utfärdadt vid slutet af 1860 års riksdag

utfärdadt vid slutet af 1860 års riksdag. —»»;OQC» --— STOCKHOLM, TRYCKT HOS A. L. NORMAN, 1869. Innehålls-förteckning, Riksgälds-kontorets föremål § 1. ,, skulder § 2. ,, fordringar för utbetalda lån § 3. " utbetalningar till följd af extra statsregleringar vid föregående riksdagar §§ 4—28. " " anvisade vid innevarande riksdag §§ 29—42. Statsfyllnadssumman jemte öfriga med statsregleringen gemenskap egande utgifter §§ 43-49. På Riksgälds-kontoret anvisade kreditiver §§ 50_52. Från Riksgälds-kontoret utgående riksdags- och revisionskostnader, aflöningar förvaltningsutgifter m. m. §§ 53—65. Riksgälds-kontorets inkomster och tillgångar §§ 66—89. Uppbörden och redovisningen af bevillningen m. fl. medel §§ 90—98. Riksgälds-kontorets styrelse §§ 99—107. Fullmägtiges sammankomster §§ 108—117. " särskilda åligganden och uppdrag §§ 118—127. Riksgälds-kontorets betjening §§ 128—133. Lediga tjensters bestridande och tillsättande §§ 134—139. Behandlingen af frågor rörande tjensteförsummelser m. m. §§ 140_145. Pensionerandet af Riksgälds-kontorets betjening §§ 146—149. Allmänna bestämmelser §§ 150 och 151. Riksgälds-kon tor et har till föremål: «) att ombesörja liqviden af Svenska Statens skuld, för hvilken Riksdagen enligt 66 § Regeringsformen, ansvarar; 6) att verkställa alla de utbetalningar, som af Rikets Ständer eller Riksdagen blifvit å detta verk anvisade; cj att mottaga, förvalta och redovisa alla härtill anslagna tillgångar och inkomster samt hålla Riksdagen uppkommande öfverskott och behållningar till banda; d) att, i saknad af annan tillgång för bestridande af beviljade och å Riksgälds-kontoret anvisade utgifter, upplåna dertill oundgängligen erforderliga medel; och e) utföra alla uppdrag och åligganden, som Riksgälds-kontoret för öfrig* af Rikets Ständer eller Riksdagen erhållit. Angående Riksgälds-kontorets skulder. § 2. De åt Riksgälds-kontoret för upptagna lån utfärdade och förut icke inlösta eller eljest, jemlikt behörig föreskrift, ur räkenskaperna a iförda obligationer, äfvensom de obligationer, hvilka hädanefter varda af detta verk utgifna, böra, så till kapital som upplupna räntor, enligt desammas ordalydelse infrias. Dessutom har Riksdagen medgifvit, att, då s. k. riksgäldssedel'' hädanefter i Riksgälds-kontoret till inlösen företes, Fullmägtige ega att, derest sedlarne befinnas riktiga, låta desamma med Riksgälds-kontorets medel infria. 1 afseende på Riksgälds-kontorets skulder, om hvilken belopp och beskaffenhet Kontorets räkenskaper och handlingar lemna fullständig upplysning, och hvilka finnas summariskt uppgifva uti bil. A. vid detta reglemente, höra i öfrig! de föreskrifter, som äro intagna uti de vid föregående riksdagar för Riksgäldskontoret utfärdade reglementen, i de delar samma föreskrifter ännu icke blifvit fullgjorda, fortfarande tjena till efterrättelse; varande dock vid innevarande riksdag beslutadt, att det för 1858 års fonderade statslån anvisade årliga anslag af Bill. till Riksd. Prat. 1869. It) Sami 1 Ajd. i» Rand. 1 (Rikag.-kontorets Reglemente). 2 1,166,666§ Riksdaler hädanefter icke behöfver vid hvarje års början afsättas, utan att Fullmägtige må ega att låta till detta Iåns liqvidations- och amortissementsfond under löpande kalenderåret utbetala anslaget å den eller de lider, som Fullmägtige, efter sig företeende omständigheter, finna för godt bestämma. Angående Riksgälds-kontorets fordringar för de af dess medel utbetalda eller godtgjorda lån. § 3. Beträffande Riksgälds-kontorets fordringar för meddelade lån, om hvilkas belopp Kontorets böcker och räkenskaper lemna fullständig upplysning, och å hvilka eu förteckning jemväl finnes detta reglemente bifogad (bil. B), skola de förbindelser, å hvilka fordringarne sig grunda, jemte föreskrifterna uti äldre reglementen i tillämpliga delar fortfarande tjena till efterrättelse; dock bär vid 1867 års riksdag den förändring i vil koren för det vid 1862—1863 års riksdag till utdikning af sjöar ne Tjurken, Näfvdsjön, Furusjön och Stensjön in. fl; vattendrag inom Jönköpings län beviljade lån å 42,000 Riksdaler blifvit medgifven, att den stadgade ränte-inbetalningen och kapitalafbetalningen derför skall taga sin början först efter fem års förlopp från slutet af det år, hvarunder lånet från Riksgälds-kontoret utbekommits; likasom vid sistlidne riksdag blifvit beviljad den förändring i vilkoren för lånet till sjön Wesans uttappning, att å lånesumman, 50,000 R:dr, skall beräknas och vid hvarje års slut erläggas fem procent ränta från och med 1868 års början till och med 1870 års slut samt derefter årligen inbetalas åtta procent å den ursprungliga lånesumman, deraf först godtgöres fem procent årlig ränta å det efter hvarje inbetalning återstående kapitalbeloppet, samt återstoden utgör afbetalning derå. Angående Riksgälds kontoret ålagda utbetalningar. l:o. Vid 1869 års början återstående utgifter till följd af extra statsregleringarne vid föregående riksdagar. A) Under 1844 och 1845 års riksdag beviljade, men ännu icke bestridda statsutgifter. § 4- I öfverensstämmelse med Kong!. Maj:ts nådiga föreskrift och på grund af vederbörliga reqvisitioner utbetalas det belopp, som erfordras för inköpande af Trehundra exemplar utaf Svenska F''omskrift-sällskapets årliga samlingar; varande 3 kostnaden för inköpet af hvart och ett exemplar utaf dessa samlingar beräknad att årligen utgöra omkring Tre Riksdaler. B) Under 1847 och 1848 ars riksdag beviljade, ännu återstående statsutgifter. § 5. Sedan kommissions-landimätare jemte dessa tjenstemäns enkor och barn numera vunnit inträde i Civilstatens pensionsinrättning med dertill hörande Enke- och pupillkassa, bör, utaf det vid före nämnd a riksdag med Tretton tusen tvåhundra Riksdaler årligen be.viljade och å Riksgälds-kontoret anvisade bidrag till eu särskild fond för pensionering af såväl förenämnde tjensteman som borgmästare i rikets städer, utom Stockholm, samt deras enkor och barn, ett belopp af Sju tusen tvåhundra Riksdaler årligen, enligt Kong!. Maj:ts disposition, uppå vederbörlig reqvisition till Kong!. Statskontoret utbetalas, för att Direktionen öfver Civilstatens Pensionsinrättning tillhandahållas, emot skyldighet för Direktionen att ombesörja ifrågavarande pensionering på det sätt och efter de grunder, som i sådant afseende blifvit af Kong!. Maj:t i nåder bestämda; kommande återstoden, Sex tusen Riksdaler, af ofvanberörda årliga anslag att utbetalas först från och med det år, hvarunder deri för pensionering af borgmästare jemte deras enkor och barn afstäda särskilda pensionsinrättning af Rongl Maj:t förklaras vara i det skick, att densamma anses kunna uppfylla dermed afsmida ändamål utan behof af annat statsanslag än det, som redan blifvit beviljadt. C) Under 1853 och 1854 års riksdag beviljadt och ännu innestående anslag. § 6. Med fortsatt tillämpning af de under sistnämnda riksdag meddelade och sedermera hufvudsakligen bibehållna föreskrifter i afseende på statsbidrags beviljande och utbekommande för hamn- och brobyggnader, bör återstoden, Sju tusen femhundra Riksdaler, utaf den för uppmuddring af hamnen vid Ystad i egenskap åt anslag utan återbetalningsskyldighet anvisade summa 30,000 Riksdaler, till vederbörande utbetalas; varande nämnde stad, enligt hvad Rikets Ständer såsom vilkor för det beviljade statsbidragets utbekommande vid 1865—1866 års riksdag föreskrifvit, ansvarig för fullbordandet af detta arbete inom den 1 September 1870. 4 D) Under 1856—1858 års riksdag beviljade anslag, som ännu icke utbekommits. § 7- Återstående beloppet, Två tusen åttahundratjugu Riksdaler 2 öre, utaf det till Kongl. Maj:ts disposition med 100,000 Riksdaler anvisade anslag för verkställigheten af besluten om beskattning sv ds endels förenkling och för påskyndande af arbetena vid de nya j or deb ocker nas afsittande och granskning, bör, i mån af behof, utbetalas på det sätt Kongl. Maj:t föreskrifvit. § 8. Som de innehafvare af komminister sb o ställen inom Stockholms lön, utaf hvilka, till följd af 1850 års jordransakning samt Kongl. Maj:ts Befallningshafvandes eller Kong]. Kammar-kollegii derefter meddelade laga kraftvunna utslag, kronotionde blifva för ett eller flera år erlagd, ega att af Statsverket erhålla restitution för allt hvad desse boställshafvare, i egenskap af sådan utskyld, inbetalt: så bör, sedan beloppet af hvad sålunda skall restituera^ blifvit vederbörligen bestämdt, detta belopp i vanlig ordning utaf Riksgälds-kontorets medel utbetalas. § 9- Nedan omförmälda anslag till föremål, hänförliga under Biks-statens Åttonde Hufvudtitel, skola fortfarande, i man af behof, tillhandahållas samt i den ordning eller på det sätt, som af Kongl. Maj:t är eller varder föreskrifvet, utbetalas, nemligen : ko. Två tusen fyrahundrafemtiosex Riksdaler 25 öre utaf 1859 och 1860 års anslag, 2,000 Riksdaler årligen, för att befrämja och påskynda fortsatt utgifning af arbetet: Svenskt Diplomatarium; bärande donna anslagssumma användas dels till ersättning för nödvändiga resor i och för nämnda arbetes utgifvande och dels till inlösen af 175 exemplar deraf, hvilka exemplar skola till de särskilda kontraktsprost-arkiven utdelas för att såsom offentlig egendom hållas allmänheten till banda: 2:o. Tjuguett tusen Riksdaler utaf anslaget, 190,000 Riksdaler, till uppförande af ny byggnad för Göteborgs hospital utöfver de under 1853 och 1854 års riksdag för nämnda hospitals utvidgning anvisade och redan utbetalda medel; 3:o, I vå tusen femhundraniotiofyra Riksdaler 50 öre utaf det vid ofvanberörda riksdag beviljade anslag till löneförbättring åt lärare vid stadspedagogier och läraren vid pedagogien i Avesta samt utvidgning af sådana stadspedagogier, der undervisningen vunnit en hög grad af utveckling. 5 K) Under 1839 och 1860 års riksdag beviljade, ännu innestdende statsbidrag. § 10. Återstående beloppet, Etthundrasextiotre Riksdaler 4 öre utaf den vid förenämnde riksdag för verkställigheten af den beslutade förenklingen af beskattningsväsendet samt de nya jordeböckernas af slutande och granskning till Kongl. Maj:ts disposition anvisade anslagssumma af 74,100 Riksdaler, bör, i man af behof, på det af Kongl. Maj:t föreskrifna sätt utbetalas. § likdan Rikets Ständer, i anledning af väckt fråga om upphörandet af de så kallade frisocknarnes tjenst!)arheter till Bytta svafvelbruk samt afstående! af de åt detta bruk anslagna tvänne allmänningar, benämnda den ena Hålahults och den andra Ostra allmämingen inom Örebro län, vid 1859—1860 års riksdag till Kongl. Maj:ts disposition anvisat en summa af 88,587 Riksdaler 80 öre, motsvarande det af Kongl. Krigs- och Kammar-kollegierna samt f. d. Bergskollegium i sådant afseende föreslagna ersättningsbelopp, för att, derest nämnda bruks egare härmed åtnöja och utan tvist till Kronan öfverlemna omförmälda tvänne allmänningar, användas till åstadkommande af reglering uti ifrågavarande hänseende, hafva Rikets Ständer vid 1865 och 1866 års riksdag medgifvit, att det sålunda redan beviljade anslagsbeloppet, Åttioåtta tusen femhundraåttiosju Riksdaler 80 öre, må fortfarande ställas till Kongl. Maj:ts disposition för att användas till ersättning till Bylta bruks egare för ofvan berörda tjenstbarheter. § 12. Återstoden, Åttatusen niohundra Riksdaler 1 öre utaf det vid ofvannämnda riksdag beviljade anslaget, 9,000 Riksdaler, för befordrande af utgifningen utaf äldre i Riksarkivet och andra allmänna eller enskilda samlingar befintliga samt för Sveriges historia och offentliga förhållanden vigtiga skrifter och handlingar skall fortfarande i mån af behof tillhandahållas och utbetalas i den ordning, som af Kongl. Maj:t är eller varder föreskrifven. I) Under 1862 och 1863 års riksdag på Riksgälds-kontoret anvisade, ännu icke utbetalda statsutgifter. § 13. Återstående beloppet Femtio tusen Riksdaler utaf det anslag å 160,000 Riksdaler, som anvisats till bestridande af kostnaderna dels för anställande af försök till utrönande af så kallade pansarplåtars af Svenskt jern förmåga att motstå skott 6 samt till bestämmande åt lämpligaste konstruktionen åt rafflade gjutna jet nhanoner för fartygs bestyckning, dels för artillerifor sök med afseende å frågan om införande åt refflade kanoner vid artilleriet, skall i stadgad ordning utbetalas. § 14. Hvad hittills icke utbekomma utaf de för väg anläggningar och ioäg förbättring ur, bro- och hamnbyggnader, kanaler, strömrensning ar och andra v attenkommunikationer äfvensom sjösänkningar och andra v _1863 års riksdag anvisade medel, skall, efter iakttagande af de innehållningar, hvartill uraktlåtet fullgörande af de för sådana statsbidrag stadgade vilkor föranleder, utbetalas i den män vederbörande kommuner eller arbetsdirektioner, enligt de med hänsigt till ifrågavarande företags utförande och dertill anslagna understöd meddelade föreskrifter, äro berättigade dessa medel utbekomma. De för ofvannämnda föremål anvisade, ännu in ne stående anslagssummor äio följande: 1 ro Tretusen trehundratrettiotre Riksdaler utaf det för anläggning af nya samt förbättring eller omläggning af backiga eller eljest mindre goda vägar beviljade anslag å 450,000 Riksdaler, att användas der Kongl. Näjd finner medlen mest nödiga för att befordra allmänt gagn; 2:o Tjuguåtta tusen Riksdaler utaf anslaget å 253,000 Riksdaler för verkställande af de arbeten å den tillämnade kommunikationsleden mellan Bräde gästgifvaregård och staden Sundsvall, som afse chaussé-anläggning samt åstadkommande af lcanalled efter Ljung a- elfv ens vattendrag. 3:o Två tusen Riksdaler utaf det staden Falkenberg för anläggande af eu dragväg vid samt verkställande af muddring sarbeten ofvanför stadens hamn utan återbetalningsskyldighet beviljade anslag, 11,000 Riksdaler; 4:o Trehundrafemtiotvå tusen Riksdaler utaf det utan aterbetalningsskyVighet beviljade anslag å 852,000 Riksdaler, som anvisats för verkställande af nödiga rensningar i Lule eif samt anläggande af kanaler med lutande planer förbi Hedens och Bele forssar, för att derigenom erhålla oafbruten kommunikation från Luleå till Storbacken; hörande, förutom de vilkor, som för andra dylika företag blifvit fastställda, iakttagas: a) att Staten, sedan bolaget på sitt tillskott njutit Sex procent årlig ränta, skall erhålla den derutöfver uppkommande vinsten, intilldess Statens bidrag blifvit till fullo guldet; b) att bolaget skall tillskjuta sin andel i byggnadskostnaden i samma förhållande som statsbidraget lyftes; samt c) att taxa för kanalafgifterna bör af Kongl. Maj:t i nåder fastställas; 5:o Fyratiofem tusen sjuhundratrettiofem Riksdaler utaf den summa 300,000 Riksdaler, som blifvit beviljad för att användas såsom anslag utan återbetalningsskyldighet till understödjande af sådana myr utdikning ar och v attenaf''tappning ar inom Norrbottens, Westerbottens, Wester-Norrlands, Jemtlands, Gefleborgs och Störa Kopparbergs län samt Elfdals, Frykdals och Jösse härader i Wermlands län, som företrädesvis afse att förminska frostländigheten, dock under vilkor att sådant understöd icke i något fall får öfverstiga hälften af den för arbetets utförande enligt fastställd plan beräknade kostnad, och alltid med förbindelse för vederbörande kommuner, föreningar eller enskilde att icke allenast tillskjuta hvad derutöfver för arbetets fullbordande erfordras, utan ock att för all framtid behörigen underhålla de afloppsgrafvar och andra för ändamålets vinnande utförda arbeten, som med statsbidrag blifvit understödda; agande Kong!. Maj:t att i de fall, der sådant anses vara af behofvet påkalladt, i nåder medgifva, att någon del af anslaget må förskottsvis till vederbörande utbetalas. § 15. Sedan Rikets Ständer vid 1862 —1863 års riksdag i underdånighet anhållit, att Kong!. Maj:t behagade låta utarbeta och genom trycket utgifva en teknisk ekonomisk beskrifning öfver de för Statens rakning utförda jernväg sbyggnader samt till bestridande af kostnaderna härför till Kongl. Maj:ts disposition anvisat ett förslagsanslag af Tio tusen Riksdaler, att i mån af behof utbetalas, och sistnämnda summa i slutet af år 1865 blifvit i Riksgälds-kontoret lyftad, hafva Rikets Ständer medgifvit, att hvad derutöfver ytterligare kan finnas erforderligt för bekostande af ifrågavarande beskrifnings utgifning må, i man af behof, lyftas; dock under förutsättning att hvad som genom framdeles skeende försäljning af umbärliga exemplar utaf samma beskrifning må kunna inflyta, till Riksgälds-kontoret levereras; varande utöfver berörda 10,000 R:dr under år 1867 utbetalda 40,000 R:dr. § 16. Utaf de i, sammanhang med regleringen af utgifterna under Riks-statms Sjunde Hufvudtitel beviljade och till Kongl. Maj:ts disposition på Riksgälds-kontoret anvisade extra statsanslag höra följande belopp i föreskrifven ordning utbetalas, nemligen: l:o Tjugo tusen Riksdaler utaf det förslagsanslag af 90,000 Riksdaler, som anvisats till ersättande af de förluster, indelnings- oeh ränte-innehafvare genom mjöloch såg-qvarnräntans upphörande komma att vidkännas; 2:o Femhundra Riksdaler utaf det för vårdande och förökande af Karnereraren Carl Sandbergs historiska och kamerala samlingar beviljade anslag af 500 Riksdaler under hvardera af åren 1864, 1865 och 1866. § 17. Nedannämnda, vid regleringen af utgifterna under Riks-statens Åttonde Haj - 8 vadtitel, utöfver de å samma Hufvudtitel uppförda summor, ‘till Kong!. Maj:ts disposition på Riksgälds-kontoret anvisade anslagsbelopp kora af Riksgälds-kontoret fortfarande tillhandahållas, nemligen: ko Två tusen Riksdaler af anslaget, 9,000 Riksdaler, för fortsatt utskrifning inom de särskilda afdelningarne af Kongl. Maj:ts Kansli af riks-registratur till och med 1856; 2:o Hela den för uppförande invid Göteborg af nytt hospital för sinnessjuke vid 1862 och 1863 årens riksdag för eu gång anvisade summa af Tvåhundra tusen Riksdaler, utöfver de förut för samma ändamål beviljade medel. 8.18. Återstående beloppet, Femtiotusen fyrahundratjugusex Riksdaler 59 öre, utaf den för Nationalmusei-byggnadens inredning jemte andra i sammanhang dermed erforderliga kostnader till Kongl. Maj:ts disposition anvisade summa af 540,878 Riksdaler 35 öre, skall i mån af behof i föreskrifven ordning utgifvas. H) Under 1865 och 1866 års riksdag på Riksgälds-kontoret anvisade, ännu icke bestridda statsutgifter. § 19. Utaf de vid ofvanstående riksdag på Riksgälds-kontoret anvisade anslag skola följande ännu innestående belopp fortfarande tillhandahållas, nemligen: ko Tjuga tusen Riksdaler för år 1867 till anställande af skjutförsök, att i man af behof utgå; 2:o Hela anslaget, Tretiosex tusen sjuhundrafemtio Riksdaler till anskaffande af ^ett positions- och belägring s-artilleri om 15 reffla de tackjernskanoner med tillbehör, lavetter, föreställare och spetsprojektiler, för år 1867; 3:o Fyra tusen fyrahundrafemtioåtta Riksdaler 19 öre utaf anslaget, 7,000 Riksdaler, till aflönande af lärare och underhåll af elever äfvensom till andra erforderliga utgifter vid skepp sbyggeri-institutet i Carlskrona ; 4:o Återstoden, Tretioett tusen sjuhundra Riksdaler af det vid förenämnda riksdag för år 1867 beviljade anslag, 150,000 Riksdaler, för anläggning ed nya samt förbättring eller omläggning af backiga eller eljest mindre goda vägar, att användas, der Kongl. Maj:t finner medlen mest nödiga för att befordra allmänt gagn; 5:o Tre tusen femhundra Riksdaler af det för år 1867 beviljade anslag af 20,000 Riksdaler, för understödjande af mindre hamn- och brobyggnader samt upprensning af åar och farleder; 6:o Tretioåtta tusen sexhundrafem Riksdaler af det anslag å 120,000 Riksdaler, som vid ofvan nämnda riksdag anvisats att, enligt Kongl. Maj:ts disposition, 9 för år 1867 användas såsom anslag utan återbetalningsskyldighet till understödjande al sådana myr utdikning ar och vattmaftappning ar inom Norrbottens, Westerbottens, Wester-Norrlands, Jemtlands, Gefleborgs och Stora Kopparbergs län samt Eif dals, Fryksdals, Jösse och Nordmarks härader i Wer mlands län, som företrädesvis afse att förminska frostländigheten; dock under vilkor, att sådant understöd icke i något fall får öfverstiga hälften af den för arbetets utförande enligt fastställd plan beräknade kostnad, och alltid med förbindelse för vederbörande .kommuner, föreningar eller enskilde att icke allenast tillskjuta, hvad derutöfver för arbetets fullbordande erfordras, utan ock att för all framtid behörigen underhålla de afloppsgrafvar och andra för ändamålets vinnande utfärda arbeten, som med statsbidrag blifva understödda; egande Kongl. Maj:t att i de fall, der sådant anses vara af behofvet påkalladt, i nåder medgifva, att någon del af anslaget må förskottsvis till vederbörande utbetalas; 7:o Femhundra Riksdaler, för vidare fortsättning och vårdande af Kamereraren Carl Sandbergs till Staten försålda historiska och kamerala samlingar, att för år 1867 bemälde Kamererare tilldelas, på sätt och under vilkor, som Kongl. Maj:t kan finna för godt föreskrifva; 8:o Återstoden, Fjortontusen femhundratretiofem Riksdaler af det anslag å 30,000 Riksdaler, som för år 1867 blifvit an visad t att användas till löneförbättring utöfver minimilönen åt examinerade folkskolelärare, på det sätt att, der församlingar, hvilkas folkskolelärare redan i lön åtnjuta 400 Riksdaler eller derutöfver, förbinda sig att höja lönen utöfver nu utgående belopp, ett statsbidrag till lika belopp med församlingarnes sålunda lemnade ytterligare tillskott må, efter Kongl. Maj:ts nådiga pröfning, anvisas; dock att Statens bidrag för detta ändamål icke må öfverstiga 50 Riksdaler årligen för hvarje lärare; 9:o Tvåtusen trehundra Riksdaler utaf anslaget 3,000 Riksdaler till undervisning i trädgårdsskötsel vid folkskolelärareseminarierna för år 1867; 10:o Sextusen trehundra Riksdaler utaf anslaget 10,000 Riksdaler för inköp och tillredning af jord till undervisning i trädgårdsskötsel vid folkskolelärare - seminarierna; 1 l:o Tvåtusen femhundrafyrationio Riksdaler 21 öre af anslaget 10,000 Riksdaler för år 1867, att användas för folkskolelärares undervisning i gymnastikoch militär öfning ar; 1.2:o Tre tusen Riksdaler för fortsatt utgifvande af sådana i Riksarkivet och andra samlingar befintliga handlingar, som äro af vigt för fäderneslandets historia och offentliga förhållanden. § 20. Såsom bidrag till utvidgande af elementarläroverksbyggnaden i Christianstad Bill. till Biksd. Prof. 1869 10 Sami. i Afd. 2 Band 2 (Riksg.-kontorets Reglemente). 10 hafva Rikets Ständer vid ofvannämnda riksdag beviljat dels ett anslag af Tjugu tusen Riksdaler och dels ett låneunderstöd af Tjugu tusen Riksdaler, samt deraf till Kongl. Maj:ts disposition för år 1867 anvisat såsom anslag Tio tusen Riksdaler och såsom lån Tio tusen Riksdaler, emot vilkor att, sedan detta lån, derför bör aflemnas en sådan skuldförbindelse, som af Fullmägtige i Riksgälds-kontoret antages, under fem års tid fatt utan ränta innehafvas, fem procent å detsamma ursprunglig belopp skola före slutet af hvarje år till nämnda Kontor inbetalas, af hvilken inbetalning beräknas fyra procent årlig ränta för det, oguldna kapitalet samt det Överskjutande beloppet kommer att såsom kapitalafbetalning å lånesumman afgå, intilldess densamma blifvit till fullo gulden; allt under förutsättning att Christianstads landsting till byggnadsföretaget i dess helhet bidrager med 20,000 Riksdaler, samt att staden Christianstad tillskjuter hvad som utöfver sålunda för hela byggnadstiden till 60,000 Riksdaler beräknade bidrag kan för ändamålet erfordras. § 21. Utom de särskilda vilkor och bestämmelser, som, enligt Rikets Ständers derom fattade beslut, höra tillämpas i afseende på de statsbidrag, som under 1865 och 1866 års riksdag blifvit till utgående från Riksgälds-kontoret anvisade för väganläggnmgar och vägförbättringar, brobyggnader, hamnanläggningar, kanaler och andra vattenkommunikationer, äfvensom för sjösänkningar och andra vattenaftappningsföretag, skola de allmänna vilkor och föreskrifter i afseende på sådana statsbidrags erhållande och åtnjutande; som uti § 23 af detta reglemente finnas intagna, så vidt icke härifrån skiljaktiga bestämmelser eller stadgande!! äro för de beviljade anslags- och lånesummorna särskild!, meddelade, vid förekommande frågor rörande dessa anslag och lån iakttagas samt lända till efterrättelse; dock höra de arbetsföretag, för hvilkas utförande allmänna medel under nämnda riksdag blifvit beviljade, vara påbörjade sednast under loppet af år 1867. H) Under 1867 års riksdag på Riksgälds-kontoret anvisade, ännu icke verkställda utbetalningar. § 22. Nedannämnda, under 1867 års riksdag beviljade, till ständiga statsbehofven icke hänförliga anslags- och lånesummor, skola af Riksgälds-kontorets medel bestridas i den ordning, som för hvarje särskild anslags- och lånesumma blifvit fastställd, nemligen: l:o Tolftusen etthundrafemtiotvå Riksdaler utaf det anslag å 24,152 Riksdaler, som för år 1868 anvisats till slutligt fullbordande af de arbeten, hvilka, till följd af Rikets Ständers beslut vid 1865 och 1866 års riksdag, skola verkställas för 11 uppförande af en ny arkivbyygnad för Göta Hofrätt och ombyggande af den hofrätt shusets tomt omgifvande kaj; 2:o Tjugu tusen Riksdaler till anställande af skjutförsök; 3:o Tretioåttatusen sjutiofem Riksdaler till anskaffning af rid- och anspannspersedlar för fältartilleriet; 4:o Tretiosextusen sjuhundrafemtio Riksdaler till anskaffande af positionsoch belägringsartilleri: 5:o Tvåhundrafemtio tusen Riksdaler af det för år 1868 beviljade anslaget 1,000,000 Riksdaler till anskaffning af tidsenliga gevär; 6:o Femtiofyra tusen Riksdaler utaf anslaget 189,000 Riksdaler till underhåll af beväringsmanskapets beklädnad; 7:o Sextiotre tusen Riksdaler utaf det beviljade fyllnadsanslaget 126,000 Riksdaler till kompletterande af beväringsmanskapets beklädnad; 8:o till ny sjökrigs-materiéls anskaffande, Tvåhundraniotiotusen åttahundrafyra Riksdaler, att, tillika med öfriga för ändamålet beräknade tillgångar, på anslaget för flottans nybyggnad öfverföras, för att samfäldt med detta användas; 9:o Etthundrafyratiofyra tusen Riksdaler till anskaffande af kanoner af den modell Kongl. Maj:t, efter frågans utredande, pröfva!’ lämplig; 10:o Fyratioåtta tusen Riksdaler till anskaffning af projektiler för nyssberörda kanoner; ll:o Tretiosex tusen Riksdaler till bestridande af kostnaderna för dels anskaffning af lämplig skjutbana för grafva kanoner och dels artilleriförsök äfvensom försök med undervattensminor; 12:o till fortsättande af storskiftes- och afvittring s-förrättning arm i rikets norra län, Niotiosju tusen Riksdaler, utöfver det å Riks-staten till skiften och afvittringar uppförda anslag af 63,000 Riksdaler; 13:o Ettusen femhundra Riksdaler till reseundcrstöd åt utexaminerade lan dtbr ukslär Ung ar, för att i främmande länder taga anställning såsom arbetare och efter genomgången lärokurs till fäderneslandet återvända; 14:o Fem tusen Riksdaler för uppehållande af undervisningen å skeppsbyggeriafdelningen vid Skeppsbygg ri-institutet i Carlskrona; 15:o Fyratusen tvåhundrafemtio Riksdaler utaf det för år 1868 beviljade anslaget å 46,000 R:dr för tillökande af Teknologiska Institutets byggnader med en för berysläroverkct erforderlig nybyggnad äfvensom för inredning af laboratorier och deras förseende med behöfliga inventarier; 16:o Sjutioåtta tusen etthundrafemtiofem Riksdaler utaf det för år 1868 beviljade anslaget 150,000 R:dr för anläggning af nya samt förbättring eller omläggning af backiga eller eljest mindre goda vägar, att användas der Kongl. Maj:t finner medlen mest nödiga för att befordra allmänt gagn; l7:o Sex tusen Riksdaler utaf det för år 1868 anvisade anslaget af 20,000 12 R:clr för understödjande af ninclre hamn- och brobyggnader samt upprensning a,r ai åar och farleder; 18:o Femtioåtta tusen fyrahundraåtta Riksdaler utaf det anslag å 120,000 R:dr, som för år 1868 beviljats att, enligt Kongl. Maj:ts disposition, utan återbetalningsskyldighet utgå till understödjande af sådana myrntdihiingar och v attenaftappning ar inom Norrbottens, Westerbottcns, Wester-Norrlands, Jemtlands, Geflcborgs och Störa Kopparbergs län, samt Elfdals, Frylcsdals, Jösse och Nordmarks härader i Wermlands län, som företrädesvis afse att förminska fr ostländigliden; dock under vilkor, att sådant understöd icke i något fall får öfverstiga hälften af den för arbetets utförande enligt fastställd plan beräknade kostnad, och alltid med förbindelse för vederbörande kommuner, föreningar eller enskilde att icke allenast tillskjuta hvad derutöfver för arbetets fullbordande erfordras, utan ock att för all framtid behörigen underhålla de afloppsgrafvar och andra för ändamålets vinnande utförda arbeten, som med statsbidrag blifvit understödda; egal)de Kongl. Maj:t att i de fall, der sådant anses vara åt behofvet påkalladt, i nåder medgifva, att någon del af anslaget må förskottsvis till vederbörande utbetalas; 19:o Såsom bidrag till kolonien Si Barthélcmys förvaltningskostnader Tjugufem tusen Riksdaler att, i egenskap af förslagsanslag, under år 1868 utgå; 20:o Tretio tusen Riksdaler att användas till löneförbättring utöfver minimilönen åt examinerade folkskolelärare; 21:o Femtusen femhundratjugu Riksdaler af det för är 1868 anvisade anslaget till understöd åt sådana församlingar, som ej förmå till erforderligt belopp bekosta aflöning åt sina folkskolelärare; samt 22:o Tre tusen Riksdaler till undervisning i trädgårdsskötsel vid folkskolelärare-seminarierna ; varande derjemte medgifvet, att besparingarne å de särskilda extra anslagen till folkskoleväsendet - må af Kongl. Magt för folkundervisningen tillhörande föremål disponeras; 23:o Femhundra R'''' »daler utaf det anslag å 2,000 R:dr, som för år 1868 anvisats till understöd för flen af Doktor O. Sandahl i hufvudstaden inrättade mediko-pneumatislca anstalt. § 23. Utom de särskilda vilkor och bestämmelser, som skola tillämpas i afseende på de statsbidrag, som under 1867 års riksdag blifvit till utgående från Riksgäldskontor et anvisade för väganläggningar och vägförbättringar, brobyggnader, hamnanläggningar, kanaler och andra vattenkommunikationer, äfvensom för sjösänkningar och andra v attenaf t öppning sföretag, hafva bär nedan intagna allmänna vilkor och föreskrifter, i afseende på sådana statsbidrags erhållande och åtnjutande, blifvit af Riksdagen fastställda; hvilka föreskrifter, så vidt icke härifrån skiljaktiga bestäm - 13 meker eller stadgauden äro för de beviljade anslags- och lånesum morna särskildt meddelade, således höra vid förekommande frågor, rörande dessa anslag och lån, iakttagas samt lända till efterrättelse: l:o. För hvarje företag måste plan till arbetets utförande jemte beräkning öfver dermed förenade kostnader vara uppgjord och hafva vunnit Kongl. Maj:ts nådiga fastställelse. 2:o. Då arbetsföretaget afser vägförbättring, väganläggning eller vattenaftappning, bör vederbörande menighet hafva afgifvit yttrande om företagets lämplighet och nytta. 3:o. Alla med understöd åt allmänna medel anlagda eller förbättrade vägar samt byggda broar höra åt den menighet, det bolag eller den särskilda korporation, som åtnjutit det för företaget beviljade understödet, vederbörligen för allmänna trafiken underhållas, intilldess den framtida underhållsskyldigheten kan varda i behörig ordning andra vederbörande ålagd och emellan dem fördelad. 4:o. Derest hamn- och kanal- eller andra likartade utgifter efter arbetsföretagets fullbordande skola komma att utaf de trafikerande upptagas, bör taxa härå vara fastställd, så lindrig som skäligen låter sig gorå. Sålunda fastställda utgifter få icke förhöjas, med mindre Kongl. Maj:t, på grund af särskildt förekommande omständigheter, pröfva!’ skäligt dertill lemna bifall, utan höra deremot ovilkorligen nedsättas, så snart det af redogörelse, som hvart femte år till Kongl. Maj:ts Befallningshafvande bör ingifvas, befinnes, att behållna inkomsten öfverstiger eu viss, af Kongl. Maj:t fastställd procent utaf" de till företaget lemnade enskilda bidrag; och skall dessutom en viss, åt Kongl. Maj:t likaledes bestämd andel utaf de utgifter, som uppbäras, till reparationsfond afsättas. 5:o. Då ett arbetes utförande öfverlemnas till stad, menighet, bolag eller enskilde, bör alltid kontrakt derom vara i vederbörlig ordning afslutadt samt åt Kongl. Maj:t i nåder godkändt. Kontraktet skall innefatta förbindelse för stad, menighet, bolag eller enskilde, dels att, i noggrann öfverensstämmelse med don fastställda arbetsplanen och under skyldighet att dervid vara underkastade vederbörandes kontroll, påbörja, verkställa och fullborda arbetet inom viss bestämd tid, utan att vidare väcka anspråk på ytterligare bidrag af allmänna medel, och dels att, genom egna tillskott, utgöra hvad som utöfver statsbidraget kan erfordras. Dessutom bör uti de kontrakter rörande befordrandet af kommunikationsanstalter, i afseende å indika Kongl. Maj:t finner för godt sådant föreskrifva, inflyta, att vederbörande direktion skall hafva skyldighet att under byggnadsåren inom viss bestämd tid till Styrelsen för allmänna väg- och vattenbyggnader årligen afgifva berättelse om arbetets fortgång under nästföregående året, samt att, sedan kommunikationsanstalten blifvit för trafiken upplåten, enligt af bemälda styrelse uppgjorda formulär, afgifva berättelse angående trafiken och hvad dermed eger gemenskap. 6:o. för fullgörandet af sådant kontrakt, äfvensom för de lyftade stats* 14 medlens återbäring, i fall mot kontraktet brytes, bör ställas sådan säkerhet, som åt Kongl. Maj:t i nåder godkännes; varande dock städer och sådana menigheter, hvilka Kongl. Maj:t anser derifrån höra befrias, från dylik skyldighet frikallade. 7:o. Af Kongl. Maj:t eller af Riksdagen beviljadt anslag eller lån kan i allmänhet icke utbekommas förr, än arbetsföretaget blifvit börjadt, hvarefter utan återbetalningsskyldighet anslagna medel få successivt och i mån af arbetets fortgång lyftas vid de terminer, som i kontraktet finnas utsätta eller särskildt blifvit bestämda, antingen af Kongl. Maj:t eller af Styrelsen för allmänna väg- och vattenbyggnader, efter'' dertill af Kongl. Maj:t lemnadt bemyndigande; börande, så vida icke Kongl. Maj:t, med afseende å särskilda förhållanden, pröfva!’ skäligt annorlunda förordna, någon del af sådant anslag i Riksgälds-kontoret innestå, intilldess arbetet är vederbörligen afsynadt och godkändt. Lånemedel få, sedan behöriga handlingar aflemnats, lyftas på en gång vid den tid de, som åtagit sig arbetets fullgörande, sådant åstunda, så vida icke särskild föreskrift angående tiden för lånets utbekommande blifvit meddelad. 8:o. Alla statsbidrag, som under denna riksdag blifvit uti ifrågavarande afseende beviljade, skola från Riksgälds-kontoret utbetalas antingen omedelbart eller ock genom Kongl. Maj:ts vederbörande Befallningshafvande eller den embetsmyndighet, som fått sig i nåder uppdraget att medlen reqvirera och uttaga; hörande, innan större eller mindre del af beviljade statsbidrag utbetalas, hos Riksgäldskontoret företes: a) om arbetets utförande afslutadt och godkändt kontrakt; b) af Kongl. Maj:t godkänd säkerhetshandling för samma kontrakts fullgörande eller medlens återbäring i de fall, der sådan säkerhet enligt mom. 6 erfordras, c) behörigt intyg att arbetet är börjadt; samt derjemte, d) då statsbidraget skall utgå såsom lån, en till Riksgälds-kontoret eller ordres ställd, af Fullmägtige godkänd skuldförbindelse, som, i fråga om låneunderstöd för vattenaftappning eller annat odlingsföretag, skall innefatta vederbörandes betalningsansvar, intilldess sådant lån, jemlikt Kongl. Kungörelserna af den 13 Juni 1845 och den 3 November 1848, blifvit fördeladt på de hemman, hvilka för återbetalningen skola ansvara, och fördelningen vunnit laga kraft samt uti jordebokon på föreskrifvet sätt antecknats; och . e) af Fullmägtige godkänd borgen eller säkerhetshandling för den utgrina skuldförbindelsens uppfyllande. 9:o. De Inne- och säkerhetshandlingar, som för statsbidrags utbekommande till Riksgälds-kontoret aflemnats, förblifva uti Kontorets vård; dock skola sådana handlingar, som vederbörande embetsmyndighet,;!’ kunna blifva i behof att begagna, till dem på behörig reqvisition utlemnas. 10:o. I händelse afvikelse, utan dertill erhållen vederbörlig tillåtelse, skott från den fastställda arbetsplanen, eller arbetet, utan af Kongl. Maj:t medgifvet an - 15 stånd med detsammas utförande, icke ldifvit fullbordadt inom derför bestämd tid, ankommer på Kong], Maj:t att låta inställa all vidare utbetalning af statsbidraget samt återfordra hvad deraf uppburits, att på eu gång eller successivt till Riksgäldskontoret inbetalas inom den tid, som bestämmes af Kong!. Maj:t eller af Riksdagen, till hvars pröfning frågan om uppburna medels återbäring lärer komma att öfverlemnas, derest längre anstånd dermed, än till nästa riksdag anses erfordras. Fullmägtige höra tillse, att sådan inbetalning ingår i vederbörlig ordning. ll:o. Stad, ort, bolag eller enskilde, som af ett genom statsbidrag befordrad t företag komma att draga omedelbart gagn, böra, i den man Kougl. Maj:t pröfva!’ skäligt bestämma, jemväl till företagets fullbordande bidraga, antingen genom kontant tillskott eller med materialier och arbete. I annat fall beror af Kong!. Maj:t att inställa utbetalningen af de beviljade medlen. 12:o. Vid alla med statsbidrag i större eller mindre man understödda arbeten böra företrädesvis, der sig gorå later, tjenst- och sysslolösa personer användas. 13:o. De arbetsföretag, för hvilkas utförande allmänna medel under 1867 års riksdag äro beviljade, böra sednast under loppet af år 1868 påbörjas; kommande hvad Riksdagen anvisat för de vid sagda års utgång icke påbörjade arbeten att reserveras till Riksdagens disposition. 14:o. För utbekomna låneunderstöd till sjösänkningar och myrutdikningar eller andra vattenaftäppningsföretag bör, efter tre års förlopp från slutet af det år, hvarunder lånemedlen från Riksgälds-kontoret först utbekommits, årligen -erläggas åtta procent å hela den lyftade lånesumman, hvaraf räntan godtgöres efter fem för hundra af obetalda kapitalbeloppet, och det öfriga utgör afbetalning derå. I afseende på sättet och ansvarigheten för dessa inbetalningars verkställande lända ofvan åberopade Kongl. Kungörelser af den 13 Juni 1845 och den 3 November 1848 till efterrättelse. 15:o. För andra, till vissa företags befrämjande beviljade lån skola, i alla de fall, der ej särskild! blifvit annorlunda föreskrifvet, årligen, efter slutet af det år, hvarunder lånemedlen utbekommits, erläggas sex procent af hela den lyftade lånesumman, hvarigenom räntan godtgöres efter fyra för hundra utaf obetalda kapitalbeloppet, och utgör det öfriga afbetalning å detsamma. Dock, som särskild årlig ränteliqvid ej behöfver verkställas, kommer någon föreskrift derom icke att i skuldförbindelsen intagas, utan bör låntagaren endast förbinda sig att under den tid, som åtgår för det erhållna lånets falla återbetalning, före hvarje års slut erlägga sex procent å lånets ursprungliga belopp. Verkställes ej inbetalning å bestämd tid, är låntagare!! pligtig att för det till liqvid förfallna oguldna beloppet erlägga sex procent årlig ränta, intilldess betalning sker. 16:o. Alla kostnader, af hvad namn de vara må, som i följd af erhållna anslag eller lån föranledas för Riksgälds-kontoret, skola utan undantag bestridas 16 eller godtgöra^ utaf den eller dem, som statsbidragen erhållit; och bör erforderlig föreskrift derom uti kontraktet införas. Jemte det ofvanstående stadgande!! blifvit i underdånighet anmälda, har Riksdagen anhållit, att Kong!. Maj:t täcktes låta underrätta Fullmägtige ej mindre om de terminer, då beviljade statsbidrag höra utbetalas, än om sådana förändringar uti de för statsbidragens lyftning m. in. meddelade bestämmelser, som under arbetenas fortgång kunna varda medgifna. I) Under 1868 års riksdag på Riksgälds-kontoret anvisade statsutgifter. § 24. Utaf de för v äg anläggning ar och v ägförb ättringar, bro- och hamnbyggnader, kanaler och andra vattenkommunikationer, äfvensom sjösänkningar och andra vattenaftappningsföretag vid sistlidne riksdag beviljade och till Kongl. Mäj:ts disposition på Riksgälds-kontoret anvisade statsbidrag höra nedanstående, vid detta års början innestående belopp i vederbörlig ordning utbetalas: l:o för anläggning af nya samt förbättring dier omläggning af backiga eller eljest mindre goda vägar, ett anslag af Etthundrafemtio tusen Riksdaler; 2:o för anläggning af väg från Öhrträsk till Fredrika kyrka och vidare till Åsele i Westerbottens län, återstoden, Tiotusen Riksdaler, utaf det anslag å 100,000 Riksdaler, som Rikets Ständer vid 1862 — 1863 års riksdag för denna väganläggning beviljat; 3:o för anläggning af väg mellan Åsele och Wilhelmina kyrkoby i Westerbottens län, Tjugu tusen Riksdaler, i ytterligare afräkning å det vid 1865 och 1866 års riksdag dertill anvisade anslag af 50,000 Riksdaler; 4:o för anläggning af väg från Ramsele sockens gräns genom Fjellsjö till Bodums kyrka samt vidare derifrån till Tåsjö kyrka inom Wester-Norrlands län, Tjugo tusen Riksdaler, att under år 1869 utgå i ytterligare afräkning å det anslag af 76,250 Rall-, som vid sistnämnda riksdag för berörda väganläggning beviljades; 5:o för anläggning af väg från sjön Boltnen till Wieslanda jemn ägs station i Kronobergs län, Tretiosjutusen femhundra Riksdaler, att utgå under år 1869 i ytterligare afräkning å det vid samma riksdag för berörda väganläggning beviljade anslag af högst 150,000 Riksdaler; med iakttagande af de vilkor i öfrig!, som vid anslagets beviljande under sistberörda riksdag blifvit af Rikets Ständer föreskrifna; 6:o för understödjande af mindre hamn- och brobyggnader samt upprensning af åar och farleder, ett anslag af Tjuga tusen Riksdaler; 7:o till staden Ystad, återstoden, Tretton tusen Riksdaler, utaf det staden vid 17 vid 1865 och 1866 års riksdag utan återbetalningsskyldighet tillförsäkrade anslag af 63,000 Riksdaler, för utvidgande af hamnen vid nämnda stad; 8:o till staden Uddevalla, återstoden, Tjugufyra tusen Riksdaler, utaf det staden vid samma riksdag utan återbetalningsskyldighet beviljade anslag af 79,000 Riksdaler till utvidgande och fördjupning af hamnen vid nämnda stad; 9:o återstoden, Tvåtusen tvåhundrafemtio Riksdaler utaf anslaget 9,000 R:dill 11 reparationer å vågbrytaren utanför Wisby; 10:o Tvåtusen sjuhundrafemtio Riksdaler såsom anslag utan återbetalningsskyldighet och Åttatusen tvåhundra Riksdaler såsom lån, utgörande återstoden utaf det vid 1865 och 1866 års riksdag för kanal- och slussanläggning emellan sjöarne Westra och Östra Silen på Dalsland beviljade statsbidrag af 63,950 Riksdaler, deraf 12,750 Riksdaler skulle utgå såsom anslag och 51,200 Riksdaler såsom lån; varande i fråga om hela detta statsbidrag medgifvet, att Dalslands kanalaktiebolag, som enligt afslutadt kontrakt förbundit sig utföra ifrågavarande arbete, må vara befriadt från skyldigheten att för lånets återbetalning ställa borgen eller särskild säkerhet, mot vilkor: att 16 § af den för bolaget i nåder fastställda bolagsordning, i fråga om bolagsmännens skyldighet att utaf egna medel tillskjuta hvad utöfver det beviljade statsbidraget erfordras för arbetets fullbordande, icke må undergå någon förändring; att aktieteckningen skall uppgå till minst dubbla beloppet af hvad som, utöfver statsbidraget, enligt kostnadsförslaget erfordras för arbetets fullbordande, af hvilken aktieteckning dock hälften, som endast utgör säkerhet för lånesummans återbetalning, icke behöfver, derest arbetet blir genom bolagets försorg på föreskrifvet sätt och inom stadgad tid fullbordadt, af aktie-egarne erläggas i annan händelse, än derest trafikinkomsten icke blir tillräcklig till att bestrida de årliga rånte- och amorteringsliqviderna, i hvilket fall, men icke eljest, Direktionen egen att, i mån af behof, utaf bolagsmännen uttaga så stor del af det på hvarje aktie obetalda belopp, som, i förhållande till hela aktiesumman, erfordras för den del af rånte- och amorteringsliqviderna, som icke af trafikinkomsten kunnat bestridas; att den behållna årliga trafikinkomsten först, och innan någon utdelning må aktie-egarne tillgodokomma, användes till den inbetalning å lånet, som för året bör ega rum; hvaremot, om inkomsterna icke härtill blifva tillräckliga, aktieegarne frikallas från skyldighet att i annan ordning, än bär blifvit stadgadt, utöfver det tecknade aktiebeloppet vidkännas någon utgift; att Fullmägtige i Riksgälds-kontoret, så länge lånet ännu icke blifvit till fullo betaldt, ega utse eu revisor att deltaga i de årliga revisionerna af bolagets styrelse och förvaltning; samt att, derest kanal- och slussanläggningen efter dess fullbordande icke behörigen Bill. till Riksd, Prut. 4869. It) Sand / Afd. 2 Band. 3 (Riksg.-kontorets Reglemente). 18 underhålles eller betalningsskyldigheten för lånet icke af bolaget fullgöres, kanaloch slussanläggningen kommer att hemfalla till Staten utan rättighet för aktieegarne att till större eller mindre del utaf det allmänna erhålla ersättning för de tillskott till detta företag, som dessförinnan blifvit af dem utgjorda; H:o för utsträckning af Kinda båtled från sjön Rengen till Linköpings hamn, i ytterligare afräkning å det statsbidrag, som för detta arbetsföretag vid 1862_1863 års riksdag beviljades, af anslaget Femtio tusen Riksdaler och af lånet likaledes Femtio tusen Riksdaler, eller tillhopa Etthundra tusen Riksdaler, att af vederbörande bolag lyftas under de vilkor, som i afseende på detta statsbidrags åtnjutande blifvit af Rikets Ständer meddelade; . .''v 12:o Etthundratjugu tusen Riksdaler, att, enligt Kong!. Maj:ts disposition, utgå såsom anslag utan återbetalningsskyldighet till understödjande af sådana myrutdikningar och v attenaftappning ar inom Norrbottens, Westerboltens, W ester-Norrlands, Jemtlands, Gefleborgs och Stora Kopparbergs län samt Elf dals, Fryksdals, Jösse och Nordmarks härader i Wermlands län, som företrädesvis afse att förminska frostländigheten; dock under vilkor att sadant understöd icke i något fall får öfverstiga en tredjedel af den för arbetets utförande enligt fastställd plan beräknade kostnad, och alltid med förbindelse för vederbörande kommuner, föreningar eller enskilde att icke allenast tillskjuta hvad derutöfver för arbetets fullbordande erfordras, utan ock att för all framtid behörigen underhålla de afloppsgrafvar och andra för ändamålets vinnande utförda arbeten, som med statsbidrag blifvit understödda; egande Kongl. Maj:t att i de fall, der sådant anses vara af beliofvet påkalladt, i nåder medgifva, att någon del af anslaget må förskottsvis till vederbörande utbetalas; 13:o Femtio tusen Riksdaler att, enligt Kongl. Maj:ts disposition, utgå såsom lån för befrämjande af utdikningar och aftappningar af sänka trakter och sjöar till beredande af odlingsföretag inom rikets öfriga delar; 14:o Tio tusen Riksdaler i ytterligare afräkning å det för Lida-åns sänkning och upprensning vid 1862—1863 års riksdag beviljade låneunderstöd å 126,000 Riksdaler, på de vilkor som för detta lån redan blifvit bestämda; 15:o Tvåtusen Riksdaler, att under stadgade vilkor utbetalas i ytterligare afräkning å det utan återbetalningsskyldighet vid 1865—1866 års riksdag beviljade anslag af 11,000 Riksdaler till rensningar för flodvattnets afledande i en del af Ume eif; 16:o Tretioåttatusen nioliundrasjutio Riksdaler utaf det till Kongl. Maj:ts disposition för år 1868 till beredande af arbetsförtjenst åt den i följd af missväxt och dyr tid nödställda befolkningen inom vissa delar af landet för år 1868 särskild! anvisade belopp af 200,000 R:dr, att användas till anläggning och förbättring af vägar och andra kommunikationsanstalter; samt 17:o Tolftusen sexhundränittiofem Riksdaler utaf anslaget 55,000 R:dr för 19 väganläggning mellan Bergsängs lastplats vid sjön Öfre Fryken och Olsebohls gästgifvaregård nära Klarelfven. § 25. Utom de särskilda vilkor och bestämmelser, som höra tillämpas på de statsbidrag, hvilka uti nästföregående § omförmälas, skola de uti § 23 här ofvan intagna allmänna vilkor och föreskrifter i afseende på berörda statsbidrags erhållande och åtnjutande lända till efterrättelse, så vidt icke härifrån skiljaktiga bestämmelser eller stadgande!! äro för de beviljade anslags- och lånesummorna särskild! meddelade; dock bör i afseende å föreskriften i mom. 13 af sistberörda § iakttagas, att de arbetsföretag, för hvil kas utförande allmänna medel vid 1868 års riksdag blifvit beviljade, skola vara började sednast under loppet af år 1869. § 26. För reparation af domkyrkan i Garlstad har Riksdagen bevilja! och till utgående från Riksgälds-kontoret under år 1869 anvisa! eti lånebidrag åt Tjugu tre tusen femhundra R:dr, under vilkor att af domkyrkans föreståndare skall afgifvas till Riksgälds-kontoret ställd skuldförbindelse för lånesummans återbetalning genom erläggande före hvarje års slut af sex procent utaf hela den lyftade lånesumman, dervid ränta godtgöres efter fyra för hundra årligen utaf det obetalda kapitalbeloppet och det öfriga utgör afbetalning å kapitalet, hvarjemte, i fall den sålunda stadgade inbetalningen icke inom bestämd tid fullgöres, dessutom skall, intilldess densamma verkställes, erläggas fem procents årlig ränta å det till liqvid förfallna oguldna beloppet; hörande Carlstads städs- och landsförsamlingar före medlens utbetalning afgifva sin förbindelse att, derest kyrkans inkomster något år ej förslå till den årliga rånte- och amorterings-liqvidens fullgörande, ansvara för lånevilkorens behöriga uppfyllande. § 27. Till fullbordande af läroverksbyggnaden i Skara har Riksdagen, förutom ett på Statskontoret anvisad! extra anslag af 7,500 R:dr till utgående från Riksgäldskontoret under år 1869 bevilja! ett låneunderstöd af Tjugu tusen R:dr, emot samma vilkor, som enligt 26 § af 1868 års reglemente vid 1865 och 1866 års riksdag blifvit bestämda för det då till ifrågavarande läroverksbyggnad anvisade lån. K) Vid föregående riksdagar beviljade, ännu icke lyftade anslag för Statens jernvägsbyggnader. § 28. Återstoden af de vid 1862 och 1863 års riksdag till utförande af jernvägs - 20 arbeten för Statens räkning beviljade anslag å tillhopa 27,896,000 Riksdaler, hvilken återstod vid innevarande års början uppgick till Femhundratusen fyrahundrasextiotvå Riksdaler, jemte hvad som ytterligare kan till Riksgälds-kontoret inflyta af statslånefonäens vinstmedel, skall fortfarande på vederbörliga reqvisitioner från Riksgälds-kontoret utbetalas för att, i enlighet med de i § 168 af det vid samma riksdag utfärdade reglemente meddelade föreskrifter, användas. 