RIKS GÄLDS KONTO RE T

STOCKHOLM, TRYCKT HOS A. L. NORMANS BOKTRYCKERI-AKTIEBOLAG, 1875. innehålls-förteckning. Riksgäldskontorets föremål § 1. „ skulder § 2. „ fordringar för utbetalda lån § 3. „ utbetalningar till följd af extra statsregleringar vid föregående riksdagar § 4. „ utbetalningar, anvisade vid innevarande riksdag § 5. Statsfyllnadssumman jemte öfriga med statsregleringen gemenskap egande utgifter §§ 6-11. På Riksgäldskontoret anvisade kreditiv §§ 12—15. Från Riksgäldskontoret utgående riksdags- och revisionskostnader, aflöniugar, förvaltningsutgifter m. m. §§ 16—26. Riksgäldskontorets inkomster och tillgångar §§ 27—40. Uppbörden och redovisningen af de till Riksgäldskontoret ingående medel §§41—43. Riksgäldskontorets styrelse §§ 44—52. Fullmäktiges sammankomster §§ 53—60. „ särskilda åligganden och uppdrag §§ 61—73. Riksgäldskontorets betjening §§ 74—76. Lediga tjensters bestridande och tillsättande §§ 77—81. Behandlingen af frågor rörande tjensteförsummelser m. m. §§ 82—87. Pensionerandet af Riksgäldskontorets betjening §§ 88—91. Allmänna bestämmelser § 92. Reglemente för Riksgäldskontoret. § i. Riksgäldskontoret har till föremål: a) att ombesörja liqviden af Svenska Statens skuld, för hvilken Riksdagen, enligt 66 § Regeringsformen, ansvarar; b) att verkställa alla de utbetalningar, som af Rikets Ständer eller Riksdagen blifvit å detta verk anvisade; c) att mottaga, förvalta och redovisa alla härtill anslagna tillgångar och inkomster samt hålla Riksdagen uppkommande öfverskott och behållningar till banda; d) att, i saknad af annan tillgång för bestridande af beviljade och å Riksgäldskontoret anvisade utgifter, upplåna dertill oundgängligen erforderliga medel; och e) att utföra alla uppdrag och åligganden, som Riksgäldskontor^, för öfrigt af Rikets Ständer eller Riksdagen erhållit. Angående Riksgäldskontorets skulder. § 2. De af Riksgäldskontoret för upptagna lån utfärdade och förut icke inlösta eller eljest, jemlikt behörig föreskrift, ur räkenskaperna affärda obligationer, äfvensom de obligationer, hvilka hädanefter varda af detta verk utgifna, böra, så till kapital som upplupna räntor, enligt desammas ordalydelse infrias. Der preskriptionstid i afseende på någon särskild del af Riksgäldskontorets skulder icke blifvit stadgad, komma skulderna, intilldess annorlunda förordnas, att i 4 vederbörlig ordning liqvideras, utan afseende å den tid, inom hvilken fordringar hos enskilde eller hos Kongl. Maj:t och Kronan skola nu eller framdeles göras gällande. Härförutan har Riksdagen medgifvit: a) att till innehafvaren ställd obligation må, då derom hos Fullmäktige göres framställning, på viss namngifven person öfverlåtas, för att endast i dennes hand vara gällande; samt, derest egaren sedermera det önskar, ånyo kunna göras gällande i hvarje innehafvares hand, allt under de vilkor i afseende på behöriga anteckningar å sjelfva obligationen samt i Kontorets räkenskaper, som Fullmäktige ega föreskrifva; b) att Fullmäktige må, när sådant icke för Riksgäldskontoret medför olägenhet, kunna medgifva omedelbar inlösen i Riksgäldskontoret af förfallna obligationer och räntelmponer, fastän desamma enligt obligationernas lydelse och stadgandena i låneko ntrakten höra å deruti angifna utrikes orter infrias; för hvilket ändamål Fullmäktige må träffa erforderliga överenskommelser med de låneöfvertagare, som kontraktsenligt skola ombesörja denna inlösen; samt c) att, då s. k. riksgälds-sedlar i Riksgäldskontoret till inlösen företes, Fullmäktige ega att, derest sedlarne befinnas riktiga, låta desamma med Riksgäldskontorets medel infria. I afseende på Riksgäldskontorets skulder, om hvilkas belopp och beskaffenhet Kontorets räkenskaper och handlingar lemna fullständig upplysning, och hvilka finnas summariskt uppgifna uti bil. A. vid detta reglemente, höra i öfrig! de föreskrifter, som äro intagna uti de vid föregående riksdagar för Riksgäldskontoret utfärdade reglementen, i de delar samma föreskrifter ännu icke blifvit fullgjorda, fortfarande tjena till efterrättelse. Angående Riksgäldskontorets fordringar för de af dess medel utbetalda eller godtg,jorda lån. 3. Beträffande Riksgäldskontorets fordringar för meddelade lån, om hvilkas belopp Kontorets böcker och räkenskaper lemna fullständig upplysning, och å hvilka en förteckning jemväl finnes detta reglemente bifogad (bil. B.), skola de förbindelser, å hvilka fordringarne sig grunda, jemte föreskrifterna uti äldre reglementen 5 i tillämpliga delar fortfarande tjena till efterrättelse, med iakttagande deraf, att Riksdagen i afseende på lånen för anläggning af jernväg från Kärrgrufvan inom Norbergs bergslag till sjön Åmänningen medgifvit, dels att, derest jern vägen omlägges med 4,83 fots spårvidd i enlighet med derom af Norbergs jern vägs nya aktiebolag antaget förslag, bolaget ändock må på förut stadgade betalningsvilkor bibehålla de för jernvägsanläggningen beviljade försträckningar, emot vilkor: l:o) att kostnadsförslag och arbetsplan för nya jernvägsanläggningen fastställas af Kongl. Maj:t; 2:o) att jernvägsanläggningen med alla dertill hörande byggnader och materiel skall utgöra underpant för ifrågavarande, af staten lemnade försträckningar; 3:o) att Kongl. Maj:t skall insätta eu ledamot i bolagets styrelse och utse en revisor att deltaga uti granskningen af bolagets förvaltning och räkenskaper, samt att arvode till sålunda utsedd styrelseledamot och revisor skall bekostas af bolaget; 4:o) att bolaget skall underkastas alla de vilkor och kontroller, som af Kongl. Maj:t pröfvas lämpliga och nödiga; samt 5:o) att i öfrigt de vid beviljandet af ifrågavarande försträckningar meddelade bestämmelser skola fortfarande i tillämpliga delar lända till efterrättelse; dels och att statens panträtt i de delar af gamla jernvägen, som efter omläggningen icke komma att i nya jernbana!! ingå, må upphöra, äfvensom att den uti nuvarande jernvägen med tillhörigheter fastställda inteckning må, sedan jernvägen blifvit efter omläggningen afsynad och godkänd, förfalla. Dessutom har Riksdagen år 1870 förklarat, det Dalslands kanalaktiebolag icke har skyldighet att för år 1868 erlägga kapitalafbetalning å det för segelleds öppnande ifrån Hattefura till Stora Lee vid 1862—1863 års riksdag beviljade och från Riksgäldskontoret utgifna lån å 800,000 kronor. Angående Riksgäldskontoret åliggande utbetalningar. Do. Återstående utgifter till följd af extra statsregleringarne vid föregående riksdagar, § 4.'' Mom. A) Såsom bidrag för bestridande af Statskontorets utgifter för de till jernvägsbyggnaderna anvisade medel eger Statskontoret att, i mån af behof, under år 1875 af Riksgäldskontoret utbekomma sju millioner etthundra tiotusen sjuhundranittioåtta kronor 20 öre. 6 Mom. B) Utaf det till låneunderstöd för enskilda jernvägar af Riksdagen år 1871 beviljade och till Kong!. Maj:ts disposition ställda extra anslag af tio millioner kronor, att utgå med två millioner kronor under hvardera af åren 1872, 1873, 1874, 1875 och 1876, hafva hittills blifvit utbetalda tillhopa 7,000,000 kronor, motsvarande anslagsbeloppet för åren 1872—1874 samt första hälften af år 1875, och bör återstoden, tre millioner kronor, i föreskrifven ordning från Riksgäldskontor utbetalas för anläggning af jernväg från Ludvika i Störa Kopparbergs län till Kihls station å nordvestra stambanan i Wermlands län, till hvilket företag Kongl. Maj:t anvisat ett lånebelopp af 5,000,000 kronor, deraf 2,000,000 kronor blifvit lyftade. För erhållande och utbekommande af låneunderstöd utaf ofvan uppgifna anslagssumma, 10,000,000 kronor, har Riksdagen stadgat följande vilkor och bestämmelser: l:o) att kostnadsförslag och arbetsplan fastställas af Kongl. Maj:t, som ock närmare bestämmer de ställen, hvilka jernväg skall beröra; 2:o) att låneunderstödet må utgöra högst två tredjedelar af anläggningskostnaden efter det fastställda kostnadsförslaget samt lyftas i mån af arbetets fortgång, på sätt och å de tider, Kongl. Maj:t bestämmer; 3:o) att i afseende på ifrågavarande försträckningar skall iakttagas: a) att annuiteten beräknas till sex procent å ursprungliga försträckningsbeloppet, af hvilken annuitet först godtgöres ränta efter fem för hundra å oguldet kapitalbelopp och återstoden utgör afbetalning derå; b) att räntefrihet må beviljas för högst tre år, dock icke utöfver ett år från den dag, då, enligt Kongl. Maj:ts bestämmande, jernväg senast skall vara färdig och för trafik öppnad; c) att kapitalafhetalning skall vidtaga tre år efter sistnämnda dag; 4:o) att jernvägsanläggningen med alla dertill hörande byggnader och materiel skall utgöra underpant för den af staten lemnade försträckning; 5:o) att Kongl. Maj:t skall insätta en ledamot i direktionen för hvarje jernvägsbolag, som undfått låneunderstöd, och utse eu revisor att deltaga uti granskningen af bolagets förvaltning och räkenskaper, samt att arvode till sålunda utsedd direktör och revisor skall bekostas af bolaget; 6:o) att hvarje jernvägsbolag, som erhållit statsunderstöd, i öfrigt skall underkastas alla de vilkor och kontroller, som af Kongl. Maj:t pröfvas lämpliga och nödiga; samt 7:o) att hvarje sådant bolag, som nyss är nämndt, må, då Kongl. Maj:t så pröfvar lämpligt, dels utan kostnad eller årlig ersättning undfå upplåtelse af den för jernvägsanläggningen erforderliga, Kronan tillhöriga mark, som står under dess omedelbara disposition, hvaremot, när fråga är om boställsjord eller annan åt enskild person med åborätt eller annorledes upplåten kronojord, ersättning derför af bolaget bör lemnas i enlighet med gällande expropriationslag, dels ock 7 kostnadsfritt begagna sådana å Kronans egor belägna kalk- och stenbrott, som kunna vara disponibla. ?):o. Under innevarande riksdag på Riksgäldskontorct anvisade utgifter, § 5. Mom. 1. Riksgäldskontoret åligger att, i mån af behof, för bestridande af Statskontorets utgifter för de till jernvägsanläggningar samt för anskaffning af lokomotiv och vägnar och delar deraf för år 1876 anvisade anslag, tillhandahålla Statskontoret tolf millioner kronor; deraf Statskontoret eger att under innevarande år, uppå reqvisition, utbekomma fyra millioner kronor. Mom. 2. Statskontoret eger jemväl att, för bestridande af de utaf Riksdagen på nämnda kontor anvisade extra statsutgifter för innevarande år, i mån af behof utaf Riksgäldskontoret utbekomma etthundratretiosex tusen etthundratre kronor 77 öre. Mom. 3. Till utgående under innevarande år har Riksdagen på Riksgäldskontoret anvisat återstoden, tio tusen kronor, af det vid 1865—1866 årens riksdag beviljade låneunderstöd till uppförande af läroverkshus i Christianstad; skolande nämnda lånebelopp på förut stadgade vilkor från Riksgäldskontoret utbetalas. 3:o. Statsfyllnadssumman jemte ökriga med statsregleringen gemenskap egande utgifter. § 6. Såsom bidrag till fyllande af statsverkets behof i följd af den för år 1876 verkställda reglering af Statskontorets inkomster och utgifter eger Statskontoret att efter nästkommande års ingång af Riksgäldskontoret utbekomma tre millioner sju tusen sex hundra kronor 40 öre. § 7. 1 händelse Statsverkets inkomster för något år icke skulle uppgå till det sammanlagda belopp, hvartill dessa inkomster i Riksstaten beräknats, bör Kong!, i 8 Statskontoret af Riksgäldskontoret erhålla godtgörelse för den brist, som härigenom, enligt rikshufvudboken, uppkommer i de för statsutgifternas bestridande anvisade tillgångar. Skulle under löpande året visa sig, att Statskontorets inkomster äro otillräckliga för bestridande af dess utgifter, åligger det Riksgäldskontoret att, sedan Kongl. Maj:t, uppå Statskontorets underdåniga anmälan, pröfva! behofvet, för dess fyllande tillhandahålla Statskontoret det belopp, Kongl. Maj:t för sådant ändamål finner för godt bestämma; dock med förbindelse för Statskontoret att, så snart dess tillgångar det medgifva, återgälda hvad Riksgäldskontoret sålunda förskjutit. v § 8. Derest någon af de vid statsregleringarne för åren 1873, 1874, 1875 och 1876 i egenskap af förslagsanslag beviljade och såsom sådana i Riksstaten för samma år uppförda utgiftssummor skulle under ett eller annat år befinnas otillräcklig för dermed afsmida ändamål, åligger det Riksgäldskontoret att bristen efter årets slut Kongl. Statskontoret ersätta; hvaremot de besparingar, som kunna å dessa anslag uppkomma, höra för hvarje år till Riksgäldskontoret afleinnas; ankommande på Kongl. Statskontoret att antingen i den enligt nedanstående § 29 för samma år upprättade öfverskottsliqvid upptaga bristerna i omforma!da anslag, eller ock, på grund af uppgjord och vederbörligen granskad särskild liqvid, rörande de till eu eller flera hufvudtitlar hörande förslagsanslags brister och besparingar, från Riksgälds-kontoret reqvirera det ersättningsbelopp, som enligt denna liqvid Kongl. Statskontoret tillkommer; dock bör, innan sådan reqvisition sker, Riksgäldskontoret hafva i stadgad ordning erhållit godtgörelse för alla å enahanda anslag under nästföregångna år uppkomna besparingar. § 9. Som, enligt de under 1850—1851 samt 1853—1854 års riksdagar fattade beslut i fråga om beskattningsväsendets. förenkling, innehafvare af indelta anslag utaf hcmmansräntor och kronotionde skola, för upphörande af såväl deras dittills åtnjutna optionsrätt, att dessa anslag in natura utfordra, som rättigheten att, då för räntorna och tionde lösen med penningar eger rum, af räntegifvarne uppbära forsellön, hållas skadeslös på det sätt, att de af statsverket årligen erhålla ersättning med samma belopp, hvarmed forsellönen förut författningsenligt tillgodonjutits; så bör Riksgäldskontoret vid de årliga liqviderna med Kongl. Statskontoret godtgöra sistnämnda verk det belopp, som enligt afslutad rikshufvudbok är af detsamma till sådan ersättning förskottsvis utgifvet. § 10 9 § io. Till följd af Rikets Ständers under riksdagen åren 1850 och 1851 vidtagna beslut, att de under namn af begrafningslijélps- eller nådår sbesparing tillförene föreskrift^ innehållningar å embets- och tjensteman löner herde upphöra, men förut gällande . föreskrifter i fråga om utbetalningar till afliden embetsed! tjensteman sterbhus af de löne-innehållningar, hvilka såsom dylik besparing blifvit vederbörligen iakttagna, likväl komma att fortfarande tjena till efterrättelse, — böra de utgifter, som i sådant hänseende under hvart och ett år blifvit utaf Statsverkets medel förskjutna, ersättas af Riksgäldskontoret genom de gjorda utbetalningarnes upptagande i den för samma år föreskrifna och på rikshufvudboken grundade liqvid en mellan Stats- och Riksgäldskontoren. § 11- Uti ofvan omförmälda årliga liqvid höra jemväl till ersättning af Riksgäldskontoret upptagas sådana kostnader, som kunna uppkomma och af statsmedlen blifvit förskottsvis bestridda för de vid båtsmanshållet indelta rotarnes sammanförande inom lämpliga distrikter, enligt Rikets Ständers derom hos Kong]. Maj:t under 1850—1851 års riksdag gjorda anhållan. 