RIKS GÄLD S-KONTORET (textriksgälds-kontoret)

STOCKHOLM, TRYCKT HOS A. L. NORMAN, 1870. Innehålls-förteckning. Riksgälds-kontorets föremål § 1. „ skulder § 2. fordringar för utbetalda lån § 3. ” utbetalningar till följd af extra statsregleringar vid föregående riksdagar §§ 4—26. ” » anvisade vid innevarande riksdag §§ 27—31. Statsfyllnadssumman jemte öfriga med statsregleringen gemenskap egande utgifter §§ 32—38. På Eiksgälds-kontoret anvisade kreditiver §§ 39_41. flan Eiksgälds-kontoret utgående riksdags- och revisionskostnader, a tidningar, förvaltningsutgifter m. m. §§ 42—53. Riksgälds-kontorets inkomster och tillgångar §§ 54—76. Uppbörden och redovisningen af bevillningen m. fl. medel §§ 77_85. Riksgälds-kontorets styrelse §§ 86—94. Fullmäktiges sammankomster §§. 95—104. » särskilda åligganden och uppdrag §§ 105—114. Riksgälds-kontorets betjening §§ 115_120. Lediga tjänsters bestridande och tillsättande §§ 121_126. Behandlingen af frågor rörande tjensteförsummelser m. m. §:$ 127_132. Pensionerandet af Riksgälds-kontorets betjening §§ 133—136. Allmänna bestämmelser §§ 137, 138. § 1. Riksgälds-kontoret bär till föremål: tf) att ombesörja liqviden af Svenska Statens skuld, för hvilken Riksdagen, enligt 66 § Regeringsformen, ansvarar; b) att verkställa alla de utbetalningar, som af Rikets Ständer eller Riksdagen blifvit å detta verk anvisade; c) att mottaga, förvalta och redovisa alla härtill anslagna tillgångar och inkomster samt hålla Riksdagen uppkommande öfverskott och behållningar till banda; d) att, i saknad af annan tillgång för bestridande af beviljade och å Riksgäldskontoret anvisade utgifter, upplåna dertill oundgängligen erforderliga medel; och e) att utföra alla uppdrag och åligganden, som Riksgälds-kontoret för öfrigt af Rikets Ständer eller Riksdagen erhållit. Angående Riksgälds-kontorets skulder. § 2. De af Riksgälds-Jcontoret för upptagna lån utfärdadé och förut icke inlösta eller eljest, jemlik! behörig föreskrift, ur räkenskaperna afförda obligationer, äfvensom de obligationer, hvilka hädanefter varda af detta verk utgifna, höra, så till kapital som upplupna räntor, enligt desammas ordalydelse infrias; dock har Riksdagen medgifvit: a) att till innehafvare:! ställd obligation må, då derom hos kommissariatet göres framställning, på viss namngifven person öfverlåtas, för att endast i dennes hand vara gällande; samt, derest egaren sedermera det önskar, ånyo kunna göras gällande i hvarje innehafvares hand, allt under de vilkor i afseende på behöriga anteckningar å sjelfva obligationen samt i kontorets räkenskaper, som Fullmäktige ega föreskrifva; b) att Fullmäktige må, när sådant icke för Riksgälds-kontoret medför olägenhet, kunna medgifva omedelbar inlösen i Riksgälds-kontoret af förfallna obligationer och räntelcuponer, fastän desamma enligt obligationernas lydelse och stadgandena Bill. till Riksd. Prof. 1870. 10 Sami. 1 Afd, 2 Band. 1 (Riksg.-kontorets Reglemente). 2 i lånekontrakterna böra å deruti angifva utrikes orter infrias; för hvilket ändamål Fullmäktige må träffa erforderliga överenskommelser med de låneöfvertagare, som kontraktsenligt skola ombesörja denna inlösen; samt c) att då s. k. Riksgäldssedlar i Riksgälds-kontoret till inlösen företes, Fullmäktige ega att, derest sedlarne befinnas riktiga, låta desamma med Riksgäldskontorets medel infria. I afseende på Riksgälds-kontorets skulder, om hvilkas belopp och beskaffenhet kontorets räkenskaper och handlingar lemna fullständig upplysning, och hvilka finnas summariskt uppgifna uti bil. A vid detta reglemente, höra i öfrigt de föreskrifter, som äro intagna uti de vid föregående riksdagar för Riksgälds-kontoret utfärdade reglementen, i de delar samma föreskrifter ännu icke blifvit fullgjorda, fortfarande tjena till efterrättelse. Angående Riksgälds-kontorets fordringar för de af dess medel utbetalda eller godtgjorda lån. § 3. Beträffande Riksgälds-kontorets fordringar för meddelade lån, om hvilkas belopp kontorets böcker och räkenskaper lemna fullständig upplysning, och å hvilka en förteckning jemväl finnes detta reglemente bifogad (bil. B), skola de förbindelser, å hvilka fordringarne sig grunda, jemte föreskrifterna uti äldre reglementen i tillämpliga delar fortfarande tjena till efterrättelse; dock har vid 1867 års riksdag den förändring i vilkoren för det vid 1862—1863 års riksdag till utdikning af sjöarne Tjurlcen, Näfvelssjön, Furusjön och Stensjön m. fl. vattendrag inom Jönköpings län beviljade lån å 42,000 R:dr blifvit medgifven, att den stadgade ränteinbetalningen och kapitalafbetalningen derför skall taga sin början först efter fem års förlopp från slutet af det år, hvarunder lånet från Riksgälds-kontoret utbekommits; likasom vid 1868 års riksdag blifvit beviljad den förändring i vilkoren för lånet till sjön Wesans uttappning, att å lånesumman, 50,000 R:dr, skall beräknas och vid hvarje års slut erläggas fem procent ränta från och med 1868 års början till och med 1870 års slut samt derefter årligen inbetalas åtta procent å den ursprungliga lånesumman, deraf först godtgöres fem procent årlig ränta å det efter hvarje inbetalning återstående kapitalbeloppet, samt återstoden utgör afbetalning derå; och har nuvarande Riksdag förklarat, det Falslands kanalaldiebolag icke har skyldighet att för år 1868 erlägga kapitalafbetalning å det för segelleds öppnande från Hattefura till Stora Lee vid 1862—1863 års riksdag beviljade och från Riksgälds-kontoret utgifna lån å 800,000 R:dr. 3 Angående Riksgälds-kontoret ålagda utbetalningar. l:o. Tid 1870 års början återstående utgifter till följd af extra statsregle ringarne vid föregående riksdagar. A) Under 1853 och 1854 års riksdag beviljadt och ännu innestående anslag. § 4. Med fortsatt tillämpning af de under sistnämnda riksdag meddelade och sedermera hufvudsakligen bibehållna föreskrifter i afseende på statsbidrags beviljande och utbekommande för hamn- och brobyggnader, bör återstoden, Sju tusen femhundra Riksdaler, utaf den för uppmuddring af hamnen vid Ystad, i egenskap af anslag utan återbetalningsskyldighet anvisade summa 30,000 Riksdaler, till vederbörande utbetalas; varande nämnde stad, enligt hvad Rikets Ständer såsom vilkor för det beviljade statsbidragets utbekommande vid 1865—1866 års riksdag föreskrifvit, ansvarig för fullbordandet af detta arbete inom den 1 September 1870. B) Under 1856—1858 ars riksdag beviljade anslag, som ännu icke utbekommits. § 5. Återstående beloppet, Två tusen åttahundratjugo Riksdaler 2 öre, utaf det till Kongl. Maj ds disposition med 100,000 Riksdaler anvisade anslag för verkställigheten af besluten om beslcattningsväsendets förenkling och för påskyndande af arbetena vid de nya jordeböckernas afslutande och granskning, bör i man af behof utbetalas på det sätt Kongl Maj:t föreskrifvit. § 6. Nedan o införmälda anslag till föremål, hänförliga under Iliks-statens Åttonde Hufvudtitel, skola fortfarande, i man af behof, tillhandahållas samt i den ordning eller på det sätt, som af Kongl. Maj:t är eller varder föreskrifvet, utbetalas, nemligen: l:o Två tusen fyrahundrafemtiosex Riksdaler 25 öre utaf 1859 och 1860 års anslag, 2,000 Riksdaler årligen, för att befrämja och påskynda fortsatt utgifning af arbetet: Svensk Diplomatarium; hörande donna anslagssumma användas dels till ersättning för nödvändiga resor i och för nämnda arbetes utgifvande och dels till inlösen af 175 exemplar deraf, hvilka exemplar skola till de särskilda kontraktsprost-arkiven utdelas för att såsom offentlig egendom hållas allmänheten tillhanda; 4 2:o Två tusen femhundraniotiofyra Riksdaler 50 öre utaf det vid ofvanberörda riksdag beviljade anslag till löneförbättring åt lärare vid stadspedagogier och läraren vid pedagogien i Avesta samt utvidgning af sådana stadspedagogier, der undervisningen vunnit en hög grad af utveckling. C) Under 1859 och 1860 års riksdag beviljade, ännu innestående statsbidrag. § 7- Återstående beloppet, Etthundrasextiotre Riksdaler 4 öre, utaf den vid förenämnda riksdag för verkställigheten af den beslutade förenklingen af beskattningsväsendet samt de nya jordeböckernas afsilande och granskning till Kongl. Maj:ts disposition anvisade anslagssumma af 74,100 Riksdaler, bör, i mån af behof, på det af Kongl. Maj:t föreskrifna sätt utbetalas. 8 8. Återstoden, Åttatusen niohundra Riksdaler 1 öre, utaf det vid ofvannämnda riksdag beviljade anslaget, 9,000 Riksdaler, för befordrande af utgifningen utaf äldre i Riksarkivet och andra allmänna eller enskilda samlingar befintliga samt för Sveriges historia och offentliga förhållanden vigtiga skrifter och handlingar skall fortfarande i mån af behof tillhandahållas och utbetalas i den ordning, som af Kongl. Maj:t är eller varder föreskrifven. D) Under 1862 och 1863 års riksdag på Riksgälds-kontoret anvisade, ännu icke utbetalda statsutgifter. § 9. Återstående beloppet, Femtio tusen Riksdaler, utaf det anslag å-160,000 Riksdaler, som anvisats till bestridande af kostnaderna dels för anställande af försök till utrönande af så kallade pansarplåtars af Svenskt jern förmåga att motstå skott samt till bestämmande af lämpligaste konstruktionen af refflade gjutna jernkanoner för fartygs bestyckning, dels för artilleriförsök med afseende å frågan om införande af refflade kanoner vid artilleriet, skall i stadgad ordning utbetalas. § io. Hvad hittills icke utbekommits utaf de för väg anläggning ar och vägförbättringar, bro- och hamnbyggnader, kanaler, strömrensningar och andra vattenkommunikationer äfvensom sjösänkningar och andra vattenaftappningsföretag under 1862—1863 års riksdag anvisade medel, skall, efter iakttagande af de innehållningar, hvartill uraktlåtet fullgörande af de för sådana statsbidrag stadgade vilkor föranleder, utbetalas i don mån vederbörande kommuner eller arbetsdirektioner, 5 enligt de med hänsigt till ifrågavarande företags utförande och dertill anslagna understöd meddelade föreskrifter, äro berättigade dessa medel utbekomma. De för ofvan nämnda föremål anvisade, ännu innestående anslagssummor äro följande: Do Tjuguåtta tusen Riksdaler utaf anslaget å 253,000 Riksdaler för verk ställande af de arbeten å den tillämnade kommunikationsleden mellan Bräcke gästgifvaregård och Staden Sundsvall, som afse chausséanläggning samt åstadkommande af lcanalled efter Ljunga-elfvens vattendrag. 2:o Två tusen Riksdaler utaf det staden Falkenberg för anläggande af en dragväg vid samt verkställande af muddring sarbeten ofvanför stadens hamn utan återbetalningsskyldighet beviljade anslag, 11,000 Riksdaler; 3:o Trehundrafemtiotvå tusen Riksdaler utaf det utan återbetalningsskyldighet beviljade anslag å 852,000 Riksdaler, som anvisats för verkställande af nödiga rensningar i Lule. eif samt anläggande af kanaler med lutande planer förbi Hedens och Ede forssar, för att derigenom erhålla oafbruten kommunikation från Luleå till Storbacken; hörande, förutom de vilkor, som för andra dylika företag blifvit fastställda, iakttagas: a) att Staten, sedan bolaget på sitt tillskott njutit Sex procent årlig ränta, skall erhålla den derutöfver uppkommande vinsten, intilldess Statens bidrag blifvit till fullo guldet; b) att bolaget skall tillskjuta sin andel i byggnadskostnad^ i samma förhållande som statsbidraget lyftes; samt c) att taxa för kanalafgifterna bör af Kongl. Maj:t i nåder fastställas; 4:o Tjugo fyra tusen åttahundrasextioen Riksdaler utaf den summa 300,000 Riksdaler, som blifvit beviljad för att användas såsom anslag utan återbetalningsskyldighet till understödjande af sådana myr utdikning ar och vattenaftappning ar inom Norrbottens, Westerbottens, Wester-Norrlands, Jemtlands, Gefleborgs och Stora Kopparbergs län samt Eif dals, Fryksdals och Jösse härader i Wermlands län, som företrädesvis afse att förminska frostländigheten, dock under vilkor att sådant understöd icke i något fall får öfverstiga hälften af den för arbetets utförande enligt fastställd plan beräknad kostnad, och alltid med förbindelse för vederbörande kommuner, föreningar eller enskilde att icke allenast tillskjuta hvad derutöfver för arbetets fullbordande erfordras, utan ock att för all framtid behörigen underhålla de afloppsgrafvar och andra för ändamålets vinnande utförda arbeten, som med statsbidrag blifvit understödda; egande Kongl. Maj:t att i de fall, der sådant anses vara af behofvet påkalladt, i nåder medgifva, att någon del af anslaget må förskottsvis till vederbörande utbetalas. § 11. Sedan Rikets Ständer vid 1862—1863 års riksdag i underdånighet anhållit, att Kongl. Maj:t behagade låta utarbeta och genom trycket utgifva en tekniskekonomisk beskrifning öfver de för Statens rakning utförda jernväg sbyggnader samt 6 till bestridande af kostnaderna härför till Kongl. Maj:ts disposition anvisat ett förslagsanslag af Tio tusen Riksdaler, att i mån af behof utbetalas, och sistnämnda summa i slutet af år 1865 blifvit i Riksgälds-kontoret lyftad, hafva Rikets Ständer medgifvit, att hvad derutöfver ytterligare kan finnas erforderligt för bekostande af ifrågavarande beskrifnings utgifning må, i mån af behof, lyftas; dock under förutsättning att hvad som genom framdeles skeende försäljning af umbärliga exemplar utaf samma beskrifning må kunna inflyta, till Riksgälds-kontoret levereras; varande utöfver berörda 10,000 R:dr under år 1867 utbetalda 40,000 R:dr. § 12- Utaf de i sammanhang med regleringen af utgifterna under Riks-statens Sjunde Hufmdtitcl beviljade och till Kongl. Maj:ts disposition på Riksgälds-kontoret anvisade extra statsanslag höra följande belopp i föreskrifven ordning utbetalas, nemligen: l:o Tio tusen Riksdaler utaf det förslagsanslag af 90,000 Riksdaler, som anvisats till ersättande af de förluster, indelnings- och ränte-innehafvare genom mjöl- och såg-qvarnräntans upphörande komma att vidkännas; 2:o Femhundra Riksdaler utaf det för vårdande och förökande af Kamereraren Carl Sandbergs historiska och kamerala samlingar beviljade anslag af 500 Riksdaler under hvartdera af åren 1864, 1865 och 1866. § 13. Nedannämnda, vid regleringen af utgifterna under Riks-statens Åttonde Hufvudtitel, utöfver de å samma Hufvudtitel uppförda summor, till Kongl. Maj:ts disposition på Riksgälds-kontoret anvisade anslagsbelopp höra af Riksgälds-kontoret fortfarande tillhandahållas, nemligen: l:o Två tusen Riksdaler af anslaget, 9,000 Riksdaler, för fortsatt utskrifning inom de särskilda afdelningarne af Kongl. Maj:ts Kansli af riks-registratur, till och med år 1856; 2:o Etthundra femtioett tusen Riksdaler utaf den för uppförande invid Göteborg af nytt hospital för sinnessjuke vid 1862 och 1863 årens riksdag för en gång anvisade summa af Tvåhundra tusen Riksdaler, utöfver de förut för samma ändamål beviljade medel. § 14. Återstående beloppet, Trettiofem tusen fyrahundratjugusex Riksdaler 59 öre, utaf den för Nationalmusei-byggnadens inredning jemte andra i sammanhang dermed erforderliga kostnader till Kongl. Maj:ts disposition anvisade summa af 540,878 Riksdaler 35 öre, skall i man af behof i föreskrifven ordning utgifvas. 7 E) Under 1865 och 1866 års riksdag på Riksgälds-kontoret anvisade, ännu icke bestridda statsutgifter. § 15. Utaf de vid ofvanstående riksdag på Riksgälds-kontoret anvisade anslag skola följande ännu innestående belopp fortfarande tillhandahållas, nemligen: l:o Tjugu tusen Riksdaler för år 1867 till anställande af skjutförsök, att i mån af behof utgå; 2:o Hela anslaget, Trettiosex tusen sjuhundrafemtio Riksdaler, till anskaffande af ett positions- och belägring s-artilleri om 15 refflade tackjernskanoner med tillbehör, lavetter, föreställare och spetsprojektiler, för år 1867; 3:o Återstoden, Sex tusen sjuhundra Riksdaler, af det vid förenämnda riksdag för år 1867 beviljade anslag, 150,000 Riksdaler, för anläggning af nya samt förbättring eller omläggning af backiga eller eljest mindre goda vägar, att användas, der Kong!, Maj:t finner medlen mest nödiga för att befordra allmänt gagn; 4:o Ett tusen femhundra Riksdaler af det för år 1867 beviljade anslag af 20,000 Riksdaler, för understödjande af mindre hamn- och brobyggnader samt upprensning af åar och farleder; 5:o Sjutton tusen niohundratjugufem Riksdaler af det anslag å 120,000 Riksdaler, som vid ofvannämnda riksdag anvisats att, enligt Kong!. Maj:ts disposition, för år 1867 användas såsom anslag utan återbetalningsskyldighet till understödjande af sådana myr utdikning ar och v attenaftappning ar inom Norrbottens, Westerbottens, Wester-Norrlands, Jemtlands, Gefleborgs och Stora Kopparbergs län samt Elfdals, Fryksdals, Jösse och Nordmarks härader i TVermlands län, som företrädesvis afse att förminska frostländigheten; dock under vilkor, att sådant understöd icke i något fall får öfverstiga hälften af den för arbetets utförande enligt fastställd plan beräknade kostnad, och alltid med förbindelse för vederbörande kommuner, föreningar eller enskilde att icke allenast tillskjuta hvad derutöfver för arbetets fullbordande eriordras, utan ock att för all framtid behörigen underhålla de afloppsgrafvar och andra för ändamålets vinnande utförda arbeten, som med statsbidrag blifvit understödda; egande Kongl. Maj:t att i de fall, der sådant anses vara af behofvet påkalladt, i nåder medgifva, att någon del af anslaget må förskottsvis till vederbörande utbetalas; 6.o Femhundra Riksdaler, för vidare fortsättning och vårdande af Kamereralen Carl Sandbergs till Staten försålda historiska och kamerala samlingar, att för år 1867 bemälde Kamererare tilldelas, på sätt och under vilkor, som Kongl. Maj:t kan finna för godt föreskrifva; 7:o Återstoden, Tvåhundra Riksdaler, af det anslag å 30,000 Riksdaler, som för år 1867 blifvit anvisadt att användas till löneförbättring utöfver minimilönen åt examineiade folkskolelä) are, pa det sätt att, der församlingar, hvilkas folkskolelärare 8 redan i lön åtnjuta 400 Riksdaler eller derutöfver, förbinda sig att höja lönen utöfver nu utgående belopp, ett statsbidrag till lika belopp med församlingarnes sålunda lemnade ytterligare tillskott må, efter Kongl. Maj:ts nådiga pröfning, anvisas; dock att Statens bidrag för detta ändamål icke må öfverstiga 50 Riksdaler årligen för hvarje lärare; 8:o Ett tusen niohundra Riksdaler utaf anslaget, 3,000 Riksdaler, till undervisning i trädgårdsskötsel vid folkskolelärare-seminarierna för år 1867; 9:o Ett tusen tvåhundra femtioen Riksdaler 45 öre utaf anslaget, 10,000 Riksdaler, för inköp och tillredning af jord till undervisning i trädgårdsskötsel vid folkskolelärare-seminarierna ; 10:o Tre tusen Riksdaler för fortsatt utgifvande af sådana i Riksarkivet och andra samlingar befintliga handlingar, som äro af vigt för fäderneslandets historia och offentliga förhållanden. § 16- Såsom bidrag till utvidgande af elementarläroverksbyggnaden i Christianstad hafva Rikets Ständer vid ofvannämnda riksdag beviljat dels ett anslag af Tjugu tusen Riksdaler och dels ett låneunderstöd af Tjugo tusen Riksdaler, samt deraf till Kongl. Maj:ts disposition för år 1867 anvisa! såsom anslag Tio tusen Riksdaler och såsom lån Tio tusen Riksdaler, emot vilkor att, sedan detta lån, derföre bör aflemnas en sådan skuldförbindelse, som af Fullmäktige i Riksgälds-kontoret antages, under fem års tid fatt utan ränta innehafva^ fem procent å detsamma ursprungliga belopp skola före slutet af hvarje år till nämnda Kontor inbetalas, af hvilken inbetalning beräknas fyra procent årlig ränta för det oguldna kapitalet samt det Överskjutande beloppet kommer att såsom kapitalafbetalning a lanesumman afgå, intilldess densamma blifvit till fullo gulden; allt under förutsättning att Christianstads landsting till byggnadsföretaget i dess helhet bidrager med 20,000 Riksdaler, samt att staden Christianstad tillskjuter hvad som utöfver sålunda för hela byggnadstiden till 60,000 Riksdaler beräknade bidrag kan för ändamålet erfordras. § 17. Utom de särskilda vilkor och bestämmelser, som, enligt Rikets Ständers derom fattade beslut, höra tillämpas i afseende på de statsbidrag, som under 1865 och 1866 års riksdag blifvit till utgående från Riksgälds-kontoret anvisade för väganläggningar och vägforbättringar, brobyggnader, hamnanläggningar, kanaler och andra vattenkommunikationer, äfvensom för sjösänkningar och andra vattenaftappningsföretag, skola de allmänna vilkor och föreskrifter i afseende på sådana statsbidrags erhållande och åtnjutande, som uti § 19 af detta reglemente finnas intagna, så vidt icke härifrån skiljaktiga bestämmelser eller stadgande:, äro för de beviljade anslagsoch lånesummorna särskild! meddelade, vid förekommande frågor rörande dessa anslag - 9 slag och lån iakttagas samt lända till efterrättelse; dock höra de arbetsföretag, för hvilkas utförande allmänna medel under nämnda riksdag blifvit beviljade, vara påbörjade sednast under loppet af år 1867. F) Under 1867 års riksdag på Riksgäld s-kontor et anvisade, ännu icke verkställda utbetalningar. § 18. Nedannämnda, under 1867 års riksdag beviljade, till ständiga slatsbehofven icke hänförliga anslags- och Unesummor, skola af Riksgälds-kontorets medel bestridas i den ordning, som för hvarje särskild anslags- och lånesumma blifvit fastställd, nemligen: 1:0 Sextusen etthundrafemtiotvå Riksdaler utaf det anslag å 24,152 Riksdaler, som för år 1868 anvisats till slutligt fullbordande af de arbeten, hvilka, till följd af Rikets Ständers beslut vid 1865 och 1866 års riksdag, skola verkställas för uppförande af en ny arkivbyggnad för Göta Hofrätt och ombyggande af den hofrättshusets tomt omgifvande kaj; 2:o Tjugu tusen Riksdaler till anställande af skjutförsök; 3:o Trettioåttatusen sjuttiofem Riksdaler till anskaffning af rid- och anspannspersedlar för fältartilleriet; 4:° Trettiosextusen sjuhundrafemtio Riksdaler till anskaffande af positions- och belägringsartilleri; 5:o till ny sjöhrigs-materiels anskaffande, Tvåhundraniotiotusen åttahundrafyra Riksdaler, att, tillika med öfriga för ändamålet beräknade tillgångar, på anslaget för flottans nybyggnad öfverföras, för att samfäldt med detta användas; 6:° Etthundrafyratiofyra tusen Riksdaler till anskaffande af kanoner af den modell Kongl. Maj:t, efter frågans utredande, pröfvar lämplig; 7.0 Fyratioåtta tusen Riksdaler till anskaffning af projektiler för nyssberörda kanoner; 8.0 Trettiosex tusen Riksdaler till bestridande af kostnaderna för dels anskaffning af lämplig skjutbana för grafva kanoner och dels artilleriförsök äfvensom försök med undervattensminor; 9:° Sexhundrafemtioåtta Riksdaler 19 öre utaf det anslag å 5,000 R:dr, som vid ofvannämnda riksdag anvisats för uppehållande af undervisningen å skeppsbyggeriafdelningen vid Skepp sby g g er i-institutet i Carlskrona; 10.0 Tjuguniotusen sjuttiofem Riksdaler utaf det för år 1868 beviljade anslaget 150,000 R:dr för anläggning af nya samt förbättring eller omläggning af backiga eller eljest mindre goda vägar, att användas der Kongl. Maj:t finner medlen mest nödiga för att befordra allmänt gagn; Bill. till JRiksd. Prot. 1870. 