för Riksbankens styrelse och förvaltning, utfärdadt den 20 Maj 1874

§ 1 Riksbanken förblifver under Riksdagens egen garanti och vård, så att den ostörd må förvaltas af de fullmäktige, Kam ram e dertill förordna, efter de ordningar, stadgar och reglementen, hvilka redan gjorda äro eller vidare af Riksdagen göras kunna. (.1 fr Regeringsformen § 72.) § 2. Enligt Sveriges Rikes Ständers beslut och förordning om Banken af den 22 September 1668, liar Sveriges Riksbank till föremål för sin verksamhet: A. 1 egenskap af Vexelbank: att bibehålla det inländska myntet vid dess råtta och skäliga valör samt hindra och förekomma främmande myntsorters obilliga och egenmäktiga stegrande. (Jfr ingressen till nämnde Rikets Ständers beslut och förordning.) Bill. till JRiksd. Prof. 1S74. 10 Sami. 1 Afd. 2 Band. (Banko-reglementet.) 1 B. 1 egenskap af Depositionsbanlc: att för allmänhetens säkerhet, nytta och beqvämlighet emottaga penningar af en hvar, som sådant åstundan, deröfver fora rakning och dem vid anfordran insättaren tillhandahålla, så att handel och rörelse må underlättas genom de derå utfärdande assignation ers och invisningars kredit, kraft och giltighet, samt att dessförutan jemväl, till säkert förvar mot vådliga händelser och tillgrepp, under försegling emottaga och vårda såväl kontanta penningar som annan flyttbar egendom. (Jfr ingressen till ofvan nämnde Rikets Ständers beslut och förordning.) C. I egenskap af Lånebank: att dels upplåna fruktlöst liggande kapital er, dels på drägliga vilkor, emot fullgod säkerhet, biträda lånebehöfvande med understöd och sålunda, till befordrande af handelns och alla nyttiga näringars uppkomst och förkofran, förebygga ocker och obilliga intressens beräknande enskilde emellan. (Jfr § 44 och följande i ofvan nämnde Rikets Ständers beslut och förordning.) I). I egenskap af allmän statsansfalt• att uti den genom låneoperationerna inflytande och besparda vinst eu tillgång må beredas, hvaröfver Rikets Ständer ega att till Kong!. Majrts och fäderneslandets heder och nytta samt allmänt gagneligt, ändamål disponera. (Jfr § 74 i ofvan nämnde Rikets Ständers beslut och förordning.) § 3. Riksbankens grundfond skall, utan beräkning af riksbankens fasta egendom, inventarier samt mynt och medaljkabinett, utgöra tjugufem millioner kronor. (Jfr i 4 i Lagen för Rikets Ständers Bank af den 1 Mars 1830. sådan denna » lyder i Kona! Kungörelsen den 19 April 1864.) } 8 § 4. Riksbankens reservfond utgör fem millioner kronor. 3 Uti goaa utländska statspapper bör riksbanken innehafva minst ett belopp, som motsvarar reservfonden; åliggande det fullmäktige att, i händelse dylika statspapper någon gång behöfva till metalliska kassans förstärkning eller annat ändamål afyttras, så att behållningen nedgår under hvad ofvan är bestämdt, så fort sig gorå later ånyo uppbringa densamma till det belopp, att den motsvarar reservfonden. Det kapitalöfverskott, riksbanken utöfver grundfonden och reservfonden, enligt senast uppgjorda bokslut, eger, utgör “reserverade medel till framtida förfogande". § 5. Såsom metallisk kassa anses och beräknas allt riksbanken tillhörigt, inom landet befintligt svenskt och utländskt guld- och silfvermynt samt omyntadt guld och silfver; dock att härvid det efter lagen om rikets mynt af den 30 Maj 1873 präglade silfvermynt icke beräknas till högre värde än nitio procent af prägelvärdet. § b Mom. 1. Riksbanken eger att under de vilkor och inom de gränser, som nedan bestämmas, utgifva sedlar, hvilka. jemlik! 72 § Regeringsformen, för mynt i riket må erkännas. , Mom. 2. Såsom riksbankens sedelstock anses och beräknas: a) utelöpande .sedlar; b) på depositionsräkningar innestående medel, hvilka skola vid anfordran tillhandahållas; c) beloppet af utelöpande postvexlar. Moln. 3. Sedelstocken, sålunda beräknad, får aldrig uppgå till mera än högst tretio millioner kronor utöfver sammanlagda beloppet af följande riksbankens tillgångar, nemligen: a) metalliska kassan enligt nästföregående §; '' b) på utrikes ort nedsatt eller under transport derifrån varande guld och silfver i myntad eller omyntad form; och c) andra hos bankinrättningar eller handelshus å utrikes ort innestående medel. § 7. Riksbanken är ovilkorligen skyldig att, när så påfördras, inlösa sina sedlar 4 efter den grund, Konung och Riksdag fastställt, hvadan sedlar å kronor och riksdaler riksmynt inlösas efter deras lydelse, sedlar å specie eller banko efter den grund, att en riksdaler specie eller banko galler lika med eu riksdaler femtio öre riksmynt, samt sedlar å 14 och 10 skillingar uti koppar efter enahanda grund, som för inlösen af sedlar lydande å banko. (Se Lagen för Rikets Ständers Bank af den 1 Mars 1830, Kongl. Maj:ts nådiga förordning om Rikets mynt af den 3 Februari 1855 samt lagarne om Rikets mynt och om öfvergången till det nya myntsystemet af den BO Maj 1873.) 8 8. Vägran hankön, under hvad sken det vara må, att sedel vid uppvisandet efter fastställd grund inlösa, egen sedelinnehafvaren att derom gorå skriftlig anmälan hos Kongl. Majits och Rikets Svea Hofrätt. (Se Lagen för Rikets Ständers Bank af d. 1 Mars 1830.) ; § 9- Ofver riksbankens metalliska kassa äfvensom tillgången i utländska valutor samt den beräknade sedelstocken skall dels, enligt 5:te §:n i lagen för Rikets Ständers Bank af den 1 Mars 1830, för hvarje hälft år och dels deremellan för hvarje månad uppgift upprättas, tryckas och med allmänna tidningar no utdelas. Öfver riksbankens ställning, skall likaledes upprättas, tryckas och med allmänna tidningarne utdelas dels för hvarje qvartal sammandrag, och dels för år fullständig öfversigt. Afdelning 2. Om Bankens rörelse. A. Om metalliska kassans upprätthållande, köp och försäljning af guld och silfver, utländska vexlar, obligationer och statspapper. § 10. Mom. 1. I riksbankens såväl hufvud- som afdelningskontor emottages svenskt guldmynt, prägladt i enlighet med Kongl. Förordningen af den 31 Juli 1868 och äldre författningar, efter dess värde i gångbart mynt. Mom. 2. De i enlighet med Kongl. Förordningen den 3 Februari 1855 eller Äldre författningar präglade svenska silfvermynt komma att af riksbanken emottagas enligt den i § 3 af Lagen den 30 Maj 1873, om öfvergången till det nya myntsystemet, stadgade grund. Mom. 3. I afseende på utländska guld- och silfvermyntsorter, hvilka icke, till följd af afslutad konvention, skola gälla såsom gångbar! mynt i riket, ega fullmäktige bestämma såväl hvilka slag må köpas, som pris derå. Mom. 4. Guld i plants, som till Kongl. myntverket för riksbankens räkning aflemnas, inlöses, enligt myntverkets bevis, med guldets värde i svensk! mynt, eller 2,480 kronor för ett kilogram fint guld, efter afdrag derifrån af eu ijerdedels procent i myntningskostnad; hörande fullmäktige, så vidt på dem ankommer, tillse, att så stort förråd af mynt alltid förefinnes, att betalningen i allmänhet må kunna erläggas omedelbart efter det guldet aflemnats och dess värde i mynt blifvit behörigen styrkt. På fullmäktige ankomme dock att, efter särskild pröfning för hvarje fall, när de finna sådan! för hankön fördelaktigt, befria säljare af guld från myntningskostnaden eller större eller mindre del deraf. Och ega fullmäktige att i afseende på mottagande af omyntadt guld vid afdelningskontoren meddela de särskilda föreskrifter, fullmäktige anse behöfliga. Mom. 5. Fullmäktige ega pröfva om och till hvilket pris silfver i plants samt annat omyntadt silfver må af riksbanken inköpas. § 11- Mom. 1. I fråga om utlemnande af svensk! guldmynt, prägladt före år 1873, 6 eller af utländskt guld- eller silfvermynt. som icke, i följd af afslutad konvention, skall gälla såsom gångbart mynt i riket, ega fullmäktige att besluta. Mom. 2. Guld och silfver i plants tillhandahålles vid hufvudkontoret i mån af tillgång, till pris, som fullmäktige ega bestämma. § 12. Mom. 1. Fullmäktige bemyndigas att köpa och åter försälja vexlar, betalbara å utrikes ort, dragna på sex månader eller kortare tid, äfvensom att genom annat aftal öfvertaga utländsk valuta och densamma åter aflåta. Mom. 2. Riksbankens behållning i utländska valutor ega fullmäktige att hafva innestående hos hända och säkra utländska bankinrättningar eller handelshus samt att å dessa behållningar utställa vexlar eller anvisningar, eller ock använda dem till förstärkning af guld- och silfverförrådet i riksbanken. Guld och silfver, som sjöledes införes, skall mot sjöfara försäkras. § 13. Fullmäktige bemyndigas likaledes att in- eller utrikes köpa och sälja inoeh utländska obligationer och statspapper. § 14. Mom. 1. Riksbankens metalliska kassa får icke bibehållas vid lägre belopp, än tio millioner kronor. Mom. 2. Visar metalliska kassan benägenhet att nedgå till det bär ofvan bestämda minsta belopp af tio millioner kronor, höra fullmäktige i tid vidtaga de åtgärder, hvilka med afseende på förhållandena för tillfället finnas lämpliga, medelst afyttrande af obligationer eller statspapper, medelst sedelstockens förminskning genom indragning å lånerörelsen, eller medelst anlitande af kredit å utrikes ort: agande fullmäktige att af dessa utvägar välja den eller dem, som för tillfället må finnas bäst leda till ändamålet. Mom. 3. Utländsk kredit i form af lån eller kreditiv må begagnas till belopp af högst tolf millioner kronor; och har Riksdagen i sådant afseende hos Kongl. Maj:t i underdånighet anhållit, det Kongl. Maj:t, uppå fullmäktiges anmälan i ämnet, täcktes låta bemedla det af fullmäktige för riksbankens säkerhet nödigt ansedda lånet under den form, som för ändamålet kan finnas erforderlig, samt å ett sådant lån meddela dess nådiga garanti. B. Om riksbankens sedlar, om vexling af mynt och sedlar samt om andra betalningsmedel, som i riksbankens kassor emottayas. § 15. Mom. 1. Riksbanken utgifter sedlar å en kronas, fem, tio, femtio, ett hundra och ett tusen kronors valör; skolande texten å desse sedlar lyda sålunda: Sveriges riksbank inlöser vid anfordran denna sedel å 00 kronor med guldmynt enligt lagen om rikets mynt af den 30 Maj 1873. De af riksbanken utgifna sedlar å riksdaler skola, efter innehafvare!)s önskan, inlösas antingen med silfvermynt efter deras lydelse, eller med guldmynt enligt den i § 3 af lagen om öfvergången till det nya myntsystemet bestämda grund, att eu krona räknas lika med en riksdaler riksmynt. Mom. 2. Dessa sedlar förses med namnteckning af två riksbankens tjensteman. A sedlarne af eu kronas valör anbringas båda namnteckningarna genom tryck; å sedlarne af fem och tio kronors valör anbringas eu tryckt och eu handskrifven namnteckning, men å de ofri ga valörerna handskrifvas båda namnteckningarne. Mom. 3. Riksbankens hufvud- och afdelningskontor skola alltid vara försedda med riksbankens sedlar till utvexling mot det i riket gångbara mynt. Mom. 4. För invexling i landsorten af förslitna sedlar å fem riksdaler eller kronor och derunder ega fullmäktige att vidtaga nödiga åtgärder. Mom. 5. I fråga om inlösen af bristfälliga och förslitna sedlar iaktta ges hvad som är stadgadt dels i Kong], kungörelserna af den 5 Mars 1836, den 4 Februari 1859 och den 7 November 1873 samt dels i instruktionen för riksbankens tjensteman. Mom. 6. Framställning om inlösen af sedel, som blifvit så stympad och skadad, att donna inlösen beror icke af sedelns granskning, utan på undersökning och pröfning af särskilda skål och omständigheter, pröfvas och afgöres af fullmäktige. Mom. 7. Sedlar å riksdaler få hädanefter icke utlemnas i rörelsen; och skola sådana till riksbanken ingående sedlar på föreskrifvet sätt obrukbargöras. t § 16*). 