utfärdad! vid slutet af 1S72 års riksdag

STOCKHOLM, TRYCKT HOS A. L. NORMAN, 1872. Innehålls-förteckning. Riksgälds-kontorets föremål § 1. „ skulder § 2. fordringar för utbetalda lån § 3. utbetalningar till följd af extra statsregleringar vid föregående riksdagar §§ 4—28. „ anvisade vid innevarande riksdag §§ 29—43. Statsfyllnadssumman jemte öfriga med statsregleringen gemenskap egande utgifter §§ 44—50. På Riksgälds-kontoret anvisade kreditiver §§ 51—54. Från Riksgälds-kontoret utgående riksdags- och revisionskostnader, afiöningar, förvaltningsutgifter m. m. §§ 55—65. Riksgälds-kontorets inkomster och tillgångar §§ 66 88. Uppbörden och redovisningen af bevillningen m. fl. medel §§ 89—96. Riksgälds-kontorets styrelse §§ 97—105. Fullmäktiges sammankomster §§ 106—115. ,, särskilda åligganden och uppdrag §§ 116—126. Riksgälds-kontorets betjening §§ 127—132. Lediga tjensters bestridande och tillsättande §§ 133 138. Behandlingen af frågor rörande tjensteförsummelser m. m. §§ 139—144. Pensionerandet af Riksgälds-kontorets betjening §§ 145—148. Allmänna bestämmelser §§ 149, 150. § 1. Riksgälds-kontoret har till föremål: a) att ombesörja liqviden af Svenska Statens skuld, för hvilken Riksdagen, enligt 66 § Regeringsformen, ansvarar; b) att verkställa alla de utbetalningar, som af Rikets Ständer eller Riksdagen blifvit å detta verk anvisade; c) att mottaga, förvalta och redovisa alla härtill anslagna tillgångar och inkomster samt hålla Riksdagen uppkommande öfverskott och behållningar till handa; d) att, i saknad af annan tillgång för bestridande af beviljade och å Riksgäldskontoret anvisade utgifter, upplåna dertill oundgängligen erforderliga medel; och e) att utföra alla uppdrag och åligganden, som Riksgälds-kontoret för öfrigt af Rikets Ständer eller Riksdagen erhållit. Angående Riksgälds-kontorets skulder. § 2. De af Riksgälds-kontoret för upptagna lån utfärdade och förut icke inlösta eller eljest, jemlikt behörig föreskrift, ur räkenskaperna afförda obligationer, äfvensom de obligationer, hvilka hädanefter varda af detta verk utgifna, böra, så till kapital som upplupna räntor, enligt desammas ordalydelse infrias; dock har Riksdagen medgifvit: a) att till innehafvaren ställd obligation må, då derom hos kommissariatet göres framställning, på viss namngifven person öfverlåtas, för att endast i dennes hand vara gällande; samt, derest egaren sedermera det önskar, ånyo kunna göras gällande i hvarje innehafvares hand, allt under de vilkor i afseende på behöriga anteckningar å sjelfva obligationen samt i Kontorets räkenskaper, som Fullmäktige ega föreskrifva; b) att Fullmäktige må, när sådant icke för Riksgälds-kontoret medför olägenhet, kunna medgifva omedelbar inlösen i Riksgälds-kontoret af förfallna obligationer, och räntekuponer, fastän desamma enligt obligationernas lydelse och stadgandena i lånekontrakten böra å deruti angifna utrikes orter infrias; för hvilket ändamål Fullmäktige må träffa erforderliga överenskommelser med de låneöfvertagare, soro kontraktsenligt skola ombesörja denna inlösen; samt 4 c) att då s. k. Biksgälds-sedlar i Riksgälds-kontoret till inlösen företes, Fullmäktige ega att, derest sedlarne befinnas riktiga, låta desamma med Riksgäldskontorets medel infria. I afseende på Riksgälds-kontorets skulder, om hvilkas belopp och beskaffenhet Kontorets räkenskaper och handlingar lemna fullständig upplysning, och hvilka finnas summariskt uppgifna uti bil. A vid detta reglemente, böra i öfrigt de föreskrifter, som äro intagna uti de vid föregående riksdagar för Riksgälds-kontoret utfärdade reglementen, i de delar samma föreskrifter ännu icke blifvit fullgjorda, fortfarande tjena till efterrättelse. Angående Riksgälds-kontorets fordringar för de af dess medel utbetalda eller godtgjorda lån. § 3. Beträffande Riksgälds-kontorets fordringar för meddelade lån, om hvilkas belopp Kontorets böcker och räkenskaper lemna fullständig upplysning, och å hvilka en förteckning jemväl finnes detta reglemente bifogad (bil. B.), skola de förbindelser, å hvilka fordringarne sig grunda, jemte föreskrifterna uti äldre reglementen i tillämpliga delar fortfarande tjena till efterrättelse; dock har vid 1867 års riksdag den förändring i vilkoren för det vid 1862—1863 års riksdag till utdikning af sjöarne Tjurken, Nåfvelsjön, Furusjön och Stensjön m. fl. vattendrag inom Jönköpings län beviljade lån å 42,000 R:dr blifvit medgifven, att den stadgade ränteinbetalningen och kapitalafbetalningen derför skall taga sin början först efter fem års förlopp från slutet af det år, hvarunder lånet från Riksgälds-kontoret utbekommits; likasom vid 1868 års riksdag blifvit beviljad den förändring i vilkoren för lånet till sjön Wesans uttappning, att å lånesumman, 50,000 R:dr, skall beräknas och vid hvarje års slut erläggas fem procent ränta från och med 1868 års början till och med 1870 års slut samt derefter årligen inbetalas åtta procent å den ursprungliga lånesumman, deraf först godtgöres fem procent årlig ränta å det efter hvarje inbetalning återstående kapitalbeloppet, samt återstoden utgör afbetalning derå; och har vid innevarande riksdag blifvit beslutadt, att annuiteterna för det åt Kukkola byamän beviljade odlingslån skola från och med år 1873 nedsättas till hälften, eller till ett sammanlagdt belopp af 7,499 R:dr 26 öre. Dessutom har Riksdagen år 1870 förklarat, det Dalslands kanalaktiebolag icke har skyldighet att för år 1868 erlägga kapitalafbetalning å det för segelleds öppnande från Hattefura till Störa Lee vid 1862—1863 års riksdag beviljade och från Riksgälds-kontoret utgifna lån å 800,000 R:dr. 5 Angående Riksgälds-kontoret ålagda utbetalningar. l:o. Vid 1872 års början återstående utgifter till följd af extra statsreglenngarne vid föregående riksdagar. Å) Under 1856—1858 års riksdag beviljade anslag, som ännu icke utbekommits. § 4. Återstående beloppet, Två tusen tvåhundratjugo Riksdaler 2 öre, utaf det till Kongl. Maj:ts disposition med 100,000 Riksdaler anvisade anslag för verkställigheten af besluten om beskattning sväsendets förenkling och för påskyndande af arbetena vid de nya jordéböckernas afslutande och granskning, bör, i mån af behof, utbetalas på det sätt Kongl. Maj:t föreskrifvit. Nedan omförmälda anslag till föremål, hänförliga under Riks-statens Åttonde Hufvudtitel, skola fortfarande, i mån af behof, tillhandahållas samt i den ordning eller ^ på det sätt, som af Kongl. Maj:t är eller varder föreskrifvet, utbetalas, nemligen: l:o. Två tusen fyrahundrafemtiosex Riksdaler 25 öre utaf 1859 och 1860 års anslag, 2,000 Riksdaler årligen, för att befrämja och påskynda fortsatt utgifning af arbetet: Svenskt Diplomatarium; börande denna anslagssumma användas dels till ersättning för nödvändiga resor i och för nämnda arbetes utgifvande och dels till inlösen af 175 exemplar deraf, hvilka exemplar skola till de särskilda kontraktsprost-arkiven utdelas för att såsom offentlig egendom hållas allmänheten tillhanda; 2:o Två tusen femhundraniotiofyra Riksdaler 50 öre utaf det vid ofvanberörda riksdag beviljade anslag till löneförbättring åt lärare vid stadspedagogier och läraren vid pedagogien i Åvcsta samt utvidgning af sådana stadspedagogier, der undervisningen vunnit en högre grad af utveckling. B) Under 1859 och 1860 års riksdag beviljade, ännu innestående statsbidrag, § 6. Återstående beloppet, Etthundrasextiotre Riksdaler 4 öre, utaf den vid förenärunda riksdag för verkställigheten af den beslutade förenklingen af beskattnings - 6 väsendet samt de nya jordeböchernas afslutande och granskning till Kongl. Maj:ts disposition anvisade anslagssumma af 74,100 Riksdaler bör, i mån åt behof, på det af Kongl. Maj:t föreskrifna sätt utbetalas. § V. Återstoden, Sju tusen niohundra Riksdaler 1 öre, utaf det vid ofvaunämnda riksdag beviljade anslaget, 9,000 Riksdaler, för befordrande af utgifningen utaf äldre i Riksarkivet och andra allmänna eller enskilda samlingar befintliga samt för Sveriges historia och offentliga förhållanden vigtiga skrifter och handlingar skall fortfarande, i mån af behof, tillhandahållas och utbetalas i den ordning, som af Kongl. Maj:t är eller varder föreskrifven. C) Under 1862 och 1863 ars riksdag pa Riksgälds-kontoret anvisade, ännu icke utbetalda statsutgifter. § 8. Hvad hittills icke utbekommits utaf nedannänmda, under 1862.....1863 års riksdag beviljade statsbidrag skall, efter iakttagande af de innehålluingar, hvartill uraktlåtet fullgörande af de för dessa statsbidrag stadgade vilkor föranleder, utbetalas, i den mån vederbörande, enligt meddelade föreskrifter, äro berättigade medlen utbekomma: l:o Tre tusen sjuhundra niotiosex Riksdaler 70 öre utaf den summa 300,000 Riksdaler, som blifvit beviljad för att användas såsom anslag utan återbetalningsskyldighet till understödjande af sådana myr utdikning ar och v attenaftappning ar inom Norrbottens, Wcsterbotlens, Wester-Norrlands, Jemtlancls, Gefleborgs och Stora Kopparbergs län samt Elf dals, Fryksdals och Jösse härader i Wernilands län, som företrädesvis afse att förminska frostländiglieten; dock under vilkor att sådant understöd icke i något fall får öfverstiga hälften af den för arbetets utförande enligt fastställd plan beräknade kostnad, och alltid med förbindelse för vederbörande kommuner, föreningar eller enskilda, att icke allenast tillskjuta hvad derutöfver för arbetets fullbordande erfordras, utan ock att för all framtid behörigen underhålla de afloppsgrafvar och andra för ändamålets vinnande utförda arbeten, som med statsbidrag blifvit understödda; egande Kongl. Maj:t att i de fall, der sådant anses vara af behofvet påkalladt, i nåder medgifva, att någon del af anslaget må förskottsvis till vederbörande utbetalas; 2:o Fem tusen Riksdaler utaf det förslagsanslag af 90,000 Riksdaler, som anvisats til! ersättande af de förluster, indelnings- och ränte-innehafvare genom mjöl- och säg-qvarnräntans upphörande komma att vidkännas; 7 3:o Femhundra Riksdaler utaf det för vårdande och förökande af Kamereraren Carl Sandbergs historiska, och kamerala samlingar beviljade anslag af 500 Riksdaler under hvartdera af åren 1864, 1865 och 1866; 4:o Två tusen Riksdaler af anslaget, 9,000 Riksdaler, för fortsatt utskrifning inom de särskilda afdeluingarne af Kongl. Maj:ts Kansli af riks-registratur, till och med år 1856; 5:o Tjugufyra tusen fyrahundratjugusex Riksdaler 59 öre, utaf den för Nationalmusei-byggnadens inredning jemte andra i sammanhang dermed erforderliga kostnader till Kongl. Maj:ts disposition anvisade summa af 540,878 Riksdaler 35 öre. § 9. Sedan Rikets Ständer vid 1.862—1863 års riksdag i underdånighet anhållit, att Kongl. Maj:t behagade låta utarbeta och genom trycket utgifva en tekniskekonomisk beskrifning öfver de för Statens räkning utförda jernväg sbyggnader och till bestridande af kostnaderna härför till Kongl. Maj:ts disposition anvisat ett förslagsanslag af Tio tusen Riksdaler, samt Rikets Ständer vid nästpåföljde riksdag medgifvit, att hvad utöfver berörda, år 1865 lyftade belopp ytterligare kan finnas erforderligt för bekostande af ifrågavarande beskrifnings utgifning må, i mån af behof, lyftas, dock under förutsättning att hvad, som genom framdeles skeende försäljning af umbärliga exemplar utaf samma beskrifning må kunna inflyta, till Riksgälds-kontoret levereras; så har Riksdagen beslutat, att, så snart kostnaderna för utgifvande af ifrågavarande beskrifning, i hvad den omfattar vestra och södra stambanorna, blifvit af detta anslag bestridda, och hvilka kostnader för beskrifningen öfver sistnämnda bana icke må öfverstiga Femtontusen Riksdaler, berörda förslagsanslag skall indragas, så att derutöfver någon vidare utbetalning af medel utaf samma anslag icke må ega rum. D) Under 1865 och 1866 års riksdag på Riksgälds-kontoret anvisade, ännu icke bestridda statsutgifter. § 10. Utaf de vid ofvanstående riksdag på Riksgälds-kontoret anvisade anslag skola följande, ännu innestående belopp fortfarande tillhandahållas, nemligen: l:o Två tusen sjuhundra Riksdaler af det anslag å 120,000 Riksdaler, som vid ofvannämnda riksdag anvisats att, enligt Kongl. Maj:ts disposition, för år 1867 användas såsom anslag utan återbetalningsskyldighet till understödjande af sådana 8 myrut''dikningar och v attenaf tappning ar inom Norrbottens, Westerbottens, WesterNorrlands, Jemtlands, Gefleborgs ocli Stora Kopparbergs län samt Eif dals, Fryksdals, Jösse och Nordmarks härader i Wermlands län, som företrädesvis afse att förminska frostländigheten-, dock under vilkor att sådant understöd icke i något fall får öfverstiga hälften af den för arbetets utförande enligt fastställd plan beräknade kostnad, och alltid med förbindelse för vederbörande kommuner, föreningar eller enskilde att icke allenast tillskjuta hvad derutöfver för arbetets fullbordande erfordras, utan ock att för all framtid behörigen underhålla de afloppsgrafvar och andra lör ändamålets vinnande utförda arbeten, som med statsbidrag blifvit understödda; egande Kongl. Maj:t att i de fall, der sådant anses vara af behofvet påkalladt, i nåder medgifva, att någon del af anslaget må förskottsvis till vederbörande utbetalas; 2:o Femhundra Riksdaler för vidare fortsättning och vårdande af Kamereraren Carl Sandbergs till Staten försålda historiska och kamerala samlingar, att för år 1867 bemälde Kamererare tilldelas, på sätt och under vilkor, som Kongl. Maj:t kan finna för godt föreskrifva; 3:o Ett tusen niohundra Riksdaler utaf anslaget, 3,000 Riksdaler, till undervisning i trädgårdsskötsel vid folkskolelärare-seminarierna för år 1867; 4:o Ett tusen tvåhundra femtioen Riksdaler 45 öre utaf anslaget, 10,000 Riksdaler, för inköp och tillredning af jord till undervisning i trädgårdsskötsel vid folkskolelärare-seminarierna; 5:o Ett tusen Riksdaler för fortsatt utgifvande af sådana i Riksarkivet och andra samlingar befintliga handlingar, som äro af vigt för fäderneslandets historia och offentliga förhållanden. § 11- Såsom bidrag till utvidgande af elementarläroverksbyggnadeni Christianstad hafva Rikets Ständer vid ofvannämnda riksdag beviljat dels ett anslag af Tjugu tusen Riksdaler och dels ett låneunderstöd af Tjugu tusen Riksdaler, samt deraf till Kongl. Maj:ts disposition för år 1867 anvisat såsom anslag Tio tusen Riksdaler och såsom lån Tio tusen Riksdaler, emot vilkor att, sedan detta lån, derför bör aflemnas en sådan skuldförbindelse, som af Fullmäktige i Riksgälds-kontoret antages, under fem års tid fått utan ränta innehafvas, fem procent å detsammas ursprungliga belopp skola före slutet af hvarje år till nämnda Kontor inbetalas, af hvilken inbetalning beräknas fyra procent årlig ränta för det oguldna kapitalet samt det Överskjutande beloppet kommer att såsom kapitalafbetalning å lånesumman afgå, intilldess densamma blifvit till fullo gulden; allt under förutsättning att Christianstads landsting till byggnadsföretaget i dess helhet bidrager med 20,000 Riksdaler, samt att staden Christianstad tillskjuter hvad, som utöfver sålunda för hela byggnadstiden till 60,000 Riksdaler beräknade bidrag kan för ändamålet erfordras. § 12. 9 § 12. Utom de särskilda vilkor och bestämmelser, som, enligt Rikets Ständers derom fattade beslut, böra tillämpas i afseende på de statsbidrag, som under 1865 och 1866 års riksdag blifvit till utgående från Riksgälds-kontoret anvisade iövväganl äggning ar och vägförbättringar, hr obyggnader, hamnanläggningar, kanaler och andra vattenkommunikationer, äfvensom för sjösänkningar och andra vattenaftappningsföretag, skola de allmänna vilkor och föreskrifter i afseende på sådana statsbidrags erhållande och åtnjutande, som uti § 14 af detta reglemente finnas intagna, så vidt icke härifrån skiljaktiga bestämmelser eller stadganden äro för de beviljade anslags- och lånesummorna särskildt meddelade, vid förekommande frågor rörande dessa anslag och lån iakttagas samt lända till efterrättelse; dock böra de arbetsföretag, för hvilkas utförande allmänna medel under nämnda riksdag blifvit beviljade, vara påbörjade sednast under loppet af år 1867. E) Under 1867 års riksdag på Riksgälds-kontoret anvisade, ännu icke verkställda utbetalningar. § 13. Nedannämnda, under 1867 års riksdag beviljade, till ständiga statslehofven icke hänförliga anslagssummor, skola af Riksgälds-kontorets medel bestridas i den ordning, som för hvarje särskild anslagssumma blifvit fastställd, nemligen: l:o Tretusen etthundrafemtiotvå Riksdaler utaf det anslag å 24,152 Riksdaler, som för år 1868 anvisats till slutligt fullbordande af de arbeten, hvilka, till följd af Rikets Ständers beslut vid 1865 och 1866 års riksdag, skola verkställas lör uppförande af en ny arkivbyggnad för Göta Hofrätt och ombyggande af den hofrätts-husets tomt omgifvande kaj; 2:o Fem tusen sexhundrasextiosju Riksdaler utaf det för år 1868 beviljade anslaget 150,000 Riksdaler för anläggning af nya samt förbättring eller omläggning af backiga eller eljest mindre goda vägar, att användas der Kong]. Maj:t finner medlen mest nödiga för att befordra allmänt gagn; 3:o Tretton tusen fyrahundranittiofem Riksdaler utaf det anslag å 120,000 Riksdaler, som för år 1868 beviljats att, enligt Kongl. Maj:ts disposition, utan återbetalningsskyldighet utgå till understödjande af sådana myrutdikningar och vattenaftappning ar inom Norrbottens, Westerbottens, Wester-Norrlands, Jemtlands, Gefleborgs och Störa Kopparbergs län, samt Elfdals, Fryksdals, Jösse och Nordmarks härader i Wermlands län, som företrädesvis afse att förminska frostländighcten; dock under vilkor att sådant understöd icke i något fall får öfverstiga hälften af Bih. till Riksd. Prot. 187''2. 10 Sami. 1 A/d. 2 Band. 2 (Riksg.-kontorets Regi merit e). % 10 den för arbetets utförande enligt fastställd plan beräknade kostnad, och alltid med förbindelse för vederbörande kommuner, föreningar eller enskilde, att icke allenast tillskjuta hvad derutöfver för arbetets fullbordande erfordras, utan ock att för all framtid behörigen underhålla de afloppsgrafvar och andra för ändamålets vinnande utförda arbeten, som med statsbidrag blifvit understödda; egande Kongl. Maj:t att, i de fall, der sådant anses vara af behofvet påkalladt, i nåder medgifva, att någon del af anslaget må förskottsvis till vederbörande utbetalas; 4:o Sexhundra fyratio tre Riksdaler utaf det vid 1867 års riksdag beviljade anslag å 80,000 Riksdaler, att användas till löneförbättring utöfver minimilönen åt examinerade folkskolelärare; samt 5:o Ett tusen niohundra Riksdaler af anslaget, 3,000 Riksdaler, till undervisning i trädgårdsskötsel vid folkskolelärare-seminarierna; varande derjemte medgifvet, att besparingarne å de särskilda extra anslagen till folkskoleväsendet må af Kongl. Maj:t för folkundervisningen tillhörande föremål disponeras. # § 14. Utom de särskilda vilkor och bestämmelser, som skola tillämpas i afseende på de statsbidrag, som under 1867 års riksdag blifvit till utgående från Riksgäldskontoret anvisade för v äg anläggning ar och vägförbättringar, brobyggnader, hamnanläggningar, kanaler och andra vattenkommunikationer, äfvensom för sjösänkningar och andra vattenaftappning sföretag, hafva här nedan intagna allmänna vilkor och föreskrifter, i afseende på sådana statsbidrags erhållande och åtnjutande, blifvit af Riksdagen fastställda; hvilka föreskrifter, så vidt icke härifrån skiljaktiga bestämmelser eller stadganden äro för de beviljade anslags- och lånesummorna särskildt meddelade, således böra vid förekommande frågor, rörande dessa anslag och lån, iakttagas samt lända till efterrättelse: l:o För hvarje företag måste plan till arbetets utförande jemte beräkning öfver dermed förenade kostnader vara uppgjord och hafva vunnit Kongl. Maj:ts nådiga fastställelse. 2:o Då arbetslöretaget afser vägförbättring, väganläggning eller vattenaftappning, bör vederbörande menighet hafva afgifvit yttrande om företagets lämplighet och nytta. 3:o Alla med understöd af allmänna medel anlagda eller förbättrade vägar samt bygda broar böra af den menighet, det bolag eller den särskilda korporation, som åtnjutit det för företaget beviljade understödet, vederbörligen för allmänna trafiken underhållas, intilldess den framtida underhållsskyldigheten kan varda i behörig ordning andra vederbörande ålagd och emellan dem fördelad. 4:o Derest hamn- och kanal- eller andra likartade afgifter efter arbetsföre - 11 tagets fullbordande skola komma att utaf de trafikerande upptagas, bör taxa härå vara fastställd, så lindrig som skäligen låter sig göra. Sålunda fastställda afgifter få icke förhöjas, med mindre Kongl. Maj:t, på grund af särskildt förekommande omständigheter, pröfvar skäligt dertill lemna bifall, utan böra deremot ovilkorligen nedsättas, så snart det af redogörelse, som hvart femte år till Kongl. Majrts Befallningshafvande bör ingifvas, befinnes, att behållna inkomsten öfverstiger en viss, af Kongl. Maj:t fastställd procent utaf de till företaget lemnade enskilda bidrag; och skall dessutom en viss, af Kongl. Maj:t likaledes bestämd andel utaf de afgifter, som uppbäras, till reparationsfond afsättas. 5:o Då ett arbetes utförande öfverlemnas till stad, menighet, bolag eller enskilde, bör alltid kontrakt derom vara i vederbörlig ordning afslutadt samt af Kongl. Maj:t i nåder godkändt, Kontraktet skall innefatta förbindelse för stad, menighet, bolag eller enskilde, dels att, i noggrann öfverensstämmelse med den fastställda arbetsplanen och under skyldighet att dervid vara underkastade vederbörandes kontroll, påbörja, verkställa och fullborda arbetet inom viss bestämd tid, utan att vidare väcka anspråk på ytterligare bidrag af allmänna medel, och dels att, genom egna tillskott, utgöra hvad som utöfver statsbidraget kan erfordras. Dessutom bör uti de kontrakter rörande befordrandet af kommunikationsanstalter, i afseende å hvilka Kongl. Maj:t finner för godt sådant föreskrifva, inflyta, att vederbörande direktion skall hafva skyldighet att under byggnadsåren inom viss bestämd tid till Styrelsen för allmänna väg- och vattenbyggnader årligen afgifva berättelse om arbetets fortgång under nästföregående året, samt att, sedan kommunikationsanstalten blifvit för trafiken upplåten, enligt af bemälda styrelse uppgjorda formulär, afgifva berättelse angående trafiken och hvad dermed eger gemenskap. 6:o För fullgörandet af sådant kontrakt, äfvensom för de lyftade statsmedlens återbäring i fall mot kontraktet brytes, bör ställas sådan säkerhet, som af Kongl. Maj:t i nåder godkännes; varande dock städer och sådana menigheter, hvilka Kongl, Maj:t anser derifrån böra befrias, från dylik skyldighet frikallade. 7:o Af Kongl. Maj:t eller af Riksdagen beviljadt anslag eller lån kan i allmänhet icke utbekommas förr, än arbetsföretaget blifvit börjadt, hvarefter utan återbetalningsskyldighet anslagna medel få successivt och i mån af arbetets fortgång lyftas vid de terminer, som i kontraktet finnas utsatta eller särskildt blifvit bestämda, antingen af Kongl. Maj:t eller af Styrelsen för allmänna väg- och vattenbyggnader, efter dertill af Kongl. Maj:t lemnadt bemyndigande; börande, så vida icke Kongl. Maj:t, med afseende å särskilda förhållanden, pröfvar skäligt annorlunda förordna, någon del af sådant anslag i Riksgälds-kontoret innestå, intilldess arbetet är vederbörligen afsynadt och godkändt. Lånemedel få, sedan behöriga handlingar aflemnats, lyftas på en gång vid den tid de, som åtagit sig arbetets fullgörande, sådant åstunda, så vida icke särskild föreskrift angående tiden för lånets utbekommande blifvit meddelad. 