2:o. Under innevarande riksdag på Riksgälds-kontoret anvisade statsutgifter, § 29. Såsom brudgåfva till Hennes Kongl. Höghet Prinsessan Lovisa Josefina Eugenia vid Hennes Kongl. Höghets förestående giftermål med Hans Kongl. Höghet Kronprinsen af Danmark, Christian Fredrik Wilhelm Carl, har Riksdagen, till Kongl. Maj:ts disposition, på Riksgälds-kontoret anvisat ett belopp af 49,500 Riksdaler Specie med Etthundra nittioåttatusen Riksdaler Riksmynt, att under innevarande år utgå. § 30. I sammanhang med regleringen af utgifterna under Riks-statens Fjerde Hufvudtitel hafva till utgående från Riksgälds-kontoret under innevarande år blifvit till Kongl. Maj:ts disposition anvisade: l:o. Sextio tusen Riksdaler till arbeten vid Carlsborgs fästning; och 2:o. Femton tusen Riksdaler till uppförande af ett så kalladt fredstak öfver de å Vestra Hästholmen verkställda arbeten, som sådant erfordra. § 31. För väg anläggning ar och vägförbättringar, bro- och hamnbyggnader, kanaler och andra vattenkommunikationer, äfvensom sjösänkningar och andra vattenaftappningsföretag har Riksdagen beviljat och till Kongl. Maj:ts disposition anvisat följande statsbidrag: A). Väg anläggning av och vägförbättringar. l:o. för anläggning af nya samt förbättring eller omläggning af backiga eller eljest mindre goda vägar för år 1870, ett anslag af Etthundrafemtio tusen Riksdaler; 2:o. för väganläggning från Ramsele sockengräns genom Fjellsjö till Bodums kyrka samt vidare derifrån till Tåsjö kyrka i Wester-No ridande län, återstoden Elfvatusen tvåhundrafemtio Riksdaler, att under år 1870 utgå af det för detta vägarbete vid 1865—1866 års riksdag beviljade anslag 76,250 R:dr; 21 3:o. återstoden åt det vid 1865—1866 års riksdag för anläggning af väg mellan sjön Holmens strand och Wieslanda järnvägsstation i Kronobergs län beviljade, mot två tredjedelar af verkliga anläggningskostnaden svarande anslag af högst 150,000 R:dr, hvilken återstod må under innevarande år, på de tider och med de belopp, Kong!. Maj:t, med afseende å arbetets fortgång, behagar bestämma, från Riksgälds-kontoret utbetalas med högst Fyratioettusen sexhundra sextiosex Riksdaler 67 öre, under vilkor, dels att någon del af anslaget, enligt Kongl. Maj:ts hopropande, skall innestå, intilldess arbetet blifvit fullbordadt, afsynadt och godkändt, dels att intressenterna, i den mån anslagssumman utbekommes, af egna medel skola tillskjuta minst hälften af hvad utaf statsanslaget lyftas. B). Bro- och hamnbyggnader. 4:o. för understödjande af mindre hamn- och brobyggnader samt upprensning af åar och farleder för år 1870 ett anslag af Tjugu tusen Riksdaler. C). Kanaler och andra vattenkommunikationer. 5:o. för utsträckning af Kinda båtled från sjön iRengen till Linköpings hamn, återstoden af det statsbidrag, som för detta arbetsföretag vid 1862—1863 års riksdag beviljades, och hvilken återstod må under år 1870 från Riksgälds-kontoret utgå med Tretiotvåtusen femhundra Riksdaler såsom anslag utan återbetalningsskyldighet, och Tretiotvåtusen femhundra Riksdaler såsom lån, eller tillhopa Sextiofem tusen Riksdaler, att af vederbörande lyftas under de vilkor, som i afseende på detta statsbidrags åtnjutande blifvit af Rikets Ständer meddelade. D). Sjösänkningar och andra vattenaftappningsföretag. 6:o. Sextio tusen Riksdaler, att för år 1870 utgå såsom anslag utan återbetalningsskyldighet till understödjande af sådana myr ut dikning av och v attenaf tappning av inom Norrbottens, Westerbottens, Wester-Norrlands, Jemtlands, Gefleborgs och Stora Kopparbergs län samt Eif dals, Fryksdals, Jösse och Nordmarks här åder i Wermlands län, som företrädesvis afse att förminska frostländigheten; dock under vilkor, dels att sådant understöd icke i något fall får öfverstiga en tredjedel af den för arbetets utförande, enligt fastställd plan, beräknade kostnad; dels att anslaget må, utan någon viss fördelning mellan de särskilda länen, företrädesvis anvisas till sådana större företag, som anses i väsendtlig mån befrämja det dermed afsedda 22 ändamål eller frostländighetens förminskande; dels att vederbörande kommuner, för eningar eller enskilda alltid skola hafva förbindelse att icke allenast tillskjuta hvad derutöfver för arbetets fullbordande erfordras, utan ock att för all framtid behörigen underhålla de afloppsgrafvar och andra för ändamålets vinnande utförda arbeten, som med statsbidrag blifvit understödda; dels slutligen att Kongl. Maj:t må ega att, i de fall der sådant anses vara af behofvet påkalladt, i nåder medgifva att någon del af anslaget må förskottsvis till vederbörande utbetalas: 7:o. Femtio tusen Riksdaler att för år 1870 utgå såsom lån för befrämjande af utdikningar och aftappning ar af sänka trakter och sjöar till beredande af odlingsföretag inom rikets mellersta och södra län; 8:o. återstoden, Tio tusen Riksdaler, af det för Lida-åns sänkning och upprensning vid 1862—1863 års riksdag beviljade låneunderstöd å 126,000 R:dr, att under år 1870 utgå, med iakttagande af de vilkor, som för detta lån redan blifvit bestämda; 9:o. återstoden af det vid 1865—1866 års riksdag till rensningar för flodvattnets afledande i en del af Ume eif utan återbetalningsskyldighet beviljade anslag af 11,000 R:dr, att under år 1870 utgå med Två tusen Riksdaler. 8 32. Utom de särskilda vilkor och bestämmelser, som höra tillämpas på de statsbidrag, hvilka uti nästföregående § omförmälas, skola de uti § 23 bär ofvan intagna allmänna vilkor och föreskrifter i afseende på berörda statsbidrags erhållande och åtnjutande lända till efterrättelse; dock med den förändring dels i mom. 14:o, att efter tre års förlopp från den dag, då lånemedel till sjösänkningar och vattenaftappningar från Riksgälds-kontoret utbekommits, årligen skall erläggas åtta procent å den lyftade lånesumman, hvaraf ränta godtgöres efter fem för hundra åt obetalda kapitalbeloppet och det öfriga utgör afbetalning derå, dels i mom. 13:o, att de arbetsföretag, för hvilkas utförande allmänna medel vid donna riksdag blifvit beviljade, skola vara började sednast under loppet af år 1870. § 33. 1 ändamål att, genom beredande af arbetsförtjenst, lindra den, till följd af sistlidet års felslagna skörd inom vissa delar af landet, nödlidande befolkningens behof, har Riksdagen, till Kongl. Maj:ts disposition, under iakttagande af de allmänna vilkor och stadgande!!, som vid sednaste riksdag i afseende å beviljade statsbidrag till vägarbeten blefvo fastställda, på Rikgälds-kontoret anvisat: l:o. för vägomläggning å allmänna landsvägen mellan Lrannkonebro och Heda by i Nottebäcks socken af Kronobergs län, ett anslag af Tjugutusen fyrahundra Riksdaler, deraf 7,000 R;dr att utgå under innevarande, och 7,000 R:dr under nästkommande år; 2:o. för omläggning af den mellan Syserum och Näshult belägna del af så kallade Strandavägen inom Tona socken af Calmar län, ett anslag af Nittontusen trehundra fyratio Riksdaler, deraf 11,000 R:dr att utgå under år 1869 och 8,340 Rall'' år 1870; samt 3:o. för omläggning af allmänna landsvägen mellan Hvetlanda och Serarps gästgifvaregårdar inom Ostra härad af Jönköpings län, ett anslag af Fyratio tusen Riksdaler, deraf 15,000 R:dr att utgå under år 1869, och lika belopp år 1870; skolande dock de för år 1870 till ofvannämnda trenne vägförbättringar beviljade anslagsbelopp utgå af de för anläggning af nya eller omläggning och förbättring af backiga eller eljest mindre göda vägar för samma år anvisade medel. § 34. Likaledes har Riksdagen till Kong!. Maj:ts disposition för beredande af tillfällen till arbetsförtjenst åt den i följd af nästlidet års missväxt nödlidande befolkningen i Kronobergs och Jönköpings län, till utgående från Riksgälds-kontoret i mån af behof, för innevarande år anvisat ett anslag af Etthundra tjugu tretusen trehundra Riksdaler till kanal- och v äg anläggning ar samt vägförbättringar, förnämligast inom Kronobergs län, åt hvilken anslagssumma dock en del må, efter Korigl. Maj:t bepröfvande, användas till vägarbeten inom Jönköpings län. § 35. Till undsättande af de genom 1868 års missväxt nödlidande länen har Riksdagen, till Kong!. Maj:ts disposition, å Riksgälds-kontoret anvisat ett belopp af Trehundrafyratio tusen Riksdaler, att under innevarande år, uppå skeende reqvisition, till Statskontoret utbetalas; och må dessa medel af Kongl. Maj:t användas, dels till räntefria låneunderstöd med bestämda återbetalningsterminer och mot vederbörande större eller mindre menigheters gemensamma ansvarighet eller annan af Kongl. Maj:t godkänd säkerhet, och dels till undsättning utan återbetalningsskyldighet, der sådant pröfvas vara oundgängligen nödigt, dock med iakttagande: *l:o. att så beskaffad!: understöd företrädesvis må tillkomma de kommuner, som tillförbinda sig att för dithörande fattiga och arbetslösa personer bereda sysselsättning och möjlighet att genom eget arbete förtjena sitt uppehälle; 2:o. att de medel, som i afbetalningar å lån, utgifna från ifrågavarande anslag, inflyta, skola, utan sammanblandning med andra inflytande undsättningsmedel, särskild!: redovisas och bokföras; samt 3:o. att hvad sålunda inflyter skall från Statskontoret till Riksgälds-kontoret öfverlemnas. § 36. Utöfver de enligt nästföregående § beviljade 340,000 R:dr, har Riksdagen för 24 undsättning åt de genom 1868 års missväxt nödlidande länen ytterligare å Riksgälds-kontoret anvisat ett belopp af Femhundra tusen Riksdaler, att under innevarande år, uppå skeende reqvisition, till Statskontoret utbetalas, för att af Kongl. Maj:t användas till räntefria låneunderstöd med bestämda återbetalningsterminer och mot vederbörande större eller mindre menigheters gemensamma ansvarighet eller annan af Kongl. Maj:t godkänd säkerhet; under vilkor, att, i den man fordringar för förut meddelade undsättningslån inflyta, dessa användas till godtgörande af hvad Kongl. Maj:t utaf berörda 500,000 R:dr under innevarande år kan komma att disponera, samt att deremot inflytande afbetalning^- å lån, utgifna från ifrågavarande anslag, i stället må ingå till undsättningsfonden. § 37. Jemte det Riksdagen beslutat att i underdånighet anhålla, det Kongl. Maj:t måtte pröfva, dels hvilka jemn ägs anläggning ar må anses för utvecklingen af landets industri mest af behofvet påkallade under den närmaste tiden af 12—15 år, samt den ungefärliga kostnad, hvartill deras anläggning kan antagas uppgå, dels lämpligaste sättet att befordra deras utförande genom ett eller flera enskilda bolag, vare sig genom direkt anslag till belopp af högst en fjerdedel af anläggningskostnaden eller på annat sätt, har Riksdagen till Kongl. Maj:ts disposition anvisat 25,000 R:dr för bestridande af de härmed förenade kostnader. § 38. Till ersättning för åtskilliga utaf Statskontoret förskottsvis bestridda utgifter har Riksdagen anvisat eu summa af Etthundraadertontusen sjuhundranittioåtta Riksdaler 73 öre, att, enligt Kongl. Maj:ts nådiga disposition, af Riksgälds-kontoret utbetalas. § 39. Likaledes har Riksdagen, till ersättande af de utaf Statskontoret intill den 1 September 1868 förskottsvis bestridda utgifter för folkundervisningen i riket för åren 1864, 1865 och 1866, till Kongl. Maj:ts disposition anvisat en summa af Sextiosjutusen trehundrafyratiofyra Riksdaler 33 öre, att under innevarande år, uppå skeende reqvisition, från Riksgälds-kontoret utbetalas. § 40. För beredande af tillfälle åt två vetenskapsidkare att, för anställande af naturvetenskapliga forskningar, få åtfölja ett till Kongl. Maj:ts flotta hörande fartyg, som under innevarande vår och sommar kommer att företaga en öfningsexpedition 25 i Atlantiska hafvet, kar Riksdagen till Kong!. Maj:ts disposition anvisat ett extra anslag af Sex tusen Riksdaler, att under innevarande år från Riksgälds-kontoret utgå. § 41. Till fyllande af de brister, som kunna uppstå i 1868 och 1869 års hreditivanslag för fortfarande tillämpning af nu gällande pensions stater för arméens befäl och tjensteman, har Riksdagen, till utgående under innevarande år, i mån af behof, på, Riksgälds-kontoret anvisat ett fyllnadskreditiv å Sexton tusen Riksdaler. § 42. Jemte de särskilda, efter anslagens och låneunderstödens föremål och beskaffenhet lämpade föreskrifter, som i föregående §§ af detta reglemente finnas införda, höra äfven nedanstående allmänna stadganden, i afseende på samma anslagsoch lånesummors utbetalning iakttagas: l:o hvad som af ett anslaget belopp under ett år icke blifvit från Riksgäldskontoret uttaget eller behof! användas, må, der ej annorlunda blifvit särskild! föreskrifvet, under ett följande år disponeras och utbekommas; och 2:o de besparingar, som å anslagen för hvarje särskild! föremål uppkomma, få icke, i annat fall, än der sådan! är uttryckligen medgifvet, till andra behof disponeras, utan höra oafkortade till kommande Riksdags disposition reserveras. 3:o. Stutsfylliiadssiiiumau .jemte »kriga med statsrcgleriiigen gemenskap egande utgifter. § 43. Det ännu icke utbetalda beloppet, Sjuhundra ättatioätta, tusen sjuhundratretio R:dr, utaf den vid sistlidne riksdag för år 1869 bestämda statsfyllnadssumma, 2,088,730 R:dr, skall af Riksgälds-kontoret Kong!. Statskontoret, uppå dess reqvisition, tillhandahållas. § 44. Till fyllande af den brist, som vid den under innevarande riksdag verkställda reglering af Statskontorets inkomster och utgifter för år 1870 uppkommer, och hvilken brist, enligt antagna beräkningar, uppgår till 1,634,700 Riksdaler, har Riksdagen till utbetalning från Riksgälds-kontoret anvisa! en häremot svarande statsBih. till Riksd. Prot. 1869. 10 Sami 1 Afä. 2 Band. 4 (Riksg.-kontorets Reglemente). fyllnadssumma af En million sexhundra tretiofyra tusen sjuhundra Riksdaler, halhet belopp skall, uppå Kongl. Statskontorets reqvisition, af Riksgälds-kontoret förskottsvis efter nästkommande års ingång utbetalas. § 45. I händelse Statsverkets inkomster för något år icke skulle uppgå till det sammanlagda belopp, hvartill dessa inkomster i Riks-staten beräknats, bör Kongl. Statskontoret af Riksgälds-kontoret erhålla godtgörelse för den brist, som härigenom, enligt rikshufvudboken, uppkommer i de för statsutgifternas bestridande anvisade tillgångar. Skulle under löpande året visa sig, att Statskontorets inkomster äro otillräckliga för bestridande af dess utgifter, åligger det Riksgälds-kontoret att, sedan Kongl. Maj:t, uppå Statskontorets underdåniga anmälan, pröfvat behofvet, för dess fyllande tillhandahålla Statskontoret det belopp, Kongl. Maj:t för sådant ändamål finner för godt bestämma; dock med förbindelse för Statskontoret att, så snart dess tillgångar det medgifva, återgälda hvad Riksgälds-kontoret sålunda förskjutit. § 46. Derest någon af de vid statsregleringarne för åren 1867, 1863, 1869 och 1870 i egenskap af förslagsanslag beviljade utgiftssummor skulle under ett eller annat år befinnas otillräcklig för dermed afsedda ändamål, åligger det Riksgäldskontoret att bristen efter årets slut Kongl. Statskontoret ersätta; hvaremot de besparingar, som kunna å dessa anslag uppkomma, höra för hvarje år till Riksgäldskontoret aflemnas; -— ankommande på Kongl. Statskontoret att antingen i den enligt nedanstående § 73 för samma år upprättade öfverskottsliqvid upptaga bristerna i omförmälda anslag, eller ock, på grund af uppgjord och vederbörligen granskad särskild liqvid, rörande de till en eller flera hufvudtitlar hörande förslagsanslags brister och besparingar, från Riksgälds-kontoret reqvirera det ersättningsbelopp, som enligt donna liqvid Kongl. Statskontoret tillkommer; dock bör, innan sådan reqvisition sker, Riksgälds-kontoret hafva i stadgad ordning erhållit godtgörelse för alla å enahanda anslag under nästföregångna år uppkomna besparingar. Uti den vid 1865 och 1866 års riksdag fastställda samt för år 1867 gällande Riks-stat äro följande anslag upptagna såsom förslagsanslag, nemligen: under Andra Hufvudtiteln: till fångare vård och underhåll; „ mediko-legala besigtningar; „ skrifmaterialier och expenser, ved, m. m.; 27 till rese- och traktan) entspenningar; . » ersättning åt domare, vittnen och parter; » ersättning till personer, menigheter eller allmänna inrättningar för dem genom nya strafflagens införande frångångna bötesandelar. under Fjerde Hufvudtitéln: till fouragering af artilleriets och värfvade kavalleriets hästar; „ beväringsmanskapets vapenöfning; „ inqvarteringskostnader i Stockholm; „ inqvarteringskostnader i landsorterna: „ salpeter-uppköp; „ rese- och traktamentspenningar; » skrifmaterialier och expenser m. m. för Landtförsvars-departementets Kansli-expedition. under Femte Hufvudtitéln. tillskott i de för båtsman sindelningen uti Blekinge anslagna räntor; till båtsmännens beklädnad, högst 138,200 R:dr; „ rese- och traktamentspenningar; » skrifmaterialier och expenser m. m. för Sjöförsvars-departementets Kansli-expedifion: » skrifmaterialier och expenser m. m. för Flottans stationer och depot. under Sjette Hufvudtitéln: för landsstaterna i länen: landshöfdingens i Wester-Norrlands län lön; till utflyttningshjelp efter laga skiften; » ersättning till Sala bergslag för förlust genom vissa räntors förvandling; „ odlingshjelp m. m. för krono-nybyggare; „ ersättning för jordförluster genom kanal- och väganläggningar; » Konvoy-kommissariatet, att utgå direkte af tullmedlen; för kontrollen å bränvinsförfattningarnes tillämpning, att utgå direkte af inflytande bränvinstillverkningsmedlen; till skrifmaterialier och expenser m. m.; ” rese- och traktamentspenningar. under Sjunde Hufvudtiteln: till stämpelpappers-omkostnader; „ omkostnader för kontrollverket; „ Postverket, kontanta anslaget, att utgå direkte af postmedlen; „ Tullverket, att direkte utgå af tullmedlen; „ ersättning till städerna för nästad tolag; „ skogsplanterings-kassan, ersättning för hemmansräntor och arrenden m. in.; „ belöning för rofdjurs dödande; „ lyshållning m. fl. utgifter för Kronans publika hus i Stockholm; „ städers friheter; „ transportkostnader för Statsverkets bergseffekter; „ observations- och uppbördsprocenter m. in.; ,, mantalsskrifnings-provision; „ restitutioner; „ uppköp af ved för Wisby krono-kalkugn; „ rese- och traktamentspenningar; „ skrifmaterialier och expenser m. m. under Åttonde Hufvudtiteln: till biskopens på Gotland lön; „ lönetillökning åt 13 konsistorii-notarier, högst 3,510 Riksdaler; „ ersättning åt innehafvare af roterade ecklesiastik-boställen; „ Lappmarks ecklesiastikverk; „ upprätthållande till visst belopp af löner vid Upsala universitet, uti hvilka spanmål ingår; „ farsoters och smittosamma sjukdomars botande; „ fattigvården i allmänhet; „ rese- och traktamentspenningar; „ skrifmaterialier och expenser m. in. under Nionde Hufvudtiteln: till invalidbusfonden, ersättning för hemmansräntor och arrenden; samt hela det å Allmänna Indragnings-staten upptagna belopp. 29 Vid den under 1867 års riksdag uppgjorda statsreglering, hvilken från och med år 1868 skall tillämpas, hafva i afseende på förslagsanslagen följande förändringar blifvit beslutade: På Fjerde Iiufvudtiteln hai blifvit uppfördt ett nytt förslagsanslag under benämning: roteringsunderstöd; hvarförutan anslaget till fouragering blifvit utsträckt äfven till Pontonier-bataljonens hästar. Från Sjette Hufvudtiteln har blifvit uteslutet anslaget “till Sala bergslag för förlust genom vissa räntors förvandling11; och har det på donna Hufvudtitel uppförda anslag “för kontrollen å bränvinsförfattningarnes tillämpning, att utgå direkte af inflytande bränvinstillverkningsmedlen11 erhållit följande förändrade benämning: för kontrollen å bränvinsförfattningarnes tillämpning och restitution af tillverkningsafgift för utfördt bränvin. Från Åttonde Hufvudtiteln har uteslutits anslaget “till ersättning åt innehafvare af roterade ecklesiastik-boställen11. Vid uppgörandet af statsregleringen för år 1869 hafva ytterligare följande förändringar i afseende på förslagsanslagen blifvit beslutade: På Sjette Hufvudtiteln är uppfördt ett nytt förslagsanslag, under benämning: Statens jernvägstrafik, förslagsvis beräknadt att af trafikmedlen utgå. Det på samma Hufvudtitel uppförda anslaget till “Konvoj-kommissariatet, att utgå direkte af tullmedlen11, har förändrats till: “Handels- och Sjöfartsfonden, att utgå direkte af tullmedlen11; och det på Sjunde Hufvudtiteln uppförda förslagsanslaget till Postverket har upphört att vara reservations-anslag. Vid den under innevarande riksdag uppgjorda statsreglering hafva följande förändringar i afseende på förslagsanslagen blifvit vidtagna: Från Sjette Hufvudtiteln är uteslutet anslaget till “Handels- och Sjöfartsfonden, att utgå direkte af tullmedlen11, och äro i stället uppförda tre nya anslag: “till Karantänsinrättningen på Känsö högst 18,500 R:dr; 11 aflösning af Öresundstullen; 11 aflösning ad Scheldetullen11. Från Sjunde Hufvudtiteln är uteslutet anslaget till “skogsplanteringskassan, ersättning för hemnaansräntor och arrenden m. m,“; och 30 från Nionde Hufvudtiteln har uteslutits anslaget till “invalidhusfonden, ersättning för hemmansräntor o''ch arrenden." § 47. Som, enligt de under 1850 och 1851 samt 1853 och 1854 års riksdagar fattade beslut i fråga om beskattningsväsendets förenkling, innehafvare af indelta anslag utaf hemmansräntor och kronotionde skola, för upphörande af så val deras dittills åtnjutna optionsrätt, att dessa anslag in natura utfordra, som rättigheten att, då för räntorna och tionde lösen med penningar eger rum, af räntegifvarne uppbära forsellön, hållas skadeslöse på det sätt, att de af Statsverket årligen erhålla ersättning med samma belopp, hvarmed forsellönen förut författningsenligt tillgodonjutits; så bör Riksgälds-kontoret, vid de årliga liqviderna med Kongl. Statskontoret, godtgöra sistnämnda verk det belopp, som enligt afslutad rikshufvudbok är af detsamma till sådan ersättning förskottsvis utgifvet. § 48. Till följd af Rikets Ständers under riksdagen åren 1850 och 1851 vidtagna beslut, att de under namn af begrafningshjelps- eller nådårsbespäring tillförene föreskrifna innehållningar å embete- och tjenstemäns löner bonde upphöra, men förut gällande föreskrifter i fråga om utbetalningar till aflidne embete- och tjenstemäns sterbhus af de löne-innehålluingar, hvilka såsom dylik besparing blifvit vederbörligen iakttagna, likväl komma att fortfarande tjena till efterrättelse, — böra de utgifter, som i sådant hänseende under hvart och ett år blifvit utaf Statsverkets medel förskjutna, ersättas af Riksgälds-kontoret genom de gjorda utbetalningarnes upptagande i den för samma år föreskrifna och på rikshufvudboken grundade liqviden mellan Stats- och Riksgälds-kontoren. 8 49. Uti ofvan omförmälda årliga liqvid höra jemväl till ersättning af Riksgäldskontoret upptagas sådana kostnader, som kunna uppkomma och af statsmedlen blifvit förskottsvis bestridda för de vid båtsmanshållet indelta roiarnes sammanförande inom lämpliga distrikter, enligt Rikets Ständers derom hos Kongl. Maj:t under 1850 och 1851 års riksdag gjorda anhållan. 4:o. På Riksgälds-kontoret anvisade kreditiver. § 50. Till följd af stadgandet i Regeringsformens 63 § har Riksdagen anslagit och 31 till utbetalning från Riksgälds-kontoret anvisat en Tcreditiv-summa, af tre millioner Riksdaler, för att vid infallande lerig af Konungen lyftas, sedan han Stats-Rådet in pleno hört och Riksdagen sammankallat. Riksdagens å denna summa utfärdade förseglade anordning får ej förr brytas eller summan af Fullmägtige utbetalas, än sedan riksdags-kallelsen blifvit i hufvudstadens kyrkor vederbörligen kungjord. § 51. Den lireditiv-summa, som, enligt ofvan åberopade grundlagsstadgande, bör å Riksgälds-kontoret anvisas, för att, på sätt detsamma innehåller, under tiden mellan innevarande och nästkommande riksdag vara tillgänglig, då Konungen till rikets försvar eller andra högst vigtiga och angelägna ändamål, sedan hela Stats-Rådets tankar deröfver blifvit inhemtäde, finner den vara oundgängligen nödig, har Riksdagen fastställt till en million femhundra tusen Riksdaler. § 52. För bestridande af ifrågakommande utbetalningar utaf de genom nästföregående två •§§ å Riksgälds-kontoret anvisade kreditiver, böra detta verks härtill disponibla tillgångar begagnas, och, i fall dessa icke äro tillräckliga, de derutöfver erforderliga medlen af Riksgälds-kontoret upplånas mot Kontorets obligationer, ställda till inlösen antingen efter viss förfallotid eller efter föregången uppsägning; egande Fullmägtige, att, med hänsigt till de vid upplåningen sig företeende omständigheter och förhållanden, bestämma räntevilkoren samt fastställa betalningsterminerna för dessa obligationer; dock får obligationernas förfallotid icke utsättas sednare änf em år efter deras utgifningsdag. ä:o. Från Riksgälds-kontoret utgående riksdags- och revisions-kostnader, »tidningar förvaltniiigsutgiftei* in. in. § 53. Alla på Riksdags beslut grundade utgifter för riksdag skostnader skola, intilldess annorlunda af Riksdag förord»as, utgå af Riksgälds-kontorets medel och, under behörigt iakttagande af samma genom Riksdagens Stats-Utskott Fullmägtige till efterrättelse härvid meddelade beslut, omedelbart från detta verk till vederbörande utbetalas; hvarförutan sådana af Riksdag föranledda utgifter, som i anseende till deras föremål eller beskaffenhet dels redan blifvit, dels framdeles varda af Kongl. Maj:t godkända och å Statskontoret anvisade, må, efter erhållna rekvisitioner och anstånd granskning af derför aflemnade verifikationshandlingar, Kongl. Statskontoret af Riksgälds-kontoret godtgöras. 