för är 1869 och påföljande år, intill slutetaf det år, under hwars lopp ny Bewillnings-Stadga af Riksdagenfastställd blifwer

nings-Stadga af Riksdagen fastställd blifwer. Art. I. Personlig skyddsafgift. § 1. Utaf hwar och en i mantalslängd upptagen person, som, enligt gällande Författningar, skall utgöra mantalspenningar, erlägges personlig skyddsafgift, för man med................... 40 öre och för qwinna med................. 20 öre. Bihang till Riksd. Prat. 1868; 10 Samt. 1 Afd. 2 Bandet. 1 (Bewillnings-Stadga.) 2 Bewillnings-Stadga 1869. Art. M. A) Rewissmng as fast egendom. § 2. För alt inom Riket belägen fast egendom — med undantag as Statens — erlägges af egaren bewillning efter fastighetens uppskattade wärde. Af wederbörande innehafware erlägges bewillning: a) för kronohemman och kronolägenheter, hwilka besittas med äborätt; b) för Staten tillhöriga hemman, hemmansdelar och lägenheter eller särskilda byggnader, som antingen äro till boställen eller eljest pa lön anstagna, eller ock till begagnande mot lifstidsstädja upplätna. Denna bewillning utgär: bo för jordbruksfastighet med tre öre för hwarje fulla Etthundra Riksdaler as uppskattningswärdet; och 2:o för all annan fastighet med fem öre för hwarje fulla Etthundra Riksdaler af samma wärde. Frän utgörande as oswanstäende bewillning befrias menigheter, akademier, wetenstapliga samfund, allmänna underwisningswerk och barmhertighetsinrättningar för dem tillhöriga byggnader, regementens och officerskorpsers wid mötesplatser för begagnande under mötena uppförda byggnader, äfwensom enstilda personer tillhöriga kyrkor och bönehus, fä framt dessa i hyror eller pä annat sätt icke lemna egaren någon inkomst; men, i motsatt fall, uppflattas sädane byggnader till wärde i förhällaude till inkomstens belopp och utgöres bewillning derför efter ofwan bestämda grunder. Frän utgörande af ofwanstäende bewillning befrias jemwäl egare af kanal. 3 Bewillnings-Stadga 1869. jernwäg och annan farin äg för bett mark, förn upptages af kanal- och wägsträckan, äfwensom för fjelfwa kanal- och wägbyggnaben. Frälseränta räknas till sådan fastighet, som upptages i mom. 2:o af donna §. § 3. Fast egendom skall uppskattas till sitt werkliga wärde, med ledning af köpeafhandlingar, arrende- eller hyresafgifter, wärderingar för samma egendoms belåning eller försäkrande mot brandskada samt öfriga om hwarje särskild egendoms beskaffenhet och afkastning erhållna uppgifter eller inhemtade upplysningar; börande derwid de i sådant afseende meddelade stadganden uti den för bewillningstaxeringsfcrrättningarne utfärdade instruktion noga iakttagas. Frälseräntas kapitalwärde uppflattas till tjuga gåttger bet belopp, hwartill samma ränta efter nästföregående års markegång uppgått, få framt icke räittan, t enlighet med § 14 i Kongl. Kungörelsen den 11 Maj 1855, utgår efter medelmarkegångspris, i hwilket fall detta sednare bör läggas till grund för beräknandet af räntans belopp. Dock iakttages, att frälseräntans kapitalwärde alltid ntsättes i fullt Riksdalerstal, så att möjligen öfwerskjutande öresbelopp icke beräknas, derest icke detsamma öfwerstiger 50 öre, i hwilket fall tvärhet ökas till fullt Riksdalerstal. § 4. Wid uppflattningen af fast egendom utsättas särflilda toärben: a) i stad: å tomt, åbyggnad och jordegendom; b) på lätthet: å hwarje färsiildt hemman och hemmansdel samt från annan egendom för alltid eller under wih tid afsöndrad lägenhet, äfwensom å byggnader, hwilka antingen anwändas till annat föremål, än jordbruket tillhörande näringar, eller åro uppförda på lustställen eller andra dermed jemförliga mindre lägenheter och utgöra dessa ställeus och lägenheters egentliga wärde. 4 B ewillnings-Stadga 1869. § 5. Den för fast egendom belöpande bewillning stall päföras famt erläggas och redowisas inom den ort, der egendomen är belägen. B) ikewiffmag för inkomst af kapital offer aröete. § 6. För all inkomst, ware sig af kapital eller arbete erlägges bewillning med Eu procent, beräknad ä bchällna inkomstbeloppet. Till inkomst af kapital räknas: ränta af utlånade eller i räntebärande obligationer nedlagda eller hos penningesörwaltande werk eller enstilde insatte penningar, äfwensom ränta och fädan minst ä rörelse, som icke kan inbegripas under benämning inkomst as arbete. Till inkomst af arbete räknas: afl den inkomst, förn erhälles af rörelse, yrke eller tjenst, säsom minst af bergsbruk jemte dertill hörande werk, inrättningar och näringar, af mjöl- och sagqwarnar, fabriker, mekanifla werkstäder, bränwinsbrännerier, samt andra för warors tillwerkning eller förädling anlagda inrättningar, penningerörelse, handelsrörelse, fleppsrederi eller sjöfart, handtwerk eller annan, jordbruket icke tillhörande näring; till allmänt begagnande upplätne kanaler och jernwägar famt andra farwägar; hwad ntöfwer dermed förenade kostnader förwärfmas genom utöfning af wctenstap, konst eller handastöjd; astöning, arvoden och traktamenten, sportler eller andra med allmän eller enskild tjenstebefattning förenade förmäner, samt pension, ärligt understöd (gratisikation), lifränta eller undantagsförmän. Wid de förenade Rikenas beflickningar hos utländfla Makter anställda, jemte alla öfrig a under Utrikes Departementet lydande embets- och tjenstemän erlägga inkomstbewillning för den del af deras aflöning, som motswarar Swruska statswerkets bidrag till samma aflöning. 5 Bewillnings-Stadga 1869. Arrendatorer af sådan Staten tillhörig, fast egendom, för hwilken bewillning enligt § 2 icke utgöres, erlägga bewillning för den inkomst, de af dessa arrenden åtnjuta. ^ • (, • . : >, | ; § 7. Grunder för inkomsternas beräknande. ko I fråga om den inkomst af kapital eller arbete, för hwilken Besittning skall utgöras, fär afdrag icke ske för den skattfkyldiges och hans familjs lefnadskostnader eller dertill hänförliga utgifter. 2:o 11 ti den inkomst, för hwilken bewillning skall utgöras af löntagare samt dem, som åtnjuta arvoden eller traktamenten in. nt., in beräknas icke löntagares inkomst af boställe, hwarför fastighetsbewillning redan blifwit innehafwaren påförd; icke heller den del af iridelta armeens löner, som utgör afkomsten från de genom wederbörande boställsdireklioner utarrenderade boställen, för hwilka fastighetsbewillning erlägges; icke heller hwad som anwifats för bestridande af de med erhållna tjenster eller uppdrag förenade särskilda kostnader, såsom: resekostnadsersättning, a stat uppförd häst- och båtlega, officerares häst- och fouragemedel, anflag till skrifmaterialier och andra expenser, traktamente för förrättning a annat ställe, än tjenstemans eller i förrättningen deltagande persons wanliga boningsort, arvode eller traktamente för kommendering utom station, fältaflöning under krigstid, arvode eller traktamente för riksdag eller revision å annan ort, än der arvodes- eller traktamentstagaren är bosatt, presterskapets prostetunnor samt den ersättning, som under namn af inqvarteringspenningar utgår till indelta armeens officerare för bristande karaktershus ä deras boställen. Likaledes må afdrag fle för följande utgifter, nemligen: den afgift tjensteman såsom sådan åligger utgöra till Pensions-, Enke- och Pupill- eller annan understödskassa, aflöning eller annan ersättning till vikarie eller tjenstebiträde, presterflapets 6 Bewillnings-Stadga 1.869. s. k. Gärden och Taxen, ränta och amorteringsbidrag till Ofwerbyggnads-amorteringsfonden för prestgärdarne i Skäne, de af Landshöfdingars och offieerares löner utgående ackords-, rånte- och amorterings-afdrag famt kostnader för sädana anbefallda tjensteresor, för hwilka ersättning icke är särskild! anwifad. 3:o Inkomst genom bruks-, fabriks- och handelsrörelse, sjöfart, handtwerk eller annat yrke samt de med tjenstebefattning förenade obestämda eller extra inkomster taxeras för det löpande aret och böra i allmänhet beräknas pä grund af förhällanden under näst föregängna aret. Indelta, likasom andra i spanmäl eller persedlar utgående, löner upptagas till det kontanta belopp, de efter sednast för orten fastställdt markegängspris utgöra. Wid beräkningen af behållen inkomst af kapital eller arbete iakttagas för öfrig! de i dessa hänseenden meddelade bestämmelser och närmare föreskrifter, som ofrvan äberopade instruktion för bewillningstaxeringarnes werkställighet innehäller. § 8. Undantag frän de i 8 6 meddelade stadganden. Bewillning för inkomst af kapital eller arbete eget icke rum, när den skattskyldiges sammanräknade ärsinkomster understiga Fyrahundra Riksdaler. Öfwerstiga de icke Ett Tusen Åttahundra Riksdaler, äro tre hundra Riksdaler af inkomsten frän kapital eller arbete fria frän bewillning. När man och hustru drifwa särskilda yrken, beräknas ofwannämnda befrielse eller lindring efter deras sammanräknade inkomster. Widare äro frän utgörande af inkomstbewillning frikallade: a) Staten, kyrkor, akademier eller wetenskapliga samfund, jernkontoret, sä länge detta werks winstmedel till allmänt nyttiga ändamäl anwändas, länens hushällnings-sällskaper, allmänna skolor och underwisningswerk, stipendiifonder, pensionsanstalter, sjuk- och fattigwärds-inrättningar, jemte andra fromma stiftelser. 7 Bewillnings-Stadga 1869. sparbanker samt städer och menigheter; börande dock för löner, arvoden och pensioner in. m., som af nu uppräknade werks och inrättningars medel utgå, af innehafwaren erläggas bewillning efter samma beräkningsgrund, som för andra lön- och pensionstagare med flere är fastställd; och stall bewillning äfwen utgå af den Lehällna inkomst, som enligt gällande föreskrifter kan wid lediga eeclesiastika sysstor tillfalla de under konsistorieruas wärd ställda kassor, äfwensom af patron: ecclcsiarum i Skane, Halland och Bohuslän, som njuta spanmäl af krono- eller kyrkotionde, likasom af den kyrkorna i dessa orter tillhörande tionde, som ej är pa lön eller till andra bestämda ordinarie utgifter anflagen, samt as domkyrkorna i riket för deras inkomst i spanmal eller hemmauöräntor, sedan derifrån blifwit afräknade endast sädana, efter särstild stat utgående löner, för hwilka innehafwarne, efter denna artikels ofwanstäende 6 §, till det belopp förut stadgadt är, bewillning erlägga; b) medlem as Konunga-ätten för af Staten anwisadt anslag samt för inkomst af kapital; c) wid de förenade rikenas bestickningar hoö utländsta Makter anställda, jemte alla ösriga under Utrikes Departementet lydande embets- och tjenstemän, för den del af deras aflöning, som motswarar Norsta Statswerkets bidrag till samma aflöning, samt främmande Makters härwarande bestickningar och konsulater tillhörande personer jemte deras betjening, sawida de icke äro Swensta uudersäter eller inom riket drifwa handel eller utöfwa annat yrke; d) utländsk man, hwilken endast såsom resande sig i Swerige uppehåller ock, här i riket hwarken idkar någon näring eller är i Statens, kommuns eller Swenst undersätes tjenst anställd. Bewillning för inkomst af kapital eller arbete päföres: bankbolag, der bolagets rörelse drifwes, ware sig genom huswudkontor, afdelnings- eller kommissionskontor; 8 Bewillnings-Stadga 1869. annat bolag, der bolagets rörelse hufwudsakligen, ä en eller flera orter, drifwes, eller, i fall sädana bestämda orter icke förefinnas, der bolaget har sin styrelse; fabriksegare, handlande samt annan yrkes- och näringsidkare, der fabriken är belägen, eller handeln, yrket eller näringen förnämligast idkas; dock skola handlande i de städer, hwilka innefatta flera församlingar, för den handelsrörelse, de derstädes idka, taxeras inom den församling, der de äro mantalsflrifne; egare af fartyg, hwaruti flera hafwa del, der hnfwud- eller korrespondentredaren är mantalsflrifwen, eller, om sådan cj finnes, der fartyget har sin hemort; utrikes boende pensionstagare frän Swenfla Statswerket eller annan allmän inrättning, der pensionen utbetalas; hwar och en annan flattflyldig, der han är mantalsflrifwen. § 10. För inkomst, förn beskattas pa annat ställe, än den skattflyldiges mantalsflrifningsort, äfwensom för inkomst af bolag, säl befrielse eller lindring i Lewillningen efter § 8 icke tillgodonjutas. Art. III. A) DäetmffmnQ as frälse-egendomar. § 11. Utom den efter fast egendoms uppskattade wärde, enligt 2:dra Artikeln, utgäende bewillning, skall för frälse-egendomar följande afgift fortfarande beräknas och utgöras pä samma sätt som hittills, nemligen: Tretio öre för hwarje rusttjenstmark, efter ingifwen och riktig befunnen rusttjenstlängd och jordebok i det län, der egendomen är belägen. 9 Bewillnings-Stadga 1869. Denna afgift upphör till hälften, da rustningen uppsattes, och eget icke rum för sätes- och ladugärdar samt de till Danwiks hospital hörande frälsehemman. De frälsehemman, som hwarken utgöra ränta i rusttjenstpersedlar eller äro i rusttjenstlängden uppförda, anses wid bewillningens beräknande lika med andra närmast belägna frälsehemman, med hwilka de kunna jemföras; liten för utsockne frälsehemman betalas: i Skalle Fem Riksdaler tretioett öre, i Blekinge Fem Riksdaler samt i Halland och Bohus län Fyra Riksdaler ättiofyra öre, allt efter förmedladt helt mantal, och i lika förhållande för mindre hemmansdelar. För rä- och rörs- samt insockne hemman erlägges hälften emot det, som för utsockne hemman stadgadt är; börande, i händelse af rustningens uppsättande, ej mindre för rä- och rörs- än insockne hemman samma afdrag ega rum, som för frälsehemman är fastställdt. För särflildt flattlagda, af frälsenatnr warande lägenheter, utan hemmantal, i Skank, Halland, Blekinge och Bohus län, erläggas Fcmtiotre öre för hwarje tunna hardt korn af den äsatta räntan. B) Remlltnmg för post- och Loishemman. § 12. För de Post- och Lotshemman, som äro frikallade frän rotering och kronoskjuts, betalas särflildt efter hemmantalet Tre Riksdaler Riksmynt för hwarje helt mantal och i lika förhållande för de mindre, men för dem, hwilka endast njuta - frihet för kronoskjuts, förswinner afgiften. Bihang till giBb. Prat. 1868; 10 Samt. 1 Afl. 2 Bandet. (Bewillnings-Stadga.) 2 10 Bewillnings-Stadga 1869. C) lemiflntnfl för rättighet titt skogsäng ä ätfmännmgar. § 13. För rättighet till skogsfång pa Kronans mot rekognition, till bruk, hyttor eller grufwor upplätna allmänningar erläggas Tjugofem öre för hwarje stafrum med eller deremot fwarande aderton tunnor kol) och beräknas denna afgift efter det belopp med eller kol, för hwilket rekognitions-afgiften enligt privilegier eller resolutioner utgår, antingen flogssanget årligen begagnas eller icke. ■; ti :-it'' . (C ij - ''st »i § 14. ;JjI| För kolningsfrihet på härads- eller socken-allmänningar, när derför till häradet eller socknen icke erlägges betalning, fwarande mot den, som för rekognitions-skogars eller krono-allmänningars begagnande, enligt 1752 ars författning, jemte bewillningen utgöres, stall afgiften fä höjas, att beloppet blifwer enahanda med hwad för nyttjande rätt till kronoflogarne erlägges. D) Rewittnmg af Ranll-hofag med feöeOutgifningsrätt. § 15. Enflild Bank, som eget sedel-utgifningsrätt, erlägger, utom bewillning enligt 2:dra Artikeln, eu afgift as Twä Riksdaler för hwarje Tusen Riksdaler af det högsta belopp as Bankens sedlar, som på en gång under nästföregående året warit utlemnade i rörelsen; warande Styrelsen för sådan Bank styldig att, till upplysning wid denna afgifts debitering, i början af hwarje år aflemna eu genom intyg af «. det utaf Konungens Befallningshafwande förordnade ombud bestyrkt uppgift å nyhnämnda fedelbelopp. Bewillnings-Stadga 1869. 