utfårdadt vid sintet af 1868 års riksdag

T - £''s- •''f rf | S »'' < v t: : fl :i i /.,''iiLdiJ O..i n '' r W * U r § '' ti »£ kJL i v i f 11 " t a \A LI i L U in u•=:?{.. hi# ?b«$nA?t) - r innehål^-förteckning, Riksgälds-kontorets föremål § 1. ,, skulder § 2. „ fordringar för utbetalda lån § 3. ,, utbetalningar till följd af extra statsregleringar vid föregående riksdagar §§ 4—40. ,, ,, anvisade vid innevarande riksdag §§ 41—49. Statsfyllnadssumman jemte öfriga med statsreglering^ gemenskap egande utgifter §§ 50-55. På Riksgälds-kontoret anvisade kreditiver §§ 56—59. Från Riksgälds-kontoret utgående riksdags- och revisions-kostnader, aflöningar, förvaltningsutgifter m. m. §§ 60—73. Riksgälds-kontorets inkomster och tillgångar §§ 74—94. Uppbörden och redovisningen af bevillningen in. fl. medel §§ 95—103. Riksgälds-kontorets styrelse §§ 104—112. Fullmägtiges sammankomster §§ 113—122. ,, särskilda åligganden och uppdrag §§ 123—132. Riksgälds-kontorets betjening §§ 133—138. Lediga tjensters bestridande och tillsättande §§ 139—144. Behandlingen af frågor rörande tjensteförsummelser m. m. §§ 145—150. Pensionerandet af Riksgälds-kontorets betjening §§ 151—154. Allmänna bestämmelser §§ 155 och 156. V i 5 § I - Riksgälds-kontoret bär till föremål: a) att ombesörja liqviden af Svenska Statens skuld, för hvilken Riksdagen, enligt 66 § Regerings~formen, ansvarar; b) att verkställa alla de utbetalningar, som af Rikets Ständer eller Riksdagen blifvit å detta verk anvisade; c) att mottaga, förvalta och redovisa alla härtill anslagna tillgångar och inkomster samt hålla Riksdagen uppkommande öfverskott och behållningar till banda ; d) att, i saknad af annan tillgång för bestridande af beviljade och å Riksgälds-kontoret anvisade utgifter, upplåna dertill oundgängligen erforderliga medel; och e) att utföra alla uppdrag och åligganden, som Riksgälds-kontoret för öfrigt af Rikets Ständer eller Riksdagen erhållit. Angående Riksgälds-kontorets skulder. § 2. De af RiJcsgälds-Jcontoret för upptagna lån utfärdade och förut icke inlösta eller eljest, jemlik! behörig föreskrift, ur räkenskaperna affärda obligationer, äfvensom de obligationer, hvilka hädanefter varda af detta verk utgifna, böra, så till kapital som upplupna räntor, enligt desammas ordalydelse infrias. Dessutom har Riksdagen medgifvit, att, då s. k. riksgäldssedlar hädanefter i Riksgälds-kontoret till inlösen företes, Fullmägtige ega att, derest sedlarne befinnas rigtiga, låta desamma med Riksgälds-kontorets medel infria. I afseende på Riksgälds-kontorets skulder, om hvilkas belopp och beskaffenhet Kontorets räkenskaper och handlingar lemna fullständig upplysning, och hvilka finnas summariskt uppgifna uti bil. A vid detta reglemente, höra i öfrigt de föreskrifter, som äro intagna dels uti §§ 3—33 af 1866 års, dels uti §§ 22, 61 och Bill. till Riksd. Prof. 1868. JO Sand. 1 Afd. 2 Band. (Uiksg.-Kont. Reglemente.) 6 62 af det vid sistförflutna riksdag för Riksgälds-kontoret utfärdade reglemente, i de delar samma föreskrifter ännu icke blifvit fullgjorda, fortfarande tjena till efterrättelse. Angående Riksgälds-kontorefs fordringar för de af dess mede! nthetalda eller godlgjordaiån, § 3. Beträffande Riksgälds-kontorets fordringar för meddelade lån, om hvilkas belopp Kontorets böcker och räkenskaper lemna fullständig upplysning, och å hvilka en förteckning jemväl finnes detta reglemente bifogad (bil. B), skola de förbindelser, å hvilka fordringarne sig grunda, jemte föreskrifterna uti §§ 34—95 samt §§ 142 och 148 af 1866 års reglemente i tillämpliga delar fortfarande tjena till efterrättelse; dock har vid sistlidne riksdag den förändring i vilkoren för det vid 1862—1863 års riksdag till utdikning af sjöarne TjurJcen, Näfvelsjön, Furusjön och Stensjön m. fl. vattendrag inom Jönköpings län beviljade lån å 42,000 Riksdaler blifvit medgifven, att den stadgade ränte-inbetalningen och kapital-afbetalningen derför skall taga sin början först efter fem års förlopp från slutet af det år, hvarunder lånet från Riksgälds-kontoret utbekommits; likasom vid innevarande riksdag blifvit beviljad flen förändring i vilkoren för lånet till sjön Wesans uttappning, att å lånesumman, 50,000 R:dr, skall beräknas och vid hvarje års slut erläggas fem procent ränta från och med innevarande års början till och med 1870 års slut samt derefter årligen inbetalas åtta procent å den ursprungliga lånesumman, deraf först godtgöres fem procent årlig ränta å det efter hvarje inbetalning återstående kapitalbeloppet, samt återstoden utgör afbetalning derå. Angående Riksgälds-kontoret ålagda ntbetalningar. Vid 1868 års början återstående utgifter till följd af extra statsreglering garne vid föregående riksdagar. A) Under 1844 och 1845 års riksdag beviljade, men ännu icke bestridda statsutgifter. § 4. I öfverensstämmelse med Kongl. Maj:ts nådiga föreskrift och på grund af vederbörliga reqvisitioner utbetalas det belopp, som erfordras för inköpande af Tre - T hundra exemplar utaf Svenska Fornskrift-sällskapets årliga samlingar; varande kostnaden för inköpet af hvart och ett exemplar utaf dessa samlingar beräknad att årligen utgöra omkring Tre Riksdaler. B) Under 1847 och 1848 års riksdag beviljade, ännu återstående statsutgifter. § 5. Sedan Jcommissions-landtmätare jemte dessa tjenstemäns enkor och barn numera vunnit inträde i Civilstatens Pensionsinrättning med dertill hörande Enke- och Pupillkassa, bör, utaf det vid förenämnda riksdag med Tretton tusen tvåhundra Riksdaler årligen beviljade och å Riksgälds-kontoret anvisade bidrag till en särskild fond för pensionering af såväl förenämnde tjenstemän som borgmästare i rikets städer, utom Stockholm, samt deras enkor och barn, ett belopp af Sju tusen tvåhundra Riksdaler årligen, enligt Kongl. Maj:ts disposition, uppå vederbörlig reqvisition till Kongl. Statskontoret utbetalas, för att Direktionen öfver Civilstatens Pensionsinrättning tillhandahållas, emot skyldighet för Direktionen att ombesörja ifrågavarande pensionering på det sätt och efter de grunder, som i sådant afseende blifvit af Kongl. Maj:t i nåder bestämda; kommande återstoden, Sex tusen Riksdaler, af ofvanberörda årliga anslag att utbetalas först från och med det år, hvarunder den för pensionering af borgmästare jemte deras enkor och barn afsedda särskilda pensionsinrättning af Kongl. Maj:t förklaras vara i det skick, att densamma anses kunna uppfylla dermed afsedda ändamål utan behof af annat statsanslag än det, som redan blifvit beviljande C) Under 1850—1851 års riksdag beviljadef men hittills icke utbetalda statsbidrag. § 6. Återstoden, Ett tusen femhundra Riksdaler, utaf det för hamnbyggnad vid Cal~ mar beviljade anslag, Femtiotre tusen sjutionio Riksdaler, bör, under tillämpning af de för detta anslags lyftning gällande föreskrifter, i stadgad ordning utbetala». 8 D) Under 1853 och 1854 års riksdag beviljade och ännu innestående anslagssummor. § 7. Med fortsatt tillämpning af de under sistnämnda riksdag meddelade och sedermera hufvudsakligen bibehållna föreskrifter i afseende på statsbidrags beviljande och utbekommande för hamn- och brobyggnader, bör återstoden, Sju tusen femhundra Riksdalar, utaf den för uppmuddring af hamnen vid Ystad i egenskap af anslag utan återbetalningsskyldighet anvisade summa, 30,000 Riksdaler, till vederbörande utbetalas; varande nämnda stad, enligt hvad Rikets Ständer såsom vilkor för det beviljade statsbidragets utbekommande, vid 1865—1866 års riksdag föreskrifvet, ansvarig för fullbordandet af detta arbete inom den 1 September 1870, § 8. Den för Göteborgs hospital afsedda och ännu icke lyftande summa, Sjutiofem tusen Riksdaler, utaf det vid meranämnda riksdag beviljade och till Kong!. Maj:ts disposition ställda anslag af 225,000 . Riksdaler för utvidgning och förbättring af detta äfvensom Wadstena och Hernösands hospitaler, bör, i mån af behof, och i öfverensstämmelse med Kongl. Majds nådiga föreskrift, utbetalas. E) Under 1856—1858 ars riksdag beviljade anslag, som ännu icke utbekommits. § 9. Återstoden, Tvåtusen trehundra Riksdaler, utaf den under förenämnde riksdag till Kongl. Majds disposition ställda summa, 300,000 Riksdaler, för att befrämja utdikningar och aftappningar af sänka trakter och sjöar till beredande af odlingsföretag, skall i stadgad ordning utbetalas, i den man vederbörande, i enlighet med gällande föreskrifter, äro berättigade att dessa medel utbekomma. § 10. Återstående beloppet, Två tusen åttahundratjugu Riksdaler 2 öre, utaf det till Kongl, Majds disposition med 100,000 Riksdaler anvisade anslag för verkställigheten - X 9 ten af besluten om beskattningsväsendds förenkling och för påskyndande af arbetena vid de nya jordeböckernas afsilande och granskning, bär, i mån af behof, utbetalas, på det sätt Kongl. Maj:t föreskrifvit. § 11- Som de innehafvare af komminister sb o ställen inom Stockholms län, utaf b vilka, till följd af 1850 års jordransakning samt Kongl. Maj:ts Befallningshafvandes eller Kongl. Kammar-kollegii derefter meddelade laga kraftvunna utslag, kronotionde blifva för ett eller flera år erlagd, ega att af Statsverket erhålla restitution för allt hvad desse boställshafvare, i egenskap af sådan utskyld, inbetalt: så bör, sedan beloppet af hvad sålunda skall restituera^ blifvit vederbörligen bestämdt, detta belopp i vanlig ordning utaf Riksgälds-kontorets medel utbetalas. § 12. Nedan omförmälda anslag till föremål, hänförliga under Hiks-statens Åttonde Hufvudtitel, skola fortfarande, i man af behof, tillhandahållas samt i den ordning eller på det sätt, som af Kongl. Maj:t är eller varder föreskrifvet, utbetalas, nemligen: l:o. Två tusen fyrahundrafemtiosex Riksdaler 25 öre utaf 1859 och 1860 års anslag, 2,000 Riksdaler årligen, för att befrämja och påskynda fortsatt utgifning af arbetet: Svenskt Diplomatarium; hörande denna anslagssumma användas dels till ersättning för nödvändiga resor i och för nämnda arbetes utgifvande och dels till inlösen af 175 exemplar deraf, hvilka exemplar skola till de särskilda kontraktsprost-arkiven utdelas för att såsom offentlig egendom hållas allmänheten till banda; 2:o. Ett tusen niohundra Riksdaler 1 öro utaf anslaget, 9,000 Riksdaler, till fortsatt utgifning af äldre i Riksarkivet och andra allmänna eller enskilda samlingar befintliga samt för Sveriges historia och offentliga förhållanden vigtiga skrifter och handlingar; 3:o, Etthundrafyratio tusen Riksdaler utaf anslaget, 190,000 Riksdaler, till uppförande af ny byggnad för Göteborgs hospital utöfver de under 1853 och 1854 års riksdag för nämnda hospitals utvidgning anvisade medel; 4:o. Två tusen åttahundraniotiofyra Riksdaler 50 öre utaf det vid ofvanberördä riksdag beviljade anslag till löneförbättring åt lärare vid stadspedagogier och läraren vid pedagogien i Avesta samt utvidgning af sådana stadspedagogier, der undervisningen vunnit en högre grad af utveckling. Dill till lliksd. Prof. ISfDi. 10 Samt. 1 Afd. 2 Hand. (Riksg.-Kont. Reglemente). 2 10 F) Under 1859 och 1860 års riksdag beviljade, ännu innestående statsbidrag. § 13- Återstående beloppet, Etthundrasextiotre Riksdaler 4 öre utaf den vid förenämnde riksdag för verkställigheten af den beslutade förenklingen af beskattning sv äsendet samt de nya jordeböckernas afsilande och granskning till Kongl. Maj:ts disposition anvisade anslagssumma af 74,100 Riksdaler, bör, i man af behof, på det af Kongl. Maj:t föreskrift^ sätt utbetalas. j 14- Sedan Rikets Ständer, i anledning af väckt fråga om upphörandet af de så kallade frisochnarnes tjenst!arheter till Bylta svafvelbruk samt afstående! af de åt detta bruk anslagna tvänne allmänningar, benämnda den ena Hålahults och den andra Östra allmänningen inom Örebro län, vid 1859—1860 års riksdag till Kongl. Maj:ts disposition anvisat en summa af 88,587 Riksdaler 80 öre, motsvarande det af Kongl. Krigs- och Kammar-kollegierna samt f. d. Bergskollegium i sådant afseende föreslagna ersättningsbelopp, för att, derest nämnde bruksegare härmed åtnöjas och utan tvist till Kronan öfverlemna omförmälda tvänne allmänningar, användas till åstadkommande af reglering uti ifrågavarande hänseende, hafva Rikets Ständer vid 1865 och 1866 års riksdag medgifvit, att det sålunda redan beviljade anslagsbeloppet, åttioåtta tusen femhundraåttiosju Riksdaler 80 öre, må fortfarande ställas till Kongl. Maj:ts disposition för att användas till ersättning till Bylta bruks egare för ofvanberörda tjenstbar bo ter. § 15- Utaf de extra statsanslag, som under ofvanstående riksdag på Riksgälds-kontoret anvisades för nedan omförmälda, till JRiks-statens Åttonde Hufvudtitel hänförliga föremål, skola följande belopp med stadgade vilkor och förbehåll fortfarande i man af behof tillhandahållas och i den ordning, som af Kongl. Maj:t är eller varder föreskrifven, utbetalas, nemligen: Bo hela det beviljade anslaget, Nio tusen Riksdaler, för befordrande af utgifningen utaf äldre i Riksarkivet och andra allmänna eller enskilda samlingar befintliga samt för Sveriges historia och offentliga förhållanden pigtiga skrifter och handlingar; och 2:o hela det beviljade anslaget, Tretton tusen Riksdaler, för sådana byggnadsarbeten å den åt Stockholms veterinär-inrättning upplåtna egendom, som, enligt 11 en i detta hänseende uppgjord och af Kongl. Maj:t i nåder godkänd plan, kunna pröfvas mest behöfliga. G) Under 1862 och 1863 års riksdag på 11 iksgälds-kontoret anvisade, ännu icke utbetalda statsutgifter. § 16. Utaf de för sjöförsvarets behof samt dertill hörande föremål utöfver anslagen å RiJcs-statens Femte Hufvudtitel anvisade särskilda anslag skola följande, ännu icke lyftade summor i stadgad ordning utbetalas, nemligen: l:o Etthundrafemtio tusen Riksdaler för åtskilliga angelägna arheten och anskaffningar vid Flottans stationer; 2:o Femtio tusen Riksdaler utaf det anslag å 160,000 Riksdaler, som anvisats till bestridande af kostnaderna dels för anställande af försök till utrönande af så kallade pansarplåtars af Svenskt jern förmåga att motstå skott samt till bestämmande af lämpligaste konstruktionen af reflade gjutna jernlcanoner för fartygs bestyckning, dels för artilleriförsök med afseende å frågan om införande af refflade kanoner vid artilleriet. § 17. Utaf de under Riks-statens Sjette Hufvudtitel hänförliga, på Riksgälds-kontoret anvisade extra utgifter skola följande till Kongl. Maj:ts disposition beviljade och ännu innestående anslagssummor, på det sätt och i den ordning Kongl. Maj:t behagar föreskrifva, tillhandahållas och utbetalas, nemligen: ko Sju tusen femhundra Riksdaler åt Alnarps landtbruks-institut såsom bidrag för tillbyggnad af Lomma församlings kyrka; och 2:o Sex tusen Riksdaler utaf anslaget, 18,000 R:dr, till utdelande vid landtbruksmöten af högre prisbelöningar lör husdjur, redskap och maskinerier samt ladugårdsprodukter, sädesslag och andra jordbruksalster. § 18. Hvad hittills icke utbekommits utaf de för väganläggningar och vägförbättringar, bro- och hamnbyggnader, kanaler, strömrensningar och andra vattenkommunikationer äfvensom sjösänkningar och andra vattenaftappningsföretag under 1862— 1863 års riksdag anvisade medel, skall, efter iakttagande af de innehållningar, hvar - 12 till uraktlåtet fullgörande af de för sådana statsbidrag stadgade vilkor föranleder, utbetalas i den mån vederbörande kommuner eller arbetadirektioner, enligt de med hänsigt till ifrågavarande företags utförande och dertill anslagna understöd meddelade föreskrifter, äro berättigade dessa medel utbekomma. De för ofvannämnda föremål anvisade, ännu innestående anslagssummor äro följande: l:o Trettiofem tusen fyrahundraniotioåtta Riksdaler utaf det för anläggning af nya samt förbättring eller omläggning af backiga eller eljest mindre goda vägar beviljade anslag å 450,000 Riksdaler, att användas der Kongl. Maj:t finner medlen mest nödiga för att befordra allmänt gagn: 2:o Tjuguåtta tusen Riksdaler utaf anslaget å 253,000 Riksdaler för verkställande af de arbeten å den tillämnade kommunikationsleden mellan Bräcke gästgifvaregård och staden Sundsvall, som afse chaussée-anläggning samt åstadkommande af kanalled efter Ljunga-elfvens vattendrag; 3:o Tre tusen trehundratjugusju Riksdaler utaf den del af det för anläggning af väg från Öhrträsk till Fredrika kyrka och vidare till Åsele inom Vesterbottens län utan återbetalningsskyldighet beviljade anslag af 100,000 Riksdaler, som anvisats att under åren 1864—1866 utgå med halfva beloppet, eller 50,000 R:dr; varande vid innevarande riksdag medgifvet, , att hvad utaf dessa medel ännu icke blifvit lyftadt må användas för väganläggningen mellan Lögdasund och Bjurholm; 4:o Två tusen Riksdaler utaf det staden Falkenberg för anläggande af eu dragväg vid samt verkställande af muddring sarbeten ofvanför stadens hamn utan återbetalningsskyldighet beviljade anslag, 11,000 Riksdaler; 5:o Trehundrafemtiotvå tusen Riksdaler utaf det utan återbetalningsskyldighet beviljade anslag å 852,000 Riksdaler, som anvisats för verkställande af nödiga rensningar i Lule eif samt anläggande af kanaler med lutande planer förbi Hedens och Ede forsar, för att derigenom erhålla oafbruten kommunikation från Luleå till Storbacken; hörande, förutan de vilkor, som för andra dylika företag blifvit fastställda, iakttagas: a) att Ståten, sedan bolaget på sitt tillskott njutit Sex procent årlig ränta, skall erhålla den derutöfver uppkommande vinsten, intilldess Statens bidrag blifvit till fullo guldet; b) att bolaget skall tillskjuta sin andel i byggnadskostnaden i samma förhållande som statsbidraget lyftes; samt c) att taxa för kanalafgifterna bör af Kongl. Maj:t i nåder fastställas; 6:o Sextiofyra tusen femhundrasjutiofyra Riksdaler utaf den summa, 300,000 Riksdaler, som blifvit beviljad för att användas såsom anslag utan återbetalningsskyldighet till understödjande af sådana myrutdikningar och vattenaftappning ar inom 1Norrbottens, Vesterbottens, Vester-Norrlands, Jemtlands, Gefleborgs och Stora Kopparbergs län samt Eif dals, Fryksdals och Jösse härader i Wermlands län, som företrädesvis afse att förminska frostländigheten, dock under vilkor att sådant understöd icke i något fall får öfverstiga hälften af den för arbetets utförande enligt 13 fastställd plan beräknade kostnad, och alltid med förbindelse för vederbörande kommuner, föreningar eller enskilde att icke allenast tillskjuta hvad derutöfver för arbetets fullbordande erfordras, utan ock att för all framtid behörigen underhålla de afloppsgrafvar och andra för ändamålets vinnande utförda arbeten, som med statsbidrag blifvit understödda; egande Kongl. Maj:t att i de fall, der sådant anses vara af behofvet påkalladt, i nåder medgifva, att någon de] af anslaget må förskottsvis till vederbörande utbetalas. § 19. Sedan Rikets Ständer vid 1862—1863 års riksdag i underdånighet anhållit, att Kongl. Maj:t behagade låta utarbeta och genom trycket utgifva en teknisk ekonomisk beskrifning öfver de för Statens rakning utförda jernvägsbyggnader samt till bestridande af kostnaderna härför till Kongl. Maj:ts disposition anvisat ett förslagsanslag af Tio tusen Riksdaler, att i män af behof utbetalas, och sistnämnda summa i slutet af år 1865 blifvit i Riksgälds-kontoret lyftad, hafva Rikets Ständer medgifva, att hvad derutöfver ytterligare kan finnas erforderligt för bekostande af ifrågavarande beskrifnings utgifning må, i man af behof, lyftas; dock under förutsättning, att hvad som genom framdeles skeende försäljning af umbärliga exemplar utaf samma beskrifning må kunna inflyta, till Riksgälds-kontoret levereras; varande utöfver berörda 10,000 R:dr under år 1867 utbetalde 40,000 R:dr. § 20. Utaf de i sammanhang med regleringen af utgifterna under Riks-statens Sjunde Hufvudtitél beviljade och till Kongl. Maj:ts disposition på Riksgälds-kontoret anvisade extra statsanslag höra följande belopp i föreskrifven ordning utbetalas, nemligen: l:o Tretio tusen Riksdaler utaf det förslagsanslag af 90,000 Riksdaler, som anvisats till ersättande af de förluster, indelnings- och ränte-innehafvare genom mjölök såg-qvarnräntans upphörande komma att vidkännas; 2:o Femhundra Riksdaler utaf det för vårdande och förökande af Kamereraren Carl Sandbergs historiska och kamerala samlingar beviljade anslag af 500 Riksdaler under hvartdera af åren 1864, 1865 och 1866. 8 21. Nedanriämnda, vid regleringen af utgifterna under Riks-statens Åttonde Hufvudtitel, utöfver de å samma Hufvudtitél uppförda summor, till Kongl. Maj:ts dispo - 14 sition på Riksgälds-kontoret anvisade anslagsbelopp böra af Riksgälds-kontoret fortfarande tillhandahållas, nemligen: l:o Återstoden, Två tusen fyrahundrafyratiofem Riksdaler 62 öre, af den anslagssumma, 90,000 R:dr, som för åren 1864—1866 anvisats, för att i mån af behof användas på det sätt, att, der församlingar, hvilkas folkskolelärare redan i lön åtnjuta 400 Riksdaler eller derutöfver, förbinda sig att höja lönen utöfver nu utgående belopp, ett statsbidrag till lika belopp med församlingarnes sålunda lemnade ytterligare tillskott må, efter Kongl. Maj:ts nådiga pröfning, anvisas; dock att Statens bidrag för detta ändamål icke må öfverstiga 50 Riksdaler årligen för hvarje lärare; 2:o Återstoden, Niohundrafemton Riksdaler af det anslag, 60,000 R:dr, som för samma år beviljats till understöd för sådana församlingar, som till följd af medellöshet icke kunna af egna medel till erforderligt belopp bekosta aflöning åt sina folkskolelärare; 3:o Sex tusen sexhundrafyra Riksdaler 45 öre utaf det för bekostande i hufvudstaden af offentliga, vetenskapliga föredrag i sådana ämnen, som företrädesvis tillhöra allmän bildning, beviljade anslag, 30,000 Riksdaler; 4:o Två tusen Riksdaler af anslaget, 9,000 Riksdaler, för fortsatt utskrifning inom de särskilda afdela in garn e af Kongl. Maj:ts Kansli af riks-registratur till och med 1856; 5:o Återstoden, Sju tusen etthundrasjutioåtta Riksdaler 84 öre, utaf det anslag, 167,178 Riksdaler 84 öre, som blifvit anvisad! till verkställande af åtskilliga ny- och ombyggnader på Gymnastiska central-institutets tomt; 6:o Återstoden, Sjutiotvå tusen sexhundratretton Riksdaler 41 öre utaf det vid 1862—1863 års riksdag beviljade anslag, 100,000 Riksdaler, för förändrad inredning och reparation af den till Riksarkiv upplåtna egendomen N:o 4 på Riddarholmm äfvensom för uppförande å gårdstomtens östra sida af en tillbyggnad mellan de gamla flyglarne. § 22. Hela den för uppförande invid Göteborg af nytt hospital för sinnessjuke vid 1862 och 1863 årens riksdag för en gång anvisade summa af Tvåhundra tusen Riksdaler, utöfver de förut för samma ändamål beviljade och i § 8 samt i § 12 mom. 3 omförmälda medel, skall, i mån af behof och i öfverensstämmelse med derom meddelade nådiga föreskrifter, af Riksgälds-kontoret utbetalas. § 23. Sedan Rikets Ständer vid 1862—1863 års riksdag medgifvit, att de lärare 15 som under längre .tid än fem år före verkställigheten af den vid 1856—1858 års riksdag beslutade reglering af Rikets elementarläroverk varit anställde såsom vikarier, vare sig i lektors-, adjunkts- eller kollega-befattning, och hvilkas tjenstgöring blifvit val vitsordad, må berättigas att från och med år 1861 såsom grund för högre lönetur beräkna sig till godo jemväl det antal afslutade läseår öfver fem, som de på sådant sätt tjenstgjort, samt för detta ändamål utöfver det årliga belopp, som blifvit läroverksanslaget tillagdt, anvisat ett särskild!) anslag för en gång af 15,500 Riksdaler; så kommer den ännu icke lyftade återstoden, Två tusen Riksdaler, af detta anslag att för det dermed afsedda ändamål tillhandahållas och i vederbörlig ordning från Riksgäld s-kontoret utbetalas. § 24. Återstående beloppet, Sextioåtta tusen fyrahundratjugusex Riksdaler 59 öre, utaf den för Nationalmusei-bgggnadcns inredning jemte andra i sammanhang dermed erforderliga kostnader till Kongl, Maj:ts disposition anvisade summa af 540,878 Riksdaler 35 öre, skall i mån af behof i föreskrifven ordning utgifvas. H) Under 1865 och 1866 års riksdag, pa Riksgälds-kontoret anvisade, ännu icke bestridda statsutgifter. § 25. Utaf de vid ofvanstående riksdag på Riksgälds-kontoret anvisade anslag skola följande ännu innestående belopp fortfarande tillhandahållas, nemligen: Ro Aderton tusen Riksdaler af anslaget för uppförande af en ny arkivbyggnad för Göta Hofrätt och ombyggande af den hofrättshusets tomt omgifvande kaj; 2:o Återstoden, Tretiotre tusen Riksdaler af anslaget 58,000 Riksdaler för uppförande af nytt kronohäkte i någondera af städerna Hudiksvall eller Sundsvall; 3:o Tjuga tusen Riksdaler för år 1867 till anställande af skjutförsök, att i mån af behof utgå; 4:o Återstoden, Nio tusen sexhundra Riksdaler af anslaget 14,600 Riksdaler till anskaffning af fältsmedje-, sjuk- och medicinalvagnar, reservlavetter, tross- och expediti onsv agnar samt fourag ev agnar; 5:o Hela anslaget, Tretiosex tusen sjuhundrafemtio Riksdaler till anskaffande af ett positions- och belägrings-artilleri om 15 refflade tackjernskanoner med tillbehör, lavetter, föreställare och spetsprojektiler, för år 1867; 16 6:o Nio tusen Riksdaler af anslaget, 15,000 Riksdaler, till anskaffning af en tjenlig modell för såväl infanteriets som kavalleriets skjutvapen, med tändnälsinrältning, samt till nödiga försöks anställande med sådana vapen; 7:o Åttahundraaderton tusen Riksdaler till ny sjökrig smateriéls anskaffande, att, för år 1867, utgå och tillika med öfriga för ändamålet beräknade tillgångar på anslaget för Flottans nybyggnad öfverföras, för att samfäld! med detta redovisas; 8:o Niotiofyra tusen tvåhundra Riksdaler, till ersättning af de utaf anslaget för krigsfartygs nybyggnad förskottsvis bestridda utgifter för anskaffning af 10 st. 9-tums jernkanoner med projektiler samt en sådan kanons förseende med bakladdnings-mekanism äfvensom för densammas profskjutning; 9:o Fyratiofem tusen Riksdaler, för anställande af skjutförsök med upprefflade kanoner, äfvensom för andra nödiga artilleriförsök; 10:o Till fortsättande af storskiftes- och afvittrings-förrättningarne i rikets norra län, för år 1867, Niotiosju tusen Riksdaler utöfver det å Riks-staten till skiften och afvittringar uppförda anslag af 63,000 Riksdaler; ll:o Till utdelande vid landtbruksmöten af högre prisbelöningar för husdjur, redskap och maskinerier samt ladugårdsprodukter, sädesslag och andra jordbruksalster, Sex tusen Riksdaler; 12:o Till befrämjande i provinsen Jemtland af en god afvel af arbetshästar, Fem tusen Riksdaler; 13:o till förbättrande af /drafvein i Jemtland, genom inköp af baggar utaf. eu för detta landskap passande race och deras stationerande å lämpliga ställen i länet, Två tusen femhundra Riksdaler; 14:o för åvägabringande af en förbättrad fårskötsel på ön Gotland, Sex tusen Riksdaler; 15:o Fyra tusen fyrahundrafemtioåtta Riksdaler 19 öre utaf anslaget, 7,000 Riksdaler, till aflönande af lärare och underhåll af elever äfvensom till andra erforderliga utgifter vid skepp sby g g er i-institutet i Carlslcrona; 16:o Tretiofem tusen Riksdaler af 1867 års anslag, 60,000 Riksdaler, för tillökande af Teknologiska Institutets byggnader med en för Bergsläroverket erforderlig nybyggnad på institutets tomt, äfvensom till inredning af laboratorier och deras förseende med behöfliga inventarier; 17:o Återstoden, Åttatiotre tusen femhundra Riksdaler af det vid förenämnda riksdag för år 1867 beviljade anslag, 150,000 Riksdaler, för anläggning af nya samt förbättring eller omläggning af backiga eller eljest mindre göda vägar, att användas, der Kongl. Maj:t finner medlen mest nödiga för att befordra allmänt gagn; 18:o Tre tusen niohundraniotiotvå Riksdaler 44 öre af det för år 1867 beviljade anslag, 20,000 Riksdaler, för anläggning af väg från Öhrträsk till Fredrika kyrka och vidare till Åsele inom Westerbottens län; 19:o Fem tusen Riksdaler af det anslag å 25,000 Riksdaler, som för år 1867 beviljats för anläggning af väg mellan Letsbo by i Ljusdals socken och Lamsjö kyrka; 20:o Sju tusen niohundra Riksdaler af det för år 1867 beviljade anslag af 20,000 Riksdaler för understödjande af mindre hamn- och brobyggnader samt upprensning af åar och farleder; 21:o Tjuguåtta tusen Riksdaler, utgörande den till utgående under år 1867 anvisade andelen af det för åstadkommande medelst kanal och slussar af en förening mellan sjöarne Westra och Östra Silen beviljade lån å 51,200 Riksdaler; 22:o Sjutiofem tusen fyrahundrasextiotre Riksdaler af det anslag å 120,000 Riksdaler, som vid ofvannämnda riksdag anvisats att, enligt Kong!. Maj:ts disposition, för år 1867 användas såsom anslag utan återbetalniugsskyldighet till understödjande af sådana m/yr utdikning ar och v attenaftappning ar inom Norrbottens, Westerbottens, Wester-Norrlands, Jemtlands, Geflehorgs och Stora Kopparbergs län samt Elfdans, Fryksdals, Jösse och Nordmarks härader i Wermlands län, som företrädesvis afse att förminska frostländigheten; dock under vilkor, att sådant understöd icke i något fall får öfverstiga hälften af den för arbetets utförande enligt fastställd plan beräknare kostnad, och alltid med förbindelse för; vederbörande kommuner, föreningar eller enskilde att icke allenast tillskjuta hvad derutöfver för arbetets fullbordande erfordras, utan ock att för all framtid behörigen underhålla de afioppsgrafvar och andra för ändamålets vinnande utförda arbeten, som med statsbidrag blifvit understödda; egande Ivongl. Maj:t att i de fall, der sådant anses vara af behofvet påkalladt, i nåder medgifva, att någon del af anslaget må förskottsvis till vederbörande utbetalas; 23:o Tolf tusen Riksdaler, att såsom lån för utdikning af Långebro mosse på Oland utgå under de vilkor, som för andra dylika lån under 1865—1866 års riksdag blifvit bestämda; 24:o Aderton tusen Riksdaler till bestridande af kostnaderna för, kolonien S:t Barthelernys förvaltning, att utgå under år 1867; 25:o Femhundra Riksdaler, för vidare fortsättning och vårdande af Kamereraren Carl Sandbergs till Staten försålda historiska och kamerala samlingar, att för år 1867 bemälde Kamererare tilldelas, på sätt och under vilkor, som Kongl. Maj:t kan finna för godt föreskrifva; 2G:o Tretiotusen Riksdaler, att för år 1867 användas till löneförbättring utöfver minimilönen åt examinerade folkskolelärare, på det sätt att, der församlingar, hvilkas folkskolelärare redan i lön åtnjuta 400 Riksdaler eller derutöfver, förbinda sig att höja lönen utöfver nu utgående belopp, ett statsbidrag till lika belopp med församlingarnes sålunda leranade ytterligare tillskott må, efter Kong]. Maj:ts nådiga Bill. till Liksd. Prof. 1868. 10 Sami. / Afd. 2 Band. 3 (Riksg.-lCont. Reglemente). 