RIKS GÄLD SKÖNT O RE T

—©CO§§Ocx=— STOCKHOLM, TRYCKT HOS A. L. NORMANS BOKTRYCKERI-AKTIEBOLAG, 1876. Innehålls-förteckning. Riksgäldskontorets föremål § 1. „ skulder § 2. „ fordringar för utbetalda lån § 3. återstående utgifter till följd af extra statsregleringarne vid föregående riksdagar § 4. „ utbetalningar, anvisade vid innevarande riksdag, § 5. Med statsregleringen gemenskap egande utgifter §§ 6 ocb 7. På Riksgäldskontor anvisade kreditiv §§ 8—11. Från Riksgäldskontor utgående riksdags- och revisionskostnader, aflöningar, förvaltningsutgifter m. m. §§ 12—22. Riksgäldskontorets inkomster och tillgångar §§ 23—38. Uppbörden och redovisningen af de till Riksgäldskontoret ingående medel §§ 39—41, Riksgäldskontorets styrelse §§ 42—50. Fullmäktiges sammankomster §§ 51—58. „ särskilda åligganden och uppdrag §§ 59—71. Riksgäldskontorets betjening §§ 72 och 73. Lediga tjensters bestridande och tillsättande §§ 74—78. Behandlingen af frågor rörande tjensteförsummelser m. m. §§ 79—84. Pensionerandet af Riksgäldskontorets betjening §§ 85—88. Allmänna bestämmelser § 89. Reglemente för Riksgäldskontoret. § i. Riksgäldskontoret har till föremål: a) att ombesörja liqviden af Svenska Statens skuld, för hvilken Riksdagen enligt 66 § Regeringsformen ansvarar; l) att verkställa alla de utbetalningar, som af Rikets Ständer eller Riksdagen blifvit å detta verk anvisade; c) att mottaga, förvalta och redovisa alla härtill anslagna tillgångar och inkomster samt hålla uppkommande till Riksgäldskontoret levererade öfverskott och behållningar Riksdagen till banda; ... , v , d) att i saknad af annan tillgång för bestridande af beviljade och Riksgäldskontoret anvisade utgifter, upplåna dertill oundgängligen erforderliga me e) att utföra alla uppdrag och åligganden, som Riksgäldskontoret för ofrigt af Rikets Ständer eller Riksdagen erhållit. Angående Riksgäldskontorets skulder. De af Riksgäldskontoret för upptagna lån utfärdade och förut icke inlösta eljest, jemlikt behörig föreskrift, ur räkenskaperna afforda obligationer, äfven - 4 som de obligationer, hvilka hädanefter varda af detta verk utgifna, böra, så till kapital som upplupna räntor, enligt desammas ordalydelse infrias. Der preskriptionstid i afseende på någon särskild del af Riksgäldskontorets skulder icke blifvit stadgad, komma skulderna, intilldess annorlunda förordnas, att i vederbörlig ordning liqvideras, utan afseende å den tid, inom hvilken fordringar hos enskilde eller hos Kongl. Maj:t och Kronan skola nu eller framdeles göras gällande. I * * * * 6 Härförutan har Riksdagen medgifvit: aj att till innehafvaren stäld obligation må, då derom hos Fullmäktige göres framställning, på viss namngifven person öfverlåtas, för att endast i dennes hand vara gällande; samt, derest egaren sedermera det önskar, ånyo kunna göras gällande i hvarje innehafvare^ hand, allt under de vilkor i afseende på behöriga anteckningar å sjelfva obligationen samt i Kontorets räkenskaper, som Fullmäktige ega föreskrifva; 6 l>) att I ullmäktige må, när sådant icke för Riksgäldskontoret medför olägenhet, kunna medgifva omedelbar inlösen i Riksgäldskontoret af förfallna obligationer och räntekuponger, fastän desamma enligt obligationernas lydelse och stadgandena i lånekontrakten böra å deruti angifna utrikes orter infrias; för hvilket ändamål Fullmäktige må träffa erforderliga överenskommelser med de låneöfvertagare, som kontraktsenligt skola ombesörja denna inlösen; samt c) att, då s. k. riksgälds-seälar i Riksgäldskontoret till inlösen företes, Fullmäktige ega att, derest sedlarne befinnas rigtiga, låta desamma med Riksgäldskontorets medel infria. I afsende på Riksgäldskontorets skulder, om hvilkas belopp och beskaffen het Kontorets räkenskaper och handlingar lemna fullständig upplysning, och hvilka finnas summariskt uppgifna uti bil. A vid detta reglemente, böra i öfrigt de före s ritter, som äro intagna uti de vid föregående riksdagar för Riksgäldskontoret ut färdade reglementen, i de delar samma föreskrifter ännu icke blifvit fullgjorda fort farande tjena till efterrättelse. » * 5 Angående Riksgäldskontorets fordringar för de af dess medel utbetalda eller godtgjorda lån. § 3. Beträffande Riksgäldskontorets fordringar för meddelade lån, om hvilkas belopp Kontorets böcker och räkenskaper lemna fullständig upplysning, och å hvilka en förteckning jemväl finnes detta reglemente bifogad (bil. B), skola de förbindelser, å hvilka fordringarne sig grunda, jemte föreskrifterna uti äldre reglementen i tillämpliga delar fortfarande tjena till efterrättelse. Dock har Riksdagen i afseende på lånen för anläggning af jernväg från Kärrgrufvan inom Norbergs bergslag till sjön Åniänningen år 1874 niedgifvit, dels att, derest jernvägen omlägges med 4,83 fots spårvidd i enlighet med derom af Norbergs jernvägs nya aktiebolag antaget förslag, bolaget ändock må på förut stadgade betalningsvilkor bibehålla de för jernvägs,anläggningen beviljade försträckningar, emot vilkor: l:o) att kostnadsförslag och arbetsplan för nya jernvägsanlägguingen fastställas af Kongl. Majrt; 2:o) att jernvägsanlägguingen med alla dertill hörande byggnader och materiel skall utgöra underpant för ifrågavarande, af staten lemnade försträckningar; 3:o) att Kongl. Majrt skall insätta en ledamot i bolagets styrelse och utse en revisor att deltaga uti granskningen af bolagets förvaltning och räkenskaper, samt att arfvode till sålunda utsedd styrelseledamot och revisor skall bekostas af bolaget; 4:o) att bolaget skall underkastas alla de vilkor och kontroller, som af Kongl. Maj:t pröfvas lämpliga och nödiga; samt 5:o) att i öfrigt de vid beviljandet af ifrågavarande försträckuingar meddelade bestämmelser skola fortfarande i tillämpliga delar lända till efterrättelse; dels ock att statens panträtt i de delar af gamla jernvägen, som efter omläggningen icke komma att i nya jernbanan ingå, må upphöra, äfvensom att den uti nuvarande jernvägen med tillhörigheter faststälda inteckning må, sedan jernvägen blifvit efter omläggningen afsynad och godkänd, förfalla. 6 Härjemte har innevarande års Riksdag, under förutsättning dels att Westerås och S:t Ilians församlingar förklara sig afstå från ett af dem gjordt förbehåll att det belopp 800 kronor, hvarmed de å kyrkostämma den 25 Oktober 1874 förhöjt den af dem dittills med likaledes 800 kronor till Westerås domkyrka årligen utgående bänkhyresersättning, skulle åter minskas i den mån domkyrkan kcmme i besittning af de genom nådigt bref den 31 Oktober 1862 domkyrkan tillerkända tillgångar, hvilka ännu icke till henne återfallit, eller gården N:o 26 i Westerås samt räntorna af hemmanen Jädra N:o 1 och Gillfors, dels ock att domkyrkokommissionen i Westerås, mot erhållande af eftergift från erläggande af ränta och amortering å det år 1858 domlcyrkoJcassan beviljade statslån, åtager sig att börja och, utan anspråk på vidare statsbidrag, fullborda domkyrkotakets omläggning med koppar i enlighet med ett af Professoren E. von Rothsteiu upprättadt förslag, medgifvit, att domkyrkokassan må från och med början af år 1876 befrias från erläggande af ränta och amortering å nämnda lån. Angående Riksgäldskontoret åliggande utbetalningar. l:o. Återstående utgifter till följd af extra statsregleringarne vid föregående riksdagar. §4- Mom. A) Utaf det till låneunderstöd för enskilda jernvägar af Riksdagen år 1871 beviljade och till Kongl. Maj:ts disposition stälda extra anslag af tio millioner kronor, att utgå med två millioner kronor under hvartdera af åren 1872, 1873, 1874, 1875 och 1876, hafva hittills blifvit utbetalda tillhopa 9,000,000 kronor motsvarande anslagsbeloppet för åren 1872—1875 samt första hälften af år 1876, och bör återstoden, en million kronor, i föreskrifven ordning från Riksgäldskontoret utbetalas för anläggning af jernväg från Ludvika i Stora Kopparbergs län till Kihls station å nordvestra stambanan i Wermlands län, till hvilket företag Kongl. Maj:t anvisat ett lånebelopp af 5,000,000 kronor, deraf 4,000,000 kronor blifvit lyftade. För erhållande och utbekommande af låneunderstöd utaf ofvan uppgifna anslagssumma, 10,000,000 kronor, har Riksdagen stadgat följande vilkor och bestämmelser: - 7 l:o) att kostnadsförslag och arbetsplan fastställas af Kongl. Maj:t, som ock närmare bestämmer de ställen, hvilka jernväg skall beröra; 2:o) att låneunderstödet må utgöra högst två tredjedelar af anläggningskostnaden efter det faststälda kostnadsförslaget samt lyftas i mån af arbetets fortgång, på sätt och å de tider, Kongl. Maj:t bestämmer; 3:o) att i afseende på ifrågavarande försträckningar skall iakttagas: a) att annuiteten beräknas till sex procent å ursprungliga försträckningsbeloppet, af hvilken annuitet först godtgöres ränta efter fem för hundra å oguldet kapitalbelopp och återstoden utgör afbetalning derå; b) att räntefrihet må beviljas för högst tre år, dock icke utöfver ett år från den dag, då, enligt Kongl. Maj:ts bestämmande, jernväg senast skall vara färdig och för trafik öppnad; c) att kapitalafbetalning skall vidtaga tre år efter sistnämnda dag; 4:o) att jernvägsanläggningen med alla dertill hörande byggnader och materiel skall utgöra underpant för den af staten lemnade försträckning; 5:o) att Kongl. Maj:t skall insätta en ledamot i direktionen för hvarje jernvägsbolag, som undfått låneunderstöd, och utse en revisor att deltaga uti granskningen af bolagets förvaltning och räkenskaper, samt att arfvode till sålunda utsedd direktör och revisor skall bekostas af bolaget; 6:o) att hvarje jernvägsbolag, som erhållit statsunderstöd, i öfrigt skall underkastas alla de vilkor och kontroller, som af Kongl. Maj:t pröfvas lämpliga och nödiga; samt 7:o) att hvarje sådant bolag, som nyss är nämndt, må, då Kongl. Maj:t så pröfvar lämpligt, dels utan kostnad eller årlig ersättning undfå upplåtelse af den för jernvägsanläggningen erforderliga, Kronan tillhöriga mark, som står under dess omedelbara disposition, hvaremot, när fråga är om boställsjord eller annan åt enskild person med åborätt eller annorledes upplåten kronojord, ersättning derför af bolaget bör lemnas i enlighet med gällande expropriationslag, dels ock kostnadsfritt begagna sådana å Kronans egor belägna kalk- och stenbrott, som kunna vara disponibla. Mom. B) Riksgäldskontor åligger att, i mån af behof, för bestridande af Statskontorets utgifter för de till j erm ägs anläggning ar samt för anskaffning af lokomotiv och vagnar och delar deraf för år 1876 anvisade anslag å tolf millioner kronor, tillhandahålla Statskontoret återstående, ännu ej i Riksgäldskontoret lyftade sex millioner kronor. Mom C) Såsom bidrag till fyllande af statsverkets behof i följd af den för år 1876 verkstälda reglering af Statskontorets inkomster och utgifter eger Statskontoret att af Riksgäldskontoret utbekomma tre millioner sju tusen sex hundra kronor 40 öre. 8 2:o. Under innevarande riksdag på Riksgäldskontoret anvisade utgifter. § 5. Mom. 1. Som innevarande Riksdag beviljat och stält till Kongl. Maj:ts disposition ej mindre^e-tt belopp af 6,000,000 kronor, att till fortsättning af statens jernvägsbyggnader under år 1877 lyftas i Riksgäldskontor, än ock, för utförande af föreslagna nybygnader och andra arbeten, som dels erfordras för fullständigande af nyare stambanedelar, dels föranledas af enskilda banors anslutning och ökad rörelse, äfvensom för anskaffande af lokomotiv och vagnar samt delar deraf jemte verktygsmaskiner, ångpumpar, lyftkranar och andra inventarier, ett belopp af 3,942,000 kronor, att för år 1877 utgå från Riksgäldskontoret, dock med rätt för Kongl. Maj:t att af sålunda för år 1877 anvisade belopp redan under år 1876 i afräkning låta Styrelsen för statens jernvägstrafik för det ena eller andra af dessa ändamål i Riksgäldskontoret lyfta 1,500,000 kronor, åligger det Riksgäldskontoret att de sålunda beviljade beloppen, till utgående under ofvannämnda år, tillhandahålla och enligt Kongl. Maj:ts disposition utbetala. Mom. 2. Till låneunderstöd för enskilda jernvägar har innevarande Riksdag beviljat och stält till Kongl. Maj:ts disposition ett extra anslag af tio millioner kronor, att utgå under fem år från och med år 1877, med två millioner kronor årligen, å hvilket anslag Kongl. Maj:t må ega att, till understödjande af nya, ännu ej påbörjade enskilda jernvägsanläggningar, anvisa af Kongl. Maj:t beviljade understödsbelopp att utgå med högst det här ofvan för hvarje år bestämda belopp samt i enlighet med följande vilkor och bestämmelser: l:o) att kostnadsförslag och arbetsplan fastställas af Kongl. Maj:t, som ock närmare bestämmer de ställen, hvilka jernväg skall beröra; varande det lånesökande bolaget skyldigt att godtgöra de särskilda kostnader för möjligen erforderliga besigtningar, extra biträdens användande med mera dylikt, hvilka kunna af kostnadsförslagets och arbetsplanens granskning föranledas; 2:o) att låneunderstödet må utgöra högst två tredjedelar af anläggningskostnaden efter det faststälda kostnadsförslag^ samt lyftas i mån af arbetets fortgång på sätt och å tider, som Kong]. Maj:t bestämmer, dock med iakttagande deraf att bolagsmännens inbetalningar å af'' dem tecknade belopp skola ske i förhållande till de andelar af lånesumman, som lyftas, och före lyftningen af dessa låneandelar; skolande härjemte en tiondedel af den beviljade låneförsträckningen innestå till dess besigtning af jernvägsanläggningen blifvit i öfverensstämmelse med § 2 mom. 2 af Kongl. kungörelsen den 11 December 1874, angående ordningen för afsyning och besigtning af enskilda jernvägar och deras upplåtande för allmän trafik, förrättad och Väg- och Vattenbyggnadsstyrelsen meddelat tillstånd till banans öppnande för allmän trafik; 3:o) 9 3:o) att det lånesökande bolaget, för att kunna statsunderstöd erhålla, skall vara skyldigt hos Kongl. Maj:t styrka, att det förfogar öfver ett kapital, som jemte