1 riksbankens hufvudkontor skall tillhandahållas svenskt mynt af alla de valörer, som enligt gällande lag om rikets mynt utmyntas; hörande fullmäktige tillse att, så vidt ske kan, nödigt förråd af hvarje slag förefinnes. Derjemte skall, i enlighet med 16 § af lagen om rikets mynt den 30 Maj 1873, vid afdelningskontoren i Göteborg och Malmö alltid finnas så stort förråd af guld-, silfver- och bronsmynt, som erfordras för vexling af sådana mynt, hvilka endast till statens kassör äro lagligt betalningsmedel, mot lika stort belopp samma slags gångbara mynt samt för utlemnande af guldmynt mot skiljemynt till hvilket som helst med tio kronor delbart belopp. I öfrig! utvexlas vid afdelningskontoren guld-, silfver- och bronsmynt endast i mån af tillgång. § 17. Invexla!!! kopparskiljemynt af äldre prägel än år 1855 samt riksgäldskontorets kopparskiljemyntspoletter få icke utvexlas. Kopparskiljemynt, präglad! enligt 1855 års myntordning, skall likaledes i riksbanken Hvarå äflas i den man detsamma kan med nytt mynt, präglad t enligt 1873 års myntlag, ersättas. Fullmäktige ega bestämma till hvithet värde sådan! kopparskiljemynt, som ej vidare i rörelsen utlemnas, skall i riksbankens räkenskaper bokföras. § 18. Mom 1. Vid insättningar och liqvider i riksbankens hufvud- och afdelningskontor kunna, utom rikets mynt och riksbankens sedlar, användas: liufvud - *) Rörande gångbarheten af mynt, prägladt i enlighet med lagen om rikets mynt den 30 Maj 1873, äro genom nämnda lag följande stadganden meddelade: »Myntstycke af guld, silfver eller brons, som blifvit vanstäldt eller genom skafning, filning, borrning, tilldelning eller annan olaglig åverkan af hvad slag som helst skadadt, skall hafva förlorat sin egenskap af lagligt betalningsmedel.» »Guldmynt upphör att vara lagligt betalningsmedel i förhållande till statens kassör, när det genom nötning förlorat mer än två procent, men till alla andra, när det förlorat mer än en half procent af den vigt, som det enligt nämnde lag skall ega, nemligen 10-kronstycke 4,4803 gram och 20-kronstycke 8,9606 gram.» »Skiljemynt upphör att vara lagligt betalningsmedel i förhållande till statens kassör, när det är så nött, att det ej med säkerhet kan skönjas, huruvida det för rikets rakning är prägladt, men till alla andra, när prägeln genom nötning blifvit otydlig.» g och afdelningskontorens samt filialbankers anvisningar, assignation^ och vexlar; sedlar, ntgifna af sadana enskilda banker, som a den ort, der insättningen eller liqviden sker, lemna dagligt tillfälle till utbyte af dessa sedlar mot riksbankens sedlar och hvilka i öfrigt af fullmäktige pröfvas höra till emottagande godkännas, samt vid uppvisandet betalbara, af enskilda penningeanstalter utställda vexlar, som efter vederbörande styrelses bepröfvande anses kunna mottagas. Om förfaringssättet med mottagna enskilda bankers sedlar ega fullmäktige meddela föreskrifter. Mom. 2. I afdelningskontoren mottagna afdelningskontors- samt filialbanksassignationer och vexlar, äfvensom enskilda penningeanstalters i Stockholm betalbara vexlar skola genast såsom kontant leverering till hufvudkontoret insändas; hörande förstnämnda assignation^? och vexlar före afsändning^ i afdelningskontoren makuleras. Enskilda penningeanstalters på annan ort, än Stockholm, betalbara vexlar inkasseras så fort sig gorå låter. § 19. Hufvud- och afdelningskontorens kassör skola å hvarje helgfri dag hållas för allmänheten tillgängliga å tider, som af fullmäktige bestämmas. C. Om depositions- och postvexelrörelsen. § 20. Mom. 1. Af staten samt dess allmänna verk och kassör, de under städernas styrelser hörande embetsverk och kassör, allmänna inrättningar, välgörenhetsanstalter, enskilda stiftelser och bolagsföreningar samt enskilda personer skall i riksbankens så väl hufvud- som afdelningskontor emottagas och å räkning föras penningar, under förbindelse för riksbanken att vid anfordran tillhandahålla räkningshafvaren hvad å räkningen innestå.!-; och skola, med undantag af staten samt dess allmänna verk och kassör, öfriga räkningshafvare erlägga den afgift för räkningens hållande, som af fullmäktige bestämmes. För medel, som å dessa räkningar innestå, erlägger riksbanken ej ränta. Mom. 2. Om öppnande af räkning göres skriftlig anmälan. Mom. 3. Insättningar och uttagningar få ske äfven i brutna tal. Mom. 4. För uttagning kan begagnas antingen handskrifven eller tryckt anvisning eller assignation, eller till viss man eller order ställd vexel, hvilken Bih. Ull Riksd. Prot. 1874. 10 Sami. 1 Afd. 2 Band. (Banko-reglementet.) n 10 icke får in blanco transporteras; skolande behörigen folierande och numererande vexelblanketter räkningshafvarne tillhandahållas utan afgift. § 21. Till undvikande af penningeförsändningar med posterna särskilda orter emellan, ege en hvar att i riksbankens hufvud- och afdelningskontor insätta penningar, mot erhållande af till viss man eller ordres ställd vexel, att, vid uppvisandet, inlösas antingen i hufvudkontoret eller någotdera afdelningskontoret eller ock i hufvudkontoret eller i uppgifvet afdelningskontor; och gäller i afseende å denna rörelse för öfrigt till iakttagande följande, nemligen: n) Vexel får ej in blanco transporteras. b) Då vexel af hufvudkontoret utställes, skall densamma med först afgående post aviseras afdelningskontoren eller vederbörande afdelningskontor. Lika beskaffad avis åligge det afdelningskontor, som vexel utfärdat, att till hufvudkontoret och öfriga afdelningskontoren eller till hufvudkontoret eller vederbörande afdelningskontor insända. c) Öfver rörelsen i dess helhet föres i riksbankens hufvudkontor sammanfattad och fortgående räkenskap. d) De penningar, som för ifrågavarande ändamål insättas i hufvud- och afdelningskontoren, få icke under något vilkor i diskonterings-, låne- eller kreditivröreise användas. e) Om vid någotdera afdelningskontoret penningar insättas till högre belopp, än som för vexlare infriande anses erforderligt, åligge det fullmäktige att sådana medel derifrån till hufvudkontoret infordra, med fullmäktige lemnad rätt att kunna, der så nödigt anses, tillåta vederbörande afdelningskontors styrelse att, vid afsändning af riksbankens sedlar, desamma makulera genom derå med trycksvärta anbragta ord: “Inlöst i afdelningskontoret i N. N.“ f) Företes till inlösen vid någotdera afdelningskontoret vexel å större belopp, än hvartill den hos kontoret varande behållning uppgår, ege afdelningskontoret att för liqvidens verkställande utgifva assignation å hufvudkontoret; gällande härvid till efterrättelse hvad som i afseende å afdelningskontorens ^signering i öfrigt är eller varder stadgadt. g) I händelse åter de i hufvudkontoret insätta medel skulle vid något tillfälle vara otillräckliga för infriande af vexlar eller af sådana assignation^, som, enligt föregående moment, kunna af afdelningskontoren utfärdas, må fullmäktige begagna förskott, hvilket genast, då tillgången det medgifver, återbetalas. D. Om mottagning i förvar af värdepapper, utländskt guldmynt samt förseglade paketer. § 22. Mom. 1. I riksbankens hufvudkontor emottages till förvar obligationer, aktier och andra värdepapper af de slag fullmäktige bestämma, emot bevis, som, utstäldt å viss person, skall innehålla så val antal, utgifningsdag och belopp samt serie, nummer eller annan beteckning för hvarje slag af värdepapper, jemte derå satt värde, som ock förbindelse för riksbanken att, mot bevisets återbekommande och betalning af nedan bestämda förvaringsafgift, återställa de i förvar emottagna handlingarna eller lemna andra af samma slag, beskaffenhet och belopp, eller ock utbetala det värde, som för det eller de felande papperen, efter de i beviset bestämda pris, belöper; skolande värdet, så vidt ske kan, i beviset upptagas efter gällande pris å papperen. Mom. 2. I hufvudkontoret emottages äfven till förvar utländskt guldmynt af de slag fullmäktige bestämma, emot bevis, som, utstäldt å viss person, skall innehålla icke allenast antal och valör af hvarje slag samt dettas vigt och efter vigten beräknadt värde i rikets mynt, utan ock förbindelse för riksbanken att, mot bevisets återbekommande och betalning af nedan bestämda förvaringsafgift, återställa det till förvar emottagna myntet eller, om sådant ej kan ske, betala detsamma^ i beviset upptagna värde i rikets mynt. Mom. 3. I hufvudkontoret må, så vidt lägligt är och utrymme dertill inom kontoret gifves, jemväl emottaga^ paketer eller annan flyttbar egendom under försegling och utan att uppgift lemnas om innehållet, emot bevis, som, stäldt till viss man, skall innehålla beskrifning å det till förvar aflemnades yttre skick och rymd samt förbindelse för riksbanken att, emot återställande af beviset och erläggande af nedan bestämda förvaringsafgift, återlemna gödsel; dock utan ansvarighet å riksbankens sida för oförvållad skada eller tillfällig olycka. Mom. 4. Förvaringsafgiften för värdepapper och utländskt mynt utgör för år räknadt eu tiondedels procent af papperens eller myntets i beviset upptagna värde i rikets mynt, jemnadt för brutet tal till närmast högre hundratal kronor, samt betalas, utan afseende på förvaringstidens längd, för minst tre månader, äfvensom lägre afgift än tio kronor icke beräknas. Mom. 5. För gods under försegling beräknas förvaringsafgiften efter’ godsets rymd och förvaringstiden sålunda, att för hvarje månad betalas: 12 för gods af en kubikfots rymd.............. 50 öre. >, >, !