utfärdadt vid slutet af års riksdag

STOCKHOLM, TRYCKT HOS ISAAC MARGUS 1867. < Innehålls-förteckning. Riksgälds-kontorets föremål § 1. skulder § 2. fordringar för utbetalda lån § 3. utbetalningar till följd af extra statsregleringar vid föregående riksdagar § 4. extra statsregleringen vid innevarande riksdag §§ 5—19. för jernvägsbyggnader samt anskaffande af medel dertill §§ 20—22. med ordinarie statsregleringen gemenskap egande utgifter §§ 23-27. På Riksgälds-kontoret anvisade kreditiver §§ 28—31. Utbetalningar af riksdags- och revisions-kostnader, aflöningar, förvaltningsutgifter m. m. §§ 32—42. Riksgälds-kontorets inkomster och tillgångar §§ 43—63. Uppbörden och redovisningen af bevillningen in. fl. medel §§ 64—72. Riksgälds-kontorets styrelse §§ 73—81. Fullmägtiges sammankomster §§ 82—90. „ särskilda åligganden och uppdrag §§ 91—100. Riksgälds-kontorets betjening §§ 101—106. Lediga tjensters bestridande och tillsättande §§ 107—112. Behandlingen af frågor rörande tjensteförsummelser m. m. §§ 113—118. Pensionerandet af Riksgälds-kontorets betjening §§ 119—122. Allmänna bestämmelser §§ 123 och 124. gnin>lo:)höl-aiv3d''.'' nr i >r>* -i>^‘ it volt 0; jbom \ V, t tf Ht '': ‘ ... ; - : ,i; i I ■ ■'' •’( ;i! ! : '' . '' ■ . > -- - *>• '' 5 § I Riks g ålds-kontor et har till föremål: a) att ombesörja liqviden af Svenska Statens skuld, för hvilken Riksdagen, enligt 66 § Regeringsformen, ansvarar; b) att verkställa alla de utbetalningar, som af Rikets Ständer och Riksdagen blifvit å detta verk anvisade; c) att mottaga, förvalta och redovisa alla härtill anslagna tillgångar och inkomster samt hålla Riksdagen uppkommande öfverskott och behållningar tillhanda ; d) att, i saknad af annan tillgång för bestridande af beviljade och å Riksgälds-kontoret anvisade utgifter, upplåna dertill oundgängligen erforderliga medel; och e) att utföra alla uppdrag och åligganden, som Riksgälds-kontoret för öfrig! åt Rikets Ständer och Riksdagen erhållit. Angående Riksgiilds-kontorets skulder. De af Riksgälds-kontoret för upptagna lån utfärdade och förut icke inlösta eller eljest, jemlik! behörig föreskrift, ur räkenskaperna aflförda obligationer, äfvensom de obligationer, hvilka hädanefter varda af detta verk utgifna, böra, så till kapital som upplupna räntor, enligt desammas ordalydelse infrias. I afseende på Riksgäld s-kontorets skulder, om hvit kas belopp och beskaffenhet Kontorets räkenskaper och handlingar lemna fullständig upplysning, höra i öfrig! de föreskrifter, som finnas intagna uti §§ 3—33 af det vid sistförflutna riksdag för Riksgälds-kontoret utfärdade reglemente, i de delar samma föreskrifter ännu icke blifvit fullgjorda, fortfarande tjena till efterrättelse. Bill. till Riksd. Prot. 1867. 10 Sami. I Afd. 2 Band. (Riksg.-Kont.. Reglemente.) 6 Angående Riksgälds-kontorets fordringar för de af dess medel utbetalda eller godtgjorda lån. § 3. Beträffande Riksgälds-kontorets fordringar för meddelade lån, om hvilkas belopp Kontorets böcker och räkenskaper lemna fullständig upplysning, skola de förbindelser, å hvilka fordringarne sig grunda, jemte föreskrifterna uti §§ 34—95 af det vid sistförfluten riksdag utfärdade reglemente i tillämpliga delar fortfarande tjena till efterrättelse; dock har vid innevarande riksdag den förändring i vilkoren för det vid 1862—1863 års riksdag till utdikning af sjöarne Tjurken, Nådehjon, Furusjön och Stensjön m. fl. vattendrag inom Jönköpings län beviljade lån å 42,000 Riksdaler blifvit medgifven, att den stadgade ränte inbetalningen och kapital-afbetalningen derför skall taga sin början först efter fem års förlopp från slutet af det år, hvarunder lånet från Riksgälds-kontoret utbekommits. Angående Hiksgälds-kontoret ålagda utbetalningar. A) Återstående utgifter till följd af extra statsregleringarne vid föregående riksdagar. § 4. Nedannämnda uti Riksgälds-kontoret ännu innestående anslagssummor skola uti Kontorets hufvudbok för sistlidet år afskrifvas, nemligen: l:o det, enligt § 105 af sednast utfärdade reglemente, numera aflidue Kammarrätts-rådet S. Lindberg vilkorligen tillerkända restitutionsbelopp, Ett tusen femhundra Riksdaler; 2:o af Kong!. Maja icke disponeradt, belopp, Ett tusen femhundra Riksdaler, af de enligt 14 mom, i 119 § af samma reglemente till statsbidrag för myrutdikningar och v attenaftappning ar inom norra och nordvestra delarne af Riket vid 1862—1863 års riksdag anslagna medel; 3:o återstoden utaf den vid sistnämnda riksdag, enligt § 122 mom. 6 af berörda reglemente beviljade årliga tillökning i anslaget för Kongl. Sund!hets-kollegium för åren 1864, 1865 och 1866, tillhopa Niohundraåttatiotre Riksdaler 62 öre; 4:o det ännu innestående beloppet, Etthundrasextiosex Riksdaler 67 öre, utaf det, uti § 122 mom. 11 af 1866 års reglemente upptagna, för år 1865 anvisade arfvode till Antiqvitets-intendenten; och 5:o hela 1865 års anslag, Ett tusen femhundra Riksdaler, till resekostnader och andra extra utgifter för samme intendent. 7 Hvad som derefter återstår utaf de vid föregående riksdagar på Riksgäldskontor anvisade och der ännu innestående statsutgifter bör, med iakttagande af de för hvarje särskildt fall meddelade och uti §§ 96—155 af det vid sistförfluten riksdag för Riksgälds-kontoret utfärdade reglemente intagna föreskrifter, till vederbörande i stadgad ordning utbetalas. B) Under innevarande riksdag pa Riksgälds-kontoret anvisade statsutgifter. § 5. Nedannämnda, under innevarande riksdag beviljade, till ständiga statsbehofven icke hänförliga anslags- och lånesummor skola af Riksgälds-kontorets medel bestridas i den ordning, som för hvarje särskild anslags- och lånesumma blifvit fastställd; hörande, sedan den bestämda utbetalningstiden inträda hvart och ett anslag eller lån, derest icke vissa terminer för dess utbekommande äro föreskrifna, utbetalas på en gång eller i man af skeende reqvisitioner. § 6. Med bifall till Kong!. Maj:ts derom gjorda nådiga framställning har Riksdagen, utöfver de ordinarie utgifterna å Riks-statens Första Hufvudtitel för ombyggnad och reparation af hofstallet vid Röda Bodarne till Kongl. Maj ds disposition anvisat ett anslag af Elfva tusen femhundra Riksdaler, att i man af behof utgå under loppet af innevarande år. § 7. I sammanhang med regleringen af utgifterna under Riks-statens Andra Hufvudtitel har Riksdagen, till slutligt fullbordande af de arbeten, som, till följd af Rikets sednast församlade Ständers beslut, komma att under innevarande år verkställas för uppförande af en ny arkivbyggnad för Göta Hofrätt och ombyggande af den hofrättshusets tomt omgifvande kaj, till Kongl. Maj ds disposition anvisat Tjugufyra tusen etthundrafemtiotvå Riksdaler, att under år 1868 från Riksgälds-kontoret utgå. § 8. Utom de vid regleringen åt Riks-statens Fjerde Hufvudtitel anvisade och å donna Hufvudtitel uppförda anslagssummor, har Riksdagen till Kongl. Maj ds disposition beviljat nedannämnda särskilda anslag för landtförsvaret tillhörande föremål, h vilka anslag böla, i öfverensstämmelse med Kongl. Maj ds föreskrifter, 8 uppå vederbörliga reqvisitioner, af Riksgälds-kontoret utbetalas efter ingången af år 1868, med undantag af det i mom. 6:o bär nedan omförmälda anslag, af hvilket en tredjedel må utgå redan under innevarande år, nemligen: l:o till anställande af skjutförsök, Tjugutusen Riksdaler; 2:o till anskaffning af ammunitionsvagnar åt fältartilleriet, Fyra tusen fyrahundrasjuttio Riksdaler; 3:o till anskaffning af sjuk- och medicirtalvagnar, reserv-lavetter, tross- och expeditionsv agnar samt fourag ev agnar, tillhopa Aderton tusen sjuhundra Riksdaler; 4:o till anskaffning af vid- och anspannspersedlar för fältartilleriet, Trettioåtta tusen sjuttiofem Riksdaler; 5:o till anskaffande af positions- och belägring s-artilleri, Trettiosex tusen sjuhundrafemtio Riksdaler; 6:o till anskaffning af tidsenliga gevär, Fn million femhundra tusen Riksdaler, att utgå med Femhundra tusen Riksdaler under år 1867 och med Fn million Riksdaler under år 1868; 7:o för kopparpatroners anskaffande eller tillverkning, Etthundrasjuttiofem tusen Riksdaler; 8:o till fortsättande af Carlsborgs fästningsbyggnad, Femtio tusen Riksdaler; 9:o till fortsättande af skans anläggningen vid Oxdjupet, Femtio tusen Riksdaler. 10:o till Poräonierbaialjonens kasern- och kokhusbyggnader, Femtiofem tusen etthundranittio Riksdaler 25 öre; ll:o till underhåll af beväringsmanskapets beklädnad, Etthundraåttationio tusen Riksdaler; 12:o såsom fyllnadsanslag till kompletterande af beväringsmanskapets beklädnad, Etthundratjugusex tusen Riksdaler; 13:o till fortsättande af Topografiska korpsens arbeten, i och för fullbordande af dess karteverk, Sjuttiofem tusen Riksdaler; 14:o till understöd åt officerare, som inträda i utländsk krigstjenst, Nio tusen Riksdaler; 15:o till aflöning åt instruktörer vid skårp sky tteföre ning ar ne, Femtio tusen Riksdaler; 16:o för beredande af tillgång till målskjutning spremier för dylika föreningar, Tjugu tusen Riksdaler; 17:o till anskaffande af skarp ammunition åt nämnda föreningar, Tjuga tusen Riksdaler; 18:o till kostnader för arreststraffets tillämpning vid indelta arméen, Fem tusen Riksdaler. § 9. Med anledning af Kong!. Maj:ts nådiga framställningar om anvisande af medel för sjöförsvarets behof samt dertill hörande föremål, har Riksdagen, utöfver de 9 de å Riks-statens Femte Hufvudtitel uppförda årliga Utgifter, till Kongl. Maj:ts disposition för år 1868 anvisat följande särskilda anslag, nemligen: l:o till bestridande af kostnaderna för inredning af sjökrigsskolans lokal samt anskaffning af skol- och gymnastik-inventarier in. m., Tjugu tusen Riksdaler; 2:o till ny sjökrigs-materiels anskaffande, Tvåhundranittio tusen åttahundrafyra Riksdaler, att, tillika med öfriga för ändamålet beräknade tillgångar, på anslaget för flottans nybyggnad öfverföras, för att samfäldt med detta användas; 3:o till anskaffande af kanoner af den modell Kongl. Maj:t, efter frågans utredande, pröfva!- lämplig, Etthundrafyratiofyra tusen Riksdaler; 4:o till anskaffning åt projektiler för nyssberörda kanoner, Fyratioåtta tusen Riksdaler; 5:o till bestridande af kostnaderna för dels anskaffning af lämplig skjutbana för grafva kanoner och dels artilleriförsök, äfvensom försök med undervattensminor, Trettiosex tusen Riksdaler. § 10. Utöfver de å Riks-statens Sjette Hufvudtitel uppförda utgifter, har Riksdagen till Kongl. Maj:ts disposition för år 1868 anvisat följande extra anslagssummor, nemligen: l:o till arfvode åt ett biträde inom Civil-departementets Expedition vid de kommunala ärendenas beredning och expedierande, Ett tusen åttahundra Riksdaler; 2:o för Rikets ekonomiska karieverks bearbetande, utöfver det derför med 6.000 Riksdaler på ordinarie stat uppförda anslag, Sextio tusen Riksdaler, deraf 20.000 Riksdaler få användas för karte-arbetena i Norrbottens län; 3:o till fortsättande åt storskiftes- och afvittrings-förråttningarne i Rikets norra län, Nittiosju tusen Riksdaler, utöfver det å Riks-staten till skiften och afvittringar uppförda anslag af 63,000 Riksdaler; 4:o till uppförande af en ny ekonomibyggnad vid Alnarps landtbruks-institut, återstoden, Femtio tusen Riksdaler, af det härför vid sistförfluten riksdag beviljade anslag å 100,000 Riksdaler; 5:o till understöd åt personel- af mankönet för genomgående af fullständig lärokurs i boskaps uppfödande och skötsel, mjölkning m. in., Två tusen Riksdaler; 6:o till reseunderstöd åt utexaminerade landtbrukslårlingar, för att i främmande länder taga anställning såsom arbetare och efter genomgången lärokurs till fäderneslandet återvända, Ett tusen femhundra Riksdaler; 7:o till utdelande vid allmänna landtbruksmöten af prisbelöningar för husdjur, redskap och maskiner samt ladugårdsprodukter, sädesslag och andra jordbruksalster, Sex tusen Riksdaler; 8:o till årliga täfling smöten i städerna Stockholm, Göteborg och Malmö med gödboskap, smör, ost, fläsk och kött, för såvidt Hushållnings sällskapen distriktvis förena sig om sammanskott af medel till dessa utställningar, Tre tusen Riksdaler; Bill. till Riksd. Prot. 1867. i 0 Sami. 1 Afd. 2 Band. 2 (Riksg.-Kont. Reglemente.) 10 9:o till understöd för Svenska trädgårds-förmingens elevskola, Fyra tusen femhundra Riksdaler; 10:o till bildande af lämpliga hollånderier för de Norrländska lånen, Tio tusen Riksdaler; ll:o till fortsättandet af de geologiska undersökningarne och utgifvande af derpå grundade kartor, Sextio tusen Riksdaler; 12:o till fullbordande af en stallbyggnad vid Strömsholrns stuteri, Femton tusen Riksdaler; 13:o för uppehållande af undervisningen å skeppsbyggeri-afdelningen vid Skeppsbyggeri-institutet i Carlskrona, Fem tusen Riksdaler; 14:o för tillökande af Teknologiska Institutets byggnader med en för bergsläroverket erforderlig nybyggnad, äfvensom för inredning af laboratorier och deras förseende med behöflig!! inventarier, Fyratiosex tusen Riksdaler, åtgörande återstoden af det vid sistlidna riksdag till berörda ändamål beviljade anslag; 15:o till aflöning åt Styrelsen för allmänna väg- och vattenbyggnader samt dess tjenstebiträden i Stockholm och landsorterna, Trettiotvå tusen åttahundra Riksdaler; 16:o till undersökningar och expenser för allmänna arbeten, Trettio tusen Riksdaler; 17:o till arfvoden för Civillag eniör er och Civillag eniörs- elev ers undervisning vid krigs-högskolan, Tre tusen Riksdaler; och 18:o till understöd vid utrikes resors företagande af Väg- och Vattenby g gnadskorpsens medlemmar, Två tusen Riksdaler. § IT För väg anläggning ar och våg förbättringar, bro- och hamnbyggnader, kanaler och andra vattenkommunikationer, äfvensom sjösänkningar och andra valtenaftappningsföretag har Riksdagen beviljat och till Kongl. Maj:ts disposition för år 1868 anvisat följande statsbidrag, i afseende å hvilka de bestämmelser och stadgande!!, som förekomma i nedanstående § 12, höra tjena till efterrättelse, nemligen: A). Väg anläggning ar och väg förbättringar. l:o för anläggning af nya samt förbättring eller omläggning af backiga eller eljest mindre göda vågar, ett anslag af Etthundrafemtio tusen Riksdaler, att användas der Kong]. Maj:t finner medlen mest nödiga för att befordra allmänt gagn; 2:o för anläggning af väg från Ohriräsk till Fredrika kyrka och vidare till Asele inom Westerbottens län, Tjuga tusen Riksdaler, i ytterligare afräkning å det anslag af 100,000 Riksdaler, som Rikets Ständer vid 1862—1863 års riksdag för denna väganläggning beviljat; 11 3:o för anläggning af väg mellan Asele och Wilhelmina kyrkoby i Westerbottens län, Femton tusen Riksdaler, att utgå i ytterligare afräkning å det anslag af 50,000 Riksdaler, som vid sistförfluten riksdag för berörda väganläggning beviljades; 4:o för anläggning af väg från Ramsele sockengräns genom Fjällsjö till Bodums kyrka samt vidare derifrån till Tåsjö kyrka inom Wester-Norrlands län, Tjugu tusen Riksdaler, i ytterligare afräkning å det vid sistnämnda riksdag dertill anvisade anslag af 76,250 Riksdaler. B). Bro- och hamnbyggnader. 5:o för understödjande af mindre hamn- och brobyggnader samt upprensningar af åar och farleder, ett anslag af Tjuga tusen Riksdaler; 6:o till staden Ystad, Tjugufem tusen Riksdaler, i ytterligare afräkning å det staden vid sistförfluten riksdag utan återbetalningsskyldighet tillförsäkrade anslag af 63,000 Riksdaler, för utvidgande af hamnen vid nämnda stad; 7:o till staden Uddevalla, Trettio tusen Riksdaler, i ytterligare afräkning å det staden vid sistförfluten riksdag utan återbetalningsskyldighet beviljade anslag af 79,000 Riksdaler, till utvidgande och fördjupning af hamnen vid nämnda stad. C). Kanaler och andra oattenkommunikationer. 8:o Tre tusen Riksdaler såsom anslag utan återbetalningsskyldighet och Femton tusen Riksdaler såsom lån, att utgå i ytterligare afräkning å det vid sistförfluten riksdag för kanal- och sluss-anläggning mellan sjöarne Westra och Östra Silen beviljade statsbidrag af 63,950 Riksdaler, deraf 12,750 Riksdaler skulle utgå såsom anslag och 51,200 Riksdaler såsom lån; varande i fråga om hela detta statsbidrag medgifvet, att Dalslands kanalaktiebolag, som, enligt afslutadt kontrakt, förbundit sig utföra ifrågavarande arbete, må vara befriadt från skyldigheten att för lånets återbetalning ställa borgen eller särskild säkerhet, mot vilkor: att 16 § af den för bolaget i nåder fastställda bolagsordning, i fråga om bolagsmännens skyldighet att utaf egna medel tillskjuta hvad utöfver det beviljade statsbidraget erfordras för arbetets fullbordande, icke må undergå någon förändring; att aktieteckningen skall uppgå till minst dubbla beloppet af hvad som, utöfver statsbidraget, enligt kostnadsförslaget erfordras för arbetets fullbordande, af hvilken aktieteckning dock hälften, som endast utgör säkerhet för lånesummans återbetalning, icke behöfver, derest arbetet blir genom bolagets försorg på föreskrifvet sätt och inom stadgad tid fullbordadt, af aktie-egarne erläggas i annan händelse, än derest trafikinkomsten icke blir tillräcklig till att bestrida de 12 årliga rånte- och amorteringsliqviderna, i hvilket fall, men icke eljest, Direktionen eger att, i man af behof, utaf bolagsmännen uttaga så stor del af det på hvarje aktie obetalda belopp, som, i förhållande till hela aktiesumman, erfordras för den del af rånte- och amorteringsliqviderna, som icke af trafikinkomsten kunnat bestridas; att den behållna årliga trafikinkomsten först, och innan någon utdelning må aktie-egarne tillgodokomma, användes till den inbetalning å lånet, som för året bör ega rum; hvaremot, om inkomsterna icke härtill blifva tillräckliga, aktieegarne frikallas från skyldighet att i annan ordning, än här blifvit stadgadt, utöfver det tecknade aktiebeloppet vidkännas någon utgift; att Fullmägtige i Eiksgälds-kontoret, så länge lånet ännu icke blifvit till fullo betaldt, ega utse en revisor att deltaga i de årliga revisionerna af bolagets styrelse och förvaltning; samt att, derest kanal- och slussanläggningen efter dess fullbordande icke behörigen underhålles eller betalningsskyldigheten för lånet icke af bolaget fullgör.es, kanal- och slussanläggningen kommer att hemfalla till Staten, utan rättighet för aktie-egarne att till större eller mindre del utaf det allmänna erhålla ersättning för de tillskott till detta företag, som dessförinnan blifvit af dem utgjorda. 9:0 för utsträckning af Kinda båtled från sjön Rengen till Linköpings hamn, i ytterligare afräkning å det statsbidrag, som för detta arbetsföretag vid 1862— 1863 års riksdag beviljades, af anslaget Sextio tusen Riksdaler och af lånebidraget likaledes Sextio tusen Riksdaler, eller tillhopa Etthundratjugu tusen Riksdaler, att af vederbörande bolag lyftas under de vilkor, som i afseende på detta statsbidrags åtnjutande blifvit af Rikets Ständer meddelade. D). Sjösänkningar och andra vattenaftappningsjÖrctag. 10:o. Etthundratjugu tusen Riksdaler att, enligt Kongl. Maj:ts disposition, utgå såsom anslag utan åtcrbetalningsskyldighet till understödjande af sådana myr utdikning av och v attenaftappning ar inom Norrbottens, Wester bottens, WesterNorrlands, Jemtlands, Gefleborgs och Stora Kopparbergs län, samt Elfdals, Fryksdals, Jösse och Nordmarks hålåder i Wermlands län, som företrädesvis afse att förminska frostlåndigheten; dock under vilkor, att sådant understöd icke i något fall får öfverstiga hälften af den för arbetets utförande enligt fastställd plan beräknade kostnad, och alltid med förbindelse för vederbörande kommuner, föreningar eller enskilde att icke allenast tillskjuta hvad derutöfver för arbetets fullbordande erfordras, utan ock att för all framtid behörigen underhålla de afloppsgrafvar och andra för ändamålets vinnande utförda arbeten, som med statsbidrag blifvit understödda; egande Kongl. Maj:t att i de fall, der sådant anses vara af 13 behofvet påkallan, i nåder medgifva, att någon del af anslaget må förskottsvis till vederbörande utbetalas; ll:o. Femtio tusen Riksdaler att, enligt Kong!. Maj:ts disposition, utgå såsom lån för befrämjande af utdikningar och aftappningar af sänka traktar och sjöar till beredande af odlingsföretag inom Rikets öfriga delar; 12:o. Trettio tusen Riksdaler i ytterligare afräkning å det för Lida-åns sänkning och upprensning vid 1862 — 1863 års riksdag beviljade låneunderstöd å 126,000 Riksdaler, på de vilkor, som för detta lån redan blifvit bestämda; 13:o. Två tusen Riksdaler, att under stadgade vilkor utgå i ytterligare afräkning å det utan återbctalningsskyldighet vid sistförflutna riksdag beviljade anslag af 11,000 Riksdaler till rensningar för flodvattnets afledande i en del af Linie eif. § 12. Utom de särskilda vilkor och bestämmelser, som komma att tillämpas i afseende på de statsbidrag, som under innevarande riksdag blifvit till utgående från Riksgälds-kontoret anvisade lör väganläggningar och v äg förbättring ar, brobyggnader, hamnanläggningar, kanaler och andra vattenkommunikationer, äfvensom för sjösänkningar och andra vattenaftappningsföretag, hafva här nedan intagna allmänna vilkor och föreskrifter, i afseende på sådana statsbidrags erhållande och åtnjutande, blifvit af Riksdagen fastställda; Indika föreskrifter, så vidt icke härifrån skiljaktiga bestämmelser eller stadgande!! äro för de beviljade anslags- och lanesummorna särskild! meddelade, således höra vid förekommande frågor, rörande dessa anslag och lån, iakttagas samt lända till efterrättelse: Ro. För hvarje företag måste plan till arbetets utförande jemte beräkning öfver dermed förenade kostnader vara uppgjord och hafva vunnit Kong!. Maj:ts nådiga fastställelse. 2:o. Då arbetsföretaget afser vägförbättring, vinnläggning eller vattenaftappning, bör vederbörande menighet hafva afgifvit yttrande om företagets lämplighet och nytta. 3:o. Alla med understöd af allmänna medel anlagda eller förbättrade vägar samt byggda broar bära af den menighet, det bolag eller den särskilda korporation, som åtnjutit det för företaget beviljade understödet, vederbörligen för allmänna trafiken underhållas, intill dess den framtida underhållsskyldigheten kan varda i behörig ordning andra vederbörande ålagd och emellan dem fördelad. 4:o. Derest hamn- och kanal- eller andra likartade afgifter efter arbetsföretagets fullbordande skola komma att utaf de trafikerande upptagas, bör taxa härå vara fastställd, så lindrig som skäligen later sig gorå. Sålunda fastställda afgifter få icke förhöjas, med mindre Kong!. Näjd, på grund af särskild! förekommande omständigheter, pröfva!