statslånet är fullt tillräckligt till jernvägsanläggningens utförande enligt kostnadsförslaget; 4:o) att i afseende å ifrågavarande försträckningar skall iakttagas: a) att annuiteten beräknas till sex procent å ursprungliga försträckningsbeloppet, af hvilken annuitet först godtgöres ränta efter fem för hundra å oguldet kapitalbelopp och återstoden utgör afbetalning derå; b) att räntefrihet ej må beviljas, men anstånd med räntans erläggande medgifvas för högst tre år, dock icke utöfver ett år från den dag, då, enligt Kongl. Maj:ts bestämmande, jernväg senast skall vara färdig och för trafik öppnad; skolande den sålunda uppskjutna liqviden af räntan fullgöras genom en mot samma räntas belopp svarande utsträckning af tiden för annuitetens erläggande, så att statsverket för sin försträckning blir till fullo godtgjordt; c) att kapitalafbetalning skall vidtaga tre år efter den dag, då, enligt Kongl. Maj:ts bestämmande, jernväg senast skall vara färdig och för trafik öppnad; 5:o) att jernvägsanläggningen med alla dertill hörande byggnader och materiel, äfvensom all bolagets öfriga egendom, skall utgöra underpant och säkerhet för den af staten lemnade försträckning och staten tillförsäkras all den pant- och förmånsrätt, som enligt gällande eller blifvande lagstiftning kan för den lemnade försträckningens återbetalande medgifvas; 6:o) att Kongl. Maj:t skall insätta en ledamot i direktionen för hvarje jernvägsbolag, som undfått låneunderstöd, och utse en revisor att deltaga uti granskningen af bolagets förvaltning och räkenskaper samt att arfvode till sålunda utsedd direktör och revisor skall bekostas af bolaget; 7:o) att hvarje jern vägsbolag, som erhållit statsunderstöd, i öfrigt skall underkastas alla de vilkor och kontroller, som af Kongl. Maj:t pröfvas lämpliga och nödiga; samt 8:o) att hvarje sådant bolag, som nyss är nämndt, må, då Kongl. Maj:t så pröfvar lämpligt, dels utan kostnad eller årlig ersättning undfå upplåtelse af den för jernvägsanläggningen erforderliga, Kronan tillhöriga mark, som står under dess omedelbara disposition, hvaremot, när fråga är om boställsjord eller annan åt enskild person med åborätt eller annorledes upplåten kronojord, ersättning derför af bolaget bör lemnas i enlighet med gällande expropriationslag, dels ock kostnadsfritt begagna sådana å Kronans egor belägna kalk- och stenbrott jemte grustägter, som kunna vara disponibla. Mom. 3. Såsom bidrag till utförande af föreslagna kajbyggnads- och muddringsarbeten vid den så kallade koff er dihamnen i Karlskrona har Riksdagen beviljat staden Kalskrona ett lån af tvåhundratusen kronor att utbetalas af RiksBih. till Tliksd. Prof. 1876. 10 Sami. 1 Afd. 2 Band. 2 (Riksg.-kontorets Reglemente.) iö gäldskontoret med en femtedel årligen under fem år, räknadt från och med år 1877, å tider, som Kongl. Maj:t må ega att närmare bestämma, och återbetalas på det sätt, att årligen, till dess lånet blifvit till fullo guldet, å ursprungliga lånekapitalet, till så stor del som deraf blifvit lyftad, till Riksgäldskontoret inbetalas sex procent, hvaraf först godtgöres fyra procent ränta å det vid hvarje särskild förfallotid återstående kapitalbelopp och det öfriga utgör kapitalafbetalning, samt på vilkor i öfrigt, att stadsfullmäktige i Karlskrona förbinda staden att inom tid, Kongl. Maj:t kan finna lämpligt bestämma, hafva hela ofvanberörda hamnarbete färdigt; skolande nämnda lånebelopp på stadgade vilkor från Riksgäldskontoret utbetalas. 3:o. Med statsregleringen gemenskap egande utgifter. § 6. I händelse under löpande året skulle visa sig, att Statskontorets inkomster äro otillräckliga för bestridande af dess utgifter, åligger det Riksgäldskontoret att, sedan Kongl. Maj:t,’ uppå Statskontorets underdåniga anmälan, pröfvat behofvet, för dess fyllande tillhandahålla Statskontoret det belopp, Kongl. Maj:t för sådant ändamål finner för godt bestämma; dock med förbindelse för Statskontoret att, så snart dess tillgångar det medgifva, återgälda hvad Riksgäldskontoret sålunda förskjutit. § 7. Derest någon af de vid statsregleringen för år 1874 i egenskap af förslagsanslag beviljade och såsom sådana i riksstaten för samma år uppförda utgiftssummor skulle befinnas otillräcklig för dermed afsedda ändamål, åligger det Riksgäldskontoret att bristen Kongl. Statskontoret ersätta; hvaremot de besparingar, som kunna å dessa anslag uppkomma, böra till Riksgäldskontoret aflemnas; ankommande på Kongl. Statskontoret att antingen i den för samma år upprättade öfverskottsliqvid upptaga bristerna i omförmälda anslag, eller ock, på grund af uppgjord och vederbörligen granskad särskild liqvid, rörande de till en eller flera hufvudtitlar börande förslagsanslags brister och besparingar, från Riksgäldskontoret reqvirera det ersättningsbelopp, som enligt denna liqvid Kongl. Statskontoret tillkommer; dock bör, innan sådan reqvisition sker, Riksgäldskontoret hafva i stadgad ordning erhållit godtgörelse för alla å enahanda anslag under nästförefångna år uppkomna besparingar. 11 4:o. På Riksgäldskontoret anvisade kreditiv. § 8. Till följd af stadgandet i Regeringsformens 63 § har Riksdagen anslagit och till utbetalning från Riksgäldskontoret anvisat en "kreditivsumma af tre millioner kronor, för att vid infallande krig af Konungen lyftas, sedan han Statsrådet in pleno hört och Riksdagen sammankallat. Riksdagens å denna summa utfärdade förseglade anordning får ej förr brytas eller summan af Fullmäktige utbetalas, än sedan riksdagskallelsen blifvit i hufvudstadens kyrkor vederbörligen kungjord. § 9. . Den kreditiv summa, som, enligt ofvan åberopade grundlagsstadgande, bör å Riksgäldskontoret anvisas för att, på sätt detsamma innehåller, under tiden mellan innevarande och nästkommande riksdag vara tillgänglig, då Konungen till rikets försvar eller andra högst vigtiga och angelägna ändamål, sedan hela Statsrådets tankar deröfver blifvit inhemtade, finner den vara oundgängligen nödig, har Riksdagen faststält till en million femhundra tusen kronor. § io. För bestridande af ifrågakommande utbetalningar utaf de genom nästföregående paragrafer å Riksgäldskontoret anvisade kreditiv böra detta verks härtill disponibla tillgångar begagnas, och, i fall dessa icke äro tillräckliga, de derutöfver erforderliga medlen af Riksgäldskontoret upplånas mot Kontorets obligationer, stälda till inlösen antingen efter viss förfallotid eller efter föregången uppsägning; egande Fullmäktige att, med hänsigt till de vid upplåningen sig företeende omständigheter och förhållanden, bestämma räntevilkoren samt fastställa betalningsterminerna för dessa obligationer; dock får obligationernas förfallotid icke utsättas senare än fem år efter deras utgifningsdag. § 11. f O Till bestridande af sådana Telegrafverkets oförutsedda utgifter, som för uppfyllande af traktatsenliga förbindelser kunna erfordras, har Riksdagen medgifvit, att Kong]. Maj:t må ega att, i händelse verkets egna medel dertill icke lemna tillgång, i Riksgäldskontoret utbekomma förskott till belopp af högst etthundrafemtiotusen kronor. 12 5:o. Från Kiksgäldskontoret utgående riksdags- och revisions-kostnader, aflöningar, förvaltningsutgifter m. m. § 12. Alla på Riksdags beslut grundade utgifter för riksdag skostnader skola, intilldess annorlunda af Riksdagen förordnas, under behörigt iakttagande af samma genom Riksdagens Stats-Utskott Fullmäktige till efterrättelse härvid meddelade beslut, omedelbart från Riksgäldskontor^ till vederbörande utbetalas, hvarförutan sådana af Riksdag föranledda utgifter, som i anseende till deras föremål eller beskaffenhet dels redan blifvit, dels framdeles varda af Kongl. Maj:t godkända och å Kongl. Statskontoret anvisade, må, efter erhållna reqvisitioner och anstäld granskning af derför aflemnade verifikationshandlingar, Kongl. Statskontoret af Riksgäldskontor godtgöras. § 13. Kostnaderna för nödiga reparationer och andra arbeten, för vederbörligt underhåll så väl af den för Riksgäldskontorct anvisade, som af de för Riksdagens sammankomster afsedda fasta egendomar, äfvensom för de uti samma egendomar befintliga inventariers underhåll och komplettering, skola utaf Riksgäldskontorets medel bestridas, i likhet med andra till så kallade kontorsexpenser vanligen hänförda utgifter. Afiöningen för husdrängen vid Riksdagens hus skall utgå med lika belopp, som i den härvid fogade aflöningsstat finnes för de öfriga vaktmästarne upptaget, och såsom kostnad för Riksdagens hus i räkenskaperna uppdebiteras och utbetalas. § 14- För komplettering och utvidgande af Riksdagens inom riksdagshuset befintliga bibliotek samt dermed förenade utgifter kommer ett årligt anslag af tvåtusen kionor att utgå; och har Riksdagen medgifvit, att bibliotekets föreståndare må bebo den lägenhet inom Riksdagens hus, som af Fullmäktige åt honom anvisas, samt till densamma erhålla nödig vedbrand. De uti hvardera Kammarens kanslilokal uppstälda samlingar af riksdagstrycket jemte de mest nödiga författnings- och lagsamlingar stå mellan riksdagarne under biblioteksföreståndarens vård, och böra dessa samlingar, hvaröfver fullständiga förteckningar skola föras, i mån af behof kompletteras och utvidgas. 13 I öfrigt skola de rörande Riksdagens arkiv och bibliotek af Riksdagen år 1867 faststälda och genom Stats-Utskottets skrifvelse den 9 Maj samma år Fullmägtige meddelade stadganden fortfarande tjena till efterrättelse. § 15. De traktamenten och resekostnadser sättningar, som tillkomma Riksdagens revisorer, skola, enligt behörigen granskade och godkända räkningar, afRiksgäldskontorets medel godtgöras; börande jemväl de arfvoden, revisorerne bestämma för de hos dem anstälde sekreterare, kameral- och kanslibiträden samt vaktbetjente, utbetalas från Riksgäldskontoret, hvarifrån jemväl utgår den godtgörelse, som af Kongl. Maj:t i nåder bestämmes för den ledamot af Statskontoret, hvilken haft nådigt förordnande att revisorerne med upplysningar tillhandagå. Likaledes må revisorerne på Riksgäldskontoret anvisa ersättning ej mindre för inköp af papper, skrifmaterialier och andra dylika utgifter för revisionens behof samt för annonser rörande revisorernes sammanträden, än ock för de kostnader, som kunna föranledas af sådana under revisionstiden verkstälda resor, som revisorerne vid sammankomst in pleno ansett nödvändiga. Kostnaderna för tryckningen, häftningen och utdelningen af Revisorernes berättelser angående granskningen af Stats-, Banko- och Rikgäldsverkens samt de under Kongl. Kommerskollegium stälda fonders förvaltning, äfvensom af de förklaringar, som i anledning deraf kunna varda afgifna, böra äfven af Riksgäldskontorets medel bestridas. § 16- Aflöningen för Justitie-ombudsmannen samt den hos honom anstälda kanslioch vaktbetjening bör af Riksgäldskontoret under sista månaden af hvarje qvartal utbetalas; skolande lönen för Justitie-ombudsmannen utgå med sju tusen kronor för år 1876 samt med åtta tusen kronor för år 1877, eller med lika belopp som Justitiekanslerns aflöning för sagda år utgör; hvaremot Justitie-ombudsmannen, derest han förut innehar tjenst på rikets stat, är skyldig att den dermed förenade löneinkomst frånträda, så länge han uppbär justitieombudsmanslönen. Utöfver den faststälda aflöningen eger den Justitie-ombudsman, som hädanefter tillträder detta embete och dessförinnan icke är i hufvudstaden bosatt, att såsom flyttningshjelp uppbära från Riksgäldskontoret ett tusen femhundra kronor. För ofvanbemälda kansli- och vaktbetjening utgår aflöningen med följande årliga belopp, nemligen: 14 för sekreteraren med tre tusen fem hundra kronor; „ en kanslist, som tillika har skyldighet att ombesörja registratorsgöromålen, med två tusen kronor; „ en kanslist med ett tusen kronor, dock med rätt för Justitie-ombudsmannen att, utan tillsättning af omförmälda kanslist, till befordrande af göromålens gång inom expeditionen använda nämnda belopp med derå beviljadt dyrtidstillägg, dock med skyldighet å hans sida att för medlens användning redovisa; samt „ en vaktmästare med sjuhundrafemtio kronor om året, hvilket belopp dock, så länge boställsrum i Riksdagens hus af nämnde vaktmästare innehafvas, kommer att minskas med 150 kronor till sexhundra kronor om året. I öfrigt är stadgadt, dels att sekreteraren hos Justitie-ombudsmannen bör utan särskild ersättning jemväl bestrida de göromål, som tillhöra sekreterarebefattningen hos Tryckfrihets-komitén, dels att, derest han förut innehar tjenst på rikets stat, samma vilkor och förbehåll skola vid uppbärandet af ofvanberörda aflöning iakttagas, som äro stadgade i afseende på utbetalningen af justitieombudsmanslönen vid enahanda fall. För åren 1876 och 1877 har Riksdagen beviljat de vid Justitie-ombudsmannens expedition anstälda tjensteman ett dyrtidstillägg af 20 procent å deras innehafvande löner; dock med skyldighet för dessa tjenstemän att underkasta sig de vilkor för dyrtidstilläggets tillgodonjutande, som för Justitiekanslers-expeditionens tjenstemän äro föreskrifna, nemligen att dylikt tillägg till den, som af statens medel åtnjuter lön eller arfvode för två eller flera befattningar, utbetalas endast för en af dessa, nemligen för den, som medför högsta aflöningen, eller, derest denna på mer än ett ställe är lika, för den af dem, till hvilken han först blifvit befordrad; samt att å dyrtidstillägget afdrages hvad tjenstens innehafvare, på grund af särskildt medgifvande, eger att uppbära såsom personel godtgörelse för upphörda inkomster i tjensten. § 17. Till kostnader för Justitie-ombudsmannens embetsresor bör Riksgäldskontoret, uppå hans reqvisition och emot derför inom hvarje års utgång afgifvande redogörelse, förskottsvis utbetala en summa af två tusen kronor. För upphandlingen af skrifmaterialier och för andra expenser vid Justitieombudsmannens och Tryckfrihets-komiténs expedition bör ett årligt belopp af femhundra kronor, emot behörig redogörelse, förskottsvis af Riksgäldskontorets medel utanordnas. 