18 pröfning, anvisas; dock att Statens bidrag för detta ändamål icke må öfverstiga 50 Riksdaler årligen för hvarje lärare; 27:o Tjuga tusen Riksdaler till understöd för år 1867 åt sådana församlingar, som till följd af medellöshet icke kunna till erforderligt belopp bekosta aflöning åt sina folkskolelärare; 28:o Tretton tusen Riksdaler, deraf till undervisning i trädgårdsskötsel vid folksJcolelärareseminarierna för år 1867 Tre tusen Riksdaler samt för inköp och tillredning af jord dertill, för en gång, Tio tusen Riksdaler; 29:o Tio tusen Riksdaler för år 1867, att användas för folkskolelärares undervisning i gymnastik- och militäröfningar; 30:o Femhundra Riksdaler af det anslag å 2,000 Riksdaler, som för år 1867 blifvit beviljadt till understöd för den af Doktor O. Sandahl i hufvudstaden inrättade medico-pneumatiska anstalt, att utgå med vilkor att anstalten står under tillsyn af Sundhets-kollegium, dit föreståndaren har att årligen om inrättningens verksamhet afgifva berättelse, äfvensom att dagligen vid denna anstalt lemnas fri b ad åt minst 2 fattiga eller obemedlade personer; 31:o Ett tusen femhundra Riksdaler af det för år 1867 beviljade anslaget å 3,500 Riksdaler till arfvode och rcsekostnadsersättning åt en antiqvitets-intendent; 32:o Tre tusen Riksdaler för fortsatt utgifvande af sådana i Riksarkivet och andra samlingar befintliga handlingar, som äro af vigt för fäderneslandets historia och offentliga förhållanden; 33:o Tre tusen femhundra Riksdaler för utvidgning och förbättring af hospitalet i Wexiö, med rättighet för hospitalets öfverstyrelse ätt för hospitalet använda öfverskottet, omkring 7,400 Riksdaler, å det vid 1862 och 1863 års riksdag för hospitalet beviljade byggnadsanslag. § 26. För utförande af nedanstående byggnadsföretag och reparationsarbeten hafva Rikets Ständer vid ofvannämnda riksdag till Kongl. Maj:ts disposition anvisat följande ännu innestående statsbidrag, att i man af behof från Riksgälds-kontoret utgå, nemligen: Do såsom bidrag till uppförande af en byggnad för Carlstads högre elementarläroverk ett låneunderstöd för år 1867 af Tjuga tusen Riksdaler, emot vilkor att, sedan detta lån, derför bör aflemnas en sådan skuldförbindelse, som af Fullmägtige i Riksgälds-kontoret antages, under fem års tid fått utan ränta innehafva^, fem procent å detsamma ursprungliga belopp skola före slutet af hvarje år till nämnda kontor inbetalas, af hvilken inbetalning beräknas fyra procent årlig ränta för det oguldna lånekapitalet samt det Överskjutande beloppet kommer att såsom kapital - 19 afbetalning å lånesumman afgå, intilldess denna blifvit till fullo gulden, allt under förutsättning att Wermlands landsting med ett anslag af 30,000 Riksdaler för ändamålet bidrager; ‘2:o såsom bidrag till utvidgande af élementarläroverksbyggnaden i Christianstad, dels ett anslag af Tjugu tusen Riksdaler och dels ett låneunderstöd af Tjugo tusen Riksdaler, deraf för år 1867 såsom anslag Tio tusen Riksdaler och såsom lån Tio tusen Riksdaler, emot enahanda vilkor för lånets åtnjutande, som i inom. 1 finnas intagna; allt under förutsättning att Ohristianstäds läns landsting till byggnadsföretaget i dess helhet bidrager med 20,000 Riksdaler, samt att staden Christianstad tillskjuter hvad som utöfver sålunda för hela byggnadstiden till 60,000 Riksdaler beräknade bidrag kan för ändamålet erfordras; 3:o såsom bidrag till förändring och tillbyggnad af elementarläroverksbyggnaden i Skara, dels ett anslag af Femton tusen Riksdaler och dels ett låneunderstöd af Fyratio tusen Riksdaler, deraf för år 1867 utaf anslaget Sju tusen femhundra Riksdaler och utaf lånet Tjugo tusen Riksdaler, emot samma vilkor för lånets åtnjutande som i mom. 1 finnas intagna; allt under förutsättning att vederbörande landsting till byggnadsföretaget i dess helhet bidrager med 20,000 Riksdaler, samt att staden Skara tillskjuter hvad som utöfver sålunda för ifrågavarande byggnadsföretag till 75,000 Riksdaler beräknade bidrag kan för ändamålet erfordras. 8 27. Utom de särskilda vilkor och bestämmelser, som, enligt Rikets Ständers derom fattade beslut, böra tillämpas i afseende på de statsbidrag, som under 1865 och 1866 års riksdag blifvit till utgående från Riksgälds-kontoret anvisade för väganläggningar och vägförbättringar, brobyggnader, hamnanläggningar, kanaler och andra vattenkommunikationer äfvensom för sjösänkningar och andra vattenaftappningsföretag, skola de allmänna vilkor och föreskrifter i afseende på sådana statsbidrags erhållande och åtnjutande, som uti 34 § af detta reglemente finnas intagna, såvidt icke härifrån skiljaktiga bestämmelser eller stadganden äro för de beviljade anslags- och lånesummorna särskild! meddelade, vid förekommande frågor rörande dessa anslag och lån iakttagas samt lända till efterrättelse; dock höra de arbetsföretag, för hvilkas utförande allmänna medel under nämnda riksdag blifvit beviljade, vara påbörjade sednast under loppet af år 1867, 20 I) Under 1867 ars riksdag på Riksgälds-kontoret anvisade, ännu icke verkställda utbetalningar. § 28. Nedannämnda, under sistförflutna riksdag beviljade, till ständiga statsbehof ven icke hänförliga anslags- och lånesummor skola af Riksgälds-kontorets medel bestridas i den ordning, som för hvarje särskild anslags- och lånesumma blifvit fastställd; hörande, sedan den bestämda utbetalningstiden inträda hvart och ett anslag eller lån, derest icke vissa terminer för dess utbekommande äro föreskrifna, utbetalas på en gång eller i mån af skeende reqvisitioner. § 29. I sammanhang med regleringen af utgifterna under Riks-statens Andra Hufvudtitel har Riksdagen, till slutligt fullbordande af de arbeten, som, till följd af Rikets Ständers beslut vid 1865 och 1866 års riksdag, skola verkställas för uppförande af en ny arkivbyggnad för Göta Hofrätt och ombyggande af den hofrättshusets tomt omgifvande kaj, till Kongl. Maj:ts disposition anvisat Tjugufyra tusen etthundrafemtiotvå Riksdaler, att under år 1868 från Riksgälds-kontoret utgå. § 30. Utom de vid regleringen af Riks-statens Fjerde Hufmdtitél anvisade och å donna Hufvudtitel uppförda anslagssummor, har Riksdagen till Kongl. Maj:ts disposition beviljat nedannämnda särskilda anslag för landtförsvaret tillhörande föremål, hvilka anslag böra, i öfverensstämmelse med Kongl. Majrts föreskrifter, uppå vederbörliga reqvisitioner, af Riksgälds-kontoret utbetalas efter ingången af år 1868, nemligen: l:o till anställande af skjutförsök, Tjugutusen Riksdaler; 2:o till anskaffning af ammunitionsvagnar åt fältartilleriet, Fyra tusen fyrahundrasjutio Riksdaler; 3:o till anskaffning af sjuk- och medicinalvagnar, reserv-lavetter, tross- och expeditionsvagnar samt fouragevaghar, tillhopa Aderton tusen sjuhundra Riksdaler; 4:o till anskaffning af rid- och anspannsp er sedlar för fältartilleriet, Tretioåtta tusen sjutiofem Riksdaler; 5:o till anskaffande af positions- och belägring s-artilleri, Tretiosex tusen sjuhundrafemtjo Riksdaler: 21 6:o till anskaffning af tidsenliga gevär, Eu million Riksdaler, att utgå under år 1868; 7:o för hopp ar patroners anskaffande eller tillverkning, Etthundrasjutiofem tusen Riksdaler; 8:o till fortsättande af Garlsborgs fästningsbyggnad, Femtio tusen Riksdaler; 9:o till fortsättande af skansanläggningen vid Oxdjupet, Femtio tusen Riksdaler; 10:o till Pontonierbata)''jonens kasern- och kokhusbyggnader, Femtiofem tusen etthundraniotio Riksdaler 25 öre; ll:o till underhåll af beväringsmanskapets beklädnad, Etthundraåtta tionio tusen Riksdaler; 12:o såsom fyllnadsanslag till kompletterande af beväringsmanskapets beklädnad, Etthundratjugusex tusen Riksdaler ; 13:o till fortsättande af Topografiska korpsens arbeten, i och för fullbordande af dess karteverk, Sjutiofem tusen Riksdaler; 14:o till understöd åt officerare, som inträda i utländsk krigstjenst, Nio tusen Riksdaler; 15:o till aflöning åt instruktörer vid skarp skytteförening ar ne, Femtio tusen Riksdaler ; 16:o för beredande af tillgång till målskjutning spremier för dylika föreningar, Tjugu tusen Riksdaler; 17:o till anskaffande af skarp ammunition åt nämnda föreningar, Tjugu tusen Riksdaler; 18:o till kostnader för arreststraffets tillämpning vid indelta arméen, Fem tusen Riksdaler. § 31. Med anledning af Kong!. Maj:ts nådiga framställningar om anvisande af medel för sjöförsvarets behof samt dertill hörande föremål, har Riksdagen, utöfver de å Riks-statens Femte Hufvudtitel uppförda årliga utgifter, till Kongl. Maj:ts disposition för år 1868 anvisat följande särskilda anslag, nemligen: l:o till bestridande af kostnaderna för inredning af sjökrigsskolans lokal samt anskaffning af skol- och gymnastik-inventarier, m. m., Tjugu tusen Riksdaler; 2:o till ny sjökrigs-materiels anskaffande, Tvåhundraniotio tusen åttahundrafyra Riksdaler, att, tillika med öfriga för ändamålet beräknade tillgångar, på anslaget för flottans nybyggnad öfverföras, för att samfäld!) med detta användas; 3:o till anskaffande af kanoner af den modell Kongl. Maj:t, efter frågans utredande, pröfva!- lämplig, Etthundrafyratiofyra tusen Riksdaler; 4:o till anskaffning af projektiler för nyssberörda kanoner, Fyratioåtta tusen Riksdaler; 22 5:o till bestridande af kostnaderna för dels anskaffning af lämplig skjutbana för grafva kanoner och dels ar tiller iför salt äfvensom försök med undervattensminor, Tretlosex tusen Riksdaler. § 32. Utöfver de å Riks-statens Sjette Hufvudtitel uppförda utgifter, har Riksdagen till Kongl. Maj:ts disposition för år 1868 anvisat följande extra anslagssummor, nemligen: l:o till arfvode åt ett biträde inom Civil-departemmtets expedition vid de kommunala ärendenas beredning och expedierande, Ett tusen åttahundra Riksdaler; 2:o för Rikets ekonomiska karteverlcs bearbetande, utöfver det derför med 6,000 Riksdaler på ordinarie stat uppförda anslag, Sextio tusen Riksdaler, deraf 20,000 Riksdaler få användas för karte-arbetena i Norrbottens län; 3:o till fortsättande af storskiftes- och afvittrings-förrättningarne i Rikets norra län, Niotiosju tusen Riksdaler, utöfver det å Riks-staten till skiften och afvittringar uppförda anslag af 63,000 Riksdaler; 4:o till uppförande af en ny ekonomibyggnad vid Alnarps landtbruksinstitut, återstoden, Femtio tusen Riksdaler, af det härför vid 1865 och 1866 års riksdag beviljade anslag å 100,000 Riksdaler; 5:o till understöd åt personer af mankönet för genomgående af fullständig lärokurs i boskaps uppfödande och skötsel, mjölkning m. m., Två tusen Riksdaler; 6:o till reseunderstöd åt utexaminerade landtbrukslärlingar, för att i främmande länder taga anställning såsom arbetare och efter genomgången lärokurs till fäderneslandet återvända, Ett tusen femhundra Riksdaler; 7:o till utdelande vid allmänna landtbruksmöten af prisbelöningar för husdjur, redskap och maskiner samt ladugårdsprodukter, sädesslag och andra jordbruksalster, Sex tusen Riksdaler; 8:o till årliga täflingsmöten i -städerna Stockholm, Göteborg och Malmö med gödboskap, smör, ost, fläsk och kött, för såvidt Hushållnings-säliskapen distriktvis förena sig om sammanskott af medel till dessa utställningar, Tre tusen Riksdaler; 9:o till understöd för Svenska trädgårdsföreningens elevskola, Fyra tusen femhundra Riksdaler; 10:o till bildande af lämpliga holländerier för de Norrländska länen, Tio tusen Riksdaler; ll:o till fortsättande af de geologiska under sökning ar ne och utgifvande af derpå grundade kartor, Sextio tusen Riksdaler; l2:o till fullbordande af en stallbyggnad vid Strömsholms stuteri, Femton tusen Riksdaler; 13:o för uppehållande af undervisningen å skeppsbyggeri-afdelningen vid Skepps - by g g er i-institutet i Carlskrona, Fem tusen Riksdaler; 14:o för tillökande af Teknologiska Institutets byggnader med en för bergsläroverket erforderlig nybyggnad äfvensom för inredning af laboratorier och deras förseende med behöfliga inventarier, Fyratiosex tusen Riksdaler, utgörande återstoden af det vid 1865 och 1866 års riksdag till berörda ändamål beviljade anslag; 15:o till aflöning åt Styrelsen för allmänna väg- och vattenbyggnader samt dess tjenstebiträden i Stockholm och landsorterna, Tretiotvå tusen åttahunda Riksdaler; 16:o till undersökningar och expenser för allmänna arbeten, Tretio tusen Riksdaler; l?:o till arfvoden för civilingeniörer och civilingeniörs-elevers undervisning vid krigs-högskolan, Tre tusen Riksdaler; och 18:o till understöd vid utrikes resors företagande af Väg- och Vattenbyggnadskorpsens medlemmar, Två tusen Riksdaler. För väg anläggning ar och väg förbättring ar, bro- och hamnbyggnader, kanaler och andra vattenkommunikationer, äfvensom sjösänkningar och andra vattenaftappningsföretag har Riksdagen beviljat och till Kongl. Maj ds disposition för år 1868 anvisat följande statsbidrag, i afseende å hvilka de bestämmelser och stadgande!!, som förekomma i nedanstående § 34, höra tjena till efterrättelse, nemligen: l:o för anläggning af nya samt förbättring eller omläggning af backiga eller eljest mindre goda vägar, ett anslag af Etthundrafemtio tusen Riksdaler, att användas der Kongl. Majd finner medlen mest nödiga för att befordra allmänt gagn; 2:o för anläggning af väg från Öhrträsk till Fredrika kyrka och vidare till Åsele inom Westerbottens län, Tjugo tusen Riksdaler, i ytterligare afräkning å det anslag af 100,000 Riksdaler, som Rikets Ständer vid 1862—1863 års riksdag för denna väganläggning beviljat; varande vid innevarande riksdag medgifvet, att hvad af dessa medel ännu icke blifvit lyftadt må användas för väganläggningen mellan Lögdasund och Bjurholm; 3:o för anläggning af väg mellan Åsele och Wilhelmina kyrlcoby i Westerbottens län, Femton tusen Riksdaler, att utgå i ytterligare afräkning å det anslag af 50,000 Riksdaler, som vid 1865 och 1866 års riksdag för berörda väganläggning beviljades; 33. A) Våganläggningar och, väg förbättringar. 24 4:0 för anläggning af väg från Ramsele sockengräns genom Fjällsjö till Éo* dums kyrka samt vidare derifrån till Tåsjö kyrka inom Wester-Norrlands län, Tjugu tusen Riksdaler, i ytterligare afräkning å det vid sistnämnda riksdag dertill anvisade anslag af 76,250 Riksdaler. B). Bro- och hamnbyggnader. 5:o för understödjande af mindre hamn- och brobyggnader samt upprensningar af åar och farleder, ett anslag af Tjugu tusen Riksdaler; G:o till staden Ystad, Tjugufem tusen Riksdaler, i ytterligare afräkning å det staden vid 1865 och 1866 års riksdag utan återbetalningsskyldighet tillförsäkrade anslag af 63,000 Riksdaler, för utvidgande af hamnen vid nämnda stad; 7:o till staden Uddevalla, Tretio tusen Riksdaler, i ytterligare afräkning å det staden vid samma riksdag utan återbetalningsskyldighet beviljade anslag al 79,000 Riksdaler, till utvidgande och fördjupning af hamnen vid nämnda stad. C). Kanaler och andra valtenkommunihalioner. 8:o Tre tusen Riksdaler såsom anslag utan återbetalningsskyldighet och Femton tusen Riksdaler såsom lån, att utgå i ytterligare afräkning å det vid 1865 och 1866 års riksdag för kanal- och sluss-anläggning mellan sjöar ne Westra och Östra Stim beviljade statsbidrag af 63,950 Riksdaler, deraf 12,750 Riksdaler skulle utgå såsom anslag och 51,200 Riksdaler såsom lån; varande i fråga om hela detta statsbidrag medgifvet, att Dalslands kanalaktiebolag, som, enligt afslutadt kontrakt förbundit sig utföra ifrågavarande arbete, må vara befriadt från skyldigheten att för lånets återbetalning ställa borgen eller särskild säkerhet, mot vilkor: att 16 § af den för bolaget i nåder fastställda bolagsordning, i fråga om bolagsmännens skyldighet att utaf egna medel tillskjuta hvad utöfver det beviljade statsbidraget erfordras för arbetets fullbordande, icke må undergå någon förändring; att aktieteckningen skall uppgå till minst dubbla beloppet af hvad som, utöfver statsbidraget, enligt kostnadsförslaget erfordras för: arbetets fullbordande, af hvilken aktieteckning dock hälften, som endast utgör ''säkerhet för lånesummans återbetalning, icke behöfver, derest arbetet blir genom bolagets försorg på föreskrifvet sätt och inom stadgad tid fullbordadt, af aktie-egarne erläggas i annan händelse, än derest trafikinkomsten icke blir tillräcklig till att bestrida de årliga rånte- och amortera!gsliqviderna, i hvithet fall, men icke eljest, Direktionen egen att, 25 att, i mån af behof, utaf bolagsmännen uttaga så stor del af det på hvarje aktie obetalda belopp, som, i förhållande till hela aktiesumman, erfordras för den del af rånte- och ainorteringsliqviderna, som icke af trafikinkomsten kunnat bestridas; att den behållna årliga trafikinkomsten först, och innan någon utdelning må aktie-egarne tillgodokomina, användes till den inbetalning å lånet, som för året bör ega rum; hvaremot, om inkomsterna icke härtill blifva tillräckliga, aktieegarne frikallas från skyldighet att i annan ordning, än bär blifvit stadgadt, utöfver det tecknade aktiebeloppet vidkännas någon utgift; att Fullmägtige i Riksgälds-kontoret, så länge lånet ännu icke blifvit till fullo betaldt, ega utse en revisor att deltaga i de årliga revisionerna af bolagets styrelse och förvaltning; samt att, derest kanal- och slussanläggningen efter dess fullbordande icke behörigen underhålles eller betalningsskyldigheten för lånet icke af bolaget fullgöres, kanal* och slussanläggningen kominer att hemfalla till Staten utan rättighet för aktieegarne att till större eller mindre del utaf det allmänna erhålla ersättning för de tillskott till detta företag, som dessförinnan blifvit af dem utgjorda. 9:o för utsträckning af Kinda båtled från sjön Rengen till Linköpings hamn, i ytterligare afräkning å det statsbidrag, som för detta arbetsföretag vid 1862— 1863 års riksdag beviljades, af anslaget Sextio tusen Riksdaler och af lånebidraget likaledes Sextio tusen Riksdaler, eller tillhopa Etthundratjugu tusen Riksdaler, att af vederbörande bolag lyftas under de vilkor, som i afseende på detta statsbidrags åtnjutande blifvit af Rikets Ständer meddelade. D). Sjösänkningar och andra vatlenaftappningsföretag. 10:o. Etthundratjugo tusen Riksdaler att, enligt Kongl. Maj:ts disposition, utgå såsom anslag utan återbetalningsskyldighet till understödjande af sådana myrutdikningar och voitenaftappning ar inom Norrbottens, Westerbottens, Wester-Norrlands, Jemtlands, Gefleborgs och Stora Kopparbergs län, samt Elf dals, Fryksdals, Jösse och Nordmarks härader i Wermlands län, som företrädesvis afse att förminska frost!ändigheten; dock under vilkor, att sådanr understöd icke i något fall får öfverstiga hälften af den för arbetets utförande enligt fastställd plan beräknade kostnad, och alltid med förbindelse för vederbörande kommuner, föreningar eller enskilde att icke allenast tillskjuta hvad derutöfver för arbetets fullbordande erfordras, utan ock att för all framtid behörigen underhålla de afloppsgrafvar och andra för ändamålets vinnande utförda arbeten, som med statsbidrag blifvit understödda; egande Kongl. Maj:t att i de fall, der sådant anses vara af behofvet påkalladt, Bill. till Riksd. Prof. 1868. 1U Sand. 1 Afd. 2 Käft. 4 (Riksg.-Kont. Reglemente). 26 i nåder medgifva, att någon del af anslaget må förskottsvis till vederbörande utbetalas ; ll:o Femtio tusen Riksdaler att, enligt Kongl. Maj:ts disposition, utgå såsom lån för befrämjande af utdikningnr och aftappningar af sänka trakter och sjöar till beredande af odlingsföretag inom Rikets öfriga delar; 12:o Trettio tusen Riksdaler i ytterligare afräkning å det för Lida-åns sänkning och upprensning vid 1862—1863 års riksdag beviljade låneunderstöd å 126,000 Riksdaler, på de vilkor, som för detta lån redan blifvit bestämda; 13:o Två tusen Riksdaler, att under stadgade vilkor utgå i ytterligare afräkning å det utan återbetalningsskyldighet vid 1865 och 1866 års riksdag beviljade anslag af 11,000 Riksdaler till rensningar för flodvattnets afledande i en del af Ume eif. § 34. Utom de särskilda vilkor och bestämmelser, som komma att tillämpas i afseende på de statsbidrag, som under sistlidne riksdag blifvit till utgående från Riksgälds-kontoret anvisade för väganläggningar och vägförbättringar, brobyggnader, hamnanläggningar, kanaler och andra vattenkommunikationer, äfvensom för sjösänkningar och andra vattenaftappningsfÖretag, hafva här nedan intagna allmänna vilkor och föreskrifter, i afseende på sådana statsbidrags erhållande och åtnjutande, blifvit af Riksdagen fastställda; hvilka föreskrifter, så vidt icke härifrån skiljaktiga bestämmelser eller stadgande:! äro för de beviljade anslags- och lånesummorna särskild! meddelade, således höra vid förekommande frågor, rörande dessa anslag och lån, iakttagas samt lända till efterrättelse: l:o. För hvarje företag måste plan till arbetets utförande jemte beräkning öfver dermed förenade kostnader vara uppgjord och hafva vunnit Kongl. Maj:ts nådiga fastställelse. 2:o. Då arbetsföre taget afse:- vägförbättring, väganläggning eller vattenaftappning, bör vederbörande menighet hafva afgifvit yttrande om företagets lämplighet och nytta. 3:o. Alla med understöd af allmänna medel anlagda eller förbättrade vägar samt byggda broar höra af den menighet, det bolag eller den särskilda korporation, som åtnjutit det för företaget beviljade understödet, vederbörligen för allmänna trafiken underhållas, intilldess den framtida underhållsskyldigheten kan varda i behörig ordning andra vederbörande ålagd och emellan dem fördelad. 4:o Derest hamn- och kanal- eller andra likartade utgifter efter arbetsföretagets fullbordande skola komma att utaf de trafikerande upptagas, bör taxa härå vara fastställd, så lindrig som skäligen later sig gorå. Sålunda fastställda utgifter få icke förhöjas, med mindre Kongl. Maj:t, på grund af särskild! förekommande 97 omständigheter, pröfvar skäligt dertill lemna bifall, utan höra deremot ovilkorligen nedsättas, så snart det af redogörelse, som hvart femte år till Kongl. Maj:ts Befallningshafvande bör ingifvas, befinnes, att behållna inkomsten öfverstiger en viss, af Kongl. Maj:t fastställd procent utaf de till företaget lemnade enskilda bidrag; och skall dessutom en viss, af Kongl. Maj:t likaledes bestämd andel utaf de utgifter, som uppbäras, till reparationsfond afsättas. öro. Då ett arbetes utförande öfverlemnas till stad, menighet, bolag eller enskilde, bör alltid kontrakt derom vara i vederbörlig ordning afslutadt samt af Kongl. Maj:t i nåder godkändt. Kontraktet skall innefatta förbindelse för stad, menighet, bolag eller enskilde dels att, i noggrann öfverensstämmelse med den fastställda arbetsplanen och under skyldighet att dervid vara underkastade vederbörandes kontroll, påbörja, verkställa och fullborda arbetet inom viss bestämd tid, utan att vidare väcka anspråk på ytterligare bidrag af allmänna medel, och dels att, genom egna tillskott, utgöra hvad som utöfver statsbidraget kan erfordras. Dessutom bör uti de kontrakter rörande befordrandet af kommunikationsanstalter, i afseende å hvilka Kongl. Maj:t finner för godt sådant föreskrifva, inflyta, att vederbörande direktion skall hafva skyldighet att under byggnadsåren inom viss bestämd tid till styrelser: för allmänna väg- och vattenbyggnader årligen afgifva berättelse om arbetets fortgång under nästföregående året, samt att, sedan kommunikationsanstalten blifvit för trafiken upplåten, enligt af bemälda styrelse uppgjorda formulär, afgifva berättelse angående trafiken och hvad dermed egen gemenskap. 6:0. För fullgörandet af sådant kontrakt, äfvensom för de lyftade statsmedlens återbäring, ifall mot kontraktet brytes, bör ställas sådan säkerhet, som af Kongl. Maj:t i nåder godkännes; varande dock städer och sådana menigheter, hvilka Kongl. Maj:t anser derifrån höra befrias, från dylik skyldighet frikallade. 7:o. Af Kongl. Maj:t eller af Riksdagen beviljadt anslag eller lån kan i allmänhet icke utbekommas förr, än arbetsföretaget blifvit börjadt, hvarefter utan återbetalningsskyldighet anslagna medel få successivt och i mån af arbetets fortgång lyftas vid de terminer, som i kontraktet finnas utsätta eller särskild!: blifvit bestämda, antingen af Kongl. Maj:t eller af Styrelsen för allmänna väg- och vattenbyggnader, efter dertill af Kongl. Maj:t lemnadt bemyndigande; hörande, såvida icke Kongl. Maj:t, med afseende å särskilda förhållanden, pröfvar skäligt annorlunda förordna, någon del af sådant anslag i Riksgälds-kontoret innestå, intilldess arbetet är vederbörligen afsynadt och godkändt. Lånemedel få, sedan behöriga handlingar aflemnats, lyftas på en gång vid den tid de, som åtagit sig arbetets fullgörande, sådant åstunda, såvida icke särskild föreskrift angående tiden för lånets utbekommande blifvit meddelad. 8:o. Alla statsbidrag, som under donna riksdag blifvit uti ifrågavarande afseende beviljade, skola från Riksgälds-kontoret utbetalas antingen omedelbart eller ock genom Kongl. Maj:ts vederbörande Befallningshafvande eller den embetsmyn - 28 dighet, som fått sig i nåder uppdraget att medlen reqvirera och uttaga; hörande, innan större eller mindre del af beviljade statsbidrag utbetalas, hos Riksgältiskontoret företes: a) om arbetets utförande afslutadt och godkändt kontrakt; b) af Kongl. Maj:t godkänd säkerhetshandling för samma kontrakts fullgö- • rande eller medicus återbäring i de fall, der sådan säkerhet enligt inom. 6 erfordras: c) behörigt intyg att arbetet är börjadt; samt derjemte, d) då statsbidraget skall utgå såsom lån, en till Riksgälds-kontoret eller ordres ställd, af Fullmägtige godkänd skuldförbindelse, som, i fråga om låneunderstöd för vattenaftappning eller annat odlingsföretag, skall innefatta vederbörandes betalningsansvar, intilldess sådant lån, jemlik! Kongl. Kungörelserna af den 13 Juni 1845 och den 3 November 1848, blifvit fördelad! på de hemman, hvilka för återbetalningen skola ansvara, och fördelningen vunnit laga kraft samt uti jordeboken på föreskrifvet sätt antecknats; och e) af Fullmägtige godkänd borgen eller, säkerhetshandling^för den afgifna skuldförbindelsens uppfyllande. 9:o. De Iåns- och säkerhetshandlingar, som för statsbidrags utbekommande till Riksgälds-kontoret aflemnats, förblifva uti Kontorets vård; dock skola sådana handlingar, som vederbörande embetsmyndigheter kunna blifva i behof att begagna, till dem på behörig reqvisition utlemnas. 10:o. I händelse afvikelse, utan dertill erhållen vederbörlig tillåtelse, skett från den fastställda arbetsplanen, eller arbete!, utan af Kongl. Maj:t medgifvet anstånd med detsammas utförande, icke blifvit fullbordad! inom derför bestämd tid, ankommer på Kongl. Maj:t att låta inställa all vidare utbetalning af statsbidraget samt återfordra hvad deraf uppburits, att på eu gång eller successivt till Riksgälds-kontoret inbetalas inom den tid, som bestämmes af Kongl. Maj:t eller af Riksdagen, till hvars pröfning frågan om uppburna medels återbäring lärer komma att öfverlemnas, derest längre anstånd dermed, än till nästa riksdag anses erfordras. Fullmägtige höra tillse, att sådan inbetalning ingår i vederbörlig ordning. ll:o. Stad, ort, bolag eller enskilde, som af ett genom statsbidrag befordrad! företag komma att draga omedelbart gagn, böra, i den man Kongl. Maj:t pröfvar skäligt bestämma, jemväl till företagets fullbordande bidraga, antingen genom kontant tillskott eller med materialier och arbete. I annat fall beror af Kong! Maj:t att inställa utbetalningen af de beviljade medlen. 12:o. Vid alla med statsbidrag i större eller mindre mån understödda arbeten höra företrädesvis, der sig gorå later, tjenst- och sysslolösa personer användas, 13:o. De arbetsföre tag, för hvilkas utförande allmänna medel under sistlidna riksdag äro beviljade, höra sednast under loppet af år 1868 påbörjas; kommande hvad Riksdagen anvisa! för de vid sagda års utgång icke påbörjade arbeten att reserveras till Riksdagens disposition. 29 14:o. För utbekomna låneunderstöd till sjösänkningar och myrutdikningar eller andra vattenaftappningsföretag bör, efter tre års förlopp från slutet af det år, hvarunder lånemedlen från Riksgälds-kontoret först utbekommits, årligen erläggas åtta procent å hela den lyftade lånesumman, hvaraf räntan godtgöres efter fem för hundra af obetalda kapitalbeloppet, och det öfriga utgör afbetalning derå. I afseende på sättet och ansvarigheten för dessa inbetalningars verkställande lända ofvan åberopade Kong], Kungörelser af, den 13 Juni 1845 zoch den 3 November 1848 till efterrättelse. 