4:o. På Riksgäldskontoret anvisade kreditiv. § 12. Till följd af stadgandet i Regeringsformens 63 § har Riksdagen anslagit och till utbetalning från Riksgäldskontoret anvisat en kreditiv summa af tre millioner kronor, för att vid infallande lerig af Konungen lyftas, sedan han StatsRådet in pleno hört och Riksdagen sammankallat. Riksdagens å donna summa utfärdade förseglade anordning får ej förr brytas eller summan af Fullmäktige utbetalas, än sedan riksdagskallelsen blifvit i hufvudstadens kyrkor vederbörligen kungjord. § 13. Den Jcreditrvsumma, som. enligt ofvan åberopade grundlagsstadgande, bör å Riksgäldskontoret anvisas för att, på sätt detsamma innehåller, under liden Bih. till Riksd Prot. 1875. 10 Sami. 1 Afä. 2 Band. q (Riksg.-kontorets Reglemente.) 10 mellan innevarande och nästkommande riksdag vara tillgänglig, då Konungen till rikets försvar etter andra högst vigtiga och angelägna ändamål, sedan hela StatsRådets tankar deröfver blifvit inhemtade, finner den vara oundgängligen nödig, har Riksdagen fastställt till en million femhundra tusen kronor. § 14. För bestridande af ifrågakommande utbetalningar utaf de genom nästföregående paragrafer å Riksgäldskontoret anvisade kreditiv höra detta verks härtill disponibla tillgångar begagnas, och, i fall dessa icke är o tillräckliga, de derutöfver erforderliga medlen af Riksgäldskontoret upplånas mot Kontorets obligationer, ställda till inlösen antingen efter viss förfallotid eller efter föregången uppsägning; egande Fullmäktige att, med hänsigt till de vid upplåningen sig företeende omständigheter och förhållanden, bestämma räntevilkoren samt fastställa betalningsterminerna för dessa obligationer; dock får obligationernas förfallotid icke utsättas senare än fem år efter deras utgifningsdag. § 15. Till bestridande af sådana Telegrafverkets oförutsedda utgifter, som för uppfyllande af traktatsenliga förbindelser kunna erfordras, har Riksdagen medgifvit, att Kongl. Maj:t må ega att, i händelse verkets egna medel dertill icke lemna tillgång, i Riksgäldskontoret utbekomma förskott till belopp af högst etthundrafemtiotusen kronor. 5:o. Från Riksgäldskontoret utgående riksdags- och revisions-kostnader, aflöningar, förvaltningsutgifter m. m. § 16- Alla på Riksdags beslut grundade utgifter för riksdag skostnader skola, intilldess annorlunda af Riksdagen förordnas, utgå af Riksgäldskontorets medel och, under behörigt iakttagande af samma genom Riksdagens Stats-Utskott Fullmäktige till efterrättelse härvid meddelade beslut, omedelbart från detta verk till vederbörande utbetalas, hvarförutan sådana af Riksdag föranledda utgifter, som i anseende till deras föremål eller beskaffenhet dels redan blifvit, dels framdeles varda 11 af Kongl. Maj:t godkända och å Kongl. Statskontoret anvisade, må, efter erhållna reqvisitioner och anställd granskning af derför aflemnade verifikationshandlingar, Kongl. Statskontoret af Riksgäldskontor! godtgöras. § 17- Kostnaderna för nödiga reparationer och andra arbeten, för vederbörligt underhåll så val af den för Riksgäldskontoret anvisade, som af de för Riksdagens sammankomster afsedda fasta egendomar, äfvensom för de uti samma egendomar befintliga inventariers underhåll och komplettering, skola utaf Riksgäldskontorets medel bestridas, i likhet med andra till så kallade kontors expenser vanligen hänförda utgifter. Aflöningen för husdrängen vid Riksdagens hus skall, räknadt från den 1 sistlidne November, intill tiden för nästa års riksdags slut utgå med lika belopp, som i den härvid fogade aflöningsstat finnes för de öfriga vaktmästarne upptaget, och såsom kostnad för Riksdagens hus i räkenskaperna uppdebiteras och utbetalas. § 18. För komplettering och utvidgande af Riksdagens inom riksdagshuset befintliga bibliotek samt dermed förenade utgifter kommer, räknadt från innevarande års början, ett ärligt anslag af tvåtusen kronor att utgå; och har Riksdagen medgifvit, att bibliotekets föreståndare må bebo tvänne till biblioteket angränsande rum samt till desamma erhålla nödig vedbrand. De uti hvardera Kammarens kanslilokal uppställda samlingar af riksdagstrycket jemte de mest nödiga författnings- och lagsamlingar stå mellan riksdagarne under biblioteksföreståndarens vård, och höra dessa samlingar, hvaröfver fullständiga förteckningar skola föras, i mån af behof kompletteras och utvidgas. I öfrigt skola. de rörande Riksdagens arkiv och bibliotek af Riksdagen år 1867 fastställda och genom Stats-Utskottets skrifvelse den 9 Maj samma år Fullmäktige meddelade stadgande fortfarande tjena till efterrättelse. § 19- Halfva beloppet af de traktamenten och resekostnads-er sättning ar, som tillkomma Riksdagens Revisorer, skall, enligt behörigen granskade och godkända räkningar, af Riksgäldskontorets medel godtgöras; hörande jemväl de arvoden, Revi - 12 sorerne bestämma dels för de i och för Statsverkets revision hos dem anställde sekreterare, kameral- och kanslibiträden samt vaktbetjente, dels för den i och för Riksgäldsverkets revision antagna kansli- och vaktbetjening, utbetalas från Riksgäldskontoret, hvarifrån jemväl utgår den godtgörelse, som af Kongl. Magt i nåder bestämmes för den ledamot af Statskontoret, hvilken hatt nådigt förordnande att Revisorerne med upplysningar tillhandagå. Likaledes må Revisorerne på Riksgäldskontor anvisa ersättning ej mindre för inköp af papper, skrifmaterialier och andra dylika utgifter för revisionens behof samt för annonser rörande Revisorernes sammanträden, än ock för de kostnader, som kunna föranledas af sådana under revisionstiden verkställda resor, som Revisorerne vid sammankomst in pleno ansett nödvändiga. Kostnaderna för tryckningen, häftningen och utdelningen af Revisorernes berättelser angående granskningen af Stats- och Riksgälds verkens samt de under Kongl. Kommerskollegium ställda fonders förvaltning, äfvensom af de förklaringar, som i anledning deraf kunna varda afgifna, höra äfven af Riksgäldskontorets medel bestridas. § 20. Aflöningen för Justitie-ombudsmannen samt den hos honom anställda Jcanslioch vaktbetjening bör af Riksgäldskontor! under sista månaden af hvarje qvartal utbetalas; skolande lönen för Justitie-ombudsmannen, under den tid sistlidna och innevarande statsregleringar komma att blifva gällande, utgå med sju tusen kronor, eller med lika belopp som Justitiekanslerens lön enligt sagda statsregleringar utgör; hvaremot Justitie-ombudsmannen, derest han förut innehar tjenst på rikets stat, är skyldig att den dermed förenade löneinkomst frånträda, så länge han uppbär justitieombudsmanslönen. Utöfver den fastställda aflöningen egen den Justitie-ombudsman, som hädanefter tillträder detta embete och dessförinnan icke är i hufvudstaden bosatt, att såsom flyttningshjelp uppbära från Riksgäldskontor^ ett tusen femhundra kronor. För ofvanbemälda kansli- och vaktbetjening utgår aflöningen med följande årliga belopp, nemligen: för sekreteraren med tre tusen femhundra kronor; ., en kanslist, som tillika har skyldighet att ombesörja registratorsgöromålen, med två tusen kronor; „ en kanslist med ett tusen kronor; samt „ en vaktmästare med sjuhundrafemtio kronor om året, hvilket belopp dock, så länge boställsrum i Riksdagens hus af nämnde vaktmästare innehafvas, kommer att minskas med 150 kronor till sexhundra kronor om året. 13 I öfrigt är stadgadt, dels att sekreteraren hos Justitie-ombudsmannen bör utan särskild ersättning jemväl bestrida de göromål, som tillhöra sekreterarebefattningen hos Tryckfrihets-komitén, dels att, derest han förut innehar tjenst på rikets stat, samma vilkor och förbehåll skola vid uppbärandet af ofvanberörda aflöning iakttagas, som äro stadgade i afseende på utbetalningen af justitieombudsmanslönen vid enahanda fall. För år 1875 bär Riksdagen beviljat ett dyrtidstillägg till Justitieombudsmannen af ett tusen kronor och för åren 1875 och 1876 åt de vid hans expedition anställda tjenstemän af 20 procent å deras innehafvande löner; dock med skyldighet för dessa tjenstemän att underkasta sig de vilkor för dyrtidstilläggets tillgodonjutande, som för Justitiekanslers-expeditionens tjensteman äro föreskrifna, nemligen att dylikt tillägg till den, som af statens medel åtnjuter lön eller arvode för två eller flera befattningar, utbetalas endast för en af dessa, nemligen för flen, som medför högsta aflöningen, eller, derest donna på mer än ett ställe är lika, för den af dem, till hvilken han först blifvit befordrad; samt att å dyrtidstillägget afdrages hvad tjenstens innehafvare, på grund af särskildt medgifvande, eger att uppbära såsom personel godtgörelse för upphörda inkomster i tj ensten. § 21. Till kostnader för Justitie-ombudsmannens embetsresor bör Riksgäldskontoret, uppå hans reqvisition och emot derför inom hvarje års utgång afgifvande redogörelse, förskottsvis utbetala en summa af två tusen kronor. För upphandlingen af skrifmaterialier och för andra expenser vid Justitieombudsmannens och Tryckfrihets-komiténs expedition bör ett ärligt belopp af femhundra kronor, emot behörig redogörelse, förskottsvis af Riksgäldskontorets medel utanordnas. Tryckningen och häftningen af Justitie-onibudsmannens embetsberättelser jemte dertill hörande biläger höra verkställas och papperet för dessa handlingars tryckning anskaffas genom Fullmäktiges försorg; dock skall den härvid erforderliga korrektur läsningen besörjas på sätt förut skott; hörande samtliga trycknings- och häftningskostnaderna för ifrågavarande berättelser och biläger omedelbart utaf Riksgäldskontoret godtgöras, utan afdrag å de till expenser för sagda expedition beviljade anslag; hvaremot de medel, hvilka inflyta genom samma berättelsers försäljning i bokhandeln, skola af Justitie-ombudsmannen, som härom eger foga anstalt, inför Fullmäktige särskildt redovisas. 22. Såsom arvode åtnjuter Fullmäktiges Ordförande tre tusen tvåhundra kronor, samt hvar och en af de ofri ge Fullmäktige ett tusen sexhundra kronor år - 14 ligen; hvarförutom Fullmäktig, som ej är i Stockholm bosatt, eger att för en resa årligen till och från hemorten uppbära kostnadsersättning, beräknad efter samma grunder, som gälla för beräknandet af resekostnadsersättningen åt Andra Kammarens ledamöter. § 23. Aflöningen för Riksgäl dskontorets tj enstemannap er sonat och vaktbetjening utgår enligt den af Riksdagen för nämnda verk fastställda aflöningsstat, hvilken icke får öfverskridas; varande nedanstående vilkor och förbehåll stadgade för tillgodonjutande af den för bemälda tjenstemannapersonal och vaktbetjening, under föregående riksdagar, beviljade löneförhöjning: l:o. Innehafvare af de ökade lönerna inom Riksgäldskontoret äro underkastade den vidstäcktare tjenstgöringsskyldighet eller den jemkning i åligganden, som antingen vid en blifvande förändrad organisation af detta verk eller eljest kan varda i allmänhet stadgad; och höra de fullmakter, som för Riksgäldskontorets tjensteman utfärdas, innefatta förbehåll om vederbörandes skyldighet att åtaga sig de nya eller förändrade göromål, hvilka kunna dem åläggas; 2:o. Sådana uppdrag och bestyr, som, till följd af Rikets Ständers eller Riksdagens förfoganden, höra af tjenstemännen vid Riksgäldskontoret förrättas, skola, oaktadt särskilda arvoden för enahanda uppdrag och göromål tillförene utgått, hädanefter inbegripas under vederbörandes bestämda tjensteåligganden; hvadan alltså den framtida vedergällningen för sagda uppdrag och bestyr kommer att innefattas i den aflöning, gällande stat upptager; 3:o. De å aflöningsstaten upptagna tjenstgöringspenningar och arvoden skola åtfölja utöfvandet af sjelfva tjenstebefattningarne; dock med rättighet för Fullmäktige att medgifva den tjensteman eller vaktbetjent, som af sjukdom hindras från bestridande af sin tjenst, att uppbära de för samma tjenst anvisade tjenstgöringspenningar; 4:o. Tjensteman vid Riksgäldskontoret får icke annan tjenstebefattning utom Riksgäldskontoret mottaga. Den, som till tjensteman vid Riksgäldskontoret förordnas eller utnämnes, vare skyldig att annorstädes innehafvande tjenstebefattning genast frånträda. Tjensteman, som till följd af förut gällande stadgande:! innehar tjenst utom Riksgäldskontoret, må dock densamma bibehålla, så länge den icke är för tjenstgöring^! i Riksgäldskontoret hinderlig. § 24. Till belöning för extra arbeten och till uppmuntran för extra ordinarier, som ådagalagt synnerlig flit och skicklighet, ega Fullmäktige att använda fyra 15 tusen kronor årligen; dock får hvad häraf under årets lopp icke behöft utgifvas, under ett påföljande år ej för samma ändamål användas. För öfrig! ega Fullmäktige icke att tilldela betjeningen vid Riksgäldskontoret hvarken ljuspenningar eller andra arvoden, än de i aflöningsstaterna och detta reglemente särskild! bestämda eller medgifva. § 25. Såsom begrafningshjelp eller understöd för sterbhusen efter aflidne obemedlade tjenstemän och vaktbetjente vid Riksgäldskontoret och f. d. General-assistanskontoret, ega Fullmäktige att, under loppet af hvarje år, disponera en summa af högst tvåhundratjugufem kronor. § 26. Derest Enke- och Pupillkassans vid Riksgäldskontoret afslutade och vederbörligen granskade räkenskaper för tiden till och med det år, då nästa riksdag slutar, skulle visa, att kassans inkomster under året understigit de utbetalningar, som derunder kassan ålegat, må den sålunda uppkomna bristen, inom ett belopp af högst två tusen tvåhundrafemtio kronor för året, af Riksgäldskontorets medel godtgöras, under förbehåll likväl, att hvad utaf denna anslagssumma för ett år ej behof! användas icke får för ett annat af kassan tillgodonjutas, och under vilkor, att delegarnes bidrag under tiden utgå utan förändring af deras uti det för kassan nu gällande reglemente bestämda belopp, samt att pensionerna för enkor och barn efter embets- och tjensteman samt vaktbetjente vid Riksgäldskontoret icke få höjas utöfver en femtedel af den ordinarie lön, hvilken den aflidne delegaren senast vid detta verk innehaft, och för tjenstemäns samt vaktbetjentes vid f. d. General-assistans-kontoret efterlemnade enkor och barn icke utöfver en fjerdedel af det lönebelopp, efter hvithet den för sistnämnda Kontors tjenstemannapersonal stadgade årliga afgift till samma kassa blifvit beräknad och vederbörligen inbetald. 