32 § 54. I sammanhang med det af sistlidne Riksdag fattade beslutet att vissa delar af tomterna N:is 2 och 3 på Biddarholmen må till Stockholms stad upplåtas för att till hamn- och upplagsplats användas, har åt Fullmägtige blifvit uppdraget att på Riksgälds-kontorets bekostnad och i hufvudsaklig öfverensstämmelse med af Fullmägtige aflemnade ritningar gå i författning om utförandet af de byggnadsarbeten, hvilka, i följd af förenämnda tomtdelars öfverlåtande till Stockholms stad blifvit erforderliga; dervid Fullmägtige må ega att låta ordna arbetena på det sätt Fullmägtige finna ändamålsenligast, samt följaktligen bestämma, om arbetenas utförande, vare sig i sin helhet eller delvis, må upplåtas på entreprenad, eller om de skola under antagen tillsyningsman verkställas af omedelbart aflönade arbetare; dock under vilkor, dels att byggnadsarbetena skola vara afslutade så tidigt, att berörda tomtdelar kunna vårtiden år 1870 till staden öfverlemnas, dels att kostnaden för de ifrågavarande byggnadsarbetena, så vidt sig gorå låter, icke må öfverstiga det beräknade beloppet, Sjutio tusen Riksdaler. § 55. I anledning af de under innevarande riksdag utaf ledamöter inom båda Kamrarne öfverklagade olägenheter vid begagnandet af den i. Riksdagens hus anbringade uppvärmnings- och luftvexlingsapparat har Riksdagen beslutat, att Fullmägtige skola, så snart efter Riksdagens slut möjligen ske kan, låta anställa nödiga undersökningar om tjenligaste sättet för de öfverklagade olägenheternas afhjelpande i afseende å så val Första som Andra Kammarens sessionsrum, vare sig genom förändring af de nuvarande uppvärmnings- och luftvexlingsapparaterna, eller genom anbringande derstädes af andra fullt ändamålsenliga uppvärmnings- och luftvexlingsanstalter samt att Fullmägtige derefter skola ofördröjligen låta vidtaga de åtgärder, som för ändamålets vinnande kunna finnas mest lämpliga och ändamålsenliga. § 56. Kostnaderna för nödiga reparationer och andra arbeten för vederbörligt underhåll såväl af den för liiksgälds-kontoret anvisade, som af de för Riksdagens sammankomster afsmida fasta egendomar, äfvensom för de uti samma egendomai befintliga inventariers underhåll och komplettering skola utaf Riksgälds-kontorets medel bestridas i likhet med andra till s. k. kontorsexpenser vanligen hänförda utgifter. § 57. Jemte det Riksdagen beslutat, att det årliga anslag af niohundra Riksdaler, som 33 som vid 1865 och 1866 års riksdag anvisades för bildande af ett mot representanternes behof och anspråk svarande bibliotek inom Riksdagens hus, fortfarande skall utgå, har Riksdagen medgifvit, att bibliotekets föreståndare må bebo tvänne till biblioteket angränsande ruin samt till desamma erhålla nödig vedbrand. De uti hvardera Kammarens kanslilokal uppställda samlingar af riksdagstrycket jemte de mest nödiga författnings- och lagsamlingar ptå mellan riksdagarne under bibliotheksföreståndarens vård; och höra dessa samlingar, hvaröfver fullständiga förteckningar skola föras, i mån af behof kompletteras och utvidgas. § 58. Halfva beloppet af de traktamenten och resekostn ads- er sättning exr, som tillkomma Riksdagens Revisorer, skall, enligt behörigen granskade och godkända räkningar, af Riksgälds-kontorets medel godtgöras; hörande jemväl de arfvoden, Revisorerne bestämma dels för de i och för Statsverkets revision hos dem anställde sekreterare, kameral- och kanslibiträden samt vaktbetjente, dels för den i och för Riksgälds-verkets revision antagna kansli- och vaktbetjening utbetalas från Riksgäidskontoret, hvarifrån jemväl utgår den godtgörelse, som af Kongl. Maj:t i nåder bestämmes för den ledamot af Statskontoret, hvilken haft nådigt förordnande att Revisorerne med upplysningar tillhandagå. Likaledes må Revisorerne på Riksgäldskontoret anvisa ersättning ej mindre för inköp af papper, skrifmaterialier och andra dylika utgifter för revisionens behof samt för annonser rörande Revisorernes sammanträden, än ock för de kostnader, som kunna föranledas af sådana under revisionstiden verkställda resor, som Revisorerne vid sammankomst in pleno ansett nödvändiga. Kostnaderna för tryckningen, häftningen och utdelningen af Revisorernes berättelser angående granskningen af Stats- och Riksgäldsverkens samt de under Kong!. Kommers-kollegium ställda fonders förvaltning, äfvensom af de förklaringar, som i anledning deraf kunna varda afgifna, höra äfven af Riksgälds-kontorets medel bestridas. § 59. Aflöningen för Justitie-ombudsmannen samt den hos honom anställda Jcanslioch vaktbetjening bör af Riksgäkls-kontoret under sista månaden af hvarje qvartal utbetalas; skolande lönen för Justitie-omlmdsmannen, under den tid innevarande riksdags statsreglering kommer att blifva gällande, utgå med sju tusen Riksdaler, eller med lika belopp som Justitiekanslerns lön enligt sagda statsreglering utgör; hvaremot Justitie-ombudsmannen, derest han förut innehar tjenst på rikets stat, är Bill. till Riksd. Prof. 1869. 10 Sami, 1 Afd, 2 Band 5 (Riksg.-kontorets Reglemente). 34 skyldig att den dermed förenade löneinkomst frånträda, så länge lian uppbär Justitieombudsmans-lönen. Utöfver den fastställda aflöningen egen den Justitie-ombudsman, som hädanefter tillträder detta embete och dessförinnan icke är i hufvudstad en bosatt, att såsom flyttningshjelp uppbära från Riksgälds-kontoret ett tusen femhundra Riksdaler. För ofvanbemälda kansli- och vaktbetjening utgår aflöningen med följande årliga belopp, nemligen: för Sekreteraren med tre tusen femhundra Riksdaler; „ en Kanslist, som tillika bär skyldighet att ombesörja registratorsgöromälen, med två tusen Riksdaler, „ en Kanslist med ett tusen Riksdaler, samt „ en Vaktmästare med sexhundra Riksdaler; hörande Sekreteraren hos Justitieombudsmannen, utan särskild ersättning, jemväl bestrida de göromål, som tillhöra sekreterare-befattningen hos Tryckfrihets-komitéen. Derest Justitieombudsmannens Sekreterare förut innehar tjenst på rikets stat, skola, vid uppbärandet af ofvanberörda aflöning, samma vilkor och förbehåll iakttagas, som äro stadgade i afseende på utbetalningen af Justitie-ombudsmans-lÖnen vid enahanda fall. § 60. Till kostnader för Justitié-ombudsmannens embetsresor bör Riksgälds-kontoret, uppå hans reqvisition och emot derför inom hvarje års utgång afgifvande redogörelse, förskottsvis utbetala eu summa af två tusen Riksdaler. För upphandlingen af skrifmaterialier och för andra expenser vid Justitieombudsmannens och Tryckfrihets-komitéens expedition bör ett årligt belopp af femhundra Riksdaler, emot behörig redogörelse, förskottsvis af Riksgälds-kontorets medel utanordnas. Tryckningen och häfta ingen af ej mindre .Justitié-ombudsmannens årliga''embetsberättelse än hans särskilda, berättelse till nästkommande Riksdag, jemte dertill hörande bilagor, höra verkställas och papperet för dessa handlingars tryckning anskaffas genom Fullmägtiges försorg; dock skall den härvid erforderliga korrekturläsningen besörjas på sätt förut skeft; hörande samtliga trycknings- och häftningskostnaderna för ifrågavarande berättelser och bilagor omedelbart utaf Riksgäldskontoret godtgöras, utan afdrag å de till expenser för sagda expedition beviljade anslag; hvaremot de medel, hvilka inflyta genom samma berättelsers försäljning i bokhandeln, skola af Justitie-ombudsmamnen, som härom eger foga anstalt, inför Fullmägtige särskild!: redovisas. 35 § 61. Såsom arfvode åtnjuter Fullmägtiges Ordförande - tre tusen tvåhundra Riksdaler samt hvar och en af öfrige Fullmägtige ett tusen sexhundra Riksdaler årligen; hvarförutom Fullmägtig, som ej är i Stockholm bosatt, eger att för en resa årligen till och från hemorten uppbära kostnadsersättning, beräknad efter samma grunder, som gälla för beräknandet af resekostnadsersättningen åt Andra Kammarens ledamöter. § 62. Aflöningen för Rilcsgälds-lcontorets tjenstemanna-p er sonat och våkibetjening utgår enligt den af Riksdagen för nämnda verk fastställda aflöuingsstat, hvilken icke får öfverskridas; varande nedanstående vilkor och förbehåll stadgade för tillgodonjutande af den för bemälda tjenstemanna-personal och vaktbetjening, under föregående riksdagar, beviljade löneförhöjning: l:o. Innehafvarne af de ökade lönerna inom Riksgälds-kontoret äro underkastade den vidsträcktare tjenstgöringsskyldighet eller den jemkning i åligganden, som antingen vid eu blifvande förändrad organisation af detta verk eller eljest kan varda i allmänhet stadgad; och höra de fullmagter, som för Riksgälds-kontorets tjensteman utfärdas, innefatta förbehåll om vederbörandes skyldighet att åtaga sig de nya eller förändrade göromål, hvilka kunna dem åläggas. 2:o. Sådana uppdrag och bestyr, som, till följd af Rikets Ständers eller Riksdagens förfoganden, böra af tjenstemännen vid Riksgälds-kontoret förrättas, skola, oaktadt särskilda arfvoden för enahanda uppdrag och göromål tillförene utgått, hädanefter inbegripas under vederbörandes bestämda tjensteåligganden; hvadan alltså den framtida vedergällningen för sagda uppdrag och bestyr kommer att innefattas i den aflöning gällande stat upptager. 3:o. De tjenstemän och vaktbetjente, som, till följd af Rikets Ständers under 1862 och 1863 samt 1865 och 1866 års riksdagar fattade beslut, kommit i åtnjutande af löneförbättring, äro icke berättigade att vidare uppbära s. k. ljuspenningar. 4:o. De å aflöningsstaten, i egenskap af tjenstgöringspenningar, upptagna arfvoden skola åtfölja utöfvandet af sjelfva tjenstebefattningarne; dock med rättighet för Fullmägtige att medgifva den tjensteman eller vaktbetjent, som af sjukdom hindras från bestridande af sin tjenst, att uppbära det för samma tjenst bestämda arfvode. 5:o. Ombudsmannen samt kontorsskrifvare-graden tillhörande tjenstemän må mottaga och bibehålla andra ordinarie fenster, så vida Fullmägtige icke finna desamma för tjenstgöring^ inom Riksgälds-kontoret hinderliga; men de öfrige tjenstemännen vid detta verk få ej innehafva annan ordinarie tjenstebefattning; 36 dock må den ordinarie tjensteman derstädes, som för närvarande innehar befattning utom verket, och, enligt förut gällande stadgande:!, icke varit skyldig denna befattning frånträda, , densamma äfven efter tillträdandet af den på nya staten uppförda lön-bibehålla, under vilkor dels att, derest hans utom Riks^ gälds-kontoret innehafvande syssla skulle vara för tjenstgöriugen derstädes hinderlig, från endera tjensten afgå, när Fullmägtige sådant äska, och dels att, vid befordran inom detta verk, frånträda ordinarie tjenstebefattning utom detsamma. § 63. Till belöning för extra arbeten och till uppmuntran för extra ordinarier, som ådagalagt synnerlig flit och skicklighet, ega Fullmägtige att använda två tusen femhundra Riksdaler årligen; dock får hvad häraf under årets lopp icke behöft utgifvas under ett påföljande år ej för samma ändamål användas. För öfrig! ega Fullmägtige icke att tilldela betjeningen vid Riksgälds-kontoret hvarken ljuspenningar eller andra arfvode:: än de i aflöningsstaterna och detta reglemente särskild! bestämda eller medgifva. g 64. Såsom begrafningshjelp eller understöd för sterbhusen efter afliden obemedlade tjensteman: och väktbetjenter vid Riksgälds-kontoret och f. d. General-assistanskontoret, ega Fullmägtige att, under loppet af hvarje år, disponera en summa af högst tvåhundratjugufem Riksdaler. § 65. Derest Enke- och Pupill-kassans vid Riksgälds-kontoret afslutade och vederbörligen granskade räkenskaper för tiden till och med det år, då nästa riksdag slutar, skulle visa, att kassans inkomster under året understigit de utbetalningar, som derunder kassan ålegat, må den sålunda uppkomna bristen, inom ett belopp af högst tvåtusen tvåhundrafemtio Riksdaler för året, af Riksgälds-kontorets medel godtgöras, under förbehåll likväl, att hvad utaf donna anslagssumma för ett år ej behof! användas icke får för ett annat af kassan tillgodonjutas, och under vilkor att delegarnes bidrag under tiden utgå utan förändring af deras uti det för kassan nu gällande reglemente bestämda belopp, samt att pensionerna för enkor och barn efter embets- och tjensteman samt vaktbetjente vid Riksgälds-kontoret icke få höjas utöfver en femtedel af den ordinarie lön, hvilken den afliden clelegaren sednast vid detta verk innehaft, och för tjenstemäns samt vaktbetjentes vid f. d. Generalassistans-kontoret efterlemnade enkor och barn icke utöfver en fjerdedel af det lönebelopp, efter hvithet den för sistnämnda Kontors tjenstemannapersonal stadgade årliga afgift till samma kassa blifvit beräknad och vederbörligen inbetald. 37 Angående Riksgälds-kontorets inkomster ocli de till detta verk särskilt anslagna tillgångar. § 66. De till jRiksgälds-kontoret hörande och dit anslagna medel må icke, under någon förevändning eller med hvad vilkor som helst, derifrån ryckas eller användas till andra behof, än dem Riksdagen bestämt. Allt förordnande, som deremot strider, vare kraftlöst (68 § Regeringsformen). Och må, vid liqviderande af Riksgäldskontorets fordringar, .ackord, utan Riksdagens särskilda samtycke, icke medgifvas. § 67. Återstoden af den bevillning, som, enligt nu gällande Bevillnings-stadga, skall utgöras, bör, likasom den allmänna bevillning, hvilken blifvit fastställd vid innevarande riksdag, till Riksgälds-kontoret levereras i den ordning och på det sätt, författningarne föreskrifva; hvarjemte ännu utestående restantier å de förflutna årens bevillningsmedel böra, i den män de varda indrifna, komma detta verk till godo. § 68. De för stämpling af spelkort och tidningar stadgade utgifter ingå likaledes till Riksgälds-kontoret, genom hvars försorg för spelkorten föreskrifna konvoluter och manufaktur-stämpelpapper anskaffas samt i stadgad ordning tillhandahållas, och hvarest stämplingen af papperet för de i hufvudstaden utkommande tidningar jemte andra, stämpel-afgift underkastade skrifter verkställes; hörande Riksgäldskontoret till allmännna barnhuset i Stockholm samt öfriga fromma stiftelser utbetala dem tillerkända andelar utaf kortstämpel-afgiften. § 69. Till Riksgälds-kontoret afloma as hädanefter, likasom hittills,, de köpeskillingar, hvilka vid Kronan behållna hemmans samt rekognitions- och Kronans öfriga disponiblä skogars försäljande till skatte varda erlagda. § 70. Äfvenledes eger Riksgälds-kontoret att mottaga de auktionsmedel, hvilka kunna inflyta vid försäljning af Kronan tillhöriga hus i städerna; hvarifrån dock undantagas auktionsmedlen för sådana hus, som äro inköpta för Kongl. Flottans i Carlskrona behof eller för allmänna Magasins-inrättningens räkning, såvida ej dessa medel , blifvit af Rikets Ständer eller Riksdagen för särskild! ändamål anvisade. 38 § 71. Ridare skola till Riksgäld s-kontorets disposition öfverlemnas de medel, hvilka, till följd af anmärkningar vid räkenskaperna öfver alla till detta verk ingående allmänna utskylder, äro eller blifva levererade. 8 72. De till bestridande ai Riksgälds-kontorets utgifter vid 1865 —1866 samt 1867 års riksdagar anvisade bidrag af Statsverkets i då fastställda Riks-stater beräknade årliga inkomster böra, i den män Statskontorets tillgångar det medgifva, i stadgad ordning Riksgälds-kontoret tillgodokomma. § 73. Från Kong!. Statskontoret bör Riksgälds-kontoret erhålla dels redan uppkomna, men ännu icke aflemna de, dels hädanefter uppkommande öfverskott å Statsverkets inkomster, äfvensom behållna och till framtida behof icke reserverade besparingar å detta verks utgifter; hörande, sedan rikshufvudboken för år 1867 och hvarje påföljande år blifvit afslutad, en derpå grundad liqvid mellan Stats- och Riksgälds-kontoren uppgöras öfver de sistnämnda verk tillkommande öfverskottsmedel. § 74. Till följd af den under 1859 och 1860 års riksdag uppgjorda statsreglering och de beslut, Rikets Ständer i sammanhang dermed meddelat, bör från Kongl. Statskontoret till Riksgälds-kontoret aflemnas återstoden, tre tusen fyrahundra fjugusju Riksdaler 50 öre, utaf en Femte Hufvudtiteln tillhörande och till aflöning åt de på indragning sstat ännu »Kvarstående civile tjensteman vid Flottan afsedd anslagssumma af 5,877 Riksdaler 50 öre; hvilken återstod, i den mån densamma genom afgång blifver obehöflig, kommer att såsom besparing Riksgälds-kontoret tillställas. § 75. 1 stället för det årliga bidrag till Teknologiska Institutet, som af Manufaktur-diskontens vinstmedel tillförene utgått, men numera är å R.iks-statens Sjette Hufvudtitel uppfördt, kommer ett detta bidrag motsvarande belopp af tjuguett tusen Riksdaler att utaf nämnda vinstmedel, genom Kongl. Kommers-kollegium, till Riksgälds-kontoret före hvarje års slut inbetalas. § 76. Med det i § 26 al 1866 års reglemente stadgade vilkor eger Riksgälds-kon - 39 toret att, under hvarje år, från Kongl. Statskontoret emottaga den vid samma års början _ befintliga behållning utaf de depositionsmedel, som från Landtränterierna samt Öfverståthåtlare-embetets Kansli blifvit till Kongl. Statskontoret inlevererade. Sedan Postverkets från äldre tid reserverade fond af räntebärande obligationer till nominel! värde af 380,950 R:dr under sistlidet år blifvit till Riksgäldskontoret öfverlemnad för att ingå i Riksgälds-kontorets allmänna rörelse, men med föreskrift att densamma borde under namn af Po stas sur ans fonden i Riksgäldskontorets räkenskaper bokföras, så har Riksdagen nu medgifva den förändring häri, att någon sådan särskild bokföring icke behöfver ega rum, utan må ifrågavarande obligationer bland Riksgälds-kontorets öfriga tillgångar i räkenskaperna upptagas och för Riksgälds-kontorets .behof användas; dock skall det fortfarande åligga Riksgäidskontoret att — derest någon gång förluster, för Indika Postverket iklädt sig ansvarighet, skulle uppgå till större summa, än att de dittills under året till Postverket influtna assuransafgifter lemna tillgång för dess godtgörande, derom Postverket genast bör till Kongl. Maj:t gorå underdånig anmälan — ofördröjligen utbetala de belopp, Kongl. Maj:t, med anledning af eu sådan anmälan, finner för godt att åt Postverket anvisa, och Indika höra å särskild! konto bokföras; hvaremot Postverket skall vara förbundet att. i den mån öfverskott å inflytande assuransmedel, efter uppgjorda bokslut, derför lemna tillgång, till Riksgälds-kontoret återgälda hvad sålunda blifvit utbetald!. § 78. Af de under åren 1867 och 1868 uppkomna besparingar å “ Fyr- och B åkmedlen^ skall en summa af Tvåhundra tusen Riksdaler till Riksgälds-kontoret öfverlemna8 och uti detta verks allmänna rörelse ingå, men under namn “Lots- och Fyrinrättningens reservfond“ å särskild! konto bokföras, för att, i händelse genom möjligen inträffande olyckshändelser, eller af annan orsak, de för Lots- och Fyrinrättningen tillgängliga medel skulle befinnas otillräckliga, enligt Kongl. Maj:ts nådiga disposition, i mån af behof, Lots- och Fyrinrättningen tillhandahållas. .§ 79. De medel, som i följd af vederbörande jordegares vid 1828—1830 års riksdag medgifna lösningsrätt af de å kronoskattejorden väpnande ekar hädanefter till Riksgälds-kontoret inflyta, skola bland Riksgälds-kontorets öfriga årliga inkomster bokföras. § 80. Sedan Riksdagen, i enlighet med Kongl. Maj:ts derom gjorda nådiga framställ - 40 ning, å Sjunde Hufvudtiteln uppfört ett särskild! anslag för skogsväsendet, så komma så väl sko g splantering skas san, som Christiansiads läns fly g sandsplanterings-fond och ekplanteringsfonden, sådana dessa tre fonder efter afstötande af 1869 års räkenskaper befinnas, att till Riksgälds-kontoret öfverlemnas, för att bland dess öfriga tillgångar ingå. § 81. I öfverensstämmelse med Riksdagens beslut i fråga om begagnandet af de för undsättningar vid missväxter eller felslagna skördar afsedda medel, intilldess desamma behöfva för sagda ändamål användas, skola dessa medel, till den del de icke äro för anvisade utbetalningar erforderliga, öfverlemnas till Riksgälds-kontoret. § 82. I enlighet med Riksdagens uti § 36 intagna beslut skall, i den man fordringar för förut meddelade undsättning slån inflyta, dessa användas till godtgörande af hvad Kong!. Maj:t under innevarande år kan komma att disponera af det vid innevarande riksdag, för undsättning i följd af 1868 års missväxt, å Riksgälds-kontoret, enligt nämnda §, anvisade anslag å 500,000 R:dr. § 83. Jemte det Riksdagen medgifvit, att allt hvad som återbetalas å de undsättningslån, som från 1867 års början till den 27 Mars 1868 blifvit meddelade dels af undsättningsfonden, dels af lyftade medel å mindre kréditivet, må till undsättningsfonden ingå, intilldess den på sådant sätt influtna summan uppgår till ett sammanräknad! belopp, motsvarande de från undsättningsfonden från 1867 års början till samma dag utgifna lån eller 818,368 Riksdaler 69 öre, har Riksdagen beslutat att allt hvad som å samma lån derutöfver inflyter bör af Statskontoret till Riksgäldskontoret inlevereras såsom afbetalning å de utaf mindre kfeditivet lyftade medel. § 84. Jemte det Riksbankens behållna vinst för år 1867, utgörande En million niohundraniotiofem tusen sexhundrafyratiosju Riksdaler 77 öre, blifvit anvisad till Riksgälds-kontoret för Statens allmänna behof, att utbetalas under innevarande år, å lider, som Bankofullmägtige ega bestämma, skall af den för år 1868 uppkomna bankovinst till Riksgälds-kontoret för samma ändamål aflemnas En million femhundrafyra tusen trehundrafemtiotvå Riksdaler 23 öre, att utbetalas under år 1870, å tider, som Bankofullmägtige likaledes ega bestämma. § 85. För bestridande af de vid innevarande riksdag beviljade anslag till Statens jernvägsbyggnader 41 jern vägsbyggnader ega Fullmägtige upplåna ett belopp, motsvarande högst Fyra millioner Riksdaler mot obligationer, lydande å Svenskt mynt, ställda till innehafvaren att återbetalas å bestämda tider, hvilka uti obligationerna böra angifvas, ej kortare än fem år och ej längre än tio år från obligationernas utgifningsdag; och må Fullmägtige bestämma obligationernas räntefot och valörer samt bevilja den kapitalrabatt, som af omständigheterna möjligen påkallas. § 86. De till Riksgälds-kontoret influtna uppbördsmedel eller aflemnade behållningar, äfvensom de för jern vägsbyggnaderna upplånta medel samt detta verks öfriga kontanta tillgångar skola, så vidt och så länge de icke behöfva användas för samma verk åliggande utbetalningar, hållas allmänna rörelsen tillhanda och göras räntebärande genom desammas utlåning emot skuldförbindelser, som Fullmägtige anse innefatta full säkerhet och hvilka antingen äro afgifna af städer och menigheter eller inom riket befintliga, af Kongl. Maj:t olctrojerade, penningeförvaltande verk och inrättningar, eller ock försedda med hypothek af räntebärande obligationer eller förbindelser, utfärdade af sådana verk och inrättningar samt andra större bolag och föreningar, som efter erhållna, af Kongl. Maj:t meddelade, oktrojer eller fastställda reglementen träd t i verksamhet. Vid sådan utlåning skola Riksgälds-kontorets räntebärande obligationer såsom hypothek åtnjuta företräde framför hvarje annan erbjuden säkerhet. Utlåningstiden må af Fullmägtige bestämmas, dock får densamma icke öfverskrida sex månader efter nästa riksdags början. Lånesummans förhållande till derför hypothiserade obligationers kapitalbelopp, äfvensom den ränta, hvilken för ifrågavarande lån skall till Riksgäldskontoret erläggas, må likaledes, med afseende å dessa obligationers afsättlighet och den vanliga penningeräntans belopp, af Fullmägtige bestämmas; egande Full mägtige jemväl att för sådana medel uppköpa antagliga obligationer, som förfalla inom viss bestämd tid, eller som utan svårighet och kapitalförlust kunna vid inträffande behof föryttras. § 87. För bestridande af Riksgälds-kontoret åliggande utbetalningar eger detta verk att begagna, ett kreditiv å Riksbanken till belopp af högst en million femhundratusen Riksdaler, mot fyra procent årlig ränta å hvad som af kreditivet lyftas; hörande i afseende på kredit!veta begagnande de uti banko-reglementet derom meddelade föreskrifter lända till efterrättelse. § 88. Derest sådant för verkställigheten af Riksgälds-kontoret åliggande utbetalBih. till Riksd. Prof. intill. 10 Sand. 1 Afd. 2 Band. 6 (Riksg -kontorets Reglemente). 