utfärdadt vid slutet af 1873 års riksdag

STOCKHOLM, TRYCKT HOS A. L. NORMAN, 1873. i Innehål Is-förteckning. Riksgälds-kontorets föremål § 1. ,, skulder § 2. » fordringar för utbetalda lån § 3. „ utbetalningar till följd af extra statsregleringar vid föregående riksdagar §§ 4—10. i> utbetalningar anvisade vid innevarande riksdag §§ 11 —18. btatsfyllnadssumman jemte öfriga med statsregleringen gemenskap egande utgifter §§ 19—25. På Riksgälds-kontoret anvisade kreditiver §§ 26—29. Från Riksgälds-kontoret utgående riksdags- och revisionskostnader, aflöningar, förvaltningsutgifter ro. m. §§ 30—40. Riksgälds-kontorets inkomster och tillgångar §§ 41—59. Uppbörden och redovisningen af de till Riksgälds-kontoret ingående medel §§ 60—67. Riksgälds-kontorets styrelse §§ 68—76. Fullmäktiges sammankomster §§ 77—86. v särskilda åligganden och uppdrag §§ 87—99. Riksgälds-kontorets betjening §§ 100—105. Lediga tjensters bestridande och tillsättande §§ 106—111. Behandlingen af frågor, rörande tjensteförsummelser m. m. §§ 112—117. Pensionerandet af Riksgälds-kontorets betjening §§ 118—121. Allmänna bestämmelser §§ 122—123, Riksgälds-kontoret har till föremål: a) att ombesörja liqviden af Svenska Statens skuld, för hvilken Riksdagen, enligt 66 § Regeringsformen, ansvarar; h) att verkställa alla de utbetalningar, som af Rikets Ständer eller Riksdagen blifvit å detta verk anvisade; r) att mottaga, förvalta och redovisa alla härtill anslagna tillgångar och inkomster samt hålla Riksdagen uppkommande öfverskott och behållningar tillhanda; d) att, i saknad af annan tillgång för bestridande af Beviljade och å Riksgäldskontoret anvisade utgifter, upplåna dertill oundgängligen erforderliga medel; och e) att utföra alla uppdrag och åligganden, som Riksgälds-kontoret för öirigt af Rikets Ständer eller Riksdagen erhållit. Angående Riksgälds-kontoret* skulder. § 2. De af Riisgälds-Iconloret för upptagna lån utfärdade och förut icke inhösta eller eljest, jemlikt behörig föreskrift, ur räkenskaperna affärda obligationer, äfvensom de obligationer, hvilka hädanefter varda af detta verk utgitna, böra, så till kapital som upplupna räntor, enligt desammas ordalydelse infrias; dock har Riksdagen medgifvit: a) att till innehafvaren ställd obligation må, då derom hos kommissariatet göres framställning, på riss namngifven person öfverlåtas, för att endast i dennes hand vara gällande ; samt, derest egaren sedermera det önskar, ånyo kunna göras gäl lande i hvarje innehafvare» hand, allt under de vilkor i afseende på behöriga anteckningar å sjelfva obligationen samt i Kontorets räkenskaper, som Fullmäktige ega föreskrifva; b) att Fullmäktige må, när sådant icke för Riksgälds-kontoret medför olä Bih. till Riksd. Prof. 187il 10 Sand. 1 Afd. 2 Band. 1 (Riksg.-kontorets Reglemente), 2 genhet, kunna medgifva omedelbar inlösen i Riksgälds-kontoret af förfallna obligationer och ränfehqwner, fastän desamma enligt obligationernas lydelse och stadgandena i lanekontrakten böra å deruti angifna utrikes orter infrias; för hvilket ändamål fullmäktige ma träffa erforderliga överenskommelser med de låneöfvertagare, som kontraktsenligt skola, ombesörja denna inlösen; samt <) att da s. Ic. Riksgälds- sedlar i Riksgälds-kontoret till inlösen företes, Fullmäktige ega att, derest sedlarne befinnas riktiga, låta desamma, med Riksgäldskontorets medel infria. Beträffande Riksgälds-kontorets för Riksbankens försträckningar till 1808 och 1809 års krigskostnader den 30 September 1841 utfärdade, med 4 procent ränta förskrifna obligationer, har Riksdagen beslutat, att dessa obligationer skola vid innevarande års slut till *sitt, efter då verkställd amortering, återstående belopp, En million fyrahundrafemtiotvatusen riksdaler riksmynt, kontant inlösas efter dessa obligationers lydelse. I afseende på Riksgälds-kontorets skulder, om hvilkas belopp och beskaffenhet Kontorets i’äkenskaper och handlingar lemna fullständig upplysning, och hvilka finnas summariskt uppgifna uti bil. A vid detta reglemente, böra i öfrigt de föreskrifter, som äro intagna uti de vid föregående riksdagar för Riksgälds-kontoret utfärdade reglementen, i de delar samma föreskrifter ännu icke blifvit fullgjorda, fortfarande tjena till efterrättelse. \ Angående Riksgälds-kontorets fordringar för de af dess medel utbetalda eller godtgjorda lån. § 3. Beträffande Riksgälds-kontorets fordringar för meddelade lån, om hvilkas belopp Kontorets böcker och räkenskaper lemna fullständig upplysning, och å hvilka en förteckning jemväl finnes detta reglemente bifogad (bil. B), skola de förbindelser, å hvilka fordringarne sig grunda, jemte föreskrifterna uti äldre reglementen i tillämpliga delar fortfarande tjena till efterrättelse, med iakttagande af nedanstående utaf Riksdagen medgifna förändringar i afseende på vilkoren för följande lån, nemligen: a) lånet för utdikning åt sjöarne Tjnrlon, Näjvelsjön, Fnrnsjim och Stensjön in. tl. vattendrag inom Jönköpings län: att den stadgade ränteinbetalningen och kapitalafhetalningen derför skal! taga sin början först efter fem års förlopp Irån slutet åt det år, hvarunder länet från Riksgälds-kontoret utbekommits; 3 b) lånet till sjön Wesans uttappning: att å lånesumman, 50,000 R:dr, skall beräknas och vid hvarje års slut erläggas fem procent ränta från och med 1868 års början till och med 1870 års slut samt derefter årligen inbetalas atta procent å den ursprungliga lånesumman, deraf först godtgöres fem procent årlig ranta a dot efter hvarje inbetalning återstående kapitalbeloppet, samt återstoden utgor afbetalning derå; , - c) lånet till Kulckola byamän: att aunuiteterna skola Iran och med ai 1873 nedsättas till hälften, eller till ett sammanlagd t belopp af 7,499 h:dr 26 öre; samt , . . ih lånet för sänkning af sjöarnc Kal) veu och i egen i Elfsborgs lan a 34,700 R:dr: att lånet lar af delegarue i sjösänkniiigsloretaget räntelntt innehatvas intill slutet af är 1875 och således tiden, dä stadgade auuuiteten a lanet törsta gången skall erläggas, framflyttas till den 31 December 1876 Dessutom har Riksdagen är 1870 förklarat, det Dalslands LanalaUiebolag icke har skyldighet att för år 1868 erlägga kapitalafbctalning å det för segelleds öppnande ifrån Hattefura till Störa Lee vid 1862-1863 ars riksdag beviljade och rån Riksgälds-kontoret utgifna lån ä 800,000 R:dr. 80111 Riksdagen beslutat, att Riksgälds-koutorets fordringar 1 ioljd åt meddelade lån dels för inlösen af de med åtskilliga laridshöfdiiigebeställniugar förenade ackorder, dels till vattenaftappuingar för beredande åt odlingstoretag skola till de belopp, dessa fordringar vid innevarande års slut uppgå, på Kongl. Statskontoret öfverlåtas, för att bland dess tillgångar upptagas, så hora de till berörde lan. benande, i Riksgälds-kontoret förvarade fordrings- och säkerhetsliandlingar 1 början åt nas • år till Kongl. Statskontoret öfverlemnas, hvarefter sistnämnda Kontor skall 0 veitaga den Riksgälds-kontoret förut åliggande befattningen med dessa lans bevakande och redovisande. Angående Riksgälds-kontoret åliggande utbetalningar. 1:0. Vid 1873 års början återstående utgifter till följd ai extra statsregleringariie vid föregående riksdagar. § h Hvad utaf nedannämnde, vid 1873 års början i Riksgälds-kontoret innestå-. ende anslagsbelopp ännu icke blifvit lyftadt skall för dermed afsedda audamal fortfarande under innevarande år af Riksgälds-kontoret tillbandaliallas och, enligt Kong . Maj:ts nådiga föreskrifter, utbetalas; och skall ett belopp, motsvarande hvad utåt 4 samma anslag vid detta års slut är i Riksgälds-kontoret innestående, vid 1874 års början från-Riksgälds-kontoret till Statskontoret utbetalas, med förbindelse för sistnämnda Kontor att öfvertaga den Riksgälds-kontoret förut åliggande skyldigheten att, i enlighet med de föreskrifter, som äro eller varda meddelade, verkställa medlens utbetalning i stadgad ordning. De iirågavarande anslagen äro följande: A) beviljade under 1836 1838 års riksdag; Ro. Ett tusen etthundrasjutio Riksdaler 2 Öre, utaf det till Kongl, Maj:ts disposition med 100,000 Riksdaler anvisade anslag för verkställigheten af besluten om beskaUningsväsendefs förenkling och för påskyndande af arbetena vid de nya jordéböckernas ufslutande och, granskning; 2:o. Tvåtusen fyrahundrafemtiosex Riksdaler 25 öre utaf 1859 och .1800 års anslag,^ 2.000 Riksdaler årligen, för att befrämja och påskynda fortsatt utgifning al aruetet: Svenskt Diplomatarium; börande denna anslagssumma användas dels till ersättning för nöd vändiga resor i och för nämnda arbetes utgifvande och dels till inlösen åt 115 exemplar deraf, hvilka exemplar skola till de särskilda kontraktsprost-arkiven utdelas, för att såsom offentlig egendom hållas allmänheten tillhanda; 3:o. Ett tusen femhundraniotiofyra Riksdaler 50 öre utaf anslaget till löneförbättring åt lärare vid stadspedagogier och läraren vid pedagogien i Avesta samt utvidgning al sådana stadspedagogier, der undervisningen vunnit en högre grad al utveckling. ° B) beviljade under 1839 och 1860 års riksdag: 4:o. Etthundrasextiotre Riksdaler 4 öre utaf anslaget, 74,100 R:dr, för veikställigheten al den beslutade förenklingen af beskattningsväsendet samt de nya jordeböckernas afslutande och granskning. 5:o. Sextusen niohundra Riksdaler 1 öre utaf anslaget, 9,000 R.dr, för befordrande af utgifningen utaf äldre i Riksarkivet och andra allmänna eller’ enskilda samlingar befintliga samt för Sveriges historia och offentliga förhållanden vigtiga skrifter och handlingar; C) beviljade under 1862 -1863 års riksdag: 6:o. Sjuhundraniotiosex Riksdaler 70 öre utaf anslaget, 300,000 R:dr, till understödjande åt sådana myr utdikning ar och vattenaftappningar inom Norrbottens, 5 Westerbottens, Wester-Norrlands, Jemtlands, Gefleborgs och Störa Kopparberg^län samt Elf dals, Fryhsdals och Jösse härader i Wermlands län, som företrädesvis afse att förminska frostländigheten ; 7:o. Femhundra Riksdaler utaf det för vårdande och förökande af Kaméreraren Cad Sandbergs historiska ocli kamerala samlingar beviljade anslag af 500 R:dr under hvartdera af åren 1864, 1865 och 1866; 8:o. Tvåtusen Riksdaler af anslaget, 9,000 R:dr, för fortsatt utskrifning inom de särskilda afdelningarne af Kongi. Maj:ts kansli af riks-registratur, till och med år 1856; 9;o, Tjugufyra tusen fyrahundratjugusex Riksdaler 59 öre utaf anslaget, 540,878 R:dr 35 öre, för Nationalmuseibyggnadens inredning jemte andra i sammanhang dermed erforderliga kostnader; 10:o. Femtontusen. Riksdaler af det till Kongi. Majrts disposition anvisade förslagsanslaget för utarbetande och utgifning af en teknisk-ekonomisk beskrifning öfver statens jernvägsbyggnader, hvilket anslag, euligt Rikets Ständers vid 1865 — 1866 års riksdag fattade beslut, må fortfarande i mån af behof begagnas lör ifrågavarande beskrifnings utgifvande, under förutsättning likväl att hvad genom skeende försäljning af umbärliga exemplar utaf denna beskrifning kommer att inflyta, levereras till Riksgälds-kontoret; och har 1871 års Riksdag beslutat, att. så snart kostnaderna för utgifning af berörda beskrifning, i hvad den omfattar vestra och södra stambanorna, blifvit af det beviljade anslaget bestridda — dervid kostnaderna för beskrifningen öfver sistnämnda bana icke må öfverstiga lomtontuseu Riksdaler ..— skall detta förslagsanslag indragas, sä att derutöfver någon vidare utbetalning af detsamma tillhörande medel icke må ega rum. D) beviljade under 1865 och 1866 ars riksdag: 11 :o. Tvåtusen tvåhundra Riksdaler af anslaget, 120,000 R:dr, till understödjande af sådana myrutdikningar och rattena Itappning ar inom Norrbottens, Westerbottens, Wester-Norrlands, Jemtlands, Gefleborgs och Stora Kopparbergs län samt Elf dals, Fryhsdals, Jösse och Nordmarks härader i Wermlands län. som företrädesvis afse att förminska frostländigheten; l‘2:o. Femhundra Riksdaler för vidare fortsättning och vårdande al Kamereraren Carl Sandbergs till staten försålda historiska och kamerala samlingar, att för år 1867 bemälde kamererare tilldelas, på sätt och under vilkor som Kongi. Maj:t kan finna för godt föreskrifva. E) beviljade under 1867 äns riksdag: 13:o. Tretusen ctthundrafemtiutvå Riksdaler utaf det anslag å 34,152 Riksdaler, som anvisats till slutligt fullbordande af en ny arkivbyggnad för Göta Hofrätt och ombyggande åt don liofrättshusets tomt omgifvande kaj; l l:o. Femtusen sexhundrasextiosju Riksdaler utaf det lör år 1868 beviljade anslaget, 150,000 Riksdaler, för anläggning af nga samt förbättring eller omläggning af backiga eller eljest mindre goda vägar; 15:o. Elfvatusen trelmndratretio Riksdaler utaf det anslag å 120,000 Riksdaler, som för är 1868 beviljats till understödjande af sådana myr utdikning ar och vattenaflappningar inom de i inom. 1] uppgifna delar af riket, som företrädesvis afse att förminska frostländigheten; 16:o. Fyrahundraniotiotre Riksdaler utaf anslaget å 30,000 Riksdaler till löneförbättring utöfver minimilönen åt examinerade folkskolelärare; (7:o. Etthundrasextiotvå Riksdaler 13 öre af anslaget, 3,000 Riksdaler, till undervisning i trädgårdsskötsel vid folkskolelärareseminarierna; varande derjemte medgifvet, att besparingarna ä de särskilda extra anslagen till folkskoleväsendet tnä åt Kongl. Maj:t för folkundervisningen tillhörande föremål disponeras. E) beviljade under 1868 ars riksdag: 18;o. Tretusen fyrahundra Riksdaler utaf anslaget, 150,000 Riksdaler, för anläggning al nga samt förbättring eller omläggning af backiga eller eljest mindre goda vägar; Eko. Tvåtusen Riksdaler af anslaget, 20,000 Riksdaler, för understödjande af mindre hamn- och brobyggnader samt upprensning af åar och farleder; 20:o. Scxtontusen sjuhundrasexton Riksdaler af anslaget, 120,000 R:dr, till understödjande al sådana myrutdikningar och vuilenaftappningar inom de i mom. It uppgihia delar åt riket, som företrädesvis afse att förminska jrostländigheten. (i) beviljade under 1869 ars riksdag: 21:o. Tvåtusen niohundraättatio Riksdaler utaf det lör anläggning af nya samt förbättring eller omläggning al backiga eller eljest mindre goda vägar för år 1870 beviljade anslag af 150,000 Riksdaler; 22:o. Femtontusen tvåhundrafemtio Riksdaler utaf det för år 1870 bevil - 7 jade anslaget, 60,000 Riksdaler, till understödjande af sådana myrutdikningar och vattenaftappning ar inom de uti mom. 11 uppgifna delar af riket, som företrädesvis afse att förminska frostländiglieten; 23:o. Femtontusen åttahundraniotiofyra Riksdaler 2?> öre utaf anslaget, 25,000 Riksdaler, till bestridande af kostnader för att utreda dels livilka jernvägsanläggningar må anses för utvecklingen af landets industri mest af behofvet påkallade under den närmaste tiden af 12 — 15 år, samt den ungefärliga kostnad, hvartill deras anläggning kan antagas uppgå, dels lämpligaste sättet att befordra deras utförande. II) beviljade under 1870 års riksdag: 24:o. Tolftusen sexhundratjugufem Riksdaler utaf anslaget, 150,000 R:dr, för anläggning af nya samt förbättring eller omläggning af hackiga eller eljest mindre goda vägar; 25:o. Femtusen Riksdaler af det för väganläggningen mellan Åsele och Wilhelmina kyrkoby i W ester b ottens län vid 1865 och 1866 års riksdag beviljade anslag å 50,000 R:dr. 26:o. Åttatusen niohundra Riksdaler utaf anslaget, 20,000 R:dr, för understödjande af mindre hamn- och brobyggnader samt upprensning af åar och farleder; 27:o. Tjuguåttatusen etthundrasextio Riksdaler utaf det för år 1871 beviljade anslaget, 60,000 Riksdaler, till understödjande af sådana myrutdikningar och vattenaf tappning ar inom de uti mom. 11 uppgifna delar af riket, som företrädesvis afse att förminska frostländiglieten; I) beviljade under 1871 års riksdag: 28:o. Niotusen åttahundra Riksdaler utaf anslaget, 150,000 Riksdaler, för anläggning af nya samt förbättring eller omläggning af backiga eller eljest mindre goda vägar; 29:o. Tiotusen Riksdaler af anslaget, 20,000 Riksdaler, för understödjande af mindre hamn- och brobyggnader samt upprensning af åar och farleder; 30:o. Fyratiotusen piiksdaler af det för år 1872 beviljade anslaget, 60,000 R:dr, till understödjande af sådana myrutdikningar och vatten af tappningar inom de uti mom. 11 uppgifna delar af riket, som företrädesvis afse att förminska frostländigheten. 8 K) beviljade under 1872 drs riksdag'': 5!;0;. återstoden utaf det förslagsanslag af 6,000 R:dr, hvilket Riksdagen ställt till Kong]. Maj:ts förfogande, på det Ivongl. Maj:t måtte sättas i tillfälle''att vidtaga lämpliga och nödiga åtgärder för att befrämja tillgodogörandet af de inom fäderneslandet förekommande fosforförande berg-och jordarter ; varande utaf detta förslagsanslag under år 1872 lyftade 4,000 Riksdaler; 32:°. Etthundrafemtiotusen Riksdaler för anläggning af nya samt förbättring ellei omläggning af hackiga eller eljest mindre göda vägcer: 33:o. Tjugutusen Riksdaler i ytterligare afräkning å det vid 1870 års riksdag för vaganläggning mellan Lycksele och Wilhelmina kyrkobyar i Westerbottens lan beviljade anslag af 106,700 Riksdaler; 34:o. Elfvatusen trehundratretio Riksdaler utaf det vid 1872 års riksdag beviljade anslag, 61,330 Riksdaler, för anläggning af väg från Rangis eller Gyljens jrnk i Ofver-Kalix socken af Norrbottens län, nordvest upp till'' den punkt der vagen från Skröfven till G-ellivara kyrkoplats vidtager; 35:o. Femtontusen Riksdaler utaf det vid sistlidne riksdag beviljade anslag, 50,000 R:dr, till utförande af väganläggning mellan Norsjö och Mald kyrkobyar t Westerbottens län, 36:°. Tjugutusen Riksdaler af det för väganläggning mellan Åsele och Dorothea kyrkoby i Westerbottens län vid sistnämnde riksdag beviljade anslag af 40,600 R:dr; J 8 37:o. Tjugutusen Riksdaler för understödjande af mindre hamn• och brobyggnader samt upprensning af åar och farleder; 38:o. Femtiotusen Riksdaler, utgörande återstoden af det för tillökning af 130 OOO^Rd UtanfÖr WiSl)y hamn vid 1870 års liksdag beviljade anslag af 39:o. Sextiotusen Riksdaler till understödjande af sådana myrutdikningar och vattenaftappningar inom de uti mom. 11 uppgifna delar af riket,‘som företrädesvis afse att förminska frostländigheten; 40:o. Femtontusen Riksdaler till bestridande af kostnaderna för verkställande af undersökningar samt uppgörande af planer och kostnadsförslag rörande lämpligaste sättet att genom upprensning af de vattendrag inom Norrbottens län, i afseende å hvilka sådant må visa sig för statens intresse behöflig!, försätta dem i det skick, att staten må kunna tillgodogöra sig sina inom nämnda län befintliga skogstillgångar; 41 :o. Sextiotusen Riksdaler för återinlösande till Kronan, på sätt Kongl. Ma:jt föreslagit, af Wishy f. d. kronokedkugn; 42:o. ^ Ett tusen Riksdaler af anslaget, 10,000 Riksdaler, till understöd och uppmuntran åt mindre uppfostringsanstalter för medellösa dö f stumma barn. § 5- Utaf de till lån för befrämjande af utdikningar och aftappningar af samka trakter och sjöar till beredande af odlings företag inom rikets mellersta och södra län beviljade anslag innestodo vid detta års början följande summor, hvilka till de belopp de ännu icke blifvit lyftade böra för dermed afsedda ändamål fortfarande af Riksgälds-kontoret tillhandahållas, nemligen: l:o. Tjugufyratusen fyrahundra Riksdaler utaf det vid 1870 års riksdag anvisade beloppet, 50,000 R:dr; 2:o Åttatusen sjuhundrafemtio Riksdaler utaf det vid 1871 års riksdag beviljade anslaget, 100,000 R:dr samt 3:o Etthundratusen Riksdaler, anvisade vid 1872 års riksdag. § 6. I afseende på erhållandet af understöd utaf de för myr utdikning ar och vattenaftappningar till frostländighetens förminskande inom Norrbottens, Westerbottevs, Wester-Norrlands, Jemttands, Gefleborgs och Störa Kopparbergs län samt Elf dals, Fryksdals, Jösse och Nordmarks härader i Wermlands län beviljade och i mom. 6, 11, 15, 20, 22, 27, 30 och 39 af § 4 omförmälda anslag, har Riksdagen stadgat: att beloppet af dylikt understöd, derest detsamma är anvisadt att utgå af de anslag, som beviljats före 1869 års riksdag, icke ma i något fall ötverstiga hälften af den för arbetets utförande enligt fastställd plan beräknade kostnad och icke öfverskjuta en tredjedel af den pa enahanda sätt beräknade kostnaden, ifall understödet beviljats att utgå af de vid 1869 och derefter följande års riksdagar härtill anvisade medel; att de af Riksdagen från och med år 1869 beviljade anslag må, utan någon viss fördelning mellan ofvannämnda län, företrädesvis anvisas till sådana större företag, som anses i väsendtlig mån befrämja det dermed afsedda ändamål eller frostländighetens förminskande; att vederbörande kommuner, föreningar eller enskilde alltid skola hafva förbindelse att icke allenast tillskjuta hvad utöfver det erhållna statsbidraget erfordras för arbetets fullbordande, utan ock att för all framtid behörigen underhålla de afloppsgrafvar och andra för ändamålets vinnande utförda arbeten, som med statsbidrag blifvit understödda; och att Kongl. Maj:t i de fall, der sådant anses vara af behofvet påkalladt, eger medgifva, det någon del af statsbidraget må förskottsvis till vederbörande utbetalas. Bill. till Ttiksd. Prof. 1873. 10 Sami 1 Afd. 2 Band. 2 (Riksg.-kontorets Reglemente). 