15:o. För andra, till vissa företags befrämjande beviljade lån skola, i alla de fall, der ej särskild! blifvit annorlunda föreskrifvet, årligen, efter slutet af det år, hvarunder lånemedlen utbekommits, erläggas sex procent af hela den lyftade lånesumman, hvarigenom räntan godtgöres efter fyra för hundra utaf obetalda kapitalbeloppet, och utgör det öfriga afbetalning å detsamma. Dock, som särskild årlig ränteliqvid ej behöfver verkställas, kommer någon föreskrift derom icke att i skuldförbindelsen intagas, utan bör låntagaren endast förbinda sig att under den tid, som åtgår för det erhållna lånets falla återbetalning, före hvarje års slut erlägga sex procent å lånets ursprungliga belopp. Verkställes ej inbetalning å bestämd tid, är låntagaren pligtig att för det till liqvid förfallna oguldna beloppet erlägga sex procent årlig ränta, intilldess betalning sker. 16:o. Alla kostnader, af hvad namn de vara må, som i följd af erhållna anslag eller lån föranledas för Riksgälds-kontoret, skola utan undantag bestridas eller godtgöras utaf den eller dem, som statsbidragen erhållit; och bör erforderlig föreskrift derom uti kontraktet införas. Jemte det ofvanstående stadganden blifvit i underdånighet anmälda, har Riksdagen anhållit, att Kong!. Maj:t täcktes låta underrätta Fullmägtige ej mindre om de terminer, då beviljade statsbidrag höra utbetalas, än om sådana förändringar uti de för statsbidragens lyftning in. m. meddelade bestämmelser, som under arbetenas fortgång kunna varda medgifna. § 35. I sammanhang med regleringen af utgifterna under BiJcs-Statms Sjunde Hufvudtttel har Riksdagen bevilja! och till Kongl. Maj:s disposition anvisat följande extra anslag, nemligen: l:o till arfvoden åt Jor deb oks-kontor ds tjensteman för år 1868, Tjugufyra tusen sjuhundra Riksdaler; och 2:o såsom bidrag till kolonien S:t Barthélemys förvaltningskostnader, Tjugufem tusen Riksdaler att, i egenskap af förslagsanslag, under år 1868 från Riksgälds-kontoret utgå. so § 36. Vid regleringen af utgifterna under Hiks-statens Åttonde Hufvudtitel har Riksdagen, utöfver de å samma Hufvudtitel uppförda summor, till Kongl. Maj:ts disposition på Riksgälds-kontoret för år 1868 anvisat följande anslag, hvilka på vederbörliga reqvisitioner skola utbetalas, nemligen: Ro. Tre tusen Riksdaler till tjenstebiträde vid handläggning af de inom Ecklesiastik-departementet förekommande ärenden, rörande ordnandet af presterskapets löneförmåner; 2:o. Tio tusen Riksdaler till förbättring af de svagast aflönade komministrars, kapellpredikanters, samt pastorats och socken-adjunkters lönevilkor, intilldess de genom den pågående allmänna löneregleringen bliIvit uppbringade till det belopp, som erfordras till anständig bergning: hvarvid likväl iakttages, att någon löneförbättring icke må komma dem till godo, hvilkas tjenstår vederbörande nämnd, deröfver bord, anser höra vid innehafvare^ afgång indragas; 3:o. Tre tusen Riksdaler till inköp af instrumenter för fysiologiska institutionen vid Upsala universitet; 4:o. Tio tusen trehundrasjuttiofem Riksdaler för anbringande af en luftvärmningsapparat i det för patologisk anatomi och kemi vid Carolinska medikokirurpiska institutet uppförda hus; 5:o. Trettiotusen Riksdaler, att användas till löneförbättring utöfver minimilönen åt examinerade folkskolelärare; 6:o. Tjugo tusen Riksdaler till understöd för sådana församlingar, som ej förmå till erforderligt belopp bekosta aflöning åt sina folkskolelärare; 7:o. Tre tusen Riksdaler till undervisning i trädgårdsskötsel vid folkskolelärare-seminarierna ; varande derjemte medgifvet, att besparingarna å de särskilda extra anslagen till folkskoleväsendet må af Kongl. Maj:t för folkundervisningen tillhörande föremål disponeras: 8:o. Tjugusju tusen femhundra Riksdaler för fullbordande af folkskoleläreseminariibygnaden i Linköping; 9:o. Åtta tusen femtio Riksdaler till löneförbättring åt Sundhets-kollegii embets- och tjensteman samt vaktmästare; 10:o. Ett tusen femhundra Riksdaler till arfvode åt vetenskapligt bildade biträden vid ordnandet af Vitterhets-, Historie- och Antiqvitets-akademiens samlingar; trio. Ett tusen niohundratrettiosex Riksdaler till aflöningstillökning åt nämnda akademis vaktbetjening; * 31 12:o. Tjugutvå tusen sjuhundrafemtio Riksdaler för vårdande och underhåll af Nationalmusei- byggnaden och der förvarade samlingar in. m.; hvarförutan den å anslaget till Nationalmusei inredande uppkomna besparing till ett belopp af Tio tusen femhundra Riksdaler må användas dels till erforderlig restaurering af de musei oljefärgstaflor, som deraf finnas i behof, dels ock till förgyllning af ramar eller anskaffande af nya sådana; 13:o. Två tusen Riksdaler, att användas till understöd för den af Doktor O. Sandalil i hufvudstaden inrättade mediko-pneumatis/ca anstalt, derest Kongl. Maj:t, efter vederbörandes hörande, finner anstalten vara af den vigt och beskaffenhet, att den bör från Statens sida understödjas; 14:o. Tre tusen Riksdaler för vård och skötsel af spetälske personer i lielstngland, mot vilkor att enananda bidrag fortfarande af Gefleborgs läns landsting för ändamålet anvisas; 15:o. Tre tusen femhundra Riksdaler till arfvode och resekostnadsersättning åt en antiqvitets-intendent; 16:o. Ett tusen femhundra Riksdaler för uppsökande och aftecknande af runstenar samt teckningarnes utgifvande; 17:o. Två tusen Riksdaler för undersökningar af fornlemning ar och upprättande af förteckningar öfver sådana; 18:o. Två tusen Riksdaler för fortsatt utgifvande af plancheverk öfver fornsaker och andra historiska märkvärdigheter i Statens historiska museum samt Svenska sigill från medeltiden; 19:o. Sjuhundrafemtio Riksdaler för vårdande af fornlemningarne i Wisby; 20:o. Ett tusen femhundra Riksdaler för fortsatt utgifvande af arbetet ”Svenska språkets lagar”; 2Ro. Ett tusen femhundra Riksdaler att utgå till Artisten N. Mandelgren för fortsättning af hans antiqvariska forskningar, med skyldighet för Mandelgren att vid slutet af år 1868 till Fria Konsternas akademi inlemna de af teckningar, han under året gjort; 22:o. Åttahundra Riksdaler, såsom understöd till Lithografen C. J Billmark för fortsatt utgifvande af plancheverket ''‘Sverige, agnar ell-lithografi och tontryck11 ; och 23:o. Fyrahundra Riksdaler till fortsatt utgifvande af arbetet “Fordna och närvarande Sverige § 37. hör fortsättande af nedanstående byggnadsföretag och reparationsarbeten, har Riksdagen till utgående från Riksgälds-kontoret för år 1868 anvisat följande belopp, nemligen: 32 l:o till läroverksbyggnaden i Upsala dels ett anslag af Tjuga tusen Riksdaler, dels ett låneunderstöd af Sjuttio tusen Riksdaler; 2:o till läroverlisbyggnaden i Carlstad dels ett anslag af Fyratiosju tusen Riksdaler, dels ett låneunderstöd af Tjuga tusen Riksdaler; 3:o till läroverbsbyggnaden i Wenersborg dels ett anslag af Trettio tusen Riksdaler, dels ett låneunderstöd af Tjuga tusen Riksdaler; 4:o till läroverlisbyggnaden i Westervik dels ett anslag af Sjutton tusen femhundra Riksdaler, dels ett låneunderstöd af Tio tusen Riksdaler; och skola i afseende på ofvanberörda låneunderstöd tillämpas de vid 1865 och 1866 årens riksdag stadgade och uti § 26 af detta Reglemente intagna vilkor; 5:o för reparation af Linköpings domkyrka ett anslag af Tretton tusen femhundra Riksdaler; och 6:o för fortsättning af tillbyggnaden vid hospitalet i Nyköping, ett anslag af Tio tusen Riksdaler. § 38. För hospitals/ondens förstärkning har Riksdagen för år 1868 å Riksgäldskontoret anvisat ett kreditiv af Etthundra tusen Riksdaler. § 39. Utöfver de å Eiks-statens Nionde Hufvudtiiel anslagna summor har Riksdagen till Kongl. Maj:ts disposition för år 1868 på Rikgälds-kontoret anvisat följande kreditiver, nemligen: l:o för upprätthållande af den Arméens Pensionskassa åliggande pensionering sskyldigliet Åttatiofem tusen femhundra Riksdaler, med skyldighet för Pensionskassan .att till Riksgälds-kontoret afstå det för året Pensionskassan tillkom mande förhöjda vederlag för de till Statsverket indragna rusthållsafgifterna, och under enahanda vilkor i öfrigt, som hittills egt rum, eller att årsanslaget qvartalsvis utbetalas, med förbindelse för Pensionskassans Direktion att, så snart årets räkenskaper hunnit afslutas. hos Fullmägtige i Riksgälds-kontoret behörigen ådagalägga, om hela anslaget eller huru stor del deraf varit för ändamålet behöflig!, samt att, i händelse det lyftade beloppet icke åtgått, öfverskottet. återlemna; hvarjemte Riksdagen, i afseende å den uppkomna bristen för åren 1861—1864, utgörande 35,400 Riksdaler 86 öre, jemte den ytterligare brist, som för år 1865 kan uppstå, och hvilken beräknas till omkring 8,000 Riksdaler, medgifvit, att samma brister få af möjligen blifvande öfverskott å 1868 års anslag ersättas, i den mån 1866 och 1867 års anslag icke till sådan ersättning förslå; 2:o 33 2:o för fortfarande tillämpning af nu gällande, den 9 Februari 1858 och den 6 November 1860 utfärdade pensionsstater för arméens befäl och tjmstemän Etthundraåttatio tusen Riksdaler, att användas till betäckande af den skilnad, som för Arméens Pensionskassa under år 1868 kan uppstå genom den ifrågavarande pensioneringens tillämpning, samt att utbetalas sålunda, att hälften deraf utgifves den 1 April och den andra hälften den 1 Oktober, med förbindelse för Direktionen att, vid reqvirerande af första halfårets belopp, med afslutade räkenskaper redovisa föregående årets utgift; 3:o för fortsatt tillämpning under år 1868 af den vid 1859 och 1860 årens riksdag uppgjorda och då godkända staten lör pensioneringen af Sjöförsvarets embets- och tjensteman samt betjente Sjutiotvå tusen Riksdaler, med rättighet för Direktionen öfver Amiralitets-krigsmanskassan att å berörda kreditiv under loppet af samma år lyfta hvad för omförmälda behof blifver behöfligt, sedan styrkt blifvit, i hvad mån det för år 1867 beviljade enahanda kreditiv för pensioneringen åtgått, dock att hvad under sistnämnda år icke för ändamålet erfordrats må för 1868 års pensionering i mån af behof användas; och 4:o för upprätthållande af den gemenskapen vid Sjöförsvaret förunnade förbättrade pensionering för år 1868 Fyratio tusen Riksdaler, med rättighet för Direktionen öfver Amiralitets-krigsmanskassan att å detta kreditiv under loppet af samma år lyfta hvad för omförmälda behof blifver behöfligt, sedan styrkt blifvit, i hvad mån det för år 1867 beviljade enahanda kreditiv för pensioneringen åtgått, dock att hvad under sistnämnda år icke för ändamålet erfordrats, må för 1868 års pensionering i mån af behof användas. K) Vid föregående riksdagar beviljade, ännu icke lyftade anslag för Statens jernvägsbyggnader. § 40. Do återstoden af de vid 1862 och 1863 års riksdag till utförande af jernvägsarbeten för Statens räkning beviljade anslag å tillhopa 27,896,000 Riksdaler, hvilken återstod vid innevarande års början uppgick till Femhundra tusen fyrahundrasextiotvå Riksdaler, jemte hvad som ytterligare kan till Riksgälds-kontoret inflyta af statslånefondens vinstmedel skall fortfarande på vederbörliga reqvisition er från Riksgäldskontoret utbetalas fdr att, i enlighet med de i § 168 af det vid samma riksdag utfärdade reglemente meddelade föreskrifter, användas. 2:o Återstoden Fyrahundrafemtio tusen Riksdaler af det vid 1865 och 1866 års riksdag beviljade anslag för fortsättande af nordvestra stambanan från ChristiBih. till Riksd. Prat. MS. 10 Sami 1 Afd. 2 Hand. (Riksg -Kont. Reglemente). 5 34 néhamn öfver Carlstad till Arvika, 500,000 Riksdaler, skall jemväl i enlighet med Kong). Maj:ts disposition, uppå skeende reqvisition, i föreskrifven ordning utbetalas. 3:o Likaså skall den till fortsättande af arbeten å nordvestra stambanan för år 1868 af sistlidne Riksdag till utgående från Riksgälds-kontoret anvisade summa af Två millioner Riksdaler på enahanda sätt utbetalas; och bär Riksdagen beslutat att öfverlemna till Kongl. Maj:t att vid jernvägsarbetenas utförande närmare bestämma de orter, som statsbana eller handel, hvartill anslag varder beviljadt, skall genomgå, och de ställen, den bör anlöpa; äfvensom att Kongl. Maj:t må till ändamål, gemensamma för olika bandelar, anordna medel utan omedelbart skeende fördelning dem emellan; samt att hinder icke mota för användande vid jern vägsarbetena af arbetskommenderingar ur arméen under de i Rikets Ständers skrifvelse den 16 September 1857 upptagna vilkor. 2:o Under innevarande riksdag på Itiksgälds-kontoret anvisade statsutgifter. § 41. För väg anläggning ar och vägförbättringar, bro- och hamnbyggnader, kanaler och andra vattenkommunikationer, äfvensom sjösänkningar och andra vattenajtappnings företag har Riksdagen beviljat och till Kongl. Maj:ts disposition för år 1869 på Riksgälds-kontoret anvisat följande statsbidrag: A) Väg ant äg q ning ar och vägförbättringar. l:o för anläggning af nya samt förbättring eller omläggning af backiga eller eljest mindre goda vägar, ett anslag af Etthundrafemtio tusen Riksdaler; 2:o för anläggning af väg från Öhrträsk till Fredrika kyrka och vidare till Åsele i Westerbottens län, återstoden, Tiotusen Riksdaler, utaf det anslag å 100,000 Riksdaler, som Rikets Ständer vid 1862—1863 års riksdag för donna väganläggning beviljat; 3:o för anläggning af väg mellan Åsele och Wilhelmina lcyrkoby i Westerbottens län, Tjugu tusen Riksdaler, i ytterligare afräkning å det vid 1865 och 1866 års riksdag dertill anvisade anslag af 50,000 Riksdaler; 4:o för anläggning af väg från Barnsele sockens gräns genom Fjellsjö till Bodums kyrka samt vidare derifrån till Tåsjö kyrka inom Wester-Norrlands län, 35 Tjugutuscn Riksdaler, att under år 1869 utgå i ytterligare afräkning å det anslag af 76,250 R:dr, som vid sistnämnda riksdag för berörda väganläggning beviljades; 5:o för anläggning af väg från sjön Holmen till Wieslanda jernvägsstation i Kronobergs län, Sjutiofemtusen Riksdaler, att utgå med Tretiosjutusen femhundra Riksdaler under år 1868 och ett lika belopp under år 1869 i ytterligare afräkning å det vid samma riksdag för berörda väganläggning beviljade anslag af högst 150,000 Riksdaler; med iakttagande af de vilkor i öfrig!, som vid anslagets beviljande under sistberörda riksdag blifvit af Rikets Ständer föreskrifna. B) Hamn- och brobyggnader. * 6:o för understödjande af mindre hamn- och brobyggnader samt upprensning af åar och farleder, ett anslag af Tjugutusen Riksdaler; 7:o till staden Ystad, återstoden, Trettontusen Riksdaler, utaf det staden vid 1865 och 1866 års riksdag utan återbetalningsskyldighet tillförsäkrade anslag af 63,000 Riksdaler, för utvidgande af hamnen vid nämnda stad; 8:o till staden Uddevalla, återstoden, Tjugufyratusen Riksdaler, utaf det staden vid samma riksdag utan återbetalningsskyldighet beviljade anslag af 79,000 Riksdaler till utvidgande och fördjupning af hamnen vid nämnda stad; 9:o Niotusen Riksdaler, för att, i händelse Kongl. Maj:t pröfvar reparationer å vågbrytaren utanför Wisby redan år 1868 vara oundgängligen behöfliga, kunna för sådant ändamål användas. C) Kanaler och andra vattenkommunikationer. 10:o Tvåtusen sjuhundrafemtio Riksdaler såsom anslag utan återbetalningsskyldighet och Åttatusen tvåhundra Riksdaler såsom lån, utgörande återstoden utaf det vid 1865 och 1866 års riksdag för kanal- och slussanläggning emellan sjöarne Westra och Östra Silen på Dalsland beviljade statsbidrag af 63,950 Riksdaler, deraf 12,750 Riksdaler skulle utgå såsom anslag och 51,200 Riksdaler såsom lån; och skola såsom vilkor för detta statsbidrags åtnjutande iakttagas hvad i afseende derå blifvit vid riksdagarne åren 1866 och 1867 stadgadt; ll:o för utsträckning af Kinda båtled från sjön Ideligen till Linköpings hamn, i ytterligare afräkning å det statsbidrag, som för detta arbetsföretag vid 1862—1863 års riksdag beviljades, af anslaget Femtiotusen Riksdaler, och af lånet likaledes Femtiotusen Riksdaler, eller tillhopa Etthundratusen Riksdaler, att af vederbörande bolag lyftas under de vilkor, som i afseende på detta statsbidrags åtnjutande blifvit af Rikets Ständer meddelade, 36 D) Sjösänkningar och andra vaUmaftappningsföretag. 12:o Etthundratjugutusen Riksdaler, att, enligt Kong!. Maj:ts disposition, utgå såsom anslag utan återbetalningsskyldighet till understödjande af sådana myrutdikningar och vattenaftappningar inom Norrbottens, Westerbottens, Wester-Norrlands, Jcmtlands, Gcfleborgs och Stora Kopparbergs län samt Elfdals, Fryksdals, Jösse och Nordmarks härader i Wermlands län, som företrädesvis afse att förminska frostländigheten; dock under vilkor att sådant understöd icke i något fall får öfverstiga en tredjedel af de» för arbetets utförande enligt fastställd plan beräknade kostnad, och alltid med förbindelse för vederbörande kommuner, föreningar eller enskilde att icke allenast tillskjuta hvad derutöfver för arbetets fullbordande erfordras, utan ock att för all framtid behörigen underhålla de afloppsgrafvar och andra för ändamålets vinnande utförda arbeten, som med statsbidrag blifva understödda; egande Kong!. Maj:t att i de fall, der sådant anses vara af behofvet påkalladt, i nåder medgifva, att någon del af anslaget må förskottsvis till vederbörande utbetala»; 13:o Femtiotusen Riksdaler att, enligt Kongl. Maj:ts disposition, utgå såsom lån för befrämjande af utdikningar och aftappningar af sänka trakter och sjöar till beredande af odlingsföretag inom rikets öfriga delar; 14:o Tiotusen Riksdaler i ytterligare afräkning å det för Lida-åns sänkning och upprensning vid 1862 —1863 års riksdag beviljade låneunderstöd å 126,000 Riksdaler, på de vilkor som för detta lån redan blifvit bestämda; 15:o Tvåtusen Riksdaler, att under stadgade vilkor utbetalas i ytterligare afräkning å det utan återbetalningsskyldighet vid 1865—1866 års riksdag beviljade anslag af 11,000 Riksdaler till rensningar för flodvattnets afledande i en del af TJme eif. § 42. Utom de särskilda vilkor och bestämmelser, som höra tillämpas på de statsbidrag, hvilka uti nästföregående § omförmälas, skola de uti § 34 bär ofvan intagna allmänna vilkor och föreskrifter i afseende på berörda statsbidrags erhållande och åtnjutande lända till efterrättelse, så vidt icke härifrån skiljaktiga bestämmelser eller stadgande:! äro för de beviljade anslags- och lånesummorna särskild! meddelade; dock bör i afseende å föreskriften i mom. 13 af sistberörda § iakttagas, att de arbetsföretag, för hvilkas utförande allmänna medel vid denna riksdag blifvit beviljade, skola vara började sednast under loppet af år 1869. 37 § 43. För beredande af arbetsförtjenst åt den i följd af missväxt och dyr tid nödställda befolkningen inom vissa delar af landet bär Riksdagen till Kongl. Maj:ts disposition för år 1868 särskilt anvisat ett belopp af Tvåhundra tusen Riksdaler att användas till anläggning och förbättring af vägar och andra kommunikationsan8talför, under iakttagande af de allmänna vilkor och stadgande^ som vid sednaste riksdag i afseende å beviljade statsbidrag till dylika arbeten blefvo fastställda. § 44. Likaledes har Riksdagen bifallit, att tillhopa Åttationiotusen sjuhundra Riksdaler, motsvarande sammanräknade beloppet af de statsbidrag, som blifvit beviljade för följande 3:ne allmänna arbetsföretag, hvilka icke kommit till stånd, nemligen till kanalisering af sjöarne Kläggen, Flaten och Kilen i Wermlands län, 58,000 R:dr och till sänkning af sjön Ömren i Elfsborgs län 14,700 R:dr samt af Brohults och Alsarps sjöar i Jönköpings län 17,000 R:dr, må, med iakttagande af de allmänna vilkor, som vid sednaste riksdag för statsbidrags åtnjutande till arbeten af ifrågavarande beskaffenhet bestämdes, anvisas för utförande af följande 2:ne arbetsföretag, nemligen: l:o) för väganläggning mellan Bergsängs Jagtplats vid sjön Öfre Fryken och Olsebohls gästgifvaregård nära Klarelfven, ett anslag utan återbetalningsskyldighet af Femtiofemtusen R:dr; och 2:o) till sänkning af sjöarne Kalfven och Fegen i Elfsborgs län ett låneunderstöd af Trettiofyratusen sjuhundra R:dr. x § 45. Till ersättning af åtskilliga utaf Kongl. Statskontoret samt en del länsstyrelser under åren 1865 och 1866 utbetalda och under förskottstitel bokförda belopp har Riksdagen anvisat en summa af Tvåhundrafemtontusen åttahundrafyrationio R:dr 23 öre, att, enligt Kongl. Maj:ts nådiga disposition, af Riksgälds-kontoret utbetalas. § 46. Till Kongl. Maj:ts disposition har Riksdagen till utgående från Riksgäldskontoret under innevarande år anvisat ett extra anslag af Femtusen R:dr för att, derest sådant finnes lämpligt, tilldelas Professoren Sten Stenberg såsom understöd till anskaffande af större partier lafvar för att försöksvis användas såsom material 38 för beredning af bränvin, mot vilkor att Stenberg till Kongl. Maj:t afgifver underdånig berättelse såväl angående resultaterna af sina ifrågavarande undersökningar i allmänhet, som särskildt rörande de förhållanden, som med lafvarnes uppsamlande och sammanskaffande ega sammanhang. § 47. För reparation af domkyrkan i Carlstad har Riksdagen beviljat och till utgående från Riksgälds-kontoret under år 1869 anvisat ett lånebidrag af Tjugutre tusen femhundra R:dr, under vilkor att af domkyrkans föreståndare skall afgifvas till Riksgälds-kontoret ställd skuldförbindelse för lånesummans återbetalning genom erläggande före hvarje års slut af sex procent utaf hela den lyftade lånesumman, dervid ränta godtgöres efter fyra för hundra årligen utaf det obetalda kapitalbeloppet och det öfriga utgör afbetalning å kapitalet, hvarjemte, ifall den sålunda stadgade inbetalningen icke inom bestämd tid fullgöres, dessutom skall, intilldess densamma verkställes, erläggas fem procents årlig ränta å det till liqvid förfallna oguldna beloppet; hörande Carlstads stads- och landsförsamlingar före medlens utbetalning afgifva sin förbindelse att, derest kyrkans inkomster något år ej förslå till den årliga rånte- och amorterings-liqvidens fullgörande, ansvara för lånevilkorens behöriga uppfyllande. § 48. Till fullbordande af läroverksbyggnaden i Skara har Riksdagen, förutom ett på Statskontoret anvisadt extra anslag af 7,500 R:dr till utgående från Riksgäldskontoret under år 1869 beviljat ett låneunderstöd af Tjugutusen R:dr, emot samma vilkor, som enligt 26 § af detta reglemente vid 1865 och 1866 års riksdag blifvit bestämda för det då till ifrågavarande läroverksbyggnad anvisade lån. § 49. Jemte de särskilda efter anslagens och låneunderstödens föremål och beskaffenhet lämpade föreskrifter, som i föregående §§ af detta reglemente finnas införda, höra äfven nedanstående allmänna stadganden i afseende på samma anslagsoch lånesummors utbetalning iakttagas: 1 ro) hvad som af ett anslaget belopp under ett år icke blifvit från Riksgälds-kontoret uttaget eller behof! användas, må, der ej annorlunda blifvit särskildt föreskrifvet, under ett följande år disponeras och utbekomma^; och 39 2:o) de besparingar, som å anslagen för hvarje särskilt föremål uppkomma, få icke, i annat fall än der sådant är uttryckligen medgifvet, till andra behof disponeras utan höra oafkortad till kommande Riksdags disposition reserveras. 3:o Statsfru nadssum man jemte ofri ga med Statsreglering! gemenskap tigande utgifter. § 50. Till fyllande af den brist, som vid den under innevarande riksdag verkställda reglering af Statskontorets inkomster och utgifter för år 1869 uppkommer, och hvilken brist enligt antagna beräkningar uppgår till 2,088,730 Riksdaler, har Riksdagen till utbetalning från Riksgälds-kontoret anvisat en häremot svarande statsfyllnadssumma af Två millioner åttatioåttatusen sjuhundratretio Riksdaler, hvithet belopp skall, uppå Kong!. Statskontorets reqvisition, af Riksgälds-kontoret förskottsvis efter nästkommande års ingång utbetalas. § 51. I händelse Statsverkets inkomster för något år icke skulle uppgå till det sammanlagda belopp, hvartill dessa inkomster i Riks-staten beräknats, bör Kongl. Statskontoret af Riksgälds-kontoret erhålla godtgörelse för den brist, som härigenom, enligt rikshufvudboken, uppkommer i de för statsutgifternas bestridande anvisade tillgångar. Skulle under löpande året visa sig, att Statskontorets inkomster äro otillräckliga för bestridande af dess utgifter, åligger det Riksgälds-kontoret att, sedan Kongl. Maj:t, uppå Statskontorets underdåniga anmälan, pröfvat behofvet, för dess fyllande tillhandahålla Statskontoret det belopp, Kongl. Maj:t för sådant ändamål finner för godt bestämma; dock med förbindelse för Statskontoret att, så snart dess tillgångar det medgifva, återgälda hvad Riksgälds-kontoret sålunda förskjutit. § 52. Derest någon af de, vid statsregleringarne för åren 1866, 1867, 1868 och 1869 i egenskap af förslagsanslag, beviljade utgiftssummor skulle under ett eller annat år befinnas otillräcklig för dermed afsedda ändamål, åligger det Riksgäldskontoret att bristen, efter årets slut, Kongl. Statskontoret ersätta; hvaremot de besparingar, som kunna å dessa anslag uppkomma, höra för hvarje år till Riksgälds - 40 kontoret aflemnas; — ankommande på Kongl. Statskontoret att antingen i den, enligt nedanstående § 81, för samma år upprättade öfverskottsliqvid upptaga bristerna i omförmälda anslag, eller ock, på grund åt uppgjord och vederbörligen granskad särskild liqvid rörande de till en eller flera hufvudtitlar hörande förslagsanslags brister och besparingar, från Riksgälds-kontoret reqvirera det ersättningsbelopp, som enligt denna liqvid Kongl. Statskontoret tillkommer; dock bör, innan sådan reqvisition sker, Riksgälds-kontoret hafva i stadgad ordning erhållit godtgörelse för alla å enahanda anslag under nästföregångna år uppkomna besparingar Uti den vid 1862 och 1863 års riksdag fastställda samt för åren 1864, 1865 och 1866 gällande Rilcs-stat äro följande anslag upptagna såsom förslagsanslag, nemligen: under Andra Hufvudiiteln: till fångars vård och underhåll; „ mediko-legala besigtningar; „ skrifmaterialier och expenser, ved in. in.; „ rese- och traktamentspenningar; „ ersättning åt domare, vittnen och parter. under Fjerde Huféudhleln: till fourragering af artilleriets och värfvade kavalleriets hästar; „ beväringsmanskapets vapenöfning; „ inqvarterings-kostnader i Stockholm; „ inqvarterings-kostnader i landsorterna; „ rese- och traktamentspenningar; „ skrifmaterialier och expenser m. m. för Landtförsvars-departementets kansliexpedition. under Femte Hufvudiiteln: tillskott i de för båtsmans-indelningen uti Blekinge anslagna räntor; till båtsmännens beklädnad, högst 88,200 Riksdaler; „ rese- och traktamentspenningar; „ skrifmaterialier och expenser m. m. för Sjöhorsvars-departementets kansliexpedition; „ skrifmaterialier och expenser m. m. för flottans stationer och depot. under 41 under Sjette Hufvudtiteln: till utflyttningshjelp efter laga skiften; » ersättning till Sala bergslag för förlust genom vissa räntors förvandling: „ odlingshjelp m. m. för krono-nybyggare: » ersättning för jordförluster genom kanal- och väganläggningar: „ Konvoj-kommissariatet, att utgå direkte af tullmedlen; för kontrollen å bränvinsförfattningarnes tillämpning, att utgå direkte af inflytande bränvinstillverkningsmedlen; till skrifmaterialier och expenser m. m. ,, rese- och traktamentspenningar. under Sjunde Hufvudtiteln: till stämpelpappers-omkostnader; „ omkostnader för kontrollverket; „ Postverket, kontanta anslaget, att utgå direkte af postmedlen: „ Tullverket, att direkte utgå af tullmedlen; „ ersättning till städerna för mistad tolag; „ skogsplanterings-kassan, ersättning för hemmansräntor och arrenden m. m.; ,, belöning för rofdjurs dödande: » lyshållning in. fl. utgifter för Kronans publika hus i Stockholm ■ „ städers friheter; „ transportkostnader för Statsverkets bergseffekter: „ observations- och uppbördsprocent^'' in. m.; „ mantalsskrifnings-provision; „ rest! tu tio ner: » uppköp af ved för Wisby krono-kalkugn; n rese- och traktamentspenningar; „ skrifmaterialier och expenser m. m. under Åttonde Hufvudtiteln: till biskopens på Gotland lön; „ lönetillökning åt 13 konsistorii-notarier, högst 3,510 Riksdaler; „ ersättning åt innehafvare af roterade ecklesiastik-boställen: Bill. till Riksd. Prot. 1868. It) Sami. 1 Åfd. 2 Band. (tilkeg -Kout. Reglemente.) 6 42 till Lappmarks ecklesiastikverk; „ upprätthållande till visst belopp af löner vid Upsala universitet, uti h vilka spån mål ingår; „ farsoters och smittosamma sjukdomars botande: „ fattigvården i allmänhet; „ rese- och traktamentspenningar; „ skrifmaterialier och expenser m. m. under Nionde Hufvudtiteln: till invalidhus-fonden, ersättning för hemmansräntor och arrenden; samt hela det å Allmänna Indragningsstaten upptagna belopp. Vid den under 1865 och 1866 års riksdag verkställda statsreglering, hvilken från och med år 1867 skall tillämpas, hafva endast nedanstående förändringar blifvit vidtagna i afseende på de anslag, om hvilka nu är fråga: på Andra Hufvudtiteln är uppfördt ett nytt förslagsanslag, nemligen: ersättning till personer, menigheter eller allmänna inrättningar för dem genom nya Strafflagens införande frångångna bötes-andelar; på Fjerde Hufvudtiteln har tillkommit: till salpeter-uppköp; det å Femte Hufvudtiteln uppförda förslagsanslag till båtsmännens beklädnad har i Riks-staten blifvit bestämdt till högst 138,200 Rikdaler; på Sjette Hufvudtiteln har uppförts ett nytt förslagsanslag: för landsstaterna i länen: landshöfdingens i Wester-Norrlands län lön. Vid den under sistlidne riksdag uppgjorda statsreglering, hvilken från och med år 1868 skall tillämpas, hafva i afseende på förslagsanslagen ytterligare följande förändringar blifvit beslutade: på Fjerde Hufvudtiteln har blifvit uppfördt ett nytt förslagsanslag under benämning: roteringsunderstöd; hvarförutan anslaget till fouragering blifvit utsträckt äfven till pontonierbataljonens hästar; 43 från Sjette Hufvudtiteln uteslutes anslaget ”till Sala bergslag för förlust genom vissa räntors förvandling”; och har det på denna Hufvudtitel uppförda anslag ”för. kontrollen å bränvinsförfattningarnes tillämpning, att utgå direkte af inflytande bränvinstillverkningsmedlen” erhållit följande förändrade benämning: för kontrollen å bränvinsförfattningarnes tillämpning och restitution af tillverkningsafgift för utfördt bränvin; från Åttonde Hufvudtiteln uteslutes anslaget ”till ersättning åt innehafvare af roterade ecklesiastik-boställen”. Vid uppgörandet af statsregleringen för nästkommande år hafva endast följande förändringar i afseende på förslagsanslagen blifvit beslutade: på Sjette Hufvudtiteln är uppfördt ett nytt förslagsanslag, under benämning: Statens järnvägstrafik, förslagsvis beräknadt att af trafikmedlen utgå; det på samma Hufvudtitel uppförda anslaget till ”konvojkommissariatet, att utgå direkte af tullmedlen”, har förändrats till: ”Handels- och Sjöfartsfonden, att utgå direkte af tullmedlen”; och det på denna Hufvudtitel uppförda förslagsanslaget till Postverket har upphört att vara reservations-anslag. § 53. Som, enligt de under 1850 och 1851 samt 1853 och 1854 års riksdagar fattade beslut i fråga om beskattningsväsendets förenkling, innehafvare af indelta anslag utaf hemmansräntor och kronotionde skola, för, upphörande af så väl deras dittills åtnjutna optionsrätt, att dessa anslag in natura utfordra, som rättigheten att, då för räntorna och tionde lösen med penningar eger rum, af räntegifvarne uppbära forsellön, hållas skadeslöse på det sätt, att de af Statsverket årligen erhålla ersättning med samma belopp, hvarmed forsellönen förut författningsenligt tillgodonjutits; så bör Eiksgälds-kontoret, vid de årliga liqviderna med Kongl. Statskontoret, godtgöra sistnämnda verk det belopp, som enligt afslutad rikshufvudbok är af detsamma till sådan ersättning förskottsvis utgifvet. § 54. Till följd af Rikets Ständers under riksdagen åren 1850 och 1851 vidtagna beslut, att de under namn af begrafningshjelp s- eller nådår sbesparing tillförene föreskrifna innehållningar å embete- och tjenstemäns löner herde upphöra, men 44 förut gällande föreskrifter i fråga om utbetalningar till aflidne embets- och tjensteman s sterbhus af de löne-innehållningar, hvilka såsom dylik besparing biifvit vederbörligen iakttagna, likväl komma att fortfarande tjena till efterrättelse, — höra de utgifter, som i sådant hänseende under hvart och ett år biifvit utaf Statsverkets medel förskjutna, ersättas af Riksgälds-kontoret genom de gjorda »utbetalningarnes upptagande i den för samma år föreskrifna och på rikshufvudboken grundade liqviden mellan Stats- och Riksgälds-kontoren. § 55. Uti ofvan omförmälda årliga liqvid höra jemväl till ersättning af Riksgäldskontoret upptagas sådana kostnader, som kunna uppkomma och af statsmedlen biifvit förskottsvis bestridda för de vid båtsmunshållet indelta rotarnes sammanförande inom lämpliga distrikter, enligt Rikets Ständers derom hos Kongl. Maj:t under 1850 och 1851 års riksdag gjorda anhållan. 4:o På Riksgälds-kontoret anvisade kreditiver, § 56. Till följd af stadgandet i Regeringsformens 63 § har Riksdagen anslagit och till utbetalning från Riksgälds-kontoret anvisat en kréditiv-summa af tre millioner Riksdaler, för att vid infallande krig af Konungen lyftas, sedan han StatsRådet in pleno hört och Riksdagen sammankallat. Riksdagens å denna summa utfärdade förseglade anordning får ej förr brytas eller summan af Fullmägtige utbetalas, än sedan riksdags-kallelsen biifvit i hufvudstadens kyrkor vederbörligen kungjord. § 57. Den kreditiv-summa, som, enligt ofvan åberopade grundlagsstadgande, bör å Riksgälds-kontoret anvisas, för att, på sätt detsamma innehåller, under tiden mellan innevarande och nästkommande riksdag, vara tillgänglig, då Konungen till rikets försvar eller andra högst vigtiga och angelägna ändamål, sedan hela Stats-Rådets tankar deröfver biifvit inhemtade, finner den vara oundvikligen nödig, har Riksdagen fastställt till en million femhundra tusen Riksdaler, 45 § 58. För bestridande af ifrågakommande utbetalningar utaf de genom nästföregående två §§ å Riksgälds-kontoret anvisade kreditiver, böra detta verks härtill disponibla tillgångar begagnas, och, i fall dessa icke äro tillräckliga, de derutöfver erforderliga medlen af Riksgälds-kontoret upplånas mot Kontorets obligationer, ställda till inlösen antingen efter viss förfallotid eller efter föregången uppsägning: egande Fullmägtige, att, med hänsigt till de vid upplåningen sig företeende omständigheter och förhållanden, bestämma råntevilkoren samt fastställa betalningsterminerna för dessa obligationer; dock får obligationernas förfallotid icke utsättas sednare än fem år efter deras utgifningsdag. 