42 ningar finnes nödvändigt, ega FuIImägtige att anskaffa dertill erforderliga medel genom upplåning mot Riksgälds-kontorets skuldförbindelser eller begagnandet af krediter, allt på vilkor, som FuIImägtige ega bestämma. I afseende på upplåning mot tryckta eller graverade obligationer lemnar Riksdagen särskilda föreskrifter. § 89. De medel, som inflyta å den s. k. Statslåne-fondens utestående fordringar, skola, efter afdrag af nödiga förvaltningsutgifter, till Riksgälds-kontoret aflemnas. Angående uppbörden och redovisningen af de till Riksgäldskontoret ingående bevillning^ in. tl. medel. § 90. Allmänna bevillningen uppbäres och redovisas på sätt i gällande författningar är stadgadt; och åtnjuta de tjenstemän samt öfrige vederbörande, som med uttaxeringen och uppbörden af bevillningen ega befattning, de uti Bevillnings-stadgan dem tillerkända arfvoden och traktamenten. Likaså ega kronofogdarne och landskontoren att för uppbörden och redovisningen af aids- och testaments-bevillningen tillgodonjuta de särskilda arfvoden, som uti derom gällande författningar finnas bestämda. § 91. I afseende på uppbörden, levereringen och redovisningen af de stämpelafgifter, som för tidningar och spelkort skola erläggas, komma derom gällande författningar att tjena till efterrättelse; hörande kostnaden för den i Riksgäldskontoret skeende tidningsstämplingen af detta verks medel bestridas; och må vedergällningen för sagda stämplings verkställande och kontrollerande hädanefter utgå efter samma beräkningsgrund som hittills. Likaledes höra de stampar, som vid den i orterna förefallande tidningsstämpling måste begagnas, på Riksgälds-kontorets bekostnad anskaffas. Men för öfrigt skall kostnaden för donna stämpling, med det i författningarne bestämda belopp, utaf de influtna stämpelmedlen godtgöras. § 92. Öfver hvarje års uppbörd af allmänna bevillningen samt Riksgälds-kontorets öfriga inkomster, hvilka uti landsorterna levereras, författas vid landskontoren summariska räkningar, som afslutas och insändas till Riksgälds-kontoret inom den tid författningarne stadga; skolande uti dessa räkningar restantier och balanser från de förra åren jemväl till redovisning upptagas. Sådana summariska räkningar aflemnas äfven från Stockholms stad inom den tid, som särskilt är bestämd. i 43 § 93. I början af hvarje månad insändas från landtränteriema till Riksgäl dskontoret förslag öfver de, under nästföregående månad, för nämnda Kontors räkning influtna medel; hvilka förslag ovilkorligen höra vara af landskontoren till riktigheten bestyrkta. § 94. De till Riksgäld s-kontorets disposition uti landtränteriema influtna uppbördsoch anmärknings- m. fl. medel öfversändas och levereras derifrån omedelbarligen till Riksgäids-kontoret; egande landträntmästarne att, under de vilkor och förbehåll författningarne stadga, sig till godo beräkna och i räkenskaperna afföra dem tillkommande remisslage för de penningeremisser, som från ränterierna till Riksgäids-kontoret expedieras. § 95. För de medel, som, till följd af Kongl. Kammarrättens Öfverrevisionsdepartements anmärkningar eller vederbörande Advokatfiskals-embetens åtgärder, för Riksgälds-kontorets räkning inflyta, godtgör Riksgäids-kontoret, efter behöriga reqvisitioner, de i författningarne stadgade observations- och indrifnings-arfvoden. § 96. Öfver Riksgälds-kontorets samtliga tillgångar och skulder samt inkomster och utgifter, deruti jemväl inberäknade de för jern vägsbyggnaderna upphämta och dels såsom anslag, dels såsom lån utgifna medel, uppgöres och afslutas för hvarje år eu fullständig hufvudbok; hvarförutan fortfarande bör föras en särskild räkenskap öfver de fonderade statslånens liqvidations- och amortissementsfonder. Hufvudboken skall dock summariskt redovisa äfven dessa fonders ställning vid årets början och slut samt den förändring desamma under årets lopp undergått. Såväl hufvudboken som den särskilda redovisningen för liqvidations- och amortissementsfonderna skola inom den 1 Juli året näst efter det, hvilket dessa räkenskaper omfatta, vara afslutade och renskrifna samt före den 1 derpå följande September behörigen granskade. Riksgälds-kontorets hufvudböcker höra vid lämpliga tider hållas Kongl. Statskontoret tillhanda, på det att den Riksgäids-kontoret tillkommande förvaltning af allmänna medel jemväl må kunna i rikshufvudboken intagas. § 97. Under loppet af Juli månad hvarje år höra till upplysning för allmänheten om Riksgälds-kontorets ställning, särskilda, efter det dermed afsedda ändamål läm - 44 pade, utdrag af detta verks räkenskaper för det nästföregående året genom trycket offentliggöras och jemte allmänna tidningarne utdelas. § 98. I April månad hvarje år upprättas uti Riksgälds-kontoret liqvid med Statsverket för det sistförfluten året. Af denna liqvid meddelas Kongl. Statskontoret tvänne exemplar, hvaraf det ena, derå Fullmägtige tecknat sitt godkännande, hör derstädes qvarstadua, samt det andra, sedan det blifvit försedt med anteckning om liqvidens godkännande af Kongl. Statskontoret, bör till Riksgälds-kontoret återställas, för att såsom verifikation dess hufvudbok biläggas. Angående Styrelsen öfver Riksgälds-kontoret. § 99. Förvaltningen af Riksgälds-kontoret, dess medel och tillhörigheter är utaf Riksdagen uppdragen åt sju Fullmägtige, hvilka vid lagtima riksdag utses i den ordning 71 § Riksdags-orduingen stadgar. Vid Fullmägtiges sammankomster föres ordet åt den, som af Riksdagen blifvit dertill utsedd; tillkommande Fullmägtige att sjelfve bland sig välja en vice Ordförande, att fora ordet när hinder för Ordföranden inträffar. § 100. Uppkommer ledighet bland Fullmägtige inträder suppleant, enligt åt Riksdagen bestämd ordning. § ioi. År Styrelsen ej så fulltalig, som för besluts fattande erfordras, enligt hvad bär nedan föreskrifves, egen Fullmägtiges ordförande att inkalla erforderligt antal suppleanter. § 102. Fullmägtige äro förbundne att vid Riksgälds-kontorets förvaltning ställa sig till efterrättelse ej mindre Rikets grundlagar än äfven detta reglemente samt öfriga rörande Riksgälds-kontoret gällande föreskrifter; hörande Fullmägtige doldt och förtaga dt hålla hvad vid Kontorets förvaltning förefaller, som tyst vara bör. § 103. Blir Fullmägtig ledamot af Stats-Rådel eller kommer i den författning, att 45 han, jemlikt något af mom. a, b, c, d och e uti 26 § Rikstiags-ordningen, icke må såsom riksdagsman godkännas, skall han genast frånträda Ftillmätjtigs-befattningen och suppleant inträda i hans ställe. § 104. Jemte noggrann! iakttagande af hvad i afseende på förvaltningen af Riksgälds-kontoret och dit anslagna medel är stadgadt, åligger Fullmägtige att omsorgsfullt vårda och befrämja detta verks rätt, säkerhet och förmån samt för öfrig! vidtaga alla på Fullmägtige ankommande åtgärder i och för verkställigheten af de i sådan! afseende meddelade beslut samt Fullmägtige gifna uppdrag. § 105. Fullmägtige må vara obetaget att, om sådan! finnes lämplig! eller nödvändigt för lånetransaktioner, utse ombud för bedrifvande af dervid erforderliga underhandlingar äfvensom att åt särskilde Deputerade uppdraga bestyren med lånemedlens indragning samt verkställighet af de för Riksgälds-kontorets räkning erforderliga utländska liqvider; allt i öfverensstämmelse med de beslut och föreskrifter, som Fullmägtige ega meddela. Desse Deputerade, hvilkas antal af Fullmägtige bestämmes, höra väljas vid slutet af hvarje qvartal; och verkställes berörda val, dervid förut varande Deputerade kunna omväljas, på sätt sista punkten af § 114 innehåller. Med hänsigt till erforderliga namnteckningar å vexlar jemte ökriga expeditioner, höra långifvarne och andra vederbörande underrättas om de förändringar, som bland Deputerade inträffa. Deputerade ega att sig emellan, såsom lämpligast synes, fördela dem tillhörande göromål, och skola de inför Fullmägtige vid hvarje sammankomst redogöra för sina åtgärder under den efter Fullmägtiges nästföregående sammankomst förflutna tid. Deputerade, äro i afseende på utöfningen af sina uppdrag ansvarige enligt allmänna lagen och gällande författningar. I förhållande till beskaffenheten och omfånget af de göromål, som varda åt Deputerade uppdragna, må Fullmägtige bestämma de arfvoden, hvaraf Deputerade kunna anses hafva gjort sig förtjente. På Deputerade ankommer att, derest göromålens behöriga gång sådan! fordrar, antaga nödiga biträden, för hvilkas godtgörande lämpliga arfvoden må af Fullmägtige vid hvarje års slut beviljas. § 106. Befallningar, som af någon annan än Riksdagen meddelas angående användandet af Biksgälds-kontorets tillgångar eller förvaltandet af samma verk, få icke af Fullmägtige åtlydas och efterkommas; varande Fullmägtige, för sina åtgärder i donna egenskap, Riksdagen eller dess Stats-Utskott och Revisorer allena redo skyl - 46 dige, samt kunna icke för sitt förhållande till ansvar ställas, utan i laga ordning och till följd af Riksdagens eller dess Revisorers beslut, eller, mellan riksdagar och revisioner, genom Justitie-ombudsmannen. § 107. Till ledning vid pröfn ingen och åtgörande! af förekommande ärenden, för hvilkas behandling antingen icke några eller mindre tillämpliga och bestämda föreskrifter blifvit meddelade, ega Fullmägtige att af Revisorerne begära råd och yttranden. Angående Fullmägtiges sammankomster. § 108. Fullmägtige sammanträda en gång i hvarje vecka å tid som af dem bestämmes. Derjemte höra, då ärendenas beskaffenhet och oafbrutna gång sådant fordra, särskilda sammankomster hållas å tid, som Ordföranden bestämmer. Vid hvarje sammankomst skall protokoll föras. § 109. Med undantag af de enligt § 105 åt vissa Deputerade uppdragna bestyr och åligganden i afseende å lånen för Statens jernvägsbyggnader m. m., höra alla Fullmägtiges behandling tillhörande mål inför Fullmägtige, vid deras sammankomster, föredragas och få endast der afgöras. § no. Åstundar Fullmägtig att under längre eller kortare tid från staden afresa, bör han sådant förut vid sammankomst eller hos Ordföranden anmäla samt då tillika uppgifva tiden för sin frånvaro. § in. Är Fullmägtig, som icke, på sätt i näst ofvanstående § föreskrifves, till 47 erhållande af ledighet sig anmält, genom opasslighet eller enskilda angelägenheter hindrad att sammankomst bevista, bör han sitt förfall hvarje gång tillkännagifva. § 112- Vid sammankomst skola minst fem Fullmägtige vara tillstädes; dock må ärenden, som ej tåla uppskof, afgöras af allenast fyra Fullmägtige, derest de äro om besluten ense. Frågor om Iåns upptagande, de i Regeringsformen omför mälda kreditivers utbetalning eller andra ärenden af mera allmän vigt få icke afgöras, och ej heller tjenster tillsättas eller pensioner beviljas, så vida icke minst fem Fullmägtige äro närvarande. § H3. Fullmägtige vare ej tillåtet att företaga någon öfverläggning i närvaro af Konungens Ombud, i fall det, utan att af Fullmägtige derom vara anmodadt, skulle vid deras sammankomst sig infinna. § H4. Yppas under Fullmägtiges öfverläggningar skiljaktighet, i meningarne, höra samtlige närvarande Fullmägtige till protokollet afgifva sina röster, hvilka per capita beräknas. Derest flera skiljaktiga meningar yttras, höra de sinsemellan närmast öfverensstämmande, så vidt möjligt är, sammanjemkas. Då ett lika antal röster utfaller för hvardera meningen, är Ordförandens röst afgörande. Den vid sammankomst närvarande Fullmägtig, som sin röst ej särskildt afgifver, eller, efter börjad öfverläggning om ett föredraget ämne, sig aflägsna!, anses hafva det då fattade beslutet biträdt. Sluten omröstning må endast företagas vid val till sådana befattningar, dertill någon bland Fullmägtige kan utses. § 115. Innan Fullmägtiges pröfning underställda ärenden till slutligt afgörande företagas, höra Riksgälds-kontorets Kommissariats utlåtanden deröfver inhemtas, så vida sådant för utredningen af härvid förekommande förhållanden erfordras; skolande hufvudsakliga innehållet af dessa utlåtanden i Fullmägtiges protokoll antecknas. Likaledes höra skälen för sådana, af Fullmägtige vidtagna förvaltningsåtgärder och beslut, som grunda sig på särskilda omständigheter och förhållanden, i protokollet anföras. § 116. Föreskrifter och befallningar må, å Fullmägtiges vägnar, Riksgälds-kontorets embets- och tjensteman icke meddelas utan till följd af beslut, fattadt vid Full - 48 mägtiges sammankomst. Sekreteraren hos Fullmägtige må dock, utan föregången anmälan, mellan sammankomsterna från vederbörande infordra de utlåtanden och upplysningar, som för ärendenas afgörande finnas nödvändiga. § Inöfver Fullmägtiges beslut i mål, som röra Riksgälds-kontorets tjensteman eller andra enskilde personer, egen den eller de, på hvilkas rätt och bästa dessa beslut kunna inverka, att hos Revisorerne eller Stats-Utskott anföra besvär; dervid klaganden dock, så vida besvären skola till pröfning upptagas, bör inom tretio dagar efter bevisligen erhållen del af det meddelade beslutet sitt missnöje deremot hos Fullmägtige skriftligen anmäla; hvarjemte det, vid enahanda äfventyr, åligger honom att sednast eu månad före Revisorernes näst förestående sammankomst ellei riksdagens början, derest revision derförinnan icke inträffar, sina besvär ingifva till Fullmägtige, af hvilka desamma, jemte utlåtande deröfver, till Revisorerne eller Stats-Utskottet öfverlemnas. Besvär öfver Fullmägtiges nyss före eller under Riksdagens eller Revisorernes sammanvaro i dylika mål meddelade beslut böra, inom fjorton dagar efter delfående^ den (lagen likväl oräknad, omedelbarligen af vederbörande till Statsutskottet eller Revisorerne inlemnas. Angående Fullmägtige tillhörande särskilda åligganden och uppdrag. § 118. Fullmägtige skola vid början af hvarje år granska Kommissariatets anteckningsböcker och protokoller jemte Ombudsmannens diarium för det nästföregångna året samt genomgå och inventera de under Kommissariatets vård befintliga låneoch säkerhets- med flera handlingar. § 119- Fn gång hvarje år höra Fullmägtige anställa besigtning å det till lokal för Riksgälds-kontoret anvisade hus samt detta verks inventarier. Likaledes bör besigtning årligen af Fullmägtige anställas å Riksdagens hus, hvilket jemväl står under deras vård och inseende. § 120. Under de lider, då Riksdagen icke är församlad, må lediga rum och lägenheter inom Riksdagens hus af Fullmägtige hyresfritt upplåtas för tillfälligt begagnande - 49 gagnande ej allenast af de komitéer och revisioner, som kunna varda af Kongl. Maj:t sammankallade och för hvilkas sammanträden erforderliga lokaler inom Kronans hus här i hufvudstaden icke finnas att tillgå, utan äfven af allmänna embetsmyndigheter, som antingen af särskild anledning icke kunna för någon tid Ifegagna åt dem anvisade embetsrum eller också sakna egen lokal; egande Fullmägtige, vid hvarje sådan upplåtelse, föreskrifva de vilkor, som Fullmägtige för de upplåtna rummens samt möblernas och inventariernas noggranna och omsorgsfulla vårdande finna nödvändiga. Dylik upplåtelse bör alltid upphöra så tidigt före Riksdagens sammankomst, att rummen och inventarierna derförinnan kunna vara försatta i ordnadt och fullständigt skick samt, om så erfordras, reparerade. § 121. Då Revisorerne öfver Stats-, Banko- och Riksgäldsverken sammanträda, skola Fullmägtige till dem afgifva berättelse om Riksgälds-hontorets ställning och förvaltning under den tid, som Revisorernes granskning kommer att omfatta; och höra, vid samma tillfälle, särkilda berättelser af Kommissariatet och Ombudsmannen vid detta verk afgifvas och genom Fullmägtige till Revisorerne öfverlemnas. Dessutom skola Fullmägtige, vid nästa riksdags början, till Riksdagen afgifva och till Stats-Utskottet aflemna berättelse för hela den tid, som förflutit, sedan Fullmägtiges berättelse till nuvarande Riksdag afgafs; hörande jemväl särskilda berättelser för samma tid af Kommissariatet och Ombudsmannen då afgifvas och till Stats-Utskottet af Fullmägtige öfverlemnas. § 122. Efter hvarje revisions slut skola Fullmägtige, på sätt de för Revisorerne utfärdade instruktioner innehålla, föranstalta om tryckning och utdelning med allmänna tidningarne af Revisorernes angående Stats- och Riksgäldsverken afgifna och Fullmägtige tillställda berättelser jemte dertill hörande förklaringar; hvilka handlingar äfven genom Fullmägtiges försorg höra till näst derefter sammanträdande Revisorer och Riksdag öfverlemnas. ■ § 123. Före nästkommande riksdags början höra Fullmäktige: a) föranstalta om upphandling af det för tryckningen af Riksdagens protokoller med dertill hörande bihang under samma riksdag erforderliga papper och, med behörigt iakttagande af de i sådant afseende meddelade föreskrifter, låta upprätta kontrakter angående verkställigheten af bihangets tryckning; Bd,, till Riksd. Prof. 1869. 10 Sami. 1 Afd. L Band. 7 (Riksg.-kontorets Reglemente). b) upprätta hontrakter om tillhandahållande, under riksdagens lopp, af de skrifmaterialier och öfriga effekter, som för Riksdagens behof kunna erfordras; c) låta komplettera och iståndsätta inveniarii-p er sedlar ne i Riksdagens hus. Vid verkställigheten häraf iakttaga, att anbud, genom kungörelser i allmänna tidningarne, infordras af dem, som kunna vara hugade att tillhandahålla och leverera berörda effekter eller besörja omförmälda trycknings- med flera arbeten. För öfrigt ega Fullmägtige att utse någon bland Riksgälds-kontorets tjensteman, som bör ej allenast före och under riksdagen mottaga, vårda och efter vederbörliga reqvisitioner utlemna de upphandlade effekterna samt ombesörja de under riksdagens fortgång ifrågakommande ytterligare uppköp, äfvensom erforderliga reparationer å inventarii-persedlarne, utan ock efter riksdagens slut upprätta och afgifva fullständig redovisning för alla dessa af honom mottagna effekter. § 124. Som, enligt de af Kongl. Maj:t för Strömsholms nya kanalbolag den 27 Mars 1863 fastställda regler, kanaldirektionens förvaltning och kanalverkets räkenskaper skola hvartannat år granskas utaf två revisorer, af hvilka den ene bör utses af Fullmägtige i Riksgälds-kontoret, så skola Fullmägtige före hvarje revision välja en person att uti berörda revisionsförrättning deltaga. Jemväl skola Fullmägtige, i enlighet med de af Kongl. Maj:t för Dalslands kanal-aktiebolag den 7 April 1865 och för Kinda kanal-aktiebolag den 21 Oktober 1864 i nåder fastställda bolagsordningar, årligen utse en revisor att granska hvardera af dessa bolags förvaltning och räkenskaper. § 125. Uti Allmänna Hypotheksbankens styrelse bör en ledamot, som skall vara vice ordförande, utses af Fullmägtige i Riksgälds-kontoret. Likaså utses af Fullmägtige till deltagande i den årliga revisionen af Hypotheksbankens förvaltning och räkenskaper eu revisor, som vid revisionen förer ordet. Dessutom höra Fullmägtige utse ett ombud vid den allmänna ordinarie sammankomst, som mellan Hypotheksbankens delegare skall ega rum hvarje år efter afslutad revision. § 126. Gemensamt med Fullmägtige i Riksbanken skola Riksgälds-kontorets Fullmägtige: a) afgifva sitt underdåniga yttrande och råd till Kongl. Maj:t, i fråga om den ort, der Riksdag bör samlas, i de fall, då fiendens framträngande eller pest eller andra lika vigtiga hinder 51 göra riksdags hållande i hufvudstaden omöjligt eller för Riksdagens frihet och säkerhet vådligt (50 § Regeringsformen); b) efter stadgade grunder uppgöra och utfärda ny Bevillningsförordning, i den händelse att, vid riksdags slut, beviilningens hela belopp är bestämdt, men Kamrarne icke hunnit om fördelningen deraf blifva ense (109 § Regeringsformen); c) uti Justitie-ombudsmans-embetet genast insätta den man, som blifvit utsedd till efterträdare åt Justitie-ombudsmannen, i fall denne mellan riksdagarne afsäger sig det erhållna förtroendet eller med döden afgår, äfvensom utvälja annan behörig man i stället för Justitie-ombudsmannens utsedde efterträdare, derest han, äfven mellan riksdagarne, afsäger sig förtroendet, eller i Justitie-ombudsmans-embetet insättes, eller med döden afgår (98 § Regeringsformen); d) för framtida uppsigten och kontrollen öfver Göta lcanals vidmagthållande utse och välja ej mindre en person, för att såsom ledamot å Bankens och Riksgälds-kontorets vägnar inträda i direktionen öfver nämnda kanal, än ock ett ombud, att å samma verks vägnar deltaga i revisionerna af kanalens räkenskaper; skolande valet till ledamot i direktionen förnyas hvarje år, och till ombud vid revisionerna före desammas början; dock må förut härtill utsedde personer kunna återväljas. Vid Fullmägtiges i Banken och Riksgälds-kontoret gemensamma sammanträden böra, så vidt beslut skall kunna fattas, fem af Fullmägtige i h vartd era verket vara tillstädes. § 127. Vid de tillfällen, då riksdagsmäns fullmagter granskas af Justitie-statsminietern eller den person, Konungen i hans ställe förordnat, skola tre bland Fullmägtige i Riksgälds-kontoret vara tillstädes. Angående foetj eningen vid lliksgiilds-kontoret. § 128. Utan hinder af de i detta reglemente och hittills gällande tjenstgöringsordning meddelade föreskrifter, rörande sättet och ordningen för tjenstegöromålens besörjande, ega Fullmägtige deruti besluta och till verkställighet befordra sådana förändringar, hvarigenom, så vidt sig gorå later, utan att nödiga kontroller åsido - 52 sättas, den största möjliga enkelhet och skyndsamhet vid ärendenas behandling samt minskning i tjenstemännens antal åstadkommas; egande Fullmägtige derjemte att, under tiden intill nästa riksdag, i den mån förut utgående löner och arfvoden äro eller varda för sådant ändamål författningsenligt disponibla, använda desamma för de nya eller förändrade göromål, som, för verkställigheten af Fullmägtiges i ofvanberörda hänseende vidtagna beslut, komma att detta verks tjensteman åläggas. § 129. De hos Fullmägtige förefallande kansli-göromål bestridas af en Sekreterare, en Notarie och Registrator samt en Kanslist. § 130. De med Riksgälds-kontorets dagliga förvaltning förenade göromål och åligganden besörjas, under Fullmägtiges öfverinseende och med redovisningsskyldighet inför dem, af tre Kommissarier. Vid kansli-gör omålen biträdas Kommissarierna af en Notarie och en Kanslist. Till Kommissariernas biträde vid uppbörden af Riksgälds-kontorets inkomster och verkställigheten af dess utbetalningar är hos Kommissariatet anställd en Bokhållare (Kassa-bokhållaren). Riksgälds-kontorets hufvudbok föres och afslutas i det Kommissariatet underlydande Boksluts-lcontor, hvarest äfven öfråga räkenskaps-göromål hufvudsakligen förrättas; bestående detta kontor af en Kamererare, två Bokhållare, en Kammarskrifvare och två Kontorsskrifvare; af hvilka tvänne sistnämnde tjensteman den ene äfven skall biträda i nedannämnda Kontor, och den andre dessutom tjenstgöra,, der Kommissariatet finner hans biträde erforderligt. Granskningen af Riksgälds-kontorets räkenskaper, likasom för öfrigt förefallande revisionsarbete, med undantag af den Kommissarjerne sjelfve åliggande granskningsskyldighet, besörjes i Revisionskontor et af en Kamererare, med biträde af en utaf de i Boksluts-kontoret anställde Kontorsskrifvare. 53 § 131 Rf ksgä.1 d s- ko n före t s rätt och talan i de rättegångs- och utsökning så* endm, som röra detta verk, bevakas och utföras af eu Ombudsman. § 132. Vaktbetjeningen utgöres af eu Vaktmästare, tre Kammardrängar och två Husdrängar, af hviska den ena bestrider de denna befattning tillhörande göromål vid Riksdagens hus. § 133. I afseende på samtlige här ofvan uppgå fn e embets- och tjenstemäns samt vaktbetjenters göromål och öfriga åligganden, kommer den af Fullmägtige, under den 9 Mars 1842, utfärdade instruktion och tjenstgöringsordning, med deruti sedermera beslutade ändringar och tillägg, att tjena till efterrättelse, under Fullmägtige likväl förbehållen rätt att tills vidare, rörande den vid Riksgälds-kontoret anställda tjenst^manna-personals och vaktbetjenings tjensteåligganden, meddela de ytterligare eller förändrade föreskrifter, som för ärendenas vederbörliga handläggning samt fullgörandet af de uppdrag och göromål, Riksgälds-kontoret fatt sig ålagda, kunna anses erforderliga. Angående lediga tjänsters bestridande och tillsättande. § 134. Den ordinarie tjensteman eller vaktbetjent, som förordnas att under inträffad ledighet, eller i anseende till sjukdoms- eller annat laga förfall, förrätta annan tjenst, än den han sjelf innehar, är, med undantag af de i §§ 128 och 140 förutsatta fall, i allmänhet icke berättigad att derför erhålla särskild aflöning; dock ankommer på Fullmägtige att tillerkänna innehafvare!! deraf ett efter omständigheterna lämpadt arfvode, uppgående till högst halfva beloppet af skilnaden mellan hans förut åtnjutande aflöning och löneförmånerna för flen tjenst han blifvit förordnad att bestrida. Extra-ordinarie tjensteman, som vid dylikt tillfälle, på grund af vederbörligt förordnande, förrättat ordinarie tjenstebefattning, åtnjuter under den tid, denna kibiRgming fortfar, den för lägsta tjenstegraden bestämda lön. Vid enahanda förhållande tillgodonjuter jemväl extr a-ordinarie vaktbetjent, hvilken bestridt kammar - 54 drängs- eller husdrängs-göromål, samma aflöning, som för den förrättade sysslan är i staten anslagen. Vid inträffad ledighet af sådan tjenst, som bör återbesättas, skall, efter afdrag af hvad för tjenstens bestridande måst utbetalas, den lönebesparing, hvilken uppkommer, intilldess, efter ansökningstidens förlopp, någon i nedan stadgad ordning blifvit förordnad att förrätta samma tjenst, tillfalla Enke- och Pupillkassan vid Riksgälds-kontoret. § 135. Då tjensteman eller vaktbetjent för enskilda angelägenheters besörjande erhållit tjenstledighet, bör lian sjelf vidkännas kostnaden för tjenstens förrättande under den tid tjenstledigheten fortfar. § 136. Innan ledig tjenst af Fullmägtige återbesattes, skall sådant jemte de med samma tjenst förenade löneförmåner äfvensom tiden, inom hvilken sökande ega att sig anmäla, tillkännagifvas medelst anslag på vanliga ställen inom Riksgälds-kontoret. Ansökningstiden bestämmes till minst fjorton dagar från anslagets utfärdande; dock beror af Fullmägtige att utsätta ny ansökningstid, derest, inom den först bestämda liden, någon till tjenstens erhållande fullt skicklig och lämplig sökande sig icke anmält. § 137. Före återbesättande af de tjenstår och beställningar, hvilkas innehafvare lyda under Kommissariatet, höra af detsamma upprättas förslag, hvarpå en af de sökande uppföres. Öfver dessa förslag kunna besvär hos Fullmägtige anföras inom åtta dagar efter det förslagen till Fullmägtiges expedition inkommit; i hvithet afseende underrättelse om dagen, då dylikt förslag ingått, bör genom utfärdadt anslag meddelas, samt tjenstens tillsättande, i fall flera .sökande sig anmält, uppskjutas, intilldess donna besvärstid tilländagått. § 138. För att kunna antagas till tjensteman vid Riksgälds-kontoret fordras, så vida sökanden icke förut eger befordringsrätt vid detta verk, att hafva undergått sådan examen, som berättigar till inträde i Konungens Kansli eller i allmänna rättegångs- eller räkenskapsverk»;!!; dock böra de tjenstemän, som anställas vid Fullmägtiges eller Kommissariatets Kansli-expeditioner, hafva aflagt den akademiska examen, som fordras för att få tjenstgöra antingen i Konungens Kansli eller i rättegångsverken; ucnsom den, hvilken befordras till ombudsmanna-sysslan, ovilkoihgen bör hafva fullgjort hvad forfattningarne föreskrifva i afseende på dem, som i dorn a re värf må begagnas. 