12 8:o Alla statsbidrag, som under denna riksdag blifvit uti ifrågavarande afseende beviljade, skola från Riksgälds-kontoret utbetalas antingen omedelbart eller ock genom Kongl. Maj:ts vederbörande Befallningshafvande eller den myndighet, som fått sig i nåder uppdraget att medlen reqvirera och uttaga; börande, innan större eller mindre del af beviljade statsbidrag utbetalas, hos Riksgälds-kontoret företes: a) om arbetets utförande afslutadt och godkändt kontrakt; b) af Kongl. Maj:t godkänd säkerhetshandling för samma kontrakts fullgörande eller medlens återbäring i de fall der sådan säkerhet enligt mom. 6 erfordras; c) behörigt intyg att arbetet är börjadt; samt derjemte, d) då statsbidraget skall utgå såsom lån, en till Riksgälds-kontoret eller ordres ställd, af Fullmäktige godkänd skuldförbindelse, som, i fråga om låneunderstöd för vattenaftappning eller annat odlingsföretag, skall innefatta vederbörandes betalningsansvar, intilldess sådant lån, jemlikt Kongl. Kungörelserna af den 13 Juni 1845 och den 3 November 1848, blifvit fördeladt på de hemman, hvilka för återbetalningen skola ansvara, och fördelningen vunnit laga kraft samt uti jordeboken på föreskrifvet sätt antecknats; och e) af Fullmäktige godkänd borgen eller säkerhetshandling för den afgifna skuldförbindelsens uppfyllande. 9:o De låne- och säkerhetshandlingar, som för statsbidrags utbekommande til! Riksgälds-kontoret aflemnats, förblifva uti Kontorets vård; dock skola sådana handlingar, som vederbörande embetsmyndigheter kunna blifva i behof att begagna, till dem på behörig reqvisition utlemnas. 10:o I händelse afvikelse, utan dertill erhållen vederbörlig tillåtelse, skett från den fastställda arbetsplanen, eller arbetet, utan af Kongl. Maj:t medgifvet anstånd med detsammas utförande, icke blifvit fullbordadt inom derför bestämd tid, ankommer på Kongl. Maj:t att låta inställa all vidare utbetalning af statsbidraget samt återfordra hvad deraf uppburits, att på en gång eller successivt till Riksgälds-kontoret inbetalas inom den tid, som bestämmes af Kongl. Maj:t eller af Riksdagen, till hvars pröfning frågan om uppburna medels återbäring lärer komma att öfverlemnas, derest längre anstånd dermed än till nästa riksdag anses erfordras. Fullmäktige böra tillse, att sådan inbetalning ingår i vederbörlig ordning. ll:o Stad, ort, bolag eller enskilde, som af ett genom statsbidrag befordradt företag komma att draga omedelbart gagn, böra, i den mån Kongl. Maj:t pröfvar skäligt bestämma, jemväl till företagets fullbordande bidraga, antingen genom kontant tillskott eller med materialier och arbete. I annat fall beror af Kongl. Maj:t att inställa utbetalningen af de beviljade medlen. 12:o Vid alla med statsbidrag i större eller mindre mån understödda arbeten böra företrädesvis, der sig göra låter, tjenst- och sysslolösa personer användas. 13 13:o De arbetsföretag, för hvilkas utförande allmänna medel under 1867 års riksdag äro beviljade, böra sednast under loppet af 1868 påbörjas; kommande hvad Riksdagen anvisat för de vid sagda års utgång icke påbörjade arbeten att reserveras till Riksdagens disposition. 14:o kör utbekomna låneunderstöd till sjösänkningar och myrutdikningar eller andra vattenaftappningsföretag bör, efter tre års förlopp från slutet af det år, hvarunder lånemedlen från Riksgälds-kontoret först utbekommits, årligen erläggas åtta procent å hela den lyftade lånesumman, hvaraf ränta godtgöres efter fem för hundra af obetalda kapitalbeloppet, och det öfriga utgör afbetalning derå. I afseende på sättet och ansvarigheten för dessa inbetalningars verkställande lända ofvan åberopade Kongl. Kungörelser af den 13 Juni 1845 och den 3 November 1848 till efterrättelse. 15:o För andra, till vissa företags befrämjande, beviljade lån skola, i alla de fall, der ej särskildt blifvit annorlunda föreskrifvet, årligen, efter slutet af det år, hvarunder lånemedlen utbekommits, erläggas sex procent af hela den lyftade lånesumman, hvarigenom räntan godtgöres efter fyra för hundra utaf obetalda kapitalbeloppet, och utgör det öfriga afbetalning å detsamma. Dock, som särskild årlig ränteliqvid ej behöfver verkställas, kommer någon föreskrift derom icke att i skuldförbindelsen intagas, utan bör låntagaren endast förbinda sig att under den tid, som åtgar för det erhållna lånets fulla återbetalning, före hvarje års slut erlägga sex procent å lånets ursprungliga belopp. Verkställes ej inbetalning å bestämd tid, är låntagaren pligtig att för det till liqvid förfallna oguldna beloppet erlägga sex procent årlig ränta, intilldess betalning sker. 16:o Alla kostnader, af hvad namn de vara må, som i följd af erhållna anslag eller lån föranledas för Riksgälds-kontoret, skola utan undantag bestridas eller godtgöras utaf den eller dem, som statsbidragen erhållit; och bör erforderlig föreskrift derom uti kontraktet införas. Jemte det ofvanstående stadganden blifvit i underdånighet anmälda, har Riksdagen anhållit, att Kongl. Maj:t täcktes låta underrätta Fullmäktige ej mindre om de terminer, då beviljade statsbidrag böra utbetalas, än om sådana förändringar uti de för statsbidragens lyftning m. m. meddelade bestämmelser, som under arbetenas fortgång kunna varda medgifna. F) Under 1S68 ars riksdag pa, Riksgälds-kontoret anvisade statsutgifter. § 15. Utaf de vid 1868 års riksdag beviljade och till Kongl. Maj:ts disposition på Riksgälds-kontoret anvisade statsbidrag böra nedanstående, vid detta års början innestående, belopp i vederbörlig ordning utbetalas: 14 l:o Återstoden, Elfvatusen tvåhundra Riksdaler, utaf det vid förenämnda riksdag beviljade anslag å 150,000 Riksdaler för anläggning af nya samt förbättring eller omläggning af backiga, eller eljest mindre goda vägar; 2:o Tvåtusen Riksdaler af anslaget, 20,000 Riksdaler, för understödjande af mindre hamn- och brobyggnader samt upprensning af åar och farleder; 3:o Återstoden, Tjugutretusen niohundrafyratiofyra Riksdaler, af det till Kongl. Maj:ts disposition beviljade belopp, 120,000 Riksdaler, att utgå såsom anslag utan återbetalningsskyldighet till understödjande af sådana myr utdikning ar och vattenaftappning ar inom Norrbottens, Westerbottens, Wester-Norrlands, Jemtlands, Gefleborgs och Stora Kopparbergs län samt Elfdals, Fryksdals, Jösse och Nordmarks härader i Werrnlands län, som företrädesvis afse att förminska frostländigheten; dock under vilkor att sådant understöd icke i något fall får öfverstiga en tredjedel af den för arbetets utförande enligt fastställd plan beräknade kostnad, och alltid med förbindelse för vederbörande kommuner, föreningar eller enskilde att icke allenast tillskjuta hvad derutöfver för arbetets fullbordande erfordras, utan ock att för all framtid behörigen underhålla de afloppsgrafvar och andra för ändamålets vinnande utförda arbeten, som med statsbidrag blifvit understödda; egande Kongl. Maj:t att i de fall, der sådant anses vara af behofvet påkalladt, i nåder medgifva, att någon del af anslaget må förskottsvis till vederbörande utbetalas; 4:o Tvåtusen femhundra Riksdaler utaf det till Kongl. Maj:ts disposition för år 1868 till beredande af arbetsförtjenst åt den i följd af missväxt och dyr tid nödställda befolkningen inom vissa delar af landet särskildt anvisade belopp af 200,000 Riksdaler, att användas till anläggning och förbättring af vägar och andra kommunikationsanstalter. § 16. Utom de särskilda vilkor och bestämmelser, som böra tillämpas på de statsbidrag, livilka uti nästföregående § omförmälas, skola de uti § 14 här ofvan intagna allmänna vilkor och föreskrifter i afseende på berörda statsbidrags erhållande och åtnjutande lända till efterrättelse, så vidt icke härifrån skiljaktiga bestämmelser eller stadganden äro för de beviljade anslags- och lånesummorna särskildt meddelade; dock bör i afseende å föreskriften i mom. 13 af sistberörda § iakttagas, att de arbetsföretag, för hvilkas utförande allmänna medel vid 1868 års riksdag blifvit beviljade, skola vara började sednast under loppet åt år 1869. G) Under 1869 års riksdag på Eiksgälds-kontoret anvisade statsutgifter. § iv Utaf nedanstående för väganläggningar och väg förbättringar, bro- och hamnbyggnader, äfvensom sjösänkningar och andra vattenaf''tappningsföretag vid 1869 års 15 riksdag beviljade och till Kongl. Maj:ts disposition anvisade statsbidrag skola följande, vid detta års början innestående, belopp i vederbörlig ordning utbetalas: l:o Sjutusen niobundratretio Riksdaler utaf det för anläggning af nya samt förbättring eller omläggning af backiga eller eljest mindre gocla vägar för år 1870 beviljade anslag af 150,000 R:dr. 2:o Femtusen femhundra Riksdaler af anslaget 20,000 Riksdaler för understödjande af mindre hamn- och brobyggnader samt upprensning af åar och farleder för år 1870; 3:o Tjugufemtusen tio Riksdaler utaf det för år 1870 utan återbetalningsskyldighet beviljade anslag å 60,000 Riksdaler till understödjande af sådana myrutdikningar och vattenaftappningar inom Norrbottens, Westerbottens, Wester-Norrlands, Jemtlands, Gcfleborgs och Stora Kopparbergs län samt JElf dals, Pryl; sdals, Jösse och Nordmarks härader i Wermlands län, som företrädesvis afse att förminska frostländigheten; dock under vilkor, dels att sådant understöd icke i något fall får öfverstiga en tredjedel af den för arbetets utförande, enligt fastställd plan, beräknade kostnad; dels att anslaget må, utan någon viss fördelning mellan de särskilda länen, företrädesvis anvisas till sådana större företag, som anses i väsendtlig mån befrämja det dermed afsedda ändamål, eller frostländighetens förminskande; dels att vederbörande kommuner, föreningar eller enskilde alltid skola hafva förbindelse att icke allenast tillskjuta hvad derutöfver för arbetets fullbordande erfordras utan ock att för all framtid behörigen underhålla de afioppsgrafvar och audra för ändamålets vinnande utförda arbeten, som med statsbidrag blifvit understödda; dels slutligen att Kongl. Maj:t må ega, att i de fall, der sådant anses vara af beliofvet påkalladt, i nåder medgifva att någon del af anslaget må förskottsvis till vederbörande utbetalas. § 18. Utom de särskilda vilkor och bestämmelser, som böra tillämpas på de statsbidrag, hvilka uti nästföregående § omförmälas, skola de uti § 14 här ofvan intagna allmänna vilkor och föreskrifter i afseende på berörda statsbidrags erhållande och åtnjutande lända till efterrättelse; dock med den förändring, dels i mom. 14:o, att efter tre års förlopp från den dag, då lånemedel till sjösänkningar och vattenaftappuiugar från Riksgälds-kontoret utbekommits, årligen skall erläggas åtta procent å den lyftade lånesumman, hvaraf ränta godtgöres efter fem för hundra af obetalda kapitalbeloppet och det öfriga utgör afbetalning derå, dels i mom. 13:o, att de arbetsföretag, för hvilkas utförande allmänna medel vid denna riksdag blifvit beviljade, skola vara började sednast under loppet af år 1870. § 19- Återstoden Tretusen Riksdaler utaf det vid ofvannämnda riksdag till under - 16 stöd för de genom 1868 års missväxt nödlidande länen till Kongl. Maj:ts disposition å Riksgälds-kontoret anvisade belopp af 340,000 Riksdaler skall, uppå skeende reqvisition, till Statskontoret utbetalas; och må dessa medel af Kongl. Maj:t användas, dels till räntefria låneunderstöd med bestämda återbetalningsterminer och mot vederbörande större eller mindre menigheters gemensamma ansvarighet eller annan af Kongl. Maj:t godkänd säkerhet, och dels till undsättning utan återbetalningsskyldighet, der sådant pröfvas vara oundgängligen nödigt, dock med iakttagande : l:o att så beskaffadt understöd företrädesvis må tillkomma de kommuner, som tillförbinda sig att för dithörande fattiga och arbetslösa personer bereda sysselsättning och möjlighet att genom eget arbete förtjena sitt uppehälle; 2:o att de medel, som i afbetalniugar å lån, utgifua från ifrågavarande anslag, inflyta, skola, utan sammanblandning med andra inflytande undsättningsmedel, särskildt redovisas och bokföras; samt 3:o att hvad sålunda inflyter skall från Statskontoret till Riksgälds-kontoret öfverlemnas. § 20. Jemte det Riksdagen år 1869 beslutat att i underdånighet anhålla, det Kongl. Maj:t måtte pröfva, dels hvilka jernvägsanläggningar må anses för utvecklingen af landets industri mest af behofvet påkallade under den närmaste tiden af 12—15 år, samt den ungefärliga kostnad, hvartill deras anläggning kan antagas uppgå, dels lämpligaste sättet att befordra deras utförande genom ett eller flera enskilda bolag, vare sig genom direkt anslag till belopp af högst en fjerdedel af anläggningskostnaden eller på annat sätt, har Riksdagen till Kongl. Maj:ts disposition anvisat 25,000 Riksdaler för bestridande af de härmed förenade kostnader; och bör återstående beloppet häraf, Tolf tusen etthundraåttatio Riksdaler 2 öre, i vederbörlig ordning från Riksgälds-kontoret utbetalas. H) Under 1870 års riksdag på Riksgälds-kontoret anvisade statsutgifter. § 21. Utaf de för väganläggningar och väg förbättringar, bro- och hamnbyggnader, äfvensom sjösänkningar och andra vattenaftappningsföretag af Riksdagen år 1870 beviljade och till Kongl. Maj:ts disposition anvisade statsbidrag, skola följande vid innevarande års början innestående belopp i vederbörlig ordning utbetalas: l:o Sextionio tusen fyrahundratjugofem Riksdaler utaf anslaget 150,000 R:dr för 17 för anläggning af nya samt förbättring ollar omläggning af backiga eller eljest mindre goda vägar; 2:o Fem tusen Riksdaler af det för väganläggningen mellan Åsele och Wilhelmina kyrkolag i Westerbottens län vid 1865 oeh 1866 års riksdag beviljade ansla°- å 50,000 Riksdaler; 3:o Sjutton tusen sjuhundrafemtio Riksdaler utaf anslaget 20,000 R:dr för understödjande af mindre hamn- och brobyggnader samt upprensning af dar och farleder; 4:o Fyratiotvå tusen fyrahundraattatio Riksdaler utaf det för år 1871, utan återbetalningsskyldighet, beviljade anslag å 60,000 Riksdaler till understödjande af sådana myruldikningar och vattenaf''tappningar inom Norbottens, Westerbottens, WesterNorr lands, Jemt! ands, G-efleborgs och Stora Kopparbergs län samt Eif dals, Fryksdals, Jösse och Nordmarks härader i Wermlands län, som företrädesvis afse att förminska frostländigheten; dock under vilkor, dels att sådant understöd icke i något fall får öfverstiga en tredjedel af den för arbetets utförande, enligt fastställd plan beräknade kostnad; dels att anslaget må, utan någon viss fördelning mellan de särskilda länen, företrädesvis anvisas till sådana större företag, som anses i väsendtlig mån befrämja det dermed afsedda ändamål eller frostländighetens förminskande; dels att vederbörande kommuner, föreningar eller enskilda alltid skola hafva förbindelse, att icke allenast tillskjuta hvad derutöfver för arbetets fullbordande erfordras, utan ock att för all framtid behörigen underhålla de afloppsgrafvar och andra för ändamålets vinnande utförda arbeten, som med statsbidrag blifvit understödda; dels slutligen att Kong], Maj:t må ega att, i de fall, der sådant anses vara af behofvet påkalladt, i nåder medgifva, att någon del af anslaget må förskottsvis till vederbörande utbetalas; 5:o Tjugofyra tusen fyrahundra Riksdaler utaf det för år 1871 beviljade belopp af 50,000 Riksdaler till lån för befrämjande af ut dikning ar och aftappning ar af sanka trakter och sjöar till beredande af odlingsföretag inom rikets mellersta och södra län. § 22. Utom de särskilda vilkor och bestämmelser, som böra tillämpas på de statsbidrag, hvilka uti nästföregående § omformälas, skola de uti § 14 här ofvan intagna allmänna vilkor och föreskrifter i afseende på berörda statsbidrags erhållande och åtnjutande lända till efterrättelse; dock med den förändring, dels i mom. 14:o, att efter tre års förlopp från den dag, då lånemedel till sjösänkningar och vattenaftappningar från Riksgälds-kontoret utbekommits, årligen skall erläggas åtta procent å den lyftade lånesumman, hvaraf ränta godtgöres efter fem för hundra af Bih. till BiJcsd. Prof. 1872. 10 Sami. 7 Afd. 2 Rand. 3 (Riksg.-kontorets Reglemente). 18 obetalda kapitalbeloppet och det öfriga utgör afbetalning derå, dels i mom. 13:o, att de arbetsföretag, för hvilkas utförande allmänna medel vid deuna riksdag blifvit beviljade, skola vara började sednast under loppet af år 1871. J) Under 1871 års riksdag på Riksgäld s-kontoret anvisade, statsutgifter. § 23. Utaf de vid regleringen af Riks-statens fjerde Hufvudtitel vid ofvannärande riksdag på Riksgiilds-kontoret anvisade och till Kongl. Maj:ts nådiga disposition ställda anslagssummor skola nedannämnde, vid detta års början innestående belopp i vederbörlig ordning från Riksgälds-kontoret utbetalas, nemligen: l:o Femtiofyra tusen trehundra Riksdaler utaf anslaget 129,300 Riksdaler för befästningsarbeten vid Carlsborg-, 2:o Etthundratrettiotvå tusen sexhundra Riksdaler utaf anslaget 322,880 Riksdaler för befästningar uti inloppen till Stockholm; samt t 3:o Sjuttiofem tusen Riksdaler utaf det för befästningarne vid Carlskrona hamn och vid Hvita Krog beviljade anslag af 150,000 Riksdaler. § 24. För väganläggningar och vägförbätiringar, bro- och hamnbyggnader samt sjösänkningar och andra v att enaftappning sf''öretag har Riksdagen år 1871 beviljat och till Kongl. Maj:ts disposition anvisat följande statsbidrag: l:o För anläggning af nya samt förbättring eller omläggning af backiga eller eljest mindre goda vägar för år 1872 ett anslag af Etthundrafemtio tusen Riksdaler; 2:o för väganläggning mellan Lycksele och Wilhelmina kyrkobyar i Westerbottens län, Tjugutusen Riksdaler, att under år 1872 utgå i ytterligare afräkning å det vid 1870 års riksdag för detta vägarbete beviljade anslag af 106,700 R:dr. 3:o För understödjande af mindre hamn- och brobyggnader samt upprensning af åar och farleder för 1872 ett anslag af Tjugutusen Riksdaler; 4:o för tillökning af vågbrytaren utanför Wisby hamn Sextio tusen Riksdaler, till utgående under år 1872 utaf det vid 1870 års riksdag anvisade anslag af 130,000 R:dr. 5:o Sextio tusen Riksdaler, att för år 1872 utgå såsom anslag utan återbetalningsskyldighet, till understödjande af sådana myr ut dikning ar och vattenaftappningar inom Norbottens, Westerbotiens, Wester-Norrlands, Jemtlands, Gefleborgs och Stora Kopparbergs län samt Elfdals, Fryksdals, Jösse och Nordmarks härader i Wermlands län, som företrädesvis afse att förminska frostländigheten; dock under 19 vilkor, dels att sådant understöd icke i något fall får öfverstiga en tredjedel af den för arbetets utförande, enligt fastställd plan, beräknade kostnad, dels att anslaget må, utan någon viss fördelning mellan de särskilda länen, företrädesvis anvisas till sådana större företag, som anses i väsendtlig mån befrämja det, dermed afsedda ändamål eller frostländighetens förminskande; dels att vederbörande kommuner, föreningar eller enskilde alltid skola hafva förbindelse att icke allenast tillskjuta hvad derutöfver för arbetets fullbordande erfordras, utan ock att för all framtid behörigen underhålla de afloppsgrafvar och andra för ändamålets vinnande utförda arbeten, som med statsbidrag blifvit understödda; dels slutligen att Kongl. Maj:t må ega att, i de fall, der sådant anses vara af behofvet påkalladt, i nåder medgifva, att någon del af anslaget må förskottsvis till vederbörande utbetalas; 6:o Etthundra tusen Riksdaler att för år 1872 utgå såsom lån för befrämjande af utdikningar och aftappningar af sanka trakter och sjöar till beredande af odlingsföretag inom rikets mellersta och södra län. § 25. Utom de särskilda vilkor och bestämmelser, som böra tillämpas på de statsbidrag, hvilka uti nästföregående paragraf omförmälas, skola de uti § 14 här ofvan intagna allmänna vilkor och föreskrifter i afseende på berörda statsbidrags erhållande och åtnjutande lända till efterrättelse; dock med den förändring, dels i mom. 13:o, att de arbetsföretag, för hvilkas utförande allmänna medel vid denna riksdag blifvit beviljade, skola vara började sednast under loppet af år 1872, dels i mom. 14:o, att efter tre års förlopp från den dag, då lånemedel till sjösänkningar och vattenaftappningar från Riksgälds-kontoret utbekommits, årligen skall erläggas åtta procent å den lyftade lånesumman, hvaraf ränta godtgöres efter fem för hundra af obetalda kapitalbeloppet och det öfriga utgör afbetalning derå; hvarförutan Riksdagen beslutat, att Styrelsen öfver allmänna väg- och vattenbyggnader må, der Styrelsen pröfvar lämpligt, uti de kontrakt, som af bemälda Styrelse rörande arbetenas utförande upprättas, intaga det förbehåll, att, innan sista delen af statsbidraget utbetalas, bör styrkas, att till Styrelsen blifvit aflemnade fullständiga ritningar, utvisande huru arbetet blifvit utfördt. § 26. Till låneunderstöd för enskilda jernvägar har Riksdagen sistlidet år beviljat och till Kongl. Maj:ts disposition ställt ett extra anslag af Tio millioner Riksdaler, att utgå under fem år med Två millioner Riksdaler under hvartdera af åren 1872, 1873, 1874, 1875 och 1876; å hvilket anslag Kongl. Maj:t eger när som helst anvisa af Kongl. Maj:t beviljade understödsbelopp, att utgå med högst 20 de här ofvan för hvarje år bestämda belopp samt i enlighet med följande vilkor och bestämmelser: l:o att kostnadsförslag och arbetsplan fastställas af Kongl. Maj:t, som ock närmare bestämmer de ställen, hvilka jernväg skall beröra; 2:o att låneunderstödet ma utgöra högst två tredjedelar af anläggningskostnaden efter det fastställda kostnadsförslaget samt lyftas i mån af arbetets fortgång, på sätt och å tider Kongl. Maj:t bestämmer; 3:o att i afseende på ifrågavarande försträckningar skall iakttagas: o) att annuiteten beräknas till sex procent å ursprungliga försträckningsbeloppet, af hvilken annuitet först godtgöres ränta efter förn för hundra å oguldet kapitalbelopp och återstoden utgör afbetalning derå; b) att räntefrihet må beviljas för högst tre år, dock icke utöfver ett år från den dag, då, enligt Kongl. Maj:ts bestämmande, jernväg sednast skall vara färdig och för trafik öppnad; c) att kapitalafbetalning skall vidtaga tre år efter sistnämnda dag; 4:o att jernvägsanläggningen med alla dertill hörande byggnader och materiel skall utgöra underpant för den af staten lemnade försträckning; 5:o att Kongl. Maj:t skall insätta en ledamot i direktionen för hvarje jernvägsbolag, som undfått låneunderstöd, och utse en revisor att deltaga uti granskningen af bolagets förvaltning och räkenskaper, samt att arfvode till sålunda utsedd direktör och revisor skall bekostas af bolaget; 6:o att hvarje jernvägsbolag, som erhållit statsunderstöd, i öfrigt skall underkastas alla de vilkor och kontroller, som af Kongl. Maj:t pröfvas lämpliga och nödiga; samt 7:o att hvarje sådant bolag, som nyss är nämndt, må, då Kongl. Maj:t sa pröfvar lämpligt, dels utan kostnad eller årlig ersättning undfå upplåtelse af den för jernvägsanläggningen erforderliga, Kronan tillhöriga mark, som står under dess omedelbara disposition, hvaremot, när fråga är om boställsjord eller annan åt enskild person med åborätt eller annorledes upplåten kronojord, ersättning derför af bolaget bör lemnas i enlighet med gällande expropriationslag, dels ock kostnadsfritt begagna sådana å Kronans egor belägna kalk- och stenbrott, som kunna vara disponibla. § 27. Förutom de enligt nästföregående paragraf till låneunderstöd för jernvägsanläggningar anslagna medel, har Riksdagan likaledes beviljat och ställt till Kongl. Maj:ts disposition ett särskildt anslag af En million etthundratusen Riksdaler, med rättighet för Kongl. Maj:t att, utöfver det statsbidrag, som utaf de i samma paragraf omförmälda medel kunde varda beviljadt, för anläggning af en enskild jernväg 21 mellan Wexiö och Garlskrona, utaf detta särskilda anslag, i män af behof, anvisa nödiga medel, att utan återbetalningsskyldighet med en tredjedel årligen utgå till det bolag, soni förbinder sig att, med det byggnadssätt som Kongl. Maj:t finner för godt bestämma, anlägga berörda jernväg med 4,83 fots spårvidd. § 28. Jemte det Riksdagen år 1871 beslutat att, derest Kongl. Maj:t så pröfvar skäligt, Kongl. Maj:t ma ega att, på de å staden Stettins vägnar erbjudna vilkor, afsluta förlikning uti ett af samma stad mot Kongl. Maj:t och Kronan instämdt skuldfordringsmål, under förbehåll dels att de originalhandlingar, på hvilka stadens fordringsanspråk grundas, varda återställda och dels att de öfriga föreskrifter, som Kongl. Maj:t kan finna för godt meddela, varda vederbörligen iakttagna, har Riksdagen för ifrågavarande ändamål på Riksgälds-kontoret anvisat ett belopp af Etthundrasexton tusen åttahundratretioåtta Riksdaler; hvarjemte Riksdagen förordnat att de originalhandlingar, som varda af staden Stettin återställda, skola öfverlemnas till Fullmäktige i Riksgälds-kontoret för att, sedan de genom Fullmäktiges försorg blifvit makulerade, bland Kontorets handlingar förvaras. 