11 E) ikewiltmng of utfonöffie handlande och f)mit)efs=en)ei)iter. § 16. Utländning, förn reser omkring i landet och för egen eller, såsom utskickad, för annans räkning, bjuder ut eller slutar handel om utländfla waror, stall, wid ankomsten till riket, till närmaste kronouppbördsman i stad aflemna stristlig uppgift, huru länge han ämnar här qwarstanna, samt derwid erlägga Etthundra Riksdaler för rättigheten att under eu tid af högst tre mänader idka dylik handel; åliggande det honom att, derest han efter nämnda tid mitt samma rättighet utöfwa, förflottswis betala ytterligare Fyratio Riksdaler i mänaden, hwilken afgift stall antingen för längre tid pa en gäng eller för minst eu manad om sender, men alltid för full manad, inbetalas till Kronans uppbördsman i stad inom det län, der han wid betalningstiden sig uppehåller; stolande gvittenset ä den erlagda afgiften mara meddeladt ä tryckta blanketter, som, efter wederbörliga reqvisitioner, böra af RiksgäldsKontoret Konungens Befallningshafwande tillsändas, för att Kronans uppbördsmän i städerna tillhandahällas och hwilka blanketter, som skola lyda dels ä Etthundra Riksdaler, dels a Fyratio Riksdaler hwardera, böra innehålla erinran om behörigt iakttagande af hwad gällande författningar i afseende ä dylik handel stadga. Den utländning, som, utan att hafwa den stadgade afgiften behörigen erlagt, beträdes med att bjuda ut eller sluta handel om utländfla waror, stall, jemte afgiftens erläggande, böla Femhundra Riksdaler. Förbrytelser häremot upptagas af poliskammare, der sådan finnes, och eljest af allmän domstol; och fördelas de ädömda böterna lika emellan äklagaren och de fattiga. De sålunda uppburna bewillningsmedlen åligger det uppbördsmännen att under titel: "Bewillning af utläudfle handlande och handels-expediter," säsom andra kronomedel i behörig ordning uti länets ränteri leverera; hwarförutan wid hwarje ars slut bör uppgöras och till Konungens Befallningshafwande insändas redo - 12 Bewillnings-Stadga 1869. wisning för de emottaga qvittens-blanketterna, hwilka redowisningar, sedan desamma blifwit till riktigheten af Konungens Befallningshafwande styrkta, böra inom Januari mänads slut det följande aret till Riksgälds-Kontorct insändas, för att med ränteriförstagen jemföras och derefter astemnas till Kongl. Maj:ts och Rikets Kammar-Rätt, för att tjena till ledning wid räkenskapernas granstning. För de ifrån Riksgälds-Kontoret till Konungens Befallningshafwande afsände qvittens-blanketterna, hwilka, intilldeh desamma till uppbördsmännen utlemnas, stola i landtränteriet förwaras, bör jemwäl inom Januari mänads utgång behörig redowisning till Riksgälds-Kontoret insändas. Hwad i denna § är stadgadt, rörande särskild bewillningsafgist af utländning, som utbjuder -eller försäljer utländfla waror, gäller icke för Norrman, som idkar handel med Norska produkter. F) Rewiffmng af utfänimuigar för fmnferter och hrnmatiffta eller andra föreställningar. § !7. Utländsk man eller qwinna, förn, med wederbörligt tillstånd, mot inträdesafgift för egen räkning gifwer konsert eller annan musikalisk tillställning, uppförer skadespel, förewisar konstridning, lindansning, mekanifla eller andra konster, kosmoramor, panoramor oeb andra optiska konststycken, waxkabinetter, samlingar af djur och naturalier m. m., erlägger för hwarje särskild konsert eller hwarje dag, dä stadespel eller annan föreställning gifwcs, i Stockholm och Göteborg Tre Riksdaler och ä annan ort inom Riket Eu Riksdaler Femtio öre; börande sådan konsertgifware, teaterförestandare, konstidkare eller förewisare, innan tillståndet meddelas, styrka, antingen att den stadgade afgiften, för den tid eller det tillfälle tillståndet omfattar, blifwit till fullo betald, eller att godkänd säkerhet derför blifwit till wederbörauvc uppbördsman aflemna!); och stall, i sednare händelsen, afgiften alltid wid 13 Bewillnings-Stadga 1869. hwarje mänads slut för samma manad till fullo liqvideras; åliggande det den betalniugsskyldige att, wid det tillfälle sådan liqvid erlägges, till uppbördsmannen jemwäl öfwerlemna bewis, i stad frän wederbörande fiskal och i köping eller pa landet från länsmannen i orten, om antalet gifna konserter eller förewisningsdagar, hwilket bewis bör åtfölja uppbördsmannens redowisning öfwer de influtna afgifterna. Uppbördsmannens qvitto ä erlagd betalning för sednast inom riket gifna representationer bör destutom owilkorligen af hwar och en sådan utländning, dä han i sagde ändamål till annan inrikes ort ankommer, företes innan nytt tillstånd honom meddelas. Till kontroll derå, att ifrägawarande afgift blifwit t behörig ordning erlagd, skall det åligga, i stad fifial och i köping eller på landet länsman eller den, som der innehar motswarande befattning, att, efter hwarje hälft års utgång, till Konungens Befallningshafwande i länet skriftligen nppgifwa, huru mänga föreställningar af förenämnda beskaffenhet derstädes blifwit under tiden gifna, eller, om någon sådan ej förekommit, det likaledes anmäla; hwarjemte uppbördsmännen skola inom Januari manads utgång det påföljande året till Konungens Befallningshafwande insända redowisning för de under förflutna aret influtna avgifter af ifrägawarande beskaffenhet; börande dessa redowisningar och uppgifter åtfölja kronoräkenskaperna, dä de till Kammar-Rätten insändas. G) OSemtffritnij as gåfroa, teftamente, fideikoimh, ars och synd. § 18. 1:o För gåfroa af fast egendom, med full eganderått till sjelfwa egendomen erlägges En för hundra i bewillning. 2:o För testamente af fast eller lös egendom, kapital eller fordringar, med full eganderätt till sjelfwa egendomen eller kapitalet, erlägges En för hundra i bewillning. 14 Bewillnings-Stadga 1869. 3:o För Fideikommiss erlägges af hwar och en, förn tillträder eller mottager fideikommitterad egendom eller såsom fideikommiss anslaget kapital. En för hundra i bewillning. 4:o Frän de i förestående momenter stadgade bewillningsafgifter befrias: a) efterlefwande maka; b) skyldemän i rätt upp- och nedstigande led, äswensom syston eller deras afkomlingar; c) annan fjermare arfvinge, för sin lagliga arfslott, Lfwensom för allt hwad derutöfwer är gifwet, som icke uppgår till Ett Tusen Riksdaler kapital; d) kyrka, akademi, wetenskapligt samfund, allmän stola eller annat allmänt underwisningswerk, stipendii-fond, pensionsanstalt, sjuk- eller fattigwärdsinrättning, jemte annan from stiftelse; samt e) hwar och eu annan, dä wärdet af den gifna egendomen eller kapitalet icke uppgär till Ett Tusen Riksdaler. 5:o För arf af fast eller lös egendom, som icke öfwergär till styldeman i rätt upp- eller nedstigande led, syston eller deras afkomlingar, utan till fjermare arfwinge, erlägges eu af hundra i bewillning, när arssbeloppet uppgär till Ett Tusen Riksdaler. § 19. Wid utgörande af bewillning för gäfwa, testamente, fideikommiss eller arf, beräknas wärdet ä fast egendom efter sednaste bewillnings-taxering och ä lös egendom efter stedd bouppteckning, mätis-manna-ordom eller domarens pröfning. Dä fideikommiss öfwergär till person, som, enligt 3 mom. t § 18, är skyldig derför erlägga bewillning, bör nya fideikomiss-innehafwaren inom ett är frän fideikommissets tillträdande hafwa till wederbörande uppbördsman antingen inbetalt den stadgade bewillningen eller ock, derest twist om fideikommihrätten uppstätt, ställt godkänd borgen för bewillningens erläggande sednast inom ett är sedan twisten Bewillnings-Stadga 1 869. 15 blifwit genom laga kraftegande beflut afgjord. Underlåter han sädant fullgöra, Läte 10 Procent as bewillningens belopp, hwilka böter tillfalla äklagaren. För öfrigt kommer, i afseende pa kontrollen af all gäfwo-, testaments- och arfsbewillnings wederbörliga beräkning, erläggande och redowisande, att iakttagas hwad i derom särskildt utfärdad författning är stadgadt. § 20. För anträffa^ fynd erlägges bewillning med eu för hundra af detsammas wärde, fäwida detta uppgär till Ett Tusen Riksdaler. Frän denna afgift äro likwäl sädana fynd, som eget antigvariskt och historiskt intresse, befriade. H) MutlTmmj för fpeffiort. § 21. Utom den för fabrik i förhällande till behällna inkomsten af derwid idkad rörelse föreflrifna bewillning, utgöres wid tillwerkningen af spelkort den genom särskild författning stadgade stämpelafgift. I) -toutlTntmj för träningar och pertoötfim skrifter. § 22. Likaledes utgöres bett genom särskild författning stadgade stämpelafgift för tidningar och andra periodiska skrifter, utan afdrag ä den bewillning, som utgifwaren eller förläggaren, enligt denna Bewillnings-Stadga, äligger. K) lerotffntng för Marafttersfuffmaftter. § 23. Itc För Fullmakter, öppna Bref eller Resolutioner, hwilka frän och med är 1842 meddelats eller hädanefter meddelas pa karakter eller namn, heder och wärdighet 16 B ewillnings-Stadga 1869. as embete eller tjenst, eller ä sådan beställning, med hwars innehafwande ej åtföljer lön pa stat eller arvode eller tjenstgöringsskyldighet, skall i bewillning årligen erläggas Tio procent af beloppet utaf allt det stämplade papper, hwarmed dylika Fullmakter, öppna Bref eller Resolutioner, efter den i Kong!. Maj:ts nådiga Kungörelse angående ståmpel-pappers-afgiften stadgade grund, blifwa belagde. Dock må denna afgift ej understiga Fyra Riksdaler Femtio öre Riksmynt. 2:o För Fullmakter, öppna Bref eller Resolutioner, af hwilka, enligt Bewillnings-Stadgan de» 14 Maj 1835, i årlig bewillning erläggas Sex procent af beloppet af det stämplade papper, hwarmed desamma äro belagde, stall enahanda afgift fortfarande utgöras. 3:o Den, som erhållit högre karakter, än som åtföljer innehafwande tjenstegrad, och, efter behörigt förordnande, minst eu manad förrättar den tjenst, som motswarar den högre karakteren, samt sådant wederbörligen styrker, erlägger icke under löpande året någon karaktersbewillning. 4:o Den, som under påstående krig eller i och för krigsförtjenst erhåller eu högre karakter utan åtföljande lön på stat, erlägger för fullmakten derå ingen bewillning. 5:o Undfår någon afsted utan högre karakter än, som åtföljt förut innehasd tjenst, påföres honom icke karaktersbewillning. 6:o Wid den Mantals- och Skattstrifning eller Bewillnings-Beredning, som först inträffar efter det karaktersfullmakt erhållits, eller, i händelse eu sådan person, för hwilken karaktersbewillning kan komma i fråga, ställe till annor ort afflytta, än den, hwarpä han förut tomt flattstrifwen, bör den karakteriserade personen, wid anfwar, såsom för felande uppgift i öfrig* finnes stadgadt, förete karaktersfullmakten, antingen i original eller wederbörligen styrkt afskrift, som tillika utwisar beloppet af allt det stämplade papper, hwarmed fullmakten är belagd. 17 Beto {Ilning 8 »(Stab g a 1869. § 24. Den för Bankbolag, enligt hemta artikel, stadgade Betingning påföres och erlägges i ben stad, der Banken är inrättad eller har filt hnfwndkontor. Betoillntngen as testamente eller arf erlägges, antingen der den person, som efterlemnat den testamenterade eller arffallua egendomen, sednast warit mantalsskrifwen, eller ock der behörigen godkänd borgen för afgiften blifwit ställd. För Fideikommih skall betoillningsafgiften ntgöras der den sideikommitterade egendomen finnes, eller ock å annan ort, ber dylik borgen för afgiften blifwit aflemnad. Föreskrifter angående Allmänna Bewillningens påförande, uppbörd, afkortning och redowisning. A) Uppgifter rörande fast egendoms märöe samt öefoppet eif fjmarje fkattfkyldigs inkomster. § 25. Till upplysning och ledning wid bestämmande af de betoillnings-afgifters belopp, som stola ntgöras, böra före den 15 Mars hwarje år följande officiela uppgifter meddelas, nemligen: 1:o af hwar och eu stadsdomstol och domare på landet: uppgift på de fasta egendomar, å hmilla under föregående året första uppbudet till lagfart meddelats, ästoensom angående beloppet af ben för hwarje egendom betingade köpestilling; börande i benne uppgift anmärkas, när försäljningen stett as föräldrar till barn, äfwensom då förbehåll gjorts om så kallade nndantagsförmåner; 2:o af hwarje inom riket bildad hypotheks-inrättnings direktion: uppgift å det to är be, hwartill t) to åt och en i samma hypotheks-inrättning under föregående året till belåning anmäld egendom blifwit uppskattad. Bihang till Riksd. Prat. 1868; 10 Samt. 1 Afd. 2 Bandet. (Bewillnings-Stadga.) 3 18 Bewillnings-Stadga 1869. 3:o af styrelserna öfwer brandförsäkrings-inrättningarne eller deras agenter eller wederbörande brandstods-kommitteer: uppgift rörande försäkringswärdet ä de bygg»åder, som i stad pa deh område eller i köping blifwit mot brandffada försäkrade, sedan enahanda uppgift af samma styrelse eller kommitté nästföregående året meddelades; 4:o af Statsdepartement jemte hwarje embetsmyndighet eller embetswerk, ware sig statens, stads eller menighets, äfwensom af styrelsen för allmän inrättning eller stiftelse eller med Kong!. Maj:ts oktroj försedt »verk eller bolag, der embetseller tjensteman, waktbetjent eller annan eget utbekomma aflöning eller pension: uppgift angående hwar och eu person tillkommande löner, arvoden, pensioner eller gratistkationer, boställe, löningsjord eller andra löneförmåner; hwarjemte bör anmärkas, hnrnwida med tjensten åtföljer inkomst utaf sportler, expeditionslösen, böteseller beslagsandelar eller dylikt, som, jemlikt KK 6 och 7 mom. 2, är bewillning underkastadt; 5:o af städernas Magistrater: angående beloppet af hwarje fabriks- eller näringsidkares tillwerkningar, i enlighet med de hos Magistraterne tillgängliga uppgifter. I § 26. De i näst ofwanstående § föreskrifna uppgifter böra, der sådant utan synnerlig swärighet sig göra tåter, upprättas församlings- eller sockncwis, och inom olika län eller i särskilda städer belägna egendomar fa lika litet, som de i särftilda län eller städer bosatte lön- och pensionstagare, a en och samma uppgift sammanföras. Omförmälda uppgifter stola inom stadgad tid antingen tillsändas Konungens Befallningshafwandc i länet eller omedelbart tillställas i stad Magistraten och på landet wederbörande Kronofogde, för att till Bewillningsberedningarna öfwerlemnas; stolande de bland dessa uppgifter, som afse fast egendom, derest desamma taxeringslängden icke bifogas, sedan Beredningen afstutat sina arbeten, till Magistraten eller Kronofogden återställas för att nästkommande ärs Bewillningsberedning tillhandahållas. 19 Bew illn rngs-Stadga 1869. § 27. Direktionen eller styrelsen för hwart och ett bolag, förn fatt sina bolagsreglor af Kongl. Maj:t stadfästade och antingen skår under offentlig kontroll eller har inskränkt answarighct enligt Kongl. Förordningen den 6 Oktober 1848, stall det åligga att före April mänads utgång hwarje ar, pa sätt i § 26 finnes föreskrift»^ insända bestyrkt utdrag af samma bolags sednast afslutade räkenflaper, utwisande beloppet af bett, under det är dessa räkenskaper omfatta, för bolaget uppkomna minst. Och bör sadant utdrag beträffande bankbolag utwisa beutla minst fördelad pa hufwudkontoret samt hwarje af deff afdelnings- och kommissionskontor. § 28. Derest i §§ 25 och 27 föreskriftven uppgift icke warder inom stadgad tid aft lemnad eller, om erhällen uppgift befinnes ofullständig eller origtig, bör, der fädant för bewillningstaxeringens wederbörliga werkställighet anses behöfligt, saknad fullständig eller rättad uppgift ofördröjligen infordras genom Bewillningsberedningens ordförande. Annan för Beredningen erforderlig officiel uppgift skall, dä begäran derom framställes, af wederbörande embetswerk lemnas. § 29. Wid underlätenhet att behörigen fullgöra hwad i ofwanstäende §§ 25, 26 och 28 är stadgadt, rörande der omförmälda officiela uppgifter, ware wederbörande tjenstemän underkastade answar, som för annan försummelse i tjensten. Skulle sådan uppgift, som i § 27 är föreskrifwen, oaktadt derom gjord erinran, icke inom dä förelagd tid aflemna^, skall bolaget böla ett belopp, swarande mot tio procent af den bewillning efter 2:dra Artikeln, som warder bolaget päförd. Utan hinder af uteblifwen uppgift egcr Bewillningsberedningen att föreslå samt Taxerings- och Pröfnings-kommitteerna att påföra och fastställa bett bewillning, som anses böra af skattskyldig utgöras. 