- skäligt dertill lemna bifall, utan böra deremot ovil - 14 korligen nedsättas, så snart det af redogörelse, som hvart femte år till Kongl. Ma jäs Befallningshafvande bör ingifvas, befinnes, att behållna inkomsten öfverstiger en viss, af Kongl. Maj:t fastställd procent utaf de till företaget lemnade enskilda bidrag; och skall dessutom en viss, af Kongl. Maj:t likaledes bestämd andel utaf de utgifter, som uppbäras, till reparationsfond afsätta^ 5.o. Då ett arbetes utförande öfverlemnas till stad, menighet, bolag eller enskilde, bör alltid kontrakt derom vara i vederbörlig ordning afslutadt samt af Kongl. Maj:t i nåder godkändt. Kontraktet skall innefatta förbindelse för stad, menighet, bolag eller enskilde dels att, i noggrann öfverensstämmelse med den fastställda arbetsplanen och under skyldighet att dervid vara underkastade vederbörandes kontroll, påbörja, verkställa och fullborda arbetet inom viss bestämd tid, utan att vidare väcka anspråk på ytterligare bidrag af allmänna medel, och dels att, genom egna tillskott, utgöra hvad som utöfver statsbidraget kan erfordras. Dessutom bör uti de kontrakter rörande befordrandet af kommunikationsanstalter, i afseende å hvilka Kongl. Maj:t finner för godt sådant föreskrifva, inflyta, att vederbörande direktion skall hafva skyldighet att under byggnadsåren inom viss bestämd tid till Styrelsen för allmänna väg- och vattenbyggnader årligen afgifva berättelse om arbetets fortgång under nästföregående året, samt att, sedan koinmunikationsanstalten blifvit för trafiken upplåten, enligt af bemälda styrelse uppgjorda formulär, afgifva berättelse angående trafiken och hvad dermed eger gemenskap. 6:o. För fullgörandet af sådant kontrakt, äfvensom för de lyftade statsmedlens återbäring, ifall mot kontraktet brytes, bör ställas sådan säkerhet, som af Kongl. Maj:t i nåder godkännes; varande dock städer och sådana menigheter, hvilka Kongl. Maj:t anser derifrån höra befrias, från dylik skyldighet frikallade. 7:o. Af Kongl. Maj:t eller af Riksdagen beviljadt anslag eller lån kali i allmänhet icke utbekommas förr, än arbetsföretaget blifvit börjadt, hvarefter utan återbetalningsskyldighet anslagna medel få successivt och i man af arbetets fortgång lyftas vid de terminer, som i kontraktet finnas utsätta eller särskild! blifvit bestämda, antingen af Kongl. Maj:t eller af Styrelsen för allmänna väg- och vattenbyggnader, efter dertill af Kongl. Maj:t lemnadt bemyndigande; hörande, såvida icke Kongl. Majd, med afseende å särskilda förhållanden, pröfva!- skäligt annorlunda förordna, någon del af sådant anslag i Riksgälds-kontoret innestå, intill dess arbetet är vederbörligen utsy nåd t och godkändt. Lånemedel få, sedan behöriga handlingar aflemnats, lyftas på eu gång vid den tid de, som åtagit sig arbetets fullgörande, sådant åstunda, såvida icke särskild föreskrift angående tiden för lånets utbekommande blifvit meddelad. 8:o. Alla statsbidrag, som under denna riksdag blifvit uti ifrågavarande afseende beviljade, skola från Riksgälds-kontoret utbetalas antingen omedelbart eller ock genom Kongl. Maj:ts vederbörande Befallningshafvande eller den embetsmyndighet, som fått sig i nåder uppdraget att medlen reqvirera och uttaga; hörande, 15 innan större eller mindre del af beviljade statsbidrag utbetalas, hos Riksgäldskontor! företes: a) om arbetets utförande afslutadt och godkändt kontrakt; b) af Kong!. Maj:t godkänd säkerhetshandling för samma kontrakts fullgörande eller medlens återbäring i de fall, der sådan säkerhet enligt mom. 6 erfordras ; c) behörigt intyg att arbetet är börjadt; samt derjemte, d) då statsbidraget skall utgå såsom lån, eu till Riksgälds-kontoret eller ordres ställd, af Fullmägtige godkänd skuldförbindelse, som, i fråga om låneunderstöd för vattenaftappning eller annat odlingsföretag, skall innefatta vederbörandes betalningsansvar, intill dess sådant lån, jemlik! Kongl. Kungörelserna af den 13 Juni 1845 och den 3 November 1848, blifvit fördelad! på de hemman, hvilka för återbetalningen skola ansvara, och fördelningen vunnit laga kraft samt uti jordeboken på föreskrifvet sätt antecknats; och e) af Fullmägtige godkänd borgen eller säkerhetshandling för den afgifna skuldförbindelsens uppfyllande. 9:o. De låne- och säkerhetshandlingar, som för statsbidrags utbekommande till Riksgälds-kontoret aflemnats, förblifva uti Kontorets vård; dock skola sådana handlingar, som vederbörande embetsmyndigheter kunna blifva i behof att begagna, till dem på behörig reqvisition utlemnas. 10:o. I händelse afvikelse, utan dertill erhållen vederbörlig tillåtelse, skett från den fastställda arbetsplanen, eller arbete!, utan af Kongl. Näjd medgifvet anstånd med detsamma utförande, icke blifvit fullbordad! inom derför bestämd tid, ankommer på Kongl. Näjd att låta inställa all vidare utbetalning af statsbidraget samt återfordra hvad deraf uppburits, att på en gång eller successivt till Riksgälds-kontoret inbetalas inom den tid, som bestämmes af Kongl. Näjd eller af Riksdagen, till hvars pröfning frågan om uppburna medels återbäring lärer komma att öfverlemnas, derest längre anstånd dermed, än till nästa riksdag anses erfordras. Fullmägtige höra tillse, att sådan inbetalning ingår i vederbörlig ordning. ll:o. Stad, ort, bolag eller enskilde, som af ett genom statsbidrag befordrad! företag komma att draga omedelbart gagn, böra, i den mån Kongl. Näjd pröfva!- skäligt bestämma, jemväl till företagets fullbordande bidraga, antingen genom kontant tillskott eller med materialier och arbete. I annat fall beror af Kongl. Näjd att inställa utbetalningen af de beviljade medlen. 12:o. Vid alla med statsbidrag i större eller mindre mån understödda arbeten höra företrädesvis, der sig gorå låter, tjenst- och sysslolösa personel1 användas. 13:o. De arbetsföretag, för hvilkas utförande allmänna medel under donna riksdag äro beviljade, höra sednast under loppet af år 1868 påbörjas; kommande hvad Riksdagen nu anvisa! för de vid sagda års utgång icke påbörjade arbeten att reserveras till Riksdagens disposition. 16 14:o. För utbekomna låneunderstöd till sjösänkningar och toyrutdikningar eller andra vattenaftappningsföretag bör, efter tre års förlopp från slutet af det år, hvarunder lånemedlen från Riksgälds-kontoret först utbekommits, årligen erläggas åtta procent å hela den lyftade lånesumman, hvaraf räntan godtgöres efter fem för hundra af obetalda kapitalbeloppet, och det öfriga utgör afbetalning derå. I afseende på sättet och ansvarigheten för dessa inbetalningars verkställande lända ofvan åberopade Kong!. Kungörelser af den 13 Juni 1845 och den 3 November 1848 till efterrättelse. 15:o. För andra, till vissa företags befrämjande beviljade lån skola, i alla de fall, der ej särskild! biff vit annorlunda föreskrifvet, årligen, efter slutet af det år, hvarunder lånemedlen utbekommits, erläggas sex procent af hela den lyftade lånesumman, hvarigenom räntan godtgöres efter fyra för hundra utaf obetalda kapitalbeloppet, och utgör det öfriga afbetalning å detsamma. Dock, som särskild årlig ränteliqvid ej behöfver verkställas, kommer någon föreskrift derom icke att i skuldförbindelsen intagas, utan bör låntagaren endast förbinda sig att under den tid, som åtgår för det erhållna lånets falla återbetalning, före hvarje års slut erlägga sex procent å lånets ursprungliga belopp. Verkställes ej inbetalning å bestämd tid, är låntagaren pligtig att för det till liqvid förfallna oguldna beloppet erlägga sex procent årlig ränta, intilldess betalning sker. 16:o. Alla kostnader, af hvad namn de vara må, som i följd af erhållna anslag eller lån föranledas för Riksgälds-kontoret, skola utan undantag bestridas eller godtgöras utaf den eller dem, som statsbidragen erhållit; och bör erforderlig föreskrift derom uti kontraktet införas. Jemte det ofvan stående stadgande!! blifvit i underdånighet anmälda, har Riksdagen anhållit, att Kongl. Näjd täcktes låta underrätta Fullmägtige ej mindre om de terminer, då beviljade statsbidrag böra utbetalas, än om sådana förändringar uti de för statsbidragens lyftning m. m. meddelade bestämmelser, som under arbetenas fortgång kunna varda medgifna. § 13. Utaf de för undsättningar vid missvexter eller felslagna skördar afsedda och i Riksgälds-kontoret innestående medel, har Riksdagen, till beredande af arbetsförtjenst medelst anläggning af väg inom Råma socken mellan allmänna kustlandsvägen samt Degersels Öfverstby, i enlighet med uppgjord plan, uppgående till en beräknad kostnad af 50,750 R:dr, såsom anslag utan återbetalningsskyldighet, till utgående under innevarande år anvisat ett belopp af Trettiotre tusen åttahundratrettio Riksdaler, med skyldighet för Råneå socknemän att, utan vidare statsbidrag, fullborda ifrågavarande väg och densamma derefter för all framtid underhålla; hvarjemte Riksdagen öfverlemnat åt Kongl. Näjd att meddela de föreskrifter i afseende 4 17 i afseende pa dessa medels lyftning och användande, som kunna finnas erforderlig och ledande till det åsyftade målets vinnande. § 14. I sammanhang med regleringen af utgifterna under Riks-statens Sjunde Uufvudtitel har Riksdagen beviljat och till Kong!. Maj:ts disposition anvisat följande extra anslag, nemligen: l:o till arfvoden åt Jordeboks-kontorets tjensteman för år 1868, Tjugufyra tusen sjuhundra Riksdaler; 2.0 såsom bidrag till kolonien S:t Bartliélemys förvaltningskostnader, Tjugufem tusen Riksdaler att, i egenskap af förslagsanslag, under år 1868 från Riksgälds-kontoret utgå; och 3:o till ersättande af åtskilliga utaf Statskontoret, Länsstyrelserna och Arméförvaltningen förskottsvis bestridda utgifter, Tvåhundraåttatiosju tusen trehundratrettiofem Riksdaler 2 öre. § 15. Vid regleringen af utgifterna under Riks-statens Åttonde Hufvudtitel har Riksdagen, utöfver de å samma Hufvudtitel uppförda summor, till Kong!. Maj:ts disposition på Riksgälds-kontoret för år 1868 anvisat följande anslag, hvilka på vederbörliga reqvisitioner skola utbetalas, nemligen: 1-0- Tre tusen Riksdaler till tjemtebiträde vid handläggning af de inom Lcklesiastik-departementet förekommande ärenden, rörande ordnandet af presterskapets löneförmåner; 2:o. Tio tusen Riksdaler till förbättring af de svagast aflönade kommini strars, kapellpredikanters, samt pastorats- och socken-adjunkters lönevilkor, intilldess de genom den pågående allmänna löneregleringen blifvit uppbringade till det belopp, som erfordras till anständig bergning; hvarvid likväl iakttages, att någon löneförbättring icke må komma dem till godo, hvilkas tjenstår vederbörande nämnd, deröfver hord, anser höra vid innehafvarens afgång indragas; 3;o. Tre tusen Riksdaler till inköp af instrumenter för fysiologiska institutionen vid Upsala universitet; 4:o. Tio tusen trehundrasjuttiofem Riksdaler för anbringande af en luft värmningsapparat i det för patologisk anatomi och kemi vid Carolinska medikokirurgiska institutet uppförda hus; 5.o. Prettiotusen Riksdaler, att användas till löneförbättring utöfver minimilönen åt examinerade folkskolelärare; 6:o. Tjuga tusen Riksdaler till understöd för sådana församlingar, som ej förmå till erforderligt belopp bekosta aflöning åt sina folkskolelärare; Bih. till Riksd. Prof. 1867. 10 Sami. / Afd. A Band, 3 Riksg.-Kont. Reglemente, 18 7:o. Tre tusen Riksdaler till undervisning i trädgårdsskötsel vid folkskolelärare-seminarierna ; varande derjemte medgifvet, att besparingarne å de särskilda extra anslagen till folkskoleväsendet må af Kongl. Maj:t för folkundervisningen tillhörande föremål disponeras; 8:o. Tjugusju tusen femhundra Riksdaler för fullbordande af folkskolelärareseminariibyggnaden i Linköping; 9:o. Åtta tusen femtio Riksdaler till löneförbättring åt Sundhets-kollegii embete- och tjenstemän samt vaktmästare; 10:o. Ett tusen femhundra Riksdaler till arfvode åt vetenskapligt bildade biträden vid ordnandet af Vitterhets-, Historie- och Antiqvitets-akademiens samlingar; ll:o. Ett tusen niohundratrettiosex Riksdaler till aflöningstillökning åt nämnda akademis vaktbetjening; 12:o. Tjugutvå tusen sjuhundrafemtio Riksdaler för vårdande och underhåll af Nationalmusei-bygpnaden och der förvarade samlingar in. m.; hvarförutan den å anslaget till Nationalmusei inredande uppkomna besparing till ett belopp åt Tio tusen femhundra Riksdaler må användas dels till erforderlig restaurering af de musei oljefärgstaflor, som deraf finnas i behof, dels ock till förgyllning af ramar eller anskaffande af nya sådana; dock att af nämnda belopp ersättning med 6,000 Riksdaler skall till Statskontoret utgå för hvad detsamma till ändamålet förskjutit; 13:o. Två tusen Riksdaler, att användas till understöd för den af Doktor 0. Sandalil i hufvudstaden inrätttade mediko-pneumatiska anstalt, derest KonglMaj:t, efter vederbörandes hörande, finner anstalten vara af den vigt och beskaffenhet, att den bör från Statens sida understödjas; 14:o. Tre tusen Riksdaler för vård och skötsel af spetälske personer i Helsingland, mot vilkor att enahanda bidrag fortfarande af Gefleborgs läns landsting för ändamålet anvisas; 15:o. Tre tusen femhundra Riksdaler till arfvode, och resekostnadsersättning åt en antiqvitets-intendent; 16:o. Ett tusen femhundra Riksdaler för uppsökande och aftecknande af runstenar samt teckningarnes utgifvande; 17:''o. Två tusen Riksdaler för undersökning af fornlemningar och upprättande af förteckningar öfver sådana; 18:o. Två tusen Riksdaler för fortsatt utgifvande af plancheverk öfver fomsaker och andra historiska märkvärdigheter i Statens historiska museum samt Svenska sigill från medeltiden; 19:o. Sjuhundrafemtio Riksdaler för vårdande af fornlemning änne i Wisby ; 20:o. Ett tusen femhundra Riksdaler för fortsatt utgifvande af arbetet “ Svenska språkets lagar “; 21:o. Ett tusen femhundra Riksdaler att utgå till Artisten N. Mandelgren för fortsättning af hans antiqvariska forskningar, med skyldighet för Mandelgren att 19 vid slutet af år 1868 till Fria Konsternas akademi inlemna de afteckningar, lian under året gjort; 22:o. Åttahundra Riksdaler, såsom understöd till Lithografen C. J. BiUmarlc för fortsatt utgifvande af plancheverket “ Sverige, aqvarell-lithografier och tontryck*; och 23:o. Fyrahundra Riksdaler till fortsatt utgifvande af arbetet “ För dna och närvarande Sverige. § 16. För fortsättande af nedanstående byggnadsföretag och reparationsarbeten, här Riksdagen till utgående från Riksgälds-kontoret för år 1868 anvisat följande belopp, nemligen: l:o till läroverksbyggnaden i Upsala dels ett anslag af Tjugu tusen Riksdaler, dels ett låneunderstöd af Sjuttio tusen Riksdaler; 2:o till läroverksbyggnaden i Carlstad dels ett anslag af Fyratiosju tusen Riksdaler, dels ett låneunderstöd af Tjuga tusen Riksdaler; 3:o till läroverksbyggnaden i Wenersborg dels ett anslag åt Trettio tusen Riksdaler, dels ett låneunderstöd af Tjuga tusen Riksdaler; 4:o till läroverksbyggnaden i Westervik dels ett anslag af Sjutton tusen femhundra Riksdaler, dels ett låneunderstöd af Tio tusen Riksdaler; och skola i afseende på ofvanberörda låneunderstöd tillämpas de vid sist-" förflutna riksdag stadgade och uti 148 § af det för Riksgälds-kontoret då utfärdade reglemente intagna vilkor; 5:o för reparation af Linköpings domkyrka ett anslag af Tretton tusen femhundra Riksdaler; och 6:o för fortsättning af tillbyggnaden vid hospitalet i Nyköping, ett anslag af Tio tusen Riksdaler. § 17- För hospitalsfondens förstärkning har Riksdagen för år 1868 å Riksgäldskontoret anvisat ett kreditiv af Etthundra tusen Riksdaler. § 18. Utöfver de å Rike-statens Nionde Hufvudtitel anslagna summor har Riksdagen till Kong!. Maj:ts disposition för år 1868 på Riksgälds-kontoret anvisat följande kreditiver, nemligen: l:o för upprätthållande af den Arméens Pensionskassa åliggande pensionerings skyldighet Åttatiofem tusen femhundra Riksdaler, med skyldighet för Pen - 20 sionskassan att till Riksgälds-kontoret afstå det för året Pensionskassan tillkommande förhöjda vederlag för de till Statsverket indragna rustkållsafgifterna, och under enahanda vilkor i öfrig!, som hittills egt rum, eller att årsanslaget qvartalsvis utbetalas, med förbindelse för Pensionskassans Direktion att, så snart årets räkenskaper hunnit afslutas, hos Fullmägtige i Riksgälds-kontoret behörigen ådagalägga, om hela anslaget eller huru stor del deraf varit för ändamålet behöflig!, samt att, i händelse det lyftade beloppet icke åtgått, öfverskottet återlemna ; hvarjemte Riksdagen, i afseende å den uppkomna bristen för åren 1861—1864, utgörande 35,400 Riksdaler 86 öre, jemte den ytterligare brist, som för år 1865 kan uppstå, och hvilken beräknas till omkring 8,000 Riksdaler, medgifvit, att samma brister få af möjligen blifvande öfverskott å 1868 års anslag ersättas, i den man 1866 och 1867 års anslag icke till sådan ersättning förslå; 2:o för fortfarande tillämpning af nu gällande, den 9 Februari 1858 och den 6 November 1860 utfärdade pensionsstater för arméens befäl och tjenst em ån Etthundraåttatio tusen Riksdaler, att användas till betäckande af den skilnad, som för Arméens Pensionskassa under år 1868 kan uppstå genom den ifrågavarande pensioneringens tillämpning, samt att utbetalas sålunda, att hälften deraf utgifves den 1 April och den andra hälften den 1 Oktober, med förbindelse för Direktionen att, vid reqvirerande af första halfårets belopp, med afslutade räkenskaper redovisa föregående årets utgift; 3:o för fortsatt tillämpning under år 1868 af den vid 1859 och 1860 årens riksdag uppgjorda och då godkända staten för pensioneringen af Sjöförsvarets embete- och tjenstemån samt betjente Sjuttiotvå tusen Riksdaler, med rättighet för Direktionen öfver Amiralitets-krigsmanskassan att å berörda kreditiv under loppet af samma år lyfta hvad för omförmälda behof blifver behöflig!, sedan styrkt blifva, i hvad mån det för innevarande år beviljade enahanda kreditiv för pensioneringen åtgått, dock att hvad under sistnämnda år icke för ändamålet erfordrats må för 1868 års pensionering i mån af behof användas; och 4:o för upprätthållande af den gemenskapen vid Sjöförsvaret förunnade förbättrade pensionering för år 1868 Fyratio tusen Riksdaler, med rättighet för Direktionen öfver Amiralitets-krigsmanskassan att å detta kreditiv under loppet af samma år lyfta hvad för omförmälda behof blifver behöflig!, sedan styrkt blifvit, i hvad mån det för innevarande år beviljade enahanda kreditiv för pensioneringen åtgått, dock att hvad under sistnämnda år icke för ändamålet erfordrats, må för 1868 års pensionering i mån af behof användas. § 19. Jemte de särskilda efter anslagens och låneunderstödens föremål och beskaffenhet lämpade föreskrifter, som i föregående §§ af detta reglemente finnas 21 införda, böra äfven nedanstående allmänna stadganden i afseende på samma anslags- och lönesummors utbetalning iakttagas: l:o hvad som af ett anslaget belopp under ett år icke blifvit från Riksgälds-kontoret uttaget eller behof! användas, må, der ej annorlunda blifvit särskilt föreskrifvet, under ett följande år disponeras och utbekommas; och 2:o de besparingar, som å anslagen för hvarje särskild! föremål uppkomma, få icke i annat fall, än der sådan! är uttryckligen medgifvet, till andra behof disponeras, utan höra oafkortade till kommande Riksdags disposition reserveras. C) Angående de vid sistlidna och innevarande riksdag för jernvägsbyggnader och jernvägsmateriel beviljade anslag samt om anskaffande af dertill erforderliga medel. § 20. Till utförande af jernvägsarbeten för Statens räkning samt anskaffande af jernvägsmateriel blefvo af Rikets sednast församlade Ständer anvisade följande anslagssummor att från Riksgälds-kontoret utbetalas, nemligen: l.o för fortsättning och afstädande af de å nordvestra stambanan från Arvika till riksgränsen mot Norge återstående arbeten, två millioner niohundra tusen Riksdaler, att med en million tvåhundra tusen Riksdaler utgå under år 1866 samt med öfriga en million sjuhundra tusen Riksdaler under år 1867; 2:o för fortsättande åt nordvestra stambanan från Christinehamn öfver Carlstad till Arvika, femhundra tusen Riksdaler; 3:o femhundra tusen Riksdaler, att under år 1866 utgå, för att af Kongl. Maj:t i män af behof användas till godtgörande dels af de ökade utgifter, som utöfver den i ursprungliga kostnadsförslaget för sammanbindningsbanan genom Stockholm beräknade summa erfordrats för verkställande af de i samma förslag afsedda expropriationer, och dels för inlösen eller expropriation af den i qvarteret Uggleskans belägna, A. Gr. Bergfalk tillhöriga egendom; 4:o till komplettering af bristande trafik materiel å Statens redan anlagda stambanor, två millioner Riksdaler att i man af behof utbetalas, mot det att den från och med år 1867 uppkommande behållningen å trafikinkomsterna från Statens jernvägar varder till Riksgälds-kontoret levererad. Hvad af dessa anslagssummor ännu icke blifvit från Riksgälds-kontoret utbetald!, skall, i enlighet med Kongl. Maj:ts disposition, uppå skeende reqvisition, i föreskrifven ordning utbetalas. Derjemte komma följande, i sammanhang med beviljande af förberörda anslagssummor, af Rikets sednast församlade Ständer meddelade föreskrifter, att, såvidt desamma afse ofvanberörda anslag, fortfarande tjena till efterrättelse: 22 vid jernvägsarbetenas utförande må Kongl. Maj:t närmare bestämma de orter, som statsbana eller handel, hvartill anslag blifvit beviljadt, skall genomgå, och de ställen, den bör anlöpa, äfvensom till ändamål, gemensamma för olika stambanor eller bandelar anordna medel utan omedelbart skeende fördelning dem emellan samt använda det öfverskott, som kan finnas uppkomma å ett stambanearbete, till att fylla den brist, som å ett annat möjligen kan uppstå; af byggnadsanslaget eger Kongl. Maj:t använda hvad som erfordras till anställande af undersökningar med afseende & framtida fortsättande af stambanorna inom de traktör, der yrkande om banornas utläggning i olika rigtningar blifvit framställda, eller Kongl. Maj:t eljest kan finna skäligt att låta dylika undersökningar anställa; vid jernvägsarbetena möter icke hinder för användande af arbetskommenderingar ur arméen under de i Rikets Ständers skrifvelse den 16 September 1857 upptagna vilkor. § 21. Till fortsättande af arbetena å nordvestra stambanan för år 1868 har Riksdagen till utgående från Riksgälds-kontoret anvisat en summa af två millioner Riksdaler. Derjemte har Riksdagen beslutat: att öfverlemna till Kongl. Näjd att vid jernvägsarbetenas utförande närmare bestämma de orter, som statsbana eller handel, hvartill anslag varder beviljadt, skall genomgå, och de ställen, den bör anlöpa; äfvensom att Kongl. Näjd må till ändamål, gemensamma för olika bandelar, anordna medel utan omedelbart skeende fördelning dem emellan; samt att hinder icke mota för användande vid jernvägsarbetena af arbetskommenderingar ur arméen under de i Rikets Ständers skrifvelse den 16 September 1857 upptagna vilkor. § 22. Till godtgörande af en del af de medel, Riksgälds-kontoret dels redan förskjutit dels ytterligare kan komma att förskjuta för utbetalandet af de till jernvägsbyggnaders utförande anvisade statsbidrag, ega Fullmägtige, att upplåna en summa af sex millioner Riksdaler mot obligationer i Svenskt mynt, ställda till innehafvare!! att