för Riksbankens styrelse och förvaltning, utfårdadt den 19 Maj 1875

Allmänna föreskrifter. § l. Riksbanken förblifver under Riksdagens egen garanti och vård, så att den '' ostörd må förvaltas af de fullmäktige, Kamrarne dertill förordna, efter de ordningar, stadgar och reglementen, hvilka redan gjorda äro eller vidare af Riksdagen göras kunna. (Jfr Regeringsformen § 72.) § 2. Enligt Sveriges Rikes Ständers beslut och förordning om Banken af den 22 September 1668, har Sveriges Riksbank till föremål för sin verksamhet: A. I egenskap af Vexelbank: att bibehålla det inländska myntet vid dess råtta och skäliga valör samt hindra och förekomma främmande myntsorters obilliga och egenmäktiga stegrande. (Jfr ingressen till nämnda Rikets Ständers beslut och förordning.) B. 1 egenskap af Depositionsbank: att för allmänhetens säkerhet, nytta och beqvämlighet emottaga penningar af en hvar, som sådant åstundan deröfver fora läkning och dem vid anfordran insätBih. till Riksd. Prof. 1875. 10 Sami. 1 Afd. 2 Band. 1 (Banko-Reglementet.) 3 taren tillhandahålla, så att handel och rörelse må underlättas genom de derå utfärdande assignationers och invisningars kredit, kraft och giltighet, samt att dessförutan jemväl, till säkert förvar mot vådliga händelser och tillgrepp, under försegling emottaga och vårda såväl kontanta penningar som annan flyttbar egendom. (Jfr ingressen till ofvan nämnda Rikets Ständers beslut och förordning.) C. I egenskap af Lånebank: att dels upplåna fruktlöst liggande kapitaler, dels på drägliga vilkor, emot fullgod säkerhet, biträda lånebehöfvande med understöd och sålunda, till befordrande af handelns och alla nyttiga näringars uppkomst och förkofran, förebygga ocker och obilliga intressens beräknande enskilde emellan. (Jfr § 44 och följande i ofvan nämnda Rikets Ständers beslut och förordning,) D. I egenskap af allmän statsanstalt: att uti den genom låneoperationerna inflytande och besparda vinst en tillgång må beredas, hvaröfver Rikets Ständer ega att till Kongl. Maj:ts och fäderneslandets heder och nytta samt allmänt gagneliga ändamål disponera. (Jfr § 74 i ofvan nämnda Rikets Ständers beslut och förordning.) § 3. Riksbankens grundfond skall, utan beräkning af riksbankens fasta egendom, inventarier samt mynt- och medaljkabinett, utgöra tjugufem millioner kronor. » (Jfr § 4 i Lagen för Rikets Ständers Bank af den 1 Mars 1830, sådan denna § lyder i Kongl. Kungörelsen den 19 April 1864.) § 4. Riksbankens reservfond utgör fem millioner kronor. Uti göda utländska statspapper bör riksbanken innehafva minst ett belopp, som motsvarar reservfonden; åliggande det fullmäktige att, i händelse dylika statspapper någon gång behöfva till metalliska kassans förstärkning eller annat ändamål afyttras, så att behållningen nedgår under hvad ofvan är bestämdt, så fort sig gorå later, ånyo uppbringa densamma till det belopp, att den motsvarar reservfonden. Det kapitalöfverskott, riksbanken utöfver grundfonden och reservfonden egen, må vid bokslutet föras såsom reserverade medel. 3 § 5. Såsom metallisk kassa anses och beräknas allt riksbanken tillhörigt, inom landet befintligt svenskt och utländskt guld- och silfvermynt samt omyntadt guld och silfver; dock att härvid det efter lagen om rikets mynt af den 30 Maj 1873 präglade silfvermynt icke beräknas till högre värde än nitio procent af prägelvärdet. § 6. Mom. 1. Riksbanken eger att under de vilkor och inom de gränser, som nedan bestämmas, utgifva sedlar, hvilka, jemlik! 72 § Regeringsformen, för mynt i riket må erkännas. Mom. 2. Såsom riksbankens sedelstock anses och beräknas: а) utelöpande sedlar; б) på folioräkningar innestående medel, hvilka skola vid anfordran tillhandahållas; c) beloppet af utelöpande postvexlar. Mom 3. Sedelstocken, sålunda beräknad, får aldrig uppgå till mera än högst tretio millioner kronor utöfver sammanlagda beloppet af följande riksbankens tillgångar, nemligen: a) metalliska kassan enligt nästföregående §; b) på utrikes ort nedsatt eller under transport derifrån varande guld och silfver i myntad eller omyntad form; och c) andra hos bankinrättningar eller handelshus å utrikes ort innestående medel. § 7. Riksbanken är ovilkorligen skyldig att, när så påfordras, inlösa sina sedlar efter den grund, Konung och Riksdag faststält, hvadan sedlar å kronor och riksdaler riksmynt inlösas efter deras lydelse, sedlar å specie eller banko efter den grund, att en riksdaler specie eller banko gäller lika med en riksdaler femtio öre riksmynt, samt sedlar å 14 och 10 skillingar uti koppar efter enahanda grund, som för inlösen af sedlar lydande å banko. (Se Lagen för Rikets Ständers Bank af den 1 Mars 1830, Kongl. Maj:ts nådiga förordning om Rikets mynt af den 3 Februari 1855 samt lagarne om Rikets mynt och om öfvergången till det nya myntsystemet af den 30 Maj 1873.) § 8- Vägrar banken, under hvad sken det vara må, att sedel vid uppvisandet 4 efter fastställd grund inlösa, eger sedelinnehafvaren att derom gorå skriftlig anmälan hos Kongl. Maj:ts och Rikets Svea Hofrätt. (Se Lagen för Rikets Ständers Bank af d. 1 Mars 1830.) § 9. Öfver riksbankens metalliska kassa, äfvensom tillgången i utländska valutor samt den beräknade sedelstocken skall dels, enligt 5:te §:n i lagen för Rikets Ständers Bank af den 1 Mars 1830, för hvarje hälft år och dels deremellan för hvarje månad uppgift upprättas, tryckas och med allmänna tidningarne utdelas. Öfver riksbankens ställning skall likaledes upprättas, tryckas och med allmänna tidningarne utdelas dels för hvarje qvartal sammandrag, och dels för år fullständig öfversigt. Afdelning 2. Om Bankens rörelse. A. Om metalliska kassans upprätthållande, köp och försäljning af guld och silfver, utländska vexlar, obligationer och statspapper. § 10. Mom. 1. I riksbankens såväl hufvud- som afdelningskontor emottages svenskt guldmynt, prägladt i enlighet med Kongl. Förordningen af den 31 Juli 1868 och äldre författningar, efter dess värde i gångbart mynt. Mom. 2. De i enlighet med Kongl. Förordningen den 3 Februari 1855 eller äldre författningar präglade svenska silfvermynt komma att af riksbanken emottagas enligt den i § 3 af Lagen den 30 Maj 1873, om öfvergången till det nya myntsystemet, stadgade grund. Mom. 3. I afseende på utländska guld- och silfvermyntsorter, hvilka icke, till följd af afslutad konvention, skola gälla såsom gångbart mynt i riket, ega fullmäktige bestämma såväl hvilka slag må köpas, som pris derå. Mom. 4. Guld i plants, som till Kongl. myntverket för riksbankens räkning aflemnas, inlöses, enligt myntverkets bevis, med guldets värde i svenskt mynt eller 2,480 kronor för ett kilogram fint guld, efter afdrag derifrån af en fjerdedels 5 procent i myntningskostnad samt af de afgifter för smidbargöring och skedning, som kunna ifrågakomma; hörande fullmäktige, så vidt på dem ankommer, tillse, att så stort förråd af mynt alltid förefinnes, att betalningen i allmänhet må kunna erläggas omedelbart efter det guldet aflemnats och dess värde i mynt blifvit behörigen styrkt. På fullmäktige ankomme dock att, efter särskild pröfning för hvarje fall, när de finna sådant för banken fördelaktigt, befria säljare af guld från myntningskostnaden eller större eller mindre del deraf. Och ega fullmäktige att i afseende på mottagande af omyntadt guld vid afdelningskontoren meddela de särskilda föreskrifter, fullmäktige anse behöfliga. Mom. 5. Fullmäktige ega pröfva om och till hvilket pris silfver i plants samt annat omyntadt silfver må af riksbanken inköpas. 8 ii Mom. 1. I fråga om utlemnande af svenskt guldmynt, prägladt före år 1873, eller af utländskt guld- eller silfvermynt, som icke, i följd af afslutad konvention, skall gälla såsom gångbart mynt i riket, ega fullmäktige att besluta. Mom. 2. Guld och silfver i plants tillhandahålles vid hufvudkontoret i män af tillgång, till pris, som fullmäktige ega bestämma. § 12. Mom. 1. Fullmäktige bemyndigas att köpa och åter försälja vexlar, betalbara å utrikes ort, dragna på sex månader eller kortare tid, äfvensom att genom annat aftal öfvertaga utländsk valuta och densamma åter aflåta. Mom. 2. Riksbankens behållning i utländska valutor ega fullmäktige att hafva innestående hos hända och säkra utländska baukinrättningar eller handelshus samt att å dessa behållningar utställa vexlar eller anvisningar, eller ock använda dem till förstärkning af guld- och silfverförrådet i riksbanken. Guld och silfver som sjöledes införes, skall mot sjö fara försäkras. Mom. 3. Med aktade och säkra utländska bankinrättningar och handelshus ega fullmäktige öppna löpande räkning i riksbankens böcker på vilkor, som af fullmäktige för hvarje särskilt fall bestämmas, samt att, när fullmäktige finna sådant tjenligt, å dylik räkning äfven lemna tillfälliga förskott. § 13. Fullmäktige bemyndigas likaledes att in- eller utrikes köpa och sälja inoch utländska obligationer och statspapper. 6 § 14. Mom. 1. Riksbankens metalliska kassa får icke bibehållas vid lägre belopp, än tio millioner kronor. Mom. 2. Visar metalliska kassan benägenhet att nedgå till det här ofvan bestämda minsta belopp af tio millioner kronor, böra fullmäktige i tid vidtaga de åtgärder, hvilka med afseende på förhållandena för tillfället finnas lämpliga, medelst afyttrande af obligationer eller statspapper, medelst sedelstockens förminskning genom indragning å lånerörelsen, eller medelst anlitande af kredit å utrikes ort; egande fullmäktige att af dessa utvägar välja den eller dem, som för tillfället må finnas bäst leda till ändamålet. Mom. 3. Utländsk kredit i form af lån eller kreditiv må begagnas till belopp af högst tolf millioner kronor; och har Riksdagen i sådant afseende hos Kongl. Maj:t i underdånighet anhållit, det Kongl. Maj:t, uppå fullmäktiges anmälan i ämnet, täcktes låta bemedla det af fullmäktige för riksbankens säkerhet nödigt ansedda lånet under den form, som för ändamålet kan finnas erforderlig, samt å ett sådant lån meddela dess nådiga garanti. B. Om riksbankens sedlar, om vexling af mynt och sedlar samt om andra betalningsmedel, som i riksbankens kassor emottagas. § 15. Mom. 1. Riksbanken utöfver sedlar å fem, tio, femtio, ett hundra och ett tusen kronors valör; skolande texten å dessa sedlar lyda sålunda: Sveriges Riksbank inlöser vid anfordran denna sedel å 00 kronor med guldmynt enligt lagen om rikets mynt af den 30 Maj 1873. De af riksbanken utgifna sedlar å riksdaler skola, efter innehafvarens önskan, inlösas antingen med silfvermynt efter deras lydelse eller med guldmynt enligt den i § 3 af lagen om öfvergången till det nya myntsystemet bestämda grund, att en krona räknas lika med en riksdaler riksmynt. Mom. 2. Dessa sedlar förses med namnteckning af två riksbankens tjensteman. Å sedlarne af fem och tio kronors valör anbringas en tryckt och en handskrifven namnteckning, men å de öfriga valörerna handskrifvas båda namnteckningarne. Mom. 3. Riksbankens hufvud- och afdelningskontor skola alltid vara försedda med riksbankens sedlar till utvexling mot det i riket gångbara mynt. Mom. 4. För invexling i landsorten af förslitna sedlar å fem riksdaler eller kronor och derunder ega fullmäktige att vidtaga nödiga åtgärder. 