utfärdadt vid slutet af 1871 års riksdag

TRYCKT HOS A. L. NORMAN, 1871, Innehllls-förteckning. Riksgälds-kontorets föremål § 1. „ skulder § 2. „ fordringar för utbetalda lån § 3. „ utbetalningar till följd af extra statsregleringar vid föregående riksdagar §§ 4—26. „ „ anvisade vid innevarande riksdag §§ 27—37. Statsfyllnadssuannan jemte öfriga med statsregleringen gemenskap egande utgifter §§ 38—44. På Riksgälds-kontoret anvisade kreditiver §§ 45 — 48. Från Riksgälds-kontoret utgående riksdags- och revisidnskostnåder, aflöningar, förvaltningsutgifter m. m. §§ 49—60. Riksgälds-kontorets inkomster och tillgångar §§ 61—82. Uppbörden och redovisningen af bevillningen m. fl. medel §§ 83—90, Riksgälds-kontorets styrelse §§ 91— 99. Fullmäktiges sammankomster §§ 100—109. „ särskilda åligganden och uppdrag §§ 110—120. Riksgälds-kontorets betjening §§ 121—126. Lediga tjänsters bestridande och tillsättande §§ 127—132. Behandlingen af frågor rörande tjensteförsummelser m. m. §§ 133—138. Pensionerandet af Riksgälds-kontorets betjening §§ 139 — 142. Allmänna bestämmelser §§ 143, 144. Biksgälds-kontoret har till föremål: d) att ombesörja liqviden af Svenska Statens skuld, för hvilken Riksdagen, enligt 66 § Regeringsformen, ansvarar; b) att verkställa alla de utbetalningar, som af Rikets^Ständer eller Riksdagen blifvit å detta verk anvisade; c) att mottaga, förvalta och redovisa alla härtill anslagna tillgångar och inkomster samt hålla Riksdagen uppkommande öfverskott och behållningar till banda; d) att, i saknad af annan tillgång för bestridande af beviljade och å Riksgäldskontoret anvisade utgifter, upplåna dertill oundgängligen erforderliga medel; och e) att utföra alla uppdrag och åligganden, som Riksgälds-kontoret för öfrig! af Rikets Ständer eller Riksdagen erhållit. Angående Riksgälds-kontorets skulder. § 2. De af Bilcsgälds-kontoret för upptagna lån utfärdade och förut icke inlösta eller eljest, jemlik! behörig föreskrift, ur räkenskaperna affärda obligationer, äfvensom de obligationer, hvilka hädanefter varda af detta verk utgifva, höra, så till kapital som upplupna räntor, enligt desammas ordalydelse infrias; dock har Riksdagen medgifvit: a) att till innehafvare!! ställd obligation må, då derom hos kommissariatet göres framställning, på viss namngifven person öfverlåtas, för att endast i dennes hand vara gällande; samt, derest egafen sedermera det önskar, ånyo kunna göras gällande i hvarje innehafvares hand, allt under de vilkor i afseende på behöriga anteckningar å sjelfva obligationen samt i kontorets räkenskaper, som Fullmäktige ega föreskrifva; b) att Fullmäktige må, när sådan! icke för Riksgälds-kontoret medför olägenhet, kunna medgifva omedelbar inlösen i Riksgälds-kontoret af förfallna obligationer och räntekuponer, fastän desamma enligt obligationernas lydelse och stadgande»» 4 i lånekontrakterna böra å deruti angifna utrikes orter infrias; för hvilket ändamål Fullmäktige må träffa erforderliga överenskommelser med de låneöfvertagare, som kontraktsenligt skola ombesörja donna inlösen; samt c) att då s. k. Riksgälds-sedlar i Riksgälds-kontoret till inlösen företes, Fullmäktige ega att, derest sedlarne befinnas riktiga, låta desamma med Riksgäldskontorets medel infria. I afseende på Riksgälds-kontorets skulder, om b vilkas belopp och beskaffenhet kontorets räkenskaper och handlingar lemna fullständig upplysning, och hvilka finnas summariskt uppgifna uti bil. A vid detta reglemente, höra i öfrigt de föreskrifter, som äro intagna uti de vid föregående riksdagar för Riksgälds-kontoret utfärdade reglementen, i de delar samma föreskrifter ännu icke blifvit fullgjorda, fortfarande tjena till efterrättelse. Angående Riksgälds-kontorets fordringar för de af dess medel utbetalda eller godtgjorda lån. § 3- Beträffande Riksgälds-kontorets fordringar för meddelade lån, om hvilkas belopp kontorets böcker och räkenskaper lemna fullständig upplysning, och å hvilka en förteckning jemväl finnes detta reglemente bifogad (bil. B), skola de förbindelser, å hvilka fordringarne sig grunda, jemte föreskrifterna uti äldre reglementen i tillämpliga delar fortfarande tjena till efterrättelse; dock har vid 1867 års riksdag den förändring i vilkoren för det vid 1862—1863 års riksdag till utdikning af sjöarne Tjurken, Näfvelssjön, Furusjön och Stensjön m. fl. vattendrag inom Jönköpings län beviljade lån å 42,000 lhdr blifvit medgifven, att den stadgade ränteinbetalningen och kapitalafbetalningen derför skall taga sin början först efter fem års förlopp från slutet af det år, hvarunder lånet från Riksgälds-kontoret utbekommits; likasom vid 1868 års riksdag blifvit beviljad den förändring i vilkoren för lånet till sjön Wesans uttappning, att å lånesumman, 50,000 R:dr, skall beräknas och vid hvarje års slut erläggas fem procent ränta från och med 1868 års början till och med 1870 års slut samt derefter -årligen inbetalas åtta procent å den ursprungliga lånesumman, deraf först godtgöres fem procent årlig ränta å det efter hvarje inbetalning återstående kapitalbeloppet, samt återstoden utgör afbetalning derå; och har Riksdagen år 1870 förklarat, det Dalslands hanalaMiebolag icke har skyldighet att för år 1868 erlägga kapitalafbetalning å det för segelleds öppnande från Hattefura till Stora Lee vid 1862—1863 års riksdag beviljade och från Riksgälds-kontoret utgifva lån å 800,000 R:dr. 5 Angående Riksgälds-kontoret ålagda utbetalningar. l:o. Vid 1871 års början återstående utgifter till följd af extra statsregleringarne vid föregående riksdagar. A) Under 1853 och 1854 års riksdag beviljad! och ännu innestående anslag. § 4- Med fortsatt tillämpning af de under sistnämnda riksdag meddelade och sedermera hufvudsakligen bibehållna föreskrifter i afseende på statsbidrags beviljande och utbekommande för hamn- och brobyggnader, bör återstoden, Sju tusen femhundra Riksdaler, utaf den för uppmuddring af hamnen vid Ystad, i egenskap af anslag utan återbetalningsskyldighet anvisade summa 30,000 Riksdaler, till vederbörande utbetalas; varande nämnda stad, enligt hvad Rikets Ständer såsom vilkor för det beviljade statsbidragets utbekommande vid 1865 och 1866 års riksdag föreskrifvit, ansvarig för fullbordandet af detta arbete inom den 1 September 1870. B) Under 1856—1858 års riksdag beviljade anslag, som ännu icke ut bekommits. § 5. Återstående beloppet, Två tusen åttahundratjugo Riksdaler 2 öre, utaf det till Kong!. Maj:ts disposition med 100,000 Riksdaler anvisade anslag för verkställigheten af besluten om beskattning sväsendets förenkling och för påskyndande af arbetena vid de nya jordeböckernas afsittande och granskning, bör i mån af behof utbetalas på det sätt Kongl. Maj:t föreskrifvit. § 6. Nedan omförmälda anslag till föremål, hänförliga under Eiks-statens Åttonde Hufvudtitel, skola fortfarande, i mån af behof, tillhandahållas samt i den ordning eller på det sätt, som åf Kongl. Maj:t är eller varder föreskrifvet, utbetalas, nemligen: l:o Två tusen fyrahundrafemtiosex Riksdaler 25 öre utaf 1859 och 1860 års anslag, 2,000 Riksdaler årligen, för att befrämja och påskynda fortsatt utgifning af arbetet: Svenskt Diplomatarium; börande denna anslagssumma användas dels till ersättning för nödvändiga resor i och för nämnda arbetes utgifvande och dels till inlösen af 175 exemplar deraf, hvilka exemplar skola till de särskilda kontraktsprost-arkiven utdelas för att såsom offentlig egendom hållas allmänheten tillhanda; 6 2:o Två tusen femhundraniotiofyra Riksdaler 50 öre utaf det vid ofvanberörda riksdag beviljade anslag till löneförbättring åt lärare vid sladspeäagogier och läraren vid pedagogien i Avesta samt utvidgning af sådana stadspedagogier, der undervisningen vunnit en högre grad af utveckling. C) Under 1859 och 1860 års riksdag beviljade, ännu innestående statsbidrag. § 7. Återstående beloppet, Etthundrasextiotre Riksdaler 4 öre, utaf deri vid förenämnda riksdag för verkställigheten af den beslutade förenklingen af beskattningsväsendet samt de nya jordeböckernas afsittande och granskning till Kong], Maj:ts disposition anvisade anslagssumma af 74,100 Riksdaler, bör, i man af behof, på det af Kongl. Maj:t föreskrifna sätt utbetalas. § 8. Återstoden, Sjutusen niohundra Riksdaler 1 öre, utaf det vid ofvannämnda riksdag beviljade anslaget, 9,000 Riksdaler, för befordrande af utgifningen utaf äldre i Riksarkivet och andra allmänna eller enskilda samlingar befintliga samt för Sveriges historia och offentliga förhållanden vigtiga skrifter och handlingar skall fortfarande, i män af behof, tillhandahållas och utbetalas i den ordning, som af Kongl. Maj:t är eller varder föreskrifven. D) Under 1862 och 1863 . års riksdag på Riksgälds-kontoret anvisade, ännu icke utbetalda statsutgifter. § 9. Hvad hittills icke utbekommits utaf nedannämnda, under 1862—1863 års riksdag beviljade statsbidrag skall, efter iakttagande af de innehållningar, hvartill uraktlåtet fullgörande af de för dessa statsbidrag stadgade vilkor föranleder, utbetalas, i den mån vederbörande kommuner eller arbetsdirektioner, enligt de med hänsigt till ifrågavarande företags utförande och dertill anslagna understöd meddelade föreskrifter, äro berättigade dessa medel utbekomma: 1 :o Två tusen Riksdaler utaf det staden Falkenberg för anläggande af en dragväg vid samt verkställande af muddring sarbeten ofvanför stadens hamn utan återbetalningsskyldighet beviljade anslag, 11,000 Riksdaler; 2:o Åttatusen tvåhundra åttatiofyra Riksdaler 12 öre utaf den summa 300,000 Riksdaler, som blifvit beviljad för att användas såsom anslag utan återbetalningsskyldighet till understödjande af sådana myrutdikningar och våttenaftappningar inom Norrbottens, Westerbotiens, Wester-Norrlands, Jemtlands, Gefleborgs och Stora Kopparbergs län samt Elfdals, Fryksdals och Jösse härader i Wer mlands län, 7 som företrädesvis afse att förminska frostländigheten; dock under vilkor att sådant understöd icke i något fall får öfverstiga hälften af den för arbetets utförande enligt fastställd plan beräknade kostnad, och alltid med förbindelse för vederbörande kommuner, föreningar eller enskilde att icke allenast tillskjuta hvad derutöfver för arbetets fullbordande erfordras, utan ock att för all framtid behörigen underhålla de afloppsgrafvar och andra för ändamålets vinnande utförda arbeten, som med statsbidrag blifvit understödda; egande Kongl. Maj:t att i de fall, der sådant anses vara af behofvet påkalladt, i nåder medgifva, att någon del af anslaget må förskottsvis .till vederbörande utbetalas. § 10. Sedan Rikets Ständer vid 1862—1863 års riksdag i underdånighet anhållit, att Kongl. Maj:t behagade låta utarbeta och genom trycket utgifva en tekniskekonomisk beskrifning öfver de för Statens rakning utförda jernväg sbyggnader, och till bestridande af kostnaderna härför till Kongl. Maj:ts disposition anvisat ett förslagsanslag af Tio tusen Riksdaler, samt Rikets Ständer vid nästpåföljde riksdag mcdgifvit, att hvad utöfver berörda, år 1865 lyftade belopp ytterligare kan finnas erforderligt för bekostande af ifrågavarande beskrifnings utgifning må, i mån af behof, lyftas, dock under förutsättning att hvad som genom framdeles skeende försäljning af umbärliga exemplar utaf samma beskrifning må kunna inflyta till Riksgälds-kontoret levereras; så har Riksdagen beslutat, att, så snart kostnaderna för utgifvande af ifrågavarande beskrifning, i hvad den omfattar vestra och södra stambanorna, blifvit af detta anslag bestridda, och hvilka kostnader för beskrifningen öfver sistnämnda bana icke må öfverstiga Femtontusen Riksdaler, berörda förslagsanslag skall indragas, så att derutöfver någon vidare utbetalning af medel utaf samma anslag icke må ega rum. § IL Utaf de i sammanhang med regleringen af utgifterna under Riks-statens Sjunde Hufvudtitel beviljade och till Kongl. Maj:ts disposition på Riksgälds-kontoret anvisade extra statsanslag höra följande belopp i föreskrifven ordning utbetalas, nemligen: l:o Tio tusen Riksdaler utaf det förslagsanslag af 90,000 Riksdaler, som anvisats till ersättande af de förluster, indelnings- och ränte-innehafvare genom mjöl- och såg-qvarnräntans upphörande komma att vidkännas; 2:o Femhundra Riksdaler utaf det för vårdande och förökande af Kamereraren Carl Sandbergs historiska och kamerala samlingar beviljade anslag af 500 Riksdaler under hvardera af åren 1864, 1865 och 1866. 8 § 12. Nedannämnda, vid regleringen af utgifterna under Riks-statens Åttonde Hufvudtitel, utöfver de å samma Hufvudtitel uppförda summor, till Kongl. Maj:ts disposition på Eiksgälds-kontoret anvisade anslagsbelopp böra af Riksgälds-kontoret fortfarande tillhandahållas, nemligen: l:o Två tusen Riksdaler af anslaget, 9,000 Riksdaler, för fortsatt utskrifning inom de särskilda afdelningarne af Kongl. Maj:ts Kansli af riks-registratur, till och med år 1856; 2:o Tretio tusen Riksdaler utaf den för uppförande invid Göteborg af nytt hospital för sinnessjuke vid 1862 och 1863 årens riksdag för en gång anvisade summa af Tvåhundra tusen Riksdaler, utöfver de förut för samma ändamål beviljade medel. 8 13. Återstående beloppet, Tjugusju tusen fyrahundratjugusex Riksdaler 59 öre, utaf den för Nationahnusei-bgggnadens inredning jemte andra i sammanhang dermed erforderliga kostnader till Kongl. Maj:ts disposition anvisade summa af 540,878 Riksdaler 35 öre, skall i man af behof i föreskrifven ordning utgifvas. E) Under 1865 och 1866 års riksdag på Riksgälds-kontoret anvisade, ännu icke bestridda statsutgifter. § 14. Utaf de vid ofvanstående riksdag på Riksgälds-kontoret anvisade anslag skola följande ännu innestående belopp fortfarande tillhandahållas, nemligen: l:o Tjuga tusen Riksdaler för år 1867 till anställande af skjutförsök, att i mån af behof utgå; 2:o Hela anslaget, Tretiosex tusen sjuhundrafemtio Riksdaler, till anskaffande af ett positions- och belägrings-ariilleri om 15 refflade tackjernskanoner med tillbehör, lavetter, föreställare och spetsprojektiler, för år 1867; 3:o Ett tusen femhundra Riksdaler af det för år 1867 beviljade anslag åt 20,000 Riksdaler, för understödjande af mindre hamn- och brobyggnader samt upprensning af åar och farleder; 4:o Fyra tusen etthundra Riksdaler af det anslag å 120,000 Riksdaler, som vid ofvannämnda riksdag anvisats att, enligt Kongl. Majrts disposition, för år 1867 användas såsom anslag utan återbetalningsskyldighet till understödjande af sådana myrutdikningar och vattenaftappningar inom Norrbottens, Westerbottens, Wcster-Norrlands, Jendlands, Gtfleborgs och Störa Kopparbergs län samt Elfdals, Fryksdals, 9 Jösse och Nordmarks härader i Wermlands län, som företrädesvis afse att förminska frostländigheten; dock under vilkor att sådant understöd icke i något fall iår öfverstiga hälften af den för arbetets utförande enligt fastställd plan beräknade kostnad, och alltid med förbindelse för vederbörande kommuner, föreningar eller enskilde att icke allenast tillskjuta hvad derutöfver för arbetets fullbordande erfordras, utan ock att för all framtid behörigen underhålla de afloppsgraivar och andra för ändamålets vinnande utförda arbete», som med statsbidrag blifvit underbädda; egande Kongl. Maj:t att i de fall, der sådant anses vara af behofvet påkalladt, i nåder medgifva, att någon del af anslaget må förskottsvis till vederbörande utbetalas; 5:o Femhundra Riksdaler, för vidare fortsättning och vårdande af Kameroraren Carl Sandbergs till Staten försålda historiska och kamerala, samlingar, att för år 1807 bemäld» Kamererare tilldelas, på sätt och under vilkor, som Kongl. Maj:t kan finna för godt föreskrifva; 6:o Ett tusen niohundra Riksdaler utaf anslaget, 3,000 Riksdaler, till undervisning i trädgårdsskötsel vid folkskolelärare-seminarierna för år 1867; 7:o Ett tusen tvåhundra femtioen Riksdaler 45 öre utaf anslaget, 10,000 Riksdaler, för inköp och tillredning af jord till undervisning i trädgårdsskötsel vid folkskolelärare-seminarierna; 8:o Tre tusen Riksdaler för fortsatt utgifvande af sådana i Riksarkivet och andra samlingar befintliga handlingar, som äro af vigt för fäderneslandets historia och offentliga förhållanden. Såsom bidrag till utvidgande af elementarlärovcrksbyggnaden i Christianstad hafva Rikets Ständer vid ofvannämnda riksdag beviljat dels ett anslag af Tjuga tusen Riksdaler och dels ett låneunderstöd af Tjuga tusen Riksdaler, samt deraf till Kongl. Majits disposition för år 1867 anvisat såsom anslag Tio tusen Riksdaler och såsom lån Tio tusen Riksdaler, emot vilkor att, sedan detta lån, derför bör aflemnas en sådan skuldförbindelse, som af Fullmäktige i Riksgälds-kontoret antages, under fem ars tid fatt utan ränta innehafvas, fem procent å detsammas ursprungliga belopp skola före slutet af hvarje år till nämnda Kontor inbetalas, af hvilken inbetalning beräknas fyra procent årlig ränta för det ogul dna kapitalet samt det överskjutande beloppet kommen att såsom kapitalal betalning å lånesum man afgå, intilldess densamma blifvit till fullo gulden; allt under förutsättning att Christianstads landsting till byggnadsföretaget i dess helhet bidrager med 20,000 Riksdaler, samt att staden Christianstad tillskjuter hvad som utöfver sålunda för hela byggnadstiden till 60,000 Riksdaler beräknade bidrag kan för ändamålet erfordras. Bih. till Biksd. Prot. 1871. 10 Samt. 1 Afd. 2 Band. 2 15. (Riksg.-konlortig Reglemente ) 10 § 16. Utom de särskilda vilkor och bestämmelser, som, enligt Rikets Ständers derom fattade beslut, böra tillämpas i afseende på de statsbidrag, som under 1865 och 1866 års riksdag blifvit till utgående från Riksgälds-kontörel anvisade för väganläggningar och väg förbättringar, brobyggnader, hamnanläggningar, le anal er och andra vattenkommunikationer, äfvensom för sjösänkningar och andra v uttenaftappning sfer etag, skola de allmänna vilkor och föreskrifter i afseende på sådana statsbidrags erhållande och åtnjutande, som uti § 18 af detta reglemente finnas intagna, så vidt icke härifrån skiljaktiga bestämmelser eller stadgande!! äro för de beviljade anslagsoch lånesummorna särskild! meddelade, vid förekommande frågor rörande dessa anslag och lån iakttagas samt lända till efterrättelse; dock höra de arbetsföretag, för hvilkas utförande allmänna medel under nämnda riksdag blifvit beviljade, vara påbörjade sednast under loppet af år 186? F) Under 1867 års riksdag på Biksgälds-kontoret anvisade, ännu icke verkställda utbetalningar. § 17. Nedannämnda, under 1867 års riksdag beviljade, till ständiga statsbehof veu icke hänförliga anslags- och lånesummor, skola af Riksgälds-kontorets medel bestridas i den ordning, som för hvarje särskild anslags- och lånesumma blifvit fastställd, nemligen: , 1:0 Tretusen etthundrafemtiotvå Riksdaler utaf det anslag å 24, lo2 Riks daler, som för år 1868 anvisats till slutligt fullbordande af de arbeten, hvit ka, till följd åt Rikets Ständers beslut vid 1865 och 1866 års riksdag, skola verkställas för uppförande af eu ny arkivbyggnad för Göta Hofrätt och ombyggande åt den hofrätts-husets tomt omgörande kaj; 2:o Tjugu tusen Riksdaler till anställande af skjutförsök; 3:o Tretiosextusen sjuhundrafemtio Riksdaler till anskaffande af positions och belägringsartilleri; 4:o Fyratioåtta tusen Riksdaler till anskaffning af projektiler; 5:o Tretiosex tusen Riksdaler till bestridande af kostnaderna för dels anskaffning af lämplig skjutbana för grufva kanoner och dels artilleriförsök äfvensom försök med undervatten sminor; 6:o Åtta tusen sexhundratvå Riksdaler utaf det för år 1868 beviljade anslaget 150,000 Riksdaler för anläggning af nya samt förbättring eller omläggning af backiga eller eljest mindre goda vägar, att användas der Kong!. Maj:t finner medlen mest nödiga för att befordra allmänt gagn; 11 7:o Ett tusen femhundra Riksdaler utaf det för år 1868 anvisade anslaget af 20,000 Riksdaler för understödjande af mindre hamn- och brobyggnader samt upprensningar af åar och farleder; 8:o Sjuttontusen niohundratio Riksdaler utaf det anslag å 120,000 Riksdaler, som för år 1868 beviljats att, enligt Kong!. Maj:ts disposition, utan återbetalningsskyldighet utgå till understödjande af sådana myrutdikningar och vattenaftappningar inom Norrbottens, Westerbottens, Wester-Norrlands, Jcmllands, Gefleborqs och Stora Kopparbergs län, samt Elfclals, Fr gles dals, Jösse och Nordmarks hålåder i Wermlands län, som företrädesvis afse att förminska frostländighe.ten; dock under vilkor, att sådant understöd icke i något fall får öfverstiga hälften af den för arbetets utförande enligt fastställd plan beräknade kostnad, och alltid med förbindelse för vederbörande kommuner, föreningar eller enskilde att icke allenast tillskjuta hvad derutöfver för arbetets fullbordande erfordras, utan ock att för all framtid behörigen underhålla de afloppsgrafvar och andra för ändamålets vinnande utförda arbeten, som med statsbidrag blifvit understödda; egen de Kong!. Maj:t att i de fall, der sådant anses vara af behofvet påkalladt, i nåder medgifva, att någon del af anslaget må förskottsvis till vederbörande utbetalas; 9:o Sexhundra fyratiotre Riksdaler utaf det vid 1867 års riksdag beviljade anslag å 30,000 Riksdaler att användas till löneförbättring utöfver minimilönen åt examinerade folkskolelärare; samt 10:o Ett tusen niohundra Riksdaler af anslaget 3,000 Riksdaler till undervisning i trädgårdsskötsel vid folkskolelärare-seminarierna; varande derjemte medgifvet, att besparingarna å de särskilda extra anslagen till folkskoleväsendet må af Kongl. Maj:t för folkundervisningen tillhörande föremål disponeras. § 18. Utom de särskilda vilkor och bestämmelser, som skola tillämpas i afseende på de statsbidrag, som under 1867 års riksdag blifvit till utgående från Riksgäldskontor et anvisade för v äg a ulliggnin g a r och vägförbättringar, brobyggnader, hamnanläggningar, kanaler och andra vattenkommunikationer, äfvensom för sjösänkningar och andra vattenaftapptiingsföretag, hafva här nedan intagna allmänna vilkor och föreskrifter, i afseende på sådana statsbidrags erhållande och åtnjutande, blifvit af Riksdagen fastställda; liv il k a föreskrifter, så vidt icke härifrån skiljaktiga bestämmelser eller stadgande!! äro för de beviljade anslags- och lånesummorna särskild! meddelade, således höra vid förekommande frågor, rörande dessa anslag och lån, iakttagas samt lända till efterrättelse: l:o För hvarje företag måste plan till arbetets utförande jemte beräkning öfver dermed förenade kostnader vara uppgjord och hafva vunnit Kongl. Maj:ts nådiga fastställelse. 12 2:o Då arbetsföretaget afser vägförbättring, vaganläggning eller vattenaftappning, bör vederbörande menighet hafva afgifvit yttrande om företagets lämplighet och nytta. 3:o Alla med understöd af allmänna medel anlagda eller förbättrade vägar samt byggda broar höra af den menighet, det bolag eller den särskilda korporation, som åtnjutit det för företaget beviljade understödet, vederbörligen för allmänna trafiken underhållas, intilldess den framtida underhållsskyldigheten kan varda i behörig ordning andra vederbörande ålagd och emellan dem fördelad. 