8 59. Det till underlättande och befrämjande af ackords-regleringcn inom arméen beviljade och å Riksgälds-kontoret anvisade räntefria kreditiv må för detta ändamål, mot direktionens öfver arméens pensionskassa fortfarande ansvarsförbindelse för de lyftade kreditivmedlens behöriga återbetalning, begagnas inom ett belopp af högst etthundrafemtio tusen Riksdaler; skolande de å detta kreditiv lyftade medel ovilkorligen Riksgälds-kontoret ersättas, i den mån dertill afsedda tillgångar blifva för bemälda direktion disponibla. Vid kreditivets anlitande böra, genom direktionens försorg, de handlingar Fullmägtige tillhandahållas, hvarigenom upplysning erhålles om de ackords-liqvider, till hvilka kreditivmedlen skola användas, samt om några för dessförinnan lyftade och icke återbetalda kreditivmedels godtgörande påräknade tillgångar till ackordsfonden influtit. 5:o Från Riksgälds-kontoret utgående riksdags- och revisionskostnader, aflöningar, forvaltnings-utgifter, in. m. § 60. Återstående kostnader och utgifter för innevarande riksdag skola af Riksgälds-kontoret bestridas, med iakttagande af de genom Riksdagens Stats-Utskott Fullmägtige till efterrättelse härvid meddelade beslut och föreskrifter. Likaså bör Riksgälds-kontoret på föreskrifvet sätt liqvidera sådana, ännu icke godtgjorda kostnader för sednast förflutna riksdag, som skola af detta verka medel betalas. 46 § 61. Jemte det Riksdagen beslutat, att de delar af tomterna N:ris 2 och 3 (Riksdagens hus) på Riddarholmen, hvilka äro belägna utanför den linea, som å en af Kong!. Maj:t till Riksdagen öfverlemnad planritning är utmärkt med bokstafvera a s, t, u, v, må till Stockholms stad upplåtas, för att till hamn- och upplagsplats användas, har Riksdagen såsom vilkor härför stadgat: a) att Stockholms stad skall till Staten afstå den staden tillhöriga obetydliga jordrymd, som, enligt nyssnämnda planritning, är belägen mellan punkterna e och y; b) att öfverlemnandet till Stockholms stad af de tomtdelar, hvilka skola till staden upplåtas, icke må ega ram förrän omkring två år härefter, å den tid Fullmägtige i Riksgälds-kontoret ega bestämma; c) att den jordrymd, som till staden upplåtes, skall af staden användas till hamnplats och på stadens bekostnad beläggas med sten eller annat Renligt gatuläggningsämne; samt d) att platsens framtida renhållning och belysning skall af staden bekostas. Derjemte har Riksdagen beslutat åt Fullmägtige uppdraga att, på Riksgäldskontorets bekostnad och i hufvudsaklig öfverensstämmelse med af Fullmägtige aflemnade ritningar, gå i författning om utförandet af de byggnadsarbeten, hvilka, i följd af förenämnda tomtdelars öfverlåtande till Stockholms stad, blifva erforderlig; dervid Fullmägtige må ega att låta ordna arbetena på det sätt Fullmägtige finna ändamålsenligast samt följaktligen bestämma, om arbetenas utförande, vare sig i sin helhet eller delvis, må upplåtas på entreprenad, eller om de skola under antagen tillsyningsman verkställas af omedelbart aflönade arbetare; dock under vilkor, dels att byggnadsarbetena skola vara afslutade så tidigt, att de tomtdelar, som i lista punkten omförmälas, kunna vårtiden år 1870 till staden öfverlemnas, dels att kostnaden för de ifrågavarande byggnadsarbetena, så vidt sig gorå later, icke må öfverstiga det beräknade beloppet, Sjuttiotusen Riksdaler. Likaledes har Riksdagen medgifvit att till Stockholms stad må af tomterna Nrris 11 och 12 på Riddarholmen utan ersättning upplåtas, af den förra 2,193 qvadratfot och af den sednare 2,346 qvadratfot, för anläggning vester om sammanbindningsbanan af eu gångväg utaf 13 fots bredd, med den inskränkning deri, som af det utskjutande hörnet på det ena fatburshuset betingas; dock att härvid fästas följande vilkor: Do att Riksgälds-kontoret för framtiden bibehåller sin eganderätt till den jordrymd, som skall afträdas från Riksgälds-kontorets tomt; 2:o att ett jernstaket, med deruti på lämligt ställe anbringad grind, skall, på Stockholms städs bekostnad, på Riksgälds-kontorets tomt uppsättas långs efter vestra sidan af gångvägen; 47 3:o att ändamålsenlig stängsel emellan gångvägen och fatburs tomten, jemväl på stadens bekostnad, uppföres och sedermera i godt och städadt skick af staden underhålles; 4:o att gångvägens beläggning med sten eller annat dertill tjenligt ämne samt densammas renhållning och belysning äfvensom vidmagthållandet af ofvannämnda staket skola af staden bekostas; 5:o att vid gångvägens anläggning fritt aflopp under densamma skall beredas för vattnet dels från sjelfva fatburn, dels i (ifrigt från de ifrågavarande båda tomterna; samt 6:o att öfverlåtelsen af berörda tomtdelar må ega rum, så snart Stockholms stadsfullmägtige förklarat sig vilja fullgöra och iakttaga ofvanstående vilkor, § 62. I anledning af de under innevarande riksdag utaf ledamöter inom Första Kammaren öfverklagade olägenheter vid begagnandet af den i Riksdagens hus anbringade uppvärmnings- och luftvexling sapparat, har Riksdagen beslutat, att Fullmägtige skola, efter anställande af nödiga undersökningar i afseende på sättet för de öfverklagade olägenheternas afhjelpande, vidtaga de åtgärder, som för åstadkommande af den nödvändiga uppvärmningen och luftvexlingen inom Första Kammarens sessionsrum kunna finnas mest lämpliga och ändamålsenliga. § 63. Kostnaderna för nödiga reparationer och andra arbeten för vederbörligt underhåll såväl af den för Ri/csgälds-kontoret anvisade, som af de för Riksdagens sammankomster afsedda fästa egendomar, äfvensom för de uti samma egendomar befintliga inventariers underhåll och komplettering skola utaf Riksgälds-kontorets medel bestridas i likhet med andra till s, k. kontorsexpenser vanligen hänförda utgifter. § 64. Jemte det Riksdagen beslutat, att det årliga anslag af niohundra Riksdaler, som vid 1865 och 1866 års riksdag anvisades för bildande af ett mot representanternes behof och anspråk svarande bibliotheli inom Riksdagens hus, fortfarande skall utgå, har Riksdagen medgifvit, att bibliothekets föreståndare må bebo tvänne till bibliotheket angränsande rum samt till, desamma erhålla nödig vedbrand. De uti hvardera Kammarens kanslilokal uppställda samlingar af riksdagstrycket jemte de mest nödiga författnings- och lagsamlingar stå mellan riksdagarne 48 under bibliotheksföreståndarens vård; och böra dessa samlingar, hvaröfver fullständiga förteckningar skola föras, i man af behof kompletteras och utvidgas. § 65. Halfva beloppet af de traktamenten och resekostnads-ersättningar, som tillkomma Riksdagens Revisorer, skall, enligt behörigen granskade och godkända räkningar, af Riksgälds-kontorets medel godtgöras; hörande jemväl de arfvoden, Revieorerne bestämma dels för de i och för Statsverkets revision hos dem anställde sekreterare, kameral- och kanslibiträden samt vaktbetjente, dels för den i och för Riksgälds-verkets revision antagna kansli- och vaktbetjening utbetalas från Riksgäldskontoret, hvarifrån jemväl utgår den godtgörelse, som af Kongl. Maj:t i nåder bestämmes för den ledamot af Statskontoret, hvilken haft nådigt förordnande att Revisorerne med upplysningar tillhandagå. Likaledes må Revisorerne på Riksgälds kontoret anvisa ersättning ej mindre för inköp af papper, skrifmaterialier och andra dylika utgifter för revisionens behof samt för annonser rörande Revisorernes sammanträden, än ock för de kostnader, som kunna föranledas af sådana under revisioustiden verkställda resor, som Revisorerne vid sammankomst in pleno ansett nödvändiga. Kostnaderna för tryckningen, häftningen. och utdelningen af Revisorernes berättelser angående granskningen af Stats- och Riksgäldsverkens samt de under Kongl. Kommers-kollegium ställda fonders förvaltning, äfvensom af de förklaringar, som i anledning deraf kunna varda afgifna, höra äfven af Riksgälds-kontorets medel bestridas. § 66. De af Riksdagen för allmänt kyrkomötes välde ledamöter bestämda arfvoden och resekostnadsersättningar äfvensom öfriga af allmänt kyrkomöte föranledda utgifter skola, sedan de blifvit i underdånighet anmälda och af Kongl. Maj:t å Statskontoret anvisade till utbetalning, af Riksgälds-kontoret Statskontoret godtgöras, på sätt om ersättning för på Kongl. Maj:ts godkännande beroende riksdagskostnader är bestämdt. § 67. Aflöningen för Justitie-ombudsmannen samt den hos honom anställda kanslioch vaktbetjening bör af Riksgälds-kontoret under sista månaden af hvarje qvartal utbetalas; skolande lönen för Justitie-ombudsmannen, under den tid innevarande riksdags 49 riksdags statsreglering kommer att blifva gällande, utgå med sju tusen Riksdaler, eller med lika belopp som Justitiekanslerns lön enligt sagda statsreglering utgör; hvaremot Justitie-ombudsmannen, derest han förut innehar tjenst på rikets stat, är skyldig att den dermed förenade löneinkomst frånträda, så länge lian uppbär J ustitie- ombu dsmans-lönen. Utöfver den fastställda afiöningen egen den Justitie-ombudsman, som hädanefter tillträder detta embete och dessförinnan icke är i hufvudstaden bosatt, att såsom flyttningshjelp uppbära från Riksgälds-kontoret ett tusen femhundra Riksdaler, För ofvanbemälda kansli- och vaktbetjening utgår ajlöningen med följande årliga belopp, nemligen: för Sekreteraren med tre tusen femhundra Riksdaler; „ en Kanslist, som tillika bär skyldighet att ombesörja registratorsgöromålen, med två tusen Riksdaler, „ en Kanslist med ett tusen Riksdaler, samt „ en Vaktmästare med sexhundra Riksdaler; hörande Sekreteraren hos Justitie-ombudsmannen, utan särskild ersättning, jemväl bestrida de göromål, som tillhöra sekreterare-befattningen hos Tryckfrikets-komitéen. Derest Justitie-ombudsmannens Sekreterare förut innehar tjenst på rikets stat, skola, vid uppbärandet af ofvanberörda aflöning, samma vilkor och förbehåll iakttagas, som äro stadgade i afseende på utbetalningen af Justitie-ombudsmanslönen vid enahanda fall. § 68. Till kostnader för Justitie-ombudsmannens embetsresor bör Riksgälds-kontoret, uppå hans reqvisition och emot derför inom hvarje års utgång afgifvande redogörelse, förskottsvis utbetala en summa af två tusen Riksdaler. För upphandlingen af skrifmaterialier och för andra expenser vid Justitieombudsmannens och Tryckfrihets-komitéens expedition bör ett ärligt belopp af femhundra Riksdaler, emot behörig redogörelse, förskottsvis af Riksgälds-kontorets medel utanordnas. Tryckningen och häftningen af ej mindre Justitie-ombudsmannens årliga embetsberättelse än hans särskilda berättelse till nästkommande Riksdag, jemte dertill hörande bilagor, höra verkställas och papperet för dessa handlingars tryckning anskaffas genom Fullmägtiges försorg; dock skall den härvid erforderliga korrekturläsningen besörjas på sätt förut skett; hörande samtliga trycknings- och häftningskostnaderna för ifrågavarande berättelser och bilagor omedelbart utaf Riksgäldskontoret godtgöras, utan afdrag å de till expenser för sagda expedition beviljade Bill. till Kiltsd. Prot. 1868. 10 Samt. 1 Afd. 2 Band. 7 (Riksg.-Kont. Reglemente) fl so anslag; hvaremot de medel, hvilka inflyta genom samma berättelsers försäljning i bokhandeln, skola af Justitie-ombudsmannen, som härom egen foga anstalt, inför Fullmägtige särskildt redovisas. § 69. Såsom arfvode åtnjuter Fullmägtiges Ordförande tre tusen tvåhundra Riksdaler samt hvar och en af öfrige Fullmägtige ett tusen sexhundra Riksdaler årligen; hvarförutom Fullmägtig, som ej är i Stockholm bosatt, egen att för en resa årligen till och från hemorten uppbära kostnadsersättning, beräknad efter samma grunder, som gälla för beräknandet af resekostnadsersättningen åt Andra Kammarens ledamöter. § 70. Aflöningen för Riksgälds-Jcontorets tjenstemanna-p er sonat och vakthetjening utgår enligt den af Riksdagen för nämnda verk fastställda aflöningsstat, hvilken icke får öfverskridas; varande nedanstående vilkor och förbehåll stadgade för tillgodonjutande af den för bemälda tjenstemanna-personal och vakthetjening, under föregående riksdagar, beviljade löneförhöjning: l:o. Innehafvarne af de ökade lönerna inom Riksgälds-kontoret äro underkastade den vidsträcktare tjenstgöringsskyldighet eller den jemkning i åligganden, som antingen vid en blifvande förändrad organisation af detta verk eller eljest kan varda i allmänhet stadgad; och höra de fullmagter, som för Riksgälds-kontorets tjensteman utfärdas, innefatta förbehåll om vederbörandes skyldighet att åtaga sig de nya eller förändrade göromål, hvilka kunna dem åläggas. 2:o. Sådana uppdrag och bestyr, som, till följd af Rikets Ständers eller Riksdagens förfoganden, böra af tjenstemännen vid Riksgälds-kontoret förrättas, skola, oaktadt särskilda arfvoden för enahanda uppdrag och göromål tillförene utgått, hädanefter inbegripas under vederbörandes bestämda tjensteåligganden; hvadan alltså den framtida vedergällningen för sagda uppdrag och bestyr kommer att innefattas i den aflöning, gällande stat upptager. 3:o. De tjenstemän och vaktbetjente, som, till följd af Rikets Ständers under 1862 och 1863 samt 1865 och 1866 års riksdagar fattade beslut, kommit i åtnjutande af löneförbättring, äro icke berättigade att vidare uppbära s. k. ljuspenningar. 4:o. De å aflöningsstaten, i egenskap af tjenstgöringspenningar, upptagna arfvoden skola åtfölja utöfvandet af sjelfva tjenstebefattningarne; dock med rättighet för Fullmägtige att medgifva den tjensteman eller vaktbetjent, som af sjuk - Öl dom hindras från bestridande af sin tjenst, att uppbära det för samma tjenst bestämda arfvode. o:o. Ombudsmannen samt kontorsskrifvare-graden tillhörande tjensteman må mottaga och bibehålla andra ordinarie fenster, så vida Fullmägtige icke finna desamma för tjenstgöring^ inom Riksgälds-kontoret hinderliga; men de öfrige tjenstemännen vid detta verk få ej innehafva annan ordinarie tjenstebefattning; dock må den ordinarie tjensteman derstädes, som för närvarande innehar befattning utom verket, och, enligt förut gällande stadganden, icke varit skyldig donna befattning frånträda, densamma äfven efter tillträdandet af den på nya staten uppförda lön bibehålla, under vilkor dels att, derest hans utom Riksgälds-kontoret innehafvande syssla skulle vara för tjenstgöringen derstädes hinderlig, från endera tjensten afgå, när Fullmägtige sådant äska, och dels att, vid befordran inom detta verk, frånträda ordinarie tjenstebefattning utom detsamma. § 71. Till belöning för extra arbeten och till uppmuntran för extra ordinarier, som ådagalagt synnerlig flit och skicklighet, ega Fullmägtige att använda två tusen femhundra Riksdaler årligen; dock får hvad häraf under årets lopp icke behof! utgifvas under ett påföljande år ej för samma ändamål användas. För öfrig! ega Fullmägtige icke att tilldela betjeningen vid Riksgälds-kontoret hvarken ljuspenningar eller andra arfvoden än de i aflöningsstaterna och detta reglemente särskild! bestämda eller medgifna. § 72. Såsom begrafningshjelp eller understöd för sterbhusen efter aflidne obemedlade tjensteman och vaktbetjenter vid Riksgälds-kontoret och f. d. (General-assistanskontoret, ega Fullmägtige att, under loppet af hvarje år, disponera en summa af högst tvåhundratjugufem Riksdaler. § 73. Derest Enke- och Pupill-lcassans vid Riksgälds-kontoret afskräde och vederbörligen granskade räkenskaper för tiden till och med det år, då nästa riksdag slutar, skulle visa, att kassans inkomster under året understigit de utbetalningar, som derunder kassan ålegat, må den sålunda uppkomna bristen, inom ett belopp af högst tvåtusen tvåhundrafemtio Riksdaler för året, af Riksgälds-kontorets medel godtgöras, under förbehåll likväl, att hvad utaf denna anslagssumma kir ett år ej 52 behöft användas icke får för ett annat af kassan tillgodonjutas, och under vilkor, att delegarnes bidrag under tiden utgå utan förändring af deras uti det för kassan nu gällande reglemente bestämda belopp, samt att pensionerna för enkor och barn efter embets- och tjensteman samt vaktbetjente vid Riksgälds-kontoret icke få höjas utöfver en femtedel af den ordinarie lön, hvilken den aflidne delegaren sednast vid detta verk innehaft, och för tjensbemäns samt vaktbetjentes vid f. d. Generalassistans-kontoret efterlemnade enkor och barn icke utöfver en fjerdedel af det lönebelopp, efter hvithet den för sistnämnda Kontors tjenstemannapersonal stadgade årliga afgift till samma kassa blifvit beräknad och vederbörligen inbetald. Angående Itilvsgälds-kontorets inkomster och de till detta verk särskild! anslagna tillgångar. § 74. De till Riksgälds-kontoret hörande och dit anslagna medel må icke, under någon förevändning eller med hvad vilkor som helst, derifrån ryckas eller användas till andra behof, än dem Riksdagen bestämt. Allt förordnande, som deremot strider, vare kraftlöst (68 § Regeringsformen). Och må, vid liqviderande af Riksgäldskontorets fordringar, ackord, utan Riksdagens särskilda samtycke, icke medgifvas. § 75. Återstoden af den bevillning, som, enligt nu gällande Bevillnings-stadga, skall utgöras, bör, likasom den allmänna bevillning, hvilken blifvit fastställd vid innevarande riksdag, till Riksgälds-kontoret levereras i den ordning och på det sätt, författningarne föreskrifva; hvarjemte ännu utestående restantier å de förflutna årens bevillningsmedel böra, i den mån de varda indrifna, komma detta verk till godo. § 76. De för stämpling af spelkort och tidningar stadgade utgifter ingå likaledes till Riksgälds-kontoret, genom hvars försorg för spelkorten föreskrifna konvoluter och manufaktur-stämpelpapper anskaffas samt i stadgad ordning tillhandahållas, och hvarest stämpling^ af papperet för de bär i hufvudstaden utkommande tidningar jemte andra, stämpelafgift underkastade skrifter verkställes; hörande Riks - 53 gälds-kontoret till allmänna barnhuset i Stockholm samt öfriga fromma stiftelser utbetala dem tillerkända andelar utaf kortstämpel-afgiften. § 77. Till Riksgälds-kontoret aflemnas hädanefter, likasom hittills, de Köpeskillingar, hvilka vid Kronan behållna hemmans samt rekognitions- och Kronans öfriga disponibla skogars försäljande till skatte varda erlagda. § 78. Äfvenledes eger Riksgälds-kontoret att mottaga de auktionsmedel, hvilka kunna inflyta vid försäljning af Kronan tillhöriga hus i städerna; hvarifrån dock undantagas auktionsmedlen för sådana hus, som äro inköpta för Kongl. Flottans i Carlskrona behof eller för Allmänna Magasins-inrättningens räkning, såvida ej dessa medel blifvit af Rikets Ständer eller Riksdagen för särskild! ändamål anvisade. § 79. Vidare skola till Riksgälds-kontorets disposition öfverlemnas de medel, hvilka, till följd af anmärkningar vid räkenskaperna öfver alla till detta verk ingående allmänna utskylder, äro eller blifva levererade. § 80. De till bestridande af Riksgälds-kontorets utgifter vid de två sistförflutna riksdagarne anvisade bidrag af Statsverkets i då fastställda Riks-stater beräknade årliga inkomster böra, i den män Statskontorets tillgångar det medgifva, i stadgad ordning Riksgälds-kontoret tillgodokomma. § 81. Från Kongl. Statskontoret bör Riksgälds-kontoret erhålla dels redan uppkomna, men ännu icke aflemnade, dels hädanefter uppkommande Öfverskott å Statsverkets inkomster, äfvensom behållna och till framtida behof icke reserverade besparingar å detta verka utgifter; hörande, sedan rikshufvudboken för år 1866 och hvarje påföljande år blifvit afslutad, en derpå grundad liqvid mellan Stats- och Riksgälds-kontoren uppgöras öfver de sistnämnda verk tillkommande öfverskottsmedel. 54 § 82. Till följd af den under 1859 och 1860 års riksdag uppgjorda statsreglering och de beslut, Rikets Ständer i sammanhang dermed meddelat, bör från Kongl. Statskontoret till Riksgälds-kontoret afiemnas återstoden, tre tusen fyrahundra tjugu sju Riksdaler 50 öre, utaf en Femte Hufvudtiteln tillhörande och till aflöning åt de på indragning sstat ännu kvarstående civile tjensteman vid Flottan afsedd anslagssumma af 5,877 Riksdaler 50 öre; hvilken återstod, i den mån densamma genom afgång blifver obehöflig, kommer att såsom besparing Riksgälds-kontoret tillställas. ä 83. I stället för det årliga bidrag till Teknologiska Institutet, som af Manufdktur-diskontens vinstmedel tillförene utgått, men numera är å Riks-statens Sjette Hufvudtitel uppfördt, kommer ett detta bidrag motsvarande belopp af tjuguett tusen Riksdaler att utaf nämnda vinstmedel, genom Kongl. Kommers-kollegium, till Riksgälds-kontoret före hvarje års slut inbetalas. § 84. Med det i § 26 af 1866 års reglemente stadgade vilkor eger Riksgälds-kontoret att, under hvarje år, från Kongl. Statskontoret emottaga den vid samma års början befintliga behållning utaf de depositionsmedel, som från Landtränterterna samt Öfverståthållare- embetets Kansli blifvit till Kongl. Statskontoret inlevererade. § 85. Som Riksdagen, för sin del, beslutat att Postverkets från äldre tid reserverade fond af räntebärande obligationer till ett nominelt värde af 380,950 Riksdaler skall öfverlemnas till Riksgälds-kontoret och ingå uti Riksgälds-kontorets allmänna rörelse, men bokföras under namn af postassuransfonden, så skall det åligga Riksgälds-kontoret att, — derest någon gång förluster, för hvilka Postverket iklädt sig ansvarighet, skulle uppgå till större summa, än att de dittills under året till Postverket influtna assuransafgifter lemna tillgång för dess godtgörande, derom Postverket genast bör till Kongl. Maj:t gorå underdånig anmälan, -— ofördröjligen utbetala de belopp, Kongl. Maj:t, med anledning af en sådan anmälan, finner för godt att åt Postverket anvisa och hvilka höra å postassuransfondens konto bokföras; hvaremot Postverket skall vara förbundet att, i den män öfverskott å inflytande assuransmedel, efter uppgjorda bokslut, derför lemna tillgång, till Riksgäldskontoret återgälda hvad sålunda blifvit utbetaldt. 55 § 86. I öfverensstämmelse med Riksdagens beslut i fråga om begagnandet af de för undsättningar vid missväxter eller felslagna skördar afsedda medel, intilldess desamma behöfva för sagda ändamål användas, skola dessa medel, till den del de icke äro för anvisade utbetalningar erforderliga, öfverlemnas till Riksgälds-kontoret. § 87. Jemte det Riksdagen medgifvit, att allt hvad som återbetalas å de undsättningslån, som från 1867 års början till den 27 sistlidne Mars blifvit meddelade dels af undsättningsfonden, dels af lyftade medel å mindre kreditivet, må till undsättningsfonden ingå, intilldess den på sådant sätt influtna summan uppgår till ett sammanräknadt belopp, motsvarande de från undsättningsfonden från 1867 års början till samma dag utgifna lån eller 818,368 Riksdaler 69 öre, har Riksdagen beslutat att allt hvad som å samma lån derutöfver inflyter bör af Statskontoret till Riksgäldskontoret inlevereras såsom afbetalning å de utaf mindre kreditivet lyftade medel. § 88. Den uppkommande behållningen å trafikinkomsterna från Statens jernvägar till innevarande års slut skall till Riksgälds-kontoret ingå, och bör nämnda behållning, så snart räkenskaperna öfver trafiken för hvarje månad hunnit så afslutas, att densamma för månaden kan uppgifvas, ofördröjligen till Riksgälds-kontoret levereras, dock under förbehåll, att i händelse utgifterna för rörelsen å Statens jernvägar och desammas underhåll någon månad icke af inkomsterna betäckas, den uppkommande bristen må, uppå vederbörlig reqvisition, af Riksgälds-kontorets tillgångar ersättas. § 89. Utaf Riksbankens under år 1866 upplupna vinst är en summa af En million femhundratusen Riksdaler anvisad till Riksgälds-kontoret för Statens allmänna behof; och skall detta belopp till Riksgälds-kontoret aflemnas under år 1868. § 90. Dels till godtgörande af de utaf Riksgälds-kontoret för jernvägsbyggnader redan utbetalda medel, dels till bestridande af de för jernvägsbyggnadernas fortsättande erforderliga utgifter, som vid föregående riksdagar, äfvensom vid den nu - 56 varande, blifvit anvisade, bär Riksdagen uppdragit åt Fullmägtige i Riksgäldslcontoret att genom upplåning mot statsobligationer, som företrädesvis böra vara fonderade, anskaffa en summa af högst Aderton millioner Riksdaler Riksmynt; egande Fullmägtige härvid tillvägagå på det sätt, de finna lämpligast och med det allmännas fördel mest öfverensstämmande. I sammanhang härmed har Riksdagen beslutat: l:o att, till ränteliqvider och kapitalskuldens amortering, å Riksgälds-kontoret anvisa ett ärligt anslag, motsvarande det belopp, som hvarje år erfordras för sagda liqvidera och amorterings verkställighet; hörande detta anslag, till dess hela skulden blifvit i stadgad ordning betald, årligen utaf Riksgälds-kontorets medel afsättas, hvarvid dock iakttaga att anslaget, under den tid lånemedlen indragas, icke må öfverstiga hvad som motsvarar rånte- och amorteringsbeloppet för de då influtna lånemedlen; 2:o att de uti nästföregående punkt omförmälda rånte- och amorteringsanslag skola ingå till en särskild! redovisad liqvidations- och amortissementsfond, hvars behållning skall för det med dessa medel afsedda ändamål oförryckt tillhandahållas och användas, så att ränteliqviderna vid derför bestämda terminer varda ovilkorligen fullgjorda och skuldens betalning i föreskrifven ordning verkställd, samt att de till liqvidations- och amortissementsfonden influtna medlen böra, så vidt ske kan, och donna fond åliggande liqvider medgifva, städse på säkert och ändamålsenligt sätt göras fruktbärande; 3:o att de beslut och stadganden, som af Riksdagen meddelas rörande ifrågavarande upplåning, skola underställas Kongl. Maj:ts nådiga fastställelse, med underdånig anhållan att Kongl. Maj:t, derest lån upptages utom riket, vid denna upplånings företagande täcktes lemna Fullmägtige i Riksgälds-kontoret sin nådiga bemedling och medverkan för den erforderliga lånesummans erhållande mot så fördelaktiga vilkor för Svenska Statsverket, som vid lånetransaktionernas uppgörande kunna beredas, samt att Kong]. Maj:t dessutom täcktes meddela sin garanti å det eller de lån, som i öfverensstämmelse med dessa beslut varda af Fullmägtige upptagna; 4:o att, derest obligationerna äro förskrifna i utländskt mynt, Riksgäldskontoret bör härstädes i Svenskt mynt tillhandahålla liqvid för förfallna obligationer och räntekuponer åt dem, som sådant önska; dock att Riksgälds-kontoret icke är skyldig! verkställa sådan liqvid förr, än en månad förflutit från den dag anmälan om liqvidens erhållande egt rum. § 91. De till Riksgälds-kontoret influtna uppbördsmedel eller aflemnade behållningar, äfvensom de för jernvägsbyggnaderna upplåga medel samt detta verks ofris» - 57 riga kontanta tillgångar skola, såvidt och så länge de icke behöfva användas för samma verk åliggande utbetalningar, hållas allmänna rörelsen tillhanda och göras räntebärande genom desammas utlåning emot skuldförbindelser, som Fullmägtige anse innefatta full säkerhet och hvilka antingen äro afgifna af städer och menigheter eller inom riket befintliga, af Kongl. Maj:t oktrojerade, penningeförvaltande verk och inrättningar, eller ock försedda med hypothek af räntebärande obligationer eller förbindelser, utfärdade af sådana verk och inrättningar samt andra större bolag och föreningar, som efter erhållna, af Kongl. Maj:t meddelade, oktrojer eller fastställda reglementen träd t i verksamhet. Vid sådan utlåning skola Riksgälds-kontorets räntebärande obligationer såsom hypothek åtnjuta företräde framför hvarje annan erbjuden säkerhet. Utlåningstiden må af Fullmägtige bestämmas, dock får densamma icke öfverskrida sex månader efter nästa riksdags början. Lånesummans förhållande till derför hypothiserade obligationers kapitalbelopp, äfvensom den ränta, hvilken för ifrågavarande lån skall till Riksgäldskontor erläggas, må likaledes, med afseende å dessa obligationers afsättlighet och den vanliga penningeräntans belopp, af Fullmägtige bestämmas; egande Fullmägtige jemväl att för sådana medel uppköpa antagliga obligationer, som förfalla inom viss bestämd tid eller som utan svårighet och kapitalförlust kunna vid inträffande behof föryttras. § 92. För bestridande af Riksgälds-kontoret åliggande utbetalningar egen detta verk att begagna ett kreditiv å Riksbanken till belopp af högst en million femhundratusen Riksdaler, mot fyra procent årlig ränta å hvad som af kreditivet lyftas; hörande i afseende på kreditivets begagnande de uti banko-reglementet derom meddelade föreskrifter lända till efterrättelse. § 93. Derest sådant för verkställigheten af Riksgälds-kontoret åliggande utbetalningar finnes nödvändigt, ega Fullmägtige att anskaffa dertill erforderliga medel genom upplåning mot Riksgälds-kontorets skuldförbindelser eller begagnandet af krediter, allt på vilkor, som Fullmägtige ega bestämma. I afseende på upplåning mot tryckta eller graverade obligationer lem nar Riksdagen särskilda föreskrifter. § 94. De medel, som inflyta å den s. k. Statslåne-fondens utestående fordringar, skola, efter afdrag af nödiga förvaltningsutgifter, till Riksgälds-kontoret aflemnas. llili. till Riksd. Prof. 1H6H. 10 Sami. 1 Afd. 2 Band. 8 (Rikeg.