> ,, >, i, >> tre ,, i, >i *) t) ra >, jj jj v tern ,, och för hvarje kubikfot öfver fem............. 15 „ dervid godset alltid beräknas till minst en kubikfots rymd och hvad utöfver hel kubikfot icke uppgår till half kubikfot ej räknas, men half kubikfot eller mera anses för hel; skelande, utan afseende å förvaringstiden, afgift alltid erläggas för minst tre månader. Horn. 6. I öfrigt iakttages i afseende på till förvar inlemnade värdepapper, guldmynt eller försegla^ gods: att, om inlemnare icke åtnöjes med det af riksbanken beräknade värde å handlingar eller guldmynt, eller uppmätning af försegladt gods eller med påförd förvaringsafgift, depositum icke emottaga; att vid inlemnande skall betalas den afgift, som, enligt hvad ofvan är stadgadt, bör för hvarje fall minst erläggas; att för börjad månad förvaringsafgift påföres såsom för hel månad; samt att obetald förvaringsafgift skall för hvarje kalenderår inbetalas. Mom. 7. Under iakttagande af de i föregående mom. stadgade grunder, ega fullmäktige att med dela de närmare bestämmelser och föreskrifter, som för ifrågavarande rörelses bedrifvande må finnas erforderliga. ÖU 1 kr. 5 1 >, 30 1 50 E. Om upp- och utlånings-, diskonterings- och Jcreditivrörelsen. § 23. Horn. 1. I riksbankens hufvud- och afdelningskontor emottagas, efter vederbörande styrelses pröfning, penningar på upp- och afskrifningsräkning af så väl enskilda personel'', som enskilda korporationer och inrättningar, äfvensom af bolag, som ej bedrifva bankrörelse, under följande hufvudsakliga vilkor, nemligen: a) insättningar och uttagningar få ske äfven i brutna tal; b) å insättning meddelas qvitto, hvithet icke får å annan öfverlåtas; c) för uttagning begagnas å viss man eller ordres ställd vexel, hvilken icke får in blanco transporteras; skolande behörigen folierande och numererade vexelblanketter räkningshafvare tillhandahållas utan afgift; d) vexel är betalbar vid uppvisandet, under förutsättning att å räkningen finnes behållning, motsvarande vexelns belopp; 13 é) å insatta medel beräknas ränta från och med första helgfria dag efter insättningen å högsta falla 100-tal af behållningen, såvidt ränta å densamma blifvit utfäst. Mom. 2. Fullmäktige ega att bestämma icke allenast den ränta, utan äfven, inom ett maximum af 400,000 kronor, det belopp, hvarå sådan på hvarje rakning godtgöres, och hvilken ränta för öfrigt kan vara olika i hufvudkontoret och de särskilda afdelningskontoren. § 24. I riksbankens hufvud- och afdelningskontor mottagas ock, efter vederbörande styrelses pröfning, penningar att återbetalas antingen å bestämd dag efter insättningen eller efter viss, på förhand bestämd ömsesidig uppsägning, under följande vilkor: a) insättning får ske å 100 kronor och deröfver, äfven i brutna tal; b) öfver insättning meddelas bevis, hvilket skall återställas, då penningarne lyftas; c) ränta äfvensom högsta insättningsbelopp bestämmes af fullmäktige. § 25. Riksbankens utlåningsrörelse bedrifves genom afdelningskontoret i Göteborg för Hallands, Göteborgs och Bohus, Elfsborgs och Skaraborgs län; genom afdelningskontoret i Malmö för Blekinge, Christianstads och Malmöhus län; genom afdelningskontoret i Luleå för Westerbottens och Norrbottens län; genom afdelningskontoret i Wisby för Gotlands län, samt genom riksbankens hufvudkontor för rikets alla öfråga län; dock att hinder icke möter mot meddelande af lån utan omsättnxngsrätt mot realsäkerhet samt kreditiv mot enahanda slags säkerhet, utan afseende på den här ofvan bestämda distriktsindelning. § 26. Denna rörelse omfattar: 1) Diskontering af vexlar; 2) utlåning mot hypotek af löpande förskrifning, aktier, publika papper eller annan säkerhet; 3) utlåning mot pant af vågförda effekter; 14 4) beviljande af kassakreditiv; och 5) utlåning med omsättningsrätt. 27. Mom. 1. Till utlåning med omsättningsrätt skola i den mån ingifna lånehandlingar dertill föranleda, användas högst tio millioner kronor; egande fullmäktige att för den i punkterna 1, 2, 3 och 4 af nästföregående § omförmälda diskontering, utlåning och kassakreditivrörelse använda dels de genom upplåning enligt §§ 23 och 24 tillgängliga medel, dels af riksbankens egna fonder hvad som för nämnde rörelse kan afses. Mom. 2. Fördelningen emellan riksbankens hufvud- och afdelningskontor af de till utlåningsrörelsen afsedda medel bestämmes af fullmäktige; dock bör i allmänhet såsom grund för fördelningen af det till utlåning med omsättningsrätt afsedda belopp iaktagas, att deraf beräknas: för riksbankens hufvudkontor............... 5,300,000. ,, afdelningskontoret i Göteborg.............. 2,600,000. Malmö............... 1,400,000. .............. 500,000. .............. 200,000. Sgr kronor 10,000,000. d:o i Malmö d:o i Luleå d:o i Wisby Diskontering af vexlar. § 28. Mom. 1. Diskontering tillätes allenast af vexel, som, ställd i svenskt mynt och betalbar inom högst sex månader efter diskonteringsdagen, är dragen på inom riket bosatt svensk undersåte samt inrättad i enlighet med den i gällande vexellag stadgade form och behörigen accepterad. Mom. 2. Är acceptant^ icke bosatt å diskonteringsorten, eller i Stockholm, eller å ort, der afdelningskontor eller annan bankinrättning har sitt säte, skall å vexeln uppgifvas namnet på en å diskonteringsorten boende person, hos hvilken betalningen vid förfallotiden tillhandahålles. 15 Utlåning mot hypotek af löpande förskrifning, aktier, publika papper eller annan säkerhet. § 29. M°m. 1. Utlåning sker mot lånesökandes förbindelse, åtföljd af antingen löpande förskrifning eller accepterad invisning, motsvarande minst hela det sökta lånebeloppet; eller ock aktier, publika papper eller andra hypoteker, som vederbörande styrelse anser innefatta fullkomlig säkerhet för det sökta lånet. Mom. 2. Lån meddelas å bestämd tid af högst sex månader eller ock att återbetalas efter förutgången uppsägning af högst tre månader. Utlåning mot pant af vågförda effekter. § 30. Mom. 1. Utlåning sker mot lånesökandes förbindelse och pant enligt medföljande, på riksbankens hufvudkontor eller vederbörligt afdelningskontor öfverlåten vågattest: 1:°) af nedannämnde på vågar inom riket upplagda effekter af svensk tillverkning nemligen: smult och valsadt jern, jernmanufaktur, stål, messing och koppar af alla slag, samt alun och bly; börande i vågattester från Stockholms och Göteborgs vågar panten upptagas till namn, sort och vigt, samt i attester flan öfriga vågar äfven till stämplar, dimensioner, stång- eller stycketal, med uppgift tillika, huruvida panten finnes antingen i sjelfva våghuset eller å annat förvaringsställe; och 2:o) af svenskt tackjern, som i enlighet med gällande författningar är behörigen stämpladt och märkt samt upplagd!: antingen å jernväg i Stockholm eller Göteborg, eller å någon af öfriga inom riket befintliga jernvågar, vid hvilka vågmästare äro anställde och som stå under tillsyn och ansvarighet af städernas magistrater; hörande vågattesten innehålla bestämd uppgift å namnet på och stämpeln för den hytta, hvarest tackjern^ är tillverkadt, samt vigten. Mom. 2. Belåningspriset bestämmes af fullmäktige till högst tre fjerdedelar af pantens försäljningsvärde. Mom 3. Lån meddelas å bestämd tid af högst sex månader eller ock att återbetalas efter föregången uppsägning af högst tre månader. Mom. 4. Med såväl återbetalning af dessa lån, som den derför lemnade pantens frigifning förhålles i enlighet med hvad för närvarande är stadgadt eller framdeles kan af fullmäktige föreskrifvet varda. Mom. 5. Vederbörande styrelse eger, hvar för sitt lånedistrikt, så ofta och på det sätt styrelsen finner lämpligast samt för riksbankens säkerhet nödigt, låta anställa inventeringar å de på vågarne för riksbankens räkning pantsätta effekter. Beviljande af kreditiv. § 31. Mom. 1. Kassakreditiv beviljas: a) riksgäldskontor; l) jernkontor; cj sparbanker, som är o försedda med stadgar, stadfästade af vederbörlig myndighet; d) bolag, ehvad de äro grundade på Kongl. förordningen af den 6 Oktober 1848, angående aktiebolag, eller delvis eller till det hela solidariska, och således äfven sådana bolag, som drifva bankrörelse med rätt att utgifva egna banksedlar; dock ankommer det ensamt på fullmäktige att bestämma icke allenast huruvida och till hvilket belopp bolag af sistnämnda slag må erhålla kreditiv, utan äfven de särskilda vilkor och förbehåll, hvarunder kredit!vet får begagnas; samt e) enskilda personer. Kreditiv beviljas hvarje gång på högst ett år, mot säkerhet, som af vederbörande styrelse godkännes. Från skyldigheten att ställa säkerhet äro riksgäldskontor och jernkontor befriade. Mom. 2. Inträdes- eller kreditiv-afgiftens belopp bestämmes af fullmäktige och kan vara olika för de särskilda kreditivhafvarne. Från erläggandet af sådan afgift äro riksgäldskontor^, sparbankei och s. k. folkbanker befriade. Horn. 3. Riksgäldskontor eger att begagna ett kreditiv af 1,500,000 kronor. Kreditiv må beviljas: till Stockholms städs sparbank å högst 50,000 kronor, till Göteborgs sparbank högst 20,000 kronor, till hvar och en af öfriga sparbanker samt till folkbank högst 10,000 kronor. I öfrig! i* I ifrigt eget vederbörande styrelse att i hvarje fall bestämma huru stort belopp må kreditivsökande beviljas. Mom. 4. Uttagningar och insättningar få verkställas äfven i brutna tal. Räntan beräknas för den summa, som å kreditiv är utestående, dock att, om denna slutar å annat belopp än jemnt tiotal kronor, räntan beräknas å närmast Överskjutande fullt tiotal. Mom. 5. För uttagning begagnas antingen på viss man ställd invisning, å hvilken summa, datum och alla personers namn är o handskrifna, eller ock på viss man eller ordres ställd vexel, hvilken icke får in blanco transporteras; skolande behörigen folierade och numererade vexelblanketter kreditivhafvare tillhandahållas utan afgift. Mom 6. Kreditivtagare, som vid utgången af kreditivtiden erhållit nytt kreditiv, att omedelbart derefter begagnas, är berättigad att låta till det nya kreditivet öfverföra vid kredit!vtidens utgång tilläfventyrs befintlig kapitalskuld, i mån som donna icke öfverstiger det nya kreditivets belopp. För sådan öfverföring erlägges ej afgift. Mom. 7. Med återbetalningen till riksbanken af det belopp, som kan vid 1874 års slut vara lyftadt å det Kongl. kommerskollegium för detta år beviljade kreditiv å 500,000 rdr, egen kollegium begagna uppskof intill den 30 Juni 1875, å hvilken dag nämnde belopp med derå upplupen ränta senast skall vara till riksbanken inbetaldt. Utlåning med oms ältning sr ätt. § 32. Mom 1. Utlåning med omsättningsrätt sker mot lånesökandes förbindelse, antingen åtföljd af löpande förskrifning, accepterad invisning, aktier, publika papper eller andra hypoteker, som fullmäktige eller vederbörande styrelse anse innefatta fullkomlig säkerhet för det sökta lånet, eller ock försedd med borgen. Mom. 2. Lånetiden får ej öfverstiga sex månader, men lånen må, såsom hittills, omsättas, dock på högst sex månader hvarje gång. Mom. 3. Lån må ej utgifvas å mindre belopp än 400 kronor, eller annorlunda än å hela tiotal kronor derutöfver. Mom. 4. Vid omsättning på jemna sex månader fordras minst en femtedels afbetalning efter ursprungliga kapitalet, samt i förhållande derefter vid kortare omsättningstider till och med tre månader, då afbetalning»;!! blifver minst eu Bih. till Biksd. Prof. 1874. 