RIK S G Ä L D S-KONTO It E T

—.....- S TOCKHOLM, TRYCKT HOS A. L. NORMANS BOKTRYCK ERI''AKTIE BOLAG, 1874. Innehålls-förteckning, Riksgälds-koutovets föremål § 1. „ skulder § 2. „ fordringar för utbetalda lån § 3. „ utbetalningar till följd af extra statsregleringar vid föregående riksdagar § 4. „ utbetalningar anvisade vid innevarande riksdag § 5. Statsfyllnadssuroman jemte öfrig» med statsregleringen gemenskap agande utgifter §§ 6—11. På Riksgälds-kontoret anvisade kreditiver §§ 12—15. Från Riksgälds-kontoret utgående riksdags- och revisionskostnader, aflöniugar, förvaltningsutgifter in. m. §§ 16—26. Riksgälds-kontorets inkomster och tillgångar §§ 27—40. Uppbörden och redovisningen af de till Riksgälds-kontoret ingående medel §§ 41 — 43. Riksgälds-kontorets styrelse §§ 44—52. Fullmäktiges sammankomster §§ 53—62. „ särskilda åligganden och uppdrag §§ 63 — 75. Riksgälds-kontorets betjening §§ 76—79. Lediga tjensters bestridande och tillsättande §§ 80 — 85. Behandlingen af frågor rörande tjensteförsummelser in. in. §§ 86 — 91 Pensionerandet af Riksgälds-kontorets betjening §§ 92—95. Allmänna bestämmelser §§ 96— 97. Reglemente för Riksgälds-kontoret. Riks g aids-kon törel bär till föremål: a) att ombesörja liqviden af Svenska Statens skuld, för hvilken Riksdagen, enligt 66 § Regeringsformen, ansvarar; b) att verkställa alla de utbetalningar, som af Rikets Ständer eller Riksdagen blifvit å detta verk anvisade; c) att mottaga, förvalta och redovisa alla härtill anslagna tillgångar och inkomster samt hålla Riksdagen uppkommande öfverskott och behållningar tillhanda. d) att, i saknad af annan tillgång för bestridande af beviljade och å Riksgälds-kontoret anvisade utgifter, upplåna dertill oundgängligen erforderliga medel; och e) att utföra alla uppdrag och åligganden, som Riksgälds-kontoret för öfrig! af Rikets Ständer eller Riksdagen erhållit. Angående Riksgälds-kontorets skulder. § 2. De af Riksgälds-kontoret för upptagna lån utfärdade och förut icke inlösta eller eljest, jemlikt behörig föreskrift, ur räkenskaperna afförda obligationer, äfvensom de obligationer, hvilka hädanefter varda af detta verk utgifva, böra, så till kapital som upplupna räntor, enligt desammas ordalydelse infrias. Der preskriptionstid i afseende på någon särskild del af Riksgälds-kontorets skulder icke blifvit stadgad, komma skulderna, intilldess annorlunda förordnas, att i vederbörlig ordning liqyideras, utan afseende a den tid, inom hvilken fordringar hos enskilde eller hos Kong!. Maj:t och Kronan skola nu eller framdeles göras gällande. Bill. till Riksd. Brok 1874. 10 Sami. 1 Afd. 2 Band. (Riksg.-kontorets Reglemente). 2 Härförutan har Riksdagen medgifvit: . <x) att till innehafvaren ställd obligation må, då derom hos Kommissariatet göres framställning, på viss namngifven person öfverlåtas, för att endast i dennes hand vara gällande; samt, derest egaren sedermera det önskar, ånyo kunna göras gällande i hvarje innehafvares hand, allt under de vilkor i afseende på behöriga anteckningar å sjelf va obligationen samt i Kontorets räkenskaper, som Fullmäktige ega föreskrifva; b) att Fullmäktige må, när sådant icke för Riksgälds-kontoret medför olägenhet, kunna medgifva omedelbar inlösen ''i Riksgälds-kontoret af förfallna obligationer och räntelcuponer, fastän desamma enligt obligationernas lydelse och stadgandena i lånekontrakten höra å deruti angifna utrikes orter infrias; för hvilket ändamål Fullmäktige må träffa erforderliga överenskommelser med de låneöfvertagare, som kontraktsenligt skola ombesörja denna inlösen; samt c) att då s. k. Riksgälds-sedlar i Riksgälds-kontoret till inlösen företes, Fullmäktige ega att, derest sedlarne befinnas riktiga, låta desamma med Riksgälds-kontorets medel infria. I afseende på Riksgälds-kontorets skulder, om hvilkas belopp och beskaffenhet Kontorets räkenskaper och handlingar lemna fullständig upplysning, och hvilka finnas summariskt uppgiga uti bil. A. vid detta reglemente, höra i öfrigt de föreskrifter, som äro intagna uti de vid föregående riksdagar för Riksgälds-kontoret utfärdade reglementen, i de delar samma föreskrifter ännu icke blifvit fullgjorda, fortfarande tjena till efterrättelse. Angående Riksgälds-kontorets fordringar för de af dess medel utbetalda eller godtgjorda lån. § 3. Beträffande Riksgälds-kontorets fordringar för meddelade lån, om hvilkas belopp Kontorets böcker och räkenskaper lemna fullständig upplysning, och å hvilka en förteckning jemväl finnes detta reglemente bifogad (bil. B.), skola de förbindelser, å hvilka fordringarne sig grunda, jemte föreskrifterna uti äldre reglementen i tillämpliga delar fortfarande tjena till efterrättelse, med iakttagande deraf att Riksdagen i afseende på lånen för anläggning af jernväg från Kärrgrufvan inom Norbergs bergslag till sjön Åmänningen medgifvit, dels att derest jernvägen omlägges med 4,83 fots spårvidd i enlighet med derom af Norbergs jernvägs nya aktie-bolag antaget förslag, bolaget ändock må på förut stadgade betalningsvilkor bibehålla de för jern vägsan läggningen beviljade försträckningar, emot vilkor: 3 l:o) att kostnadsförslag och,, arbetsplan för nya jernvägsanläggningen fastställas af Kongl. Maj:t; 2:o) att jernvägsanläggningen med alla dertill hörande byggnader och materiel skall utgöra underpant för ifrågavarande, af staten lemnade försträckningar; 3:o) att Kongl. Maj:t skall insätta en ledamot i bolagets styrelse och utse en revisor att deltaga uti granskningen af bolagets förvaltning och räkenskaper, samt att arvode till sålunda utsedd styrelseledamot och revisor skall bekostas af bolaget; 4:o) att bolaget skall underkastas alla de vilkor och kontroller, som af Kongl. Maj:t pröfvas lämpliga och nödiga; samt 5:o) att i öfrigt de vid beviljandet af ifrågavarande försträckningar meddelade bestämmelser skola fortfarande i tillämpliga delar lända till efterrättelse; dels ock att statens panträtt i de delar af gamla jernvägen, som efter omläggningen icke komma att i nya jernbanan ingå, må upphöra, äfvensom att den uti nuvarande jernvägen med tillhörigheter fastställda inteckning må, sedan jernvägen blifvit efter omläggningen afsynad och godkänd, förfalla. Dessutom har Riksdagen år 1870 förklarat, det Dalslands kanalaktiebolag icke har skyldighet att för år 1868 erlägga kapitalafbetalning å det för segelleds öppnande ifrån Hattefura till Stora Lee vid 1862—1863 års riksdag beviljade och från Riksgälds-kontoret utgifna lån å 800,000 R:dr. Angående Riksgälds-kontoret åliggande utbetalningar. Ro. Återstående utgifter till följd af extra statsregleringarne vid föregående riksdagar. § 4. Utaf det till låneunderstöd för enskilda jernväg ar af Riksdagen år 1871 beviljade och till Kongl. Maj:ts disposition ställda extra anslag af Tio millioner riksdaler att Utgå med Två millioner riksdaler under hvardera af åren 1872, 1873, 1874, 1875 och 1876 hafva hittills blifvit utbetaldte tillhopa 6,000,000 R:dr, motsvarande anslagsbeloppet för åren 1872—1874, och bör återstoden, Fyra millioner riksdaler eller kronor i föreskrifven ordning från Riksgälds-kontoret utbetalas för anläggning af jernväg från Ludvika i Stora Kopparbergs län till Kihls station å nordvestra stambanan i Wermlands län, till hvilket företag Kongl. Maj:t anvisat ett lånebelopp af 5,000,000 R:dr, deraf 1,000,000 R:dr vid innevarande års början blifvit lyftade. 4 A För erhållande och utbekommande af låneunderstöd utaf ofvan uppgifna anslagssumma, 10,000,000 R:dr, har Riksdagen stadgat följande vilkor och bestämmelser: Ro) att kostnadsförslag och arbetsplan fastställas af Kongl. Maj:t, som ock närmare bestämmer de ställen, hvilka jernväg skall beröra; 2:o) att låneunderstödet må utgöra högst två tredjedelar af anläggningskostnaden efter det fastställda kostnadsförslaget samt lyftas i mån af arbetets fortgång, på sätt och å tider, Kongl. Maj:t bestämmer; 3:o) att i afseende på ifrågavarande försträckningar skall iakttagas: a) att annuiteten beräknas till sex procent å ursprungliga försträckningsbeloppet, af hvilken annuitet först godtgöres ränta efter fem för hundra å o guldet kapitalbelopp och återstoden utgör afbetalning derå; b) att räntefrihet må beviljas för högst tre år, dock icke utöfver ett år från den dag, då, enligt Kongl. Maj:ts bestämmande, jernväg senast skall vara färdig och för trafik öppnad; c) att kapitala!"!)etsning skall vidtaga tre år efter sistnämnda dag; 4:o) att jernvägsanläggningen med alla dertill hörande byggnader och materiel skall utgöra underpant för den af staten lemnade försträckning; 5:o) att Kongl. Maj:t skall insätta en ledamot i direktionen för hvarje jernvägsbolag, som undfått låneunderstöd, och utse en revisor att deltaga uti granskningen af bolagets förvaltning och räkenskaper, samt att arvode till sålunda utsedd direktör och revisor skall bekostas af bolaget; 6:o) att hvarje jernvägsbolag, som erhållit statsunderstöd, i öfrigt skall underkastas alla de vilkor och kontrollör, som af Kongl. Maj:t pröfvas lämpliga och nödiga; samt 7:o) att hvarje sådant bolag, som nyss är nämndt, må, då Kongl. Maj:t så pröfvar lämpligt, dels utan kostnad eller årlig ersättning undfå upplåtelse af den för jernvägsanläggningen erforderliga, Kronan tillhöriga mark, som står under dess omedelbara disposition, hvaremot, när fråga är om boställsjord eller annan åt enskild person med åborätt eller annorledes upplåten kronojord, ersättning derför af bolaget bör lemnas i enlighet med gällande expropriationslag, dels ock kostnadsfritt begagna sadana å Kronans egor belägna kalk- och stenbrott, som kunna vara disponibla. 2:o. Under innevarande riksdag på Riksgälds-kontoret anvisade utgifter. § 5. Ro) Såsom bidrag för bestridande af Statskontorets utgifter för de till jernväg sbyggnaderna anvisade medel egen Statskontoret att, i män af behof, af Riks - 5 gälds-kontoret utbekomma under innevarande år Sju millioner tvåhundrafyratiofemLen riksdaler och under år 1875 Sju millioner etthundratiotusen sjuhundra nittio åtta kronor 20 öre. , , . ...__ 2:o) Derjemte åligger det Riksgälds-kontoret att, uppå skeende reqvisition, tillhandahålla Statskontoret En million etthundrafemtiotretusen etthundranio riksdaler 40 öre för bestridande af de utaf Riksdagen på sistnämnde Kontor anvisade extra statsutgifter för innevarande år. ,, , 3-o) För inköp af en åt seminarium för bildande af larannnor har i!Stockholm upplåten byggnad har Riksdagen beviljat ett lån å 59,000 kronor att under ar 1875 från Riksgälds-kontoret utgå, under vilkor att Direktionen öfver namnda seminarium till Riksgälds-kontoret afgifver förbindelse att hvarje ar till Riksgalds-kontoret inbetala fem procent af lånets ursprungliga belopp, af hvilken inbetalning skall beräknas fyra procent årlig ränta för det oguldna lanekapitalet och e o - verskjutande beloppet såsom kapitala!!)etsning af lånesumman afgå, intilldess donna blifvit till fullo gulden, med rättighet dock för Direktionen att da läroverkets tillgångar sådant medgifva, för lånets skyndsammare amorterande inbetala större belopp än det sålunda föreskrifna. 3:o. Statsfyllnadssummau jemte öfriga med statsregleringen gemenskap egande utgifter. § 6. Såsom bidrag till fyllande af Statsverkets behof har Riksdagen, vid den för år 1874 verkställda reglering af Statskontorets inkomster och utgifter, ti utbetalning från Riksgälds-kontoret anvisat en summa af Två millioner etthundra femtiotusen riksdaler, hvilket belopp skall, uppå Kongl. Statskontorets reqvisition, af Riksgälds-kontoret utbetalas. § 7- 1 händelse Statsverkets inkomster för något år icke skulle uppgå till det sammanlagda belopp, hvartill dessa inkomster i Riksstat^ beräknats, bor Kong . Statskontoret af Riksgälds-kontoret erhålla godtgörelse för den brist, som härigenom, enligt rikshufvudboken, uppkommer i de för statsutgifternas bestn an anvisade tillgångar. Skulle under löpande året visa sig, att Statskontorets inkomster äro otillräckliga för bestridande af dess utgifter, aligger det Riksgäl kontoret att, sedan Kongl. Näjd, uppå Statskontorets underdåniga anmälan, prof - 6 vat behofvet, för dess fyllande tillhandahålla Statskontoret det belopp, Kongl. Mapt för sådant ändamål finner för godt bestämma; dock med förbindelse för Statskontoret att, så snart dess tillgångar det medgifva, återgälda hvad Riksgäldskontoret sålunda förskjutit. § 8. 1Qry_ • Derest nåS°n af de vid statsregleringarne för åren 1872, 1873, 1874 och 18/5 i egenskap af förslagsanslag beviljade och såsom sådana i Riksstat^ för samma ar uppförda utgiftssummor skulle under ett eller annat år befinnas otillrackhg för dermed afsedda ändamål, åligger det Riksgälds-kontoret att bristen efter arets slut Kongl. Statskontoret ersätta; hvaremot de besparingar, som kunna a dessa anslag uppkomma, höra för hvarje år till Riksgälds-kontoret aflemnasankommande pa Kongl. Statskontoret att antingen i den enligt nedanstående 8 29 för samma ar upprattade öfverskottsliqvid upptaga bristerna i omförmälda anslag, eller ock, pa grund af uppgjord och vederbörligen granskad särskild liqvid, rörande de till en eller flera hufvudtitlar hörande förslagsanslags brister och besparingar, från Riksgälds-kontoret reqvirera det ersättningsbelopp, som enligt denna liqvid Kongl. Statskontoret tillkommer; dock bör, innan sådan reqvisition sker, Riksgälds-kontoret hafva i stadgad ordning erhållit godtgörelse för alla å enahanda anslag under nästföregångna år uppkomna besparingar. § 9. Som, enligt de under 1850-1851 samt 1853-1854 års riksdagar fattade beslut i fråga om beskattnmgsvasendets förenkling, innehafvare af indelta anslag utaf hemmansränta och kronotionde skola, för upphörande af såväl deras dittills atnjutna optionsrätt, att dessa anslag in natura utfordra, som rättigheten att, då för rån torna och tionde lösen med penningar eger rum, af räntegifvarne uppbära forseUon, hållas skadeslös på det sätt, att de af statsverket årligen erhålla ersättning med samma belopp, hvarmed forsellönen förut författningsenligt tillgodonjuta; sa bor Riksgälds-kontoret, vid de årliga liqviderna med Kongl. Statskontoret, godtgöra sistnämnda verk det belopp, som enligt afslutad rikshufvudbok ar af detsamma till sådan ersättning förskottsvis utgifvet. § 10. Till följd af Rikets Ständers under riksdagen åren 1850 och 1851 vidtagna beslut att de under namn af begrafningshjelps- eller nådår sbesparing tillförene föreskrift^ innehållning^ å embete och tjensteman löner bonde upp - 7 höra, men förut gällande föreskrifter i fråga om utbetalningar till aflidne embetsed! tjenstemäns sterbhus af de löne-iunehållningar, hvilka såsom dylik besparing blifvit vederbörligen iakttagna, likväl komma att fortfarande tjena till efterrättelse, — höra de utgifter, som i sådant hänseende under hvart och ett år blifvit utaf Statsverkets medel förskjutna, ersättas af Riksgälds-kontoret genom de gjorda utbetalningarnes upptagande i den för samma år före skralna och på rikshufvudboken grundade liqviden mellan Stats- och Riksgälds-kontoren. § lilltå ofvan omförmälda årliga liqvid höra jemväl till ersättning af Riksgäldskontoret upptagas sådana kostnader, som kunna uppkomma och af statsmedlen blifvit förskottsvis bestridda för de vid båtsmanshållet indelta rotarnes sammanförande inom lämpliga distrikter, enligt Rikets Ständers derom hos Kongl. Maj:t under 1850—1851 års riksdag gjorda anhållan. 