver det sätt, hvarpå tjenstemännen fullgöra sina åligganden, och tillser, att Fullmäktiges beslut varda i behörig tid och ordning verkstälda. Han eger att under tiden mellan Fullmäktiges sammanträden meddela nödiga föreskrifter samt att för sjukdoms- eller annat laga förfall eller för enskilda angelägenheters besörjande bevilja tjenstemännen, äfvensom vaktbetjente, tjenstledighet under högst fjorton dagar, äfvensom meddela föreskrift om tjenstens uppehållande intill Fullmäktiges nästa ordinarie sammanträde. lian utöfvar jemväl beträffande vården af Kontorets värdepapper det uppdrag, tjenstgöringsordningen i sådant afseende innehåller. I öfrigt skola Deputerade ombesörja lånemedels indragning, verkställa de för Riksgäldskontorets räkning erforderliga utländska liqvider, anordna medel till vissa af Fullmäktige beslutade eller eljest ovilkorligen bestämda utbetalningar med mera, allt i öfverensstämmelse med de beslut och föreskrifter, som Fullmäktige meddela; egande Deputerade att sig emellan närmare fördela dessa dem gemensamt tillhörande göromål. Vid hvarje sammankomst böra Deputerade redogöra för sina åtgärder under den efter Fullmäktiges näst föregående sammankomst förflutna tid. I förhållande till beskaffenheten och omfånget af ofvan omförmälda och de öfriga uppdrag och göromål, som varda af Fullmäktige åt Deputerade uppdragna, ega Fullmäktige för Deputerade bestämma lämpliga arfvoden. Fullmäktige må vara obetaget att, om sådant finnes behöfligt för lånetransaktioner, utse ombud för bedrifvande af dervid erforderliga underhandlingar. § 52. Befallningar, som af någon annan än Riksdagen meddelas angående användandet af RiksgäldsTcontorets tillgångar eller förvaltandet af samma verk, få icke af Fullmäktige åtlydas och efterkommas; varande Fullmäktige, för sina åtgärder i denna egenskap, Riksdagen eller dess Stats-Utskott och Revisorer allena redo skyldige, samt kunna icke för sitt förhållande till ansvar ställas, utan i laga ordning och till följd af Riksdagens eller dess Revisorers beslut, eller, mellan riksdagar och revisioner, genom Justitie-ombudsmannen. § 53. Till ledning vid pröfningen och afgörandet af förekommande ärenden, för hvilkas behandling antingen icke några, eller mindre tillämpliga och bestämda Bill. till Riksd. Prof. 1877. 10 Sami. 1 Afd. 2 Band, 4 (Bikag.-kontorets Reglemente.) 26 föreskrifter blifvit meddelade, ega Fullmäktige att af Revisorerne begära råd och yttranden. Angående Fullmäktiges sammankomster. § 54. Fullmäktige sammanträda eu gång i hvarje vecka å tid, som af dem bestämmes. Derjemte böra, då ärendenas beskaffenhet och oafbrutna gång sådant fordra, särskilda sammankomster hållas å tid, som Ordföranden bestämmer. Vid hvarje sammankomst skall protokoll föras. § 55. Med undantag af de enligt § 51 åt vissa Deputerade uppdragna bestyr och åligganden böra alla Fullmäktiges behandling tillhörande mål inför Fullmäktige, vid deras sammankomster, föredragas och få endast der af göras. § 56. Åstundar Fullmäktig att under längre eller kortare tid från staden afresa, bör han sådant förut vid sammankomst eller hos Ordföranden anmäla samt då tilllika uppgifva tiden för sin frånvaro. § 57. År Fullmäktig, som icke, på sätt i näst ofvanstående paragraf föreskrifves, till erhållande af ledighet sig anmält, genom opasslighet eller enskilda angelägenheter hindrad att sammankomst bevista, bör han sitt förfall hvarje gång tillkännagifva. § 58. Vid sammankomst skola minst fem Fullmäktige vara tillstädes; dock må ärenden, som ej tåla uppskof, afgöras af allenast fyra Fidlmäktige, derest de äro om besluten ense. Frågor om låns upptagande, de i Regeringsformen omförmälda kreditivs utbetalning eller andra ärenden af mera allmän vigt få icke afgöras, ej heller tjenster tillsättas eller pensioner beviljas, så vida icke minst fem Fullmäktige äro närvarande. 27 § 59. Fullmäktige vare ej tillåtet att företaga någon öfverläggning i närvaro af Konungens ombad, i fall det, utan att af Fullmäktige derom vara anmodadt, skulle vid deras sammankomst sig infinna. § 60. Yppas under Fullmäktiges öfverläggningar skiljaktighet i meningarne, böra samtlige närvarande Fullmäktige till protokollet afgifva sina röster, hvilka per capita beräknas. Derest flera skiljaktiga meningar yttras, böra de sins emellan närmast öfverensstämmande, så vidt möjligt är, sammanjemkas. Då ett lika antal röster utfaller för hvardera meningen, är Ordförandens röst afgörande. Den vid sammankomst närvarande Fullmäktig, som sin röst ej särskilt afgifver, eller, efter börjad öfverläggning om ett föredraget ämne, sig aflägsnat, anses hafva det då fattade beslutet biträdt. Sluten omröstning må endast företagas vid val till sådana befattningar, dertill någon bland Fullmäktige kan utses. § 61. Öfver Fullmäktiges beslut i mål, som röra Riksgäldskontorets tjenstemän eller andre enskilde personer, eger den eller de, på hvilkas rätt och bästa dessa beslut kunna inverka, att hos Revisorerne eller Stats-Utskottet anföra besvär; dervid klaganden dock, så vida besvären skola till pröfning upptagas, bör inom tretio dagar efter bevisligen erhållen del af det meddelade beslutet sitt missnöje deremot hos Fullmäktige skriftligen anmäla; hvarjemte det, vid enahanda äfventyr, åligger honom att senast eu månad före Revisorernes näst förestående sammankomst eller riksdagens början, derest revision derförinnan icke inträffar, sina besvär ingifva till Fullmäktige, af hvilka desamma, jemte utlåtande deröfver, till Revisorerne eller Stats-Utskottet öfverlemnas. Besvär öfver Fullmäktiges nyss före eller under Riksdagens eller Revisorernes sammanvaro i dylika mål meddelade beslut böra inom fjorton dagar efter delfåendet, den dagen likväl oräknad, omedelbarligen af vederbörande till StatsUtskottet eller Revisorerne inlemnas. 28 Angående Fullmäktige tillhörande särskilda åligganden och uppdrag. § 62. Fullmäktige skola minst en gång hvarje år granska Kassörens och Kamrerarens anteckningsböcker jemte Ombudsmannens diarium samt genomgå och inventera de under Kassörens och Kamrerarens vård befintliga låne- och säkerhets- med flera handlingar. § 63. En gång hvarje år böra Fullmäktige anställa besigtning å det till lokal för Riksgäldskontor anvisade hus samt detta verks inventarier. Likaledes bör besigtning årligen af Fullmäktige anställas å Riksdagens hus, hvilket jemväl står under deras vård och inseende. Dessutom har Riksdagen uppdragit åt Fullmäktige att låta tillse, det icke allenast värde å de inom Riksdagens hus befintliga möbler och andra inventarier finnes uti inventarieförteckningen upptaget, utan ock att inköpspris på de möbler och inventarier, som hädanefter anskaffas, uti inventarieförteckningen utsättes, jemte tiden, då inköpet egt rum, äfvensom att, vid skeende kasseringar af obrukbara eller obehöfliga inventarier, desamma varda utur inventarieförteckningen afförda,, med anteckning af det pris, hvartill desamma vid möjligen skeende försäljning blifvit föryttrade. § 64. Under de tider, då Riksdagen icke är församlad, må lediga rum och lägenheter inom Riksdagens hus af Fullmäktige hyresfritt upplåtas för tillfälligt begagnande ej allenast af de komitéer och revisioner, som kunna varda af Kongl. Maj:t sammankallade och för hvilkas sammanträden erforderliga lokaler inom Kronans hus här i hufvudstaden icke finnas att tillgå, utan äfven af allmänna embetsmyndigheter, som