7 Mom. 5. I fråga om inlösen af bristfälliga och förslita sedlar iakttages hvad som är stadgadt dels i Kongl. kungörelserna af den 5 Mars 1836, den 4 Februari 1859 och den 7 November 1873 samt dels i stadgarne för tjenstgöringen i riksbankens hufvudkontor. Mom. 6. Framställning om inlösen af sedel, som blifvit så stympad och skadad, att donna inlösen beror icke af sedelns granskning, utan på undersökning och pröfning af särskilda skäl och omständigheter, pröfvas och afgöres af fullmäktige. Mom. 7. Sedlar å riksdaler få hädanefter icke utlemnas i rörelsen; och skola sådana till riksbanken ingående sedlar på föreskrifvet sätt obrukbargöras. § 16.*) I riksbankens hufvudkontor skall tillhandahållas svenskt mynt af alla de valörer, som enligt gällande lag om rikets mynt utmyntas; hörande fullmäktige tillse att, så vidt ske kan, nödigt förråd af hvarje slag förefinnes. Derjemte skall, i enlighet med 16 § af lagen om rikets mynt den 30 Maj 1873, vid afdelningskontoren i Göteborg och Malmö alltid finnas så stort förråd af guld-, silfver- och bronsmynt, som erfordras för vexling af sådana mynt, hvilka endast till statens kassör äro lagligt betalningsmedel, mot lika stort belopp samma slags gångbara mynt samt för utlemnande af guldmynt mot skiljemynt till hvilket som helst med 10 kronor delbart belopp. I öfrigt utvexla? vid afdelningskontoren guld-, silfver- och bronsmynt endast i mån af tillgång. § 17. Vid riksbankens hufvud- och afdelnings-kontor skall mottagas till invexling med gångbart mynt hvilket som helst belopp af kopparmynt, prägladt efter myntordningar äldre än 1855 års myntordning, samt af riksgäldskontorets polletter. Sådant mynt får icke åter utvexla?. 10*0 - Börande. gångbarheten af mynt, prägladt i enlighet med lagen om rikets mynt den 30 Mai Jö7o, aro genom namnda lag följande stadganden meddelade: »Myntstycke af guld, silfver eller brons, som blifvit vanstäldt eller genom skafning, filning borrning, tillökning eller annan olaglig åverkan af hvad slag som helst skadadt, skall hafva förlorat sm egenskap af lagligt betalningsmedel.» En^m^t upphör att vara lagligt betalningsmedel i förhållande till statens kassör, när det genom nötning förlorat mer än två procent, men till alla andra när det förlorat mer än en half procent af den vigt, som det enligt nämnda lag skall ega, nemligen 10-kronstycke 4,4803 gram och 20-kronstycke 8,9606 gram.» , .. »Skiljemynt upphör att vara lagligt betalningsmedel i förhållande till statens kassör, när det ar sa nott att det ej med säkerhet kan skönjas, huruvida det för rikets räkning är prägladt. men till alla andra, när prägeln genom nötning blifvit otydlig.» 8 Kopparskiljemynt, prägladt enligt 1855 års myntordning, skall likaledes i riksbanken qvarhållas i den mån detsamma kan med nytt mynt, prägladt efter 1873 års myntlag, ersättas. Fullmäktige ega bestämma till hvilket värde sådant kopparskiljemynt, som ej vidare i rörelsen utlemnas, skall i riksbankens räkenskaper bokföras. '' § 18. Mom. 1. Vid insättningar och liqvider i riksbankens hufvud- och afdelningskontor kunna, utom rikets mynt och riksbankens sedlar, användas: hufvudoch afdelningskontorens samt filialbankers anvisningar, assignationei och vexlar, sedlar, utgifna af sådana enskilda banker, som å den ort, der insättningen eller liqviden sker, lemna dagligt tillfälle till utbyte af dessa sedlar mot riksbankens sedlar och hvilka i (ifrigt af fullmäktige pröfvas höra till emottagande godkännas, samt vid uppvisandet betalbara, af enskilda penningeanstalter utställda vexlar, som efter vederbörande styrelses bepröfvande anses kunna mottagas. Om förfaringssättet med mottagna enskilda bankers sedlar ega fullmäktige meddela föreskrifter. Mom. 2. I afdelningskontoren mottagna afdelningskontors- samt filralbanksassignationer och vexlar, äfvensom enskilda penningeanstalters i Stockholm betalbara vexlar skola genast såsom kontant leverering till hufvudkontoret insändas; börande förstnämnda assignation^- och vexlar före afsändning-^ i afdelningskontoren makuleras. Enskilda penningeanstalters på annan ort än Stockholm betalbara vexlar inkasseras så fort sig gorå låter. § 19. Hufvud- och afdelningskontorens kassör skola å hvarje helgfri dag hållas för allmänheten tillgängliga å tider, som af fullmäktige bestämmas. C. Om folioräbiingar och postvexelrörelsen. § 20. Mom. 1. Af staten samt dess allmänna verk och kassör, bolag, som drifva bankrörelse och andra, som sådant önska, skall i riksbankens såväl hufvud- som afdelningskontor emottaga;; och å räkning föras penningar, under förbindelse för riksbanken att vid anfordran tillhandahålla räkningshafvaren hvad å räkningen innestå^ och skola, med undantag af staten samt dess allmänna verk och kassör, Övriga - 9 riga räknings!]afvara erlägga den afgift för räkningens hållande, som af fullmäktige bestämmes. För medel, som å dessa räkningar innestå, erlägger riksbanken ej ränta. Mom. 2. Om öppnande af rökning göres skriftlig anmälan. Mom. 3. Insättningar och uttagningar få ske äfven i brutna tal. Mom. 4. För uttagning kan begagnas antingen handskrifven eller tryckt anvisning eller assignation, eller till viss man eller order ställd vexel, hvilken icke får in blanco transporteras; skolande behörigen folierade och numererade vexelblanketter räkningshafvarne tillhandahållas utan afgift. § 21. Till undvikande af penningeförsändningar med posterna särskilda orter emellan, ege en hvar att i riksbankens hufvud- och afdelningskontor insätta penningar, mot erhållande af till viss man eller ordres ställd vexel, att vid uppvisandet inlösas antingen i hufvudkontoret eller någotdera afdelningskontoret eller ock i hufvudkontoret eller i uppgifvet afdelningskontor; och gäller i afseende å denna rörelse för öfrigt till iakttagande följande, nemligen: а) Vexel får ej in blanco transporteras. б) De penningar, som för ifrågavarande ändamål insättas i hufvud- och afdelningskontoren, få icke under något vilkor i diskonterings-, larm- eller kreditivrörelse användas. c) Om vid någotdera afdelningskontoret penningar insättas till högre belopp, än som för vexlare infriande anses erforderligt, åligge det fullmäktige att sådana medel derifrån till hufvudkontoret infordra, med fullmäktige lemnad rätt att kunna, der så nödigt anses, tillåta vederbörande afdelningskontors styrelse att, vid afsändning af riksbankens sedlar, desamma makulera genom derå med trycksvärta anbragta ord: “Inlöst i afdelningskontoret i N. N.“ d) Företes till inlösen vid någotdera afdelningskontoret vexel å större belopp, än hvartill den hos kontoret varande behållning uppgår, ege afdelningskontoret att för liqvidens verkställande utgifva assignation å hufvudkontoret; gällande härvid till efterrättelse hvad som i afseende å afdelningskontorens ^signering i öfrigt är eller varder stadgadt. e) I händelse åter de i hufvudkontoret insätta medel skulle vid något tillfälle vara otillräckliga för infriande af vexlar eller af sådana assignation^, som enligt punkten d) kunna af afdelningskontoren utfärdas, må fullmäktige begagna förskott, hvilket genast, då tillgången det medgifver, återbetalas. Bill. till Iiiksd. Prof. 1875. 10 Sami. 1 Afd. 2 Band. 2 (Banko-Beglementet.) 10 D. Om mottagning i förvar af värdepapper, utländskt guldmynt samt förseglade paketer. § 22. Mom. 1. I riksbankens hufvudkontor emottagas till förvar obligationer, aktier och andra värdepapper af de slag fullmäktige bestämma, emot bevis, som, utstäldt å viss person, skall innehålla så val antal, utgifningsdag och belopp samt serie, nummer eller annan beteckning för hvarje slag af värdepapper, jemte derå satt värde, som ock förbindelse för riksbanken att mot bevisets återbekommande och betalning af nedan bestämda förvaringsafgift återställa de i förvar emottagna handlingarne eller lemna andra af samma slag, beskaffenhet och belopp, eller ock utbetala det värde, som för det eller de felande papperen, efter de i beviset bestämda pris, belöper; skolande värdet, så vidt ske kan, i beviset upptagas efter gällande pris å papperen. Mom. 2. I hufvudkontoret emottages äfven till förvar utländskt guldmynt af de slag fullmäktige bestämma, emot bevis, som, utstäldt å viss person, skall innehålla icke allenast antal och valör af hvarje slag samt dettas vigt och efter vigten beräknadt värde i rikets mynt, utan ock förbindelse för riksbanken att, mot bevisets återbekommande och betalning af nedan bestämda förvaringsafgift, återställa det till förvar emottagna myntet eller, om sådant ej kan ske, betala detsamma^ i beviset upptagna värde i rikets mynt. Mom. 3. I hufvudkontoret må, så vidt lägligt är och utrymme dertill inom kontoret gifves, jemväl emottagas paketer eller annan flyttbar egendom under försegling och utan att uppgift lemnas om innehållet, emot bevis, som, stål dt till viss man, skall innehålla beskrifning å det till förvar aflemnades yttre skick och rymd samt förbindelse för riksbanken att, emot återställande af beviset och erläggande af nedan bestämda förvaringsafgift, återlemna godset; dock utan ansvarighet å riksbankens sida för oförvållad skada eller tillfällig olycka. Mom. 4. Förvaringsafgiften för värdepapper och utländskt mynt utgör för år räknadt en tiondedels procent af papperens eller myntets i beviset upptagna värde i rikets mynt, jemnadt förbrutet tal till närmast högre hundratal kronor, samt betalas, utan afseende på förvaringstidens längd, för minst tre månader, äfvensom lägre afgift än tio kronor icke beräknas. Mom. 5. För gods under försegling beräknas förvaringsafgiften efter godsets rymd och förvaringstiden sålunda, att för hvarje månad betalas: för gods af en kubikfots rymd.............. 50 öre. j> ,, ,, två ,, ,, .............. 