10 Sami. 1 Afd. 2 Band. 2 (Riksg.-kontoreta Reglemente ) 10 11 :o Ett tusen femhundra Riksdaler utaf det för år 1868 anvisade anslaget af 20,000 R:dr för understödjande af mindre hamn- och brobyggnader samt upprensningar af åar och farleder; 12:o Trettiofyratusen fyrahundratrettio Riksdaler utaf det anslag å 120,000 R:dr, som för år 1868 beviljats att, enligt Kong!. Majrts disposition, utan återbetalningsskyldighet utgå till understödjande af sådana myr utdikning ar och vattenaftappningar inom Norrbottens, Westerbottens, Wöster-Norrlands, Jemtlands, Gefleborgs och Stora Kopparbergs län, samt Elfdals, Fryksdals, Jösse och Nordmarks härader i Wermlands län, som företrädesvis afse att förminska frostländigheten; dock under vilkor, att sådant understöd icke i något fall får öfverstiga hälften af den för arbetets utförande enligt fastställd plan beräknade kostnad, och alltid med förbindelse för vederbörande kommuner, föreningar eller enskilde att icke allenast tillskjuta hvad derutöfver för arbetets fullbordande erfordras, utan ock att för all framtid behörigen underhålla de afloppsgrafvar och andra för ändamålets vinnande utförda arbeten, som med statsbidrag blifvit understödda; egande Kongl. Maj:t att i de fall, der sådant anses vara af behofvet påkalladt, i nåder medgifva, att någon del af anslaget må förskottsvis till vederbörande utbetalas; 13:o Aderton tusen åttahundrafyratiosju Riksdaler 80 öre utaf det vid 1867 års riksdag beviljade anslag å 30,000 R:dr att användas till löneförbättring utöfver minimilönen åt examinerade folkskolelärare; samt 14:o Ett tusen niohundra Riksdaler af anslaget 3,000 R:dr till undervisning i trädgårdsskötsel vid folkskolelärare-seminarierna; varande derjemte medgifvet, att besparingarne å de särskilda extra anslagen till folkskoleväsendet må af Kong!. Maj:t för folkundervisningen tillhörande föremål disponeras. § 19. Utom de särskilda vilkor och bestämmelser, som skola tillämpa» i afseende på de statsbidrag, som under 1867 års riksdag blifvit till utgående från Riksgäldskontoret anvisade för väganläggningar och vägförbättringar, brobyggnader, hamnanläggningar, kanaler och andra vattenkommunikationer, äfvensom för sjösänkningar och andra vattenaftappningsföretag, hafva bär nedan intagna allmänna vilkor och föreskrifter, i afseende på sådana statsbidrags erhållande och åtnjutande, blifvit af Riksdagen fastställda; hvilka föreskrifter, så vidt icke härifrån skiljaktiga bestämmelser eller stadganden är o för de beviljade anslags- och lånesummorna särskild!, meddelade, således höra vid förekommande frågor, rörande dessa anslag och lån, iakttaga» samt lända till efterrättelse: ko För hvarje företag måste plan till arbetets utförande jemte beräkning öfver dermed förenade kostnader vara uppgjord och hafva vunnit Kongl. Maj:ts nådiga fastställelse. 11 2:o Då arbetsföretaget afser ^förbättring, väganläggning eller vattenaftappning, bör vederbörande menighet hafva afgifvit yttrande om företagets lämplighet och nytta. 3:o Alla med understöd af allmänna medel anlagda eller förbättrade vägar samt byggda broar böra af den menighet, det bolag eller den särskilda korporation, som åtnjutit det för företaget beviljade understödet, vederbörligen för allmänna trafiken underhållas, intilldess den framtida underhållsskyldigheten kan varda i behörig ordning andra vederbörande ålagd och emellan dem fördelad. 4:o Derest hamn- och kanal- eller andra likartade utgifter efter arbetsföretagets fullbordande skola komma att utaf de trafikerande upptagas, bör taxa härå vara fastställd, så lindrig som skäligen låter sig gorå. Sålunda fastställda utgifter få icke förhöjas, med mindre Kongl. Maj:t, på grund af särskilt förekommande omständigheter, pröfva!- skäligt dertill lemna bifall, utan höra deremot ovilkorligen nedsättas, så snart det af redogörelse, som hvart femte år till Kongl. Maj:ts Befallningshafvande bör ingifvas, befinnes, att behållna inkomsten öfverstiger en viss, af Kongl. Maj:t fastställd procent utaf de till företaget lemnade enskilda bidrag; och skall dessutom eu viss, af Kongl. Maj:t likaledes bestämd andel utaf de avgifter, som uppbäras, till reparationsfond afmattas. 5:o Då ett arbetes utförande öfverlemnas till stad, menighet, bolag eller enskilde, bör alltid kontrakt derom vara i vederbörlig ordning afslutadt samt af Kongl. Maj:t i nåder godkändt. Kontraktet skall innefatta förbindelse för stad, menighet, bolag eller enskilde, dels att, i noggrann öfverensstämmelse med den fastställda arbetsplanen och under skyldighet att dervid vara underkastade vederbörandes kontroll, påbörja, verkställa och fullborda arbetet inom viss bestämd tid, utan att vidare väcka anspråk på ytterligare bidrag af allmänna medel, och dels att, genom egna tillskott, utgöra hvad som utöfver statsbidraget kan erfordras. Dessutom bör uti de kontrakter rörande befordrandet af kommunikationsanstalter, i afseende å hvilka Kongl. Maj:t finner för godt sådant föreskrifva, inflyta, att vederbörande direktion skall hafva skyldighet att under byggnadsåren inom viss bestämd tid till Styrelsen för allmänna väg- och vattenbyggnader årligen afgifva berättelse om arbetets fortgång under nästföregående året, samt att, sedan kommunikationsanstalten blifvit för trafiken upplåten, enligt af bemälda styrelse uppgjorda formulär, afgifva berättelse angående trafiken och hvad dermed eger gemenskap. 6:o För fullgörandet af sådant kontrakt, äfvensom för de lyftade statsmedlens återbäring, i fall mot kontraktet brytes, bör ställas sådan säkerhet, som af Kongl. Maj:t i nåder godkännes; varande dock städer och sådana menigheter, hvilka Kongl. Maj:t anser derifrån höra befrias, från dylik skyldighet frikallade 7:o Af Kongl. Maj:t eller af Riksdagen beviljadt anslag eller lån kan i allmänhet icke utbekomma^ förr, än arbetsföretaget blifvit börjadt, hvarefter utan återbetalningsskyldighet anslagna medel få successivt och i mån af arbetets fort - 12 gång lyftas vid de terminer, som i kontraktet finnas utsätta eller särskild! blifvit bestämda, antingen af Kongl. Maj:t eller af Styrelsen för allmänna väg- och vattenbyggnader, efter dertill af Kongl. Maj:t lemnadt bemyndigande; hörande, så vida icke Kongl. Maj:t, med afseende å särskilda förhållanden, pröfvar skäligt annorlunda förordna, någon del af sådant anslag i Riksgälds-kontoret innestå, intilldess arbetet är vederbörligen afsynadt och godkändt. Lånemedel få, sedan behöriga handlingar aflemnats, lyftas på en gång vid den tid de, som åtagit sig arbetets fullgörande, sådant åstunda, så vida icke särskild föreskrift angående tiden för lånets utbekommande blifvit meddelad. 8:o Alla statsbidrag, som under donna riksdag blifvit uti ifrågavarande afseende beviljade, skola från Riksgälds-kontoret utbetalas antingen omedelbart eller ock genom Kongl. Maj:ts vederbörande Befallningshafvande eller den myndighet, som fått sig i nåder uppdraget att medlen reqvirera och uttaga; hörande, innan större eller mindre del af beviljade statsbidrag utbetalas, hos Riksgälds-kontoret företes: a) om arbetets utförande afslutadt och godkändt kontrakt; b) af Kongl. Maj:t godkänd säkerhetshandling för samma kontrakts fullgörande eller medlens återbäring i de fall der sådan säkerhet enligt inom. 6 erfordras; c) behörigt intyg att arbete! är börjad!; samt derjemte, d) då statsbidraget skall utgå såsom lån, en till Riksgäldskontoret eller ordres ställd, af Fullmäktige godkänd skuldförbindelse, som, i fråga om låneunderstöd för vattenaftappning eller annat odlingsförctag, skall innefatta vederbörandes betalningsansvar, intilldess sådan! lån, jemlik! Kongl. Kungörelserna af den 13 Juni 1845 och den 3 November 1848, blifvit fördelad! på de hemman, hvilka för återbetalningen skola ansvara, och fördelningen vunnit laga kraft samt uti jordeboken på föreskrifvet sätt antecknats; och e) af Fullmäktige godkänd borgen eller säkerhetshandling för den afgifna skuldförbindelsens uppfyllande. 9:o De Iåns- och säkerhetshandlingar, som för statsbidrags utbekommande till Riksgälds-kontoret aflemnats, förblifva uti Kontorets vård; dock skola sådana handlingar, som vederbörande embetsmyndigheter kunna blifva i behof att begagna, till dem på behörig reqvisition utlemnas. 10:o I händelse afvikelse, utan dertill erhållen vederbörlig tillåtelse, skett från den fastställda arbetsplanen, eller arbete!, utan af Kongl. Maj:t medgifvet anstånd med detsamma^ utförande, icke blifvit fullbordad! inom derför bestämd tid, ankommer på Kongl. Maj:t att låta inställa all vidare utbetalning af statsbidraget samt återfordra hvad deraf upp burits, att på en gång eller successivt till Riksgälds-kontoret inbetalas inom den tid, som bestämmes af Kongl, Maj:t eller af Riksdagen, till hvars pröfning frågan om uppburna medels återbäring lärer komma att öfver - 13 lena nas, derest längre anstånd dermed, än till nästa riksdag anses erfordras. Fullmäktige böra tillse, att sådan inbetalning ingår i vederbörlig ordning. 11-0 Stad, ort, bolag eller enskilde, som af ett genom statsbidrag befordradt, företag komma att draga omedelbart gagn, böra, i den mån Kong!. Maj:t pröfvar skäligt bestämma, jemväl till företagets fullbordande bidraga, antingen genom kontant tillskott eller med materialier och arbete. I annat fall beror af Ivongl. Maj:t att inställa utbetalningen af de beviljade medlen. 12:o Vid alla med statsbidrag i större eller mindre mån understödda arbeten böra företrädesvis, der sig gorå låter, tjenst- och sysslolösa personer användas. 13:o De arbetsföretag, för hvilkas utförande allmänna medel under 1867 års riksdag äro beviljade, höra sednast under loppet af 1868 påbörjas; kommande hvad Riksdagen anvisat för de vid sagda års utgång icke påbörjade arbeten att reserveras till Riksdagens disposition. 14:o För utbekomna låneunderstöd till sjösänkningar och inyrutdikningar eller andra vattenaftappningsföretag bör, efter tre års förlopp från slutet af det år, hvarunder lånemedlen från Riksgälds-kontoret först utbekommits, årligen erläggas åtta procent å hela den lyftade lånesumman, hvaraf räntan godtgöres efter fem för hundra af obetalda kapitalbeloppet, och det öfriga utgör afbetalning derå. I afseende på sättet och ansvarigheten för dessa inbetalningars verkställande lända ofvan åberopade Kongl. Kungörelser af den 13 Juni 1845 och den 3 November 1848 till efterrättelse. 15:o För andra, till vissa företags befrämjande, beviljade lån skola, i alla de fall, der ej särskild! blifvit annorlunda föreskrifvet, årligen, efter slutet af det år, hvarunder lånemedlen utbekommits, erläggas sex procent af hela den lyftade lånesumman, hvarigenom räntan godtgöres efter fyra för hundra utaf obetalda kapitalbeloppet, och utgör det öfriga afbetalning å detsamma. Dock, som särskild årlig ränteliqvid ej behöfver verkställas, kommer någon föreskrift derom icke att i skuldförbindelsen intagas, utan bör låntagaren endast förbinda sig att under den tid, som åtgår för det erhållna lånets tulla återbetalning, före hvarje års slut erlägga sex procent å lånets ursprungliga belopp. Verkställes ej inbetalning å bestämd tid, är låntagaren pligtig att för det till liqvid förfallna oguldna beloppet erlägga sex procent årlig ränta, intilldess betalning sker. 16:o Alla kostnader, af hvad namn de vara må, som i följd af erhållna anslag eller lån föranledas för Riksgälds-kontoret, skola utan undantag bestridas eller godtgöras utaf den eller dem, som statsbidragen erhållit; och bör erforderlig föreskrift derom uti kontraktet införas. Jemte det ofvanstående stadgande:! blifvit i underdånighet anmälda, har Riksdagen anhållit, att Kongl. Maj:t täcktes låta underrätta Fullmäktige ej mindre om de tei miner, då beviljade statsbidrag höra utbetalas, än om sådana förändringar 14 uti de för statsbidragens lyftning m. in. meddelade bestämmelser, som under arbetenas fortgång kunna varda medgifna. G) Under 1868 års riksdag på Riksgäldskontor et anvisade statsutgifter. § 20. Utaf de för väg anläggning av och väg förbättringar, bro- och hamnbyggnader, kanaler och andra vattmkommunikationer, äfvensom sjösänkningar och andra vattcnaftappningsföretag vid 1868 års riksdag beviljade och till Kongl. Majrts disposition på Riksgälds kontoret anvisade statsbidrag höra nedanstående, vid detta års början innestående belopp i vederbörlig ordning utbetalas: l:o Återstoden, Femtiosextusen åttahundratjugufem Riksdaler, utåt det vid förenämnda riksdag beviljade anslag å 150,000 Riksdaler för anläggning af nya samt förbättring eller omläggning af bacldga, eller eljest mindre goda vägar; 2:o Sjutusen femhundra Riksdaler af anslaget, 20,000 Riksdaler, för understödjande af mindre hamn- och brobyggnader samt upprensning af åar och farleder, 3:o Till staden Ystad, återstoden, Tretton tusen Riksdaler, utaf det staden vid 1865 och 1866 års riksdag utan återbetalningsskyldighet tillförsäkrade anslag af 63,000 Riksdaler för utvidgande af hamnen vid nämnda stad; 4:o Återstoden, Sjuttiotretusen etthundraniotioåtta Riksdaler, af det till Kongl. Maj:ts disposition beviljade belopp 120,000 Riksdaler, att utgå såsom anslag utan återbetalningsskyldighet till understödjande af sådana myr utdikning ar och vattenaftappningar inom Norrbottens, Westerbottens, Wester-Norrlands, Jemtlands, Gefleborgs och Stora Kopparbergs län samt Eif dals, Fryksdals, Jösse och A ordmarks härader i Wcrmlands län, som företrädesvis afse att förminska frostländigheten; dock under vilkor att sådant understöd icke i något fall får öfverstiga en tredjedel af den för arbetets utförande enligt fastställd plan beräknade kostnad, och alltid med förbindelse för vederbörande kommuner, föreningar eller enskilde att icke allenast tillskjuta hvad derutöfver för arbetets fullbordande erfordras, utan ock att för all framtid behörigen underhålla de afloppsgrafvar och andra för ändamålets vinnande utförda arbeten, som med statsbidrag blifvit understödda; egande Kongl. Maj.t att i de fall, der sådant anses vara af behofvet påkalladt, i nåder medgifva, att någon del af anslaget må förskottsvis till vederbörande utbetalas; 5:o Trettontusen niohundratjugu Riksdaler utaf det till Kongl. Maj:ts disposition för år 1868 till beredande af arbetsförtjenst åt den i följd af missväxt och dyr Hd nödställda befolkningen inom vissa delar af landet för år 1868 särskild! anvisade belopp af 200,000 Riksdaler, att användas till anläggning och förbättring af vägar och andra kommunikationsanstalter. 15 § 21. Utom de särskilda vilkor och bestämmelser, som böra tillämpas på de statsbidrag, hvilka uti nästföregående § omförmälas, skola de uti § 19 bär ofvan intagna allmänna vilkor och föreskrifter i afseende på berörda statsbidrags erhållande och åtnjutande lända till efterrättelse, så vidt icke härifrån skiljaktiga bestämmelser eller stadgande äro för de beviljade anslags- och lånesummorna särskild! meddelade; dock bör i afseende å föreskriften i mom. 13 af sistberörda § iakttagas, att de arbetsföretag, för hvilkas utförande allmänna medel vid 1868 års riksdag blifvit beviljade, skola vara började sednast under loppet af år 1869. H) Under 1869 års riksdag på Riksgälds-kontoret anvisade statsutgifter. § 22. För väg anläggning ar och väg förbättringar, bro- och hamnbyggnader, kanaler och andra vattenkommunikationer, äfvensom sjösänkningar och andra vattenaftappningsföretag hafva vid sistliden riksdag beviljats och till Kongl. Maj:ts disposition anvisats följande statsbidrag: l:o för anläggning af nya samt förbättring eller omläggning af backiga eller eljest mindre goda vägar för år 1870, ett anslag af Etthundrafemtio tusen Riksdaler; 2:o för väganläggning från Ramsele sockengräns genom Fjällsjö till Bodums kyrka samt vidare derifrån till Tåsjö kyrka i Wester-Norrlands län, återstoden Elfvatusen tvåhundrafemtio Riksdaler, att under år 1870 utgå af det för detta vägarbete vid 1865—1866 års riksdag beviljade anslag 76,250 R:dr; 3:o återstoden af det vid 1865—1866 års riksdag för anläggning af väg mellan sjön Bolmens strand och Wieslanda jernvägsstation i Kronobergs län beviljade, mot två tredjedelar af verkliga anläggningskostnaden svarande anslag af högst 150,000 R:dr, hvilken återstod må på de tider och med de belopp, Kongl. Maj:t, med afseende å arbetets fortgång, behagar bestämma, från Riksgälds-kontoret utbetalas med högst Tretusen sexhundrasextiosex Riksdaler 67 öre, under vilkor, dels att någon del af anslaget, enligt Kongl. Maj:ts hopropande, skall innestå, intilldess arbete! blifvit fullbordad!, afsynadt och godkänd!, dels att intressenterna, i den mån anslagssumman utbekomma, af egna medel skola tillskjuta minst hälften af hvad utaf statsanslaget lyftas; 4:o för understödjande af mindre hamn- och brobyggnader samt upprensning af åar och farleder för år 1870 ett anslag af Tjugu tusen Riksdaler; 5:o för utsträckning af Kinda båtled från sjön Rengen till Linköpings hamn, återstoden af det statsbidrag, som för detta arbetsföretag vid 1862—1863 års riksdag beviljades, och hvilken återstod må under år 1870 från Riksgälds-kontoret utgå med Tretiotvåtusen femhundra Riksdaler såsom anslag utan återbetalningsskyldighet, och Tretiotvåtusen femhundra Riksdaler såsom lån, eller tillhopa 16 Sextiofem tusen Riksdaler, att af vederbörande lyftas under de vilkor, som i afseende på detta statsbidrags åtnjutande blifvit af Rikets Ständer meddelade; 6:o Sextio tusen Riksdaler, att för år 1870 utgå såsom anslag utan återbetalningsskyldighet till understödjande af sådana myrutdikningar och vattenaftappning ar inom Norrbottens, Westerbottens, Wester-Norrlands, Jemtlands, Gefleborgs och Stora Kopparbergs län samt Elf''dals, Fryksdals, Jösse och Nordmarks härader i Wermlands län, som företrädesvis afse att förminska frostländigheten; dock under vilkor, dels att sådant understöd icke i något fall får öfverstiga en tredjedel af den för arbetets utförande, enligt fastställd plan, beräknade kostnad; dels att anslaget må, utan någon viss fördelning mellan de särskilda länen, företrädesvis anvisas till sådana större företag, som anses i väsendtlig mån befrämja det dermed afsedda ändamål, eller frostländighetens förminskande; dels att vederbörande kommuner, föreningar eller enskilda alltid skola hafva förbindelse att icke allenast tillskjuta hvad derutöfver för arbetets fullbordande erfordras, utan ock att för all framtid behörigen underhålla de afloppsgrafvar och andra för ändamålets vinnande utfärda arbeten, som med statsbidrag blifvit understödda; dels slutligen att Kongl. Maj:t må ega att i de fall, der sådant anses vara af behofvet påkalladt, i nåder medgifva att någon del af anslaget må förskottsvis till vederbörande utbetalas; 7:o Femtio tusen Riksdaler att för år 1870 utgå såsom lån för befrämjande af utdilmingar och aftappningar af sänka trakter och sjöar till beredande af odlingsföretag inom rikets mellersta och södra län; 8:o Återstoden, Tio tusen Riksdaler, af det för Lida-åns sänkning och upprensning vid 1862—1863 års riksdag beviljade låneunderstöd å 126,000 R:dr att under år 1870 utgå, med iakttagande af de vilkor, som för detta lån redan blifvit bestämda; 9:o Återstoden af det vid 1865—1866 års riksdag till rensningar för flodvattnets afledande i en del af Ume-elf utan återbetalningsskyldighet beviljade anslag af 11,000 R:dr, att under år 1870 utgå med Två tusen Riksdaler. § 23. Utom de särskilda vilkor och bestämmelser, som höra tillämpas på de statsbidrag, hvilka uti nästföregående § omförmälas, skola de uti § 19 bär ofvan intagna allmänna vilkor och föreskrifter i afseende på berörda statsbidrags erhållande och åtnjutande lända till efterrättelse; dock med den förändring dels i mom. 14:o, att efter tre års förlopp från den dag, då lånemedel till sjösänkningar och vattenaftappningar från Riksgälds-kontoret utbekommits, årligen skall erläggas åtta procent å den lyftande lånesumman, hvaraf ränta godtgöres efter fem för hundra af obetalda kapitalbeloppet och det öfriga utgör afbetalning derå, dels i mom. 13:o, att de arbetsföretag, för hvilkas utförande allmänna medel vid donna riksdag blifvit beviljade, skola vara började sednast under loppet af år 1870. § 24. 17 § 24. Likaledes skall från Riksgälds-kontoret i vederbörlig ordning utbetalas återstoden Tretusen åttahundra Riksdaler utaf det vid sistlidna riksdag till Kongl. Maj:ts disposition för år 186!) beviljade anslag af 123,300 R:dr, för beredande af tillfällen till arbetsförtjenst åt den i följd af 1868 års missväxt nödlidande befolkningen i Kronobergs och Jönköpings län. Återstoden Tretusen femhundra Riksdaler utaf det vid sistförflutna riksdag till understöd för de genom 1868 års missväxt nödlidande länen till Kongl. Maj:ts disposition å Riksgälds-kontoret anvisade belopp af 340,000 R:dr skall uppå skeende reqvisition till Statskontoret utbetalas; och må dessa medel af Kongl. Maj:t användas, dels till räntefria låneunderstöd med bestämda återbetalangsterminer och mot vederbörande större eller mindre menigheters gemensamma ansvarighet eller annan af Kongl. Maj:t godkänd säkerhet, och dels till undsättning utan återbetalningsskyldighet, der sådant pröfvas vara oundgängligen nödigt, dock med iakttagande: l:o att så beskaffad! understöd företrädesvis må tillkomma de kommuner, som tillförbinda sig att för dithörande fattiga och arbetslösa personer bereda sysselsättning och möjlighet att genom eget arbete förtjena sitt uppehälle; 2:o att de medel, som i afbeta!ningar å lån, utgifna från ifrågavarande anslag, inflyta, skola, utan sammanblandning med andra inflytande undsättningsmedel, särskild! redovisas och bokföras; samt 3:o att hvad sålunda inflyter skall från Statskontoret till Riksgälds-kontoret öfverlemnas. § 26. Jemte det Riksdagen sistliden år besluta! att i underdånighet anhålla, det Kongl. Maj:t måtte pröfva, dels Indika jernvägsanläggningar må anses för utvecklingen af landets industri mest af behofvet påkallade under den närmaste tiden al 12 15 ar,, samt den ungefärliga kostnad, hvartill deras anläggning kan antagas uppgå, dels lämpligaste sättet att befordra deras utförande genom ett eller flera enskilda bolag, vare sig genom direkt anslag till belopp af högst en fjerdedel af anläggningskostnaden eller på annat sätt, har Riksdagen till Kongl. Maj:ts disposition anvisa! 25,000 R:dr för bestridande af de härmed förenade kostnader; och bör återstående beloppet häraf, Tjugu tvåtusen femhundra Riksdaler, i vederbörlig ordning från Riksgälds-kontoret utbetalas. Bill. till jRilcsd. Prof. 1870. in Sami 1 Åfd. L Band. (Riksg.-kontoreis Reglemente). 