antingen af särskild anledning icke kunna för någon tid begagna åt dem anvisade embetsrum eller också sakna egen lokal; egande Fullmäktige vid hvarje sådan upplåtelse föreskrifva de vilkor, som Fullmäktige för de upplåtna rummen samt möblernas och inventariernas noggranna och omsorgsfulla vårdande finna nödvändiga. Dylik upplåtelse bör alltid upphöra så tidigt före Riksdagens sammankomst, att rummen och inventarierna derförinnan kunna vara försatta i ordnadt och fullständigt skick samt, om så erfordras, reparerade, 29 § 65. Då Revisorer^ öfver Stats-, Banko- och Riksgäldsverken sammanträda, skola Fullmäktige till dem afgifva berättelse om Riksgäldskontor ds ställning och förvaltning under den tid, som Revisorernes granskning kommer att omfatta. Dessutom skola Fullmäktige vid nästa riksdags början till Riksdagen afgifva och till Stats-Utskottet aflemna berättelse för hela den tid, som förflutit sedan Fullmäktiges berättelse till nuvarande Riksdag afgafs. § 66. Efter hvarje revisions slut skola Fullmäktige, på sätt de för Revisorerne utfärdade instruktioner innehålla, föranstalta om tryckning och utdelning med allmänna tidningarne af Revisorernes angående Stats- och Riksgäldsverken afgifna och Fullmäktige tillstälda berättelser jemte dertill hörande förklaringar, hvilka handlingar äfven genom Fullmäktiges försorg böra till näst derefter sammanträdande Revisorer och Riksdag öfverlemnas. § 67. Jemlikt 1873 års Riksdags beslut skola Bondeståndets genom Fullmäktiges försorg och på Riksgäldskontorets bekostnad tryckta protokoll vid 1809—1810 års riksdag förses med register. § 68. Före nästkommande riksdags början böra Fullmäktige: a) föranstalta om upphandling af det för tryckningen af Riksdagens protokoll med dertill hörande bihang under samma riksdag erforderliga papper och, med behörigt iakttagande af de i sådant afseende meddelade föreskrifter, låta upprätta kontrakt angående verkställigheten af såväl protokollens som bihangels tryckning; b) upprätta kontrakt om tillhandahållande, under riksdagens lopp, af de skrifmaterialier och öfriga effekter, som för Riksdagens behof kunna erfordras; c) låta komplettera och iståndsätta inventariepersedlarne i Riksdagens hus. Vid verkställigheten häraf iakttages, att anbud, genom kungörelser i allmänna tidningarne, infordras af dem, som kunna vara hugade att tillhandahålla och leverera berörda effekter eller besörja omförmälda trycknings- med flera arbeten. För öfrigt ega Fullmäktige att utse någon bland Riksgäldskontorets tjensteman, som bör ej allenast före och under riksdagen mottaga, vårda och efter vederbörliga reqvisitioner utlemna de upphandlade effekterna samt ombesörja de under riksdagens fortgång ifrågakommande ytterligare uppköp, äfvensom erforderliga reparationer å inventariepersedlarne, utan ock vid hvarje kalenderårs slut upprätta och afgifva fullständig redovisning för alla dessa af honom mottagna effekter. 30 § 69. Som, enligt de af Kong!. Maj:t för Strömsholms nya Tcanalbolag den 27 Mars 1863 faststälda regler, kanaldirektionens förvaltning och kanalverkets räkenskaper skola hvartannat år granskas utaf två revisorer, af hvilka den ene bör utses af Fullmäktige i Riksgäldskontor, så skola Fullmäktige för hvarje revision välja en person att uti berörda revisionsförrättning deltaga. Jemväl skola Fullmäktige, i enlighet med de af Kongl. Maj:t för Dalslands kanal-aktiebolag den 7 April 1865 och för Kinda kanals aktiebolag den 4 September 1874 i nåder faststälda bolagsordningar, årligen utse en revisor att granska hvardera af dessa bolags förvaltning och räkenskaper. § 70. Då de bolag, som för jernvägsanläggningars utförande från Riksgäldskontor utbekommit beviljade låneunderstöd, uti sina med Kongl. Maj:t och Kronan afslutade kontrakt medgifvit staten att genom ombud, som Kongl. Maj:t utser, deltaga i de årliga revisionerna af bolagens förvaltning och räkenskaper, samt berättelserna om dessa revisioner skola till Kongl. Civildepartementet insändas, böra Fullmäktige efter erhållen del af dessa berättelser taga under öfvervägande, huru vida några åtgärder erfordras för bevarande af Riksgäldskontorets rätt och säkerhet för de utgifna lånens fortsatta liqviderande. § 71. Uti Allmänna Hypoteksbunkens styrelse bör en ledamot, som skall vara vice ordförande, utses af Fullmäktige i Riksgäldskontoret. Likaså utses åt Fullmäktige till deltagande i den årliga revisionen af Hypoteksbankens förvaltning och räkenskaper eu revisor, som vid revisionen förer ordet. Dessutom böra Fullmäktige utse ett ombud vid den allmänna ordinarie sammankomst, som mellan Hypoteksbankens delegare skall ega rum hvarje år efter afslutad revision. § 72. Gemensamt med Fullmäktige i Riksbanken skola Riksgäldskontorets Fullmäktige: a) afgifva sitt underdåniga yttrande och råd till Kongl. Maj:t i fråga om den ort, der Riksdag bör samlas, i de fall, då fiendens framträngande eller pest eller andra lika vigtiga binder göra riksdags hållande i hufvudstaden omöjligt eller för Riksdagens frihet och säkerhet vådligt (50 § Regeringsformen); b) efter stadgade grunder uppgöra och utfärda ny Bevillningsförordning, i den händelse att vid riksdags slut bevillningens hela belopp är bestämdt, men Kamrarne icke hunnit om fördelningen deraf blifva ense (109 § Regeringsformen); 31 c) uti justitie-ombudsmans-embetet genast insätta den man, som blifvit utsedd till efterträdare åt Justitie-ombudsmannen, i fall denne mellan riksdagarne afsäger sig det erhållna förtroendet eller med döden afgår, äfvensom utvälja annan behörig man i stället för Justitie-ombudsmannens utsedde efterträdare, derest han äfven mellan riksdagarne afsäger sig förtroendet, eller i justitie-ombudsmans-embetet insättes eller med döden afgår (98 § Regeringsformen); d) för framtida uppsigten och kontrollen öfver Göta karnis vidmakthållande utse och välja ej mindre en person för att såsom ledamot å Bankens och Riksgäldskontorets vägnar inträda i direktionen öfver nämnda kanal, än ock ett ombud att å samma verks vägnar deltaga i revisionerna af kanalens räkenskaper; skolande valet till ledamot i direktionen förnyas hvarje år, och till ombud vid revisionerna före desammas början; dock må förut härtill utsedde personer kunna återväljas. Vid Fullmäktiges i Banken och Riksgäldskontor gemensamma sammanträden böra, sa vidt beslut skall kunna fattas, fem af Fullmäktige i hvartdera verket vara tillstädes. § 73. Vid de tillfällen, då riksdagsmäns fullmakter granskas af Chefen för Justitiedepartementet eller den person, Konungen i hans ställe förordnat, skola tre bland Fullmäktige i Riksgäldskontoret vara tillstädes. Angående betj eningen vid Riksgäldskontoret, § 74. De å Riksgäldskontorets aflöningsstat uppförda tjensteman äro följande i en sekreterare och ombudsman; en kassör; en kamererare; en revisor; en kassabokhållare; en lånebokhållare; en registrator och kanslist; samt en kammarskrifvare. § 75. Vaktbetjeningen utgöres af: en förste vaktmästare; och tre vaktmästare. Angående lediga tjänsters bestridande och tillsättande. § 76. Den ordinarie tjensteman eller vaktmästare, som förordnas att i anseende till sjukdoms- eller annat laga förfall eller, vid inträffad ledighet, under änslagstiden förrätta annan tjenst än den han sjelf innehar, är, med undantag af det i § 81 förutsatta fall, i allmänhet icke berättigad att derför erhålla särskild aflöning; dock