10 Sand. 1 Afd. 2 Band. (Banko-reglementet.) o 18 tiondedel; och får ingen inbetalning till ringare än detta sistnämnda belopp egä rum, om ock omsättning skulle sökas på kortare tid än tre månader. Mom. 5. Derest, vid omsättning af lån, felaktighet å de inlemnade lånehandlingarne förefinnes, är lånesökaude berättigad till erhållande af en månads anstånd från förfallodagen räknadt, för handlingarnes inlemnande ånyo, under vilkor likväl att den föreskrifna inbetalningen blifvit senast å lånets förfallodag verkställd, samt att riksbankens säkerhet genom anståndet icke äfventyras. Mom. 6. Inlemnas till hufvud- eller afdelningskontor ansökningar om lån från denna fond å större sammanlagdt belopp än tillgångar^ medgifva, beviljas lånen i den ordning, anmälan derom ingått. Allmänna bestämmelser angående diskonterings-, utlånings- och h''edilivröreisen. § 33. Mom. 1. Diskontering, lån eller kreditiv må ej beviljas: Do svenska medborgare, som äro bosätta å utrikes ort; 2:o fullmäktige i riksbanken och ledamöterne i styrelserna öfver avdelningskontoren ; samt 3:o tjensteman och betjente i riksbankens hufvudkontor och vid afdelningskontoren; dock ega bemälde fullmäktige och ledamöter samt tjensteman och betjente att hos hufvudkoutoret eller vederbörande afdelningskontor erhålla lån eller kreditiv mot säkerhet af publika papper, äfvensom lån mot pant af vågförda effekter. Mom. 2. Diskontering, lån eller kreditiv må ej heller beviljas annan än den, som är inom lånedistriktet mautalsskrifven, dock att donna inskränkning ej gäller i afseende på kreditiv och lån utan omsättningsrätt, så framt realsäkerhet ställes. Mom. 3. Vexel-, förskrifnings- eller invisnings-utgifvare, acceptant, endossent eller löftesman må kunna antagas, äfven om han tillhör annat lånedistrikt, än der diskontering, lån eller kreditiv sökes. Mom. 4. Såsom låntagare får ej någon häfta för högre lån med omsättningsrätt, än sex tusen kronor. § 34. Mom. 1. Förbindelse för nytt eller omsättning af redan erhållet lån, eller för kreditiv skall, derest låntagares eller löftesmäns vederhäftighet ej är af styrel - 19 sen känd eller den erbjudna panten icke, ensam för sig, anses innefatta fullgod säkerhet, vara försedd med antingen officielt intyg af länsstyrelse, eller, å landet, af domhafvande]] i orten, eller, i stad, af magistraten eller borgmästaren, den senare å embetets vägnar, eller ock med af enskild man, för hvilken styrelsen hyser fullt förtroende, utfärdadt bevis angående vederhäftigheten. Men oberoende häraf åligger det styrelsen att, med afseende å hvarje sökt vexeldiskontering, lån eller kreditiv, pröfva antagligheten af den derför erbjudna säkerhet samt med noggrannhet tillse att riksbankens säkerhet i hvarje fall betryggas; och må styrelsen icke underlåta att, för vinnande af detta ändamål, förskaffa sig alla de upplysningar, som kunna inverka på omdömet om gäldenärernas ställning och förmåga att i allo uppfylla ingångna förbindelser. Mom. 2. Då låntagare eller hypoteksutgifvare eller löftesmän ej sjelfve kunna skrifva eller icke hafva för styrelsen känd namnteckning, skall af två trovärdige män alltid vara bestyrkt, i förra fallet att de, vid deras namns tecknande närvarande, erkänt förbindelsen, och i det senare underskrifternas egenhändigt]et. § 35. Mom. 1. Allmänheten är berättigad att i upp- och utlåningsärenden hos riksbankens hufvud- och afdelningskontor personligen eller genom ombud utföra sina angelägenheter, äfvensom att derom omedelbart skriftvexla. Alla häraf i hufvud- och afdelningskontoren härflytande bestyr besörjas afgiftsfritt, under de vilkor och förbehåll fullmäktige bestämma. Mom. 2. Såväl fullmäktige i riksbanken och ledamöter af styrelserna för afdelningskontoren, som tjenstemännen vid riksbankens hufvud- och afdelningskontor vare det uttryckligen förbjudet att såsom kommissionärer taga någon befattning med vexeldiskontering eller med anskaffande af lån eller kreditiv i riksbankens hufvud- och afdelningskontor. Finnes förbudet vara öfverträdt af fullmäktig, göres derom anmälan hos fullmäktige, som förordna angående åtal i enlighet med gällande ansvarighetslag. Ofverträdes åter förbudet af ledamot i afdelningskontors styrelse eller af tjensteman, anmäles förhållandet i förra fallet hos fullmäktige, som från uppdraget genast entlediga den felaktige ledamoten och förordna angående hans åtalande inför vederbörlig domstol, och i senare fallet hos fullmäktige eller vederbörande styrelse, hvilka ega att antingen för alltid eller för viss tid af minst sex månader skilja den felaktige från befattningen och densamma åtföljande förmåner. § 36. Mom. 1. Räntan å lån med omsättningsrätt utgör fem procent för år räknadt och afdrages i förskott. 20 Vid vexeldiskontering samt öfrig utlåning ega fullmäktige bestämma räntan med afseende å såväl penningeställningen som betalningstiden och de säkerheter, hvilka erbjudas; och kan donna ränta vara olika i riksbankens hufvudkontor och vid hvardera afdelningskontoret. Räntan erlägges å den i skuldförbindelsen utfästade tid. Mom. 2. För de summor, som lyftas eller insättas å kassakreditiv, beräknas a kreditiven till riksgäldskon törel, kongl. kommer skollegium, sparbanker och s. k. folkbanker fyra procent ränta, men å öfriga kreditiv den ränta, fullmäktige med afseende å penningeställningen hafva att bestämma. Mom. 3. För lån, som ej senast å förfallodagen antingen till fullo inbetalas eller liqvideras genom omsättning, der sådan får ega rum, samt för de kassakreditiv, som icke betalas i enlighet med gällande kontrakt, beräknas från förfallodagen sex procent ränta för år räknadt, der ej högre ränta är å försträckningen betingad, i hvilket fall donna högre ränta utgår intill dess full betalning sker. Diskontering och utlåning sker i riksbankens hufvudkontor samt vid afdelningskontoren i Göteborg och Malmö alla söknedag^- samt vid afdelningskontoren i Luleå och Wisby minst två dagar i veckan. Kassakreditiv pröfvas så snart handlingarne undergått granskning, och kreditivtiden räknas från och med den dag, som i hvarje fall genom kontrakt bestämmes. Riksbankens hufvud- och afdelningskontor ega att af såväl Öfverståthållareembetet i Stockholm som samtlige Konungens befallningshafvande och öfrige exekutor- skyndsamligen erhålla laga handräckning i alla de utsökningsmål, som af hufvud- och afdelningskontorens utlåningar härröra, med åliggande för bemälda myndigheter att, efter skuldens indrifvande, de influtna medlen ofördröjligen till hufvud- eller afdelningskontor insända. Mom. 1. Obligationer, utfärdade af riksbanken å medel, upplånade före av § 37. § 38. Om fortsatt utredning af upphörda lånerörelsegrenar. 39. 21 1830, få icke i riksbanken belånas, men riksbanken infriar vid anfordran sådana af dessa obligationer, hvilka ej innefatta förbud mot medlens uttagning. Mom. 2. För indrifning af återstående obetalda lån mot inteckning i hus och jord i städerna utom Stockholm tjenar till efterrättelse hvad derom i äldre bankoreglementen och gällande tjenstgöringsordningar är stadgadt. Mom. 3. De af allmänna hypoteksbanken, mot säkerhet af donna banks obligationer, från riksbanken öfvertagna fordringar mot pant af inteckning i fastighet på landet och återbetalning i sedlar, till belopp samma fordringar vid 1864 års slut utgjorde, eller 6,280,832 kronor 56 öre, liqvideras i öfverensstämmelse med uppgjordt aftal och antagen amorteringsplan. Mom. 4. I afseende på försträckningarne till'' ännu Härvarande filialbanker tjenar till efterrättelse hvad derom är stadgadt i § 44 af bankoreglemente!, under 16 Maj 1871. Mom. 5. Ingående afbetalningar å riksbankens inom linien förda fordran hos Södertelje kanalbolag hänföras till vinsten för året; och kommer den för nämnda fordran af vederbörande afgifna förbindelse att fortfarande hos riksbanken förvaras. Mom. 6. De medel, som inflyta å den s. k. statslånefondens utestående fordringar, skola, efter afdrag af nödiga förvaltningsutgifter, till riksgäldskontor!;!; aflemnas vid slutet af hvarje tredje månad. Denna fonds räkenskaper vid de särskilda kontoren granskas fortfarande af samma revisorer, som årligen utses till granskning af nämnde kontors förvaltning. Sedan slutlig utredning skett af statslånefondens återstående fordringar, skola fullmäktige till Kongl. Maj:t i underdånighet insända sammanfattad redogörelse öfver inkomster samt utgifter och förluster i och för statslånefonden. 22 Afdelning 3 Om Riksbankens styrelse och dennas åligganden. § 40. Mom. 1. Styrelsen öfver riksbanken föres af sju fullmäktige, hvilka vid hvarje lagtima riksdag utses i den ordning, 71 § Riksdagsordningen stadgar. Mom. 2. Fullmäktige välja sjelfve bland sig eu vice ordförande, att fora ordet när hinder för ordföranden inträffar. Mom. 3. Är styrelsen ej så fulltalig, som för besluts fattande erfordras, enligt hvad här nedan föreskrifves, inkallas suppleant att i styrelsen deltaga. Mom. 4. Fullmäktig frånträde genast denna befattning i följande fall: a) om han blifver ledamot af statsrådet; b) om han ställes under förmynderskap; , c) om han till borgenärer all sin egendom afträder; d) om han af allmän åklagare ställes under tilltal för vanfrejdande brott; e) om han förklaras förlustig medborgerligt förtroende eller ovärdig att inför råtta fora ändras talan; f) om han blifvit förvunnen att hafva vid riksdagsmannaval med penningar eller gå tv or sökt värfva röster eller mot vedergällning afgifvit sin röst, eller genom våld och hot stört valfriheten. Och skall då suppleant inkallas att i stället såsom fullmäktig inträda. § 41. \id förvaltningen af riksbanken hafva fullmäktige att ställa sig till efterrättelse ej mindre rikets grundlagar, än äfven de i- afseende på riksbanken särskilt utfärdade lagar, ordningar, stadgar och reglementen; och åligger det fullmäktige att dold! och förtegadt hålla hvad som rörer enskilda personers förhållande till riksbanken eller i öfrig! vid förvaltningen kan förefalla af sådan beskaffenhet, att det, enligt Riksdagens beslut, tyst vara bör. 23 § 42. Mom. 1. Fullmäktige utse inom sig två deputerade, livilka det åligger att, i öfverensstämmelse med bankoreglementet och den instruktion, som af fullmäktige fastställes, samt i öfrigt efter af fullmäktige bestämd fördelning af göromålen dem emellan, föredraga ärendena inför fullmäktige, tillse utförandet af fullmäktiges beslut, verkställa köp och försäljning af utländska vext ar med hvad dertill liörer, utöfva tillsyn öfver göromålen inom riksbanken äfvensom öfver Tumba pappersbruk och riksbankens tryckeri, samt handhafva den löpande förvaltningen i öfrigt. Mom. 2. Derjemte utse fullmäktige, likaledes inom sig, eu vikarierande deputerad, hvilken det åligger att under den tid, då ordinarie deputerad åtnjuter ledighet, äfvensom vid tillfälligt förfall för någon af deputerade, fullgöra dennes åligganden. Mom. 3. Ordinarie deputerade ega åtnjuta ledighet hvardera en och en half månad årligen. § 43. Mom. 1. För behandling af allmänna ärenden sammanträda fullmäktige eu gång i hvarje vecka eller oftare, om ärendenas beskaffenhet och oafbrutna gång sådant fordra, och skola dervid, äfvensom vid sammanträden med fullmäktige i i iksgäldskontoret, minst fem fullmäktige vara tillstädes. Uppstå vid fullmäktiges öfverläggningar skiljaktighet i meningarne, höra fullmäktige till protokollet afgifva sina röster, hvilka per capita beräknas. I de fall då rösterna äro lika, ege ordföranden afgörande röst. Den som icke till protokollet sig yttrat, anses hafva bejakat pluralitetens beslut, och fullmäktig, som af en eller annan anledning varit hindrad att något fullmäktiges beslut öfvervaia, får ej på sådan grund sig undandraga att deltaga i de öfverläggningar, som vidare i följd af samma beslut kunna uppstå. Endast i fråga om val till sådana förrättningar, hvartill någon ibland fullmäktige kan blifva utsedd, får röstning med slutna sedlar ega rum. Expeditioner i fullmäktiges namn må ej utgå, utan till följd af beslut, fattadt i fullmäktiges sammankomst. Mom. 2. Pröfning af vexeldiskonterings-, fåne- och krediti vansökningar verkställes alla söknedagar af minst fyra fullmäktige, nemligen de två deputerade samt minst två bland öfrige fullmäktige. För bifall till ansökning fordras afgjord röstöfvervigt. 