3 18 2:o. Under innevarande riksdag på Riksgälds-kontoret anvisade statsutgifter. § 27. För väg anläggning ar och väg förbättringar, bro- och hamnbyggnader, kanaler och andra vattenkommunikationer, äfvensom sjösänkningar och andra vattenaftappningsföretag har Riksdagen beviljat och till Kong!. Maj:ts disposition anvisat följande statsbidrag: A). Väg anlägg ning ar och väg/‘örb ätt ring ar. l:o) för anläggning af nya samt förbättring eller omläggning af backiga eller eljest mindre goda vägar för år 1871 ett anslag af Etthundrafemtiotusen Riksdaler ; och har Riksdagen medgifvit, att, derest Kongl. Maj:t af donna fond anvisar 10,000 Riksdaler till fullbordande af omläggningen af allmänna landsvägen mellan Hvetlanäa och Serarps gästgifvaregårdar inom Östra härad af Jönköpings län, detta belopp redan under innevarande år får från Riksgälds-kontoret utbetalas. 2:o) återstoden Femtusen Riksdaler af det för väganläggningen mellan Åsclc och Wilhelmina kyrkoby i Wcsterboltens län vid 1865 och 1860 års riksdag beviljade anslag å 50,000 R:dr, hvilken återstod blifvit anvisad att under innevarande år utgå. 3:o) för väganläggning mellan Lycksele och Wilhelmina kyrkobyar i Westerbottens län, ett anslag af Etthundrasextusen sjuhundra Riksdaler, deraf under år 1871 må utgå Femtontusen Riksdaler. B). Bro- och hamnbyggnader. 4:o) för understödjande af mindre hamn- och brobyggnader samt upprensning af åar och farleder för år 1871 ett anslag af Tjugutusen Riksdaler. 5:o) för tillökning af vågbrytaren utanför Wisby hamn, i enlighet med uppgjord och af Kongl. Maj:t i nåder gillad plan, ett anslag af Etthundratretiotusen Riksdaler, att utgå under förbehåll att Wisby stad förpligtas, att till det djup, som Kongl. Maj:t katt finna skäligt bestämma, låta uppmuddra och underhålla hamnbassinen, af hvilket anslag blifvit anvisadt ett belopp af Tjugutusen Riksdaler till utgående under år 1871. C). Sjösänkningar och andra v attenaftappning sföretag. 6:o) Sextiotusen Riksdaler, att för år 1871 utgå såsom anslag utan återbetalningsskyldighet, till understödjande af sådana myr utdikning ar och vattenaflappil ingår inom Norrbottens, Westerbottcns, Wester-Norrlands, Jemtlands, Gefleborgs ] 9 och Stora Kopparbergs lön samt El/dals, Fry isdals, Jösse och Nordmarks härader i Wermlands län, som förträdesvis afse att förminska frostländiglicten; dock under vilkor, dels att sådant understöd icke i något fall får öfverstiga en tredjedel af den för arbetets utförande, enligt fastställd plan, beräknade kostnad; dels att anslaget må, utan någon viss fördelning mellan de särskilda länen, företrädesvis anvisas till sådana större företag, som anses i väsendtlig man befrämja det dermed afsedda ändamål eller frostländighetens förminskande; dels att vederbörande kommuner, föreningar eller enskilda alltid skola hafva förbindelse, att icke allenast tillskjuta hvad derutöfver för arbetets fullbordande erfordras, utan ock att för all framtid behörigen underhålla de afloppsgrafvar och andra för ändamålets vinnande utfärda arbeten, som med statsbidrag blifvit understödda; dels slutligen att Kong!. Maj:t må ega att, i de fall, der sådant anses vara af behofvet påkallad t, i nåder medgifva, att någon del af anslaget må förskottsvis till vederbörande utbetalas. 7:o) Femtiotusen Riksdaler att för år 1871 utgå såsom lån för befrämjande af utdikningar och aftappningar af sänka trakter och sjöar till beredande af odlingsföretag inom rikets mellersta och södra län. § 28. Utom de särskilda vilkor och bestämmelser, som bära tillämpas på de statsbidrag, hvilka uti nästföregående § omförmälas, skola de uti § 19 bär ofvan intagna allmänna vilkor och föreskrifter i afseende på berörda statsbidrags erhållande och åtnjutande lända till efterrättelse; dock med den förändring, dels i mom. 14:o, att efter tre års förlopp från den dag, då lånemedel till sjösänkningar och vattenaftappningar från Riksgälds-kontoret utbekommits, årligen skall erläggas åtta procent å den lyftade lånesumman, hvaraf ränta godtgöres efter fem för hundra af obetalda kapitalbeloppet och det öfriga utgör afbetalning derå, dels i mom. 13:o, att de arbetsföretag, för hvilkas utförande allmänna medel vid donna riksdag blifvit beviljade, skola vara började sednast under loppet af år 1871. § 29. Till fortsättande af arbetena å nordvestra stambanan har Riksdagen för innevarande år anvisat ett belopp af Fn million sexhundra tusen Riksdaler, hvilket belopp bör, uppå vederbörlig reqvisition, från Riksgälds-kontoret utbetalas. § 30. Till ersättning af åtskilliga utaf Kongl. Statskontoret samt en del länsstyrelser under för skottstitel bestridda utgifter, har Riksdagen anvisat en summa af Nittioåttatusen tvåhundraåttatiotvå Riksdaler 37 öre att, enligt Kongl. Maj:ts nådiga disposition, från Riksgälds-kontoret utbetalas. 20 § 31. Jemte de särskilda, efter anslagens och låneunderstödens föremål och beskaffenhet lämpade föreskrifter, som i föregående §§ af detta reglemente finnas införda, böra äfven nedanstående allmänna stadganden, i afseende på samma anslags- och lånesnmmors utbetalning, iakttagas: l:o) hvad som af ett anslaget belopp under ett år icke blifvit från Riksgäldskontoret uttaget eller behöft användas, må, der ej annorlunda blifvit särskild!: föreskrifvet, under ett följande år disponeras och utbekom mas; och 2:o) de besparingar, som å anslagen för hvarje särskildt föremål uppkomma, få icke, i annat fall, än der sådant är uttryckligen medgifvet, till andra behof disponeras, utan höra oafkortade till kommande Riksdags disposition reserveras. 3:o. Statsfyilnadssiiiiiman jemte öiriga med statsregleringen gemenskap egande utgifter. § 32. Det ännu icke utbetalda beloppet, Sjuhundratretiofyratuseu sjuhundra Rikdaler, utaf den vid sistlidne riksdag för 1870 bestämda stats fyllnadssumma, 1,634,700 Riksdaler, skall af Riksgälds-kontoret Kong!. Statskontoret, uppå dess reqvisition, tillhandahållas. § 33. Till fyllande åt den brist, som vid den under innevarande riksdag verkställda reglering af Statskontorets inkomster och utgifter för år 1871 uppkommer, och hvilken brist, enligt antagna beräkningar, uppgår till 1,527,000 Riksdaler, bär Riksdagen till utbetalning från Riksgälds-kontoret anvisat en häremot svarande statsfyllnadsumma af Eu million femhundratjugusjutusen Riksdaler, hvilket belopp skall, uppå Kong!. Statskontorets reqvisition, af Riksgälds-kontoret förskottsvis efter nästkommande års ingång utbetalas. § 34. I händelse Statsverkets inkomster för något år icke skulle uppgå till det sammanlagda belopp, hvartill dessa inkomster i Riks-staten beräknats, bör Kong!. Statskontoret af Riksgälds-kontoret erhålla godtgörelse för den brist, som härigenom, enligt rikshufvudboken, uppkommer i de för statsutgifternas bestridande anvisade tillgångar. Skulle under löpande året visa sig, att Statskontorets inkomster äro otillräckliga för bestridande af dess utgifter, åligger det Riksgälds-kontoret att, sedan Kongl. Maj:t, uppå Statskontorets underdåniga anmälan, pröfva!, behofvet, för dess fyllande tillhandahålla Statskontoret det belopp, Kongl. Maj:t för sådant ända - 21 mål finner för godt bestämma; dock med förbindelse för Statskontoret att, så snart dess tillgångar det medgifva, återgälda hvad Riksgälds kontoret sålunda förskjutit. § 35. Derest någon af de vid statsregleringarne för åren 1868, 1869, 1870 och 1871 i egenskap af förslagsanslag beviljade utgiftssummor skulle under ett eller annat år befinnas otillräcklig för dermed afsedda ändamål, åligger det Riksgäldskontoret att bristen efter årets slut Kongl. Statskontoret ersätta; hvaremot de besparingar, som kunna å dessa anslag uppkomma, börs för hvarje år till''.Riksgäldskontor aflemnas; — ankommande på Kongl. Statskontoret, att antingen i den enligt nedanstående § 61 för samma år upprättade öfverskottsliqvid upptaga bristerna i omförmälda anslag, eller ock, på grund af uppgjord och vederbörligen granskad särskild liqvid, rörande de till eu eller flera hufvudtitlar hörande förslagsanslags brister och besparingar, från Riksgälds-kontoret reqvirera det ersättningsbelopp, som enligt donna liqvid Kongl. Statskontoret tillkommer; dock bör, innan sådan reqvisition sker, Riksgälds-kontoret hafva i stadgad ordning erhållit godtgörelse för alla å enahanda anslag under nästföregångna år uppkomna besparingar. Uti den vid 1867 års riksdag fastställda samt för år 1868 gällande Riks-stat äro följande anslag upptagna såsom förslagsanslag, nemligen; under Andra Hufvudtiteln: till fångars vård och underhåll; „ mcdiko-legala besigtningar; „ skrifmaterialier och expenser, ved m. m.; „ rese- och traktamentspenningar; „ ersättning åt domare, vittnen och parter; „ ersättning till personer, menigheter eller allmänna inrättningar för dem genom nya strafflagens införande frångångna bötesandelar; under Fjerde Hufvudtiteln: till roteringsunderstöd; „ fourragering af artilleriets och pontonier-bataljonens samt värfvade kavalleriets hästar; „ beväringsmanskapets vapenöfning; „ inqvarteringskostnader i Stockholm; „ inqvarteringskostnader i landsorterna; „ salpeter-uppköp; 32 till rese- och traktamentspenningar; » skrifmaterialier och expenser m. m. för Landtförsvars-departementets kansliexpedition ; under Femte Hufvudtiteln: tillskott i de för båtsmansindelningen uti Blekinge anslagna räntor; till båtsmännens beklädnad, högst 138,200 B:dr; „ rese- och traktamentspenningar; „ skrifmaterialier och expenser m. in. för Sjöförsvars-departementets kansliexpedition ; „ skrifmaterialier m. m. för Flottans stationer och depot; under Sjette Hufvudtiteln: för landsstaterna i länen: landshöfdingen i Wester-Norrlands län; till utflyttningshjelp efter laga skiften; ., odlingshjelp m. m. för krono-nybyggare; „ ersättning för jordförluster genom kanal- och väganläggningar: ,, Konvoj-kommissariatet, att utgå direkte af tullmedlen; för kontrollen å bränvinsförfattningarnes tillämpning och restitution af tillverkningsafgilt för utförd t bränvin att utgå direkte af inflytande bräuvinstillverkningsmedlen; till skrifmaterialier och expenser in. in.; „ rese- och traktamentspenningar; under Sjunde Hufvudtiteln: till stämpelpappers-omkostnader; „ omkostnader för kontrollverket; „ Postverket, kontanta anslaget, att utgå direkte af postmedlen; „ Tullverket, att direkte utgå af tullmedlen; „ ersättning till städerna för mistad tolag; „ skogsplanteringskassan, ersättning för hemmansräntor och arrenden m. in.; „ belöning för rofdjurs dödande; „ lyshållning m. fl. utgifter för Kronans publika hus i Stockholm; „ städers friheter; „ transportkostnader för Statsverkets bergseffekter; „ observations- och uppbördsprocenter m. m.; „ mantalsskrifnings-provision; „ restitutioner; till uppköp af ved för Wisby kronokalkugc; „ rese- och traktamentspenningar; „ skrifmaterialier och expenser m. m.; under Åttonde Hufvudtiteln: till biskopens på Gotland lön; „ lönetillökuing åt 13 konsistorii-notavier, högst 3,510 Riksdaler; „ Lappmarks ecklesiastikverk; „ upprätthållande till visst belopp af löner vid Upsala universitet, uti hvilka spanmål ingår; „ farsoters och smittosamma sjukdomars botande; „ fattigvården i allmänhet; „ rese- och traktamentspenningar; „ skrifmaterialier och expenser m. m.; under Nionde Hufvudtiteln: till invalidhusfonden, ersättning för hemmansräntor och arrenden; samt hela det å Allmänna Indragningsstaten upptagna belopp. Vid uppgörandet af statsregleringen för 1869 hafva följande förändringar i afseende på förslagsanslagen blifvit beslutade: på Sjette Hufvudtiteln är uppfördt ett nytt förslagsanslag, under benämning: Statens jernvägstrafik, förslagsvis beräknadt att af trafikmedlen utgå. Det på samma Hufvudtitel uppförda anslaget till “Konvoj-kommissariatet, att utgå direkte af tullmedlen,“ har förändrats till: “Handels- och Sjöfartsfonden, att utgå direkte af tullmedlen;" och det på Sjunde Hufvudtiteln uppförda förslagsanslaget till Postverket har upphört att vara reservationsanslag. Vid den för år 1870 uppgjorda statsreglering hafva följande förändringar i afseende på förslagsanslagen blifvit vidtagna: Från Sjette Hufvudtiteln är uteslutet anslaget till “Handels- och Sjöfartsfonden, att utgå direkte af tullmedlen," och äro i stället uppförda tre nya anslag: “till karantänsinrättningen på Känsö, högst 18,500 R:dr; „ aflösning af Öresundstullen; „ aflösning af Scheldetullen." ■ 04 Från Sjunde Hufvudtitcln är uteslutet anslaget till “skogsplanteringskassan, ersättning för hemmansräntor och arrenden in. m.“; och från Nionde Uufvudtiteln har uteslutits anslaget till “invalidhusfonden, ersättning för hemmansräntor och arrenden.11 Vid den under innevarande riksdag för år 1871 uppgjorda statsregleringen har på Femte Uufvudtiteln blifvit uppförd t ett nytt förslagsanslag under benämning “Gemenskapens vid Sjöförsvaret natura-underhåll.11 § 36. Som, enligt de under 1850 och 1851 samt 1853 och 1854 års riksdagar fattade beslut i fråga om beskattningsväsendets förenkling, innehafvare af indelta anslag utaf hemmansräntor och kronotionde skola, för upphörande af så väl deras dittills åtnjutna optionsrätt, att dessa anslag in natura utfordra, som rättigheten att, då för räntorna och tionde lösen med penningar eger ruin, af räntegifvarne uppbära forsellön, hållas skadeslös på det sätt, att de af Statsverket årligen erhålla ersättning med samma belopp, hvarmed forsellönen förut författningsenligt tillgodonjutits; så bör Riksgalds-kontoret, vid de årliga liqviderna med Kongl. Statskontoret, godtgöra sistnämnda verk det belopp, som enligt afslutad rikshufvudbok är af detsamma till sådan ersättning förskottsvis utgifvet. § 37. Till följd af Rikets Ständers under riksdagen åren 1850 och 1851 vidtagna beslut, att de under namn af begröfningshjelps- eller nådårsbesparing tillförene föreskrifna innehållningar å embets- och tjensteman» löner borde upphöra, men förut gällande föreskrifter i fråga om utbetalningar till aflidne embets- och tjenstemäns sterbhus af de löne-innehållningar, h vil ka såsom dylik besparing blifvit vederbörligen iakttagna, likväl komma att fortfarande tjena till efterrättelse, — höra do utgifter, som i sådant hänseende under hvart och ett år blifvit utaf Statsverkets medel förskjutna, ersättas af Riksgalds-kontoret genom de gjorda utbetalningarnas upptagande i den för samma år föreskrifna och på rikshufvudboken grundade liqviden mellan Stats- och Riksgälds-kontoren. § 38. Uti ofvan omförmälda årliga liqvid höra jemväl till ersättning af Riksgaldskontoret upptagas sådana kostnader, som kunna uppkomma och af statsmedlen blifvit 25 blifvit förskottsvis bestridda för de vid båtsmanhållet indelta rotarnes sammanförande inom lämpliga distrikter, enligt Rikets Ständers derom hos Kongl. Maj:t under 1850 och 1851 års riksdag gjorda anhållan. 4:o. På Riksgälds-koutoret anvisade kreditiver. § 39. Till följd af stadgandet i Regeringsformens 63 § bär Riksdagen anslagit och till utbetalning från Riksgälds-kontoret anvisat eu kreditiv-summa af tre millioner Riksdaler, för att vid infallande lerig af Konungen lyftas, sedan han Stats-Rådet in piano hört och Riksdagen sammankallat. Riksdagens å donna summa utfärdade förseglade anordning får ej förr brytas eller summan af Fullmäktige utbetalas, än sedan riksdags-kallelsen blifvit i hufvudstadens kyrkor vederbörligen kungjord. § 40. Den kreditiv-summa, som, enligt ofvan åberopade grund lagsstadgande, bör å Riksgälds-kontoret anvisas, för att, på sätt detsamma innehåller, under tiden mellan innevarande och nästkommande riksdag vara tillgänglig, då Konungen till rikets försvar eller andra högst vigtiga och angelägna ändamål, sedan hela StatsRådets tankar deröfver blifvit inhemtade, finner den vara oundgängligen nödig, bär Riksdagen fastställt till en million femhundra tusen Riksdaler. § 41. För bestridande af ifrågakorinnande utbetalningar utaf de genom nästföregående två §§ å Riksgälds-kontoret anvisade kreditiv, böra detta verks härtill disponibla tillgångar begagnas, och, i fall dessa icke äro tillräckliga, de derutöfver erforderliga medlen af Riksgälds-kontoret upplåna^ mot Kontorets obligationer, ställda till inlösen antingen efter viss förfallotid eller efter föregången uppsägning; agande Fullmäktige, att, med hänsigt till de vid upplåningen sig företeende omständigheter och förhållanden, bestämma rån te vilkor en samt fastställa betalningsterminerna för dessa obligationer; dock får obligationernas förfallotid icke utsättas sednare än fem år efter deras utgifningsdag. Bill. till Riksd. Prof. 1870. 10 Samt. 1 Afd. 2 Band. 4 (Riksg.-kontorets Reglemente). 26 5:o. Från Riksgälcls-kontoret utgående riksdags- och revisions-kostnader, aflöningar, förvaltningsutgifter in. in § 42. Alla på Riksdags beslut grundade utgifter för riksdag skostnader skola, intilldess annorlunda af Riksdag förordnas, utgå af Riksgälds-kontorets medel och, under behörigt iakttagande af samma genom Riksdagens Stats-Utskott Fullmäktige till efterrättelse härvid meddelade beslut, omedelbart från detta verk till vederbörande utbetalas; hvarförutan sådana af Riksdag föranledda utgifter, som i anseende till deras föremål eller beskaffenhet dels redan blifvit, dels framdeles varda af Kongl. Maj:t godkända och å Statskontoret anvisade, må, efter erhållna rekvisitioner och anställd granskning af .derför aflemnade verifikationshandlingar, Kongl. Statskontoret af Riksgälds-kontoret godtgöras. § 43. I anledning af de äfven under innevarande riksdag öfverklagade olägenheterna vid begagnandet af den i Riksdagens hus anbringade uppvärmnings- och luftvexling sapp ar al har Riksdagen uppdragit åt Fullmäktige att genast efter innevarande riksdags slut låta vidtaga de åtgärder, som finnas mest lämpliga och ändamålsenliga, för beredande af sådan uppvärmning och luftvexling i Kamrarnes sessionsrum, antingen genom förändring af de redan befintliga uppvärmnings- och luftvexlingsanstalterna, eller på annat sätt, att de hittills öfverklagade olägenheterna må för framtiden undvikas. § 44. Kostnaderna för nödiga reparationer och andra arbeten för vederbörligt underhåll så väl af den för Riksgälds-kontoret anvisade, som af de för Riksdagens sammankomster afsedda fasta egendomar, äfvensom för de uti samma egendomar befintliga inventariers underhåll och komplettering skola utaf Riksgälds-kontorets medel bestridas i likhet med andra till s. k. kontorsexpenser vanligen hänförda utgifter. § 45. Jemte det Riksdagen beslutat, att det årliga anslag af niohundra Riksdaler, som vid 1865 och 1866 års riksdag anvisades för bildande af ett mot representanternas behof och anspråk svarande bibliotek inom Riksdagens hus, fortfarande skall utgå, har Riksdagen medgifvit, att bibliotekets föreståndare må bebo tvänne till biblioteket angränsande rum samt till desamma erhålla nödig vedbrand. i 37 De uti hvardera Kammarens kanslilokal uppställda samlingar af riksdagstrycket jemte de mest nödiga författnings- och lagsamlingar stå mellan riksdagarne under biblioteksföreståndarens vård, och höra dessa samlingar, hvaröfver fullständiga förteckningar skola föras, i mån af behof kompletteras och utvidgas. § 46. Halfva beloppet af de traktamenten och resekostnads-ersättningar, som tillkomma Riksdagens Bcvisorer, skall, enligt behörigen granskade och godkända räkningar, af Riksgälds-kontorets medel godtgöras; hörande jemväl de arjvoden, Revisorerne bestämma dels för de i och för Statsverkets revision bos dem anställde sekreterare, kameral- och kanslibiträden samt vaktbetjente, dels för den i och för Riksgälds-verkets revision antagna kansli- och vaktbetjening utbetalas från Riksgälds-kontoret, hvarifrån jemväl utgår den godtgörelse, som af Kongl. Maj:t i nåder bestämmes för den ledamot af Statskontoret, hvilken hatt nådigt förordnande att Revisorerne med upplysningar tillhandagå. Likaledes må Revisorerne på Riksgäldskontoret anvisa ersättning ej mindre för inköp af papper, skrifmaterialier och andra dylika utgifter för revisionens behof samt för annonser rörande Revisorernes sammanträden, än ock för de kostnader, som kunna föranledas af sådana under revisionstiden verkställda resor, som Revisorerne vid sammankomst in pleno ansett nödvändiga. Kostnaderna för tryckningen, häftningen och utdelningen af Revisorernes berättelser angående granskningen af Stats- och Riksgäldsverkens samt de under Kongl. Kommers-kollegium ställda fonders förvaltning, äfvensom af de förklaringar, som i anledning deraf kunna varda afgifna, höra äfven af Riksgälds-kontorets medel bestridas. § 47. Aflöningen för Justitie-ombudsmannen samt den hos honom anställda kanslioch vaktbetjening bör af Riksgälds-kontoret under sista månaden af hvarje qvartal utbetalas; skolande lönen för Justitie-ombudsmannen, under den tid innevarande riksdags statsreglering kommer att blifva gällande, utgå med sju tusen Riksdaler, eller med lika belopp som Justitiekanslerns lön enligt sagda statsreglering utgör; hvaremot Justitie-ombudsmannen, derest han förut innehar tjenst på rikets stat, är skyldig att den dermed förenade löneinkomst frånträda, så länge han uppbär Justitieombudsmans-lönen. Utöfver den fastställda aflöningen egen den Justitie-ombudsman, som hädanefter tillträder detta embete och dessförinnan icke är i hufvudstaden bosatt, att såsom flyttningshjelp uppbära från Riksgälds-kontoret ett tusen femhundra Riksdaler. 28 För ofvanbemälda kansli- och vaktbetjening utgår ajlöningen med följande årliga belopp, nemligen: för Sekreteraren med tre tusen femhundra Riksdaler; “ en Kanslist, som tillika har skyldighet att ombesörja registratorsgöromålen, med två tusen Riksdaler; “ en Kanslist med ett tusen Riksdaler, samt » en Vaktmästare med sexhundra Riksdaler; hörande Sekreteraren hos Justitie-ombudsmannen, utan särskild ersättning, jemväl bestrida de göromål, som tillhöra sekreterare-befattningen hos Tryckfrihets-komitéen. Derest Justitie-ombudsmannens Sekreterare förut innehar tjenst på rikets stat, skola, vid uppbärandet af ofvanberörda aflöning, samma vilkor och förbehåll iakttagas, som äro stadgade i afseende på utbetalningen af Justitie-ombudsmanslönen vid enahanda fall. § 48. Till kostnader för Justitie-ombudsmannens embetsresar bör Riksgälds-kontoret, uppå hans reqvisition och emot derför inom hvarje års utgång afgifvande redogörelse, förskottsvis utbetala en summa af två tusen Riksdaler. För upphandlingen af skrifmaterialier och för andra expenser vid Justitieombudsmannens och TryckfrihetsJwmitéens expedition bör ett ärligt belopp af femhundra Riksdaler, emot behörig redogörelse, förskottsvis af Riksgälds-kontorets medel utanordna^ Tryckningen och häftningen af ej mindre Justitie-ombudsmannens årliga embetsberättelse än hans särskilda berättelse till nästkommande Riksdag, jemte dertill hörande biläger, höra verkställas och papperet för dessa handlingars tryckning anskaffas genom Fullmäktiges försorg; dock skall den härvid erforderliga korrekturläsningen besörjas på sätt förut skott; hörande samtliga trycknings- och häftningskostnaderna för ifrågavarande berättelser och biläger omedelbart utaf Riksgälds-kontoret godtgöras, utan afdrag å de till expenser för sagda expedition beviljade anslag; hvaremot de medel, Indika inflyta genom samma berättelsers försäljning i bokhandeln, skola af Justitie-ombudsmannen, som härom eget'' foga anstalt, inför Fullmäktige särskilt redovisas. § 49. Såsom arfvode åtnjuter Fullmäktiges Ordförande tre tusen tvåhundra Riksdaler samt hvar och en af de öfrige Fullmäktige ett tusen sexhundra Riksdaler årligen; hvarförutom Fullmäktig, som ej är i Stockholm bosatt, eger att för en resa årligen till och från hemorten uppbära kostnadsersättning, beräknad efter samma grunder, som gälla för beräknandet af resekostnadsersättningen åt Andra Kammarens ledamöter. 