4:o Derest hamn- och kanal- eller andra likartade utgifter efter arbetsföretagets fullbordande skola komma att utaf de trafikerande upptagas, bör taxa härå vara fastställd, så lindrig som skäligen låter sig gorå. Sålunda fastställda utgifter få icke förhöjas, med mindre Kong!. Maj:t, på grund af särskild! förekommande omständigheter, pröfvar skäligt dertill lemna bifall, utan höra deremot ovilkorligen nedsättas, så snart det af redogörelse, som hvart femte år till Kong!. Maj:ts Befallningshafvande bör ingifvas, befinnes, att behållna inkomsten öfverstiger en viss, af Kong], Maj:t fastställd procent utaf do till företaget lemnade enskilda bidrag; och skall dessutom en viss, af Kongl. Magt likaledes bestämd andel utaf de utgifter, som uppbäras, till reparationsfond afsättas. 5:o Då ett arbetes utförande öfverlemnas till stad, menighet, bolag eller enskilde, bör alltid kontrakt derom vara i vederbörlig ordning afslutadt samt af Kongl. Maj:t i nåder godkändt. Kontraktet skall innefatta förbindelse för stad, menighet, bolag eller enskilde, dels att, i noggrann öfverensstämmelse med den fastställda arbetsplanen och under skyldighet att dervid vara underkastade vederbörandes kontroll, påbörja, verkställa och fullborda arbetet inom viss bestämd tid, utan att vidare väcka anspråk på ytterligare bidrag af allmänna medel, och dels att, genom egna tillskott, utgöra hvad som utöfver statsbidraget kan erfordras. Dessutom bör uti de kontrakter rörande befordrandet af kommunikationsanstalter, i afseende å hvilka Kong], Maj:t finner för godt sådant föreskrifva, inflyta, att vederbörande direktion skall hafva skyldighet att under byggnadsåren inom viss bestämd tid till Styrelsen för allmänna väg- och vattenbyggnader årligen afgifva berättelse om arbetets fortgång under nästföregående året, samt att, sedan kommunikationsanstalten blifvit för trafiken upplåten, enligt af bemäld a styrelse uppgjorda formulär, afgifva berättelse angående trafiken och hvad dermed egen gemenskap. 6:o För fullgörandet af sådant kontrakt, äfvensom för de lyfta de statsmedlens återbäring i fall mot kontraktet brytes, bör ställas sådan säkerhet, som af Kongl. Maj:t i nåder godkännes; varande dock städer och sådana myndigheter, hvilka Kongl. Maj:t anser derifrån höra befrias, från dylik skyldighet frikallade. 7:o Af Kongl. Maj:t eller af Riksdagen beviljadt anslag eller lån kali i allmänhet icke utbekommas förr, än arbetsföretaget blifvit börjad t, hvarefter utan filterbetalningsskyldighet anslagna medel få successivt och i mån af arbetets fort - 13 gång lyftas vid de terminer, som i kontraktet finnas utsätta eller särskild t blifvit bestämda, antingen af Kong!. Maj:t eller af Styrelsen för allmänna väg- och vattenbyggnader, efter dertill af Kongl. Mnj:t le in nåd t bemyndigande; hörande, så vida icke Kongl. Maj:t, med afseende å särskilda förhållanden, pröfva!'' skäligt annorlunda förordna, någon de! af sådant anslag i Riksgälds-koutoret innestå, intilldess arbetet är vederbörligen utsy nåd t och godkändt. Lånemedel få, sedan behöriga handlingar aflemnats, lyftas på en gång vid den tid de, som åtagit sig arbetets fullgörande, sådant åstunda, så vida icke särskild föreskrift angående liden för lånets utbekommande blifvit meddelad. 8:o Alla statsbidrag, som under denna riksdag blifvit uti ifrågavarande afseende beviljade, skola från Riksgälds-koutoret utbetalas antingen omedelbart eller ock genom Kongl. Maj:ts vederbörande Befallningshafvande eller den myndighet, som fatt sig i nåder uppdraget att medlen reqvirera och uttaga; hörande, innan större eller mindre del af beviljade statsbidrag utbetalas, hos Riksgälds-koutoret företes: a) om arbetets utförande afslutadt och godkändt kontrakt; b) af Kongl. Majd godkänd säkerhetshandling för samma kontrakts fullgörande eller medlens återbäring i de fall der sådan säkerhet enligt inom. 6 erfordras; c) behörigt intyg att arbetet är börjadt; samt derjemte, rf) då statsbidraget skall utgå såsom lån, eu till Riksgälds-koutoret eller ordres ställd, af Fullmäktige godkänd skuldförbindelse, som, i fråga om låneunderstöd för vattenaftappning eller annat odlingsföretag, skall innefatta vederbörandes betalningsansvar, intilldess sådant lån, jemlik! Kongl. Kungörelserna af den 13 Juni 1845 och den 3 November 1848, blifvit fördeladt på de hemman, hvilka för återbetalningen skola ansvara, och fördelningen vunnit laga kraft samt uti jordeboken på föreskrifvet sätt antecknats; och e) af Fullmäktige godkänd borgen eller säkerhetshandling för den afgifna skuldförbindelsens uppfyllande. 9:o De hane- och säkerhetshandlingar, som för statsbidrags utbekommande till Riksgälds-koutoret aflemnats, förblifva uti Kontorets vård ; dock skola sådana handlingar, som vederbörande em betsmyndigheter kunna blifva, i behof att begagna, till dem på behörig reqvisition utlemnas. 10:o I händelse afvikelse, utan dertill erhållen vederbörlig tillåtelse, skeft från den fastställda arbetsplanen, eller arbetet, utan af Kongl. Maj:t medgifvet anstånd med detsamma!- utförande, icke blifvit fullborda''!! inom derför bestämd tid, ankommer på Kongl. Maj:t att låta inställa all vidare utbetalning af statsbidraget samt återfordra hvad deraf uppburits, att på eu gång eller successivt till Riksgälds-koutoret inbetalas inom den tid, som bestämmes af Kongl. Maj:t eller af Riksdagen, till hvars pröfning frågan om uppburna medels återbäring lärer komma att öfver - 14 lemnas, derest längre anstånd dermed, än till nästa riksdag anses erfordras, Iullmäktige höra tillse, att sådan inbetalning ingår i vederbörlig ordning. ll:o Stad, ort, bolag eller enskilde, som af ett genom statsbidrag befordradt företag komma att draga omedelbart gagn, böra, i den män Kongl. Maj:t pröfvar skäligt bestämma, jemväl till företagets fullbordande bidraga, antingen genom kontant tillskott eller med mai spalier och arbete. I annat fall beror af Kongl. Maj:t att inställa utbetalningen af de beviljade medlen. 12:o Vid alla med statsbidrag i större eller mindre mån understödda arbeten böra företrädesvis, der sig gorå later, tjenst- och sysslolösa personer användas. 13:o De arbetsförslag, för b vilkas utförande allmänna medel under 1867 års riksdag äro beviljade, höra sednast under loppet åt 1868 påbörjas; kommande hvad Riksdagen anvisat för de vid sagda års utgång icke påbörjade arbeten att reserveras till Riksdagens disposition. 14:o För utbekomna låneunderstöd till sjösänkningar och myrutdikningar eller andra vattenaftappningsföretag bör, efter tre års förlopp tran slutet af det år, hvarunder lånemedlen från Riksgälds-kontoret först utbekomma, årligen erläggas åtta procent å hela den lyftade lånesumman, hvaraf räntan godtgöres efter tern förbund ra af obetalda kapitalbeloppet, och det öfriga utgör afbetalning derå. I afseende på sättet och ansvarigheten för dessa inbetalningars verkställande lända ofvan åberopade Kongl. Kungörelser af den 13 Juni 1845 och den 3 November 1848 till efterrättelse. lu:o För andra, till vissa företags befrämjande, beviljade lån skola, i alla de fall, der ej särskild! blifvit annorlunda föreskrifvet, årligen, efter slutet af det år, hvarunder lånemedlen utbekom mi Is, erläggas sex procent af hela den lyftade lanesumman, hvarigenom räntan godtgöres efter fyra för hundra utaf obetalda kapitalbeloppet, och utgör det öfriga afbetalning å detsamma. Dock, som särskild ätlig rättteliqvid ej behöfver verkställas, kommer någon föreskrift derom icke att i skuldförbindelsen intagas, utan bör låntagaren endast förbinda sig att under den tid, som åtgår för det erhållna lånets tulla återbetalning, för hvarje års slut erlägga sex procent å lånets ursprungliga belopp. Verkställes ej inbetalning å bestämd tid, är låntagaren pligtig att för det till liqvid förfallna oguldna beloppet erlägga sex procent årlig ränta, intilldess betalning sker. 16:o Alla kostnader, af hvad namn de vara må, som i följd af erhållna anslag eller lån föranledas lör Riksgälds-kontoret, skola utan undantag bestridas ellei godtgöra utaf den eller dem, som statsbidragen erhållit; och bör erforderlig föreskrift derom uti kontraktet införas. Jemte det ofvanstående stadgande! blifvit i underdånighet anmälda, bär Riksdagen anhållit, att Kongl. Maj:t täcktes låta underrätta Fullmäktige ej mindre om de terminer, då beviljade statsbidrag höra utbetalas, än om sadana löiändilagar 15 uti de för statsbidragens lyftning m. m. meddelade bestämmelser, som under arbetenas fortgång kunna varda medgifna. G) Under 1868 års riksdag på Riksgälds-kontoret anvisade statsutgifter. § 19. Utaf de för väg anläggningar och väg för bättring ar, bro- och hamnbyggnader, kanaler och andra vattenkommunikationer, äfvensom sjösänkningar och andra vattenaftappningsföretag vid 1868 års riksdag beviljade och till Kong!. Maj:ts disposition på Riksgälds-kontoret anvisade statsbidrag böra nedanstående vid detta års början innestående belopp i vederbörlig ordning utbetalas: l:o Återstoden, Nittontusen sjuhundra Riksdaler, utaf det vid förenämnda riksdag beviljade anslag å 150,000 Riksdaler för anläggning af nya samt förbättring eller omläggning af backiga, eller eljest mindre goda vägar; 2:o Tretusen femhundra Riksdaler af anslaget, 20,000 Riksdaler, för understödjande af mindre hamn- och brobyggnader samt ''upprensning af åar och farleder; 3:o Till staden Ystad, återstoden, Tretusen Riksdaler, utaf det staden vid 1865 och 1866 års riksdag utan återbetala ngsskyldighet tillförsäkrade anslag af 63,000 Riksdaler för utvidgande a,f hamnen vid, nämnda stad; 4:o Återstoden, Fyratiotvåtuscn trehundrasjutiofyra Riksdaler, af det till Kong!. Maj:ts disposition beviljade belopp 120,000 Riksdaler, att utgå såsom anslag utan återbetalningsskyldighet till understödjande af sådana myr utdikning ar och vattenaftappningar inom Norrbottens, Westerbottens, Wester-Norrlands, Jemtlands, Gefleborgs och Stora Kopparbergs län samt Eif dals, Fryksdals, Jösse och Nordmarks härader i Wfinnlands län, som företrädesvis afse att förminska frostländigheten; dock under vilkor att sådant understöd icke i något fall får öfverstiga en tredjedel af den för arbetets utförande enligt fastställd plan beräknade kostnad, och alltid med förbindelse för vederbörande kommuner, föreningar eller enskilde att icke allenast tillskjuta hvad derutöfver för arbetets fullbordande erfordras, utan ock att för all framtid behörigen underhålla de afioppsgrafvar och andra för ändamålets vinnande utförda arbeten, som med statsbidrag blifvit understödda; agande Kong!. Maj:t att i de fall, der sådant anses vara af behofvet påkalladt, i nåder medgifva, att någon del af anslaget må förskottsvis till vederbörande utbetalas; 5:o Sextusenfemhundra Riksdaler utaf det till Kongl. Maj:ts disposition för för år 1868 till beredande af arbetsförtjenst åt den i följd af missväxt och dyr tid nödställda befolkningen inom vissa delar af landet för år 1868 särskild t anvisade belopp af 200,000 Riksdaler, att användas till anläggning och förbättring af vägar och andra kommunikationsanstalter. 16 § 20. Utom de särskilda vilkor och bestämmelser, som höra. tillämpas på de statsbidrag, hvilka uti nästföregående § omförmälas, skola de uti § 18 här ofvan intagna allmänna vilkor och föreskrifter i afseende på berörda statsbidrags erhållande och åtnjutande lända till efterrättelse, så vidt icke härifrån skiljaktiga bestämmelser eller stadgande!) äro för de beviljade anslags- och lånesummorna särskild! meddelade; dock bör i afseende å föreskriften i inom. 13 af sistberörda § iakttagas, att de arbetsföretag, för hvilkas utförande allmänna medel vid 1868 års riksdag blifvit beviljade, skola vara började sednast under loppet af år 1869. H) Under 1869 års riksdag på Riksgälds-kontoret anvisade statsutgifter. § 21. Utaf nedanstående för v äg anläggning ar och v ägförh ättling ar, bro- och hamnbyggnader, kanaler och andra vattenkommunikationer, äfvensom sjösänkninga>- och andra vattenaftappningsföretag vid 1869 års riksdag beviljade och till Kong!. Maj:ts disposition anvisade statsbidrag skola följande, vid detta års början innestående belopp i vederbörlig ordning utbetalas: 1 :o Tretiosjutusen niohundra åttio Riksdaler utaf det för anläggning af nya samt förbättring eller omläggning af backiga eller eljest mindre goda vägar för år 1870 beviljade anslag af 150,000 R:dr; 2:o Femtontusen femhundra Riksdaler af anslaget 20,000 Riksdaler för understödjande af mindre hamn- och brobyggnader samt upprensning af åar och farleder för år 1870; 3:o Tiotusen Riksdaler, utgörande återstoden af det för utsträckning af Kinda båtled från sjön Rengen till Linköpings hamn, vid 1862—1863 riksdag utan återbetalningsskyldighet beviljade anslag; 4:o Fyratiotusen femhundrafemtiofem Riksdaler utaf det för år 1870 utan återbetalningsskyldighet beviljade anslag å 60,000 Riksdaler till understödjande af sådana myrutdikning.ar och vattena/tappning ar inom Norrbottens, Westerbottens, Wester-Norrlancls, Jemtlands, Gefleborgs och Störa Kopparbergs län samt Elfdals, Fryksdals, Jösse och Nordmarks härader i Wermlands län, som företrädesvis afse att förminska frostländigheten; dock under vilkor, dels att sådant understöd icke i något fall får öfverstiga eu tredjedel af den för arbetets utförande, enligt fastställd plan, beräknade kostnad; dels att anslaget må, utan någon viss fördelning mellan de särskilda länen, företrädesvis anvisas till sådana större företag, som anses i väsendtlig mån befrämja det dermed afsedda ändamål, eller frostländighetens förminskande; dels att vederbörande kommuner, föreningar eller enskilda alltid skola hafva förbindelse att icke allenast tillskjuta hvad derutöfver för arbetets fullbordande erfordras, 17 utan ock att för all framtid behörigen underhålla de afloppsgrafvar och andra för ändamålets vinnande utförda arbeten, som med statsbidrag blifvit understödda; dels slutligen att Kongl. Maj:t må ega, att i de fall, der sådant anses vara afbehofvet påkalladt, i nåder medgifva att någon del af anslaget må förskottsvis till vederbörande utbetalas; 5:o Tretusen femhundra Riksdaler utaf för år 1870 till lån för befrämjande af utdikningar och aftappning ar af sonika trakter och sjöar till beredande af odlingsföretag inom rikets mellersta och södra län anvisade belopp af 50,000 Riksdaler. § 22. Utom de särskilda vilkor och bestämmelser, som höra tillämpas på de statsbidrag, hvilka uti nästföregående § omförmälas, skola de uti § 18 bär ofvan intagna allmänna vilkor och föreskrifter i afseende på berörda statsbidrags erhållande och åtnjutande lända till efterrättelse; dock med den förändring, dels i mom. 14:o, att efter tre års förlopp från den dag, då lånemedel till sjösänkningar och vattenaftappningar från Riksgälds-lcontoret utbekommits, årligen skall erläggas åtta procent å den lyftade lånesumman, hvaraf ränta godtgöres efter fem för hundra af obetalda kapitalbeloppet och det öfriga utgör afbetalning derå, dels i mom. 13:o, att de arbetsföretag, för b vilkas utförande allmänna medel vid denna riksdag blifvit beviljade, skola vara började sednast under loppet af år 1870. § 23. Återstoden Tretusen femhundra Riksdaler utaf det vid ofvannämnda riksdag till understöd för de genom 1868 års missväxt nödlidande länen till Kongl. Maj:ts disposition å Riksgälds-lcontoret anvisade belopp af 340,000 Riksdaler skall uppå skeende reqvisition till Statskontoret utbetalas; och må dessa medel af Kongl. Maj:t användas, dels till räntefria låneunderstöd med bestämda återbetalningsterminer och mot vederbörande större eller mindre menigheters gemensamma ansvarighet eller annan af Kongl. Näjd godkänd säkerhet, och dels till undsättning utan återbetalningsskyldighet, der sådant pröfvas vara oundgängligen nödigt, dock med iakttagande: l:o att så beskaffadt understöd företrädesvis må tillkomma de kommuner, som tillförbinda sig att för dithörande fattiga och arbetslösa personer bereda sysselsättning och möjlighet att genom eget arbete förtjena sitt uppehälle; 2:o att de medel, som i afbetalningar å lån, utgifna från ifrågavarande anslag, inflyta, skola, utan sammanblandning med andra inflytande undsättningsmedel, särskild!: redovisas och bokföras; samt 3:o att hvad sålunda inflyter skall från Statskontoret till Riksgälds-kontoret öfverlemnas. Bill. till Riksd. Prot. 1871. 10 Sami. 1 Afd. 2 Band. (Rik eg.-kontorets Reglemente.) 3 18 § 24. Jemte det Riksdagen år 1869 beslutat att i underdånighet anhålla, det Kong!. Maj:t måtte pröfva, dels hvilka jernvägsanläggningar må anses för utvecklingen af landets industri mest af behofvet påkallade under den närmaste tiden af 12—15 år, samt den ungefärlig?, kostnad, hvartill deras anläggning kan antagas uppgå, dels lämpligaste sättet att befordra deras utförande genom ett eller liera enskilda bolag, vare sig genom direkt anslag till belopp af högst en fjerdedel af anläggningskostnaden eller på annat sätt, bär Riksdagen till Kong], Maj:ts disposition anvisat 25,000 Riksdaler för bestridande af de härmed förenade kostnader; och bör återstående beloppet häraf, Tolftusen etthundraåttatio Riksdaler 2 öre, i vederbörlig ordning från Riksgälds-kontoret utbetalas. I) Under 1870 års riksdag på Riksgälds-kontoret anvisade statsutgifter. § 25. För väganläggningar och vägförbättringår, bro- och hamnbyggnader, kanaler och andra vattenlcommunikationer, äfvensom sjösänkningar och andra vattenaftappningsfÖretag bär Riksdagen år 1870 beviljat och till Kongl. Maj:ts disposition anvisat följande statsbidrag: l:o för anläggning af nya samt förbättring eller omläggning af backiga eller eljest mindre goda vägar för år 1871 ett anslag af Etthunarafemtiotusen Riksdaler; hvaraf likväl, med Riksdagens begifvande, 10,000 Riksdaler blifvit redan sistlidet år utbetalda till fullbordande af omläggningen af allmänna landsvägen mellan Hvetlanda och Serarps gästgifvaregårdar inom Östra härad af Jönköpings län-, , 2:o återstoden Femtusen Riksdaler af det för väganläggningen mellan Åsele och Wilhelmina kyrkoby i Westerbottens län vid 1865 och 1866 års riksdag beviljade anslag å 50,000 Riksdaler; 3:o för väganläggning mellan Lycksele och Wilhelmina kyrkobyar i Westerbottens län ett anslag af Etthundrasextusen sjuhundra Riksdaler, deraf under år 1871 må utgå Femtontusen Riksdaler; 4:o för understödjande af mindre hamn- och brobyggnader samt upprensning af åar och farleder för år 1871 ett anslag af Tjugutusen Riksdaler; 5:o för tillökning af vågbrytaren utanför Wisby hamn, i enlighet med uppgjord och af Kongl. Maj:t i nåder gillad plan, ett anslag af Etthundratretiotusen Riksdaler, att utgå under förbehåll, att Wisby stad förpligta^ att till det djup, som Kongl. Maj:t kan finna skäligt bestämma, låta uppmuddra och underhålla hamnbassinen, af hvilket anslag blifvit anvisadt ett belopp af Tjugutusen Riksdaler till utgående under år 1871; 6:o Sextiotusen Riksdaler, att för år 1871 utgå såsom anslag utan återbe - 19 talningsskyldighet, till understödjande af sådana myrutdikningar och vattenaftappningar inom Norrbottens, Westerbottens, Wester-Norrlands, Jemtlands, Gefleborgs och Stora Kopparbergs län samt Elfdals, Fryksdals, Jösse och Nordmarlcs härader i Wer mlands län, som företrädesvis afse att förminska frostländigheten; dock under vilkor, dels att sådant understöd icke i något fall får öfverstiga en tredjedel af den för arbetets utförande, enligt fastställd plan, beräknade kostnad; dels att anslaget må, utan någon viss fördelning mellan de särskilda länen, företrädesvis anvisas till sådana större företag, som anses i väsendtlig mån befrämja det dermed afsedda ändamål eller frostländighetens förminskande; dels att vederbörande kommuner, föreningar eller enskilda alltid skola hafva förbindelse, att icke allepast tillskjuta hvad derutöfver för arbetets fullbordande erfordras, utan ock att för all framtid behörigen underhålla de afloppsgrafvar och andra för ändamålets vinnande utförda arbeten, som med statsbidrag blifvit understödda; dels slutligen att Kongl. Maj:t må ega att, i de fall, der sådant anses vara af behofvet påkalladt, i nåder medgifva, att någon del af anslaget må förskottsvis till vederbörande utbetalas; 7:o Femtiotusen Riksdaler, att för år 1871 utgå såsom lån för befrämjande af utdihiingar och aftappningar af sänka trakter och sjöar till beredande af odlingsföretag inom rikets mellersta och södra län. § 26. Utom de särskilda vilkor och bestämmelser, som höra tillämpas på de statsbidrag, hviska uti nästföregående § om förmälas, skola de uti § 18 bär ofvan intagna allmänna vilkor och föreskrifter i afseende på berörda statsbidrags erhållande och åtnjutande lända till efterrättelse; dock med den förändring, dels i mom. 14:o, att efter tre års förlopp från den dag, då lånemedel till sjösänkningar och vättenaftappningar från Riksgälds-kontoret utbekommits, årligen skall erläggas åtta procent å den Syftade lånesumman, hvaraf ränta godtgöres efter fem för hundra af obetalda kapitalbeloppet och det öfriga utgör afbetalning derå, dels i inom. 13:o, att de arbetsföretag, för hvilkas utförande allmänna medel vid denna riksdag blifvit beviljade, skola vara började sednast under loppet af år 1871. 2:o. Under innevarande riksdag på Riksgälds-kontoret anvisade stats utgift er. § 27. Utom de vid regleringen af Riks-statens fjerde Hufvudtitel anvisade och å donna Hufvudtitel uppförda anslagssummor, har Riksdagen till Kongl. Majrts nådiga disposition beviljat nedannämnda särskilda anslag, att under innevarande år från Riksgälds-kontoret utbetalas, nemligen: l:o till uppsättning och underhåll af ökadt antal fortifkationstrupper. Tretiofyratusen niohundratretiofem Riksdaler 40 öre; 20 2:o till infanterigevär Etthundranittioåttatusen Riksdaler; 3:o för tillverkning af kopp ar patroner Fyratio fyratusen Riksdaler; 4:o för fästningsarbete!! vid Carlsborg Etthundratjuguniotusen trehundra Riksdaler; 5:o för befästningar uti inloppen till Stockholm Trehundratjugutvåtusen åttahundraåttatio Riksdaler; samt 6:o för befästningarna vid Carlskrona hamn och vid Hvita Krog Etthundrafemtiotusen Riksdaler. § 28. För väg anläggning ar och v äg fort) ättringar, bro- och hamnbyggnader samt sjösänkningar och andra vattenaftappningföretag har Riksdagen beviljat och till Kongl. Maj:ts disposition anvisat följande statsbidrag: A) Väg anläggning ar och vägförbättringar: l:o För anläggning af nya samt förbättring eller omläggning af backiga eller eljest mindre goda vägar för år 1872 ett anslag af Etthundrafem tiotusen Riksdaler; 2:o för väganläggning mellan Lycksele och Wilhelmina kyrkobyar i Westerbottens län, Tjugutusen Riksdaler, att under år 1872 utgå i ytterligare afräkning å det vid 1870 års riksdag för detta vägarbete beviljade anslag af 106,700 R:dr. B) Bro- och hamnbyggnader: 3:o För understödjande af mindre hamn- och brobyggnader samt upprensning af åar och farleder för 1872 ett anslag af Tjugutusen Riksdaler; 4:o för tillökning af vågbrytaren utanför Wisby hamn Sextiotusen Riksdaler, till utgående under år 1872 utaf det vid 1870 års riksdag anvisade anslag af 130,000 R.