-Kont Reglemente) J 58 Angående uppbörden och redovisningen af de till Riksgälds-kontoret ingående bevillning^ m. fl. medel. § ss. Allmänna bevillningen uppbäres och redovisas på sätt i gällande författningar är stadgadt; och åtnjuta de tjensteman samt öfrige vederbörande, som med uttaxeringen och uppbörden af bevillningen ega befattning, de uti Bevillnings stadgan dem tillerkända arfvoden och traktamenten. Likaså ega kronofogdarne och landskontoren att för uppbörden och redovisningen af aids- och testaments-bevillningen tillgodonjuta de särskilda arfvoden, som uti derom gällande författningar finnas bestämda. § 96. I afseende på uppbörden, levereringen och redovisningen af de stämpelafgiftcr, som för tidningar och spelkort skola erläggas, komma derom gällande författningar att tjena till efterrättelse; hörande kostnaden för den i Riksgäldskontoret skeende tidningsstämplingen af detta verka medel bestridas; och må vedergällningen för sagda stämplings verkställande och kontrollerande hädanefter utgå efter samma beräkningsgrund som hittills. Likaledes höra de stampar, som vid den i orterna förefallande tidningsstämpling måste begagnas, på Riksgälds-kontorets bekostnad anskaffas. Men för öfrigt skall kostnaden för donna stämpling, med det i författningarne bestämda belopp, utaf de influtna stämpelmedlen godtgöras. § 97. Öfver hvarje års uppbörd af allmänna bevillningen samt Riksgälds-kontorets öfriga inkomster, hvilka uti landsorterna levereras, författas vid landskontoren summariska räkningar, som afslutas och insändas till Riksgälds-kontoret inom den tid författningarne stadga; skolande uti dessa räkningar restantier och balanser från de förra åren jemväl till redovisning upptagas. Sådana summariska räkningar aflemnas äfven från Stockholms stad inom den tid, som särskilt är bestämd. § 98. I början af hvarje månad insändas från landtränterierna till Riksgäldskontoret förslag öfver de, under nästföregående månad, för nämnda Kontors räk - 59 ning influtna medel; hvilka förslag ovilkorligen böra vara af landskontoren till rigtigheten bestyrkta. § 99. De till Riksgälds- kontorets disposition uti landtränterierna influtna uppbörds- och anmärknings- m. fl. medel öfversändas och levereras derifrån omedelbarligen till Riksgälds-kontoret; agande landträntmästarne att, under de vilkor och förbehåll författningarne stadga, sig till godo beräkna och i räkenskaperna afföra dem tillkommande remisslage för de penningeremisser, som från ränterierna till Riksgälds-kontoret expedieras. § loo. För de medel, som, till följd af Kongl. Kammarrättens Öfverrevisionsdepartements anmärkningar eller vederbörande Advokatfiskals-embetens åtgärder, för Riksgälds-kontorets rakning inflyta, godtgör Riksgälds-kontoret, efter behöriga rekvisitioner, de i författningarne stadgade observations- och indrifn mgs-arjv o den. § 101. Öfver Riksgälds-kontorets samtliga tillgångar och skulder samt inkomster och utgifter, deruti jemväl inberäknade de för jernvägsbyggnaderna upplånta och dels såsom anslag, dels såsom lån, utgifna medel, uppgöres och afslutas för hvarje år en fullständig hufvudbok; hvarförutan fortfarande bör föras en särskild räkenskap öfver de fonderade statslånens liqvidations- och amortissementsfonder. Hufvudboken skall dock summariskt redovisa äfven dessa fonders ställning vid årets början och slut samt den förändring desamma under årets lopp undergått. Såväl hufvudboken som den särskilda redovisningen för liqvidations- och amortissementsfonderna skola inom den 1 Juli året näst efter det, hvilket dessa räkenskaper omfatta, vara afslutade och renskrifna samt före den 1 derpå följande September behörigen granskade. Riksgälds-kontorets hufvudböcker höra vid lämpliga tider hållas Kongl. Statskontoret tillhanda, på det att den Riksgälds-kontoret tillkommande förvaltning af allmänna medel jemväl må kunna i rikshufvudboken intagas. § 102. Under loppet af Juli månad hvarje år böra, till upplysning för allmänheten om Riksgälds-kontorets ställning, särskilda, efter det dermed afsedda ändamål läm - 60 pade, utdrag af detta verks räkenskaper för de t nästföregående året genom trycket offentliggöras och jemte allmänna tidningarne utdelas. § 103. I April månad hvarje år upprättas uti Riksgälds-kontoret liqvid med Statsverket för det sistförfluten året. Af denna liqvid meddelas Kongl. Statskontoret tvänne exemplar, hvaraf det ena, derå Fullmägtige tecknat sitt godkännande, bör derstädes qvarstadna, samt det andra, sedan det blifvit försedt med anteckning om Evidens godkännande af Kongl. Statskontoret, bör till Riksgälds-kontoret återställas, för att såsom verifikation dess hufvudbok biläggas. Angående styrelsen öfver Riksgälds-kontoret. § 104. Förvaltningen af Riksgälds-kontoret, dess medel och tillhörigheter är utaf Riksdagen uppdragen åt sju Fullmägtige, hviika vid lagtima riksdag utses i den ordning 71 § Riksdagsordningen stadgar. Vid Fullmägtiges sammankomster föres ordet af den, som af Riksdagen blifvit dertill utsedd; tillkommande Fullmägtige att sjelfve bland sig välja en vice Ordförande, att fora ordet när hinder för Ordföranden inträffar. § 105. Uppkommer ledighet bland Fullmägtige inträder suppleant, enligt af Riksdagen bestämd ordning. § 106. Är Styrelsen ej så fulltalig, som för besluts fattande erfordras, enligt hvad här nedan föreskrifves, egen Fullmägtiges ordförande att inkalla erforderligt antal suppleanter. 8 107. Fullmägtige äro förbundne att vid Riksgälds-kontorets förvaltning ställa sig till efterrättelse ej mindre Rikets grundlagar än äfven detta reglemente samt öfriga 61 rörande Riksgälds-kontoret gällande föreskrifter; börande Fullmägtige doldt och förtegadt hålla hvad vid Kontorets förvaltning förefaller, som tyst vara bör. § 108. Blir Fullmägtig ledamot af Stats-Rådet eller kommer i den författning, att han, jemlikt något af mom. a, b, c, d och e uti 26 § Riksdagsordningen, icke må såsom riksdagsman godkännas, skall han genast frånträda Fullmägtigs-befältning en och suppleant inträda i hans ställe. § 109. Jemte noggrant iakttagande af hvad i afseende på förvaltningen af Riksgälds-kontoret och dit anslagna medel är stadgadt, åligger Fullmägtige att omsorgsfullt vårda och befrämja detta verks rätt, säkerhet och förmån samt för öfrigt vidtaga alla på Fullmägtige ankommande åtgärder i och för verkställigheten af de i sådant afseende meddelade beslut samt Fullmägtige gifna uppdrag. § no. Fullmägtige må vara obetaget att, om sådant finnes lämpligt eller nödvändigt för låne-transaktioner, utse ombud för bedrifvande af dervid erforderliga underhandlingar äfvensom att åt särskilde Deputerade uppdraga bestyren med lånemedlens indragning samt verkställighet af de för Riksgälds-kontorets räkning erforderliga utländska liqvider; allt i öfverensstämmelse med de beslut och föreskrifter, som Fullmägtige ega meddela. Desse Deputerade, hvilkas antal af Fullmägtige bestämmes, höra väljas vid slutet af hvarje qvartal; och verkställes berörda val, dervid förut varande Deputerade kunna omväljas, på sätt sista punkten af § 119 innehåller. Med hänsigt till erforderliga namnteckningar å vexlar jemte öfriga expeditioner, höra lånegifvarne och andra vederbörande underrättas om de förändringar, som bland Deputerade inträffa. Deputerade ega att sig emellan, såsom lämpligast synes, fördela dem tillhörande göromål, och skola de inför Fullmägtige vid hvarje sammankomst redogöra för sina åtgärder under den efter Fullmägtiges nästföregående sammankomst förflutna tid. Deputerade äro i afseende på utöfningen af sina uppdrag ansvarige enligt allmänna lagen och gällande författningar. I förhållande till beskaffenheten och omfånget af de göromål, som varda åt Deputerade uppdragna, må Fullmägtige bestämma de arfvoden, hvaraf Deputerade kunna anses hafva gjort sig förtjente. På Deputerade ankommer att, derest göromålens behöriga gång sådant fordrar, antaga nödiga biträden, för hvilkas godtgörande lämpliga arfvoden må af Fullmägtige 62 vid hvarje års slut beviljas; dock må tjensteman, som kommit i åtnjutande åt den högre aflöningen i första graden eller af löneförhöjning till följd af femårig eller tioårig tjenstgöring inom andra och tredje tjenstegraderna, icke tilläggas särskilt arfvode för det biträde, Deputerade af honom erhålla. § in. Befallningar, som af någon annan än Riksdagen meddelas angående användandet af Riksgälds-Jcontorets tillgångar eller förvaltandet af samma verk, få icke af Fullmägtige åtlydas och efterkommas; varande Fullmägtige, för sina åtgärder i donna egenskap, Riksdagen eller dess Stats-Utskott och Revisorer allena redo skyldige, samt kunna icke för sitt förhållande till ansvar ställas, utan i laga ordning och till följd af Riksdagens eller dess Revisorers beslut, eller, mellan riksdagar och revisioner, genom Justitie-ombudsmannen. § 112. Till ledning vid pröfningen och afgörandet af förekommande ärenden, för hvilkas behandling antingen icke några eller mindre tillämpliga och bestämda föreskrifter blifvit meddelade, ega Fullmägtige att af Revisorerne begära råd och yttranden. Angående Fullmägtiges sammankomster. § H3. Fullmägtige sammanträda eu gång i hvarje vecka å tid som af dem bestämmes. Derjemte böra, då ärendenas beskaffenhet och oafbrutna gång sådant fordra, särskilda sammankomster hållas å tid, som Ordföranden bestämmer. Vid hvarje sammankomst skall protokoll föras. 8 114- Med undantag af de enligt § 110 åt visso Deputerade uppdragna bestyr och åligganden i afseende å lånen för Statens jernvägsbyggnader m. m., böra alla Fullmägtiges behandling tillhörande mål inför Fullmägtige, vid deras sammankomster, föredragas och få endast der afgöras. 63 § 115. Åstundar Fullmägtig att under längre eller kortare tid från staden afresa, bör han sådant förut vid sammankomst eller hos Ordföranden anmäla samt då tillika uppgifva tiden för sin frånvaro. § H6. Är Fullmägtig, som icke, på sätt i näst ofvanstående § föreskrifves, till erhållande af ledighet sig anmält, genom opasslighet eller enskilda angelägenheter hindrad att sammankomst bevista, bör han sitt förfall hvarje gång tillkännagifva. § 117. Vid sammankomst skola minst fem Fullmägtige vara tillstädes; dock må ärenden, som ej tåla uppskof, afgöras af allenast fyra Fullmägtige, ■ derest de äro om besluten ense. Frågor om Iåns upptagande, de i Regeringsformen omförmälda kreditivers utbetalning eller andra ärenden af mera allmän vigt få icke afgöras, och ej heller tjenstår tillsättas eller pensioner beviljas, såvida icke minst fem Fullmägtige äro närvarande. § H8. Fullmägtige vare ej tillåtet att företaga någon öfverläggning i närvaro af Konungens Ombud, i fall det, utan att af Fullmägtige derom vara anmodadt, skulle vid deras sammankomst sig infinna. § H9. Yppas under Fullmägtiges öfverläggningar skiljaktighet i meningarne, böra samtlige närvarande Fullmägtige till protokollet afgifva sina röster, hvilka per capita beräknas. Derest flera skiljaktiga meningar yttras, böra de sinsemellan närmast öfverensstämmande, så vidt möjligt är, sammanjemkas. Då ett lika antal röster utfaller för hvardera meningen, är Ordförandens röst afgörande. Den vid sammankomst närvarande Fullmägtig, som sin röst ej särskildt afgifver, eller, efter börjad öfverläggning om ett föredraget ämne, sig aflägsna!, anses hafva det då fattade beslutet biträdt. Sluten omröstning må endast företagas vid val till sådana befattningar, dertill någon bland Fullmägtige kan utses. 64 § 120. Innan Fullmägtiges pröfning underställda ärenden till slutligt afgörande företagas, böra Riksgälds-kontorets Kommissariats utlåtanden deröfver inhemta», såvida sådant för utredningen af härvid förekommande förhållanden erfordra»; skolande hufvudsakliga innehållet af dessa utlåtanden i Fullmägtiges protokoll antecknas. Likaledes höra skälen för sådana, af Fullmägtige vidtagna förvaltningsåtgärder och beslut, som grunda sig på särskilda omständigheter och förhållanden, i protokollet anföras. § 121. Föreskrifter och befallningar må, å Fullmägtiges vägnar, Riksgälds-kontorets embets- och tjensteman icke meddela» utan till följd af beslut, fattadt vid Fullmägtiges sammankomst. Sekreteraren hos Fullmägtige må dock, utan föregången anmälan, mellan sammankomsterna från vederbörande infordra de utlåtanden och upplysningar, som för ärendenas afgörande finnas nödvändiga. § 122. Öfver Fullmägtiges beslut i mål, som röra Riksgälds-kontorets tjensteman eller andra enskilde personer, eger den eller de, på h vil kas rätt och bästa dessa beslut kunna inverka, att hos Revisorerne eller Stats-Utskott anföra besvär; dervid klaganden dock, såvida besvären skola till pröfning upptagas, höra inom tretio dagar efter bevisligen erhållen del af det meddelade beslutet sitt missnöje deremot hos Fullmägtige skriftligen anmäla; hvarjemte det, vid enahanda äfventyr, åligger honom att sednast en månad före Revisorerne» näst förestående sammankomst eller riksdagens början, derest revision derförinnan icke inträffar, sina besvär ingifva till Fullmägtige, af hvilka desamma, jemte utlåtande deröfver, till Revisorerne eller Stats-Utskottet öfverlemna». Besvär öfver Fullmägtiges nyss före eller under Riksdagens eller Revisorernes sammanvaro i dylika mål meddelade beslut böra, inom fjorton dagar efter delfående!, den dagen likväl oräknad, omedelbarligen af vederbörande till StatsUtskottet eller Revisorerne inlemna». Angående 65 « Angående Fullmägtige tillhörande särskilda åligganden och uppdrag. § 123. Fullmägtige skola vid början af hvarje år granska Kommissariatets anteckningsböcker och protokoller jemte Ombudsmannens diarium för det nästföregångna året samt genomgå och inventera de under Kommissariatets vård befintliga låneoch säkerhets- med flera handlingar. § 124. En gång hvarje år höra Fullmägtige anställa besigtning å det till lokal för Riksgälds-kontoret anvisade hus samt detta verka inventarier. Likaledes bör besigtning årligen af F^ullmägtige anställas å Riksdagens hus, hvilket jemväl står under deras vård och inseende. § 125. Under de lider, då Riksdagen icke är församlad, må lediga rum och lä genheter inom Riksdagens hus af Fullmägtige hyr esf ritt upplåtas för tillfälligt begagnande ej allenast af de komitier och revisioner, som kunna varda af Kongl. Maj:t sammankallade och för hvilkas sammanträden erforderliga lokaler inom Kronans hus här i hufvudstaden icke finnas att tillgå, utan äfven af allmänna embetsmyndigheter, som antingen af särskild anledning icke kunna för någon tid begagna åt dem anvisade embetsrum eller också sakna egen lokal; egande Fullmägtige, vid hvarje sådan upplåtelse, föreskrifva de vilkor, som Fullmägtige för de upplåtna rummens samt möblernas och inventariernas noggranna och omsorgsfulla vårdande finna nödvändiga. Dylik upplåtelse bör alltid upphöra så tidigt före Riksdagens sammankomst, att rummen och inventarierna derförinnan kunna vara försätta i oixlnadt och fullständigt skick samt, om så erfordras, reparerade. § 126. Då Revisorerne öfver Stats-, Banko- och Riksgäldsverken sammanträda, skola Fullmägtige till dem afgifva berättelse om Riksgälds-kontorets ställning och förvaltning under den tid, som Revisorernes granskning kommer att omfatta; och Bih. till JRiksd. Prut. 1868. 10 Sami. 1 Afd. 2 Rand, (Riksg.-Kout. Reglemente.) 9 66 höra. vid samma tillfälle, särskilda berättelser af Kommissariatet och Ombudsmannen vid detta verk afgifvas och genom Fullmägtige till Revisorerne öfverlemnas. Dessutom skola Fullmägtige, vid nästa riksdags början, till Riksdagen afgifva och till Stats-Utskottet aflemna berättelse för hela de» tid. som förflutit, sedan Fullmägtiges berättelse till nuvarande Riksdag afgafs; hörande jemväl särskilda berättelser för samma tid af Kommissariatet och Ombudsmannen då afgifvas och till Stats-Utskottet af Fullmägtige öfverlemnas. § 127. Efter hvarje revisions slut skola Fullmägtige, på sätt de för Revisorerne utfärdade instruktioner innehålla, föranstalta om tryckning och utdelning med allmänna tidningarne af Revisorernes angående Stats- och Riksgälds verken afgifna och Fullmägtige tillställda berättelser jemte dertill hörande förklaringar; hvilka handlingar äfven genom Fullmägtiges försorg höra till näst derefter sammanträdande Revisorer och Riksdag öfverlemnas. § 128. Före nästkommande riksdags början böra Fullmägtige: a) föranstalta om upphandling af det för tryckningen af Riksdagens protokoller med dertill hörande bihang under samma riksdag erforderliga papper och, med behörigt iakttagande af de i sådant afseende meddelade föreskrifter, låta upprätta kontrakter angående verkställigheten af bihangets tryckning; b) upprätta kontrakter om tillhandahållande, under riksdagens lopp, af de skrifmaterialier och öfriga effekter, som för Riksdagens behof kunna erfordras; c) låta komplettera och iståndsätta inventarii-p er sedlar ne i Riksdagens hus; Vid verkställigheten häraf iakttages, att anbud, genom kungörelser i allmänna tidningarne, infordras af dem, som kunna vara hugade att tillhandahålla och leverera berörda effekter eller besörja omförmälda trycknings- med flera arbete». För öfrigt ega Fullmägtige att utse någon bland Riksgälds-kontorets tjensteman, som bör ej allenast före och under riksdagen mottaga, vårda och efter vederbörliga reqvisitioner utlemna de upphandlade effekterna samt ombesörja de under riksdagens fortgång ifrågakommande ytterligare uppköp, äfvensom erforderliga repa - 67 rationer å inventarii-persedlarne, utan ock efter riksdagens slut upprätta och afgifva fullständig redovisning för alla dessa af honom mottagna effekter. § 129. Som, enligt de af Kong!. Maj:t för Strömsholms nya kanalbolag den 27 Mars 1863 fastställda regler, kanaldirektionens förvaltning och kanalverkets räkenskaper skola hvartannat år granskas utaf två revisorer, af hvilka den ene bör utses af Fullmägtige i Riksgälds-kontoret, så skola Fullmägtige före hvarje revision välja en person att uti berörda revisionsförrättning deltaga. Jemväl skola Fullmägtige, i enlighet med de af Kongl. Maj:t för Dalslands kanal-aktiebolag den 7 April 1865 och för Kinda kanal-aktiebolag den 21 Oktober 1864 i nåder fastställda bolagsordningar, årligen utse en revisor att granska hvartdera af dessa bolags förvaltning och räkenskaper. § iso. Uti Allmänna Hypotheksbankens styrelse bör en ledamot, som skall vara vice ordförande, utses af Fullmägtige i Riksgälds-kontoret. Likaså utses af Fullmägtige till deltagande i den årliga revisionen af Hypotheksbankens förvaltning och räkenskaper en revisor, som vid revisionen för er ordet. Dessutom höra Fullmägtige utse ett ombud vid den allmänna ordinarie sammankomst, som mellan Hypotheksbankens delegare skall ega rum hvarje år efter afslutad revision. § 131. Gemensamt med Fullmägtige i Riksbanken skola Riksgälds-kontorets Fullmägtige : a) afgifva sitt underdåniga yttrande och råd till Kongl. Maj:t, i fråga om den ort, der Riksdag bör samlas, i de fall, då fiendens framträngande eller pest eller andra lika vigtiga hinder gorå riksdags hållande i hufvudstaden omöjligt eller för Riksdagens frihet och säkerhet vådligt (50 § Regeringsformen) ; b) efter stadgade grunder uppgöra och utfärda ny Bevillningsförordning, i den händelse att, vid riksdags slut, bevillningens hela belopp är bestämdt, men Kamrarne icke hunnit om fördelningen deraf blifva ense (109 § Regeringsformen); c) uti Justitie-ombudsmans-embetet genast insätta, den man, som blifvit utsedd till efterträdare åt Justitie-ombudsmannen, ifall 68 denne mellan riksdagarne afsäger sig det erhållna förtroendet eller med döden afgår, äfvensom utvälja annan behörig man i stället för Justitie-ombudsmannens utsedde efterträdare, derest han, äfven mellan riksdagarne, afsäger sig förtroendet eller i Justitie-ombudsmans-embetet insattes eller med döden afgår (98 § Regeringsformen); d) för framtida uppsigten och kontrollen öfver Göta kanals vidmakthållande utse och välja ej mindre en person, för att såsom ledamot å Bankens och Riksgälds-kontorets vägnar inträda i direktionen öfver nämnda kanal, än ock ett ombud, att å samma verks vägnar deltaga i revisionerna af kanalens räkenskaper; skolande valet till ledamot i direktionen förnyas hvarje år, och till ombud vid revisionerna före desammas början; dock må förut härtill utsedde personer kunna återväljas. Vid Fuilmägtiges i Banken och Riksgälds-kontoret gemensamma sammanträden böra, så vidt beslut skall kunna fattas, fem af Fullmägtige i hvardera verket vara tillstädes. § 132. Vid de tillfällen, då riksdagsmäns fullmakter granskas af Justitie-statsministern eller den person, Konungen i hans ställe förordnat, skola tre bland Fullmägtige i Riksgälds-kontoret vara tillstädes. Angående betjeningen vid Riksgälds-kontoret. § 133- Utan hinder af de i detta reglemente och hittills gällande tjenstgöringsordning meddelade föreskrifter, rörande sättet och ordningen för tjenstegörom,ålens besörjande, ega Fullmägtige deruti besluta och till verkställighet befordra sådana förändringar, hvarigenom, så vidt sig gorå later, utan att nödiga kontroller åsidosättas, den största möjliga enkelhet och skyndsamhet vid ärendenas behandling samt minskning i tjenstemännens antal åstadkommas; egande Fullmägtige derjemte att, under tiden intill nästa riksdag, i den mån förut utgående löner och arfvoden 69 äro eller varda för sådant ändamål författningsenligt disponibla, använda desamma för de nya eller förändrade göromål, som, för verkställigheten af Fullmägtiges i ofvanberörda hänseende vidtagna beslut, komma att detta verks tjensteman åläggas. § 134. De hos Fullmägtige förefallande kansli-göromål bestridas af en Sekreterare, en Notarie och Registrator samt en Kanslist. § 135. De med Riksgälds-kontorets dagliga förvaltning förenade göromål och åligganden besörjas, under Fullmägtiges öfverinseende och med redovisningsskyldighet inför dem, af tre Kommissarier. Vid kansli-gör omål en biträdas Kommissarierne af en Notarie och en Kanslist. Till Kommissariernes biträde vid uppbörden af Riksgälds-kontorets inkomster och verkställigheten af dess utbetalningar är hos Kommissariatet anställd en Bokhållare (Kassa-bokhållaren). Riksgälds-kontorets hufvudbok föres och afslutas i det Kommissariatet underlydande Boksluts-lcontor, hvarest äfven öfriga räkenskaps-göromål hufvudsakligen förrättas; bestående detta kontor af en Kamererare, två Bokhållare, en Kammarskrifvare och två Kontorsskrifvare; af h vil ka tvänne sistnämnde tjensteman den ene äfven skall biträda i nedannämnda Kontor, och den andre dessutom tjenstgöra, der Kommissariatet Laner hans biträde erforderligt. Granskningen af Riksgälds-kontorets räkenskaper, likasom för öfrigt förefallande revisionsarbete, med undantag af den Kommissarierne sjelfve åliggande granskningsskyldighet, besörjes i Bevisions-kontoret af en Kamererare, med biträde af en utaf de i Boksluts-kontoret anställde Kontorsskrifvare. 70 I § 136. Riksgälds-kontorets rätt och talan i de rättegångs- och utsökning särenden, som röra detta verk, bevakas och utföras af en Ombudsman. § 137. Vaktbetjeningen utgöres af en Vaktmästare, tre Kammardrängar och två Husdrängar, af hvilka den ena bestrider de donna befattning tillhörande göromål vid Riksdagens hus. § 138. I afseende på samtlige bär ofvan uppgifne embets- och tjenstemans samt vaktbetjenters göromål och öfriga åligganden, kommer den af Fullmägtige, under den 9 Mars 1842, utfärdade instruktion och tjenstgöring sordning, med deruti sedermera beslutade ändringar och tillägg, att tjena till efterrättelse, under Fullmägtige likväl förbehållen rätt att tillsvidare, rörande den vid Riksgälds-kontoret anställda tjenstemanna-personals och vaktbetjenings tjensteåligganden, meddela de ytterligare eller förändrade föreskrifter, som för ärendenas vederbörliga handläggning samt fullgörandet af de uppdrag och göromål, Riksgälds-kontoret fatt sig ålagda, kunna anses erforderliga. Angående lediga tjenstcrs bestridande och tillsättande § 139. Den ordinarie tjensteman eller vaktbetjent, som förordnas att under inträffad ledighet, eller i anseende till sjukdoms- eller annat laga förfall, förrätta annan tjenst, än den han sjelf innehar, är, med undantag af de i §§ 133 och 145 förutsatta fall, i allmänhet icke berättigad att derför erhålla särskild aflöning; dock ankommer på Fullmägtige att tillerkänna innehafvaren deraf ett efter omständigheterna lämpadt arfvode, uppgående till högst halfva beloppet af skilnaden mellan hans förut åtnjutande aflöning och löneförmånerna för den tjenst han blifvjt förprdnad att bestrida, Extra-ordinarie tjensteman, som vid dylikt tillfälle, på grund af vederbörligt förordnande, förrättat ordinarie tjenstebefattning, åtnjuter under den tid, donna tjenstgöring fortfar, den för lägsta tj en stegraden bestämda lön. Vid enahanda förhållande tillgodonjuter jemväl extra-ordinarie vaktbetjent, hvilken bestridt kammardrängs- eller husdrängs-göromål, samma aflöning, som för den förrättade sysslan är i staten anslagen. Vid inträffad ledighet af sådan tjenst, som bör återbesättas, skall, efter afdrag af hvad för tjenstlös bestridande måst utbetalas, den lönebesparing, hvilken uppkommer, intilldess, efter ansökningstidens förlopp, någon i nedan stadgad ordning blifvit förordnad att förrätta samma tjenst, tillfalla Enke- och Pupillkassan vid Riksgälds-kontoret. 8 140. Då tjensteman eller vaktbetjent för enskilda angelägenheters besörjande erhållit tjenstledighet, bör han sjelf vidkännas kostnaden för tjenstlös förrättande under den tid tjenstledighet^ fortfar. § 141. Innan ledig tjenst af Fullmägtige återbesattes, skall sådant jemte de med samma tjenst förenade löneförmåner äfvensom tiden, inom hvilken sökande ega att sig anmäla, tillkännagifvas medelst anslag på vanliga ställen inom Riksgälds-kontoret. Ansökningstiden bestämmes till minst fjorton dagar från anslagets utfärdande; dock beror af Fullmägtige att utsätta ny ansökningstid, derest, inom den först bestämda liden, någon till tjenstens erhållande fullt skicklig och lämplig sökande sig icke anmält. § 142. Före återbesättande af de tjenster och beställningar, h vil kas innehafvare lyda under Kommissariatet, höra af detsamma upprättas förslag, hvarpå en af de sökande uppföres. Öfver dessa förslag kunna besvär hos Fullmägtige anföras inom åtta dagar efter det förslagen till Fullmägtiges expedition inkommit; i hvilket afseende underrättelse om dagen, då dylikt förslag ingått, bör genom utfärdadt anslag meddelas, samt tjenstens tillsättande, ifall flera sökande sig anmält, uppskjutas, intilldess donna besvärstid tilländagått. § 143. För att kunna antagas till tjensteman vid Riksgälds-kontoret fordras, så vida sökanden icke förut eger befordringsrätt vid detta verk, att hafva undergått 72 sådan examen, som berättigar till inträde i Konungens kansli eller i allmänna rättegångs- eller räkenskapsverken; dock böra de tjensteman, som anställas vid Fullmägtiges eller Kommissariatets Kansli-expeditioner, hafva aflagt den akademiska examen, som fordras för att få tjenstgöra antingen i Konungens kansli eller i rättegångsverken; äfvensom den, hvilken befordras till ombudsmans-sysslan, ovilkorligen bör hafva fullgjort hvad författningarne föreskrifva i afseende på dem, som i domarevärf må begagnas. § 144. Vid lediga fensters tillsättande utnämnes bland kompetente sökande den, som Fullmägtige, med afseende å verkets fördel samt vigten och ansvarigheten af de särskilda befattningarna, finna till den lediga tjensten mest skicklig och passande. Angående behandlingen af frågor rörande tjensteförsnmmeiser m. m § 145. Om någon Kommissariatet underlydande, ordinarie tjensteman vid mindre förseelser i tjensten ej låtit sig råtta af vederbörande förmäns tillsägelser och varningar, eller blifvit beträdd med vårdslöshet eller försummelse i sin tjenstgöring, eller ock i allmänna lefvernet ådagalagt ett mindre värdigt uppförande, bör han inför Kommissariatet erhålla lämplig föreställning och åtvarning till framtida bättring. Inträffar åter enahanda förhållande i afseende på någon af verkets öfrige embets- och tjensteman, skall denne, efter derom gjord anmälan, förekallas inför Fullmägtige samt tillrättavisas och varnas. I händelse den, som på detta sätt, antingen inför Fullmägtige eller Kommissariatet, undergått första varningsgraden, ej deraf later sig råtta, ega Fullmägtige att, med afseende å förekommande omständigheter, på längre eller kortare tid suspendera honom från dess innehafvande tjenst, med förlust af hela eller halfva lönen, hvilken under liden må till ersättning för tjenstens förrättande användas. § 146. n § 146. Derest tjensteman, hvilken förut blifvit för tjensteförsummelse eller annat förhållande suspenderad, ånyo gör siA skyldig till dylik förseelse, ankommer på Fullmägtige att, efter förseelsens beskaffenhet, antingen ytterligare suspendera honom, eller helt och hållet skilja honom från dess vid detta verk innehafvande tjenst och lön. Likaledes beror på Fullmägtiges särskilda pröfning, huruvida Kommissarie, som, till följd af oordentlighet i sina enskilda affärer, blifvit bysatt, eller varit nödsakad till borgenärer afträda sin egendom, må vidare bibehålla och utöfva sin kommissarie-beställning. § 147. Tjensteman, som är förvunnen att hafva begått ärerörigt brott eller annan förseelse, i eller utom tjensten, af den svåra beskaffenhet, att verkets trygghet eller anseende fordrar hans entledigande, har derigenom gjort sig förlustig sin innehafvande tjenst. § 148. Om någon af vaktbetjeningen i sin tjenst varit försumlig, eller under tjenstgöring befunnits af stärka drycker öfverlastad eller eljest på ett tadelvärdt sätt sig förhållit, må han, efter sig företeende omständigheter, antingen inför Kommissariatet erhålla föreställning eller genast hos Fullmägtige anmälas till suspension eller entledigande. § 149. Innan tjensteman eller vaktbetjent varder suspenderad eller skiljd från.tj.ensten, bör hans skriftliga förklaring öfver hvad emot honom förekommit infordras. Fullmägtiges beslut, hvarigenom tjensteman suspenderas eller för alltid skiljes från tjensten, bör, jemte hänvisning för besvärs anförande, honom skriftligen meddelas. Tjenst, som, till följd af sådant beslut, blifver ledig, får, derest den afsatte tjenstemannen inom föreskrifven tid anmält sig ämna- samma beslut öfverklaga, icke återberättas förr, än besvären blifvit af Stats-Utskottet eller Revisorerne afgjorda, eller dén bestämda tiden för besvärens fullföljande försutits; kommande dock den, som Bih. till Riksd. Prot. 1868. 10 Sand. 1 Afd. 2 Band. (Riksg.-Kont. Reglemente) 10 74 emellertid förordnas till tjenstens bestridande, att de med densamma förenade lönemåner åtnjuta. § 150. Extra-ordinarie tjensteman eller extra vaktbetjent, som, utan erhållen tillåtelse eller aumäldt laga förfall från tjenstgöring uteblifvit under trenne efter hvarandra följande månader, eller vid flera tillfällen undandragit sig att lemna äskadt biträde der han blifvit anställd, anses hafva förverkat sin rätt att i Riksgälds-kontoret vidare tjenstgöra. Den extra-ordinarie tjensteman eller extra vaktbetjent, som under honom uppdragen tjenstgöring sig försumligt eller felaktigt förhållit och, efter att, på sätt i § 145 stadgas, blifvit varnad, sig icke rättat, bör förklaras vara från Riksgälds-kontoret skiljd. För öfrig! anses den extra-ordinarie tjensteman eller vaktbetjent, som begått ärerörigt brott eller annan förbrytelse af af svårare beskaffenhet, vara från verke! utesluten. Angående pensioneringen af Riksgälds-kontorets betjening. § 151. Pensionerna för embets- och tjenstemännen samt vaktbetjeningen vid Riksgälds-kontoret bestämmas efter desses, vid afskedstagande!, å ordinarie aflöningsstaten innehafvande löner. § 152. Tjensteman eller vaktbetjent, som uppnått sjuttio års ålder, eller under femtio år varit i allmän tjenst, är vid afskedstagande! berättigad att erhålla en hela lönen motsvarande pension. Samma pension kan jemväl tillerkännas den tjensteman eller vaktbetjent, som fyllt sextiofem år och i allmän tjenst tillbragt fyratio år, såvida behörigen styrkt är, att han befinner sig i ett sjuklig! eller försvagad! tillstånd. 