80 ,, 11 för gods af tre kubikfots rymd..............1 kr. 5 öre. >> i> >> » » ..............1 )> 30 ,, >> » >> fem ,, >) ..............1 n bO ,, och för hvarje kubikfot öfver fem............. 15 „ dervid gödsel alltid beräknas till minst en kubikfots rymd och hvad utöfver hel kubikfot icke uppgår till half kubikfot ej räknas, men half kubikfot eller mera anses för hel; skelande, utan afseende å förvaringstiden, afgift alltid erläggas för minst tre månader. Mom. 6. I öfrig! iakttages i afseende på till förvar inlemnade värdepapper, guldmynt eller förseglad! gods: att, om inlemnare icke åtnöjes med det af riksbanken beräknade värde å handlingar eller guldmynt, eller uppmätning af förseglad! gods eller med påförd förvaringsafgift, depositum icke emottages; att vid inlemnande! skall betalas den afgift, som, enligt hvad ofvan är stadgadt, bör för hvarje fall minst erläggas; att för börjad månad förvaringsafgift påföres såsom för hel månad; samt att obetald förvaringsafgift skall för hvarje kalenderår inbetalas. Mom. 7. Under iakttagande af de i föregående inom. stadgade grunder, ega fullmäktige att meddela de närmare bestämmelser och föreskrifter, som för ifrågavarande rörelses, bedrifvande må finnas erforderliga. E. Om upp- och utlåning srör elsen. l. Om upp- och afskrifuiugs- och dcpositiousrörclscn. § 23. Mom. 1. I riksbankens hufvud- och afdelningskontor emottagas, efter vederbörande styrelses pröfning, penningar på upp- och afskrifningsräkning; dock att sådan räkning icke öppnas för staten, dess allmänna verk och kassör, eller bolag, som drifva bankrörelse. För dessa räkningar galle följande hufvudsakliga vilkor, nemligen: a) insättningar och uttagningar få ske äfven i brutna tal; b) å insättning meddelas qvitto, hvithet icke får å annan öfverlåtas; c) för uttagning begagnas å viss man eller ordres ställd vexel, hvilken icke får in blanco transporteras; skolande behörigen folierade och numererade vexelblanketter räkningshafvare tillhandahållas utan afgift; d) vexel är betalbar vid uppvisande!, under förutsättning att å räkningen finnes behållning, motsvarande vexelns belopp; 12 e) å insatta medel beräknas ränta från och med första helgfria dag efter insättningen å högsta falla 100-tal af behållningen, så vidt ränta å densamma blifvit utfäst. Mom. 2. Fullmäktige ega att bestämma icke allenast den ränta, utan äfven, inom ett maximum af 400,000 kronor, det belopp, hvarå sådan på hvarje räkning godtgöres, och hvilken ränta för öfrigt kan vara olika i hufvudkontoret och de särskilda afdelningskontoren. § 24. I riksbankens hufvud- och afdelningskontor mottagas ock, efter vederbörande styrelses pröfning, penningar på depositionsräkning, att återbetalas antingen å bestämd dag efter insättningen eller efter viss, på förhand bestämd uppsägning, under följande vilkor: a) insättning får ske å 100 kronor och deröfver, äfven i brutna tal; b) öfver insättning meddelas bevis, hvilket skall återställas, då penningarne lyftas; c) ränta äfvensom högsta insättningsbelopp bestämmes af fullmäktige. 2. Utlåningsrörelsen. § 25. Riksbankens utlåningsrörelse drifves genom afdelningskontoret i Göteborg för Hallands, Göteborgs och Bohus, Elfsborgs och Skaraborgs län; genom afdelningskontoret i Malmö för Blekinge, Christianstads och Malmöhus län; genom afdelningskontoret i Luleå för Westerbottens och Norrbottens län; genom afdelningskontoret i Wisby för Gotlands län, samt genom riksbankens hufvudkontor för rikets alla öfriga län; dock att hinder icke möter mot meddelande af lån utan afbetalningsrätt mot realsäkerhet samt kreditiv mot enahanda slags säkerhet, utan afseende på den bär ofvan bestämda distriktsindelning. § 26. Utlåningsrörelsen omfattar: a) diskontering af vexlar; b) utlåning mot hypotek af löpande förskrifning, aktier, publika papper eller annan säkerhet; c) utlåning mot pant af vågförda effekter; 13 <T) beviljande af kassakreditiv; och é) utlåning mot återbetalning på bestämda tider. § 27. Mom. 1. Till utlåning mot återbetalning på bestämda tider skola, i den man ingifna lånehandlingar dertill föranleda, användas högst tio millioner kronor; egande fullmäktige att för den i punkterna a), b), c) och d) af nästföregående paragraf omförmälda diskontering, utlåning och kassakreditivrörelse använda dels de genom upplåning enligt §§ 23 och 24 tillgängliga medel, dels af riksbankens egna fonder hvad som för nämnda rörelse kan afses. Mom. 2. Fördelningen mellan riksbankens hufvud- och afdelningskontor af de till utlåningsrörelsen afsedda medel bestämmes af fullmäktige; dock bör i allmänhet såsom grund för fördelningen af det till afbetalningslån afsedda belopp iakttagas att deraf beräknas: för riksbankens hufvudkontor............... 5,300,000. „ afdelningskontoret i Göteborg............. 2,600,000. „ d:o i Malmö.............. 1,400,000. , „ d:o i Luleå............... 500,000. „ d:o i Wisby .............. 200,000. Sgr kronor 10,000,000. a) Diskontering af vexlar. § 28. Mom. 1. Diskontering tillåtes allenast af vexel, som, ställd i svenskt mynt och betalbar inom högst sex månader efter diskonteringsdagen, är dragen på inom riket bosatt svensk undersåte samt inrättad i enlighet med den i gällande vexling stadgade form och behörigen accepterad. Mom. 2. Är acceptanten icke bosatt å diskonteringsorten, eller i Stockholm, eller å ort, der afdelningskontor eller annan bankinrättning har sitt säte, skall å vexeln uppgifvas namnet på en å diskonteringsorten boende person, hos hvilken betalningen vid förfallotiden tillhandahålles. 14 b) Utlåning mot hypotek af löpande förskrifning, aktier, publika papper eller annan säkerhet. § 29. Mom. 1. Utlåning sker mot lånesökandes förbindelse, åtföljd af antingen löpande förskrifning, eller accepterad invisning, motsvarande minst hela det sökta lånebeloppet; eller ock aktier, publika papper eller andra hypoteker, som vederbörande styrelse anser innefatta fullkomlig säkerhet för det sökta lånet. Mom. 2. Lån meddelas å bestämd tid af högst sex månader eller ock att återbetalas efter förutgången uppsägning af högst tre månader. c) Utlåning mot pant af vågförda effekter. § 30. Mom. 1. Utlåning sker mot lånesökandens förbindelse och pant enligt medföljande på riksbankens hufvudkontor eller vederbörande afdelningskontor öfverlåtet upplagsbevis å smidt-eller valsadt jern, jernmanufaktur, tackjern, stål, koppar, messing, alun och bly af svensk tillverkning, liggande å våg eller annan plats under tillsyn och ansvarighet af stadsmyndighet, eller ock af samfund eller bolag, hvars åtaganden i nämnda afseende fullmäktige pröfvat vara för riksbanken betryggande ; hörande i upplagsbevis panten upptagas till ämne, sort och vigt, med sådana kännetecken, att den kan från andra upplag å platsen skiljas; dock att uti upplagsbevis från Stockholms och Göteborgs vågar, panten, så vidt den icke består af tackjern, endast upptages till ämne, sort och vigt. Mom. 2. Belåningspriset bestämmes af fullmäktige till högst tre fjegodelar af pantens försäljningsvärde. Mom. 3. Lån meddelas å bestämd tid af högst sex månader eller ock att återbetalas efter förutgången uppsägning af högst tre månader. Mom. 4. Med så väl återbetalning af dessa lån, som den derför lemnade pantens frigifning, förhålles i enlighet med hvad för närvarande är stadgadt eller framdeles kan af fullmäktige föreskrifvet varda. Mom. 5. Vederbörande styrelse eger, hvar för sitt lånedistrikt, så ofta och på det sätt styrelsen finner lämpligast samt för riksbankens säkerhet nödigt, låta anställa inventeringar å de på vågarne för riksbankens rakning pantsätta effekter. 15 d) Beviljande af kreditiv. § 31. Horn. 1. Kassakreditiv beviljas: ffl) riksgäldskontoret; b) jernkontoret; e) sparbanker, som äro försedda med stadgar, stadfästa^ af vederbörlig myndighet; d) bolag, ehvad de äro grundade på Kongl. förordningen af den 6 Oktober 1848, angående aktiebolag eller delvis eller till det hela solidariska, och således äfven sådana bolag, som drifva bankrörelse med rätt att utgifva egna banksedlar; dock ankommer det ensamt på fullmäktige att bestämma icke allenast huruvida och till hvilket belopp bolag af sistnämnda slag må erhålla kreditiv, utan äfven de särskilda vilkor och förbehåll, hvarunder kreditivet får begagnas; samt e) enskilda personer. Kreditiv beviljas hvarje gång på högst ett år, mot säkerhet, som af vederbörande styrelse godkännes. Från skyldigheten att ställa säkerhet äro riksgäldskontoret och jernkontoret befriade. Mom. 2. Inträdes- eller kreditiv-afgiftens belopp bestämmes af fullmäktige och kan vara olika för de särskilda kreditivhafvarne. Sådan afgift påföres icke riksgäldskontoret; icke heller sparbanker och folkbanker för hvad af dem beviljade kreditivbelopp, som icke öfverstiger: för Stockholms städs sparbank 50,000 kronor, för Göteborgs sparbank 20,000 kronor samt för hvarje af de öfriga 10,000 kronor’. Mom. 3. Riksgäldskontoret eger att vid hufvudkontoret begagna ett kreditiv af högst 1,500,000 kronor; men i öfrig! tillkommer det vederbörande styrelse att i hvarje fall bestämma huru stort kreditiv må sökande beviljas. Mom. 4. Uttagningar och insättningar få verkställas äfven i brutna tal. Räntan beräknas för den summa, som å kreditiv är utestående, dock att, om donna slutar å annat belopp än jemnt tiotal kronor, räntan beräknas å närmast Överskjutande fullt tiotal. Mom. 5. För uttagning begagnas antingen på vissJ man ställd invisning, å hvilken summa, datum och alla personers namn äro handskrifna, eller ock på viss man eller ordres ställd vexel, hvilken icke får in blanco transporteras; skolande behörigen folierade och numerera de vexelblanketter kreditivhafvare tillhandahållas utan afgift. Mom. 6. Kreditivtagare, som vid utgången af krediti vtiden erhållit nytt kreditiv, att omedelbart derefter begagnas, är berättigad att låta till det nya kre - 16 ditivet öfverföra vid kreditivtidens utgång tilläfventyrs befintlig kapitalskuld, i mån som donna icke öfverstiger det nya kreditivets belopp. För sådan öfverföring erlägges ej afgift. e) Utlåning mot återbetalning på bestämda tider. § 32. Mom. 1. Afbetalningslån lemnas mot lånesökandes förbindelse, åtföljd såsom pant af löpande förskrifning eller annat värdepapper, som pröfvas innefatta full säkerhet för kapital och ränta, eller ock försedd med borgen såsom för egen skuld. Mom. 2. Lånen återbetalas medelst erläggande hvar sjette månad efter utlåningsdagen af en femtedel utaf lånebeloppet jemte upplupen ränta, vid äfventyr, om sådant försummas, att hela obetalda delen af lånet varder till betalning förfallen. Mom. 3. Lån utgifvas ej å mindre belopp än 400 kronor eller å helt tiotal kronor derutöfver. Mom. 4. För lån, utgift»a mot borgen, åligger det låntagaren att vid hvarje afbetalningstid, om så fordras, förete bevis om egen och löftesmäns fortfarande vederhäftighet eller ock att ställa ny säkerhet, som godkännes, vid påföljd att eljest hela återstående lånebeloppet anses förfallet. Mom. 5. Öfriga bestämmelser, som för riksbankens säkerhet kunna i afseende å donna lånegren anses erforderliga, meddelas af fullmäktige. Mom. 6. Inlemnas till hufvud- eller afdelningskontor ansökningar om lån af detta slag å större sammanlagdt belopp än tillgångar^ medgifva, beviljas lånen i den ordning anmälan derom ingått. Allmänna bestämmelser angående utlåning srörelsen. § 33. Mom. 1. Diskontering, lån eller kreditiv må ej beviljas: l:o svenska medborgare, som äro bosätta å utrikes ort; 2:o fullmäktige i riksbanken och ledamöterne i styrelserna öfver afdelningskontoren; samt 3:o tjenstemän och betjente i riksbankens hufvudkontor och vid afdelningskontoren; dock ega bemälde fullmäktige och ledamöter samt tjenstemän och betjente - 17 tjente att hos hufvudkontoret eller vederbörande afdelningskontor erhålla lån eller kreditiv mot säkerhet af publika papper, äfvensom lån mot pant af vågförda effekter. Mom. 2. Diskontering, lån eller kreditiv må ej heller beviljas annan än den, som är inom lånedistriktet mantalsskrifven, dock att donna inskränkning ej gäller i afseende på kreditiv och lån utan afbetalningsrätt, så framt derför ställes säkerhet i fast egendom, vågförda effekter, aktier eller obligationer. Mom. 3. Vexel-, förskrifnings- eller invisningsutgifvare, acceptant, endossent eller löftesman må kunna antagas, äfven om lian tillhör annat lånedistrikt, än der diskontering, lån eller kreditiv sökes. Mom. 4. Såsom låntagare får ej någon häfta för högre lån med afbetalningsrätt än sex tusen kronor. § 34. * Mom. 1. Förbindelse för lån eller kreditiv skall, derest låntagares eller löftesmäns vederhäftighet ej är af styrelsen känd eller den erbjudna panten icke, ensam för sig, anses innefatta fullgod säkerhet, vara försedd med embetsintyg af länsstyrelse, magistrat, borgmästare eller domhafvande, eller ock med af enskild man, för hvilken styrelsen hyser fullt förtroende, utfärdadt bevis angående vederhäftigheten. Men oberoende häraf åligger det styrelsen att, med afseende å hvarje sökt vexeldiskonteriug, lån eller kreditiv, pröfva antagligheten af den derför erbjudna säkerhet samt med noggrannhet tillse, att riksbankens säkerhet i hvarje fall betryggas; och må styrelsen icke underlåta att, för vinnande af detta ändamål, förskaffa sig alla de upplysningar, som kunna inverka på omdömet om gäldenärernes ställning och förmåga att i allo uppfylla ingångna förbindelser. Mom. 2. Då låntagare eller hypoteksutgifvare eller löftesmän ej sjelfve kunna skrifva eller icke hafva för styrelsen känd namnteckning, skall af två trovärdige män alltid vara bestyrkt, i förra fallet att de, vid deras namns tecknande närvarande, erkänt förbindelsen, och i det senare underskrifternas egenhändighet. § 35. Mom. 1. Allmänheten är berättigad att i upp- och utlåningsärenden hos riksbankens hufvud- och afdelningskontor personligen eller genom ombud utföra sina angelägenheter, äfvensom att derom omedelbart skriftvexla. Alla häraf i hufvud- och afdelningskontoren härflytande bestyr besörjas afgiftsfritt, under de vilkor och förbehåll fullmäktige bestämma. Mom. 2. Såväl fullmäktige i riksbanken och ledamöter af styrelserna för Bill. till Bihsd. Prof. 1875. 