-dr. C) Sjösänkningar och andra vattenaf tappning sföretag: 5:o Sextiotusen Riksdaler, att för år 1872 utgå såsom anslag utan återbetalningsskyldighet, till understödjande af sådana myr utdikning ar och vattenaftappningar inom Norrbottens, Westerbottens, Wester-Norrlands, Jemtlands, Gefleborgs och Stora Kopparbergs län samt Elfdals, Fryksdals, Jösse och Nordmarks härader i Wermlands län, som företrädesvis afse att förminska frostländigheten; dock under vilkor, dels att sådant understöd icke i något fall får öfverstiga en tredjedel af den för arbetets utförande, enligt fastställd plan, beräknade kostnad; dels att an - 21 slaget må, utan någon viss fördelning mellan de särskilda länen, företrädesvis anvisas till sådana större företag, som anses i väsendtlig mån befrämja det dermed afsedda ändamål eller frostländighetens förminskande; dels att vederbörande kommuner, föreningar eller enskilda alltid skola hafva förbindelse, att icke allenast tillskjuta hvad derutöfver för arbetets fullbordande erfordras, utan ock att för all framtid behörigen underhålla de afloppsgrafvar och andra för ändamålets vinnande utförda arbeten, som med statsbidrag blifvit understödda; dels slutligen att Kongl. Maj:t må ega att, i de fall, der sådant anses vara af behofvet påkalladt, i nåder medgifva, att någon del af anslaget må förskottsvis till vederbörande utbetalas; 6:o Etthundratusen Riksdaler att för år 1872 utgå såsom lån för befrämjande af utdilcningar och aftappning^ af sanitet trakter och sjöar till beredande af odlingsföretag inom rikets mellersta och södra län. § 29. Utom de särskilda vilkor och bestämmelser, som höra tillämpas på de statsbidrag, hvilka uti nästföregående paragraf omförmäläs, skola de uti § 18 bär ofvan intagna allmänna vilkor och föreskrifter i afseende på berörda statsbidrags erhållande och åtnjutande lända till efterrättelse; dock med den förändring, dels i mom. 13:o, att de arbetsföretag, för hvilkas utförande allmänna medel vid donna riksdag blifvit beviljade, skola vara började sednast under loppet af år 1872, dels i mom. 14:o, att efter tre års förlopp från den dag, då lånemedel till sjösänkningar och vattenaftappningar från Riksgälds-kontoret utbekommits, årligen skall erläggas åtta procent å den lyftade lånesumman, hvaraf ränta godtgöres efter fem för hundra af obetalda kapitalbeloppet och det ofri ga utgör afbetalning derå; hvarförutan Riksdagen beslutat, att Styrelsen öfver allmänna väg- och vattenbyggnader må, der Styrelsen pröfva!1 lämpligt, uti de kontrakt, som af bemälda Styrelse rörande arbetenas utförande upprättas, intaga det förbehåll, att, innan sista delen af statsbidraget utbetalas, bör styrkas, att till Styrelsen blifvit aflemnade fullständiga ritningar, utvisande huru arbetet blifvit utfördt. § 30. För anskaffning af ny rörlig materiel vid statens jernvägar — hvilken materiel, i den mån sådant utan olägenhet ske kan, bör inom landet tillverkas — har Riksdagen anvisat Eu million Riksdaler att under innevarande år från Riksgälds-kontoret utbetalas. § 31. Till låneunderstöd för enskilda jernvägar har Riksdagen beviljat och till Kongl. Maj:ts disposition ställt ett extra anslag af Tio millioner Riksdaler, att utgå under fem år med Två millioner Riksdaler under hvardera af åren 1872, 1873, 22 1874, 1875 och 1876; å hvilket anslag Kong!. Maj:t eger när som helst anvisa af Kongl. Maj:t beviljade understödsbelopp, att utgå med högst de här ofvan för hvarje år bestämda belopp samt i enlighet med följande vilkor och bestämmelser: l:o att kostnadsförslag och arbetsplan fastställas af Kongl. Maj:t, som ock närmare bestämmer de ställen, hvilka jernväg skall beröra; 2:o att låneunderstödet må utgöra högst två tredjedelar af anläggningskostnaden efter det fastställda kostnadsförslaget samt lyftas i man af arbetets fortgång, på sätt och å tider Kongl. Maj:t bestämmer; 3:o att i afseende på ifrågavarande försträckningar skall iakttagas: a) att annuiteten beräknas till sex procent å ursprungliga försträckningsbeloppet, af hvilken annuitet först godtgöres ränta efter fem för hundra å oguldet kapitalbelopp och återstoden utgör afbetalning derå; b) att räntefrihet må beviljas för högst tre år, dock icke utöfver ett år från den dag, då, enligt Kongl. Maj:ts bestämmande, jernväg sednast skall vara färdig och för trafik öppnad; c) att kapitalafbetalning skall vidtaga tre år efter sistnämnda dag; 4:o att jernvägsanläggningen med alla dertill hörande byggnader och materiel skall utgöra underpant för den af staten lemnade försträckning; 5:o att Kongl. Maj:t skall insätta en ledamot i direktionen för hvarje jernvägsbolag, som undfått låneunderstöd, och utse en revisor att deltaga uti granskningen af bolagets förvaltning och räkenskaper, samt att arfvode till sålunda utsedd direktör och revisor skall bekostas af bolaget; 6:o att hvarje jernvägsbolag, som erhållit statsunderstöd, i öfrigt skall underkastas alla de vilkor och kontroller, som af Kongl. Maj:t pröfvas lämpliga och nödiga; samt 7:o att hvarje sådant bolag, som nyss är nämndt, må, då Kongl. Maj:t så pröfvar lämpligt, dels utan kostnad eller årlig ersättning undfå upplåtelse af deri för jernvägsanläggningen erforderliga, Kronan tillhöriga mark, som står under dess omedelbara disposition, hvaremot, när fråga är om boställsjord eller annan åt enskild person med åborätt eller annorledes upplåten kronojord, ersättning derför af bolaget bör lemnas i enlighet med gällande expropriationslag, dels ock kostnadsfritt begagna sådana å Kronans egor belägna kalk- och stenbrott, som kunna vara disponibla. § 32. Förutom de enligt nästföregående paragraf till låneunderstöd för jernvägsanläggningar anslagna medel, har Riksdagen beviljat och ställt till Kongl. Maj.ts disposition ett särskild! anslag af En million etthundratusen Riksdaler, med rättighet för Kongl. Maj:t att, utöfver det statsbidrag, som utaf de i samma paragraf omförmälda medel kan varda beviljadt, för anläggning af eu enskild jernväg mellan 23 Wexiö och Carlslcrona, utaf detta särskilda anslag, i mån af behof, anvisa nödiga medel att utan återbetalningsslcyldighet med en tredjedel årligen utgå till det bolag, som förbinder sig att, med det byggnadssätt som Kongl. Maj:t finner för godt bestämma, anlägga berörda jernväg med 4,83 fots spårvidd. § 33. Utaf det extra anslag af 270,000 Riksdaler, hvilket Riksdagen beviljat till liqviderande af de Kongl. Theatrarnes gäld, mot vilkor att såväl den Dramatiska Theaterns fästa egendom, som all de båda Kongl. Theatrarne tillhörig lösegendom blifver statsegendom, äro Niotiotusen Riksdaler anvisade att under år 1871 af Riksgälds-kontoret utgifvas. § 34. Till ersättning af åtskilliga utaf Kongl, Statskontoret förskottsvis bestridda utgifter, bär Riksdagen anvisat eu summa af Tjugutvåtusen fyratioen Riksdaler 36 öre, att, enligt Kongl. Maj:ts nådiga disposition, från Riksgälds-kontoret utbetalas. § 35. Jemte det Riksdagen beslutat att, derest Kongl. Maj:t så pröfva!1 skäligt, Kongl. Maj:t må ega att, på de å staden Stettins vägnar erbjudna vilkor, utsluta förlikning uti ett af samma stad mot Kongl. Maj:t och Kronan instämdt skuldfordringsmål, under förbehåll dels att de originalhandlingar, på hvilka stadens fordringsanspråk grundas, varda återställda och dels att de öfriga föreskrifter, som Kong!. Maj:t kan finna för godt meddela, varda vederbörligen iakttagna, bär Riksdagen för ifrågavarande ändamål på Riksgälds-kontoret anvisat ett belopp af Etthundrasexton tusen åttahundratretioåtta Riksdaler; hvarjemte Riksdagen förordnat att de originalhandlingar, som varda af staden Stettin återställda, skola öfverlemnas till Fullmäktige i Riksgälds-kontoret för att, sedan de genom Fullmäktiges försorg blifvit makulerade, bland Kontorets handlingar förvaras. § 36. Med bifall till Kongl. Maj:ts derom gjorda framställning bär Riksdagen till inlösen af f. d. Expeditionschefen C. F. Meinanders myntsamling beviljat ett extra anslag af 20,000 R:dr samt deraf anvisat Tiotusen Riksdaler att under innevarande år från Riksgälds-kontoret utbetalas. § 37. Jemte de särskilda, efter anslagens och låneunderstödens föremål och beskaffenhet lämpade, föreskrifter, som i föregående paragrafer af detta reglemente finnas införda, 24 höra äfven nedanstående allmänna stadganden, i afseende på samma anslags- och lånesummors utbetalning, iakttagas: l:o hvad som af ett anslaget belopp under ett år icke blifvit från Riksgälds-kontoret uttaget eller behof! användas, må, der ej annorlunda blifvit särskild! föreskrifvet, under ett följande år disponeras och utbekom mas; och 2:o de besparingar, som å anslagen för hvarje särskild! föremål uppkomma, få icke i annat fall, än der sådan! är uttryckligen medgifvet, till andra behof disponeras, utan höra oafkortad till kommande Riksdags disposition reserveras. 3:o. Statsfyllnadssumman jemte öfriga med statsreglering^! gemenskap egande utgifter. § 38. Den vid sistlidna riksdag för 1871 bestämda statsfyllnadsstmma, En million femhundratjugusju tusen Riksdaler, skall af Riksgälds-kontoret Kongl. Statskontoret, uppå dess reqvisition, tillhandahållas. § 39. Till fyllande af den brist, som vid den under innevarande "riksdag verkställda reglering af Statskontorets inkomster och utgifter för år 1872 uppkommer och hvilken brist, enligt antagna beräkningar, uppgår till 5,244,839 Riksdaler 85 öre, bär Riksdagen till utbetalning från Riksgälds-kontoret anvisa! eu häremot svarande statsfyllnadssumma af Fem millioner tvåhundrafyrati ofyra tusen åttahundra tre tionio Riksdaler, hvilket belopp skall, uppå Kongl. Statskontorets reqvisition, af Riksgälds-kontoret förskottsvis efter nästkommande års ingång utbetalas. § 40. I händelse Statsverkets inkomster för något år icke skulle uppgå till det sammanlagda belopp, hvartill dessa inkomster i Riks-staten beräknats, bör Kongl. Statskontoret af Riksgälds-kontoret erhålla godtgörelse för den brist, som härigenom, enligt rikshufvudboken, uppkommer i de för statsutgifternas bestridande anvisade tillgångar. Skulle under löpande året visa sig, att Statskontorets inkomster äro otillräckliga för bestridande af dess utgifter, åligger det Riksgälds-kontoret att, sedan Kongl. Maj:t, uppå Statskontorets underdåniga anmälan, pröfva! behofvet, för dess fyllande tillhandahålla Statskontoret det belopp, Kongl. Maj:t för sådan! ändamål finner för godt bestämma; dock med förbindelse för Statskontoret att, sa snart dess tillgångar det medgifva, återgälda hvad Riksgälds-kontoret sålunda förskjutit. 25 § 41. Derest någon af de vid statsregleringarne för åren 1869, 1870, 1871 och 1872 i egenskap af förslagsanslag beviljade utgiftssummor skulle under ett eller annat år befinnas otillräcklig för dermed afsedda ändamål, åligger det Riksgäldskontoret att bristen efter årets slut Kong!. Statskontoret ersätta; hvaremot de besparingar, som kunna å dessa anslag uppkomma, höra för hvarje år till Riksgälds-kontoret aflemnas; — ankommande på Kongl. Statskontoret, att antingen i den enligt nedanstående § 68 för samma år upprättade öfverskottsliqvid upptaga bristerna i omförmälda anslag, eller ock, på grund af uppgjord och vederbörligen granskad särskild liqvid, rörande de till en eller flera hufvudtitlar hörande förslagsanslags brister och besparingar, från Riksgälds-kontoret reqvirera det ersättningsbelopp, som enligt denna liqvid Kongl. Statskontoret tillkommer; dock bör, innan sådan reqvisition sker, Riksgälds-kontoret hafva i stadgad ordning erhållit godtgörelse för alla å enahanda anslag under nästföregångna år uppkomna besparingar. Uti den vid 1868 års riksdag fastställda samt för år 1869 gällande Riksstat äro följande anslag upptagna såsom förslagsanslag, nemligen: under Andra Hufvudtiteln: till fångars vård och underhåll; „ mediko-legala besigtningar; „ skrifmaterialier och expenser, ved m. in.; „ rese- och traktamentspen ni ngar; „ ersättning åt domare, vittnen och parter; „ ersättning till personer, menigheter eller allmänna inrättningar för dem genom nya strafflagens införande frångångna bötesandelar; under Fjerde Hufvudtiteln: till roteringsunderstöd; „ fourragering af artilleriets och pontonier-bataljonens samt värfvade kavalleriets hästar; „ beväringsmanskapets vapenöfning; „ inqvarteringskostnader i Stockholm; „ inqvarteringskostnader i landsorterna; „ salpeter-uppköp; Bill. till Biksd. Prof. 1871. 10 Sami. 1 Afd. 2 Band. 4 (Hiksg.-lioutorets Reglemente.) 26 till rese- och traktamentspenningar; n skrifmaterialier och expenser m. m. för Landtförsvars-departementets kansli expedition; under Femte Hufvudtiteln: tillskott i de för båtsmansindelningen uti Blekinge anslagna räntor; till båtsmäns beklädnad, högst 138,200 R:dr; „ rese- och traktamentspenningar; „ skrifmaterialier och expenser m. m. för Sjöförsvars-departementetskansli-expedition „ skrifmaterialier m. m. för Flottans stationer och depot; under Sjette Hufvudtiteln: för landsstaterna i länen: landshöfdingen i Wester-Norrlands län; „ Statens jernvägstrafik, förslagsvis beräknadt att af trafikmedlen utgå; till utflyttningshjelp efter skiften; „ odlingshjelp m. in. för krono-nybyggare; ,, ersättning för jordförluster genom kanal- och väganläggningar; „ Handels- och Sjöfartsfonden, att utgå direkte af tullmedlen; för kontrollen å bränvinsförfattningarnes tillämpning och restitution af tillverk ningsafgift för utfördt bränvin; till skrifmaterialier och expenser in. m.; „ rese- och traktamentspenningar; under Sjunde Hufvudtiteln: till stämpelpappers-omkostnader; „ omkostnader för kontrollverket; „ Postverket, kontanta anslaget, att utgå direkte af postmedlen; „ Tullverket, att direkte utgå af tullmedlen; „ ersättning till städerna för mistad tolag; „ skogsplanteringskassan, ersättning för hemmansräntor och arrenden m. in.; „ belöning för rofdjurs dödande; „ lyshållning in. fi. utgifter för Kronans publika hus i Stockholm: „ städers friheter; „ transportkostnader för Statsverkets bergseffekter; „ observations- och uppbördsprocent^’ in. in.; 27 till mantalsskvifnings-provision ; „ restitutioner; » uppköp al ved för Wisby kronokalkugn; „ rese- och traktamentspenningar; „ skrifmaterialier och expenser m. m.; under Åttonde Hufvudtiieln: till biskopens på Gotland lön; , „ lönetillökning åt 13 konsistorii-notarier, högst 3,510 Riksdaler; „ Lappmarks ecklesiastikverk; „ upprätthållande till visst belopp af löner vid Upsala universitet, uti hvilka spanmål ingår; „ farsoters och^smittosamma sjukdomars botande ; ,, fattigvården i allmänhet; „ rese- och traktamentspenningar; „ skrifmaterialier och expenser m. in.; under Nionde Hufvudtiieln''. till invalidhusfonden, ersättning för hemmansräutor och arrenden; samt hela det å Allmänna Indragniugsstaten upptagna belopp. Vid den för år _1870 uppgjorda statsreglering hafva följande förändringar i afseende på förslagsanslagen blifvit vidtagna: Från Sjette Hufvudtiteln är uteslutet anslaget till “Handels- och Sjöfartsfonden, att utgå direkte af tull medlen", och äro i stället uppförda tre nya anslag: “till karantänsinrättningen på Rån so, högst 18,500 R:dr: „ aflösning af Öresundstullun; „ aflösning af Scheldetullen.“ Från Sjunde Ilujvudtiteln är uteslutet anslaget till “skogsplanteringskassan, ersättning för hemmansräutor och arrenden in. m.“ ; och Från Nionde Hufvudtiteln har uteslutits anslaget till “invalidhusfonden ersättning för hemmansräntor och arrenden." Vid den för år 1871 uppgjorda statsregleringen har på Femte Hufvudtiteln blifvit uppfördt ett nytt förslagsanslag under benämningen “Gemenskapens vid Sjöförsvaret uatura-underhåll.“ 28 Vid den under innevarande riksdag för år 1872 uppgjorda statsreglering hafva följande förändringar i afseende på förslagsanslagen blifvit beslutade: Det på Fjerde Hufvudtitdn uppförda anslaget “till mathållning för manskapet vid garnisonsregementena''1 har erhållit egenskap af förslagsanslag. Från Femte Hufvudtitdn uteslutes anslaget “till skrifmaterialier m. m. för Sjöförsvars-departementets Kansli-expedition11 och uppföres i stället till skrifmaterialier och expenser m. m. för Departementets Kansli- och Kommando-expedition.11 Det på Nionde Hufvudtitdn uppförda anslaget till “Handelsflottans pensionsanstalt11 uppföres såsom förslagsanslag. § 42. Som, enligt de under ’850—1851 samt 1853—1854 års riksdagar fattade beslut i fråga om beskattningsväsendets förenkling, innehafvare af indelta anslag utaf hemmansräntor och kronotionde, skola, för upphörande af såväl deras dittills åtnjutna optionsrätt, att dessa anslag in natura utfordra, som rättigheten att, då för räntorna och tionde lösen med penningar eger rum, af räntegifvarne uppbära forsellön, hållas skadeslös på det sätt, att de af Statsverket årligen erhålla ersättning med samma belopp, hvarmed forsellönen förut författningsenligt tillgodonjutits; så bör Riksgälds-kontoret, vid de årliga liqviderna med Kongl. Statskontoret, godtgöra sistnämnda verk det belopp, som enligt afslutad rikshufvudbok är af detsamma till sådan ersättning förskottsvis utgifvet. § 43. Till följd af Rikets Ständers under riksdagen åren 1850 och 1851 vidtagna beslut, att de under namn af brgrafningshjelps- eller nådårsbcsparing tillförene föreskrifna innehållningar å em hets- och tjenstemäns löner herde upphöra, men förut gällande föreskrifter i fråga om utbetalningar till afliden embete- och tjenstemäns sterbhus af de löne-innehållningar, hvilka såsom dylik besparing blifvit vederbörligen iakttagna, likväl komma att fortfarande tjena till efterrättelse, — höra de utgifter, som i sådant hänseende under hvart och ett år blifvit utaf Statsverkets medel förskjutna, ersättas af Riksgälds-kontoret genom de gjorda utbetalningarnas upptagande i den för samma år föreskrifna och på rikshufvudboken grundade liqvidera mellan Stats- och Riksgälds-kontoren. § 44. Uti ofvan om förmälda årliga liqvid höra jemväl till ersättning af Riksgälds - I 29 kontoret upptagas sådana kostnader, som kunna uppkomma ock af statsmedlen blifvit förskottsvis bestridda för de vid båtsmanshåll^ indelta rotarnes sammanförande inom lämpliga distrikter, enligt Rikets Ständers derom hos Kong!. Maj:t under 1850 —1851 års riksdag gjorda anhållan. 4:o. På Riksgälds-kontoret anvisade kreditiver. § 45. Till följd af stadgandet i Regeringsformens 63 § bär Riksdagen anslagit och till utbetalning från Riksgälds-kontoret anvisat eu kreditiv-summa, af tre millioner Riksdaler, för att vid infallande krig af Konungen lyftas, sedan han StatsRådet in piano bort och Riksdagen sammankallat. Riksdagens å denna summa utfärdade förseglade anordning får ej förr brytas eller summan af Fullmäktige utbetalas, än sedan riksdags-kallelsen blifvit i hufva dstadens kyrkor vederbörligen kungjord. § 46. Den kreditiv-summa, som, enligt ofvan åberopade grund 1 agsstadgande, bör å Riksgälds-kontoret anvisas, för att, på sätt detsamma innehåller, under tiden mellan innevarande och nästkommande riksdag vara tillgänglig, då Konungen till rikets försvar eller andra högst vigtiga och angelägna ändamål, sedan hela Stats-Rådets tankar deröfver blifvit inhemtade, finner den vara oundgängligen nödig, bär Riksdagen fastställt till en million femhundra tusen Riksdaler. § 47. För bestridande af ifrågakommande utbetalningar utaf de genom nästföregående §§ å Riksgälds-kontoret anvisade kreditiv höra detta verke härtill disponibla tillgångar begagnas, och, i fall dessa icke äro tillräckliga, de derutöfver erforderliga medlen af Riksgälds-kontoret upplåna^ mot Kontorets obligationer, ställda till inlösen antingen efter viss förfallotid eller efter föregången uppsägning; agande Fullmäktige, att, med hänsigt till de vid upplåningen sig företeende omständigheter och förhållanden, bestämma råntevilkoren samt fastställa betalningsterminerna för dessa obligationer; dock får obligationernas förfallotid icke utsättas sednare än fem år efter deras utgifningsdag. § 48. 4 iH bestridande af sådana Telegrafverkets oförutsedda utgifter, som för uppfyllande af traktatsenliga förbindelser kunna erfordras, har Riksdagen medgift, att 30 Kong!. Maj:t må ega att, i händelse verkets egna medel dertill icke lemna tillgång, i Riksgälds "kontoret utbekomma förskott till belopp af högst Etthundra femtiotusen Riksdaler. 5:o. Från Riksgälds-kontoret utgående riksdags- och revisions-kostnader, aflöningar, förvaltningsutgifter m. in. § 49. Alla på Riksdags beslut grundade utgifter för riksdag skostnader skola, intilldess annorlunda af Riksdagen förordnas, utgå af Riksgälds-kontorets medel och, under behörigt iakttagande af samma genom Riksdagens Stats-Utskott Fullmäktige till efterrättelse härvid meddelade beslut, omedelbart från detta verk till vederbörande utbetalas; hvarförutan sådana af Riksdag föranledda utgifter, som i anseende till deras föremål heller beskaffenhet dels redan blifvit, dels framdeles varda af Kongl. Maj:t godkända och å Kong!. Statskontoret anvisade, må, efter erhållna reqvisitioner och anställd granskning af derför aflemnade verifikationshandlingar, Kongl. Statskontoret af Riksgälds-kontoret godtgöras. § 50. Kostnaderna för nödiga reparationer och andra arbeten för vederbörligt underhåll så val af den för Riksgälds-kontoret anvisade, som af de för Riksdagens sammankomster afsedda fasta egendomar, äfvensom för de uti samma egendomar befintliga inventariers underhåll och komplettering, skola utaf Riksgälds-kontorets medel bestridas, i likhet med andra till så kallade kontorsexpenser vanligen hänförda utgifter. Derjemte har Riksdagen beslutat åt Fullmäktige uppdraga, att, så snart nuvarande riksdag slutat, i hufvudsaklig öfverensstämmelse med uppgjorda och af Öfverintendents-embetet granskade och godkända ritningar jemte dertill hörande kostnadsförslag, låta verkställa ombyggnad af sydöstra flygeln till t. d. Rikets Ständers hus och påbyggnad icke allenast af donna flygel, än ock af den sydvestra, jemte förändring af de båda mindre, mellan fly glam e befintliga byggnader, äfvensom att låta anbringa en täckt, med nödig värmeledning försedd gång utefter hufvudbyggnadens långsida, samt att, sedan dessa arbeten blifvit utförda, så att rummen kunna begagnas, låta borttaga trappan i Första Kammarens sessionssal och indela rummen att användas i hufvudsaklig öfverensstämmelse med hvad ritningarne utvisa, dock med rättighet för Fullmäktige dels att, derest sådant lämpligen kan ske, låta utvidga den mindre läktaren i Andra Kammarens sessionsrum, dels att under arbetets utförande föreskrifva och låta vidtaga de jemkningar i af - 31 seende på rummens inredning m. in., som kunna finnas lämpliga och ändamålsenliga, utan att medföra någon egentlig rubbning af den hufvudsakliga planen för ifrågavarande byggnads- och inredningsarbeten, vid hvilkas utförande i öfrigt bör iakttagas att, så vidt sig gorå låter, kostnaden derför inskränkes inom det beräknade beloppet af omkring Femtiofem tusen Riksdaler. § 51. I anledning af de äfven under innevarande riksdag utaf ledamöter inom Första Kammaren öfverklagade olägenheter vid begagnandet af den i Riksdagens hus anbringade uppvärmnings- och luftvexling s-apparat, bär Riksdagen uppdragit åt Fullmäktige att genast efter innevarande riksdags slut låta under golfvet i Första Kammarens sessionsrum anbringa ändamålsenliga värmelednings- och luftvexlingsanstalter, samt i öfrigt låta vidtaga de åtgärder, som må finnas lämpliga för afhjelpande af de öfverklagade olägenheterna i afseende på nämnda sessionsrums uppvärmning och ventilation. § 52. Jemte det Riksdagen beslutat, att det årliga anslag af niohundra Riksdaler, som vid 1865 och 1866 års riksdag anvisades för bildande af ett mot representanternas behof och anspråk svarande bibliotek inom Riksdagens hus, fortfarande skall utgå, bär Riksdagen medgifvit, att bibliotekets föreståndare må bebo tvänne till biblioteket angränsande rum samt till desamma erhålla nödig vedbrand. De