ankommer på Fullmäktige att tillerkänna innehafvaren deraf ett efter omständigheterna lämpadt arfvode, uppgående till högst halfva beloppet af skilnaden mellan hans förut åtnjutande aflöning och löneförmånerna för den tjenst han blifvit förordnad att bestrida. Extra ordinarie tjensteman, som vid dylikt tillfälle, på grund af vederbörligt förordnande, förrättat ordinarie tjenstebefattning, åtnjuter under den tid, denna tjenstgöring fortfar, den för lägsta tjenstegraden bestämda lön. Vid enahanda förhållande tillgodonjuter jemväl extra ordinarie vaktmästare, hvilken bestridt vaktmästare-göromål, samma aflöning, som för den förrättade sysslan är i staten anslagen. Vid inträffad ledighet af sådan tjenst, som bör återbesättas, skall, efter afdrag af hvad för tjenstens bestridande måst utbetalas, den lönebesparing, hvilken uppkommer, intill dess, efter ansökningstidens förlopp, någon i nedan stadgad ordning blifvit förordnad att förrätta samma tjenst, tillfalla Enke- och Pupillkassan vid Riksgäldskontoret; kommande nämnda kassas rätt till dylik lönebesparing att upphöra, så snart konstitutorial å tjensten blifvit af Fullmäktige utfärdadt. § 77. Då tjensteman eller vaktmästare för enskilda angelägenheters besörjande erhållit tjenstledighet, bör han sjelf vidkännas kostnaden för tjenstens förrättande under den tid tjenstledigheten fortfar. 33 § 78. Innan ledig tjenst af Fullmäktige återbesattes, skall sådant jemte de med samma tjenst förenade löneförmåner äfvensom tiden, inom hvilken sökande ega att sig anmäla, tillkännagifvas medelst anslag på vanliga ställen inom Riksgäldskontoret. Ansökningstiden bestämmes till minst fjorton dagar från anslagets utfärdande; dock beror af Fullmäktige att utsätta ny ansökningstid, derest, inom den först bestämda tiden, någon till tjenstens erhållande fullt skicklig och lämplig sökande sig icke anmält. § 79. För att kunna antagas till tjensteman vid Riksgäldskontoret fordras att hafva undergått godkänd afgångs-examen från högre elementarläroverk; dock böra de tjensteman, som anställas vid Fullmäktiges Kansli, hafva aflagt den akademiska examen, som fordras för att vinna inträde i Konungens Kansli eller i rättegångsverken; äfvensom den, hvilken befordras till ombudsmannasysslan, bör hafva fullgjort hvad förfättningarne föreskrifva i afseende på dem, som i domarevärf må begagnas. § 80. Vid lediga Ijensters tillsättande utnämnes bland kompetente sökande den, som Fullmäktige, med afseende å verkets fördel samt vigten och ansvarigheten af de särskilda befattningarne, finna till den lediga tjensten mest skicklig och passande; dock ega Fullmäktige att, der de så lämpligt finna, tillsätta lediga tjenster endast med konstitutorial; hvarvid den tjensteman, som sådant konstitutorial erhåller, under den tid, han tjensten innehafver, eger åtnjuta de lönevilkoi’, aflöningsstaten för tjensten bestämmer. Angående behandlingen af frågor rörande tjensteförsnnimelser in. in. § 81. Om någon Riksgäldskontorets tjensteman vid mindre förseelser i tjensten ej låtit sig rätta af vederbörandes tillsägelser och varningar eller blifvit beträdd med vårdslöshet eller försummelse i sin tjenstgöring, eller ock i allmänna lefvernet ådagalagt ett mindre värdigt uppförande, bör han inför Fullmäktige tillrättavisas Bih. till Ritcsd. Prof. 1877. 10 Samt. 1 Afd. 2 Band. 5 (Riksg.-kontorets Reglemente.) 34 och varnas. I händelse den, som på detta sätt undergått första varningsgraden, ej deraf låter sig rätta, ega Fullmäktige att, med afseende å förekommande omständigheter, på längre eller kortare tid suspendera honom från dess innehafvande tjenst, med förlust af hela eller halfva lönen, hvilken under tiden må till ersättning för tjenstens förrättande användas. § 32. Derest tjensteman, hvilken förut blifvit för tjensteförsummelse eller annat förhållande suspenderad, å nyo gör sig skyldig till dylik förseelse, ankommer på Fullmäktige att, efter förseelsens beskaffenhet, antingen ytterligare suspendera honom eller helt och hållet skilja honom från dess vid detta verk innehafvande tjenst och lön. Likaledes beror på Fullmäktiges särskilda pröfning, huruvida tjensteman, som blifvit bysatt eller varit nödsakad till. borgenärer afträda sin egendom, må vidare bibehålla och utöfva sin beställning. § 83. Tjensteman, som begått ärerörigt brott eller annan förseelse i eller utom tjensten af den svåra beskaffenhet, att verkets trygghet eller anseende fordrar hans entledigande, har derigenom gjort sig förlustig sin innehafvande tjenst. § 84. Om någon af vaktbetjmingen i sin tjenst varit försumlig, eller under tjenstgöring af starka drycker öfverlastad, eller eljest på ett tadelvärdt sätt sig förhållit, må han, efter sig företeende omständigheter, antingen af Fullmäktiges Deputerade erhålla föreställning eller genast hos Fullmäktige anmälas till suspension eller entledigande. § 85. Innan tjensteman eller vaktmästare varder suspenderad eller skild från tjensten, bör hans skriftliga förklaring öfver hvad emot honom förekommit infordras. Fullmäktiges beslut, hvarigenom tjensteman suspenderas eller för alltid skiljes från tjensten, bör, jemte hänvisning för besvärs anförande, honom skriftligen meddelas. Tjenst, som, till följd af sådant beslut, blir ledig, får, derest den afsatte tjenstemannen inom föreskritven tid anmält sig ämna samma beslut öfverklaga, icke återbesättas förr, än besvären blifvit af Stats-Utskottet eller Revisorerne ‘''fällda eller den bestämda tiden för besvärens fullföljande försutits; kommande dock den, som emellertid förordnas till tjenstens bestridande, att de med densamma förenade löneförmåner åtnjuta. 35 § 86. Extra ordinarie tjensteman eller extra vaktmästare, som utan erhållen tillåtelse eller anmäldt laga förfall från tjenstgöring uteblifvit under trenne efter hvarandra följande månader, eller vid flera tillfällen undandragit sig att lemna äskadt biträde der lian blifvit anstäld, anses hafva förverkat sin rätt att i Riksgäldskontoret vidare tjenstgöra. Den extra ordinarie tjensteman eller extra vaktmästare, som under honom uppdragen tjenstgöring sig försumligt eller felaktigt förhållit och, efter att, på sätt i § 81 stadgas, blifvit varnad, sig icke rättat, bör förklaras vara från Rilcsgäldskontoret skild. För öfrigt anses den extra ordinarie tjensteman eller vaktmästare, som begått ärerörigt brott eller annan förbrytelse af svårare beskaffenhet, vara från verket utesluten. Angående pensioneringen .af Riksgäldskontorets betjening. § 87. Pensionerna för tjenstemännen samt vaktbetjeningen vid Riksgäldskontor bestämmas efter desses, vid afskedstagande!, innehafvande löner. § 88. Tjensteman eller vaktmästare, som uppnått sjuttio års ålder, eller under femtio år varit i allmän tjenst, är vid afskedstagande! berättigad att erhålla en hela lönen motsvarande pension. Samma pension kan jemväl tillerkännas den tjensteman eller vaktmästare, som fylt sextiofem och i allmän tjenst tillbragt fyratio år, så vida behörigen styrkt är, att han befinner sig i ett sjukligt eller försvagadt tillstånd. § 89. Den tjensteman eller vaktmästare, som, efter att hafva uppnått en ålder af sextio år, anhåller om afsked, må, derest han varit i allmän tjenst omkring fyratio år, komma i åtnjutande af pension till ett belopp, som motsvarar trefjerdedelar utaf hans senast innehafda lön. Innan tjensteman eller vaktmästare uppnatt sextio