16 Angående Riksgäldskontorets inkomster och öfriga tillgångar, utom lånefordringarne. § 27. De till Riksgäldskontor et hörande och dit anslagna medel må icke, under någon förevändning eller med hvad vilkor som helst, derifrån ryckas eller användas till andra behof än dem Riksdagen bestämt. Ålit förordnande, som deremot strider, vare kraftlöst (68 § Regeringsformen). Och må, vid liqviderande af Riksgäldskontorets fordringar, ackord, utan Riksdagens särskilda samtycke, icke medgifvas. § 28. Riksgäldskontor^ eger att emottaga de medel, hvilka kunna inflyta vid försäljning af Kronan tillhöriga hus i städerna; hvarifrån dock undantagas auktionsmedlen för sådana hus, som äro inköpta för Kongl. Flottans i Carlskrona behof eller för allmänna magasins-inrättningens räkning, så vida ej dessa medel blifvit af Rikets Ständer eller Riksdagen för särskilt ändamål anvisade. § 29. Från Kongl. Statskontoret bör Riksgäldskontoret erhålla dels redan uppkomna, men ännu icke aflemnade, dels hädanefter uppkommande öfverskott A Statsverkets inkomster, äfvensom behållna och till framtida behof icke reserverade besparingar å detta verke utgifter, så framt icke dessa öfverskott och besparingar blifvit af Riksdagen annorlunda disponerade; börande, sedan rikshufvudboken för år 1873 och hvarje påföljande år blifvit afslutad, en derpå grundad liqvid emellan Stats- och Riksgäld skontoren uppgöras öfver de sistnämnda verk tillkommande öfverskottsmedel. § BO. 17 § 30. Vid början af hvarje år eger Riksgäldskontor^! att från Kong!. Statskontoret mottaga den derstädes befintliga behållning utaf de depositionsniedel, som från Landtränterierna och Ofversiåthållare-embetets kansli blifvit till Kongl. Statskontoret levererade; hvaremot det åligger Riksgäldskontoret att, uppå skeende reqvisitioner, tillhandahålla Kongl. Statskontoret hvad tilläfventyrs kan erfordras för verkställigheten af de restitutioner utaf sagda medel, hvilka redan blifvit eller framdeles varda i behörig ordning beviljade. 31. Sedan ett särskildt anslag för skogsväsendet vid 1869 års riksdag blifvit på riksstaten under sjunde hufvudtiteln uppfördt, bör, enligt Riksdagens i sammanhang dermed fattade beslut, återstoden utaf skogsplanteringskassans behållning från Kongl. Statskontoret till Riksgäldskontoret öfverlemnas. Likaså bör Riksgäldskontoret från Kongl. Statskontoret erhålla den ännu icke aflemnade behållningen af fonden för boställsskogarnes indelning till regelbunden hushållning. § 32. I öfverensstämmelse med Riksdagens beslut i fråga om begagnandet af de för undsättningar vid missväxter eller felslagna skördar afsedda medel, intilldess desamma behöfva för sagda ändamål användas, skola dessa medel, till den del de icke äro för anvisade utbetalningar erforderliga, öfverlemnas till Riksgäldskontoret; hvaremot det åligger Riksgäldskontoret att sådana mottagna medel, så vidt de icke erfordrats för godtgörande af det för undsättningar efter 1868 års missväxt utaf mindre kreditivet lyftade belopp, enligt Kongl. Maj:ts föreskrift Kongl. Statskontoret uppå dess reqvisitioner tillhandahålla. § 33. Jemte det Riksdagen medgifvit, att allt hvad som återbetalas å de undsättningslån, som från 1867 års början till den 27 Mars 1868 blifvit meddelade dels af undsättningsfonden, dels å lyftade medel å mindre kreditivet, må till undsättBih. till Ttiksd. Prof. 1875. 10 Sami. 1 Afd. 2 Band. 3 (RikKg.-kontorete Reglemente.) 18 ningsfonden ingå, intilldess den på sådant sätt influtna summan uppgår till ett sammanräknadt belopp, motsvarande de från undsättningsfonden från 1867 års början till samma dag utgifna lån, eller 813,934 kronor 98 öre, bär Riksdagen beslutat, att allt hvad som å samma lån derutöfver inflyter bör af Statskontoret till Riksgäldskontoret inlevereras såsom afbetalning å de utaf mindre- kreditivet lyftade medel. § 34, Utaf Riksbankens under 1873 upplupna vinst bär Riksdagen till Riksgäldskontor^ för statens allmänna behof anvisat fem hundra tusen kronor, att under år 1875 från Riksbanken utbetalas, på tider som Bankofullmäktige ega bestämma. Utaf Riksbankens under år 1874 upplupna vinst har Riksdagen till Riksgäldskontor för statens allmänna behof anvisat eu million tvåhundrafemtiotusen kronor, att under år 1876, på den tid, Bankofullmäktige bestämma, utbetalas. § 35. Jemte det Riksdagen uppdragit åt Fullmäktige i Riksgäldskontor att, till bestridande af redan beviljade anslag till jernvägsbygguader, äfvensom för att bereda tillgång för blifvande anslag till jernvägsbyggnader, mot fonderade statsobligationer ofördröjligen upplägga ett lån å ett nominelt belopp, utgörande eller i svenskt mynt motsvarande femtio millioner kronor, har Riksdagen tillika bemyndigat Fullmäktige att icke allenast bestämma det myntslag, hvari, och den nominela ränta, dock ej öfver fyra och eu half procent, hvarmed obligationerna skola förskrifvas, äfvensom deras valörer och försäljningspris, jemte sättet, huru och tiden, inom hvilken de skola amorteras, utan äfven i öfrigt vid upplåningen tillvägagå på det sätt de finna lämpligast och me"d det allmännas fördel mest öfverensstämmande; Och har Riksdagen härjemte beslutat, det Fullmäktige må, genom försäljning af en del utaf de bär ofvan omförmälda, äfvensom der så lämpligt pröfvas, återstoden af 1872 års obligationer intill 1876 års lagtima riksdags slut upplåna ett belopp af högst tjuga millioner kronor; kommande någon försäljning af 1870 års fem procent obligationer icke att ega rum förr än Riksdagen om sådan försäljning förordnar. I öfrigt gäller till efterrättelse i afseende å berörda nya statsobligationer: a) att penningar, som genom försäljning af samma obligationer inflyta, icke må användas för andra än de bär ofvan angifna ändamål; b) att till ränteliqvider och amortering för det mot samma obligationer upptagna lån anvisas ett ärligt anslag, motsvarande det belopp, som hvarje år erfor - 19 dras för sagda liqviders och amorterings verkställande; hörande detta anslag, till dess hela skulden blifvit i stadgad ordning betald, årligen utaf Riksgäldskontorets medel afsättas; och c) att de uti nästföregående moment omförmälda rånte- och amorteringsanslag skola ingå till en särskildt redovisad liqvidations- och amortissementsfond, hvars behållning skall för det med dessa medel afsedaa ändamål oförryckt tillhandahållas och användas, så att ränteliqviderna vid derför bestämda terminer varda ovilkorligen fullgjorda och skuldens betalning i föreskrifven ordning verkställd; och skola de till liqvidations- och amortissementsfonden influtna medel, så vidt ske kan och donna fond åliggande liqvider medgifva, städse på säkert och ändamålsenligt sätt göras fruktbärande. Dessutom böra Fullmäktige •— sedan Kongl. Maj:t bifallit Riksdagens i underdånig skrifvelse framställda begäran derom att utlottning slistorna rörande såväl 1870 års, som öfriga i svenskt mynt förskrifna statsobligationer, må såsom bihang få medfölja Svensk författningssamling — föranstalta, det nämnda listor hädanefter varda till vederbörande behörigen aflemnade, för att på nämnda sätt komma till allmänhetens kännedom; skolande Fullmäktige, om de nya statsobligationerna blifva i Svenskt mynt förskrifna eller deras belopp varder i Svenskt mynt evalveradt, tillse, att enahanda kungörelse i afseende å dem utfärdas, äfvensom söka utverka, att dessa obligationer tillhörande kuponger må, på samma sätt som i afseende å kuponger till 1870 och 1872 års lån eger rum, i landtränterierna inlösas och i uppbörden mottagas. § 36. Då obligationer och räntekuponger för de af Riksgäldskontoret upptagna lån icke varda inom den för deras inlösande bestämda preskriptionstid hos Riksgäldskontoret företedda, skola de medel, hvilka för infriandet af sådana obligationer och räntekuponger innestå hos de för lånen afsätta liqvidations- och amortissementsfonder, öfverföras till Riksgäldskontorets allmänna kassa, för att till fyllande af Kontorets öfriga behof kunna användas. § 37. De till Riksgäldskontoret influtna uppbördsmedel eller aflemnade behållningar, äfvensom de för jernvägsbyggnadernä upplånta medel samt detta verks öfriga kontanta tillgångar skola, så vidt och så länge de icke behöfva användas för samma verk åliggande utbetalningar, hållas allmänna rörelsen Ull banda och göras räntebärande genom deras insättning mot ränta i Riksbanken, efter öfverenskommelse 20 med Fullmäktige i nämnde Bank, eller ock genom desammas utlåning emot skuldförbindelser, som Fullmäktige i Riksgäldskontoret anse innefatta full säkerhet och hvilka antingen äro afgifna af städer och menigheter eller inom riket befintliga, af Kongl. Maj:t oktrojerade penningeförvaltande verk och inrättningar, eller ock försedda med hypotek af räntebärande obligationer eller förbindelser, utfärdade af sådana verk och inrättningar samt andra större bolag och föreningar, som efter erhållna, af Kongl. Maj:t meddelade oktrojer eller fastställda reglementen trädt i verksamhet. Vid sådan utlåning skola Riksgäldskontorets räntebärande obligationer såsom hypotek åtnjuta företräde framför hvarje annan erbjuden säkerhet. Utlåningstiden samt lånesummans förhållande till derför hypotisera^ obligationers kapitalbelopp, äfvensom den ränta, hvilken för ifrågavarande lån skall till Riksgäldskontoret erläggas, må, med afseende å dessa obligationers afsättlighet och den vanliga penningeräntans belopp, af Fullmäktige bestämmas; egande Fullmäktige jemväl att för sådana medel uppköpa antagliga obligationer, som förfalla inom viss bestämd tid, eller anses kunna utan svårighet och kapitalförlust vid inträffande behof föryttras. § 38. För bestridande af Riksgäldskontoret åliggande utbetalningar eger detta verk att begagna ett kreditiv i Riksbanken till belopp af högst en million femhundratusen kronor; hörande i afseende på kreditivets begagnande de uti bankoreglementet derom meddelade föreskrifter lända till efterrättelse. § 39. Derest sådant för verkställigheten af Riksgäldskontoret åliggande utbetalningar finnes nödvändigt, ega Fullmäktige att anskaffa dertill erforderliga medel genom upplåning mot Riksgäldskontorets skuldförbindelser eller begagnandet af krediter, allt på vilkor som Fullmäktige ega bestämma. I afseende på upplåning emot tryckta eller graverade obligationer lemnar Riksdagen särskilda föreskrifter. § 40. De medel, som inflyta å den s. k. statslånefondens utestående fordringar, skola, efter afdrag af nödiga förvaltningsutgifter, till Riksgäldskontoret aflemnas. 21 ''iéi Angående uppbörden cell redovisningen af de till lliksgälds kontoret ingående medel. 