10 Sami. 1 Afd. 2 Band. 3 (Banko-Reglementet.) 18 afdelningskontoren, som tjenstemänuen vid riksbankens hufvud- och afdeluingskontor vare det uttryckligen förbjudet att såsom kommissionärer taga någon befattning med vexeldiskontering eller med anskaffande af lån eller kreditiv i riksbankens hufvud- och afdelningskontor. Finnes förbudet vara öfverträdt af fullmäktig, göres derom anmälan hos fullmäktige, som förordna angående åtal i enlighet med gällande ansvarighetslag. Öfverträdes åter förbudet af ledamot i afdelningskontors styrelse eller af tjensteman, anmäles förhållandet i förra fallet hos fullmäktige, som från uppdraget genast entlediga den felaktige ledamoten och förordna angående hans åtalande inför vederbörlig domstol, och i senare fallet hos fullmäktige eller vederbörande styrelse, hvilka ega att antingen för alltid eller för viss tid af minst sex månader skilja den felaktige från befattningen och densamma åtföljande förmåner. § 36. Mom. 1. Räntan för lån och kreditiv samt vid köp af vexlar ega fullmäktige bestämma med afseende å såväl pennin geställningen som utlåniugstiden och de säkerheter, hvilka erbjudas; och kan donna ränta vara olika i riksbankens hufvudkontor och vid hvardera afdelningskontoret. Mom. 2. För låne- och kreditivbelopp, som ej senast å förfallodagen betalas, påföres från nämnda dag sex procent ränta för år räknadt, der ej högre ränta är å försträckningen betingad, i hvithet fall denna högre ränta utgår intill dess full betalning sker. § 37. Diskontering och utlåning sker i riksbankens hufvudkontor samt vid afdelningskontoren i Göteborg och Malmö alla söknedagar, vid afdelningskontoret i Luleå minst tre och vid afdelningskontoret i Wisby minst två dagar i veckan. Kassakreditiv pröfvas så snart handlingarne undergått granskning, och kreditivtiden räknas från och med den dag, som i hvarje fall genom kontrakt bestämmes. § 38. Riksbankens hufvud- och afdelningskontor ega att af såväl Öfverståthållareembetet i Stockholm som samtlige Konungens Befallningshafvande och öfrige exsekutorer skyndsamligen erhålla laga handräckning i alla de utsökningsmål, som af hufvud- och afdelningskontorens utlåningar härröra, med åliggande för bemälda myndigheter att, efter skuldens indrifvande, de influtna medlen ofördröjligen till hufvud- eller afdelningskontor insända. Om fortsatt utredning af upphörda lånerörelsegrenar. § 39. Mom. 1. Obligationer, utfärdade af riksbanken å medel, upplånade före år 1830, få icke i riksbanken belånas, men riksbanken infriar vid anfordran sådana af dessa obligationer, hvilka ej innefatta förbud mot medlens uttagning. Mom. 2. För indrifning af återstående obetalda lån mot inteckning i hus och jord i städerna utom Stockholm tjenar till efterrättelse hvad derom i äldre bankoreglementen och gällande tjenstgöringsordningar är stadgadt. Mom. 3. De af allmänna hypoteksbanken, mot säkerhet af denna banks obligationer, från riksbanken öfvertagna fordringar mot pant af inteckning i fastighet på landet och återbetalning i sedlar, till belopp samma fordringar vid 1864 års slut utgjorde, eller 6,280,832 kronor 56 öre, liqvideras i öfverensstämmelse med uppgjordt aftal och antagen amorteringsplan. Mom. 4. I afseende på försträckningen till den ännu qvarvarande filialbanken tjenar till efterrättelse hvad derom är stadgadt i § 44 af bankoreglementet under 16 Maj 1871. Mom. 5. Ingående afbetalningar å riksbankens inom linien förda fordran hos Södertelje kanalbolag hänföras till vinsten för året; och kommer den för nämnda fordran af vederbörande afgifna förbindelse att fortfarande hos riksbanken förvaras. Mom. 6. De medel, som inflyta å flen s. k. statslånefondens utestående fordringar, skola, efter afdrag af nödiga förvaltningsutgifter, till riksgäldskontoret aflemnas vid slutet af hvarje tredje månad. Denna fonds räkenskaper vid de särskilda kontoren granskas fortfarande af samma revisorer, som årligen utses till granskning af nämnde kontors förvaltning. Sedan slutlig utredning skett af statslånefondens återstående fordringar, skola fullmäktige till Kongl. Maj:t i underdånighet insända sammanfattad redogörelse öfver inkomster samt utgifter och förluster i och för statslånefonden. 20 Afdelning 3. Om Riksbankens styrelse och dennas åligganden. § 40. Mom. 1. Styrelsen öfver riksbanken föres af sju fullmäktige, hvilka vid hvarje lagtima riksdag utses i den ordning, 71 § Riksdagsordningen stadgar. Mom. 2. Fullmäktige välja sjelfve bland sig en vice ordförande, att fora ordet när hinder för ordföranden inträffar. Mom. 3. Är styrelsen ej så fulltalig, som för besluts fattande erfordras, enligt hvad bär nedan föreskrifves, inkallas suppleant att i styrelsen deltaga. Mom. 4. Fullmäktig fr ån träde genast denna befattning i följande fall: a) om han blifver ledamot af statsrådet; b) om han ställes under förmynderskap; c) om han till borgenärer all sin egendom alträd er; d) om han af allmän åklagare ställes under tilltal för vanfrejdande brott; c) om han förklaras förlustig medborgerligt förtroende eller ovärdig att inför rätta fora ändras talan; f) om han blifvit förvunnen att hafva vid riksdagsmannaval med penningar eller gåfvor sökt värfva röster eller mot vedergällning afgifvit sin röst, eller genom våld och hot stört'' valfriheten. Och skall då suppleant inkallas att i stället såsom fullmäktig inträda. § 41. Vid förvaltningen af riksbanken hafva fullmäktige att ställa sig till efterrättelse ej mindre rikets grundlagar, än äfven de i afseende på riksbanken särskilt utfärdade lagar, ordningar, stadgar och reglementen; och åligger det fullmäktige att doldt och förtegadt hålla hvad som rörer enskilda personers förhållande till riksbanken eller i öfrig! vid förvaltningen kan förefalla af sådan beskaffenhet, att det, enligt riksdagens beslut, tyst vara bör. 21 § 42. Mom. 1. Fullmäktige utse inom sig två deputerade, hvilka det åligger att, i öfverensstämmelse med bankoreglementet och den instruktion, som af fullmäktige fastställes, samt i (ifrigt efter af fullmäktige bestämd fördelning af göromålen dem emellan, föredraga ärendena inför fullmäktige, tillse utförandet af fullmäktiges beslut, verkställa köp och försäljning af utländska vexlar med hvad dertill hörer, utöfva tillsyn öfver göromålen inom riksbanken, äfvensom öfver Tumba pappersbruk och riksbankens tryckeri, samt handhafva den löpande förvaltningen i öfrigt. Mom. 2. Derjemte utse fullmäktige, likaledes inom sig, en vikarierande deputerad, hvilken det åligger att under den tid, då ordinarie deputerad åtnjuter ledighet, äfvensom vid tillfälligt förfall för någon af deputerade, fullgöra dennes åligganden. Mom. 3. Ordinarie deputerade ega åtnjuta ledighet hvardera en och en half månad årligen. Mom. 4. De till fullmäktige och deras deputerade utgående aflöningsförrnåner äro bestämda i den af riksdagen fastställda aflöningsstat. § 43. Mom. 1. För behandling af allmänna ärenden sammanträda fullmäktige en gång i hvarje vecka eller oftare, om ärendenas beskaffenhet och oafbrutna gång sådant fordra, och skola dervid, äfvensom vid sammanträden med fullmäktige i riksgäldskontoret, minst fem fullmäktige vara tillstädes. Uppstå vid fullmäktiges öfverläggningar skiljaktighet i meningarne, höra fullmäktige till protokollet afgifva sina röster, hvilka per capita beräknas. I de fall då rösterna äro lika, ege ordföranden afgörande röst. Den söm icke till protokollet sig yttrat, anses hafva bejakat pluralitetens beslut, och fullmäktig, som af en eller annan anledning varit hindrad att något fullmäktiges beslut öfvervara, får ej på sådan grund sig undandraga att deltaga i de öfverläggningar, som vidare i följd af samma beslut kunna uppstå. Endast i fråga om val till sådana förrättningar, hvartill någon ibland fullmäktige kan blifva utsedd, får röstning med slutna sedlar ega ruin. Expeditioner i fullmäktiges namn må ej utgå, utan till följd af beslut, fattadt i fullmäktiges sammankomst. Mom. 2. Pröfning af vexeldiskonterings-, låne-och kreditivansökningar verkställas alla söknedagar af minst fyra fullmäktige, nemligen de två deputerade samt minst två bland öfrige fullmäktige. För bifall till ansökning fordras afgjord röstöfvervigt. Mom. 3. I de fullmäktiges behandling tillhörande mål skola vederbörande tjenstemäns utlåtande infordras, derest sådant för målets utredning nödigt anses. § 44. Till sådana ärenden hos riksbanken, hvilka höra hållas hemliga, räknas, utom diskonterings-, fåne- och kreditivärenden, fullmäktiges öfverläggningar och beslut rörande köp och försäljning af vexlar å utländskt mynt eller andra valutor, åtgärder till vidmakthållande af metalliska kassan samt frågor om sättet för tillverkning af banksedlar, så att det, som i dessa ämnen med hvad dertill hörer upptages i särskilt protokoll, ej får yppas förr än banko-utskottet, riksdagens revisorer eller fullmäktige anse sådant kunna ske utan skåda för riksbanken. § 45. Fullmäktige kunna ej, i och för deras befattning med riksbanken, emottaga befallningar af någon annan än riksdagen och dess banko-utskott, i de fall detta sistnämnda egen att föreskrifter å riksdagens vägnar meddela; varande fullmäktige för sina åtgärder i donna egenskap riksdagen eller dess banko-utskott och revisorer allena redo skyldiga, samt kunna icke för sitt förhållande till ansvar ställas, utan i laga ordning och till följd af riksdagens eller dess revisorers beslut, eller, mellan riksdagar och revisioner, genom riksdagens justitieombudsman. § 46. Skulle, i något fall, Kongl. Maj:t täckas genom dertill förordnad embetsman till