återbetalas å bestämda tider, hvilka uti obligationerna höra angifvas, och löpande med fem procents ränta samt försedda med halfårs räntekuponer; skolande infriandet åt dessa obligationer ske till hela beloppet under åren 1870, 1871 och 1872, med ungefär lika andelar under hvardera året; och ega Fullmägtige bestämma de valörer, som för obligationernas gångbarhet finnas mest i 23 lämpliga, dock icke under 100 R:dr, äfvensom bevilja den kapitalrabatt, som af omständigheterna påkallas. I öfrig! ega Fullmägtige att, på sätt § 62 innehåller, anskaffa de medel, som utöfver berörda sex millioner Riksdaler kunna komma att erfordras för bestridande af ifrågavarande utgifter. D) Med ordinarie statsregleringen gemenskap egande utgifter. § 23. I händelse Statsverkets, till Kongl. Statskontoret ingående inkomster för något år icke skulle uppgå till det sammanlagda belopp, hvartill dessa inkomster i Riks-staten blifvit af Rikets Ständer och Riksdagen beräknade, bör den brist, som enligt rikshufvudboken härigenom uppkommer i tillgångarne för statsutgifternas bestridande, Kong]. Statskontoret af Riksgälds-kontoret ersättas; och må — under förbehåll att, så snart sig visar, det sagda inkomster komma att öfverstiga sitt i Riks-staten upptagna belopp, de sålunda uppkomna öfver skotts medlen varda af Kongl. Statskontoret afräkningsvis till Riksgälds-kontoret aflemnade — det förra verket deremot, i händelse af behof, förskottsvis från det sednare erhålla ersättning för sig visande brister i de beräknade inkomsterna, fastän dessa bristers slutliga belopp icke blifvit genom afslutad rikshufvudbok bestämdt. § 24. Derest någon af de, vid statsregleringarne för åren 1866, 1867 och 1868 i egenskap af förslagsanslug, beviljade utgiftssummor skulle under ett eller annat år befinnas otillräcklig för dermed utsudda ändamål, åligger det Riksgälds-kontoret att bristen, efter årets slut, Kongl. Statskontoret ersätta; hvaremot de besparingar, som kunna å dessa anslag uppkomma, höra för hvarje år till Riksgälds-kontoret aflemnas; — ankommande på Kongl. Statskontoret att antingen i den, enligt nedanstående § 186, för samma år upprättade öfverskottsliqvid upptaga bristerna i om för mäkla anslag, eller ock, på grund af uppgjord och vederbörligen granskad särskild liqvid rörande de till en eller flera hufvudtitlar hörande förslagsanslags brister och besparingar, från Riksgälds-kontoret reqvirera det ersättningsbelopp, som enligt donna liqvid Kongl. Statskontoret tillkommer; dock bör, innan sådan reqvisition sker, Riksgälds-kontoret hafva i stadgad ordning erhållit godtgörelse för alla å enahanda anslag under nästföregångna år uppkomna besparingar. Uti den vid 1862 och 1868 års Riksdag fastställda samt för åren 1864, 1865 och 1866 gällande Riksstat äro följande anslag upptagna såsom förslagsanslag, nemligen: '' under Andra F1 ufvudtiteln i till fångars vård och underhåll; „ mediko-legala besigtningar; „ skrif-materialier och expenser, ved m. m.; „ rese- och traktamentspenningar; „ ersättning åt domare, vittnen och parter. under Fjerde llufvudtitclu: till fouragering af artilleriets och värfvade kavalleriets hästar; „ beväringsmanskapets vapenöfning; „ inqvarterings-kostnader i Stockholm; „ inqvarterings-kostnader i landsorterna; „ rese- och traktamentspenningar; „ skrifmaterialier och expenser m. m. för Landtförsvars-departementets kansliexpedition. under Femte llufvudtiteln: tillskott i de för båtsmans-indelningen uti Blekinge anslagna räntor; till båtsmännens beklädnad, högst 88,200 Riksdaler; „ rese- och traktamentspenningar; „ skrifmaterialier och expenser m. m. för Sjöförsvars-departementets kansliexpedition; „ skrifmaterialier och expenser m. m. för flottans stationer och depot. under Sjette iiufvudtitehi: till utflyttningshjelp efter laga skiften; „ ersättning till Sala bergslag för förlust genom vissa räntors förvandling; „ odlingshjelp m. m. för krono-nybyggare; till 25 till ersättning för jordförluster genom kanal- och väg-anläggningar; „ Konvoj-kommissariatet, att utgå direkte af tullmedlen; för kontrollen å bränvinsförfattningarnes tillämpning, att utgå direkte åt inflytande bränvinstillverkningsmedlen; till skrifmaterialier och expenser m. in.; „ rese- och traktamentspenningar. under Sjunde llufvndtiteln: till stämpelpappers-omkostnader; „ omkostnader för kontrollverket; * Postverket, kontanta anslaget, att utgå direkte af postmedlen; „ Tullverket, att direkte utgå af tullmedlen; „ ersättning till städerna för mistad tolag; „ skogsplanterings-kassan, ersättning för hemmans-räntor och arrenden m. m.; „ belöning för rofdjurs dödande; „ lyshållning in. fl. utgifter för Kronans publika hus i Stockholm; „ städers friheter; „ transportkostnader för Statsverkets bergseffekter; „ observations- och uppbördsprocent^’ m. m.; „ mantalsskrifnings-provision; „ restitutioner; „ _ uppköp af ved för Wisby krono-kalkugn; „ rese- och traktaments-penningar; „ skrifmaterialier och expenser m. m. under Åttonde llnfvudtiteln: till biskopens på Gotland lön; „ lönetillökning åt 13 konsistorii-notarier, högst 3,510 Riksdaler; „ ersättning åt innehafvare af roterade ecklesiastik-boställen; „ Lappmarks ecklesiastikverk; x „ upprätthållande till visst belopp af löner vid Upsala universitet, uti hvilka spanmål ingår; „ farsoters och smittosamma sjukdomars botande; „ fattigvården i allmänhet; „ rese- och traktamentspenningar; „ skrifmaterialier och expenser m. m. Bih. till Riksd. Prof, 1867. 40 Sami. 1 A/d, 2 Band. Riksg.- Kont. Reglemente, 4 t 26 under Nionde ålufviidtiteln: till invalidhus-fonden, ersättning för hemmansräntor och arrenden; samt hela det å Allmänna Indragningsstaten upptagna belopp. Vid den under sistlidne riksdag verkställda statsreglering, hvilken från och med år 1867 skall tillämpas, hafva endast nedanstående förändringar blifvit vidtagna i afseende på de anslag, om hvilka nu är fråga: på Andra Hufvudtiteln är uppfördt ett nytt förslagsanslag, nemligen : ersättning till personer, menigheter eller allmänna inrättningar för dem genom nya Strafflagens införande frångångna hötes-andelar; på Fjerde Hufvudtiteln har tillkommit: till salpeter-uppköp; det å Femte Hufvudtiteln uppförda förslagsanslag till båtsmännens beklädnad har i Riks-staten blifvit bestämdt till högst 138,200 Riksdaler; på Sjette Hufvudtiteln har uppförts ett nytt förslagsanslag: för landsstaterna i länen: landshöfdingens i Wester-Norrlands län lön. Vid den under innevarande riksdag uppgjorda statsreglering," hvilken från och med år 1868 skall tillämpas, hafva i afseende på förslagsanslagen ytterligare följande förändringar blifvit beslutade: på Fjerde Hufvudtiteln har blifvit uppfördt ett nytt förslagsanslag under benämning: roteringsund erstöd; hvarförutan anslaget till fourragering blifvit utsträckt äfven till pontonierbataljonens hästar; från Sjette Hufvudtiteln utesluta anslaget “till Sala bergslag för förlust genom vissa räntors förvandling* ; och har det på donna Hufvudtitel uppförda anslag “för kontrollen å bränvinsförfättningarnes tillämpning, att utgå direkte åt inflytande bränvinstillverkningsmedlen* erhållit följande förändrade benämning: för kontrollen å bränvinsförfättningarnes tillämpning och restitution åt tillverkningsafgift för utfördt bränvin; från Åttonde Hufvudtiteln utesluta anslaget “till ersättning åt innehafvare af roterade ecklesiastik-boställen11. # 27 § 25. Som, enligt de under 1850 och 1851 samt 1853 och 1854 års riksdagar fattade beslut i fråga om beskattningsväsendets förenkling, innehafvare af indelta anslag utaf hemmansräntor och kronotionde skola, för upphörande åt så val deras dittills åtnjutna optionsrätt, att dessa anslag in natura utfordra, som rättigheten att, då för räntorna och tionde lösen med penningar eger rum, af räntegifvarne uppbära forsellön, hållas skadeslöse på det sätt, att de af Statsverket årligen erhålla ersättning med samma belopp, hvarmed forsellönen förut författningsenligt tillgodonjutits ; så bör Eiksgälds-kontoret, vid de årliga liqviderna med Kongl. Statskontoret, godtgöra sistnämnda verk det belopp, som enligt afslutad rikshufvudbok är af detsamma till sådan ersättning förskottsvis utgitvet. § 26. Till följd af Rikets Ständers under riksdagen åren 1850 och 1851 vidtagna beslut, att de under namn af begrafningsbjelps- eller nådårsbesparing tillförene föreskrifna innehållning!»'' å embets- och tjenstemäns löner herde upphöra, men förut gällande föreskrifter i fråga om utbetalningar till aflidne embets- och tjenstemäns sterbhus af de löne-innehållningar, kvilka såsom dylik besparing blifvit vederbörligen iakttagna, likväl komma att fortfarande tjena till efterrättelse, — höra de utgifter, som i sådant hänseende under hvart och ett år blifvit utaf Statsverkets medel förskjutna, ersättas af Riksgälds-kontoret genom de gjorda utbetalningarnes upptagande i den för samma år föreskrifna och på rikshufvudboken grundade liqviden mellan Stats- och Riksgälds-kontoren. § 27. Uti ofvan omförmälda årliga liqvid höra jemväl till ersättning af Riksgäldskontoret upptagas sådana kostnader, som kunna uppkomma och af statsmedlen blitvit förskottsvis bestridda för de vid båismanshållet indelta rotarnes sammanförande inom lämpliga distrikter, enligt Rikets Ständers derom hos Kongl Näjd under 1850 och 1851 års riksdag gjorda anhållan. E) På Riksgälds-kontoret anvisade kreditiver. '' 8 28. Till följd af stadgandet i Regeringsformens 63 § har Rikdagen anslagit och till utbetalning från Riksgälds-kontoret anvisat en kreditiv-summa af tre millio - 28 ner Riksdaler, för att vid infallande krig af Konungen lyftas, sedan han StatsRådet in pleno hört och Riksdagen sammankallat. Riksdagens å donna summa utfärdade förseglade anordning får ej förr brytas eller summan af Fullmägtige utbetalas, än sedan riksdags kallelsen blifvit i hufvudstadens kyrkor vederbörligen kungjord. § 29. Den kreditiv-summa, som, enligt ofvan åberopade grundlagsstadgande, bör å Riksgälds-kontoret anvisas, för att, på sätt detsamma innehåller, under liden mellan innevarande och nästkommande riksdag, vara tillgänglig, då Konungen till Rikets försvar eller andra högst vigtiga och angelägna ändamål, sedan hela Stats-Rådets tankar deröfver blifvit inhemtade, finner den vara oundvikligen nödig, har Riksdagen fastställt till en million femhundra tusen Riksdaler. § 30. För bestridande af ifrågakommande utbetalningar utaf de genom nästföregående två §§ å Riksgälds-kontoret anvisade kreditiver, böra detta verks härtill disponibla tillgångar begagnas, och, i fall dessa icke äro tillräckliga, de derutöfver erforderliga medlen af Riksgälds-kontoret upplånas mot Kontorets obligationer, ställda till inlösen antingen efter viss förfallotid eller efter föregången uppsägning; egande Fullmägtige, att, med hänsigt till de vid upplåningen sig företeende omständigheter och förhållanden, bestämma räntevilkoren samt fastställa betalningsterminerna för dessa obligationer; dock får obligationernas förfallotid icke utsättas sednare än fem år efter deras utgifningsdag. § 31. Det till underlättande och befrämjande af ackords-regleringen inom arméen beviljade och å Riksgälds-kontoret anvisade räntefria kreditiv må för detta ändamål, mot direktionens öfver arméens pensionskassa fortfarande ansvarsförbindelse för de lyftade kreditivmedlens behöriga återbetalning, begagnas inom ett belopp af högst etthundrafemtio tusen Riksdaler; skolande de å detta kreditiv lyftade medel ovilkorligen Riksgälds-kontoret ersättas, i den man dertill afsedda tillgångar blifva för bemälda direktion disponibla. Vid kreditivets anlitande böra, genom direktionens försorg, de handlingar Fullmägtige tillhandahållas, hvarigenom upplysning erhålles om de ackords-liqvider, till Indika kriditivmedlen skola användas, samt om några för dessförinnan lyftade och icke återbetalda kreditivmedels godtgörande påräknade tillgångar till ackordsfonden influtit. 29 F) Från Riksgälds-kontoret utgående riksdags- och revisionskostnader, afiöningar, ''förvaltnings- ut gifter, m. m. § 32. Återstående kostnader och utgifter för innevarande riksdag skola af Riksgälds-kontoret bestridas, med iakttagande af de genom Riksdagens Stats-Utskott Fullmägtige till efterrättelse härvid meddelade beslut och föreskrifter. Likaså bör Riksgälds-kontoret på föreskrifvet sätt liqvidera sådana, ännu icke godtgjorda kostnader för sednast förflutna riksdag, som, enligt Rikets då församlade Ständers beslut, skola åt detta verks medel betalas. § 33. Sedan den beslutade påbyggnaden och förändringen af de för Kamrarnes och Utskottens sammankomster m. m. upplåtna hus under sistlidet år blifvit utförd, höra ännu återstående komplettering sarbeten under nästkommande sommar verkställas, så att Riksdagens hus såväl till sitt yttre som inre blir försatt i fullt ändamålsenligt skick, dertill jemväl hörer, att Fullmägtige, efter det husets murar under sommaren hunnit genomtorka, höra under nästa höst låta-anställa ytterligare undersökningar i afseende på den der anbringade uppvärmnings- och ventilationsapparats fortsätta begagnande i Kamrarne och sedermera låta vidtaga sådana förändringar i densamma, som kunna finnas erforderliga och ändamålsenliga för afhjelpande af de i afseende å uppvärmningen och ventilationen nu för handen varande olägenheter. De härför erforderliga utgifter skola af Riksgälds-kontorets tillgångar bestridas. Dessutom skola kostnaderna för nödiga reparationer och andra arbeten för vederbörligt underhåll såväl af den för Riksgälds-kontoret anvisade som af de för Riksdagens sammankomster afsedda fasta egendomar, äfvensom de för samma egendomar befintliga inventariers underhåll och komplettering utaf Riksgälds-kontorets medel bestridas i likhet med andra till s. k. kontors-expenser vanligen hänförda utgifter. § 34. Jemte det Riksdagen beslutat, att det årliga anslag af niohundra Riksdaler, som Rikets Ständer vid sistförflutna riksdag beviljat för bildande af ett mot Representationens behof och anspråk svarande bibliothek inom Riksdagens hus, fortfarande skall utgå, har Riksdagen, som utfärdat nya stadgande!» rörande Riks - i 30 dagens arkiv ock bibliothek, medgifvit, att den person, som af Fullmägtige utses att hafva den omedelbara vården om de der förvarade böcker och handlingar, må bebo tvänne till bibliotheket angränsande rum samt till desamma erhålla nödig vedbrand. De uti hvardera Kammarens kanslilokal uppställda samlingar af riksdagstrycket jemte de mest nödiga författnings- och lagsamlingar stå mellan riksdagarne under bibliothekariens vård; och höra dessa samlingar, hvaröfver fullständiga förteckningar skola föras, i man af behof kompletteras och utvidgas. § 35. Halfva beloppet af de traktamenten och resekostnads-er sättning ar, som tillkomma Riksdagens Revisorer, skall, enligt behörigen granskade och godkända räkningar, af Kiksgälds-kontorets medel godtgöras; hörande jemväl de arfvoden, Revisorerne bestämma dels för de i och för Statsverkets revision hos dem anställde sekreterare, kameral- pcb kanslibiträden samt vaktbetjente, dels för den i och för Riksgälds-verkets revision antagna kansli- och vaktbetjening utbetalas, hvarifrån jemväl utgår den godtgörelse, som af Kongl. Maj:t i nåder bestämmes för den ledamot af Statskontoret, hvilken halt nådigt förordnande att Revisorerne med upplysningar tillhandagå. Likaledes må Revisorerne på Riksgälds-kontoret anvisa ersättning ej mindre för inköp af papper, skrifmaterialier och andra dylika utgifter för revisionens behof samt för annonser rörande Revisorernes sammanträden, än ock för de kostnader, som kunna föranledas af sådana under revisionstiden verkställda resor, som Revisorerne vid sammankomst in pleno ansett nödvändiga. Kostnaderna för tryckningen, häftningen och utdelningen af Revisorernes berättelser angående granskningen af Stats- och Riksgälds-verkens samt de under Kongl. Kommers-kollegium ställda fonders förvaltning, äfvensom af de förklaringar, som i anledning deraf kunna varda afgifna, höra äfven af Riksgälds-kontorets medel bestridas. § 36. Ajlöningen för Justitie-ombudsmannen samt den hos honom anställda kanslioch vaktbetjening bör af Riksgälds-kontoret under sista månaden af hvarje qvartal utbetalas; skolande lönen för Justitieombudsmannen, under den tid innevarande Riksdags statsreglering kommer att blifva gällande, utgå med sju tusen Riksdaler, eller med lika belopp som Justitie-kanslerns lön enligt sagda statsreglering utgör; hvaremot Justitie-ombudsmannen, derest han förut innehar tjenst på Rikets stat, är skyldig att den dermed förenade löneinkomst frånträda, så länge han uppbär Justi tie-ombudsmans-lönen. 31 Utöfver deu fastställda aflöningen eger den Justitieombudsman, som hädanefter tillträder detta embete och dessförinnan icke är i hufvudstaden bosatt, att såsom flyttningshjelp uppbära från Riksgälds-kontoret ett tusen femhundra Riksdaler. För ofvanbemälda kansli- och vaktbetjening utgår aflöningen med följande årliga belopp, nemligen: för Sekreteraren med tre tusen femhundra Riksdaler, „ en Kanslist, som tillika har skyldighet att ombesörja registratorsgöromålen, med två tusen Riksdaler, „ eu Kanslist med ett tusen Riksdaler, samt „ en Vaktmästare med sexhundra Riksdaler; hörande Sekreteraren hos Justitie-ombudsmannen, utan särskild ersättning, jemväl bestrida de göromål, som tillhöra sekreterare-befattningen hos Tryckfrihets-komitéen. Derest Justitie-ombudsmannens Sekreterare förut innehar tjenst på Rikets stat, skola, vid uppbärandet af ofvanberörda aflöning, samma vilkor och förbehåll iakttagas, som äro stadgade i afseende på utbetalningen af Justitie-ombudsmanslönen vid enahanda fall. § 37. Till kostnader för Justitie-ombudsmannens embetsresor bör Riksgälds-kontoret, uppå hans reqvisition och emot derför inom hvarje års utgång afgifvande redogörelse, förskottsvis utbetala en summa åt två tusen Riksdaler. För upphandlingen af skrifmaterialier och för andra expenser vid Justitieombudsmannens och Tryckfrihets-komitéens expedition bör ett ärligt belopp af femhundra Riksdaler, emot behörig redogörelse, förskottsvis af Riksgälds-kontorets medel utanordnas. Tryckningen och häftningen af ej mindre Justitie-ombudsmannens årliga embetsberättelse än hans särskilda berättelse till nästkommande Riksdag, jemte dertill hörande biläger, höra verkställas och papperet för dessa handlingars tryckning anskaffas genom Fullmägtiges försorg; dock skall den härvid erforderliga korrekturläsningen besörjas på sätt förut skeft; hörande samtliga trycknings- och häftningskostnaderna för ifrågavarande berättelser och biläger omedelbart utaf Riksgäldskontoret godtgöras, utan afdrag å de till expenser för sagda expedition beviljade anslag; hvaremot de medel, hvilka inflyta genom samma berättelsers försäljning i bokhandeln, skola af Justitie-ombudsmannen, som härom eger foga anstalt, inför Fullmägtige särskild! redovisas. § 38. Såsom arfvode åtnjuter Fullmägtiges Ordförande tre tusen tvåhundra Riksdaler samt hvar och en af öfrige Fullmägtige ett tusen sexhundra Riksdaler äril - 32 gen; hvarförutom Fullmägtig, som ej är i Stockholm bosatt, eger att för en resa årligen till och från hemorten uppbära kostnadsersättning, beräknad efter samma grunder, som gälla för beräknandet af resekostnadsersättningen åt Andra Kam, marens ledamöter. § 39. Aflöningen för Riksgälds-kontorets tjenstemanna-personat och vaktbetjening utgår enligt den åt Riksdagen för nämnda verk fastställda aflöningsstat, hvilken icke får öfverskridas; varande nedanstående vilkor och förbehåll stadgade för tillgodonjutande af den för bemälda tjenstemanna-personal och vaktbetjening, dels under föregående riksdagar, dels under den nuvarande, beviljade löneförhöjning: ko. Innehafvarne af de ökade lönerna inom Riksgälds-kontoret äro underkastade den vidsträcktare tjänstgöringsskyldighet eller den jemkning i åligganden, som antingen vid en blifvande förändrad organisation af detta verk eller eljest kan varda i allmänhet stadgad; och höra de fullmagter, som för Riksgälds-kontorets tjensteman utfärdas, innefatta förbehåll om vederbörandes skyldighet att åtaga sig de nya eller förändrade göromål, hvilka kunna dem åläggas. 2:o. Sådana uppdrag och bestyr, som, till följd af Rikets Ständers eller Riksdagens förfoganden, höra af tjenstemännen vid Riksgälds-kontoret förrättas, skola, oaktadt särskilda arfvoden för enahanda uppdrag och göromål tillförene utgått, hädanefter inbegripas under vederbörandes bestämda tjensteåligganden; hvadan alltså den framtida vedergällningen för sagda uppdrag och bestyr kommer att innefattas i den aflöning, gällande stat upptager. 3:o. De tjensteman och vaktbetjente, som, till följd af Rikets Ständers under de två sednast förflutna riksdagens fattade beslut, kommit i åtnjutande af löneförbättring, äro icke berättigade att vidare uppbära s. k ljuspenningar. 4:o. De å aflöningsstaten, i egenskap af tjenstgöringspenningar, upptagna arfvoden skola åtfölja utöfvandet af sjelfva tjenstebefattningarne; dock med rättighet för Fullmägtige att medgifva den tjensteman eller vaktbetjent, som af sjukdom hindras från bestridande af sin tjenst, att uppbära det för samma tjenst bestämda arfvode. 5:o. Ombudsmannen samt kontorsskrifvare-graden tillhörande tjenstemän må mottaga och bibehålla andra ordinarie tjenster, så vida Fullmägtige icke finna desamma för tjenstgöringen inom Riksgälds-kontoret hinderliga; men de öfrig» tjenstemännen vid detta verk få ej innehafva annan ordinarie tjenstebefattning; dock må den ordinarie tjensteman derstädes, som för närvarande innehar befattning utom verket, och, enligt förut gällande stadgande^ icke varit skyldig denna befattning frånträda, densamma äfven efter tillträdandet af 33 af den på nya staten uppförda lön bibehålla, under vilkor dels att, derest hans utom Riksgälds-kontoret innehafvande syssla skulle vara för tjenstgöringen derstädes hinderlig, från endera tj ensten afgå, när Fullmägtige sådant aska, och dels att, vid befordran inom detta verk, frånträda ordinarie tjenstebefattning utom detsamma. § 40. Till belöning för extra arbeten och till uppmuntran för extra ordinarier, som ådagalagt synnerlig flit och skicklighet, ega Fullmägtige att använda två tusen femhundra Riksdaler årligen; dock får hvad häraf under årets lopp icke behof! utgifvas under ett påföljande år ej för samma ändamål användas. För öfrig! ega Fullmägtige icke att tilldela betjeningen vid Riksgälds-kontoret hvarken ljuspenningar eller andra arfvoden än de i aflöningsstaterna och detta reglemente särskild! bestämda eller medgifna. § 41. Såsom begrafningshjelp eller understöd för sterbhusen efter aflidne obemedlade tjensteman och vaktbetjenter vid Riksgälds-kontoret och f. d. General-assistanskontorct, ega Fullmägtige att, under loppet af hvarje år, disponera en summa af högst tvåhundratjugufem Riksdaler. § 42. Derest Enke- och Pupill-kassans vid Riksgälds-kontoret afslutade och vederbörligen granskade räkenskaper för liden till och med det år, då nästa riksdag slutar, skulle visa, att kassans inkomster under året understiga de utbetalningar, som derunder kassan ålegat, må den sålunda uppkomna bristen, inom ett belopp af högst tvåtusen tvåhundrafemtio Riksdaler för året, af Riksgälds-kontorets medel godtgöras, under förbehåll likväl, att hvad utaf denna anslagssumma för ett år ej behof! användas icke får för ett annat af kassan tillgodonjutas, och under vilkor, att delegarnes bidrag under liden utgå utan förändring af deras uti det för kassan nu gällande reglemente bestämda belopp, samt att pensionerna för enkor och barn efter embets- och tjensteman samt vaktbetjente vid Riksgälds-kontoret icke få höjas utöfver en femtedel af den ordinarie lön, hvilken den aflidne delegaren sednast vid detta verk innehaft, och för tjenstemäns samt vaktbetjentes vid f. .d. General-assistans-kontoret efterlemnade enlcor och barn icke utöfver en fjerdedel af det lönebelopp, efter hvilket den för sistnämnda Kontors tjenstemannapersonal stadgade årliga afgift till samma kassa blifvit beräknad och vederbörligen inbetald. Bill. till Riksd. Prot. 1867. 