lefnads- och omkring fyratio tjensteår kan, endast i händelse af bevislig oförmåga till vidare tjenstgöring, pension vid afskedstagandet honom tilldelas. I sådant fall lämpas densamma efter tjensteåren ensamt, på det sätt att för hvarje dylikt år, 36 som brister i nyss nämnda antal, afdrages en fyrationdedel från ett trefjerdedelar af lönen motsvarande pensionsbelopp. Men för den, som fylt fyratio tjensteår och sextio lefnadsår, ökas deremot detta pensionsbelopp med en fyrationdedel af lönen för hvarje öfverskjutande tjensteår, eller med eu sextiondedel af lönen för hvarje lefnadsår, om ett sådant beräkningssätt finnes för afskedssökanden mera förmånligt. § 90. Då sådant för göromålens säkra och skyndsamma gång finnes oundgängligen nödigt, kunna Fullmäktige på pensionsstat förflytta tjensteman, som ^ohjelpligt sjukdomstillstånd eller afgjord oförmögenhet är förhindrad att vidare gagna verket, oaktadt han sig ej om afsked anmält. I sådant fall ega Fullmäktige att, efter omständigheterna, antingen tillägga tjenstemannen hela lönen i pension, ehvad de föreskrifna lefnads- och tjensteåren äro uppnådda eller icke, eller ock tillämpa de grunder för pensions bestämmande, som i näst föregående paragraf äro faststälda. Deiest åtel vaktmästare förr, än han uppnatt den för pensions erhållande bestämda lefnadsålder och tjenstetid, skulle genom sjuklighet eller af annan orsak blifva oförmögen att sina tjensteskyldigheter vidare fullgöra, ega Fullmäktige att, efter noggrann pröfning af de i hvarje fall förekommande omständigheter och förhållanden, vid hans afskedande tilldela honom en årlig pension, uppgående till högst två tredjedelar af lönen. § 91- Några tillförene meddelade och mot det nu utfärdade reglementet stridande stadganden, angående Riksgäldskontorets förvaltning och dermed gemenskap egande ämnen, få icke vidare åberopas och .tillämpas. Gifvet och utfärdadt vid lagtima riksdagen i Stockholm den 25 Maj 1877. På Riksdagens vägnar: hör borsta Kammaren: För Andra Kammaren: Henning Hamilton, Arv. Fr:son Posse, n. v. Talman. n. v. Talman. Bil. Å. Rikgäldskontorets vid 1876 års sint ntbalanserade kapitalskulder. 37 rf- c//. ro 1 £ fö h H °E. 1 5. CD r b » & p CD 2 c+ B 3 1866 4 1866 5 1866 9 1866 6 1866 7_ 1866 90 1868 Obligationer för 1855 års statslån till jernvägsanläggningars bekostande eller understödjande, primitivt 881,900 It:dr Runt . . Dito för 1858 års jervägslån, 8,190,500 Thlr Pr. C:t . Dito för 1860 års jernvägs lån: a) mot obligationer, stål da på utlottning, å 8,000,000 Thlr Pr. C:t b) mot premie-obligationer å 2,400,000 Thlr Pr. C:t, bokförda till fem sjettedelar deraf, eller 2,000,000 Thlr . . Dito för 1861 års statslån, 3,000,000 R:dr Rmt . . . Dito för 1864 års jernvägslån å 2,223,000 Jg St., hvaraf dock blifvit föryttrade obligationer för endast 555,700 £ St.*)...... Dito för 1866 års jernvägslån å 9,932,300 Thlr Pr. C:t D:o för 1868 års jernvägs lån, £ St. 1,150,000 . . . Tiden, då förbindelserna blifvit utfärdade. 1855 d. 3% 1858 (1. 73 1860 d. V, 1860 (1. Vs 1861 d. 3% 1864 d l5/., 1866 d. 2/i 1868 d. Vr Bäntefot. 172 0.4 ! 472 % 4V* 472 % 472 % 5 % 5 % Återstående kapitalskuld den 31 December 1876. Fonderad skuld. Kr. 161,900 Thlr 5,982,300 Thlr 6,073,100 10 *) De Övriga obligationerna å tillhopa 1,667,300 £ St. äro, enligt årliga utlottningen att fortfarande omfatta hela det i amorteringsplanen Thlr 1,147,083 Er. 2,376,600 £ St. 510,200 Thlr 9,630,900 £ St. 1,122,600 Biksdagens beslut, uppbrända; dock kommer upptagna obligationsantalet. Icke fonderad skuld. 38 Sb n> . g ro S- re rp,B J re g 85 1869 72 1870 8^ 1872 35 1875 33 1876 13 1866 14 1866 15 1866 Obligationer för 18G9 års inhemska jernvägslån, R:mt 4,000,000 R:dr....... Dito för 1870 års jernvägslån å 40,000,000 R:dr, deraf till 1876 års slut blifvit utlemnade obligationer å tillhopa 16,170,000 R:dr Dito för 1872 års jernvägslån å 24,000,000 R:dr, deraf till 1876 års slut blifva utlemnade obligationer å tillhopa 19,407,300 R:dr Dito för 1875 års jernvägslån å 56,250,000 Riksmark, deraf till 1876 års slut blifvit utlemnade obligationer å tillhopa 20,000,000 Riksmark.......... Dito för 1876 års jernvägslån å 2,000,000 £ St., deraf till 1876 års slut blifvit utlemnade obligationer å tillhopa 1,500,000 £ St. Dito, hvilka i anseende till sin ordalydelse icke kunna uppsägas, eller det s. k. gamla lånet......... Dito, utfärdade såsom grundfond för Allmänna Hypoteksbanken, b okförda inom linien med R:mt 8,000,000 R:dr ............ Ännu icke till inlösen företedda Trollhätte sluss - Tiden, då förbindelserna blifvit utfärdade. Räntefot. Återstående kapitalskuld den 31 December 1876. Fonderad skuld. loke fonderad skuld. 1869 d. 3% 1870 d. Er. 15,988,000 1872 d. 30/ / 3 Er. 18,887,500 1875 d. 7s 47-2 Rmk 20,207,100 1876 d. ''% 4 Va % : £ St. 1,500,000 1798 d. 1811 d. 30/i: 5% 1861 d. Vt ! 4Va Er. 3,013,200 Er. 10,125 39 p ^ M cn v> % Co fD »•g <2 2. & a> 16 1866 17 1866 18 1866 19 1866 20 1866 21 1866 25 1866 29 1866 77 1869 Tiden, då förbindelserna blifva utfärdade. Räntefot. Återstående kapitalskuld den 31 December 1876. verks lottsedlar å tillhopa 5.000 Daler Silfvermynt, bokförda inom linien med Rrmt 1,250 R:dr, jemte upplupen ränta Runt 2,286: 88 Årliga anslaget till H. M. Konungen 300,000 R:dr (icke kapitaliseradt), . . . Ränta å II. K. H. Hertigens af Södermanland, sedermera Konung Carl XIII:s hemgiftskapital, bokfördt inom linien med R:mt 150.000 R:dr ....... Innestående fond för Göta kanals underhållande . . . Dito för Södertelje dito. . . Fonderad skuld. Icke fonderad skuld. 1750 d. Va 1815 d.9/n 1778 5 % 1833 d.3,/i2 5 % 5 % Kr. 140,889 Kr. 45,000 Fond för Hjelmare kanals och slussverks underhållande (utgör blott ett depositum af fordringshand lingar). ........... Dito för Strömsholms kanals dito (d:o).......... Brudgåfvovinster (kapitalskulden afskrifven) .... Uti f. d. Ridderstolpeska huset intecknad skuld till Stockholms borgerskaps enkhus............ Post-assuransfonden (ingår bland Riksgäldskontorets * öfriga tillgångar, men med den förbindelse som § 77 i 1869 års reglemente innehåller) .......... 4 Va % Kr. 17,400 40 Bil. B. Iliksgäldskontorets vid 1876 års slut utbalanserade kapitalfordringar för de af dess medel utbetalda eller godtgjorda lån. § i 1866 års reglemente. Tiden, då lånet utbetalts. Annuitet. Eäntefot. Ursprungliga beloppet. Kapitalåterstod vid 1876 års slut. Lån till: 34 Upsala akademis biblioteks- byggnad. .......... 1 1824 1 \ 1825 ) 2 % 1 jemte > ränta. J 3 % 75,000 _ 7,480 52 36 Uppförande af ett nytt läro- hus för elementarlärover- ket i Jönköping...... 1861 5 % 4 % 120,000 102,754 17 37 Uppförande af byggnader för elementarläroverket i Halmstad.......... 1866 25,000 23,636 02 Uppförande af byggnader för » läroverket i Kalmar. . . . Uppförande af byggnader för 1866 » » 40,000 37,808 51 Umeå läroverk....... 1864 » » 25,000 23,012 92 Uppförande af byggnader för läroverket i Falun , . . . 1864 » » 40,000 36,823 23 Uppförande af byggnader för läroverket i Sala..... 1865 12,000 11,027 47 39 Uppbyggande af ny kyrka i J18491 2 / | Kristinehamn........ jemte > ränta, j 3 % 37,500 18,830 33 40 Lidköpings stad, för ny kyr- |1854J kas uppbyggande ..... 1851 6 % 4 % 24,000 4,079 77 41 Knäreds församling i Hal- lands län, för kyrkobygg- nad .............. 