24 Mom. B. I de fullmäktiges behandling tillhörande mål skola vederbörande tjensteman utlåtande infordras, derest sådant för målets utredning ^nödigt anses. § 44. Till sådana ärenden hos riksbanken, hvilka höra hållas hemliga, räknas, utom diskonterings-, låne- och kreditivärenden, fullmäktiges öfverläggningar och beslut rörande köp och försäljning af vexlar å utländskt mynt eller andra valutor, åtgärder till vidmakthållande af metalliska kassan samt frågor om sättet för tillverkning af banksedlar, så att det, som i dessa ämnen med hvad dertill hörer upptages i särskildt protokoll, ej får yppas förr än banko-utskottet, riksdagens revisorer eller fullmäktige anse sådant kunna ske utan skada för riksbanken. § 45. Fullmäktige kunna ej, i och för deras befattning med riksbanken, emottaga befallningar af någon annan än riksdagen och dess banko-utskott, i de fall detta sistnämnda egen att föreskrifter å riksdagens vägnar meddela; varande fullmäktige för sina åtgärder i donna egenskap riksdagen eller dess banko-utskott och revisorer allena redo skyldiga, samt kunna icke för sitt förhållande till ansvar ställas, utan i laga ordning och till följd af riksdagens eller dess revisorers beslut, eller, mellan riksdagar och revisioner, genom riksdagens justitieombudsman. § 46. Skulle, i något fall, Kongl. Näjd täckas genom dertill förordnad embetsman till fullmäktige framställa något ärende, för att med dem derom underhandla, vare det fullmäktige förbjudet att i denne embetsmans närvaro om beslutet öfverlägga och detsamma fatta. § 47. Mom. 1. Det åligger fullmäktige tillse att guld, som Kongl. myntverket för riksbankens räkning till utmyntning eller af annan orsak emottagit, så fort lämpligen ske kan, redovisas genom dess aflemnande till riksbanken, myntadt eller i plants; och bör omyntadt guld hos riksbanken bokföras efter värdet i rikets mynt utan afdrag för myntningskostnaden. Mom. 2. Mom. 2. Omyntadt silfver bokföres till det pris, fullmäktige efter omständigheterna bestämma. Mom. 3. Fullmäktige skola genom delegerade deltaga i den inventering å Kongl. myntverket, som i Januari manad hvarje ar och oftare, der så nödigt pröfvas, anställes på sätt Kongl. Maj:t Laner godt förordna. Skulle dervid, i hvad riksbanken rörer, något finnas att erinra, må fullmäktige hos Kong], Maj:t derom gorå underdånig anmälan. § 48. - Fullmäktige skola minst en gång hvarje år icke allenast förrätta inventeling af riksbankens hufvudkontors alla kassör och öfriga förvaringsrum, utan äfven anställa besigtning å riksbankens hus och inventarier i Stockholm. § 49. Fullmäktige berättigas att, efter noggrann pröfning af omständigheterna i hvarje särskild!, fall, bevilja de riksbankens gäldenärer, som till borgenärers förnöjande sin egendom afträda ackord vid liqviden af deras skulder till riksbankens hufvud- eller afdelningskontor, men ega för öfrig! icke, med undantag dock hvad angår vissa inom linien förda fordringar, i afseende på hvilka blifvit af riksdagen särskild! föreskrifvet, att efterskänka något af hvad enligt gifna föreskrifter och gällande författningar bör erläggas, utan skola alla frågor om eftergift underställas nästblifvande bankoutskott till afgörande i den ordning, instruktionen för detta utskott stadgar. § 50. Öfver sådana till bankoutskott eller revisorer ställda besvär eller hos banko-utskott gjorda ansökningar, som blifvit inom behörig tid till fullmäktige inlemnade, skola fullmäktige afgifva utlåtande. § Öl. Fullmäktige äro berättigade att, när som helst, genom ombud, utsedt Bill. Ull Riksd. Prof. 1874. 10 Sami, 1 Afd. 2 Band. (Banko-reglementet.) 4 26 inom eller utom fullmäktige, anställa inventering och undersökning vid afdelningskontoren. § 52. Mom 1. Åt fullmäktige är öfverlemnadt att låta af riksbankens medel utbetala: ko de åtskilliga barnhusinrättningar i riket anvisade anslag; 2:o bidraget till banko-statens enke- och pupillkassa; 3:o åt de personer, hvilka förut åtnjutit julgåfva och fortfarande deraf äro i behof, sådant understöd till oförändrad! belopp; 4:o de från fullmäktiges s. k. dispositionsräkning nu utgående årliga anslag. Och ega fullmäktige att af de på anslaget till berörda dispositionsräkning uppkomna besparingar dels utgifva ersättning för utarbetande af fortsättning intill närvarande tid af det register öfver riksbankens handlingar, som till och med 1825 blifvit upprättadt, och dels att meddela understöd åt sådana i torftiga omständigheter stadda enkor och barn efter tjenstemän och betjente vid riksbanken och diskontverken, som icke äro berättigade till erhållande af pension från dessa inrättningars pensionskassor. Mom. 2. Om de med berörda anslag inträffade förändringar skola fullmäktige hos banko-utskottet gorå anmälan. § 53. Mom. 1. Fullmäktige utöfva öfverinseendet öfver riksbankens pappersbruk Tumba. Det tillkommer dem att besluta rörande de allmänna bestämmelserna för brukets drift med hvad dertill hörer; hörande alla frågor om utgifter för bruket, de der icke äro genom fastställda stater bestämda eller tillhöra den löpande bruksdriften, underställas fullmäktiges pröfning och beslut. Nybyggnad eller större reparation å brukets byggnader må ej, utan oundgängligt behof, af fullmäktige företagas, innan de dertill erhållit medgifvande af banko-utskottet. Mom. 2. Det åligger fullmäktige icke allenast att, sedan årsräkenskaperna vid bruket blifvit afslutade, samfäld! eller genom delegerade, på stället taga kännedom af föregående årets förvaltning samt tillse byggnaders och maskiners tillstånd med mera, utan äfven att vid hvarje förvaltares afgång och deremellan hvart tredje år verkställa inventering af förråden vid bruket. 27 § 54. Förekomma under pågående riksdag sådana frågor, som i ett eller annat afseende hafva inflytande på riksbankens kredit eller säkerhet, men hvaröfver bestämda föreskrifter saknas; må beslut derom ej af fullmäktige fattas, innan de först rådfört sig med banko-utskottet. * § 55. Någon riksbankens fastighet, med undantag af sådan, som till betäckande af riksbankens deruti intecknade fordran blifvit för dess räkning inropad, må icke af fullmäktige afyttras eller riksbanken frånskiljas, utan skall fråga derom underställas banko-utskottet. § 56. Berättelser skola af fullmäktige afgifvas angående riksbankens tillstånd, rörelse och förvaltning i sin helhet till såväl banko-utskottet, som Riksdagens revisorer öfver statsverket, riksbanken och riksgälds-kontoret. § 57. Fullmäktige skola alltid vara beredde på sådana anstalter, hvarigenom riksbankens redbarheter samt angelägna handlingar och dokumenter må kunna, om så fordras, utan tidsutdrägt, till säker ort inom riket förflyttas; och höra fullmäktige, vid slikt förhållande, af Kongl. Maj:t utbedja sig råd och upplysningar; varande å Carlsborgs fästning för riksbankens räkning tillgänglig en särskild lägenhet, hvarest större eller mindre del af riksbankens redbarheter kan, i händelse af behof, förvaras. § 58. Åt fullmäktige är uppdraget: enligt Regeringsformens 50 § att, jemte fullmäktige i riksgäldskontor^, med konungen samråda om utsättande af annan riksdagsort, då, i anseende till vigtiga hinder, riksdag ej kan hållas i hufvudstaden; 28 enligt Regeringsformens 98 § att, om Justitieombudsmannen dör eller sin befattning nedlägger, då, gemensamt med fullmäktige i riksgäld skön törst, insätta i embetet den person, Riksdagen till hans efterträdare utsett, samt att, då den person, som Riksdagen utsett att justitie-ombudsmannen efterträda, till verklig justitieombudsman förordnas, eller genom döden afgår, eller rättigheten till efterträdandet sig afsäger, genast, samfäldt med riksgäldskontorets fullmäktige, per capita, välja en annan; enligt regeringsformens 109 § att, derest Riksdagen bestämt bevillningeus hela belopp, men icke före riksdagens slut om bevillningeus fördelning blifvit ense, då, gemensamt med fullmäktige i riksgäldskontor, uppsätta och utfärda ny bevillningsförordning på sådan grund, att de i den förut gällande bevillningsförordningen stadgade artiklar jemlik! ökas eller minskas efter don fastställda bevillningssummans förhållande till den, som vid föregående riksdag blifvit fördelad; enligt riksdagsordningens 32 §, att vid riksdagens början genom tre delegerade tillstädesvara vid granskning af de fullmakter, hvarmed riksdagsmännen skola styrka sin behörighet; enligt instruktionen för Riksdagens revisorer af riksbanken 8 7, att, när för ordinarie revisor eller i hans ställe inkallad suppleant, sedan lagtima riksdag är afslutad och innan revisionen sammanträd!, hinder uppkommer att uppdraget utföra, uppå anmälan derom, inkalla närmast i ordningen varande suppleant att i revisionen deltaga. Derjemte ega fullmäktige att gemensamt med fullmäktige i riksgäldskontor, för framtida uppsigten och kontrollen öfver Göta kanals vidmakthållande, utse och välja en person att, å riksbankens och riksgäldskontorets vägnar, såsom ledamot deltaga i Göta kanaldirektion; skolande nytt val dertill hvarje år anställas, hvarvid dock det förut utsedda ombudet kan åter inväljas. Bemälde fullmäktige må ock gemensamt utse ett ombud att å riksbankens och riksgäldskontorets vägnar deltaga i revisionerna af kanalverkets räkenskaper. 4 29 Afdelning 4. A. Om tjenstemännen och vaktbetjeningen vid riksbankens hufvudkontor, deras tillsättande, aflöning och åligganden, ordningsstadganden samt grunderna för pensions erhållande, § 59. Mom. 1. De af riksbankens hufvudkontors verksamhet härflytande göromål handläggas af tjenstemännen, i öfverensstämmelse med gällande instruktioner samt de af fullmäktige eller deras deputerade meddelade föreskrifter. Mom. 2. I berörda instruktioner ega fullmäktige att vidtaga sådana förändringar, som kunna finnas nödiga och icke äro mot föreskrifterna i detta reglemente stridande; skolande likväl dylika, af fullmäktige beslutade förändringar vid nästkommande riksdag underställas banko-utskottets pröfning och stadfästelse. § 60. Tjenstegraderna inom riksbankens hufvudkontor äro fyra, nemligen: Första graden: kontorsskrifvare, kassaskrifvare och kanslister. Andra graden: bokhållare, revisorer, kassörer, notarie och registrator. Tredje graden: kamererare, ombudsman och förste revisor. Fjerde graden: kommissarier och bankosekreteraren. § 61. Mom. 1. På ordinarie stat må ej tillsättas flere tjensteman än högst femtio, hvaraf i första graden aderton, i den andra tjuguen, i den tredje fem och i den fjerde sex. För tjensteman af tredje och fjerde tjenstegraderna, äfvensom för den i fullmäktiges expedition anställde tjensteman af andra graden meddelas fullmakt. Mom. 2. Skulle för göromålens obehindrade gång ökade arbetskrafter för 30 någon tid finnas oundgängligen behöfliga, ega fullmäktige att utöfver stat anställa den eller de tjensteman, som erfordras, och åt dem för tjenstgöringstiden anslå lämpliga arvoden. Mom. 3. Yaktbetjening i riksbankens hufvudkontor till erforderligt antal antages af fullmäktige. § 62. Mom 1. De till fullmäktige, deras deputerade samt tjenstemännen och vaktbetjeningen utgående aflöningsförmåner äro bestämda i särskild, af Riksdagen fastställd aflöningsstat. Mom. 2. Utöfver hvad aflöningsstaten upptager, ega fullmäktige att tilldela lämpliga arvoden såväl åt de tjenstemän, hvilka biträda deputerade med göromål och bestyr i och för vexlars köp och försäljning, som ock åt de tjenstemän, hvilka erhålla uppdrag att handhafva de göromål, som härflyta af stadgandet i § 35 mom. 1 här ofvan. Likaledes ega fullmäktige att utöfver stat till vaktmästare i och för tjenstgöring vid brandanstalterna och nattbevakningen meddela de arvoden, fullmäktige finna skäliga. § 63. Pröfvas ledigblifven tjenst kunna umbäras, ega fullmäktige inställa tillsättningen, äfvensom, derest tjenstfri anses lämpligen kunna medelst tjenst i lägre grad ersättas, fullmäktige ega att om tillsättning af sistnämnda tjenst förordna. § 64. Mom. 1. För tillsättning af ordinarie tjenst utsättes, medelst anslag å lämpligt ställe inom riksbankens hufvudkontor samt kungörelse i Post- och inrikes tidningar, ansökningstid af tretio dagar från kungörandet. Anslaget skall, der så ske kan, afse icke viss tjenst, utan i allmänhet tjenst inom viss tjenstegrad. Mom 2. Sökande till tjenst i fjerde graden eller till ombudsmanstjensten skall skriftligen förbinda sig att för de medel, som kunna honom i tjensten anförtros, ställa vederhäftig borgen eller annan säkerhet till det belopp, fullmäktige kunna komma att bestämma. 