10 Sami. 1 Afd. 2 Band. (Riksg.-Kont, Reglemente.) 5 34 Angående Hiksgälds-kontorets inkomster och de till detta verk siirskildt anslagna tillgångar. § 43. De till Riksgälds-kontoret hörande och dit anslagna medel må icke, under någon förevändning eller med hvad vilkor som helst, derifrån ryckas eller användas till andra behof, än dem Riksdagen bestämt. Ålit förordnande, som deremot strider, vare kraftlöst (68 § Regeringsformen). Och må, vid liqviderande af Riksgälds-kontorets fordringar, ackord, utan Riksdagens särskilda samtycke, icke medgifvas. § 44. Återstoden af den bevillning, som, enligt Rikets Ständers, genom Kongl. Maj ds nådiga Kungörelse af den 5 Oktober 1866, till allmän efterrättelse utfärdade Bevillning s-stadga, skall utgöras, bör, likasom den allmänna bevillning, hvilken blifvit fastställd vid innevarande riksdag, till Riksgälds-kontoret levereras i den ordning och på det sätt, författningarne föreskrifva; hvarjemte ännu utestående restantier -å de förflutna årens bevillningsmedel höra, i den män de varda indrifna, komma detta verk till godo. § 45. De för stämpling af spelkort och tidningar stadgade utgifter ingå likaledes till Riksgälds-kontoret, genom hvars försorg för spelkorten föreskrift^ konvoluter och manufaktur-stämpelpapper anskaffas samt i stadgad ordning tillhandahållas, och hvarest stämplingen af papperet för de bär i hufvudstaden utkommande tidningar jemte andra, stämpelafgift underkastade, skrifter verkställes; hörande Riksgälds-kontoret till allmänna barnhuset i Stockholm samt öfriga fromma stiftelser utbetala dem tillerkända andelar utaf kortstämpel-afgiften. § 46. Till Riksgälds-kontoret aflemnas hädanefter, likasom hittills, de köpeskillingar, hvilka vid Kronan behållna hemmans samt rekognition- och Kronans - öfriga disponibla skogars försäljande till skatte varda erlagda. § 47. Äfvenledes eger Riksgälds-kontoret att mottaga de auktionsmedel, hvilka kunna inflyta vid försäljning af Kronan tillhöriga hus i städerna; hvarifrån dock 35 undantagas auktionsmedlen för sådana hus, som äro inköpta för Kongl. Flottans i Carlskrona behof eller för Allmänna Magasins-inrättningens rakning, såvida ej dessa medel blifvit af Rikets Ständer eller Riksdagen för särskild! ändamål anvisade. § 48. Vidare skola till Riksgälds-kontorets disposition öfverlemnas de medel, hvilka, till följd af anmärkningar vid räkenskaperna öfver alla till detta verk ingående allmänna utskylder, äro eller blifva levererade. § 49. Återstoden åt det, till bestridande af Riksgälds-kontorets utgifter, vid sistförflutna riksdag anvisade bidrag af Statsverkets i den då fastställda Riks-staten beräknade årliga inkomster bör i stadgad ordning Riksgälds-kontoret tillgodokomma. § 50. Såsom bidrag till bestridande af de utaf Riksdagen beviljade och till utgående från Riksgälds-kontoret anvisade statsutgifter vid innevarande riksdags statsreglering har, på sätt den af Riksdagen nu utfärdade Riks-stat innehåller, anslagits ett belopp af tre millioner trehundraaderton tusen tvåhundrasjuttio Riksdaler för år 1868. Detta bidrag eger Riksgäldskontoret att från Kongl. Statskontoret utbekomma successiv^ i den mån detta sednare verks tillgångar det medgifva. § 51. Från Kongl. Statskontoret bör Riksgälds-kontoret erhålla dels redan uppkomna, men ännu icke aflemnade, dels hädanefter uppkommande öfverskott å Statsverkets inkomster, äfvensom behållna och till framtida behof icke reserverade besparingar å detta verks utgifter; hörande, sedan rikshufvudboken för år 1865 och hvarje påföljande år blifvit afslutad, eu derpå grundad liqvid mellan Stats- och Riksgälds-kontoren uppgöras öfver de sistnämnda verk tillkommande öfverskottsmedel. § 52. Till följd af den under 1859 och 1860 års riksdag uppgjorda statsreglering och de beslut, Rikets Ständer i sammanhang dermed meddelat, bör från Kongl. Stats-kontoret till Riksgälds-kontoret aflemnas återstoden, tre tusen fyrahundra 36 tjugusju Riksdaler 50 öre, utaf eu Femte Hufvudtiteln tillgörande och till aflöning åt de på indragningsstat ännu Kvarstående civile tjensteman vid Flottan afsedd anslagssumma af 5,877 Riksdaler 50 öre; hvilken återstod, i den mån densamma genom afgång blifver obehöflig, kommer att såsom besparing Riksgäldskontoret tillställas. § 53. I stället för det årliga bidrag till Teknologiska Institutet, som af Manufaktur-diskontens vinstmedel tillförene utgått, men numera är å Riks-statens Sjette Ilufvudtitel uppfördt, kommer ett detta bidrag motsvarande belopp af tjuguett tusen Riksdaler att utaf nämnda vinstmedel, genom Kongl. Kommers-kollegium, till Riksgälds-kontoret före hvarje års slut inbetalas. § 54. Med det i § 26 af 1866 års reglemente stadgade vilkor eger Riksgäldskontoret att, under hvarje år, från Kongl. Statskontoret emottaga den vid samma års början befintliga behållning utaf de depositionsmedel, som från Landtrånterierna samt Ofverståthållare-embetets kansli blifvit till Kongl. Statskontoret inlevererade. § 55. Jemlikt de beslut, Rikets Ständer under föregående riksdagar fattat i afseende på den erhållna och till kostnader för Myntverkets nuvarande lokal begagnade köpeskillingen för den af Kronan försålda, vid Regeringsgatan bär i hufvudstaden belägna, så kallade Hofbageri-egendomen, — bör, sedan Myntverkets ställning framdeles så förbättrats, att samma köpeskillings belopp, tjugufem tusen Riksdaler, kan af nämnda verk, utan olägenhet eller men för dess obehindrade verksamhet, återbetalas, detta belopp, i den man det varder disponibelt, genom Kongl. Statskontoret till Riksgälds-kontoret öfverlemnas. § 56. I öfverensstämmelse med Riksdagens beslut i fråga om begagnandet af de för undsättningar vid missvexter eller felslagna skördar afsedda medel, intilldess desamma behöfva för sagda ändamål användas, skola dessa medel, till den del „ de icke äro för anvisade utbetalningar erforderliga, under det förbehåll, som i § 28 af 1866 års reglemente omförmäles, öfverlemnas till Riksgälds-kontoret. § 57. Den uppkommande behållningen å trafikinkomsterna från Statens jernvägar skall till Riksgälds-kontoret ingå, och bör nämnda behållning, så snart räken - 37 skaperna öfver trafiken för hvarje månad hunnit så afslutas, att densamma för månaden kan uppgifvas, ofördröjligen till Riksgälds-kontoret levereras, dock under förbehåll, att i händelse utgifterna för rörelsen å Statens jern vägar och desammas underhåll någon månad icke af inkomsterna betäckas, den uppkommande bristen må, uppå vederbörlig reqvisition, af Riksgälds-köntorets tillgångar ersättas. § 58. Till följd af Rikets sednast församlade Ständers beslut och den i bankoreglementet derom meddelade föreskrift, skall utaf Riksbankens behållna vinst för år 1864 en summa af en million sjuhundra tusen Riksdaler under år 1867 från Banken till Riksgälds-kontoret aflemnas. § 59. Likaledes skall hela det till jemna hundratusental uppgående belopp af 1865 års bankovinst, eller en million åttahundratusen Riksdaler under år 1867 till Riksgälds-kontoret öfverlemnas. '' § 60. De till Riksgälds-kontoret influtna uppbördsmedel eller aflemnade behållningar, äfvensom de för jernvägsbyggnaderna upplasta medel samt detta verka öfriga kontanta tillgångar skola, såvidt och så länge de icke behöfva användas för samma verk åliggande utbetalningar, hållas allmänna rörelsen tillhanda och göras räntebärande genom desammas utlåning emot skuldförbindelser, som Fullmägtige anse innefatta full säkerhet och hvilka antingen äro afgifna af städer och menigheter eller inom Riket befintliga, af Kong!. Näjd oktrojerade, penningeförvaltande verk och inrättningar, eller ock försedda med hypothek af räntebärande obligationer eller förbindelser, utfärdade af sådana verk och inrättningar samt andra större bolag och föreningar, som efter erhållna, af Kong!. Näjd meddelade, oktrojer eller fastställda reglementen trädt i verksamhet. Vid sådan utlåning skola Riksgälds-kontorets räntebärande obligationer såsom hypothek åtnjuta företräde framför hvarje annan erbjuden säkerhet. Utlåningstiden må af Fullmägtige bestämmas, dock får densamma icke öfverskrida sex månader efter nästa riksdags början. Lånesummans förhållande till derför hypothiserade obligationers kapitalbelopp, äfvensom den ränta, hvilken för ifrågavarande lån skall till Riksgäldskontoret erläggas, må likaledes, med afseende å dessa obligationers afsättlighet och den vanliga penningeräntans belopp, af Fullmägtige bestämmas; egande Fullmägtige jemväl att för sådana medel uppköpa antagliga obligationer, som förfalla inom viss bestämd tid eller som utan svårighet och kapitalförlust kunna vid inträffande behof föryttras. 38 § 61. För bestridande åt Eiksgälds-kontoret åliggande utbetalningar eger detta verk att begagna ett kreditiv å Riksbanken till belopp af högst en million femhundratusen Riksdaler, mot fyra procent årlig ränta å hvad som af kreditivet lyftas; hörande i afseende på kreditivets begagnande de uti banko-reglementet derom meddelade föreskrifter lända till efterrättelse. § 62. Derest sådant för verkställigheten af Riksgälds-kontorets åliggande utbetalningar finnes nödvändigt, ega Fullmägtige att anskaffa dertill erforderliga medel genom upplåning mot Riksgälds-kontorets skuldförbindelser eller begagnandet af krediter, allt på vilkor, som Fullmägtige ega bestämma. I afseende på upplåning mot tryckta eller graverade obligationer lemnar Riksdagen särskilda föreskrifter. § 63. De medel, som inflyta å den s. k. Statslåne-fondens utestående fordringar, skola, efter afdrag af nödiga förvaltningsutgifter, till Riksgälds-kontoret aflemnas. Angående uppbörden och redovisningen af de till Riksgälds-kontoret ingående bevillnings- m. fl. medel. § 64. Allmänna bevittningen uppbäres och redovisas på sätt i gällande författningar är stadgadt; och åtnjuta de tjensteman samt öfrige vederbörande, som med uttaxeringen och uppbörden af bevillningen ega befattning, de uti Bevillningsstadgan dem tillerkända arfvoden och traktamenten. Likaså ega kronofogdarne och landskontoren att för uppbörden och redovisningen af aids- och testaments-bevillningen tillgodonjuta de särskilda arfvoden, som uti derom gällande författningar finnas bestämda. § 65. I afseende på uppbörden, levereringen och redovisningen af de stämpelafgifter, som för tidningar och spelkort skola erläggas, komma derom gällande / 39 författningar att tjena till efterrättelse; börande kostnaden för den i Riksgäldskontor^ skeende tidningsstämplingen af detta verks medel bestridas- och må vedergällningen för sagda stämpling» verkställande och kontrollerande hädanefter utgå efter samma beräkningsgrund som hittills. Likaledes höra de stampar som vid den i orterna förefallande tidningsstämpling måste begagnas, på Riksgäldskontorets bekostnad anskaffas. Men för öfrigt skall kostnaden för denna stämpling med det i författningarne bestämda belopp, utaf de influtna stämpelmedlen trnri rrrrtro o § 66. Öfver hvarje års uppbörd af allmänna bevillningen samt Riksgälds-kontorets ofnga inkomster, hvilka uti landsorterna levereras, författas vid landskontoren summariska räkningar, som afslutas och insändas till Riksgälds-kontoret inom den tid författningarne stadga; skolande uti dessa räkningar restantier och balanser från de förra åren jemväl till redovisning upptagas. Sådana summariska räkningar aflemna» äfven från Stockholms stad inom den tid, som särskild! är bestämd. 8 67. I början af hvarje månad insändas från landtränterierna till Riksgäldskontor^! förslag öfver de, under nästföregående månad, för nämnda Kontors räkning mflutna medel; Indika förslag ovilkorligen höra vara af landskontoren till rigtigheten bestyrkta. § 68. De till Riksgälds-kontorets disposition uti landtränterierna influtna uppbördsoch anmärknings- m. fl., medel öfversändas och levereras derifrån omedelbarligen till Riksgälds-kontoret; egande landträntmästarne att, under de vilkor och förbehåll författningarne stadga, sig till godo beräkna och i räkenskaperna afföra dem tillkommande remisslage för de penningeremisser, som från ränterierna till Riksgälds-kontoret expedieras. § 69. För de medel, som, till följd af Kong!. Kammarrättens Öfverrevisionsdepartements anmärkningar eller vederbörande Advokatfiskals-embetens åtgärder ör Riksgälds-kontorets rakning inflyta, godtgör Riksgälds-kontoret, efter behöriga leqvisitioner, de i författningarne stadgade observations- och indrifnings-arfvoden. 40 8 70. Öfver Riksgälds-kontorets samtliga tillgångar och skulder samt inkomster och utgifter, med undantag af de för jernvägsbyggnaderna upplåga och dels såsom anslag, dels såsom lån,, utgifna medel, hvilka uti en särskild räkenskap redovisas, uppgöra och afslutas för hvarje år en fullständig hufvudbok. Allt hvad som i ränta och kapitalafbetalning inflyter för de till enskilda jernvägsanläggningar utbetalda och i den särskilda räkenskapen bokförda lånen skall i främsta rummet användas till bestridande af ränta och amortering af de för jernvägsbyggnaderna upptagna fonderade lån, så att Riksgälds-kontoret endast tillskjuter hvad som derutöfver erfordras för de bestämda annuiteternas utgörande. Såväl hufvudboken som den särskilda redovisningen för jernvägs-lånemedlen skola inom den 1 Juli året näst efter det, livilket dessa räkenskaper omfatta, vara afskräde och renskrifna samt före den 1 derpå följande September behörigen granskade. Riksgälds-kontorets hufvudböcker höra vid lämpliga lider hållas Kongl. Statskontoret tillhanda, på det att den Riksgälds-kontoret tillkommande förvaltning af allmänna medel jemväl må kunna i rikshufvudboken intagas. § 71. Under loppet af Juli månad hvarje år böra, till upplysning för allmänheten om Riksgälds-kontorets ställning, särskilda, etter det dermed utsudda ändamål lämpade, utdrag af detta verks räkenskaper för det nästföregående aret genom trycket offentliggöras och jemte allmänna tidningarne utdelas. § 72. I April månad hvarje år upprättas uti Riksgälds-kontoret en ordentlig liqvid med Statsverket för det sistförfluten året. Af donna liqvid meddelas Kongl. Statskontoret bränne exemplar, hvaraf det ena, derå Fullmägtige tecknat sitt godkännande, bör derstädes qvarstadna, samt det andra, sedan det blifvit försedt med anteckning om liqvidens godkännande af Kongl. Statskontoret, bör till Riksgälds-kontoret återställas, för att såsom verifikation dess hufvudbok biläggas. Angående 41 Angående styrelsen öfver Riksgålds-kontorct. § 73. Förvaltningen åt Riksgälds-kontoret, dess medel och tillhörigheter är utaf Riksdagen _ uppdragen åt sju Futtmägtige, Indika vid lagtima riksdag utses i den ordning 71 § Riksdags ordningen stadgar. Vid Fullmägtiges sammankomster föres ordet af den, som af Riksdagen blifvit dertill utsedd; tillkommande Fullinägtige att sjelfve bland sig välja eu vice Ordförande, att fora ordet när hinder för Ordföranden inträffar. § 74. Uppkommer ledighet bland Fullinägtige, inträder suppleant, enligt af Riksdagen bestämd ordning. § 75. Är Styrelsen ej så fulltalig, so in för besluts fattande erfordras, enligt hvad bär nedan föreskrifves, eget'' Fullmägtiges ordförande att inkalla erforderligt antal suppleanter. § 76. Fullinägtige äro förbundne att vid Rilesgälds-Jcontorets förvaltning ställa sig till efterrättelse ej mindre Rikets grundlagar än äfven detta reglemente samt öfriga rörande Riksgälds-kontoret gällande föreskrifter-, hörande Fullinägtige doldt och förtegadt hålla hvad vid Kontorets förvaltning förefaller, som tyst va,ra bör. § 77. Blir Fullmägtig ledamot af Stats-Rådet eller kommer i den författning, att lian, jemlik! något af mom. a, b, c, d och e uti 26 § Riksdags ordningen, icke må såsom riksdagsman godkännas, skall lian genast rånträda fullmägtig s-be fattning en och suppleant inträda i hans ställe. § 78. Jemte noggrann! iakttagande af hvad i afseende på förvaltningen af Riksgälds-kontoret och dit anslagna medel är stadgadt, åligger Fullmägtige att omBih. till RiJcsd. Prof. 186 T. 10 Samt. 1 Afd. 2 Band. 6 {Riklig.-Kont. Reglemente I 42 sorgsfullt vårda och befrämja detta verks rätt, säkerhet och förmån samt för öfrigt vidtaga alla på Fullmägtige ankommande åtgärder i och för verkställigheten af de i sådant afseende meddelade beslut samt Fullmägtige gifna uppdrag. § 79. Fullmägtige må vara obetaget att, om sådant finnes lämpligt eller nödvändigt för låne-transaktioner, utse ombud för bedrifvande af dervid erforderliga underhandlingar äfvensom att åt särskilde Deputerade uppdraga bestyren med lånemedlens indragning samt verkställighet af de för tiiksgälds-kontorets rakning erforderliga utländska liqvider; allt i öfverensstämmelse med de beslut och föreskrifter, som Fullmägtige ega meddela. Desse Deputerade, hvilkas antal af Fullmägtige bestämmes, böra väljas vid slutet af hvarje qvartal; och verkställes berörda val, dervid förut varande Deputerade kunna omväljas, på sätt sista punkten af § 87 innehåller. Med hänsigt till erforderliga namnteckningar å vexlar jemte öfriga expeditioner, höra lånegifvarne och andra vederbörande underrättas om de förändringar, som bland Deputerade inträffa. Deputerade ega att sig emellan, såsom lämpligast synes, fördela dem tillhörande göromål, och skola de inför Fullmägtige vid hvarje sammankomst redogöra för sina åtgärder under den efter Fullmägtiges nästföregående sammankomst förflutna tid. Deputerade äro i afseende på utöfningen af sina uppdrag ansvarige enligt allmänna lagen och gällande författningar. 1 förhållande till beskaffenheten och omfånget af de göromål, som varda åt Deputerade uppdragna, må Fullmägtige bestämma de arfvoden, hvaraf Deputerade kunna anses hafva gjort sig förtjente. På Deputerade ankommer att, derest göromålens behöriga gång sådant fordrar, antaga nödiga biträden, för hvilkas godtgörande lämpliga arfvoden må af Fullmägtige vid hvarje års slut beviljas; dock må tjensteman, som kommit i åtnjutande af den högre aflöningen i första graden eller af löneförhöjning till följd af femårig eller tioårig tjenstgöring inom andra och tredje tjenstegraderna, icke tilläggas särskild! arfvode för det biträde, Deputerade af honom erhålla. § 80. Befallningar, som af någon annan än Riksdagen meddelas angående användandet af Riksgälds-kontorets tillgångar eller förvaltandet af samma verk, få icke af Fullmägtige åtlydas och efterkommas; varande Fullmägtige, för sina åtgärder i denna egenskap, Riksdagen eller dess Stats-Utskott och Revisorer allena redo skyldige, samt kunna icke för sitt förhållande till ansvar ställas, utan i laga ordning och till följd af Riksdagens eller dess Revisorers beslut, eller, mellan riksdagar och revisioner, genom Justitfe-ombudsmannen. 43 § 81. Till ledning vid pröfningen och afgörandet af förekommande ärenden, för hvilkas behandling antingen icke några eller mindre tillämpliga och bestämda föreskrifter blifvit meddelade, ega Fullmägtige att af Revisorerne begära råd och yttranden. Angående Fullmägtiges sammankomster. § 82. Fullmägtige sammanträda en gång i hvarje vecka å tid som af dem bestämmes. Derjemte böra, då ärendenas beskaffenhet och oafbrutna gång sådant fordra, särskilda sammankomster hållas å tid, som Ordföranden bestämmer. Vid hvarje sammankomst skall protokoll föras. § 83. , Med undantag af de enligt § 79 åt visso Deputerade uppdragna bestyr och åligganden i afseende å lånen för Statens jernvägsbyggnader m. in., höra alla Fullmägtiges behandling tillhörande mål inför Fullmägtige, vid deras sammankomster, föredragas och få endast der afgöras. § 84. Åstundar Fullmägtig att under längre eller kortare tid från staden afresa, bör han sådant förut vid sammankomst eller hos Ordföranden anmäla samt då tillika uppgifva tiden för sin frånvaro. § 85. År Fullmägtig, som icke, på sätt i näst nedanstående § föreskrifves, till erhållande af ledighet sig anmält, genom opasslighet eller enskilda angelägenheter hindrad att sammankomst bevista, bör han sitt förfall hvarje gång tillkännagifva. § 86. Vid sammankomst skola minst jern Fullmägtige vara tillstädes'', dock må ärenden, som ej tåla uppskof, afgöras af allenast fyra Fullmägtige, derest de äro 44 om besluten ense. Frågor om låns upptagande, de i Regeringsformen omlörmälda kreditivers utbetalning eller andra ärenden af mera allmän vigt få icke afgöras, och ej heller tjenster tillsättas eller pensioner beviljas, såvida icke minst fem Fullmägtige äro närvarande. 8 87. Yppas under Fullmägtiges öfverläggningar skiljaktighet i meningarne, höra samtlige närvarande Fullmägtige till protokollet afgifva sina röster, hvilka per capita beräknas. Derest derå skiljaktiga meningar yttras, böra de sinsemellan närmast öfverensstämmande, så vidt möjligt är, sammanjemkas. Då ett lika antal röster utfaller för hvardera meningen, är Ordförandens röst afgörande. Den vid sammankomst närvarande Fullmägtig, som sin röst ej särskild! afgifver, eller, efter börjad öfverläggning om ett föredraget ämne, sig aflägsna!, anses hafva det då fattade beslutet biträda Sluten omröstning må endast företagas vid val till sådana befattningar, dertill någon bland Fullmägtige kan utses. § 88. Innan Fullmägtiges pröfning underställda ärenden till slutligt afgörande företagas, böra Riksgälds-kontorets Kommissariats utlåtanden deröfver inhemtas, såvida sådant för" utredningen af härvid förekommande förhållanden erfordras; skolande hufvudsakliga innehållet af dessa utlåtanden i Fullmägtiges protokoll antecknas. Likaledes höra skälen för sådana, af Fullmägtige vidtagna förvaltningsåtgärder och beslut, som grunda sig på särskilda omständigheter och förhållanden, i protokollet anföras. § 89. Föreskrifter och befallningar må, å Fullmägtiges vägnar, Riksgälds-kontorets embets- och tjensteman icke meddelas utan till följd åt beslut, fattad! vid Fullmägtiges sammankomst. Sekreteraren hos Fullmägtige må dock, utan föregången anmälan, mellan sammankomsterna från vederbörande infordra de utlåtanden och upplysningar, som för ärendenas afgörande finnas nödvändiga. 