1852 24,000 8,040 81 » Markaryds församling i Kro- nobergs län, för kyrko- b va en ad........... 1854 10,000 4,083 77 Transport — — 277,572 52 41 § i 1866 års reglemente. Tiden, då lånet utbetalts. Annuitet. Räntefot. 1 Ursprungliga | beloppet. Kapitalåterstod vid 1876 års slut. Transport — — ---- ■ 277.572 52 42 Wallentuna församling i Stockholms län för kyrko-i byggnad...........f 1859 6 ''b 4 % 20,000 — 13,984 18 43 Reparation af Linköpings! domkyrka.......... 1850 » » 30,000 — 3,106 63 Reparation af Wexiö dom- kyrka ............ 1852 » 30,000 — 6,499 94 Reparation af Skara dom- kyrka ............ 1858 » 25,000 — 14,077 13 Reparation af Westerås dom- * kyrka ............ 1858 » » 22,500 _ 12,787 86 Reparation af Westerås dom- kyrka ............ 1860 28,000 _ 28,000 _ 45 Allmänna barnhusinrättnin- gen i Stockholm...... 1851 6 4 % 75,000 _ 29,790 09 49 Staden Wexiös återuppbyg- gande efter 1843 års elds- våda ............. 1843 it 3 o.4 % 4 % 360,000 45,000 25,634 8,136 07 50 Staden Åmål, byggnadslån . 1846 » — 86 52 Återuppbyggande af den år 1847 nedbrunna del af staden Kristianstad . . . . 1848—1850 » » 150,000 25,031 61 53 Återuppbyggande af deri år 1849 nedbrunna del af staden Lidköping..... 1852 y> » 63,666 20,161 33 54 Återuppbyggande af staden | 1854 \ Örebro ........... » 375,000 211,361 76 » Återuppbyggande af staden | 1855 ) Jönköping........ 1855 » 100,000 52,604 97 55 Återuppbyggande af staden Eksjö........... 1857 6 o. 7 % 4 o.4 4% 200,000 _ 116,174 39 Transport 1 ] — 844,923 34 Bill. till Riksd. Prof. 1877. 10 Sami. 1 Afd. 2 Band. 6 (Riksg.-kontorets Reglemente.) 42 HJ i 1866 års ?glemente. Tiden, då låne utbetalts. Annuitet i . Räntefot Ursprungliga beloppet. Kapitalåterstod vid 1876 års slut. Transport — — — 844,923 34 57 Staden Lidköping, för ny tomtreglering....... 1854 6 % 8,985 Staden Örebro, för ny tomt- ^ % ^3U,UUU reglering.......... » » » 37,500 _ 18,278 19 Staden Jönköping, för ny tomtreglering........ 1855 » 15,000 _ 6,671 86 Staden Eksjö, för ny tomt- reglering.......... 1857 » » 30,000 _ 18,039 74 58 Staden Malmö, till kasern- och stallbyggnader . . . . 1813—1815 1 2 % ( jemte » 32,000 _ 5,775 14 60 Staden Ystad, för hamnupp- ( ränta muddring........ 1857 6 % 4 % 60,000 _ 29,471 20 61 Staden Warberg, för hamn- anläggning......... 1844 5 % 3 % 30,000 _ 5,587 60 » Staden Warberg, för hamn- anläggning......... 1849 6 % 4 % 22,500 _ 1,335 31 62 Hamnbyggnad vid Cimbris- hamn............. * 1843 5 % 3 % 37,500 _ 18,785 30 63 Staden Kristianstad, för hamnanläggning vid Åhus 1848 » 30,000 11,832 93 Återstående hamnarbeten vid Åhus samt Hernesta ka- nals fullbordande in. m. . 1855 6 % 4 % 30,000 _ 10,808 50 67 Staden Westerås, för utvid- gande och förbättring af stadens hamn...... 1849 30,000 1,823 46 Uppmuddring af hamnen och segelrännan vid Kristine- hamn............ 1850 36,000 4,195 87 > inläggning af hamn vid Wadstena.......... 1850 * 48,000 5,810 73 Transport — | — 992,324 17 43 |§ i 1866 års 1 reglemente. Tiden, då lånet utbetalts. Annuitet. Räntefot. Ursprungliga beloppet. Kapitalåterstod vid 1876 års slut. Transport — — — 992,324 17 68 Fullbordande af hamnbygg- naden vid Wadstena . . . 1855 6 % 4 % 15,000 — 5,421 86 Arboga-åns uppmuddring. . 1855 » » 15,000 — 5,399 04 » Upprensning och fördjup- ning af Köpings å..... 1855 y> 20,000 7,160 47 69 Anläggning af en hamnbas- sin invid Karlstad samt en kanal derifrån till Kanike- näset vid Wenern..... 1859 100,000 52,596 64 Hamnbyggnad vid Falken- berg............. 1859 47,000 24,726 42 Fullbordande af hamnarbe- fena vid Strömstad . . . . 1858 *> » 15,000 — 7,413 08 70 Hamnbyggnaden vid Färje- staden i Torslunda socken på Oland .......... 1858 12,850 6,762 12 71 Byggande af hamn vid sta- den Grenna......... 1861 37,500 23,792 34 > Förbättring och utvidgning af Helsingborgs hamn . . 1862 230,000 — 146,108 90 > Hamnbyggnad vid staden Åmål............ 1861 8,000 . 5,191 94 Fortsättning af hamn- och kanalanläggningen vid Ka rl staf].......... 1861 70,000 41,963 61 > Uppmuddring af segelleden mellan Piteå ochlastnings- platsen Löfholmen samt anläggning af en lastbryg- ga vid nämnda stad . . . 1861 26,000 — 15,577 18 TransportJ - — — — 1,334,437 77 44 Y-i ''-fr. m M* 5T £ H 00 Tiden, då lånet Annuitet. Käntefot. Ursprungliga Kapitalåterstod vid 1876 års CD Öl & *. CD Hj • w utbetalts. beloppet. slut. Transport — — — — — 1,334,437 77 71 Rottne-åns upprensning och fullbordande af den på- började jetéebyggnaden vid inloppet till näranda å 1861 6 % 4 % 10,000 — 6,341 88 72 Slussanläggningar i Klara eif vid Dejefors och Forshaga inom Nedra Ulleruds och Grafvasocknar iWermland 1856 ■» 150,000 — 60,666 47 73 Anläggning af jernväg mellan Kristinehamn och Sjöändan 1849 » 100,000 — 6,131 23 74 Anläggning af jernväg mel- lan Nora och Ervalla . . 1854 » 150,000 — 47,246 85 75 Anläggning af jernväg från Kärrgrufvan inom Nor- bergs bergslag till sjön f 1 Q K O Åmänningen . ........ I iooZ \ 1 QtCQ 5 % 4 % 150,000 — 111,659 94 » fullbordande af samma jern- 1 18« 1 väg............. i 1 a 3 % 2 % 150,000 — 113,154 43 76 Anläggning af jernvägen I Wessman—Barken . . . . \ i q t; 7 5 % 3 % 200,000 — 106,696 89 » Fullbordande af sistnämnda 1 loO / jernväg ........... 1858 6 % 4 % 200,000 — 98,221 — 77 Anläggning af jernväg mellan städerna Falun och Gefle 1855—1859 4 % 2 % 2,400,000 — 1,435,904 79 78 Anläggning af jernväg mel- lan Hudiksvall och sjöarne f 1 Q K Q \ Dellen ........... I 1 OO O ( 5 % 4 % 370,000 — 282,294 31 » Anläggning af jernväg från ( looy J Söderhamn till sjön Berg- viken m. m......... 1858 — 1860 500,000 — 390,872 47 79 Anläggning af jernväg mel- lan Borås och Herrljunga 1862, 1863 » 1,377,055 24 1,189,629 24 Transport — — — — — 5,183,257 27 45 H ten -.--------------- ------------ CTC M’ Kapitalåterstod CD ►“* B g Tiden, då lånet Annuitet. Räntefot. Ursprungliga vid 1876 års 2 05 £5 <rt- p« CD t-j * en utbetalts. beloppet. slut. .Transport — — — — — 5,183,257 27 80 Anläggning af jernväg från Eslöfs station på Södra stambanan till Ystad . . . 1864 — 1866 5 % 4 % 2,450,000 _ 2,226,168 87 » Anläggning af jernväg mel- lan Helsingborg och Årup 1864, 1865 > 1,100,000 — 980,906 76 » Anläggning af jernväg mel- lan Landskrona och Eslöfs station på Södra stamba- nan............. 1864 — 1866 1,200,000 — 1,087,433 90 > Anläggning af jernväg mel- lan Kristianstad och Hess- leholms station på Södra stam han an......... 1864 — 1865 720,000 630,197 58 » Anläggning af jernväg mel- lan Wexiö och Alfvestads station påSödra stambanan 1864 y> 434,000 __ 379,279 20 81 Anläggning af jernväg från hamnen vid Köping till Uttersberg med grenbana 1 1 864 1 82 till sjön Lillsvan..... Anläggning af jernväg från | 1865 j 7 % 500,000 311,000 82 Herrljunga öfver Weners- borg till Uddevalla . . . . 1865-1867 5 % 3,240,000 2,982,724 95 83 Uppförande af en jernbro öfver Svartån å landsvägen emellan Linköping och Bergs gästgifvaregård . . 1852 6 % > 20,000 4,679 12 84 Brobyggnad öfver Dalelfven i närheten af Gustafs kyrka 1853 6,000 — 2,159 94 Anläggning af 2:ne flottbroar i närheten af Torsångs r Transport | - — — — 13,787,808 41 46 g B S CD <75 Ö M» S 3 Tiden, då lånet utbetalts. Annuitet. Räntefot. Ursprungliga beloppet. Kapitalåterstod vid 1876 års slut. Transport — — — — — 13,787,808 41 kyrka, den ena öfver Dal- elfven och den andra öfver Lillelfven....... 1859 6 % 4 % 10,000 5,988 24 85 — Ny bro öfver Helge å vid Kristianstad...... 