fullmäktige framställa något ärende, för att med dem derom underhandla, vare det fullmäktige förbjudet att i denne embetsmans närvaro om beslutet öfverlägga och detsamma fatta. § 47. Mom. 1. Det åligger fullmäktige tillse, att guld, som Kongl. myntverket för riksbankens räkning till utmyntning eller af annan orsak emottagit, så fort lämpligen ske kan, redovisas genom dess aflemnande till riksbanken, myntadt eller i plants; och bör omyntadt guld hos riksbanken bokföras efter värdet i rikets mynt utan afdrag för myntningskostnaden. Mom. 2. Omyntadt silfver bokföres till det pris, fullmäktige efter omständigheterna bestämma. Mom. 3. Fullmäktige skola genom delegerade deltaga i den inventering å 23 Kong!, myntverket, som i Januari månad hvarje år och oftare, der så nådigt pröfvas, anställes på sätt Kong!. Maj:t finner godt förordna. Skulle dervid, i hvad riksbanken rörer, något finnas att erinra, må fullmäktige hos Kongl. Maj:t derom gorå underdånig anmälan. § 48. Fullmäktige skola minst eu gång hvarje år icke allenast förrätta inventering af riksbankens hufvudkontors alla kassör och ofri g a förvaringsrum, utan äfven anställa besigtning å riksbankens hus och inventarier i Stockholm. § 49. Mom. 1. Fullmäktige berättigas att, efter noggrann pröfning af omständigheterna i hvarje särskild!) fall, bevilja de riksbankens gäldenärer, som till borgenärers förnöjande sin egendom \fträdt, ackord vid liqviden af deras skulder till riksbanken, men ega för öfrig! icke att efterskänka något af hvad enligt gifna föreskrifter och gällande författningar bör erläggas, utan skola alla frågor om eftergift underställas nästblifvande banko-utskott till afgörande i den ordning, instruktionen för detta utskott stadgar. Mom. 2. Fullmäktige ega att så väl för hufvudkontoret som, på förslag af vederbörande styrelse, för afdelniugskontoren bestämma, livilka såsom osäkra ansedda fordringar skola föras inom limon i räkenskaperna. § 50. Öfver sådana till banko-utskott eller revisorer ställda besvär eller hos banko-utskott gjorda ansökningar, som blifvit inom behörig tid till fullmäktige inlemnade, skola fullmäktige afgifva utlåtande. § 51. Fullmäktige äro berättigade att, när som helst, genom ombud, utsedt inom eller utom fullmäktige, anställa inventering och undersökning vid afdelningskontoren. § 52. Mom. 1. Åt fullmäktige är öfverlemnadt att låta af riksbankens medel utbetala: l:o de åtskilliga barnhusinrättningar i riket anvisade anslag; 24 2:o bidraget till banko-statens enke- och pupillkassa; 3:o åt de personer, hvilka förut åtnjutit julgåfva och fortfarande deraf äro i behof, sådant understöd till oförändradt belopp; 4:o de från fullmäktiges s. k. dispositionsräkning nu utgående årliga anslag. Och ega fullmäktige att af de på anslaget till berörda dispositionsräkning uppkomna besparingar dels utgifva ersättning för utarbetande af fortsättning intill närvarande tid af det register öfver riksbankens handlingar, som till och med 1825 blifvit upprättadt, och dels att meddela understöd åt sådana i torftiga omständigheter stadda enkor och barn efter tjenstemän och betjente vid riksbanken och diskontverken, som icke äro berättigade till erhållande af pension från dessa inrättningars pensionskassor. Mom. 2. Om de med berörda anslag inträffade förändringar skola fullmäktige hos banko-utskottet gorå anmälan. 8 53. Mom. 1. Fullmäktige utöfva öfverinseendet öfver riksbankens pappersbruk Tumba. Det tillkommer dem att besluta rörande de allmänna bestämmelserna för brukets drift med hvad dertill hörer; hörande alla frågor om utgifter för bruket, de der icke äro genom fastställda stater bestämda eller tillhöra den löpande bruksdriften, underställas fullmäktiges pröfning och beslut. Nybyggnad eller större reparation å brukets byggnader må ej, utan oundgängligt behof, af fullmäktige företagas, innan de dertill erhållit medgifvande af banko-utskottet. Mom. 2. Det åligger fullmäktige icke allenast att, sedan årsräkenskaperna vid bruket blifvit afslutade, samfäldt eller genom delegerade, på stället taga kännedom af föregående årets förvaltning samt tillse byggnaders och maskiners tillstånd med mera, utan äfven att vid hvarje förvaltares afgång och deremellan hvart tredje år verkställa inventering af förråden vid bruket. § 54. Förekomma under pågående riksdag sådana frågor, som i ett eller annat afseende hafva inflytande på riksbankens kredit eller säkerhet, men hvaröfver bestämda föreskrifter saknas, må beslut derom ej af fullmäktige fattas, innan de först rådfört sig med banko-utskottet. 55. 25 § 55. Någon riksbankens fastighet, med undantag af sådan, som till betäckande af riksbankens deruti intecknade fordran blifxit för dess rakning inropad, må icke af fullmäktige afyttras eller riksbanken frånskiljas, utan skall fråga derom underställas banko-utskottet. § 56. Berättelser skola af fullmäktige afgifvas angående riksbankens tillstånd, rörelse och förvaltning i sin helhet till såväl banko-utskottet, som riksdagens revisorer öfver statsverket, riksbanken och riksgäldskontor^:. § 57. Fullmäktige skola alltid vara beredde på sådana anstalter, hvarigenom riksbankens redbarheter samt angelägna handlingar och dokumenter må kunna, om så fordras, utan tidsutdrägt, till säker ort inom riket förflyttas; och höra fullmäktige, vid slikt förhållande, af Kongl. Maj:t utbedja sig råd och upplysningar; varande å Carlsborgs fästning för riksbankens räkning tillgänglig en särskild lägenhet, hvarest större eller mindre del af riksbankens redbarheter kan i händelse af behof förvaras. § 58. Åt fullmäktige är uppdraget: enligt Regeringsformens 50 § att, jemte fullmäktige i riksgäldskontor^, med konungen samråda om utsättande af annan riksdagsort, då, i anseende till vigtiga hinder, riksdag ej kan hållas i hufvudstaden; enligt Regeringsformens 98 § att, om Justitieombudsmannen dör eller sin befattning nedlägger, då, gemensamt med fullmäktige i riksgäldskontoret, insätta i embetet den person, riksdagen till hans efterträdare utsett, samt att, då den person, som riksdagen utsett att Justitieombudsmannen efterträda, till verklig Justitieombudsman förordnas, eller genom döden afgå?, eller rättigheten till efterträdandet sig afsäger, genast, samfäld! med riksgäldskontorets fullmäktige, per capita, välja en annan; enligt Regeringsformens 109 § att, derest riksdagen bestämt bevillningens hela belopp, men icke före riksdagens slut om bevillningens fördelning blifvit ense, Bill. till Rilisd. Prof. 1875. 10 Sami. 1 Afd. 2 Band. 4 (Banko-Reglementet.) 26 då, gemensamt med fullmäktige i rilcsgäldskontoret, uppsätta och utfärda ny bevillningsförordning på sådan grund, att de i den förut gällande bevillningsförordningen stadgade artiklar jemlikt ökas eller minskas efter den fastställda bevillningssummans förhållande till den, som vid föregående riksdag blifvit fördelad; enligt Riksdagsordningens 32 §, att vid riksdagens början genom tre delegerade tillstädesvara vid granskning af de fullmakter, hvarmed riksdagsmännen skola styrka sin behörighet; enligt Instruktionen för riksdagens revisorer af riksbanken § 7, att, när för ordinarie revisor eller i hans ställe inkallad suppleant, sedan lagtima riksdag är afslutad och innan revisionen sammanträdt, hinder uppkommer att uppdraget utföra, uppå anmälan derom, inkalla närmast i ordningen varande suppleant att i revisionen deltaga. Derjemte ega fullmäktige att, gemensamt med fullmäktige i riksgäldskontoret, för framtida uppsigten och kontrollen öfver Göta kanals vidmakthållande, utse och välja en person att, å riksbankens och riksgäldskontorets vägnar, såsom ledamot deltaga i Göta kanaldirektion; skolande nytt val dertill hvarje år anställas, hvarvid dock det förut utsedda ombudet kan åter inväljas. Bemälde fullmäktige må ock gemensamt utse ett ombud att å riksbankens och riksgäldskontorets vägnar deltaga i revisionerna af kanalverkets räkenskaper. Afdelning 4. Om styrelserna vid afdelningskontoren i Göteborg, Malmö, Luleå och Wisby och deras åligganden. § 59. Mom. 1. Styrelsen öfver hvardera afdelningskontoret i Göteborg och Malmö utgöres af fyra ledamöter och öfver hvardera afdelningskontoret i Luleå och Wisby af tre ledamöter, hvilka alla, jemte nödigt antal suppleanter, för ett år i sender, efter kalenderår räknadt, utses af fullmäktige, med rättighet för fullmäktige att derförinnan, om och när de dertill finna anledning, entlediga en eller flere eller alla ledamöter i dessa styrelser; och skola i den eller de entledigades ställe annan eller andra ledamöter genast inväljas. 27 Afgår eljest ledamot under den tid, för hvilken han är vald, utses ny ledamot att deltaga i styrelsen under den tid, som för den afgångne ledamoten återstått. Vid de årliga valen kan afgående ledamot återväljas. Mom. 2. Bland ledamöterne i hvardera styrelsen skola fullmäktige särskilt utse en att handhafva den dagliga förvaltningen, men styrelsen väljer inom sig ordförande och vice ordförande. Mom. 3. Suppleant inkallas i styrelsen vid tillfälligt hinder för ordinarie ledamot. Inträffar hinder för den ledamot, som handhafver den dagliga förvaltningen, öfvertager annan ledamot den förres göromål intill dess fullmäktige derom förordnat. Mom. 4. Ledamot, som handhafver den dagliga förvaltningen vid Göteborgs eller Malmö afdelningskontor, eger att å tid, som fullmäktige, på derom gjord framställning, bestämma och sedan de förordnat om göromålens skötande, åtnjuta en och en half månads ledighet årligen. § 60. Vid förvaltningen af afdelningskontoret har styrelsen att ställa sig till efterrättelse icke allenast de för riksbanken utfärdade lagar, ordningar, stadgar och reglementen, utan äfven de föreskrifter, som äro eller varda af fullmäktige eller deras deputerade meddelade; och har styrelsen att dold! och förtegadt hålla hvad som rörer enskilda personers förhållande till afdelningskontoret. § 61. Mom. 1. Det åligger den ledamot, som handhafver den dagliga förvaltningen af afdelningskontoret, att utöfva noggrann tillsyn öfver göromålens handläggning inom kontoret, att föredraga Inne- och andra ärenden och att besörja brefvexling^ emellan afdelningskontoret och hufvudkontoret, allt i öfverensstämmelse med de föreskrifter, som äro eller varda af fullmäktige eller deras deputerade meddelade. Mom. 2. Bemälde ledamot jemte en af styrelsens öfriga ledamöter, hvilken fullmäktige dertill utse, ombesörja de med köp och försäljning af vexlar vid kontoret förenade göromål. Desse ledamöter ega att antaga och entlediga nödigt biträde i berörda göromål. 