10 § 7. Utom de särskilda vilkor och bestämmelser, som skola tillämpas i afseende på de statsbidrag, som blifvit anvisade för v äg aning g ning ar ocb v ägfö rb ät tving ar, brobyggnader, hamnanläggningar, han al er ocb andra vuttenkommmikationer, äfvensom för sjösänkningar och andra vatten aftappmngsföretag, hafva här nedan intagna allmänna vilkor och föreskrifter, i afseende på sådana statsbidrags erhållande och åtnjutande, blifvit af Riksdagen fastställda; hvilka föreskrifter, så vidt icke härifrån skiljaktiga bestämmelser eller stadganden äro för de beviljade anslags- och lånesummorna särskildt meddelade, således böra vid förekommande frågor rörande dessa anslag ocb lån iakttagas samt lända till efterrättelse: l:o. För hvarje företag måste plan till arbetets utförande jemte beräkning öfver dermed förenade kostnader vara uppgjord och hafva vunnit Kongl. Maj:ts nådiga fastställelse; 2:o. Då arbetsföretaget afser vägförbättring, väganläggning eller vattenaftappning, bör vederbörande menighet hafva afgifvit yttrande om företagets lämplighet och nytta; 3:o. Alla med understöd af allmänna medel anlagda eller förbättrade vägar samt byggda broar böra af den menighet, det bolag eller den särskilda korporation, som åtnjutit det för företaget beviljade understödet, vederbörligen för allmänna trafiken underhållas, intilldess den framtida underhållsskyldigheten kan varda i behörig ordning andra vederbörande ålagd ocb emellan dem fördelad; 4:o. Derest hamn- och kanal- eller andra likartade afgifter efter arbetsföretagets fullbordande skola komma att utaf de trafikerande upptagas, bör taxa härå vara fastställd, så lindrig som skäligen låter sig göra. Sålunda fastställda afgifter få icke förhöjas, med mindre Kongl. Maj:t, på grund af särskildt förekommande omständigheter, pröfvar skäligt dertill lemna bifall, utan böra deremot ovilkorligen nedsättas, så snart det af redogörelse, som hvart femte år till Kongl. Maj:ts Befallningshafvande bör ingifvas, befinnes, att behållna inkomsten öfverstiger en viss, af Kongl. Maj:t fastställd procent utaf det till företaget lemnade enskilda bidrag; och skall dessutom en viss, af Kongl. Maj:t likaledes bestämd andel utaf de afgifter, som uppbäras, till reparationsfond afsättas; 5:o. Då ett arbetes utförande öfverlemnas till stad, menighet, bolag eller enskilde, bör alltid kontrakt derom vara i vederbörlig ordning afslutadt samt af Kongl. Maj:t i nåder godkändt. Kontraktet skall innefatta förbindelse för stad, menighet, bolag eller enskilde, dels att, i noggrann öfverensstämmelse med den fastställda arbetsplanen ocb under skyldighet att dervid vara underkastade vederbörandes kontroll, påbörja, verkställa och fullborda arbetet inom viss bestämd tid, utan att vidare väcka anspråk på ytterligare bidrag af allmänna medel, och dels att, genom egna tillskott, utgöra hvad som utöfver statsbidraget kan erfordras; 11 ecando Styrelsen för allmänna väg- och vattenbyggnader att, der den profvar lämpligt uti de kontrakt, som af beraälda styrelse rörande arbetenas utförande upprättas, intaga det förbehåll, att, innan sista delen af statsbidraget utbetalas bor styrkas, att till Styrelsen blifvit aflemnade fullständiga ritningar, utvisande huru arbetet blifvit utfördt. Dessutom bör uti de kontrakter rörande befordrandet a kommunikationsanstalter, i afseende å hvilka Kongl Maj:t finner lör godt sadau föreskrifva, inflyta, att vederbörande direktion skall hafva skyldighet att un byggnadsåren inom viss bestämd tid till Styrelsen för allmänna väg- och vattenbyggnader årligen afgifva berättelse om arbetets fortgång under nästföregående aret, samt att, sedan kommunikationsanstalten blifvit för trafiken upplåten enligt afbemälda Styrelse uppgjorda formulär, afgifva berättelse angående trafiken och hvad d6i ined 6^ För fullgörandet af sådant kontrakt äfvensom för de lyftade statsmedlens återbäring, i full mot kontraktet bry tes, bör ställas sådan säkerhet, som af Kong . Maj:t i nåder godkännes; varande dock städer och sådana menigheter, hvilka Kong . Makt anser derifrån böra befrias, från dylik skyldighet frikallade; 7:o. Af Kongl. Maj:t eller af Riksdagen beviljadt anslag eller lan kan i allmänhet icke utbekommas förr, än arbetsföretaget blifvit börjadt, hvarefter utan aterbetalningsskyldighet anslagna medel få successivt och i man af arbetets för - gång lyftas vid de terminer, som i kontraktet finnas utsatta eller sarskildt b Hvit bestämda antingen af Kongl. Maj:t eller af Styrelsen för allmanna väg-och vattenbyggnader, efter dertill af Kongl. Maj:t lemnadt bemyndigande; börande sa vida icke Kongl Makt, med afseende å särskilda förhållanden, profvar skäligt annoilunda förordna, någon del af sådant anslag i Riksgälds-kontoret innestå, intilldess arbetet är vederbörligen afsynadt och godkändt. Lånemedel fa, sedan behonga handlingar aflemnats, lyftas på en gång vid den tid de som åtagit sig arbetets fullgörande, sådant åstunda, så vida icke särskild föreskrift angående tiden for lånets utbekommande blifvit meddelad; 8:o. Alla statsbidrag, som blifvit uti ifrågavarande afseende beviljade, skota från Riksgälds-kontoret utbetalas antingen omedelbart eller ock genom Kong. Makts vederbörande Befallningshafvande eller den myndighet, som fatt sig; i nåder uppdraget att medlen reqvirera och uttaga; börande, innan större eller mm le e af beviljade statsbidrag utbetalas, hos Riksgälds-kontoret företes. a) om arbetets utförande afslutadt och godkändt kontrakt; b) af Kongl. Maj:t godkänd säkerhetshandliug för samma kontrakts fullgörande eller medlens återbäring i de fall der sådan säkerhet enligt mom. 6 er or ras, c) behörigt intyg att arbetet är börjadt; samt derjemte, d) då statsbidraget skall utgå såsom dån, en till Riksgälds-kontoret e er or res ställd, af Fullmäktige godkänd skuldförbindelse, som, i fråga om låneunderstöd orvattenaftåppningi''eller, annat odlingsföretag, skall innefatta vederborändes betalnings - 12 ;uisvar, intilldess sådant lån, jemlikt Kong], Kungörelserna af den 13 Juni 1845 ooh den 3 November 1848, blifvit fördeladt på de hemman, hvilka för återbetalmngen skola ansvara, oeh fördelningen vunnit laga kraft samt uti jordeboken på ioreskrifvet sätt antecknats; och > , i1 ullmäktige godkänd borgen eller säkerhetshandling för den afgifna skuldförbindelsens uppfyllande; 4 ,v, °:0‘, liU)e’ °ch säkerIietshandlingar, som för statsbidrags utbekommande till Riksgälds-kontoret aflemnats, förblifva uti Kontorets vård; dock skola sådana handlingar, som vederbörande embetsmyndighet^- kunna blifva i behof att begagna till dem på behörig reqvisition utlemnas; iOm I händelse afvikelse, utan dertill erhållen vederbörlig tillåtelse, skett tran den iaststallda arbetsplanen, eller arbetet, utan af Kongl. Makt medgifvet anstånd med detsammas utförande, icke blifvit fullbordadt inom derför bestämd i , an ommei^ på Kongl. Maj.t att låta inställa all vidare utbetalning af statsbidraget samt återfordra hvad deraf uppburits, att på en gång eller successivt till Kiksgaids-kontoret inbetalas inom den tid, som bestämmes af Kongl. Maj: t eller al Kiksdagen, till hvars pröfning frågan om uppburna medels återbäring lärer komma att oiverlemnas, derest längre anstånd dermed än till nästa riksdag an ordning0rdl''aS'' Fullmäktige böra tillse’ att sådan inbetalning ingår i vederbörlig ll.o. Stad, ort, bolag eller enskilde, som af ett genom statsbidrag befordrad t foretag komma att draga omedelbart gagn, böra, i den mån Kongl. Makt profvar skäligt bestämma, jemväl till företagets fullbordande bidraga, antingen genom kontant tillskott eller med materialier och arbete. I annat fall beror af Kong]. Maj:t att inställa utbetalningen af de beviljade medlen; .. 1''2,0* V*d ada med statsbidrag i större eller mindre mån understödda arbeten Hora företrädesvis, der sig göra låter, tjenst- och sysslolösa personer användas; . , 8:°‘ De arbetsforetag, för hvilkas utförande statsbidrag beviljats, böra vara paborjade sednast under loppet af året näst efter det, hvarunder medlen blifvit a Riksdagen anvisade; kommande, då arbetet icke påbörjats inom den sålunda bestamda tidens förlopp, det beviljade beloppet att reserveras till Riksdagens dispo • .... 1,4:0‘ *drde tdl sjösänkningar och myrutdikningar eller andra vatteuaftapp ningsloretag utbekomna låneunderstöd utaf dertill vid 1870, 1871 och 1872 års , 1 Sflgari)anvlSacle, medel skola efter tre års förlopp från den dag då lånemeden från Riksgalds-kontoret utbekommits, årligen erläggas åtta procent å hela den y tade lanesumman, hvaraf ränta godtgöres efter fem för hundra af obetalda kapitalbeloppet, och det öfriga utgör afbetalning derå. I afseende på sättet och ansvarigheten för dessa inbetalningars verkställande lända ofvan åberopade Kongl. Kungörelser af den 13 Juni 1845 och den 3 November 1848 till efterrättelse; 13 tö:o. För andra, till vissa löretags befrämjande, beviljade lån skola, i alla de fall, der ej särskildt blifvit annorlunda föreskrifvet, årligen etter slutet åt det år, hvarunder lånemedlen utbekommits, erläggas sex procent af hela den lyttade lanesuinman, hvarigenom räntan godtgöres efter fyra för hundra utaf obetalda kapitalbeloppet, och utgör det ölriga afbetalning å detsamma. Dock, som särskild ånig ränteliqvid ej behöfver verkställas, kommer någon föreskrift derom icke att i skuldförbindelsen intagas, utan bör låntagaren endast förbinda sig att under den tid, som åtgår för det erhållna lånets fulla återbetalning, före hvarje års slut erlägga sex procent å lånets ursprungliga belopp. Verkställes ej inbetalningen a bestämd tid, är låntagaren pligtig att för det till liqvid förfallna oguldna beloppet erlägga sex procent årlig ränta, intilldess betalning sker; , 16:o. Alla kostnader, af hvad namn de vara må, som i följd al erhallna anslag eller län föranledas för Riksgälds-kontoret, skola utan undantag bestridas eller godtgöras utaf den eller dem, som statsbidragen erhållit; och bör erforderlig föreskrift derom uti kontraktet införas. Jemte det ofvanstående stadganden blifvit i underdånighet anmälda, har Riksdagen anhållit, att Kong!. Maj:t täcktes låta underrätta Fullmäktige ej mindre om do terminer, då beviljade statsbidrag böra utbetalas, än om sådana förändringar uti de för statsbidragens lyftning m. in. meddelade bestämmelser, som under arbetenas fortgång kunna varda medgifna. § 8. Såsom bidrag till utvidgande af elcmcntarläroverTcshjggnaden i Christianstad hafva Rikets Ständer vid 1865—1866 års riksdag beviljat dels ett anslag al ljugutusen Riksdaler och dels ett låneunderstöd af Tjugutusen Riksdaler, samt deraf tdl Kongl. Maj:ts disposition för år 1867 anvisat såsom anslag Tiotusen Riksdalei och såsom lån Tiotusen Riksdaler, emot vilkor att, sedan detta lån, derför bör aflemnas en sådan skuldförbindelse, som af Fullmäktige i Riksgälds-kontoret antages, undci fem års tid fått utan ränta innehafvas, fem procent å detsammas ursprungliga belopp skola före slutet af hvarje år till nämnda Kontor inbetalas, af hvilken inbetalning beräknas fyra procent årlig ränta för det oguldna kapitalet samt det öfveiskjutande beloppet kommer att såsom kapitalafbetalning å låuesumman afgå, intilldes densamma blifvit till fullo gulden; allt under förutsättning att Christi anstå ds landsting till byggnadsföretaget i dess helhet bidrager med 20,000 Riksdaler, samt att staden Christianstad tillskjuter hvad som utöfver sålunda för hela byggnadstiden till 60,000 Riksdaler beräknade bidrag kan för ändamalet erfordras. § 9. Till låneunderstöd för enskilda jernvagar har Riksdagen ar 18/1 oeviljat och till Kongl. Maj:ts disposition ställt ett extra anslag åt 1 io millioner Riksdaler, u att utgå med Ivä millioner Riksdaler under hvartdera af åren 1872, 1873, 1874, 1875 och 1876; och har Kongl. Maj:t sedermera utaf denna summa beviljat och anvisat att i föreskrifven ordning från Riksgäldskontoret utbetalas: l:o för anläggning af jernväg mellan städerna Garlskrona och Wexiö, ett lan al Tvä millioner sexhundratusen Riksdaler, hvaraf under år 1872 utbetalts 866,666 R:dr 66 öre; 2.0 lör anläggning al jernväg mellan Krylbo i Follcärna socken af Störa Kopparbergs lan odi malmfälten vid Norberg inom Norbergs bergslag af Westmunlanäs 15o''OOtTlU]11- al *''-yra''mnc''rasextuseu Riksdaler, hvaraf under är 1872 utbetalts 3:0 för anläggning af jernväg från Upsala, öster om Wendelsjön, öfver Tobo, Elfkarlcon och Härnäs till Oefle med bibanor från Libbarbo bro till Dannemora och från Orrskog till Söderfors, inom Upsala län, ett lån af Femhundratusen Riksdaler; 4:o för anläggning af jernväg från Sundsvall till Torpshammar vid Ljunga eif inom Westcr-Norrlands län, ett lån af En million fyrahundra niotiofyra tusen Riksdaler, hvaraf under år 1872 utbetalts 249,000 Riksdaler; och 5:0 för anläggning af jernväg från Ludvika i Störa Kopparbergs län till Kilils station å nordvestra stambanan i Wer mlands län, ett lån af Fem millioner Riksdaler. I öi erhållande och utbekommande al låneunderstöd utaf ofvan uppgifna till enskilda jernvägars anläggning anslagna summa, har Riksdagen stadgat följande vilkor och bestämmelser: l;o att kostnadsförslag ocb arbetsplan fastställas af Kongl. Maj:t, som ock närmare bestämmer de ställen, hvilka jernväg skall beröra; 2.0 att låneunderstödet må utgöra högst två tredjedelar af anläggningskostnaden eftei ciet fastställda kostnadsförslaget samt lyftas i man af arbetets fortgång, på sätt och å tider Kongl. Maj:t bestämmer; 3:o att i alseende på ifrågavarande försträckningar skall iakttagas: a,) att annuiteten beräknas till sex procent å ursprungliga försträckningsbeloppet, af hvilken annuitet först godtgöres ränta efter fem för hundra å oguldet kapitalbelopp och återstoden utgör afbetalning derå; b) att räntefrihet må beviljas för högst tre år, dock icke utöfver ett år Rån den dag, då, enligt Kongl. Maj:ts bestämmande, jernväg sednast skall vara färdig och för trafik öppnad; c) att kapitalatbetalning skall vidtaga tre år efter sistnämnda dag; 4:o att jernvägsanläggningen med alla dertill hörande byggnader och materiel skall utgöra underpant för den af staten lemnade försträckning; 5:o att Kongl. Maj:t skall insätta en ledamot i direktionen för hvarje jernvägsbolag, som undfått låneunderstöd, och utse en revisor att deltaga uti granskningen af bolagets förvaltning och räkenskaper, samt att arvode till sålunda utsedd direktör och revisor skall bekostas af bolaget; fro att hvarje jernvägsbolag, som erhållit statsunderstöd, i öfrigt skall underkastas alla de vilkor och kontroller, som af Kongl. Maj:t pröfvas lämpliga och nödiga; samt , . „ 7:o att hvarje sådant bolag, som nyss är nämndt, ma, da Kongl. lvlapt sa pröfvar lämpligt, dels utan kostnad eller årlig ersättning undfå upplåtelse af den för jernvägsanläggningen erforderliga, Kronan tillhöriga mark, som står under dess omedelbara disposition, hvaremot, när fråga är om boställsjord eller annan åt enskild person med åborätt eller annorledes upplåten kronojord, ersättning derför af bolaget bör lemnas i enlighet med gällande expropriationslag, dels ock kostnadsfritt begagna sådana å Kronans egor belägna kalk- och stenbrott, som kunna vara disponibla. § 10. Förutom det låneunderstöd af 2,000,000 R:dr, som Kongl. Maj:t, i enlighet med nästföregående paragraf, beviljat det för anläggning of jernväg mellan CarMronn och Wexiö bildade bolag, har Riksdagen ställt till Kongl. Maj:ts disposition ett särskild t anslå" af En million etthundratusen Riksdaler, med rättighet för Kongl. Maj:t att utaf detta”särskilda anslag, i mån af behof, till berörde jernvägsanlaggning anvisa nödiga medel, att utan återbetalningsskyldighet med en tredjedel årligen utgå till det bolag, som förband sig att, med det byggnadssätt som Kongl. Maj:t fann för godt bestämma, anlägga berörda jernväg med 4,83 fots spårvidd; och har hela anslagsbeloppet blifvit af Kongl. Maj:t disponeradt, att med en tredjedel under hvartdera al åren 1872, 187B och 1874 utbetalas till förenämnda bolag, bvilket under sistlidet ar utbekommit första tredjedelen med 300,666 R:dr 06 öie. 2:o. Under innevarande riksdag på Riksgälds-kontoret anvisade statsutgift®!. § 11- För bekostande af Deras Majestäter Konungens och Drottningens träning har Riksdagen till Kongl. Maj:ts disposition å Riksgälds kontoret anvisat ett anslag af Sjutiotusen riksdaler. § 12. Till bestridande af kostnaderna för Sveriges deltagande uti den internatio - tf, nela konst- och industriutställningen i Wien liar Riksdagen till KongL Makts disposition beviljat och till utgående under innevarande år å Riksgälds-kontoret anvisat ett förslagsanslag af Etthundratusen Riksdaler. § 13. För iståndsåttande af staden istads genom storm den 13 November 187:1 skadade hamn, i enlighet med den derför af Majoren A. Remmer upprättade plan, har Riksdagen beviljat nämnda stad ett anslag utan återbetalningsskyldighet till belopp af Sextioniotusen Riksdaler och deraf anvisat till utgående under innevarande år Femtiotusen Riksdaler samt under år 1874 återstoden, Nittontusen Riksdaler, under vilkor, att staden Ystad förbinder sig att, utan anspråk på vidare statsbidrag, utora de för hamnens iståndsättande i enlighet med den uppgjorda planen erforderliga arbeten samt derefter för all framtid i vederbörligt skick underhålla hamnen med hvad dertill hörer. § 14, Likaledes har Riksdagen för iståndsättande af staden Cimbrishamns hamn medelst hamnarmarnes reparation och förstärkning, i enlighet med det af Majoren a’. Remmer uppgjorda förslag, beviljat staden Cimbrishamn ett anslag utan återbetalningsskyldighet åt Femtiotusen Riksdaler, att under innevarande år från Riksgäldskontoret utbetalas på de tider Kongl. Maj:t kan finna för godt bestämma, mot förbindelse för staden att, utan anspråk på vidare statsbidrag härtill, i enlighet med planen utföra de härför erforderliga arbeten samt att derefter för all framtid i vederhöfligt skick underhålla berörde hamnarmar. § 15. Till ersättande af åtskilliga utaf Kong], Statskontoret förskottsvis bestridda utgifter har Riksdagen anvisat en summa af Tjuguåttatusensjutton Riksdaler 8 öre, att enligt Kong], Maj:ts nådiga disposition från Riksgälds-kontoret utbetalas. 8 to. I anledning af Kongl. Maj:ts nådiga proposition om anslag för ordnandet af Konung Carl XV:s till staten testamenterade konstsamlingar m. m. samt till inlösen af Hans efterleinnade boksamling, har Riksdagen till Kongl. Maj:ts förfogande anvisat att under innevarande år utgå, dels Tjugutusen Riksdaler, deraf högst 10,000 Riksdaler till Vi till inlösen af konstföremål eller konstindustrialster i Konung Carl XV:s bo, samt återstoden för emottagande, ordnande och förvarande af framlidne Konungens till svenska staten testamenterade samlingar jemte de föremål, som möjligen kunna med dem genom köp i boet infotlifvas, dels ock Tretiotusen riksdaler att i mån af behof användas till inlösen af Konung Carl XV:s efterlemnade enskilda boksamling. § 17. I afseende på de uti §§ 13 och 14 beviljade anslagssummor böra de uti § 7 meddelade vilkor och bestämmelser i tillämpliga delar lända till efterrättelse. § 18. Jemte de särskilda efter anslagens och låneunderstödens föremål och beskaffenhet lämpade föreskrifter, som i föregående paragrafer af detta reglemente finnas införda, böra äfven nedanstående allmänna sf ady mulen, i afseende på samma anslags- och länesummors utbetalning, iakttagas: l:o hvad, som af ett anslaget belopp under ett år icke blifvit från Riksgälds-kontoret uttaget eller hehöft användas, må, der ej annorlunda blifvit särskildt iöreskrifvet, under ett följande år disponeras och ntbekommas; och 2:o de besparingar, som å anslagen för hvarje särskildt föremål uppkomma, få icke i annat fall, än der sådant är uttryckligen medgiiVet, till andra behof disponeras, utan böra oafkortade till kommande Riksdags disposition reserveras. 3:o. Stiitslylliiadssunsnian jointe ftfriga mod statsregleringen gemenskap egande utgifter. § 19. Den vid sistlidne riksdag för 1873 bestämda slatxfyllnadssnmmn, Åtta millioner niohundrasjutiotusen åttabundratemtiofeui Riksdaler 48 öre, skall al Riksgälds-kontoret Kongl. Statskontoret, uppå dess reqvisition, tilllmndabålias. § 20. Såsom bidrag till fyllande af Statsverkets behof bar Riksdagen, vid den lör år 1874 verkställda reglering af Statskontorets inkomster och utgifter, till utbetal Bih. till Ttilcsd. Prål. 187P>. 10 Sami 1 Afil. 2 Band. Z (Kika g.