1858 100,000 52,632 97 86 * — Brobyggnad öfver Ume eif invid staden Umeå . . . . 1861 > » 55,000 __ 32,978 25 » Brobyggnad öfver Ume eif 90 invid staden Umeå . . . . Uppförande af byggnad åt 1864 8 % 5 % ■ 20,000 — 10,439 38 Farmaceutiska institutet . 1862 5 % 4 % 50,000 _ 40,853 28 91 Uppförande af byggnader å häradshöfdingebostället Mälby i Vester Fernebo socken af Westerås län . 1864 » 7,000 2,800 92 Grund förbättringar å Al- narps egendom...... 1864 10 % 30,000 6,000 93 Segelleds öppnande från Hattefura vid Wenern till sjön Stora Lee..... 1865, 1867 5 % 3 % 800,000 713,197 01 94)D Utsträckning af Kinda båt- 118 > 143j 142 led medelst kanaliseringaf Stångån från sjön Rengen till Linköpings hamn . . 1865—1870 > 437,500 391,045 06 Staden Karlstad,för reglering ♦ af torg, gator och tomter 1867 6 % 4 % 50,000 43,367 03 Transport 1 — — — 15,087,109 63 1) Se vidare § 134 mom. 14 i 1863 års Reglemente. § 11 mom. 9 i 1867 » » § 33 mom. 9 och § 41 mom. 11 i 1868 års Reglemente. § 24 mom. 11 och § 31 mom. 6 i 1869 » » 47 3«» " —- — — B S <D 05 ►3 pj. Tiden, då lånet utbetalts. Annuitet. Räntefot. Ursprungliga beloppet. Kapitalåterstod vid 1876 års slut. Transport — — — — 15,087,109 63 143D Kanal- och slussanläggning mellan sjöarne Östra och Vestra Silen på Dalsland 1868, 1869 6 % 4 % 51,200 41,980 43 1482< Uppförande af ny byggnad åt Upsala elem.-läroverk 1867,1868 5 % 140,000 _ 134,845 13 1483) Uppförande af ny byggnad för Karlstads högre ele- mentarläroverk .... . . 1868 40,000 38,784 54 1484) Uppförande af ny byggnad åt Wenersborgs elemen- tarläroverk ........ 1867, 1868 40,000 38,318 03 148«) Utvidgande af elementar- läroverksbyggnaden i Kri- stianstad ......... 1873, 1875 20,000 20,000 148 Uppförande af ny byggnad åt Westcrviks elem.-läroverk 1867, 1868 > y 20,000 _ 19,256 44 1486) Förändring och tillbyggnad af elementar-läroverks- byggnaden i Skara . . . . 1868, 1869 » 40,000 — 38,970 21 § i 1868 års reglemente. Reparation af domkyrkan i 477) Karlstad..........i 1869 6 % > 23,500 — 19.787 80 Transport | _ ! ! — — --15,439,052 21 1) Jfr § 11 mom. 8 i 1867 års samt § 24 mom. 10 i 1869 års Reglemente. 2) Jfr § 16 mom. 1 i 1867 års Reglemente. 3) Jfr § 16 mom. 2 i 1867 års Reglemente. 4) Jfr § 16 i 1867 års Reglemente. 5) Jfr § 11 mom. 8 i 1873 års Reglemente samt § 5 mom. 3 i 1875 års Reglemente, 6) Jfr § 27 i 1869 års Reglemente. 7) Jfr § 26 i 1869 års Reglemente. 48 § i 1872 års reglemente. Tiden, då lånet utbetalts. Annuitet. Räntefot. Ursprungliga beloppet. Kapitalåterstod vid 1876 års slut. Transport — — — 15,439,052 21 32 Staden Strengnäs, för ny t om tvegift ring........ 1872 6 % 4 % 30,000 29,400 26 J e r nvägs an lag g ni n g mellan städerna Karlskrona och 1 1872 ) Vexiö............. ] 1873 | » 5 % 2,600,000 2,600,000 — [ 1874 | 26 Jernvägsanläggning mellan f 1872 1 } 1873 | Krjlbo och Norberg . , . 406,000 — 406,000 — 26 Jernvägsanläggning från Sundsvall till Torpsham- ( 1872 | mai*.............. l 1873 } 1,494,000 1,494,000 _ 26 Jernvägsanläggning från Up- | 1874 | sala till Gefle........ 1873 > > 500,000 500,000 _ 26 Jernvägsanläggning från Ludvika till Kil..... 1874, 1875, 1876 5,000,000 5,000,000 — CD OQ 1 s 2- &> ® 2 5 Inköp af byggnad åt semi- nariurn för bildande af lärarinnor i Stockholm . . 1875 5 % 4 % 59,000 58,410 — Summa — ■ — 25,526,862 21 49 Aflöningsstat för Riksgäldskontorets tjenstemän och vakt hetjening. Lön. Tjenstgörings- penningar. Summa. 1 Sekreterare, som tillika är Ombudsman 4,400 1,600* 6,000 _| 1 Kassör.................. 4,400 — 1,600 6,000 —i 1 Kamererare................. 4,000 — 1.600 — 5,600 1 Revisor................... 2,500 — 800 — 3,300 1 Kassabokhållare.............. 2,000 — 800 2,800 —i 1 Lånebokhållare . .''............ 2,000 — 800 — 2,800 —i 1 Registrator och Kanslist......... 1,500 — 900 — 2,400 — 1 Kammarskrifvare.............. 1,500 — 600 — 2,100 —1 1 Förste Vaktmästare............ 700 — 100 — 800 1 Vaktmästare................ 600 — 100 — 700 — i 1 Vaktmästare................ 600 —- 100 __ 700 —- 1 Vaktmästare................ 600 —- 100 — 700 — Summa kronor 24,800 — | 9,100 — 33,900 Tillägg: För Revisorn, Bokhållarne, Registratorn och Kanslisten samt Kammarskrifvaren kan, då de icke innehafva annan tjenstebefattning, lönen efter fem års tjenstgöring inom graden förhöjas med........Kronor 500: — samt för Revisorn och Bokhållarne, efter tio års tjenstgöring inom graden, med ytterligare.......... » 500: —• För vaktbetjeningen kan aflöningen efter fem års ordinarie tjenst och derunder ådagalagdt, välförhållande höjas, lönen med ,, 100: — och tjenstgöringspenningarne med........... » 100: — Vaktbetj eningen åtnjuter fri bostad med nödig vedbrand. Skulle denna för. mån komma att för vaktmästarne eller någon af dem upphöra, äro de berättigade att i stället såsom tjenstgöringspenningar uppbära 200 kronor hvar. Vid tillämpningen af denna aflöningsstat iakttages derjemte följande: l:o) De med hvarje befattning förenade tjenstgöringspenningar få uppbäras endast för den tid, tjenstens innehafvare verkligen tjenstgjort eller åtnjutit semester, men skola för den tid, han eljest varit från tjenstgöringen befriad, utgå till den, som tjensteu förrättat; dock må Fullmäktige kunna medgifva den tjensteman eller vakt * Så länge Sekreteraren innehar fri bostad utgå tjenstgöringspenningarne med endast (100 kronor; dock så att, vid afdrag i följd af tjenstledighet, detsamma, med tillämpning af de för sådant fall gifna bestämmelser, sker för hela beloppet af tjenstgöringspenningarne från aflöningsbeloppet i dess helhet. Bill. till Riksd. Prat. 1877. 10 Sami. 1 Afd. 2 Band. I (Riksg.-kontorets Reglemente.) 50 betjent, som af sjukdom hindras från bestridande af sin tjenst, att uppbära de för samma tjenst anvisade tjenstgöringspenningar eller någon del deraf. o) För bestridande af tjenstgöringen under semester ega Fullmäktige att anvisa till extra ordinarie tjensteman arfvoden, beräknade efter ett tusen kronor för år. 3:o) Innehafvare af lön enligt förestående stat äro underkastade den vidsträcktare tjenstgöringsskyldighet eller den jemkning i åligganden, som kan varda stadgad; och böra de fullmakter eller konstitutorial, som för Riksgäldskontorets tjensteman utfärdas, innefatta förbehåll om deras skyldighet att åtaga sig de nya eller förändrade göromål, som kunna dem åläggas. Indragningsstat vid Riksgäldskontoret. Kommissarien Oscar Arehn ........................j 4,400 i—I Kommissarien H. Husberg.........................1 4,400 I - Notarien och Registrator!! Daniel Magnus Sandalil.......... 3,000 j —[ Notarien August Neyber........................... 3,000 i—; Kanslisten Nils Blårilt Sillen....................... 1,500 |—1 Kontorsskrifvaren Adolf Wilhelm Sandsjö............... 1,500 —! Eu Kontors- eller Kammarskrifvare ...................j 1,500 |— Kammardrängen Per Fredrik By dg rist.................j 575 j—, Summa kronor I 19,875 j— Pensionsstat vid Riksgäldskontoret. Förre Kamererare,!! Herman Theodor Benckert............. 4,000 -1 Förre Registrator^ och Arkivarien Claes Otto Vougt......... 1,417 50 Förre Ombudsmannen Leontius Hallman................ 1,500 —! Atlidne Sekreteraren i Riksgäldskontoret (Jarl Gustaf Stnarts enka, Maria Lovisa Stuart, född Koschell.............. 