uti hvardera Kammarens kanslilokal uppställda samlingar af riksdagstrycket jemte de mest nödiga författnings- och lagsamlingar stå mellan riksdagäVne under biblioteksföreståndarens vård, och höra dessa samlingar, hvaröfver fullständiga förteckningar skola föras, i mån af behof kompletteras och utvidgas. § 53. Halfva beloppet af de traktamenten och reselcostnads-ersättningar, som tillkomma Riksdagens Revisorer, skall, enligt behörigen granskade och godkända räkningar, af Riksgälds-kontorets medel godtgöras; hörande jemväl de arfvoden, Revisorerne bestämma dels för de i och för Statsverkets revision hos dem anställde sekreterare, kameral- och kanslibiträden samt vaktbetjente, dels för den i och för Riksgälds-verkets revision antagna kansli- och vaktbetjening utbetalas från Riksgälds-kontoret, hvarifrån jemväl utgår den godtgörelse, som af Kong!. Maj:t i nåder bestämmes för den ledamot af Statskontoret, hvilken haft nådigt förordnande att Revisorerne med upplysningar tillhandagå. Likaledes må Revisorerne på Riksgälds - 32 kontoret anvisa ersättning ej mindre för inköp af papper, skrifmaterialier och andra dylika utgifter för revisionens behof samt för annonser rörande Revisorernes sammanträden, än ock för de kostnader, som kunna föranledas af sådana under revisionstiden Verkställda resor, som Revisorerne vid sammankomst in piano ansett nödvändiga. Kostnaderna för tryckningen, häftningen och utdelningen af Revisorernes berättelser angående granskningen af Stats- och Riksgäldsverkens samt de under Kongl. Kommers-kollegium ställda fonders förvaltning, äfvensom af de förklaringar, som i anledning deraf kunna varda afgifna, höra äfven af Riksgälds-kontorets medel bestridas. § 54. Aflöningen för Justitie-ombudsmannen samt den hos honom anställda kanslioch vaktbetjening bör af Riksgälds-kontoret under sista månaden af hvarje qvartal utbetalas; skolande lönen för Justitie-ombudsmannen, under den tid innevarande riksdags statsreglering kommer att blifva gällande, utgå med sju tusen Riksdaler, eller med lika belopp som Justitie-kanslerns lön enligt sagda statsreglering utgör; hvaremot Justitie-ombudsmannen, derest han förut innehar tjenst på rikets stat, är skyldig att den dermed förenade löneinkomst frånträda, så länge han uppbär Justitieombudsmans-lönen. Utöfver den fastställda aflöningen egen den Justitie-omhudsman, som hädanefter tillträder detta embete och dessförinnan icke är i hufvudstaden bosatt, att såsom flyttningshjelp uppbära från Riksgälds-kontoret ett tusen femhundra Riksdaler. För ofvanbemälda kansli- och vaktbetjening utgår aflöningen med följande årliga belopp, nemligen: för Sekreteraren med tre tusen femhundra Riksdaler; „ en Kanslist, som tillika har skyldighet att ombesörja registratorsgöromålen, med två tusen Riksdaler; „ en Kanslist med ett tusen Riksdaler, samt „ en Vaktmästare med sexhundra Riksdaler; hörande Sekreteraren hos Justitie-ombudsmannen, utan särskild ersättning, jemväl bestrida de göromål, som tillhöra sekreterare-befattningen hos Tryckfrihets-komitéen. Derest Justitie-ombudsmannens Sekreterare förut innehar tjenst på rikets stat, skola, vid uppbärandet af ofvanberörda aflöning, samma vilkor och förbehåll iakttagas, som äro stadgade i afseende på utbetalningen af Justitie-ombudsmans-lönen vid enahanda fall. § 55. Till kostnader för Justitie-ombudsmannens embetsresov bör Riksgälds-kontoret, 33 uppå hans reqvisition och emot derför inom hvarje års utgång afgifvande redogörelse, förskottsvis utbetala eu summa af två tusen Riksdaler. För upphandlingen af skrifmaterialier och för andra expenser vid Justitieombudsmannens och Tryckfrihets-komitéens expedition bör ett årligt belopp af femhundra Riksdaler, emot behörig redogörelse, förskottsvis af Riksgälds-kontorets medel utanordnas. Tryckningen och häftningen af ej mindre Justitie-ombudsmannens årliga embetsberättelse än hans särskilda berättelse till nästkommande Riksdag, jemte dertill hörande bilagor, höra verkställas och papperet för dessa handlingars tryckning anskaffas genom Fullmäktiges försorg; dock skall den härvid erforderliga korrekturläsningen besörjas på sätt förut skott; hörande samtliga trycknings- och liäftningskostnaderna för ifrågavarande berättelser och bilagor omedelbart utaf Riksgälds-kontoret godtgöras, utan afdrag å de till expenser för sagda expedition be viljade anslag; hvaremot de medel, hvilka inflyta genom samma berättelsers försäljning i bokhandeln, skola af Justitie-ombudsmannen, som härom eget foga anstalt, inför Fullmäktige särskild! redovisas. § 56. Såsom arfvode åtnjuter Fullmäktiges Ordförande tre tusen tvåhundra Riksdaler samt hvar och en af de öfrige Fullmäktige ett tusen sexhundra Riksdaler årligen; hvarförutom Fullmäktig, som ej är i Stockholm bosatt, eger att för eu resa årligen till och från hemorten uppbära kostnadsersättning, beräknad efter samma grunder, som gälla för beräknandet af resekostnadsersättningen åt Andra Kammarens ledamöter. § 57. Aflöningen för Riksgälds-kontorcts tjenstemanna-personal och vaJdbetjaning utgår enligt den af Riksdagen för nämnda verk fastställda aflöningsstat, hvilken icke får öfverskridas; varande nedanstående vilkor och förbehåll stadgade för tillgodonjutande af den för bemälda tjenstemanna-personal och vaktbetjening, under föregående riksdagar, beviljade löneförhöjning: l:o Innehafvarne af de ökade lönerna inom Riksgälds-kontoret äro underkastade den vidsträcktare tjenstgöringsskyldighet eller den jemkning i åligganden, som antingen vid en blifvande förändrad organisation af detta verk eller eljest kan varda i allmänhet stadgad; och höra de fullmakter, som för Riksgälds-kontorets tjenstemän utfärdas, innefatta förbehåll om vederbörandes skyldighet att åtaga sig de nya eller förändrade göromål, hvilka kunna dem åläggas. 2:o Sådana uppdrag och bestyr, som, till följd af Rikets Ständers eller Riksdagens förfoganden, höra af tjenstemännen vid Riksgälds-kontoret förrättas, skola, oakJBih. till Riksd. Frot. 1871. 10 Sand. 1 Afd. 2 Band. 5 (Riksg.-kontorets Reglemente.) 34 tadt särskilda arfvoden för enahanda uppdrag och göromål tillförene utgått, hädanefter inbegripas under vederbörandes bestämda tjensteåligganden; hvadan alltså den framtida vedergällningen för sagda uppdrag och bestyr kommer att innefattas i den aflöning, gällande stat upptager. 3:o De tjensteman och vaktbetjente, som, till följd af Rikets Ständers under 1862 och 1863 samt 1865 och 1866 års riksdagar fattade beslut, kommit i åtnjutande af löneförbättring, äro icke berättigade att vidare uppbära s. k. ljuspenningar. 4:o De å aflöningsstaten, i egenskap af tjenstgöringspenningar, upptagna arfvoden skola åtfölja utöfvandet af sjelfva tjenstebefattningarne; dock med rättighet för Fullmäktige att medgifva den tjensteman eller vaktbetjent, som af sjukdom hindras från bestridande af sin tjenst, att uppbära det för samma tjenst bestämda arfvode. 5:o Ombudsmannen samt kontorsskrifvare-graden tillhörande tjensteman må mottaga och bibehålla andra ordinarie tjenstår, så vida Fullmäktige icke finna desamma för tjenstgöringen inom Riksgälds-kontoret hinderliga; men de öfrige tjenstemännen vid detta verk få ej innehafva annan ordinarie tjenstebefattning; dock må den ordinarie tjensteman derstädes, som för närvarande innehar befattning utom verket, och, enligt förut gällande stadgande!!, icke varit skyldig donna befattning frånträda, densamma äfven efter tillträdandet af den på nya staten uppförda lön bibehålla, under vilkor dels att, derest hans utom Riksgälds-kontoret innehafvande syssla skulle vara för tjenstgöringen derstädes hinderlig, från endera tjensten afgå, när Fullmäktige sådant äska. och dels att, vid befordran inom detta verk, frånträda ordinarie tjenstebefattning utom detsamma. § 58. Till belöning för extra arbeten och till uppmuntran för extra ordinarier, som ådagalagt synnerlig flit och skicklighet, ega Fullmäktige att använda Två tusen fem hundra Riksdaler årligen; dock får hvad häraf under årets lopp icke behof! utgifvas under ett påföljande år ej för samma ändamål användas. För öfrig! ega Fullmäktige icke att tilldela betjeningen vid Riksgälds-kontoret hvarken ljuspenningar eller andra arfvoden än de i aflöningsstaterna och detta reglemente särskild! bestämda eller medgifva. § 59. Såsom begrafningshjelp eller understöd för sterbhusen efter afliden obemedlade tjensteman och vaktbetjente vid Riksgälds-kontoret och f. d. Geaeral-assistanskontoret, ega Fullmäktige att, under loppet af hvarje år, disponera eu summa af högst tvål! undra tjugufem Riksdaler. 35 § 60. Derest Enke- och Pupill-kassans vid Riksgälds-kontoret afskräde och vederbörligen granskade räkenskaper för tiden till och med det år, då nästa riksdag slutar, skulle visa, att kassans inkomster under året understigit de utbetalningar, som derunder kassan ålegat, må den sålunda uppkomna bristen, inom ett belopp af högst tvåtusen tvåhundrafemtio Riksdaler för året, af Riksgälds-kontorets medel godtgöras, under förbehåll likväl, att hvad utaf donna anslagssumma för ett år ej behöft användas icke får för ett annat af kassan tillgodonjutas, och under vilkor att delegarnes bidrag under tiden utgå utan förändring af deras uti det för kassan nu gällande reglemente bestämda belopp, samt att pensionerna för enkor och barn efter embete- och tjensteman samt vaktbetjente vid Riksgälds-kontoret icke få höjas utöfver en femtedel af den ordinarie lön, hvilken den aflidne delegaren sednast vid detta verk innehaft, och för tjenstemäns samt vaktbetjentes vid f. d. Generalassistans-kontoret efterlemnade enkor och barn icke utöfver eu fjerdedel af det lönebelopp, efter hvilket den för sistnämnda Kontors tjenstemannapersonal stadgade årliga afgift till samma kassa blifvit beräknad och vederbörligen inbetald. Angående Riksgälds-kontorets inkomster och de till detta verk särskild! anslagna tillgångar. § 61. De till Riksgälds-kontoret hörande och dit anslagna medel må icke, under någon förevändning eller med hvad vilkor som helst, derifrån ryckas eller användas till andra behof, än dem Riksdagen bestämt. Allt förordnande, som deremot strider, vare kraftlöst (68 § Regeringsformen). Och må, vid liqviderande af Riksgäldskontorets fordringar, ackord, utan Riksdagens särskilda samtycke, icke medgifvas. § 62. Återstoden af den bevillning, som, enligt nu gällande Bevillningsstadga, skall utgöras, likasom den allmänna bevillning samt den tilläggsbevillning, hvilken blifvit fastställd vid innevarande riksdag, bör till Riksgälds-kontoret levereras i den ordning och på det sätt författningarna föreskrifva; hvarjemte utestående restantier å de förflutna årens bevillningsmedel böra, i den mån de varda indrifna, komma detta verk till godo. 36 § 63. Sedan Riksdagen beslutat att, i stället för den hittills till församlingarne öfverlåtna folkskoleafgiften, skall under Åttonde Hufvudtiteln för år 1872 uppföras ett mot nämnda afgift svarande anslag, så kommer den folkskoleafgift, som för år 1871 varder debiterad och hvilken under år 1872 inflyter, att till Riksgälds-kontoret levereras. § 64. De för stämpling af spelkort och tidningar stadgade afgifter ingå likaledes till Riksgälds-kontoret, genom hvars försorg för spelkorten föreskrifna konvoluter och manufaktur-stämpelpapper anskaffas samt i stadgad ordning tillhandahållas och hvarest stämplingen af papperet för de i hufvudstaden utkommande tidningar jemte andra, stämpelafgift underkastade skrifter, verkställes; hörande Riksgälds-kontoret till allmänna barnhuset i Stockholm samt öfriga fromma stiftelser för innevarande år utbetala dem enligt hittills gällande författningar tillkommande andelar utaf kortstämpelafgiften, hvaremot, sedan sistnämnda afgift vid innevarande riksdag blifvit från och med år 1872 förhöjd till 75 öre för hvarje kortlek, allmänna barnhuset, frimurarebarnhuset och serafimerlasarettet från och med nya stämpelafgiftens tilllämpning skola, i stället för den dessa barmhertighetsinrättningar hittills tillerkända andel i denna afgift, åtnjuta bestämda statsanslag, att utgå med följande årliga belopp, nemligen: till allmänna barnhusinrättningen 37,000 Ii:dr, till frimurarebarnhuset 1,500 R:dr och till serafimerlasarettet 1,500 R:dr, hvarjemte den i äldre författningar fattigvården i landsortstäder, der kortfabriker finnas, af kortstämpelafgiften tillagda andel, eu skilling banko eller 3| öre för hvarje kortlek, som i staden tillverka-'', fortfarande må utgå till de städer, der fattigvården nu uppbär en sådan afg ft, men icke framdeles medgifvas för andra städer, inom hvilka kortfabrik möjligen kan uppstå, och icke heller i städer der den uppbäres, såvida kortfabrikationen derstädes utöfver ett års tid blifvit afbruten. § 65. Till Riksgälds-kontoret aflemnas hädanefter, liksom hittills, de köpeskillingar, hvilka vid Kronan behållna hemmans samt rekognitions- och Kronans öfriga disponibla skogars försäljande till skatte varda erlagda. § 66. Äfvenledes eger Riksgälds-kontoret att emottaga de auktionsmedel, hvilka kunna inflyta vid försäljning af Kronan tillhöriga hus i städerna; hvarifrån dock undantagas auktionsmedlen för sådana hus, som äro inköpta för Kongl. Flottans i Carlskrona behof eller för allmänna magasins-inrättningens räkning, så vida ej 37 dessa medel blifvit af Rikets Ständer eller Riksdagen för särskilt ändamål anvisade. § 67. Vidare skola till Riksgälds-kontorets disposition öfverlemnas de medel, k vilka till följd af anmärkningar vid räkenskaperna öfver alla till detta verk ingående allmänna utskylder, äro eller blifva levererade. § 68. Från Kongl. Statskontoret bör Riksgälds-kontoret erhålla dels redan uppkomna, men ännu icke aflemnade, dels hädanefter uppkommande öfverskott å Statsverkets inkomster, äfvensom behållna och till framtida behof icke reserverade besparingar å detta verks utgifter; hörande, sedan rikshufvudboken för år 1868 och hvarje påföljande år blifvit afslutad, en derpå grundad liqvid mellan Stats- och Riksgälds-kontoren uppgöras öfver de sistnämnda verk tillkommande öfverskottsmedel. § 69. Med det i § 26 af 1866 års reglemente stadgade vilkor eger Riksgälds-kontoret att, under hvarje år, från Kongl. Statskontoret emottaga den vid samma års början befintliga behållning utaf de depositionsmedel, som från Landtränteri erna samt Öfverstäthållare-embetets Kansli blifvit till Kongl. Statskontoret inlevererade. § 70. I sammanhang med Riksdagens medgifvande, att anslaget till “gemenskapens vid sjöförsvaret naturaunderhäll11 med ett belopp af 230,000 Riksdaler såsom förslagsanslag upptages, har Riksdagen, för sin del, beslutat, att den å nämnda anslag vid 1870 års slut befintliga behållning skall till Riksgälds-kontoret aflemnas. § 71. De medel, som i följd af vederbörande jordegares vid 1828—1830 års riksdag medgifna lösningsrätt af de å kronoskattéjorden växande ekar hädanefter till Riksgälds-kontoret inflyta, skola bland Riksgälds-kontorets öfriga årliga inkomster bokföras. § 72. Sedan Riksdagen, i enlighet med Kongl. Maj:ts derom gjorda nådiga framställning, å Sjunde ^Hufvudtiteln uppfört ett särskilt anslag för skogsväsendet, så komma såväl skogsplanteringskassan, som Christianstads läns flygsandsplanterings - 38 fond och ckplanteringskassan, sådana dessa tre fonder efter afstötande af 1869 års räkenskaper befinnas, att till Riksgälds-kontoret öfverlemnas, för att bland dess öfriga tillgångar ingå. § 73. I enlighet med Kongl. Maj:ts Riksdagen delgifna beslut skall behållningen å fonden för boställsskogars indelning till regelbunden hushållning till Riksgäldskontoret öfverlemnas. § 74. I öfverensstämmelse med Riksdagens beslut i fråga om begagnandet af de för undsättningar vid missväxter eller felslagna skördar afsedda medel, intilldess desamma behöfva för sagda ändamål användas, skola dessa medel, till den del de icke äro för anvisade utbetalningar erforderliga, öfverlemnas till Riksgälds-kontoret. § 75. Jemte det Riksdagen medgifvit, att allt hvad som återbetalas å de undsättningslån, som från 1867 års början till den 27 Mars 1868 blifvit meddelade dels af undsättningsfonden, dels af lyftade medel å mindre kreditivet, må till undsättningsfonden ingå, intilldess den på sådant sätt influtna summan uppgår till ett sammanräknad! belopp, motsvarande de från undsättningsfonden från 1867 års början till samma dag utgifna lån, eller 818,368 Riksdaler 69 öre, har Riksdagen beslutat att allt hvad som å samma lån derutöfver inflyter bör af Statskontoret till Riksgäldskontoret inlevereras såsom afbetalning å de utaf mindre kreditivet lyftade medel. § 76. Jemte det sistlidna års Riksdag utaf Riksbankens under år 1869 upplupna vinst till Riksgälds-kontoret för Statens allmänna behof anvisat En million femhundratusen Riksdaler, att af Riksbanken under år 1871 utbetalas å tider, som Baukofullmäktige ega bestämma, har Riksbankens under år 1870 upplupna vinst, i jemn ad summa af Eu million trehundrafemtioen tusen Riksdaler, vid innevarande riksdag blifvit för samma ändamål till Riksgälds-kontoret anvisad. § 77 Sedan Riksdagen sistlidet år uppdragit åt Fullmäktige att dels för järnvägsbyggnader, dels för inlösande af 1867 och 1869 årens för jernvägsbyggnader upptagna lån, mot fonderade statsobligationer i svenskt mynt å ett sammanräknad! nominel! belopp af högst Fyratio millioner Riksdaler, upplägga ett lån att återbetalas genom årlig amortering inom loppet af 40 år, mot hvilka obligationer under åren 1870 och 1871 skulle få upplånas högst Åtta millioner femhundratusen Riks - 39 daler, har Riksdagen nu beslutat att Fullmäktige må, utöfver berörde 8,500,000 Rall’, genom försäljning af för detta lån utfärdade obligationer under åren 1871 och 1872 upplåna ytterligare Nio millioner sjuhundra tusen Riksdaler. § 78. Då obligationer och räntekuponer för de af Riksgälds-kontoret upptagna lån icke varda inom den för deras inlösande bestämda preskriptionstid hos Riksgälds-kontoret företedda, skola de medel, hvilka för infriandet af sådana obligationer och räntekuponer innestå bos de för lånen afsätta liqvidations- och amortissementsfonder, öfverföras till Riksgälds-kontorets allmänna kassa, för att till fyllande af Kontorets öfriga behof kunna användas. § 79, De till Riksgälds-kontoret influtna uppbördsmedel eller aflemnade behållningar, äfvensom de- för jern vägsbyggnaderna uppslita medel samt detta verka öfriga kontanta tillgångar skola, så vidt och så länge de icke behöfva användas för samma verk åliggande utbetalningar, hållas allmänna rörelsen tillhanda och göras räntebärande genom desammas utlåning emot skuldförbindelser, som Fullmäktige anse innefatta full säkerhet och hvilka antingen äro afgifna af städer och menigheter eller inom riket befintliga, af Kong!. Maj:t oktrojerade, penningeförvaltande verk och inrättningar, eller ock försedda med hypothek af räntebärande obligationer eller förbindelser, utfärdade af sådana verk och inrättningar samt andra större bolag och föreningar, som efter erhållna, af Kongl. Maj:t meddelade oktrojer eller fastställda reglementen trädt i verksamhet. Vid sådan utlåning skola Riksgälds-kontorets räntebärande obligationer såsom hypothek åtnjuta företräde framför hvarje annan erbjuden säkerhet. Utlåningstiden må af Fullmäktige bestämmas, dock får densamma icke öfverskrida sex månader efter nästa riksdags början. Lånesummaus förhållande till derför hypothiserade obligationers kapitalbelopp, äfvensom den ränta, hvilken för ifrågavarande lån skall till Riksgäldskontoret erläggas, må likaledes, med afseende å dessa obligationers afsättlighet och den vanliga penningeräntans belopp, af Fullmäktige bestämmas; egande Fullmäktige jemväl att för sådana medel uppköpa antagliga obligationer, som förfalla inom viss bestämd tid, eller anses kunna utan svårighet och kapitalförlust vid inträffande behof föryttras. § 80. För bestridande af Riksgälds-kontoret åliggande utbetalningar eger detta verk att begagna ett kreditiv å Riksbanken till belopp af högst eu million femhundratusen Riksdaler, mot fyra procent årlig ränta å hvad som af kreditivet lyf - 40 tas; börande i afseende på kreditivets begagnande de uti banko-reglementet derom meddelade föreskrifter lända till efterrättelse. § 81. Derest sådant för verkställigheten af Riksgälds-kontoret åliggande utbetalningar finnes nödvändigt, ega Fullmäktige att anskaffa dertill erforderliga medel genom upplåning mot Riksgälds-kontorets skuldförbindelser, eller begagnandet af krediter, allt på vilkor som Fullmäktige ega bestämma. I afseende på upplåning emot tryckta eller graverade obligationer lemnar Riksdagen särskilda föreskrifter. § 83. De medel, som inflyta å den s. k. Statsläne-fondens utestående fordringar, skola, efter afdrag af nödiga förvaltningsutgifter, till Riksgälds-kontoret aflemnas. Angående uppbörden och redovisningen af de till Riksgäldskontoret ingående bevillnings- in. fl. medel. § 83. Allmänna bevillningtn uppbäres och redovisas på sätt i gällande författningar är stadgadt; och åtnjuta de tjensteman samt öfrige vederbörande, som med uttaxeringen och uppbörden af bevillningen ega befattning, de uti Bevillnings-stadgan dem tillerkända arfvoden och traktamenten. Likaså ega kronofogdarne och landskontoren att för uppbörden och redovisningen af arla- och testaments-bevillningen tillgodonjuta de särskilda arfvoden, som uti derom gällande författningar finnas bestämda. § 84. I afseende på uppbörden, levereringen och redovisningen af de stämpélafgift er, som för tidningar och spelkort skola erläggas, komma derom gällande författningar att tjena till efterrättelse; hörande kostnaden för den i Riksgäldskontoret skeende tidningsstämplingen af detta verks medel bestridas; och må vedergällningen för sagda stämplings verkställande och kontrollerande hädanefter utgå efter samma beräkningsgrund som hittills. Likaledes höra de stampar, som vid den i orterna förefallande tidningsstämpliug måste begagnas, på Riksgälds-kontorets bekostnad anskaffas. Men för öfrigt skall kostnaden lör denna stämpling, med det i författningarne bestämda belopp, utaf de influtna stämpelmedlen godtgöras. 41 § 85. I början af hvarje månad insändas från landtränterierna, till Riksgäldskontoret förslag öfver de, under nästföregående månad, för nämnda Kontors räkning influtna medel; hvilka förslag ovilkorligen höra vara af landskontoren till riktigheten bestyrkta. § 86. De till Riksgälds-kontorets disposition uti landtränterierna influtna upphördsoch anmärknings- m. fl. medel öfversändas och levereras derifrån omedelbarligen till Riksgälds-kontoret; egande landträntmästarne att, under de vilkor och förbehåll författningarne stadga, sig till godo beräkna och i räkenskaperna afföra dem tillkommande remisslage för de penningeremisser, som från ränterierna till Riksgälds-kontoret expedieras. § 87. För de medel, som, till följd af Kong!. Kammarrättens Öfverrevisions-departements anmärkningar eller vederbörande Advokatfiskals-embetens åtgärder, för Riksgälds-kontorets räkning inflyta, godtgör Riksgälds-kontoret, efter behöriga reqvisitioner, de i författningarne stadgade observations- och indrifnings-arfvoden. § 88. Öfver Riksgälds-kontorets samtliga tillgångar och skulder samt inkomster och utgifter, deruti jemväl inberäknade de för jernvägsbyggnaderna upplånta och dels såsom anslag, dels såsom lån, utgift)a medel, uppgöres och afslutas för hvarje år eu fullständig hufvudbok; hvarförutan fortfarande bör föras en särskild räkenskap öfver de fonderade statslånens liqvidations- och amortissementsfonder. Hufvudboken skall dock summariskt redovisa äfven dessa fonders ställning vid årets början och slut samt den förändring desamma under årets lopp undergått. Såväl hufvudboken som flen särskilda redovisningen för liqvidations- och amortissementsfonderna skola inom den 1 Juli året näst efter det, hvilket dessa räkenskaper omfatta, vara afslutade och renskrifna samt före den 1 derpå följande September behörigen granskade. Riksgälds-kontorets hufvudböcker höra vid lämpliga lider hållas Kong!. Statskontoret tillhanda, pa det att den Riksgälds-kontoret tillkommande förvaltning af allmänna medel jemväl må kunna i rikshufvudboken intagas. Bill. till Biksd. Prot. 1871. 