-I n n t o re t s It eg 1 e me ute). t.". ning från Riksgälds-kontoret anvisat er. summa af Två millioner etthundra femtiotusen Riksdaler, hvilket belopp skall, uppå Kongl. Statskontorets reqvisition, al Riksgälds-kontoret efter nästkommande års ingång utbetalas. § 21. I händelse Statsverkets inkomster för något år icke skulle uppgå till det sammanlagda belopp, hvartill dessa inkomster i Riksstaten beräknats, bör Kongl. Statskontoret af Riksgälds-kontoret erhålla godtgörelse för den brist, som härigenom, enligt rikshufvudboken, uppkommer i de för statsutgifternas bestridande anvisade tillgångar. Skulle under löpande året visa sig, att Statskontorets inkomster äro otillräckliga för bestridande af dess utgifter, åligger det Riksgälds-kontoret att, sedan Kongl. Maj:t, uppå Statskontorets underdåniga anmälan, pröfvat behofvet, för dess fyllande tillhandahålla Statskontoret det belopp, Kongl. Maj:t för sådant ändamål finner för godt bestämma; dock med förbindelse för Statskontoret att, så snart dess tillgångar det medgifva, återgälda hvad Riksgälds-kontoret sålunda förskjutit. § 22. Derest någon af de vid statsregleringarne för åren 1871, 1872, 1873 och 1874 i egenskap af förslagsanslag beviljade och såsom sådana i Riksstaten för samma år uppförda utgiftssummor skulle under ett eller annat år befinnas otillräcklig för dermed afsedda ändamål, åligger det Riksgälds-kontoret att bristen efter årets slut Kong). Statskontoret ersätta; hvaremot de besparingar, som kunna å dessa anslag uppkomma, böra för hvarje år till Riksgälds-kontoret aflemnas: ankommande på Kongl. Statskontoret att antingen i den enligt nedanstående § 4S för samma år upprättade öfverskottsliqvid upptaga bristerna i omförmälda anslag, eller ock, på grund af uppgjord och vederbörligen granskad särskild liqvid, rörande de till en eller flera hufvudtitlar hörande förslagsanslags brister och besparingar, från Riksgälds-kontoret reqvirera det ersättningsbelopp, som enligt denna liqvid Kongl. Statskontoret tillkommer; dock bör, innan sådan reqvisition sker, Riksgäldskontoret hafva i stadgad ordning erhållit godtgörelse för alla å enahanda anslag under nästföregångna år uppkomna besparingar. § 23. Som, enligt de under 1850—1851 samt 1853—1854 års riksdagar fattade beslut i fråga om beskattningsväsendets förenkling, innehafvare af indelta anslag utaf hemmansräntor och kronotionde skola, för upphörande af såväl deras dittills åtnjutna optionsrätt, att dessa anslag in natura utfordra, som rättigheten att. då 1?) för räntorna och tionde lösen med penningar eger ruin, åt räutogifvarne uppbära furs ellon, hållas skadeslöse på det sätt, att de af statsverket årligen erhålla ersättning med samma belopp, hvarmed torsellönen förut författningsenligt tillgodonjutits, så bör Riksgäld s-kontoret, vid de årliga liqviderna med Kongl. Statskontoret, godtgöra sistnämnda verk det belopp, som enligt alslutad rikshufvudbok äi af detsamma till sådan ersättning förskottsvis utgifvet. § 24. Till följd af Rikets Ständers under riksdagen åren 1850 och 1851 vidtagna beslut, att de under namn af begrafningshjelps- eller nådår sbesparing tillförene föreskrifna innehållningar å embets- och tjenstemäns löner borde upphöra, men förut gällande föreskrifter i fråga om utbetalningar till aflidne embets- och tjenstemäns sterbhus af de löne-innehållningar, hvilka såsom dylik besparing blifvit vederbörligen iakttagna, likväl komma att fortfarande tjena till efterrättelse, — böra de utgifter, som i sådant hänseende under hvart och ett år blifvit utaf Statsverkets medel förskjutna, ersättas af Riksgälds-kontoret genom de gjorda utbetalnmgarnes upptagande i den för samma år föreskrifna och på rikshufvudboken grundade liqviden mellan Stats- och Riksgälds-kontoren. § 25. Uti ofvan omförmälda ärliga liqvid böra jemväl till ersättning af Riksgäldskontoret upptagas sådana kostnader, som kunna uppkomma och af statsmedlen blifvit förskottsvis bestridda för de vid båtsmanshåll et indelta rolarnes sammanföra, ndc inom lämpliga distrikter, enligt Rikets Ständers derom hos Kongl. Maj:t under 1850 1851 års riksdag gjorda anhållan. Ro. På Riksgälds-kontoret anvisade kreditiver. § 26. Till följd af stadgandet i Regeringsformens 63 § har Riksdagen anslagit och till utbetalning från Riksgälds-kontoret anvisat en kreditiv summa af Tre millioner Riksdaler, för att rid infallande krig af Konungen lyftas, sedan han StatsIlådet in pleno hört och Riksdagen sammankallat. Riksdagens å denna summa utfärdade förseglade anordning får ej förr brytas eller summan af Fullmäktige utbetalas, än sedan riksdagskallelsen blifvit i hufvudstadens kyrkor vederbörligen kungjord. I)en Kredit/vslimma, sota, enligt ofvan åberopade grundlagsstadgande, bör å Riksgälds-kontoret anvisas, för att, på sätt detsamma innehåller, under tiden mellan innevarande och nästkommande riksdag vara tillgänglig, då Konungen till rikets försvar eller andra högst ngt nja och angelägna ändamål, sedan hela Stats-Rådets tankar deröfver blifvit inhemtade, finner den vara oundgängligen nödig, har Riksdagen fastställt till En million femhundra tusen Riksdaler. S 28. l*''u bestiidande åt ifrågako mina vide utbetalningar utaf de genom nästföregående . §§ ä Bil-sgtilds-kontoret anvisade hreditioer böra detta verks härtill disponibla tillgångar begagnas, och, i fall dessa icke äro tillräckliga, de derutöfver erforderliga medlen af Riksgiilds-kontoret upplånas mot Kontorets obligationer, ställda till inlösen antingen efter viss förfallotid eller efter föregången uppsägning; agande r ullmäktige att, med hänsigt till de vid upplåningen sig företeende omständigheter och förhållanden, bestämma räntevilkoren samt fastställa betalningsterminerna för dessa obligationer; dock får obligationernas förfallotid icke utsättas sednare än fem år efter deras utgifningsdag. Till fyllande af att Kong], tillgång, i femtiotusen Riksdaler § 29. bestridande af sådana Telegraf verkets oförutsedda utgifter, somförupptraktatsenhga förbindelser kunna erfordras, har Riksdagen medgifvit, Maj:t må ega att, i händelse verkets egna medel dertill icke lemna Riksgälds kontoret utbekomma förskott till belopp af högst Etthundra - Från Riksgäld-kontoret utgående riksdags och rovisious-kostiiader, af* löningar, forvaUningsutgifler in. in. § 30. Alla pa Riksdags beslut grundade utgifter för rilcsdagskostmder skola, intilldess annorlunda al Riksdagen förordnas, utgå af Riksgälds-kontorets medel och, under behörigt iakttagande af samma genom Riksdagens Stats-Utskott Fullmäktige - efterrättelse härvid meddelade beslut, omedelbart från detta verk till vederbö - 21 rande utbetalas, hvarförutan sådana af Riksdag föranledda utgifter, som i anseende till deras föremål eller beskaffenhet dels redan blifvit, dels framdeles varda af Kong]. Maj:t godkända och å Kongl. Statskontoret anvisade, må, efter erhållna rekvisitioner och anställd granskning af derför aflemnade verilikationshandlingar, Kong!. Statskontoret af Riksgälds-kontoret godtgöras. § 31. Kostnaderna för nödiga reparationer och andra arbeten, lör vederbörligt underhåll så väl af den för TUksyiilds-hontorcl anvisade, som af de för Riksdagens sammankomster afsedda fasta egendomar, äfvensom för de uti samma egendomar befintliga inventariers underhåll och komplettering, skola utåt Riksgälds-kontorets medel bestridas, i likhet med andra till så kallade Icontorsexpeuscr vanligen hänförda utgifter. För komplettering och utvidgande af Riksdagens inom Riksdagshuset befintliga bibliotek samt dermed förenade utgifter kommer det af Riksdagen åt samma bibliotek anvisade årliga anslag af Niohundra Riksdaler att. fortfarande utgå; och har Riksdagen medgifvit, att bibliotekets föreståndare må bebo tvånne till biblioteket angränsande rum samt till desamma erhålla nödig vedbrand. De uti hvardera Kammarens kanslilokal uppställda samlingar af riksdagstrycket jemte de mest nödiga författnings- och lagsamlingar stå mellan riksdagarne under, biblioteksföreståndarens vård, och böra dessa samlingar, hvaröfver tullständiga förteckningar skola föras, i mån af behof kompletteras och utvidgas. § 33. Halfva beloppet af de traktamenten och rcseJcostnads-ersattnmgar, som tillkomma Riksdagens Revisorer, skall, enligt behörigen granskade och godkända räkningar, af Riksgälds-kontorets medel godtgöras; börande jemväl de arvoden, Revisorerne bestämma dels för de i och för Statsverkets revision hos dem anställde sekreterare, kameral- och kanslibiträden samt vaktbetjente, dels för den i och för Riksgälds-verkets revision antagna kansli- och vaktbetjeniug, utbetalas trån Riksgälds-kontoret, hvarifrån jemväl utgår den godtgörelse, som af Kongl. Maj:t i nåder bestämmes för den ledamot af Statskontoret, hvilken haft nådigt förordnande att Revisorerne med upplysningar tillhandagå. Likaledes må Revisorerne pa Riksgäldskontoret anvisa ersättning ej mindre för inköp af papper, skrifmaterialier och andra dylika utgifter för revisionens behof samt för annonser rörande Revisorernes sammanträden, än ock för de kostnader, som kunna föranledas af sådana under revisioustiden verkställda resor, som Revisorerne vid sammankomst in pleno ansett nödvändiga. Kostnaderna lör tryckningen, häftningen och utdelningen af ]Revisorernes berättelser angående granskningen af Stats- och Riksgälds-verkens samt de under Kongl. Kommers-kollegium ställda fonders förvaltning, äfvensom af de förklaringar, som i anledning deraf kunna varda afgifna, böra äfven af Riksgälds-kontorets medel bestridas. § 34. Atiöningen för Justitic-ombudsmannen samt den hos honom anställda kanslioch vaktbetjening bör af Riksgälds-kontoret under sista månaden af hvarje qvartal utbetalas; skolande lönen för Justdic-onibudsmannen, under den tid innevarande Riksdags statsreglering kommer att blifva gällande, utgå med Sju tusen Riksdaler, eller med lika belopp som Justitie-kanslerens lön enligt sagda statsreglering utgör; hvaremot Justitieombudsmannen, derest han förut innehar tjenst på rikets stat, är skyldig att den dermed förenade löneinkomst frånträda, så länge han uppbär justi tie-ombudsmans-lönen. Utötver den fastställda aflöningen eger den Justitieombudsman, som hädanefter tillträder detta embete och dessförinnan icke är i hufvudstaden bosatt, att såsom flyttningshjelp uppbära från Riksgälds-kontoret Ett tusen femhundra Riksdaler. lor ofvanbemälda kansli- och vaktbetjening utgår aflöningen med följande årliga belopp, nemligen: för Sekreteraren med Tre tusen femhundra Riksdaler; „ en Kanslist, som tillika har skyldighet att ombesörja registratorsgöromålen, med Två tusen Riksdaler: „ en Kanslist med Ett tusen Riksdaler, samt ., en Vaktmästare med Sexhundra Riksdaler; '' hörande Sekreteraren hos Justitieombudsmannen, utan särskild ersättning, jemväl bestrida de göromål, som tillhöra sekreterare-befattningen hos Tryckfrihets-kornitéen. Derest Justitieombudsmannens sekreterare förut innehar tjenst på rikets stat, skola, vid uppbärandet af ofvanberörda aflöning, samma vilkor och förbehåll iakttagas, som äro stadgade i afseende på utbetalningen af justitie-ombudsmanslönen vid enahanda fall. § 35. Till kostnader för Jusliiie-ombudsmannens embetsresor bör Riksgälds-kontoret, uppå hans reqvisition och emot derför inom hvarje års utgång afgifvande redogörelse, förskottsvis utbetala en summa af Två tusen Riksdaler. För upphandlingen af skrifmaterialier och för andra expenser vid jwfitieombudsmannens och Tryckfrihets-komitéens expedition bör ett årligt belopp af femhundra Riksdaler, emot behörig redogörelse, förskottsvis af Riksgälds-kontorets medel utanordnas. Tryckningen och häftningen af ej mindre Justitie-ombudsmannms årliga embetsberättelse än hans särskilda, berättelse, till nästkommande Riksdag jemte dertill hörande bilagor höra verkställas och papperet för dessa handlingars tryckning anskaffas genom Fullmäktiges försorg; dock skall den härvid erforderliga korrekturläsningen besörjas på sätt förut skett; börande samtliga trycknings- och häftningskostnaderna för ifrågavarande berättelser och bilagor omedelbart utaf Riksgäldskontoret godtgöras, utan afdrag å de till expenser för sagda expedition beviljade anslag; hvaremot de medel, hvilka inflyta genom samma berättelsers försäljning i bokhandeln, skola af Justitie-ombudsmannen, som härom eger foga anstalt, inför Fullmäktige särskild! redovisas. § 36. Såsom arvode åtnjuter Fullmäktiges Ordförande Tre tusen tvåhundra Riksdaler samt hvar och eu af de öfrige Fullmäktige Ett tusen sexhundra Riksdaler årligen; hvarförutom Fullmäktig, som ej är i Stockholm bosatt, eger att för en resa årligen till och från hemorten uppbära kostnadsersättning, beräknad efter samma grunder, som gälla för beräknandet af resekostnadsersättningen åt Andra Kammarens ledamöter. § 37. Aflöning en för Riksgälds-kontorets ijenstemannapersonal och vaktbetjening utgår enligt den af Riksdagen för nämnda verk fastställda aflöningsstat, hvilken icke får öfverskridas; varande nedanstående vilkor och förbehåll stadgade för tillgodonjutande af den för bemälda tjenstemannapersonal och vaktbetjening, under föregående riksdagar, beviljade löneförhöjning; l:o. Innehafvare af de ökade lönerna inom Riksgälds-kontoret äro underkastade den vidsträcktare tjenstgöringsskyldighet eller den jemkning i åligganden, som antingen vid en blifvande förändrad organisation af detta verk eller eljest kan varda i allmänhet stadgad: och böra de fullmakter, som för Riksgälds-kontorets tjensteman utfärdas, innefatta förbehåll om vederbörandes skyldighet att åtaga sig de nya eller förändrade göromål, hvilka kunna dem åläggas. 2:o. Sådana uppdrag och bestyr, som, till följd af Rikets Ständers eller Riksdagens förfoganden, böra af tjenstemännen vid Riksgälds-kontoret förrättas, skola, oaktadt särskilda arvoden för enahanda uppdrag och göromål tillförene ut - gått, hädanefter inbegripas under veder hörandes bestämda tjeusteåligganden; hvadan alltså den fiaintida vedergällningen för sagda uppdrag och bestyr kommer att innefattas i den aflöning, gällande stat upptager. 3:o. De å aflöningsstaten, i egenskap af tjenstgöringspciniingar, upptagna ai voden skola åtfölja utöfvandet af sjelfva tjenstebefattningarne: dock med rättighet för Fullmäktige att medgifva den tjensteman eller vaktbetjent, som af sjukdom hindras från bestridande af sin tjenst, att uppbära det för samma tjenst bestämda arvode. 4.o. Ombudsmannen samt kont.orsskrifvare-graden tillhörande tjenstemäu må mottaga och bibehålla andra ordinarie tjänster, så vida Fullmäktige icke finna desamma för tjeustgöringen inom Riksgälds-kontoret hinderliga; men de öfriga tjenstemännen vid detta verk fa ej innehafva annan ordinarie tjenstebefattning. § 38. Till belåning för extra arbet-in och till uppmuntran för extra ordinarier, som ådagalagt synnerlig flit och skicklighet, ega Fullmäktige att använda Tvåtusen fem hundra Riksdaler årligen; dock får hvad häraf under årets lopp icke behöft utgifvas undei ett påföljande ar ej för samma ändamål auvaiidas. För (ifrigt ega Fullmäktige icke att tilldela betjeniugen vid Riksgälds-kontoret hvarken ljuspenningar eller andra arvoden än de i aflöuingsstaterna och detta reglemente särskilt bestämda eller médgifna. § 39. Såsom begrafningshjelp eller understöd för sterbliusen efter aflidne obemedlade tjenstemän och vaktbetjente vid Riksgälds-kontoret och f. d. Oeneral-assistanskontoret, ega fullmäktige att, under loppet af hvarje år, disponera en summa, ai högst Tvåhundratjugufem Riksdaler. § 40. Derest Ende- och Pupillkassans rid Riksgälds-kontoret afslutade och vederbörligen granskade räkenskaper för tiden till och med det ur, då nästa riksdag slutar, skulle visa, att kassans inkomster under året understigit de utbetalningar, som derunder kassan ålegat, må den sålunda uppkomna bristen, inom ett belopp al högst Tvåtusen tvåhuudrafeintio Riksdaler för året, al Riksgälds-kontorets medel godtgöras, under förbehåll likväl, att hvad utaf denna anslagssumma för ett år ej behöft användas icke får för ett annat af kassan tillgodonjutas, och under vilkor att att delegarnes bidrag under tiden utgå utan förändring af deras uti det för kassan nu gällande reglemente bestämda belopp, samt att pensionerna för enkor och barn efter embets- och tjensteman samt vaktbetjente vid Riksgälds-kontoret icke få höjas utöfver en femtedel af den ordinarie lön, hvilken den aflidne delegaren sednast vid detta verk innehaft, och för tjenstemäns samt vaktbetjentes vid f. d. General-assistans-koutoret efterlemnade enkor och barn icke utöfver en fjerdedel af det lönebelopp, efter hvilket den för sistnämnda Kontors tjenstemannapersonal stadgade årliga afgift till samma kassa blifvit beräknad och vederbörligen inbetald. Angående Riksgälds-kontorets inkomster och öfriga tillgångar, utom lånefordringarne. § 41. De till Riksgälds-kontoret hörande och dit anslagna medel må, icke, under någon förevändning eller med hvad vilkor som helst, derifrån ryckas eller användas till andra behof än dem Riksdagen bestämt. Allt förordnande, som deremot strider, vare kraftlöst (68 § Regeringsformen). Och må, vid liqviderande af Riksgäldskontorets fordringar, ackord, utan Riksdagens särskilda samtycke, icke medgifvas, § 42. Återstoden af den allmänna bevillning, som enligt sistlidet års Riksdags beslut skall utgöras, och som under innevarande år till landtränterierna eller kronouppbördsverket i Stockholm inflyter, bör till Riksgälds-kontoret levereras i den ordning och på det sätt författningarne föreskrifva; hvarjemte utestående restantier å de förflutna årens bevillningsmedel böra, i den män de varda indrifna, intill innevarande års slut komma detta verk till godo. § 43. Likaså skola de restantier å tilläggsbevill ningen och folkskoleafgiften för år 1871 som under år 1873 inflyta, till Riksgälds-kontoret levereras. § 44. Den för stämpling af spelkort stadgade afgift skall intill detta års slut inBih. till Riksd. Prof. 1873. 10 Sand 1 Afd. 3 Pamd, 4 (Riksir.-lsont-oTets Reglementet. gå till Riksgälds-kontoret, genom hyars försorg för spelkorten föreskrifna konvoluter och manufaktur-stämpelpapper anskaffas samt i stadgad ordning tillhandahållas; börande Riksgälds-kontoret till allmänna barnhuset i Stockholm samt frimurarebarnhuset och serafimerlasarettet, i stället för den dessa barmhertighetsinrättuingar hittills tillex-kända andel i denna afgift för år 1873 utbetala följande belopp, nemligen: till allmänna barnhusinrättningen 27,000 riksdaler, till frimurarebarnhuset 1,500 riksdaler och till serafimerlasarettet 1,500 riksdaler, hvarjemte den i äldre författningar barnhus- och fattigvårdsinrättningarne i de landsortsstäder, der kortfabriker finnas, af kortstämpelafgiften tillagda andel, en skilling banko eller 3i öre för hvarje kortlek, som i staden tillverkas, likaledes må för innevarande år af Riksgälds-kontorets medel utbetalas inom de städer, der fattigvården nu uppbär en sådan afgift, men icke medgifvas för andra städer, inom hvilka kortfabrik möjligen kan uppstå. § 45. Till Riksgälds-kontoret aflemnas de köpeskillingar, hvilka vid Kronan behållna hemmans samt rekognitions- och Kronans öfriga disponibla skogars försäljande till skatte varda under innevarande år erlagda. 40. Riksgälds-kontoret eger att emottaga de medel, hvilka kunna inflyta vid försäljning af Kronan tillhöriga hus i städerna; hvarifrån dock undantagas auktionsmedlen för sådana hus, som äro inköpta för Kongl. Flottans i Carlskrona behof eller för allmänna magasins-inrättningens räkning, så vida ej dessa medel blifvit af Rikets Ständer eller Riksdagen för särskildt ändamål anvisade. § 47. Till Riksgälds-kontorets disposition skola öfverlemnas de medel, hvilka till följd af anmärkningar vid räkenskaperna öfver alla till detta verk ingående allmänna utskylder, under år 1873 äro eller blifva levererade. § 48. Från Kongl. Statskontoret bör Riksgälds-kontoret erhålla dels redan uppkomna, men ännu icke aflemnade, dels hädanefter uppkommande öfverskott å Statsverkets inkomster, äfvensom behållna och till framtida behof icke reserverade besparingar å detta verks utgifter; börande, sedan rikshufvudboken för år 1871 och 27 hvarje påföljande år blifvit afslutad, en derpå grundad liqvid emellan Stats- och Riksgälds-koutoren uppgöras öfver de sistnämnda verk tillkommande öfverskottsmedel. § 49. Vid början af hvarje år eger Riksgälds-kontoret att från Kongl. Statskontoret mottaga den derstädes då befintliga behållning utaf de clepositionsmedd, som från Landlränteriernn och Öfverstålhållare-embetets kansli blifvit till Kongl. Statskontoret levererade; hvaremot det åligger Riksgälds-kontoret att, uppå skeende reqvisitioner, tillhandahålla Kongl. Statskontoret hvad till äfventyrs kan erfordras för verkställigheten af de restitutioner utaf sagda medel, hvilka redan blifvit eller framdeles varda i behörig ordning beviljade. § 50. De medel, som i följd af den vederbörande jordegare vid 1828—1830 års riksdag medgifna lösningsrätt af de å krono skattej or den växande ekar under innevarande år inflyta, skola bland Riksgälds-kontorets öfriga inkomster boktöras. § 51. Sedan ett särskildt anslag för skogsväsendet vid 1869 års riksdag blifvit på riksstuten under sjunde hufvudtiteln uppfördt, bör, enligt Riksdagens i sammanhang dermed fattade beslut, återstoden utaf skogsplantering skassans behållning från Kongl. Statskontoret till Riksgälds-kontoret öfverlemnas. Likaså bör Riksgälds-kontoret från Kongl. Statskontoret erhålla den ännu icke afleinnade behållningen af fonden för b oställs sko g ar nes indelning till regelbunden hushållning. § 52. 1 öfverensstämmelse med Riksdagens beslut i fråga om begagnandet åt de för undsättningar vid missväxter eller felslagna skördar afsedda medel, intilldess desamma behöfva för sagda ändamål användas, skola dessa medel, till den del de icke äro för anvisade utbetalningar erforderliga, öfverlemnas till Riksgälds-kontoret; hvaremot det åligger Riksgälds-kontoret att sådana mottagna medel, så vidt de icke erfordrats för godtgörande af det för undsättningar efter 1868 års missväxt utaf mindre kreditivet lyftade belopp, enligt Kongl. Maj:ts föreskrift Kongl. Statskontoret uppå dess reqvisitioner tillhandahålla. 