8 139. Vid lediga tjensters tillsättande utnämnes bland kompetente sökande den, som Fullmägtige, med afseende å verkets fördel samt vigten och ansvarigheten af de särskilda befattningarne, finna till den lediga tjensten mest skicklig och passande. Angående behandlingen af* frågor rörande tjensteförsummelser, in. in. § MO. Om någon Kommissariatet underlydande, ordinarie tjensteman vid mindre förseelser i tjensten ej låtit sig råtta af vederbörande förmäns tillsägelser och varningar, eller blifvit beträdd med vårdslöshet eller försummelse i sin tjenstgöring, eller ock i allmänna lefver!,et ådagalagt ett mindre värdigt uppförande, bör han inför Kommissariatet erhålla lämplig föreställning och åtvarning till framtida bättring. Inträffar åter enahanda förhållande i afseende på någon af verkets öfrige embete- och tjensteman, skall denne, efter derom gjord anmälan, förekalla^ inför Fullmägtige samt tillrättavisas och varnas. I händelse den, som på detta sätt, antingen inför Fullmägtige eller Kommissariatet, undergått första varningsgraden, ej deraf later sig råtta, ega Fullmägtige att, med afseende å förekommande omständigheter, på längre eller kortare tid suspendera honom från dess innehafvande tjenst, med förlust af hela eller halfva lönen, hvilken under tiden må till ersättning för tjenstens förrättande användas. § 141. Derest tjensteman, hvilken förut blifvit för tjensteförsummelse eller annat förhållande suspenderad, ånyo gör sig skyldig till dylik förseelse, ankommer på Fullmägtige att, efter förseelsens beskaffenhet, antingen ytterligare suspendera honom, eller helt och hållet skilja honom från dess vid detta verk innehafvande tjenst och lön. Likaledes beror på Fullmägtiges särskilda pröfning, huruvida Kommissarie, som, till följd af oordentlighet i sina enskilda affärer, blifvit bysatt, eller vant nödsakad till borgenärer afträda sin egendom, må vidare bibehålla och utöfva sin kommissarie-beställning. § 142. Tjensteman, som är förvunnen att hafva begått ärerörigt brott eller annan förseelse, i eller utom tjensten, af den svåra beskaffenhet, att verkets trygghet eller anseende fordrar hans entledigande, har derigenom gjort sig förlustig sin innehafvande tjenst. § 143. Om någon af v äkthet] eningen i sin tjenst varit försumlig, eller under tjenstgöring befunnits af starka drycker öfverlastad, eller eljest på ett tadelvärdt sätt sig förhållit, må han, efter sig företeende omständigheter, antingen inför Kommissariatet erhålla föreställning eller genast hos Fullmägtige anmälas till suspension eller entledigande. § 144- Innan tjensteman eller vaktbetjent varder suspenderad eller skiljd från tjenstfri, bör hans skriftliga förklaring öfver hvad emot honom förekommit infordras. Fullmägtiges beslut, hvarigenom tjensteman suspenderas eller för alltid skiljes från tjensten, bör, jemte hänvisning för besvärs anförande, honom skriftligen meddelas. Tjenst, som, till följd af sådant beslut, blifver ledig, får, derest den afsatte tjenst^ mannen inom ■ föreskrifven tid anmält sig ämna samma beslut öfverklaga, icke återbesättas förr, än besvären blifvit af Stats-Utskottet eller Revisorerne afgjorda, eller den bestämda tiden för besvärens fullföljande försutits; kommande dock den, som emellertid förordnas till tjenstlös bestridande, att de med densamma förenade löneförmåner åtnjuta. § 145. Extra-ordinarie tjensteman eller extra vaktbetjent, som, utan erhållen tillåtelse eller anmäldt laga förfall, från tjenstgöring uteblifvit under trenne efter hvarandra följande månader, eller vid flera tillfällen undandragit sig att lemna äskadt biträde der han blifvit anställd, anses hafva förverkat sin rätt att i Riksgäldskontoret vidare tjenstgöra. Den extra-ordinarie tjensteman eller extra vaktbetjent, som under honom uppdragen tjenstgöring sig försumligt eller felaktigt förhållit och, efter att, på sätt i § 140 stadgas, blifvit varnad, sig icke rättat, bör förklaras vara från Riksgälds-kontoret skiljd. För öfrig! anses den extra-ordinarie tjensteman eller vaktbetjent, som begått ärerörigt brott eller annan förbrytelse af svårare beskaffenhet, vara från verket utesluten. Angående pensioneringen af Riksgälds-kontorets betjening. § 146. Pensionerna för ernbets- och tjenstemännen samt vaktbetjeningen vid Riksgäld»- - 57 gälds-kontoret bestämmas efter desses, vid afskedstagande^- L ordinarie aflöningsstaten innehafvande löner. § 147. Tjensteman eller vaktbetjent, som uppnått sjuttio års ålder, eller under femtio år varit i allmän tjenst, är vid afskedstagande!: berättigad att erhålla eu hela lönen motsvarande pension. Samma pension kan jemväl tillerkännas den tjensteman eller vaktbetjent, som fyllt sextiofem år och i allmän tjenst tillbragt fyratio år, såvida behörigen styrkt är, att lian befinner sig i ett sjukligt eller försvagadt tillstånd. § 148. Den tjensteman eller vaktbetjent, som, efter att hafva uppnått en ålder af sextio ar, anhaller om afsked, må, derest lian varit i allmän tjenst omkring fyratio ar, komma i åtnjutande al pension till ett belopp, som motsvarar trefjerdedelar utaf hans sednast innehafda lön. Innan tjensteman eller vaktbetjent uppnått sextio lefnads- och omkring fyratio tjensteår, kan endast, i händelse af bevislig oförmåga till vidare tjenstgöring, pension vid afskedstagande honom tilldelas. I sådant fall lämpas densamma efter tjensteåren ensamt, på det sätt att för hvarje dylikt år, som brister i nyssnämnda antal, afdrages en fyrationdedel från ett trefjerdedelar af lönen motsvarande pensionsbelopp. Men för den, som fyllt fyratio tjensteår och sextio lefnadsår, ökas deremot detta pensionsbelopp med en fyrationdedel af lönen för hvarje Överskjutande tjensteår, eller med eu sextiondedel af lönen för hvarje lefnadsår, om ett sådant beräkningssätt finnes för afskedssökanden mera förmånligt. § 149. Skulle, enligt § 147, till pension berättigad tjensteman eller vaktbetjent, i anseende till ohjelpligt sjukdomstillstånd eller försvagade sinneskrafter och arbetsförmåga, vara urståndsatt att behörigen uppfylla sina tjensteåligganden, må, derest göromålens oafbrutna gång eller verkets säkerhet det fordrar, Fullmägtige, äfven utan derom gjord anhållan, meddela en sådan tjensteman eller vaktbetjent afsked från dess innehafvande tjenst; hvarvid dock pension till samma belopp som den med tjenstår! förenade lön bör honom tilläggas. Derest åter vaktbetjent förr, än han uppnått den för pensions erhållande bestämda lefnadsålder och tjenstetid, skulle, genom sjuklighet eller af annan orsak, blifva oförmögen att sina tjensteskyldigheter vidare fullgöra, ega Fullmägtige att, efter noggrann pröfning af de i hvarje fall förekommande omständigheter och förhållanden, vid hans afskottande tilldela honom en årlig pension, uppgående till högst två tredjedelar af lönen. Bill. till Rilcsd. Prot. 1869. 10 Sami 1 Afd. Z Band. (Riksg.-kontorets Reglemente). 8 58 § 150. Med benämningen Riksdaler, utan tillägg af orden Silfverspecie eller Banko, förstås öfverallt i detta reglemente Riksdaler Riksmynt. § 151. Några tillförene meddelade och mot det nu utfärdade reglementet stridande stadgmden, angående Riksgälds-kontorets förvaltning och dermed gemenskap egande ämnen, få icke vidare åberopas och tillämpas. Gifvet och utfärdadt vid lagtima riksdagen i Stockholm den 15 Maj 1869. På Riksdagens vägnar: För Första Kammaren: För Andra Kammaren: G. Lagerhjelke. A. N. Sundberg. n. v. Talman. » v. Talman. Bil, A. 59 It i ksgä l<ls-kon to rets vid 1868 års sint utbaianscrade kapitalskulder, oberäknade de vid samma tid i Kontoret innestående anslagssummor. rt ^ 39 Tiden, då Återstående kapitalskuld den 31 De- <T> CO 3 C3 förbindel- serna blilvit Räntefot. cember 1868. F sT utfärdade. Fonderad skuld. Icke fonderad skuld. 3 Obligationer för 1855 års statslån till jern- vägsanläggningars be- kostande eller under- stödjande, primitivt 281,900 R:dr R:mt . 1855 d. 30/6 3^0.4% R:mt 223,700 4 Dito för 1858 års jern- vägslån, 8,190,500 Thlr Pr. C:t .... 1858 d. ''/, 4 \% Thlr 7,141,400 j 5 Dito för 1860 års jern- 1 vägslån: a) mot obligationer, '' ställda på utlottning, å 8,000,000 Thlr Pr. C:t...... 1860 d. ''/, 4\% Thlr 7,182,700 — — 6) mot premieobliga- tioner å 2,400,000 Thlr Pr. C:t, bokförda till fem sjettedelar deraf, eller 2,000,000 Thlr 1860 d. Vb , Thlr 1,592,500 6 Dito för 1864 års jern- vägslån å 2,223,000 £ St., hvaraf dock blifvit föryttrade obli- gationer för endast 555,700 £ St. ... 1864 d. »/, 4i% £ St. 541,000 7 Dito för 1866 års jern- vägslån å 9,932,300 Thlr Pr. C:t . . . . 1866 d. V, 5 % Thlr 9,865,600 60 *4 2 ce 3 en Tiden, då förbindel- serna blifvit Räntefot. Återstående kapitalskuld den 31 De- cember 1868. 1? utfärdade. Fonderad skuld. Icke fonderad skuld. 9 Obligationer för 1861 års statslån, 3,000,000 1861 d. =»/3 4i % R:mt 2,759,500 __ — R:dr Runt..... 10 Dito för 1863 års inhem- ska lån för utbetalning af kreditivet till försvars- verkets fullständigare ordnande 3,000,000 R:dr Runt...... 1863 d. -V.- 5 % R:mt 8,400 11 Dito, utfärdade för Stats- verkets skuld till Riks- banken, i anledning af Bankens förskott till 1808 och 1809 års krigskostnader, pri- mitivt 3,872,000 R:dr B:ko, eller i Riksmynt 5,808,000 R:dr . . . 1841 d. 3% 4 % R:mt 2,112,000 ; 12 Dito för 1854 års lån till bestridande af kost- nader för upprätthål- lande af rikets neutrali- tet, 1,000,000 R:dr B:koi 1854 d. ’/6 4 % — Runt 117,000 — 13 Dito, hvilka i anseende till sin ordalydelse icke kunna uppsägas, eller l 1798 d. =/3 1811 d. =7,2 | R:mt 10,125 det 8. k. gamla lånet J 5 % — 14 Dito, utfärdade såsom grundfond för Allmänna Hypotheksbanken,bok- förda inom Union med 51 R:mt 8,000,000 Rall- 1861 d. ''/, 4j % — — 15 Ännu icke till inlösen företedda Trollhätte 61 Tiden, då Återstående kapitalskuld den 31 De- 3 E förbindel- serna bli fvit Räntefot. cembei 1868. ''éZ ? ~i utlärdade. Fonderad skuld. Icke fonderad skuld. slussverks lottsedlar å tillhopa 7,500 Daler Silfvermynt, bokförda inom limen med R:mt 1,875 R:dr, jemte derå upplupen ränta R:mt 3,277: 18 ...... 1750 d. ''/, 6 % 16 Årliga anslag till H. M. Konungen, 300,000 R:dr (icke kapitaliseradt) . 1815 d. 17 Ränta å H. K. H. Her- tigens af Söderman- land, sedermera Konung Carl XIII:s hemgiftska- pital, bokfördt inom li- nien med R:mt 150,000 R:dr......... 1778 5 % 18 Innestående fond förGö- ta kanals underhållande 1833 d.3''/,2 5 % — — Rån t 140,889 —! 19 Dito för Södertelje ka- nals dito....... — 5 % -.-- — R:mt 45,000 _ 20 Fond för Hjelmare ka- nals och slussverks un- derhållande (utgör blott ett depositum af for- dringshandlingar) . . . _1 21 Dito för Strömsholms ka- nals dito (dito) . . . — — — — —*— 22 Innestående lösen för ekeskog ....... — 4 % — R:mt 309,253 67 23 Lappmarks ecklesiastik- fonds behållning, bok- förd inom linien med | R:mt 100,777: 16 . . — 5 % — — 25 Brudgåfvovinster (kapi- tal-skulden afskrifven) — — — ■ ■ ...... \ ; — 62 3 T Tiden, dft f Återstående kapitalskuld den 31 De- 2 So 3 os förbindel- serna blifvit Räntefot. celeber 1868. = Bo ■? 3 utfärdade. Fonderad skuld. Icke fonderad skuld.1 26 Äldre depositionsmedel, levererade från Kongl. Statskontoret, bokförda inom linien med R:mt 139,222: 73 ..... 1 i 27 Från Kongl. Postverket mottagna medel, som varit inneslutna i öf- verblifva bref, bokförda inom linien med Knat 4,727: 32 ...... _ 29 Uti f. d. Ridderstolpeska huset intecknad skuld till Stockholms Borger- skaps enkhus .... '' 4 i % Knat 17,400 | 30 För framlidne Kommers- rådet 8. B. Hebbes och dess frus fideikommiss- innehafvares rakning deponeradt kapital j 1865 d. Vid 1866 d. | 5 »/o ---- — Kmt 200,000 ; 31 Till Riksbanken, för der- städes, emot diskontvil- koroch 2 procent ränta, till 1823 års slut be- gagnade förskott, bok- förd inom linien med HJ -M 2 w Krut 6,022,278: 51 . . I S- »” i» 3 22 Obligationer för 1867 års inhemska lån, till godtgörande af en del 63 2 a oo 3 o* ro oo 1 Tiden, då, förbindel- serna blifvit Räntefot. Återstående kapitalskuld den 31 cember 1868. De-1 5- P° utfärdade. Fonderad skuld. Icke fonderad skuld. af de utaf Riksgälds- kontor för jernvägs- byggnader förskjutna medel........ 1867 d. -°/° 5 % R:mt 6,000,000 90 Obligationer för 1868 års jernvägslån, £ St. 1.150.000, hvaraf vid 1868 års slut voro ut- lemnade £ Sterling 1.000. 000....... 1868 d. ''/, 5 % £ St. 1,000,000 _ 85 Postverkets till Riks- gälds-kontoret öfver- lemnade obligationer, bokförda under namn af Postassuransfonden R:mt 380,950 93 För begagnad utländsk kredit samt i löpande rakning ....... — — - ! B:co M. 220,000 £ St. 242 7 5 Enligt Riksdagens beslut bör denna förteckning undergå de rättelser, hvartill blifvande bokslut kan föranleda. , 64 Bil B''. Riksgälds-koutorets vid 1868 års slut uthalauserade kapital fordringar för de af dess medel utbetalda eller godtg,jorda lån. § i 1866 års reglemente. Tiden, då lå- net utbetalts. Räntefot. Ursprungliga beloppet. Kapitalåterstod vid 1868 års slut. 34 Lån till Upsala akademis biblio- theksbyggnad 1824, 1825 3 % 75,000 — 19,495 42 35 )> » utvidgande af läroverket i Carlstad . . . . 1841 » 12,000 — 1,728 17 36 » » uppförande af ett nytt lä- rebus för elementarläro- verket i Jönköping . . 1861 4 % 120,000 115,405 66 37 » » uppförande af byggna- der för elementarlärover- ket i Halmstad . 1866 )) 25,000 25,000 » » uppförande af byggna- der för läroverket i Gal- mar...... 1866 )) 40,000 _ 40,000 — » » » uppförande af byggna- der för Umeå läroverk 1864 25,000 — 25,000 — » » » uppförande af byggna- I der för läroverket i Fa- lun ...... 1864 » 40,000 40,000 i )J » » uppförande af byggna- der för läroverket i Sala ....... 1865 » 12,000 12,000 _ 38 )> » Hernösands stad och Hernö landtförsamling, för fullbordande af nya stiftskyrkan . 1845 60,000 6,000 39 » » uppbyggande af ny kyr- 37,500 ka i Christinehamn . . 1849, 1854 3 % — 24,830 33 Transport - — _ — 309,459 58 65 TO 40 41 42 43 44 45 46 47 48 49 50 Transport Lån till Lidköpings stad, för n kyrkas uppbyggande . „ » Knäreds församling Hallands län, för kyrka byggnad .... „ „ Markaryds församling Kronobergs län, för kyr kobyggnad ... „ „ Wallentuna församling i Stockholms län, fö kyrkobyggnad . . » » reparation af Linköping domkyrka » » „ af Wexiö d:o » „ » af Skara d:o » » „ af Westerås d:i » v v af da ningen i Stockholm . » återuppbyggande af sta den Borås „ staden Wenersborg, byggnadslån ..... „ staden Wexiös återuppbyggande efter 1838 års eldsvåda .... „ staden Wexiös återupp '' byggande efter 1843 års eldsvåda..... » staden Åmål, byggnadslån .... Transport Bih. till Riksd. Prof. 4869. i CRiksg.-kontorets Reglemente). Tiden, då lå- net utbetalts Räntefot Ursprungliga beloppet. Kapitalåterstod vid 1868 års slut. y — — 309,459 58 . 1851 i 4 % 24,000 — 12,679 59 . 1852 i » 24,000 — 15,572 91 . 1854 " 10,000 7,036 89 r 1859 » 20,000 18,298 86 1850 „ 30,000 — 14,300 31 1852 „ 30,000 — 16,836 1858 „ 25,000 — 20,367 74 1858 N 22,500 — 18,429 23 1860 — 28,000 — 28,000 1842 3 % 18,000 — 4,618 63 1851 4 % 75,000 — 52,064 67 1830, 1832 tf 127,500 — 826 36 1835, 1837 tf 225,000 — 12,027 46 1838 tf 150,000 9,169 76 1843 3 o. 4% 360,000 168,917 Dl 1846 4 % 45,000- 25,416 75 - I 9 Sami. 4 Afd. 1 I- Band. 734,021 |75 9 66 h eM i 1866 års egleraente. Tiden, då lå- net utbetalts. Räntefot. Ursprungliga beloppet. Kapitalåterstod vid 1868 års slut. Transport — — — — 734,021 75 52 Lån till återuppbyggande af den år 1849 nedbrunna del af staden Christianstad 1848-1850 4 % 150,000 — 78,885 06 53 „ återuppbyggande af den | år 1849 nedbrunna del af staden Lidköping 1852 » 63,666 — 40,450 77 i 54 „ återuppbyggande af sta- 305,893 den Örebro 1854, 1855 )) 375,000 — 30 af staden Jönköping 1855 » 100,000 — 78,834 40 55 „ af staden Ekesjö 1857 4 o.4j % 200,000 — 170,174 64 56 „ staden Christianstad, för ny tomtreglering 1851 4 % 20,000 — 6,898 48 57 „ staden Lidköping, för d:o 1854 Jf 20,000 — 14,644 55 „ „ Örebro, för dito „ » 37,500 — 28,501 02 „ „ „ Jönköping, för d:o 1855 yy 15,000 — 10,921 69 „ „ Ekesjö, för d:o 1857 yy 30,000 — 25,307 28 58 „ „ Malmö, till ka- sern- och stallbyggna- der ....... 1813-1815 yy 32,000 _ 10,892 10 59 „ återuppförande af Con- 15,468 69 radsfors bruk 1845 3 % 45,000 — 60 „ staden Ystad, för hamn- byggnad 1824 yy 30,000 — 3,600 — „ „ „ för hamn- uppmuddring 1857 4 % 60,000 — 45,889 87 61 „ „ Warberg, för hamn- 14,932 68 anläggning 1844 3 % 30,000 — „ » » ,, för d:0 1849'' 4 % 22,500 — 10,061 68 62 „ hamnbyggnad vid Gira- 26,955 94 brishamn 1843 3 % 37,500 — -» » vid d:o 1845 2 % 7,500 — 1,488 30 Transport] — - — 1,623,822 20 67 § i 1866 ård reglemente. Tiden, då lå- net utbetalts. Räntefot. Ursprungliga beloppet. Kapitalåterstod vid 1868 års slut. Transport — — — 1,623,822 20 63 Lån till staden Christianstad, för hamnanläggning vid Åhus...... 1848 3 % 30,000 19,872 30 „ V „ återstående hamnarbeten vid Åhus samt Herne- sta kanals fullbordande m. in...... 1855 4 % 30,000 — 20,016 61 64 )) „ fullbordande af kaj bygg- naden och upprensning af hamnen vid Sölvesborg 1847 2 % 15,000 647 13 65 11 „ Göteborgs hamnbyggnad 1848-1857 „ 210,000 — 35,807 91 66 „ „ hamnbyggnad vid Lin- köping..... 1841 3 % 30,000 — 5,112 73 67 V „ staden Westerås för ut- vidgande och förbättring af stadens hamn 1849 4 % 30,000 13,442 70 „ )) „ uppmuddring af hamnen och segelrännan vid Chri- stinehamn . 1850 36,000 _ 17,630 18 „ » „ anläggning af hamn vid Wadstena . 1850 48,000 — 23,681 69 68 » „ fullbordande af hamn- byggnaden vid Wad- stena ...... 1855 C 15,000 10,023 30 V „ Arboga-åns uppmud- äring...... 1855 )) 15,000 — 9,996 10 „ upprensning och fördjup- ning af Köpings å . 1855 » 20,000 — 13,278 76 69 1) „ anläggning af en hamn- bassin invid Carlstad samt en kanal derifrån till Kanikenäset vid We- nere...... 1859 100,000 — 78,828 32 Transport — ! — — — 1,872,159 93! 68 CfQ 2 Ep I A S- k°» Tiden, då lå- net utbetalts. Räntefot. Ursprungliga beloppet. Kapitalåterstod vid 1868 års slut. Transport 1,872,159 93 69 Lån till hamnbyggnad vid Fal- kenberg ..... 1859 4 % 47,000 37,053 69 n It „ fullbordande af hamn- arbetena vid Strömstad 1858 15,000 12,212 08 70 tf „ hamnbyggnaden vid Fär- jestaden i Thorslunda socken på Öland . . 1858 12,850 10,147 13 71 tf „ byggande af hamn vid staden Grenna . 1861 37,500 -- 32,502 26 » it „ förbättring och utvidg- ning af Helsingborgs hamn...... 1862 230,000 205,921 77 It tf „ hamnbyggnad vid staden Åmål...... 1861 8,000 — 7,233 49 » „ „ fortsättning af hamn- och kanalanläggningen vid Carlstad . . 1861 70,000 58,939 92 n it „ uppmuddring af segel- leden mellan Piteå och lastageplats^ Löfhol- men samt anläggning af en lastbrygga vid nämnda stad . . . 1861 26,000 21,885 18 tf it „ Rottne-åns upprensning och fullbordande af den ♦ 72 påbörjade jetéebyggna- den vid inloppet till nämnda å 1861 10,000 8,673 60 it „ slussanläggningar i Cla- ra eif vid Dejefors och Forshaga inom undra Ulleruds och Grafva sock- nar i Wermland . . 1856 it 150,000 — 104,923 11 Transport — — — -1 2,371,652 16 69 -1 «* ev (TQ 3 8 1? Tiden, då lå- net utbetalts Räntefot Ursprungliga beloppet. Kapitalåterstod vid 1868 års slut. 73 Transport 2,371,652 16 Lån till anläggning af jernväg mellan Christinehamn och Sjöändan 1849 4 % 100,000 44,987 05 74 99 ,, dito af dito mellan Nora och Ervalla . 1854 99 150,000 95,097 20 99 99 „ dito af dito dito 1858 % 75,000 7,455 75 75 99 ,, dito af dito från Kärr- grufvan inom Norbergs bergslag till sjön Åmän- ningen..... 1852, 1853 4 % 150,000 — 132,084 42 >» 99 ,, fullbordande af samma jernväg ..... 1855, 1856 2 % 150,000 _ 129,526 77 76 99 ,, anläggning af jern vägen Wessman—Barken . 1856, 1857 3 % 200,000 156,706 56 >1 99 >, fullbordande af sistnämn- 77 da jernväg . 1858 4 % 200,000 — 157,036 36 99 „ anläggning af jernväg 78 mellan städerna Falun och Gefle ..... 1855-1859 2 % 2,400,000 2,141,793 14 99 „ anläggning af jernväg mellan Hudiksvall och sjöarne Dellen . . 1858, 1859 4 % 370,000 330,790 13 99 99 ,, dito af dito från Söder- 79 hamn till sjön Bergvi- ken m. m.....■ 1858-1860 99 500,000 453,925 31 99 ,, dito af dito mellan Bo- 80 rås och Herrljunga . .1 1862, 1863 99 1,436,000 _ 1,332,818 51 99 ,, anläggning af jernväg: från Eslöfs station på'' södra stambanan till Ystad...... 1864-1866 99 2,450,000 2,450,000 r, 99 ,, dito af dito mellan Hel- singborg och Årup . . 1864, 1865 99 1,100,000 — 1,087,039 92 Transport — - 1 — — 10,890,913128 70 2 oo 3 05 (t> ^ 80 81 82 83 84 Transport Lån till anläggning af jernväg mellan Landskrona och Eslöfs station på södra stambanan , ,, dito af dito mellan Chri stianstad och Hessleholms station på södra stambanan , „ dito af dito mellan Wexiö och Alfvestads station på södra stambanam , ,, dito af dito från ham nen vid Köping till Uttersberg med grenbana till sjön Lillsvan , ,, dito af dito från Herr Ijunga öfver Wenersborg till Uddevalla , ,, uppförande af en jern kis öfver Svartån å landsvägen mellan Linköping och Bergs gästgifvaregård . , ,, brobyggnad öfver Dal elfven i närheten af Gustafs kyrka .... , ,, anläggning af 2:ne flott broar i närheten af Thorsångs kyrka, den ena öfver Dalelfven och den andra öfver Lillelfven. ..... liden, då lånet utbetalts, Räntefot. 1864-1866 1864, 1865 1864 1864, 1865 1865, 1867 1852 1853 1859 Transport^ Ursprungliga beloppet. 1,200,000 720,000 434,000 500,000 3,240,000 20,000 6,000 Kapitalåterstod vid 1868 års slut. 10,890,913 28 10,000—: 1,186,462 702,858 423,236 462,891 3,240,000 11,508 31 02 15 33 12 3,993 07 8,390 16,930,252 71 w «CZ3 Hj CO" - 603 l do M 5 So 3 05 3 jpo do ^ 2 5 3 o- 2 do 2 £> 3 05 rt> OO 3 Tiden, då lå- net utbetalts Räntefot Ursprungliga beloppet. j Kapitalåterstod vid 1868 års slut. F5 Transpon — — 16,930,252 37 85 Lån till ny bro öfver Hel- ge å vid Christi- anstad 1858 4 % 100,000 — 78,854 87 86 — — „ ,, brobyggnad öfver Ume eif invid staden Umeå ,, dito dito 1861 1864 11 5 % 55.000 20.000 46,260 17,381 59 64 n 87 — — ii ,, inlösen af lands- | liöfdinge-ackor- 88 > 41 44 ) derna 1841, 1842 4 % 226,500 _ 44,876 57 89 ii ” ,, sjösänkning och 143 ) 1 andra vattenaf- tappningar för odlingsföretag . 1 2, 3, 4 och 5 % j 1,933,680 77 90 — — ii ,, uppförande af f > byggnad åt Far- maceutiska insti- tutet .... 1862 4 % 50,000 46,683 24 91 — — ii ,, dito af byggna- der å häradshöf- dingebostället Mälby i Wester- Fernebo socken af Westerås län 1864 7,000 5,600 92 ii ,, grundförbättrin- gar å Alnarps egendom . . . 1864 _ 30,000 30,000 93 — ii ,, segelleds öpp- nande från Hat- tefura vid We- nern tillsjön stö- ra Lee . 1865, 1867 3 % 800,000 800,000 1 Transporti — | — | — 1—| 19,933,590,05 72 1 ■» 1 3 A ro <J} OQ M ! Z Tiden, då lå- net utbetalts. Räntefot. Ursprungliga beloppet. Kapitalåterstod vid 1868 års slut. 2- or» ro 5 g po Transport — — — 19,933,590 05 94 11 Lån till utsträckning af Kin- da båtled medelst ka- nalisering af Stång- ån från sjön Rengen till Linköpings hamn 1865-1868 3 % 355,000 355,000 95 — n ,, Jemtlands kommu- nikations-aktiebolag 1864, 1865 5 % 70,000 — 70,000 — 142 — ,, staden Carlstad, för reglering af torg, ga- tor och tomter . 1867 4 % 50,000 50,000 148 16 ,, uppförande af ny byggnad åt Upsala . • elementarläroverk . 1867, 1868 >> 140,000 — 140,000 — u n >> ,, dito af dito åt We- sterviks dito 1867, 1868 20,000 — 20,000 — M n ,, dito af dito åt We- nersborgs dito . . 1867, 1868 M 40,000 — 40,000 — 143 ii >> ,, kanal- och sluss-an- läggning mellan sjö- arne Östra och Ve- störa Silen på Dals- land ..... 1868 >> 43,000 _ 43,000 148 16 >> ,, uppförande af ny byggnad för Carl- stads högre elemen- tarläroverk . 1868 >> 40,000 40,000 )? — r» ,, förändring och till- byggnad af elemen- tar-läroverksbyggna- den i Skara 1868 20,000 20,000 Summa — | — 1 1 20,711,590 05 Enligt Riksdagens beslut, bör denna förteckning undergå de rättelser, hvar till blifvande bokslut kan föranleda. Bil. C. 73 Bil. C. Under föregående riksdagar på Riksgälds-kontoret anvisade och före den 1 Januari 1869 icke utbetalda anslags- och lånesuninior, efter afdrag af hvad, enligt Riksdagens beslut, deraf icke kommer att utbetalas. ro OQ_ M. tv _ B co 2^ — fT ►—* r? co Riksmynt. Summa | 3 co ° eg Riksmynt. n>" P> ro ------— — A) Anslag. a) Beviljadt under 1844—1845 års riksdag: 4 4 Till inlösen af 300 exemplar af Svenska Förn- skriftsällskapets samlingar för år 1868 . . 1,050 — b) Beviljadt under 1847—1848 års riksdag: 5 5 För pensionering af kommissions-landtmätare, jemte desse tjenstemäns enkor och barn, beräk- nåd t för år 1869 till .... 7,200 — c) Beviljadt under 1853—1854 års riksdag: 7 6 För uppmuddring af hamnen vid Ystad . . . . 7,500 d) Beviljade under 1856—1858 års riksdag: 10 7 För beskattningsväsendets förenkling samt de nya jordeböckernas afsittande och granskning 2,820 02 12: 1 9: 1 » fortsatt utgifning af arbetet: “Svenskt di- plomatarimn“...... 2,456 25 12: 3 9: 2 Till ny byggnad för Göteborgs hospital. . . . 21,000 — 12: 4 9: 3 » löneförbättring åt lärare vid stadspedago- — gier och läraren vid pedagogisk! i Avesta samt till stadspedagogiernas utvidgning . . 2,594 50 28,870 77 Transport 44,620 77 Bih. till RiJcsd. Prof. 1869. 10 Sami. 1 Afd. 2 Band. 10 (Riksg.-kontorets Reglemente). 74 n I n Summa 0Q_ — Riksmynt. re £ ro ►-» S CD n> % Riksmynt. ö 00 ro" Po ö 50 J* t50 - £ Transport 44,620 77 3) Beviljade under 1859—1860 års riksdag: 13 10 För verkställigheten af flen beslutade förent lingen af beskattningsväsendet samt de nya jordeböckernas afslutande och granskning . . 163 04 14 11 . Till ersättning för upphörande af de s. k. fri- socknarnes tjenstbarheter till Bylta svaf- 88,587 80 15: 1. 