20 Bewillnings-Stadga 1869. § 30. Hwar och en skattskyldig ma, om han dertill finner sig befogad, meddela upp-- lysning om sina inkomsters och tillgängars werkliga belopp, samt derwid likaledes nppgifwa de afdrag, svin han wid bewillningsafgiftens bestämmande anser sig berättigad att tillgodonjuta. Sålunda friwilligt meddelad uppgift, hwars offentliggörande den skattflyldige förklarat sig icke medgifwa, ma endast inför Beredningen och, med den flattskyldiges samtycke, inför Taxerings- eller Pröfnings-kommittéen företes, men icke utan hans samtycke i kommittéens protokoll intagas; stökande, sedan frågan om samma stattstyldigs bewillningsasgift blifwit afgjord, denna uppgift till honom återställas eller bewisligen förstöras af den, förn densamma emottagit. Enahanda stadgande galle äfwen i afseende ä de uppgifter, som af aktiebolag enligt § 27 stola meddelas. B) lerotffmngsafgtftevnas påförande. l:o Bewillningsberedningarne. § 31. De inom hwarje stad eller stadsförfamling och hwarje socken pa landet, med hänsigt till bewillningstaxeringen, aflemnade uppgifter stola samlas och ordnas af en för taxerings frågornas beredande samt taxeringarnes underlättande tillsatt särskild Beredning, hwilken det åligger att, på grund af sagda uppgifter och andra inhemtade upplysningar samt eljest egande kännedom om wärdet af den egendom eller beloppet af den inkomst, för hwilken bewillning skall utgöras, förestå den på taxering beroende bewillningsasgift, förn hwarje stattskyldig anses böra utgöra. Uti Stockholm och Göteborg samt andra städer, hwarest flera sådana Beredningar för hwarje års taxeringsförrättning erfordras, eget Konungens Befallningshafwande att, efter Magistratens hörande, bestämma antalet af de Beredningar, som der skola 21 Bewillnings-Stadga 1869. tillsättas, samt det distrikt, hwarje Beredning kommer att omfatta. Masa mä pa landet större socknar as Konungens Befallningshafwande fördelas i twä eller flera Beredningsdistrikter; äfwensom twä eller flera mindre socknar kunna till ett Beredningsdistrikt santmanflas. § 32. Hwarje Bewillningsberedning bör i stad bestå af tre, högst fyra personer, nemligen en af Konungens Befallningshafwande till ordförande och föredragande förordnad Magistrats- eller annan härtill lämplig person samt twä eller tre inoni Beredningsdistriktet boende personer, som under sednast förflutna är derstädes utgjort allmän bewillning efter dä gällande Bewillnings-Stadgas 2:dra Artikel. Dessa ledamöter utwäljas af stadsfullmäktige i de städer, der sädane finnas, men i öfriga städer af allmän rädstuga. Pä landet bör Bewillningsberedningen utgöras af någon utaf Jonungens Befallningshafwande förordnad, helst inom distriktet boende, person, förn eger tillförlitlig kännedom ötn ortens ekonomiska ställning och industriela förhållanden och hwilken skall mara ordförande och föredragande, samt twä eller tre på kommunalstämma utsedde, i orten bosatte personer, af hwilka under sistförlidna är bewillning inom socknen eller pastoratet blifwit erlagd efter dä gällande BewillningsStadgas 2:dra Artikel. Arv deremot flera socknar förenade till ett Beredningsdistrikt, skall för hwarje socken wäljas eu eller twä ledamöter i Beredningen. Wid samma tillfälle, som de ordinarie ledamöterna i Bewillningsberedningen utses, skola äfwen, sä i stad som pä landet, eu eller twä suppleanter pä enahanda sätt, som de ordinarie ledamöterna, utwäljas. § 33. Genom utfärdad allmän kungörelse underrättar Konungens Befallningshafwande, i början af hwart och ett är, de skattskyldige om de personer, som inom hwarje ort blifwit af Konungens Befallningshafwande förordnade att såsom ordförande deltaga i Bewillningsberedningen för samma är, samt om de särskilda Beredningsdistrikter, 22 Betoillnings-Stadga 1869. deruti stad eller socken blifwit fördelad, äfweusom om det antal Beredningsledamöter, som inom hwarje stad eller socken skall wäljas, och hwad för öfrig! wid dessa mål bör iakttagas. Sagda mål förrättas före Januari mänads utgång; börande genast efter walförrättningens stut ej mindre de dä walda personerna, än den as Konungens Befallningshaswande förordnade ordföranden i samma Beredning om de werkställda toalett underrättas. § 34. Pa det Bewillningsberedningens ordförande och ledamöter må ega tillfälle att inhemta nödig kännedom om sina åligganden, bör ett tillräckligt antal exemplar af denna Stadga, äftoenfom af Förordningen angående mantals- och stattstrifningarnes förrättande jemte den del af de till dessa författningar hörande formulärer, förn skall af Beredningarna och de flattstyldige begagnas, äfwensom af den för taxeringssörrättningarna gällande instruktion, uppå Konungens Befallningshaftoandes reqvisition, genom Riksgäldskontorets försorg öftoersändas till Konungens Befallningshaftoandc, som later öfwerlemna erforderligt antal exemplar deraf i stad till Magistraten och å landet till ordföranden i kommunalstämman, för att genast efter makt tillhandahållas Beredningens ordförande och hwarje dch ledamot; börande dock dessa exemplar, tiar Beredningen för aret afstutat filta arbeten, till wederbörande Magistrat eller kommunalstämmas ordförande återställas, för att nästa år för enahanda ändamål kunna begagnas. § 35. Uti ofwanberörda kungörelse erinras tvederbörande om astemnandet af de uppgifter, som i afseende på den förestående bewillningstaxeringen stola meddelas och as Beredningen emottagas; åliggande det Beredningens ordförande att, der sådan uppgift eller annan för bestämmande af bewillningsafgiftens belopp behöflig upplysning saknas, på sätt § 28 stadgar, densamma från tvederbörande infordra. 23 Bewillnings-Stadga 1869. § 36. Med iakttagande af samma ordningsföljd mellan focknarne, förn i afseende pa taxeringsförrättningarnes werkställighet är förestrifwen, eger Bewillningsberedningens ordförande att bestämma tid och ställe för hwarje Berednings sammanträde; och bör han, derom ofördröjligen ej allenast underrätta de öfrig» ledamöterna af Beredningen, utan äfwen pa lämpligt sätt meddela de skattskyldige inom Beredningsdistriktet underrättelse. Beredningssammanträdena, hwilka pa landet alltid skola hällas inom distriktet, böra utsättas sä tidigt, att samtliga beredningarna sednast inom Maj mänads utgång må hafwch''afstutat sina arbeten. § 37. Till Bewillningsberedningens ordförande bör ä landet Häradsskrifwarcn och i stad wederbörande tjensteman inom Mars mänads utgång, wid bot af 3 Riksdaler Riksmynt för hwarje öfwerskjutande dag, hafwa aflemna! på mantalslängden grundade och enligt härwid fogade formulär uppställda längder, för införande af den fastighetswärdering, som kommer att af Beredningen förestås. Derutom böra, wid samma tillfälle, till Beredningens ordförande aflemna^ tillräckligt antal tryckta blanketter till taxeringslängden öfwer inkomstbewillningen efter 2:dra Artikeln, uti hvilken enligt bilagde formulär uppgjorda längd Beredningen införer alla de personer, som Beredningen anser skyldiga att dylik bewillning erlägga. I stad böra Beredningarna till dessa längders upprättande och kompletterande åtnjuta nödigt biträde af wederbörande uppbörds- eller annan dertill utsedd tjensteman. I öfwerensstämmelse med den för tareringsförrättningarna utfärdade särskilda instruktion, och under tillämpning af de i denna Förordnings 2:dra Artikel stadgade grunder för bestämmande af hwarje stattflyldigs bewillningsafgift, åligger det Beredningen att förestå och uti förberörda stängder införa det fastighetswärde och det inkomstbelopp, jemte den bewillning, hwilken enligt åberopade Artikel stall inom Beredningödistriktet påföras hwarje stattstyldig; och bör Beredningen härwid följa den 24 Bewillnings-Stadga 18 69. inom samma ort sednast upprättade mantalslängd, hwilken för sådant ändamål stall, sedan densamma blifwit i förestrifwen tid och ordning granstad, jemte alla dertill hörande uppgifter och handlingar, ofördröjligen och sednast inom medlet af April manad, tillställas ordföranden i ortens Bewillningsberedning. Beslut mä icke kunna fattas af Bewillningsberedning, som omfattar blott en socken, derest icke ordföranden och minst twä ledamöter äro närwarande, ej heller as Beredning, omfattande twä eller stera socknar, med mindre, utom ordföranden, en ledamot från hwarje socken är tillstädes; börande i allt fall, dä ordinarie ledamot t Beredning är fränwarande, wederbörande suppleant ofördröjligen tillkallas. Derest, wid förestående af fastighetswärde eller inkomstberäkning samt deraf beroende bewillningsafgifter, skiljaktighet i meningarne inom Beredningen uppstår, komma beloppen att uti ofwannämnda förstag upptagas i öswerensstämmelse med den mening, som de flesta ledamöterna yttrat, samt, om rösterna utfalla lika, med den, som ordföranden biträdt; och åligger det ordföranden att, i de fall da hans mening icke gjort sig gällande, uti förslaget särstildt upptaga de belopp, han ansett böra de stattstyldige påföras; Varande det jemwäl hwar och eu af de öfrige Beredningsledamöterne obetaget att fä sin särstilda mening för Taxeringskommitteen anmäld, säwida densamma striftligen till Beredningens ordförande aflemnas. Ordförande eller ledamot i Beredning bör afträda, da fråga om bestämmande af hans egen bewillningsstyldighet inom Beredningen förekommer. § 38. Bewillningsberedningcns förslag bör, sednast fjorton dagar innan ortens Taxeringskommitté sammanträder, aflemnas i stad till Magistraten och på landet till kommunalstämmans ordförande; hwarefter, genom Magistratens eller bemälde ordförandes försorg, sä styndsamt ste kan, kungöres, att ifrägawarande förstag blifwit uppgjordt och aflemnadt, samt att kännedom om detsammas innehall kan på angifwet ställe inhcmtas. Sedermera bör den af Taxeringskommitteens ledamöter, som Bewillnings-Stadga 1869. 25 på kommunalstämma blifwit dertill utsedd, afhemta ofwannämnda förslag och detsamma till taxeringskommitteens sammanträde medföra wid bot af Tio Riksdaler. § 39. Skattskyldig, förn är mihnöjd med Beredningens förslag, eget att hos Taxeringskommitteen uppgifwa de skäl och styrka de förhållanden, pa grund hwaraf han anser detta förflag böra ändras eller ogillas. § 40. 1:° Kronofogde eller Magistratsperson mä ej utan laga förfall kunna assäga sig erhållet förordnande att mara ordförande i Bemillningsbereduing. 2:o Hwarje annan inom Beredningsdistriktet bosatt person mark flyldig att, sawida han icke de 2:ne nästföregående aren deltagit i distriktets Bewillningsberedning eller är af laga förfall hindrad, emottaga förordnande att mara ordförande eller ledamot i Beredningen. Utom distriktet bosatt person är icke, utan sitt eget medgifwande, skyldig att sådan befattning sig ataga. § 41. 3 fall ordföranden i Bewillningsberedningen, utan att af laga förfall mara hindrad, icke widtager erforderliga åtgärder för Beredningens sammanträde eller underläter att inom föreskrifwen tid aflemna Beredningens förslag och öfriga handlingar, har han gjort sig skyldig till böter af Sextio Riksdaler. 3nfinner han sig icke ä den af honom för Beredningens sammanträde utsatta ort och tid, böte Trctio Riksdaler. Ledamot af Bereduingen eller tillkallad suppleant, som utan laga förfall frän sammanträdet uteblifwer, bete Tio Riksdaler. § 42. Ordförande i arets Bewillningsberedning bör jemwäl inställa sig hos Taxeringskommitteen för samma ort och dä medhafwa de uppgifter och öfriga handlingar, pa Bihang till Riksd. Prot. 1868; 10 Samt. 1 Afd. 2 Bandet. 4 (Bewillnings-Stadga.) 26 Bewillnings-Stadga 1 869. hwilka Beredningen grundat sina förslag. Skulle han eljest icke wara skyldig att, för tjensteäliggandens fullgörande, wid Taxeringskommitteen komma tillstädes, mä han för sin resa till och frän samt wistelse ä denna Kommittöes sammanträdesort åtnjuta fkjutsersättning för twä hästar och traktamentökostnadsersättning, beräknad efter Fem Riksdaler om dagen. 2:o Taxeringskommittéerna. § 43. Under allmänna bewillningen inbegripna och pa taxering beroende afgifters belopp bestämmes af den för sädant ändamål utaf de skattskyldige, pa sätt nedan stadgas inom sig utsedda Taxeringskommittv. I allmänhet utgör hwarje stad och pa landet hwarje pastorat särskildt taxeringsdistrikt; men der Konungens Bcfallningshafwande pröswar sädant lämpligt, mä större städer och pastorater fördelas i flera, och deremot inwid hwarandra belägna smärre pastorater sammanfläs till ett enda gemensamt taxeringsdistrikt. Hwart och ett taxeringsdistrikt har sin egen Taxeringskommitté, hwilken bör hälla sina sammanträden inom staden eller distriktet; dockmä för landet utsedd Taxerings-kommitte äfwen sammanträda i nära intill belägen stad. § 44. Efter dertill af städernas Magistrater samt Kronofogdarne och Häradsflrifwarne, för det löpande året, uppgjorda förslag, som under Mars mänad skola till Konungens Befallningshafwande i länet insändas, bestämmer och utsätter Konungens Befallningshafwande liden för Taxeringskommittéernas sammanträden. Wid denna tidsbestämmelse bör afses, att pä landet wederbörande Kronofogde och Häradsskrifware kunna öfwerwara hwarje Taxeringskommittees sammankomst, samt att de bemälda Kommittéer åliggande taxeringssörrättningar före Juli mänads utgång kunna wara asflutade. 27 Bewillnings-Stadga 1869. Inom Stockholms stad föresläs tiden för Taxeringskommittéernas sammanträden af nämnda stads Handels- och Ekonomi-Kollegium. § 45. Sä fort sig göra läter, utfärdar Konungens Befall ningshafwande allmän kungörelse angäende anställande af malen till ledamöter i Taxeringskommittéerna och Kommittéernas sammanträden; hwilken kungörelse jemwäl bör innehälla bestämda förestrifter om hwad wederbörande tjenstemän samt de stattstyldige hafwa att med hänsigt till meranämnda Kommittéer iakttaga, äfwensom angäende samma Kommittéers och dertill utsedde personers äligganden. Sednast inom fjorton dagar efter den, dä beutla kungörelse blifwit pä manligt sätt inför församlingen uppläst, utlyses ä landet kommunalstämma för omförmälda Mats werkställighet. I stad förrättas malen inför Magistraten af stadens wid allmän rädstuga eller wid mål af stadsfullmäktige röstberättigade innewänare; och stall, dä stad är delad i flera taxeringsdistrikt, hwarje distrikt för sig utse sina ledamöter i Taxeringskommitteen. § 46. Pä landet bör antalet af hwarje Taxeringskommités ledamöter tvära Nio, dä taxeringsdistriktet icke utgöres af mer än en församling. Omfattar åter taxeringsdistriktet twä församlingar, stall Taxeringskoinmitteen bestå af Tio ledamöter, bland hwilka Fem utfes af {markera församlingen; och om tre eller flera församlingar tillhöra samma taxeringsdistrikt, bör hwarje församling utse i förra fallet Fyra och i det sednare Tre ledamöter i detta distrikts Taxeringskommitté. I stad stall likaledes Taxeringskommitté bestå af Nio ledamöter dä Taxeringsdistriktet omfattar blott ett beredningsdistrikt. Inbegripas åter twä beredningsdistrikt under ett taxeringsdistrikt, stola ledamöterna i Taxeringskommitteen mara Tio, deraf Fem utses från hvardera beredningsdistriktet; och dä taxeringsdistriktet omfattar tre eller flera beredningsdistrikt, utfes från hwarje beredningsdistrikt i förra fallet Fyra och i det sednare Tre ledamöter i Taxeringskommitteen. 28 Bewillnings-Stadga 1869. Wid samma tillfälle, förn ledamöterna i Taxeringskommitteen wäljas, bör äfwen förrättas mål af suppleanter, motswarande minst en tredjedel af de ordinarie ledamöternas antal. De wal, hwarom nu är fråga, mä anställas genom dertill utsedde elektorer, i fall de walberättigade anse fädant walsätt böra begagnas. § 47. För att mara walbar till ledamot i Taxeringskommitté erfordras att inom taxeringsdistriktet hafwa under nästföregängna är utgjort allmän bewillning efter 2:dra Artikeln; börande åtminstone eu af dem, som utses till ledamöter i Taxeringskommittén, hafwa erhållit wederbörligt uppdrag att ä kommunens »vägnar deltaga i samma ars Bewillningsberedning. För ifrigt bör wid ifrägawarande to (it tillfcs, att sä widt möjligt är, sä to (it fastighetsegare som näringsidkare och löntagare komma att i Taxeringskommitteen eget säte och stämma. Efter walets förrättande bör den, som derwid fört ordet, om detsammas utgång skyndsamt underrätta i Stockholm Magistraten och pa landet Kronofogden, Genom Magistratens eller Kronofogdens försorg meddelas de »välde ledamöterne och suppleanterne underrättelse om deras erhällna uppdrag. Den, svin »valts till ledamot i Taxeringskommitteen, är, sä »vida han icke af laga förfall benfrat» hindras, skyldig att detta uppdrag fullgöra. Jnträffadt förfall bör ofördröjligen anmälas för Magistraten, Kronofogden eller Kronans ombud »vid den förestäende Dewillningstaxeringen, sä att före Taxeringskommitteens sammanträde suppleant hinner inkallas. Ledamot i Taxeringskommitteen, fett», utan anmäldt laga förfall, utebliftver frän Kommitteens sammanträde, stall bita Fem Riksdaler. Taxeringskommitteens »vid utlyst sammanträde närwarande ledamöter ega att, Ditt det för taxeringsförrättningens fortgång erfordras och utsedd suppleant för tillfället icke finnes att tillgä, inkalla annan till ledamot »valbar person att i Kommitteens förrättningar deltaga. 