8 90. Öfver Fullmägtiges beslut i mål, som röra Riksgälds-kontorets tjensteman eller andra enskilde personel'', eger den eller de, på hvilkas rätt och bästa dessa beslut kunna inverka, att hos Revisorerne eller Stats-Utskott anföra besvär• dervid 45 klaganden dock, såvida besvären skola till pröfning upptagas, böra inom tretio dagar efter bevisligen erhållen del af det meddelade beslutet sitt missnöje deremot hos Fullmägtige skriftligen anmäla; hvarjemte det, vid enahanda äfventyr, åligger honom att sednast en månad före Revisorernes näst förestående sammankomst eller riksdagens början, derest revision derförinnan icke inträffar, sina besvär ingifva till Fullmägtige, af Indika desamma, jemte utlåtande deröfver, till Revisorerne eller Stats-Utskottet öfverlemnas. Besvär öfver Fullmägtiges nyss före eller under Riksdagens eller Revisorernes sammanvaro i dylika mål meddelade beslut böra, inom fjorton dagar efter delfående!, den dagen likväl oräknad, omedelbarligen af vederbörande till Stats-Utskottet eller Revisorerne inlemnas. i Angående Mlmiigtige tillhörande särskilda åligganden och uppdrag. § 91. Fullmägtige skola vid början af hvarje år granska Kommissariatets anteckningsböcker och protokoller jemte Ombudsmannens diarium för det nästföregångna året samt genomgå och inventera de under Kommissariatets vård befintliga låneoch säkerhets- med flera handlingar. § 92. Fn gång hvarje år höra Fullmägtige anställa besigtning å det till lokal för Riksgälds-hontoret anvisade hus samt detta verks inventarier. Likaledes bör besigtning årligen af Fullmägtige anställas å Riksdagens hus, hvithet jemväl står under deras vård och inseende. § 93. Under de tider, då Riksdagen icke är församlad, må lediga rum och lägenheter inom Riksdagens hus af Fullmägtige hyresfritt upplåtas för tillfälligt begagnande ej allenast af de komitéer och revisioner, som kunna varda af Kong!. Maj :t sammankallade och för hvilkas sammanträden erforderliga lokaler inom Kronans hus bär i hufvudstaden icke finnas att tillgå, utan äfven af allmänna embetsmyndigheter, som antingen af särskild anledning icke kunna för någon tid begagna åt dem anvisade embetsrum eller också sakna egen lokal; egande Fullmägtige, vid hvarje sådan upplåtelse, föreskrifva de vilkor, som Fullmägtige för de upplåtna rummens samt möblernas och inventariernas noggranna och omsorgs - 46 falla vårdande finna nödvändiga. Dylik upplåtelse kommer alltid att upphöra så tidigt före Riksdagens sammankomst, att rummen och inventarierna derförinnan kunna vara försätta i ordnadt och fullständigt skick samt, om så erfordras, reparerade. § 94. Då Revisorerne öfver Stats-, Banko- och Riksgäldsverken sammanträda, skola Fullmägtige till dem afgifva berättelse om Rihsgälds-hontorets ställning och förvaltning under den tid, som Revisorernes granskning kommer att omfatta; och höra, vid samma tillfälle, särskilda berättelser af Kommissariatet och Ombudsmannen vid detta verk afgifvas och genom Fullmägtige till Revisorerne öfverlemnas. Dessutom skola Fullmägtige, vid nästa riksdags början, till Riksdagen afgifva och till Stats-Utskottet aflemna en fullständig berättelse för hela den tid, som förflutit, sedan Fullmägtiges berättelse till nuvarande Riksdag afgafs; hörande jemväl särskilda berättelser för samma tid af Kommissariatet och Ombudsmannen då afgifvas och till Stats-Utskottet af Fullmägtige öfverlemnas. § 95. Efter hvarje revisions slut skola Fullmägtige, på sätt de för Revisorerne utfärdade instruktioner innehålla, föranstalta om tryckning och utdelning med allmänna tidningarne af Revisorernes angående Stats- och Riksgäldsverken afgifna och Fullmägtige tillställda berättelser jemte dertill hörande förklaringar; hvilka handlingar äfven genom Fullmägtiges försorg höra till näst derefter sammanträdande Revisorer och Riksdag öfverlemnas. § 96. Före nästkommande riksdags början höra Fullmägtige: a) föranstalta om upphandling af det för tryckningen af Riksdagens protokoller med dertill hörande bihang under samma riksdag erforderliga papper och, med behörigt iakttagande af de i sådant afseende meddelade föreskrifter, låta upprätta kontrakter angående verkställigheten af bihangets tryckning ; b) upprätta kontrakter om tillhandahållande, under riksdagens lopp, af de skrifmaterialier och öfriga effekter, som för Riksdagens behof kunna erfordras; c) låta komplettera och iståndsätta inventarii-persedlarne i Riksdagens hus. 47 Vid verkställigheten häraf iakttages, att anbud, genom kungörelser i allmänna tidningar^, (infordras af dem, som kunna vara hugade att tillhandahålla och leverera berörda effekter eller besörja omförmälda trycknings- med flera arbeten. För (ifrigt ega Fullmägtige att utse någon bland Riksgälds-kontorets tjensteman, som bör ej allenast före och under riksdagen mottaga, vårda och efter vederbörliga reqvisitioner utlemna de upphandlade effekterna samt ombesörja de under riksdagens fortgång ifrågakommande ytterligare uppköp, äfvensom erforderliga reparationer å inventarii-persedlarne, utan ock efter riksdagens slut upprätta och afgifva fullständig redovisning för alla dessa af honom mottagna effekter. § 97. Som, enligt de af Kongl. Maj:t för Strömsholms nya kanalbolag den 27 Mars 1863 fastställda regler, kanal-direktionens förvaltning och kanalverkets räkenskaper skola hvartannat år granskas utaf två revisorer, af hvilka den ene bör utses af Fullmägtige i Riksgälds-kontoret, så skola Fullmägtige före hvarje revision välja en person att uti berörda revisionsförrättning deltaga. Jemväl skola Fullmägtige, i enlighet med de af Kongl. Maj:t för Dalslands kanal-aktiebolag den 7 April 1865 och för Linda kanal-aktiebolag den 21 Oktober 1864 i nåder fastställda bolagsordningar, årligen utse eu revisor att granska hvartdera af dessa bolags förvaltning och räkenskaper. § 98. Uti Allmänna Hypotheksbankens styrelse bör en ledamot, som skall vara vice ordförande, utses af Fullmägtige i Riksgälds-kontoret. Likaså utses af Fullmägtige till deltagande i den årliga revisionen af Hypotheksbankens förvaltning och räkenskaper en Revisor, som vid revisionen förer ordet. Dessutom höra Fullmägtige utse ett ombud vid den allmänna ordinarie sammankomst, som mellan Hypotheksbankens delegare skall ega rum hvarje år efter afslutad revision. § 99. Gemensamt med Fullmägtige i Riksbanken skola Riksgälds-kontorets Fullmägtige : a) afgifva sitt underdåniga yttrande och råd till Kongl. Maj:t, i fråga om den ort, der Riksdag bör samlas, i de fall, då fiendens framträngande eller pest eller andra lika vigtiga 48 hinder göra riksdags hållande i hufvudstaden omöjligt eller för Riksdagens frihet och säkerhet vådligt (50 § Regeringsformen) ; b) efter stadgade grunder uppgöra och utfärda ny Bevillningsförordning, i den händelse att, vid riksdags slut, bevillningens hela belopp är bestämdt, men Kamrarne icke hunnit om fördelningen deraf blifva ense (109 § Regeringsformen); c) uti Justitieombudsmans-embetet genast insätta den man, som blifvit utsedd till efterträdare åt Justitieombudsmannen, ifall denne mellan riksdagarne afsäger sig det erhållna förtroendet eller med döden afgår, äfvensom utvälja annan behörig man i stället för Justitie-ombudsmannens utsedde efterträdare, derest han, äfven mellan riksdagarne, afsäger sig förtroendet eller i Justitieombudsmans-embetet insättes eller med döden afgår (98 § Regeringsformen); ^ d) för framtida uppsigten och kontrollen öfver Göta kanals vidmagthållande utse och välja ej mindre en person, för att såsom ledamot å Bankens och Riksgälds-kontorets vägnar inträda i direktionen öfver nämnda kanal, än ock ett ombud, att å samma verks vägnar deltaga i revisionerna af kanalens räkenskaper; skolande valet till ledamot i direktionen förnyas hvarje år, och till ombud vid revisionerna före desammas början; dock må förut härtill utsedde personer kunna återväljas. Vid Fullmägtiges i Banken och Riksgälds-kontoret gemensamma sammanträden böra, så vidt beslut skall kunna fattas, fem af Fullmägtige i hvardera verket vara tillstädes. § 100. Vid de tillfällen, då riksdagsmäns fullmagter granskas af Justitie-statsministern eller den person, Konungen i hans ställe förordna!, skola tre bland Fullmägtige i Riksgälds-kontoret vara tillstädes. Angående 49 Angående betjening»!! vid Itiksgälds-liontoret § 101. Utan hinder af de i detta reglemente och hittills gällande tjenstgöringsordning meddelade föreskrifter, rörande sättet och ordningen för tjenstegöromålens besörjande, ega Fullmägtige deruti besluta och till verkställighet befordra sådana förändringar, hvarigenom, så vidt sig gorå later, utan att nödiga kontroller åsidosättas, den största möjliga enkelhet och skyndsamhet vid ärendenas behandling samt minskning i tjenstemännens antal åstadkommas; egande Fullmägtige derjemte att, under tiden intill nästa riksdag, i den man förut utgående löner och arfvoden äio eller varda för sådant ändamål författningsenligt disponibla, använda desamma för de nya eller förändrade göromål, som, för verkställigheten af Fullmägtiges i ofvanberörda hänseende vidtagna beslut, komma att detta verks tjensteman åläggas. § 102. De hos Fullmägtige förefallande kansli-göromål bestridas af en Sekreterare, en Notarie och Registrator samt en Kanslist. § 103. De med Riksgälds-kontorets dagliga förvaltning förenade göromål och åligganden besörjas, under Fullmägtiges öfverinseende och med redovisningsskyldighet inför dem, af 6 J 6 tre Kommissarier. Vid kansli-göromålen biträdas Kommissarierne af eu Notarie och en Kanslist. Till Kommissariernes biträde vid uppbörden af Riksgälds-kontorets inkomster och verkställigheten af dess utbetalningar, är hos Kommissariatet anställd en Bokhållare (Kassa-bokhållaren). Riksgälds-kontorets hufvudbok föres och afslutas i det Kommissariatet underlydande Boksluts-kontor, hvarest äfven öfriga räkenskaps-göromål hufvudsakligen förrättas; bestående detta kontor af Bih. till Riksd. Prot. 1867. 10 Sami. I Afd. 2 Band. 7 {RiksffKont. Reglemente.) 50 en Kamererare, två Bokhållare, en Kammarskrifvare och två Kontor sskrifvane; åt hvilka tvenne sistnämnde tjensteman den ene äfven skall biträda i nedannämnda kontor, och den andre dessutom tjenstgöra, der Kommissariatet finner hans biträde erforderligt. Granskningen af Riksgälds-kontorets räkenskaper, likasom för öfrig! förefallande revisionsarbete, med undantag åt den Kommissarierne sjelfve åliggande granskningsskyldighet, besörjes i Revisions-kontoret åt eu Kamererare, med biträde af en utaf de i Boksluts-kontoret anställde Kontorsskrifvare. § 104. Riksgälds-kontorets rätt och talan i de rättegångs- och utsökningsärenden, som röra detta verk, bevakas och utföras af eu Ombudsman. § 105. Vaktbetjeningen utgöres åt en Vaktmästare, tre Kammar dr ängar och två Husdrängar, af hvilka den ene bestrider de denna befattning tillhörande göromål vid Riksdagens hus. § 106. I afseende på samtlige här ofvan uppgifne ernbets- och tjensteman samt vaktbetjenters göromål och öfriga åligganden, kommer den åt Fullmägtige, under den 9 Mars 1842, utfärdade instruktion och tjenstgöring sordning, med deruti sedermera beslutade ändringar och tillägg, att tjena till efterrättelse, under Fullmägtige likväl förbehållen rätt att tillsvidare, rörande den vid Riksgälds-kontoret anställda tjenstemanna-personals och vaktbetjenings tjensteåligganden, meddela de ytteiligai e eller förändrade föreskrifter, som för ärendenas vederbörliga handläggning samt fullgörandet af de uppdrag och göromål, Riksgälds-kontoret tätt sig alagda, kunna anses erforderliga. 51 Angående lediga tjensters bestridande och tillsättande. § 107. Den ordinarie tjensteman eller vaktbetjent, som förordnas att under inträffad ledighet, eller i anseende till sjukdoms- eller annat laga förfall, förrätta annan tjenst, än den han sjelf innehar, är, med undantag af de i §§ 101 och 113 förutsatta fall, i allmänhet icke berättigad att derför erhålla särskild aflöning; dock ankommer på Fullmägtige att tillerkänna innehafvare!! deraf ett efter omständigheterna lämpadt arfvode, uppgående till högst halfva beloppet af skilnaden mellan hans förut åtnjutande aflöning och löneförmånerna för den tjenst han blifvit förordnad att bestrida. Extra-ordinarie tjensteman, som vid dylikt tillfälle, på grund af vederbörligt förordnande, förrättat ordinarie tjenstebefattning, åtnjuter under den tid, donna tjenstgöring fortfar, den för lägsta tjenstegraden bestämda lön. Vid enahanda förhållande tillgodonjuter jemväl extra-ordinarie vaktbetjent, hvilken bestridt kammardrängs- eller husdrängs-göromål, samma aflöning, som för den förrättade sysslan är i staten anslagen. Vid inträffad ledighet af sådan tjenst, som bör återbesättas, skall, efter afdrag af hvad för tjenstens bestridande mast utbetalas, den lönebesparing, hvilken uppkommer, intilldess, efter ansökningstidens förlopp, någon i nedan stadgad ordning blifvit förordnad att förrätta samma tjenst, tillfalla Enke- och Pupillkassan vid Riksgälds-kontoret. § 108. Då tjensteman eller vaktbetjent för enskilda angelägenheters besörjande erhållit tjenstledighet,, bär han sjelf vidkännas kostnaden för tjenstens förrättande under den tid tjenstledigheten fortfar. § 109. Innan ledig tjenst af Fullmägtige återbesattes, skall sådant jemte de med samma tjenst förenade löneförmåner äfvensom liden, inom hvilken sökande ega att sig anmäla, tillkännagifvas medelst anslag på vanliga ställen inom Riksgäldskontoret. Ansökningstiden bestämmes till minst fjorton dagar från anslagets utfärdande; dock beror af Fullmägtige att utsätta ny ansökningstid, derest, inom den först bestämda tiden, någon till tjenstens erhållande fullt skicklig och lämplig sökande sig icke anmält. 52 § no. Före återbesättande af de tjenster och beställningar, hvilkas innehafvare - lyda under Kommissariatet, höra af detsamma upprättas förslag, hvarpå en af de sökande uppföres. Öfver dessa förslag kunna besvär hos Fullmägtige anföras inom åtta dagar efter det förslagen till Fullmägtiges expedition inkommit; i hvittrut afseende underrättelse om dagen, då dylikt ■ förslag ingått, bör genom utfärdadt anslag meddelas, samt tjenstens tillsättande, ifall flere sökande sig anmält, uppskjutas, intilldess donna besvärstid tilländagått. § 111. För att kunna antagas till tjensteman vid Riksgälds-kontoret fordras, så vida sökanden icke förut eger befordringsrätt vid detta verk, att hafva undergått sådan examen, som berättigar till inträde i Konungens kansli eller i allmänna rättegångs- eller räkenskapsverk^; dock höra de tjensteman, som anställas vid Fullmägtiges eller Kommissariatets Kansli-expeditioner, hafva afiagt den akademiska examen, som fordras för att få tjenstgöra antingen i Konungens kansli eller i rättegångsverken; äfvensom den, hvilken befordras till ombudsmans-sysslan, ovilkorligen bör hafva fullgjort hvad författningarne föreskrifva i afseende på dem, som i domarevärf må begagnas. § 112. Vid lediga tjensters tillsättande utnämnes bland kompetente sökande den, som Fullmägtige, med afseende å verkets fördel samt vigten och ansvarigheten af de särskilda befattningarne, finna till den lediga tjensten mest skicklig och passande. Angående behandlingen af frågor rörande tjensteförsninmelser in. in § H3. Om någon Kommissariatet underlydande, ordinarie tjensteman vid mindre förseelser i tjensten ej låtit sig råtta af vederbörande förmäns tillsägelser och varningar, eller blifvit beträdd med vårdslöshet eller försummelse i sin tjenstgöring, 53 eller ock i allmänna lefverne! ådagalagt ett mindre värdigt uppförande, bör han inför Kommissariatet erhålla lämplig föreställning och åtvarning till framtida bättring. Inträffar åter enahanda förhållande i afseende på någon af verkets öfrige embets- och tjensteman, skall denne, efter derom gjord anmälan, förekalla inför Fullmägtige samt tillrättavisas och varnas. I händelse den, som på detta sätt, antingen inför Fullmägtige eller Kommissariatet, undergått första värningsgraden, ej deraf låter sig råtta, ega Fullmägtige att, med afseende å förekommande omständigheter, på längre eller kortare tid suspendera honom från dess innehafvande tjenst, med förlust af hela eller halfva lönen, hvilken '' under tiden må till ersättning för tjenstlös förrättande användas. § Hd. Derest tjensteman, hvilken förut blifvit för tjensteförsummelse eller annat förhållande suspenderad, ånyo gör sig skyldig till dylik förseelse, ankommer på Fullmägtige att, efter förseelsens beskaffenhet, antingen ytterligare suspendera honom, eller helt och hållet skilja honom från dess vid detta verk innehafvande tjenst och lön. Likaledes beror på Fullmägtiges särskilda pröfning, huruvida Kommissarie, som, till följd af oordentlighet i sina enskilda affärer, blifvit bysatt, eller varit nödsakad till borgenärer afträda sin egendom, må vidare bibehålla och utöfva sin kommissarie-beställning. § 115. Tjensteman, som är förvunnen att hafva begått ärerörigt brott eller annan förseelse, i eller utom tjensten, af den svåra beskaffenhet, att verkets trygghet eller anseende fordrar hans entledigande, har derigenom gjort sig förlustig sin innehafvande tjenst. § 116. Om någon af vaktbetjeningen i sin tjenst varit försumlig, eller under tjenstgöring befunnits af stärka drycker öfverlastad eller eljest på ett tadelvärdt sätt sig förhållit, må han, efter sig företeende omständigheter, antingen inför Kommissariatet erhålla föreställning eller genast hos Fullmägtige anmälas till suspension eller entledigande. 54 § 117. Innan tjensteman eller vaktbetjent varder suspenderad eller skiljd från fenster bör hans skriftliga förklaring öfver hvad emot honom förekommit infordras. Fullmägtiges beslut, hvarigenom tjensteman suspenderas eller för alltid skiljes från tjensten, bör, jemte hänvisning för besvärs anförande, honom skriftligen meddelas. Tjenst, som, till följd af sådant beslut, blifver ledig, får, derest deri afsatte tjenstemannen inom föreskrifven tid anmält sig ämna samma beslut öfverklaga, icke återbesättas förr, än besvären blifvit af Stats-Utskottet eller Bevisorerne afgjorda, eller den bestämda tiden för besvärens fullföljande försutits; kommande dock den, som emellertid förordnas till fönsteris bestridande, att de med densamma förenade lönemåner åtnjuta. 8 118. Extra-ordinarie tjensteman eller extra vaktbetjent, som, utan erhållen tillåtelse eller anmäldt laga förfall, från tjenstgöring uteblifvit under trenne efter hvarandra följande månader, eller vid flera tillfällen undandragit sig att lemna äskadt biträde der han blifvit anställd, anses hafva förverkat sin rätt att i Riksgälds-kontoret vidare tjenstgöra. Den extra ordinarie tjensteman eller extra vaktbetjent, som under honom uppdragen tjenstgöring sig försumligt eller felaktigt förhållit och, efter att, på sätt i § 113 stadgas, blifvit varnad, sig icke rättat, bör förklaras vara från Riksgälds-kontoret skiljd. För öfrig! anses den extra-ordinarie tjensteman eller vaktbetjent, som begått ärerörigt brott eller annan förbrytelse af svårare beskaffenhet, vara från verket utesluten. Angående pensioneringen af Riksgiilds-koutorets betjening. § 119. Pensionerna för embets- och tjenstemännen samt vaktbetjeningen vid Riksgäldskontoret bestämmas efter desses, vid afskedstagandet, å ordinarie aflöningsstaten innehafvande löner. 55 § 120. Tjensteman eller vaktbetjent, som uppnått sjuttio års ålder, eller under femtio år varit i allmän tjenst, är vid afskedstagandet berättigad att erhålla en hela lönen motsvarande pension. Samma pension kan jemväl tillerkännas den tjensteman eller vaktbetjent, som fyllt sextiofem år och i allmän tjenst tillbragt fyratio år, såvida behörigen styrkt är, att han befinner sig i ett sjukligt eller försvagadt tillstånd. § 121. Den tjensteman eller vaktbetjent, som, efter att hafva uppnått en ålder af sextio år, anhåller om afsked, må, derest han varit i allmän tjenst omkring fyratio år, komma i åtnjutande åt pension till ett belopp, som motsvarar trefjerdedelar utåt hans sednast innehafda lön. Innan tjensteman eller vaktbetjent uppnått sextio lefnads- och omkring fyratio tjenstår, kan endast, i händelse af bevislig oförmåga till vidare tjenstgöring, pension vid afskedstagandet honom tilldelas. I sådant fall lämpas densamma efter tjenstefel! ensamt, på det sätt att för hvarje dylikt år, som brister i nyssnämnda antal, afdragas en fyrationdedel från ett trefjerdedelar af lönen motsvarande pensionsbelopp. Men för den, som fyllt fyratio tjenstår och sextio lefnadsår, ökas deremot detta pensionsbelopp med en fyrationdedel af lönen för hvarje Överskjutande tjensteår, eller med en sextiondedel af lönen för hvarje lefnadsår, om ett sådant beräkningssätt finnes för afskedssökanden mera förmånligt. § 122. Skulle, enligt § 120, till pension berättigad tjensteman eller vaktbetjent, i anseende till ohjelpligt sjukdomstillstånd eller försvagade sinneskrafter och arbetsförmåga, vara urståndsatt att behörigen uppfylla sina tjensteåligganden, må, derest göromålens oafbrutna gång eller verkets säkerhet det fordrar, Fullmägtige, äfven utan derom gjord anhållan, meddela en sådan tjensteman eller vaktbetjent afsked från dess innehafvande tjenst; hvarvid dock pension till samma belopp som den med tjensten förenade lön bör honom tilläggas. Derest åter vaktbetjent förr, än han uppnått den för pensions erhållande bestämda lefnadsålder och tjenstetid, skulle genom sjuklighet eller af annan orsak, blifva oförmögen att sina tjensteskyldigheter vidare fullgöra, ega Fullmägtige att, efter noggrann pröfning af de i hvarje fåll förekommande omständigheter och förhållanden, vid hans afskollande tilldela honom en årlig pension, uppgående till högst två tredjedelar af lönen. 56 § 123. Med benämningen Riksdaler, utan tillägg af orden Silfverspecie eller Banko, förstås öfverallt i detta reglemente Riksdaler Riksmynt. § 124. Några tillförene meddelade och mot det nu utfärdade reglementet stridande stadganden, angående Riksgälds-kontorets förvaltning och dermed gemenskap egande ämnen, få icke vidare åberopas och tillämpas. Gifvet och utfärdadt vid lagtima riksdagen i Stockholm den 15 Maj 1867. På Riksdagens vägnar: För Första Kammaren: För Andra Kammaren: (i. Lagerbjclke. n. v. Talman. A. IV. Sundberg. n. v. Talman. § i 1866 års I reglemente. Hiksgähls-kontorets vid 1866 års slut utbalanserade kapitalskulder, oberäknade de vid samma tid i Kontoret iitneståcudc anslagssummor. Tiden då förbindelserna blifvit utfärdade. Räntefot. Återstående kapitalskuld den 31 December 1866. Renderad skuld. Icke fonderad skuld. 