29 § 50. Ajiöningen för Ii i ksg aids-kontor e ts tjenstemanna-pcrsonal och våktbeijening utgår enligt den af Riksdagen för nämnda verk fastställda aflöningsstat, hvilken icke får öfverskridas; varande nedanstående vilkor och förbehåll stadgade för tillgodonjutande af den för bemälda tjenstemanna-personal och vaktbetjening, under föregående riksdagar, beviljade löneförhöjning: l:o Innehafvande af de ökade lönerna inom Riksgälds-kontoret äro underkastade den vidsträcktare tjänstgöringsskyldighet eller den jemkning i åliggande!!, som antingen vid en blifvande förändrad organisation af detta verk eller eljest kan varda i allmänhet stadgad; och höra de fullmagter, som för Riksgälds-kontorets tjenstemän utfärdas, innefatta förbehåll om vederbörandes skyldighet att åtaga sig de nya eller förändrade göromål, hvilka kunna dem åläggas. 2:o Sådana uppdrag och bestyr, som, till följd af Rikets Ständers eller Riksdagens förfoganden, höra af tjenstemännen vid Riksgälds-kontoret förrättas, skola, oaktadt särskilda arfvoden för enahanda uppdrag och göromål tillförene utgått, hädanefter inbegripas under vederbörandes bestämda tjensteåligganden; hvadan alltså den framtida vedergällningen för sagda uppdrag och bestyr kommer att innefattas i den aflöning gällande stat upptager. 3:o De tjenstemän och vaktbetjente, som, till följd af Rikets Ständers under 1862 och 1863 samt 1865 och 1866 års riksdagar fattade beslut, kommit i åtnjutande af löneförbättring, äro icke berättigade att vidare uppbära s. k. ljuspenningar. 4:o De å aflöningsstaten, i egenskap af tjenstgöringspenningar, upptagna arfvoden skola åtfölja utöfvandet af sjelfva tjenstebefattningarne; dock med rättighet för Fullmäktige att medgifva den tjensteman eller vaktbetjent, som af sjukdom hindras från bestridande af sin tjenst, att uppbära det för samma tjenst bestämda arfvode. 5:o Ombudsmannen samt kontorsskrifvare-graden tillhörande tjenstemän må mottaga och bibehålla , andra ordinarie fenster, så vida Fullmägtige icke finna desamma för tjenstgöring^! inom Riksgälds-kontoret hinderliga; men de öfrige tjenstemännen vid detta verk få ej innehafva annan ordinarie tjenstebefattning; dock må den ordinarie tjensteman derstädes, som för närvarande innehar befattning utom verket, och, enligt förut gällande stadgande!), icke varit skyldig denna befattning frånträda, densamma äfven efter tillträdandet af den på nya staten uppförda lön bibehålla, under vilkor dels att, derest hans utom Riksgälds-kontoret innehafvande syssla skulle vara för tjenstgöringen derstädes hinderlig, från endera tjensten afgå, när Fullmäktige sådant äska, och dels att, vid befordran inom detta verk, frånträda ordinarie tjenstebefattning utom detsamma. 4 30 § 51. Till belöning för extra arbeten och till uppmuntran för extra ordinarier som ådagalagt synnerlig flit och skicklighet, ega Fullmägtige att använda två tusen femhundra Riksdaler årligen; dock får hvad häraf under årets lopp icke behöft utgifvas under ett påföljande år ej för samma ändamål användas. För öfrigt ega Fullmäktige icke att tilldela betjeningen vid Riksgälds-kontoret hvarken ljuspenningar eller andra arfvoden än de i aflöningsstaterna och detta reglemente särskilt bestämda eller medgifna. § 52. Såsom begrafningshjelp eller understöd för sterbhusen efter aflidne obemedlade tjensteman och vaktbetjenter vid Riksgälds-kontoret och f. d. General-assistanskontoret, ega Fullmägtige att, under loppet af hvarje år, disponera en summa af högst tvåhundratjugufem Riksdaler. § 53. Derest Enke- och Pupill-lcassans vid Riksgälds-kontoret afslutade och vederbörligen granskade räkenskaper för tiden till och med det år, då nästa riksdag slutar, skulle visa, att kassans inkomster under året understigit de utbetalningar, som derunder kassan ålegat, må den sålunda uppkomna bristen, inom ett belopp af högst tvåtusen tvåhundrafemtio Riksdaler för året, af Riksgälds-kontorets medel godtgöras, under förbehåll likväl, att hvad utaf denna anslagssumma för ett år ej behöft användas icke får för ett annat af kassan tillgodonjutas, och under vilkor att delegarnes bidrag under tiden utgå utan förändring af deras uti det för kassan nu gällande reglemente bestämda belopp, samt att pensionerna för enkor och barn efter embets- och tjenstemän samt vaktbetjente vid Riksgälds-kontoret icke få höjas utöfver en femtedel af den ordinarie lön, hvilken den aflidne delegaren sednast vid detta verk innehaft, och för tjenstemäns samt vaktbetjentes vid f. d. Generalassistans-kontoret efterlemnade enkor och barn icke utöfver en fjerdedel af det lönebelopp, efter hvilket den för sistnämnda Kontors tjenstemannapersonal stadgade årliga afgift till samma kassa blifvit beräknad och vederbörligen inbetald. Angående Riksgälds-kontorets inkomster och de till detta verk särskilt anslagna tillgångar. § 54. De till Riksgälds-kontoret hörande och dit anslagna medel må icke, under någon förevändning eller med hvad vilkor som helst, derifrån ryckas eller användas 31 till andra behof, än dem Riksdagen bestämt. Allt förordnande, som deremot strider, vare kraftlöst (68 § Regeringsformen). Och må, vid liqviderande af Riksgäldskontorets fordringar, ackord, utan Riksdagens särskilda samtycke, icke medgifvas. § 55. Återstoden af den bevillning, som, enligt nu gällande Bevillnings-stadga, skall utgöras, bör, liksom den allmänna bevilhiing, hvilken blifvit fastställd vid innevarande riksdag, till Riksgälds-kontoret levereras i den ordning och på det sätt, författningarne föreskrifva; hvarjemte ännu utestående restantier ä de förflutna årens bevillningsmedel böra, i den mån de varda indrifna, komma detta verk till godo. § 56. De för stämpling af spelkort och tidningar stadgade afgifter ingå likaledes till Riksgälds-kontoret, genom hvars försorg för spelkorten föreskrifna konvoluter och manufaktur-stämpelpapper anskaffas samt i stadgad ordning tillhandahållas, och hvarest stämplingen af papperet för de i hufvudstaden utkommande tidningar jemte andra, stämpel-afgift underkastade skrifter verkställes; börande Riksgäldskontoret till allmänna barnhuset i Stockholm samt öfriga fromma stiftelser utbetala dem tillerkända andelar utaf kortstämpel-afgiften. § 57. Till Riksgälds-kontoret aflemnas hädanefter, liksom hittills, de köpeskillingar, hvilka vid Kronan behållna hemmans samt rekognitions- och Kronans öfriga disponibla skogars försäljande till skatte varda erlagda. § 58. Äfvenledes eger Riksgälds-kontoret att emottaga de auktionsmedel, hvilka kunna inflyta vid försäljning af Kronan tillhöriga hus i städerna; hvarifrån dock undantagas auktionsmedlen för sådana hus, som äro inköpta för Kong!. Flottans i Carlskrona behof eller för allmänna magasins-inrättningens räkning, så vida ej dessa medel blifvit af Rikets Ständer eller Riksdagen för särskild!, ändamål anvisade. § 59. Vidare skola till Riksgälds-kontorets disposition öfverlemnas de medel, hvilka, till följd af anmärkningar vid räkenskaperna öfver alla till detta verk ingående allmänna utskylder, äro eller blifva levererade. 32 § 60. De till bestridande af Riksgälds-Jcontorets utgifter vid 1867 års riksdag anvisade bidrag af Statsverkets i då fastställda Riks-stat beräknade årliga inkomster böra, i den män Statskontorets tillgångar det medgifva, i stadgad ordning Riksgäldsko ntoret tillgodokomma. § 61. Från Kongl. Statskontoret bör Riksgälds-kontoret erhålla dels redan uppkomna, men ännu icke aflemnade, dels hädanefter uppkommande öfverskott å Statsverkets inkomster, äfvensom behållna och till framtida behof icke reserverade besparingar å detta verks utgifter; hörande, sedan rikshufvudbolcen för år 1868 och hvarje påföljande år blifvit afslutad, en derpå grundad liqvid mellan Stats- och Riksgälds-kontoren uppgöras öfver de sistnämnda verk tillkommande öfverskottsmedel, § 62. I stället för det årliga bidrag till Teknologiska Institutet, som af Manufaktur-diskontens vinstmedel tillförene utgått, men numera är å Riks-statens Sjette Hufvudtitel uppfördt, kommer ett detta bidrag motsvarande belopp af tjuguett tusen Riksdaler att utaf nämnda vinstmedel, genom Kongl. Kommers-kollegium, till Riksgälds-kontoret vid innevarande års slut inbetalas. § 63. Med det i § 86 af 1866 års reglemente stadgade vilkor egen Riksgälds-kontoret att, under hvarje år, från Kongl. Statskontoret emottaga den vid samma års början befintliga behållning utaf de depositionsmedel, som från Landtränterierna samt Öfver ståthallar e-embetets Kansli blifvit till Kongl. Statskontoret inleverade. § 64. Jemte det Riksdagen bifallit Kongl. Majds nådiga framställning att af behållningen på reservationsanslaget till sjövapnets öfningar skall till Statsverket, för användande till andra ändamål, öfverlemuas en summa af Tvåhundratusen Riksdaler, har Riksdagen, för sin del, beslutat, att den under rubrik “Influtna medel till uppköp af spanmål11 befintliga tillgång, Fyrahundrasextioåttatusen Riksdaler, skall, såsom för sitt ursprungliga ändamål icke vidare behöflig, till Riksgälds-kontoret aflemnas; kommande dessa båda belopp, tillhopa utgörande Sexhundrasextioåtta tusen Riksdaler, att under loppet af år 1871 till Riksgälds-kontoret inbetalas, § 65. 33 § 65. I sammanhang med Riksdagens medgifvande, att anslaget till “gemenskapens vid sjöförsvaret natura-underhåll“ med ett belopp af 230,000 Riksdaler såsom förslagsanslag upptages, har Riksdagen, för sin del, beslutat, att den å nämnda anslag vid 1870 års slut befintliga behållning skall till Riksgälds-kontoret aflemnas. § 66. De medel, som i följd af vederbörande jordegares vid 1828—1830 års riksdag medgifna lösningsrätt af de å Jeronoslcattejorden växande elear hädanefter till Riksgälds-kontoret inflyta, skola bland Riksgälds-kontorets öfriga årliga inkomster bokföras. § 67. Sedan Riksdagen, i enlighet med Kong!. Maj:ts derom gjorde nådiga framställning, å Sjunde Hufvudtiteln uppfört ett särskildt anslag för skogsväsendet, så komma så väl skog splantering skas san, som Christian stads läns fly g sandsplantering sfond och ekplanteringskassan, sådana dessa tre fonder efter afsilande af 1869 års räkenskaper befinnas, att till Riksgälds-kontoret öfverlemnas, för att bland dess öfriga tillgångar ingå. § 68. I öfverensstämmelse med Riksdagens beslut i fråga om begagnandet af de för undsättningar vid missväxter eller felslagna skördar afsedda medel, intilldess desamma behöfva för sagda ändamål användas, skola dessa medel, till den del de icke äro för anvisade utbetalningar erforderliga, öfverlemnas till Riksgälds-kontoret. § 69. I den mån fordringar för förut meddelade undsättningslån inflyta, skola dessa användas till godtgörande af det vid 1869 års riksdag, för undsättning i följd af 1868 års missväxt, å Riksgälds- kontoret anvisade anslag å 500,000 R:dr. § 70. Jemte det Riksdagen medgifvit, att allt hvad som återbetalas å de undsättningslån, som från 1867 års början till den 27 Mars 1868 blifvit meddelade dels af undsättningsfonden, dels af lyftade medel å mindre kreditivet, må till undsättningsfonden ingå, intilldess den på sådant sätt influtna summan uppgår till ett sammanräknadt belopp, motsvarande de från undsättningsfonden från 1867 års början Bill. till RiJcsd. Prof. 1870. 10 Sami. 1 Afd. 2 Band. 5 (Riksg -kontorets Reglemente). 34 till samma dag utgifna lån, eller 818,368 Riksdaler 69 öre, har Riksdagen beslutat att allt hvad som å samma lån derutöfver inflyter bör af Statskontoret till Riksgäldskontoret inlevereras såsom afbetalning å de utaf mindre kreditivet lyftade medel. § 71. Jemte det En million femhundrafyratusen trehundrafemtiotvå Riksdaler 23 öre utaf den för år 1868 uppkomna banJcovinst skola till Riksgälds-kontoret för Statens allmänna behof utbetalas under år 1870, å lider som Bankofullmäktige ega bestämma, har Riksdagen, utaf Riksbankens under år 1869 upplupna vinst, till Riksgäld s-kontoret för Statens allmänna behof anvisat En million femhundratusen Riksdaler, att af Riksbanken under år 1871 utbetalas å lider, som Bankofullmäktige ega bestämma. § 72. a) Till bestridande af de vid innevarande riksdag beviljade anslag till Statens jern vägsbyggnader, äfvensom för att bereda tillgång dels för blifvande anslag till jernvägsbyggnader, dels ock för inlösande af 1867 och 1869 årens för jernvägsbyggnaderna upptagna lån, har Riksdagen uppdragit åt Fullmäktige att mot fonderade statsobligationer i svenskt mynt å ett sammanräknad! nominel! belopp af högst Fyratio millioner Riksdaler samt löpande med högst 5 procents ränta, som halfårsvis förfaller, upplägga ett lån, att återbetalas genom årlig amortering inom loppet af 40 år; egande Fullmäktige att icke allenast bestämma obligationernas valörer och försäljningspris, utan äfven i öfrig! vid upplåningen tillvägagå på det sätt de finna lämpligast och med det allmännas fördel mest öfverensstämmande; dock må under åren 1870 och 1871 mot förenämnda obligationer icke upplåna större belopp än Åtta millioner femhundratusen Riksdaler; b) I afseende å föryttrande! af återstående obligationsbeloppet ega kommande Riksdagar att för hvarje gång bestämma det belopp, som för året må i rörelsen utsläppas; c) Penningar, som genom ifrågavarande upplåning inflyta, må icke användas för andra än de i mom. a) omförmälda ändamål; d) Till ränteliqvider och kapitalskuldens amortering anvisas ett årlig! anslag, motsvarande det belopp, som hvarje år erfordras för sagda liqviders och amorterings verkställande; hörande detta anslag, till dess hela skulden blifvit i stadgad ordning betald, årligen utaf Riksgälds-kontorets medel afsätta^; e) De uti nästföregående moment omförmälda rånte- och amorteringsanslag skola ingå till en särskild! redovisad liqvidations- och amortissementsfond, hvars behållning skall för det med dessa medel afsedda ändamål oförryckt tillhandahållas och användas, så att ränteliqviderna vid derför bestämda terminer varda ovilkorligen fullgjorda och skuldens betalning i föreskrifven ordning verkställd; och skola 35 de till liqvidations- och amortissementsfonden influtna medel, så vidt ske kan och donna fond åliggande liqvider medgifva, städse på säkert och ändamålsenligt sätt göras fruktbärande. De beslut och stadganden, som af Riksdagen meddelas rörande ifrågavarande upplåning, skola underställas Kongl. Maj:ts nådiga fastställelse, med underdånig anhållan att Kongl. Maj:t täcktes å lånet meddela sin garanti. § 73. De till Riksgälds-kontoret influtna uppbördsmedel eller aflemnade behållningar, äfvensom de för jern vägsbyggnaderna upplånta medel samt detta verks öfriga kontanta tillgångar skola, så vidt och så länge de icke behöfva användas för samma verk åliggande utbetalningar, hållas allmänna rörelsen till hända och göras räntebärande genom desammas utlåning emot skuldförbindelser, som Fullmäktige anse innefatta full säkerhet och hvilka antingen äro afgifna af städer och menigheter eller inom riket befintliga, af Kongl. Maj:t oktrojerade, penningeförvaltände verk och inrättningar, eller ock försedda med hypothek af räntebärande obligationer eller förbindelser, utfärdade af sådana verk och inrättningar samt andra större bolag och föreningar, som efter erhållna, af Kongl. Maj:t meddelade oktrojer eller fastställda reglementen träd! i verksamhet. Vid sådan utlåning skola Riksgälds-kontorets räntebärande obligationer såsom hypothek åtnjuta företräde framför hvarje annan erbjuden säkerhet. Utlåningstiden må af Fullmäktige bestämmas, dock får densamma icke öfverskrida sex månader efter nästa riksdags början. Lånesummans förhållande till derför hypothiserade obligationers kapitalbelopp, äfvensom den ränta, hvilken för ifrågavarande lån skall till Riksgäldskontoret erläggas, må likaledes, med afseende å dessa obligationers afsättlighet och den vanliga penningeräntans belopp, af Fullmäktige bestämmas; egande Fullmäktige jemväl att för sådana medel uppköpa antagliga obligationer, som förfalla inom viss bestämd tid, eller som utan svårighet och kapitalförlust kunna vid inträffande behof föryttras. § 74. För bestridande af Riksgälds-kontoret åliggande utbetalningar egen detta verk att begagna ett kreditiv å Riksbanken till belopp af högst en million femhundratusen Riksdaler, mot fyra procent årlig ränta å hvad som af kreditivet lyftas; hörande i afseende på kreditivets begagnande de uti banko-reglementet derom meddelade föreskrifter lända till efterrättelse. § 75. Derest sådant för verkställigheten af Riksgälds-kontoret åliggande utbetalningar finnes nödvändigt, ega Fullmäktige att anskaffa dertill erforderliga medel 36 genom upplåning mot Riksgälds-kontorets skuldförbindelser, eller begagnandet af krediter, allt på vilkor som Fullmäktige ega bestämma. I afseende på upplåning emot tryckta eller graverade obligationer lemnar Riksdagen särskilda föreskrifter. § 76. De medel, som inflyta å den s. k. Statslåne-f''ondens utestående fordringar, skola, efter afdrag af nödiga förvaltningsutgifter, till Riksgälds-kontoret aflemnas. Angående uppbörden och redovisningen af de till Riksgäldskontoret ingående bevillnings- in. fl. medel. § 77. Allmänna bevillningen uppbäres och redovisas på sätt i gällande författningar är stadgadt; och åtnjuta de tjensteman samt öfrige vederbörande, som med uttaxeringen och uppbörden af bevillningen ega befattning, de uti Bevillnings-stadgan dem tillerkända arfvoden och traktamenten. Likaså ega kronofogdarne och landskontoren att för uppbörden och redovisningen af aids- och testaments-bevillningen tillgodonjuta de särskilda arfvoden, som uti derom gällande författningar finnas bestämda. § 78. I afseende på uppbörden, levereringen och redovisningen af de stämpelafgifter, som för tidningar och spelkort skola erläggas, komma derom gällande författningar att tjena till efterrättelse; hörande kostnaden för den i Riksgäldskontoret skeende tidningsstämplingen af detta verks medel bestridas; och må vedergällningen för sagda stämplings verkställande och kontrollerande hädanefter utgå efter samma beräkningsgrund som hittills. Likaledes höra de stampar, som vid den i orterna förefallande tidningsstämpling måste begagnas, på Riksgälds-kontorets bekostnad anskaffas. Men för fiffigt skall kostnaden för denna stämpling, med det i författningarne bestämda belopp, utaf de influtna stämpelmedlen godtgöras. § 79. Öfver hvarje års uppbörd af allmänna bevillningen samt Riksgälds-kontorets öfriga inkomster, hvilka uti landsorterna levereras, författas vid landskontoren summariska räkningar, som afslutas och insändas till Riksgälds-kontoret inom den tid 37 författningarne stadga; skolande uti dessa räkningar restantier och balanser från de terra åren jemväl till redovisning upptagas. Sådana summariska räkningar aflemnas äfven från Stockholms stad inom den tid, som särskildt är bestämd. § 80. I början af hvarje månad insändas från landtränterierna till Riksgäldskontoret förslag öfver de, under nästföregående månad, för nämnda Kontors räkning influtna medel; hvilka förslag ovilkorligen höra vara af landskontoren till riktigheten bestyrkta. § 81. De till Riksgälds-kontorets disposition uti landtränterierna influtna uppbördsår anmärknings- in. fl. medel öfversändas och levereras derifrån omedelbarligen till Riksgälds-kontoret; egande landträntmästare att, under de vilkor och förbehåll författningarne stadga, sig till godo beräkna och i räkenskaperna afföra dem tillkommande remisslage för de penningeremisser, som från ränterierna till Riksgälds-kontoret expedieras. § 82. För de medel, som, till följd af Kongl. Kammarrättens Öfverrevisions-departements anmärkningar eller vederbörande Advokatfiskals-embetens åtgärder, för Riksgälds-kontorets rakning inflyta, godtgör Riksgälds-kontoret, efter behöriga rekvisitioner, de i författningarne stadgade observations- och indrifnings-arfvoden. § 83. Öfver Riksgälds-kontorets samtliga tillgångar och skulder samt inkomster och utgifter, deruti jemväl inberäknade de för jernvägsbyggnaderna upplånta och dels såsom anslag, dels såsom lån, utgifna medel, uppgöres och afslutas för hvarje år en fullständig hufvudbok; hvarförutan fortfarande bör föras en särskild räkenskap öfver de fonderade statslånens liqvidations- och amortissementsfonder. Hufvudboken skall dock summariskt redovisa äfven dessa fonders ställning vid årets början och slut samt den förändring desamma under årets lopp undergått. Såväl liufvudboken som den särskilda redovisningen för liqvidations- och amortissementsfonderna skola inom den 1 Juli året näst efter det, hvilket dessa räkenskaper omfatta, vara afslutade och renskrifna samt före den 1 derpå följande September behörigen granskade. Riksgälds-kontorets hufvudböcker höra vid lämpliga tider hållas Kongl. Statskontoret till banda, på det att den Riksgälds-kontoret tillkommande förvaltning af allmänna medel jemväl må kunna i rikshufvudboken intaga». 38 § 84. Under loppet af Juli månad hvarje år höra till upplysning för allmänheten om Riksgälds-kontorets ställning, särskilda, efter det dermed afsedda ändamål lämpade, utdrag af detta verks räkenskaper för det nästföregående året genom trycket offentliggöras och jemte allmänna tidningarne utdelas. § 85. I April månad hvarje år upprättas uti Riksgälds-kontoret liqvid med Statsverket för det sistförfluten året. Af denna liqvid meddelas Kongl. Statskontoret t vän ne exemplar, hvaraf det ena, derå Fullmäktige tecknat sitt godkännande, bör derstädes qvarstadna, samt det andra, sedan det blifvit försedt med anteckning om liqvidens godkännande af Kongl. Statskontoret, bör till Riksgälds-kontoret återställas, för att såsom verifikation dess hufvudbok biläggas. Angående Styrelsen öfver Riksgälds-kontoret. § 86. Förvaltningen af Riksgälds-kontoret, dess medel och tillhörigheter är utaf Riksdagen uppdragen åt sju Fullmäktige, hvilka vid lagtima riksdag utses i den ordning 71 § Riksdagsordningen stadgar. Vid Fullmäktiges sammankomster föres ordet af den, som af Riksdagen blifvit dertill utsedd; tillkommande Fullmäktige att sjelfve bland sig välja en vice Ordförande att fora ordet när hinder för Ordföranden inträffar. § 87. Uppkommer ledighet bland Fullmäktige, inträder suppleant, enligt af Riksdagen bestämd ordning. § 88. Är Styrelsen ej så fulltalig, som för besluts fattande erfordras, enligt hvad bär nedan föreskrifves, egen Fullmäktiges ordförande att inkalla erforderligt antal suppleanter. 