10 Sami 1 Afd. L Band. 6 (Riksg.-koritorcts Reglemente.) 42 * § 89. Under loppet af Juli månad hvarje år höra till upplysning för allmänheten om Riksgälds-kontorets ställning, särskilda, efter det dermed afsedda ändamål lämpade, utdrag af detta verte rätenslcaper för det nästföregående året genom trycket offentliggöras och jemte allmänna tidningarne utdelas. § 90. I April månad hvarje år upprättas uti Riksgälds-kontoret liqvid med Statsverket för det sistförfluten året. Af denna liqvid meddelas Kong). Statskontoret tvänne exemplar, hvaraf det ena, derå Fullmäktige tecknat sitt godkännande, bör derstädes qvarstadna, samt det andra, sedan det blifvit försedt med anteckning om liqvidens godkännande af Kongl. Statskontoret, bör till Riksgälds-kontoret återställas, för att såsom verifikation dess hufvudbok biläggas. Angående Styrelsen öfver Riksgälds-kontoret. § 91- Förvaltningen af Riksgälds-kontoret, dess medel och tillhörigheter är utaf Riksdagen uppdragen åt sju Fullmäktige, hvilka vid lagtima riksdag utses i den ordning 71 § Riksdagsordningen stadgar. Vid Fullmäktiges sammankomster föres ordet af den, som af Riksdagen blifvit dertill utsedd; tillkommande Fullmäktige att sjelfve bland sig välja en vice Ordförande att fora ordet när hinder för Ordföranden inträffar. § 92. Uppkommer ledighet bland Fullmäktige, inträder suppleant, enligt af Riksdagen bestämd ordning. § 93. Är Styrelsen ej så fulltalig, som för besluts fattande erfordras, enligt hvad här ''hedan föreskrifves, egen Fullmäktiges ordförande att inkalla erforderligt antal suppleanter. 43 § 94. Fullmäktige äro förbundne att vid Riksgälds-kontorets förvaltning ställa sig till efterrättelse ej mindre Rikets grundlagar än äfven detta reglemente samt öfriga rörande Riksgälds-kontoret gällande föreskrifter; hörande Fullmäktige doldt och förtegadt hålla hvad vid Kontorets förvaltning förefaller, som tyst vara hör. § 95. Blir Fullmäktig ledamot af Stats-Rådet eller kommer i den författning, att han, jemlikt något af mom. a, b, c, d och e uti 26 § Riksdagsordningen, icke må såsom riksdagsman godkännas, skall han genast frånträda Fullmäktig s-h efättningen och suppleant inträda i hans ställe. § 96. Jemte noggrann t iakttagande af hvad i afseende på förvaltningen af Riksgälds-kontoret och dit anslagna medel är stadgadt, åligger Fullmäktige att omsorgsfullt vårda och befrämja detta verks rätt, säkerhet och förmån samt för (ifrigt vidtaga alla på Fullmäktige ankommande åtgärder i och för verkställigheten af de i sådant afseende meddelade beslut samt Fullmäktige gifna uppdrag. § 97. Fullmäktige må vara obetaget att, om sådant finnes lämpligt eller nödvändigt för lånetransaktioner, utse ombud för bedrifvande af dervid erforderliga underhandlingar, äfvensom att åt särskilde Deputerade uppdraga bestyren med lånemedlens indragning samt verkställighet af de för Riksgälds-kontorets räkning erforderliga utländska liqvider; allt i öfverensstämmelse med de beslut och föreskrifter, som Fullmäktige ega meddela. Desse Deputerade, hvilkas antal af Fullmäktige bestämmes, böra väljas vid slutet af hvarje qvartal; och verkställes berörda val, dervid förut varande Deputerade kun ha omväljas, på sätt sista punkten af § 106 innehåller. Med hänsigt till erforderliga namnteckningar å vexlar jemte öfriga expeditioner, höra långifvarne och andra vederbörande underrättas om de förändringar, som bland Deputerade inträffa. Deputerade ega att sig emellan, såsom lämpligast synes, fördela dem tillhörande göromål, och skola de inför Fullmäktige vid hvarje sammankomst redogöra för sina åtgärder under den efter Fullmäktiges nästföregående sammankomst förflutna tick Deputerade äro i afseende på utöfningen af sina uppdrag ansvarige enligt allmänna lagen och gällande författningar. I förhållande till beskaffenheten och omfånget af de göromål, som varda åt Deputerade uppdragna, må Fullmäktige bestämma de 44 arfvoden, hvaraf Deputerade kunna anses hafva gjort sig förtjente. På Deputerade ankommer, att, derest göromålens behöriga gång sådant fordrar, antaga nödiga biträden; och må Fullmäktige dels till godtgörande af de ökade göromål, som en del tjensteman får vidkännas i följd af särskilda bestyr med statsskulden, dels till lämpliga arfvoden åt Deputerades biträden använda ett årligt belopp af Sextusen Riksdaler., § 98. Befallningar, som af någon annan än Riksdagen meddelas angående användandet af Riksgälds-kontorets tillgångar eller förvaltandet af samma verk, få icke af Fullmäktige åtlydas och efterkommas; varande Fullmäktige, för sina åtgärder i donna egenskap, Riksdagen eller dess Stats-Utskott och Revisorer allena redo skyldige, samt kunna icke för sitt förhållande till ansvar ställas, utan i laga ordning och till följd af Riksdagens eller dess Revisorers beslut, eller, mellan riksdagar och revisioner, genom Justitie-ombudsmannen. § 99. Till ledning vid pröfningen och afgörandet af förekommande ärenden, för hvilkas behandling antingen icke några, eller mindre tillämpliga och bestämda föreskrifter blifvit meddelade, ega Fullmäktige att af Revisorerne begära råd och yttranden. Angående Fullmäktiges sammankomster. § 100. Fullmäktige sammanträda en gång i hvarje vecka å tid som af dem bestämmes. Derjemte böra, då ärendenas beskaffenhet och oafbrutna gång sådant fordra, särskilda sammankomster hållas -å tid, som Ordföranden bestämmer. Vid hvarje sammankomst skall protokoll föras. § 101. Med undantag af de enligt § 97 åt vissa Deputerade uppdragna bestyr och åligganden i afseende å lånen för Statens jernvägsbyggnader in. m., höra alla Fullmäktiges behandling tillhörande mål inför Fullmäktige, vid deras sammankomster, Jöredragas och få endast der afgöras. 45 § 102. Åstundar Fullmäktig att under längre eller kortare tid från staden afresa, bör han sådant förut vid sammankomst eller hos Ordföranden anmäla samt då tillika uppgifva tiden för sin frånvaro. § 103. År Fullmäktig, som icke, på sätt i näst ofvanstående § föreskrifves, till erhållande af ledighet sig anmält, genom opasslighet eller enskilda angelägenheter hindrad att sammankomst bevista, bör han sitt förfall hvarje gång tillkännagifva. § 104. Vid sammankomst skola minst fem Fullmäktige vara tillstädes; dock må ärenden, som ej tåla uppskof, afgöras af allenast fyra Fullmäktige, derest de äro om besluten ense. Frågor om Iåns upptagande, de i Regeringsformen omförmälda kreditivers utbetalning eller andra ärenden af mera allmän vigt få icke afgöras, och ej heller tjänster tillsättas eller pensioner beviljas, så vida icke minst fem Fullmäktige äro närvarande. § 105. Fullmäktige vare ej tillåtet att företaga någon öfverläggning i närvaro af Konungens ombud, i fall det, utan att af Fullmäktige derom vara anmodadt, skulle vid deras sammankomst sig infinna. § 106. Yppas under Fullmäktiges öfverläggningar skiljaktighet i meningarne, höra samtlige närvarande ''Fullmäktige till protokollet afgifva sina röster, hvilka per capita beräknas. Derest flera skiljaktiga meningar yttras, höra de sinsemellan närmast öfverensstämmande, så vidt möjligt är, sammanjemkas. Då ett lika antal röster utfaller för hvardera meningen, är Ordförandens röst afgörande. Den vid sammankomst närvarande Fullmäktig, som sin röst ej särskild! afgifver, eller, efter börjad öfverläggning om ett föredraget ämne, sig aflägsna!, anses hafva det då fattade beslutet biträda Sluten omröstning må endast företagas vid val till sådana befattningar, dertill någon bland Fullmäktige kan utses. § 107. Innan Fullmäktiges pröfning underställda ärenden till slutlig! afgörande företagas, höra Riksgälds-kontorets Kommissariats utlåtanden deröfver inhemtas, * 46 så vida sådant för utredningen af härvid förekommande förhållanden erfordras; skolande hufvudsakliga innehållet af dessa utlåtanden i Fullmäktiges protokoll antecknas. Likaledes höra skälen för sådana, af Fullmäktige vidtagna förvaltningsåtgärder och beslut, som grunda sig på särskilda omständigheter och förhållanden, i protokollet anföras. § 108. Föreskrifter "och befallningar må, å Fullmäktiges vägnar, Riksgälds-kontorets embets- och tjenstemäu icke meddelas utan till följd af beslut, fattadt vid 1 ullmäktiges sammankomst. Sekreteraren hos Fullmäktige må dock, utan föregången anmälan, mellan sammankomsterna från vederbörande infordra de utlåtanden och upplysningar, som för ärendenas afgörande finnas nödvändiga. § 109- Öfver Fullmäktiges beslut i mål, som röra Riksgälds-kontorets tjenstemän eller andra enskilde personer, egen den eller de, på hvilkas rätt och bästa dessa beslut kunna inverka, att hos Revisorerne eller 8tafs-Utskottet anföra besvär,* dervid klaganden dock, såvida besvären skola till pröfning upptagas, bör inom tretio dagar efter bevisligen erhållen del af det meddelade beslutet sitt missnöje deremot hos Fullmäktige skriftligen anmäla; hvarjemte det, vid enahanda äfventyr, åligger honom att sednast en månad före Revisorernes näst förestående sammankomst eller riksdagens början, derest revision derförinnan icke inträffar, sina besvär ingifva till Fullmäktige, af hvilka desamma, jemte utlåtande deröfver, till Revisorerne eller Stats-Utskottet öfverlemnas. Besvär öfver Fullmäktiges nyss före eller under Riksdagens eller Revisorernas sammanvaro i dylika mål meddelade beslut böra, inom fjorton dagar efter delfående^ den dagen likväl oräknad, omedelbarligen af vederbörande till StatsUtskottet eller Revisorerne inlemna^. Angående Fullmäktige tillhörande särskilda åligganden och uppdrag. § no. Fullmäktige skola vid början af hvarje år granska Kommissariatets anteckningsböcker och protokoller jemte Ombudsmannens diarium för det nästföregångna året samt genomgå och inventera de under Kommissariatets vård befintliga låne> och säkerhets- med liera handlingar. 47 § in En gång hvarje år höra Fullmäktige anställa besigtning å det till lokal för Riksgälds-kontoret anvisade hus samt detta verks inventarier. Likaledes bör besigtning årligen af Fullmäktige anställas å Riksdagens hus, hvilket jemväl står under deras vård och inseende. § Inunder de tider, då Riksdagen icke är församlad, må lediga rum och lägenheter inom Riksdagens hus af Fullmäktig hyresfritt upplåtas för tillfälligt begagnande ej allenast af de komitier och revisioner, som kunna varda af Kongl. Maj:t sammankallade och för hvilkas sammanträden erforderliga lokaler inom Kronans hus bär i hufvudstaden icke finnas att tillgå, utan äfven af allmänna embetsmyndigheter, som antingen af särskild anledning icke kunna för någon tid begagna åt dem anvisade embetsrum eller också sakna egen lokal; egande Fullmäktige, vid hvarje sådan upplåtelse, föreskrifva de vilkor, som Fullmäktige för de upplåtna rummens samt möblernas och inventariernas noggranna och omsorgsfulla vårdande finna nödvändiga. Dylik upplåtelse bör alltid upphöra så tidigt före Riksdagens sammankomst, att rummen och inventarierna derförinnan kunna vara försatta i ordiiadt och fullständigt skick samt, om så erfordras, reparerade. § H3. Då Revisorerne öfver Stats-, Banko- och Riksgäldsverken sammanträda, skola Fullmäktige till dem afgifva berättelse om Riksgälds-kontorets ställning och förvaltning under den tid, som Revisorernes granskning kommer att omfatta; och böra, vid samma tillfälle, särskilda berättelser af Kommissariatet och Ombudsmannen vid detta verk afgifvas och genom Fullmäktige till Revisorerne öfverlemnas. Dessutom skola Fullmäktige, vid nästa riksdags början, till Riksdagen afgifva och till Stats-Utskottet aflemna berättelse för hela den tid, som förflutit, sedan Fullmäktiges berättelse till nuvarande Riksdag afgafs; hörande jemväl särskilda • berättelser för samma tid af Kommissariatet och Ombudsmannen då afgifvas och till Stats-Utskottet af Fullmäktige öfverlemnas. § Hd. . Efter hvarje revisions slut skola Fullmäktige, på sätt de för Revisorerne utfärdade instruktioner innehålla, föranstalta om tryckning och utdelning med allmänna tidningar^ af Revisorernes angående Stats- och Riksgäldsverken afgifna och Fullmäktige tillställda berättelser jemte dertill hörande förklaringar, Indika handlingar äfven genom Fullmäktiges försorg höra till näst derefter sammanträdande Revisorer och Riksdag öfverlemnas. 48 § H5. Före nästkommande riksdags början böra Fullmäktige: a) föranstalta om upphandling af det för tryckningen af Riksdagens protokoller med dertill hörande ''bihang under samma riksdag erforderliga papper och, med behörigt iakttagande af de i sådant afseende meddelade föreskrifter, låta upprätta kontrakter angående verkställigheten af hihangets tryckning; b) upprätta kontrakter om tillhandahållande, under riksdagens lopp, af de. skrifmaterialier och öfriga effekter, som för Riksdagens behof kunna erfordras; c) låta komplettera och iståndsätta inventarii-persedlarne i Riksdagens hus. Vid verkställigheten häraf iakttaga, att anbud, genom kungörelser i allmänna tidningarne, infordras af dem, som kunna vara hugade att tillhandahålla och leverera berörda effekter eller besörja omförmälda trycknings- med flera arbeten. För öfrig! ega Fullmäktige att utse någon bland Riksgälds-kontorets tjensteman, som bör ej allenast före och under riksdagen mottaga, vårda och efter vederbörliga reqvisitioner utlemna de upphandlade effekterna samt ombesörja de under riksdagens fortgång ifrågakommande ytterligare uppköp, äfvensom erforderliga reparationer å inventarii-persedlarne, utan ock vid hvarje kalenderårs slut upprätta och afgifva fullständig redovisning för alla dessa af honom mottagna effekter. § 116. Som, enligt de af Kong!. Maj:t för Strömsholms nya kanalbolag den 27 Mars 1863 fastställda regler, kanaldirektionens förvaltning och kanalverkets räkenskaper skola hvartannat år granskas utaf två revisorer, af hvika den ene bör utses af Fullmäktige i Riksgälds-kontoret, så skola Fullmäktige före hvarje revision välja eu person att uti berörda revisionsförrättiffng deltaga. Jemväl skola Fullmäktige, i enlighet med de af Kongl. Maj:ts för Dalslands kanal-aktiebolag den 7 April 1865 och för Kinda kanal-aktiebolag den 21 Oktober 1864 i nåder fastställda bolagsordningar, årligen utse en revisor att granska hvardera af dessa bolags förvaltning och räkenskaper. § 117. Då de bolag, som för jernvägsanläggningars utförande från Riksgälds-kontoret utbekommit beviljade låneunderstöd, uti sina med Kongl. Maj:t och Kronan afslutade kontrakter medgifvit staten att genom ombud, som Kongl. Maj:t utser, deltaga i de årliga revisionerna af bolagens förvaltning och räkenskaper, samt berättelserna om dessa revisioner skola till Kongl. Civil-departementet insändas, höra 49 * Fullmäktige efter erhållen del af dessa berättelser taga under öfvervägande, huruvida några åtgärder erfordras för bevarande af Riksgälds-kontorets rätt och säkerhet för de utgifua lånens fortsätta liqviderande. § US. Uti Allmänna Hypotheksbankens styrelse bör eu ledamot, som skall vara vice ordförande, utses af Fullmäktige i Riksgälds-kontoret. Likaså utses af Fullmäktige till deltagande i den årliga revisionen af Hypotheksbankens förvaltning och räkenskaper en revisor, som vid revisionen förer ordet. Dessutom höra Fullmäktig0 utse ett ombud vid den allmänna ordinarie sammankomst, som mellan ''Hypotheksbankens delegera skall ega rum hvarje år efter afslutad revision. § H9. med Fullmäktige i Riksbanken skola Riksgälds-kontorets Full afgifva sitt underdåniga yttrande och råd till Kong], Maj:t, i fråga om den ort, der Riksdag bör samlas, i de fall, då fiendens framträngande eller pest eller andra lika vigtiga hinder gorå Riksdags hållande i hufva dstaden omöjligt eller för Riksdagens frihet och säkerhet vådligt (50 § Regeringsformen); efter stadgade grunder uppgöra och utfärda ny Bevillningsförordning, i den händelse att, vid riksdags slut, bevillningens hela belopp är bestämdt, men Kantrarne icke hunnit om "fördelningen deraf-blifva ense (109 § Regeringsformen); uti Justitie-ombudsmans-embetet genast insätta den man, som blifvit utsedd till efterträdare åt Justitie-ombudsmannen, i fall denne- mellan- riksdagarne afsäger sig det erhållna förtroendet eller med döden åtgår, äfvensom utvälja annan behörig man i stället för Justitie-ombudsmannens utsedde efterträdare, derest han, äfven mellan riksdagarne, afsäger sig förtroendet, eller i Justitie-ombudsmans-embetet insattes, eller med döden afgår (98 § Regeringsformen); för framtida uppsigten och kontrollen öfver Göta kanals vidmakthållande utse och välja ej mindre eu person, för att såsom ledamot å Bankens och Riksgälds-kontorets vägnar inträda i direktionen öfver nämnda kanal, än ock ett ombud, att å samma verka vägnar deltaga i revisionerna af kanalens Bih. till RiJcsd. Brott 1871. 10 Sami. 1 Afd. 2 Band. 7 (Rikag.-kontorets Reglemente.) Gemensamt mäktige: b) d) 50 räkenskaper; skojande valet till ledamot i direktionen förnyas hvarje år, och till ombud vid revisionerna före desammas början; dock må förut härtill utsedde personer kunna återväljas. Vid Fullmäktiges i Banken och Riksgälds-kontoret gemensamma sammanträden böra, så vidt beslut skall kunna fattas, fem af Fullmäktige i hvartdera verket vara tillstädes. § 120. Vid de tillfällen, då riksdagsmäns fullmakter granskas af Justitie-statsministern eller den person, Konungen i hans ställe förord nät, skola tre bland Fullmäktige i Riksgälds-kontoret vara tillstädes. Angående betjeningeu vid Riksgälds-kontoret § 121. Utan hinder af de i detta reglemente och hittills gällande tjenstgöringsordning meddelade föreskrifter, rörande sättet och ordningen för tj enstegör omålens besörjande, ega Fullmäktige deruti besluta och till verkställighet befordra sådana förändringar, hvarigenom, så vidt sig gorå låter, utan att nödiga kontroller åsidosättas, den största möjliga enkelhet och skyndsamhet vid ärendenas behandling samt minskning i tjenstemännens antal åstadkommas; egande Fullmäktige derjemte att, under tiden intill nästa riksdag, i den mån förut utgående löner och arfvoden äro eller varda för sådant ändamål författningsenligt disponibla, använda desamma för de nya eller förändrade göromål, som, för verkställigheten af Fullmäktiges i ofvanberörda hänseende vidtagna beslut, komma att detta verks tjensteman åläggas, § 123. De hos Fullmäktige förefallande kansli-göromål bestridas af en Sekreterare, en Notarie och Registrator samt eu Kanslist. § 133. De med Riksgälds-kontorets dagliga förvaltning förenade göromål och åligganden besörjas, under Fullmäktiges öfverinseende och med redovisningsskyldighet inför dem, af tre Kommissarier. Vid kansli-gör omålen biträdas Kommissarierna af en Notarie och en Kanslist. 51 Till Kommissariernes biträde vid uppbörden af Riksgälds-kontorets inkomster och verkställigheten af dess utbetalningar är hos Kommissariatet anställd en Bokhållare (Kassabokhållären). Riksgälds-kontorets hufvudbok föres och afslutas i det Kommissariatet underlydande Boksluts-kontor, hvarest äfven ofri ga räkenskapsgöromål hufvudsakligen förrättas; bestående detta Kontor af en Kamererare, två Bokhållare, en Kammarskrifvare och två Kontor sskrifvare; af h vilka tvänne sistnämnde tjensteman den ene äfven skall biträda i nedannämnda Kontor, och den andre dessutom tjenstgöra, der Kommissariatet finner hans biträde erforderligt. Granskningen af Riksgälds-kontorets räkenskaper, likasom för öfrigt förefallande revisionsarbete, med undantag af den Kommissarierne sjelfve åliggande granskningsskyldighet, besörjes i Revisionskontor et af en Kamererare, med biträde af en utaf de i Boksluts-kontoret anställde Kontorsskrifvare. § V24. Riksgälds-kontorets rätt och talan i de rättegångs- och utsökning sär cnden, som röra detta verk, bevakas och utföras af en Ombudsman. § 125. Vaktbetjeningen utgöres af en Vaktmästare, tre Kammardräng ar och två Husdrängar, af hvilka den ene bestrider de donna befattning tillhörande göromål vid Riksdagens hus. § 126. I afseende på samtlige här ofvan uppgifne embets- och tjensteman samt vaktbetj en ters göromål och öfriga åligganden, kommer den af Fullmäktige, under den 9 Mars 1842, utfärdade instruktion och tjenstgöring sordning, med deruti sedermera beslutade ändringar och tillägg, att tjena till efterrättelse, under Fullmäktige likväl förbehållen rätt att tills vidare, rörande den vid Riksgälds-konkret anställda tjenstemannapersonals och vaktbetjenings tjensteåligganden, meddela de ytterligare eller förändrade föreskrifter, som för ärendenas vederbörliga handläggning samt fullgörandet af de uppdrag och göromål, Riksgälds kontoret fatt sig ålagda, kunna anses erforderliga. 