29 Bewillnings-Stadga 1869. Taxeringskommitté fär icke tråda i Verksamhet eller fortsätta sina göromål, sä Vida icke sex Vederbörligen Välde eller tillkallade ledamöter äro Vid sammanträdet tillstädes. § 48. Landshöfdingen t länet är berättigad att t Taxeringskommitteens öfwerläggningar, men icke i besluten, deltaga. Da Landshöfdingen är närwarande, söler han ordet inom Taxeringskommitteen; egande eljest hwarje sådan Kommitté att inom sig Välja ordförande. § 49. Under Taxeringskommitteens sammanwaro bör alltid behörigt Krono-ombud Vara tillstädes, för att kunna bewaka det allmännas rätt och meddela i sädant afseende erforderliga upplysningar. Detta ombud, hwilket det destutom åligger noga tillse, att anteckningarna i taxeringslängden Varda, i öswerensstämmelse med Taxeringskommitteens bcflut, riktigt Verkställda, förordnas i stad af Konungens Befallningshafwande; och bör företrädeswis dertill utses bett person eller någon as de personer, som, enligt Konungens Befallningshafwandes förordnande, deltagit i samma ars Betvillningsberedning. Pa landet är Kronofogden i orten sjelfskrifwet Kronoombud Vid Bewillningstaxeriugarna. Protokollet hos Taxeringskommitteen föres i stad af eu utaf Magistraten utsedd person, sä Vida icke beutla protokollsföring åligger någon Vist der anställd tjensteman. På lätthet skall sagda protokoll föras af Kronofogden. Af Taxcringskommitteens bestut föranledda anteckningar i taxeringslängden Verkställas på landet af Häradsskrifwaren och i stad antingen af den person, Magistraten sörordnat att i sädant afseende Vid Bewillningstaxeringen biträda, eller af bett tjensteman, hwars äliggande dessa anteckningars Verkställande tillhör; och äro samtlige desse tjenstemän pligtige att Taxeringskommitteen med upplysningar tillhandagå. Skulle Krono-ombudet anse Taxeringskommitteen, i ett eller annat hänseende, e hafwa iakttagit Bewillnings-Stadgans föreskrifter eller icke Verkställt taxeringen 30 Bewillnings-Stadga 1869. i öfwerensstämmelse med upplysta och bestyrkta förhållanden, bör sädant af bemälda ombud genast anmärkas. Dylik anmärkning, äfwensom Kommitteens i anledning deraf meddelade yttrande, skola i protokollet intagas. § 50. Har Kronofogde, Häradsskrifvare eller annan person, som det åligger att, enligt nästofwanstäende §, mara tillstädes och tjenstgöra wid Taxeringskommittees sammankomst, derifrån, utan laga förfall, uteblifwit efter den för Kommitteens sammanträde utsatta tid, eller har hans dehsörinuan inträffade förfall icke blifwit wederbörligen anmäldt, böte han Tretio Riksdaler. Kan, till följd af en eller annan anledning, taxeringsförrättningen icke företagas eller fortgå, bör anmälan derom af Taxeringskommitteen göras hos Konungens Befallningshafwande, som dä widtager ben åtgärd, förhällandet finnes påkalla. § 51. Wid hwarje Taxeringskommittés första sammanträde skall inför Kommittéer: uppläsas Art. II af denna Stadga äfwensom den till ledning och efterrättelse för taxeringsförrättningarna utfärdade Instruktion; åliggande det hwar och en ledamot af Taxeringskommitteen att, med noggrant iakttagande af sagda instruktions föreskrifter och efter bästa förstånd, på heder och samwete tillämpa denna BewillningsStadga samt bestämma och påföra den afgift, hwarje efter Stadgans 2:dra Artikel bewillning underkastad person inom taxeringsdistriktet bör rätteligen utgöra. § 52. Skulle Taxeringskommitteen, wid granskningen och pröfningeu af Bewillningsberedningens taxeringsförflag jemte dertill hörande uppgifter och de mot samma förflag framställda erinringar, finna sig föranlåten att från embetswerk och myndigheter eller bolag inhemta ytterligare uppgifter och upplysningar rörande sådana förhållanden, förn wederbörande, med hänsigt till bewillningstaxeringen, skola upp - Bewillnings-Stadga 186 9. 31 gstwa, förfaren pa enahanda sätt, som i afseende pa uppgifters eller upplysningars införflaffande åt Bewillningsberedningen i § 35 år stadgadt; egande Taxerings, kommittéerna owägerligen af dessa embetswerk och myndigheter undfå de upplysningar, som kunna erfordras. Uraktlåter bolag att, angående de i § 27 omförmålda förhållande», wederbörligen affordrad uppgift eller upplysning Taxeringskommittén meddela, ware bolaget underkastadt samma påföljd, svin dylik uraktlåtenhet wid Bewillningsberedningen enligt § 29 medför. § 53. Taxeringskommitteen bör äfwen noga granska de inom taxeringsdistriktet sednast upprättade mantalslängder, samt taga kännedom om de anmärkningar, som wid mantalsskrifningsförrättningarna eller wid samnia längders derefter werkställda granstning förekommit. Skulle härwid wisa sig, att någon antingen utan giltiga skäl blifwit från Krono-utflylder befriad, eller sätt sig utflylder ålagda, från hwilkas utgörande han, i anseende till sin nödställda och utblottade belägenhet, bort frikallas, eger Taxeringskommitteen att rättelse derutinnan meddela; börande dock ej mindre beflutet derom, än de stål, som detsamma föranledt, alltid i Taxeringskommitteens protokoll intagas. § 54. Uppstå skiljaktiga meningar bland Taxeringskommitteens ledamöter, och måste omröstning för frågans afgörande anställas, stall denna mara öppen och den mening Llifwa gällande, hwilken flertalet bland ledamöterna biträdt, eller, om rösterna utfalla lika, den förn länder till den stattstyldiges förmån. § 55. Taxeringskommittéernas sammankomster hållas inom slutna dörrar; dock äro flattstyldige berättigade inför Kommittöerna företräda för att meddela upplysningar i afseende på de bewillningsafgifter, som af dem böra erläggas. Ledamot af Taxe - 32 Bewillnings-Stadga 1869. ringskommitteen bör afträda, dä fråga om bestämmandet as hans egen, hans föräldrars, barns eller syskons bewillning förekommer. § 56. Sä midt utan hinder för taxeringsförrättningens fortgång sig göra låter, bör begärd upplysning om den af Taxeringskommitteen påförda bewillningsafgift stattskyldig på stället meddelas. Dehutom och på det hwar och en skattstyldig må komma i tillfälle erhålla kännedom om de hos Taxeringskommitteen stedda förändringar i Bewillningsberedningarnas taxeringsförslag, åligger det den, förn fört Kommitteens protokoll, att, inom fjorton dagar sedan bett Kommitteen åliggande taxerings förrättning blifwit afflutad, aflemna, i stad till Magistraten och på landet till kommunalstämmans ordförande, församlingswis utstrifua utdrag as sagde protokoll, utwisande alla as Taxeringskommitteen beslutade förändringar uti och tillägg till Beredningens afgisna förslag. Dessa protokollsutdrag stola, under wih bestämd och wederbörligen kungjord tid, på lämpligt och derwid äfwen tillkännagifwet ställe hällas de stattstyldige tillhanda. § 57. Justeringen af det hos Taxeringskommitteen förda protokoll bestyrkes genom derå tecknadt intyg af Kommitteens ordförande och troå ledamöter. Sä snart de i ofwanstäende § 56 omförmälda protokollsutdrag åro utstrifua, bör protokollet aflemnas till den tjensteman, som det tillhör att anteckningarna i taxeringslängden werkftälla. Taxeringslängden understrifwes af både nytzbemälde tjensteman och kronoombudet, hwarjemte riktigheten af deruti stedda, på Taxeringskommitteens bestut grundade anteckningar äfwen witsordas af ordföranden och twä ledamöter t samma Kommitté. § 58. Som det åligger Håradsstrifwaren på landet och wederbörande tjensteman i stad att, med den i uppbördsförfattningarna stadgade anfwarigbet, werkställa debite - Bewillnings-Stadga 18 69. 33 ringett as de i denna Bewillnings-Stadga föreskrifna afgifter, hwilkas belopp icke arv as taxering beroende; sä böra alla sädana asgister as bemälde tjensteman i särstild längd upptagao och till sitt belopp utföras. Dock eget Taxeringskommittéeu att anmärka derwid fledda mitzräkningar samt besluta om i sadant fall erforderliga rättelsers »verkställighet. § 59. Inom tre weckor efter det Taxeringskommitteens förrättning afslutats, skola taxeringsprotokoll och längder, jemte tillhörande handlingar, till Konungens Befallningshafwande i länet insändas, pa landet omedelbart af wederbörande Häradsflrifware och i stad genom Magistratens försorg; warande i annat fall den tjensteman, hwars försumlighet föranledt inträffadt dröjsmål, förfallen till böter af Eu Riksdaler 50 öre för hwarje dag, hwarmed ofwan bestämda tid öfwerskrides. § 60. Innan Taxeringskommittéen upplöses och ätstiljes, stall Kommittéen bland sina medlemmar föreslä Fyra personer till ledamöter i samma ars Pröfningskommitté, hwarwid, derest Taxeringskommittéens sammansättning sadant medgifwer, i stad bör utses åtminstone en, som under nästföregående är der erlagt bewillning för löneinkomst, samt pä landet ätminstone eu, af hwilken dä inom taxerings distriktet bewillning blifwit erlagd, antingen för sädan inkomst eller för inkomst af jordbruksnäringen icke tillhörande rörelse. Om de personer, som sälunda blifwit af Taxeringskommittéen föreflagne att, enligt stadgandet i nedanstäende § 62, utses till ledamöter i Pröfniugskommittéeu, stall wederbörande Magistrat eller Kronofogde ofördröjligen meddela Konungens Befallningshaswande underrättelse. Bihang till Riksd. Prot. 1868; It) Samt. 1 Afl). 2 Bandet. 5 (Bewillnings-Stadga.) 34 Bewillnings-Stadga 18 6 9. 3:o Pröfmngskommittverna. § 61. För att granska bewillningstaxeringarna samt pröfwa och afgöra anförda beswär eller annars framställda anmärkningar t anledning as Taxeringskommitternas widtagna åtgärder och beflut, skall eu Pröfningskommittv årligen sammanträda inom hwart och ett län i länets residensstad under September eller Oktober manad, samt i Stockholm för Stockholms stad under Oktober eller November manad; egande denna Kommitté att, efter tagen kännedom om hwad Laxeringslängder och protokoller jemte aflemnade uppgifter innehålla och noggrann pröfning af alla Kommittéen underställda frågor och förhållanden, meddela sådana rättelser och förändringar i eller göra sädana tillägg till de bewillningsafgifter, sednast församlade Taxeringskommittéer påfört, som finnas af rättwisa och billighet samt en författningsenlig och jemlik beskattning påkallade; hwarwid Pröfningskommitteen har att noga iakttaga och tillämpa de föreskrifter och bestämmelser, som denna Bewillnings-Stadga samt den för taxeringsförrättningarna utfärdade instruktion innefatta. § 62. Pröfningskommitte bestar af Tjugo, högst Tretio ledamöter, hwilka Konungens Befallningshafwande eget utse bland de af Taxeringskommittéerna dertill förestagne personer. Bland ledamöterne i Pröfningskommitteen stall minst hälften mara egare af fast egendom; och böra Kommitteens ledamöter sa utses, att Kommittén, sä midt förhållandena mcdgifwa, kommer att illgöras as ett efter beskattningens belopp och mängden as de flattflyldige skäligen lämpadt antal dels näringsidkare och dels löntagare, samt att inom Kommittéer! icke saknas tillförlitlig kännedom om länets särskilda delar samt dessas ekonomiska tillstånd och hufwudsakliga näringar. Den, förn till ledamot i Pröfningskommitte blifwit utsedd, men, utan wederfcDragen anmäldt laga förfall, wid Kommitteens sammankomst sig icke infinner, stall böla Tio Riksdaler. 35 Bewillnings-Stadga 18 69, § 63. Uti derom utfärdad allmän kungörelse uppgifwer Konungens Befallningshaswande dem, som till ledamöter i Pröfningskommitteen blifwit utsedde, samt underrättar länets innewänare om tid och ställe för Kommitteens sammanträde; och bör ett exemplar af denna kungörelse i god tid hwarje ledamot as Kommitteen genom Konungens Befallningshafwandes försorg tillsändas. § 64. Sednast åtta dagar före Pröfningskommitteens sammanträdande, bör skattskyldig, som finner sig föranläten anföra beswär öfwer den honom af Taxeringskommitteen päförda bewillningsafgift, hafwa till Konungens Befallningshafwande inlemnat sin till Pröfningskommitteen ställda beswärsflrift; och må, under iakttagande af nu stadgade tid och ordning, skattskyldig jemwäl ega att sina beswär med allmänna posten insända; dock skall i sådant fall behörigen styrkas, att den klagande egenhändigt undertecknat beswärsskriften eller att densamma på hans begäran eller med hans samtycke blifwit uppsatt; börande de skattfiyldige genom den i näst ofwanstäende § omförmälda kungörelse om allt detta jemwäl erinras. § 65. Wid Pröfningskommitteens sammankomster skall Landshöfdingen i länet mara ordförande, med rättighet att i Kommitteens öfwerläggningar, men icke uti dep beslut deltaga. Är Landshöfdingen hindrad att desfa sammankomster bewista, föres ordet af den som Kongl. Maj:t, efter härom i underdånighet gjord anmälan, behagat i nåder förordna till Pröfningskommitteens ordförande; men om det för Landshöfdingen inträffade förfall icke hunnit före Kommitteens sammankomst hos Kongl. Maj:t anmälas, eller nådigt förordnande för särskild ordförande deffförinnan icke kommit Kommitteen tillhanda, eget Kommitteen att sjelf genom wal bland sina ledamöter utse den, som skall söra ordet. 36 Bewillnings-Stadga 1869. Uppstå under Pröfningskommitteens öfwerläggningar skiljaktiga meningar bland Kommitteens ledamöter och mäste till följd deras omröstning anställas, skall omröstningen mara öppen och den mening blifwa gällande, hwilken flertalet bland leda-'' möterna biträd!, eller, om rösterna utfalla lika, den som länder till den skattskyldiges förman. § 66. Såsom Kronans ombud och för upplysningars meddelande, bör Landskamreraren eller Kamreraren wid Öfwer-Stäthällare-Embetet i kronouppbördsärenden öfwerwara Pröfningskommitteens sammankomster, med skyldighet att göra de anmärkningar och framställningar, hwartill han för iakttagande as Kronans rätt finner sig eget anledning. § 67. Pa Konungens Befallningshafwandes kallelse skola Bewillningsberedningarnas ordförande Mara pligtige att, för upplysningars meddelande, före och under Pröfningskommitteens sammankomst, infinna sig ä den ort, der Kommitteen sammanträder. Dock ankommer pa Konungens Befallningshafwande att bestämma, hwilkens eller hwilkas inställelse mä anses mara behöflig. § 68. Protokollet wld Pröfningskommitteens sammankomster föres och de af Kommitteens befint föranledda anteckningar i taxeringslängderna werkställas af don eller de personer, som Konungens Befallningshafwande dertill förordnat. Sädant förordnande sär icke meddelas åt någon, som i annan egenfiap skall hos Pröfningskommitteen mara tillstädes. § 69. Alla Pröfningskommitteens fattade beslut samt hwarje af Kommitteen päförd eller förändrad bewillningsafgift skola i Kommitteens protokoll antecknas; och de Bewillnings-Stadga 1869. 37 Bewillningsafgister, förn till följd af Pröfningskommitteens Beslut tillkommit eller blifwit fastställda till annat Belopp än det Taxeringskommitteen påfört, skola upptagas i särskild längd, deruti de protokollsparagrafer, som innehålla dylika Beslut, Böra angifwas. Krono-omBudet, till hwars Åliggande det hörer att halla hand öfwer ifrägawarande afgifters wederBörliga påförande i sagda längder, Bör med sin underskrift ^vitsorda deruti, enligt pröfningskommitteens Beslut, införda förändringar eller gjorda tillägg. Den, som fört Pröfningskommitteens protokoll, aligger att i Stockholms stad innan ärets stut och i öfriga orter innan den 10 December till wederBörande Magistrater eller kommunalstämmors ordförande aflemna församlingswis utflrifna utdrag af nämnda protokoll, utmifande alla af Pröfningskommitteen Beslutade förändringar uti och tillägg till de af Taxeringskommitteen påförda Bewillningsafgifter. Dessa protokollsutdrag skola under mist Bestämd och wederBörligen kungjord tid pa lämpligt och derwid äfwen tillkännagifwet ställe hällas de skattskyldige tillhanda. § 70. A Pröfningskommitteens sammanträdesort icke Bosatte ledamöter i denna Kommitté samt de Kronofogdar och andra personer, som, enligt stadgandet i § 67, skola från annan ort tint» Pröfningskommitteen sig infinna, äro Berättigad åtnjuta ersättning för fina rese- och traktamentskostnader efter Beräkning af skjutslega för twä hästar från hwars och ens hemwist och tillBaka samt dagtraktamente af Tre Riksdaler, så mål under de, enligt gällande Resereglemente, erforderliga resedagar, som under den tid till sådan ersättning Berättigad person måste å Pröfningskommitteens sammanträdesort sig uppehålla. § 71. Ofwer Pröfningskommitteens Beslut må såwäl af Kronans omBud, som af den skaltskyldige anföras Befwär, Hwilka, ställda till Kongl. Kammar-Rätten, Böra, för att warda till pröfning upptagna, inom utgången af Mars månad påföljande året. 38 Bewillnings-Stadga 1869. till Konungens Besallningshafwande ingifwas. Sedan öfwer de anförda beswären utlåtande Llifwit från wederbörande infordradt, afsänder Konringens Befallningshaswande handlingarne i makt till Kong!. Kammarrätten, med tillägg af de upplysningar och erinringar, som beswären anfes påkalla; hvarefter samma mål kommer att i laga ordning af Kong!. Kammarrätten handläggas och afgöras. Derest, till följd af Prösningskommitteens beslut, bewillningsafgift ur taxeringslängd utgått eller dylik afgift tillkommit eller Llifwit fastställd till annat belopp än det Taxeringskommitté påfört, ege jemwäl wederbörande kommun att deröfwer anföra beswär inom den tid och på det sätt, som i lista momentet af denna § föreskrifwes; och bör i anledning af beswären, efter wederbörandes hörande, likaledes iakttagas hwad samma moment widare innehåller. Anförda beswär fä'' icke uppehålla uppbörden af hwad, enligt Pröfningskommitteens beslut, Llifwit päfördt; hwaremot, derest det öfwerklagade beslutet ändras, hwad som Llifwit för mycket erlagdt kostnadsfritt återbekomma. § 72. I Stockholms stad skola de åligganden, som Konungens wederbörande- Befallningshafwande inom öfriga delar af riket, med hänsigt till Pröfningskommitteer, fått sig uppdragna, tillhöra Öfwer-Ståthållare-Embetet; kommande äfwen, hwad Stockholm beträffar och sa midt härom meddelade föreskrifter äro der tillämpliga, alla andra Konungens Besallningshafwande, i afseende pa bewillningstaxeringarna och dermed sammanhängande frågor, tillhörande bestyr att åligga Ofwer-StäthållareEmbetet, som alltså har att af wederbörande tjenstemän och skattskyldige emottaga enahanda förslag och uppgifter med flera handlingar, som t landsorterna skola till Konungens derwarande Besallningshafwande aflemnas. Wid Stockholms stads Pröfningskommittes sammankomst må, da Ofwerståthållaren icke är tillstädes, Underståthållaren, i hans ställe, mara ordförande. 