3 Obligationer för 1855 års statslån till jernvägsanläggningars bekostande eller understödjande, primitivt 281,900 B:dr Bunt. 4 Dito för 1858 års jernvägs lån, primitivt 8,190,500 Thlr Pr. C:t....... 5 6 7 Dito för 1860 års jernvägslån: a) mot obligationer, ställda på utlottning, primitivt 8,000,000 Thlr Pr. C:t b) mot premieobligationer, primitivt 2,400,000 Thlr Pr. C:t, bokförda till fem sjettedel^ deraf eller 2,000,000 Thlr . . . Dito för 1864 års jernvägslån å 2,223,000 £ St., hvaraf dock blifvit föryttrade obligationer för endast 555,700 £ St....... Dito för 1866 års jernvägslån å 9,932,300 Thlr Pr. C:t, deraf blifvit sålda obligationer å ett sammanräknad! belopp af 7,372,300 Thlr Pr. C:t....... Bill. till Rilcsd. Prot. 1867. 1855 d. 3% X -ti O O CO Bunt 232,300 1858 d. y, Thlr 7,372,200 — — — 1860 d. ys 4! x Thlr 7,403,700 — — — 1860 d. y3 — Thlr 2,036,000 — — 1864 d. ,34 4|X £ St. 547,800 — — — 1866 d. 2/, 5 % Thlr 7,362,200 10 Sami. 1 Afd. 2 Band. (Riksg.-Kont. Reglemente.) 8 58 1 M *<>- CD m. »q ^ \ Tiden då för- bindelserna Räntefot. Återstående kapitalskuld den 31 December 1866. 3- p° .® 2 uiiiviv ut- färdade. Fonderad skuld. Icke fonderad skuld. 8 Dito för 1865 års temporära lån, primitivt 8,100,000 Mark Hamb. B:ko . . . 1865 d. >V, 6 X Banko Mark 4,050,000 9 Dito för 1861 års statslån, primitivt 3,000,000 R:dr Kant............ 1861 d. 3% 42 X Runt 2,836,700 — — -- 10 Dito för 1863 års inhemska lån för utbetalning af kreditivet till försvars- verkets fullständigare ord- nande, primitivt 3,000,000 R:dr R:mt......... 1863d.30/12 5 X R:mt 1,554,800 11 Obligationer, utfärdade för Statsverkets skuld till Riksbanken i anledning af Bankens förskott till 1808 och 1809 års krigskostnader, primitivt 3,872,000 R:dr B:ko eller i Runt 5,808,000 R:dr . . 1841 d. 3% 4 % Runt 2,376,000 12 Dito för 1854 års lån till be- stridande af kostnader för upprätthållande af Rikets neutralitet, primitivt 1,000,000 R:dr Banko . . 1854 d. V6 4 X Runt 123,000 13 Dito, hvilka i anseende till sin ordalydelse icke kunna uppsägas, eller det s. k. gamla lånet.......| 1798 d. % 1811 d.30/12 ) 5 i 5 “ — Runt 10,125 — 14 Dito utfärdade såsom grund- fond för Allmänna Hypo- theksbanken, bokförde inom Union med R:mt 8,000,000 R:dr...... 1861 4zx > 15 Ännu icke till inlösen före- tedda Trollhätte sluss- verks lottsedlar, å till- 59 g Tiden då för- Äterstående kapitalskuld den 31 3 A bindelserna blifvit ut- Räntefot. December 1866. i Er färdade. Fonderad skuld. Icke fonderad skuld. hopa 7,500 Daler Silfver- mynt, bokförda inom li- nien med R:mt 1,875 R:dr, jemte derå upplupen ränta E:mt 3,267:18...... . 1750 6 % 16 Ärliga anslaget till H. M. Konungen, 300,000 R:dr (icke kapitaliseradt) . . . 1815 — — — 17 Ränta å 11. K. id. Hertigens af Södermanland, sedermera Konung Carl XIII:s hem- giftskapital, bokfördt in- om Union m. R:mt 150,000 5 x 18 Innncstående fond för Göta kanals underhållande . . --- 5 x — R:mt 140,889 — 19 Dito för Södertelje kanals dito — 5 % — — ,, 45,000 — 20 Fond för Hjelmare kanals och slussverks underhal- lande (utgör blott ett de- positum af fordringshand- lingar) .......... — — —-— — — — 21 Dito för Strömsholms ka- nals (dito)......... — — _v__ — — — 22 [nnestående lösen för ekeskog — 4 % — — Runt 306,852 97 23 Lappmarks ecklesiastikfonds behållning, bokförd inom limon m. Runt 100,777:16. 5 % 24 Innestående fond för folk- skolelärares pensionering --- --- — — R:mt 180,000 — 25 Brudgåfvo vinster (kapital- skulden afskrifven) .... —_ — — — — 26 Äldre depositionsmédel, leve- rerade från Kong!. Stats- kontoret, bokförda inom limon m. Runt 136,788: 54. __ — — — 27 Från Kong!. Postverket mot- tågna medel, som varit in- neslutna i öfverblifna bref d:o d:o m. Runt 4,727: 32. -,- — — — 28 Innestående medel för und- sättningar vid missvexter eller felslagna skördar. . Krut 843,731 66 60 § i - reg Tiden då för- Återstående kapitalskuld den 31 o* CO a a cd ^ bindelserna Bäntefot. December 1866. 1 A. po P 3 färdade. Fonderad skuld. Icke fonderad skuld. 29 Uti f. d. Ridderstolpeska hu- set intecknad skuld till Stockholms Borgerskaps enkhus ........... O o rH a tf 30 För frami. Kommersrådet 8. B. Hebbes och dess frus fideikommissinnehafvares rakning deponeradt ka- pital ........... | 1865 d.''/io 1866 d.19/, 5 % R:mt 200,000 31 Till Riksbanken för derstä- des, emot diskontvilkor och 2 procent ränta, till 1823 års slut begagnade förskott, bokfördt inom Union 6,022,278: ÖL. . . — — — — — i 61 Riksgälds-koutorets vid 1866 års slut ntbalanserade kapitalfordriiigar för de af dess medel utbetalda eller godtgjorda lån. Tiden då, Bäntefot. Ursprungliga Kapitalåterstod 3 Z g Ci lånet ut- betalts. beloppet. vid 1866 års slut. 34 Lån till Upsala akademis bibliotheksbygg- nåd.................. 1824, 1825 1841 3% 75.000 12.000 21,005 3,003 75 35 utvidgande af läroverket i Carlstad 21 36 " - uppförande af ett nytt lärohus för elementarläroverket i Jönköping . 1861 4% 120,000 120,000 37 - „ r uppförande af byggnader för ele- mcntarläroverket i Halmstad. . . 1866 25,000 _ 25,000 — » " » uppförande af byggnader för läro- verket i Calmar........... 1866 40,000 40,000 » ” V uppförande af byggnader för Umeå läroverk................ 1864 25,000 25,000 " » 11 uppförande af byggnader för läro- verket i Falun........... 1864 40,000 40,000 '''' " uppförande af byggnader för läro- verket i Sala............ " 1865 12,000 12,000 38 11 Hernösands stad och Hernö landt- församling, för fullbordande af nya stiftskyrkan............. 1845 60,000 12,000 39 » „ uppbyggande af ny kyrka i Chri- stinehamn.............. 1849, 1854 3% 37,500 26,330 33 40 11 " Lidköpings stad, för ny kyrkas uppbyggande............. 1851 4% 24,000 14,468 49 41 " " Knäreds församling i Hallands län för kyrkobyggnad.......... 1852 24,000 17,113 56 Markaryds församling i Krono- bergs län för kyrkobyggnad . . . 1854 10,000 — 7,629 57 42 » " Wallentuna församling i Stock- holms län för kyrkobyggnad. . . 1859 20,000 19,151 08 j 43 för reparation af Linköpings domkyrka 1850 „ 30,000 — 16,612 89 „ af W exiö „ 1852 30,000 — 18,960 43 „ „ „ af Skara „ 1858 25,000 — 21,671 54 „ „ „ „ af Westerås „ 1858 22,500 — 20,317 56 „ „ „ of 11 ctl 11 31 1860 — 28,000 — 28,000 — Transport — j — — |— | 488,264 41 62 HJ -N- crq H‘ [Tiden då Kapitalåterstod 3 | lånet ut- Räntefot. U rsprungliga vid 1866 2 öi F| betalts. beloppet. års slut. Transport 488,264 41 44 Lån till Oarlskrona stads pastorat..... 1842 3% 18,000 — 6,062 28 45 „ „ allmänna barnhus-inrättningen i Stockholm.............. 1851 4% 75,000 — 56,613 43 46 „ „ återuppbyggande åt staden Borås 1830—1832 127,500 — 13,985 88 47 „ „ staden Wenersborg, byggnadslån 1835—1837 „ 225,000 — 34,933 31 48 „ för staden Wexiös återuppbyggande efter 1838 års eldsvåda...... 1838 „ 150,000 — 11,949 05 49 „ „ staden Wexiös återuppbyggande efter 1843 års eldsvåda...... 1843 i 3 och) 360,000 — 197,917 69 4 %i 50 „ till staden Åmål, byggnadslån . . . . 1846 4% 45,000 — 28,539 32 52 „ återuppbyggande af den år 1847 nedbrunna del af staden Christian- stad.................. 1848—1850 150,000 — 89,908 53 53 „ för uppbyggande af den år 1849 ned- brunna del af staden Lidköping 1852 63,666 — 46,561 43 54 „ „ återuppbyggande af staden Örebro 1854, 1855 „ 375,000 — 325,252 68 . „ „ „ af staden Jön- köping . . . 1855 „ 100,000 — 86,734 04 55 „ „ „ af staden Ekesjö 1857 l 4ochj |4i%i 200,000 — 180,749 92 56 „ till staden Christiänstad, för ny tomt- reglering............... 1851 4% 20,000 — 9,018 57 57 „ „ staden Lidköping för dito . . . . 1854 20,000 — 16,349 06 „ „ „ Örebro för dito...... 37,500 — 30,594 51 „ „ „ „ Jönköping, för dito . . . . 1855 55 15,000 — 12,219 29 „ „ „ Ekesjö, för dito...... 1857 55 30,000 — 26,750 20 58 „ „ „ Malmö, till kasern- och stallbyggnader........... 1813—1815 « 32,000 — 12,170 13 59 „ för återuppförande af Conradsfors bruk.................. 1845 3% 45,000 — 17,587 48 60 „ till staden Ystad, för hamnbyggnad 1824 30,000 — 4,799 99 „ „ „ „ „ „ hamnuppmud- äring............. 1857 4% 60,000 — 49,189 89 61 „ „ „ Warberg för hamnanlägg- ning..... 1844 3% 30,000 — 16,941 42 „ „ „ „ för dito..... 1849 4% 22.500 — 11,845 91 62 „ för hamnbyggnad vid Cimbrishamn . 1843 3% 37,500 — 29,972 20 i) )) » 1845 2% 7,500 — 3,132 05 Transport ! - 1 - | --- — | 1,808,042167 63 Tiden då Kapitalåterstod 2 CD tf 02 lånet ut- Räntefot. Ursprungliga vid 1866 tv 02 tf ^ betalts. beloppet. års slut. Transport 1,808,042 67 63 Lån till staden Christianstad för hamn- anläggning vid Ahus....... 1848 3°/o 30,000 _ 21,601 76 „ „ återstående hamnarbeten vid Åhus samt Hernesta kanals fullbordande m. m................. 1855 4% 30,000 — 21,901 45 64 „ fullbordande af kaj byggnaden och upprensning af hamnen vid Söl- vesborg............... 1847 99 15,000 — 2,950 46 65 „ „ Göteborgs hamnbyggnad..... 1848—1857 99 210,000 — 67,035 67 66 V „ hamnbyggnad vid Linköping . . 1841 3% 30,000 — 7,691 46 67 99 „ staden Westerås, för utvidgande och förbättring af stadens hamn. 1849 4% 30,000 — 15,826 52 „ „ för uppmuddring af hamnen och se- gelrännan vid Christinehamn . . 1850 „ 36,000 — 20,377 29 „ „ 99 anläggning af hamn vid Wadstena 1850 48,000 — 27,264 49 68 „ „ fullbordande af hamnbyggnaden vid Wadstena........... 1855 y 15,000 — 10,965 81 „ „ „ Arboga-åns uppmuddring . . . . 1855 99 15,000 — 10,938 46 99 „ 99 upprensning och fördjupning af Köpings å............. 1855 „ 20,000 — 14,539 22 69 „ anläggning af en hamnbassin in- vid Carlstad samt en kanal der- ifrån till Kanikenäset vid Wcnern 1859 „ 100,000 __ 84,170 SO „ y „ hamnbyggnad vid Falkenberg. . 1859 „ 47,000 39,577 01 „ 99 99 fullbordande af hamnanläggnings- arbetena vid Strömstad...... 1858 ] 5,000 12,773 55 70 99 hamnbyggnaden vid Färjestaden i Thorslunda socken på Öland . 1858 12,850 _ 10.479 17 71 y „ byggande af hamn vid staden Gren na............... 1861 37,500 33,477 SO „ „ förbättring och utvidgning af Helsingborgs hamn........ 1862 230,000 216,541 SO „ „ 99 hamnbyggnaden vid staden Åmål 1861 8,000 7,578 24 „ „ „ fortsättning af hamn och kanal- anläggningen vid Carlstad . . . . 1861 70,000 62,394 87 „ „ 99 uppmuddring af segelleden mel- lan Piteå och lastageplatsen Löf- ! holmen samt anläggning af en i lastbrygga vid nämnda stad . . . 1861 j „ 26,000 — 23,173 01 Transport) _ | I — 1 I 2,519,302 47 64 5 05 2 02 5" P» 71 72 73 74 75 76 77 78 79 80 Transport Lån för Rottne-åns upprensning och fullbordande af den påbörjade jetébyggnaden vid inloppet till nämnda å................. , „ slussanläggningar i Clara eif vid Dejefors och Forshaga inom Nedra Ulleruds och Grafva socknar i Wermland.............. „ anläggning af jernväg mellan Ohri stinehamn och Sjöändan..... , „ d:o af d:o mellan Nora och Ervalla . „ d:o af d:o d:o............. „ d:o af d:o från Kärrgrufvan inom Norbergs bergslag till sjön Åmän ningen ................ , „ fullbordande af samma jernväg . . „ anläggning af jernvägen Wess man—Barken. ........... „ fullbordande af sistnämnda jernväg , „ anläggning af jernväg mellan städerna Falun och Godo...... , „ fullbordande af samma jernväg . , „ anläggning af jernväg mellan Hu diksvall och sjöarne Dellen , „ d:o af d:o från Söderhamn till sjön Bergviken m. m..... , „ d:o af d:o mellan Borås och nedljunga ............. . , „ d:o af d:o från Eslöfs station på södra stambanan till Ystad , „ d:o af d:o mellan Helsingborg och Årup.............. , ,, d:o af d:o mellan Landskrona och Eslöfs station på södra stambanan ............... , „ d:o af d:o mellan Christianstad och Hessleholms station på s< stambanan........... Transport Tiden då lånet ut- betalts. Räntefot. Ursprungliga beloppet. Kapital- återstod vid 1866 års slut. — 2,519,302 47 1861 4 % 10,000 — 9,150 64 1856 . 150,000 — 113,945 64 1849 100,000 52,955 21 1854 150,000 — 104,896 63 1858 ra o/ /o 75,000 — 22,460 27 1852, 1853 4 % 150,000 136,223 06 1855—1856 2 % 150,000 — 133,236 06 1856, 1857 3 % 200,000 164,435 29 1858 4 % 200,000 — 163,248 30 1854—1859 2 % 2,400,000 2,221,364 16 1858, 1859 5* % 600,000 — 180,000 — 1858, 1859 4 % 370.000 — 340,728 73 1858-1860 » 500,000 — 466,831 84 1862, 1863 V) 1,436,000 — 1,406,705 60 1864—1866 „ 2,450,000 — 2,450,000 — 1864, 1865 » 1,100,000 — 1,100,000 — 1864—1866 " 1,200,000 — 1,200,000 • — 1864, 1865 720,000 — 717,260 — |-- — — - 13,502,743 90 65 Tiden då lånet ut- betalts. Räntefot. Ursprungliga beloppet. Kapital- återstod vid 1866 års slut. — — — 13,502,743 90 1864 4 % 434,000 — 432,233 87 1864, 1865 » 500,000 — 493,802 08 1865, 1866 » 3,091,430 — 3,091,430 — 1852 4 % 20,000 — 13,723 20 1855 " 6.000 — 4,372 60 1859 10,000 — 8,898 24 1858 „ 100,000 — 81,591 22 1861 55,000 48,993 28 1864 5 % 20,000 — 18,739 92 1841, 1842 4 % 226,500 — 63,740 96 { 2, 3. 4 <> 1,497,552 55 1 och 5% ( ! 1855—1857 2 % 240,000 167,014 10 1858 4 % 150,000 — 128,497 85 1862 1 » 60,000 — 47,876 77 1 1 1864 i — 7,000 6,300 — ! 1864 — 30,000 — 30,000 — | j |19,637,510 54 80 81 82 83 84 85 86 87 88 89 90 91 92 Transport Lån för anläggning af jernväg emellan; Wexiö och Alfvestads station på1 södra stambanan.......... „ d:o af d:o från hamnen vid Köping till Uttersberg med grenbana till sjön Lillsvan...... , , d:o af d:o från Herrljunga öfver Wenersborg till Uddevalla (bev. 3,240,000).............. , „ uppförande af en jernbro öfver Svartån å landsvägen mellan Linköping och Bergs gästgifvaregård , „ brobyggnad öfver Dalelfven i när heten af Gustafs kyrka , „ anläggning af tvänne flottbroar i närheten af Thorsångs kyrka, den ena öfver Dalelfven och den andra öfver Lillelfven......'' , „ ny bro öfver Hel ge-å vid Chri stianstad.............. , „ brobyggnad öfver Ume eif invid staden Umeå , „ d:o d:o .... , „ inlösen af derna . . . , „ sjösänkningar, och andra vatten aftappningar för odlingsföretag , „ sänkningen af sjöar ne Störa och d:o d:o ....... uppförande af bygg ceutiska institutet laudshöfdinge-ackor - socken af Westerås län. grundförbättringar å Alna! dom............ Bih. till RiJcsd. B rot. 1867. (Rilcsg.-Kont. Reglemente.) Transport It) Samt. 1 Afd. 2 Band. 66 OJ z Hl no B O O Ö po CD 93 Lån för 94 95 „ till 113,15 „ för Tiden då lånet ut- betalts. Bäntefot. Ursprungliga beloppet. Kapital- återstod vid 1866 års slut. Transport segelleds öppnande från Hattefura 19,637,510 54 vid YVenera till sjön Stora Lee utsträckning af Kinda båtled me- delst kanalisering af Stångån från 1865 3 % 450,000 450,000 sjön Rengen till Linköpings hamn Jemtlands kommunikations-aktie- 1865 » 235,000 — 235,000 — bolag................. Lida-åns sänkning och upprens- 1864, 1865 5 % 70,000 — 70,000 ning.................. 1864 „ 46,000 — 46,000 — Summa 1 20,438,510|54 67 Under föregående riksdagar på Riksgälds-kontoret anvisade och före den 1 Januari 1867 icke utbetalda anslags- och lånesummor, efter afdrag af hvad, enligt Riksdagens beslut, deraf icke kommer att utbetalas. CD m. crq ^ Summa S CD g CD © 2 A) Anslag. Riksmynt. Riksmynt. a) Beviljadt under 1844—1845 års riksdag: 97 För inköp af 300 exemplar utaf Svenska Förn- skrift-sällskapets samlingar för år 1866 . . — — 1,050 — b) Beviljadt under 1847—1848 års riksdag: 98 För pensionering af borgmästare i Rikets stä- der, utom Stockholm, samt kommissions- landtmätare, jemte desse tjenstemäns enkor och barn, beräknadt för år 1868 till.... — — 13,200 — c) Beviljadt under 1850—1851 års riksdag: 99 För fullbordande af hamnbyggnaden vid Calmar — 1,500 — d) Beviljade under 1853—1854 års riksdag: 100,i För uppmuddring af hamnen vid Ystad .... 7,500 101 „ utvidgning och förbättring af Göteborgs hospital . . ................... 75,000 — 82,500 e) Beviljade under 1856—1858 års riksdag: 102 För utdikning och aftappning af sänka traktör och sjöar till beredande af odlingsföretag 5,780 — 103 „ beskattningsväsendets förenkling samt ar- betena vid de nya jordeböckernas afslu- 1 tanda och granskning............. 3,120 02 Transport | 8,900j02| 98,250j— 68 '' 1 cr^ ^ Summa 3 ® Riksmynt. O ° 9_ po Riksmynt. Transport 8,900 02 98,250 __ 106,2 För fortsatt utgifning af arbetet »Svenskt diplo- matarium».................... 2,456 25 106,3 „ fortsatt utgifning af äldre, för Sveriges hi- stöna och offentliga förhållanden vigtiga skrifter och handlingar............ 1,900 01 106,-i „ ny byggnad för Göteborgs hospital .... 140,000 — 107 „ löneförbättring åt lärare vid stadspedagogier och läraren vid pedagogik i Avesta samt till stadsped agogiernas utvidgande..... 3,369 70 156,625 98 f) Beviljade under 1859—1860 års riksdag: '' 108,1 För anskaffning af rid- och anspänna m. fl. per- sedlar för två tolfpundiga reservbatterier 5,000 — 108,2 „ befästningar å blindo invid Waxholm . . . 22,208 09 109,2 „ understödjande af mindre hamnbyggnader och årensningar................ 6,000 — no „ verkställigheten af den beslutade förenk- lingen af beskattningsväsendet samt de nya jordeböckernas afstötande och granskning 163 04 in Till ersättning för upphörande af de s. k. fri- socknarnes tjenstbarheter till Bylta svafvel- bruk m. m.................... 88,587 80 113,i „ befordrande af äldre, i Riksarkivet och andra allmänna eller enskilda samlingar be- finfliga, för Sveriges historia och offentliga förhållanden vigtiga skrifters och handlin- gars utgifning.................. 9,000 — 113,2 „ byggnadsarbeten å den åt Stockholms vete- rinärinrättning upplåtna egendom...... 13,000 — 143,958 93 g) Beviljade under 1862— 1863 års riksdag: 114 För uppförande af ett straffarbetsfängelse i Carlskrona................... 20,000 — 115,1 „ anskaffning af 12 st. refflade, gröfre karm- ner samt lavetter med släpor af jern, äfven- som projektiler................. 44,000 — 115,2 „ anskaffning af 16,000 refflade infanteri- gevär ...................... 189,000 —- 115,3 „ anskaffning af 2,000 kavallerisablar..... i 13,155 — Transport 1 266,155 |_ | 398,834 91 69 Öl Summa 3 $ ro ® ro Kikamynt. Riksmynt. Transport 266,155 — 398,834 91 115,6 För indelta arméens utredning, såsom fyllnads- anslag...................... 4,963 83 115,7 „ förhöjning i beklädnads-passevolansen vid Svea och Andra Lifgardes-regementena, Lifgardet till häst, Husar-regementet Ko- nung Carl XV och Sappörkompaniet . . . 8,778 46 115,8 „ ytterligare tillökning i beklädnads-passevo- / lansen vid Svea och Andra Lifgardes- regementena, Sappörkompaniet, Lifgardet till häst och Husar-regementet Konung Carl XV .................... 6,586 94 115,9 „ förhöjning i beklädnads-passevolansen vid Svea och Göta Artilleri-regementen .... 3,797 — 115,10 „ enahanda förhöjning vid Wendes Artilleri- regemente.................... 1,083 83 115,14 „ understöd åt officerare, som inträda i aktiv krigstjenst hos någon i vänskapligt förhål- laude till Sverige stående magt....... 9,000 — 115,15 „ kostnader i följd af arreststraffets tillämp- ning vid indelta arméen........... 20,000 — 115,16 ,. anskaffande af s. k. skyddstält........ 9,323 73 115,17 „ anskaffning af 2,000 refflade infanterigevär för ersättande af ett lika antal sådana, som skola från Kronans förråd utlemnas till skarpskytteföreningarne i Riket....... 50,000 — 115,19 „ målskjutningspremier ............. 5,000 — 115,20 „ utdelning af kostnadsfri ammunition åt skarpskytte-föreningarne........... 5,000 — 116,1 „ Flottans nybyggnad eller anskaffande af ny krigsfartygsmateriel.............. 600,000 — 116,2 „ angelägna arbeten och anskaffningar vid Flottans stationer................ 150,000 — 116,3 Till försök för utrönande af dels s. k. pansar- plåtars af Svenskt jern förmåga att motstå skott, dels ock lämpligaste konstruktionen af refflade, gjutna jernkanoner till fartygs bestyckning m. m................ 50,000 — 117,1 ,, skiften och afvittringar............ 87,000 — 117,2 „ Alnarps landtbruks-institut, i och för till- byggnaden å Lomma församlings kyrka . . 7,500 Transport j 1,284,188|79) 398,834,91 70 a T % H- B O ro ^ S pso ro 2 Riksmynt. Transport 1,284,188 79 117,3 Till utdelande vid landtbruksmöte!! af prisbelö- ningar för husdjur, redskap och ladugårds- produkter m. m................. 6,000 -- 117,5 ,, uppförande af en ny byggnad för Svenska slöjdföreningens söndags- och aftonskola . . 70,000 — 117,6 „ lärares aflönande och elevers underhåll m. m. vid Skeppsbyggeri-institutet i Carlskrona 4,558 62 118,1 För anläggning af nya samt förbättring eller omläggning af backiga eller eljest mindre göda vägar ................... 88,099 67 118,2 „ kommunikationsled mellan llräcke gästgif- varggård och staden Sundsvall....... 28,000 — 118,3 „ anläggning af väg från Öhrträsk till Fredrika kyrka och vidare till Asele inom W ester- bottens län................... 3,327 — 118,4 „ anläggning af väg mellan Östmarks kyrka och Norska gränsen i närheten af Kälke- landstorp..................... 7,000 — 118,7 „ anläggande af en dragväg vid samt verk- ställande af muddringsarbeten ofvanför Fal- kenbergs hamn................. 2,000 — 118,9 „ Indalselfvens upprensning, så att densamma må kunna med ångbåtar befaras från Klin- gerfjärden vid Östersjön till Utanede by i Jemtland................... 7,000 — 118,12 verkställande af rensningar i Lule eif samt anläggande af kanaler förbi Hedens och Ede forsar.................... 352,000 — 118,13 anläggning af båtled jemte slussar mellan sjöarne Kl äggen, Flaten och Kilen i Fryks- dals härad af Wermlands län........ 58,000 118,14 „ understödjande af sådana myrutdikningar och vattenaftappningar inom Norrbottens, Westerbottens, W ester-IN orrlands, Jemtlands, Gefleborgs och Stora Kopparbergs län samt Elfdals, Fryksdals och Jösse härader af Wermlands län, som afse att förminska frostländigheten................. 121,446 — Summa Riksmynt. 398,834 91 91 71 ►It -L - Summa B 02 O Ci Riksmynt. Riksmynt. Transport 2,031,620 08 398,834 91 120 För utarbetande och utgifning genom trycket af en teknisk-ekonomisk beskrifning öfver Statens jernvägsbyggnader.......... 31,663 — 121,2 » bestridande af kolonien S:t Barthelemys förvaltningskostnader............. 18,000 — 121,3 „ ersättande af de förluster, indelnings- och ränte-innehafvare komma att vidkännas ge- nom mjöl- och såg-qvarnräntans upphö- rande ....................... 70,000 — 121,4 „ vårdandet och förökandet af Kamereraren Carl Sandbergs samlingar.......... 500 — 122,i Till understöd för högre folkskolor........ 13,000 — 122,2 „ folkskoleväsendets utveckling och förbättring 1 i allmänhet.................. 87,009 21 122,3 „ löneförbättring utöfver minimilönen, 400 R:dr om året, åt examinerade folkskola- lärare ....................... 68,489 21 122,4 „ understöd åt sådana församlingar, som i följd af medellöshet icke kunna till erfor- derligt belopp bekosta aflöning åt sina folk- skolelärare ................... 27,980 — 122,7 „ understöd för den af Doktor 0. Sandahl i hufvudstaden inrättade mediko-pneumatiska anstalt...................... 500 — 122,8 För bekostande i hufvudstaden af offentliga ve- tenskapliga föredrag i sådana ämnen, som företrädesvis tillhöra allmän bildning.... 