52 Angående lediga tjänsters bestridande och tillsättande. § 127. Den ordinarie tjensteman eller vaktbetjent, som förord nas att under inträffad ledighet, eller i anseende till sjukdoms- eller annat laga förfall, förrätta annan tjenst, än den han sjelf innehar, är, med undantag af de i §§ 121 och 133 förutsatta fall, i allmänhet icke berättigad att derför erhålla särskild aflöning; dock ankommer på Fullmäktige att tillerkänna innehafvare!] deraf ett efter omständigheterna lämpadt arfvode, uppgående till högst halfva beloppet af skilnaden mellan hans förut åtnjutande aflöning och löneförmånerna för den tjenst han blifvit förordnad att bestrida. Extra-ordinarie tjensteman, som vid dylikt tillfälle, på grund af vederbörligt förordnande, förrättat ordinarie tjenstebefattning, åtnjuter under den tid, denna tjenstgöring fortfar, den för lägsta tjenstegraden bestämda lön. Vid enahanda förhållande tillgodonjuter jemväl extra-ordinarie vaktbetjent, hvilken bestridt kammardrängs- eller husdrängs-görornål, samma aflöning, som för flen förrättade sysslan är i staten anslagen. Vid inträffad ledighet af sådan tjenst, som bör återbesättas, skall, efter afdrag af hvad för tjenstens bestridande måst utbetalas, den lönebesparing, hvilken uppkommer, intilldess, efter ansökningstidens förlopp, någon i nedan stadgad ordning blifvit förordnad att förrätta samma tjenst, ■ tillfalla Enke- och pupillkassan vid Riksgälds-kontoret. §128. Då tjensteman eller vaktbetjent för enskilda-angelägenheters besörjande erhållit tjenstledighet, bör han sjelf vidkännas kostnaden för tjenstens förrättande under den tid tjenstledighet»]] fortfar. § 129. Innan ledig tjenst af Fullmäktige återbesattes, skall sådant jemte de med samma tjenst förenade löneförmåner äfvensom tiden, inom hvilken sökande ega att sig anmäla, tillkäunagifvas medelst1 anslag på vanliga ställen inom Riksgälds-kontoret. Ansökningstiden bestämmes till minst fjorton dagar från anslagets utfärdande; dock beror af Fullmäktige att utsätta ny ansökningstid, derest, inom den först bestämda tiden, någon till tjenstens erhållande fullt skicklig och lämplig sökande sig icke anmält. § 130. Före återbesättande af de tjänster och beställningar, hvilkas innehafvare lyda under Kommissariatet, höra af detsamma upprättas förslag, hvarpå en af de sökande uppföres. Öfver dessa förslag kunna besvär hos Fullmäktige anföras inom 53 åtta dagar efter det förslagen till Fullmäktiges expedition inkommit; i hvilket afseende underrättelse om dagen, då dylikt förslag ingått, bör genom utfärdadt anslag meddelas, samt tjenstens tillsättande, i fall flere sökande sig anmält, uppskjutas, intilldess denna besvärstid tilländagått. § 131. För att kunna antagas till tjensteman vid Eiksgälds-kontoret fordras, såvida sökanden icke förut eger befordringsrätt vid detta verk, att hafva undergått sådan examen, som berättigar till inträde i Konungens Kansli eller i allmänna rättegångs- eller räkenskapsverken; dock böra de tjensteman, som anställas vid Fullmäktiges eller Kommissariatets Kansli-expeditioner, hafva aflagt den akademiska examen, som fordras för att få tjenstgöra antingen i Konungens Kansli eller i rättegångsverken; äfvensom den, hvilken befordras till ombudsmanna-sysslan, ovilkorligen bör hafva fullgjort hvad författningarne föreskrifva i afseende på dem, som i domarevärf må begagnas. § 132. Vid lediga tjänsters tillsättande utnämnes bland kompetente sökande den, som Fullmäktige, med afseende å verkets fördel samt vigten och ansvarigheten af de särskilda befattningarne, finna till den lediga tjensten mest skicklig och passande. Angående behandlingen af frågor rörande tjensteförsuinmelser, ni. m. § 133. Om någon Kommissariatet underlydande, ordinarie tjensteman vid mindre förseelser i tjensten ej låtit sig råtta af vederbörande förmäns tillsägelser och varningar eller biifvit beträdd med vårdslöshet eller försummelse i sin tjenstgöring, eller ock i allmänna lefverne! ådagalagt ett mindre värdigt uppförande, bör han inför Kommissariatet erhålla lämplig föreställning och åtvarning till framtida bättring. Inträffar åter enahanda förhållande i afseende på någon af verkets öfrige embets- och tjensteman, skall denne, efter derom gjord anmälan, förekallas inför Iullmäktige samt tillrättavisas och varnas. I händelse den, som på detta sätt, antingen inför Fullmäktige eller Kommissariatet, undergått första varningsgraden, ej deraf later sig råtta, ega Fullmäktige att, med afseende å förekommande omständigheter, på längre eller kortare tid suspendera honom från dess innehafvande tjenst, med förlust af hela eller halfva lönen, hvilken under liden må till ersättning för tjenstens förrättande användas. 54 § 134. Därest tjensteman, hvilken förut blifvit för tjensteförsummelse eller annat förhållande suspenderad,_ ånyo gör sig skyldig till dylik förseelse, ankommer på Fullmäktige att, efter förseelsens beskaffenhet, antingen ytterligare suspendera honom, eller helt och hållet skilja honom från dess vid detta verk innehafvande tjenst och lön. Likaledes beror på Fullmäktiges särskilda pröfning, huruvida Kommissarie, som, till följd af oordentlighet i sina enskilda affärer, blifvit bysatt, eller varit nödsakad till borgenärer afträda sin egendom, må vidare bibehålla och utöfva sin kommissarie-beställning. § 135. Tjensteman, som är förvunnen att hafva begått ärerörigt brott eller annan förseelse, i eller utom tjensten, af den svåra beskaffenhet, att verkets trygghet eller anseende fordrar hans entledigande, har derigenom gjort sig förlustig sin innehafvande tjenst. § 136 Om någon af v äkthetjeningm i sin tjenst varit försumlig, eller under tjenstgöring befunnits af stärka drycker öfverlastad, eller eljest på ett tadelvärdt sätt sig förhållit, må lian, efter sig företeende omständigheter, antingen inför Kommissariatet erhålla föreställning eller genast hos Fullmäktige anmälas till suspension eller entledigande. § 137. Innan tjensteman eller vaktbetjent varder suspenderad eller skild från tjensten, hör hans skriftliga, förklaring Öfver hvad emot honom förekommit infordras. Fullmäktiges beslut, hvarigenom tjensteman suspenderas eller för alltid skiljes från tjensten, bör, jemte hänvisning för besvärs anförande, honom skriftligen meddelas. Tjenst, som, till följd af sådant beslut, blifver tidig, får, derest den afsatte tjenstemannen inom föreskrifven tid anmält sig ämna samma beslut öfverklaga, icke återbesättas förr, än besvären blifvit af Stats-Utskottet eller Revisorerne afgjorda, eller den bestämda tiden för besvärens fullföljande törsutits; kommande dock den, som emellertid förordnas till tjenstens bestridande, att de med densamma förenade löneförmåner åtnjuta. § 138. Extraordinarie tjensteman eller extra vaktbetjent som, utan erhållen tillåtelse eller anmäldt laga förfall, från tjenstgöring utebhfvit under trenne efter hvarandra följande månader, eller vid flera tillfällen undandragit sig att lemna äskadt 55 biträde der lian blifvit anställd, anses hafva förverkat sin rätt att i Riksgäldskontoret vidare tjenstgöra. Den extra-ordinarie tjensteman eller extra vaktbetjent, som under honom uppdragen tjenstgöring sig försumligt eller felaktigt förhållit och, efter att, på sätt i § 133 stadgas, blifvit varnad, sig icke rättat, bör förklaras vara från Riksgälds-kontoret skiljd. För (ifrigt anses den extra-ordinarie tjensteman eller vaktbetjent, som begått ärerörigt brott eller annan förbrytelse af svårare beskaffenhet, vara från verket utesluten. Angående pensioneringen af Riksgälds-kontorets betjening. § 139. Pen slom ma för embete- och tjenstemännen samt vaktbetjeningen vid Riksgälds-kontoret bestå fn mas efter desses, vid afskeda tagandet, å ordinarie aflöningsstaten innehafvande löner. § 140. Tjensteman eller vaktbetjent, som uppnått sjuttio års ålder, eller under femtio är varit i allmän tjenst, är vid afskedstagande!) berättigad att erhålla en hela lönm motsvarande pension. Samma pension kan jemväl tillerkännas den tjensteman eller vaktbetjent, som fyllt scxtiofem år och i allmän tjenst tillbragt fyratio år, såvida behörigen styrkt är, att han befinner sig i ett sjukligt eller försvagadt tillstånd. § 141. Den tjensteman eller vaktbetjent, som, efter att hafva uppnått en ålder af sextio år, anhåller om afsked, må, derest han varit i allmän tjenst omkring fyratio år, komma i åtnjutande af pension till ett belopp, som motsvarar trefjerdedelar utaf hans sednast innehafda lön. Innan tjensteman eller vaktbetjent uppnått sextio Icfnads- och omkring fyratio tjenstår, kan endast, i händelse af bevislig oförmåga till vidare tjenstgöring, pension vid afskedstagande!) honom tilldelas. I sådant fall lämpas densamma efter tjensteåren ensamt, på det sätt att för hvarje dylikt år, som brister i nyssnämnda antal, afdrages en fyrationdedel från ett trefjerdedelar af lönen motsvarande pensionsbelopp. Men för den, som fyllt fyratio tjenstår och sextio lefnadsår, ökas deremot detta pensionsbelopp med eu femtiondedel af lönen för hvarje Överskjutande tjensteår, eller med eu sextiondedel af lönen för hvarje lefnadsår, om ett sådant beräkningssätt finnes för afskedssökanden mera förmånligt. 56 § 142. Då sådant för göromålens säkra och skyndsamma gång finnes oundgängligen nödigt, kunna Fullmäktige på pcnsionsstai förflytta tjensteman, som af ohjelpligt sjukdomstillstånd eller afgjord oförmögenhet är förhindrad att vidare gagna verket, oaktadt han sig ej om afsked anmält. I sådant fall ega Fullmäktige att, efter omständigheterna, antingen tillägga tjenstemannen hela lönen i pension, ehvad de föreskrifna lefnads- och tjensteåren äro uppnådda eller icke, eller ock tillämpa de grunder för pensions bestämmande, som i nästföregående § äro fastställda. Derest åter vaktbetjent förr, än han uppnått den för pensions erhållande bestämda lefnadsålder och tjenstetid, skulle, genom sjuklighet eller af annan orsak, blifva oförmögen att sina tjensteskyldigheter vidare fullgöra, ega Fullmäktige att, efter noggrann pröfning af de i hvarje fall förekommande omständigheter och förhållanden, vid hans afskoflande tilldela honom eu årlig pension, uppgående till högst två tredjedelar af lönen. Med benämningen Riksdaler, utan tillägg af orden Silfverspecie eller Banko, förstås öfverallt i detta reglemente Riksdaler Riksmynt. Några tillförene meddelade och mot det nu utfärdade reglementet stridande stadganden, angående Riksgälds-kontorets- förvaltning och dermed gemenskap agande ämnen, få icke vidare åberopas och tillämpas. Gifvet och utfärdadt vid lagtima riksdagen i Stockholm den 19 Maj 1871. § 143. § 144. På Riksdagens vägnar: För Första Kammaren: För Andra Kammaren: G, Lagerbj elite A. N. Sundberg. n. v. Talman. n. v. Talman. 57 Bil. A. Riksgälds-kontorets vid 1870 års slut utbalanserade kapitalskulder, oberäknade de vid samma tid i Kontoret innestående anslagssummor. •1 ^ cS H* Tiden, då förbindelserna blifvit Återstående kapitalskuld den 31 B 1 Räntefot. December 1870. S 05 ro utfärdade. Fonderad skuld. Icke fonderad skuld. 3 Obligationer för 1855 års statslån till jern vägsan- läggningars bekostande eller understödjande, pri- mitivt 281,900 R:dr Rmt 1855 d. 30|6 3^2 och 4 % R:mt 203,900 4 Dito för 1858 års jernvägs- lån, 8,190,500 Thlr Pr. C:t.............. 1858 d. 1|3 4^2 % Thlr 6,889,100 5 Dito för 1860 års jernvägs- lån: a) mot obligationer, ställ- da på utlottning, å 8,000,000 Thlr Pr. C:t 1860 d. !|5 % Thlr 6,941,200 b) mot premie-obligatio- ner å 2,400,000 Thlr Pr. C:t, bokförda till fem sjettedel^ deraf, eller 2,000,000 Thlr. . 1860 d. 1|5 Thlr 1,482,500 6 Dito för 1864 års jernvägs- lån å 2,223,000 £ St., hvaraf dock blifvit före- träde obligationer för en- dast 555,700 £ St..... 1864 d. 15|4 4$ % £ St. 534,200 7 Dito för 1866 års jernvägs- lån å 9,932,300 Thlr Pr. C:t.............. 1866 d. 2|4 5 % Thlr 9,815,300 „ __ Bill. till Bilcsd. Prot. 1871. 10 Sami. 1 Afd. 2 Band. 8 (Riksg.-kontorets Reglemente.) 58 hj LM CD H B Z Tiden, då förbindelserna blifvit Räntefot. Återstående kapitalskuld den 31 December 1870. 11 utfärdade. Fonderad skuld. Icke fonderad skuld. 9 Obligationer för 1861 års statslån, 3,000,000 R:dr 1861 d. % 4‘|2 % R:mt 2,676,000 11 Dito, utfärdade för Stats- verkets skuld till Riks- banken, i anledning af Bankens förskott till 1808 och 1809 års krigskostna- der, primitivt 3,872,000 R:dr B:ko, eller i Bunt 5,808,000 R:dr....... ce 4 % R:mt 1,848,000 13 Dito, hvilka i anseende till 1 f ■: "i * sin ordalydelse icke kunna uppsägas, eller det s. k. gamla lånet.......j 1798 d 1811 d. 30|12 | 5 I ___ R:mt 10,125 14 Dito, utfärdade såsom grund- fond för Allmänna Hy- potheksbanken, bokförda inom linien med R:mt 8,000,000 R:dr....... 1861 d. !|7 4j|2 % 15 Ännu icke till inlösen före- tedda Trollhätte sluss- verks lottsedlar å tillhopa 5,000 Daler Silfvermynt, bokförda inom linien med R:mt 1,250 R:dr, jemte derå upplupen ränta R:mt 2,286: 88 .......... 1750 d. 1|3 6 % 16 Årliga anslaget till H. M. Konungen, 300,000 R:dr (icke kapitaliseradt). . . . 1815 d. 9|u — — — — 17 Ränta å H. K. H. Hertigens af Södermanland, seder- mera Konung Carl XIII:s 59 it 18 19 20 21 25 26 27 29 30 hemgiftskapital, bokfördt inom linien med R:mt 150,000 R:dr...... Innestående fond för Göta kanals underhållande. . . Dito för Södertelje kanals dito............. Fond för Hjelmare kanals och slussverks underhållande (utgör blott ett depositum af fordringshand lingar). ........... Dito för Strömsholms kanals dito (dito)......... B rudgåfvo vinster (kapital skulden afskrifven) . . . . Äldre depositionsmedel, levererade från Kongl. Statskontoret, bokförda inom linien med R:mt 143,769: 6 Från Kongl. Postverket emottagna medel, som varit inneslutna i öfverblifna bref, bokförda inom linien med R:mt 4,727: 32... . Uti f. d. Ridderstolpeska huset intecknad skuld till Stockholms Borgerskaps enkhus ........... För framlidne Kommerserådet 8. B. Hebbes och dess frus fideikommissinnehafvares rakning deponerad! kapital..... Tiden, då förbindelserna blifvit utfärdade. 1778 1833 d. 311 [12 1865 d. 1866 d. Räntefot. 5 % 5 % 4^2 * 5 % Återstående kapitalskuld den 31 December 1870. Fonderad skuld. Icke fonderad skuld. Bunt 140,889 R:mt 45,000 R:mt 17,400 R:mt 200,000 60 t-j tv crq^ § g Tiden, då förbindelserna blifvit Räntefot. Återstående kapitalskuld den 31 December 1870. Is- utfärdade. Fonderad skuld. Icke fonderad skuld. 31 H ^ Till Riksbanken, för derstä- des,emot diskontvilkor o ch 2 procent ränta, till 1823 års slut begagnade för- skott, bokförd inom linien med Runt 6,022,278: 51. . i 1867 års eglemente. 22 Obligationer för 1867 års inhemska lån, 6,000,000 R:dr, till godtgörande af en del af de utaf Riks- gälds-kontoret för jern- vägsbyggnader förskjutna medel............ 1867 d. 30|6 5 % R:mt 3,815,100 § i 1868 års reglemente. 90 Obligationer för 1868 års jernvägslån, £ Sterling 1,150,000 .......... 1868 d. x|7 5 % £ St. 1,144,100 § i 1869 års reglemente. 77 Post-assuransfonden (ingår bland Riksgälds-kontorets öfriga tillgångar, men med den förbindelse, som § 77 i 1869 års reglemente in- nehåller). 61 § i 1869 reglemei Tiden, då förbindelserna blifvit Räntefot. Återstående kapitalskuld den 31 December 1870. p utfärdade. Fonderad skuld. Icke fonderad skuld. 78 Lots- och Fyr-inrättningens reservfond......... R:mt 200,000 R:mt 4,000,000 85 Obligationer för 1869 års in- hemska jernvägslån, R:mt 4,000,000 Rdr....... 1869 d 30|9 0 % i 1870 års iglemente. 72 Obligationer för 1870 års jernvägslån å 40,000,000 R:dr, deraf vid 1870 års slut voro utlemnade obligatio- ner å tillhopa 7,022,000 R:dr........... 1870 d. 30|9 5 % R:mt 7,022,000 — 62 Bil. B. Riksgälds-kontorets vid 1870 ars slut utbalanserade kapitalfordringar för de af dess medel utbetalda eller godtgjorda lån. § i 1866 års | reglemente. Tiden, d& lånet utbetalts. Annuitet. Rä utefot. Ursprungliga beloppet. Kapital- återstod vid 1 års slut. S70 Lån till: 34 Upsala akademis bibliotheks- | 1824 | 1825 2 % ) 16,571 84 jemte i ränta. 1 3 % 75,000 — 35 Utvidgande af läroverket i | 3 % | 370 37 1841 j jemte / 12,000 — 36 Uppförande af ett nytt läro- ( ränta. ) hus för elementarlärover- ket i Jönköping..... 1861 5 % 4 % 120,000 112,594 76 37 Uppförande af byggnader för 25,000 25,000 elem.-läroverket i Halmstad 1866 ,, V — Uppförande af byggnader för 40,000 40,000 läroverket i Calmar . . . 1866 — i Uppförande af byggnader för 25,000 24,741 67 1864 — i » Uppförande af byggnader för 40,000 39,595 56 läroverket i Falun.... 1864 „ „ Uppförande af byggnader för 12,000 '' 11,850 67 läroverket i Sala .... 1865 „ „ 39 Uppbyggande af ny kyrka i | 1849 j 2 % jemte 3 % 37,500 23,330 33 1 1854 | 40 Lidköpings stad, för ny kyr- ränta. 24,000 10,775 18 kas uppbyggande .... 1851 6 % 4 % 41 Knäreds församling i Hallands 13,892 94 län, för kyrkobyggnad . . 1852 ,, 24,000 „ Markaryds församling i Kro- nobergs län, för kyrko- byggnad ......... 1854 )) „ 1 10,006 — 6,380 19 Transport — 1 — — _ i_ | 325,103 51 63 In «0» 2 oo Tiden, då lånet Annuitet. Räntefot. Ursprungliga Kapital- återstod vid 1870 3 7 2° utbetalts. års slut. Transport — — — — 325,103 51 42 Wallentuna församling i Stockholms län, för kyrko- byggnad ......... 1859 6 % 4 % 20,000 17,344 5 43 Reparation af Linköpings domkyrka........ 1850 1) il 30,000 — 11.891 5 11 Reparation af Wexiö dom- * kyrka .......... 1852 1) „ 30,000 — 14,572 84 1) Reparation af Skara dom- kyrka .......... 1858 » „ 25,000 — 18,988 57 11 Reparation af Westerås dom- kyrka .......... 1858 11 „ 22,500 — 17,820 50 )) Reparation af Westerås dom- kyrka .......... 1860 — — 28,000 — 28,000 — 44 Carlskrona städs pastorat. . 1842 5 % 3 % 18,000 — 3,049 26 45 Allmänna barnhus-inrättnin- gen i Stockholm..... 1851 6 % 4 % 75,000 — 47,133 15 47 Staden Wenersborg, bygg- 1835 1837 nadslån......... 225,000 522 91 48 Staden Wexiös åte rapp by g- gande efter 1838 års elds- våda ........... 1838 150,000 6,122 86 49 Staden Wexiös återuppbyg- gande efter 1843 års elds- våda ........... 1843 3 o. 4 % 360,000 137,036 38 50 Staden Åmål, byggnadslån . 1846 11 4 % 45,000 21,971 34 52 Återuppbyggande af den år 1847 nedbrunna del af staden Christianstad . . . 1848-1850 11 150,000 66,962 8 53 Återuppbyggande af den år 1849 nedbrunna del af staden Lidköping .... 1852 11 63,666 35,958 75 Transport | — — — | 752,477 25 64 | i 1866 års reglemente. Tiden, då lånet utbetalts. Annuitet. Räntefot. Ursprungliga beloppet. Kapital- återstod vid 1870 åis slut. 1 Transport — — — 752,477 25 54 Återuppbyggande af staden Örebro......... 1854 1 1855 ] 1855 6 % 4 % 375,000 284,954 19 ” Återuppbyggande af staden Jönköping ........ 100,000 73,027 29 55 Återuppbyggande af staden Ekesjö.......... 1857 6 o. 7 I 4 o. 41|2 X 200,000 158,033 41 56 Staden Christianstad, för ny tomtreglering...... 1851 7 X 4 % 20,000 4,605 40 57 Staden Lidköping, för ny tomtreglering....... 1854 6 % 20,000 _ 13,391 54 " Staden Örebro, för ny tomt- reglering ......... 37,500 26,236 70 " Staden Jönköping, för ny tomtreglering...... 1855 15,000 9,990 79 " Staden Ekesjö, för ny tomt- reglering ......... 1857 V 30,000 _ 23,656 76 58 Staden Malmö, till kasern- och stallbyggnader .... 1813-1815 12 % \ i jemte ) '' ■ 32,000 9,614 12 59 Återuppförande af Conrads- fors bruk........ 1845 ( ränta. '' 6 % 3 % 45,000 10,947 84 60 Staden Ystad, för hamn- byggnad ......... 1824 2 % jemte 30,000 2,410 57 V Staden Ystad, för liamnupp- muddring........ 1857 ränta. 6 % 4 % 60,000 _ 42,163 21 61 Staden Warberg, för hamn- anläggning ........ 1844 5 % 3 % 30,000 _ 12,805 93 » Staden Warberg, för hamn- anläggning ........ 1849 6 % 4 X 22,500 _ 8,132 20 62 Hamnbyggnad vid Cimbris- hamn.......... 1843 5 % 3 % 37,500 24,791 31 ” Hamnbyggnad vid Cimbris- hamn.......... 1845 8 % 2 % 7,500 — 336 43 Transport — — — — — 1,457,574 94 h -t er 3 | Tiden, då lånet utbetalts. Annuitet. Räntefot. Ursprungliga beloppet. Kapital- återstod vid 1870 års slut. i 63 Transport StadenChristianstad,förhamn- — — — h - |_ 1,457,574 94 '''' anläggning vid Åhus . . Återstående hamnarbeten vid Åhus samt Hernesta kanals 1848 5 % 3 % 30,000 I | 18,024 1 fullbordande m. in. . . . 1855 6 % 4 % 30,000 17,977 96 65 Göteborgs hamnbyggnad . . 1848-1857 8 % 2 % 210,000 3,318 55 66 67 Hamnbyggnad vid Linköping Staden Westerås, för utvid- gande och förbättring af 1841 5 % 3 % 30,000 2,382 16 )) stadens hamn...... Uppmuddring af hamnen och segelrännan vid Christine- 1849 6 % 4 % 30,000 ~~ 10,876 95 )) hamn.......... Anläggning af hamn vid Wad- 1850 " ” 36,000 — 14,642 - 3 68 stena........... Fullbordande af hamnbygg- 1850 " ” 48,000 — 19,689 66 naden vid Wadstena. . . 1855 „ „ 15,000 9,002 89 ii H Arboga-åns uppmuddring . . Upprensning och fördjupning 1855 n 15,000 — 8,985 2! 69 af Köpings å...... Anläggning af en hamnbassin invid Carlstad samt en ka- nal derifrån till Kanike- 1855 20,000 11,949 59 näset vid Wenern .... 1859 « 100,000 73,020 71 Hamnbyggnad vid Falkenberg Fullbordande af hamnarbe- 1859 a 47,000 — 34,324 47 70 tenn vid Strömstad . . . Hamnbyggnaden vid Färjesta- den i Thorslunda socken 1858 " n 15,000 — 11,035 '' 18 71 på Öland ........ Byggande af hamn vid sta- 1858 " ii 12,850 — 9,385 88 den Grenna....... 1861 N „ 37,500 — 29,572 17 Transport j Bih. till Riksd. Prot. 1871. 1 10 Sami 1 Afd. 2 Band. — — 1,731,762117 9 (Riksg.-kontorets Reglemente.) Sfi § i 1866 regleme Tiden, då j lånet utbetalts. Annuitet. Räntefot. Ursprungliga beloppet. Kapital- Iterstod vid 1870 års slut. = Ko Transport — — — j — — 1,731,762, 17 71 i Förbättring och utvidgning 230,000 193,859 12 af Helsingborgs hamn . . 1862 6 % 4 % « Hamnbyggnad vid staden Å- mål........... 1861 .. 8,000 — 6,619 49 ; Fortsättning af hamn- och ka- . j nalanläggningen vid Carl- stad........... 1861 1) „ 70,000 — 55,181 j 42 1 5? Uppmuddring af segelleden i ! mellan Piteå och lastage- platsen Löfholmen samt | anläggning af en lastbrygga vid nämnda stad..... 1861 „ 26,000 — 20,488 61: Rottne-åns upprensning och 1 fullbordande af den på- började jetéebyggnaden vid inloppet till nämnda å. . 1861 10,000 — OO CO 03 65 72 Slussanläggningar i Clara eif i vid Dejefors och Forshaga inom Hedra Ulleruds och 95,124 83 Grafva socknar i Wermland 1856 >1 150,000 73 Anläggning af jernväg mellan Christinehamn o. Sjöändan 1849 V 100,000 36,298 42 74 Anläggning af jernväg mellan Hora och Urvälla .... 1854 i » 150,000 84,519 u 75 Anläggning af jernväg från Kärrgrufvan inomHorbergs bergslag till sjön Åmän- i 1852 5 % 150,006 — 129,867 80 i ningen........- - j 1853 r> i " Fullbordande af samma jern- j 1855 3 % 2 % 150,006 1 — - 125,684 33 j 76 väg........... Anläggning af jernvägenWess- man—Barken...... j 1856 1856 j 1857 i 5 % { 3 % 200,006 — -j 143,528 1 88 Transport | - ; — ! — \ - - - 2,630,817| 83 67 - sos n> JQ s s 3 05 ''B 05 1 Tiden, då lånet utbetalts. Annuitet. Räntefot. Ursprungliga beloppet. Kapital- återstod vid 1870 års slut. V" rp ^ 1 Transport — I — 2,630,817 83 76 Fullbordande af sistnämnda 140,531 ii 1858 6 % 4 % 200,000 77 Anläggning af jernväg mellan 2,400,000 2,034,522 96 städerna Falun och Gefle 1855-1859 4 % 2 % — 78 Anläggning af jernväg mellan Hudiksvall och sjöarne l 1858 j | 1859 | 320,080 83 Dellen.......... Anläggning af jernväg från 5 % 4 % 370,000 Söderhamn till sjön Berg- viken m. m. ...... 1858-1860 „ „ 500,000 — 438,965 61 79 Anläggning af jernväg mellan Borås och Herrljunga . . 1862, 1863 „ 1,377,055 24 . 1,301,116 87 80 Anläggning af jernväg från Eslöfs station på Södra stambanan till Ystad . . 1864-1866 11 1'' 2,450,000 — 2,401,535 36 Anläggning af jernväg mellan 1,100,000 1,063,542 3» Helsingborg och Årup . . 1864, 1865 ” 1» — 1) Anläggning af jernväg mellan ! Landskrona och Eslöfs station på Södra stambanan 1864-1866 11 n 1,200,000 1,160,900 74 1) Anläggning af jernväg mellan i Christianstad och Hessle- holms station på Södra 1864, 1865 720,000 ! | 686,771 1 23 1) Anläggning af jernväg mellan „ Wexiö och Alfvestads sta- tion på Södra stambanan 1864 r> 1 434,000 — 1 413,501 22 81 Anläggning af jernväg från hamnen vid Köping till Uttersberg med grenbana till sjön Lillsvan . . . . j 1864 | | 1865 i 7 % 500,000 » — 429,26£ 1 26 82 Anläggning af jernväg från 1 Transport — — — — 1- - 13,022,552| 40 1 68 ~ er> -i n 1—-— i °2. 3Q, - |aE.“ “ Tiden, då ! !r £ 3 GO = er. 3 05 ?§■ 3 GO 3 c. ft> <3 p GO a o ''T 00 3 7 £° 3 O) 3 Q) 3 10 tto T> £ 3 3 o C lånet utbetalts. | | | | ursprungliga beloppet. ! ! återstod vid 1870 års slut. Transport — j — 13,022,552 40 . Herrljunga öfver Wenersborg till Ud- devalla ...... 1865-1867 i 5 % 4 % i 3,240,000 | 3,205,861 62 83 — — — — Uppförande af en jern- bro öfver Svartån å landsvägen mellan Linköping o. Bergs gästgifvaregård . . 1852 6 % )) 20,000 9,988 i 54 84 — — — — Brobyggnad öfverila!- elfven i närheten af Gustafs kyrka . . 1853 5J 6,000 3,594 20 — — — — Anläggning af 2:ne flottbroar i närhe- ten af Thorsångs kyrka, den ena öf- ver Dalelfven och den andra öfver 85 Lillelfven..... 1859 1) 10,000 7,877 86 — — — — Ny bro öfver Helge 86 å vid Christianstad 1858 1) 100,000 ___ 69,971 40 — — — — Brobyggnad öfver Ume eif invid staden Umeå....... 1861 » 55,000 43,362 25 » — — ■ — — Brobyggnad öfver Ume 87 eif invid staden Umeå....... 1864 8 % 5 % 20,000 15,911 14 — — — — Inlösen af landsbok 88 j 41 dinge-ackorden . . j 1841 6 % 4 % 226,500 26,211 87 89 11 44 31 — Sjösänkningar och an- | 1842 143 dra vattenaftapp- ningar för odlings- företag...... 