39 Bewillnings-Stadga 1869. 4:o Allmänna föreskrifter. § 73. Bewillningsberedningarnas samt Taxerings- och Pröfnings-kommitteernas ledamöter åtnjuta i och för '' utöfningen af fina erhållna uppdrag enahanda skydd och säkerhet, som Rikets Grundlagar tillförsäkra Riksdagsmän. § 74. Af bewillningsberedning, Taxerings- eller Pröfningskommitte behandlad bewillningsfräga irra icke, till följd af gjord anmärkning eller anförda beswär eller af annan anledning, äterförwisas till samma Berednings eller Kommittés förnyade behandling. Ej eller ma någon förklarirrgsskyldighet Bemalla Beredning eller Kommittéer äläggas. § 75. Ledamot af Bewillning sberedning, Taxerings- eller Pröfningskommitte och dervid biträdande tjensteman fär icke, utom wid Beredningens eller wederbörande Kornmittes sammanträde, yppa innehållet af flattskyldigs, enligt § 30, meddelade uppgift, angående hans inkomst och rörelse m. in., sä wida den skattskyldige förklarat, att han icke medgifwer samma uppgifts offentliggörande; och mä de under öfwerläggningarne inom sagda Beredning eller Kommittéer lcmnadc upplysningar och yttrade äsigter rörande enskildes ekonomiska ställning icke pa något sätt utspridas. Enahanda stadgande gäller äfwen i afseende ä de uppgifter, som af aktiebolag, enligt § 27, skola meddelas. § 76. l:o Till kostnader för tryckningen af formulär och blanketter till taxeringslängder jemte sammandrag deraf samt arvoden åt Kronans ombud och för protokollösöringen samt andra anteckningar under Pröfningskommitteens sammankomster, med flera likartade utgifter, äfwensom till skälig, af wederbörande Taxeringskommittéer förordad wedergällning ej mindre för sådana, till ledning wid bewillningsafgifternas bestämmande astemnade, osficiela uppgifter, som icke utan genomgåendet af widlys - 40 Bewillnings-Stadga 1869. tiga handlingar eller räkenflaper kunnat meddelas, än till ordföranderne i Bewillningsberedningarna, äfwensom för det wid taxeringsförrättning för öfrig! lemnade biträde af tjenstemän eller andra personer, förn icke eget att wid samma förrättning beräkna rese- och traktaments-kostnadsersättning, mä hwarje Pröfningskommitte, med undantag as Stockholms stads, för hwilken nedanstående särskilda stadgande gäller, anwända och fördela ett belopp, motswarande högst tre procent af den summa, hwartill hela länets allmänna bewillning för aret uppgår. Dock sär, om än denna bewillningssumma sedermera skulle wisa sig öfwerstiga dest af Pröfningskommitteen beräknade belopp, hwarken någon ytterligare kostnadsersättning och wedergällning, än den dä bewiljade, för samma är utdelas, eller ett sädant öfwerskott tagas i beräkning wid bestämmandet af enahanda ersättning och wedergällning under ett följande är. 2:o Angäende det för ofwan nppgifna föremål af Pröfningskommitteen anm* sade belopp och dest fördelning bör till Konungens Befallningshafwande aflätas särskild! utdrag af Kommitteens protokoll; hwarefter det bewiljade beloppet mä i manlig ordning utbetalas utaf de i länets Landtränteri för Riksgäldskontorets räkning influtna medel och med bifogande af sagda protokollsutdrag i kronoräkenskaperna redowisas. 3:o Till de i mom. 1:o af denna paragraf uppräknade kostnaders bestridande samt till der omförmäld wedergällning för meddelade officiera uppgifter och wid taxeringsförrättningarne lemnadt biträde, mä af Stockholms stads Pröfningskommitte anwändas och disponeras ett belopp, som swarar emot högst twä och eu half procent af samma stads hela bewillningssumma för äret; gällande jemwäl för bemälda Pröfningskommitte det i äberopade moment gjorda förbehåll för det fall, att bewillningssnmman skulle komma att öfwerstiga Pröfningskommitteens beräkning. Som det till taxeringskostnader med flera utgifter för bewillningsafgifternas bestämmande inom Stockholms stad afsedda belopp kommer att omedelbart utgå från Riksgäldskontoret, sä bör detta Werks styrelse, genom utdrag af Pröfningskommitteens protokoll, underrättas om det bewiljade kostnadsersättnings- och wedergällnings-beloppet samt dest werkställda fördelning. 41 Bewillnings-Stadga 1869. 4:o Den i §§ 42 och 70 bestämda rese- och traftament§=foftnabåerfältning bör, efter anställd glansning af derå tngifna räkningar, utan sammanblandning med de i föregående tre momenter omförmälda taxeringskostnader och arvoden med stera utgifter, utbetalas dels af Riksgäldskontorets i Landtränterierna innestäende medel och dels här i hufwndstaden omedelbart från detta Verk. § 77. Den, som will öfwer Taxerings- eller Pröfningskommitteens beflut anföra beswär, är berättigad att, dä han i sädant afseende anmäler sig hos wederbörande tjensteman, kostnadsfritt erhålla för dylikt besluts öfwerklagande erforderligt utdrag af Taxeringslängden samt Kommitteeus protokoll; och må ej heller lösen fordras för andra protokollsutdrag och expeditioner, som till följd af wederbörande Kommittéers beslut böra utfärdas. § 78. 1:o Befwär i fråga om skattskyldig påförd bewillniugsafgift, hwars wid debiteringen upptagna belopp icke blifwit af Taxerings- eller Prösuingskommitteeu bestämdt, kunna hos Konungens Befallningshafwande anföras inom tretio dagar efter den dag, da, pa sätt i § 84 stadgas, den flattstyldige egt tillfälle erhålla sin debetsedel. 2:o Ätnöjes den klagande icke med Konungens Befallningshafwandes i anledning af sådana befwär meddelade beslut, eger han att likaledes inom tretio dagar efter deraf erhällen del fullfölja sin klagan hos Kongl. Kammarrätten; börande ej mindre Konungens Befallningshafwandes, än Kongl. Kammarrättens beslut i dylika mål, jemte wederbörlig beswärshänwisuing, den klagande kostnadsfritt tillhandahållas. 3:o Befwär i debiteringsfrägor uppehålla icke uppbörden af det wid den öfwerklagade debiteringen påförda belopp; hwaremot, da debiteriugsätgärden icke fastställes, den klagande eger att kostnadsfritt återbekomma hwad af honom blifwit för mycket erlagdt. Bihang till Riksd. Prof. 1868; 10 Samt. 1 Asd. 2 Bandet. (Bewillnings-Stadga.) 6 42 Bewillnings-Stadga 1869. § 79. Under krono-räkenskapernas granskning må anmärkningar icke göras emot de taxerings- och inkomst-belopp, som Taxerings- och Pröfnings-kommitteerna, pa grund af den dessa Kommittéer tillhörande taxering, fastställt, eller emot de as bemälda Kommittéer för ösrigt widtagna beslut. § 80. 1:o Dä, till följd af uraktlåtet fullgörande af de i hemta författning meddelade förestrifter eller af annan orsak, fråga uppstår om tillämpning af deruti stadgadt bötesanswar, skall af wederbörande krono-ombud, Berednings- och Kommitteledamöter eller andre behörige personer anmälan derom göras hos Konungens Befallningshafwande, som, efter pröfning af härwid förekommande förhållanden, förordnar om uttagandet af de böter, hwartill eu eller annan finnes hafwa gjort sig förfallen, samt widtager de åtgärder, som anmäld försummelse eller uteblifwen werkställighet af hwad författningen stadgar för ösrigt kan påkalla. 2:o Den, som icke nöjes åt Konungens Befallningshafwandes beslut, hwarigenom han, på grund af ofwan åberopade stadganden blifwit fälld till böter, eget att, med iakttagande af hwad i allmänhet är stadgadt angående böters nedsättning och dylika utslags öfwerklagande, öfwer det meddelade beslutet anföra beswär hos Kongl. Kammarrätten, hwilka beswär böra timra dit ingifna sednast a fyrationdefcmte dagen efter erhållen del af samma beslut 3:o Omförmälda böter tillfalla, der icke annorlunda är särskildt föreskrifwet, de fattige inom den församling, der den bötfällde är mantalsskrifwen. Mppöörh, afkortning och reöorotsmmj. l:o Uppbördsboken och dcbetscdlarnr. § 81. Sedan Taxerings- och Pröfningskommitteerna fulländat sina förrättningar, skola alla as bemälda Kommittéer fastställda, liksom alla enligt wederbörande tjenstemäns 43 B ewillnings-Stadga 1869. debitering utgående bewillningsafgifter ofördröjligen införas i nppbördsböckerna, sä att dessa kunna i fullständigt stick inom stadgad tid till Konungens Befallningshafwande inlemnas för erhållande af uppbördsordres. § 82. Den, enligt uppbördsbok^, hwarje flattstyldig päförda bewillning stall upptagas ä hans för samma är utfärdade debetsedel, hwilken bör, jemte de pä grund af Bewillniugs-Stadgans 1:sta och 3:dje Artiklar debiterade avgifter, utwisa: a) taxeringswärdet ä hwarje den stattstyldiges inom taxeringsdistriktet belägna fasta egendom famt beloppet as den deraf utgående bewillning; b) bewillningsafgiften för den stattstyldiges inkomst af kapital eller arbete. Derutom bör debetsedeln, säsom bifogade formulär wisar, innehälla underrättelse om hwad stattstyldig, förn will öfwerklaga honom päförd bewillningsafgift, deruti ändring genom beswär kan winnas, har att i sädant hänseende iakttaga. § 83. Med undantag af stattstyldigs hustru och hemmawarande barn samt andra till hans hushäll hörande eller hos honom stattstrifna och pä hans debetsedel upptagna personer, som icke stola utgöra bewillning efter denna Stadgas 2:dra Artikel, bör hwar och en stattstyldig erhälla särskild debetsedel; liten, wid answar säsom för tjenstefel, fär icke mer än eu debetsedel utfärdas för de stattstyldig inom samma taxeringsdistrikt Åliggande bcwillningsafgifter; warande dock husbonde berättigad att, efter derom gjord begäran, erhälla särskilda debetsedlar för de hos honom stattstrifna och pä hans debetsedel uppförda tjenstehjon. Faftighetsegare, som sädant äftnndar och derom wid mantalsstrifningen eller eljest gjort anmälan, ware ock berättigad att erhälla särstild debetsedel för hwarje honom tillhörig fastighet. 44 Bewillnings-Stadga 1869. § 84. Debetsedlarne sammanfattas och utfärdas med answar för deras riktighet, pa landet af Häradsfkrifwaren och i stad af wedcrbörande uppbördsman; börande desse tjensteman aflemna debetsedlarne fä tidigt, att de sednast fjorton dagar före uppbördstidens början kunna de skattskyldige tillhandahällas. Medelst derom af wederbörande Magistrat eller Häradsflrifware utfärdad kungörelse underrättas de skattflyldigc om tiden när och stället hwarest inom församlingen debetsedlarne sä af dem afhemtas, och om den person, genom hwilken de warda utlemnade; warande i staden eller socknen boende uppbördstjensteman, länsman, fjerdings- eller sexman, som härom anmodas, skyldig att emottaga och wederbörligen tillhandahälla debetsedlarne. Genom Magistraten eller Häradsfkrifwaren underrättas Konungens Befallningshafwande om den kungjorda tiden för debetsedlarnes tillhandahällande åt de skattflyldige. I afseende pä utfärdandet och utdelningen af debetsedlarne inom Stockholm och Göteborg kommer att förfaras pä sätt derom är särflildt stadgadt. § 85. Den, som upprättar och utfärdar debetsedlarne, är berättigad att, såsom ersättning för detta bestyr Åtnjuta och ä debetsedeln upptaga för hwarje sädan sedel, hwars slutsumma icke öfwerstiger Sju Riksdaler, tre öre; deröfwer till och med Sjuttiofem Riksdaler, tolf öre samt för debetsedel af ännu högre belopp, femtio öre. 2:o Uppbörden. § 86. Uppbörden af allmänna bewillningen werkställes wid samma tillfälle samt under enahanda kontroll och answarighet i afseende a de influtna medlen, som andra ärli - 45 Bewillnings-Stadga 1869. gen utgående kronoutskylder as de skattffyldige erläggas och as uppbördsmännen emottagas; hwadan de allmänna uppbördsförfattningarna jemwäl komma att tillämpas pa bewillniugsuppbörden och dermed förenade bestyr. § 87. Sednast fjorton dagar före den till uppbördens företagande inom hwarje län bestämda tid skola Magistraterna och Kronofogdarne hos Konungens Befallningshafwande anmäla samt inom wederbörande församlingar kungöra de för hwar och en församling utsatta uppbördsdagar samt de ställen, hwarest uppbörden skall förrättas, och den ordning, som derwid kommer att iakttagas; börande Häradsskrifwarne wid uppbördsstämman mara närwarande för att meddela behörig annotation ä de skattskyldiges debetsedlar, enär dersörutan uppbördsmannens qvittens, enligt uppbördsförfattningarna, icke är gällande. § 88. Husbonde eller arbetsgifware answarar för de wid mantalsskrifningen såsom hos honom sysselsatta uppgifne tjenstehjons eller arbetares personela utstylder, sä wida sadane tjenstehjon eller arbetare icke efter 2:dra artikeln skola erlägga bewillning. För hwad husbonde eller arbetsgifware i följd af honom sålunda åliggande answarighet mäste utbetala är han berättigad att genom afdrag ä den skattskyldiges aflöning eller arbetsförtjenst sig godtgöra. § 89. Har skattskyldig, sedan mantalsskrifning förrättats, afstätt sin egendom till borgenärer, eller efter den 1 Maj det är, för hwilket bewillning sednast honom päförts, med döden afgätt, bör, utan afwaktan af konkursmassans eller sterbhusets utredning, den för honom belöpande och wederbörligen bewakade bewillningen gäldas utaf hans afträdda eller efterlemnade tillgängar. 46 Bewillnings-Stadga 1869. 3:o Askortmngarna. § 90. Utom bett afkortning af påförda bewilluingsafgifter, som saknaden af erforderlig tillgång för deras gäldande mäste föranleda, fä sädana avgifter endast wid nedanstående fall afkortas, nemligen: 1:o bewillningen ester lista Artikeln, dä bett fkattskyldige aflidit före den 1 Maj det är, för hwilket hemta bevillning blifwit honom påförd; och 2:o bewillning efter 2:dra Artikeln för lön, pension eller dylik inkomst, som genom dödsfall, afsked eller annan orsak under arets lopp upphört; i hwilket fall sådan bewillning blott erlägges för bett tid, hwarunder löne-inkomsten, eller andra med tjenstebefattning förenade fördelar af bett fkattskyldige eller hans rättsinnehafware åtnjutits. Den af fast egendom utgående bewillning får icke afkortas. § 91. 1:o Afkortningslängd stall i stad understrifwas af wederbörande tjensteman, söm för densammas riktighet är answarig, samt efter deraf anställd granskning attesteras af en magistratsperson och minst twä ledamöter utaf arets Taxeringskommitté. 2:o Pa lätthet stall askortningslängden, med answar för deh riktighet, undertecknas af Kronofogden samt Häradsstrifwaren; och bör bett ä utlyst kommunalstämma granstas samt förses''med intyg af ordförande och twä socknemän om denna gransknings werkställighet; hwarwid tillika bör uppgifwas, om och hwilka anmärkningar emot långben förekommit. 3:o Sedan askortningslängden blifwit wederbörligen granstad och attesterad, aflemnas densamma i stad af Magistraten och på lätthet af Kronofogden till Konungens Besallningshafwande för att t stadgad ordning ytterligare handläggas. 47 Bewillnings-Stadga 18-69. 4:o Redowisningen. § 92. Wid redowisningen af allmänna bewillningen kommer hwad gällande instruktioner och andra författningar stadga, rörande redogörelser och räkenskaper för de till Kongl. Statskontoret ingående ärliga skattebidrag, att tjena till efterrättelse; dock som de till allniänna bewillningen hörande och wid uppbörden influtna eller sedermera indrifna medel skola frän Landtränterierna samt Stockholms stad insändas till Rikets Ständers Riksgäldskontor, sä fä bewillningsmedlen hwarken i landsböcker och öfriga krono-räkenskaper eller wid levereringarne sammanblandas med Kongl. Statskontorets eller andra Werks medel. § 93. 1:o Öfwer all, enligt denna författning, för hwarje är inom stad eller fögderi utgäende bewillning stola upprättas och till Konungens Befallningshafwande, före ärets stut, insändas med härwid bilagdt formulär öfwerensstämmande sammandrag af taxerings- och debiteringslängderna. 