4:o. På Riksgälds-kontoret anvisade kreditiver. § 12. Till följd af stadgandet i Regeringsformens 63 § har Riksdagen anslagit och till utbetalning från Riksgälds-kontoret anvisat en hreditivsumma af Tre millioner riksdaler, för att vid infallande krig af Konungen lyftas, sedan han Stats-Rådet in pleno bort och Riksdagen sammankallat. Riksdagens å donna summa utfärdade förseglade anordning får ej förr brytas eller summan af Fullmäktige utbetalas, än sedan riksdagskallelsen blifvit i hufvud stadens kyrkor vederbörligen kungjord. § 13. Den kreditiv summa, som, enligt ofvan åberopade grundlagsstadgande, bör å Riksgälds-kontoret anvisas, för att, på sätt detsamma innehåller, under tiden mellan innevarande och nästkommande riksdag vara tillgänglig, då Konungen till rikets försvar eller andra högst vigtiga och angelägna ändamål, sedan hela StatsRådets tankar deröfver blifvit inhemtade, finner den vara oundgängligen nödig, har Riksdagen fastställt till En million femhundra tusen riksdaler. 8 § 14. För bestridande af ifrågakommande utbetalningar utaf de genom nästföregående paragrafer å Riksgälds-kontoret anvisade kreditiver böra detta verke härtill disponibla tillgångar begagnas, och, i fall dessa icke äro tillräckliga, de derutöfver erforderliga medlen af Riksgälds-kontoret upplånas mot Kontorets obligationer, ställda till inlösen antingen efter viss förfallotid eller efter föregången uppsägning; egande Fullmäktige att, med hänsigt till de vid upplåningen sig företeende omständigheter och förhållanden, bestämma räntevilkoren samt fastställa betalningsterminerna för dessa obligationer; dock får obligationernas förfallotid icke utsättas senare än fem år efter deras utgifningsdag. § 15. Till bestridande af sådana Telegrafverkets oförutsedda utgifter, som för uppfyllande af traktatsenliga förbindelser kunna erfordras, bär Riksdagen medgifvit, att Kongl. Maj:t må ega att, i händelse verkets egna medel dertill icke lemna tillgång, i Riksgälds-kontoret utbekomma förskott till belopp af högst Etthundrafemtiotusen riksdaler. 5:o. Frän Riksgälds-kontoret utgående riksdags- och revisions-kostnader, aflöningar, förvaltningsutgifter in. m. § 16. Alla på Riksdags beslut grundade utgifter för riksdagskostnader skola, intilldess annorlunda af Riksdagen förordnas, utgå af Riksgälds-kontorets medel och, under behörigt iakttagande af samma genom Riksdagens Stats-Utskott Fullmäktige till efterrättelse härvid meddelade beslut, omedelbart från detta verk till vederbörande utbetalas, hvarförutan sådana af Riksdag föranledda utgifter, som i anseende till deras föremål eller beskaffenhet dels redan blifvit, dels framdeles varda af Kongl. Maj:t godkända och å Kongl. Statskontoret anvisade, må, efter erhållna rekvisitioner och anställd granskning af derför aflemnade verifikationshandlingar, Kongl. Statskontoret af Riksgälds-kontoret godtgöras. § 17. Kostnaderna för nödiga reparationer och andra arbeten, för vederbörligt underhåll så val af den för Riksgälds-kontoret anvisade, som af de för Riksdagens sammankomster 9 » sammankomster afsedda fasta egendomar, äfvensom för de uti samma egendomar befintliga inventariers underhåll och komplettering, skola utaf Riksgälds-kontorets medel bestridas, i likhet med andra till så kallade kontorsexpenser vanligen hänförda utgifter. § 18- För komplettering och utvidgande af Riksdagens inom riksdagshuset befintliga bibliotek samt dermed förenade utgifter kommer det af Riksdagen åt samma bibliotek anvisade årliga anslag af niohundra riksdaler att fortfarande utgå; och har Riksdagen medgifvit, att bibliotekets föreståndare må bebo t vän ne till biblioteket angränsande rum samt till desamma erhålla nödig vedbrand. De uti hvardera Kammarens kanslilokal uppställda samlingar af riksdagstrycket jemte de mest nödiga författnings- och lagsamlingar stå mellan riksdagarne under biblioteksföreståudarens vård, och höra dessa samlingar, hvaröfver fullständiga förteckningar skola föras, i mån af behof kompletteras och utvidgas. I öfrigt skola de rörande Riksdagens arkiv och bibliotek af Riksdagen år 1867 fastställda och genom Stats-Utskottets skrifvelse den 9 Maj samma år Fullmäktige meddelade stadganden fortfarande tjena till efterrättelse. Halfva beloppet af de traktamenten och resekostnads-er sättningar, som tillkomma Riksdagens Revisorer, skall, enligt behörigen granskade och godkända räkningar, af Riksgälds-kontorets medel godtgöras; hörande jemväl de arvoden, Revisorerna bestämma dels för de i och för Statsverkets revision hos dem anställde sekreterare, kameral- och kanslibiträden samt vaktbetjente, dels för den i och för Riksgälds-verkets revision antagna kansli- och vaktbetjening, utbetalas från Riksgälds-kontoret, hvarifrån jemväl utgår den godtgörelse, som af Kongl. Maj:t i nåder bestämmes för den ledamot af Statskontoret, hvilken haft nådigt förordnande att Revisorerna med upplysningar tillhandagå. Likaledes må Revisorerna på Riksgäldskontor anvisa ersättning ej mindre för inköp af papper, skrifmaterialier och andra dylika utgifter för revisionens behof samt för annonser rörande Revisorernas sammanträden, än ock för de kostnader, som kunna föranledas af sådana under revisionstiden verkställda resor, som Revisorerna vid sammankomst in piano ansett nödvändiga. Kostnaderna för tryckningen, häftning en och utdelningen af Remsor ernes berättelser angående granskningen af Stats- och Riksgälds-verkens samt de under Kongl. Kommers-kollegium ställda fonders förvaltning, äfvensom af de förklaringar, Bih. till Riksd. Prof. 1874. 10 Sand. 1 Afd. 2 Band. (Riksg.-kontorets Reglemente). 2 som i anledning deraf kunna varda afgifna, böra äfven af Riksgälds-koniorets medel bestridas. § 20. Aflöningen för Justitieombudsmannen samt den hos honom anställda kanslioch vaktbetjening bör af Riksgälds-kontoret under sista månaden af hvarje qvartal utbetalas; skolande lönen för Justitieombudsmannen under den tid sistlidna och innevarande Riksdags statsreglering^ komma att blifva gällande, utgå med sju tusen riksdaler eller med lika belopp som Justitiekanslerens lön enligt sagda statsreglering^ utgör; hvaremot Justitieombudsmannen, derest han förut innehar tjenst på rikets stat, är skyldig att den dermed förenade löneinkomst frånträda, så länge han uppbär justitieombudsmanslönen. Utöfver den fastställda aflöningen eger den Justitieombudsman, som hädanefter tillträder detta embete och dessförinnan icke är i hufvudstaden bosatt, att såsom flyttningshjelp uppbära från Riksgälds-kontoret Ett tusen femhundra riksdaler. För ofvanbemälda kansli- och vaktbetjening utgår aflöningen med följande årliga belopp, nemligen: för sekreteraren med Tre tusen femhundra riksdaler; ,, en kanslist, som tillika har skyldighet att ombesörja registratorsgöromålen, med Två tusen riksdaler; ,, en kanslist med Ett tusen riksdaler; samt ,, en vaktmästare med sexhundra riksdaler, hvilket belopp från och med nästa års början förhöjes med 150 kronor eller till Sjuhundrafemtio kronor om året; dock med vilkor att, derest boställsrum i Riksdagens hus framdeles kan åt nämnde vaktmästare beredas, den beviljade förhöjningen kommer att upphöra. I öfrigt är stadgadt, dels att sekreteraren hos Justitieombudsmannen bör utan särskild ersättning jemväl bestrida de göromål, som tillhöra sekreterarebefattningen hos Tryckfrihets-komitén, dels att, derest han förut innehar tjenst på rikets stat, samma vilkor och förbehåll skola vid uppbärandet af ofvanberörda aflöning iakttagas, som äro stadgade i afseende på utbetalningen af justitieombudsmanslönen vid enahanda fall. För år 1875 har Riksdagen beviljat ett dyrtidstillägg till Justitieombudsmannen af Ett tusen kronor och för de vid hans expedition anställda tjenstemän af 20 procent å deras innehafvande löner; dock med skyldighet för dessa tjenstemän att underkasta sig de vilkor för dyrtidstilläggets tillgodonjutande, som för Justitiekanslers-expeditionens tjenstemän äro föreskrifna, nemligen att dylikt tillägg 11 till den, som af statens medel åtnjuter lön eller arvode för två eller flera befattningar, utbetalas endast för en af dessa, nemligen för den, som medför högsta aflöningen eller, derest donna på mer än ett ställe är lika, för den af dem, till hvilken flan först blifvit befordrad; samt att å dyrtidstillägget afdrages hvad tjenstens innehafvare, på grund af särskilt medgifvande, eger att uppbära såsom personel godtgörelse för upphörda inkomster i tennsten. § 21. Till kostnader för Justitieombudsmannens embetsresor bör Riksgälds-kontoret, uppå hans reqvisition och emot derför inom hvarje års utgång afgifvande redogörelse, förskottsvis utbetala eu summa af Två tusen riksdaler. För upphandlingen af skrifmaterialier och för andra expenser vid Justitieombudsmannens och Tryckfrihets-komiténs expedition bör ett ärligt belopp af hemhundra riksdaler, emot behörig redogörelse, förskottsvis af Riksgälds-kontorets medel utanordnas. Tryckningen och häftningen af Justitie-ombudsmannens enibetsberättelser jemte dertill hörande biläger höra verkställas och papperet för dessa handlingars tryckning anskaffas genom Fullmäktiges försorg; dock skall den härvid erforderliga korrekturläsningen besörjas på sätt förut skott; hörande samtliga trycknings- och häftningskostnaderna för ifrågavarande berättelser och biläger omedelbart utaf Riksgäldskontoret godtgöras, utan afdrag å de till expenser för sagda expedition beviljade anslag; hvaremot de medel, hvilka inflyta genom samma berättelsers försäljning i bokhandeln, skola af Justitie-ombudsmannen, som härom eger foga anstalt, inför Fullmäktige särskild!, redovisas. § 22. Såsom arvode åtnjuter Fullmäktiges Ordförande Tre tusen tvåhundra riksdaler, samt hvar och en af de öfrige Fullmäktige Ett tusen sexhundra riksdaler årligen; hvarförutom Fullmäktig, som ej är i Stockholm bosatt, eger att för en H resa årligen till och från hemorten uppbära kostnadsersättning, beräknad efter samma grunder, som gälla för beräknandet af resekostnad sersättningen åt Andra Kammarens ledamöter. § 23. Aflöningen för Riksgälds-kontorets tjenstemannapersonal och vaktbetjening utgår enligt den af Riksdagen för nämnda verk fastställda aflöningsstat, hvilken icke får öfverskridas; varande nedanstående vilkor och förbehåll stadgade för till - 12 godonjutande af deri för bemälda tjenstemannapersonal och vaktbetjening, under föregående riksdagar, beviljade löneförhöjning: l:o. Innehafvare af de ökade lönerna inom Riksgälds-kon törel äro underkastade den vidsträcktare tjänstgöringsskyldighet eller den jemkning i åligganden, som antingen vid en blifvande förändrad organisation af detta verk eller eljest kan varda i allmänhet stadgad; och höra de fullmakter, som för Riksgälds-kontorets tjensteman utfärdas, innefatta förbehåll om vederbörandes skyldighet att åtaga sig de nya eller förändrade göromål, hvilka kunna dem åläggas; 2:o. Sådana uppdrag och bestyr, som, till följd af Rikets Ständers eller Riksdagens förfoganden, höra af tjenstemännen vid Riksgälds-kontoret förrättas, skola, oaktadt särskilda arvoden för enahanda uppdrag och göromål tillförene utgått, hädanefter inbegripas under vederbörandes bestämda tjensteåligganden; hvadan alltså den framtida vedergällningen för sagda uppdrag och bestyr kommer att innefattas i den aflöning, gällande stat upptager; 3:o. De å aflöningsstaten, i egenskap af tjenstgörilöspenningar, upptagna arvoden skola åtfölja utöfvandet af sjelfvis tjenstebefattningarne; dock med rättighet för Fullmäktige att medgifva den tjensteman eller vaktbetjent, som af sjukdom hindras från bestridande af sin tjenst, att uppbära det för samma tjenst bestämda arvode; 4:o. Ombudsmannen samt kontorsskrifvare-graden tillhörande tjensteman må mottaga och bibehålla andra ordinarie tjenstår, så vida Fullmäktige icke finna desamma för tjenstgöring^ inom Riksgälds-kontoret hinderliga; men de öfriga tjenstemännen vid detta verk få ej innehafva annan ordinarie tjenstebefattning. § 24. Till belöning för extra arbeten och till uppmuntran för extra ordinarier, som ådagalagt synnerlig flit och skicklighet, ega Fullmäktige att använda Två tusen femhundra riksdaler årligen; dock får hvad häraf under årets lopp icke behöft utgifvas, under ett påföljande år ej för samma ändamål användas. För (ifrigt ega Fullmäktige icke att tilldela betjeningen vid Riksgälds-kontoret hvarken ljuspenningar eller andra arvoden, än de i aflöningsstaterna och detta reglemente särskild!, bestämda eller medgifna. § 25. Såsom begrafningshjelp eller understöd för sterbhusen efter aflidne obemedlade tjensteman och vaktbetjente vid Riksgälds-kontoret och f. d. General-assistanskontoret, ega Fullmäktige att, under loppet af hvarje år, disponera en summa af högst Tvåhundratjugufem riksdaler. 