39 § 89. Fullmäktige äro förbundne att vid Riksgälds-kontorets förvaltning ställa sig till efterrättelse ej mindre Rikets grundlagar än äfven detta reglemente samt öfriga rörande Riksgälds-kontoret gällande föreskrifter; börande Fullmäktige doldt och förtegadt hålla hvad vid Kontorets förvaltning förefaller, som tyst vara bör. § so. Blir Fullmäktig ledamot af Stats-Rådet eller kommer i den författning, att han, jemlikt något af mom. a, b, c, d och e uti 26 § Riksdags-ordningen, icke må såsom riksdagsman godkännas, skall han genast frånträda Fullmäktigs-befattningen och suppleant inträda i hans ställe. § 91. Jemte noggrant iakttagande af hvad i afseende på förvaltningen af Riksgälds-kontoret och dit anslagna medel är stadgadt, åligger Fullmäktige att omsorgsfullt vårda och befrämja detta verks rätt, säkerhet och förmån samt för öfrigt vidtaga alla på Fullmäktige ankommande åtgärder i och för verkställigheten af de i sådant afseende meddelade beslut samt Fullmäktige gifna uppdrag. § 92. Fullmäktige må vara obetaget att, om sådant finnes lämpligt eller nödvändigt för lånetransaktioner, utse ombud för bedrifvande af dervid erforderliga underhandlingar äfvensom att åt särskilde Deputerade uppdraga bestyren med lånemedlens indragning samt verkställighet af de för Riksgälds-kontorets räkning erforderliga utländska liqvider; allt i öfverensstämmelse med de beslut och föreskrifter, som Fullmäktige ega meddela. Desse Deputerade, hvilkas antal af Fullmäktige bestämmes, höra väljas vid slutet af hvarje qvartal; och verkställes berörda val, dervid förut varande Deputerade kunna omväljas, på sätt sista punkten af § 101 innehåller. Med hänsigt till erforderliga namnteckningar a vexla,r jemte öfriga expeditioner, höra långifvarne och andra vederbörande underrättas om de förändringar, som bland Deputerade inträffa. Deputerade ega att sig emellan, såsom lämpligast synes, fördela dem tillhörande göromål, och skola de inför Fullmäktige vid hvarje sammankomst redogöra för sina åtgärder under den efter Fullmäktiges nästföregående sammankomst förflutna tid. Deputerade äro i afseende på utöfningen af sina uppdrag ansvarige enligt allmänna lagen och gällande författningar. I förhållande till beskaffenheten och omfånget af de göromål, som varda åt Deputerade uppdragna, må Fullmäktige bestämma de 40 arfvoden, hvaraf Deputerade kunna anses hafva gjort sig förtjent^. På Deputerade ankommer, att, derest göromålens behöriga gång sådant fordran, antaga nödiga biträden; och må Fullmäktige dels till godtgörande af de ökade göromål, som en del tjensteman får vidkännas i följd af särskilda bestyr med statsskulden, dels till lämpliga arfvoden åt Deputerades biträden använda ett ärligt belopp af Sextusen Riksdaler. § 93. Befallningar, som af någon annan än Riksdagen meddelas angående användandet af Riksgälds-lcontorets tillgångar eller förvaltandet af samma verk, få icke af Fullmäktige åtlydas och efterkommas; varande Fullmäktige, för sina åtgärder i donna egenskap, Riksdagen eller dess Stats-Utskott och Revisorer allena redo skyldige, samt kunna icke för sitt förhållan till ansvar ställas, utan i laga ordning och till följd af Riksdagens eller dess Revisorers beslut, eller, mellan riksdagar och revisioner, genom Justitie-ombudsmannen. § 94. Till ledning vid pröfningen och afgörandet af förekommande ärenden, för hvilkas behandling antingen icke några, eller mindre tillämpliga och bestämda föreskrifter blifvit meddelade, ega Fullmäktige att af Revisorerne begära råd och yttranden. Angående Fullmäktiges sammankomster. § 95. Fullmäktige sammanträda en gång i hvarje vecka å tid som af dem bestämmes. Derjemte böra, då ärendenas beskaffenhet och oafbrutna gång sådant fordra, särskilda sammankomster hållas å tid, som Ordföranden bestämmer. Vid hvarje sammankomst skall protokoll föras. § 96. Med undantag af de enligt § 92 åt vissa Deputerade uppdragna bestyr och åligganden i afseende å lånen för Statens jernvägsbyggnader m. m., böra alla Fullmäktiges behandling tillhörande mål inför Fullmäktige, vid deras sammankomster, föredragas och få endast der afgöras. § 97. 41 § 97. Åstundar Fullmäktig att under längre eller kortare tid från staden afresa, bör han sådant förut vid sammankomst eller hos Ordföranden anmäla samt då tillika'' uppgifva tiden för sin frånvaro. § 98. Är Fullmäktig, som icke, på sätt i näst ofvanstående § föreskrifves, till erhållande af ledighet sig anmält, genom opasslighet eller enskilda angelägenheter hindrad att sammankomst bevista, bör han sitt förfall hvarje gång tillkännagifva. § 99. Vid sammankomst skola minst fem Fullmäktige vara tillstädes; dock må ärenden, som ej tala uppskof, afgöras af allenast fyra Fullmäktige, derest de äro om besluten ense. Frågor om Iåns upptagande, de i Regeringsformen om förmälda kreditivers utbetalning eller andra ärenden af mera allmän vigt få icke afgöras, och ej heller tjänster tillsättas eller pensioner beviljas, så vida icke minst fem Fullmäktige äro närvarande. § 100. 1 ullmäktige vare ej tillåtet att företaga någon öfverläggning i närvaro af Konungens ombud, i fall det, utan att af Fullmäktige derom vara anmodadt, skulle vid deras sammankomst sig infinna. § 101. Yppas under Fullmäktiges öfverläggningar skiljaktighet i meningarne, böra samtlige närvarande Fullmäktige till protokollet afgifva sina röster, hvilka per capita beräknas. Derest flera skiljaktiga meningar yttras, böra de sinsemellan närmast öfverensstämmande, så vidt möjligt är, sammanjemka^ Då ett lika antal röster utfaller för hvardera meningen, är Ordförandens röst afgörande. Den vid sammankomst närvarande Fullmäktig, som sin röst ej särkildt afgifver, eller, efter börjad öfverläggning om ett föredraget ämne, sig aflägsnat, anses hafva det då fattade beslutet biträdt. Sluten omröstning må endast företagas vid val till sådana befattningar, dertill någon bland Fullmäktige kan utses. § 102. Innan Fullmäktiges pröfning underställda ärenden till slutligt afgörande företagas, böra Riksgälds-kontorets Kommissariats utlåtanden deröfver inhemtas, Bih. till Riksd. Prot. 1870. 10 Samt. 1 Afd. 2 Band. 6 (Riksg.-kontoretg Reglemente.) 42 så vida sådant för utredningen af härvid förekommande förhållanden erfordras; skolande hufvudsakliga innehållet af dessa utlåtanden i Fullmäktiges protokoll antecknas. Likaledes höra skälen för sådana, af Fullmäktige vidtagna förvaltningsåtgärder och beslut, som grunda sig på särskilda omständigheter och förhållanden, i protokollet anföras. § 103. Föreskrifter och befallningar må, å Fullmäktiges vägnar, Riksgälds-kontorets embets- och tjensteman icke meddelas utan till följd af beslut, fattadt vid Fullmäktiges sammankomst. Sekreteraren hos Fullmäktige må dock, utan föregången anmälan, mellan sammankomsterna från vederbörande infordra de utlåtanden och upplysningar, som för ärendenas afgörande finnas nödvändiga. § 104. Öfver Fullmäktiges beslut i mål, som röra Riksgälds-kontorets tjensteman eller andra enskilde personer, eger den eller de, på hvilkas rätt och bästa dessa beslut kunna inverka, att hos Revisorerne eller Stats-Utskott anföra besvär; dervid klaganden dock, så vida besvären skola till pröfning upptagas, bör inom tretio dagar efter bevisligen erhållen del af det meddelade beslutet sitt missnöje deremot hos Fullmäktige skriftligen anmäla; hvarjemte det, vid enahanda äfventyr, åligger honom att sednast en månad före Revisorernes näst förestående sammankomst eller riksdagens början, derest revision derförinnan icke inträffar, sina besvär ingifva till Fullmäktige, af hvilka desamma, jemte utlåtande deröfver, till Revisorerne eller Stats-Utskottet öfverlemnas. Besvär öfver Fullmäktiges nyss före eller under Riksdagens eller Revisorernes sammanvaro i dylika mål meddelade beslut böra, inom fjorton dagar efter delfåendet, den dagen likväl oräknad, omedelbarligen af vederbörande till StatsUtskottet eller Revisorerne inlemnas. Angående Fullmäktige tillhörande särskilda åligganden och uppdrag. § 105. Fullmäktige skola vid början af hvarje år granska Kommissariatets anteckningsböcker och protokoller jemte Ombudsmannens diarium för det nästföregångna året samt genomgå och inventera de under Kommissariatets vård befintliga låneoch säkerhets- med flera handlingar. 43 § 106. En gång hvarje år höra Fullmäktige anställa besigtning å det till lokal för Riksgälds-kontoret anvisade hus samt detta verka inventarier. Likaledes bör besigtning årligen af Fullmäktig» anställas å Riksdagens hus, hvilket jemväl står under deras vård och inseende. § 107. Under de tider, då Riksdagen icke är församlad, må lediga rum och lägenheter inom Riksdagens hus af Fullmäktige hyresfritt upplåtas för tillfälligt begagnande ej allenast af de komitéer och revisioner, som kunna varda af Kongl. Maj:t sammankallade och för hvilkas sammanträden erforderliga lokaler inom Kronans hus bär i hufvudstaden icke finnas att tillgå, utan äfven af allmänna embetsmyndigheter, som antingen af särskild anledning icke kunna för någon tid begagna åt dem anvisade embetsrum eller också sakna egen lokal; egande Fullmäktige, vid hvarje sådan upplåtelse, föreskrifva de vilkor, som Fullmäktige för de upplåtna rummens samt möblernas och inventariernas noggranna och omsorgsfulla vårdande finna nödvändiga. Dylik upplåtelse bör alltid upphöra så tidigt före Riksdagens sammankomst, att rummen och inventarierna derförinnan kunna vara försätta i ordnadt och fullständigt skick samt, om så erfordras, reparerade. § 108. Då Revisorerne öfver Stats-, Banko- och Riksgäldsverken sammanträda, skola Fullmäktige till dem afgifva berättelse om Riksgälds-kontorets ställning och förvaltning under den tid, som Revisorernes granskning kommer att omfatta; och böra, vid samma tillfälle, särskilda berättelser af Kommissariatet och Ombudsmannen vid detta verk afgifvas och genom Fullmäktige till Revisorerne öfverlemnas. Dessutom skola Fullmäktige, vid nästa riksdags början, till Riksdagen afgifva och till Stats-Utskottet aflemna berättelse för hela den tid, som förflutit, sedan Fullmäktiges berättelse till nuvarande Riksdag afgafs; hörande jemväl särskilda berättelser för samma tid af Kommissariatet och Ombudsmannen då afgifvas och till Stats-Utskottet af Fullmäktige öfverlemnas. § 109. Efter hvarje revisions slut skola Fullmäktige, på sätt de för Revisorerne utfärdade instruktioner innehålla, föranstalta om tryckning och utdelning med allmänna tidningarne af Revisorernes angående Stats- och Riksgäldsverken afgifna och Fullmäktige tillställda berättelser jemte dertill hörande förklaringar, hvilka handlingar äfven genom Fullmäktiges försorg höra till näst derefter sammanträdande Revisorer och Riksdag öfverlemnas. 44 § no. Före nästkommande riksdags början böra Fullmäktige: a) föranstalta om - upphandling af det för tryckningen af Riksdagens protokoller med dertill hörande bihang under samma riksdag erforderliga papper och, med behörigt iakttagande af de i sådant afseende meddelade föreskrifter, låta upprätta kontrakter angående verkställigheten af bihangets tryckning; b) upprätta kontrakter om tillhandahållande, under riksdagens lopp, af de skrifmaterialier och öfriga effekter, som för Riksdagens behof kunna erfordras; c) låta komplettera och inståndsätta inventarii-p er sedlar ne i Riksdagens hus. Vid verkställigheten häraf iakttages, att anbud, genom kungörelser i allmänna tidningarne, infordras af dem. som kunna vara hugade att tillhandahålla och leverera berörda effekter eller besörja omförmälda trycknings- med flera arbeten. För öfrigt ega Fullmäktige att utse någon bland Riksgälds-kontorets tjensteman, som bör ej allenast före och under riksdagen mottaga, vårda och efter vederbörliga reqvisitioner utlemna de upphandlade effekterna samt ombesörja de under riksdagens fortgång ifrågakommande ytterligare uppköp, äfvensom erforderliga reparationer å inventarii-persedlarne, utan ock efter riksdagens slut upprätta och afgifva fullständig redovisning för alla dessa af honom mottagna effekter. § in. Som, enligt de af Kongl. Maj:t för Strömsholms nya kanalbolag den 27 Mars 1863 fastställda regler, kanaldirektionens förvaltning och kanalverkets räkenskaper skola hvartannat år granskas utaf två revisorer, af hvilka den ene bör utses af Fullmäktige i Riksgälds-kontoret, så skola Fullmäktige före hvarje revision välja en person att uti berörda revisionsförrättning deltaga. Jemväl skola Fullmäktige, i enlighet med de af Kongl. Maj:t för JDalslands kanal-aktiebolag den 7 April 1865 och för Kinda kanal-aktiebolag den 21 Oktober 1864 i nåder fastställda bolagsordningar, årligen utse en revisor att granska hvardera af dessa bolags förvaltning och räkenskaper. § 112. Uti Allmänna Hypothelcsbankens styrelse bör en ledamot, som skall vara vice ordförande, utses af Fullmäktige i Rikgälds-kontoret. Likaså utses af Fullmäktige till deltagande i den årliga revisionen af Hypotheksbankens förvaltning och 45 räkenskaper en revisor, som vid revisionen förer ordet. Dessutom böra Fullmäktige utse ett ombud vid den allmänna ordinarie sammankomst, som mellan Hypotheksbankens delegare skall ega rum hvarje år efter afslutad revision. § H3. Gemensamt med Fullmäktige i Riksbanken skola Riksgälds-kontorets Fullmäktige : a) afgifva sitt underdåniga yttrande och råd till Kongl. Maj:t, i fråga om den ort, der Riksdag bör samlas, i de fall, då fiendens framträngande eller pest eller andra lika vigtiga hinder gorå riksdags hållande i hufvudstaden omöjligt eller för Riksdagens frihet och säkerhet vådligt (50 § Regeringsformen) ; b) efter stadgade grunder uppgöra och utfärda ny Bevillningsförordning, i den händelse att, vid riksdags slut, bevill ningens hela belopp är bestämdt, men Kamrarne icke hunnit om fördelningen deraf blifva ense (109 § Regeringsformen); c) uti Justitie-ombudsmans-embetet genast insätta den man, som blifvit utsedd till efterträdare åt Justitie-ombudsmannen, i fall denne mellan riksdagarne afsäger sig det erhållna förtroendet eller med döden afgår, äfvensom utvälja annan behörig man i stället för Justitie-ombudsmannens utsedde efterträdare, derest han, äfven mellan riksdagarne, afsäger sig förtroendet, eller i Justitie-ombudsmans-embetet insattes, eller med döden afgår (98 § Regeringsformen); d) för framtida uppsigten och kontrollen öfver Göta kanals vidmakthållande utse och välja ej mindre en person, för att såsom ledamot å Bankens och Riksgälds-kontorets vägnar inträda i direktionen öfver nämnda kanal, än ock ett ombud, att å samma verks vägnar deltaga i revisionerna af kanalens räkenskaper; skolande valet till ledamot i direktionen förnyas hvarje år, och till ombud vid revisionerna före desammas början; dock må förut härtill utsedde personer kunna återväljas. Vid Fullmäktiges i Banken och Riksgälds-kontoret gemensamma sammanträden böra, så vidt beslut skall kunna fattas, fem af Fullmäktige i hvardera verket vara tillstädes, § 1U. Vid de tillfällen, då riksdagsmäns fullmakter granskas af Justitie-statsministern heller den person, Konungen i hans ställe förordnat, skola tre bland Fullmäktige i Riksgälds-kontoret vara tillstädes. 46 Angående betjeningen vid Riksgälds-kontoret. § Hö. Utan hinder af de i detta reglemente och hittills gällande tjenstgöringsordning meddelade föreskrifter, rörande sättet och ordningen för tjenstegöromålens besörjande, ega Fullmäktige deruti besluta och till verkställighet befordra sådana förändringar, hvarigenom, så vidt sig gorå later, utan att nödiga kontroller åsidosättas, den största möjliga enkelhet och skyndsamhet vid ärendenas behandling samt minskning i tjenstemännens antal åstadkommas; egande Fullmäktige derjemte att, under tiden intill nästa riksdag, i den män förut utgående löner och arfvoden äro eller varda för sådant ändamål författningsenligt disponibla, använda desamma för de nya eller förändrade göromål, som, för verkställigheten af Fullmäktiges i ofvanberörda hänseende vidtagna beslut, komma att detta verka tjenstemän åläggas. § 116. De hos Fullmäktige förefallande kansli-göromål bestridas af eu Sekreterare, en Notarie och Registrator samt en Kanslist. § H7. De med Riksgälds-kontorets dagliga förvaltning förenade göromål och åligganden besörjas, under Fullmäktiges öfverinseende och med redovisningsskyldighet inför dem, af tre Kommissarier. Vid kansli-göromålen biträdas Kommissarierna af en Notarie och en Kanslist. Till Kommissariernas biträde vid uppbörden af Riksgälds-kontorets inkomster och verkställigheten af dess utbetalningar är hos Kommissariatet anställd en Bokhållare (Kassabokhållaren). Riksgälds-kontorets hufvudbok föres och afslutas i det Kommissariatet underlydande Boksluts-kontor, hvarest äfven öfriga räkenskaps-göromål hufvudsakligen förrättas; bestående detta kontor af 47 en Kamererare, två Bokhållare, en Kammarskrifvare och två Kontorsskrifvare; af hvilka tvenne sistnämnde tjensteman den ene äfven skall biträda i nedannämda Kontor, och den andre dessutom tjenstgöra, der Kommissariatet finner hans biträde erforderligt. Granskningen af Riksgälds-kontorets räkenskaper, likasom för öfrig! förefallande revisionsarbete, med undantag af den Kommissarierne sjelfve åliggande granskningsskyldighet, besörjes i Revisionskontor et af en Kamererare, med biträde af en utaf de i Boksluts-kontoret anställde Kontorsskrifvare. § H8. Riksgälds-kontorets rätt och talan i de rättegångs- och utsökning särenden, som röra detta verk, bevakas och utföras af en Ombudsman. § 119. Vaktbetjeningen utgöres af en Vaktmästare, tre Kammardrängar och två Husdrängar, af hvilka den ena bestrider de denna befattning tillhörande göromål vid Riksdagens hus. § 120. I afseende på samtlige bär ofvan uppgifne embets- och tjenstemäns samt vaktbetjenters göromål och öfriga åligganden, kommer den af Fullmäktige, under den 9 Mars 1842, utfärdade instruktion och tjenstgöring sordning, med deruti sedermera beslutade ändringar och tillägg, att tjena till efterrättelse, under Fullmäktige likväl förbehållen rätt att tills vidare, rörande den vid Riksgälds-kontoret anställda tjenstemannapersonals och vaktbetjenings tjensteåligganden, meddela de ytterligare eller förändrade föreskrifter, som för ärendenas vederbörliga handläggning samt fullgörandet af de uppdrag och göromål, Riksgälds-kontoret fatt sig ålagda, kunna anses erforderliga. Angående lediga tjänsters bestridande och tillsättande. § 121. Den ordinarie tjensteman eller vaktbetjent, som förordnas att under inträffad ledighet, eller i anseende till sjukdoms- eller annat laga förfall, förrätta annan 48 tjenst, än den han sjelf innehar, är, med undantag af de i §§ 115 och 137 förutsatta fall, i allmänhet icke berättigad att derför erhålla särskild aflöning; dock ankommer på Fullmäktige att tillerkänna innehafvaren deraf ett efter omständigheterna lämpadt arfvode, uppgående till högst halfva beloppet af skilnaden mellan hans förut åtnjutande aflöning och löneförmånerna för den tjenst han blifvit förordnad att bestrida. Extra-ordinarie tjensteman, som vid dylikt tillfälle, på grund af vederbörligt förordnande, förrättat ordinarie tjenstebefattning, åtnjuter under den tid, donna tjenstgöring fortfar, den för lägsta tjenstegraden bestämda lön. Vid enahanda förhållande tillgodonjuter jemväl extra-ordinarie valctbetjent, hvilken bestridt kammardrängs- eller husdrängs-göromål, samma aflöning, som för flen förrättade sysslan är i staten anslagen. Vid inträffad ledighet af sådan tjenst, som bör återbesättas, skall, efter afdrag af hvad för tjena tens bestridande måst utbetalas, den lönebesparing, hvilken uppkommer, intilldess, efter ansökningstidens förlopp, någon i nedan stadgad ordning blifvit förord nåd att förrätta samma tjenst , tillfalla Enlie- och pupillkassan vid Riksgälds-kontoret. § 123. Då tjensteman eller valctbetjent för enskilda angelägenheters besörjande erhållit tjenstledighet, bör han sjelf vidkännas kostnaden för tjenstens förrättande under den tid tjänstledigheten fortfar. § 133. Innan ledig tjenst af Fullmäktige återbesättes, skall sådant jemte de med samma tjenst förenade löneförmåner äfvensom tiden, inom hvilken sökande ega att sig anmäla, tillkännagifvas medelst anslag på vanliga ställen inom Riksgälds-kontoret. Ansökningstiden bestämmes till minst fjorton dagar från anslagets utfärdande; dock beror af Fullmäktige att utsätta ny ansökningstid, derest, inom den först bestämda tiden, någon till tjenstens erhållande fullt skicklig och lämplig sökande sig icke anmält. § 124. Före återbesättande af de tjenster och beställningar, hvilkas innehafvare lyda under Kommissariatet, höra af detsamma upprättas förslag, hvarpå en af de sökande uppföres. Öfver dessa förslag kunna besvär hos Fullmäktige anföras inom åtta dagar efter det förslagen till Fullmäktiges expedition inkommit; i hvilket afseende underrättelse om dagen, då dylikt förslag ingått, bör genom utfärdadt anslag meddelas, samt tjenstens tillsättande, i fall flera sökande sig anmält, uppskjutas, intilldess denna besvärstid tilländagått. 49 § 125. För att kunna antagas till tjensteman vid Riksgälds-kontoret fordras, såvida sökanden icke förut eger befordringsrätt vid detta verk, att hafva undergått sådan examen, som berättigar till inträde i Konungens Kansli eller i allmänna rättegångs- eller räkenskapsverken; dock böra de tjensteman, som anställas vid Fullmäktiges eller Kommissariatets Kansli-expeditioner, hafva aflagt den akademiska examen, som fordras för att få tjenstgöra antingen i Konungens Kansli eller i rättegångsverken ; äfvensom den, hvilken befordras till ombudsmanna-sysslan, ovilkorligen bör hafva fullgjort hvad författningarne föreskrifva i afseende på dem, som i domarevärf må begagnas. § 126. Vid lediga tjensters tillsättande utnämnes bland kompetente sökande den, som Fullmäktige, med afseende å verkets fördel samt vigten och ansvarigheten af de särskilda befattningarne, finna till den lediga tennsten mest skicklig och passande. Angående behandlingen af frågor rörande tjensteför summelser, m. m. § 127. Om någon Kommissariatet underlydande, ordinarie tjensteman vid mindre förseelser i tjensten ej låtit sig råtta af vederbörande förmäns tillsägelser och varningar eller blifvit beträdd med vårdslöshet eller försummelse i sin tjenstgöring, eller ock i allmänna lefverne! ådagalagt ett mindre värdigt uppförande, bör han inför Kommissariatet erhålla lämplig föreställning och åtvarning till framtida bättring. Inträffar åter enahanda förhållande i afseende på någon af verkets öfrige embets- och tjenstemän, skall denne, efter derom gjord anmälan, förekallas inför Fullmäktige samt tillrättavisas och varnas. I händelse den, som på detta sätt, antingen inför Fullmäktige eller Kommissariatet, undergått första varningsgraden, ej deraf låter sig råtta, ega Fullmäktige att, med afseende å förekommande omständigheter, på längre eller kortare tid suspendera honom från dess innehafvande tjenst, med förlust af hela eller halfva lönen, hvilken under tiden må till ersättning för tjenstens förrättande användas. Bih. till EiJcsd. Prot. 1870. 