15 Tryckningen och häftningen af Justitie-ombudsmannens embetsberättelser jemte dertill hörande bilagor böra verkställas och papperet för dessa handlingars tryckning anskaffas genom Fullmäktiges försorg; dock skall den härvid erforderliga korrekturläsningen besörjas på sätt förut skett; börande samtliga tryckningsoch häftningskostnaderna för ifrågavarande berättelser och bilagor omedelbart utaf Riksgäldskontoret godtgöras, utan afdrag å de till expenser för sagda expedition beviljade anslag; hvaremot de medel, hvilka inflyta genom samma berättelsers försäljning i bokhandeln, skola af Justitie-ombudsmannen, som härom eger foga anstalt, inför Fullmäktige särskildt redovisas. § 18. Såsom arfvode åtnjuter Fullmäktiges Ordförande tre tusen tvåhundra kronor, samt hvar och en af de öfrige Fullmäktige ett tusen sexhundra kronor årligen; hvarförutom Fullmäktig, som ej är i Stockholm bosatt, eger att för en resa årligen till och från - hemorten uppbära kostnadsersättning, beräknad efter samma grunder, som gälla för beräknandet af resekostnadsersättningen åt Andra Kammarens ledamöter. § 19- Aflöningen för Riksgäldskontor ets tjenstemannapersonal och vaktbetjening utgår enligt den af Riksdagen för nämnda verk faststälda aflöningsstat, hvilken icke får öfverskridas; varande nedanstående vilkor och förbehåll stadgade för tillgodonjutande af den för bemälda tjenstemannapersonal och vaktbetjening under föregående riksdagar beviljade löneförhöjning: l:o. Innehafvare af de ökade lönerna inom Riksgäldskontoret äro underkastade den vidsträcktare tjenstgöringsskyldighet eller den jemkning i åligganden, som antingen vid en blifvande förändrad organisation af detta verk eller eljest kan varda i allmänhet stadgad; och böra de fullmakter, som för Riksgäldskontorets tjensteman utfärdas, innefatta förbehåll om vederbörandes skyldighet att åtaga sig de nya eller förändrade göromål, hvilka kunna dem åläggas; 2:o. Sådana uppdrag och bestyr, som, till följd af Rikets Ständers eller Riksdagens förfoganden, böra af tjenstemännen vid Riksgäldskontoret förrättas, skola, oaktadt särskilda arfvoden för enahanda uppdrag och göromål tillförene utgått, hädanefter inbegripas under vederbörandes bestämda tjensteåligganden: hvadan alltså den framtida vedergällningen för sagda uppdrag och bestyr kommer att innefattas i den aflöning, gällande stat upptager; 16 3:o. De med hvarje befattning förenade tjenstgÖringspenningar få uppbäras endast för den tid, tjenstens innehafvare verkligen tjenstgjort eller åtnjutit semester, men skola för den tid, han eljest varit från tjenstgöringen befriad, utgå till den, som tjensten förrättat; dock må Fullmäktige kunna medgifva den tjensteman eller vaktbetjent, som af sjukdom hindras från bestridande af sin tjenst, att uppbära de för samma tjenst anvisade tjenstgÖringspenningar eller någon del deraf. 4:o. Tjensteman vid Riksgäldskontoret får icke annan tjenstebefattning utom Riksgäldskontoret mottaga. Den, som till tjensteman vid Riksgäldskontoret utnämnes, vare skyldig att annorstädes innehafvande tjenstebefattning genast frånträda. Tjensteman, som till följd af förut gällande stadganden innebar tjenst utom Riksgäldskontoret, må dock densamma bibehålla, så länge den icke är för tjenstgöringen i Riksgäldskontoret hinderlig. § 20. Till belöning för extra arbeten och till uppmuntran för extra ordinarier, som ådagalagt synnerlig flit och skicklighet, ega Fullmäktige att använda fem tusen kronor årligen; dock får hvad häraf under årets lopp icke behöft utgifvas, under ett påförande år ej för samma ändamål användas. För öfrigt ega Fullmäktige icke att tilldela betjeuingen vid Riksgäldskontoret hvarken ljuspenningar eller andra arfvoden, än de i aflöningsstaterna och detta reglemente särskildt bestämda eller medgifna. § 21. Såsom begrafningshjelp eller understöd för sterblmsen efter aflidne obemedlade tjensteman och vaktbetjente vid Riksgäldskontoret och f. d. General-assistanskontoret, ega Fullmäktige att, under loppet af hvarje år, disponera en summa af högst tvåhundratjugufem kronor. § 22. Derest Enke- och Pupillkassans vid Riksgäldskontoret afslutade och vederbörligen granskade räkenskaper för tiden till och med det år, då nästa riksdag slutar, skulle visa, att kassans inkomster under året understigit de utbetalningar, som 17 som derunder kassan ålegat, må den sålunda uppkomna bristen, inom ett belopp af högst två tusen tvåhundrafemtio kronor för året, af Riksgäldskontorets medel, godtgöras, under förbehåll likväl, att hvad utaf denna anslagssumma för ett år ej behöft användas icke får för ett annat af kassan tillgodonjutas, och under vilkor, att delegarnes bidrag under tiden utgå utan förändring af deras uti det för kassan uu gällande reglemente bestämda belopp, samt att pensionerna för enkor och barn efter embets- och tjensteman samt vaktbetjente vid Riksgäldskontoret icke få höjas utöfver en femtedel af den ordinarie lön, hvilken den aflidne delegaren senast vid detta verk innehaft, och för tjenstemäus samt vaktbetjentes vid f. d. General-assistans-kontoret efterlemnade enkor och barn icke utöfver en fjerdedel af det lönebelopp, efter hvilket den för sistnämnda Kontors tjenstemannapersonai stadgade årliga afgift till samma kassa blifvit beräknad och vederbörligen inbetald. Angående Riksgäldskontorets inkomster och öfriga tillgångar, utom 1 ånefordringarne. § 23. De till ffiJcsyäldsliontoret körande och dit anslagna medel må icke, under någon förevändning eller med hvad vilkor som helst, derifrån ryckas eller användas till andra behof än dem Riksdagen bestämt. Allt förordnande, som deremot strider, vare kraftlöst (68 § Regeringsformen). Och må, vid liqviderande af Riksgäldskontorets fordringar, ackord, utan Riksdagens särskilda samtycke, icke medgifvas. g 24. Riksgäldskontoret eger att emottaga de medel, hvilka kunna inflyta vid försäljning af Kronan tillhöriga hus i städerna; hvarifrån dock undantagas auktionsmedlen för sådana hus, som äro inköpta för Kongl. Flottans i Karlskrona behof eller för allmänna magasins-inrättningens räkning, så vida ej dessa medel blifvit af Rikets Ständer eller Riksdagen för särskildt ändamål anvisade. Bih. till Itik sd. Brok 1870. 10 Sund. 1 A/d. 2 Band. 3 (Biksg.-kontorets Reglemente.) 18 § 25. Från Kongl. Statskontoret bör Riksgäldskontoret erhålla redan uppkomnar men ännu icke aflemnade öfverskott å statsverkets inkomster, äfvensom behållna och till framtida behof icke reserverade besparingar å detta verks utgifter, för år 1874, så framt icke dessa öfverskott och besparingar blifvit af Riksdagen annorlunda. disponerade; börande, sedan rikshufvudboken för år 1874 blifvit afslutad, en derpå grundad liqvid emellan Stats- och Riksgäldskontoren uppgöras öfver de sistnämnda verk tillkommande öfverskottsmedel. § 26. Om Kongl. Statskontoret erhåller större behållningar å sina räkningar i Riksbanken än som för de löpande statsutgifternas bestridande anses erforderliga, eger Riksgäldskontoret att i afräkning å kommande års anslag eller på de återbetalningsvilkor, som af Fullmäktige medgifvas, sådana behållningar af Kongl. Statskontoret till förvaltning mottaga. § 27. Från Kongl. Statskontoret eger Riksgäldskontoret att, i mån af behof, under år 1877 utbekomma de i 1877 års riksstat till utgående från Riksgäldskontoret förslagsvis uppförda anslag till riksdags- och revisionsko stnader, aflöning ar, annuiteter och räntor, efter afdrag af till Riksgäldskontoret ingående rånte- och kapitalbetalningar; börande i den liqvid, som enligt § 41 skall för det sistförfluten året i Riksgäldskontoret med statsverket upprättas, Kongl. Statskontoret påföras eller godtgöras det belopp, hvarmed de till Riksgäldskontoret inbetalda förenämnda anslag må hafva understigit eller öfverskjutit den summa, hvarmed berörda utgifter, efter frånräknande af omförmälda afdrag, i verkligheten från Riksgäldskontoret utgått. § 28. Vid början af hvarje år eger Riksgäldskontoret att från Kongl. Statskontoret mottaga den derstädes befintliga behållning utaf de depositionsmeäel, som från Landtränteri erna och Oftar ståthåll ar e-embet et s kansli blifvit till Kongl. Statskontoret levererade; hvaremot det åligger Riksgäldskontoret att, uppå skeende 19 reqvisitioner, tillhandahålla Kongl. Statskontoret hvad till äfventyrs kan erfordras för verkställigheten af de restitutioner utaf sagda medel, hvilka redan blifvit eller framdeles varda i behörig ordning beviljade. § 29. Sedan ett särskildt anslag för skogväsendet vid 1869 års riksdag blifvit på riksstaten under sjunde hufvudtiteln uppfördt, bör, enligt Riksdagens i sammanhang dermed fattade beslut, återstoden utaf skogsplanteringskassans behållning från Kongl. Statskontoret till Riksgäldskontoret öfverlemnas. Likaså bör Riksgäldskontoret från Kongl. Statskontoret erhålla den ännu icke aflemnade behållningen af fonden för bostallsslcogarnes indelning till regelbunden hushållning. § 30. 1 öfverensstämmelse med Riksdagens beslut i fråga om begagnandet af de för undsättningar vid missväxter eller felslagna skördar afsedda medel, intilldess desamma behöfva för sagda ändamål användas, skola dessa medel, till den del de icke äro för anvisade utbetalningar erforderliga, öfverlemnas till Riksgäldskontoret; hvaremot det åligger Riksgäldskontoret att sådana mottagna medel, så vidt de icke erfordrats för godtgörande af det för undsättningar efter 1868 års missväxt utaf mindre kreditivet lyftade belopp, enligt Kongl. Maj:ts föreskrift Kongl. Statskontoret uppå dess reqvisitioner tillhandahålla. § 31- Jemte det Riksdagen medgifvit, att allt hvad som återbetalas å de undsättningslån, som från 1867 års början till den 27 Mars 1868 blifvit meddelade dels af undsättningsfonden, dels å lyftade medel å mindre kreditivet, må till undsättuingsfonden ingå, intilldess den på sådant sätt influtna summan uppgår till ett sammanräknadt belopp, motsvarande de från undsättningsfonden från 1867 års början till samma dag utgifna lån,eller 813,934 kronor 98 öre, har Riksdagen beslutat, att allt hvad som å samma lån derutöfver inflyter bör af Statskontoret till Riksgäldskontoret inlevereras såsom afbetalning å de utaf mindre kreditivet lyftade medel. 20 32. Utaf Riksbankens under är 1874 upplupna vinst har Riksdagen till Riksgäldskontoret för statens allmänna behof anvisat en million tvåhuudrafemtiotusen krouor, att under år 1876, på den tid, Bankofullmäktige bestämma, utbetalas. (3 33. Jemte det 1875 års Riksdag uppdragit åt Fullmäktige i Riksgäldskoutoret att, till bestridande af redan beviljade anslag till jernvägsbyggnader, äfvensom för att bereda tillgång för blifvande anslag till jernvägsbyggnader, mot fonderade statsobligationer ofördröjligen upplägga ett lån å ett nominelt belopp, utgörande eller i svenskt mynt motsvarande femtio millioner kronor, har samma Riksdag tillika bemyndigat Fullmäktige att icke allenast bestämma det myntslag, hvari, och den nominela ränta, dock ej öfver fyra och en half procent, hvarmed obligationerna skola förskrifvas, äfvensom deras valörer och försäljningspris, jemte sättet, huru och tiden, inom hvilken de skola amorteras, utan äfven i öfrigt vid upplåningen tillvägagå på det sätt de finna lämpligast och med det allmännas fördel mest öfverensstämmande. I öfrigt gäller till efterrättelse i afseende å berörda statsobligationer: a) att penningar, som genom försäljning af samma obligationer inflyta, icke må användas för andra än de här ofvan angifna ändamål; b) att till ränteliqvider och amortering för det mot samma obligationer upptagna lån anvisas ett årligt anslag, motsvarande det belopp, som hvarje år erfordras för sagda liqviders och amorterings verkställande, börande detta anslag, till dess hela skulden blifvit i stadgad ordning betald, årligen utaf Riksgäldskontorets medel afsättas; och c) att de uti nästföregående moment omförmälda rånte- och amorteringsanslag skola ingå till en särskildt redovisad likvidation*- och amortissementsfond, hvars behållning skall för det med dessa medel afsedda ändamål oförryckt tillhandahållas och användas, så att ränteliqviderna vid derför bestämda terminer varda ovilkorligen fullgjorda och skuldens betalning i föreskrifven ordning verkstäld : och skola de till liqvidations- och amortissementsfonden influtna medel, så vidt ske kan och denna fond åliggande liqvider medgifva, städse på säkert och ändamålsenligt sätt göras fruktbärande. Härjemte bar innevarande års Riksdag åt Fullmäktige uppdragit: l:o) att — för beredande af tillgång till den under åren 1877 —1879 förfallande betalning af obligationer tillhörande 1869 års lån, utbetalning af de utaf denna Riksdag på Riksgäldskoutoret anvisade anslag till statens jernvägars byggande och ut - 21 veckling samt af de belopp, som enligt deri för 1871 års Riksdag framlagda plan skulle under åren 1878—1880 till statens jernvägsbyggnader användas, utbetalning af på Riksgäldskontoret likaledes utaf innevarande Riksdag anvisade statsbidrag till enskilda jernvägar samt konvertering, när omständigheterna dertill föranleda och då sådant med fördel för staten kan ske, af äldre statslån — på sätt och till de belopp Fullmäktige finna lämpligt, dock ej utöfver hvad som till förenämuda utgifter åtgår, försälja eller träffa aftal om blifvande försäljning af vare sig återstående osålda obligationer af 1872 års statslån, eller återstående obligationer af 1875 års i tyska riksmark förskrifna statslån, eller nya, i annat myntslag och med högst fyra och en half procent ränta förskrifna obligationer eller partialförbindelser, dem Fullmäktige ega utfärda; och skola Fullmäktige i öfrigt vid upplåningen tillvägagåpåsätt de finna lämpligast och bäst befrämja statens fördel; kommande någon försäljning af 1870 års fem procent obligationer icke att ega rum förr än Riksdagen