2:o Pä grund af dessa sammandrag och sedan de wid deras granflning anmärkta förhällanden blifwit förklarade eller rättade, böra, inom Stockholms stad af derwarande Krono-uppbördswerk och inom de öfriga länen af Landskontoret, uppgöras särskilda generalsammandrag öfwer hwart och ett läns allmänna bewillning, hwilka generalsammandrag, dertill tryckta blanketter genom Riksgäldskontorets försorg wederbörande tjcnstemän tillhandahällas, skota af Konungens Befallningshafwande till nämnda Werk insändas före flutet af Februari mänad päföljande är. 3:o Sä snart de till Riksgäldskontoret inkomna bewillningssammandragen hunnit derstädes granstas och med enahanda sammandrag för de nästföregängna ären jemföras samt wederbörande förklarat sig öfwer de anmärkningar, som härwid förekommit, skola meranämnda sammandrag jemte anmärkningar och förklaringar samt 48 Bewillnings-Stadga 1869. deröfwer afgifna yttranden, öfwerlemnas till Kong!. Kammarrätten, som eger pröfwa och afgöra sagda anmärkningar och af dem föranledda framställningar. Utan aswaktan af Kong!. Kammarrättens härom meddelade beslut, bör ett sammandrag öfwer arets allmänna bewillning för hela riket inom Riksgäldskontoret upprättas samt genom detta Werks försorg från trycket utgifwas och med allmänna tidningarne utdelas. § 94. För den händelse, att restantierna ä allmänna bewillningen inom någon ort skulle, utan att ett sädant förhållande af giltiga orsaker föranledts, uppgå till ett anmärkningswärdt högt belopp, åligger det Kongl. Statskontoret att, efta derom af Fullmäktige i Riksgäldskontoret gjord anmälan eller annars munnen kännedom, läka widtaga den eller de åtgärder, som finnas Mara af omständigheterna päkallade och för restantiernas skyndsamma indrifwande erfordras, samt att derjemte, i fall wärdslöshet eller försummelse hos någon uppbördsman skulle förmärkas, täta genast tilltala den eller dem, mot hwilka anledning till felaktigt eller försumligt förhållande förekommer. § 95. I de städer, der Magistrat ej finnes, skola alla de bestyr och åligganden, nämnda myndighet, enligt denna Stadga, fatt sig uppdragna, tillhöra Stadsstyrelsen. Och förn Wi, efter pröfning af de i hemta Stadga med dertill hörande bilagor tneddelade, från lydelsen t nu gällande BewillningsStadga förändrade bestämmelser, säwidt de arv af beskaffenhet att grundlags enligt erfordra Wärt godkännande, funnit godt att desamma i nåder Bewillnings-Stadga 1869. 49 gilla och bifalla; alltså hafwe Wi sörewarande Stadga, sådan den här ofwan finnes intagen, jemte deruti åberopade, denna Kungörelse widsogade Formulärer salut Instruktion för Taxeringssörrättningarne welat härigenom till allmän efterrättelse utfärda. Till yttermera wisso hafwe Wi detta med Egen hand understriswit och med Wärt Kongl. sigill bekräfta låtit. Stockholms Slott den 8 September 1868. CARL (L. S.) Gust. af Ugglas. Bihang till Riksd. Prat. 1868; 10 Samt. 1 Afd. 2 Bandet. (Bewillnings-Stadga.) 7 Formu - BewLllnLngstaxeringslängd öfwer fast egendom i ------------------------------ j!''T?i| Den flattstyldige. 8 e S 3 p» ti -er -tf CO B s ti o ti Egendomens beflaffenhet. Qw arter. °s> e & © I 3 3 Meddelade officiel» uppgifter As Bewillnings- i ti o HZ "B E co" » 3 3 O: CO 3 B . ti 5 ~ or £ co" uppflattadt toärde ä jordbruks- fastighet. a annan fa- stighet. -es "e 3 3 <5> o 3 er HT 3 3 o "o "3* 3 3 <e? ti ~3 er Iti ti 3 Grohhandlaren N. N. 3 Huset toid Salttorget....... Lejonet. 7 145,000 — 40,000 — — 45,000 Tomten......................... — — — — — — 1,000 — Magasinet toid hamnen .... Sjöbodarne. 6 — — — — — 4,000 Stadsjord 6 tunnland ..... — — — — — 3,000 Landeriet Marielund......... — — — — — 4,000 Dito för lustbyggnader..... — — — — — — 7,000 1,000 51,000 Fabriksbolaget N. N. 4 Huset toib Drottninggatan Hästen. 11 130,000 — 25,000 — — 30,000 Tomten.................... — — — — — 500 Fabriksbyggnad toid Tull- gatan........................ Wägwisaren. 5 150,000 — 60,000 — 60,000 — Tomten...................... — — — — — 8,000 — Beteshage ä utmarken....... — — — — — 600 — 98,500 Summa 7,600 149,500 Anmärk l:o Den flattflyldiges samt egendomens beflaffenhet, qwarterets namn och husets eller gärdens nummer böra mara af 2:o Sedan Pröfnings-kommitteen, slutat filt förrättning, böra, genom Landskontorets försorg, från nämnde Kommittees sä att Taxeringslängden alltid för htoarje uppskattad fastighet innehåller tillförlitlig uppgift på det to edlig a upp (1) - lär 1:o. Stad och Lan för är 18 beredningen föreslagen bewillnings afgift - 03 «'' " 3 -r. 3 O: » SSciS'' : S$~cr @ 3 3 A Af Taxerings-kommitteen uppstattadt wärde 6 jordbruksfastighet. -e -ö> "5 3 "3'' 3 Ö ft annan faseghet. -63 3 3 "Öl c 1? 13 "H1 3 3 pLförd bewillning 84. 3 K -63 -63 3 3 S:3 I Särstilda anteckningar. 2 io 25 ! r,o 49 ! 25 28! 74 75 27 49 7,000 35.000 1,000 58.000 14.000 51,000, 2 600 108,000 — 25 so: 27 is 54 — 54 60 77 i s 7,600; 159,000! 2| 28| 79 | 5o| 81 18 12 30,000 500 Tomten tillhör Staden. 10 10 - - I i, n 1 ng ar: wederbörande tjensteman införda, bä Längden till Bewillnings-beredningens Ordförande aflemnas. Längd i Taxeringslängden införas de förändringar i uppflattningswärdet, förn as Pröfnings-kommitteen blifwit beslutade, flattningswärdet. Bewillrimgstaxermgslängd öfwer fast egendom inom Form it - 1 Den fkattskyldige. a'' 3 a _g § a a Egendomen. Hem- mans Meddelade officiel uppgifter As Bewillnings- a'' a | i a § a‘ a 1 s 3" S a II a* CO uppflattadt wärde ä jordbruks- fastighet. d annan fastighet. 1 Z p 0 s S c "s 3 3 -ts t 3 8 rs 3 g, "e 3 3 Brukspatron N. N............. i Räbelös Säteri............. i 2 50,000 50,000 50,000 Tillstå....................... 3 1 — 20,000 — 20,000 Nosaby kronoflatte......... 2 Va — — — 8,000 Nosaby Mjölqwarn...... — — — 6,000 — — 6,000 Nosaby Stängjernsbruk. — — — 30,000 — — 78,000 30,000 36,000 Hemmansegaren Nils Larsson Ryfors kronoflatte......... 1 */« 10,000 9,000 10,000 D:o srälseflatte......... 2 Va 3,000 4,000 — 4,000 — — — D:o krono ............. 4 v« — — — 2,000 — — — Oljeflageri anlagdt ä dito — — — 5,000 — — 5,000 — Säg med 2 ramar b:o... — — — — — — — 2,000 — Tegelbruk b:o............ — — — — — — — 1,000 — Bränwinsbränneri-bygg - nåd er b:o................. — — — — 500 — — 500 — Nyängen, utjord ......... — — — — — 1,000 17,000 — 8,500 Kapiten N. N................... 2 Lunda, boställe ............ 3 1 — — — 25,000 _ _ D:o qwarn ............. — — — — — — — 2,000 — Frälseränta af Va mantal Nyfors, uppgäende enl. siftl. ärs markcgäng till 130 R:dr 25 öre........ — — — — — — 25,000 2,605 4,605 L. N. Cronwall................. Näsby Stenkärlsfabrik- byggnader................ — — — — 500 — — — 500 Summa ! 6 120,000 49,605 Anmärk l:o De» flattflyldiges samt egendomens namn, nummer och hemmanstal böra mara af Häradsflrifwaren införda, dä 2:o Sedan Pröfnings-kommitteen slutat filt förrättning, böra, genom Landskontorets försorg, frän nämnde Kommittees fä att Taxeringslängden alltid för hwarje uppskattad fastighet innehäller tillförlitlig uppgift pä det werkliga upp - lär 2:o. Socken och Härad af Lätt för (it 18 beredningen Af Taxkring s-k ommitteen z C03 tf -ts -t3 föreslagen bewillnings- afgift. uppskattad! »värde päförd bewillnings- afgist 3 "s? -t?c§ "y_ 02 « ® s 3 3 3 K 3 6 jordbruks- fastighet. ä annan fastighet. 00 P'' Q» "o: 3 3 3 o A 3 3 Z E 3 3 Särskilda anteckningar. "o- ^ "''8 M Sb 8Z y -H » g: g ii "B* Z 3 ■e» _3 ‘3 3, "31 3 3 -e "B 3 B •Ö> 3 31 3 b 3 3 8, s| j&O O- O o § y O: O « y 8Z KG y & 3-Z. P B y »: y y öt> -tf g & 23 40 18 41 4 0 78,000 36,000 23 40 18 41 40 ; 55.000 26.000 15 16 — — — — — — 8,000 4.500 1.500 INI! 4,000 2,500 600 • — — — — — — — 4,000 1,200 17 18 5 10 4 25 9 35 1,000 15,000 400 7,600 4 50 3 75 8 25 — — — — — — 28,000 — 3,000 4,000 19 7 50 2 30 9 80 28,000 2,605 5,605 8 40 2 80 11 20 25 25 500 25 25 _ _ _ Skattskriswen i N. N. Län. 36 — 24 80 60 80 121,000 49,605 36 30 24 80 61 10 nin g ar: Längden till Bewillnings-beredningens Ordförande aflemnas. Längd i Taxeringslängd^ införas de förändringar i uppskattningswärdet, förn as Pröfnings-kommMen blifwit beflutade, stattningswärdet. Formu - Af Lkäns Pröfnings-konrmitLe beslutade Fögderi Af Taxerings-kommittéen I uppflattadt wärbe pdförb bewillningsafgift Den flattstyldige. Egendomen. SS fS 3 3 53 P SS P> w. s P° s "p* 05 b.'' o ~ ö- O''8 i| £8cS‘ UX o: O: « § S''cT ö-H n © c 3 3 se Z N. N. Socken. Brukspatron N. N.............jStdbelöf Säteri.............. 1 2 50,000 15 15 Nosaby stdngjernsfabrik .... — — ... 30,000 — — 15 — 15 — Hemmansegaren N. Larsson. Ntzfors frälse........... 2 Va 4,500 1 35 — — 1 35 D:o krono.................. 4 ''it 1,500 45 — — — 45 Kapitenen N. N................ Lunda alvar» ................. — 3,000 — — 1 50 1 50 Summa — — 56,000 33,000 16 80 16 50 33 30 Den af Pröfnings-kommittöen beftutabe Förhöjning utgör alltid........................................... 4,200 1 26 1 26 Minflning » » ....... — — — — — — — — — Summa 60,200 33,000 18 6 16 50 34 56 Anmärk l:o Uti hemta längd upptaga® endast be hemmansdelar, t affeenbe d hwilka bet af Taperings-kommittöen uppffattabe 2:o Sedan långben blifwit afflutab, stall uti Fögderi-sammandraget öfwer fast egendom införa® beloppet af den utaf (B) lar 3:o förändringar i Taxeringslangderna öfwer fast egendom uti är 18 . . Af Prö uppflattabt roärbe nings-kommittéen faftftättb beroillningsafgift -ts o Z S-cp o Öb o p* •B B. y . , imf dii (yiMowioibmf/; Anteckningar. 2 ■§> * P> P y y p y ~y» g 05 rt" 9!o- ° A « 2 i| EL'' H ö- för annan fastighet ä 5 öre för 100 9t:br. R S s 53 3 55,000 16 50 16 50 15 Ii ilil ii Annot. i Taxeringrlängden std. . . — 26,000 — 13 — 13 — 16 D:o stö. . . 4,000 — 1 20 — — 1 20 17 D:o stö. . . 1,200 — — 36 — — — 36 18 D:o sib. . . — 4,000 — — 2 — 2 — 19 D:o jtb. . . 60,200 30,000 18 6 15 — 33 6 — 3,000 — — 1 so 1 56 — 60,200 33,000 18 6 16 50 34 56 — tu it g ar: ro arbe blifwit af Pröfnings-kommittöen ättbrabt. Pröfnings-lommittéen Beflutabe förhöjning eller minflning, p» fatt formuläret 6:0 närmare utwifar. Formn Taxeringslängd öswer sådan, Staten tillhörig, fast egendom inom Lan, för hwilken bewillning, enligt Innehafwarens namn. .wgmndsttkf. n o 3 i i i fn m o i -v fj u i n f ö Egendom. ■ : 2it]iV? Hemmans Num- mer. Man- tal. Kammarberren N., Arrendator............ Wellnora Kungsgård........ Dito qwarn med 4 par stenar, gär i 3 Upplåtet till Landtbruks-Jnstitut...... hela ätet...................... Ultima Kungsgård............................. . . .dj| uijfjjmlzftityjrfn.s. i -lönn Summa ‘.rojimtii STIM %QltWV1f J : s o g jr j n ^lmjörrx (4) lär 4:o. (Stad) Socken och Härad af § 2 i Bewillningsftadgan, icke erlägges, för ar L8 . . As Bewillnings-bered- ningen uppskattadt wärde. ''•■tf.irnv ■'' Af Taxerings-kommittcen uppflattadt wärde. Af Pröfnings-kommittken antaget wärde. Anteckningar. Parti- summa. Hufwud- summa. Parti- summa. Hufwud- summa. § i Proto- kollet. Parti- summa. Hufwud- summa. § i Proto- kollet. 50.000 20.000 70,000 200,000 60,000 25,000 85,000 200,000 7 ii- — 85,000 200,000 9 — — i | Bihang till Riksd. Prat. 1868; 10 Sami. 1 Afd. 2 Bandet. (Bewilluings-Stadga.) 8 Formu Taxeringslangd öfsver fädana, uti dt (<Btaa>) Socken of Härad svett och Barmhertighetsinrattningar, föt hsvilka byggnader för ar Hemmans Egare» eller Jnnehafwaren. Egendomen. ■■iwuiiiö''. Nummer. Mantal. N. N. Socken................................... Kyrka ............................................... — — D:o ..........................4........... Folkstolebyggnad.............................. — . ,,— Do .................................... Sockenmagasin ................................. — — Do ................................... Sockenstuga....................................... — — N. N. Härad..................................... Tingshus ........................................ — — N. N. Läil........x................................ Haddorps Landtbruksstola............. 1 2 m. m. Summa (6) l r 5:o belägna byggnader, tillhöriga Menigheter, Allmänna Underwisningsbewillning, enligt K 2 i Bewillningsftadgan, icke erlägges; 18 . i ■ Af Bewillnings-bered- ningett uppfkattadt wärde. Af Taxerings-kommit- téen uppflattadt wärde. E Af Pröfuings-kommit- téeu antaget wärde. C03 tf s. Anteckningar. Parti-'' summa. Hnfwud- summa. Parti- summa. Hufwud- summa. R Parti- summa. Hufwud- summa. St. R | 30,000 — — — — — 5,000 — ... — — — ■— — —- 1,000 — <K i(K — (! — — — — 1,500 37,500 _ () 37,500 5 — 37,500 j . ](■ 2,000 — ■ 2,000 € 2,000 10 — 30,000 I - — 25,000 7 — 25,000 lim ''juhi ! 1 ■- 0 1 it i sm m''ji sfi in m j .• J> — 1 69 500 — 64,500 — 64,500 _ ; i ''i m ii! o 111 iiiitfiUHii r<piuir} Form Il Sammandrag af Taxeringslängderna öfwer fast egendom uti Härad. (Stad). Taxeringsdistrikt. Egendom, för hw fiken Af Taxerings-kommitteen uppflattadt wärde 6 jordbruks- fastighet. ä annan fastighet. Summa. N. N. N. N. 1,000,000 600,000 1,600,000 N. N. 320,000 410,000 730,000 N. N. 450,000 300,000 750,000 N. N. N. N. 730,000 650,000 1,380,000 Summa 2,500,000 1,960,000 4,460,000 Afgär: As Pröfnings-kommitteen beslutad minskning......... 3,000 3,000 Sgr 2,500,000 1,957,000 4,457,000 Tillkommer: Af Prösnings-kommitteen beslutad förhöjning......... 4,200 — 4,200 Runt 2,504,200 1,957,000 4,461,200 (6) lär 6:o Fögderi (Stad) af Lan för ar 18 . . b e w i l l ii i n g erlägges. Egendom, fri från bewillning. Af Taxerings-kommittten påförd bewillningsasgift As Pröfnings-kommittten antaget wärde. 1 Summa för jordbruks- fastighet i\ 3 öre för 100 R:dr. för annan fastighet ä 5 öre för 100 R:dr. Summa. Tillhörig Staten. Tillhörig Me- nigheter, All- männa Under- wisningswerk, Barmhertighets- inrättningar m. fl. Summa wärde. Wärde å all fast egendom. 300 300 600 _ 600,000 90,000 690,000 - 96 - 205 - 301 - 210,000 25,000 235,000 135 - 150 - 285 — 125,000 15,000 140,000 219 - 325 544 - 10,000 30,000 40,000 750 980 — 1,730 - 945,000 160,000 1,105,000 1 50 1 50 750 — 978 50 1,728 50 1 26 — — 1 26 751 26 978 50 1,729 76 945,000 160,000 1,105,000 5,566,200 Formu Taxeringslängd öfwer Jnkomft-bewillningen efter 2:dra Artikeln, i - Nummer å uppgift eller a bilaga. 53 ti E 3 "tf § Den skattskyldiges A s Bewillning s-b eredningen bostad. titel och yrke. uppflattad inkomst o=| 3 S- §& a 2 eg -s? ti*5 § sr 3-tir "ti? D ti. eg f ti ~ 3 u. s CD Z n D: ti^ti D, Summa n ^ i | ti ti 3 » ti 000 0° {»(/> '' )0 CD "rf " o* i'' CO ^ o CO ti 1 eg 1 — Räbelös............. Brukspatron N. N.......... 2,000 5,000 — — 7,000 — 7,000 70 — 2 4 Lunda ..................... Kapitenen R. N.............. -4 . -f; 2,000 — 2,000 — 2,000 20 — 3 2 Näsby..................... L. N. Cronwall för Sten- 900 900 900 9 4 Strömswik............... Inspektor N. N.............. 1,000 1,000 300 700 7 5 — Trädgårdsmästaren N. N. 4 . — — 500 500 300 200 2 — 6 Wellnora kungsgård... Arrendator N. N............ 1,000 4,000 — — 5,000 — 5,000 50 — 1 7 Qwarteret Gripen. ... Grohhandlaren N. N........ 800 8,000 — — 8,800 — 8,800 88 — 2 11 " " Stadsläkaren N. N......... — 4,000 500 4,500 — 4,500 45 — 3 15 « Kammarftrifwaren N. R. . 1 i 1,000 300 1,300 — 1,300 13 — I 4 9 Qwarteret Klippan.... Waktmästaren N. N......... 350 — 400 200 950 300 650 6 50 5 12 It il Kapitenen N. N.............. _ 2,500 to bx o o 2,500 25 6 14 » Kamereraren R. N......... — 4,500 — 4,500 — 4,500 45 — Summa 4,150 17,90oj 14,40o| 2,500 i !> fl | 38,950 900 38,050] 380 so; I >■; •! !..<!(;;\ I ■ill W I o: • Yx'' - V: i <~.} Anmärk l:o Sedan Pröfnings-kommitteen slutat sin förrättning, böra från nämnde Kommittös Längd här införas de af ringslängden alltid Utwisar, hurusstor bewillningsasgift blifwit för hwarje person fastställd. 2:o Dä embets- eller tjensteman från flera tjenstebefattningar uppbär lön, bör specifikation deraf, äfwensom af tjen 3. 0 Om arrendator as sådan Kronan tillhörig fast egendom, för hwilken bewillning enligt § 2 icke utgöres, är uppkommunalutflylders debitering, dessa bewillningsbelopp särflildt upptagas. (7) lär 7:o inom (Stad) Socken af Härad Län för ar 18 . . Af Taxering s-kommittken tas $5 2a. ti EP o: ^p* c uppskattad inkomst E § s. Ep B''g tf* ep TP _ p 2 er 3 p ep'' p ''■*" t&> P « O -ti1 _P= B -e | af rörelse, näring eller yrke. af allmän tjenstebe- fattning eller pension. af enskild tjenstebe- fattning eller pension. © b g s 2*5 j3 p ~ S. p* | B E ep « 2. S 3 g g s g ep j?l Z-g ep Z *S0 p » ro'' 4,‘S ■§> S6” Po g g | Anteckningar. 2,000 5,000 — — 7,000 7,000 70 — — so — 3 300 r. , — 2,000 -=• 2,300 — 2,300 23 — 3 12 — 4 _- 900 — — 900 900 9 __ — 10 — 5 lMantalsfkrifwen i N. Län. Således enligt 10 < § i Bew.-stadg. ej berättigad till lindring 450 — — 1,400 1,850 — 1,850 18 50 4 — — — ( efter 8 §. — — — 600 600 300 300 3 — 5 — — — 1,000 5,000 6,000 — 6,000 60 6 70 6 3,000 8,000 — 11,000 11,000 no r 7 88 — 7 Betalar i årlig hyra 1,550 R:dr. — — 4,000 500 4,500 — 4,500 45 — — — — — — — 1,000 300 1,300 1,300 13 — — — — — Eger annan inkomst. 450 — 400 200 1,050 300 750 7 50 8 — — —:. 