13 § 26. Derest Enke- och Pupillkassans vid Biksgälds-kontoret afslutade och vederbörligen granskade räkenskaper för liden till och med det år, då nästa riksdag slutar, skulle visa, att kassans inkomster under året understigit de utbetalningar, som derunder kassan ålegat, må den sålunda uppkomna bristen, inom ett belopp af högst Två tusen tvåhundrafemtio riksdaler för året, af Riksgäld s-kontorets medel godtgöras, under förbehåll likväl, att hvad utaf denna anslagssumma för ett år ej behof! användas icke får för ett annat af kassan tillgodonjutas, och under vilkor att delegarnes bidrag under liden utgå utan förändring af deras uti det för kassan nu gällande reglemente bestämda belopp, samt att pensionerna för enkor och barn efter embets- och tjensteman samt vaktbetjente vid Riksgäldskontor! icke få höjas utöfver en femtedel af den ordinarie lön, hvilken den aflidne delegaren senast vid detta verk innehaft, och för tjenstemäns samt vaktbetjentes vid f. d. General-assistans-kontoret efterlemna»^ enkor och barn icke utöfver en fjerdedel af det lönebelopp, efter hvithet den för sistnämnda Kontors tjenstemannapersonal stadgade årliga afgift till samma kassa blifvit beräknad och vederbörligen inbetald. Angående Riksgälds-kontorets inkomster och öfriga tillgångar, utom lånefordringarne. § 27. De till Biksgälds-kontoret hörande och dit anslagna medel må icke, under någon förevändning eller med hvad vilkor som helst, derifrån ryckas eller användas till andra behof än dem Riksdagen bestämt. Allt förordnande, som deremot strider, vare kraftlöst (68 § Regeringsformen). Och må, vid liqviderande af Riksgäldskontorets fordringar, ackord, utan Riksdagens särskilda samtycke, icke medgifvas. § 28. Riksgälds-kontoret eger att emottaga de medel, hvilka kunna inflyta vid försäljning af Kronan tillhöriga hus i städerna; hvarifrån dock undantagas auktions - 14 medlen för sådana hus, som äro inköpta för Kong!. Flottans i Carlskrona behof eller för allmänna magasins-inrättningens rakning, så vida ej dessa medel blifvit af Rikets Ständer eller Riksdagen för särskild! ändamål anvisade. § 29. Från Kongl. Statskontoret bör Riksgälds-kontoret erhålla dels redan uppkomna, men ännu icke aflemnande, dels hädanefter uppkommande öfverskott å Statsverkets inkomster, äfvensom behållna och till framtida behof icke reserverade besparingar å detta verks utgifter, så framt icke dessa öfverskott och besparingar blifvit af Riksdagen annorlunda disponerade; hörande, sedan rikshufvudboken för år 1872 och hvarje påföljande år blifvit afslutad, en derpå grundad liqvid emellan Stats- och Riksgälds-kontoren uppgöras öfver de sistnämnda verk tillkommande öfverskottsmedel. § 30. Vid början af hvarje år egen Riksgälds-kontoret att från Kongl. Statskontoret mottaga den derstädes då befintliga behållning utaf de depositionsniedel, som från Landtränterierna och Öfverståthållare-embetets kansli blifvit till Kongl. Statskontoret levererade; hvaremot det åligger Riksgälds-kontoret att, uppå skeende reqvisitioner, tillhandahålla Kongl. Statskontoret hvad tilläfventyrs kan erfordras för verkställigheten af de restitutioner utaf sagda medel, hvilka redan blifvit eller framdeles varda i behörig ordning beviljade. § 31. Sedan ett särskilt anslag för skogsväsendet vid 1869 års riksdag blifvit på riksstaten under sjunde hufvudtiteln uppfördt, bör, enligt Riksdagens i sammanhang dermed fattade beslut, återstoden utaf skogsplanteringskassans behållning från Kongl. Statskontoret till Riksgälds-kontoret öfverlemnas. Likaså bör Riksgälds-kontoret från Kongl. Statskontoret erhålla den ännu icke aflemnande behållningen af fonden för boställsskogarnes indelning till regelbunden hushållning. 32. I öfverensstämmelse med Riksdagens beslut i fråga om begagnandet af de 15 för undsättningar vid missväxter eller felslagna skördar afsedda medel, intilldess desamma behöfva för sagda ändamål användas, skola dessa medel, till den del de icke äro för anvisade utbetalningar erforderliga, öfverlemnas till Riksgäldskontoret; hvaremot det åligger Riksgälds-kontoret att sådana mottagna medel, så vidt de icke erfordrats för godtgörande af det för undsättningar efter 1868 års missväxt utaf mindre kreditivet lyftade belopp, enligt Kongl. Maj:ts föreskrift Kongl. Statskontoret uppå dess reqvisitioner tillhandahålla. § 33. Jemte det Riksdagen medgifvit, att allt hvad som återbetalas å de undsättningslån, som från 1867 års början till den 27 Mars 1868 blifvit meddelade dels af undsättningsfonden, dels å lyftade medel å mindre kreditivet, må till undsättningsfonden ingå, intilldess den på sådant sätt influtna summan uppgår till ett sammanräknadt belopp, motsvarande de från undsättningsfonden från 1867 års början till samma dag utgifna lån, eller 818,368 riksdaler 69 öre, har Riksdagen beslutat, att allt hvad som å samma lån derutöfver inflyter bör af Statskontoret till Riksgälds-kontoret inlevereras såsom afbetalning å de utaf mindre kreditivet lyftade medel. § 34. Utaf Riksbankens under år 1873 upplupna vinst har Riksdagen till Riksgälds-kontoret för statens allmänna behof anvisat Fem hundra tusen riksdaler att under år 1875 från Riksbanken utbetalas, på tider som Bankofullmäktige ega bestämma. § 35. Jemte det Fullmäktige må låta försälja så stort belopp af 1872 års fyraprocents-obligationer, som erfordras för anskaffande af den summa af 9,437,000 Riksdaler, som Fullmäktige enligt föregående Riksdagars beslut må upplåna, har Riksdagen beslutat att Fullmäktige må, för anskaffande af en del utaf de medel, hvilka erfordras i följd af de utaf Riksdagen beviljade statsbidrag till jernvägsanläggningar, försälja återstoden af 1872 års obligationer; hvaremot någon försäljning af 1-70 års femprocents-obligationer icke må ega rum förr än Riksdagen om sådan försäljning förordnar. « 16 För befrämjande af svenska statsobligationers spridning inom landet och i ändamål att för inhemska obligationsinnehafvare bereda lättad t tillfälle att erhålla kännedom om numren å utlottade dylika obligationer, har Kongl. Näjd i nåder medgifvit, att utlottningslistorna å såväl 1870 års, som öfriga i svenskt mynt förskrifna obligationer må såsom bihang åtfölja Svensk Författningssamling; och höra Fullmäktige föranstalta att berörda listor varda till vederbörande behörigen aflemnade, för att på nämnda sätt komma till allmänhetens kännedom. § 36. Då obligationer och räntekuponer för de af Riksgälds-kontoret upptagna lån icke varda inom den för deras inlösande bestämda preskriptionstid hos Riksgälds-kontoret företedda, skola de medel, hvilka för infriandet af sådana obligationer och räntekuponer innestå hos de för lånen afsätta liqvidations- och amortissementsfonder, öfverföras till Riksgälds-kontorets allmänna kassa, för att till fyllande af Kontorets öfriga behof kunna användas. § 37. De till Riksgälds-kontoret influtna uppbördsmedel eller aflemnade behållningar, äfvensom de för jernvägsbyggnaderna upplånta medel samt detta verks öfriga kontanta tillgångar skola, så vidt och så länge de icke behöfva användas för samma verk åliggande utbetalningar, hållas allmänna rörelsen tillhanda och göras räntebärande genom desammas utlåning emot skuldförbindelser, som Fullmäktige anse innefatta full säkerhet och hvilka antingen äro afgifna af städer och menigheter eller inom riket befintliga, af Kongl. Näjd oktrojerade penningeförvältande verk och inrättningar, eller ock försedda med hypotek af räntebärande obligationer eller förbindelser, utfärdade af sådana verk och inrättningar samt andra större bolag och föreningar, som efter erhållna, af Kongl. Näjd meddelade oktroj er eller fastställda reglementen trädt i verksamhet. Vid sådan utlåning skola Riksgälds -kontorets räntebärande obligationer såsom hypotek åtnjuta företräde framför hvarje annan erbjuden säkerhet. Utlåningstiden samt lånesummans förhållande till derför hypotisera»^ obligationers kapitalbelopp, äfvensom den ränta, hvilken för ifrågavarande lån skall till Riksgälds-kontoret erläggas, må, med afseende å dessa obligationers afsättlighet och den vanliga penningeräntans belopp, af Fullmäktige bestämmas; egande Fullmäktige jemväl att för sådana medel uppköpa antagliga obligationer, som förfalla inom viss bestämd tid, eller anses kunna utan svårighet och kapitalförlust vid inträffande behof föryttras. § 38. § 38. För bestridande af Riksgälds-kontoret åliggande utbetalningar eger detta verk att begagna ett kreditiv i Riksbanken till belopp af högst Fn million femhundratusen riksdaler mot fyra procent årlig ränta å hvad som å kreditivet lyftes; hörande i afseende på kreditivets begagnande de uti banko-reglementet derom meddelade föreskrifter lända till efterrättelse. § 39. Derest sådant för verkställigheten af Riksgälds-kontoret åliggande utbetalningar finnes nödvändigt, ega Fullmäktige att anskaffa dertill erforderliga medel genom upplåning mot Riksgälds-kontorets skuldförbindelser eller begagnandet af krediter, allt pa vilkor som Fullmäktige ega bestämma. I afseende på upnlåning emot tryckta eller graverade obligationer lemnar Riksdagen särskilda föreskrifter. § 40. De medel, som inflyta a den s. k. statslånefondens utestående fordringar, skola, efter afdrag af nödiga förvaltningsutgifter, till Riksgälds-kontoret afiemnas, Angående uppbörden och redovisningen af de till Riksgälds kontoret ingående medel. § 41. Öfver Riksgälds-kontorets samtliga tillgångar och skulder samt inkomster och utgifter, deruti jemväl inberäknade de för jernvägsbyggnaderna uppslita och dels såsom anslag, dels såsom lån, utgifna medel, uppgöres och afslutas för hvarje år en fullständig hufvudbok; hvarförutan fortfarande bör föras eu särskild räkenskap öfver de fonderade statslånens liqvidations- och amortissementsfonder. Hufvudbok611 skall dock summariskt redovisa äfven dessa fonders ställning vid årets börBik till Riksd. Prot. 1874. 10 Sami. 1 Afd. 2 Rand, (Riksg.-kontorets Reglemente). 3 18 jan och slut samt den förändring desamma under årets lopp undergått. Så väl hufvud boken som den särskilda redovisningen för liqvidations- och amortissementsfonderna skola inom den 15 Juni året näst efter det, hvilket dessa räkenskaper omfatta, vara afslutade och renskrifna samt före den 15 derpåföljande Augusti behörigen granskade. Riksgälds-kontorets hufvudböcker höra vid lämpliga lider hållas Kongl. Statskontoret till banda, på det att den Riksgälds-kontoret tillkommande förvaltning af allmänna medel jemväl må kunna i rikshufvudboken intagas. § 42. Under loppet af Juli månad hvarje år höra, till upplysning för allmänheten om Riksgälds-kontorets ställning, särskilda, efter det dermed afsedda ändamål lämpade utdrag af detta verks räkenskaper för det nästföregående året genom trycket offentliggöras och jemte allmänna tidningarne utdelas. § 43. I April månad hvarje år upprättas uti Riksgälds-kontoret liqvid med Statsverket för det sistförfluten året. Af donna liqvid meddelas Kongl. Statskontoret tvänne exemplar, hvaraf det ena, derå Fullmäktige tecknat sitt godkännande, bör derstädes qvarstadna, samt det andra, sedan det blifvit försedt med anteckning om liqvidens godkännande af Kong!. Statskontoret, bör till Riksgälds-kontoret återställas, för att såsom verifikation dess hufvudbok biläggas. Angående Styrelsen öfver Riksgälds-kontoret. § 44. Förvaltningen af Riksgäld s-kontoret, dess medel och tillhörigheter är utaf Riksdagen uppdragen åt sju Fullmäktige, hvilka vid lagtima riksdag utses i den ordning 71 § Riksdagsordningen stadgar. Vid Fullmäktiges sammankomster föres ordet af den, som af Riksdagen blifvit dertill utsedd; tillkommande Fullmäktige att sjelfva bland sig välja en vice Ordförande att fora ordet, när hinder för Ordföranden inträffar. 19 § 45. Uppkommer ledighet bland Fullmäktige, inträder suppleant enligt af Riksdagen bestämd ordning. § 46. Är Styrelsen ej så fulltalig, som för besluts fattande erfordras, enligt hvad här nedan föreskrifves, eger Fullmäktiges Ordförande att inkalla erforderligt antal suppleanter. § 47. Fullmäktige äro förbundne att vid Jiihsgälds-l ont örets förvaltning ställa sig till efterrättelse ej mindre Fikets grundlagar än äfven detta reglemente samt öfriga rörande Riksgälds-kontoret gällande föreskrifter; hörande Fullmäktige doldt och förtegadt hålla hvad vid Kontorets förvaltning förefaller, som tyst vara hör. § 48. Blir Fullmäktig ledamot af Stats-Rådet eller kommer i den författning, att han, jemlikt något af mom. a, b, c, d och e uti 26 § Riksdags-ordningen, icke må såsom riksdagsman godkännas, skall han genast frånträda fullmäktig s-h efattningen och suppleant inträda i hans ställe. § 49. Jemte noggrann!) iakttagande af hvad i afseende på förvaltningen af Riksgäldskontoret och dit anslagna medel är stadgadt, åligger Fullmäktige att omsorgsfullt varda och befrämja detta verks rätt, säkerhet och förmån samt tör (ifrigt vidtaga alla på Fullmäktige ankommande åtgärder i och för verkställigheten af de i sådant afseende meddelade beslut samt Fullmäktige gittra uppdrag. § 50. Fullmäktige må vara obetaget att, om sådant finnes lämpligt eller nödvändigt för lånetransaktioner, utse ombud för bedrifvande af dervid erforderliga under - 20 handlingar, äfvensom att åt särskilde Deputerade uppdraga bestyren med lånemedlens indragning samt verkställighet af de för Riksgälds-kontorets rakning erforderlig utländska liqvider; allt i öfverensstämmelse med de beslut och föreskrifter, som Fullmäktige ega meddela. Desse Deputerade, hvilkas antal af Fullmäktige bestämmes, höra väljas vid slutet af hvarje qvartal; och verkställes berörda val, dervid förut varande Deputerade kunna omväljas, på sätt sista punkten af § 59 innehåller. Med hänsigt till erforderliga namnteckningar å vexlar jemte öfriga expeditioner, höra lån gifvare e och andra vederbörande underrättas om de förändringar, som bland Deputerade inträffa. Deputerade ega att sig emellan, såsom lämpligast synes, fördela dem tillhörande göromål, och skola de inför Fullmäktige vid hvarje sammankomst redogöra för sina åtgärder under den efter Fullmäktiges nästföregående sammankomst förflutna tid. Deputerade äro i afseende på utöfningen af sina uppdrag ansvarige enligt allmänna lagen och gällande författningar. I förhållande till beskaffenheten och omfånget af de göromål, som varda åt Deputerade uppdragna, må Fullmäktige bestämma de arvoden, hvaraf