2.o. Under innevarande riksdag på Riksgälds-kontoret anvisade stats-utgifter. „§ 29. Till betäckande af svenska statsverkets andel i de förskottsvis bestridda kostnaderna i anledning af Hennes Maj:t Drottning Lovisas dödliga frånfälle, har Riksdagen till Kongl. Maj:ts disposition å Riksgälds-kontoret anvisat ett belopp af Tretiofyratusen fyrahundrafemtiosex Riksdaler 13 öre. § so. I sammanhang med regleringen af utgifterna under Riksstatens Fjerde Hufvudtitel har Riksdagen till bestridande af utgifter i följd af förhöjd kr ono skjutslega anvisat ett extra anslag åt Tretusen etthundra Riksdaler att innevarande år från Riksgälds-kontoret utgå. § 31. Till Kongl. Maj:ts disposition har Riksdagen för innevarande år å Riksgäldskontoret anvisat ett extra anslag af Tiotusen Riksdaler att användas såsom reseunderstöd åt handtverks- och fabriksarbetare i de olika yrkena för besökande af de i utlandet under detta år anordnade allmänna konst- och industriutställningar. 22 § 32. För genomförande af ny tomtreglering i Strengnäs, efter den staden under April månad 1871 öfvergångna brand, har Riksdagen beviljat och till utgående under år 1872 å Riksgälds-kontoret anvisat, dels till gäldande af ersättning för jord, som i följd af tomtregleringen måste af staden lösas, ett anslag utan återbetalningsskyldighet i ill belopp af Tjugutusen Riksdaler, dels ock, till gäldande af de med tomtregleringens genomförande förenade kostnader för utjemnande af nyanlagda Klostergatan, verkställande af nödiga sänkningar och fyllningar å angränsande tomter, planering och stensättning, en försträckning af Tretiotusen Riksdaler; hvarjemte i afseende å försträckningens utbekommande och återbetalning blifvit föreskrifvet: l:o att stadens röstberättigade innevånare skola, genom dertill utsedda ombud, å försträckningssumman afgifva sin till Riksgälds-kontoret eller ordres ställda skuldförbindelse, innefattande de af Riksdagen för försträckningens användande och återbetalning stadgade vilkor; 2:o att hvad utaf försträckningen icke blifvit hos Riksgälds-kontoret uttaget före slutet af år 1872 derefter icke må utbekommas; 3:o att det i Riksgälds-kontoret lyftade försträckningsbeloppet får utan ränta och kapitalafbetalning innehafvas till 1875 års slut, hvarefter, och intilldess försträckningen blifvit till fullo godtgjord, sex procent å dess ursprungliga belopp böra till Riksgälds-kontoret årligen återbetalas, deraf först beräknas och afgår ränta efter fyra för hundra å oguldet kapitalbelopp samt öfverskottet utgör afbetalning derå; samt 4:o att inbetalning af den uti nästföregående punkt omförmälda annuitet bör vid hvarje års slut verkställas, vid påföljd, för underlåtenhet deraf, att å annuiteten beräknas laga ränta från förfallodagen; dervid dock, derest annuiteten före den 16 Januari näst derpå följande år till Riksgälds-kontoret inkommer, samma betalning må anses vara inom behörig tid verkställd ; hvadan i sådant fall den sedan nyssnämnda månads början å annuiteten upplupna ränta eftergifves. § 33. För anskaffande af en del utaf den å östra och norra stambanorna erforderliga materiel, har Riksdagen till Kongl. Maj:ts disposition, att från Riksgäldskontoret utgå under innevarande år, anvisat en summa af Sexhundratusen Riksdaler. § 34. Till bestridande af kostnaderna för Sveriges deltagande i polyteJcniska utställningen i Moskwa innevarande år har Riksdagen till Kongl. Maj:ts förfogande 23 å Riksgälds-kontoret anvisat ett förslagsanslag af Adertontusen Riksdaler, att under innevarande år utgå. § 35. På det Kongl. Maj:t måtte sättas i tillfälle att vidtaga de åtgärder, som kunna finnas lämpliga och nödiga för att befrämja tillgodogörandet af de iuom fäderneslandet förekommande fosforförande berg- och jordarter, har Riksdagen till Kongl. Maj:ts förfogande ställt och till utgående under innevarande år å Riksgäldskontoret anvisat ett förslagsanslag till belopp af Sextusen Riksdaler. § 36. För väg anläggning ar och väg förbättringar, bro- och hamnbyggnader samt sjösänkningar och andra v attenaftappnings företag har Riksdagen beviljat och till Kongl. Maj:ts disposition anvisat följande statsbidrag: A) Väg anläggning ar och v ägförb ättringar. l:o För anläggning af nya samt förbättring eller omläggning af backiga eller eljest mindre goda vägar för år 1873 ett anslag af Etthundrafemtiotusen Riksdaler; 2:o för väganläggning mellan Lycksele och Wilhelmina kyrkobyar i Westerbottens län Tjugutusen Riksdaler, att under år 1873 utgå i ytterligare afräkning å det vid 1870 års riksdag för detta vägarbete beviljade anslag af 106,700 R:dr; 3:o för anläggning af väg från Kangis eller Gyljens bruk i öfver-Kalix socken af Norrbottens län, nordvest upp till den punkt, der vägen från Skr äfven till Gellivara kyrkoplats vidtager, ett anslag af Sextioett tusen trehundratretio Riksdaler, deraf till utgående från Riksgälds-kontoret under år 1873 Elfvatusen trehundratretio Riksdaler; 4:o till utförande af väganläggning mellan Norsjö och Malå kyrkobyar i Westerbottens län ett mot f af beräknade kostnaden ungefärligen svarande anslag af Femtiotusen Riksdaler, deraf anvisats Femtontusen Riksdaler att från Riksgäldskontoret utgå under år 1873; 5:o för väganläggning mellan A sele och Dorothea kyrkoby i Westerbottens län ett anslag af Fyratiotusen sexhundra Riksdaler, deraf till utgående från Riksgälds-kontoret under år 1873 anvisats Tjugutusen Riksdaler; B) Bro- och hamnbyggnader. 6:o för understödjande af mindre hamn- och brobyggnader samt upprensning af åar och farleder för år 1873 ett anslag af Tjugutusen Riksdaler; 7:o för tillökning af vågbrytarm utanför Wisby hamn återstoden Femtiotusen Riksdaler utaf det derför vid 1870 års riksdag beviljade anslag af 130,000 R:dr ; 0) Sjösänkningar och andra vättenafta,ppningsföretag. 8:o Sextiotusen Riksdaler att för år 1873 utgå såsom anslag utan åter? betalningsskyldighet, till understödjande af sådana myr utdikning ar och vattcnaftappning ar inom Norrbottens, Västerbottens, Vester-Norrlands, Jemtlands, Gefleborgs och Stora Kopparbergs län samt Elf dals, Fryksdals, Jösse och Nordmarks härader i Wennlunds län, som företrädesvis afse att förminska frostländigheten, dock under vilkor, dels att sådant understöd icke i något fall får öfverstiga en tredjedel af den för arbetets utförande, enligt fastställd plan, beräknade kostnad; dels att anslaget må, utan någon viss fördelning mellan de särskilda länen, företrädesvis anvisas till sådana större företag, som anses i väsendtlig mån befrämja det dermed afsedda ändamål eller frostländighetens förminskande; dels att vederbörande kommuner, föreningar eller enskilde alltid skola hafva förbindelse att icke allenast tillskjuta hvad derutöfver för arbetets fullbordande erfordras, utan ock att för all framtid behörigen underhålla de afloppsgrafvar och andra för ändamålets vinnande utförda arbeten, som med statsbidrag blifvit understödda; dels slutligen att Kong]. Maj:t må ega att, i de fall, der sådant anses vara af behofvet påkalladt, i nåder medgifva, att någon del af anslaget må förskottsvis till vederbörande utbetalas; 9:o Etthundratusen Riksdaler att för år 1873 utgå såsom lån för befrämjande af utdikningar och aftappningar af sanka trakter och sjöar till beredande af odlingsföretag inom rikets mellersta och södra län. Jemte det Riksdagen i underdånighet anhållit, det Kongl. Maj:t behagade låta genom sakkunnige och tillförlitlige samt med norrländska flottningsförhållandeua fullt förtrogne personer icke allenast verkställa en på noggranna undersökningar grundad utredning om lämpligaste sättet att genom upprensning af de vattendrag inom Norrbottens län, i afseende å hvilka sådant må visa sig för Statens intresse behöfligt, försätta dem i det skick, att Staten må kunna tillgodogöra sig sina inom nämnda län befintliga skogstillgångar, utan ock i öfverensstämmelse dermed uppgöra planer och kostnadsförslag rörande dessa rensningsarbetens utförande, har Riksdagen för bestridande af kostnaderna för ifrågavarande undersökningar, planer och kostnadsförslag till Kongl. Maj:ts disposition på Riksgälds-kontoret för innevarande år anvisat ett anslag af Femtontusen Riksdaler. § 38. 25 § 38. Utom de särskilda vilkor och bestämmelser, som böra tillämpas på de statsbidrag, hvilka uti nästföregående paragraf omförmälas, skola de uti § 14 här ofvan intagna allmänna vilkor och föreskrifter i afseende på berörda statsbidrags erhållande och åtnjutande lända till efterrättelse; dock med den förändring, dels i mom. 13:o, att de arbetsföretag, för hvilkas utförande allmänna medel vid denna riksdag blifvit beviljade, skola vara började sednast under loppet af år 1873, dels i mom. 14:o, att efter tre års förlopp från den dag, då lånemedel till sjösänkningar och vattenaftappningar från Riksgälds-kontoret utbekommits, årligen skall erläggas åtta procent å den lyftade lånesumman, hvaraf ränta godtgöres efter fem för hundra af obetalda kapitalbeloppet och det öfriga utgör afbetalning derå; hvarförutan Riksdagen beslutat, att Styrelsen öfver allmänna väg- och vattenbyggnader må, der Styrelsen pröfvar lämpligt, uti de kontrakt, som af bemälda Styrelse rörande arbetenas utförande upprättas, intaga det förbehåll, att, innan sista delen af statsbidraget utbetalas, bör styrkas, att till Styrelsen blifvit aflemnade fullständiga ritningar, utvisande huru arbetet blifvit utfördt. § 39. Till ersättning för åtskilliga af Kongl. Statskontoret förskottsvis bestridda utgifter, för hvilka statsanslag icke blifvit beviljade, har Riksdagen anvisat en summa af tretiotusen fyrahundrasjutiofyra Riksdaler 06 öre, att enligt Kongl. Maj:ts nådiga disposition från Riksgälds-kontoret utbetalas. § 40. I sammanhang med regleringen af utgifterna under Riksstatens Sjunde Hufvudtitel har Riksdagen beslutat att, för återinlösande till kronan, på sätt Kongl. Maj:t föreslagit, af Wisby f. d. kronokalkugn, å Riksgälds-kontoret anvisa ett extra anslag af sextiotusen Riksdaler, att under innevarande år utgå. § 41. Till understöd och uppmuntran åt mindre uppfostringsanstalter för medellösa döfstum ma barn, har Riksdagen å Riksgälds-kontoret till Kongl. Maj:ts disposition till utgående under innevarande år anvisat ett extra anslag af tiotusen Riksdaler. § 42. För anskaffande af erforderlig persedelutredning för det nya hospitalet vid Bih. till Riksd. Prot. 1872. 10 Sami, 1 Afd. 2 Band, 4 (Iliksg.-kontorets Reglemente.) 26 Göteborg har Riksdagen för innevarande år å Riksgälds-kontoret anvisat ett extra anslag af fyratiotusen Riksdaler. Derjemte har Riksdagen till bestridande af kostnaderna för ännu återstående arbeten vid och inom nämnda hospital likaledes å Riksgälds-kontoret anvisat ett extra anslag af tretiotretusen Riksdaler, att under innevarande år i mån af behof utgå. § 43. Jemte de särskilda efter anslagens och låneunderstödens föremål och beskaffenhet lämpade föreskrifter, som i föregående paragrafer af detta reglemente finnas inföida, böra äfven nedanstående allmänna stadganden, i afseende på samma anslags- och lånesummors utbetalning, iakttagas: l:o hvad som af ett anslaget belopp under ett år icke blifvit från Riksgäldskontoret uttaget eller behöft användas, må, der ej annorlunda blifvit särskild! föreskrifvet, under ett följande år disponeras och utbekommas; och 2:o de besparingar, som å anslagen för hvarje särskildt föremål uppkomma, få icke i annat fall, än der sådant är uttryckligen medgifvet, till andra behof dis* poneras, utan böra oafkortade till kommande Riksdags disposition reserveras. 3:o. St åt s f y 11 n ad 8su m in an jemte öfWga med statsregleringen gemenskap egande utgifter. § 44. Den vid sistlidna riksdag för 1872 bestämda statsfyllnadssumma, fem millioner tvåhundrafyratiofyra tusen åttahuudratretionio Riksdaler 85 öre, skall af Riksgäldskontoret Kongl. Statskontoret, uppå dess reqvisition, tillhandahållas. § 45. dill fyllande af den brist, som vid den under innevarande riksdag verkställda reglering af Statskontorets inkomster och utgifter för år 1873 uppkommer och hvilken brist, enligt antagna beräkningar, uppgår till 8,970,855 R:dr 48 öre, tiar Riksdagen till utbetalning från Riksgälds-kontoret anvisat en häremot svarande statsfyllnadssumma af åtta millioner niohundrasjutiotusen åttahundrafemtiofem Riksdaler 48 öre, hvilket belopp skall, uppå Kongl. Statskontorets reqvisition, af Riksgälds-kontoret förskottsvis efter nästkommande års ingång utbetalas. § 46. I händelse Statsverkets inkomster för något år icke skulle uppgå tili det 27 sammanlagda belopp, hvartill dessa inkomster i Riksstaten beräknats, bör Kongl. Statskontoret af Riksgälds-kontoret erhålla godtgörelse för den brist, som härigenom, enligt rikshufvudboken, uppkommer i de för statsutgifternas bestridande anvisade tillgångar. Skulle under löpande året visa sig, att Statskontorets inkomster äro otillräckliga för bestridande af dess utgifter, åligger det Riksgälds-kontoret att, sedan Kongl. Maj:t, uppå Statskontorets underdåniga anmälan, pröfvat behofvet, för dess fyllande tillhandahålla Statskontoret det belopp, Kongl. Maj:t för sådant ändamål finner för godt bestämma: dock med förbindelse för Statskontoret att, så snart dess tillgångar det medgifva, återgälda hvad Riksgälds-kontoret sålunda förskjutit. § 47. Derest någon af de vid statsregleringarne för åren 1870, 1871, 1872 och 1873 i egenskap af förslagsanslag beviljade och såsom sådana i Riksstaten för samma år uppförda utgiftssummor skulle under ett eller aunat år befinnas otillräcklig för dermed afsedda ändamål, åligger det Riksgälds-kontoret att bristen efter årets slut Kongl. Statskontoret ersätta; hvaremot de besparingar, som kunna å dessa anslag uppkomma, böra för hvarje år till Riksgälds-kontoret aflemnas; ankommande på Kongl. Statskontoret att antingen i den enligt nedanstående § 75 för samma år upprättade öfverskottsliqvid upptaga bristerna i omförmälda anslag, eller ock, på grund af uppgjord och vederbörligen granskad särskild liqvid, rörande de till en eller flera hufvudtitlar hörande förslagsanslags brister och besparingar, från Riksgälds-kontoret reqvirera det ersättningsbelopp, som enligt denna liqvid Kongl. Statskontoret tillkommer; dock bör, innan sådan reqvisition sker, Riksgäldskontoret hafva i stadgad ordning erhållit godtgörelse för alla å enahanda anslag under nästföregångna år uppkomna besparingar. § 48. Som, enligt de under 1850—1851 samt 1853—1854 års riksdagar lattade beslut i fråga om beskattningsväsendets förenkling, innehafvare af indelta anslag utaf hemmansräntor och kronotionde skola, för upphörande af såväl deras dittills åtnjutna optionsrätt, att dessa anslag in natura utfordra, som rättigheten att, då för räntorna och tionde lösen med penningar eger rum, af räntegifvarne uppbära forsellön, hållas skadeslöse på det sätt, att de af Statsverket årligen erhålla ersättning med samma belopp, hvarmed forsellönen förut författningsenligt tillgodonjutits; så bör Riksgälds-kontoret, vid de årliga liqviderna med Kongl. Statskontoret, godtgöra sistnämnda verk det belopp, som enligt afslutad rikshufvudbok är af detsamma till sådan ersättning förskottsvis utgifvet. § 49. Till följd af Rikets Ständers under riksdagen åren 1850 och 1851 vidtagna 28 beslut, att de under namn af b egr a fn i, ngs hj e lp s - eller nådår sb esp äring tillförene föreskrifna innehållningar å embets- och tjensternäns löner borde upphöra, men förut gällande föreskrifter i fråga om utbetalningar till aflidne embets- och tjensternäns sterbhus af de löne-innehållningar, hvilka såsom dylik besparing blifvit vederbörligen iakttagna, likväl komma att fortfarande tjena till efterrättelse, — böra de utgifter, som i sådant hänseende under hvart och ett år blifvit utaf Statsverkets medel förskjutna, ersättas af Riksgälds-kontoret genom de gjorda utbetalningarnes upptagande i den för samma år föreskrifna och på rikshufvudboken grundade liqviden mellan Stats- och Riksgälds-kontoren. § 50. Uti ofvan omförmälda årliga liqvid böra jemväl till ersättning af Riksgäldskontoret upptagas sådana kostnader, som kunna uppkomma och af statsmedlen blifvit förskottsvis bestridda för de vid båtsmanshållet indelta rotarnes sammanförande inom lämpliga distrikter, enligt Rikets Ständers derom hos Kongl. Maj:t under 1850—1851 års riksdag gjorda anhållan. 4:o. På Riksgälds-kontoret anvisade kreditiver. § Öl Till följd af stadgandet: i Regeringsformens 63 § har Riksdagen anslagit och till utbetalning från Riksgälds-kontoret anvisat en kreditiv samma af tre millioner Riksdaler, för att vid infallande lerig af Konungen lyftas, sedan han Stats-Rådet in pleno hört och Riksdagen sammankallat. Riksdagens ä denna summa utfärdade förseglade anordning får ej förr brytas eller summan af Fullmäktige utbetalas, än sedan riksdagskallelsen blifvit i hufvudstadens kyrkor vederbörligen kungjord. § 52. Den kreditiv summa, som, enligt ofvan åberopade grundiagsstadgande, bör å Riksgälds-kontoret anvisas, för att, på sätt detsamma innehåller, under tiden mellan innevarande och nästkommande riksdag vara tillgänglig, då Konungen till rikets försvar eller andra högst vigtiga och angelägna ändamål, sedan hela Stats-Rådets tankar deröfver blifvit inhemtade, finner den vara oundgängligen nödig, har Riksdagen fastställt till en million femhundra tusen Riksdaler. § 53. f ör bestridande af ilrågakommande utbetalningar utaf de genom nästföregående §§ a Riksgälds-kontoret anvisade kreditiver böra detta verks härtill dispo - 29 nibla tillgångar begagnas, och, i fall dessa icke äro tillräckliga, de derutöfver erforderliga medlen af Riksgälds-kontoret upplånas mot Kontorets obligationer, ställda till inlösen antingen efter viss förfallotid eller efter föregången uppsägning; egande Fullmäktige att, med hänsigt till de vid upplåningen sig företeende omständigheter och förhållanden, bestämma räntevilkoren samt fastställa betalningsterminerna för dessa obligationer; dock får obligationernas förfallotid icke utsättas sednare än tern år efter deras utgifningsdag. § 54. Till bestridande af sådana Telegrafverkets oförutsedda utgifter, som för uppfyllande af traktatsenliga förbindelser kunna erfordras, har Riksdagen medgifvit, att Kongl. Maj:t må ega att, i händelse verkets egna medel dertill icke lemna tillgång, i Riksgälds-kontoret utbekomma förskott till belopp af högst etthundrafemtiotusen Riksdaler. 5:o. Från Riksgälds-kontoret utgående riksdags- och revisions-kostnader, aflöningar, förvaltningsutgifter m. m. § 55. Alla på Riksdags beslut grundade utgifter för riks dag skostnader skola, intilldess annorlunda af Riksdagen förordnas, utgå af Riksgälds-kontorets medel och, under behörigt iakttagande af samma genom Riksdagens Stats-Utskott Fullmäktige till efterrättelse härvid meddelade beslut, omedelbart från detta verk till vederbörande utbetalas, hvarförutan sådana af Riksdag föranledda utgifter, som i anseende till deras föremål eller beskaffenhet dels redan blifvit, dels framdeles varda af Kongl. Maj:t godkända och å Kongl. Statskontoret anvisade, må, efter erhållna reqvisitioner och anställd granskning af derför aflemnade verifikationshandlingar, Kongl. Statskontoret af Riksgälds-kontoret godtgöras. § 56. Kostnaderna för nödiga reparationer och andra arbeten, för vederbörligt underhäll så väl af den för Riksgälds-kontoret anvisade, som af de för Riksdagens sammankomster afsedda fasta egendomar, äfvensom för de uti samma egendomar befintliga inventariers underhåll och komplettering, skola utaf Riksgälds-kontorets medel bestridas, i likhet med andra till så kallade kontor sexpenser vanligen hänförda utgifter. 