31 Mom 3. Anmäler sig efter anslag icke någon fullt lämplig och skicklig sökande, skall ny ansökningstid utsättas. Mom. 4. Deputerade ega att antaga och entlediga behöfliga biträden för de göromål och bestyr, som härflyta af vexlare köp och försäljning; hörande deputerades åtgärder härvid hos fullmäktige anmälas. § 65. Vid alla tjänstetillsättningar skola fullmäktige till tjensten nämna den bland de sökande, som för tjensten är mest skicklig och passande. Till ombudsman kan endast den nämnas, som aflagt prof för inträde i rikets rättegångsverk, hvilket äfven erfordras för anställning till tjenstgöring i ombud smans-expeditionen. § 66. Tjensteman vid riksbankens, hufvudkontor får icke annan tjenstebefattning utom riksbanken emottaga. Den, som till tjensteman vid hufvudkontor et förordnas eller utnämnes, vare skyldig att annorstädes innehafvande tjenstebefattning genast frånträda. Tjensteman, som, till följd af förut gällande stadgande!!, innehar tjenst utom riksbanken, ma dock densamma bibehålla, så länge den icke är för tjenstgöring^ i riksbanken hinderlig. § 67. Uppflyttning till högre lön inom tj en stegrad må icke ske, med mindre fullmäktige pröfva tjenstemannen hafva genom sin föregående tjenstgöring inom graden och fortfarande duglighet gjort sig förtjent af eu dylik löneförbättring. Tjensteman, som varder till högre lön uppflyttad, undfår derå protokollsutdrag. § 68. Ijenstemän och betjente vid riksbankens hufvudkontor äro skyldige att underkasta sig den vidsträcktare tjenstgöringsskyldigliet eller jemkning i åligganden, som vid en förändrad organisation af riksbanken eller eljest kan varda stadgad. Såsom tjenstpligt åligger det en hvar af tjenstemännen, som dertill af fullmäktige erhåller uppdrag, att utan ersättning upderskrifva nya samt granska, uppräkna och makulera förslita sedlar. 32 § 69. Mom. 1. Blifvev tjensteman af sjukdom hindrad att sin syssla förrätta, och göromålens behöriga gång fordrar att föranstalta om vikariat, ege fullmäktige att om tjenstgöringen förordna och dervid använda ett arvode af 1,000 kronor efter år räknadt. Mom. 2. Erhålles tjenstledighet efter egen ansökning för svag helsas förbättrande, utan egentligt sjukdomsförfall, eller för enskilda angelägenheter eller i och för tjenstgöring hos Riksdagen, dess utskott eller revisorer, vare den tjenstledige pligtig att sjelf vidkännas kostnaden för tjenstens bestridande. Mom. 3. Då vikariat för någon tjensteman erfordras i anseende dertill, att han sin egendom åt borgenärer alträd! eller ock blifvit för skuld i häkte inmanad eller under förmyndare ställd, bör hälften af hans lön användas till tjenstens bestridande under den tid, vikariat i dylika fall, enligt nedanstående §§ 74 och 75, kan komma att fortfara. Mom. 4. Samtlige tjensteman vid riksbankens hufvudkontor ega, så vidt sådant utan hinder för göromålens jemna och_ oafbrutna gång kan ske, hvar i sin ordning åtnjuta semester, de i första och andra graderna under en månad, och de i tredje och fjerde graderna under en och en half månad hvarje år. Semesterordningen för hvarje år fastställes af fullmäktiges deputerade. § 70. För att kunna antagas till extra ordinarie tjensteman i riksbankens hufvudkontor, fordras att hafva undergått godkänd afgångsexamen från högre elementarläroverk eller på annat sätt ådagalagt erforderliga kunskaper för riksbankens tjenst. § 71. Öfvervaktmästare, tillika brandmästare, samt öfriga ordinarie vaktmästare tillsättas af fullmäktige medelst konstitutorial. Deputerade ega att antaga och entlediga extra vaktbetjening. § 72. Om någon af vaktbetjeningen vid riksbankens hufvudkontor af sjukdom hindras att sin tjenst bestrida, ega deputerade förordna extra vaktbetjent att tjensten 33 tjensten förrätta, mot åtnjutande för den tid, vikariatet fortfar, af ett arvode, motsvarande den lön, som för yngre vaktmästare är bestämd. För vaktbetjent, som af annan anledning söker ledighet, eller som måste från tjenstgöring afhållas i följd deraf, att lian till borgenärers förnöjande sin egendom afträda förordnas vikarie af deputerade på den tjenstledig^ bekostnad. § 73. Om någon tjensteman antingen vid mindre förseelser i tjensten ej later sig råtta af vederbörande förmäns tillsägelse och varningar, eller ock beträdes med verklig vårdslöshet eller försummelse i sin tjenstgöring, vare förmannen skyldig att förhållandet skriftligen anmäla hos fullmäktige, som bestämma, huruvida sådan anmälan bör till åtal eller annan åtgärd föranleda. I sådant fall skall tjenstemannen lemnas tillfälle till förklaring och de upplysningar infordras, som för sakens bedömande finnas erforderliga; och, om tjenstemannen derefter finnes beträdd med försummelse eller fel i tjensten eller annan oordentlighet eller ock med ett ovärdigt uppförande i allmänna lefvernet, skall han antingen erhålla inför protokollet en allvarsam föreställning, eller från tjenstgöring i riksbanken afhållas på längre eller kortare tid, med förlust af större eller mindre del af lönen. Varder han sedermera till ny förseelse förvunnen, afhålles han på längre eller kortare tid, med förlust af större eller mindre del af lönen, från tjenstgöring i riksbanken, eller ock skiljes han från derstädes innehafvande tjenst. § 74. Tjensteman, som varder under förmynderskap ställd, må det ej tillåtas att tjensten förrätta så länge hans omyndighetstillstånd fortfar. Blifver lian icke inom två år från förmyndares inseende befriad, skiljes han från tjensten. § 75. Mom. 1. Den tjensteman eller vaktbetjent, som till borgenärers förnöjande sin egendom afträdt, bör genast från tjenstgöring i riksbanken afhållas, och skall, om lian - icke senast sex månader efter det inställelsedagen i konkursen inträffat, styrker sig vara från borgenärers kraf befriad, skiljas från sin i riksbanken innehafvande tjenstebefattning. Mom. 2. Inmanas någon för skuld i häkte, vare han sin tjenst i riksbanken förlustig. Bill. till Riksd. Prof. 1874. 10 Sami. 1 Afd. 2 Band. (Banko-reglementet.) ^ 34 § 76. Tjensteman, som öfvertygas om ärerörigt brott eller annan förseelse i allmänna lefverne!, af den svåra beskaffenhet, att riksbankens trygghet eller anseende ovilkorligen fordrar hans entledigande, hafre gjort sig förlustig sin i riksbanken innehafvande tjenst. § 77. Den extra ordinarie tjensteman, som utan erhållet tillstånd eller anmäldt laga förfall uteblifver från tjenstgöring tre månader, eller eljest visar märklig försummelse eller undandrager sig behörigt deltagande i göromålen, skall, på deputerades anmälan, från listan öfver extra ordinarie tjensteman afföras. § 78. Om någon af vaktbetjeningen i riksbankens hufvudlcontor visar ohörsamhet mot förmäns befallningar eller på annat sätt felar i tjensten, eller utom densamma förhåller sig tadelvärdt, ankomma det på fullmäktige att, efter anmälan af deputerade, efter omständigheterna, antingen afhålla den felaktiga från tjenstgöring under längre eller kortare .tid, med förlust af större eller mindre del af lönen, eller ock genast skilja honom från tjensten. § 79. Vid pensionering af tjensteman, lconstidkare och vaktbetjening i riksbankens hufvudkontor, tjenar såsom grund dels den lön, de vid afgången, enligt löne- eller indragningsstat, innehafva, dels det antal år, de användt såsom extra ordinarie och ordinarie i ej mindre riksbankens än annan statens tjenst. § 80. Den tjensteman, konstidkare eller vaktbetjent, som uppnått sjutio års ålder eller tjena! femtio år, är berättigad att flyttas på pensionsstat, med åtnjutande i sin öfriga lifstid af hela lönen såsom pension. 35 § 81. Den tjensteman, konstidkare eller vaktbetjent, som uppnått sextiofem års ålder och tjenat fyratio år, eger att undfå afsked, med bibehållande af hela lönen såsom pension, då genom läkarebetyg behörigen styrkes, att han befinnes uti ett sjukligt eller försvagadt helsotillstånd. § 82. Den tjensteman, konstidkare eller vaktbetjent, som efter ådagalagdt välförhållande i och utom tjensten, sig om afsked anmäler, är, såvida han fyllt sextio år och tjenat fyratio år, berättigad att, såsom pension för lifstiden, åtnjuta trefjerdedelar af innehafvande lön. Före uppnådda sextio lefnadsår, i förening med fyratio tjensteår, kan afskedssökande endast i händelse af bevislig oförmögenhet till vidare tjenstgöring pension erhålla. Pensionsbeloppet bestämmes då efter tjensteåren allena, medelst afdrag å trefjerdedelars lön af en fyrationdedel för hvarje bristande tjensteår. Öfverstiga deremot tjensteåren fyratio och åldersåren sextio, ökas det ofvan bestämda pensionsbeloppet med en fyrationdedel för hvarje Överskjutande tjensteår, eller ock med en sextiondedel för hvarje öfverstigande åldersår, derest detta sistnämnda beräkningssätt skulle för afskedssökanden förmånligare utfalla. § 83. Mom. 1. Då sådant för göromålens säkra och skyndsamma gång finnes oundgängligen nödigt, kunna fullmäktige på pensionsstat förflytta en tjensteman, som af ohjelpligt sjukdomstillstånd eller afgjord oförmögenhet är förhindrad att vidare gagna riksbanken, oaktadt lian sig ej om afsked anmält. I sådant fall ega fullmäktige att, efter omständigheterna, antingen tillägga tjenstemannen hela lönen i pension, ehvad de föreskrifna lefnads- och tjensteåren äro uppnådda eller icke, eller ock tillämpa de grunder för pensions bestämmande, som i näst föregående paragraf äro fastställda. Mom. 2. Skulle åter någon af vaktbetjeningen före uppnådda, bär ofvan föreskrifna lefnads- och tjensteår, finnas af sjuklighet ur stånd satt eller eljest oförmögen att längre gagna riksbanken, ega fullmäktige att, efter noggrann pröfning af omständigheterna i hvarje särskilt fall, honom på pensionsstat förflytta, med bibehållande under sin öfriga lifstid af en årlig pension, motsvarande högst två 36 tredjedelar af lönen, och i öfrigt lämpad efter den afgåendes tjenstetid inom riksbanken och under tjenstgöring^ derstädes ådagalagda förhållanden samt större eller mindre förmåga att kunna till sin bergning sjelf bidraga. § 84. Pensionstagare, som dömes till förlust af medborgerligt förtroende för alltid eller för viss tid hafre förlorat rättigheten att pension vidare uppbära. § 85. Mom. 1. Ansökningar från personer inom riksbanken rörande arvoden utöfver fastställd stat, gratifikationer, eftergifter eller afskrifningar få endast ske hos banko-utskottet; och skola ansökningarne till fullmäktiges expedition inlemnas senast å den dag, Riksdagen sammanträder, vid påföljd att de i annat fall icke varda till pröfning upptagna. Mom. 2. Öfver sådana, af fullmäktige fattade, riksbankens tjenstemän rörande beslut, som grunda sig på reglementets föreskrifter angående tjenstemännens tillsättande, aflöning och åligganden samt ordningsstadganden och grunder för pensions erhållande, kunna besvär anföras hos näst sammanträdande bankoutskott eller, mellan riksdagarne, hos revisorerne af riksbanken; dock, hvad angår fullmäktiges beslut i ordningsmål, endast