8 41. Öfver Riksgäldskontorets samtliga tillgångar och skulder samt inkomster och utgifter, deruti jemväl inberäknade de för jernvägsbyggnaderna upplånta och dels såsom anslag, dels såsom lån, utgifna medel, uppgöres och afslutas för hvarje år en fullständig hufvudbok; hvarförutan fortfarande bör föras en särskild räkenskap öfver de fonderade statslånens liqvidations- och amortissementsfonder. Hufvudboken skall dock summariskt redovisa äfven dessa fonders ställning vid årets början och slut samt den förändring desamma under årets lopp undergått. Så val hufvudboken som den särskilda redovisningen för liqvidations- och amortissementsfonderna skola inom den 1 Maj året näst efter det, hvilket dessa räkenskaper omfatta, vara afslutade och renskrifna samt före den 1 derpåföljande Juli behörigen granskade. Riksgäldskontorets hufvudböcker höra vid lämpliga lider hållas Kongl. Statskontoret till banda, på det att den Riksgäldskontoret tillkommande förvaltning af allmänna medel jemväl må kunna i rikshufvudboken intagas. § 42. Under loppet af Juni månad hvarje år böra, till upplysning för allmänheten om Riksgäldskontorets ställning, särskilda, efter det dermed afsmida ändamål lämpade utdrag af detta verks räkenskaper för det näst föregående året genom trycket offentliggöras och jemte allmänna tidningarne utdelas. § 43. I April månad hvarje år upprättas uti Riksgäldskontoret liqvid med Statsverket för det sistförfluten året. Af denna liqvid meddelas Kongl. Statskontoret tvänne exemplar, hvaraf det ena, derå Fullmäktige tecknat sitt godkännande, bör derstädes qvarstanna, samt det andra, sedan det blifvit försedt med anteckning 22 om liqvidens godkännande af Kongl. Statskontoret, bör till Riksgäldskontor^ återställas, för att såsom verifikation dess hufvudbok biläggas. Angående Styrelsen öfver Riksgäldskontoret. § 44. Förvaltningen af Riksgäldskontoret, dess medel och tillhörigheter är utaf Riksdagen uppdragen åt sju Fullmäktige, hvilka vid lagtima riksdag utses i den ordning 71 § Riksdagsordningen stadgar. Vid Fullmäktiges sammankomster föres ordet af den, som af Riksdagen blifvit dertill utsedd; tillkommande Fullmäktige att sjelfva bland sig välja en vice Ordförande att fora ordet, när hinder för Ordföranden inträffar. § 45. Uppkommer ledighet bland Fullmäktige, inträder suppleant enligt af Riksdagen bestämd ordning. , § 46. Är Styrelsen ej så fulltalig, som för besluts fattande erfordras, enligt hvad här nedan föreskrifves, egen Fullmäktiges Ordförande att inkalla erforderligt antal suppleanter. § 47. Fullmäktige äro förbundne att vid Riksgäldskontorets förvaltning ställa sig till efterrättelse ej mindre rikets grundlagar än äfven detta reglemente samt öfriga rörande Riksgäldskontoret gällande föreskrifter; hörande Fullmäktige doldt och fortegadt hålla hvad vid Kontorets förvaltning förefaller, som tyst vara bör. Blir Fullmäktig ledamot af Stats-Rådet eller kommer i den författning, att han, jemlikt något af mom. a, b, c, d och e uti 26 § Riksdagsordningen, icke må såsom riksdagsman godkännas, skall han genast frånträda fullmäktig s-befattningen och suppleant inträda i hans ställe. § 49. Jemte noggrant iakttagande af hvad i afseende på förvaltningen af Riksgäldskontoret och dit anslagna medel är stadgadt, åligger Fullmäktige att omsorgsfullt vårda och befrämja detta verks rätt, säkerhet och förmån samt för öfrigt vidtaga alla på Fullmäktige ankommande åtgärder i och för verkställigheten af de i sådant afseende meddelade beslut samt Fullmäktige gifna uppdrag. § 50. Fullmäktige utse inom sig två Deputerade, hvilka väljas vid slutet af hvarje qvartal; och verkställas berörda val, dervid förut varande Deputerade kanna omväljas, på sätt sista punkten af § 59 innehåller. En af dessa Deputerade utöfvar närmaste tillsyn öfver det sätt, hvarpå tjenstemännen fullgöra sina åligganden, och tillser, att Fullmäktiges beslut varda i behörig tid och ordning verkställda. Han eger att under tiden mellan Fullmäktiges sammanträden meddela nödiga föreskrifter samt att för sjukdoms- eller annat laga förfall eller för enskilda angelägenheters besörjande bevilja tjenstemännen, äfvensom vaktbetjente, tjenstledighet under högst fjorton dagar, äfvensom meddela föreskrift om tjenstens uppehållande intill Fullmäktiges nästa ordinarie sammanträde. Han utöfvar jemväl beträffande vården af Kontorets värdepapper det uppdrag, Instruktionen i sådant afseende innehåller. I öfrigt skola Deputerade ombesörja lånemedels indragning, verkställa de för Riksgäldskontorets räkning erforderliga utländska liqvider, anordna medel till vissa af Fullmäktige beslutade eller eljest ovilkorligen bestämda utbetalningar med mera, allt i öfverensstämmelse med de beslut och föreskrifter, som Fullmäktige meddela; egande Deputerade att sig emellan närmare fördela dessa dem gemensamt tillhörande göromål. Vid hvarje sammankomst höra Deputerade redogöra för sina åtgärder under den efter Fullmäktiges nästföregående sammankomst förflutna tid. 24 I förhållande till beskaffenheten och omfånget af ofvan omförmälda och de öfråga uppdrag och göromål, som varda af Fullmäktige åt Deputerade uppdragna, ega Fullmäktige för Deputerade bestämma lämpliga arvoden. Fullmäktige må vara obetaget att, om sådant finnes behöfligt för lånetransaktioner, utse ombud för bedrifvande af dervid erforderliga underhandlingar. § 51. Befallningar, som af någon annan än Riksdagen meddelas angående användandet af Riksgäldskontorets tillgångar eller förvaltandet af samma verk, få icke af Fullmäktige åtlydas och efterkommas; varande Fullmäktige, för sina åtgärder i denna egenskap, Riksdagen eller dess Stats-Utskott och Revisorer allena redo skyldige, samt kunna icke för sitt förhållande till ansvar ställas, utan i laga ordning och till följd af Riksdagens eller dess Revisorers beslut, eller, mellan riksdagar och revisioner, genom Justitie-ombudsmannen. § 52. Till ledning vid pröfningen och afgörandet af förekommande ärenden, för hvilkas behandling antingen icke några, eller mindre tillämpliga och bestämda föreskrifter blifvit meddelade, ega Fullmäktige att af Revisorerne begära råd och yttranden. Angående Fullmäktiges sammankomster. § 53. Fullmäktige sammanträda en gång i hvarje vecka å tid, som af dem bestämmes. Derjemte böra, då ärendenas beskaffenhet och oafbrutna gång sådant fordra, särskilda sammankomster hållas å tid, som Ordföranden bestämmer. Vid hvarje sammankomst skall protokoll föras. § 54. Med undantag af de enligt § 50 åt vissa Deputerade uppdragna bestyr och åligganden höra alla Fullmäktiges behandling tillhörande mål inför Fullmäktige, vid deras sammankomster, föredragas och få endast der afgöras. § 55. 25 § 55- Åstunda!'' Fullmäktig att under längre eller kortare tid från staden afresa, bör han sådant förut vid sammankomst eller hos Ordföranden anmäla samt då tillika uppgifva liden för sin frånvaro. § 56. År Fullmäktig, som icke, på sätt i näst ofvanstående paragraf föreskrifves, till erhållande af ledighet sig anmält, genom opasslighet eller enskilda angelägenheter hindrad att sammankomst bevista, bör han sitt förfall hvarje gång tillkännagifva. § 57- Vid sammankomst skola minst fem Fullmäktige vara tillstädes; dock må ärenden, som ej tåla uppskof, afgöras af allenast fyra Fullmäktige, derest de äro om besluten ense. Frågor om Iåns upptagande, de i Regeringsformen omförmälda kreditivers utbetalning eller andra ärenden af mera allmän vigt få icke afgöras, ej heller tjenstår tillsättas eller pensioner beviljas, så vida icke minst fem Fullmäktige äro närvarande. § 58. Fullmäktige vare ej tillåtet att företaga någon öfverläggning i närvaro af Konungens ombud, i fall det, utan att af Fullmäktige derom vara anmodadt, skulle vid deras sammankomst sig infinna. § 59. Yppas under Fullmäktiges öfverläggningar skiljaktighet i meningarne, böra samtlige närvarande Fullmäktige till protokollet afgifva sina röster, hvilka per capita beräknas. Derest flera skiljaktiga meningar yttras, böra de sinsemellan närmast öfverensstämmande, så vidt möjligt är, sammanjemkas. Då ett lika antal röster utfaller för hvardera meningen, är Ordförandens röst afgörande. Den vid sammankomst närvarande Fullmäktig, som sin röst ej särs kil dt afgifver, eller, efter börjad öfverläggning om ett föredraget ämne, sig aflägsna!, anses hafva det då fattade beslutet biträdt. Bih. till Tiiksd. Prot. 1875. 10 Sami. 1 Afd. 2 Band. 4 (Riksg.-kontorets Reglemente.) 26 Sluten omröstning må endast företagas vid val till sådana befattningar, dertill någon bland Fullmäktige kan utses. § 00. Öfver Fullmäktiges beslut i mål, som röra Riksgäldskontorets tjensteman eller andra enskilde personer, egen den eller de, på hvilkas rätt och bästa dessa beslut kunna inverka, att hos Revisorerne eller Stats-Utskottet anföra besvär; dervid klaganden dock, så vida besvären skola till pröfning upptagas, bör inom tretio dagar efter bevisligen erhållen del af det meddelade beslutet sitt missnöje deremot hos Fullmäktige skriftligen anmäla; hvarjemte det, vid enahanda äfventyr, åligger honom att senast eu månad före Revisorernes näst förestående sammankomst eller riksdagens början, derest revision derföriiman icke inträffar, sina besvär ingifva till Fullmäktige, af hvilka desamma, jemte utlåtande deröfver, till Revisorerne eller Stats-Utskottet öfverlemnas. Besvär öfver Fullmäktiges nyss före eller under Riksdagens eller Revisorernes sammanvaro i dylika mål meddelade beslut höra inom fjorton dagar efter delfåendet, den dagen likväl oräknad, omedelbarligen af vederbörande till StatsUtskottet eller Revisorerne inlemnas. Angående Fullmäktige tillhörande särskilda åligganden och uppdrag. § 61. Fullmäktige skola vid början af hvarje år granska Lånekommissariens och Kassörens anteckningsböcker jemte Ombudsmannens diarium för det nästföregångna året samt genomgå och ''inventera de under Lånekommissariens, Kassörens och Kamererare!) s vård befintliga låna- och säkerhets- med flera handlingar. § 62. Fn gång hvarje år höra Fullmäktige anställa besigtning å det till lokal för Riksgäldskontor et anvisade lins samt detta verke inventarier. Likaledes hör be - sigtning årligen af Fullmäktige anställas å Riksdagens hus, hvilket jemväl står under deras vård ock inseende. Dessutom har Riksdagen uppdragit åt Fullmäktige att låta tillse, det icke allenast värde å de inom Riksdagens hus befintliga möbler och andra inventarier finnes uti inventarieförteckningen upptaget, utan ock att inköpspris på de möbler och inventarier, som hädanefter anskaffas, uti inventarieförteckningen utsättes, jemte tiden, då inköpet egt rum, äfvensom att, vid skeende kasseringar af obrukbara eller obehöfliga inventarier, desamma varda utur inventarieförteckningen åbörda, med anteckning af det pris, hvartill desamma vid möjligen skeende försäljning blifvit föryttrade. § 63. Under de tider, då Riksdagen icke är församlad, må lediga rum och lägenheter inom Riksdagens hus af Fullmäktige liyresfritt upplåtas för tillfälligt begagnande ej allenast af de komitéer och revisioner, som kunna varda af Kongl. Maj:t sammankallade och för hvilkas sammanträden erforderliga lokaler inom Kronans hus bär i hufvudstaden icke finnas att tillgå, utan äfven af allmänna embetsmyndigheter, som antingen af särskild anledning icke kunna för någon tid begagna åt dem anvisade embetsrum eller också sakna egen lokal; egande Fullmäktige vid hvarje sådan upplåtelse föreskrifva de vilkor, som Fullmäktige för de upplåtna rummens samt möblernas och inventariernas noggranna och omsorgsfulla vårdande finna nödvändiga. Dylik upplåtelse bör alltid upphöra så tidigt före Riksdagens sammankomst, att rummen och inventarierna derförinnan kunna vara försätta i ordnadt och fullständigt skick samt, om så erfordras, reparerade. § 64. Då Revisorerne öfver Stats-, Banko- och Riksgäldsverken sammanträda, skola Fullmäktige till dem afgifva berättelse om Riksgäldskontorets ställning och förvaltning under den tid, som Revisorernes granskning kommer att omfatta. Dessutom skola Fullmäktige vid nästa riksdags början till Riksdagen afgifva och till Stats-Utskottet aflemna berättelse för hela den tid, som förflutit sedan Fullmäktiges berättelse till nuvarande Riksdag afgafs. § 65. Efter hvarje revisions slut skola Fullmäktige, på sätt de för Revisorerne utfärdade instruktioner innehålla, föranstalta om tryckning och utdelning med all - 28 manna tidningarne af Revisorernes angående Stats- och Riksgäldsverken afgifna och Fullmäktige tillställda berättelser jemte, dertill hörande förklaringar, hvilka handlingar äfven genom Fullmäktiges försorg höra till näst derefter sammanträdande Revisorer och Riksdag öfverlemnas. § 66. Jemte det 1873 års Riksdag beslutit uppdraga åt Fullmäktige att genom lämplig person på Riksgäldskontorets bekostnad låta ombesörja tryckning af Bondeståndets protokoll vid 1809—1810 års riksdag, har dervid till iakttagande föreskrifvits: a) att från protokollen skola uteslutas Konstitutions-Utskottets betänkanden och utlåtanden m. m. och deremot blott hänvisas till det ställe i Konstitutionsutskottets tryckta handlingar, der betänkandet m. m. förekommer; b) att protokollen förses med register; c) att tryckningen skall verkställas i samma format, som de öfriga Riksståndens protokoll vid ofvannämnda riksdag, samt med sådan stilsort, som mest närmar sig den i öfriga protokoll vid samma riksdag använda; samt d) att originalhandlingarne icke må till boktryckaren utlemnas, utan bör manuskriptet i mån af tryckningens fortgång utskrifvas, hvaremot vid korrekturläsningen originalhandlingarne höra begagnas. § 67. Före nästkommande riksdags början höra Fullmäktige: a) föranstalta om upphandling af det för tryckningen af Riksdagens protokoll med dertill hörande bihang under samma riksdag erforderliga papper och, med behörigt iakttagande af de i sådant afseende meddelade föreskrifter, låta upprätta kontrakt angående verkställigheten af såväl protokollens som bihangets tryckning; b) upprätta kontrakt om tillhandahållande, under riksdagens lopp, af de skrifmaterialier och öfriga effekter, som för Riksdagens behof kunna erfordras; c) låta komplettera och iståndsätta inventariepersedlarne i Riksdagens hus. Vid verkställigheten häraf iakttaga, att anbud, genom kungörelser i allmänna tidningarne, infordras af dem, som kunna vara hugade att tillhandahålla och leverera berörda effekter eller besörja omförmälda trycknings- med flera arbeten. För öfrigt ega Fullmäktige att utse någon bland Riksgäldskontorets tjensteman, som bör ej allenast före och under riksdagen mottaga, vårda och efter 29 vederbörliga reqvisitioner utlemna de upphandlade effeliterna samt ombesörja de under riksdagens fortgång ifrågakommande ytterligare uppköp, äfvensom erforderliga reparationer - å inventariepersedlarne, utan ock vid hvarje kalenderårs slut upprätta och afgifva fullständig redovisning för alla dessa af honom mottagna effekter. § 68. Med afseende på de förändrade förhållanden, som måste blifva en följd af Riksdagens beslut om öfverflyttning till Statskontoret af eu del utaf de Riksgäldskontorets tjensteman