7,000 — 122,12 ., fortsatt utskrifning af riksregistraturet . . . 2,000 — 123 „ verkställande af åtskilliga ny- och ombygg- nader på Gymnastiska central-institutets tomt....................... 17,178 84 124 „ förändring och tillbyggnad af Kronans egendom N:o 4 på Riddarholmen, för in- rymmande derstädes af Riksarkivets sam- lingar....................... 72,613 41 125,2 „ nya hospitalsbyggnaden vid Göteborg . . 200,000 — Transport 2,647,553j75 398,834(91 72 j i 1866 års reglemente. Riksmynt. Summa Riksmynt. Transport 2,647,553 75 398,834 91 126 129 133 Till löneförhöjning för lärare vid elementar- läroverken, som under längre tid än fem år före verkställigheten af den vid 1856— 1858 års riksdag beslutade reglering af dessa läroverk varit anställde såsom vi- karier ...................... ^ Nationalmusei-byggnadens inredning jemte andra i sammanhang dermed erforderliga kostnader..................... „ pensionering af Flottans embets- och tjenste- man samt betjente, kreditiv......... „ underhåll och komplettering af Riksdagens arkiv och bibliothek.............. 2,000 134,426 6,570 829 59 62 134 Återstoden af anslagen för Statens jernvägs- byggnader.................... 900,462 3,691,841 1 96 h) Beviljade under 1865 och 1866 års riksdag: Af dessa anslag, som finnas specificerade sidd. 145 — 156 uti det vid sistlidna riksdag ut- färdade reglemente, voro följande belopp, som anvisats att utgå under år 1866, ännu vid samma års slut i Riksgälds-kontoret innestående, nem- ligen : 139,22 ; 140,2 141,4 Till uppsättning af beklädnads- in. fl. persedlar för 385 hittills vakanta soldatnummer vid Norra och Södra Skånska infanteri-regemen- tena, hvilka under år 1866 skulle rekry- teras, samt för denna materiel underhåll under samma år.......... 76,655: 06. „ ersättande af förskottsvis anvisade medel till anskaffning af 10 st. 9- , tums jernkanoner med projekti- ler m. m............... 94,200: — „ betäckande af en för Alnarps landtbruksinstitut åsamkad skuld 50,000: — 220,855 06 De anslag, som anvisats att utgå under år 1867, och hvilka finnas specificerade sidd. 144—156 Transport 220,855 06 4,090,676,87 73 CD Ej 05 05 ö 156,i 156,2 156,3 135 142, 143, 148 Transport i 1866 års reglemente, uppgå till ett sammanräknadt belopp af . . 4,929,836: 35. men häraf hafva redan under år 1866 blifvit utbetalda de uti 145 § i samma reglemente anvisade tvenne anslag, som utgått af undsättningsmedlen med tillhopa............. 105,000: — efter afdrag hvaraf det vid 1866 års slut i Riksgälds-kontoret innestående anslagsbeloppet utgjorde..................... Af de vid sistlidna riksdag för jern vägsbyggnader och jernvägsmateriel beviljade anslag innestodo vid 1866 års slut följande belopp: För fortsättning och afsilande af de å nordvestra stambanan från Arvika till riksgrän. sen mot Norge återstående arbeten, hela anslaget för 1867 ............... „ fortsättande af nordvestra stambanan från Christinehamn öfver Carlstad till Arvika, 1867 års anslag................. ,, komplettering af bristande trafikmateriel å Statens redan anlagda stambanor, återstoden Riksmynt. 220,855 06 4,824,836)35 1,700,000 500.000 600.000 Summa Riksmynt. 4,090,676 87 7,845,69141 Summa anslag B) Lån. a) Beviljadt vid 1862—1863 års riksdag: Återstod af beviljadt lån för jernvägsanläggning från Herr ljunga öfver Wenersborg till Uddevalla.................... b) Beviljade vid 1865—1866 års riksdag: Dessa lån, hvilka skola utgå efter 1867 års ingång och finnas specificerade sid. 157 i 1866 års reglemente, upptagas här till deras sammanräknade belopp.............. Summa lån 11,936,368 28 148,570 — 730,000 878,570 Bill. till Biksd. Prot. 1867. 10 Sami. 1 Afd. 2 Band. {Riksg.-Kont. Reglemente.) 10 74 luder 1867 års riksdag på Riksgälds-kontoret anvisade statsutgifter, utom de till jernvägsbyggnader anvisade medel. § och moment i det nya reglementet. inom. A) Anslag. luder Första Kufvudtiteln: För ombyggnad och reparation af kol stallet vid Röda Bodarne...... luder Andra Hufvudtiteln: För uppförande af ny arkivbyggnad för Göta Hofrätt och ombyggande af den hofrättshusets tomt omgifvande kaj luder Fjerde Hufvudtiteln: Till anställande af skjutförsök...... „ anskaffning af ammunitions vägnar åt fältartilleriet.............. „ dito af sjuk- och medicinalvagnar reservlavetter, tross- och expeditionsvägnar samt fouragevagnar...... fältartilleriet . . . dito af positions artilleri. ........ dito af tidsenliga gevär och belägrings - Anslag, beviljade att utgå Summa anslag. år 1867. år 1868. 11,500 11,500 24,152 — 24,152 20,000 — — 4,470 _ — — 18,700 — — 38,075 — ___ 36,750 _ 500,000 — 1,000,000 __ Transport [500,000j—11,117,995]—| 35,652] — 75 § och ino- Anslag, beviliade merit nya r i det egle- att utgå Summa mentet. anslag. . år 1867. år 1868. § mom. Transport 500,000 1,117,995 35,652 8 7 Till kopparpatroners anskaffande eller till- verkning................ — 175,000 — „ 8 „ fortsättande af Carlsborgs fästnings- byggnad................. — — 50,000 — 9 „ fortsättande af skansanläggningen vid Oxdjupet................ — 50,000 — 22 10 „ pontonierbataljonens kasern- och kok- husbyggnader.............. — — 55,190 25 Y> 11 „ underhåll af beväringsmanskapets be- 189,000 22 12 „ kompletterande af dito, fyllnadsanslag — — 126,000 — 1) 13 „ fortsättande af Topografiska Korpsens arbeten i och för fullbordande af dess 75,000 » 14 „ understöd åt officerare, som inträda i utländsk krigstjenst.......... — — 9,000 — >1 15 „ aflöning åt instruktörer vid skarp- skytteföreningarne............ — — 50,000 — 2) 16 För beredande af tillgång till målskjut- ningspremier för dylika föreningar. . — — 20,000 — 2) 17 „ anskaffande af skarp ammunition åt nämnda föreningar........... — — 20,000 — » 18 Till kostnader för arreststraffets tillämp- ning vid indelta arméen........ — — 5,000 — 500,000 — 1,942,185 25 2,442,185 25 Under Femte llufvudtiteln: 9 1 Till bestridande al kostnaderna för inred- ning af sjökrigsskolans lokal samt anskaffning af skol- och gymnastik- in ve titan ör m. m............. 20,000 2 „ ny sjökrigsmateriels anskaffande . . . — — 290,804 — 3 „ anskaffande af kanoner......... — 144,000 — „ , 4 „ dito af projektiler för nyssberörda kanoner .................. 48,000 „ 5 „ bestridande af kostnaderna för dels anskaffning af lämplig skjutbana för grufva kanoner och dels artilleriförsök, äfvensom försök med undervattens- minor................... — — 36,000 — 638,804 — Transport — - - 3,016,641125 76 § och moment i det nya reglementet. 10 2 3 4 5 6 7 9 10 11 12 13 14 grundade kartor Strömsholms stuteri........ uppehållande af undervisningen skeppsbyggeri-afdelningen vid Skepj byggeri-institutet i Carlskrona . . Anslag, beviljade att utgå Transport Under Sjette Hufvudtitelu: Till arfvode åt ett biträde inom Civildepartementets expedition vid de kommunala ärendenas beredning och expedierande ............... „ Rikets ekonomiska karteverks bearbetande .............. „ fortsättande af storskiftes- och vittrings-förrättningarne i Rikets norra län.............. uppförande af en ny ekonomibyggnad vid Alnarps landtbruksinstitut . . understöd åt personel'' af mankönet för genomgående af fullständig lärokurs i boskaps uppfödande och skötsel, mjölkning m. m.......... reseunderstöd åt utexaminerade landt brukslärlingar. ............ , utdelande vid allmänna landtbruksmöten af prisbelöningar för husdjur redskap och maskiner m. in..... > årliga täflingsmöten i städerna Stockholm, Göteborg och Malmö med göd-| boskap, smör, ost, fläsk och kött , understöd för Svenska trädgård^ eningens elevskola.......... , bildande af holländerier för de Nc ländska länen ............ Transport år 1867. år 1868. — 1,800 — — 60,000 — — — 97,000 — — — 50,000 — — — 2,000 — — — 1,500 — — 6,000 — — 3,000 — — — 4,500 — — — 10,000 — 1 . — 60,000 15,000 — 5,000 — |— 315,800 3,016,641 Summa anslag. 25 -!3,016,641125 77 $ och moment i det nya reglementet. 10 11 15 16 17 18 1 6 7 8 9 10 Transport erforderlig nybyggnad äfvensom för inredning af laboratorier och deras förseende med behöfliga inventarier . Till aflöning åt Styrelsen för allmänna väg- och vattenbyggnader samt dess tjenstebiträden............. „ undersökningar och expenser för allmänna arbeten............. „ arfvoden för civilingeniörer och civilingeniörs-elevers undervisning vid krigshögskolan............. understöd vid utrikes resors företagande af Väg- och Vatten byggnads korpsens medlemmar.......... anläggning af nya samt förbättring eller omläggning af backiga eller eljest mindre göda vägar .......... dito af väg från Öhrträsk till Fredrika kyrka och vidare till Åsele inom Westerbottens län . . . ........ dito af dito mellan Åsele och Wilhelmina kyrkoby i dito....... dito af dito från Ramsele sockengräns genom Fjcllsjö till Bodums kyrka samt vidare derifrån till Tåsjö kyrka inom Wester-Norrlands län...... understödjande af mindre hamn- och brobyggnader samt upprensningar af åar och farleder............ staden Ystad, för utvidgande af dess hamn . .................. staden Uddevalla, för utvidgande och fördjupning af dess hamn ....... kanal- och sluss-anläggning mellan sjöarne Vestra och Östra Silen. . , . utsträckning af Kinda båtled från sjön Rengen till Linköpings hamn . . . . understödjande af sådana myrutdikningar och vattenaftappningar inom Norrbottens, Westerbottens, Wester - Anslag, beviljade att utgå år 1867. år 1868. 315,800 46.000 32,800 30.000 3.000 2.000 150,000 s 20,000 15.000 20.000 20,000 25.000 30.000 3,000 60.000 Summa anslag. 3,016,641 25 Transport |-- 772,600j—13,016,641|25 78 Anslag, beviljade att utgå Summa anslag. år 1867. | år 1868. — — 772,600 3,016,641 25 __ _ 120,000 — — 2,000 — 33,830 __ 33,830 — 894,600 — 928,430 — 24,700 — 25,000 — 1 i 287,335 02 337,035 | 02 3,000 10,000 _ __ — 3,000 _ 10,375 J — — 30,000 — "1 — 56,375;- |4,282,106)27 § och moment i det nya reglementet. § 11 13 14 13 15 Transport Norrlands, Jemtlands, Gefleborgs och Störa Kopparbergs län samt Elfdals, Fryksdals, Jösse och Nordmarks härader i Wermlands län, som företrädesvis afse att förminska frostländigheten Till rensningar för flodvattnets afledande i en del af Ume eif....... anläggning af väg inom Råneå socken mellan allmänna kustlandsvägen samt Degersels Öfverstby, att utgå af und sättningsmedlen Under Sjunde Hufvudtiteln: stemän bidrag ersättande af åtskilliga utaf Statskontoret, Länsstyrelserna och Arméförvaltningen förskottsvis bestridd? utgifter................. Under Åttonde Hufvudtitelns Till tjenstebiträde inomEcklesiastik-departementet för ärenden rörande ordna det af presterskapets löneförmåner. „ förbättring af komministrars, kupol ken-adjunkters lönevilkor .... instrumenter för fysiologiska institutionen vid Upsala universitet. . luftvärmningsapparat. vid Caroli mediko-kirurgiska institutet . . löneförbättring utöfver minimih åt examinerade folkskolelärare . Transport) 79 § och mo- ment i det nya regie- mentct. § mom. 15 6 Till 7 " 8 » ” 9 " N 10 ” I ^ 11 I ” 12 " ! "7 13 " " 14 » 15 Y) i 16 » - 17 " „ 18 - 19 „ » 20 » 21 » 22 il Anslag, beviljade att utgå Summa anslag. år 1867. år 1868. — 56,375 — 4,282,106 27 ; — 20,000 3,000 — 27,500 8,050 ■ — 1,500 — — — 1,936 — 22,750 2,000 3,000 3.500 1.500 — — — — 2,000 2,000 750 — — — 1,500 — — — 1,500 — ____ — 800! J Transport understöd åt sådana församlingar, son ej förmå till erforderligt belopp bo kosta aflöning åt sina folkskolelärare undervisning i trädgårdsskötsel vil folkskolelärare-seminarierna .... folkskolelärare-seminariibyggnaden Linköping............... löneförbättring åt Sundkets-kollegi embete- och tjensteman samt vakt mästare................ aka vitterhets-, Historie- och År tets-akademiens samlingar . . aflöningstillökning åt nämnda demis vaktbetjening......... vårdande och underhåll af National musch byggnaden och der förvaradi samlingar m. in............ pneumatiska anstalt vård och skötsel af i Helsing-land . ner en antiqvitets-intendent..... uppsökande och aftecknande af stenar............... undersökning af fornlemningar upprättande af förteckningar öfver sådana ............... fortsatt utgifvande af plansch1 öfver fovnsaker m. m....... vårdande af fornlemningarne i Wisby fortsatt utgifvande af arbetet “Svenska språkets lag ar “........ Artisten N. Mandelgren för fortsättande af hans antiqvariska forskningar Lithografcn C. J. Billmark för fortsatt utgifvande af planschverket 11 Sverige, aqvarell-lithografter och tontryck“ Transport 159,661|—14,282,106127 80 § och ment nya r mo- det jgle- Anslag, beviljade att utgå Summa anslag. mentet. § | mom. ar lbb7. ar 1 bbb. 15 23 Transport Till fortsatt utöfvande af arbetet “Fordna — — 159,661 400 — 4,282,106 27 16 1 2 „ läro verldsbyggnaden i Upsala..... — — 20,000 47,000 — " g 30,000 » 4. 17,500 » Y> » 5 6 „ reparation af Linköpings domkyrka „ tillbyggnaden vid hospitalet i Ny- II 13,500 10,000 17 „ hospitalsfondens förstärkning, såsom _ 100,000 398,061 _ 18 1 Under Monde ihifvudtiteln: För upprätthållande af den Arméens Pen- sionskassa åliggande pensionerings- 85,500 180,000 " 2 „ fortfarande tillämpning af nu gällan- de pensionsstater för arméens befäl ” 3 „ fortsatt tillämpning af staten för pen- sionering af Sjöförsvarets embete- och tjensteman samt betjente, såsom kre- 72,000 » 4 „ upprätthållande af den gemenskapen vid Sjöförsvaret förunnade förbät- trade pensionering, såsom kreditiv. 40,000 377,500 _ 1 Summa 1 — — |— |5,057,667|27 81 \ och mo- ment i det 1 nya egle- T O Summa mentet. Lan. lån. mom. il) fjäsa. Under Sjette flufvudtiteln: ii 8 För kanal- och slussanläggning mellan sjöar ne Östra och Vestra Silen på Dalsland........... 15,000 9 N Utsträckning af Ivinda båtled.......... 60,000 _ » 11 „ lund för understödjande af utdilmingar och af- tappningar af sänka traktör och sjöar..... 50,000 » 12 „ sänkning af Lida-ån............ 30,000 155,000 Under Åttonde liufviidtiteln s 16 1 För fortsättande af läro verldsbyggnaden i Upsala. 70,000 n 2 >, dito af dito i Färjstad.......... 20,000 >, 3 » dito af dito i Wenersborg........ 20,000 _ " 4 „ dito af dito i Westervik . ........ 10,000 — 120,000 Summa — _ 275,000 —) Bill. till Riksd. Prof. 1867. 10 Sami. 1 Afd. 2 Band. (Riksg.-Kont. Reglemente.'') * 11 82 Aflöningsstat för Riksgälds-kontorets embets- och tjensteman samt vaktbetjening. Ordinarie lön. Arfvode. Summa. 4,400 600 5,000 4,400 — 600 — 5,000 — 8,800 — 1,200 -- 10,000 — 3,000 600 3,600 3,000 — 450 — 3,450 — 2,000 300 2,300 2,000 — 300 — 2,300 — 2,000 — 300 — 2,300 — 2,000 — 300 — 2,300 — 2,000 — 300 — 2,300 — 2,000 — 300 — 2,300 — 1,000 150 1,150 1,000 — 150 — 1,150 — 1,000 — 150 — 1,150 — 1,000 — 150 — 1,150 — 1,000 — 150 — 1,150 — 1,500 — — — 1,500 — 675 75 750 575 — 75 — 650 — 1,150 — 150 — 1,300 — 575 — 50 — 625 — 575 — 50 — 625 — 45,650 - 6,400 - 52,050 — Fjerde tjenstegraden: 1 Sekreterare hos Fullmägtige .... 1 Kommissarie ............. 2 Kommissarier............. Tredje tj enstegraden: 1 Kamererare i Boksluts-kontoret . . 1 Kamererare i Revisions-kontoret. . Andra tj enstegraden: Ombudsman................. Notarie och Registrator hos Fullmägtige Notarie hos Kommissariatet........ Kassa-bokhållare.............. Bokhållare i Boksluts-kontoret...... Bokhållare i d:o .*..... Första tj enstegraden: 1 Kanslist vid Fullmägtiges Expedition > 1 Kanslist hos Kommissariatet...... 1 Kammarskrifvare............. 1 Kontorsskrifvare............. 1 Kontorsskrifvare..... Lönetillökning för de tre 500 R:dr för hvardera . . äldste i donna grad å Vaktbetjening: Vaktmästare........... Kammardräng.......... Kammardrängar......... Husdräng............. Husdräng........... ■ - Tillägg: För tjensteman inom andra eller tredje tjenstegraden, som icke innehar annan ordinarie tjenstebefattning, utgör lönen följande belopp, nemligen: För den, som tjenat i andra graden 5 år och derutöfver . R:dr 2,500: — För den, som tjenat i donna grad 10 år och derutöfver . . „ 3,000: — För den, som tjenat i tredje graden 5 år och derutöfver . . „ 3,500: — och för den, som tjenat i donna sistnämnda grad 10 år och derutöfver.......................... » 4,000: — 83 Peiisions-stat vid ltiksgälds-koutorct. Förre Registrator!! och Arkivarie!! Claes Otto Fougt.......... 1,417 50 Förre Bokhållaren Johan Erik Lindberg.................. 660 66 Aflidne Krigsrådet S. G. Ehrenstams och hans jemväl aflidna enka, Charlotta Gripenstjernas dotter Hedvig Aurora Ehrenstam .... 250 — Aflidne t. f. Kommissarien vid Riksgälds-kontorets Kreditsedelverk, Öfver-krigslcommissarien Fr. Lindstedts tvänne oförsörjda döttrar, Thilda Carolina och Siri Aurora Lindstedt, hvardera 112 R:dr 50 öre 225 — Aflidne Notarien Fr. Bergmans omyndiga barn............. 225 — Summa R:dr Runt 2,778 16 Anmärkning: Ofvanstående pensioner indragas vid innehafvarens frånfälle och äfven dessförinnan, så vida de för pensionernas utgående stadgade vilkor upphöra. Förestående Två Stater, nemligen: Aflönings-staten för Riksgälds-kontoret, upptagande en summa åt. . . . 52,050: — Pensions-staten vid dito .................... 2,778: 16. uppgjorda och fastställda vid lagtima Riksdagen i Stockholm den 15 Maj 1867. På Riksdagens vägnar: För Första Kammaren: För Andra Kammaren: G. LAGERBJELKE. A. N. SUNDBERG. n. v. Talman. n. v. Talman. Register öfver 1867 års Reglemente för Riksgälds-kontoret. Ackordsregleringen inom Arméen, kreditiv för................ Adjv,nieter, löneförbättring åt....... Aflöning för Flottans civile tjensteman . „ „ Folkskolelärare........ „ „ Justitie-ombudsmannen m. fl „ „ lediga tjensters bestridande „ „ Riksgälds-kontorets tjensteman na-personal och vaktbetjening „ „ Styrelsen för allmänna väg ocb vattenbyggnader...... Aflönings-stat för Riksgälds-kontoret .... Afsked med pension............... A/vittringar och skiften, fortsättande af . . Aktorsarfvode................... Alnargs La ndt bruks-In statut, ekonomi-byggnad vid.............. Allmänna arbeten, undersökning och expenser för............... Allmänna bevillningen.............. „ „ uppbörden och redovisningen af...... Bill. till Riksd. Prof. 1867. 10 Sami. 1 Afd. (Riksg.-Kont. Reglemente.) Sid. 34. § 43. ” 28. § 31. 17. § 15 mom. 2. 35. § 52. 17. § 15 mom. 6, 30. § 36. » 51, 52. 88 107, 108. ,) 32. 8 39. 10. § 10 mom. 15. 82. ------ 55. 88 120—122. 9. 8 10 inom. 3. " 39. 8 205. » 9. 8 10 mom. 4. 10. 8 10 mom. 16. » 34. 8 44. n 38, 39. 88 64, 66, 67. 2 Band. 2 Allmänna Hypotheks-banlcen.......... Sid. 47. § 98. Amiralitels-krigsmanskassan, bidrag till dess pensionering............ 20. § 18 mom. 3, 4. Ammunition, åt skarpskytte-föreningarne . . .. 8. § 8 mom. 17. Ammunitionsvagnar för fältartilleriet..... 8. § 88 8 mom. 2. Anmärkning smedel...... 35, 39. 48, 68. Anslag angående lediga tjenstår....... 51. § 109. ÅntiqvarisJca märkvärdigheter i Historiska museum............. 18. § 15 mom. 13. Antiqvitets-intendent, aflöning, resekostnader och expenser för......... 6, 18. § 4 inom. 4, 5, Agnarell-lithografier, utgifning af....... 19. 15 monn 15. 15 inom. 22. Arbetsförtjenst åt behöfvande, anslag till . . 16. § 13. Arfvode för Deputerade och deras biträden 42. 79. ,, „ Fullmägtige........... 31. § 38. » » Riksgälds-kontorets tjensteman 32, 33 88 39, 40. Arkivbyggnad för Göta hofrätt...... 7. § 7. Arkivet, Kiksdags-...... 29, 30. § 34. Arméens ackordsreglering, kreditivet för . 28. § 31. >, Pensionskassa.......... 19, 28. 8 18 inom. 1, § 31. Arrest-strafets tillämpning vid indelta Ar- méen .......... 8. 8 inom. 18. Artilleriet, kanoner samt rid- och anspänna- nde fl. persedlar för....... 8. 8 8 mom. 1—5. Artilleri-försök med kanoner...... Auktionsmedel för Kronans hus .... 9. 34. 8 § 9 mom. 5. 47. Banlcen, Riksgälds-kontorets kreditiv å. . . 38. 8 88 61. Bankens behållna vinst..... 37. 58. 59. Barthelemy, S:t, kolonien, utgifter för . . y 17. 8 14. inom. 2. Befordringsgrunder vid Riksgälds-kontorct. u 52. 8 112. Befor äringsvilkor...... 32, 52. § 39 inom. 1, 5, § 111 Begrafningshjelp efter obemedlade tjenste- man och vaktbetjenter..... 83. 8 41. Begrafningshjelps-besparingar.......... „ 27. 8 26. Beklädnad åt Beväringsmanskapet. . . 8. 8 8 mom. il, 12. Belåning af obligationer..... 37. 8 60. Belägrings-artilleri, anskaffning af..... u 8. 8 8 mom. 5. Belöning för extra arbeten........... 33. 8 40. Bergsläroverk, nybyggnad för........ 10. 8 10 mom. 14. Berättelser, Fulimägtiges, Kommissariatets och Ombudsmannens...... 46. 8 94. „ Justi tie-om budsmannens..... 31. 8 88 37. >, Riksdagens Revisorers...... Besigtningar å Riksgälds-kontorets och Riks- dagens hus............ 30. 46. 35, 95. 45. 8 92. Beskattningsväsendets förenkling, anslag till „ 17. 8 14 mom. 1. Besparingar å extra och tillfälliga stats- anslag ............. Sid 20, 21. § 19. Besparingar å förslagsanslagen........ 23-26. § 24. „ „ statsanslagen i allmänhet . . 35. § 51. Besvär öfver Fullmägtiges beslut...... 44, 54. §§ 90, 117. Bevillningen, allmänna............. „ 34. § 44. „ uppbörden och redovisningen åt „ 38, 39. §§ 64, 66, 67. Bevillning s-för ordning, utfärdande af..... 48. 8 99 mom. b. Beväringsmanskapets beklädnad........ „ 8. § 8 inom. 11, Bibliotek, Riksdagens............. 29, 30. § 34. Bidrag, Statsverkets, till Riksgälds-kontorets utgifter................ 35. §§ 49, 50. Bihanget till Riksdagens protokoller, tryck- ning af................ 46. 96. Billmark, G. J., Lithograf, utgifning af ett hans arbete ............. 19. 15 mom. 22 Bodum och Ramsele, väganläggning mellan „ 11. § 11 mom. 4. „ och Tåsjö, dito dito „ 11. § 11 mom. 4. B olcslutskontor, Riksgälds-kontorets ..... 49. § 103. Boskaps uppfödande, anslag till........ „ 9. § 10 mom. 5. Brister i förslagsanslagen........... y 23—26. § 24. „ „ trafik-inkomsterna å Statens jern- band1 ................. 36, 37. 57. „ „ Statsverkets inkomster....... 23. § 23. Brobyggnader, anslag till........... „ 11. § 11 inom. 5. Byggnadslån till läroverks byggnader .... „ 19. § 16 mom. i— Båtsmansrotarnes sammanförande....... „ 27. § 27. Öar i,-borgs fästningsbyggnad.......... 8. § 8 mom. 8. Carlskrona Skeppsbyggeri-institut...... „ 10. § 10 mom. 13 CfirZstatfsläro versbyggnad, lån och anslag till „ 19. § 16 mom. 2. Carolinska institutets hus, luftvärmnings- apparat derstädes.......... 17. § 15 mom. 4. Civil-departementet, biträde vid kommunala ärende»1 inom............ 9. § 10 inom. 1. Civil-ingeniörer, arfvode för.......... „ 10. § 10 mom. 17 Civil-ingeniörs-elevers undervisning, anslag till 10. § 10 mom. 17 Dalslands kanalaktiebolag, revision...... 47. § 97. Depositionsmedel................. „ 36. § 54. Deputerade för fondväsendet.......... v 42. § 79. Diarium, Ombudsmannens........... 45. § 91. Degersels Ofverstby, väganläggning till . . . „ 16. § 13. Ecklesiastik-departementet, biträde för pre- sterskapets löneregleringsärender inom................. 17. § 15 mom. 1. Ekonomibyggnad vid Alnarp, anslag till . . „ 9. § 10 mom. 4. Ekonomiska karteverk, rikets, anslag för . . y 9. § 9 mom. 2. Embetsresor, Justitic-ombudsmannens . . . . „ 31. . § 37. Enke- och pupill-kassan vid Riksgälds-kontoret „ 33. § 42. 