28 § 53. Jemte det Riksdagen medgifvit, att ålit hvad som återbetalas å de undsättningslån, som Iran 1867 års början till den 27 Mars 1868 blifvit meddelade dels af undsättningsfonden, dels å lyftade medel å mindre Jcreditivet, må till undsättningsfoiiden ingå, intilldess den på sådant sätt influtna summan uppgår till ett sammanräknadt belopp, motsvarande de från undsättningsfonden från 1867 års början till samma dag utgifua lån, eller 818,368 Riksdaler 69 öre, liar Riksdagen beslutat, att allt hvad som å samma lån derutöfver inflyter bör af Statskontoret till Riksgälds-kontoret inlevereras såsom afbetalning å de utaf mindre krcditivd lyftade medel. § 54. Som de vid sistförflutna och innevarande riksdag, dels till stambanebyggnadernas fortsättande samt anskaffande af nödig jernvägsmateriel, dels till lån för byggande åt enskilda jernvägar, för åren 1873 och 1874 anvisade anslagssummor uppgå till ett sammanlagdt belopp af 17,450,000 R:dr, har Riksdagen beslutat bemyndiga Fullmäktige i Riksgälds-kontoret att, för anskaffande af en del utaf de härtill erforderliga medel, genom försäljning af obligationer utaf 1870 och 1872 års statslån, utötver det belopp ai 7,500,000 R:dr, som Fullmäktige enligt sistlidne Riksdags beslut ega upplåna, i mån af behof verkställa upplåning af ytterligare Fem millioner fyrahundra tusen riksdaler, under iakttagande att försäljning af 1870 års femprocents-obligationer icke må ega rum, derest icke för dem erhålles en så hög betalning, att den effektiva ränta Riksgälds-kontoret för de upplånta penningarne kommer att erlägga, understiger den effektiva räntan å 1872 års fyra procents-obligationer. hör befrämjande af Svenska statsobligationers spridning inom landet och i ändamål att för inhemska obligationsinnehafvare bereda lättadt tillfälle att erhålla kännedom om numren å utlottade dylika obligationer, bar Kongl. Maj:t i nåder medgifvit, att utlottningslistorna å såväl 1870 års, som öfriga ij svenskt mynt törskrilna obligationer må såsom bihang åtfölja Svensk Författningssamling; och böra b ullmäktige föranstalta att berörda listor varda till vederbörande behörigen aflemnade, för att på nämnda sätt komma till allmänhetens kännedom. § 55. Då obligationer och räntekuponer för de af Riksgälds-kontoret upptagna lån icke varda inom den för deras inlösande bestämda preskriptionstid hos Riksgäldskontoret företedda, skola de medel, hvilka för infriandet af sådana obligationer och räntekuponer innestå hos de för lånen afsätta liqvidations- och amortissementsfonder, öfverföras till Riksgälds-koritorets allmänna kassa, för att till fyllande af Kontorets öfriga behof kunna användas. 29 § 56. De till Riksgälds-kontoret influtna uppbördsmedel eller aflemnade behållningar, äfvensom de för jernvägsbyggnadcrna upplåtita medel samt detta verks öfrig» kontanta tillgångar skola, sa vidt och så länge de icke behöfva användas lör samma verk åliggande utbetalningar, hållas allmänna rörelsen tillhanda och göras räntebärande genom desainmas utlåning emot skuldtörbinciclser, som hudmäktige anse innefatta full säkerhet och hvilka antingen äro afgitna al städer och menigheter eller inom riket befintliga af Kongl. Maj:t oktrojerade penningeförvaltaude verk och inrättningar, eller ock försedda med hypotek al räntebärande obligationer eller förbindelser, utfärdade af sådana verk och inrättningar samt andra större bolag och föreningar, som efter erhållna, af Kong!. Maj:t meddelade oktrojer eller fastställda reglementen trädt i verksamhet. Vid sådan utlåning skola Riksgäldskontorets räntebärande obligationer såsom hypotek åtnjuta företräde framför hvarje annan erbjuden säkerhet. Utlåningstiden må af Fullmäktige bestämmas, dock får densamma icke öfverskrida sex månader efter nästa riksdags början. Lånesuramans förhållande till derför hypotiserade obligationers kapitalbelopp, äfvensom den ränta, hvilken för ifrågavarande lån skall till Riksgälds-kontoret erläggas, må likaledes, med afseende å dessa obligationers afsättlighet och den vanliga penningeräntans belopp, af Fullmäktige bestämmas; egande Fullmäktige jemväl att för sådana medel uppköpa antagliga obligationer, som förfalla inom viss bestämd tid, eller anses kunna utan svårighet och kapitalförlust vid inträffande behof föryttras. § 57. För bestridande af Riksgälds-kontoret åliggande utbetalningar eger detta verk att begagna ett kreditiv å Riksbanken till belopp af högst En million femhundratusen Riksdaler, mot fyra procent årlig ränta å hvad som å kreditivet lyftas; börande i afseende på kreditivets begagnande de uti banko-reglementet derom meddelade föreskrifter lända till efterrättelse. § 58. Derest sådant för verkställigheten af Riksgälds-kontoret åliggande utbetalningar tinnes nödvändigt, eg» Fullmäktige att anskaffa dertill erjorderliga medel genom upplåning mot Riksgälds-kontorets skuldförbindelser eller begagnandet af krediter, allt på vilkor som Fullmäktige ega bestämma. I afseende på upplåning emot tryckta eller graverade obligationer lemnar Riksdagen särskilda föreskrifter. i 59. De medel, som inflyta å den s. k. statslånefondens utestående fordringar, skola, efter afdrag af nödiga förvaltningsutgifter, till Riksgälds-kontoret aflemnas. 30 i Angående uppbörden och redovisningen af de till liiksgålds kontoret ingående medel. § 60. Allmänna bevillningen uppbäres och redovisas på sätt i gällande författningar är stadgadt; dock kommer hvad af de, enligt hittills gällande föreskrifter, till Riksgälds-kontoret ingående statsintrader, som vid innevarande års slut ännu icke blitvit såsom Riksgälds-kontorets medel till landtränterierna eller kronouppbördsverket i Stockholm levereradt, att Irån och med nästkommande års början ingå til! Statskontoret, att af detta embetsverk i likhet med statsmedlen i allmänhet förvaltas och redovisas. De tjenstemän samt öfrige vederbörande, som med uttaxeringen och uppbörden af bevillningen ega befattning, må under innevarande år af Riksgäldskontorets medel uppbära de uti Bevillningsstadgan dem tillerkända arvoden och traktamenten, kommande dessa arvoden och traktamenten, så vidt de icke af sistnämnda medel utgått, att från och med nästa års början godtgöras af den till Statskontoret då ingående bevillningen. Likaså ega kronofogdarne och landskontoren att för uppbörden och redovisningen af arts- och testaments-bevillningen på enahanda sätt tillgodonjuta de särskilda arvoden, som uti derom gällande författningar finnas bestämda, § 61. I afseende på uppbörden, levercringen och redovisningen af stamp clafgiften för spelkort komma derom nu gällande författningar att till innevarande års slut tjena till efterrättelse, § 62 För återstående delen af innevarande år böra i början af hvarje månad från landtränterierna till Riksgälds-kontoret insändas förslag öfver de, under nästföregående månad, för nämnda Kontors räkning influtna medel; hvilka förslag ovilkorligen böra vara af landskontoren till riktigheten bestyrkta. § 63. De till Riksgälds-kontorets disposition uti landtränterierna intill detta års slut influtna uppbörds- och anmärknings- m. fl. medel öfversändas och levereras derifrån omedelbarligen till Riksgälds-kontoret; egande landträntmästarne att, under de vilkor och förbehåll författningarne stadga, sig till godo beräkna och i räkenskaperna afföra dem tillkommande remisslage för de penningeremisssr, som från ränterierna till Riksgälds-kontoret expedieras. § 64. För de medel, som, till följd af Kongl. Kammarrättens öfverrevisionsdepartements anmärkningar eller vederbörande Advokatfiskalsembetens åtgärder för Riksgälds-kontorets räkning, under innevarande år inflyta, godtgör Riksgälds-koutoret, efter behöriga reqvisitiouer, de i författningarne stadgade observations- och indrifninysarvoden. § 65. Öfver Riksgälds-kontorets samtliga tillgångar och skulder samt inkomster och utgifter, deruti jemväl inberäknade de för jernvägsbyggnaderna upplånta och dels såsom anslag, dels såsom lån, utgifna medel, uppgöres och afslutas för hvarje år en fullständig hufvudbok; hvarförutan fortfarande bör föras eu särskild räkenskap öfver de fonderade statslånens liqvidations- och amortissementsfonder. Hufvudboken skall dock summariskt redovisa äfven dessa fonders ställning vid årets början och slut samt den förändring desamma under årets lopp undergått. Såväl hufvudboken som den särskilda redovisningen för liqvidations- och amortissementsfonderna skola inom den 15 Juni året näst efter det, hvilket dessa räkenskaper omfatta, vara afslutade och renskrifna samt före den 15 derpåföljande Augusti behörigen granskade. Riksgälds-kontorets hufvudböckef böra vid lämpliga tider hållas Kongl. Statskontoret tillhanda, på det att den Riksgälds-kontoret tillkommande förvaltning af allmänna medel jemväl må kunna i rikshufvudboken intagas. § 66. Under loppet af Juli månad hvarje år böra, till upplysning för allmänheten om Riksgälds-kontorets ställning, särskilda, efter det dermed afsedda ändamål lämpade utdrag af detta verks räkenskaper för det nästföregående året genom trycket offentliggöras och jemte allmänna tidningarne utdelas, § 67. I April månad hvarje år upprättas uti Riksgälds-kontoret liqvid med Statsverket för det sistförfluten året. Af denna liqvid meddelas Kongl. Statskontoret tvänne exemplar, hvaraf det ena, derå Fullmäktige tecknat sitt godkännande, bör 32 derstädes qvarstad na, samt det andra, sedan det blifvit fÖrsedt med anteckning om liqvidens godkännande af Kong]. Statskontoret, bör till Riksgälds-kontoret återställas, för att såsom verifikation dess hufvudbok biläggas. Angående Styrelsen öfver Riksgälds-kontoret. § 68. Förvaltningen af Riksgälds-kontoret, dess medel och tillhörigbeter är utaf Riksdagen uppdragen åt sju Fullmäktige, hvilka vill lagtima riksdag utses i den ordning 71 § Riksdags-ordningen stadgar. Vid Kullmäktiges sammankomster föres ordet af den, som af Riksdagen blifvit dertill utsedd; tillkommande Fullmäktige att sjelfve bland sig välja en vice Ordförande att föra ordet, när hinder för Ordföranden inträffar. § 69. Uppkommer ledighet bland Fullmäktige, inträder suppleant enligt af Riksdagen bestämd ordning. § 70. Är Styrelsen ej så fulltalig, som för besluts fattande erfordras, enligt hvad här nedan föreskrifves, eger Fullmäktiges ordförande att inkalla erforderligt antal suppleanter. Fullmäktige äro förbundne att vid RiJcsgälds-kontorets förvaltning ställa sig till efterrättelse ej mindre Rikets grundlagar än äfven detta reglemente samt öfriga rörande Riksgälds-kontoret gällande föreskrifter; börande Fullmäktige dold t och förtegadt hålla hvad vid Kontorets förvaltning förefaller, som tyst vara bör. § 72. Blir Fullmäktig ledamot af Stats-Rådet eller kommer i den författning, att han han, jemlikt något af inom. a, b, c, d och e uti 26 § Riksdags-orduingen, icke må såsom riksdagsman godkännas, skall han genast frånträda fullmäktigs-hefattningen och suppleant inträda i hans ställe. § 73. Jemte noggrannt iakttagande af hvad i afseende på förvaltningen af Riksgäldskontoret och dit anslagna medel är stadgadt, åligger Fullmäktige att omsorgsfullt vårda och befrämja detta verks rätt, säkerhet och förmån, samt för öfrigt vidtaga alla på Fullmäktige ankommande åtgärder i och lör verkställigheten al de i sådant afseende meddelade beslut samt Fullmäktige gifna uppdrag. ^ ''4. Fullmäktige må vara obetaget att, om sådant finnes lämpligt eller nödvändigt för lånetransaktioner, utse ombud för bedrifvande af dervid erforderliga underhandlingar, äfvensom att åt särskilde Deputerade uppdraga bestyren med lånemedlens indragning samt verkställighet af de för Riksgälds-kontorets räkning erforderliga utländska liqvider; allt i öfverensstämmelse med de beslut och föreskrifter, som Fullmäktige ega meddela. Desse Deputerade, hvilkas antal af Fullmäktige bestämmes, böra väljas vid slutet af hvarje qvartal; och verkställes berörda val, dervid förut varande Deputerade kunna omväljas, på sätt sista punkten af § 83 innehåller. Med hänsigt till erforderliga namnteckningar å vexlar jemte ölriga expeditioner, böra långifvarne och andra vederbörande underrättas om de förändringar, som bland Deputerade inträffa. Deputerade ega att sig emellan, såsom lämpligast synes, fördela dem tillhörande göromål, och skola de inför Fullmäktige vid hvarje sammankomst redogöra lör sina åtgärder under den efter Fullmäktiges nästföregående sammankomst förflutna tid. Deputerade äro i afseende på utöfningen af sina uppdrag ansvarige enligt allmänna lagen och gällande författningar. I förhållande till beskaffenheten och omfånget af de göromål, som varda åt Deputerade uppdragna, må Fullmäktige bestämma de arvoden, hvaraf Deputerade kunna anses hafva gjort sig förtjente. På Deputerade ankommer att, derest göromålens behöriga gång sådant fordrar, antaga nödiga biträden; och må Fullmäktige dels till godtgörande af de ökade göromål, som en del tjensteman får vidkännas i följd af särskilda bestyr med statsskulden, dels till lämpliga arvoden åt Deputerades biträden använda ett årligt belopp af Sextusen Riksdaler. Bih, till Riksd. Prot. 1873. 10 Samt. 1 Afd. 3 Band. ö (Riksgälds-kontorets Reglemente.) 84 Befallningar, som af någon annan än Riksdagen meddelas angående användandet af Riksgälds-kontorets tillgångar eller förvaltandet af samma verk, få icke af Fullmäktige åtlydas och efterkommas; varande Fullmäktige, för sina åtgärder i denna egenskap, Riksdagen eller dess Stats-Utskott och Revisorer allena redo skyldige, samt kunna icke för sitt förhållande till ansvar ställas, utan i laga ordning och till följd af Riksdagens eller dess Revisorers beslut, eller, mellan riksdagar och revisioner, genom Justitie-ombudsmannen. § 76. Till ledning vid pröfningen och afgörandet af förekommande ärenden, för hvilkas behandling antingen icke några, eller mindre tillämpliga och bestämda föreskrifter blifvit meddelade, ego Fullmäktige att af Bevisorerne begära råd och yttranden. Angående Fullmäktigen sammankomster. § 77. Fullmäktige sammanträda en gång i hvarje vecka å tid som af dem bestämmes. Derjemte böra, då ärendenas beskaffenhet och oafbrutna gång sådant fordra, särskilda sammankomster hållas å tid, som Ordföranden bestämmer. Vid hvarje sammankomst skall protokoll föras. § 78. Med undantag af de enligt § 74 åt vissa Deputerade uppdragna bestyr och åligganden i afseende å lånen för Statens jernvägsbyggnader m. m., böra alla Fullmäktiges behandling tillhörande mål inför Fullmäktige, vid deras sammankomster, föredragas och få endast der af göras. § 79. Åstunda!’ Fal/mäktig att under längre eller kortare tid från staden afresa, 35 bör lian sådant förut vid sammankomst eller hos Ordföranden anmäla samt då tillika uppgifva tiden för sin frånvaro. § 80. Är Fullmäktig, som icke, på sätt i näst ofvaustående förcskrifves, till erhållande af ledighet sig anmält, genom opasslighet eller enskilda angelägenheter hindrad att sammankomst bevista, bör han sitt förfall hvarje gång tillkännagitva. § 81. Vid sammankomst skida minst fem Fullmäktige vara tillstädes; dock ma ärenden, som ej tåla uppskof, afgöras af allenast fyra Fullmäktige, derest de äro om besluten ense. Frågor om låns upptagande, de i Regeringsformen omförmälda kreditivers utbetalning eller andra ärenden af mera allmän vigt få icke afgöras, och ej heller tjenstår tillsättas eller pensioner beviljas, sa vida icke minst fem Fullmäktige äro närvarande. § 82. Fullmäktige vare ej tillåtet att företaga någon öfverläggning i närvaro a i Konungens ombud, i fall det, utan att af Fullmäktige derom vara aninodadt, skulle vid deras sammankomst sig infinna. § 83. Yppas under Fullmäktiges ofverläggningar skiljaktighet i meningarne, höra samtiige närvarande Fullmäktige till protokollet afgifva sina röster, hvilka per capita beräknas. Derest flera skiljaktiga meningar yttras, böra de sinsemellan närmast öfverensstämmande, så vidt möjligt är, sammanjemkas. Då ett lika antal röster utfaller för hvardera meningen, är Ordförandens röst afgörande. Den vid sammankomst närvarande Fullmäktig, som sin röst ej särskildt afgifver, eller, efter börjad öfverläggning om ett föredraget ämne, sig aflägsnat, anses hafva det då fattade beslutet biträdt. Sluten omröstning må endast företagas vid val till sådana befattningar, dertill någon bland Fullmäktige kan utses. § 84. Innan Fullmäktiges pröfning underställda ärenden till slutligt afgörande 36 företagas, böra Ri ksgälds-kontorets Kommissariats utlåtanden deröfver inhemtas, så vida sådant för utredningen af härvid förekommande förhållanden erfordras; skolande hufvudsaldiga innehållet af dessa utlåtanden i Fullmäktiges protokoll antecknas. Likaledes böra skälen för sådana, af Fullmäktige vidtagna förvaltningsåtgärder och beslut, som grunda sig på särskilda omständigheter och förhållanden, i protokollet anföras. § 85. Föreskrifter och befallningar må, å Fullmäktiges vägnar, Riksgälds-kontorets embets- och tjensteman icke meddelas utan till följd af beslut, fattadt vid Fullmäktiges sammankomst. Sekreterercu hos Fullmäktige må dock, utan föregången anmälan, mellan sammankomsterna från vederbörande infordra de utlåtanden och upplysningar, som för ärendenas afgörande finnas nödvändiga. § 86. Öfver Fullmäktiges beslut i mål, som röra Riksgälds-kontorets tjensteman eller andra enskilde personer, eger den eller de, på hvilkas rätt och bästa dessa beslut kunna inverka, att hos Revisorerne eller Stats-Utskottet anföra besvär; dervid klaganden dock, såvida besvären skola till pröfning upptagas, bör inom tretio dagar efter bevisligen erhållen del af det meddelade beslutet sitt missnöje deremot hos Fullmäktige skriftligen anmäla; hvarjemte det, vid enahanda äfventyr, åligger honom att sednast en månad före Revisorernes näst förestående sammankomst eller Riksdagens början, derest revision derförinnan icke inträffar, sina besvär ingifva till F’ullmäktige, af hvilka desamma, jemte utlåtande deröfver, till Revisorerne eller Stats-Utskottet öfverlemnas. Besvär öfver Fullmäktiges nyss före eller under Riksdagens eller Revisorernes sammanvaro i dylika mål meddelade beslut böra inom fjorton dagar efter delfåendet, den dagen likväl oräknad, omedelbarligen af vederbörande till Stats-Utskottet eller Revisorerne iuleinnas. 37 Angående Fullmäktige tillhörande särskilda åligganden och uppdrag - ä 87. Fullmäktige skola vid början af hvarje år granska Kommissariatets anteckningsböcker ocli protokoller jemte Ombudsmannens diarium lör det nastföregangna året samt genomgå och inventera de under Kommissariatets vård befintliga låneoch säkerhets- med flora handlingar. Sfc>. En gång hvarje år böra Fullmäktige anställa besigtning å det till lokal för Riksgälds-konloret anvisade hus samt detta verks inventarier. Likaledes bör besigtning årligen af Fullmäktige anställas å Riksdagens hus, livilket jemväl står under deras vård och inseende. Under de tider, då Riksdagen icke är församlad, må lediga ram och lägenheter inom Riksdagens hus af Fullmäktige hi/resfritt upplåtas för tillfälligt begagnande ej allenast af de komitéer och revisioner, som kunna varda al Kongl. Maj:t sammankallade och för hvilkas sammanträden erforderliga lokaler inom Kronans hus här i hufvudstaden icke finnas att tillgå, utan äfven af allmänna embetsmyndiglieter, som antingen af särskild anledning icke kunna för någon tul begagna åt dom anvisade embetsrum eller också sakna egen lokal; agande Fullmäktige vid hvarje sådan upplåtelse föreskrifva de vilkor, som Fullmäktige för de upplåtna rummens samt möblernas och inventariernas noggranna och omsorgsfulla vårdande finna nödvändiga. Dylik upplåtelse bör alltid upphöra så tidigt före Riksdagens sammankomst, att rummen och inventarierna derförinnan kunna vara försatta i ordnadt och fullständigt skick samt, om så erfordras, reparerade. § 90. Då Revisorerne öfver Stats-, Banko- och Riksgäldsverken sammanträda, skola Fullmäktige till dem afgifva berättelse om Riksgäld s-kontorets stallning och förvaltning under den tid, som Revisorernes granskning kommer att omfatta; och 38 böra, vid samma tillfälle, särskilda berättelser af Kommissariatet och Ombudsmannen vid detta verk afgifvas och genom Fullmäktige till Revisorerne öfverlemnas. Dessutom skola Fullmäktige, vid nästa riksdags början, till Riksdagen afgifva och till Stats-Utskottet aflemna berättelse för hela den tid, som förflutit, sedan fullmäktiges berättelse till nuvararande Riksdag afgafs; börande jemväl särskilda berättelser för samma tid af Kommissariatet och Ombudsmannen då afgifvas och till Stats-Ltskottet af Fullmäktige öfverlemnas. § 91. Efter hvarje revisions slut skola Fullmäktige, på sätt de för Revisorerne utfärdade instruktioner innehålla, föranstalta om trycfoiiny och utdelning med allmänna tidningarne af Revisorernas angående Stats- och Riksgäldsverken afgifna och fullmäktige tillställda berättelser jemte dertill hörande förklaringar, hvilka handlingar äfven genom Fullmäktiges försorg böra till näst derefter sammanträdande Revisorer och Riksdag öfverlemnas. § aa. Jemte det Riksdagen person på Riksgälds-kontorets bekostnad låta ombesörja tryckning af ej mindre bondeståndets protokoll vid 1809—1810 års riksdag, än ock samma Riksdags Konst itutions-Utskotts protokoller, betänkanden, utlåtanden och memorial jemte öfriga dithörande handlingar, har Riksdagen till iakttagande härvid föreskrifvit: a) att, vid tryckning af Bondeståndets protokoll, skola derifrån uteslutas Konstitutions-Utskottets betänkanden och utlåtanden in. in. och deremot blott hänvisas till det ställe i Konstitutions-Utskottets tryckta handlingar, der betänkandet in. nr. förekommer; b) att vid tryckningen af Konstitutions-Utskottets handlingar noga tillses, dels att alla i de särskilda Ståndens protokoller intagna handlingar från nämnda Utskott blifva tryckta, dels att den i dessa protokoller intagna ordalydelsen af Konstitutions-Utskottets memorial m. in. följes, när dessa handlingar