nu åliggande göromål samt den deraf påkallade reglering af förvaltuingsbestyren och tjenstegöromålen inom sistnämnda Kontor, hade 1874 års Riksdag beslutit, dels att Fullmäktige skulle låta utarbeta och derefter granska samt, sådant detsamma af Fullmäktige gillades, underställa 1875 års Riksdags pröfning och fastställelse förslag till reglering af förvaltningsbestyren och tjenstegöromalen inom Riksgäldskontoret jemte aflöningsstat för dervarande tjenstemanuapersonal, dels att intill dess Riksdagens beslut i anledning af berörda förslag meddelades, de tjänster vid Riksgäldskontoret, som dessförinnan blefve lediga, endast finge genom konstitutorial tills vidare återbesättas. Sedan I ullmäktige i anledning häraf till denna Riksdag öfverlemnat förslag till Instruktion och Tjenstgöringsordning för tjenstemännen och vaktbetjeningen vid Riksgäldskontoret äfvensom aflöningsstat, har Riksdagen, med bibehållande af ofvanberöida föreskrift derom att, intill dess Riksdagens beslut i anledning af berörda förslag meddelas, lediga fenster endast må genom konstitutorial tills vidare återbesättas, åt I ullmäktige uppdragit att i afseende å regleringen af tjenstegöromål!! inom Riksgäldskontoret, med begagnande af den erfarenhet, en fortsatt tillämpning af den utaf dem öfverlemnade och, jemlikt utaf 1874 års Riksdag särskild! leranadt bemyndigande, från den 1 November 1874 tillämpade Instruktionen kan gifva vid handen, till nästa års lagtima Riksdag inkomma med förnyad framställning; hvaremellertid Fullmäktige må ega att fortfarande intill tiden för samma riksdags slut tillämpa den vid detta reglemente fogade aflöningsstat. § 69. Som, enligt de af Kongl. Maj:t för Strömsholms nya leanalbolag den 27 Mars 1863 fastställda regler, kanaldirektionens förvaltning och kanalverkets räkenskaper skola hvartannat år granskas utaf två revisorer, af hvilka den ene bör utses af Fullmäktige i Riksgäldskontoret, så skola Fullmäktige för hvarje revi - 30 sion välja en person att uti berörda revisionsförrättning deltaga. Jemväl skola Fullmäktige, i enlighet med de af Kongl. Maj:t för Dalslands kanal-aktiebolag den 7 April 1865 och för Kinda hanal-aktiebolag den 21 Oktober 1864 i nåder fastställda bolagsordningar, årligen utse en revisor att granska hvardera af dessa bolags förvaltning och räkenskaper. 8 70. Då de bolag, som för jernvägsanläggningars utförande från Riksgäldskontoret utbekommit beviljade låneunderstöd, uti sina med Kongl. Maj:t och Kronan afsilande kontrakt medgifva staten att genom ombud, som Kongl. Maj:t utser, deltaga i de årliga revisionerna af bolagens förvaltning och räkenskaper, samt berättelserna om dessa revisioner skola till Kongl. Civildepartementet insändas, böra Fullmäktige efter erhållen del af dessa berättelser taga under öfvervägande, huruvida några åtgärder erfordras för bevarande af Riksgäldskontorets rätt och säkerhet för de utgifna lånens fortsätta liqviderande. § 71. Uti Allmänna Hypotehsbanhens styrelse bör en ledamot, som skall vara vice ordförande, utses af Fullmäktige i Riksgäldskontor^. Likaså utses af Fullmäktige till deltagande i den årliga revisionen af Hypoteksbankens förvaltning och räkenskaper eu revisor, som vid revisionen förer ordet. Dessutom höra Fullmäktige utse ett ombud vid den allmänna ordinarie sammankomst, som mellan Hypoteksbankens delegare skall ega rum hvarje år efter afslutad revision. § 72. Gemensamt med Fullmäktige i Riksbanken skola Riksgäld skontorets Fullmäktige : a) afgifva sitt underdåniga yttrande och råd till Kongl. Maj:t, i fråga om den ort, der Riksdag bör samlas, i de fall, då fiendens framträngande eller pest eller andra lika vigtiga hinder gorå riksdags hållande i hufvudstaden omöjligt eller för Riksdagens frihet och säkerhet vådligt (50 § Regeringsformen); b) efter stadgade grunder uppgöra och utfärda ny Bevillningsförordning, i den händelse att vid riksdags slut bevillningens hela belopp är bestämdt, men Kamrar ne icke hunnit om fördelningen deraf blifva ense (109 § Regeringsformen); 31 c) uti justitie-ombudsmans-enibetet genast insätta den man, som blifvit utsedd till efterträdare åt Justitieombudsmannen, i fall denne mellan riksdagarne afsägei sig det erhållna förtroendet eller med döden afgår, äfvensom utvälja annan behörig man i stället för Justitie-ombudsmannens utsedde efterträdare, derest han äfven mellan riksdagarne afsäger sig förtroendet, eller i justitie-ombudsmansembetet insättes, eller med döden afgår (98 § Regeringsformen); cl) för framtida uppsigten och kontrollen öfver Göta kanals vidmakthållande utse och välja ej mindre en person för att såsom ledamot å Bankens och Riksgäld skontorets vägnar inträda i direktionen öfver nämnda kanal, än ock ett ombud att å samma verks vägnar deltaga i revisionerna af kanalens räkenskaper; skolande valet till ledamot i direktionen förnyas hvarje år, och till ombud vid revisionerna före desammas början; dock må förut härtill utsedde personer kunna återväljas. Vid Fullmäktiges i Banken och Riksgäldskontoret gemensamma sammanträden böra, så vidt beslut skall kunna fattas, fem af Fullmäktige i hvardera verket vara tillstädes. § 73. Vid de tillfällen, då riksdagsmäns fullmakter granskas af Justitie-statsmmistern eller den person, Konungen i hans ställe förordnat, skola tre bland Fullmäktige i Riksgälds-kontoret vara tillstädes. Angående foetjeningen vid Riksgäldskontoret. § 74. De å Riksgäldskontorets aflöningsstat uppförda tjenstemän äro följande: en sekreterare och ombudsman; en lånekommissarie; en kassör; 32 eu kamererare; eu revisor; en bokhållare; en kanslist; samt två kammarskrifvare. § 75. Vaktbetjeningen utgöres af: en förste vaktmästare; och tre vaktmästare. § 76. I afseende på samtlige bär olvan uppgifne tjenstemäns samt vaktbetjcntes göromål och öfriga åligganden, kommer den af Fullmäktige, under den 20 Oktober 1874 beslutade instruktion och tjenstgöringsordning att tjena till efterrättelse, under Fullmäktige likväl förbehållen rätt att tills vidare, rörande den vid Riksgäldskontoret anställda tjenstemannapersonals och vaktbetjenings tjensteåligganden, meddela de ytterligare eller förändrade föreskrifter, som för ärendenas vederbörliga handläggning samt fullgörande af de. uppdrag och göromål, Riksgäldskontor! fått sig ålagda, kunna anses erforderliga. Angående lediga tjensters bestridande och tillsättande. § 77. Tjensteman, som efter anslag och ansökning erhåller konstitutorial på ledigblifven tjenstebefattning inom Riksgäldskontor!, intill dess beslut om tjenstens indragning eller återbesättande genom fullmakt blifvit fattad!, må ega att under tiden uppbära de med tjensten förenade löneförmåner. Den Den ordinarie tjensteman eller vaktmästare, som förordnas att, i ansende till sjukdoms- eller annat laga förfall eller vid inträffad ledighet, under anlags tiden förrätta annan tjenst, än den han sjelf innehar, är, med undantag af de i t82 förutsätta fall, i allmänhet icke berättigad att derför erhålla särskild aflöning; dock ankommer på Fullmäktige att tillerkänna innehafvare!! deraf ett efter omständigheterna lämpadt arvode, uppgående till högst halfva beloppet afskilnaden mellan hans förut åtnjutande aflöning och löneförmånerna för den tjenst han blifvit förordnad att bestrida. Extra ordinarie tjensteman, som vid dylikt tillfälle, på grund af vederbörligt förordnande, förrättat ordinarie tjenstebefattning åtnjuter under den tid, donna tjenstgöring fortfar, den för lägsta tjenstegraden bestämda lön. Vid enahanda förhållande tillgodonjuta- jemväl extra ordinarie vaktmästare, hvilken bestridt vaktmästare-göromål, samma aflöning, som för den förrättade sysslan är i staten anslagen. Vid inträffad ledighet af sådan tjenst, som bör återbesättas, skall, efter afdrag af hvad för tjenstens bestridande måst utbetalas, den lönebesparing, hvilken uppkommer, intill dess, efter ansökningstidens förlopp, någon i nedan stadgad ordning blifvit förordnad att förrätta samma tjenst, tillfalla Enke- och Pupillkassan vid Riksgäldskontor; kommande nämnda kassas rätt till dylik lönebesparing att upphöra, så snart konstitutorial å tjensten blifvit af Fullmäktige utfärdadt. § 78. Då tjensteman eller vaktmästare för enskilda angelägenheters besörjande erhållit tjenstledighet, bör han sjelf vidkännas kostnaden för tjenstlös förrättande under den tid tjenstledigheten fortfar. § 79. Innan ledig tjenst af Fullmäktige genom konstitutorial tills vidare återbesättes, skall sådant jemte de med samma tjenst förenade löneförmåner äfvensom tiden, inom hvilken sökande ega att sig anmäla, tillkännagifvas medelst anslag på vanliga ställen inom Riksgäldskontor. Ansökningstiden bestämmes till minst fjorton dagar från anslagets utfärdande; dock beror af Fullmäktige att utsätta ny ansökningstid, derest, inom den först bestämda tiden, någon till tjenstens erhållande fullt skicklig och lämplig sökande sig icke anmält. Bill. till Riksd. Prot. 1875. 10 Sami. 1 Afd. 2 Rand, 5 (Biksg.-kontorets Reglemente.) 34 § BO. För att kunna antagas till tjensteman vid Riksgäldskontor fordras att hafva undergått godkänd afgångs-examen från högre elementarläroverk; dock böra de tjenstemän, som anställas vid Fullmäktiges Kansli, hafva aflagt den akademiska examen, som fordras för att vinna inträde i Konungens Kansli eller i rättegångsverken ; äfvensom den, hvilken befordras till ombudsmannasysslan, borthafva fullgjort hvad författningarne föreskrifva i afseende på dem, som i domarevärf må begagnas. § 81. Vid lediga tjensters tillsättande konstitueras bland kompetente sökande den, som Fullmäktige, med afseende å verkets fördel samt vigten och ansvarigheten af de särskilda befattningarne, finna till den lediga tjensten mest skicklig och passande. i Angående behandlingen af frågor rörande tjensteförsum melser in. in. § 82. Om någon Riksgäldskontorets tjensteman vid mindre förseelser i tjensten ej låtit sig råtta af vederbörandes tillsägelser och varningar eller blifvit beträdd med vårdslöshet eller försummelse i sin tjenstgöring, eller ock i allmänna lefverne! ådagalagt ett mindre värdigt uppförande, bör han inför Fullmäktige tillrättavisas och varnas. I händelse den, som på detta sätt undergått första varningsgraden, ej deraf låter sig råtta, ega Fullmäktige att, med afseende å förekommande omständigheter, på längre eller kortare tid suspendera honom från dess innehafvande tjenst, med förlust af hela eller halfva lönen, hvilken under tiden må till ersättning för tjenstens förrättande användas. 35 § 83. Derest tjensteman, hvilken förut blifvit för tjensteförsummelse eller annat förhållande suspenderad, ånyo gör sig skyldig till dylik förseelse, ankommer på Fullmäktige att, efter förseelsens beskaffenhet, antingen ytterligare suspendera honom eller helt och hållet skilja honom från dess vid detta verk innehafvande tjenst och lön. Likaledes beror på Fullmäktiges särskilda pröfning, huruvida tjensteman, som blifvit bysatt eller varit nödsakad till borgenärer afträda sin egendom, må vidare bibehålla och utöfva sin beställning. § 84. Tjensteman, som begått ärerörigt brott eller annan förseelse, i eller utom tjensten, af den svåra beskaffenhet, att verkets trygghet eller anseende fordrar hans entledigande, har derigenom gjort sig förlustig sin innehafvande tjenst. § 85. Om någon af vaktbetjeningen i sin tjenst varit försumlig, eller under tjenstgöring af stärka drycker öfverlastad, eller eljest på ett tadelvärdt sätt sig förhållit, må han, efter sig företeende omständigheter, antingen af Fullmäktiges Deputerad erhålla föreställning eller genast hos Fullmäktige anmälas till suspension eller entledigande. § 86. Innan tjensteman eller vaktmästare varder suspenderad eller skild från tjensten, bör hans skriftliga förklaring öfver hvad emot honom förekommit infordras. Fullmäktiges beslut, hvarigenom tjensteman suspenderas eller för alltid skiljes från tjensten, bör, jemte hänvisning för besvärs anförande, honom skriftligen meddelas. Tjenst, som, till följd af sådant beslut, blir ledig, får, derest den afsatte tjenstemannen inom föreskrifven tid anmält sig ämna samma beslut öfverklaga, icke återbesättas förr, än besvären blifvit af Stats-Utskottet eller Revisorerne afgjorda eller den bestämda tiden för besvärens fullföljande försutits; kommande dock den, som emellertid förordnas till tjenstens bestridande, att de med densamma förenade löneförmåner åtnjuta. 