i det fall, att klaganden blifvit från tjensten skiljd eller förklarats skyldig afstå någon del af sina löneinkomster. Besvären skola, vid äfventyr af talans förlust, anmälas hos fullmäktige, i frågor om befordringar senast fjorton dagar efter det beslutet blifvit justeradt och i andra mål senast fjorton dagar efter det klaganden af beslutet bevisligen erhållit del, den oräknad, allt före klockan tolf på dagen; hvarefter besvären böra till fullmäktiges expedition inlemnas, när de äro ställda till bankoutskottet, sist å den dag, Riksdag sammanträder, och när de anföras hos revisorerne af riksbanken, sist fjorton dagar före revisionens början; men är beslutet af fullmäktige meddeladt senare än fjorton dagar före utgången af den sålunda bestämda tiden, böra besvären till bankoutskottet eller revisionen omedelbart ingifvas innan klockan tolf å fjortonde dagen efter den, då befordringsfråga blifvit justerad eller beslut i annat mål blifvit klaganden delgifvet. B. Om tjenstemännen och arbetspersonalen vid Tumba pappersbruk. § 86. Tumba bruks egentliga förvaltning besörjes på stället af en förvaltare, som på förordnande tills vidare af fullmäktige tillsättes. Förvaltaren skall för den uppbörd, som kan blifva honom anförtrodd, ställa godkänd borgen eller annan säkerhet till det belopp, fullmäktige bestämma. Till förvaltarens biträde äro anställda för papperstillverkningen en verkmästare och en pappersmästare, samt vid räkenskapsgöromålen och den öfriga förvaltningen en bokhållare, hvilka alla, uppå förvaltarens förslag, tillsättas på förordnande tills vidare af fullmäktige. För förvaltaren och öfriga bruksbetjeningen gäller till efterrättelse den af banko-utskottet den 15 December 1857 fastställda instruktion, med den ändring, som af andre eller material-bokhållaretjenstens indragning följer. Mom. 1. I afseende å de Tumba bruks tjensteman och vaktmästare tillkommande lönn- och öfriga förmåner, kommer den af banko-utskottet, på grund af Rikets Ständers beslut, den 11 Oktober 1860 utfärdade aflöningsstat att tjena till iakttagande med den ändring, som följer dels af andre bokhållaretjenstens indragning, dels af 1874 års riksdags beslut om personel förhöjning af vissa tjenstemäns löneförmåner; egande dock fullmäktige att till bruksförvaltaren, för aflönande af ett biträde vid kontorsgöromålen, af brukets medel anvisa ett belopp af högst 1,000 kronor årligen, i enlighet med 1874 års riksdags beslut. Mom. 2. Den vid bruket anställda arbetspersonal antages och afskeda^ af förvaltaren, på sätt instruktionen föreskrifver. För nämnda personal fastställa fullmäktige aflöning och öfriga förmåner. 87. 38 Afdelning 5. Om styrelserna vid afdelningskontoren i Göteborg, Malmö, Luleå och Wisby och deras åligganden, samt om tjenstemännen vid dessa afdelningskontor. § 88. Mom. 1. Styrelsen öfver hvartdera afdelningskontoret i Göteborg och Malmö utgöres af fyra ledamöter och öfver hvardera afdelningskontoret i Luleå och Wisby af tre ledamöter, hvilka alla, jemte nödigt antal suppleanter, för ett år i sender, efter kalenderår räknadt, utses af fullmäktige, med rättighet för fullmäktige att derförinnan, om och när de dertill finna anledning, entlediga en eller flere eller alla ledamöter i dessa styrelser; och skola i den eller de entledigades ställe annan eller andra ledamöter genast inväljas. Afgår eljest ledamot under den tid, för hvilken han är vald, utses ny ledamot att deltaga i styrelsen under den tid, som för den afgångne ledamoten återstått. Vid de årliga valen kan afgående ledamot återväljas. Mom. 2. Bland ledamöterna i hvardera styrelsen skola fullmäktige särskild! utse en att handhafva den dagliga förvaltuihgen, men styrelsen väljer inom sig ordförande och vice ordförande. Mom 3. Suppleant inkallas i styrelsen vid tillfälligt hinder för ordinarie ledamot. Inträffar hinder för den ledamot, som handhafver den dagliga förvaltningen, öfvertager annan ledamot den förres göromål, intill dess fullmäktige derom förordnat. § 89. Mom. 1. Vid förvaltningen af afdelningskontoret har styrelsen att ställa sig till efterrättelse icke allenast de för riksbanken utfärdade lagar, ordningar, stadgar och reglementen, utan äfven de föreskrifter, som äro eller varda af fullmäktige 39 eller deras deputerade meddelade; och har styrelsen att doldt och förtegadt hålla hvad som rörer enskilda personers förhållande till afdelningskontoret. Mom. 2. De utaf afdeluingskontorens verksamhet härflytande göromål handläggas af tjenstemännen i enlighet med gällande instruktioner samt de af styrelsen eller dess ledamot för den dagliga förvaltningen meddelade föreskrifter; varande 59 § mom. 2 tillämplig äfven på instruktionerna för afdelningskontoren. § 90. Mom. 1. Det åligger den ledamot, som handhafver den dagliga förvaltningen af afdelningskontoret, att utöfva noggrann tillsyn öfver göromålens handläggning inom kontoret, att föredraga låna- och andra ärenden och att besörja brefvexling^ emellan afdelningskontoret och hufvudkontoret, allt i öfverensstämmelse med de föreskrifter, som äro eller varda af fullmäktige eller deras deputerade meddelade. Mom. 2. Bemälde ledamot jemte en af styrelsens öfriga ledamöter, hvilken fullmäktige dertill utse, ombesörja de med köp och försäljning af vexlar vid kontoret förenade göromål. Desse ledamöter ega att antaga och entlediga nödigt biträde i berörde göromål. § 91. Mom. 1. För behandling af allmänna ärenden sammanträda styrelserna en gång i hvarje månad eller oftare, om ärendenas beskaffenhet och oafbrutna gång -sådant fordrar, och skola dervid samtliga ledamöter vara närvarande. Uppstå vid dessa sammanträden, dervid protokoll skall föras, skiljaktiga meningar, gälle fle-sta rösterna och, då dessa äro lika, ége ordföranden afgörande röst. Mom. 2. För pröfning åter af diskonterings-, fåne- och kreditivansökningar, sammanträda styrelserna öfver afdelningskontoren i Göteborg och Malmö alla söknedagar och styrelserna öfver afdelningskontoren i Luleå och Wisby åtminstone 2 dagar i hvarje vecka. Beslut må ej fattas, med mindre än att tre ledamöter äro tillstädes; och må ansökning om försträckning ej anses bifallen, så vida ej tre ledamöter äro om bifall ense. § 92. Styrelserna ega rättighet att på riksbankens hufvudkontor utfärda assigna - 40 tioner, dock under vilkor att assignationerna, hvartill blanketter, med deri utsatt valör, efter reqvisition, från fullmäktige utlemna?, icke må utgifva? å andra summor än ett hundra kronor, fem hundra kronor och ett tusen kronor. Hörande härvid för öfrigt iakttaga?, att assignationerna underskrifvas af ledamoten för den dagliga förvaltningen jemte två öfriga styrelseledamöter samt kontrasigneras af kamererare^ att några assignation^ ej på förhand förfärdigas till upptagande bland kassabehållningen, utan underskrifvas endast i den mån, som de i och för afdelningskontorets rörelse erfordra?, samt att med först afgående post efter assignationernas utgifvande förteckning på desamma, innefattande nummer, datum och summa, till riksbankens hufvudkontor insändes. Öfverflyttning af medel från en till annan läkning i riksbankens hufvudkontor eller omedelbart uttag från afdelningskontorets läkning derstädes verkställer styrelsen medelst utfärdande af handskrifven assignation. § 93. Mom. 1. Tjenstemännen och vaktbetjeningen vid hvardera afdelningskontoret antagas och förordnas af afdelningskontorets styrelse, som eger att, när så fordras, från tjensten och densamma åtföljande förmåner entlediga den, med hvilken styrelsen finner afdelningskontoret icke vara belåtet. Mom. 2. De af afdelningskontorens tjensteman, som innehafva uppbörd, skola ställa af styrelsen godkänd borgen eller annan säkerhet till belopp, hvithet vederbörande styrelse finner godt bestämma. § 94. Mom. 1. Afdelningskontorens räkenskaper och förvaltning granskas årligen genom fyra personel'', af hvilka riksdagens kammare utse hvardera två. Mom. 2. Berättelser skola af styrelserna afgifva? såväl till bemälde revisorer, när de sammanträda, angående diskonterings-, Inne- och krediti vrörelsen samt hithörande bevaknings- och utsökningsärenden, som till Riksdagens bankoutskott och revisorer öfver stats-, banko- och riksgäld s-verken angående afdelningskontorets rörelse på det hela; hörande sistnämnda berättelser till fullmäktige inlemna?, den till banko-utskottet senast å dagen före riksdagens början och den till revisorerne åtminstone fjorton dagar före deras sammanträde. § 95. Mom. 1. De till styrelseledamöter samt tjensteman och vaktbetjente vid afdelningskontoren utgående aflöningsförmåner upptagas i särskild, af Riksdagen fastställd aflöningsstat. Mom. 2. 41 Mom. 2. Arvodet till de styrelseledamöter, som besörja vexelhandel^ äfvensom ersättningen till deras biträden ega fullmäktige att, efter göromålens omfång och beskaffenhet, bestämma till så väl beloppet som detsamma^ fördelning ledamöterna emellan. Mom. 3. Så länge inkallad suppleant bestrider ordinarie ledamots befattning i styrelsen, åtnjute han det för den senare bestämda arvode, lämpadt efter den tid, han i kontorets styrelse och förvaltning deltager. § 96. I de för tjenstemännen och vaktbetjeningen vid afdelningskontoren i fastställd stat upptagna Inne- och arvodesbelopp ega hvarken fullmäktige eller afdelningskontorens styrelser att tillökning meddela; dock ega fullmäktige att anvisa lämpliga arvoden åt de tjensteman, hvilka erhålla uppdrag att handhafva de göromål, som härflyta af stadgandet i § 35 mom. 1. § 97. Tjenstemännen vid afdelningskontoren äro förbundna att underkasta sig den vidsträcktare tjenstgöringsskyldighet eller jemkning i åligganden, som vid förändrad organisation af afdelningskontoren eller eljest kan varda stadgad. § 98. Då tjensteman vid afdelningskontor af sjukdom eller annat laga förfall hindras att tjensteu bestrida, eger styrelsen att, med iakttagande af hvad i § 69 mom. 1, 2 och 3 för hufvudkontoret stadgas, till tjenstens bestridande af riksbankens medel använda vid afdelningskontoren i Göteborg och Malmö beloppet af lägsta lönen i första graden och vid afdelningskontoren i Luleå och Wisby högst 500 kronor, allt för år räknadt. § 99. Då tjensteman eller vaktbetjent vid afdelningskontor, efter ådagalagdt välförhållande i tj en sten, nödsakas för ålderdom eller sjuklighet från afdeluingskon Bih. till Biksd. Prot. 1874. 10 Sami. 1 Afd. 2 Band. (Banko-reglementet.) 6 42 torets tjenst afgå, ege lian att undfå lämpligt understöd på riksbankens pensionsstat till belopp, som fullmäktige bestämma med fästadt afseende å så väl den lön, lian i afdelningskontoret uppbär, som de grunder, Indika äro gällande för pensionering af tjensteman och betjente i riksbankens hufvudkontor. öfverg ångsstadg anden: l:o) Intill dess instruktioner rörande göromålens handläggning med mera vid afdelningskontoren blifvit af fullmäktige upprättade och af bankoutskottet stadfästade, skola vid nämnda kontor Inne- och säkerhetshandlingar samt andra värdepapper, äfvensom kontanta penningar, vårdas på sätt fullmäktige derom förordna. 