75 8 153. Ben tjensteman eller vaktbetjent, som, efter att hafva uppnått en ålder af sextio år, anhåller om afsked, må, derest han varit i allmän tjenst omkring fyratio år, komma i åtnjutande af pension till ett belopp, som motsvarar trefjerdedelar utaf hans sednast innehafda lön. Innan tjensteman eller vaktbetjent uppnått sextio lefnads- och omkring fyratio tjenstår, kan endast, i händelse af bevislig oförmåga till vidare tjenstgöring, pension vid afskedstagande!, honom tilldelas. I sådant fall lämpas densamma efter tjensteåren ensamt, på det sätt att för hvarje dylikt år, som brister i nyssnämnda antal, afdragas eu fyrationdedel från ett trefjerdedelar af lönen motsvarande pensionsbelopp. Men för den, som fyllt fyratio tjenstår och sextio lefnadsår, ökas deremot detta pensionsbelopp med en fyrationdedel af lönen för hvarje Överskjutande tjensteår, eller med en sextiondedel af lönen för hvarje lefnadsår, om ett sådant beräkningssätt finnes för afskedssöka liden mera förmånligt. § 154. Skulle, enligt § 152, till pension berättigad tjensteman eller vaktbetjent, i anseende till ohjelpligt sjukdomstillstånd eller försvagade sinneskrafter och arbetsförmåga, vara urståndsatt att behörigen uppfylla sina tjensteåligganden, må, derest göromålens oafbrutna gång eller verkets säkerhet det fordrar, Fullmägtige, äfven utan derom gjord anhållan, meddela en sådan tjensteman eller vaktbetjent afsked från dess innehafvande tjenst; hvarvid dock pension till samma belopp som den med tjensten förenade lön bör honom tilläggas. Derest åter vaktbetjent förr, än han uppnått den för pensions erhållande bestämda lefnadsålder och tjenstetid, skulle, genom sjuklighet eller af annan orsak, blifva oförmögen att sina tjensteskyldigheter vidare fullgöra, ega Fullmägtige att, efter noggrann pröfning åt de i hvarje fall förekommande omständigheter och förhållanden, vid hans afskedande tilldela honom en årlig pension, uppgående till högst två tredjedelar af lönen. § 155. Med benämningen Riksdaler, utan tillägg af orden Silfverspecie eller Banko, förstås öfverallt i detta reglemente Riksdaler Riksmynt. 76 § 156. Några tillförene meddelade och mot det nu utfärdade reglementet stridande stadganden, angående Riksgälds-kontorets förvaltning och dermed gemenskap egande ämnen, få icke vidare åberopas och tillämpas. Oäfvet och utfärdadt vid lagtima riksdagen i Stockholm den 15 Maj 1868. På Riksdagens vägnar: För Första Kammaren: För Andra Kammaren: G. Lagerbjelke. n. v. Talman. A. N. Sundberg. n. v. Talman. 77 Bil. A. Riksgälds-kontorets vid 1867 års slut utbalanserade kapitalskulder, oberäknade de vid samma tid i Kontoret innestående anslagssummor. <s. ~ Tiden, då för Återstående kapitalskuld den 5 & bindelserna blifvit utfår- Räntefot. 31 December 1867. Fg dåde. Fonderad skuld. '' Icke fonderad skuld. 3 Obligationer för 1855 års | statslån till jern vägsan- läggningars bekostande eller understödjande, primitivt 281,900 R:dr R:mt......... 1855 d. ao/6 3ij och 4 % R:mt 225,350 ! 4 Dito för 1858 års jern- vägslån, 8,190,500 Thlr Pr. C:t........ 1858 d. V3 4 \% Thlr 7,295,400 5 Dito för 1860 års jern- vägslån: a) mot obligationer, ställda på utlottning å 8,000,000 Thlr Pr. Ort........ 1860 d. •/, Thlr 7,295,700 b) mot premieobligatio- ner å 2,400,000 Thlr Pr. C:t, bokförda till fem sjettedelar deraf eller 2,000,000 Thlr O <X> ce Thlr 1,644,583 bv 10 6 Dito för 1864årsjernvägs- lån å 2,223,000 £ St., hvaraf dock blifvit för- yttrade obligationer för endast 555,700 ,£ St. 1864 d. ,s/4 4jF £ St. 544,600 7 Dito för 1866 års jern- vägslån å 9,932,300 Thlr Pr. C:t..... 1866 d. ''/. 5 % Thlr 9,888,900 78 -j ca. (T> (IQ 3 a s sr Tiden, då för- bindelserna blifvit utfär- dade. Räntefot. Återstående kapitalskuld den 31 December 1867. s oi cT | Fonderad skuld. | Icke fonderad skuld. 9 Obligationer för 1861 års statslån, 3,000,000 R:dr R:mt......... 1861 d. »•/, i\%. Bunt 2,798,500 i i 10 Dito för 1863 års inhem- ska lån för utbetalning afkreditivet till försvars- verkets fullständigare ordnande, 3,000,000 R:dr R:mt...... 1863 d. -°/„ 5 %. R:mt 500,400 11 Dito, utfärdade för Stats- verkets skuld till Riks- banken i anledning af Bankens förskott till 1808 och 1809 års krigs- kostnader , primitivt 3,872,000 R:dr B:ko eller i R:mt 5,808,000 R:dr 1841 d. »v; 4 %. R:mt 2,244,000 12 Dito för 1854 års lån till bestridande af kostna- der för upprätthållande af rikets neutralitet, 1,000,000 R:dr Banko 1854 d. «/. 4 %. R:mt 117,000 13 Dito, hvilka i anseende till sin ordalydelse icke kunna uppsägas, eller det s. k. gamla lånet 1798 d. »/, 1811 d. 30/,2 5 X. R:mt 10,125 14 Dito, utfärdade såsom grundfond för Allmänna Hypotheksbanken, bok- förda inom linien med R:mt 8,000,000 R:dr . 1861 d. ''/, 4* %. ifV- , j - 15 Ännu icke till inlösen företedda Trollhätte | 79 tv . CJQ “ Tiden, då för- Återstående kapitalskuld den 31 s S bindelserna Räntefot. December 1867. dåde. Fonderad skuld. Icke fonderad skuld. slussverks lottsedlar, å tillhopa 7,500 Daler Silfvermynt, bokförda inom linien med R:mt 1,875 R:dr, jemte derå upplupen ränta R:mt 3,267: 18 ....... 1750 d. ''/. 6 %. 16 Årliga anslaget till H. M. Konungen, 300,000 R:dr (icke kapitaliseradt) . 1815 d.''/„ -- — 17 Ränta å H. K. H. Her- tigens af Södermanland, sedermera Konung Carl XIII:s hemgiftskapital, bokfördt inom linien med R:mt 150,000 . . 1778 5 %. 18 Innestående fond för Göta kanals underhållande . 1833 d. *''/12 5 %. R:mt 140,889 — 19 Dito för Södertelje ka- nals dito....... — 5 %. R:mt 45,000 — 20 Fond för Hjelmare ka- nals- och slussverks underhållande (utgör blott ett depositum af fordringshandlingar) . _ 21 Dito för Strömsholms kanals (dito)..... — — — — 22 Innestående lösen för ekeskog ........ — 4 %. R:mt 307,570 37 23 Lappmarks ecklesiastik- fonds behållning, bok- förd inom linien med R:mt 100,777: 16 . . . 5 %. 25 Brudgåfvovinster (kapi- tal-skulden afskrifva) — — M ro- cS *■** ■ - j Återstående kapitalskuld den § er P 05 bindelserna blifvit uttar- Räntefot. 31 December 1867. 3 . o »• dåde. Fond erad skuld. Icke fonderad skuld. 26 Äldre depositionsmedel, 1 i ! levererade från Kongl. Statskontoret, bokförda inom Union med R:mt 137,975: 46 ..... j 27 Från Kongl. Postverket mottagna medel, som varit inneslutna i öfver- blifna bref d:o d:o med R:mt 4,727: 32 ... . '' 28 [nnestående medel för undsättningar vid miss- växter eller felslagna skördar ........ R:mt 19,731 66 29 Uti f. d. Ridderstolpeska huset intecknad skuld till Stockholms Borger- skaps enkhus ..... , 4 R:mt 17,400 30 För frami. Kommersrådet S. B. Hebbes och dess frus fideikommissinne- hafvares rakning depo- neradt kapital . . . 1865 d. ’/,o 1866 dF’7, 5 %. — R:mt 200,000 — 31 Till Riksbanken för der- städes, emot diskontvil- kor och 2 procent ränta, 3 T till 1823 års slut begag- f- mule förskott, bokfördt 3 ^ cd £T inomlinien, 6,022,278:51 — — 22 Obligationer för 1867 års inhemska lån, till godt- görande af en del af de utaf Riksgälds-kontoret 81 -i ton n> CfQ *-*• Tiden, då för- a oo bindelserna rt 5 blifvit utfär- g dåde. för jernvägsbyggnader förskjutna medel . . . 1867 d. ■% 61 Till Riksbanken för lyf- | tade medel å Riksgälds- kontorets kreditiv . . , 62 För upptagna tillfälliga lån på kort uppsäg- nings- eller förfallotid _ 62 För begagnad utländsk kredit samt i löpande rakning....... Räntefot. Återstående kapitalskuld den 31 December 1867. Fonderad skuld. Icke fonderad skuld. 5 % — — Funt 6,000,000 — 4 % — — R:mt 1,000,000 — — — R:mt 3,981,200 — — — B:coM. 404,383 4 Bih. till Riksd. Prof. 186b. 10 Sami. 1 Afd. 2 Band. (Riksg.-Kont. Reglemente.) 11 82 Bil. B. Riksgälds-kontorets vill 1867 års slut utbalauserade kapitalfordringar för de af dess medel utbetalda eller godtgjorda lån. § i 1866 års reglemente. Tiden, då lå- net utbetalts. Räntefot. Ursprungliga j beloppet. Kapitalåter- stod vid 1867 års slut. 34 Lån till Upsala akademis bibliotheks- byggnad ......... 1824, 1825 3 % 75,000 — 19,495142 35 „ „ utvidgande af läroverket i Carl stad......... 1841 „ 12,000 — 2,377 06 36 „ „ uppförande af ett nytt läro- hus för elementarläroverket * i Jönköping ....... 1861 4 % 120,000 116,836 07 37 „ „ uppförande af byggnader för elementarläroverket i Halmstad......... 1866 „ 25,000 — 25,000 — n „ „ uppförande af byggnader för läroverket i Calmar. . 1866 „ 40,000 — 40,000 — » „ „ uppförande af byggnader för Umeå läroverk .... 1864 „ 25,000 25,000 — v „ „ uppförande af byggnader för läroverket i Falun . . 1864 „ 40,000 — 40,000 — » „ „ uppförande af byggnader för läroverket i Sala . . . 1865 „ 12,000 — 12,000 — 38 „ „ Hernösands stad och Hernö landtförsamling, för fullbor- dande af nya stiftskyrkan 1845 — 60,000 — 9,000 — 39 „ „ uppbyggande af ny kyrka i Christineliamn...... 1849, 1854 3 % 37,500 — 25,580 33 40 „ „ Lidköpings stad, för ny kyrkas uppbyggande.... 1851 4 S 24,000 — 13,575 08 41 „ „ Knäreds församling i Hal- lands län, för kyrkobyggnad 1852 „ 24,000 — 16,363 81 „ „ „ Markaryds församling i Kro- nobergs län, för kyrkobyggnad 1854 ,, 10,000 — 7,342 38 Transport V — y — ''1 1 352,570 15 83 K) — ''n l—4 3 CO = CO Tiden, då lå- net utbetalts. Räntefot. Ursprungliga beloppet. Kapitalåterstod vid 1867 års slut. Transport — — — _ 352,570 15 42 Lån till Wallentuna församling i Stockholms län, för kyrko- byggnad ......... 1859 4 20,000 18,746 91 43 „ reparation af Linköpings domkyrka 1850 „ 30,000 — 15,449 71 y » „ af Wexiö d:o 1852 „ 30,000 — 17,923 06 n „ af Skara d:o 1858 „ 25,000 — 21,031 17 „ y y „ af Westerås d:o 1858 „ 22,500 — 19,816 38 i ” y y >, af „ d:o 1860 — 28,000 28,000 — i 44 ^ t „ Carlskrona städs pastorat 1842 3 % 18,000 Jr. 5,340 61 I 45 H allmänna barnhus - inrätt- ningen i Stockholm . . . 1851 4 % 75.000 54,371 68 46 ” 1) återuppbyggande af staden Borås .......... 1830-1832 11 127,500 6,840 03 47 ” W staden Wenersborg, bygg- nadslån ......... 1835-1837 11 225,000 21,504 14 48 ” ” staden Wexiös återupp- byggande efter 1838 års eldsvåda......... 1838 „ 150,000 10,701 93 49 " " staden Wexiös återupp- byggande efter 1843 års l 1843 „ 90,233 48 eldsvåda......... | 1843 3% — — 92,902 15 50 y y staden Åmål, byggnadslån 1846 i% 45,000 26,980 90 52 ” ” återuppbyggande af den år 1847 nedbrunna del af staden Christianstad . . . 1848-1850 150,000 84,504 87 53 " " återuppbyggande af den år 1849 nedbrunna del af staden Lidköping .... 1852 63,666 44,603 89 54 V „ återuppbyggande af sta- den Örebro 1854, 1855 „ 375,000 — 315,762 79 ,, V y „ af staden Jönköping 1855 „ 100,000 81,571 54 Transport — — - ,— [1,308,855139 84 CTQ 1 " '' 3 L O Oi ffi Tiden, da lå net utbetalts | Räntefot. ! Ursprungliga i beloppet. Kapitaläterstod vid 1867 års slut. Transport — _ 1,308,855 39 55 Lån till återuppbyggande af staden Ekesjö 1857 4 och 4t % 200,000 — 175,410 94 56 „ „ staden Christianstad, för ny tomtreglering..... 1851 4 % 20,000 — 7,979 31 57 » » staden Lidköping för dito 1854 „ 20,000 — 15,803 02 n 3> » „ Örebro, för dito . „ y 37,500 — 29,568 29 n n » Jönköping, för dito 1855 33 15,000 — 11,380 38 „ „ Ekesjö, för dito . 1857 33 30,000 — 26,020 21 58 „ „ „ Malmö, till kasern- och stallbyggnader .... 1813—1815 33 32,000 — 11,529 18 59 „ återuppförande af Conrads- fors bruk........ 1845 3 % 45,000 — 15,468 69 60 „ „ staden Ystad, för hamn- byggnad . 1824 30,000 — 4,200 — » „ » » „ för hamn- uppmuddring 1857 4 % 60,000 — 47,535 63 61 » „ „ Warberg, för hamn- anläggning 1844 3 % 30,000 — 15,959 55 n » » » „ för dito 1849 4 % 22,500 10,986 85 62 M „ hamnbyggnad vid Cimbris- hamn . . . 1843 3 % 37,500 — 27,991 20 » W ,, „ vid dito . . 1845 2 % 7,500 _ 2,047 35 63 >3 „ staden Christianstad, för hamnanläggning vid Åhus 1848 3 % 30,000 20,749 81 » „ „ återstående hamnarbeten vid Åhus samt Hernesta i kanals fullbordande in. m. 1855 4 % 30,000 20,977 51 64 » „ fullbordande af kajbyggna- | den och upprensning af'' hamnen vid Sölvesborg. . 1847 2 % 15,000 2,950 | 46 65 ,, „ Göteborgs hamnbyggnad . 1848-1857 n 210,000 — 51,576 38 66 „ ,. hamnbyggnad vid Linköping 1841 3 % 30,000 — 6,422 20 67 » „ staden Westerås, för utvid- Transport — | — — — 1,813,412 35 85 1 § i 1866 års 1 reglemente. Tiden, då lå- net utbetalts. Räntefot. Ursprungliga beloppet. Kapital återstod vid 1867 års slut. Transport — — — — 1,813,412 35 gande och förbättring af stadens hamn...... 1849 4 % 30,000 14,659 58 67 Lån till uppmuddring af hamnen och segelrännan vid Chri- stinehamn........ 1850 36,000 19,012 77 » „ anläggning af hamn vid ,, Wadstena........ 1850 48,000 25,484 16 68 ») „ fullbordande af hamnbygg- naden vid Wadstena . . . 1855 »J 15,000 — 10,499 57 „ » „ Arboga-åns uppmuddring 1855 15,000 10,474 78 „ » „ upprensning och fördjup- ning af Köpings å . , . . 1855 20,000 _ 13,915 94 69 „ » anläggning af en hamnbas- sin invid Carlstad samt en kanal derifrån till Kanike- näset vid Wenern .... 1859 » 100,000 81,565 69 „ „ hamnbyggnad vid Kalkon- berg.......... 1859 47,000 38,340 09 „ „ fullbordande af hamnanlägg- ningsarbetena vid Strömstad 1858 n 15,000 — 12,543 57 70 „ „ hamnbyggnaden vid Färje- staden i Thorslunda socken på Oland ........ 1858 12,850 10,479 17 71 „ „ byggande af hamn vid sta- den Grenna....... 1861 37,500 32,498 55 „ „ „ förbättring och utvidgning af Helsingborgs hamn . . 1862 ,, . 230,000 -- 211,451 66 » It „ hamnbyggnaden vid staden 1 Åmål......... 1861 8,000 7,455 92 it „ fortsättningaf hamn-och ka- >> nalanläggningen vid Carlstad 1861 99 70,000 60,711 46 V „ uppmuddring af segelleden mellan Piteå och lastageplat- sen Löfholmen samt an- Transport -- — - 2,362,505 26 86 c£L § E § Tiden, då lå- net utbetalts. Räntefot,. Ursprungliga beloppet. Kapital återstod vid 1867 års slut. Transport — — — — 2,362,505 26 läggning af en lastbrygga vid nämnde stad..... 1861 4 % 26,000 — 22,543 44 71 Lån till Eottne-åns upprensning och fullbordande af den påbör- jude jetéebyggnaden vid in- loppet till nämnda å. . . 1861 ,, 10,000 — 8,673 62 72 ,, ,, slussanläggningar i dåra eif vid Dejefors och Forshaga inom hindra Ulleruds och Grafva socknar i Wermland 1856 ,, 150,000 — 109,541 45 73 ,, „ anläggning af jernväg mellan Christinehamn och Sjöändan 1849 „ 100,000 — 49,041 72 74 ,, ,, cbo af d:o mellan Nora och Ervalla.......... 1854 ,, 150,000 — 100,10415 >> ,, ,, d:o af d:o d:o...... 1858 5\% 75,000 — 14,958 08 75 ,, ,, clio af d:o från Kärrgrufvan inom Norbergs bergslag till sjön Åmänningen..... 1852, 1853 4 % 150,000 — 134,187 12 ,, ,, ,, fullbordande af samma jernväg .......... 1855, 1856 2% 150,000 — 131,341 56 76 „ ,, anläggning af jernvägen > Wessman—Barken .... 1856, 1857 3 % 200,000 — 164,435 29 u ,, ,, fullbordande af sistnämnde jernväg .......... 1858 4 % 200,000 — 163,248 30 77 ,, ,, anläggning af jernväg mellan städerna Falun och Gefle 1854-1859 2 % 2,400,000 — 2,193,914 85 >> ,, „ fullbordande af samma jern- väg........... 1858, 1859 5\% 600,000 — 60,000 — 78 ,, ,, anläggning af jernväg mellan Hudiksvall och sjöarne Dellen 1858, 1859 4 % 370,000 — 335,820 02 ,, ,, ,, d:o af d:o från Söderhamn till sjön Bergviken m. m. 1858-1860 n 500,000 — 460,505 11 79 ,, „ d:o af d:o mellan Borås och Herrljunga...... 1862, 1863 n 1,436,000 — 1,347,760 84 u u 0—• Transport - - 7,658,580 81 87 ro ^ B W Ö o 2 02 g 95o Tiden, då lå- net utbetalts. Räntefot. U rsprungliga beloppet. Kapitalåter- stod vid 1867 års slut. Transport — 1 '' - — 7,658,580 81 80 Lån till anläggning af jernväg från Eslöfs station på södra stambanan till Ystad . . 1864-1866 4 % 2,450,000 2,450,000 „ „ „ d:o af d:o mellan Helsing- borg och Årup...... 1864, 1865 1,100,000 1,096,984 17 „ „ d:o af d:o mellan Lands- krona och Eslöfs station på södra stambanan. . . 1864-1866 „ 1,200,000 1,196,814 45 „ „ „ d:o af d:o mellan Christi- anstad och Hessleholms station på södra stambanan 1864, 1865 irnn v - v d i «i 720,000 710,440 40 „ „ d:o af d:o mellan Wexiö och Alfvestads station på södra stambanan . . . . 1864 434,000 427,823 22 81 „ d:o af d:o från hamnen vid Köping till Uttersberg med grenbana till sjön Lillsvan 1864, 1865 r> 500,000 478,741 66 82 „ d:o af d:o från Herr ljunga öfver Wenersborg till Udde- valla .......... 1865, 1866 3,240,000 3,240,000 83 „ „ uppförande af en jernbro öfver Svartån å landsvä- gen mellan Linköping och Bergs gästgifvaregård . . 1852 Uumt-uo 20,000 12,382 10 84 „ „ brobyggnad öfver D alelfven i närheten af Gustafs kyrka 1855 6,000 — 4,192 36 It „ „ anläggning af 2:e flottbroar i närheten af Thorsångs kyr- ka, den ena öfver Dalelfven och den andraöfv.Lillelfven 1859 „ i 10,000 8,659 ''■i I 12 85 „ „ ny bro öfver Helge å vid - . ; !> h> (>•]> Christianstad...... 1858 „ u \ 100,000 — 78,854 87 86 „ „ brobyggnad öfver Ume eif invid staden Umeå . . . 1861 55,000 — 47,674 79 Transport — — — — 17,411,147)95 88 M 1 «0> — i 1866 års eglemente. CD ... 7Q O £ 3 GC O 05 S CD Tiden, då lå- net utbetalts. Räntefot. Ursprungliga beloppet. Kapitalåterstod vid 1867 års slut. Transport — — — — 17,411,147 95 86 — Lån till brobyggnad öfver linie eif ff)i ):: '' invid staden Umeå .... 1864 5% 20,000 — 18,087 33 87 — yy „ inlösen af landshöfdinge- 7 1; ■; ackorderna ........ 1841, 1842 4 % 226,500 56,280 48 88 11 n „ sjösänkningar och andra 89 vattenaftappningar för od- lingsföretag........ 12, 3, 4) |ocb5%| 1,814,373 10 90 — y> „ uppförande af byggnad åt Farmaceutiska institutet . 1862 4 % 50,000 — 47,286 52 91 — yy „ af byggnader å häradshöf- tv! '' dinge-bostället Mälby i We- stra Fernebo socken af We- fitp.rås län . ..... 1864 7.000 — 6,300 92 --- n „ grundförbättringar å Al- 1864 30,000 30,000 93 — „ „ segelleds öppnande från Hattefura vid Wenern till sjön Stora Lee...... 1865 3 %o 800,000 800,och _ 94 — „ „ utsträckning af Kinda båt- 1 0.0 i led medelst kanalisering af Stångån från sjön Rengen till Linköpings hamn. . . 1865 295,000 3 L 295,00(1 95 — yy „ Jemtlands kommunikations- aktiebolag........ 1864, 1865 5 % 70,000 — 70,000 — 142 _ yy „ staden Carlstad, för reglering af torg, gator och tomter 1867 4% 50,000 — 50,000 — 143 11 yy „ Lida-åns sänkning och upp- 76,000 rensning......... 1864 5% 76,000 — 148:1 16 yy „ uppförande af ny byggnad åt Upsala elementarläroverk 1867 4% 70,000 — 70,000 — 148:5 16 yy „ d:o af d:o åt Westerviks d:o 1867 „ 10,000 — 10,000 — 148:3 16 yy „ d:o afd:oåtWenersborgsd:o 1867 „ 20,000 — 20,000 — Summa — '' - — — 20,774,475 38 89 Bil. C. Under föregående riksdagar på Riksgälds-kontoret anvisade och före den 1 Januari 1868 icke utbetalda anslags- och lånesuinmor, efter afdrag åt hvad, enligt Riksdagens beslut, deraf icke kommer att utbetalas. n> 603 cfc *-u Summa it B CO » 03 03 <T> ■—* B OD D 03 <t CD Riksmynt. Riksmynt. ?? g P° A) Anslag. a) Beviljadt under 1844—1845 års riksdag: 97 4 Till inlösen af 300 ex. af Svenska Förn skrift- Sällskapets samlingar för år 1867 — — 1,050 — b) Beviljadt vid 1847—1848 års riksdag: 98 5 För pensionering af kommissions-landtmä- fars, jemte desse tjenstemäns enkor och barn, beräknadtJ för år 1868 till — — 7,200 — c) Beviljadt under 1850—1851 års riksdag: 99 6 För fullbordande af hamnbyggnaden vid Calmar .......... — 1,500 — d) Beviljade under 1853—1854 års riksdag: ma; 100:1 7 För uppmuddring af hamnen vid Ystad 7,500 — 101 8 „ utvidgning och förbättring af Göteborgs hltispital.......... 75,000 — 82,500 e). Beviljade under 1856—1858 års riksdag: 102 9 För utdikning och aftappning af sänka tråk- ter och sjöar till beredande af odlings- företag........... 2,300 — Transport 2,300 — 92,250 i Bih. till lliknä. Blot. 1868. 10 Sami. 1 Afd. 2 Band. (Riksg -Kont. Reglemente.) 12 90 n> 603 oq — 09 Summa § S i §? a co 3 05 2 co Riksmynt. Riksmynt. n £j° ! Transport 2,300 | — 92,250 103 10 För beskattningsväsend ets förenkling samt de nya jordeböckernas afsittande och granskning . . ....... 2,820 02 106. 2 12: l „ fortsatt utgifning af arbetet: ”Svenskt diplomatarium”........ 2,456 25 106: 3 12:2 „ fortsatt utgifning af äldre, för Sveriges historia och offentliga förhållanden vig- tiga skrifter och handlingar .... 1,900 Öl 106: 4 12: 3 Till ny byggnad för Göteborgs hospital 140,000 — 107 12: 4 „ löneförbättring åt lärare vid stadspeda- gogier och läraren vid pedagogien i Ave- sta samt till stadspedagogiernas utvid- gande ........... 2,894 50 152,370 78 f) Beviljade under 1859—1860 års riksdag: no 13 För verkställigheten af den beslutade för- enklingen af beskattningsväsendet samt de nya jordeböckernas afstötande och granskning......... 163 04 in 14 Till ersättning för upphörande af de s. k. frisocknarnes tjenstbarheter till Bylta svaf- velbruk m. m. ....... . 88,587 80 113: 1 15: l „ befordrande af äldre, i Riksarkivet och andra allmänna eller enskilda samlingar befintliga, för Sveriges historia och offent- liga förhållanden vigtiga skrifters och handlingars utgifning...... 9,000 113: 2 15: 2 „ byggnadsarbeten å den åt Stockholms veterinärinrättning upplåtna egendom . 13,000 — 110,750 84 g) Beviljade under 1862—1863 års riksdag: 116: 2 16: 1 Till angelägna arbeten och anskaffningar vid flottans stationer...... 150,000 — Transport 150,000 355,371 62 91 § i ]866 års reglemente. § i 1868 års reglemente. 116: 3 16:2 117: 2 17: 1 117: 3 17: 2 118: 1 18: 1 118: 2 18: 2 118: 3 18:3 118: 7 18: 4 118: 12 18: 5 118: 14 18: 6 120 19 Transport i Till försök för utrönande af dels s. k. pansarplåtars af Svenskt jern förmåga att motstå skott, dels ock lämpligaste konstruktionen af refflade, gjutna jernkanoner till fartygs bestyckning m. m. , Alnarps landtbruks-institut i och för tillbyggnaden af Lomma församlings kyrka , utdelande vid landtbruksmöten af prisbelöningar för husdjur, redskap och ladu gårdsprodukter m. m....... , anläggning af nya samt förbättring eller omläggning af backiga eller eljest mindre göda vägar ........ , kommunikationsled mellan B räcke gästgifvaregård och staden Sundsvall , anläggning af väg från Öhrträsk till Fredrika kyrka och vidare till Åsele inom Westerbottens län..... , anläggande af en dragväg vid samt verkställande af muddringsarbeten ofvanför Falkenbergs hamn....... , verkställande af rensningar i Lule eif samt anläggande af kanaler förbi Hedens och Ede forsar........ , understödjande af sådana myrutdikningar och vattenaftappningar inom Norrbottens, Westerbottens, Wester-Norrlands, Jemtlands, Gefleborgs och Störa Kopparbergs län samt Elfdals, Fryksdals och Jösse härader af Wermlands län, som afse att förminska frostländigheten . „ utarbetande och utgifning genom trycket af en teknisk-ekonomisk beskrifning Riksmynt. Summa Riksmynt. 150,000 — 355,371 62 50,000 7,500 6,000 — 35,498 —- 28,000 — 3,327 — 2,000 — 352,000 — 1 63,974 j . 1 Transport | 698,299|--| 355,371 |62j 92 —. COO -1 509 - ......... ..............- —- — crq crc — Summa ro *rt B | 2 £ 3 CD 2 co Riksmynt. Riksmynt. 2 en Transport 698,299 355,371 62 öfver Statens jernvägsbyggnader (förslags- anslag).......... — -- 121:3 20: 1 Till ersättande af de förluster, indelnings- och ränte-innehafvare komma att vid- kännas genom mjöl- och sågqvarnsrän- tans upphörande ....... 30,000 121: 4 20: 2 vårdandet och förökandet af Kamereraren Carl Sandbergs samlingar .... 500 — 122: 3 21: 1 )1 löneförbättring utöfver minimilönen, 400 B,:dr om året, åt examinerade folkskole- lärare ........... 2,445 62 122: 4 21: 2 understöd åt sådana församlingar, som i följd af medellöshet icke kunna till erforderligt belopp bekosta aflöning åt sina folkskolelärare...... 915 122: 8 21: 3 bekostande i hufvudstaden af offentliga vetenskapliga föredrag i sådana ämnen, som företrädesvis tillhöra allmän bild- ning........... 6,604 45 122: 12 21: 4 fortsatt utskrifning af riksregistraturet 2,000 — 123 21: 5 ), verkställande af åtskilliga ny- och om- byggnader på Gymnastiska Central-in- stitutets tomt........ 7,178 84 124 21:6 1) förändring och tillbyggnad af Kronans egendom N:o 4 på Riddarholmen, för inrymmande derstädes af Riksarkivets samlingar......... 41 72,613 125: 2 22 nya hospitalsbyggnaden vid Göteborg . 200,000 — 126 23 1 löneförhöjning för lärare vid elementar- läroverken. som under längre tid än fem år före verkställigheten af den vid 1856—-1858 års riksdag beslutade regle- ring af dessa läroverk varit anställde säsong yikarier........ 2,000 i ! ■ • Transport) 1,022,556j32 355,371 62 93 (§_ HJ C6T3 CfQ "" Summa <t> tr* a co s a> 2 or 2 co P or rt> 00 Riksmynt. Riksmynt. F 3 Transport 1,022,556 32 355,371 62 129 24 Till nationalmusei-byggnadens inredning jemte andra i sammanhang dermed erforderliga kostnader......... 68,426 59 1,090,982 91 h) Beviljade under 1865—1866 års riksdag: .i v St :! i 138: 2 25: 1 Till uppförande af ny arkivbyggnad för Göta it : r Hofrätt och ombyggande af den hofrätt»- husets tomt omgifvande kaj .... 18,000 — ; ° I 138: 4 25: 2 „ uppförande af nytt kronohäkte i någon- derå af städerna Hudiksvall eller Sunds- I vall........... 33,000 — 139:1 25: 3 „ anställande af skjutförsök..... 20,000 — 139: 4 25: 4 „ anskaffande af fältsmedjor, sjuk- och medicinalvagnar, reservlavetter, tross- och expeditionsvagnar samt fouragevagnar 9,600 — 139:6 25: 5 „ dito af ett positions- och belägrings-ar- tiller! om 15 refflade tackjernskanoner med tillbehör, lavetter, föreställare och spetsprojektiler..... . . 36,750 — 139: 8 25: 6 „ dito af en tjenlig modell för såväl in- fanteriets som kavalleriets skjutvapen, med tänd nålsinrättning, samt till no- diga försöks anställande med sådana vapen .......... 9,000 — 140: 1 25: 7 „ dito af ny sjökrigsmateriel .... 818,000 — 140: 2 25: 8 „ ersättande af förskottsvis anvisade medel till anskaffning af 10 st. 9-tums jern- kanoner med projektiler m. m. . 94,200 — 140: 3 25: 9 „ skjutförsök med upprefflade äldre karm- ner samt andra nödiga artilleriförsök . 45,000 — 141: 3 25: 10 „ fortsättande af storskiftes- och afvitt- rings-förrättningarne i de norra länen 97,000 — 141: 6 25: 11 „ utdelande vid landtbruksmöten af pris- Transport 1,180,550 — 1,446,354)53 94 _ ^ cS Summa rtT >— Riksmynt. 3 00 s cn 3 00 B O) Riksmynt. S 03 2 ce g p° D30 fe n Transport 1,180,550 — 1,446,354 53 belöningar för husdjur, redskap och ladu- gårdsprodukter m. m....... 6,000 141:12 25: 12 Till befrämjande i Jernband af en god afvel j af arbetshästar........ 5,000 — 141: 13 25: 13 förbättrande af fårafveln i Jemtland . 2,500 — 1 141:14 25: 14 11 åvägabringande af en förbättrad fårskötsel på ön Gotland........ 6,000 141:18 25: 15 lärares aflönande och elevers underhåll m. m. vid skeppsbyggeri-institutet i Carls- krona ........... 4,458 19 i 141:19 25: 16 För tillökning af Teknologiska institutets bygg- 1 nader, för inrymmande af bergsläroverket 35,000 — '' 143:1 25: 17 " anläggning af nya samt förbättring eller omläggning af backiga eller eljest mindre göda vägar ......... 83,500 143: 2 25: 18 11 anläggning af väg från Öhrträsk till Fre- drika kyrka och vidare till Åsele inom 1 Westerbottens län....... 3,992 44 143: 3 25: 19 11 anläggning af väg mellan Letsbo by i Ljusdals socken och Ramsjö kyrka . 5,000 1 "'' ! 143: 7 25: 20 ” understödjande af mindre hamn- och bro- byggnader samt upprensning af åar och farleder.......... 7,900 143: 12 25: 22 understödjande af sådana myrutdikningar och vattenaftappningar inom Norrbottens, Westerbottens, Wester-Norrlands, Jemt- lands, Gefleborgs och störa Kopparbergs län samt Elfdals, Fryksdals, Jösse och Nordmarks härader i Wermland, som afse att förminska frostländigheten 75,463 146:2 25: 24 11 bestridande af kolonien S:t Barthélemys förvaltningskostnader...... 18,000 146:4 25: 25 >1 fortsättning och vårdande af Kamerera- Transport |l ,433,363 63 1,446,354 53 95 '' -Tu»'' K, M " ■'' - '' ------------ -............................... o5 cS M* Summa 8 « Ö 05 3 05 3 A fn go 3 Riksmynt. Riksmynt. F | Transport 1,433,363 63 1,446,354 53 ren C. Sandbergs historiska och kamerala samlingar.......... 500 — 147: 3 25: 26 För löneförbättring utöfver minimilönen, 400 R:dr om året, åt examinerade folkskole- lärare ........... 30,000 — 147: 4 25: 27 „ understöd åt sådana församlingar, som i följd af medellöshet icke kunna till er- forderlig!: belopp bekosta aflöning till sina folkskolelärare....... 20,000 — 147: 5 25: 28 „ undervisning i trädgårdsskötsel vid folk- skolelärareseminarierna...... 3,000 — 147: 5 25: 28 „ inköp och tillredning af jord för nämnda ändamål.......... 10,000 — 147: 6 25: 29 „ folkskolelärares undervisning i Minna- stik och militär-öfningar..... 10,000 — 147: 16 25: 30 „ understöd för den af Doktor 0. Sandahl i hufvudstaden inrättade mediko-pneuma- tiska anstalt ......... 500 —f- ti 147: 19 25: 31 „ arfvode och resekostnadsersättning åt en antiqvitets-intendent....... 1,500 — 147: 23 25: 32 „ fortsatt utgifvande af handlingar, som äro af vigt för fäderneslandets historia . 3,000 — 149: 3 25: 33 „ utvidgning och förbättring af hospitalet i Wexiö......... . 3,500 — 148: 4 26: 2 „ utvidgande af elementarläroverks-byggna- den i Christianstad....... 10,000 — 148: 6 26: 3 „ förändring och tillbyggnad af elementar- läroverksbyggnaden i Skara .... 7,500 — 1,532,863 63 | ? ro T i) Beviljade under 1867 års riksdag: 7 29 För uppförande af ny arkivbyggnad för Göta Hofrätt och ombyggande af den hofrätts- husets tomt omgifvande kaj ... 24,152 — 8: 1 30: 1 „ anställande af skjutförsök ; . . . 20,000 — Transport 44,152 — 2,979,218 16 96 „ cm LSS Summa CTQ_ “*• 3 CD orq; 1 $ Riksmynt. " Riksmynt. rt> -sj (t 900 n co 3 g 5* j Transport 44,152 j 2,979,218 16 8: 2 30: 2 För anskaffning af ammunition svagnar åt fält- artillerist.......... 4,470 8:3 30: 3 dito af sjuk- och medicinal-vagnar, reserv- lavetter, tross- och expeditions-vagnar samt fouragevagnar.......; 18,700 8:4 30: 4 „ anskaffning af rid- och anspanns-persed-] lar för fältartilleriet...... 38,075 — 8: 5 30: 5 „ dito af positions- och belägrings-artilleri 36,750 — 8:6 30: 6 „ dito af tidsenliga gevär..... 1,000,000 -- 8:7 30: 7 „ kopparpatroners anskaffande eller tillverk- ning........... 175,000 7- 8: 8 30: 8 , fortsättande af Carlsborgs fästnings- byggnad.......• , / ; 50,000 {- 8: 9 30: 9 „ dito af skansanläggningen vid Oxdjupet 50,000 — 8: 10 30: 10 „ pontouier-bataljonens kasern- och kok- . 1 husbyggnader . ....... 55,190 25 8: 11 30: 11 underhåll af beväringsmanskapets be- 189,000 — 8: 12 30: 12 „ kompletterande af dito, fyllnadsanslag . 126,000 8: 13 30: 13 fortsättande af Topografiska korpsens arbeten i och för fullbordande af dess karteverk.......... 75,000 8: 14 30: 14 understöd åt officerare, som inträda i utländsk krigstjenst....... 9,000 8:15 30: 15 , aflöning åt instruktörer vid skarpskytts- föreningarne......... 50,000 8: 16 30: 16 t „ beredande af tillgång till målskjutnings- premier för dylika föreningar . . . 20,000 8:17 30: 17 anskaffande af skarp ammunition åt namn- da föreningar ........ 20,000 i '' 8: 18 30: 18 kostnader för arreststraffets tillämpning vid indelta arméen . . . - - - > 5,000 9: 1 31: 1 bestridande af kostnaderna för inredning Transport 1,966,337 25 2,979,218 16 I 97 n> — r? 601 crq^ — 1 Summa 3 A s £ 1 B n oo | Riksmynt. F 3 F 3 Transport 1,966,337 25 2,979,218 16 af sjökrigsskolans lokal samt anskaffning af skol- och gymnastik-inventarier in. m. 20,000 — 9: 2 31: 2 För ny sjökrigsmateriels anskaffande . 290,804 — 9:3 31: 3 „ anskaffande af kanoner ..... 144,000 — 9:4 31: 4 „ dito af projektiler för nyssberörda ka- noner ........... 48,000 — 9: 5 31: 5 „ bestridande af kostnaderna för dels an- skaffning af lämplig skjutbana för grafva kanoner och dels artilleriförsök äfven- som försök med undervattensminor . 36,000 — 10: 1 32: 1 „ arfvode åt ett biträde inom Civildepar- tementets expedition vid de kommunala ärendenas beredning och expedierande . 1,800 — 10:2 32: 2 „ rikets ekonomiska karteverks bearbetande 60,000 — 10: 3 32: 3 „ fortsättande af storskiftes- och afvittrings- förrättningarne i rikets norra län . . 97,000 — 10: 4 32: 4 „ uppförande af en ny ekonomibyggnad vid Alnarps landtbruksinstitut..... 