om sådan försäljning förordnar; samt 2: o) att, för den händelse nya obligationer komma att af Riksgäldskontoret utfärdas, underställa Kongl. Maj:ts nådiga fastställelse de beslut, som rörande berörda nya upplåning kunna komma att fattas, med underdånig anhållan, att Kongl. Maj:t täcktes å det nya lånet meddela sin garanti. Dessutom böra Fullmäktige — sedan Kongl. Maj:t bifallit Riksdagens i underdånig skrifvelse framstälda begäran derom att utlotlningslistorna rörande såväl 1870 års, som öfriga i svensk:, mynt förskrifna statsobligationer, må såsom bihang få medfölja Svensk författningssamling — föranstalta, det nämnda listor hädanefter varda till vederbörande behörigen aflemnade, för att på nämnda sätt komma till allmänhetens kännedom; skolande Fullmäktige, om nya statsobligationer blifva i svenskt mynt förskrifna eller deras belopp varder i svenskt mynt evalveradt, tillse, att enahanda kungörelse i afseende å dem utfärdas, äfvensom söka utverka, att dessa obligationer tillhörande kuponger må, på samma sätt som i afseende å kuponger till 1870 och 1872 års lån eger rum, i landtränterierna inlösas och i uppbörden mottagas. I)å obligationer och räntekuponger för de af Riksgäldskontoret upptagna lån icke varda inom den för deras inlösande bestämda preskriptionstid hos Riksgäldskontoret företedda, skola de medel, hvilka för infriandet af sådana obligationer och räntekuponger innestå hos de för lånen afsätta liqvidations- och amortissementsfonder, öfverföras till Riksgäldskontorets allmänna kassa, för. att till fyllande af Kontorets öfriga behof kunna användas. § 3S - 99 V Do till Riksgäldskontoret influtna medel eller affemnade behållningar, äfvensom de för jernvägsbyggnaderna upplånta medel samt detta verks öfriga kontantu tillgångar skola, så vidt och så länge de icke behöfva användas för samma verk åliggande utbetalningar, hållas allmänna rörelsen till handa och göras räntebärande genom deras insättning mot ränta i Riksbanken, efter öfverenskommelse med Fullmäktige i nämnde Bank, eller ock genom desammas utlåning emot skuldförbindelser, som Fullmäktige i Riksgäldskontoret anse innefatta full säkerhet och hvilka antingen äro afgifna af städer och menigheter eller inom riket befintliga, af Kongl. Maj:t oktrojerade penningeförvaltande verk och inrättningar, eller ock försedda med hypotek af räntebärande obligationer eller förbindelser, utfärdade af sådana verk och inrättningar samt andra större bolag och föreningar, som efter erhållna, af Kongl. Maj:t meddelade oktrojer eller faststälda reglementen trädt i verksamhet. Vid sådan utlåning skola Riksgäldskontorets räntebärande obligationer såsom hypotek åtnjuta företräde framför hvarje annan erbjuden säkerhet. Utlåningstiden samt lönesummans förhållande till derför hypotiserade obligationers kapitalbelopp, äfvensom den ränta, hvilken för ifrågavarande lån skall till Riksgäldskontoret erläggas, må, med afseende å dessa obligationers afsättlighet och den vanliga penningeräntaus belopp, af Fullmäktige bestämmas; egande Fullmäktige jemväl att för sådana medel uppköpa antagliga obligationer, som förfalla inom viss bestämd tid, eller anses kunna utan svårighet och kapitalförlust vid inträffande behof föryttras. § 36. För bestridande af Riksgäldskontoret åliggande utbetalningar eger detta verk att begagna ett kreditiv i Riksbanken till belopp af högst en million femhundratusen kronor; hörande i afseende på kreditivets begagnande de uti bankoreglementet derom meddelade föreskrifter lända till efterrättelse. § 37. Derest sådant för verkställigheten af Riksgäldskontoret åliggande utbetalningar finnes nödvändigt, ega Fullmäktige att anskaffa dertill erforderliga medel genom upplåning mot Riksgäldskontorets skuldförbindelser eller begagnandet af krediter, allt på vilkor som Fullmäktige ega bestämma. I afseende på upplåning emot tryckta eller graverade obligationer lemnar Riksdagen särskilda föreskrifter. De medel, som inflyta å den s. k. statslån ef ondens utestående fordringar, skola, efter afdrag af nödiga förvaltningsutgifter, till Riksgäklskontoret aflemnas. Angående uppbörden och redovisningen af de till Riksgiilds kontoret ingående medel. § 39. Öfver Riksgäldskontorets samtliga tillgångar och skulder samt inkomster och utgifter, deruti jemväl inberäknade de för jernvägsbyggnaderna upplåtna och dels såsom anslag, dels såsom lån, utgifna medel, uppgöres och afslutas för hvarje år en fullständig hufvudbok; hvarförutan fortfarande bör föras en särskild räkenskap öfver de fonderade statslånens likvidations- och amortissementsfonder. Iiufvudboken skall dock summariskt redovisa äfven dessa fonders ställning vid årets början och slut samt den förändring desamma under årets lopp undergått. Så väl hufvudboken som den särskilda redovisningen för liqvidations- och amortissementsfonderna skola inom den 1 Maj året näst efter det, hvilket dessa räkenskaper omfatta, vara afslutade och renskrifna samt före den 1 derpåföljande Juli behörigen granskade. Riksgäldskontorets hufvudböcker böra vid lämpliga tider hållas Kongl. Statskontoret till handa, på det att den Riksgäklskontoret tillkommande förvaltning af allmänna medel jemväl må kunna i rikshufvudboken intagas. § 40. Under loppet af Juni månad hvarje år böra, till upplysning för allmänheten om Riksgäldskontorets ställning, särskilda, efter det dermed afsedda ändamål lämpade utdrag af detta verks räkenskaper för det näst föregående året genom trycket offentliggöras och jemte allmänna tidningarne utdelas. ''24 § 41. I April månad hvarje år upprättas uti Riksgäldskontoret liqvid med Statsverket för det sistförflutna året. Af denna liqvid meddelas Kong], Statskontoret tvenne exemplar, hvaraf det ena, derå Fullmäktige tecknat sitt godkännande, bör derstädes qvarstanna, samt det andra, sedan det blifvit försedt med anteckning om liqvidens godkännande af Kongl. Statskontoret, bör till Riksgäldskontoret återställas, för att såsom verifikation dess hufvudbok biläggas. Angående Styrelsen iifver Riksgäldskontoret. § 42. Förvaltningen af Riksgäldskontoret, dess medel och tillhörigheter är utaf Riksdagen uppdragen åt sju Fullmäktige, hvilka vid lagtima riksdag utses i den ordning 71 § Riksdagsordningen stadgar. Vid Fullmäktiges sammankomster föres ordet af den, som af Riksdagen blifvit dertill utsedd; tillkommande Fullmäktige att sjelfva bland sig välja en vice Ordförande att föra ordet, när hinder för Ordföranden inträffar. § 43. Uppkommer ledighet bland Fullmäktige, in träder suppleant enligt af Riksdagen bestämd ordning. § 44. Är Styrelsen ej så fulltalig, som för besluts fattande erfordras, enligt hvad - här nedan föreskrifves, eger Fullmäktiges Ordförande att inkalla erforderligt antal suppleanter. '' . § 45. 25 § 45- Fullmäktige äro'' förbundne att vid Riksgäldskontor et s förvaltning ställa sig till efterrättelse ej mindre rikets grundlagar än äfven detta reglemente samt öfriga rörande Riksgäldskontor gällande föreskrifter; börande Fullmäktige doldt och förtegadt hålla hvad vid Kontorets förvaltning förefaller, som tyst vara bör. % 46. Blir Fullmäktig ledamot af Statsrådet eller kommer i den författning, att han, jemlikt något af mom. a, b, c, d och e uti 26 § Riksdagsordningen, icke må såsom riksdagsman godkännas, skall han genast frånträda fullmäktig s-befattningen och suppleant inträda i hans ställe. § 47. Jemte noggrant iakttagande af hvad i afseende på förvaltningen af Riksgäldskontoret och dit anslagna medel är stadgadt, åligger Fullmäktige att omsorgsfullt vårda och befrämja detta verks rätt, säkerhet och förmån samt för öfrigt vidtaga alla på Fullmäktige ankommande åtgärder i och för verkställigheten af de i sådant afseende meddelade beslut samt Fullmäktige gifna uppdrag. § 48. Fullmäktige utse inom sig två Deputerade, hvilka väljas vid slutet af hvarje qvartal; och verkställas berörda val, dervid förut varande Deputerade kunna omväljas, på sätt sista punkten af § 57 innehåller. En af dessa Deputerade utöfvar närmaste tillsyn öfver det sätt, hvarpå tjenstemännen fullgöra sina åligganden, och tillser, att Fullmäktiges beslut varda i behörig tid och ordning verkstälda. Han eger att under tiden mellan Fullmäktiges sammanträden meddela nödiga föreskrifter samt att för sjukdoms- eller annat laga förfall eller för enskilda angelägenheters besörjande bevilja tjenstemännen, äfvensom vaktbetjente, tjenstledighet under högst fjorton dagar, äfvensom meddela föreskrift om tjenstens uppehållande intill Fullmäktiges nästa ordinarie sammanträde. Han utöfvar jemväl beträffande vården af Kontorets värdepapper det uppdrag, tjenstgöringsordningen i sådant afseende innehåller. Bill. till Riksd. Prot. 1876. 10 Sami. 1 Afd. 2 Band. (Riksg.-kontorets Reglemente.) 4 26 I öfrigt skola Deputerade ombesörja lånemedels indragning, verkställa de för Riksgäldskontorets räkning erforderliga utländska liqvider, anordna medel till vissa af Fullmäktige beslutade eller eljest ovilkorligen - bestämda utbetalningar med mera, allt i öfverensstämmelse med de beslut och föreskrifter, som Fullmäktige meddela; egande Deputerade att sig emellan närmare fördela dessa dem gemensamt tillhörande göromål. Vid hvarje sammankomst böra Deputerade redogöra för sina åtgärder under den efter Fullmäktiges nästföregående sammankomst förflutna tid. I förhållande till beskaffenheten och omfånget af ofvan omförmälda och de öfriga uppdrag och göromål, som varda af Fullmäktige åt Deputerade uppdragna, ega Fullmäktige för Deputerade bestämma lämpliga arfvoden. Fullmäktige må vara obetaget att, om sådant finnes behöfligt för lånetransaktioner, utse ombud för bedrifvande af dervid erforderliga underhandlingar. § 49. Befallningar, som af någon annan än Riksdagen meddelas angående användandet af Riksgäldskontorets tillgångar eller förvaltandet af samma verk, få icke af Fullmäktige åtlydas och efterkommas; varande Fullmäktige, för sina åtgärder i denna egenskap, Riksdagen eller dess Stats-Utskott och Revisorer allena redo skyldige, samt kunna icke för sitt förhållande till ansvar ställas, utan i laga ordning och till följd af Riksdagens eller dess Revisorers beslut, eller, mellan riksdagar och revisioner, genom Justitie-ombudsmannen. § 50. Till ledning vid pröfningen och afgörandet af förekommande ärenden, för hvilkas behandling antingen icke några, eller mindre tillämpliga och bestämda föreskrifter blifvit meddelade, ega Fullmäktige att af Revisoreme begära råd och yttranden. Angående Fullmäktiges sammankomster. § 51. Fullmäktige sammanträda en gång i hvarje vecka å tid, som af dem bestämmes. Derjemte böra, då ärendenas beskaffenhet och oafbrutna gång sådant 27 fordra, särskilda sammankomster kallas å tid, som Ordföranden bestämmer. Vid hvarje sammankomst skall protokoll föras. § 52. Med undantag af de enligt § 50 åt vissa Deputerade uppdragna bestyr och åligganden böra alla Fullmäktiges behandling tillhörande mål inför Fullmäktige, vid deras sammankomster, föredragas och få endast der afgöras. § 53. Åstundar Fullmäktig att under längre eller kortare tid från staden afresa, bör han sådant förut vid sammankomst eller hos Ordföranden anmäla samt då tillika uppgifva tiden för sin frånvaro. § 54. Är Fullmäktig, som icke, på sätt i näst ofvanstående paragraf föreskrifves, till erhållande af ledighet sig anmält, genom opasslighet eller enskilda angelägenheter hindrad att sammankomst bevista, bör han sitt förfall hvarje gång tillkännagifva. § 55. Vid sammankomst skola minst fem Fullmäktige vara tillstädes; dock må ärenden, som ej tåla uppskof, afgöras af allenast fyra Fullmäktige, derest de äro om besluten ense. Frågor om låns upptagande, de i Regeringsformen omförmälda kreditivers utbetalning eller andra ärenden af mera allmän vigt få icke afgöras, ej heller tjenster tillsättas eller pensioner beviljas, så vida icke minst fem Fullmäktige äro närvarande. § 56. Fullmäktige vare ej tillåtet att företaga någon öfverläggning i närvaro af Konungens ombud, i fall det, utan att af Fullmäktige derom vara anmodadt, skulle vid deras sammankomst sig infinna. 