2.500 4.500 2.500 4.500 : — 2.500 4.500 25 45 — — — — — (Lön såsom Kamererare i N. N. werk . .. 3,000. \ " " Reg.ts-flrifw. wid N.N.Reg:te 1,000.! , f Sportler wid sistnämnda befattning . 500. 7,200 18,900 14,400 3,000 43,500 600 42,900 429 — — — — it x n g a r. Pröfnings-kommittden beslutade förändringar i de af Taxerings-koinmittden påfölja bewillningsbeloppen, få att Taxesterna möjligen åtföljande sportler i anteckningskolmnnen införas. förd till bewillning icke blott för inkomst af arrendet, utan ock för annan rörelse, näring eller yrke, bör, med afseende å Form it= Af Lans Pröfnings-kommittv beslutade förändringar i Fögderi för 53 tf 3 3 S3 c 3 3 ''g'' S 3 3 § Den skattskyldiges Af Taxerings-kommitteen bostad. titel och namn. | uppflc A tf ci* tttab in §".o tf E? co Z ro 2" "tf g" tf-tf» -tf! 2. O tf'' tf tf komst *»''_0 §''s CO 3 tf ■§> « tf Summa. cc| iS"s SB. 2.-5= CO o 1*2 tf ^ antagen beflattninqsbar inkomst. i S tf, CO* N. N. Socken. i — Räbelöf.................... Brukspatron N. N........... 2,000 5,000 — — 7,000 — 7,000 70 — 2 4 Lunda...................... Kapitenen N. N.............. 300 — 2,000 — 2,300 — 2,300 23 — 3 2 Näsby..................... L. N. Lronwall.............. — 900 — — 900 — 900 9 — 4 — Wellnora kungsgärd... Arrendator N. N............. 1,000 5,000 — — 6,000 — 6,000 60 5 7 Qwarteret Gripen..... Grohhandlaren N. N....... 3,000 8,000 — — 11,000 — 11,000 no Summa 6,300 18,900 2,000 — 27,200 — 27,200 272 — Den af Pröfnings-kommitteen beslutade Förhöjning utgör alltsä............ — — — — 2,100 300 1,800 18 — Minflning " " ............ Summa — — — 29,300 300 29,000 290 — An markis Uti hemta längd upptagas endast de personer, för hwilka Pröfnings-kommitteen ändrat den as Taxerings2:o Sedan längden blifwit afslutad, stall uti Fögderi-sammandraget öswer inkomstbewillningen införas beloppet (8) nr 8:o. axeringslängderne öfwer Jnkomstbewillningen i r SS . . Af Pröfnings-kommitteen uppskattad inkomst a>! *| 5 S- S"« ” ep er 5^ p” O Cö 5 jTE B* CD s CD -ti Lss D_ af rörelse, näring eller yrke. af allmän tjenstebe- fattning eller pension. ‘ af enskild tjenstebe- fattning eller pension. Summa. 3,000 5,000 ‘ 8,000 8,000 80 3 — — 1,500 -- 1,500 300 1,200 12 — 4 j .... 1,000 — 1,000 — 1,000 10 — 5 | 1,000 6,000 — — 7,000 — 7,000 70 _ 6 800 8.000 — 8,800 — 8,800 88 7 4,800 20,000 1,500 26,300 300 26,000 260 — — — — 3,000 — 3,000 30 — — -- .- 29,300 300 29,000 290 — Anteckningar. Annot. i Taxeringslängden std. ... Dito Dito std. ... Mantalsflrifwen i R. Sätt. Annot. i Taxeringslängden sid. ... Dito Dtto sid. ... Dito Dito sid. ... .. tH.i ning ar: ommitteen uppflattade inkomst och päsörda afgift. as bett utaf Pröfnings-kommitteen beslutade förhöjning eller mitt fintlig, pä sätt formulär 9 närmare utwisar. Bihang till Riksd. Prat. 1868; 10 Samt. 1 Afd. 2 Bandet. (Bewillnings-Stadga.) 9 Formulär 9:o. Sammandrag af Taxeringslängderna öfwer JnkomsLbewillningen t Fögderi (Stad) och Lan för är 18 ♦ ♦ Af Taxerings-kommitteen Härad (Stad). Taxeririgsdistrikt. uppskattad inkomst cc3 {=> n 5"^ ti ca* | af rörelse, näring eller yrke. Z. a a ti CQ Ö o Z- ti* -e- g S-ti P * 2 cp-gi ti^ ■g y #1 s ™ © tt Z | § § ti a 3-a* ca a a 2 ca" ^ p ^ 3* ti 3^2. ** 3. ca N. N. N. N. 7,200 18,900 8,900 2,700 37,700 600 37,100 371 — N. N. N. N. 3,000 14,000 2,400 1,000 20,400 300 20,100 201 — N. N. N. N. 2,000 9,000 5,000 400 16,400 600 15,800 158 — N. N. N. N. 8,000 12,000 4,000 500 24,500 900 23,600 236 — Summa 20,200 53,900 20,300 4,600 99,000 2,400 96,600 966 Afgär: Af Pröfnings-kommittien beflutad minflning............... — — — — 3,000 — 3,000 30 Återstod — — — 96,000 2,400 93,600 936 — Tillkommer: Af Pröfnings-kommittöen beslutad förhöjning.............. — — — — 2,100 300 1,800 18 — Summa — — — — 98,000 2,700 95,400 948 — 9) Form» Debiteringslangd vswer särskilda, as taxering icke beroende, Be Härad - Den flattflyldige. Hemmans Egendomen, af hwilken bewillningen utgör, eller den flattflyldiges bostad. e 3 3 S Af frälse- egendomar. ■%-m 1 -H, S- ; & 3 ^ i cH* i -5? ^ J Kammarherren N. N....... Jordsborg ................................................ 1 4 50 15 — Dito Borgholm, Posthemman ........................ 3 — — — N. N. Enskilda Bank...... N. N. Stad............................................. — — — __ Dylta Bruksegare ............ Dylta för 100 centner swafwel............ — — — » 50 » vitriol............... — — — — — » 500 » rödfärg............ — — — — Kommers-Rädet N. N. ... Strömsfors.............................................. - — — _ — Summa 1 7 50 15 — Anm ärk För öfrige under 3:dje Artikeln upptagne afgifter uppgöras särflilda redowisningar efter hwarje ärs slut; hwadan (10) Formulär 11:o. Sammandrag af Debiteringslängderna öfwer särskilda, af taxering icke beroende, bewillningsafgifter uti Fögderi och Lan, för är 18 . . Härad. Socken. Betv illning efter 3:b j e Artikeln. Summa bewillning. n 3 | c» ii i = 3 &• OR |.-Ä 3*Ca 3_ <50 ca 3 3 ca <-$ * -tf a» CR 2 | a; 2- §ca §‘<» ca « 2 -G'' f* ro -tf a» |ö |f 1| -gjs läs s.» =5.3. "a", o. 5*o ca ca <50 _ 5-3 3 5 3.8 ? 1 N. N. N. N. 15 — 9 - 25 - 30 _ 65 — 2,000 - 75 - 2,219 - N. N. N. N. N. N. N. N. Summa ii) lär 10:*. willninftsafgifter inom (Stad) Socken af Län för ar 18 . . e f t 3: b Artikeln. e ro i i i n i n g e r e Summa b ewillning. eg) S-ä 3 a För skogsfäng ä allmänningar. GR 3| P: St* # a a''-A ep *3 >E eg? SÖ STP a er i| " Af Bankbolag med sedel- ntgifningsrätt. För karakters- fullmakter. s, 8 3 5 S" Afgift. Högsta belopp utelöpande sedlar. Afgift. 3^Z- p -er a a p> ^ , -nf, - — — — — _ — — — — 15 — 9 100 25 — 30 — - — — — — — — 64 — — — — — — — — 1,000,000 2,000 — — — 2,000 — — — — — 31 j — — — — — 4 — — — -r- 65 — — — — — — — — 30 — — — — — — — — — — 750 75 — 75 — 9 — 25 — 30 — 65 — — 2,000 -- 75 — 2,219 — ning: och dä desse afgifter i allmänhet icke kunna pä förhand uppdebiteras, desamma icke i denna längd upptagas. (tt Formulär 12: o. Summarisk uträkning öfwer den Personliga Skvddsafgiften uti Fögderi, för är 18 . . k 40 öre person ........................... Antal personer, förn, enligt mantals- och flattflrisnings-längderna, erlägga denna afgift. Bewillning. Mankön. Qwinkön. Summa. ä 20 öre Person ................. Summa vu 11TD1C (12) Formulär 13:o. Sammandrag öfwer hela Bewillningen uti Fögderi och Län för ar 18 . . Enligt längder och sammandrag. Efter lista Artikeln. Personlig skyddsafgift................................................. Ester 2:dra Artikeln. För jordbruksfastighet ...................................... 000: — » annau fastighet .......................................... 000: — 000: — För inkomst af kapital....................................... 000: — » » af rörelse, näring eller yrke...... 000: -- " » » af allmän tjenstebefattning eller pension.................................... 000: — » » af enskild tjenstebefattning eller pension .................................. 000: — 000: — Efter 3:dje Artikeln. Af Frälse-egendomar....................................... ..... 000: — » Post- och Lots-hemman........................... ..... 000: — För skogsfång.................................................. ..... 000: — Af Bankbolag med sedelutgifningsrätt............. ..... 000: — För karakters-fullmakter............................... ..... 000: - Summa Summa Bewillmng. 000 000 000 000 (13) Fol. Formulär 14:o. Debetsedel. N. N. Socken af 91. N. Härad (N. N. Stad i qvarteret N. huset eller lårben N:o ). N. N. Debet. Ränta Allmän Bewillning. Efter lifta Artikeln. Personlig skyddsafgift af 00 personer å 40 öre........................................... Dito af 00 personer å 20 öre.............. Efter 2:d r a Artikeln. Af jordbruksfastighet, N. N. å 000 Ndrs wärde. N. 91. a 000 Rdrs _wärde. Summa OM Rdrs wärde. ä 3 öre per 100 Rdr.................... Af annan fastighet, N. N. ä 000 Rdrs wärde. N. N. å 000 Rdrs _ wärde. Summa OM Ndrs wärde. ä 5 öre per OM Rdr.................... För inkomst af kapital eller arbete, 1 procent ä 000 Rdr........................... Efter 3:dje Artikeln. Af Frälse-egendom................................. » Post- cd), Lotshemman.................... För Skogsfång ä allmänning............... » Karaktersfullmakt........................... Diverse medel. Lösen för denna debetsedel. 0: 0. 0: 0. 0: 0. 0: - 0: — 0: — 0: — (14) Summa Riksmynt. 0: —i 0: — 00 00 Credit. Bihang till Riksd. Prot. 1868; 10 Samt. 1 Afd. 2 Bandet. (Bewilluings-Stadga.) N. Riksmynt. 10 Anmärkning. Kronofogdens eller annan Uppbördsmans qvittens gäller icke utan Häradsstrifwarens eller wederbörande tjenstemans annotation. Enligt gällande Bewillniiigs-stadgas 71 § eget skattskyldig att öfwer Pröfnings-kommitteens beslut hos Kong!. Maj:ts och Rikets Kammar-Rätt anföra beswär, hwilka, för att till pröfning warda upptagna, stola ingifwas till Konungens Befallnigshaswande inom utgången af Mars manad påföljande året; warande den flattstyldige berättigad att, i fall han sådant önflar och derom hos wederbörande tjensteman sig anmäler, kostnadsfritt erhålla utdrag af taxeringslängden och Pröfnings-kommitteens protokoll, för att beswären bifogas. Beswär öfwer skattskyldig, enligt Bewillnings-stadgans lista eller 3:dje art., påförd afgift kunna hos Konungens Befallningshafwande anföras inom tretio dagar, efta bett dag, da han, i öfwerensstämmelje med samma stadgas 84 §, egt tillfälle sin debetsedel erhålla. Anförda beswär i fråga om bewillningsafgift, antingen den genom Taxerings- eller Pröfnings-kommittöens bestut blifwit bestämd, eller af wederbörande tjensteman skattskyldig påförd, uppehålla icke uppbörden af samma afgift; egande bett stattstyldige, i fall öfwerklagadt bestut ändras eller debiteringsatgärden icke fastställes, att kostnadsfritt återbekomma hwad af honom blifwit för mycket erlagdt. Form»- Sammandrag öfwer hela Bewillnmgen uti N. N. Fögderi... N. N. Dito ... N. N. Stad...... N. N. Dito...... Efter lista Artikeln. Efter 2:dra Artikeln. i Antal personer. Personlig flydds- afgist Fastighets-Bewillning. Inkomst- Uppflattadt wärde Fastställd bewill- mng Uppflattad | S. §* Ö 5 S'' p* © c 8 3 P 6 ro O F Summa afgift. P» » SS ts SS 15'' © e 3 3 3 | för annan fastighet. © 3 3 P V | af rörelse, näring eller yrke. af allmän tjenstebe- fattning eller pension. Summa I Anmärk I de tält, der icke alla under 3:dje Artikeln uppgisna afgifter förekomma, (15) lär 15:o Säii fov in? 18 « « tfirnGin liimiK ........... Efter 3:dje Artikeln. Länets hela Bewill- i ning 8» l summa. j | Bewillning. inkomst §11 Ss So 3-3; ^ 0 ©” 0 5 ca D D- ep t- a cd" © c 3 g 3 SS5 AS ™s_ ?s Debiterade Bewillnings-afgifter. i gr-5, y y*S CD TÖ -öl" © c 3 3 o «? D= CD 5 ep sf* 3 ro 0 BO cA D: O H T jTf cA Ef |f E- D -A »g Sb °o 1? rt 3 3 © § 3 § fl'' Cg CD E -02 00 D cd’ 3 g o1 S Do 1 D 2 g_ S_ eg* - : .... ilo JP C ti T r: .it c T; .K .it i — IT .fe .)K i Bi i nu 1 : ning: minstas kolumnernas antal efter omständigheterna. (Uij F o r in u - Sammandrag, upptagande antalet personer, förn arv frie från fri från Bewillning efter 2:dra Artikeln N. N. Fögderi............................................................. N. R. Dito ............................................................. N. N. Dito ........................................................ N. N. Stad ............................................................... Summa Antalet personer, förn äro frie från flyldig - Gemenflapen of Armeens och Flottans wärswade Regementen och Korpser. Fattignnderstödstagare samt sådane, som enligt weöer- börande Kommunal-styrelsers intyg för fattigdom och fint- lighet böra befrias. Mankön. I Qwinkön. --- ! (16) lär 16:o personlig skyddsafgift, samt tvärhet af fast Egendom, som ar nti Lan är 18 . . het att erlägga personlig flyddsafgift efter lista Artikeln. Fast egendom, fri från Bevillning efter 2:dra Art. Underärige. Summa. Tillhörig Staten. Tillhörig Menig- heter, Allmänna Underwisnings- werk, Barmher- tighets-inrätt- ningar in. fl. Summa värde. Mankön. Qwinkön. Mankön. Qwinkön. Skatteftie. fy £& jp''jG''1 ,r>i''j i J!ir.’ f ; .h i.-'' ;,iOJ''i}{ nr. >i-'' K» »rn t}nf ,nM sol liv:, ''j:I Instruktion för Taxerings förrättningarne wid de under allmänna bewillningen inbegripna och af taxering beroende afgifters förestående och fastställande. § 1. Den t gällande Bewillnings-stadga föreflrifna taxering eller uppflattning af hwarje fast egendoms wärde och hwarje flattflyldigs ärliga inkomst werkställes as de för sädant ändamål tillsatta Bewillnings-beredningar samt Taxerings- och Pröfnings.kommitteer, hwilkas sammansättning och taxerings-omräden genom åberopade författningar blifwit bestämda. § 2. Beloppet af bett af taxering beroende fastighets- och inkomstbewillning, som hwarje skattskyldig stall utgöra, föreslås af bewillningsberedningen, bestämmes och päföres af Taxeringskommitteen samt sastställes af Pröfningskommittéen ------ § 3. Bemäld» Beredningar och Kommittéer böra, wid fullgörandet af sina erhällna uppdrag, ställa sig till owilkorlig efterrättelse de föreflrifter Bewillnings-stadgan innehaller, samt, efter sorgfällig granstning och samwetsgrann pröfning af meddelade uppgifter och för öfrigt upplysta eller kända förhallanden, förestå, påföra och fastställa den bewillnings-afgift, hwar och ett skattskyldig bör erlägga samt derwid noga iakttaga nedanstående, till ledning för dessa Beredningar och Kommittéer sammanfattade närmare bestämmelser och stadganden. Uppskattning af fast egendoms wärde. § 4. Märket af fast egendom förestås och bestämmes med ledning af: l:o bett för sådan, under loppet af nästföregängna tio ar, försald egendom sednast betingade köpeskilling, sä ''vida icke derunder inbegripits godtgörelse för inventarier eller wexande gröda, eller köpet afstutats mellan nära anhöriga, eller wid försäljningen förbehåll gjorts om sa kallade undantagsförmaner, eller derwid förekommit andra särflilda omständigheter, förn skäligen anses hafwa inwerkat pa köpeskillingens bestämmande utöfwer eller under egendomens werkliga ttmbe; börande, wid bestämmande af detta wärde, afseende icke fästas a beflaffenheten af sädana byggnader, som pa egendomens afkastning icke hafwa något egentligt inflytande; likasom wärdet af kreatur, redskap och andra inventarier eller förlager wid jordbruksfastighet icke eller mä, wid fastighets-wärdets bestämmande, tagas i beräkning; 2:o ärliga hyres- eller arrende-summan för uthyrd eller bortarrenderad egendom, sä wida icke särflilda förmäner eller äligganden blifwit derunder inbegripna — säsom rättighet till inventariers begagnande, arbetsbiträde och flogssäng m. m. frän annan egendom, eller flyldighet att uppodla, reparera och uppföra byggnader eller utföra andra arbeten ä bett arrenderade egendomen samt inom kort tid densamma afträda — eller säwida icke, efter hwad wid jemförelse mellan denna och närbelägna egendomar af lika storlek och beflaffenhet sig wisar, hyreseller arrende-beloppet blifwit bestämdt med afseende ä flägt- eller andra kända förhällanden mellan egaren och hyresmannen eller arrendatorn; 3:o egendomens wid werkställd wärdering för erhällande af län frän hypotheksinrättniug antagna wärde, sä wida sädan wärdering flett under nästföregängna tio är och det egendomen derwid äsatta wärde sedermera icke blifwit i wäsendtlig män förändradt; 4:o brandförsäkringswärdet ä de i stad och pä dest omräde eller i köping befintliga egen, domars äbyggnad samt ä bruks-, qwarn- och fabriks-byggnader pä landet, äfwensom ä andra der uppförda hus och byggnader, hwilka icke begagnas för jordbruket och dest binäringar tillhörande rörelse, samt ä sädan åbyggnad pä särflilda lustställen och dermed jemförliga mindre lägenheter, som utgör dessas egentliga wärde; dock bör, derest brandförsäkringsbeloppet flulle betydligt understiga de brandförsäkrade husens och byggnadernas werkliga wärde, det sednare, men icke det förra, antagas säsom grund för bewillnings-tareringen. 5:o egendom pa landet tillhörande areal i åter, äng, flög eller betesmark, jemte dermed förenade särflilda förmäner, säsom wattenfall, torfmosse, lastageplats tu. m. 6:o läget och arealen af hivar och eu i stad, köping eller pä städs omräde belägen egendom, med dertill hörande särflilda förmäner. Dä fast egendom, som under sistförflutua tio är blifwit fälb eller undergätt ofwan omförmälda wärdering, uppflattas högre eller lägre, än ben sednast betingade köpeskillingen eller den godkända wärderingssumman, böra de särflilda flat, hwilka dertill föranleda i taxeringshaudlingarne eller kommittöens protokoll antecknas. Abyggnader ä stadsegendom samt öfrig» Bihang till Riksd. Prat. 1868; 10 Sa ml. 1 Afl). 