50,000 — - | 10:5 32: 5 „ understöd åt personer af mankönet för genomgående af fullständig lärokurs i ; boskaps uppfödande och skötsel, mjölk- i 1 ning m. in.......... 2,000 — 10: 6 32: 6 „ reseunderstöd åt utexaminerade land!- brukslärlingar ....... 1,500 — 10: 7 32: 7 „ utdelande vid allmänna landtbruksmöten af prisbelöningar för husdjur, redskap och maskiner m. m....... 6,000 — 10:8 32: 8 „ årliga täflingsmöten i städerna Stock- bolin, Göteborg och Malmö med gödbo- skap, smör, ost, fläsk och kött . 3,000 — 10: 9 32: 9 „ understöd för Svenska trädgårdsförenin- gens elevskola........ 4,500 — 10: 10 32: 10 „ bildande af holländerier för de Norr- ländska länen........ 10,000 — Transport 2,740,941 25 2,979,218 16 Bill. till Riksd. Prot. 1808. 10 Sami. 1 Afd. 2 Band. (Rik«g.-Kont. Reglemente.) t 13 -1 ’JJ’ n ‘JT. 0Q_ “• Riksmynt. Summa | | 3 3 g C CD Riksmynt. F ii 3 Transport 2,740,941 25 2,979,218 16 10:11 32: 11 För fortsättande af de geologiska undersök- ningarne och utgifvande af derpå grun- dade kartor......... 60,000 10:12 32: 12 ” fullbordande af en stallbyggnad vid Ströms- holms stuteri........ 15,000 10:13 32: 13 " uppehållande af undervisningen å skepps- byggeri-afdelningen vid skeppsbyggeri-in- stitutet i Carlskrona . .... 5,000 10: 14 32: 14 tillökande af Teknologiska institutets byggnader med en för bergsläroverket erforderlig nybyggnad, äfvensom för in- redning af laboratorier och deras för- seende med behöfliga inventarier'' 46,000 10:15 32: 15 " aflöning åt styrelsen för allmänna väg- och vattenbyggnader samt dess tjenste- biträden.......... 32,800 10: 16 32: 16 " undersökningar och expenser för all- männa arbeten........ 30,000 10:17 32: 17 arfvoden för civilingeniörer och civil-in- geniör-elevers undervisning vid krigshög- skolan .......... 3,000 10:18,32: 18 „ understöd vid utrikes resurs företagande af väg- och vattenbyggnads-korpsens med- lemmar .......... ■ 2,000 11:1 33: 1 V anläggning af nya samt förbättring eller omläggning af backiga eller eljest min- dre göda vägar ........ 150,000 11:2 33: 2 yy dito af väg från Öhrträsk till Fredrika kyrka och vidare till Åsele inom We- sterbottens län........ 20,000 — 11:3 33: 3 yy dito af dito mellan Åsele och Wilhel- mina kyrkoby i dito ...... 15,000 _ 11:4 33: 4 » dito af dito från Ramsele sockengräns genom Fjellsjö till Bodums kyrka samt Transport 3,119,741|25 2,979,218jl6 99 C03 —•----------- OQ er? RiliSmyi: t Sura ma 3 OO 3 Oi S 55 - Oi CO Riksmynt. X P° P 3 ? 5 Transport 3,119,741125 2,979,218 16 1 1 1 vidare derifrån till Tåsjö kyrka inom Wester-Norrlands län...... 20,000 11: 5 '' 33: 5 För understödjande af mindre hamn- och bro- byggnader samt upprensning af åar och farleder.......... 20,000 11: 6 33: 6 staden Ystad, för utvidgande af dess hamn 25,000 —- 11:7 ! 33: 7 " staden Uddevalla, för utvidgande och fördjupning af dess hamn .... 30,000 11: 8 | 33: 8 " kanal- och sluss-anläggning mellan sjö- ar no Westra och Ostra Silen 3,000 11:9 33: 9 " utsträckning af Linda båtled från sjön Rengen till Linköpings hamn .... 60,000 11: 10 33: 10 understödjande af sådana myrutdiknin- gar och vattenaftappningar inom Norr- bottens, Westerbottens, Wester-Norrlands, Jemtlands, Gefleborgs och Störa Kop- parbergs län samt Elfdals, Fryksdals, Jösse och Nordmarks härader i Werm- lands län, som företrädesvis afse att för- minska frostländigheten..... 120,000 11: 13 33: 13 rensningar för flodvattnets afledande i en del af Ume eif....... 2,000 14: 1 35: 1 Till arfvoden åt jordeboks-kontorets tjensteman 24,700 — ! 14: 2 35: 2 " bidrag till kolonien S:t Barthelemys för- valtningskostnader, förslagsanslag . 25,000 15: 1 36: 1 tjenstebiträde inom Ecklesiastik-departe- mentet för ärenden rörande ordnandet af presterskapets löneförmåner . 3,000 15: 2 36: 2 ” förbättring af komministrars, kapellpre- dikanters samt pastorats- och socken-ad- junkters lönevilkor....... 10,000 — 15: 3 36: 3 ,, instrumenter för fysiologiska institutio- nen vid Upsala universitet . 3,000 — 15: 4 36: 4 luftvärmuings-apparat vid Carolinska me- diko-kirurgiska institutet . . . . . 10,375''— Transport 3,475,816 25 2,979,218 16 t; — rrq -- Summa 1 1 1 ä 2 co B C2 2 x Riksmynt. Riksmynt. ? 5 Transport 3,475,816 25 2,979,218116 15: 5 36:5 Till löneförbättring utöfver minimilönen åt examinerade folkskolelärare .... 30,000 — 15: 6 36: 6 „ understöd åt sådana församlingar, som ej förmå till erforderligt belopp bekosta aflöning åt sina folkskolelärare . 20,000 — 15: 7 36: 7 „ undervisning i trädgårdsskötsel vid folk- skole-lärareseminarierna..... 3,000 _ 15: 8 36: 8 „ folkskolelärare-seminarie-byggnaden i Lin- köping.......... 27,500 — 15: 9 36: 9 „ löneförbättring åt Sundhets-kollegii em- bets- och tjenstemän samt vaktmästare 8,050 '' i 15: 10 36: 10 „ arfvode åt biträden vid ordnandet af Vitterhets-, Historie- och Antiqvitets- akademiens samlingar...... 1,500 — 15:11 36: 11 „ aflöningstillökning åt nämnda akademis vaktbetjening........ 1,936 — 15:12 36: 12 „ vårdande och underhåll af nationalmu- sei-byggnaden och der förvarade sam- lingar in. m......... 22,750 — 15:13 36: 13 „ understöd för den af Doktor 0. Sandahl '' . 1 i hufvudstaden inrättade mediko-pneu- matiska anstalt........ 2,000 — 15: 14 36: 14 „ vård och skötsel af spetälsk personer i Helsingland........ 3,000 — 15: 15 36:15 „ arfvode och resekostnads-ersättning åt en antiqvitets-intendent..... 3,500 — ! 15: 16 36: 16 „ uppsökande och aftecknande af runstenar 1,500 — 15:17 36: 17 „ undersökning af fornlemningar och upp- rättande af förteckningar öfver sådana 2,000 — i 16: 18 36: 18 „ fortsatt utgifvande af plancheverk öfver förn saker m. m........ 2,000 — 15:19 36: 19 „ vårdande af fornlemningarne i Wisby 750 — 15: 20 | 36: 20 „ fortsatt utgifvande af arbetet »Svenska | språkets lagar» 1,500 — Transport 3,606,802 25 2,979,218 16 101 J? — ro crq Summa 3 ce = 2 § 55 3 os rt> 00 3 om Riksmynt. Riksmynt. <v 2 ? w Transport 3,606,802 25 2,979,218 16 15: 21 36: 21 Till Artisten N. Mandelgren, för fortsättande af hans antiqvariska forskningar 1,500 — 15: 22 36: 22 „ Lithografen C. J. Billmark, för fortsatt utgifvande af plancheverket »Sverige, aqva- rell-litho gr after och tontryck» . . 800 — 15 : 23 36: 23 „ fortsatt utgifvande af arbetet »Fordna och närvarande Sverige»..... 400 _ 16:1 37: 1 „ läroverksbyggnad en i Upsala .... 20,000 — 16:2 37: 2 „ dito i Carl stad........ 47,000 — 16: 3 37: 3 „ dito i Wenersborg....... 30,000 — 16:4 37: 4 „ dito i Westervik....... 17,500 — 16: 5 37:5 „ reparation af Linköpings domkyrka . 13,500 — 16: 6 37: 6 „ tillbyggnaden vid hospitalet i Nyköping 10,000 — 17 38 „ hospitalsfondens förstärkning, såsom kre- ditiv........... 100,000 — 18: 1 39:1 „ upprätthållande af den Arméens pen- sionskassa åliggande pensioneringsskyl- dighet, såsom kreditiv..... 85,500 — 18: 2 39: 2 „ fortfarande tillämpning af nu gällande pensionsstater för Arméens befäl och tjensteman, kreditiv...... 180,000 — 18: 3 39: 3 „ fortsatt tillämpning af staten för pen- sionering af sjöförsvarets embets- och tjensteman samt betjente, såsom kreditiv 72,000 — 18:4 39: 4 „ upprätthållande af den gemenskapen vid sjöförsvaret förunnade förbättrade pen- sionering, såsom kreditiv..... 40,000 — 4,225,002 25 : Sgr — 7,204,220 41 k) Vid föregående riksdagar beviljade an- slag för Statens jernvägsbyggnader: 40:1 Til utförande af jernvägsbyggnader för Sta- tens rakning, beviljade vid 1862—1863 , års riksdag, återstod...... 500,462 I Transport 500,462|— 7,204,220 41 102 3 j? — Summa ö CO = 03 3 CTS Riksmynt Riksmynt. * 2- k» * UD 2. » . --- ® ro Transport 500,462 — 7,204,220 41 40: 2 Till fortsättande af arbetena å Nordvestra stambanan från Christinehamn öfver V Carlstad till Arvika, beviljade vid 1865 och 1866 års riksdag, återstod . 450,000 — 40: 3 „ fortsättande af arbetena å Nordvestra stambanan för år 1868, beviljade vid 1867 års riksdag....... 2,000,000 2,950,462 — Summa anslag — 10,154,682 41 B) Lån. a) Beviljade vid 1865-—1866 års riksdag. 143: 11 25:21 För kanalanläggning mellan sjöarne Ostra och Vestra Silen på Dalsland 28,000 — 143: 17 25: 23 „ utdikning af Långebro mosse på Öland 12,000 — 148: 2 26: 1 „ uppförande af en byggnad för Carlstads högre elementarläroverk..... 20,000 — 148: 4 26: 2 „ utvidgande af elementarläroverks-bygg- nåden i Christianstad...... 10,000 — 148: 6 26: 3 „ förändringar och tillbyggnader af dito i Skara ........... 20,000|— 90,000 — b) Beviljade vid 1867 års riksdag: 1 i 11: 8 33: 8 För kanal- och slussanläggning mellan sjö- | . ar ne Östra och Vestra Silen på Dals- land........... 15,000 11: 9 33: 9 „ utsträckning af Kinda båtled 60,000 11: 11 33: 11 „ fond för understödjande af utdikning och aftappning af sänka trakter och sjöar 50,000 — 11:12 33: 12 „ sänkning af Lida-ån...... 30,000 — Transport 155,000 — 90,000 103 Cfc ^ CTQ I §? cjo_ M* i $ Riksmynt. S u in i n a Riksmynt c å £ 3 1 Transport 155,000 — 90,000 16: 1 37: 1 För fortsättande af läroverksbyggnaden i Up- • • > n-j t sala.......... 70,000 — 16: 2 37: 2 „ dito af dito i Carlstad..... 20,000— 16: 3 37: 3 „ dito af dito i Wenersborg .... 20,000 — 16: 4 37: 4 „ dito af dito i Westervik..... 10,000 — 275,000 Summa lån ! 365,000 1 104 Bil. D. Under 1868 års riksdag på Riksgälds-kontoret anvisade statsutgifter. A) Anslag. § och moment i det nya reglementet. § i mom 41 1 1 För anläggning af nya samt förbättring eller omläggning af backiga eller eljest mindre göda vägar .... , anläggning af väg från Öhrträsk till Fredrika kyrka och vidare till Åsele i Westerbottens län..... 3 „ anläggning af väg mellan Åsele och Wilhelmina kyrkoby i Westerbottens län 4 „ anläggning af väg från Ramsele sockengräns genom Fjellsjö till Bodums kyrka samt vidare derifrån till Tåsjö kyrka i Wester-Norrlands län , anläggning af väg från sjön Bolmen till Wieslanda jernvägsstation i Kronobergs län........ „ understödjande af mindre hamn- och brobyggnader samt upprensning af åar och farleder........ 7 „ utvidgande af hamnen vid Ystad . 8 j „ utvidgande och fördjupning af hamnen vid Uddevalla....... 9 i „ reparationer å vågbrytaren utanför Wisby.......... 10 „ kanal- och sluss-anläggning mellan sjöarne Westra och Ostra Silen . 11 ! „ utsträckning af Kinda båtled från sjön Rengen till Linköpings hamn . Beviljade att utgå år 1868. I år 1869. Summa Riksmynt. — 150,000- ! I - 10,000,- — 20,000i— 150,000:— 10,000*—I I 20,000 —! 37,500 9,000 20,000 — 37,500 20,000 13.000 24.000 2,750 50,000 — 20,000 75.000 20.000 13.000 24.000 9,000 2,750 50.000 Transport, 46,500 347,250 — 393,75(>— « 105 § och moment : det nya reglementet. § mom 41 I 12 43 44 45 46 15 1 Transport För understödjande af sådana myrutdikningar och vattenaftappningar inom Norrbottens, Westerbottens, Wester-Norrlands, Jemtlands, Gefleborgs och Stora Kopparbergs län samt Elf dals, Fryltsdals, Jösse och Nordmarks härader i Wermlands län, som företrädesvis afse att förminska frostländigheten.... Till rensningar för flodvattnets afledande i en del af Ume eif........ „ beredande af arbetsförtjenst åt den, i följd af missväxt och dyr tid nödställda befolkningen inom vissa delar af landet „ väganläggning mellan Bergsängs lastplats vid sjön Öfre Fryken och Olsebohls gästgifvaregård nära Klarelfven „ ersättande af åtskilliga utaf Statskontoret samt en del länsstyrelser förskottsvis bestridda utgifter. .... „ Professoren Sten Stenberg, för anskaffande af större partier lafvar att försöksvis användas såsom material för beredning af bränvin...... Summa anslag Beviljade att utgå Summa Riksmynt. år 1868. år 1869. 46,500 347,250 393,750 '' 120,000 120,000 — — 2,000 — 2,000 200,000 — — — 200,000 — 55,000 — — 55,000 — 215,849 23 — — 215,849 23 5,000 - 5,000 j- 522,349 23 469,250 — 991,599|23 Bill. till Riksd. Prot. 1808. 10 Sami. 1 Afd. 2 Band. (Riksg.-Kont. Reglemente.) 14 106 § och moment i det nya regle- mentet. § Ib'' j o B 1 41 10 11 11 11 13 11 14 44 2 ! 47 00 xt< B. Lån. För kanal- och slussanläggning mellan sjöar ne Westra och Östra Silen . . . . utsträckning af Kin da båtled från sjön Rengen till Linköpings hamn . . . . befrämjande af utdikning och aftappning af sänka traktör och sjöar till beredande af odlingsföretag..... sänkning och upprensning af Lida-ån sänkning af sjöarne Kalfven och Fegen i Elfsborgs län........... reparation af domkyrkan i Carlstad fullbordande af läroverksbyggnaden i Skara ................ Summa lån Beviljade att utgå år 1868. år 1869. 34,700- 34,700 — 8,200 50,000 50.000 10.000 23,500 20,000|- Summa Riksmynt. 161,700- 8,200 50,000 50.000 10.000 34,700 23,500 20,000 196,400 107 Aflöningsstat för Riksgälds-kontorets emkets- och tjensteman samt vaktbetjening. Fjerde tjenstegraden; Ordinarie lön. Arfvode. Summa. 1 Sekreterare hos Fullmägtige........... 4,400 — 600 — 5,000 — 1 Kommissarie................... 4,400 — 600 — 5,000 — 2 Kommissarier................... 8,800 — 1,200 — 10,000 Tredje tjenstegraden: 1 Kamererare i Boksluts-kontoret.......... 3,000 — 600 — 3,600 1 Kamererare i Revisions-kontoret......... 3,000 — 450 — 3,450 — Andra tjenstegraden: 1 Ombudsman................... 2,000 — 300 — 2,300 1 Notarie och Registrator hos Fullmägtige..... 2,000 — 300 — 2,300 il Notarie hos Kommissariatet........... 2,000 — 300 — 2,300 il Kassa-bokhållare................. 2,000 — 300 — 2,300 — 1 Bokhållare i Boksluts-kontoret.......... 2,000 _ 300 — 2,300 — 1 Bokhållare i d:o .......... 2,000 300 — 2,300 — Första tjenstegraden: 1 Kanslist vid Fullmägtiges Expedition....... 1,000 — 150 — 1,150 — 1 Kanslist hos Kommissariatet........... 1,000 — 150 — 1,150 — 1 Kammarskrifvare................. 1,000 — 150 -- 1,150 _ 1 Kontorsskrifvare................. 1,000 — 150 — 1,150 — 1 Kontorsskrifvare................. Lönetillökning för de tre äldste i donna grad å 1,000 — 150 — 1,150 — 500 R:dr för hvardera.............. 1,500 — — 1,500 — Vaktbetjening: 1 Vaktmästare................... 675 — 75 — 750 1 Kammardräng................... 575 — 75 — 650 — 2 Kammardrängar.................. 1,150 — 150 — 1,300 — 1 Husdräng..................... 575 — 60 — 625 — 1 Husdräng ..................... 575 — 50 — 625 — Summa R:dr R:mt 45,650 6,400 — 52,050 — Tillägg: För tjensteman inom andra eller tredje tjenstegraden, som icke innehar annan ordinarie tjenstebefattning, utgör lönen följande belopp, nemligen: 108 för den, som tjenat i andra graden 5 år och derutöfver R:dr 2,500: — för den, som tjenat i donna grad 10 år och derutöfver „ 3,000: — för den, som tjenat i tredje graden 5 år och derutöfver „ 3,500: — och för den, som tjenat i donna sistnämnda grad 10 år och derutöfver...................... „ 4,000: — Pensions-stat vid RiksgäMs-konteret. Förre Registrator!! och Arkivarie!! Claes Otto Vougt........ 1,417 50: Förre Bokhållaren Johan Frik Lindberg............... 660 66; Aflidne Krigsrådet S. G. Ehrenstams och hans jemväl aflidna enka, Charlotta Gripenstjernas dotter Hedvig Aurora Ehrenstam . . . 250 — Aflidne t. f. Kommissarie!! vid Riksgälds-kontorets Kreditsedelverk, Öfver-krigskommissarien Fr. Lindstedts tvänne oförsörjda döttrar, Thilda Carolina och Siri Aurora Lindstedt,hvardera 112R;dr50 öre 225 — Aflidne Notarien Fr. Bergmans omyndiga barn............ 225 : Summa R:dr R:mt 2,778 16 Anmärkning: Ofvanstäende pensioner indragas vid innehafvarens frånfälle och äfven dessförinnan, så vida de för pensionernas utgående stadgade vilkor upphöra. Förestående två stater, nemligen: Aflönings-staten för Riksgälds-kontoret, upptagande en summa af . . . 52,050: — Pensions-staten vid dito ................. 2,778: 16. uppgjorda och fastställda vid lagtima riksdagen i Stockholm den 1 Maj 1867. På Riksdagens vägnar: För Första Kammaren: För Andra Kammaren: G. MGERBJE1KE. Å. N. SUNDBERG. n. v. Talman. n. v. Talman. 109 Fnllmägtige i Riksgälds-kontoret, valda af 1868 års Riksdag: Ordförande, f. d. Statsrådet, En af de Aderton i Svenska Akademien, Riddaren och Kommendören af Kongl. Maj:ts Orden, Riddaren af Konung Carl XIII:s Orden, Herr Grefve Henning Ludvig Hugo Hamilton. Bruksegaren, Herr Filosofie Doktorn Anders Alexander Berger. Grosshandlaren, Riddaren af Kongl. Nordstjerne-Orden, Herr Samuel Warburg. Kammarrättsrådet, Riddaren af Konung Carl XIII:s Orden och af Kongl. Nordstjerneorden, Herr Carl Leonard Kinmanson. F. d. Majoren, Riddaren af Kongl. Nordstjerne-Orden, Herr Mauritz Constantin Wolffelt. Kapitenen, Herr Carl Gustaf Hierta. Hemmansegaren, Riksdagsmannen, Herr Jonas Andersson från Östergötlands län. Suppleanter: Professoren, Kommendören af Kongl. Wasa-Orden, Riddaren af Kongl. Nordstjerneorden, Herr Friherre Alfred Henrik Edvard Fock. Grosshandlaren, Herr B. Almqvist. Professoren, Riddaren af Kongl. Nordstjerna och Wasa-Orden, Herr Filosofie Doktorn Johan Arrhenius. Revisorer af Stats-, Banko- och Riksgälds-verken, vid 1868 års revision: För Första Kammaren: Majoren, Riddaren af Kongl. Svärds-Orden och af Norska Sfi Olafs-Orden, Herr Anders Bobert von Krcemer. Direktören, Riddaren af Kongl. Wasa-Orden, Herr Johan Victor Gjérling. Bruksegaren, Herr Fredrik Brusewitz. Kammarrådet, Riddaren af Kongl. Norstjerne-Orden, Herr Gustaf Reinhold Charpentier. Godsegaren, Herr Friherre Johan Gustaf Nils Samuel Åkerhjelm. F. d. Kapitenen, Riddaren af Kongl. Nordstjerne- och Wasa Orden, Herr Leonard Magnus Nordenfelt. no Suppleanter: Majoren, Riddaren af Kong!. Svärdsorden, Herr Herman Otto Falk. Professoren, Riddaren af Kongl. Nordstjerne-Orden, Herr Anders Jonas Ångström. Bruks egaren, Herr M. J. Wcern. För Andra Kammaren: Bruksegaren, Kommendören af Kongl. Wasa-Orden, Riddaren af Kongl. Nordstjerneorden, Herr Carl Gustaf Indebetou. Kapten-Löjtnanten, Riddaren af Kongl. Wasa-Orden, Herr Gustaf Carl Witt. Fabrikören, Herr Carl Theodor Svanberg. Riksdagsfullmägtigen, Herr Jan Andersson från Kopparbergs län. Riksdagsfullmägtigen, Herr Per Nilsson från Malmöhus län. Bruksegaren, Herr Gustaf de Maré. Suppleanter: Rektorn, Riddaren af Kongl. Wasa-Orden, Herr Johan Olof Lefver. Riksdagsfullmägtigen, Herr Leonard Johan Fahlander. Riksdagsfullmägtigen, Herr C. A. V. Kallstenius. Register öfver 1868 års Reglemente för Riksgälds-kontoret. Ackord för Riksgälds-kontorets fordringar Sid. 52. § 74. Ackordsreglerivgen inom Arméen, kreditiv för........................................... Adjunkter, löneförbättring åt .................... Aflöning för Flottans civile tjensteman .... » » Folkskolelärare........................ » n Justitie-ombudsmannen m. fl. » » lediga tjänsters bestridande.... » » Riksgälds-kontorets tjenste manna-personal och vakt betjening ............................ » » Styrelsen för allmänna väg och vattenbyggnader ........ Aflönings-stat för Riksgälds-kontoret........ Afsked med pension ................................... Afvittringar och skiften, fortsättande af... Aktoratsarfvode............................................ Alnarps landtbruks-institut ........................ » » ekonomi-byggnad vid........ Allmänna arbeten, undersökningar och expenser för................ » 45. § 59. » 30. § 36 mom. 2. » 54. § 82. y> 14, 17, 18. 30. §§ 21 inom. i, 2, 25 mom. 26, 27 36 mom. 5, 6. » 48, 49. § 67. » 70, 71. § 139, 140. » 50, 51. § 70. » 23. § 32 mom. 15. » 107, 108. ---- » 74, 75. §§ 152-154. » 16, 22. §§ 25 inom 10. 32 mom. 3. » 59. § 100. » 11. § 17 mom. 1. » 22. § 32 mom. 4. » 23. § 32 mom. 16. 112 V Allmänna bevillningen ............................... Sid. 52. » » uppbörden och redovisningen af ........ » 58—59. Allmänna Hypotheks-banken....................... » 67. Allmänt Kyrkomöte, kostnaden för............ » 48. Amiralitets-krigsmanskassan, bidrag till dess pensionering » 33. Ammunition åt skarpskytte-föreningarne » 21. Ammunitionsvagnar för fältartilleriet........ » 20. Amortissementsf''onder.............................. » 59. Anmärkning smedel...................................... 8 53, 59. Anslag angående lediga tjenstår ..........-••••■ » 71. Antiqvariska märkvärdigheter i Historiska Riksmuseum....................... » 31. Antiqvitets-intendknt, aflöning, resekostnader och expenser för » 18, 31. Aqvarell-litliograjier, utgifning af............. » 31. Arbetsförtjenst åt behöfvande, anslag till » 87. Arbetshästar, god afvel af.................... » 16. Arfvode för Deputerade och deras biträden » 61. » » Fullmägtige ............................ » 50. » » Kyrkomötes ledamöter............ » 48. o » Riksdagens revisorer............... » 48. » o Riksgälds-kontorets tjensteman » 50, 51. Arkivbyggnad för Göta Hofrätt ............. » 15, 20. Arkivet, Riksdags-..................- -............... » 47, 48. Arméens ackordsreglering, kreditivet för.... » 45. » Officerare, understöd för ......» 21. » Pensionskassa............................. » 32, 33. Arrest-straffets tillämpning vid indelta Arméen. ............................. ” 21. Artilleriet, kanoner samt rid- och anspanns m. fl. persedlar för............... » 20. Artilleri-försök med kanoner........................ » 11, 16, 22. Auktionsmedel för Kronans hus Awesta pedagogi.......................... § 75. §§ 95, 97, 98. § ISO. § 66. § 39 inom. 3, 4. § 30 mom. 17. S 30 mom. 2. § 101. §§ 79, 99. § 141. § 36 mom. 12. § 25 mom. 31. § 36 mom- 15. § 36 mom. 22. § 43. § 25 mom. 12 § no. I 66. § 65. § 70, 71. § 25 mom. 1. § 29. § 64. § 59. § 30 mom. 14. § 39 inom. 1, 2. § 30 mom. 18. § 30 mom. 2—5. §§ 16 mom. 2, 25 mom. 9, 31 mom. 5. § 78. § 12 mom. 4. Bank, Sveriges Riks-, Riksgälds-kontorets kreditiv å............ Bankens behållna vinst............................... Barthelemy, S:t, kolonien, utgifter för-------- Befordringsgrunder vid Riksgälds-kontoret Befor äring svilkor ...................................... 57. § 92. 55. § 89. 17, 29. §§ 25 mom. 24, 35 mom. 2. 72. § 144. 50, 51, 71. 72. §§ 70 mom. 1—5, 143. 113 Begrafningshjelp efter obemedlade tjensteman och vaktbetjenter Begrafningshjelps-besparingar .................... » Beklädnad åt Beväringsmanskapet ............ » 21. Bergsläroverk, nybyggnad för Berättelser, Fuilmägtiges och Kommissariatets ................................... » Riksdagens Revisorers ........... Besigtningur å Riksgälds-kontorets och Riksdagens hus ------------.... Beskattningsvåsendets förenkling, anslag till Beskrifning öfver Statens jernvägsbygg nader. ............................. Besparingar å extra och tillfälliga statsanslag ............................ » » förslagsanslagen ............... » » statsanslagen i allmänhet Besvär öfver Fullinägtiges beslut ..... Bevillningen, allmänna ............................... » uppbörden och redovisningen af...................................... Beväringsmanskapets beklädnad ............. Bibliotek, Riksdagens ................................ Bidrag, Statsverkets, till Riksgälds-kontorets utgifter .......................... Bilianget till Riksdagens protokoller, tryckning af ............................... Billmark, O. J., Lithograf, utgifning af ett Bodmn och Ramsele, väganläggning mellan » och Tåsjö, dito dito Bolmen och Wieslanda, väganläggning mellan .................... Sid. 51. § 72. » 43. § 54. » 21. ij 30 inom. 11, 12. 56, al- ij 91. » lo, 20. § 25 mom. 5. 30 inom. 5. 51. § 71- » 16, 23. § 25 inom. 16. 32 mom. 14. » 37. ■ § 44 mom. 1. » 65, 66. z 126. » 49. § 68. » 48, 66. §§ 65, 127. )) 65. § 124. » 8, 9, It). §§ 10, 13. » 13. i— ce „ 38. 39. § 49. » 39 -43. § 52. ») 53. $ 81. » 64, 73. §§ 122, 149. >, 68—70, §§ 133-138. » 52. § 75. » 58. §§ 95, 97, 98. » 67. § 131 inom. b. » 21. ijij 30 inom. 11, 12. » 47, 48. § 04. » 53. ce p » 66. § 128. » 31. H 36 inom. 22. » 24, 34. § 33 inom. 4, 41 inom. 4. » 24, 34. § 33 inom. 4, 41 moln. 4. » 69. § 135. 35. ti 41 inom. 5. » 7. § 5. » 22. § 32 mom. 5. Bill. till Riksd. Prot. 1H6H. 10 Sami. 1 Afd. (Riksg.-Kont. Reglemente.) 2 Baud. 15 114 Brister i förslagsanslagen............................ Brister i trafik-inkomsterna å Statens jern banor ........................................... » » Statsverkets inkomster ........;....... Brobyggnader, anslag och lån till ............ Bråcke och Sundsvall, vägomläggning mellan Byggnadsarbeten på Riksdagshusets tomt Båtsmansrotames sammanförande............... Calrnar hamnbyggnad ................................... Carlsborys fästningsbyggnad ....................... Garlskrona skeppsbyggeri-institut................ Carhtad, lån till Domkyrkan i................... Oarlstads läroverk, bidrag till byggnad för Carolinska institutets hus, luftvärmnings apparat derstädes ................ Clirisiianstad, bidrag till läroverksbyggnad Civildepartementet, biträde vid kommunala ärender inom............ Civil-ingeniörer. anslag för............................ Civil-ingeniörs-elevers undervisning ............ Dalslands kanalaktiebolag, revision ............ Deposition smedel........................................... Deputerade för låneärenden ..................... Diarium, Ombudsmannens ...................... Diplomatarium, Svenskt .......................... Domkyrkors reparation, statsbidrag till .... jGylta svafvelbruk, tjenstbarheter vid ....... Ecklesiastik-departementet, biträde för presterskap^ lönereglerings ärender inom .................... Edeforssen, kanal förbi................................ Ekonomibyggnad vid Alnarp ................... Ekonomiska karteverk, rikets, anslag för... Ernbeisresor, Justitie-ombudsmannens........ Enke- och pupill-kassan vid Riksgäldskontor — Expedition, Fullmägtiges ........................... » Justitie-ombudsmannens ........ Expeditionsvagnar, anskaffning af ............ Expenser för allmänna arbeten .............. » » Justitie-ombudsmannen in. fl. Extra, ordinarie tjensteman, deras antagande » » y> » skiljande Sid. 39- -43. § 52. » 55. Z 88. » 39. § 51. » 11,12, 17, 24,35. §§ 18, § 25 moi 33 mom. 5- 41 inom. 6. » 12. 8 18 mom, 2. » 46. § Öl. » 44. § 55. » 7. § 6. » 21. § 30 mom. 8. » 16, 23. §§ 25 inom. 15. 32 inom. 13. » 38. § 47. » 18, 32. 2ti inom. 1, 37 inom. 2. » 30. § 36 mom. 4. » 19. § 26 inom. 2. » 22. § 32 mom. 1. » 23. § 32 mom. 17. » 23. § 32 mom. 17. » 07. <j 129. » 54. § 84. » til. a, no. » 65. § 123. » 9. § 12 mom. 1. » 32, 38. §'' 37 mom. 5, n 10. § 14. » 30. § 36 mom. i. » 12. § 18 inom. 5. )) 22. § 32 mom. 4. '') 22. § 32 mom. 2. )) 49. § 68. » 51, 71. § 73, 139. )) 69. § 134. » 48, 49. § 67, 68. » 15, 20. §§ 25 mom. 4. 30 inom. 3. » 23. S 32 mom. 16. )) 49. § 68. )) 71. § 143. 115 från Riksgälds - kontoret........ Sid. 74. § 150. Extra ordinarie tjensteman, gratifikationer åt » 51. § 71. Falkenberg, dragvägsanläggning och mudd- ringsarbeten vid.................... » 12. § 18 mom. 4. Fegen, sjösänkning .................................. ti 37. § 44 mom. 2. Flaten, Kläggen och Kilen, båtled mellan )) 37. § 44. Flottans civile tjensteman, aflöning för .... » 54. § 82. » embete- och tjenstemanna-personal, pensioner för............................... ti 33. § 39 mom. 3. » gemenskap, pensionsförhöjning för » 33. § 39 mom. 4. « stationer, arbeten vid................ » 11. $ 16 mom. I. Flyttningshjelp för Justitie-ombudsmannen » 49. § 67. Folkskolelärares aflönande ........................... )) 14, 17, 18, 30. §§21 inom. 1, 2. 25 mom. 26, 27. 36 mom. 5, 6. » gymnastik och militäröfnin- gar.................................... » 18. § 25 inom. 29. Folkskolelärare - seminariernas trädgårds- skötsel » 18, 30. §§ 25 mom. 28. 36 inom 7. FOlkskolelårar inne-seminariet i Linköping, byggnad för )) 30. § 36 mom. 8. Fonderade statslån ................................... » 55, 56. § 90. Fordna och närvarande Sverige, planch- verket ti 31. § 36 mom. 23. Fordringar, Riksgälds-kontorets ................ )) (i. § 3. Fcrnlemningar.............................................. )) 31. § 36 mom. 17, 19. Fornsakev och historiska märkvärdigheter, planschverk öfver................... ti 31. § 36 mom. 18. FOrnskrift-sållskapets samlingar ................ » 6, 7. § 4- Forsel-lön, ersättning till räntetagare för.... )) 43. § 53. Fourage-vagnar .......................................... )) 15, 20. §§ 25 mom. 4, § 30 inom. 3. Fredrika kyrka och Ohrträsk, väganlägg- ning mellan )) 12, 16, 23, 34. §§ 18 inom. 3, § 25 inom. 18. § 33 mom. 2. § 41 inom. 2. Frisocknarnes tjenstbarhet till Bylta svaf- velbruk ........................... » 10. § 14. Frostländighet, anslag för minskning af .... )) 12, 17, 25, 36. §§ 18 mom. 6. 25 mom. 22. 33 mom. 10. 41 mom. 12. Fullmagter för Riksgälds-kontorets tjenste- män .................................... )) 50. § 70 mom. 1. granskning af Rikdagsmännens )) 68. § 132. 116 Fullmågtige i Riksgälds-kontoret.......... Fullmågtiges ansvarsskyldighet.................. .> antal för besluts fattande .... » arfvoden och resekostnads ersättningar ...................... » befattning upphör................... » berättelser............................. » besluts öfverklagande ........... » Deputerade för låneärenden ... » frånvaro............................ » föreskrifter............................ >1 förfall................................... » kansligöromål ....................... » komplettering .. ..................... » omröstningar................... ... » Ordförande............................... » protokoller ............................. » rådfrågningar hos Revisorerne » sammankomster....................... » sammanträden ....................... » sessionsdagar........................... » ställande till ansvar............ ... » Suppleanter ........................... » » deras inträdande » särskilda uppdrag.................. » tjenstledighet........................... » åligganden .............................. Furusjön i Jönköpings län, lån till.......... Fysiologiska institutionen vid Upsala universitet ........................ Fårafveln, förbättrande af........................... Fårskötsel, förbättrad.................................. Fält-artilleriet, anskaffningar för ................ Fältsmedjor, anskaffning af ...................... Fängelse-byggnader...................................... Fästningsbyggnad^, anslag till.................. Föredrag i hufvudstaden, vetenskapliga .... Förfall, Fullmågtiges............................... Förräntning af Ri k sgäl ds-k on torets kontanta tillgång ................. Förskott, ersättning till Kong!. Stats-kon toret för.................................... Förslag till lediga tjensters återbesättande Förslagsanslag enligt riksstaten ................. Försvarsverket till lands, anslag för........... » » sjös, anslag för ............ Geologiska undersökningar........................... Gevär, anskaffning af tidsenliga ................ Sid. 109. --_ » 02. $ 111. » 03, 68. §§ 117, 131. )) 50. § 69. )) 61. § 108. )) 65, 66. § 126. )) 64. § 122. )) 61. § no. » 6.1. §§ Ho, 116. )) 64. § 121. )) 63. §§ U5, 116. » 69. § 134. )) 61. § 108. » 63. § 119. )) 69. § 104. )) 62. § 113. )) 62. § 112. )) 62 -64. §§ 113—122. )) 62. § 113. )) 62. § 113- >) 62. § in. )) 109. )) 60. §§ 105, 106. » 65—68. §§ 123-132. )) 63. §§ H5. )) 61. § 109. 