28 § 57. Yppas under Fullmäktiges öfverläggningar skiljaktighet i meningarne böra samtlige närvarande Fullmäktige till protokollet afgifva sina röster, livilka per capita beräknas. Derest flera skiljaktiga meningar yttras, böra de sinsemellan närmast öfverensstämmande, så vidt möjligt är, sammanjemkas. Då ett lika antal röster utfaller för hvardera meningen, är Ordförandens röst afgörande. Den vid sammankomst närvarande Fullmäktig, som sin röst ej särskildt afgifver, eller, efter börjad öfverläggning om ett föredraget ämne, sig aflägsnat, anses hafva det då fattade beslutet biträdt. Sluten omröstning må endast företagas vid val till sådana befattningar, dertill någon bland Fullmäktige kan utses. § 58. Öfver Fullmäktiges heslut i mål, som röra Riksgäldskontorets tjenstemän eller andra enskilde personer, eger den eller de, på hvilkas rätt och bästa dessa beslut kunna inverka, att hos Revisorerne eller Stats-Utskottet anföra besvär; dervid klaganden dock, så vida besvären skola till pröfning upptagas, bör inom tretio dagar efter bevisligen erhållen del af det meddelade beslutet sitt missnöje deremot hos Fullmäktige skriftligen anmäla; hvarjemte det, vid enahanda äfventyr, åligger honom att senast en månad före Revisorernes näst förestående sammankomst eller riksdagens början, derest revision derförinnan icke inträffar, sina besvär ingifva till Fullmäktige, af hvilka desamma, jemte utlåtande deröfver, till Revisorerne eller StatsUtskottet öfverlemnas. Besvär öfver Fullmäktiges nyss före eller under Riksdagens eller Revisorernes sammanvaro i dylika mål meddelade beslut böra inom fjorton dagar efter delfåendet, den dagen likväl oräknad, omedelbarligen af vederbörande till StatsUtskottet eller Revisorerne inlemnas. Angående Fullmäktige tillhörande särskilda åligganden och uppdrag. § 59. Fullmäktige skola minst en gång hvarje år granslca Kassörens och Kamrerarens anteckningsböcker jemte Ombudsmannens diarium samt genomgå och inven - 29 tera de under Kassörens och Kamrerarens vård beiintliga låne- och säkerhets- med flera handlingar. * § 60. En gång hvarje år böra Fullmäktige anställa besigtning å det till lokal för Riksgäldskontor et anvisade hus samt detta verks inventarier. Likaledes bör besigtning årligen af Fullmäktige anställas å Riksdagens hus, livilket jemväl står under deras vård och inseende. Dessutom har Riksdagen uppdragit åt Fullmäktige att låta tillse, det icke allenast värde å de inom Riksdagens hus befintliga möbler och andra inventarier finnes uti inventarieförteckningen upptaget, utan ock att inköpspris på de möbler och inventarier, som hädanefter anskaffas, uti inventarieförteckningen utsättes, jemte tiden, då inköpet egt rum, äfvensom att, vid skeende kasseringar af obrukbara eller obehöfliga inventarier, desamma varda utur inventarieförteckningen afförda, med anteckning af det pris, hvartill desamma vid möjligen skeende försäljning blifvit föryttrade. g 61. Under de tider, då Riksdagen icke är församlad, må lediga rum och lägenheter inom Riksdagens hus af Fullmäktige hyresfritt upplåtas för tillfälligt begagnande ej allenast af de komitéer och revisioner, som kunna varda af Kongl. Maj:t sammankallade och för hvilkas sammanträden erforderliga lokaler inom Kronans hus här i hufvudstaden icke finnas att tillgå, utan äfven af allmänna embetsmyndigheter, som antingen af särskild anledning icke kunna för någon tid begagna åt dem anvisade embetsrum eller också sakna egen lokal; egande Fullmäktige vid hvarje sådan upplåtelse föreskrifva de vilkor, som Fullmäktige för de upplåtna rummens samt möblernas och inventariernas noggranna och omsorgsfulla vårdande finna nödvändiga. Dylik upplåtelse bör alltid upphöra så tidigt före Riksdagens sammankomst, att rummen och inventarierna derförinnan kunna vara försatta i ordnadt och fullständigt skick samt, om så erfordras, reparerade. § 62. Då Revisorerne öfver Stats-, Banko- och Riksgäldsverken sammanträda, skola Fullmäktige till dem afgifva berättelse om Riksgäldskontorets ställning och förvaltning under den tid, som Revisorernes granskning kommer att omfatta. 30 Dessutom skola Fullmäktige vid nästa riksdags början till Riksdagen afgifva och till Stats-Utskottet aflemna berättelse för hela den tid, som förflutit sedan Fullmäktiges berättelse till nuvarande Riksdag afgafs. § 63. Efter hvarje revisions slut skola Fullmäktige, på sätt de för Revisorerne utfärdade instruktioner innehålla, föranstalta om tryckning och utdelning med allmänna tidningarne af Bevisorernes angående Stats-, Banko- och Riksgäldsverken afgifna och Fullmäktige tillstälda berättelser jemte dertill hörande förklaringar, hvilka handlingar äfven genom Fullmäktiges försorg böra till näst derefter sammanträdande Revisorer och Riksdag öfverlemnas. § 64. Jemte det 1873 års Riksdag beslutit uppdraga åt Fullmäktige att genom lämplig person på Riksgäldskontorets bekostnad låta ombesörja tryckning af Bondeståndets protokoll vid 1809—1810 års riksdag, har dervid till iakttagande föreskrifvits: a) att från protokollen skola uteslutas Konstitutions-Utskottets betänkanden och utlåtanden m. m. och deremot blott hänvisas till det ställe i Konstitutionsutskottets tryckta handlingar, der betänkandet m. m. förekommer; b) att protokollen förses med register; c) att tryckningen skall verkställas i samma format, som de öfriga Riksståndens protokoll vid ofvannämnda riksdag, samt med sådan stilsort, som mest närmar sig den i öfriga protokoll vid samma riksdag använda; samt d) att originalhandlingarne icke må till boktryckaren utlemnas, utan bör manuskriptet i mån af tryckningens fortgång utskrifvas, hvaremot vid korrekturläsningen originalhandlingarne böra begagnas. § 65. Före nästkommande riksdags början böra Fullmäktige : a) föranstalta om upphandling af det för tryckningen af Riksdagens protokoll med dertill hörande bihang under samma riksdag erforderliga papper och, med behörigt iakttagande af de i sådant afseende meddelade föreskrifter, låta upprätta kontrakt angående verkställigheten af såväl protokollens som bihangets tryckning; 31 bj upprättar kontrakt om tillhandahållande, under riksdagens lopp, af de skrifmaterialier och öfrig a effekter, som för Riksdagens behof kunna erfordras; c) låta komplettera och iståndsätta inventariepersedlarne i Riksdagens lins. Vid verkställigheten häraf iakttages, att anbud, genom kungörelser i allmänna tidningarne, infordras af dem, som kunna vara hugade att tillhandahålla och leverera berörda effekter eller besörja omförmälda trycknings- med flera arbeten. För öfrigt ega Fullmäktige att utse någon bland Riksgäldskontorets tjensteman, som bör ej allenast före och under riksdagen mottaga, vårda och efter vederbörliga reqvisitioner utlemna de upphandlade effekterna samt ombesörja de under riksdagens fortgång ifrågakommande ytterligare uppköp, äfvensom erforderliga reparationer å inventariepersedlarne, utan ock vid hvarje kalenderårs slut upprätta och afgifva fullständig redovisning för alla dessa af honom mottagna effekter. § 66. Med tillämpning af den utaf innevarande Riksdag faststälda aflöningsstat för Riksgäldskontorets tjensteman och vaktbetjening skola Fullmäktige besluta och till efterrättelse fastställa tjenstgöringsordning för Riksgäldskontorets tjensteman och vaktbetjening. § 67. Som, enligt de af Kongl. Maj:t för Strömsholms nya kanalbolag, den 27 Mars 1863 faststälda regler, kanaldirektionens förvaltning och kanalverkets räkenskaper skola hvartannat år granskas utaf två revisorer, af hvilka den ene bör utses af Fullmäktige i Riksgäldskontoret, så skola Fullmäktige för hvarje revision välja en person att uti berörda revisionsförrättning deltaga. Jemväl skola Fullmäktige, i enlighet med de af Kongl. Maj:t för Dalslands kanal-aktiebolag den 7 April 1865 och för Kinda kanal-aktiebolag den 21 Oktober 1864 i nåder faststälda bolagsordningar, årligen utse en revisor att granska hvartdera af dessa bolags förvaltning och räkenskaper. § 68. Då de bolag, som för järnvägsanläggningars utförande från Riksgäldskontoret utbekommit beviljade låneunderstöd, uti sina med Kongl. Maj:t och Kronan afslutade kontrakt mcdgifvit staten att genom ombud, som Kongl. Maj:t utser, deltaga i de årliga revisionerna af bolagens förvaltning och räkenskaper, samt berättelserna om dessa revisioner skola till Kongl. Civildepartementet insändas, böra Fullmäktige 32 efter erhållen del af dessa berättelser taga under öfvervägande, huruvida några åtgärder erfordras för bevarande af Riksgäldskontorets rätt och säkerhet för de utgifna lånens fortsatta liqviderande. § 69. Uti Allmänna Hypoteksbankens styrelse bör en ledamot, som skall vara vice ordförande, utses af Fullmäktige i Riksgäldskontoret. Likaså utses af Fullmäktige till deltagande i den årliga revisionen af Hypoteksbankens förvaltning och räkenskaper en revisor, som vid revisionen förer ordet. Dessutom böra Fullmäktige utse ett ombud vid den allmänna ordinarie sammankomst, som mellan Hypoteksbankens delegare skall ega rum hvarje år efter afslutad revision. § 70. Gemensamt med Fullmäktige i Riksbanken skola Riksgäldskontorets Fullmäktige: a) afgifva sitt underdåniga yttrande och råd till Kongl. Maj:t i fråga om den ort, der Riksdag bör samlas, i de fall, då fiendens framträngande eller pest eller andra lika vigtiga hinder göra riksdags hållande i hufvudstaden omöjligt eller för Riksdagens frihet och säkerhet vådligt (50 § Regeringsformen); b) efter stadgade grunder uppgöra och utfärda ny Bevillningsförordning, i den händelse att vid riksdags slut bevillningens hela belopp är bestämdt, men Kamrarne icke hunnit om fördelningen deraf blifva ense (109 § Regeringsformen); c) uti justitie-ombudsmans-embetet genast insätta den man, som blifvit utsedd till efterträdare åt Justitie-ombudsmannen, i fall denne mellan riksdagarne afsäger sig det erhållna förtroendet eller med döden afgår, äfvensom utvälja annan behörig man i stället för Justitie-ombudsmannens utsedde efterträdare, derest han äfven mellan riksdagarne afsäger sig förtroendet, eller i justitie-ombudsmans-embetet insättes, eller med döden afgår (98 § Regeringsformen); d) för framtida uppsigten och kontrollen Öfver Göta kanals vidmakthållande utse och välja ej mindre en person för att såsom ledamot å Bankens och Riksgäldskontorets vägnar inträda i direktionen öfver nämnda kanal, än ock ett ombud att å samma verks vägnar deltaga i revisionerna af kanalens räkenskaper; skolande valet till ledamot i direktionen förnyas hvarje år, och till ombud vid revisionerna före desammas början; dock må förut härtill utsedde personer kunna återväljas. Vid Fullmäktiges i Banken och Riksgäldskontoret gemensamma sammanträden böra, så vidt beslut skall kunna fattas, fem af Fullmäktige i hvartdera verket vara tillstädes. § 71. 33 § 71. Vid de tillfällen, då riksdagsmäns fullmakter granskas af Chefen för Justitiedepartementet eller den person, Konungen i hans ställe förordnat, skola tre bland Fullmäktige i Riksgäldskontoret vara tillstädes. Angående !)etj eningen vid Riksgäldskontoret. § n. De å Riksgäldskontorets aflöningsstat uppförda tjensteman äro följande: en sekreterare och ombudsman; en kassör; en kamererare; en revisor; en kassabokhållare; en lånebokhällare; en registrator och kanslist-, samt en kammarskrifvare. § 73. Vaktbetjeningen utgöres af: en förste vaktmästare; och tre vaktmästare. 5 Bih. till Biksd. Prot. 1876. 10 Sami. 1 Afd. 2 Band. (Eiksg.-kontorets Reglemente.) 34 Angående lediga tjensters bestridande och tillsättande. § 74. Den ordinarie tjensteman eller vaktmästare, som förordnas att i anseende till sjukdoms- eller annat laga förfall eller, vid inträffad ledighet, under anslagstiden förrätta annan tjenst än den han sjelf innehar, är, med undantag af de i § 79 förutsatta fall, i allmänhet icke berättigad att derför erhålla särskild aflöning; dock ankommer på Fullmäktige att tillerkänna innehafvaren deraf ett efter omständigheterna lämpadt arfvode, uppgående till högst halfva beloppet af skilnaden mellan hans förut åtnjutande aflöning och löneförmånerna för den tjenst han blifvit förordnad att bestrida. Extra ordinarie tjensteman, som vid dylikt tillfälle, på grund af vederbörligt förordnande, förrättat ordinarie tjenstebefattning åtnjuter under den tid, denna tjenstgöring fortfar, den för lägsta tjenstegraden bestämda lön. Vid enahanda förhållande tillgodonjuter jemväl extra ordinarie vaktmästare, hvilken bestridt vaktmästare-göromål, samma aflöning, som för den förrättade sysslan är i staten anslagen. Vid inträffad ledighet af sådan tjenst, som bör återbesättas, skall, efter afdrag af hvad för tjenstens bestridande måst utbetalas, den lönebesparing, hvilken uppkommer, intill dess, efter ansökningstidens förlopp, någon i nedan stadgad ordning blifvit förordnad att förrätta samma tjenst, tillfalla Enke- och Pupillkassan vid Riksgäldskontoret; kommande nämnda kassas rätt till dylik lönebesparing att upphöra, så snart konstitutorial å tjensten blifvit af Fullmäktige utfärdadt. § 75. Då tjensteman eller vaktmästare för enskilda angelägenheters besörjande erhållit tjenstledighet, bör han sjelf vidkännas kostnaden för tjenstens förrättande under den tid tjenstledigheten fortfar. § 76. Innan ledig tjenst af Fullmäktige återbesattes, skall sådant jemte de med samma tjenst förenade löneförmåner äfvensom tiden, inom hvilken sökande ega att sig anmäla, tillkännagifvas medelst anslag på vanliga ställen inom Riksgäldskontoret. Ansökningstiden bestämmes till minst fjorton dagar från anslagets utfärdande; dock 35 beror af Fullmäktige att utsätta ny ansökningstid, derest, inom den först bestämda tiden, någon till tjenstens erhållande fullt skicklig och lämplig sökande sig icke anmält. § 77. För att kunna antagas till tjensteman vid Riksgäldskontoret fordras att hafva undergått godkänd afgångs-examen från högre elementarläroverk; dock böra de tjensteman, som anställas vid Fullmäktiges Kansli, hafva aflagt den akademiska examen, som fordras för att vinna inträde i Konungens Kansli eller i rättegångsverken; äfvensom den, hvilken befordras till ombudsmannasysslan, bör hafva fullgjort hvad författningarne föreskrifva i afseende på dem, som i domarevärf må begagnas. § 78. Vid lediga tjensters tillsättande utnämnes bland kompetente sökande den, som Fullmäktige, med afseende å verkets fördel samt vigten och ansvarigheten af de särskilda befattningarna, finna till den lediga tjensten mest skicklig och passande; dock ega Fullmäktige att, der de så lämpligt finna, tillsätta lediga tjenster endast med konstitutorial; hvarvid den tjensteman, som sådant konstitutorial erhåller, under den tid, han tjensten innehafver, eger åtnjuta de lönevilkoy, aflöningsstaten för tjensten bestämmer. Angående behandlingen af frågor rörande tjensteförsuin melser m. m. § 79. Om någon Tiiksg äldskon t örets tjensteman vid mindre förseelser i tjensten ej låtit sig rätta af vederbörandes tillsägelser och varningar eller blifvit beträdd med vårdslöshet eller försummelse i sin tjenstgöring, eller ock i allmänna lefvernet ådagalagt ett mindre värdigt uppförande, bör han inför Fullmäktige tillrättavisas och varnas. I händelse den, som på detta sätt undergått första varningsgraden, ej deraf låter sig rätta, ega Fullmäktige att, med afseende å förekommande omständigheter, på längre eller kortare tid suspendera honom från dess innehafvande tjenst, med förlust af hela eller halfva lönen, hvilken under tiden må till ersättning för tjenstens förrättande användas. 