36 87. Extra ordinarie tjensteman, eller extra vaktmästare, som utan erhållen tillåtelse eller anmäldt laga förfall från tjenstgöring uteblifvit under benne efter hvarandra följande månader, eller vid flera tillfällen undandragit sig att lemna äskadt biträde der lian blifvit anställd, anses hafva förverkat sin rätt att i Riksgäldskontoret vidare tjenstgöra. Den extra ordinarie tjensteman eller extra vaktmästare, som under honom uppdragen tjenstgöring sig försumligt eller felaktigt förhållit och, efter att, på sätt i § 82 stadgas, blifvit varnad, sig icke rättat, bör förklaras vara från Riksgäldskontoret skild. För öfrigt anses den extra ordinarie tjensteman eller vaktmästare, som begått ärerörigt brott eller annan förbrytelse af svårare beskaffenhet, vara från verket utesluten. Angående pensioneringen af Kiksgäldskontorets betjening. § 88. Pensionerna för tjenstemännen samt vaktbetjeningen vid Riksgäldskontoret bestämmas efter desses, vid afskedstagandet, innehafvande löner. § 89. Tjensteman eller vaktmästare, som uppnått sjuttio års ålder, eller under femtio år vant i allmän tjenst, är vid afskedstagandet berättigad att erhålla en hela lönen motsvarande pension. Samma pension kan jemväl tillerkännas den tjensteman eller vaktmästare, som fyllt sextiofem och i allmän tjenst tillbragt fyratio år, såvida behörigen styrkt är, att lian befinner sig i ett sjukligt eller försvagadt tillstånd. § 90. Den tjensteman eller vaktmästare, som, efter att hafva uppnått eu ålder af sextio år, anhåller om afsked, må, derest han vant i allmän tjenst omkring fyratio 37 år, komma i åtnjutande af pension till ett belopp, som motsvarar trefjerdedelar utaf hans senast innehafda lön. Innan tjensteman eller vaktmästare uppnått sextio lefnads- och omkring fyratio tjensteår kan, endast i händelse af bevislig oförmåga till vidare tjenstgöring, pension vid afskedstagande!) honom tilldelas. I sådant fall lämpas densamma efter tjensteåren ensamt, på det sätt att för hvarje dylikt år, som brister i nyssnämnda antal, afdrages en fyrationdedel från ett tretjerdedelar af lönen motsvarande pensionsbelopp. Men för den, som fyllt fyratio tjensteår och sextio lefnadsår, ökas deremot detta pensionsbelopp med eu fyrationdedel af lönen för hvarje Överskjutande tjensteår, eller med en sextiondedel af lönen för hvarje lefnadsår, om ett sådant beräkningssätt fm nes för afskedssökanden mera förmånligt. § 91. Då sådant för göromålens säkra och skyndsamma gång finnes oundgängligen nödigt, kunna Fullmäktige på pensionsstat förflytta tjensteman, som af ohjelpligt sjukdomstillstånd eller afgjord oförmögenhet är förhindrad att vidare gagna verket, oaktadt han sig ej om afsked anmält. I sådant fall ega Fullmäktige att, efter omständigheterna, antingen tillägga tjenstemannen hela lönen i pension, ehvad de föreskrifna lefnads- och tjensteåren äro uppnådda eller icke, eller ock tillämpa de grunder för pensions bestämmande, som i nästföregående § äro fastställda. Derest åter vaktmästare förr, än han uppnått den för pensions erhållande bestämda lefnadsålder och tjenstetid, skulle, genom sjuklighet eller af annan orsak, blifva oförmögen att sina tjensteskyldigheter vidare fullgöra, ega Fullmäktige att, efter noggrann pröfning af de i hvarje fall förekommande omständigheter och förhållanden, vid hans afskollande tilldela honom en årlig pension, uppgående till högst två tredjedelar af lönen. § 92- Några tillförene meddelade och mot det nu utfärdade reglementet stridande stadganden, angående Iliksgäldskontorets förvaltning och dermed gemenskap egande ämnen, få icke vidare åberopas och tillämpas. Gifvet och utfärdadt vid lagtima riksdagen i Stockholm den 26 Maj 1875= På Riksdagens vägnar: För Första Kammaren: För Andra Kammaren: G. Lagerbjelke, F. Asket-, n. v. Talman. n. v. Talman. I i 1866 års reglemente. 38 Bil. A. Riksgäldskontorets vid 1874 års slut utbalanserade kapitalskulder. 3 4 5 6 7 Obligationer för 1855 års statslån till jernvägsanläggningars bekostande | eller understödjande, primitivt 281,900 Rall1 R:mt Dito för 1858 års jernvägslån, 8,190,500 Thlr Pr. Cd Dito för 1860 års jernvägslån : a) mot obligationer, ställda på .utlottning, å 8,000,000 Thlr Pr. Cd b) mot premie-obligationer å 2,400,000 Thlr Pr. Cd, bokförda till fem sjette delar deraf eller 2,000,000 Thlr . . Dito för 1864 års jernvägslån å 2,223,000 £ St., hvaraf dock blifvit föryttrade obligationer för endast 555,700 £ St.*) Dito för 1866 års jernvägslån å 9,932,300 Thlr Pr. Cd............. Tiden, då förbindelserna blifvit utfärdade. p Räntefot. Återstående kapitalskuld den 31 December 1874. Fonderad skuld. Icke fonderad skuld. 1855 d. 306 O p R:mt 179,900 1858 d. 1 [g A l| o, 4 |2 10 Thlr 6,311,900 — — — 1860 d. ’j5 4 1| Öl 4 |2 /O Thlr 6,388,500 — — — 1860 d. ''(g — Thlr 1,256,250 — -— — 1864 d. 15|4 4''|, 7o £ St. 518,900 — — — 1866 d. % 5 7o Thlr 9,698,500 — — *) De öfriga obligationerna å tillhopa 1,667,300 X St. äro, enligt Riksdagens beslut, uppbrända; dock kommer årliga utlottningen att fortfarande omfatta hela det i amorteringsplanen upptagna obligationsantalet. 39 <xr> yq Tiden, då Återstående kapitalskuld den 31 1 1 3 Öl förbindelserna blifvit Räntefot. December 1874. utfärdade. 55 Fonderad skuld. Icke fonderad skuld. 9 Obligationer för 1861 års statslån, 3,000,000 R:dr R:mt............ 1861 d. S0|3 41!,, °/o R:mt 2,485,300 13 Dito, hvilka i anseende till sin ordalydelse icke kun- na uppsägas, eller det s. k. gamla lånet. . . . j 1798 d. 1811 d. 30|,2 | 5 7o — — R.-mt 10,125 — 1 Dito, utfärdade såsom grund- fond för Allmänna Hy- poteksbanken, bokförda inom linien med R:mt 8 000 000 R-dr 1861 d. å|7 4‘|2 7o • 15 Ännu icke till inlösen före- tedda Trollhätte sluss- verks lottsedlar å tillhopa 5,000 Daler Silfvermynt, bokförda inom linien med R:mt 1,250 R:dr, jemte upplupen ränta R:mt 2,286: 88 .......... 1750 d. Hg 6 7o 16 Årliga anslaget till H. M. Konungen 300,000 R:dr (icke kapitaliseradt) . . 1815 d. 9„ — — — — 17 Ränta å H. K. H. Hertigens af Södermanland, seder- mera Konung Carl XIII:s hemgiftskapital, bokfördt inom linien med R:mt 150 000 R-dr 1778 5 °/o 18 Innestående fond för Göta kanals underhållande . . 1833 d. m|12 5 7o --- — R:mt 140,889 — 19 Dito för Södertelje kanals < dito........ . . . . 5 7o _ R:mt 45,000 40 20 21 25 29 90 z z Fond för Hjelmare kanals och slussverks underhållande (utgör blott ett depositum af fordrings handlingar) ........ Dito för Ströinsholms kanals dito (d:o).......... Brudgåfvovinster (kapitalskulden afskrifven) . . . . Uti f. d. Ridderstolpeska huset intecknad skuld till Stockholms Borgerskaps enkhus .......... Obligationer för 1868 års jernvägslån, £ Sterling 1,150,000 .......... Post-assuransfonden (ingår! bland Riksgäldskontorets öfriga tillgångar, men! med den förbindelse som! § 77 i 1869 års reglemente innehåller)......... Lots- och Fyr-inrättningens reservfond......... Tiden, då förbindelserna blifvit utfärdade. Räntefot. Återstående kapitalskuld den 31 December 1874. Fonderad skuld. Icke fonderad skuld. I 4 11 0/ 4 o /o R:mt 17,400 1868 d. r, u, lo £St. 1,130,400 R.mt 100,000 41 1 i c Tiden, då förbindelserna blifvit Räntefot. Återstående kapitalskuld den 31 December 1874. * 1 utfärdade. Renderad skuld. Icke fonderad skuld. 85 Obligationer för 1869 års in- hemska jernvägslån, R:mt 4,000,000 R:dr ...... 1869 d. ^ Ox Runt 4,000,000 § i 1870 års reglemente. 72 Obligationer för 1870 års jernvägslån å 40,000,000 R:dr, deraf till 1873 års slut blifvit utlemnade obligationer å tillhopa 16,170,000 R:dr...... 1870 d. 30|9 5 °/o R:mt 16,170,000 j i 1872 års reglemente. 83 Obligationer för 1872 års jernvägslån å 24,000,000 R:dr, deraf till 1873 års slut blifvit utlemnade obligationer å tillhopa 3,530,000 R:dr ...... 1872 d. Mg 4 °/o Runt 14,978,700 Bill. till Riksd. Prof 1875. (Riksg.-kontorets Reglemente.) 10 Sami. 1 Afd. 2 Band. G 42 Bil. B. Riksgäldskontorets vid 1874 års slut utbalanserade kapitalfordringar för de af dess medel utbetalda eller godtgjorda län. Tiden, då lånet utbetalts. Annuitet. Räntefot. Ursprungliga beloppet. Kapitalåterstod vid 1874 års slut. fl 8241 \1825J 2 -7o 1 jemte > ränta. ) 3 °/0 75,000 — 8,979 63 1861 5 °/0 4 °/0 120,000 — 106,330 55 1866 » » 25,000 — 24,217 95 1866 » » 40,000 — 38,723 65 1864 » » 25,000 — 23,639 29 '' 1864 » > 40,000 — 37,812 88 1865 » » 12,000 — 11,336 49 118491 jl 854] 2 °/„ 1 jemte > ränta. J 3 °/0 37,500 — 20,330 33 1851 6 °/0 4 °/0 24,000 — 6,487 95 1852 » 24,000 — 10,148 14 1854 » - 3> 10,000 4,908 53 — — | - — —- 292,915 39 34 36 37 Lån till: Upsala akademis biblioteksbyggnad ......... Uppförande af ett nytt läro hus för elementarläroverket i Jönköping..... Uppförande af byggnads för elementarläroverket Halmstad......... Uppförande af byggnader fö läroverket i Calmar . . Umeå läroverk . . Uppförande af byggna läroverket i Falun 39 40 41 läroverket i Sala .... Uppbyggande af ny kyrka Christinehamn..... Lidköpings stad, för ny kyrkas uppbyggande . . Knäreds församling i lands län, för kyrkobygg nåd.......... byggnad Transport 43 § i 1866 års reglemente. Tiden, då lånet utbetalts. Annuitet. Räntefot. Ursprungliga beloppet. Kapitalåterstod vid 1874 års slut. Transport — — — — 292,915 39 42 Wallentuna församling i Stockholms län, för kyrko- byggnad .......... 1859 6 °/o 4 °/o 20,000 15,189 22 43 Reparation af Linköpings domkyrka......... 1850 » 30,000 6,267 22 » Reparation af Wexiö dom- kyrka ............ 1852 » 30,000 9,404 53 8 Reparation af Skara dom- kyrka ............ 1858 » » 25,000 15,844 24 » Reparation afWesterås dom- kyrka ............ 1858 22,500 15,114 74 » Reparation afWesterås dom- kyrka ............ 1860 28,000 28,000 45 Allmänna barnhusinrättnin- gen i Stockholm..... 1851 6 °/o 4 7o 75,000 36,030 4 49 Staden Wexiös återuppbyg- gande efter 1843 års elds- våda ............ 1843 3 o.4 °/o 360,000 58,040 11 50 Staden Åmål, byggnadslån. 1846 4 7o 45,000 — 11,732 75 52 Återuppbyggande af den år 1847 nedbrunna del af staden Christianstad . . . 1848 — 1850 » » 150,000 40,117 98 53 Återuppbyggande af den år 1849 nedbrunna del af staden Lidköping..... 1852 r 63,666 25,845 16 54 Återuppbyggande af staden Örebro ........... ( 1854 \ T> » 375,000 237,852 96 » Återuppbyggande af staden Jönköping......... ) 1855 | 1855 » » 100,000 59,952 82 55 Återuppbyggande af staden Eksjö............ 1857 6 o. 7 °/o 4o.4V7o 200,000 — 131,137 35 Transport — — — — — 983,444 51 44 § i 1866 års reglemente. Tiden, då lånet utbetalts. Annuitet. Räntefot. Ursprungliga beloppet. Kapitalåterstod vid 1874 års slut. Transport — — — — — 983,444 51 57 Staden Lidköping, för ny tomtreglering....... 1854 05 20,000 10,570 45 » Staden Örebro, för ny tomt- reglering .......... » » 37,500 21,142 92 » Staden Jönköping, för ny tomtreglering....... 1855 » 15,000 7,865 99 » Staden Eksjö, för ny tomt- reglering .......... 1857 » » 30,000 20,035 1 58 Staden Malmö, till kasern- och stallbyggnader . . . . 1813-1815 ( 2 % 1 < jemte > l ränta J 6 °/0 » 32,000 7,055 42 60 Staden Ystad, för hamn- uppmuddring....... 1857 4 °/o 60,000 34,037 72 61 Staden War berg, för hamn- anläggning ......... 1844 5 °/0 3 °/o 30,000 8,135 44 » Staden Warberg, för hamn- anläggning......... 1849 6 °/0 4 °/o 22,500 3,780 80 62 Hamnbyggnad vid Cimbris- hamn............ 1843 5 7o o 0/ o lo 37,500 _ 20,058 54 63 Staden Christianstad, för hamnanläggning vid Åhus 1848 » » 30,000 14,023 87 > Återstående hamnarbeten vid Åhus samt Hernesta kanals fullbordande in in. 1855 6 7o 4 °/o 30,000 13,388 4 67 Staden Westerås, för utvid- gande och förbättring af stadens hamn....... 1849 y> » 30,000 5,080 86 Uppmuddring af hamnen och segelrännan vid Chri- stinehamn......... 1850 Z> » 36,000 6,108 15 > Anläggning af hamn vid Wadsteua......... 1850 > 48,000 10,804 30 Transport — 1,165,532 2 45 Tiden, då lånet utbetalts. Annuitet. Räntefot. Ursprungliga beloppet. Kapitalåterstod vid 1874 års slut. Transport Fullbordande af hamnbygg- — — — — — 1,165,532 2 naden vid Wadstena. . . 1855 6 °/o 4 °/0 15,000 6,710 29 Arboga-åns uppmuddring. . Upprensning och fördjup- 1855 » 15,000 — 6,689 20 ning af Köpings k ... . Anläggning af en hamnbas- sin invid Carlstad samt en kanal derifrån till Kanike- 1855 » 20,000 8,883 57 näset vid Wenern..... Hamnbyggnad vid Falkon- 1859 » 100,000 — 59,945 12 berg............ Fullbordande af hamnarbe- 1859 » 47,000 — 28,179 75 fena vid Strömstad. . . . Hamnbyggnaden vid Färje- staden i Thorslunda sou- 1858 » 15,000 — 8,551 30 ken på Öland ....... Byggande af hamn vid sta- 1858 » » 12,850 — 7,243 38 den Grenna ........ Förbättring och utvidgning 1861 » y> 37,500 — 25,040 71 åt Helsingborgs hamn . . Hamnbyggnad vid staden 1862 » 230,000 — 161,114 — Åmål............ Fortsättning af hamn- och kanalanläggningen vid 1861 » 8,000 — 5,705 24 Öar! stad.......... Uppmuddring af segelleden mellan Piteå och lastage- platsen Löfholmen samt anläggning af en lastbryg- 1861 » 70,000 46,719 32 ga vid nämnda stad . . . 1861 » 26,000 — 17,344 29 Transport — — — — — 1,547,658 19 1 I p E" 68 » » 69 70 71 40 § i 1866 års reglemente. Tiden, då lånet utbetalts. Annuitet. Räntefot. Ursprungliga beloppet. Kapitalåterstod vid 1874 års slut. Transport — — — — 1,547,658 19 71 Rottne-åns upprensning och fullbordande af den på- började jetéebyggnaden vid inloppet till nämnda å 1861 6 °/o 4 °/o 10,000 6,995 8 72 Slussanläggningar i Clara eif vid Dejefors och Forshaga inom Ne dr a Ulleruds och Grafva socknar i Wermland 1856 » » 150,000 — 73,064 41 73 Anläggning af jern väg mellan Cbristinehamn o. Sjöändan 1849 » » 100,000 16,985 23 74 Anläggning af jernväg mel- lan Nora och Ervalla . . 1854 » » 150,000 — 60,657 22 75 Anläggning af jernväg från Kärr gr ofvan inom Nor- bergs bergslag till sjön Åmänningen........ 1 1852 5 °/0 4 7o 150,000 117,381 61 » Fullbordande af samma jern- 1 1853 väg............. 1855 3 °/o 2 °/o 150,000 117,497 53 76 Anläggning af jernvägen 1856 f Wessman—Lårben . . . . 1856 1 5 °/o 3 u/o 200,000 — 119,706 75 Fullbordande af sistnämnda 1 1857 [ jernväg ........... 1858 6 °/0 4 °/0 200,000 113,443 97 77 Anläggning af jernväg mellan städerna Falun och Gefle 1855—1859 4 °/0 2 °/o 2,400,000 — 1,659,731 63 78 Anläggning af jernväg mel- lan Hudiksvall och sjöarne | Dellen........... ’ 1858 l 5 % 4 % 370,000 295,889 71 » (Anläggning af jernväg från ! 1859 1 Söderhamn till sjön Berg- viken m. m......... 1858—1860 » » 500,000 408,535 94 79 Anläggning af jernväg mel- lan Borås och Herrljunga 1862, 1863 * » 1,377,055 24 1,229,741 93 Transport | - | _ — — 5,767,289 20 47 a “* -------------------- ........ o or 5$ liden, då lånet utbetalts. Annuitet. "Räntefot. Ursprungliga beloppet. Kapitalåterstod vid 1874 års slut. Transport — — — — 5,767,289 20 80 Anläggning af jernväg från Eslöfs station på Södra stambanan till Ystad . . 1864 — 1866 K Öl o lo 4% 2,450,000 2,258,335 45 » Anläggning af jernväg mel- lan Helsingborg och Årup 1864,1865 » » 1,100,000 _ 1,024,652 54 » Anläggning af jernväg mel- lan Landskrona och Eslöfs station på Södra stamba- nan............. 1864 — 1866 1,200,000 1,103,301 83 » Anläggning af jernväg mel- lan Christian stad ochHess- leholms station på Södra stambanan......... 