30 § 57. Jemte det Riksdagen beslutat, att det årliga anslag af niohundra Riksdaler, som vid 1865 och 1866 års riksdag anvisades för bildande af ett mot representationens behof och anspråk svarande bibliotek inom Riksdagens hus, fortfarande skall utgå, har Riksdagen medgifvit, att bibliotekets föreståndare må bebo tvänne till biblioteket angränsande rum samt till desamma erhålla nödig vedbrand. De uti hvardera Kammarens kanslilokal uppställda samlingar af riksdagstrycket jemte de mest nödiga författnings- och lagsamlingar stå mellan riksdagarne under biblioteksföreståndarens vård, och böra dessa samlingar, hvaröfver fullständiga förteckningar skola föras, i mån af behof kompletteras och utvidgas. § 58. Halfva beloppet af de traktamenten och resekostnads-ersättningar, som tillkomma Riksdagens Revisorer, skall, enligt behörigen granskade och godkända räkningar, af Riksgälds-kontorets medel godtgöras; börande jemväl de arfvoden, Revisorerne bestämma dels för de i och för Statsverkets revision hos dem anställde sekreterare, kameral- och kanslibiträden samt vaktbetjente, dels för den i och för Riksgälds-verkets revision antagna kansli- och vaktbetjening, utbetalas från Riksgäldskontoret; hvarifrån jemväl utgår den godtgörelse, som af Kongl. Maj:t i nåder bestämmes för den ledamot af Statskontoret, hvilken haft nådigt förordnande att Revisorerne med upplysningar tillhandagå. Likaledes må Revisorerne på Riksgäldskontoret anvisa ersättning ej mindre för inköp af papper, skrifmaterialier och andra dylika utgifter för revisionens behof samt för annonser rörande Revisorernes sammanträden, än ock för de kostnader, som kunna föranledas af sådana under revisionstiden verkställda resor, som Revisorerne vid sammankomst in pleno ansett nödvändiga. Kostnaderna för tryckningen, häftningen och utdelningen af Revisorernes berättelser angående granskningen af Stats- och Riksgälds-verkeus samt de under Kongl. Kommers-kollegium ställda fonders förvaltning, äfvensom af de förklaringar, som i anledning deraf kunna varda afgifna, böra äfven af Riksgälds-kontorets medel bestridas. § 59. Aflöningen för Justitieombudsmannen samt den hos honom anställda kanslioeh vaktbejening bör af Riksgälds-kontoret under sista månaden af hvarje qvartal utbetalas; skolande lönen för Justitie-ombudsmannen, under den tid innevarande riksdags statsreglering kommer att blifva gällande, utgå med sju tusen Riksdaler, eller med lika belopp som Justitiekanslerns lön enligt sagda statsreglering utgör; hvaremot Justie-ombudsmannen, derest han förut innehar tjenst på rikets stat, är 31 skyldig att den dermed förenade löneinkomst frånträda, så länge han uppbär Justitie-ombudsmans-lön en. Utöfver den fastställda aflöningen eger den Justitie-ombudsman, som hädanefter tillträder detta embete och dessförinnan icke är i hufvudstaden bosatt, att såsom flyttningshjelp uppbära från Riksgälds-kontoret ett tusen femhundra Riksdaler. För ofvanbemälda kansli- och vakthetjening utgår aflöningen med följande årliga belopp, nemligen: för Sekreteraren med tre tusen femhundra Riksdaler; „ en Kanslist, som tillika har skyldighet att ombesörja registratorsgöromålen, med två tusen Riksdaler; „ en Kanslist med ett tusen Riksdaler, samt „ en Vaktmästare med sexhundra Riksdaler; börande Sekreteraren hos Justitie-ombudsmannen, utan särskild ersättning, jemväl bestrida de göromål, som tillhöra sekreterare-befattningen hos Tryckfrihets-komitéen. Derest Justitie-ombudsmannens Sekreterare förut innehar tjenst på rikets stat, skola, vid uppbärandet af ofvanberörda aflöning, samma vilkor och förbehåll iakttagas, som äro stadgade i afseende på utbetalningen af Justitie-ombudsmans-lönen vid enahanda fall. § 60. Till kostnader för Justitie-ombudsmannens embetsresa)'' bör Riksgälds-kontoret, uppå hans reqvisition och emot derför inom hvarje års utgång afgifvande redogörelse, förskottsvis utbetala en summa af två tusen Riksdaler. För upphandlingen af skrifmaterialier och för andra expenser vid Justitieombudsmannens och Tryckfrihets-komitéens expedition bör ett årligt belopp af femhundra Riksdaler, emot behörig redogörelse, förskottsvis af Riksgälds-kontorets medel utanordnas. Tryckningen och häftningen af ej mindre Justitie-ombudsmannens årliga embetsberättelse än hans särskilda berättelse till nästkommande Riksdag jemte dertill hörande bilagor böra verkställas och papperet för dessa handlingars tryckning anskaffas genom Fullmäktiges försorg; dock skall den härvid erforderliga korrekturläsningen besörjas på sätt förut skett; börande samtliga trycknings- och häftningskostnaderna för ifrågavarande berättelser och bilagor omedelbart utaf Riksgäldskontoret godtgöras, utan afdrag å de till expenser för sagda expedition beviljade anslag; hvaremot de medel, hvilka inflyta genom samma berättelsers försäljning i bokhandeln, skola af Justitie-ombudsmannen, som härom eger foga anstalt, inför Fullmäktige särskildt redovisas. § 61. Såsom arfvode åtnjuter Fullmäktiges Ordförande tre tusen tvåhundra Riks - 32 daler samt hvar och en af de öfrige Fullmäktige ett tusen sexhundra Riksdaler årligen; hvarförutom Fullmäktig, som ej är i Stockholm bosatt, eger att för en resa årligen till och från hemortm uppbära kostnadsersättning, beräknad efter samma grunder, som gälla för beräknandet af resekostnadsersättningen åt Andra Kammarens ledamöter. § 62 Aflöningen för 11 iksg äl ds-konto rots tjenstemannap er sonat och vaktbetjening utgår enligt den af Riksdagen för nämnda verk fastställda aflöningsstat, hvilken icke får öfverskridas; varande nedanstående vilkor och förbehåll stadgade för tillgodonjutande af den för bemälda tjenstemannapersonal och vaktbetjening, under föregående ridsdagar, beviljade löneförhöjning: 1 :o Innehafvarne af de ökade lönerna inom Riksgälds-kontoret äro underkastade den vidsträcktare tjenstgöringsskyldighet eller den jemkning i åligganden, som antingen vid en blifvande förändrad organisation af detta verk eller eljest kan varda i allmänhet stadgad; och böra de fullmakter, som för Riksgälds-kontorets tjensteman utfärdas, innefatta förbehåll om vederbörandes skyldighet att åtaga sig de nya eller förändrade göromål, livilka kunna dem åläggas. 2:o Sådana uppdrag och bestyr, som, till följd af Rikets Ständers eller Riksdagens förfoganden, böra af tjenstemännen vid Riksgälds-kontoret förrättas, skola, oaktadt särskilda arfvoden för enahanda uppdrag och göromål tillförene utgått, hädanefter inbegripas under vederbörandes bestämda tjensteåligganden; hvadan alltså den framtida vedergällningen för sagda uppdrag och bestyr kommer att innefattas i den aflöning, gällande stat upptager. 3:o De tjensteman och vaktbetjente, som, till följd af Rikets Ständers under 1802 och 1863 samt 1865 och 1866 års riksdagar fattade beslut, kommit i åtnjutande af löneförbättring, äro icke berättigade att vidare uppbära s. k. ljuspenningar. 4:o De å aflöningsstaten, i egenskap af tjenstgöringspenningar, upptagna arfvoden skola åtfölja utöfvandet af sjelfva tjenstebefattningarne; dock med rättighet för Fullmäktige att medgifva den tjensteman eller vaktbetjent, som af sjukdom hindras från bestridande af sin tjenst, att uppbära det för samma tjenst bestämda arfvode. 5:o Ombudsmannen samt kontorsskrifvare-graden tillhörande tjensteman må mottaga och bibehålla andra ordinarie tjenster, så vida Fullmäktige icke finna desamma för tjenstgöringen inom Riksgälds-kontoret hinderliga ; men de öfrige tjenstemännen vid detta verk få ej innehafva annan ordinarie tjenstebefattning; dock må den ordinarie tjensteman derstädes, som för närvarande innehar befattning utom verket, och, enligt förut gällande stadganden, icke varit skyldig denna befattning frånträda, densamma äfven efter tillträdandet af den på nya staten uppförda 33 uppförda lön bibehålla, under vilkor dels att, derest hans utom Riksgäldskontoret innehafvande syssla skulle vara för tjenstgöringe» derstädes hinderlig, från endera tjensten afgå, när Fullmäktige sådant äska, och dels att, vid befordran inom detta verb, frånträda ordinarie tjenstebefattning utom detsamma. § 63. Till belöning för extra arbeten och till uppmuntran för extra ordinarier, som ådagalagt synnerlig flit och skicklighet, ega Fullmäktige att använda två tusen fem hundra Riksdaler årligen; dock får hvad häraf under årets belopp icke behöft utgifvas under ett påföljande år ej för samma ändamål användas. För öfrigt ega Fullmäktige icke att tilldela betjeningen vid Riksgälds-kontoret hvarken ljuspenningar eller andra arfvoden än de i aflöningsstaterna och detta reglemente särskildt bestämda eller medgifna. § 64. Såsom begrafningshjelp eller understöd för sterbhusm efter aflidne obemedlade tjensteman och vaktbetjente vid Riksgälds-kontoret och f. d. General-assistanskontoret, ega Fullmäktige att, under loppet af hvarje år, disponera en summa af högst tvåhundratjugufem Riksdaler. § 65. Derest Enke- och Pupillkassans vid Riksgälds-kontoret afslutade och vederbörligen granskade räkenskaper för tiden till och med det år, då nästa riksdag slutar, skulle visa, att kassans inkomster under året understigit de utbetalningar, som derunder kassan ålegat, må den sålunda uppkomna bristen, inom ett belopp af högst tvåtusen tvåhundrafemtio Riksdaler för året, af Riksgälds-kontorets medel godtgöras, under förbehåll likväl, att hvad utaf denna anslagssumma för ett år ej behöft användas icke får för ett annat af kassan tillgodonjutas, och under vilkor att delegarnes bidrag under tiden utgå utan förändring af deras uti det för kassan nu gällande reglemente bestämda belopp, samt att pensionerna för enkor och barn efter embets- och tjensteman samt vaktbetjente vid Riksgälds-kontoret icke få höjas utöfver en femtedel af den ordinarie lön, hvilken den aflidne delegaren sednast vid detta verk innehaft, och för tjenstemäns samt vaktbetjentes vid f. d. General-assistans-kontoret efterlemnade enkor och barn icke utöfver en fjerdedel af det lönebelopp, efter hvilket den för sistnämnda Kontors tjenstemannapersonal stadgade årliga afgift till samma kassa blifvit beräknad och vederbörligen inbetald. Bih. till Riksd. Prot. 1872. 10 Sami. 1 Afd. 2 Band. 5 (Riksg.-kontorets Reglemente.,'' B4 Angående Itiksgiilds-kontorets inkomster och de till detta verk särskildt anslagna tillgångar. § 66. De till Riksgälds-kontoret hörande och dit anslagna medel må icke, under någon förevändning eller med hvad vilkor som helst, derifrån ryckas eller användas till andra behof, än dem Riksdagen bestämt. Allt förordnande, som deremot strider, vare kraftlöst (68 § Regeringsformen). Och må, vid liqviderande afRiksgäldskontorets fordringar, ackord, utan Riksdagens särskilda samtycke, icke medgifvas. § 67. Återstoden af den allmänna bevillning och tillägg sb evillning, som enligt sistlidet års Riksdags beslut, skall utgöras, liksom den allmänna bevillning, hvilken blifvit fastställd vid innevarande riksdag, bör till Riksgälds-kontoret levereras i den ordning och på det sätt författningarne föreskrifva; hvarjemte utestående restantier å de förflutna årens bevillningsmedel böra, i den mån de varda indrifna, komma detta verk till godo. § 68. Sedan Riksdagen beslutat att, i stället för den hittills till församlingarne öfverlåtna follcskoleafgiflen, skall under Åttonde Hufvudtiteln för år 1872 uppföras ett mot nämnda afgift svarande anslag, så kommer den folkskoleafgift, som för år 1871 blifvit debiterad och hvilken under år 1872 inflyter, att till Riksgälds-kontoret levereras. § 69. Den för stämpling af spelkort stadgade afgift skall ingå till Riksgäldskontoret, genom hvars försorg för spelkorten föreskrifna konvoluter och manufakturstämpelpapper anskaffas samt i stadgad ordning tillhandahållas; börande Riksgäldskontoret till allmänna barnhuset i Stockholm samt frimurarebarnhuset och serafimerlasarettet, i stället för den dessa barmhertighetsinrättningar hittills tillerkända andel i denna afgift, utbetala följande årliga belopp, nemligen: till allmänna barnhusinrättningen 27,000 R:dr, till frimurarebarnhuset 1,500 R:dr och till serafimerlasarettet 1,500 R:dr, hvarjemte den i äldre författningar fattigvården i landsortsstäder, der kortfabriker finnas, af kortstämpelafgiften tillagda andel, en skilling banko eller 3| öre för hvarje kortlek, som i staden tillverkas, fortfarande må utgå 35 till de städer, der fattigvården nu uppbär en sådan afgift, men icke framdeles medgifvas för andra städer, inom hvilka kortfabrik möjligen kan uppstå, och icke heller i städer der den uppbäres, såvida kortfabrikationen derstädes utöfver ett års tid blifvit afbruten. § 70. Afgiften för stämpling af tidningar, skall, så länge denna stämpling fortfar, till Riksgälds-kontoret ingå. § 71. Till Riksgälds-kontoret aflemnas hädanefter, liksom hittills, de köpeskillingar, hvilka vid Kronan behållna hemmans samt rekognitions- och Kronans öfriga disponibla skogars försäljande till skatte varda erlagda. § 72. Derest den landshöfdingen i Kopparbergs län på lön anslagna kronolägenheten Hushagen i Stora Tuna socken af nämnda län varder inom den 14 Mars 1873 till Stora Kopparbergs bergslag försåld mot en köpeskilling af etthundratusen Riksdaler, skall berörda köpeskilling till Riksgälds-kontoret ingå. § 73. Riksgälds-kontoret eger jemväl att emottaga de medel, hvilka kunna inflyta vid försäljning af Kronan tillhöriga hus i städerna; hvarifrån dock undantagas auktionsmedlen för sådana hus, som äro inköpta för Kongl. Flottans i Carlskrona behof eller för allmänna magasins-inrättningens räkning, så vida ej dessa medel blifvit af Rikets Ständer eller Riksdagen för särskildt ändamål anvisade. § 74. Till Riksgälds-kontorets disposition skola öfverlemnas de medel, hvilka, till följd af anmärkningar vid räkenskaperna öfver alla till detta verk ingående allmänna utskylder, äro eller blifva levererade. •5 75. Från Kongl. Statskontoret bör Riksgälds-kontoret erhålla dels redan uppkomna, men ännu icke aflemnade, dels hädanefter uppkommande öfverskott å Statsverkets inkomster, äfvensom behållna och till framtida behof icke reserverade besparingar å detta verks utgifter; börande, sedan rikshufvudboken för år 1870 och 36 hvarje påföljande år blifvit afslutad, en derpå grundad liqvid mellan Stats- och Riksgälds-kontoren uppgöras öfver de sistnämnda verk tillkommande öfverskottsmedel. § 76. Med det i § 26 af 1866 års reglemente stadgade vilkor eger Riksgäldskontoret att, under hvarje år, från Kongl. Statskontoret emottaga den vid samma års början befintliga behållning utaf de depositionsmedel, som från Landtränterierna samt Öfver ståthallar e-embetets Kansli blifvit till Kongl. Statskontoret inlevererade. § 77. De medel, som i följd af vederbörande jordegares vid 1828—1830 års riksdag medgifna lösningsrätt af de å krön o ska ttej or den växande ekar hädanefter till Riksgälds-kontoret inflyta, skola bland Riksgälds-kontorets öfriga årliga inkomster bokföras. § 78. Sedan Riksdagen sistlidet år, i enlighet med Kongl. Maj:ts derom gjorda nådiga framställning, å Sjunde Hufvudtiteln uppfört ett särskild! anslag för skogsväsendet, så kommer skogsplanteringskassans återstående behållning att till Riksgälds-kontoret öfverlemnas, för att bland dess öfriga tillgångar ingå. § 79. I enlighet med Kongl. Maj:ts Riksdagen delgifna beslut skall behållningen å fonden för boställsskogars indelning till regelbunden hushållning till Riksgäldskontoret öfverlemnas. § 80. I öfverensstämmelse med Riksdagens beslut i fråga om begagnandet af de för undsättningar vid missväxter eller felslagna skördar afsedda medel, intilldess desamma behöfva för sagda ändamål användas, skola dessa medel, till den del de icke äro för anvisade utbetalningar erforderliga, öfverlemnas till Riksgälds-kontoret. § 81. Jemte det Riksdagen medgifvit, att allt hvad som återbetalas å de undsättningslån, som från 1867 års början till den 27 Mars 1868 blifvit meddelade dels af undsättningsfonden, dels af lyftade medel å mindre kreditivet, må till undsättningsfonden ingå, intilldess den på sådant sätt influtna summan uppgår till ett 37 sammanräknad! belopp, motsvarande de från undsättningsfonden från 1867 års början till samma dag utgifna lån, eller 818,368 Riksdaler 69 öre, har Riksdagen beslutat, att allt hvad som å samma lån derutöfver inflyter bör af Statskontoret till Riksgälds-kontoret inlevereras såsom afbetalning å de utaf mindre kreditiv et lyHuåa medel. § 82. Jemlikt sistlidna års Riksdags beslut har Riksbankens under år 1870 upplupna vinst blifvit för statens allmänna behof med en million trehundrafemtioen tusen Riksdaler till Riksgälds-kontoret anvisad. § 83. Sedan Riksdagen uppdragit åt Fullmäktige i Riksgälds-kontoret att, till bestridande af redan beviljade anslag till Statens jernvägsbyggnader, äfvensom för att bereda tillgång dels för blifvande anslag till jernvägsbyggnader, dels ock för inlösande af ännu utelöpande obligationer för 1867 och 1869 års för jernvägsbyggnaderna upptagna lån, mot fonderade statsobligationer i svenskt mynt å ett sammanräknadt nominelt belopp af tjugufyra millioner Riksdaler samt löpande med fyra procents ränta, som halfårsvis förfaller, ofördröjligen upplägga ett lån, hvilket skall, efter hvarje år verkställd utlottning, amorteras under loppet af 40 år, äfvensom bemyndigat 1 ullmäktige att icke allenast bestämma obligationernas valörer och försäljningspris, utan äfven i öfrigt vid upplåningen tillvägagå på det sätt de finna lämpligast och med det allmännas fördel mest öfverensstämmande, samt Kongl. Maj:t genom nådig kungörelse den l:sta Mars innevarande år gillat och fastställt de i afseende på detta lån åt Riksdagen meddelade bestämmelser, har Riksdagen beslutat det Fullmäktige må, utöfver det belopp, som erfordras till fyllande af den utaf 1870 och 1871 års Riksdagar bestämda upplåningssumma af 18,200,000 R:dr, genom försäljning af obligationer upplåna ytterligare sju millioner femhundratusen Riksdaler, under iakttagande deraf, att försäljning af 1870 års femprocents obligationer icke må ega rum, derest icke för dem erhålles en så hög betalning, att den effektiva ränta, Riksgälds-kontoret för de upplånta penningarne kommer att erlägga, understiger den effektiva räntan för de fyraprocents obligationer, som samtidigt af Riksgälds-kontoret försäljas. I öfrigt gäller till efterrättelse i afseende på ofvanberörda fyraprocents obligationer: a) att penningar, som genom försäljning af dessa obligationer inflyta, icke må användas för andra än de här ofvan omförmälda ändamål; b) att till ränteliqvider och kapitalskuldens amortering anvisas ett årligt anslag, motsvarande det belopp, som hvarje år erfordras för sagda liqviders och S8 amorterings verkställande; börande detta anslag, till dess hela skulden blifvit i stadgad ordning betald, årligen utaf Riksgälds-kontorets medel afsättas; samt c) att de uti nästföregående moment omförmälda ränte- och amorteringsanslag skola ingå till en särskildt redovisad liqvidations- och amortissementsfond, hvars behållning skall för det med dessa medel afsedda ändamål oförryckt tillhandahållas och användas, så att ränteliqviderna vid derför bestämda terminer varda ovilkorligen fullgjorda och skuldens betalning i föreskrifven ordning verkställd; och skola de till liqvidations- och amortissementsfonden influtna medel, så vidt ske kan och denna fond åliggande liqvider medgifva, städse på säkert och ändamålsenligt sätt göras fruktbärande. Dessutom böra Fullmäktige — sedan Kongl. Maj:t numera bifallit Riksdagens i underdånig skrifvelse framställda begäran derom att utlottningslistorna rörande såväl 1870 års, som öfriga i svenskt mynt förskrifna siats obligationer, må såsom bihang få medfölja Svensk författningssamling — föranstalta, det nämnda listor hädanefter varda till vederbörande behörigen aflemnade, för att på nämnda sätt komma till allmänhetens kännedom. § 84. Då obligationer och räntekuponer för de åt Riksgälds-kontoret upptagna lån icke varda inom den för deras inlösande bestämda preskriptionstid hos Riksgäldskontoret företedda, skola de medel, hvilka för infriandet af sådana obligationer och räntekuponer innestå hos de för lånen afsätta liqvidations- och amortissementsfonder, öfverföras till Riksgälds-kontorets allmänna kassa, för att till fyllande af Kontorets öfriga behof kunna användas, § 85. De till Riksgälds-kontoret influtna uppbördsmedel eller aflemnade behållningar, äfvensom de för jernvägsbyggnaderna upplånta medel samt detta verks öfriga ikontanta tillgångar skola, så vidt och så länge de icke behöfva användas för samma verk åliggande utbetalningar, hållas allmänna rörelsen tillhanda och göras räntebärande genom desammas utlåning emot skuldförbindelser, som Fullmäktige anse innefatta full säkerhet och hvilka antingen äro afgilna al städer och menigheter eller inom riket befintliga, af Kongl. Maj:t oktrojerade, penningeförvaltande verk och inrättningar, eller ock försedda med hypotek al räntebärande obligationer eller förbindelser, utfärdade af sådana verk och inrättningar samt andra större bolag och föreningar, som efter erhållna, af Kongl. Maj:t meddelade oktrojer eller fastställda reglementen trädt i verksamhet. Vid sådan utlåning skola Riksgäldskontorets räntebärande obligationer såsom hypotek åtnjuta företräde framför hvarje annan erbjuden säkerhet. Utlånings tiden må af Fullmäktige bestämmas, dock får 39 densamma icke öfverskrida sex månader efter nästa riksdags början. Lånesummans förhållande till derför hypotiserade obligationers kapitalbelopp, äfvensom den ränta, hvilken för ifrågavarande lån skall till Riksgälds-kontoret erläggas, må likaledes, med afseende å dessa obligationers afsättlighet och den vanliga penningeräntans belopp, af Fullmäktige bestämmas; egande Fullmäktige jemväl att för sådana medel uppköpa antagliga obligationer, som förfalla inom viss bestämd tid, eller anses kunna utan svårighet och kapitalförlust vid inträffande behof föryttras. § 86. För bestridande af Riksgälds-kontoret åliggande utbetalningar eger detta verk att begagna ett kreditiv å Riksbanken till belopp af högst en million femhundratusen Riksdaler, mot fyra procent årlig ränta å hvad som af kreditivet lyftas; börande i afseende på kreditivets begagnande de uti banko-reglementet derom meddelade föreskrifter lända till efterrättelse. § 87. Derest sådant för verkställigheten af Riksgälds-kontoret åliggande utbetalningar finnes nödvändigt, ega Fullmäktige att anskaffa dertill erforderliga medel genom upplåning mot Riksgälds-kontorets skuldförbindelser, eller begagnandet af krediter, allt på vilkor som Fullmäktige ega bestämma. I afseende på upplåning emot tryckta eller graverade obligationer lemnar Riksdagen särskilda föreskrifter. § 88. De medel, som inflyta å den s. k. Statslånefondens utestående fordringar skola, efter afdrag af nödiga förvaltningsutgifter, till Riksgälds-kontoret aflemnas. Angående uppbörden och redovisningen af de till Riksgäldskontoret ingående bevillnings- m, fl. medel. § 89. Allmänna bcvillningen uppbäres och redovisas på sätt i gällande författningar är stadgadt; och åtnjuta de tjenstemän samt öfrige vederbörande, som med uttaxeringen och uppbörden af bevillningen ega befattning, de uti Bevillnings-stadgan dem tillerkända arfvoden och traktamenten. Likaså ega kronofogdarne och landskontoren att för uppbörden och redo. 40 visningen af arfs- och testaments-bevillningen tillgodonjuta de särskilda arfvoden, som uti derom gällande författningar finnas bestämda. § 90. I afseende på uppbörden, levereringen och redovisningen af de stämpelafgifter, som för tidningar och spelkort skola erläggas, komma derom gällande författningar att tjena till efterrättelse; börande kostnaden för den i Riksgäldskontoret skeende tidningsstämplingen af detta verks medel bestridas; och må vedergällningen för sagda stämplings verkställande och kontrollerande hädanefter utgå efter samma beräkningsgrund som hittills. Likaledes böra de stampar, som vid den i orterna förefallande tidningsstämpling måste begagnas, på Riksgälds-kontorets bekostnad anskaffas. Men för öfrigt skall kostnaden för denna stämpling, med det i författningarne bestämda belopp, utaf de influtna stämpelmedlen godtgöras. § 91. I början af hvarje månad insändas från landtränteri erna till Riksgäldskontor förslag öfver de, under nästföregående månad, för nämnda Kontors räkning influtna medel; hvilka förslag ovilkorligen böra vara af landskontoren till riktigheten bestyrkta. § 92. De till Riksgälds-kontorets disposition uti landränterierna influtna uppbördsoch anmärknings- m. fl. medel öfversändas och levereras derifrån omedelbarligen till Riksgälds-kontoret; egande landträntmästarne att, under de vilkor och förbehåll författningarne stadga, sig till godo beräkna och i räkenskaperna afföra dem tillkommande remisslage för de penningeremisser, som från ränterierna till Riksgälds-kontoret expedieras. § 93. För de medel, som, till följd af Kongl. Kammarrättens Öfverrevisions-departements anmärkningar eller vederbörande Advokatfiskals-embeteus åtgärder för Riksgälds-kontorets räkning inflyta, godtgör Riksgälds-kontoret, efter behöriga reqvisitioner, de i författningarne stadgade observations- och indrifnings-arfvoden. § 94. Öfver Riksgälds-kontorets samtliga tillgångar och skulder samt inkomster och utgifter, deruti jemväl inberäknade de för jernvägsbyggnaderna upplånta och dels 41 dels såsom anslag, dels såsom lån, utgifna medel, uppgöres och afslutas för hvarje år en fullständig hufvudbok; hvarförutan fortfarande bör föras en särskild räkenskap öfver de fonderade statslånens liqvidations- och amortissementsf‘onder. Hufvudboken skall dock summariskt redovisa äfven dessa fonders ställning vid årets början och slut samt den förändring desamma under årets lopp undergått. Såväl hufvudboken som den särskilda redovisningen för liqvidations- och amortissementsfonderna skola inom den 1 Juli året näst efter det, hvilket dessa räkenskaper omfatta, vara afslutade och renskrifna samt före den 1 derpå följande September behörigen granskade. Riksgälds-kontorets hufvudböcker böra vid lämpliga tider hållas Kong], Statskontoret tillhanda, på det att den Riksgälds-kontoret tillkommande förvaltning af allmänna medel jemväl må kunna i rikshufvudboken intagas. § 95. Under loppet af Juli månad hvarje år böra till upplysning för allmänheten om Riksgälds-kontorets ställning, särskilda, efter det dermed afsedda ändamål lämpade, utdrag af detta verits räkenskaper för det nästföregående året genom trycket offentliggöras och jemte allmänna tidningarne utdelas. § 96. I April månad hvarje år upprättas uti Riksgälds-kontoret liqvid med Statsverket för det sistförflutna året. Af denna liqvid meddelas Kongl. Statskontoret tvänne exemplar, hvaraf det ena, derå Fullmäktige tecknat sitt godkännande, bör derstädes qvarstadna, samt det andra, sedan det blifvit försedt med anteckning om liqvidens godkännande af Kongl. Statskontoret, bör till Riksgälds-kontoret återställas, för att såsom verifikation dess hufvudbok biläggas. Angående Styrelsen öfver Riksgälds-kontoret. § 97. Förvaltningen af Riksgälds-kontoret, dess medel och tillhörigheter är utaf Riksdagen uppdragen åt sju Fullmäktige, livilka vid lagtima riksdag utses i den ordning 71 § Riksdags-ordningen stadgar. Bill. till Iliksd. Prot. 1872. 