6. § 3. )) 30. § 36 inom. 3. )) 16. § 25 inom. 13. )) 16. § 25 mom. 14. » 20. § 30 mom. 2—5. » 15. § 25 inom. 4. » 15. § 25 mom. 2. )) 21. § 30 inom. 8, 9. )) 14. § 21 mom. 3. y 60, 63. §§ 106, 115, 116. )) 56, 57. § 91. » 37. § 45. » 71. § 142. » 39 43. § 52. « 20, 21. § 30. » 21, 22. § 31- » 22, § 32 mom. 11. )) 21. § 30 inom. 6. 117 Gotland, fårskötselns förbättring derstädes Sid. Granskning af Kommissariatets protokoller och anteckningsböcker........ » Granskning af Riksdagsmäns fullmakter . » » » Riksgälds-kontorets räkenskaper ................................ » Gratifikationer till betjeningen vid Riks gälds-kontoret .............. » Gymnastiköfningar, folkskolelärares............ » Gymnastiska Cgntral-institutet ................... » Göta Hofrätt, arkivbyggnad för ....... » Göta Kanal-direktion, val till ledamot af » Göteborgs hospitals utvidgning .................... » Hamnanläggningar, föreskrifter rörande bidragen till ................ » Hamnbyggnad vid Gal mar............... » » » Uddevalla ................ » » » Ystad .................... » Hamnbyggnader ........................................... » Hedens forssar, kanal förbi........................ » Historia, Sveriges, vigtiga handlingar för » Historiska märkvärdigheter, planschverk öfver...... » Hofrätt, Göta, arkivbyggnad för ................ » Hollånderier, bildande af ................ » Honoraria, Fullmäktiges, .......... » Hospitalers uppförande eller utvidgande och förbättring.................... » Hospitalsfoudens förstärkning ................ » Hudiksvall, nytt kronohäkte........................ » Hufvudbok, Riksgälds-kontorets ........ » Hus, Kronans, i städerna............................ » » Riksdagens ..... » » Riksgälds-kontorets ............................ » Husdjur, premier för.................... » Hypotheksbanken, allmänna ....................... » Hålahults allmänning.................................... » 16. § 25 inom. 14. 65. § 123. 68. § 132. 59. § 101. 51. § 71. 18. § 25 inom. 29. 14. § 21 inom. 5. 15, 20. § 25 mom. 1, § 29. 68. § 131 inom. d. 8, 9. 14. §§ 8, 12 inom. 3. § 22. 19, 26-29. §§ 27, 34. 7. § 6. 24, 35. §§ 33 mom. 7. 41 mom. 8. 8, 24, 35. §§ 7, 33 mom. 6. 41 mom. 7, 11, 12, 16, 24, 35. §§ 18 mom. 4, 25 mom. 20, 33 inom. 5—7, 41 inom. 6 — 9. 12. § 18 mom 5. 9, 10. 18. §§12 mom. 2, 15 inom. 1, 25 mom. 32. 31. § 36 mom. 18. 15, 20. § 25 mom. 1, § 29. 22. § 32 mom. 10. 50. § 69. 8, 9, 14, 18, 32. §§ 8, 12 inom. 3, 22, 25 mom. 33. 37 mom. 6. 32. § 38. 15. § 25 mom. 2. 59. § 101. 53. § 78. 47, 65. §§ 63, 124, 125. 47. 65. §§ 63, 124. 41, 16, 22. §§ 17. inom. 2. 25 mom. 11, 32 mom. 7. 67. § 130. 10. § 14. 118 Jemtlands hästafvel ................................ » fårafvel .......................... ............ Jernbanor, Statens, trafikinkomsten af ... Jernväg »byggnader, Statens, anslag till .... » teknisk-ekonomisk beskrifning öfver ....... Indelta Arméen, arreststraffets tillämpning vid ........................... Indrifnings-arfvoden ................................... Infanteri-gevär, anslag till .................... Jnfanteriets skjutvapen med tändnålsinrätt ning, modell för Inkomster, af Statens jernvägar ................ » Statsverkets, brist uti........... » Riktgälds-kontorets .................... Instruktion för Riksgälds-kontorets tjensteman ........................................ Instruktörer för Skarpskytteföreningarna.... Intendent. Antiqvitets- .............................. Inventarier i Riksgälds-kontorets och Riksdagens hus............................ Inventering af låna- och säkerhetshandlingar Jordeboks-kontorets tjensteman, arfvode!! åt Jordeböckernas afstötande och granskning Justilie-ombudsmannens aflöning ............. » insättande i em betel Kalfven, sjösänkning................................... Kalmar, hamnbyggnad vid ....................... Kameralväsendet, anteckningar rörande . Kanaler, statsbidrag till ........................... Kanoner, anskaffning af ........................... » försök med................................... » skjutbana för............................... » 9-tums, anskaffning af................ » af lämplig modell........................ Kansliets. Kongl. registratur ................. Kapellpredikanters lönevilkor, förbättring af Kartverk, rikets ekonomiska.....................tf. » topografiska korpsens ................ Kartor, geognostiska .................................... Kasernbyggnad för Pontonierbataljonen .... Sid. 16. § 25 mom. 12. » 16. 1 25 mom. 13. » 65. § 88. » 33, 34. § 40. )) 13. § 19. » 21. § 30 mom. 18. » 59. § 100. » 21. § 30 mom. 6. » 16. § 25 mom. 6. » 55. § 88. )) 39. §§ 50, 51. » 52- -57. §§ 74 -94. )) 70. § 138 )) 21. § 30 mom. 15. » 18, 31. §§ 25 mom. 31. 36 mom. 15. )) 47, 65, 66. §§ 63, 124, 128. )) 65. § 122 )) 29. § 35 mom. 1. )) 8, 9. 10, §§ 10, 13. » 48. § 67. )) 67. § 131 . mom . c. )) 37. § 44 mom. 2. » 7. § 6. )) 13, 17. §§ 20 mom. 2 25 mom. 25 » 11, 12, 17, 24. §§ 18 inom. 2, 5, 25, 35, 25 mom. 21. 33 mom. 8, 9. 41 inom. 10, 11. » 15. § 25 mom. 5. » 11, 16. § 16 mom. 2, 25 mom. 9. » 22. § 31 inom. 5. » 16. § 25 inom. 8. » 21. § 31 mom. 3. » 14. § 21 mom. 4. » 30. § 36 mom. 2. )) 22. § 32 inom. 2. » 21. § 30 inom. 13. 22. § 32 mom. 11. » 21. § 30 inom. 10. 119 Kavalleriets skjutvapen med tändnålsinrätt ning, modell för Kilen, Flaten och Kläggen, båtled mellan Kinda båtleds utsträckning till Linköping Kinda kanalaktiebolag, revision .............. Kläggen, Flaten och Kilen, båtled mellan Kokhus för Pontonierbataljonen ............... Komministersbostållen, tionde af ................ Komministrars lönevilkor, förbättring af Kommissariat, Riksgälds-kontorets........ •> dess protokoller och anteckningsböcker .............. » » utlåtanden .................... Kommissions-landtmätares pensionering .... Kommu nådår ender, biträde vid.................. Kontors-expenser ...................................... Konungens ombud....................................... Kopparpatroners anskaffning...................... Kortståmpel-afgiften,............................... Kreditiv, Arméens ackordsreglerings ........ » för infallande krig........................ » » ökad pensionering af Arméens och Flottans befäl ............ » » rikets försvar eller andra vigtiga ändamål ................. » Riksgälds-kontorets å Fanken.... Kronohåkte i Hudiksvall eller Sundsvall ... Kronotionde af komministerboställen ........ Kyrkomöte, kostnader för .... ..................... Köpeskilling för kronohemman ................... Ladugårdsprodukter, premier för.............. Lafvar att användas till bränvin ............ Landtbruks-institutet vid Alnarp................ Landtbrukslärlingar, reseunderstöd åt........ Landtbruksmöten, prisbelöningar vid ....... Landtmannaprodukter, täflingsmöten med Landtförsvaret, extra anslag till ................ Landtränteriernas depositionsmedel ............ » månadsförslag................ Landtråntmästarnes remisslage ................... Sid. 16. § 25 inom. 6. » 37. § 44. )) 25, 35. § 33 inom. 9, § 41 inom. 11. » 67. § 129. » 37. § 44. v 21. § 30 inom. 10. » 9. § 11. )) 30. § 36 mom. 2. » 69. § 135. )) 65. § 123. )) 64. § 120. » 7. § 5. )) 22. § 32, mom 1. » 47. § 63. )) 63. § 118. » 21. § 30 inom. 7. )) 52, 58. §§ 76, 96. » 45. § 59. )) 44, 45. § 56, 58. » 32, 33. § 39. » 44, 55. §§ 57. 87. )) 57. § 92. » 15. § 25 inom. 2. » 9. § 11- » 48. § 66. )) 53. § 77. » 11, 16, 22. ] §§ 17 inom. 2. 25 inom. 11. 32 inom. 7. )) 37. § 46. » 11, 22. §§17 inom. 1. 32 inom. 4. )) 22. § 32 mom. 6. » 11, 16, 22. §§ 17 inom. 2, 25 mom. 11, 32 mom. 7. » 11, 16, 22. §§ 17 mom. 2. 25 mom. 1J. 32 mom. 8. » 20, 21. § 30. )) 54. § 84. )) 58. § 98. » 59. § 99. 120 Lavetter, anskaffning af............................. Ledigheter bland Fullmägtige ................... Letsbo by och Ramsjö kyrka, väg mellan Lida-ån, sänkning af................................ Linköpings domkyrkas reparation, anslag för » hamn och Rengen, båtled mellan » seminarium, byggnad för ....... Liqvid mellan Stats- och Riksgälds-verken » angående förslags-anslagen ........ » » Statsverkets öfverskott... LAqvidationsfonder ....................................... Ljuspenningar vid Riksgälds-kontoret...... Lomma församlings kyrka............................ Luftvexlings-apparat i Riksdagshuset ........ Luftvärmningsapparat i Carolinska institutets hus.......... Lule-elf, rensning och kanalisering åt........ Luleå och Storbacken, kommunikation mellan Lån för järnvägsbyggnader ....................... Långebro mosses utdikning ..................... Lärare vid elementar-läroverken, högre löner för ..............................;....... Läroverksbyygnader, anslag och lån till .... Mqndelgren, N., Artist, rese-understöd för Manufaktur-diskontens vinstmedel ............ Medeltids-sigiller, planschverk öfver ........ Medicinalvagnar, anskaffning af .............. Mediko-pneumatisk anstalt, anslag till - Militära karteverkets utförande.................... Militåröfningar, folkskolelärares ................ Mindre kreditivet ...................................... Minor, undervattens-..................•_ •_............; Missväxt, arbetsförtjenst åt behöfvande, i följd af.....................;......-...... Missväxter, behöfvandes undsättning vid.... Mjöl- och sågqvarns-råatans upphörande, ersättning för Modell för gevär med tänduålsinrättning Museum Historiska .................................... » National-, inredning och underhåll af .................. Myntsort, den i reglementet begagnade .... Sid. 15, 20. §§ 25 mom 5. SO inom. 3. » 60. § 105. » 17. § 25 inom. 19. » 26, 36. §§ 33 inom. 12. 41 inom. 14. 32. § 37 mom. 5. » 25, 35. §§ 33 mom. 9. 41 mom. 11. 30. § 36 mom. 8. » 60. § 103. » 39. § 52. » 53. <j 81. » 59. § 101. » 50. § 70 inom. 3. » 11. § 17 mom. 1. » 47. § 62. 30. § 36 mom. 4. » 12. § 18 inom. 5. » 12. § 18 mom. 6. » 55, 56. § 90. » 17. § 25 mom. 23. » 14. § 23. » 18,19, 30, 31, 38. § 26, 37, 48. » 31. § 36 mom. 21. » 54. § 83. » 31. § 36 mom. 18. » 15, 20. §§ 25 mom. 4. § 30 mom. 3. » 18, 31. §§ 25 mom. 30. 36 inom. 13. » 21. § 30 inom. 13. » 18. § 25 inom 29. » 44, 55. §§ 57, 87. » 22. § 31 inom. 5. 37. § 43. » 55. § 86. » 13. § 20 inom. 1. » 16. § 25 inom. 6. » 31. § 36 mom. 18. » 15, 31. §§ 24, 36 mom. » 75. § 155. i 121 Myrutdikningar för minskande af frostländighet ............................ Målskjutning spremier åt Skarpskytte-för eningarne .......... Månads förslag, Landtränteriernas ........... National-musei-byggnadens inredning ........ » underhåll af.... ............... Nordvestra stambanan, anslag till ........... Nyköpings hospital, tillbyggnad vid............ Näjvelsjön i Jönköpings län, lån till ........ Nådårsbesparingar.................................... Obligationer, belåning af ........................ » fonderade ............................ » Riksgälds-kontorets................ Observations-arfvode ..... ............................ Observations-medel ....... ............................ Odlings företag, anslag och lån för beredande af ........................ * föreskrifter rörande dessa anslag och lån................ Officerares inträdande i aktiv krigstjenst... Olsebols gästgifvaregård, väg till ............... Ombud, Konungens, ................................. Ombudsman, Riksgälds-kontorets ............... Omröstningar, Fullmäktiges .................... Ordförande hos Fullmäktige...................... » vice, dito ..................... Oxdjupet, skansanläggning vid ............ Pansarplåtar, försök med deras motstånds förmåga. ........................ Pedagogier, anslag till ................................ Pensioner, ökade vid Arméen och Flottan. kreditiver för ................ Pensionering, Borgmästares och Kommis sionslandtm ätares ......... P elision exing s-skyldighet, Arméens Pensionskassas, upprätthållande af Pensions förhöjning för Flottans gemenskap Pensionsgr under för Riksgälds-kontorets tjensteman och vaktbetjening Pensions-stat vid Riksgälds-kontoret ........ Sid. 12, 17, 25, 36. »> 21. » 58. » 15. » 31. » 33. 34. » 32. » 6. » 43. » 56, 57. » 55, 56. » 5. » 59. » 53, 59. » 8. 11,12,25, 26,36. » 19, 26, 36. » 21. » 37. » 63. » 70. « 63. » 60. » 60. » 21. » 11. » 9. » 32. 33. » i. » 32. » 33. » 74, 75. » 108. §§ 18 mom. 6. 25 mom. 22. 33 mom. 10. 41 mom. 12. § 30 mom. 16. § 98. § 24. § 36 mom. 12. § 40 mom. 2, 3, § 37 mom. 6. § 3. § 54. § 91. § 90. § 2. § 100. §§ 79. 99. §§ 9, 18, 33 mom. 10 13, 41 mom. 12—15. § 27, 34, 42. § 30 mom. 14. § 44 inom. 1. § H8. § 136. § 119. § 104. § 104. § 30 mom. 9. § 16 mom. 2. § 12 mom. 4. § 39. § 5. § 39 inom. I. § 39 inom. 4. § 151—154. Bih. till Riksd. Prot. 1808. 10 Sami. 1 Afd. 2 Band. (Rikftg.-Kont. Reglemente.) 16 122 Planschverk, bidrag till utgifning af............ Pontonierbataljonens kasern- och kokhusbyggnader ................ Positions-artilleri, anskaffning af ................ Postassuransfonden...................................... Premier vid landtbruksmöten ................... Presterskapets lönereglering, biträde för ... Prisbelöningar vid landtbrukare-möten .... k målskjutnings-, för Skarp skytte-föreningarne ........ t, vid landtbruksmöten............ Projektiler till kanoner ............................... Protokoller. Fullmägtiges ........................... » Riksdagens, papper till tryckning af .......................... Ramsele och Bodum, väganläggning mellan Ramsjö kyrka och Letsbo by, väg mellan Redskap, landtbruks-, premier för ....... Registratur, utskrifning af Rongl. Kansliets Reglementariska stadganden, äldre ........... Remisslage ................................................ Rengen och Linköpings hamn, båtled mellan Resekostnads-ersättning för Riksdagens Revisorer ............ » » Fullmägtige .... » » Justitie-ombuds mannen. ......... » » Kyrkomötes ledamöter ........ Reseunderstöd åt landtbrukslärlingar ......... » » Väg- och Vattenbygg nads-korpsens medlemmar Reserv-lavetter, anskaffning af .................. Restantier å allmänna bevillningen ............ Revisions-kontor, Riksgälds-kontorets ....... Revisionskostnader ..................................... Revisorer, Riksdagens, vid 1868 års statsrevision ............. Sid. :u. § 36 mom. 18,! » 21. § 30 mom. 10. » 15, 20. §§ 25 mom. 5. 30 mom. 5. » 54. § 85. » 11, 16, 22. §§ 17 mom, 2- 25 inom. 11. 32 mom. 7. » 30. § 36 mom. 1. » 11, 16. 22. 17 mom. 2, 25 inom. 11. 32 mom. 7. » 21. § 30 mom. 16. » 22. § 32 mom. 7 » 21. § 31 mom. 4. » 62. § 113- » 66. § 128. »> 24, 34. § 33 mom. 4. 4! mom- 4. » 17. § 25 mom. 19. » 11, 16, 22. § 17 mom. 2. 25 mom. 11. 32 mom. 7. » 14. § 21 mom. 4. » 76. § 156. Ö 59. § 99. » 25, 35. §§ 33 mom. 9. 41 mom. 11. » 48. § 65. )) 50. § 69. )) 49. § 68. » 48- § 66. » 22. § 32 mom. 6. )) 23. § 32 inom. 18. » 15, 20. §§ 25 mom. 4. 30 mom. 3. » 52. § 75. » 69. § 135. » 48. § 65. » 109, . no. ----- Revisorer, Riksdagens, traktamenten och resekostnader för Revisorernes berättelser............................. Rid- och anspann s-persedlar åt fältartilleriet Riksarkivets hus, inredning och reparation Riksbanken, kreditiv å ............................. Riksbankens vinst ....................................... Riksdagens hus, upplåtelse af en del utaf dess tomt........................ » » upplåtelse af rum derstädes Riksdags-bibliotheket ................................. Riksdagskostnader .................................... Riksdagsort, Fullmäktiges yttrande derom Riksdaler, hvad dermed i Reglementet förstås Riksgälds-kontorets betjening........................ >- Enke- och pupillkassa » fordringar för meddelade lån..................... » Fullmägtige ................ » föremål .................... » förvaltning................... » hufvudbok .................... » hus.............................. » inkomster och särskilda tillgångar .............. » kreditiv å Banken « obligationer ............ > rättegångs- och utsök nings-ärenden ......... d skulder ........................ » Styrelse ........................ » tjenstemanna-personal » upplåning ................... » utgifter ....................... » vaktbetjening............... Riksgäldssedlar, inlösen af ....................... Riksregistraturet, komplettering af ............ Riks-slatens inkomster, Riksgälds-kontoret deraf tillkommande belopp Rotar vid båtsmanshåll, sammanförande af Runstenars uppsökande och afteckning ... Rusthålls-afgifter, ersättning för........... Rådfrågningar hos Riksdagens Revisorer Räkenskaper, Riksgälds-kontorets ............ » » utdrag af Rånte- och amortissements-fonder ........... Räntebärande pappers belånande................ Räntegifvares befriande från forsellön....... Sid. 48. § 65. » 48, 66. §§ 65. 127. » 20. § 30 mom. 4. » 14. $ 21 mom. 6. » 57. § 92. » 55. § 89. » 46. § 61. » 65. § 125. v 47. § 64. » 45. § 60. » 67. § 131 mom. a. » 75. § 155. » 68 -70. §§ 133 - 138. » 51. § 73. » 6. § 3. » 109. — » 5. § I- » 60. §§ i 04, 107. » 59. § ioi. y> 46, 47, 65. §§ 61, 63. 124. » 52 -57. NS§ 74 94. » 57. § 92. » 5. § 2. )) 70. § 136. » 5. § 2. 60-62. § 104-112. » 68-70. § 133 -137. » 55 — 57. §§ 90-93. » 6- 52. <!§ 4-73. » 70. § 137. )) 5. § 2. " 14. § 21 mom. 4. » 55. § 80. » 44. § 55. » 31. § 36 mom. 16. » 32. § 39 mom. 1. » 62. tz 112. )) 59. § ioi. » 59, 60. § 102. 59. § 101. » 56. 57. tz 91. )) 43. § 53. Sammankomster, Fullmägtiges............ Sid. 62—64. §§ 113—122. » _ Fullmägtiges i Banken och Riksgälds-kontoret gemensamma » 67. 68. § 131. Sandahls mediko-pneumatiska anstalt........ » 18, 31. §§23 inom. 30, Sandbergs, C., kameral-samlingar ............ Seminar åbyggnad i Linköping................... Sessionsdagar, Fullmägtiges ........................ Sigiller, _ medeltids- ................................... Silen, Ostra och Vestra, segelled mellan .... Sjukvagnar, anskaffning åt ........................ Sjöaftappningar ........................................... » vilkor för statsbidrag till > Sjöförsvaret, anslag till............................... , Sjökrigsmateriel, ny ...................... , Sjökrigsskolans lokal, inredning åt ........ Skansanläggning vid Oxdjupet.................... , Skara läroverk, bidrag till byggnad för .... i Skarpskytte-föreningarne. aflöning åt instruktörer för .... j » målskjutningspre mier för............ * » ammunition åt .... >: S katteköpeskillingar ..... > Skeppsbyggeri-institutet i Carlskrona, anslag till ........................... , Skiften och afvittringar, dito ................... » Skjutbana för grufva kanoner .................... > Skjutförsök, anställande af ....... > Skjutvapen med tändnålsinrättning, modell för................................................ » Skrifmaterialier för Riksdagens och Utskottens behof........................... » Skulder, Riksgälds-kontorets..................... >; Spelkort, stämpelafgiften för .................... » Spetälska personers vård, anslag till ........ $ 36 mom. 13. i) 13, 17. §§ 20 inom. 2. 25 inom. 25. » 30. § 36 mom. 8. > 62. § 113. » 31. § 36 inom. 18. » 17, 24, 35. §§ 25 mom. 21, 33 mom. 8. 41 mom. 10. > 15, 20. §§ 25 mom. 4. 30 mom. 3. in C<1 oi ce i. §§ 9. 18. 33 mom. 10-13. 41 mom. 12—15. '' 19, 26, 36. §§ 27, 34, 42. » 11, 16, 21. §§ 16. 25 mom. 7. § 31 > 16, 21. §§ 25 mom. 7. 31 mom. 2. > 21. § 31 inom. 1. » 21. § 30 mom. 9. i 19, 32. § 26 mom. 3, § 48. . 21. § 30 mom. 15. 21. § 30 mom. 16. 21. 8 30 mom. 17. ■ 53. § 77. i 16, 23. §§ 25 mom. 15, 32 mom. 13. 16, 22. § 25 mom. 10, 32 mom. 3. 22. § 31 mom. 5. 15, 16, 20. §§ 25 mom. 3. 9. 30 inom. 1. 16. § 25 inom. 6. 66. 8 128. 5. § 2. 52, 58. 88 76, 96. 31. 8 36 mom. 14. 125 Stadganden, allmänna, rörande tillfälliga statsutgifter ...................... » äldre, rörande Riksgälds-kor.- toret .................................... Stadspedagogier, anslag till..................... Starnjernbanor, anslag till ........................ Stat, aflönings-, för Riksgälds-kontoret .... Stat, pensions-, för Riksgälds-kontoret .... Statens jernväg sbyggnader............................ ” » beskrifning öfver Stationer, Flottans, anslag för ................ Statsbanorna, behållningar eller brister i rörelsen derå ............................ Statsfylinadssumman .................................... Statsinkomsterna, brister i ....................... » öfverskott å .................. Statskontoret, ersättning till ........................ Statslånefonden ........................................... Statslån för jern vägsbyggnader.................... Statsobligationer, fonderade ........................ Statsregleringen, dermed gemenskap egande utgifter ....................................... Statsutgifter, extra eller tillfälliga, beviljade vid 1844 och 1845 års riksdag................................... » dito vid 1847 och 1848 års riksdag .................................... » dito vid 1850 och 1851 års riksdag.................................... » dito vid 1853 och 1854 års riksdag ................................ » dito vid 1856. 1857 och 1858 års riksdag ........................... » dito vid 1859 och 1860 års riksdag................................... » dito vid 1862 och 1863 års riksdag................................... » dito vid 1865 och 1866 års riksdag................................. » dito vid 1867 års riksdag ... « dito vid 1868 års riksdag .... » allmänna stadganden rörande Statsverkets besparingar och öfverskott .... » förslagsanslag............................ « inkomster, brister uti ........... » » Riksgälds-kontorets andel af ............ Sid. 20, 38. 39. 88 28, 49. » 76. § 156. » 9. 8 12 mom. 4. » 33, 34. 8 40. » 107, 108. » 108. » 33, 34. § 40. » 13. § 19. -> 11. § 16 mom. 1. « 55. 8 88. » 39. § 50. » 39. § 51. » 53. § 81. » 37. § 45. » 33, 57. § 40 mom. 1, § 94. » 55, 56. § 90. » 55, 56. 8 90. » 39—44. 88 50-55. » 6, 7. 8 4. » 7. 8 5. » 7, 8. 8 6. » 8. 88 7, 8. » 8. 9. 88 9-12. » 10, 11. 88 13-15. » 11-15. 88 16-24. » 15—19. 88 25-27. » 20—33. 88 28-39. » 34—38. 88 41-48. » 38, 39. 8 49. » 53. 8 81. » 39-43. § 52. » 39. 8 51. « 53. 8 80. 126 Statsverkets liqvider med Riksgälds-kon toret ................................... Sid. 40, 53. 60. §§ 52, 81, 10.1 Stenberg, St,, Professor, anslag till............ Stensjön i Jönköpings län. lån till ............ Stipendier för officerare ........................... Stockholms Veterinär-inrättning, anslag till Storbacken och Luleå, kommunikation mellan Storskiften i norra länen ........................... Strömrensningar, anslag till ..................... Strömsholms nya kanalbolag, revision af dess förvaltning .............. » stuteri, stallbyggnad för........ Styrelsen för allmänna Väg- och vattenbyggnader. löneanslag till........ Stångåns kanalisering, statsbidrag till........ Stämpelafgifter na för spelkort och tidningar Större kreditivet ....................................... Summariska räkningarne ......................... Sundhets-kollegium, löneförbättring åt........ Sundsvall och Bräcke, kommunikationsled mellan................................... » nytt kronohäkte i .................. Suppleanter för Fullmägtige........................ » deras inträdande .................. » för Revisorerne........................ Suspensioner ................................................ Svenska fornlemning ar. upptecknande och vårdande af .... » Fornskrift-sällskapets handlingar . » kameralväsendet, anteckningar om » språkets lagar ................................ » Trädgårdsföreningens elevskola .... Svenskt diplomatarium ............................ Sverige, »aqvarell-lithografier och tontryck» » fordon, och närvarande ................ Sveriges historia, vigtiga handlingar för Sågqvarns-råntans upphörande .................. Teckningar öfver runstenar ...........--------... Teknisk-ekonomisk beskrifning öfver Statens jernvägsbyggnader Teknologiska institutet, ny byggnad vid .... Testamentsbevillningen, arfvode för ............ Thersner, V., Öfverste-löjtnant, fortsättning af hans planschverk öfver Sverige u 37. § 46. )) 6. § 3- 21. § 30 mom. 14. » 10. § 15 mom. 2. » 12. § 18 inom. 5. )) 16, 22. § 25 m. 10. § 32 m. >; 11, 12. § 18 inom. 5. i) 67. 8 129. » 22. § 32 inom. 12. » 23. § 32 inom. 15. )) 25. § 33 inom. 9- )) 52, 58. 88 76, 96. )) 44. 8 56. » 58. 8 97 )) 30. § 36 mom. 9. )) 12. § 18 mom. 2. )) 15. § 25 mom. 2. » 109. — )) 60. §§ 105, 106. » no. « 72, 73. §§ 145, >46. 148. » 31. 8 36, mom. 17, 19. )) 6, 7. § 4. » 13, 17. § 20 mom. 2. 25 mom. 25. )) 31. § 36 mom. 20. » 22. § 32 mom, 9. )) 9. § 12 mom. 1. » 31. § 36 mom. 22. )) 31. § 36 mom. 23. )) 9. 10, 32. §§ 12 mom. 2, 15 mom. 1, 25 mom. 32. )) 13. § 20 mom. 1. » 31. § 36 mom 16. » 13. 8 19. » 16, 23. §§ 25 mom. 16, 32 mom. 14. )) 58. § 95. )) 31. § 36 inom. 23. 127 Tidnin g sstämpel-afgiften .......................... Tjensie försummelser .................................. Tjensteman vid Riksgälds-kontoret ......... » » » aflöning för » » » pensionering af Tjenster, lediga, bestridande af.................... » » återbesättande af ........... Tjenstgöring s-ordning................................. Tjenstgörings-penningar................................ Tjenstledighet för embetsmännen och vakt betjeningen. ................... » » Fullmägtige .................... Tjurken in. fl. vattendrag i Jönköpings län Tomter på Riddarholmen, upplåtelse deraf till Stockholms stad.................... Topografiska kårens arbeten ....................... Trafikinkomst, behållning å ...................... Traktamenten, Riksdagens Revisorers ........ Trossvagnar, anskaffning af ........................ Tryckfrihets-kommittéens betjening och expenser ............ Tryckning af bihanget till Riksdagens protokoller ................................ » » Revisorernas berättelser........ Tryckningskostnader för Justitie-ombuds mannens berättelser.................... Trädgårdsföreningens elevskola.................... Trädgårdsskötselns befrämjande ................ Tåsjö och Bodum, väganläggning mellan Täfiingsmöten med gödboskap m. m......... Tåndnålsinrältning, försök af skjutvapen med Uddevalla hamn, anslag till ........................ Ume eif, rensningar i.................................... Understöd för Riksgälds-kontorets tjenste mäns sterbhus ........................ Undersökningar, geologiska ........................ Under sökning s-kostnader för allmänna arbeten ............... Undervattens-minor, försök med ............... Undsättning smedel vid missväxter................ Uppbörden och redovisningen af Riksgälds kontorets medel .....:.............. Uppdrag, Fullmägtiges särskilda .............. Sid. 52, 58. §§ 76, 96. » 72-74. §§ 145-150. » 69. 70. §§ 134-136. » 50, 51. § 70. » 74, 75. §§ 151-154. » 70, 71. §§ 139, 140. » 71—73. §§ 141, 142, 144, 149. )) 70. § 138. » 50. § 70 mom. 4. » 71. § HO. » 63. §§ H5, 116. v 6. § 3. )) 46. § 61. y> 21. § 30 inom. 13. » 55. § 88. » 48. § 65. » 15, 20. §§ 25 mom. 4. 30 mom. 3. » 49. § 68. » 66. § 128. » 48, 66. §§ 65, 127. » 49. § 68. » 22. § 32 inom. 9. » 18, 30. §§ 25 mom. 28. 36 mom. 7. » 24, 34. §§ 33 mom 4. 41 inom. 4. » 22. § 32 inom. 8. » 16. § 25 inom. 6. » 2i, 35. § 33 mom. 7. 41 mom. 8. » 26, 36. §§ 33 mom. 13. 41 mom. 15. » 51. § 72. » 22. § 32 inom. 11. » 23. § 32 mom. 16. v> 22. § 31 mom. 5. » 55. § 86. 87. » 58-60. §§ 95-103. » 65-68. §§ 123-132. 128 Upplåning för Riksgälds-kontorets räkning Sid. 55. 56. 57. §§ 90, 93. Uppvårrnningsapparat i Riksdagshuset........ » 47. § 62. Upsala elementarläroverk, bidrag till ny byggnad för ............................... Utanede by och Klingerfjerden. båtfart mellan ...................................... Utbetalningar, allmänna stadgande!! rörande Utdikningar och aftappningar af myrer i norra länen » » i rikets öfriga delar Utdrag af Rikgälds-kontorets räkenskaper Utgifter, Riksgälds-kontorets........................ Utlåtanden, Kommissariatets........................ Vaktbetjening, Justitie-ombudsmannens....... » Riksgälds-kontorets ............ Vaktbetjeningens pensionerande .................. » tjensteförsummelser ........ Varningar för tjensteförsummelser ............ Vattenaftappningar, anslag och lån för .... » i norra länen » i öfriga delar af riket » allmänna föreskrifter rörande dertill beviljade statsbidrag Vederlag för rusthålls-afgifterna ................ Wenersborgs läroverk, bidrag till byggnad för....................................... Ventilationsapparat i Riksdagshuset.. ........ Wesan, ^aftappning, lån till ................... Westerviks läroverk, bidrag till byggnad för Vetenskapliga föredrag i hufvudstaden........ Veterinär-inrättningen i Stockholm ........... Wexiö hospital, utvidgning och förbättring af Wiéslanda och Bolmen .....................-......... Vikarier vid elementarläroverken............. Wilhelmina och A sele, väganläggning mellan Vilkor för statsbidrag till allmänna arbeten » 32. § 37 mom. 1. v 62. § 118 mom. 9. » 20, 38, 39. §§ 28, 49. » 17, 25, 36. §§ 25 mom. 22. 33 mom. 10. 41 mom. 12. » 8. 26, 36. §§ 9, 33 mom. 11. 41 mom. 13. » 59. z 102. » 6-52. § 4-73. » 64. § 120. » 49. § 67. # 70. ij 137. )) 74, 75. § 151 — 154. » 73. § 148. » 72. § 145. )) 8, 11,12, 17, 25, §§ 9, 18 mom. 6. 26, 36. 25 mom. 22, 23. 33 mom. 10 13. 41 mom. 12—15. » 12, 17, 25, 36. 44 18 mom. 6. 25 mom. 22. 33 mom. 10. 41 mom. 12. 26, 36. §§ 33 mom. 11. 41 mom. 13. » 19, 26, 36. §§ 27, 34, 42. » 32. § 39 mom. I. » 32. § 37 mom. 3. » 47. 4 62. » 6. § 3. » 32. § 37 mom. 4. » 14. § 21 mom. 3. » 10. § 15 mom. 2. » 18. 4 25 mom. 33. t) 35. § 41 mom. 5. » 14. § 23. » 23, 34. 44 33 mom. 3. 41 mom. 3. » 19, 26, 36. 4 2.7. 34, 42. 129 Vilkor för lönetillökningen vid Riksgälds kontoret. ................................... Vinst, Bankens ........................................... Vinstmedel, Manufaktur-diskontens ............ Wisby fornlemningar .................................... » vågbrytaren vid ................................ Vitterhets-, Historie- och Antiqvitets-Akademien, anslag till .................... Vågbrytaren utanför Wisby ....................... Våganlåggningar och vägförbättringar, anslag till .................... » allmänna föreskrifter, rö rande dessa anslag Väg- och vätte,nbyggnads-korpsens medlemmar, reseunderstöd för................ Väg- och vatten-byggnadsstyrelsen, löneanslag för ................................... Ystads hamnbyggnad, statsbidrag för ........ Asele och Wilhelmina, väganläggning mellan Asele och Ohrtråsk, väganläggning mellan Öfverskott, Statsverkets .............................. Ohrtråsk och Asele, väganläggning mellan Östra allmänningen i Örebro län............... Sid. 50, 51. § 70. )) 55. § 89. » 54. § 83. » 31. § 36 inom. 19. » 35. § 41 mom. 9. » 30. § 36 mom. 10, 11. )) 35. § 41 inom. 9. » 11, 12, 16. 23, 34. 35, 37. §§ 18 mom. 1—3. 25 mom. 17, 33 mom. 1 4, 41 mom. 1 — 5, 43, 44. » 19, 26, 36. §§ 27, 34, 42. v 23. § 32 monn 18. )) 23, § 32 mom. 15. )) 8. 24, 35. §§ 7, 33 inom. 6. 41 mom. 7, )) 23. 34. §§ 33 mom. 3. 41 inom. 3. » 12, 16, 23, 34. §§ 18 mom. 3 25 mom. 18. 33 mom. 2, 41 mom. 2. » 53. § 81. )) 12, 16, 23, 34. §§ 18 mom. 3. 25 mom. 18. 33 inom. 2, 41 inom. 2. » 10. § 14. Bill. till Hiksd. Prof. 1868. 10 Sami. 1 Afd. 2 Band. (Riksg.-Kont. Reglemente.) 17