28 § 62. Mom. 1. För behandling af allmänna ärenden sammanträda styrelserna en gång i hvarje månad eller oftare, om ärendenas beskaffenhet och oafbrutna gång sådant fordrar, och skola dervid samtliga ledamöter vara närvarande. Uppstå vid dessa sammanträden, dervid protokoll skall föras, skiljaktiga meningar, gälle flesta rösterna och, då dessa äro lika, ege ordföranden afgörande röst. Mom. 2. För pröfning åter af diskonterings-, fåne- och kreditivansökningar sammanträda styrelserna öfver afdelningskontoren i Göteborg och Malmö alla söknedagar och styrelsen öfver afdelningskontoret i Luleå minst tre och styrelsen öfver afdelningskontoret i Wisby minst två dagar i hvarje vecka. Beslut må ej fattas med mindre än att tre ledamöter äro tillstädes; och må ansökning om försträckning ej anses bifallen, såvida ej tre ledamöter äro om bifall ense. § 63. Styrelserna ega rättighet ätt, när sådant för utbetalningars verkställande finnes nödigt, å riksbankens hufvudkontor utfärda anvisningar å tusen kronor hvardera, dock under vilkor att anvisningarne utfärdas endast å tryckta blanketter, hvilka, med utsatt nummer och belopp från fullmäktige utlemnas; att anvisningarne underskrifvas af ledamoten för den dagliga förvaltningen jemte två andra styrelseledamöter samt kontrasignera^ af kamererare^ att anvisningar icke få på förhand utskrifva!; till upptagande i behållningen, utan skola underskrifvas endast i den män, som de för avdelningskontorets rörelse erfordras; samt att med första efter anvisningarnes underskrifvande afgående post anmälan om utfärdandet, med uppgift å nummer, utgifningsdag och namnteckningar å anvisningarne, till hufvudkontoret insändes. Öfverflyttning af medel från en till annan räkning i riksbankens hufvudkontor eller omedelbart uttag från afdelningskontorets räkning derstädes verkställer styrelsen medelst utfärdande af handskrifven anvisning. § 64. Mom. 1. Afdelningskontorens räkenskaper och förvaltning granskas årligen genom fyra personer, af hvilka riksdagens kammare utse hvardera två. Mom. 2. Berättelser skola af styrelserna afgifvas såväl till bemälde revisorer, när de sammanträda, angående diskonterings-, låne- och kreditivrörelsen samt hithörande bevaknings- och utsökningsärenden, som till riksdagens bankoutskott och revisorer öfver stats-, banko- och riksgälds-verken angående afdel - 29 ningskontorets rörelse på det hela; hörande sistnämnda berättelser till fullmäktige inlemna^, den till banko-utskottet senast å dagen före riksdagens början och den till revisorerne åtminstone fjorton dagar före deras sammanträde. § 65. Mom. 1. De till styrelsens ledamöter utgående aflöningsförmåner upptagas i särskild af Riksdagen fastställd aflöningsstat. Mom. 3. Arvodet till de styrelseledamöter, som besörja vexelhandel!!, äfvensom ersättningen till deras biträden ega fullmäktige att, efter göromålens omfång och beskaffenhet, bestämma till såväl beloppet som detsamma^ fördelning ledamöterna emellan. Mom. 3. Så länge inkallad suppleant bestrider ordinarie ledamots befattning i styrelsen, åtnjute han det för den senare bestämda arvode, lämpadt efter den tid, han i kontorets styrelse och förvaltning deltager. Afdelning 5. A. Om tjänstemännen och vaktbetjeningen vid riksbankens hufvud- och afdelningskontor, deras tillsättande, aflöning, åligganden, ordningsstadganden samt grunderna för pensions erhållande. § 66. Mom. 1. De af riksbankens hufvud- och afdelningskontors verksamhet härflytande göromål handläggas af de vid hvardera anställde tjensteman, i öfverensstämmelse med gällande tjenstgöringsstadgar samt de af fullmäktige eller deras deputerade eller, för afdelningskontor, af dess styrelse eller styrelseledamoten för den dagliga förvaltningen meddelade föreskrifter. Mom. 2. I nämnda tjenstgöringsstadgar ega fullmäktige att vidtaga sådana förändringar, som kunna finnas nödiga och icke äro mot föreskrifterna i detta reglemente stridande; skolande likväl dylika, af fullmäktige beslutade förändringar vid nästkommande riksdag underställas banko-utskottets pröfning och stadfästelse. 30 § 67 Tjenstegraderna inom riksbankens kontor äro fyra, nemligen: Första graden: kontorsskrifvare, kassaskrifvare och kanslister. Andra graden: bokhållare, revisorer, kassörer, notarie och registrator. Tredje graden: kamererare, ombudsman och förste revisor. Fjerde graden: kommissarier och bankosekreteraren. Denna gradindelning tillämpas dock icke på tjenstemännen vid afdelningskontoren i Luleå och Wisby eller på ombudsmannen och kanslisten vid kontoret i Göteborg eller ombudsmannen vid kontoret i Malmö. § 68. Mom. 1. På ordinarie stat må ej tillsättas flere tjensteman vid hvardera kontoret än aflöningsstaten upptager. Fullmakt meddelas endast åt tjenstemännen af fjerde graden. Mora. 2. Skulle för göromålens obehindrade gång ökade arbetskrafter för någon tid finnas oundgängligen behöfliga, ega fullmäktige att utöfver stat anställa den eller de tjensteman, som erfordras, och åt dem för tjänstgöringstiden anslå lämpliga arvoden. Mom. 3. Vaktbetjening anställes i hufvudkontoret af fullmäktige till erforderligt antal och vid öfriga kontor af vederbörande styrelse till det antal aflöningsstaten angifver. § 69. Mera. 1. De till tjenstemännen och vaktbetjeningen vid riksbankens kontor utgående aflöningsförmåner äro bestämda i särskild af Riksdagen faststäld aflöningsstat. Mom. 2. Utöfver hvad donna stat upptager ega fullmäktige att tilldela lämpliga arvoden såväl åt de tjensteman, hvilka biträda deputerade med göromål och bestyr i och för vexlare köp och försäljning, som ock åt de tjensteman, hvilka erhålla uppdrag att handhafva de göromål som härflyta af stadgandet i § 35, mom. 1 här ofvan. Likaledes ega fullmäktige att vid hufvudkontoret utöfver stat till vaktmästare i och för tjenstgöring vid brandanstalterna och nattbevakningen meddela de arvoden fullmäktige finna skäliga. 31 § 70. Mom. 1. För tillsättning af ordinarie tjensteman utsattes vid hufvudkontoret af fullmäktige, och vid öfriga kontor af vederbörande styrelse, medelst anslag å lämpligt ställe inom kontoret samt kungörelse i Post- och Inrikes tidningar, ansökningstid af tretio dagar från kungörandet. Anslaget skall, der så sire kan, afse icke viss tjenst utan i allmänhet tjenst inom viss tjenstegrad. Mom. 2. Sökande till annan än första gradens tjenst skall skriftligen förbinda sig att för de medel, som kunna honom i tjenstår» anförtros, ställa vederhäftig borgen eller annan säkerhet, till det belopp fullmäktige eller vederbörande styrelse kunna komma att bestämma. Mom. 3. Anmäler sig efter anslag icke någon fullt lämplig och skicklig sökande, skall ny ansökningstid utsättas. Mom. 4. För tillsättning af tjenst vid afdelningskontor insändas ansökuingshandlingarne af styrelsen jemte yttrande om tjenstens behöflighet och de sökandes skicklighet och lämplighet till fullmäktige, hvilka hafva att tillsätta tjenstår» samt utfärda förordnande för den utnämnde. Mom. 5. Deputerade ega att antaga och entlediga behöflig»» biträden för de göromål och bestyr, som härflyta af vexlare köp och försäljning; hörande deputerades åtgärder härvid hos fullmäktige anmälas. § 71. Pröfvas ledigblifven tjenst kunna umbäras, ega fullmäktige inställa tillsättningen, äfvensom, derest tjensten anses lämpligen kunna medelst tjenst i lägre grad ersättas, fullmäktige ega att om tillsättning af sistnämnda tjenst förordna; skolande styrelse för afdelningskontor om dylika förhållanden hos fullmäktige gorå anmälan, innan åtgärd för tillsättning af ledig tjenst utaf styrelsen vidtages. § 72. Vid alla tjenstetillsättningar skola fullmäktige till tjensten nämna den bland de sökande, som för tjensten är mest skicklig och passande. Till ombudsman kan endast den nämnas, som aflagt prof för inträde i rikets rättegångsverk, hvilket äfven erfordras för anställning till tjenstgöring i ombudsmans-expeditionen vid hufvudkontoret. 32 § 73. Tjensteman vid hufvudkontoret samt kamererare och tjensteman i andra eller första grad vid afdelningskontoren i Göteborg och Malmö få icke annan tjenstebefattning utom riksbanken emottaga. Den som till sådan tjenst inom riksbanken förordnas eller utnämnes, vare skyldig att annorstädes innehafvande tjenstebefattning genast frånträda. Tjensteman, som till följd af förut gällande stadgande!, innehar tjenst utom riksbanken, må dock densamma bibehålla, så länge den icke är för tjenstgöring^, i riksbanken hinderlig. § 74. Uppflyttning till högre lön inom tjenstegrad må icke ske med mindre fullmäktige eller vederbörande styrelse pröfva tjenstemannen hafva genom sin föregående tjenstgöring inom graden och fortfarande duglighet gjort sig förtjent af en dylik löneförbättring. Tjensteman, som varder till högre lön uppflyttad, undfår derå protokollsutdiag. § 75. Tjensteman och betjente vid riksbankens samtliga kontor äro skyldige att underkasta sig den vidsträcktare tjenstgöringsskyldighet eller jemkning i åligganden, som vid en förändrad organisation af riksbanken eller eljest kan varda stadgad. De tjensteman, som hädanefter på ordinarie stat förordnas eller befordras vid hufvudkontoret eller afdelningskontoren i Göteborg och Malmö, kunna af fullmäktige för en tid af högst sex månader förflyttas till tjenstgöring i samma eller högre grad vid annat af nyssnämnda kontor; egande fullmäktige att bevilja den sålunda förflyttade ersättning af riksbankens medel för resekostnaden och annan utgift, som förflyttningen för honom kan medföra. Såsom tjenstepligt åligger det eu hvar af tjenstemännen vid hufvudkontoret, som dertill af fullmäktige erhåller uppdrag, att utan ersättning underskrifva nya samt granska, uppräkna och makulera förslita sedlar. § 76. Mom. 1. Blifver tjensteman af sjukdom hindrad att sin syssla förrätta, och göromålens behöriga gång fordrar att föranstalta om vikariat, ege fullmäktige eller vederbörande styrelse att om tjenstgöringen förordna och för dess bestridande af riksbankens medel använda vid hufvudkontoret samt afdelningskontoren i Göteborg och Malmö 33 Malmö ett belopp motsvarande lägsta lönen i första tjenstegraden, samt vid afdelningskontoren i Luleå och Wisby högst fem hundra kronor, för år räknadt. Mom. 2. Erhålles tjenstledighet efter egen ansökning för svag helsas förbättrande, utan egentligt sjukdomsförfall, eller för enskilda angelägenheter eller i och för tjenstgöring hos riksdagen, dess utskott eller revisorer, vare den tjenstledige pligtig att sjelf vidkännas kostnaden för tjenstens bestridande. Mom. 3. Då vikariat för någon tjensteman erfordras i anseende dertill, att han sin egendom åt borgenärer afträdt eller ock blifvit för skuld i häkte inmanad eller under förmyndare ställd, bör hälften af hans lön användas till tjenstens bestridande under den tid vikariat i dylika fall, enligt nedanstående §§ 81 och 82, kan komma att fortfara. Mom. 4. Tjenstemännen vid hufvudkontoret samt kamererare och tjensteman i första eller andra graden vid afdelningskontoren i Göteborg och Malmö ega, så vidt sådant utan hinder för göromålens jemna och oafbrutna gång kan ske, hvar i sin ordning åtnjuta semester, de i första och andra graderna under eu månad och de öfriga eu och en half månad hvarje år. Semesterindelningen för hvarje år fastställes vid hufvudkontoret af deputerade och vid afdelningskontoren i Göteborg och Malmö af styrelsen. § 77. För att kunna antagas till extra ordinarie tjensteman i något af riksbankens kontor fordras att hafva undergått godkänd afgångsexamen från högre elementarläroverk eller på annat sätt ådagalagt erforderliga kunskaper för riksbankens tjenst. § 78. Mom. 1. Öfvervaktmästare, tillika brandmästare, samt öfriga ordinarie vaktmästare tillsättas vid hufvudkontoret af fullmäktige medelst förordnande. Deputerade ega att vid hufvudkontoret antaga och entlediga extra vaktmästare. Mom. 2. Vaktbetjening vid afdelningskontor antages och entledigas af styrelsen, ordinarie till det antal aflöningsstaten bestämmer. § 79. Tjenstledighet för öfvervaktmästare eller ordinarie vaktmästare meddelas vid hufvudkontoret af deputerade, vid afdelningskontor af styrelsen. Är vaktbetjent af sjukdom hindrad att sin tjenst förrätta, må den, som af deputerad eller kontorsstyrelse förord nas att tjensten förrätta, af riksbankens medel erhålla arvode, motBih. till BiJcsd. Prof. 1875. 