10 Sami. 1 Afd. 2 Band. (Riksg.-kontorets Reglemente). 6 42 Vid Fullmäktiges sammankomster föres ordet af den, som af Riksdagen blifvit dertill utsedd; tillkommande Fullmäktige att sjelfve bland sig välja en vice Ordförande att föra ordet när hinder för Ordföranden inträffar. § 98. Uppkommer ledighet bland Fullmäktige, inträder suppleant, enligt af Riksdagen bestämd ordning. § 99. Är Styrelsen ej så fulltalig, som för besluts fattande erfordras, enligt hvad här nedan föreskrifves, eger Fullmäktiges ordförande att inkalla erforderligt antal suppleanter. § 100. Fullmäktige äro förbundne att vid Riksgälds-kontorets förvaltning ställa sig till efterrättelse ej mindre Rikets grundlagar än äfven detta reglemente samt öfriga rörande Riksgälds-kontoret gällande föreskrifter; börande Fullmäktige doldt och förtegadt hålla hvad vid Kontorets förvaltning förefaller, som tyst vara bör. § ioi. Blir Fullmäktig ledamot af Stats-Rådet eller kommer i den författning, att han, jemlikt något af mom. a, b, c, d och e uti 26 § Riksdags-ordningen, icke må såsom riksdagsman godkännas, skall han genast frånträda Fullmäktig s-befattningen och suppleant inträda i hans ställe. § 102. Jemte noggrannt iakttagande af hvad i afseende på förvaltningen af Riksgälds-kontoret och dit anslagna medel är stadgadt, åligger Fullmäktige att omsorgsfullt vårda och befrämja detta verks rätt, säkerhet och förmån samt för öfrigt vidtaga alla på Fullmäktige ankommande åtgärder i och för verkställigheten af de i sådant afseende meddelade beslut samt Fullmäktige gifna uppdrag. § 103. Fullmäktige må vara obetaget att, om sådant finnes lämpligt eller nödvän - 43 digt för lånetransaktioner, utse ombud för bedrifvande af dervid erforderliga underhandlingar, äfvensom att åt särskilde Deputerade uppdraga bestyren med lånemedlens indragning samt verkställighet af de för Riksgälds-kontorets räkning erforderliga utländska liqvider; allt i öfverensstämmelse med de beslut och föreskrifter, som Fullmäktige ega meddela. Desse Deputerade, hvilkas antal af Fullmäktige bestämmes, böra väljas vid slutet af hvarje qvartal; och verkställes berörda val, dervid förut varande Deputerade kunna omväljas, på sätt sista punkten af § 112 innehåller. Med hänsigt till erforderliga namnteckningar å vexlar jemte öfriga expeditioner, böra långifvarne och andra vederbörande underrättas om de förändringar, som bland Deputerade inträffa. Deputerade ega att sig emellan, såsom lämpligast synes, fördela dem tillhörande göromål, och skola de inför Fullmäktige vid hvarje sammankomst redogöra försina åtgärder under den efter Fullmäktiges nästföregående sammankomst förflutna tid. Deputerade äro i afseende på utöfningen af sina uppdrag ansvarige enligt allmänna lagen och gällande författningar. I förhållande till beskaffenheten och omfånget af de göromål, som varda åt Deputerade uppdragna, må Fullmäktige bestämma de arfvoden, hvaraf Deputerade kunna anses hafva gjort sig förtjente. På Deputerade ankommer, att, derest göromålens behöriga gång sådant fordrar, antaga nödiga biträden; och må Fullmäktige dels till godtgörande af de ökade göromål, som en del tjensteman får vidkännas i följd af särskilda bestyr med statsskulden, dels till lämpliga arfvoden åt Deputerades biträden använda ett årligt belopp af Sextusen Riksdaler. § 104. Befallningar, som af någon annan än Riksdagen meddelas angående användandet af Riksgälds-kontorets tillgångar eller förvaltandet af samma verk, få icke af Fullmäktige åtlydas och efterkommas; varande Fullmäktige, för sina åtgärder i denna egenskap, Riksdagen eller dess Stats-Utskott och Revisorer allena redo skyldige, samt kunna icke för sitt förhållande till ansvar ställas, utan i laga ordning och till följd af Riksdagens eller dess Revisorers beslut, eller, mellan riksdagar och revisioner, genom Justitie-ombudsmannen. § f05. Till ledning vid pröfningen och afgörandet af förekommande ärenden, för hvilkas behandling antingen icke några, eller mindre tillämpliga och bestämda föreskrifter blifvit meddelade, ega Fullmäktige att af Revisorerne begära råd och yttranden. 44 Angående Fullmäktiges sammankomster. § 106. Fullmäktige sammanträda en gång i hvarje vecka å tid som af dem bestämmes. Derjemte böra, då ärendenas'' beskaffenhet och oafbrutna gång sådant fordra, särskilda sammankomster hållas å tid, som Ordföranden bestämmer. Vid hvarje sammankomst skall protokoll föras. § 107. Med undantag af de enligt § 103 åt vissa Deputerade uppdragna bestyr och åligganden i afseende å lånen för Statens jernvägsbyggnader m. m., böra alla Fullmäktiges behandling tillhörande mål inför Fullmäktige, vid deras sammankomster, föredragas och få endast der afgöras. § 108. Åstundan Fullmäktig att under längre eller kortare tid från staden afresa, bör han sådant förut vid sammankomst eller hos Ordföranden anmäla samt då tillika uppgifva tiden för sin frånvaro. § 109. Är Fullmäktig, som icke, på sätt i näst ofvanstående § föreskrifves, till erhållande af ledighet sig anmält, genom opasslighet eller enskilda angelägenheter hindrad att sammankomst bevista, bör han sitt förfall hvarje gång tillkännagifva. § no. Vid sammankomst skola minst fem Fullmäktige vara tillstädes; dock må ärenden, som ej tåla uppskof, afgöras af allenast fyra Fullmäktige, derest de äro om besluten ense. Frågor om låns upptagande, de i Regeringsformen omförrnälda kreditivers utbetalning eller andra ärenden af mera allmän vigt få icke afgöras, och ej heller tjenster tillsättas eller pensioner beviljas, så vida icke minst fem Fullmäktige äro närvarande. § 111. Fullmäktige vare ej tillåtet att företaga någon öfverläggning i närvaro af 45 Konungens ombud, i fall det, utan att af Fullmäktige derom vara anmodadt, skulle vid deras sammankomst sig infinna. § 112. Yppas under Fullmäktiges öfverläggningar skiljaktighet i meningarne, böra samtlige närvarande Fullmäktige till protokollet afgifva sina röster, hvilka per capita beräknas. Derest flera skiljaktiga meningar yttras, böra de sinsemellan närmast öfverensstämmande, så vidt möjligt är, sammanjemkas. Då ett lika antal röster utfaller för hvardera meningen, är Ordförandens röst afgörande. Den vid sammankomst närvarande Fullmäktig, som sin röst ej särskildt afgifver, eller, efter börjad öfverläggning om ett föredraget ämne, sig aflägsnat, anses hafva det då fattade beslutet biträdt. Sluten omröstning må endast företagas vid val till sådana befattningar, dertill någon bland Fullmäktige kan utses. § 113. Innan Fullmäktiges pröfning underställda ärenden till slutligt afgörande företagas, böra Riksgälds-kontorets Kommissariats utlåtanden deröfver inhemtas, så vida sådant för utredningen af härvid förekommande förhållanden erfordras; skolande hufvudsakliga innehållet af dessa utlåtanden i Fullmäktiges protokoll antecknas. Likaledes böra skälen för sådana, af Fullmäktige vidtagna förvaltningsåtgärder och beslut, som grunda sig på särskilda omständigheter och förhållanden, i protokollet anföras. § 114. Föreskrifter och befallningar må, å Fullmäktiges vägnar, Riksgälds-kontorets embets- och tjensteman icke meddelas utan till följd af beslut, fattadt vid Fullmäktiges sammankomst. Sekreteraren hos Fullmäktige må dock, utan föregången anmälan, mellan sammankomsterna från vederbörande infordra de utlåtanden och upplysningar, som för ärendenas afgörande finnas nödvändiga. § 115. Öfver Fullmäktiges beslut i mål, som röra Riksgälds-kontorets tjensteman eller andra enskilde personer, eger den eller de, på bvilkas rätt och bästa dessa beslut kunna inverka, att hos Revisorerne eller Stats-Utskottet anföra besvär; dervid klaganden dock, såvida besvären skola till pröfning upptagas, bör inom tretio 46 dagar efter bevisligen erhållen del af det meddelade beslutet sitt missnöje deremot hos Fullmäktige skriftligen anmäla; hvarjemte det, vid enahanda äfventyr, åligger honom att sednast en månad före Revisorernes näst förestående sammankomst eller riksdagens början, derest revision derförinnan icke inträffar, sina besvär ingifva till Fullmäktige, af hvilka desamma, jemte utlåtande deröfver, till Revisorerne eller Stats-Utskottet öfverlemnas. Besvär öfver Fullmäktiges nyss före eller under Riksdagens eller Revisorernas sammanvaro i dylika mål meddelade beslut böra, inom fjorton dagar efter delfåendet, den dagen likväl oräknad, omedelbarligen af vederbörande till StatsUtskottet eller Revisorerne inlemnas. Angående Fullmäktige tillhörande särskilda åligganden och uppdrag. § 116. Fullmäktige skola vid början af hvarje år granska Kommissariatets anteckningsböcker och protokoller jemte Ombudsmannens diarium för det nästföregångna året samt genomgå och inventera de under Kommissariatets vård befintliga låneoch säkerhets- med flera handlingar. § UV. En gång hvarje år böra Fullmäktige anställa besigtning å det till lokal för Riksgälds-kontoret anvisade hus samt detta verks inventarier. Likaledes bör besigtning årligen af Fullmäktige anställas å Riksdagens hus, hvilket jemväl står under deras vård och inseende. § H8. Under de tider, då Riksdagen icke är församlad, må lediga rum och lägenheter inom Riksdagens hus af Fullmäktige hyresfritt upplåtas för tillfälligt begagnande ej allenast af de komitéer och revisioner, som kunna varda af Kongl. Maj:t sammankallade och för bvilkas sammanträden erforderliga lokaler inom Kronans hus här i hufvudstaden icke finnas att tillgå, utan äfven af allmänna embetsmyndigheter, som antingen af särskild anledning icke kunna för någon tid begagna åt dem anvisade embetsrum eller också sakna egen lokal; egande Fullmäktige, vid 47 hvarje sådan upplåtelse, föreskrifva de vilkor, som Fullmäktige för de upplåtna rummens samt möblernas och inventariernas noggranna och omsorgsfulla vårdande finna nödvändiga. Dylik upplåtelse bör alltid upphöra så tidigt före Riksdagens sammankomst, att rummen och inventarierna derförinnan kunna vara försatta i ordnadt och fullständigt skick samt, om så erfordras, reparerade. § 119. Då Bevisorerne öfver Stats-, Banko- och Riksgäldsverken sammanträda, skola Fullmäktige till dem afgifva berättelse om Riksgälds-kontorets ställning och förvaltning under den tid, som Revisorernes granskning kommer att omfatta; och böra, vid samma tillfälle, särskilda berättelser af Kommissariatet och Ombudsmannen vid detta verk afgifvas och genom Fullmäktige till Revisorerne öfverlemnas. Dessutom skola Fullmäktige, vid nästa riksdags början, till Riksdagen afgifva och till Stats-Utskottet aflemna berättelse för hela den tid, som förflutit, sedan Fullmäktiges berättelse till nuvarande Riksdag afgafs; börande jemväl särskilda berättelser för samma tid af Kommissariatet och Ombudsmannen då afgifvas och till Stats-Utskottet af Fullmäktige öfverlemnas. § 120. Efter hvarje revisions slut skola Fullmäktige, på sätt de för Revisorerne utfärdade instruktioner innehålla, föranstalta om tryckning och utdelning med allmänna tidningarne af Revisorernes angående Stats- och Riksgäldsverken afgifna och Fullmäktige tillställda berättelser jemte dertill hörande förklaringar, livilka handlingar äfven genom Fullmäktiges försorg böra till näst derefter sammanträdande Revisorer och Riksdag öfverlemnas. § 121. Före nästkommande riksdags början böra Fullmäktige: a) föranstalta om upphandling af det för tryckningen af Riksdagens protokoller med dertill hörande bihang under samma riksdag erforderliga papper och, med behörigt iakttagande af de i sådant afseende meddelade föreskrifter, låta upprätta kontrakter angående verkställigheten af bihangets tryckning; b) upprätta kontrakter om tillhandahållande, under riksdagens lopp, af de skrifmaterialier och öfriga effekter, som för Riksdagens behof kunna erfordras; c) låta komplettera och iståndsätta inventarii-p er sedlar ne i Riksdagens hus. 48 Vid verkställigheten häraf iakttages, att anbud, genom kungörelser i allmänna tidningarne, infordras af dem, som kunna vara hugade att tillhandahålla och leverera berörda effekter eller besörja omförmälda trycknings- med flera arbeten. För öfrigt ega Fullmäktige att utse någon bland Riksgälds-kontorets tjensteman, som bör ej allenast före och under riksdagen mottaga, vårda och efter vederbörliga reqvisitioner utlemna de upphandlade effekterna samt ombesörja de under riksdagens fortgång ifrågakommande ytterligare uppköp, äfvensom erforderliga reparationer å inventarie-persedlarne, utan ock vid hvarje kalenderårs slut upprätta och afgifva fullständig redovisning för alla dessa af honom mottagna effekter. § 122. Som, enligt de af Kougl. Maj:t för Strömshohns nya kanalbolag den 27 Mars 1863 fastställda regler, kanaldirektionens förvaltning och kanalverkets räkenskaper skola hvartannat år granskas utaf två revisorer, af hvilka den ene bör utses af Fullmäktige i Riksgäkls-kontoret, så skola Fullmäktige före hvarje revision välja en person att uti berörda revisionsförrättuing deltaga. Jemväl skola Fullmäktige, i enlighet med de af Kougl. Maj:t för Dalslands kanal-aktiebolag den 7 April 1865 och för Kinda kanal-aktiebolag den 21 Oktober 1864 i nåder fastställda bolagsordningar, årligen utse en revisor att granska hvartdera af dessa bolags förvaltning och räkenskaper. § 123. Då de bolag, som för jernväg sanläggning ars utförande från Riksgäldskontor! utbekommit beviljade låneunderstöd, uti sina med Kongl. Maj:t och Kronan afslutade kontrakter medgifvit staten att genom ombud, som Kongl. Maj:t utser, deltaga i de årliga revisionerna af bolagens förvaltning och räkenskaper, samt berättelserna om dessa revisioner skola till Kongl. Civil-departementet insändas, böra Fullmäktige efter erhållen del af dessa berättelser taga under öfvervägande, huruvida några åtgärder erfordras för bevarande af Riksgälds-kontorets rätt och säkerhet för de utgifna lånens fortsatta liqviderande. § 124. Uti Allmänna Hypotheksbankens styrelse bör en ledamot, som skall vara vice ordförande, utses af Fullmäktige i Riksgälds-kontoret. Likaså utses af Fullmäktige till deltagande i den årliga revisionen af Hypotheksbankens förvaltning och räkenskaper en revisor, som vid revisionen förer ordet. Dessutom böra Fullmäktige utse ett ombud vid den allmänna ordinarie sammankomst, som mellan Hypotheksbankens delegare skall ega rum hvarje år efter afslutad revision. § 125. 49 § 125. Gemensamt med Fullmäktige i Riksbanken skola Riksgälds-kontorcts Fullmäktige: a) afgifva sitt underdåniga yttrande och råd till Kongl Maj:t, i fråga om den ort, der Riksdag bör samlas, i de fall. då fiendens framträngande eller pest eller andra lika vigtiga hinder göra Riksdags hållande i hufvudstaden omöjligt eller för Riksdagens frihet och säkerhet vådligt (50 § Regeringsformen); b) efter stadgade grunder uppgöra och utfärda ny Bevillningsförordning, i den händelse att vid riksdags slut, bevillningens hela belopp är bestämdt, men Kamrarne icke hunnit om fördelningen deraf blifva ense (109 § Regeringsformen); c) uti Justitie-ombudsmans-embetet genast insätta den man, som blifvit utsedd till efterträdare åt Justitie-ombudsmannen, i fäll denne mellan riksdagarne afsäger sig det erhållna förtroendet eller med döden afgår, äfvensom utvälja annan behörig man i stället för Justitie-ombudsmannens utsedde efterträdare, derest han, äfven mellan riksdagarne, afsäger sig förtroendet, eller i Justitic-ombudsmans-embetet insattes, eller med döden afgår (98 § Regeringsformen); d) för framtida uppsigten och kontrollen öfver Göta kanals vidmakthållande utse och välja ej mindre en person, för att såsom ledamot å Bankens och Riksgälds-kontorets vägnar inträda i direktionen öfver nämnda kanal, än ock ett ombud, att å samma verks vägnar deltaga i revisionerna af kanalens räkenskaper; skolande valet till ledamot i direktionen förnyas hvarje år, och till ombud vid revisionerna före desammas början; dock må förut härtill utsedde personer kunna återväljas. Vid Fullmäktiges i Banken och Riksgälds-kontoret gemensamma sammanträden böra, så vidt beslut skall kunna fattas, fem af Fullmäktige i hvartdera verket vara tillstädes. § 126. Vid de tillfällen, då riksdagsmäns fullmakter granskas af Justitie-statsministern eller den person, Konungen i hans ställe förordnat, skola tre bland Fullmäktige i Riksgälds-kontoret vara tillstädes. Bih. till Riksd. Prot. 1872. 10 Sami. 1 Ajd. 2 Band. (Riksg.-kontorets Reglemente.) 7 50 Angående b et j eningen vid Biksgälds-kontoret. § 127. Utan hinder af de i detta reglemente och hittills gällande tjenstgöringsordning meddelade föreskrifter, rörande sättet och ordningen för tj ensteg öromålens besörjande, ega Fullmäktige deruti besluta och till verkställighet befordra sådana förändringar, hvarigenom, så vidt sig göra låter, utan att nödiga kontroller åsidosättas, den största möjliga enkelhet och skyndsamhet vid ärendenas behandling samt minskning i tjensteinännens antal åstadkommas; egande Fullmäktige derjemte att, under tiden intill nästa riksdag, i den mån förut utgående löner och arfvoden äro eller varda för sådant ändamål författningsenligt disponibla, använda desamma för de nya eller förändrade göromål, som, för verkställigheten af Fullmäktiges i ofvanberörda hänseende vidtagna beslut, komma att detta verks tjensteman åläggas. § 128. De hos Fullmäktige förefallande kansli-göromål bestridas af en Sekreterare, en Notarie och Registrator samt en Kanslist. § 129. De med Riksgälds-kontorets dagliga förvaltning förenade göromål och åligganden besörjas, under Fullmäktiges öfverinseende och med redovisningsskyldighet inför dem, af tre Kommissarier. Vid kansli-g öromålen biträdas Kommissarierne af en Notarie och en Kanslist. Till Kommissariernes biträde vid uppbörden af Riksgälds-kontorets inkomster och verkställigheten af dess utbetalningar är hos Kommissariatet anställd en Bokhållare (Kassabokhållaren). Riksgälds-kontorets hufvudbok föres och afslutas i det Kommissariatet underlydande B ok sluts-k ont or, hvarest äfven öfriga räkenskapsgöromål hufvudsakligen förrättas; bestående detta Kontor af en Kamererare, 51 två Bokhållare, en Kammarskrifvare och två Kontors skrifvare; af hvilka tvänne sistnämnde tjensteman den ene äfven skall biträda i nedannämnda Kontor, och den andre dessutom tjenstgöra, der Kommissariatet finner hans biträde erforderligt. Granskningen af Riksgälds-kontorets räkenskaper, likasom för öfrigt förefallande revisionsarbete, med undantag af den Kommissarierne sjelfve åliggande granskningsskyldighet, besörjes i Revisionskontor et af en Kamererare, med biträde af en utaf de i Boksluts-kontoret anställde Kontorsskrifvare. § 130. Riksgälds-kontorets rätt och talan i de rättegångs- och uts öknings ärenden, som röra detta verk, bevakas och utföras af en Ombudsman. § 131. Vaktbetjeningen utgöres af en Vaktmästare, tre Kammar drängar och två Husdrängar, af hvilka den ene bestrider de denna befattning tillhörande göromål vid Riksdagens hus. § 132. I afseende på samtlige här ofvan uppgifne embets- och tjenstemäns samt vaktbetjenters göromål och öfriga åligganden, kommer den af Fullmäktige, under den 9 Mars 1842, utfärdade instruktion och tjenstg örings ordning, med deruti sedermera beslutade ändringar och tillägg, att tjena till efterrättelse, under Fullmäktige likväl förbehållen rätt att tills vidare, rörande den vid Riksgälds-kontoret anställda tjenstemannapersonals och vaktbetjenings tjensteåligganden, meddela de ytterligare eller förändrade föreskrifter, som för ärendenas vederbörliga handläggning samt fullgörandet af de uppdrag och göromål, Riksgälds-kontoret fått sig ålagda, kunna anses erforderliga. Angående lediga tjensters bestridande och tillsättande. § 133. Den ordinarie tjensteman eller vaktbetjent, som förordnas att under inträffad ledighet, eller i anseende till sjukdoms- eller annat laga förfall, förrätta annan 52 tjenst, än den han sjelf innehar, är, med undantag af de i §§ 127 och 139 förutsatta fall, i allmänhet icke berättigad att derför erhålla särskild aflöning; dock ankommer på Fullmäktige att tillerkänna innehafvaren deraf ett efter omständigheterna lämpadt arfvode, uppgående till högst halfva beloppet af skilnaden mellan hans förut åtnjutande aflöning och löneförmånerna för den tjenst han blifvit förordnad att bestrida. Extr a-ordinarie tjensteman, som vid dylikt tillfälle, på grund af vederbörligt förordnande, förrättat ordinarie tjenstebefattning, åtnjuter under den tid, denna tjenstgöring fortfar, den för lägsta tjenstegraden bestämda lön. Vid enahanda förhållande tillgodonjuter jemväl extr a-ordinarie vaktbetjent, hvilken bestridt kammardrängs- eller husdrängs-göromål, samma aflöning, som för den förrättade sysslan är i staten anslagen. Vid inträffad ledighet af sådan tjenst, som bör återbesättas, skall, efter afdrag af hvad för tjenstcns bestridande måst utbetalas, den lönebesparing, hvilken uppkommer, intilldess, efter ansökningstidens förlopp, någon i nedan stadgad ordning blifvit förordnad att förrätta samma tjenst, tillfalla Enke- och pupillkassan vid Riksgälds-kontoret. § 134. Då tjensteman eller vaktbetjent för enskilda, angelägenheters besörjande erhållit tjenstledighet, bör han sjelf vidkännas kostnaden för tjenstens förrättande under den tid tjenstledigheten fortfar. § 135. Innan ledig tjenst af Fullmäktige återbesattes, skall sådant jemte de med samma tjenst förenade löneförmåner äfvensom tiden, inom hvilken sökande ega att sig anmäla, tillkännagifvas medelst anslag på vanliga ställen inom Riksgälds-kontoret, Ansökningstiden bestämmes till minst fjorton dagar från anslagets utfärdande; dock beror åt Fullmäktige att utsätta ny ansökningstid, derest, inom den först bestämda tiden, någon till tjenstens erhållande fullt skicklig och lämplig sökande sig icke anmält. § 136. Före återbesättande af de tjenster och beställningar, hvilkas innehafvare lyda under Kommissariatet, böra af detsamma upprättas förslag, hvarpå en af de sökande uppföres. Öfver dessa förslag kunna besvär hos Fullmäktige anföras inom åtta dagar efter det förslagen till Fullmäktiges, expedition inkommit; i hvilket afseende underrättelse om dagen, då dylikt förslag ingått, bör genom utfärdadt anslag meddelas, samt tjenstens tillsättande, i fall flere sökande sig anmält, uppskjutas, intilldess denna besvärstid tilländagått. § 137. bör att kunna antagas till tjensteman vid Riksgälds-kontoret fordras, såvida sökanden icke förut eger befordringsrätt vid detta verk, att hafva undergått sådan examen, som berättigar till inträde i Konungens Kansli eller i allmänna rättegångs* eller räkenskapsverken; dock böra de tjensteman, som anställas vid Fullmäktiges eller Kommissariatets Kansli-expeditioner, hafva aflagt den akademiska examen, som fordras för att få tjenstgöra antingen i Konungens Kansli eller i rättegångsverken; äfvensom den, hvilken befordras till ombudsmanna-sysslan, ovilkorligen bör hafva fullgjort hvad författningarne föreskrifva i afseende på dem, som i domarevärf må begagnas. § 138. Vid lediga tjensters tillsättande utnämnes bland kompetente sökande den, som Fullmäktige, med afseende å verkets fördel samt vigten och ansvarigheten af de särskilda befattningarne, finna till den lediga tjensten mest skicklig och passande. Angående behandlingen af frågor rörande tjensteför summelscr m. in, § 139. Om någon Kommissariatet underlydande, ordinarie tjensteman vid mindre förseelser i tjensten ej låtit sig rätta af vederbörande förmäns tillsägelser och varningar eller blifvit beträdd med vårdslöshet eller försummelse i sin tjenstgöring, eller ock i allmänna lefvernet ådagalagt ett mindre värdigt uppförande, bör han inför Kommissariatet erhålla lämplig föreställning och åtvarning till framtida bättring. Inträffar åter enahanda förhållande i afseende på någon af verkets öfrige einbets- och tjenstemän, skall denne, efter derom gjord anmälan, förekallas inför Fullmäktige samt tillrättavisas och varnas. I händelse den, som på detta sätt, antingen inför Fullmäktige eller Kommissariatet, undergått första varningsgraden, ej deraf låter sig rätta, ega Fullmäktige att, med afseende å förekommande omständigheter, på längre eller kortare tid suspendera honom från dess innehafvande tjenst, med förlust åt hela eller halfva lönen, hvilken under tiden må till ersättning för tjenstens förrättande användas. 