i samtliga Ståndens protokoller äro lika; c) att siwäl Bondeståndets protokoll som Konstitutions-Utskotts-handlingarno förses med register; d) att, innan upplagans storlek definitivt bestämmes, inbjudning till subskription utfärdas särskildt å Bondeståndets protokoll och särskiklt å KonstitutionsUtskottets handlingar, dervid priset bestämmes efter samma grunder, som äro gällande vid prenumeration å Riksdagens protokoll; e) att upplagans storlek icke må understiga 500 exemplar af Bondeståndets protokoll och 500 exemplar af Konstitutions-Utskotts-handlingarne, med rättighet för Fullmäktige att derutöfver öka upplagan, om subskription anses dertill föranleda; f) att tryckningen skall verkställas i samma format, som de öfriga riksståndens protokoller vid ofvannämnda riksdag, samt med sådan stilsört, som mest närmar sig den i öfriga protokoll vid samma riksdag använda; g) att anbud i vanlig ordning infordras af dem, som vilja åtaga sig tryckningens verkställande; samt h) att originalhandlingarne icke må till boktryckaren utlemnas, utan bör manuskriptet i mån af tryckningens fortgång utskrifvas, hvaremot vid korrekturläsningen originalhandlingarne böra begagnas. § 93. Före nästkommande riksdags början böra Fullmäktige: a) föranstalta om upphandling af det för tryckningen af Riksdagens protokoller med dertill hörande bihang under samma riksdag erforderliga papper och, med behörigt iakttagande af de i sådant afseende meddelade föreskrifter, låta upprätta kontrakter angående verkställigheten af bihangcts tryckning; h) upprätta kontrakter om tillhandahållande, under riksdagens lopp, af de skrifmaterialier och öfriga effekter, som för Riksdagens behof kunna erfordras; c) låta komplettera och iståndsätta inventarie-perseälarne i Riksdagens hus. Vid verkställigheten häraf iakttages, att anbud, genom kungörelser i allmänna tidningarne, infordras al dem, som kunna vara hugade att tillhandahålla och leverera berörda effekter eller besörja oinförmälda trycknings- med flera arbeten. För öfrigt ega Fullmäktige att utse någon bland Riksgälds-kontorets tjensteman, som bör ej allenast före och under riksdagen mottaga, vårda och efter vederbörliga reqvisitioner utlemna de upphandlade effekterna samt ombesörja de under riksdagens fortgång ifrågakommande ytterligare uppköp, äfvensom erforderliga reparationer å inventarie-persedlarne, utan ock vid hvarje kalenderårs slut upprätta och afgifva fullständig redovisning för alla dessa af honom mottagna effekter. j 94. Med afseende på de förändrade förhållanden, som måste blifva en följd af Riksdagens beslut om öfverflyttning till Statskontoret af en del utaf de Riksgäldskontorets tjensteman nu åliggande göromål samt den deraf påkallade reglering af förvaltningsbestyren och tjenstegöromålen inom sistnämnda Kontor, har Riksdagen 40 beslutat, dels att Fullmäktige skola låta utarbeta och derefter granska samt. sådant detsamma varder af Fullmäktige gilladt, underställa Riksdagens pröfning och fastställelse förslag till reglering af förvaltningsbestyren och tjenstegöromålen inom Riksgälds-kontoret jemte aflöningsstat för dervarande tjenstemannapersonal, dels att, intill dess Riksdagens beslut i anledning af berörda förslag varder meddeladt, de tjenster vid Riksgälds-kontoret, som dessförinnan blifva lediga, endast må genom konstitutorial tills vidare återbesättas, dels att, derest ledigblilven tjenst af kullmäktige anses kunna indragas, de med tjensten förenade löneförmåner skola för Riksgälds-kontoret besparas. Som, enligt de af Kongl. Maj:t för Strömsholms nya kanalbolag den 27 Mars 1863 fastställda regler, kanaldirektionens förvaltning och kanalverkets räkenskaper skola hvartannat år granskas utaf två revisorer, af hvilka den ene bör utses af Fullmäktige i Riksgälds-kontoret, så skola Fullmäktige före hvarje revision välja en person att uti berörda revisionstorrättning deltaga. Jemväl skola Fullmäktige, i enlighet med de af Kongl. Maj:t för Dalslands kanal-aktiebolag den 7 April 1865 och för Kind a kanal-aktiebolag den 21 Oktober 1864 i nåder fastställda bolagsordningar, årligen utse en revisor att granska Jivartdera af dessa bolags förvaltning och räkenskaper. § 96. Då de bolag, som för jernväg sanläggningars utförande från Riksgälds-kontoret utbekommit beviljade låneunderstöd, uti sina med Kongl. Maj:t och Kronan afslutade kontrakter medgifvit staten att genom ombud, som Kongl. Maj:t utser, deltaga i de årliga revisionerna af bolagens förvaltning och räkenskaper, samt berättelserna om dessa revisioner skola till Kongl. Civil-departementet insändas, böra Fullmäktige efter erhållen del af dessa berättelser taga under öfvervägande, huruvida några åtgärder erfordras för bevarande af Riksgälds-kontorets rätt och säkerhet för de utgifna lånens fortsatta liqviderande. $ 97. Uti Allmänna Hypoteksbankens styrelse bör en ledamot, som skall vara vice ordförande, utses af Fullmäktige i Riksgälds-kontoret. Likaså utses a( fullmäktige till deltagande i den årliga revisionen af Hypoteksbankens förvaltning och räkenskaper en revisor, som vid revisionen förer ordet. Dessutom höra Fullmäktige utse utse ett ombud vid den allmänna ordinarie sammankomst, som mellan Hypoteksbankens delegare skall ega rum hvarje år efter afslutad revision. § 98. Gemensamt med Fullmäktige i Riksbanken skola Riksgälds-kontorets Fullmäktige: a) afgifva sitt underdåniga yttrande och råd till Kongl. Maj:t, i fråga om den ort, der Riksdag bör samlas, i de fall, då fiendens framträngande eller pest eller andra lika vigtiga hinder göra Riksdags hållande i hufvudstaden omöjligt eller för Riksdagens frihet och säkerhet vådligt (50 § Regeringsformen); b) efter stadgade grunder uppgöra och utfärda ny Bevillningsförordning, i den händelse att vid riksdags slut bevillningens hela belopp är bestämdt, men Kamrarne icke hunnit om fördelningen deraf blifva ense (109 § Regeringsformen); c) uti Justitie-ombudsmans-enibetet genast insätta den man, som blifvit utsedd till efterträdare åt Justitie-ombudsmannen, i fall denne mellan riksdagarne afsager sig det erhållna förtroendet eller med döden afgår, äfvensom utvälja annan behörig man i stället för Justitie-ombudsmannens utsedde efterträdare, derest han äfven mellan riksdagarne afsäger sig förtroendet, eller i Justitie-ombudsmansembetet insattes, eller med döden afgår (98 § Regeringsformen); d) för framtida uppsigten och kontrollen öfver Göta kanals vidmakthållande utse och välja ej mindre en person för att såsom ledamot å Bankens och Riksgäldskontorets vägnar inträda i direktionen öfver nämnda kanal, an ock ett ombud att å samma verks vägnar deltaga i revisionerna af kanalensräkenskaper; skolande valet till ledamot i direktionen förnyas hvarje år, och till ombud vid revisorerna före desammas början; dock må förut härtill utsedda personer kunna återväljas. Dessutom har Riksdagen sistlidet år beslutat uppdraga åt Fullmäktige i Riksgälds-kontoret, gemensamt med Fullmäktige i Riksbanken, a) att, sedan Fullmäktige satt sig i förbindelse med de vederbörande, hvilka i fråga om Helgeandsholmens ordnande samt om Kongl. Hofstallets förflyttning till annan lämplig plats böra höras, låta verkställa fullständig utredning, dels om kostnaden för en sådan förflyttning, dels huruvida ett mot ändamålet fullt svarande Riksdagshus må kunna å Helgeandsholmen uppföras samt om möjligheten och ändamålsenligheten att antingen i samma byggnad inrymma Riksbanken och Riksgälds-kontoret eller ock för Riksbanken på annat sätt bereda lämplig lokal, antingen på Helgeandsholmen eller i dess grannskap; b) att låta uppgöra fullständiga ritningar och kostnadsförslag till Helgeandsholmens ordnande och bebyggande för ofvannämnda ändamål, dervid bör utredas kostnaden särskildt för uppförande af endast Riksdagshus samt särskildt antingen Bih. till Riksd. Prot. JS7i>. JO Sami. J Afd. 2 Band. 6 (Kiksg.-kontorets Reglemente). 42 för Baiikens och Riksgälds-kontorets inrymmande i Riksdagshuset,, eller för uppförande af Bankohus på Helgeandsholmen eller annan lämplig plats; c) att för frågans bästa möjliga lösning bereda tillfälle till täflan för dem, som vilja afgifva ritningar och förslag i ämnet, samt för sådant ändamål utfästa lämpliga belöningar, börande kostnaden såväl härför, som för öfriga i följd af Riksdagens åt Fullmäktige nu lemnade uppdrag föranledda utredningar, med hvad dertill hörer, bestridas till hälften af Bankens och till hälften af Riksgälds-kontorets medel; d) att utreda om och i hvad mån samt under hvilka vilkor Stockholms stads Fullmäktige kunna vara hugade eller skyldige att deltaga i de med Helgeandsholmens ordnande förenade kostnader; e) att, sedan ärendet sålunda erhållit all nödig utredning, till nästkommande Riksdag inkomma med fullständiga förslag i ämnet samt i sammanhang dermed utreda på hvad sätt nuvarande Riksdagshus äfvensom öfriga fastigheter, som i följd af dessa förslag icke vidare för sitt nuvarande ändamål behöfvas, må kunna ändamålsenligen för allmänt behof användas eller lämpligen föryttras. Jemte det sistlidne Riksdag uti underdånig skrifvelse gjort anmälan om det åt Fullmäktige i Riksgälds-kontoret och Riksbanken sålunda lemnade uppdrag, samt anhållit, det Kongl. Maj:t täcktes taga under nådig pröfning frågan om Kongl. Hofstallets förflyttning till annan lämplig plats äfvensom anbefalla vederbörande embetsverk och myndigheter att i allt hvad härmed eger gemenskap tillhandagå Fullmäktige med nödiga upplysningar, utredningar och förslag, har Riksdagen för bestridande af de med ofvanberörda uppdrags fullgörande förenade kostnader till Fullmäktiges disposition anvisat ett belopp af Tiotusen Riksdaler. Härförutan har nuvarande Riksdag beslutat att Fullmäktige skola, utan afvaktan af de pågående utredningarne, dels rörande Kongl. Hofstallets förflyttning till annan lämplig plats och kostnaden för en sådan förflyttning, dels af frågan om och i hvad mån samt under hvilka vilkor Stockholms Stadsfullmäktige må kunna vara hugade eller skyldige att deltaga i de med Helgeandsholmens ordnande förenade kostnader, ofördröjligen vidtaga nödiga åtgärder för fullgörande af hvad uti punkterna litt. b) och c) af sistlidne Riksdags beslut i ämnet blifvit föreskrifvet, och, så fort ske kan, söka åstadkomma öfriga då beslutade utredningar; samt att, ehvad sistberörda utredningar hunnit hringas till slut eller icke, Fullmäktige skola till nästkommande Riksdag inkomma med de uti punkterna b) och c) af oivannämnda beslut omförmälda ritningar och förslag, äfvensom meddela de utredningar, rörande Kongl. Hofstallets förflyttning och kostnaden derför samt rörande ötriga med ärendet gemenskap egande frågor, som dittills kunnat åstadkommas. Vid Fullmäktiges i Banken och Riksgälds-kontoret gemensamma sammanträden böra, så vidt beslut skall kunna fattas, fem af Fullmäktige i hvartdera verket vara tillstädes. 43 § 99. Vid de tillfällen, då riksdagsmäns fullmakter granskas af Justitie-statsministern eller den person, Konungen i hans ställe förordnat, skola tre bland Fullmäktige i Riksgälds-kontoret vara tillstädes. Angående foetjeningeu vid Riksgälds-kontoret. § 100. Utan hinder af de i detta reglemente och hittills gällande tjenstgöringsordning meddelade föreskrifter, rörande sättet och ordningen för tjenstegoromalens besörjande, ega Fullmäktige deruti besluta och till verkställighet ^fordra sådana förändringar, hvarigenom, så vidt sig göra låter, utan att nödiga kontroller as sättas, den största möjliga enkelhet och skyndsamhet vid ärendenas behandling samt minskning i tjenstemännens antal åstadkommas; egande Fullmäktige^ derjemte att under tiden intill nästa riksdag, i den mån förut utgående lo ner och aivodeu äro eller varda för sådant ändamål författningsenligt disponibla, använda desamma för de nya eller förändrade göromål, som, för verkställigheten af fullmäktiges i ofvanberörda hänseende vidtagna beslut, komma att detta verks tjensteman åläggas. § 101- De hos Fullmäktige förefallande hmsli-göromål bestridas af en Sekreterare, en Notarie och Registrator samt en Kanslist. § 102. De med Riksgälds-koutorets dagliga förvaltning förenade göromål och åligganden besörjas, under Fullmäktiges öfverinseende och med redovwmngsskyl g inför dem, af tre Kommissarier. 44 Vid kansli-gör omålen biträdas Kommissarierne af en Notarie och en Kanslist. Till Kommissariernes biträde vid uppbörden af Riksgälds-kontorets inkomster och verkställigheten af dess utbetalningar är hos Kommissariatet anställd en Bokhållare (Kassabokhållaren). Riksgälds-kontorets hufvudbok föres och afslutas i det Kommissariatet underlydande Boksluts-kontor, hvarest äfven öfriga räkenskapsgöromål hufvudsakligen forrattas; bestående detta Kontor af 8 en Kamererare, två Bokhållare, en Kammar skr ifrare och två Kantors skr ifrare; af hvilka tvänne sistnämnde tjensteman den ene äfven skall biträda i nedännämnda Kontor, och den andre dessutom tjenstgöra, der Kommissariatet finner hans biträde erforderligt. Granskningen af Riksgälds-kontorets räkenskaper, likasom för öfrigt förefallande revisionsarbete med undantag af den Kommissarierne sjelfve åliggande granskningsskyldighet, besörjes i Revisions-kontoret af en Kamererare, med biträde af en utaf de i Boksluts-kontoret anställde Kontorssknfvare. §.103. Riksgälds-kontorets rätt och talan i de rättegångs- och som röra detta verk, bevakas och utföras af en Ombudsman. utsökning särenden, § 104. Vakbbetjeningen utgöres af en Vaktmästare, tre Kammardrängar och två Husdrangar, af hvilka den ene bestrider de denna befattning tillhörande göromål vid Riksdagens hus. 105. ,,, * afseende På samtlige här ofvan uppgifne embets- och tjenstemäns samt den^^ ÄrTlsT^t -Tö ^7 koiumer de“ af Fullmäktige, under en 9 Mais 1842, utfardade instruktion och tjenstgöringsordning, med deruti seder - 45 mera beslutade ändringar och tillägg, att tjena till efterrättelse, under Fullmäktige likväl förbehållen rätt att tills vidare, rörande den vid Riksgälds-kontoret anställda tjenstemannapersonals och vaktbetjenings tjensteåligganden, meddela de ytterligare eller förändrade föreskrifter, som för ärendenas vederbörliga handläggning samt fullgörandet af de uppdrag och göromål, Riksgälds-kontoret fått sig ålagda, kunna anses erforderliga ; börande Fullmäktige, i sammanhang med fullgörandet af det uti § 94 åt Fullmäktige lemnade uppdrag, jemväl uppgöra och underställa Riksdagens pröfning förslag till ny instruktion och tjenstgöringsordning. Angående lediga i j en st ers bestridande och tillsättande, § 106. Tjensteman, som, efter anslag och ansökning, erhåller konstitutorial på ledigblifven tjenstebefattning inom Riksgälds-kontoret, intilldess beslut om tjenstens indragning eller återbesättande genom fullmakt blifvit fattadt, må ega att under tiden uppbära de med tjensten förenade löneförmåner. . Den ordinarie tjensteman eller vaktbetjent, som förordnas att i anseende till sjukdoms- eller annat laga förfall eller vid inträffad ledighet, under anslagstiden förrätta annan tjenst, än den han sjelf innehar, är, med undantag af de i §§ 100 och 112 förutsatta fall, i allmänhet icke berättigad att derför erhålla särskild aflöning: dock ankommer på Fullmäktige att tillerkänna innehalvaren deraf ett efter omständigheterna lämpadt arvode, uppgående till högst halfva beloppet af skilnaden mellan hans förut åtnjutande aflöning och löneförmånerna för den tjenst han blifvit förordnad att bestrida. Extra-ordinarie tjensteman, som vid dylikt tillfälle, på grund af vederbörligt förordnande, förrättat ordinarie tjenstebefattning, åtnjuter under den tid, denna tjenstgöring fortfar, den för lägsta tjenstegraden bestämda lön. Vid enahanda förhållande tillgodonjuter jemväl extra-ordinarie valcibetjent, hvilken bestridt kammardrängs- eller husdrängs-göromål, samma aflöning, som för den förrättade sysslan är i staten anslagen. Vid inträffad ledighet af sådan tjenst, som bör återbesättas, skall, efter afdrag af hvad för tjenstens bestridande måst utbetalas, den lönebesparing, hvilken uppkommer, intilldess, efter ansökningstidens förlopp, någon i nedan stadgad ordning blifvit förordnad att förrätta samma tjenst, tillfalla Enke- och Pupillkassan vid Riksgälds-kontoret; kommande nämnde kassas rätt till dylik lönebesparing att upphöra så snart konstitutorial å tjensten blifvit af Fullmäktige utfärdadt. 46 § 107. Da tjensteman eller vaktbetjent för enskilda angelägenheters besörjande erhållit tjenstledighet, bör han sjelf vidkännas kostnaden för tjenstens förrättande under den tid tjenstledigbeten fortfar. § 108. Innan ledig tjenst af fullmäktige genom konstitutorial tillsvidare återbesattes, skall sådant jemte de med samma tjenst förenade löneförmåner äfvensom tiden, inom hvilken sökande ega att sig anmäla, tillkännagifvas medelst anslag på vanliga ställen inom Riksgälds-kontoret. Ansöknings-tiden bestämmes till minst fjorton dagar från anslagets utfärdande; dock beror af Fullmäktige att utsätta ny ansökningstid, derest, inom den först bestämda tiden, någon till tjenstens erhållande fullt skicklig och lämplig sökande sig icke anmält. § 109. bore återbesättande al de tjenster och beställningar, hvilkas innehafvare lyda under Kommissariatet, böra af detsamma upprättas förslag, hvarpå en af de sökande uppföres. Öfver dessa förslag kunna besvär hos Fullmäktige anföras inom åtta dagar etter det förslagen till Fullmäktiges expedition inkommit; i hvilket afseende underrättelse om dagen, då dylikt förslag ingått, bör genom utfärdadt anslag meddelas, samt tjenstens tillsättande, i fall flere sökande sig anmält, uppskjutas, intilldess denna besvärstid tilländagått. § no. bör att kunna antagas till tjensteman vid Riksgälds-kontoret fordras, såvida sökanden icke förut eger befordringsrätt vid detta verk, att hafva undergått sådan examen, som berättigar till inträde i Konungens Kansli eller i allmänna rättegångs- eller räkenskapsverken; dock böra de tjenstemän, som anställas vid Fullmäktiges eller Kommissaliatets Kansli-expeditioner, hafva aflagt den akademiska examen, som fordras för att få tjenstgöra antingen i Konungens Kansli eller i rättegångsverken; äfvensom den, hvilken befordras till ombudsmannasysslan, ovilkorligen bör hafva fullgjort hvad författningarne föreskrifva i afseende på dem, som i domarevärf må begagnas. § 111. Vid lediga tjensters tillsättande konstitueras bland kompetente sökande den, 47 som Fullmäktige, med afseende å verkets fördel samt vigten och ansvarigheten af de särskilda befattningarne, finna till den lediga t,ensten mest skicklig och passande. Angående behandlingen af frågor rörande tjenstefdrsum» melser in. in. S 112, 5 Om någon Kommissariatet underlydande, ordinarie tjensteman vid mindre förseelser i tjensten ej låtit sig rätta af vederbörande förmäns tillsägelser och varningar eller blifvit beträdd med vårdslöshet eller försummelse i sin tjenstgöring, eller ock i allmänna lefverne! ådagalagt ett mindre värdigt uppförande bor han inför Kommissariatet erhålla lämplig föreställning och åtvarning till framtida bättring. Inträffar åter enahanda förhållande i afseende på någon af verkets ofrige embetsoch tjensteman, skall denne, efter derom gjord anmälan, förekallas inför Fullmäktige samt tillrättavisas och varnas. I händelse den, som pa detta satt, antingen inför Fullmäktige eller Kommissariatet, undergått första varmngsgraden, ej derå! låter sig rätta, ega Fullmäktige att, med afseende å förekommande omständigheter nå längre eller kortare tid suspendera honom från dess innehafvande tjenst, med förlust af hela eller halfva lönen, hvilken under tiden må till ersättning for tjänstens förrättande användas. § 113. Derest tjensteman, hvilken förut blifvit för tjensteförsummelse eller annat förhållande suspenderad, ånyo gör sig skyldig till dylik förseelse, ankommer på Fullmäktige att, efter förseelsens beskaffenhet, antingen ytterligare suspendera honom eller helt och hållet skilja honom från dess vid detta verk innehafvande tjenst och lön. Likaledes beror på Fullmäktiges särskilda pröfning, huruvida Kommissarie, som, till följd af oordentlighet i sina enskilda affärer, blifvit, bysatt, eller vant nödsakad till borgenärer afträda sin egendom, må vidare bibehålla och utöfva sm ko mmissari e- beställ n in g, § 114. Tjensteman, som är förvunnen att hafva begått ärerörigt brott eller annan förseelse, i eller utom tjensten, af den svåra beskaffenhet, att verkets trygghet eller anseende fordrar hans entledigande, innehafvande tjenst. har derigenom gjort sig förlustig sin § 115. .. • °“ "afn f voMbetjenmgen i sin tjenst varit försumlig, eller under tjenst Oonng af starka drycker ofverlastad, eller eljest på ett tadelvärdt sätt sig förhålt ma han efter sig företeende omständigheter, antingen inför Kommissariatet erI chgande S ^ h°8 FullmiiktiSe anmälas till suspension eller ent - S 116. Innan tjensteman eller vaktbetjent varder suspenderad eller sUJid från Sw r h''\S f fMäaring Öfver hvad en,ot honom förekommit infordraT kt g®! bes!nt’ hvarigenom tjensteman suspenderas eller för alltid skiljes från SS*1 so!”’ SrmT^i ,®t l7"uanfiranie’homm Atmem «*•* J-jenst, som, till följd af sådan t beslut, blir ledig, får, derest den afsatte tjenste mannen inom föreskrifter, tid anmält sig ämna samma beslut öfverklaga icke åter t T r"! “.". I*''",'' Wif"t *f "*«*«• O» Hevisorerne #1 rf. 7er <1»„ bertamda t.den för besrären, fullföljande försutits; kommande dock den emellertid forordnas bil tjenstens bestridande, att de med densamma föiånade löneförmåner åtnjuta. u,renaae 7 117. isi. 1 Extra-ordinarie tjens^nan eller extra vaktbetjent, som, utan erhållen till ‘ '' 6 ''e* am”dt laga j°rfall, från tjenstgöring uteblifvit under tvenne efter hvarandra följande månader, eller vid flera tillfällen undandragit sig att lemna askad biträde der han blifvit anställd, anses hafva förverkat sin rätt att i Riks ga ds-kontoret vidare tjenstgöra. Den extra-ordinaric tjensteman eller extra vakt hål it o eh r ( “ uppdragen tjenstgöring sig försumligt eller felaktigt förlu l t och efter att, på sätt i § 112 stadgas, blifvit varnad sig icke rättat bör oi kläms vara från Riksgålds-kontoret skiljd. För öfrigt anses den extra-ordinarie j nsteman eller vaktbetjent, som begått ärerörigt brott eller annan förbrytelse ai svarare beskaffenhet, vara från verket utesluten. Angående 49 Angående pensioneringen af Riksgälds-kontorets betjening. § H8. Pensionerna för embete- och tjänstemännen samt v akthdj eningen vid Riksgälds-kontoret bestämmas efter desses, vid afskedstagandet, å ordinarie aflöningsstaten innehafvande löner. § 119. Tjensteman eller vaktbetjent, som uppnått sjutio års ålder, eller under femtio år varit i allmän tjenst, är vid afskedstagandet berättigad att erhålla en hela lönen motsvarande pension. Samma pension kan jemväl tillerkännas den tjensteman eller vaktbetjent, som fyllt sextiofem år och i allmän tjenst tillbragt fyratio år, såvida behörigen styrkt är, att han befinner sig i ett sjukligt eller försvagadt tillstånd. § 120. Den tjensteman eller vaktbetjent, som, efter att hafva uppnått en ålder al sextio år, anhåller om afsked, må, derest han varit i allmän tjenst omkring fyratio år, komma i åtnjutande af pension till ett belopp, som motsvarar trefjerdedelar utaf - hans sednast innehafda lön. Innan tjensteman eller vaktbetjent uppnått sextio lefnads- och omkring fyratio tjensteår kan, endast i händelse af bevislig oförmåga till vidare tjenstgöring, pension vid afskedstagandet honom tilldelas. I sådant fall lämpas densamma efter tjensteåren ensamt, på det sätt att för hvarje dylikt år, som brister i nyssnämnda antal, afdrages en fyrationdedel från ett trefjerdedelar af lönen motsvarande pensionsbelopp. Men för den, som fyllt fyratio tjensteår och sextio lefnadsår, ökas deremot detta pensionsbelopp med en fyrationdedel af lönen för hvarje öfverskjutande tjensteår, eller med en sextiondedel af lönen för hvarje lefnadsår, om ett sådant boräkningssätt finnes för afskedssökanden mera förmånligt. § 121. Då sådant för göromålens säkra och skyndsamma gång finnes oundgängligen nödigt, kunna Fullmäktige på pensionsstat förflytta tjensteman, som af ohjelpligt Bih. till Riksd. Prat. 1873. 10 Sami. 1 Afd. 2 Band. 7 (Riksg.-kontorets Reglemente). 50 sjukdomstillstånd eller afgjord oförmögenhet är förhindrad att vidare gagna verket, oaktadt han sig ej om afsked anmält. I sådant fall ega Fullmäktige att, efter omständigheterna, antingen tillägga tjenstemannen hela lönen i pension, ehvad de föreskrifna lefnads- och tjensteåren äro uppnådda eller icke, eller ock tillämpa de grunder för pensions bestämmande, som i nästföregående § äro fastställda. Derest åter vaktbetjent förr, än han uppnått den för pensions erhållande bestämda lefnadsålder och tjenstetid, skulle, genom sjuklighet eller af annan orsak, blifva oförmögen att sina tjensteskyldigheter vidare fullgöra, ega Fullmäktige att, efter noggrann pröfning af de i hvarje fall förekommande omständigheter och förhållanden, vid hans afskedande tilldela honom en årlig pension, uppgående till högst två tredjedelar af lönen. § 122. Med benämningen Riksdaler, utan tillägg af orden Silfverspecie eller Banko förstås öfverallt i detta reglemente Riksdaler Riksmynt. § 123. Några tillförene meddelade och mot det nu utfärdade reglementet stridande stadganden, angående Riksgälds-kontorets förvaltning och dermed gemenskap egande ämnen, få icke vidare åberopas och tillämpas. Gifvet och utfärdadt vid lagtima riksdagen i Stockholm den 26 Maj 1873. På Riksdagens vägnar: För Första Kammaren: G. Lagerbjelke, n. v. Talman. För Andra Kammaren. F. Asker, n. v. Talman, 51 Bil. A, Riksgälds-kontorets vid 1872 års slut utbalanserade kapitalskulder, oberäknade de vid samma tid i Kontoret innestående anslagssummor. H © crq Tiden, då Återstående kapitalskuld den 31 S So P 05 förbindelserna blifvit Räntefot. December 1872. P © ^ utfärdade. Fondcrad skuld. Icke fonderad skuld. 3 Obligationer för 1855 års statslån till jernvägs- anläggningars bekostande eller understödjande, pri- mitivt 281,900 R:dr R:mt 1855 d. 3% 3‘j* och 4 % R:mt 192,900 4 Dito för 1858 års jernvägs- lån,8,190,öOOThlr Pr. C:t 1858 d. *j8 4 ‘|a % Thlr 6,613,300 — --— — 5 Dito för 1860 års jernvägs- lån: a) mot obligationer, ställ- da på utlottning å 8,000,000 Thlr Pr. C:t 1860 d. 1i6 41» % Thlr 6,677,200 _ — b) mot premie-obligatio- ner å 2,400,000 Thlr Pr. C:t, bokförda till fem sjettedelar deraf eller 2,000,000 Thlr. 1860 d. »j. Thlr 1,370,416 20 6 Dito för 1864 års jernvägs- lån å 2,223,000 £ St., hvaraf dock blifvit för- yttrade obligationer för endast 555,700 £ St.*) 1864 d. % 4 *|2 % fe m er* OT O O — — 7 Dito för 1866 års jernvägs- lån å 9,932,300 Thlr Pr. C:t.......... 1866 d. s|. 5 % Thlr 9,759,800 — 1 *) De öfrig a obligationerna å tillhopa 1,667,300 L. St. äro, enligt Riksdagens beslut, uppbrända; dock kommer årliga utlottningen att fortfarande omfatta hela det i amorteringsplanen upptagna obligations-antalet. 52 H ............. “ ■" '' ■................. i " ‘ Crq, M* Tiden, då förbindelserna blifvit utfärdade. Återstående kapitalskuld den 31 b k <D OS 2 Bän tefot. December 1872. e+ $S» • CO I Fonderad skuld. Icke fonderad skuld. 9 Obligationer för 1861 års --''““T statslån, 3,000,000 R:dr R:mt.......... 1861 d. s03 % R:mt 2,584,800 i It Dito, utfärdade för Stats- verkets skuld till Riks- banken, i anledning af Bankens förskott till 1808 och 1809 års krigskost- nader, primitivt 3,872,000 R:dr B:ko, eller i Runt 5,808,000 R:dr ..... 1841 d. 3t,j9 4 % Runt 1,584,000 13 Dito, hvilka i anseende till sin ordalydelse icke kun- na uppsägas, eller det s. k. gamla lånet . . j 1798 d. 1811 d. 3«;12 | 5 % — R:mt 10,125 — 14 Dito, utfärdade såsom grund- | fond för Allmänna Hy- poteksbanken, bokförda | inom linien med R:mt 8,000,000 R:dr..... 1861 d. % 4*2 % 15 Ännu icke till inlösen före- tedda Trollhätte sluss- verks lottsedlar å tillhopa 5,000 Daler Silfvermynt, bokförda inom linien med R:mt 1,250 R:dr, jemte upplupen ränta R:mt 2,286: 88 .... 1750 d. »i, 6 % 16 Årliga anslaget till H. M. Konungen 300,000 R:dr (icke kapitaliseradt) . . 1815 d. »|n 1 17 Ränta ä H. K. H. Hertigens af Södermanland, seder- mera Konung Carl XlII:s ;§ i 1866 års! ao O »—» o O g§ i 1867 års | reglemente.! *-* . ^ c* c* c* co j reglemente. 22 Tiden, då förbindelserna '' blifvit utfärdade, i i hemgiftskapital, bokfördt inom linien med R:mt 150,000 R:dr ..... Innestående fond för Göta 1778 kanals underhållande . . Dito för Södertelje kanals 1833 d. 31!u dito.......... ---- Fond för Hjelmare kanals och slussverks underhål- lande (utgör blott ett depositum af fordrings- handlingar)...... Dito förStrömsholms kanals dito (dito) . ...... Brudgåfvovinster (kapital- skulden afskrifven) . . . Uti f. d. Ridderstolpeska huset intecknad skuld till Stockholms Borger- skaps enkhus ..... För framlidne Kommerse- rådet S. B. Hebbes och dess frus fideikommiss- innehafvares räkning de- poneradt kapital . . j 1865 d. 110 1866 d. 19(7 Obligationer för 1867 års inhemska lån, 6,000,000 R:dr, till godtgörande af en del af de utaf Riks- Räntefot. Återstående kapitalskuld den 31 December 1872. Fonderad skuld. Icke fonderad skuld. 5 % 5 % — — R:mt 140,889 — 5 % \ ---- — R:mt 45,000 — — — — ——•• _ % — Runt 17,400 | —— 5 % R:mt 200,000 54 § i 1867 reglemen i | Tiden, då ! förbindelserna blifvit | utfärdade. J Räntefot. Återstående kapitalskuld den 31 December 1872. rt> h * 05 1 Fonderad skuld. ! Icke fonderad skuld ! ! gälds kontoret för jern- vägsbyggnader förskjutna medel......... '' ■ i 1867 d. 30L | 16 5 % R:mt 15,300 ;- i 1868 års; eglemente. i 90 "TTcSr Obligationer för 1868 års jernvägslåu £ Sterling 1,150,000 ....... j 1868 d. % 5 % £ St. 1,137,600 — ! i__ i 1869 års eglemente. 77 78 85 H ^ <T> _ B 3 <t o «+ s5* (D H * 05 Post-assuransfonden (ingår bland Riksgälds-konto- rets öfriga tillgångar, men med den förbindelse som § 77 i 1869 års reglemente innehåller) . Lots- och Fyr-inrättningens reservfond....... Obligationer för 1869 års inhemska jeruvägslån, R:mt 4,000,000 R:dr . . 1869 d *°|9 5 % — _ R:mt 200,000 R:mt 4,000,000 — 72 Obligationer för 1870 års jernvägslån å 40,000,000 R:dr, deraf till 1872 års | 00 § QO is Tiden, då förbindelserna blifvit Räntefot. Återstående kapitalskuld den 31 December 1872. 1 St 8*'' CD i-i • CD utfärdade. Fonderad skuld. j Icke fonderad skuld.) i « atfo slut blifvit utlemnade obligationer å tillhopa 16,170,000 R:dr .... 1870 d. 30 9 5 % R:mt 16,170,000 i i i 1872 åra eglemente. ! 83 Obligationer för 1872 års jernvägslån å 24,000,000 R:dr, deraf till 1872 års slut blifvit utlemnade obligationer å tillhopa 2,830,000 R:dr ..... 1872 d. 3°ls 4 % R:mt 2,830,000 Öb Bil. B. Riksgälds kontorets vid 1872 års slut utbalanserade kapitalfordringar för de af dess medel utbetalda eller godtgjorda lån. ►i O OQ M. CO H-4 ö oo CD '' CG Lån till: Tiden, då lånet utbetalts. Annuitet. ;Bäntefot. Ursprungliga beloppet. Kapital- återstod vid 1872 års slut. 34 Upsala akademis biblioteks- 1 1824 i 2 % ) byggnad ..... ( 1825 1 jemte ! Q 75,000 11,993 79 ränta. ’ • 36 Uppförande af ett nytt läro- 1 lins för elementarläroverket i Jönköping...... 1861 5 % 4 S 120,000 109.591 87 37 Uppförande af byggnader för elementarläroverket i Halmstad......... 1866 24,716 66 55 55 Uppförande af byggnader för läroverket i Calmar. . . . 1866 55 55 40,000 _ 39,586 66 55 Uppförande af byggnader för Umeå läroverk ...... 1864 25,000 24,219 4 55 5J Uppförande af byggnader för läroverket i Falun . . . . 1864 55 55 40,000 — 38,742 43 55 Uppförande af byggnader för läroverket i Sala..... 1865 5) f) 12,000 _ 11,613 70 39 40 Uppbyggande af ny kyrka i Christinehamn...... Lidköpings stad, för ny kyr- f 1849 1 1 1854 ) 9 O/ * /O jemte ränta. 3 % 37,500 — 21,830 33 kas uppbyggande ..... 1851 6 % 4 % 24,000 — 8,714 45 41 Knäreds församling i Hal- lands län, för kyrkobygg- nad. , .......... 1852 55 55 24,000 12,096 6 55 Markaryds församling i Kro- nobergs län, för kyrkobygg- X nåd . , , ......... 1854 55 55 10,000 — 5,669 38 Transport _ 308,774 37 57 H* U/i —----------------------------------------- as M* o* *— B OO P o 2 05 P et- 03 o CD Q * CO Tiden, då lånet, utbetalts. Annuitet. Räntefot. Ursprungliga beloppet. Kapital- återstod vid 1872 års slut. Transport —- —- — — — 308,774 37 42 Waltentuna församling i Stockholms län, för kyrko- byggnad.......... 1859 6 7o 4 % 20,000 — 16,311 46 43 Reparation af Linköpings domkyrka........ 1850 30,000 — 9,189 37 V Reparation af Wexiö dom- kyrka ........... 1852 y 30,000 — 12,089 99 J5 Reparation af Skara dom- kyrka ........... 1858 )• v 25,000 — 17,478 3 » Reparation af Westerås dom- kyrka ........... 1858 V v 22,500 — 16,520 65 Reparation af Westerås dom- kyrka ........... 1860 — — 28,000 — 28,000 — 44 Carlskrona städs pastorat. . 1842 5 % 3 % 18,000 — 1,414 77 45 Allmänna barnhusinrättnin- gen i Stockholm..... 1851 6 % 4 % 75,000 — 41,799 22 47 Staden Wenersborg, bygg- , i nadslån......... i 1837 J V V 225,000 — 408 96 48 Staden Wexiös återuppbyg- gande efter 1838 års elds- våda........... 1838 V V 150,000 — 1,454 11 49 Staden Wexiös återuppbyg- gande efter 1843 års elds- våda........... 1843 V 3 o. 4 % 360,000 — 97,155 50 50 Staden Åmål, byggnadslån . 1846 v 4 % 45,000 — 15,057 37 52 Återuppbyggande af den år 1847 nedbrunna del af sta- den Christianstad..... 1848-1850 V 150,000 — 54,066 18 53 Återuppbyggande af den.år 1849 nedbrunna del af sta- den Lidköping...... 1852 rt W 63,666 — 31,100 18 Transport Bih. till Riksd. Prof. 1878 10 Sam 1. 1 Afd. 1 Band. - 650,820)16 8 (Riksg.-kontoets Reglemente''). 58 i 1866 års eglemente. Tiden, dä lånet utbetalts. Annuitet. Räntefot. i Ursprungliga ; beloppet. Kapital- återstod vid 1872 års slut. T ransport — — — — 650,82C 16 54 Återuppbyggande af staden J 1854 | l 1855 j 55 Örebro.......... Återuppbyggande af staden 6 % 4 % 375,000 — 262,345 56 Jönköping ........ 1855 100,000 66,746 32 55 Återuppbyggande af staden 55 55 56 Ekesjö.......... Staden Christianstad, för ny 1857 6 o. 7 % C-5 C 200,000 145,162 22 tomtreglering....... 1851 7 % 4 % 20,000 2,125 20 57 Staden Lidköping, för ny tomtreglering....... 1854 6 % 20,000 12,036 29 Staden Örebro, för ny tomt- —— 55 reglering......... 55 55 37,500 23,791 53 r» Staden Jönköping, för ny tomtreglering....... 1855 15,000 8,970 5» — /| n Staden Ekesjö, för ny tomt- reglering......... 1857 55 30,000 21,918 46 58 Staden Malmö, till kasern- j .2 % | < jemte > och stallbyggnader . . . . 1813-1815 32,000 8,335 17 59 Återuppförande af Conrads- 1 ränta. > fors bruk......... 1845 6 % 3 % 45,000 3,750 75 60 Staden Ystad, för hamn- ,2% , j jemte 1 byggnad ......... 1824 30,000 1,210 57 j; Staden Ystad, för hamnupp- '' ränta. '' 61 muddring......... Staden Warberg, för hamn- 1857 6 % 4 % 60,000 — 38,259 73 anläggning........ 1844 5 % 3 % 30,000 10,538 1 55 Staden Warberg, för hamn- anläggning........ 1849 6 % 4 % 22,500 6,041 79 62 Hamnbyggnad vid Cimbris- hamn........... 1843 3 % 37,500 22,494 85 63 Staden Christianstad, för hamnanläggning vid Åhus 1848 55 55 30,000 16,089 5 Transport — 1 - ! — i -I 1,300,035) 70 59 \ i 1866 års reglemente. Tiden, då j lånet | utbetalts, j Annuitet. 1 1 Räntefot, i Ursprungliga beloppet. j 1 Kapital- iterstodvidl872j års slut. i Transport i j — — _ _i 1 1,300,635" -0 63 Återstående hamnarbeten vid 1 I | Åhus samt Hernesta kanals j fullbordande m. m, ... i 1855 6 % j 4 % 30,000 j 15,772 16 67 Staden Westerås, för utvid- gande och förbättring af i stadens hamn...... 1849 i) ii 30,ooo: 8,09251 ” Uppmuddring af hamnen och segelrännan vid Christine- hamn.......... 1850 ! ii 33 36,000 9,721 29 i » Anläggning af hamn vid Wad- stena........... 1850 » 33 48,000 — 15,421 13 68 Fullbordande af hamnbvgg- 1 naden vid Wadstena. . . 1855 35 33 15,000 — 7,90 lj 52 33 Arboga-åns uppmuddring . . 1855 3'' 33 15,000 — 7,87770 33 Upprensning och fördjupning • 10,476 67 af Köpings å....... 1855 33 33 20,000 — 69 Anläggning af en hamnbassin invid Carlstad samt en ka- nal derifrån till Kanike- ! 1 näset vid Wenern . . . . 1859 33 33 100,000 — 66,739 20 7 i Hamnbyggnad vid Falken- j 1 i berg........... i 1859 33 - 47,000 — 31,372 55 1 I Fullbordande af kamnarbe- i 1 i 33 tena vid Strömstad . . . i 1858 .. 15,000 — 10,099 65 I 70 Hamnbyggnaden vid Färje- I staden i Thorslunda soc- ken på Öland...... 1858 3) 33 12,85C — 8,578 93 i 71 l Byggande af hamn vid sta- den Grenna ....... Förbättring och utvidgning 1861 I 3* 33 37,50C - 27,395 26 174,98" af Helsingborgs hamn . j 1862 33 33 230, OOt )- 6 1 I Transport j — i ~ 1 — | ! j 1,695,072|13 60 <t> M CTQ Tiden, då lånet utbetalts. • ......— '' 1866 årsj emente. j Annuitet. Räntefot. Ursprungliga beloppet. Kapital- återstod vid 1872 i års slut. Transport — i — — 1,695,075 13 71 Hamnbyggnad vid staden i » . ii Åmål...... Fortsättning af hamn- och 1 1861 6 % 4 % 8,001 — ] 6,180 44 kanalanläggningen vid Carl- 1 1 ii stad..... Uppmuddring af segelleden i 1861 ii •• 70,000 _ 1 51,116 23 mellan Piteå och lastage- platseu Löfholmen samtan- läggning af en lastbrygga 5) vid nämnda stad. . . Rottne-åns upprensning och 1861 ii ii 26,000 - 18,978 8 fullbordande af den påbör- jade jetéebyggnaden vid | 72 inloppet till nämnda å . . Slussanläggningar i Clara eif 1861 » a 10,000 7,302 J6 73 vid Dejefors och Forshaga inom Nedra Ulleruds och Grafva socknar iWermland 1856 150,000 84,527 i Anläggning af jernväg mellan 74 | Christinehamn o. Sjöändan Anläggning af jernväg mel- 1849 H ii 100,000 — 27,020 37 75 lan Nora och Ervalla . . Anläggning af jernväg från 1854 H 1 a 150,000 i — 73,055; 86 Kärrgrufvan inom Norbergs bergslag till sjön Åraän- ningen..... 1852 1 1 ,\ % 1 150,000 150,000 122,671 61 H F ullbordande af samma jern- väg ........ 1853 1 1855 1 0 70 3 % ± /O 76 Anläggning af jernvägen 1856 j A % 121,671 98 J) Wessman—Barken .... Fullbordande af sistnämnda i 1856 1 1857 j 5 % 3 % 200,000 131,969 78 jernväg ..........J 1858 6 % 4 % 200,000 127,518 16 Transport j - 1 — — 1” -1 2,467,084)91 i i 1866 års! reglemente. | 61 § i 1866 års reglemente. t Tiden, då lånet utbetalts. I Annuitet. ; 1 Räntefot, 1 ,r ,. | Kapital- Ursprungliga Lterst0d vid 1872 bel°PPct'' års slut. Transport — 1 j ; — — 2,467,084 31 77 Anläggning af jernväg mellan | städerna Falun och Gefle 1855 -1859 4 % 2 % 2,400,000 — 1,876,400 1 78 j Anläggning af jernväg mel- lan Hudiksvall och sjöarne Dellon.......... 1 1858 ) \ 1859 | 5 % 4 % 370,000 _ 308,459 43 » Anläggning af jernväg från Söderhamn til! sjön Berg- viken in. in........ 1858-1860 500,000 _ 424,866 80 79 Anläggning af jernväg mel- i lan Borås och Herrljunga 1862, 1863 5» » 1,377,055 24 1,266,828137 80 Anläggning af jernväg från Eslöfs station på Södra stambanan till Ystad. . . 1 1864-1866 }> 2,450,000 _ 2,319,004 67 Anläggning af jernväg mel- lan Helsingborg och Årup 1864, 1865 W yy 1,100,000 — 1,038,127 44 Anläggning af jernväg mel- lan Landskrona och Eslöfs station på Södra stamba- nan............ 1864-1866 » yy 1,200,000 — 1,133,230 24 1 Anläggning af jernväg mel • lan Christianstad och Hess- leholms station på Södra stambanan........ 1864, 1865 720,000 j 669,371 76 yy Anläggning af jernväg mel- n lan Wexiö och Alfvestads station på Södra stambanan 1864 Yi yy | 434,000 402,978 17 81 Anläggning af jernväg från hamnen vid Köping till Ut- tersberg med grenbana till sjön Lillsvan....... f 1864 1 \ 1865 j 7 % y» 500,000 — 392,891 14 82 Anläggning af jernväg från Transport — — — i 112,299,242 94 62 H tO» O crq — ---- — 1866 års lemente. Tiden, då lånet utbetalts. Annuitet. Räntefot. Ursprungliga beloppet. Kapital- återstod vid,1872 års slut. Transport — — — — — 12,299,242 94 Herrljunga öfver Wenersborg till Uddevalla....... 1865—1867 4 % 3,240,000 3,137,688 82 /o 83 Uppförande af en jernbro öf- ver Svartån å landsvägen mellan Linköping och Bergs '' cästeifvareeård ..... 1852 6 % 20,000 8,355 60 84 Brobyggnad öfver Dalelfvcn i närheten af Gustafs kyrka 1853 6,000 _ 3,153 9 „ Anläggning af 2:nc flottbroar i närheten af Thorsångs kyrka, den ena öfver Dal- elfven och den andra öfver Lillelfven....... . 1859 10,000 7,296 70 J) 85 Ny bro öfver Helge å vid1 Christiaustad . ....... 1858 100,000 63,441 7 86 Brobyggnad öfver Ume eif in- vid staden Umeå..... 1861 V 55,000 _ 40,168 61 » Brobyggnad öfver Ume eif in- vid staden Umeå..... 1864 8 % 5 % 20,000 _ 14,262 3 87 Inlösen af landshöfdinge- 1841 j 88*i 6 % 4 % 226,500 23,603 50 1842 j 89* Sjösänkningar och andra vat- 143*) tenaftappningar för odlings- 9 3 4 företag.......... — — o. 5 % — — 1,870,626 58 90 Uppförande af byggnad åt Far- maceutiska institutet . . . 1862 5 % 4 7n 50,000 -- 43,996 3 Transport — | — — — _ 17,511,834 97 *) Se vidare § 11 mom. 11, 12 i 1867 års Reglemente. § 41 mom. 13, 14 i 1868 b b § 31 mom. 7, 8 i 1869 B b § 27 mom. 7 i 1870 B b § 28 mom. 6 i 1871 » b § 36 mom. 9 i 1872 B > J|§ i 1866 års 1 reglemente. Tiden, då lånet utbetalts. Annuitet. 1 Räntefot, j | Ursprungliga beloppet. Kapital- återstod vid 1872 års slut. Transport — — ■ — — _ 17,511,834 97 91 Uppförande af byggnader å hä- radshöfdingebostället Mälby i Wester Fernebo socken af Westerås län...... • 18G4 5 % — 7,000 4,200 — 92 Grundförbättringar å Alnarps egendom......... 1864 10 % — 30,000,— 18,000 — 93 Segelleds öppnande från Hat- tefura vid Wenern till sjön 1865, 1867 5 % 3 »/„ 800,000 786,314 71 94 lD 118 Utsträckning af Kinda båt- 143'' led medelst kanalisering af Stångån från sjön Rengen till Linköpings hamn . . . 1865-1870 437,500 — 437,500 — 95 Jemtlands kommunikations-ak- 1864, 1865 6 % j jemte ! 5 % 70,000 64,096 41 tiebolag.......... ränta i 142 Staden Carlstad, för reglering af torg, gator och tomter 1867 6 °! u 10 4 % 50,000 — 47,960 — 1482) Uppförande af ny byggnad åt Upsala elementarläroverk . Uppförande af ny byggnad åt 1867, 1868 5 % 140,000 — 140,000 — Westerviks elem.-läroverk . 1867, 1868 n J) 20,000 1 •— 20,000 Transport — — — _ _ 19,029,906 q t) Se vidare § 134 mom, 14 i 18G3 års Reglemente. § 11 mom. 9 i 1867 1) » § 33 mom. 9 och § 41 mom. 11 i 1868 års Reglemente. | 24 mom. 11 och § 31 mom. 5 i 1869 » » 2) Jtr § 16 mom. 1 i 1867 års Reglemente. G4 t/n cd CD 00 p OS Tiden, då lånet > 3 B C w p: B et- Ursprungliga i ! Kapital- återstod vid 1872 3 utbetalts. O* beloppet. års slut. i pj et- c+ Transpor — — — 1_ 19,029,906 9 148D Uppförande af ny byggnad åt Wenersborgs elementarläro- verk ....... 1867, 18G8 r> "/„ 4 % Af\ AAA 1432) Kanal- och slussanläggning TV/jUUU - ! 1483) mellan sjöarne Östra och Westra Silen på Dalsland 1868, 18G9 6 % 51,200 i 48,180 86 Uppförande af ny byggnad för '' Carlstads högre elementar- läroverk ....... 1868 5 % 40,000 40,000 1484) Förändring och tillbyggnad af elementarläroverks-byggna- den i Skara ........ 1868, 1869 40,000 23,500 40,000 § i 1868 års reglemente. V 47E) Reparation af domkyrkan i Carlstad..... 