800 Atlidne Krigsrådet S. G. Ehrenstams och hans jemväl aflidna enka, Charlotta Gripenstjernas dotter, Hedvig Aurora Ehrenstam 250 i Aflidne t. f. Kommissarien vid Riksgäldskontorets kreditsedelverk, Ofverkrigskommissarien Er. Lindstedts oförsörjda dotter Siri Aurora Lindstedt.......................... 225 j | Aflidne Notarien IV. Bergmans ogifta dotter.............. 225 — Summa kronor 8,417 50 Anmärkning: Ofvanstående pensioner indragas vid innehafvarens frånfälle och äfven dessförinnan, såvida de för pensionernas utgående stadgade vilkor upphöra. 51 Förestående tre stater, nemligen; Aflöningsstaten för Riksgäldskontoret, upptagande en summa af . . . 33,900: — Indragningsstaten vid dito................ 19,875: — Pensionsstaten vid dito.................8,417: 50, äro uppgjorda och faststälda vid lagtima riksdagen i ötockholm den 25 Maj 1877. På Riksdagens vägnar: För Första Kammaren: För Andra Kammaren: Henning Hamilton, n. v. Talman. Arv. Fnson Posse, n. v. Talman. 52 Fullmäktige i Riksgäldskontoret. Välde af 1877 års Riksdag. Ordförande: Öfverstekammarjunkaren, Kommendören af Kong!. Nordstjerneorden, l:a kl, Friherre Johan Gustaf Nils Samuel Åkerhielm. Bruksegaren, Riddaren af Kongl. Nordstjerne-orden, Herr Filosofie Doktorn Carl Reinhold Volkan von Stockenström, vice Ordförande. Grossliandlanden, Riddaren af Kongl. Nordstjerne-orden, Herr Samuel Warburg. Professorn vid Teknologiska institutet, Riddaren af Kongl. Nordstjerne-orden, Herr Filosofie Doktorn Hjalmar Holmgren. Sekreteraren i Kongl. Statskontoret, Riddaren af Kongl. Vasa-orden, vice Häradshöfdingen, Herr Ver Samselius. Ledamoten af Riksdagens Andra Kammare, Herr Erik Johan Mallmin. Kaptenen, Riddaren af Kongl. Nordstjerne-orden, Herr Cad Gustaf Uierta. Suppleanter: Bruksegaren, Riddaren af Kongl. Vasa-orden, Herr Theodor Svedberg. Filosofie Doktorn, Herr Friherre Anders Cederström. Godsegaren, Riddaren af Kongl. Nordstjerne-orden, Herr Friherre David Theodor von Schuhenheim. 53 Revisorer af Stals-, Banko- och Riksgäldsverken. Vid 1877 åra revision. För Första Kammaren: Godsegaren, Riddaren af Kong!. Nordstjerneorden, Herr Grefve Mauritz Emil August Lewenhaupt. Häradshöfdingen, Riddaren af Kongl. Nordstjerne-orden, Herr Johan Magnus Lindgren. Rektorn, Riddaren af Kongl. Nordstjerne-orden, Herr Henrik Ragnar Törnebladh. f. d. Majoren, Kommendören af Kongl. Vasaorden, l:a kl., Herr Claes Adolf Adelsköld. f, d. Kommendörkaptenen, Riddaren af Kongl. Svärdsorden, Herr Jaeoh Emil Ekman. Majoren, Riddaren af Kongl. Svärdsorden, Herr Anders Robert von Krcemer. Suppleanter: F. d. Kaptenen, Herr Grefve Otto Casimir Cronstedt. Godsegaren, Herr Grefve Carl Johan Bonde. Ryttmästare^ Herr Richert Vogt von Kock. För Andra Kammaren: Ledamoten af Riksdagens Andra Kammare Herr Aron Philipsson. ,, „ „ „ Herr Pehr Engmun. „ „ „ „ Herr Carl Aron Jönsson. ,, „ „ „ Konsuln, Herr Peter Olsson. Kammarherren, Kommendören af Kongl. Vasaorden, l:a kl., Herr Grefve Charles Emil Piper. Ledamoten af Riksdagens Andra Kammare Herr Christen Assarsson. Suppleanter: Ledamoten af Riksdagens Andra Kammare Herr Carl Isak Bengtsson. „ „ „ „ Herr Carl Johansson. „ „ „ „ Herr Henrik Hagerman. 54 Register öfver 1877 års Reglemente för Riksgäldskontoret. Ackord för Riksgäldskontorets fordringar Sid. 17. § 26. Aflöning för Justitieombudsmannen m. fl. » 13, 19. 5§ 19, 30. » » lediga tiensters bestridande 32. §§ 76, 77. » » Riksgäldskontorets tjenste- mannapersonal och vakt- betjening....... » 15, 19. §§ 22, 30. Aflöningsstat för Riksgäldskontoret . . » 49. Afsked med pension....... 2> 35, 36. §§ 87-90. Allmänna Hypoteksbanken....... )) 30. § 71. Amortissementsfonder....... » 21, 23. §$ 37, 42. Anslag angående lediga tjenster . 33. § 78. Annuiteter........... )) 19. $ 30. Arfvode för deputerade...... » 25. 5 51. » » Fullmäktige...... » 15. § 21. » » Riksdagens Revisorer . X> 13. § 18. Arkivet, Riksdags-........ 12. § 17. Auktionsmedel för Kronans hus 17. $ 27. Bank, Sveriges Riks-, Riksgäldskontorets kreditiv i . . . 22. § 39. Befordringsgrunder vid Riksgälds- kontoret.... )) 33. § 80. BefordringsviIkor......... » 15, 33. §§ 22, 79. Begrafningshjelp efter obemedlade tjen- steman och vakt- betjente...... )> 16. § 24. Belåning af obligationer...... J> 22. § 38. Belöning för extra arbeten..... X> 16, § 23. Berättelser, Fullmäktiges..... » Justitieombudsmannens . . » Riksdagens Revisorers . Besigtningar å Riksgäldskontor^ och Riksdagens hus .... Besvär öfver Fullmäktiges beslut . . Betjeningen vid Riksgäldskontoret Bevillningsförordning, utfärdande af . Bibliotek, Riksdagens....... Bilianget till Riksdagens protokoll, tryckning af........ Bonde-Ståndets protokoll vid 1809 och 1810 års riksdag . . • Brister i Statsverkets inkomster . . • Dalslands kanalaktiebolag, revision af Depositionsmedel......... Deputerade........... Diarium, Ombudsmannens..... Dyrtidstillägg till Justitieombudsmannen in. fl...... Embetsresor, Justitieombudsmannens Enke- och Pupillkassan vid Riksgäldskontor . . Expedition, Justitieombudsmannens . . Expenser för Justitieombudsmannen in. fl......... Sid. B » » » » B » » » » B » » B » B B Extra ordinarie tjensteman, deras antagande B )) b » B skiljande från Riksgäldskontoret ... B B b y> gratifikationer åt b Flyttningshjelp för Justitieombudsman - nen .......» Fordringar, Riksgäldskontorets . . • » Fullmakter för Riksgäldskontorets tjensteman .......B b granskning af riksdagsmännens ........B Fullmäktige i Riksgäldskontoret ... B Fullmäktiges ansvarsskyldighet. . . .b b antal för besluts fattande B b arfvoden och resekostnads ersättningar. ....B » befattning upphör ... b b berättelser......» b besluts Överklagande . . » b Deputerade......» 29. 14. 13, 29. 28. 27, 34. 32. 30. 12, 13. 29. 29. 10. 30. 19. 25. 28. 13. 14. 16, 32. 13, 14. 14. 33. 35. 16. 13. 5. 15, 33. 31. 52. 25. 26, 30. 15. 24. 29. 27, 34. 25. § 65. § 20. §§ 18, 66. § 63. §§ 61, 85. § 75. § 72, mom. b. § 17. § 68, inom, a. § 67. § 9. § 69. § 32. § 19. § 20. §5 25, 76. §§ 19, 20. § 20. § 79- § 86. § 23. § 19. § 3. §''§ 22, 80. § 73. § 52. §§ 58, 72. § 21. § 49. § 65. §§ 61, 85. § 51. 56 Fullmäktiges komplettering .... » omröstningar .... » Ordförande..... » protokoll...... » rådfrågningar hos Reviso rerne ...... » sammankomster . . » sammanträden .... » sessionsdagar .... » ställande till ansvar . . » Suppleanter..... >'' » deras inträdand » särskilda uppdrag. . . » tjenstledighet .... » åligganden..... Förfall, Fullmäktiges...... Författningssamling...... Förräntning af Riksgäldskontorets kon tanta tillgång . » af Kongl. Statskontoret behållningar.... Granskning af Kassörens och Kamrera rens anteckningsböcker » af Ombudsmannens diarium » af riksdagsmäns fullmakte » af Riksgäldskontorets räken skaper ...... Gratifikationer till betjeningen vid Riks gäldskontoret . . . Göta kanal......... Hufvudbok, Riksgäldskontorets . . . Hus, kronans i städerna..... )> Riksdagens....... » Riksgäldskontorets..... Hypoteksbanken, allmänna .... Indragningsstat för Riksgäldskontoret Inkomster, Statsverkets, brist uti . » Riksgäldskontorets . Inlösen af förfallna obligationer . . Inventarier i Riksgäldskontorets ocl Riksdagens hus . . . Inventering af låne- och säkerhetshand lingar. ...... Jernvägar, enskilda, statsbidrag till . Jervägsanläggningar, bolag för utförande af . . . . Jernvägshyggnader, statens, anslag till sid. 24. § 47. » 27. § 60. )> 24. § 45. » 26. § 54. )) 25. § 53. » 26, 27. §§ 54-61. » 26. §§ 54, 55. » 26. § 54. » 25. § 52. » 52. - - 24. §§ 46, 47, )) 28—31. §§ 62—73. )) 26. § 56. » 24. § 50. )) 26. §§ 56, 57. » 20, § 36. » 22. § 38. )) 18. § 29. )) 28. § 62. » 28. § 62. » 31. § 73. )> 23. § 42. » 16. § 23. » 30. § 72. )) 23. § 42. » 17. § 27. 