10 Sarnl. 1 Afd. 2 Band. (Riksg.-kontorets Reglemente). 7 50 § 128. Derest tjensteman, hvilken förut blifvit för tjensteförsummelse eller annat förhållande suspenderad, ånyo gör sig skyldig till dylik förseelse, ankommer på Fullmäktige att, efter förseelsens beskaffenhet, antingen ytterligare suspendera honom, eller helt och hållet skilja honom från dess vid detta verk innehafvande tjenst och lön. Likaledes beror på Fullmäktiges särskilda pröfning, huruvida Kommissarie, som, till följd af oordentlighet i sina enskilda affärer, blifvit bysatt, eller vant nödsakad till borgenärer afträda sin egendom, må vidare bibehålla och utöfva sin kommissarie-beställning. § 129. Tjensteman, som är förvunnen att hafva begått ärerörigt brott eller annan förseelse, i eller utom tjänster!, af den svåra beskaffenhet, att verkets trygghet eller anseende fordrar hans entledigande, har derigenom gjort sig förlustig sin innehafvande tjenst. § ISO. Om någon af vaHbetjeningen i sin tjenst varit försumlig, eller under tjenstgöring befunnits af stärka drycker öfverlastad, eller eljest på ett tadelvärdt sätt sig. förhållit, må han, efter sig företeende omständigheter, antingen inför Kommissariatet erhålla föreställning eller genast hos Fullmäktige anmälas till suspension eller entledigande. § 131. Innan tjensteman eller vaktbetjent varder suspenderad eller slciljd från tjensten, bör hans skriftliga förklaring öfver hvad emot honom förekommit infordras. Fullmäktiges beslut, hvarigenom tjensteman suspenderas eller för alltid skiljes från tjensten, bör, jemte hänvisning för besvärs anförande, honom skriftligen meddelas. Tjenst, som, till följd af sådant beslut, blifver ledig, får, derest den afsatte tjensteman!^ inom föreskrifven tid anmält sig ämna samma beslut öfverklaga, icke återbesättas förr, än besvären blifvit af Stats-Utskottet eller Revisorerne afgjorda, eller den bestämda tiden för besvärens fullföljande försutits; kommande dock den'' som emellertid förordnas till tjenstens bestridande, att de med densamma förenade löneförmåner åtnjuta. § 132. Extraordinarie tjensteman eller extra vaktbetjent, som, utan erhållen tillåtelse eller anmäld t laga förfall, från tjenstgöring uteblifvit under trenne efter hvarandra följande månader, eller vid flera tillfällen undandragit sig att lemna äskadt 51 biträde der han blifvit anställd, anses hafva förverkat sin rätt att i Riksgäldskontoret vidare tjenstgöra. Den extra-ordinarie tjensteman eller extra vaktbetjent, som under honom uppdragen tjenstgöring sig försumligt eller felaktigt förhållit och, efter att, på sätt i § 127 stadgas, blifvit varnad, sig icke rättat, bör förklaras vara från Riksgälds-kontoret skiljd. För (ifrigt anses den extra-ordinarie tjensteman eller vaktbetjent, som begått ärerörigt brott eller annan förbrytelse af svårare beskaffenhet, vara från verket utesluten. Angående pensioneringen af Riksgälds-kontorets betjening. § 133. Pensionerna för embets- och tjenstemännen samt vaktbetjeningen vid Riksgälds-kontoret bestämmas efter desses, vid afskedstagandet, å ordinarie aflöningsstaten innehafvande löner. § 134. Tjensteman eller vaktbetjent, som uppnått sjuttio års ålder, eller under femtio år varit i allmän tjenst, är vid afskedstagandet berättigad att erhålla en hela lönen motsvarande pension. Samma pension kan jemväl tillerkännas den tjensteman eller vaktbetjent, som fyllt sextiofem år och i allmän tjenst tillbragt fyratio år, såvida behörigen styrkt är, att han befinner sig i ett sjukligt eller försvagadt tillstånd. § 135. Den tjensteman eller vaktbetjent, som, efter att hafva uppnått en ålder af sextio år, anhåller om afsked, må, derest han varit i allmän tjenst omkring fyratio år, komma i åtnjutande af pension till ett belopp, som motsvarar trefjerdedelar utaf hans sednast innehafda lön. Innan tjensteman eller vaktbetjent uppnått sextio lefnads- och omkring fyratio tjensteår, kan endast, i händelse af bevislig oförmåga till vidare tjenstgöring, pension vid afskedstagandet honom tilldelas. I sådant fall lämpas densamma efter tjensteåren ensamt, på det sätt att för hvarje dylikt år, som brister i nyssnämnda antal, afdrages en fyrationdedel från ett trefjerdedelar af lönen motsvarande pensionsbelopp. Men för den, som fyllt fyratio tjensteår och sextio lefnadsår, ökas deremot detta pensionsbelopp med en fyrationdedel af lönen för hvarje Överskjutande tjensteår, eller med en sextiondedel af lönen för hvarje lefnadsår, om ett sådant beräkningssätt finnes för afskedssökanden mera förmånligt. 52 <P § 136. Då sådant för göromålens säkra och skyndsamma gång finnes oundgängligen nödigt, kunna Fullmäktige på pensionsstat förflytta tjensteman, som af ohjelpligt sjukdomstillstånd eller afgjord oförmögenhet är förhindrad att vidare gagna verket, oaktadt lian sig ej om afsked anmält. I sådant fall ega Fullmäktige att, efter omständigheterna, antingen tillägga tjenstemannen hela lönen i pension, ehvad de föreskrifna lefnads- och tjensteåren äro uppnådda eller icke, eller ock tillämpa de grunder för pensions bestämmande, som i nästföregående § äro fastställda. Derest åter valctbetjent förr, än han uppnått den för pensions erhållande bestämda lefnadsålder och tjenstetid, skulle, genom sjuklighet eller af annan orsak, blifva oförmögen att sina tjensteskyldigheter vidare fullgöra, ega Fullmäktige att, efter noggrann pröfning af de i hvarje fall förekommande omständigheter och förhållanden, vid hans avskedande tilldela honom en årlig pension, uppgående till högst två tredjedelar af lönen. § 137. Med benämningen Riksdaler, utan tillägg af orden Silfverspecie eller Banko, förstås öfverallt i detta reglemente Riksdaler Riksmynt. § 138. Några tillförene meddelade och mot det nu utfärdade reglementet stridande stadganden, angående Riksgälds-kontorets förvaltning och dermed gemenskap egande ämnen, få icke vidare åberopas och tillämpas. Oäfvet och utfärdad t vid lagtima riksdagen i Stockholm den 14 Maj 1870. På Riksdagens vägnar: För Första Kammaren: För G. Lagerbjelke. n. v. Talman. Andra Kammaren: Å. N. Sundberg. n. v. Talman. 53 Bil. A. Riksgäl(ls-kontorets vid 1869 års slut utbalanserade kapitalskulder, oberäknade de vid samma tid i Kontoret innestående anslagssummor. crq M B I I? Tiden, då förbindelserna blifvit utfärdade. Obligationer för 1855 års statslån till jernvägsanläggningars bekostande eller understödjande, primitivt 281,900 R:dr R:mt Dito för 1858 års jernvägslån, 8,190,500 Thlr Pr. C:t....................................... Dito för 1860 års jernvägslån: a) mot obligationer, ställda på utlottning, å 8.000. 000 Thlr Pr. C:t................................. b) mot premie-obligationer å 2,400,000 Thlr Pr. C:t, bokförda till fem sjettedelar deraf, eller 2.000. 000 Thlr............. Dito för 1864 års jernvägslån å 2,223,000 £ St., hvaraf dock blifvit företräde obligationer för endast 555,700 £ St.......... Dito för 1866 års jern vägslån å 9,932,300 Thlr Pr. C: t....................................... 1855 d. 30!, 1860 d. l\ 1864 d. 15|, 1866 d. !|i Räntefot. 3r2 och 4% 5 % Återstående kapitalskuld den 31 December 1869. Fonderad skuld. Icke fonderad skuld. R:mt 210,900 Thlr 7,018,100 Thlr 7,064,700 Thlr 1,537,000 £ St. 536,900 Thlr 9,841,100- 54 4 ro- CD crq M‘ Tiden, då Återstående kapitalskuld den 31 CD* B $ Förbindelser- na blifvit Räntefot. December 1869. ||- utfärdade. Fonderad skuld. Icke fonderad skuld. 9 Obligationer för 1861 års statslån, 3,000,000 R:dr R:mt.................................... 1861 d. 30|3 41!, % Runt 2,718,700 _ 11 Dito, utfärdade för Statsver- hets skuld till Riksbanken, i anledning af Bankens för- skott till 1808 och 1809 års krigskostnader, primi- tivt 3,872,000 R:dr B:ko, eller i R:mt 5,808,000 R-dr..................................... 1841 d. 3o;9 4 % R:mt 1,980,000 13 Dito, hvilka i anseende till sin ordalydelse icke kunna uppsägas, eller det s. k. 1798 d. | 1811 d.30jl2 gamla lånet.....................j J 5 % — — R:mt 10,125 14 Dito, utfärdade såsom grund- fond för Allmänna Hy- potheksbanken, bokförda inom Union med R;mt 8 000 000 R-dr... . 1861 d. ''It 4''!r % 15 Ännu icke till inlösen före- tedda Trollhätte sluss- verks lottsedlar å tillhopa 5,000 Daler Silfvermynt, bokförda inom linien med R:mt 1,250 R:dr, jemte derå upplupen ränta R:mt 2 286- 88 ...... ...... 1750 d. % 6 % 16 Årliga anslaget till H. M. Lönnligen, 300,000 R:dr (icke kapitaliseradt)......... 1815 d. “In __ _ __ 17 Ränta å H. K H. Hertigens af Södermanland, seder- mera Konung Carl XIII:s » 55 I -z k>» 1 CD CTQ *-• 5.@= 18 19 20 21 25 26 27 29 30 hemgiftskapital, bokfördt inom limon med R:mt 150,000 R:dr..................... Innestående fond för Göta kanals underhållande ...... Dito för Södertelje kanals dito.................................... Fond för Hjelmare kanals och slussverks underhållande (utgör blott ett depositum af ford ringshandlingar) .............................. Dito för Strömsholms kanals dito (dito) ........................ Brudgåfvovinster (kapitalskulden afskrifven) ......... Äldre depositionsmedel, levererade från Kongl. Statskontoret, bokförda inom limon med R:mt 141,457: 48 Från Kongl. Postverket emottaglig. medel, som varit inneslutna i öfverblifna bref, bokförda inom limon med R:mt 4,727: 32......... Uti f. d. Ridderstolpeska huset intecknad skuld till Stockholms Borgerskap enkhus .............................. För framlidne Kommerserådet 8. B. Hebbes och dess frus fideikommissinnehafvares rakning deponeradt kapital Tiden, då förbindelserna blifvit utfärdade. Räntefot. Återstående kapitalskuld den 31 December 1869. Renderad skuld. Icke fonderad skuld. 1778 1833d.31|i2 1865 d. ^0 1866 d. 19|7 R:mt 140,889 R:mt 45,000 R:mt 17,400 R:mt 200,000 56 crq ST l""1 H CD P 03 CD CD 3-ä° ÖQ, CD '' B § CD P 31 - P‘ P , 22 0Q >-• g s B ro ro oo g. jo. ro 2 90 ro ro 85 Tiden, då förbindelserna blifvit utfärdade. Till Riksbanken, för derstädes, emot diskontvilkor och 2 procent ränta, till 1823 års slut begagnade förskott, bokförd inom luden med R:mt 6,022,278: 51 Obligationer för 1867 års inhemska lån, till godtgörande . af en del af de utaf Riksgälds-kontoret för jernvägsbyggnader förskjutna medel .................. Obligationer för jernvägslån, 1,150,000 ...... 1868 £ ars St. Räntefot. Återstående kapitalskuld den 31 December 1869. Fonderad skuld. Icke fonderad skuld. 1867 d. so|, 5 L Obligationer för 1869 års inhemska jernvägslån R:mt 4,000,000 - R:dr, deraf vid 1869 års slut voro utlemnade obligationer å tillhopa R:mt 3,283,000, hvarjemte förskottsvis inbetalts R:mt 36,400 ...... 5 % £ St. 1,147,100 1869 d. 30|9 R:mt 6,000,000 -R:mt 3,319,400 § i 1869 års reglemente. 57 Till Riksbanken för lyftade medel å Riksgälds-konto- Tiden, då förbindelser- na blifvit utfärdade. Postassuransfonden (ingår bland Riksgälds-kontorets öfriga tillgångar, men med den förbindelse, som § 77 i 1869 års '' reglemente innehåller). Lots- och yrinrättningens reservfond Räntefot. Återstående kapitalskuld den 31 December 1869. Fonderad skuld. Icke fonderad skuld. 4 % — R:mt 400,000 — R:mt 200,000 Bih. till Bihsd. Prof. 1870. 10 Samt. (Iliksg.-kontorets Reglemente.) 1 Afd. 2 Band. 8 58 Bil. B. Riksgälds-kontorets vid 1869 års slut utbalanserade kapitalfordringar för de af dess medel utbetalda eller godtgjorda lån. ►i cess CD aq g5 B cd CD C) B- ® 2 Tiden, då lånet utbetalts. Räntefot. Ursprungliga beloppet. Kapitalåterstod vid 1869 års slut. 34 Lån till Upsala akademis bibliotheks- 1824, 1825 3 A 75,000 18,159 37 35 „ „ utvidgande af läroverket i 1841 12,000 1,055 12 36 „ „ uppförande af ett nytt läro- 1 j hus för elementarläroverket 1861 4 % 120,000 114,009 6 37 „ „ uppförande af byggnader för elementarläroverket i Halm- 1866 25,000 25,000 „ „ uppförande af byggnader för 1866 40,000 _ 40,000 — „ „ uppförande af byggnader för 1864 25,000 25,000 — „ „ uppförande af byggnader för 1864 40,000 40,000 — „ „ uppförande af byggnader för lÄ.rnvArkp.t, i Ra,la................... 1865 12,000 12,000 — 38 „ „ Hernösands stad och Hernö landsförsamling, för fullbor- dande af nya stiftskyrkan ... 1845 60,000 — 3,000 — 39 „ ,, uppbyggande af ny kyrka i 24,080 33 1849, 1854 3 % 37,500 — 40 „ „ Lidköpings stad, för ny kyr- 11,745 36 kas uppbyggande.................. 1851 4 A 24,000 — 41 „ „ Knäreds församling i Hal- 83 lands län, för kyrkobyggnad 1852 „ 24,000 14,755 Transport — — i — _! ! 328,805 7 59 , *1 C05 1 <T> i 1866 års glemente. Tiden, då lånet utbetalts. Räntefot. Ursprungliga beloppet. Kapitalåterstod vid 1869 års slut. Transport 328,805 7 41 Lån till Markaryds församling i Kro- nobergs län, för kyrkobygg- 1854 4 % 10,000 6,707 42 42 11 „ Wallentuna församling i Stock- holins län, för kyrkobyggnad 1859 „ 20,000 — 17,830 82 43 11 „ reparation af Linköpings dom- kyrka ............... 1850 „ 30,000 — 13,164 47 )) 11 „ „ af Wexiö d:o ...... 1852 » q» 30,000 15,743 12 „ „ af Skara d:o ...... 1858 ii 25,000 — 19,700 55 „ „ „ af Westerås d:o 1858 ii 22,500 — 17,820 50 )) ii ^ ii ^''0 ••• 1860 — 28,000 — 28,000 — 44 1) „ Carlskrona städs pastorat ... 1842 . 3 % 18,000 — 3,854 50 45 „ „ allmänna barnhus-inrättnin- gen i Stockholm.................. 1851 4 % 75,000 — 49,647 26 47 „ staden Wenersborg, bygg- nadslån ................................. 1835, 1837 11 225,000 — 1,937 19 48 )) „ staden Wexiös återuppbyg- gande efter 1838 års elds- 1838 150,000 7,525 67 49 11 „ staden Wexiös återuppbyg- gande efter 1843 års elds- 1843 1846 3 och 4 % 4 % 360,000 45,000 152,329 23,730 16 50 11 „ staden Åmål, byggnadslån — 4 52 11 „ återuppbyggande af den år 1849 nedbrunna del af sta- den Christianstad ............... 1848—1850 4 % 150,000 73,040 46 53 11 „ återuppbyggande af den år 1849 nedbrunna del af sta- den Lidköping ..................... 1852 11 63,666 38,248 80 54 11 „ återuppbyggande af staden Örebro ... 1854, 1855 11 375,000 — 295,629 3 11 „ „ af staden Jönköping 1855 H 100,000 75,987 78 Transport _. — — — 1,169,701 84 60 § i 1866 års reglemente. Tiden, då lånet utbetalts. Räntefot. Ursprungliga beloppet. Kapitalåterstod vid 1869 års slut. Transport — — — — 1,169,701 84 55 Lån till återuppbyggande af staden Ekesjö ... 1857 4 o. 41|2 % 200,000 — 164,442 20 56 „ staden Christianstad, för ny 1851 4 % 20,000 5,774 42 57 „ staden Lidköping, för d:o 1854 20,000 14,030 33 W „ „ Örebro, för d:o ... n 37,500 27,391 6 » )) „ „ Jönköping, för d:o 1855 15,000 — 10,471 91 n n „ B Ekesjö, för d:o...... 1857 30,000 — 24,519 57 58 a „ „ Malmö, till kasern- 1813 1815 q o, om 10,251 37 n 59 n „ återuppförande af Conrads- 1845 3 % 45,000 15,468 69 60 n „ staden Ystad, för hamnby gg- 1824 30,000 2,994 60 „ „ » „ „ „ för hamnupp- muddring ...... 1857 4 % 60,000 — 44,003 9 61 » „ „ Warberg, för hamnan- läggning ... 1844 3 % 30,000 — 13,888 13 n » >> » » för d:o ...... 1849 4 % 22,500 9,117 50 62 w „ hamnbyggnad vid Cimbris- 1843 1845 3 % 37,500 7,500 25,889 918 62 7 » »i » « vid d:o......... 2 % 63 T) „ staden Christianstad, för hamnanläggning vid Åhus 1848 3 X 30,000 18,956 88 n „ återstående hamnarbeten vid ■ Åhus samt Hernesta kanals 1855 1848—1857 4 % 2 % 30,000 210,000 19,017 19,724 27 7 65 » „ Göteborgs hamnbyggnad...... — 66 „ hamnbyggnad vid Linköping 1841 3 % 30,000 — 3,769 9 67 w „ staden Westerås för utvid- gande och förbättring af sta- 1849 4 % 30,000 12,189 37 Transport — — 1 — 1,612,519 8 jä i 1866 års reglemente. 61 67 68 69 r, 70 71 Tiden, då lånet utbetalts. Räntefot. Ursprungliga beloppet. Kapitalåterstod vid 1869 års slut. Transport 1,612,519 8 Lån till uppmuddring af hamnen och segelrännan vid Christine- hamn .................................... 1850 4 % 36,000 16,155 79 )1 „ anläggning af hamn vid Wad- 1 stena .................................... 1850 48,000 — 21,701 60 )) „ fullbordande af hamnbjggna- den vid Wadstena ............... 1855 „ 15,000 — 9,522 1 » „ Arboga-åns uppmuddring ... 1855 15,000 — 9,504 83 „ upprensning och fördjupning A.f Köpings å......................... 1855 20,000 12,643 84 11 „ anläggning af en hamnbassin invid Carlstad samt en kanal derifrån till Kanikenäset vid Wenern ................................. 1859 100,000 75,981 45 „ hamnbyggnad vid Falkenberg 1859 47,000 — 35,715 84 »1 „ fullbordande af hamnarbe- fena vid Strömstad ............ 1858 15,000 11,476 13 „ hamnbyggnaden vid Färjesta- den i Thorslunda socken på Öland .................................... 1858 12,850 9,766 23 )) „ byggande af hamn vid sta- den Grenna........................... 1861 37,500 _ 31,584 85 » „ förbättring och utvidgning af Helsingborgs hamn............... 1862 230,000 ___ 199,672 23 » „ hamnbyggnad vid staden Å- 1861 8,000 6,826 43 11 „ fortsättning af hamn- och ka- nalanläggningen vid Carlstad 1861 11 70,000 — 57,097 52 11 „ uppmuddring af segelleden mellan Piteå och lastageplat- sen Löfholmen samt anlägg- ning af en lastbrygga vid nämnda stad ........................ 1861 11 26,000 21,885 18 Transport — — — _ 2,132,053 1 62 ;0Q OO P os CD 05 b C+- S-° CD 3 71 72 73 74 75 76 3J 77 78 Lån till 79 Tiden, då lånet utbetalts. Räntefot. Ursprungliga beloppet. Kapitalåterstod vid 1869 års slut. Transport — — — — 2,132,053 1 Rottne-åns upprensning och fullbordande af den påbör- jade jetéebyggnaden vid in- loppet till nämnda å ......... slussanläggningar i Clara eif vid Dejefors och Fors- haga inom nedra Ulleruds 1861 4 % 10,000 — 8,420 54 och Grafva socknar i Werm- 1856 150,000 100,120 3 anläggning af jernväg mel- lan Christinehamn och Sjö- 1849 100,000 40,671 56 dito af dito mellan Nora och Ervalla........................... 1854 ,, 150,000 — 89,922 22 dito af dito från Kärrgruf- van inom Norbergs bergslag till sjön Åmänningen ......... fullbordande af samma jern- 1852, 1853 >. 150,000 — 129,867 80 it K rf 1855, 1856 2 % 150,000 _ 127,631 69 Vd,5 ....................................... anläggning af jernvägen 1856, 1857 3 % 200,000 149,057 16 fullbordande af sistnämnda 4 % 1858 200,000 146,664 53 anläggning af jernväg mel- lan städerna Falun och Gefle 1855—1859 2 % 2,400,000 2,088,748 anläggning af jernväg mel- lan Hudiksvall och sjöarne Dellen................................... 1858, 1859 4 % 370,000 325,558 49 dito af dito från Söderhamn till sjön Bergviken m. m. dito af dito mellan Borås 1858—1860 3 3 500,000 — 447,082 32 och Herrljunga..................... 1862, 1863 33 1,436,000 — 1,317,278 49 Transport — — — 7,103,075 84 g i 1866 års reglemente. 63 ™SS” i Ursprungliga beloppet. Kapitalåterstod vid 1869 års slut. Transport — 80 Lån till anläggning af jernväg från Eslöfs station på södra stambanan till Ystad.................. ,, ,, dito af dito mellan Helsingborg och Årup............... ,, ,, dito af dito mellan Lands krona och Eslöfs station på södra stambanan.................•• „ ,, dito af dito mellan Chri stianstad och Hessleholms station på södra stambanan ,, ,, dito af dito mellan Wexiö och Alfvestads station på södra stambanan.................. 81 ,, ,, dito af dito från hamnen vid Köping till Uttersberg med grenbana till sjön Lillsvan .......:............................... 82 ,, ,, dito af dito från Herrljunga öfver Wenersborg till Udde ■ valla....................................... 83 ,, ,, uppförande af en jernbro öfver Svartån å landsvägen mellan Linköping och Bergs gästgifvaregård ..................... 84 ,, ,, brobyggnad öfver Dalelfven i närheten af Gustafs kyrka ,, ,, anläggning af 2:ne flottbroar i närheten af Thorsångs kyrka, den ena öfver Dalelfven och den andra öfver Lillelfven .............................. 1864—1866 1864, 1865 1864—1866 1864, 1865 1864 1864, 1865 1865, 1867 1852 1853 1859 % \ 2,450,000 f /»■}{! {d I „ I 1,100,000 1,200,000 720.000 434.000 500.000 3,240,000 20,000 6,000 10,000 7,103,075 2,426,762 1,075,521 1,173,943 694,972 418,465 446,406 3,230,793 10,758 3,802 8,151 34 60 98 79 Transport I 16,592,653 24 64 h* C«l Hj C<CS5 tv ! cv OQ Hvcrq M* (jT M H1 3$ 3$ CD 03 CD -<r S- $53»'' S- Y3° O >~t ; CD *1 CD *2* 3Q M'' ! CO 1 - cd ce 5- 9=" CD -i 85 86 87 88 89 143 90 91 11 92 93 41 44 >> y> >> Tiden, då lånet utbetalts. Räntefot. Ursprungliga beloppet. Kapitalåterstod vid 1869 års slut. Transport — — — — 16,592,653 24 ny bro öfver Hel- ge å vid Christian- stad ........................ 1858 4 % 100,000 73,049 42 brobyggnad öfver Ume eif invid sta- den Umeå............... 1861 n 55,000 44,867 55 dito dito.................. 1864 5 % 20,000 — 16,677 28 inlösen af lands- höfdinge-ackor- derna .................. 1841, 1842 4 % 226,500 35,679 1 sjösänkningar och andra vattenaftapp- ningar för odlings- företag..................... 2, 3. 4 och 5 % 4 % j 1,927,980 65 uppförande af byggnad åt Far- maceutiska insti- tutet ........................ 1862 50,000 46,040 20 dito af byggna- der å häradshöf- dinge bostället Mälby i Wester- Fernebo socken af Westerås län ......... 1864 7,000 5,250 grundförbättringar å Alnarps egen- 1864 1865, 1867 30,000 800,000 27,000 800,000 segelleds öppnan- de från Hatte- fura vid Wenern till sjön Stora Lee ........................ 3 % Transport — __ — — 19,569,197'' 35 65 1 m **** TO ^ -j ‘År- 4 cCO i 1866 års glemente. crq 3 K ro crq H oo 3 Sd ro cd g-^c cro^- 2 oo 3 ai ro ^ Tiden, då lånet utbetalts. Räntefot. Ursprungliga beloppet. Kapitalåterstod vid 1869 års slut. Transport _ _ 19,569,197 35 94 11 33,9 24.11 Lån till utsträckning af Kinda båtled medelst kanali- sering af Stång- ån från sjön Rengen till Linköpings 1865—1869 3 % 405,000 405,000 95 — 55 Jemtlands korn- munikations- aktiebolag ...... 1864, 1865 5 % 70,000 64,096 41 142 — — 55 ” staden Carl- stad, för re- glering af torg, gator och torn- ter .................. 1867 4 % 50,000 — 50,000 — 148 16 55 uppförande af ny byggnad åt Upsala elemen- tarläroverk ...... 1867, 1868 55 140,000 140,000 ” — " " dito af dito åt Westerviks dito 1867, 1868 55 20,000 20,000 " ” " dito af dito åt Wenersborgs 1867, 1868 40,000 40,000 143 11 — 24,10 55 kanal- o. sluss- anläggning mellan sjöarne Östra och Ve- strå Silen på Dalsland ......... 1868, 1869 55 51,200 _ 50,340 148 16 — — 55 55 uppförande af ny byggnad för Transport — — — — 20,338,633 76 Bill. till Riksd. Prot. 10 Samt. 1 Afd. 2 Band. 9 (Riksg.-kontorets Reglemente.) 66 3 ^ n ur» h ten H C02 crqjHl M 5 B er 5- k°'' ? 2 Cfc 3 ^ 3 er CD <f 3-g* P CO CfQ o'' *—* 3 S CD 00 II <w M- g s g 03 S 50 Tiden, då lånet utbetalts. , Räntefot. Ursprungliga beloppet. Kapitalåterstod vid 1869 års slut. Transport _ 20,338,633 76 Carlstads högre elementarläro- verk ............... 