Deputerade kunna anses hafva gjort sig förtjente. På Deputerade ankommer att, derest göromålens behöriga gång sådant fordrar, antaga nödiga biträden; och må Fullmäktige dels till godtgörande af de ökade göromål, som en del tjensteman får vidkännas i följd af särskilda bestyr med statsskulden, dels till lämpliga arvoden åt Deputerades biträden använda ett ärligt belopp af Sextusen riksdaler. § 51. Befallningar, som af någon annan än Riksdagen meddelas angående användandet af Riksgälds-kontorets tillgångar eller förvaltandet af samma verk, få icke af Fullmäktige åtlydas och efterkommas; varande Fullmäktige, för sina åtgärder i denna egenskap, Riksdagen eller dess Stats-Utskott och Revisorer allena ledo skyldige, samt kunna icke för sitt förhållande till ansvar ställas, utan i laga ordning och till följd af Riksdagens eller dess Revisorers beslut, eller, mellan riksdagar och revisioner, genom Justitie-ombudsmannen. § 52. Till ledning vid pröfningen och afgörandet af förekommande ärenden, för hvilkas behandling antingen icke någre, eller mindre tillämpliga och bestämda föreskrifter blifvit meddelade, ega Fullmäktige att af Revisorerne begära råd och yttranden. å 21 Angående Fullmäktiges sammankomster. § 53. Fullmäktige sammanträda eu gång i hvarje vecka å tid, som af dem bestämmes. Derjemte höra, då ärendenas beskaffenhet och oafbrutna gång sådant fordra, särskilda sammankomster hållas å tid, som Ordföranden bestämmer. Vid hvarje sammankomst skall protokoll föras. § 54. Med undantag af de enligt § 50 åt vissa Deputerade uppdragna bestyr och åligganden i afseende å lånen för statens jernvägsbyggnader m. m., höra alla Fullmäktiges behandling tillhörande mål inför Fullmäktige, vid deras sammankomster, föredragas och få endast der afgöras. § 55. Åstundan Fullmäktig att under längre eller kortare tid från staden afresa, bör han sådant förut vid sammankomst eller hos Ordföranden anmäla samt då tillika uppgifva tiden för sin frånvaro. § 56. År Fullmäktig, som icke, på sätt i näst ofvanstående paragraf föreskrifves, till erhållande af ledighet sig anmält, genom opasslighet eller enskilda angelägenheter hindrad att sammankomst bevista, bör han sitt förfall hvarje gång tillkännagifva. § 57. Vid sammankomst skola minst fem Fullmäktige vara tillstädes; dock må ärenden, som ej tåla uppskof, afgöras af allenast fyra Fullmäktige, derest de är o om" besluten ense. Frågor om Iåns upptagande, de i Regeringsformen omförmälda % 22 kreditivers utbetalning eller andra ärenden af mera allmän vigt få icke afgöras, och ej heller tjenstår tillsättas eller pensioner beviljas, så vida icke minst fem Fullmäktige äro närvarande. fullmäktige vare ej tillåtet att företaga någon öfverläggning i närvaro af Konungens omljud, i tall det, utan att af Fullmäktige derom vara anmodadt, skulle vid deras sammankomst sig infinna. Yppas under Fullmäktiges öfverläggningar skiljaktighet i meningarne, höra samtligen närvarande Fullmäktige till protokollet afgifva sina röster, hvilka per capita beräknas. Derest flera skiljaktiga meningar yttras, höra de sinsemellan närmast öfverensstämmande, så vidt möjligt är, sammanjemkas. Då ett lika antal röster utfäller för hvardera meningen, är Ordförandens röst afgörande. Den vid sammankomst närvarande Fullmäktig, som sin röst ej särskild! afgifver, eller, efter börjad öfverläggning om ett föredraget ämne, sig aflägsna!, anses hafva det då fattade beslutet biträdt. Sluten omröstning må endast företagas vid val till sådana befattningar, dertill någon bland Fullmäktige kan utses. Innan Fullmäktiges pröfning underställda ärenden till slutlig! afgörande företagas, böra Riksgäld s-kontorets Kommissariats utlåtanden deröfver inhemtas, så vida sådan! för utredningen af härvid förekommande förhållanden erfordras; skolande hufvudsakliga innehållet af dessa utlåtanden i Fullmäktiges protokoll antecknas. Likaledes höra skälen för sådana, af Fullmäktige vidtagna förva 1 tningsåtgärder och beslut, som grunda sig på särskilda omständigheter och förhållanden, i protokollet anföras. Föreskrifter och befallningar må, å Fullmäktiges vägnar, Riksgälds-kontorets embets- och tjensteman icke meddelas utan till följd af beslut, fattad! vid Fullmäktiges sammankomst. Sekreteraren hos Fullmäktige må dock, utan föregången anmälan, mellan sammankomsterna från vederbörande infordra de utlåtanden och upplysningar, som för ärendenas afgörande finnas nödvändiga. § 58. § 59. § 60. 61. 23 § 62. Öfver Fullmäktiges beslut i mål, som röra Riksgälds-kontorets tjensteman eller andra enskilde personer, eger den eller de, på hvilkas rätt och bästa dessa beslut kunna inverka, att hos Revisorerne eller Stats-Utskottet anföra besvär; dervid klaganden dock, så vida besvären skola till pröfning upptagas, bör inom tretio dagar efter bevisligen erhållen del af det meddelade beslutet sitt missnöje deremot hos Fullmäktige skriftligen anmäla; hvarjemte det, vid enahanda äfventyr, åligger honom att senast en månad före Revisorernes näst förestående sammankomst eller Riksdagens början, derest revision derförinnan icke inträffar, sina besvär ingifva till Fullmäktige, af hvilka desamma, jemte utlåtande deröfver, till Revisorerne eller Stats-Utskottet öfverlemnas. Besvär öfver Fullmäktiges nyss före eller under Riksdagens eller Revisorernes sammanvaro i dylika mål meddelade beslut böra inom fjorton dagar efter delfåendet, den dagen likväl oräknad, omedelbarligen af vederbörande till StatsUtskottet eller Revisorerne inlemnas. Angående Fullmäktige tillhörande särskilda åligganden och uppdrag. § 63. Fullmäktige skola vid början af hvarje år granska Kommissariatets anteckningsböcker och protokoll jemte Ombudsmannens diarium för det nästföregångna året samt genomgå och inventera de under Kommissariatets vård befintliga låneoch säkerhets- med flera handlingar. § 64. Fn gång hvarje år höra Fullmäktige anställa besigtning å det till lokal för Riksgälds-kontoret anvisade hus samt detta verks inventarier. Likaledes bör besigtning årligen af Fullmäktige anställas å Riksdagens hus, hvilket jemväl står under deras vård och inseende. Dessutom har Riksdagen uppdragit åt Fullmäktige, att genom sakkunnige 24 personer låta värdera de inom Riksdagens hus befintliga möbler och andra inventarier samt att låta tillse, det icke allenast detta värde uti inventarieförteckningen upptages, utan ock att inköpspris på de möbler och inventarier, som hädanefter anskaffas, uti inventarieförteckningen utsättes, jemte tiden, då inköpet egt rum, äfvensom att, vid skeende kasseringar af obrukbara eller obehöfliga inventarier, desamma varda utur inventarieförteckningen affärda, med anteckning af det pris, hvartill desamma vid möjligen skeende försäljning blifvit föryttrade. § 65. Under de tider, då Riksdagen icke är församlad, må lediga rum och lägenheter inom Riksdagens hus af Fullmäktige hyres/ritt upplåtas för tillfälligt begagnande ej allenast af de komitéer och revisioner, som kunna varda af Kongl. Maj:t sammankallade och för hvilkas sammanträden erforderliga lokaler inom Kronans hus bär i hufvudstaden icke finnas att tillgå, utan äfven af allmänna emh^myndigheter, som antingen af särskild anledning icke kunna för någon tid begagna åt dem anvisade embetsrum eller också sakna egen lokal; egande Fullmäktige vid hvarje sådan upplåtelse föreskrifva de vilkor, som Fullmäktige för de upplåtna rummens samt möblernas och inventariernas noggranna och omsorgsfulla vårdande finna nödvändiga. Dylik upplåtelse bör alltid upphöra så tidigt före Riksdagens sammankomst, att rummen och inventarierna derförinnan kunna vara försätta i ordnadt och fullständigt skick samt, om så erfordras, reparerade. § 66. Då Revisorerne Öfver Stats-, Banko- och Riksgäldsverken sammanträda, skola Rullmäktige till dem afgifva berättelse om Rilcsgälds-Jcontorets ställning och förvaltning under den tid, som Revisorernes granskning kommer att omfatta; och höra vid samma tillfälle särskilda berättelser af Kommissariatet och Ombudsmannen vid detta verk afgifvas och genom Fullmäktige till Revisorerne öfverlemnas. Dessutom skola Fullmäktige vid nästa riksdags början till Riksdagen afgifva och till Stats-Utskottet aflemna berättelse för hela den tid, som förflutit sedan Fullmäktiges berättelse till nuvarande Riksdag afgafs; hörande jemväl särskilda berättelser för samma tid af Kommissariatet och Ombudsmannen då afgifvas och till Stats-Utskottet af Fullmäktige öfverlemnas. § 67. 25 § er Efter hvarje revisions slut skola Fullmäktige, pa sätt de för Revisorerne utfärdade instruktioner innehålla, föranstalta om tryckning och utdelning med allmänna tidningarne af Revisorernes angående Stats- och Riksgäldsveiken afgitna och Fullmäktige tillställda berättelser jemte dertill hörande förklaringar, hvilka handlingar äfven genom Fullmäktiges försorg höra till näst derefter sammanträdande Revisorer och Riksdag öfverlemnas. § 68. Jemte det sistlidna års Riksdag be slutit uppdraga åt Fullmäktige att genom lämplig person på Riksgälds-kontorets bekostnad låta ombesörja tryckning af ej mindre Bondeståndets protokoll vid 1809-1810 års riksdag, än ock samma Riksdags Konstitutions-Utskotts protokoll, betänkande^ utlåtanden och memorial jemte öfriga dithörande handlingar, har dervid till iakttagande foreskrifvits: a) att, vid tryckning af Bondeståndets protokoll, skola derifrån uteslutas Konstitutions-Utskottets betänkanden och utlåtanden in. m. och deremot blott hänvisas till det ställe i Konstitutions-Utskottets tryckta handlingar, der betänkandet m. m. förekommer; b) att vid tryckningen af Konstitutions-Utskottets handlingar noga tillses, dels att alla i de särskilda Ståndens protokoll intagna handlingar från nämnda Utskott blifva tryckta, dels att den i dessa protokoll intagna ordalydelsen af Konstitutions-Utskottets memorial m. in. följes, när dessa handlingar i samtliga Ståndens protokoll äro lika; c) att så väl Bondeståndets protokoll som Konstitutions-Utskotts-handlingarne förses med register; d) att, innan upplagans storlek definitivt bestämmes, inbjudning till subskription utfärdas särskilt å Bondeståndets protokoll och särskilt å Konstitutionsutskottet handlingar, dervid priset bestämmes efter samma grunder, som äro gällande vid prenumeration å Riksdagens protokoll; e) att upplagans storlek icke må understiga 500 exemplar af Bondeståndets protokoll och 500 exemplar af Konstitutions-Utskotts-handlingarne, med rättighet för Fullmäktige att derutöfver öka upplagan, om subskriptionen anses dertill föranleda; f) att tryckningen skall verkställas i samma format, som de öfriga Riksståndens protokoll vid ofvannämnda riksdag, samt med sådan stilsort, som mest närmar sig den i öfriga protokoll vid samma riksdag använda; Biii. till Riksd. Prot. 1874. 10 Sand, 1 Afd. 2 Band. (Eiksg.-kontoreta Reglemente). g) att anbud i vanlig ordning infordras af dem, som vilja åtaga sig tryckningens verkställande; samt h) att originalhandlingarne icke må till boktryckaren utlemnas, utan bör manuskriptet i man al tryckningens fortgång utskrifvas, hvaremot vid korrekturläsningen originalhandlingarne höra begagnas. Härförutan har innevarande års Riksdag besluta, .att utaf den genom Fullmäktiges försorg numera tryckta upplagan utaf Konstitutions-Utskottets ofvanberörda handlingar må kostnadsfritt utdelas ett exemplar så val till Riksarkivet, som till hvarje offentligt bibliotek samt med bibliotek försedt allmänt läroverk eller vetenskapligt samfund. § 69. Före nästkommande riksdags början böra Fullmäktige: a) föranstalta om upphandling af det för tryckningen af Riksdagens protokoll med dertill hörande bihang under samma riksdag erforderliga papper och, med behörigt iakttagande af de i sådant afseende meddelade föreskrifter, låta upprätta kontrakt angående verkställigheten af bihangets tryckning; b) upprätta kontrakt om tillhandahållande, under riksdagens lopp, af de skrifmaterialier och öfriga effekter, som för Riksdagens behof kunna erfordras; c) låta komplettera och iståndsätta inventariepersedlarne i Riksdagens hus. Vid verkställigheten häraf iakttaga, att anbud, genom kungörelser i allmänna tidningarne, infordras af dem, som kunna vara hugade att tillhandahålla och leverera berörda effekter eller besörja omförmälda trycknings- med flera arbeten. För (ifrigt ega Fullmäktige att utse någon bland Riksgälds-kontorets tjensteman, som bör ej allenast före och under riksdagen mottaga, vårda och efter vederbörliga reqvisitioner utlemna de upphandlade effekterna samt ombesörja de under riksdagens fortgång ifrågakommande ytterligare uppköp, äfvensom erforderliga reparationer å inventariepersedlarne, utan ock vid hvarje kalenderårs slut upprätta och afgifva fullständig redovisning för alla dessa af honom mottagna effekter. § 70. Med afseende på de förändrade förhållanden, som måste blifva en följd af Riksdagens beslut om öfverflyttning till Statskontoret af eu del utaf de Riks - 27 gälds-kontorets tjensteman nu åliggande göromål samt den deraf påkallade reglering af förvaltnings!)estyren och tjenstegöromålen inom sistnämnda Kontor, har Riksdagen besluta, dels att Fullmäktige skola låta utarbeta och derefter granska samt, sådant detsamma varder af Fullmäktige gilladt, underställa nästkommande Riksdags pröfning och fastställelse förslag till reglering af förvaltningsbestyren och tjenstegöromålen inom Riksgäldskontor et jemte aflöningsstat för dervarande tjenstemannapersonal, dels att, intill dess Riksdagens beslut i anledning af berörda förslag varder meddeladt, de tjänster vid Riksgälds-kontoret, som dessförinnan blifva lediga, endast må genom konstitutorial tills vidare återbesättas. § 71. Som, enligt de af Kongl. Maj:t för Strömsholms nya Jcanalbolag den 27 Mars 1863 fastställda regler, kanaldirektionens förvaltning och kanalverkets räkenskaper skola hvartannat år granskas utaf två revisorer, af hvilka den ene bör utses af Fullmäktige i Riksgälds-kontoret, så skola Fullmäktige före hvarje revision välja en person att uti berörda re vision sförrättning deltaga. Jemväl skola Fullmäktige, i enlighet med de af Kongl. Maj:t för Dalslands kanal-aktiebolag den 7 April 1865 och för Kinda