10 Sami. 1 Afd. 2 Band. 5 (Banko-Reglementet.) 34 svarande vid hufvudkontoret lägsta vaktmästarelönen och vid afdelningskontor högst den sjukes lön, men sökes eljest ledighet eller måste någon från tjensten afhållas, derför att han till borgenärers förnöjande sin egendom afträda förordnas vikarie på den tjenstledig^ bekostnad. § 80. Mom. 1. Om tjensteman vid hufvudkontoret, som å tjensten innehar fullmakt, antingen, vid mindre förseelser i tjensten, ej låter sig af förmäns tillsägelser och varningar rätta, eller ock beträdes med större fel i tjenstgöringen eller med ett ovärdigt uppförande i allmänna lefverne!, vare vederbörande förman skyldig att förhållandet skriftligen anmäla hos fullmäktige, som bestämma huruvida sådan anmälan bör till åtgärd föranleda; i hvilket fall tjenstemannen skall lemnas tillfälle att sig förklara och de för sakens bedömande erforderliga upplysningar infordras. Finnes tjenstemannen beträdd med större eller mindre fel af förenämnda beskaffenhet, skall han efter fullmäktiges pröfning erhålla inför protokollet en allvarsam föreställning eller från tjenstgöring afhållas på längre eller kortare tid med förlust af större eller mindre del af lönen. Varder han sedermera till ny förseelse förvunnen, afhålles han från tjenstgöring på längre eller kortare tid med förlust af större eller mindre del af lönen, eller ock skiljes han från innehafvande tjenst. Mom. 2. Af de tjensteman åter vid hufvudkontoret, som icke å tjensten erhållit fullmakt, samt tjenstemannen vid afdelningskontor ega fullmäktige att från tjensten och densamma åtföljande förmåner entlediga den, med hvilken kontoret finnes icke vara belåtet; agande fullmäktige att i afseende på tjensteman vid afdelningskontor vidtaga sådan åtgärd på anmälan af vederbörande kontorsstyrelse. Anse åter fullmäktige eller kontorets styrelse af tjensteman begångna fel kunna försonas med andra af de i mom. 1 omnämnda påföljder, ega de att sådana tillämpa. § 81. Tjensteman, som varder under förmynderskap ställd, må det ej tillåtas att tjensten förrätta, så länge hans omyndighetstillstånd fortfar. Lufver han icke inom två år från förmyndares inseende befriad, skiljes han från tjensten. Undandrager sig tjensteman, efter dertill erhållet rådrum, att ställa sådan säkerhet, som i § 70 mom. 2 omförmäles, värde han likaledes från tjensten skiljd. § 82. Mom. 1. Den tjensteman eller vaktbetjent, som till borgenärers förnöjande sin egendom alträd!, bör genast från tjenstgöring i riksbanken afhållas och skall, 35 om han icke senast sex månader efter det inställelsedagen i konkursen inträffat, styrker sig vara från borgenärers kraf befriad, skiljas från sin i riksbanken innehafvande tjenstebefattning. Mom. 2. Inmanas någon för skuld i häkte, vare han sin tjenst i riksbanken förlustig. § 83. Tjensteman, som öfvertygas om ärerörigt brott eller annan förseelse i allmänna lefverne af den svåra beskaffenhet, att riksbankens trygghet eller anseende ovilkorligen fordrar hans entledigande, hafre gjort sig förlustig sin i riksbanken innehafvande tjenst. § 84. Den extra ordinarie tjensteman, som utan erhållet tillstånd eller anmäldt laga förfall uteblifver från tjenstgöring tre månader, eller eljest visar märklig försummelse eller undandrager sig behörigt deltagande i göromålen, skall, på anmälan af deputerade eller för afdelningskontor af styrelseledamoten för den dagliga förvaltningen, från listan öfver extra ordinarie tjensteman afföras. § 85. Om någon af vaktbetjeningen visar ohörsamhet mot förmäns befallningar eller på annat sätt felar i tjensten eller utom densamma förhåller sig otillbörligt, ankommer det på fullmäktige eller vederbörande kontorsstyrelse att afhålla den felaktige från tjenstgöring under längre eller kortare tid med förlust af större eller mindre del af lönen, eller ock genast skilja honom från tjensten. § 86. Beräknandet af pension åt tjensteman och vaktbetjening grundas på dels den lön de vid afgång från tjensten innehafva, dels det antal år de användt såsom extra ordinarie eller ordinarie i riksbankens eller annan statens tjenst. § 87. Den tjensteman eller vaktbetjent, som uppnått sjutio års ålder eller tjenst femtio år, är berättigad att flyttas på pensionsstat, med åtnjutande i sin öfriga lifstid af hela lönen såsom pension. 36 § 88. Den tjensteman eller vaktbetjent, som uppnått sextiofem års ålder och tjena! yratio är, eger att undfå afsked med bibehållande af hela lönen såsom pension, då genom läkarebetyg behörigen styrkes, att han betin nes uti ett sjukligt eller försvagad! helsotillstånd. § 89. Den tjensteman eller vaktbetjent, som, efter ådagalagd! välförhållande i och utom tjensten, sig om afsked anmäler, är, så vida han fyllt sextio år och tjena! fyratio år, berättigad att såsom pension för lifstiden åtnjuta tre fjerdedelar af innehafvande lön. Före uppnådda sextio lefnadsår i förening med fyratio tjensteår kali afskedssökande endast i händelse af bevislig oförmögenhet till vidare tjenstgöring pension erhålla. Pensionsbeloppet bestämmes då efter tjensteåren allena, medelst afdrag å tre fjerdedelars lön af en fyrationdedel för hvarje bristande tjensteår. Öfverstiga deremot tjensteåren fyratio och åldersåren sextio, ökas det ofvan bestämda pensionsbeloppet med en fyrationdedel för hvarje Överskjutande tjensteår, eller ock med en sextiondedel för hvarje öfverstigande åldersår, derest detta sistnämnda beräkningssätt skulle för afskedssökanden förmånligare utfalla. § 90. Då sådan! för göromålens säkra och skyndsamma gång tinnes erforderlig!, kunna fullmäktige på pensionsstat förflytta tjensteman eller vaktbetjent, som af ohjelpligt sjukdomstillstånd eller annan oförmögenhet är förhindrad att vidare gagna riksbanken, oaktadt han sig ej om afsked anmält. I sådan! fall ega fullmäktige att, efter omständigheterna, antingen tillägga den, som afskedas, hela lönen i pension, ehvad de föreskrifna lefnads- och tjensteåren äro uppnådda eller icke, eller ock tillämpa de grunder för pensions bestämmande, som i nästföregående paragraf äro fastställda. § 91. Pensionstagare, som dömes till förlust af medborgerligt förtroende för alltid eller för viss tid, kåfve förlora! rättigheten att pension vidare uppbära. § 92. Mom, 1. Ansökningar från personer inom riksbanken rörande arvoden ut - 37 öfver fastställd stat, gratifikationer, eftergifter eller afskrifningar få endast ske hos banko-utskottet; och skola ansökningarne till fullmäktiges expedition inlemnas senast å den dag, riksdagen sammanträder, vid påföljd att de i annat fall icke varda till pröfning upptagna. Mom. 2. Öfver sådana af fullmäktige eller styrelse för afdelningskontor fattade beslut, som grunda sig på stadgandena i donna afdelning af reglementet, kunna besvär anföras hos näst sammanträdande banko-utskott eller, mellan riksdagarne, hos revisorerne af riksbanken; dock, hvad angår beslut i ordningsmål, endast i det fall att klaganden blifvit från tjensten skiljd eller förklarats skyldig afstå någon del af sina löneinkomster. Besvären skola, vid äfventyr af talans förlust, anmälas hos fullmäktige, i frågor om befordringar, senast fjorton dagar efter det beslutet blifvit justeradt och i andra mål senast fjorton dager efter det klaganden af beslutet bevisligen erhållit del, den oräknad, allt före klockan tolf på dagen; hvarefter besvären böra till fullmäktiges expedition inlemnas, när de äro ställda till banko-utskottet, sist å den dag riksdag sammanträder, och när de anföras hos revisorerne af riksbanken, sist fjorton dagar före revisionens början; men är beslutet meddeladt senare än fjorton dagar före utgången af den sålunda bestämda tiden, höra besvären till banko-utskottet eller revisionen omedelbart ingifvas innan klockan tolf å fjortonde dagen efter den då befordringsfråga blifvit justerad eller beslut i annat mål blifvit klaganden delgifvet. B. Om tjenstemännen och arbetspersonalen vid Tumba pappersbruk. § 93. Tumba bruks egentliga förvaltning besörjes på stället af en förvaltare, som på förordnande tills vidare af fullmäktige tillsättes. Förvaltaren skall för den uppbörd, som kan blifva honom anförtrodd, ställa godkänd borgen eller annan säkerhet till det belopp, fullmäktige bestämma. dill förvaltarens biträde äro anställde för papperstillverkningen en verkmästare och en pappersmästare, samt vid räkenskapsgöromålen och den öfriga förvaltningen en bokhållare, hvilka alla, uppå förvaltarens förslag, tillsättas på förordnande tills vidare af fullmäktige. För förvaltaren och öfriga bruksbetjeningen gäller till efterrättelse den af bankoutskottet den 15 December 1857 fastställda instruktion, med den ändring, som af andre eller material-bokhållaretjenstens indragning följer. 38 § 94. Horn. 1. I afseende å de Tumba bruks tjensteman och vaktmästare tillkommande Inne- och öfriga förmåner, kommer den af banko-utskottet, på grund af Rikets Ständers beslut den 11 Oktober 1860, utfärdade afiöningsstat att tjena till iakttagande med den ändring, som följer dels af andre bokhållaretjenstens indragning, dels af 1874 års riksdags beslut om personel förhöjning af vissa tjeustemäns löneförmåner; agande dock fullmäktige att till bruksförvaltaren, för aflönande af ett biträde vid kontorsgöromålen, af brukets medel anvisa ett belopp af högst 1,000 kronor årligen, i enlighet med 18^4 års riksdags beslut. Mom. 3. Den vid bruket anställda arbetspersonal antages och afskedas af förvaltaren, på sätt instruktionen föreskrifver. För nämnda personal fastställa fullmäktige aflöning och öfriga förmåner. öfver g äng sstadg anden: l:o. Intill dess fullmäktige finna tiden vara inne att icke vidare utgifva sedlar å en krona, skall den i 1874 års bankoreglemente införda § 15 oförändrad gälla. 3:o. För de lån med omsättningsrätt, som vid tiden för tillämpning af de nya stadgan de na rörande lån med afbetalningsrätt redan äro utgifva, gälla fortfarande de uti § 33 af bankoreglementet den 30 Maj 1874 gifna bestämmelser. Jemlikt § 8 i den för banko-utskottet gällande instruktion, bär utskottet på grund af under riksdagens lopp vidtagna beslut samt i noggrann öfverensstämmelse med de i lagen för Rikets Ständers Bank den 1 Mars 1830 fastställda grunder, upprättat och sammanfattat förestående reglemente, att, intill dess annorlunda kan varda i vederbörlig ordning förordnadt, tjena till ovilkorlig efterlefnad och iakttagande; kommande dock äldre, oförändrade stadgande^ instruktioner och förordnanden att derjemte iakttagas, så vidt de, vid förekommande särskilda fall, utan stridighet med bär utstakade grunder och gifna speciel föreskrifter, må kunna tjena till efterrättelse; och höra fullmäktige besörja att lagarne angående myntbestämningen och för Rikets Ständers Bank af den 1 Mars 1830, Kongl. kungörelserna af den 30 Maj 39 1873, angående rikets mynt och om öfvergången till det nya myntsystemet, samt detta reglemente, efter riksdagens slut, i lika format af trycket utgifvas och till salu allmänheten tillhandahållas. Stockholm den 19 Maj 1875. Arvhl Gumaeliiis. J. J. Ekman. Robert Retlig. P. Hammarberg. C. I. Bengtsson. J. von Schwerin. Adolf Peyron. Gast. von Bränn, Nils kandi». Åke Andersson. J. Lyttkens. Carl Ribbing. Fr. von Strokirch. (lust. Jonsson. A. W. Wigardt. Ola Månsson. C. F. Kolmodin. 