36 § 80. Derest tjensteman, hvilken förut blifvit för tjensteförsummelse eller annat förhållande suspenderad, ånyo gör sig skyldig till dylik förseelse, ankommer på Fullmäktige att, efter förseelsens beskaffenhet, antingen ytterligare suspendera honom eller helt och hållet skilja honom från dess vid detta verk innehafvande tjenst och lön. Likaledes beror på Fullmäktiges särskilda pröfning, huruvida tjensteman, som blifvit bysatt eller varit nödsakad till borgenärer afträda sin egendom, må vidare bibehålla iioch utöfva sin beställning. § 81. Tjensteman, som begått ärerörigt brott eller annan förseelse, i eller utom tjensten, af den svåra beskaffenhet, att verkets trygghet eller anseende fordrar hans entledigande, har derigenom gjort sig förlustig sin innehafvande tjenst. § 82. Om någon af v aktbetj eningen i sin tjenst varit försumlig, eller under tjenstgöring af starka drycker öfverlastad, eller eljest på ett tadelvärdt sätt sig förhållit, må han, efter sig företeende omständigheter, antingen af Fullmäktiges Deputerade erhålla föreställning eller genast hos Fullmäktige anmälas till suspension eller entledigande. § 83. Innan tjensteman eller vaktmästare varder suspenderad eller skild från tjensten, bör hans skriftliga förklaring öfver hvad emot honom förekommit infordras. Fullmäktiges beslut, hvarigenom tjensteman suspenderas eller för alltid skiljes från tjensten, bör, jemte hänvisning för besvärs anförande, honom skriftligen meddelas. Tjenst, som, till följd af sådant beslut, blir ledig, får, derest den afsatte tjenstemannen inom föreskrifven tid anmält sig ämna samma beslut öfverklaga, icke återbesättas förr, än besvären blifvit af Stats-Utskottet eller Revisorerne afgjorda eller den bestämda tiden för besvärens fullföljande försutits; kommande dock den, som emellertid förordnas till tjenstens bestridande, att de med densamma förenade löneförmåner åtnjuta. § 84. Extra ordinarie tjensteman, eller extra vaktmästare, som utan erhållen tillåtelse eller anmäldt laga förfall från tjenstgöring uteblifvit under trenne efter 37 hvarandra följande månader, eller vid flera tillfällen undandragit sig att lemna äskadt biträde der han blifvit anstäld, anses hafva förverkat sin rätt att i Kiksgäldskontoret vidare tjenstgöra. Den extra ordinarie tjensteman eller extra vaktmästare, som under honom uppdragen tjenstgöring sig försumligt eller felaktigt förhållit och, efter att, på sätt i § 79 stadgas, blifvit varnad, sig icke rättat, bör förklaras vara från Riksgäldskontor skild. För öfrigt anses den extra ordinarie tjensteman eller vaktmästare, som begått ärerörigt brott eller annan förbrytelse af svårare beskaffenhet, vara från verket utesluten. Angående pensioneringen af Iliksgäldskontorets betjening. § 85. Pensionerna för tjenstemännen samt v dktbetj eningen vid Riksgäldskontoret bestämmas efter desses, vid afskedstagandet, innehafvande löner. § 86. Tjensteman eller vaktmästare, som uppnått sjuttio års ålder, eller under femtio år varit i allmän tjenst, är vid afskedstagandet berättigad att erhålla en hela lönen motsvarande pension. Samma pension kan jemväl tillerkännas den tjensteman eller vaktmästare, som fyllt sextiofem och i allmän tjenst tillbragt fyratio år, såvida behörigen styrkt är, att han befinner sig i ett sjukligt eller försvagadt tillstånd. § 87. Den tjensteman eller vaktmästare, som, efter att hafva uppnått en ålder af sextio år, anhåller om afsked, må, derest han varit i allmän tjenst omkring fyratio år, komma i åtnjutande af pension till ett belopp, som motsvarar trefjerdedelar utaf hans senast innehafda lön. Innan tjensteman eller vaktmästare uppnått sextio lefnads- och omkring fyratio tjensteår, kan, endast i händelse af bevislig oförmåga till vidare tjenstgöring, pension vid afskedstagandet honom tilldelas. I sådant fall lämpas densamma efter tjensteåren ensamt, på det sätt att för hvarje dylikt år, som brister i nyssnämnda antal, afdrages en fyrationdedel från ett trefjerdedelar af lönen motsvarande pensionsbelopp. Men för den, som fyllt fyratio''tjensteår och sextio lefnadsår, ökas deremot detta pensionsbelopp med en fyrationdedel af lönen 38 för hvarje Överskjutande tjensteår, eller med en sextiondedel af lönen för hvarje lefnadsår, om ett sådant beräkningssätt finnes för afskedssökanden mera förmånligt § 88. Då sådant för göromålens säkra och skyndsamma gång finnes oundgängligen nödigt, kunna Fullmäktige på pensionsstat förflytta tjensteman, som af ohjelpligt sjukdomstillstånd eller afgjord oförmögenhet är förhindrad att vidare gagna verket, oaktadt han sig ej om afsked anmält. I sådant fall ega Fullmäktige att, efter omständigheterna, antingen tillägga tjenstemannen hela lönen i pension, ehvad de föreskrifna lefnads- och tjensteåren äro uppnådda eller icke, eller ock tillämpa de grunder för pensions bestämmande, som i nästföregående paragraf äro faststälda. Derest åter vaktmästare förr, än han uppnått den för pensions erhållande bestämda lefnadsålder och tjenstetid, skulle genom sjuklighet eller af annan orsak, blifva oförmögen att sina tjensteskyldigheter vidare fullgöra, ega Fullmäktige att, efter noggrann pröfning af de i hvarje fall förekommande omständigheter och förhållanden, vid hans afskedande tilldela honom en årlig pension, uppgående till högst två tredjedelar af lönen. § 89. Några tillförene meddelade och mot det nu utfärdade reglementet stridande stadganden, angående Riksgäldskontorets förvaltning och dermed gemenskap egande ämnen, få icke vidare åberopas och tillämpas. Gifvet och utfärdadt vid lagtima riksdagen i Stockholm den 17 Maj 1876. På Riksdagens vägnar: För Första Kammaren: För Andra Kammaren: G. Lagerbjelke, Arv. Fr:son Posse, n. v. Talman. n. v. Talman. 39 Bil. A. Riksgäldskontorets vid 1875 års slut utbalanserade kapitalskulder. |m«» Cfc tKJ M Tiden, då Återstående kapitalskuld den 31 o ^ a oo ° 03 förbindelserna blifvit Räntefot. December 1876. utfärdade. a 2* * CO Fonderad skuld. Icke fonderad skuld. 3 Obligationer för 1855 års statslån till jernvägsan- läggningars bekostande eller understödjande, pri- mitivt 281,900 R:dr R:mt 1855 d. 3% 37-2 och 4% Kr. 169,900 4 Dito för 1858 års jernvägs- lån, 8,190,500 Tblr Pr. C:t 1858 d. 73 472 % Thlr 6,150,800 5 Dito för 1860 års jernvägs- lån: a) mot obligationer, stål- da på utlottning, å 8,000,000 Thlr Pr. C:t 1860 d. 75 *7> % Thlr 6,234,300 b) mot premie-obligatio- ner å 2,400,000 Thlr Pr. C:t, bokförda till fem sjettedelar deraf, eller 2,000,000 Thlr . . 1860 d. y6 Thlr 1,201,666 20 6 Dito för 1864 års jernvägs- lån å 2,223,000 £ St., hvaraf dock blifvit för- yttrade obligationer för endast 555,700 £ St.*) 1864 d. 15/4 472 % £ St. 514,600 7 Dito för 1866 års jernvägs- lån å 9,932,300 Thlr Pr. C:t............. 1866 d. 2/x 5 % Thlr 9,665,500 __ *) De öfriga obligationerna å tillhopa 1,667,300 £ St. äro, enligt Riksdagens beslut, uppbrända; dock kommer årliga utlottningen att fortfarande omfatta hela det i amorteringsplanen upptagna obligationsantalet. 40 aq. B g CT> 05 0 ■■ p. 9 13 14 15 16 17 18 19 Obligationer för 1861 års statslån, 3,000,000 R:dr R:mt............ Dito, hvilka i anseende till sin ordalydelse icke kunna uppsägas, eller det s. k. gamla lånet . . . j Dito, utfärdade såsom grundfond för Allmänna Hypoteksbanken, bokförda inom linien med R:mt 8,000,000 R:dr...... Ännu icke till inlösen företedda Trollhätte slussverks lottsedlar å tillhopa 5.000 Daler Silfvermynt, bokförda inom linien med R:mt 1,250 R:dr, jemte upplupen ränta R:mt 2,286: 88 ......... Årliga anslaget till H. M. Konungen 300,000 R:dr (icke kapitaliseradt) . . . Ränta å H. K. H. Hertigens af Södermanland, sedermera Konung Carl XIII:s hemgiftskapital, bokfördt inom linien med R:mt 150.000 R:dr....... Innestående fond för Göta kanals underhållande . . Dito för Södertelje kanals dito............. Tiden, då förbindelserna blifvit utfärdade. 1861 d. 3% 1798 d. 1811 d. 30/12 1861 d. l/7 1750 d. Vs 1815 d. 9/n 1778 1833 d. 31/i2 Eäntefot. 4J/2 % 5 % 472 % 6 % 5% 5 % 5 % Återstående kapitalskuld den 31 December 1875. Fonderad skuld. Icke fonderad skuld. Kr. 2,432,100 Kr. 10,125 Kr. 140,889 Kr. 45,000 41 ö 03 B 05 O 05 S rf- po O 1-3 20 , Tiden, då förbindelserna blifvit utfärdade. Räntefot. Återstående kapitalskuld den 31 December 1875. Fonderad skuld. Icke fonderad skuld. 21 25 29 Fond för Hjelmare kanals och slussverks underhållande (utgör blott ett depositum af fordrings handlingar). ....... Dito för Strömsholms kanals dito (d:o) ......... Brudgåfvovinster (kapitalskulden afskrifven) . . . Uti f. d. Ridderstolpeska huset intecknad skuld till Stockholms borgerskaps enkhus ..... ...... 472 % ii B 05 90 3 o CD P Obligationer för 1868 års j jernvägslån. £ Sterling | 1,150,000 ......... 1868 d. Vt •r> % Kr. 17,400 —1 77 Post-assuransfonden (ingår bland Riksgäldskontorets öfriga tillgångar, men med den förbindelse som § 77 i 1869 års reglemente innehåller)......... 78 Lots- och Fyr-inrättningens reservfond...... . . . Bih. till ffiksd. Prot. 1876. (Riksg.-kontorets Reglemente.) £ St. 1,126,600 10 Sami. I Afd. 2 Band. Kr. 100,000 6 t i 1869 års o § i 1870 ars M § i 1872 års ce § i 1875 års reglemente, op reglemente. reglemente. 00 reglemente. | 42 | Obligationer för 1809 års inhemska jernva R:mt 4,000,000 R:dr Tiden, då förbindelserna blifvit utfärdade. Räntefot. Återstående kapitalskuld den 31 December 1875. Fort de råd skuld. Icke fonderad skuld. Obligationer för 1870 års jernvägslån å 40,000,000 j R:dr, deraf till 1875 års j slut blifvit utlemnade obligationer å tillhopa^ 1 G,170,000 R;dr...... 1870 d. a%! 35 Obligationer för 1872 års jernvägslån å 24,000,000 R:dr, deraf till 1875 års slut blifvit utlemnade obligationer å tillhopa 18,650,000 R:dr...... 1872 d. 30/3 Obligationer för 1875 års jernvägslån å 56,250,000 Riksmark, deraf till 1875 års slut blifvit utlemnade obligationer å tillhopa 8,100,000 Riksmark . . . 1875 d. -y8 1869 d. ;i%| 5 % 5% ;Kr. 16,170,000!—! 4 % 4V“ % Kr. 4,000,000 Kr. 18,364,700- R:mk8,100,000 43 Bil. B. Riksgäldskontorets vid 1875 års slut utbalanserade kapital fordringar för de af dess medel utbetalda eller godtgjorda län. I H e//s OQ |_i a *-* B s g* ce Tiden, då lånet utbetalts. Annuitet. Räntefot. Ursprungliga beloppet. Kapitalåterstod vid 1875 års slut. Lån till: 34 Upsala akademis biblioteks- byggnad .......... 118241 jl825/ a «/. 1 jemte > Q 0/ o lo 75,000 7,480 '' 52 36 Uppförande af ett nytt läro- ränta. | hus för elementarlärover- ket i Jönköping...... 1861 K 0/ ° /o 4 %. 120,000 104,560 14 37 Uppförande af byggnader för elementarläroverket i Halmstad.......... 1866 » 25,000 23,933 98 » Uppförande af byggnader för läroverket i Kalmar . . . 1866 » » 40,000 — 38,272 60 » Uppförande af byggnader för Umeå läroverk ...... 1864 » » 25,000 — 23,332 23 » Uppförande af byggnader för läroverket i P^alun . . . . 1864 » 40,000 ___ 37,338 — » Uppförande af byggnader för läroverket i Sala..... 1865 » » 12,000 '' 11,187 43 39 Uppbyggande af ny kyrka i 118491 11854/ a “/o 1 jemte j ränta. ) 3 °/o 40 Kristinehamn....... Lidköpings stad, för ny kyr- 87,500 -- 19,580 33 41 kas uppbyggande. ... Knäreds församling i Hal- 1851 <3 % 4 7o 24,000 5,307 47 lands län, för kyrkobygg- nad ............ 1852 24,000 9,115 19 Markaryds församling i Kro- ii''t nobergs län, för kyrko- byggnad ......... 1854 » 10,000 ■ i 4,506 51 Transport — — — 284,614 40 44 H t//ä j cS 1 .... rt> B g o Tiden då lånet utbetalts. Annuitet. Räntefot. Ursprungliga beloppet. Kapituläterstod vid 1875 års j slut. Transport — — — — — 284,614 40 42 Wallentuna församling i Stockholms län, för kyrko- byggnad .......... 1859 6 % 4 7ö 20,000 14,600 17 43 Reparation af Linköpings domkyrka......... 1850 30,000 4,717 91 » Reparation af Woxiö dom- kyrka ............ 1852 30,000 7,980 71 » Reparation af Skara dom- kyrka ............ 1858 25,000 14,978 01 j » Reparation afWesterås dom- kyrka............ 1858 » 22,5.00 14,369 Q Q ! » Reparation afWesterås dom- 1 kyrka............ 1860 28,000 28,000 45 Allmänna barnhusinrättnin- gen i Stockholm..... 1851 6 7o 4 °/o 75,000 32,971 24 49 Staden Wexiös återuppbyg- gande efter 1843 års elds- våda ............ 1843 3 o.4 °/o 4 7« 360,000 45,000 39,146 9,970 40 06 50 Staden Åmål, byggnadslån. 1846 » _ 52 Återuppbyggande af den år 1847 nedbrunna del af staden Kristianstad . . . . 1848 — 1850 » » 150,000 32,722 70 | 53 Återuppbyggande af den år 1849 nedbrunna del af staden Lidköping..... 1852 » 63,666 23,058 97 54 Återuppbyggande af staden i Örebro ........... j 1854 \ 5» 375,000 224,867 08 » Återuppbyggande af staden \ 1855 j Jönköping......... 1855 » » 100,000 _ 56,350 93 55 Återuppbyggande af staden Eksjö............ 1857 6 o. 7 % 4o.4i°/o 200,000 _ 123,963 90 !. Transport ! ~ ! — 1 — 912,311 81 45 1866 års iglemente. Tiden, då lånet utbetalts. Annuitet. Räntefot. Ursprungliga beloppet. Kapitalåterstod vid 1875 års slut. : i 1 Transport — — — — 912,311 81 57 Staden Lidköping, för ny tomtreglering....... 1854 6 7o 4 7o 20,000 9,793 27 » Staden Örebro, för ny tomt- reglering .......... » » » 37,500 19,738 64 » Staden Jönköping, för ny tomtreglering....... 1855 » » '' 15,000 7,280 J » Staden Eksjö, för ny tomt- reglering .......... 1857 » » 30,000 19,078 71 58 Staden Malmö, Till kasern- och stallbyggnader . . . . 1813 — 1815 f.2*l 1 jemte > » 32,000 6,415 25 60 Staden Ystad, för hamn- uppmuddring....... 1857 1 ränta | 6 °/0 4 % 60,000 31,799 23 61 Staden Warberg, för hamn- anläggning ........ . 1844 5 % 3 °/o 30,000 6,879 50 » Staden Warberg, för hamn- anläggning ......... 1849 6 7o 4 n/o 22,500 2,582 03 62 Hamnbyggnad vid Cimbris- hamn............ 1843 5 % 3 7o 37,500 18,785 30 63 Staden Kristianstad, för hamnanläggning vid Åhus 1848 » » 30,000 12,944 59 » Återstående hamnarbeten vid Åhus samt IJernesta kanals fullbordande m. m..... 1855 - 6 % 4 7« 30,000 12,123 56 67 Staden Westerås, för utvid- gande och förbättring al stadens hamn....... 1849 » » 30,000 3,484 09 » Uppmuddring af hamnen och segelrännan vid Kristine- hamn ........... 