1 — 12, 3, 4 jo. 5 % | 2,291,217 92 1,900,605 19 Transport | — ! — j — — — 18,305,936 47 69 n w c<75 h w -----” ro M ro :n — re w 7Q Tiden, ds lånet utbetalts. > i w 3 * 3 05 re 02 H- 6?c g K 2 c» ö o? re CO 2 oo 3 05 a ro a 2 5 a - re C z» , p: ! 3 Ursprungliga. beloppet. Kapital- återstod vid års sint. 1870 3 •a 3 7. | ! Transport — ! — — 1 — f 18,305,936 47 90 — — — — Uppförande af bygg- 1 I 91 nåd åt Farmaceu- tiska institutet . . 1862 5 % 4 % 50,000 !_ 45,392 i j 1 j 4: —- — — — Dito af byggnader å häradshöfdinge-bo- | stället Mälby i We- j sfer Fernebo soc- ken afWesterås län 1864 7,000 4,900 92 — — — Grundförbättringar å 93 Alnarps egendom . 1864 10 % — 30,000 24,000 *— — — — Segelleds öppnande ifrån Hattefura vid 94 11,9 33,9 41,11 24,11 31,5 Wenern till sjön Störa Lee .... 1865, 1867 5 % 3 % 800,000 800,000 118 22,5 Utsträckning af Linda 143 95 båtled medelst ka- nalisering af Stång- ån från sjön Ren- gen till Linköpings hamn....... 1865-1870 V • 437,500 437,500 — — — — Jemtlands kommuni- 1 6 % } i iemte / i 142 kations-aktiebolag 1864, 1865 5 % 70,000 64,096 41 — — — — Staden Carlstad, för '' ränta.) 148 16 reglering af torg, gator och tomter 1867 6 % 4 % 50,000 50,000 — — — Uppförande af ny bygg- nåd åt Upsala ele- mentarläroverk . . 1867, 1868 5 % 140,000 140,000 » — — — — Uppförande af nybygg- nåd åt Westerviks elementarläroverk. 1867, 1868) .. 20,000; 20,000 Transport — — — j - I — 19,891,824! 92 70 j» “j i! Tiden, då i är. et utbetalts. | 3 g? 5 övsprungliga | Kapital- återstod vid 1870 S 2?l 2 ce rf 27 a 1 Z ce 3 g 2 oc- 2 -3 et c 3 beloppet. års slut. 3- g- g* 1E? 3- p° | g - 1 | 1 Transport — — — — | | 19,891,824 92 1 148 _ __ Uppförande af ny bygg- i ; 1 nåd åtWenersborgs elementarläroverk . 1867, 1868 -5 % 4 % 40,000 — 40,000 143 11 24,10 __ Kanal- och slussan- läggning mellan sjö- arne Östra och Westra Silen på Dalsland..... . 1868, 1869 6 % " 51,200 49,281 | 60 | j 148 16 __ — Uppförande af ny bygg- nåd för Carlstads högre elementarlä- 40,000 ! 1868 5 % 5) 40,000 — I 27 _ Förändring och till- I byggnad af elemen- tarläroverks - bygg- V 40,000 40,000 1 nåden i Skara . . 1868, 1869 55 __ _ | 47 26 — Lån till reparation af 1 i | I domkyrkan i (fri- stad ....... 1869 | 6 % 55 23,506 — 23,030 — 1 1 i | Summa j, ! _ — — i 20,084,136 52 71 Bil. C. Under föregående riksdagar på Riksgälds-kontoret anvisade och före den 1 Januari 1871 icke utbetalda anslags- och lånesnmmor. Summa Ii g y- c oo o M ff- g5» tv >-i • “ Riksmynt. Riksmynt. A) Anslag: | a) Beviljad! under 1S53—1854 års riksdag: s 4 4 För uppmuddring af hamnen vid Ystad..... — - - 7,500 ’ b) Beviljade under 1856—1858 års riksdag: i 5 5 För beskattningsväsendets förenkling samt de nya ! jordeböckernas afslutande och granskning . . . 2,820 2 i i 6: 1 G: 1 För fortsatt utgifning af arbetet: “Svenskt diplo- i matarium“................... 2,456 25 C: 2 6: Z Till löneförbättring åt lärare vid stadspedagogier och läraren vid pedagogi» i Avesta samt till stads-pedagogiernas utvidgning......... 2,594 50 7,870 77 c) Beviljade under 1859—1860 års riksdag: 7 7 För verkställigheten af den beslutade förenklingen af beskattningsväsendet samt de nya jordeböc- kernas afslutande och granskning....... 163 4 8 8 Till befordrande af äldre, i Riksarkivet och andra allmänna eller enskilda samlingar befintliga, för Sveriges historia och offentliga förhållanden vig- tiga skrifters och handlingars utgifning . . . . 7,900 1 8,063 5 d) Beviljade under 1862—1863 års riksdag: 10: 2 9: 1 Till anläggande af en dragväg vid samt verkstäl- laude af muddringsarbeten ofvanför Falken- bergs hamn ..... ............. 2,000 — Transport 2,000 — 23,433 82 72 ro _ ro 3 Z 3 23 Riksmynt. ro h- Riksmynt. Ig* ro Transport 2,000 — 23,433 82 10: 4 9: 2 Till understödjande af sådana myrutdikningar och vattenaftappningar inom Non-bottens, Wester- bottens, Wester-Norrlands, Jemtlands, Gefleborgs och störa Kopparbergs län samt Elfdals, Fryks- dals och Jösse härader af Wermlands län, som afse att förminska frostländigheten....... 8,284 12 11 10 „ utarbetande och utgifning genom trycket af en teknisk-ekonomisk beskrifning öfver Statens jernvägsbyggnader (förslagsanslag)....... — — 12: 1 11; 1 „ ersättande af de förluster, indelnings- och ränteinnehafvare komma att vidkännas genom mjöl- och sågqvarnräntans upphörande (för- j slagsanslag)................... — — 12: 2 11: 2 „ vårdandet och förökandet af Kamereraren Carl Sandbergs samlingar............ 500 — 13: 1 12: 1 „ fortsatt utskrifning af riksregistraturet . . . 2,000 13: 2 12: 2 „ nya hospitalsbyggnaden vid Göteborg . . . . 30,000 — ! 14 13 „ nationalmusei-byggnadens inredning jemte andra i sammanhang dermed erforderliga kostnader.................. 27,426 59 70,210 71 e) Beviljade under 1805—1866 års riksdag: 15: 1 14: 1 Till anställande af skjutförsök........... 20,000 — 15: 2 14: 2 anskaffande af ett positions- och belägrings- artilleri om 15 refflade tackjernskanoner med tillbehör, lavetter, föreställare och spetspro- jektiler .................... 36,750 — 15: 4 14: 3 „ understödjande af mindre hamn- och bro- byggnader samt upprensning af åar och farleder 1,500 — 15: 5 14: 4 Till understödjande af sådana myrutdikningar och vattenaftappningar inom Norrbottens, Wester- Transport | 58,250 93,644 53 « 73 H *** H *** ev crq H* B S 13 Riksmynt ii g »• Riksmynt. Transport 58,250 — 93,644 53 bottens, Wester-Norrlands, Jemtlands, Gefle- borgs och Stora Kopparbergs län samt Elf- dals, Fryksdals, Jösse och Nordmarks härader i Wermland, som afse att förminska frost- ländigheten.................. 4,100 — 15: 6 14: 5 Till fortsättning och vårdande af Kamererare!! C. Sandbergs historiska och kamerala samlingar 500 — 15: 8 14: 6 „ undervisning i trädgårdsskötsel vid folkskole- lärare-seminarierna.............. 1,900 | 15: 9 14: 7 „ inköp och tillredning af jord för nämnda än- damål..................... 1,251 45 15: 10 14: 8 „ fortsatt utgifvande af handlingar, som äro af vigt för fäderneslandets historia....... 3,000 16 15 „ utvidgande af el eme n tarl äro verksby ggn ad eu i Christianstad................. 10,000 79,001 45 '' f) Beviljade vid 1867 års riksdag: 18: 1 17: 1 Till uppförande af ny arkivbyggnad för Göta Hofrätt och ombyggande af den hofrättshusets tomt omgörande kaj............. 3,152 — 18: 2 17: 2 „ anställande af skjutförsök........... 20,000 — 18: 4 17: 3 „ anskaffning af positions- och belägringsartilleri 36,750 — 18: 7 17: 4 „ anskaffande af projektiler.......... 48,000 -- 18: 8 17: 5 „ bestridande af kostnaderna för dels anskaff- ning af lämplig skjutbana för grafva karm- ner och dels artilleriförsök äfvensom försök med undervattensminor....... . . . . 36,000 — 18: 10 17: 6 „ anläggning af nya samt förbättring eller om- läggning af backiga eller eljest mindre göda '' vägar ..................... 8,602 — Transport 152,504 _ 172,645 98 Bih. till Riksd. Prof. 187J. 10 Sami. 1 Åfd. 2 Band. 10 (Riksg.-konlorets Reglemente.) 74 H c*. | • cv _ OjQ „ B 2$ B 55 Riksmynt. II tz Riksmynt. Transport 152,504 __ 172,645 98 18: 11 17: 7 Till understödjande af mindre hamn- och bro byggnader samt upprensning af åar och farleder 1,500 — 18: 12 17: 8 „ understödjande af sådana myrutdikningar och vattenaftappningar inom Norrbottens,''Wester- bottens, Wester-Norrlands, Jemtlands, Gefle- borgs och Stora Kopparbergs län samt Elfdals, . Fryksdals, Jösse och Nordmarks härader i Wermlands län, som företrädesvis afse att för- minska frostländigheten............ 17,910 _ 18: 13 17: 9 „ löneförbättring utöfver minimilönen åt exa- minerade folkskolelärare........... 643 18: 14 17: 10 „ undervisning i trädgårdsskötsel vid folkskole- lärare-seminarierna.............. 1,900 174,457 '' g) Beviljade vid 1868 års riksdag: 20: 1 19: 1 Till anläggning af nya samt förbättring eller om- läggning af backiga eller eljest mindre göda vägar ..................... 19,700 — 20: 2 19: 2 „ understödjande af mindre hamn- och bro- byggnader samt upprensning af åar och far- luder...................... 3 500 20: 3 19: 3 „ utvidgande af hamnen vid Ystad...... 3,000 — 20: 4 19: 4 „ understödjande af sådana myrutdikningar och vattenaftappningar inom Norrbottens, Wester- bottens, Wester-Norrlands, Jemtlands, Gefle- ■ borgs och Stora Kopparbergs län samt Elf- dals, Fryksdals, Jösse och Nordmarks hä- rader i Wermlands län, som företrädesvis afse att förminska frostländigheten .... 42,374 — 20: 5 19: 5 „ beredande af arbetsförtjenst åt den i följe af missväxt och dyr tid nödställda befolk- ningen inom vissa delar af landet..... 6,500 75,074 i Transport | 422,176 i 98 75 M **» ....... '' " --———- =— 09 tv ... 09 11 B 23 Riksmynt. Summa 1 lr IT. P 3 i Riksmynt. i Transport 422,176 98 h) Beviljade vid 1869 års riksdag: 23: 1 21: 1 Till anläggning af nya samt förbättring eller om- läggning af backiga eller eljest mindre göda vägar ............... 37,980 | 22: 4 21: 2 » understödjande af mindre hamn- och bro- byggnader samt upprensning af åar och far- leder................. 15,500 22: 5 21: 3 „ utsträckning af Kinda båtled från sjön Ken- gen till Linköpings hamn.......... 10,000 22: G 21: 4 „ understödjande af sådana myrutdikningar och vattenaftappningar inom Norrbottens, Wester- i bottens, vester-Norrlands, Jemtlands, Gefle- borgs och Störa Kopparbergs län samt'' Elf- i dals, Fryksdals, Jösse och Nordmarks härå- der i Wermlands län, som företrädesvis afse att förminska frostländigheten........ 40,555 — 25 23 „ undsättande af de genom 1868 års missväxt nödlidande länen........... 3,500 26 24 „ undersökningskostnader för jernvägsanlägg- 1 ningar................ 12,180 2 119,715 2 i) Beviljade vid 1870 års riksdag: - 27: 1 25: 1 Till anläggning af nya samt förbättring eller om- läggning af backiga eller eljest mindre göda — vägar ............ 140,000 27: 2 25: 2 „ väganläggning mellan Åsele och Wilhelmina — kyrkoby i Westerbottens län......... 5,000 27: 3 25: 3 „ väganläggning mellan Lycksele och Wilhel- mina kyrkobyar i Westerbottens län..... 15,000 — Transport 160,000 — 541,892 — 76 ? i 1870 års reglemente. | ? i 1871 års 1 j reglemente, j Riksmynt. Summa Riksmynt. Transport 160,000 — 541,892 27: 4 25: 4 Till understödjande åt mindre hamn- och bro- byggnader samt upprensning af åar och farleder 20,000 — 27: 5 25: 5 För tillökning af vågbrytaren utanför Wisby hamn 20,000 — 27: 6 25: 6 Till understödjande af sådana myrutdikningar och vattenaftappningar inom Norrbottens, Wester- bottens, Wester-Norrlands, Jemtlands, Gefie- borgs och Stora Kopparbergs län samt Elf- dals, Fryksdals, Jösse och Nordmarks hära- der i Wermlands län, som företrädesvis afse att förminska frostländigheten........ 60,000 260,000 Summa anslag 801,892 — B) Län: a) Beviljadt under 1865—1866 års riksdag: I 16 15 Till utvidgande af elementar-läroverksbvggnaden i | Christianstad................... — — 10,000 i b) Beviljadt vid 1869 års riksdag: 22: 7 21: 5 För befrämjande af utdikning och aftappning af sänka traktör och sjöar till beredande af od- lingsföretag inom rikets mellersta och södra län — — 3,500 — c) Beviljadt vid 1870 års riksdag: : j 27: 7 25: 7 För befrämjande af utdikning och aftappning af sänka traktör och sjöar till beredande af od- lingsföretag inom rikets mellersta och södra län — — 50,000 Summa lån — !— 63,500 -1 77 Bil. v. Under 1871 års riksdag pa Riksgälds-kontoret anvisade statsutgifter. It ^ o CD ^ Beviljade att utgå ®L B Summa B B — Riksmynt. i det itet. år 1871. år 1872. A) Anslag. 27: 1 Till uppsättning och underhåll af ölcadt antal fortifikationstrupper 34,935 40 34,935 40 „ : 2 infanterigevär.......... 198 000 1 QQ AHA „:3 För tillverkning af kopparpatroner 44,000 __ 44,000 „:4 „ fästningsarbeten vid Carlsborg 129,300 — 129,300 >, : 5 „ befästningarne uti inloppen till Stockholm ............ 322,880 — 322,880 1 „ : 6 „ befästningarne vid Carlskrona hamn och vid Hvita Krog . . . 150,000 _ _ 150,000 28: 1 Till anläggning af nya samt för- bättring eller omläggning af backiga eller eljest mindre go- da vägar ..... ....... — — 150,000 — 150,000 „ : 2 „ väganläggning mellan Lycksele och Wilhelmina kyrkobyar i Westerbottens län (106,700 R.), deraf under år 1872 ..... ---- — 20,000 20,000 n •'' 3 „ understödjande af mindre hamn- och brobyggnader samt upp- rensning af åar och farleder . --- — 20,000 20,000 » :4 För tillökning af vågbrytaren utan- för Wisby hamn (130,000 R.) att utgå under år 1872 med . — — 60,000 — 60,000 — Transport 879,115 40| 250,000| — 1,129,115 40 78 ■■ M c<ys— i t ° K o 3 B- <2.g Beviljade att utgå Summa Riksmynt. 8 B 0 H. år 1871. år 1872. Transport 879,115 40 250,000 — 1,129,115 40 28:5 Till understödjande af sådana myr- utdikningar och vattenaftappnin- gar inom Norrbottens, Wester- bottens, Wester-Norrlands, Jemt- lands, Gefleborgs och Stora Kop- parbergs län samt Elfdals, Fryks- dals, Jösse och Nordmarks hä- rader i Wermland, som företrä- desvis afse att förminska frost- ländigheten............ 60,000 60,000 30 För anskaffning af ny rörlig mate- 1,000,000 idel vid Statens jernvägar . . . . 1,000,000 — — — 32 Till jern vägs anläggande mellan Wexiö ochCarlskrona, i,100,000 R:dr, deraf för år 1872 . . . . 366,666 67 366,666 67 33 „ liqviderande af de Kongl. The- 90,000 90,000 — — — 34 För godtgörande af åtskilliga utaf Kongl. Statskontoret bestridda 22,041 36 22,041 36 35 Till liqviderande af staden Stet- tins fordran hos Svenska Sta- 116.838 116,838 36 inlösen af Meinanderska mynt- samlingen............ 10,000 — — — 10,000 — Summa anslag 2,117,994 76 676,666 | i 1 67 j 2,794,661 43 \ och mom. i det nya reglementet. 79 B) Lån. Beviljade att utgå år 1871. år 1872. Summa Riksmynt. 28:6 31 För befrämjande af utdikning och aftappning af sänka trakter och sjöar till beredande af odlingsföretag inom rikets mellérsta och södra län .............. Till låneunderstöd för enskilda jernvägar. ................ Summa lån 100,000 2,000,000 100,000 2,000,000 2,100,000 2,100,000 80 Aflöningsstat för Riksgälds-kontorets embets- och tjensteman samt vaktbetjening. Ordinarie lön. Arfvode. Summa. Fjerde tjenstegraden: 1 Sekretei’are hos Fullmäktige......... 4,400 — 600 — 5,000 — 1 Kommissarie................. 4,400 — 600 — 5,000 — 2 Kommissarier................. 8,800 — 1,200 — 10,000 — Tredje tjenstegraden: 1 Kamererare i Boksluts-kontoret....... 3,000 — 600 — 3,600 — 1 Kamererare i Revisions-kontoret....... 3,000 — 450 — 3,450 Andra tjenstegraden: 1 Ombudsman................. 2,000 — 300 — 2,300 — 1 Notarie och Registrator hos Fullmäktige . . . 2,000 — 300 — 2,300 — 1 Notarie hos Kommissariatet......... 2,000 — 300 — 2,300 1 Kassa-bokhållare............... 2,000 — 300 — 2,300 — 1 Bokhållare i Boksluts-kontoret........ 2,000 — 300 — 2,300 — J Bokhållare i dito ........ 2,000 — 300 — 2,300 — Första tjenstegraden: 1 Kanslist vid Fullmäktiges expedition..... 1,000 -- 150 — 1,150 — 1 Kanslist hos Kommissariatet......... 1,000 — 150 — 1,150 — 1 Kammarskrifvare............... 1,000 — 150 _ 1,150 — 1 Kontorsskrifvare............... 1,000 — 150 — 1,150 — 1 Kontorsskrifvare............... Lönetillökning för de tre äldste i denna grad å 1,000 — 150 — 1,150 — 500 R:dr för hvardera............ 1,500 — — — 1,500 — Vaktbetjening: 1 Vaktmästare................ 675 _ 75 750 — 1 Kammardräng................ 575 — 75 — 650 — 2 Kammardrängar................ 1,150 — 150 — 1,300 — 1 Husdräng.................. 575 — 50 — 625 — 1 Husdräng.................. 575 — 50 — 625 — Summa R:dr R:mt 45,650 6,400 — 52,050 — 81 Tillägg: För tjensteman inom andra och tredje tjenstegraden, som icke innehar annan ordinarie tjenstebefattning, utgör lönen följande belopp, nemligen: för den, som tjenat i andra (/raden 5 år och derutöfver R:dr 2,500: — för den, som tjena! i donna grad 10 år och derutöfver „ 3,000: — för den, som tjenat i tredje graden 5 år och derutöfver „ 3,500: — och för den, som tjenat i donna sistnämnda grad 10 år och derutöfver ..................... „ 4,000: — Pensions-stat vid Riksgälds-kontoret. Förre Registrator!! och Arkivarie!! Claes Otto Vouqt....... 1,417 50 Förre Bokhållaren Johan Erik Lindberg.............. 660 66 Aliidne Krigsrådet S. G. Ehrenstams och hans jemväl afliden enka Charlotta Gripenstjernas dotter Hedvig Aurora. Ehrenstam . . 250 — Aliidne t. f. Kommissarie!! vid Riksgälds-kontorets kreditsedelverk, Ofver-krigskommissarien Er. Lindstedts oförsörjda dotter Siri Aurora Lindstedt....................... 225 — Aliidne Notarien Fr. Bergmans omvndiga barn .......... 225 -- Summa R:dr Runt 2,778 16 Anmärkning: Ofvanstående pensioner indragas vid innehafvarens frånfälle och af vel! dessförinnan, så vida de för pensionernas utgående stadgade vilkor upphöra. Förestående två stater, nemligen: Aflönings-staten för Riksgälds-kontoret, upptagande en summa af . . . 52,050: — Pensions-staten vid dito ................ 2,778: 16. uppgjorda och fastställda vid lagtima riksdagen i Stockholm den 19 Maj 1871. På Riksdagens vägnar: För Första Kammaren: För Andra Kammaren: G. LAGERBJELKE. A. N. SUNDBERG. n. v. Talman. n. v. Talman. Bill. till Riksd. Prof. 1871. 10 Sand. 1 Afd, L Band. (Riksg.-kontorets Reglemente.) 11 82 Fullmäktige i Riksgälds-kontoret, välde af 1871 års Riksdag. Ordförande, f. d. Statsrådet, en af de Aderton i Svenska Akademien, Riddaren och Kommendören af Kong!. Maj:ts Orden, Riddaren af Konung Carl XIII:s Orden, Herr Grefve Henning Ludvig Hugo Hamilton. Kammarrättsrådet, Riddare» af Konung Carl XIII:s Orden och af Kong!. Nordstjerne-orden, Herr Carl Leonard Kinmanson, vice Ordförande. Kapiten»», Riddare» af Kongl. Nordstjerne-orden, Herr Carl Gustaf Hjerta. Expeditionssekreteraren och Byråchefen, Kommendören af Kongl. Wasa-orden, Riddare» åt Kongl. Nordstjerne-orden, Herr Friherre Alfred Henrik Edvard Fock. Grosshandlaren, Riddare» af Kongl. Nordstjerne-orden, Herr Samuel Warburg. Bruksegaren, Riddare» af Kongl. Nordstjerne-orden, Herr Filosofie Doktorn Anders Alexander Ber g er. Professoren vid Teknologiska Institutet, Herr Filosofie Doktorn Hjalmar Holmgren. Suppleanter: Öfverste-löjtn an ten vid Fortifikationen, Riddare» af Kongl. Svärdsorden och Kongl. Norska S:t Olafs-orden, Herr Erik Gustaf Kling enst jemn. Audi tören och Regementsskrit varen vid Lifregementets Dragonkorps, Riddare» af Kongl. Nordstjerne-orden, Herr Jakob Olof Gripensvärd. Grosshandlaren, Herr Gustaf Rooth. 83 Revisorer af Stats-, Banko- och Riksgäldsverken vid 1871 års revision. För Första Kammaren: Majoren, Riddaren af Kong!. Svärdsorden, Herr Herman Otto Falk. Bruksägare», Hvit Kristoffer Wilhelm Geijer. Kapitene» vid Väg- och Vattenbyggnadskorpsen, Riddare» af Kong!. Wasa-orden, Herr Axel Malcolm Lindgren. Godsegare», Riddare» af Kong!. Nordstjerna orden, Herr Friherre Gustaf Lybecker. Kapitene» vid Kong!. Flottan, Riddare» af Kong]. Nordstjerneorden, Herr Friherre Fredrik Wilhelm von Otier. Godsegare», Herr Friherre David Stjerncrona. Suppleanter: Godsägare», Herr Friherre Hugo Johan Hamilton. Direktöre», Riddare» af Kong!. Nordstjerna- och Wasa-orden, Herr Isak Gustaf Cl ason. . Kammarherre», Herr Thomas Grote von Kock. För Andra Kammar en: Kapitene», Herr Folke Adolfsson Palander. Riksdagsmannen, Herr Gustaf Hceggström från Westerbottens län. Riksdagsmannen, Herr Sven Nilsson i Österslöf, Christianstads län. Riksdagsmannen, Herr Jöns Rundbäck från Göteborgs och Bohus län. Löjtnanten, Herr Erik Sandell. Telegrafkommissarien, Herr Carl Arvid Gimcélius. Suppleanter: Riksdagsmannen, Herr Sven Adolf Hedin från Stockholms län. Riksdagsmannen, Herr Anders Lindevall från Upsala län. Riksdagsmannen, Herr Per Engman från Wester-Norrlands län. Register öfver 1871 års Reglemente för Riksgälds-kontoret. Ackord för Riksgälds-kontorets fordringar Aflöning för Folkskolelärare.................... » » Justitie-ombudsmannen m. fl. » » lediga tjensters bestridande » » Riksgälds-kontorets tjenste manna-personal och vakt betjening .......................... Aflöning s-stat för Riksgälds-kontoret ...... Afsked med pension ............................... Aktor atsarfv ode.......................................... Allmänna bevillningen ............................ » « uppbörden och redovisningen af......... Allmänna Hypotheksbanken...... ................ Amortissementsfonder................................ Anmärkning smedel .................................... Anslag angående lediga fenster............... Arbetsförtjenst åt behöfvande, anslag till Arfvode för Deputerade och deras biträden » » Fullmäktige .......................... » » Riksdagens Revisorer............ » » Riksgis-kontorets tjensteman Arkiv-byggnad för Göta Hofrätt............... Arkivet, Riksdags- .................................... Artilleriet, positions- och belägrings- ...... Sid. 35. § 61. )) 11. t 17 mom. 9 » 32. § 54. » 52. §§ 127, 128. 33. § 57. » 80, 81. — y> 55, 56. §§ 140—142. » 41. § 88. » 35. § 62. » 40, 41. §§ 83, 85. » 49. § 118. » 39, 41. §§ 78, 88. » 37, 41. §§ 67, 86. y> 52. § 129. 15. § 19 inom. 5 43. § 97. » 33. § 56. » 31. § 53. » 33, 34. §§ 57, 58 10. § 17 mom. 1 » 31. § 52. ») 8, . 10. §§ 14 inom. 2 17 inom. 3 År tiller i-för sök med kanoner................... Auktionsmedel för Kronans hus ............... Avesta pedagogi .................................. Hank, Sveriges Riks-, Riksgälds-kontorets kreditiv å ............ Hankens behållna vinst.............................. Befordringsgrunder vid Riksgälds-kontoret Hefordringsvilkor....................................... Befästningsarbeten ................................... Begrafningshjelp efter obemedlad»; tjensteman och vaktbetjenter Begrafningshjelps-besparingar ................. Belåning af obligationer ........................... Belägrings-artilleri, anskaffning af ...... Belöning för extra arbeten........................ Berättelser, Fullmäktiges och Kommissariatets ................................. « Justitie-ombudsmannens......... » Riksdagens Revisorers ......... Besigtningar å Riksgälds-kontorets och Riksdagens hus............... Beskattning sväsendets förenkling, anslag till Beskrifning öfver Statens jernvägsbygg n a-ler................................ Besparingar å extra och tillfälliga statsanslag ............................ « » förslagsanslagen .............. » » statsanslagen i allmänhet Besvär öfver Fullmäktiges beslut ............ Betjeningen vid Riksgälds-kontoret ......... Bevillningen, allmänna .............................. » uppbörden och redovisningen af .................................... Bevillnings-förordning, utfärdande af..... Bibliothek, Riksdagens .............................. Bihang et till Riksdagens protokoll, tryckning af...................................... B oksluts-kontor, Riksgälds-kontorets ...... Boställsskogar, fonden för deras indelning Brister i förslagsanslagen ....................... » i) Statsverkets inkomster............... Brobyggnader, anslag och lån till ........... Sid. 10. § 17 inom. 5. » 36. § 66. » 6. § 6 inom. 2. » 39. § 80. )) 38. § 76. » 53. § 132. » 33, 34, 53. §§ 57 mom. 1 — 131. )) 20. § 27 inom. 4- 34. § 59. » 28. § 43. » 39. § 79. » 8, 10. §§ 14 mom 2. 17 inom. 3. >; 34. § 58. » 47. § 113. )) 33. § §§ 55. )) 31, 47. 