40 Aflöiiingsstat: för Sveriges Riksbank. A. Fullmäktige i Riksbanken: Sju fullmäktige uppbära i ärligt arvode, hvardera......kronor 4,000: hvarförutan två deputerade åtnjuta hvardera........ „ 8,000: och en vikarierande deputerad............. „ 3,000: B. Hufvud kontoret i Stockholm. Tjenstemännen: å lönestat: nitton i första tjenstegraden, kontorsskrifvare, kassaskrifvare, kanslister, hvarje................kronor 1,000: hvilket belopp kan förhöjas efter fem års ordinarie tjenst i graden till ........-.......... „ 1,500: nitton i andra tjenstegraden, bokhållare, revisorer, kassörer, notarie, registrator, hvarje............ ,, 2,000: hvithet belopp kan förhöjas efter fem års ordinarie tjenst i graden till ................. n 2,500: efter tio års................... « 3,000: fem i tredje tjenstegraden, kamererare, ombudsman, förste revisor, hvarje................... ,, 3,000: hvilket belopp kan förhöjas efter fem års ordinarie tjenst i graden till.................... ,, 3,500: efter tio års tjenst i graden........... „ 4,000: sex i fjerde tjenstegraden, kommissarier, bankosekreteraren, hvarje „ 4,000: hvithet belopp efter fena års ordinarie tjenst i graden kan förhöjas till.................- 4,500: Å arvodesstat: 41 Å arvodesstat: Tjenstgöring spenningar: till tjenstemännen i l:a tjenstegr. hvarje.........kronor 600: — » » )'' v v ......... ,, 800: — jj " » 3-^ ■■ - ......... „ 1,000: — „ de tjensteman i fjerde graden, hvilka uppbära 4,000 kronor i lön, hvarje................. „ 1,200: — „ dem, hvilka uppbära 4,500 kronor i lön, hvarje .... „ 1,500: — Missräkning spenningar: till kassörerne, hvarje................ „ 1,500: — Arvoden: för vård om riksbankens generalkassa, låne- och säkerhetshandlingar samt andra behållningar: åt fyra kommissarier i bankkontoret samt tre andra tjensteman, hvilka af fullmäktige till vårdare af generalkassorna förordnas, hvarje 1,000 kronor eller tillsammans .... „ 7,000: — åt två kamererare i bankkontoret, kamererare!! i sedelkontoret samt den särskilt förordnade vårdaren af lilla generalkassans fasta behållning, hvardera 600 kronor, eller tillsammans .................. „ 2,400: — med hvilka arvoden följer skyldighet att verkställa granskning och uppräkning af förslita a sedlar å de lägre valörerna; åt kommissarien i sedelkontoret........... . „ 600: —- åt ombudsmannen................. „ 600: — till extra arbeten, semestervikariat och flitpenningar till ordinarie och extra ordinarie tjensteman.......... „ 20,000: — till registrator!!.................. „ 300: -— „ brandchefen.................. 400: — „ vårdaren af riksbankens mynt- och medaljsamling .... „ 500: — Tik. till Flik sä. Prot. 1875. 10 Sami. 1 Afd. 2 Band. 6 (Banko-Reglementet.) 42 Vahtbetj eningen: Öfvervaktmästaren, lön...............kronor 800: och, såsom brandmästare, tjenstgöringspenningar .... „ 600: jemte fria husrum och vedbrand. Vaktmästarne, hvarje, lön..........kr. 700: — tjenstgöringspenningar.......... 100: — „ 800: hvilka belopp, efter fem års ordinarie tjenst och derunder ådagalagdt välförhållande, kunna höjas till: lön................kr. 800: — tjenstgöringspenningar.........„ 200 — „ 1,000: C. Afdelningskontoret i Göteborg: 1. Styrelsen: Fyra styrelseledamöter, hvardera............kronor 2,400: samt derförutom den ledamot, som handhafver den dagliga förvaltningen ................. „ 3,600: jemte fri bostad. 2. Tjenstemänuen: Å lönestat: två i första tjenstegraden, kontorsskrifvare, hvardera..... hvithet belopp kan förhöjas efter fem års ordinarie tjenst i graden till.................... tre i andra graden, bokhållare, kassör, registrator, hvardera . . hvithet belopp kan förhöjas efter fem års ordinarie tjenst i graden till.................... efter tio års................... en i tredje tjenstegraden, kamererare.......... hvithet belopp kan förhöjas efter fem års ordinarie tjenst i graden till.................... efter tio års, till................. ombudsmannen.................. kanslisten.................... 1,000: 1,500: 2,000: 2.500 3,000 3.000 3.500 4.000 1,600 800 43 i arvodesstat: Tjenstgöring spenningar: till tjenstemännen i första graden, hvardera .......kronor 600: — „ tjenstemännen i andra graden, hvardera........ „ 800: — „ tjenstemännen i tredje graden........... „ 1,000: — „ ombudsmannen................. „ 900: — Missräkning spenningar: Kassören.................... „ 800: — Arvode: till extra arbeten, semestervikariat och flitpenningar för extra ordinarie tjensteman.............. „ 3,000: — hvithet belopp, så länge de ordinarie tjenstemännen icke nedgått till det antal, staten upptager, utgår med endast ... „ 1,500: — 3. Vaktbetjeningen: En vaktmästare: lön................ „ 600: — tjenstgöringspenningar................ „ 125: — jemte fri bostad och vedbrand. En husdräng: lön................. „ 600: — jemte fri bostad och vedbrand. D. Afdelningskontoret i Malmö. 1. Styrelsen: Fyra styrelseledamöter, hvardera ...........kronor 1,800: — samt derförutan den ledamot, som handhafver den dagliga förvaltningen ................. „ 3,200: — jemte fri bostad och vedbrand, mot skyldighet att vid behof upp" låta rum för styrelsens sammanträden. 44 2. Tjänstemännen: i lönestat: två i andra tjenstegraden, bokhållare, kassör, hvardera .... kronor 2,000: hvilket belopp kan förhöjas efter fem års ordinarie tjenst i graden till.................. » 2,500: efter tio års................... » 3,000: en i tredje tjenstegraden, kamererare.......... » 3,000: hvithet belopp kan förhöjas efter fem års ordinarie tjenst i graden till.................. 3,500 efter tio års................... » 4,000 ombudsmannen.................. » 1,000 Å arvodesstat: Tjenstgöring spenningar: till tjenstemännen i andra graden, hvarje..... „ tjenstemännen i tredje graden....... „ ombudsmannen............. 800 1,000 500 Missräkning spenningar: till kassören................... » 800: Arvode: till extra arbeten, semestervikariat och flitpenningar för extra ordinarie tjensteman............... „ 1,800: hvithet belopp, så länge de ordinarie tjenstemännen icke nedgått till det antal, staten upptager, utgår med endast ... ,, 900: 3. Vaktbetjeningen: En vaktmästare: lön ........... tjenstgöringspenningar ........ jemte fri bostad och vedbrand. En husdräng: lön............ jemte fri bostad och vedbrand. 600: 100: 400: två - 45 E. Afdelningskontoret i Luleå: två styrelseledamöter, hvardera.............kronor den styrelseledamot, som utses att handhafva den dagliga förvaltningen, arvode .............. n kamererare!!, tillika kassör, lön............ „ hvilket belopp kan förhöjas efter fem års ordinarie tjenst med 400 kronor och efter tio års tjenst med ytterligare 400 kronor, samt tjenstgöringspenningar........... „ och missräkningspenningar ........... „ bokhållaren, tillika registrator, lön........... „ hvilken kan förhöjas efter tern års ordinarie tjenst med 300 kronor, samt tjenstgöringspenningar.......... „ ombudsmannen, arvode....... „ till extra biträde vid kontorsgöromålen.......... „ vaktbetjenten, arvode................ jemte fri bostad och vedbrand. 900: — 2,400: — 1,200: — 800: — 500: — 900: — 600: — 500: — 200: — 300: - F. Afdelningskontoret i Wisby: två styrelseledamöter, hvardera.............kronor den styrelseledamot, som utses att handhafva den dagliga förvaltningen, arvode................ „ kamererare!!, lön............kr. 1,000: — missräkningspenningar..........,, 200: — bokhållaren, tillika registrator, lön.......... „ ombudsmannen, lön................ „ vaktbetjenten................... „ 600: — 1,000: — 1,200: — 800: — 300: — 200: — Vid tillämpningen af donna aflöningsstat iakttaga följande: l:o. Deputerad, som enligt § 42, mom. 3 åtnjuter ledighet, bibehåller sitt arvode såsom deputerad, men afstår arvodet såsom fullmäktig under den tid ledigheten begagnas. 2:o. Styrelseledamot för den dagliga förvaltningen i Göteborg och Malmö, som åtnjuter ledighet enligt § 59 inom. 4, bibehåller sitt särskilda arvode och öfBih. till 1likså. Prot. 1875. 10 Sami. 1 Afd. 2 Band. 7 (Banko-Reglementet.) 46 riga förmåner, men afstår arvodet såsom styrelseledamot under den tid ledigheten begagnas. 3:o. Tjensteman vid hufvudkontoret eller vid kontoren i Göteborg och Malmö, som innehar tjenstebefattning utom riksbanken, bibehålies vid förutvarande inkomster och kan således icke tillträda här ofvan bestämda aflöningsförmåner, innan han sådan tjenstebefattning frånträdt, dock att detta icke gäller för ombudsmännen vid Göteborgs och Malmö kontor eller kanslisten vid förstnämnda kontor. 4:o. Tiden för tillträdande af de i aflöningsstaten inom hvarje tjenstegrad anvisade förhöjda inkomster beräknas från och med månaden näst efter den, under hvilken tjenstemannen blifvit på ordinarie stat till tjenst inom graden förordnad eller befordrad. 5:o. Tjensteman, som uppbär aflöning för tjenst i viss tjenstegrad, anses endast såsom tjensteman i graden och är pligtig att, efter vederbörandes godtfinnande, bestrida den af nuvarande eller blifvande tjenstår i graden, som honom anvisas. 6:o. Tjensteman, som åtnjuter semester, bibehåller derunder lön, tjenstgörings- och missräkningspenningar, men icke särskilda arvoden, hvilka utgå till de tjenstförrättande. 7:o. I öfrigt åtfölja de å arvodesstat upptagna tjenstgörings- och missräkningspenningar samt andra arvoden utöfvandet af tjensten och få alltså icke åtnjutas under tjenstledighet; dock må fullmäktige eller vederbörande styrelse kunna medgifva den tjensteman eller vaktbetjent, som af sjukdom hindras från tjenstens bestridande, att under högst en månad hvarje år uppbära de för tjensten anslagna tjenstgöringspenningar. 8:o. För bestridande af tjenstgöringen under semester ega fullmäktige samt styrelserna för kontoren i Göteborg och Malmö att anvisa till extra ordinarie tjensteman arvoden, beräknade efter tusen kronor för år, äfvensom för kassörstjensterna missräkningspenningar, allt likväl inom de i aflöningsstaten dertill anslagna medel. 9:o. De nuvarande tjensteman, hvilka icke äro i staten för afdelningskontoren i Göteborg och Malmö upptagna, nemligen en tjensteman i andra graden vid Göteborgs kontor och registrator:! vid Malmö kontor, bibehållas vid förutvarande inkomster, till dess, efter inträffade ledigheter, den nya staten kan fullt tillämpas, hvarjemte nuvarande ombudsman i Malmö bibehålies vid förutvarande fördelning af inkomsterna i lön 1,200 och tjenstgöringspenningar 300 kronor. Stockholm, tryckt hos A. L. Normans Boktryckeri-Aktiebolag, 1875.