12 » befordrande af äldre, i Riksarkivet och an- 1 dra allmänna eller enskilda samlingar be- 1 | fintliga, för Sveriges historia och offentliga i förhållanden vigtiga skrifters och handlin- i ! gara utgifning.............. • 8,900 Öl 97,650 85 | j | f) Beviljade under 1862—1863 års riksdag: 16: 2 13 Till försök för utrönande af dels s. k. pansar- plåtars af Svenskt jern förmåga att motstå skott, dels ock lämpligaste konstruktionen af refflade, gjutna jernkanoner till fartygs bestyckning in. ............. 50,000 — 18: 1 14: 1 » anläggning af nya samt förbättring eller omläggning af backiga eller eljest mindre göda vägar ............... 3,333 — i 18: 2 14: 2 kommunikationsled mellan Bräcke gästgif- varegård och staden Sundsvall...... 28,000 — 18: 4 14: 3 „ anläggande af en dragväg vid samt verk- ställande af muddringsarbeten ofvanför Fal- benberga hamn............. 2,000 — 18: 14: 4 „ verkställande af rensningar i Lule eif samt anläggande af kanaler förbi Hedens och Ede forsar............... 352,000 — 18: 14: E „ understödjande af sådana myrutdikningai och vattenaftappningar inom Norrbottens Transport | 435,333 — 142,271 62 75 T5 css I? M —....... '' " '' '' - ................ (fQ M. Summa 2 Riksmynt. S CD B ep Riksmynt. B CO 3 CD ro po ? |° » Transport 435,333 142,271 62 Westerbottens, Wester-Nor ulands, Jemtlands, Gefleborgs och Stora Kopparbergs län samt Elfdals, Fryksdals och Jösse härader af Wermiands län, som afse att förminska frostländigheten.............. 45,735 19 15 Till utarbetande och utgifning genom trycket af eu teknisk-ekonomisk beskrifning öfver Sta- tens j er tingsbyggnad er (förslagsanslag) . 20: 1 16: 1 ersättande af de förluster, indelnings- och ränte-innehafvare komma att vidkännas genom mjöl- och sågqvarnräntans upp- hörande .................. 20,000 20: 2 16: 2 ” vårdandet och förökandet af Kamererare!! Carl Sandbergs samlingar . ........ 500 21: 4 17: 1 fortsatt utskrifning af riksregistraturet . . 2,000 — 22 17: 2 „ nya hospitalsbyggnaden vid Göteborg . . . 200,000 — ! 24 18 ” nationalmusei-byggnadens inredning jemte andra i sammanhang dermed erforderliga kostnader ................. 50,426 59 753,994 59 g) Beviljade under 1865—1866 års riksdag: 25: 3 19: 1 Till anställande af skjutförsök ........ 20,000 — '' 25: 5 19: 2 anskaffande af ett positions- och belägrings- artilleri om 15 refflade tackjernskanoner med tillbehör, lavetter, förställare och spetsprojektiler . ............. 36,750 25: 15 19: 3 » lärares aflönande och elevers underhåll m. in. vid skeppsbyggeri-iustitutet i Carlskrona . 4,458 19 25: 17 19: 4 JJ anläggning af nya samt förbättring eller omläggning af backiga eller eljest mindre göda vägar ................ 31,700 25: 20 19: 5 )) understödjande af mindre hamn- och bro- 1 Transport 92,908 19 896,266 21 76 1 Summa qa.- s s g CO OQ m. g cd 1$ Riksmyn t. Riksmynt. ? g° S Transport 92,908 19 896,266 21 byggnader samt upprensning af åar och farleder.................. 3,500 — 25: 22 19: 6 bill understödjande af sådana myrutdikningar och vattenaftappningar inom Norrbottens, Westerbottens, Wester-Norrlands, Jemtlands, Gefleborgs och Störa Kopparbergs län samt Elfdals, Fryksdals, Jösse och Nordmarks härader i Wermland, som afse att förmin- ska frostländigheten.......... 38,605 — . ; . 25: 25 19: 7 „ fortsättning och vårdande af Kamereraren C. Sandbergs historiska och kamerala sam- lingar................... 500 25: 26 19: 8 löneförbättring utöfver minimilönen, 400 R:dr om året, åt examinerade folkskolelärare 14,535 I— 25: 28 19: 9 „ undervisning i trädgårdsskötsel vid folk- skolelärare-seminarierna.......... 2,300 — j 25: 28 19: 10 „ inköp och tillredning af jord för nämnda ändamål................. 6,300 — 25: 29 19: 11 „ folkskolelärares undervisning i gymnastik och militär-öfningar........... 2,549 21 25: 32 19: 12 „ fortsatt utgifvande af handlingar, rom äro j af vigt för fäderneslandets historia . . . . 3,000 — | 26: 2 20 „ utvidgande af elementarläroverks-byggnaden 1 10,000 —- 174,197 i 1 40 h) Beviljade vid 1867 års riksdag: 29 22: 1 Till uppförande af ny arkivbyggnad för Göta 1 | Hofrätt och ombyggande af den hofrätts- husets tomt omgörande kaj...... 12,152 — 1 30: 1 22: 2 „ anställande af skjutförsök ........ 20,000 — I 30: 4 22: 3 „ anskaffning af rid- och anspanns-persedlai 38,075 30: 5 22: 4 „ dito af positions- och belägrings 36,750 — 30: 6 22: 5 „ dito af tidsenliga gevär..... 250,000 Transport | 356,977 |- 11,070,463| 61 77 CfS (T M B CO 05 2 oo 30: 11 30: 12 31: 2 31: 3 31: 4 31: 5 32: 3 32: 6 32: 13 32: 14 33: 1 33: 5 33: 10 ft> CD 3 22: 6 22: 7 22: 8 22: 9 22: 10 22: 11 22: 12 22: 13 22: 14 22: 15 22: 16 22: 17 22: 18 Transport Till underhåll af beväringsmanskapets beklädnad „ kompletterande af dito, fyllnadsanslag . . „ ny sjökrigsmateriels anskaffande..... „ anskaffande af kanoner......... „ anskaffande af projektiler för nyssberörde kanoner ................. „ bestridande af kostnaderna för dels anskaffning af lämplig skjutbana för grofva kanoner och dels artilleriförsök äfvensom försök med undervattensminor ...... „ fortsättande af storskiftes- och afvittrings förrättningarne i rikets norra län .... „ reseunderstöd åt utexaminerade landtbruks lärlingar. ................ „ uppehållande af undervisningen å skeppsbyggeri-afdelningen vid skeppsbyggeriinsti tutet i Carlskrona............ „ tillökande af Teknologiska institutets byggnader med en för bergsläroverket erforderlig nybyggnad äfvensom för inredning af laboratorier och deras förseende med behöfliga inventarier.......... „ anläggning af nya samt förbättring eller omläggning af backiga eller eljest mindre göda vägar ............... „ understödjande af mindre hamn- och brobyggnader samt upprensning af åar och farleder ................. „ understödjande af sådana myrutdikningar och vatten af tappningar inom Norrbottens, Westerbottens, W ester-N orrlands, Jemtlands, Gefleborgs och Stora Kopparbergs län samt Elfdals, Fryksdals, Jösse och Nord Transport - Riksmynt. Summa Riksmynt. 356,977 54.000 63.000 290,804 144,000 48.000 36.000 97.000 1,500 5,000 1,070,463 4,250 78,155 6,000 61 1,184,686 — 1,070,463 61 78 Us''03 „ an crq_ -• — Summa fs g ce B CO » oi s 50 Riksmynt. ? 3 Transport 1,184,686 1,070,463 61 marks härader i Wermlands län, som företrä- desvis afse att förminska frostläudigheten 58,408 35: 2 22: 19 Till bidrag till kolonien 8:t Barthélemys för- valtningskostnader, förslagsanslag .... 25,000 36: 5 22: 20 " löneförbättring utöfver minimilönen åt examinerade folkskolelärare....... 30,000 36: 6 22: 21 " understöd åt sådana församlingar, som ej förmå till erforderligt belopp bekosta af- löniug åt sina folkskolelärare...... . 5,520 — 36: 7 22: 22 ” undervisning i trädgårdsskötsel vid folk- skolelärare-seminarierna ......... 3,000 36: 13 22: 23 ” understöd för den af Doktor 0. Sandahl i hufvudstaden inrättade mediko-pneuma- tiska anstalt............... 500 1,307,114 i) Beviljade vid 1868 års riksdag: 41: 1 24: 1 Till anläggning af nya samt förbättring eller omläggning af backiga eller eljest mindre göda vägar ... ............ 150,000 41: 2 24: 2 ” anläggning af väg från Öhrträsk till Fredrika kyrka och vidare till Åsele i Westerbot- tens län................ 10,000 — 41: 3 24: 3 " anläggning af väg mellan Åsele och Wil- helmina kyrkoby i Westerbottens län . . 20,000 41: 4 24: 4 anläggning af väg från Ramsele socken- gräns genom Fjellsjö till Bodums kyrka samt vidare derifrån till Tåsjö kyrka i Wester-Norrlands län.......... 20,000 41: 5 24: 5 anläggning af väg från sjön Bolmen till Wieslanda jornvägsstation i Kronobergs län..................... 37,500 41: 6 24: 6 )) understödjande af mindre hamn- och bro- byggnader samt upprensning af åar och farleder................. 20,000 Transport 257,500 — 2,377,577 61 79 § i 1868 å reglement'' § i 1869 å reglement Riksmynt. Summa Riksmynt. • 2 ? 5 Transport 257,500 — 2,377,577 61 41: 7 24: 7 Till utvidgande af hamnen vid Ystad .... 13,000 41: 8 24: 8 » utvidgande och fördjupning af hamnen vid Uddevalla.............. 24,000 41: 9 24: 9 V reparationer å vågbrytaren utanför Wisby 2,250 — 41: 10 24: 10 )) kanal- och sluss-anläggning mellan sjöarne Tf ostra och Östra Silen......... 2,750 41: 11 24: 11 1) utsträckning af Linda båtled från sjön Rengen till Linköpings hamn...... 50,006 _ 41: 12 24: 12 understödjande af sådana myrutdikningar och vattenaftappningar inom Norrbottens, Westerbottens, Wester-Norrlands, Jemt- lands, Gefleborgs och Störa Kopparbergs län samt Elfdals, Fryksdals, Jösse ocli Nordmarks härader i Wermlands län, som företrädesvis afse att förminska frostlän- digheten................. 120,000 41: 15 24: 15 " rensningar för flodvattnets afledande i en del al'' Ume eif . . ........... 2,000 43 24: 16 " beredande af arbetsförtjenst åt den i följd af missväxt och dyr tid nödställda befolk- ningen inom vissa delar af landet . . . 38,970 44: 1 24: 17 ” väganläggning mellan Bergsängs lastplats vid sjön Öfre Fryken och Olsebohls gäst- gifvaregård nära Klarelfven....... 12,695 523,165 k) Anslag för jernväg sbyggnader: 40: 1 28 Till utförande af jernvägsbyggnader för Statens räkning, beviljadt vid 1862—1863 års riksdag, återstod............ 500,462 i Summa anslag 1 3,401,204 61 80 U73 LM Summa C2-^'' <2l m* Riksmynt. i Z g OO a 00 a o eu cd Riksmynt. • CD Ig’ B) Lån. a) Beviljadt under 1865—1866 års riksdag: 26: 2 20 Till utvidgande af elementar-läroverksbyggna- den i Christianstad........... — — 10,000 — b) Beviljade under 1868 års riksdag: 41: 10 24: 10 Till kanal- och sluss-anläggning mellan sjöarne Westra och Östra Silen......... 8,200 -— 41: 11 24: 11 „ utsträckning af Kinda båtled från sjön Rengen till Linköpings hamn...... 50,000 — 41: 13 24: 13 „ befrämjande af utdikning och aftappning af sänka traktör och sjöar till beredande af odlingsföretag............ 50,000 — 41: 14 24: 14 „ sänkning och upprensning af Lida-ån . . 10,000 — 47 26 „ reparation af domkyrkan i Carlstad . . . 23,500 — 48 27 „ fullbordande af Järnverksbyggnaden i Skara 20,000 — 161,700 — Summa lån 171,700 — Bil. D, 81 Bil. D. Under 1869 års riksdag på Itiksgälds-kontoret anvisade statsutgifter. § ocl merit nya i mo- i det egle- Beviljade att utgå Summa mentet. år 1869. är 1870. Riksmynt. § mom. A) Anslag. 29 Till brudgåfva åt H. K H. Prinses- san Lovisa Josefina Eugenia vid Hennes Kong!. Höghets före- stående giftermål med H. K. H. Kronprinsen af Danmark Chri- stian Fredrik Wilhelm Carl . 198,000 • 198,000 30 i „ arbeten vid Carlsborgs fästning 60,000 — 60,000 — " 2 ” uppförande af ett s. k. fredstak öfver de å Westra Hästholmen verkställda arbeten .... 15,000 15,000 31 1 " anläggning af nya samt förbät- tring eller omläggning af bac- kiga eller eljest mindre göda vägar ......... 150,000 — 150,000 — 2 väganläggning från Ramsele sockengräns genom Fjellsjö till Bodums kyrka samt vidare der- ifrån till Tåsjö kyrka i Wester- Norrlands län...... 11,250 11,250 » 3 " anläggning af väg mellan sjön Holmens strand och Wi.eslanda jern vägsstation i Kronobergs län, högst 41,666 67 41,666 67 4 » understödjande af mindre hamn- Transport | 314,666 67 | 161,250 1- | 475,916 67 Bill. till Riksd. Prot. i869. 10 Sami. 1 Afd. 2 Band. (Riksg.-kontorets Reglemente). § och moment i det nya reglementet. 31 33 Transport och brobyggnader samt upprensning af åar och farleder . Till utsträckning af Kinda båtled från sjön Rengen till Linköpings hamn....... „ understödjande af sådana myrutdikningar och vattenaftappningar inom Norrbottens, Westerbo-ttens, Wester-Norrlands, Jemtlands, Gefleborgs och Stora Kopparbergs län samt Elfdals, Fryksdals, Jösse och Nordmarks härader i Wermlands län, som företrädesvis afse att förminska frostländigheten . . [ „ rensningar för flodvattnets af- ! ledande i en del af Ume eif j „ vägomläggning å allmänna landsvägen mellan Grannkonebro och Heda by i Nottebäcks socken af Kronobergs län . . „ omläggning af den mellan Syserum och Näsböld belägna del af så kallade Strandavägen inom Tunn socken af Calmar län.......... „ omläggning af allmänna landsvägen mellan Hvetlanda och Serarps gästgifvaregårdar inom Östra härad af Jönköpings län Transport Beviljade att utgå år 1869. år 1870. 314,666:67 Summa Riksmynt. 161,250 20,000 32,500 7,000 11,000- 15,000 60,000 2,000 347,66667 275,750 475,916 20,000 32,500 67 60,000 2,000 7,000 11,000 15,000 623,416167 83 ''i och mo- ment i det nya regle- mentet- i mom. 34 35 — 36 — 37 — 38 — 39 — 40 — 41 Beviljade att utj år 1869. år 1870. Summa Riksmynt. Transport Till kanal- och väganläggningarsamt vägförb ättringar inom Kronobergs och Jönköpings län . . ,, undsättande af de genom 1868 års missväxt nödlidande länen „ undsättande af de genom 1868 års missväxt nödlidande länen, ytterligare....... „ undersökningskostnader för j ernvägsanläggningar .... „ ersättning för åtskilliga af Statskontoret förskottsvis bestridda utgifter......... „ ersättande af de utaf Statskontoret intill den 1 September 1868 förskottsvis bestridda utgifter för folkundervisningen i riket för åren 1864, 1865 och 1866 .......... „ anställande af naturvetenskap-! liga forskningar under en öf- j ningsexpedition i Atlantiska hafvet......... „ fyllande af de brister, som kunna uppstå i 1868 och 1869 års kreditiv-anslag för fortfarande tillämpning af nu gällande pensionsstater för arméens befäl och tjensteman . Summa anslag 347,666167! 275,750!- | 123,300!— 340.000 500.000 25,000 118,798,73 67,344 6,000 16,000 33 1,544,10973 275,750 623,416 123,300 340.000 500.000 25,000 118,798 67! 67,344 6,000 16,000 — 73 33 1,819,859 73 84 i och mo- merit j det nya regle- mentet. Beviljade att utgå Summa år 1870. Riksmynt. i mom. B) Lån. 31 5 För utsträckning af Kinda båtled från sjön | Rengen till Linköpings hamn..... 32,500 — 32,500 _! n 7 „ befrämjande af utdikning och aftappning af sänka trakter och sjöar till beredande af odlingsföretag inom rikets mellersta . och södra län.......... 50,000 — 50,000 3> 8 „ sänkning och upprensning af Lida-ån . . 10,000 — 10,000 ) Summa lån 92,500 — 92,500 — 85 Aflöiiingsstat för Riksgcältis-kontoiets erabets- och tjensteman samt vaktbetjening. Ordinarie lön. Arfvode. Summa. Fjerde tjenstegraden: 1 Sekreterare hos Fullmägtige....... 4,400 — 600 — 5,000 — 1 Kommissarie............ 4,400 — 600 — 5,000 — 2 Kommissarier........... 8,800 — 1,200 — 10,000 — Tredje tjenstegraden: 1 Kamererare i Boksluts-kontoret...... 3,000 — 600 — 3,600 — 1 Kamererare i Revisions-kontoret...... 3,000 450 — 3,450 Andra tjenstegraden: 1 Ombudsman............. 2,000 — 300 — 2,300 — 1 Notarie och Registrator hos Fullmägtige . 2,000 — 300 — 2,300 — 1 Notarie hos Kommissariatet...... 2,000 — 300 — 2,300 — 1 Kassa-bokhållare.......... 2,000 — 300 — 2,300 — 1 Bokhållare i Boksluts-kontoret...... 2,000 — 300 — 2,300 — 1 Bokhållare i d:o ...... 2,000 — 300 — 2,300 — Första tjenstegraden: 1 Kanslist vid Fullmägtiges Expedition . 1,000 — 150 — 1,150 — 1 Kanslist hos Kommissariatet ....... 1,000 — 150 — 1,150 — 1 Kammarskrifvare.......... 1,000 — 150 — 1,150 — 1 Kontorsskrifvare.......... 1,000 — 150 — 1,150 — 1 Kontorsskrifvare.......... Lönetillökning för de tre äldste i donna grad å 1,000 — 150 — 1,150 500 R:dr för hvardera........ 1,500 — — — 1,500 — Vaktbetjening: 1 Vaktmästare............ 675 — 75 — 750 — 1 Kammardräng........... 575 — 75 — 650 — 2 Kammardrängar ........... 1,150 — 150 — 1,300 1 Husdräng............ 575 — 50 — 625 — 1 Husdräng............ 575 — 50 — 625 — Summa R:dr R:mt 45,650 6,400 — 52,050 —. 86 Tillägg: För tjensteman inom andra och tredje tjenstegraden, som icke innehar annan ordinarie tjenstebefattning, utgör lönen följande belopp, nemligen: för den, som tjena! i andra graden 5 år och derutöfver R:dr 2,500: — för den, som tjena! i donna grad 10 år och derutöfver „ 3,000: — för den, som tjena! i tredje graden 5 år och derutöfver „ 3,500: — och för den, som tjena! i donna sistnämnda grad 10 år och derutöfver............. » 4,000: — 87 Pensions-stat vid Riksgitids-kontoret. Förre Registrator!! och Arkivarien Claes Otto Vougt...... 1 1 1,-117 50 Förre Bokhållaren Johan Erik Lindberg ............ 660 66 I Afliden Krigsrådet 8. G. Ehrenstams och hans jemväl aflidna enka, Charlotta Gripenstjernas dotter Hedvig Aurora Ehrenstam......................... 250 Aflidne t. f. Kommissarien vid Riksgälds-kontorets kreditsedelverk, Ofver-krigskommissarien Fr. Lindstedts oförsörjda dotter Siri Aurora Lindstedt, från och med 2:dra qvartalet inne- varande år......................... 225 hvarjemte Riksdagen medgifvit henne rättighet att från och med 2:dra qvartalet år 1868 till och med l:sta qvarta- let år 1869 uppbära det, genom Thilda Carolina Lindstedts död, besparade pensionsbelopp, 112 R:dr 50 öre. Aflidne Notarien Fr. Bergmans omyndiga barn......... 225 Summa R:dr Runt JO CO 16 Anmärkning: Ofvanstående pensioner indragas vid innehafvarens frånfälle och äf ven dessförinnan, så vida de för pensionernas utgående stadgade vilkor upphöra. Förestående två stater, nemligen: Aflönings-staten för Riksgälds-kontoret, upptagande eu summa af . . . 52,050: — Pensions-staten vid d:o ................ 2,778: 16. uppgjorda och fastställda vid lagtima riksdagen i Stockholm den 15 Maj 1869. På Riksdagens vägnar: För Första Kammaren: För Andra Kammaren: G. LAGERBJELKE. A. N. SUNDBERG. n. v. Talman. n. v. Talman. 88 Fullmägtige i Riksgälds-kontoret, valda af 1869 års Riksdag-. Ordförande, f. d. Statsrådet, eu af de aderton i Svenska Akademien, Riddaren och Kommendören af Kong!. Maj:ts Orden, Riddaren af Konung Carl XIII:s Orden, Herr Grefve Henning Ludvig Hugo Hamilton. Kammarrättsrådet, Riddaren af Konung Carl XIII:s Orden och af Kong!. Nordstjerneorden, Herr Carl Leonard Kinmanson. Kapitenen, Riddaren af Kong!. Nordstjerne-Orden, Herr Carl Gustaf Hierta. Professoren, Kommendören af Kongl. Wasa-Orden, Riddaren af Kong]. Nordstjerneorden, Herr Friherre Alfred Henrik Edvard Fock. Grosshandlaren, Riddaren af Kongl. Nordstjerne-Orden, Herr Samuel Warburg. Bruksegaren, Kommendören af Kongl. Wasa-Orden, Riddaren af Kongl. Nordstjerneorden, Herr Carl Gustaf Indebetou. Bruksegaren, Herr Filosofie Doktorn Anders Alexander Berger. Suppleanter: Grosshandlaren, Herr Bernhard Alrhquist. Professoren, Riddaren af Kongl. Nordstjerne- och Wasa-Orden, Herr lilosofie Doktorn Johan Arrhenius. Fabrikören, Herr Carl Theodor Svanberg. Revisorer af Stats-, Banko- och Riksgälds-verken, vid 1S69 års revision: För Första Kammaren: Domprosten, Ledamoten af Kongl. Nordstjerne-Orden, Herr Filosofie Doktorn Carl Wilhelm Linder. Majoren, Riddaren af Kongl. Svärds-Orden, Herr Herman Otto Falk. Godsegaren, Herr Friherre Johan Gustaf Kils Samuel Äkerhjelm. F. d. Kapitenen, Riddaren af Kongl. Nordstjerne- och Wasa-Orden, Herr Leonard Magnus Nordenfelt. Bruksegaren, Herr Martin Fredrik Wcern. Direktören, Riddaren af Kongl. Wasa-Orden, Herr Johan Victor Gjerlmg. Suppleanter: Godsegaren, vice Häradshöfdingen, duris Utriusque Kandidaten, Herr Grefve Axel Edvard Knut Mörner. Kapitenen, Riddaren af Kongl. Wasa-Orden, Herr Georg Wolfgang von Francken. Godsegaren, Herr Friherre David Stjerncrona. För 89 För Andra Kammaren: F. d. Talmannen, Riddaren af Kong!. Wasa-Orden, Herr Nils Larson. Kapiten-Löjtnanten, Riddaren af Kong!. Wasa-Orden, Herr Gustaf Carl Witt. Fabriksidkaren, Herr Jöran Sääf. Godsegaren, Herr Friherre David von Schalzenlteirn. Riksdagsfullmägtigen, Herr Per Nilsson från Malmöhus län. Bruksegaren, Herr Axel Wolf rid Chenon. Suppleanter: Handlanden, Herr Jacob Wedberg. Arrendator!!, Herr Julius Wener. Riksdagsfullmägtigen, Herr Johan Fredrik Fredricson från Upsala län. Bill. till Riksd. Prof. 1869. (Rilisg.-kontorets Reglemente.) 10 Sami. i Afd. 2 Band. 12 Register öfver 1869 års Reglemente för Riksgälds-kontoret. Ackord för Riksgälds-kontorets fordringar Aflöning för Flottans civile tjensteman.... » » Folkskolelärare ................... » » Justitie-ombudsmannen in. fl. » » lediga tjensters bestridande.... » » Riksgälds-kontorets tjenste manna-personal och vakt betjening. ........................... » » Styrelsen för allmänna väg och vattenbyggnader ....... Aflönings-stat för Riksgälds-kontoret........ Afsked med pension................................... Afvittringar och skiften, fortsättande af Aktoratsarfvode............................................ Allmänna bevillningen ................................ » » uppbörden och redovisningen af........ Allmänna Hypotlieks-banken .................... Amortissementsfonder .............................. Anmärkning smedel .................................... Anslag angående lecjiga tjenster............ Arbetsförtjenst åt behöfvande, anslag till Arfvode för Deputerade och deras biträden » » Fullmägtige ........................- .id. 37. § 66. » 38. § 74. » 9, 12. §§ 19 inom. 8. 22 inom. 20, 33, 34. § 59. » 53. 54. §§ 134, 135. » 35, 36. § 62. » 23. § 32 inom. 15. » 85, 86. » 57. §§ 147—149. » 11. § 22 inom. 12. » 43. § 95. » 37. § 67. » 42, 43. §§ 90, 92. 93. » 50. § 125. » 43. § 96. » 38, 43. §§ 71, 94. » 54. § 136. » 18, 22, 23. §§ 24 mom. 16. 33, 34. » 45. § 105. » 35. § 61. 91 Arfvode för Riksdagens revisorer ............ Sid » » Riksgrs-kontorets tjensteman » Arkivbyggnad för Göta Hofrätt................ » Arkivet, Riksdags- ........................... » Artilleriet, kanoner samt rid- och anspanns m. fl. persedlar för ................ » Artilleri-försök med kanoner .................... » Auktionsmedel för Kronans hus ................ » Awesta pedagogi ...................................... „ Bark, Sveriges Riks-, Riksgälds-kontorets kreditiv å ........... » Bankens behållna vinst ............................ » Barthelerny, S:t, kolonien, utgifter för » Befordringsgrunder vid Riksgälds-kontoret » Befordringsvilkor....................................... » Begrafningshjelp efter obemedlade tjenste - man och vaktbetjenter » Begrafningslijelps-besparingar................ » Beklädnad åt Beväringsmanskapet............ » Belåning af obligationer ............................ » Belägrings-artilleri, anskaffning af............ » Belöning för extra arbeten ...... » Bergs-läroverk, nybyggnad för ................ » Bergsängs lastplats, väg från.................... » Berättelser, Fullmägtiges och Kommissariatets ................................ » » Justitie-ombudsmannens....... » » Riksdagens Revisorers........... » Besigtningar å Riksgälds-kontorets och Riksdagens hus ............ » Beskattning sväsendets förenkling, anslag till » Beskrifning öfver Statens jernvägsbygg nader ............................... >> Besparingar å extra och tillfälliga statsanslag ........................... » » » förslagsanslagen ............... » » » statsanslagen i allmänhet » Besvär öfver Fullmägtiges beslut ............ » Betjeningen vid Riksgälds-kontoret............ » Bevillning eu, allmänna................................ » » uppbörden och redovisningen af ................ >, Bevillnings-förordning, utfärdande af....... » Beväringsmanskapets beklädnad................ » Bibliotek, Riksdagens............................ » Bidrag, Statsverkets, till Riksgälds-kontorets utgifter........................... » 33. § 58. 35, 36. §§ 62, 63. 10, 11. 5 22 inom. 1. 32, 33. § 57. 11. § 22 mom. 3, 4. 5, 11. § 13. § 22 mom. 11. 37. § 70. 4. § 9 mom. 3. 41. $ 87. 40. § 84. 12. ii 22 inom. 19. 55. § 139. 35, 36, 54. § 62 inom. 1—5. § 13s. 36. <j 64. 30. § 48. 11. S 22 mom. 6, 7. 41. § 86. 8. §§ 19 inom. 2. 22 inom. 4. 36. § 63. 11. § 22 inom. 15. 18. § 24 mom. 17. 49. § 121. 34. § 60. 31, 49. §§ 58, 122. 48. § 119. 4, 5. §§ 7, 10. 5. § 15. 24. § 42. 26—30. § 46. 38. § 73. 48, 56. §§ 117, 144. 51—53. §§ 128—133. 37. § 67. 42, 43. §§ 90, 92, 93. 51. § 126 inom. b. 11. § 22 mom. 6, 7. 32, 33. § 57. 38. § 72. Bihanget till Riksdagens protokoller, tryckning af.................................. Sid B odum och Ramsele, väganläggning mellan » » och Tåsjö, dito dito » Bokslut s-kontor, Riksgälds-kontorets ........ » Bolrnen och Wieslanda, väganläggning mellan ............... » Borgmästares pensionering ...................... » Brister i förslagsanslagen ........ » » » Statsverkets inkomster ............ » Brobyggnader, anslag och lån till............ » Brudgåfva åt Prinsessan Lovisa ........... » Bråckc och Sundsvall, vägomläggningmellan » Byggnadsarbeten på Riksdagshusets tomt » Båkmedlen ..................... » Båtsmansrotarnes sammanförande ............ » Carlsborgs fästning ........... » Carlskrona skeppsbyggeri-institut ............ » Oarlstad, lån till Domkyrkan i ................ » Christianstad, bidrag till läroverksbyggnad » Christianstads läns flyg sands-planteringsfond » Dalslands kanalaktiebolag ....................... » Depositionsmedel ...................................... » Deputerade för låneärenden........................ » Diarium, Ombudsmannens ...................... » Diplomatarium, Svenskt........................... » Domkyrkans i Carlstad reparation, statsbidrag till ........ » Bylta svafvelbruk, tjenstbarheter vid....... » Edeforssen, kanal förbi ........................ » Ekeplantering sfonden ............ » Ekeskog smedlen............................................ » Embetsresor, Justitie-oinbudsmannens........ » Enke- och pupill-kassan vid Riksgälds kontoret ........ » Expedition, Fullmägtiges....................... » » Justitie-ombudsmannens ........ » Expenser för Justitie-ombudsmannen m. fl. » Extra ordinarie tjenstemän, deras antagande .... » » » » » skiljande från Riksgälds kontoret. ....... » » » » gratifikationer åt » 49. § 123. 