1868 4 % 40,000 40,000 148 — — 27 Lån till förändring och tillbyggnad af elementarläro- verldsbyggnaden i Skara ......... 1868, 1869 )) 40,000 40,000 — — 47 26 „ „ reparation af domkyrkan i «* Carlstad ......... 1869 1 23,500 23,500 — Summa ! _ | _ — '' 120,442,133] 76 67 Bil. C. Under föregående riksdagar på Riksgälds-kontoret anvisade och före den 1 Januari 1870 icke utbetalda anslags- och lånesummor. M -JOr. H K» cv OQ cS Z oo B 08 <x> g B <1 Riksmynt. Summa o> eg» CD O Riksmynt. g- »0 p 3 5- ko° CD Z A) Anslag. a) Beviljadt under 1853—1854 års riksdag: 6 4 För uppmuddring af hamnen vid Ystad ... b) Beviljade under 1856—1858 års riksdag: 7,500 7 5 För beskattningsväsendets förenkling samt de nya jordeböckernas’ afslutande och granskning............................................. 2,820 02 9: 1 6: 1 ,, fortsatt utgifning af arbetet: “Svenskt diplomatarium11 ..................................... 2,456 25 9: 3 6: 2 Till löneförbättring åt lärare vid städs- pedagogik och läråreb vid pedagogien i Avesta samt till stadspedagogiernas utvidgning............................................. 2,594 50 7,870 77 c) Beviljade under 1859—1860 års riksdag: 10 7 För verkställigheten af den beslutade för- enklingen af beskattningsväsendet samt de nya jordeböckernas afslutande och granskning............................................. 163 04 ! 12 8 Till befordrande af äldre, i Riksarkivet och 1 ! andra allmänna eller enskilda sam- lingar befintliga, för Sveriges historia och offentliga förhållanden vigtiga skrifters och handlingars utgifning ... 8,900 Öl 9,063 | 1 05 ■ Transport 24,433 |82 z 68 q? M B Z O CD 5- k°- o 3 ^ zor. ro _ crq ro" fct B I it p Z 13 14: 2 10: 1 14: 3 10: 2 14: 4 14: 5 15 ill 16: 1 12: 1 16: 2 12: 2 10: 3 10: 4 Transport d) Beviljade under 1S62—1863 års riksdag: Till försök för utrönande af dels s. k. pansarplåtars af Svenskt jern förmåga att motstå skott, dels ock lämpligaste konstruktionen af refflade, gjutna jernkanouer till fartygs bestyckning m. m. „ kommunikationsled mellan Bräcke gästgifvaregård och staden Sundsvall ,, anläggande af en dragväg vid samt verkställande af muddringsarbeten ofvanför Falkenbergs hamn .................. ,, verkställande af rensningar i Lule eif samt anläggande af kanaler förbi Hedens och Fide förnär ........................ ,, understödjande af sådana myrutdikningar och vattenaftappningar inom Norrbottens, Westerbottens, WesterNorrlands, Jemtlands, Gefleborgs och Störa Kopparbergs län samt Elfdals, Fryksdals och Jösse härader af Wermlands län, som afse att förminska frost ländigheten .......................................... ,, utarbetande och utgifning genom trycket af en teknisk-ekonomisk beskrifning öfver Statens jernvägsbvggnader (förslagsanslag) .................................... ,, ersättande af de förluster, indelningsoch ränte-innehafvare komma att vidkännas genom mjöl- och sågqvarnräntans upphörande (förslagsanslag) ,, vårdandet och förökandet af Kaméreraren Carl Sandbergs samlingar ... Riksmynt. Summa Riksmynt. 50,000 28.000 2,000 352,000 24,861 — 500 Transport I 457,361 24,433 82 24,433 82 69 H CZZ3 © _ CfQ Hj CZZ5 © crq B $ B § tZ IT. cv g © g Transport 17: 1 13: 1 Till fortsatt utskrifning af riksregistraturet 17: 2 13: 2 ,, nya hospitalsbygguaden vid Göteborg 18 14 ,, nationalmusei-byggnadens inredning jemte andra i sammanhang dermed erforderliga kostnader ........................ Riksmynt. 457,361 2,000 151,000 Summa Riksmynt. 24,433 82 35,426 59 645,787 59 e) Beviljade under 1865-—1866 års riksdag: 19: 1 15: 1 19: 2 45: 2 19: 4 15: 3 j 19: 5 15: 4 19: 6 15: 5 19: 7 15: 6 19: 8 15: 7 Till >> anställande af skjuiförsök.................. anskaffande af ett positions- och belägringsartilleri om 15 refflade tackjernskanoner med tillbehör, lavetter, föreställare och spetsprojektiler......... anläggning af nya samt förbättring eller omläggning af backiga eller eljest mindre göda vägar .................. understödjande af mindre hamn- och brobyggnader samt upprensning af åar och farleder.......................................... understödjande af sådana myrutdikningar och vattenaftappningar inom Norrbottens, Westerbottens, WesterNorrlands, Jemtlands, Gefieborgs och Stora Kopparbergs län samt Elfdals, Fryksdals, Jösse och Nordmarks härader i Wermland, som afse att förminska frostländigheten ..................... fortsättning, och vårdande af Kamereraren C. Sandbergs historiska och kamerala samlingar.............................. löneförbättring, utöfver minimilönen 400 R:dr om året, åt examinerade folkskolelärare....................................... Transport 20,000 36,750 6,700 1,500 17,925 500 200 83,575 I I 670,221 [41 70 H LM 1 1 j fn K CO H 03 Riksmynt. 1 2 8-^° 1 5 3-s° ® 2 Riksmynt. Transport ■ 83,575 | | 670,221 41 19: 9 15: 8 Till undervisning i trädgårdsskötsel vid j j folkskolelärare-seminarierna ............... j 1,900 — 19: 10 15: 9 „ inköp och tillredning af jord för nämnda ändamål................................. 1,251 45 19: 12 15: 10 „ fortsatt utgifvande af handlingar som äro af vigt för fäderneslandets historia 3,000 — 20 16 „ utvidgande af elementarläroverksbygg- naden i Christianstad ....................... 10,000 — 99,726 45 f) Beviljade vid 1867 års riksdag: 22: 1 18: 1 Till uppförande af ny arkivbyggnad för Göta Hofrätt och ombyggande af den hofrättshusets tomt omgifvande kaj 6,152 — 22: 2 18: 2 „ anställande af skjutförsök .................. 20,000 — 22: 3 18: 3 „ anskaffning af rid- och anspanns-per- sedlar för fältartilleriet ... 38,075 — 22: 4 18: 4 „ dito af positions- och belä- gringsartilleri .................. 36,750 — 22: 8 18: 5 „ ny sjökrigsmateriels anskaffande ...... 290,804 — 22: 9 18: 6 „ anskaffande af kanoner ..................... 144,000 — 22: 10 18: 7 „ anskaffande af projektiler för nyss- berörda kanoner.................................... 48,000 — 22: 11 18: 8 „ bestridande af kostnaderna för dels anskaffning af lämplig skjutbana för grufva kanoner och dels artilleriför- sök äfvensom försök med undervat- tensminor ............................................. 36,000 — 22: 14 18: 9 „ uppehållande af undervisningen å I skeppsbyggeri-afdelningen vid skepps- byggeriinstitutet i Carlskrona ............ 658 |19, Transport 620,439 jis j 769,947 86 71 § i 1869 års reglemente. 1 § i 1870 års j reglemente. 22: 16 18: 10 22: 17 18: 11 22: 18 18: 12 K) O 18: 13 22: 22 18: 14 24: 1 20: 1 24: 6 20: 2 24: 7 20: 3 24: 12 20: 4 Transport Till anläggning af nya samt förbättring; eller omläggning af backiga eller; eljest mindre göda vägar .................. „ understödjande af mindre hamn- och brobyggnader samt upprensning af åar och farleder ................................. „ understödjande af sådana myrutdikningar och vattenaftappningar Inom Norrbottens, Westerbottens, WesterNorrlands, Jemtlands, Gefleborgs och Stora Kopparbergs län samt Elfdals, Fryksdals, Jösse och Nordmarks härader i Wermlands län, som företrädesvis afse att förminska frostlän digheten. ............................................... „ löneförbättring utöfver minimilönen åt examinerade folkskolelärare ......... „ undervisning i trädgårdsskötsel vid folkskolelärare-seminarierna ............... g) Beviljade vid 1868 års riksdag: Till anläggning af nya samt förbättring eller omläggning af backiga eller eljest mindre göda vägar .............................. „ understödjande af mindre hamn- och brobyggnader samt upprensning af åar och farleder ................................. „ utvidgande af hamnen vid Ystad...... „ understödjande af sådana myrutdikningar och vattenaftappningar inom Norrbottens, Westerbottens, WesterNorrlands, Jemtlands, Gefleborgs och Transport Riksmynt. 620,439 29,075 19 1,500 34,430 — 18,847 1,900 80 56,825 7,500 3,000 Summa Riksmynt. 769,947 .86 706,191 99 67,325 —! 1,476,139 !85 72 W £ B Z CD CD P c+- Pa CD •"* t-j DOO CD OQ M’ 24: 16 20: 5 31: 1 31: 2 31: 3 31: 4 31: 5 31: 6 22: 1 22: 2 22: 3 22: 4 22: 5 22: 6 Transport Stora Kopparbergs län samt Elfdals, Fryksdals, Jösse och Nordmarks härader i Wermlands län, som företrädesvis afse att förminska frostlän digheten. ............................................... Till beredande af arbetsförtjenst åt den i följd af missväxt och dyr tid nödställda befolkningen inom vissa delar af landet................................................ h) Beviljade vid 1869 års riksdag: Till anläggning af nya samt förbättring eller omläggning af backiga eller eljest mindre göda vägar.................................... ,, väganiäggning från Ramsele sockengräns genom Fjellsjö till Bodums kyrka samt vidare derifrån till Tåsjö kyrka i Wester-Norrlands län........................... ,, anläggning af väg mellan sjön Bolmens strand och Wieslanda jernvägs station i Kronobergs län .................. ,, understödjande af mindre hamn- och brobyggnader samt upprensning af åar och farleder.......................................... ,, utsträckning af Kinda båtled från sjön Rengen till Linköpings hamn............ ,, understödjande af sådana myrutdikningar och vattenaftappningar inom Norbottens, Westerbottens, WesterNorrlands, Jemtlands, Gefleborgs och Stora Kopparbergs län samt Elfdals, Fryksdals, Jösse och Nordmarks hä Transport - Riksmynt. Summa Riksmynt. 67,325 1,476,139 85 73,198 13,920 _ 154,443 150,000 — 11,250 3,666 67 20,000 32,500 217,416 67 1,630,582 85 73 2 ^ 3 ^ 09 b i 1 % Riksmynt. Summa O CD P .. Riksmynt. g- P° ci- P-> CD £1 Transport 217,416 67 1,630,582 85 rader i Wermlands län, som företrä- desvis afse att förminska frostländig- heten...................................................... 60,000 31: 9 22: 9 Till rensningar för flodvattnets afledande i en del af Diné eif........................... 2,000 34 24 " kanal- och väganläggningar samt väg- förbättringar inom Kronobergs och Jönköpings län .................................... 3,800 35 25 n undsättande af de genom 1868 års missväxt nödlidande länen.................. 3,500 — 37 26 ii undersökningskostnader för jern vägs- anläggningar ....................................... 22,500 — 309,216 67 Summa anslag 1,939,799 52 B) Län. a) Beviljad! under 1865—1866 års riksdag. 20 16 Till utvidgande af elementar-läroverksbygg- naden i Christianstad ......................... — — 10,000 *— b) Beviljade vid 1869 års riksdag. 31: 5 22: 5 För utsträckning af Kinda båtled från sjön Rengen till Linköpings hamn............ ■ ‘ 32,500 31: 7 22: 7 >> befrämjande af utdikning och aftapp- ning af sänka traktör och sjöar till beredande af odlingsföretag inom ri- kets mellersta och södra län ............ 50,000 31: 8 oo c4 c* >) sänkning och upprensning af Lida-ån 10,000 92,500 — Summa lån —I" 102,500 Bill. till Riksd. Prof. 10 Sami. 1 Afd. 2 Band. (Riksg.-kontorets Reglemente.) 10 74 Bil. D. Under 1870 års riksdag på Riksgälds-kontoret anvisade statsutgifter. och moment i det nya reglementet - 8 " 8 37 1 A) Anslag. Till anläggning af nya samt förbättring eller omläggning af backiga eller eljest mindre göda vägar.............................. ,, väganläggning mellan Åsele och Wilhelmina kyrkoby i Westerbottens län.................. ,, väganläggning mellan Lycksele och Wilhelmina kyrkobyar i Westerbottens län 106,700 R:dr, deraf under år 1871 ............... ,, understödjande af mindre hamn- och brobyggnader samt upprensning af åar och farleder.................................... För tillökning af vågbrytaren utanför Wisby hamn 130,000 R:dr, att utgå under år 1871 med Till understödjande af sådana myrutdikningar och vattenaftappningar inom Norrbottens, Westerbottens, WesterNorrlands, Jemtlands, Gefleborgs och störa Kopparbergs Transport Beviljade att utgå är 1870. år 1871. 5,000 5,000 150,000 I 15.000 30.000 30,000 305,000 >— summa Riksmynt. 150,000 5,000 15.000 30.000 30,000 310,000 75 j) och mo- ment i det nya Beviljade att utgå Summa år 1870. I år 1871. Riksmynt. regie- — 3 1 3 Transport 5,000 205,000 210,000 län samt Elfdals, Fryksdals, Jösse och Nordmarks hära- der i Wermlands län, som företrädesvis afse att förmin- ska frostländigheten............... 60,000 60,000 29 — Till fortsättning af arbetena å Nordvestra stambanan ......... 1,600,000 — — 1,600,000 — 30 För godtgörande af åtskilliga utaf 1 Kongl. Statskontoret bestrid- da förskotter ........................ 98,282 37 — 98,282 37 Summa anslag 1,703,282 37 265,000 — 1,968,282 37 B) Lån. 27 7 För befrämjande af utdikning och aftappning af sänka traktör och sjöar till beredande af od- lingsföretag inom rikets mel- lersta och södra län ............ 50,000 50,000 1 1 I 1 76 Aflöniiigsstat för Riksgälds-konlorcts erabets- och tjensteman samt vakt betjening. Ordinarie lön. Arfvode. Summa. Fjerde tjenstegraden 1 Sekreterare hos Fullmäktige...... 4,400 600 5,000 1 Kommissarie........... 4,400 — 600 5,000 2 Kommissarier......... 8,800 — 1,200 — 10,000 — Tredje tjenstegraden: 1 Kamererare i Boksluts-kontoret..... 3,000 600 3,600 1 Kamererare i Revisions-kontoret . 3,000 — 450 — 3,450 — Andra tjenstegraden: 1 Ombudsman.......... 2,000 300 2,300 __ 1 Notarie och Registrator hos Fullmäktige . . 2,000 — 300 2,300 1 Notarie hos Kommissariatet . . , , . 2,000 — 300 2,300 1 Kassa-bokhållare....... 2,000 — 300 2,300 1 Bokhållare i Boksluts-kontoret...... 1 Bokhållare i d:o ...... 2,000 2,000 — 300 300 2,300 2,300 Första tjenstegraden: 1 Kanslist vid Fullmäktiges expedition . 1,000 — 150 1,150 1 Kanslist hos Kommissariatet...... 1,000 — 150 1,150 1 Kammarskrifvare . ...... 1,000 150 1,150 1 Kontorsskrifvare.......... 1,000 150 1,150 1 Kontorsskrifvare........ 1,000 150 1,150 Lönetillökning för de tre äldste i denna grad å 500 R:dr för hvardera........ 1,500 — — 1,500 — Vaktbetjening: 1 Vaktmästare........... 675 _ 75 750 1 Kammardräng.......... 575 — 75 _ 650 2 Kammardrängar......... 1,150 — 150 -_ 1,300 1 Husdräng........... 575 _ so 625 1 Husdräng........... 575 so! 625 Summa R:dr R:mt 45,650 — 6,400 — 52,050 J_ 77 Tillägg: För tjensteman inom andra och tredje tjenstegraden, som icke innehar annan ordinarie tjenstebefattning, utgör lönen följande belopp, nemligen: för den, som tjenat i andra graden 5 år och derutöfver R:dr 2,500: — för den, som tjenat i denna grad 10 år och derutöfver » 3,000: — för den, som tjenat i tredje graden 5 år och derutöfver » 3,500: — och för den som tjenat i denna sistnämnda grad 10 år och derutöfver.............» 4,000: — 78 Pension s-stat vid Kiksgälds-kontoret. Förre Registrator!! och Arkivarie!! Claes Otto Vougt..... 1,417 50 Förre Bokhållaren Johan Erik Lindberg ......... 660 66 Aflidne Krigsrådet S. G. Ehrenstams och hans jemväl afliden enka Charlotta Gripenstjernas dotter Hedvig Aurora Ehrenstam . 250 Aflidne t. f. Kommissarien vid Riksgälds-kontorets kreditsedelverk, Öfver-krigskommissarien Er. Lindstedts oförsörjda dotter Siri , Aurora Lindstedt.............. 225 — Aflidne Notarien Er. Bergmans omyndiga barn...... 225 — Summa R:dr R:mt 2,778 16 Anmärkning: Ofvanstående pensioner indragas vid innebafvarens frånfälle och äfven dessförinnan, så vida de för pensionernas utgående stadgade vilkor upphöra. Förestående två stater, nemligen: Aflönings-staten för Riksgälds-kontoret, upptagande en summa af . . 52,050: — Pensions-staten vid d:o ....... 2,778: 16. uppgjorda och fastställda vid lagtima riksdagen i Stockholm den 14 Maj 1870. På Riksdagens vägnar: För Första Kammaren: G. LAGERBJELKE. n. v. Talman. För Andra Kammaren: A. N. SUNDBERG. n. v. Talman. 79 Fullmäktige i Riksgälds-kontoret, välde af 1870 års Riksdag: Ordföranden, f. d. Statsrådet, en af de aderton i Svenska Akademien, Riddaren och Kommendören af Kongl. Maj:ts Orden, Riddaren af Konung Carl XIII:s Orden, Herr Grefve Henning Ludvig Hugo Hamilton. Kammarrättsrådet, Riddaren af Konung Carl XIII:s Orden och af Kongl, Nordstjerneorden, Herr Carl Leonard Kinmanson. Kapitenen, Riddaren af Kongl. Nordstjerne-Orden, Herr Carl Gustaf Hierta. Professoren, Kommendören af Kongl. Wasa-Orden, Riddaren af Kongl. Nordstjerneorden, Herr Friherre Alfred Henrik Edvard'' Fock. Grosshandlaren, Riddaren af Kongl. Nordstjerne-Orden, Herr Samuel Warburg. Bruksegaren, Riddaren af Kongl. Nordstjerne-Orden, Herr Filosofie Doktoren Anders Alexander Berger. Professoren, Herr Hjalmar Holmgren. Suppleanter: Grosshandlaren, Herr Gustaf Rooth. Öfverste-löjtnanten, Riddaren af Kongl. Svärds-Orden och Kongl. Norska S:t OlafsOrden, Herr Erik Gustaf Klingenstjerna. Professoren, Riddaren af Kongl. Nordstjerne- och Wasa-Orden, Herr Filosofie Doktorn Johan Arrhenius. Revisorer af Stats-, Banko- och Riksgälds verken, vid 1870 års revision. För Första Kammaren: Majoren, Riddaren af Kongl. Svärds-Orden, Herr Herman Otto Falk. Domprosten, Ledamoten af Kongl. Nordstjerne-Orden, Herr Filosofie Doktoren Carl Wilhelm Linder. Kaptenen, Riddaren af Kongl. Nordstjerne-Orden, Herr Friherre Fredrik Wilhelm von Otter. Godsegaren, vice Häradshöfdingen, duris Utriusque Kandidaten, Herr Grefve Axel Edvard Knut Mörner. Godsegaren, Filosofie Doktoren, Herr Friherre Johan Nordenfalk. Löjtnanten, Herr Erik Sandell. 80 Suppleanter : Bruksegaren, Herr Hjalmar Groneborg. Grosshandlaren, Herr Henning Friséll. Kammarherren, Herr Thomas Grote von Kock. För Andra Kammaren: Fabriksidkare^ Herr Joran Snäf. Godsegaren, Herr Friherre Johan Gustaf Nils Samuel Ålcerhjelm. F. d. Talmannen, Riddaren af Kong!. Wasa-Orden, Herr Nils Larson. Kapten-Löjtnanten, Riddaren af Kong!. Wasa-Orden, Herr Gustaf Carl Witt. Godsegaren, Herr Olof Gabriel Hedengren. Riksdagsfullmäktigen, Herr Sven Nilsson från Christianstads län. Suppleanter: Riksdagsfullmäktigen, Herr Johan Fredrik Fredricson från Upsala län. Vice Häradshöfdingen, Herr Alfred Wilhelm Hufva. Kaptenen, Herr John Philip Ericson. Register öfver 1870 års Reglemente för Riksgälds-kontoret. Ackord för Riksgälds-kontorets fordringar Sid. Aflöning för Folkskolelärare .................... » » » Jnstitie-ombudsmannen in. fl. » » » lediga tjänsters bestridande » » » Riksgälds-kontorets tjenste manna-personal och vakt betjening ................ » Aflönings-stat för Riksgälds-kontoret....... » Afsked med pension ............... » Akto rötsår/vode ........................................... « Allmänna hevillningen ................... » » » uppbörden och redovisningen af ....... >: Allmänna Hypotheksbanken....................... » Amortissementsfonder ................................ » Anmärkning smedel ............................... » Anslag angående lediga tjänster................ » Arbetsförtjenst åt behöfvande, anslag till » Arfvode för Deputerade och deras biträden » » » Fullmäktige ............................ » » » Riksdagens Revisorer ........... » » » Riksg:s-kontorets tjensteman » Arkivbyggnad för Göta Hofrätt ......... » Arkivet, Riksdags- .................................. » Bill. till Riksd. Prof. 1870. 10 Sand. (Riksg.-kontorets Reglemente.) 30. § 54. 7, 8, 10. §§ 15 inom. 7, 8. 18 mom. 13. 27, 28. § 47. 47, 48. §§ 121, 122. 29, 30. § 50. 76, 77. 51, 52. §§ 134—136. 37. § 82. 31. § 55. 36, 37. §§ 77, 79, 80. 44. § 112. 37. § 83. 31, 37. §§ 59, 81. 48. § 123. 14, 17. S 20 inom. 5, $ 39. § 92. 28. § 49. 27. § 46. 29, 30. §§ 50. 51. 9. $ 18 inom. 1. 26. § 45. 1 Afd. 2 Band. 11 82 Artilleriet, kanoner samt rid- och anspannsm. fl. persedlar för ................ Artilleri-försök med kanoner .................... Auktionsmedel för Kronans hus ................ Avesta pedagogi............................................ Bank, Sveriges Riks-, Riksgäld s-kontorets kreditiv å ............ Bankens behållna vinst ................................ Befordringsgrunder vid Riksgälds-kontoret Befordringsvilkor ....................................... Begrafningshjelp efter obemedlade tjensteman och vaktbetjenter Begrafningshjelps-besparingar................... Belåning af obligationer ........................... Belågrings-artilleri, anskaffning af............ Belöning för extra arbeten........................ Berättelser, Fullmäktiges och Kommissariatets .................................... » Justitie-ombudsmannens ........ » Riksdagens Revisorers............ Besigtning av å Riksgäl ds-kontorets och Riksdagens hus ................ Beskattningsväsendets förenkling, anslag till Beskrifning öfver Statens jernvägsbygg nader .................................... Besparingar å extra och tillfälliga statsanslag .............................. » » förslagsanslagen ................ » » statsanslagen i allmänhet Besvär öfver Fullmäktiges beslut ............ Betjeningen vid Riksgälds-kontoret............ Bevillningen, allmänna............................... » uppbörden och redovisningen af ........................................ Bevillning s-för ordning, utfärdande af .... Bibliotek, Riksdagens ................................ Bidrag, Statsverkets, till Riksgälds-kon torets utgifter............................ Bilianget till Riksdagens protokoller, tryckning af....................................... Bodum och Ramsele, väganiäggning mellan » och Tåsjö, dito dito Boksluts-kontor, Riksgälds-kontorets ........ Bolmen och Wieslanda, väganläggning mellan .................... Sid. 7, 9. §§ 15 mom. 2. 18 inom. 3, 4. » 4, 9. §§ 9. 15 inom. 2. 18 mom. 2, 8. ») 31. § 58. » 4. § 6 inom. 2. » 35. § 74. )) 34. § 71. )) 49. § 126. » 29, 49. §§ 50 mom. 1 —5. 125. » 30. § 52. » 24. § 37. X» 35. § 73. » 7, 9. §§ 15 inom. 2. 18 mom. 4, » 30. § 51. » 43. § 108. x » 28. § 48. )) 27, 43. §§ 46, 109. )) 43. § 106. » 3, 4. §§ 5, 7. )) 5. § 11. ,) 20. § 31. » 21—24. § 35. » 32. § 61. » 42, 50. §§ 104, 131. )) 46, 47. §§ 115—120. » 31. § 55. » 36, 37. §§ 77, 79, 80. )) 45. § 113 inom. b. » 26, 27. § 45. » 32. § 60. )) 44. § no. » 15. § 22 mom. 2. » 15. § 22 mom. 2. )) 46, 47. § H7. )) 15. § 22 inom. 3. 83 Brister i förslagsanslagen.......................... Sid. " » Statsverkets inkomster ............ » Brobyggnader, anslag och lån till ............ » Bräcke och Sttrtdsraif/, vägomläggningmellan » Båtsmansrotarnes sammanförande ............ » Carlskrona skeppsbyggeri-institut ............ » Cliristianstad, bidrag till läroverksbyggnad » Cliristianstads låns flyg sands-plantering s fond. .................. » Dalslands kanalaktiebolag ........................ » Depositionsmedel ........................................ » Deputerade för låneärenden................ » Diarium, Ombudsmannens ........ » Diplomatarium, Svenskt ........................... » Edeforssen, kanal förbi ............................ » Ekeplantering skassan.................................... »- Ekesko g smedlen ............................................ » Embetsresor, Justitie-ombudsmannens - » Enke- och pupillkassan vid Riksgälds kontoret. ...... » Expedition, Fullmäktiges................... » » Justitie-ombudsmannens .... » Expenser för Justitieombudsmannen m. fl. » Extra ordinarie tjensteman, deras antagande » » » x> j> skiljande från Riksgälds kontoret ........ » » » » gratifikationer åt » Falkenberg, dragvägsanläggning och mudd ringsarbeten vid.................. » Flyttningshjelp för Justitieombudsmannen » Folkskolelärares aflönande ........................ » Folkskolelärare-seminariernas trädgårdsskötsel » 21-24. § 35. 20. § 34. 3, 7, 10, 14, 15, 18. §§ 4. 10 mom. 2. 15 inom. 4. 18 mom. 11. 20 inom. 2, 3. 22 mom. 4. 27 mom. 4. 5. § 10 inom. 1. 24, 25. § 38. 9. H 18 mom. 9. 8. § 16. 33. § 67. 2, 44. §§ 3, in. 32. § 63. 39. § 92. 42. § 105. 3. § 6 mom. 1. 5. § 10 inom. 3. 33. § 67. 33. § 66. 28. § 48. 30, 48. §§ 53, 121. 46. § 116. 27, 28. §§ 47, 48. 28. § 48. 49. § 125. 50. § 132. 30. § 51. 5. 5 10 inom. 2. 27. § 47. 7, 10. §§ 15 inom. 7. 18 inom. 13. 8, 10. §§ 15 inom. 8, 9. 18 inom. 14. Fordringar, Riksgälds-kontorets................ Forsellön, ersättning till räntetagare för Frostländighet, anslag för minskning af.... lö mom. 5. 18 inom. 12 20 inom. 4. 22 mom. 6. 27 mom. 6. » 2. § 3. » 24. § 36. » 5, 7,10, 14,16,18. §§ 10 inom. 4. 81 Fullmakter för Riksgälds-kontorets tjensteman ........................................ » granskning af Riksdagsmännens Fullmäktige i Riksgälds- kontoret ............ Fullmäktiges ansvarsskyldighet ........;...... » antal för besluts fattande » arfvoden och resekostnads ersättningar ........................ « befattning upphör ............... » berättelser v........................... » besluts Överklagande » Deputerade för låneärenden » frånvaro ............................... » föreskrifter ........................... » förfall .................................... » kansligöromål..................... » komplettering........................ » omröstningar ..................-..... » Ordförande............................ u protokoller ........................... » rådfrågningarhosRevisorerne » sammankomster................... u sammanträden...................... » sessionsdagar ...................... » ställande till ansvar ............ » Suppleanter ........................ » » deras inträdande » särskilda uppdrag ................ » tjenstledighet........................ » åligganden ........................... Furusjön, i Jönköpings län, lån till ........ Förfall, Fullmäktiges ............................... Förräntning af Riksgälds-kontorets kontanta tillgång .................... Förskott, ersättning till Kongl. Statskontoret för ............................ Förslag till lediga tjensters återbesättande Förslagsanslag enligt riksstaten ................ Försvarsverket till lands, anslag för ........ » » sjös, anslag för’........... Granskning af Kommissariatets protokoller och anteckningsböcker .... » » Riksdagsmäns fullmakter.... » » Riksgälds-kontorets räkenskaper ............................... Gratifikationer till betjeningen vid Riks gälds-kontoret. ................... Göta Hofrätt, arkivbyggnad för............... Sid. 29. § 50 mom. i. » 45. § 114, » 79. — )) 40 § 93. » 41, 45. §§ 99, 113. » 28. § 49. )) 39. § 90. » 43. § 8 108. 42. 104. » 39. § 92. )) 41. §§ 97, 98. )J 42. § 103. » 41. 88 97, 98 » 46. 8 116. J) 39. § 90. » 41. § 101. » 38. 8 86. u 40. 8 95. » 40. § 94. » 40—42. §§ 95-104. » 40. § 95. 40. § 95. 0 » 40. 79. § 93. » 38. 88 87, 88. » 42—45. 88 105-114. » 41. 8 97. » 39. 8 91. )) 2. 8 3. » 38, 41. 88 88, 97. 98. » 35. 8 73. )) 19. 8 30. » 48. 8 124. » 21—24. 8 35. » 9. 8 18 mom. 2—4 i) 9. 8 18 inom. 5—8 )) 42. 8 105. )) 45. 8 114. » 37, 47. 88 83, 117. >, 30. § 51. » 9. 8 18 mom. 1. 85 Göta Kanal-direktion, val till ledamot af Sid. 45. 8 113 mom. cl. Göteborgs hospitals utvidgning................... Hamnanläggningar, föreskrifter rörande bidragen till ........ Hamnbyggnad vid Ystad............................ HamnbyggnaAer........................................... Hattefura och Stora Lee, segelled emellan Hedens forssar, kanal förbi....................... Historia, Sveriges, vigtiga handlingar för Hofrätt, Göta, arkivbyggnad för................ Honoraria, Fullmäktiges ........................... Hospital vid Göteborg, uppförande af .... Hufvudbok, Riksgälds-kontorets ............... Hus, kronans, i städerna............................ » Riksdagens ....................................... » Riksgälds-kontorets.......................... llvetlanda och Serarp, vägomläggning mellan ................................ Hypotheksbanken, allmänna ........................ Indrifning s-arfvoden.................................- Inkomster, Statsverkets, brist uti ............ » Riksgälds-kontorets ................ Instruktion för Riksgälds-kontorets tjensteman ................................ Inventarier i Riksgälds-kontorets och Riksdagens hus ........................ Inventering af Inne-och säkerhetshandlingar Jernväg »anläggning av, undersökningskost nader för............................ Jernväg sbyggnader, Statens, anslag till.... » teknisk-ekonomisk beskrifning öfver........ J''or deb ocker nas afsilande och granskning Justitie-ombudsmannens aflöning................ » embetsresor ................ -> insättande i embete! Kameralväsendet, anteckningar rörande . . Kanaler, statsbidrag till ........................... Kanoner, anskaffning af ............................ » försök med................................... i) 6. § 13 mom. 2. » 8, 10, 15. 16, 19. §§ 17, 19, 21, 23, » 3, 14. §§ 4. 20 inom. 3. » 3, 7, 10,14, 15,18. §§ 4. 10 mom. 2. 15 inom. 4. 18 inom. 11. 20 mom. 2, 3. 22 mom. 4. » 2. 8 3- V 5. § 10 inom. 3. )> 4, 8. §§ 8. 15 mom. 10. » 9. 8 18 mom. 1. )) 28. § 49. )) 6. § 13 inom. 2. » 37. § 83. » 31. § 58. 26, 43. §§ 44, 106, 107. » 26, 43. §§ 44, 106. )i 18. 8 27 inom. 1. >, 44. § 112. )> 37. § 82. )) 20—24. 88 32-35. 30—36. §§ 54-76. » 47. § 120. » 26, 43, 44. 88 44, 106, no. )) 42. § 103. » 17. § 26. )) 19. § 29. )) 5, 6. 8 il- N 3, 4. 88 5, 7. )) 27. 8 47. )) 28. § 48. » 45. § 113 mom. c. » 6, 7. §§ 12 inom. 2. 15 mom. 6. » 5, 15. §§ 10 inom. 1, 3. 22 mom. 5. » 7. §§ 15 mom. 2. 18 inom. 6. >> 4, 7, 9. §§ 9. 15 mom. 1. 18 inom. 2, 8. 86 Kanoner, skjutbana för................................ Kansliets, Konglregistratur .................... Kinda båtleds utsträckning till Linköping Kinda kanalaktiebolag, revision ................ Kommissariat, Riksgälds-kontorets.......... » dess protokoller och an teckningsböcker. ... » » utlåtanden ................ Kontors-expenser ........................................ Konungens ombud ....................................... Kortstämpel-af giften.................................... Kreditiv för infallande krig........................ » » rikets försvar eller andra vigtiga ändamål .............-. .... » Riksgälds-kontorets, å Banken ... Köpeskilling för kronohemman................... Landtförsvaret, extra anslag till................ Landtränteriernas depositionsmedel............ » månadsförslag................ Landtråntmåstarnes remisslage ................ Lavetter, anskaffning af ............................ Ledigheter bland Fullmäktige .................... Lida-ån, sänkning af ................................ Linköpings hamn och Rengen,båtled mellan Liqvid mellan Stats- och Riksgäldsverken « angående förslags-anslagen ............ » » Statsverkets öfverskott Liqvidationsfonder...................................... Ljuspenningar vid Riksgälds-kontoret .... Luftvexling s-apparat i Riksdagshuset .... Luleelf, rensning och kanalisering af ........ Ljuleå och Storbacken, kommunikation mellan Lycksele och Wilhelmina, väganläggning mellan................................ Läroverksbyggnader, anslag och lån till.. Manufaktur-diskontens vinstmedel ............ Mindre kreditivet ........................................ Minor, undervattens- ................................ Missväxt, arbetsförtjenst åt behöfvande, i följd af................................ Missväxter, behöfvandes undsättning vid Mjöl- och sågqvarns-råntans upphörande, ersättning för .................... Museum, National-, inredning af................ Myntsort, den i reglementet begagnade .... Sid. 9. § 18 inom. 8. » 6. § 13 mom. 1. » 15. § 22 mom. 5. » 44. § in. » 46, § 117. » 42. § 105. >> 41. § 102. » 26. § 44. » 41. § 100. » 31, 36. §§ 56, 78. » 25. §§ 39, 41. » 25, 37. §§ 40, 41, 83. » 35. § 74. 31. § 57. » 9. § 18 inom. 2—4. » 32. § 63. )> 37. § 80. » 37. § 81. 7. § 15 inom. 2. 38. § 87. » 16. § 22 inom. 8. )> 15. § 22 mom. 5. » 38. § 85. 21. § 35. » 32. § 61. » 37. § 83. » 29. § 50 mom. 3. » 26. § 43. » 5. § 10 inom. 3. » 5. § 10 mom. 3. » 18. § 27 inom. 3. » 8. § 16. » 32. § 62. » 25, 37. §§ 40, 41, 83. » 9. § 18 mom. 8. » 14, 17. §§ 20 mom. 5. 24, 25. » 17, 33. §§ 24, 25, 68, 69. » 6. § 12 inom. 1. » 6. §14. » 52. § 137. 87 My vilt. dikning ar för minskande af frost ländighet. .......................... Sid. 5, 7, 10, 14, 16, 18. §8 10 mom. 3. Månads för »lag, Landtränteriernas ............ National-musei-byggnadens inredning........ Natur a-underhåll för gemenskapen vid sjöförsvaret ...................... Nordvestra stambanan, anslag till ............ Näfvelsjön i Jönköpings län, lån till........ Nådårsbesparingar....................................... Obligationer, belåning af ............................ » Riksgälds-kontorets ............ Observations-arfvode .................................... Observationsmedel ......................................... Oälingsf''öretag, anslag och lån för beredande af ........................ 15 inom. 5. 18 inom. 12. 20 mom. 4. 22 inom. 6. 27 mom. 6. 37. § 80. 6 § 14. 33. 8 65. 19. 8 29. 2. § 3. 24. § 37. 35. § 73. 1, 34, 36. §§ 2, 72, 75. 37. § 82. 31, 37. §§ 59, 81, 82. » 5,7,10,14,16,18,19. §§ 10 m. 4. 15 in. 5. 18 in. 16. 20 in. 4. 22 in. 6—9. 27 m. 6, 4. » föreskrifter rörande dessa anslag och lån ........ Ombud, Konungens -................................... Ombudsman, Riksgälds-kontorets .............. Omröstningar, Fullmäktiges........................ Ordförande hos Fullmäktige....................... » vice, dito ........................ Pansarplåtar, försök med deras motstånds förmåga. ............................. Pedagogier, anslag till ................................ Pensionsgrunder för Riksgälds-kontorets tjensteman och vaktbetjening Pensionsstat vid Riksgälds-kontoret ........ Positions-artilleri, anskaffning af ............ Projektiler till kanoner................................ Protokoller, Fullmäktiges............................ » Riksdagens, papper till tryckning af............................... Ramsele och Bodum, väganläggning mellan Registratur, utskrifning af Kongl. Kansliets Reglementariska stadganden, äldre............ Remisslage .................................................. Rengen och Linköpings hamn, båtled mellan 8, 10, 15, 16, 19. §§ 17, 19, 21, 23, 28. 41. 8 loo. 47. § 118. 41. .8 101. 38. 8 86. 38. 8 86. 4. 8 9. 4. § 6 inom. 2. 51, 52. §§ 133—136. 78. — 7, 9. § 15 mom.2.§ 18m. 4. 9. § 18 mom. 7. 40. § 95. 44. § no. 15. 8 22 inom. 2. 6. § 13 inom. 1. 52. 8 138. 37. § 81. 15. 22 inom. 5. 88 Resekostnads-ersåttning för Riksdagens Revisorer ........... Sid. 27. § 46. ,, för Fullmäktige.... » 28. 8 49. » » Justitie-om budsmannen Restantier å allmänna bevillningen .......... Revisions-kontor, Riksgälds-kontorets....... Revisionsko stnader ................................... Revisorer, Riksdagens, vid 1869 års statsrevision » >, traktamenten och resekostnader för Revisorern.es Rid- och anspannspersedlar åt fältartilleriet Riksbanken, kreditiv å..........-.................... Riksbankens vinst ........................................ Riksdagens hus, upplåtelse af ruin uti .... Riksdag s-bibliotheket.................................... Riksdag skostnader....................................•— Riksdagsort, Fullmäktiges yttrande derom Riksdaler, hvad dermed i Reglementet förstås ............................................ Riksgälds-kontorets betjening .................... » Enke- och pupillkassa » fordringar för meddelade lån ............... » Fullmäktige................ » föremål ....................- » förvaltning ................ » hufvudbok................... » hus ............................ » inkomster och särskilda tillgångar............ » kreditiv å Banken .... » obligationer ................ » rättegångs- och utsök nings-ärenden ........ „ skulder........................ » Styrelse...................... » tjenst emanna-personal » upplåning .................... » utgifter ....................... » vaktbetjening ............ Riksgälds-sedlar, inlösen af....................... Riksregistraturet, komplettering af............ Riks-statens inkomster, Riksgälds-kontoret deraf tillkommande belopp .... Rotar vid båtsmanshåll^,sammanförande af » 28. § 48. » 31. § 55. )) 47. ^ 117. » 27. § 46. » 79, 80. —__ » 27. ij 46. » 27, 43. §§ 46, 109. » 9. 8 18 mom. 3. „ 35. § 74. )) 34. 8 71. „ 43. 8 107. )) 26. 8 45. » 26. § 42. » 45. § 113 inom. a. » 52. 8 137. » 46, 47. 8§ 115 120. » 30, 48. §§ 53, 121. » 2. § 3. 79. --- )) 1. 8 i. » 38. 39. 88 86, 89. » 37. 8 83. » 26, 43. §8 44, 106. )) 30 36. 88 54—76. )) 35. 8 74. » 1. 8 2. » 47. 8 118. » 1. S 2. » 38—40. 88 86—94. )) 46, 47. 88 115 — 120. » 34, 35. 88 72, 75. » 3—30. 88 4-53. » 47. 8 119. )) 2. S 2. )) 6. 8 13 inom. 1. » 33. § 60. » 24, 25. 8 38. 89 jRäkenskaper, Riksgälds-kontorets ............ » » utdrag af Rånte- och amortissements-fonder ............ Räntebärande pappers belånande ............ Räntegifvares befriande från forsellön .... Sammankomster, Fullmäktiges.................... » Fullmäktiges i Banken och Riksgälds-kontoret gemensamma Sandbergs, C., kameral-samlingar ............ Serarp och Uvetlanda, vägomläggning mellan ........................................ Sessionsdagar, Fullmäktiges........................ Sjöaf''tappning ar............................................ Sid. 40. § 94. » 37. § 83. » 38. § 84. » 37. § 83. » 35. § 73. » 24. § 36. » 40—42. §§ 95-104. » 45. § 113. » 6, 7. §§ 12 mom. 1. 15 mom. 6. » 18. § 27 mom. 1. » 40. § 95. 5,7,10,14,16,18,19.: » vilkor för statsbidrag till » 8, 10, 15, 16, 19. §§ Sjöförsvaret, anslag till.............................. » 4, 9. §§ Sjöförsvarets gemenskaps natur aunderhåll « 33. § Sjökrigsmateriel, ny ................................... » 9. § Sjövapnets öfningar, reservationsanslag till » 32. § Skatteköpeskillingar ................................... » 31. § Skepp sby g g er i-institutet i Carlskrona, anslag till........................................ » 9. § Skjutbana för grofva kanoner ................... » 9. § Skjutförsök, anställande af ........................ » 7, 9. §§ Skog splantering skassan ................................ » 33. § Skrifmaterialier, för Riksdagens och Utskottens behof......................... » 44. § Skulder, Riksgälds-kontorets...................... » 1, 2. § Spanmålsuppköp, influtna medel till ........ » 32. § Spelkort, stämpelafgiften för .................... » 31, 36. §§ Stadganden, allmänna, rörande tillfälliga statsutgifter........................ » 20. » äldre, rörande Riksgälds kontoret. ................ » 52. § Stadspedagogier, anslag till ..................,..... » 4. § Stat, aflönings-, för Riksgälds-kontoret.... » 76, 77. Stat, pensions-, för Riksgälds-kontoret .... » 78. Statens jernvägsbyggnader.......................... » 19. § » » beskrifning öfver » 5. § Statsfyllnadssumman.................................... » 20. §§ Bih. till Riksd, Prof. 1870. 10 Sami, 1 Afd. 2 Band, (Riksg.- kontorets Reglemente.) 10 mom. 4. 15 mom. 5. 18 inom. 12. 20 mom. 4. 22 mom. 6—8. 27 mom. 6, 7. 17, 19, 21, 23,28. 13. 18 mom. 5. 65. 18 inom. 5. 64. 57. 18 inom. 9. 22 mom. 8. 15 mom. 1. 18 mom. 2. 67. no. 2. 64. 56, 78. § 31. 138. 6 mom. 2. 29. 11. 32, 33. 12 90 Statsinkomsterna, brister i ................... • - Sid. 20. § 34. „ öfverskott å ............... Statskontoret, ersättning till ..........vr~ Statslånefonden ..............................-"•••• Statslån för jernvägsbyggnader ......... Statsobligationer, fonderade ........................ Statsregleringen, dermed gemenskap egande utgifter ................... Statsutgifter, extra eller tillfälliga, beviljade vid 1853 och 1854 års riksdag ....................... » dito vid 1856,1857 och 1858 års- riksdag ...................... ... » dito vid 1859 och 1860 års riksdag . v , ^r . ... » dito, vid 1862 och 1863 års riksdag .......... » dito vid 1865 och 1866 års riksdag ........................... » dito vid 1867 års riksdag.... » dito vid 1868 års riksdag...- i dito vid 1869 års riksdag... « dito vid 1870 års riksdag ... » allmänna stadganden rörande Statsverkets besparingar och öfverskott .... » förslagsanslag ..................... » inkomster, hilster uti ............ » >: Riksgälds-kontorets andel af ........... » liqvider med Riksgälds-kon toret ......................... Stensjön i Jönköpings län, lån till ....... Stora Lee och Hattefura, segelled mellan Storbacken och Luleå, kommunikation mellan .....,...... Strömrensningar, anslag till ............... Strömsholms nya kanalbolag, revision af dess förvaltning ..... Stångåns kanalisering, statsbidrag till ... iStämpelafgifterna för spelkort och tidningar ...................... Större kreditivet ............................... Summariska räkningarne............tm- ;>•*. Sundsvall och Bråcke, kommunikationsled mellan ................................... Suppleanter för Fullmäktige .................. » deras inträdande ...... » för Revisorer^ ............... » 32. » 19. § 30. ,) 36. § 76. \) 34. § 72. 34. § 72. » 20—25. §§ 32-38. )) 3. § 4. *> 3, 4. §§ 5, 6. )) 4. §§ 7, 8. » 4—6. §§ 9—14. » 7—9. §§ 15—17. )) 9 14. §§ 18, 19. )) 14, 15. §§ 20, 21. » 15-17. §§ 22- 26. » 18, 19. *§ 27-30. )) 20. § 31. » 32. § 61. » 21—24. § 35. "... 20. § 34. X) 32. § 60. » 21, 32, 38. §§ 35, 73, 85. » 2. § 3. )) 2. § 3. w 5. § 10 inom. 3. » 5. § 10 mom. 3. )) 44. § in. )) 15. § 22 mom. 5. )) 31, 36. §§ 56, 78. » 25. § 39. )) 36. § 79. 5. § 10 mom. 1. » 79. ---- » 38. §§ 87, 88. » 80. --- 91 Suspensioner ................................................ Svenska kameralväsendet, anteckningar om Svenskt diplomatarium ................................ Sveriges historia, vigtiga handlingar för Sågqvarns-räntans upphörande ................ Teknisk-ekonomisk beskrifning öfver Statens jernvägsbyggnader Testamentsbevillningen, arfvode för ........ Tidningsståmpel-afgiften ......................, Tjensteförsummelser ................................ Tjenstemän vid Riksgälds-kontoret ....... » » » aflöning för » » » pensionering af Tjenster, lediga, bestridande af ............... » » återbesättande af ............ Tjenstgöring s-ordning ................................ Tjenstgöring »-penning ar .......•.................. Tjenstledighet för embetsmännen och vakt betjeningen .................... » » Fullmäktige .................... Tjurken m. fl. vattendrag i Jönköpings län Traktamenten, Riksdagens Revisorers .... Try c kfrikets-komitéens betjening och expenser ............ Tryckning af bihanget till Riksdagens protokoller ............................. » » Revisorernas berättelser....... Tryckningskostnader för Justitie-ombuds mapnens berättelser .....,,,________ Trädgårdsskötselns befrämjande ................ Tåsjö och 13odum, väganläggning mellan TJme eif, rensningar i .... .. ......... ...... Understöd för Riksgälds-kontorets tjenste mäns sterbhus ..................... Under sökning »-kostnader för jern vägsanläggningar ............ Under vattens-minor, försök med............... Undsättning smedel vid missväxter ............ Uppbörden och redovisningen af Riksgälds kontorets medel .................. Uppdrag, Fullmäktiges, särskilda ............ Uppköp af spanrnål, influtna medel till Upplåning för Riksgälds-kontorets rökning Uppvårmningsapparat i Riksdagshuset ... Utbetalningar, allmänna stadganden rörande ........................ Sid. , 49, 50. §§ 127, 128, 130. 6, 7. §§ 12 mom. 1. 15 mom. 6. » 3. § 6 inom. 1. » 4. 8. §§ 8. 15 mom 10. » 6. § 12 mom. 1. ». 5, 6. §. 11. v 36. § 77. » 31, 36. §§ 56, 78. » 49—51. §§ 127—132'' V 46, 47. §§ 116—118. » 29. § 50. » 51, 52. §§ 133—136. )) 47, 48. §§ 121, 122. »< 48, 49, 50. §§ 123,124,139, 1 » 47. § 120. » 29. § 50 mom. 1. )) 48. § 122. » 41. §§ 97, 98. » 2. § 3. » 27. § 46. » 28. § 48. » 44. § no. » 27, 43. §§ 46, 109. 28. § 48. » 8. 10. §§ 15 inom. 8, 9. 18 mom. 14. » 15. § 22 mom. 2. » 16. § 22 mom. 9. » 30. § 52. » 17. § 26. » 9. § 18 mom. 8. » 17, 33. §§ 24, 25, 68, 69. » 36—38. §§ 77-85. J) 42—45. §§ 108—114. » 32. § 64. )) 34, 35. §§ 72, 75. » 26. § 43. » 20. § 31. 92 Utdikningar och aftappning av af myrer i norra länen Sid. 5, 7,10,14,16,18. b » i rikets öfriga delar » 16, 19. Utdrag af Riksgälds-kontorets räkenskaper » 38. Utgifter, Riksgälds-kontorets ................... » 3 — 30. Utlåtanden, Kommissariatets ................... » 41. Vaktbetjening, Justitie-ombudsmannens .... » 27. » Riksgälds-kontorets ............ » 47. Vaktbetjening ene pensionerande ............... » 51, 52. » tjensteförsummelser........ » 50. Varningar för tjensteförsummelser ............ » 49. Vattenaftappning ar, anslag och lån för .... » 5, 7. 10, 14, 16, 18, 19. i norra länen 5, 7,10,14,16,18. » i öfriga delar af riket » » allmänna föreskrifter rörande dertill beviljade statsbidrag » Ventilations apparat i Riksdagshuset ........ » Wesan, sjöaftappning, lån till ................... » Wieslanda och Solmen ...................... » Wilhelmina och Asele, väganläggningmellan » Wilhelmina och Lycksele, väganläggning mellan . . » Vilkor för statsbidrag till allmänna arbeten » » för lönetillökningen vid Riksgäldskontor .......... » Vinst, Bankens .......................................... » Vinstmedel, Manufaktur-diskontens ........ » Wisby, vågbrytaren vid.................... « Vågbrytaren utanför Wisby ................... >-. 16, 19. §§ 10 mom 4. 15 inom. 5. 18 mom. 12. 20 mom. 4. 22 mom. 6. 27 mom. 6. §§ 22 inom. 7. 27 mom. 7. § 84. §§ 4-53. § 102. § 47. § 119. §§ 133—136. § 130. § 127. §§ 10 mom. 4. 15 inom. 5. 18 inom. 12. 20 inom. 4. 22 mom. 6—9. 27 mom. 6, 7. §§ 10 mom. 4. 15 mom. 5. 18 mom. 12. 20 mom. 4. 22 mom. 6. 27 mom. 6. §§ 22 mom. 7. 27 mom. 7. 8, 10, 15, 16, 19. 26. 2. 15. 18. 18. 8, 10, 15,16, 19. 29. 34. 32. 18. 18. 17, 19, 21, 23, 28. § 43. § 3. § 22 mom 3. § 27 mom 2. § 17 mom. 3. §§ 17, 19, 21, 23, 28. 8 50. 1 71. § 62. § 27 mom. 5. § 27 inom. 5. 93 Väganläggningar och väg förbättring ar, anslag till .................. Sid. 5, 7, 9, 14,15,18. §§ 10 inom. 1. 15 mom. 3. 18 inom. 10. 20 inom. 1, 5. 22 inom. 1— 3. 27 inom. 1 — 3. „ allmänna föreskrifter, rörande dessa anslag » 8,10,15, 16,j 19. §§ 17, 19, 21, 23, 28. Ystads hamnbyggnad, statsbidrag för » 3, 14. § 20 inom. 3. A sele och Wilhelmina, väganläggning mellan » 18. § 27 mom. 2. Öfverskott, Statsverkets ............... » 32. g 61. Bih. till Biksd. Prof. 1870. 10 Sami. 1 Afd. 2 Band. (Riksg.-kontorets Reglemente.) 13