2:o) Hvad i instruktionerna för riksbankens hufvudkontor är stadgadt angående tjenstemännens ansvarighet, gäller i tillämpliga delar jemväl beträffande tjenstemännen vid afdelningskontoren, intill dess instruktioner för dessa kontor blifvit af fullmäktige upprättade och af bankoutskottet stadfästade. Jemlikt § 8 i den för bankoutskottet gällande instruktion, har utskottet, på grund af under riksdagens lopp vidtagna beslut samt i noggrann öfverensstämmelse med de i lagen för Rikets Ständers Bank den 1 Mars 1830 fastställda grunder, upprättat och sammanfattat förestående reglemente, att, intill dess annorlunda kan varda i vederbörlig ordning förordnadt, tjena till ovilkorlig efterlefnad och iakttagande; kommande dock äldre, oförändrade stadganden, instruktioner och förordnanden att derjemte iakttagas, så vidt de, vid förekommande särskilda fall, utan stridighet med här utstakade grunder och gifna speciella föreskrifter, må kunna tjena till efterrättelse; och höra fullmäktige besörja att lagarne angående myntbestämningen och för Rikets Ständers Bank af den 1 Mars 1830, Kongl. kungörelserna af den 30 Maj 1873 angående rikets mynt och om öfvergången till det nya myntsystemet samt detta reglemente, efter riksdagens slut, i lika format af trycket utgifvas och till salu allmänheten tillhandahållas. Stockholm den 20 Maj 1874. J. v. Schwerin. Arvid Bunrolius. Adolf Peyron. Carl Ribbing J. J. Ekman. Bust. von Bränn. Er. von Strokirch. Robert Retlig. A. W. Wigardt. C. I. Bengtsson. Bust. Jonsson. Ola Månsson. E. von Sclionltz. Åke Andersson. Bustaf Hasggström. C. G. Carlquist, 43 Åflöningsstat: för fullmäktige i riksbanken samt tjenstemännen och v äkthet) eningen vid riksbankens hufvudkontor. Fullmäktige uppbära i ärligt arvode, hvarje.....kronor 4,000: — hvarförutan två deputerade åtnjuta hvardera....... . „ 8,000: — och en vikarierande deputerad............. „ 3,000: — Till tjenstemännen och vaktbetjeningen utgå, på sätt och under vilkor, som här nedan bestämmas, följande aflöningar, nemligen: Å lönestat: Första tjenstegraden: kontorsskrifvare, kassaskrifvare och kanslister, hvarje .... kronor 1,000: — hvilket belopp kan för den, som tjena! fem år i graden, förhöjas till.................... „ 1,500: — Andra tjenstegraden: bokhållare, revisorer, kassörer, notarie och registrator, hvarje . „ 2,000: — hvilket belopp kan förhöjas för den, som tjena! fem år i graden, till...................- » 2,500: — för den, som tjena! tio år i graden, till......... „ 3,000: — Tredje tjenstegraden: kamererare, ombudsman och förste revisor, hvarje..... „ 3,000: — hvilket belopp kan förhöjas: för den, som tjena! fem år i graden, till „ 3,500: — för den, som tjena! tio år i graden, till......... „ 4,000: — 44 Fjerde tjenstegraden: kommissarier och bankosekreteraren, hvarje ........ kronor 4,000: hvilket belopp efter fem års tjenst i graden kan förhöjas till . „ 4,500: Å arvodesstat: Tjenstgöring spenningar: till tjenstemännen i l:a tjenstegraden, hvarje....... » » v » n ....... » » » 3:e » » ....... „ de tjensteman i fjerde graden, hvilka uppbära 4,000 kronor i lön, hvarje................. till dem, hvilka uppbära 4,500 kronor i lön, hvarje..... 600 800 1,000 1,200: 1,500: till kassörerne hvarje Missräkning spenning ar: 1,500: Arvoden: för vård om riksbankens generalkassa, Inne- och säkerhetshandlingar samt andra behållningar: åt fyra kommissarier i bankkontoret samt tre andra tjensteman, hvilka af fullmäktige till vårdare af generalkassorna förordnas, hvarje 1,000 kronor eller tillsammans........ åt två kamererare i bankkontoret, kamer eraren i sedelkontoret samt den särskild!: förordnade vårdaren af lilla generalkassans fasta behållning, hvardera 600 kronor, eller tillsammans med hvilka arvoden följer skyldighet att verkställa granskning och uppräkning af förslitna sedlar å de lägre valörerna; åt kommissarien i sedelkontoret............ åt ombudsmannen................. till extra arbeten, semestervikariat och flitpenningar till ordinarie och extra ordinarie tjensteman........... till registrator!!.................. till brandchefen.................. till vårdaren af riksbankens mynt- och medaljsamling . . . . 7,000: 2,400: 600: 600: )) 20,000 300 400 500 45 Vaktbetjeningen erhåller: Öfvervaktmästaren, lön................kronor och, såsom brandmästare, tjenstgöringspenningar...... » jemte fria husrum och nödig vedbrand. Vaktmästarne, hvarje, lön.........kronor 700: tjenstgöringspenningar.......... » 100: „ hvilka belopp, efter fem års ordinarie tjenst och derunder ådagalagdt välförhållande, kunna höjas till: lön................kronor 800: — tjenstgöringspenningar......... „ 200: „ 800: — 600: — 800: — 1,000: — Vid tillämpningen af donna aflöningsstat iakttaga följande: l:o). Deputerad, som enligt § 42 mom. 3 åtnjuter ledighet, bibehåller sitt arvode såsom deputerad, men afstår arvodet såsom fullmäktig under den tid, ledigheten begagnas. 2m). Tjensteman, som innehar tjenst utom riksbanken, bibehålies vid nuvarande inkomster å löne- och arvodesstat, samt kan således icke tillträda här ofvan bestämda löneförmåner, innan han sådan tjenst frånträda . 3:o). Tiden för tillträdandet af de i aflöningsstaten inom hvarje tjenstegrad anvisade förhöjda inkomster beräknas från och med månaden näst efter den, under hvilken tjenstemannen blifvit på ordinarie stat till tjenst inom graden förordnad eller befordrad. 4:o). Under semestertid åtnjuta tjenstemännen lön, tjenstgöring^ och missräkningspenningar, men icke särskilda arvoden, hvilka utgå till de tjenstförrättande. 5:o). I öfrigt åtfölja de å arvodesstat utgående tjenstgöring^ och missräkningspenningar, äfvensom särskilda i samma stat upptagna arvoden, utöfvandet af sjelfva tjenstebefattningen och få alltså icke åtnjutas under tjenstledighet; dock må fullmäktige kunna medgifva deri tjensteman eller vaktbetjent, som af sjukdom hindras från tjenstens bestridande, att under högst en månad hvarje år uppbära de för samma tjenst a arvodesstat anvisade tjenstgöringspenningar. 6:o). För bestridande af tjenstgöringen under semester, ega fullmäktige att anvisa till extra ordinarie tjensteman arvoden, beräknade efter 1,000 kronor för år, äfvensom för kassörstjensterna missräkningspenningar, allt likväl inom de i aflöningsstaten dertill anslagna medel. 46 För afdelning skontor et i Göteborg: tre ledamöter af styrelsen, hvardera...........kronor 2,400: _ eu styrelseledamot, som hand häfver den dagliga förvaltningen, . „ 6,000: — jemte fri bostad. Kamereraren, lön.................. 2 500‘ — hvilket belopp kan förhöjas efter fem års ordinarie tjenst med 500 kronor och efter tio års tjenst med ytterligare 500 kronor. tjenstgöringspenningar................ 1,000: _ Fyra tjensteman i andra graden, eu kassör, två bokhållare och en registrator, hvardera, lön............ „ 1,600: _ hvilket belopp kan förhöjas efter fem års ordinarie tjenst med 400 kronor och efter tio års tjenst med ytterligare 400 kronor. tjenstgöringspenningar, hvardera............ „ gOO: — samt för kassören missrälcningspenningar......... gQO: __ två tjensteman i första graden, kontorsskrifvare, hvardera, lön „ 800: —- hvilket belopp efter fem års ordinarie tjenst kan förhöjas med 400 kronor; tjenstgöringspenningar, hvardera . ....... „ 600: _ till extra biträden vid kontorsgöromålen......... - 1,200: _ Ombudsmannen, lön ................. „ 1,600: _ tjenstgöringspenningar................ „ 900: — Kanslisten, lön................... g0Q. _ en vaktmästare, lön................. ggO: _ tjenstgöringspenningar................ „ 225: _ jemte fri bostad och vedbrand. en vaktmästare, lön ............... „ 50O: _ tjenstgöringspenningar................ „ 225: _ jemte fri bostad och vedbrand. För afdelning skontor et i Malmö: tre ledamöter af styrelsen, hvardera...........kronor 1,800: — den styrelseledamot, som handhafver den dagliga förvaltningen „ 5,000: _ jemte fri bostad och vedbrand, mot skyldighet att vid behof upplåta ram för styrelsens sammanträden. kamereraren, lön.................. 2,500: _ hvilket belopp kan förhöjas efter fem års ordinarie tjenst med 500 kronor och efter tio års tjenst med ytterligare 500 kronor. 47 tjenstgöringspenningar................ två andra gradens tjenstår, en kassör och eu bokhållare, hvardera, lön.................. hvilket belopp kan förhöjas efter fem års ordinarie tjenst med 400 kronor och efter tio års med ytterligare 400 kronor. tjenstgöringspenningar, hvardera............ kassören derjemte missräkningspenningar......... registrator^ lön.................. hvilket belopp efter fem års ordinarie tjenst kan förhöjas med 400 kronor. tjenstgöringspenningar................ dock att nuvarande innehafvaren af tjensten bibehålies vid hittills uppburen lön, kr. 1,600, och såsom varande andra gradens tjensteman, erhåller i tjenstgöringspenningar kronor 800: — ombudsmannen, lön................. tjenstgöringspenningar................ dock att för nuvarande innehafvaren af tjensten lönen beräknas till.............. kronor 1,200: — och tjenstgöringspenningar........ „ 300: — vaktmästaren, lön ................. tjenstgöringspenningar................ jemte fri bostad och vedbrand. husdrängen, lön.................. jemte fri bostad och vedbrand. kronor 1,000: „ 1,600: 800 800 800 600: 1,000: 500: 600: 100: 400: Vid tillämpning af förestående aflöningsbestämmelser för afdelningskontoren i Göteborg och Malmö, iakttages följande: l:o). Tjensteman, som tillträder ofvan bestämda aflöningsförmåner, får icke bibehålla eller emottaga annan tjenstebefattning utom afdelningskoutoret, dock att detta icke gäller för ombudsman eller kanslist. 2:o). Tjensteman, som uppbär bär stadgad aflöning för tjenst, som upptages såsom tillhörande viss grad, anses endast förordnad till tjensteman i graden och pligtig att, efter vederbörande styrelses godtfinnande, bestrida den af tjensteväg. i graden, som åt honom anvisas. 3:o). Tjenstgörings- och missräkningspenningarne åtfölja utöfvandet af sjelfva befattningarne och få alltså icke åtnjutas under tjenstledighet; dock må vederbörande styrelse kunna medgifva den tjensteman eller vaktbetjent, som af sjukdom 48 hindras från tjenstens bestridande, att under högst en månads ledighet hvarje år uppbära tjenstgöringspenningarne. 4:o). Uppflyttning till högre lön på grund af ålder i tjensten får icke ske, så framt ej styrelsen pröfvar tjenstemannen hafva genom sin föregående tjenstgöring och fortfarande duglighet gjort sig deraf förtjent. 5:o). Tiden för sådan uppflyttning beräknas från och med månaden näst efter den, under hvilken tjenstemannen blifvit på ordinarie stat förordnad att tjenst i graden bestrida. För af delning shon tor et i Luleå: två styrelseledamöter, hvardera............kronor den styrelseledamot, son, utses att handhafva den dagliga förvaltningen, arvode ................ „ kamererare!!, tillika kassör, arvode......kronor 1,200: missräkningspenningar........... „ 300: bokhållaren, tillika registrator, arvode.......... „ ombudsmannen, arvode........ „ vaktbetjenten, jemte bostad och vedbrand . . „ 600: — 1,200: — 1,500: — 900: — 300: — 150: — För af''delning skontor et i Wisby: två styrelseledamöter, hvardera............kronor den styrelseledamot, som utses att handhafva den dagliga förvaltningen, arvode ................ „ kamererare:!, lön............kronor 1,000: missräkningspenningar.......... „ 200: bokhållaren, tillika registrator, lön ........... „ ombudsmannen, lön................. „ vaktbetjenten.................... „ 600: — 1,000: — 1,200: — 800: — 300: — 200: — Stockholm, tryckt hos A. L. Normans Boktryckeri-Aktiebolag, 1874.