1869 G % 1 22,032 11 i 85 CD B CD bO P '' 1 ? s- 1 32 Staden Strengnäs, för ny tomt- reglering....... 1872 11 ” 30,000 1 i 30,000 Transport 4- — i — 1 —i 19,250,119(80 1) Jfr § 16 i 1867 års Reglemente. 2) Jfr § 11 mom. 8 i 1867 års samt § 24 mom. 3) Jfr § 16 mom. 2 i 1867 års Reglemente. 4) Jfr § 27 i 1869 års Reglemente. 5) Jfr § 26 i 1869 års Reglemente. 10 i 1869 års Reglemente. 65 ■ - — i 1872 sglemer Tiden, då lånet utbetalts. Annuitet. Räntefot. Ursprungliga beloppet. Kapital- återstod vid 1872 års slut. ?s- Transport — — — — — 19,250,119 80 26 Jernvägsanläggning mellan stä- 66 866,666 66 derna Carlskrona och Wexiö 1872 6 ''■/„ 5 % 866,666 26 Jernvägsanläggning mellan 150,000 Krylbo och Norberg . . . . 1872 150,000 — — 26 Jernvägsanläggning från Sunds- vall till Torpshammar . . . 1872 5) 249,000 — 249,000 K---- Summa — — i _ —| 20,515,786 46 Bth. till Riksd. Prof. 1873. 10 Sami 1 Afd. 2 Band. (Riksg.-kontorets Reglemente). 9 GG Bil. C. Uudei föregående riksdagar på Riksgälds-koutoret anvisade och före den 1 Januari 1873 icke utbetalda anslags- och lånesummor. Ii i 1872 års J | reglemente, | hi OG CD => CTQ ^ C * g 3 g “ g 3 g. O 3 re 3 g 5 | Riksmynt. Summa Riksmynt. 1 4 '' 5 4 1 „ A) Anslag: a) Beviljade under 1850—1858 års rtisdag: 1 För beskattningsväsendets förenkling samt de nya jordeböckernas afslutande och granskning 2 kör fortsatt utgifning af arbetet “Svenskt diplo- matarium" ..... i 1,17C 0 A I1 2 '' ” j "i 1 3 Till löneförbättring åt lärare vid stadspedagogier i och läraren. vid pedagogien i Avesta samt till 1 stadspedagogiernas utvidgning . 1,594 /iO 50 1 I i 1 ° 5,220 77 j I b) Beviljade under 1858—1800 års riksdag: 6 i 7 ! » ,, l'' £ : För verkställigheten af den beslutade förenklingen af beskattningsväsendet samt de nya jordeböcker- nas afslutande och granskning , ’l befordrande af äldre, i Riksarkivet och andra | allmänna eller enskilda samlingar befintliga, för! | Sveriges historia och offentliga förhållanden vig-j tiga skrifters och handlingars utgifning.....i 163 6,900 4 1 7,063 5 1 c) Beviljade under 1862—1803 års riksdag: j 8 1 | S, C * lill understödjande af sådana myrutdikningar och vattenaftappningar inom Norrbottens, Westerbot- tens, Wester-Norrlands, Jemtlands, Gefleborgs och; Stora Kopparbergs län samt Elfdals, FryksdalsJ 1 j Transport! — 12,283 82 67 — (K? i__i O CTQ m O Summa a 2 g- B 3„ P> B § B oi CD R Riksmynt. Riksmynt. (D W B B B-S <n » B Transport — 12,283 82 och Jösse härader af Werinlands län, som afse att förminska frostländigheten ......... 796j 70 8 3 4 7 Till vårdandet och förökandet af Kamereraren Carl ’ Sandbergs samlingar .............. 500: — 4- 8 fortsatt utskrifning af riksregistraturet . . . . 2,000; 5 9 nationalmusei-byggnadens inredning jemte an- 1 9 10 dra i sammanhang dermed erforderliga kostnader För utarbetande och utgifning genom trycket af 24,426 59 1 en teknisk-ekonomisk beskrifning öfver Statens jernvägsbyggnader (förslagsanslag) ....... 15,000 — 42,723 29 d) Beviljade under 1865—1866 års riksdag: . 10 i 11 Till understödjande af sådana myrutdikningar och vattenaftappningar inom Norrbottens, Westerbot- tens, Wester-Norrlands, Jemtlands, Gefleborgs och 1 | Stora Kopparbergs län samt Elfdals, Fryksdals, Jösse och Nordmarks härader i Wermlands län, som afse att förminska frostländigheten . . . . 2,200 — 10 2 12 För fortsättning och vårdande af Kamereraren C. - Sandbergs historiska och kamerala samlingar . . 500 — 11 8 Till utvidgande af elementarläroverksbyggnaden Christianstad.................. io,ooo;— 12,700 _ 1 e) Beviljade vid 1S67 års riksdag: 1 j 13 1 4 13 Till uppförande af ny arkivbyggnad för Götaj | Hofrätt och ombyggande af den hofrättshusets 1 tomt omgifvande kaj.............. 3,152 13 9 J) 14 tj „ anläggning af nya samt förbättring eller om j j läggning af backiga eller eljest mindre goda vägai •j 5,667 "i 1 13 j 3 » n „ understödjande af sådana myrutdikningar oel vattenaftappningar inom Norrbottens, Westerbot 1 1 [_ i Transport 8,819 — -j 67,707 11 68 N H.etfa CD CD h> W72 ----- - ''" ''* -—- ------- —---- g ™ & B toH CD H CD C i* >g, & B Riksmynt. Summa £5 P O B p TJI O B Riksmynt. Transpor 8,81£ — 67,707 11 tens, Wester-Norrlands, Jemtlands, Gefleborgs och Stora Kopparbergs län samt Elfdals, Fryksdals Jösse och Nordmarks härader i Wermlands län, som företrädesvis afse att förminska frostländig- heten............. 11 QQfl 13 4 4 1( Till löneförbättring utöfver minimilönen åt exami- 1 JL j 0 0 u nerade folkskolelärare .... 493 13 5 17 „ undervisning i trädgårdsskötsel vid folkskole- | lärare-seminarierna ....... 162 13 20,804 13 f) Beviljade vid 1868 års riksdag: 15 1 » 18 Till anläggning af nya samt förbättring eller om- 1 läggning af backiga eller eljest mindre goda vägar OO O o 15 2 19 » understödjande af mindre hamn- och brobygg- nader samt upprensning af åar och farleder . . 2,000 ; 15 3 n 20 „ understödjande af sådana myrutdikningar och 1 • vattenaftappningar inom Norrbottens, Westerbot- tens Wester-Norrlands, Jemtlands, Gefleborgs och Stora Kopparbergs län samt Elfdals, Fryksdals, Jösse och Nordmarks härader i Wermlands län, som företrädesvis afse att förminska frostländig-! heten.......... 22,116 7 | 1 —- g) Bevdjade vid 1869 års riksdag: 17 1 21 lill anläggning af nya samt förbättring eller om- 17 22 läggning af backiga eller eljest mindre goda vägar 2,980 3 5) „ understödjande af sådana myrutdikningar och vattenaftappningar inom Norrbottens, Westerbot- tens, Wester-Norrlands, Jamtlands, Gefleborgs och Transport 2,980! 1 —! 110,627 24 69 H r//3 CD ----------- 1 “5,''-‘g Summa. g 23 p* CD ^ p- B 3* cd g Riksmynt. Riksmynt. O g" O o»B C+- *-3 M 0) ® p Transport 2,980- 110,627 1 Stora Kopparbergs län samt Elfdals, Fryksdals, Jösse och Nordmarks härader i Wermlands län, ; 1 som företrädesvis afse att förminska frostländig- heten...................... 15,250 _ 20 4 23 Till undersökningskostnader för jernvägsanlägg- ningar..................... 15,894 23 34,124 23 h) Beviljade vid 1810 års riksdag: 21 1 24 Till anläggning af nya samt förbättring eller om- i ] läggning af backiga eller eljest mindre goda I vägar....................... 12,625 — 1 | 21 2 » 25 väganläggning mellan Åsele och Wilhelmina 5,000 ! i kyrkoby i Westerbottens län.......... — 21 3 26 „ understödjande af mindre hamn- och brobygg- 1 nader samt upprensning af åar och farleder . . 8,900 — 1 21 4 J5 27 „ understödjande af sådana myrutdikningar och vattenaftappningar inom Norrbottens, Wester- bottens, Wester-Norrlands, Jemtlands, Gefleborgs och Stora Kopparbergs län samt Elfdals, Fryks- dals, Jösse och Nordmarks härader i Wermlands län, som företrädesvis afse att förminska frost- i 1 ländigheten................... 28,160 1 54,685 — I i) Beviljade vid 1871 års riksdag: | 24 1 5) 2b il Till anläggning af nya samt förbättring eller om i ■ ✓ i läggning af backiga eller eljest mindre goda vägai 90,80C — 24 „ 2^ ) „ understödjande af mindre hamn- och brobygg ; i nader samt upprensning af åar och farleder . 10,00C >j- Transport: 100,800!— -| 199,436 47 70 H t//3 - CZ/5 0 O CD _ CTQ 1—1 O 2 2 ^ ^ 1 Summa 0 '' R B w M Kiksmynt. 5- ^ p “ 8 O B ts &i ert- *■ p w 0 0 B luksmynt. 1 Transpor 100.80c I >- 199,43C 47 24 5 4 3C Till understödjande af sådana myrutdikningai 1 1 och vattenaftappningar inom Norrbottens, We- sterbottens, Wester-Norrlands, Jemtlands, Gef- leborgs och Stora Kopparbergs län,, samt Elf- dals, Fryksdals, Jösse och Nordmarks härader Wermlands län, som företrädesvis afse att för- minska frostländigheten........ i 40,000 — 27 10 „ jernvägs anläggande mellan Wexiö och Carls- ! krona, 1,100,000 R:dr, deraf återstå för år 1 1874 ................. 366,666 67 507,466 67 k) Beviljade vid J872 års riksdag: 35 4 31 Till befrämjande af tillgodogörandet af fosforförande lager (förslagsanslag).......... 2,000 — 36 1 4 32 anläggning af nya samt förbättring eller om- läggning af backiga eller eljest mindre goda vägar ............ 150,000 — » 2 4 33 “ väganläggning mellan Lycksele och Wilhelmina kyrkobyar i Westerbottens län, 106,700 E:dr, deraf under år 1873 ....... 20,000 » 3 4 34 För anläggning af väg från Kangis eller Gyljens bruk i Öfver-Kalix socken af Norrbottens län till den punkt, der vägen från Skröfven till Gel- 1 i vare kyrkoplats vidtager, 61.330 R:dr, deraf för år 1873 .......... 1 1 QQA ! » 4 4 35 ,, väganläggning mellan Norsjö och Mala kyrko- byar i Westerbottens län 50,000 R:dr. deraf för 1 i jOijU år 1873 . ........... 15,000 Transport 198,330 — 706,903|l4j 71 HJ h.60-5 H '' Oq M O ^ CO O, OQ >-* £* °5 0 "5 Summa B to " 2 S B <w CD ... 3 Riksmynt. Riksmynt. B CD ® 3 Transport 198,330 — 706,903 14 ; 3G 5 4 36 För väganläggning mellan Åsele och Dorothea kyr- i 1 koby i Westerbottens län 40,600 R:dr, deraf för år 1873 .................... 20,000 — 6 4 37 Till understödjande af mindre hamn- och brobygg- nader samt upprensning af åar och farleder . . 20,000 — 7 4 38 För tillökning af vågbrytaren utanför Wisby hamn (130,000 R:dr), deraf för år 1873 ........ 50,000 — 8 4 39 Till understödjande af sådana myrutdikningar och vattenaftappningar inom Norrbottens, Wester- bottens, Wester-Norrlands, Jemtlands, Gefleborgs och Stora Kopparbergs län samt Elfdals, Fryks- dals, Jösse och Nordmarks härader i Wermland, som företrädesvis afse att förminska frostländig- 60,000 37 4 40 „ undersökning af vattendragen i Norrbottens län 15,000 — | 40 4 41 „ återlösande af Wisby f. d. kronokalkugn . . . 60,000 — 1 41 4 42 „ understöd för mindre undervisningsanstalter för 1 döfstumma barn.................. 1,000 — | 424,330 — Summa anslag j 1,131,233 14 72 H M a> OQ h- cö» O 4 O CHJ M o "" -----------tHBLL — g CJ* 5 to o .. B g ^ e- B w (t. .. H Kiksmynt. Summa P K ar a un> a». O B o g ® 00 O B Riksmynt. B) Lån: " a) bcviljadt under 1865—1866 års riksdag: 11 8 lill utvidgande af elementarläroverksbyggnaden i Christianstad .... _ 10,000 b) beviljadt vid 1870 års riksdag: 1 21 5 5 i för befrämjande af utdikning och aftappning af sanka trakter och sjöar till beredande af odlings- företag inom rikets mellersta och södra län . . --- — 24,400 — c) beviljade vid 1871 års riksdag: 24 6 5 2 För befrämjande af utdikning och aftappning af sanka trakter och sjöar till beredande af od- lingsföretag inom rikets mellersta och södra län 8,750 _ 26 9 Till låneunderstöd för enskilda jernvägar 10,000,000 li:dr, deraf under år 1872 lyftats 1,265,666: 66 8,734,333|34 8,743,083 34 d) beviljadt vid 1872 års riksdag: 36 9 5 3 För befrämjande af utdikning och aftappning af ; 1 sanka trakter och sjöar till beredande af odlings-! företag inom rikets mellersta och södra län . . \ 100,000 1 Summa lån| —— j | 8,877,483)34 73 Bil. I). Under 1873 års riksdag på Riksgälds-kontoret anvisade statsutgifter. CD iO D re p» 11 12 13 14 15 16 För bokostande af deras Majestäter Konungens och Drottningens kröning Till bestridande af kostnaderna för Sveriges deltagande i den internationela konst- och industriutställningen i Wien (förslagsanslag)........ För iståndsättande af staden Ystads genom storm skadade hamn . . . . För d:o af staden Cimbrishamns d:o Beviljade att utgå d:o Till ersättning åt Kongl. Statskontoret för förskottsvis bestridda utgifter . . För ordnandet af Konung Carl X\:s till svenska staten testamenterade konstsamlingar m. m. samt till inlösen af Hans Mnj:ts efterlemnade boksamling ............... Summa Runt år 1873. år 1874. 70,000 100,000—; i 50,000 50,000j—| 28,017 08'' 50,000 - 348,017 0S; 19,000 19,000 Summa riksmynt. 70,000 100,000 — I G9,000 — 50,000|— 28,017 08 50,000 — 367,01708 Bih. till Bikscl. Prot. 1873. 10 Sami. 1 Afd. 2 Band. (Riksgalds-kontoretä Reglemente.) 10 74 Aflöningsstat för Eiksgälds-kontorets enifoets- och tjensteman samt vaktbetjening. Fjerde tjenstegraden: 1 Sekreterare hos Fullmäktige......... 1 Kommissarie ................. 2 Kommissarier ................. Tredje tjenstegraden: 1 Kamererare i Boksluts-kontoret........ 1 Kamererare i Revisions-kontoret....... Andra tjenstegraden: 1 Ombudsman................... 1 Notarie och Registrator hos Fullmäktige . . . . I 1 Notarie hos Kommissariatet......... . . 1 Kassa-bokhållare................! 1 Bokhållare i Boksluts-kontoret.........i 1 Bokhållare i d:o .........| Första tjenstegra den: 1 Kanslist vid Fullmäktiges expedition...... 1 Kanslist hos Kommissariatet ..........j 1 Kammarskrifvare ..... 1 Kontorsskrifvare.................i 1 Kontorsskrifvare.................i Lönetillökning för de tre äldste i denna grad å j 500 R:dr för hvardera ............. Vaktbeijening: 1 Vaktmästare........ 1 Kammardräng...................| 2 Kammardrängar............. 1 Husdräng.................. 1 Husdräng . . ................ Summa E:dr Rmt Ordinarie lön. H400- 4,400 8.800- 3,000!- 3,000- 2,000,- 2,000- 2,000- 2,000- 2,000- 2,000- 1,000:- 1,000- 1,000;- 1,000- hooo1- 1,500 - 075 575 1,150 575 575 Arfvode. 000- oooj1, 200 - coo;- 450!. 300:— 3001— 3001— 300 — 300 — 300 — 150 — 150 — 150 150 150 ro 75 150 50 50 Summa. 5.000— 5,000 — 10,000 — 3,G00|- 3,450- 2,300 2,300 2,300 2,300 2,300 2,300, 1,150 1,150 1,150 1,150 1,150'' 1,500- 750 — 650 ■ 1,300- 625- 625- 45,650- 6,400 — 1 52,050''- 75 För tjensteman inom andra och tredje tjenstegraden, som icke innehar annan ordinarie tjenstebefattning, utgör lönen följande belopp, nemligen: för den, som tjenat i andra graden 5 år och derutötver Ii:dr 2,500: för den, som tjenat i denna grad 10 år och derutöfver ,, 3,000: — för den, som tjenat i tredje graden 5 år och derutöfver 0.500: och för den, som tjenat i denna sistnämnda grad 10 ar och derutöfver................ 4,000. Pensions-stat vid Riksgälds-kontoret, Förre Registrator!! och Arkivarien Claes Otto Vougt 1,417 50 Förre Ombudsmannen Leontius Hallman..........,......... 1,500 — Atlidne Krigsrådet 8. G. Ehrenstams ocli hans jemväl aflidna enka Charlotta 250 Grip ensij er nas dotter Hedvig Aurora Ehrenstam.........■ • • — Aflidne t. f. Kommissarien vid Riksgälds-kontorots kreditsedelverk, Öfver- krigskommissarien Fr. Lindstedts oförsörjda dotter Siri Aurora Lindstedt 225 — Aflidne Notarien Fr. Bergmans omyndiga barn............... 22 o ; Summa R:dr Rmt 3,617 50’ Anmärkning: Ofvanstående pensioner indragas vid innehafvarens frånfälle och äfven dessförinnan, så vida de för pensionernas utgående stadgade vilkor upphöra. Förestående två stater, nemligen: Aflöningsstaten för Riksgälds-kontoret, upptagande en summa af . . . 52,050. — Pensions-statcn vid d:o ...............• ■ äro uppgjorda och fastställda vid lagtima riksdagen i Stockholm den 20 Maj 181-j. För Första Kammaren: G. LAGERBJELKE, n. v. Talman. På Riksdagens vägnar: För Andra Kammaren: E. A SKEF,, n. v. Talman. 76 Fullmäktige i Riksgälds-kontoret, välde af 1873 års Riksdag. Ordförande f. d. Statsrådet, Kommendören med Stora Korset af Kongl. Nordstjerneorden, Herr Friherre Curt Gustaf af Ugglas. Kaptenen, Riddaren af Kongl. Nordstjerne-Orden, Herr Carl Gustaf Hierta, vice Ordförande. Expeditionssekreteraren och Byråchefen, Kommendören af Kongl. Wasa-Orden, Riddaren af Kongl. Nordstjerne-Orden, Herr Friherre Alfred Henrik Edvard Fock. Grosshandlaren, Riddaren af Kongl. Nordstjerne-Orden, Herr Samuel Warburg. Professoren vid Teknologiska Institutet, Riddaren af Kongl. Nordstjerne-Orden, Herr Filosofie Doktorn Hjalmar Holmgren. Öfverste-löjtnanten vid Fortifikationen, Riddaren af Kongl. Svärds-Orden och Kongl. Norska S:t Olafs-Orden, Herr Erik Gustaf Kling ens tj erna. Tillförordnade Sekreteraren i Kongl. Statskontoret, Riddaren af Kongl. Wasa-Orden, vice Häradshöfdingen Herr Per Samselius. Suppleanter: F. d. General-majoren, Kommendören af Kong], Svärds-Orden, Riddaren af Kongl. Norska S:t Olafs-Orden, Herr Otto Nordensvan. Revisions-sekreteraren, Riddaren af Kongl. Nordstjerne-Orden och Kongl. Norska S:t Olafs-Orden, Herr August Östergren. Kommendören, Riddaren af Kongl. Svärds-Orden, Herr Axel Ad{ersparrc. 77 Revisorer af Stats-, Banko- och Riksgäldsverken vid 1873 års revision. För Första Kammaren: Kyrkoherden i Östra Kamp, Ledamoten af Kongl. Nordstjerue-Orden, Herr Filosofie Doktorn Johan August Berg. Kaptenen, Herr Fredrik Ludvig Salomon Hederstierna. Kaptenen vid Väg- och Vattenbyggnads-korpsen, Riddaren af Kongl. Wasa-Orden, Herr Axel Malcolm Lindgren. Godsegaren, Riddaren af Kongl. Nordstjerne-Orden, Herr Friherre Gustaf Lybecker. Bruksegaren Herr Hugo Petrus Percival Tamm. Bruksegaren, Kammarherren, Riddaren af Kongl. Nordstjerne-Orden och Kongl. Norska S:t Olafs-Orden, Herr Grefve Nils Magnus Gustaf Gyldenstolpe. Suppleanter: Kapten-löjtnanten, Herr Grefve Maurits Emil August Lewenhaupt. Direktören, Riddaren af Kongl. Nordstjerne- och Wasa-Orden, Herr Isak Gustaf Glason. Godsegaren, Riddaren af Kongl. Wasa-Orden, Herr Grefve Gotthard WacMmeisier. För Andra Kammaren: I Boktryckaren, Herr Filosofie Doktorn Sven Adolf Hedlund. Riksdagsmannen, Herr Carl Anders Larsson från Östergötlands län. Riksdagsmannen, Herr Ivar Lyttkens från Hallands län. Kaptenen vid Wermlands regemente, Herr Julius Manicell. Riksdagsmannen, Herr Ola Bosson Olsson från Christianstads län. Riksdagsmannen, Herr Jöns Pehrsson från Kronobergs län. Suppleanter: Läroverks-kollegan, Herr Filosofie Doktorn Olof Wikström. Riksdagsmannen, Herr Lars Persson från Westmanlands län. Riksdagsmannen, Herr Sven Nilsson i Efveröd från Christianstads län. 78 Register A öfver 1873 års Reglemente.*föi* RiksgÄlds-kontoret. Ackord för Riksgälds-koutorets fordringar Aflöning för folkskolelärare..................... » » Justitie-ombudsmannen m. 11..................................... » » lediga tjensters bestridande » » Riksgälds-koutorets tjenste manna-personal och vakt betjening ........................ Aflöning s-stat för Riksgälds-kontoret...... » » uppgörande af ny sådan Afsked med pension................................. Aktoratsarfvode ....................................... Allmänna becillningen.............................. » » uppbörden och redovisningen af...... Allmänna Hypoteksbanken ..................... A mortissementsfonder.............................. A nmärknings m edel................................... Anslag angående lediga tjenster ............ Arfvode för Deputerade och deras biträden ........................... » » Fullmäktige....................... » » Riksdagens Revisorer ...... » » Riksgälds-kontorets tjensteman ........................... Arkiv-byggnad för Göta Hofrätt............ Arkivet, Riksdags-................................... Auktionsmedel för Kronans hus ............ Avesta pedagogi....................................... Sid. 25. § 41. » 6. § 4 mom. 16 » 22. § 34. » 45, 46. §§ 106, 107. 5) 23. § 37. » 74. ''-- » 39, 40. § 94. » 49, 50. SS 119—121 » 31. 64. d 25. § 41. » 30. $§ 60, 62. » 40. § 97. » 28, 31. §§ 55, 65. » 26, 30. SS 47, 63. » 46. § 108. » 33. $ 74. » 23. § 36. » 21. § 33. » 24. §§ 37, 38. » 6. S 4 inom. 13 21. § 32. 26. § 46. D 4. § 4 mom. 3. 79 Bank, Sveriges Riks-, Riksgälds-konto rets kreditiv... Sid. 27. Befordringsgrunder vid Riksgälds-kon toret ............ » Befordring svilkor.................................... » Begrafningshjelp efter obemedlade tjensteman och vaktbe tjente ..................... » Begrafningslijelps-besparingar ............... » Belåning af obligationer ....................... » Belöning för extra arbeten..................... » Berättelser, Fullmäktiges och Kommissariatets ........................... » » Justitie-ombuds mannens...... » » Riksdagens Revisorers ...... » Besigtningar å Riksgälds-kontorets och Riksdagens hus.................. » Beskattning sväsendets förenkling, anslag till..................... » Beskrifning öfver statens jernvägsbygg nader. ................................ » Besparingar å extra och tillfälliga statsanslag ........................... » » » förslagsanslagen............... » » » statsanslagen i allmänhet » Besvär öfver Fullmäktiges beslut ......... » Betjeningen vid Riksgälds-kontoret......... « Bevillning en, allmänna ........................... » » uppbörden och redovisningen af .............................. » Bevillning s-förordning, utfärdande af ... » Bibliotek, Riksdagens ........................... » Bihanget till Riksdagens protokoll, tryckning af............................. » Boksamling, Konung Carl XV:s............... » Boksluts-kontor, Riksgälds-kontorets...... » Bonde-Ståndets Protokoll vid 1809 och 1810 års riksdag ...... » Bo ställs sko g ar, fonden för deras indelning » Brister i förslagsanslagen........................ » » » Statsverkets inkomster............ » Brobyggnader, anslag och lån till ......... » Bätsmansrotarnes sammanförande ......... » Carl X V:s konst- och boksamlingar......... » Carlskrona och Wexiö, jernväg emellan » Christianstad, bidrag till läroverksbygg nad. ................................ » 46. § 111. 23, 24, 46. 37, no. 24. § 39. 19. § 24. 28, 29. § 56. 24. § 38. 37. § 90. 23. § 35. 22, 38. §§ 33, 91. 37. § 88. 4. § 4 mom. 1, 4. 5. § 4, mom. 10. 17. § 18. 18. § 22. 26. § 48. 8, 36, 46, 48. §§ 86, 109, 116. 43—45. §§ 100—105, 25. § 41. 30. §§ 60, 62. 41. § 98 inom. 6. 21. § 32. 33. § 93. 16. § 16. 44. § 102. 38. § 92. 27. § 51. 18. § 22. 18. § 21. 6, 7, 8. § 4, mom. 19, 26, 29, 37. 19. § 25. 16. § 16. 14, 15. § 9 mom. 1. § 10. 13. § 8. 80 Cimbrishamns hamn................................ Dalslands kanalaktiebolag—................... Depositionsmedel .................................... Deputerade för låneärenden..................... Diarium, Ombudsmannens ..................... Diplomatarium, Svenskt ........................ Dorothea och Åsele, väganläggning mellan Döfstumma barn, uppfostringsanstalten för.......................... Ekeskog smedlen ....................................... Embetsresor, Justitie-ombudsmannens...... Enke- och Pupillkassan vid Riksgälds kontoret. ........ Expedition, Fullmäktiges....................... » Justitie-ombudsmannens ...... Expenser för Justitieombudsmannen in. fl. Extra ordinarie tjensteman, deras antagande .. » » » »skiljande från Riksgälds kontoret. ........ » » » gratifikationer åt Fegen och Kalf ven, lån för sänkning åt Flyttningshjelp för Justitieombudsmannen Folkskoleafgiften....................................... Folkskolelärares aflönande........................ Folkskolelärare-seminariernas trädgårdsskötsel Fordringar, Riksgälds-kontorets ............ Forsellön, ersättning till räntetagare för Fosforförande berg- och jordarter......... Frostländighet, anslag för minskning af Fullmakter för Riksgälds-kontorets tjensteman ................................. » granskning af riksdagsmännens .................................... Fullmäktige i Riksgälds-kontoret............ Fullmäktiges ansvarsskyldighet............... » antal för besluts fattande » arfvoden och resekostnads ersättningar ..................... » befattning upphör............... » berättelser........................... » besluts Överklagande......... » Deputerade för låneärenden » frånvaro............................. » föreskrifter ........................ Sid. 16. § 14. » 3,40. §§ 5, 95. » 27. § 49. » 33. § 74. » 87. § 87. » 4. § 4 mom. 2. X) 8. § 4 mom. 36. )) 8. § 4 mom. 42. )) 27. § 50. )) 22. 1 35. » 24, 45. §§ 40, 106. 43. § 101. )) 22, 23. §§ 34, 35. » 23. § 35. » 46. § 110. » 48. § 117. » 24. § 38. w 3. § 3. » 22. § 34. )) 25. § 43. » 6. § 4 inom. 16. )) 6. § 4 mom. 17. )) 2, 3. § 3. » 18, 19. § 23. » 8. § 4 mom. 31. )) 4, 5, 6, 7, 8. § 4 mom. 6, 11 20, 22, 27, 30, » 23. § 37 mom. 1. » 43. § 99. )) 76. ---- » 34. § 75. » 35, 41. §§ 81, 98. )) 23. § 36. » 32, 33. § 72. » 37. § 90. » 36. § 86. )) 33. § 74. » 54, 35. §§ 79, 80. )) 6. § 85. Fullmäktiges förfall........;....................... Sid. 34, 35. » ‘ kansligöromål ..................... » 43. » komplettering .................... » 32. » omröstningar ..................... » 35. » Ordförande ........................ ® 32. » protokoller........................... 34. » rådfrågningar hos Reviso rerne. ................................ » 34. » sammankomster.................. » 34 3b. » sammanträden................... » 34. » sessionsdagar ..................... » 34. >, ställande till ansvar............ » 34. » Suppleanter ........................ » 76. s » deras inträdande » 32, 33. » särskilda uppdrag............... » 37. « tjenstledighet .................... » 34. » åligganden........................... ° 33. Furusjön i Jönköpings län, lan till......... » 2. Förfall, Fullmäktiges .............................. » 34, 3d. Förräntning af Kiksgälds-kontorets kontanta tillgång..................... » 28. Förskott, ersättning till Kongl. Statskontoret för................................. w 1^. Förslag till lediga tjensters återbesättande ....................................... " 46. Förslagsanslag enligt riksstaten............... » Gefle och Upsala, jernväg emellan......... » 14. Gellivara kgrkoplats, väg till.................. * ®. Granskning af Kommissariatets proto koller och anteckningsböcker .......................... » 37. Granskning af riksdagsmäns tullmakter » 42. » ‘ » Riksgälds-kontorets räkenskaper. ................. » 31, 44. Gratifikationer till betjeningen vid Riks gäldskontoret. ................. » 24. Gyljens bruk, väganläggning från............ » 8. Göta Hofrätt, arkivbyggnad för ...........• » 6. Göta kanal-direktion, val till ledamot al » 41. Hamnanläqqninqar, föreskrifter rörande bidragen till......... » 9—13, 11. Hamnbyggnader...................................... ” 7> 8, 16. Hattefura och Stora Lee, segelled emellan. ......................................... » 3. Helgeandsholmens ordnande.................... » 41. Historia, Sveriges, vigtiga handlingar för » 4. Hofrätt, Göta, arkivbyggnad för ............ ,J (>• Honorarier, Fullmäktiges ....................... » 23. Bih. till Riksd. Prot. 1873. 10 Sami, 1 Afd. 2 (Riksg.-kontorets Reglementei. §§ 79, 80. § 101. § 72. § 83. § 68. § 77. § 76. §§ 77 86. §§■ 77, 78. § 77. § 75. §§ 69, 70, 72. § 87. I 79. § 73. § 3. §§ 79, 80. § 56 5 15. § 109. § 22. § 9 mom. 3. \ 4 mom. 34. S 87. § 99. §§ 65, 102. § 38. § 4 inom. 34. § 4 mom. 13. § 98 mom. d. §§ 6, 7, 17. § 4 mom. 19, 26, 29, 37, 38. §§ 13, 14. § 3. . § 98. § 4 mom. 5. § 4 mom. 13. § 3l - Band. 11 82 Hufvudbok, Riksgälds-kontorets ............ Hus, kronans i städerna ....................... » Riksdagens....................................... » Riksgälds-kontorets ........................ Hypoteksbanken, allmänna .................... Indrifningsarfvoden,................................. Industri-utställningen i Wien.................. Inkomster, Statsverkets, brist uti............ » Riksgälds-kontorets ............... Instruktion för Riksgälds-kontorets tjensteman ................................. Inventarier i Riksgälds-kontorets och Riksdagens hus.................. Inventering af låne- och säkerhetshand lingar. ................................ Jernvågar, enskilda, statsbidrag till ...... Jernväg sanläggningar, undersöknings kostnader för.................. » bolag för utförande af... Jernväg sbyggnader, teknisk-ekonomisk beskrifning öfver Jordeböckernas afslutande och granskning Justitie-ombudsmannens aflöning ............ » embetsresor ............ » insättande i embetet Ealfven och Fegen, lån för sänkning af Kameralväsendet, anteckningar rörande... Kangis, väganläggning från ..................... Kansliets, Kongl., registratur .................. Kild och Ludvika, jernväg emellan......... Kinda kanalaktiebolag, revision af......... Kommissariat, Riksgälds-kontorets ......... » dess protokoller och anteckningsböcker. ........ » » utlåtanden.................. Konstitutions-Utskottets handlingar vid 1809 års Riksdag Konstitutorial för tjenstemännen ............ Konst- och Industriutställningen i Wien Konstsamling ar, Konung Carl XV:s......... Kontors-expenser .................................... Konung Carl XV:s konst- och boksamlingar. ......................... Konungens ombud.................................... Kortstämpel-afgiften................................. Kreditiv för infallande krig..................... » » rikets försvar eller andra vigtiga ändamål .............. Sid. 31. § 65. » 26. § 46. » 21, 37. §§ 36, 88, 89. )) 21, 37. §§ 36, 88. » 40. § 97. )) 31. § 64. )) 15, 16. § 12. » 17, 18. §§ 19-22. » 25—29. §§ 41—59. » 44, 45. § 105. » 21, 37, 39. §§ 21, 88, 93. » 37. §87. » 13, 14, 15. §§ 9, 10. )) 7. § 4 mom. 23. 40. § 96. » 5. § 4 mom. 10. » 4. § 4 mom. 1, 4. 22. § 34. » 22. § 35. » 41. § 98 mom. c » 3. § 3. » 5. § 4 mom. 8, 12, » 8. § 4 mom. 34. » 5. § 4 mom. 8. » 14. § 9 mom. 5. » 40. § 95. » 43. § 102. » 37. § 87. » 35, 36. § 84. 38. § 92. » i 39,40, 45. §§ 94, 106. » 15, 16. § 12. » 16. $ 16. » 21. § 31. » 16. § 16. » 35. § 81. )) 25, 31. §§ 44, 61. » 19, 20. §§ 26, 28. » 20. §§ 27, 28. 83 Kreditiv, Riksgälds-kontorets, å Banken Sid, Krylbo och Norberg, jernväg emellan ... » Kröning skostnader.................................... » Kukkola byamän, lån till ........................ » Köpeskilling för kronohemman ............... » Landtrånteriernas depositionsmedel......... » » månadsförslag ......... » Landtråntmåstarnes remisslage............... » Lediglieter bland Fullmäktige.................. » Liqvid mellan Stats- och Riksgäldsverken » » angående förslags-anslagen ......... » » » Statsverkets öfverskott » Liqvidationsfonder.................................... » Ludvika och Kild, jernväg emellan......... >3 Lycksele och Wilhelmina, väganläggning emellan ............... » Läroverksbyggnad, anslag och lån till ... » Mala och Norsjö, väg emellan............... » Mindre kreditivet .................................... » Missväxter, behöfvandes undsättning vid » Museum, national-, inredning af ............ » Myntsort, den i reglementet begagnade » Myrutdikningar för minskande af frost ländighet. ....................... » Månadsförslag, Landtränteriernas ......... » National-musei-byggnadens inredning...... » Norberg och Krylbo, jernväg emellan...... » Norrbottens vattendrag, undersökning af » Norsjö och Mala, väganläggning mellan » Näfvelsjön i Jönköpings län, lån till...... » Nådår sbesparingar.................................... » Obligationer, belåning af ........................ » » Riksgälds-kontorets............ » Observations-arfvode................................. » Observationsmedel .................................... » Odling sföretag, anslag och lån för beredande af........................... » » föreskrifter rörande dessa anslag och lån............ » Ombud, Konungens ................................. » Ombudsman, Riksgälds-kontorets............ » Omröstningar, Fullmäktiges..................... » Ordförande hos Fullmäktige ..... » vice, » » Pedagogier, anslag till ........................... » 29. § 57. 14. S 9 mom. 2. 15. § 11- 3. § 3. 26. § 45. 27. § 49. 30. § 62. 30, 31. § 63. 32. § 69. 31, 32. § 67. 18. § 22. 26. § 48. 28, 31. §§ 55, 65. 14. § 9 mom. 5. 8. § 4 mom. 33. 13. § 8. 8. § 4 mom. 35. 19, 20, 28. §§ 27, 28, 53, 81. 27, 28. §§ 52, 53. 5. § 4 mom. 9. 50. § 122. 5, 6, 7, 8. § 4 mom. 6, 11, 15, 20, 22, 27, 30, 39. 30. § 62. 5. § 4 mom. 9. 14. § 9 mom. 2. 8. § 4 mom. 40. 8. § 4 mom. 35. 2. § 3. 19. § 24. 28, 29. § 56. 1, 28, 29. §§ 2, 54, 55, 58. 31. § 64. 26, 30, 31. §§ 47, 63, 64. 4, 5, 6, 7, 8, 9. S 4 mom. 6, 11, 15, 20, 22, 27, 30, 39. § 5. 9—13. §§ 6, 7. 35. § 82. 44. § 103. 35. § 83. 32. § 68. 32. § 68. 4. § 4 mom. 3. 84 Pensionsgr under för Riksgälds-kontorets tjensteman och vaktbetjening Sid. 49. §§ 118—121. Pensionsstat vid Riksgälds-kontoret ...... » 75. -- Protokoller, Fullmäktiges ........................ » 34. § 77. » Riksdagens, papper till tryckning af.............................. Registratur, utskrifning af Kongl. Kansliets. ................................... Reglering af förvaltningsbestyren och tjenstegöromålen vid Riks gäldskontoret .................... Reglementariska stadganden, äldre,......... Remisslage................................................ Resekostnads-ersättning för Riksdagens Revisorer......... Resekostnads-ersättning för Fullmäktige » » Justitie-om budsmannen Restantier ................................................ Revisions-kontor, Riksgälds-kontorets ... Revisionsko stnader.................................... Revisorer, Riksdagens, vid 1871 års statsrevision ............... » » traktamenten och resekostnader för Revisorernes berättelse ........................... Riksbanken, kreditiv å ........................... Riksbankens försträckningar till 1808— 1809 års krigskostnader ... Riksdagens hus ...................................... Riksdagsbiblioteket ................................. Riksdagshuset .......................................... » angående uppförande af ett nytt................................. Riksdag skostnader.................................... Riksdagsort, Fullmäktiges yttrande derom Riksdaler, hvad dermed i Reglementet förstås ................................. Riksgälds-kontorets betjening.................. » Enke- och pupillkassa » fordringar för meddelade lån ............... » Fullmäktige.............. » föremål ..................... „ förvaltning ............... » hufvudbok ............... » 39. § 93. » 5. § 4 mom. 8. » 39, 40. § 94. )) 50. § 123. » 30, 31. § 63. » 21. § 33. » 23. § 36. » 22. § 35. )) 25. § 42, 43. » 44. § 102. » 20. § 30. » 77. --. » 21. § 33. ») 22. §§ 33, 91. » 29. § 57. )) 2. § 2. » 37''. § 88, 89. )) 21. § 32. )) 21, 37. §§ 36, 88, 89. » 41. § 98. » 20. § 30. )) 41. § 98 mom. a. » 50. § 122. » 43—45. §§ 100—105. )) 24, 45. §§ 40, 106. » 2, 3. § 3. » 76. 1. § 1- 32, 33. §§ 68, 71. » 31. $ 65. 21, 37. §§ 31, 88. 85 Riksgälds-kontorets inkomster och särskil » da tillgångar......... Sid. » kreditiv å Banken ... » » obligationer............... » » rättegångs- ochutsök nings-ärenden. ....... » » skulder ..................... » » Styrelse..................... » » tjenstemanna-personal » rt upplåning.................. » » utgifter..................... » » vaktbetjening............ » Riksgälds sedlar, inlösen af..................... » Riksregistraturet, komplettering af......... » Rotar vid båtsmanshållet, sammanförande af.................... » Rådfrågningar hos Riksdagens Revisorer » Räkenskaper, Riksgälds-kontorets ......... » „ » utdrag af » Rånte- och amortissements-fonder ......... Räntebärande pappers belånande............ Räntegifvares befriande från forsellön ... Sammankomster, Fullmäktiges .............. » Fullmäktiges i Banken och Riksgälds-kontoret gemensamma............... Sandbergs, C., kameral-samlingar ......... Sessionsdagar, Fullmäktiges..................... Sjöaftappning ar...................................... » vilkor för statsbidrag till Skatteköpeskillingar ............ ................... Skog splantering skassan.............................. Skrifmaterialier för Riksdagens och Utskottens behof........................ Skr äfven, väganläggning till .................. Skulder, Riksgälds-kontorets .................. Spelkort, stämpelafgiften för ...... ........... Stadgatiden, allmänna, rörande tillfälliga statsutgifter........................ » äldre, rörande Riksgälds kontoret. ............................. Stadspedagogier, anslag till..................... Stat,- aflönings-, för Riksgälds-kontoret Stat-, pensions-, för Riksgälds-kontoret Statens jernvägsbyggnader, beskrifning öfver......... Statsfyllnadssumman .............................. 25-29. §§ 41-59. 29. § 57. 1, 2. § 2. 44. § 103. 1. § 2. 32—34. §§ 68-76. 43- 45. Il 100—105. 28, 29. 54, 58. 3—25. §§ 4-40. 44. § 104. 2. § 2. 5. § 4 mom. 8. 19. § 25. 34. § 76. 31. § 05. 31. § 66. 28, 31. §§ 55, 65. 28, 29. § 56. 18, 19. § 23. 34—36. §§ 77-86. 41. § 98. 5. 5 4 mom. 8, 12. 34. § 77. 4—9. § 4, inom. 6, 11, 15, 20, 22, 27, 30, 39. § 5. 9—13. §§ 6, 7. 26. § 45. 27. § 51. 39. § 93. 8. S 4, mom. 34. 1, 2. § 2. 25, 30. §§ 44, 61. 17. § 18- 50. § 123. 4. § 4 mom. 3. 74. — 75. — 5. § 4 mom. 10. 17. §§ 19, 20. 86 Statsinkomsterna, brister i ..................... Sid. 18. § 21. » öfverskott å ............... 26. 1 48. Statslånefonden ....................................... » 29. $ 59. Statslån för jernvägsbyggnader.............. » 28. $ 54. Statsobligationer, fonderade................... Statsreglering en, dermed gemenskap egande 28. § 54. utgifter.................. Statsutgifter, extra eller tillfälliga, bevil- jade vid 1856—1858 års » 17—19. §§ 19—25 riksdag ........................... » dito vid 1859 och 1860 » 4. § 4 A.) års riksdag.................. » dito vid 1862 och 1863 » 4. § 4 B.) års riksdag.................. » dito vid 1865 och 1866 » 4-5. § 4 C.) års riksdag.................. » 5. » dito vid 1867 års riksdag » 6. » dito vid 1868 års riksdag » 6. » dito vid 1869 års riksdag » 6, 7. » dito vid 1870 års riksdag » 7. » dito vid 1871 års riksdag » 7. » dito vid 1872 års riksdag » 8. » dito vid 1873 års riksdag » 15—17. » allmänna stadganden rö - rande ........................... » 17. Statsverkets besparingar och öfverskott... » 26. » förslagsanslag........................ » 18. » inkomster, brister uti ......... » 18. » liqvider med Riksgälds-kon toret ..............;.................. » 18, 26, 31. Stensjön i Jönköpings län, lån till......... » 2. Stora Lee och Hattefura, segelled mellan » 3. Strömsholms nya kanalbolag, revision af dess förvaltning .................. b 40. Stämpelafgift för spelkort........................ » 25, 30. Större kreditivet....................................... » 19. Sundsvall och Torpshammar, jernväg emellan................................. » 14. Suppleanter för Fullmäktige..................... » 76. » deras inträdande.................. » 32. » för Revisorerne..................... » 77. Suspensioner............................................ » 47( 48, Svenskt diplomatarium ........................... » 4. Sveriges historia, vigtiga handlingar för » 4. Teknisk-ekonomisk beskrifning öfver Statens jernvägsbyggna der. ............................. » 5. Telegrafverket, förskott till ..................... » 20. § 4 D.) § 4 E.) § 4 F.) § 4 G.) § 4 H.) § 4 I.) § 4 K.) § H-16- § 18. I 48. § 22. § 21. §§ 22, 48, 67. § 3. § 3. § 95. §§ 44. 61. § 26. § 9 mom. 4, §§ 69, 70. §§ 112, 113, 115. § 4, mom. 2. § 4, inom. 5. § 4, mom. 10. § 29. 87 Testamentsbevillningen, arfvode för......... Tjen ste försummelser ................................. Tjenstegörornålens reglering..................... Tjenstemän vid Riksgälds-kontoret......... » » » aflöning för » » »pensioneringaf Tjenster, lediga, bestridande af............... » återbesättande af..................... Tjenstgöringsordning ............................. ''Jjenstg öring spenning ar .......................... Tjenstledighet för tjenstemännen och vakt betjeningen .................. o Fullmäktige................. Tilläggsbevillning .................................... T fur hen m. fl. vattendrag i Jönköpings län 7 orpshammar och Sundsvall, jernväg emellan.......................... Traktamenten, Riksdagens Revisorers ... Tryckfrihets-komitéens betjening och expenser. ................. Tryckning af bihanget till Riksdagens protokoll.......................... » » Bondeståndets protokoll och Konstitutionsutskottets handlingar vid 1809 års Riksdag..................... » » Revisorernes berättelser Tryckningskostnader för Justitie-ombuds mannens berättelser.............. Trädgårdsskötselns befrämjande ............ Understöd för Riksgälds-kontorcts tjen stemäns sterbhus .................. Undersöhiingskostnader för jernvägsan läggningar. ........ Undsättningsmedel vid missväxter ......... Upphörden och redovisningen af Riks gälds-kontorets medel ...... Uppdrag, Fullmäktiges särskilda........... Uppfostringsanstalter för döfstumma barn Upplåning för Riksgälds-kontorets räk . ning ....................................... Upprensning af vattendrag i Norrbotten Upsala och Gefle, jernväg emellan ......... Utbetalningar, allmänna stadganden rörande ............................. Utdikningar och aftappningar af myrar i norra länen Sid. 30. § 60. » 47, 48. §§ 112—117, » 39, 40. § 94. » 43, 44. §§ 101—103. )) 23. § 37. )) 49, 50. §§ 118—121. )) 45, 46. §§ 106, 107. )) 46, 47. §§ 108, 109, 111 )) 44. § 105. » 23. § 37, mom. 1. )) 46. § 107. » 34, 35. §§ 79, 80. 25. § 42. » 2, § 3. » 14. S 9, mom. 4. 21. § 33. » 23. § 35. » 39. § 93. » 38. § 92. » 22, 38. §§ 33, 91. )) 23. § 35. » 6. § 4, mom. 17. » 24. § 39. » 7. § 4, mom. 23, )) 27, 28. §§ 52, 53. » 30, 31. §§ 60-67. » 37- -43. §§ 87-99. » 8. § 4, mom. 42. » 28, 29. §§ 54, 58. » 8. § 4, mom. 40. » 14. § 9 mom. 3. 17. § 18. » 4, OS po § 4, mom. 6, 20, 22, 27, 30, 39 88 Utdikninqar och aftappningar i rikets öfriga delar........... Sid. 9. § ö - Utdrag af Riksgälds-kontorets räkenskaper .................................... » Utgifter, Riksgälds-kontorets.................. » Utlåtanden, Kommissariatets .................. » Utställning, internationel i Wien........... » Vaktbetjening, Justitie-ombudsmannens... » » Riksgälds-kontorets ......... » Vaktbetjeningens pensionerande............... » » tjensteförsummelser...... » Varningar för tjensteförsummelser ...... >> Vattenaftappning ar, anslag och lån för » » i norra länen ............ » » i öfriga delar af riket » » allmänna föreskrifter rörande dertill beviljade statsbidrag......... » Vattendragen i Norrbotten, undersökning af................................... » Wesan, sjöaftappning, lån till ............... » Wexiö och Carlskrona, jernväg mellan... » Wien, konst- och industriutställningen derstädes................................. » Wilhelmina och Asele, väganläggning mellan......... » Wilhelmina och Lycksele väganläggning mellan ...... Vilkor för statsbidrag till allmänna arbeten ....................................... » för lönetillökningen vid Riksgäldskontor. .......................... Wisby, vågbrytaren vid........................... Wisby kronokalkuyn, dess inlösande ...... Vågbrytaren utanför Wisby..................... Väg anläggning ar och väg förbättring ar, anslag till............... » allmänna föreskrifter rörande dessa anslag Ystads hamn............................................. Åsele och Wilhelmina, väganläggning mellan......... » » Dorothea väganläggning mellan..... Öfverskott, Statsverkets .......................... 31. § 66. 3—25. Sij 4—40. 35-36. § 84. 15, 16. § 12. 22. § 34. 44. § 104. 47—49. §§ 112—121. 48. § H5. 47. § 112. 5, 6, 7, 8, 9. § 4 mom. 6, 11, 15, 20, 22, 27, 30, 39. § 5. 4, i, 6, 7, 8. § 4 mom. 6, 11, 15, '' 20, 22, 27, 30, 39. 9. § 5. 9—13. §§ 6, 7. 8. § 4 inom. 40. 3. § 3. 14, 15. § ‘.t mom. 1, § 10. 15, 16. § 12. 7. § 4 mom. 25. 8. § 4 mom. 33. 9—13, 17. §§ 6, 7, 17, 22. 23. § 37. 8. § 4 mom. 38. 8. § 4 mom. 41. 8. § 4 mom. 38. 5, 6, 7, 8. § 4 mom. 14, 18, 21, 24, 25, 28, 32—36. 10—13. § 7. 16. § 13. 7. § 4 inom. 25. 8. § 4 inom. 36. 26. § 48.