12, 28. §§ 16, 63, )> 12, 28. §§ 16, 63. )) 30. § 71. » 50. )) 10. § )> 17—22. §§ 26-41. )) 3. § 2. » 12, 28, 29. §§ 16, 64, )> 28. § 62. )) 8. § 5. )) 30. § 70. D 8. § 5. * 57 Justitieombudsmannens aflöning . Sid. lo. ij 19. » embetsberättelse . )) 15. i) 20. » embetsresor » 14. « 20. » insättande i em- betet .... » 31. § 72, inom. Karlskrona, kofferdihamnen i . . . . » 8. § 4, mom. Kinda kanalaktiebolag, revision af. )) 30. fj 69. Konstitutorial för tjenstemännen . . )) 33. § 80. Kontorsecepenser......... » 12. § 16- Konungens ombud........ » 27. § 7)9. Kreditiv för infällande krig .... )> 11, 26. §§ 10, 13, 58 » » rikets försvar eller andra vigtiga ändamål .... 2) 11, 26. §§ n- 13, 58 » » för upprätthållande af ri- hets neutralitet .... )> 11, 19. § 12, 31. » Riksgäldskontorets i Riksbanken » 22. § 69. Kärr grufkarl inom Norbergs bergslag samt siön Amänningen, jernväg emellan .... 5) 5. § 6. Landtränteriernas depositionsmedel . . :» 19. § 32. Landtränterierna, inlösen af kuponger i )> 20. 36. Ledigheter bland Fullmäktige .... » 24. §§ 46, 47. Liqvid mellan Stats- och Riksgäldsverken » 19, 23. §§ 30, 44. Liqviclationsfonder........ )> 21, 23. §§ 37, 42. Lån, upptagande af....... )> 20. (j 36. Lånerörelse, Riksgäldskontorets . . . » 22. § 38. Löneski triad sersättning....... » 32. 76. 13, 58 Mindre kreditivet........ 11, 26. §§ 11- Missväxter, behöfvandes undsättning vid » 20. § 35. Norbergs jernväg........ » 5. § 3. Obligationer, belåning af...... )) 22. 38. » Riksgäldskontorets . . » 3, 20—22. §§ 2, 36, 39 Ombud, Konungens....... » 27. § 59. Omröstningar, Fullmäktiges..... » 27. § 60. Ordförande hos Fullmäktige .... )) 24. § 45. vice .... » 24. § 45. Oskarshamn, förbättrande af hamnen vid » 9. § 6. Pensions grunder för Riksgäldskontorets tjensteman och vaktbetjemng » bo, 36. §§ ö7- -90. Pensionsstat vid Riksgäldskontor . » 50. --- Preskriptionstid för Riksgäldskontorets skulder ...... » 4, 21. §§ 2, § 54. 37. Protokoll, Fullmäktiges...... » 26. » Riksdagens, tryckning af . . » 29. § 68. It eglernent önska stadgatiden, äldre . » 36. § 91. Resekostnadsevsättninq för Riksdagens Revisorer. . . » 13. <! 18. » för Fullmäktige » 15. § 21. Bill. till Biksd. Prof. 1877. 10 Sami. 1 Afcl. 2 Band. (Riksg.-kontorcts Reglemente.) 58 Besekostnadsersåttning för Justitic - ombudsmannen . Sid. 14. S 20. Revisionskostnader » 19. s 30 Revisorer, Biksdagens, vid 1876 års statsrevision . . » 53. » » traktamenten och resekostnader för » 13. s 18. Revisorernes berättelser . » 13, 29. SS 18, Riksbanken, kreditiv i . )) 22. '' s 39 Riksdagens hus...... » 12, 28. 16, Riksdagsbiblioteket . . » 12, 13. s 17. Riksdagskostnader » 12, 19. SS 15, Riksdagsort, Fullmäktiges yttrande derom )) 30. s 72. Biksgäldskontorets betjening . » 32. s 75. » Enke- och pupillkassa » fordringar för utbe- )) 16, 32. §§ 25, talda lån .... » 5. s 3» Fullmäktige föremål förvaltning hufvudbok. hus . . inkomster och särskild tillgångar kreditiv i Biksbanke obligationer . skulder..... Styrelse .... tjenstemannapersonal upplåning .... utgifter..... vaktbetjening. . . Riksgäldssedlar, inlösen af ... Rådfrågningar hos Biksdagens Bevisore Räkenskaper, Biksgäldskontorets . . ® » utdrag a Rånte- och amortissementsfonder Räntebärande pappers belånande Sammankomster, Fullmäktiges . » »i Banken och Biksgäldkontoret gemensamma Sessionsdagar, Fullmäktiges . . » » » » » » » » » » » » » » » )) 53. » 3. » 24. » 23. » 12. » 17—22. » 22. » 3, 20, 21, 22. » 3. » 24, 25. » 31. » 20, 22. » 8—16. » 32. » 4. » 25. » 23. » 23. » 21, 23. » 22. » 26, 27. § 1. §§ 45, 48. § 42. §§ 16, 63. §§ 26-41. « 39. §§ 2, 36, 37, 40 § 2. §§ 45—53. § 74. §§ 36, 40. §§ 5-25. § 75. § 2. § 53. § 42. § 43. §§ 37, 42. § 38. §§ 54-61. skottens behof Skulder, Biksgäldskontorets . . . » 30. § 72. . » 26. § 54. . » rt- 19. § 33. . » 29. § 38. . » 3. § 2. 59 Stadganden, äldre, rörande Riksgälds kontoret. .....Sid. Stat-, aflönings-, för Riksgäldskontoret b B indragnings-, för Riksgäldskontoret b B pensions-, för Riksgäldskontoret » Statskontorets behållningar, aflemnande till Riksgäldskontoret af » Statsinkomsterna, brister i.....» Statslån för jernvägsbyggnader . . . b Statslånefonden.........b Statsobligationer, fonderade......» Statsregleringen; dermed gemenskap egandc utgifter . . b Statsverkets inkomster, brister uti . . » » liqvider med Riksgäldskontoret ......)> )> behållningar......» Strömsholms nya kanalbolag, revision af dess förvaltning . . . . b Strömstad, ny tomtreglering i . . . . » Större kreditivet.........» Suppleanter för Fullmäktige . . . . » » deras inträdande . . . . b b för Revisorerne .... b Suspensioner..........B Svensk Författningssamling.....B Söderhamn, ny tomtreglering i . . . » Telegrafverket, förskott till.....B Tjenstejörsummelser........» Tjensteman vid Riksgäldskontoret . . b » b b aflöning för b » b » antagande af b » b b besvärshänvis - 36. § 91. 49. — — 50. — — 50. — 18. § 29. 10. § 9. 20. § 36. 22. § 41. 3, 20—22. §§ 2, 36, 37, 40. 10. § 9. 10. § 9. 19, 44. §§ 30, 44. 18. § 29. 30. § 69. 9. § 7. 11, 26. §§ 10, 13, 58. 52. — .—. 24, §§ 46, 47, 49. 53. —. — 33, 34. §§ 81, 82, 84, 85. 20. § 36. 10. § 8. 12. § 14. 33, 35. §§ 81, 86. 31. § 74. 15. § 22. 33. § 79. ning för . b » b » entledigande af b » b b pensionering af b » vid Justitieombudsmannens expedition......b Tjenster, lediga, bestridande af . . . b b återbesättande af ... . b Tjenstgöringspenningar.......B Tjenstledighet för Fullmäktige .... B B b tjenstemännen och vakt betjeningen .... b Traktamenten, Riksdagens Revisorers . B Tryckfrihetskomiténs betjening och expenser ... b 34. § 85. 34. §§ 82, 83, 85. 35, 36. §§ 87—90. 13. § 19. O.) oo ÖL, OO. §§ 76—80. 32, 33. §§ 78, 80. 15. § 22. 26. §§ 56, 57. 32. §§ 76, 77. 13. § 18. 14. § 20. 60 Tryckning af'' Riksdagens protokoll med dertill hörande bihang » » Bondeståndets protokoll vid 1809 års riksdag . . b » Kevisorernes berättelser . Tryckningskostnader för Justitieombudsmannens berättelser Understöd för Riksgäldskontorets tjenstemäns sterbhus . Undsättningsmedel vid missväxter . . Uppbörden och redovisningen al Riksgäldskontorets medel Uppdrag, Fullmäktiges särskilda. Upplåning för Riksgäldskontorets räkning ........ Utdrag af Riksgäldskontorets räkenskaper ........ Utgifter, Riksgäldskontorets . . . Utlåning, Riksgäldskontorets . . . Vaktbetjening, J ustitieombudsmannens » Riksgäldskontorets . Vaktbetjening ens pensionerande. . . » tjensteförsummelser » entledigande . . Varningar för tjensteförsummelser . Vesterås domkyrka...... ■ Vilkor för lönetillökningen vid Riks gäldskontoret. ...... Åm. änni ngen, sjön, samt Kärrgrufvan inom Norbergs bergslag, jernväg emellan. . . . Öfverlåtelse på viss person af Riksgäldskontorets obligationer . . Sid. 2!). § 68, mom. » 29. § 67. » 13, 29. §§ 18, 66. » 15. § 20. » 16. $ 24. » 20. § 35. » 23. §§ 42-44. » 28—31. §§ 62-73. » 20, 22. §§ 36, 40. )> 23. § 43. X> 6—16. §§ 4-25. » 22. § 38. 13. § 19. » 32. 5 75. 5) 35, 36. §§ 87—90. » 34. § 84. )) 34. ij 84, » 33, 34. ^ 81, 84. » 6. *§ 3. )) 15. § 22. )) 5. § 3. » 4. § 2. Stockholm, tryckt hos A. L. Normans Boktryckeri-Aktiebolag, 1877.