kanal-aktiebolag den 21 Oktober 1864 i nåder fastställda bolagsordningar, årligen utse en revisor att granska hvardera af dessa bolags förvaltning och räkenskaper. § 72. Då de bolag, som för jemn ägs anläggning ars utförande från Riksgäldskontoret utbekommit beviljade låneunderstöd, uti sina med Kongl. Maj:t och Kronan afslutade kontrakt medgifvit staten att genom ombud, som Kongl. Maj:t utser, deltaga i de årliga revisionerna af bolagens förvaltning och räkenskaper, samt berättelserna om dessa revisioner skola till Kongl. Civil-departementet insändas, böra Fullmäktige efter erhållen del af dessa berättelser taga under öfvervägande, huruvida några åtgärder erfordras för bevarande af Riksgälds-kontorets rätt och säkerhet för de utgifna lånens fortsätta liqviderande. § 73. Uti Allmänna Hypoteksbankens styrelse bör en ledamot, som skall vara vice ordförande, utses af Fullmäktige i Riksgälds-kontoret. Likaså utses af Full - 28 mäktige till deltagande i den årliga revisionen af Hypoteksbankens förvaltning och räkenskaper en revisor, som vid revisionen förer ordet. Dessutom höra Fullmäktige utse ett ombud vid den allmänna ordinarie sammankomst, som mellan Hypoteksbankens delegare skall ega rum hvarje år efter afslutad revision. § 74. Gemensamt med Fullmäktige i Riksbanken skola Riksgälds-kontorets Fullmäktige: a) afgifva sitt underdåniga yttrande och råd till Kongl. Maj:t, i fråga om den ort, der Riksdag bör samlas, i de fall, då fiendens framträngande eller pest eller andra lika vigtiga hinder gorå Riksdags hållande i hufvudstaden omöjligt eller för Riksdagens frihet och säkerhet vådligt (50 § Regeringsformen); b) efter stadgade grunder uppgöra och utfärda ny Bevillningsförordning, i den händelse att vid riksdags slut bevillningens hela belopp är bestämdt, men Kamrarne icke hunnit om fördelningen deraf blifva ense (109 § Regeringsformen); c) uti Justitie-ombudsmans-embetet genast insätta den man, som blifvit utsedd till efterträdare åt Justitie-ombudsmannen, i fall denne mellan riksdagarne afsäger sig det erhållna förtroendet eller med döden afgår, äfvensom utvälja annan behörig man i stället för Justitie-ombudsmannens utsedde efterträdare, derest han äfven mellan riksdagarne afsäger sig förtroendet, eller i Justitie-ombudsmansembetet insättes, eller med döden afgår (98 § Regeringsformen); d) för framtida uppsigten och kontrollen öfver Göta kanals vidmakthållande utse och välja ej mindre en person för att såsom ledamot å Bankens och Riksgälds-kontorets vägnar inträda i direktionen öfver nämnda kanal, än ock ett ombud att å samma verks vägnar deltaga i revisionerna af kanalens räkenskaper; skolande valet till ledamot i direktionen förnyas hvarje år, och till ombud vid revisionerna före desammas början; dock må förut härtill utsedde personer kunna återväljas. Vid Fullmäktiges i Banken och Riksgäld s-kontoret gemensamma sammanträden böra, så vidt beslut skall kunna fattas, fem af Fullmäktige i hvartdera verket vara tillstädes. § 75. Vid de tillfällen, då riksdagsmäns fullmakter granskas af Justitie-statsministern eller den person, Konungen i hans ställe förordnat, skola tre bland Fullmäktige i Riksgälds-kontoret vara tillstädes. 29 Angående betjeningen vid Riksgälds-kontoret. § 76. Oberoende af den reglering af göromålen inom Riksgälds-kontoret, som framdeles kali varda af Riksdagen beslutad, ega Fullmäktige, i den mån de finna sådant för tjenstegöromålens ändamålsenliga ordnande lämpligt, förflytta tjensteman inom Riksgälds-kontoret på in dragning sstat, med rättighet för sådan tjensteman att fortfarande uppbära den enligt gällande aflöningsstat honom tillkommande lön, och med skyldighet att, om Fullmäktige sådant påkalla, åter inträda i tjenstgöring, mot erhållande af deri, enligt då gällande aflöningsstat, bestämda lön och arvode; och må Fullmäktige, utan hinder af de uti Riksgälds-kontorets reglemente och hittills gällande tjenstgöring sordning meddelade föreskrifter, rörande sättet och ordningen för tjenstegöromålens besörjande, deruti besluta och till verkställighet befordra sådana förändringar, hvarigenom, så vidt sig gorå låer, utan att nödiga kontroller åsidosättas, den största möjliga enkelhet och skyndsamhet vid ärendenas behandling samt minskning i tjensternännens antal åstadkommas, med rättighet för Fullmäktige att från och med innevarande år och intill tiden för nästkommande riksdags slut, i den mån genom redan under år 1873 verkställda eller framdeles skeende tjensteindragningar, löner och arvoden blifvit eller blifva besparade, använda desamma, der Fullmäktige finna sådant erforderligt, till godtgörande af de nya eller förändrade göromål, som, för verkställigheten af Fullmäktiges beslut i ofvanberörda hänseenden, komma att Riksgälds-kontorets tjensteman, åläggas. § 77. De å Riksgälds-kontorets aflöningsstat uppförda tjeristemän äro följande: a) anställde hos Fullmäktige: en Sekreterare, en Notarie och Registrator samt en Kanslist, b) för bestridande af de med Riksgälds-kontorets dagliga förvaltning förenade göromål och åligganden, hvilka skola besörjas under Fullmäktiges öfverinseende och med redovisningsskyldighet inför dem: tre Kommissarier; en Bokslutskamererare; 30 en Rcvisionslcamererare; en Ombudsman; en Notarie hos Kommissarierne; eu Kassabokhållare; två Bokhållare i bokslutskontoret; en Kanslist hos Kommissarierne; eu Kammarskrifvare och två Kontors skrifvare. § 78. Vaktbetjeningen utgöres af en Vaktmästare, tre Kammardrängar och två Husdrängar, af hvilka den ene bestrider de donna befattning tillhörande göromål vid Riksdagens hus. § 79. I afseende på samtlige bär ofvan uppgifne embets- och tjenstemäns samt vaktbetjentes göromål och öfriga åligganden, kommer den af Fullmäktige, under den 9 Mars 1842, utfärdade instruktion och tjenstgöringsordning, med deruti sedermera beslutade ändringar och tillägg, att tjena till efterrättelse, under Fullmäktige likväl förbehållen rätt att tills vidare, rörande den vid Riksgälds-kontoret anställda tjenstemannapersonals och vaktbetjenings tjensteåligganden, meddela de ytterligare eller förändrade föreskrifter, som för ärendenas vederbörliga handläggning samt fullgörande af de uppdrag och göromål, Riksgälds-kontoret fatt sig ålagda, kunna anses erforderliga; hörande Fullmäktige, i sammanhang med fullgörandet af det uti § 70 åt Fullmäktige lemnade uppdrag, jemväl uppgöra och underställa nästkommande Riksdags pröfning förslag till ny instruktion och tjenstgöringsordning. 31 Angående lediga tjänsters bestridande och tillsättande. § 80. Tjensteman, som efter anslag och ansökning erhåller konstitutorial på ledigblifven tjenstebefattning inom Riksgälds-kontoret, intill dess beslut om tjenstens indragning eller återbesättande genom fullmakt blifvit fattadt, må ega att under tiden uppbära de med tjenstår! förenade löneförmåner. Den ordinarie tjensteman eller vaktbetjent, som förordnas att, i anseende till sjukdoms- eller annat laga förfall eller vid inträffad ledighet, under anslagstiden förrätta annan tjenst, än den lian sjelf innehar, är, med undantag af de i §§ 76 och 86 förutsätta fall, i allmänhet icke berättigad att derför erhålla särskild aflöning; dock ankommer på Fullmäktige att tillerkänna innehafvare!) deraf ett efter omständigheterna lämpadt arvode, uppgående till högst halfva beloppet af skilnaden mellan hans förut åtnjutande aflöning och löneförmånerna för den tjenst han blifvit förord nåd att bestrida. Extra-ordinarie tjensteman, som vid dylikt tillfälle, på grund af vederbörligt förordnande, förrättat ordinarie tjenstebefattning, åtnjuter under den tid, donna tjenstgöring fortfar, den för lägsta tjensteande!) bestämda lön. Vid enahanda förhållande tillgodonjuter jemväl extra-ordinarie vaktbetjent, hvilken bestridt kammardrängs- eller husdrängs-göromål, samma aflöning, som för den förrättade sysslan är i staten anslagen. Vid inträffad ledighet af sådan tjenst, som bör återbesättas, skall, efter afdrag af hvad för tjenstens bestridande måst utbetalas, den lönebesparing, hvilken uppkommer, intill dess, efter ansökningstidens förlopp, någon i nedan stadgad ordning blifvit förordnad att förrätta samma tjenst, tillfalla Enke- och Pupillkassau vid Riksgälds-kontoret; kommande nämnda kassas rätt till dylik lönebesparing att upphöra så snart konstitutorial å tjensten blifvit af Fullmäktige utfärdadt. § 81. Da tjensteman eller vaktbetjent för enskilda angelägenheters besörjande erhållit tjenstledighet, hör lian sjelf vidkännas kostnaden för tjenstens förrättande under den tid tjenstledighet^!) fortfar. 32 § 82. Innan ledig tjenst af Fullmäktige genom konstitutorial tills vidare återbesäties, skall sådant jemte de med samma tjenst förenade löneförmåner äfvensom tiden, inom hvilken sökande ega att sig anmäla, tillkännagifvas medelst anslag på vanliga ställen inom Riksgälds-kontoret. Ansökningstiden bestämmes till minst fjorton (lagar från anslagets utfärdande; dock heror af fullmäktige att utsätta ny ansökningstid, derest, inom den först bestämda tiden, någon till tjenstens erhållande fullt skicklig och lämplig sökande sig icke anmält. § 83. Före återbesättande af de tjenster och beställningar, hvilkas innehafvare lyda under Kommissariatet, höra af detsamma upprättas förslag, hvarpå en af de sökande uppföres. Öfver dessa förslag kunna besvär hos Fullmäktige anföras inom åtta dagar efter det förslagen till Fullmäktiges expedition inkommit; i hvilket afseende underrättelse om dagen, då dylikt förslag ingått, bör genom utfärdadt anslag meddelas, samt tjenstens tillsättande, i fall flere sökande sig anmält, uppskjutas, intill dess donna besvärstid tilländagå»;. § 84. För att kunna antagas till tjensteman vid Riksgälds-kontoret fordras, så vida sökanden icke förut eger befordringsrätt vid detta verk, att hafva undergått sådan examen, som berättigar till inträde i Konungens Kansli eller i. allmänna rättegångs- eller räkenskapsverken; dock böra de tjensteman, som anställas vid Fullmäktiges eller Kommissariatets Kansli-expeditioner, hafva aflagt den akademiska examen, som fordras för att få tjenstgöra antingen i Konungens Kansli eller i rättegångsverken; äfvensom den, hvilken befordras till ombudsmannasysslan, ovilkorligen bör hafva fullgjort hvad författningarne föreskrifva i afseende på dem, som i domarevärf må begagnas. § 85. Vid lediga tjensters tillsättande konstitueras bland kompetente sökande den, som Fullmäktige, med afseende å verkets fördel samt vigten och ansvarigheten af de särskilda befattningarne, finna till den lediga tjensten mest skicklig och passande. Angående 33 Angående behandlingen af frågor rörande tjenstefdrsum melser m. in § 86. Om någon Kommissariatet underlydande, ordinarie tjensteman vid mindre förseelser i tjensten ej låtit sig rätta af vederbörande förmäns tillsägelser och varningar eller blifvit beträdd med vårdslöshet eller försummelse i sin tjenstgöring, eller ock i allmänna lefverne!; ådagalagt ett mindre värdigt uppförande, bör han inför Kommissariatet erhålla lämplig föreställning och åtvarning till framtida bättring. Inträffar åter enahanda förhållande i afseende på någon af verkets öfrige embets- och tjensteman, skall denne, efter derom gjord anmälan, förekallas inför Fullmäktige samt tillrättavisas och varnas. I händelse den, som på detta sätt, antingen inför Fullmäktige eller Kommissariatet, undergått första varningsgraden, ej deraf låter sig råtta, ega I ullmäktige att, med afseende å förekommande omständigheter, på längre eller kortare tid suspendera honom från dess innehafvande tjenst, med förlust af hela eller halfva lönen, hvilken under tiden må till ersättning för tjenstens förrättande användas. § 87. Derest tjensteman, hvilken förut blifvit för tjensteförsummelse eller annat förhållande suspenderad, ånyo gör sig skyldig till dylik förseelse, ankommer på Fullmäktige att, efter förseelsens beskaffenhet, antingen ytterligare suspendera honom eller helt och hållet skilja honom från dess vid detta verk innehafvande tjenst och lön. Likaledes beror på Fullmäktiges särskilda pröfning, huruvida Kommissarie, som, till följd af oordentlighet i sina enskilda affärer, blifvit bysatt, eller varit nödsakad till borgenärer afträda sin egendom, må vidare bibehålla och utöfva sin kommissarie-beställning. § 88. Tjensteman, som är förvunnen att hafva begått ärerörigt brott eller annan förseelse, i eller utom tjensten, af den svåra beskaffenhet, att verkets trygghet eller anseende fordrar hans entledigande, har derigenom gjort sig förlustig sin innehafvande tjenst. Bill. till Riksd. Prot. 1874. 10 Samt. 1 Afd. 2 Band. (Riksg.-kontorets Reglemente). 