54 § 140. Derest tjensteman, hvilken förut blifvit för tjensteförsummelse eller annat förhållande suspenderad, ånyo gör sig skyldig till dylik förseelse, ankommer på Fullmäktige att, efter förseelsens beskaffenhet, antingen ytterligare suspendera honom, eller helt och hållet skilja honom från dess vid detta verk innehafvande tjenst och ’ lön. Likaledes beror på Fullmäktiges särskilda pröfning, huruvida Kommissarie, som, till följd af oordentlighet i sina enskilda affärer, blifvit bysatt, eller varit’ nödsakad till borgenärer afträda sin egendom, må vidare bibehålla och utöfva sin kommissarie-beställning. § 141. Tjensteman, som är förvunnen att hafva begått ärerörigt brott eller annan förseelse, i eller utom tjensten, af den svåra beskaffenhet, att verkets trygghet eller anseende fordrar hans entledigande, har derigenom gjort sig förlustig sin innehafvande tjenst. § 142. Om någon af vaktbetjeningen i sin tjenst varit försumlig, eller under tjenstgöring befunnits af starka drycker öfverlastad, eller eljest på ett tadelvärdt sätt sig förhållit, må han, efter sig företeende omständigheter, antingen inför Kommissariatet erhålla föreställning eller genast hos Fullmäktige anmälas till suspension eller entledigande. § 143. Innan tjensteman eller vaktbetjent varder suspenderad eller skild från tjensten, bör hans skriftliga förklaring öfver hvad emot honom förekommit infordras. Fullmäktiges beslut, hvarigenom tjensteman suspenderas eller för alltid skiljes från tjensten, bör, jemte hänvisning för besvärs anförande, honom skriftligen meddelas. Tjenst, som, till följd af sådant beslut, blifver ledig, får, derest den afsatte tjenstemannen inom föreskrifven tid anmält sig ämna samma beslut öfverklaga, icke återbesättas förr, än besvären blifvit af Stats-Utskottet eller Revisorerne afgjorda, eller den bestämda tiden för besvärens fullföljande försutits; kommande dock den, som emellertid förordnas till tjenstens bestridande, att de med densamma förenade löneförmåner åtnjuta. § 144. Extr a-ordinarie tjensteman eller extra vaktbetjent, som, utan erhållen tilllåtelse eller anmäldt laga förfall, från tjenstgöring uteblifvit under trenne efter hvarandra följande månader, eller vid flera tillfällen undandragit sig att lemna äskadt 55 biträde der han blifvit anställd, anses hafva förverkat sin rätt att i Riksgäldskontoret vidare tjenstgöra. Den extra-ordinarie tjensteman eller extra vaktbetjent, som under honom uppdragen tjenstgöring sig försumligt eller felaktigt förhållit och, efter att, på sätt i § 139 stadgas, blifvit varnad, sig icke rättat, bör förklaras vara från Riksgälds-kontoret skiljd. För öfrigt anses den extra-ordinarie tjensteman eller vaktbetjent, som begått ärerörigt brott eller annan förbrytelse af svårare beskaffenhet, vara från verket utesluten. Angående pensioneringen af Riksgälds-kontorets betjening. § 145. Pensionerna för embets- och tjenstemännen samt vaktbetjeningen vid Riksgälds-kontoret bestämmas efter desses, vid afskedstagande^ å ordinarie aflöningsstaten innehafvande löner. § 146. Tjensteman eller vaktbetjent, som uppnått sjuttio års ålder, eller under femtio år varit i allmän tjenst, är vid afskedstagande! berättigad att erhålla en hela lönen motsvarande pension. Samma pension kan jemväl tillerkännas den tjensteman eller vaktbetjent, som fyllt sexiiofem år och i allmän tjenst tillbragt fyratio år, såvida behörigen styrkt är, att han befinner sig i ett sjukligt eller försvagadt tillstånd. § 147. Den tjensteman eller vaktbetjent, som, efter att hafva uppnått en ålder af sextio år, anhåller om af shed, må, derest han varit i allmän tjenst omkring fyratio år, komma i åtnjutande af pension till ett belopp, som motsvarar trefjerdedelar utaf hans sednast innehafda lön. Innan tjensteman eller vaktbetjent uppnått sextio lefnads- och omkring fyratio tjensteår, kan endast, i händelse af bevislig oförmåga till vidare tjenstgöring, pension vid afskedstagande! honom tilldelas. I sådant fall lämpas densamma efter tjensteåren ensamt, på det sätt att för hvarje dylikt år, som brister i nyssnämnda antal, afdrages en fyrationdedel från ett trefjerdedelar af lönen motsvarande pensionsbelopp. Men för den, som fyllt fyratio tjensteår och sextio lefnadsår, ökas deremot detta pensionsbelopp med en fyrationdedel af lönen för hvarje öfverskjutande tjensteår, eller med en sextiondedel af lönen för hvarje lefnadsår, om ett sådant beräkuingssätt finnes för afskedssökanden mera förmårdigt. 56 § 148. Då sådaat för göromålens säkra och skyndsamma gång finnes oundgängligen nödigt, kunna Fullmäktige på pensionsstat förflytta tjensteman, som af ohjelpligt sjukdomstillstånd eller afgjord oförmögenhet är förhindrad att vidare gagna verket, oaktadt han sig ej om afsked anmält. I sådant fall ega Fullmäktige att, efter omständigheterna, antingen tillägga tjenstemannen hela lönen i pension, ehvad de föreskrifna lefnads- och tjensteåren äro uppnådda eller icke, eller ock tillämpa de grunder för pensions bestämmande, som i nästföregående § äro fastställda. Derest åter vaktbetjent förr, än han uppnått den för pensions erhållande bestämda lefnadsålder och tjenstetid, skulle, genom sjuklighet eller af annan orsak, blifva oförmögen att sina tjensteskyldigheter vidare fullgöra, ega Fullmäktige att, efter noggrann pröfning af de i hvarje fall förekommande omständigheter och förhållanden, vid hans afskedande tilldela honom en ärlig pension, uppgående till högst två tredjedelar af lönen. § 149. Med benämningen Riksdaler, utan tillägg af orden Silfverspecie eller Banko, förstås öfverallt i detta reglemente Riksdaler Riksmynt. § 150. Några tillförene meddelade och mot det nu utfärdade reglementet stridande stadganden, angående Riksgälds-kontorets förvaltning och dermed gemenskap egande ämnen, få icke vidare åberopas och tillämpas. Gifvet och utfärdadt vid lagtima riksdagen i Stockholm den 16 Maj 1872. På Riksdagens vägnar: För Första Kammaren: För Andra Kammaren: G. Lagerbj elite. n. v. Talman. A. N. Sundberg. n. v. Talman. § i 1866 års reglemente. 57 Bil. A. Riksgälds-kontorets vid 1871 års slut utbalanserade kapitalskulder, oberäknade de vid samma tid i Kontoret innestående anslagssummor. Obligationer för 1855 års statslån till jernvägsanläggningars bekostande eller understödjande, primitivt 281,900 R:dr Runt Dito för 1858 års jernvägslån, 8,190,500 Thlr Pr. C:t Dito för 1860 års jernvägslån: a) mot obligationer, ställda på utlottning, å 8,000,000 Thlr Pr. C:t b) mot premie-obligationer å 2,400,000 Thlr Pr. C:t, bokförda till fem sjettedelar deraf, eller 2,000,000 Thlr . Dito för 1864 års jernvägslån å 2,223,000 £ St., hvaraf dock blifvit föryttrade obligationer för endast 555,700 £ St. . . Dito för 1866 årsjernvägslån å 9,932,300 Thlr Pr. C:t.............. Dito för 1861 års statslån, 3,000,000 11:dr R:mt . . . Bill. till Riksd. Prot. 1872. (Riksg.-kontorets Reglemente.) Tiden, då förbindelserna blifvit utfärdade. 1855 d. 30|, 1858 d. b, 1860 d. 1864 d. 151 1866 d. *L 1861 d. Räntefot. 31!, och 4 DL % 41!, * D|2 % 5 % DL Återstående kapitalskuld den 31 December 18T1. Fonderad skuld» Icke fonderad skuld. R:mt 198,900 Thlr 6,754,300 Thlr 6,812,100 Thlr 1,427,500 £ St. 531,000 Thlr 9,788,200 R:mt 2,631,400 10 Sami. 1 Afd. 2 Band. 58 hj cess CD _ CTQ M* O • B CO P 05 2 05 p et- Mo rr, r CD CO 11 13 14 15 16 17 Obligationer, utfärdade för Statsverkets skuld till Riksbanken, i anledning af Bankens förskott till 1.808 och 1809 års krigskostnader, primitivt 3,872,000 R:dr B:ko, eller i Runt 5,808,000 R:dr....... Dito, hvilka i anseende till sin ordalydelse icke kunna uppsägas eller det s. k. gamla lånet .... Dito, utfärdade såsom grundfond för Allmänna Hypotheksbanken, bokförda inom linien med Runt 8,000,000 R:dr....... Ännu icke till inlösen företedda Trollhätte slussverks lottsedlar å tillhopa 5.000 Daler Silfvermynt, bokförda inom linien med Runt 1,250 R:dr, jemte derå upplupen ränta Runt __ 2,286: 88 .......... Årliga anslaget till H. M. Konungen 300,000 R:dr (icke kapitaliseradt) . . . Etänta å II. K. H. Hertigens af Södermanland, sedermera Konung Carl XIII:s bemgiftskapital, bokfördt inom linien med R:mt 150.000 R:dr........ Tiden, då förbindelserna blifvit utfärdade. 1841 d. 1798 1811 d. d. “I, 1861 d. Eäntefot. 5 % n % Återstående kapitalskuld den 31 December 1871. Fonderad skuld. Icke fonderad skuld. 1750 d. 1815 d. 9|, 1778 6 % R:mt 1,716,000 R:mt 10,125 59 18 19 20 21 25 20 Innestående fond för Göta kanals underhållande . . Dito för Södertelje kanals dito............. Fond för Hjelmare kanals och slussverks underhållande (utgör blott ett depositum af fordringshand lingar). .......... Dito för Strömholms kanals dito (dito)......... Brudgåfvovinster (kapitalskulden afskrifven) . . . . Äldre depositionsmedel, levererade från Kongl. Statskontoret, b okförda inom linienmedR:mt 146,712: 77 (Detta belopp kommer, enligt innevarande Riksdags beslut, att ur räkenskaperna afskrifvas). Tiden då förbindelserna blifvit utfärdade. Räntefot. 1833 d.% 5 % 5 % 27 Från Kongl. Postverket emottagna medel, som varit inneslutna i öfverblifna bref, bokförda inom linien med R:mt 4,727: 32 . . . (Enligt innevarande Riksdags beslut kommer denna skuld att ur räkenskaperna afföras). 29 Uti f. d. Ridderstolpeska huset intecknad skuld till Stockholms Borgerskaps enkhus ........... 4X|. % Återstående kapitalskuld den 31 December 1871. Fonderad skuld. Ilcke fonderad skuld. R:mt 140,889 R:mt 45,000 R:mt 17,400 60 2 05 p C+" Mt m K BO 31 cd _ | c» 5 05 22 rrh po* © H 90 För framlidne Kommerserådet S. B. Hebbes och dess frus fideikommissinnehafvares räkning depo neradt kapital..... Till Riksbanken, för derstädes, emot diskontvilkor och 2 procent ränta, till 1823 års slut begagnade förskott, bokförd inom linienmedR. -mt 6,022,278:51 (Denna skuld kommer, enligt innevarande Riksdags beslut, att ur räkenskaperz na afskrifvas). Obligationer för 1867 års inhemska lån, 6,000,000 R:dr, till godtgörande af en del af de utaf Riksgälds-kontoret för jernvägsbyggnader förskjutna medel............ Obligationer för 1868 års jernvägslån £ Sterling 1,150,000 ......... Tiden, då förbindelserna blifvit utfärdade. 1865 1866 d. d. 1867 d. 301 1868 d. Räntefot. Återstående kapitalskuld den 31 December 1871. Fonderad skuld. (Icke fonderad skuld, 5 % fl St. 1,110,900 R:mt 200,000 — R:mt 1,501,400 61 cd OQ a> *“* ö CO P crj CD CO a Tiden, då förbindelserna blifyit Räntefot. Återstående kapitalskuld den 31 December 1871. ert- cao CD p • 05 utfärdade. Fonderad skuld. Icke fonderad skuld. 77 Post-assuransfonden (ingår bland Riksgälds-kontorets öfriga tillgångar, men med den förbindelse som § 77 i 1869 års reglemente in- nehåller) .......... 78 Lots- och Fyr-inrättningens reservfond......... R:mt 200,000 R:mt 4,000,000 85 Obligationer för 1869 års in- hemska jernvägslån, R:mt 4,000,000 R:dr....... 1869 d. “i, 5 % § i 1870 års reglemente. 72 Obligationer för 1870 års jernvägslån å 40,000,000 R:dr, deraf vid 1871 års slut voro utlemnade obliga- tioner åtillhopa 15,192,900 R:dr............. 1870 d. 3019 5 % R:mt 15,192,900 62 Bil. B. Riksgälds-kontorets vid 1871 års slut utbalanserade kapitalfordringar för de af dess medel utbetalda eller godtgjorda lån. § i 1866 å reglemente Tiden, då lånet utbetalts. Annuitet. Räntefot. Ursprungliga beloppet. Kapital- återstod vid 1871 års slut. Lån till: 34 Upsala akademis biblioteks- | 1824 2 % byggnad .......... jemte 3 % 75,000 15,061 56 3G Uppförande af ett nytt läro- l 1825 ränta. hus för elementarlärover- ket i Jönköping...... 1861 5 % 4 % 120,000 111,098 55 37 Uppförande af byggnader för elementar-läroverket i Halmstad .......... 1866 25,000 25,000 W Uppförande af byggnader för läroverket i Calmar . . . . 1866 V 40,000 — 40,000 — V Uppförande af byggnader för Umeå läroverk....... 1864 25,000 24,486 S4 » Uppförande af byggnader för läroverket i Falun..... 1864 40,000 39,183 78 V Uppförande af byggnader för V läroverket i Sala...... 1865 12,000 11,733 91 39 Uppbyggande af ny kyrka i V Christinehamn........ ( 1849 | 2 % jemte ränta. 37,500 23,330 33 40 Lidköpings stad, för ny kyr- ) 1854 j 3 % kas uppbyggande...... 1851 6 % 4 % 24,000 9,763 89 41 Knäreds församling i Hal- lands län, för kyrkobygg- nad .............. 1852 24,000 13,021 1 V Markaryds församling i Kro- nobergs län, för kyrkobygg- nad .............. 1854 10,000 6,027 60 Transport — — — — — 318,707 47 63 <T> _ 00, S CO P 05 ct> 05 P e- po (D t-* 42 48 44 45 47 48 49 50 52 53 Transport Wallentuna församling Stockholms län, för kyrka byggnad .......... Reparation af Linköpings domkyrka......... Reparation af Wexiö dom kyrka ............ Reparation af Skara domkyrka .......... kyrka .......... Reparation af Westerns domkyrka ............. Carlskrona stads pastorat . Allmänna barnhusinrättningen i Stockholm ...... Staden Wenersborg, byggnadslån ............ Staden Wexiös återuppbyggande efter 1838 års eldsvåda ............. Staden Wexiös återuppbyggande efter 1843 års eldsvåda ............. Staden Åmål, byggnadslån . Återuppbyggande af den år 1847 nedbrunna del af staden Christianstad..... Återuppbyggande af den år 1849 nedbrunna del af staden Lidköping ....... Transport Tiden, då lånet utbetalts. Annuitet. Räntefot. Ursprungliga beloppet. Kapital- återstod vid 1871 års slut. — —■ — — 318,707 47 1859 6 % 4 % 20,000 — 16,839 74 1850 11 11 30,000 — 10,566 70 1852 71 30,000 — 13,355 76 1858 11 25,000 — 18,248 11 1858 17 22,500 — 17,183 32 1860 — — 28,000 — 28,000 __ 1842 5 % 3 % 18,000 —• 2,247 35 1851 6 % 4 % 75,000 — 44,518 48 1 1835 i 1 1837 | » 11 225,000 — 408 96 1838 V r 150,000 — 3,911 72 1843 17 3 o. 4 % 360,000 119,367 62 1846 11 4 % 45,000 — 20,108 70 1848-1850 n n 150,000 — 60,640 56 1852 17 11 63,666 — 33,577 10 - - — — 707,681 59 64 «! B “ CD OJ &p. CD N • OD 54 ?) 55 56 57 58 59 60 11 61 11 62 63 Transport Återuppbyggande af staden Örebro ......... Återuppbyggande af staden Jönköping ....... Återuppbyggande af staden Ekesjö......... Staden Christianstad, för ny tomtreglering..... reglering........ Staden Örebro, för ny tomtreglering ........ Staden Jönköping, för ny tomtreglering..... Staden Ekesjö, för ny tomtreglering ........... Staden Malmö, till kasern ock stallbyggnader..... Återuppförande af Conrads fors bruk.......... Staden Ystad, för hamnbyggnad ........... Staden Ystad, för hamnupp muddring. ...... Staden Warberg, för hamnanläggning ....... Staden Warberg, för hamnanläggning ....... Hamnbyggnad vid Cimbris hamn. ............ Staden Christianstad, för hamnanläggning vid Åhus Transport) — Tiden, då lånet utbetalts. Annuitet. Räntefot. Ursprungliga beloppet. Kapital- återstod vid 1871 års slut. — — — — — 707,681 59 1854 j 6 % 1855 | 4 % 375,000 — 274,358 95 1855 11 >5 100,000 — 69,948 38 1857 Q o.l % 4 o. 4l|ä % 200,000 — 152,037 47 1851 7 % 4 % 20,000 — 3,389 62 1854 6 % 11 20,000 — 12,727 20 11 11 11 37,500 — 25,082 81 1855 11 11 15,000 — 9,490 42 1857 11 2 % j 11 30,000 — 22,847 71 1813-1815 jemte [ ränta, j 11 32,000 8,973 62 1845 6 % t 2 % 3 % 45,000 — 6,355 79 1824 { jemte | ränta. 11 30,000 1,810 57 1857 6 % 4 % 60,000 — 40,249 74 1844 5 % 3 % 30,000 — 11,691 17 1849 6 * 4 % 22,500 — 7,107 49 1843 5 % 3 % 37,500 —• 23,660 5 1848 11 11 30,000 — 17,076 75 — — -j 1,394,489|33 65 C4K> CD aq ■— 67 Transport fullbordande m. m. ... Staden Westerås, för utvidgande och förbättring a: stadens hamn....... hamn Lnläggr stena GS 69 70 71 naden vid Wadstena . A rb o ga-åns uppmud d rin g Upprensning och fördjupni af Köpings å...... Anläggning af en hamnbassin invid Carlstad samt en ka nal derifrån till Kanike näset vid Wenern .... Hamnbyggnad vid Falkenberg .......... . . . Fullbordande af hamnarbetena vid Strömstad . . . . Hamnbyggnaden vid Färjestaden i Thorslunda socken på Öland........ Byggande af hamn vid staden Grenna ......... Förbättring och utvidgning af Helsingborgs hamn. . . Transport Bih. till Riksd. Prof. 1872. (Riksg.-kontorets Reglemente). Tiden, då lånet utbetalts. Annuitet. : Räntefot. | Ursprungliga beloppet. Kapital- återstod vid 1871 års slut. — — — — — 1,394,489 33 1855 6 % 4 % 30,000 — 16,897 8 1849 55 55 30,000 9,512 3 1850 55 55 36,000 — 13,067 71 1850 11 11 48,000 - 17,597 24 1855 1855 11 15 11 11 15,000 15,000 — 8,463 8,444 42 1855 5? 11 20,000 — 11,227 57 1859 n 55 100,000 — 69,941 54 1859 n 55 47,000 — 32,877 45 1858 ii 55 15,000 — 10,576 59 1858 ii 11 12,850 — 8,990 32 1861 ii 11 37,500 — 28,505 6 1862 ii 55 230,000 — 181,526 O - - | — —■ ~l 1,812,115 36 10 Sand, 1 Afd, 2 Band. 66 hi vcn> i 1866 års eglemente. Tiden, då lånet utbetalts. Annuitet. Eäntefot. Ursprungliga beloppet. Kapital- återstod vid 1871 års slut. Transport — — — — 1,812,115 36 71 Hamnbyggnad vid staden 4.mål............. 1861 6 % 4 % 8,000 _ 6,404 27 11 Fortsättning af hamn- och kanalanläggningen vid Carl- sta. rl............. 1861 70,000 53,188 68 11 Uppmuddring af segelleden mellan Piteå och lastage- platsen Löfholmen samt an- läggning af en lastbrygga vid nämnda stad...... 1861 K) o b o o 19,748 15 11 Rottne-åns upprensning och fullbordande af den påbör- jade jetéebyggnaden vid inloppet till nämnda å . . 18G1 11 11 10,000 7,883 65 72 Sluss anläggningar i Clara eif vid Dejefors och Forshaga inom Hedra Ulleruds och Grafva socknar i Wermland 1856 11 11 150,000 — 89,929 82 73 Anläggning af jernväg mellan 35 Christinehamn o. Sjöändan 1849 11 11 100,000 — 31,750 74 Anläggning af jernväg mel- 87 lan Nora och Ervalla . . . 1854 11 11 150,000 — 78,899 75 Anläggning af jernväg från Kärrgrufvan inom Norbergs bergslag till sjön Åmän- l 1852 ningen............ 5 % 4 % 150,000 — 125,165 1 Fullbordande af samma jern- j 1853 väg............. 1855 3 % 2 % 150,000 — 123,698 2 76 Anläggning af jernvägen j 1856 74 Wnssman—"Parken .... \ 185b 5 % 3 % 200,000 — 137,834 Fullbordande af sistnämnda | 1857 jernväg ........... | 1858 6 % 4 % 200,000 134,152|36 Transport] — 1 - — 1 “ 1- | 2,G20,770|28 67 i i i 1866 års eglemente. k Tiden, då lånet utbetalts. Annuitet. Räntefot. Ursprungliga beloppet. Kapital- återstod vid 1871 års sint. j t Transport — — — — 2,620,7702 18 77 Anläggning af jernväg mellan 1,979,213 41 städerna Falun och Gefle 1855-1859 4 % 2 % 2,400,000 - 78 Anläggning af jernväg mel- lan Hudiksvall och sjöarne j 1858 | 5 % 4 % 370,000 - 314,384 6 Anläggning af jernväg från ) 1859 1 Söderhamn till sjön Berg- viken m. m........ • • 1858-1800 77 77 500,000 - 432,564 23 79 Anläggning af jernväg mel- 4 1,284,308 78 lan Borås och Herrljunga 1862, 1863 77 77 1,377,055 2 80 Anläggning af jernväg från Eslöfs station på Södra stambanan till Ystad . . . 1864-1866 7? 77 2,450,000 - - 2,375,096 77 Anläggning af jernväg mel- - 1,063,542 38 lan Helsingborg och Årup 1864, 1865 75 77 1,100,000- Anläggning af jernväg mel- lan Landskrona och Eslöfs station på Södra stamba- 1864-1866 „ 1,200,000 - 1,147,336 77 Anläggning af jernväg mel- lan Christianstad och Hess leholms station på Södrt t . 1864, 1861 720,000 - 678,241 8 Anläggning af jernväg mel lan Wexiö och Alfvestad station på Södra stambanai 3 i 1864 7? 77 434,000 - 413,50- 122 81 Anläggning af jernväg fråi a hamnen vid Köping till Ut tersberg med grenbana ti 1 | 1864 } 7 % 500,000 - 411,43 3 79 j 1865 ! 82 Anläggning af jernväg frå n '' 1 Transport) — — ! - 1 - —| 12,720,396(77 68 h-i H *0 i_j U7 U/i H ''I ------ CD _ CT5 ^ CD _ Oq CD _ Oq CD Oq CD i-i aq CD ., aq Tiden, då lånet utbetalts W a> £ B g CD O" ö C+ P CD Hj • CO g£ p C~ CD "O EU CD ^ B 1 CD GC 2 e+ p CD H • CO Ö 00 B 0 CD CO £- £"> CD H • CO g 5 B -j CD C 5» CD *-i • en ga P -S CD >- eu CD *~i • en Lnnuitet. p: P ct- CD i-h O et- Ursprungliga beloppet. Kapital- återstod vid 1871 års slut. Transporl — — — 12,720,391 3 77 Herrljunga öfvei Wenersborg till Ud- devalla ....... 1865—186? * O/ 3,240,00C 3,172,771 71 ^ 70 — 83 — — — — — Uppförande afenjern- bro öfver Svartån å landsvägen mellan Linköping och Bergs gästgifvaregård . . 1852 6 % 20,000 9,188 8 84 — — — •— — Brobyggnad öfver Dal- elfven i närheten al Gustafs kyrka. . . . 1853 77 77 6,000 3,377 97 77 — — — — — Anläggning af 2:ne 85 flottbroar i närhe- ten af Thorsångs kyrka, den ena öfver Dalelfven och den andra öfver Lill- elfven........ 1859 77 77 10,000 7,592 98 — — — — Ny bro öfver Helge 86 å vid Christianstad 1858 77 77 100,000 _ 66,770 26 -* — -— — — Brobyggnad öfver Ume eif invid staden Umeå........ 1861 77 77 55,000 41,796 74 77 — -- — — — Brobyggnad öfver Ume eif invid staden, Umeå....... <X> 00 T—< 8 % 5 % 20,000 15,106 70 87 — — — — — Inlösen af landshöf- 88 41 44 dinge-ackorden . . 1841 j 6 % 226,500 23,993 89 dl 31 27 28 Sjö sänkningar och an- 1842 \ 4 % 63 143 dra vattenaftapp- ningar för odlings- företag........ 2, 3, 4 . 0. 5 % 2,360,732 4 2 1,877,731 17 Transportl ~ 1 j - 1 - I- -| 17,93S,732| 1 69 y-i v-i <SS y-i M C/Z5 CD'' kJ oq * CD M oq CD _ crq M CD Ut crq CD CfQ CD Oq Tiden, då lånet utbetalts. w B I <D O* 3 <rt- p CD y-i * 03 lbb7 ars lemente. 