4 Expedition, Fullmägtiges............ „ J nstitie-ombudsmannens..... Expeditionsvagnar, anskaffning af...... Expenser för allmänna arbeten........ ,, „ Justitie-ombudsmanneu in. fl. Extra ordinarie tjenstemäns antagande. . . . „ n „ skiljande från Riksgälds-konto ret. ....... Flottans civile tjensteman, aflöning för . . . Flyttningshjelp för Justitie-ombudsmannen . Folkskolelärares aflönande........... Folkskolelärare-seminariernas trädgårdsskötsel .................. Folkskolelärare-seminariehyggnaden i Lin köping .....''............ Folkskoleväsendets förbättring, anslag till . . Fordna och närvarande Sverige, nlanch verket ................ Fordringar, Riksgälds-kontorets....... Fornlemning änne i Wisby........... Fornlemning ars undersökande och upptecknande ................ Fornsaker och historiska märkvärdigheter, planschverk öfver . ........ Forsel-lön, ersättning till räntetagare för. . F''ourage-vagnar, anskaffning af........ Fredrika kyrka och Öhrträsk, vägan läggning mellan........... Frostländig!^!, anslag för minskning af. . . Fullmagter för Riksgälds-kontorets tjensteman ................ „ granskning af Riksdagsmännens Fullmägtige i Riksgälds-kontoret....... Fullmägtiges ansvarsskyldighet........ „ antal för besluts fattande . „ befattning upphör........ „ berättelser............ „ besluts Överklagande..... „ sammanträden.......... „ frånvaro.............. „ föreskrifter............ „ förfall............... » ar Vedett och resekostnads-er sättni ngar.......... . „ kausligöromål.......... „ omröstningar........... „ Ordförande............ Sid. 49. 30, 31. 8. 10. 31. 52. „ 54. „ 3s, 36. 31. 17. 18. 18. 18, 19. 19. 6. 18. „ 18. » n 18. 27. 8. 10. 12. 32. 48. 84. 42. 43, 48. 41. 46. 44. 43. 43. 44. 43. 31. 49. 44. 41. § ioi § 36. § 8 mom. 3. § 10 mom. 16. § 37. . § in - § 118. § 52. § 36- § 15 mom. 5, 6, 7. § 15 mom. 7. § 15 mom. 8. § 15 mom. 5, 6, 7. § 15 inom. 23. § 3. § 15 mom. 19. § 15 mom. 17. § 15 inom. 18. § 25. § 8 mom. 3. § 11 inom. 2. § 11 inom. 10. 8 39 inom. 1. § 100. § 80. §§ 86, 99. § 77. 8 94. § 90. § 82. §§ 84, 85. § 89. §§ 84, 85. § 38. § 102. § 87. § 73. Fullmägtiges Fidlmägtiges protokoller............ Sid . 43. § 82. „ rådfrågning}!!1 hos Revisorerue 43. 81. „ sammankomster......... 43, 44. §§ 82—90. „ sessionsdagar.....''.....: 43. § 82. „ ställande till ansvar...... 42. § SO. „ Suppleanter............ 84 „ „ deras inkallande/ . 41. §§ 75, 77. „ särskilda uppdrag........ 45—48. §§ 91—100. „ tjenstledighet........... „ 43. § 84. „ åliggande!!............ 41. § 78. Furusjön i Jönköpings län, lån till..... 6. > § 3. Fysiologiska institutionen vid Upsala uni- versitet............... 17. § 15 mom. 3. Fält-artilleriet, anskaffningar för....... 8. § 8 mom. 2—4. Fästning sby g g neder, anslag till........ 8. § 8 inom. 8, 9. Förfall, Fullmägtiges.............. y 41, 43. §§ 75, 84, 85. Förräntning af Riksgälds-kontorets kontanta tillgång............... 37. § 60. Förskott, ersättning till Kong!. Statskonto- rot för ................ „ 17. g 14 mom. 3. Förslag till lediga tjänsters återbesättande. 52. § no. Förslagsanslag enligt Riksstaten....... „ 23-26. § 24. Försvarsverket till lands, anslag för..... 7, 8. § 8. „ „ sjös anslag för...... 8, 9. § 9. Geologiska undersökningar........... „ 10. § 10 mom. 11. Gevär, anslag till................ J1 8. § 8 inom. 6. Granskning af Kommissariatets protokoller och anteckningsböcker*. . . y 45. § 91. „ „ Riksdagmäns fullmagter . . 48. 100. „ „ Riksgälds-kontorets råken- sk apel''........... w 40. § 70. Gratifikationer till betjening^!! vid Riks- gälds-kontoret........... 33. § 40. Göta Hofrätt, arkiv byggnad för....... 7. § 7. Göta Kanal-direktion, val till ledamot af. . 48. § 99 mom. d. Hamnanläggningar, föreskrifter rörande bi- dragen till............. 13—16. § 12. Hamnbyggnader................. „ 11. § 11 mom. 6—7. Historiska märkvärdigheter, planschverk öf- ver.................. „ 18. § 15 mom. 13. Hofbageri-egendomen, köpeskillingen för. . . 36. § 55. HofstaUet vid Röda Bodarne, ombyggnad af 7. § 6. Hofrätt, Göta, arkivbyggnad för....... 7. § 7. Hotländerier, bildande af............ <|1 10. § 10 mom. 10. Honoraria, Fullmäktiges............ 31. § 38. Hospitals-byggnaden i Nyköping....... „ 19. § 16 mom. 6. Hospitalsfondens förstärkning........ 19. § 17. Hufvudbok, Riksgälds-kontorets....... 40. § 70. Bill. till Riksd. Prat. 1867. 10 Sami. 1 Afd. 2 Band. [Riksg.-Kont, Reglemente.) 6 x Hus, Kronans, i städerna.........- - „ Riksdagens ................ „ Riksgälds-kontorets........... Husdjur, premier för.............. Hypofhéksbanken, allmänna.......- Jernbanor, Statens, trafikinkomsten af . . . Jernvägsbyggnader, Statens, anslag till . . . Indelta Arméen, arreststraffets tillämpning vid................... Indrifnings-arfvoden............... Infanteri-gevär, anslag till........... Inkomster, af Statens jcrnvägar........ „ Statsverkets brist uti....... „ Riksgälds-bontorets........ Instruktion för Riksgälds-bontorets tjensteman .................. Instruktörer för Skarpskytteföreningarne . . Intendent, Antigvitets-...........- Inventarier i Riksgälds-bontorets och Riksdagens hus.............. Inventering åt låne- och säkerhetshandlingar Jordéböks-hontorets tjensteman, arfvoden åt Jiistitie-ombiidsmannens aflöning . ;..... n insättande i em betet Kanaler, statsbidrag till............ Kanoner, anskaffning af............ „ skjutbana för.........• • • • Kapellpredikanters lönevilkor, förbättring af Kartverk, rikets ekonomiska......... „ militära............ Kartor, geognostiska.............. Kasernbyggnad för Pontonierbataljonen . . . Kinda båtleds utsträckning till Linköping. Kinda kanalaktiebolag, revision........ Kokhus för Pontonierbataljonen ....... Komministrars lönevilkor, förbättring åt . . Kommissariat, Riksgälds-bontorets...... dess protokoller och anteckningsböcker ....... „ utlåtanden........ Kommunalärender, biträde vid........ Kontors-expenser................. Kopparpatroners anskaffande......... Kortstämpel-afgiften............... Kreditiv, Arméens ackordsreglerings..... för infallande krig.......... ” n ökad pensionering af Arméens och Flottans befäl....... Sid. 34, 35. 29, 45. 29, 45. 9. 11 47. 36. » 21, 22. 8. " 39. Q ” 36, 37. 23. 34- -38. 50. 8. » 18. 29, 45, 46. 45. 17. 30. 48. „ 11, 12. » 9. 9. " 17. 9. Ii 8. „ 10. 8. 12. 47. 8. „ 17. " 49. 45. 44. 1 „ 9. Ii 29. „ 8. 34, 38. 28. " 27, 28. 19, 20. § 47. §§ 33, 92, 93. §| 33, 92. § 10 mom. 7. § 98. § 57. §§ 20, 21. § 8 utom. 18. | 69. § 8 mom. 6. § 57. § 23. §§ 43-63. § 106. § 8 mom. 15. § 15 inom. 15. §§ 33, 92, 96. *§ 91. § 14 utom. 1. | 36. § 99 mom. c. | 11 mom. 8, 9. § 9 inom. 3. § 9 inom. 5. § 15 inom. 2. § 9 inom. 2. § 8 mom. 13. § 10 inom. 11. § 8 mom. 10. § 11 mom. 9. I 97- § 8 mom. 10. § 15 inom. 2. § 103. § 10 mom. 1. | 33. § 8 mom. 7. §§ 44, 65. 1 31. §§ 28, 30. § 18 mom. 1—3. Kreditiv för rikets försvar eller andra vigtiga ändamål........... „ Riksgälds-kontörels å Banken . . Köpeskilling för klöf bageri-egendomen. . . . „ „ kronohemman........ Ladugardsprodukter, premier för....... Landsvägarnes förbättring, anslag till.... Landtbruks-institutet vid Alnarp....... Landfbrukslcirlingar, reseunderstöd åt, ... . Landtbruksmöten, prisbelöningar vid..... Landtmannaprodukter, täflingsmöten med. . Lcmdtförsvaret, extra anslag till....... Landtränteriernas depositionsmcdel..... „ månadsförslag....... Landträntmästarnes remisslage........ Lavetter, anskaffning af........... Lediglieter bland Fullmäktige . ........ Lida-ån, sänkning af.............. Lindberg, S., f. d. Landskamrerare, ådömd ersättning.............. Linköpings domkyrkas reparation, anslag för » hamn och Rengen, båtled mellan „ seminarium, byggnad för..... Liqvid mellan Stats- och Hiksgälds-verken „ angående förslags-anslagen...... » „ Statsverkets öfverskott. . Ljuspenningar vid Riksgälds-kontorct. . . . Luftvärmningsapparat i Carolinska institutets hus........ ,, i Riksdagens hus . . Län för Statens jernvägsbyggnader..... Läroverksbijggnader, anslag och lån till . . . Mandelgren, N., Artist, anslag till...... Manufaktur-diskontens vinstmedel...... Medeltids-sigiller, planschverk öfver ..... Medicinalvagnar, anskaffning af....... Mediko-pneumatisk anstalt, anslag till. . . . Militära karteverkets utförande........ Militäröfningar, folkskolelärares....... Mindre kreditivct................. Minor, undervattens-.............. Missväxter, behöfvandes undsättning vid . . Museum, Historiska............... National-, underhåll af....... Myntsort, den i reglementet begagnade. . . Myrutdikningar för minskande af frostländighet. ............ Sid. . 28. §§ 29, 30. „ 38. § 61. „ 36. § 55. 34. tz 46. „ 9. § 10 inom. 7. 10. § 11 mom. 1. 9. § 10 inom. 4. „ 9. H 10 inom. 6. „ 9. § 10 inom. 7. „ 9. 8 10 inom. 8. 8, 9. tz 8- 36. § 54. 39. § 67. „ 39. § 68. „ 8. § 8 mom. 3. „ 41. § 74. " 13. § 11 mom. 12. 6. H 4 mom. 1. y 19. § 16 mom. 5. y 12. § 11 inom. 9. 18. 8 15 inom. 8. y 23. § 72. 23. § 24. 35. § 51. " 32. § 39 mom. 3. 17. 8 15 mom. 4. 29. § 33. 22. § 22. y 19. § 16 mom. 1— y 18. 8 15 inom. 21. 36. § 63. „ 18. ij 15 inom. 18. 8. § 8 mom. 3. y 18. i; 15 inom. 13. „ 8. § 8 mom. 13. 8. 8 8 inom. 13. 28. § 29. y 9. § 9 inom. 5. y 36. § 56. 18. § 15 inom. 18. y 18. 8 15 inom. 12. n 56. § 123. n 6, 12. §§ 4 inom. 2, 11 mom. 10. 8 / Målskjutningspremier åt Skarpskyttc-före ningarne. ....... Månadsförslag, Landtränteriernas...... Nationalrmusei-byggnaden, underhåll a! . . . Nordvestra stambanan, anslag till...... Nyköpings hospital, tillbyggnad af...... Nådår s-besparingar............... Näfvelsjön, i Jönköpings län, lån till.... Obligationer, belåning af............ Observations-arfvode............... Observations-medel................ Odlingsföretag, anslag och lån för beredande åt „ föreskrifter rörande dessa anslag och lån .......... Officerares inträdande i utländsk krigstjenst Ombudsman, Riksgälds-kontorets....... Ombyggnad af Hofstallet vid Reda Bodarne Omröstningar, Fullmäktiges.......... Oxdjupet, skansanläggning vid........ Pensioner, ökade vid Arméen och Flottan, kreditiver för............ Pensionering s-skyldighet, Arméens Pensionskassas, upprätthållande af . ... Pénsionsförhöjning för Flottans gemenskap Pensionsgrunder för Riksgälds-kontorets tjensteman och vaktbetjening .... Pensions-stat vid Riksgälds-kontoret .... Planschverk, bidrag till utgifning af..... Pontonier-bataljonens kasern och kokhus . . Positions-artilleri, anskaffning af....... Premier, målskjutnings-, för Skarpskytte föreningarne. ............ Presterskapets lönereglering, biträde för . . . Prisbelöningar vid landtbrukare-möten . . . Projektiler till kanoner............. Protokoller, Fullmäktiges........... „ Riksdagens, papper till tryckning af ............... Ramsele och BodiTm, väganläggning mellan Redskap, landtbruks-, premier för...... Reglementariska stadganden, äldre...... Remisslage..................... Rengen och Linköpings hamn, båtled mellan Reparation af Hofstallet vid Röda Bodarne Resekostyads-ersättning för Riksdagens Revisorer ...... „ „ Fullmäktige . . Sid. 8. S 8 mom. 16. 39. 8 67. 18. § 15 inom. 12. " 21, 22. § 20 inom. 1, 2. 8 21. „ 19. § 16 inom. 6. „ 27. § *26. „ 6. 8 3. 37. § 60. 39, 40. 8 69. 35, 39. 88 48, 68. " 12, 13. § 11 mom. 10. ” 13—16. § 12. 8. L 8 möm. 14. 50. 8 104, 7. 8 6. „ 44. § 87. " 8. § 8 mom. 9. ,, 18, 19. § 18. 19. § 18 inom. 1. ,, 19. § 18 inom. 4. 54, 55. §§ 119—122. ” 83. — 18, 19. § 15 monn 18, 2! 8. § 8 mom. 10. " 8. § 8 inom. 5. 8. § 8 mom. 16. 17. § 15 inom. L 9. § 10 inom. 7. 9. § 9 inom. 4. V 43. § 82. 46. § 96. 11. § 11 inom. 4. 9. § 10 inom. 7. 56. § 124. „ 39. 8 68. 12. § 11 inom. 9. » 7. § 6. 30. § 35. ,, 31, 32. § 38. Resekostnads-ersättning för Justi tie-ombuds mannen. ............... Rese-understöd åt landtbrukslärlingar . . . . „ åt Y äg- och Vatten by ggnads korpsens medlemmar . . . . Reserv-lavetter, anskaffning åt......... Restantier å allmänna bevillningen..... Revisions-lcontor, Riksgälds-kontorets . . . , Revisorer, Riksdagens, vid 1867 års statsrevision ....... » » traktamenten och resekostnader för. . Revisorernes berättelser............. Rid- och anspanns-per,sedlar för fältartilleriet Riksbankens behållna vinst . ......... Riksbanken, kreditiv å............. Riksdagens kansli-lokaler, boksamlingar uti Riksdags-arkivet................. Riksdags-bibliotheket............... Riksdagshuset............. Riksdagskostnader................ Riksdagsort, Fullmäktiges yttrande derom . Riksdaler, hvad dermed i Reglementet förstås Riksgälds-kontorets betjening.......... n Enke- och pupillkassa . » fordringar för meddelade lån............ „ Fullmäktige........ „ föremål........... „ hufvudbok......... >, hus............. „ inkomster och särskilda tillgångar........ „ kreditiv å Fanken . . . v obligationer........ » rättegångs- och utsftk nings-ärenden. ..... ,, skulder........... y Styrelse.......... „ tjcnstemanna-personal. . „ upplåning......... >, utgifter........... >, vaktbetjening....... Riks-statens inkomster, Riksgälds-kon törel deraf tillkommande belopp . . Rotar vid batsmanshållet, sammanförande af Runstenars uppsökande och afteckning . . . Rådfrågningar hos Rikets Ständers Revisorer Råneå socken, yäganläggning inom..... Sid. 31. 10. 8. 34. 49. 84. 85. 30. 30, 46. 8. 37. 38. 30. 29. 29. 29, 45. 29. 47. 66. 49, 50. 33. 6. 84. 5. 40. 29, 45. 34 -38. 38. 60. 5. 41-43. 49, 50. 38. 6—33. 50. 35. 27. 18. 43. 16. § 37. g 10 mom. 6. g 10 mom. 18. g 8 mom. 3. 8 44. § 103. § 35. §§ 35, 95. § 8 inom. 4. §g 58, 59. § 61. 8 34. § 34. § 34. §§ 33. 92, 93. 8 32. § 99 mom. a. § 123. 88 101—106. § 42. § 3. § I § 70. §§ 33, 92. §§ 43—63. § 61. 8 2. § 104. 8 2. gg 73—81. gg 101-105. § 62. gg 4—42. § 105. §§ 49, 50. § 27. 8 15 inom. 16. § 81. § 13. 10 Räkenskaper, Riksgälds-kontorets...... Sid. 40. § 70. „ „ utdrag af 40. 8 71. Räntebärande pappers belånande....... 37. 8 60. Räntegifvares befriande från forsellön .... 27. § 25. Sammanbindningsbanan genom Stockholm . „ 21. § 20 mom. 3. Sammankomster, Fullmäktiges......... 43-45. §§ 82-90. „ Fullmäktiges i Fanken och Riksgälds-kontoret gemen- samma ............. 47, 48. § § 99. Sandahls mediko-pneumatiska anstalt .... „ 18. 15 mom. 13. Seminariebyggnad i Linköping........ 18. § 15 mom. 8. Seminarier för folkskole-lärare........ 18. § 15 inom. 7. Sessionsdagar, Fullmäktiges.......... 43. § 82. Sigiller, medeltids-................ 18. § 15 inom. 18. Silen, Östra och Vestra, segelled mellan . . 11. 8 8 11 inom. 8. Sjukvagnar, anskaffning af........... 8. 8 inom. 3. Sjöaftappningar................. 12, 13. § 11 inom. 10, „ vilkor för statsbidrag till . 13-16. § 12. Sjöförsvaret, anslag till............. 8. 9. § 9. Sjökrigsmateriel, ny............... y 9. 8 9 mom. 2. Sjökrigsskolan, lokal och inventarier för . . „ 9. 8 9 mom. 2. Skansanläggning vid Oxdjupet........ y 8. 8 8 inom. 9. Skarpskytte-föreningarne, aflöning åt instruk- törer för..... 8. § 8 mom. 15. „ målskjutniugs-pre- mier för..... 8. 8 8 mom. 16. „ ammunition åt. . . 8. § 8 inom. 17. Skatteköp eskillingar............... y 34. § 46. Skeppsbyggeri-instituteti Carl sk rena, anslag till „ 10. § 10 mom. 13. Skiften och afvittringar, dito.......... „ 9. § 10 mom. 3. Skjutbana för grafva kanoner......... 9. § 9 mom. 6. Skjutförsök, anställande af........... 8. 8 8 mom. 1. Skrifmaterialier för Riksdagens och Utskot- tens behof........... 46. 8 96. Skulder, Riksgälds-kontorets......... y 5. § 2. Spelkort, stämpelafgiften för.......... y 34, 38. 88 45, 65. Spetälska personers vård, anslag till .... 18. 8 15 mom. 14. Stadganden, allmänna, rörande tillfälliga statsutgifter.......... V 20, 21. § 19. „ äldre, rörande Riksgälds-kon- toret .............. 56. § 124. Stamjernbanor, anslag till........... y 21, 22. §§ 20, 21. Stat, aflönings-, för Riksgälds-kontoret . . . 82. — „ pensions-, för Riksgälds-kontoret . . . Statens jernvägsbyggnader........... ” 83. 21-23. 88 20-22. Statsbanorna, behållningar eller brister i rö- relsen derå . . ........ 36. § 57. Statsinkomsterna, brister i........... 23. § 23. „ öfverskott å......... „ 35. § 51. Statskontoret, ersättning till.......... Statslånefonden.................. Statslån för jernvägsbyggnader....... . Statsregleringen, ordinarie........... Statsutgifter, extra eller tillfälliga, beviljade vid föregående riksdagar . . i, dito vid 1867 års riksdag . . . „ allmänna stadgande!! rörande . Statsverkets besparingar och öfvdfskott . . . „ förslagsanslag........... „ inkomster, brister uti ...... „ ,, Riksgälds-kontorets andel af...... _ liqvider med Rilcsgälds-kontoret Stipendier för officerare............ Stockholm, j er n v ägsa n 1 ägg n i n g genom . . . . Storskiftes- och afvittringsförrättningarne i norra länen............. Strömrensningar, anslag till.......... Strömsholms nya kanal bolag, revision .... „ stuteri, stallbyggnad för .... Styrelsen för allmänna Väg- och Vattenbyggnader, löneanslag till . . . Stångåns kanalisering, statsbidrag till . . . Stämpélafgifterna för spelkort och tidningar Större kreditivet................. Summariska räkningarne............ Sundhets-kollegium, anslag för......... Sid. 17. 38. 22. » 23—27. 6, 7. „ 7—20. „ 20, 21. „ 35. 23—26. 23. 35. „ 23, 35. 8. ” 21. 9. 12. » 47. V 10. 10. n 12. 34, 38. 27. 39. „ 6, 18. Suppleanter för Fullmäktige......... „ deras inkallande......... ,, för Revisorerne.......... Suspensioner................... Svenska språkets lagar............. „ Trädgårdsföreningens skola..... Sverige, “aqvarel 1-lithografier och tontryck “ „ fordne, och närvarande........ Teckningar öfver runstenar.......... Teknologiska institutet, byggnad för bergsläroverket .............. Testamentsbevillningen, arfvode för...... Thersner, U., Öfvers te-löjtnant, fortsättning af hans planschverk öfver Sverige Tidningsstämpel-afgiften ............ Tjensteförsummelser............... Tjenstemän vid Rik sgälds-kontomt..... „ „ >, aflöning för » „ „ pensionering af 84. 41. 85. 52, 53. 18. 10. 19. 19. 18. 10. 38. 19. 34, 38. 52—54. 49, 50. 32. 54, 55. § 14 mom. 3. § 63. § 22. §§ 23-27. § 4. §§ 5-18. § 19. § 51. § 24. § 23. §§ 49, 50. §§ 24, 51. § 8 mom. 14. § 20 mom. 3. § 10 inom. 3. § 11 mom. 10. § 97. § 10 mom. 12. § 10 inom. 15. § 11 inom. 9. §§ 45, 65. § 27. § 66. § 4 mom. 3. § 15 inom. 9. § 75. §§ 113, 114, 116. § 15 inom. 20. § 10 mom. 9. 8 15 mom. 22. § 15 mom. 23. § 15 monn 16. § 10 mom. 14. § 64. § 15 inom. 23. §§ 45, 65. §§ 113 -118. §§ 102-104. § 39. §§ 119-122. 12 Tjenster, lediga, bestridande af........ „ återbesättande af...... Tjenstgörings-ordning . . ............ Tjenstgörings-penningar............. Tjenstledighet för cmbetsmännen och vakt betjeningen. ........ „ „ Fullmäktige . . ..... Tjurken, m. tf. vattendrag i Jönköpings län, lån till................. Topografiska kårens arbeten.......... Trafikinkomst, behållning å .......... Trafikmateriélens komplettering........ Traktamenten, Riksdagens Revisorers .... Trossvagnar, anskaffning af.......- - - Tryckfrihets-kommittéens betjening och expenser ................ Tryckning af bihanget till Riksdagens protokoller .............. „ „ Revisorernas berättelser. . . . Trycknings-kostnader för Justitie-oinbuds mannens berättelser........ Trädgårdsföreningens elevskola........ Tåsjö och Bodum, väganläggning mellan. . Tåflingsmöten med gödboskap in. m..... Uddevalla hamn, anslag till. -........ Ume eif, rensningar i. .........- - Understöd för Riksgäld s-kontorets tjensteman s sterbhus............ Undersökningar, geologiska.......... Undersöknings-kostnader för allmänna arbeten Undervattens-minor, försök med....... Undsättningsmedel vid missväxter ...... Uppbörden och redovisningen af Riksgäldskon ture t-s medel. .......... Uppdrag, Fullmäktiges särskilda...... Upplåning för Riksgälds-liontorets rakning Upsala elementarläroverk, bidrag till ny byggnad för ............. Utbetalningar, allmänna stadgande!! rörande Utdikningar och aftappningar af myror i norra länen ...... 5 u „ i Rikets öfriga delar Utdrag af Riksgälds-liontorets räkenskaper Utgifter, Riksgälds-liontorets......... Utlåning af Riksgälds-liontorets medel . . • Utlåtanden, Kommissariatets......... Vaktbetjening, Justitie-ombudsmannens . . • „ Riksgälds-kontorets...... Bid. 51. 107, 108. 51, 52. §§ 109, 110, 112. » 50. § 106. 32. § 39 mom. 3. 51. § 108. V) 43. § 84. * tf. § 3. 8. § 8 mom. 13. 36. § 57. 21. § 20 inom. 4. 30. § 35. 8. § 8 inom. 3. „ 31. § 37. 46. § 96. " 30. § 35. 31. § 37. 10. § 10 mom. 9. 11. § 11 inom. 4. 9. § 10 inom. 8. 11. § 11 inom. 7. " 13. § 11 mom. 13. 33. § 41. 10. § 10 inom. 11. 10. § 10 mom. 16. 9. | 9 inom. 5. v 36. § 56. 38—40. §§ 64-72. 45-48. §§ 91—100. V 38. § 62. 19. § 16 inom. 1. 13-16, 20 §§ 12, 19. 12. § 11 inom. 10. 13. 8 11 mom. 11. 40. § 71. 6—33. §§ 4-42. 37. § 60. „ 44. § 88. .. 30. § 36. » 50. § 105. Vaktbetjeningens 13 Vaktbetj eningens pensionerande........ „ tjensteförsum melser . . . . Varningar för tjensteförsummelser...... Vattenaftappningar, anslag och lån för . . . „ i norra länen...... „ i öfriga delar af riket. „ allmänna föreskrifter rö rande dertill beviljade statsbidrag....... Vederlag för rusthålls-afgifterna....... Wenersborgs läroverk, bidrag till byggnad för Ventilations-apparat, i Riksdagens hus . . . Westerviles läroverk, bidrag till byggnad för Wilhelmina och Åsele, väganläggning mellan Vilkor för statsbidrag till allmänna arbeten „ „ lönetillökningen vid Riksgälds kontoret. ............. Vinst, Bankens................. Vinstmedel, Manufaktur-diskontens..... Wisby fornlemningar.............. Vitterhets-, Historie- och Antiqvitets-Akademien, anslag till.......... Väganläggningar och vägförbättringar, anslag till.......... „ allmänna föreskrifter rö rande dessa anslag . . . Väg- och Vattenbyggnads-korpsens medlemmar, anslag till utrikes resor åt, Väg- och Vattenbyggnads-styrelsen, löneanslag för................ Ystads hamnbyggnad, statsbidrag för . . . . Åsele och Wilhelmina, väganläggning mellan Åsele och Öhrträsk, väganläggning mellan • Öfverskott, Statsverkets............. Öhrträsk och Åsele, väganläggning mellan . Sid. 54, 55. §§ 119, 122. „ 53. § 116. 52. § 113. „ 12, 13. § 11 mom. 10—13. „ 6. 12. § 4 inom. 2. § 11 inom. 10. " 13. § 11 mom. 11. 13-16. § 12. „ 19, 20. § 18 inom. 1. „ 19. § 16 inom. 3. 29. § 33. „ 19. § 16 inom. 4. 11. § 11 inom. 3. 13—16. § 12. 32 § 39. „ 37. §§ 58, 59. „ 36. § 53. " 18. § 15 inom. 19. " 18. § 15 inom. 10, 11. " 10, 11. § 11 utom. 1—4. 13-16. § 12. 10. § 10 mom. 18. 10. 8 10 inom. 15. 11. § 11 mom. 6. V 11. § 11 mom. 3. „ 10. § 11 mom. 2. „ 35. § 51. » 10. § 11 mom. 2. Bill. till Rilcsd. Prot. 1867. lo Sami. 1 Afd. 2 Band. [Riksy.-Kont. Reglemente.) 3