5 84 I 89. Om någon af vaktbetj eningen i sin tjenst varit försumlig, eller under tjenstgöring af starka drycker öfverlastad, eller eljest på ett tadelvärdt sätt sig förhållit, må han, efter sig företeende omständigheter, antingen inför Kommissariatet erhålla föreställning eller genast hos Fullmäktige anmälas till suspension eller entledigande. § 90. Innan tjensteman eller vaktbetjent varder suspenderad eller skild från tjenstetid bör hans skriftliga förklaring öfver hvad emot honom förekommit infordras. Fullmäktiges beslut, hvarigenom tjensteman suspenderas eller för alltid skiljes från tennsten, bör, jemte hänvisning för besvärs anförande, honom skriftligen meddelas. Tjenst, som, till följd af sådant beslut, blir ledig, får, derest den afsatte tjenstemannen inom föreskrifven tid anmält sig ämna samma beslut öfverklaga, icke återbesättas förr, än besvären blifvit af Stats-Utskottet eller Revisorerne afbörda, eller den bestämda tiden för besvärens fullföljande försutits; kommande dock den, som emellertid förordnas till tjenstens bestridande, att de med densamma förenade löneförmåner åtnjuta. § 91. Extra-ordinarie tjensteman eller extra vaktbetjent, som, utan erhållen tillåtelse eller anmäldt laga förfall, från tjenstgöring uteblifvit under trenne efter hvarandra följande månader, eller vid flera tillfällen undandragit sig att lemna äskadt biträde der han blifvit anställd, anses hafva förverkat sin rätt att i Riksgälds-kontoret vidare tjenstgöra. Den extra-ordinarie tjensteman eller extra vaktbetjent, som under honom uppdragen tjenstgöring sig försumligt eller felaktigt förhållit och efter att, på sätt i § 86 stadgas, blifvit varnad, sig icke rättat, bör förklaras vara från Riksgälds-kontoret skild. För öfrigt anses den extra-ordinarie tjensteman eller vaktbetjent, som begått ärerörigt brott eller annan förbrytelse af svårare beskaffenhet, vara från verket utesluten. O Angående pensioneringen af Riksgälds-kontorets Tbetjening. § 92. Pensionerna för einbets- och tjenstemännen samt vaktb egentligen vid Riksgäldskontoret bestämmas efter desses, vid afskedstagande!, å ordinarie afiöningsstaten innehafvande löner. § 93. Tjensteman eller vaktbetjent, som uppnått sjutio års ålder, eller under femtio år varit i allmän tjenst, är vid afskedstagande! berättigad att erhålla en hela lönen motsvarande pension. Samma pension kan jemväl tillerkännas den tjensteman eller vaktbetjent, som fyllt sextiofem år och i allmän tjenst tillbragt fyratio år, såvida behörigen styrkt är, att han befinner sig i ett sjuklig! eller försvagad! tillstånd. § 94. Den tjensteman eller vaktbetjent, som, efter att hafva uppnått en ålder af sextio år, anhåller om afsked, må, derest han varit i allmän tjenst omkring fyratio år, komma i åtnjutande af pension till ett belopp, som motsvarar trefjerdedelar utaf hans senast innehafda lön. Innan tjensteman eller vaktbetjent uppnått sextio lefnads- och omkring fyratio tjenstår kan, endast i händelse af bevislig oförmåga till vidare tjenstgöring, pension vid afskedstagandet honom tilldelas. I sådan! fall lämpas densamma efter tjensteåren ensamt, på det sätt att för hvarje dylik! år, som brister i nyssnämnda antal, afdrages eu fyrationdedel från ett trefjerdedelar af lönen motsvarande pensionsbelopp. Men för den, som fyllt fyratio tjensteår och sextio lefnadsår, ökas deremot detta pensionsbelopp med en fyrationdedel af lönen för hvarje Överskjutande tjensteår, eller med en sextiondedel af lönen för hvarje lefnadsår, om ett sådan! beräkningssätt finnes för afskedssökanden mera förmånligt. § 95. Då sådant för göromålens säkra och skyndsamma gång finnes oundgängligen nödigt, kunna Fullmäktige på pensionsstat förflytta tjensteman, som af ohjelpligt 36 sjukdomstillstånd eller afgjord oförmögenhet är förhindrad att vidare gagna verket, oaktadt han sig ej om afsked anmält. I sådant fall ega Fullmäktige att, efter omständigheterna, antingen tillägga tjenstemannen hela lönen i pension, ehvad de föieskiifna lefnads- och tjenstearen äro uppnadda eller icke, eller ock tillämpa de grunder för pensions bestämmande, som i nästföregående § äro fastställda. Deiest åter vaktbetjent förr, än lian uppnått den för pensions erhållande bestämda lefnadsålder och tjenstetid, skulle, genom sjuklighet eller af annan orsak, blilva oförmögen att sina tjenateskyldfgheter vidare fullgöra, ega Fullmäktige att, efter noggrann pröfning af de i hvarje fall förekommande omständigheter och förhållanden, vid hans alskedande tilldela honom en årlig pension, uppgående till högst två tredjedelar af lönen. Med benämningen Riksdaler, utan tillägg af orden Silfverspecie eller Banko törstås öfverallt i detta reglemente Riksdaler Riksmynt, samt efter nästkommande års ingång Kronor. Några tillförene meddelade och mot det nu utfärdade reglementet stridande stadgandeti, angående Riksgälds-kontorets förvaltning och dermed gemenskap agande ämnen, få icke vidare åberopas och tillämpas. Gifvet och utfärdadt vid lagtima riksdagen i Stockholm deri 22 Maj 1874. § 96. På Riksdagens vägnar: För Första Kammaren: För Andra Kammaren: O. Lngerbjelite, F. Asker, n. v. Talman. n. v. Talman. 37 Bil. Å. Riksgälds-kontorets vid 1873 års slut utbalanserade kapitalskulder, oberäknade de vid samma tid i Kontoret innestående anslagssummor. CD TO Tiden, då Återstående kapitalskuld den 31 1-1 förbindelserna blifvit Räntefot. December 1873. g. o utfärdade. ~ Fonderad skuld. Icke fonderad skuld. 3 Obligationer för 1855 års i statslån till jern vägsan- läggningars bekostande eller understödjande,pri- mitivt 281,900 R:dr R:mt 1855 d. 30|6 312 och 4°/0 R:mt 185,900 : 4 Dito för 1858 års jernvägs- lån, 8,190,500 Thlr Pr. C:t 1858 d. hg 41!, °/o Thlr 6,465,900 — — — 5 Dito för 1860 års jernvägs- lån: a) mot obligationer, ställ- da på utlottning å 8,000,000 Thlr Pr. C:t 1860 d. % 4h2 °/o Thlr 6,536,100 b) mot premie-obligatio- ner å 2,400,000 Thlr Pr. C:t, bokförda till fem sjette delar deraf eller 2,000,000 Thlr . 1860 d. hz Thlr 1,313,333 10 6 Dito för 1864 års jernvägs- i lån å 2,223,000 £ St., hvaraf dock blifvit för- yttrade obligationer för endast 555,700 £ St.*) 1864 d. 16|4 41, °/o £ St. 524,300 i 7 Dito för 1866 års jernvägs- lån å 9,932,300 Thlr Pr. C:t............ 1866 d. 2|x i 5 °/o Thlr 9,729,900 _ — _! *) De öfriga obligationerna å tillhopa 1,667.300 L. St. äro, enligt Riksdagens beslut, uppbrända; dock kommer årliga utlottningen att fortfarande omfatta hela det i amorteringsplanen upptagna obligationsantalet. 38 H LM 00, "" 2 or Tiden, då förbindelserna blifvit Räntefot. Återstående kapitalskuld den 31 December 1873. H 1/13,1 Cl mit}» •* “ Fonderad skuld. Icke fonderad skuld. 9 Obligationer för 1861 års statslån, 3,000,000 R:dr Rmt........ 1861 d. 30|3 41, °/o Bunt 2,536,100 13 Dito, hvilka i anseende till sin ordalydelse icke kun- na uppsägas, eller det s. k. gamla lånet . . j 1798 d. 1811 d. 3"|12 | 5 °/o — — Bunt 10,125 — 14 Dito, utfärdade såsom grund- fond för Allmänna Hy- poteksbanken, bokförda inom linien med R:mt 8,000,000 R:dr..... 1861 d. !|7 41!, °/« 15 Ännu icke till inlösen före- 1 tedda Trollkätte sluss- verks lottsedlar åtillhopa 5,000 Daler Silfvermynt, bokförda inom linien med Rmt 1,250 Rdr, jemte upplupen ränta Bunt 2,286: 88 ..... 1750 d. \ 6 °/o ____ 16 Årliga anslaget till H. M. Konungen 300,000 Rdr (icke kapitaliseradt) . . 1815 d. 8|u 17 Ränta å H. K. H. Hertigens af Södermanland, seder- mera Konung Carl XIII:s hemgiftskapital, bokfördt inom linien med Bunt 150,000 R:dr...... 1778 5 °/o _ __ 18 Innestående fond för Göta kanals underhållande . . 1833 d. 3112 5 "/o — Rmt 140,889 19 Dito för Södertelje kanals dito........... 5 °/o Rmt 45,000 § * 20 21 25 29 ro oo 3 n- p ro -i 90 3 . 3 ro 55" 77 78 Fond för Hjelmare kanals och slussverks underhållande (utgör blott ett depositum af fordrings h an dl in gar)....... Dito för Strömsholms kanals dito (dito) ....... Brudgåfvovinster (kapitalskulden anskrifven) . . . Uti f. d. Ridderstolpeska huset intecknad skuld till Stockholms Borgerskaps enkhus ...... Obligationer för 1868 års jernvägslån £ Sterling 1,150,000 ........ Post-assuransfonden (ingår bland Riksgälds-kontorets ö friga tillgångar, men med den förbindelse som § 77 i 1869 års reglemente innehåller) . Lots- och Fyr-inrättningens reservfond ....... Tiden, då förbindelserna blifvit utfärdade. 1868 d. Räntefot. Återstående kapitalskuld den 31 December 1873. Fonderad skuld. Icke fonderad skuld. 0/ Jo Öl lo £St. 1,134,100 R:mt 17,400 R:mt 200,000 40 § i 1869 reglt mer Tiden, då förbindelserna blifvit Bäntefot. Återstående kapitalskuld den 31 December 1873. rf 88» tv N utfärdade. Fonderad skuld. Icke fonderad skuld. 85 Obligationer för 1869 års inhemska jernvägslån, R:mt 4,000,000 R:dr . . 1869 d. S0[9 5 °/o R:mt 4,000,000 [§ i 1870 års j ,>i 1 reglemente. 9 Obligationer för 1870 års jernvägslån å 40,000,000 R:dr, deraf till 1873 års slut blifvit utlemnade obligationer å tillhopa 16,170,000 Ridt-..... 1870 d. 80 9 5 °/o R:mt 16,170,000 1 § i 1872 års reglemente. 83 Obligationer för 1872 års jernvägslån å 24,000,000 R:dr, deraf till 1873 års slut blifvit utlemnade obligationer å tillhopa 3.530,000 R:dr ..... 1872 d. 30!2 4 °/0 R:mt 3,487,900 41 Bil. B. Riksgälds-kontorets vid 1873 års slut utbalanserade kapitalfordringar för de af dess medel utbetalda eller godtgjorda lån. Tiden, då lånet utbetalts. Annuitet. Räntefot. Ursprungliga beloppet. Kapital- återstod vid 1873 års slut. f 1824 1 2 "/„ ) 3 •/« 75,000 \ 1825 j jemte > ränta J 10,483 61 1861 5 -y„ 4 % 120,000 — 107,975 54 1866 V -> 25,000 24,491 3 1866 Y) 40,000 — 39,165 72 1864 " V 25,000 — 23,924 34 1864 " 40,000 — 38,384 14 1865 » 12,000 — 11,461 47 j 1849 1 2 °/o I \ 1854 j jemte > ränta 3 % 37,500 — O 00 o 33 1851 6 % 4 % 24,000 — 7,623 3 1852 " 24,000 — 11,141 25 1854 „ 10,000 5,301 20 10 Sami. 1 A/d. 2 Band. 301,031|66 CE. g 00 B oi ce oi 3- p. 34 36 37 39 40 41 Lån till: Upsala akademis biblioteksbyggnad .......... Uppförande af ett nytt lärohus för elementarläroverket i Jönköping . . . . Uppförande af byggnader för elementarläroverket i Halmstad ......... Uppförande af byggnader för läroverket i Calmar . . . Uppförande af byggnader för Umeå läroverk...... Uppförande af byggnader för läroverket i Falun . . . . Uppförande af byggnader för läroverket i Sala..... Uppbyggande af ny kyrka i Christinehamn....... Lidköpings stad, för ny kyrkas uppbyggande ..... Knäreds församling i Hallands län, för kyrkobyggnad ............ Markaryds församling i Kronobergs län, för kyrkobyggnad .......... Transport Bill. till Rissel. Prof. 1874. (Riksg.-kontorets Reglemente). 42 § i 1866 års reglemente. Tiden, då lånet utbetalts. Annuitet. Räntefot. Ursprungliga beloppet. Kapital- återstod vid 1873 års slut. Transport — — — — — 301,031 66 42 Wallentuna församling i Stockholms län, för kyrko- byggnad .......... 1859 6 o/o 4 O/o 20,000 15,763 92 43 Reparation af Linköpings domkyrka......... 1850 30,000 7,756 94 „ Reparation af Wexiö dom- kyrka .......... 1852 30,000 _ 10,773 59 n Reparation af Skara dom- kyrka . . ......... 1858 „ „ 25,000 — 16,677 15 „ Reparation af Westerås dom- kyrka ........ . . . 1858 „ „ 22,500 — 15,114 74 „ Reparation af Westerås dom- kyrka........... . 1860 _ 28,000 28,000 _ 44 Carlskrona städs pastorat . 1842 5 o/o 3 o/o 18,000 — 557 56 45 Allmänna barnhusinrättnin- gen i Stockholm..... 1851 6 o/o 4 O/o 75,000 38,971 19 48 Staden Wexiös återuppbyg- gande efter 1838 års elds- våda ............ 1838 150,000 415 69 49 Staden Wexiös återuppbyg- gande efter 1843 års elds- våda ............ 1843 3 o. 4 °/o 360,000 45,000 77,644 13,427 20 50 Staden Åmål, byggnadslån . 1846 4 o/o — 65 52 Återuppbyggande af den år 1847 nedbrunna del af sta- den Christianstad .... 1848-1850 150,000 47,228 83 53 Återuppbyggande af den år 1849 nedbrunna del af sta- don Tiidköping...... 1852 63,666 28,524 19 Transport — — — — — 601,88731 43 i y-i ----!-B-- i 1866 års eglemente. Tiden, då lånet utbetalts. Annuitet. ; Räntefot. Ursprungliga beloppet. Kapital- återstod vid 1873 års slut. Transport — — I __ — 601,887 31 54 Återuppbyggande af staden | 1854 1 Örebro .......... 6 7° 4 7 „ 375,000 250,339 38 „ Återuppbyggande af staden | 1855 | Jönköping........ 1855 100,000 63,416 17 55 Återuppbyggande af staden Eksjö .......... 1857 6 o. 7 7° 4 o. 4 12 % 200,000 138,297 6 56 Staden Christian stad, för ny tomtreglering ...... 1851 7 7o 4 7- 20,000 810 21 57 Staden Lidköping, för ny tomtreglering . ...... 1854 6 7o 20,000 11,317 74 „ Staden Örebro, för ny tomt- reglering......... ..) „ „ 37,500 22,493 19 ,1 Staden Jönköping, för ny tomtreglering...... . 1855 15,000 8,428 84 „ Staden Eksjö, för ny tomt- reglering......... 1857 „ 30,000 20,995 20 58 Staden Mai mö, till kasern- f ,2 °/o \ 1 jemte 1 och stallbyggnader.... 1813-1815 32,000 7,693 92 59 Återuppförande af Conrads- ( ränta J fors bruk......... 1845 6 7« 0 Öl 45,000 _ 1,113 26 60 Staden Ystad, för hamn- [ 2 7- 1 ■! jemte 1 byggnad ......... 1824 30,000 610 36 „ Staden Ystad, för hamn- | ränta j uppmuddring....... 1857 6 7- 4 7- 60,000 __ 36,190 12 61 Staden Warberg, för hamn- anläggning........ 1844 5 7° 3 °/0 30,000 _ 9,353 28 „ Staden Warberg, för hamn- anläggning........ 1849 6 7- 4 7- 22,500 4,933 46 62 Hamnbyggnad vid Cimbris- hamn........... 1843 5 7o 3 7- 37,500 21,294 7Q 63 Staden Christianstad, för hamnanläggning vid Åhus 1848 „ 30,000 — 15,071 72 Transport] — — - I — -| 1,214,245 92j 44 § i 1866 års reglemente. liden, då lånet utbetalts. Annuitet. Bäntefot. Ursprungliga beloppet. Kapital- återstodvid 1873 års slut. Transport — — — — — 1,214,245 92 63 Återstående hamnarbeten . vid Åhus samt Hernesta kanals fullbordande m. m. 1855 6 °/» 4 °/„ 30,000 14,603 88 67 Staden Westerås, för utvid- gande och förbättring af stadens hamn....... 1849 30,000 6,616 21 „ Uppmuddring af hamnen och segelrännan vid Chri- stine hamn ......... 1850 36,000 7,950 14 M Anläggning af hamn vid Wadstena.......... 1850 48,000 13,157 98 68 Fullbordande af hamnbygg- nåd en vid Wadstena . . . 1855 „ 15,000 7,317 58 » Arboga-åns uppmuddring . 1855 „ 15,000 — 7,297 31 n Upprensning och fördjup- ning af Köpings å . . . . 1855 „ „ 20,000 — 9,695 74 69 Anläggning af en hamnbas- sin invid Carlstad samt en kanal derifrån till Ivanike- näset vid Wenern . . . , . 1859 100,000 63,408 77 Hamnbyggnad vid Falkon- berg............ 1859 47,000 29,807 45 „ Fullbordande af hamnarbe- lena vid Strömstad .... 1858 „ „ 15,000 — 9,603 64 70 Hamnbyggnaden vid Färje- staden i Thorsluuda soc- ken på Oland ....... 1858 12,850 8,151 9 71 Ryggande af hamn vid sta- den Grenna ........ 1861 37,500 26,241 7 „ Förbättring och utvidgning af Helsingborgs hamn . . 1862 11 „ 230,000 — 168,186 54 Transport — — — — — 1,586,383(33 45 71 72 73 74 75 76 Transport Hamnbyggnad vid staden Åmål........... Fortsättning af hamn- och kanalanläggningen vid Carlstad......... Uppmuddring af segelleden mellan Piteå och lastageplatsen Löfholmen samt anläggning af en lastbrygga vid nämnda stad . . . Rottne-åns upprensning och fullbordande af den påbörjade jetéebyggnaden vid inloppet till nämnda å. . Slussanläggningar i (Tara eif vid Dejefors och Försiggå inom Hedra Ulleruds och Grafva socknar i Wermland Anläggning af jernvägmellan Christinehamn o. Sjöändan Anläggning af jernväg mellan Hora och Urvälla . . Anläggning af jernväg från Kärrgrufvan inom Horbergs bergslag till sjön Åmänningen........ Fullbordande af samma jernväg ............, Anläggning af jern vägen Wessman—Barken . . . . Fullbordande af sistnämnda jernväg ........... Transport Tiden, då lånet utbetalts. Annuitet. Bäntefot. Ursprungliga beloppet. j Kapital- , återstod vid 1873 års slut. — — — — — 1,586,283 32 1861 6 "/„ 4 Vo 8,000 — 5,947 66 1861 " " 70,000 — 48,960 88 1861 77 '''' 26,000 — 18,177 20 1861 11 " 10,000 — 6,995 8 1856 11 11 150,000 78,908 9 1849 17 17 100,000 — 22,101 19 1854 " 11 150,000 — 66,978 10 | 1852 1 \ 1853 J 5 «/« 4 °/o 150,000 120,078 47 | 1855 \ \ 1856 j 3 •/. 2 Vo 150,000 — 119,605 42 | 1856 l | 1857 J 5 °lo 3 Vo 200,000 — 125,928 88 1858 6 Vo 4 Vo 200,000 — 120,619 20 - - — — — 2,320,583149 46 § i 1866 års reglemente. Tiden då lånet utbetalts. Annuitet. Räntefot. Ursprungliga beloppet. Kapital- återstod vid 1873 års slut. Transport — — — — — 2,320,583 ! 49 77 Anläggning af jernväg mellan städerna Falun och Gefle 1855-1859 4 °/« 2 °/o 2,400,000 — 1,768,364 34 78 Anläggning af jernväg mel- lan Hudiksvall och sjöarne Delleu........... f 1858 1 { 1859 j 5 °/0 4 o/o 370,000 302,297 80 Anläggning af jernväg från Söderhamn till sjön Berg- viken m. m......... 1858-1860 500,000 416,861 48 79 Anläggning af jernväg mel- lan Borås och Herrljunga* 1862, 1863 „ „ 1,377,055 24 1,248,648 74 80 Anläggning af jernväg från Eslöfs station på Södra stambanan till Ystad . . 1864-1866 2,450,000 _ 2,289,264 86 n Anläggning af jernväg mel- lan Helsingborg och Årup 1864, 1865 „ „ 1,100,000 — 1,024,652 54 „ Anläggning af jernväg mel- lan Landskrona och Eslöfs station på Södra stamba- nan............. 1864-1866 „ „ 1,200,000 - 1,118,559 45 „ Anläggning af jernväg mel- 1 lanChristianstad och Hess- leholms station på Södra stambanan......... 1864, 1865 720,000 660,146 63 1 ” Anläggning af jernväg mel- lan Wexiö och Alfvestads station på Södra stambanan 1864 434,000 402,978 17 81 Anläggning af jernväg från hamnen vid Köping till Ut- tersberg med grenbana till f 1864 | i| 1865 | 8:2 sjön Lillsvan ...... Anläggning af jernväg från 7 <•/„ " 500,000 373,606 79 Transport | — | — 1 — — !— 11,925,964 29 47 i 1866 års eglemente. Tiden, då lånet utbetalts. '' Annuitet. Räntefot. Ursprungliga beloppet. 1 Kapital- återstod vidl873 års slut. Transport — — — — 11,925,964 29 Herrljnnga öfver Weners- borg till Uddevalla . . . . 1865 1867 5 °/„ 4 °/„ 3,240,000 3,101,196 37 83 Uppförande af en jernbro öfver Svartån å landsvägen emellan Linköping och Bergs gästgifvaregård . . 1852 6 «/. 20,000 7,489 83 84 Brobyggnad öfver Dalelfven i närheten af Gustafs kyrka 1853 ,, 6,000 2,919 21 »• Anläggning af 2:ne flottbroar i närheten af Thorsångs kyrka, den ena öfver Dal- elfven och den andra öfver Lillelfven ......... 1859 10,000 6,988 57 85 Ny bro öfver Helge å vid Christianstad ....... 1858 100,000 59,978 71 86 5) Brobyggnad öfver Ume eif in- vid staden Umeå..... 1861 55,000 38,475 35 „ Brobyggnad öfver Ume eif in- K vid staden Umeå..... 1864 8 "/„ 5 Vo 20,000 13,375 13 87 Inlösen af landshöfdinge- J 1841 1 ackorden .......... 6 °/° 4 Vo 226,500 ** 23,205 44 88*| \ 1842 j Sjösänkningar och andra vat- 89*1 143* tenaftappningar för od- lingsföretag........ 2, 3, 4 “1,762,703 90 o. 5 Vo 84 Uppförande af byggnad åt Farmaceutiska institutet . 1862 5 "/„ 4 % 50,000 - 43,260 76 Transport — — 1 — — 16,985,557 50| *) Se vidare § 11 mom. 11, § 41 mom. 13, § 31 mom. 7, § 27 mom. 7 § 28 mom. 6 § 36 mom. 9 “) Riksgälds-kontorets 12 i 1867 års Reglemente. 14 i 1868 » » 8 i 1869 » » i 1870 $ » i 1871 » » i 1872 » b **) Riksgälds-kontorets fordringar för dessa lån hafva, jemlik! föreskriften i 8 3 af det för Rikseäldskontoret ar 1873 utfärdade reglemente, blifvit i början af år 1874 på Kongl. Statskontoret öfverlåtna. g I 48 |J§ i 1866 års It reglemente. Tiden, då lånet utbetalts. Annuitet. Räntefot. Ursprunglig beloppet. a Kapit al- återstod vid 1873 års slut. Transport — —- — — 16,985,557 50 91 Uppförande af byggnader å häradshöfdingebostället Mälby i Wester Fernebo socken af Wester ås län . 1864 5 •/. 7,000 3,500 92 Grundförbättringar å Al- narps egendom ..... 1864 10 % — 30,000 — 15,000 — 93 Segelleds öppnande från Hattefura vid Wenern till sjön Störa Lee..... 1865, 1867 5 °/0 3 % 800,000 — 753,555 77 94V» 118} Utsträckning af Kinda båt- 143) led medelst kanalisering af Stångån från sjön Rengen till Linköpings hamn . . 1865-1870 437,500 — 419,737 50 95 Jemtlands kommunikations- aktiebolag........ 1864, 1865 1 6 0/° l 1 jemte > 1 ränta j 5 % 70,000 — 58,021 45 142 Staden Carlstad, för reglering af torg, gator och tomter 1867 6 % 4 % 50,000 — 46,878 40 ce -tf Kanal- och slussanläggning mellan sjöarne Ostra och Westra Silen på Dalsland 1868, 1869 6 °/0 " 51,200 45,845 53 Transport — — 1 1 — _ 18,328,096 15 1) Se vidare § 134 mom. 14 i 1863 års Reglemente. § 11 mom. 9 i 1867 )) )> § 33 mom. 9 och § 41 mom. 11 i 1868 års Reglemente. § 24 mom. 11 och § 31 mom. 5 i 1869 » , )) 2) Jfr § 11 mom. 8 i 1867 års samt § 24 mom. 10 i 1869 års Reglemente. I 49 1 ro ^ CD g cd oa 0 Tiden, då lånet utbetalts. 0 0 B. N- 0 CD O* Ursprungliga beloppet. Kapital- återstod vid 1873 års slut. rt- g* ? 3 l Transport — — — — — 18,328,096 15 148" Uppförande af ny byggnad åt Upsala elementarläroverk . . 1867, 1868 5 % 4 “/„ 140.000 139,315 56 1482'' Uppförande af ny byggnad för Carlstads högre elementar- läroverk ........... 1868 )) 40,000 40,000 148S) Uppförande af ny byggnad åt Wenersborgs elementarläro- verk ............ 1867, 1868 40,000 39,811 66 148" Utvidgande af elementarläro- verldsbyggnaden i Christian- stad........... 1873 10,000 10,000 148 Uppförande af ny byggnad åt Westerviks elem.-läroverk. . 1867, 1868 „ „ 20,000 — 19,927 78 148" Förändring och tillbyggnad af elementarläroverks-byggna- den i Skara ........ 1868, 1869 40,000 40,000 \ i 1868 års reglemente) 47" Reparation af domkyrkan i Carlstad........... 1869 6 % V 23,500 — 21,504 16 § i 1872 års reglemente. 32 Staden Strengnäs, för ny tomt- reglering.......... 1872 » „ 30,000 — 30,000 — Transport —- — - | ~ — 18,668,655 31 1) Jfr § 16 mom. 1 i 1867 års Reglemente. 2) Jfr § 16 mom. 2 i 1867 års Reglemente. 3) Jfr § 16 i 1867 års Reglemente. 4) Jfr § 11 mom. 8 i 1873 års Reglemente. 5) Jfr § 27 i 1869 års Reglemente. 6) Jfr § 26 i 1869 års Reglemente. Bih. till Riksd. Prot. 1874. 10 Sami. 1 Afd. 11 Band. (Riksg.-kontorets Reglemente). 50 § i 1872 års reglemente. Tiden, då lånet utbetalts. Annuitet. Räntefot. Ursprungliga . beloppet. Kapital- återstod vid 1873 års slut. Transport — — — — — 18,668,655 31 26 Jernvägsanläggning mellan stä- derna Carlskrona och Wexiö | 1872 1 | 1873 J 6 •/. 5 •/• 1,733,333 33 1,733,333 33 26 Jernvägsanläggning mellan Krylbo och Norberg . . . . f 1872 1 | 1873 | 406,000 — 406,000 — 26 Jernvägsanläggning från Sunds- vall till Torpshammar . . Oi ce iO t— ce ce „ 996,000 — 996,000 — 26 Jernvägsanläggning från hop- sala till Getie....... 1873 500,000 — 500,000 — Summa — — — — — 22,303,988 64 Om härifrån afdragas Eiksgälds-kontorets ofvan upptagna, numera på Statskontoret öfverlåtna fordringar, dels för lånet till inlösen af landshöfdinge-ackorden . . . 23,205: 44 dels för lån till sjösänkningar och andra vattenaftappnin- gar för beredande af odlingsföretag......... 1,762,703: 84 1,785,909 i 28 Återstå 20,518,079 36 51 Aflöningsstat för Riksgälds-kontorets erabets- och tjensteman samt vaktbetjening. Fjerde tjenstegraden: 1 Sekreterare hos Fullmäktige..................... 1 Kommissarie ............................................ 2 Kommissarier ............................................. Tredje tjenstegraden: 1 Kamererare i Boksluts-kontoret .............. 1 Kamererare i Revisions-kontoret.............. Andra tjenstegraden: 1 Ombudsman ................................................ Notarie och Registrator hos Fullmäktige 1 Notarie hos Kommissariatet 1 Kassa-bokhållare................................... 1 Bokhållare i Boksluts-kontoret........... 1 Bokhållare i d:o Första tjenstegraden: 1 Kanslist vid fullmäktiges expedition 1 Kanslist hos Kommissariatet.............. 1 Kammarskrifvare ................................ 1 Kontorsskrifvare. 1 Kontorsskrifvare Lönetillökning för de tre äldste R:dr för hvardera................. i denna grad ä 500 1 Vaktmästare ...... 1 Kammardräng ... 2 Kammardrängar 1 Husdräng ......... 1 Husdräng ........ Vaktbetjening: Summa R:dr R:mt Ordinarie lön. Arfvode. Summa. 4,400 600 5,000 — 4,400 600 — 5,000 — 8,800 1,200 — 10,000 — 3,000 600 3,600 3,000 — 450 — 3,450 — 2,000 300 2,300 2,000 — 300 — 2,300 2,000 — 300 — 2,300 2,000 — 300 — 2,300 2,000 — 300 — 2,300 2,000 300 — 2,300 — 1,000 150 1,150 1,000 — 150 — 1,150 1.000 — 150 — 1,150 1,000 — 150 — 1,150 1,000 — 150 — 1,150 — 1,500 675 75 — 1,500 750 _ 575 — 75 -1 650 _ 1,150 150 — 1,300 -'' 575 — 50 — 625 ; 575 50 625 45,650 — 6,400 1 52,050 Tillägg: För tjensteman inom andra och tredje tjenstegraden, som icke innehar annan ordinarie tjenstebefattning, utgör lönen följande belopp, nemligen: för den, som tjenst i andra graden 5 år och derutöfver R:dr 2,500: — för den, som tjenst i donna grad 10 år och derutöfver v 3,000: — för den, som tjenat i tredje graden 5 år och derutöfver » 3,500: — och för den, som tjenat i donna sistnämnda grad 10 år och derutöfver ........................................................................... „ 4^00: — 52 Pensions-stat vid Riksgälds-kontoret. Förre Registrator!! och Arkivarie!! Claes Otto Vougt......... 1,417 50 Förre Ombudsmannen Leontius Hallman.............. 1,500 Aflidne Sekreteraren i Riksgälds-kontoret Carl Gustaf Stuarts enka, Maria Lovisa 800 Aflidne Krigsrådet S. G. Ehrenstams och hans jemväl afliden enka Charlotta 250 Gripenstjernas dotter Hedvig Aurora Ehrenstam.......... Aflidne t. f. Kommissarien vid Riksgälds-kontorets kreditsedel verk, Öl vei krigskom- 225 missarien Er. Lindstedts oförsörjda dotter Siri Aurora Lindstedt .... Aflidne Notarien Er. Bergmans omyndiga barn............ 225 Summa R:dr Rmt 4,417 50 Anmärkning: Ofvanståendc pensioner indragas vid innehafvarens frånfälle och äfven dess förinnan, så vida de för pensionernas utgående stadgade vilkor upphöra. Förestående två stater, nemligen: Aflöningsstaten för Riksgälds-kontoret, upptagande en summa af . . . 52,050: — Pensionsstaten vid d:o ............... ■ ^ äro uppgjorda och fastställda vid lagtima riksdagen i Stockholm den 22 Maj 1874. På Riksdagens vägnar: För Första Kammaren: G. LAGERBJELKE, n. v. Talman. För Andra Kammaren: F. ASKER, n. v. Talman. 53 Fullmäktige i Riksgälds-kontoret, välde af 1874 års Riksdag. Ordförande, f. d. Statsrådet, en af de Aderton i Svenska Akademien, Kommendören med Störa Korset af Kong!. Nordstjerne-Orden, Herr Filosofie Doktorn Fredrik Ferdinand Carlson. Bruksegaren, Riddaren af Kongl. Nordstjerne-Orden, Herr Filosofie Doktorn Carl Reinhold Polhem von Stockenström, vice Ordförande. Kaptenen, Riddaren af Kongl. Nordstjerne-Orden, Herr Carl Gustaf Hierta. Grosshandlaren, Riddaren af Kongl. Nordstjerne-Orden, Herr Samuel Warhurg. Professoren vid Teknologiska Institutet, Riddaren af Kongl. Nordstjerne-Orden, Herr Filosofie Doktorn Hjalmar Holmgren. Advokat-fiskalen i Kongl. Statskontoret, Riddaren af Kongl. Wasa-Orden, vice Häradshöfdingen Herr Per Samzelius. Verksegaren, Herr Gustaf Hceggström. Suppleanter : Revisions-sekreteraren, Riddaren af Kongl. Nordstjerne-Orden, Herr August Östergren. Kaptenen, Herr Fredrik Ludvig Salomon Hederstjerna. Kommendören, Riddaren af Kongl. Svärds-Orden, Herr Axel Adlersparre. 54 Revisorer af Stats-, Banko- och Riksgäldsverken vid 1874 års revision. För Första Kammaren: Bruksegaren, Kammarherren, Riddaren af Kong]. Nordstjerne-Orden, Herr Grefve Nils Magnus Gustaf Gyldenstolpe. Kaptenen, Herr Axel Ferdinand Lind af Hageby. Domprosten, Ledamoten af Kong!. Nordstjerne-Orden, Herr Teologie Doktorn Pehr Sjöbring. Bruksegaren, Herr Hugo Petrus Percival Tamm. Kaptenen vid Väg- och Vattenbyggnads-korpsen, Riddaren af Kong!. Wasa-Orden, Herr Axel Malcolm Lindgren. Godsegaren, Riddaren af Kong]. Wasa-Orden, Herr Grefve Gotthard Wachlmeister. Suppleanter: Kapten-löjtnanten, Herr Grefve Maurits Emil August Lewenhaupt. Direktören, Riddaren af Kong!. Nordstjerne- och Wasa-Orden, Herr IsaJc Gustaf Glason. Bruksegaren, Riddaren af Kong]. Wasa-Orden, Herr Edvard Sederholm. För Andra Kammaren: Riksdagsmannen, Herr Carl Anders Larsson från Östergötlands län. Kommendören, Riddaren af Kong!. Svärds-Orden, Herr Axel Adlersparre. Riksdagsmannen, Herr Johan Erik Johansson från Westmanlands län. Boktryckaren, Herr Filosofie Doktorn Sven Adolf Hedlund. Riksdagsmannen, Herr Sven Nilsson i Efveröd från Christianstads län. Kaptenen, Herr Julius Mankell. Suppleanter: Riksdagsmannen, Riksdagsmannen, Riksdagsmannen, Herr Sven Andreasson från Elfsborgs län. Herr Anders Peter Danielsson från Calmar län. Herr Leonard Johan Fahlander från Westerbottens län. Register öfver 1874 års Reglemente för Riksgälds-kontoret. AckordiörRiksgälds-kontoretsfordringar Sid. 13. Aflöning för Justitieombudsmannen m. fl. b 10. » » lediga tjensters bestridande » 31. » » Riksgälds-kontorets tjenste manna-personal och vaktbe - tjening ................................. » 11, 12. Aflöning s-stat för Riksgälds-kontoret... » 51. » b uppgörande afny sådan >: 26, 27. Afsked med pension............................. $ 35, 36. Allmänna Hypoteksbanken ..................... » 27. Amortissementsfonder.............................. » 10 17 Anslag angående lediga fenster............ » 32.’ Arfvode för Deputerade och deras biträden. ............................... » 19 b b Fullmäktige ..................... » H. b b Riksdagens Revisorer...... b 9. b b Riksgälds-kontorets tjensteman .................... b 11 12. Arkivet, Riksdags- ................................. » 9'' Auktionsmedel för Kronans hus............ b 13. Bank, Sveriges Riks-, Riksgälds-kontorets kreditiv...... b 17. ® _ B andel i dess vinst b 15. Befordringsgrunder vid Riksgälds-kontoret. .................... b 32. befordringsvilkor.................................... » n 12, 32. § 27. § 20. §§ 80, 81. § 23. § 70. §§ 92—95. § 73. §§ 36, 41. § 82. § 50. § 22. § 19. §§ 23, 24. § 18. § 28. § 38. § 34. § 85. §§ 23, 84. Begrafningshjelp efter obemedlade tjensteman och vaktbe tjente ........................ Sid. 12. § 25. Begrafningshjelps-besparingar.............. »6. § 10. Belåning af obligationer........................ » 16. § 37. Belöning för extra arbeten .................. » 12. § 24. Berättelser, Fullmäktiges och Kommissariatets. ............................. » 24. § 66. » Justitie-ombudsmannens ... » Riksdagens Revisorers ...... Besigtningar å Riksgälds-kontorets och Riksdagens hus.................. Besparingar å förslagsanslagen ............ » » statsanslagen i allmänhet Besvär öfver Fullmäktiges beslut......... Betjeningen vid Riksgälds-kontoret ...... Bevillnings-foordning, utfärdande af... Bibliotek, Riksdagens .......................... Bihanget till Riksdagens protokoll, tryckning af................................... Boksluts-kamererare, Riksgälds-kontorets Bonde-Ståndets Protokoll vid 1809 och 1810 års riksdag ......... Bo ställs sko g ar, fonden för deras indelning .............................. Brister i förslagsanslagen..................... » » Statsverkets inkomster ......... Båtsmansrotarnes sammanförande......... Dalslands kanalaktiebolag ..................... Depositionsmedél.................................... Deputerade för låneärenden................. Diarium, Ombud smannens..................... Dyrtidstillägg till Justitie-ombudsman nen m. 6...................... Embetsresor, Justitie-ombudsmannens... Enke- och Pupillkassan vid Riksgälds kontoret ......... Expedition, Fullmäktiges .................... » Justitie-ombudsmannens ... Expenser för Justitieombudsmannen m. 6..................................... Extra ordinarie tjenstemän, deras antagande » » » »skiljande från Rikgälds kontoret. ........ »» v gratifikationer åt » ii. § 21. » 9, 25. §§ 19, 67. )) 23. § 64. )> 6. § 8. » 14. § 29. » 23, 32, 34. §§ 62, 83, 90. )) 29, 30. §§ 76—79. )) 28. § 74 mom. b )) 9. § 18. )) 26. § 69. K 29. § 77. » 25. § 68. » 14. § 31. v 6. § 8. )) 5. § 7. » 7. § 11. )) 27. § 71. » 14. § 30. )) 19, 20. § 50. )> 23. § 63. )) 10. § 20. )) 11. § 21. » 13, 31. §§ 26. 80. )) 29. § 77. )) 10, 11. §§ 20, 21. )) 11. § 21. » 32. § 84. D 34. § 91. r> 12. § 24. Extra statsutgifter, anslag till deras bestridande ............ Sid. 5. Flyttningshjelp för Justitie-ombudsman ncn. ................................ » 10. Fordringar, Riksgälds-kontorets............ » 2, o. Forsellön, ersättning till räntetagare för » 6. Fullmakter för Riksgälds-kontorets tjensteman ................................. » 11, 12. « granskning af riksdagsmännens ....................................... » 28. Fullmäktige i Riksgälds-kontoret ......... » 58. Fullmäktiges ansvarsskyldighet ............ » 20. » antal för besluts fattande » 21, 28. » arvoden och resekostnads ersättningar ..................... » 11. » befattning upphör............ » 19. » berättelser ........................ » 24. » besluts öfverklagande ...... » 23. n Deputerade för låneärenden r> 19. » frånvaro.............................. » 21. v föreskrifter........................ » 22. » förfall....................... » 21. » komplettering .................. v 19. » omröstningar..................... » 22. » Ordförande........................ » 18. » protokoll ........................... » 21. » rådfrågningar hos Reviso rernc ................................. » 20. » sammankomster.................. » 21 — 23. » sammanträden .................. » 21. » sessionsdagar..................... » 21. » ställande till ansvar ......... » 20. » Suppleanter........................ » 53. » » deras inträdande » 19. » särskilda uppdrag ............ » 23—28. » tjenstledighet..................... » 21. » åligganden ........................ » 19. Förfall, Fullmäktiges.............................. » 21. Förräntning af Riksgälds-kontorets kontanta tillgång ..................... » 16. Förslag till lediga tjensters återbesättande ....................................... » 32. Förslagsanslag enligt riksstaten............ » 6. Granskning af Kommissariatets protokoll och anteckningsböcker .................................... D 23. Granskning af Riksdagsmäns fullmakter v 28. § 5, inom. 2 § 23, inom. § 75. § 51. §§ 57, 74. § 22. § 48. § 66. § 62. § 50. §§ 55, 56. § 61. §§ 55, 56. § 48. | 59. § 44. § 53. § 52. §§ 53—62. §§ 53, 54. § 53. § 51. §§ 45, 46, 48. §§ 63-75. § 55. § 49. §§ 55, 56. § 37. § 83. § 8. § 63. § 75. F>ih. till liilisd. Prof. 7874. 10 Sami. 1 Afd. 2 Band. (Biksg.-kontorets Reglemente). 58 Granskning af Riksgälds-kontorets rä- kenskaper ........................... Sid. 17, 18. § 41. gratifikationer till betjcnmgen vid Kiks- gäldskontoret.................. )) 12. § 24. Göta kanal-direktion, val till ledamot af » 28. S 74 inom. d. Il anor ar ier, Fullmäktiges ..................... Hufvudbok, Riksgälds-kontorets............ )) 11. § 22. » 17. § 41. Hus, kronans i städerna........................ )) 13. § 28. » Riksdagens .................................... » 8, 9, 23, 24. §§ 17, 64. 65. » Riksgälds-kontorets........................ » 8, 9, 23, 24. §§ 17, 64. Hypoteksbanken, allmänna ..................... Inkomster, Statsverkets, brist uti ......... » 27. § 73. V 5, 6. §§ 6-8. » Riksgälds-kontorets.............. » 13- -17. §§ 27-40. Inlösen af förfallna obligationer............ )) 2. § 2. Instruktion för Riksgälds-kontorets tjen- steman ................................. )) 30. § 79. Inventarier i Riksgälds-kontorets och Riksdagens hus............... )) 8, 9, 23, 24, 26. SS 17, 64, 69. Inventering af larm- och säkerhetshand- lingar.................................... x> 23. § 63. Jernväg ar, enskilda, statsbidrag till...... » o- -5. § 4- Jernvägsanlåggningar, bolag för utföran- de af........................ 27. § 72. Jernväg sbyggnader, statens anslag till... » 4, 5. § 5 inom. 1. Justitie-ornbudsmannens aflöning............ )) 10, 11. § 20. )) embetsresor............ )) 11. § 21. )> insättande i embete! » 28. § 74 inom. c. Kild och Ludvika, jernväg emellan...... » 3. § 4. Kinda Kanalaktiebolag, revision af ...... » 27. § 71. Kommissariat, Riksgälds-kontorets......... )) 29. § 77. » dess protokoll och an- teckningsböcker ... )) 23. § 63. » » utlåtanden ............ » 22. § 60. Konstitutions- Utskottets handlingar vid 1809 års riksdag » 25. § 68. Konstitutorial för tjenstemännen ......... » 26, 27, 31. §§ 70, 80. Kontors-expenser ................................... » 8, 9. § 17. Konungens ombud ..................''............... 22. § 58. Kreditiv för infallande krig.................. » 7, 8. §§ 12, 14. » » rikets försvar eller andra vigtiga ändamål............... » 7, 8. §§ 13, 14. § 38. Kreditiv, Riksgälds-kontorets, å Fanken » 17. Kärrgrufvan inom Norbergs bergslag samt sjön Åmänningen, jernväg emellan............... v 2. § 3. Landtränteriernas depositionsmedel...... )) 14. § 30. Ledigheter bland Fullmäktige............... )) 19. § 45. Liqvid mellan Stats- och liiksgäldsverken )) 18. § 43. Liqvid angående förslags-anslagen ...... b » Statsverkets öfverskott Missväxter, behöfvandes undsättning vid Myntsort, den i reglementet begagnade » Riksgälds-kontorets............ Ombud, Konungens................................ Ombudsman, Riksgälds-kontorets ......... Omröstningar, Fullmäktiges.................. Ordförande hos Fullmäktige.................. » vice, » .................. Pensionsgrunder för Riksgälds-kontorets tjensteman och vaktbetjening Pensionsstat vid Riksgälds-kontoret...... Preskriptionstid för Riksgälds-kontorets » Riksdagens, papper till tryckning af .............,................... Reglering af förvaltningsbestyron och tjenstegöromålen vid Riks gäldskontoret ..................... Reglementarisk a stadganden, äldre, ...... Resekostnadsersättning för Riksdagens Revisorer ......... » » för Fullmäktige » » » Justitie-om budsmannen Re visions-kamererare Riksgäld skontorets Revisionskostnader ................................. Revisorer, Riksdagens, vid 1874 års statsrevision......... » » traktamenten och resekostnader för Sid. 6. § 8. y> 14. § 29. X) 1(1, 17. §§ 36, 41. D 3. § 4. v 5. § 5. » 7, 8, 15, 21. §$ 13, 14, 33, 57. D 14, 15. §§ 32. 33. )) 36. § 96. )) 2. § 3. » 6, 7. § io. $ 16. § 37. )) 1, 16, 17. §§ 2, 35, 36, 39. )) 22. § 58. )) 29. § 77. » 22. § 59. » 18. § 44. X> 18. § 44. )) 35, 36. §§ 92-95. » 52. —----- » 1. § 2- » 21. § 53. )) 26, § 69. )) 26, 27. § 70. )) 36. § 97. )) 9. § 19. » 11. § 22. )) 11. § 21. » 30. § 77. » 9. § 19. )) 54. — )) 9. § 19. » 9, 25. §§ 19, 67. » 17. § 38. )) 15. * § 34. )) 23, 24. §§ 64, 65. )) 9. § 18. » 8, 9, 23, 24. §§ 17, 64, 65. » 8. § 16. 60 Riksdagsort, Fullmäktiges yttrande derom .............................. Riksdaler, hvad dermed i Reglementet förstås.................................... Riksgålds-kontorets betjening ............... » Enke- och pupillkassa » fordringar för meddelade lån..................... » Fullmäktige............... » föremål ..................... » förvaltning ............... » hufvudbok.................. » hus ........................... » inkomster och särskilda tillgångar ............ » kreditiv å Fanken...... » obligationer .............. » skulder........................ d Styrelse ..................... » tjenstemanna-personal » upplåning .................. » utgifter........................ » vaktbetjening ............ Riksgäldssedlar, inlösen af..................... Rotar vid båtsmanshållet, sammanförande af ..................... Rådfrågningar hos Riksdagens Revisorer Räkenskaper, Riksgålds-kontorets ......... b » utdrag af Rånte- och amortissements-fonder......... Räntebärande pappers belånande ......... Räntegifvares befriande från forsellön... Sammankomster, Fullmäktiges............... » Fullmäktiges i Fanken och Riksgälds-kontoret gemensamma .............. Seminarium för bildande af lärarinnor Sessionsdagar, Fullmäktiges .................. Skogsplanteringskassan ........................... Skrifmaterialier för Riksdagens och Utskottens behof............ Skulder, Riksgålds-kontorets.................. Stadganden, äldre, rörande Riksgäldskontoret .............................. Stat-, aflönings-, för Riksgälds-kontoret Stat-, pensions-, för Riksgälds-kontoret Statsfyllnadssumman .............................. Sid. 28. § 74, inom. » 36. § 96. » 29, 30. §§ 76-79. » 13, 31. §§ 26, 80. x> 2, 3. KO § 3. » V DO. i. § 1- » 18, 19. §§ 44, 47. )) 17. § 41. )) 8, 23. §§ 17, 64. )) 13-17. §§ 27-40. » 17. § 38. )) 1, 2. § 2- » 1. § 2. )) 18—20. §§ 44-52. )) 29, 30. §§ 76-79. )) 15, 17. §§ 35, 39. » 3—13. §§ 4-26. )) 30. § 78. » 2. § 2. )) 7. § 11. )) 20. § 52. )) 17. § 41. » 18. § 42. )) 16, 17. §§ 36, 41. )) 16. § 37. )> 6. § 9. » 21—23. §§ 53—62. » 28. § 74. )) 5. § 5. )) 21. § 53. )) 14. § 31. v 26. § 69. V 1, 2. § 2- )) 36. § 97. » 51. — 52. — )) 5. § 6. a. Statskontorets utgifter, bidrag till deras bestridande Statsinkomsterna, brister i ..................... » öfverskott å ............... Statslånefonden ....................................... Statslån för jernvägsbyggnader ............ Statsobligationer, fonderade..................... Statsreglering en, dermed gemenskap egande utgifter......... Statsutgifter, bidrag till deras bestridande ................................. Statsverkets besparingar och öfverskott » förslagsanslag.................... » inkomster, brister uti......... t> liqvider med Riksgälds-kon toret. ....................... v Strömsholms nya kanalbolag, revision af dess förvaltning.................. » Större kreditivet....................................... * Suppleanter för Fullmäktige.................. » » deras inträdande ............... 51 » < för Revisorerne.................. » Suspensioner............................................ ” Telegrafverket, förskott till..................... Tjensteförsummelser................................. Tjenstegöromålens reglering .................. Tjenstemån vid Riksgälds-kontoret......... » » » aflöning för » » »pensionering af » Tjenster, lediga, bestridande af ........... » återbesättande af..................... Tjenstgöringsordning .............................. Tjenstgöring spenningar ........................... Tjenstledighet för tjenstemännen och vaktbctjcningen...... » v Fullmäktige............ Traktamenten, Riksdagens Revisorers... Tryckfrihets-komitéens betjening och expenser. ................. Tryckning af bihanget till Riksdagens protokoll ........................ » » Bondeståndets protokoll och Konstitutions-Utskot - tets handlingar vid 1809 års riksdag » » Revisorernes berättelser Tryckningskostnader för Justitie-ombudsmannens berättelser Bih. till Bil''ad. Prof, 1874. 10 Sami. 1 Afd (Riksg.-kontorets Reglemente). 4, 5. § 5- 5. § 7. 14. § 29. 17. § 40. 15. § 35. 15. § 35. 5—7. §§ 6-11. 4, 5. § 5. mom. 1, 2 14. § 29. 6. § 8. 5. § 7. 14, i''8. §§ 8, 29, 43. 27. § 71. 7. § 12. 53. — 19. §§ 45, 46. 54. — 33, 34. (X Öb j-i oc 8. § 15. 33, 34. §§ 86-91. 26, 27. . § 70. 29, 30. § 77. 11, 12. § 23. 35, 36. §§ 92—95. 31, 32. §§ 80, 81. 32. §§ 82, 83, 85. 30. § 79. 11, 12. § 23, mom. 1. 31. § 81. 21. §§ 55, 56. 9. § 19. 11. § 21. 26. § 69. 25. § 68. 9, 25. §§ 19, 67. 11. § 21. 2 Band. 62 Understöd för Riksgälds-kontorets tjen stemäns sterbhus .................. Sid. 12. § 25. Undsättningsmedel vid missväxter......... Uppbörden och redovisningen af Riks- )) 14, 15. §§ 32, 33. gälds-kontorets medel......... )) 17, 18. §§ 41-43. Uppdrag, fullmäktiges särskilda ......... Upplåning för Riksgälds-kontorets räk- )> 23—28. §§ 63-75. ning....................................... Utdrag af Riksgälds-kontorets räken- )> 15, 17. §§ 35, 39. skaper ....................................... )) 18. § 42. Utgifter, Riksgälds-kontorets.................. Utlåtanden, Kommissariatets.................. » 3—13. §§ 4-26. » 22. § 60. Väkthetjening, Justitie-ombudsmannens )) 10. § 20. » Riksgälds-kontorets ...... v 30. § 78. Väkthet)eningens pensionerande ........... » 33—36. §§ 86—1-95. » tjensteförsummelser ... )) 34. § 89. Varningar för tjensteförsummelser ...... Vilkor för lönetillökningen vid Riks- » 33. § 86. gäldskontoret.............................. » 11. § 23. Vinst, Riksbankens, andel i .................. Öfverlåtelse på viss person af Riksgälds- )> 15. § 34. kontorets obligationer......... )) 2. § 2. Öfverskott, Statsverkets........................... » 14. § 29. ''