1850 » » 36,000 6,108 15 » Anläggning af hamn vid Wadstena......... 1850 » » 48,000 — 8,356 47 Transport — — — — 1,077,681 23 46 H «?-•> rt> _ W3 Ii ö cs <T> Cj 3 5+ P* O *~i ■ 1 | Tiden, då lånet utbetalts. Annuitet. , Räntefot. Ursprungliga beloppet. Kapitalåterstod vid 1875 års slut. Transport — — — — — 1,077,681 23 68 Fullbordande åt’ hamnbygg- nåden vid Wadstena. . . . 1855 6 7o 4 % 15,000 _ 6,078 71 » Arboga-åns uppmuddring . . 1855 » » 15,000 __ 6,056 77 » Upprensning och fördjup- ning af Köpings å..... 1855 » » 20,000 __ 8,038 A moin 91 69 Anläggning af en hamnbas- sin invid Karlstad samt en kanal derifrån till Kanikc- näset vid Wenern..... 1859 » >> 100,000 ‘y£i Vin 15- 56,342 92 » Hamnbyggnad vid Falken- , berg........, . . . 1859 » » 47,000 — : 28,179 75 2> Fullbordande af hamnarbe- term vid Strömstad .... 1858 15,000 lits hi g _ 7,993 35 j 70 Hamnbyggnaden vid F''ärje- | staden i Törslnnda socken på Öland.......... 1858 » y> 12,850 6,762 12 71 Byggande af hamn vid sta- den Grenna ........ 1861 37,500 23,792 34 » Förbättring och utvidgning af Helsingborgs hamn. . . 1862 » » 230,000 — 153,758 56 » Hamnbyggnad vid staden Åmål............ 1861 «i t! ; - 8,000 5,453 ! ■ 79 » Fortsättning af hamn- och ’ kanalanläggningen vid Karlstad......... 1861 70,000 44,388 09 '' Uppmuddring af segelleden mellan Piteå och lastnings- platsen Löfholmen samt anläggning af en lastbryg- ga vid nämnda stad .... 1861 » » tö 20,000 — ~ • ! lur:? K/4 so 17,344 29 Transport — 1 — — — 1,441,870 83 m § 00 2 05 O 05 3 C+- Po CO f-i 71 Transport utbetalts. Rottne-åns upprensning och fullbordande af den påbörjade jetéebyggnaden vid inloppet till nämnda å 7 2 Slussanläggningar i Klara eif vid Dejefors och Forshaga inom Nedra Ulleruds och Grafva socknar i Wermland 73 Anläggning af jernväg mellan Kristinehamn o. Sjöändan 74 Anläggning af jernväg mel lan Nora och Ervalla . . 75 Anläggning af jernväg från Kärrgrufvan inom Nor| bergs bergslag till sjön Åmänningen........ Fullbordande af samma jernväg ............. 76 Anläggning af jernvägen Wessman—Barken .... Fullbordande af sistnämnda jernväg ........... 77 Anläggning af jernväg mellan städerna Falun och Gefle 78 Anläggning af jernväg mellan Hudiksvall och sjöarne j Dellen........... » .Anläggning af jernväg från Söderhamn till sjön Berg| viken m. m......... 79 ^Anläggning af jernväg mel lan Borås och Ilerrljunga 1861 1856 1849 1854 J 1852 1 | 1853 J J 1855 1 \ 1856 J f1856 I \ 1857 j 1858 855—1859 f 1858 1 \ 1859 j 1858—1860 1862, 1863 Transport! Annuitet. Räntefot Ursprungliga beloppet. Kapitalåterstod vid 1875 års slut. — — I !• • I > 1,441,870 83 6 7o 4 7» 10,000 h* 6,341 88; i » » 150,000 v . i.. _ 66,986 99 * 100,000 11,664 64'' » » 150,000 — 54,083 51; j i 5 % 4 7« 150,000 114,576 1 87 3 7« 2 % 150,000 115,347 48 5 % 3 7o 200,000 113,297 95 6 7» 4 7« 200,000 . - 105,981 73 4 % 2 7b 2,400,000 1,548,926 26 O 1(1 4 7o 370,000 289,225 30 » » 500,000 399,877 37 » » 1,377,055 24 1,210,078 85 ''....... I — — i 1 5,478,259 66 48 1866 års ''lemente. Tiden, då lånet utbetalts. Annuitet. Räntefot. Ursprungliga beloppet. Kapitalåterstod vid 1875 års slut. : Transport _ — — 5,478,259 66 80 Anläggning af jernväg från Eslöfs station på Södra stambanan till Ystad . . 1864 — 1866 c «/ 0 /(> 4 °/c 2,450,000 2,226,168 87 » Anläggning af jernväg mel- lan Helsingborg och Årup 1864,1865 » » 1,100,000 996,064 19 y> Anläggning af jernväg mel- ! k lan Landskrona och Eslöfs station på Södra stamba- nan............. 1864 — 1866 1,200,000 1,087,433 90 » Anläggning af jernväg mel- lan Kristianstad och Hess- leholms station på Södra stambanan......... 1864,1865 » » • '' ..... 720,000 640,574 60 1 » Anläggning af jernväg mel- lan Wexiö och Alfvestads station på Södra stambanan 1864 » » 434,000 385,556 92 81 Anläggning af jernväg från . hamnen vid Köping till Ut- tersberg med grenbana till siön Lillsvan....... J 1864 { 7 «/ 500,000 ■ - ■ 332,693 10 82 o Anläggning af jernväg från \ 1865 ) Herrljunga öfver Weners- borg till Uddevalla. . . . 1865 — 1867 5 °/0 » 3,240,000 3,023,773 : 99 88 Uppförande af en jernbro öfver Svartån ålandsvägen emellan Linköping och Bergs gästgifvaregård . . 1852 6 °/0 » 20,000 5,653 84 Brobyggnad öfverDalelfveni närheten af Gustafs kyrka 1853 6,000 2,423 02 » Anläggning af 2:ne flottbroar i närheten af Torsångs Transport — — — t — 14,178,601 25 49 § i 1866 års reglemente. ............ ! ....... 1 Tiden, då lånet; . ... ,7 , lAnnuitet. utbetalts. ! Jän tefot. 1 Ursprungliga j beloppet. Kapitalåterstod vid 1875 års slut. Transport — -| 14,178,601 25 kyrka, den ena öfver Dal- elfven och den andra öfver Lillelfven.......... 1859 6 % 4 o/o j 10,000 6,334 84! • 85 Ny bro öfver Helge å vid Kristianstad........ 1858 100,000 _j 52,632 97 8G Brobyggnad öfver Ume eif invid staden Umeå .... 18G1 » » 55,000 — 34,882 93 » Brobyggnad öfver Ume eif ! invid staden Umeå.... 1864 8 % 5 % 20,000! — 11,466 08 90 1 Uppförande af byggnad åt Farmaceutiska institutet . 1862 5 % 4 o/„ 50,000 — 41,685 85 91 Uppförande af byggnader å . liäradshöfdingeb ostället Mälby i Vester Feruebo socken af Westerås län . . 1864 » 7,000 3,150 92 Grundförbättringar å Al- . 1864 10 % 30,000 9,000 93 Segelleds öppnande från Hattefura vid Wenern till i 1865, 1867 5 % 3 % 800,000 !_ 730,402 75; 94] i) I 118} Utsträckning af Ivinda båt- 1 143J led medelst kanaliseringa: Stångån frän sjön Rengen till Linköpings hamn . 1865 — 1870 » » 437,500 400,893 261 142 Staden Karlstad,för reglering l af torg, gator och tomtei 1867 6 % 4 % 50,000 — 44.583 68] Transport | j — i __ |- 15,513,633 61 1) Se vidare § 134 mom. 14 i 1863 års Reglemente. § 11 mom. 9 i 1867 » » § 33 mom. 9 och § 41 mom. 11 i 1868 års Reglemente. § 24 mom. 11 och § 31 mom. 5 i 1869 » » Bih. till Riksd. Prof. 1870, 10 Sami, 1 Afä, 2 Band. (Riksg.-kontorets Reglemente.) 7 50 CD h-. 2 00 3 cs O 3- g- CD “ . co Tiden, då lånet utbetalts. Annuitet. Räntefot. Ursprungliga beloppet. Kapitalåterstod vid 1875 års slut. Transport — — —- — 15,513,633 61 143D Kanal- och slussanläggning mellan sjöarne Ostra och Vestra Silen på Dalsland 1868, 1869 6 % 4 % 51,200 43.319 64 1482) Uppförande af ny byggnad åt Upsala elem.-läroverk 18671868 5 % » 140,000 _ 136,396 87 148») Uppförande af ny byggnad för Karlstads högre ele- mentarläroverk ...... 1868 » » 40,000 39,346 22 148D Uppförande af ny byggnad åt Wenersborgs elemen- tarläroverk ........ 1867, 1868 40,000 38,767 " o 4 1485) Utvidgande af elementar- läroverksbyggnaden i Kri- stianstad ......... 1873, 1875 20,000 . ■ 20,000 148 Uppförande af ny byggnad åt Vesterviks elem.-läroverk 1867, 1868 » » 20,000 _ 19,478 36 1486) Förändring och tillbyggnad af elementar-läroverks- | § i 1868 års reglemente. byggnaden i Skara .... 1868, 1869 » -1 » 40,000 39,392 37} 477) Reparation af domkyrkan i j Karlstad.......... 1869 6 % | 23,500 20,382 50 Transport — — — — — 15,870,716 91 1) Jfr § IX mom, 8 i 1867 års samt § 24 mom, 10 i 1S69 års Reglemente. 2) Jfr § 16 mom. 1 i 1867 års Reglemente. 3) Jfr $ 16 mom. 2 i 1867 års Reglemente. 4) Jfr § 16 i 1867 års Reglemente. 5) Jfr § 11 mom. 8 i 1873 års Reglemente samt § 5 mom, 3 i 1875 års Reglemente. 6) Jfr § 27 i 1869 års Reglemente. 7) Jfr § 26 i 1869 års Reglemente. 51 <t> , ! 2 oo |p !® 3 ''? • v • : •. Tiden, då lånet utbetalts. Annuitet. Bäntefot. Ursprungliga beloppet. Kapitalåterstod vid 1875 års slut. Transport — — — — 15,870,716 91 32 Staden Strengnäs, för ny tomtreglering....... 1872 6 % 4 % 30,000 30,000 26 Jernvägsanläggning mellan städerna Karlskrona och ( 1872 | Vexiö............ 1 1873 » 5 % 2,600,000 -- 2,600,000 — | 1874 1 26 Jernvägsanläggning mellan ( 1872 \ | 1873 ) 26 Krylbo och Norberg . . , Jernvägsanläggning från » 406,000 — 406,000 — Sundsvall till Torpsham- 1 1872 | mar............. '' 1873 \ 1,494,000 1,494,000 _ 26 Jernvägsanläggning från Up- \ 1874 J sala till Gefle....... 1873 » » 500,000 — 500,000 — 26 Jernvägsanläggning från Ludvika till Kil...... 1874, 1875 3,000,000 3,000,000 _ § i 1874 års reglemente. ; 5 Inköp af byggnad åt semi- narium för bildande af lärarinnor i Stockholm . 1875 5 % 4 P/o 59,000 — 59,000 1 ''0 ■ : Summa —• — — — — 23,959,716 91 52 Aflöiiingsstat för Riksgäld skontorets tjensteman och vakt betjening. 1 1 Sekreterare, som tillika är Ombudsman 1 Kassör.................. : 1 Kamererare............... ; 1 Revisor................. 1 Kassabokhållare......... . . , 1 Länsbokhållare............ . 1 Registrator och Kanslist........ 1 Kammarskrifvare............ 1 Förste Vaktmästare.......... 1 Vaktmästare............... 1 Vaktmästare............... I 1 Vaktmästare ............... ! ____ Summa kronor Lön. Tjenstgöring penningar. s- Summa. 4,400 _ 1,600* 6,000 4,400 — 1,600 — 6,000 — 4,000 — 1,600 — 5,600 — 2,500 — 800 — a, 300 — 2,000 — 800 — 2,800 — 2,000 — 800 — 2,800 — 1,500 — 900 — 2,400 — 1,500 — 600 — 2,100 — ^3 O O — 100 — 800 — 600 — 100 700 — 600 — 100 700 — 600 — 100 700 24,800 — 9,100 — 33,900 — Tillägg: För Revisorn, Bokhållarne, Registratorn och Kanslisten samt Kam - marskrifvaren kan, då de icke innehafva annan tjenstebefattning, lönen efter fem års tjenstgöring inom graden förhöjas med.........Kronor 500: — samt för Revisorn och Bokhållarne, efter tio års tjenstgöring inom graden med ytterligare .......... . . 500: _ För vaktbetjeningen kan aflöningen efter fem års ordinarie tjenst och derunder ådagalagdt välförhållande höjas, lönen med . . ,, 100: och tjenstgöringspenningarne med............ 5J iQO: Vaktbetjeningen åtnjuter fri bostad med nödig vedbrand. Skulle denna förmån komma att för vaktmästarne eller någon af dem upphöra, äro de berättigade att i stället såsom tjenstgöringspenningar uppbära 200 kronor hvar. Vid tillämpningen af denna aflöniugsstat iakttages derjemte följande: l:o) De med hvarje befattning förenade tjenstgöringspenningar få uppbäras endast för den tid, tjenstens innehafvare verkligen tjeustgjort eller åtnjutit semester, men skola för den tid, han eljest varit från tjenstgöringen befriad, utgå till den, som tjensten förrättat; dock må Fullmäktige kunna medgifva den tjensteman eller vakt * Så länge Sekreteraren innehar fri bostad utgå tjenstgöringspenningarne med endast 600 kronor; dock så att, vid afdrag i följd af tjenstledighet, detsamma, med tillämpning af de för sådant fall gifna bestämmelser, sker för hela beloppet af tjenstgöringspenningarne från aflöningsbeloppet i dess helhet. 53 betjent, som af sjukdom hindras från bestigande af sin tjenst, att uppbära de för samma tjenst anvisade tjenstgöringspenningar eller någon del deraf. 2:o) För bestridande af tjenstgöringen under semester ega Fullmäktige att anvisa till extra ordinarie tjensteman arfvoden, beräknade efter ett tusenkronor för år. 3:o) Innehafvare af lön enligt förestående stat äro underkastade den vidsträcktare tjenstgöringsskyldighet eller den jemkning i åligganden, som kan varda stadgad; och böra de fullmakter eller konstitutorial, som för Riksgäldskoutorets tjensteman utfärdas, innefatta förbehåll om deras skyldighet att åtaga sig de nya eller förändrade göromål, som kunna dem åläggas. Indragiiingsstat vid Riksgäldskontor. Kommissarien Oscar Arehn ....................... 4,400 Kommissarien II. Husberg........................ 4,400 — Notarien och Registratorn Daniel Magnus Sandahl.......... 3,000 — Notarien August Neyber........................ 3,000 — Kanslisten Nils Didrih Sillen.....,................ 1,500 — Kontorsskrifvaren Adolf Wilhelm Sandsjö............... 1,500 — En Kontors- eller Kammarskrifvare................... 1,500 — Kammardrängen Per Fredrik Pydqvist................ 575 — Summa kronor 19,875 — Pensionsstat vid Riksgäldskontoret. Förre Kamereraren Herman Theodor Bmckert ............. 4,000 Förre Registratorn och Arkivarien Claes Otto Vougt......... 1,417 50 Förre Ombudsmannen Leontius Hallman................ 1,500 — 1 Aflidne Sekreteraren i Riksgälds-kontoret Carl Gustaf Stuarts enka, Alaria Lovisa Stuart, född Koschéll.............. 800 — Aflidne Krigsrådet S■ G. Ehrenstams och hans jemväl aflidna enka, Charlotta Grip enst jer nas dotter Hedvig Aurora Ehrenstum. 250 — Aflidne t. f. Kommissarien vid Kiksgäldskontorets kroditsedelverk, Öfverkrigskommissarien Er. Lindstedts oförsörjda dotter Siri Aurora Lindstedt........................ 225 — Aflidne Notarien Fr. Bergmans ogifta dotter .............. 225 — Summa kronor 8,417 50 54 Anmärkning: Ofvanstående pensioner indragas vid innehäfvarens frånfälle och äfven dessförinnan, såvida de för pensionernas utgående stadgade vilkor upphöra. Förestående tre stater, nemligen: Aflöningsstaten för Riksgäldskontor, upptagande en summa af..... 33,900: — Indragningsstaten vid dito .......................... 19,875: _ Pensionsstaten vid dito............................ 8,417: 50, äro uppgjorda och faststälda vid lagtima riksdagen i Stockholm den 17 Maj 1876. På Riksdagens vägnar: För Första Kammaren: (i. LAGEKBJELKE, n. v. Talman. För Andra Kammaren: Alt VID ER:S0N POSSE, n. v. Talman. 55 Fullmäktige i Riksgäldskontoret, Välde af 1876 urs Riksdag. Ordförande: Godsegaren, Kommendören af Kongl, Nordstjerne-Orden, l:a kl., Friherre Johan Gustaf Nils Samuel Åkerhielm. Bruksegaren, Riddaren af Kongl. Nordstjerne-Orden, Herr Filosofie Doktorn Carl Reinhold Polhem von Stockenström, vice Ordförande. Kaptenen, Riddaren af Kongl. Nordstjerne-Orden, Herr Carl Gustaf Ilierta. Grosshandlaren, Riddaren af Kongl. Nordstjerne-Orden, Herr Samuel Warburg. Professorn vid Teknologiska Institutet, Riddaren af Kongl. Nordstjerne-Orden, Herr Filosofie Doktorn Hjalmar Holmgren. Advokatfiskal i Kongl. Statskontoret, Riddaren af Kongl. Wasa-Orden, vice Häradshöfdingen, Herr Per Samzélius. Verksegaren, Herr Gustaf Hceggst/röm. Suppleanter: Revisionssekreteraren, Riddaren af Kongl. Nordstjerne-Orden, Herr August Östergren. Grosshandlaren, Riddaren af Kongl, Wasa-Orden, Herr Johan August Bergman. Godsegaren, Riddaren af Kongl. Nordstjerne-Orden, Friherre David Theodor von Schulzenheim. 