53, 114. » 47. § in. » 5, 6. §§ 5, 7. » 7. § 10. » 23, 24. § 37. »; 25—28. § 41. )) 37. . 5 68. » 46, 54. §§ 109, 137. >; 50, 51. §§ 121—126. » 35. § 62. » 40, 41. §§ 83, 85. )) 49. § 119 inom. b » 31. § 52. » 48. § 115. » 51. § 123. » 38. § 73. » 25—28. § 41. )) 24. $ 40. » 5,8,11,15,16,18,20. §§ 4. 14 inom. 3 17 inom. 7. 19 mom. 2, 21 mom. 2. 25 inom. 4. 28 möm. 3. 86 Båtsmansrotarnes sammanförande ............ Carlsborg, fästningsarbete!! vid................. Carhkrona hamn ...................................... Carlskrona och Wexiö, jernväg emellan ... Christianstad, bidrag till läroverksbyggnad Christianstads läns fly g sands-plantering s fond ................................................... Dalslands kanalaktiebolag ........................ Depositionsmedel .................................... Deputerade för låneärenden ..................... Diarium, Ombudsmannens ........................ Diplomatarium, Svenskt .......................... Ekeplantering skassan................................ Ekeskog smedlen......................................... Embetsresor, Justitie-ombudsmannens ...... Enke- och pupillkassan vid Riksgälds kontoret ...... Expedition, Fullmäktiges........................... » Justitie-ombudsmannens......... Expenser för Justitie-ombudsmannen in. fl. Extra ordinarie tjensteman, deras antagande. .. » » » » skiljande från Riksgäldskontoret ...... » » » gratifikationer åt Falkenberg, dragvägsanläggning och mudd ringsarbeten vid............... Flyttningshjelp för Justitie-ombudsmannen Folkskoleafgiften ..........s.......................... Folkskolelärares aflönande ....................... Folkskolelärare-seminariernas trädgårdsskötsel Fordringar, Riksgälds-kontorets............... Forsellön, ersättning till räntetagare för Fortifikationstrupper ................................ Frostländigliet, anslag för minskning af... Fullmakter för Riksgälds-kontorets tjensteman ....„................................. » granskning af Riksdagsmännens Sid. 28, 29. § 44. )) 20. § 27 inom. 4. » 20. § 27 inom 6. )) 22, 23. § 32. )) 9. § 15- )) 37. § 72. )) 4, 48. §§ 3, 116. )) 37. § 69. )) 43. § 97. )) 46. § no. )) 5. 5 6 inom. 1. )) 37. § 72. )) 37, § 71. » 32. § 55. )) 35, 52. §§ 60, 127. )) 50. § 122. )) 32, 33. §§ 54, 55. )) 33. ''§ 55. )) 53. § 131- )) 54, 55. § 138. 0 34. § 58. )) 6. § 9 inom. 1. )) 32. § 54. )) 36. § 63. » 11. § 17 mom. 9. » 9, 11. §§ 14 inom. 6, 17 inom. 10 » 4. § 3. )) 28. § 42. » 19. § 27 inom. 1. » 6, 8, 11,15, 16, 18, '' 19, 20, 21. S§ 9 inom. 2. 14 inom. 4. 17 inom. 8. 19 inom. 4. 21 mom. 4. 25 inom. 6. 28 mom. 5. » 33. § 57 inom. 1. )) 50. § 120. 87 Fullmäktige i Riksgälds-kontoret ....... Sid. 82. Fullmäktiges ansvarsskyldighet » 44. » antal för besluts fattande... )) 45, 50. » arfvoden och resekostnads- ersättningar........................ » 33. » befattning upphör ...... » 43. )) berättelser ............... )) 47. » besluts Överklagande )> 46. » Deputerade för låneärenden » 43. )) frånvaro ............... )) 45. )) föreskrifter...... )) 46. )) förfall .................. )) 45. )) kansligöromål ......... )) 50. )) komplettering ............ » 43. » omröstningar........................ )) 45. » Ordförande.......... » 42. » protokoller ................... )) 44. )) rådfrågningarhos Revisorerne » 44. )) sammankomster . )) 44—46. )) sammanträden .................... )) 44. » sessionsdagar................. » 44. )) ställande till ansvar..... )) 44. » Suppleanter ....................... » 82. )) » deras inträdande » 42. » särskilda uppdrag ............... )) 46—50. u tjenstledighet........................ )) 45. » åligganden ...................... )) 43. Furusjön i Jönköpings län, lån till » 4. Förfall, Fullmäktiges.................. » 45. Förräntning af Riksgälds-kontorets kon- tanta tillgång..................... )) 39. Förskott, er sättning till Kongl. Statskon- toret för ......................... )) 23. Förslag till lediga tjänsters återbesättande )) 52. Förslagsanslag enligt riksstaten .............. )) 25—28. Granskning af Kommissariatets protokoller och anteckningsböcker ... )) 46. )) » Riksdagsmäns fullmakter ... )) 50. )) » Riksgälds-kontorets räken- skaper ........................... >'' 41, 50, Gratifikationer till betjeningen vid Riks- gälds-kontoret .. )) 34. (jota Hofrätt, arkivbyggnad för .............. )) 10. Göta Kanal-direktion, val till ledamot af )) 49. Göteborgs hospitals utvidgning................. » 8. Hamnanläggningar, föreskrifter rörande bidragen till.... » 10,11, it Hamnbyggnad vid Ystad........................... )) 5, 14. § 98. §§ 104, 119. § 56. I 95. § 113. § 109. § 97. §§ 102, 103. § 108. §§ 102, 103. § 192, § 95. § 106. § 91. § 100. § 99. §§ 100—109. §§ 100, 101. § 100. § 98. §§ 92, 93. §§ 110—120. 102, § 96. § 3. §§ 102, 103. § 79. § 34. § 130. § 41. § no. § 120. §§ 88, 123. § 58. § 17 mom. 1. § 119 inom. d. § 12 inom. 2. ,21. §§ 16,18,20,22,26,29. §§ 4, 19 inom. 3. 88 Hamnbyggnader Hattefura och Störa Lee, segelled emellan Historia, Sveriges, vigtiga handlingar för Hofrätt, Göta, arkivbyggnad för............... Hon or arier, Fullmäktiges........................... Hospital vid Göteborg, uppförande af...... Hufvudbok, Riksgälds-kontorets .............. Hus, kronans, i städerna.......................... » Riksdagens ...................................... » Riksgälds-kontorets........................... H vetlanda och Serarp, vägo in läggning mellan ........................... Hvita krog, befästningar vid..................... Hypotlieksbanken, allmänna...................... Indrifnings-avf''voden ................................. Infanterigevär ......................................... Inkomster, Statsverkets, brist uti ............ » Riksgälds-kontorets.................. Instruktion för Riksgälds-kontorets tjensteman .............................. Inventarier i Riksgälds-kontorets och Riksdagens hus ........................ Inventering af låna- och säkerhetshandlingar Jernvågar, enskilda, statsbidrag till........ Jernväg sanläggningar, undersökningskost nader för........................... » bolag för utförande af ... Jernväg sbyggnader, Statens, anslag till rörlig materiel vid......... » teknisk-ekonomisk beskrifning öfver............ Jordeböckernas afsilande och granskning Justitie-ombudsmannens aflöning............... » embetsresor............. » insättande i embete! Kameralväsendet, anteckningar rörande ... Kanoner, anskaffning af .......................... » försök med................................. « skjutbana för.............................. Sid. 5, 8, 11, 15, 16, 18, 20. §§ 4- 14 inom. 3. 17 inom. 7. 19 inom. 2, 3. 21 mom. 2. 25 inom. 4. 28 inom. 3, 4. » 4. § 3. )) 6, 9. §§ 8, 14 inom. 8. )) 10. § 17 inom. 1. » 33. § 56. )) 8. § 12 inom. 2. )) 44. § 83. )) 36. § 66. » 30, 47. §§ 50, ill. )) 30, 47. §§ so, in. » 18. § 25 mom. 1. » 20. § 27 inom. 6. )) 49. § 112, )) 41. § 87. » 20. § 27 mom. 2. )) 24—28. §§ 38-41. )) 35-40 §§ 61-82. » 51. § 126. )) 30, 47, 48. §§ so, in, ils. » 46. § no. )) 21, 22. §§31, 32. » 18. § 24. )) 48. § HT. » 21. § 30. » 7. § 10. )) 5, 6. §§ 5, 7. )) 32. § 54. )) 32, 33. § 55. N 49. § 119 inom. c. » 7, 9. §§11 inom. 2. 14 inom. 5. » 8. § 14 inom. 2. )) 8, 10. §§ 14 mom. 1. 17 mom. 2, 5, )) 10. § 17 mom, 8. 89 Kansliets, Kongl., registratur................... Sid. 8. Kinda båtleds utsträckning till Linköping » 16. Kinda kanalaktiebolag, revision af............ » 48. Kommissariat, Riksgälds-kontorets ......... » 50. » dess protokoller och anteckningsböcker ...... » 46. » » utlåtanden ............... » 45. Kongl. Theatrarnes gäld ...................... » 23. Kontors-expenser ....................................... » 30. Konungens ombud .................................... » 45, Kopparpatroner.......................................... » 20. Kortståmpel-afgiften ................................. » 36 40. Kreditiv för infallande krig ..................... » 29. » » rikets försvar eller andra vigtiga ändamål ................... » 29, 38. » Riksgälds-kontorets, å Banken... » 39. Köpeskilling för kronohemman.................. » 36. Landtränteriernas depositionsmedel ......... » 37. » månadsförslag ............ » 41. Landträntmåstarnes remisslage ............... » 41. Lavetter, anskaffning af ........................ » 8. Ledigheter bland Fullmäktige ................. » 42. Linköpings hamn och Rengen, båtled mellan » 16. Liqvid mellan Stats- och Riksgäldsverken » 42. » angående förslags-anslagen ......... » 25. » _ » Statsverkets öfverskott » 37. Liqvidationsfonder ....... „ 39, 41. Ljuspenningar vid Riksgälds-kontoret ... » 34. Luftvexlings-apparat i Riksdagshuset...... » 31. Lycksele och Wilhelmina, väganläggning mellan.................................. » 18, 20. TAroverksbyggnad, anslag och lån till...... » 9. Meinanderska myntsamlingen................... » 23. Mindre kreditivet....................................... » 29, 38. Minor, undervattens-................................. » 10. Missväxt, arbetsförtjenst åt behöfvande i följd af.............................. » 15, 17. Missväxter, behöfvandes undsättning vid » 17, 38, 41 Mjöl- och sågqvarns-räntans upphörande, ersättning för .................. » 7. Museum, National-, inredning af ............ » 8. Myntsamling, Meinanderska .................... » 23. Myntsort, den i reglementet begagnade ... » 56. § § § § § § § § § § §§ § § § § § § § § § § § §§ § § § § §§ § §§ §§ § § § § Bill. till Rilcsd. Prof. 1871. (Riksg.-kontorels Reglemente.) 10 Sami. 1 Afd. 2 Band. 12 mom. 1. 21 inom. 3. 116. 123. 110. 107. 33. 50. 105. 27 inom. 3. 64, 84. 45, 47. 46, 47, 75. 80. 65. 69. 85. 86. 14 inom. 2. 92. 21 inom. 3. 90. 41. 68. 78. 88. 57 inom. 3. 51. 25 in. 3. § 28 in. 2. 15. 36. 46, 47, 75. 17 inom. 5. 19 mom. 5. 23. 23* 74, 86. 11 inom. 1. 13. 36. 143. 12 90 Myrutdikningar för minskande af frost ländighet. ...................... Sid. Månads för slag, Landtränteri ernas........... » National-musei-byggnadens inredning ...... » N atur a-underhåll för gemenskapen vid sjöförsvaret ....................... » Niifvelsjön i Jönköpings län, lån till......... » Nådårsbesparingar .................................. » Obligationer, belåning af........................... » » Riksgälds-kontorets ............ » Observations-arfvode ................................. » Observationsmedel....................................... » Odlingsföretag, anslag och lån lör beredande af........................ » föreskrifter rörande dessa anslag och län......... » Ombud, Konungens.................................... » Ombudsman, Riksgälds-kontorets ............ » Omröstningar, Fullmäktiges .................... » Ordförande hos Fullmäktige .................... » » vice, d:o .................... » Pedagogier, anslag till .............................. » Pensionsgrunder för Riksgälds-kontorets tjensteman och vaktbetjeuing » Pensionsstat vid Riksgälds-kontoret......... » Positions-artilleri, anskaffning af............. » Projektiler till kanoner.............................. » Protokoller, Fullmäktiges........................... » » Riksdagens papper till tryckning af............................. » Registratur, utskrifning af Kongl. Kansliets » Reglementariska stadganden, äldre............ » Remisslage ................................................ » Rengen och Linköpings hamn, båtled mellan » Resekostnads-erscittning för Riksdagens Revisorer ............ » 6, 8, 11, 15, 16, 18, 19, 20, 21. §§ 9 inom. 2. 14 inom. 4. 17 inom. 8. 19 mom. 4. 21 mom. 4. 25 inom. 6. 28 inom. 5. 41. § 85. 8. § 13. 37. § 70. 4. § 3. 28. § 43. 39. § 79. 3, 38, 39, 40. 2, 77, 78, 81. 41. § 87. 37, 41. §§ 67, 86, 87. 6, 8, 11,15,16,17, 18, 19, 20, 21. §§ 9 m. 2. 14 m. 4. 17 in. 8. 19 in. 4. 21 inom. 4, 5. 25 mom. 6, 7. 28 inom. 5, 6. 10,11,16,17,19,21.§§ 16,18,20,22, 26,29. 45. § i Oo. 51. § 124. 45. <j 106. 42. § 91. 42. § 91. 6. § 6 inom. 2. 55, 56. §§ 139—142. 81. 8, 10. § 14 in. 2. § 17 in 3. 10. § 17 inom. 4. 44. § 100. 48. § 115- 8. § 12 inom. 1. 56. § 144. 41. $ 86. §21 mom. 3, 16. 31. § 53. 91 Resekostnads-ersättning för Fullmäktige... » » Justitie-om budsmannen Restantier å bevillningen ...................... Revisions-kontor, Iiiksgälds-k ont örets Revisionskostnader .................................... Revisorer, Riksdagens, vid 1871 års statsrevision ............ » » traktamenten och resekostnader för Revisorernes berättelser Riksbanken, kreditiv å........................... Riksbankens vinst.............................. Riksdagens hus, upplåtelse af rum uti Riksdags-bibliotheket ..................... Riksdag skostnader.................................. Riksdagsort, Fullmäktiges yttrande derom Riksdaler, hvad dermed i Reglementet förstås .................... Riksgälds-kontorets betjening..................... » Enke- och pupillkassa » fordringar för meddelade lån ........... » Fullmäktige.............. » föremål ................... » förvaltning.................. » hufvudbok................ » hus ............ » inkomster och särskilda tillgångar ......... » kreditiv å Banken ... » obligationer .............. » rättegångs- och utsök nings-ärenden. ........ » skulder ..................... » Styrelse ..................... » tjenst ernå n n a-person al » upplåning ................. » utgifter .................... » vaktbetjening ........... Riksgälds-sedlar, inlösen af ................... Riksregistraturet, komplettering af Rotar vid båtsmans hållet, sammanförande af Rådfrågningar hos Riksdagens Revisorer Räkenskaper, Riksgälds-kontorets » » utdrag af Rånte- och amortissements-fonder............ Räntebärande pappers belånande ............ Sid. 33. § 56. » 32. § 55. )) 35. § 62. » 51. § 123. )) 31. § 53. )) 83. — )) 31. § 53. )) 31, 47. §§ 53, 114. )) 39. § 80. )) 3c. § 76. » 47. § H2. )) 31. § 52. )) 30. § 49. )) 49. § 119 mom. a. » 56. § 143. )) 50, 51. §§ 121-126. » 35, 52. §§ 60, 127. )) 4. § 3. )) 82. » 3. § 1. )) 42, 43. §§ 91, 94. )) 41. § 88. 30, 47. §§ 50, in. » 35—40. §§ 61-82. )) 39. § 80. » 3. § 2 » 51. § 124. )) 3. § 2. » 42-44. §§ 91-99. )) 50, 51. f)§ 121—126. )) 38, 40. §§ 77, 81. » 5—30. §§ 4—60. )) 51. § 125. )) 4. § 2. )) 8. 6 12 mom. 1. )) 28, 29. § 44. )) 44. § 99. )) 41. § 88. )) 42. § 89. )) 39, 41. §§ 78, 88. )) 39. § 79. 92 Räntegifvares befriande från forsellön...... Rörlig materiel vid statens jern vägar ...... Sammankomster, Fullmäktiges .................. « Fullmäktiges i Banken och Riksgälds-kontoret gemensamma Sundbergs, C., kameral-saralingar .......... Serarp och Hvetlanda, vägomläggning mellan...................................... Sessionsdagar, Fullmäktiges ..................... Sjöaftappningar.......................................... Sid. )) » vilkor för statsbidrag till » Sjöförsvarets gemenskaps natur aunderhåll » Skatteköpeskillingar............................... » Skjutbana för grufva kanoner ................. » Skjutförsök, anställande af....................... » Skog splantering skassan ............................ » Skrifmaterialier för Riksdagens och Utskottens behof......................... » Skulder, Riksgälds-kontorets..................... » Spelkort, stämpelafgiften för................. » Stadganden, allmänna, rörande tillfälliga statsutgifter .................... » >, äldre, rörande Riksgälds kontoret. ........................... » Stadspedagogier, anslag till........................ » Stat, aflönings-, för Riksgälds-kontoret... » Stat, pensions-, för Riksgälds-kontoret ... » Statens jernvägsbyggnader, anslag till rörlig materiel vid » » » beskrifning öfver » Statsfyllnadssumman .............................. » Statsinkomsterna, brister i........................ » » öfverskott å.................. » Statslånefonden .................................... » Statslån för jernvägsbyggnader.................. » Statsobligationer, fonderade........................ » Statsreglering en, dermed gemenskap egande utgifter .................................... » 28. § 42. 21. § 30. 44—46. §§ 100—109. 49. § 119. 7, 9. §§ 11 inom. 2. 14 mom. 5. 18. § 25 inom. 1. 44. § 100. 6, 8, 11, 15, 16, 17 18, 19, 20, 21. §§ 9 inom. 2. 14 inom. 4. 17 inom. 8. 19 mom. 4. 21 mom. 4, 5. 25 mom. 6, 7. 28 inom. 5, 6. 10,11,16,17,19,21 .SS 16,18,20,22,26,29. 37. § 70. 36. § 65. 10. § 17 mom. 5. 8, 10. §§ 14 inom. 1. 18 inom. 2. 37. § 72. 48. § 115. 3, 4. § 2. 36, 40. §§ 64, 84. 23. § 37. 56. § 144. 6. § 6 inom. 2. 80, 81. — 81. — 21. § 30. 7. § io. 24. §§ 38, 39. 24. § 40. 37. § 68. 40. § 82. 38. § 77. 38. § 77. 24—29. §§ 38-44. 93 Statsutgifter, extra eller tillfälliga, beviljade vid 1853 och 1854 års riksdag................................. » dito vid 1856,1857 och 1858 års riksdag ........................ » dito vid 1859 och 1860 års riksdag................................. > dito vid 1862 och 1863 års riksdag............................... » dito vid 1865 och 1866 års riksdag................................. » dito vid 1867 års riksdag... v dito vid 1868 års riksdag... » dito vid 1869 års riksdag... » dito vid 1870 års riksdag... » dito vid 1871 års riksdag... » allmänna stadganden rörande Statsverkets besparingar och öfverskott » förslagsanslag ........................ » inkomster, brister uti ............ » liqvider med Riksgälds-kon toret .................................. Stensjön i Jönköpings län, lån till............ Stettins fordringsanspråk .......................... Stockholms inlopp, befästningar uti ......... Stora Lee och Hattefura, segelled mellan Strömsholms nya kanalbolag, revision af dess förvaltning.................. Stångåns kanalisering, statsbidrag till______ Stomp slaf gifter na för spelkort och tidningar ........................ Större kreditivet.......................................... Suppleanter för Fullmäktige .................... » deras inträdande ................ » för Revisorerne .................... Suspensioner................................................ Svenska kameralv åsen det, anteckningar om Svenskt diplomatarium ............................. Sveriges historia, vigtiga handlingar för Sågqvarns-råntans upphörande.................. Theatrar, Kongl., deras gäld..................... Teknisk-ekonomisk beskrifning öfver Statens jernvägsbyggnader Telegrafverket, förskott till ................... Testamentsbevillningen, arfvode för ......... Tidningsståmpel-afgiften ........................... Sid, 5. § 4. )) 5, 6. §§ 5, 6. » 6. §§ 7, 8. » 6-8. §§ 9—13. » 8-10. §§ 14—16. » 10—15. §§ 17, 18. » 15, 16. §§ 19, 20. X> 16-18. §§ 21—24. » 18, 19. §§ 25, 26. » 19—24. §§ 27—37. » 23, 24. § 37. )) 37. § 68. » 25—28. § 41. » 24. § 40. 25—28, 37, 42. §§ 41, 68, 90. » 4. § 3. » 23. § 35, )) 20. § 27 inom. 5. )) 4. § 3. )) 48. § 116. )) 16. § 21 inom. 3. )) 36, 40. §§ 64, 84. )) 29. § 45. )) 82. )) 42. §§ 92, 93. » 83. )) 53, 54. §§ 133, 134, 136. )) 7, 9. §§ 11 mom. 2. 14 inom. 5. )) 5. § 6 inom. 1. )) 6, 9. §§ 8, 14 inom. 8. )) 7. § 11 inom. 1. » 23. § 33. )) 7. § 10. » 29. § 48. » 40. § 83. )) 36, 40. §§ 64, 84. 94 Tjensteförsummelser.................................... Tjensteman vid Riksgälds-kontoret ....... » » » aflöning för » » » pensionering af Tjenster, lediga, bestridande af ............... » » återbesättande åt............ Tjenstgöring s-ordning................................. Tjenstgöring s-penningar ........................... Tjenstledighet för embetsmännen och vakt betjeningen. .................... » » Fullmäktige .................. Tilläggsbevillning..................................... Tjurken in. fl. vattendrag i Jönköpings län Traktamenten, Riksdagens Revisorers ...... Try c k fr i het s - k o mit é en s betjening och expenser ............... Tryckning af bihanget till Riksdagens protokoll ............................. » » Revisorernas berättelser..... Tryckningskostnader för Justitie-ombuds mannens berättelser ............ Trädgårdsskötselns befrämjande ............... Understöd för Riksgälds-kontorets tjenste mäns sterbhus.......................... Undersöknings-kostnader för jernvägsan läggningar ......... Undervattens-rninor, försök med............... Undsättning smedel vid missväxter ............ Uppbörden och redovisningen af Riksgälds kontorets medel........................ Uppdrag, Fullmäktiges särskilda ............ Upplåning för Riksgälds-kontorets rakning Uppvärmning sapp ar åt i Riksdagshuset ... Utbetalningar, allmänna stadgande rörande .................................... Utdikningar och aftappningar af myrer i norra länen » » i rikets öfriga delar Sid. 53. 55. » 51. » 33. » 55, 56. » 52. » 52, 53. » 51. » 33. » 52. » 45. » 35. » 4. » 31. » 33. » 48. » 32, 47. » 33. » 9, 11 » 34. » 18.'' » 10. » 17, 38. » 40—42. » 46—50. » 39, 40. » 31. » 23. » 6, 8, 11, 15, 16, 19, 20, 21. » 17, 19, 21. §§ 133—138. §§ 122 -124. § 57. §§ 139 - 142. §§ 127, 128. §§ 129, 130, 132. § 126. § 57 inom. 1. § 128. §§ 102, 103. § 62. § 3. § 53. § 55. § H5. §''§ 53, 114. § 55. §§ 14 inom. 6, 7. 17 inom. 10. § 59. § 24. § 17 inom. 5. §§ 23, 74, 75. §§ 83- 90. §<j 110—120. §§ 77, 81. § 51. § 37. 18, §§ 9 mom. 2. 14 inom. 4. 17 inom. 8. 19 inom. 4. 21 mom. 4. 25 inom. 6. 28 mom. 5. §§ 21 mom. 5. 25 inom. 7. 28 inom. 6. Utdrag af Riksgälds-kontorets räkenskaper Sid Utgifter, Riksgälds-kontorets..................... » Utlåtanden, Kommissariatets..................... » Vaktbetjening, Justitie-ombudsmannens ... » » Riksgälds-kontorets............ » Vaktbetjening ens pensionerande.................. » » tjensteförsummelser ...... » Varningar för tjensteförsummelser............ » Vattenaftappningar, anslag och lån för ... » 42. § 5-30. §§ 45. § 32. « 51. § 55, 56. §§ 54. § 53. § 6, 8, 11, 15, 16,17, 18, 19, 20, 21. §§ i norra länen » 6, 8, 11,15,16, 18, 19, 20, 21. §§ i öfriga delar af riket » 17, 19, 21. §§ « allmänna föreskrifter rörande dertill beviljade statsbidrag... » 10, 11,16,17,19,21. §§ Ventilationsapparat i Riksdagshuset.......... » 31. § Wesan, sjöaftappning, lån till .................. » 4. § Wexiö och Carlskrona, jernväg mellan ... « 22, 23. § Wilhelmina och Åsele, väganläggning mellan » 18. § Wilhelmina och Lycksele, väganläggning mellan... » 18, 20. §§ Vilkor för statsbidrag till allmänna arbeten » 10, 11,16,17,19,21. §§ » för lönetillökningen vid Riksgälds kontoret ................................ » 33. § Vinst, Bankens .......................................... » 38. § Wisby, vågbrytaren vid.............................. » 18, 20. §§ Vågbryfaren utanför Wisby ................... » i 8, 20. §§ 89. 4—60. 107. 54. 125. 139—142. 136. 133. 9 inom. 2. : 4 inom. 4. 17 mom. 8. 19 mom. 4. 21 mom. 6, 7. 25 mom. 6, 7. 28 inom. 5, 6. 9 mom. 2. 14 mom. 4. 17 inom. 8. 19 mom. 4. 21 mom. 4. 25 mom. 6. 28 inom. 5. 21 inom. 5. 25 mom. 7. 28 inom. 6. 16, 18,20,22,26,29. 51. 3. 32. 25 mom. 2. 25 mom. 3. 28 inom. 2. 16, 18, 20,22,26,29. 57. 76. 25 mom. 5. 28 inom. 4. 25 inom. 5. 28 inom. 4. 96 Väg anläggning av och v äg förbättring ar, an - slag till .................. Sid. 10, 15, 16, 18,20. §§ 17 19 21 25 28 » allmänna föreskrifter rörande dessa anslag .. 10,11,16,17,19,21. §5 16, Ystads hamnbyggnad, statsbidrag för ..... » 5. § 4, : A sele och Wilhelmina, väganläggning mellan » 18. § 25 Öfverskott, Statsverkets......................... » 37. § 68. mom. 6. mom. 1, 5. mom. 1. mom. 1—3. mom. 1, 2. 18,20,22,26,29. £ 19 mom. 3. mom. 2.