1868 års lemente. 1869 års lemente. 1870 års lemente. 1871 års| lemente. ^ 3 3 c+- CD c+ p: 3 c+ CD Kb O rt- Ursprungliga beloppet. i1 Kapital- återstod vidl871 års slut. Transport — — — — — 17,938,732 1 90 — — — — — Uppförande af bygg- nåd åt Farmaceu- tiska institutet . . 1862 5 % 4 % 50,000 44,707 72 91 — — — — Dito af byggnader å häradshöfdinge-bo- stället Mälby i Wester Fernebo socken af Westerås län.......... 1864 7,000 4,550 V — — 92 — — — — — Grundförbättringar å Alnarps egendom . 1864 10 % 30,000 _ 21,000 _ 93 — — — — _ Segelleds öppnande ifrån Hattefura vid Wenern till sjön 94 33,9 41,11 24,11 31,5 Stora Lee ..... 1865, 1867 5 % 3 % 800,000 786,314 71 118 11,9 22,5 — Utsträckning afKinda 143 båtled medelst ka- nalisering af Stång- ån från sjön Ren- gen till Linköpings hamn........ 1865-1870 V 437,500 437,500 95 — — — — — Jemtlands kommuni- kations aktiebolag 1864, 1865 | 6 % i j jemte [ 5 % 70,000 — 64,096 41 142 — — — — — Staden Carlstad, för '' ränta.J reglering af torg, gator och tomter . 1867 6 % 4 % 50,000 49,000 148 16 — — — — Uppförande af ny byggnad åt Upsala elementarläroverk. 1867, 1868 5 % 140,000 140,000 5J — — — — Uppförande af ny byggnad åtWester- viks elem.-läroverk 1867, 1668 , 20,000 20,000 Transport] — ~ 1 ~ 1 | -| 19,505,900j85 § i 1866 års reglemente. § i 1867 års reglemente. § i 1868 års reglemente. § i 1869 års reglemente. § i 1870 års reglemente. § i 1871 års reglemente. Tiden, då lånet utbetalts. Annuitet. Räntefot. Ursprungligt beloppet. Kapital- iterstod vid 1871 års slut. Transport — — — — 19,505,900 35 148 16 _ _. Uppförande af ny bygg- nåd åt Wenersborgs elementarläroverk . 1867, 1868 5 % 4 % 40,000 40,000 143 11 — 24,10 — — Kanal- och slussan- läggning mellan sjö- arne Östra och We- stra Silen på Dals- 1868, 1869 6 % 51,200 48,180 861 148 16 _ — __ Uppförande af ny byggnad för Carls- stads högre elem.- läroverk ....... 1868 5 % V 40,000 40,000 -- _ _ 27 — — Förändring och till- byggnad af elemen- tarläroverks-bygg- 40,000 40,000 naden i Skara . . 1868, 1869 V — — __ _ 47 26 — — Lån till reparation ai domkyrkan i Carl- stad......... 1869 6 % 23,500 >- 22,541 20 Summa I - 1 - 1 1- -| 19,696,622|91 71 Bil. C. Under föregående riksdagar på Riksgälds-kontoret anvisade ock före den 1 Januari 1872 icke utbetalda anslags- ock lånesummor. *-i tfn> a CD CIQ Summa B CD ►“* ? 3 B 5 CD bO S po CD *-J • a> Riksmynt. Riksmynt. A) Anslag: a) Beviljade under 1856—1858 års riksdag: 5 4 För beskattningsväsendets förenkling samt de nya jordeböckernas afslutande och granskning .... 2,220 2 G: 1 5: 1 För fortsatt utgifning af arbetet “Svenskt diplo- matarium“........................ 2,456 25 6: 2 5: 2 Till löneförbättring åt lärare vid stadspedagogier och läraren vid pedagogien i Avesta samt till stads-pedagogiernas utvidgning........... 2,594 50 7,270 77 b) Beviljade under 1859—1860 års riksdag: 7 6 För verkställigheten af den beslutade förenklingen af beskattningsväsendet samt de nya jordeböcker- nas afslutande och granskning........... 163 4 8 7 Till befordrande af äldre, i Riksarkivet och andra allmänna eller enskilda samlingar befintliga, för Sveriges historia och offentliga förhållanden vig- tiga skrifters och handlingars utgifning...... 7,900 1 8,063 5 Q. 9 Q. 1 c) Beviljade under 1862—1863 års riksdag: Till understödjande af sådana myrutdikningar och vattenaftappningar inom Norrbottens, Westerbot- tens, Wester-Norrlands, Jemtlands, Gefleborgs och Stora Kopparbergs län samt Elfdals, Fryksdals, Transport 15,333 |82 72 Hj U/i Hj U/i ------------------------------------------ CD OQ CD _ crq^ Summa B 5 B “ Riksmynt. CD h-> Ib- ? 2 CD tO ® 2 Riksmynt. Transport 15,333 82 och Jösse härader af Wermlands län, som afse att förminska frostländigheten........... 3,79G 70 11: 1 8: 2 För ersättande af de förluster, indelnings- och rånte- innehafvare komma att vidkännas genom mjöl- och sågqvarnsräntans upphörande (förslagsan- slag)........................... 5,000 — 11: 2 8: 3 Till vårdandet och förökandet af Kamereraren Carl Sandbergs samlingar................. 500 — 12: 1 8: 4 Till fortsatt utskrifning af riksregistraturet..... 2,000 — 13 8: 5 Till nationalmusei-byggnadens inredning jemte an- dra i sammanhang dermed erforderliga kostnader 24,426 59 10 9 För utarbetande och utgifning genom trycket af en teknisk-ekonomisk beskrifning öfver Statens jernvägsbyggnader (förslagsanslag)......... 15,000 — 50,723 29 d) Beviljade under 1805—1806 års riksdag: 14: 4 10: 1 Till understödjande af sådana myrutdikningar och vattenaftappningar inom Norrbottens, Westerbot- tens, Wester-Norrlands, Jemtlands, Gefleborgs och Stora Kopparbergs län samt Elfdals, Fryksdals, Jösse och Nordmarks härader i Wermlands län, som afse att förminska frostländigheten......... 2,700 — 14: 5 10: 2 För fortsättning och vårdande af Kamereraren C. Sandbergs historiska och kamerala samlingar . . 500 — 14: 6 10: 3 Till undervisning i trädgårdsskötsel vid folkskole- lärare-seminarierua.................. 1,900 — 14: 7 10: 4 Till inköp och tillredning af jord för nämnda än- damål.......................... 1,251 45 14: 8 10: 5 Till fortsatt utgifvande af handlingar, som äro af vigt för fäderneslandets historia.......... 1,000 — 15 11 Till utvidgande af elementarläroverksbyggnaden i Christianstad...................... 10,000 — 17,351 45 Transport. j | 83,408 56 § i 1871 regleme ►i ur. CD CTQ H ® i Summa ! Riksmynt. 1 & £>• 1 * * ? 3 .1 ; Riksmynt. | ! Transport j 83,408 50; e) Beviljade vid 1867 års riksdag 17: 1 | 13: 1 Till uppförande af ny arkivbyggnad för Göta Hof- j 17: 6 rätt och ombyggande af den hofrättshusets tomt omgifvande kaj.............. 3,152 13: 2 „ anläggning af nya samt förbättring eller om- 17: 8 läggning af backiga eller eljest mindre goda vägar 5,667 — 1 13: 3 ■i understödjande af sådana myrutdikningar och vattenaftappningar inom Norrbottens, Westerbot- tens, Wester-Norrlands, Jemtlands, Gefieborgs och Störa Kopparbergs län samt Elfdals, Fryksdals, Jösse och Nordmarks härader i Wermlands län, som företrädesvis afse att förminska frostländig- heten................ 13,495 17: 9 13: 4 „ löneförbättring utöfver minimilönen åt exami- nerade folkskolelärare.............. 643 _ 17: 10 13: 5 » undervisning i trädgårdsskötsel vid folkskole- lärare-seminarierna.............. 1,900 _ 24,857 1 1 f) Beviljade vid 1868 års riksdag: 19: 1 ! 15: 1 I Till anläggning af nya samt förbättring eller om- 1 läggning af backiga eller eljest mindre goda vägar 11,200 — i 19: 2 15: 2 „ understödjande af mindre hamn- och brobygg- nader samt upprensning af åar och farleder. . . 2,000 —«. 19: 4 15: 3 „ understödjande af sådana myrutdikningar och vattenaftappningar inom Norrbottens, Westerbot- tens, Wester-Norrlands, Jemtlands, Gefieborgs och Stora Kopparbergs län samt Elfdals, Fryksdals, Jösse och Nordmarks härader i Wermlands län, som företrädesvis afse att förminska frostländig- heten................... 23,944 19: 5 15: 4 J „ beredande af arbetsförtjenst åt den i följd afl | Transport! 37,144 | 1 108,2656| —1 Bih. till 1U1;sd. Prof. 1872. 10 Sami. 1 Afd. 2 Band. (Riksg.-kontorets Reglemente). u § i 1871 års reglemente. § i 1872 års reglemente. Riksmynt. Summa Riksmynt. Transport 37,144 — 108,265 56 missväxt och dyr tid nödställda befolkuingen in- om vissa delar af landet................ 2,500 — 39,644 g) Beviljade vid 1869 års riksdag: 21: 1 17: 1 Till anläggning af nya samt förbättring eller om- läggning af backiga eller eljest mindre goda vägar 7,930 — 21; 2 17: 2 Till understödjande af mindre hamn- och brobygg- nader samt upprensning af åar och farleder. . . 5,500 — 21: 4 17: 3 Till understödjande af sådana myrutdikningar och vattenaftappningar inom Norrbottens, Westerbot- tens, Wester-Norrlands, Jemtlands, Gefleborgs och Stora Kopparbergs län samt Elfdals, Fryksdals, Jösse och Nordmarks härader i Wermlands län, som företrädesvis afse att förminska frostländig- heta ti........................... 25,010 23: 19: Till undsättande af de genom 1868 års missväxt 3,000 — 24: 20: Till undersökningskostnader för jernvägsanlägg- 2 fi90 2 12,180 h) Beviljade vid 1870 års riksdag: 25: 1 21: 1 Till anläggning af nya samt förbättring eller om- läggning af backiga eller eljest mindre goda väpar.......................... 69,425 _ 25: 2 21: 2 Till väganläggning mellan Åsele och Wilhelmina kyrkoby i Westerbottens län............ 5,000 25: 4 21: 3 Till understödjande af mindre hamn-och brobygg- 17,750 1 nader samt upprensning af åar och farleder. . . — 1 25: 6 21: 4 Till understödjande af sådana myrutdikningar och t vattenaftappningar inom Norrbottens, Wester- j bottens, Wester-Norrlands, Jemtlands, Gefleborgs | 1 | ! Transport > 92,175 i 201,529 [58 75 t-i CD t-J töO CD cr^ gg, ^ r, i 5 B 5 Riksmynt. otimwa CD CD fcO 3- P* B 3 Riksmynt. Transport 92,175 — 201,529 58 och Stora Kopparbergs län samt Elfdals, Fryks- dals, Jösse och Nordmarks härader i Wermlands län, som företrädesvis afse att förminska frost- ländigheten....................... 42,480 — 134,655 — i) Beviljade vid 1871 års riksdag: 27: 4 23: 1 För befästningsarbeten vid Carlsborg........ 54,300 _ 27: 5 23: 2 „ befästningarne uti inloppet till Stockholm . . 132,600 — 27: 6 23: 3 „ befästningarne vid Carlskrona hamn och Hvita Krog........................... 75,000 — 28: 1 24: 1 Till anläggning af nya samt förbättring eller om- läggning af backiga eller eljest mindre goda vägar 150,000 — 28: 2 24: 2 „ väganläggning mellan Lycksele och Wilhel- mina kyrkobyar i Westerbottens län (106,700 R:dr), deraf under år 1872 ................. 20,000 — i 28: 3 24: 3 „ understödjande af mindre hamn- och brobygg- nader samt upprensning af åar och farleder. . . 20,000 28: 4 24: 3 För tillökning af vågbrytaren utanför Wisby hamn 1 (130,000 R:dr), deraf under år 1872 ........ 60,000 — ! 28: 5 24: 4 Till understödjande af sådana myrutdikningar och vattenaftappningar inom Norrbottens, Westerbot- tens, Wester-Norrlands, Jemtlands, Gefleborgs och Stora Kopparbergs län, samt Elfdals, Fryks- dals, Jösse och Nordmarks härader i Wermlands län, som företrädesvis afse att förminska frostlän- digheteu......................... 60,000 — 32 27 „ jernvägs anläggande mellan Wexiö och Carls- krona, 1,100,000 R:dr, deraf för dr 1872 ..... 366,666 67 35 28 „ liqviderande af staden Stettins fordran hos ! Svenska staten..................... 116,838 1,055,404 67 Summa anslag 1,391,589 25 76 1 § i 1871 års| reglemente. | § i 1872 års ! reglemente. 1 - 1 * ''............................. 1 | 1 1..... Riksmynt. Summa 1 I Riksmynt. | 1 B) Lån: i ! I 1 a) beviljadt under 1865—1866 års riksdag: ! i ! 15 11 i ill utvidgande af elementarläroverksbyggnaden i Christianstad........... 10,000 ; b) beviljadt vid 1870 års riksdag: i 25: 7 1 1 ! 21: 5 För befrämjande af utdikning och aftappning af sanka trakter och sjöar till beredande af odlings- företag inom rikets mellersta och södra län 24,400 I ! c) beviljade vid 1871 års riksdag: ! 28: 6 31 24: 6 26 hör befrämjande af utdikning och aftappning af sanka trakter och sjöar till beredande af od- lingsföretag inom rikets mellersta och södra län Till låneunderstöd för enskilda jernvägar 10,000,000 R:dr, deraf för år 1872........ 100,000 2,000,000 — ■ 2,100,000 1 — Summa lån 1 1 2,134,400 — 77 Bil. D. Under 1872 års Riksdag på Riksgälds-kontoret anvisade statsutgifter. C03 [ O O I er 1 • 3 i o S |29 |30 31 32 33 34 35 36:1 A) Anslag. Till bestridande af Sveriges andel i kostnaderna för H. M. Drottning Lovisas begrafning..... „ ökade utgifter till följd af förhöjd kronoskjutslega....... „ reseunderstöd åt handtverks-och fabriksidkare.......... „ ny tomtreglering i Strengnäs „ anskaffande af jernvägsmateriel „ bestridande af kostnader för Sveriges deltagande i polytekniska utställningen i Moskwa (förslagsanslag) ............... „ befrämjande af tillgodogörandet af fosforförande lager (förslagsanslag) ................ n anläggning af nya samt förbättring eller omläggning af backiga eller eljest mindre goda vägar . „ väganläggning mellan Lycksele och Wilhelmina kyrkobyar i Westerbottens län, 106,700 R:dr, deraf under år 1873 ......... Beviljade att utgå år 1872. 34,456 3,100 10,000 20,000 600,000 18,000 ■ 6,ooo,:. 13 Summa Riksmynt. år 1873. 150,000 20,000 Transport 691,556|l3| 170,000 34,456 13 3,100 10,000 20,000 600,000 18,000- 6,OOoJ—| 150,000, 20,000 —i 861,556) 13 § och mom. i det nya reglementet.] 78 |36: 3 Transport För anläggning af väg från Kangis eller Oyljens bruk i Öfver-Ivalix socken af Norrbottens län till den punkt, der vägen från Skröfven till Gellivara kyrkoplats vidtager, 61,330 R:dr, deraf för år! 1873 .............. väganläggning mellan Norsjö och Malå kyrkobyar i Westerbottens län 50,000 R:dr, deraf för år 1873 „ väganläggning mellan Åsele och Dorothea kyrkoby i Westerbottens län 40,600 K,: dr, deraf för år 1873 .............. Till understödjande af mindre hamnoch brobyggnader samt upprensning af åar och farleder . . För tillökning af vågbrytaren utanför Wisby hamn (130,000 R:dr). Till understödjande af sådana myrutdikningar och vattenaftappningar inom Norrbottens, Westerbottens, Wester-Norrlands, Jemtlands, Gelleborgs och Stora Kopparbergs län samt Elfdals, Fryksdals, Jösse och Nordmarks härader i Wermland, som företrädes vis afse att förminska frostländigheten. ............. Beviljade att utgå ....... Summa Riksmynt. år 1872. år 1873. 691,556 13 © o o o 861,556 13 i 1 11,330 — 11,330 — — i 15,000 — 15,000 20,000 — 50,000 — 20,000 — 20,000 20,000 50,000 60,000—] 60,000;- Transport! 601,556 13 3-16,330 — 1,037,886113 79 Ö j *< O o *-* p rt> M I »3 g cT o B 5 o '' p M* ■ p* CD 38 39 40 j i 41 | 42 42 | Transport Till undersökning af vattendragen i Norrbottens län.......... „ ersättning åt K. Statskontoret, för förskottsvis bestridda utgifter „ återlösande af Wisby f. d. krono kalkugn ............. „ understöd för mindre undervisningsanstalter fördöfstuminabarn „ persedelutredning för Göteborgs hospital.............. „ bekostande af återstående arbeten vid Göteborgs hospital . . . Beviljade att utgå år 1872. år 1873. Summa Kiksmynt. 32 36:9 691,556 13 15,000| — 30,474J66 60,000 — 10,000!—: ! I 40,000j- 1 I 33,000!- 346,330—’ 1,037,886 15,000 Summa anslag B) Lån. Till ny tomtreglering i Strengnäs . För befrämjande af utdikning och aftappning af sanka trakter och sjöar till beredande af odlingsföretag inom rikets mellersta och södra län ............. 880,030 79 30,000 346,330 13 30,474 60,000 10,000 40,000 33,000: 66 1,226,360179 30,000 100,000- 100,000 Summa lån| 30,000!—! 100,000- I 130,000,- 80 Aflöningsstat för Riksgälds-kontorets embets- och tjensteman samt vaktbetjening. Ordinarie lön. Arfvode. i Summa. Fjerde tjenstegraden: 1 Sekreterare hos Fullmäktige...... . . . 4,400 600 — 5,000 1 Kommissarie................. 4,400 — 600 — 5,000 2 Kommissarier................. 8,800 — 1,200 — 10,000 — Tredje tjenstegraden: 1 Kamererare i Boksluts-kontoret........ 3,000 — 600 — 3,600 — 1 Kamererare i Revisionskontoret........ 3,000 450 -— 3,450 — Andra tjenstegraden: 1 Ombudsman ................. 2,000 — 300 — 2,300 — 1 Notarie och Registrator hos Fullmäktige . . . 2,000 — 300 — 2,300 — 1 Notarie hos Kommissariatet......... 2,000 — 300 — 2,300 — 1 Kassa-bokhållare............... 2,000 — 300 — 2,300 — 1 Bokhållare i Boksluts-kontoret........ 2,000 — 300 — 2,300 — 1 Bokhållare i d:o ........ 2,000 _ 300 2,300 — Första tjenstegraden: 1 Kanslist vid Fullmäktiges expedition..... 1,000 — 150 — 1,150 — 1 Kanslist hos Kommissariatet......... 1,000 — 150 — 1,150 — 1 Kammarskrifvare............... 1,000 — 150 — 1,150 — 1 Kontorsskrifvare............... 1,000 — 150 — 1,150 — 1 Kontorsskrifvare............... Lönetillökning för de tre äldste i denna grad å 1,000 — 150 — 1,150 — 500 R:dr för hvardera............ 1,500 — --- — 1,500 — Vaktbetjening: 1 Vaktmästare................. 675 — 75 — 750 — 1 Kammardräng................ 575 — 75 650 — 2 Kammardrängar............... 1,150 — 150 1,300 — 1 Husdräng................... 575 — 50 625 — 1 Husdräng................... 575 — 50 625 — Summa R:dr R:mt 45,650 — 6,400 52,050 81 Tillägg: För tjensteman inom andra och tredje tjenslegraden, som icke innehar annan ordinarie tjenstebefattning, utgör lönen följande belopp, nemligen: för den, som tjenat i andra graden 5 år och derutöfver R:dr 2,500: —r för den, som tjenat i denna grad 10 år och derutöfver „ 3,000: — för den, som tjenat i tredje graden 5 år oeh derutöfver „ 3,500: — och för den, som tjenat i denna sistnämnda grad 10 år och derutöfver....... „ 4,000: — Pensions-stat vid Riksgälds-kontoret. Förre Registratorn och Arkivarien Claes Otto Vougt ........ 1,417 50 Aflidne Krigsrådet S. G. Ehrenstams och hans jemväl aflidna enka Charlotta Gripenstjernas dotter Hedvig Aurora EhrenStam . . 250 Aflidne t. f. Kommissarien vid Riksgälds-kontorets kreditsedelverk, Öfver-krigskommissarien Fr. Lindstedts oförsörjda dotter Siri Aurora Lindstedt .... 225 Aflidne Notarien Fr. Bergmans omyndiga barn . . 225 — Summa R:dr R:mt 2,117 50 Anmärkning: Ofvanstående pensioner indragas vid innehafvarens frånfälle och äfven dessförinnan, så vida de för pensionernas utgående stadgade vilkor upphöra. Aflöningsstaten Pensions-staten äro uppgjorda På Riksdagens vägnar: För Första Kammaren: För Andra Kammaren: G. LAGERBJELKE. A. N. SUNDBERG. n. v. Talman. n. v Talman. Förestående två stater, nemligen: för Riksgälds-kontoret, upptagande en summa af . . . 52,050: _ Vld d:o ................. 2,117: 50. och fastställda vid lagtima riksdagen i Stockholm den 16 Maj 1872. Bih. till Biksd. Prof. 1872. 10 Sami. 1 Afd. 2 Band. (Riksg.-kontoreta Reglemente.) 11 82 Fullmäktige i Riksgälds-kontoret, välde af 1872 års Riksdag. Ordförande f. d. Statsrådet, Cniversitets-kanslern, En af de Aderton i Svenska Akademien, Riddaren och Kommendören af Kongl. Majrts Orden, Riddaren af Konung Carl XIII:s Orden, Filosofie Doktorn Herr Grefve Henning Ludvig Hugo Hamilton. f. d. Statsrådet, Kommendören med Stora Korset af Kongl. Nordstjerne-Orden, Herr Friherre Curt Gustaf af Ugglas, vice Ordförande. Kaptenen, Riddaren af Kongl. Nordstjerne-Orden, Herr Carl Gustaf Hierta. Expeditionssekretereren och Byråchefen, Kommendören af Kongl. Wasa-Orden, Riddaren af Kongl. Nordstjerne-Orden, Herr Friherre Alfred Henrik Ldvard Fock. Grosshandlaren, Riddaren af Kongl. Nordstjerne-Orden, Herr Samuel Warburg. Professoren vid Teknologiska Institutet, Herr Filosofie Doktorn Hjalmar Holmgren. Tillförordnade Sekreteraren i Kongl. Statskontoret, vice Häradshöidingen, Herr Per Samselius. Suppleanter: Öfverste-löjtnanten vid Fortifikationen, Riddaren af Kongl. Svärds-Orden och Kongl. Norska S:t Olafs-Orden, Herr Erik Gustaf Klingenstjerna. Revisionssekreteraren, Riddaren af Kongl. Nordstjerne-Orden och Kongl. Norska S:t Olafs-Orden, Herr August Östergren. General-majoren, Kommendören af Kongl. Svärds-Orden och Riddaren af Kongl. Norska S:t Olafs-Orden, Herr Otto Nordensvan. 83 Revisorer af Stats-, Banko- och Riksgäldsverken vid 1872 års revision. För Första Kammaren: Gorlsegaren, Herr Nils Eberhard Hjalmar von Hofsten. Godsegaren, Riddaren af Kong]. Nordstjerne-Orden, Herr Friherre Gustaf Lybecker. Kaptenen vid Smålands Grenadierbataljou, Herr (Jarl Christofer Ribbing. Löjtnanten, Riddaren af Kongl. Nordstjerne-Orden, Herr Grefve Fredrik Carl von Rosen. Kaptenen vid Väg- och Vattenbyggnads-korpsen, Riddaren af Kongl. Wasa-Orden, Herr Axel Malcolm Lindgren. Kaptenen, Herr Fredrik Ludvig Salomon Hederstjerna. Suppleanter: Ryttmästaren, Riddaren af Kongl. Wasa-Orden, Herr Grefve Gotthard Wachtmeister. Direktören, Riddaren af Kongl. Nordstjerne- och Wasa-Orden, Herr Isak Gustaf Clason. Godsegaren, Riddaren af Kongl. Norska S:t Olafs-Orden, Herr Grefve Nils Gustaf Alexander Sparre. För Andra Kammaren: Riksdagsmannen, Herr Gustaf Heeggström från Westerbottens län. Telegrafkommissarien, Herr Carl Arvid Gumcelius. Riksdagsmannen, Herr Ola Bosson Olsson från Christianstads län. Riksdagsmannen, Herr Jöns Rundbäck från Göteborgs och Bohus län. Riksdagsmannen, Herr Sven Adolf Hedin från Stockholms stad. Riksdagsmannen, Herr Johan Fredrik Fredriksson från Upsala län. Suppleanter: Riksdagsmannen, Herr Per Engman från Wester-Norrlands län. Riksdagsmannen, Herr Johan Erik Johansson från Westerås län.'' Kaptenen vid Wermlands regemente, Herr Julius Manlcell. Register öfver 1872 års Reglemente för Riksgälds-kontoret. Ackordfor Riksgälds-kontorets fordringar Sid. 34. § 66. Aflöning för folkskolelärare .................. D 10. S 13 mom. 4. B n Justitie-ombudsmannen m. fl..................................... D 30. § 59. b » lediga tjensters bestridande )) 51, 52. §''§ 133, 134. » » Riksgälds-kontorets tjenste- manna-personal och vakt- betjening........................... » 32. § 62. Aflönings-stat för Riksgälds-kontoret...... D 80, 81. — Afsked med pension .............................. » 55, 56. §$ 146—148. Aktor atsarfvode ....................................... D 40. § 93. Allmänna bevillningen.............................. D 34. § 67. b » uppbörden och re- dovisningen af ... D 39, 40. §§ 89, 9L Allmänna Hypotheksbanken..................... D 48. § 124. Amortissementsf''onder .............................. D 38, 41. §§ 84, 94. Anmärkning smedel.................................... y> 35, 40. §§ 74, 92. Anslag angående lediga tjenster............ D 52. § 135. Arbetsförtjenst åt behöfvande, anslag till 14. § 15 mom. 4. Arfvode för Deputerade och deras bi- träden............................. D 43. § 103. » » Fullmäktige ..................... 5) 31. § 61. » B Riksdagens Revisorer ...... D 30. ''§ 58. b b Riksgälds-kontorets tjen- stemän ........................... )> 32, 33. §§ 62, 63. Arkiv-byggnad för Göta Hofrätt ............ )) 9. ^ 13 mom. 1. Arkivet, Riksdags-................................. » 30. $ 57. Auktionsmedel för Kronans hus ............ » 35. § 73. Avesta pedagogi ....................................... )) 5. § 5 mom. 2. 85 Riksgälds-kontorets kreditiv å Sid. 39. » 37. § 86. § 82. Bank, Sveriges Riks-, Bankens behållna vinst........................... Befordringsgrunder vid Riksgälds-kon toret ............ Befordringsvilkor .................................... Befästningsarbeten.................................... Begrafningshjelp efter obemedlade tjensteman och vaktbe tjenter. ....................... Begrafningshjelps-besparingar.................. Begrafningskostnader, Drottning Lovisas Belåning af obligationer ........................ Belöning för extra arbeten..................... Berättelser, Fullmäktiges och Kommissariatets. ............................. b Justitie-ombudsmannens ... » Riksdagens Revisorers ...... Besigtningar å Riksgälds-kontorets och Riksdagens hus ......... Beskattningsväsendets förenkling, anslag till ..................... Beskrifning öfver statens jernvägsbygg nader. ................................ Besparingar å extra och tillfälliga statsanslag ........................... » » förslagsanslagen............... » » statsanslagen i allmänhet Besvär öfver Fullmäktiges beslut......... Betjeningen vid Riksgälos-kontoret ...... Bevillningen, allmänna ........................... » uppbörden och redovisningen af.............................. B evillnings- för ordning, utfärdande af ... Bibliothek, Riksdagens ........................... Bihanget till Riksdagens protokoll, tryckning af.................................... Boksluts-kontor, Riksgälds-kontorets...... Boställsskogar, fonden förderas indelning Brister i förslagsanslagen....................... » » Statsverkets inkomster............ Brobyggnader, anslag och lån till ......... 53. § 138. & 32, 33, 53. §§ 62 mom. 1—5. '' 137. D 18. § 23 mom. 1—3. » 33. § 64. D 27, 28. § 49. B 21. § 29. » 38. $ 85. D 33. § 63. 47. § H9. 31. § 60. 30, 47. §§ 58, 120. 46. § 117- 5, 6. §§ 4, 6. 7. § 9. » 26. $ 43. 27. § 47. D 35. § 75. D 45, 54. §$ 115, 143. D 50, 51. §§ 127—132. D 34. § 67. D 39, 40. §§ 89, 91. J> 49. 5 125 mom. b. D 28. § 46. D 47. § 121- D 50, 51. § 129. D 36. § 79. D 27. § 47. 5) 26. § 46. D 14, 15, 17, 18, 23. §§ 15 mom. 2. 17 inom. 2. 21 mom. 3. 24 mom. 3. 36 mom. 6. 28 mom. 3. 86 Bdtsmansrotarnes sammanförande ......... Carlsborg, fästningsarbeten vid............... Carlskrona hamn .................................... Carlskrona och Wexiö, jernväg emellan Christianstad, bidrag till läroverksbygg nad. ............................... Balslands kanalaktiebolag........................ B epositionsmedel....................................... Beputerade för låneärenden .................. Biarium, Ombudsmannens ..................... Biplomatarium, Svenskt ....................... Borothea och Asele, väganläggning mellan Böfstumma barn, uppfostringsanstalten för ........................... Ekeskog smedlen ...................................... Embetsresor, Justitie-ombudsmannens ... Enke- och Pupillkassan vid Riksgälds kontoret ...... Expedition, Fullmäktiges ........................ » Justitie-ombudsmannens...... Expenser Hör Justitie-ombudsmannenm.fl. Extra ordinarie tjensteman, deras antagande. .. » » » »skiljande från Riksgäldskontor ......... » » » gratifikationer åt Fabriksarbetare, reseunderstöd åt ......... Falkenberg, dragvägsanläggning och muddringsarbeten vid ... Flyttningshjelp för Justitieombudsmannen Folkskoleafgiften................................. Folkskolelärares aflönande ..................... Folkskolelärare-seminariernas trädgårdsskötsel Fordringar, Riksgälds-kontorets ............ Forsellön, ersättning till räntetagare för Fosforförande berg- och jordarter......... Frostlåndighet, anslag för minskning af Sid. 28. § 50. » 18. § 23 mom. 1. )) 18. S 23 mom. 3. )) 20, 21. § 27. » 8. § 11. 5) 4, 48. §§ 3, 122. )) 36. § 76. » 42, 43. §103. » 46. § 116. )) 5. § 5 mom. 1. » 23. § 36 mom. 5. » 25. § 41. » 36. § 77. » 31. § 60. )> 33, 52. §§ 65, 133. » 50. § 128. » 30, 31. §§ 59, 60. )) 31. § 60. » 53. § 137. )) 54, 55. § 144. )) 33. § 63. )) 21. § 31. » 7. S 10 mom. 1. » 31. § 59. » 34. § 68. » 9, 10. § 13 inom. 4. 9, 10. §§ 10 mom. 3, 4 13 mom. 5. » 4. § 3. » 27. § 48. » 23. 6, 7, 9, 14, 18, 24. § 35. 15, 17, §§ 8 mom. 1. 10 mom. 1. 13 mom. 3. 15 mom. 3. 17 mom. 3. 21 mom. 4. 24 mom. 5. 36 mom. 8. Fullmakter för Riksgälds-kontorets tjensteman ................................. » granskning af riksdagsmännens .................................... Fullmäktige i Riksgälds-kontoret............ Fullmäktiges ansvarsskyldighet............... » antal för besluts fattande » arfvoden och resekostnads ersättningar. .................... » befattning upphör ............ » berättelser........................... » besluts Överklagande ...... » Deputerade föriåneärenden » frånvaro.............................. » föreskrifter ........................ )'' förfall ................................. » kansligöromål..................... » komplettering..................... » omröstningar ..................... » Ordförande ........................ » protokoller ........................ » rådfrågningar hos Reviso rerne .............................. » sammankomster.................. » sammanträden..................... )'' sessionsdagar ..................... ä ställande till ansvar ........„ » Suppleanter....................... » » deras inträdande » särskilda uppdrag ............ a tjenstledighet ..................... » åligganden ........................ Furusjön i Jönköpings län, lån till...... Förfall, Fullmäktiges.............................. Förräntning af Riksgälds-kontorets kontanta tillgång.................... Förskott, ersättning till Kongl. Statskontoret för.............................. Förslag till lediga tjensters återbesättande ....................................... Förslagsanslag enligt riksstaten ............ Gellivara kyrkoplats, väg till.................. Granskning af Kommissariatets protokoller och anteckningsböcker. ............................. Granskning af riksdagsmäns fullmakter » » Riksgälds-kontorets räkenskaper .................. Sid. 32. § 62 mom. 1 33 49. § 126. )) 82. 33 43. § 104. )) 44, 49. §§ HO, 125. 3) 31, 32. § 61. 3) 42. § 101, 3) 47. § 119. 3) 45. § H5. » 42, 43. § 103. )> 44. §§ 108, 109. 3) 45. § 114. 3) 44. §§ 108, 109. 3) 50. § 128. » 42. § ioi. 3) 45. § 112. )) 42. § 97. 3) 44. § 106. )) 43. § 105. » 44—46. §§ 106—115. 33 44. §§ 106—107. )> 44. § 106. 3) 43. § 104. 3) 82. 33 42. §§ 98, 99. 3) 46—49. §§ 116—126. 33 44. § 108. 3) 42. § 102. 3) 4 § 3. 3) 44. §§ 108, 109. 33 38. § 85. 33 25.v § 39. » 52. § 136. 33 27. § 47. 33 23. § 36 mom. 3. » 46. § H6. 33 49. § 126. 3) 40, 50, 51 §§ 94, 129. 88 Gratifikationer till betjeningen vid Riks gälds-kontoret. ................. Gyljens bruk, väganläggning från ......... Göta Hofrätt, arkivbyggnad för ............ Göta kanal-direktion, val till ledamot af .................. Göteborgs Hospital, anslag till............... Hamnanläggningar, föreskrifter rörande bidragen till ...... Hamnbyggnader ....................................... Handtverksarbetare, reseunderstöd åt...... Hattefura och Stora Lee, segelled emellan. ......................................... Historia, Sveriges, vigtiga handlingar för.......................................... Hofrätt, Göta, arkivbyggnad för............ Honorarier, Fullmäktiges........................ Hospitalet vid Göteborg, anslag till ...... Hufvudbok, Riksgälds-kontorets ............ Hus, kronans i städerna ....................... b Riksdagens....................................... b Riksgälds-kontorets ........................ Hvita krog, befästningar vid .................. Hypotheksbanken, allmänna................«... Indrifnings-arfvoden, .............................. Inkomster, Statsverkets, brist uti ......... b Riksgälds-kontorets............... Instruktion för Riksgälds-kontorets tjensteman ................................. Inventarier i Riksgälds-kontorets och Riksdagens hus.................. Inventering af låne- och säkerhetshand lingar. ................................ Jernvägar, enskilda, statsbidrag till...... Jernvägsanläggningar, undersöknings kostnader för .................. b bolag för utförande af... Jernvägsbyggnader, Statens, anslag till rörlig materiel vid > teknisk-ekonomisk beskrifning öfver Jordeböckernaa afslutande och granskning Sid. 33. § 63. 23. § 36 mom. 3. 9. § 13 mom. 1. 49. § 125 mom. d. 25, 26. § 42. 9, 10, 14, 15, 17, §§ 12, 14, 16, 18, 22, 19, 25. 25, 38. 14, 15, 17, 18, 23, 24. 15 mom. 2. 17 mom. 2. 21 mom. 3. 24 mom. 3.36 mom. 6, 7. » 21. § 31. D 4. § 3. » 6, 8. §§ 7, 10 mom. 5. b 9. § 13 mom. 1. 31. § 61. 25, 26. § 42. 5> 40. § 94. 35. § 73. 29, 46. §§ 56, 117. 29, 46. §§ 56, 117. 18. § 23 mom. 3. D 48. § 124. X> 40. § 93. » 26, 27. §§ 44—47. D 34—39. §§ 66—88. D 51. § 132. D 29, 46, 47. §§ 56, 117, 121. » 46. § 116. B 19, 20. §§ 26, 27. 16. § 20. 48. § 123. » 22. § 33. 7. § 9. 5, 6. §§ 4, 6. 89 Justitie-ombudsmannens aflöning ............ » embetsresor.................. » insättande i embetet... Kameralväsendet, anteckningar rörande Kangis, väganläggning från..................... Kansliets, Kongl., registratur................. Kinda kanalaktiebolag, revision af........ Kommissariat, Riksgälds-kontorets......... » dess protokoller och anteckningsböcker ...... » » utlåtanden............... Kontors-expenser....................................... Konungens ombud ................................... Kortstämpel-af giften ................................. Kreditiv för infallande krig..................... » » rikets försvar eller andra vigtiga ändamål............... y> Riksgälds-kontorets, å Banken KronosJcjutslega, förhöjd.......................... Kuhhola byamän, lån till........................ Köpeskilling för kronohemman ............... Landtränteriernas depositionsmedel ...... » månadsförslag............ Landträntmästarnes remisslage............... Ledigheter bland Fullmäktige.................. Liqvid mellan Stats- och Riksgäldsverken » angående förslags-anslagen ......... » » Statsverkets öfverskott Idqvidations fonder.................................... ljuspenningar vid Riksgälds-kontoret... Ijycksele och Wilhelmina, väganläggning mellan ................................. L är ov er Tesbyggnad, anslag och lån till... Mala och Norsjö, väg emellan............... Mindre lcreditivet...................................... Missväxt, arbetsförtjenst åt behöfvande i följd af ........................... Missväxter, behöfvandes undsättning vid Mjöl- och sågqvarns-räntans upphörande, ersättning för.................. Moskwa, polyteknislca utställningen derstädes .................................... Museum, National-, inredning af............ Myntsort, den i reglementet begagnade Sid. 30. § 59. )) 31. § 60. )) 49. § 125 mom. c. » 7, 8, §§ 8 mom. 3. 10 mom. 2. » 23. § 36 mom. 3. 7. § 8 mom. 4. » 48. § 122. )> 50. § 129. » 46. § H6. » 45. § H3. )) 29. § 56. )) 44, 45. § 111. » 34, 40. §§ 69, 90. )> 28, 29. §§ 51, 53. » 28, 29, 36. §§ 52, 53, 81. 39. § 86. » 21. § 30. » 4. § 3. )) 35. § 71. 36. §.76. » 40. § 91. )> 40. § 92. » 42. § 98. )) 41. § 96. )) 27. § 47. )) 35. § 75. » 38, 40, 41. §§ 84, 94, )) 32. § 62 mom. 3. » 18, 23. § 24 m. 2. 36 m. 2 » 8. § 11- » 23. § 36 mom. 4. » 28, 29, 36. §§ 52, 53, 81. )) 14, 15, 16. §§ 15 mom. 4. 19. » 15, 16, 36. §§ 19, 80, 81. )> 6. § 8 mom. 2. » 22. § 34. )) 7. § 8 mom. 5. )> 56. § 149. Bill. till Bihsä. Prot. 1872. 10 Sami. 1 Afä. 2 Band. (Riksg.-kontorets Reglemente.) 90 Myrutdikningar för minskande af frost ländighet. ....................... Sid Månads för slag, Landtränteriernas............ » National-musei-byggnadens inredning...... » Norrbottens vattendrag, undersökning af » Norsjö och Mala, väganläggning mellan » Näfvelsjön i Jönköpings län, lån till...... b Nådårsbesparingar.................................... » Obligationer, belåning af........................ » » Riksgälds-kontorets............ » Observations-arfvode, .............................. » Observationsmedel .................................... » Odlings företag, anslag och lån för beredande af ........................ b » föreskrifter rörande dessa anslag och lån......... » Ombud, Konungens ................................. » Ombudsman, Riksgälds-kontorets............ B Omröstningar, Fullmäktiges..................... b Ordförande hos Fullmäktige .................. » vice, » » Pedagogik'', anslag till.............................. » Pensions gr under för Riksgälds-kontorets tjensteman och vaktbetjening » Pensio?isstat vid Riksgälds-kontoret ...... b Polyteknisk utställningen i Moskwa...... B Protokoller, Fullmäktiges........................ » » Riksdagens, papper till tryckning af.............................. )> Registratur, utskrifning af Kongl. Kansliets ................................. » Reglementariska stadganden, äldre,......... B Remisslage................................................ b Resekostnads-ersättning för Riksdagens Revisorer ......... » 6, 7, 9, 14,15,17, SS 8 mom. 1. 18, 24. 10 mom. 1. 13 mom. 3. 15 mom. 3. 17 mom. 3. 21 mom. 4. 24 mom. 5. 36 mom. 8. 40. § 91. 7. § 8 mom. 5. 24. § 37. 23. § 36 mom. 4. 4. § 3. 27, 28. § 49. 38. § 85. 3, 37, 38, 39. §§ 2, 83, 84, 87. 40. § 93. 35, 40. §§ 74, 92, 93. 6, 7, 9, 14, 15, 16, 17, 18, 19, 24. §§ 8 m. 1. 10 m. 1. 13 m. 3. 15 m. 3. 17 m. 3. 21 m. 4, 5. 24 m.5,6. 36 m.8,9. 9, 10, 14, 15, 17, §§ 12, 14, 16, 18, 22, 19, 25. 25, 29, 38. 45. § Hl- 51. § 130. 45. § 112- 41. § 97. 41. § 97. 5. § 5 mom. 2. 55, 56. §§ 145—148. 81. 22. § 34. 44. § 106. 47. § 121. 7. § 8 mom. 4. 56. § 150. 40. § 92. 30 § 58. 91 Resekostnads-ersättning för Fullmäktige » » Justitie-om budsmannen Reseunderstöd åt handtverks- och fabriksarbetare ........................ Restantier å bevillningen........................ Revisions-kontor, Riksgälds-kontorets...... Revision skostnader.................................... Revisorer, Riksdagens, vid 1871 års statsrevision ............ » » traktamenten och resekostnader för Revisorernes berättelse ........................... Riksbanken, kreditiv å ........................... Riksbankens vinst .................................... Riksdagens hus, upplåtelse af rum uti... Riksdag s-bibliotheket................................. Riksdagskostnader .................................... Riksdagsort, Fullmäktiges yttrande derom Riksdaler, hvad dermed i Reglementet förstås ................................. Riksgälds-kontorets betjening.................. » Enke- och pupillkassa » fordringar för medde » lade lån.................. » Fullmäktige............... » föremål ..................... » förvaltning ............... » hufvudbok.................. » hus.............................. » inkomster och särskilda tillgångar......... » kreditiv å Banken ... » obligationer............... » rättegångs- och utsök nings-ärenden ...... » skulder ..................... » Styrelse ..................... » tjenstemanna-personal » upplåning .................. » utgifter ..................... » vaktbetjening............ Riksgäldssedlar, inlösen al ..................... Riksregistraturet, komplettering af......... Rotar vid båtsmanshållet, sammanförande af..................... Rådfrågningar hos Riksdagens Revisorer Sid. 31, 32. § 61. » 31. § 60. » 21 § 31. » 34. § 67. » 51. $ 129. )) 30. § 58. )) 83. ----- )) 30. § 58. » 30, 47. §§ 58, 120. )) 39. § 86. 37. § 82. » 46. § 118. » 30. § 57. )) 29. 4 55. » 49. § 125 mom. » 56. § 149. 5) 50, 51. 127—132. )) 33, 52. §§ 65, 133. )) 4. § 3. » 82. » 3. § 1. » 41, 42. §§ 97, 100. » 40, 41. § 94. » 29, 46. §§ 56, 117. )> 34—39. §§ 66-88. » 39. § 86. » 3 § 2. » 51. § 130. » 3. § 2. » 41—43. $§ 97—105. » 50, 51. $§ 127—132. )) 37, 39. §§ 83, 87. )) 5—33. §§ 4-65. » 51. $ 131. » 4. § 2. 7. § 8 mom. 4. 28. § 50. it 43. § 105. 92 Räkenskaper, Riksgälds-kontorets............ » » utdrag af Rånte- och amortissements-fonder ......... Räntebärande pappers belånande............ Räntegifvare» befriande från forsellön... Rörlig materiel vid statens jernvägar ... Sammankomster, Fullmäktiges ................ » Fullmäktiges i Banken och Riksgälds-kontoret gemensamma. .......................... Sandbergs, G., kameral-samlingar........... Sessionsdagar, Fullmäktiges .................. Sjö aftapp ning ar ...................................... » vilkor för statsbidrag till Skatteköpeskillingar ................................. Skogsplanteringskassan ........................... Skrifmaterialier för Riksdagens och Utskottens behof ..................... Skröfven, väganläggning till.................. Skulder, Riksgälds-kontorets ................. Spelkort, stämpelafgiften för.................. Stadganden, allmänna, rörande tillfälliga statsutgifter..................... » äldre, rörande Riksgälds kontoret ........................... Stadspedagogier, anslag till..................... Stambanor, Östra, och Norra, rörlig materiel för.............................. Stat-, aflöning»-, för Riksgälds-kontoret Stat-, pensions-, för Riksgälds-kontoret Statens jernväg sbyggnader, anslag till rörlig materiel vid » » beskrifning öfver Statsfyllnadssumman .............................. Statsinkomsterna, brister i ..................... » öfverskott å ............... Statslån»fonden ....................................... Statslån för jernvägsbyggnader ............ Sid. 40, 41. § 94. )) 41. $ 95, » 38, 41. §§ 84, 94. » 38. § 85. » 27. 3 48. )) 22. § 33. » 44—46 §§ 106—115. » 49. § 125. )) 7, 8. §§ 8 mom. 3. 10 mom. 2. » 44. § 106. » 6, 7, 9, , 14, 19, 15, 16, 17, 18, 24. §§ 8 mom. 1. 10 mom. 1. 13 mom. 3. 15 mom. 3. 17 mom. 3. 21 mom. 4, 36 mom. 8, » 9, 10, 19, 25. 14, 15, 17, §§ 12, 14, 16, 25, 38. » 35. § 71. )) 36. § 78. » 47. § 121. » 23. S 36 mom. 3. )) 3, 4. § 2. » 34, 40. §§ 69, 90. )) 26. § 43. » 56. § 150. )> 5. § 5 mom. 2. )) 22. § 33. )) 80, 81. — » 81. — » 22. § 33. » 7. § 9. » 26. §§ 44, 45. » 26, 27. \ 46. » 35. § 75. » 39. § 88. » 37. § 83. Statsobligationer? fonderade..................... Sid. 37. § 83. Statsreglering en, dermed gemenskap egande utgifter............... » 26, 28. SS 44—50. Statsutgifter, extra eller tillfälliga, beviljade vid 1856—1858 års riksdag..................... » dito vid 1859 och 1860 års riksdag.................... » dito vid 1862 och 1863 års riksdag..................... » dito vid 1865 och 1866 års riksdag..................... » dito vid 1867 års riksdag » dito vid 1868 års riksdag » dito vid 1869 års riksdag y> dito vid 1870 års riksdag » dito vid 1871 års riksdag » dito vid 1872 års riksdag » allmänna stadganden rörande .............................. Statsverkets besparingar och öfverskott » förslagsanslag .................... » inkomster, brister uti ...... liqvider med Riksgäldskontor. .......................... Stensjön i Jönköpings län, lån till Stettins fordringsanspråk........................ Stockholms inlopp, befästningar uti Stora Lee och Hattefura, segelled mellan Strengnäs, tomtreglering........................ Strömsholms nya kanalbolag, revision af dess förvaltning.................. Stamp elafgifter na för spelkort och tidningar. ....................... Större kreditivet..................... Suppleanter för Fullmäktige........ » deras inträdande.................. » för Revisorerne................. Suspensioner........................ Svenskt diplomatarium Sveriges historia, vigtiga handlingar för Sagqvarns-räntans upphörande............... leknisk-ekonomisk beskrifning öfver Statens jernvägsbygg nader. ..................... Telegrafverket, förskott till....................” Testamentsbevillningen, arfvode för......... Tiäningsstämpel-afgiften........................... )) 5. §§ 4, 5. )) 5, 6. §§ 6, 7. » 6—7. §§ 8, 9. )) 7—9. §§ 10—12. » 9—13. §§ 13, 14. » 13, 14. §5 15, 16. » 14—16. §§ 17—20. )) 16—18. §§ 21, 22. » 18—21. 23—28. » 21—26. §§ 29—42. » 26. 43. )) 35. § 75. » 27. § 47. » 26, 27. § 46. » 27, 35, 36, 41. SS 47, 75, 96. )> 4. § 3. » 21. § 28. » 18. § 23 mom. 3. )) 4. § 3. )) 22. § 32. » 48. § 122. » 34, 35, 40. §§ 69, 70, 90. )) 28. § 51. » 82. ___ » 42. §§ 98, 99. » 83. — )) 53, 54. §§ 139, 140, 142. » 5. § 5 mom. 1. » 6, 8. §§ 7, 10 mom. 5. » 6. § 8 mom. 2. » 7. § 9. 29. § 54. » 39, 40. § 89. » 35, 40. §§ 70, 90. 94 Tjenste försummelser................................. Sid. 53, 55. Tjensteman vid Riksgälds-kontoret......... » 50, 51. j> b » aflöning för » 32. B » » pensionering af b 55, 56. Tjensler, lediga, bestridande af............ » 51, 52. » » återbesättande af......... B 52, 53. Tjenstgöring »ordning ............................ b 51. Tjenstgöringspenningar ........................... b 32. Tjenstledighet för tjensteinännen och vaktbetjeningen ...... b 52. b b Fullmäktige ............ b 44. Tilläggsbe villning .................................... b 34. Tjurken m. fl. vattendrag i Jönköpings län b 4. Tomtreglering i Strengnäs ..................... B 22. Traktamenten, Riksdagens Revisorers ... b 30. Tryckfrihets-komitéens betjening och expenser. ................ b 31. Tryckning af bihanget till Riksdagens Érotokoll ....................... b 47. evisorernes berättelser B 30, 47. Tryckningskostnader för Justitie-ombuds mannens berättelser............... B 31. Trädgårdsskötselns befrämjande ............ b 8, 10. §§ §§ § §§ §§ §§ § § § §§ § § §§ § §§ Understöd för Riksgälds-kontorcts tjen stemäns sterbhus .................. b Unåersökningskostnader för jernvägsan läggningar. ..... B Undsättning smedel vid missväxter ......... b Uppbörden och redovisningen af Riks gälds-kontorets medel............ b Uppdrag, Fullmäktiges särskilda............ b Uppfostringsanstalter för döfstumma barn b Upplåning för Riksgälds-kontorets räkning. ............. B Upprensning af vattendrag i Norrbotten b Utbetalningar, allmänna stadganden rörande. ...................................... B Utdikningar och aftappningar af myrar i norra länen b 33. 16. 15, 16, 36. 39—41. 46—49. 25. 37, 39. 24. 26. § § §§ §§ § § 6, 7, 9, 14, 15, 17, 18, 24. §§ 139—144. 128—130. 62. 145—148. 133, 134. 135, 136, 138. 132. 62 mom. 1. 134. 108, 109. 67. 3. 32. 58. 60. 121. 58, 120. 60. 10 mom. 4, 5. 13 mom. 5. 64. 20. 19, 80, 81. 89—96. 116—126. 41. 83, 87. 37. 43. 8 mom. 1. 10 mom. 1. 13 mom. 3. 15 mom. 3. 17 mom. 3. 21 mom. 4. 24 mom. 5. 36 inom. 8. 95 Utdikning ar och afiappningar i rikets ö i riga delar......... Sid. 17, 19, 24. §§ 21 mom. 5. 24 mom. 5. 36 mom. 9. Utdrag af Riksgälds-kontorets räken - skaper ....................................... » Utgifter, Riksgälds-kontorets.................. » Utlåtanden, Kommissariatets.................. » Utställning, polyteknisk, i Moskwa......... » Vaktbetjening, Justitie-ombudsmannens » » Riksgälds-kontorets......... » Vaktbetjening ens pensionerande ............ » » tjensteförsummelser ... » Varningar för tjensteförsummelser ...... » Vattenaftappningar, anslag och lån för » » i norra länen............... » » i öfriga delar af riket » allmänna föreskrifter rörande dertill beviljade statsbidrag......... » Vattendragen i Norrbotten, undersökning af........................ » Wesan, sjöaftappning, lån till............... » Wexiö och CarlsJcrona, jernväg mellan » Wilhelmina och Åsele, väganläggning mellan............ » 41. 5—33. 45. 22. 30, 31. 51. 55, 56. 54. 53. 6, 7, 9, 14, 15, 17, 18 19, 24. 6, 7, 9, 14, 15, 18, 24. 17, 19, 24. § 95. §§ 4-65. § H3. § 34. I 59. I 131. §§ 139 -148. § 142, § 139. §§ 8 mom. 1. 10 mom. 1. 13 mom. 3. 15 mom. 3. 17 mom. 3. 21 mom. 4, 5. 24 mom. 5, 6. 36 mom. 8, 9. §§ 8 mom. 1. 10 mom. 1. 13 mom. 3. 15 mom. 3. 17 mom. 3. 21 mom. 4. 24 mom. 5. 36 mom. 8. §§ 21 mom. 5 24 mom. 6. 36 mom. 9. 9, 10, 14, 15, 17, 19, 25. §§ 12, 14, 16, 18, 22, 25, 38. 24. § 37. 4. § 3. 20, 21. § 27. 17- § 21 mom. 2. 96 Wilhelmina och Lycksele, väganläggning mellan ...... Sid. 18, 23. §§ 24 mom. 2. 36 mom. 2. Vilkor för statsbidrag till allmänna arbeten ........................................ » 5> för lönetillökningen vid Riks gäldskontoret ........................ )) Vinst, Bankens ...................................... » Wisby, vågbrytaren vid........................... » Wisby kronokalkugn, dess inlösande...... >> Vågbrytaren utanför Wisby.................. » Väg anlag g ning ar och v äg förbättring ar, anslag till............... » i) allmänna föreskrifter rörande dessa anslag » Åsele och Wilhelmina, väganläggning mellan .................................... b » b Lorothea, väganläggning mellan ............ b Öfverskott, Statsverkets........................... b 9, 10, 14, 15, 17, 19, 25. §§ 12, 14, 16, 25, 38. 32. § 62. 37. § 82. 18, 24. §§ 24 mom. 4. 36 mom. 7. 25. § 40. 18, 24. §§ 24 mom. 4. 36 mom. 7. 9, 14,15,16,17,18. §§ 13 mom. 2. 15 mom. 1, 4. 17 mom. 1. 21 mom. 1, 2. 24 mom. 1, 2. 36 mom. 1—5. 9, 10, 14, 15, 17, 19, 25. §§ 12, 14, 16, 18, 22, 25, 38. 17. § 21 mom. 2. 23. § 36 mom. 5. 35. § 75.