2 Bandet. 11 (Bewillnings-Stadga.) hemta §:s 4:be punkt uppräknade hus och byggnader fa ej heller utan pa enahanda sätt tillkännagifwen färflild anledning, upptagas till lägre wärde, än bet, för hwilket samma byggnader äro hos allmän brandförfäkrings-inrättning emot brandstäda försäkrade. I de fall, dä uti fast egendoms nppstättnings-wärde ingå både jordbruks-fastighct och sädana byggnader eller inrättningar, hwilka icke begagnas för jordbruket och dest binäringar tillhörande rörelse, och hwilka, jemlikt § 2 uti Bewillnings-stadgan, stola beflattas efter annan grund, än för jordbruksfastighet är bestämd, stall hela det uppflattade fastighets-wärdet fördelas, sa att särskildt utsättes wärdet af sjelfwa jordbruks-fastigheten med de till jordbruket och dest binäringar hörande byggnader och inrättningar, samt särskildt wärdet af alla öfriga byggnader och inrättningar, för hwilka bevillning anses beta utgöras. Sadana Fisterier, som utgöra särstilda i jordeboken upptagne lägenheter, utan att mara i hemmans stattläggning inbegripna eller hafva i deras taxeringsvärde ingått, taxeras såsom annan fastighet enligt Bewillnings-stadgans 2:dra § punkten 2. § 5. Wid de fall dä förewarande taxering af fast egendom icke kan grunda sig pä köpeflilling, hyra eller arrende, hypoteks-wärdering eller brandförsäkring, bör, pa det en jemlik och rättvis taxering samt författningsenlig bestattning ma tillwägabringas, egendomens värde upptagas till ett belopp, som, med hänsigt till densammas storlek, bestaffenhet, förmäner, läge och afsättningstillfälle samt öfriga kända eller upplysta förhällanden, motsvarar uppflattningswärdet ä andra i närheten belägna, jemförliga egendomar, derä ofvan uppgifna taxeringsgrunder kunnat tillämpas; äliggande det för öfrigt vederbörande taxeringsmän att, enligt deras pä förut egande kännedom eller under taxerings-förrättningen vunna upplysningar grundade öfvertygelse, uppflatta hvarje egendom till dest verkliga wärde. § 6. Dä fast egendoms wärde beräknas efter dest afkastning, bör behörigt afseende fästas ä de grundstatter samt öfriga utstylder, som utom allmänna bewillningen stola af samma egendom utgöras, sä att varhet ä en med dylika skattebidrag jemförelsevis högre belastad egendom stäligen minstas i sörhällande till det wärde, som äsättes eu af statter och andra utstylder mindre betungad, fastän till storlek och bestaffenhet för öfrigt dermed jemförlig egendom. Dä frälseränta förenats med eganderätten till den jord, hvaraf sädan ränta dittills utgått, stall wid bestämmande af fastighetens wärde, detsamma ökas med ett belopp, motsvarande wärdet af den förbättring, egendomen genom räntans upphörande wunnit. Wid uppskattningen af boställe, hwars grundränta ingär bland boställshafwarens löneförmåner och wid bestämmandet af bett för dem löpande bewillnings-afgift blifwit tagen i beräkning, stall denna räntas belopp afdragas från boställets behållna afkastning. § 7. Sedan fast egendom är 1867 blifwit, enligt förestrifna taxerings-grunder, till sitt verkliga wärde uppstattad; mä detta wärde, under tre är, bibehallaö oförändradt, sawida icke brattb= försäkrings-wärdet ä byggnader i stad och pa deh område eller ä Dfrige i § 4, mom. 4, uppräknade hus och bygguader blifwit ökadt eller minstadt, eller egendomens wärde antingen genom ny- eller tillbyggnader, tilja fabriks-anläggningar eller andra inrättningar blifwit under tibet! i betydligare män förhöjdt, eller genom inträffad eldsvåda, wattenflöde eller as annan dylik anledning märkligen söt minstats; i hwilka fall sagda wärde bör jemkas efter de förändringar egendomen undergått. Uppskattning af inkomst utaf bergsbruk och dertill hörande näringar samt gwarnar och fabriker m. fl. »verk och inrättningar. § 8. Wid beräkningen af den behållna arliga inkomsten utaf bruk och fabrik samt annan dertill hänförlig inrättning, jemföras wärdena a der, under sednast förflutna är, tillverkade eller förädlade waror och härvid använda råämnen, jemte öfriga med dessa varors tillverkning eller förädling förenade kostnader; och dä tillwerkningarnes mängd, i förening med de behandlade och frambringade varornas ökade värde, i allmänhet mäste utgöra säkraste grunden för bedömande af winsten ä hvarje särflildt verks eller fabriks rörelse, böra taxeringsmännen derom förflaffa sig tillförlitliga och fullständiga underrättelser. För bruk eller fabrik, dervid hvarken under det nästförgängna eller under det löpande aret någon rörelse drifwits, paföres icke inkomst-bewillning. § 9. Den afkastning, som erhalles utaf grufwor och öfriga malmtillgångar, bör, i likhet med annan genom bergshandteringen uppkommen vinst, ärligen taxeras till bevillning pa grund af behållningen utaf enahanda rörelse under sednast förflutna är. Pä enahanda sätt taxeras winsten af stenbrott. § 10. Wid bewillnings-afgifts påförande för behållen inkomst af mjöl- och säg- san,t andra qwarnar affes ej allenast qwarnarnas storlek och stenparens, ramarnas och sågbladens samt stamparnas och walkarnas antal, utan hufwudsakligen mäld- och flogs- samt watten-tillgangen jemte tulltägtens belopp och det tillfälle till mjöl- eller brädhandel m. m., som läget och kommunikations-medlen bereda. § 11. Da bruks-, fabriks- eller närings-idkare maste såsom egare utgöra fastighets-bewillning för egendom, lägenhet eller byggnad, som i deh helhet eller till en del begagnas till rörelsens bedrifwande, ma fläligen beräknad arrende- eller hyres-afgift afdragas frän den inkomst rörelsen lemnar. Uppskattning af inkomst genom skeppsrederi, sjöfart, handel och handtwerk samt annan jordbruket icke tillhörande näring. § 12. Med ledning af de i afseende pa fartyg föreflrisna uppgifter angående lästetal, byggnadsmaterials och anbringad angmaflins drifkraft m. m„ uppflattas fartygsegarens inkomst eller fraktförtjenst efter fartygets storlek och beflaffenhet samt de, sa midt lärdt är, under nästföregängna är werkställda resors äfwensom besörjda waru- och personal-transporters förmånlighet. Da fartyg under hela det nästförflutna arets lopp icke lönnt upptackla^ eller utrnstadt och begagnadt samt följaktligen icke för dest egare medfört någon inkomst, bör ej heller någon bewillning päföras. § 13. Skeppare, angfartygsbefälhastvare, styrmän, mastinister samt matroser och andra sjömän taxeras till bewillning för sina inkomster genom arfwoden och sa kallade hyror m. m. efter enahanda beräkningsgrunder, som äro stadgade för den wid industriella företag eller i enskild tjenst anställda personals inkomst-bewillning. § 14. Den inkomst, handlande, handtwerkare eller annan närings-idkare eget af filt rörelse, upp^ttas, med fästadt afseende ä härwid förekommande allmänna eller tillfälliga förhållanden, efter rörelsens beflaffenhet och det belopp, hvartill den ärliga waruomsättningen eller tillwerkningen uppgär, antalet af de wid rörelsen biträdande eller anwände personer, dcsses befattning fjät: och lönewilkot, afsättnings- och arbetstillfällen, handelsbodars och verkstäders läge jemte ^iga omständigheter, förn anses inverka pa förmanligheten af idkad handel eller annan näring, skulle taxeringsmännen sakna närmare kännedom rörande werkliga bestaffenheten af bett rö tclje, om hvars beflattning fråga är, och aflemnade uppgifter icke innehålla tillfyllestgörande upplysning derom, böra de. pa sätt bero lämpligast synes, sörflaffa sig de underrättelser, som erfordras för rörelsens rättvisa befattning. Den bevillning, gårdfarihandlande och andre i handelsärenden resande personer böra erlägga för inkomsten af sådan handelsrörelse, taxeras till hela sitt belopp å de stattskyldiges mantalsstrifnings-ort. § 15. ■£toar 111 fattfyldig bör för filt inkomst genom handel, handtverk eller annan näring taxeras till bevillning efter det belopp, sådan inkomst verkligen utgör och han åtnjuter, antingen ben näring, hvarigenom inkomsten erhalles, idkas för den ffattflyldiges egen rötning eller nf honom bedrifwes såsom kommissionär eller innehafvare af annan persons yrkesrätt; och dä den vid bewillnings-taxeringen för ett eller annat yrke påförda befattning icke medför eljest saknad rättighet för ben stattstyldige till utöfwandet af detta yrke, så äro taxeringsmännen icke Pligtige att undersöka och pröfva behörigheten till detsammas idkande. § 16. S» vida icke handlande, handtverkare eller annan närings-idkare före den 1 Maj det ar, taxeringen förrättas, upphört med sitt förut idkade yrke och sådant hos vederbörande myndighet anmält, bör inkomst-bevillning för detsamma efter stadgad beräkningsgrund honom påföras. § 17. i riket fattfrifwen konst-idkare eller annan person, som genom utöfning af konst, eller försörjnings-medel bcredt sig inkomst äfven på annat ställe än mantalfrifnings-orten,'' Päföres dock endast der inkomst-bevillning; men vid bestämmandet af deh belopp bör jemväl tagas i beräkning den inkomst, han annorstädes förvärfvat. Uppskattning af de i allmän eller enskild tjenst anställde personers inkomster. § 18. 3 allmänhet bör vid bevillnings-afgiftens bestämmande hvarje löntagares inkomst, sä vidt den utgöres af bestämd lön eller wiht, antingen i penningar eller spanmal och andra natura-pcrsedlar, utsatt belopp, upptagas pa grund af derå erhallen officiel eller behörigen styrkt uppgift, hwarwid spanmals jemte andra i» natura utgående warors och persedlars wärde beräknas efter ortens sednast fastställda markegangspris, och sädana persedlar, som icke finnas t markegängs-taxan uppförda, asättcs det wärde, som de inom orten anses eget. Den med allmän eller enflild tjenstebefattning förenade förmänen af fri bostad beräknas, till det belopp, som i årlig hyra inom samma ort manligen erlägges för eu bostad af enahanda antal lika beflaffade rum och lägenheter. Der tillfälle till sådan jemförelse saknas eller särflilda förhallanden förekomma, bestämmes »ystnämnda förmäns wärde efter annan, enligt taxeringsmännens äsigt, tillämplig beräkningsgrund. — Dä embets- och tjensteman, såsom boställshafware, bör erlägga den för bostället belöpande bewillnings-afgift, är han icke flyldig dehutom utgöra bewillning för filt förmän af fri bostad pä samma ställe. Deremot bör icke fastighets-bewillning päföras, sä framt icke hela byggnaden är ät en och samma person till boställe uppläten. § 19. De med embete» och tjenster eller andra befattningar förenade obestämda och till beloppet omwerlande inkomster taxeras enligt kända eller uppgifna förhållande!, och med fästadt afseende ä sadana tillfälliga omständigheter, jern under sednaste tiden inwerknt pa dessa inkomsters belopp; börande derjemte såsom ledning för uppflattningen eif dylika extra inkomster eller sä kallade sportler, wid tillämpliga fall, följas den beräkningsgrund, som iakttagits wid bestämmandet af artig ersättning åt innehafware af likartad tjenst, dä sådan dermed förut förenad inkomst upphört. § 20. I afseende pa bewillningen för inkomst såsom fullmäktig eller ombud för andra personer tillämpas, der sådant sig göra (åter, hwad rörande bewillning för löntagares till beloppet obestämda inkomster är stadgadt. Uppskattning af inkomst genom räntebärande kapital samt andra här ofwan icke omförmälda tillgångar. § 21. Sedan all annan bestattbar inkomst är beräknad, bör bett, enligt gällande Bewillningsstadga beflattbara inkomsten af fruktbärande kapital bestämmas till hwad taxeringsmännen pa grund af egen kännedom samt alla meddelade eller eljest tillgängliga upplysningar anse denna inkomst »verkligen »vara. Saknas annan tillförlitlig beräkningsgrund dä ställ jeinförelse anställas emellan, ä ena sidan, bett stättstyldiges alla sammanlagda kända ärs-inkomster af fast egendom, rörelse, yrke, tjenst, pension, lott i bolag och annan särskild bewillning underkastad inkomstkälla, samt, a andra sidan, den stättstyldiges alla sannolika lefnadskostnader. Skillnaden eller det belopp, hwarmed lefnadskostnaderna kunna finnas öfwerstjuta nämnda sannolika ärs-inkomster, anses dä utgöra den stättstyldiges inkomst af kapital. Wid beräkning af stättflyldigs okända lefnadskostnader uti stad mä desamma i alliniinhet icke anses »vara lägre än i nedanstående förhållande till beloppet af bett arliga hyra, den stattstyldige erlägger för de af honom och hans egen familj begagnade rum och lägenheter eller sålunda, att när denna hyra stiger öfwer 300 t. o. in. 500 R:dr, lefnadskostnaderna och således äfwen bett stättstyldiges ärs-inkomster anses uppgå till minst 3 gänger hyrans belopp; tiar hyran är högre än 500 t. o. in. 1,000 R:dr, lefnadskostnaderna anses mara 4 gänger hyrans belopp » » 1,000 » » » 1,500 » » » » 5 » « » samt när hyran är högre än 1,500 R:dr, lefnadskostnaderna anses uppgä till minst 6 gänger hyresbeloppet, ankommande det pä Beredningen att bestämma i hwad män hyresbelopp, som icke uppgär till mer än 300 R:dr, mä läggas till grund för inkomst-beräkning. I afseende ä dem, som bebo egna hus, uppflattas hyreswärdet för de ruin och lägenheter, htvilka de för sig och familj begagna, genom jemförelse med andra lika bestaffade lägenheter. I öfrigt böra taxeringsmännen härwid taga i betraktande, hurmvida talrik familj, embetsäligganden eller annat förhällande nödsakat till begagnande af flera och dyrare rum än »vanligt, och om af sädan anledning kan »vara skäligt att göra nedsättning i bett efter nyfinämnda grunder beräknade inkomst, eller om underhäll af hästar och afbön, talrik betjening in. in., som, dä sädant icke för den stättstyldiges yrke erfordras, utmärker ett yppigare lefnadssätt, lemna»: anledning till beräkning af högre inkomst. Wid beräkning af ränteinkomst från utlänadt kapital afdrages ränta, som den stattstyldige utbetaldt ä upplänadt kapital. Förluster, af hwilka kapitalet drabbats under året näst före det, htvarför betvillning päföres, asräknas från egarens kapital-förmögenhet och erlägges betvillning för den afkastning äterstäende kapital-beloppet anses lemna. Enär »vederbörande bolags eller inrättnings direktion eller styrelse stall erlägga bewillnings-afgift både för ränteinkomsten af hela det i bolaget eller inrättningen nedlagda aktie - kapitalet och för den minst, förn rörelsen derutöfwer lemnar, sa påföras de enskilde delegarne icke bewillning för inkomst från samma bolag eller inrättning. Som wid tillämpning af 1 momentet i Bewillnings-Stadgans 8 § angående befrielse från eller lindring i bewillning för inkomst af kapital eller arbete, säwäl den behållna afkomsten utaf stattstyldig tillhörande fast egendom, som äfmen hans inkomst af sådan särstildt beskattad rörelse, som drifwes t bolag eller idkas a annan ort ån der, den skattskyldige år mantalsstrifwen, skola tagas i beräkning wid bestämmandet af hans sammanräknade årsinkomster, så bör, hwad fast egendom angår, derwid iakttagas att inkomsten af jordbruksfastighet beräknas till 3 procent och af annan fastighet till 5 procent af taxeringswärdet; och om sålunda ftattstyldig finnes i sin mantalsstrifningsort hafwa t. ex. 300 Riksdalers inkomst af kapital eller arbete samt han tillika eget jordbruksfastighet, taxerad till 5,000 Riksdaler och hwilken alltså bör upptagas till 150 Riksdalers afkomst, sä att det hela uppgår till 450 Riksdaler, kommer, enligt föreskriften i det ifrägawarande momentet, att 300 Riksdaler af inkomst utaf kapital eller arbete åro fria från bewillning, när de sainmanräknade årsinkomsterna, ehuru uppgående till 400 Riksdaler, icke öfwerstiga 1,800 Riksdaler, sådan ftattstyldig att tillgodonjuta fullständig eftergift af bewillning å förstnämnda 300 Riksdaler; hwareinot, om stattflyldig blifwer taxerad till 350 Riksdalers inkomst af kapital eller arbete samt innehar sådan till 2,000 Riksdalers »värde uppskattad "annan fastighet" att dest afkomst bör anses till 100 Riksdaler, utgörande följaktligen äfwen bå hans årsinkomster, sammanräknade, 450 Riksdaler, bevillning stall honom påföras med eu procent å de 50 Riksdaler, hwarmed hans berörda inkomst af kapital eller arbete öfwerstiger förutnämnda afgiftsfria belopp, 300 Riksdaler; likasom, derest den ffattstyldige har 1,600 Riksdalers inkomst af kapital eller arbete samt derjemte eger jordbruksfastighet till ett taxeringswärde af 10,000 Riksdaler, med 300 Riksdalers deraf beräknad afkomst, och således i sammanräknade årsinkomster åtnjuter tillhopa 1,900 Riksdaler, bevillning kommer att, utan medgifwande af något afdrag, honom påföras med en procent å hans berörda till 1,600 Riksdaler flattade inkomst af kapital eller arbete o. s. tv. STOCKHOLM, 1868. P. A. Norstedt & Sonor, Kong!. Boktryckare.