1864, 1865 720,000 £ K A K K O K A O O U, O O u O V » Anläggning af jernväg mel- lan Wexiö och Alfvestads station på Södra stambanan 1864 » » 434,000 391,593 19 81 Anläggning af jernväg från hamnen vid Köping till Ut- tersberg med grenbana till sjön Lillsvan....... 1 1864 1 7 °/o 500,000 353,551 6 82 Anläggning af jernväg från \ 1865 j Herrljunga öfver Weners- borg till Uddevalla. . . . 1865 — 1867 5 % » 3,240,000 3,063,244 22 83 Uppförande af en jernbro öfver Svartån å landsvägen emellan Linköping och Bergs gästgifvaregård . . 1852 6 °/o » 20,000 6,589 42 84 Brobyggnad öfverDalelfveni närheten af Gustafs kyrka 1853 » » 6,000 — 2,675 98 Anläggning af 2:ne flottbroar i närheten af Thorsångs Transport — — — — — 14,621,785 39 48 <2, sf oo Tiden, då lånet Annuitet. Räntefot. Ursprungliga Kapitalåterstod vid 1874 års y aa Z Öl F sr utbetalts. Deloppet. slut. Transport — — — — 14,621,785 39 kyrka, den ena öfver Dal- elfven och den andra öfver Lillelfven......... 1859 6 °/0 4 °/o 10,000 — 6,668 11 85 Ny bro öfver Helge å vid Christianstad....... 1858 » 100,000 — 56,377 86 86 Brobyggnad öfver linie eif invid staden Umeå.... 1861 » » 55,000 — 36,714 36 » Brobyggnad öfver Ume eif 89 invid staden Umeå . . . . 1864 8 °/0 5 °/0 20,000 — 12,443 90 Uppförande af byggnad åt 5 °/„ 42,486 39 Farmaceutiska institutet. 1862 4 °/0 50,000 — 91 Uppförande af byggnader å häradshöfdingebostället Mälby i Vester Fernebo socken af Vesteråslän. . 1864 7,000 3,500 92 Grundförbättringar å Al- na.rps egendom...... 1864 10 °/o — 30,000 — 12,000 — 93 Segelleds öppnande från Hattefura vid Venern till 1865, 1867 5 °/o 3 °/o 800,000 745,558 74 94) 118/ Utsträckning af Kinda båt- 143 J led medelstkanalisering åt Stångån från sjön Rengen till Linköpings hamn . . 1865 — 1870 » 437,500 410,454 62 142 Staden Carlstad, för reglering 45,753 54 af torg, gator och tomtei 1867 6 °/o 4 o/o 50,000 Transport — — — — 15,993,742 90 1) Se vidare § 134 mom. 14 i 1863 års Reglemente. § 11 mom. 9 i 1867 » » § 33 mom. 9 och § 41 mom. 11 i 1868 års Reglemente. § 24 mom. 11 och § 31 mom. 5 i 1869 » V 49 a o± i § Tiden, då lånet utbetalts. Annuitet. Räntefot. Ursprungliga beloppet. Kapitalåterstod vid 1874 års slut. Transport — — — — — 15,993,742 90 143" Kanal- och slussanläggning mellan sjö ar ne Ostra och Vestra Silen på Dalsland 1868, 1869 6 °/0 4 7o 51,200 44,607 35 148" Uppförande af ny byggnad åt Upsala slem.-läroverk 1867, 1868 5 °/0 » 140,000 — 137,903 74 148" Uppförande af ny byggnad för Carl stads högre ele- mentarläroverk ...... 1868 » » 40,000 40,000 00 r-H Uppförande af ny byggnad åt Vänersborgs elemen- tarläroverk ........ 1867, 1868 » » 40,000 39,199 37 148" Utvidgande af elementar- läro verldsbyggnaden i Chri- stianstad.......... 1873 » 10,000 10,000 148 Uppförande af ny byggnad åt Vesterviks elem.-läroverk 1867,1868 » » 20,000 — 19,691 80 148" Förändring och tillbyggnad af elementar-läro verlds- byggnaden i Skara . . . 1868, 1869 » » 40,000 — 39,806 66 § i 1868 års reglemente. 47" Reparation af domkyrkan i Carlstad.......... 1869 6 °/o » 23,500 20,954 33 Transport — — — — 16,345,906 15 1) Jfr § 11 mom. 8 i 1867 års samt § 24 mom. 10 i 1869 års Reglemente. 2) Jfr § 16 mom. 1 i 1867 års Reglemente. 3) Jfr § 16 mom. 2 i 1867 års Reglemente. 4) Jfr § 16 i 1867 års Reglemente. 6) Jfr § 11 mom. 8 i 1873 års Reglemente. 6) Jfr § 27 i 1869 års Reglemente. 7) Jfr § 26 i 1869 års Reglemente. Bil. till Rilcsd. Prof. 1875. 10 Sami. 1 Afä. 2 Band. (Riksg.-kontorets Reglemente.) 7 50 § i 1872 års reglemente. Tiden, då lånet utbetalts. Annuitet. Räntefot. Ursprungliga beloppet. Kapitalåterstod vid 1874 års slut. * Transport — — — — — 16,345,906 15 32 Staden Strengnäs, för ny tomtreglering....... 1872 6 °/0 4 o/o 30,000 30,000 26 Jernvägsanläggning mellan städerna Carlskrona och Vexiö........... l 1872 I \ 1873 \ \ 1874 ) | 1872 1 | 1873 | f1872 | 1873 > » 5 "/o 2,600,000 2,600,000 26 26 Jernvägsanläggning mellan Krylbo och Norberg . . . Jernvägsanläggning från Sundsvall till Torp sb am- mfl.r............. » » 406,000 1,494,000 — 406,000 1,494,000 — 26 Jernvägsanläggning frånUp- | 1874 ) 1873 » 500,000 500,000 26 Jernvägsanläggning från Ludvika till Kihl..... 1874 » » 1,000,000 — 1,000,000 — Summa — — — — 22,375,906 15 51 Aflöningsstat för Riksgäldskontorets Tjensteman och Vakthetjening för tiden intill slutet af 1876 års lagtima rikdag. Lön. Tjenstgörings- penningar. Särskilda arvoden. Summa. Fn Sekreterare, som tillika är ombuds- man.................. 4,400 — -*) — 600 — 5,000 — Fn Fånekommissarie.......... 4,400 — 1,000 — 600 — 6,000 — Fn Kassör................ 4,400 — 1,000 — 600 — 6,000 — Fn Kamererare............. 4,000 — 1,000 — 600 — 5,600 — Fn Revisor............... 2,500 — 800 — — — 3,300 — Fn Bokhållare.............. 2,000 — 800 — — — 2,800 — Fn Kanslist............... 1,500 — 600 — 300 — 2,400 — Fn Kammarskrifvare.......... 1,500 — 600 — — — 2,100 — Fn Kammarskrifvare.......... 1,500 — 600 — — — 2,100 — Fn Förste Vaktmästare........ 700 — 100 — — — 800 — Fn Vaktmästare............. 600 — 100 — — — 700 — Fn Vaktmästare............. 600 — 100 — — — 700 — Fn Vaktmästare............. 6)0 — 100 — — — 700 — Summa Kronor 28,700 — 6,800 — 2,700 — 38,200 — *) Sekreteraren åtnjuter fri bostad. Tillägg. För Revisorn, Bokhållaren, Kanslisten och Kammarskrifvarne kan, da de icke innehafva annan tjenstebefattning, lönen efter fem års tjenstgöring inom graden förhöjas med...............Kr. 500: — samt för Revisorn och Bokhållaren, efter tio års tjenstgöring inom graden, med ytterligare . ............ 500: — För vaktbetjeningen kan aflöningen efter fem års ordinarie tjenst och derunder ådagalagd! välförhållande höjas, lönen med . „ 100: — och tjenstgöringspengarne med...............100: — Vaktbetjeningen åtnjuter fri bostad med nödig vedbrand. Skulle donna förmån åt fri bostad och, för vaktbjeningen, vedbrand, komma att för sekreteraren eller vaktbetjeningen eller någon af dem upphöra, är o de berättigade att i stället såsom tjenstgöringspenningar uppbära, sekreteraren 1,000 kronor och vaktmästarne 200 kronor hvar. Vid tillämpningen af donna aflöningsstat i akttag es derjemte följande: l:o Under semestertid åtnjuta tjenstemännen lön och tjenstgöringspenningar,men icke särskilda arvoden, hvilka utgå till de tjenstförrättande. 2:o I (ifrigt åtfölja de i ordinarie staten upptagna tjenstgöringspenningar äfvensom särskilda i samma stat upptagna arvoden utöfvandet af sjelfva tjenste - 52 befattningen och få alltså icke åtnjutas under tjenstledighet; dock må Fullmäktige kunna medgifva den tjensteman eller vaktbetjent, som af sjukdom hindras från bestridande af sin tjenst, att uppbära de för samma tjenst anvisade tjenstgöringspenningar. 3:o För bestridande af tjenstgöringen under semester ega Fullmäktige att anvisa till extra ordinarie tjensteman arvoden, beräknade efter 1,000 kronor för år. 4:o Innehållarmé af lön, enligt förestående stat, äro underkastade den vidsträcktare tjenstgöringsskyldighet eller den jemkning i åligganden, som kan varda stadgad; och höra de fullmakter eller konstitutorial, som för Riksgäldskoutorets tjensteman utfärdas, innefatta förbehåll om deras skyldighet att åtaga sig de nya eller förändrade göromål, som kunna dem åläggas. Indragningsstat vid Riksgäldskontoret. Kommissarien Oscar Aréhn............. 4,400 Notarien och Registrator!» Daniel Magnus Sandahl...... 3,000 — Notarien August Neyber................ 3,000 — Kanslisten Nils Didrik Sillen.............. 1,500 — Kontorsskrifvaren Adolf Wilhelm Sandsjö.......... 1,500 — Kammardrängen Per Fredrik Bydqvist........... 575 — Summa kronor 13,975 — Pensionsstat vid Riksgäldskontoret. Förre Kamererare!» Herman Theodor Benckert........ 4,000 Forre Registrator»! och Arkivarie»! Claes Otto Vougt...... 1,417 50 Färre Ombudsmannen Leontius Hallman.......... 1,500 Afliden Sekreteraren i Riksgäldskontoret Carl Gustaf Stuarts enka, Maria Lovisa Stuart, född Koschell.......... 800 Afliden Krigsrådet S. G. Ehrenstams och hans jemväl afliden enka Charlotta Gripenst jer nas dotter Hedvig Aurora Ehrenstam . . 250 Afliden t. f. Kommissarien vid Riksgäldskoutorets kreditsedelverk, Ofverkrigskommissarien Fr. Lindstedts oförsörjda dotter Siri Aurora Lindstedt.............. 225 Afliden Notarie»! Fr. Bergmans ogifta dotter....... 225 — Summa kronor 8,417|50 Anmärkning. Ofvanstående pensioner indragas vid innehafvarens frånfälle och äfven dessförinnan, så vida de för pensionernas utgående stadgade vilkor upphöra. 53 Förestående tre stater, nemligen: Aflöningsstaten för Riksgäldskontoret, upptagande eu summa af . . 38,200: — Indragningsstaten vid d:o ............ 13,975: — Pensionsstaten vid d:o ............8,417: 50, äro uppgjorda och fastställda vid lagtima riksdagen i Stockholm den 27 Maj 1875. På Riksdagens vägnar: För Första Kammaren: Gr. LagerbjelJce, n. v. Talman. För Andra Kammaren: F. Asker, n. v. Talman. t 54 Fullmäktige i Riksgäl (Iskontoret, välde af 1875 års Riksdag. Ordförande: Godsegaren, Kommendören af Kongl. Nordstjerne-Orden, l:akl., Friherre Johan Gustaf Nils Samuel Åkerhielm. Bruksegaren, Riddaren af Kongl. Nordstjerne-Orden, Herr Filosofie Doktorn Carl Reinhold Polhem von Stockenström, vice Ordförande. Kaptenen-Riddaren af Kongl. Nordstjerne-Orden, Herr Carl Gustaf Hjerta. Grosshandlaren, Riddaren af Kongl. Nordstjerne-Orden, Herr Samuel Warburg. Professorn'' vid Teknologiska Institutet, Riddaren af Kongl. Nordstjerne-Orden, Herr Filosofie Doktorn Hjalmar Holmgren. Advokat-fislcalen i Kongl. Statskontoret, Riddaren af Kongl. Wasa-Orden, vice Häradshöfdingen Herr Per Samzelius. Verksegaren, Herr Gustaf Hceggström. Suppleanter: Revisions-sekreteraren, Riddaren af Kongl. Nordstjerne-Orden, Herr August Östergren. Godsegaren, Riddaren af Kongl. Nordstjerne-Orden, Friherre David Theodor von Schuleenheim. Grosshandlaren, Riddaren af Kongl. Wasa-Orden, Herr J. A. Bergman. 55 Revisorer af Stats-, Banko- och Riksgäldsverken vid 1875 års revision. För Första Kammaren: Bruksegaren, Kammarherren, Riddaren af Kongl, Nordstjerne-Orden, Herr Grefve Nils Magnus Gustaf Gyldenstolpe. Kaptenen, Herr Axel Ferdinand Lind af Hageby. Domprosten, Ledamoten af Kongl. Nordstjerne-Orden, Herr Teologie Doktorn Pehr Sjöbring. Godsegaren, Riddaren af Kongl. Wasa-Orden, Herr Grefve Gotthard Wachtmeister. Bruksegaren, Riddaren af Kongl. Wasa-Orden, Herr Theodor Svedberg. Trafikchefen, Riddaren af Kongl. Svärds- och Wasa-Orden, Herr Grefve Arvid Taube. Suppleanter: Bruksegaren, Riddaren af Kongl, Wasa-Orden, Herr Edvard Sederholm. Direktören, Riddaren af Kongl. Nordstjerna- och Wasa-Orden, Herr Isak Gustaf Glason. Kapten-löjtnanten, Herr Grefve Mauritz Emil August Lewenhaupt. För Andra Kammaren: Kommendören, Riddaren af Kongl. Svärds-Orden, Herr Axel Adlersparre. Riksdagsmannen, Herr Carl Anders Larsson från Östergötlands län. Kaptenen, Herr Julius Mankön. Riksdagsmannen, Herr Sven Nilsson i Efveröd från Christianstads län. Riksdagsmannen, Herr Anders Andersson i Intagan från Göteborgs och Bohus län. Riksdagsmannen, Herr Anders Peter Danielsson från Calmar län. Suppleanter: Riksdagsmannen, Herr Leonard Johan Fahlander från Westerbottens län. Riksdagsmannen, Herr Carl Lsak Bengtsson från Kronobergs län. Riksdagsmannen, Herr Svante Fredrik Norén från Elfsborgs län. 56 Register öfver 1875 års Reglemente för Riksgäldskontoret. Ackord för Rilcsgäldskontorets fordringar Sid. Aflöning för Justitie-ombudsmannen in. fl. » » » lediga tjänsters bestridande » » B Riksgäld skontorets tjenste manna-personal och vaktbe tjening ................................. b Aflöning s-stat för Riksgäldskontoret...... » Afsked med pension .............................. b Allmänna Hypoteksbanken ..................... B Amor tis sementsfonder.............................. b Anslag angående lediga tjenstår............ b Arfvode för Deputerade och deras biträden .............................. B b b Fullmäktige ..................... b b B Riksdagens Revisorer ...... b b b Riksgäldskontorets tjensteman ................................... B Arkivet, Riksdags-.................................... b Auktionsmedel för Kronans hus ............ b Bank, Sveriges Riks-, Riksgäldskontor^ kreditiv.................. b b b andel i dess vinst » Befordringsgrunder vid Riksgäldskontoret ........................... B Befordringsvilkor .................................... B 16. § 27. 12. § 20. 32, 33. §§ 77, 78. 14. § 23. 51. 36, 37. §§ 88-91 30. § 71. 19, 21. §§ 36, 41. 33. § 79. 23. § 50. 13. § 22. 11. § 19. 14. §§ 23, 24. 11. § 18- 16. § 28. 20. § 38. 18. § 34. 34. § 81. 14, 34. § 23, 80. Begrafningshjelp efter obemedlade tjensteman och vaktbe tjente ........................... Begrafningshjelps-besparingar................. Belåning af obligationer ........................ Belöning för extra arbeten..................... Berättelser, Fullmäktiges........................ » Justitie-ombudsmannens ... s Riksdagens Revisorers......... Besigtningar å Riksgäldskontor^ och Riksdagens hus.................. Besparingar å 7 irslagsanslagen ............ » » sijatsanslagen i allmänhet Besvär öfver Fullmäktiges beslut......... Betjeningen vid Riksgäldskontoret......... Bevillnings-förordning, utfärdande af...... Bibliotek, Riksdagens.............................. Bihanget till Riksdagens protokoll, tryckning af....................................... B onde-Ståndets Protokoll vid 1809 och 1810 års riksdag............ Boställsskogar, fonden för deras indelning .............................. Brister i förslagsanslagen ..................... » » Statsverkets inkomster............ Båtsmansrotarnes sammanförande ......... Ghristianstad, uppförande af läroverks hus i................................. Dalslands kanalaktiebolag ..................... Depositionsmedel .................................... Deputerade för låneärenden .................. Diarium, Ombudsmannens..................... Dyrtidstillägg till Justitie-ombudsman nen in. fl......................... Embetsresor, Justitie-ombudsmannens... Enke- och Pupillkassan vid Riksgäldskontoret ......... Expedition, Fullmäktiges........................ ® Justitie-ombudsmannens....., Expenser för Justitie-ombudsmannen m. fl....................................... Extra ordinarie tjenstemän, deras antagande i> » » » skiljande från Riksgäldskontoret ......... p ® » gratifikationer åt Bih. till Bilsd. Prof 1875. 10 l Sid. 15. § 25. » 9. § 10. xx 19. § 37. xx 14. § 24. x> 27. § 64. x> 13. § 21. xx 11, 27. §§ 19, 65. xx 26. § 62. X) 8. § 8. X) 16. § 29. x> 26, 35. §§ 60, 86. » 31, 32. §§ 74—76. » 30. § 72, mom. b. 11. § 18. X) 28. § 67, inom. a. X) 28. § 66. X) 17. § 31. X) 8. § 8. X) 7. § 7. X) 9. § 11. X) 7. § 5, mom. 3 V 29. § 69. X) 17. § 30. X) 23. § 50. XX 26. § 61. X) 12. § 20. X) 13. § 21. XX 15, 33. §§ 26, 77. XX 31. § 74. X) 12, 13. §§ 20, 21. X) 13. § 21. X) 34. OD O X) 36. § 87. D 14. § 24. funt] L 1 Afd. 2 Band. (Riksg.-kontorets Reglemente.) Extra statsutgifter, anslag till deras bestridande .................. Sid. Flyttningshjelp för Justitie-ombudsman nen. ................................ » Fordringar, Kiksgäldskontorets............... » Fors ellon, ersättning till räntetagare för » Fullmakter för Kiksgäldskontorets tjensteman ................................. » B granskning af riksdagsmännens .................................... » Fullmäktige i Riksgäldskontor............ » Fullmäktiges ansvarsskyldighet ............ » » antal för besluts fattande B b arvoden och resekostnads - ersättningar........................ » B befattning upphör ............ » b berättelser ........................ » b besluts Överklagande...... » b Deputerade för låneärenden b b frånvaro ......... » b förfall................................. » b komplettering .................. » b omröstningar..................... » b Ordförande........................ » b protokoll ..................... » b rådfrågningar hos Reviso rerne ................................. » » sammankomster ............... » b sammanträden ............ » b sessionsdagar..................... » b ställande till ansvar......... » b Suppleanter ..................... » b b deras inträdande » B särskilda uppdrag ............ » b tjenstledighet..................... » b åligganden........................ » Förfall, Fullmäktiges.............................. » Förräntning af Riksgäldskontor^ kon - För slag sanslag enligt riksstaten............ v Granskning af Lånekommissariens och Kassörens anteckningsböcker. .........-........................... » b af Riksdagsmäns fullmakter b b af Riksgäldskontorets räkenskaper ........................... » Gratifikationer till betjeningen vid Riksgäldskontoret. ................. 7. § 5, mom. 2. 12. § 20. 4. § 3. 8. § 9. 14. § 23, mom. 1 31. § 73. 54. • — 24. § 51. 25, 30. §§ 57, 72. 13. § 22. 23. § 48. 27. § 64. 26, 35. §§ 60. 86. 23. § 50. 25. §§ 55, 56. 25. §§ 55, 56. 23. § 48. 25. § 59. 22. § 44. 24. § 53. 24. § 52. 24—26. §§ 53—60. 24. §§ 53, 54. 24. § 53. 24. § 51. 54. — 22, 23. §§ 45, 46, 48. 26-31. §§ 61—73. 25. § 55. 23. § 49. 25. §§ 55, 56. 19. § 37. 8. § 8. 26. § 61. 31. § 73. 21. § 41. 14. § 24. Göta kanal-direktion, val till ledamot af Honorar ier, F ullmäktiges........................ Hufvudbok, Riksgäldskontorets............... Hus, kronans i städerna ........................ » Riksdagens ................................... » Riksgäldskontorets ........................ Hypoteksbanken, allmänna ..................... Inkomster, Statsverkets, brist uti ......... » Riksgäldskontorets ............... Inlösen af förfallna obligationer............ Instruktion för Riksgäldskontorets tjensteman ................................. Inventarier i Riksgäldskontorets och Riksdagens hus.................. Inventering af låne- och säkerhetshand lingar. ................................... Jernvägar, enskilda, statsbidrag till...... Jernväg sanläggningar, bolag för utförande af .................. Jernvägsbyggnader, statens, anslag till... Justitie-ombudsmannens aflöning............ » embetsresor............ » insättande i embetet Kihl och Ludvika, jernväg emellan...... Kinda Kanalaktiebolag, revision af......... Konstitutions- Utskottets handlingar vid 1809 års riksdag Konstitutorial för tjenstemännen............ Kontors-expenser....................................... Konungens ombud.................................... Kreditiv för infallande krig..................... » » rikets försvar eller andra vigtiga ändamål.................. » Riksgäldskontorets, i Riksbanken Kärrgrufvan inom Norbergs bergslag samt sjön Åmänningen, jernväg emellan............... Landtränteriernas depositionsmedel...... Ledigheter bland Fullmäktige ............... Liqvid mellan Stats-och Riksgäldsverken » angående förslags-anslagen......... » » Statsverkets öfverskott Liqvidationsfonder.................................... Ludvika och Kihl, jernväg emellan ...... Mindre kreditivet .................................... Missväxter, behöfvandes undsättning vid Norbergs jernväg .................................... Nådårs besparingar................................... Sid. 31. 6 72, mom. d. X) 13. § 22. X) 21. § 41. x> 16. § 28. X) 11, 26, 27. §§ 17, 62, 63. » 11, 26. §§ 17, 62. x) 30. § 71. X) 7, 8. §tz 6-8. )) 16- -20. §§ 27-40. X) 3. § 2. X) 32. § 76. X) 11, 26, 28. §§ 17, 62, 67. X) 26. § 61. » 5. § 4. X) 30. § 70. X) 7. S 5, mom. 1. )) 12. § 20. X) 13. § 21. X) 31. § 72, mom. c. » 6. § 4. X) 30. § 69. X) 28. § 66. » 29, 32. §§ 68, 77. X) 11. § 17- X) 25. § 58. X) 9. 10. §§ 12, 14. )) 9, 10. §§ 13, 14. X) 20. § 38. X) 4. § 3. X) 17. <j 30. X) 22. § 45. XX 21. § 43. XX 8. § 8. XX 16. § 29. X) 19, 21. §§ 36, 41. XX 6. § 4. XX 9, 10, 17, 25. §§ 13, 14, 33, 57. XX 17. §§ 32, 33. D 4. § 3. XX 9. § io. 60 Obligationer, belåning af........................ » Riksgäldskontorets............ Ombud, Konungens................................. Ombudsman, Riksgäldskontorets............ Omröstningar, Fullmäktiges .................. Ordförande hos Fullmäktige.................. » vice .................. Pensionsgrunder för Riksgäldskontorets tjensteman och vaktbetjcning Pensionsstat vid Riksgäldskontoret......... Preskriptionstid för Riksgäldskontorets skulder ........................ Protokoll, Fullmäktiges........................... » Riksdagens, papper till och tryckning af........................... Reglering af förvaltningsbestyren och tjenstegöromålen vid Riksgäldskontoret ........................ Reglementariska stadganden, äldre......... Resekostnadsersättning för Riksdagens Revisorer ......... i) » för Fullmäktige $ » » Justitie-om budsmannen Revisionsko stnader................................... Revisorer, Riksdagens, vid 1874 års statsrevision......... » i) traktamenten och resekostnader för Revisorernes berättelse ........................... Riksbanken, kreditiv i ...................;....... Riksbankens vinst, andel deri ............... Riksdagens hus ....................................... Riksdagsbiblioteket.................................... Riksdagshuset.......................................... Riksdagsko stnader.................................... Risdagsort, Fullmäktiges yttrande derom Riksgäldskontorets betjening.................. » Enke- och pupillkassa » fordringar för utbetalda lån........................ $ Fullmäktige............... ?> föremål ..................... $ förvaltning ............... b hufvudbok.................. » hus.............................. B inkomster och särskild da tillgångar ............ Sid. 19. » 3, 18, 19, 20. » 25. » 31. » 25. » 22. » 22. » 36, 37. b 52. § 37. §§ 2, 35, 36, 39. § 58. § 74. § 59. § 44. § 44. §§ 88-91. » 3. » 24. § 2- § 53. » 28. § 67. » 29. § 68. 1) 37. § 92. » 11. § 19. 1) 13. § 22. 1) 13. § 21. v 11. § 19- D 55. — D 11. § 19. )) 11, 27. ?§ 19, 65. 20. § 38. 18. § 34. » 26, 27. §§ 62, 63. » 11. § 18- X) 11, 26, 27. §§ 17, 62, 63. » 10. § 16- » 30. § 72, inom. a. D 31, 32. §§ 74-76. V 15, 33. §§ 26, 77. )) 4. § 3. )) 54. )) 3. § 1. )) 22. §§ 44, 47. )) 21. § 41. » 11, 26. §§ 17, 62. V 16—20. bO 1 O 61 Riksgäldskontorels kreditiv i Riksbanken » obligationer............... v skulder ..................... » Styrelse ..................... » tjenstemanna-personal » upplåning .................. » utgifter ..................... » vaktbetjening ........... Riksgäldssedel-, inlösen af..................... Rotar vid båtsmanshåll^, sammanförande af..................... Rådfrågningar hos Riksdagens Revisorer Räkenskaper, Riksgäldskontor^........... » » utdrag af Rånte- och amortissements-fonder ......... Räntebärande pappers belånande............ Räntegifvares befriande från forsellön... Sammankomster, Fullmäktiges............... v Fullmäktiges i Fanken och Riksgäldskontor gemensamma ............... Sessionsdagar, Fullmäktiges .................. Skog splantering skassan ........................... Skrifmaterialier för Riksdagens och Utskottens behof............... Skulder, Riksgäldskontorets .................. Stadganden, äldre, rörande Riksgäldskontor .............................. Stat-, aflönings-, för Riksgäldskontor Stat-, pensions-, för Riksgäldskontoret Statsfyllnadssumman .............................. Statskontorets utgifter, bidrag till deras bestridande ...... Statsinkomsterna, brister i..................... » öfverskott å............... Statslån för jcrnvägsbyggnader ............ Statslånefonden ....................................... Statsobligationer, fonderade .................. Statsreglering en, dermed gemenskap e gande utgifter ........... Statsutgifter, bidrag till deras bestridande. ................................ Statsverkets förslagsanslag..................... » inkomster, brister uti......... » liqvid er med Riksgäldskontoret .................................... v öfverskott och besparingar Sid. 20. § 38. D 3. § 2. » 3. ? 2- » 22—24. §§ 44-52. )) 31, 32. §§ 74—76. )) 18, 20. 35, 39. 5) 5—15. §$ 4—26. » 32. § 75. » 3. § 2. I) 9. § 11. » 24. § 52. )) 21. $ 41. D 21. § 42. S 19, 21. §§ 36, 41. )) 19. $ 37. » 8. § 9. » 24—26. §§ 53—60. D 30. § 72. » 24. § 53. » 17. § 31. y> 28. $ 67. » 3. § 2. » 37. § 92. r 51. » 52. v 7. § 6. D 5, 6. §§ 4, 5. D 7. § 7. D 16. § 29. » 18. § 35. » 20. $ 40. » 18. § 35. D 7—9. §§ 6-11. )) 7. H 5, mom. 1, )) 8. § 8. » 7. § 7. i- 8, 16, 21. §§ 8. 29, 43. » 16. § 29. 62 Strömsholms nya kanalbolag, revision af dess förvaltning ...............Sid. 29. § 69. Större kreditiv^ ................................ » 9. § 12. Suppleanter för Fullmäktige.................. b deras inträdande.................. » för Revisorer^.................. Suspensioner....................-........................ Telegrafverket, förskott till..................... Tjenste försummelser................................. Tjenstegöromålens reglering .................. Tjensteman vid Riksgäldskontor^......... »» b aflöning för bb b antagande af B b B besvärshänvisning för......... bb b entledigande af bb B pensionering af Tjänster, lediga, bestridande af ............ b återbesättande af..................... Tjenstgöringsordning................................. Tjenstgöring spenningar ........................... Tjenstledighet för Fullmäktige............ b b tjenstemännen och vaktbetj eningen...... Traktamenten, Riksdagens Revisorers ... Tryck fr ihets-komitéens betjening och expenser. ................. Tryckning af bihanget till Riksdagens protokoll........................... b » Bondeståndets protokoll och Konstitutions-Utskottets handlingar vid 1809 års riksdag ..................... b b Revisorernes berättelser Tryckningskostnader för Justitie-ombudsmannens berättelser Understöd för Riksgäldskontor^ tjen stemäns sterbhus.................. Undsättning smedel vid missväxter ......... Upphörden och redovisningen åt Riks gäldskontorets medel ......... Uppdrag, Fullmäktiges särskilda............ Upplåning för Riksgäldskontor^ rökning. ...............................-...... Utdrag af Riksgäldskontorets räkenskaper ....................................... Utgifter, Riksgäldskontor^ ts .................. Vaktbetjening, Justitie-ombudsmannens 1) 54. — » 22. §§ 45, 46. )) 55. D 34, 35. SS 82, 83, 85. » 10. § 15. » 34- -36. §§ 82—87. )) 29. § 68. » 31. § 74. » 14. 5 23. )) 34. § 80. )) 35. § 86. X) 35, 36. §§ 84. 87. » 36, 37. §§ 88-91. )) 32, 33. §§ 78, 78. v 33, 34. §§ 79, 81. )) 32. § 76. v 14. § 23, mom. 3 )) 25. §§ 55, 56. V 33. § 78. » 11. § 19. J> 13. § 21. D 28. § 67. D 28. § 66. » 11, 27. §§ 19, 65. » 13. § 21. )) 15. h 25. » 17. §§ 32, 33. 1) 21. ^ 41—43. » 26—31. §§ 61-73. 1) 18, 20. §§ 35, 39. 5) 21. § 42. V 5—15. §§ 4-26. )) 12. § 20. Vaktbetjening, Riksgäldskontorets......... Sid. 32. § 75. Vaktbetjeningens pensionerande ............ )) 36, 37. §§ 88-91 » tjensteförsummelser ... )) 35. § 85. Varningar för tjensteförsummelser ...... » 34. § 82. Vilkor för lönetillökningen vid Riks- , gäldskontoret.............................. » 14. § 23. Vinst, Riksbankens, andel i .................. » 18. § 34. Amänningen, sjön, samt Kärrgrufvan inom Norbergs bergslag, jernväg emellan............... )) 5. § 3. Öfverlåtelse på viss person af Riksgälds- kontorets obligationer......... » 3. § 2. Öfverskott, Statsverkets........................... » 16. § 29.