16. 20. § 24 mom. 4. § 31 m.2. 16, 20. § 24 mom. 4. 31 mom. 2. 52. § 130. 16, 21. S 24 mom. 5. § 31 in. 3- 3. § 5. 26—30. § 46. 26. § 45. 8, 11, 16, 21. §§ 19 inom. 5. 22 inom. 17. 24 inom. 6- 31 inom. 4. 20. § 29. • 6. t; 14 mom. 2. 32. § 54. 39. § 78. 30. § 49. 20. § 30 inom. 1. 8. 11. § 19 in. 3. § 22 m. 14. 19. § 26. 9, 10. § 20. 40. § so. 17, 50. § 24 inom. 10. § 124. 38, 39. § 76- 45. § 105. 48. § 118. 4. § 9 inom. I. 19. § 26. 5. § 11- 6. § 14 inom. 4. 40. § 80. 39. § 79. 34. § 60. 36, 54. 65, 134. 52. § 129. 33. 34. «§ 59, 60. 34. § 60. 54. § 138. 56. § 145. 36. § 63. Falkenberg, dragvägsanlägguiug och mudd ringsarbeten vid ............... Sid. 6. S !4 mom. 5. Flottans civile tjensteman, aflöning för Flyttningshjelp för Justitie-om budsmannen Folkskolelärares aflönande .................... » gymnastik- och militäröf ningar .................... Folkskolelärare-seminariernas trädgårdsskötsel - 38. § 74. 34. § 59. 9, 12. §§ 19 mom 8. 22 mom. 20, 21. 9. § 19 inom. 11. 9, 12 §§ 19 inom. 9, 10. 22 inom. 22. Folkundervisningen, ersättning till Statskontoret för förskott till Fordringar, Riksgälds-kontorets ............... Förskrift-sällskapets samlingar............. Forsel-lön, ersättning till räntetagare för Fredrika kyrka och Ohrträsk, väganlägg ning mellan Frisocknarnes tjenstbarhet till Bylta svafvelbruk ...................... Frostländighet, anslag för minskning af— Fullmaater för Riksgälds-kontorets tjensteman ................................. » granskning af Riksdagsmännens Fullmågtige i Riksgälds-kontoret ............ Fullmågtiges ansvarsskyldighet ............... » antal för besluts fattande... » arfvoden och resekostnads ersättningar. ....................... » befattning upphör ............... » berättelser ............................ » besluts öfverklagande ........ » Deputerade för låneärenden » frånvaro ............................... » föreskrifter ............................ » förfall .................................... » kansligöromål........................ « komplettering....................... » omröstningar ....................... » Ordförande............ ............ » protokoller .......................... » rådfrågningarhos Revisorerne » sammankomster .................... » sammanträden .................... » sessionsdagar ........................ )) 24. § 39. )) 2. § 3. » 2, 3. § 4. » 30. § 47. » 16. § 24 mom. 2. » 5. § 11. )) 6, 8, 12, 18, 21. §§ 14 inom. 5. 19 mom. 0. 22 inom. 18. 24 inom. 12. 31 mom. 6. » 35. § 62 mom. 1 » 51. 88. § 127. » 45." § 106. v 47, 51. §§ 112, 126. » 35. § 61. » 44, 45. § 103. » 49. § 121. )) 48. § 117. » 45. -§ 105. )) 46, 47. §§ no, in. )) 47. 48. § 116. » 46, 47. §§ no, in. » 52. § 129. )) 44, 45. § 103. v 47. § 114. » 44. § 99. » 46. § 108. )) 46. § 107. » 46- -48. §§ 108- -117. » 46. § 108. » 46. § 108. 94 Fullrnägtiges ställande till ansvar ............ » Suppleanter............................ » » deras inträdande » särskilda uppdrag .. ........... » . tjenstledighet ...................... » åligganden ........................... Furusjön, i Jönköpings län, lån till ........ Fyr-inrättningens reservfond ................... Fyr- och B åkmedlen ........................... Fält-artilleriet, anskaffningar för............... Fästning sbyggnader, anslag till ................ Förfall, Fuilmägtiges ................................ Förräntning af Riksgälds-kontoréts kontanta tillgång .................. Förskott, ersättning till Kong!. Stats-kon toret för ............................ Förslag till lediga tjänsters återbesättande Förslagsanslag enligt riksstaten ............. Försvarsverket till lands, anslag för -------- » » sjös, anslag för........... Gevär, anskaffning af tidsenliga ................ Grannkonebro och Heda by, vägomlägg ning mellan ............ Granskning af Kommissariatets protokoller och anteckningsböcker........ Granskning af Riksdagsmäns fullmakter... » » Riksgälds-kontoréts räkenskaper ............................ Gratifikationer till betjeningen vid Riks gälds-kontoret. ............... Gymnastiköfningar. folkskolelärares ....... Göta Hofrätt, arkivbyggnad för................ Göta Kanal-direktion, val till ledamot af Göteborgs hospitals utvidgning ................ Hamnanläggningar, föreskrifter rörande bidragen till Hamnbyggnad vid Uddevalla ................... » » Ystad............................ Hamnbyggnader ........................................ Heda by och Grannkonebro, vägomlägg ning mellan............ Iledens forssar, kanal förbi ................... Historia, Sveriges, vigtiga handlingar för Hofrätt, Göta, arkivbyggnad för............. Honoraria, Fullmäktiges......................... Hospital vid Göteborg, uppförande af .... Sid. 46. § 106. » 88. )) 44. §§ 100—101. » 48 51. §§ 118—127. )) 46. § no. » 45 § 104. » 2. § 3. » 89. § 78. » 39. § 78. » 11. § 22 mom. 4, 5. )) 20. § 80. )) 44, 46. §§ ioi, no, in. » 41. § 86. » 24. §§ 38, 39. » 54. § 137. » 26—30. § 46 )) 11. § 22 mom. 2—7. » 11. § 22 mom. 8 — 11. 11. § 22 inom. 5. » 22. § 33 inom. 1. )) 48. § 118. » 51. § 127. » 43. § 96. » 36. § 63. » 9. § 22 inom. 11. )) 10, 11. § 22 mom. 1. » 51. § 126 mom. d. )) 4, 8. § 9 mom. 2. § 17 in. 2. » 10, 12, 19, 22. §§ 21, 23, 25, 32. » 17. § 24 mom. 8. » 3, 16. § 6. § 24 mom. 7. )) 3, 6, 8, 11, 16. §§ 6. 14 inom. 3. 19 inom. 5. 22 mom. 17. 24 inom. 6—9. W 22. § 33 inom. i. » 6. § 14 mom. 4 )) 5, 9. § 12. § 19 mom. 12. » 10. 1 22 mom. 1. )) 35. § 61. ,» 4, 8. § 9 inom. 2. g 17 inom. 2. 95 Hufvudbok, Riksgälds-kontorets................ Sid. 43. Hus, kronans, i städerna ........................ » 37 » Riksdagens .................................... » 32, 48. » Riksgälds-kontorets ........................ » 32, 48. Hvetlanda och Serarp, vägomläggning mellan .................. » 23. Hypotheksbanken, allmänna..................... » 50 Hdlahults allmänning ............................ „ 5 Hästholmen, Vestra, arbeten å ............... >, 20. .Jernvägsanlåggningar, undersökningskost nader för ............ » 24. Jernvägsbyggnader, Statens, anslag till » 19. “ teknisk-ekonomisk beskrifning öfver........ » 7, Indrifnings-arfvoden................................... » 43. Infanteri-gevär, anslag till ........................ » n. Inkomster, Statsverkets, brist uti ....... » 24—30. » Riksgälds-kontorets ............... » 37 -42. Instruktion för Riksgälds-kontorets tjensteman ........................ ......... » Z3. Inventarier i Riksgälds-kontorets och Riks dagens hus ..................... » 32, 48, 50. Inventering af låne-och säkerhetshandlingar >> 48. Jordeböckernas afslutande och granskning » 4, 5. Justitie-ombudsmannens aflöning................ » 33, 34, » insättande i embetet » 51. ■Kameralväsendet, anteckningar rörande.... » 7, 9. Kanaler, statsbidrag till ........ » 6, 17, 18, 21, 23. Kanoner, anskaffning af ................ » g. » försök med ................... » 5. » skjutbana för .......................... » H. » af lämplig modell ................. » 11. Kansliets, Kongl., registratur.................... » g. Kinda båtleds utsträckning till Linköping » 18, 21. Kinda kanalaktiebolag, revision .............. » 50. Komminister sboställen, tionde af............... ». 4. Kommissariat, Riksgälds-kontorets ........ » 52. » dess protokoller och anteckningsböcker ........ » 48. » » utlåtanden ................ » Kommissions-landtmätares pensionering.... » 3. Kontor s-expenser ........................................ „ 32. Konungens ombud. .................................... „ 47, Kortståmpel-afgiften.................................. » 37 42. § 96. § 70. §§ 56, 119, 120. §§ 56, 119. § 33 inom. 3. § 125. § 11- § 30 mom. 2. § 37. § 28. § 15. § 95. § 22 inom. 5. §§ 43, 44, 45, 46. §§ 66—89. § 133. §§ 56, 119, 123. § 118. §§ 7, 10. § 59. § 126 mom. c. §§ 16 inom. 2. 19 mom. 7. §§ 14 inom. 2, 5. 21 inom. 10. 11. 31 inom. 5. § 34. § 19 inom. 2. § 13. § 22 inom. 11. § 22 inom. 9. § 17 inom. 1. §§ 24 inom. 11. 31 inom. 5. § 124. § 8. § 130. § 118. § 115. § 5. § 56. § 113. §§ 68, 91. 96 Kreditiv för infallande krig...................•■••• Sid. 30, 31. „ » pensionering af Armeens befäl och tjensteman......•••■ » » rikets försvar eller andra vigtiga ändamål,.................... » Riksgälds-kontorets å Banken .. . Kronotionde af komministersboställen Köpeskilling för kronohemman .....•....... Landtbrukslårlingar, reseunderstöd åt .... Landtförsvaret, extra anslag till.............— Landtrånteriernas deposition smedel ........ „ månadsförslag ............ Landträntmästare remisslage ............ Lavetter, anskaffning af -....................... Ledigheter bland Fullmäktige.................... Lida-ån, sänkning af .........-.................... Liqvid mellan Stats- och Riksgälds-verken » angående förslags-anslagen............ Statsverkets öfverskott... §§ 50, 52. Liqvidation»fonder --- Ljuspenningar vid Riksgälds-kontoret..... Luftvexlings-apparat i Riksdagshuset....... Lule-elf, rensning och kanalisering åt .... Luleå och Storbaken, kommunikation mellan Läroverkshyggnader, anslag och lan till .... Manufaktur-diskontens vinstmedel ...... Mediko-pneumatisk anstalt, anslag till M ilitåröfningar, tolkskolelärares................ Mindre kreditivet ........................... -........ Minor, undervattens- .............------.....-.....; Missväxt, arbetsförtjenst åt behöfvande, i följd af.................................... Missväxter, behöfvandes undsättning vid. .. Mjöl- och sågqvarns-råntans upphörande, J ersättning för .... Museum, National-, inredning ............... Myntsort, den i reglementet begagnade.... Myrutdikningar för minskande af frostländighet .................... - Månadsförslag. Landtrånteriernas » 25. § 41. » 31, 40. §§ 51, 52, 83. » 41. § 87. » 4. § 8- ») 37. § 69. » 11. § 22 mom. 13. )) It § 22 mom. 2—7. )) 38, 39. § 76. » 43. § 93. » 43. § 94. » 8. § 19 mom. 2. )) 44. § 100. » 18, 22. §§ 24 mom 14. 31 inom. 8. » 18, 21. §§ 24 inom. 11. 31 mom. 5 )) 44. § 98. » 26. § 46. )) 38. § 73. » 43. § 96. )) 35. § 62 mom. 3. )) 32. § 55. )) 6. 6. § 14 inom. 4. § 14 mom. 4. » 9, 19. §§ 20, 27. )) 38. § 75. )) 12. § 22 mom. 23. 9. § 19 inom. 11. )> 31, 40. §§ 51, 52, 83. » 11. § 22 mom. 11. » 18, 22, 23. §§ 24 inom. 16. 33, 34. )) 23, 24, 40. §§ 35, 36, 81, 82. )) 7. § 16 mom. 1. )) 8. § 18. » 58. § 150. )) 6, 8, 12, 18, 21. §§ 14 mom. 5. 19 mom. 6. 22 mom. 18. 24 mom. 12. 31 inom. 6- yi , 43. § 93 97 National-musei-byggnadens inredning ....... Sid Naturvetenskapliga forskningar, anslag till » NåfveUjön i Jönköpings län, lån till........ » Nåsliult och Sy serum, vägomläggning mellan...... » Nådår sbesparingar .................. » Obligationer, belåning af........................... » » Riksgälds-kontorets ............ » Observations-arfvode.................................... » Observationsmedel........................................ » Odlings företag, anslag och lån för beredande af ............... » » föreskrifter rörande dessa anslag och lån........ » Olsebols gästgifvaregård, väg till................ » Ombud, Konungens .................................... » Ombudsman, Riksgälds-kontorets ............ » Omröstningar, Fullmäktiges........................ » Ordförande hos Fullmäktige ............... » » vice, dito .................... » Pansarplåtar, försök med deras motstånds förmåga ...................... » Pedagogier, anslag till................................ » Pensioner, vid Arméen ........................... » Pensionering, Borgmästares och Kommis sionslandtmätares. ........... » Pension sgrunder för Riksgälds-kontorets tjensteman och vaktbetjening » Pensions-stat vid Riksgälds-kontoret........ » Positions-artilleri, anskaffning af ............ » Postassurans-fonden.................................... » Projektiler till kanoner................................ » Protokoller, Fullmäktiges.......................... » » Riksdagens, papper till tryckning af ................................ » Ramsele och Bodum, väganläggning mellan » Registratur, utskrifning af Kongl. Kansliets » Reglementariska stadganden, äldre............ » Remisslage.................................... » Rengen och Linköpings hamn, båtled mellan » Resekostnads-ersättning för Riksdagens Revisorer ............ » Bih. till Riksd, Prof. i809. 10 S 8. § 18. 24. § 40. 2. § 3. 23. § 33 mom. 2. 30. § 48. 41, § 86. 1, 40, 41. §4 2, 85. 43. § 95. 38, 43. §§ 71, 94. (i, 8,12, 18,21,22. §§ 14 inom. 5. 19 inom. 6. 22 mom. 18. 24 mom. 12—15 31 inom. 6—9. 10, 12, 19, 22. §§ 21, 23, 25, 32. 18. 19. § 24 mom. 17. 47. § 113. 53. § 131. 47. § 114. 44. § 99. 44. § 99. 5. § 13. 4. 8 9 inom. 3. 25. § 41. 3. § 5. 56, 57. §§ 146-149. 87. — 8, 11. § 19 inom. 2. § 22 m.4. 39. § 77. 11. § 22 inom. 10. 46. § 108. 49. § 123. 16, 20. § 24 mom. 4. § 31 in. 2- 8. § 17 mom. 1. 58. § 151. 43. § 94. 18, 21. § 24mom. 11. §31 m.5. 33. § 58. 1 Afd. 2 Band. 13 (Riksg.-Kont. Reglemente.) 98 Resekostnads-ersättning för Fullmgtige .... Sid. 35. § 61. » » Justitie-ombuds - mannen ....... Reseunderstöd åt landtbrukslärlingar........ Restantier å allmänna bevillningen............ Revisions-kontor, Riksgälds-kontorets........ Revision s-kostnader .................................... Revisorer, Riksdagens, vid 1869 års statsrevision ................ » » traktamenten och resekostnader för Revisorernes berättelser ........................... Rid- och anspann spersedlar åt fältartilleriet Riksbanken, kreditiv å................................ Riksbankens vinst........................................ Riksdagens hus, byggnadsarbeten derstädes » >> upplåtelse af rum uti .... Riksdag s-bibliotheket.................................... Riksdag skostnader....................................... Riksdagsort, Fullmäktiges yttrande derom Riksdaler, hvad dermed i Reglementet förstås ........................................ Riksgälds-kontorets betjening ................... » Enke- och pupillkassa » fordringar för meddelade lån................ » Fullmäktige ................ » föremål........................ » förvaltning ................ » hufvudbok.................... » hus ............................ b inkomster och särskilda tillgångar ................ b kreditiv å Fanken .... » obligationer ................ b rättegångs- och utsök nings-ärenden ........ b skulder........................ » Styrelse .................... » tjenstemanna-personal b upplåning ................... » utgifter........................ b vaktbetjening ............ Riksgälds-sedlar, inlösen af........................ Riksregistraluret, komplettering af............ Riks-statens inkomster, Riksgälds-kontoret deraf tillkommande belopp ... Rotar vid båtsmanshållet, sammanförande af » 34. § 60. )) 11. § 22 inom. 13. » 37. § 67. » 52. § 130. » 33. § 58. » 88. » 33. § 58. )) 33, 122. §§ 127, 58. » 11. 8 22 inom. 3. )) 41. § 87. » 40. § 81. » 32. § 54. » 48. § 120. » 32. § 57. )) 31. § 53. » 50 § 126 inom. a. » 58. § 150. » 51--53. 88 128—133. » 36. § 65. » 2. § 3. o 88. » 1. § 1. » 44. §§ 99. 102. » 43. § 96. )) 32, 48. §§ 54, 56, 119. » 37—42. §§ 66-89. )) 41. § 87. § 2. )) 1. » 53. § 131. » 1. § 2. )) 44—66. §§ 99-107. » 51—53 §§ 128—137. » 40-42. §§ 85-93. ») 2—36. §§ 4-65. » 53. § 132. )) 1. § 2. » 8. § 17 mom. 1 » 38. § 72. )) 30. § 49. 99 Räkenskaper, Riksgälds-kontorets ............ » » » utdrag af » Rånte- och amortissements-fonder ........... » Räntebärande pappers belånande ............ » Råntegifoares befriande från forsellön .... » Sammankomster, Fullmägtiges............... > » Fullmägtiges i Banken och Riksgälds-kontoret gemensamma » Sandahls mediko-pneumatiska anstalt .... » Sandbergs, C., kameral-samlingar ............ » Serarp och Hvetlanda, vägomläggning mellan................ Sessionsdagar, Fullmägtiges........................ Silen, Östra och Vestra, segelled mellan ... Sjöaftappning ar............................................ » vilkor för statsbidrag till Sjöförsvaret, anslag till ........................... Sjökrigsmateriel, ny .................................... Skara läroverk, bidrag till byggnad för.... Skatteköpeskillingar ........................., Skeppsbyggeri-institutet i Carlskrona, anslag till .................................. Skjutbana för grafva kanoner Skjutförsök, anställande af .... Skog splantering skassan........................ » Skrifmaterialier för Riksdagens och Utskottens behof........................ » Skulder, Riksgälds-kontorets ................... » Spelkort, stämpelafgiften för .................... » Stadganden, allmänna, rörande tillfälliga statsutgifter..................... » » äldre, rörande Riksgälds kontoret ............ » Stadspedagogier, anslag till ....................... » Stat, aflönings-, för Riksgälds-kontoret.... » Stat, pensions-, för Riksgälds-kontoret .... » Statens jernvägsbyggnader ........................ » o " » beskrifning öfver >, Statsfyllnadssurnman.................................... » Statsinkomsterna, brister i ........................ » » öfverskott å ................ » 46. § 107. 43. § 96. 43, 44. § 97. 43. § 96. 41. § 86. 30. § 47. 46-48. §§ 108-117. 50, 51. § 126. 12. § 22 mom. 23. 7, 9. §§ 16 mom. 2. 19 mom. 7. 23. § 33 inom. 3. 46. § 108. 17. § 24 mom. 10. 6, 12, 18, 21 §§ 14. 22 mom. 24 mom. 12— 31 mom. 6—9 10, 12, 19, 22. §§ 21, 23, 25, 32. 5, 11. §§ 13. 22 inom. k 11. § 22 mom. 8. 19. § 27. 37. § 69. 8, 11. §§ 19 mom. 3. 22 mom. 14. 11. § 22 mom. 12. 22. § 31 mom. 5. 8, 11. §§ 19 mom. 1. 22 m. 2. 40. § 80. 49, 50. § 123. 1. § 2. 37, 42. §§ 68. 91. 25. § 49. 58. § 151- 4. § 9 mom. 3. 85, 86. — 87. — 19. § 28. 7. § 19. 25. §§ 43, 44. 26. § 45. 38. § 73. * 100 # % Statskontoret, ersättning till.................... Sid. 24. Statslånefonden............................................ » 19, 20, 42. Statslån för jern vägsbyggnader ................ » 40, 41. Statsobligationer, fonderade ....................... » 40, 41. Statsregleringen, dermed gemenskap egande utgifter........................................ » 25—31. Statsutgifter, extra eller tillfälliga, beviljade vid 1844 och 1845 års riksdag................................... » 2, 3. » dito vid 1817 och 1848 års riksdag................... » 3. » dito vid 1853 och 1854 års riksdag................................... » 3. » dito vid 1856, 1857 och 1858 års riksdag.................... » 4. « dito vid 1859 och 1860 års riksdag.................................... » 5. » dito vid 1862 och 1863 års riksdag ............................... » 5—8. o dito vid 1865 och 1866 års riksdag.................................... » 8—10. » dito vid 1867 års riksdag.... » 10—16. » dito vid 1868 års riksdag.... » 16—19. » dito vid 1869 års riksdag ... » 20—25. » allmänna stadganden rörande » 25. Statsverkets besparingar och öfverskott .... » 38. » förslagsanslag .................... » 26—30. » inkomster, brister uti ........ » 26. » » Riksgälds- kontorets andel af ........... » 38. » liqvider med Riksgälds-kon toret ............. » 26, SO, 44. Stensjön i Jönköpings län, lån till ........ » 2. Storbacken och Luleå, kommunikation mellan ................ » g. Storskiften i norra länen........................... » p]. Strömrensningar, anslag till .................... » g. Strömsholms nya kanalbolag, revision af dess förvaltning ................ » 50. Stångåns kanalisering, statsbidrag till .... v pg. S tämg elafgifter na för spelkort och tidningar ............................ » 37, 42. Större kreditivet ........................................ » 30, 3p. Summariska råkningarne............................ » 42. Sundsvall och Bräcke, kommunikationsled mellan ................................... » 6. Suppleanter för Fullmägtige ................ » 88. » deras inträdande .................... « 44. §§ 38, 39. §§ 28, 89. § 85. § 85. §§ 43-49. § 4. § 5. § 6. §§ 7-9. §§ 10—12. §§ 13-18. §§ 19-21. §§ 22, 23. §§ 24-27. §§ 29-41. § 42. § 73. § 46. § 45. § 72. §§ 46, 73. 98. § 3. § 14 inom. 4. § 22 mom. 12. § 14 inom. 4. § 124. § 24 mom. 11. §31 in. 5. §§ 68, 91. § so. 92. § 14 inom. 2. §§ 100, 101. 101 Suppleanter för Revisorer^ .................... Suspensioner................................................ Svenska Fornskrift-sällskapets handlingar » kameralvåsendet, anteckningar om Svenskt diplomatarium.............................. Sveriges historia, vigtiga handlingar för,... Syserum och Näshult, vägomläggning mellan ............................ Sågqvarns-råntans upphörande................... Teknisk-ekonomisk beskrifning öfver Statens jernvägsbyggnader Teknologiska institutet, ny byggnad vid .... Testamentsbevillningen, arfvode för.......... T{dningsståmpel-afgiften ............................ Tjensteförsummelser .................................... Tjenstemän vid Riksgälds-kontoret............ » » » aflöning för » » » pensionering af Tjenster, lediga, bestridande af ................ » » återbesättande af ............ Tjenstgörings-ordning ................................ Tjenstgörings-penningar ............................ Tjenstledighet för ämbetsmännen och vakt betjeningen ............... » » Fullmägtige .................. Tjurken m. fl. vattendrag i Jönköpings län Tomter på Riddarholmen, upplåtelse deraf till Stockholms stad ................ Traktamenten, Riksdagens Revisorers .... Tryckfrihets-kommittéens betjening och expenser ........... Tryckning af bihanget till Riksdagens protokoller ........................ » » Revisorernas berättelser .... Tryckningskostnader för Justitie-ombuds mannens berättelser ............... Trädgårdsskötselns befrämjande ................ Tåsjö och B odum, väganläggning mellan Uddevalla hamn, anslag till........................ Ume eif, rensningar i ................................ Understöd för Riksgälds-kontorets tjenste mäns sterbhus .................... Under sökning s-kostnader för jernvägsanläggningar ............ Sid. 88, 89. )) 55, 56. §§ 140, 141, 143. » 2. § 4. » 7, 9. § 16 mom. 2. 19 mom. 7. » 4. § 9 mom. 1. » 5, 9. § 12. § 19 mom. 12. » 23. § 33 mom. 2. » 7. § 16 inom. 1. » 7. § 15. )) 11. § 22 mom. 15. )) 42. § 90. » 37, 42. §§ 68, 91. » 55, 56. §§ 140—145. )) 52, 53. §§ 129—131. )) 35. § 62. » 56, 57. §§ 146—149. » 53, 54. §§ 134, 135. )) 54, 55, 56. §§ 136, 137, 139, 144. )) 53. § 133. » 35. § 62 inom. 1. 54. § 135. » 46, 47. §§ no, in. » 2. § 3. 32. § 54. » 33. § 58. » 34. § 60. )) 49. § 123. » 33, 49. §§ 58, 122. » 34 § 60. » 9, 12. §§ 19 mom. 9, 10. 22 inom. 22. » 16, 22. §§ 24 inom. 4. 31 mom. 2. )) 17. § 24 mom. 8. )) 18, 22. §§ 24 mom. 15. 31 inom. 9. )) 36. § 64. » 24. § 37. 102 Undervattens-minor, försök med................ Sid. Undsättning smedel vid missväxter ............ » Uppbörden och redovisningen af Riksgälds kontorets medel .................... » Uppdrag, Fullmägtiges, särskilda ........ » Upplåning för Riksgälds-kontorets räkning » Uppvärmning sapparat i Riksdagshuset .... » Utbetalningar, allmänna stadganden rörande ............................ » Utdikningar och aftappningar af myrer i norra länen » » » i rikets öfriga delar » Utdrag af Riksgälds-kontorets räkenskaper » Utgifter, Riksgälds-kontorets .............-..... » Utlåtanden, Kommissariatets .................... » Vaktbetjening, Justitie-ombudsmannens .... » » Riksgälds-kontorets ............ » Vaktbetjeningens pensionerande ................ » « tjensteförsummelser........ » Varningar för tjensteförsummelser............ » Vattenaftappningar, anslag och lån för... » » i norra länen ........... » » i öfriga delar af riket s » allmänna föreskrifter rörande dertill beviljade statsbidrag » Ventilationsapparat i Riksdagshuset ........ » Wesan, sjöaftappning, lån till.................... » Vestra Hästholmen ................................... » Wieslanda och Bolmen ................... » Wilhelmina och Asele, väganläggning mellan » Vilkor för statsbidrag till allmänna arbeten » -) för lönetillökningen vid Riksgälds kontoret .............................. » Vinst, Bankens........................................... » Vinstmedel, Manufaktur-diskontens ...... » Wisby, vågbrytaren vid .....-.................... » Vågbrytaren utanför Wisby ........ » 11. § 32 mom. 11. 23, 24, 40. §§ 35, 36, 81, 82. 42 44. §§ 90-98. 48—51. §§ 118 127. 40, 41, 42. §§ 85, 88. 32. § 55. 25. § 49. 6, 8. 12, 18, 21. §§ 14 mom. 5. 19 in. 6. 22 mom. 18. 24 inom. 12. 31 m. 6. 18, 22. §§ 24 mom, 13. 31 mom. 7. 43. § 97. 2—36. §§ 4-65. 46. § 115. 33. § 59. 53. § 132. 56. 57. §§ 146 -149. 56. § 143. 55. 5 140. 6,8,11, 18,21,22. §§ 14 mom. 5. 19 m. 6. 22 inom. 18- 24 mom. 12—15. 31 mom. 6—9. 6,8,12, 18,21,22- §§ 14 mom. 5. 19 in. 6. 22 mom. 18. 24 mom. 12. 31 mom. 6. 18, 22. §§ 24 mom. 13. 31 inom. 7- 10, 12, 19, 22. §§ 21, 23, 25. 32. 32. § 55. 2. § 3. 20. § 30 mom. 2. 16, 21 §§ 24 mom. 5. 31 m. 3. 16. § 24 inom. 2. 19, 26. 36. §§ 21, 23. 25, 32. 35. § 62. 40. § 84. 38. § 75. 17. § 24 mom 9. 17. § 24 mom. 9. 103 Väg anläggning ar och vägförbättringar, anslag till ................ Sid. 6, 8, 11, 16, 18, 20, 22, 23. » allmänna föreskrifter, rö rande dessa anslag » Ystads hamnbyggnad, statsbidrag för........ » Åsele och Wilhelmina, väganläggning mellan » Asele och Öhrträsk, väganläggning mellan » Öfverskott, Statsverkets ........................» Öhrträsk och Åsele, väganläggning mellan » Östra allmänningen i Örebro län................ » 10, 12, 19, 22. 3, 16. 16. 16. 38. 16. 5. §§ 14 mom. 1, 2. 19 mom. 4. 22 mom. 16. 24 mom. 1—5. 24 mom. 16, 17. 31 mom. I. 33. 34. §§ 21, 23, 25, 32. § 6. § 24 mom. 7. § 24 inom. 2. § 24 mom. 2. § 73. § 24 mom. 2. § 11.