5 G Revisorer af Stats-, Banko- och Riksgäldsverken. Vid 1876 års revision. För Första Kammaren: Bruksegaren, Kammarherren, Riddaren af Kongl. Nordstjerne-Orden, Herr Grefve Nils Magnus Gustaf Gyldcnstalpe. Godsegaren, Herr Grefve Maurits Emil August Lewenhaupt. Häradshöfdingen, Riddaren af Kongl. Nordstjerne-Orden, Herr Johan Magnus Lindgren. Kaptenen, Riddaren af Kongl. Nordstjerne-Orden, Herr Georg af Trolle. Filosofie Doktorn, Herr Friherre Johan Christoffer Toll. Disponenten vid Motala verkstad, Riddaren af Kongl. Nordstjerne- och Wasa-Orden, Herr Erik Adolf Maurits Unge. Suppleanter: F. d. Kaptenen, Herr Grefve Otto Casimir Cronstedt. Ryttmästaren, Herr Richert Vogt von Kock. Kaptenen, Herr Petrus Fredrik Gelsing. För Andra Kammaren: Kommendören, Riddaren af Kongl. Svärds-Orden, Herr Axel Adlersparre. Riksdagsmannen, Herr Anders Andersson i Intagan. Riksdagsmannen, Herr Pehr Engman. Riksdagsmannen, Herr Aron Philipsson. Majoren Robert von Krcemer på Stenhammar. Riksdagsmannen, Herr Christen Assarsson. Suppleanter: Riksdagsmannen, Herr TI. Hagerman. Riksdagsmannen, Herr S. F. Norén. Riksdagsmannen, Herr C. I. Bengtsson. Register öfver 1876 års Reglemente för Riksgäldskontoret. Ackord för Riksgäldskontorets fordringar Sid. 17. § 23. Aflöning för Justitie-ombudsmannen ni. fl. » 13, 18. §§ 16, 27. » » lediga tjensters bestridande » 34. §§ 74, 75. » » Riksgäldskontorets tjenste- manna-personal och vaktbe- tjening........ » 15, 18. §§ 19, 27. Aflönings-stat för Riksgäldskontoret. . » 52. Afsked med pension....... )> 37, 38. §§ 85- -88. Allmänna Hypotekshanken..... 32. § 69. Amortissementsfonder....... » 21, 23. 34, 39. Anslag angående lediga tjenster . . . » 34. § 76. Annuiteter............ » 18. § 27. Arfvode för Deputerade...... » 26. § 48. » » Fullmäktige...... » 15. § 18. » » Riksdagens Revisorer . . . » 13. § 15. Arkivet, Riksdags-........ 12. § 14. Auktionsmedel för Kronans hus . . . » 17. § 24. Bank, Sveriges Riks-, Riksgäldskontorets kreditiv .... )) 22. § 36. » » andel i dess vinst » 20. § 32. Befordringsgrunder vid Riksgäldskonto- ret...... » 35. § 78. Befordring svilkor........ )) 15, 35. §§ 19, 77. Begrafningshjelp efter obemedlade tjen- stemän och vaktbe- tjente...... 16. § 21. Bill. till Biksd. Prot. 1876. 10 Sami, 1 A fä, 2 Band. (Riksg.-kontorets Reglemente.) 58 Belåning af obligationer...... Belöning för extra arbeten . . . . Berättelser, Fullmäktiges..... » Justitie-ombudsmannens. >3 Riksdagens Revisorers Besigtningar å Riksgäldskontorets och Riksdagens hus . . Besparingar å förslagsanslagen . . . » » statsanslagen i allmänhet Besvär öfver Fullmäktiges beslut. . . Betjeningen vid Riksgäldskontor . . B evillnings-jör ordning, utfärdande af . Bibliotek, Riksdagens....... Bilianget till Riksdagens protokoll, tryckning af........ B onde-Ståndets Protokoll vid 1809 och 1810 års riksdag . . Bo ställs skog ar, fonden för deras indelning ....... Brister i förslagsanslagen..... » » Statsverkets inkomster . . . Dalslands kanalaktiebolag, revision af . Depositionsmedel........ Deputerade.......... Diarium, Ombudsmannens..... Dyrtidstillägg till Justitie-ombudsman nen m. fl...... Embetsresor, Justie-ombudsmannens . Enke- och Pupillkassan vid Riksgäldskontor . . Expedition, Justitie-ombudsmannens Expenser för Justitie-ombudsmannen m. fl......... Extra ordinarie tjenstemän, deras antagande » » » » skiljande från Riksgäldskontor . . . » » » gratifikationer åt Flyttningshjelp för Justitieombudsmannen ....... Fordringar, Riksgäldskontorets . . Fullmakter för Riksgäldskontorets tjenstemän ....... » granskning af riksdagsmännens ..... . Fullmäktige i Riksgäldskontor . . Fullmäktiges ansvarsskyldighet . , Sid. 22. § 35. 16. § 20. » 29. § 62. » 14. § 17. » 13, 30. §§ 15, 63. » 29. § 60. » 10. § 7. » 18. § 25. » 28, 36. 58, 83. » 33. § 73. » 32. § 70 mom. b. » 12. § 14. » 30. § 65 inom. a. » 30. § 64. » 19. § 29. » 10. § 7. » 10. '' § 6. V 31. § 67. » 18. § 28. » 25. § 48. » 28. § 59. » 14. § 16. » 14. § 17. » 16, 34. §§ 22, 74. » 13, 15. §§ 16, 17. » 14. § 17. )) 35. § 77. 36. § 84. 16. § 20. J) 13. § 16. » 5. § 3. » 15, 35. §''§ 19, 78. » 3.3. § 71. » 55. — » 26. § 49. Fullmäktiges antal tör besluts lättande Sid. 27, 32. §§ 55, 70. » arfvoden och resekostnads - ersättningar ..... » befattning upphör . . . » berättelser..... » besluts öfverklagande . » Deputerade..... » förfall....... » komplettering..... » omröstningar..... » Ordförande . , . . . » protokoll...... » rådfrågningar hos Reviso rerne. ...... » sammankomster . . . . » sammanträden . . . » sessionsdagar..... » ställande till ansvar . . » Suppleanter..... » » deras inträdande » särskilda uppdrag . . » tjenstledighet..... » åligganden...... Förfall, Fullmäktiges....... Författn in g s samling....... Förräntning af Riksgäldskontorets kontanta tillgång..... » af Kongl. Statskontorets behållningar..... Förslagsanslag......... Granskning af Kassörens och Kamrerarens anteckningsböcker . . » af Ombudsmannens diarium » af Riksdagsmäns fullmakter » af Riksgäldskontorets räkenskaper ...... Gratifikationer till betjeningen vid Riksgäldskontor .... Göta kanal.......... Hufvudbok, Riksgäldskontorets . . . Hus, kronans i städerna...... » Riksdagens........ » Riksgäldskontorets...... Ilypoteksbunken, allmänna..... Indragning sstat för Riksgäldskontoret . Inkomster, Statsverkets, brist uti . . » Riksgäldskontorets . . . . Inlösen af förfallna obligationer . . » 15. § 18. » 25. § 46. » 29. § 62. » 28, 36. §§ 58, 83. » 25-. 1 48. )) 27. §§ 53, 54. » 25. § 46. » 28. § 57. 24. § 42. » 26. § 51. » 26. § 50. 26—28. §§ 51—58. » 26, 27. §§51, 52. » 26. § 51. )) 26. § 49. » 55. )) 24. §§ 43, 44, » 28—33. §§ 59-71. » 27. § 53. » 25. § 47. » 27. §§ 53, 54. » 21. § 33. )) 22. § 35. 18. § 26. 10. § 7. » 28. § 59. » 28. § 59. )) 33. § 71. 23. § 39. » 16. § 20. » 32. § 70. » 23. § 39. )) 17. § 24. » 12, 29. § 13, 60, » 12, 29. §§ 13, 60. » 32. § 69. » 33. » 10. § 6. )) 17—23. §§ 23—38. » 4. § 2. 60 Inventarier i Riksgäldskontorets och Riksdagens hus .... Sid. 12, 29, 30. §§ 13, 60, 65 Inventering af låne- och säkerhetshand- lingar........ » 28. § 59. Jernvägar, enskilda, statsbidrag till . . » 6, 8. §§ 4, 5. Jernvägsanläggningar, bolag för utföran- de af..... » 31. § 68. Jernväg sbyggnader, statens, anslag till . » 7, 8. §§ 4, 5. Justitieombudsmannens aflöning . . . » 13. § 16. » embetsberättelse )) 15. § 17. » embetsresor . . » 14. § 17. » insättande i embetet » 32. § 70, mom. Karlskrona, kofferdihanmen i . . . » 9. § 5, mom. Kild och Ludvika, jernväg emellan . 6. $ 4. Kinda kanalaktiebolag, revision af . » 31. § 67. Konstitutorial för tjenstemännen . . » 35. § 78. Kontors-expenser........ » 12. § 13. Konungens ombud........ » 27. § 66. Kreditiv för infallande krig..... » 11. §§ 8, 10. » » rikets försvar eller andra vigtiga ändamål .... » 11. §§ 9, 10- » Riksgäldskontorets iRiksbanken » 22. § 36. Kärrgrufvan inom Norbergs bergslag samt sjön Amänningen, jernväg emellan . . . » 5. § 3. Landtr årder ier nas depositionsmedel . » 18. § 28. Landtränterierna, inlösen af kuponger i » 21. § 33. Ledigheter bland Fullmäktige .... )) 24. 43, 44. Liqvid mellan Stats- och Riksgäldsverken » 18, 24. §$ 27, 41. » angående förslagsanslagen . . . 10. § 7. » » Statsverkets öfverskott D 18. § 25. Liqvidations fonder........ » 21, 23. §§ 34, 39. jjudvika och Kihl, jernväg emellan . » 6. § 4. Lån, upptagande af....... » 20. § 33. Lånerörelse, Riksgäldskontorets » 22. § 35. Löneskilnadser sättning...... » 34. § 74. Mindre kreditivet........ » 11. 19, 27. §§ 9, 10, 31, Missväxter, behöfvandes undsättning vid )) 19. §§ 30, 31. Norbergs jernväg........ » 5. § 3. Obligationer, belåning af...... 22. § 35. » Riksgäldskontorets . . . » 3, 20, 21, 22. §§ 2, 33, 34 Ombud, Konungens....... 27. § 56. Omröstningar, Fullmäktiges .... » 28. 5 57. Ordförande hos Fullmäktige .... 24. § 42. vice .... 24. § 42. Pensionsgrunder för Riksgäldskontorets tjensteman och vaktbetjening » 37, 38. §§ 85—88. Pensionsstat vid Riksgäldskontor . )) 53. ,—^ Preskriptionstid för Riksgäldskontorets skulder .... Sid. 4, 21. §§ 2, 34. Protokoll, Fullmäktiges...... » 26. § 51. » Riksdagens, tryckning af . . » 30. § 65. Reglementariska stadganden, äldre . . » 38. § 89. Resekostnadser sättning för Riksdagens Revisorer . . )) 13. § 15. » » för Fullmäktige )) 15. § 18. » » » Justitie-om- budsraannen » 14. § 17. Revisionsko stnader........ x> 13, 18. §§ 13, 27. Revisorer, Riksdagens, vid 1876 års statsrevision . . » 56. — » » traktamenten och resekostnader för » 13. § 15. Reoisorernes berättelser...... » 13, 30. §§ 15, 63. Riksbanken, kreditiv i...... » 22. § 36. Riksbankens vinst, andel deri .... » 20. § 32. Riksdagens hus......... » 12, 29. §§ 13, 60, 61. Riksdagsbiblioteket........ 12. § 14. Riksdag skostnader ........ 12, 18. §§ 12, 27. Riksdagsort, Fullmäktiges yttrande derom » 32. § 70. Riksgäldskontorets betjening .... » 33. $ 73. » Enke- och pupillkassa » 16, 34. §§ 22, 74. » fordringar för utbe- talda lån .... » 5. § 3. » Fullmäktige . . . )) 55. --— » föremål..... » 3. § 1. » förvaltning .... » 24, 25. §§ 42, 45. » hufvudbok .... 23. § 39. » hus...... 12, 29. §§ 13, 60. » inkomster ochsärskil- da tillgångar . . . 5) 17—23. §§ 23—38. » kreditiv i Riksbanken » 22. § 36. » obligationer . . . » 3, 20, 21, 22. §§ 2, 33, 34, 37. » skulder..... 3. § 2. » Styrelse..... >3 24, 26. §§ 42—50. » tjenstemannapersonal » 33. § 72. >3 upplåning .... » 20, 22. §§ 33, 37. » utgifter..... » 6-17. §§ 4—22. » vaktbetjening . . . » 33. § 73. Riksgäldssedlar, inlösen af..... 4. § 2. Råd frågning ar hos Riksdagens Revisorer » 26. § 50. Räkenskaper, Riksgäldskontorets . . » 23. § 39. » >3 utdrag af )) 23. § 40. Rånte- och amovtissementsfonder . » 19, 21. §§ 34, 39. Räntebärande pappers belånande . . . W 32. § 35. Sammankomster, Fullmäktiges .... » 26-28. 51—58, 62 Sammankomster, Fullmäktiges i Banken och Riksgäldskontoret gemensamma .... Sid. 32. § 70. Sessionsclagar, Fullmäktiges .... » 26. § 51. Skogsplanteringskasscin..... B 19. § 29. Skrifmaterialier för Riksdagens och Ut- skottens behof )) 30. § 65. Skulder, Riksgäldskontorets .... )) 3. § 2. Stadganden, äldre, rörande Riksgälds- kontoret...... 38. § 89. Stat-, aflönings-, för Riksgäldskontoret » 52. » indragnings-, för Riksgäldskontoret » 53. — » pensions-, för Riksgäldskontoret » 53. — Statsfgllnads summan....... » 7. § 4. Statskontorets utgifter, bidrag till deras bestridande . )) 7, 8. jGk ■ysr-, 4- o £7* O O » behållningar, aflemnande 5 inom. 1. till Riksgäldskontoret af » 18. § 26. Statsinkomsterna, brister i . » 10. § 6. » öfverskott å . » 18. § 25. Statslån för jernvägsbyggnader )) 20. § 33. Statslåne fonden........ )) 23. § 38. Statsobligationer, fonderade..... )) 3, 20, 21, 22. $§ 2, 33, 34, 37. Statsreglering en, dermed gemenskap egande utgifter . . . » 10. §§ 6, 7. Statsutgifter, bidrag till deras bestri- dande ....... )) 7. § 4. Statsverkets förslagsanslag..... )) 10. § 7. b inkomster, brister uti. . . )) 10. § 6. » liqvider med Riksgäldskon- toret ........ )) 10, 18, 24. §§ 7, 27, 41. » öfverskott och besparingar » 18. § 25. » behållningar...... )) 18. § 26. StrömsJiolms nya kanalbolag, revision af dess förvaltning . . . . S) 31. § 67. Större kreditivet......... » 11. §§ 8, 10. Suppleanter för Fullmäktige .... )) 55. » deras inträdande .... » 24. §§ 43, 44. » för Revisorerne .... » 56. Suspensioner.......... )) 35, 36. §§ 79, 80, 82, 83. Svensk Författningssamling..... » 21. § 33. Telegrafverket, förskott till..... )) 11. § 11. Tjensteförsummelser....... » 35—37. §§ 79, 84. Tjensteman vid Riksgäldskontoret . . » 33. § 72. » » » aflöning för » 15. § 19- » » » antagande af )) 35. § 77. » » » besvärshänvis- ning för . . J) 36. § 83. Tjensteman vid Riksgäldskontoret, entledigande af » » » pensionering af ö vid Justitie-ombudsmannens expedition....... Tjenster, lediga, bestridande af . . . » återbesättande af..... Tjenstgöringsordning....... Tjenstgöring spenning ar...... Tjenstledighet för Fullmäktige .... » » tjenstemännenoch vakt betjeningen .... Traktamenten, Riksdagens Revisorers . Tryckfrihets-komitéens betjening och expenser .... Tryckning af Riksdagens protokoll med dertill hörande bihang. » » Bondeståndets protokoll vid 1809 års riksdag . . » » Revisorernes berättelser . Tryckningskostnader för Justitie-ombudsmannens berättelser Understöd för Riksgäldskontorets tjenstemäns sterbhus .... Undsättning smedel vid missväxter . . Uppbörden och redovisningen af Riksgäldskontorets medel . Uppdrag, Fullmäktiges särskilda . . . Upplåning för Riksgäldskontorets räk , ning......... Utdrag af Riksgäldskontorets räkenskaper ....... Utgifter, Riksgäldskontorets .... Utlåning, Riksgäldskontorets .... Vaktbetjening, Justitie- ombudsmannens » Riksgäldskontorets . . Vaktbetjening ens pensionerande » tjensteförsummelser » entledigande .... 1 arningar för tjensteförsummelser . . Vesterås domkyrka....... Vilkor för lönetillökningen vid Riksgäldskontoret ....... Vinst, Riksbankens andel i..... Amänningen, sjön, samt Kärrgrufvan inom Norbergs bergslag, jernväg emellan . . . Öfverlåtelse på viss person af Riksgäldskontorets obligationer . . Öfverskott, Statsverkets...... Sid. 36. §§ 80, 81, » 37, 38. §§ 85-88. » 13. § 16. » 34, 35. §§ 74-78. )) 34, 35. §§ 76, 78. 31. § 66. » 15. § 19. » 27. §§ 53, 54. » 34. §§ 74, 75. 13. § 15. » 14. § 17. » 30. § 65 mom » 30. § 64. » 13, 30. §§ 15, 63. » 15. § 17- » 16. § 21. » 19. §§ 30, 31. » 23, 24. §§ 39—41. » 28 -33. §§ 59-71. 20, 22. §§ 33, 37. » 23. § 40. » 6 — 17. §§ 4-22, )> 22. § 35. » 13. § 16. » 33. § 73. » 37, 38. §<§ 85—88. » 36. § 82. » 36. 5 82. )) 35, 36. §§ 79, 82. )) 6. § 3. )) 15. § 19. » 20. § 32. » 5. § 3. » 4. § 2. 18. § 25,